Annual Report • Mar 21, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2011
b BJÖRN BORG ÅRSREDOVISNING 2011
TOTALRESULTAT
49 FÖRÄNDRING I MODERBOLAGETS EGET
KAPITAL 50 KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET
51 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
64 AKTIEN
66 STYRELSE OCH REVISORER
68 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
67 LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
72 DEFINITIONER
73 ÖVRIG INFORMATION
33 MEDARBETARE
38 RÖRELSEGRENAR
39 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 43 KONCERNENS RESULTATRÄKNING OCH
28 BJÖRN BORGS HÅLLBARHETSARBETE
6 VISION, AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI
5 VD HAR ORDET
8 VARUMÄRKET 12 BJÖRN LOVES JOHN 14 PRODUKTUTVECKLING 18 VERKSAMHETEN 23 PRODUKTOMRÅDEN 26 GEOGRAFISKA MARKNADER
I bilder från Björn Borg-användare i mer än 50 länder blir passionen för vårt varumärke väldigt levande. I vårt uppdrag Swedish Exports fi nns en öppen inbjudan att ta en bild av hur rolig, galen, snygg eller fantastisk du ser ut i dina Björn Borg – något som ett par tusen fans valt att göra.
Med underkläder från Björn Borg – i skidbacken, på kinesiska muren, vid Mount Everest base camp, på skateboarden eller med hela familjen uppradad – visar våra kunder vad de gillar. De älskar att synas och de berättar gärna varför de väljer Björn Borg.
Även i årets årsredovisning vill vi visa några av alla de underbara bilder som fortsätter att komma in. Vi är så stolta över att få dessa kunders förtroende och att dela deras passion för varumärket. Det sporrar oss att fortsätta vara färgstarka – på alla sätt – och det inspirerar oss att ta Björn Borg vidare ut i världen.
Vill du njuta av fl er fantastiska bilder? Välkommen in på bjornborg.com/Swedish Exports
4,00 15,6
UTSKIFTNING OM 4,00 SEK PER AKTIE.
RÖRELSEMARGINALEN UPPGICK TILL 15,6 PROCENT.
BRUTTOVINSTMARGINALEN UPPGICK TILL 51,5 PROCENT.
Björn Borg är en svensk koncern som äger och utvecklar varumärket Björn Borg. Modeunderkläder är kärnan i verksamheten och det största produktområdet. Därtill erbjuds sportkläder, skor, väskor, parfym och glasögon via licenstagare. Björn Borg finns idag representerade på ett 20-tal marknader, varav Holland och Sverige är de största.
Björn Borgs verksamhet omfattar varumärkesutveckling och service till nätverket av licenstagare och distributörer, samt produktutveckling inom kärnområdet underkläder. Koncernen ansvarar för distributionen av dessa produkter i Sverige, England och USA samt för skor i Sverige, Finland och Baltikum, och driver 15 Björn Borg-butiker på den svenska marknaden. Björn Borg är därtill huvudägare i Björn Borg Sport som designar och säljer sportkläder med bas i Holland.
Björn Borgs största produktgrupp underkläder har ett starkt fäste på de etablerade marknaderna och det är som regel med underkläder som Björn Borg lanseras på nya marknader. Med innovativ produktutveckling, konsekvent marknadskommunikation och effektiv distribution finns förutsättningarna på plats för en fortsatt expansion av varumärket Björn Borg.
56
ANTALET BJÖRN BORG-BUTIKER UPPGICK VID ÅRETS SLUT TILL 56, VARAV 15 EGNA.
Underkläder 68% Licensierade produkter 32%
1 681
DEN TOTALA VARUMÄRKESFÖRSÄLJ-NINGEN UPPGICK TILL 1 681 MSEK.
Varumärket Björn Borg etablerades på den svenska modemarknaden under första halvan av 1990-talet. Kontinuiteten i varu märkesbyggandet innebär att varumärket idag har en stark position på sina etablerade marknader, i synnerhet inom den största produktgruppen underkläder. Under de senaste fem åren har Björn Borg expanderat till flera nya marknader där varumärket är i en uppbyggnadsfas.
Björn Borg kännetecknas av kvalitetsprodukter med en färgstark och innovativ design. Mönster och färger sticker ut och en stor variation av modeller skapar ett spännande och attraktivt sortiment. Varumärket har sin identitet i ett svenskt frigjort underklädesmode. Passionen för underkläder och modet att utmana branschen ska lysa igenom i marknadskommunikation och produktutveckling. Visionen är att bli the Champion of Fashion Underwear.
Den totala varumärkesförsäljningen, exklusive moms, uppvisade under året en minskning jämfört med föregående år till 1 681 MSEK (1 733). Exklusive valutaeffekter ökade försäljningen med 1 procent.
Nio butiker öppnades under året, bland annat tre i Belgien, samt fyra egna. Vid årets slut uppgick därmed det totala antalet Björn Borg-butiker till 56 (47), varav 15 (10) egna.
ETT STARKT VARUMÄRKE, byggt på en genuin historia och med passion för modeunderkläder. Varumärket Björn Borg är vår mest värdefulla tillgång och utgångspunkten när vi expanderar koncernens verksamhet. Under året tog vi fl era viktiga steg för att skapa förutsättningar för varumärkets framtida tillväxt.
Idag säljs vår största produktgrupp, underkläder, på över tjugo marknader och med licensprodukterna fi nns vi totalt i ett 30-tal länder i fyra världsdelar med en varumärkesförsäljning på närmare 1,7 miljarder kronor. Under 2011 har vårt huvudfokus varit satsningar inom viktiga områden för att fortsätta växa – både på befi ntliga och nya marknader.
En av våra största satsningar under 2011 var breddningen av produkterbjudandet med sportkläder genom det nya majoritetsägda bolaget Björn Borg Sport. Organisationen i Holland är på plats och den första kollektionen säljs nu i butiker på sju marknader i Europa. Det är framför allt på etablerade marknader, där det fi nns utrymme och resurser för att marknadsföra fl er produktkategorier, som vi tror Björn Borg Sport blir ett viktigt komplement som bidrar till tillväxt och till att stärka varumärkets position ytterligare.
Efter öppning av nio nya Björn Borg-butiker under 2011 fi nns vi representerade med butiker på åtta av våra marknader och ambitionen är att butiksnätet ska fortsätta växa
internationellt. Exponering av varumärket och kampanjer i egna butiker är viktigt både för försäljning och för det långsiktiga varumärkesbyggandet, och vi tror att butiksnärvaro kommer att öka i betydelse. Även e-handel har en allt större roll i Björn Borgs försäljning och vi har under de senaste två åren investerat i en förstärkning av vår e-handelsfunktion. Under 2011 kunde vi se en stark tillväxt i denna kanal.
På en av våra viktigaste tillväxtmarknader, England, som vi sedan 2011 driver inom koncernen, kommer vi under året att öppna vår första butik. Uppbyggnad av den engelska verksamheten har under året varit en viktig uppgift och vi har nu skapat de förutsättningar vi behöver för att växa vidare i landet.
I slutet av året tog Björn Borg ytterligare ett viktigt steg för expansionen av varumärket genom att besluta om etablering i Kina. Lanseringen sker i Shanghai hösten 2012 med egna Björn Borg-butiker och i större varuhus, i samarbete med en lokal aktör. Vi bedömer att Björn Borg attraherar den växande gruppen unga modemedvetna i Kina och ser goda möjligheter att bygga upp en bra försäljning på en av världens viktigaste konsumentmarknader.
För att nå framgång på våra nya marknader måste vi arbeta långsiktigt för att positionera varumärket med ett internationellt perspektiv i en globaliserad modevärld. Under året genom förde vi en av våra största PR-kampanjer genom ett samarbete med de båda tennisgiganterna Björn Borg och John McEnroe och i början av 2012 gjorde vi ytterligare en stor insats för att stärka varumärket internationellt genom en spektakulär visning i samband med London Fashion Week. I och med att huvudkontoret fl yttade
till nya lokaler i Stockholm i slutet av året kommer vi även där kunna visa både kollektioner och varumärket i en mer anpassad miljö för internationella kunder och media. Hög aktivitet i varumärkesbyggandet med kreativa kampanjer kommer fortsätta vara en viktig del i expansionen framåt.
Det gångna året präglades av en fortsatt svag detaljhandel och ekonomisk oro i Europa, vilket påverkade även Björn Borg. Vi lyckades ändå prestera relativt väl och kunde notera en liten ökning av varumärkesförsäljningen, rensat för valutaeff ekter, och en stark tillväxt på fl era av de nya marknaderna. Även koncernens omsättning ökade från de satsningar som genomförts under 2011. Dessa insatser påverkade resultatet negativt men skapar samtidigt förutsättningar för tillväxt.
Under 2012 koncentrerar vi mycket av vårt arbete på att få framtidssatsningarna att bidra i högre grad till koncernens tillväxt och lönsamhet, oavsett marknadens utveckling. Samman taget bedömer jag att Björn Borg nu har byggt en bra plattform för fortsatt expansion. En viktig del i detta är vår organisation med engagerade och kunniga medarbetare och nätverket av drivna partners. En annan är vår stabila fi nansiella ställning som möjliggör långsiktighet.
Vi är övertygade om det riktiga i att satsa nu för att nå våra mål framåt – och låta ännu fl er få möjligheten att lära känna varumärket Björn Borg.
Arthur Engel VD
Vår vision är att med ett innovativt produkterbjudande och en framgångsrik affärsmodell bli the Champion of Fashion Underwear.
Varumärket Björn Borg har sina rötter i underkläder och där har verksamheten fortfarande sin kärna. Styrkan finns i den gedigna erfarenhet och kunskap som finns inom området – och det tydliga uttryck som varumärket står för. Det märks i det svenska arvet, de färgstarka produkterna och passionen för underkläder. Försäljning av andra produktgrupper på licens bidrar till tillväxt och syftar till att stärka varumärket ytterligare.
För att bli bäst på underkläder och säkra en lönsam expansion för koncernen har Björn Borg identifierat ett antal centrala framgångsfaktorer – innovativ produktutveckling, kreativ marknadskommunikation och en effektiv internationell distribution. Björn Borgs strategi för att fortsätta växa på nya marknader och utveckla sin starka position på mogna marknader, tar sitt avstamp i dessa områden.
Björn Borg har sedan 2009 valt att fokusera på det största och mest lönsamma produktområdet underkläder. Varumärket har en stark position inom underkläder på sina etablerade marknader och potentialen för tillväxt på nya marknader är stor. Den tidigare egna verksamheten inom skor och kläder har licensierats ut, liksom väskor, parfym och glasögon, för att optimera förutsättningarna för tillväxt även inom dessa områden.
Björn Borgs produkter ska säljas främst via externa återförsäljare, såväl enskilda detaljister som varuhus, mode- och sportkedjor. Björn Borg-butiker är viktiga för varumärkesexponering och finns idag framför allt på de större marknaderna men ambitionen är att växa med fler Björn Borg-butiker även på nyare marknader.
För att ligga i framkant inom modeunderkläder krävs innovation och nya kategorier av produkter och segment – och ett högt tempo. Björn Borg
utvecklar kontinuerligt sin organisation för att ytterligare stärka kompetensen och öka kapaciteten inom produktutveckling och design av underkläder för att möta och överträffa marknadens förväntningar.
Björn Borgs affärsmodell bygger på att koncernen äger och kontrollerar varumärket och driver egen verksamhet inom kärnområdet underkläder. Specialister ansvarar för övriga produktområden och främst externa distributörer säljer internationellt. Detta ger både flexibilitet och goda förutsättningar för lönsam expansion. Björn Borgs utmaning ligger i att med ett konsekvent varumärkesarbete styra varumärkets utveckling på ett växande antal marknader och samtidigt fungera som en effektiv serviceorganisation för sina kunder – distributörerna.
Samarbeta med starka lokala distributörer med ett etablerat distributionsnätverk, erfarenhet från underkläder eller snabbrörliga konsumentvaror samt med resurser för långsiktiga marknadsinvesteringar. Externa distributörers kontakter och kunskap om sin egen marknad är värdefulla för etableringen av varumärket i landet. Underkläder som är en modeprodukt men med krav på snabb påfyllning liknande snabbrörliga konsumentvaror, kräver samtidigt specifikt kunnande. På nya marknader utvärderas marknadsförutsättningar och distributörens möjligheter och förmåga till marknadsbearbetning och penetration under en inledande tvåårsperiod av testsamarbete, och en bedömning görs därefter hur marknaden ska utvecklas vidare.
Styrelsen för Björn Borg har fastställt finansiella mål för verksamheten, att gälla under perioden 2010–2014. Björn Borg ska generera:
Det långsiktiga målet ska uppnås genom att stora marknader i snitt växer något under det genomsnittliga tillväxtmålet och att mindre marknader bidrar med en större tillväxt. Under periodens inledning kan utfallet på omsättningstillväxten bli under målet då flera nya marknader är under etablering.
Den överlikviditet som uppstår med beaktande av de finansiella målen avses att stegvis delas ut under prognosperioden, med start under 2010.
Operativa investeringar beräknas årligen ligga i intervallet 2–5 procent av nettoomsättningen, beroende på eventuella nyetableringar av Björn Borg-butiker.
Varumärket Björn Borg är kärnan i koncernens verksamhet. Koncernen har sedan 1997 vidareutvecklat varumärket med utgångspunkt i en exklusiv licens med rätt att producera, marknadsföra och sälja produkter under varumärket Björn Borg. Koncernen köpte 2006 varumärket Björn Borg och fick därmed full världsomspännande äganderätt till varumärket för relevanta kategorier av produkter och tjänster. Genom att äga varumärket kan Björn Borg-koncernen agera utifrån en stark position internationellt och styra utvecklingen av varumärket. Samtidigt ger ägandet trygghet och möjlighet till långsiktighet för hela nätverket av licenstagare och distributörer.
Varumärket Björn Borg registrerades i sin nuvarande form i slutet av 1980-talet och etablerades under första halvan av 1990-talet på den svenska modemarknaden. Verksamheten har sedan dess vuxit starkt och utvecklingen har omfattat etablering av nya produktområden och geografiska marknader. Idag har varumärket en tydlig profil och en stark position på sina etablerade marknader inom det dominerande produktområdet underkläder, medan det på de många nyare marknaderna är i en etableringsfas.
Varumärket står i allt högre grad på egna ben, skilt från personen Björn Borg, och en allt större andel konsumenter associerar namnet till varumärkets produkter i stället för till Björn Borg som person. Samtidigt utgör Björn Borgs framgång under sin aktiva tid som tennisspelare, och hans stjärnstatus även utanför banan, varumärkets rötter och är en fortsatt stark plattform för internationell expansion.
Med fem olika produktområden och verksamhet på ett 20-tal marknader – mogna såväl som helt nyetablerade och med olika förutsättningar och preferenser – finns det ett stort behov av styrning för ett sammanhållet och långsiktigt varumärkesarbete. En ny varumärkes- och kommunikationsplattform tillsammans med ett nytt kreativt uttryck togs fram och implementerades under 2011. Det kreativa uttrycket "Björn Borg says JA! to..." kommer att vara ett återkommande inslag i all marknadskommunikation.
Syftet är att skapa en ännu tydligare positionering och ett enhetligare uttryck som fungerar för alla produktgrupper och marknader. Plattformen ligger till grund för positioneringen och all utveckling av varumärket – från design och produktutveckling till butiksutformning och marknadskommunikation.
Samtidigt har marknadsfunktionen integrerats tydligare med produktutveckling och omorganiserats för att bättre kunna driva varumärkets utveckling på samtliga marknader och höja servicenivån till distributörer och licenstagare.
Björn Borg strävar efter att ge bästa möjliga service till sina distributörer och licenstagare, som förbinder sig till en viss nivå av marknadsinvesteringar på respek tive marknad. Syftet är att skapa goda förutsättningar för dem att skapa försälj ning och varumärkeskännedom och samtidigt säkra en enhetlig utveckling av varumärket.
Stödet till distributörer och licenstagare omfattar såväl riktlinjer för varumärkesarbetet som marknadsföringsstöd. Detta omfattar bland annat kampanjer, PR-upplägg, mediemix och exponering i butik och finns i paket som passar olika mark naders behov, vilka kan variera stort beroende på fas och budget. Björn Borgs stöd till licenstagare och distributörer omfattar flera områden:
Bolaget profilerar varumärket Björn Borg genom innovativa marknadsaktiviteter med produkten i fokus. Strategin syftar till att både långsiktigt och konsekvent bygga varumärket och att driva försäljning. För att uppnå kostnadseffektivitet och brett genomslag fokuserar koncernen på integrerade kampanjer med insatser i framför allt spridningsbara kanaler, såsom PR, events, och digitala medier, men även mässor, visningar och butiksexponering. Utomhusreklam och tryckt reklam är viktiga kanaler framför allt på mogna marknader.
På bjornborg.com kan du se tusentals bilder på kunder iklädda underkläder från Björn Borg, insända från jordens alla hörn. Kampanjen Swedish Exports som startade redan 2008 har blivit något av en institution och är idag mer populär än någonsin. Bilder fortsätter att strömma in och varje vecka koras en vinnare – Export of the week.
På ett lekfullt sätt har kampanjen öppnat för en värdefull kontakt med Björn Borgs slut kunder – de allra bästa ambassadörerna för varumärket. Bilderna publiceras på webbplatsen och används även i butiker och annan marknadskommunikation.
Webbplatsen har en viktig säljdrivande funktion genom försäljning av underkläder, sportkläder, väskor och accessoarer i webbshoppen, med försäljning till nästan hela världen. Därtill är webbplatsen en central kanal för det internationella varumärkesbyggandet och för kommunikationen med målgruppen. Interaktiva kampanjer där besökarna själva deltar är viktiga för att skapa delaktighet och trafik till webbplatsen. Såväl form och innehåll som kampanjer integreras med marknadskommunikationen i andra kanaler för ett starkare genomslag.
PR-aktiviteter och events är en viktig komponent i den mix av kanaler som används i Björn Borgs integrerade kampanjer. Underlag och riktlinjer tas fram centralt som en del i de marknadsföringspaket som distributörerna får tillgång till, medan detaljplanering och genomförande hanteras på respektive marknad. Även deltagande i internationella mässor och egna modevisningar med tillhörande events har en avgörande betydelse för att positionera och stärka varumärket.
Ett exempel på en framgångsrik PR-insats under året är den internationella kampanjen Björn Loves John, där de forna rivalerna Björn Borg och John McEnroe möttes igen i en match om att sälja flest egendesignade underkläder och där en del av intäkterna gick till välgörenhet genom John and Patty McEnroe Foundation. Kampanjen lanserades vid en välbesökt presskonferens i London i samband med Wimbledon-turneringen i juli och fick ett enormt mediegenomslag i hela världen.
Björn Borg-butikerna fyller en viktig funktion både som marknadsföringskanal och för exponering av varumärket och aktuella kampanjer. Ett nytt butikskoncept lanserades i en första butik i Stockholm under 2010 och har införts i fem butiker under 2011. Butikskonceptet har fått ett positivt mottagande och syftar till att tydligare lyfta fram produkterna i butikerna. Ytterligare butiker kommer att öppnas med det nya konceptet under 2012.
Sociala medier har fortsatt att öka i betydelse för mötet med Björn Borgs målgrupp. Det blir en allt viktigare uppgift att nära följa den snabba utvecklingen inom området och anpassa kommunikationen till den. Björn Borg har en egen blogg på sin webbplats som fortsätter att utvecklas till att bli en fristående kanal med fler aktiva besökare.
Björn Borg har under året intensifierat arbetet på Facebook och på sina sociala plattformar, och hade vid slutet av 2011 drygt
91 000 personer som "gillat" Björn Borgs Facebook-sidor. Björn Borg har en veckoräckvidd på Facebook på över en miljon unika personer och anser att det är en av de bästa platserna att bygga engagemang och skapa ambassadörer för sitt varumärke. Samtidigt pågår även projekt på Twitter och Pinterest.
Varumärket har en stark position inom framför allt herrunderkläder. Bolaget bedömer att Björn Borg kan betraktas som mark nadsledande avseende kvalitet och design inom sitt segment när det gäller det dominerande produktområdet underkläder på de etablerade marknaderna.
Björn Borgs huvudsakliga konkurrenter inom underkläder är andra internationella aktörer med välkända varumärken, såsom Calvin Klein, Hugo Boss och H&M, men även mindre, lokala aktörer. Konkurrensen inom området underkläder bedöms generellt öka med allt fler större modevarumärken, såsom Diesel och Puma, som satsar på egna underklädeskollektioner samtidigt som nya aktörer vill in på marknaden.
Vid en välbesökt presskonferens i samband med Wimbledon-turneringen i juli 2011 inleddes en av Björn Borgs största PR-satsningar någonsin genom ett samarbete med de båda tennisgiganterna Björn Borg och John McEnroe. De två legendarerna presenterade var sin egendesignad kollektion underkläder och väckte stor uppmärksamhet i media runt om i världen.
Journalisterna fl ockades runt de två tennisgiganterna när de presenterade sitt nya samarbete i form av kampanjen Björn Loves John i ett soligt London, ett stenkast från centercourten i Wimbledon. Det stod klart att de fort farande har en enorm stjärnstatus, inte minst i England där tennisen har en speciell roll inom sporten.
Kollektionen, som lanserades i början av augusti, bestod av två kalsongmodeller designade av Borg och två av McEnroe. Underkläderna producerades i en begränsad upplaga och sålde snabbt slut. Designen andas 80-tal och inspirerades av tennisens guldår, samma decennium som den omtalade nära fyra timmar långa Wimbledonfi nalen mellan de vänskapliga rivalerna ägde rum. Färger och mönster påminner om de kläder stjärnorna bar på banan då. Detta är första gången någonsin som ett annat namn än Björn Borgs täckt kalsongernas resår, där John McEnroes egendesignade kalsongmodeller pryddes av hans eget namn.
Av försäljningsintäkterna från kollektionen donerades fyra procent till välgörande ändamål genom John and Patty McEnroe Foundation som stödjer välgörenhetsorganisationer såsom Laureus USA, J/P Haitian Relief Organization och Riverkeeper. Kampanjen omfattade även en välgörenhetsauktion. Tio unika objekt med anknytning till Björn och John samt en timmes tennistid med var och en av legendarerna auktionerades ut på internet och intäkterna från detta donerades i sin helhet till John and Patty McEnroe Foundation.
Kampanjen väckte stor uppmärksamhet över hela världen och överträff ade alla förväntningar vad gäller medialt utrymme. Bland annat sändes ett åtta minuter långt inslag i CNN från presskonferensen, och tidningar och magasin från Sverige, England, Indien, USA, Japan, Kina och ytterligare länder, skrev om samarbetet mellan de båda legenderna, i fl era fall i längre reportage.
För Björn Borg är denna uppmärksamhet självklart otroligt värdefull ur ett varumärkesperspektiv både där varumärket fi nns idag och för potentiella marknader.
Försäljning av den limiterade kollektionen skedde på i det närmaste samtliga av Björn Borgs marknader, bland annat stora delar av Europa, Kanada och USA samt genom Björn Borgs webbshop, och stöttades av kampanjmaterial för butiker och andra kanaler.
"Det var väldigt spännande att få möjligheten att göra detta samarbete med ytterligare en stor tennislegend. John McEnroe kompletterar Björn Borg perfekt och samarbetet speglar både vårt arv och våra kärnvärden", sade Arthur Engel, VD i Björn Borg, i samband med presskonferensen.
Underkläder ses i allt högre grad som modeplagg med ett liknande inköpsmönster som för övrigt mode. Produkterna exponeras och säljs därmed inte bara i separata underklädesavdelningar utan även i mode butiker, sida vid sida med trendplagg, eller i sportbutiker tillsammans med sportmode. Det innebär att underklädestillverkare måste motsvara kundernas högt ställda förväntningar på såväl design som funktion och nyheter. Björn Borgs kund ska alltid kunna känna igen sig i varumärkets produkter – men ska också kunna hitta något nytt och något oväntat.
I de senaste årens fokusering på underkläder har en innovativ och snabb produktutveckling varit en viktig framgångsfaktor. Björn Borg karakteriseras av kreativa produkter med varumärkets typiska lekfulla och färgrika identitet, men för att befästa sin starka position är bedömningen att sortimentet ständigt behöver utvecklas och erbjuda ett flöde av nyheter.
Under året har produktutvecklingsfunktionen för underkläder förstärkts ytterligare vad gäller organisation och kompetens, bland annat med syftet att höja kreativiteten i arbetet med sortimentet. Avdelningen utökades med en vice produktutvecklingschef för att möta behoven som kommer från ett bredare sortiment och fler målgrupper.
Även för övriga kategorier gäller att produkterna i varje detalj och i varje kollektion ska uttrycka de värden som varumärket står för. Björn Borg slår fast den gemensamma positioneringen av produktsortimentet genom att leverera trend- och designinformation till licenstagarna i nätverket inför varje säsong. En designansvarig för samtliga produktgrupper säkerställer en enhetlig utveckling av varumärket i hela sortimentet.
Björn Borg påbörjade för ett par år sedan ett arbete för att inom huvudområdet underkläder skapa ett bredare sortiment till nya målgrupper med fler produkter i olika kategorier – från populära basmodeller till trendiga och djärvare modeller i lekfulla färger och mönster, och i nya material. Behovet av ett utvidgat sortiment ökar även i takt med att varumärket lanseras på fler marknader med delvis skiftande preferenser. Ett ökat flöde av nyheter varje säsong inom varje produktsegment är viktigt för att möta målgruppens efterfrågan på spännande modenyheter och för att skapa ett större intresse för såväl sortiment som varumärke. En ytterligare ambition inom produktutvecklingen är att utöka sortimentet med nya kategorier och målgrupper inom underkläder, såsom Björn Borg har gjort med bland annat barnsegmentet.
Även 2011 präglades av insatser för att bredda och utveckla sortimentet med flera nya produkter som resultat. Utvecklingen har fortsatt av damsidan där behovet av ett stort produktflöde är störst och där efterfrågan på förnyelse generellt är högre än inom herr.
Under året presenterades nya modeller, bland annat en spetstrosa, inom Love All – ett koncept med bastrosor i många färger till bra priser som haft en positiv utveckling under året. Under 2012 sker ytterligare produktutveckling inom Love All, bland annat genom att Björn Borgs bh-program fortsättningsvis vidareutvecklas främst inom detta volymsegment.
De klassiska enfärgade herrkalsongerna uppdaterades under 2011 med ny resårdesign, med ett positivt mottagande från återförsäljare och kunder. Basmodellerna är viktigare inom herr än dam men ett flöde av nyheter är dock viktigt i alla segment för att skapa intresse för varumärket och för att behålla positionen som en marknadsledande aktör inom modeunderkläder.
I samarbete med Björn Borg Sport skedde under året ytterligare utveckling av sortimentet av sportinriktade underkläder för lansering 2012. Det är modeller där material, sömmar och varje detalj är designade för att skapa hög funktionalitet vid sportaktiviteter. Även sportunderkläderna är i starka färger, typiska för Björn Borg.
Kids-kollektionen har nu funnits i butik i två år och har genererat ett stort intresse och god försäljning. Det som började med kalsonger till pojkar är nu ett fullt sortiment med underkläder till både pojkar och flickor i åldrarna 2–12 år. Ett anpassat barnsortiment kom pletterar övriga kategorier väl och skapar möjligheter till tillväxt både på etablerade och nya marknader och i nya kanaler. Björn Borgs ambition är att fortsätta utveckla sortimentet för barn och att expandera det till fler marknader.
Med kampanjprodukter som sticker ut kan Björn Borg skapa uppmärksamhet och intresse såväl i butiksledet som på webbplatsen och därmed driva försäljning. Under 2011 genomfördes en mycket uppmärksammad kampanj i samband med Wimbledon, kallad Björn Loves John. Björn Borg och John McEnroe designade vardera två par kalsonger med typiska mönster från deras tenniskläder och som såldes på flertalet av Björn Borgs marknader.
Inom både herr- och damunderkläder togs det fram speciella varianter och förpackningar kopplade till ett antal musikfestivaler för unga – sammanhang som är viktiga för Björn Borgs målgrupp. Det innebar under kläder med speciella mönster inspirerade av olika musikstilar och en förpackning designad för att även kunna användas som en väska under festivalen.
Björn Borgs satsning på att utveckla sortimentet av herrstrumpor i klara färger och mönster typiska för varumärket, fortsatte under 2011 och utvecklades positivt. Strumpor har de senaste två åren blivit en viktig modeaccessoar för män, där färger och mönster spelar en viktig roll. Under 2012 kommer fler nyheter inom området strumpor.
Med rötterna i tennisen och en tydlig "sporty twist" i designen av underkläder och andra produkter, ligger sporten alltid nära varumärket Björn Borg. Under 2011 konkretiserades denna koppling till sportvärlden i och med etableringen av Björn Borg Sport – ett nytt bolag för modeinriktade sportoch funktionskläder med bas i Holland. Visionen är att bli en utmanare att räkna med på den stora internationella sportklädesmarknaden.
Björn Borg har sitt huvudfokus inom underkläder men ser en stark potential i att växa även med andra produktområden, såsom skor och väskor. Att ta steget vidare till modeinriktade sport- och funktionskläder låg nära till hands med det tydliga arv i sporten som Björn Borg har. Samtidigt står varumärket för ett färgstarkt och innovativt mode med attityd som fungerar väl även för sportkläder. I januari 2011 blev planerna verklighet då Björn Borg Sport startades.
"Modestarka sportkläder känns som en självklar utveckling för Björn Borg samtidigt som jag tycker att vi har något nytt och unikt att tillföra med vårt varumärke."
Det nya dotterbolaget, Björn Borg Sport, bygger delvis vidare på det holländska klädkonceptet som utvecklats inom Björn Borg. Därigenom fi nns det en bred erfarenhet och djup kunskap från produktion av damkläder. Den holländska distributören är också tillsammans med dotterbolagets VD och styrelseordförande minoritetsägare i Björn Borg Sport.
VD för Björn Borg Sport är Sander van Gelder som har arbetat med just sportkläder inom en av de största på marknaden, Puma, i ledande funktioner under tio år, bland annat som VD för Puma i Benelux-länderna. Även övrig personal har stor erfarenhet från sportklädesvärlden. Sander van Gelder är entusiastisk över sin nya roll och ser att Björn Borg har något nytt att tillföra branschen.
"Vi har en stark utgångspunkt i varumärket att bygga på. Med Björn Borg som tennisikon och samtidigt idol med stjärnstatus utanför banan har vi en trovärdighet i både sport och mode. Modestarka sportkläder känns som en självklar utveckling för Björn Borg samtidigt som jag tycker att vi har något nytt och unikt att tillföra med vårt varumärke", kommenterar VD Sander van Gelder.
Verksamheten drog igång under våren från basen i Amsterdam där all produktutveckling, design och produktionsplanering sker. I juni presenterades den första kollektionen sportkläder vid ett välbesökt event i Holland för distributörer och återförsäljare – ett viktigt steg i att etablera sig hos nuvarande och nya partners.
"Under vårt första år har vi skapat en stadig plattform för verksamheten framåt med en bra organisation av erfarna och kreativa medarbetare, första kollektionen ute i butik och nästa i produktion. Nu har vi förutsättningarna på plats för expansion framåt", säger Sander van Gelder.
Kollektionerna för både dam och herr fi nns initialt inom fem stora sportområden – bas, tennis, löpning, work-out, samt sporty lifestyle.
"Björn Borg Sport ska stå för produkter med hög kvalitet och bra funktion med en fräsch, färgstark och 'edgy' design, precis som inom underkläder. Och det ska vara prisvärda produkter", säger Sander van Gelder.
Produkterna kommer inledningsvis att säljas på Björn Borgs etablerade marknader i Europa via Björn Borgbutiker och utvalda återförsäljare. Den första kollektionen som nådde butikshyllorna i januari 2012, säljs i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Holland, Belgien och Tyskland. Självklart är ambitionen att växa både med nuvarande partners och till fl er marknader, och man analyserar hela tiden nya möjliga distributörer framför allt i Europa. Men kunder även utanför Europa kommer att få möjlighet att köpa plagg från Björn Borg Sport. När Björn Borg lan seras i Kina till hösten 2012 blir det även med sport kläder.
Sportklädesmarknaden är gigantisk med många internationella aktörer och även lokala märken, något Björn Borg Sport ser som en utmaning.
"Potentialen är enorm inom sport kläder och vi har ambitiösa mål för de närmaste åren. Vi arbetar långsiktigt och det har börjat bra för oss, trots en tuff marknad. Jag tror absolut att vi har möjlighet att bli en framgångsrik utmanare!", säger Sander van Gelder.
Koncernens tillväxt med god lönsamhet och det framgångsrika arbetet med positioneringen av varumärket Björn Borg, har till stor del sin grund i koncernens affärsmodell. Affärsmodellen möjliggör en geografisk expansion och produktbreddning med begränsad operationell risk och kapitalbindning men med bibehållen kontroll över varumärket.
Björn Borgs affärsmodell innebär att verksamheten bedrivs dels i egen regi, dels genom ett nätverk av externa distributörer och licenstagare. Dessa licens tagare och distributörer har beviljats licenser för produktområde och/eller geografisk marknad. I nät verket ingår även Björn Borg-butiker som antingen drivs inom koncernen eller av distributörerna.
Genom affärsmodellen med ett nätverk av egna enheter och fristående samarbetspartners kan Björn Borg med en liten organisation och med begränsade finansiella insatser och risker, finnas i relevanta delar av värdekedjan och styra utvecklingen av varumärket Björn Borg internationellt. Affärsmodellen är kapitalsnål för bolaget eftersom licenstagare och distributörer i nätverket ansvarar för marknadsbearbetning, inklusive investeringar och lagerhållning för sina produktområden på respektive marknader. Modellen medför att en omfattande försäljning till konsument kan ske med begränsad risk och investering för Björn Borgs del. Björn Borg äger den strategiskt mest viktiga verksamheten, det bolag som ansvarar för produktområdet underkläder, samt är huvudägare i
bolaget för sportkläder, Björn Borg Sport, med bas i Holland.
Ytterligare en positiv effekt av affärsmodellen och nätverkets sammansättning med ett antal fristående distributörer är att kompetens och värdefull lokal marknadskännedom hos engagerade entreprenörer kan tas till vara.
Koncernbolag som genererar intäkter och resultat.
Licenstagare, externa distri butörer och franchisetagares Björn Borg-butiker vars försäljning genererar royaltyintäkter till Björn Borg eller andra typer av intäkter.
Bolag som inte ingår i nätverket.
Inom Björn Borg finns specialistkompetens avseende utveckling och förvaltning av varumärket. Bolaget ansvarar för utvecklingen av varumärket Björn Borg och för att varumärkesstrategin genomförs och efterlevs inom nätverket. Samtidigt är syftet att som en serviceorganisation skapa bästa möjliga förutsättningar för distributörerna att driva en framgångsrik verksamhet på sina marknader. Det sker bland annat genom riktlinjer och olika verktyg för partners i nätverket, avseende bland annat marknadsföring, exponering och grafisk profil, vilket skapar enhetlighet i varumärkesarbetet och effektivitet för distributören.
Med ett nätverk som innefattar såväl egna koncernföretag som fristående aktörer, blir en stringent styrning av varumärkesutvecklingen särskilt viktig. Med undantag för att all produktion sker utanför koncernen, så har Björn Borg verksamhet i alla led från produktutveckling till distribution och försäljning till konsument. Detta ger koncernen goda förutsättningar för att säkra en fortsatt god utveckling och positionering av varumärket Björn Borg. I och med att varumärket sedan 2006 ägs inom koncernen ansvarar Björn Borg för att registreringar av varumärket är vederbörligen gjorda och att varumärket även i övrigt skyddas på lämpligt sätt.
Det största produktområdet underkläder ägs och drivs inom koncernen. Områdena väskor, glasögon och parfym, samt även skor från och med 2010, är utlicensierade till externa aktörer. I januari 2011 startades ett nytt bolag, Björn Borg Sport, för produktion av modeinriktade sport- och funktionskläder tillsammans med den holländska distributören och med Björn Borg som huvudägare.
Grundidén är att specialister ska driva respektive produktområde för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt och utveckling. Varje produktansvarigt bolag oavsett om det är koncernägt eller drivet av en licenstagare, ansvarar inom sitt respektive område för design och utveckling av kollektioner för samtliga marknader och positionerar olika produkter utifrån Björn Borgs riktlinjer. Kollektionerna visas och säljs in till distributörerna för de olika geografiska marknaderna för vidare försäljning till detaljister. Produktbolagen har även en stöttande roll i sin relation till distributörerna och återförsäljarna i nätverket.
Det egna produktbolaget för underkläder omfattar förutom underklädeskollektioner för herr, dam och barn även strumpor, bad kläder och nattkläder. I Björn Borg Sports kollektioner ingår funktionskläder och sportiga modekläder för dam och herr. All design och produktutveckling sker internt i bolagen medan produktionen sker hos externa leverantörer, till större delen i Kina samt i mindre omfattning i Europa. Kraven på kvalitet och leveransförmåga i relation till pris är höga och det sker en kontinuerlig utvärdering av leverantörernas prestationer. I såväl produktion som logistik strävar Björn Borg efter att öka flexibilitet och effektivitet – faktorer som under senare år fått allt större betydelse i takt med ökande krav på snabba varuflöden och anpassning av produktionen till modesvängningar. Bolaget lägger även stor vikt vid att leveran törerna kan garantera att Björn Borgs riktlinjer för arbetsförhållanden och miljö efterlevs. Läs mer om Björn Borgs hållbarhetsarbete, socialt ansvar och miljö på sid 28.
Björn Borg startade i januari 2011 ett nytt dotterbolag för produktion av modeinriktade sport- och funktionskläder tillsammans med den holländska distributören. Klädkollektionerna, både dam och herr, är främst inriktade på funktionsplagg för sport med ett tydligt modeinslag. Produkterna säljs till distributörer på Björn Borgs befintliga marknader, med initialt huvudfokus på de större marknaderna. Björn Borg är majoritetsägare med 51 procent av det nybildade bolaget medan resterande del ägs av den nuvarande holländska distributören samt en mindre del av klädbolagets ledning och styrelse.
Ansvaret för distributionen ut till detaljister ligger i normalfallet på externa distributörer med etablerade distributionsnätverk och erfarenhet från underkläder eller snabbrörliga konsumentvaror. Dessa beviljas licenser för att använda varumärket vid marknadsföring och vidareförsäljning av Björn Borg-produkter på en eller flera geografiska marknader.
Björn Borgs partners i nätverket ska vara etablerade aktörer med erfarenhet från underkläder eller snabbrörliga konsumentvaror snarare än mode samt ha ett upparbetat distributionsnätverk på sin lokala marknad och resurser för långsiktiga investeringar. På nya marknader utvärderas distributörens möjligheter och förmåga till marknadsbearbetning och penetration under en inledande tvåårsperiod av testsamarbete, och en bedömning görs därefter hur marknaden ska ut vecklas vidare.
Björn Borg ansvarar inom koncernen för distributionen av underkläder i Sverige, England och USA med egna säljorganisationer. Inom koncernen hanteras även distribution av skor i Sverige, Finland och Baltikum. Under 2012 lanserar Björn Borg varumärket i Kina och hanterar då distributionen även där. Planen är att starta försäljning i Shanghai under andra halvåret, framför allt genom fristående Björn Borg-butiker och shop-in-shops på större varuhus med försäljning av under kläder, sportkläder, skor och väskor. I planen ingår även etablering av e-handel. Etableringen sker tillsammans med en erfaren lokal partner genom ett nytt bolag med Björn Borg som huvudägare.
Distributörerna säljer och distribuerar produkterna till återförsäljare genom att bygga upp varumärket regionalt via sina säljkårer. De ansvarar för inköp, säljstöd, lagerhållning, regional marknadsföring, medieval och utbildning. Från Björn Borg får distributörerna stöd i form av gemensamma marknadsföringskampanjer, PR-upplägg med mera.
I avtalen förbinder sig distributörerna att nå vissa mål avseende försäljning och investeringar på sina marknader och Björn Borg kan, om de inte följer de ställda kraven, säga upp avtalen. Distributörernas utmaning ligger i att i hård konkurrens etablera och upprätthålla sin position som leverantör till detaljist erna som består av affärskedjor och modevaruhus samt oberoende handlare. Framgångsfaktorer är hög servicegrad gentemot återförsäljaren i form av snabb påfyllning av efter frågade produkter, attraktiva exponerings lösningar och effektiva marknadsföringsinsatser. Förmågan att genom sådana insatser bidra till en hög genomförsäljning hos detaljisten ses som en central framgångsfaktor.
Distributörernas återkoppling av marknads- och säljinformation till Björn Borg och licenstagarna är ett viktigt led för att kontinuerligt kunna utveckla och anpassa kollektioner och marknadsaktiviteter. Fyra gånger per år samlar Björn Borg samtliga distributörer för säljmöten då nya kollektioner och marknadsföringsmaterial visas och strategier, kampanjer och planering diskuteras. Därutöver sker en löpande uppföljning av utvecklingen på respektive marknad. Det täta samarbetet i nätverket är viktigt för en framgångsrik expansion av varumärket.
Björn Borg-produkterna säljs i detaljistledet dels genom varuhus, affärskedjor och fristående fackhandlare, dels genom egna eller franchiseägda Björn Borg-butiker och factory outlets. Med denna kombination av återförsäljare skapas rätt positionering i det övre mellanprissegmentet och samtidigt volym i försäljningen.
Det stora nätverket av externa återförsäljare innebär en betydande exponering mot konsumenterna. Antalet återförsäljare med försäljning från det egna produktområdet underkläder, uppgår sammantaget till cirka 4 100, varav cirka 850 i Sverige, 700 i Holland, 800 i Danmark och 650 i Norge. På de mindre marknaderna finns det cirka 1 000 detaljister som säljer dessa produkter. De licensierade produkterna säljs via totalt cirka 5 000 återförsäljare, varav cirka hälften återfinns i Sverige.
Mode- och sportkedjor samt varuhus, vissa med så kallade shop-in-shops, har fått en successivt ökad betydelse för försäljningen av Björn Borg-produkter, medan de fristående fackhandlarna minskar i antal. Detta innebär en effektivare införsäljningsprocess och leder till en större spridning på butiksytor med generellt stor kundgenomströmning.
Underkläder från Björn Borg syns ofta exponerade centralt på varuhusavdelningar, i affärskedjor och modebutiker. Från välfyllda ställ väcker produkterna kundernas uppmärksamhet med tydliga mönster och starka färger. Förpackningarnas utformning ger snabb igenkänning av varumärket. Björn Borg erbjuder butikerna flexibla exponeringslösningar för små ytor och service med snabb påfyllning av produkter. Det möjliggör hög genomförsäljning för återförsäljaren – ett starkt säljargument för Björn Borgs distributörer.
Björn Borg-butikerna är viktiga för exponering av varumärket, marknadsföring och direktkontakten med konsumenterna. Samtidigt är Björn Borg-butikerna betydelsefulla för försäljningen. Under 2011 introducerades ett nytt "shop and go"-liknande butiksformat på en liten yta i gångstråket i Gallerian i Stockholm. Detta format ses som ett intressant komplement till den traditionella butiksformen, särskilt lämpligt för vissa handelsmiljöer.
Butikerna kan vara helägda av Björn Borg eller drivas av externa distributörer. Inom nätverket finns även fem factory outlets, varav två drivs i Sverige av Björn Borg. Björn Borgs 15 egna butiker är belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Linköping. De 41 franchisebutikerna ligger i Holland, Norge, Finland, Belgien, Tyskland, Chile och Slovenien.
E-handeln som sker via den egna webbplatsen www.bjornborg.com, blir en allt viktigare försäljningskanal för bolaget. På de etablerade marknaderna innebär webbshoppen ännu större tillgänglighet och på de nya marknaderna är det ett viktigt komplement när antalet återförsäljare fortfarande är begränsat.
Under 2010 lanserades en ny global plattform för e-handeln med bland annat en ny logistiklösning samt fler språk såsom spanska, tyska och franska. Under 2011 genomfördes bland annat insatser för att utveckla e-handeln i USA. Arbetet med att vidareutveckla och förbättra webbshoppen fortgår med ambitionen att göra det ännu enklare och attraktivare för kunden att handla. Björn Borg har kunnat notera en stark försäljningsökning i e-handeln under 2011, om än fortfarande från relativt låga nivåer, och ser möjligheter till fortsatt god tillväxt.
| Björn Borg-butiker | Egna | Franchiseägda |
|---|---|---|
| Sverige | 15 | – |
| Holland | – | 27 |
| Norge | – | 2 |
| Finland | – | 1 |
| Belgien | – | 7 |
| Tyskland | – | 2 |
| Chile | – | 1 |
| Slovenien | _ | 1 |
| Totalt | 15 | 41 |
Underkläder är Björn Borgs största produktområde och omfattar herr-, dam- och barnunderkläder i olika kategorier och segment samt nattkläder, strumpor och badkläder. Sortimentet består av produkter av hög trend- och modegrad med varumärkets karakteristiska mönster och färger samt ett bassortiment med mer klassiska modeller.
Herrkollektionerna stod under året för cirka 75 procent av underklädesförsäljningen medan dam utgjorde 25 procent. Barnsortimentet stod för cirka 8 procent efter sitt andra år på marknaden.
Återförsäljare av Björn Borgs underkläder är fristående handlare, mode- och sportkedjor, varuhus, Björn Borg-butiker samt e-handel. Produktbolaget för underkläder ägs och drivs inom Björn Borgkoncernen.
Varumärkesförsäljningen inom underkläder minskade under 2011 med 6 procent till 1 149 MSEK. Bland de större marknaderna visade Belgien en god tillväxt under året, Sverige var ungefär oförändrad, medan Norge, Danmark och Holland uppvisade en nedgång i försäljningen jämfört med föregående år. Holland uppvisade dock en återhämtning under det andra halvåret. Bland de mindre marknaderna hade bland annat Finland, Tyskland och Österrike en stark försäljningsutveckling under året.
Björn Borgs sportklädesverksamhet startade 2011 under varumärket Björn Borg Sport genom ett separat bolag med Björn Borg och den holländska distributören som ägare. Klädkollektionerna, både dam och herr, är främst inriktade på funktionsplagg för sport med ett tydligt modeinslag och färgstark design inom fem områden – bas, work-out, tennis, löpning och sporty lifestyle. Återförsäljare är sportfackhandeln, sportkedjor, varuhus och Björn Borg-butiker. De första kollektionerna nådde butikerna i januari 2012, initialt på Björn Borgs sex största marknader samt i Tyskland. Varumärkesförsäljningen uppgick under det första verksamhetsåret till 73 MSEK och utgjorde fyra procent av den totala varumärkesförsäljningen.
Inom produktområdet skor erbjuds ett sortiment av såväl modeprodukter och tidlösa klassiker som fritidsskor för herr och dam. Återförsäljare är fristående skohandlare, sko- och sportkedjor, varuhus och Björn Borg-butiker. Björn Borg har under de senaste åren utvidgat skoverksamheten internationellt på flera av bolagets marknader. Under 2010 licensierades skoverksamheten ut till ett internationellt skoföretag för att skapa ökade förutsättningar för fortsatt expansion och tillväxt. Under våren 2011 nådde den första licensierade kollektionen butikerna på ett tiotal marknader i Europa, varav Sverige och Holland är de största.
Produktområdet väskors sortiment ligger inom mode-/ trend-segmentet och omfattar väskor, såsom hand väskor, sportväskor och resväskor, samt plånböcker, handskar och bälten. Återförsäljare är såväl väskfackhandeln som sportbutiker, affärskedjor, varuhus, shop-in-shops och Björn Borg-butiker. Försäljning av väskor sker på Björn Borgs etablerade marknader i Europa.
Björn Borgs glasögonbågar tillhör trendsegmentet på marknaden och säljs till fackhandeln genom licenstagarens distributionsorganisation. Ett sortiment av solglasögon säljs även genom andra kategorier av återförsäljare, såsom modebutiker, varuhus och Björn Borg-butiker.
Inom produktområdet parfym erbjuds ett sorti ment av doft- och hudvårdsprodukter för både herr och dam i två serier; Advantage för både dam och herr samt Björn Borg Off Court – en serie med doft och hudvård för män. Försäljningen sker bland annat genom större affärskedjor inom kosmetik, såsom Kicks, och varuhus, såsom Åhléns och NK, men även genom fristående handlare och Björn Borg-butiker.
Den sammantagna varumärkesförsäljningen av licensierade produkter upp gick under 2011 till 532 MSEK, en ökning med 5 procent jämfört med 2010.
Produktområdet skor uppvisade en stark tillväxt under året, en ökning med 58 procent till 280 MSEK, och utgjorde därmed 17 pro cent av varumärkesförsäljningen. Övriga licensierade produkter – väskor, glasögon och parfym – visade under året sammantaget en minskad försäljning med 10 procent till 179 MSEK. Dessa stod tillsammans för 11 procent av varumärkesförsäljningen.
Björn Borg fi nns för närvarande representerat med produktområdet underkläder på ett tjugotal marknader, varav Holland, Sverige, Norge, Danmark och Belgien är de största, i nämnd ordning. Bland de mindre marknaderna återfi nns Finland samt ett antal marknader där varumärket har introducerats under de senaste sex åren: Chile, England, Estland, Frankrike, Italien, Kanada, Kina, Lettland, Litauen, Portugal, Schweiz, Spanien, Tyskland, USA och Österrike.
Varumärket Björn Borg registrerades i Sverige 1989 och etablerades under den första halvan av 1990-talet på den svenska modemarknaden. Den första Björn Borg-butiken öppnades i Stockholm 1994. Idag står Sverige för 29 pro cent av den totala varumärkesförsäljningen. Björn Borg-produkter säljs via cirka 850 detaljister runt om i landet samt i 13 Björn Borg-butiker och två factory outlet-butiker. Björn Borg har idag en bred distribution på den svenska marknaden och varumärket finns representerat med samtliga produktgrupper. Ytterligare breddning i detaljistledet sker selektivt, men nya produktkategorier, såsom underkläder för barn, öppnar för fler återförsäljare. Varumärkesförsäljningen uppvisade en marginell minskning under 2011 jämfört med föregående år.
Holland var under 2011 den största marknaden för varumärket Björn Borg med 31 procent av den totala varumärkesförsäljningen. Verksamheten i landet startade 1993 och varumärket etablerade snabbt en position på den holländska marknaden med växande volymer och bred närvaro. Björn Borg-produkter säljs genom cirka 700 detaljister och de befintliga 27 Björn Borg-butikerna togs under året över av den holländska distributören från den tidigare franchise tagaren. På den holländska marknaden finns Björn Borg-produkter till försäljning inom samtliga produktområden. Varumärkesförsäljningen i Holland påverkades av den svaga detaljhandelsmarknaden och minskade sammantaget under året.
Björn Borg lanserades i Danmark 1992 och står idag för 10 procent av den totala varumärkesförsäljningen. På den danska marknaden säljs Björn Borg-produkter enbart via detaljister, cirka 800, då det idag inte finns några Björn Borg-butiker i landet. I Danmark finns varumärket representerat med produkter inom samtliga produktområden. Under 2011 uppvisade varumärkesförsäljningen i Danmark en nedgång jämfört med 2010.
På den norska marknaden lanserades varumärket i början av 1990-talet. Norge står idag för 11 procent av den totala varumärkesförsäljningen. Produkterna säljs via cirka 650 detaljister runt om i landet samt i två Björn Borg-butiker i Oslo. Alla produktgrupper finns representerade i Norge. Varumärkesförsäljningen på den norska marknaden uppvisade en nedgång jämfört med föregående år.
Björn Borg lanserades i Belgien under andra halvan av 1990-talet. Under senare år har tillväxttakten ökat och Belgien är idag Björn Borgs femte största marknad med 6 procent av den totala varumärkesförsäljningen. Underkläder dominerar på den belgiska marknaden men samtliga produktområden finns till försäljning. Björn Borg-produkter säljs via 250 återförsäljare samt sju Björn Borg-butiker. Varumärkesförsäljningen på den belgiska marknaden uppvisade en mycket god tillväxt jämfört med föregående år.
Björn Borgs mindre marknader stod under 2011 sammantaget för 13 procent av den totala varumärkesförsäljningen, jämfört med 9 procent 2010. De första två åren av distributörssamarbete avseende en ny marknad ses som en testperiod då marknadsförutsättningar och distributörens möjligheter till marknadsbearbetning och -penetration utvärderas och en bedömning görs hur marknaden ska utvecklas vidare.
I Finland etablerades varumärket under andra halvan av 1990- talet. Underkläder är det dominerande produktområdet men även skor och sportkläder finns till försäljning. Produkterna sälja via återför säljare samt i en Björn Borg-butik i Helsingfors. Koncernen ansvarar för distributionen av skor på den finska marknaden. Varumärkesförsäljningen i Finland visade en god tillväxt under året.
Björn Borg etablerades i England 2006, genom lansering på modevaruhuset Selfridges i London. Distributionen har därefter breddats med flera välkända återförsäljare, däribland varuhusen Harvey Nichols och Harrods, vilket är viktigt för den fortsatta internationella expansionen. På den engelska marknaden säljs för närvarande enbart underkläder. Sedan hösten 2010 drivs verksamheten i England genom ett eget bolag inom Björn Borg-koncernen med en egen säljorganisation och ett showroom i London. Björn Borg övertog verksamheten i England fullt ut under andra kvartalet 2011. Varumärkesförsäljningen i England minskade under 2011, dock är siffrorna mellan åren inte helt jämförbara på grund av övergång från distributionsupplägg till att driva verksamheten i egen regi.
Björn Borg lanserades i Tyskland 2006 och nuvarande distributör driver verksamheten sedan 2009. Den omstartade verksamheten påbörjades under hösten 2009 och det har sedan dess skett en större ökning av antalet återförsäljare, bland annat inom sporthandeln. Under året öppnades den första Björn Borg-butiken i Tyskland, där det sedan tidigare finns en outletbutik. Varumärkesförsäljningen uppvisade under 2011 en fortsatt stark tillväxt.
Verksamhet drivs i Österrike sedan 2007. Under 2011 uppvisades en stark tillväxt och möjligheterna för fortsatt tillväxt bedöms som goda.
Björn Borg sade upp avtalet med distributören i Spanien i slutet av 2010 och har i början av 2012 startat om med en ny distributör för den spanska marknaden. Ambitionen är att utveckla verksamheten i landet där varumärket efter några år på marknaden har börjat vinna viss terräng. Varumärkesförsäljningen i landet var under året marginell.
Björn Borg har sedan början av 2011 egen personal i USA med fokus på fortsatt etablering i landet genom satsningar på e-handel men även för att bygga kännedom om varumärket. Under året har Björn Borg vuxit med ett antal återförsäljare i USA.
I Kanada startade Björn Borg under slutet av 2008 försäljning i liten skala via en extern distributör. Varumärkesförsäljningen på den kanadensiska marknaden utvecklades mycket positivt under året, dock från små volymer.
Björn Borg lanserades i Frankrike 2008 och har sedan början av 2011 en ny distributör för den franska marknaden, där antalet återförsäljare och varumärkesförsäljningen ökar, om än i liten skala.
Under slutet av 2010 sade Björn Borg upp avtalet med den tidigare distributören i Italien eftersom verksamheten inte utvecklats enligt plan och distributören inte bedömdes ha möjlighet att göra de satsningar som behövs för att etablera varumärket i landet. Sedan början av 2011 har Björn Borg en ny distributör för den italienska marknaden.
Avtal om lansering i Portugal och Chile tecknades med externa distributörer under hösten 2009 med lansering under våren 2010. Försäljningen och breddning av återförsäljarnätet ökar successivt.
Sedan 2010 har Björn Borg ett avtal med en distributör i Estland, Lettland och Litauen för en testfas. Försäljningen gentemot återförsäljare på dessa marknader har ökat successivt under året. Koncernen ansvarar för distribution av skor i de baltiska länderna.
Björn Borg tecknade avtal med en ny distributör för den schweiziska marknaden under 2011. Införsäljningen kom igång i liten skala under året.
Under det andra kvartalet 2011 öppnades en Björn Borg-butik i Ljubljana i Slovenien av distributören i Österrike.
Björn Borg beslutade i slutet av 2011 att lansera varumärket i Kina. Etableringen sker tillsammans med en erfaren lokal partner genom ett nytt bolag med Björn Borg som huvudägare. Planen är att inleda försäljning i Shanghai under andra halvåret 2012, framför allt genom fristående Björn Borg-butiker och shop-in-shops på större varuhus med försäljning av underkläder, sportkläder, skor och väskor. I planen ingår även etablering av e-handel.
En av Björn Borgs grundläggande företagsvärderingar är ansvarstagande och företaget strävar efter att vara en god samhällsmedborgare. Detta ska genomsyra affärsbeslut och det sätt på vilket verksamheten bedrivs – ytterst handlar det om att varje person som arbetar för Björn Borg ska ta ansvar för den påverkan inom hållbarhetsområdet som dennes beslut får. Att successivt förstärka det långsiktiga arbetet med hållbarhetsfrågor är viktigt för Björn Borg – det handlar om att produkterna ska vara säkra, hålla hög kvalitet och tillverkas på ett hållbart sätt, att de individer som direkt eller indirekt arbetar för Björn Borg ska behandlas med respekt och ha rimliga villkor samt att arbeta för att minimera verksamhetens belastning på miljön. Hållbarhetsarbete handlar även om att påverka samarbetspartner, framför allt tillverkare, och att utveckla sin verksamhet i riktning mot ökad hållbarhet.
Björn Borg har identifierat följande intressenter för sitt hållbarhetsarbete:
| Intressent(er) | Kommentar |
|---|---|
| Kunder och anställda |
Björn Borgs kunder och anställda litar på att produkterna är säkra och att företaget tar ansvar för verksamhetens påverkan på människor och miljö. Företaget vill göra sig förtjänt av detta förtroende. |
| Aktieägare | Hållbarhetsarbetet har en värdeskapande och riskminime- rande funktion. Aktieägarna månar om företagets och varumärkets värde och förväntar sig löpande att företaget är transparent avseende sitt hållbarhetsarbete. |
| Myndigheter och intresse- organisationer |
Myndigheters och intresseorganisationers uppgift är att verka för och kontrollera att Björn Borg följer gällande lagar, krav och förväntningar. Företaget strävar efter en öppen dialog med dessa aktörer för att öka den egna förståelsen för kravbilden och för att redovisa den information som efterfrågas. |
| Media | Medias uppgift är att på olika sätt bevaka företags agerande. Björn Borg strävar efter att på ett öppet och transparent sätt besvara frågor från media rörande hållbarhetsområdet. |
Genom att öppet redovisa sitt hållbarhetsarbete, i årsredovisningen, på hemsidan, vid direkta förfrågningar och på andra sätt, tillgodoser Björn Borg löpande dessa intressenters informationsbehov.
En ledstjärna för Björn Borgs hållbarhetsarbete är att arbetet ska bedrivas på ett medvetet och strukturerat sätt och med god transparens och öppenhet. Före taget försöker löpande ta intryck av goda exempel på åtgärder och arbetssätt inom hållbarhetsområdet.
VD har det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågorna. Inom koncernen finns också en person, med förankring i ledningsgruppen, som är övergripande ansvarig för hållbarhetsfrågor och ytterligare en person som har ansvar för att operativt hantera hållbarhetsfrågor. Detta arbete rymmer bland annat kontroll och uppföljning av att tillverkare, licenstagare och andra parter följer uppställda krav samt informations- och utbildningsinsatser internt och externt.
Björn Borg strävar efter att arbeta så nära företagets licenstagare som möjligt, vilka själva designar och lägger ut produktionen av Björn Borg-produkter inom andra områden än underkläder, till exempel skor, väskor och sportkläder. Företaget arbetar också löpande med att ytterligare höja förståelsen för och kunskapen om hållbarhetsfrågor i nätverket av distributörer och andra samarbetspartner samt hos anställda, bland annat genom olika typer av utbildningsinsatser.
Björn Borg samarbetar med ett flertal olika partners inom hållbarhetsområdet, bland annat:
Björn Borg har formulerat följande övergripande målsättningar för sitt hållbarhetsarbete:
| Målsättningar | Aktiviteter | Status |
|---|---|---|
| 2/3 av inköpt volym för egen produktion ska komma från produktionsenheter som reviderats inom ramen för BSCI-systemet. |
•Alla tillverkare av egen produktion ska göra självutvärdering och skriva under och följa företagets uppförandekod • Audits (återkommande) ska genomföras av alla tillverkare som introducerats inom BSCI-systemet i syfte att kontrollera att uppförandekoden efterlevs |
Uppfyllt. Företaget tar löpande ställning till om nya/ ytterligare tillverkare ska introduceras inom BSCI-systemet. |
| Björn Borg ska ha god kontroll över kemikalieanvändningen i egen produktion, utifrån REACH och företagets egna krav. |
• Alla tillverkare av egen produktion ska åta • Tester avseende kemikalier i egen produktion ska genomföras kontinuerligt och på samtliga tillverkare varje säsong |
Pågående. Översyn av kemikaliekrav och sig att följa REACHsamt Björn Borgs egna krav rutiner för kontroll och uppföljning har skett under 2011. Detta arbete kommer att fortsätta under 2012. |
| Koldioxidutsläpp ska tas i beaktande vid val av transportsätt och det minst miljö- belastande alternativet ska väljas om inte starka skäl motiverar annat. |
• Årlig uppföljning av fördelning mellan olika transportsätt • Licenstagare och distributörer ska uppmuntras att arbeta mot detta mål |
Löpande. Endast en mindre del av slut produktionen transporteras med flyg idag. |
| Miljöaspekten ska vara en konkret beslutsfaktor vid val av material till egen produktion. |
• Löpande omvärldsbevakning avseende hållbara material • Säkerställa hög kunskapsnivå om olika material hos egen personal • Konkret undersöka och överväga alter- nativ, till exempel Better Cotton Initiative |
Pågående. Fortsatta utvärderingar av alter nativa material kommer att ske under 2012. |
Björn Borg har identifierat följande särskilda utmaningar inom hållbarhetsområdet:
| Utmaning | Kommentar |
|---|---|
| Produktionen innebär långa kedjor med flera olika aktörer i olika led, vilket försvårar transparens, kontroll och uppföljning – till exempel avseende produktkvalitet allmänt och kemikalieinnehåll i synnerhet. |
Björn Borg samarbetar med ett fåtal tillverkare och strävar efter att arbeta så nära dessa som möjligt för att implementera och följa upp kraven inom hållbarhetsområdet genom hela leverantörskedjan. |
| Kommersiella intressen, till exempel krav på korta ledtider och marginalkrav, krockar ibland med sociala och miljömässiga intressen. |
Företaget försöker löpande hantera konflikter mellan dessa olika intressen, bland annat i fråga om val av material (hållbara material kan vara dyrare), arbetssituationen på produktionsenheterna (vissa leveranskrav kan öka mängden övertid) och val av transportsätt (flyg går fortare). |
| Det är komplext för både tillverkare och egen personal att fullt ut överblicka och förstå gällande lagar och krav, till exempel inom kemikalieområdet. |
Björn Borg arbetar kontinuerligt med omvärldsbevakning och vidtar olika typer av utbildningsåtgärder för att höja kunskapsnivån. |
| Design och produktion av skor, väskor, parfymer och glasögon sker av tredjepartslicenstagare, utanför Björn Borgs egna koncernorganisation. |
Björn Borg strävar efter att arbeta nära licenstagarna, för att samordna policies och synsätt inom hållbarhetsområdet, och följer upp licenstagarnas hållbarhetsarbete. |
| Beslut om val av transportsätt fattas inte alltid av | Björn Borg verkar för att utforma inköpsprocessen på ett sätt som tar höjd Björn Borg utan ofta av företagets kunder/återförsäljare. för att kunder/återförsäljare ska kunna välja mer miljövänliga transport- alternativ än flyg. |
Björn Borg vill ta ansvar för att de människor som arbetar med att producera Björn Borg-produkter gör det i en säker arbetsmiljö och till rimliga villkor. De krav som Björn Borg ställer på sina tillverkare i dessa avseenden framgår av skriftliga riktlinjer, inklusive företagets uppförandekod, och avtal. Företaget arbetar medvetet med ett begränsat antal huvudleverantörer i syfte att underlätta en löpande dialog och kontroll/uppföljning. Björn Borg har nära, och i flera fall mångåriga, relationer med sina större tillverkare, vilket möjliggör god inblick i produktionsförhållandena och skapar förutsättningar för en konstruktiv, löpande dialog gällande hållbarhetsfrågor. Sådant samarbete, och de möjligheter till stöd i tillverkarnas egna håll barhetsarbete det skapar, är en viktig framgångsfaktor för att uppnå långsiktiga reella förbättringar av arbetsmiljö och villkor.
*avser produkter som sålts under 2011
Följande process tillämpas i samband med kontraktering av nya tillverkare och produktinköp:
| Aktivitet | Process |
|---|---|
| Utvärdering av potentiella tillverkare |
Innan Björn Borg fattar beslut om att kontraktera en ny tillverkare måste denne genomföra en själv- utvärdering. |
| Kontraktering av tillverkare |
I samband med kontraktering av nya tillverkare kräver Björn Borg att tillverkaren undertecknar BSCIs uppförandekod. |
| Uppföljning av tillverkare |
Björn Borgs större/viktigare tillverkare introduceras formellt inom BSCI-systemet och följs upp löpande. Dessutom sker en kontinuerlig dialog om arbetsför hållanden med tillverkarna, bland annat genom produkt- cheferna, inom ramen för det löpande samarbetet. |
| Utbildningsinsatser | Björn Borg uppmuntrar sina tillverkare att delta i olika former av utbildningsprogram, till exempel uppmanas de tillverkare som ännu inte uppnått högsta nivån (nivå 2) att genomgå särskilda Workshops i BSCIs regi. Företaget genomför också egna informations- och utbildningsinsatser gentemot tillverkarna. |
Björn Borg är anslutet till branschsammanslutningen Business Social Compliance Initiative, BSCI, som består av ett stort antal företag inom detaljhandel, handel och import, som verkar för att förbättra arbetsförhållandena i tillverkningsledet – genom att ställa gemensamma, standardiserade krav på produktionsförhållandena. Björn Borg tillämpar därför numera BSCIs uppförandekod, som baserar sig på bland annat ILOs kärnkonventioner, FNs deklaration om mänskliga rättigheter och FNs barnkonvention.
Uppförandekoden innefattar krav inom bland annat följande områden:
BSCIs krav är att produktionsenheter som sammanlagt levererar 2/3 eller mer av den totala produktionsvolymen ska ha introducerats inom BSCI-systemet, innefattande bland annat återkommande revisioner. Björn Borg uppfyller detta krav – för närvarande har tillverkare motsvarande närmare 90 procent av den totala produktionsvolymen inkluderats och reviderats. Björn Borgs licenstagare inom produktkategorierna skor respektive väskor är också anslutna till BSCI och har bedrivit ett aktivt arbete med revisioner och andra uppföljningar under året. Även de uppfyller BSCIs krav.
I allt väsentligt har de BSCI-revisioner som utförts hos företagets tillverkare gett relativt tillfredsställande resultat. Bolagets största tillverkare fick under 2010 anmärkningar på bland annat mängden övertid, men den uppföljande revision som gjorts under 2011 visade på förbättringar inom detta område – även om mängden övertid fort farande, med västerländska mått, framstår som hög och bör kunna reduceras ytterligare. Några övriga förbättringsområden finns också kvar. Ett fokusområde för 2012 är att arbeta nära de tillverkare där förbättringsområden kvarstår, för att säkerställa att kvar stående brister åtgärdas snarast möjligt. Exempel på ett sådant förbättringsområde är säkerställandet av helt komplett dokumentation för att möjliggöra kontroll och uppföljning. Björn Borgs tillverkare har under året deltagit i BSCIs så kallade Capacity Building Workshops.
Den egna produktionens fördelning geografiskt:*
| Produktionsland | Andel av totala volymen, % |
|---|---|
| Kina | 94,5 |
| Turkiet | 4,2 |
| Bangladesh | 0,8 |
| Mauritius | 0,3 |
| Indonesien | 0,2 |
*avser produkter som sålts under 2011
Att säkerställa kvaliteten i produkterna och i produktionsprocessen är en central del av Björn Borgs hållbarhetsarbete. När konsumenten köper en produkt av bra kvalitet kan den användas längre. Är varan något som köparen dessutom värdesätter och tycker om, leder det ofta till att den används mer och längre. En produkt med längre livscykel bidrar till en mindre miljöbelastning. Björn Borg strävar efter att hålla en hög och jämn kvalitet i sina produkter. Specialister inom varje produktområde arbetar kontinuerligt med att utveckla varje led av tillverkningsprocessen, från design och materialval till produktion i syfte att nå en hög kvalitetsnivå. Ambitionen är att kunden både ska kunna och vilja använda Björn Borgs produkter länge. Den återkoppling företaget löpande får från kunder bekräftar att så är fallet.
Björn Borg strävar efter att minimera den negativa miljöpåverkan från verksamheten. Björn Borg tillämpar ett livscykelperspektiv som syftar till att ta hänsyn till såväl miljöpåverkan i produktionsledet och under transport som i själva användarledet. De produkter Björn Borg säljer ska minst upp fylla de krav som följer av gällande lagstiftning och andra tvingande krav. Människor som kommer i kontakt med företagets produkter, framför allt kunder och personal i leverantörskedjan (till exempel fabrikspersonal), ska inte exponeras för kemikalier på ett sätt som är skadligt.
Frågan om kemikalieanvändning och kemikalieinnehåll utgör en central del av Björn Borgs hållbarhetsarbete. Produktion av kläder innebär användning av kemikalier, både till exempel vid omvandling av bomull till garn och vid infärgning av tyger. Eftersom all tillverkning sker genom externa parter krävs en kontinuerlig dialog med dessa kring produktionsmetoder och kemikalier i syfte att åstadkomma dels en säker arbetsmiljö, dels en säker slutprodukt. Regelbundna besök på produktionsanläggningarna möjliggör vissa egna konkreta kontrollåtgärder. Dessutom åläggs tillverkarna att följa EUs kemikalielagstiftning, den så kallade REACH-förordningen, samt Björn Borgs egna riktlinjer avseende kemikalieanvändning i produktion, som tagits fram bland annat utifrån den svenska organisationen Textilimportörernas kemikalieguide. På så vis åtar sig företagets tillverkare att begränsa sig till vissa definierade maxnivåer för olika kemikalier. Kemikalietester (stickprover) genomförs kontinuerligt på företagets egen produktion i syfte att kontrollera att kemikalieinnehållet möter uppställda krav. Björn Borg kräver även att tillverkarna tillämpar erforderliga säkerhetsrutiner i fråga om till exempel skyddskläder och förvaring samt användning av kemikalier. Björn Borg har under 2011 påbörjat ett arbete med att se över sina riktlinjer och rutiner för löpande uppföljning och detta arbete kommer att fortsätta under 2012. Björn Borg planerar också att under året vidta åtgärder för att generellt höja kunskapsnivån om kemikalier internt. Företagets licenstagare inom skor och väskor arbetar också aktivt med kemikaliekontroll.
Björn Borg samarbetar med forskningsorganisationen Swerea, avseende bland annat kemikalier och testning av produkter, och deltar i Swereas kemikaliegrupp för textilföretag, i vilken ett flertal svenska klädföretag deltar. Genom detta samarbete får Björn Borg värdefullt stöd i arbetet med kemikaliefrågor och löpande information om till exempel nya eller ändrade regler och alternativa, mindre miljöbelastande kemikalier och metoder.
Under 2010 genomförde Björn Borg en livscykelanalys avseende underkläder. Den utvisade att det är kundens egen tvättning som står för den allra största miljöpåverkan. Företaget har nu därför implementerat en text på underklädesförpackningarna och tvättetiketten som syftar till att uppmärksamma slutanvändaren på att denne kan göra en hel del för att begränsa miljöpåverkan – till exempel genom att fylla tvättmaskinen, tvätta i lägre temperaturer, använda mindre tvättmedel och lufttorka tvätten.
En annan miljöpåverkande del av produktlivscykeln är transporten – bland annat i form av koldioxidutsläpp. Björn Borgs produkter fraktas endast i begränsad omfattning med flyg. Flygtransporter står idag för endast en mindre del av den totala transportvolymen, och den absoluta merparten av transporterna går med båt. Produktleveranser inom Europa sker med lastbil. Företaget har som övergripande policy att koldioxidutsläpp ska tas i beaktande vid val av transportsätt, innebärande att det minst miljöbelastande transportsättet ska väljas om inte starka skäl motiverar annat. Produktleveranserna går normalt direkt från produktionslandet till distributörerna på respektive marknad, vilket genererar mindre utsläpp och lägre kostnader än om de hade gått via ett centrallager. Det innebär dock samtidigt att val av transportsätt inte alltid ligger inom företagets egen kontroll. Under 2012 påbörjar Björn Borg en konkret mätning av fördelningen mellan olika transportsätt, vilket framöver kommer att underlätta uppföljning och skapa underlag för olika typer av åtgärder.
I samband med att huvudkontoret flyttade till nya lokaler under 2011 ingicks ett så kallat grönt avtal med hyresvärden. Avtalet innebär bland annat att parterna systematiskt och medvetet ska verka för att minska energianvändningen och utsläppen av koldioxid. Detta ligger i linje med företagets övergripande policy om att koldioxidutsläppen inom ramen för verksamheten ska minska. All el som upphandlas för fastigheten är också förnybar enligt Naturskyddsföreningens kriterier.
Björn Borgs egen produktion levereras i förpackningar av plast och papper som är försedda med etiketter. Sedan ett antal år tillbaka har Björn Borg infört plast förpackningar producerade av PVC-fria plastmaterial i form av EVA-plast respektive polypropenplast, som båda är återvinningsbara material. Björn Borg bevakar också kontinuerligt utvecklingen vad gäller nya, miljö vänliga, förpackningsalternativ.
Under våren 2012 lanserar Björn Borg en kampanj som uppmanar konsumenter att släcka ljuset. Uppmaningen görs på typiskt Björn Borg-manér där bolaget med glimten i ögat påtalar att det finns en mängd roliga saker man kan göra i mörker, samtidigt som man sparar el och därmed i förlängningen sparar naturresurser. Kampanjen sammanfaller med Earth Hour den 31 mars 2012, då Världsnaturfonden uppmanar alla att släcka ljuset under en timme för att manifestera vikten av att ta klimatfrågan på allvar.
Bomull är ett mycket populärt material, särskilt för underkläder, men medför en miljöutmaning såtillvida att det går åt mycket vatten och kemikalier för att producera textil av bomull. Björn Borg bevakar löpande utvecklingen vad gäller alternativa, mindre miljöbelastande material, till exempel ekologisk bomull. Företaget har som policy att miljöaspekten ska vara en konkret beslutsfaktor vid materialval i design- och inköpsprocessen.
För närvarande har Björn Borg följande fördelning avseende material i egen produktion*:
| Material | % |
|---|---|
| 95% Bomull, 5% Elastane | 79 |
| 100% Bomull | 3 |
| Polyamidblandningar | 18 |
*avser produkter som sålts under 2011
Björn Borg kommer under 2012 att lansera en kollektion som går under namnet "Cut the crap". Kollektionen är resultatet av ett projekt som syftar till att återanvända spillmaterial från produktionen. Två olika material med tryck från sådant spillmaterial sätts samman till ett nytt underklädesplagg – vilket också medför att varje plagg får en unik, egen design. Genom denna typ av återvinning bidrar Björn Borg till att minska belastningen på miljön.
Björn Borg vill bidra till en positiv samhällsutveckling och har sedan 2010 gett ekonomiskt stöd till organisationen MYSA (Mathare Youth Sports Association), som sedan cirka 25 år tillbaka arbetar i slumkvarteren i Nairobi, Kenya, för att engagera och utveckla barn genom lagsport och samhällsaktiviteter. MYSA kombinerar sportaktiviteter och skol- och utbildningssatsningar med olika former av åtgärder för att förbättra närmiljön, till exempel genom uppstädning. Idag omfattar verksamheten cirka 27 000 barn och ungdomar. Under 2011 allokerades ytterligare 2,3 MSEK av de medel som fonderats genom försäljning av Björn Borg-produkter (Kids) ut till MYSA för specifika projekt, bland annat till finansiering av stipendier som möjliggör skolgång för barn och unga och ytterligare ett lokalkontor för verksamheten. En satsning på att öka andelen aktiva flickor har också med framgång genomförts. Sedan tidigare har Björn Borg på detta sätt bidragit med till exempel ett bibliotek och ett AIDS-informationscenter. Utskiftningen av fonderade medel kommer att fortsätta under 2012. Björn Borgs partner Social Initiative gör en årlig uppföljning för att kontrollera att fastställda planer och budgetar följs, att stödet når fram och har effekt och att organisationen fungerar väl. Uppföljningarna som gjorts hittills (senast hösten 2011) bekräftar att denna satsning är meningsfull och att Björn Borg ger ett reellt bidrag till den lokala samhällsutvecklingen i området.
Under sommaren 2011 lanserades en kollektion med fyra kalsongmodeller designade av Björn Borg och John McEnroe inom ramen för kampanjen Björn Loves John. Av försäljningsintäkterna donerades fyra procent till välgörande ändamål genom John & Patty McEnroe Foundation, som stödjer välgörenhetsorganisationer såsom Laureus USA (som arbetar med sport som ett verktyg för social förändring, inte helt olikt MYSA), J/P Haitian Relief Organization (som stödjer jordbävningsdrabbade Haiti) och Riverkeeper (som arbetar med vattenskydd och att säkra dricksvatten).
Björn Borg har också under hösten 2011, tillsammans med flera andra varumärken, deltagit i en utförsäljning som stött Radiohjälpens insamling Världens Barn. Insamlingen syftar till att främja barns möjligheter till hälsa, utbildning och en värdig framtid och den aktuella utförsäljningen inbringade SEK 112 880 vilket till exempel motsvarar att 376 barn kan få gå i skola ett helt år.
Medarbetarnas kompetens, kreativitet och drivkraft är viktiga faktorer bakom den positiva utvecklingen för varumärket och koncernen, och ses som avgörande för fortsatt framgång. Det är därmed en prioriterad uppgift för ledningen att behålla och utveckla befi ntlig personal och attrahera nya professionella medarbetare till organisationen. Det sker bland annat genom att fortsätta bygga en öppen och stimulerande företagskultur där de anställda kan växa i sina uppgifter och utvecklas vidare i organisationen. I en expanderande koncern med allt fl er marknader ställs ökade krav på struktur och rationella arbetssätt – med kreativiteten i behåll.
Bland Björn Borgs medarbetare finns generellt en stor branscherfarenhet, bland annat från större internationella mode- och detaljhandelsföretag, och en unik kompetens inom huvudområdet underkläder. För att upprätthålla en hög nivå av innovation och kreativitet i produktutvecklingen hämtas inspiration från mässor och internationella modesammanhang och stor vikt läggs vid att skapa ett inspirerande klimat internt med ett tätt samarbete mellan avdelningarna.
Gemensamma värderingar har en viktig samlande funktion för Björn Borg med en växande internationell verksamhet och ett stort nätverk av samarbetspartner, men även för utvecklingen av varumärket. De värderingar som ska genomsyra förhållningssättet inom Björn Borg sammanfattas i fem begrepp – Öppen, Innovativ, Passionerad, Business smart och Ansvarstagande. Detta gäller såväl i sättet att arbeta som i all kommunikation både internt och externt.
I ett växande företag ökar kraven på en välstrukturerad organisation och tydlig arbetsfördelning. Inom Björn Borg ska det för varje anställd och arbetsgrupp finnas klara mål för att skapa tydlighet för alla medarbetare hur de bidrar till koncernens mål och för att ge ökade möjligheter för uppföljning och utveckling. Under 2011 har en mer strukturerad målstyrning införts i organisationen.
De kompensationssystem som bolaget tillämpar är baserade på ordinarie lön och en rörlig ersättning för vissa nyckelmedarbetare där rörlig ersättning utgår efter prestation mot individuella mål.
Björn Borg fortsatte under året att förstärka organisationen för att möta de krav som ställs på en växande internationell koncern, men även för att anpassa verksamheten till ett större fokus på underkläder. Bland annat anställdes en exportchef för att bättre stödja det växande antalet marknader, samt till ledande roller inom produktutveckling och e-handel. Även inom marknadsoch HR-funktionerna skedde under året förstärkningar för att kunna möta de höjda ambitionerna och den fortsatta internationella expansionen.
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under 2011 till 131 personer. Medelåldern bland de anställda var 35 år och av de anställda var 40 procent män. Av koncernens anställda har 64 procent eftergymnasial utbildning. Den genomsnittliga branscherfarenheten bland de anställda var drygt tio år. Personalomsättningen under 2011 uppgick till 38 procent.
I slutet av 2011 flyttade Björn Borg sitt huvudkontor till nya, funktionella ytor i en ombyggd fabrikslokal i centrala Stockholm. Med utrymmen för visningar och exponering av kollektioner, varumärket och marknadskommunikation kan Björn Borg här på ett bättre sätt spegla varumärket, något som bedöms värdefullt både internt och i relationen med partner och andra externa kontakter.
34 BJÖRN BORG ÅRSREDOVISNING 2011
| TSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Omsättning | 536 509 | 536 040 | 519 915 | 526 556 | 494 886 |
| Rörelseresultat | 83 706 | 126 005 | 112 594 | 128 751 | 142 075 |
| Resultat efter finansiella poster | 84 626 | 123 995 | 111 658 | 134 822 | 142 227 |
| Årets resultat | 100 150 | 90 763 | 80 902 | 99 202 | 102 091 |
| Balansräkning | |||||
| Immateriella tillgångar | 207 786 | 208 334 | 204 913 | 203 172 | 202 417 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 741 | 7 808 | 11 150 | 15 366 | 17 817 |
| Uppskjuten skattefordran | 43 194 | 6 438 | – | – | – |
| Varulager, m m | 34 559 | 26 239 | 26 455 | 33 752 | 24 640 |
| Kortfristiga fordringar | 91 978 | 85 344 | 65 719 | 106 197 | 77 093 |
| Kortfristiga placeringar | – | 35 567 | – | – | – |
| Likvida medel | 158 042 | 194 275 | 296 484 | 241 498 | 187 423 |
| Summa tillgångar | 550 300 | 564 005 | 604 720 | 599 985 | 509 390 |
| Eget kapital | 396 962 | 427 276 | 460 956 | 413 803 | 342 943 |
| Långfristiga skulder | 28 754 | 34 724 | 40 889 | 46 816 | 52 515 |
| Uppskjutna skatteskulder | 47 539 | 48 189 | 40 011 | 32 884 | 28 607 |
| Övriga kortfristiga skulder | 77 045 | 53 816 | 62 864 | 106 482 | 85 325 |
| Summa eget kapital och skulder | 550 300 | 564 005 | 604 720 | 599 985 | 509 390 |
| Nyckeltal | |||||
| Bruttovinstmarginal, % | 51,5 | 53,6 | 51,3 | 53,8 | 53,6 |
| Rörelsemarginal, % | 15,6 | 23,5 | 21,7 | 24,5 | 28,7 |
| Vinstmarginal, % Räntabilitet på sysselsatt kapital, % |
15,8 19,5 |
23,1 25,7 |
21,5 20,9 |
25,6 28,8 |
28,7 40,9 |
| Räntabilitet genomsnittligt eget kapital, % | 25,6 | 20,5 | 18,5 | 26,2 | 42,4 |
| Moderbolagets aktieägares andel av resultatet | 105 468 | 90 897 | 80 867 | 99 210 | 102 062 |
| Soliditet, % | 72,1 | 75,8 | 76,2 | 69,0 | 67,3 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 15,78 | 16,99 | 18,33 | 16,51 | 13,70 |
| Investeringar immateriella anläggningstillgångar | 12 110 | 4 878 | 3 160 | 2 200 | 225 |
| Investeringar materiella anläggningstillgångar | 13 325 | 2 498 | 1 380 | 2 873 | 15 290 |
| Investering finansiella tillgångar | – | 9 046 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –17 165 | –7 136 | –7 024 | –6 976 | –4 121 |
| Medelantal anställda | 131 | 100 | 92 | 88 | 76 |
| Data per aktie | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 4,19 | 3,61 | 3,22 | 3,96 | 4,18 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,19 | 3,57 | 3,21 | 3,96 | 4,17 |
| Antal aktier | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 059 184 | 25 036 984 |
| Antal aktier vägt genomsnitt | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 111 217 | 25 041 134 | 24 406 699 |
| Effekt av utspädning | 32 190 | 321 818 | 118 910 | 34 366 | 83 461 |
| Antal aktier vägt genomsnitt (efter utspädning) | 25 180 574 | 25 470 202 | 25 230 128 | 25 075 500 | 24 490 160 |
| Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | Q4 | Q3 | Q2 | Q1 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2011 | 2011 | 2011 | 2010 | 2010 | 2010 | 2010 |
| Nettoomsättning | 123 100 | 160 150 | 101 937 | 151 321 | 115 893 | 170 998 | 100 770 | 148 379 |
| Bruttovinstmarginal, % | 52,4 | 50,6 | 53,3 | 50,4 | 56,3 | 52,6 | 55,1 | 51,6 |
| Rörelseresultat | 14 143 | 32 976 | 8 190 | 28 398 | 24 513 | 51 516 | 13 939 | 36 037 |
| Rörelsemarginal, % | 11,5 | 20,6 | 8,0 | 18,8 | 21,2 | 30,1 | 13,8 | 24,3 |
| Resultat efter finansnetto | 15 026 | 32 664 | 8 903 | 28 033 | 24 150 | 49 772 | 14 644 | 35 429 |
| Vinstmarginal, % | 12,2 | 20,4 | 8,7 | 18,5 | 20,8 | 29,1 | 14,5 | 23,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 1,92 | 1,05 | 0,33 | 0,89 | 0,70 | 1,46 | 0,43 | 1,03 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 1,92 | 1,05 | 0,33 | 0,88 | 0,70 | 1,44 | 0,42 | 1,01 |
| Antal Björn Borg-butiker vid periodens slut | 56 | 54 | 54 | 50 | 47 | 46 | 46 | 46 |
| varav egna Björn Borg-butiker | 15 | 13 | 12 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 |
| Varumärkesförsäljning | 384 133 | 551 267 | 314 967 | 431 029 | 428 234 | 506 572 | 338 253 | 460 156 |
Björn Borg-koncernen är verksam i en bransch med säsongsvariationer. De olika kvartalen varierar omsättnings- och resultatmässigt. Med nuvarande produktmix är det andra kvartalet generellt sett omsättnings- och resultatmässigt svagast.
Björn Borg redovisar sin omsättning för fyra rörelsegrenar/segment.
Omsättningen inom rörelsegrenen Varumärke består i huvud sak av royaltyintäkter. Royaltyintäkter genereras vid distributörernas, såväl egna som fristående, grossistförsäljning av Björn Borg-produkter till detaljister och beräknas som en andel av denna försäljning. Royaltyn erläggs antingen månadsvis eller kvartalsvis i efterskott. Under 2011 var nettoomsättningen 80,3 MSEK (89,7) och rörelseresultatet uppgick till 16,6 MSEK (23,1).
Omsättningen inom rörelsegrenen Produktutveckling består av intäkter som genererats i de egna produktbolagen för underkläder samt sport-/funktionskläder genom sin försäljning av produkter till distributörer på samtliga marknader. Under 2011 var nettoomsättningen 377,4 MSEK (395,0) och rörelseresultatet uppgick till 35,9 MSEK (67,2).
Omsättningen inom rörelsegrenen Grossistverksamhet består av intäkter som genererats av de egna distribu törerna för underkläder i Sverige, England och USA, samt för skor i Sverige, Finland och Baltikum. Under 2011 uppgick nettoomsättningen till 230,8 MSEK (215,0) och rörelseresultatet var 37,0 MSEK (37,4).
Omsättningen inom rörelsegrenen Detaljhandel består idag av intäkter genererade i de egna Björn Borg-butikerna, den egna e-handeln samt verksamheten i USA som i huvudsak är e-handel på den amerikanska marknaden. Nettoomsättningen inom Detaljhandel uppgick under 2011 till 62,2 MSEK (53,8) och rörelseresultatet var –5,8 MSEK (–1,7).
Efter elimineringar för intern försäljning
47 (50)
251 (271)
179 (165)
58 (50)
MSEK MSEK 0 25 50 75 100 16,6 (23,1) 35,9 (67,2) 37,0 (37,4) –5,8 (–1,7)
RÖRELSERESULTAT PER SEGMENT
Varumärke Produktutveckling Grossistverksamhet Detaljhandel
0
150
300
450
600
Styrelsen och verkställande direktören för Björn Borg AB (publ), organisationsnummer 556658–0683, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2011.
Björn Borg AB äger varumärket Björn Borg och fokus för verksamheten är underkläder. Därtill erbjuds kompletterande produkter, sportkläder, skor på vissa marknader samt via licenstagare även skor, väskor, glasögon och parfym. Björn Borg-produkter säljs på över 30 marknader, varav Sverige och Holland är de största. Underkläder säljs på ett 20-tal marknader. Verksamheten bedrivs genom ett nätverk av produkt- och distributörsbolag som antingen ingår i koncernen eller är fristående bolag med licenser avseende produktområde och geografisk marknad. Björn Borg-koncernen har egen verksamhet i alla led från varumärkesutveckling till konsumentförsäljning i egna Björn Borg-butiker. Björn Borgs affärsmodell möjliggör en geografisk expansion och produktbreddning med begränsad risk och kapitalbindning samtidigt som kontrollen över varumärket ligger hos bolaget.
Björn Borg AB är noterat på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm mid cap-lista. Det totala antalet aktier i Björn Borg uppgår till 25 148 384. Det finns endast ett aktieslag. Aktiekapitalet uppgår till 7 858 870 SEK och kvotvärdet per aktie är 0,3125 SEK. En aktie ger rätt till en röst på bolagsstämma och det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Antalet aktieägare i Björn Borg uppgick vid årets slut till 6 361. Största aktieägare per den 31 december 2011 var SEB Fonder. De två största aktie ägarna, SEB Fonder och Fredrik Lövstedt innehar, direkt och indirekt, mer än tio procent vardera av aktierna i Björn Borg.
Det finns inga begränsningar i rätten att överlåta Björn Borg- aktien på grund av bestämmelse i lag eller i Björn Borgs bolagsordning. Björn Borg känner heller inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta Björn Borg- aktier. Det existerar inte några väsentliga avtal som Björn Borg är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelseledamöter samt eventuella styrelsesuppleanter utses på årsstämman för tiden intill nästa årsstämma. Björn Borgs bolagsordning innehåller endast sedvanliga bestämmelser om styrelseval och innehåller inga regler om särskilda majoritetskrav för tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Årsstämma 2011 hölls den 14 april 2011 i Stockholm. Vid årsstämman fattades bland annat beslut om omval av styrelseledamöterna Mats H Nilsson, Vilhelm Schottenius, Kerstin Hessius, Michael Storåkers, Monika Elling, Fabian Månsson och Nils Vinberg samt omvaldes Fredrik Lövstedt som styrelseordförande. Vid stämman fattades även beslut om vinstutdelning via aktiesplit och automatiskt inlösenförfarande, bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler.
Styrelsen hade under 2011 sex ordinarie sammanträden, varav fyra i samband med den kvartalsvisa finansiella rapporteringen, ett i samband med förberedelse till årsstämma samt ett strategimöte med fastställandet av budget. Ytterligare information om styrelsens arbete och ledamöternas närvaro vid årets styrelsemöten återfinns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 68.
Björn Borgs valberedning ska enligt bolagsstämmans beslut utses genom att styrelsens ordförande kontaktar de fyra röstmässigt största aktieägarna per den 31 augusti 2011. Inför årsstämman 2012 har Björn Borgs valberedning följande sammansättning:
Mats H Nilsson har utsetts till valberedningens ordförande.
Björn Borgs finansiella mål för verksamheten för perioden 2010– 2014 är följande:
Det långsiktiga målet ska uppnås genom att etablerade marknader i snitt växer något under det genomsnittliga tillväxtmålet och att nya marknader bidrar med en större tillväxt. Under periodens inledning kan utfallet på omsättningstillväxten bli under målet då flera nya marknader är under etablering.
Den överlikviditet som uppstår med beaktande av de nya finansiella målen kommer stegvis att delas ut under prognosperioden, med start under 2010.
Operativa investeringar beräknas årligen ligga i intervallet 2–5 procent av nettoomsättningen, beroende på eventuella nyetableringar av konceptbutiker.
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman 2012 att en utskiftning om 4,00 SEK per aktie ska utgå för räkenskapsåret 2011, motsvarande 95 procent av vinst efter skatt, se ovan angående finansiella mål och utdelning. Utskiftningen föreslås ske genom ett automatiskt inlösenförfarande, där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktierna kommer sedan automatiskt att lösas in för 4,00 SEK per aktie. Betalningen för inlösenaktierna, förutsatt ett godkännande på årsstämman, beräknas genomföras omkring den 8 juni 2012. Styrelsens förslag motsvarar en överföring till aktieägarna om 100,6 MSEK (130,8). För räkenskapsåret 2010 skedde en utskiftning genom ett motsvarande inlösenförfarande om 5,20 SEK per aktie, motsvarande 144 procent av vinst efter skatt.
Björn Borg startade i början av 2011 ett nytt dotterbolag för produktion av modeinriktade sport- och funktionskläder tillsammans med den holländska distributören. Dotterbolaget ägs till 51 procent av Björn Borg. Satsningen på en separat verksamhet för kläder med bas i Holland är ytterligare ett led i strategin med en tydlig inriktning på kärnan i verksamheten, underkläder, baserad i Stockholm. Det nya dotterbolaget, Björn Borg Sport, bygger delvis vidare på det holländska klädkonceptet som utvecklats inom Björn Borg. Därigenom finns det en bred erfarenhet och djup kunskap från produktion av damkläder. Klädkollektionerna, både dam och herr, är främst inriktade på funktionsplagg för sport med ett tydligt modeinslag. Produkterna säljs till distributörer på Björn Borgs befintliga marknader, med initialt huvudfokus på de större marknaderna. Bedömningen är att det finns en god finansiell potential för den nya klädverksamheten.
Avtal med nya distributörer har under året tecknats med bland andra Italien och Frankrike, vilka också har påbörjat försäljning på sina respektive marknader, dock från en låg nivå.
Under 2011 har koncernen utvidgat den egna distributionen av skor till att även omfatta de baltiska länderna.
I december 2011 meddelade Björn Borg att bolaget kommer lansera varumärket i Kina. Etableringen sker tillsammans med en erfaren lokal partner genom ett nytt bolag med Björn Borg som huvudägare. Planen är att starta försäljning i Shanghai under andra halvåret 2012, framför allt genom Björn Borg-butiker och shop-in-shops på större varuhus med försäljning av underkläder, sportkläder, skor och väskor. I planen ingår även etablering av e-handel. Satsningen beräknas för 2012 innebära en belastning på koncernens rörelseresultat om högst 10 MSEK med en marginell påverkan på omsättningen.
Björn Borg öppnade fyra egna butiker i Sverige under året. En tidigare franchise-driven butik i Helsingborg togs över i egen regi under 2011. En andra butik öppnades i Tyskland och tre nya butiker öppnades i Belgien. En första butik öppnades även i Chile respektive i Slovenien. Den holländska distributören har öppnat två butiker och stängt tre butiker under året. Vid årets slut uppgick därmed antalet Björn Borg-butiker till 56 (47), varav 15 (10) egna.
Inga väsentliga händelser finns att rapportera.
Inga väsentliga händelser finns att rapportera efter balansdagen.
Koncernens omsättning uppgick under året till 536,5 MSEK (536,0), i det närmaste oförändrad från 2010. De lägre försäljningsvolymerna inom främst julkollektionen från produktbolaget under det tredje kvartalet har bidragit negativt till omsättningsutvecklingen för året, medan etableringen av Björn Borg Sport och det egna dotterbolaget i England har bidragit positivt. Den egna skoförsäljningen har minskat som en följd av utlicensieringen av skoverksamheten 2010. Den egna detaljhandeln uppvisade omsättningsökningar, i huvudsak som en följd av nyöppnade butiker och en positiv utveckling av e-handeln, medan den svenska grossistverksamheten gick tillbaka något. Varumärkesverksamheten hade något lägre externa intäkter, i linje med en lägre varumärkesförsäljning under året. En starkare SEK har bidragit negativt till koncernens totala omsättning för 2011 med cirka 5 procent.
Bruttovinstmarginalen under året minskade till 51,5 procent (53,6). Marginaler för sportkläder ligger lägre än för underkläder, och exklusive Björn Borg Sport skulle koncernmarginalen istället uppvisat en mindre ökning jämfört med 2010. Rörelseresultatet uppgick till 83,7 MSEK (126,0) och rörelsemarginalen var 15,6 procent (23,5). Nedgången är en följd av satsningar på nya verksamheter. Björn Borg Sport och den engelska verksamheten påverkade rörelseresultatet negativt med 10,8 MSEK respektive 4,3 MESK. Den egna underklädesverksamheten uppvisade en nedgång i linje med det rådande svaga marknadsläget. Resultatet före skatt minskade till 84,6 MSEK (124,0). Rörelsekostnaderna som andel av nettoomsättningen uppgick till 35,9 procent (30,1).
Antalet aktier vid rapportperiodens utgång uppgick till 25 148 384 (25 148 384). Resultat per aktie före respektive efter utspädning uppgick till 4,19 SEK (3,61) respektive 4,19 SEK (3,57). Här ingår dock en redovisad uppskjuten skatteintäkt om 38,4 MSEK, vilken är hänförlig till ett skattemässigt underskott i det vilande dotterbolaget Björn Borg Services. Resultat per aktie exklusive denna skatteintäkt uppgick till 2,66 SEK före och efter utspädning.
| Resultaträkningar i sammandrag | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 536,5 | 536,0 |
| Rörelseresultat, MSEK | 83,7 | 126,0 |
| Rörelsemarginal, % | 15,6 | 23,5 |
| Resultat före skatt, MSEK | 84,6 | 124,0 |
| Årets resultat, MSEK | 100,2 | 90,8 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,19 | 3,61 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,19 | 3,57 |
| Proforma resultat per aktie exklusive | ||
| uppskjuten skatteintäkt, SEK | 2,66 | 3,61 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten i koncernen för helåret 2011 uppgick till 91,2 MSEK (81,1). Ett lägre rörelseresultat har kompenserats av en något lägre rörelsekapitalbindning under 2011, jämfört med 2010. Nettot kundfordringar minus leverantörsskulder har exempelvis minskat med 8,9 MSEK. Kundfordringarna har ökat med 6,9 MSEK jämfört med per den 31 december 2010, vilket är rimligt med tanke på en motsvarande högre omsättning under årets sista kvartal. Varulagret har under året ökat med 8,3 MSEK bland annat genom lager i nyöppnade butiker samt i den nystartade engelska verksamheten. Bolagets aktiviteter för minskad rörelsekapitalbindning har resulterat i lägre lagervolymer i jämförbara verksam heter. De totala investeringarna i materiella och immateriella an lägg ningstillgångar uppgick till 25,4 MSEK (7,4), varav större delen är hänförbar till etableringen av Björn Borg Sport i Holland samt till ombyggnation av butiker. För helåret 2011 har likvida medel och kortfristiga placeringar minskat med 71,8 MSEK (minskning med 66,7) vilket främst är hänförbart till utskiftningen av överlikviditet till aktieägarna. Under 2011 utskiftades 130,8 MSEK till aktieägarna, att jämföra med 125,7 MSEK 2010.
Björn Borg-koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick vid periodens slut till 158,0 MSEK (229,8). Soliditeten uppgick till 72,1 procent (75,8).
Medarbetarnas kompetens, kreativitet och drivkraft är viktiga faktorer bakom den positiva utvecklingen för varumärket och koncernen, och är avgörande för fortsatt framgång. Att behålla personal och attrahera nya professionella medarbetare till organisationen betraktas därmed som en prioriterad uppgift för ledningen. De kompensationssystem som bolaget tillämpar idag är baserade på ordinarie lön och ett individuellt bonussystem för vissa nyckelmedarbetare där bonus utgår efter prestation mot individuella mål. Bonus kan uppgå till maximalt tre månadslöner. Utöver ett program med teckningsoptioner för två nyckelmedarbetare i koncernen finns för närvarande inga incitamentsprogram som omfattar samtliga anställda.
På årsstämman den 14 april 2011 fastslogs att ersättning till VD och de övriga personerna i företagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, tidigare inrättade långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande, samt vara maximerad i förhållande till den fasta lön som fastställts. Den rörliga ersättningen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida ska uppsägningstiden inte vara längre än tolv månader. Avgångsvederlag bör inte förekomma. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och ge ledande befattningshavare rätt att erhålla pension från 65 år.
Inför årsstämman 2012 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare. Medelantalet anställda uppgick till 131 (100) för helåret. Ökningen beror till stor del på koncernens expansion, bland annat genom Björn Borg Sport och verksamheten i England. Fördelningen är 40 (37) procent män och 60 (63) procent kvinnor.
Björn Borg bedriver ingen forskningsverksamhet, dock sker utveckling och design inom produktområdet underkläder och kompletterande produkter vilket redovisas som utvecklingskostnader i resultaträkningen.
Ansvarstagande är en del av Björn Borgs grundläggande värderingar. Detta inkluderar att ta ansvar för hur människor och miljö påverkas av verksamheten och att samarbeta med koncernens nätverk av licenstagare och distributörer i den typen av frågor.
Björn Borg har ett tätt samarbete med koncernens leverantörer, i många fall baserat på fleråriga relationer, vilket skapar en generellt god inblick i produktionsförhållandena. Antalet huvudleverantörer är få vilket underlättar en regelbunden dialog och uppföljning. Björn Borg arbetar kontinuerligt med frågor inom socialt ansvar och miljö, bland annat genom att i koncernens leverantörsavtal, uppförande kod och kemikalierestriktioner ange krav som leverantörerna måste uppfylla.
Björn Borg är sedan januari 2008 medlem i Business Social Compliance Initiative, BSCI, och tillämpar nu BSCIs uppförande kod som sina riktlinjer för bland annat arbetsmiljö hos leverantörerna. BSCI-samarbetet innebär att medlemmarna ställer gemensamma krav på produktionsförhållanden med mera, vilket underlättar för både företagen och leverantörerna att uppnå förbättringar.
Samtliga Björn Borgs leverantörer förbinder sig att följa företagets uppförandekod och de större/viktigare leverantörerna introduceras konkret inom BSCI-systemet såtillvida att de förs in i BSCI-databasen och återkommande revideras genom oberoende, externa revisionsbolag. Avseende användning av kemikalier i textilproduktion kräver Björn Borg att leverantörerna följer EUs kemikalielagstiftning (REACH) och de övriga specifika krav som koncernen uppställer, som bland annat reglerar vissa specifika maxnivåer för särskilda kemikalier.
Under året har Björn Borg fortsatt sitt arbete med ansvarsfrågor, bland annat genom BSCI-revisioner, översyn av kravbild och rutiner för kontroll av kemikalier i produkter, internutbildningar och olika former av branschsamarbeten för ett effektivare arbete med kemikaliefrågor i produktionen.
Mer information om Björn Borgs hållbarhetsarbete återfinns på sidorna 28–32.
Det finns ett flertal inre och yttre rörelse- och finansiella risker som kan påverka Björn Borgs resultat och verksamhet.
Björn Borg är genom sin verksamhet exponerad för valuta-, ränte-, kredit- och motparts- samt likviditets- och refinansieringsrisker. Styrelsen har beslutat hur koncernen ska hantera dessa risker, se vidare not 3, sidorna 54–55.
Björn Borg är verksamt i den starkt konkurrensutsatta modebranschen. Bolagets vision är att befästa varumärket Björn Borg som ett globalt etablerat modevarumärke. Företagets konkurrenter kontrollerar nationella och internationella varumärken, vanligtvis med fokus på samma marknader. Dessa har ofta betydande finansiella och personella resurser. Björn Borg har dock hittills lyckats göra sig gällande i konkurrensen med andra marknadsaktörer men det finns inga garantier för att bolaget även fortsättningsvis kommer att kunna hävda sig väl mot nuvarande och framtida konkurrenter.
Bolagets framtida tillväxt är beroende av nätverkets förmåga att öka försäljningen via befintliga försäljningskanaler, men också av att bolaget finner nya geografiska marknader för avsättning av bolagets produkter. Möjligheten att finna nya marknader för Björn Borg är delvis beroende av faktorer som ligger utanför bolagets kontroll såsom den allmänna konjunkturen, handelsbarriärer och tillgången till attraktiva butikslokaler på kommersiellt godtagbara villkor.
Bolagets ställning och framtida expansion är bland annat beroende av externa entreprenörer som har funktionen av produktbolag, distributörer och franchisetagare i nätverket. Trots att Björn Borg i det stora hela har väl fungerande och omfattande avtalsrelationer, direkt eller indirekt, med de externa parter som ingår i nätverket kan dessa avtal sägas upp och det finns inga garantier för att motsvarande avtal kan tecknas på nytt. Ett avbrutet samarbete med en eller flera entreprenörer som ingår i nätverket kan inverka negativt på bolagets tillväxt och resultat.
Bolagets verksamhet påverkas av svängningar i trender och mode och konsumenternas preferenser beträffande design, kvalitet och prisnivå. Positionering i förhållande till olika konkurrenters produkter är kritiskt. Generellt finns ett positivt samband mellan grad av modeinnehåll och affärsrisk, där högre modegrad också innebär kortare produktlivscykel och högre affärsrisk. Snabba förändringar i modetrender kan innebära nedgångar i försäljningen för vissa kollektioner.
Bolagets försäljning påverkas övergripande, liksom all detaljhandel, av förändringar i det allmänna konjunkturläget. En mer gynnsam konjunktur får ett positivt genomslag på hushållens ekonomi och därigenom på deras konsumtionsmönster. En försämring i konjunkturen får motsatt effekt, något som särskilt har demonstrerats under 2011 med en instabil efterfrågan på marknaden, med effekter på koncernens underklädesförsäljning. Vidare påverkas bolagets lönsamhet av förändrade råvarupriser på världsmarknaden samt av ökade produktions-, löne- och transportkostnader i de länder där bolaget köper sina produkter.
Varumärket Björn Borg är av väsentlig betydelse för bolagets ställning och framgång. Kopiering av varumärket Björn Borg och distribution av kopierade produkter, så kallad piratkopiering, skadar varumärket Björn Borg, kundernas förtroende för Björn Borg-produkter och lönsamheten för Björn Borg. I takt med att Björn Borg- varu märket stärkts och försäljningen av bolagets produkter ökat under senare tid har bolaget noterat att piratkopieringen av bolagets produkter tilltagit, särskilt på Internet. Vid sidan av risker förenade med piratkopiering kan möjligheten att expandera på nya marknader begränsas om exempelvis en tredje part i ett land har registrerat ett varumärke som påminner om Björn Borg. Bolaget arbetar kontinuerligt med varumärkesskydd. Det finns dock inga garantier för att de åtgärder som vidtas för att skydda varumärket Björn Borg är tillräckliga.
Varumärket Björn Borg är vidare sammankopplat med personen Björn Borg. Varumärkets position är därför i viss mån beroende av att personen Björn Borg associeras med de kärnvärden som ingår i varumärkets plattform.
Bolagets förtroende hos kundkretsen bygger på att kunderna upplever bolagets produkter på ett konsekvent sätt på de marknader där produkterna syns. Björn Borg-produkter skall presenteras på ett sätt som återspeglar de värden som Björn Borg representerar. Om de parter som ingår i nätverket vidtar någon åtgärd som innebär att Björn Borg-produkterna presenteras på ett sätt som strider mot bolagets positionering på marknaden eller står i konflikt med de värden som varumärket representerar kommer Björn Borgs renommé att skadas. Försämringar i bolagets renommé skadar i förlängningen tillväxt och resultat.
Björn Borg AB (publ) bildades den 20 februari 2004 och registrerades i aktiebolagsregistret den 19 mars 2004. Bolagets associationsform regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsen har sitt säte i Stockholms kommun. Bolagets organisationsnummer är 556658–0683.
Bolagets policy är att inte lämna resultatprognoser.
Björn Borg AB (publ) bedriver i huvudsak koncernintern verksamhet. Dessutom äger bolaget 100 procent av aktierna i Björn Borg Brands AB, Björn Borg Footwear AB, Björn Borg Inc (US) samt Björn Borg Services AB (vilande). Vidare äger bolaget 80 procent av aktierna i Björn Borg Ltd (UK) och 51 procent av aktierna i Björn Borg Sport B.V. Moderbolagets nettoomsättning uppgick för helåret 2011 till 46,2 MSEK (45,8). Resultatet före skatt uppgick till 105,9 MSEK (100,2). Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets utgång uppgick till 122,3 MSEK (217,3). För helåret uppgick investe ringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar till 6,1 MSEK (0,8), till stor del hänförlig till huvudkontorets flytt till nya lokaler på Tulegatan 11 i Stockholm.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
| Balanserade vinstmedel, SEK | 3 726 098 |
|---|---|
| Årets resultat, SEK | 105 899 668 |
| 109 625 766 | |
| Styrelsen föreslår att: | |
| till aktieägarna utskiftas | |
| 4,00 SEK per aktie, totalt SEK | 100 593 536 |
| I ny räkning överförs, SEK | 9 032 230 |
| 109 625 766 |
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning att utskiftningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4, 5 | 536 509 | 536 040 |
| Kostnad sålda varor | –260 295 | –248 844 | |
| Bruttoresultat | 276 214 | 287 196 | |
| Distributionskostnader | –124 773 | –106 643 | |
| Administrationskostnader | –54 524 | –41 037 | |
| Utvecklingskostnader | –13 211 | –13 511 | |
| Rörelseresultat | 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11 | 83 706 | 126 005 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 26 | 4 061 | 2 754 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 26 | –3 142 | –4 764 |
| Resultat efter finansiella poster | 84 626 | 123 995 | |
| Resultat före skatt | 84 626 | 123 995 | |
| Skatt på årets resultat | 13 | 15 524 | –33 232 |
| Årets resultat | 100 150 | 90 763 | |
| Årets resultat hänförligt till | |||
| Aktieägare i moderbolaget | 105 468 | 90 897 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –5 318 | –134 | |
| Resultat per aktie, SEK | 23 | 4,19 | 3,61 |
| Resultat per aktie efter full utspädning, SEK | 23 | 4,19 | 3,57 |
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 100 150 | 90 763 | |
| Övriga totalresultat | |||
| Valutaeffekt vid omräkning av utlandsverksamhet | –131 | 253 | |
| Årets totalresultat | 100 019 | 91 017 | |
| Årets totalresultat hänförligt till | |||
| Aktieägare i moderbolaget | 105 337 | 91 151 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –5 318 | –134 |
| TSEK | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 14 | ||
| Goodwill | 13 944 | 13 944 | |
| Varumärke | 187 532 | 187 532 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 6 311 | 6 858 | |
| 207 787 | 208 334 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 741 | 7 808 | |
| 14 741 | 7 808 | ||
| Finansiella anläggningtillgångar Uppskjuten skattefordran |
13 | 43 194 | 6 438 |
| 43 194 | 6 438 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 265 722 | 222 580 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | |||
| Handelslager | 17 | 34 559 | 26 239 |
| 34 559 | 26 239 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 18 | 57 843 | 50 993 |
| Skattefordran | 12 501 | 15 260 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 7 841 | 4 486 | |
| Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter | 19 | 13 793 | 14 605 |
| 91 978 | 85 344 | ||
| Kortfristig placering | |||
| Fondandelar | – | 35 567 | |
| – | 35 567 | ||
| Likvida medel | |||
| Kassa och bank | 158 042 | 194 275 | |
| 158 042 | 194 275 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 284 578 | 341 425 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 550 300 | 564 005 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 7 859 | 7 859 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 182 145 | 182 145 | |
| Reserver | 430 | 561 | |
| Balanserade vinstmedel | 210 383 | 235 685 | |
| 400 817 | 426 250 | ||
| Minoritetsintresse | –3 854 | 1 026 | |
| Summa eget kapital | 396 962 | 427 276 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 13 | 47 539 | 48 189 |
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 28 754 | 34 724 |
| 76 293 | 82 913 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 25 703 | 9 987 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 20 | 23 796 | 11 192 |
| Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter | 21 | 27 546 | 32 637 |
| 77 045 | 53 816 | ||
| Summa skulder | 153 338 | 136 729 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 550 300 | 564 005 |
| TSEK | Aktie- kapital |
Övrigt till- skjutet kapital |
Omräknings- reserv |
Balanserade vinstmedel |
Minoritetens ägarandel |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 7 859 | 182 145 | 308 | 270 530 | 114 | 460 956 |
| Årets totalresultat | – | – | 253 | 90 897 | –134 | 91 017 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning avseende 2009 | – | – | – | –125 742 | – | –125 742 |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid bildande av dotterbolag |
– | – | – | – | 1 046 | 1 046 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | –125 742 | 1 046 | –124 696 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 7 859 | 182 145 | 561 | 235 685 | 1 026 | 427 276 |
| Årets totalresultat | – | – | –131 | 105 468 | –5 318 | 100 019 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utskiftning avseende 2010 via aktieinlösenförfarande |
–5 239 | – | – | –125 533 | – | –130 772 |
| Fondemission | 5 239 | – | – | –5 239 | – | – |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid bildande av dotterbolag |
– | – | – | – | 438 | 438 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | –130 772 | 438 | –130 333 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 7 859 | 182 145 | 430 | 210 383 | –3 854 | 396 962 |
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter skatt | 100 150 | 90 763 | |
| Inkomstskatt kostnadsförd i resultaträkningen | –15 524 | 33 232 | |
| Finansiella kostnader och intäkter redovisade i resultaträkningen | 26 | –920 | 2 010 |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | 17 165 | 7 136 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 3 469 | –1 167 | |
| Erhållen ränta | 3 296 | 2 049 | |
| Betald ränta | –2 810 | –1 987 | |
| Betald skatt | –19 121 | –30 336 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändring av rörelsekapitalet | 85 705 | 101 700 | |
| FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av varulager | –8 319 | 216 | |
| Förändring av kundfordringar | –6 850 | –12 961 | |
| Förändring av övriga fordringar | –2 542 | 1 226 | |
| Förändring av leverantörsskulder | 15 715 | –5 492 | |
| Förändring av övriga kortfristiga skulder | 7 512 | –3 557 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | 5 517 | –20 568 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 91 223 | 81 132 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 14 | –12 110 | –4 878 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 15 | –13 325 | –2 498 |
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | – | –9 046 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | – | 161 | |
| Förvärv/försäljning av fondandelar | 35 567 | –35 567 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 10 132 | –51 828 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Amortering av lån | –6 411 | –6 164 | |
| Upptagna lån | 441 | – | |
| Utdelning/utskiftning | –130 772 | –125 742 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –136 742 | –131 906 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –35 387 | –102 602 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 194 275 | 296 484 | |
| Omräkningsdifferens likvida medel | 846 | –394 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 158 042 | 194 275 |
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4,5 | 46 208 | 45 818 |
| Kostnad sålda varor | –550 | –368 | |
| Bruttoresultat | 45 658 | 45 450 | |
| Distributionskostnader | –43 076 | –44 742 | |
| Administrationskostnader | –16 568 | –17 208 | |
| Utvecklingskostnader | –6 627 | –6 883 | |
| Rörelseresultat | 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11 | –20 613 | –23 383 |
| Utdelning från dotterbolag | 100 000 | 100 000 | |
| Erhållna koncernbidrag | 35 235 | 30 611 | |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 2 850 | 2 313 | |
| Räntekostnader och liknande kostnader | –15 574 | –10 142 | |
| Resultat efter finansiella poster | 101 898 | 99 399 | |
| Bokslutsdispositioner | 12 | 4 002 | 818 |
| Resultat före skatt | 105 900 | 100 217 | |
| Skatt på årets resultat | 13 | – | –39 |
| Årets resultat | 105 900 | 100 178 |
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 105 900 | 100 178 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | 105 900 | 100 178 |
| TSEK | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | ||
| Övriga immateriella tillgångar | 1 220 | 1 686 | |
| 1 220 | 1 686 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | ||
| Inventarier, verktyg och installationer | 6 617 | 2 830 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 6 617 | 2 830 | |
| Andelar i koncernbolag | 16 | 321 227 | 320 771 |
| Summa anläggningstillgångar | 321 227 329 064 |
320 771 325 287 |
|
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 18 | 550 | 543 |
| Fordringar hos koncernföretag | 201 914 | 47 801 | |
| Skattefordran | 1 678 | 1 666 | |
| Kortfristig placering Övriga kortfristiga fordringar |
50 – |
35 567 5 |
|
| Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter | 19 | 4 458 | 2 383 |
| Likvida medel | 208 650 | 87 965 | |
| Kassa och bank | 122 271 | 181 742 | |
| 122 271 | 181 742 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 330 922 | 269 707 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 659 986 | 594 994 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 7 859 | 7 859 | |
| Reservfond | 46 817 | 46 817 | |
| 54 676 | 54 676 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3 726 | 56 881 | |
| Årets resultat | 105 900 | 77 617 | |
| 109 626 | 134 498 | ||
| Summa eget kapital | 164 302 | 189 174 | |
| Obeskattade reserver | 12 | 2 538 | 6 540 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 7 200 | 2 913 | |
| Skulder till koncernföretag | 476 120 | 383 256 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 011 | 2 733 | |
| Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter | 21 | 6 815 | 10 378 |
| Summa skulder | 493 146 | 399 280 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 659 986 | 594 994 | |
| Poster inom linjen | |||
| Ställda säkerheter | 22 | Inga | Inga |
| Ansvarsförbindelser | 22 | Inga | Inga |
| Balanserade | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | Aktiekapital | Reservfond | vinstmedel | eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 7 859 | 46 817 | 160 062 | 214 738 |
| Lämnad utdelning | – | – | –125 742 | –125 742 |
| Årets totalresultat | – | – | 100 178 | 100 178 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 7 859 | 46 817 | 134 498 | 189 174 |
| Lämnad utdelning via aktieinlösenförfarande | –5 239 | – | –125 533 | –130 772 |
| Fondemission | 5 239 | – | –5 239 | – |
| Årets totalresultat | – | – | 105 900 | 105 900 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 7 859 | 46 817 | 109 627 | 164 302 |
| Antal aktier | Antal röster | Antal aktier | Kvotvärde, TSEK |
|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 25 148 384 | 25 148 384 | 7 858 870 |
| Inlösen teckningsoptioner | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2010 Inlösen teckningsoptioner |
25 148 384 – |
25 148 384 – |
7 858 870 – |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 25 148 384 | 25 148 384 | 7 858 870 |
Samtliga aktier avser aktieslag stamaktier och samtliga aktier är fullt betalda. Inga aktier är reserverade för överlåtelse enligt optionsavtal eller andra avtal.
| TSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter skatt | 105 900 | 77 617 | |
| Inkomstskatt kostnadsförd i resultaträkningen | – | –8 011 | |
| Finansiella kostnader och intäkter redovisade i resultaträkningen | 12 724 | 7 828 | |
| Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | 2 256 | 2 209 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | –15 028 | –10 142 | |
| Bokslutsdispositioner | –4 002 | –818 | |
| Erhållen ränta | 2 850 | 2 313 | |
| Betald skatt | –12 | –164 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändring av rörelsekapitalet | 104 687 | 70 832 | |
| FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL | |||
| Förändring av kundfordringar | –7 | 267 | |
| Förändring av övriga fordringar | –156 235 | 120 478 | |
| Förändring av leverantörsskulder | 4 288 | 1 072 | |
| Förändring av övriga kortfristiga skulder | 89 578 | 129 813 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | –62 375 | 251 630 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 42 312 | 322 462 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv/försäljning av fondandelar | 35 567 | –35 567 | |
| Förvärv av dotterbolag | –456 | –266 275 | |
| Förvärv av immateriella tillgångar | 14 | – | –420 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 15 | –6 123 | –372 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 28 988 | –302 634 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Utdelning | –130 772 | –125 742 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –130 772 | –125 742 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –59 472 | –105 914 | |
| Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång |
181 742 122 271 |
287 657 181 742 |
Björn Borg äger varumärket Björn Borg och har idag verksamhet inom produktområdena underkläder, sportkläder och skor samt väskor, glasögon och parfym. Björn Borg-produkter säljs på ett tjugotal marknader, varav Sverige och Holland är de största. Verksamheten bedrivs genom ett nätverk av produkt- och distributörsbolag som antingen ingår i koncernen eller är fristående bolag med licenser avseende produktområde och geografisk marknad. Björn Borg-koncernen har egen verksamhet i alla led från varumärkesutveckling till konsumentförsäljning i egna Björn Borg-butiker.
Moderbolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Stockholm. Huvudkontorets adress är Tulegatan 11, 113 53 Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm. På sidan 65 i denna årsredovisning framgår en förteckning över de största enskilda aktieägarna per den 30 december 2011. Årsredovisningen godkändes av styrelsen och den verkställande direktören den 16 mars 2012 och fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 3 maj 2012.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) per den 31 december 2011. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken specificerar de tillägg till IFRS-upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är koncernens rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om ej annat anges. Nedan beskrivs koncernens väsentliga redovisningsprinciper.
Under 2011 har följande ändrade standarder trätt ikraft: IAS 24 Upplysningar om närstående och IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IASB:s årliga förbättringsprojekt Improvements to IFRS 2010. En ny tolkning från IFRIC har börjat gälla; IFRIC 19 Utsläckningar av finansiella skulder med egetkapitalinstrument och en ändring har intagits i IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Dessa nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens resultat- eller balansräkning eller finansiella ställning.
De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2011 har inneburit att koncernbidrag inte längre redovisas mot eget kapital. Ett koncernbidrag som moderbolaget erhåller från ett dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas som en finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moder- till dotterbolag redovisas i resultaträkningen som finansiell kostnad.
Från och med nästkommande räkenskapsår gäller: Ändring i IAS 12 Inkomstskatter (Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande tillgångar) och ändring i IFRS 7 Finansiella Instrument (upplysningar vid överföring av finansiella tillgångar). Enligt bolagets bedöm ning kommer denna ändring inte att medföra någon effekt på koncernens eller moder bolagets resultat- eller balansräkning eller finansiella rapporter.
Från och med 2013 börjar följande standarder och tolkningar att gälla (* = ej godkända av EU ännu):
| Standarder | Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar: |
|---|---|
| IFRS 9 Finansiella Instrument och efterföljande | |
| ändringar i IFRS 9 och IFRS 7* | 1 januari 2015 eller senare |
| IFRS 10 Consolidated Financial Statements* | 1 januari 2013 eller senare |
| IFRS 11 Joint Arrangements* | 1 januari 2013 eller senare |
| IFRS 12 Disclosure of Interests of Other Entities* | 1 januari 2013 eller senare |
| IFRS 13 Fair Value Measurement* | 1 januari 2013 eller senare |
| Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter | |
| (Presentation av posterna i övrigt totalresultat)* | 1 juli 2012 eller senare |
| Ändring i IAS 12 Inkomstskatter (Uppskjuten skatt: | |
| Återvinning av underliggande tillgångar)* | 1 januari 2012 eller senare |
| Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda* | 1 januari 2013 eller senare |
| Ändringar i IAS 27 Koncernredovisning och | |
| separata finansiella rapporter* | 1 januari 2013 eller senare |
| Ändringar i IAS 28 Innehav i intresseföretag | |
| och joint ventures* | 1 januari 2013 eller senare |
| Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: | |
| Upplysningar (Kvittning av finansiella tillgångar | |
| och finansiella skulder)* | 1 januari 2013 eller senare |
| Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: | |
| Klassificering (Kvittning av finansiella tillgångar | |
| och finansiella skulder)* | 1 januari 2014 eller senare |
| IFRIC 20 Stripping Costs in the Production | |
| Phase of a Surface Mine* | 1 januari 2013 eller senare |
Ingen av ovanstående tolkningar har tillämpats i förtid. Björn Borg arbetar för närvarande med att bedöma effekterna vid tillämpning av ovanstående standarder och tolkningar. Bolagets preliminära bedömning är att IFRS 12 och 13 samt ändringarna i IAS 1 kommer att påverka tilläggsupplysningarna och presentation av övrigt totalresultat. Eventuella effekter på koncernens finansiella ställning utreds för närvarande.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag över vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses bolag i vilka Björn Borg har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen överstiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat bolag. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och de ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. I köpeskillingen ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som förelåg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingsperioden och justeras retroaktivt, med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad tilläggsköpeskilling som klassificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig standard. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital. Transaktionskostnader som uppkommer i samband med ett rörelseförvärv redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den period kostnaden avser.
Eventualförpliktelser som övertagits i ett rörelseförvärv redovisas om de är befintliga förpliktelser som härrör från inträffade händelser och vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Vid behov justeras dotterbolagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna trans aktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.
Med intresseföretag avses ett företag där koncernen innehar minst 20 och högst 50 procent av rösterna eller där koncernen på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande. Betydande inflytande innebär att ägarbolaget kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men innebär inte bestämmande över dessa strategier.
Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Innehav i intresseföretag redovisas initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet inkluderar eventuell goodwill. Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av resultatet som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som en förändring av innehavets redovisade värde.
Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan intresseföretaget och moderbolaget elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Vid förvärv under 100 procent, när bestämmande inflytande uppnås, bestäms innehav utan bestämmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt värde på identifierbara nettotillgångar exklusive goodwill eller till verkligt värde. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som särskild post i koncernens egna kapital. Eventuella förluster hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas även om det innebär att andelen blir negativ. Efterföljande förvärv upp till 100 procent samt avyttring av ägarandel i ett dotterföretag, som inte leder till förlust av bestämmande inflytande, redovisas som en egetkapitaltransaktion.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor baserat på valutakursen på transaktionsdagen. Monetära poster (tillgångar och skulder) i utländsk valuta omräknas till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid sådana omräkningar redovisas i resultaträkningen under Nettoomsättning och/eller Kostnad sålda varor, förutom vad gäller likvida medel eller lån som redovisas som finansiella intäkter eller kostnader. Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive enhet i koncernen bedriver verksamhet.
Intäkter värderas till det verkliga värdet av sålda varor och tjänster efter avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:
Royaltyintäkter genereras vid distributörernas, såväl egna som fristående, och produktbolagens grossistförsäljning av Björn Borg-produkter till detaljister och beräknas som andel av denna försäljning. Royaltyintäkten redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som distributörernas grossistförsäljning.
De egna produktbolagen för produktområdena underkläder respektive sportkläder genererar intäkter till Björn Borg från sin försäljning av produkter till distributörer. Intäkten redovisas vid leverans i enlighet med försäljningsvillkoren, vilket är den tidpunkt som risker och förmåner förknippade med ägande övergår till köparen. Distributörerna har ingen returrätt eller några väsentliga kvantitetsrabatter.
De egna distributörsbolagen för produktområdena underkläder respektive skor genererar intäkter till Björn Borg från sin försäljning av produkter till detaljister. Intäkt redovisas i samband med leverans till detaljisten, vilket sammanfaller med tidpunkten när risker och förmåner förknippade med ägandet övergår till detaljisten.
De egna Björn Borg-butikerna genererar intäkter till Björn Borg från sin försäljning till konsument. Försäljning i detaljhandeln sker vanligtvis kontant eller med kontokort. Avsättning för returer görs baserat på koncernens samlade erfarenhet av returer samt historiska data.
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella.
Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileaseavgifterna om detta är lägre. Motsvarande skuld redovisas i balansräkningen som en skuld till leasegivaren. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Avskrivningar på finansiellt leasade tillgångar sker såsom för ägda tillgångar med undantag för leasetillgångar där det inte är sannolikt att Björn Borg löser tillgången i fråga. I dessa fall skrivs tillgången av över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingkontraktets löptid och med beaktande av restvärde vid respektive periods utgång.
Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre speglar Björn Borgs nyttjande av den leasade tillgången.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan där koncernen erlägger fasta premier till en separat juridisk enhet. Efter att Björn Borg betalt premien kvarstår inga förpliktelser för Björn Borg gentemot koncernens anställda. Avgifterna redovisas som personalkostnader i den period som den betalda avgiften avser.
Erhållna premier från anställda avseende emitterade aktieoptioner har redovisats som en ökning av eget kapital. Erhåller koncernen marknadsmässig ersättning från anställda avseende emitterade egetkapitalinstrument redovisas ingen kostnad i resultaträkningen. I de fall koncernen erbjuder anställda eller andra ersättning i form av aktiebaserade ersättningar redovisar koncernen en kostnad motsvarande verkligt värde av tilldelade instrument periodiserat över intjänandeperioden.
Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före utgången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsägning när Björn Borg bevisligen är förpliktigad att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller på frivillig basis lämnar ersättningar för att uppmuntra tidigare avgång.
Björn Borg redovisar en skuld och kostnad för bonus när det finns en legal eller informell förpliktelse på grund av tidigare praxis att betala ut bonus till anställda.
Koncernens totala skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas på skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på företagets tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas i princip för alla skattepliktiga temporära skillnader medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas helt eller delvis mot den uppskjutna skattefordran.
Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras. Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen, utom i de fall den avser transaktioner eller händelser som redovisats direkt mot eget kapital. Då redovisas även den uppskjutna skatten direkt mot eget kapital.
Skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag och intresseföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger Björn Borgs andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt verkligt värde på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov fördelas goodwill till kassagenererande enheter som förväntas att bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill allokeras ut på minsta kassagenererande enheter.
Hyresrätter tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden som är mellan tre till fem år, vilket motsvarar kontraktstidens längd.
Varumärket prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Varumärket Björn Borg etablerades på den svenska modemarknaden under första halvan av 90-talet. Kontinuiteten i varumärkesbyggandet innebär att varumärket idag har en tydlig profil och en stark position på sina marknader. Varumärket kännetecknas av kvalitetsprodukter med en kreativ och innovativ design och bygger på det sportiga arv som namnet Björn Borg står för. Genom ett konsekvent och långsiktigt varumärkesarbete har varumärket stärkt sin roll på den internationella modemarknaden. Varumärket anses ha en mycket stark marknadsposition. Baserat på ovanstående anses varumärket därför ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Kostnader för underhåll av programvaror och hemsidor kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara programvaror inklusive hemsidor som kontrolleras av koncernen redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda; tekniskt möjligt att färdigställa hemsidan, det finns förutsättningar att använda hemsidan i kommersiellt syfte och det kan påvisas att den kommer att generera framtida ekonomiska fördelar samt att dess utgifter som är hänförliga till utvecklingen av hemsidan kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Direkt hänförliga utgifter omfattas företrädesvis av externt anlitade konsulter för att bygga hemsidan samt utgifter för anställda. Utvecklingskostnaderna för hemsidan redovisas som en immateriell tillgång och skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod, vilken är fem år. Övriga utvecklingskostnader, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs när de uppkommer.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar, bestående företrädesvis av inventarier och datorer, redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar redovisas som kostnad så att tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod. Årlig avskrivning för inventarier och datorer sker med 20–33 procent.
Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassagenererande enheter och är, tillsammans med andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som inte tagits i bruk, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värdeminskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar sker när återvinningsvärdet för en tidigare nedskriven tillgång överstiger redovisat värde och behovet av nedskrivning som tidigare gjorts ej längre bedöms erforderlig och redovisas i resultaträkningen. Prövning av tidigare nedskrivningar sker individuellt. Nedskrivningar av goodwill återförs ej.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först-in-först-utmetoden respektive verkligt värde (nettoförsäljningsvärde).
Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattade kostnader som krävs för att genomföra försäljningen.
Erforderliga reserver för inkurans sker baserat på individuell bedömning. Förändringen mellan årets ingående och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet rörelseresultatet.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella tillgångar och skulder är kategoriserade enligt IAS 39. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för samtliga finansiella instrument, förutom avseende de som tillhör kategorin finansiella tillgångar (skulder) som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning och värdering sker därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar redovisas i balansräkningen när faktura har utfärdats. Skuld tas upp i balansräkningen när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Vid fastställande av verkligt värde för kortfristiga placeringar och derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på bokslutsdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten och kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar. I lånefordringar och kundfordringar ingår kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffnings-
värde. Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, vilken innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Om det vid den kvartalsvisa engagemangsgenomgången konstateras att en kund på grund av obestånd inte kunnat betala sina skulder eller på goda grunder inte bedöms kunna infria sina skulder inom tre månader eller det på annat sätt på goda grunder är sannolikt att kunden inte kan infria sina skulder, ska avsättning göras för hela den konstaterade respektive befarade förlusten. Reservering för sannolika osäkra fordringar görs utifrån en individuell bedömning av varje kund baserat på kundens betalningsförmåga, förväntad framtida risk samt värdet på eventuellt erhållen säkerhet.
Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Omräkning till svenska kronor görs baserat på balansdagens valutakurs.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader. Tillgodohavanden under kassa och bank redovisas till deras nominella belopp och kortfristiga placeringar till deras verkliga värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Leverantörsskulder och låneskulder kategoriseras som "Finansiella skulder" vilket innebär redovisning till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovisats till nominellt belopp utan diskontering.
Skulder till kreditinstitut, checkräkningskredit samt övriga skulder (lån) redovisas initialt till verkligt värde netto efter transaktionskostnader. Därefter redovisas lån till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella transaktionskostnader fördelas över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.
Avsättningar för rättsliga krav eller andra krav från extern motpart redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Förändringar av obeskattade reserver redovisas enligt svensk praxis över resultaträkningen i enskilda bolag under rubriken "Bokslutsdispositioner". I balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av avsättningarna under rubriken "Obeskattade reserver", av vilka 26,3 procent kan betraktas som uppskjuten skatteskuld och 73,7 procent som bundet eget kapital.
Erhållna koncernbidrag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar, det vill säga som en finansiell intäkt.
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan istället redovisas finansiella instrument baserat på anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Som ett led i arbetet med att upprätta årsredovisning görs uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, inte alltid att motsvara det verkliga resultatet.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt för skattemässiga underskottsavdrag. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa är antaganden och bedömningar för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder samt beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. För vidare information se not 13. Redovisat värde per 31 december 2011 uppgick till 43 194 TSEK (6 438).
Vid nedskrivningsprövning av såväl koncernens goodwill som det redovisade värdet av varumärket har antaganden och uppskattningar gjorts gällande marginaler, tillväxt, diskonteringsränta m m. För en mer detaljerad beskrivning av nedskrivningsprövningarna, se not 14. Redovisat värde för goodwill per 31 december 2011 uppgick till 13 944 TSEK och varumärket till 187 532 TSEK.
Björn Borg är genom sin verksamhet exponerad för valuta-, ränte-, kredit- och motparts- samt likviditets- och refinansieringsrisker. Styrelsen har beslutat hur koncernen ska hantera dessa risker.
Valutakursförändringar påverkar Björn Borg genom att försäljning och inköp sker i olika valutor (transaktionsexponering).
Koncernens största valutaexponering är mot USD-anknutna valutor, cirka 50 procent av koncernens försäljning och varuinköp sker i HKD. Koncernens transaktionsrisk består i att Björn Borgs största rörelsegren, Produktutveckling, har försäljning i HKD och inköp i HKD samtidigt som rörelsegrenen Grossistverksamhet, har försäljning i SEK och inköp i HKD. Transaktionsexponeringen hanteras huvudsakligen genom att, i den mån det är möjligt, matcha inflöden och utflöden i samma valuta både tids- och beloppsmässigt för att därigenom uppnå en naturlig säkring. Björn Borg använder inte några derivatinstrument för att hantera valutarisken.
Valutakursförändringar påverkar koncernen även genom att tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor (omräkningsexponering). Huvudsakligen uppkommer denna i form av omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Björn Borg är i huvudsak exponerad för förändringar i EUR, USD och GBP. Björn Borg har valt att inte säkra omräkningsexponeringen. Under året har realiserade och orealiserade kursdifferenser påverkat rörelseresultatet postivit med 1 472 TSEK.
Under 2011 har Björn Borg-koncernen påverkats negativt av att HKD varit betydligt svagare mot den svenska kronan än under 2010. Under helåret 2011 har kursen i genomsnitt varit cirka 10 procent lägre än under 2010.
Den lägre HKD mot den svenska kronan har påverkat rörelsegrenen Grossistverksamhet positivt.
I nedanstående matris beskrivs två valutors påverkan på Björn Borg-koncernens omsättning och bruttomarginal utifrån nuvarande affärsmodell och de olika rörelsegrenarnas andel av omsättning och bruttomarginal.
Flera delar påverkar den totala effekten av valutornas påverkan på koncernen det vill säga respektive rörelsegrens geografiska andel av total omsättning och bruttomarginal, tidpunkt för leveranser samt förändringar i varulager.
Björn Borg använder sig inte av valutaderivat.
| Beräknad valutapåverkan (transaktionsexponering) 2011 |
Procent | Uppskattad effekt på omsättning |
Uppskattad effekt på bruttomarginal |
|---|---|---|---|
| Starkare HKD vs SEK | 10% | 4% | 0% |
| Svagare HKD vs SEK | –10% | –4% | –0% |
| Starkare EUR vs SEK | 10% | 1% | 3% |
| Svagare EUR vs SEK | –10% | –1% | –3% |
Detaljerad förklaring till tabellen är att koncernens försäljning och inköp via rörelsegrenen Produktutveckling till externa distributörer påverkas positivt respektive negativt beroende på HKD-fluktuationer gentemot den svenska kronan – försäljning HKD /inköp HKD. I rörelsegrenen Grossistverksamhet påverkas varuinköpen negativt av en stark HKD respektive positivt av en svag HKD samtidigt som prissättningen till återförsäljare inte är justerbar till följd av valutaförsäljning i SEK/inköp i HKD.
Eurons fluktuationer mot den svenska kronan påverkar koncernens omsättning främst från omsättningen i Björn Borg Sport samt faktureringen av royalty till Euroländer.
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Per 31 december 2011 uppgick räntebärande tillgångar till 158 042 TSEK (229 842) och bestod av bankmedel (2010 även kortfristiga placeringar). Räntebärande tillgångar löper huvudsakligen med rörlig ränta och förändringar i marknadsräntan leder därför till framtida högre eller lägre ränteintäkter. Då endast en mindre del av koncernens räntebärande tillgångar har värderats till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen blir omvärderingseffekten på dessa tillgångar begränsad vid en förändring av marknadsräntan.
I tabellen nedan visas hur koncernens räntenetto under de kommande tolv månaderna skulle påverkas vid ändrade marknadsräntor. Effekterna är baserade på volymerna av räntebärande tillgångar och skulder per 31 december 2011.
| Procentenhet | Effekt på räntenetto | |
|---|---|---|
| Högre ränta | 1% | 1 200 TSEK |
| Lägre ränta | –1% | –1 200 TSEK |
Den verkställande direktören är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Rapporterade rörelsesegment är desamma som rapporteras internt till den högste verkställande beslutsfattaren och som används för underlag för att fördela resurser och utvärdera resultaten i koncernen. Uppföljning och bedömning av rörelsesegmentens resultat baseras främst på rörelseresultatet. Segmentsrapporteringen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som koncernredovisningen och framgår av not 1.
2011 har bolaget renodlat det tidigare segmentet "Varumärke och övrigt", som tidigare innehöll moderbolagets intäkter och kostnader. Segmentet benämns numera "Varumärke" och omfattar enbart varumärkesrelaterad verksamhet vilket bolaget anser ger en tydligare bild av detta segment, och är i linje med koncernens interna rapportering. 2010 års siffror har räknats om med anledning av dessa justeringar och nya fördelningsgrunder.
I egenskap av ägare och förvaltare av varumärket Björn Borg erhåller Björn Borg-koncernen royaltyintäkter baserat på distributörers och produktbolags grossistförsäljning.
Koncernens kredit- och motpartsrisker består av exponeringar gentemot kommersiella och finansiella motparter. Med kredit- och motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser. Enligt styrelsebeslut ska denna risk begränsas genom att endast motparter med god kreditvärdighet accepteras samt genom fastställda limiter. Björn Borgs kommersiella kreditrisk består främst av kundfordringar vilka är fördelade över ett stort antal motparter. Kreditrisken gentemot finansiella motparter begränsas till finansiella institutioner med hög kreditvärdighet. Per 31 december 2011 fanns inga väsentliga koncentrationer av kreditrisk. Den maximala kreditrisken motsvaras av de finansiella tillgångarnas redovisade värde.
| 223 726 | 285 321 | |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 158 042 | 194 275 |
| Kortfristiga placeringar | – | 35 567 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 7 841 | 4 486 |
| Kundfordringar | 57 843 | 50 993 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån skall omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering.
| 259 741 | 12 828 | 15 600 | |
|---|---|---|---|
| 9 987 | – | – | – |
| – | 12 828 | 31 200 | 15 600 |
| 194 275 | |||
| 4 486 | |||
| 50 993 | |||
| Upp till 3 mån | 3–12 mån | 1–5 år | över 5 år |
| 249 429 | 25 185 | 31 641 | 7 800 |
| 25 703 | – | – | – |
| – | 25 185 | 31 641 | 7 800 |
| 158 042 | |||
| 7 841 | |||
| 57 843 | |||
| Upp till 3 mån | 3–12 mån | 1–5 år | över 5 år |
| 31 200 |
De egna produktbolagen för produktområdena underkläder och sportkläder ansvarar för design och utveckling av kollektioner för samtliga marknader i nätverket. De gene rerar intäkter från försäljning av produkter till distributörer.
De egna distributörsbolagen för produktområdena underkläder respektive skor (för Sverige, Finland och Baltikum) generarar intäkter till Björn Borg-koncernen från sin försäljning av produkter till detaljister.
De egna konceptbutikerna och webbshoppen genererar intäkter till Björn Borgkoncernen genom sin försäljning till konsument.
| Varumärke | Produktutveckling | Grossistverksamhet | Detaljhandel | Totalt | Elimineringar | Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Extern försäljning | 47 435 | 49 582 | 251 277 | 271 135 | 179 341 | 165 447 | 58 456 | 49 876 | 536 509 | 536 040 | – | – | 536 509 | 536 040 |
| Intern försäljning | 32 882 | 40 074 | 126 171 | 123 861 | 51 437 | 49 503 | 3 735 | 3 963 | 214 225 | 217 401 | –214 225 | –217 401 | – | – |
| Summa intäkter | 80 317 | 89 655 | 377 448 | 394 997 | 230 778 | 214 950 | 62 191 | 53 839 | 750 734 | 753 441 | –214 225 | –217 401 | 536 509 | 536 040 |
| Rörelseresultat | 16 613 | 23 057 | 35 915 | 67 249 | 37 010 | 37 356 | –5 832 | –1 657 | 83 706 | 126 005 | – | – | 83 706 | 126 005 |
| Anläggningstillgångar | 205 273 | 201 958 | 1 934 | 478 | 4 537 | 4 483 | 10 783 | 9 229 | 222 527 | 216 142 | 43 194 | 6 438 | 265 722 | 222 580 |
| Varulager | – | – | 4 848 | 1 079 | 29 451 | 27 388 | 12 479 | 9 742 | 46 778 | 38 209 | –12 219 | –11 970 | 34 559 | 26 239 |
| Övriga omsättnings- | ||||||||||||||
| tillgångar | 923 253 | 824 682 | 214 347 | 116 370 | 227 900 | 91 809 | 69 223 | 28 783 1 434 723 | 1 061 644 –1 184 704 | –746 458 | 250 019 | 315 186 | ||
| Totala tillgångar | 1 128 526 1 026 639 | 221 129 | 117 927 | 261 888 | 123 679 | 92 485 | 47 754 1 704 028 | 1 322 433 –1 153 729 | –751 990 | 550 300 | 564 005 | |||
| Övriga skulder | 616 275 | 561 042 | 235 184 | 120 288 | 244 714 | 79 033 | 93 391 | 36 403 1 189 564 | 796 766 –1 036 227 | -660 037 | 153 338 | 136 729 | ||
| Totala skulder | 616 275 | 561 042 | 235 184 | 120 288 | 244 714 | 79 033 | 93 391 | 36 403 1 189 564 | 796 766 –1 036 227 | -660 037 | 153 338 | 136 729 | ||
| Investeringar i materiella och immateriella |
||||||||||||||
| anläggningstillgångar | 6 123 | 839 | 11 445 | 30 | 907 | 608 | 6 961 | 5 899 | 25 435 | 7 376 | – | – | 25 435 | 7 376 |
| Avskrivningar | –2 256 | –2 209 | –10 060 | –103 | –535 | –266 | –4 315 | –4 557 | –17 165 | –7 136 | – | – | –17 165 | –7 136 |
Skillnaden mellan rörelseresultat för segment för vilka information ska lämnas 83 706 TSEK (126 005) och resultat före skatt och avvecklade verksamheter 84 626 TSEK (123 995) är finansiella poster netto, 920 TSEK (–2 010).
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. De intäkter från externa parter som rapporteras till ledningen värderas på samma sätt som i resultaträkningen.
Kolumnen för elimineringar avser endast interna mellanhavanden.
| Sverige | Holland | Norge | Danmark | Övriga | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Nettoomsättning | 231 383 224 408 | 178 814 | 144 165 | 30 476 | 60 257 | 36 060 | 49 882 | 59 775 | 57 328 | 536 509 536 040 | ||
| Tillgångar | 550 300 564 005 | – | – | – | – | – | – | – | – | 550 300 564 005 | ||
| Investeringar | 25 435 | 7 376 | – | – | – | – | – | – | – | – | 25 435 | 7 376 |
| Avskrivningar | –17 165 | –7 136 | – | – | – | – | – | – | – | – | –17 165 | –7 136 |
Koncernen presenterar sina intäkter för de fyra största marknaderna: Sverige, Holland, Norge och Danmark. Intäkter om cirka 178 814 TSEK (144 165) avser en enskild extern kund. Dessa intäkter hänför sig till varumärkes- och produktutvecklingssegmentet i Holland.
| Nettoomsättning | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Royaltyintäkter | 47 435 | 49 582 | – | – |
| Tjänsteintäkter | – | – | 46 208 | 45 818 |
| Produktbolagsintäkter | 251 277 | 271 135 | – | – |
| Grossistintäkter | 179 341 | 165 447 | – | – |
| Detaljhandelsintäkter | 58 456 | 49 876 | – | – |
| 536 509 536 040 | 46 208 | 45 818 |
Den totala varumärkesförsäljningen uppgick till 489 074 TSEK (486 458).
Moderbolagets intäkter från dotterbolagen har uppgått till 44 504 TSEK (44 343). Moderbolagets kostnader för dotterbolagen har uppgått till 1 947 TSEK (1 129). Moderbolagets försäljning till dotterbolag utgörs framför allt av ersättningar för att täcka gemensamma kostnader för hyror, central administration, gemensamma system samt marknadsföringstjänster.
| Totalt | 40 837 | 43 470 | 14 357 | 14 736 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga anställda | 33 727 | 34 523 | 8 229 | 7 247 | ||
| Styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare |
7 110 | 8 947 | 6 128 | 7 489 | ||
| Löner, andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningar och övriga anställda |
||||||
| Totalt | 57 835 | 59 835 | 22 596 | 21 227 | ||
| Pensionskostnader | 4 621 | 4 536 | 2 770 | 2 336 | ||
| Sociala kostnader | 12 377 | 11 829 | 5 469 | 4 155 | ||
| Löner och ersättningar | 40 837 | 43 470 | 14 357 | 14 736 | ||
| och sociala kostnader | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Löner, andra ersättningar | Koncernen | Moderbolaget |
| Totalt | 131 | 100 | 26 | 23 |
|---|---|---|---|---|
| Män | 52 | 37 | 10 | 9 |
| Kvinnor | 79 | 63 | 16 | 14 |
| Medelantalet anställda1 har varit |
| Koncernen | 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Fördelning mellan kvinnor och män bland styrelse och ledande befattningshavare |
Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| Styrelse | 6 | 2 | 6 | 2 | |
| Övriga ledande befattningshavare | 5 | 1 | 4 | 3 | |
| Totalt | 11 | 3 | 10 | 5 |
1 För att beräkna genomsnittligt antal anställda har en årsarbetstid om 1 800 timmar använts.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ersättning och andra förmåner till styrelsens ledamöter |
Styrelse- | arvode ersättningar | Övriga Styrelse- | Övriga arvode ersättningar |
| Styrelsens ordförande | ||||
| Fredrik Lövstedt | 300 | 65 | 300 | 65 |
| Övriga ledamöter i styrelsen | ||||
| Mats H Nilsson | 115 | 25 | 100 | 25 |
| Fabian Månsson | 115 | – | 100 | – |
| Vilhelm Schottenius | 115 | – | 100 | – |
| Monika Elling | 115 | 40 | 100 | 40 |
| Michael Storåkers | 115 | – | 100 | – |
| Nils Vinberg | 115 | – | 100 | – |
| Kerstin Hessius | 115 | – | 100 | – |
| Totalt | 1 105 | 130 | 1 000 | 130 |
Ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare
| Totalt | 6 706 | 2 241 | 1 861 | – |
|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattningshavare 3 769 | 975 | 856 | – | |
| Vice verkställande direktör | 1 102 | 633 | 431 | – |
| Verkställande direktör | 1 836 | 633 | 574 | – |
| 2010 | Grundlön | Rörlig Pensions- ersättning kostnader |
Övrig ersättning |
|
| Totalt | 6 893 | 218 | 1 755 | – |
| Övriga ledande befattningshavare 3 773 | 218 | 686 | – | |
| Vice verkställande direktör | 1 200 | – | 499 | – |
| Verkställande direktör | 1 920 | – | 571 | – |
| 2011 | Grundlön | Rörlig Pensions- ersättning kostnader |
Övrig ersättning |
Enligt stämmobeslut uppgår arvodet till styrelsens ordförande och leda möter för 2011 till totalt 1 105 TSEK (1 000). Styrelsens ordförande erhåller ett arvode om 300 TSEK (300) medan övriga ledamöter erhåller en ersättning om 115 TSEK (100) vardera. Styrelsens ordförande och ledamöter har utöver styrelsearvode erhållit ersättning för resor och uppehälle i anslutning till styrelsemöten. Till Ersättningsutskottet har ett arvode för 2011 uppgående till totalt 40 TSEK (40) kostnadsförts och till revisions kommittén har ett arvode uppgående till totalt 90 TSEK (90) kostnadsförts. Samtliga ersättningar är i enlighet med den ersättning till styrelsen som årsstämman beslutat.
Björn Borgs verkställande direktör har under året erhållit lön och övriga ersättningar uppgående till 1 920 TSEK (1 836), därutöver erhåller verkställande direktören en rörlig ersättning. Den rörliga ersätt ningen baserar sig på koncernens omsättning och resultat överstigande den av styrelsen fastställda budgeten. För 2011 var den rörliga ersättningen 0 TSEK (633). Verkställande direktören har därutöver rätt till tjänstebil och sjukförsäkring. Verkställande direktören har rätt till en månatlig pensionsavsättning motsvarande 25 procent av den fasta lönen. Därutöver erhåller verkställande direktören kompensation för ej utnyttjad tjänstebil i form av ytterligare pensionsavsättning.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om 6 månader. Verkställande direktören är berättigad till avgångsvederlag motsvarande maximalt sex månadslöner. Förslag till villkor för er sätt -ningspaket för verkställande direktör åsätts av ersättningsutskottet bestående av Fredrik Lövstedt och Monika Elling och beslutas av styrelsen.Verkställande direktörens aktie- och optionsinnehav beskrivs nedan.
Med ledande befattningshavare avses de fem personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2011. Definitionen av ledande befattningshavare har ändrats 2011, varför 2010 års siffror har justerats.
Grundlönen till ledande befattningshavare för 2011 uppgick till 4 973 TSEK (4 871), därutöver erhåller ledande befattningshavare en rörlig ersättning som baserar sig på koncernens omsättning och resultat överstigande den av styrelsen fastställda budgeten. Den rörliga ersättningen 2011 uppgick till 218 TSEK (1 608). Utöver detta har vissa ledande befattningshavare tillgång till tjänstebil. Björn Borg betalar pensionspremier enligt avgiftsbestämd pensionsplan. Pensionskostnader 2011 uppgick till 1 185 TSEK (1 287). Om ledande befattningshavare sägs upp av företaget har de rätt till 3–6 månaders uppsägningstid. Inga övriga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag. Ledande befattningshavares aktie- och optionsinnehav i Björn Borg beskrivs nedan.
Styrelsens, verkställande direktörens och
andra ledande befattningshavares aktie-
| Summa antal aktier | 1 250 000 | 5 972 580 |
|---|---|---|
| Övriga ledande befattningshavare | – | 500 |
| Vice verkställande direktör | 500 000 | 7 000 |
| Verkställande direktör | 750 000 | 35 000 |
| Kerstin Hessius | 6 000 | |
| Fabian Månsson | 2 000 | |
| Nils Vinberg | 711 080 | |
| Michael Storåkers | 40 000 | |
| Monica Elling | 69 000 | |
| Vilhelm Schottenius | 1 023 520 | |
| Mats H Nilsson | 1 478 440 | |
| Fredrik Lövstedt | 2 600 040 | |
| och optionsinnehav per 2011-12-31 | Antal optioner | Antal aktier |
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pen sionsplan är en pensionsplan där koncernen erlägger fasta premier till en separat juridisk enhet. Efter att Björn Borg betalt premien kvarstår inga förpliktelser för Björn Borg gentemot koncernens anställda. Avgifterna redovisas som personalkostnader i den period som den betalda avgiften avser och uppgick 2011 till 4,6 MSEK (4,5).
Inom Björn Borg finns ett utestående incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner i Björn Borg (det vill säga moderbolaget).
Optionsprogram 2008:2 beslutades vid extra bolagsstämma 2008 på förslag från Björn Borgs styrelse och innebar att 1 250 000 teckningsoptioner emitterades till Björn Borg Brands AB för vidare överlåtelse till koncernens VD och vice VD. Idag finns 1 250 000 utestående optioner i detta program. De utestående teckningsoptionerna berättigar till 1 250 000 aktier för en teckningskurs om 48,84 kronor per aktie. Optionsprogrammet löper till och med 30 november 2012. Teckning kan ske under maj och november 2012, dock först efter publicerad delårsrapport.
Innehavarna av teckningsoptionerna har förvärvat dessa till marknadsmässig kurs som baserats på en extern värdering enligt Black & Scholes värderingsmodell. Det utestående optionsprogrammet innehåller inga villkor som kan medföra kostnader för bolaget, exempelvis i form av sociala kostnader. Vid utnyttjande av samtliga utestående teckningsoptioner ökar antalet aktier i bolaget från 25 148 384 till 26 398 384 och aktiekapitalet med 390 625 SEK, vilket skulle innebära att de nya aktierna skulle motsvara 4,7 procent av det totala antalet aktier efter fullt utnyttjande av teckningsoptionerna
En styrelseledamot i moderbolaget samt den verkställande direktören i det delägda dotterbolaget Björn Borg Sport innehar vardera 4 procent av aktierna i detsamma. Dessa personer har en option att sälja sitt innehav till Björn Borg AB tidigast 1 januari 2016, villkorat att dessa personer kvarstår i tjänst vid denna tidpunkt. En kostnad om 917 TSEK har redovisats i koncernen under 2011, motsvarande årets andel av koncernens förväntade kostnad utifall att optionerna utnyttjas under 2016.
| Optionsprogram | Program 2008:1 |
Program 2008:2 |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början Förfallna |
155 300 –155 300 |
1 250 000 – |
1 405 300 –155 300 |
| Utestående och inlösnings bara vid årets slut |
– | 1 250 000 | 1 250 000 |
| Berättigat antal aktier | – | 1 250 000 | 1 250 000 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Deloitte AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 982 | 1 022 | 746 | 773 |
| Skatterådgivning | 74 | 58 | 74 | 58 |
| Övriga tjänster | 126 | 12 | 126 | 13 |
| 1 182 | 1 092 | 946 | 844 | |
| Övriga revisionsbolag | ||||
| Revisionsuppdrag | 62 | 25 | – | – |
| Skatterådgivning | – | – | – | – |
| Övriga tjänster | – | – | – | – |
| 62 | 25 | – | – | |
| Totalt | 1 244 | 1 117 | 946 | 844 |
anläggningstillgångar per funktion
| Utvecklingskostnader | 1 716 | 714 | 226 | 221 |
|---|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 4 292 | 1 784 | 564 | 552 |
| Distributionskostnader | 11 157 | 4 638 | 1 466 | 1 436 |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Koncernen | Moderbolaget |
| 74 514 | 59 126 | 28 338 | 24 599 |
|---|---|---|---|
| 18 112 | 14 104 | 6 954 | 5 866 |
| 15 366 | 13 844 | 6 763 | 5 816 |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||
Björn Borg-koncernen hyr kontorslokaler och butikslokaler. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vissa avtal är variabla där hyresavtalet har en minimihyra samt en omsättningsbaserad del. Per balansdagen 2011-12-31 hade Björn Borg-koncernen inga finansiella leasingavtal.
Styrelseledamot Fabian Månsson har förvärvat 4 procent av aktierna i dotterbolaget Björn Borg Sport under 2011. Fabian Månsson har erhållit 15 TEUR i styrelse arvode från dotterbolaget under 2011. I övrigt har inga transaktioner med närstående parter genomförts.
| Totalt | 2 538 | 6 540 |
|---|---|---|
| Periodiseringsfond 2006 | – | 5 955 |
| Ackumulerade överavskrivningar | 2 538 | 585 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
| 31 dec | 31 dec | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Aktuell skatt på årets resultat | –25 299 –23 385 | – | –39 | |
| Uppskjuten skatt | 40 824 | –9 847 | – | – |
| Totalt redovisad skattekostnad | 15 524 –33 232 | – | –39 | |
| Avstämning mellan gällande | Koncernen | Moderbolaget | ||
| skattesats och effektiv skattesats | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats |
84 626 | 123 995 | 105 900 | 100 217 |
| i Sverige Skatteeffekt av: |
–22 257 | –32 611 | –27 852 –26 357 | |
| Skatt på periodiseringsfond | – | – | – | –36 |
| Skatt på återförd periodiseringsfond | – | – | 1 566 | – |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | –213 | –98 | –62 | –56 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 4 | 126 | 26 348 | 26 449 |
| Effekt av skattesatser i andra länder | 1 129 | – | – | – |
| Bokförd uppskjuten skatt Björn | ||||
| Borg Services AB | 38 407 | – | – | – |
| Ej utnyttjat underskott USA | –417 | –58 | – | – |
| Ej utnyttjat underskott UK | –1 129 | –239 | – | – |
| Skatt hänförlig till tidigare år | – | –39 | – | –39 |
| Övrigt | – | –313 | – | – |
| Redovisad skattekostnad | 15 524 –33 232 | – | –39 | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Uppskjutna skatter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| redovisade i balansräkningen | ||||
| Underskottsavdrag | 43 194 | 6 438 | – | – |
| Summa uppskjuten skattefordran | 43 194 | 6 438 | – | – |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| redovisade i balansräkningen | ||||
| Varumärke | 49 248 | 49 248 | – | – |
| Obeskattade reserver | 1 505 | 2 080 | – | – |
| Internvinst i varulager (fordran) | –3 213 | –3 139 | – | – |
| Summa uppskjuten skatteskuld | 47 540 | 48 189 | – | – |
Inga skatteposter har redovisats direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat.
UNDERSKOTTSAVDRAG OCH EJ REDOVISADE UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR Koncernen har redovisat en uppskjuten skattefordran relaterat till skattemässiga underskottsavdrag om totalt 43 194 TSEK (6 438). Det skattemässiga värdet för dessa underskottsavdrag uppgår till 43 194 TSEK, varav 2 322 TSEK förfaller om 9 år. Resterande del (40 872 TSEK) har ingen förfallotidpunkt. Det skattemässiga värdet av underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i balansräkningen uppgår per 2011-12-31 till 2 676 TSEK (953) och är hänförliga till verksamheterna i USA och UK. För dessa underskottsavdrag har ingen uppskjuten skattefordran redovisats på grund av osäkerhet om och när i framtiden dessa verksamheter kommer att generera tillräckliga skattepliktiga överskott.
| 31 dec | 31 dec | |
|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| Goodwill | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående värden | 13 944 | 13 944 |
| Redovisat värde vid årets slut | 13 944 | 13 944 |
| Varumärke | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående värden | 187 532 | 187 532 |
| Redovisat värde vid årets slut | 187 532 | 187 532 |
| Hyresrätter | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående värden | 1 225 | 1 225 |
| Investeringar | 1 500 | – |
| Utgående värden | 2 725 | 1 225 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående värden | –1 026 | –774 |
| Årets avskrivningar | –241 | –252 |
| Utgående värden | –1 267 | –1 026 |
| Redovisat värde vid årets slut | 1 458 | 199 |
| Övriga immateriella tillgångar* | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående värden | 8 037 | 3 160 |
| Investeringar | 10 610 | 4 878 |
| Avyttringar och nedläggning av verksamhet | –1 234 | – |
| Utgående värden | 17 413 | 8 037 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående värden | –1 377 | – |
| Avyttringar och nedläggning av verksamhet | 378 | |
| Årets avskrivningar | –11 627 | –1 377 |
| Årets omräkningsdifferenser | 66 | – |
| Utgående värden | –12 560 | –1 377 |
| Redovisat värde vid årets slut | 4 853 | 6 659 |
| * Avser i huvudsak balanserade utgifter för hemsida och programvaror. | ||
| 31 dec | 31 dec | |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
| Balanserade utgifter för programvara | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | – | |
| Ingående värden | 2 288 | 1 868 |
| Investeringar | – | 420 |
| Utgående värden | 2 288 | 2 288 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
Ingående värden –602 –174 Årets avskrivningar –466 –428 Utgående värden –1 068 -602 Redovisat värde vid årets slut 1 220 1 686
Goodwill finns för tre kassagenererande enheter, Björn Borg Brands AB, Björn Borg Clothing AB samt Björn Borg Footwear AB.
Dessutom finns immateriella anläggningstillgångar i form av varumärke där kassagenererande enhet är Björn Borg Brands AB. Fördelning redovisas nedan.
| 3 956 | 3 956 |
|---|---|
| 658 | 658 |
| 9 330 | 9 330 |
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
| 187 532 | 187 532 | |
|---|---|---|
| Björn Borg Brands AB | 187 532 | 187 532 |
| Varumärke | 2011 | 2010 |
| 31 dec | 31 dec |
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärke i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1. De framtida kassaflöden som använts vid beräkning av respektive enhets nyttjandevärde baseras för det första året på den av styrelsen antagna budgeten för 2012 för respektive enhet. Därefter baseras kassaflöden på antaganden om en årlig omsättningstillväxt som för 2011 års beräkning har reducerats från 3 procent (2010) till 2 procent. Ledningen baserar antaganden om framtida tillväxt på tidigare erfarenheter samt ingående diskussioner med distributörer och licenstagare.
Nedskrivningsprövning gjordes per 31 december 2011 med tillämpning av cirka 15 pro cent (14) diskonteringsränta före skatt samt ett antagande om en årlig, uthållig tillväxt om 2 procent (3) för perioden bortom prognoshorisonten. Denna årliga tillväxt antas ligga i linje med tillväxten för den marknad i vilken Björn Borg driver verksamhet. Prognosperioden sträcker sig från 2012 till 2021. Vidare har antagits att kostnader för varumärkesskyddande åtgärder och liknande aktiviteter ökar med 4 procent årligen, utifrån 2012 års budgeterade kostnadsnivå. I samband med värderingen per 31 december 2011 har numera också tagits hänsyn till att bolaget från och med 2017 inte längre betalar en rörlig tilläggsköpeskilling till den tidigare ägaren av varumärket, vilket får en betydande positiv effekt på kassaflödet från 2017 och framåt.
Något nedskrivningsbehov föreligger inte i koncernen då det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden överstiger nettotillgångarnas redovisade värde i samtliga fall.
Om den antagna tillväxten bortom prognosperioden vid beräkning av nyttjandevärde för såväl goodwill som varumärke hade varit 0 procent istället för antagna 2 procent, skulle ändock inget behov av nedskrivning föreligga. En ökning av diskonteringsräntan med 1 procent skulle inte medföra något nedskrivningsbehov.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående värden | 29 346 | 27 265 | 9 141 | 8 769 |
| Investeringar | 13 325 | 2 498 | 6 123 | 372 |
| Avyttringar och utrangeringar | –8 689 | –417 | –5 498 | – |
| Utgående värden | 33 982 | 29 346 | 9 766 | 9 141 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||
| Ingående värden | –21 538 | –16 115 | –6 311 | –4 531 |
| Avyttringar och utrangeringar | 7 681 | 302 | 4 951 | – |
| Årets avskrivningar | –5 384 | –5 725 | –1 789 | –1 780 |
| Utgående värden | –19 241 | –21 538 | –3 149 | –6 311 |
| Redovisat värde vid årets slut | 14 741 | 7 808 | 6 617 | 2 830 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 321 227 | 320 771 |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterbolag | – 266 274 | |
| Bildande av dotterbolag | 456 | – |
| Ingående anskaffningsvärde | 320 771 | 54 497 |
| Andelar i dotterbolag | ||
| Moderbolaget | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
Under januari 2011 bildades Björn Borg Sport B.V. Björn Borg AB äger 51 procent av kapitalet och rösterna i bolaget.
Björn Borg har en option att förvärva upp till 16 procent av aktierna i dotterbolaget Björn Borg Sport från minoritetsdelägaren (som för närvarande äger 41 procent) vid valfri tidpunkt före 31 december 2018. Förvärv av aktier skall ske till marknadsvärde med utgångspunkt i dotterbolagets vinstgenerering under två räkenskapsår som föregår förvärvet.
| Aktier i dotterbolag | Org nr | Säte | Antal Kapital- Bokfört aktier andel, % |
värde | |
|---|---|---|---|---|---|
| Björn Borg Brands AB | 556537-3551 Stockholm | 84 806 | 100 | 40 216 | |
| Björn Borg Clothing AB | 556414-0373 Stockholm | 1 000 | 100 | – | |
| Björn Borg Sweden AB | 556374-5776 Stockholm | 3 000 | 100 | – | |
| Anteros Lagerhantering AB 556539-2221 Stockholm | 901 | 90,1 | – | ||
| Björn Borg Retail AB | 556577-4410 Stockholm | 1 000 | 100 | – | |
| Björn Borg Inc | Delaware | 3 000 | 100 | – | |
| Björn Borg UK Limited | 7392965 | Wales 400 000 | 80 | 4 185 | |
| Björn Borg Sport B.V. | 34268432 | Holland | 50 999 | 51 | 456 |
| Björn Borg Services AB | 556537-3551 Stockholm | 5 000 | 100 262 089 | ||
| Björn Borg Footwear AB | 556280-5746 | Varberg | 6 999 | 100 | 14 281 |
| 321 227 |
| Summa varulager | 34 559 | 26 239 | ||
|---|---|---|---|---|
| Handelslager, brutto | 34 559 | 26 239 | – | – |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Koncernen | Moderbolaget |
Kreditkvaliteten för finansiella tillgångar som varken förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning bedöms i huvudsak genom att utvärdera motpartens betalningshistorik. I de fall extern kreditrating finns tillgänglig inhämtas sådan information som stöd för att bedöma kreditkvaliteten.
| Summa kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar |
57 843 | 50 993 | 550 | 543 |
|---|---|---|---|---|
| Reserv för osäkra fordringar | –1 318 | –2 867 | – | –269 |
| Kundfordringar, brutto | 59 161 | 53 860 | 550 | 812 |
| Kundfordringar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Koncernen | Moderbolaget |
Per den 31 december 2011 har koncernen och moderbolaget redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger om 1 318 (2 867) TSEK. De individuellt bedömda fordringarna med ett bedömt nedskrivningsbehov avser i huvudsak enstaka kunder som hamnat i en svår ekonomisk situation och därmed inte kan fullgöra sina skuldåtaganden gentemot Björn Borg.
Åldersanalysen av dessa är som följer:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallna fordringar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ej förfallna kundfordringar | 33 347 | 33 602 | 3 | 18 | |
| 1–30 dagar | 21 634 | 13 821 | 49 | 15 | |
| 31–90 dagar | 2 774 | 2 932 | – | 4 | |
| 91–180 dagar | 845 | 1 680 | 163 | 15 | |
| >180 dagar | 561 | 1 825 | 335 | 760 | |
| Totalt | 59 161 | 53 860 | 550 | 812 |
Per den 31 december 2011 var kundfordringar för koncernen uppgående till 24 496 (17 391) TSEK förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
Åldersanalysen över kundfordringarna framgår nedan:
| Förfallna fordringar som | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| ej anses vara osäkra | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ej förfallna kundfordringar | 33 347 | 33 602 | 3 | 18 | |
| 1–30 dagar | 21 465 | 13 821 | 49 | 15 | |
| 31–90 dagar | 2 538 | 2 927 | – | 4 | |
| 91–180 dagar | 170 | 519 | 163 | 15 | |
| >180 dagar | 323 | 124 | 335 | 492 | |
| Totalt | 57 843 | 50 993 | 550 | 543 |
Osäkra kundfordringar redovisas som en rörelsekostnad. Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar framgår nedan:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Osäkra fordringar | 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec |
| – avstämning | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Avsättning vid årets början | –2 867 | –2 144 | –269 | –160 |
| Periodens återförda reserveringar | 1 207 | 58 | – | – |
| Perioden reserveringar | –1 318 | –2 867 | – | –269 |
| Konstaterade förluster | 1 660 | 2 086 | 269 | 160 |
| Totalt | –1 318 | –2 867 | – | –269 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för varje kategori av fordringar.
| Totalt | 13 793 | 14 605 | 4 458 | 2 383 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga poster | 8 598 | 6 002 | 3 859 | 984 |
| Förutbetald hyra | 2 807 | 3 889 | 599 | 1 399 |
| Upplupna royaltyintäkter | 2 388 | 4 714 | – | – |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Koncernen | Moderbolaget |
| 2011 20 000 20 000 |
2010 20 000 20 000 |
2011 20 000 20 000 |
31 dec 2010 20 000 20 000 |
|---|---|---|---|
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Moderbolaget | |||
| Koncernen |
Checkräkningskrediten har varit outnyttjad under hela 2011. Bolaget betalar en kontraktsränta om 0,4 procent på krediten. Bland övriga långfristiga och kortfristiga skulder ingår en redovisad skuld till säljaren av varumärket Björn Borg, om totalt 34 724 TSEK (varav 6 411 TSEK skall betalas inom 12 månader och 28 313 TSEK inom 5 år). Eftersom det inte utgår någon ränta på skulden har framtida amorteringar av skulden diskonterats till nuvärde. Skillnaden mellan nuvärdet av skulden och det nominella beloppet redovisas som en räntekostnad över kreditperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Nominellt erlägger Björn Borg 7 850 TSEK årligen till och med 2016.
| Totalt | 27 546 | 32 637 | 6 815 | 10 378 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga poster | 13 896 | 14 810 | 3 128 | 4 181 |
| Upplupna marknadsföringskostnader | – | 1 993 | – | – |
| Upplupna förvaltningskostnader | 1 499 | 1 902 | 1 499 | 1 902 |
| Personalrelaterade poster | 6 389 | 8 030 | 2 189 | 4 295 |
| Upplupna royaltykostnader | 5 762 | 5 901 | – | – |
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
| Ställda säkerheter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Företagsinteckningar | 18 000 | 18 000 | – | – |
| Totalt | 18 000 | 18 000 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | ||||
| Övriga garantiförbindelser | 3 249 | 1 774 | – | – |
| Totalt | 3 249 | 1 774 | – | – |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Resultat per aktie, SEK | 4,19 | 3,61 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,19 | 3,57 |
| Proforma resultat per aktie exklusive | ||
| uppskjuten skatteintäkt, SEK | 2,66 | 3,61 |
| Antal aktier | 25 148 384 | 25 148 384 |
| Antal aktier vägt genomsnitt | 25 148 384 | 25 148 384 |
| Effekt av utspädning | 32 190 | 321 818 |
| Antal aktier vägt genomsnitt (efter utspädning) | 25 180 574 25 470 202 |
Resultat per aktie beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Utestående optionsprogram har beaktats vid beräkning av utspädningseffekt.
| Totalt | –810 | 3 664 |
|---|---|---|
| värde via resultaträkningen | 170 | 567 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt | ||
| anskaffningsvärde | 652 | 640 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet | ||
| Låne- och kundfordringar | –1 632 | 2 457 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
Vid årsstämman 2011-04-14 fastställdes en utskiftning genom ett automatiskt inlösenförfarande om 130 772 TSEK för räkenskapsåret 2010 vilket motsvarar 5,20 SEK per aktie.
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att en utskiftning om 4,00 SEK per aktie ska utgå för räkenskapsåret 2011. Utskiftningen föreslås ske genom ett automatiskt inlösenförfarande, där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för 4,00 SEK per aktie. Betalningen för inlösenaktien, förutsatt ett godkännande på årsstämman, beräknas genomföras omkring den 8 juni 2012. Styrelsens förslag motsvarar en överföring till aktieägarna om 100 594 TSEK (130 772).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Valutakursförändring | 576 | 33 | 55 | 33 |
| Ränteintäkter* | 3 296 | 2 049 | 2 626 | 1 646 |
| Övriga finansiella intäkter** | 189 | 672 | 169 | 634 |
| Summa finansiella intäkter | 4 061 | 2 754 | 2 850 | 2 313 |
| Valutakursförändring | –85 | –2 353 | –42 | – |
| Räntekostnader* | –1 174 | –114 | –15 532 | –10 142 |
| Räntekostnad Varumärke* | –1 636 | –1 873 | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | –247 | –425 | – | – |
| Summa finansiella kostnader | –3 142 | –4 764 | –15 574 | –10 142 |
| Finansnetto | 920 | –2 010 | –12 724 | –7 829 |
* Posten i sin helhet avser finansiella tillgångar respektive skulder som inte värde ras till verkligt värde via resultaträkningen
** Varav 170 TSEK (567) avser orealiserade förändringar på kortfristiga placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
| Koncernen 2011–12–31 | Kund- och lånefordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa balansräkning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 57 843 | – | 57 843 | 57 843 | – | 57 843 |
| Kassa och bank | 158 042 | – | 158 042 | 158 042 | – | 158 042 |
| Summa finansiella tillgångar | 215 885 | – | 215 885 | 215 885 | – | 215 885 |
| Övriga långfristiga skulder | – | 28 754 | 28 754 | 28 754 | – | 28 754 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | 6 411 | 6 411 | 6 411 | 17 385 | 23 796 |
| Leverantörsskulder | – | 25 703 | 25 703 | 25 703 | – | 25 703 |
| Summa finansiella skulder | – | 60 868 | 60 868 | 60 868 | 17 385 | 78 253 |
| Koncernen 2010–12–31 | Kund- och lånefordringar |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
Ej finansiella tillgångar och skulder |
Summa balansräkning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 50 993 | – | 50 993 | 50 993 | – | 50 993 |
| Kortfristiga placeringar | 35 567 | – | 35 567 | 35 567 | 35 567 | |
| Kassa och bank | 194 275 | – | 194 275 | 194 275 | – | 194 275 |
| Summa finansiella tillgångar | 280 835 | – | 280 835 | 280 835 | – | 280 835 |
| Övriga långfristiga skulder | – | 34 724 | 34 724 | 34 724 | 34 724 | |
| Övriga kortfristiga skulder | – | 6 164 | 6 164 | 6 164 | 5 028 | 11 192 |
| Leverantörsskulder | – | 9 987 | 9 987 | 9 987 | – | 9 987 |
| Summa finansiella skulder | – | 50 875 | 50 875 | 50 875 | 5 028 | 55 903 |
Fastställande av verkligt värde sker enligt en värderingshierarki bestående av tre nivåer. Nivåerna återspeglar i vilken utsträckning verkligt värde bygger på observerbara marknadsdata respektive egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna för fastställande av verkligt värde för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde.
Nivå 1 – verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder.
Nivå 2 – verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1. Nivå 3 – verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data.
Koncernens och moderbolagets innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde, är inte väsentliga per 2011-12-31. Per 2010-12-31 uppgick finansiella instrument värderade till verkligt värde, relaterade till innehav av fondandelar, till 35 567 TSEK, återfinns i nivå 1. Det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar utgörs av den aktuella köpkursen på balansdagen.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut.
Undertecknade försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 16 mars 2012
Fredrik Lövstedt Nils Vinberg Monika Elling Kerstin Hessius Ordförande Vice ordförande
Fabian Månsson Mats H Nilsson Vilhelm Schottenius Michael Storåkers
Arthur Engel Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2012 Deloitte AB
Fredrik Walmeus Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Björn Borg AB (publ) Organisationsnummer 556658-0683
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Björn Borg AB (publ) för räkenskapsåret 2011-01-01–2011-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 39–62.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt års redovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rätt visande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Björn Borg AB (publ) för räkenskapsåret 2011-01-01–2011-12-31.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsent liga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 16 mars 2012 Deloitte AB
Fredrik Walmeus Auktoriserad revisor
Sedan den 7 maj 2007 är Björn Borg-aktien noterad på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm, mid cap-listan, och handlas under kortnamnet BORG. Aktien var tidigare, sedan december 2004, listad på den inofficiella marknadsplatsen First North.
Aktiekapitalet i Björn Borg AB uppgår till 7 858 870 SEK fördelat på 25 148 384 aktier med ett kvotvärde om 0,3125 SEK per aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Sista betalkurs per den 30 december 2011 var 35,20 SEK, vilket gav ett börsvärde för Björn Borg på 885 MSEK. Totalt omsattes 8 464 987 aktier under 2011, motsvarande ett värde av cirka 435 MSEK. Det genomsnittliga antalet aktier omsatta per handelsdag var 33 458. Kursen sjönk under året med 26,30 SEK, motsvarande cirka 43 procent. Högsta kurs som noterades under året var 71 SEK och lägsta kurs var 31 SEK.
Inom Björn Borg finns ett utestående incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner i bolaget. Fullt utnyttjande av samtliga utestående teckningsoptioner innebär en utspädning av aktiekapitalet med cirka 5 procent. För mer information om incitamentsprogram hänvisas till not 7, sid 57.
Enligt Björn Borgs finansiella mål för verksamheten för perioden 2010–2014 ska minst 50 procent av nettoresultatet efter skatt delas ut till bolagets aktieägare. Som en del i de finansiella målen ska bolaget sträva efter en långsiktig kassa uppgående till 10–20 procent av den årliga omsättningen. Den överlikviditet som uppstår med beaktande av de nya finansiella målen avses stegvis att överföras till aktieägarna under prognosperioden, med start under 2010.
Styrelsen föreslår årsstämman att en utskiftning för 2011 om 4,00 SEK per aktie ska utgå, motsvarande 95 procent av vinst efter skatt. Utskiftningen föreslås ske genom ett automatiskt inlösenförfarande, där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för 4,00 SEK per aktie. Betalningen för inlösenaktien, förutsatt ett godkännande på årsstämman, beräknas genomföras omkring den 8 juni 2012.
Styrelsens förslag motsvarar en överföring till aktieägarna om 100,6 MSEK (130,8). För räkenskapsåret 2010 skedde en utskiftning om 5,20 SEK per aktie, motsvarande 144 procent av vinst efter skatt.
Antalet aktieägare i Björn Borg uppgick per den 30 december 2011 till 6 361 (6 908) enligt Euroclear. Björn Borgs tio största ägare innehade aktier motsvarande 52,4 procent av röster och kapital i bolaget. Det institutionella ägandet uppgick till 29 procent.
| Förändring av | Förändring av | Totalt antal | Förändring av | Totalt aktie- | Kvotvärde, | Emissions | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | transaktion | antalet aktier | aktier | aktiekapitalet | kapital, SEK | SEK | kurs, SEK |
| 2004 | Bolagsbildning | 1 000 | 1 000 | 100 000 | 100 000 | 100,00 | – |
| 2004 | Nyemission | 7 500 | 8 500 | 750 000 | 850 000 | 100,00 | 6 |
| 2004 | Apportemission | 37 243 | 45 743 | 3 724 000 | 4 574 300 | 100,00 | 6 |
| 2004 | Aktiesplit 20:1 | 869 117 | 914 860 | – | 4 574 300 | 5,00 | – |
| 2004 | Nyemission | 450 000 | 1 364 860 | 225 000 | 6 824 300 | 5,00 | 17 |
| 2004 | Apportemission | 66 176 | 1 431 036 | 330 880 | 7 155 180 | 5,00 | 16 |
| 2006 | Aktiesplit 4:1, | 4 293 108 | 5 724 144 | – | 7 155 180 | 1,25 | – |
| 2006 | Inlösen teckningsoptioner | 15 800 | 5 739 944 | 19 750 | 7 174 930 | 1,25 | 27 |
| 2006 | Inlösen teckningsoptioner | 61 900 | 5 801 844 | 77 375 | 7 252 305 | 1,25 | 27 |
| 2007 | Nyemission | 278 552 | 6 080 396 | 348 190 | 7 600 495 | 1,25 | 90 |
| 2007 | Aktiesplit 4:1, | 18 241 188 | 24 321 584 | – | 7 600 495 | 0,31 | – |
| 2007 | Inlösen teckningsoptioner | 422 400 | 24 743 984 | 132 000 | 7 732 495 | 0,31 | 33 |
| 2007 | Inlösen teckningsoptioner | 293 000 | 25 036 984 | 91 563 | 7 824 058 | 0,31 | 33 |
| 2008 | Inlösen teckningsoptioner | 4 600 | 25 041 584 | 1 438 | 7 825 495 | 0,31 | 33 |
| 2008 | Inlösen teckningsoptioner | 17 600 | 25 059 184 | 5 500 | 7 830 995 | 0,31 | 33 |
| 2009 | Inlösen teckningsoptioner | 89 200 | 25 148 384 | 27 875 | 7 858 870 | 0,31 | 33 |
| Totalt antal aktier | 25 148 384 | 100,0 |
|---|---|---|
| Summa, övriga | 11 948 597 | 47,6 |
| Summa, största ägarna | 13 199 787 | 52,4 |
| Avanza Pension | 563 492 | 2,2 |
| Danske Invest Sverige | 640 000 | 2,5 |
| Nils Vinberg | 711 080 | 2,8 |
| JP Morgan Bank | 730 500 | 2,9 |
| Fjärde AP-Fonden | 928 170 | 3,7 |
| Vilhelm Schottenius | 1 023 520 | 4,1 |
| Mats H Nilsson, direkt eller genom närstående | 1 478 440 | 5,9 |
| Robur | 1 886 065 | 7,5 |
| Fredrik Lövstedt, genom bolag | 2 600 040 | 10,3 |
| SEB | 2 638 480 | 10,5 |
| Antal aktier | Andel röster/kapital, % |
Enligt aktiebok per den 30 december 2011.
Vad gäller större aktieägare i Björn Borg likställs närståendes innehav med aktieägarens egna aktier, i den mån så följer av lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
| Antal aktieägare | Antal aktier | Kapital och röster, % | ||
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 4 612 | 777 080 | 3,1% | |
| 501 – 1 000 | 840 | 730 707 | 2,9% | |
| 1 001 – 5 000 | 682 | 1 608 692 | 6,4% | |
| 5 001 – 10 000 | 100 | 762 861 | 3,0% | |
| 10 001 – 15 000 | 29 | 374 848 | 1,5% | |
| 15 001 – 20 000 | 21 | 376 114 | 1,5% | |
| 20 001 – | 77 | 20 518 082 | 81,6% | |
| Totalt | 6 361 | 25 148 384 | 100,0% |
Enligt Euroclear Sweden AB per 2011-12-30.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,19 | 3,61 | 3,22 | 3,96 | 4,18 |
| Resultat per aktie efter full utspädning, SEK | 4,19 | 3,57 | 3,21 | 3,96 | 4,17 |
| Utestående antal aktier på balansdagen | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 059 184 | 25 036 984 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 25 148 384 | 25 148 384 | 25 111 217 | 25 041 134 | 24 406 699 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning | 25 180 202 | 25 470 202 | 25 230 128 | 25 075 500 | 24 490 160 |
Fredrik Lövstedt Styrelseordförande sedan 2005, styrelseledamot sedan 2004. Född 1956. Civilingenjör KTH, MBA INSEAD. Övriga uppdrag: Styrelseordförande Alertsec AB. VD i AB Durator. Bakgrund: Tidigare vice VD Protect Data AB (1996–2001). Egen företagare sedan 1984. Aktier i Björn Borg 2 600 040.
Nils Vinberg
Vice styrelseordförande sedan 2008, styrelseledamot sedan 2004. Född 1957. Civilekonom. Övriga uppdrag: Styrelseordförande Design
of Europe AB, Styrelseledamot Odd Molly International AB, Elevenate AB, PM Retail AS, Svensk Handel Stil och Vinberg Management AB. Bakgrund: Tidigare VD i Björn Borg AB
(2004–2008), tidigare CFO i Björn Borg AB (1999–2004), VD Industriell Partner AB. Aktier i Björn Borg: 711 080.
Monika Elling Styrelseledamot sedan 2009. Född 1962.
Civilekonom, maskiningenjör. Övriga uppdrag: Koncernchef för Poolia. Bakgrund: Tidigare Regionchef och CFO för Intrum Justitia, analytiker vid Enskilda Securities i Stockholm, COO för Arrow Lock, New York USA (idag en del i Assa Abloy-koncernen). Affärsutvecklingschef inom Cash Handling Services vid Securitas. Styrelseledamot i Lindex, East Capital Explorer och MQ.
Aktier i Björn Borg: 69 000.
Kerstin Hessius Styrelseledamot sedan 2010. Född: 1958. Civilekonom. Övriga uppdrag: VD för Tredje AP-fonden,
styrelseledamot i Vasakronan AB, Hemsö AB, SPP AB samt ledamot i HHS Advisory Board och Stiftelsen Danvikshem. Bakgrund: Tidigare VD för Stockholmsbörsen, vice riksbankschef, chef för Asset Management hos Danske Bank samt olika chefspositioner inom Alfred Berg/ABN Amro. Aktier i Björn Borg: 6 000.
Fabian Månsson Styrelseledamot sedan 2009. Född 1964. Civilekonom.
Övriga uppdrag: Senior Advisor McKinsey & Co, styrelseledamot i Karen Millen och Aurora Fashion, En av grundarna av, och rådgivare till Wrapp.
Bakgrund: Fabian Månsson har under senaste åren fungerat som industriell rådgivare åt koncernledningen för bl a Hugo Boss och Mavi Jeans. Tidigare CEO, President samt styrelseledamot för Eddie Bauer Inc, USA. EVP på Spray Ventures AB. VD, inköpschef samt divisionschef för H&M Hennes och Mauritz AB. Aktier i Björn Borg: 2 000.
Mats H Nilsson Styrelseledamot sedan 1998. Född 1955. Civilekonom. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Credelity Capital AB och SevenDay Finans AB. Bakgrund: Tidigare Executive Director Swiss Bank Corporation, London samt Director SG Warburg & Co Ltd, London. Aktier i Björn Borg: 1 478 440.
Vilhelm Schottenius Styrelseledamot sedan 1998. Född 1956. Civilekonom. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Procurator AB, Ernströmsgruppen AB, Collector AB, Nilörngruppen AB, Stampen Media Partner AB, Sportmanship Invest AB, Identity Works AB, Saddler Scandinavia AB, Golfstore Group AB, C Jahn AB, Västra Regionbankstyrelsen Handelsbanken. Bakgrund: En av grundarna av varumärket Björn Borg samt Lunarworks AB (Lunarstorm). Aktier i Björn Borg: 1 023 520.
Michael Storåkers Styrelseledamot sedan 2006. Född 1972. Civilekonom. Övriga uppdrag: VD för Bukowskis AB, Styrelseledamot i McCann EMEA Ltd, Bukowskis AB, Stockholmsmässan AB och Rodebjer AB. Bakgrund: Tidigare styrelseuppdrag i Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm Business Region AB, Koncept AB, Fortum Värme och Styrelseordförande i Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Aktier i Björn Borg: 40 000.
Revisorer: Deloitte AB. Fredrik Walmeus, auktoriserad revisor.
Uppgifter om aktie- och optionsinnehav avser per den 30 december 2011.
Arthur Engel Verkställande direktör. Född 1967. Rekryterad 2008. Civilekonom. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Marimekko Corporation och Reliance Brands Ltd. Bakgrund: Tidigare VD Gant. Aktier i Björn Borg: 35 000. Optioner i Björn Borg: 750 000.
Henrik Fischer Vice VD och Internationell försäljningschef. Född 1967. Rekryterad 2008. Gymnasieekonom. Bakgrund: Tidigare VD Polarn O. Pyret, COO Gant, VD Gant Sweden. Aktier i Björn Borg: 7 000. Optioner i Björn Borg: 500 000.
Magnus Teeling Ekonomichef. Född 1973. Rekryterad 2011. Civilekonom. Bakgrund: CFO Tilgin AB, Ekonomichef Aroma AB, KPMG. Aktier i Björn Borg: 500.
Erik Jarnsjö Marknadschef. Född: 1974. Rekryterad 2011. Msc/Civilekonom. Bakgrund: Brand Manager Coop, Senior Brand Manager Unilever, Nordic Marketing Manager Unilever, Marketing Manager Spendrups Bryggeri. Aktier i Björn Borg: 0.
Fredrika Erlandsson Affärsområdeschef Underkläder. Född 1973. Rekryterad 2011. Textilekonom. Bakgrund: Affärsområdeschef Branded Footwear Sweden AB, Produkt- och inköpschef Sanita A/S, Inköpschef Brantano DK. Aktier i Björn Borg: 0.
Uppgifter om aktie- och optionsinnehav avser per den 30 december 2011.
Björn Borg-aktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm.
Bolagsstyrning avser det regelverk och den struktur som etablerats för att på ett effektivt och kontrollerat sätt styra och leda verksamheten i ett aktiebolag. Ytterst syftar bolagsstyrningen till att tillgodose aktieägarnas krav på avkastning och samtliga intressenters behov av information om bolaget och dess utveckling.
De principer för bolagsstyrning som Björn Borg tillämpar, utöver de regler som följer av lag eller annan författning, följer av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Styrelsen är ansvarig för att övervaka tillämpningen av Koden löpande. Om bolag som omfattas av Koden i något avseende inte följer Koden, ska bolaget redovisa denna avvikelse, beskriva den lösning som valts istället samt ange skälen för detta. Björn Borg har under 2011 tillämpat Koden utan att några avvikelser har gjorts, med undantag för att styrelseledamoten Mats H Nilsson varit valberedningens ordförande. Bakgrunden till denna avvikelse är att valberedningen ansett att Mats H Nilssons bakgrund som långvarig, stor aktieägare och styrelseledamot i Björn Borg gjort honom lämplig att som ordförande leda arbetet i valberedningen 2011 på ett effektivt sätt.
Denna bolagsstyrningsrapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen.
Björn Borgs högsta beslutande organ är bolagsstämman, vid vilken varje aktieägare som på avstämningsdagen för bolagsstämman är införd i aktieboken och som anmäler sig på föreskrivet sätt, har rätt att delta, personligen eller genom med fullmakt utrustat ombud. Stämman kan besluta i alla frågor som rör bolaget och som inte enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på stämman.
Vid bolagets årsstämma väljs bolagets styrelse och styrelseordförande. Till årsstämmans uppgifter hör också att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet av bolagets verksamhet samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Stämman beslutar även om styrelsearvode samt godkänner riktlinjer för ersättning till bolagsledningen. Årsstämman väljer också bolagets revisorer och beslutar om arvoden till revisorerna. Stämman har vidare möjlighet att besluta om ökning eller minskning av aktiekapitalet och kan även ändra bolagsordningen. Vad gäller nyemissioner av aktier, konvertibler eller teckningsoptioner har stämman möjlighet att lämna bemyndiganden till styrelsen att fatta beslut.
Nästa årsstämma hålls den 3 maj 2012 i Stockholm. Kallelse till denna kommer att ske enligt bolagsordningen och de regler som gäller enligt aktiebolagslagen samt med beaktande av Koden.
Årsstämma 2011 hölls den 14 april 2011 i Stockholm. Vid årsstämman fattades bland annat beslut om omval av styrelseledamöterna Mats H Nilsson, Vilhelm Schottenius, Michael Storåkers, Monika Elling, Fabian Månsson, Kerstin Hessius och Nils Vinberg samt omvaldes Fredrik Lövstedt som styrelseordförande. Vid stämman fattades även bland annat beslut om överföring av vinstmedel till aktie ägarna genom ett så kallat automatiskt inlösenförfarande samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier respektive om nyemission. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på Björn Borgs webbplats.
Enligt beslut vid årsstämman 2011 ska en valberedning för Björn Borg utses genom att styrelsens ordförande kontaktar de fyra röstmässigt största aktieägarna per den 31 augusti 2011. Valberedningen, vars sammansättning publicerades på koncernens webbplats i november 2011, består inför årsstämman 2012 av följande ledamöter:
Mats H Nilsson har utsetts till valberedningens ordförande. Valberedningen har enligt beslut på Björn Borgs årsstämma 2011 haft i uppdrag att inför årsstämman 2012 ta fram förslag avseende antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman, styrelsearvode, eventuell ersättning för utskottsarbete, styrelsens sammansättning, styrelseordförande, beslut om valberedning, ordförande på bolagsstämma samt val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen har fram till den 31 januari 2012 haft två protokollförda möten samt kontakter däremellan. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.
Björn Borgs styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter. Ledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Vid årsstämman den 14 april 2011 omvaldes till styrelseledamöter Fredrik Lövstedt, Mats H Nilsson, Vilhelm Schottenius, Michael Storåkers, Nils Vinberg, Monika Elling, Kerstin Hessius och Fabian Månsson. Fredrik Lövstedt valdes till styrelsens ordförande.
Bolagets styrelse uppfyller kraven i Koden om att högst en stämmovald styrelseledamot får arbeta i bolagets ledning eller i ledningen av bolagets dotterbolag, att en majoritet av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, och att minst två av dessa ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Inför årsstämman 2011 gjorde valberedningen bedömningen att samtliga föreslagna styrelseledamöter var oberoende från såväl bolaget och bolagsledningen som från större aktieägare, med undantag för att styrelsens ordförande Fredrik Lövstedt på grund av sitt aktieinnehav inte ansågs oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare samt att Nils Vinberg inte ansågs oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen med hänsyn till sin tidigare roll som VD för Björn Borg.
Styrelsen biträds av en advokat som extern styrelsesekreterare. För övrig information om styrelseledamöterna hänvisas till sid 66 i årsredovisningen.
Av aktiebolagslagen följer att Björn Borgs styrelse svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter samt utser bolagets verkställande direktör. Styrelsen fastställer bolagets mål och strategi och antar väsentliga policydokument samt övervakar kontinuerligt efterlevnaden av dessa. Styrelsen har vidare det yttersta ansvaret för de olika styrelseutskotten. Styrelsens arbetsordning, vilken fastställdes senast vid styrelsemöte den 22 augusti 2011, fastställer principerna för styrelsearbetet, arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören samt för den ekonomiska rapporteringen.
Styrelsen hade under 2011 sex ordinarie sammanträden, varav fyra i samband med den kvartalsvisa finansiella rapporteringen, ett i samband med förberedelse till årsstämma samt ett strategimöte med fastställandet av budget. Styrelseledamöternas närvaro vid årets styrelsemöten framgår av tabellen nedan.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott bestående av styrelseordföranden Fredrik Lövstedt och Monika Elling, för beredning av frågor rörande ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Utskottet hade under 2011 tre sammanträden och samtliga ledamöter var närvarande vid alla möten. Utskottet har endast en beredande funktion.
Björn Borgs styrelse har inrättat ett revisionsutskott bestående av styrelseordföranden Fredrik Lövstedt, Mats H Nilsson och Monika Elling. Revisionsutskottet stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra Björn Borgs finansiella rapportering och har bland annat till uppgift att säkerställa att en korrekt finansiell rapportering av hög kvalitet upprättas och kommuniceras. Utskottet hade under 2011 totalt fyra sammanträden, samtliga i anslutning till kvartalsrapporterna. Alla utskottets ledamöter närvarade vid samtliga dessa sammanträden med undantag för att ordinarie ordförande var frånvarande vid mötet avseende det första kvartalet 2011. Utskottet har endast en beredande funktion.
Styrelsens närvaro under 2011
Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens arbete och roll, som i nuvarande lydelse fastställdes den 22 augusti 2011. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer och övriga fastställda policies och riktlinjer, och rapporterar till styrelsen.
Verkställande direktör för Björn Borg är sedan den 3 november 2008 Arthur Engel, född 1967. Han äger inga aktier i företag med vilka Björn Borg har betydande affärsförbindelser. För övrig information om verkställande direktören hänvisas till sid 67 i årsredovisningen.
De externa revisorerna ska granska Björn Borgs årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till årsstämman. Vid årsstämman 2011 utsågs det registrerade revisionsbolaget Deloitte AB till revisor i bolaget för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma. Den auktoriserade revisorn Fredrik Walmeus är huvudansvarig revisor. Val av revisor skall ske på årsstämman 2012. Från och med den 1 november 2010 har revisors mandattid enligt aktiebolagslagen förkortats så att huvudregeln numera är en ettårig mandattid, istället för en fyraårig mandattid som tidigare.
Ytterligare information om revisorerna finns på sid 66 i årsredovisningen och uppgifter om revisorernas arvode finns i not 8.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Enligt gällande beslut vid årsstämma 2011 var arvodet till styrelsens ordförande 300 000 SEK och till ordinarie ledamot 115 000 SEK. För utskottsarbete utgick under 2011 ersättning med 15 000 SEK till ledamot av ersättningsutskottet och med 25 000 SEK till dess ordförande samt med 25 000 SEK till ledamot av revisionsutskottet och med 40 000 SEK till dess ordförande.
Enligt beslut vid årsstämman 2011 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska ersättning till verkställande direktören och de övriga personerna i företagsledningen bestå av fast lön, rörlig ersättning, tidigare inrättade långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, samt är maximerad i förhållande till den mållön som fastställts.
Fast lön och rörlig ersättning samt förmåner för verkställande direktören och ledningen i Björn Borg framgår av not 7 i årsredovisningen.
Inom Björn Borg finns ett utestående incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner i bolaget. Detta program beslutades vid extra bolagsstämma 2008 och löper till och med 30 november 2012. Ett incitamentsprogram baserat på teckningsoptioner i bolaget, beslutat vid årsstämman 2008, löpte ut under 2011 utan att någon teckning skett. Omfattningen av Björn Borgs incitamentsprogram framgår av not 7 i årsredovisningen.
| Antal deltagare | 8 | 8 | 7 | 7 | 7 | 8 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kerstin Hessius | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Monika Elling | 1 | 1 | 1 | – | 1 | 1 |
| Fabian Månsson | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Nils Vinberg | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Michael Storåkers | 1 | 1 | – | 1 | – | 1 |
| Mats H Nilsson | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Vilhelm Schottenius | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Fredrik Lövstedt | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| 23 feb | 11 mar | 3 maj | 22 aug | 9 nov | 14 dec |
Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom av styrelsen fastställda policies och instruktioner för ansvarsfördelning och styrning, såsom instruktionen för verkställande direktören avseende bland annat den finansiella rapporteringen. Styrelsen erhåller inför varje styrelsemöte de senaste ekonomiska rapporterna och vid varje styrelsesammanträde behandlas moderbolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen behandlar även delårsrapporter och årsredovisning. Minst en gång per år redogör bolagets revisorer för huruvida bolaget sett till att bokföring, förvaltning och ekonomisk kontroll fungerar på ett tillfredsställande sätt. Efter formell rapport lämnar bolagsledningens representanter styrelsemötet för att styrelseledamöterna ska kunna ha dialog med revisorerna utan deltagande av befattningshavare i bolaget.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2011 har upprättats i enlighet med dessa regelverk och är en del av bolagsstyrningsrapporten. Björn Borgs styrelse har utvärderat behovet av en särskild granskningsfunktion (intern revision) och har kommit fram till att någon sådan funktion för närvarande inte är motiverad med hänsyn tagen till bemanningen på bolagets ekonomifunktion i förhållande till verksamhetens art, omfattning och komplexitet.
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. I styrelsens arbetsordning och instruktioner för VD och styrelsens utskott säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning som syftar till en effektiv hantering av företagets risker. Styrelsen har fastlagt ett antal grundläggande riktlinjer och ramverk som har betydelse för den interna kontrollen. Exempel på dessa är styrelsens arbetsordning, finanspolicy, investeringspolicy, uppförandekod samt kommunikationspolicy, vilka har setts över under året. Styrelsens revisionsutskott har som specifik uppgift att övervaka och kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen.
Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner vilket även revisionsutskottet gör. Företagsledningen ansvarar för att upprättade rutiner och system för den interna kontrollen följs för att säkerställa korrekt hantering av väsentliga risker i den löpande verksamheten. I detta ingår bland annat rutiner och riktlinjer för olika befattningshavare för att de ska förstå betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god intern kontroll.
Företagsledningen arbetar fortlöpande och aktivt med riskanalys, riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget ställs inför hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis bolagets administrativa rutiner avseende operationella, finansiella och legala risker. Även balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. Bedömning av risker i olika större balans- och resultatposter graderas och följs upp. Riskanalysen har identifierat ett antal kritiska processer, störst
Styrelsen erhåller inför varje styrelsemöte ekonomiska rapporter. Moderbolaget och koncernens ekonomiska situation behandlas som särskild punkt vid varje styrelsemöte. Revisionsutskottet spelar en viktig roll i uppföljningsprocessen då den rapporterar sina iakttagelser och fokusområden till styrelsen.
Manualer, riktlinjer och policydokument som är av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och informeras löpande till alla berörda parter via interna möten eller e-post. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt har Björn Borg en kommunikationspolicy som fastlagts av styrelsen.
Informationsrapporteringen och den finansiella rapporteringen för samtliga dotterbolag hanteras av Björn Borgs ekonomiavdelning. Bolagets revisorer utför revision av den finansiella rapporteringen i koncernen och reviderar således processer, system, rutiner och bok slutsarbete utfört av Björn Borgs ekonomiavdelning.
Styrelsen i Björn Borg är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Det av styrelsen utsedda revisionsutskottet har som uppgifter att bland annat kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, att informera sig om revisionens inriktning samt att granska effektiviteten i de interna kontrollsystemen för den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet har den interna kontrollstrukturen som återkommande punkt vid sina sammanträden.
Aktierna i Björn Borg AB är noterade på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm, mid cap-listan. Det totala antalet aktier i Björn Borg uppgår till 25 148 384. Det finns endast ett aktieslag. Aktiekapitalet uppgår till 7 858 870 SEK och kvotvärdet per aktie är 0,3125 SEK. En aktie ger rätt till en röst på bolagsstämma och det finns inte några begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämma. Antalet aktieägare i Björn Borg uppgick vid årets slut till 6 361. Största aktieägare per 31 december 2011 var SEB, som innehade 10,5 procent av aktierna och rösterna. Det finns inga begränsningar i rätten att överlåta Björn Borg-aktien på grund av bestämmelse i lag eller i Björn Borgs bolagsordning. Björn Borg känner heller inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta Björn Borg-aktier.
| Totalt antal aktier | 25 148 384 | 100,0% |
|---|---|---|
| Summa | 13 199 787 | 52,4% |
| Avanza Pension | 563 492 | 2,2% |
| Danske Invest Sverige | 640 000 | 2,5% |
| Nils Vinberg | 711 080 | 2,8% |
| JP Morgan Bank | 730 500 | 2,9% |
| Fjärde AP-fonden | 928 170 | 3,7% |
| Vilhelm Schottenius | 1 023 520 | 4,1% |
| Mats H Nilsson, direkt eller genom närstående | 1 478 440 | 5,9% |
| Robur | 1 886 065 | 7,5% |
| Fredrik Lövstedt, genom bolag | 2 600 040 | 10,3% |
| SEB | 2 638 480 | 10,5% |
Till årsstämman i Björn Borg AB (publ). Organisationsnummer 556658-0683
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning än en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 16 mars 2012 Deloitte AB
Fredrik Walmeus Auktoriserad revisor
Nettoomsättningen minus kostnad för sålda varor i förhållande till nettoomsättningen.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Resultat före skatt i procent av nettoomsättningen.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettovinsten enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital beräknas som eget kapital vid årets början plus eget kapital vid årets slut dividerat med två.
Resultat per aktie i förhållande till vägt medeltal av antalet aktier under perioden.
Resultat per aktie justerat för eventuell utspädningseffekt.
Beräknad total försäljning av Björn Borgprodukter i konsumentledet exklusive moms, baserad på rapporterad grossistförsäljning.
Produktion Vero Kommunikation, Superlativ och Wildeco. Foto Björn Borg ABs bildarkiv och Karl Johan Larsson. Tryck TMG Sthlm, 2012.
Björn Borg avser Björn Borg AB, eller beroende på sammanhang den koncern i vilken Björn Borg AB är moderbolag (även benämnd enbart "koncernen"). Med "Björn Borg" avses även varumärket Björn Borg eller i undantagsfall personen Björn Borg. I de fall där "Björn Borg" åsyftar personen Björn Borg är detta särskilt angivet.
Återförsäljare av Björn Borg-artiklar, dels genom varuhus, affärskedjor, fristående fackhandlare och dels genom egna eller franchiseägda Björn Borg-butiker och factory outlets.
Distributörer är de cirka 30 distributörer som har avtal med Björn Borg eller med något av de externa produktbolagen rörande användandet av varumärket Björn Borg och/ eller försäljning av Björn Borg-produkter.
Produktbolag är koncernföretagen Björn Borg Clothing AB (underkläder) och Björn Borg Sport (sportkläder) samt de externa licenstagarna EGOptiska International AB (glas ögon), Libro Gruppen AB (väskor) och Romella International AB (parfym) och Trend Design Group (skor) vilka har avtal med Björn Borg om användandet av varumärket Björn Borg för utveckling, design och tillverkning av Björn Borg-produkter.
Björn Borg-butiker är sådana butiker som drivs antingen av Björn Borg Retail AB eller av franchisetagare och som endast säljer Björn Borg-produkter.
Franchisetagare är de företag som har franchiseavtal med Björn Borg som ger dem rätt att driva Björn Borg-butiker.
EUR Euro
Nätverket innefattar de koncernföretag som ingår i Björn Borg och de produktbolag, distributörer och franchisetagare som direkt eller indirekt har avtalsförhållanden med Björn Borg rörande användandet av varumärket Björn Borg och/eller försäljning av Björn Borg-produkter. Fristående detaljister som inte är franchisetagare ingår däremot inte i nätverket.
| SEK | Svenska kronor |
|---|---|
| TSEK | Tusen svenska kronor |
| MSEK Miljoner svenska kronor | |
| USD | US-dollar |
| HKD | Hongkong-dollar |
Årsstämma hålls torsdagen den 3 maj 2012 klockan 17.00 i bolagets lokaler, Tulegatan 11, Stockholm.
För att få deltaga i årsstämman måste aktieägare dels vara registrerade i den av VPC AB förda aktieboken fredagen den 27 april 2012, dels till bolaget anmäla sitt deltagande vid stämman senast samma dag den 27 april 2012 klockan 16.00. Anmälan ska ske skriftligen till bolaget under adress Björn Borg AB, Tulegatan 11, 113 53 Stockholm, per telefon 08-506 33 700 eller per e-post [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer och i före kom mande fall antalet medföljande biträden.
Ombud samt företrädare för juridisk person anmodas att i god tid före stämman inge behörighetshandlingar. Fullmaktsformulär finns tillgängliga via Björn Borgs hemsida, www.bjornborg.com.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att deltaga i årsstämman, begära att tillfälligt införas i aktieboken hos VPC i eget namn. Sådan registrering, så kallad rösträtts registrering, måste vara verkställd fredagen den 27 april 2012, vilket innebär att aktieägarna i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren härom.
Årsstämma 2012 3 maj 2012 Delårsrapport januari – mars 2012 kl 18 den 3 maj 2012 Delårsrapport januari – juni 2012 22 augusti 2012 Delårsrapport januari – september 2012 9 november 2012
Finansiella rapporter kan hämtas på bolagets hemsida www.bjornborg.com eller beställas per telefon +46 8 506 33 700 eller per e-post [email protected].
Arthur Engel, VD E-post: [email protected] Telefon: +46 8 506 33 700 Mobil: +46 701 81 34 01
Magnus Teeling, CFO e-post: [email protected] Telefon: +46 8 506 33 700 Mobil: +46 708 50 55 37
Tulegatan 11, SE-113 53 Stockholm Telefon: +46 8 506 33 700 Fax: +46 8 506 33 701 www.bjornborg.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.