Boliden — Annual Report 2007

Apr 17, 2008

Det här är Boliden

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruv- drift, smältverk och återvinning.

Huvudmetallerna är zink och koppar.

Andra viktiga metaller som utvinns och fram- ställs är bly, guld och silver.

Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Marknad, Smältverk och Gruvor. Boliden har cirka 4500 medarbetare.

Bolidens Affärsidéär att

utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt samt att tillvarata de affärsmöjligheter som marknaden erbjuder och därigenom skapa värde för aktie- ägarna.

bolidens metaller

Cu	Zn	Pb	Au	Ag
Boliden är den näst största kopparleverantören i Europa. 2007 stod koppar för 42 procent av Bolidens försäljningsintäkter. Allt kopparkoncentrat från de egna gruvorna förädlas i kon cernens smältverk. Den färdiga kopparmetallen säljs främst till europeiska tillverkare av halv fabrikat, till exempel valstråd. Slutanvändarna av koppar finns framför allt inom bygg-, el- och elektronikindustrierna.	Boliden är den tredje största zinkleverantören i Europa. 2007 stod zink för 40 procent av Bolidens försäljningsintäkter. Merparten av zinkkoncentraten från de egna gruvorna förädlas i koncernens smältverk. Den färdiga zinkmetallen säljs i huvudsak till den nordeuropiska stålindustrin. Slutanvändarna av zink finns framför allt inom bygg- och transportindustrierna.	Boliden producerar varje år cirka 70 000 ton bly och bly legeringar, varav 63 procent kommer från återvunna bly batterier. 2007 stod bly för 5 procent av Bolidens försälj ningsintäkter. Globalt används cirka 80 procent av allt bly inom batteri industrin. Av Bolidens produk tion går cirka 75 procent till batterier och cirka 15 procent till byggindustrin och 10 pro cent till övrig användning.	Boliden producerar omkring 15 000 kilo guld per år. 2007 stod guld för 6 procent av Bolidens försäljningsintäkter. Smyckesindustrin står för när mare 60 procent av den globala guldkonsumtionen. En femtedel av Bolidens guldproduktion kommer från egna koppar- och zinkgruvor, medan resten huvudsakligen kommer från elektronikskrot återvinningen.	2007 stod silver för 3 procent av Bolidens försäljningsintäkter. Produktionen av silver uppgår till cirka 400 000 kilo om året. En betydande del silver finns som biprodukt i zink- och koppargruvor. Med el- och elektronikindustrierna som viktiga användare har silver priset en koppling till utveck lingen i världsekonomin.

2007 i korthet

48 60 avkastning på sysselsatt kapital procent

12 24 36

nyc kelta l, konc ernen
	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	33 204	35 213
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	5 428	8 522
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK	3 730	8 010
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	13,37	21,66
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	29	52
Nettoskuld, MSEK	5 524	–195
Nettoskuldsättningsgrad, %	43	–1
Produktion Smältverk (ton)
Zink	462 570	442 908
Koppar	314 881	356 392
Bly	69 730	70 239
Guld, kg	14 876	19 693
Silver, kg	379 749	414 402
Svavelsyra	1 100 919	1 183 452
Produktion Gruvor (ton)
Zink	333 293	327 643
Koppar	62 803	86 824
Bly	54 166	48 778
Guld, kg	2 834	4 510
Silver, kg	241 701	211 640

viktiga händelser

• Lennart Evrell utsedd till ny vd, tillträdde den 1 januari 2008.
• Fortsatta framgångar i den gruvnära prospekteringen bidrog till att de totala malmreserverna och mineraltillgångarna ökade i samtliga gruvområden med undantag för Tara.
• Rekordproduktion i Garpenberg och Kokkola.
• Expansionsprojektet i Harjavalta slutfört.
• Tillstånd för Hötjärnsmagasinet i Bolidenområdet.
• Tillstånd för utbyggnad av Aitik till 36 miljoner ton produktionskapacitet.
• Dollarförsvagningen påverkade resultatet negativt.
• Styrelsen föreslår utdelning om 4 (4) sek.

Boliden ÅRsredovisning 2007

• 2 VD-ord
• 4 Om verksamheten
• 8 Mål och strategier
• 10 Metallmarknader och omvärld
• 16 Affärsområde Marknad
• 22 Affärsområde Smältverk
• 30 Affärsområde Gruvor
• 40 Hållbar utveckling
• 44 Bolagsstyrning
• 48 Styrelse
• 50 Koncernledning

• 52 Bolidenaktien

• 55 Förvaltningsberättelse

• 64 Resultaträkningar – koncernen
• 66 Balansräkningar – koncernen
• 68 Förändringar i eget kapital – koncernen
• 69 Kassaflödesanalyser – koncernen
• 70 Resultaträkningar – moderbolaget
• 70 Balansräkningar – moderbolaget

• 71 Förändringar i eget kapital – moderbolaget

• 71 Kassaflödesanalyser – moderbolaget

• 72 Redovisningsprinciper
• 76 Noter
• 94 Revisionsberättelse
• 95 Malmreserver och mineraltillgångar
• 98 Femårsöversikt
• 102 Ordlista
• 103 Definitioner
• 104 Adresser

" Kopplingen mellan Bolidens resultatutveckling och förändringar i metallpriser, valutakurser och smältlöner kommer att bestå. Volatiliteten är en del av oss – den gör Bolidenaktien till en möjlighet för investerare att vara exponerade mot metallmarknaden.

Lennart Evrell, VD och koncernchef

Stabil grund i en föränderlig värld

itt uppdrag som vd för Boliden har fått en händelserik start. Jag har tillbringat mycket tid ute i verksamheten. Till de bestående intrycken hör det stora engagemanget bland Bolidens medarbetare och den höga standard som kännetecknar arbetsmetoder, tekniknivå och miljöprestanda vid våra gruvor och smältverk. M

Det gångna året

Bolidens känslighet för förändringar i zinkpris och dollarkurs blev väldigt tydlig vid presentationen av resultatet för det fjärde kvartalet 2007.

Försäljningsintäkterna för helåret 2007 uppgick till 33 204 (35 213) msek och rörelseresultatet till 5 428 (8 522) msek, vilket innebar en rörelseresultatmarginal på 16 (24) procent. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 29 (52) procent. En bra produktionsnivå i flera av enheterna bidrog till att dämpa de negativa priseffekterna. Zinkgruvan Garpenberg och zinksmältverket Kokkola uppnådde båda nya rekordnivåer i produktionen medan andra enheter uppvisade lägre produktion.

Våra prospekteringssatsningar gav positiva utfall i malmreserverna och mineraltillgångarna och lade grunden för nya satsningar i flera områden.

Mot bakgrund av den starka balansräkningen återfördes förra året 6 832 msek till Bolidens aktieägare i form av ordinarie utdelning, inlösen av aktier samt återköp av egna aktier.

Aktie med koppling till metallmarknaden

Metallmarknaden fascinerar mig av många anledningar. Efterfrågan på basmetaller visar en stark tillväxt när bnp per capita går från 5 000 till 15 000 dollar. Det är då nationer utvecklas från jordbrukssamhällen till industrisamhällen. Under ett antal decennier kunde världens länder delas in i två kategorier; västvärlden som låg över det intressanta spannet och resten av världen som låg under. Nu befinner vi oss i ett läge där viktiga länder, bland andra Kina, ligger däremellan. Där pågår en intensiv uppbyggnad och modernisering, vilket kräver stora mängder metaller. Vi ser en fundamental efterfrågan med god tillväxt. Av allt att döma kommer behovet av Bolidens metaller att vara stort under många år framöver.

Metallpriser och valutakurser kan vi inte

styra och kopplingen mellan dessa och Bolidens resultatutveckling kommer att bestå. Vi kan däremot påverka produktionsvolymer, kostnader och rörelsekapital. Stabilitet inom dessa områden gör att utvecklingen i Bolidens verksamhet blir lättare att följa och förutsäga.

Verksamhet med spetskompetenser

Sverige är en gruvnation med långa traditioner och Boliden har genom åren byggt upp en gedigen kunskap om gruvdrift. Det är en viktig förklaring till Bolidens förmåga att med hög kostnadseffektivitet utvinna mineraler ur relativt låghaltiga gruvor, ofta med komplexa malmer.

I smältverken förädlar Boliden stora materialflöden till högkvalitativ metall. Ett ständigt pågående förbättringsarbete, med erfarenhetsutbyten mellan smältverken, effektiviserar våra processer. Utöver huvudmetallerna zink och koppar bidrar produkter som bly, guld, silver, nickel, svavelsyra och aluminiumfluorid i väsentlig grad till Bolidens lönsamhet. Flexibiliteten i smältprocesserna möjliggör också storskalig, lönsam framställning av metaller från elektronikskrot och andra återvinningsmaterial.

Våra prospekteringssatsningar gav positiva utfall i malmreserverna och mineraltillgångarna och lade grunden för nya satsningar i flera områden.

Mer än basmetaller

Vi fortsätter arbetet att utveckla partnerskap med våra kunder. Genom flexibla logistiklösningar och produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer ser vi till att Bolidens leveranser innefattar mer än bara metaller av högsta kvalitet.

Vår strävan att hålla hög miljö- och säkerhetsprestanda är viktig för alla delar av verksamheten. Den skärper effektiviteten och gör Boliden till den första hållbara länken i våra kunders, och deras kunders, verksamheter. Lika viktig är den för vår attraktionskraft som arbetsgivare.

Fokus på förbättrad stabilitet…

För att fortsätta vara en konkurrenskraftig partner för våra kunder krävs investeringar i projekt som effektiviserar och ökar produktionen i våra enheter. Men lika viktigt är att vi alla arbetar enligt en gemensam produktionsfilosofi; vi måste dela synen på hur Boliden skapar värden och hur dessa värden ska mätas.

Höga ambitioner i hållbarhetsarbetet är ett självklart inslag i vår produktionsfilosofi. Under 2007 fortsatte arbetet att öka säkerhetsmedvetandet hos medarbetarna, vilket till stor del handlar om att förändra attityder. Certifieringen av miljöledningssystemen i kopparsmältverket Rönnskär och zinkgruvan Tara innebär att sex av nio enheter nu är miljöcertifierade enligt iso 14001. Vi är nu på god väg mot målet att samtliga enheter ska ha certifierade miljöledningssystem före utgången av 2008. Vid den tidpunkten ska alla gruvor och smältverk även ha certifierade energiledningssystem.

…och tillväxt

Försörjningen av råmaterial från gruvorna är avgörande för fortsatt tillväxt. Vår prospekteringsorganisation, som bedriver sitt arbete både i närheten av befintliga gruvor och i nya områden, spelar en central roll. Flera viktiga framsteg gjordes under 2007, bland annat i Bolidenområdet och i Garpenberg. Vi är Europas största prospekteringsaktör inom basmetaller. Vi utvärderar samtidigt intressanta möjligheter till förvärv och långsiktiga partnerskap.

En viktig del av Bolidens fokus på tillväxt gäller möjligheterna att framställa metaller från elektronikskrot och andra återvinningsmaterial.

Förmågan att hantera och bearbeta många slags mineraler och komplexa koncentrat, en god kostnadskontroll samt viljan till ständiga förbättringar i verksamheten ger Boliden förutsättningar att skapa betydande värden. Vi ökar ansträngningarna att nyttja all den kunskap och erfarenhet som finns i koncernen. Det gäller inte minst i våra pågående tillväxtprojekt, som bland annat innefattar expansionen av koppargruvan Aitik. Vi är Europas näst största leverantör av kopparkatoder, men har ett stort beroende av externa leveranser av koncentrat, eftersom endast 20 procent av vår smältverkskapacitet täcks av koncentrat från Bolidens gruvor. Expansionsprojektet kommer att fördubbla kapaciteten i Aitik, som redan idag är en av Europas största koppargruvor. Projektet är Bolidens hittills största satsning och produktionen i de nya anläggningarna kommer att starta 2010.

Jag ser med stor glädje och starkt engagemang fram emot att tillsammans med kunder, leverantörer, medarbetare och ägare fortsätta att driva Bolidens utveckling.

Stockholm, mars 2008

Lennart Evrell vd och koncernchef

En av de ledande i Europa inom zink och koppar

Boliden är ett av de ledande europeiska metallföretagen med spetskompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra viktiga metaller som framställs är bly, guld och silver.

Boliden är en av Europas största leverantörer av zink och koppar. Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Norge och Irland och redovisas i segmenten Smältverk och Gruvor. Zinkmetallen säljs i huvudsak till den nordeuropeiska stålindustrin och kopparkunderna är främst europeiska tillverkare av halvfabrikat. Koncernen har cirka 4 500 anställda.

Under 2007 uppgick Bolidens försäljningsintäkter till 33 204 (35 213) miljoner kronor och rörelseresultatet till 5 428 (8 522) miljoner kronor. Resultatnedgången förklaras framför allt av en svagare dollar, en lägre produktion samt förändrade priser och villkor jämfört med föregående år.

Affärsidén

Bolidens affärsidé är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt, samt att tillvarata de affärsmöjligheter marknaden erbjuder och därigenom skapa värde för aktieägarna.

Metaller för moderna samhällen

Bolidens mission är att producera metaller som får det moderna samhället att fungera. De högkvalitativa bas- och ädelmetallerna som framställs genom prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning ska möta metallbehoven för offentlig, industriell och privat konsumtion.

Det moderna samhället förutsätter en hållbar utveckling. Produktion och leveranser med ansvar för människor och miljö är därför centrala frågor för Boliden.

Metallpartner i världsklass

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Det innebär en strävan att tillhöra de främsta i branschen när det gäller:

• ansvarstagande i termer av etisk och långsiktigt hållbar hantering av miljö, medarbetare och samhälle.
• pålitlighet gentemot kunder och leverantörer i termer av kvalitet i arbetssätt.
• kundtillfredsställelse som innebär att vi lever upp till eller överträffar kundernas förväntningar.

Ett attraktivt bolag i metallsektorn

Boliden är positionerat i de första stegen i metallkedjan. Vår kärnkompetens samt gruv- och smältverkstillgångar skapar stort utrymme för värdeskapande metallaffärer. Vi skapar uthållig värdetillväxt för våra aktieägare genom:

Förstärkt tillväxt

Världens behov av basmetaller är stort och med pågående strukturella förändringar i befolkningstäta länder som Kina och Indien väntas behoven öka. Bolidens huvudmetaller zink och koppar är viktiga insatsvaror i byggnads-, el-, elektronikoch transportindustrierna.

Mot denna bakgrund vill vi säkerställa en för koncernen långsiktig tillväxt, vilket förutsätter en god tillgång på metallråvaror. Vårt tillväxtfokus är:

■ utökad prospektering i närheten av befintliga gruvor i kombination med fältprospektering i nya områden.

■ förvärv av och/eller partnerskap i gruvprojekt.

■ utökad återvinningskapacitet för framställning av metall ur elektronikskrot, metallaskor och andra återvinningsmaterial.

Effektivitet i världsklass

En långsiktigt konkurrenskraftig metallverksamhet måste drivas med hög produktivitet och effektivitet.

Bolidens gruvor hör redan idag till de mest produktiva i världen och tack vare vår gruvkompetens kan vi fortsätta att förfina både brytningsmetoder och anrikningsprocesser. Det gör att vi kan bedriva lönsam gruvdrift även vid svårare förhållanden, som exempelvis låga metallhalter, komplexa malmer och lägre metallpriser.

Våra smältverk kännetecknas av hög flexibilitet i smältprocesserna, det vill säga förmåga att med god lönsamhet utvinna metaller ur olika slags metallkoncentrat och återvinningsmaterial. Det innebär att smältverken vid sidan av huvudmetallerna zink och koppar också kan förädla värdefulla biprodukter som bly, guld, silver och svavelsyra.

Boliden har under många år satsat på ökad miljöprestanda i både gruvdriften och smält- och återvinningsverksamheten. Det har medfört både hög energieffektivitet och en stärkt konkurrenskraft som ansvarsfull metallpartner.

Kund- och affärsutveckling

Boliden verkar i en bransch som i huvudsak framställer bulkvaror med begränsade möjligheter till differentiering. Vi eftersträvar att erbjuda kunderna mer än bara högkvalitativ zink- och kopparmetall. Exempel på sådana mervärden är:

■ effektiva logistiklösningar som bidrar till att minska kundernas kapitalbindning.

■ produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer och förbättrar produktens egenskaper.

■ ansvar för miljö och människa som ger en hållbar värdekedja från prospektering till färdig metall.

Optimering av interna och externa flöden

Genom effektiv styrning av materialflöden, mellan såväl egna gruvor och smältverk som från externa leverantörer, säkerställer vi ett högt och jämnt resursutnyttjande i smältverken. För att trygga smältverkens materialförsörjning eftersträvar Boliden fleråriga avtal med externa gruvor för leveranser av metallkoncentrat och leverantörer av elektronik- och metallskrot.

God kontroll över materialflödena bidrar även till att effektivisera Bolidens lagerhållning och hantering av kundfordringar.

Bolidens verksamhet bedrivs i tre affärsområden, som vart och ett besitter spetskompetenser och tillgångar som är viktiga för en konkurrenskraftig metallverksamhet. Redovisningen sker i två segment, Smältverk och Gruvor där Affärsområde Marknad ingår i segment Smältverk.

segment smältverk

Bolidens försäljning av zink- och kopparmetaller samt övriga produkter handhas av Affärsområde Marknad. Affärsområdet ansvarar också för råvaruförsörjningen till Bolidens smältverk och hanterar flödena mellan gruvor, smältverk och kunder. Affärsområdets 93 medarbetare finns på huvudkontoret i Stockholm, försäljningskontor i Tyskland och Storbritannien samt vid koncernens smältverk.

Bolidens smältning, raffinering och återvinning av metaller bedrivs i Affärsområde Smältverk. Vi har zinksmältverken Kokkola i Finland och Odda i Norge, kopparsmältverken Rönnskär i Sverige och Harjavalta i Finland samt blysmältverket Bergsöe i Sverige. Vid smältverken förädlas metallkoncentraten till i huvudsak zink- och kopparmetaller samt biprodukter som bly, guld, silver och svavelsyra. Dessutom producerar vi aluminiumfluorid och förädlar nickelkoncentrat. Rönnskär återvinner även stora mängder metall- och elektronikskrot, samt andra sekundärmaterial. Affärsområdet har 2 360 medarbetare.

segment gruvor

Bolidens prospektering, gruvbrytning och anrikning – de första stegen i metallframställning – bedrivs inom Affärsområde Gruvor. Vi är aktiva i fyra gruvområden: Aitik, Garpenberg och Bolidenområdet i Sverige samt Tara i Irland och har sammantaget sju gruvor i drift. Huvudmetallerna är zink och koppar, men malmerna som bryts innehåller även bly, guld och silver. Prospekteringen, vars omfattning har ökat betydligt under de senaste åren, bedrivs både i anslutning till befintliga gruvor och i nya områden. Efter brytning, krossning och malning transporteras malmerna till gruvområdenas anrikningsverk där de förädlas till metallkoncentrat. Affärsområdet har 1 989 medarbetare.

styrkefaktorer värdedrivare

■ Effektiv och samordnande organisation. Affärsområdet hanterar och optimerar koncentrat- och metallflöden inom Boliden.

■ Djup teknisk kompetens. Bolidens medarbetare kombinerar djup teknisk kompetens med god förståelse för såväl kundernas behov som deras kunders behov, vilket bland annat möjliggör kunddriven produktutveckling.

■ Prispremier. Utöver LME-priset betalar kunden en premie. Premien speglar den regionala utbuds- och efterfrågesituationen och tar bland annat hänsyn till transportkostnader och importtullar.

■ Relationer med leverantörer och kunder. Långsiktiga relationer med leverantörer och kunder säkrar smältverkens tillgång på metallkoncentrat samt avsättning för metallprodukter.

■ Effektiva materialflöden. Effektiv styrning av fysiska flöden bidrar till effektivare lagerhållning och hantering av kundfordringar, vilket minskar kapitalbindningen.

■ Flexibla och effektiva processer med hög teknisk nivå. Bolidens smältverk har flexibla produktionsprocesser och konkurrenskraftig teknik, vilket medför kostnadseffektivitet och möjligheter att bearbeta även komplexa metallkoncentrat, elektronikskrot samt andra sekundärmaterial. De kan också utvinna värdefulla biprodukter som guld, silver och svavelsyra. Utöver det betalbara metallinnehållet från gruvorna innebär en hög utvinningsgrad en betydande del fria metaller.

■ Fördelaktig miljöprofil. Samtliga smältverk är miljöcertifierade och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete enligt ISO 14001.

■ Kostnadseffektiva transportsystem. Smältverken har tillgång till effektiva transportlösningar för externa ut- och inleveranser, bland annat genom egna tågsystem och hamnar.

■ Kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Hos medarbetarna finns mångårig erfarenhet av benchmarking av smältverksprocessernas olika delar, vilket gör att nya förbättringsområden ständigt identifieras.

■ Smältlöner och priseskalatorer. Tillgången på metallkoncentrat påverkar smältlönerna; en god tillgång ger högre smältlöner och vice versa. Bolidens balans mellan smältverkskapacitet och den egna gruvproduktionen av främst zink begränsar känsligheten för förändringar i zinksmältlöner. Avtalen med gruvor kan innehålla priseskalatorer, som innebär att gruvor och smältverk delar förändringar i LME-priserna.

■ Flexibilitet och effektivitet. Smältverksprocessernas flexibilitet styr förmågan att effektivt vidareförädla komplexa och/eller orena metallkoncentrat som betingar högre smältlöner.

■ Kapacitetsutnyttjande och råvaruförsörjning. Som processindustrin i övrigt är smältverk beroende av ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande, vilket gör råvaruförsörjningen viktig.

■ Energipriser. Metallframställning, i synnerhet i zinksmältverk, är elintensiv vilket innebär att energikostnader får betydande effekt på lönsamheten.

■ Dollarkursen. Metallpriser samt smält- och raffineringslöner prissätts i usd. Förändringar i dollarkursen påverkar intäkter och resultat.

■ Hög teknisk nivå, automatiseringsgrad och tillgänglighet. Bolidens gruvor har, på grund av låga metallhalter i flera av gruvorna, utvecklat effektiva brytningsmetoder och anrikningsverk med hög processautomation. Detta har resulterat i en mycket konkurrenskraftig produktivitet. Med nära anslutning till transportvägar levereras metallkoncentraten i täta intervaller och med effektiva transportupplägg till våra smältverk.

■ Djup kompetens och lång erfarenhet. Flera moment inom gruvverksamhet, som malmbrytning, är svåra att automatisera. Bolidenmedarbetarnas kompetenser och erfarenheter är därför mycket viktiga tillgångar.

■ Kraftfull prospekteringsstrategi. Våra fördubblade satsningar inom prospektering har under 2007 inneburit rekrytering och uppbyggnad av organisationen samt utökade malmreserver och mineraltillgångar. Ambitionen är att över tid ha minst tio års produktionsframförhållning i varje gruvområde.

■ Metallhalter. Metallhalten i brutna malmer påverkar mängden producerad metall, vilket i sin tur påverkar såväl intäkter som kostnader per producerad enhet.

■ Zink- och kopparpriser. LME-priserna påverkas av tillgång och efterfrågan samt finansiella aktörers agerande. Bolidens policy är att hålla huvudmetallerna osäkrade. 2008–2009 har dock cirka två tredjedelar av kopparproduktionen säkrats med anledning av Aitikexpansionen, vilket begränsar känsligheten för kopparprisförändringar.

■ Produktivitet och effektivitet. Gruvdriftens produktivitet och effektivitet påverkar kostnaden per producerad enhet och därmed lönsamheten.

■ Malmreserver. Malmreserver och mineraltillgångar avgör en gruvas produktionsmässiga livslängd och därmed dess långsiktiga tillväxtpotential.

■ Dollarkursen. Metallpriser samt smält- och raffineringslöner prissätts i usd. Förändringar i dollarkursen påverkar intäkter och resultat.

En metallpartner i världsklass

Bolidens övergripande mål och strategier har fokus på utökade gruvtillgångar, fördjupade partnerskap och återvinning av sekundärmaterial samt drift av gruvor och smältverk i absolut världsklass.

■ Europas ledande leverantör av zink och koppar i termer av volym och kundtillfredsställelse.

■ Världsledande inom elektronikåtervinning samt utveckla möjligheterna inom andra sekundärmaterial.

■ Kontinuerligt öka gruvtillgångarna.

marknadsmål måluppfyllelse 2007

■ Som tredje största leverantör av zink och näst största leverantör av koppar behöll Boliden positionen som en ledande europeisk leverantör. Vår marknadsandel inom zink uppgick till 18 (18) procent och inom koppar till 13 (14) procent i Europa.

■ Boliden var den näst största återvinnaren av elektronikskrot i världen och ledande i termer av effektiv energianvändning och hög miljöprestanda.

■ Boliden har under året kunnat visa på ökade malmreserver i bland annat Bolidenområdet och Garpenberg. Vi är idag störst i Europa på prospektering av koppar och zink.

■ En av världens mest kostnadseffektiva metallproducenter och därmed tillhöra den bästa tredjedelen i branschen med avseende på cash cost.

operationellt mål måluppfyllelse 2007

■ Med avseende på cash cost hörde hälften av våra gruvor och smältverk till den bästa tredjedelen i världen.

■ Avkastning på sysselsatt kapital överstigande 10 procent över en konjunkturcykel.

■Nettoskuldsättningsgrad på cirka 40 procent.

■ Utdelning motsvarande cirka en tredjedel av nettoresultatet över en konjunkturcykel.

finansiella mål måluppfyllelse 2007

■ Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 29 (52) procent.

■Nettoskuldsättningsgraden var 43 (–1) procent.

■ Styrelsen föreslår en utdelning om 4 (4) kronor per aktie, vilket motsvarar 30 procent av nettoresultatet.

• Kontinuerligt effektivisera verksamheterna.
• Genomföra organiska tillväxtprojekt.
• Expandera prospekteringen.
• ■Delta i konsolideringen.
• Utveckla och expandera återvinningen.

strategi genomförande

■ Produktiviteten och kostnadseffektiviteten stärks framför allt genom kontinuerliga processförbättringar med fokus på samspelet mellan teknik, processer och människor. Genom löpande intern och extern benchmark etableras effektiva arbetsmetoder och processer.

■ Affärsområdena Smältverk och Gruvor utvärderar kontinuerligt verksamheterna för att utifrån sina respektive tillgångar och kärnkompetenser nyttja möjligheter som metallmarknaden erbjuder samt skalfördelar i produktionen.

■ Intensifierad prospektering och samarbeten med prospekteringspartners säkerställer en minst tioårig framförhållning i gruvproduktionen.

■ Positionen på gruv- och metallmarknaden används för att tillvarata attraktiva konsolideringsmöjligheter med industriell logik och till ett rimligt värde över en konjunkturcykel.

■ Bolidens teknik och kunskap inom återvinning bidrar till att säkerställa smältverkens långsiktiga materialförsörjning och lönsamhet.

Efterfrågan på basmetaller fortsatt stark

Zinkpriset sjönk kraftigt under senare delen av 2007, men snittpriset för helåret höll sig i nivå med 2006. Andra metaller fortsatte upp och den kraftigaste uppgången hade blypriset.

Boliden är en aktör på både gruvmarknaden och marknaden för färdiga metaller. Prissättningen på dessa marknader är i huvudsak global även om det förekommer vissa skillnader mellan olika regioner. Det innebär att Boliden i hög grad påverkas av utvecklingen av den globala tillgången och efterfrågan på koncentrat, metaller och återvinningsmaterial, trots att verksamheten och kunderna uteslutande finns i Europa.

BALANS I PRODUKTION OCH KONSUMTION 2007

När efterfrågan på koppar började ta fart i mitten av 2003 var företagen i metallbranschen kraftigt underinvesterade. Den ökade efterfrågan från såväl västvärlden som Kina och andra asiatiska tillväxtländer översteg metallproduktionen, vilket fick de globala kopparlagren att sjunka och priserna att stiga. Lager- och prisutvecklingen för zink, vars efterfrågecykel historiskt har släpat efter koppar, började visa liknande mönster under 2005.

De senaste årens prisuppgångar har ökat investeringsviljan i metallbranschen och därmed produktionskapaciteten. Under 2007 uppnådde kopparmarknaden i stort sett balans mellan produktion och konsumtion. Zinkproduktionen låg något över konsumtionen och de globala lagren av zink steg under årets andra hälft, vilket fick priset på zink att vända nedåt.

CYKLISKA OCH STRUKTURELLA FAKTORER STYR EFTERFRÅGAN

Efterfrågan på basmetaller som zink och koppar har en tydlig cyklisk karaktär. Tillväxten i världsekonomin i allmänhet och industriproduktionen i synnerhet påverkar metallernas prisutveckling.

Ett globalt ekonomiskt uppsving sätter ofta ett första avtryck i kopparpriserna eftersom koppar är en viktig metall vid upp- och ombyggnad av grundläggande infrastruktur. Zinkmetaller efterfrågas något senare i konjunkturcykeln och uppbyggnadsfasen, när anläggning av exempelvis byggnader och vägar tar fart. I ett ännu senare skede ökar efterfrågan på konsumentprodukter som exempelvis bilar, vilket i sin tur ytterligare ökar behovet av zink och koppar.

Den globala ekonomin genomgår för närvarande en kraftfull strukturell omvandling. Moderniseringen av befolkningstäta länder som Kina och Indien ligger bakom en stor del av den innevarande starka efterfrågan på basmetaller. Dock konsumerar Kina och Indien samt länder i östra Europa och Sydamerika fortfarande en liten mängd basmetall per capita, mellan två och fem kilo jämfört med cirka tio kilo i västvärlden. Det innebär att den globala efterfrågan på basmetaller förväntas vara fortsatt stark under de kommande 20 till 30 åren.

Enligt International Monetary Fund (imf) ökade den globala industriproduktionen med 4,9 procent under 2007. imf:s bedömning för 2008 är en tillväxt på cirka 4,1 procent.

VAD PÅVERKAR BASMETALLPRISERNA?

Basmetaller handlas dagligen på London Metal Exchange (lme), vilket lägger grunden för prissättningen av metallkoncentrat och färdiga metaller över hela världen.

Gruvornas och smältverkens produktionskostnader har en stor långsiktig prispåverkan. Kostnadsnivån har ökat under de senaste åren, vilket kräver högre priser för att upprätthålla lönsam gruvbrytning och metallframställning. Det har samtidigt gjort kostnadskontroll till ett än viktigare konkurrensmedel.

På kortare sikt påverkas priserna av finansiella aktörers agerande på marknaden samt tillfälliga utbudsstörningar till följd av exempelvis strejker, extrema väderförhållanden och energibrist.

Zink 11,2 miljoner ton Koppar 15,6 miljoner ton Zink 11,3 miljoner ton Koppar 18,2 miljoner ton Zink 11,6 miljoner ton Koppar 18,2 miljoner ton Källa: Brook Hunt

Prissättning i metallkedjan

Priserna på basmetaller sätts dagligen på London Metal Exchange (lme). Handeln på denna internationella marknad lägger grunden för gruv- och smältverksföretagens prissättning över hela världen.

SMÄLTVERKENS INTÄKTER

Smältverkens prissättning av metalleveranserna till kund baseras på lme-priserna. Vid försäljning av den färdiga metallen till kund tillkommer en prispremie som speglar regionala transport- och finansieringskostnader samt eventuella tullkostnader. Premiens värde för de enskilda metalleverantörerna påverkas av deras respektive förmåga att hantera transport- och finansieringslösningar på ett kostnadseffektivt sätt.

Smältverkens intäkter för förädlingen av koncentrat till försäljningsbara metaller består av flera komponenter. Inköpspriserna för råmaterial utgår från koncentratens metallinnehåll multiplicerat med en schablonuppskattning av det metallinnehåll som smältverken i praktiken kan vidareförädla. Det innebär att smältverk med goda tekniska förutsättningar kan generera en del av sina försäljningsintäkter från fri metall, det vill säga metall som framställs utan kostnader för råmaterial. Smältlönen avser smältningsoch raffineringsprocesserna och förhandlas fram mellan gruva och smältverk. I tider med god tillgång på metallkoncentrat stiger smältlönerna och vice versa. Avtalen kan innehålla en klausul med så kallade priseskalatorer, som fördelar eventuella förändringar i lme-priserna mellan parterna.

GRUVFÖRETAGENS INTÄKTER

Gruvornas intäkter utgår från koncentratens metallhalter – det betalbara metallinnehållet – multiplicerat med lme-priset. Från det priset dras smältverkens ersättning för att förädla koncentrat till metall.

metallprisets komponenter

Nivåerna i lme:s officiella metallager i olika delar av världen fungerar som temperaturmätare på regional och global efterfrågan. Lagernivåerna offentliggörs dagligen och förändringar får en direkt påverkan på lme-priserna. Under 2007 har lme-lagren av zink visat relativt kraftiga svängningar, som framför allt förklaras av att Kina har pendlat mellan att vara nettoexportör och nettoimportör av zink.

ZINK- OCH KOPPARMARKNADEN 2007

Merparten av världens produktion av färdiga metaller sker i länder och regioner med hög metallkonsumtion.

Kina är den största producenten av zinkmetall med en marknadsandel på 33 procent, följt av Australien, Kanada, Japan och Sydkorea. Sammantaget står dessa länder för 56 procent av den globala produktionen av zinkmetall. Europa producerar 21 procent av världens zinkmetall, vilket inte täcker regionens behov och därmed har medfört en stor nettoimport.

Enbart Kina konsumerar närmare 30 procent av all zinkmetall och sammantaget står Asien för drygt hälften av den globala konsumtionen. I västvärlden är usa och Tyskland de största zinkkonsumenterna. De närmaste årens expansion av smältverkskapacitet förväntas främst ske i Kina och övriga Asien samt i forna Sovjetunionen.

Produktionen av kopparmetall – kopparkatoder – sker till stora delar i nära anslutning till halvfabrikat- och komponenttillverkare i Europa, Asien och Nordamerika. Undantaget är Chile som efter Kina är störst i världen inom kopparkatoder och en stor nettoexportör till både Asien och Europa. Asien, som konsumerar hälften av den globala katodproduktionen, visar den snabbaste ökningen i både konsumtion och produktion. Europa använder cirka 23 procent av den globala produktionen. Med en självförsörjningsgrad på endast 50 procent är Europa starkt beroende av kopparimport, i huvudsak från Chile.

Lager- och prisutveckling

Under 2007 uppnådde marknaden för zinkmetall en balans mellan utbud och efterfrågan. Den globala konsumtionen ökade med 4 procent till 11,6 miljoner ton, med fortsatt stark efterfrågan från Kina. Produktionen steg samtidigt med 7 procent till 11,3 miljoner ton, med stora bidrag från nya smältverk i Kina och Indien. Periodvis exporterades betydande mängder zinkmetall från Kina. Vid utgången av 2007 fanns cirka 143 000 ton i lme-lagren, vilket motsvarade 4,5 dagars global zinkkonsumtion. Trots en ökning jämfört med 2006 förblev zinklagren på historiskt låga nivåer.

2006 års uppgång av lme-priserna för zink förbyttes i nedgång i slutet av 2007, men det genomsnittliga priset var oförändrat mellan åren.

Den globala konsumtionen av kopparkatoder var i linje med produktionen under 2007. Konsumtionen ökade 4 procent till 18,2 miljoner ton jämfört med produktionsökningen på 5 procent till 18,2 miljoner ton. Detta inkluderar förutom produktionen från gruvkoncentrat också produktionen från kopparskrot och direktlakning (SxEw).Vid utgången av året fanns cirka 238 000 ton kopparkatoder i lme-lagren, vilket motsvarade 4,8 dagar av global konsumtion. Trots ökningen jämfört med 2006 är lagren fortfarande att betrakta som låga ur ett historiskt perspektiv. Under 2007 steg det genomsnittliga lme-priset på koppar med 6 procent till 7 126 dollar per ton.

GRUVMARKNADEN 2007

Till skillnad från de färdiga metallerna transporteras zink- och kopparkoncentrat vid behov över hela världen för vidareförädling i smältverken.

De största producerande länderna av zinkkoncentrat är Kina, Australien och Peru med en gemensam marknadsandel på 53 procent. Störst är Kina med en marknadsandel på 28 procent. Europa, med endast 8 procent av världens gruvproduktion inom zink, fortsätter att vara nettoimportör av zinkkoncentrat.

Gruvproduktionen av koppar är koncentrerad till Sydamerika, Nordamerika och Sydostasien, men stora fyndigeter finns också i Afrika. Chile är, med en marknadsandel på 36 procent, den största gruvnationen i världen inom koppar. Europa producerar endast 6 procent av kopparkoncentraten och är därmed en stor nettoimportör.

Tillgång på metallkoncentrat och smältlöner

De senaste årens uppgångar av basmetallpriserna har stimulerat investeringar i såväl befintliga gruvor som prospektering efter nya fyndigheter. Under 2007 ökade den globala gruvproduktionen av zink med 8 procent, varav gruvor i Kina, Peru och Kazakstan stod för en betydande del av ökningen.

Konkurrensen om kopparkoncentraten fortsatte att öka, i synnerhet från Kina.

Tekniska problem och strejker framför allt i Chile hämmade gruvproduktionen av koppar under 2007. Sammantaget ökade produktionen av kopparkoncentrat med cirka 3 procent, vilket inte räckte för att möta den globala efterfrågan. Koncentratbristen innebar en fortsatt press nedåt på ersättningen till kopparsmältverken.

METALLÅTERVINNING – EN SNABBVÄXANDE RÅMATERIALBAS

Intresset för återvinning av metaller växer i takt med den generellt ökande globala konsumtionen och miljömedvetenheten. Smältverken har sedan länge återvunnit sekundärmaterial som metallskrot och askor från stål- och metallindustrin. På senare år har elektronikskrot, med anledning av ökad tillgång, skärpta regler och lagstiftning samt kortare produktlivscykler, blivit det snabbast växande sekundärmaterialet.

Sedan mitten av 2005, när det så kallade weee-direktivet (Waste Electrical and Electronic Equipment) trädde i kraft, har euländerna infört eller anpassat lagstiftningen så att den reglerar hur uttjänta el- och elektronikprodukter omhändertas på ett miljömässigt godtagbart sätt. Inom eu produceras 17–20 kilo elektronikskrot per capita, vilket väntas öka med cirka 3 procent per år. Smältverk med teknik som effektivt kan bearbeta och återvinna elektronikskrot har därmed tillgång till en materialförsörjningskälla som inte styrs av cykliska faktorer. Elektronikskrot har framförallt betydelse för utvinning av ädelmetaller.

Återvinningsgraden för blybatterier ligger sedan många år på en hög nivå. I västvärlden ligger återvinningsgraden på över 90 procent. Utvunnet bly utgör nästan 50 procent av den globala blykonsumtionen.

AKTÖRER PÅ METALLMARKNADEN

Företagen på världsmarknaden för basmetaller är av många olika slag, gällande såväl metallmix som position i förädlingskedjan.

Den förbättrade lönsamheten hos såväl gruv- som smältverksaktörer och jakten på ytterligare stordriftsfördelar har drivit den konsolideringsvåg som inleddes några år in på 2000-talet. Företagens ambition att diversifiera produktutbudet samt att säkra framtida tillväxt och leveransförmåga driver också på utvecklingen.

Trenden fortsatte under 2007 med ett antal större strukturaffärer. Freeport McMo-Rans förvärv av Phelps Dodge är ett exempel från kopparsidan. På zinksidan knoppade

Boliden tillhör Europas största zink- och kopparaktörer

Största zinkaktörerna	Metallproduktion i Europa 2006
Xstrata	627 000
Nyrstar	627 000
Boliden	443 000
Största kopparaktörerna	Metallproduktion i Europa 2006
Norddeutsche Affinerie (NA)	567 000
KGHM	515 000
Cumerio	408 000
Boliden	356 000
Atlantic Copper	235 000

Koppar

zink användningsområden procent

Källa: Brook Hunt

zink

pris- och lagerutveckling (LME) USD/ton ton

pris- och lagerutveckling (LME)

koppar användningsområden procent

Intresset för metallåtervinning växer i takt med ökad global konsumtion och miljömedvetenhet. Boliden tillhör världsledarna inom återvinning av elektronikskrot.

Umicore och Zinifex av sina zinksmältverk till det nybildade och sedermera börsnoterade företaget Nyrstar.

Smältverksaktörer

Metallmarknaden domineras av ett fåtal stora smältverksaktörer, som ofta har något slags koppling till de stora gruvföretagen. Därutöver finns en mängd relativt små smältverk.

För de metallkonsumerande företagen, det vill säga tillverkare av halvfabrikat och komponenter, blir närheten till leverantörerna allt viktigare. Mindre och tätare leveranser – och nära relationer med leverantörerna – minskar lageruppbyggnaden och onödig kapitalbindning. Till skillnad från gruvföretagen konkurrerar smältverken i huvudsak på regional nivå.

Mätt i volym är Boliden, med en marknadsandel på 18 procent, den tredje största producenten av zinkmetall i Europa. Xstrata är den största aktören och följs av Nyrstar.

Inom kopparkatoder är Boliden, med en marknadsandel på 14 procent, Europas fjärde största producent. Norddeutsche Affinerie (na) är den största europeiska aktören, följd av kghm och Cumerio. Samtliga tre är dock integrerade framåt i värdekedjan, vilket innebär att stora delar av deras produktion används i egen verksamhet och därmed inte konkurrerar direkt med Bolidens. Baserat på volymen kopparkatoder som når marknaden är vi näst största leverantör i Europa efter chilenska Codelco.

Aktörer inom återvinning

Endast ett fåtal smältverk i världen har teknik och processer som klarar återvinning av elektronikskrot på ett miljömässigt godtagbart sätt. Boliden är volymmässigt näst störst i världen och ledande när det gäller miljöprestanda. Kanadensiska Xstrata är störst. Huvudkonkurrenterna på den europeiska marknaden är Norddeutsche Affinerie och Umicore.

Zink- och kopparaskor samt stålverksstoft är andra viktiga återvinningsnischer inom

bly användningsområden

■ Batterier – bytes 42 ■ Övrigt – ej batterier 21 ■ Batterier – original 14 ■ Batterier – stationära 13 ■ Batterier – transport 10

procent

vilka Bolidens kopparsmältverk Rönnskär har teknikmässiga försprång i förhållande till konkurrenterna.

Gruvaktörer

Liksom marknaden för färdig metall domineras gruvmarknaden av ett fåtal mycket stora aktörer. Marknaden för zinkkoncentrat är dock mer fragmenterad än kopparmarknaden. De fem största aktörerna – Xstrata, Teck Cominco, Zinifex, Hindustan Zinc och Anglo American – står för drygt 30 procent av den globala produktionen. Boliden är sjunde största aktör med en marknadsandel på 3 procent. I Europa är vår andel av producerade zinkkoncentrat 34 procent, vilket gör oss till största europeiska aktör.

De sex största producenterna av kopparkoncentrat – Codelco, Freeport McMoRan, bhp Billiton, Xstrata, Rio Tinto och Anglo American – har en marknadsandel på omkring 45 procent. Bolidens andel av den globala marknaden är cirka 0,5 procent, medan motsvarande andel i Europa uppgår till 9 procent.

MARKNADEN FÖR BOLIDENS ÖVRIGA PRODUKTER Bly

Mer än tre fjärdedelar av den globala blyproduktionen används inom batteriindustrin. Kina, Australien, usa och Peru är exempel på stora gruvproducenter, medan raffinering främst sker i Kina, usa och Tyskland.

Blypriset visade en kraftig uppgång under 2007 till följd av en fortsatt god efterfrågan och låga lagernivåer. Det genomsnittliga lmepriset steg med 102 procent till 2 595 dollar per ton.

Tillgången på blykoncentrat förbättrades i Europa, bland annat som en följd av Kinas minskade import, vilket fick ersättningen till smältverken att stiga under 2007.

Guld

Smyckesindustrin står för närmare 60 procent av den globala guldkonsumtionen. De största guldproducerande nationerna är Sydafrika,

Källa: Brook Hunt Källa: GFMS 2007 Källa: GFMS 2007

Under 2007 steg det genomsnittliga guldpriset med 15 procent till 696 dollar per troy uns. Guld säljs av London Bullion Market Association (lbma).

Silver

Silverindustrin är mer fragmenterad än guldframställningen. Peru, Mexiko, Kina, Australien, Chile och Polen är största producentländer. En betydande del av silvret utvinns också som biprodukt i koppar- och zinkgruvor.

Till skillnad från guld styrs silverprisutvecklingen främst av tillgång och efterfrågan från industriella processer bland annat inom el- och elektronikindustri och har därmed en tydligare koppling till utvecklingen i världsekonomin än guld.

Under 2007 steg det genomsnittliga silverpriset med 16 procent till 13,38 dollar per troy uns i lbma-handeln.

Svavelprodukter

Svavel förekommer i de metallkoncentrat som vidareförädlas i smältverken. Vid förädlingsprocessen frigörs svavlet och bildar svaveldioxid, som efter rening kan bli till svavelsyra och flytande svaveldioxid. Mätt i volym är svavelsyra världens mest använda kemikalie och används främst inom pappers- och massaindustrin och kemisk industri samt vid framställning av konstgödsel och direktlakning i gruvindustrin. Flytande svaveldioxid används främst av pappers- och massaindustrin.

Aluminiumfluorid

Aluminiumfluorid är en nödvändig kemikalietillsats vid framställning av aluminiummetall. Den framställs i form av ett pulver genom en torrprocess, där svavelsyra är en av de viktigaste insatsvarorna.

silver användningsområden procent

affärsområde marknad

ulf söderström – chef för Affärsområde Marknad

Bildtext? " Affärsområde Marknad skapades för att än bättre ta tillvara Bolidens förutsätt ningar att vara ledande leveran tör av basmetaller. Under vårt första år som eget affärsområde har vi etablerat den nya organisationen och infört nya arbetssätt. Lanseringen av ZiNiGal – vår nyutvecklade zink- och nickellegering – är ett mycket bra exempel på vår förmåga att omsätta kundförståelsen i värdeskapande produkter och tjänster. Precis som Bolidens övriga två affärsområden arbetar vi med ständiga förbättringar. En viktig uppgift för Marknad är att ta tillvara samverkansfördelarna mellan gruvdrift, smält verksamhet och återvinning. Effektiv hantering av koncer nens flöden bidrar till att minska Bolidens kapitalbindning.

Bolidens verksamhet redovisas i segment Smältverk och segment Gruvor. Affärsområde Marknads verksamhet ingår redovisningsmässigt i segment Smältverk.

Mervärde i varje steg

Affärsområde Marknad ansvarar för Bolidens metallförsäljning och koncernens råmaterialflöden. Tillförlitliga leveranser av högkvalitativa produkter gör oss till kundens förstahandsval.

VERKSAMHETEN

Affärsområde Marknads främsta uppgift är att sälja Bolidens metaller inom ramen för långsiktiga kundrelationer. Tillförlitliga leveranser av högkvalitativa metaller med tilläggsservice i form av flexibla logistiklösningar, kundanpassade produkter och teknisk kundsupport etablerar och stärker relationer med finansiellt starka kunder.

Vi säkrar också smältverkens försörjning av metallkoncentrat och återvinningsmaterial genom inköp från externa leverantörer.

Med välfungerande hantering av flöden, och därigenom rörelsekapitalet, kan lager hållas på låga nivåer. Till ansvarsområdet hör även hantering av de valuta- och metallprisrisker som uppstår vid metallaffärerna.

Affärsområde Marknad har sammanlagt 93 medarbetare.

VIKTIGA STEG 2007

Etableringen av Marknad som eget affärsområde i början av året genomfördes i första hand för att skapa bättre förutsättningar för Boliden att öka effektiviteten och förbättra servicen till kunder och leverantörer. För att samla kunskap och effektivisera arbetsmetoderna har den nya organisationen sammanförts i Stockholm. Boliden har också försäljningskontor i England och Tyskland i syfte att säkerställa vår geografiska marknadsnärvaro i Europa.

Under året fortsatte Bolidens tekniska kundsupport att utvecklas. Våra tekniskt kunniga medarbetare tillbringar mycket tid hos kunderna för att kunna bidra till att utveckla deras processer. I juni 2007 lanserades ZiNiGal, Bolidens nya zink- och nickellegering, som möter effektiviseringsbehov hos kunder inom den generella galvaniseringsindustrin.

Ambitionen att minska beroendet av ett fåtal stora kunder och att bredda kundbasen på marknader utanför Norden, exempelvis i Central- och Östeuropa, ledde under året till att nya kundrelationer etablerades inom både zink och koppar.

KUND-, AFFÄRS- OCH PRODUKTUTVECKLING

Med ett synsätt som alltid utgår från kunden rör vi oss mot att vara en samarbetspartner som erbjuder mer än bara basmetaller.

Bolidens produkter, i synnerhet koppar, är och förblir bulkvara. Det gör kundlojaliteten särskilt viktig. För att förstärka banden till kopparkunderna arbetar vi framför allt med flexibla logistiklösningar och tekniskt kundstöd.

Inom zink är utrymmet för kundanpassade produkter däremot större. I nära samarbete med kunder utvecklar Bolidens smältverk och tekniska kundsupport zinkmetaller med nya egenskaper som underlättar kundernas processer.

FÖRSÄLJNING

Priserna på Bolidens huvudprodukter zink och koppar utgår från de basmetallpriser som dagligen sätts på London Metal Exchange (lme). Affärsområde Marknad eftersträvar att alltid sälja 100 procent av metallproduktionen direkt till kund, vilket ger högre priser än leverans till lme:s lager. Prispremien förhandlas med kunderna och speglar i huvudsak regionalt utbud och efterfrågan, transportkostnad för importerat material och tullar. Genom att nyttja Bolidens styrkefaktorer kan vi höja värdet av marknadsbestämda prispremier, genom att addera nya värden till våra produkter och tjänster. Till Bolidens styrkor hör:

■ hög och jämn produktkvalitet.

■ leveranstrygghet till följd av vår integrerade affärsmodell.

■ logistiklösningar som säkerställer kundleveranser "just-in-time" för minskad kapitalbindning.

■ produktanpassningar som effektiviserar kundernas processer och förbättrar egenskaperna i slutprodukterna.

■ omfattande hållbarhetsarbete som ger oss och våra kunder början till en ansvarsfull värdekedja för metaller, från prospektering till färdig metall.

INKÖP

dollar/ton

Affärsområde Marknad ansvarar för inköp av koncentrat och sekundärmaterial från externa leverantörer, med syfte att säkerställa ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande i Bolidens smältverk.

Bolidens produktion av zinkkoncentrat täcker stora delar av behovet i de egna zinksmältverken, vilket säkrar såväl kapacitetsutnyttjandet som leveranstryggheten gentemot kunderna.

Den egna produktionen av kopparkoncentrat motsvarade cirka 20 (25) procent av kopparsmältverkens behov under 2007. Boliden köpte in betydande mängder koncentrat från externa gruvor, varav den största delen genom långtidskontrakt med stora gru-

Zinkpremie i Europa 2005–2007

05 06 07

vor i Sydamerika. För att trygga råmaterialförsörjningen till kopparsmältverken eftersträvar vi att täcka cirka 85 procent av kopparkoncentratbehovet genom fleråriga leverantörsavtal, vilket också inkluderar Bolidens egna gruvor. Resterande koncentratinköp sker genom korta kontrakt, vilket skapar möjligheter att nyttja tillfällig tillgång på komplexa koncentrat till ibland mycket fördelaktiga villkor.

Återvinning av elektronikskrot och andra sekundärmaterial är en viktig råmaterialkälla för framför allt kopparsmältverket Rönnskär. Sekundärmaterial, varav en stor andel är elektronikskrot, köps från framför allt europeiska leverantörer.

EFFEKTIVA TRANSPORTER

Metalleverantören står normalt för transportkostnaderna. Det gör logistik till en stor kostnadspost inom Boliden. Effektiva logistiklösningar sänker både kostnader och förbättrar vår förmåga att skapa mervärde i våra kundlösningar.

Den så kallade Kopparpendeln är en järnvägslösning som med hög kostnadseffektivitet transporterar koppar från Rönnskär till Bolidens kunder i södra Sverige. I motsatt riktning lastas tågen med elektronikskrot och annat insatsmaterial för återvinning i Rönnskär. Under 2008 utökas Kopparpendelns sträckning till Europa och den kommer även att utvecklas för transporter av svavelsyra och flytande svaveldioxid.

De kustnära lägena gör sjötransporter gynnsamma. Smältverken Odda och Rönnskär har egna hamnar medan Kokkola och Harjavalta har nära till hamnområden på Finlands kust. Boliden har långsiktiga fraktavtal vilket gör att Bolidens metalleveranser kan samordnas effektivt.

HANTERING AV KASSAFLÖDEN OCH AFFÄRSRISKER

En betydande del av kassaflöden inom Boliden hanteras av Affärsområde Marknad,

som därmed hanterar en stor del av koncernens affärsrisker.

Vi eftersträvar hela tiden en försäljningsmix av volymprodukter och kundanpassade produkter som maximerar lönsamheten. Fokus sätts på långa affärsrelationer och kontrakt med finansiellt starka kunder som lägger grunden för Bolidens intjäning.

ALTERNATIV TILL BOLIDENS HUVUDMETALLER

En viss substitution av basmetaller förekommer sedan många år. De senaste årens höga prisnivåer och metallbrist har dock ökat konsumenternas incitament att söka alternativa material, vilket kan leda till mer påtagliga ersättningseffekter.

Till de känsligare områdena för substitution av zink hör legeringsindustrin, som exempelvis kan använda aluminium och lokal rostskyddsbehandling genom sprutmålning. Den för närvarande relativt goda zinkefterfrågan i Europa innebär att effekterna från eventuell ersättning dock hittills inte har varit uppenbara.

Koppar kan i vissa fall ersättas med bland annat aluminium och plast. Den för närvarande stora prisskillnaden mellan koppar och aluminium har påskyndat substitutionen. Det faktum att koppar har betydligt bättre egenskaper än alternativen begränsar risken för substitution. Bolidens koppar används främst till fintråd, ledningstråd, kabel och elektroniska komponenter, där hotet från ersättningsprodukter är litet. Mindre än 5 procent av Bolidens kopparproduktion används till produkter där det föreligger stor konkurrens från andra material.

Bolidens största kunder
Zinkkunder
Arcelor
Corus
Rautaruuki
SSAB
Thyssen Krupp Stahl
Kopparkunder
Elektrokoppar
Luvata
MKM
Norddeutsche Affinerie (NA)
Wieland Werke

Eftersträvar breddad kundbas

Boliden är Europas största leverantör av zink till stålverk. Större delen av vår kopparmetall levereras till ett fåtal stora tillverkare av halvfabrikat. Idag finns kunderna i norra Europa. Vi eftersträvar att minska beroendet av ett begränsat antal kunder och öka marknadsnärvaron i Centraloch Östeuropa.

ZINK

Omkring hälften av Bolidens zinkmetall säljs till ett fåtal europeiska stålverk, som köper stora volymer för användning vid rostskydd genom så kallad kontinuerlig galvanisering. Relationerna till våra stålverkskunder stärks genom förbättrad service, flexibla logistiklösningar och teknikstöd. De västeuropeiska stålverken visar relativt låg tillväxt. Det är främst aktörer i Östeuropa som växer, i takt med att bland annat bilindustrin flyttar delar av sin tillverkning österut.

Företag som förzinkar styckegods, så kallade generella galvanisatörer, är Bolidens näst största kundkategori inom zink och står för cirka 25 procent av försäljningen. Aktörerna är många och relativt små jämfört med stålindustrin. För dessa kunder är vår förmåga att tillsammans med dem utveckla nya zinkprodukter viktig.

KOPPAR

Bolidens kopparmetall säljs främst till kunder med höga kvalitetskrav. Vår högkvalitativa koppar används framför allt av tillverkare av kopparprodukter som kräver hög formbarhet, såsom lindningstråd. De fem största kunderna köper nära 90 procent av Bolidens totala kopparproduktion.

För att begränsa beroendet av ett fåtal kunder eftersträvar Boliden att växa på nya marknader, framför allt i Central- och Östeuropa.

BLY

Omkring 65 procent av Bolidens blyprodukter säljs till batteriindustrin i Europa. Tillverkare av blyplåt köper cirka 25 procent och resterande del används i mindre produkter som båtkölar och strålskydd.

ÖVRIGA PRODUKTER

De flesta av Bolidens malmer innehåller halter av guld och silver, som är viktiga och lönsamma biprodukter i smältverken Rönnskär och Harjavalta. En betydande del av ädelmetallerna kommer också från Rönnskärs återvinning av elektronikskrot. Guldet säljs till ett antal större industriföretag och banker, medan silvret säljs direkt till slutkonsument.

Boliden är Europas näst största producent av svavelsyra, som bland annat används inom pappers- och massaindustrin. Försäljningen av svavelsyra sker i huvudsak på den nordiska marknaden, men stora volymer levereras även till Storbritannien, Beneluxländerna och Sydamerika.

ZiNiGal – ett skolexempel på produktutveckling

Bolidens mål är att bli Europas ledande leverantör av zink och koppar. Produktutveckling i nära samarbete med kunderna är en viktig strategisk pusselbit i den strävan.

2007 lanserades ZiNiGal, den nya zink-nickel-legeringen som tagits fram för att möta kundbehov inom den så kallade generella galvaniseringsindustrin.

– Kundernas krav på galvaniserat stål ökar hela tiden. ZiNiGal är en produkt som påtagligt kan möta dessa krav, säger Patrick Ammerlaan, chef för Metaller, Affärsområde Marknad.

ZiNiGal förbättrar de flesta egenskaper hos galvaniserade produkter. Ytan på slutkundernas stålprodukter blir jämn, blank och glänsande samtidigt som deras nötningsegenskaper, vidhäftning och formbarhet förbättras. Tillsatsen av nickel i zinken innebär även att beläggningstjockleken på de galvaniserade stålprodukterna kan minskas, på samma gång som ytan blir hållbar och motståndskraftig. Ett konkret exempel är vid produktion av galvaniserat stål där ZiNiGal bidragit till att en kund kunnat reducera zinkåtgången med cirka 900 kilo per 25 ton förzinkat gods. I och med att ZiNiGal bidrar till minskad zinkförbrukning påverkas kundernas ekonomi i positiv riktning.

Grundarbetet utfördes i zinksmältverket Kokkola, under 2004 och omfattade en serie preliminära tester som olika kunder hade efterfrågat. Erfarenheterna fördes vidare till zinksmältverket Odda, där en projektgrupp bildades tillsammans med Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. Det var då ett helt nytt sätt för Boliden att arbeta med produktutveckling.

– Ja, egentligen är hela initiativet kunddrivet. Önskemålen

om förbättrade egenskaper kommer direkt från kundhåll, och vi har svarat upp med vårt kunnande och våra resurser, berättar Lars Ole Hammersland, processingenjör på Boliden Odda.

Under hela utvecklingsarbetet stod frågor kring arbetsmiljö och processtabilitet i centrum. Flera kunder som utförde tester i sina galvaniseringslinjer har också bidragit med återkoppling. Lars Ole Hammersland menar att den kundnära arbetsmetodiken med ZiNiGal har varit väldigt lyckad.

– Absolut! Det här kommer vi att få se mer av i framtiden.

I anslutning till arbetet med ZiNiGal har Boliden inom Affärsområde Marknad inrättat en funktion för teknisk support och service under ledning av dr Roger Pankert. Här kan Bolidens kunder få kvalificerad teknisk hjälp såväl i det dagliga arbetet som med framtida utvecklingsprojekt.

– Eftersom det här är en relativt ny produkt finns det många frågor bland våra kunder. Vi kan förklara hur det fungerar och hur produkten kan användas på bästa sätt, till exempel när det gäller anpassningen av nickelhalter, säger Roger Pankert. Men även när det gäller själva "business casen". På så sätt blir vi något av en heltäckande support, en partner för kunderna.

Och kundreaktionerna på supportfunktionen är bara positiva. – Ja, genom detta känner sig kunderna väl omhändertagna, de blir inte lämnade ensamma med något nytt, säger Roger Pankert.

Boliden har i dagsläget cirka 100 ZiNiGal-kunder och under 2007 framställdes drygt 10 000 ton ZiNiGal och Boliden räknar med att produkten kommer att få en allt större betydelse i framtiden.

affärsområde smältverk

svante nilsson – chef för Affärsområde Smältverk

" Under 2007 har Affärsområde Smältverk ägnat stor kraft åt att genomföra interna tillväxt- och effektiviseringsprojekt. Produktionskapaciteten ökade i fyra av våra smältverk – Harjavalta, Rönnskär, Kokkola och Bergsöe. Rönnskärs teknik för lönsam och miljöeffektiv metallåtervinning ger oss stora möjligheter att växa inom ett intressant område med hög tillväxt samtidigt som vi bidrar till ett långsiktigt hållbart metallkretslopp. Kostnaderna för energi, material och utrustning ser ut att förbli höga i metallbranschen. För att stärka vår konkurrenskraft, som i mycket hög grad vilar på tekniskt avancerade smältverk, nyttjar vi all samlad kunskap och erfarenhet för att löpande identifiera och genomföra nya förbättringsprojekt. Med flexibel teknik förädlar vi med förbättrad lönsamhet komplexa och orena gruvkoncentrat och återvinningsmaterial, som konkurrerande smältverk har svårt att hantera.

Flexibla processer ökar lönsamheten

Bolidens smältverk kännetecknas av flexibilitet, effektiva materialflöden och hög miljöprestanda. Med tekniskt avancerade anläggningar kan vi hantera komplexa metallkoncentrat och olika slags återvinningsmaterial, vilket gynnar lönsamheten.

Resultatutveckling 2007

Rörelseresultatet inom segment Smältverk uppgick till 2 297 (5 652) msek under 2007. Nedgången i resultatet jämfört med 2006 förklaras av lägre realiserade smält- och raffineringslöner, lägre avräkningskurs mot dollarn, ett negativt resultat från lageromvärderingar samt effekter från en förändrad internprissättning.

tillväxtprojekt

Expansions- och effektiviseringsprojektet i kopparsmältverket Harjavalta slutfördes under fjärde kvartalet 2007. I början av 2008 uppnåddes full produktionskapacitet, vilket innebar en ökad produktion av kopparanoder och -katoder med 30 respektive 20 procent jämfört med tidigare kapacitetsnivåer. Vid sidan av kapacitetsökningarna leder projektet till minskad energiförbrukning och förbättrad enhetskostnad.

I kopparsmältverket Rönnskär avslutades den investering som inleddes 2006 och som ger en årlig kapacitetsökning på 15 000 ton färdiga kopparkatoder, samt en resultatförbättring på cirka 40 msek.

Implementeringen av den första fasen av expansionsinvesteringen i zinksmältverket Kokkola ökade produktionskapaciteten med 3,5 procent under tredje kvartalet 2007. Den avslutande fasen, som beräknas vara slutförd under tredje kvartalet 2008, ökar kapaciteten med ytterligare 3,5 procent.

Kompetens och teknik är våra främsta styrkor

Bolidens smältverk har avancerad teknik och hög flexibilitet. Vi kan därför förädla olika slags råmaterial av varierande renhetsgrad i processer som, vid sidan av huvudmetallerna, tar tillvara alla värdefulla biprodukter. Kontinuerlig teknikutveckling, som bedrivs såväl internt som tillsammans med externa samarbetspartner, innebär att både zink- och kopparsmältverken använder bästa tillgängliga teknik. Ett exempel är den så kallade direktlakningsmetoden (dl-metoden), som zinksmältverken Kokkola och Odda ännu är ensamma i världen om att använda. Med dlmetoden kan rostningsledet i zinksmältningsprocessen delvis uteslutas. Det ger betydande effektivitetshöjningar och möjliggör bearbetning av komplexa koncentrat som har lägre inköpskostnad.

Kopparsmältverket Harjavalta har utvecklat den så kallade flashsmältningsmetoden som används vid framställning av koppar och nickel. Vid flashugnens förbränning av koncentratens järn- och svavelinnehåll produceras den energi som behövs i smältprocessen. Metoden medför en kraftig minskning av såväl energiförbrukningen som utsläppen till luft och vatten.

I Rönnskär använder Boliden den unika och patenterade vidareutvecklingen av kaldotekniken för återvinning av elektronikskrot. Plasten i skrotet behöver inte helt rensas bort utan används för att smälta metallerna, vilket innebär att ingen ytterligare energi krävs i processen. Smältningen efterföljs av gasrening med god miljöprestanda.

Med flera smältverk inom både zink och koppar kan Boliden styra materialflödena så att smältverkens kapacitetsutnyttjande och konkurrensfördelar optimeras.

Samarbetet mellan smältverken är en mycket viktig del av Bolidens process- och produktutveckling. Förbättringsåtgärder identifieras genom noggranna kartläggningar av smältverkens produktionsprocesser samt benchmarking mellan anläggningarna.

Bred intäktsbas

zinksmältverkens

Smältverkens förmåga att förädla många olika slags råmaterial skapar en bred intäktsbas. Den höga effektiviteten gör det samtidigt möjligt att tillvarata en mycket stor andel av koncentratens metallinnehåll, vilket leder till betydande intäkter från fria metaller. Sammantaget bidrar detta till att minska Bolidens exponering mot smält- och raffineringslöner för huvudmetallerna zink och koppar.

Under 2007 stod bassmältlöner inklusive priseskalatorer för omkring hälften av zinksmältverkens försäljningsintäkter. Det var en mindre andel jämfört med 2006, vilket förklaras av negativa effekter från priseskalatorerna i zinksmältlöneavtalen. Andelen intäkter från zinkpremier ökade till omkring en fjärdedel som en följd av 2007 års högre benchmarknivåer, medan andelen försäljningsintäkter från fria metaller var i stort sett oförändrad.

Flexibiliteten i Bolidens kopparsmältverk innebär att en betydande del av smält- och raffineringslönerna härstammar från andra metaller än koppar. Under 2007 utgjorde smält- och raffineringslöner för koppar omkring en tredjedel av försäljningsintäkterna. Smält- och raffineringslöner för övriga metaller, i huvudsak bly, guld, nickel och elektronikskrot, stod för en dryg fjärdedel. Övriga produkter, främst svavelprodukter, utgjorde omkring en tiondel av försäljningsintäkterna.

zinksmältverkens intäktsfördelning 2007

■ Prispremier ■ Övrigt

■ Prispremier ■ Övrigt

Smältlön för zink Benchmark 1997–2007

Smältlön för koppar Benchmark 1997– 2007

usc/lb betalbar koppar

Långsiktig hantering av energikostnader

I likhet med annan basindustri kräver driften av gruvor och framför allt smältverk mycket energi. Det innebär att utvecklingen av energipriset har betydelse för Bolidens långsiktiga resultatutveckling.

Energi står för 17 procent av koncernens totala kostnader och är därmed den näst största kostnadsposten. Under 2007 uppgick kostnaden för energi till 1 628 (1 520) miljoner kronor.

Inom Boliden pågår flera program och åtgärder för att effektivisera energianvändningen och öka konkurrenskraften. Verksamheterna har en gemensam energipolicy och målet är att samtliga enheter ska ha energiledningssystem senast vid utgången av 2008.

Bilden av Europas energimarknader har blivit allt mer komplex, med en prisutveckling som är svår att överblicka.

Energiupphandlingarna sker centralt men energitillgången och kostnaderna ser olika ut i olika länder. För att skapa en förutsägbarhet eftersträvar vi långa och fasta avtal för alla produktionsanläggningar.

För att säkerställa energitillförseln på lång sikt arbetar Boliden på såväl nationell som europeisk nivå. Huvuddelen av koncernens svenska energibehov är idag uppknutet i form av leveranskontrakt med prisbindning som löpande kompletteras med elderivat med en horisont på fem år.

Under 2007 har Bolidens finländska verksamheter gått med i ett konsortium, Fennovoima, för att utröna möjlighetrna att långsiktigt säkra delar av elleveranserna genom kärnkraft. I Norge är Boliden nästan helt beroende av vattenkraft. Hittills har koncernen haft delägarskap i norsk vattenkraft, men pågående politiska diskussioner kring ägarskapsfrågan kan komma att förändra förutsättningarna för Oddas energiförsörjning.

Genom sammanslutningen BasEl verkar Boliden för att stärka den nordiska basindustrins energiförsörjning och konkurrenskraft. Samtal har inletts med ibec (The Irish Business and Employers Confederation) om att skapa en irländsk motsvarighet till BasEl. Energitillgången i Irland har inte i samma utsträckning som övriga Europa anpassats för industriell verksamhet och kostnadsnivån är därför högre.

Rekord i produktion och

säkerhet i Kokkola Case 2 Kokkola

2007 var ett rekordår för zinksmältverket Kokkola i Finland, både när det gäller produktion och säkerhet. Under året framställdes över 300 000 ton zinkmetall – en ökning med cirka 8 procent från 2006.

Bakom Kokkolas nya rekord ligger framför allt en mycket god stabilitet i produktionen under hela 2007.

– Inte ett enda produktionsstopp är exceptionellt bra, säger Harri Natunen, verksamhetschef för Kokkola. Framgångsfaktorerna stavas bland annat ordning och reda och kostnadskontroll. Tack vare detta har Kokkola kunnat tillgodogöra sig ett flertal så kallade flaskhalsinvesteringar som gjorts under året. Ett exempel är utökning av direktlakningskapaciteten, ett annat är högre gjutkapacitet. Just flaskhalsinvesteringarna och andra ständiga förbättringar är strategiskt väldigt viktiga.

– Dessutom blev 2007 ett rekordår för säkerheten, vilket är väldigt glädjande. Antalet olycksfall som ledde till sjukfrånvaro var under 2007 så få som fem stycken, att jämföra med 2006 då motsvarande antal var 17. Samtliga fall var lindriga.

Under de senaste åren har Kokkola prioriterat säkerhet. Målet är självklart att kunna undvika alla olycksfall.

Även på miljöområdet uppnåddes goda resultat. Utsläppen från produktionen ligger på en nivå som klart underskrider de utsläppsgränser som finska myndigheter har satt upp.

Liksom flera andra av Bolidens enheter står Kokkola inför stora pensionsavgångar under de kommande åren. För att klara det pågår förberedelser sedan flera år tillbaka, bland annat i form av egna utbildningsprogram.

– Det pågår sedan flera år ett arbete med att anpassa bemanningen i förhållande till faktorer som produktion, konjunktur och kostnader, berättar Harri Natunen.

Som kuriosa kan också nämnas att smältverket utsågs till den mest uppskattade och attraktiva arbetsplatsen i Karleby – när invånarna själva fick välja!

– Särskilt glädjande är det förstås att traktens ungdomar och studenter uttrycker detta, säger Harri Natunen. I samma undersökning är Kokkola nummer ett även när det gäller bedömningen av hur miljöfrågor hanteras.

Fem smältverk

Kokkola – ett av världens största zinksmältverk

Kokkola, som ligger i Karleby på Finlands västkust, är Europas näst största zinksmältverk och det femte största i världen. Huvudprodukten är en så kallad CGG legering (Continuous Galvanizing Grade) som används vid galvanisering av tunnplåt. Kokkola framställer även SHG-zink (Special High Grade) med en renhet på minst 99,995 procent.

Zinkkoncentraten levereras till Kokkola med fartyg från både Bolidens gruvor och andra gruvproducenter. Tillämpningen av den egenutvecklade direktlakningsmetoden (DL-metoden) möjliggör bearbetning av komplexa och mindre rena metallkoncentrat, som konkurrerande smältverk har svårt att hantera. Det gör Kokkola till ett av Europas mest kostnadseffektiva zinksmältverk. Merparten av de färdiga zinkmetallerna levereras till europeiska stålföretag.

odda – modern teknik ger hög kostnadseffektivitet

Zinksmältverket Odda ligger på Norges västkust knappt 17 mil från Bergen. Odda har en egen hamn som används för leveranser av zinkkoncentrat och andra råmaterial samt färdiga metaller. Huvudprodukten är zinkmetall men Odda framställer även stora mängder aluminiumfluorid. Zinkkoncentraten kommer i huvudsak från Bolidens gruvor i Tara och Bolidenområdet. I likhet med Kokkola tillämpas DL-metoden, vilket även ger Odda teknikbaserade kostnadsfördelar. Över 90 procent av Oddas zinkmetall levereras till stålkunder inom Norden, Tyskland och Storbritannien. Aluminiumfluoriden säljs i huvudsak till norska aluminiumsmältverk.

rönnskär – världsledande inom elektronikåtervinning

Kopparsmältverket Rönnskär ligger i Skelleftehamn i norra Sverige. Anläggningen har en egen hamn och väl utvecklade logistiklösningar, bland annat den så kallade Kopparpendeln, en tågförbindelse för levereranser av färdig kopparmetall till kunder i södra Sverige. Tågen återvänder till smältverket med återvinningsmaterial. Huvudprodukterna är koppar, zinkklinker, bly och ädelmetaller med svavelsyra och svaveldioxid som exempel på biprodukter. Över hälften av koppar- och blykoncentraten kommer från Bolidens egna gruvor. Koncentrat från Aitikgruvan går med järnväg till Rönnskär. Cirka 20 procent av insatsvarorna kommer från återvinning av elektronikskrot samt restprodukter från mässings- och stålverk. Flera smältenheter och en process som kan anpassas till många olika råmaterial ger Rönnskär hög flexibilitet och storskalighet. Sammansättningen av kaldo- och fumingverk lämpar sig mycket väl för återvinning av metaller ur elektronikskrot och andra sekundärmaterial. Huvuddelen av produktionen levereras till Elektrokoppar.

harjavalta – hög energieffektivitet och miljöprestanda

Kopparsmältverket Harjavalta, som ligger på Finlands västkust, består av två enheter med cirka tre mils avstånd. Själva smältverket framställer kopparanoder som till största delen sänds med tåg till elektrolysverket i Björneborg för raffinering till kopparkatoder. Möjligheten att kunna skicka anoder till Rönnskär för vidareförädling effektiviserar kapacitetsutnyttjandet i Bolidens båda kopparsmältverk. Harjavalta framställer även guld, silver och svavelsyra samt smälter nickelkoncentrat på uppdrag från externa kunder.

Koncentraten kommer i huvudsak från koppargruvor i Sydamerika och Sydostasien samt från portugisiska gruvan Neves Corvo. Harjavalta använder den egenutvecklade flashsmältningsmetoden, som idag är den vanligaste metoden för raffinering av koppar- och nickelkoncentrat. Den nyttjar energin som uppstår i smältprocessen och återanvänder hela tiden avfall från tidigare processteg. Merparten av Harjavaltas kopparkatoder levereras till Luvata i Björneborg.

bergsöe – stor europeisk aktör inom blyåtervinning

Smältverket Bergsöe, som ligger utanför Landskrona i södra Sverige, är en av Europas fyra största aktörer inom återvinning av blyprodukter. Det tar årligen emot 4–5 miljoner kasserade bilbatterier för återvinning. Bergsöe är också marknadsledande i Norden inom produktion av lödtenn för elektronik-, verkstads- och fordonsindustrierna.

I raffineringsprocessen framställs bly som är rent till 99,97 procent, en kvalitet som är registrerad på LME. Omkring 60 procent av Bergsöes bly levereras till batteriindustrin i Europa och resterande mängd säljs för tillverkning av takplåt, båtkölar, strålningsskydd och balansvikter.

Verksamheten

Segment Smältverk	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	34 704	37 514
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	2 297	5 652
Investeringar, MSEK	1 008	782
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	15	39
Antal anställda	2 297	2 475

kopparproduktion

Smältverk

zinkproduktion Smältverk

Kokkola

Under 2007 ökade Kokkolas zinkproduktion med 8 procent till 305 543 ton, vilket är smältverkets högsta årliga produktion hittills. Ökningen är bland annat en följd av åtgärder av flaskhalsar i produktionen.

Odda

Efter 2006 års modernisering har Oddas produktion stabiliserats på en hög nivå. Under 2007 uppgick produktion av zinkmetall till 157 027 ton, vilket var en i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2006.

Rönnskär

Under tredje kvartalet 2007 genomförde Rönnskär det mest omfattande planerade underhållsstoppet på tio år, vilket påverkade produktionen negativt. Produktionen av kopparmetall minskade med 7 procent till 213 894 ton och blyproduktionen var i stort sett oförändrad, 25 865 ton. Vid utgången av året hade Rönnskärs smält- och återvinningskapacitet återvänt till normala nivåer.

Omkring 20 procent av kopparproduktionen under 2007 kom från återvinning medan motsvarande andelar för guld och zink var 55 respektive 75 procent.

Harjavalta

Under 2007 sjönk Harjavaltas produktion av kopparmetall med 21 procent till 100 987 ton som en följd av uppstartsproblem efter det genomförda expansions- och effektiviseringsprojektet. I början av 2008 uppnådde Harjavalta sin nya produktionskapacitet, vilken är en ökning med 30 respektive 20 procent av den årliga anod- och katodproduktionen.

Nickelsmältningen, som sker på uppdrag av Norilsk Nickel och Vale Inco Ltd, ökade med cirka 28 procent jämfört med 2006.

Bergsöe

Bergsöes blyproduktion uppgick till 43 865 ton under 2007, vilket i stort sett var oförändrad nivå jämfört med 2006.

affärsområdegruvor

jan moström – chef för Affärsområde Gruvor

" 2007 var ett händelserikt och på många sätt framgångsrikt år för Affärsområde Gruvor. Våra fördubblade satsningar inom prospekteringen har redan gett resultat, inte minst i anslutning till befintliga gruvor. Flertalet gruvområden förlängde sin produktionsbas genom ökade malmreserver och mineraltillgångar. Vi har fortsatt arbetet med att öka produktiviteten i våra gruvor. Det är nödvändigt för att behålla och stärka Bolidens konkurrenskraft på den europeiska metallmarknaden. Den pågående expansionen i koppargruvan Aitik illustrerar på ett bra sätt hur vi genom en produktivitet i världsklass når lönsam drift även i gruvor med låga metallhalter.

Hög produktivitet som kan bli ännu högre

Boliden har lång erfarenhet av gruvnäring. Den ständigt pågående utvecklingen av arbetsmetoder och teknik förklarar varför flera av våra gruvor hör till de mest kostnadseffektiva i världen.

Resultatutveckling 2007

Rörelseresultatet inom Gruvor uppgick till 3 135 (3 010) msek under 2007. Förbättringen av resultatet förklaras i huvudsak av ett högre realiserat kopparpris med beaktande av kopparprissäkringar, lägre smältlöner och ändrad internprissättning. Rörelseresultatet tyngdes samtidigt av den svagare amerikanska dollarn och lägre produktionsvolymer. Kostnaderna ökade jämfört med 2006, bland annat som en följd av den förstärkta satsningen på prospektering.

tillväxtprojekt

Projektet att fördubbla produktionskapaciteten i koppargruvan Aitik från 18 till 36 miljoner ton malm fortskred enligt planerna med avseende på såväl tid som kostnader. I oktober 2007 fick Boliden miljödomstolens tillstånd att påbörja utbyggnaden. Miljödomstolens beslut gällande villkor för utsläpp, buller och annan miljöpåverkan samt för den ekonomiska säkerheten för efterbehandlingskostnader kom i januari 2008. Det innebar att utbyggnaden av Aitik kan fortsätta som planerat.

Under året fattades också beslut att investera 250 msek i en autogenmalkrets vid zinkgruvan Tara, vilket halverar driftkostnaderna för malningen i anrikningsverket. Investeringen beräknas, tillsammans med tidigare investering i bland annat effektivare avvattning, minska de totala kostnaderna vid Taras anrikningsverk med 30 procent.

Prospekteringen i Bolidenområdet visade goda resultat. Aktiviteterna inom prospektering i nya områden, så kallad fältprospektering, intensifierades under året med syfte att säkerställa koncernens malmreserver på längre sikt.

Som en följd av det försenade miljötillståndet för det nya magasinet för anrikningssand, Hötjärnsmagasinet, minskas produktionen i Bolidenområdet under 2008 och 2009. Anrikningstakten halveras från och med andra kvartalet 2008, vilket innebär förändrade brytplaner i Bolidenområdets gruvor. Under 2008 minskar produktionen av zinkoch kopparkoncentrat med 45 respektive 38 procent jämfört med föregående år. Brytplanen för 2009 ligger på en liknande nivå. Bolidenområdet beräknas vara tillbaka i full produktion 2010.

Kompetens och teknik är våra främsta styrkor

Ur ett internationellt perspektiv har flera av Bolidens gruvområden malmreserver och mineraltillgångar med låga metallhalter. De låga halterna har drivit på vårt arbete att utveckla gruvornas brytningsmetoder och anrikningsverkens processautomation, vilket har bidragit till att Boliden idag har en hög produktivitet och kostnadseffektivitet i de fyra gruvområdena.

Bolidens mångåriga och nära samarbeten med ledande leverantörer av maskiner och annan utrustning har också bidragit till vår utveckling av effektiva arbetsmetoder och processer.

I gruvorna arbetar Boliden dels med produktionsstyrning för att förbättra produktiviteten, dels med teknikförbättringar för att ytterligare effektivisera gruvornas fasta installationer samt att hålla ned kostnaderna för energi och transporter.

Bolidens anrikningsverk har en generellt hög automatiseringsgrad. För att säkerställa högsta möjliga metallhalt i de koncentrat som framställs arbetar vi kontinuerligt med att utveckla anrikningsverkens metallurgiska processer. Genom tekniska förbättringar av utrustning och styrning av processer förbättras kostnadseffektiviteten.

Boliden har ett nära samarbete med Luleå Tekniska Universitet med huvudsyftet att säkerställa en långsiktig försörjning av civilingenjörer samt delta i forskningen inom gruvområdet. Prospektering, gruv- och mineralteknik, metallurgi och miljöpåverkan är några av de åtta uppstartade forskningsprogram som väntas ge användbara resultat. Under de kommande fem åren avsätter Boliden 50 msek för att medverka till en forskning i världsklass vid Luleå tekniska universitet.

störst i europa på basmetallprospektering

Framgångsrik prospektering är en förutsättning för långsiktig gruvdrift och metallframställning. Boliden har under de senaste åren ökat prospekteringsaktiviteterna och är Europas största aktör inom prospektering efter basmetaller. Under 2007 utökades antalet medarbetare från 60 till närmare 90.

Kraftigt utökad satsning på prospektering

Rekryteringarna var en viktig framgång som gav oss en organisation med en väl avvägd sammansättning av geologer, geofysiker och tekniker från ett flertal länder.

Huvudinriktningen i Bolidens prospektering är malmer med zink, koppar och ädelmetaller. Ambitionen är att säkerställa en minst tioårig produktion i samtliga gruvområden. Prospekteringsinsatserna sker både i anslutning till befintliga gruvor (gruvnära prospektering) och nya områden (fältprospektering). Arbetet under 2007 har främst inriktats mot gruvnära prospektering, som innebär lägre kostnader och kortare ledtid från fynd till gruvbrytning jämfört med prospektering i nya områden. Med den nya prospekteringsorganisationen möjliggörs en successivt utökad fältprospektering. Redan under 2007 gick vi från tydligt fokus på befintliga områden till en jämnare fördelning mellan gruvnära prospektering och fältprospektering.

Framgångsrika

prospekteringsaktiviteter 2007

Boliden bedriver prospektering i samtliga fyra gruvområden. Under 2007 låg fokus på Bolidenområdet där vi fick positiva indikationer på malmreserver i Kristineberg, Renström, Maurliden och Åkulla.

Vid Garpenberg påträffades en ny bred malmsektion med höga zinkhalter. I Aitik, där stora delar av mineraltillgångarna konverterades till malmreserver i början av 2007, inriktades prospekteringsarbetet mot att öka mineraltillgångarna i den befintliga gruvan. I Tara fortgick arbetet med att finna nya intressanta områden.

Framgångarna i den gruvnära prospekteringen gav positiva effekter på mineraltillgångarna i samtliga gruvområden i Sverige.

Bolidens fältprospektering sker för närvarande i ett 20-tal områden i Sverige och Irland. Borrningar genomfördes på ett antal platser i Sverige och resulterade i flera positiva indikationer. Diamantborrningar i Skelleftefältet resulterade bland annat i en fyndighet vid Maurliden Östra. I Norrbotten konstaterades ett nytt intressant område söder om Aitik, vilket undersöks vidare med cirka 15 000 meter kärnborrning under 2008. I Irland bearbetades tidigare insamlad prospekteringsdata vid Limerick, Wexford och Longford.

Utökade malmreserver och mineraltillgångar

Vid malmreservsberäkningarna per den 31 december 2007 uppgår reserverna i koppargruvan Aitik till 610 (625) miljoner ton. Det motsvarar en livslängd på över 18 år vid dagens produktionsnivå. Malmreservens genomsnittliga kopparhalt är 0,28 (0,28) procent.

bolidenområdet

Vid malmreservsberäkningarna per den 31 december 2007 ökade Bolidenområdets reserver, som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver, från 4,5 till 7,0 miljoner ton. Det motsvarar en produktionsmässig livslängd på cirka 5,5 år. Malmreservens genomsnittliga zinkhalt är 3,6 (5,0) procent och kopparhalten är 0,9 (1,0) procent.

garpenberg

Vid malmreservsberäkningarna per den 31 december 2007 ökade Garpenbergs reserver, som framför allt innehåller zink, bly och silver, från 17,2 till 20,8 miljoner ton. Det motsvarar en produktionsmässig livslängd på cirka 15 år. Malmreservens genomsnittliga zinkhalt är 5,2 (5,7) procent.

tara

Vid malmreservsberäkningarna per den 31 december 2007 ökade zinkgruvan Taras reserver från 16,7 till 17,8 miljoner ton. Det motsvarar en produktionsmässig livslängd på cirka 7 år. Malmreservens genomsnittliga zinkhalt är 7,7 (8,4) procent.

Mycket att hämta i L-zonen

De två senaste åren har intensiv prospekteringsverksamhet pågått vid Kristinebergsgruvan i Bolidenområdet. Den främsta anledningen är den så kallade L-zonen.

– Vi har fått mycket intressanta resultat och hittat mer malm än vi förväntat oss. De analyserade mineraliseringarna från L-zonen har bra zink-, koppar- och guldhalter, säger Stig Abrahamsson, som är chefsgeolog inom Bolidens gruvnära prospektering.

Sett ur ett geofysiskt perspektiv är det aktuella området stort; omkring två kilometer långt. Därtill är fältet ännu längre västerut öppet, men Stig Abrahamsson kan ännu inte med säkerhet säga hur långt malmkroppen kan sträcka sig. Därför står det på dagordningen att fortsätta borra i den riktningen.

– Det kommer att vara tidskrävande eftersom den ytliga berggrunden ser annorlunda ut längre västerut. Den blockerar geofysiken, vilket kräver mer genomgripande studier och borrning.

Vid Bolidens malmreservsberäkningar för 2007 kunde Kristinebergsgruvans totala malmreserv utökas till 4,4 miljoner ton, från 3,8 miljoner ton i slutet av 2006. Samtidigt ökade de indikerade mineraltillgångarna från 260 000 ton till hela 2,1 miljoner ton. Det är huvudsakligen L-zonen som står bakom dessa ökningar.

– Nu fortsätter vi att fokusera på detta område med ytterligare borrningar och undersökningar, berättar Stig Abrahamsson.

Om allt går planenligt kan utvinning av de nya fyndigheterna starta inom några år.

Vid sidan av den fortsatta gruvnära prospekteringen utökar Boliden satsningarna på fältprospektering i det närliggande området. Toby Wellman är fältgeolog och leder fältprospekteringen med målet att hitta en ny Kristinebergsfyndighet. Han har studerat och letat mönster i prospekteringsresultaten från Kristinebergsgruvan, för att kunna identifiera områden som är extra intressanta.

– Det handlar om att hitta områden som har liknande strukturer och omvandlingar i berggrunden och som därmed kan innehålla mineraliseringar. Det ser onekligen lovande ut och vi går just nu in i en spännande fas, säger Toby Wellman.

En fullständig sammanställning av Bolidens malmreserver och mineraltillgångar finns på sidorna 95–97.

I och med fyndigheterna i Lappberget, samt nya fynd i områdena Kvarnberget och Dammsjön, räknar Garpenberg med att ha malmreserver för cirka 15 år framåt. Framgångarna är ett resultat av den gruvnära prospekteringen.

Full fart i Garpenberg

Med rekordhög produktion under 2007 och malmreserver som fortsätter att öka kan det vara svårt att tro att Garpenberg har varit i drift sedan 1200-talet. Boliden kom in som ägare 1957 och bland tidigare ägare finns ingen mindre än Gustav Vasa.

Under 2007 anrikades hela 1 255 miljoner ton malm i Garpenberg. Huvuddelen av producerade metallkoncentrat är zink, men malmen innehåller även försvarliga kvantiteter bly och silver. Guld och koppar förekommer också.

– Under 2007 överträffade vi vårt produktionsmål med 55 000 ton, säger Bengt Sundelin, platschef vid Garpenberg.

En förklaring till den fina utvecklingen är att fyndigheten Lappberget, som hittades 2004, innehåller mycket höga metallhalter. De höga metallhalterna har inneburit att malmen kan brytas med en annorlunda teknik, så kallad storskalig skivpallbrytning.

– Det innebär att vi kan ta ut större mängder malm på en gång. Lite förenklat handlar det om att vi kan nyttja bergets geometri effektivare, så att vi får ut så gott som 100 procent av den höghaltiga malmen, säger Bengt Sundelin.

Tekniken går ut på att malmen bryts i stora rum på ner mot 1 000 meters djup. Pelare med malm lämnas kvar i rummen för att hålla upp taket i gruvan. Men dessa pelare innehåller också malm som – eftersom metallhalterna är så höga – är värd att bryta. De kan nu tas tillvara genom att de stora rummen fylls upp med en speciell pasta bestående av bland annat bindemedel och gruvavfall. Sedan kan pelarna brytas och malmen transporteras till Garpenbergområdets anrikningsverk.

– Det tar lite längre tid, och det blir vissa kostnader för fyll-

nadsmaterialet, men eftersom malmen här är så rik på metall lönar det sig, framhåller Bengt Sundelin.

Bolidens mål är att alla gruvområden ska ha minst tio års produktionsmässig framförhållning. I och med fyndigheterna i Lappberget, samt nya fynd i områdena Kvarnberget och Dammsjön, räknar Garpenberg i dagsläget med att ha malmreserver för cirka 15 år framåt. Framgångarna är ett resultat av det gruvnära prospekteringsarbetet.

– Det är ju något som ständigt pågår. Gruvproduktion är en långsiktig verksamhet så det gäller att ligga långt framme. Vi prospekterar så klart inom alla våra områden, och den nya mineraliseringen inom Lappberget gör det extra intressant, säger Bengt Sundelin.

I Garpenberg arbetar drygt 300 anställda och cirka 100 entreprenörer. För att trygga medarbetarförsörjningen medverkar Garpenberg i såväl praktisk som teoretisk utbildning inom bergshantering, i samverkan med lokala skolor. Teknik och produktionsanläggningar, liksom specifikt bergskunnande, ställs till elevernas förfogande.

– Jag vill verkligen framhålla vår personal som en fantastisk resurs, säger Bengt Sundelin. Säkerhet är ett område som står högt i kurs i Garpenberg. 2007 visade det lägsta antalet olyckor hittills i Garpenbergs långa historia.

– Bara tre olyckor totalt, och endast en under jord. Det är ett fantastiskt bra resultat, menar Bengt Sundelin. Men vi är förstås inte helt nöjda förrän vi är nere i noll. Nu kommer vi att satsa extra mycket på att också få med våra entreprenörer på vårt säkerhetstänk fullt ut. Målet är förstås att det ska bli samma fina utfall där.

Fyra gruvområden

Aitik – produktivitet i världsklass

Aitikgruvan utanför Gällivare i Sverige är ett nästan tre kilometer långt och 330 meter djupt dagbrott. Malmen innehåller främst koppar, guld och silver, men även metaller som molybden. För närvarande bryts och anrikas cirka 18 miljoner ton malm per år. Metallkoncentraten transporteras dagligen med tåg i 40 mil till smältverket Rönnskär. Genom det pågående expansionsprojektet – Aitik 36 – fördubblas kapaciteten till 36 miljoner ton i början av 2014, där det första steget, 33 miljoner ton, uppnås under 2010. Ur internationellt perspektiv betraktas Aitik, med en genomsnittlig kopparhalt på cirka 0,29 procent, som en låghaltig gruva. De låga halterna kompenseras dock av högeffektiva brytningsmetoder i kombination med förfinade anrikningsprocesser, vilket gör Aitik till en av världens mest produktiva koppargruvor. Den pågående expansionen ökar produktionskapaciteten i både gruva och anrikningsverk, vilket i sin tur innebär ökad kostnadseffektivitet.

Bolidenområdet – stor geologisk potential

Bolidenområdet utgörs av underjordsgruvorna Kristineberg och Renström samt dagbrottet Maurliden. Samtliga gruvor i området bryter komplexa sulfidmalmer innehållande zink, koppar, bly, guld och silver. Den geologiska potentialen i området är mycket god, varför prospekteringsinsatserna har intensifierats under de senaste åren. I området finns ett anrikningsverk och ett guldlakverk som tar hand om malmen från samtliga gruvor i Bolidenområdet.

Zink utgör huvudmetallen i området och den betydande andelen biprodukter i form av koppar, bly, guld och silver medför en mycket konkurrenskraftig kostnadsposition mätt i cash cost. En stor del av zinkkoncentraten från anrikningsverket levereras till Bolidens zinksmältverk Kokkola i Finland och Odda i Norge. En mindre del zink- och blykoncentrat säljs till smältverk runt om i Europa. Koppar-, bly-, guld- och silverkoncentraten sänds till kopparsmältverket Rönnskär för vidareförädling.

Garpenberg – förutsättningar för fortsatt expansion

I Garpenberggruvorna bryts komplexa malmer som framför allt innehåller zink, bly och silver men även mindre mängder koppar och guld. Området har en mycket god geologisk potential och den gruvnära prospekteringen gav fortsatt goda resultat under 2007. Till de största prospekteringsframgångarna hörde den konstaterade malmsektionen under Dammsjömalmen, som innehåller höga zinkhalter.

Malmen från Garpenberggruvorna bearbetas i områdets anrikningsverk. Huvudprodukterna är zink- och blykoncentrat och vid sidan av dessa produceras kopparkoncentrat som även innehåller ädelmetaller. Zinkkoncentraten levereras till Bolidens smältverk Kokkola i Finland och Odda i Norge medan koncentraten med koppar, bly och ädelmetaller skickas vidare till kopparsmältverket Rönnskär.

Tara – miljöcertifierad europeisk storgruva

Tara är en underjordsgruva som ligger nära staden Navan i Irland. Taramalmen, som innehåller zink och bly, har utökats successivt genom både prospektering och förvärv till att vara Europas största zink- och blygruva. För att säkerställa en fortsatt framförhållning i produktionen bedrivs gruvnära prospektering. Närheten till bebyggelse kräver omfattande miljötillstånd, vilket har bidragit till att göra Tara till den första Bolidengruvan med ett miljöarbete som är certifierat enligt ISO 14001.

Zinkkoncentraten från Taras anrikningsverk fraktas på järnväg till hamnen i Dublin för leverans till Bolidens zinksmältverk Kokkola i Finland och Odda i Norge. Taras zinkkoncentrat är jämförelsevis rena och kan säljas med god lönsamhet till externa kunder i Europa. Under de senaste åren har Taras anrikningsverk genomfört flera investeringar och effektiviseringsprogram för att förbättra produktiviteten och kostnadsläget.

Verksamheten

Segment gruvor	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	7 567	7 261
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	3 135	3 010
Investeringar, MSEK	1 503	1 065
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), %	65	70
Antal anställda	1 989	1 960

gruvornas

gruvornas zinkproduktion

Aitik

Under 2007 minskade Aitiks produktion av kopparkoncentrat med 24 procent till 50 487 ton. Nedgången berodde på planenligt lägre genomsnittshalter i den brutna malmen och en lägre mängd anrikat tonnage under tredje kvartalet på grund av hårdare malm med lägre malbarhet.

Produktionen av guld i koncentrat minskade betydligt som en följd av lägre halter. Högre silverhalter ledde till ökad silverproduktion.

Bolidenområdet

Malmmixen förändrades i Bolidenområdet under 2007, bland annat som en följd av mer malm från gruvorna Maurliden och Renström, en förändrad brytplan i Kristineberg, mindre mängder malm från Storliden samt stängningen av Petiknäsgruvan. Det innebar att produktionen av zinkkoncentrat var i stort sett oförändrad på 70 913 ton samtidigt som produktionen av bly och silver ökade, medan, produktionen av koppar- och guldkoncentrat minskade kraftigt.

Den gruvnära prospekteringen gav mycket goda indikationer, framför allt i Kristineberg men även vid övriga gruvor. Framgångarna innebar en revidering av malmreserverna och mineraltillgångarna i Bolidenområdet per den 31 december 2007, vilket utökade områdets produktionsmässiga livslängd.

Malmbrytningen vid Storliden, som Boliden har drivit som totalentreprenad, upphör vid utgången av första kvartalet 2008, då gruvan når slutet av sin produktionsmässiga livslängd.

Garpenberg

Under 2007 fortsatte effektiviseringen i Garpenbergs anrikningsverk, vilket möjliggjorde kapacitetsökning från 1,2 till 1,4 miljoner ton anrikad malm. Produktionen av anrikad malm nådde rekordhög nivå, med en 17 procents ökning av produktionen av zinkkoncentrat till rekordnivån 71 464 ton. Produktionen av bly och silver ökade också. Ökningarna förklaras av en effektiv genomströmning av malm i anrikningsverket i kombination med högre metallhalter.

Tara

Under 2007 producerade Tara 190 916 ton zink, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2006. Nedgången förklaras av lägre metallhalter.

Taras anrikningsverk har under de senaste åren genomfört investeringar och effektiviseringsprogram för att förbättra kostnadseffektiviteten. Under 2007 effektiviserades avvattningssystemet och beslut fattades om att investera 250 msek i en ny autogenmalkrets som förbättrar zinkutbytet i anrikningen, cash cost och arbetsmiljön.

Metaller för ett hållbart samhälle

Bolidens strävan att vara en metallpartner i världsklass handlar inte bara om att tillgodose våra kunders metallbehov. Lika viktigt är att hantera resurser på ett hållbart och respektfullt sätt, oavsett om det handlar om människa, miljö eller samhället i övrigt.

Bolidens ansvarstagande för människa och miljö löper genom hela verksamheten, från prospektering till färdiga metalleveranser. Nedan finns en sammanfattning av koncernens hållbarhetsarbete. Mer detaljerad information finns i Bolidens separata Hållbarhetsredovisning 2007 och på Bolidens webbplats www.boliden.com.

Hållbarhet för Boliden

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass, vilket förutsätter goda relationer med kunder, leverantörer, medarbetare, aktieägare och andra som påverkas av vår verksamhet. Grundläggande i hållbarhetsarbetet är att samtliga delar av koncernens verksamhet bedrivs enligt gällande miljöstillstånd och lagstiftning i respektive land samt att våra medarbetare har en säker arbetsmiljö. För att våra produkter ska vara det självklara förstahandsvalet på våra marknader krävs också att Boliden hela tiden strävar efter att minska verksamhetens miljöpåverkan i termer av både resursanvändning och utsläpp.

Ett konsekvent och proaktivt hållbarhetsarbete underlättar dessutom anpassningen till framtida lagar och förväntningar från olika intressentgrupper.

Tydlig styrning i varje enhet

Det dagliga arbetet med miljö, hälsa, säkerhet och kvalitet (ehsq), personalfrågor och samhällskontakter bedrivs i linjeorganisationerna inom varje affärsområde. Syftet är att med små koncernövergripande staber och i nätverksform skapa de bästa förutsättningarna för ansvarstagande ute i Bolidens enheter. Ansvariga för respektive nätverk rapporterar regelbundet till koncernledningen.

Varje enhet internrevideras vartannat år utifrån Bolidens strategiska plattform, The New Boliden Way, verksamhetspolicyn samt de koncerngemensamma målen och ledningssystemen. Under 2007 genomfördes internrevisioner vid gruvorna Aitik och Garpenberg samt smältverken Bergsöe och Odda.

Ansvar för medarbetare

Bolidens konkurrenskraft förutsätter god förmåga att utveckla, attrahera och behålla medarbetare som långsiktigt säkerställer våra kärnkompetenser inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältverksamhet och återvinning samt vår kunskap om kundernas verksamheter och behov.

Ansvaret för medarbetarna börjar med gott ledarskap. Under de senaste två åren har vi genomfört ett antal program inom ledarskap, kompetensutveckling samt kompetensförsörjning. Det fortsätter att vara ett prioriterat område och i början av 2008 startade utbildningen High Potentials Program. Exempel på program som har löpt under längre tid är Young Professionals och Training for International Operations.

Systematiskt säkerhets- och friskvårdsarbete

Som ett led i strävan att ha branschens säkraste anläggningar har Boliden antagit en nollskadefilosofi för olycksfall i arbetet. Vägen dit går genom ett systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete med hjälp av ledningssystem för arbetsmiljö samt lokala mål och handlingsplaner. Målet är att koncernens olycksfallsfrekvens vid utgången av 2011 ska vara lägre än 5 fall per en miljon arbetade timmar.

Utveckling av maskiner och utrustning utgör en viktig del av säkerhetsarbetet men de flesta olyckor är relaterade till attityder, rutiner och beteenden. Många olyckor uppstår när arbetsuppgifter utförs utan att skyddsinstruktioner följs eller att rätt utrustning används, på grund av att man till exempel vill spara tid eller för att man av gammal vana gör på ett visst sätt.

Sjukfrånvaro och ohälsa hos medarbetare

är i huvudsak inte arbetsmiljörelaterad utan beror i första hand på livsstil. Varje anläggning inom Boliden har ett handlingsprogram för att främja medarbetarnas hälsa och därmed minimera sjukfrånvaron. Genom hälsoenkäter och utbildningsdagar om bland annat kost och livsstil vill vi bidra till förbättrad hälsa hos medarbetarna. Målet är att koncernens sammanvägda sjukfrånvaro ska vara högst 4,0 procent innan utgången av 2012.

Jämlikhet och mångfald

En ur alla aspekter jämlik arbetsmiljö och organisation är viktig för att erbjuda medarbetarna en dynamisk och motiverande arbetsplats. Även mångfald är mycket viktigt för att skapa dynamik.

Metallframställning är en traditionellt mansdominerad bransch. Under de senaste åren har vi förstärkt fokus på att intressera kvinnor för Boliden. Vid utgången av 2007 var 13 (13) procent av koncernens medarbetare kvinnor.

För att ytterligare stärka konkurrenskraften satsade Boliden under 2007 på att öka antalet nationaliteter bland medarbetarna. Exempel på detta är nyrekryteringarna inom prospekteringsorganisationen och satsningarna inom Affärsområde Marknad.

Medarbetarundersökningen Min Åsikt, som genomförs i hela koncernen, är ett viktigt verktyg för att fånga medarbetarnas uppfattningar om Boliden som arbetsgivare. Resultaten är också viktiga underlag för ett fortsatt strukturerat förbättringsarbete i enheterna.

Ansvar gentemot miljön

Metallframställning är till sin natur resurskrävande och påverkar omgivningen genom bland annat utsläpp till luft och vatten, buller och förändringar i landskapsbilden. Boliden arbetar sedan många år med att minska såväl resursbehoven som verksamhetens påverkan

För att våra produkter ska vara det självklara förstahandsvalet för våra kunder krävs att Boliden hela tiden strävar efter att minska verksamhetens miljöpåverkan i termer av både resursanvändning och utsläpp.

Våra medarbetare och deras familjer lägger ofta grunden för ortens samhällsservice och utbud. Varje medarbetare i Boliden beräknas ge upphov till ytterligare fyra till sex lokala arbetstillfällen.

på miljön. Till de viktigaste miljöaspekterna av Bolidens verksamhet hör utsläpp av metaller och avfall som kräver deponering.

Resurshushållning, investeringar i renare tekniker och ständiga förbättringar av verksamhetens miljöprestanda bidrar till att stärka Bolidens konkurrenskraft i form av både kostnadseffektivitet och ett starkt varumärke som leverantör, kund och arbetsgivare.

Hög miljöprestanda stärker konkurrenskraften

Bolidens gruvor och smältverk har en hög miljöprestanda som en följd av flera decenniers effektivisering av processer och reningsmetoder. Bättre teknik och nya metoder att hantera avfall, återställa mark och sandmagasin minskar miljöpåverkan från våra gruvor. Smältverken utnyttjar tekniker, såsom flashsmältningsmetoden för koppar och direktlakning för zink, som minskar både energiförbrukning och utsläpp.

Metallframställning, i synnerhet zinksmältverk, är energikrävande. Såväl gruvor som smältverk arbetar enligt en gemensam energipolicy och målet är att samtliga enheter ska ha miljöledningssystem senast vid utgången av 2008. I slutet av 2007 fick zinkgruvan Tara ta emot energiutmärkelsen "Sustainable Energy Ireland (sei) Award" för projektet att installera ett nytt ventilationssystem som medför årliga energibesparingar om 4,5 procent.

Miljöcertifiering enligt plan

Bolidens mål är att samtliga enheter senast vid utgången av 2008 ska ha infört miljöledningssystem enligt standarden iso 14001. Under 2007 certifierades Rönnskär enligt iso 14001, vilket innebär att samtliga Bolidens smältverk har certifierade miljöledningssystem. Under året certifierades även Tara, som därmed blev den första miljöcertifierade gruvan inom Bolidenkoncernen.

Viktig roll i närområden

Boliden har ofta en framträdande roll i de samhällen där verksamheten bedrivs. Vid sidan av att vara arbetsgivare är vi köpare av lokala varor och tjänster, beställare av infrastruktur och sponsor till kultur- och idrottsliv. Våra medarbetare och deras familjer lägger ofta grunden för ortens samhällsservice och utbud. Varje medarbetare i Boliden beräknas ge upphov till ytterligare fyra till sex lokala arbetstillfällen.

Säkrare arbetsmiljö

Säkerheten i arbetsmiljön är ett bra mått på hur väl verksamheten överlag fungerar. Utöver personskador och försvagat förtroende kan allvarliga olyckor även medföra produktionsstopp och stängning av enheter.

Boliden har sedan 2006 en nollvision gällande olycksfall i arbetet. Målet är att koncernens sammanvägda olycksfallsfrekvens ska vara lägre än fem olycksfall per en miljon arbetade timmar senast vid utgången av 2011.

Olycksfallsfrekvens 2003–2007

antal per en miljon arbetade timmar

Hälsa

Bolidens satsningar på att minska medarbetarnas ohälsa och sjukfrånvaro har gett goda resultat. Varje enhet har handlingsprogram för att främja hälsan hos medarbetarna och därigenom minska sjukfrånvaron.

Under 2007 uppnåddes koncernmålet om en sjukfrånvaro under 4,8 procent. Det nya målet innebär att koncernens sjukfrånvaro vid utgången av 2012 ska vara högst 4,0 procent.

Sjukfrånvaro 2003–2007

Minskade utsläpp av metaller till luft och vatten

Under de senaste fem åren har Boliden minskat metallutsläppen bland annat genom effektivare reningsmetoder, bättre arbetsmetoder och återanvändning av vatten. Under 2007 överskred Odda sitt gränsvärde för utsläpp av zink till den närliggande fjorden i samband med kraftiga skyfall. Incidenten har granskats av Statens Forurensingstilsyn i Norge och

smältverket Odda har genomfört interna undersökningar. Utifrån slutsatserna av dessa granskningar har Odda vidtagit åtgärder för att hindra en upprepning. Målet är att koncernens specifika metallutsläpp till luft och vatten ska ha minskat med vardera 20 procent till utgången av 2008 jämfört med 2004.

Metaller till luft och vatten

Minskade utsläpp av koldioxid

Utsläppen av koldioxid uppstår vid användning av fossila bränslen i gruvor och smältverk. Kopparsmältverket Rönnskär och blysmältverket Bergsöe omfattas sedan 2004 av handeln med utsläppsrätter på grund av att de har förbränningsanläggningar.

Målet är att koncernens specifika utsläpp av koldioxid ska ha minskat med minst 5 procent till utgången av 2008 jämfört med 2004.

Bolidens källor till koldioxidutsläpp procent

Bolagsstyrningsrapport 2007

Boliden tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Valberedningen bereder förslag till bolagsstämman inför bland annat val och arvodering av styrelse och revisorer. Den följande rapporten sammanfattar bolagsstyrningen under 2007 och innehåller även en rapport om den interna kontrollen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, fastställs arvoden och fastställs resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.

Årsstämma hölls den 3 maj 2007 på Aitikgruvans industriområde i Gällivare. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Carl Bennet, Marie Berglund, Jan Johansson, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg, Anders Sundström och Anders Ullberg. Till ny ledamot valdes Staffan Bohman. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Stämman beslutade vidare:

■ att valberedningen ska bestå av representanter för de fem största aktieägarna, en representant för de mindre aktieägarna samt styrelsens ordförande, som också är sammankallande. ■ att styrelsearvode ska utgå med 850 000 kronor till ordföranden och med 325 000 kronor till ledamot som inte är anställd i bolaget. Arvode ska också utgå med 100 000 kronor till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 kronor till vardera av revisionsutskottets två ledamöter. Inget arvode utgår till ledamöter i ersättningsutskottet. Revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning.

■ att ersättningen till ledamöterna i koncernledningen ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska vara maximerad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

■ om inlösen av aktier och återköp av aktier.

För protokoll från årsstämma 2007, se www.boliden.com

Valberedning inför årsstämma 2008

Årsstämma 2008 hålls den 8 maj 2008. I enlighet med beslut från årsstämman 2007 har styrelsens ordförande sammankallat en valberedning bestående av: Mats Guldbrand, amf, ordförande, Anders Algotsson, afa, Lars-Erik Forsgårdh, Björn Franzon, Fjärde apfonden, Björn Lind, seb fonder, Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder och Anders Ullberg, styrelsens ordförande.

Namnen på valberedningens ledamöter lades ut på bolagets hemsida i oktober 2007 tillsammans med information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen. Valberedningen har haft fyra möten. Valberedningens förslag till val av styrelseledamöter offentliggjordes den 5 mars 2008. Förslaget innebär att samtliga ledamöter i styrelsen omväljs. Dessutom föreslås att Bolidens vd och koncernchef Lennart Evrell väljs till ny ledamot av styrelsen. Valberedningens fullständiga förslag kommer att framgå av kallelsen till årsstämman och information på bolagets hemsida.

Styrelsen och dess arbete under 2007

Styrelsen bestod efter val på årsstämman av tolv ledamöter varav de fackliga organisationerna utsåg tre ledamöter. På styrelsemötena närvarar även tre suppleanter för de fackliga representanterna. Efter avgående vd:s utträde ur styrelsen den 1 november 2007 består styrelsen av elva ledamöter. Personer ur koncernledningen närvarar som föredragande vid mötena. Bolagets chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsens nuvarande av stämman valda ledamöter är alla att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.

För närmare presentation av ledamöterna, se Årsredovisningen sidan 49.

Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Information om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom månatliga rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman.

Under hösten 2007 genomfördes en utvärdering av styrelsens arbete – detta år med hjälp av en extern konsult. Utvärderingen baserades såväl på ledamöternas svar på åttioåtta frågor om bolaget, styrelsen och dess arbetssätt som på intervjuer. Av utvärderingen framgår att styrelsen i sin nuvarande sammansättning täcker bolagets behov av kompetens och erfarenhet.

Styrelsen har under 2007 haft elva styrelsemöten. Tre av dessa föranleddes av vd-skiftet under året. Förutom i Stockholm har styrelsemöten hållits i Aitik (Gällivare), Boliden och i Garpenberg, alla platser där bolaget har operativa enheter. Styrelsen har beretts möjlighet till visning och genomgång av de verksamheter man besökt.

Styrelsen har diskuterat bolagets kapitalstruktur, vilket resulterade i styrelsens förslag till årsstämman 2007 om inlösen och återköp av aktier. Styrelsen har även under året fortlöpande följt miljardinvesteringen i koppargruvan Aitik som beslutades 2006 och även diskuterat olika alternativ för gruvområdet Boliden. I syfte att säkra framtida energibehov har beslut fattats om samarbetsavtal kring ett finskt kärnkraftsprojekt. Till följd av vd:s aviserade avgång i början av september inleddes en sökprocess för att finna en efterträdare och styrelsen kunde i mitten av december presentera Lennart Evrell som tillträdande vd. Revisorerna har träffat hela styrelsen vid två tillfällen och även utan att vd varit närvarande. Styrelsen har liksom föregående år inrättat ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott för beredning av vissa frågor.

Ersättningsutskott

Styrelsens ersättningsutskott lämnar förslag till styrelsen om ersättning med mera för verkställande direktören, förbereder förslag till årsstämman om principer för ersättning och övriga anställningsvillkor till koncernledningen samt godkänner, på förslag av verkställande direktören, ersättningar med mera för koncernledningen. Utskottet har under året haft fyra möten. Ersättningsutskottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Carl Bennet.

För information om ersättningsvillkor under 2007 se Årsredovisningen not 1, sidorna 76–77.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets arbete syftar till att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Den interna kontrollfunktionen har löpande avrapporterat sitt arbete till utskottet och riskkartläggning, arbetsmetoder och prioriterade områden har fastlagts. Utskottet har regelbundet möte före varje rapporttillfälle och har därutöver haft ytterligare ett möte med speciellt fokus på internkontrollfrågor. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg.

Affärsstyrning

Boliden arbetar sedan 2005 utifrån den strategiska plattformen The New Boliden Way som årligen uppdateras i arbetet med affärsplanen.

Boliden arbetar med aktiv målstyrning från styrelse via koncernledning till operativa enheter. En decentraliserad organisation underlättar en kontinuerlig och tät dialog mellan enheter och ledning i respektive affärsområde och mellan affärsområdena och staberna. Bolagets högre chefer och specialister träffas på ledningsmöten två gånger årligen i syfte att enas kring gemensamma mål och strategier, som sedan förs ut i organisationen.

Bolagets enheter blir vartannat år föremål för en intern uppföljning med speciellt avseende på hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet (ehsq). Under 2007 gjordes en intern uppföljning av gruvorna Aitik och Garpenberg och smältverken Bergsöe och Odda.

Koncernledningen

I Bolidens koncernledning ingick under 2007 förutom verkställande direktören, vice verkställande direktören, cheferna för koncernens tre affärsområden Gruvor, Smältverk och Marknad samt cheferna för koncernstab Ekonomi och Finans, Juridik, Information, Strategi och Personal. Efter vd:s avgång utsågs tillfälligt chefen för affärsområde Smältverk som vd till dess att Lennart Evrell tillträdde som ny vd den 1 januari 2008. Under året avgick vice verkställande direktören och chefen för Ekonomi och Finans. Chefen för Controlling förordnades som tf chef för Ekonomi och Finans medan tjänsten som vice verkställande direktör inte återbesattes.

Koncernledningen ansvarar för framtagande och genomförande av koncernens strategier för att uppnå beslutade mål och träffas i genomsnitt två gånger i månaden för genomgång av verksamheten. Affärsområdena ansvarar sedan för genomförande av strategier och åtgärder inom sitt respektive område. Hela bolagets produktion kan följas on-line av koncernledningen. Bolaget arbetar med ett internt system med årlig planering och uppföljning genom rapporter månadsvis per affärsområde. Utöver regelbundna månadsmöten har koncernledningen planlagda möten för fördjupad analys av strategiska frågor.

För presentation av koncernledningen, se Årsredovisningen sidan 51.

Internkontroll

Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag.

bolidens styrelse

Namn	Invald	Mötes­	närvaro Utskottsarbete	Närvaro	Ersättning, styrelsen, SEK	Ersättning revisions utskottet, SEK	Obero ende
Anders Ullberg (ordf)	2005	11/11	Ersättningsutskott Revisionsutskott	4/4 5/5	850 000	50 000	Ja
Carl Bennet	2001		11/11 Ersättningsutskott	4/4	325 000		Ja
Marie Berglund	2003	11/11			325 000		Ja
Staffan Bohman	2007	6/8			325 000		Ja
Jan Johansson	2001	6/9			–		Nej
Ulla Litzén	2005		11/11 Revisionsutskott	5/5	325 000	100 000	Ja
Leif Rönnbäck	2005	11/11			325 000		Ja
Matti Sundberg	2005	11/11			325 000		Ja
Anders Sundström	2001		10/11 Revisionsutskott	4/5	325 000	50 000	Ja
Bo Karlsson	2001	11/11
Alf Lindén	2001	10/11
Lars Sundström	2001	11/11

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. vd ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad.

Särskild granskningsfunktion

Boliden har en särskild granskningsfunktion (internrevision) inom koncernstab Ekonomi och Finans med ansvar för att granska intern kontroll och följa upp kvalitén i den finansiella rapporteringen. Funktionen rapporterar till cfo och är föredragande på revisionsutskottets möten vad det gäller frågor rörande intern kontroll.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön inom koncernen präglas av att det är en organisation med relativt få och stora operativa enheter som bedrivit sin verksamhet under lång tid med väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen finns det en struktur av styrdokument som vägleder och anger riktlinjer till organisationen.

Utgångspunkten är den strategiska plattformen The New Boliden Way och därtill hörande uppförandekod och verksamhetspolicy. Dessa kompletteras med ett antal koncernövergripande styrdokument rörande den finansiella rapporteringen såsom koncernens besluts- och attestinstruktion, finanspolicy, investeringsmanual samt redovisnings- och rapporteringshandbok.

På enhetsnivå finns det därtill lokala ledningssystem och policys med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av de väsentligaste processerna.

Under 2007 har ett arbete genomförts både på enhetsnivå och på koncernnivå med att uppdatera manualer, instruktioner och dokumentera processer och kontrollaktiviteter.

Under 2007 omstrukturerades också marknadsorganisationen avseende arbetssätt och geografisk placering. De tidigare enheterna zinkmarknad och kopparmarknad sammanfördes till exempel till en organisation och sätet för den nya organisationens ledning är på huvudkontoret i Stockholm.

Riskanalys

Under året har en process och arbetsmodell för riskanalys avseende den finansiella rapporteringen implementerats. I praktiken innebär det att alla operativa enheter får kartlägga och utvärdera risker i de olika redovisningsoch rapporteringsprocesserna. I anslutning till denna övning har man sedan utarbetat förbättringsaktiviteter där behov har funnits.

Resultatet av enheternas riskkartläggning och deras framtagande av förbättringsåtgärder har avrapporterats till koncernchefen och revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

Löpande utförs olika typer av kontrollaktiviteter på alla nivåer inom koncernen och inom alla olika delar av redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna utförs i syfte att hantera kända risker samt att upptäcka och korrigera eventuella fel och avvikelser i den finansiella rapporteringen. Fortlöpande sker uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

Information och kommunikation

Intern information om policys, riktlinjer och manualer finns tillgängliga på intranätet. Information om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet återkommande finans- och controllerträffarna.

All extern information ska ske i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All information ska kommuniceras på ett omdömesgillt, öppet och tydligt sätt.

Uppföljning

Hösten 2006 arbetade alla operativa enheter sig igenom ett självutvärderingsmaterial kring intern kontroll avseende finansiell rapportering. Denna självutvärdering resulterade i ett antal förbättringsaktiviteter. Under 2007 har uppföljning skett av att dessa aktiviteter genomförts enligt plan.

Under 2007 har ett flertal andra uppföljningsaktiviteter också genomförts, både i egen regi och med hjälp av externa resurser. Bland annat har enheternas kontrollstruktur kring attester testats samt hur införandet av en ny it och säkerhetspolicy har genomförts.

Resultatet av uppföljningsaktiviteterna har löpande avrapporterats till koncernchef och revisionsutskott, som i sin tur har avrapporterat till styrelsen.

Revisorer

Vid årsstämman 2005 valdes de auktoriserade revisorerna Hans Pihl och Björn Sundkvist till bolagets revisorer intill slutet av årsstämman 2009. De auktoriserade revisorerna Jan-Hugo Nihlén och Richard Peters utsågs till revisorssuppleanter. Samtliga är anställda i revisionsföretaget Deloitte.

Vid sidan av Boliden har Hans Pihl revisionsuppdrag i Sigma och Industrifonden. Björn Sundkvist har revisionsuppdrag i Green Cargo, Alimak Hek och A-Train.

Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt räkning efter träffad överenskommelse.

För information om ersättning under 2007 se Årsredovisningen sidan 77.

Bolidens styrelse

Anders Ullberg Carl Bennet Marie Berglund Staffan Bohman

Fackliga representanter

Ulla Litzén Leif Rönnbäck Matti Sundberg Anders Sundström

Fackliga suppleanter

Bo Karlsson Alf Lindén Lars Sundström

Marie Holmberg Hans-Göran Ölvebo

Bolidens styrelse

Bolidens styrelse

Anders Ullberg Född: 1946 Civilekonom Styrelseordförande sedan 2005 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Eneqvistbolagen och Studsvik Vice ordförande i TietoEnator Styrelseledamot i Atlas Copco, Sapa Holding och Beijer Alma Antal aktier: 20 000

Carl Bennet

Född: 1951 Civilekonom, Tekn. Dr h.c. Ledamot sedan 2001 Vice styrelseordförande sedan 2003 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Göteborgs Universitet och Lifco Styrelseledamot i ssab samt ledamot av regeringens forskningsberedning Antal aktier: 300 000

Marie Berglund

Född: 1958 Biolog, M. Sc. Ledamot sedan 2003 Miljöchef i Botniabanan Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Skogsstyrelsen, Svenska Världsnaturfonden, Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt, Björn Carlsons Östersjöstiftelse Baltic 2020, Eurocon Consulting ab (publ), MoDo Hockey Antal aktier: 1 000

Staffan Bohman

Född: 1949 Civilekonom Ledamot sedan 2007 Övriga uppdrag: Vice ordförande i styrelserna för edb Business Partner och Swedfund International Styrelseledamot i bland annat Atlas Copco, Inter-ikea, Ratos, Scania och Trelleborg Antal aktier: 25 000

Ulla Litzén

Född: 1956 Civilekonom, mba Ledamot sedan 2005 Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, skf, Karo Bio och Rezidor Hotel Group Antal aktier: 8 400

Leif Rönnbäck

Född: 1945 Fil. kand. Naturvetenskap Ledamot sedan 2005 Antal aktier: 1 000

Matti Sundberg

Född: 1942 Bergsråd Ekonomie magister, Ekon. Dr h.c. Ledamot sedan 2005 Regiondirektör i Scania Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Chempolis Oy, Scania Sverige, Scan-Auto, Finland, Norsk Scania och Scania Danmark Styrelseledamot i ssab och Skanska Antal aktier: 5 000

Anders Sundström

Född: 1952 Universitetsutbildning – Samhällsplanering Ledamot sedan 2001 vd i Folksam Övriga uppdrag: Ordförande i Luleå tekniska universitet och kpa ab Styrelseledamot i Vattenfall Ledamot i alka och Falck as/Falck Danmark as Antal aktier: 2 000

Fackliga representanter

Bo Karlsson Född: 1955 Ledamot sedan 2005 Suppleant 2001–2005 Processoperatör Bolidenområdet Representant för if Metall Antal aktier: 500

Alf Lindén

Född: 1944 Ledamot sedan 2001 Elansvarig Bolidenområdet Representant för ptk och ordförande i lokala Unionen-klubben Antal aktier: 75

Lars Sundström

Född: 1964 Maskiningenjör Ledamot sedan 2001 Processoperatör Rönnskär Representant för if Metall Övriga uppdrag: Ordförande if Metallklubben Rönnskär Styrelseledamot if Metall Avd 3 Antal aktier: 90

Fackliga suppleanter Marie Holmberg Född: 1963 Suppleant sedan 2005 Avdelningschef Processutveckling, Rönnskär Representant för ptk, Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer Antal aktier: 50

Hans-Göran Ölvebo

Född: 1955 Suppleant sedan 2005 Ledamot 2001–2005 Produktionsarbetare Aitik Representant för if Metall Antal aktier: 50

Jan Johansson

vd och koncernchef, var styrelseledamot till och med den 30 oktober 2007.

Reijo Salminen

Suppleant sedan 2005. Representant för Tjänstemannaunionen tu till och med den 31 januari 2008.

Marianne Lindholm

Svante Nilsson Ulf Söderström

Sune Lundin Jan Moström

Lennart Evrell Eva Kaijser Bengt Lindahl

Carina Wång

Bolidens koncernledning

Lennart Evrell

Civilingenjör, ekonom vd och koncernchef Född: 1954 Anställd: 2007 Antal aktier: 25 000

Eva Kaijser

Civilekonom Direktör – Investor Relations och Group Communications Född: 1972 Anställd: 1998 Antal aktier: 1 500

Bengt Lindahl

Jur. kand. Personaldirektör Född: 1949 Anställd: 2001 Antal aktier: 1 500

Marianne Lindholm

Jur. kand. Direktör – Koncernstab Juridik Styrelsens sekreterare Född: 1950 Anställd: 2002 Antal aktier: 2 500

Sune Lundin

Civilingenjör Direktör – Strategi och affärsutveckling Född: 1951 Anställd: 2005 Antal aktier: 280

Jan Moström

Bergskoleingenjör Direktör – Affärsområde Gruvor Född: 1959 Anställd: 2000 Antal aktier: 1 000

Svante Nilsson Civilingenjör Direktör – Affärsområde Smältverk Född: 1956 Anställd: 2003 Antal aktier: 1 000

Ulf Söderström Civilekonom, mba Direktör – Affärsområde Marknad Född: 1964 Anställd: 2001 Antal aktier: 2 500

Carina Wång

Civilekonom T.f. Ekonomi- och finansdirektör Född: 1966 Anställd: 2002 Antal aktier: 2 000

Aktiens utveckling

Bolidenaktien sjönk med 50 procent och noterades till 81,25 kronor vid utgången av 2007. Omsättningshastigheten uppgick till 490 procent, vilket gjorde aktien till den tionde mest omsatta på OMX Nordiska Börs i Stockholm.

Bolidenaktien är noterad på omx Nordiska Börs i Stockholm och ingår i Large Cap-segmentet. Handel sker även på Torontobörsen där aktien är sekundärnoterad. Vid sidan av omx index ingår aktien i ett flertal internationella index.

Handel och kursutveckling 2007

Bolidenaktien var den tionde mest omsatta på omx Nordiska Börs i Stockholm. Totalt handlades 1 419 (1 993) miljoner Bolidenaktier till ett sammanlagt värde av 190 (261) miljarder kronor. Det motsvarade 3,0 procent av den totala omsättningen på omx Nordiska Börs i Stockholm. Omsättningshastigheten i Bolidenaktien var 500 (685) procent och i genomsnitt omsattes 5,7 (7,9) miljoner aktier per handelsdag.

På Torontobörsen omsattes 318 000 aktier under 2007.

Vid utgången av 2007 noterades Bolidenaktien till 81,25 kronor, vilket motsvarade ett börsvärde om 22,2 (50,9) miljarder kronor. Det innebar en kursnedgång om 50,0 procent, jämfört med indexet omx Stockholm pi som sjönk med 6,0 procent under 2007. Branschindexet omx Stockholm Materials, i vilket Bolidenaktien ingår, sjönk samtidigt med 17,3 procent.

Utdelning

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en ordinarie utdelning om 4 (4) kronor per aktie för 2007. Den föreslagna utdelningen motsvarar 29,9 (18) procent av årets resultat per aktie och en direktavkastning på 4,9 (2,3) procent beräknad på Bolidenaktiens kurs vid utgången av 2007.

Bolidens mål är att dela ut cirka en tredjedel av nettoresultatet över en konjunkturcykel.

kortfakta om aktien

Handelsplats	OMX Nordiska Börs
Kortnamn	BOL
Börspost	100 aktier
ISIN-kod	SE 0000869646
GICS-kod	15104020
Högsta notering 2007	165,00 SEK
Lägsta notering 2007	79,00 SEK
Sista betalkurs 28 december 2007	81,25 SEK
Börsvärde 28 december 2007	22,2 miljarder SEK
Omsättningshastighet 2007	490%
Betavärde*	1,79
* Betavärdet visar hur aktien samvarierar med den genomsnittliga utvecklingen på OMX Nordiska Börs i Stockholm.

Beräkningen baseras på utvecklingen i Bolidenaktien och OMX Stockholm PI under de senaste fem åren.

Aktiekapital

Bolidens aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Aktiekapitalet uppgår till 578,9 msek fördelat på totalt 289 457 169 aktier. Av dessa är 15 946 000 aktier i eget innehav.

Årsstämman 2007 bemyndigade Bolidens styrelse att återköpa maximalt 10 procent av utestående aktiestock fram till årsstämman 2008. Under perioden 16 maj till 9 november 2007 återköpte Boliden 15 946 000 aktier, motsvarande 5,509 procent av antalet aktier och röster.

Ägarförhållanden

Per den 31 december 2007 ägdes cirka 44,5 procent av Bolidens totala aktiekapital av svenska institutioner, cirka 41,99 procent av utländska investerare och resterande 13,51 procent av svenska privatpersoner. Jämfört med början av året minskade det utlandsregistrerade ägandet till cirka 42 (48) procent, varav 12,5 procentenheter i Storbritannien och 10,1 procentenheter i usa.

Aktieägarinformation på webbplatsen

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, finns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen av Bolidenaktien, metallpriser och valutor, ekonomisk information samt kontaktuppgifter.

Nyckeltal per aktie 2003–2007
SEK (om inte annat anges)	2007	2006	2005	2004	2003
Eget kapital
– Före utspädning	47,28	55,58	35,55	31,51	36,25
– Efter utspädning	47,28	55,59	35,50	31,46	36,16
Resultat
– Före utspädning	13,37	21,66	7,07	4,98	0,12
– Efter utspädning	13,37	21,66	7,06	4,97	0,12
Kassaflöde	–8,18	5,80	2,23	–2,06	5,67
Utdelning	4,00	4,00	2,00	–	–
P/E-tal, ggr	6,07	8,13	9,19	5,70	258,00

Banker och investmentbanker som följer Boliden

ABG Sundal Collier	Evli Bank	Kaupthing Bank Sverige
Carnegie	Goldman Sachs	Lehman Brothers
Cheuvreux	HQ Bank	SEB Enskilda
Credit Suisse First Boston	Handelsbanken Capital Markets	Swedbank Markets
Deutsche Bank	HSBC	UBS
Erik Penser Fondkommission	JPMorgan	Öhman Fondkommission

Bolidens största ägare per den 31 december 2007

	Antal aktier	Andel av kapital och röster (%)
Utländska förvaltare	60 965 857	21,1
AFA Försäkring	18 293 712	6,3
Swedbank Robur fonder	9 411 259	3,2
AMF Pension	7 261 500	2,5
Skandia	6 801 251	2,3
Skagen AS	6 755 100	2,3
Handelsbanken fonder exkl. XACT	6 598 921	2,3
SEB fonder	5 445 654	1,9
Odingruppen	3 413 075	1,2
Andra AP-fonden	3 339 698	1,2
Folksam – KPA – Förenade Liv	2 971 469	1,0
Tredje AP-fonden	2 516 860	0,9
De största aktieägarna totalt:	133 774 356	46,2
Övriga aktieägare exkl. Boliden AB	139 736 813	48,3
Boliden AB	15 946 000	5,5
Totalt	289 457 169	100,0

Fördelning av Bolidenaktier 31 december 2007
Innehav av aktier	Antal aktieägare	Andel av aktieägarna (%)	Äger totalt antal aktier	Andel av aktiekapitalet (%)
1 – 1000	72 241	88,75	17 783 538	6,14
1001 – 5000	7 198	8,85	16 757 230	5,79
5001 – 10000	880	1,08	6 757 194	2,33
10001 – 50000	665	0,82	14 315 573	4,95
50001 – 100000	134	0,16	9 871 108	3,41
100001 –	278	0,34	223 972 526	77,38
Totalt	81 396	100	289 457 169	100

Förvaltningsberättelse

Bolidens verksamhet

Boliden är ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra viktiga metaller som framställs är bly, guld och silver.

Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Irland och Norge. Sedan 1 januari 2007 organiseras verksamheten i affärsområdena Marknad, Smältverk och Gruvor.

Affärsområde Marknad ansvarar för allt inköp och all försäljning av koncentrat och försäljning av metaller.

Affärsområde Smältverk omfattar verksamheten vid koncernens fem smältverk: zinksmältverken Kokkola i Finland och Odda i Norge som även producerar aluminiumfluorid samt kopparsmältverken Rönnskär i Sverige och Harjavalta i Finland. Produktionen i kopparsmältverken utgörs av koppar, guld, silver, bly samt svavelsyra. I Rönnskär sker även återvinning av elektronikskrot och Harjavalta bedriver nickelsmältning. I affärsområdet ingår även blysmältverket Bergsöe i Sverige.

Affärsområde Gruvor omfattar verksamheten vid koncernens fyra gruvområden. I Sverige återfinns Aitik, fyra gruvor i Bolidenområdet och Garpenberg och i Irland finns Tara. Produktionen i Aitik består i huvudsak av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga svenska gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat samt även guld och silver. Tara producerar zink- och blykoncentrat.

Redovisningssegment

Bolidens verksamhet redovisas i segmenten Smältverk, Gruvor och Övrigt. Affärsområde Marknad ingår i segment Smältverk.

I segment Övrigt redovisas koncernstaber, koncerngemensamma funktioner samt eliminering av koncernintern försäljning. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valuta- och metallprisrisker, redovisas under Övrigt till dess att de underliggande flödena redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner mellan redovisningssegmenten, som i huvudsak utgörs av metallkoncentrat som levereras från gruvorna till smältverken, sker på marknadsmässiga villkor.

året 2007

Ny vd och koncernchef

Den 12 december 2007 utsåg styrelsen Lennart Evrell till ny vd och koncernchef från och med 1 januari 2008. Tidigare vd och koncernchef Jan Johansson lämnade sin befattning den 14 september 2007. Svante Nilsson, chef Affärsområde Smältverk, var tillförordnad vd och koncernchef under perioden 14 september till 31 december 2007.

Tillstånd för Hötjärnsmagasinet i Bolidenområdet

Den 19 december 2007 lämnade miljödomstolen besked om villkoren för Bolidens drift och efterbehandling av det nya Hötjärnsmagasinet där anrikningssand från Bolidenområdet ska deponeras i framtiden. Till följd av det försenade miljötillståndet för anläggningen av det nya sandmagasinet tvingas Boliden att halvera produktionen vid Bolidenområdets anrikningsverk från och med 1 april 2008. I februari 2008 beslutade Boliden att investera 345 msek i det nya sandmagasinet samt i ett nytt omtag, för ökad livslängd i Maurlidengruvan. Investeringsbeslutet innebär att företaget räknar med att vara tillbaka i full produktion 2010.

Avtal och samarbeten för långsiktig elförsörjning

Den 20 november 2007 tecknade Boliden avtal med Vattenfall om att säkra elleveranserna till koppargruvan Aitik med början 2010 samt elleveranser till kopparsmältverket Harjavalta med start under 2008.

Under 2007 tecknade Boliden även en avsiktsförklaring om att bilda det finska konsortiet Fennovoima för att, tillsammans med andra basindustriföretag, utreda förutsättningarna för att bygga ett nytt finskt kärnkraftverk.

Spanskt domstolsbeslut om konkursförfarande för Boliden Apirsa

Den lokala Handelsdomstolen i Sevilla fattade i juni, i samband med konkursförfarandet för Bolidens spanska dotterbolag Apirsa, beslut om interimistisk kvarstad om 141 meur som säkerhet för påstådda krav med anledning av dammolyckan i Spanien 1998.

Boliden motsätter sig beslutet. Bolidens bedömning kvarstår att företaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de rättsliga processerna. (Se not 22.)

Viktiga händelser efter 31 december 2007

Miljödomstolens tillstånd för expansionen av Aitik Den 25 januari 2008 gav miljödomstolen Boliden tillstånd att fördubbla koppargruvan Aitiks produktionskapacitet från 18 till 36 mil-

Finansiella mål och måluppfyllelse

Bolidens långsiktiga finansiella mål har fastställts mot bakgrund av basmetallindustrins cykliska karaktär och kapitalintensitet. Avkastningen på sysselsatt kapital ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel och nettoskuldsättningsgraden ska vara cirka 40 procent.

För helåret 2007 uppgick Bolidens avkastning på sysselsatt kapital till 29 (52) procent. Nettoskuldsättningsgraden hade vid utgången av året ökat till 43 (–1) procent.

Marknaden

joner ton malm per år.

Efterfrågan på zink och koppar – Bolidens huvudmetaller – har en tydlig cyklisk karaktär. Tillväxten i världsekonomin, och i synnerhet industriproduktionen, påverkar prisutvecklingen för dessa basmetaller.

Under 2007 var den globala ekonomiska tillväxten fortsatt god, om än inte lika stark som under 2006. Tillväxttakten i industriproduktionen uppgick, enligt senaste tillgängliga uppgift från imf, till 4,9 (5,1) procent, vilket medförde fortsatt god efterfrågan på zink och koppar.

Investeringsviljan bland gruvaktörer och producenter av färdig metall har ökat som en följd av flera års prisuppgångar, vilket i sin tur har lett till globala ökningar i såväl gruv- som smältverkskapacitet. Det ledde till att den globala produktionen av såväl zink- som kopparmetall låg i paritet med metallkonsumtionen under 2007.

Utbud och efterfrågan på metall

Den globala konsumtionen av zinkmetall ökade med 4 procent till 11,6 miljoner ton, samtidigt som produktionen ökade med 7 procent till 11,3 ton. Konsumtionstillväxten var fortsatt stark i Kina, som stod för cirka 31 procent av den globala konsumtionen. Europas zinkkonsumtion ökade marginellt, medan efterfrågan i usa minskade i spåren av turbulensen på kreditmarknaden och oron för konjunkturutvecklingen.

Den globala konsumtionen av kopparmetall ökade med 4 procent till 18,2 miljoner ton, samtidigt som produktionen ökade med 5 procent till 18,2 miljoner ton. Kina stod för merparten av konsumtionsökningen, medan efterfrågan i västvärlden mattades av. Sammantaget stod Asien för cirka 49 procent av konsumtionen och Kina ensamt för cirka 25 procent.

Med en produktion som ökade i snabbare takt än konsumtionen steg de officiella zinklagren som hålls av London Metal Exchange (lme) och Shanghai Futures Exchange (shfe) till totalt 143 000 (90 000) ton vid utgången av året, motsvarande 4,5 (2,9) dagars global konsumtion.

Lagren av koppar vid lme, shfe samt amerikanska Comex ökade också och uppgick vid slutet av 2007 till sammanlagt 238 000 (191 000) ton, motsvarande 4,8 (4,0) dagars global konsumtion.

Smältlöner och metallpriser

Trots ett överskott av zinkkoncentrat på marknaden blev de realiserade zinksmältlönerna inklusive priseskalatorer lägre 2007. Genomsnittlig benchmark för realiserade smältlöner inklusive priseskalatorer var 285 usd/ton för 2007, att jämföra med 390 usd/ton 2006. Trots den utökade gruvkapaciteten inom koppar rådde fortsatt brist på kopparkoncentrat, vilket i huvudsak förklaras av utbyggnaden av smältverkskapacitet i Kina. Under året ökade den kinesiska importen av kopparkoncentrat och kopparskrot med 25 respektive 13 procent. Det innebar fortsatt press på kopparsmält- och raffineringslöner under 2007 och ledde även till lägre framförhandlade benchmarknivåer för 2008. Bristen på kopparkoncentrat i kombination med ökad smältverkskapacitet har inneburit att benchmark för kopparsmältlöner sätts utan priseskalatorer sedan 2007.

Kinas minskade import av blykoncentrat och därmed ökad tillgång på blykoncentrat i Europa fick blysmältlönerna att stiga. Vid utgången av 2007 uppgick spotsmältlönerna till cirka 400 usd/ton, exklusive priseskalatorer, jämfört med cirka 50 usd/ton i början av året.

Under 2007 låg genomsnittspriset för zinkmetall på lme på i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2006, trots de kraftiga prisnedgångarna under fjärde kvartalet. lme:s genomsnittpris på kopparmetall steg med 5,9 procent jämfört med 2006.

lme-priset på bly steg till historiskt höga nivåer som en följd av kraftigt minskad blyexport från Kina. Genomsnittpriset för 2007 steg med 102 procent jämfört med 2006.

Smält- och raffineringslöner, koppar1)	2007	2006
Smältlön (TC) USD/ton	60	95
Raffineringslön (RC) USc/lb	6,0	9,5

Smält- och raffineringslöner, zink1)	2007	2006
Smältlön (TC) base
1 400 USD/ton +14/–12%		128
Smältlön (TC) base
3 500 USD/ton +8/–6%	300

Smält- och raffineringslöner, bly1)	2007	2006
Smältlön (TC) base
750 USD/ton +15%		149
Smältlön (TC) base
1500 USD/ton +7/–5%	158

Metallpriser (genomsnitt LME /LBMA)	2007	2006	F öränd- ring i %
Koppar (USD/ton)	7 126	6 731	6
Zink (USD/ton)	3 250	3 273	–1
Bly (USD/ton)	2 595	1 287	102
Guld (USD/troy oz)	696	604	15
Silver (USD/troy oz)	13,38	11,55	16

Resultatutveckling

Försäljningsintäkter och rörelseresultat

Bolidens försäljningsintäkter minskade med 6 procent till 33 204 (35 213) msek under 2007. Nedgången berodde i huvudsak på en svagare amerikansk dollar jämfört med 2006.

Rörelseresultatet (ebit) sjönk med 36 procent till 5 428 (8 522) msek. Nedgången förklaras främst av dollarförsvagningen, omvärderingar av processlager, lägre produktionsvolymer samt lägre realiserade smältlöner som en följd av negativa effekter från priseskalatorer.

Kostnaderna ökade med 4 procent inklusive ökade satsningar i prospekteringen. Den största kostnadsökningen utgjordes av externa tjänster, följd av kostnader för energi, förnödenheter och personal.

Avvikelseanalys EBIT, MSEK H	elår
EBIT 2006	8 522
Valutakurseffekter	–1 299
Metallpriser och villkor	–552
Volymförändring Gruvor	–689
Volymförändring Smältverk	–78
Kostnader	–422
Övrigt	–54
EBIT 2007	5 428

Kostnadsstruktur 2007

procent

1) Benchmark-villkor

Resultat efter finansiella poster

Resultatet efter finansiella poster sjönk med 37 procent till 5 196 (8 313) msek. Finansnettot var –232 (–209) msek till följd av högre skuldsättning.

Skatter

Den redovisade skattekostnaden uppgick till 1 409 (2 045) msek, motsvarande en skattesats om 27 (25) procent. Den betalda skatten var 1 426 (328) msek.

Periodens resultat

Periodens resultat var 3 787 (6 268) msek. Det motsvarade ett resultat per aktie om 13,37 (21,66) sek, före och efter utspädning.

Försäljningsintäkter, rörelseresultat och produktion per segment

Segment Smältverk

Försäljningsintäkterna inom Smältverk sjönk med 7 procent till 34 704 (37 514) msek.

Rörelseresultatet (ebit) minskade med 59 procent till 2 297 (5 652) msek. Den kraftiga nedgången berodde framför allt på försämrade kopparsmältlöner samt lägre realiserade zinksmältlöner, till följd av att negativa effekter från priseskalatorer förtog de positiva effekterna av högre bassmältlöner. Omvärderingen av processlager av zink och koppar till lägre priser, dollarförsvagningen samt den förändrade internprissättningen av metallkoncentrat hade ytterligare negativ påverkan på resultatet. Högre prispremier på både zink och koppar jämfört med 2006 medförde en positiv resultateffekt.

Kostnaderna ökade med 2 procent till 32 407 (31 862) msek.

Investeringarna uppgick till 1 008 (782) msek. Ökningen förklaras av expansionsprojekt i Harjavalta och Kokkola.

Försäljningsintäkter, resultat
och investeringar, MSEK	2007	2006 F	örändring (%)
Försäljningsintäkter	34 704	37 514	–7
EBIT	2 297	5 652	–59
Investeringar	1 008	782	29
Sysselsatt kapital	16 738	14 474	16

Produktionen av zinkmetall ökade med 4 procent under 2007, främst som en följd av en rekordhög och stabil produktionsnivå i Kokkola. Oddas zinkproduktion var i stort sett oförändrad jämfört med 2006.

Produktionen av kopparmetall sjönk med 12 procent. Nedgången förklaras i huvudsak av en försenad uppstart i Harjavalta efter det genomförda expansionsprojektet samt lägre kopparhalt i koncentrat. Harjavaltas produktion påverkades även negativt av en varierande kvalitet i inkomna kopparkoncentrat.

Bergsöes produktion av blylegeringar minskade med 2 procent jämfört med 2006.

Guldproduktionen sjönk med 24 procent och silverproduktionen med 8 procent till följd av lägre metallinnehåll i koncentrat.

Produktion	2007	2006 F	örändring i %
Zink, ton	462 570	442 908	4
Koppar, ton	314 881	356 392	–12
Guld, kg	14 876	19 693	–24
Silver, kg	379 749	414 402	–8
Bly, ton	25 865	25 548	1
Blylegeringar, ton (Bergsöe)	43 865	44 691	–2
Svavelsyra, ton	1 100 919	1 183 452	–7
Aluminiumfluorid, ton	34 833	28 762	21

Segment Gruvor

Försäljningsintäkterna inom Gruvor steg med 4 procent till 7 567 (7 261) msek.

Rörelseresultatet (ebit) ökade med 4 procent till 3 135 (3 010) msek. Uppgången förklaras i huvudsak av ett högre realiserat kopparpris, lägre smältlöner och förändrad internprissättning av metallkoncentrat. Resultatförbättringen dämpades av den svagare amerikanska dollarn.

Från och med 2007 tillämpar Boliden samma prissättningsmekanismer för koncentratleveranser från egna gruvor som för leveranser från externa gruvor vilket är ett genomsnittspris månaden efter ankomst till smältverken. 2006 tillämpade bolaget ett metallpris baserat på årsgenomsnitt på koncentratleveranser från egna gruvor. Helårseffekten på rörelseresultatet av den ändrade prissättningsmodellen är cirka 900 msek lägre resultat inom Gruvor 2006 vilket ska beaktas vid en jämförelse mellan åren, men har ingen påverkan på koncernen.

Kostnaderna ökade med 4 procent till 4 432 (4 251) msek. De utökade satsningarna inom prospektering utgjorde cirka 100 msek av ökningen.

Investeringarna uppgick till 1 503 (1 065) msek, varav expansionen av Aitik svarade för 302 msek.

Försäljningsintäkter, resultat och investeringar, MSEK	2007	2006 F	örändring (%)
Försäljningsintäkter	7 567	7 261	4
EBIT	3 135	3 010	4
Investeringar	1 503	1 065	41
Sysselsatt kapital	4 970	4 392	13

Produktionen av zink förbättrades och metallinnehållet var 2 procent högre 2007 jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av ökad produktion i Garpenberg. I Bolidenområdet var zinkproduktionen i stort sett oförändrad, medan Taras produktionsnivå gick ned något jämfört med 2006 till följd av lägre metallhalter.

Produktionen av koppar sjönk, metallinnehållet var 28 procent lägre 2007 jämfört med föregående år. Nedgången förklaras av planerat lägre metallhalter i Aitik, som även hade en försämrad genomsättning i anrikningsverket på grund av svårmalen malm, samt en kraftigt minskad kopparproduktion i Bolidenområdet.

Produktionen av blykoncentrat ökade med 11 procent till följd av högre produktion i både Garpenberg och Bolidenområdet.

Guldproduktionen minskade med 37 procent, vilket i huvudsak förklaras av betydligt lägre guldhalter i Aitik och en planenligt förändrad malmmix i Bolidenområdet.

Silverproduktionen ökade med 14 procent till följd av högre produktion i Aitik, Garpenberg och Bolidenområdet.

Metallproduktion	2007	2006 F	örändring i %
Zink, ton	333 293	327 643	2
Koppar, ton	62 803	86 824	–28
Bly, ton	54 166	48 778	11
Guld, kg	2 834	4 510	–37
Silver, kg	241 701	211 640	14

Segment Övrigt

Rörelseresultatet (ebit) var –4 (–140) msek.

Det sysselsatta kapitalet, som i huvudsak avser marknadsvärderingar av valuta- och metallprissäkringar, var –1 563 (–1 199) msek.

Prospektering

Under 2007 ökades satsningarna inom prospekteringen till 267 (162) msek. Boliden ansökte om 26 (62) nya undersökningstillstånd och fick under året 17 (52) nya tillstånd av ansvariga myndigheter i Sverige och Irland.

Framgångar i den gruvnära prospekteringen bidrog till att öka malmbasen i samtliga gruvområden med undantag för Tara. Särskilt stora framsteg gjordes i prospekteringsarbetet vid Garpenberg och Kristineberg i Bolidenområdet.

Omkring 100 msek av prospekteringssatsningarna gick till fältprospektering. I Sverige koncentreras arbetet till basmetall- och guldprospektering i Skelleftefältet samt till basmetaller i Dorotea, Norrbotten och Bergslagen. Vid utgången av 2007 undersöktes ett 20-tal projekt i dessa områden.

I Irland pågår prospekteringsarbeten i Limerick- och Wexfordområdena.

Kassaflöde och investeringar

Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 3 730 (8 010) msek. Nedgången förklaras i huvudsak av det lägre rörelseresultatet och en högre betald slutlig skatt och högre betald preliminär skatt i Irland.

Kassaflödet från förändringar i rörelsekapitalbindningen var –1 043 (–1 636) msek som en följd framför allt av förändringar i varulagret.

Investeringarna uppgick till 2 512 (1 847) msek, varav expansionsinvesteringar och flaskhalsinvesteringar utgjorde 1 165 (468) msek och underhållsinvesteringar 1 347 (1 379) msek. Expansionsprojekten i Aitik och Harjavalta stod för merparten av ökningen.

Under 2007 återförde Boliden 6 832 msek till aktieägarna, varav 1 158 msek genom ordinarie utdelning, 3 464 msek genom inlösen av aktier och 2 210 msek genom återköp av egna aktier.

Finansiell ställning

Bolidens totala tillgångar uppgick till 27 231 msek per den 31 december 2007, vilket är en ökning med 302 msek jämfört med motsvarande tidpunkt 2006.

Kassaflöde efter investeringar om 1 212 msek och kapitalåterföringen av sammanlagt 6 832 msek till aktieägarna resulterade i att Bolidens nettoskuld ökade till 5 524 msek under året. Nettoskuldsättningsgraden var 43 procent vid utgången av 2007. Vid motsvarande tidpunkt 2006 hade Boliden en negativ nettoskuldsättningsgrad, med kortfristiga placeringar samt kassa och bank som översteg räntebärande skulder med 195 msek.

Per den 31 december 2007 var den genomsnittliga löptiden i Bolidens skuldportfölj 5,0 (6,64) år. Den genomsnittliga räntenivån var vid samma tidpunkt 5,17 (4,09) procent. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, uppgick till 4 027 (8 826) msek.

Eget kapital uppgick till 12 932 msek per den 31 december 2007. Marknadsvärderingen av valuta- och metallprissäkringar, efter skatteeffekt, ingick i det egna kapitalet med netto –762 (–658) msek.

Kapitalstruktur vid utgången av 2007

MSEK	31 december 2007	31 december 2006
Balansomslutning	27 231	26 929
Sysselsatt kapital	20 145	17 667
Eget kapital	12 932	16 089
Nettoskuld	5 524	–195
Nettoskuldsättningsgrad (%)	43	–1
Soliditet (%)	47	60

Riskhantering

Risktagande och hantering av risker ingår som en naturlig del i all slags affärsverksamhet. Bolidens metallverksamhet, som innefattar prospektering, gruvdrift, smältverksamhet och återvinning, medför exponering mot olika marknads- och omvärldsrisker, finansiella risker och verksamhets- och affärsrisker.

Boliden har en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgifter är att identifiera, bedöma och effektivt hantera koncernens finansiella risker samt stödja koncernledningen och de operativa enheterna.

De verksamhets- och affärsrelaterade riskerna hanteras i huvudsak vid de operativa enheterna, i enlighet med de riktlinjer och instruktioner som fastställts för respektive affärsområde samt på koncernnivå. Hanteringen koordineras på affärsområdes- eller koncernnivå beroende på karaktär.

Marknads- och omvärldsrisker

Cykliska metallmarknader

Historiskt har konjunkturutveckling, och i synnerhet den globala industriproduktionen, påverkat prisutvecklingen för zink, koppar och andra basmetaller. Även om Bolidens kunder i huvudsak finns i norra Europa påverkas prisutvecklingen av den globala tillgången och efterfrågan på zink och koppar. En avmattad efterfrågan i exempelvis Kina kan komma att leda till ökat utbud och lägre metallpriser i Europa. Likaså kan en utökad global gruv- och/eller smältverkskapacitet leda till ett överutbud av zink- och kopparmetall i Europa.

Boliden arbetar medvetet med att etablera och förstärka långsiktiga kundrelationer i syfte att säkerställa avsättningen för koncernens metaller.

Stort energibehov

Gruvdrift, smält- och återvinningsverksamhet, och framför allt zinksmältverk, är energikrävande. Europas energimarknader är komplexa och prisutvecklingen är svår att överblicka på lång sikt. Boliden eftersträvar långsiktiga leveranskontrakt i samtliga länder där verksamheten bedrivs och har därmed knutit upp huvuddelen av energibehovet i form av längre kontrakt. Dessa långtidsavtal kompletteras löpande med finansiella elprissäkringar på upp till fem år. I den utsträckning Bolidens energibehov inte är säkrat genom leveranskontrakt eller elprissäkringar kommer energiprisförändringar att få en direkt påverkan på koncernens resultatutveckling.

För att begränsa energikostnaderna och stärka konkurrenskraften genomför Boliden kontinuerligt energieffektiviserande åtgärder. Koncernen har en gemensam energipolicy och målet är att samtliga enheter ska ha energiledningssystem senast vid utgången av 2008.

Energikostnaden står för 17 procent av koncernens totala kostnader.

Omfattande miljökrav

Verksamheter inom gruvdrift, smältverk och återvinning är till sin natur resurskrävande och påverkar omgivningen. Vid sidan av förändringar i landskapsbilden ger gruvdrift upphov till buller och vibrationer, avfall i form av gråberg och anrikningssand, damning samt utsläpp av metaller till luft och vatten. Smält- och återvinningsverksamhet medför utsläpp till luft och vatten och genererar avfallsprodukter i olika former. Bolidens produktionsenheter omfattas av miljölagstiftning och gällande miljötillstånd i Sverige, Finland, Norge och Irland samt krav från eu.

För att minska verksamhetens miljöpåverkan arbetar Boliden med koncernövergripande och lokala mål, riktlinjer och ledningssystem. Utsläppen från gruvorna och smältverken minskas genom förbättrade process- och reningstekniker, effektiv avfallshantering, samt efterbehandling av mark och täckning av magasin för anrikningssand.

Samtliga koncernens smältverk och irländska zinkgruvan Tara har miljöledningssystem som är certifierade enligt internationella standarden iso 14001. Målet är att de övriga tre gruvområdena ska ha certifierade miljöledningssystem före utgången av 2008.

Exempel på skärpta krav inom eu är direktivet om gruvavfall som trädde i kraft 2006 och som ska vara implementerat i nationell lagstiftning senast maj 2008. Boliden arbetar med att fullt ut anpassa befintliga planer för hantering av gruvavfall, inklusive finansiella åtaganden, till de nya reglerna.

Den pågående implementeringen av eu:s ramdirektiv för vatten från 2000 skärper kraven på anläggningar med utsläpp till vatten. Boliden har gått igenom de vattendrag som påverkas av verksamheten för att säkerställa att de föreslagna utsläppsnivåerna är rimliga och fortsätter att bevaka implementeringen av lagstiftningen.

På grund av begränsade mängder koldioxidutsläpp har Boliden tilldelats små kvantiteter utsläppsrätter. Endast två av koncernens produktionsenheter, blysmältverket Bergsöe och kopparsmältverket Rönnskär, omfattas av systemet med utsläppsrätter.

Mer information om Bolidens hållbarhetsarbete under 2007 finns på sidan 40 och i separat Hållbarhetsredovisning samt på www.boliden. com.

Alternativ till basmetaller

Substitution av zink, koppar och andra basmetaller förekommer sedan många år men har hittills skett i begränsad utsträckning. Höga metallpriser och brist på metall har lett till en viss ökad substitution, en utveckling som kan komma att tillta i styrka om de höga basmetallpriserna består.

Koppar kan i vissa fall ersättas med bland annat aluminium eller plast. Volymmässigt har substitutionen varit störst i Västeuropa, Nordamerika och Kina och de mest påverkade användningsområdena är rör, takbeläggningar, telekomkablar och bilkylare.

Prisuppgången har fått vissa zinkkonsumenter att gå från användning av ren zink till zinklegeringar samt tunnare lager av zink. De känsligaste användningsområdena för substitution är legeringsindustrin, såsom pressgjutning där aluminium kan vara ett billigare alternativt och lokal rostskyddsbehandling som kan ersättas med sprutmålning.

Finansiella risker

Bolidens verksamhet är exponerad för ett antal finansiella risker. Förändringar i valutakurser, metallpriser, smält- och raffineringslöner samt räntenivåer påverkar koncernens resultatutveckling och kassaflöden. Detaljerad information om Bolidens exponering mot dessa risker finns i not 18 på sidan 86.

Boliden har en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgifter är att identifiera, bedöma och effektivt hantera koncernens finansiella risker samt stödja koncernledningen och de operativa enheterna. Arbetet bedrivs i enlighet med den finanspolicy som styrelsen har fastställt. Centraliseringen underlättar en god intern riskkontroll och ger ekonomiska samt administrativa stordriftsfördelar.

Affärsområde Marknad hanterar merparten av Bolidens interna och externa material- och kassaflöden samt ansvarar för att löpande informera finansfunktionen om aktuell metall- och valuta exponering. Finansfunktionen ansvarar sedan för att hantera de verksamhetsrelaterade flödena, i enlighet med den av styrelsen fastställda finanspolicyn, för att minimera risker för negativa effekter från förändrade metallpriser, smält- och raffineringslöner samt valutakurser.

Valutor

Bolidens försäljningsintäkter är till största delen i amerikanska dollar, samtidigt som kostnaderna i huvudsak är i svenska kronor, euro och norska kronor. Utvecklingen av den amerikanska dollarn har därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat.

Mer information om Bolidens valutatermins- och valutaoptionssäkringar per den 31 december 2007 finns i not 20 på sidan 87.

Metallpriser, smältlöner och raffineringslöner

Förändringar i metallpriser, smältlöner och raffineringslöner har en väsentlig inverkan på Bolidens resultat.

Basmetallpriserna sätts dagligen på London Metal Exchange (lme). Priserna på Bolidens basmetaller zink, koppar och bly påverkas i grunden av förändringar i utbudet och industrins metallefterfrågan. Även finansiella aktörers aktiviteter har, framför allt på kortare sikt, stor inverkan på priset.

Ädelmetallpriserna fastställs dagligen på London Bullion Market Association (lbma). Jämfört med basmetallerna har politiska faktorer en större inverkan på prissättningen av guld och silver.

Bolidens policy är att hålla huvudmetallerna zink och koppar osäkrade. Under 2008–2009 har dock omkring två tredjedelar av kopparproduktionen säkrats för att säkerställa investeringarna i expansionen av koppargruvan Aitik. Det begränsar koncernens känslighet för kopparprisförändringar under denna period. Mer information om Bolidens metallprissäkringar finns i not 20 på sidan 87.

Smält- och raffineringslöner är smältverkens huvudsakliga ersättning för att vidareförädla metallkoncentrat till färdiga basmetaller. Dessa smält- och raffineringslöner förhandlas årligen mellan de stora aktörerna inom gruv- och smältverksindustrin. Utfallet i dessa förhandlingar fungerar som benchmark för mindre aktörer. En viss del av transaktionerna med koncentrat sker till spotsmältlöner. Boliden är en av världens största aktörer inom zinksmältverk, vilket medför betydande inflytande vid förhandlingar om zinksmältlöner.

Inom koppar är Boliden en mindre smältverksaktör, som i huvudsak följer de benchmarknivåer som etableras av de största aktörerna. Boliden tillämpar ett slags "bricksystem", som innebär att smält- och raffineringslönerna för cirka 50 procent av kopparproduktionen omförhandlas varje år, medan resterande volym ligger kvar på den benchmarknivå som förhandlades fram under det föregående året.

Avtalen för smält- och raffineringslöner inkluderar ofta så kallade priseskalatorer, som innebär att gruvor och smältverk delar på effekterna av metallprisförändringar av en viss storlek. De senaste årens globala brist på kopparkoncentrat har stärkt koppargruvornas förhandlingsposition gentemot smältverken, vilket har medfört ett borttagande av priseskalatorer.

Cirka 72 procent av Bolidens kapacitet i zinksmältverken täcks av zinkkoncentrat från egna gruvor, vilket innebär att koncernens känslighet för förändringar i zinksmältlöner är begränsad.

Kopparkoncentraten från Bolidens egna gruvor täcker endast cirka 20 procent av kopparsmältverkens kapacitet. Förändringar i smält- och raffineringslöner har därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat.

Boliden tillämpar en preliminär prissättning till balansdagspris på interna koncentratleveranser. Definitivt pris sätts till genomsnittspris månaden efter leverans. Prisjustering får direkt påverkan på resultatet.

Råvaror i processlager ger löpande upphov till tidsmässiga prisskillnader mellan inköp av råvara och metalleveranser till kund. Priserna för metaller i processlager vid Bolidens smältverk säkras inte och förändringar i dessa metallpriser har därmed en inverkan på koncernens resultat. Volymen i processlagren hålls på en konstant risknivå.

Verksamhets- och affärsrisker

Vikten av hög produktivitet och kostnadseffektivitet

En långsiktigt stark konkurrenskraft inom metallbranschen förutsätter hög produktivitet och kostnadseffektivitet. Det är därför viktigt att bedriva kontinuerliga underhålls- och effektiviseringsarbeten, teknikutveckling samt utveckling av arbetsmetoder.

Boliden bedriver ett kontinuerligt underhållsarbete vid alla enheter och genomför varje år planlagda större underhållsstopp. Affärsområdena Smältverk och Gruvor arbetar sedan många år med interna benchmarkprocesser och kunskapsutbyten mellan produktionsenheterna.

Relationer med kunder och leverantörer

För att minska motpartsrisker eftersträvar Boliden, i enlighet med finanspolicyn, relationer med kunder som har hög kreditvärdighet.

Uppförandekoden och verksamhetspolicyn anger riktlinjerna för hur Bolidens medarbetare ska bemöta leverantörer och kunder samt vilka etiska, sociala och miljömässiga krav som ska ställas på dem.

För att säkerställa avsättningen för Bolidens metaller eftersträvas fördjupade kundrelationer. Bolidens ambition är att uppnå ytterligare stärkt konkurrenskraft genom god kunskap om kundernas processer och teknisk kundsupport.

Smältverken är beroende av ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande, vilket innebär att råvaruförsörjningen är av stor betydelse. Inom koppar, där Bolidens självförsörjning är betydligt lägre än inom zink, eftersträvas långsiktiga avtal med externa leverantörer av metallkoncentrat samt återvinningsmaterial.

Kundexponering

Bolidens kunder finns uteslutande i norra Europa och merparten i Norden. Ett antal stora kunder står för en betydande andel av Bolidens basmetallförsäljning.

Boliden eftersträvar en breddad kundbas, i synnerhet inom kopparmetall som idag säljs till ett fåtal mycket stora kunder. Eftersom marknadsnärvaron är stor i de nordiska länderna strävar Boliden framför allt efter ökad marknadsnärvaro i Central- och Östeuropa.

Kompetensbehov

Långsiktig konkurrenskraft förutsätter förmåga att utveckla, attrahera och behålla medarbetare inom olika yrkeskategorier och kompetenser. Nästan en tredjedel av Bolidens nuvarande medarbetarstyrka går i pension under den kommande tioårsperioden. Det, i kombination med att verksamheten ofta bedrivs i mindre tättbefolkade områden, gör det viktigt att säkerställa konkurrenskraften som arbetsgivare samt ha en god framförhållning i kompetensförsörjningen.

Bolidens satsning på ledarskapsutveckling är viktig för att skapa ett gott arbetsklimat. För att underlätta kompetensförsörjningen samarbetar Boliden bland annat med lärosäten i samtliga länder där verksamheten bedrivs.

Säkerhet på arbetsplatsen

Säkerheten i produktionsenheterna är mycket viktig. Allvarliga olyckor kan, förutom personskador och skadat förtroende, leda till produktionsstopp eller stängning av enheter.

Boliden antog 2006 en nollskadefilosofi för olycksfall i arbetet. Vid sidan av investeringar i säkrare maskiner och annan utrustning eftersträvar Boliden ett starkt säkerhetsmedvetande hos medarbetarna. Mer information om Bolidens hållbarhetsarbete under 2007 finns på sidan 40.

legala risker

Information om Bolidens rättsliga processer och tvister finns i not 22 på sidan 89.

Arbete för hållbar utveckling Ansvar för medarbetare

Under 2007 uppgick medelantalet anställda till 4 524 personer, varav 2 340 i Sverige, 1 091 i Finland, 678 i Irland, 389 i Norge och 26 i övriga länder. Det innebar en ökning med 5 personer jämfört med 2006 då medelantalet anställda var 4 519 personer.

Sjukfrånvaron låg på 4,6 procent, vilket är en minskning med 0,4 procentenheter från helåret 2006. Under 2007 reviderade Boliden målet för sjukfrånvaron till att inte överstiga 4,0 procent vid utgången av 2012.

Olycksfallsfrekvensen sjönk till 9,7 fall per en miljon arbetade timmar, från 11,2 under 2006. Boliden har en nollskadefilosofi gällande olycksfall, med ett första delmål att minska frekvensen till färre än 5,0 fall per en miljon arbetade timmar före utgången av 2011. Zinksmältverken Odda och Kokkola, det vill säga två av koncernens nio produktionsenheter, låg 2007 under delmålet.

Bolidens mål är att samtliga produktionsenheter ska vara certifierade enligt standard ohsas 18001 eller standard isrs före utgången av 2008. Vid slutet av 2007 var fem av de nio enheterna certifierade.

Ansvar för miljö

Verksamheten vid Bolidens samtliga produktionsanläggningar är tillståndspliktig. Koncernens strategi att ta tillvara organiska tillväxtprojekt ledde till ett antal ansökningar om nya miljötillstånd, i huvudsak inom Segment Gruvor.

Bolidens verksamhet omfattas av och drivs i enlighet med miljölagstiftningar och regleringar i Sverige, Finland, Norge och Irland samt eu-gemensamma regelverk avseende bland annat avfallshantering, kemikalier och utsläpp av koldioxid. I maj 2007 inträffade dock en incident vid zinksmältverket Odda i Norge, som innebar att enheten på grund av bristande rutiner i samband med kraftiga skyfall överskred sitt gränsvärde för utsläpp av zink till vatten. Det inträffade granskades av norska Statens Forurensingstilsyn (sft), samtidigt som Odda genomförde interna undersökningar. Utifrån slutsatserna av dessa granskningar vidtog Odda åtgärder för att hindra en upprepning. sft's rapport avseende incidenten är klar och en polisutredning av händelseförloppet har inletts. Enheten har sedan 2008 en utökad kapacitet för vattenrening.

Under 2007 certifierades miljöledningssystemen vid kopparsmältverket Rönnskär och zinkgruvan Tara enligt standarden iso 14001, vilket innebär att sex av Bolidens nio produktionsenheter är miljöcertifierade. Målet är att resterande tre produktionsenheter ska ha miljöcertifierade ledningssystem enligt iso 14001 före utgången av 2008.

Den 19 december 2007 meddelade miljödomstolen villkoren för driften och efterbehandlingen av Hötjärnsmagasinet för framtida deponi av anrikningssand från Bolidenområdets anrikningsverk. Miljödomstolen följde Bolidens linje för utsläppsvillkor, efterbehandlingsmetoder och storleken på den ekonomiska säkerheten. Villkoren gällande metoden för efterbehandling och den ekonomiska säkerheten överklagades dock av Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets förslag om så kallad kvalificerad torrtäckning i stället för en av Boliden beprövad modell med vattentäckning skulle innebära en kostnadsökning om cirka 160 msek för efterbehandlingen. Den 1 februari 2008 fattade Boliden beslut om att investera i det nya sandmagasinet.

Moderbolaget

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda.

Riktlinjer för ersättning till företagsledningen

Årsstämman 2007 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att ersättningen till vd och andra personer i Bolidens företagsledning ska utgöras av en fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig.

Den fasta lönen ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörlig ersättning ska uppgå till maximalt 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Vid uppsägning från bolagets sida ska i normalfallet en uppsägningstid om sex till tolv månader gälla och vid uppsägning från den enskilde tre till sex månader. Eventuellt avgångsvederlag bör inte överstiga 18 månadslöner och endast utgå vid uppsägning initierad av bolaget. Pensionsförmåner ska vara förmåns- eller premiebestämda, eller en kombination därav, och ge befattningshavaren rätt till pension från lägst 60 års ålder. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

Inför årsstämman 2008 föreslår styrelsen principer för ersättning och övriga anställningsvillkor för koncernledningen.

Mer information om ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare, samt till Bolidens styrelse finns i not 1 på sidorna 76–77.

Styrelsens förslag till vinstdisposition 2007

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka en tredjedel av resultatet efter skatt ska delas ut över en konjunkturcykel. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning utgår med 4 (4) sek per aktie eller totalt 1 094 (1 158) msek, vilket motsvarar 30 procent av resultatet efter skatt för 2007.

Styrelsen har i utdelningsförslaget beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

Kronor	2 351 612 502
Att återstående belopp balanseras	1 257 567 826
Att till aktieägarna utdela 4 kronor per aktie	1 094 044 676
Styrelsen föreslår:
Kronor	2 351 612 502
Årets resultat	2 350 200 000
Balanserade vinstmedel från tidigare år	1 412 502

Information om aktien

Bolidenaktien är noterad på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och sekundärnoterad på Torontobörsen i Kanada. Antalet aktier uppgår till 289 457 169. Varje aktie har ett kvotvärde om två kronor och aktiekapitalet uppgår till 578 914 338 sek. Det finns endast ett aktieslag. En aktie ger rätt till en röst vid bolagsstämma i bolaget och det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Det finns igen bestämmelse i Bolidens bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räkenskapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande.

Boliden har ingen aktieägare som direkt eller indirekt representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt.

Styrelsens valda ledamöter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.

Mer information om handeln med Bolidenaktien och ägarstrukturen 2007 finns på sidorna 52–54.

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2007 gav styrelsen mandat att fram till årsstämman 2008 förvärva maximalt 10 procent av egna aktier. Bolaget innehar 15 946 000 aktier, samtliga förvärvade under 2007, envar med ett kvotvärde om två kronor. Betalningen för de förvärvade aktierna uppgår till cirka 2 210 msek. Antalet egna aktier motsvarar 5, 509 procent av antalet utestående aktier. Syftet med bolagets återköp var justering av bolagets kapitalstruktur i förhållande till kassaflöde och investeringsbehov och det klargjordes att avsikten var att de återköpta aktierna skulle bli föremål för indragning vid kommande bolagsstämma. Styrelsen avser föreslå årsstämman 2008 indragning av de förvärvade aktierna.

På årsstämman 2007 beslutades om ett inlösenförfarande genom vilket cirka 3 464 msek har delats ut till aktieägarna.

Resultaträkningar – koncernen

Belopp i MSEK N	ot	2007	2006
Försäljningsintäkter	24	33 204	35 213
Kostnad för sålda varor	3	–26 711	–25 831
Bruttoresultat		6 493	9 382
Försäljningskostnader	3	–406	–404
Administrationskostnader	2, 3	–452	–409
Forsknings- och utvecklingskostnader	3	–322	–215
Övriga rörelseintäkter	4	118	169
Övriga rörelsekostnader		–9	–18
Resultatandelar i intressebolag	11	6	17
Rörelseresultat	1– 4, 7– 9, 24	5 428	8 522
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter	5	79	85
Räntekostnader och liknande resultatposter	6	–311	–294
Resultat efter finansiella poster		5 196	8 313
Skatter	12	–1 409	–2 045
Nettoresultat		3 787	6 268
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		3 787	6 268
Minoritetsägare		–	–
Resultat per aktie, SEK	15	13,37	21,66
Då inga potentiella aktier förekommer finns ingen utspädningseffekt.
Antal aktier
Ingående antal aktier		289 457 169	289 387 169
Nyemission maj 2006		–	70 000
Återköp av egna aktier		–15 946 000	–
Utgående antal aktier		273 511 169	289 457 169
Genomsnittligt antal aktier, före och efter utspädning		283 276 511	289 429 169
Antal aktier i eget innehav
Ingående antal aktier i eget innehav		–	–
Årets återköp av egna aktier		15 946 000	–
Utgående antal aktier i eget innehav		15 946 000	–

Försäljningsintäkter

Bolidens försäljningsintäkter uppgick till 33 204 (35 213) MSEK. Försäljningsintäkterna påverkades negativt främst av en lägre avräkningskurs mot den amerikanska dollarn.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet (EBIT) för helåret var 5 428 (8 522) MSEK. En svagare dollar, lägre produktion och högre kostnader gav en negativ påverkan på rörelseresultatet.

Total effekt på rörelseresultatet från metallprissäkringarna under 2007 var –1 674 (–2 301) MSEK där nivån på kopparprissäkringen har förbättrats under året vilket gav en positiv avvikelse jämfört med 2006.

Lagerresultatet för 2007 var 878 MSEK lägre än 2006 och beror på omvärdering av processlager till ett lägre zink- och kopparpris. Lagerresultatet definieras som prisförändring på smältverkens normallager (konstanta kvantiteter) som inte hedgas.

Resultat efter finansiella poster

Resultatet efter finansiella poster minskade till 5 196 (8 313) MSEK. Finansnettot uppgick till –232 (–209) MSEK. Räntekostnaderna har påverkats negativt på grund av högre skuldsättning och högre räntenivå. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2007 uppgick till 5,17 (4,09) procent.

Nettoresultat och skatter

Koncernens nettoresultat uppgick till 3 787 (6 268) MSEK. Årets skattekostnad uppgick till 1 409 (2 045) MSEK, vilket motsvarar 27 (25) procent av resultatet före skatt. Den betalda skatten var 1 426 (328) MSEK.

Nyckeltal	2007	2006
Avkastning på sysselsatt kapital %	29	52
Avkastning på eget kapital %	26	51
Soliditet %	47	60
Nettoskuld/Eget kapital %	43	–1
Avskrivningar, MSEK	1 377	1 309
Investeringar, MSEK	2 512	1 847
Sysselsatt kapital, MSEK	20 145	17 667
Nettoskuld, MSEK	5 524	–195

Balansräkningar – koncernen

Belopp i MSEK N	ot	2007-12-31	2006-12-31
TILLGÅNGAR	24
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7	3 197	3 077
Materiella anläggningstillgångar	8
Byggnader och mark		2 618	2 547
Tillredningar		2 216	1 927
Maskiner och andra tekniska anläggningar		7 638	7 172
Inventarier, verktyg och installationer		166	185
Pågående nyanläggningar		828	231
		13 466	12 062
Övriga anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	11	43	45
Andra aktier och andelar		12	18
Finansiella placeringar		2	3
Långfristiga fordringar		3	2
		60	68
Summa anläggningstillgångar		16 723	15 207
Omsättningstillgångar
Varulager	13	6 904	5 351
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 528	2 107
Skattefordringar		143	–
Räntebärande fordringar		7	–
Derivatinstrument		278	379
Övriga kortfristiga fordringar	14	770	689
		2 726	3 175
Likvida medel	23	878	3 196
Summa omsättningstillgångar		10 508	11 722
SUMMA TILLGÅNGAR		27 231	26 929

Belopp i MSEK N	ot	2007-12-31	2006-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER	24
Eget kapital	15
Aktiekapital		579	579
Övrigt tillskjutet kapital		8 076	8 078
Omräkningsreserv		–43	–35
Säkringsreserv		–762	–658
Balanserat resultat		1 295	1 857
Årets resultat		3 787	6 268
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		12 932	16 089
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	19	4 434	2 301
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	16	506	493
Uppskjutna skatteskulder	12	1 649	1 277
Övriga avsättningar	17	926	965
		7 515	5 036
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	19	1 483	228
Leverantörskulder		2 857	2 788
Avsättningar	17	105	53
Aktuella skatteskulder		183	500
Derivatinstrument		1 157	1 110
Övriga kortfristiga skulder	21	999	1 125
		6 784	5 804
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		27 231	26 929
Ställda säkerheter	22	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	22	471	321

Finansiell ställning

Bolidens kassaflöde efter investeringar var 1 212 MSEK. Kapitalåterföringen till aktieägarna uppgick till 6 832 MSEK vilket resulterade i en ökad nettoskuld under 2007 från –195 till 5 524 MSEK. Bolidens nettoskuldsättningsgrad är vid utgången av året 43 (–1) procent.

Tillgångar och sysselsatt kapital

Koncernens totala tillgångar har ökat från 26 929 MSEK vid ingången av året till 27 231 MSEK. Sysselsatt kapital uppgick den 31 december 2007 till 20 145 (17 667) MSEK.

Sysselsatt kapital 2007 2006 Immateriella tillgångar 3 197 3 077 Materiella tillgångar 13 466 12 062 Andelar i intressebolag 43 45 Varulager 6 904 5 351 Kundfordringar 1 528 2 107 Övriga fordringar 1 051 1 067 Avsättningar, andra än pensioner och skatt –1 031 –1 016 Leverantörsskulder –2 857 –2 788 Övriga skulder –2 156 –2 238

Marknadsvärderingen netto av valuta- och råvaruderivat, efter skatteeffekt, ingår i det egna kapitalet negativt med totalt 762 (658) MSEK vid utgången av 2007.

Nyckeltal	2007	2006
Nettoskuld	5 524	–195
Eget kapital	12 932	16 089
Nettoskuld/Eget kapital %	43	–1
Soliditet %	47	60

Nettoskuld, MSEK	2007	2006
Skulder till kreditinstitut	5 892	2 488
Övriga räntebärande skulder	25	41
Pensionsskulder	506	493
Andra aktier och andelar	–12	–18
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–2	–3
Kortfristiga räntebärande tillgångar	–7	–
Kortfristiga placeringar	–325	–896
Kassa och banktillgodohavanden	–553	–2 300
	5 524	–195

Åldersanalys kundfordringar	2007	2006
Ej förfallna	1 395	1 929
Förfallna 0–30 dagar	129	170
Förfallna 30–60 dagar	2	5
Förfallna 60–90 dagar	1	1
Förfallna mer än 90 dagar	2	3
	1 528	2 107

Nedskrivningar av kundfordringar förekommer endast till mindre belopp.

20 145 17 667

Förändringar i eget kapital – koncernen

Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

	Ö Not A ktie-	vrigt O tillskjutet	m- räknings- S	äkrings-	T Balanserat	otalt eget
15	kapital	kapital	reserv	reserv	resultat	kapital
Enligt balansräkning 2005-12-31	579	8 076	–20	–782	2 436	10 289
Marknadsvärdering av finansiella instrument	–	–	–	–711	–	–711
Skatteeffekt på finansiella instrument	–	–	–	199	–	199
Överföringar till resultaträkningen	–	–	–	883	–	883
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–	–	–	–247	–	–247
Årets kursdifferenser på säkringsinstrument	–	–	101	–	–	101
Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter	–	–	–116	–	–	–116
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot
eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare	–	–	–15	124	–	109
Årets resultat	–	–	–	–	6 268	6 268
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	–	–	–15	124	6 268	6 377
Nyemission	0	2	–	–	–	2
Utdelning	–	–	–	–	–579	–579
Enligt balansräkning 2006-12-31	579	8 078	–35	–658	8 125	16 089
Marknadsvärdering av finansiella instrument	–	–	–	–1 229	–	–1 229
Skatteeffekt på finansiella instrument	–	–	–	344	–	344
Överföringar till resultaträkningen	–	–	–	1 085	–	1 085
Skatt på överföringar till resultaträkningen	–	–	–	–304	–	–304
Årets kursdifferenser på säkringsinstrument	–	–	–185	–	–	–185
Årets förändring vid omräkning av
utlandsverksamheter	–	–	177	–	–	177
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot
eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare	–	–	–8	–104	–	–112
Årets resultat	–	–	–	–	3 787	3 787
Summa förmögenhetsförändringar, exkl
transaktioner med bolagets ägare	–	–	–8	–104	3 787	3 675
Utdelning	–	–2	–	–	–1 156	–1 158
Inlösen av aktier	–	–	–	–	–3 464	–3 464
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–2 210	–2 210
Enligt balansräkning 2007-12-31	579	8 076	–43	–762	5 082	12 932

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. När aktier emitteras till överkurs ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfond.

Omräkningsreserv

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstrument, efter skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Säkringsreserv

Boliden tillämpar säkringsredovisning för finansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränteflöden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas mot eget kapital fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen.

Kassaflödesanalyser – koncernen

Belopp i MSEK N	ot	2007	2006
	23
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		5 196	8 313
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Av- och nedskrivningar av tillgångar	7, 8	1 385	1 452
Övrigt		–382	209
		6 199	9 974
Betald skatt		–1 426	–328
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital		4 773	9 646
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager		–1 502	–1 412
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar		615	–1 323
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder		–156	1 099
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 730	8 010
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–1	–4
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	8	–2 511	–1 843
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		–	108
Förvärv av finansiella tillgångar		–6	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–2 518	–1 739
Finansieringsverksamheten
Utdelning		–1 158	–579
Inlösen av aktier		–3 464	–
Återköp av egna aktier		–2 210	–
Nyemission		–	2
Upptagna lån		10 866	3 708
Amortering av låneskulder		–7 566	–7 724
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–3 532	–4 593
Årets kassaflöde		–2 320	1 678
Likvida medel vid årets början		3 196	1 520
Kursdifferens i likvida medel		2	–2
Likvida medel vid årets slut	23	878	3 196

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 3 730 (8 010) MSEK främst på grund av det lägre rörelseresultatet och en högre betald skatt.

Under året återförde Boliden 6 832 MSEK till aktieägarna genom en ordinarie utdelning om 1 158 MSEK, aktieinlösen om 3 464 MSEK och aktieåterköp om 2 210 MSEK.

Årets investeringar uppgick till 2 512 (1 847) MSEK. Merparten av ökningen är en följd av expansionsprojekten i Aitik och Harjavalta. Under perioden var nettoupplåningen 3 300 (–4 016) MSEK.

Resultaträkningar – moderbolaget

Belopp i MSEK N	ot	2007	2006
Utdelningar från dotterbolag	10	2 350	6 531
Resultat efter finansiella poster		2 350	6 531
Resultat före skatt		2 350	6 531
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		2 350	6 531

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Balansräkningar – moderbolaget

Belopp i MSEK N	ot	2007-12-31	2006-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	3 911	3 911
Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag		1 922	4 219
Summa anläggningstillgångar		5 833	8 130
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag		3 829	4 733
Summa omsättningstillgångar		3 829	4 733
SUMMA TILLGÅNGAR		9 662	12 863
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	15
Bundet eget kapital
Aktiekapital		579	579
Reservfond		5 252	5 252
		5 831	5 831
Fritt eget kapital
Överkursfond		–	2
Balanserat resultat		2	300
Årets resultat		2 350	6 531
		2 352	6 833
Summa eget kapital		8 183	12 664
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut		1 479	199
		1 479	199
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 662	12 863
Ställda säkerheter	22	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	22	308	318

Eventualförpliktelser avser ställda garantier för dotterbolag.

Förändringar i eget kapital

	Aktiekapital	Reservfond F	ria reserver T	otalt eget kapital
Enligt balansräkning 2005-12-31	579	5 252	879	6 710
Utdelning	–	–	–579	–579
Nyemission	0	–	2	2
Årets resultat	–	–	6 531	6 531
Enligt balansräkning 2006-12-31	579	5 252	6 833	12 664
Utdelning	–	–	–1 158	–1 158
Inlösen aktier	–	–	–3 464	–3 464
Återköp egna aktier	–	–	–2 210	–2 210
Årets resultat	–	–	2 350	2 350
Enligt balansräkning 2007-12-31	579	5 252	2 352	8 183

Reservfond

I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Reservfonden är en bunden fond som inte får minskas genom vinstutdelning.

Fria reserver

Föregående års fria egna kapital, tillsammans med årets resultat och överkursfond utgör summa fria reserver. Det fria egna kapitalet i moderbolaget är tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Kassaflödesanalyser – moderbolaget

Belopp i MSEK N	ot	2007-12-31	2006-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–	–
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		1 479	199
Utdelning		–1 158	–579
Inlösen aktier		–3 464	–
Återköp egna aktier		–2 210	–
Erhållen utdelning		4 534	1 997
Lån till/från koncernbolag		819	–1 619
Nyemission		–	2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–	–
Årets kassaflöde		–	–
Likvida medel vid årets början		–	–
Likvida medel vid årets slut		–	–

Allmänna redovisningsprinciper

Boliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm. Bolidens aktie är noterad på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Handel sker också på Torontobörsen i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moderbolag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committée (IFRIC) som trätt ikraft med tillämpning från den 1 januari 2007. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.

Från och med 1 januari 2007 tillämpar Boliden IFRS 7, Finansiella instrument, upplysningar och de ändringar och tillägg som gjorts i IAS 1, Presentation av finansiella rapporter avseende förvaltning av kapital. Som tillägg till ovan är även IFRIC 7, 8, 9 och 10 tillämpliga från 1 januari 2007. Dessa rekommendationer och tolkningar har inte någon effekt på koncernens redovisning annat än utformning och omfattning av de tilläggsupplysningar som presenteras.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är rapporteringsvalutan för koncernen och för moderbolaget. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller värdering av vissa finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.

Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderbolaget framgår under rubriken "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Uppskattningar och bedömningar

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Närmare beskrivning av de områden där uppskattningar och bedömningar är av väsentlig betydelse återfinns i noterna: 8. Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar, 12. Skatter, 16. Pensioner och 17. Övriga avsättningar.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga företag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella röstberättigande andelar som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga fram till tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet för en rörelse utgörs av det verkliga värdet av det vederlag som utgivits (inklusive verkligt värde av eventuella tillgångar, skulder och eget kapitalinstrument som utgivits) plus kostnader direkt förknippade med rörelseförvärvet. De förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna som uppfyller kriterierna för redovisning enligt IFRS 3 redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.

Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Intresseföretag

Andelar i intresseföretag, genom vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga övervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelseresultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinstandelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag och andra utlandsverksamheter

Dagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder, efter justering för skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Vid avyttring av utlandsverksamhet med en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan för koncernen realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrument

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläcks.

För derivat tillämpas likviddagsredovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39.

Beräkning av verkligt värde finansiella instrument

Vid fastställande av verkligt värde för kortfristiga placeringar, derivatinstrument och låneskulder används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen och vedertagna beräkningsmodeller. Omräkning av poster i utländsk valuta sker till svenska kronor baserat på noterad kurs på bokslutsdagen.

Upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, vilket innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Kvittning av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.

Fordringar

Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta dvs efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.

Räntebärande kortfristiga fordringar

Som räntebärande kortfristiga fordringar redovisas innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Räntebärande kortfristiga fordringar kategoriseras som "Innehav för handel" och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Likvida medel

Som likvida medel klassificeras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation och redovisas till dess nominella belopp.

Skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörsskulder. Dessa skulder kategoriseras som övriga skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader periodiseras och redovisas löpande över resultaträkningen.

Derivat

Valuta- och metallderivat

Samtliga derivat redovisas till marknadsvärde i balansräkningen. Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas, vilket innebär att effektiv del av orealiserade värdeförändringar (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande flöden realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen. Värdeförändring för utestående derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen.

Betalda premier för valutaoptioner redovisas som tillgång i balansräkningen. Värdeförändringen av optionens eventuella realvärde redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande flöden realiserats och därmed redovisas i resultaträkningen. Optionens tidsvärde förändring från ingången av affären (kommer över optionens löptid alltid att bli noll men kan ge momentana resultateffekter) redovisas löpande i försäljningsintäkter.

Räntederivat

Resultat från räntederivat redovisas som kostnadsränta medan förändringen av verkligt värde säkringsredovisas enligt metoden för kassaflödessäkring.

Intäktsredovisning

Försäljning av metallkoncentrat, metaller och biprodukter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Gruvornas metallkoncentrat faktureras till smältverken vid leverans. Preliminär fakturering sker av metallinnehåll efter avdrag för smält- och raffineringslöner, föroreningsersättning och smältavdrag. Smältavdraget är tänkt att kompensera för förluster i smältverksprocessen. I normalfallet överstiger smältavdraget de faktiska förlusterna och smältverken får härmed ett överutbyte (fria metaller). Metallkoncentratleveransen faktureras definitivt när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreningsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden, normalt genomsnittspris månaden efter leveransmånaden på LME) har fastställts.

Smältverkens metaller faktureras till kunderna vid leverans. Smältverken eliminerar prisrisken vid försäljning och inköp av metaller genom att dagligen hedga obalansen mellan inköpt och försåld kvantitet. Smältverkens intäkter består av smält- och raffineringslöner, fria metaller, ersättning för föroreningar i råmaterialet och biproduktsvärden.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utveckling

Bolidens FOU utgörs i huvudsak av prospektering, det vill säga sökandet efter nya basmetallfyndigheter. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksprocesser i begränsad omfattning. Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndighet, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser samt liknande rättigheter som är upptagna till anskaffningsvärde samt även goodwill. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas i balansräkningen till det vid förvärvstidpunkten uppkomna värdet, i förekommande fall omräknat till balansdagens kurs, med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter där separata kassainflöden kan identifieras och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden.

Materiella anläggningstillgångar

Mark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffningsvärdet. Räntekostnader hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infrastrukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbereda gruvområden för framtida produktion balanseras och skrivs av i takt med produktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg och malm som måste brytas genom uppskattat antal ton malm som fyndigheter bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av

förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

Byggnader	20–50 år
Markanläggningar	20 år
Tillredningar	I takt med malmuttag
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Maskiner	3–10 år
P rocessanläggningar	10–25 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större processanläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden gör att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ned till detta, lägre, återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsammans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskrivning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

Leasing

Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna och nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.

Skatter

Periodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggandetransaktionen redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas mot eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat före skatt genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när en verksamhet stängs reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Kostnaden redovisas som del av kostnad för sålda varor. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Ersättningar till anställda

Pensionsåtaganden

Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa finansieras vanligtvis genom inbetalningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för avgiftsbaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade premier erlagts. Erlagda premier kostnadförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstillgångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning då Boliden är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar för att uppmuntra för tidig avgång.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelning

En av styrelsen föreslagen utdelning reducerar eget kapital först när årsstämman fattat beslutet. Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Information per segment

Koncernen är organiserad i tre affärsområden, Marknad, Smältverk och Gruvor.

I Affärsområde Gruvor ingår verksamheterna vid gruvorna i Aitik, Bolidenområdet, Garpenberg och Tara. Produktionen i Aitik består huvudsakligen av kopparkoncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat. Koppar- och blykoncentraten innehåller även en del guld och silver.

I Affärsområde Smältverk ingår kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Produktionen består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly och blylegeringar. Dessutom ingår zinksmältverken Kokkola och Odda. Produktionen består huvudsakligen av zink, men även av aluminiumfluorid som produceras i Odda.

Affärsområde Marknad ansvarar för alla kommersiella aspekter av Bolidens verksamhet och för interna och externa flöden, såväl kassaflöden som flöden av smältmaterial och färdiga metaller. Marknad redovisas i segmentet Affärsområde Smältverk, då de koncernexterna flödena i allt väsentligt kan hänföras till detta affärsområde.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncentrat, regleras på marknadsmässiga villkor. Segmentet Övrigt omfattar, förutom koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Gruvor eller Smältverk, eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument, som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att underliggande flöden reflekteras i resultaträkningen.

Den kompletterande information som lämnas för geografisk marknad i not 24 visar för försäljningsintäkter var de externa kunderna är lokaliserade. Tillgångar och investeringar redovisas där tillgången finns.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för Finansiell Rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för Finansiell Rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidrag

Boliden redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering UFR 1. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten "andelar i koncernföretag" hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skattebetalningar redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.

Noter

Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

		varav	varav		varav	varav
Medelantal anställda	2007	kvinnor	män	2006	kvinnor	män
Dotterföretag
Sverige	2 340	348	1 992	2 291	324	1 967
Finland	1 091	154	937	1 138	164	974
Norge	389	61	328	385	59	326
Irland	678	32	646	678	30	648
Övriga	26	9	17	27	10	17
Totalt i dotterföretag/koncernen	4 524	604	3 920	4 519	587	3 932

Andel kvinnor i företagsledningen	2007	2006
Styrelsen	25%	25%
Koncernledningen	33%	20%

		2007		2006
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	Löner och S ersättningar	ociala L kostnader	öner och S ersättningar	ociala kostnader
Dotterföretag (varav pensionskostnad)	2 021	732 (350)	1 909	695 (336)
Koncernen totalt (varav pensionskostnad)	2 021	732 (350)	1 909	695 (336)

		2007		2006
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga S anställda	tyrelse och VD	Övriga anställda
Dotterföretag i Sverige	9	992	12	898
Dotterföretag utomlands
Finland	4	436	4	435
Norge	2	182	6	177
Irland	4	384	3	359
Övriga	–	8	–	15
Koncernen totalt	19	2 002	25	1 884

Vinstandelssystem

2007 infördes ett nytt vinstandelssystem för alla anställda i Bolidenkoncernen. För att vinstandel ska utgå måste räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgå till 10 procent och maximal vinstandel (25 000 kr/heltidsanställd) uppnås när räntabiliteten på sysselsatt kapital är 20 procent. Den årliga maximala avsättningen kan dock aldrig överstiga en tredjedel av utdelningen till aktieägarna. Medlen kan tidigast utskiftas till de anställda efter 3 år. Avsättningen som utbetalas till vinstandelsstiftelserna efter årsstämman den 8 maj 2008 har reserverats för i 2007 års bokslut, 126 MSEK inkl lagstadgade sociala kostnader. I 2006 års bokslut reserverades 114 MSEK inkl lagstadgade sociala kostnader i form av en bonus till alla anställda.

Ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de nio personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30–40 procent av grundlönen.

Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

Ersättningar och övriga förmåner under året

Specifikation avseende ersättning till styrelsens ledamöter och ledande befattningshavare

Grundlön ersättning förmåner	Styrelsearvode/	Kronor
		Styrelsen
13 812 000 2 665 000 848 332		Övriga personer i koncernledningen (9 personer)
900 000 325 000 325 000 325 000 425 000 325 000 325 000 375 000 4 400 000 1 100 000 152 441 826 000		Anders Ullberg, styrelsens ordförande Carl Bennet Marie Berglund Staffan Bohman Ulla Litzén Leif Rönnbäck Matti Sundberg Anders Sundström Koncernledningen Jan Johansson, VD 1 januari – 31 oktober Svante Nilsson, tf VD 14 september – 31 december

Styrelsearvode inkluderar även ersättning för arbete i revisionsutskottet. Revisionsutskottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg.

Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2007 kostnadsförd rörlig ersättning, vilken utbetalas under 2008. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2007 på koncernens resultat avseende fritt kassaflöde och avkastning på eget kapital. Beloppet motsvarade 25 procent av grundlönen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2007 till 50 procent på koncernmålen och 50 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Beloppet för övriga personer i koncernledningen 2007 motsvarade 15–22,5 procent av grundlönen.

Pensioner

Tillträdande verkställande direktören har en premiebaserad pensionsplan till vilken bolaget löpande avsätter 35 procent av den fasta månadslönen. Befattningshavaren bestämmer själv graden av efterlevandeskydd, sjuk- och invaliditetsersättning etc. i sin försäkringslösning. Hans pensionsålder är 65 år.

För övriga personer i koncernledningen varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med ca 70 procent av grundlön fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från tillträdande verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex månader. Härutöver utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från övriga personer i koncernledningen utgår inget avgångsvederlag.

Berednings- och beslutsprocess

Se Bolagsstyrningsrapport 2007, Ersättningsutskott, sidorna 44–46.

Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	2007	2006
Deloitte AB
Revisionsuppdrag	6	6
Andra uppdrag	1	1
	7	7

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

	2007	2006
Råmaterialkostnader inkl lagerförändringar	18 196	17 591
Personalkostnader	2 877	2 722
Energikostnader	1 628	1 520
Övriga externa kostnader	3 813	3 717
Avskrivningar enligt plan	1 377	1 309
	27 891	26 859

Specifikationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultaträkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Avskrivningar ingår med 1 365 (1 298) MSEK i kostnad för sålda varor, 1 (1) MSEK bland försäljningskostnader och 11 (10) MSEK bland administrationskostnader.

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2007	2006
Ersättning för slamleveranser	20	24
Ersättning tvist	–	36
Hyresintäkter industrifastigheter Finland	28	29
Övrigt	70	80
	118	169

Not 5 R	änteintäkter och liknande resultatposter

	2007	2006
Ränteintäkter	75	71
Kursdifferenser	–	6
Övrigt	4	8
	79	85

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

	2007	2006
Räntor lån till upplupet anskaffningsvärde	173	142
Räntor valutaterminer	79	66
Övriga räntekostnader	11	19
Kursdifferenser	–	15
Ineffektivitet på kassaflödessäkring	34	–
Övrigt	14	52
	311	294

Räntekostnaderna har påverkats negativt på grund av högre skuldsättning och högre räntenivå. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2007 uppgick till 5,17 (4,09) procent.

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

	Patent, licenser och		Summa immateriella
	liknande rättigheter	Goodwill	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärden
Vid årets början	43	3 049	3 092
Investeringar	1	–	1
Omklassificeringar	–	–	–
Årets omräkningsdifferenser	3	124	127
Vid årets utgång	47	3 173	3 220
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	15	–	–15
Årets avskrivningar	–6	–	–6
Årets omräkningsdifferenser	–2	–	–2
Vid årets utgång	–23	–	–23
Utgående balans	24	3 173	3 197
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2007	–6	–	–6
2006	–6	–	–6

Den goodwillpost som företaget innehar består huvudsakligen av de synergieffekter som uppstod i samband med förvärvet av verksamheterna från Outokumpu i slutet av december 2003. Koncernens goodwill är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Nedskrivningstest har genomförts på goodwillvärdet enligt beskrivning i not 8 under rubriken Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

		M	askiner och I	nventarier, P	åg nyanl S	umma
	Byggnader		andra tekniska	verktyg,	och förskott	materiella
	och mark T	illredningar	anläggningar	installationer	anläggningstillg	anläggningstillg
Anskaffningsvärden
Vid årets början	4 910	3 041	17 788	1 200	231	27 170
Investeringar	133	424	1 169	10	775	2 511
Avyttringar och utrangeringar	–12	–37	–333	–16	–	–398
Omklassificeringar	29	–	166	–1	–194	0
Årets omräkningsdifferenser	152	32	438	94	16	732
Vid årets utgång	5 212	3 460	19 228	1 287	828	30 015
Avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–2 363	–1 114	–10 616	–1 015	–	–15 108
Årets avskrivningar	–164	–161	–1 006	–40	–	–1 371
Avyttringar och utrangeringar	7	37	326	15		385
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	0
Årets omräkningsdifferenser	–74	–6	–294	–81	–	–455
Vid årets utgång	–2 594	–1 244	–11 590	–1 121	–	–16 549
Utgående balans	2 618	2 216	7 638	166	828	13 466
Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet
2007	–164	–161	–1 006	–40	–	–1 371
2006	–164	–162	–938	–39	–	–1 303

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 201 (1 427) MSEK varav för byggnader 1 058 (1 302) MSEK.

Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal ingår med 21

(92) MSEK i anskaffningsvärdet och 4 (26) MSEK i ackumulerade avskrivningar.

Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernen har beaktats framtida betalningar avseende finansiell leasing.

Balanserade räntekostnader som ingår i planenligt restvärde.

	2007			2006
	Restvärde R	äntesats	Restvärde R	äntesats
	MSEK	procent	MSEK	procent
Rönnskärs utbyggnad, färdigställd 2000	58	6,8	61	6,8
Oddas utbyggnad, färdigställd 2004	14	4,0	14	4,0
Aitiks utbyggnad, pågående projekt	5	4,5	–	–

Nedskrivningstest – Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningstesten utgår från koncernens årliga budget och strategiplaneringsarbete. För varje gruva bedöms livslängden individuellt. Smältverken med tillhörande goodwill har åsatts en obestämbar nyttjandeperiod och därmed omfattar dessa kassflödesprognoser en evig tid.

Enligt IFRS 3 ska goodwill anses vara en tillgång med obestämbar livslängd och inte skrivas av. Nedskrivningstester ska istället genomföras så snart det finns indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger och dessutom minst en gång per år.

Nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baseras på av styrelsen fastlagda budget- och planeringspriser. Planeringspriserna anges i 2008 års penningvärde och varken intäkter eller kostnader uppräknas under prognosperioden. De långsiktiga planeringspriserna är ett förväntat medelpris över en konjunkturcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt nedanstående tabell.

	Metallpriser	Smält-/raffineringslöner	Valutakurser
Koppar	4 000 USD/t	80 USD/ton 8,0 Usc/lb	USD/SEK 7,50
Zink	2 000 USD/t	315 USD bas 3 500 USD	USD/NOK 6,43
Bly	1 200 USD/t	200 USD bas 1 000 USD	EUR/USD 1,21
Guld	550 USD/oz
Silver	8,0 USD/oz

Som diskonteringsränta används aktuell vägd kapitalkostnad, 12 procent. De diskonterade kassaflödena före skatt jämförs med bokfört värde.

Den genomförda nedskrivningstesten visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid utgången av räkenskapsåret 2007 och att nedskrivningstesten tål en 10-procentig försämring av ingående prisparametrar i svenska kronor utan att något nedskrivningsbehov uppstår. Balansdagspriserna för koppar och zink i svenska kronor överstiger de långsiktiga planeringspriserna med 43 respektive 1 procent.

Not 9 Leasingavgifter avseende operationell leasing

	2007	2006
Koncernen
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	31	44
Avtalade framtida leasingavgifter
Med förfallotidpunkt inom ett år	22	29
Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år	23	31
Med förfallotidpunkt senare än fem år	3	4

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Dotterföretag/Org nr/Säte	Aktier/ andelar	Andel i %	Bokfört värde
Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada	85 811 638	100,0	–
Boliden Power Ltd, Kanada			–
O ntario Inc, Kanada			–
Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna			–
Boliden Apirsa S.L. under likvidation, ESB–41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien			–
Boliden Mineral AB, 556231–6850, Skellefteå	1 650 000	100,0	3 911
Mineral Holding Finland OY, 1749578–3, Finland			–
Mineral Holding Sweden AB, 556610–2918, Skellefteå			–
Boliden Harjavalta OY, 1591739–9, Harjavalta, Finland			–
N ickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge			–
Boliden Kokkola OY, 455.720, Kokkola, Finland			–
Boliden Zinc Commercial BV, 24191971, Rotterdam, Nederländerna			–
Boliden Commercial AB, 556158–2205, Skellefteå			–
Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England			–
Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland			–
Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland			–
APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland			–
Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland			–
Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland			– –
Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada			–
Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland			–
Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Norge			–
Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge			–
Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge			–
Boliden Bergsöe AB, 556041–8823, Landskrona			–
Boliden Bergsoe A/S, 244629, Glostrup, Danmark			–
Boliden Bergsöe OY, 411.259, Vantaa, Finland			–
Boliden International AB, 556040–1399, Skellefteå			–
Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike			–
Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse			–

3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året redovisat en utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 2 350 (6 531) MSEK, varav 2 350 (4 534) MSEK avser anteciperad utdelning.

Not 11 Andelar i intresseföretag

	2007	2006
Bokfört värde vid årets början	45	49
Köpeskilling vid avyttring	–	–5
Resultat från avyttring	–	3
Årets andel i intresseföretags resultat	6	14
Utdelning	–12	–13
Omräkningsdifferenser	4	–3
Bokfört värde vid årets slut	43	45

		Antal			Kapitalan delens värde
	Org nr	Säte	andelar	Andelar i %	i koncernen
Indirekt ägda
Tyssefaldene A/S	916958900	Tyssedal, Norge	20 937	40%	43
Aitik EcoBallast AB	556726–2299	Gällivare	500	50%	0
KB Aitik EcoBallast	969731–9748	Gällivare		50%	0
					43

Not 12 Skatter

Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	2007	2006
Periodens skattekostnad	–923	–674
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–24	–9
	–947	–683
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)
Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader	–370	–477
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–	106
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag	–92	–991
	–462	–1 362
Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)	–1 409	–2 045
Avstämning av effektiv skatt
Redovisat resultat före skatt	5 196	8 313
Skatt enligt gällande skattesats	–1 373	–2 230
Skatteeffekt av avdragsgill andelsförlust	–	57
Korrigering underskottsavdrag avseende tidigare år	–	19
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–17	–11
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	5	23

Justering av skatt hänförlig till tidigare år –24 –9 Skatteeffekt av aktiverat underskottsavdrag, netto – 106

Totalt redovisad skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) –1 409 –2 045

Skattekostnaden utgör 27,1 procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2007, 26,4 procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkningen angivna avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

		2007			2006
Koncernen	Uppskjuten U skattefordran	ppskjuten skatteskuld N	etto	Uppskjuten U skattefordran	ppskjuten skatteskuld N	etto
Immateriella tillgångar	–	–	–	–	–1	–1
Byggnader och mark	38	–133	–95	39	–124	–85
Maskiner och inventarier	12	–1 432	–1 420	19	–922	–903
Tillredningar	–	–146	–146	–	–125	–125
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–11	–11	–	–11	–11
Lager	1	–265	–264	2	–313	–311
Långfristiga skulder	159	–	159	159	–	159
Kortfristiga skulder	315	–187	128	280	–372	–92
Underskottsavdrag	–	–	–	92	–	92
Summa	525	–2 174	–1 649	591	–1 868	–1 277
Kvittning inom bolag	–525	525	–	–591	591	–
Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld	–	–1 649	–1 649	–	–1 277	–1 277

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen 2007	Belopp R vid årets ingång	edovisat R över resultat- räkning	edovisat över O eget kapital	mräknings- differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–1	1	–	–	–
Byggnader och mark	–85	–12	–	2	–95
Maskiner och inventarier	–903	–495	–	–22	–1 420
Tillredningar	–125	–15	–	–6	–146
Övriga materiella anläggningstillgångar	–11	1	–	–1	–11
Lager	–311	47	–	–	–264
Långfristiga skulder	159	–77	72	5	159
Kortfristiga skulder	–92	180	40	–	128
Underskottsavdrag	92	–92	–	–	–
Summa	–1 277	–462	112	–22	–1 649

Koncernen 2006	Belopp R vid årets ingång	edovisat R över resultat- räkning	edovisat över O eget kapital	mräknings- differens	Belopp vid årets utgång
Immateriella tillgångar	–2	1	–	–	–1
Byggnader och mark	–153	70	–	–2	–85
Maskiner och inventarier	–913	–9	–	19	–903
Tillredningar	–121	–9	–	5	–125
Övriga materiella anläggningstillgångar	–	–11	–	–	–11
Lager	–125	–187	–	1	–311
Kortfristiga fordringar	–1	1	–	–	–
Långfristiga skulder	180	22	–39	–4	159
Kortfristiga skulder	321	–364	–49	–	–92
Underskottsavdrag	977	–876	–	–9	92
Summa	163	–1 362	–88	10	–1 277

Underskottsavdrag

Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2007 till 65 MSEK i Kanada.

Skatteprocesser

Se vidare not 22 sidan 89.

Not 13 Varulager

	2007	2006
Råvaror och förnödenheter	3 365	1 839
Varor under tillverkning	2 362	2 480
Färdiga varor och handelsvaror	1 177	1 032
	6 904	5 351

Not 14 Övriga kortfristiga fordringar

	2007	2006
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	59	92
Momsfordringar	662	578
Övriga kortfristiga fordringar	49	19
	770	689

Not 15 Eget kapital

		2007		2006
Aktiekapital	Antal aktier K	votvärde, kronor	Antal aktier K	votvärde, kronor
Ingående balans	289 457 169	578 914 338	289 387 169	578 774 338
Nyemission maj 2006	–	–	70 000	140 000
Utgående balans	289 457 169	578 914 338	289 457 169	578 914 338

Enligt bolagsordningen för Boliden AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 150 000 000 SEK och högst 600 000 000 SEK. Kvotvärdet är 2 kronor per aktie.

		Kvotvärde,	Andel av	Redovisat
Återköp av egna aktier	Antal aktier	kronor	antalet aktier	värde, MSEK
Ingående antal aktier i eget innehav	–	–	–	–
Årets återköp av egna aktier	15 946 000	31 892 000	5,51	2 210
Utgående antal aktier i eget innehav	15 946 000	31 892 000	5,51	2 210

Vid årsstämman i maj 2007 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier upp till högst en tiondel av samtliga aktier i bolaget med begränsning till det fria egna kapitalet i Boliden AB. Bemyndigandet gäller till årsstämman den 8 maj 2008.

Redovisat värde på återköpta aktier innefattar anskaffningskostnader för egna aktier som innehas av moderbolaget och belastar balanserat resultat.

Eget kapital, MSEK	2007	2006
Aktiekapital	579	579
Andra reserver	7 271	7 385
Balanserat resultat, inklusive årets resultat	5 082	8 125
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	12 932	16 089
Eget kapital per aktie, SEK	47,28	55,58

Bolidens styrelse kommer den 8 maj 2008 föreslå årsstämman att utdelning utgår med 4 (4) kronor per aktie, totalt 1 094 044 676 kronor.

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka 1/3 av resultatet efter skatt ska utdelas över en konjunkturcykel. I sitt årliga utdelningsförslag ska styrelsen beakta bolagets utvecklings- och investeringsbehov.

Resultat per aktie	2007	2006
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	3 787	6 268
Ingående antal aktier Nyemission maj 2006, för upplösande	289 457 169	289 387 169
av konvertibelt skuldebrev Återköp av egna aktier	– –15 946 000	70 000 –
Utgående antal aktier Genomsnittligt antal aktier	273 511 169 283 276 511	289 457 169 289 429 169
Resultat per aktie, SEK	13,37	21,66

Resultat per aktie är beräknat genom att dividera periodens resultat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier är vägt antal utestående aktier under året efter återköp av egna aktier.

Inga instrument finns som kan ge upphov till en utspädningseffekt, varför beräkningen blir densamma för resultat per aktie före och efter utspädning.

Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Boliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelserna genom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Merparten av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige administreras via Alecta. Då Alecta inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med URA 42 som avgiftsbestämd. Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 152

(143) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsuppläggen utanför Sverige har gjorts i överensstämmelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med nationella pensioner. Pensionsplaner som definierats som avgiftsbestämda finns i Sverige och Finland.

		Sverige		Norge		Irland
Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal)	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Diskonteringsränta, procent	4,75	4,5	5,0	4,4	5,5	4,7
Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, procent	–	–	5,5	5,4	7,3	7,1
Framtida löneökningar, procent	3,0	3,0	4,5	3,1	2,5	2,5
Framtida ökningar av pensioner, procent	2,0	2,0	3,3	0,6	1,5	1,5
Antagande om kvarstående år i arbete för anställda	14,0	13,4	13,0	12,0	16,0	17,0
Avsättningar					2007	2006
Förpliktelser enligt PRI/FPG					50	37
Förpliktelser för underjordsarbetare i Sverige					228	218
Förpliktelser i Norge					53	66
Förpliktelser i Irland					168	165
Övriga förpliktelser					7	7
					506	493
Avstämning av värde enligt balansräkning					2007	2006
Bokfört värde vid årets början					493	503
Redovisat över resultaträkningen					64	68
Betalningar					–63	–71
Omräkningsdifferens					12	–7
Bokfört värde vid årets slut					506	493
Specifikation av avsättningar för pensioner					2007	2006
Nuvärde av fonderade förpliktelser					1 881	1 744
Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade					415	353
Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar					–1 677	–1 571
Orealiserade aktuariella resultat					–113	–33
					506	493
Specifikation av kostnader					2007	2006
Förmåner intjänade under perioden					70	59
Ränta på förpliktelsen					97	92
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar					–108	–84
Aktuariella vinster/förluster					1	1
Summa kostnad för förmånsbestämda planer					60	68
Kostnad för avgiftsbestämda planer					290	268
					350	336
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar					108	159
Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier och räntebärande värdepapper					2007	2006
Aktier och andelar					1 222	1 169
Räntebärande värdepapper mm					455	402
					1 677	1 571

Not 17 Övriga avsättningar

	2007	2006
Avsättning för omstruktureringsåtgärder	36	13
Efterbehandlingskostnader	604	591
Avsättning för böter relaterade till kopparkartellen	297	297
Förpliktelse för avyttrad verksamhet	39	50
Övrigt	55	67
	1 031	1 018
Varav:
Långfristigt	926	965
Kortfristigt	105	53
	1 031	1 018

Avsättning för böter relaterade till kopparkartellen, se not 22 sidan 89.

Koncernen 2007	Efterbehandlingskostnader K	opparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	591	297	130	1 018
Tillägg till befintliga avsättningar	30	–	24	54
Återföring av befintliga avsättningar	–	–	–24	–24
Betalningar	–30	–	–	–30
Omräkningsdifferens	13	–	–	13
Bokfört värde vid årets slut	604	297	130	1 031
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2008	50	–	55	105
2009	55	297	18	370
2010 och 2011	100	–	–	100
2012 och därefter	399	–	57	456
	604	297	130	1 031
Koncernen 2006	Efterbehandlingskostnader K	opparkartellen	Övrigt	Totalt
Bokfört värde vid årets början	527	297	133	957
Tillägg till befintliga avsättningar	112	–	7	119
Återföring av befintliga avsättningar	–	–	–1	–1
Omklassificeringar	4	–	–4	–
Betalningar	–36	–	–4	–40
Omräkningsdifferens	–16	–	–1	–17
Bokfört värde vid årets slut	591	297	130	1 018
Förväntad tidpunkt för utflöde av resurser:
2007	49	–	4	53
2008	40	297	4	341
2009 och 2010	80	–	8	88
2011 och därefter	422	–	114	536
	591	297	130	1 018

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av framtida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Beräknade efterbehandlingskostnader reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Successiv efterbehandling eftersträvas, merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning som med dagens information om t ex mineraltillgångar förväntas ske om cirka 15 år. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Not 18 Finansiell riskhantering

Koncernen exponeras för ett antal finansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på fria finansiella marknader såsom London Metal Exchange (LME) och valuta- och penningmarknaden.

Boliden exponeras även för refinansierings- och likviditetsrisk, energiprisrisk samt kredit- och motpartsrisk.

Boliden arbetar med en centraliserad finansfunktion vars huvuduppgift är att hantera finansiella risker och stödja ledning och operativa enheter. Finansfunktionen är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker i linje med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Centraliseringen leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar.

Valuta- och metallprisrisk

Boliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk eftersom förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassaflöde. Koncernens valuta- och metallprisexponering omfattar transaktionsexponering, strukturell exponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering – kontrakterad

Denna exponering uppkommer när Boliden åtar sig att medverka i en transaktion till fast värde och som inte samtidigt kompenseras av en transaktion i motsatt riktning, av motsvarande storlek och karaktär. Koncernen köper metaller i form av råmaterial som bearbetas till förädlade metaller, där priset på råmaterialet samt valutakurserna (anskaffningsvärdet) kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet. Sådana skillnader uppstår som en följd av variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och/eller försäljning.

Vidare begär vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som ibland fastställs lång tid före leverans.

Bolidens policy är att fullt ut säkra risker av dessa slag. Genom att teckna terminskontrakt säkerställer koncernen att försäljningen baseras på det pris och den valuta som gällde vid inköp av det ingående råmaterialet.

Koncernens smältverk håller processlager, vars storlek hålls på en konstant nivå. Processlagren omvärderas månadsvis till det lägsta av genomsnittligt månadspris eller balansdagspris för dessa metaller. Bolidens policy är att inte säkra denna prisexponering, vilket innebär att förändringar i dessa metallers marknadspriser påverkar koncernens resultat. Exponeringen för prisförändringar på eventuella processlager över eller under den konstanta nivån säkras dock alltid.

Strukturell exponering – prognostiserad

Denna strukturella exponering uppkommer eftersom betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smältlöner och raffineringslöner, påverkas av fluktuationer i metallpriser och valutakurser.

Koncernen kan teckna finansiella derivatkontrakt, såsom terminsoch optionsavtal, för att metallpris- och/eller valutakurssäkra prognostiserad metallförsäljning.

Omräkningsexponering

Vid omräkning av de utländska koncernbolagens nettotillgångar (eget kapital och koncernmässigt allokerade övervärden till dotterbolag i utlandet) till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påverkar koncernens egna kapital. Effekten av denna exponering ska, enligt finanspolicyn, elimineras med hjälp av valutaterminskontrakt och extern upplåning i motsvarande utländska valutor.

Ränterisk

Förändringar i marknadsräntor påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2007 en genomsnittlig räntebindningstid om 2,1 månader. En förändring i marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan med +/– 55 MSEK på årsbasis, beräknat på nettoskulden per 31 december 2007. Påverkan på eget kapital blir +/– 40 MSEK.

Energiprisrisk

Bolidens energiintensiva verksamhet medför en exponering för den långsiktiga prisutvecklingen på energi. Boliden eftersträvar långsiktiga säkringar och har på detta sätt knutit upp huvuddelen av energibehoven i form av leveranskontrakt med prisbindning. Därutöver kompletteras säkringarna löpande med elderivat mot en horisont på fem år.

Refinansieringsrisk och likviditetsrisk

Med refinansieringsrisk och likviditetsrisk avses risken för att Boliden inte kan förlänga befintliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Boliden begränsar refinansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter och löptider på bruttolåneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa en tillfredsställande betalningsberedskap genom outnyttjade kreditfaciliteter i lämplig omfattning. Vid årsskiftet fanns 4 027 MSEK i outnyttjade bindande kreditlöften. Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidflöden och en effektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Kredit- och motpartsrisk

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras, enligt Bolidens finanspolicy, endast motparter med hög kreditvärdighet samtidigt som engagemanget per motpart i möjligaste mån begränsas.

Boliden exponering för motpartrisk uppstår främst vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering har nettningsavtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA) tecknats. Per den 31 december 2007 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till -1 012 MSEK (nettoskuld till banker och metallmäklare).

Risk Management och försäkring

Risk Management-funktionen i Boliden har som mål att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Det sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.

Not 19 Skulder till kreditinstitut

Skulder till kreditinstitut						Förfallostruktur
		R	edovisat	M	er än 1 år
MSEK V	aluta R	änta, %	värde	Inom 1 år	men inom 5 år M	er än 5 år
Kreditfacilitet	EUR	5,00	1 232		1 232
Kreditfacilitet	SEK	4,96	500		500
Kreditfacilitet	NOK	6,20	356		356
Obligationslån	SEK	5,46	1 469		839	630
Obligationslån	EUR	5,39	853		378	475
Företagsceritifikat	SEK	4,66	1 479	1 479
Finansiell leasing, övrigt	SEK		28	5	23
Totalt Boliden			5 917	1 484	3 328	1 105

Kreditfaciliteter

För att begränsa refinansieringsrisken samt som likviditetsreserv har Boliden en syndikerad kreditfacilitet om 600 MEUR. Faciliteten löper fram till 2012 med option om ytterligare upp till ett års förlängning. Utestående låneskuld i kreditfaciliteten uppgick per 31 december 2007 till 2 088 MSEK.

Som en del i att förlänga skuldportföljens förfallostruktur har Boliden utfärdat ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner, vilket medfört att koncernen per 31 december 2007 har totalt 2 322 MSEK i utestående obligationer med en duration på mellan 5 och 8 år.

Not 20 Finansiella derivatinstrument

Boliden använder finansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk och metallprisrisk som uppstår i verksamheten. De finansiella derivat som avser säkring av strukturell exponering säkringsredovisas, vilket innebär att orealiserade resultat (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande operativa flöden reflekteras i resultaträkningen.

Utestående derivat- instrument, MSEK	Nominellt R belopp	edovisat värde
Transaktionsexponering
Valutaterminer	718	–14
Valutaoptioner	–	–
Råvaruderivat	566	–10
Strukturell exponering
Valutaterminer	–	–
Valutaoptioner	5 795	212
Råvaruderivat	5 770	–1 157
Omräkningsexponering
Valutaterminer	10 146	–43
Valutaoptioner	–	–
Råvaruderivat	–	–
Totalt	22 995	–1 012

Redovisat värde motsvarar verkligt värde och har beräknats utifrån officiella marknadsnoteringar och enligt vedertagna beräkningsmetoder.

Vidare har Boliden bilaterala bekräftade kreditlöften till ett sammanlagt värde av 200 MSEK. Dessa var vid årsskiftet ej utnyttjade.

Bolidens korta upplåning utgörs av ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp om 1 500 MSEK. Per 31 december 2007 var 1 479 MSEK utestående.

Låneskuldens genomsnittliga avtalade löptid uppgick per 31 december till 5,0 år. Den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 5,17%. Bolidens betalningsberedskap i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften uppgick till 4 027 MSEK.

Valutafördelning utestående derivatinstrument, MSEK	2007
USD	15 431
EUR	5 430
NOK	2 162
CAD	–78
GBP	35
DKK	15
Totalt	22 995

Förfallostruktur derivatinstrument nominella belopp, MSEK	2008	2009
Valutaterminer	10 864	–
Valutaoptioner	2 871	2 924
Råvaruderivat	3 753	2 583
Totalt	17 488	5 507

Valutaderivat avseende kurssäkring strukturell exponering – prognostiserade betalningsflöden

Valutakontrakt per 31 december 2007 avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

MUSD G		Valutaoptioner P olv	rognostiserad exponering S Budget	äkrad andel
Förfalloår 2008	belopp, sålt kurs¹	444 6,70	1 057	42%
Förfalloår 2009	belopp, sålt kurs¹	452 6,00	1 093	41%
Totalt, orealiserade kontrakt Marknadsvärde på orealiserade kontrakt, MSEK		896 212	2 150	41%

1) Avser den genomsnittliga striken för valutaoptioner. Golven i optionsportföljen fördelar sig mellan USD/SEK 6,00–7,00.

Råvaruderivat avseende metallprissäkring strukturell exponering

– prognostiserade betalningsflöden I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens metallprissäkringar för koppar, bly, guld och silver per 31 december 2007 avseende prognostiserad metallprisexponering. Bolidens övriga metallprisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

		Koppar	Bly G	uld S	ilver
Förfalloår 2008	Säkrad andel av prisexponering	64%	50%	85%	84%
	pris¹	6 394	1 315	665	13
Förfalloår 2009	Säkrad andel av prisexponering	71%	48%	80%	81%
	pris¹	5 920	1 252	702	15
Marknadsvärde på utestående kontrakt, MSEK		–257	–552	–232	–116

1) Genomsnittligt pris USD/ton för koppar och bly, USD/troy oz för guld och silver.

Känslighetsanalys – Rörelseresultat

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av resultatpåverkan från förändringar i marknadsvillkor för ett år framåt, räknat på balansdagspriser per 31 december 2007. Uppskattningen baseras på planerade produktionsvolymer.

Förändring av metallpriser +10%	Effekt på E resultatet MSEK	ffekt på F resultatet inkl hedge MSEK	örändring E av USD +10%	ffekt på F resultatet MSEK	örändring E av smältlöner +10%	ffekt på resultatet MSEK
Koppar	270	100	USD/SEK	690	TC/RC Koppar	75
Zink	500	500	EUR/USD	430	TC Zink	60
Bly	120	60	USD/NOK	100	TC Bly	–10
Guld	60	10
Silver	65	10

Känslighetsanalys – Eget kapital

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av effekten på eget kapital 2008 baserat på balansdagspriser 31 december 2007 samt planerade produktionsvolymer. Eget kapital påverkas förutom av resultatpåverkan enligt ovanstående känslighetsanalys, även av marknadsvärderingar av utestående derivatinstrument och skatter.

Förändring av metallpriser +10%	Effekt på eget F kapital inkl hedge MSEK	örändring E av USD +10%	ffekt på F eget kapital MSEK	örändring E av smältlöner +10%	ffekt på eget kapital MSEK
Koppar	–59	USD/SEK	504	TC/RC Koppar	55
Zink	365	EUR/USD	314	TC Zink	44
Bly	2	USD/NOK	73	TC Bly	–7
Guld	–35
Silver	–35

Finansiella tillgångar och skulder

	Innehav värderade till verkligt värde	Låne- fordringar och kundfordringar	Finansiella till- D gångar tillgängliga för försäljning	erivat som Ö används i säk- rings redovisning	vriga S finansiella skulder	umma redovisat V värde	erkligt värde
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar
Andra aktier och andelar			12			12	12
Finansiella placeringar		2				2	2
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 528				1 528	1528
Räntebärande fordringar		7				7	7
Finansiella instrument	178			100		278	278
Likvida medel
Kassa och bank		878				878	878
Summa finansiella tillgångar	178	2 415	12	100	–	2 705	2 705
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					4 434	4 434	4 434
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut					1 483	1 483	1 483
Leverantörskulder					2 857	2 857	2 857
Finansiella instrument				1 157		1 157	1 157
Summa finansiella skulder	–	–	–	1 157	8 774	9 931	9 931

Not 21 Övriga kortfristiga skulder

	2007	2006
Upplupna löner och sociala kostnader	416	460
Upplupna räntekostnader	31	15
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	433	337
Övriga rörelseskulder	119	313
	999	1 125

Not 22 Ställda säkerheter

	2007	2006
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Övriga borgensförbindelser och garantier	447	292
Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt	24	29
	471	321

Utöver vad som specificerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inkluderats i den finansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljörelaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.

Rättsliga processer

Översikt

Boliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed inblandat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller finansiella ställning.

Tvister

Kopparrörskartell

Europeiska kommissionen (Kommissionen) bötfällde i september 2004 Boliden AB och dess två tidigare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA ("BCZ") och dess moderbolag Boliden Fabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR (cirka 300 MSEK). Samtidigt bötfälldes sju andra företag. Boliden har gjort en reservering för bötesbeloppet. Enligt Kommissionen har BCZ och de andra företagen varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska marknaden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Boliden har i huvudsak vidgått Kommissionens beskrivning av de faktiska förhållandena, men har i överklagande av Kommissionens beslut yrkat att bötesbeloppet ska sänkas.

2005 delgavs Boliden och de två tidigare dotterbolagen stämningar i tre så kallade grupprättegångar (class actions) som inletts i USA mot samtliga de bolag som omfattades av Kommissionens beslut. Kärande är personer som påstår sig vara köpare av sanitära kopparrör och som även säger sig representera alla andra sådana köpare. I samtliga mål grundar kärandena talan på de överträdelser som identifierades i Kommissionens beslut och i samtliga mål yrkas tredubbla skadestånd och även annan ersättning med ännu inte specificerade belopp. Boliden har gjort gällande att de amerikanska domstolarna saknar behörighet att behandla de aktuella stämningarna mot Boliden och dotterbolagen.

Ett av målen har avskrivits. Förutom de två kvarstående målen där stämning delgetts har ytterligare två liknande mål anhängiggjorts, varav ett har avskrivits. Boliden kan för närvarande inte bedöma utgången av grupprättegångarna eller av eventuella andra åtgärder från enskilda eller myndigheter med anledning av Kommissionens beslut och föregivna överträdelser. Bolaget avser dock att kraftfullt bestrida varje sådan åtgärd.

BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Tvister med anledning av dammolyckan i Spanien

I april 1998 inträffade en dammolycka vid magasinet för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. ("Apirsa").

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av designoch konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen ålade det spanska miljödepartement Apirsa att betala cirka 45 MEUR (cirka 408 MSEK), avseende saneringskostnader, skadestånd och böter. Det spanska miljödepartementet har krävt Apirsa på betalning vilket fick till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett så kallat insolvensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Inom ramen för insolvensförfarandet har konkursförvaltarna yrkat att Apirsas moderbolag Boliden BV samt Boliden Mineral AB och Boliden AB ska hållas ansvariga för konkursen i Apirsa. Den lokala Handelsdomstolen i Sevilla har beslutat om interimistisk kvarstad på egendom tillhörig Boliden Mineral AB och Boliden AB till ett belopp om cirka 141 MEUR, som säkerhet för påstådda krav med anledning av dammolyckan. Beslutet har inte delgivits Boliden AB. Oavsett insolvensförfarandet fortsätter Apirsa att driva den nedan nämnda processen mot de företag som är ansvariga för den havererade dammens design och konstruktion.

Med anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucía) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR (cirka 806 MSEK). Stämningen avvisades på formella grunder. Beslutet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan avvisats i civil domstol inledde lokalregeringen ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfarandet har lokalregeringen själv ålagt de tre bolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB har överklagat beslutet till administrativ domstol. I november 2007 förklarade domstolen att lokalregeringens beslut är ogiltigt. Lokalregeringen har överklagat beslutet.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutliga beslut.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Domstolen lämnade i november 2006 Apirsas talan utan bifall. Apirsa har överklagat domen.

Skatteprocesser

Nedskrivning av fordringar

Som ett resultat av skatterevisionen under 2002 av Boliden Minerals skattedeklarationer för räkenskapsåren 1998–2002, underkände Skatteverket yrkade avdrag för nedskrivningar av fordringar på intressebolag på sammanlagt 2 043 MSEK och påförde Bolaget skattetillägg med 29 MSEK. Bolaget överklagade beslutet till länsrätten och beviljades uppskov med betalning av skattetillägget tills målet avgjorts. Länsrätten avslog överklagandet. Bolaget har överklagat detta beslut till Kammarrätten, som höll huvudförhandling i målet i januari 2008. Det ifrågasatta underskottsavdraget har ej värderats och ingår inte i uppskjutna skattefordringar. Bolaget har inte gjort några reserveringar i avvaktan på slutligt beslut.

Odda

Den norska skattemyndigheten har ställt frågor med anledning av ett mellan Boliden Odda AS och Boliden Zink Commercial BV ingånget omarbetningsavtal avseende zink. Skriftväxling mellan Boliden Odda och den norska skattemyndigheten indikerar att skattemyndigheten anser sig ha skäl att anta att avtalet inte är ingånget på marknadsmässiga villkor. Bolaget bedömer utsikterna att kunna visa att avtalet är ingånget på marknadsmässiga villkor som goda. Bolaget har inte gjort några reserveringar.

Not 23 Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor	2007	2006
Erhållen ränta	77	71
Erlagd ränta
Räntor externa lån	–157	–159
Räntor valutaterminer	–81	–63
Övriga räntekostnader	–2	–6
	–240	–228
Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	553	2 300
Kortfristiga placeringar	325	896
	878	3 196

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, och som lätt kan omvandlas till likvida medel.

Not 24 Information per verksamhetsområde och geografisk marknad

Se redovisningsprincer för segmentsredovisning på sidan 72 för kompletterande information.

Primära segment – Affärsområden

2007	Gruvor	Smältverk Ö	vrigt, inkl elim	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	2	34 852	1	34 855
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–1 508	–166	23	–1 651
Interna försäljningsintäkter	9 073	18	–9 091	–
Försäljningsintäkter	7 567	34 704	–9 067	33 204
Resultatandelar i intressebolag	–	6	–	6
Rörelseresultat	3 135	2 297	–4	5 428
Finansnetto				–232
Resultat efter finansnetto				5 196
Skatter				–1 409
Årets nettoresultat				3 787
Immateriella tillgångar	93	3 104	–	3 197
Materiella tillgångar	5 390	7 998	78	13 466
Kapitalandelar	–	43	–	43
Varulager	282	6 680	–58	6 904
Övriga fordringar	450	2 310	–181	2 579
Tillgångar	6 215	20 135	–161	26 189
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	260	255	516	1 031
Övriga skulder	985	3 142	886	5 013
Skulder	1 245	3 397	1 402	6 044
Sysselsatt kapital	4 970	16 738	–1 563	20 145
Avskrivningar	605	771	1	1 377
Investeringar	1 503	1 008	1	2 512
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	–	–	–	–

2006	Gruvor	Smältverk Ö	vrigt, inkl elim	Koncernen
Externa försäljningsintäkter	2	37 537	–1	37 538
Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar	–2 259	–42	–24	–2 325
Interna försäljningsintäkter	9 518	19	–9 537	–
Försäljningsintäkter	7 261	37 514	–9 562	35 213
Resultatandelar i intressebolag	–	14	3	17
Rörelseresultat	3 010	5 652	–140	8 522
Finansnetto				–209
Resultat efter finansnetto				8 313
Skatter				–2 045
Årets nettoresultat				6 268
Immateriella tillgångar	89	2 988	–	3 077
Materiella tillgångar	4 416	7 569	77	12 062
Kapitalandelar	–	45	–	45
Varulager	254	5 096	1	5 351
Övriga fordringar	921	2 716	–462	3 175
Tillgångar	5 680	18 414	–384	23 710
Avsättningar, andra än för pensioner och skatt	278	257	483	1 018
Övriga skulder	1 010	3 683	332	5 025
Skulder	1 288	3 940	815	6 043
Sysselsatt kapital	4 392	14 474	–1 199	17 667
Avskrivningar	543	765	1	1 309
Investeringar	1 065	782	–	1 847
Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning	25	50	–	75

Sekundära segment – geografiska områden

Siffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

Försäljningsintäkter	2007	2006
Sverige	7 373	6 733
Övriga Norden	5 726	6 311
Övriga Europa	19 278	21 245
Nordamerika	146	111
Övriga marknader	681	813
	33 204	35 213
Tillgångar i sysselsatt kapital	2007	2006
Sverige	19 052	16 750
Finland	3 217	3 075
Norge	1 784	1 655
Irland	2 083	2 157
Övriga länder	53	73
	26 189	23 710

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar	2007	2006
Sverige	1 464	1 173
Finland	602	306
Norge	168	103
Irland	277	265
Övriga länder	1	–
	2 512	1 847

Not 25 Transaktioner med närstående

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har koncernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag i Sverige. Informationen som presenterats överensstämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse, som skulle kunna påverka den bild av koncernen och moderbolaget som den finansiella rapporteringen återger, är utelämnat. Koncernens finansiella rapporter och moderbolagets finansiella rapporter kommer att fastställas på årsstämman den 8 maj 2008.

Stockholm 11 mars 2008

Anders Ullberg Ordförande

Vice ordförande

Carl Bennet Marie Berglund Staffan Bohman

Lennart Evrell Bo Karlsson Alf Lindén vd och koncernchef

Ulla Litzén Leif Rönnbäck Matti Sundberg

Anders Sundström Lars Sundström

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2008.

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Hans Pihl Björn Sundkvist

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Boliden AB (publ) Organisationsnummer 556051-4142

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Boliden ab för räkenskapsåret 2007. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 55–93. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits i eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 11 mars 2008

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Hans Pihl Björn Sundkvist

Malmreserver och mineraltillgångar

Malmreserverna och mineraltillgångarna har beräknats och sammanställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy's jorc code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med "cim Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Definitions and Guidelines" antagna av cim den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (osc) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar skall redovisas.

Boliden följer och rapporterar i enlighet med ni 43–101 och de rekommendationer som SveMin antagit och som i tillämpliga delar är identiskt med de kanadensiska reglerna.

Mineraltillgångarna och malmreserverna har sammanställts under ledning av Mati Sallert, som är "Kvalificerad Person" enligt ni 43–101 och av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person". Mati Sallert är medlem i Ausimm och har mer än 35 års erfarenhet från gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna har för de svenska enheterna skett under ledning av Gunnar Agmalm, chef för Malmreserver och Projektvärdering. Gunnar Agmalm är av SveMin registrerad som "Kvalificerad Person" och har mer än 20 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd John Ashton är "Qualified Person" och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Mineraltillgångar

Mineraltillgångar är en i berggrunden förekommande ansamling av mineraler ur vilka en kommersiell utvinning av värdemineraler kan komma att ske. Mineraltillgångar indelas i följande kategorier:

– antagen mineraltillgång

en, genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar, identifierad mineraltillgång med så gles information att geologi och haltsamband inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Detta innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan överföras till en högre kategori.

– indikerad mineraltillgång

en, genom borrning och provtagning identifierad mineraltillgång med en informationstäthet som är för gles för att bekräfta samband men som tillsammans med geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig uppfattning om geologiska och haltsamband, tillräckliga för att tekniska och ekonomiska kalkyler ska kunna utföras för att bedöma projektets lönsamhet.

– känd mineraltillgång

en, genom borrning och provtagning uppsluten mineraltillgång med så tät information att geologi och haltsamband är bekräftade. Det tekniska underlaget är genomarbetat och medger brytningsplaner som grund för tekniska och ekonomiska analyser för att beräkna projektets lönsamhet.

Malmreserver

Malmreserver är de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav. Härvid tages hänsyn till gråbergsinblandning, pelaravsättningar och processutbyten med mera. Malmreserver delas in i följande kategorier:

– sannolik malmreserv

en sannolik malmreserv är de delar av en känd och indikerad mineraltillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

– bevisad malmreserv

en bevisad malmreserv är de delar av en känd mineraltillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

Grundläggande förutsättningar

Gränshalt: den lägsta halt som ska brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kostnader för brytning, malmtransport, anrikning, sligtransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet för produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för smältning.

Metallpriser: vid beräkning av malmreserver nyttjas planeringspriser, som är ett uttryck för ett förväntat medelpris över kommande konjunkturcykel. Dessa är för närvarande enligt tabellen nedan:

Koppar	4 000 USD/ton	USD/SEK 7,50
Zink	2 000 USD/ton
Bly	1 200 USD/ton
Guld	550 USD/oz
Silver	8,0 USD/oz

Minsta malmbredd: den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Detta innebär att malmzoner smalare än minsta malmbredd räknas om till medelhalt över hela bredden.

Gråbergsinblandning: vid brytning medföljer oftast en inblandning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla malmreservsberäkningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster: beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan. I malmreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer baserat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Densitet: för massiva sulfidmalmer används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Boliden har erforderliga miljötillstånd och bearbetningskoncessioner för de i drift varande gruvorna. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd.

I Bolidens rapportering redovisas malmreserverna och mineraltillgångarna separat. Mineraltillgångarna finns sålunda utöver malmreserven.

Malmreserver per 31 december 2007

		A	u A	g C	u	Zn P	b M	o
		Kton	g/t	g/t	%	%	%	g/t
Bolidenområdet
Kristineberg	Bevisad
	Sannolik	4 430	1,0	27	1,2	2,5	0,1
Renström	Bevisad
	Sannolik	1 160	3,0	167	0,7	8,2	1,6
Maurliden	Bevisad	1 430	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik
Summa	Bevisad	1 430	1,3	51	0,2	3,6	0,4
	Sannolik	5 590	1,5	56	1,1	3,6	0,4
Aitik
Aitik	Bevisad	389 000	0,2	2	0,29			32
	Sannolik	221 000	0,1	2	0,28			36
Garpenberg
Garpenberg Bevisad Sannolik		17 300	0,3	104	0,1	5,6	2,3
		3 500	0,4	175	0,1	3,4	1,4
Tara
Tara	Bevisad	4 600				8,9	2,0
Avrundningar förekommer	Sannolik	13 200				7,3	1,6

96 boliden årsredovisning 2007

Au Ag Cu Zn Pb Mo Kton g/t g/t % % % g/t Bolidenområdet Sulfidmineraliseringar Kristineberg Känd 50 0,7 45 1,3 4,2 0,2 Indikerad 2 070 0,4 14 0,7 4,0 0,1 Antagen 4 840 0,7 51 0,5 6,6 0,5 Petiknäs N Känd 310 8,1 73 1,8 3,1 0,3 Indikerad 1 200 2,7 52 0,6 1,8 0,3 Antagen 720 3,3 33 0,5 1,2 0,2 Renström Känd Indikerad 420 3,0 199 0,4 7,9 1,7 Antagen 1 640 2,2 149 0,6 6,9 1,6 Maurliden Känd 1 050 1,3 40 0,4 3,3 0,2 Indikerad 360 0,9 45 0,7 2,9 0,2 Antagen Maurliden Östra Känd Indikerad Antagen 1 600 0,6 18 0,9 0,7 Guldmineraliseringar Åkulla Östra Känd Indikerad 2 600 4,3 15 Antagen 200 8,1 9 Älgträsk Känd Indikerad Antagen 1 600 3,1 6 0,2 Summa Känd 1 410 2,8 47 0,7 3,3 0,2 Sulfidmineraliseringar Indikerad 4 050 1,4 48 0,6 3,6 0,3 Antagen 8 800 1,2 61 0,6 5,1 0,6 Summa Känd Guldmineraliseringar Indikerad 2 600 4,3 15 Antagen 1 800 3,6 6 0,2 Aitik Aitik Känd 445 000 0,1 1 0,20 22 Indikerad 523 000 0,1 1 0,20 23 Antagen 80 000 0,1 1 0,21 24 Garpenberg Garpenberg Känd 5 800 0,2 134 0,0 4,6 1,8 Indikerad 500 0,2 78 0,0 6,5 2,0 Antagen 24 400 0,5 137 0,1 4,2 2,3 Tara Tara Känd 500 6,7 2,4 Indikerad 4 700 6,5 2,6 Antagen 8 300 7,7 1,8

mineraltillgångar per 31 december 2007

Avrundningar förekommer

Femårsöversikt

I nedanstående femårsöversikt visas de operativa enheter som ingår i respektive segment. Det som inte redovisas i femårsöversikten är resultat från poster som är gemensamma för ett segment eller koncernen totalt. Exempel på poster som inte redovisas i femårsöversikten är resultat från valuta- och metallsäkringar, resultat från lagervärderingar och prospekteringskostnader.

För 2004–2007 är informationen under finansiell utveckling redovisad enligt ifrs. Ingen omräkning har skett för 2003. En omräkning till ifrs skulle inte ge några materiella effekter på redovisade resultat för enheterna, möjligen marginella goodwillavskrivningar.

GRUVOR

AITIK	2007	2006	2005	2004	2003
Anrikat tonnage, tusen ton	18 178	18 481	16 674	17 663	18 022
Ingående halter
Cu (%)	0,32	0,40	0,44	0,41	0,37
Au (g/ton)	0,14	0,25	0,22	0,22	0,16
Ag (g/ton)	3,67	2,72	3,61	3,77	4,25
Koncentratproduktion
Cu (t)	185 302	240 054	237 179	230 554	210 789
Halt i koncentrat
Cu (%)	27,2	27,5	27,7	28,0	27,8
Metallinnehåll
Cu (t)	50 487	66 133	65 619	64 498	58 687
Au (kg)	1 178	2 342	1 840	1 985	1 383
Ag (kg)	42 301	35 730	41 297	44 946	55 176
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	1 388	2 207	900	619	128
EBIT (MSEK)	1 217	2 073	793	522	34
Cash cost Usc/lb Cu	129	85	76	64	64
Investeringar (MSEK)	760	420	325	242	175
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	610 000	625 000	219 000	232 000	244 000
Cu (%)	0,29	0,28	0,31	0,33	0,35
Au (g/t)	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
BOLIDENOMRÅDET	2007	2006	2005	2004	2003
Anrikat tonnage, tusen ton	1 848	1 679	1 782	1 774	1 759
Ingående halter
Zn (%)	4,8	5,6	6,1	5,7	5,6
Cu (%)	0,8	1,6	1,5	1,3	1,7
Pb (%)	0,5	0,5	0,6	0,6	0,6
Au (g/ton)	1,6	1,8	2,1	2,7	2,5
Ag (g/ton)	66	66	78	80	73
Koncentratproduktion
Zn (t)	131 395	131 393	161 613	149 999	143 396
Cu (t)	41 885	72 021	75 542	63 984	91 265
Pb (t)	10 804	6 755	10 516	12 347	9 790
Ädelmetall (t)	385	354	347	358	368
Gulddoré, kg	1 466	3 246	2 480	3 960	3 057
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,0	54,5	54,0	53,7	53,6
Cu (%)	27,8	27,9	27,5	27,0	26,1
Pb (%)	31,6	31,1	28,9	30,1	27,1
Metallinnehåll
Zn (t)	70 913	71 650	87 276	80 481	76 910
Cu (t)	11 633	20 098	20 746	17 287	23 801
Pb (t)	3 409	2 099	3 040	3 720	2 656
Au (kg)	1 412	1 900	2 428	3 026	2 677
Ag (kg)	79 753	67 828	87 212	77 091	71 207

Fortsättning Bolidenområdet	2007	2006	2005	2004	2003
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	976	1 129	476	309	162
EBIT (MSEK)	849	981	350	180	38
Cash cost Usc/lb Zn	30	31	22	18	22
Investeringar (MSEK)	144	107	98	95	128
Bevisad och sannolik malmreserv
Sulfidmalmer, tusen ton	7 020	4 450	2 920	2 860	2 500
Zn (%)	3,6	5,0	6,7	6,8	8,1
Cu (%)	0,9	1,0	0,9	0,8	0,6
Guldmalmer, tusen ton Au (g/t)		530 3,2	400 4,0	180 7,3	450 7,2
Cu (%)		1,4	1,5	1,2	1,4
GARPEN BERG	2007	2006	2005	2004	2003
Anrikat tonnage, tusen ton	1 255	1 182	1 102	1 074	1 062
Ingående halter
Zn (%)	6,3	5,7	5,8	5,6	4,6
Cu (%)	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Pb (%)	2,5	2,2	2,3	2,2	1,9
Au (g/ton)	0,3	0,4	0,3	0,3	0,4
Ag (g/ton)	125	123	117	124	151
Koncentratproduktion
Zn (t)	132 125	112 625	106 238	99 922	80 748
Cu (t)	3 086	2 572	2 576	2 610	2 563
Pb (t)	35 849	29 498	27 934	26 378	22 257
Ädelmetall (t) Halt i koncentrat	40		10	23	38
Zn (%)	54,1	54,2	55,0	55,0	54,9
Cu (%)	22,1	23,1	21,9	21,1	20,7
Pb (%)	70,1	71,5	74,2	72,6	71,9
Metallinnehåll
Zn (t)	71 464	60 992	58 413	54 914	44 314
Cu (t)	682	593	565	550	531
Pb (t)	25 139	21 099	20 720	19 148	16 002
Au (kg)	244	269	203	217	216
Ag (kg)	117 798	108 082	97 605	105 533	123 278
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	1 195	927	257	167	32
EBIT (MSEK)	1 095	850	194	113	–15
Cash cost Usc/lb Zn	6	37	31	25	33
Investeringar (MSEK)	323	273	230	135	78
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	20 800	17 200	10 600	3 640	2 205
Zn (%)	5,2	5,7	5,7	5,5	4,0
Ag (g/t)	116	123	121	100	141
TARA	2007	2006	2005	2004	2003
Anrikat tonnage, tusen ton Ingående halter	2 658	2 751	2 551	2 522	2 548
Zn (%)	7,7	7,7	8,4	9,2	7,9
Pb (%)	1,5	1,4	1,6	1,8	1,7
Koncentratproduktion
Zn (t)	350 511	355 671	358 563	381 280	335 314
Pb (t)	42 036	43 525	44 528	52 260	47 378
Halt i koncentrat
Zn (%)	54,5	54,8	54,6	55,9	56,2
Pb (%)	60,9	58,8	57,6	60,5	62,3
Metallinnehåll
Zn (t)	190 916	195 001	195 843	213 150	188 367
Pb (t)	25 618	25 580	25 653	31 590	29 502
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	1 989	1 887	453	498	–4
EBIT (MSEK)	1 796	1 722	294	344	–192
Cash cost Usc/lb Zn	65	76	48	38	37
Investeringar (MSEK)	277	265	278	186	310
Bevisad och sannolik malmreserv
Tusen ton	17 800	16 700	15 900	16 300	16 900
Zn (%)	7,7	8,4	8,5	8,7	9,3
Pb (%)	1,7	1,8	1,8	1,9	2,0

SMÄLTVERK

RÖNNSKÄR	2007	2006	2005	2004	2003
Smältmaterial, ton
Koppar, ton
Primärt	598 240	587 168	606 410	598 054	605 976
Sekundärt	159 792	159 257	137 394	146 770	128 217
Totalt	758 032	746 425	743 804	744 824	734 193
Bly, ton
Primärt	38 011	35 530	40 200	40 556	35 998
Sekundärt	2 077	3 841	3 510	4 241	2 283
Totalt	40 088	39 371	43 710	44 797	38 281
Produktion
Katodkoppar (t)	213 894	229 241	223 482	235 620	214 181
Bly (t)	25 865	25 548	26 922	27 962	24 208
Zinkklinker (t)	36 418	33 285	35 017	34 531	33 549
Guld (kg)	12 086	15 726	16 994	15 045	12 275
Silver (kg)	346 574	373 981	433 823	438 941	456 565
Svavelsyra (t)	543 524	551 301	580 363	568 912	551 946
Flytande svaveldioxid (t)	50 493	36 646	35 375	38 661	40 674
Palladiumkoncentrat (kg)	3 028	2 826	2 876	2 434	1 956
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	846	1 075	564	415	164
EBIT (MSEK)	615	861	364	214	–39
Investeringar (MSEK)	228	318	153	85	53
HARJAVALTA /PORI	2007	2006	2005	2004	2003
Smältmaterial, ton
Kopparkoncentrat	450 870	537 763	521 209	539 507	548 536
Nickelkoncentrat	261 648	205 005	156 043	204 638	205 300
Produktion, ton
Primärkoppar	118 911	164 306	157 933	151 647	160 596
Katodkoppar	100 987	127 151	124 225	124 367	125 635
Guld (kg)	2 790	3 967	3 445	4 854	5 564
Silver (kg)	33 175	40 421	34 807	35 786	33 959
Svavelsyra (t)	557 395	632 151	566 425	617 675	611 987
Flytande svaveldioxid (t)	41 779	42 542	41 102	48 308	47 670
Palladiumkoncentrat (kg)	461	711	924	705
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	289	976	511	390	283
EBIT (MSEK)	149	820	357	239	110
Investeringar (MSEK)	366	211	91	67	82
BERGSÖE	2007	2006	2005	2004	2003
Produktion, ton
Blylegeringar	43 865	44 691	45 838	45 586	49 132
Tennlegeringar	701	841	878	804	921
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	344	149	104	119	59
EBIT (MSEK)	330	138	94	110	51
Investeringar (MSEK)	10	55	25	16	14
KOKKOLA	2007	2006	2005	2004	2003
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat	581 229	548 245	547 380	548 054	500 813
Produktion, ton
Zink	305 543	282 238	281 904	284 525	265 853
Kvicksilver	45	23	34	24	25
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	1 434	1 722	409	127	237
EBIT (MSEK)	1 273	1 563	246	–33	73
Investeringar (MSEK)	236	95	53	75	91

ODDA	2007	2006	2005	2004	2003
Smältmaterial, ton
Zinkkoncentrat (inkl zinkklinker)	291 745	290 556	275 787	263 555	256 318
Produktion, ton
Zink	157 027	160 670	151 285	140 901	143 627
varav omarbetad zink	1 629	2 231
Kadmium	269	125	153	141	323
Aluminiumfluorid	34 833	28 762	30 484	29 740	27 500
Finansiell utveckling
EBITDA (MSEK)	576	783	160	36	59
EBIT (MSEK)	439	652	22	–53	–26
Investeringar (MSEK)	168	103	80	592	475

Ordlista

Anodkoppar

Oraffinerad koppar med en renhet av 98–99 procent.

Anrikningsverk

En anläggning där man genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm extraherar och framställer ett koncentrat av de värdefulla mineralerna.

Basmetaller

De vanligast förekommande metallerna såsom koppar, bly och zink med mera.

Cash cost

Direkta kassaflödespåverkande kostnader såsom produktions- och transportkostnader samt smält- och raffineringslöner med avdrag för bimetaller omräknat till amerikanska dollar (genomsnittskurs).

Cash pools

Koncernkontostruktur i vilken huvuddelen av koncernens likviditet administreras.

Dagbrott

En brytningsmetod för ytnära fyndigheter där ofyndigt berg avlägsnas så att malmen friläggs.

Galvanisering

En process genom vilken zink appliceras på stål för att skydda mot korrosion.

Guldlakverk

Hydrometallurgisk anläggning för utvinning av guld ur malmer eller koncentrat. Lakningen sker med cyanid.

ISO

International Organisation for Standardisation. Standarder finns för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

ISRS

International Safety Rating System, ett ledningssystem för arbetsmiljö.

Katodkoppar

99,99 procent rena kopparplåtar.

Komplexmalm

Malm som innehåller flera metaller, till exempel koppar, zink, bly, guld och silver.

Koncentrat

Även slig. Den produkt som är resultat av separering av ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde genom exempelvis malning och flotation, så att halten av de värdefulla mineralerna ökas väsentligt.

Kopparpendeln

Snabb och miljövänlig tågtransport mellan Rönnskär och Helsingborg. Tåget avgår fem dagar i veckan med katodkoppar och bly till kunder i södra Sverige. På återvägen fraktas återvinningsmaterial och andra smältmaterial.

LBMA

London Buillon Market Association svarar för prissättning av ädelmetaller.

Legering

Ämne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller flera kemiska grundämnen varav minst ett är en metall.

LME

London Metal Exchange, den internationella marknad där icke järnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. LME håller även lager med de metaller som handlas.

Malmhalt

Den genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

Malmreserver

De delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav och med hänsyn tagen till faktorer som gråbergsinblandning, pelaravsättningar och andelen metall i en malm som kan utvinnas i anrikningsprocessen.

Metallaskor

Finfördelade slagger från metallgjuterier och mässingstillverkare.

Metallinnehåll

De mängder koppar, zink, bly, guld och silver som finns i exempelvis koncentrat.

Metallpremie

Det på förhand avtalade priset, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

Mineralisering

En ansamling av mineraler i berggrunden.

Mineraltillgång

En i berggrunden förekommande ansamling av mineraler, ur vilka en kommersiell utvinning kan komma att ske.

OHSAS

Occupational Health and Safety Assessment Series, ledningssystem för arbetsmiljö.

Priseskalatorer (pp)

Prisdelningsklausuler i avtalen för zinksmältlöner som fördelar effekten av metallprisförändringar.

REACH

Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals. EU:s förslag till nytt kemikaliedirektiv som i korthet innebär krav på tester för bedömning av effekter på hälsa och miljö för många kemikalier på maknaden.

Sekundära råmaterial

Olika typer av material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och annat metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

Slagg

Produkt som uppstår vid olika typer av metallurgiska reaktioner och som huvudsakligen består av oxider.

Smält- och elektrolysverk

En anläggning där metallråvaran bearbetas för att avskilja metaller från orenheter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Smält- och raffineringslön (TC/RC)

Den ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial och utvinna metaller.

Smältmaterial

Råmaterial till smältverk, främst metallkoncentrat men även skrot, askor och andra återvinningsmaterial.

Utbyte

Den procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

Zinkklinker

En förädlad zinkråvara för framställning av ren zink.

Ädelmetaller

I motsats till basmetaller; guld, silver, platina, palladium med flera.

Definitioner av nyckeltal

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Det genomsnittliga sysselsatta kapitalet utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus räntebärande placeringar och icke räntebärande rörelseskulder samt exklusive skattefordringar, skatteskulder och pensionsskulder.

Nettoskuld

Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Andel riskbärande kapital

Summan av eget kapital och latenta skatteskulder (inklusive minoritet) dividerat med balansomslutningen.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Genomsnittligt antal anställda

Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassaflöde per aktie

Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.

Direktavkastning

Utdelning per aktie i procent av aktiekurs.

P/E-tal

Aktiekurs dividerat med resultat per aktie.

Förkortningar

• Lb = pound = 0,4536 kg oz = ounce = troy ounce = 31,104 gram USD = amerikanska dollar USc = amerikanska cent CAD = kanadensiska dollar Kronor = svenska kronor SEK = svenska kronor NOK = norska kronor EUR = euro Ag = silver Au = guld
• Cu = koppar
• Pb = bly
• Zn = zink

Här finns Boliden

Koncernen

Boliden ab Box 44 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08 610 15 00 Fax 08 31 55 45 Fax 08 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

affärsområde Gruvor

Boliden Mineral ab 936 81 Boliden Tel 0910 77 40 00 Fax 0910 77 42 34

Bolidenområdet

Boliden Mineral ab 936 81 Boliden Tel 0910 77 40 00 Fax 0910 77 42 25

Aitik

Boliden Mineral ab Box 85 982 21 Gällivare Tel 0970 735 00 Fax 0970 735 01

Garpenberg Boliden Mineral ab 776 98 Garpenberg Tel 0225 360 00 Fax 0225 360 01

Tara

Boliden Tara Mines Ltd Knockumber Navan Co. Meath Irland Tel +353 46 908 2000 Fax +353 46 908 2581

affärsområde Smältverk

Kokkola Boliden Kokkola Oy Box 26 fi-67101 Kokkola Finland Tel +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

Odda

Boliden Odda as Eitrheim no-5750 Odda Norge Tel +47 53 64 91 00 Fax +47 53 64 33 77

Harjavalta

Boliden Harjavalta Oy fi-29200 Harjavalta Finland Tel +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Harjavalta Oy Kopparelektrolysverk Box 60 fi-28101 Björneborg Finland Tel + 358 2 535 8111 Fax + 358 2 535 8181

Rönnskärsverken

Boliden Mineral ab 932 81 Skelleftehamn Tel 0910 77 30 00 Fax 0910 77 32 15

Bergsöe

Boliden Bergsöe ab Box 132 261 22 Landskrona Tel 0418 572 00 Fax 0418 572 05

affärsområde Marknad

Stockholm Boliden Commercial ab Box 750 101 35 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08 610 15 00 Fax 08 610 15 50

Skelleftehamn Boliden Commercial ab 932 81 Skelleftehamn Tel 0910 77 30 00 Fax 0910 77 31 38

Leamington Spa

Boliden Commercial (uk) Ltd. No. 7 Clarendon Place Leamington Spa Warwickshire cv32 5ql England Tel +44 1926 833010 Fax +44 1926 450084

Neuss

Boliden Commercial Deutschland GmbH c/o Outokumpu, Att: Manfred Stranz Stresemannallee 4c d-41460 Neuss Tyskland Tel +49 2131 523 28 50 Fax +49 2131 523 28 54

Information om årsstämma

Bolidens årsstämma hålls den 8 maj 2008, klockan 14.00 i nära anslutning till Garpenberggruvan i Garpenberg.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av vpc ab förda aktieboken fredagen den 2 maj 2008 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget per post under adressen Boliden ab, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm, per telefon 08-32 94 29 vardagar klockan 09.00–11.30 och 13.30–16.00, per fax 08-30 95 36 eller på Bolidens webbplats www.boliden.com.

Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast den 2 maj 2008 klockan 16.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att ha rätt att delta i stämman, senast den 2 maj 2008 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos vpc. Begäran om sådan registrering bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma, ekonomisk och övrig information finns på Bolidens webbplats www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden ab, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKONOMISK INFORMATION

8 maj Delårsrapport januari–mars 2008

21 juli Delårsrapport januari–juni 2008

28 oktober Delårsrapport januari–september 2008

FRÅGOR

Frågor angående innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till: Bolidens Investor Relations Telefon 08-610 15 00 eller e-post investorrelations@boliden.com

Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 90 Tel 08-610 15 00, fax 08-31 55 45 www.boliden.com