The natural part in smarter packaging

årsredovisning 2011

Billerud erbjuder material och tjänster för framtidens förpackningar

innehåll

Billerud i korthet	Utvik samt sid 1
VD har ordet	2
Strategisk inriktning	4
Mål	8
Marknad och trender	12
Marknadssegment	14
Smartare förpackningar	18
Produktion och kvalitet	22
Affärsområden	23
Hållbarhetsredovisning	32
GRI-index	52
Finansiell rapportering	54
Förvaltningsberättelse	55
Finansiella rapporter	61
Riskhantering och känslighetsanalys	69
Noter med redovisningsprinciper	74
Förslag till vinstdisposition	96
Revisionsberättelse	97
Bolagsstyrningsrapport	98
Bolagsstyrning inom Billerud	98
Ledningsgrupp	101
Styrelse	102
Rapport över internkontroll	104
Fem år i sammandrag	106
Kvartalsdata	108
Nyckeltalsdefinitioner	109
Billerudaktien	110
Ordlista	112
Aktieägarinformation och kalendarium	omslag
Adresser	omslag

Årsredovisningen omfattar sidorna 54-96

Sophie Arnius Investor Relations Manager Tel: 08 553 335 24 [email protected]

Ledande position

Billerud har en ledande position inom nyfiberbaserat förpackningspapper.

Produkter och marknader, sid 30-31

SMARTARE LÖSNINGAR

Högkvalitativt material, djup kunskap och globalt nätverk ger smartare förpackningslösningar.

Smartare förpackningar, sid 18-21

Växande marknad

Den internationella förpackningsmarknaden förväntas växa med drygt 3 procent om året.

Marknad och trender, sid 12-13

HÅLLBARHET OCH INNOVATION

Billeruds fokus på hållbarhet kombinerat med nytänkande och design efterfrågas av såväl konverterare som varumärkesägare.

Strategisk inriktning, sid 4-7

Integrerad produktion

Billerud har en integrerad och kostnadseffektiv produktion samt kvalitetssäkrade inköp av vedråvara.

Produktion och kvalitet, sid 22

+10 % GOD LÖNSAMHET

Målet är en rörelsemarginal på minst 10 procent över en konjunkturcykel.

Finansiella mål, sid 8-9

marknadssegment

Billerud avser att leda utvecklingen av framtidens förpackningslösningar med funktion, design och hållbarhet i fokus. I större utsträckning vänder sig Billerud direkt till varumärkesägare och möter marknaden i fyra segment för att bättre tillgodose behoven av smartare förpackningar.

Fokus på fyra marknadssegment

konsument- & lyxvaror

Ge en positiv köpupplevelse

Slaget om konsumenterna står i allt högre grad i butiken och producenterna lägger stor vikt vid säljande förpackningar som särskiljer deras varor och stärker varumärken.

7 %*

läkemedel & hygien

Skydda hälsa och liv

Världens växande medelklass och en allt äldre befolkning i västvärlden driver efterfrågan på sjukvård och hygienprodukter. Kraven är höga på renhet och säkerhet.

12 %*

MEDICINSKA FÖRPACKNINGAR | BASPAPPER FÖR SJÄLVHÄFTANDE MATERIAL | WELLÅDOR

mat & dryck

Skydda och främja smak och näring

Ökat välstånd och globalisering medför fler transporter från producent till konsument. Förpackningarna måste därför tåla längre transporter och samtidigt bidra till att minska miljöpåverkan.

40 %*

f y r a m a r k n a d s s e g m e n t

* Av koncernens nettoomsättning

industri

Optimera krävande produktion

I Industrisegmentet efterfrågas djup processkunskap samt produkter med hög kvalitet och styrka som ger god körbarhet och effektiv fyllning.

41 %*

SÄCKAR | BASPAPPER FÖR SJÄLV-HÄFTANDE MATERIAL | SKYDDSPAPPER FÖR STÅLINDUSTRIN | WELLÅDOR | SPECIALPAPPER

verksamhe ten redovisas i tre affärsområden

Affärsområdena utvecklar och marknadsför högkvalitativa papper och smartare förpackningslösningar – det vill säga innovativa lösningar av material och tjänster till förpackningstillverkare, konverterare och varumärkesägare.

PA CKAGING BOARDS

PACKAGING & SPE CIA LITY PAPER

Erbjuder såväl tekniskt avancerade kraft - och säckpapper till förpackningar för livsmedel, industriella applikationer och bärkassar, som tjänster inom förpackningsoptimering och design.

NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE

Packaging & Speciality Paper, 46 % Packaging Boards, 30 % Market Pulp, 19 % Övrigt, 5 %

Utveckling och försäljning av wellråvara till förpackningar för bland annat frukt och grönt, konsumentvaror och till transportförpackningar. Dessutom erbjuds förpackningsoptimerande tjänster.

RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE

Packaging & Speciality Paper, 46 % Packaging Boards, 38 % Market Pulp, 7 % Övrigt, 9 %

MAR KET PUL P

Försäljning av långfibrig pappersmassa till bland annat tillverkare av tissue, tryck - och skrivpapper samt förpackningspapper.

KUNDER PER AFFÄRSOMRÅDE

Billerud verkar på den globala förpackningsmarknaden. Företaget har tio försäljningskontor i nio länder som förser 1 000 kunder i 100 länder med produkter och tjänster. Billeruds säljkontor finns i följande städer: Stockholm, Hamburg, Nottingham, Paris, Barcelona, Milano, Dubai, Shanghai, Jakarta.

2011 i korthet

Nettoomsättningen ökade med 6 % till MSEK 9 343, vilket främst förklaras av förbättrade priser och högre försäljningsvolymer
Rörelseresultatet uppgick till MSEK 978 (1 037), vilket motsvarade en rörelsemarginal om 10 %. Ett försämrat rörelseresultat för affärsområde Market Pulp kompenserades delvis av ett förbättrat rörelseresultat för förpackningspapperssegmenten
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till -0,05 (0,03)
Utsläpp av fossil koldioxid i tillverkningsprocessen var 39 % lägre än basåret 2008
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,50 per aktie (3,50)
Billerud mottog flera internationella utmärkelser inom förpackningsmaterial och design
Investering i PACCESS Packaging för att stärka positionen i Asien
I februari 2012 ingicks avtal med UPM-Kymmene att förvärva deras förpackningspappersverksamhet i Jakobstad och Tervasaari, Finland

Billerud firade tio år som börsnoterat bolag och fick äran att öppna NASDAQ OMX i New York

RÖRELSERESULTAT OCH MARGINAL

-30 -20 -10 0 %

UTSLÄPP AV FOSSIL KOLDIOXID

Naturlig partner för smartare förpackningar

Av de frukter och grönsaker som transporteras i Europa når cirka 10 procent aldrig konsumenterna. Billeruds servicekoncept SoliQTM reducerar svinnet genom att optimera hela leveranskedjan – från odlare till dagligvaruhandeln. SoliQTM är ändamålsenliga förpackningar gjorda av rätt material och rätt konstruktion med sensorer som övervakar förhållandena under transporten.

Redo för tillväxt

För Billerud blev 2011 ett bra år. Vi började året i full fart med mycket starka orderböcker och bra priser, för att mot slutet av 2011 dras med i den allmänna osäkerheten och konjunkturpessimismen. Vår rörelsemarginal uppgick till 10 procent, kassaflödet från den löpande verksamheten till MSEK 1 272 och vi slutar året som ett skuldfritt bolag. Det är en bra plattform att stå på inför kommande år.

Konjunkturläget under de senaste åren har inneburit utmaningar för alla industriella verksamheter, inklusive Billerud. Finanskriser avlöser varandra liksom även pessimism och optimism på marknaderna. Räntor och valutor åker jojo. Lager töms, fylls på och töms. Kunder och konsumenter blir försiktiga och utvecklingen är synnerligen svårbedömd.

Spännande resa

Billerud fyllde 10 år under 2011. Det firade vi bland annat med att öppna NASDAQ OMX i New York den 26 september. Det var hedrande och ett kvitto på Billeruds ställning idag, en ställning som är resultatet av en målmedveten och konsekvent resa från ett företag med bra produkter men med begränsad förmåga att utveckla både affärer och produkter till ett kund- och lösningsorienterat företag. Vi har byggt upp vårt innovationssystem som resulterat i att vi under de senaste fem åren lanserat flera nya produkter och affärsutvecklande initiativ som bland annat NINE, Fresh Services, Sack Solutions och FibreForm.

Hög innovationstakt

Under 2011 fortsatte vi att lansera nya erbjudanden. Bland annat ett unikt servicekoncept SoliQ™, som fokuserar på optimering av leverans- och logistikkedjan för frukt och grönt. Förutom rätt material och konstruktion arbetar vi även med den senaste tekniken såsom sensorer för att driva på effektivitet och kvalitet i transportkedjan.

Ett annat exempel är vårt dotterbolag NINE som prisbelönades för designen av Ramlösas nya premiumflaska. Det är en PET-flaska som är mer miljösmart än glas. För Ramlösa var det en framgångsrik lansering och antalet kunder ökade med 16 procent. Det visar hur viktig förpackningsdesign är för våra kunders produkter och vilket värde vi på Billerud kan addera i form av smartare förpackningslösningar.

Kundnytta centralt

Vårt förpackningsmaterial är i världsklass och vår kunskap om förpackningsoptimering blir allt starkare. Vår långsiktiga framgång bygger på att vi kan utveckla helt nya produkter och förpackningslösningar som motsvarar marknadens behov och önskemål. Det vi kan ge våra kunder är en helhet bestående av material, avancerad rådgivning och global räckvidd.

Vi möter marknaden i fyra huvudsegment: Mat & Dryck, Industri, Konsument- & Lyxvaror samt Läkemedel & Hygien. Våra kunder står inför utmaningar på flera områden. Kraven på minskat resursslöseri i alla led leder till att samtliga processer måste bedrivas på ett modernt och medvetet sätt. Här kan Billerud spela en viktig roll genom vårt kunnande om bland annat materialval, förpackningskonstruktioner och optimerade leveranskedjor. Genom att specialisera oss på slutanvändarnas specifika behov kan vi medverka till bättre affärer för våra kunder.

Ny plattform i Asien

Vi stirrar oss inte blinda på det konventionella affärsupplägget i branschen – att producera så stora volymer som möjligt för en brett definierad marknad. Vår strategi är att hitta en position där vi har tillgång till slutkunder och där vi kan specificera förpackningarna och ta fram material. Jag tror det ger oss en potential att både få högre långsiktig tillväxt och bättre marginaler.

Som ett led i detta förvärvade vi 30 procent av PACCESS Packaging under året, med option att senare bli majoritetsägare. PACCESS Packaging designar, anskaffar och kvalitetssäkrar förpackningar till i första hand amerikanska varumärken som producerar sina produkter i Asien. Via lokal kunskap och tillgång till kvalitetssäkrade leverantörer av förpackningar i Asien har PACCESS Packaging en bas för expansion mot nya kundsegment i Nordamerika och Europa,

och även en expansion mot nya försörjningsmarknader i Asien. Billerud får därigenom en mycket intressant möjlighet att expandera på samtliga dessa marknader.

Bäst i branschen och stark finansiell ställning

Vi har mycket kvar att göra men jag tycker att vi redan ser effekterna av det vi gjort hittills. Vi har högre marginaler än de flesta av våra konkurrenter, vi har en bättre stabilitet än tidigare och vi har visat att vi har en innovativ förmåga som få andra i branschen. Vi har också haft branschens bästa totala avkastning för aktieägarna (Total Annual Shareholder Return) på i genomsnitt +6,3 procent per år sedan 2001. Medan detta är en nivå som både kan och bör förbättras, så ska den jämföras med den övriga nordiska skogsindustrin där genomsnitt ligger på -7,2 procent per år under samma period! Och vi har en stark balansräkning som ger oss en beredskap att växa genom förvärv.

Strategi för tillväxt

Vi har arbetat aktivt med förvärv inom två områden, dels inom kunskaps- och tjänsteområdet, dels inom produktion.

Genom att växa inom tjänste- och lösningsområdet blir vi en mer värdeful partner till våra kunder. Vår investering i PACCESS Packaging är ett exempel på detta.

Första februari 2012 träffade vi avtal med UPM-Kymmene om förvärv av deras förpackningspappersverksamhet i Jakobstad och Tervasaari, Finland. Verksamhetens försäljning uppgick 2011 till cirka SEK 2 miljarder. Jag ser med denna affär betydande potential för Billerud att utveckla vårt erbjudande inom smartare förpackningslösningar. Dessutom minskar vi vår massaexponering väsentligt och reducerar valutaexponeringen, vilket jag ser som positivt. Den lägre exponeringen mot massamarknaden medför att vi efter genomfört förvärv inte kommer att redovisa försäljningen av avsalumassa separat.

+6 % Nettoomsättningstillväxt +10 % Rörelsemarginal +14 % Avkastning på eget kapital

Vi KAN ge våra kunder en helhet bestående av material, avan cerad rådgivning och global räckvidd

The Natural Part in Smarter Packaging

Billeruds kraftsamling med kunden i fokus kräver att vi själva vässar vårt varumärke och har en tydlig strategi såväl externt som internt. Det har vi gjort under året under temat The Natural Part in Smarter Packaging. Vi ska ge kunderna det de behöver för sina förpackningar – starkare, snyggare, mer kostnadseffektivt och med lägre miljöpåverkan.

Att bygga ett Billerud som klarar detta ser jag som vår främsta utmaning kommande år. Självklart har vi utmaningar också rent operativt, att hantera konjunktursvängningar, investeringar, kostnadseffektivisering, miljöarbete och kvalitetssäkring. Men vi får inte någonsin tappa fokus på vårt utvecklingsarbete. Det är trots allt grunden från vilket vi bygger framtiden.

Framöver kommer Billerud att fortsätta gå sin egen väg. Jag anser att utvecklingen i branschen går i helt fel riktning. Ytterligare kapacitet har lagts på marknader som plågas av tunna marginaler, volymfokus har ersatt fokus på produktutveckling och produktionsekonomi har ställts före kundfokus. Konsekvensen är en industri där det i många fall

inte lönar sig att göra nyinvesteringar. På Billerud har vi en annan hypotes om framgång och det avser vi ska prägla Billeruds kommande 10 år.

Hållbarhet som ledstjärna

Jag tycker också att det är viktigt att ett företag som Billerud, med kunder i över 100 länder, har ett djupt engagemang för det omgivande samhället. Under 2011 skruvade vi upp ambitionerna på miljöområdet med mål för ytterligare minskning av koldioxidutsläppen fram till 2013, med beslut om investering i Skärblacka för att minska miljöpåverkan och ökad energieffektivitet, samt med fortsatt arbete med förnybara material. Vi lyckades även engagera två synnerligen kompetenta kvinnor till ledningsgruppen under året, och vi fortsätter samarbetet med Action Aid för direkta insatser i tredje världen.

Vårt motto Embracing the {Goods} står för att vi vill omfamna kundernas produkter och goda värden. Jag vill att Billeruds anställda, våra kunder och leverantörer samt våra ägare ska vara stolta över det vi gör och det vi står för. Det är vår ledstjärna på vår resa framöver.

Nästa steg

Vi ska stärka Billerud genom att fokusera på kundernas behov av förpackningslösningar. Det kan låta trivialt, men det innebär ett stort arbete för oss att på bred front fortsätta omställningen. Vi ska befästa vår position bland kunder och varumärkesägare som den självklara partnern i deras utveckling där vi arbetar med förnybara material och lösningar.

Solna, mars 2012

Per Lindberg

Verkställande direktör och koncernchef

strategisk inriktning

Billerud är en världsledande leverantör av nyfiberbaserat förpackningspapper som är miljövänligt, starkt och har unika egenskaper. Fokuseringen på smartare förpackningslösningar ger förpackningstillverkare och varumärkesägare mervärden som stärker deras konkurrenskraft och varumärken.

Strategi för lönsam tillväxt

Billeruds mål är att generera lönsam tillväxt. Detta ska ske genom att öka andelen papper i förhållande till avsalumassa, förbättra produktmixen och kundstrukturen samt utveckla nya smarta förpackningslösningar till olika marknadssegment.

Strategin bygger på två hörnstenar:

• Kundfokuserad utveckling

Med starkt fokus på kundnytta, innovation och hållbarhet ligger Billerud i den absoluta framkanten när det gäller att förstå och förekomma marknadens behov av smartare förpackningar ur alla aspekter.

Med kundnytta menas att varje kund ska kunna tillgodogöra sig fördelarna med Billeruds material och tjänster för en optimal och lönsam förpackningslösning. Billeruds nyfiberbaserade förpackningspapper ger attraktiva, starka och effektiva förpackningar.

Innovation och nytänkande präglar utvecklingen av erbjudandet. En fördjupad kunskap om hela förädlingskedjan gör att Billerud kan erbjuda förpackningslösningar och material med nya egenskaper samt nya affärsmodeller och tjänster.

Hållbarhet är ledordet i all produktutveckling och tillverkning. Billerud utvecklar hållbara och attraktiva lösningar som bidrar till att minska miljöbelastningen.

• Processeffektivitet i världsklass

Genom ett systematiskt arbete för att kontinuerligt förbättra process- och kostnadseffektiviteten ska Billeruds långsiktiga konkurrenskraft och förmåga att generera ett starkt kassaflöde säkras och produktionen resursoptimeras. Detta ska göras med fokus på kvalitet i alla led.

TILLVÄXT

KULTUR VÄRDERINGAR MEDARBETARE

KUNDFOKUSERAD UTVECKLING

Kundnytta
Innovation
Hållbarhet

Positionerat för FRAMTIDEN

Ompositioneringen från ett produktionsinriktat till ett kund- och lösningsorienterat företag som inleddes 2006, innebär att Billerud idag i allt större utsträckning vänder sig direkt till varumärkesägare. Det skapar nya affärsmöjligheter och tillväxt med högre och stabilare marginal.

Billeruds vision att sätta högsta globala standard för förnybara, skyddande och säljande förpackningslösningar tillgodoser det globalt ökande intresset för miljöfrågor och erbjuder därmed stora möjligheter till tillväxt.

Företaget söker även aktivt förvärv som passar in i strategin och som kan bidra till ökad tillväxt.

PROCESSEFFEKTIVITET I VÄRLDSKLASS

Produktion
Försäljning
Administration

Varumärket Billerud

Billerud är ett starkt och välkänt varumärke på marknaden för förpackningspapper och förpackningar. En kundundersökning som genomfördes under 2010 visar på högt förtroende för produkter och kompetens.

Kultur, värderingar och medarbetare är centralt för hur ett varumärke uppfattas. Under 2011 inleddes därför ett arbete för att ytterligare stärka varumärket och kunna agera på ett gemensamt och tydligt sätt globalt. En ny profil lanserades under begreppet "Embracing the {Goods}" som sammanfattar företagets kultur och värderingar; att omfamna det som är värdefullt för kunderna, för verksamheten, för de människor som arbetar i företaget och för naturen. Genom att alltid ge tillbaka mer än man tar bygger Billerud ett företag för framtida generationer.

Affärsmodell baserad på material, kunskap och nätverk

Billerud har byggt upp ett erbjudande av produkter och tjänster och är en naturlig partner till förpackningsmarknaden och varumärkesägare. Erbjudandet sammanfattas av begreppet smartare förpackningar, det vill säga lösningar som attraherar fler konsumenter, ökar produktiviteten, sänker transportkostnader samt minskar svinn och miljöpåverkan.

Billeruds affärsmodell sätter kunden i fokus med högkvalitativa material, kunskap om hela förädlingskedjan, samt ett globalt nätverk av kunder och förpackningspartner.

Högkvalitativa material

Billerud erbjuder hållbara och förnybara papper baserade på den viktiga nyfibern som behövs för att åstadkomma starka och funktionella förpackningar. Listan på användningsområden är lång och innefattar förpackningar till livsmedel, byggnadsmaterial, transporter samt till exklusiva varor som smycken, parfym och vin. Billeruds förpackningsmaterial används varje dag, över hela världen. I produktportföljen finns bland annat det innovativa, töjbara materialet FibreForm, högporöst säckpapper, stark fluting och bioplast – ett plastmaterial baserat på förnybar råvara.

Kunskap om värdekedjan

Inom Billerud finns en djupgående kunskap om värdekedjan för förpackningar. Alltifrån hållbarhet, effektiv produktion, transportoptimering till konsumentbeteende och förpackningens roll i kundernas affär och marknadsföringen av deras produkter. Fresh Services har t ex specialistkunskap inom frukt och grönt. Billeruds utvecklingscenter; Pack Lab, Box Lab och Sack Lab experimenterar, testar och tar fram förpackningslösningar samt stöder produktutveckling och kundsupport.

Billerud är huvudägare i innovationsoch designbyrån NINE samt delägare i förpackningsföretaget PACCESS Packaging.

globalt Nätverk

Med över 1 000 kunder och förpackningspartner i 100 länder har Billerud ett globalt nätverk som ger fördelar som global räckvidd, kortare tid till marknaden samt säkrad kvalitet och leverans.

Genom att arbeta närmare utvalda förpackningstillverkare, kan Billerud förse varumärkesägare och slutanvändare med smarta förpackningslösningar. I nätverket ingår även andra leverantörer till förpackningsindustrin, till exempel tillverkare av förpacknings- och fyllningsmaskiner.

innovation Kundnytta

För Billerud handlar innovation inte bara om teknikutveckling utan i lika hög grad om att ta fram nya affärsmodeller och tjänsteerbjudanden. Arbetet sker i tvärfunktionella team tillsammans med kunder och leverantörer samt aktörer från andra industrier och nätverk.

Genomfört 2011

FibreForm fick flera utmärkelser, både direkt och indirekt via kundernas produktlanseringar
Innovations- och designbyrån NINE tilldelades två av förpackningsvärldens finaste designpris för arbetet med Ramlösa premium PET-flaska, Diamond Pentawards Best of Show och Red Dot Communication Design 2011 – Packaging
Planerna på att etablera storskalig produktion av pyrolysolja vid Skärblacka bruk offentliggjordes. Den gröna oljan ska ersätta fossil olja i exempelvis oljekraftverk
Flera produkter utvecklades, bl a:
Billerud Centre Liner används som separationsskikt i dubbelwell för krävande förpackningar
Ett silikonbelagt kraftpapper för bakning
Transparent papper för vaxning
Installation av testutrustning för bärkassar på Pack Lab, utrustning för höghastighetsmätning med värmekamera på Sack Lab och utrustning för termoformning av FibreForm

Fokus kommande 5 år

Ta fram nya innovativa förpackningsmaterial och lösningar i samarbete med varumärkesägare och detaljhandelsföretag
Vidareutveckla FibreForm för att nå ytterligare användningsområden inom fler segment
Fortsätta ta fram barriärer av bioplast som tillsammans med papper ger helt biologiskt nedbrytbara förpackningar
Söka ytterligare förvärv som kan öka tillväxttakten för affärsutvecklingen
Ta en position inom bioraffinaderiområdet, det vill säga produktion av skogsbaserade energibärare och nya råvaror från skogen

Billerud arbetar nära sina kunder i rollen som rådgivare och utvecklar ständigt mervärdestjänster. Med hjälp av nätverk och allianser ökas räckvidden och möjligheterna att försörja marknader med olika papperskvaliteter och tjänster.

Genomfört 2011

Fresh Box Alliance bildades ett globalt nätverk av kvalitetssäkrade förpackningsföretag med kunder inom frukt och grönt där alliansens medlemmar får använda sig av förpackningskonceptet SoliQ™
Investering i PACCESS Packaging för att stärka Billeruds position i Asien
Flera industriseminarier arrangerades för att fördjupa relationen med förpackningstillverkare och varumärkesägare
En marknadskampanj genomfördes framgångsrikt där sex kristallglas i en specialdesignad wellåda av Billeruds material skickades jorden runt för att testa och bevisa uthålligheten hos wellpapp
Lansering av riktade erbjudanden till olika kundsegment; Axello, Xpression och Basix
Billerud tog initiativ till att höja kvaliteten på pappersbärkassar i Italien genom att samverka med branschen för att införa en europeisk mätstandard
Ett avtal ingicks med förpackningskoncernen Chesapeake om ensamrätt på vissa applikationer och marknader av FibreForm, i syfte att snabbare sprida användningen av materialet
Billerud tog flera initiativ för att öka intresset för papper som förpackningsmaterial hos designstudenter

Fokus kommande 5 år

Öka försäljningen till konsumentnära segment i Europa och till industrin i Asien och Mellanöstern
Bygga djupare relationer med varumärkesägare för att optimera förpackningslösningar för slutanvändare
Öka försäljningen av förpackningslösningar till världens stora fruktmarknader
Integrera och kombinera PACCESS Packagings erbjudande med Billeruds smarta förpackningslösningar
Fortsatt optimering av kund- och marknadsmix

Billeruds processer kännetecknas av hållbarhet alltifrån förnybar råvara i form av vedfibrer till optimerad produktion och transporter. Billerud bidrar till en hållbar utveckling i världen genom att använda förnybar icke fossil råvara som bas för pappersbaserade förpackningsmaterial. Företaget strävar efter ständiga energi-effektiviseringar och optimerad resursanvändning. Detta bidrar till företagets lönsamhet och gör samtidigt nytta för den globala klimatutvecklingen.

GENOMFÖRT 2011

Koldioxidutsläppet i tillverkningen minskade med 39 procent 2011. Målet för 2013 reviderades till -30 procent från -15 procent jämfört med utfall 2008
Inköp av fossila bränslen minskade ytterligare. Billerud använder 96 procent biobränslen i produktionen
Antalet olycksfall med sjukfrånvaro minskade med 20 procent jämfört med 2010
Ökad marknadsföring av FibreForm och andra klimatsmarta förpackningslösningar hos varumärkesägare och slutkunder
Fortsatt utveckling av materialsnåla cementsäckar som ett resultat av nära samarbete med världens stora cementtillverkare
60 procent av deltagarna i Billeruds senaste traineeprogram är kvinnor
Billeruds huvudkontor flyttade till en av Stockholms mest klimatsmarta kontorsbyggnader, fastigheten ingår i EUs Green Building program

FOKUS KOMMANDE 5 ÅR

De material och lösningar som erbjuds kunderna ska vara miljövänliga och resurssnåla
Ytterligare minska utsläpp av fossil koldioxid i tillverkningsprocesserna samt vid transporter
Löpande utvärdering av affärspartner utifrån ett hållbarhetsperspektiv
Förbättrad arbetsmiljö där säkerheten är en viktig aspekt
Ökad mångfald på alla nivåer i organisationen
Högre kompetens hos medarbetarna samt fokusering på ledarskapsutveckling

hållbarhet Processeffektivitet

Ett systematiskt arbete för att förbättra process- och kostnadseffektiviteten i produktion, försäljning och administration ska säkra Billeruds långsiktiga konkurrenskraft och förmåga att generera ett starkt kassaflöde. Detta ska göras med fokus på kvalitet i alla led.

Genomfört 2011

Optimering av nytt logistiksystem
Gemensamt ekonomiredovisningssystem infördes
Fortsatt arbete med förbättringsprogram
Start av kvalitetsprojekt vid bruken
Fortsatt förstärkning av organisationen utifrån ett produktivitetsoch kvalitetsperspektiv
Flaskhalseliminering vid massaproduktion vid Gruvöns bruk genomfördes
Program för elenergieffektivisering startades
Fokus på arbetsmiljöarbete med bland annat ökad rapportering
Omorganisation av ledningsfunktionen i Karlsborg
Ombyggnation av packstation i Skärblacka

Fokus kommande 5 år

Fortsatt energieffektivisering
Effektivare produktion genom att identifiera och eliminera flaskhalsar i produktionen
Modernisering av kemikalieåtervinning i Skärblacka
Förbättring av leveranssäkerheten till kunderna
Kvalitetsförbättring av kunderbjudande
Kompetensförsörjning och kompetenshöjning

FINANSIELLA MÅL

Billerud ska skapa värde för aktieägare och andra intressenter genom en hållbar lönsamhet och tillväxt. Verksamheten styrs utifrån finansiella mål och hållbarhetsmål.

3 %

ORGANISK TILLVÄXT

Företagets målsättning är att från 2008 och framåt etablera en långsiktig organisk tillväxt i storleksordningen 3 procent per år.

Tillväxten ska genereras från en ökad andel papper i förhållande till avsalumassa, från förbättringar i produktmix och kundstruktur samt slutligen från nya tillväxtprojekt i värdekedjan.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 var den organiska tillväxten 6 procent, mot 14 procent föregående år. Sett över en femårsperiod har den årliga genomsnittliga tillväxten varit cirka 5 procent.

RÖRELSEMARGINAL

Över en konjunkturcykel ska rörelsemarginalen i genomsnitt motsvara minst 10 procent. Pappers- och massaindustrins utveckling har historiskt följt ett cykliskt mönster med åtföljande svängningar i industrins intjäningsförmåga. Vid formuleringen av Billeruds mål för rörelsemarginalen beaktade styrelsen företagets lönsamhet historiskt sett, genomsnittliga valutakurser samt utvecklingen för pappers- och massapriser under senare år.

Uppfyllelse 2011

Rörelsemarginalen uppgick under 2011 till 10 procent, mot 12 procent föregående år.

AVKASTNING PÅ INVESTERINGAR

De investeringar som Billerud genomför ska ge en avkastning som väl överstiger den vägda kostnaden för företagets kapital (WACC).

Billerud ska säkerställa en avkastning på investeringar som motsvarar aktieägarnas avkastningskrav samtidigt som kostnaden för företagets skulder väl täcks. I praktiken kommer företaget att tillämpa olika avkastningskrav beroende på investeringarnas risknivå, där grundkravet är att varje investering väl överstiger WACC.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 var avkastningen på sysselsatt kapital 20 procent och översteg således företagets WACC som uppgick till 11 procent.

Billerud ska skapa värde för aktieägare och andra intressenter

0,6–0,9

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

Över en konjunkturcykel ska nettoskuldsättningsgraden vara mellan 0,6 och 0,9. Billeruds verksamhet påverkas i betydande utsträckning av rådande konjunktur och har därmed en betydande rörelserisk. Det är därför viktigt att den finansiella ställningen stärks under goda år för att ge koncernen uthållighet under svagare perioder.

Uppfyllelse 2011

Nettoskuldsättningsgraden uppgick under 2011 till -0,05, mot 0,03 föregående år.

50 %

UTDELNINGSPOLITIK

Över en konjunkturcykel ska utdelningen i genomsnitt uppgå till 50 procent av nettovinsten. Utdelningen till aktieägarna kommer bland annat att vara beroende av Billeruds resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Uppfyllelse 2011

Styrelsens förslag till årsstämman 2012 är att utdelningen per aktie uppgår till SEK 3,50, vilket motsvarar en utdelningsandel om cirka 53 procent av nettovinsten.

hållbarhetsmål

UTSLÄPP AV FOSSIL KOLDIOXID I TILLVERKNINGSPROCESSEN

Utsläpp av fossil koldioxid från tillverkningsprocessen per ton produkt ska minska med 30 procent till år 2013 (basår 2008).

Utsläpp av fossil koldioxid bedöms ha en stor påverkan på klimatförändringarna. Billeruds strävan är att på sikt sluta använda fossil olja i tillverkningsprocesserna.

Uppfyllelse 2011

Utsläpp av fossil klodioxid per ton produkt var under 2011 39 procent lägre än basåret 2008. Därmed överträffades det långsiktiga målet för år 2013.

Tidigare målnivå 2013 = -15 % -30 % Ny målnivå 2013 = -30 %

TRANSPORTER

90 procent av upphandlade inrikes lastbilstransporter år 2013 ska genomföras av förare med utbildning i Eco-Driving.

Billerud ska utveckla effektivast möjliga transportlösningar för såväl råvaror och material in till fabrikerna som produkter ut ur fabriken i syfte att minska transporternas utsläpp av fossil koldioxid.

Uppfyllelse 2011

80 procent av Billeruds leveranser av massa och papper inom Sverige samt 85 procent av inrikes leveranser av massaved till Billeruds bruk kördes av förare med Eco-Driving utbildning.

90 %

AFFÄRSPARTNER

Minst fem affärspartner ska årligen följas upp ur ett hållbarhetsperspektiv. Affärspartner ska utöver affärsmässiga mål också utvärderas ur ett miljömässigt och socialt

perspektiv. Utvärderingen syftar till att säkra Billeruds leverantörskedja utifrån hållbarhetskrav.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 följdes 7 affärspartner upp. Utvärderingen visar att de arbetar aktivt bl a med att optimera transporter, minska energiförbrukningen, strategiska personalfrågor inklusive säkerhet samt med att utveckla affärskoder.

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

Antalet arbetsrelaterade olyckor ska kontinuerligt sjunka genom fokuserat säkerhetsarbete och löpande incidentrapportering.

En säker och välfungerande arbetsmiljö är alltid högsta fokus. Billerud arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetssätt och uppföljningssystem för att på sikt undvika alla arbetsrelaterade olyckor.

Uppfyllelse 2011

Arbetsrelaterade olyckor med sjukfrånvaro var 35 stycken, en minskning med 8 jämfört med 2010.

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

50 procent av antalet chefer, tjänster med personalledande befattning, som rekryteras under 2013 ska vara kvinnor.

Det är viktigt för Billerud att skapa en organisation som använder den fulla potentialen hos medarbetarna, oavsett exempelvis kön, ålder eller etnisk bakgrund. Denna mångfald ska finnas på alla nivåer i organisationen.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 rekryterades 36 procent kvinnliga chefer,

KOMPETENS

Varje medarbetare ska få löpande kompetensutveckling och personlig återkoppling på utveckling och prestation.

Kompetens är grunden för motiverade medarbetare varför kompetenshöjning är ett ständigt pågående arbete.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 fick 75 procent av medarbetarna personlig återkoppling i form av utvecklingssamtal, mot 59 procent föregående år. 100 % ⁰

60 procent av medarbetarna som rekryteras år 2013 ska ha eftergymnasial utbildning.

Uppfyllelse 2011

Andelen nyanställda med eftergymnasial utbildning under 2011 var 58 procent, mot 65 procent 2010.

20 40 60 80 100 Andelen kvinnliga chefer som rekryterats 2008 2009 2010 2011 2013 % Målnivå 2013 = 50 %

0 20 40 60 80 100 Andelen ledare med återkoppling på sitt ledarskap 2008 2009 2010 2011 2013 % Målnivå 2013 = 100 % 2 2

LEDARSKAP

Varje ledare ska få personlig återkoppling på sitt ledarskap och tillgång till verktyg för att utvecklas.

En omvärld i konstant förändring ställer krav på ett modernt och situationsanpassat ledarskap. Därför är ledarutveckling en prioriterad och strategisk fråga som ska bidra till företagets framgångar och lönsamhet.

Uppfyllelse 2011

Återkoppling till ledare sker bl a genom den medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Under 2011 gjordes ingen medarbetarundersökning. Däremot fick nyutnämnda ledare utbildning i ledarskap, kommunikation och Billeruds affärsverksamhet.

Vid chefsrekrytering ska alltid tre kandidater vara interna för att öka utvecklingsmöjligheter och intern rörlighet.

Uppfyllelse 2011

Under 2011 var i snitt 2,2 kandidater per chefsrekrytering interna sökanden, lika många som under föregående år. 3 ⁰

Den globala förpackningsmarknaden

Världsmarknaden för förpackningar fortsätter att växa främst som följd av globalisering, ökat välstånd och ändrade konsumtionsvanor. Papper och kartong är de mest använda förpackningsmaterialen.

Den globala förpackningsmarknaden fortsatte att växa under 2011 och uppgick till knappt USD 700 miljarder. Pira International beräknar att marknaden fortsätter att växa för att 2016 uppgå till omkring USD 820 miljarder. Det motsvarar en förväntad årlig tillväxt på drygt 3 procent.1

Den enskilt största förpackningsmarknaden är Europa tätt följt av Asien. Europa är Billeruds viktigaste marknad. Bland världens 10 största förpackningsmarknader, uppdelat per land, finns fem av Billeruds största marknader. Dessa är Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Spanien.

Ökat behov av förpackningar

Under de senaste fem åren är det i Asien som användningen av förpackningar har ökat mest med en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 11 procent. Kina svarade 2011 för drygt en niondel av den globala förpackningsmarknaden och var därmed näst störst efter USA. Tillväxttakten i Asien förväntas vara fortsatt hög för den kommande femårsperioden och beräknas uppgå till cirka 6 procent per år. I Europa och Nordamerika förväntas en tillväxt på knappt 2 procent per år.

Förpackningar till mat- och dryck är det enskilt största användningsområdet, följt av förpackningar till industriella applikationer och transporter.

Papper och kartong störst

Förpackningar av papper och kartong svarade 2011 för 36 procent av den globala förpackningsmarknaden och var därmed det största materialslaget. Hårdplast utgjorde

22 procent, flexibla material och metall vardera 15 procent och glas 7 procent.

Globalt beräknas förpackningar av papper och kartong växa med i snitt cirka 3 procent per år fram till 2016. Den högsta tillväxten förväntas ske i Asien, Mellanöstern, Afrika, Syd- och Centralamerika samt Östeuropa med Kina och Indien som snabbväxarna bland de stora nationella marknaderna. Detta är i linje med hur den globala förpackningsmarknaden bedöms utvecklas.

FLERA Drivkrafter

De tre viktigaste drivkrafterna för förpackningsmarknadens tillväxt är globalisering, ökat välstånd och förändrat konsumtionsmönster.

Globaliseringen medför att produktion och konsumtion sker på olika platser, vilket i sin tur medför ökade transporter och därmed ett ökat förpackningsbehov.

I takt med ökat globalt välstånd närmar sig konsumtionen i tillväxtregionerna västvärldens. I Asien-Stillahavsregionen väntas medelklassen öka från 0,5 miljarder människor 2009 till 3,2 miljarder 2030.2 Ökad konsumtion ökar användningen och behovet av förpackningar.

Behovet av förpackningar ökar även till följd av framför allt västvärldens stigande realinkomster och ändrade konsumtionsvanor. Ändrad livsstil och ökad tidspress gör att allt fler väljer portionsförpackat samt hämtmat och -dryck samtidigt som inköp via e-handel ökar.

GLOBAL FÖRPACKNINGSMARKNAD, USD MILJARDER

GLOBAL FÖRPACKNINGSMARKNAD, PER GEOGRAFI

GLOBAL FÖRPACKNINGSMARKNAD, PER MATERIAL

GLOBAL FÖRPACKNINGSMARKNAD, PER MARKNADSSEGMENT

1 Pira International (2011). Konstanta (2010) priser och valutakurser 2 OECD 2010

Kina - EN VIKTIG säckpappersm arknad

Byggnadsindustrin fortsätter att växa med ökande behov av förpackningar som följd. Asien är en stor producent av cement och enbart Kina står för 56 procent av den globala cementkonsumtionen. Idag dominerar säckar av plast den kinesiska marknaden.

Kina är även världens enskilt näst största säckpappersmarknad. Cirka 95 procent av säckpappret kommer från lokala producenter och har väsentligt lägre styrka och porositet än högkvalitativt säckpapper. Trots detta packas i Kina cement i 50-kilossäckar vilket ställer extrema krav på säckens styrka. Detta ger möjligheter för Billerud som är kvalitetsledande på starkt och högporöst brunt säckpapper till den asiatiska säckmarknaden.

Marknadspotentialen för tillverkare av högkvalitativt säckpapper är upp till 350 000 ton per år, vilket motsvarar knappt 10 procent av den globala marknaden för brunt säckpapper. Det är mer än vad Europa exporterar idag av högkvalitativt säckpapper till hela Asien.

Mer än två tredjedelar av Billeruds bruna säckpapper används till cementförpackningar, en stor andel av pappret levereras till tillväxtmarknader i Asien och Nordafrika.

Nyfiberbaser ad fluting räddar frukten

Den europeiska frukt- och grönsaksmarknaden omsätter cirka EUR 100 miljarder per år. Varorna är känsliga och så mycket som 10 procent förstörs under transport och hantering från odlare till konsument. Förpackningar och logistik som inte håller måttet är några av de viktigaste orsakerna.

Idag används cirka två tredjedelar av Billeruds fluting, det vill säga mellanskiktet i wellpapp, på denna marknad. Fluting påverkar förpackningens kompressionsstyrka. Nyfiberbaserad fluting är speciellt lämpad för transportförpackningar i fuktig miljö eftersom den är starkare och har bättre långtidsprestanda än returfiberbaserade kvaliteter. Trots detta är en stor del av dagens transportförpackningar till en hög grad returfiberbaserade och även andra förpackningslösningar som plasteller trälådor förekommer på denna marknad. Billerud ser därför stor potential för nyfiberbaserad fluting och tjänstekonceptet SoliQTM som ger smartare förpackningslösningar för frukt- och grönsaksmarknaden och minimerar svinnet vid transport. Läs mer på sidan 15 om vad Billerud gör inom detta område.

Nära hälften av all frukt och grönt till Europamarknaden kommer från medelhavsområdet. Spanien är den enskilt största exportören med 25 procent av det totala flödet. Här har Billerud en viktig marknad med väl etablerade kunder och kontakter. Andra stora exportörer av frukt är exempelvis Italien, Syd- och Mellanamerika samt Afrika.

FOKUS PÅ fyra MARKNADSSEGMENT

Billerud erbjuder innovativa och specialoptimerade lösningar till kunder. Ompositioneringen från produktionsorientering till kund- och lösningsorientering innebär mer kundnära samarbete samt förnyat och förbättrat produkt- och tjänsteutbud.

För att bättre tillgodose varumärkesägares behov möter företaget marknaden i fyra segment med olika behov av smartare förpackninglösningar: Mat & Dryck, Industri, Konsument- & Lyxvaror samt Läkemedel & Hygien.

Rena och starka förpackning ar som sparar resurser och materi al – MAT & DRYCK

SOCKER- OCH MJÖLFÖRPACKNINGAR | MUGGAR | BLISTER | TRÅG | FLEXIBLA FÖRPACKNINGAR | SÄCKAR | PÅSAR | WELLÅDOR | DISPLAY | VÄTSKEFÖRPACKNINGAR

Världsmarknaden för segmentet Mat & Dryck uppgick 2011 till cirka USD 290 miljarder, motsvarande 42 procent av den globala förpackningsmarknaden.1 Europa utgör den största marknaden.

Mat & Dryck svarade 2011 för cirka 40 procent av Billeruds nettoomsättning.

Ökad konsumtion

Ökat välstånd medför en högre grad av konsumtion och fler transporter. Samtidigt vill allt fler människor i större utsträckning hjälpa till att värna miljön. Detta påverkar

även förpackningarna – de måste tåla längre transporter, medverka till god transportekonomi och vara tillverkade på ett resurssnålt sätt. Undersökningar visar att konsumenter föredrar förpackningar av förnybara material framför fossila plaster.

Färdigpackade färskvaror

Dagligvarukedjor säljer gärna färdigförpackade färskvaror för att effektivisera hanteringen i butik och få längre hållbarhet. Detta driver försäljningen av förpackningar för livsmedel.

När det gäller mat är rena förpackningar en extra utmaning. Billerud har sett ökad efterfrågan av sina rena papper helt baserade på nyfiber som tack vare sin styrka väsentligt minskar materialåtgången i tillverkningsledet. De är godkända för direktkontakt med livsmedel enligt både FDA och BfR, som är USAs och Tysklands motsvarigheter till svenska Livsmedelsverket.

Via dotterbolaget NINE erbjuds design av konsumentförpackningar för Mat & Dryck.

SoliQTM optimerar lever anskedjan

Den europeiska marknaden för frukt och grönsaker värderas till cirka EUR 100 miljarder. Omkring tio procent av varorna når aldrig konsumenterna, bland annat på grund av undermåliga förpackningar.

Billerud har en lösning på problemet: SoliQTM – ett unikt servicekoncept för att optimera leveranskedjan för just frukt och grönsaker. Utgångspunkten är vad som ska transporteras och hur. Olika frukter har skilda krav på fuktighet, temperatur och ventilation under transporten. Ju längre transport, desto högre krav på förpackningslösningen.

Billeruds nyfiberbaserade fluting är speciellt lämpad för detta eftersom den står emot fukt särskilt väl under lång tid. Genom att välja Billeruds fluting och rätt konstruktion kan materialåtgången minskas med cirka 15 procent och ändå ge bättre prestanda.

En SoliQTM-lösning levereras av medlemmar i Fresh Box Alliance – ett nätverk av kvalitetssäkrade förpackningstillverkare som Billerud bygger upp på alla stora fruktexportmarknader. För själva konstruktionen och specifikationen utnyttjas kompetensen hos Billeruds utvecklingscenter Box Lab.

I konceptet ingår även sensorer som övervakar att transportförhållandena är korrekta för den specifika produkten. Som en biprodukt får Billerud ständigt ökad kunskap om de faktiska transportförhållandena.

1 Pira International (2011)

Optimerade förpackningsl ösning ar och pro cesse ffektivi tet – IND USTRI

SÄCKAR FÖR CEMENT OCH PULVERFORMIGA GODS | BASPAPPER FÖR SJÄLVH ÄFTANDE MATERIAL | SKYDDSPAPPER FÖR STÅLIND USTRIN | WELL ÅDOR | SPECIALPAPPER

Världsmarknaden för segmentet Industri uppgick 2011 till cirka USD 275 miljarder, motsvarande 40 procent av den globala förpackningsmarknaden.1 Asien utgör den största marknaden och förväntas ha en knappt 7 procentig årlig tillväxt fram till 2016.

Industri svarade 2011 för cirka 41 procent av Billeruds nettoomsättning.

Säckpapper viktigast

Industrin efterfrågar djup processkunskap och produkter med hög kvalitet och styrka som ger ökad produktivitet. Billeruds erbjudande motsvarar mer än väl dessa krav och bidrar dessutom till ytterligare effektivisering genom reducerad mängd material.

I marknadssegmentet Industri är säckpapper Billeruds största produktområde. Kunderna är tillverkare av pulverformade produkter för den globala byggnadsindustrin, till exempel cement och gips, där Billeruds starka och högporösa säckpapper ökar kundernas produktivitet med effektiv fyllning.

Specialpapper med mervärde

Ett annat exempel där Billerud skapar mervärde för kunder är specialprodukten interleaving, det vill säga mellanläggspapper för stål. Pappret skyddar rullar av högglansstål för exempelvis bilplåt, vilket kräver hög renhet och jämn kvalitet så att det inte finns minsta risk för föroreningar eller skador på stålet.

Pappret är extremt tunt, ned till 35 gram per kvadratmeter, och så starkt att det kan återanvändas. Dessutom kan pappret absorbera olja och därmed bidra till att hålla stålet rent inför lackering.

Genombrott för högkvalitativa säckar i Kin a

Mer än två tredjedelar av Billeruds bruna säckpapper används till cementförpackningar. Asien är en stor producent av cement och enbart Kina står för 56 procent av den globala cementkonsumtionen.

Billerud Sack Solutions har gjort ett genombrott på den kinesiska marknaden med QuickFill som är en serie högkvalitativa säckpapper. En större tillverkare av cementsäckar i södra Kina har installerat en modern säcklinje för att tillverka tvåbladiga säckar och drar därmed maximal nytta av Billeruds starka och högporösa papper.

Starkare, lättare säckar

Tillverkaren har i första hand ersatt trebladskonstruktioner av lokalt producerat papper med två lager QuickFill-papper, vilket inneburit en materialbesparing på över 20 procent. Papprets porositet medför att säcken ventileras vid fyllning utan den perforering som tidigare användes. Detta ger snabbare fyllning, dammfri miljö och en mindre säck vilket ger effektivare transporter.

Billerud arbetar i nätverk med kunden, cementtillverkare och maskinleverantör och bistår med kunskap om bland annat säckkonstruktion, design, tryck, tillverkning, fyllning, logistik samt råd vid maskinupphandlingen.

1 Pira International (2011)

Attraktiva förpackning ar stärker varum ärket – KONS UMENT - & LYXVAROR

BÄRKASSAR | PÅSAR FÖR KONSUMENTVAROR | FLEXIBLA FÖRPACKNINGAR | TRÅG | LÅDOR | WELLÅDOR | DISPLAY | SÄCKAR

Världsmarknaden för segmentet Konsument-& Lyxvaror uppgick 2011 till cirka USD 100 miljarder, motsvarande 14 procent av den globala förpackningsmarknaden.1 Tillväxtregioner såsom Asien och Afrika förväntas ha den högsta tillväxten framöver.

Konsument- & Lyxvaror svarade 2011 för cirka 7 procent av Billeruds nettoomsättning.

Slaget står i butiken

Kampen om konsumenternas uppmärksamhet blir allt större. I detaljhandeln tas majoriteten av köpbesluten i butiken och producenterna lägger allt mer resurser på säljande förpackningar som ska särskilja varorna och stärka varumärken.

Av Billeruds starka papper blir det attraktiva förpackningar med distinkt tryck. Kraftpapper kan bli exklusiva bärkassar eller presentpåsar för till exempel smycken. Av Billeruds vita kraftliner blir det förpackningar för kosmetika, klockor eller joggingskor. FibreForm med sin unika töjbarhet ger närmast obegränsade möjligheter till speciella former och präglingar som kan hjälpa till att särskilja produkten.

Billerud erbjuder via sitt dotterbolag NINE kvalificerad kunskap om såväl design som konsumentbeteenden kopplat till förpackningsområdet. Via PACCESS Packaging erbjuds förpackningstjänster till ledande multinationella varumärkesägare, ofta med tillverkning i Asien och global marknadsföring av sina produkter.

Med sin extremt höga töjbarhet möjliggör materialet FibreForm helt nya förpackningslösningar. Materialet kan formas till kreativa och personliga former och är dessutom ett miljövänligt alternativ. Bilden visar en förpackning med präglat relieftryck av champagneflaskan inuti.

förpackningar som främjaR hälsa och skyddaR liv – LÄKEMEDEL & HYGIEN

MEDICINSKA FÖRPACKNINGAR | BASPAPPER FÖR SJÄLVHÄFTANDE MATERIAL | WELLÅDOR

Världsmarknaden för segmentet Läkemedel & Hygien uppgick 2011 till cirka USD 30 miljarder, motsvarande 4 procent av den globala förpackningsmarknaden.1 Detta segment förväntas växa snabbare än förpackningsmarknaden totalt sett.

Läkemedel & Hygien svarade 2011 för cirka 12 procent av Billeruds nettoomsättning.2

Växande segment

Läkemedel & Hygien är ett segment som ökar i betydelse. Växande välstånd ökar användningen av hygienprodukter och sjukvård. I västvärlden, med dess åldrande befolkning, blir behovet av sjukvård allt viktigare. Användningen av engångsförpackningar för medicinprodukter har ökat kraftigt under de senaste åren.

I segmentet är slutanvändarna läkemedelsindustri, medicinsk teknisk industri, kliniker, samt tillverkare av tissueprodukter.

Renhet och säkerhet

Kunderna ställer mycket höga krav på renhet och säkerhet. I många fall krävs att förpackningarna är sterila eller till och med att instrumenten ska kunna steriliseras i förpackningen. Produkterna och dess hantering är ofta dyra vilket medför att det är viktigt att förpacka rätt. Detta gör att marknaden för sjukvårdsförpackningar är mycket specialiserad och att förändringar sker långsamt. Här finns också regelverk som föreskriver noggrannhet och kontroller vilket ger ytterligare tröghet. Billerud bedriver en mycket specialiserad utvecklingsprocess för att ta fram nya förpackningsmaterial och lösningar till detta område.

Billerud Sterikraft är Billeruds ledande serie av papper anpassade för marknadens vanligaste steriliseringsmetoder. Här finns även möjligheter för FibreForm som kan barriärbeläggas och till exempel formas till blisterförpackningar. Releaseliner används för självhäftande produkter såsom plåster och bindor.

I sjukvården är förslutnings- och öppningsegenskaper livsviktiga för att innehållet ska förbli sterilt. Marknadsledande Billerud Sterikraft Peelclean är fjärde generationens papper för medicinska förpackningar.

1 Pira International (2011) 2 Cirka hälften av nettoomsättningen inom Läkemedel & Hygien utgörs av pappersmassa

Smartare förpackningar

Med en mix av högkvalitativa material, omfattande kunskap och brett nätverk tillgodoser Billerud behoven hos förpackningstillverkare och varumärkesägare av smartare förpackningar som attraherar konsumenter, ökar produktiviteten, sänker transportkostnaderna, reducerar resursslöseri och minskar miljöpåverkan.

attraherar konsumenter

De flesta köpbesluten fattas i butiken varför förpackningens funktion att differentiera varan blir allt viktigare. Nya medier och ny teknik ger konsumenten möjlighet att välja bort reklam, vilket gör att förpackningens betydelse som marknadsföringskanal ökar.

Det blir därför allt vanligare att varumärkesägare satsar mer resurser på förpackningarna för att presentera varan på bästa sätt. Konstruktionen är viktig liksom även yta som medger tydlig färgåtergivning och text med hög läsbarhet.

ökar produktiviteten

En smartare förpackning är designad för smidig och rationell hantering hos kunderna och ökar produktiviteten i hela logistikkedjan från pappersbruk till slutkund. Materialet ska ha hög körbarhet vid tryckning och tillverkning av förpackningen. Själva förpackningen ska gå att packa och fyllas på ett bra sätt samt kunna förslutas effektivt.

Papper med hög porositet går att fylla snabbare, vilket ökar kapacitetsutnyttjandet och därmed lönsamheten.

sänker transportk ostnader

Genom att använda papper av nyfiber istället för returfiberbaserade kvaliteter kan förpackningen generellt tillverkas med mindre material med bibehållen eller förbättrad funktion och styrka. Mindre material betyder lägre vikt, vilket sänker transportkostnaden.

Genom att använda rätt förpackning för en specifik transportkedja kan kollaps av förpackningen under transporten med förstörda varor som följd motverkas. Förpackningens storlek och design påverkar även antalet varor som kan lastas per enhet.

Optimerade förpackningar ger ökad lönsamhet i varje led; tillverkare av förpackningar, logistikföretag, varumärkesägare, handlare samt konsumenter.

reducerar resursslöseri

Det blir allt mer uppenbart att det ekonomiska såväl som det miljömässiga priset blir högt om förpackningar inte klarar sin mest grundläggande uppgift – att skydda varorna.

Många förpackningstillverkare, varumärkesägare och dagligvaruhandlare inser värdet av en hög förpackningskvalitet som skydd för produkterna. I Europa förstörs

årligen frukt och grönsaker till ett värde av cirka EUR 10 miljarder under transport. Undermåliga förpackningar är en av orsakerna till svinnet.

De flesta livsmedel har betydligt större negativ miljöpåverkan än vad förpackningen som omsluter dem har. Produktionen innebär ofta stor energi- och vattenförbrukning samt utsläpp. Minskat svinn bidrar därför även till en mer hållbar livsmedelsförsörjning.

minskar miljöpåverkan

Så många som 87 procent1 av konsumenterna i Europa föredrar av miljöskäl papper framför plast i sina förpackningar. Ändå svarar papper idag för endast 12 procent av den flexibla förpackningsmarknaden i Europa.

Runt om i världen tas krafttag för att minska mängden fossil plast, framför allt användningen av fossila plastkassar, vilket öppnar upp för papper och bioplast. Den växande marknaden i Asien är särskilt intressant för pappersförpackningar då fossil plast idag är helt dominerande som förpackningsmaterial.

Attraherar konsumenter

Reducerar resursslöseri

Minskar Ökar produktiviteten miljöpåverkan

1 IPSOS 2007

Smartare förpackningar – HÖGKVALITATIVA MATERIAL

många funktioner

Förpackningar för medicin, livsmedel och byggnadsmaterial, tåliga transportförpackningar eller exklusiva förpackningar till varor som parfym och vin. Listan på användningsområden är lång och Billeruds förpackningsmaterial används varje dag, över hela världen.

Starka, attraktiva

Billeruds papper tillverkas av nyfiber från långsamväxande nordisk skog. Det ger starka, hygieniska och livsmedelsgodkända papper med god tryckbarhet – hållbara papper som bidrar till ett resurssnålt samhälle.

ökad lönsamhet

Billerud gynnas av de underliggande drivkrafterna på förpackningsmarknaden och det stora intresset för förnybara och miljövänliga material. Allt fler aktörer efterfrågar högkvalitativa material som ger hållbara, attraktiva förpackningslösningar, minskar förluster genom logistikkedjorna och bidrar till en ökad lönsamhet.

unika egenskaper

I sortimentet finns många exempel på smartare material med unika egenskaper. Högporöst, starkt säckpapper med utmärkt avluftning för effektiv fyllning, FibreForm med extra hög formbarhet, världens starkaste fluting som klarar långa transporter även i fuktig miljö, samt liner med särskilt låga ytvikter m m.

Produkt	Varumärke	Egenskaper	typ av förpackningar	Marknadssegment
Kraftpapper	Billerud AxelloTM Billerud XpressionTM Billerud BasixTM Billerud ConflexTM Billerud Medikraft® Billerud Sterikraft® Billerud ReleaseTM Billerud InterleavingTM	Styrka, hög kvalitet och renhet	Förpackningar för socker, mjöl och gryn Bärkassar för konsumentprodukter och livsmedel Öppna påsar för exempelvis bröd Flexibla förpackningar Medicinska förpackningar Bärande papper för dekaler, frimärken eller hygienprodukter Skyddspapper för stål	Mat & Dryck, Industri, Konsument- & Lyxvaror, Läkemedel & Hygien
Säckpapper	Billerud QuickFill® Billerud PerformanceTM	Hög styrka, prestanda och effektiv fyllning	Ventilsäckar för byggmaterial, mineraler och kemikalier Öppna säckar för djurfoder, livsmedel m m	Mat & Dryck, Industri
Billerud FibreForm®	Billerud FibreForm®	Papper med unik formbarhet som kan ersätta fossil plast	Konsumentförpackningar Tunna tråg för exempelvis skivad smörgåsmat Pappersmuggar Blisterförpackningar Lämpligt för djupprägling och relief	Mat & Dryck, Konsument- & Lyxvaror, Läkemedel & Hygien
Fluting	Billerud Flute® Billerud Flute STM Billerud Flute LightTM	Mycket hög styrka med god långtidsprestanda, renhet	Wellådor för bl a frukt, grönt och medicinska produkter Transport- och konsumentförpackningar av wellpapp Wellpappförpackningar för tunga produkter och industriella ändamål	Industri, Mat & Dryck, Konsument- & Lyxvaror, Läkemedel & Hygien
Vit liner	Billerud Pure White® Billerud Pure Bright®	Hög renhet och god tryckbarhet	Sekundär och primärförpackningar av wellpapp Hyllfärdiga förpackningar	Mat & Dryck, Konsument- & Lyxvaror, Läkemedel & Hygien
Vätskekartong	Billerud Liquid BoardTM	Renhet, hög styvhet och låg ytvikt	Portionsförpackade drycker	Mat & Dryck
Cup Stock	Billerud Pure Board®	Renhet, hög styvhet och låg ytvikt	Pappersmuggar	Mat & Dryck

Smartare förpackningar – KUNSKAP

Inom Billerud finns en djup kunskap om kundernas behov – oavsett om kunden är en förpackningstillverkare eller varumärkesägare. Alltifrån hur de bäst skyddar sina produkter, vad som krävs för effektiv produktion och transportoptimering, till hur förpackningen framgångsrikt bidrar till deras marknadsföring.

Med hållbarhet och innovation i fokus arbetar Billerud utifrån en trestegsprocess för att förbättra förpackningslösningar och utforska nya möjligheter:

Egna förpackningslabb

I anslutning till bruken finns Billeruds egna labb med bred kompetens inom förpackning och med avancerad teknisk utrustning:

Pack Lab utvärderar bland annat uthålligheten i bärkassar och andra konsumentnära förpackningslösningar samt utvecklar förpackningsdesign, försegling och barriärbeläggning. Exempelvis nya förpackningslösningar baserade på FibreForm.
Box Lab designar, optimerar och testar wellådor med verkligheten som utgångspunkt. Syftet är att optimera welllådans förmåga att klara de påfrestningar som den utsätts för. På Box Lab finns en klimatkammare där kompressionstester görs samtidigt som luftfuktigheten och temperaturen varieras.
Sack Lab optimerar samtliga led som rör säckens funktion genom värdekedjan, såsom konstruktion, fyllning och logistik.

Billerud erbjuder även teknisk support i kundens tillverkningsprocess.

utveckling nära kunden

Billeruds kompetens inom konstruktion av förpackningar, wellådor och säcklösningar ligger i den absoluta framkanten. Affärsutveckling och innovation sker i tvärfunktionella team med olika kompetenser i organisationen tillsammans med kunder och leverantörer. Billerud har även etablerat samarbete med aktörer som vanligtvis inte förknippas med den egna industrin, till exempel designbyråer, varumärkesägare, dagligvarukedjor, forskningsinstitut och universitet.

För att bygga långsiktiga relationer och öka kunskapen om materialvalets betydelse för förpackningars prestanda bjuds förpackningstillverkare och varumärkesägare regelbundet in till seminarier och utbildningar.

Optimerar logistikkedjan

Det kundnära arbetssättet har gett Billerud kunskap om hur kundernas logistikkedja ser ut. Därigenom blir Billerud en värdefull partner som kan bistå med råd för optimering och kostnadseffektiva lösningar från pappersbruket till transportleverans hos slutkunden.

säljande design

Innovations- och designbyrån NINE vann två av förpackningsvärldens finaste designpriser Diamond Pentaward – Best of Show och Red Dot Communication Design 2011 – Packaging för sitt arbete med Ramlösas nya premiumflaska. NINE är ett dotterbolag till Billerud och arbetar nära varumärkesägare och konsumenter med design- och innovationsprojekt

med koppling till förpackningar och konsumentbeteenden. Uppdraget var att utreda och identifiera en ny och smartare förpackning i ett annat material än glas. Den skulle samtidigt behålla den premiumkänsla som den tidigare glasflaskan haft. Formen lånades från kristallglasens värld för att ge flaskan en exklusiv känsla trots att den är tillverkad av PET plast.

"Den framgångsrika lanseringen av Ramlösa i en unik premium PET-flaska har ökat antalet kunder med 16 procent, och förpackningen är mer miljövänlig, vilket är ett viktigt steg i vårt CSR-arbete", säger Paul Davies, marknadsdirektör, Carlsberg, Sverige.

Smartare förpackningar – NÄTVERK

1 000 KUNDER OCH förpackningspartner I 100 länder

Fördelarna med Billeruds nätverk av kunder och förpackningspartner är flera. Global räckvidd, kortare tid till marknaden samt säkrad kvalitet och leverans, etc.

Genom att arbeta nära utvalda tillverkare, kan Billerud effektivt förse varumärkesägare och slutanvändare med smarta förpackningslösningar av hög kvalitet.

Tillverkning av förpackningar sker alltid lokalt eftersom det är ineffektivt att transportera dem tomma. Det vidsträckta nätverket av mer än 1 000 förpackningstillverkare i mer än 100 länder gör att Billeruds material blir tillgängligt globalt.

I nätverket ingår även andra leverantörer till förpackningsindustrin, till exempel tillverkare av förpacknings- och fyllningsmaskiner. Med dessa aktörer sker ett ömsesidigt kunskapsutbyte och utvecklingsprojekt bedrivs tillsammans. God kunskap om förpackningsmaskiner är en konkurrensfördel vid utveckling av förpackningsmaterial- och lösningar.

Billeruds lokala marknadsnärvaro med tio försäljningskontor i nio länder är mycket viktig vid implementering av lösningar.

Stärkt plattform i Asien

Billerud investerade i PACCESS Packaging under 2011 i syfte att få en stark plattform på den växande Asienmarknaden. PACCESS Packaging erbjuder förpackningstjänster till ledande multinationella varumärkesägare, ofta med tillverkning i Asien och global marknadsföring av sina produkter. Gemensamt för dessa varumärkesägare är att de använder förpackningen både för att förstärka sin marknadsföring och för att optimera produktflödet genom försörjningskedjan.

Marknadsplattform i Asien

PACCESS Packaging kvalitetssäkrar hanteringen från förpackningsprestanda och design, via planering och inköp till leverans och löpande kvalitetskontroll så att varorna levereras på ett enhetligt sätt över hela världen. Bland annat med hjälp av ett etablerat nätverk av lokala kvalitetskontrollerade förpackningstillverkare.

Samarbetet ger Billerud tillgång till PACCESS Packagings kundbas och breda kunskap om såväl förpackningsutveckling som de lokala marknadsförhållandena i Asien. Detta ger Billerud en stark plattform på den växande Asienmarknaden och avsikten är att öka delägandet i PACCESS Packaging över tid.

Kraftig kostnadsbesparing och stärkt profil

En av PACCESS Packagings kunder är ett växande amerikanskt företag som marknadsför sportkläder, skor och accessoarer över hela världen.

Uppdraget var att analysera försörjningskedjan för att minimera materialåtgång, öka kostnadseffektivitet, systematisera företagets förpackningsutveckling samt att ta fram enhetliga konsumentförpackningar för sportskor.

Slutresultatet blev en kostnadsbesparing på 30 procent. Med ett starkare förpackningspapper och förbättrad konstruktion kunde materialåtgången minskas med 12 procent, likaså kunde förpackningens volym minskas med effektivare frakter som följd. Dessutom utvecklades ett system för inköp av förpackningar för att förkorta utvecklingstiden och få ett enhetligt grafiskt utseende.

FibreForm når ut

Den brittiska förpackningskoncernen Chesapeake har av FibreForm utvecklat unika tredimensionella kartongkoncept. Koncepten som fått namnet ImpressionsTM belönades med utmärkelsen Design Challenge vid Nordens största förpackningsmässa Pack & Emballage.

"Vi har skapat ett helt nytt sätt att forma kartong", förklarar Bob Houghton, marknads- och kommunikationschef på Chesapeake. "Vi har kunnat dra fördel av den unika flexibiliteten hos Billeruds FibreForm för att skapa former och effekter som helt enkelt inte är möjliga med traditionell kartong. Och vi håller på att utveckla ny teknik för att inleda en storskalig produktion av Impressions™, snabbt och kostnadseffektivt."

Genom samarbetet med Chesapeake når Billerud fler varumärkesägare och ökar möjligheten att få ut fler FibreFormförpackningar på marknaden.

Fokus på produktivitet och kvalitet

Integrerad produktion ger full kontroll över produktionsprocessen och hög produktkvalitet. En annan viktig konkurrensfördel är en hög självförsörjningsgrad av el. Med ständigt fokus på processeffektivitet säkerställs den långsiktiga konkurrenskraften.

Nyfiber från nordisk skog är basen i Billeruds tillverkning. Det nordliga klimatet gör att skogen växer långsamt och att träden utvecklar långa starka fibrer. Resultatet blir ett av världens starkaste förpackningspapper med hög vithet, renhet och kvalitet.

All vedråvara köps på virkesmarknaden eftersom Billerud inte äger egen skog.

Billerud producerar pappersmassa för användning i den egna tillverkningen. Överskottet av pappersmassa säljs huvudsakligen till tillverkare av tissue och tryckoch skrivpapper.

Integrerad produktion

Produktionen sker vid fyra bruk; Gruvön, Skärblacka och Karlsborg i Sverige samt

Beetham i Storbritannien. Alla bruken håller mycket hög teknisk standard, hög produktivitet och miljövänlighet och är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 samt miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Produktionen vid de tre svenska bruken är integrerad, vilket betyder att de har både massa- och pappersproduktion. Det finns flera viktiga fördelar med integrerade bruk:

Hög produktkvalitet: Full kontroll över produktionsprocessen säkerställer hög produktkvalitet.
Hög självförsörjningsgrad av el: Massatillverkning ger ett energiöverskott som används vid papperstillverkningen.
Minskad energiförbrukning: Massan kan användas direkt i papperstillverkningen.

Effektiviseringsprogram

Billerud arbetar kontinuerligt med att öka processeffektiviteten för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften och kontrollera mijlöbelastningen i produktionen. Sedan 2005 har flera effektiviseringsprogram genomförts med kostnadsbesparingar som uppgår till MSEK 750, därav: minskad förbrukning av insatsvaror som kemikalier, energi och ved (MSEK 150), ökad självförsörjningsgrad av el från 30 till cirka 60 procent vid full produktion (MSEK 250) samt minskning av antal anställda (MSEK 350).

Genom utveckling av kvalitet och hållbarhet samt effektiv produktion och logistik, säkerställer Billerud att kunderna erbjuds bästa möjliga produkter och lösningar.

PRODUKTION VID FYRA BRUK I TVÅ LÄNDER

Gruvön, Sverige

Produktionskapacitet: 685 000 ton/år

Produkter:

Kraftpapper, säckpapper, wellråvara (fluting, liner), vätskekartong, Cup Stock, avsalumassa

Skärblacka, Sverige

Produktionskapacitet: 400 000 ton/år

Produkter: Kraftpapper, säckpapper (brunt), wellråvara (fluting), avsalumassa

Karlsborg, Sverige

Produktionskapacitet: 300 000 ton/år

Produkter: Kraftpapper, säckpapper (vitt), avsalumassa

Beetham, Storbritannien

Produktionskapacitet: 45 000 ton/år

Produkter: Kraftpapper

verksamheten redovisas i tre affärsområden

Billerud har tre affärsområden; Packaging & Speciality Paper som erbjuder tekniskt avancerade kraft- och säckpapper, Packaging Boards som erbjuder wellråvara samt Market Pulp som ansvarar för försäljning av pappersmassa.

Packaging & Speciality Paper

46 % AV KONCERNENS NETTOOMSÄTTNING

Packaging & Speciality Paper, 46 % Packaging Boards, 30 % Market Pulp, 19 % Övrigt, 5 %

Packaging Boards

30 % av koncernens nettoomsättning

Market Pulp

19 % av koncernens nettoomsättning

affärsområde packaging & Speciality Paper

Affärsområde Packaging & Speciality Paper erbjuder kunderna tekniskt avancerat kraft- och säckpapper samt smarta lösningar för funktion, design och materialval. Alla kvaliteter är starka, har högsta tryckbarhet och körbarhet samt är tillverkade av 100 procent nyfiber.

Erbjudande

Packaging & Speciality Paper utvecklar och marknadsför nyfiberbaserade kraft- och säckpapper samt förpackningsoptimerande tjänster och lösningar.

Kraftpapper

Inom kraftpapper finns ett brett sortiment för olika kundsegment. Livsmedelsindustrin dominerar med 63 procent av volymen. Användningsområden är exempelvis påsar för mjöl, kryddor och pulvermat samt bärkassar. Kraftpappret används även till bland annat medicinska förpackningar, mellanläggspapper för stål samt releaseliner, ett baspapper som skyddar limskiktet på exempelvis dekaler. Nyfiberbaserat kraftpapper har flera konkurrensfördelar som effektiv förpackningstillverkning, hög styrka, renhet och god tryckbarhet.

Säckpapper

Billerud är marknadsledare globalt både inom vitt säckpapper och högporöst brunt säckpapper.

Pappret används till säckar för pulverprodukter som byggmaterial, mineraler och kemikalier samt livsmedel. Företagets högporösa, starka säckpapper är en premiumprodukt med mervärden som materialbesparing – eftersom styrkan gör att säcken kan tillverkas med färre pappersskikt – snabbare fyllningsprocesser och en dammfri arbetsmiljö.

Billeruds vita säckpapper är världsledande i funktion och prestanda. Det ger en bra tryckyta och efterfrågas därför särskilt för byggmaterial till den växande gör-detsjälv-marknaden, där särskiljande förpackningar är en konkurrensfördel.

FibreForm

Affärsområdet säljer även det världsunika materialet FibreForm, ett nyfiberbaserat, livsmedelsgodkänt papper med hög töjbarhet. Det kan formas i samma termoformningsmaskiner som används för tråg av fossil plast för till exempel skivad smörgåsmat.

Pappret kan även pressformas, präglas och lamineras med önskad barriär. Andra användningsområden är bland annat värmeisolerande banderollpapper med prägling för muggar samt förpackningar till lyx- och konsumentvaror.

FibreForm är ett alternativ till olika plastförpackningar. Det är miljöcertifierat enligt FSC och tillverkas av förnybar råvara vilket gör det komposterbart och återvinningsbart.

Kunder

Kunderna finns främst i Europa och Asien och är förpackningstillverkare samt konverterare som vidareförädlar pappret med exempelvis tryck och barriärbeläggningar och därefter tillverkar förpackningar eller säljer det vidare till andra förpackningstillverkare.

I vissa kundsegment tillverkar och fyller varumärkesägaren själv förpackningen, så kallad form & fill-tillverkning. Det gäller bland annat cementindustri med egen säcktillverkning, tillverkare av medicinska artiklar, samt socker- och mjölproducenter.

Smartare förpackningar

Packaging & Speciality Paper förstärker sin roll som rådgivare både till kunder och varumärkesägare genom ett brett spektra av tjänster som skapar kundnytta. Förslag på tekniska förbättringar avseende material, funktion och konstruktion samt designlösningar bidrar till att öka kundens produktivitet, förbättra förpackningens prestanda, minska miljöpåverkan, göra förpackningen mer unik och öka konsumentens köpvilja.

Kalkylmodellen TCV, Total Customer Value, används för att beräkna kundens mervärde och kostnad per säck. Modellen visar att Billeruds högporösa säckpapper ger besparingar på upp till 20 procent per säck.

Flera kundseminarier arrangerades under året för att fördjupa relationen med kunder och varumärkesägare samt öka branschens förpackningskunskaper.

NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

Packaging & Speciality Papers nettoomsättning ökade 2011 med 3 procent jämfört med 2010 till MSEK 4 293. Årets rörelseresultat ökade med 8 procent jämfört med 2010 till MSEK 450, främst till följd av förbättrade priser som kompenserade för ökade rörliga kostnader och lägre försäljningsvolymer. Rörelsemarginalen uppgick 2011 till 10 procent (10).

NETTOOMSÄTTNING PER MARKNADSSEGMENT

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

SÄCKPAPPER

Vitt säckpapper ger god tryckbarhet och används exempelvis till byggmaterial för gör-det-själv marknaden samt till djurfoder och bageriprodukter som mjöl och socker. Brunt säckpapper används till bland annat cement och andra pulvermaterial där starkt, högporöst papper krävs.

Kraftpapper

Kraftpapper är ett idealiskt material för att förpacka en mängd varor; bröd, socker, mjöl, glass, medicinska artiklar är bara några exempel.

FibreForm

FibreForm är ett unikt högtöjbart material som kan ersätta fossil plast inom många användningsområden, exempelvis tunna tråg för skivad smörgåsmat och blisterförpackningar. FibreForm är lämpligt även för djupprägling.

Innovativ produktutveckling

Affärsområdet lägger stor kraft på produktutveckling med fokus på styrkeegenskaper, produktionseffektivitet, säljande egenskaper och hållbarhet. Billeruds papper ska minska miljöpåverkan och stödja kundernas miljöarbete. FibreForm har rönt stort intresse, inte minst för att det kan ersätta fossil plast inom många användningsområden och Billerud ser stor potential för materialet.

Under 2011 startade Pack Lab tester för bärkassars uthållighet och vid Sack Lab installerades värmekameramätning som visar var en säck är stark eller svag.

Ökat fokus på tillväxtländer

Affärsområdet är inriktat på att öka försäljningen av säckpapper utanför Europa, framför allt i Asien och Nordafrika. På dessa marknader packas byggmaterial som cement i 50 kilossäckar, vilket ställer höga krav på säckpapprets styrka och porositet och ger Billeruds nyfiberbaserade säckpapper konkurrensfördelar.

Trender och drivkrafter • Ökad global välfärd

Den globala välfärden ökar och med den efterfrågan på hygien- och medicinska artiklar samt portionsförpackningar. Samtliga områden kräver rena och säkra produkter av nyfiber vilket ger en växande marknad för Billerud.

• Växande byggindustri

Byggindustrin fortsätter att öka bl a i Asien, Nordafrika och Mellanöstern vilket påverkar efterfrågan på säckpapper till cement.

Globalt har Billeruds bruna högporösa säckpapper inom detta segment en ledande ställning.

• Höjda krav på produktoptimering

Affärsområdets produkter gynnas av industrins krav på produktoptimering med kostnadseffektivitet och hög körbarhet. Till exempel bidrar Billeruds säckpapper med förbättrad funktionalitet och snabbare avluftning.

• Förpackningen som marknadsförare

Marknadens ökade fokus på produktdifferentiering och tilltalande förpackningar driver efterfrågan på vita kraft- och säckpapper med god tryckbarhet. Särskilt i konsumentnära marknader har intresset och kunskapen om säljande förpackningar vuxit.

• Miljö allt viktigare

Omsorgen om miljön vinner allt mer terräng och marknadens intresse för hållbara förpackningar ökar. Detta märks särskilt inom konsumentnära varor, vilket gynnar Billeruds vita kraftpapper och FibreForm.

På olika håll i världen föreslås restriktioner mot icke nedbrytbara plastkassar. Italien är en av Europas största plastpåseanvändare med 20 miljarder påsar per år eller cirka 20 procent av Europas totala konsumtion. Där har ett förslag om totalförbud lagts fram.

Lagförslaget har ännu inte antagits men många butiker efterfrågar redan miljövänligare alternativ. Papperskassar av kraftpapper har en stor fördel genom att det är starkare än både biologiskt nedbrytbar plast och andra pappersalternativ som finns på marknaden.

Kraftpapper ger starka och hållbara kassar

Billerud har initierat att Italien börjar använda den europeiska teststandarden1 för matbärkassar. I Italien finns redan lagförslag om förbud mot icke nedbrytbara plastkassar. Det banar väg för bärkassar av papper men skapar också möjligheter för nya aktörer som erbjuder exempelvis biologisk nedbrytbar plast. Ett annat alternativ är finpapper som lätt går sönder. Kraftpapper ger däremot starka och hållbara kassar som säkerställer att konsumenten får en kasse som inte går sönder på vägen hem och som kan förstärka köpupplevelsen genom högkvalitativt tryck.

1 Den europeiska teststandarden (SS-EN 13 590) utvecklades i Sverige av Innventia (före detta Packforsk) i samarbete med handeln och branschen

affärsområde packaging boards

Wellpapp är världens mest använda förpackningsmaterial, 90 procent av alla konsumtionsvaror packas i wellådor under transporter. Affärsområde Packaging Boards erbjuder wellråvaror av nyfiber - ett rent, starkt material anpassat för höga krav på styrka, hygien och bra tryck. Bred rådgivning inom förpackningsoptimering hjälper varumärkesägare till rätt förpackning för varje vara och logistikkedja.

Papper för tåliga förpackningar

Affärsområdet Packaging Boards säljer nyfiberbaserade wellråvaror som fluting, mellanskiktet hos wellpapp och vit liner, ytskiktet hos wellpapp. Packaging Boards är marknadsledare i Europa både på helvit liner och nyfiberbaserad fluting.

Billeruds fluting är världens starkaste och har hög långtidsprestanda, vilket gör att förpackningar tillverkade av den klarar extrem påfrestning som hög fuktighet, långa transporter och höga lådstaplar. Det gör materialet särskilt lämpligt vid transport av ömtåligt gods som frukt, grönsaker och kapitalvaror, samt tunga varor som komponenter till bilindustrin.

Billeruds liner är helvit och finns i ett brett sortiment från riktigt låga ytvikter på 80 gram till 190 gram per kvadratmeter. Den är dessutom en av världens vitaste liner. Förpackningen kan därför enkelt förses med tydligt tryck som hjälper till att särskilja och marknadsföra den vara som packats, något som gör pappret efterfrågat för lyx- och konsumentartiklar.

Packaging Boards säljer även Billeruds vätskekartong för portionsförpackade drycker och Cup Stock – kartong till pappersmuggar.

Tjänster och lösningar

Packaging Boards erbjuder sina kunder tjänster och lösningar inom bland annat materialval och strukturell design. I Box Lab får kunder och varumärkesägare hjälp att utvärdera materialets och förpackningars funktion och prestanda, samt med att fiberoptimera förpackningen.

Vare sig det handlar om att ersätta en förpackning som idag är av ett annat material än papper eller att justera en konstruktion som inte är tillräckligt uthållig, är utgångspunkten kundens eller varumärkesägarens specifika behov.

Kunder

Kunderna är till största delen tillverkare av wellpapp för särskilt krävande användningsområden samt till premiumsegmentet.

Europa är affärsområdets viktigaste marknad. Här finns väl upparbetade kundrelationer och geografisk närhet. Ungefär två tredjedelar av Billeruds fluting används till förpackningar för frukt- och grönt, där medelhavsregionen är dominerande.

Cup Stock köps av producenter av muggar medan vätskekartong säljs till tillverkare av portionsförpackningar för drycker.

Smartare förpackningar

Packaging Boards målsättning är att utveckla material och tjänster som uppskattas av kunderna. Affärsområdet närmar sig allt oftare varumärkesägaren direkt eller tillsammans med en förpackningstillverkare, för att med gemensam kunskap och erfarenhet hitta lösningar som är optimala för en specifik logistikkedja. Packaging Boards arbetar med produktoptimering, det vill säga rätt förpackning för rätt vara och till olika transportsätt.

Kunskapsöverföring

Affärsområdet arbetar aktivt för att öka marknadens kunskap om att nyfiber erbjuder ett bättre, starkare, renare och oftast materialbesparande alternativ med lägre totalkostnad.

Ett sätt att skapa insikt hos kunderna är att använda vetenskapliga testmetoder. Ett exempel är Corrugated Crush Test som Billerud Box Lab presenterade 2010 för att mäta olika wellpappkvaliteters uthållighet och långtidsprestanda. Metoden har rönt stor uppmärksamhet och kunderna har börjat efterfråga dessa data i allt högre utsträckning.

Ett annat sätt är de seminarer som hålls regelbundet om förpackningsoptimering och för att utbyta erfarenheter och nätverka med kunder och varumärkesägare.

NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

Packaging Boards nettoomsättning ökade 2011 med 14 procent jämfört med 2010 till MSEK 2 772. Årets rörelseresultat ökade med 37 procent jämfört med 2010 till MSEK 370, till följd av förbättrade priser och högre försäljningsvolymer. Rörelsemarginalen uppgick 2011 till 13 procent (11).

NETTOOMSÄTTNING PER MARKNADSSEGMENT

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

FLUTING

Fluting är det korrugerade mellanskiktet hos wellpapp och används bland annat vid transport av ömtåligt gods som frukt och grönt samt kapitalvaror. Billeruds fluting är världens starkaste och har hög långtidsprestanda.

VIT LINER

Billeruds helvita liner är ytskiktet hos wellpapp och mellanskiktet i mikrowell som efterfrågas av tillverkare av lyx- och presentvaror. Rena, hygieniska förpackningar krävs vid kontakt med livsmedel, varför Billeruds nyfiberbaserade liner med fördel används.

Bild från Tetra Pak

VÄTSKEKARTONG

Vätskekartong används till portionsförpackade drycker såsom mjölk och juice. Ökat globalt välstånd höjer köpkraften för engångsförpackningar, främst i Asien där marknaden för portionsdrycker växer. Billeruds vätskekartong karakteriseras av renhet, hög styvhet och låg ytvikt.

CUP STOCK

Cup Stock är kartong till pappersmuggar. Nya konsumtionsmönster där allt fler personer köper drycker för take away ökar efterfrågan på pappersmuggar. Billeruds Cup Stock har låg ytvikt och hög renhet och styvhet.

Utnyttjar konkurrensfördelar

Affärsområdet satsar även på att öka försäljningen utanför Europa. Genom att aktivt välja nya marknader erbjuds möjlighet till nischning och differentiering där Packaging Boards wellråvara gör mest nytta för kunder, till exempel stora marknader för fruktexport och andra livsmedel.

Försäljningen av Cup Stock fortsatte att utvecklas väl under året vilket ledde till att produktionen av Cup Stock utökades. Detta är ett exempel på hur Packaging Boards arbetar med optimering av produktmixen.

Under året lanserades SoliQTM, ett helt nytt koncept som effektiviserar logistikkedjan inom frukt- och gröntmarknaden. Genom att använda nyfiber i förpackningen kan materialåtgången minskas med cirka 15 procent och lådans styrka ändå öka.

Ytterligare exempel på strategiska initiativ är att designbyrån NINE integreras allt mer i samarbetet med kunder och varumärkesägare, samt samarbetet med PACCESS Packaging i Asien.

Trender och drivkrafter • Fler och effektivare transporter

Globaliseringen har medfört fler och längre transporter totalt sett, vilket ökar efterfrågan på förpackningar av wellpapp. Marknadens ständiga behov av effektivare hantering och minskat svinn gynnar Packaging Boards nyfiberbaserade wellråvara som möjliggör kostnadsbesparingar tack vare materialreduktion samtidigt som förpackningens styrka ökar. För livsmedelsindustrin blir effektiva transporter och starka förpackningar som skyddar varorna allt viktigare.

• Krav på renhet och hygien

Även kraven på produktsäkerhet och rena, hygieniska förpackningar gynnar nyfiber i takt med att kunskapen om hur förpackningar påverkar innehållet ökar. I Italien till exempel, är returfiberbaserade pizzakartonger helt förbjudna. Konsumenter fortsätter att efterfråga miljövänliga, förnybara förpackningar, vilket gynnar pappersförpackningar.

• Förpackningar marknadsför

Kunder och varumärkesägare blir allt mer medvetna om att förpackningens utseende är avgörande för försäljningen av varan. Detta gynnar Billeruds vita liner som har en förstklassig tryckbarhet som framhäver varumärken.

Affärsområdet påverkas också positivt av nya konsumtionsmönster, till exempel ökad försäljning av hämtmat och dryck.

STARKA FÖRPACKNINGAR SKYDDAR

Under året genomförde Packaging Boards det kanske mest realistiska förpackningstest som gjorts när sex ömtåliga champagneglas av kristall under fem månader skickades på resa till tolv destinationer över hela världen. Förpackningen var gjord av Billeruds wellråvara. I förpackningen fanns även en sensor för att mäta de faktiska påfrestningarna – temperatur, stötar och luftfuktighet. Förpackningen transporterades med både flyg och bil, utan någon märkning om att godset inuti var ömtåligt och hann med 14 resor mot normalt en innan testet var slutfört.

Samtliga glas var hela och intakta vid hemkomsten till Sverige.

affärsområde market pulp

Billerud producerar högkvalitativ långfibrig pappersmassa, i huvudsak för eget behov och överskottet säljs på världsmarknaden. Det nordiska klimatet med långsamväxande barrskog ger en massa som passar särskilt bra till högkvalitativt papper och gör den mycket efterfrågad.

Erbjudande

Billeruds avsalumassa är av typen NBSK, Northern Bleached Softwood Kraft, en högkvalitativ långfibrig massa. Massan produceras huvudsakligen för egen användning och överskottet, som under 2011 var 343 000 ton, eller cirka 25 procent av Billeruds totala försäljningsvolym, säljs av affärsområde Market Pulp.

I det nordiska klimatet växer barrskogen långsamt och träden utvecklar långa och slanka fibrer, vilket ger en massa med höga styrkeegenskaper. Detta bidrar till papper av hög kvalitet och en kostnadseffektiv process hos pappersproducenterna, eftersom de kan köra pappersmaskinerna snabbare.

Specifika egenskaper

Beroende på i vilket område träden växer får massan från Billeruds tre svenska bruk olika egenskaper. Det innebär att Billerud kan erbjuda sina kunder just de egenskaper som är mest lämpliga för deras slutprodukter, hög riv- och dragstyrka för förpackningar och finpapper, hög bulk för kartong och tryckpapper, hög slitstyrka för tissue samt hög porositet för specialprodukter som exempelvis papper till luftfilter för bilar.

Väl positionerat

Billerud är väl positionerat på massamarknaden. Den nordiska långfibriga massan, NBSK, är en premiumprodukt som får en allt starkare position genom sin potential att öka kundernas produktivitet. Långsiktigt har ökningstakten varit stabil med en global tillväxt på cirka 1- 2 procent per år. Samtidigt är kapacitetstillväxten och därmed utbudet av den högkvalitativa massan begränsad.

Kunder

Majoriteten av Market Pulps kunder finns i Europa. Här har Billerud långvariga och väl inarbetade relationer och kan dra fördel av den geografiska närheten och sina effektiva logistiklösningar. Asien, med en växande

ekonomi och levnadsstandard, blir en allt viktigare marknad för affärsområdet. Att finnas på flera marknader ökar också möjligheten att omplacera volymer om någon marknad viker.

De viktigaste kundgrupperna är tillverkare av tissue för i huvudsak toalett- och hushållspapper, tryck- och skrivpapper, förpackningspapper och kartong.

Strategi

Affärsområde Market Pulp strävar efter att vara en strategisk partner till sina kunder. Genom att erbjuda en mix av hög produktkvalitet, miljöprofilering och effektiva logistiklösningar tillsammans med kvalificerade råd kring optimal massamix för varje kunds slutprodukt befäster affärsområdet den ställningen.

Tissue växer snabbast. Därför satsar affärsområdet långsiktigt på att öka försäljningen till detta segment. Under 2011 utgjorde tissuesegmentet cirka 35 procent av affärsområdets försäljning jämfört med 34 procent under 2010.

Inriktningen är också att öka försäljningen för slutanvändning i andra branscher där Billeruds tre massakvaliteter gör bäst nytta, exempelvis nischprodukter som papper till luftfilter för bilar.

Som ett svar på den starka miljötrenden särskilt inom konsumentnära branscher satsar Billerud på att öka sin andel certifierad avsalumassa.

Trender och drivkrafter • Tissue fortsätter öka

Det ökade globala välståndet ökar konsumtionen av pappersprodukter totalt sett. Medan digitala medier slår negativt mot tryck- och skrivpapper medför förändrade konsumtionsmönster ökad efterfrågan på hygienprodukter eftersom en högre levnadsstandard ökar användandet av produkter som toalett- och hushållspapper med mera.

NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

Market Pulps nettoomsättning ökade 2011 med 1 procent jämfört med 2010 till MSEK 1 752. Årets rörelseresultat minskade med 77 procent jämfört med 2010 till MSEK 64. Minskningen var främst ett resultat av ett försämrat valutaläge. Rörelsemarginalen uppgick 2011 till 4 procent (16).

NETTOOMSÄTTNING PER MARKNADSSEGMENT

TISSUE

Högre levnadsstandard påverkar tissuemarknaden positivt. Billeruds massa lämpar sig särskilt väl för tillverkning av tissueprodukter då den bidrar till hög kvalitet och slitstyrka.

TRYCK- OCH SKRIVPAPPER

NBSK-massa är optimal som armeringsmassa för att förbättra styrkan hos tryck- och skrivpapper.

FÖRPACKNINGS-PAPPER

Billleruds massa kan med fördel användas för tillverkning av förpackningspapper där god rivstyrka är en viktig egenskap.

LUFTFILTER

Hög porositet är viktigt för papper till luftfilter för bilar, varför Billeruds massa med sina egenskaper lämpar sig väl att använda till denna produkt.

Här har NBSK-massan en stark konkurrensfördel eftersom den passar utmärkt för tillverkning av tissueprodukter. Särskilt lämpad för detta område är Billeruds massa från bruket i Karlsborg med dess unika fibrer.

Långsiktigt förväntas den globala tillväxten för tissue vara 3-4 procent per år trots att marknaden i stort legat still under 2011.

• Stark miljötrend

Det fortsatt starka och alltjämt ökande miljömedvetandet, särskilt inom konsumentnära branscher, driver efterfrågan på miljöcertifierade slutprodukter. Detta gäller speciellt inom den växande sektorn för tissue. Även här har Billerud konkurrensfördelar genom sin massa som tillverkas av hållbar vedråvara från svenskt skogsbruk där återplantering är en självklarhet, reglerad av lagstiftning.

Under 2011 arbetade Billerud för att öka andelen miljöcertifierad vedråvara genom en modell för gruppcertifiering som möjliggör för små privata skogsägare att miljöcertifiera sitt skogsbruk enligt FSC.

Cirka 50 procent av avsalumassan är miljöcertifierad med spårbarhetscertifikat från Forest Stewardship Council (FSC), eller PEFC.

marknad

Året inleddes starkt med god balans mellan utbud och efterfrågan globalt. Världsmarknadspriset på NBSK låg inledningsvis kvar på samma nivå, USD 950 per ton, som vid årsskiftet 2010/2011, för att i april stiga till USD 1 010 per ton. Några äldre fabriker som tog upp sin produktion under andra halvan av 2010 när konjunkturen återhämtade sig, bidrog till ökat utbud vilket tillsammans med viss avmattning i efterfrågan, innebar att priserna hamnade under viss press från hösten 2011.

Pappersproducenterna minskade successivt under året sina massalager vilket bidrog till att efterfrågan försvagades. Prisnivån i Europa sjönk till cirka USD 825 per ton vid slutet av 2011.

Massamarknaden ökade dock globalt under året. Kina stod för hela ökningen med en 30 procentig konsumtionstillväxt medan Europa och Nordamerika minskade under 2011.

optimal massa för tissue

Marknaden för tissueprodukter fortsätter att öka eftersom en globalt högre levnadsstandard medför större användning av produkter som toalett- och hushållspapper. Affärsområde Market Pulps strategi är att långsiktigt öka försäljningen till tissuemarknaden.

	PACKAGING & SPECIALITY	PAPER	PACKAGING BOARDS
Produkter	Kraftpapper (19 % av volymerna)	Säckpapper (19 % av volymerna)	Fluting (25 % av volymerna)
Kunder	Konverterare och tillverkare av förpackningar till livsmedelsindustrin – 63 % av volymen • Förpackningar för mjöl, socker, gryn m m • Öppna påsar (bröd m m) • Bärkassar • Flexibla förpackningar Konverterare och tillverkare av industriella applikationer – 37 % av volymen • Medicinska förpackningar • Bärande papper för dekaler, frimärken eller hygienprodukter • Skyddspapper för stål	Konverterare och säcktillverkare som levererar till producenter av pulveriserade material som • Byggmaterial • Mineraler och kemikalier • Livsmedel Cementindustrin med egen säck produktion och integrerade fyllningsprocesser Cirka 2/3 av säckpappersförsäljningen går till byggmaterial, industrimineraler och kemikalier Huvuddelen av Billeruds vita säckpapper säljs i Europa medan 70 % av brunt säckpapper säljs till tillväxtregioner utanför Europa, främst Nordafrika och Sydostasien	Tillverkare av • Wellådor för frukt och grönt, cirka 2/3 av flutingvolymen • Förpackningar till komponenter till bilindustrin, vitvaror samt elektronik • Förpackningar för direktförpackad snabbmat • Transportförpackningar av wellpapp
Marknads segment
Drivkrafter	Ökad efterfrågan på kraftpapper • Miljömedvetenhet och politiska beslut mot fossil plast stärker positionen för pappersförpackningar • Ökade krav på produktoptimering • Välfärden ökar och med den även efter frågan av hygienprodukter, medicinska artiklar och engångsförpackningar • Den ekonomiska tillväxten i Asien styrs av industrin, där Kina nu är världens största stålproducent • Ökade krav på tilltalande förpackningar	God säckkvalitet ger ökad lönsamhet • Ökat byggande i tillväxtregionerna ökar efterfrågan • Krav på kostnadsreducering, förbättrad funktionalitet med snabbare avluftning ökar efterfrågan på högporöst säck papper • Butiksförsäljning ställer högre krav på säckens utseende och tryckbarhet	Starka konstruktioner minskar svinnet • Ökade krav på starkare förpackningar som skyddar godset • Ökad medvetenhet om förpackningens betydelse för miljön • Globalisering har medfört ökade transporter av varor
Marknad och kapacitet	2011: Stabil position men successivt försvagat orderläge • Marknaden för produkter relaterade till detaljhandeln är relativt konsoliderad. Marknaden för förpackad mat och indu striella applikationer är mer fragmenterad • God utveckling första halvåret men successivt försvagat orderläge under andra halvåret • Förbättrad prisbild inom samtliga segment jämfört med 2010 Lång sikt: Miljöargument talar för kraftpapper • Ökat intresse för FibreForm • Ökad global efterfrågan av förpacknings lösningar • Papper har unika miljöegenskaper • Ökade politiska styrmedel för att minska icke nedbrytbara plastförpackningar • Ökad konkurrens från icke traditionella kraftpappersaktörer	2011: God efterfrågan på växande marknad • Tillväxtregionerna hade fortsatt kraftigt växande byggmarknad som ökade efterfrågan på främst brunt säckpapper • Europeiska marknaden väljer vitt säckpapper för ökad attraktionskraft vid butiksförsäljning Lång sikt: Stabila volymer med potential att öka pappers användningen • Fortsatt utbyggnad av byggindustrin med ökad konsumtion av bland annat cement, framför allt i Asien	2011: God efterfrågan och stabil marknad • Förbättrad prisbild och god efterfrågan • Försäljningen av frukt och grönt mindre konjunkturkänslig • Fler ser mervärdet av hög förpackningskvalitet • Minskad produktionskapacitet då en produ cent lade ner sin produktion under 2010 Lång sikt: Stor potential för tillväxt • Ökande befolkning, striktare miljökrav och högre fokus på lönsamhet samt att minska resursslöseri ökar efterfrågan på starka förpackningar • Ökad globalisering medför ökad transport av varor
Billeruds position	Ledande tillverkare av starka och högkvalitativa kraftpapper i Europa	Globalt marknadsledande inom vitt och högporöst brunt säckpapper	Kvalitets- och marknadsledande tillverkare inom toppsegmentet med en stark position inom frukt och grönt
Största konkurrenter	Främsta konkurrensen kommer från förpackningslösningar av plast Förpackad mat: Mycket fragmenterad kraftpappermarknad där största konkurrenter är Mondi och UPM Pappersbärkassar: UPM, Korsnäs Industriella applikationer: Ahlstrom, ArjoWiggins, Mondi, Nordic Paper, Paper Aralar, UPM	Främsta konkurrensen kommer från säcklösningar av plast Större säckpapperstillverkare är Canfor, Korsnäs, Mondi, Segezha, Smurfit Kappa, UPM	Främsta konkurrensen kommer från retur fiberbaserad fluting. Större tillverkare av nyfiberbaserad fluting är Stora Enso, Powerflute, Mondi

PACKAGING & SPECIALITY PAPER PACKAGING BOARDS MARKET PULP

Liner (9 % av volymerna)		Vätskekartong (2 % av volymerna)	Cup Stock (1 % av volymerna)	Nordlig långfibrig blekt sulfatmassa
				(25 % av volymerna)
Tillverkare av av wellpapp	• Sekundär och primärförpackningar • Hyllfärdiga förpackningar	Tillverkare av portionsförpackade drycker • Mjölk • Juice	Tillverkare av papperssmuggar för främst drycker	Tillverkare av • Hygienprodukter (tissue) • Tryck- och skrivpapper • Förpackningspapper • Specialprodukter som t ex luftfilter till bilar
försäljningsvärde	Ökat fokus på förpackningens • Konsumentens växlande inköpsval kräver förpackningar med utmärkt tryckbarhet som särskiljer sig på butikshyllan • Ökad efterfrågan på hållbara förpackningslösningar • Ökat fokus på produktsäkerhet och renhet	Ökad efterfrågan på portionsförpackade drycker • Ökat globalt välstånd och nya konsumtionsmönster ökar efterfrågan på portionsförpackade drycker	Ökad efterfrågan på papperssmuggar • Förändrade konsumtionsmönster med ökad försäljning av take-away drycker	Nyfiber ger hög kvalitet • Långfibrig sulfatmassa bidrar med goda styrkeegenskaper samt god körbarhet hos pappersbruken • Billeruds massa är ett miljövänligt alternativ och erbjuds även miljöcertifierad
allt viktigare efterfrågan av nyfiber	2011: Fortsatt god efterfrågan • Snygga och säljande förpackningar blir • Stabila kundrelationer och en stabilare Lång sikt: Fortsatt goda utsikter • Ökat fokus på materialbesparingar, förpackningsutseende och god kvalitet ger en fortsatt stabil utveckling • Produktsäkerhet väntas bli en framtids fråga, vilket gynnar efterfrågan på liner	Kort och lång sikt: Ökat globalt välstånd stärker efterfrågan • Ökat välstånd i bland annat Asien medför ökad konsumtion av portions förpackningar	Kort och lång sikt: Förändrade konsumtionsmönster driver efterfrågan • Omfattande efterfrågan och få leverantörer • Lovande framtidssegment, marknaden väntas öka stabilt	2011: Försvagad marknad Lång sikt: Positiv trend på världs marknaden, särskilt för NBSK • Fortsatt fragmenterad marknad för nordisk långfibrig avsalumassa • Långsiktigt ökad global efterfrågan • Begränsat tillskott av ny kapacitet av långfibrig avsalumassa • Förändrade kommunikationsmönster slår negativt mot tryck- och skriv papper men kompenseras av en ökad efterfrågan på hygienprodukter
	Marknadsledare i Europa på helvit liner	Ledande leverantör av material till portionsförpackningar för dryck i det nedre ytviktsområdet	Nylanserad produkt 2009	Strategisk leverantör till stora delar av den europeiska pappersindustrin. Mångåriga affärsrelationer och geografisk närhet till kunder som ställer höga kvalitetskrav
M-real Korsnäs Mondi UPM	Ett fåtal specialiserade aktörer på marknaden, bland andra	Korsnäs	Stora Enso	Södra Stora Enso Botnia Mercer Gruppen

innehåll

Hållbarhetsredovisning	32
Billerud bidrar till hållbar utveckling	34
Affärskoden en viktig bas i hållbarhetsarbetet	36
Billerud i samspel med omvärlden	38
Engagerade medarbetare	40
Billerud tar ansvar för sina produkter	44
Produkter från skogen är bra för miljön	46
Redovisning på A-nivå	51
GRI-index	52

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Billeruds erbjudande "The natural part in smarter packaging" betonar företagets fokus på hållbarhet kombinerat med nytänkande och design. I nära samarbete med såväl förpackningstillverkare som varumärkesägare utvecklar Billerud hållbara material och förpackningslösningar.

Billeruds produkter utvecklas i samklang med kunderna och baseras på förnybar råvara. Att använda ved som insatsvara leder till lösningar som till stor del ersätter fossilbaserade förpackningar. Därigenom bidrar Billerud till reducerad klimatpåverkan.

Rätt förpackning vid rätt tillfälle ger större resurseffektivitet och lägre miljöpåverkan genom minskat avfall, lägre transportkostnader och högre produktionskapacitet, vilket attraherar kunder.

För varje träd som avverkas planteras flera nya
Växande skog binder koldioxid
40 % av vedinköpen kommer från FSC®- och/eller PEFC-certifierat skogsbruk
Fibrerna i förpackningarna kan återvinnas fyra till fem gånger
Förbrukade fibrer används som biobränlse

Billerud bidrar till hållbar utveckling

Billeruds erbjudande till marknaden bygger på ett långsiktigt, hållbart sätt att arbeta. Produkterna som tillverkas av förnybar råvara och med hjälp av stor andel bioenergi, bidrar till hållbar utveckling.

Billerud erbjuder smartare förpackningslösningar vilket innebär resurseffektiva, förnybara och innovativa lösningar.

Billeruds värderingar och förhållningssätt sammanfattas i "Embracing the {goods}" och avser att lyfta fram det som är viktigt för kunden, för medarbetarna, för företaget och miljön. Erbjudandet till marknaden tillsammans med företagets värderingar skapar en tydlig bild och riktning för framtiden.

Utmaningar och möjligheter

Växthuseffekten är en av vår tids största globala utmaningar. Fossila råvaror behöver fasas ut som energikälla och som insatsvara i varuproduktion t ex till förpackningar. Detta driver starkt efterfrågan på nya fossilfria förpackningsmaterial. Billerud har stora möjligheter att vara en del av lösningen med sina pappersbaserade förpackningsmaterial. Pappersbaserade förpackningar är nedbrytbara och skapar inte de problem med nedskräpning och skador på djur och livet i havet som plastförpackningar gör.

Billerud strävar efter att minska de fossila koldioxidutsläppen. Utsläppen av fossil koldioxid per ton produkt har minskat stadigt mellan 2008 och 2011 från 104 till 60 kg. Målet är att verksamheten på sikt ska bli helt fossilfri. Under 2011 utgjordes 96 procent av värmeenergibehovet av biobränslen såsom svartlut och bark. Värmeenergin användes till processvärme och till tillverkning av cirka 60 % av fabrikernas elenergiförbrukning.

Billerud deltar i handeln med utsläppsrätter som syftar till att sänka industrins utsläpp av koldioxid.

Analyser av miljörisker sker kontinuerligt. Generellt arbetar samtliga bruk med miljöriskanalyser inför ombyggnadsprojekt, vid förändrade rutiner och arbetssätt samt före införande av nya kemikalier. Under 2011 genomfördes en större miljöriskanalys på Skärblacka bruk inför den nya tillståndsansökan. Riskanalyser avseende spridning av legionellabakterien från bioreningsanläggningarna är pågående arbete. På Gruvön analyserades risken för allvarliga översvämningar utifrån att SMHI har publicerat nya beräkningar rörande Vänerns framtida vattennivåer.

Billerud en del av lösningen

Billerud tillverkar pappersbaserat förpackningsmaterial av förnybar skogsråvara som kan ersätta fossilbaserade material. Förpackningar av papper medför en mindre växthuseffekt än motsvarande plastförpackning.

Innovation är centralt för Billerud och innebär bland annat kundorienterad utveckling av produkter och lösningar. Förpackningar som producerats av Billeruds massa och papper är återvinningsbara.

Billerud har stora möjligheter att optimera samtliga steg i produktens livscykel. Skogsråvaran köps så lokalt som möjligt vilket är effektivt ur transportsynpunkt. All produktion sker i Billeruds egna bruk vilket innebär full kontroll över energieffektivitet, utsläpp och generell resursoptimering. Den mycket nära relationen med kunderna säkerställer att förpackningsmaterialet också är effektivt i användningsfasen.

Billeruds produkter påverkar miljön och resursanvändningen i positiv riktning på flera sätt:

Kundorienterad innovation – Billerud arbetar mycket nära sina kunder i produktutvecklingen. Koncernen har speciella laboratorier som arbetar med utveckling av olika material, funktion och design efter kundens önskemål. Resultatet blir nya smarta förpackningar som kan tillfredställa marknadens växande behov av pappersbaserade förpackningar som i många fall ersätter plast.

Förnybar råvara – Billerud använder råvara som till största delen består av nyfiber från skogen. Ett aktivt skogsbruk med återplantering och växande träd bidrar till större absorbering av koldioxid. Alla vedinköp i Billerud

sker enligt kriterierna för "FSC Controlled Wood". Använda förpackningar kan antingen återvinnas eller användas som energikälla vid förbränning. Nyfiber är ofta ett krav för användning inom t ex livsmedelsområdet som är en av Billeruds huvudmarknader.

Starka förpackningsmaterial – Nyfiberbaserat papper är starkt vilket gör att det kan vara tunnare och ändå ge hög styrka. Ett lätttare material kräver mindre mängder insatsmaterial, en stark förpackning skyddar innehållet så att spill minimeras. Därmed minskar den totala påverkan på miljön, särskilt från livsmedelsindustrin.

Starka material effektiviserar också transporterna då förpackningarna kan fyllas med mer innehåll och staplas på varandra i större utsträckning. Resultatet blir högre packningsgrad, lägre transportkostnader och mindre utsläpp.

billerud minskar sin miljöpåverkan

Verksamheten är energiintensiv vilket under många år medfört satsningar för att höja

Viktiga händelser under 2011

Målet för koldioxidutsläpp per ton produkt reviderades från -15 % till -30 % fram till 2013 (basår 2008). Koldioxidutsläppen minskade med 39 %
Nära samarbete med en av världens stora cementtillverkare, ledde till att materialsnåla cementsäckar som sparar in 20 % av materialet i tillverkningen blev standard i Indonesien
Antalet arbetsolyckor, som ledde till sjukfrånvaro, minskade med 20 % jämfört med 2010
60% av de traineer som rekryterades för Billeruds trainee program 2011 är kvinnor
Nytt miljötillstånd i Skärblacka kräver investeringar som minskar emissionerna till luft, vilket samtidigt ger stor energibesparing
Billeruds huvudkontor flyttade till ett av Stockholms mest miljösmarta kontor. Fastigheteten ingår i EUs Green Building program och är klassad som Miljöbyggnad Guld

effektiviteten. Billerud använder till 96 % biobränsle för att tillgodose värmeenergibehovet vilket återspeglas i koldioxidutsläppen som från fossila källor uppgick till 82 kton och från biogena källor till 3 200 kton. Strävan är att genom löpande effektiviseringar utveckla verksamheten till att bedrivas utan fossil energi.

Produktionen ger upphov till utsläpp till luft och vatten. Verksamheten är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Billerud använder certifierade miljöledningssystem på samtliga bruk för att säkerställa ständiga förbättringar och att tillstånden följs. Under året har bolaget inte dömts för några överträdelser av tillstånden. Tillståndet för Skärblacka omförhandlades under 2011 vilket bland annat medförde skärpta krav för en del luftutsläpp.

Kemikalier är en viktig insatsvara i produktionen och medför stora krav på säkerhet och riskhantering. Billerud uppfyller EUs kemikalielagstiftning för kunskap och märkning av produkter inom EU (REACH). De medarbetare som verkar i kemikaliegrupperna och produktion på respektive bruk spelar en avgörande roll i att följa upp användningen, efterleva lagen och utvärdera nya alternativa kemikalier.

Billeruds transporter av insatsvaror är till största delen ved som kommer från Norden och Baltikum. Lokal råvara fraktas på bil. Vid längre transporter används järnväg och båt. Avsikten är att köpa ved så lokalt som möjligt. Under 2011 kom 80 % av all ved från Sverige. Uttransporterna från de olika bruken går till 80 % med båt eller järnväg som till viss del samordnas inom branschen för att uppnå effektiva transporter.

En aktiv roll lokalt

Billerud är den största arbetsgivaren på samtliga orter i Sverige där bruken ligger. Detta medför ett stort ansvar som företag men även möjlighet till inflytande. Billerud har alltid värnat om långsiktiga och förtroendefulla relationer med länsstyrelsen, kommunen, de närboende, lokala medier och skolor.

Beetham, bruket i Storbritannien, är anslutet till det lokala brandförsvaret genom att två medarbetare är deltidsbrandmän

under arbetstid. De kan kallas på för utryckning under arbetsdagen. Sådana samarbeten är vanligt i Storbritannien och har pågått för Beethams del i 40 år. Även Skärblacka bruk bekostar årligen tre av åtta deltidsbrandmän som har jour vid brandstationen.

Bruken är ofta en remissinstans vid större investeringar i kommunen. I Kalix kommun är detta aktuellt när nu hamnen ska byggas ut och i Norrköpings kommun planeras en satsning för att göra Skärblacka mer attraktivt för boende. I båda fallen är bruken en samverkanspart i utvecklingen.

Generellt på de olika bruken är Billerud involverat i utbildningssatsningar, kulturevenemang och sport. Ett exempel är Karlsborg som sponsrar ett av Kalix damlag i fotboll som under året gick upp till Division 1. Ett annat är Gruvön som arbetar för att öka kontakterna med Karlstads Universitet och Chalmers, med syfte att sprida kunskap om brukets verksamhet och behov av kompetens.

Affärskoden en viktig bas i hållbarhetsarbetet

Billeruds hållbarhetsarbete styrs av ett antal policies och riktlinjer med affärskoden som övergripande norm. 130 ledare ökade sin medvetenhet om koden under chefskonferensen.

Affärskoden i full gång

Vid årets chefseminarium fick cheferna tilllämpa affärskoden i praktiken. Koden presenterades och därefter tog deltagarna del av ett antal scenarios, såsom frågor rörande bestickning, trakasserier av medarbetare, riskbeteenden såsom alkoholkonsumtion på arbetsplatsen och inbjudan att samarbeta med konkurrenter runt prissättning. Uppgiften var att utifrån affärskoden rekommendera lösningar. Syftet var att öka chefernas medvetenhet om kodens omfattning och dess nytta som riktlinje för medarbetarna.

Förankring av affärskoden omfattade även övriga medarbetare, och skedde genom lokala medarbetarträffar.

internationella riktlinjer

Affärskoden sammanfattar företagets ansvar, riktlinjer, procedurer, värden och mål för verksamheten och antogs av styrelsen 2010. Syftet är att den ska vara vägledande för samtliga medarbetare i det dagliga arbetet. I koden anges Billeruds kärnvärden; professionalism, effektivitet och kreativitet. Kunderna ska få ett professionellt bemötande präglat av kompetens, erfarenhet och god affärsetik. Det som levereras av Billerud ska överträffa marknadens förväntningar. Koden spänner över områden som medmänsklighet, relationerna till olika intressenter, affärsetik, hänsyn till miljön och samhällsansvar.

Affärskoden bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och andra internationella riktlinjer såsom:

FN:s Global Compact om hållbart företagande. www.globalcompact.org
OECD:s riktlinjer för multinationella företag. www.oecd.org

• ILO:s grundläggande konventioner om anständiga arbetsvillkor. www.ilo.org Billerud efterlever också artikel 15 i Riodeklarationen om Försiktighetsprincipen, som innebär att arbeta förebyggande och riskminimerande med miljöfrågor i hela verksamheten.

Uppföljning av affärskoden sker genom det Etiska rådet på Billerud. Rådet som leds av personaldirektören och även består av brukens personalchefer har i uppdrag att följa upp anmälningar om överträdelser mot koden. Medarbetare som upptäcker överträdelser kan rapportera detta, anonymt om de väljer det, till det etiska rådet eller till revisionsutskottet. Inga incidenter rapporterades under 2011.

Integrering av hållbarhetsarbetet

Billeruds hållbarhetsarbete leds av företagets hållbarhets- och energidirektör som rapporterar direkt till koncernchefen. CSR-chefen leder ett CSR råd med uppgift att integrera hållbarhetsarbetet i Billeruds övriga verksamhet för att uppnå effektivitet och affärsmässighet. Rådet förbereder nya frågor till ledningen och är ansvarigt för uppföljningen av arbetet med hållbar utveckling, som i vissa fall sker kvartalsvis, annars årsvis. Billerud har koncernövergripande mål för miljö- och personalfrågor.

Utveckling genom ledningssystem

Billeruds hållbarhetsarbete vilar på solid grund av affärskoden och styrande policies såsom policy för kvalitet, miljö och omvärldshänsyn samt personalpolicy och sponsringspolicy. Dessutom finns ett antal riktlinjer som styr i större detalj. Samtliga policies och riktlinjer

finns tillgängliga på intranätet och revideras vid behov av koncernledningen.

I det operativa arbetet på bruken används olika ledningssystem. Samtliga bruk har certifierade Kvalitets- och Miljöledningssystem (ISO 14001 och ISO 9001) och de svenska bruken har även energiledningssystem. Bruket Beetham i England, använder ett certifierat ledningssystem för arbetsmiljö (OHSAS 18001). Verksamhetssystemen säkerställer systematisk utveckling av verksamheten. De svenska bruken och inköpsbolaget Billerud Skog är dessutom spårbarhetscertifierade enligt FSC och PEFC.

bra Efterlevnad

Billerud dömdes år 2010 till att betala en sanktionsavgift på 19,5 MSEK på grund av ett administrativt misstag gällande rapportering av utsläppsrätter 2007. Billerud har överklagat till HD, beslut om prövningstillstånd har ännu inte meddelats.
Under 2011 rapporterades ingen korruptionsincident.
Billerud har inte utvärderat de olika affärsenheterna eller affärspartner avseende korruption då inga misstankar om oegentligheter funnits.
Billerud har inte varit föremål för några juridiska åtgärder för konkurrenshämmande beteende, överträdelser av konkurrenslagstiftning eller monopolbeteende.

Billerud aktiv i samarbeten

Billerud deltar i flera samarbeten och nätverk som verkar för att utväxla erfarenhet och kunskap, men även för att driva vissa frågor inom exempelvis EU. Ett exempel är "Confederation of European Paper Industries"

POLICIES OCH RIKTLINJER

Affärskoden Policy för kvalitet,miljö och omvärldshänsyn Personalpolicy Sponsringspolicy Riktlinjer för energianvändning Riktlinjer för miljöhänsyn vid virkesinköp Riktlinjer för produktsäkerhet och hygien Riktlinjer för inköp Finanspolicy Kreditpolicy

" Från och med 2009 är vi medlemmar i FN:s Global Compact. Genom medlemskapet visar vi omvärlden att vi tagit ställning till och stödjer de 10 principerna för globalt företagande som utarbetats av Global Compact"

Per Lindberg, VD och koncernchef

som är en lobbyorganisation på EU nivå som tillvaratar skogsindustrins intressen. Även "European Federation of Corrugated Board Manufacturers" som Billerud är medlem i arbetar på EU nivå med lobbyverksamhet. Ett samarbete som syftar till att utveckla miljöeffektiva förpackningar är "Miljöpack" som drivs av en grupp svenska företag. "Normpack", "Paper Province" och Skogsindustrierna är andra exempel på organisationer där Billerud är aktivt.

Global Compacts 10 principer

Mänskliga rättigheter

Princip 1. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka och
Princip 2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.

Arbetsvillkor

Princip 3. Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar
Princip 4. avskaffa alla former av tvångsarbete
Princip 5. avskaffa barnarbete och
Princip 6. inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning.

Miljö

Princip 7. Företag ombeds att stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem
Princip 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande och
Princip 9. uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.
Korruption
Princip 10. Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.

Utmärkelser och priser 2011

Premier Prix Innovation technologique FibreForm Packinnove Europe Pentawards Best of the Show NINE Pentawards Pack & Emballage Design Challenge FibreForm/Impression Pack & Emballage Red dot award:communication design 2011 NINE reddot Bästa MidCap bolag - finansiell kommunikation Billerud AB IR Nordic Markets Bästa IR-chef MidCap bolag Sophie Arnius IR Nordic Markets 3:e plats - Bästa finansiella kommunikation webb Billerud AB Aktiespararna/Kanton 3:e plats - Framtidens kvinnliga ledare Annica Bresky Shortcut & Chef Topp tio bästa svenska webbplats www.billerud.com Halvarsson & Hallvarsson Topp tio mest ansvarsfulla bolag Billerud Folksams index för ansvarsfullt företagande 2011 Årets miljöpris Skärblacka bruk Norrköpings miljönätverk

Utmärkelse	ottagare	Från
Premier Prix Innovation technologique	FibreForm	Packinnove Europe
Pentawards Best of the Show	NINE	Pentawards
Pack & Emballage Design Challenge	FibreForm/Impression	Pack & Emballage
Red dot award:communication design 2011	NINE	reddot
Bästa MidCap bolag - finansiell kommunikation	Billerud AB	IR Nordic Markets
Bästa IR-chef MidCap bolag	Sophie Arnius	IR Nordic Markets
3:e plats - Bästa finansiella kommunikation webb	Billerud AB	Aktiespararna/Kanton
3:e plats - Framtidens kvinnliga ledare	Annica Bresky	Shortcut & Chef
Topp tio bästa svenska webbplats	www.billerud.com	Halvarsson & Hallvarsson

Billerud i samspel med omvärlden

Öppenhet mot samtliga intressentgrupper och goda kontakter skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart Billerud. Bruken lägger stor vikt vid att förvalta de goda relationerna till de närboende.

Dialog för utveckling

Det är viktigt för Billerud att ha en öppen dialog med sina intressenter för att säkerställa att utvecklingen av företaget går i rätt riktning.

Billerud har dagliga kontakter med kunder, leverantörer och medarbetare samt även mer formella möten som exempelvis lokala samråd på bruksorterna.

Investerarnas åsikter och kommunikationsförväntningar tas tillvara bland annat genom möten. Vad gäller hållbarhetsrapporteringen har investerare tydliggjort vikten av att rapportera relevanta nyckelfrågor, såsom hur strategier och affärsmodeller påverkar Billeruds hållbarhetsarbete.

På årsstämman har alla aktieägare möjlighet att lämna synpunkter på Billeruds verksamhet. Vid föregående års stämma ställdes frågor om företagets sätt att hantera jämlikhet och mångfald.

Billeruds verksamhet vid bruken kan märkas av lokalt i form av lukt och buller, därför är de boende runt bruken en viktig intressentgrupp för Billerud.

KONTAKTER MED DE BOENDE

Samtliga bruk är mycket öppna för de boendes synpunkter på Billeruds verksamhet och har etablerade rutiner för att hantera klagomål. Ett exempel är bruket i Skärblacka som har en Miljöpanel sedan 20 år tillbaka, med människor som bor eller arbetar i närheten av bruket. De tar kontakt med bruket om de känner av någon lukt eller någon annan miljöstörning. Samarbetet fungerar väl och panelen är ett stöd i utvecklingsarbetet på bruket.

På bruket Gruvön finns en tradition att bjuda in allmänheten till guidade sommarvisningar. Där utbyts åsikter och infomation från såväl de omkringboende som från Billerud. Alla bruk arbetar även

med skolkontakter såväl för att sprida kunskap som att inspirera till att arbeta på bruket.

SKÄRBLACKAS SAMRÅD

Skärblacka bruk har genomgått en process för att förnya sitt miljötillstånd enligt Miljöbalken. I den processen har samråd med närboende, naturvårdsverket och länsstyrelsen varit en naturlig och viktig del. Myndigheterna hade framförallt krav på minskade stoftutsläpp, vilket kommer att åtgärdas genom betydande investeringar på bruket. De boende lyfte fram buller som en viktig fråga, vilket bruket arbetar med att förbättra i den dagliga verksamheten. Investeringarna i Skärblacka kommer även att leda till energieffektiviseringar och större produktionskapacitet.

Billerud stödjer många lokala föreningar runt sina bruk. Bilden visar ett damlag som avancerat till Dam-ettan och har fått sponsorstöd av Billerud i flera år.

Intressent-

grupper	Definition	Dialogfor m	Hållbarhetsfr ågor	Result at
INVESTERARE	Aktieägare Analytiker Potentiella investerare	Årsredovisning inkl hållbarhetsredovisning, delårsrapporter, Hemsida, Investerarmöten, Presskonferenser, Analytikerträffar, Enkäter från etik- och miljöfonder.	Långsiktigt hållbar ekonomisk värdeutveckling, Affärs- och produktutvecklings perspektivet kopplat till hållbarhets trender.	Hållbarhetsredovisning, OMX GES Nordic Services Sustainability Index, IR Nordic Markets, bästa MidCap bolag finansiell information och bästa IR-chef, Folksams index för hållbart företagande, 5:te plats.
KUNDER	Befintliga kunder Potentiella kunder Kunders kunder Slutkonsumenter	Personliga möten, dagliga kontakter, Mässor,seminarier & kundträffar, Kundundersökning/enkäter.	Krav på hållbart företagande generellt och affärskod. Specifika frågor exempelvis:certifierade volymer skog, illegala avverkningar, nyckelbiotoper,carbon footprint, REACH, grundvatten.	Miljöbroschyr, Carbon footprint studie, Säljstödsmaterial kring miljöfrågor, Produkt- och affärsutveckling.
	Befintliga leverantörer	Leverantörsutvärderingar.	Har diskuterat affärskoder och hållbarhetsfrågor med leverantörer vid upphandling.	Reviderad mall för hållbarhets utvärdering.
	Kreditgivare	Personliga möten. Finansiell kommunikation.	Långsiktigt hållbar ekonomisk värdeutveckling.	Hållbarhetsredovisning.
EDARBETARE	Dagens medarbetare	Arbetsplatsmöten, Chefsmöten, Internutbildningar, Medarbetarundersökning, Incidentuppföljning, Medarbetarsamtal.	Affärskoden, Affärsetiska frågeställningar, Kompetensutveckling, Arbetsmiljö & säkerhet, Friskvård, Mångfald.	Modell för kompetensutveckling, Utvecklat arbetsmiljö- och säker hetsarbete, Handlingsplan för kränkande särbehandling, Mångfaldsenkät, Vidareutvecklat traineeprogram.
	Fackliga representanter	Lokala samverkansmöten, Samverkansforum koncernnivå EuropeanWorkship Council.	Arbetsmiljö & säkerhet, Kompetensutveckling, Avtalsvillkor.	Öppen och konstruktiv dialog, Ökad respekt och förståelse för varandras villkor.
	Framtida medarbetare	Bruksbesök, Arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet, Studentmagasin.	Miljöfrågor. Etiska frågor. Anställningsvillkor.	Employer branding satsning, Traineeprogram.
AFFÄRSPARTNER	Samarbetspartner	Täta kontakter och utvecklingsprojekt.	Utveckling av hållbara och resurssnåla förpackningar, Utveckling av bioplastbarriärer.	Nya produkter och förpacknings lösningar som t ex FibreForm, Nya affärsupplägg, t ex SoliQ.
SAM HÄLLE	Närboende och lokala föreningar	Fokusgrupper, informationsträffar,miljö redovisningar på bruksnivå,miljöpaneler.	Utsläpp till luft och vatten,vad som hänt, framtidsplaner på bruken.	Ökad respekt och förståelse för varandras villkor och agerande.
	Skolor och universitet	Täta kontakter med utbildningssäten, Studiebesök.	Kompetensdrivande insatser regionalt: utbildningar, praktikplatser.	Byggt en bas för framtida rekryteringar. Ökat utbud av tekniska yrkesutbildningar.
	yndigheter	Kontakter med länsstyrelser och kommuner i samband med tillsyn, Lagstadgade miljörapporter. Samråd och remissinstanser i samband med miljöprövningar.	Utsläpp till luft och vatten, buller, energi, markfrågor, avfall, kemikalieanvändning.	Bättre förståelse för varandras synpunkter i miljöfrågor, Nytt miljötillstånd Skärblacka.
	Certifieringsorgan Externa revisorer	Platsbesök och annan slags dialog i samband med revisioner.	Lagstiftning och krav i aktuell standard.	Krav på och förslag till förbättringsåtgärder.

engagerade medarbetare

Under året vidareutvecklade Billerud sin strategiska process för att åstadkomma ökad tydlighet såväl internt som på marknaden. Genom att definiera strategin som "The natural part in smarter packaging"ökar förutsättningarna för en gemensam bild av Billerud.

På samma sätt har medarbetarnas värderingar och beteenden ringats in med orden Embracing the {goods}. Med det menas att Billerud omfamnar det som är värdefullt för sina kunder, för verksamheten, för medarbetarna och för naturen.

Billeruds kompetenta medarbetare har en stor målmedvetenhet och motivation att uppfylla kunders önskemål att utveckla smartare förpackningslösningar.

Billerud inledde lanseringen av affärserbjudandet "The natural part in smarter packaging" och värdegrunden "Embracing the {goods}" i slutet av 2011. Internt såväl som externt kommer det att efterhand synas i all kommunikation. Det ska stärka den interna kulturen och betona värdet av att ha motiverade, nöjda och kompetenta medarbetare. Ambitionen är också att med det distinktare budskapet göra Billerud till en än mer attraktiv arbetsgivare för att attrahera de bästa vid nyrekrytering.

Strategiskt HR-arbete

Personaldirektören är den som är ytterst ansvarig för att utveckla det strategiska HRarbetet och att regelverket inom medarbetarområdet följs. Vid varje bruk finns personalfunktioner som ansvarar för det lokala, operativa HR arbetet. På strategisk nivå leds arbetet av personaldirektören i nära dialog med personal- och verksamhetschefer.

För att säkerställa ett systematiskt säkerhetsarbete på bruken följer de svenska bruken Arbetsmiljölagens riktlinjer, SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) som fungerar som ett ledningssystem för arbetsmiljöfrågor. Bruket i Beetham är certifierat enligt standarden OHSAS 18001.

löpande Kompetensutveckling

Billerud arbetar systematiskt med att utveckla kompetensen och höja utbildningsnivån hos medarbetarna. Att säkerställa rätt kompetens är grunden till framgång idag och för framtiden. Målet är att Billeruds medarbetare ska få löpande kompetensutveckling och personlig återkoppling på utveckling och prestation. Genom medarbetarsamtal identifieras eventuella kunskapsmässiga gap kopplat till organisationens mål och upprättas en handlingsplan för att möta utvecklingsbehovet. För att skapa rätt förutsättningar för samtalet har Billerud erbjudit utbildning i medarbetarsamtal för såväl chefer som medarbetare. Under 2011 ökade antalet medarbetare som fick personlig återkoppling i form av medarbetarsamtal till 75 % mot 59 % föregående år.

Billerud arbetar systematiskt med sin långsiktiga kompetensförsörjning. Utifrån en kartläggning om pensionsavgångar 2011-2015 bedrivs ett löpande arbete med att

rekrytera och överföra kompetens till de nyanställda. Billerud deltog också i arbetsmarknadsdagar och branschkvällar för att attrahera framtidens kompetens.

Traineeprogrammet som lanserades under 2010 vidareutvecklades under 2011. Den viktigaste nyheten är att anställda från olika funktioner inom företaget deltar i utbildningsdelen. Blandningen av personer med och utan erfarenhet av Billerud och med olika kompetenser har lett till konstruktiva diskussioner, nya nätverk och en lärande process.

Sedan Billerud satte målet att 60 % av alla nyrekryterade personer år 2013 ska ha en eftergymnasial utbildning, har trenden varit ökande. Under 2011 hade 58 % av alla nyanställda en eftergymnasial utbildning.

ökad Kundorientering

Vartannat år genomför Billerud en medarbetarundersökning, den senaste 2010. Resultatet ledde till en åtgärdslista inom tre prioriterade områden. Ett område är kundorientering och under året togs flera initiativ för att öka kunskapen om Billeruds slutkunder. Genom den nya varumärkesstrategin kommer kommunikationen allt tydligare kopplas till att påvisa de värden Billerud skapar hos slutkunder och konsumenter.

De två övriga områdena är ledarskap och kompetensutveckling vilka ständigt är i fokus för personalarbetet inom Billerud.

Nya chefer utbildas

Duktiga ledare är väsentligt för Billeruds framgång. Ett mål för ledarskapsutveckling är att varje chef ska få personlig återkoppling på sitt ledarskap och tillgång till verktyg för att utvecklas. Medarbetarundersökningen är ett bra verktyg för att stödja det.

Under året fick nyutnämnda ledare utbildning i ledarskap, kommunikation och Billeruds affärsverksamhet. Detta är en satsning som förväntas ge utdelning i form av chefer som är bättre förberedda att leda, utveckla och motivera medarbetarna. Kompetensutveckling erbjöds även seniora chefer.

hållbarhets mål	ätet al	2011	2010	2009	2013
Antalet arbetsrelaterade olyckor ska kontinuerligt sjunka genom fokuserat säkerhetsarbete och löpande incidentrapportering	Arbetsrelaterade olyckor med sjukfrånvaro,svenska bruk	35	43	26	sjunkande
50 % av antalet chefer som rekryteras under 2013 ska vara kvinnor	Andelen kvinnliga chefer som rekryteras	36	29	50	50 %
Varje medarbetare ska få löpande kompetensutveckling och personlig återkoppling på utveckling och prestation	Andelen medarbetare som fått utvecklingssamtal	75	59	55	100 %
60 % av de medarbetare som rekryteras år 2013 ska ha en eftergymnasial utbildning	Andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning	58	65	55	60 %
Varje ledare ska få personlig återkoppling på sitt ledarskap och tillgång till verktyg för att utvecklas	Andelen ledare med återkoppling på sitt ledarskap (mäts vartannat år)	–	66	–	100 %
Vid chefsrekrytering ska alltid tre kandidater vara interna för att öka utvecklingsmöjligheter och intern rörlighet	Snittantalet interna sökande per chefsrekrytering	2,2	2,2	1,8	3 kandidater

Under 2011 erbjöds utvalda medarbetare att delta i programmet "Aktivt vägval" som innebar att personen i fråga fick möjlighet att utveckla en plattform för sin egen utveckling inom företaget. I samråd med den närmaste chefen och en extern coach lades en plan för den personliga utvecklingen inom Billerud.

Insatserna inom ledarskap och kompetensutveckling är viktiga för att Billerud ska leva upp till sitt mål 2013 att tre av kandidaterna vid chefsrekrytering ska vara interna medarbetare. Under 2011 kom 2,2 av kandidaterna till olika chefsposter från de interna leden, vilket är som utfallet år 2010.

25 % kvinnor av "Top 150" LEDARE

I december 2011 var medelåldern bland de anställda 47 år och 19 % var kvinnor. 36 % av de nytillsatta cheferna med personalledande befattning var kvinnor. Det långsiktiga målet är att det ska vara minst 50 % vid nytillsättningar. Fördelningen mellan kvinnor och män samt även åldersfördelningen inom Billerud kräver insatser. I ledningsgruppen var medelåldern 49 år och andelen kvinnor 25 %. Bland kategorin "Top 150" ledare var 25 % kvinnor.

För att behålla och rekrytera fler kvinnor

har Billerud ett aktivt jämställdhetsarbete. Bolaget deltar i universitets mässor och arrangerar informationskvällar för att marknadsföra sig mot unga kvinnor. Information om möjligheten till examensarbete och praktik finns på hemsidan och information om Billerud ges i tidningar som distribueras till studenter. Dessa insatser har gett resultat, bland annat är 60 % kvinnor i det nystartade traineeprogrammet.

Billerud genomför löpande lönekartläggningar var tredje år, enligt svensk lagstiftning. Endast enstaka fall av väsentliga löneskillnader på grund av kön har påträffats och då hanterats genom åtgärdsplaner. Övriga mångfaldsfaktorer redovisas inte med hänvisning till svensk lagstiftning.

Säkrare arbetsmiljö

Under året vässade Billerud säkerhetsarbetet över hela företaget. Informationssystemet PIA används nu på samtliga bruk. Det gör det lätt för de anställda att dokumentera incidenter och risker i arbetsmiljön. Systemet har mottagits mycket positivt hos de anställda som tycker att det är enkelt att använda. Detta innebär att Billerud nu kan arbeta mer förebyggande för att hindra olyckor.

Vidareutveckling av skyddsronder har stärkt arbetet för en säker arbetsmiljö. Representanter från företag och anställda i samarbete ska kartlägga risker och även analysera incidenter och olyckor som inträffat. Resultaten ska dokumenteras i det nya verktyget PIA för att göra dem tillgängliga för hela organisationen.

Årets resultat vad gäller arbetsrelaterade olyckor med sjukfrånvaro har gått ner till 35 jämfört med 43 föregående år. Inga olyckor med dödlig utgång inträffade under året.

Många aktörer inom den svenska skogsindustrin, inklusive Billerud, har bioreningsanläggningar som bryter ner föroreningar i vatten med hjälp av bakterier och mikroorganismer. Det har visat sig att legionellabakterien trivs bra i denna miljö, vilket innebär risk för anställda att drabbas av legionärssjukan. Billerud deltar i ett samarbete över hela skogsindustrin för att hantera denna risk. Billerud har aldrig haft något känt fall av legionärssjukan och har rutiner för att informera de anställda hur de ska skydda sig.

subventionerade cyklar

Billerud erbjuder de anställda ett friskvårdsbidrag på årsbasis som kan användas till

träning eller till andra hälsofrämjande aktiviteter. Alla svenska bruk har dessutom träningslokaler på arbetsplatsen eller gruppaktiviteter som syftar till att få de anställda att röra på sig. Cirka hälften av de anställda utnyttjar något av dessa erbjudanden. Det allra vanligaste är att de köper gymkort eller går till simhallen. Som en del i en stor motionssatsning vid bruket i Beetham erbjöds personalen att köpa subventionerade cyklar, vilket medfört att många anställda nu cyklar till jobbet. Ett annat exempel på en uppskattad friskvårdssatsning under året var en stegräkningstävling som anordnades av Billerud Skärblacka.

En ambition med friskvården är att förebygga sjukfrånvaro som under 2011 uppgick till 3,2 %, en liten ökning från 2010. Den totala sjukfrånvaron är dock fortfarande låg och speciellt kan noteras att långtidsfrånvaron är sjunkande.

aktivt Medbestämmande

Billerud är mån om att ha en löpande god dialog med de fackliga parterna. Alla medarbetare har rätt att ansluta sig till valfritt fackförbund och inom Billerud tillämpas kollektivavtal.

På koncernnivå finns ett samverkansforum där verkställande direktören, personaldirektören och styrelsens arbetstagarrepresentanter ingår. Gruppen träffas inför varje styrelsemöte för en dialog om de frågor som är viktiga för relationen mellan arbetstagaroch arbetsgivarsidan.

Även en facklig referensgrupp med representanter för samtliga avtalsområden och bruk träffas inför varje styrelsemöte. Utöver dessa möten förs en dialog inom ramen för det europeiska fackliga samarbetet, EWC.

Billeruds roll i Världen

Sedan 2010 stödjer Billerud organisationen ActionAid. Medarbetarna erbjuds att bidra till organisationen med ett månatligt belopp på 60 kr som Billerud toppar med ytterligare 100 kr. Hittills har medarbetarna och Billerud tillsammans skänkt över en miljon kronor till olika aktiviteter i utvecklingsländer. Pengarna går exempelvis till direkt stöd till utsäde, eller till stöd i form av utbildning eller husbyggnationer. Det mesta stödet går till kvinnorna, eftersom erfarenheten visar att stödet då kommer hela familjen till del. Varje år får två av Billeruds medarbetare, som deltagit i insamlingen, delta i ett projekt på plats.

ingen diskriminering

Billeruds samtliga leverantörer finns i Europa. Detta medför att risken generellt är relativt liten för kränkande av mänskliga rättigheter. Billerud bedömer följaktligen även risken för barnarbete som minimal.

Sedan några år finns en handlingsplan mot kränkande särbehandling på Billerud.

Invigning av en ny skola i Kenya, som finansierats av Action Aid. Två Billerudmedarbetare, Ulla Gälman och Magdalena Finné, deltog i byggnationerna under en vecka.

Det är nolltolerans mot diskriminering oberoende av etniskt ursprung, nationalitet, kön, trosbekännelse, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller politisk läggning. Granskningar av leverantörer och intern uppföljning genom anmälan till det etiska rådet har inte visat på några fall av diskriminering under 2011.

Motiverade medarbetare

Billeruds personal är den största bäraren av varumärket och därmed en högt prioriterad målgrupp i företagets kommunikation om det nya varumärkeslöfte. Kommunikationsplanen är indelad i tre etapper. Den första är att alla anställda ska känna sig delaktiga och förstå affärsstrategin och därmed Billeruds erbjudande till marknaden. Under hösten 2011 bjöds samtliga anställda in till medarbetarträffar angående strategin. I etapp två kommer erbjudandet till marknaden att preciceras och därefter presenteras affärsstrategin för en vidare intressegrupp.

Syftet med den interna kommunikationen är att skapa delaktighet och därmed motiverade medarbetare. Företagets intranät och personaltidningen spelar också en viktig roll i värdegrundsarbetet och medarbetare från olika

enheter ingår i både intranätets och tidningens redaktionsråd.

Alla medarbetares bidrag och engagemang stimuleras genom avstämning mot uppsatta mål. Syftet är att skapa ett arbetsklimat där varje medarbetare uppmuntras att ta ett aktivt ansvar för de dagliga arbetsuppgifterna genom att tydligt se resultatet av sitt arbete. Samtliga medarbetare i Billerud har en rörlig lönekomponent kopplad till företagets lönsamhet och lokala mål.

Med arbetarst atistik 2011	Totalt	Gruv ön	Skär blacka	Karls bor	g Beeth am	Billerud Skog	HK	Sälj- kontor	Tenov a
Anställda
Medelantal anställda1 (LA1)	2 2772	878	635	431	142	36	59	71	15
Antal anställda vid årets slut	2 2873	878	651	420	141	36	67	69	14
varav kvinnor (LA13) %	19	19	18	14	6	33	48	58	7
varav kollektivanställda (LA4) %	66	72	71	81	67	0	0	0	50
varav tjänstemän %	34	28	29	29	33	100	100	100	50
Genomsnittsålder, år	47,1	48,4	45,8	49,4	48,3	35,3	42,6	42,7	38,6
Personalomsättning %	4,5	3,7	4,5	3,5	2	11	15,3	13	21,4
Sjukfrånvaro (LA7)
Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid %	3,2	3,5	3,6	2,1	3,6	2,4	0,8	3,3	0,6
Arbetsolyckor
Antal arbetsskador	40	10	16	9	5	0	0	0	0
Arbetsskador med sjukfrånvaro %	1,8	1,1	2,5	2,1	3,5	0	0	0	0

1 Andel av medarbetare i Sverige och Beetham som omfattas av kollektivavtal är 100 %. 2 Inkluderar även NINE med 10 anställda. 3 Inkluderar även NINE med 11 anställda.

Femårsöversikt medarbetarst atistik	2011	2010	2009	2008	2007
Medelantal anställda	2 277	2 240	2 232	2 322	2 364
Antal anställda vid årets slut	2 287	2 263	2 214	2 281	2 352
Personalomsättning, %	4,5	2,8	6	5,2	2,3
Genomsnittsålder, år	47,1	46,5	46,9	46,1	45
Arbetsskador4 , %	1,8	2,1	1,3	2	1,9
Total sjukfrånvaro, %	3,2	2,9	2,8	3,5	3,8
Varav långtidsfrånvaro (> 60 dgr) av total sjukfrånvaro, %	36,3	38,7	40,7	47,5	49

Arbetsskade- och frånvarouppgifter samt genomsnittsåldern avser koncernens svenska bolag fram till och med 2008.

4 Antalet skador med frånvaro i procent av antal anställda. Branschgenomsnitt 1,7 %

ÅLDERSFÖRDELNING I % (LA 4)

Andelen tjänstemän 50 år och äldre uppgick till 40 % (43) och kollektivanställda till 47 % (44). Andelen tjänstemän under 40 år uppgick till 28 % (26) och kollektivanställda till 20 % (21).

SJUKFRÅNVARO FÖRDELAD PÅ ÅLDERSGRUPPEN I % AV ARBETAD TID (LA 7)

SJUKFRÅNVARO FÖRDELAD PÅ MÄN OCH KVINNOR I % AV ARBETAD TID (LA 7)

Sjukfrånvaron ökade med 0,1 % för män och 0,2 % för kvinnor under 2011.

SJUKFRÅNVARO I % AV ARBETAD TID (LA 7)

Sjukfrånvaron ökade med 0,3 % under 2011 och uppgår till 3,2 %.

POLICIES OCH RIKTLINJER
Personalpolicy Alkohol & Narkotika policy
Riktlinjer för: Arbetsmiljöarbete Mångfaldsarbete Kompetensutveckling Friskvårdsarbete Rehabilitering Föräldralön Rekrytering

billerud tar ansvar för sina produkter

I praktiken innebär det att förpackningsmaterial som levereras till olika kunder världen över ska vara fritt från farliga ämnen, att produktinformationen är korrekt och att rätt produkt säljs för rätt ändamål.

Ledningssystem som säkerställer produktansvaret:

ISO 14001 (Miljö) ISO 9001 (Kvalitet) BRC IoP (Hygien)

FSC/PEFC (Råvaruurval)

Billerud tillhandahåller stora mängder förpackningsmaterial för livsmedelsområdet och medicinskt bruk. Livsmedelsområdet står för cirka 50 % av Billeruds produktion. Båda dessa områden har specifika produktsäkerhetskrav. Det innebär att Billerud ställer höga krav på kontroll av insatsvaror som exempelvis kemikalier. På färdiga produkter görs tester av kemisk och mikrobiologisk renhet, lukt och smak.

tydligt PRODUKTANSVAR

Produktsäkerhetsgruppen, med deltagande från alla produktionsenheter inom Billerud, formaliserades under 2011. Detta koncernövergripande nätverk av produktsäkerhetsingenjörer stärker ytterligare Billeruds arbete med produktsäkerhet. Gruppen håller sig uppdaterad på lagar och regler gällande produktsäkerhet på de marknader där Billerud är verksamt och handlägger effektivt förfrågningar från kunder.

Gruppen rapporterar till produktsäkerhetsrådet där produktionsdirektören, brukscheferna och affärsområdesansvariga ingår.

Bruken ansvarar för att kraven på produktsäkerhet uppfylls i produktionsledet medan affärsområdena är ansvariga för att rätt produkt säljs på respektive marknad. Olika marknader kan ha olika krav på produktsäkerhet och information.

Under 2011 utbildade Billerud medar-

Rena produkter är av yttersta vikt när de används till livsmedel eller medicinska applikationer. Det ställer höga krav på Billeruds sätt att hantera kvalitet, säkerhet och miljö.

betare från produktion, marknad inklusive säljpersonal, inköp och utveckling i produktansvar, säkerhet och skogscertifiering FSC/ PEFC. Billerud arbetar systematiskt för att höja medarbetarnas medvetenhet om produktsäkerhet.

Billerud följer relevanta lagar och regelverk inom produktsäkerhet. De integrerade ledningssystemen medger en god kontroll över produktionsstyrning, kvalitetskontroll, spårbarhet och dokumentation som verifierar att produkterna är säkra för konsument och miljö. Bolaget anlitar även tredjepartslaboratorier för att göra analyser, dokumentationsgranskning och utfärda tredjepartsintyg. Under året var Billerud inte föremål för några incidenter vad gäller produktsäkerhet eller felmärkta produkter som lett till anmärkningar, böter eller åtal.

certifierad skogsråvara

Billerud köpte 2011 in 41 % FSC eller PEFC certifierad skogsråvara, vilket innebär att företaget kan sälja produkter med FSC eller PEFC märkning i samma utsträckning. Affärsområdena ansvarar för att försäljning

av certifierad produkt inte överskrider mängden certifierad råvara. Bruken ansvarar för korrekt information om FSC respektive PEFC i fakturor och transporthandlingar till kund. För att öka medvetenheten om kraven vid användning av certifierade råvaror ingick FSC och PEFC i produktsäkerhetsutbildningen 2011.

Marknadskommunikation

Det finns en mängd lagar och standarder för marknadskommunikation som ett företag som Billerud måste följa. För att säkerställa efterlevnad utbildas de centrala inköparna av marknadskommunikation i den europeiska marknadsföringslagen samt allmänna regler för god marknadsföringssed. Billerud har aldrig anmälts för någon form av överträdelse inom området. Affärskoden innehåller principer för hur Billeruds medarbetare ska förhålla sig till olika intressentgrupper såsom exempelvis kunder vilket gör den relevant som rättesnöre även för principer vad gäller marknadskommunikation.

Tetra Pak granskar Billerud

Även kunderna bidrar till att Billerud håller fokus på ansvaret för miljö, affärsetik och produktsäkerhet. Ett exempel är granskningen som Tetra Pak genomförde på Gruvöns bruk under två dagar i mars 2011 för att förvissa sig om att Billerud som leverantör håller vad som lovas.

"det viktigaste är förstås produktsäkerheten" säger representanterna från Tetra Pak.

Men Tetra Pak undersökte också hur Billerud arbetar med andra prioriterade frågor såsom hållbart skogsbruk och låga koldioxidutsläpp.

Tetra Pak har en rad krav på sina leverantörer allt från miljöansvar och produktsäkerhet till affärsetik. Varje leverantör granskas vart tredje till vart fjärde år. Granskningen på Gruvön var en planerad så kallad audit. Den omfattade genomgång av handlingar, besök i kontrollrummen och en mängd samtal med personalen vid bruket. Med hjälp av stickprovsförfarande fick Tetra Pak en inblick i hur kvalitetsstyrningen och produktsäkerheten fungerar. Tetra Pak testade även Billerud Gruvöns spårbarhet. I november gjorde Tetra Pak ett återbesök där de följde upp hur avvikelser och förbättringsförslag från vårens audit tagits om hand och de var nöjda med resultatet. Det är ganska vanligt att kunder gör liknande revisioner, vilket stödjer Billeruds förbättringsarbete.

produkter Från skogen är bra för miljön

Världen över blir förbud mot fossilbaserade plastkassar allt vanligare. Billeruds förpackningslösningar som bygger på förnybar råvara ersätter fossilbaserade material. Förpackningarna är innovativa, väger ofta mindre, skyddar varorna bättre och kräver mindre material i tillverkningen.

Miljöstandarden i Billeruds bruk är hög till följd av ett kontinuerligt miljöarbete sedan många år. Samtliga bruk har certifierade ledningssystem för miljö, kvalitet och energi. På bruken finns en miljöchef med ansvar för det operativa arbetet och kontakterna med tillsynsmyndigheterna. Brukschefen är huvudansvarig för att bruken lever upp till sina tillstånd och övriga chefer i linjeorganisationen är ansvariga för miljöarbetet inom sina respektive områden. De olika bruken samverkar i ett miljönätverk.

De anställda på Billerud har utbildats i grundläggande miljökunskap vilket också utgör en del av utbildningen för nyanställda. Nyckelpersoner får en djupare miljöutbildning för att kunna hantera miljöfrågorna löpande.

Billerud har genom åren investerat i åtgärder som framför allt effektiviserar resursoch energianvändningen och driver miljöarbetet framåt. I den nya energieffektiviseringsplanen som sträcker sig mellan 2011 och 2014 beräknar Billerud att minska elanvändningen med cirka 24 GWh per år.

Under 2011 uppgick de samlade miljöinvesteringar till 95 MSEK, en ökning jämfört med föregående år. Bland andra investeringar under året kan nämnas kompletterande elfilter efter sodapannan i Karlsborg för att minska stoftutsläppet till luft. Ett nytt grönlutsfilter togs i drift för att ge renare grönlut, mindre kalkåtgång och därmed mindre restprodukt till deponi.

Nya tillstånd i Skärblacka

Massa- och Papperstillverkning medför risk för påverkan på hälsa och miljö vilket innebär att tillstånd enligt Miljöbalken krävs för verksamheten. Billerud har tillstånd för samtliga bruks produktion som omfattar maximala produktionsvolymer, utsläpp till luft och vatten samt även buller, kemikalieoch avfallshantering.

Under 2011 omförhandlade Billerud produktionstillståndet för Skärblacka bruk. Skärblacka är det näst största bruket inom koncernen med en produktion på 400 000 ton årligen. I det nya tillståndet har kraven på brukets utsläpp till luft skärpts vilket kommer att medföra investeringar på bruket. Billerud planerar ombyggnationer för cirka 900 miljoner kronor och passar då på att också energieffektivisera bruket. Investeringen beräknas sänka energikostnaderna väsentligt bland annat genom att minska de dyra inköpen av olja. Investeringen möjliggör även en högre produktionskapacitet, vilket bäddar för ökade intäkter.

hållbara inköp

Den huvudsakliga råvaran för produktionen är ved. Billerud äger ingen skog själv utan köper in all ved via dotterbolaget Billerud Skog AB. Vedråvaran kommer uteslutande från skogar som brukas ansvarsfullt och långsiktigt, 100 % av vedinköpen sker i enlighet med kriterierna för "FSC Controlled Wood". Under 2011 var dessutom 41 % av inköpen certifierade enligt FSC och/eller PEFC.

FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council.

FSC:s främsta verktyg är att utveckla regler och rekommendationer för ett ansvarsfullt bruk av skogen. Den som vill följa reglerna kan certifiera sitt skogsbruk. Systemet är frivilligt och globalt. FSC:s tio grundprinciper gäller alla certifieringar i hela världen.

FSC:s regler slår bland annat vakt om:

hotade djur och växter
markens framtida förmåga att bära skog – säkra och sunda arbetsvillkor för
dem som arbetar i skogen – urbefolkningars rättigheter.

www.fsc-sverige.org

Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes, PEFC, är ett internationellt system för uthålligt skogsbruk. Svenska PEFC har vuxit fram ur en standard som utvecklats inom skogsägarföreningarna under 1990-talet och den godkändes av internationella PEFC år 2000. Den omfattar skogsbruksstandard, miljöstandard och social standard. PEFC har främst använts av mindre skogsägare men har efter hand också anammats av flera av de stora skogsbolagen. www.pefc.se

hållbarhetsmål	Mätetal	2011	2010	2009	2013
Utsläppen av fossil koldioxid från tillverkningsprocessen per ton produkt ska minska med 30 % mellan åren 2008 och 2013	Utsläpp av fossil koldioxid	-39 %	-21 %	-12 %	-30 %
90 % av upphandlade inrikes lastbilstransporter år 2013 ska genomföras av förare med utbildning i Eco-Driving	Andel avtal	83 %	61 %	61 %	90 %
Minst fem affärspartner ska utöver affärsmässiga mål också utvärderas ur ett miljömässigt och socialt perspektiv	Antal	7	5	0	5 partner

41 % av råvaran kommer från FSC- och/eller PEFC-certifierad skog. 100 % av råvaran uppfyller kriterierna "FSC Controlled Wood".

Billerud är delägare i Kalix Vindkraft AB som äger åtta vindkraftverk. Bilden visar tre av verken med Billerud Karlsborg i bakgrunden.

2011 års inköpta volym från FSC- eller PEFC certifierade leverantörer motsvarade nästan efterfrågan från Billeruds kunder på certifierad massa och papper. Undantaget är Karlsborg som inte riktigt kunde leverera de volymer certifierad massa och papper som efterfrågades på grund av brist i utbudet lokalt. Behovet av certifierad ved har i princip varit detsamma de två senaste åren.

Den del av inköpen som inte är certifierad kontrolleras enligt FSC controlled wood genom Billeruds ledningssystem. Arbetet med så kallad Paraplycertifiering, där flera mindre leverantörer kan samlas under Billeruds FSC certifikat, fortgick under 2011 och beräknas vara klart under första kvartalet 2012. Detta förbättrar Billeruds möjlighet att öka andelen certifierad ved.

Billerud har spårbarhetscertifikat både enligt FSC och PEFC för Gruvön, Skärblacka, Karlsborg och Billerud Skog. Spårbarhetskedjan (Chain of custody) gör att Billerud kan faställa virkets ursprung.

Den största delen av veden avverkas och transporteras av leverantören. Billerud Skog avverkar en mindre del. En begränsad risk finns för att den biologiska mångfalden hotas genom att avverkning sker av misstag i områden som är skyddade. Billerud hanterar denna risk och säkrar sina leveranser genom att som nämnts ovan ställa krav på alla leverantörer enligt kriterierna för "FSC Controlled Wood".

Billeruds totala inköp under 2011 uppgick till 5,35 miljoner kubikmeter fub (fast under bark), vilket utgör en liten ökning jämfört med föregående år. Anledningen är att samtliga bruk ökade produktionen under 2011. Billerud strävar alltid efter att köpa så mycket råvara som möjligt lokalt.

Under 2011 ökade andelen från Sverige något, till 80 % jämfört med föregående års

BRÄNSLEFÖRBRUKNING 2011

Biobränsle, 95,8 % Andel fossilt bränsle, 4,2 %

FOSSIL KOLDIOXID PER TON PRODUKT (KG/TON)

PRODUKTION OCH MILJÖINVESTERINGAR

	2011	2010	2009
Produktion*
Packaging &
Speciality Paper i kton	508	526	516
Packaging Boards i kton	505	483	505
Market Pulp i kton	353	321	315
Totalt		1 353 1 330 1 336

Miljöinvesteringar (EN 30)
Miljöinvesteringar i MSEK1	95	53	32

1 Processändringar som minskar utsläppen

* Uppgifterna avser produktionsenheterna inom Billerud

75 %. Norge och Finland stod för sammanlagt 10 % av veden medan inköpen i Baltikum minskade jämfört med föregående år från 15 % till 10 % 2011.

Virkesmarknaden under 2011 var stabil men med ett något högre prisläge än 2010. Över tiden har priserna stigit något på grund av ökad efterfrågan. Denna trend ser Billerud som sannolik även på lång sikt vilket kan leda till fortsatt ökade priser på ved.

Utvärdering av leverantörer

Samtliga gemensamma avtal inom Billerud utvärderas årligen utifrån kvalitet, miljö och hållbarhet. Detta kan exempelvis innefatta analys av avvikelser under året, miljöledningssystem, energianvändning, produktsäkerhet, lagefterlevnad, kontrollmiljö, logistik, arbetsmiljö, ekonomi och mänskliga rättigheter. Eventuella avvikelser och anmärkningar dokumenteras och ligger till grund för om ytterligare värdering måste ske av leverantören. Dessutom väljs minst fem leverantörer ut för att granskas genom platsbesök enligt samma faktorer som ovanstående värdering.

Under 2011 granskades 7 leverantörer utifrån hållbarhetsperspektiv som tillsammans motsvarar 13% av Billeruds inköpsvolymer.

96 % Biobränsle

Billeruds verksamhet är energiintensiv vilket medför att företaget ständigt har anledning att effektivisera sina processer. Redan idag baseras 96 % av Billeruds behov av värmeenergi och egen elproduktion på biobränsle från skogsråvara. Det långsiktiga målet är att bli helt oberoende av fossila bränslen.

Billerud producerade 805 GWh elenergi i egna processer under 2011, vilket är en ökning jämfört med föregående år på 11 %. Orsaken var hög och jämn produktionsnivå under året.

Värmeenergin alstras framför allt genom förbränning av svartlut och bark från massatillverkningen, samt från externt biobränsle och mindre än 5 % från fossila bränslen. Billeruds förbrukning av fossila bränslen i produktionen minskade under 2011, tack vare fortsatta processoptimeringar samt en hög och jämn produktionsnivå.

Överskottsvärme från Skärblacka och Gruvön leds in i det lokala fjärrvärmenätet. Detta motsvarade 16 400 m3 olja under 2011. En ökning jämfört med 2010 då överskottet motsvarande 16 000 m3 olja.

Billerud investerar i vindkraft och grön olja

Billerud är delägare i två vindkraftbolag, VindIn som ägs av ett antal energiintensiva svenska företag, samt Kalix Vindkraft AB. Sammanlagt kommer Billerud att äga 21,3 GWh/år när den senaste installationen sätts i drift under 2012.

Billerud har sökt EU-bidrag (NER 300 programmet) för att bygga en fullskalig anläggning för framställning av pyrolysolja, en grön fossilfri olja som kan ersätta tung eldningsolja. Oljan framställs av skogsrester.

Energieffektivisering

Energimyndighetens program PFE (Programmet för energieffektivisering) som startade 2005 har varit en drivkraft till energieffektivisering inom samtliga bruk i Billerud. Arbetet med PFE fortgår i Billerud och under 2011 kan konstateras att 2,4 GWh/år elförbrukning sparades genom effektivisering av pumpar och fläktar samt annan processoptimering.

Elförbrukningen beräknat som kWh/ producerat ton har minskat successivt under åren 2008-2011 från 1203 kWh/ton till 1 163 kWh/ton. Minskningen är resultatet av hög och effektiv produktion och direkta energieffektiviseringsåtgärder. Effektiviseringen motsvarar ungefär elproduktionen från 25 stycken 1MW:s vindkraftverk.

Under 2011 bytte Billerud ut bland annat tre äldre pannor i Beetham, England till två nya. Bedömningen är att de nya pannorna, som eldas med naturgas, kommer att bidra med en minskning av utsläppen av fossil koldioxid med cirka 2 500 ton/år.

koldioxidutsläppen minskar

Vid framställning av massa och papper sker olika utsläpp till luft som regleras genom tillstånden för varje bruk. Detta innebär att Billerud ständigt måste mäta och kontrollera halter av olika ämnen i den utgående luften. Under 2011 hölls utsläppen under rådande villkor vid samtliga bruk.

Utsläppen av växthusgaser räknat per ton produkt minskade med 39 % 2011 jämfört med 2008, och med 23 % jämfört med 2010 vilket till största delen berodde på fortsatta energieffektiviseringar och driftoptimeringar som medförde att bruken kunde dra ner förbrukningen av fossila bränslen. Målet för reducering av koldioxidutsläppen som sattes 2008 uppfylldes redan 2010 med god marginal.

Utsläppen till luft består främst av stoft, svaveldioxid och kväveoxider som bildas vid förbränning i pannor och mesaugnar. Dessa två gaser är försurande för miljön och kväveoxid är även gödande. Illaluktande gaser som svavelväte och organiska svavelföreningar släpps också ut från bruken.

Övriga utsläpp till luft såsom svavel, kväveoxider och stoft visade en nedåtgående trend även under 2011.

Handel med utsläppsrätter

Billerud deltar i den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid. Under 2011 tilldelades bolaget fler rätter än vad som verksamheten behövde och kunde därför sälja överblivna rätter.

Tillverkning av biobränsle från okvistade toppar och grenar vid ett av Billeruds bruk.

God tillgång till ytvatten

Massa- och pappersproduktion kräver stora mängder vatten. Eftersom det finns god tillgång till vatten intill samtliga bruk kan Billerud använda så kallat ytvatten i processerna. Vattnet kommer då från sjöar och vattendrag. Processvattnet renas i biologiska anläggningar och återförs sedan tillbaka ut i vattendragen.

Under 2011 var den totala vattenanvändningen i princip densamma som föregående år, 116 miljoner kubikmeter.

Utsläppen till vatten består främst av syreförbrukande ämnen, kväve, fosfor och metaller som kommer från veden.

Utsläpp till vatten

Utsläpp till vatten såsom till exempel kväve, fosfor, COD låg under 2011 på samma nivå, eller något lägre, än föregående år. I början av året hade Gruvön problem med mikrobiologin i avloppsreningsanläggningen, vilket ledde till för höga halter av kväve i avloppsvattnet. Halterna av fosfor överskreds också vid ett tillfälle i samma bruk. Med undantag av Gruvöns problem enligt ovan, fungerade brukens reningsanläggningar tillfredställande under 2011.

alla kemikalier granskas

Kemikalierna i produktionen utgörs främst av natriumhydroxid och natriumklorat som krävs i kokeri och blekeri. Utöver detta används ett antal tillsats- och hjälpkemikalier. De kokkemikalier som används i massatillverkningen kan återvinnas minst tio gånger.

EU förordningen REACH har skärpt kraven på tillverkare och importörer av kemikalier att bedöma hälso- och miljörisker. Billerud har upprättat rutiner och ansvar för att försäkra att de nya kraven i REACH-lagstiftningen följs.

Inköp av kemikalier samordnas i stor utsträckning mellan de svenska bruken. Brukens kemikaliegrupper spelar en viktig roll när det gäller att välja vilka kemikalier som ska användas. Grupperna granskar kemikalierna utifrån hälsa, arbetsmiljö, yttre miljö och produktsäkerhet. Om en ny kemikalie föreslås måste den först godkännas av kemikaliegruppen innan användning.

Kemikaliehanteringen kräver ett gediget arbete med riskhantering. Billerud hanterar relativt stora mängder kemikalier som är klassade enligt det så kallade Sevesodirektivet, såsom svaveldioxid, terpentin och väteperoxid. Läckage av dessa kan få stora konsekvenser vid en olycka. Detta innebär att Billerud kartlägger och förebygger olycksrisker i samråd med Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket.

Avfallet sorteras

Källsortering tillämpas vid alla anläggningar. Avfallet från verksamheten delas upp i fyra huvuddelar:

Brännbart organiskt processavfall som huvudsakligen förbränns för att framställa värmeenergi.
Avfall som kan användas i alternativa områden. Exempelvis fiberslam från reningsanläggningar komposteras för framställning av jord som används t ex till sluttäckning av deponier.
Avfall som deponeras enligt tillstånd på egna deponier, dessa mängder har minskat över tid.
Slutligen finns det en fraktion farligt avfall som utgörs av exempelvis kemikalierester, lysrör och spilloljor. Dessa tas omhand av auktoriserade företag för återvinning eller destruktion.

Källsortering tillämpas vid alla anläggningar.

Transporterna begränsas

Transportarbetet för Billeruds verksamhet är betydande då stora mängder ved och andra insatsvaror transporteras till de olika bruken från framför allt länderna kring Östersjön, samtidigt som stora volymer färdiga produkter transporteras till Europa och övriga världen.

Grundfilosofin för inköp av ved är att det ska ske så lokalt som möjligt, 80 % av veden köptes in i Sverige under 2011. Branschen samarbetar för att minimera transporterna genom virkesbyten, vilket innebär att ett företag kan byta till sig råvara som avverkats närmare sina bruk mot att andra företag kan hitta motsvarande fördel. Veden som Billerud köper transporteras som regel med bil och järnväg, undantaget är inköpen i Baltikum som transporteras med båt.

För att effektivisera transporterna av slutprodukter har branschen gått samman och skapat ScandFibre Logistics, ett företag som optimerar tågtransporter. Detta medför både miljömässiga och ekonomiska vinster. Billerud fraktar till 80 % sina slutprodukter med järnväg eller båt. Under 2011 elektrifierade banverket järnvägen i nordöstra delen av Sverige och diselloken ersattes av elektriska lok. Detta kommer att minska Billeruds utsläpp av koldioxid från järnvägstransport av färdiga varor med 16 %.

Billerud ställer miljökrav på lastbilsleveranserna inom landet genom att kräva drivmedel klass 1 samt att chaufförerna ska vara utbildade i Eco-Driving. Andelen chaufförer med utbildning i Eco-Driving ökade från 61 % år 2010 till 83 % under 2011.

De totala utsläppen av koldioxid som orsakas av transporterna uppskattas till 91 kton, en sänkning med 4 % jämfört med

	2011	2010	2009
Inköp av råvaror* (EN 1)
Vedråvara i milj m3 fub	5,2	5,2	5,1
Returpapper i kton1	18	15,1	24
Massa i kton	42	37	34

Värmeenergi* (EN 3)
Biobränslen:
Returlutar i GWh	5 260	5 230	5 360

Bark, spån i GWh	1 760	1 700	1 650
Beckolja/tallolja i GWh	500	420	340

Fossila bränslen*2 :
Olja i GWh	190	247	298
Gasol i GWh	37	38	41
Naturgas i GWh	101	115	108

Elenergi*
Inköpt el till
tillverkningsprocessen i GWh	736	822	777
Egenproducerad el i GWh	807	731	800

Kemikalieanvändning*
(EN 1)
Kemikalier i kton	150	151	148

Utsläpp till luft*
(EN 20, EN 16)
Svaveldioxid
(räknat som S) i ton	225	260	275
Kväveoxider i ton	1 620	1 670	1 700
Stoft i ton	660	840	880

Koldioxid, fossil i kton3	82	104	117
Koldioxid, biogen i kton	3 200	3 200	3 200

Vattenanvändning* (EN 8)
Vattenanvändning
i milj m3, 4	116	116	116

Utsläpp till vatten*
(EN 21)
Processavloppsvatten
i milj m3	91	93	92
COD i kton	22	22	21
Suspenderade ämnen i ton	2 400	2 500	2 600
Kväve i ton	270	290	270
Fosfor i ton	35	35	34

Övriga utleveranser*
Värmeenergi i GWh5	167	163	199
Tallolja i kton	46	42	43

Terpentin i kton	2,8	2,6	2,6

Nyckeltal*
Andel fossilt bränsle i %3	4,2	5,2	5,7
Fossil koldioxid per ton
	60	78	87
	16	16	16

	1,2	1,3	1,3


produkt i kg/ton6 COD per ton produkt i kg/ton Kväveoxider per ton produkt i kg/ton 1 Returpapper 1,8 % av totalt fiberbehov

2 Bränsleförbrukning från transporter samt fordon är inte inkluderade

3 Utsläpp från transporter samt fordon är inte inkluderad 4 Ytvatten

5 Fjärrvärme till närliggande samhälle och industri

6 Utsläpp från transporter samt fordon är inte inkluderade
* Uppgifterna avser produktionsenheterna inom Billerud

2010 huvudsakligen beroende på en ökad andel järnvägstransporter. Årets utsläpp fördelas med 40 kton på transporter till Billerud och 51 kton uttransporter.

Hållbara produkter

Billeruds produkter framställs av förnybar råvara som växer i uthålliga skogar. Produkterna kan dessutom återvinnas och bli nya material eller användas som bioenergi och förbrännas för värmeproduktion. Billeruds produkter bidrar till en minskning av klimatutsläppen, till exempel när en pappersförpackning ersätter en fossilbaserad plastförpackning. Idag utgör pappersförpackningar endast 12 % av den totala marknaden för flexibla förpackningar i Europa, vilket indkerar att det finns en stor potential till ökade volymer.

Billerud använder stora mängder nyfiber i produktionen eftersom endast nyfiber lever upp till kraven för starkt och hygieniskt förpackningspapper. Miljöbelastningen minskar när förpackningsmaterialet skyddar

produkter som livsmedel, medicinska instrument och byggmaterial så effektivt att färre varor förstörs i transportledet. Matspillet är ett stort resursslöseri.

En marknadsundersökning av IPSOS i Europa visar att 87 % av konsumenterna föredrar papper framför plast i sina förpackningar. I flera olika länder finns idag restriktioner och förbud mot användning av plast till plastpåsar. Denna utveckling gynnar flera av Billeruds marknadssegment. Under 2011 formulerade Billerud strategin "Smarter Packaging" där hela organisationens samlade kompetens utnyttjas för att lyfta fram de miljömässiga fördelarna av förnybara material, effektiv produktion, innovativa och smarta förpackningar och transporter samt minskat svinn i värdekedjan. Exempel på smarta förpackningslösningar:

Under varumärket SoliQTM, erbjuder Billerud Fresh Services ett servicekoncept som syftar till att optimera leveranskedjan inom frukt och grönt – detta för att

minska onödigt svinn och extra hanteringskostnader. Dessutom skapar detta stora miljövinster utan att öka kostnaderna.

FibreForm® som lanserades redan under 2009 har blivit ett framgångsrikt alternativ till plastförpackningar för färdigmat och andra färska matvaror. Denna lösning bidrar till att klimatavtrycket minskar med 75 % och att plastanvändningen reduceras med 65 %.
QuickFill® är en innovativ hållbar säcklösning. Den används bland annat till cement och Billerud levererar material till säckarna som är både tunnare och starkare. De har utvecklats i nära samarbete med kunderna och medför resursvinster på mellan 20-50 % i materialanvändning.

Under varumärket SoliQTM, erbjuder Billerud Fresh Services ett servicekoncept som syftar till att optimera leveranskedjan inom frukt och grönt.

Redovisning på A-nivå

Billeruds hållbarhetsredovisning syftar till att årligen redovisa resultatet och det strategiska arbetet ur ett miljömässigt, socialt- och ekonomiskt perspektiv. Redovisningen omfattar hela koncernens verksamhet.

Billeruds hållbarhetsredovisning som omfattar 2011 års resultat är upprättad enligt Global Reporting Initiatives (GRI) G3 riktlinjer. Den uppfyller kraven för en nivå A rapport och Billerud har valt att genomföra en så kallad Third party check av redovisningen. Detta innebär att en tredje part, i detta fall Billeruds revisor bekräftat Billeruds egen bedömning av att redovisningen innehåller de upplysningar som motsvarar standarden för A-nivå.

Eftersom Billerud är medlem i FN initiativet Global Compact fungerar denna rapport också som avrapportering på COP – Communication on progress.

Målgrupp

A I likhet med fjolårets hållbarhetsrapport begränsas målgruppen för redovisningen till investerare på kapitalmarknaden. En strikt analys företogs för att välja ut relevanta indikatorer vilken ligger till grund för rapporteringen. Under året genomförde Billerud diskussioner med investerare och analytiker för att stämma av valet av indikatorer. Detta innebär att information och indikatorer som är relevanta för andra intressenter kan redovisas via andra informationskanaler såsom hemsidan.

Hållbarhetsfaktorer redovisas integrerat i hela årsredovisningen samt koncentrerat på innevarande avsnitt på sid 32-53.

Hela verksamheten omfattas

Resultat från Billeruds samtliga verksamheter samt majoritetsägda bolag ingår i denna redovisning. Företag med alltför liten ägarandel har uteslutits eftersom Billeruds rådighet i hållbarhetsfrågor och även dessa enheters potentiella påverkan på miljö- och sociala aspekter är begränsade. Följande bolag är inte en del av redovisningen; BaseEL i Sverige AB, Vindln AB, Kalix Vindkraft AB samt PACCESS LLC.

Billeruds tillverkning finns inom Europa liksom samtliga leverantörer, vilket har påverkat Billeruds urval av relevanta indikatorer för rapporteringen. Redovisningen av dimensionen för mänskliga rättigheter har därför begränsats. Nolltolerans mot diskriminering, yttrande- och föreningsfrihet samt krav på en trygg arbetsmiljö och andra frågor som berör mänskliga rättigheter styrs och kommuniceras i Billeruds affärskod.

Under 2011 genomfördes inga större uppköp eller försäljningar som kan påverka resultatens jämförbarhet med föregående år.

Rapporteringssystem

Billerud följer upp hållbarhetsarbetet och rapporterar resultaten som regel på årsbasis, i vissa fall kan uppföljning ske även kvartalsvis. Systemen för mätning, rapportering eller redovisningsprinciper har inte förändrats sedan föregående år. Det är framför allt de

olika ledningssystemen som genererar en stor del av de resultat som redovisas. Även muntlig information från nyckelpersoner inom företaget samt annan skriftlig dokumentation ligger till grund för innehållet. Billerud har beräknat koldioxidutsläpp från bolagets transporter in till bruken och från bruken enligt NTM:s (www.ntmcale.se) beräkningsformler för enkel godskalkyl. För övrigt har GRI:s riktlinjer följts för beräkning av resultat och indikatorer.

Kontaktuppgifter

Stina Blombäck, Hållbarhets- & Energidirektör	08-553 335 57
Anders Snell, Miljö- och energiansvarig chef	08-553 335 13
Karin Hågfeldt, Personaldirektör	08-553 335 06
Elisabet Olin, Informationschef	08-553 335 18
Sophie Arnius, IR-chef	08-553 335 24

OMX GES Swedish och Nordic Sustainability Index etablerades 2008 och omfattar Nordens 50 ledande företag inom områdena miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. indexes.nasdaqomx.com

gri index

För 2011 rapporterar Billerud för tredje gången sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer (version 3.0). Billerud tillämpar rapporteringsnivå A, vilket Billeruds revisorer Ernst & Young också bekräftar.

Arbetet med att bestämma redovisningens innehåll bygger på en sammanvägd bild av det som är väsentligt för Billeruds affärer, företagets ansvar för medarbetarnas rättigheter, samhällspåverkan samt det miljöansvar som följer en tillverkande industri av massa och papper. Billerud avser att årligen redovisa hållbarhetsarbetet enligt GRI som

en integrerad del i den vanliga årsredovisningen och på företagets hemsida. Billerud utgår från GRI:s resultatindikatorer och rapporterar på alla kärnindikatorer som är relevanta för verksamheten. Fullständigt GRI-index, se www.billerud.com

	Del av GRI	Sidhänvisning
1.	STRATEGI OCH ANALYS
1.1	VD:s uttalande	2-3, 37
1.2	Beskrivning av huvudsaklig påverkan,
	risker och möjligheter	34-35, 69-73
2.	Organis ations profil
2.1	Organisationens namn	55
2.2	Viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna	19, 30-31
	Organisationsstruktur, enheter, affärsområden,	Flik, 87-89,
2.3	dotterbolag och joint ventures	99-100, Omslag
2.4	Lokalisering av huvudkontor	Omslag
2.5	Verksamhetsländer	Flik, 22, Omslag
2.6	Ägarstruktur och företagsform	58, 98,
		110,
2.7	Marknader	12-17, 24-31
2.8	Organisationens storlek	Flik, 43
	Väsentliga förändringar under redovisningsperioden	Flik, 51,
2.9	(avseende storlek, struktur, ägande etc)	55-60, Omslag
2.10	Mottagna utmärkelser och priser under perioden	37
3.	Information om redovisning en
	Redovisningsprofil
3.1	Redovisningsperiod	51
3.2	Datum för föregående redovisning	51
3.3	Redovisningscykel	51
3.4	Kontaktperson för redovisningen	51
	Redovisningens omfattning och avgränsning
3.5	Process för definition av redovisningens innehåll	51
3.6	Redovisningens avgränsningar	51
	Särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och
3.7	avgränsning	51
3.8	Redovisningsprinciper avseende joint ventures, dotterbolag etc	51
3.9	Mätmetoder och beräkningsunderlag	51
	Förklaring av effekter av eventuella omräkningar av
3.10	information i tidigare redovisningar	51
3.11	Väsentliga förändringar från föregående redovisningar	51
	GRI, Global Reporting Initiative

3.12 Innehållsförteckning för GRI:s standardupplysningar 52-53

3.13 Policy och praxis avseende externt bestyrkande 51

	Del av GRI	Sidhänvisning
4.	Styrning , åtagande och intr essentr elation er
	Styrning
4.1	Bolagsstyrning	98-105
4.2	Styrelseordförandens ställning	98-99, 102
4.3	Andel oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter	102-103
	Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med
4.4	rekommendationer till styrelsen eller företagsledning	42, 98-99
	Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befatt	56-58,, 84,
4.5	ningshavare och chefer samt organisationens resultat	93, 100,
	Rutiner och processer för att garantera undvikande av	98-100,
4.6	intressekonflikter	104-105
	Rutiner och processer för att bestämma styrelsemedlemmarnas
4.7	kompetens (avseende hållbarhetsarbetet)	98-99
		2-3, 8-11,
	Mission, värderingar samt hållbarhetsrelaterade policies och	32-51,
4.8	styrdokument (internt utarbetade)	99-100
	Rutiner och processer för styrelsens övervakning av hållbar	36-37,
	hetsarbetet samt anslutning till internationella standarder och	99--100,
4.9	uppförandekoder etc	104-105
	Processer för att utvärdera styrelsens prestationer, i synnerhet
4.10	gällande hållbarhetsarbetet	99
	Åtaganden beträffande externa initiativ
4.11	Tillämpning av försiktighetsprincipen	36
4.12	Externa deklarationer, principer och initiativ	36-37
4.13	Medlemskap i industri- och affärsorganisationer	37
	Kommunikation med intressenter
4.14	Lista över engagerade intressentgrupper	38-39
4.15	Princip för identifiering och val av intressenter	38, 52
4.16	Metoder för kommunikation med intressenter	38-39
	Viktiga frågor som har uppmärksammats genom kommunikation
4.17	med intressenter och hanteringen av dessa frågor	38-39, 51

Bestyrkande

Del av GRI Sidhänvisning

PR9

5. Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer

	EKONOMISK PÅVE RKAN
	Styrning	4-5, 8-9
	Resultatindikatorer
	Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter	18-22,
EC2	till följd av klimatförändringar	34-35
	Miljöpåverkan
		36-37,
	Styrning	46-47, 57,71,
	Resultatindikatorer
EN1	Materialanvändning i vikt eller volym	48-49
EN3	Direkt energianvändning per primär energikälla	49
EN5	Energibesparing genom sparande och effektivitetsförbättringar	46, 48
EN8	Total vattenanvändning per källa	49
EN9	Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen	49
	Lokalisering och storlek av mark som ägs, hyrs eller brukas i
EN11	områden med hög biologisk mångfald (utanför skyddade områden)	34, 47
	Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera
EN14	påverkan på den biologiska mångfalden	34, 46-47
EN16	Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt	48-49
	Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd
EN18	minskning	48-49
EN20	NOx, SO2 och andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ	48-49
EN21	Totala utsläpp till vatten, i kvalitet och recipient	49
	Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster,
EN26	samt resultat härav	35,50
	Värdet av betydande böter och antalet icke-monetära sanktioner
EN28	till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser	36
	Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd,
EN30	ange typ	46

	Soci al påverkan Anställningsförhållanden och arbetsvillkor
	Styrning	36-37, 40-41
	Resultatindikatorer
LA1	Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region	43, 84
LA4	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal	43
	Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade
	arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade
LA7	dödsolyckor per region	41-43
	Utbildning och program för att hjälpa anställda och deras familjer i
LA8	frågor gällande allvarliga sjukdomar	41-42
	Procent anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning
LA12	av sin prestation och karriärutveckling	40-41
	Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, ålders	41, 84,
LA13	grupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer	102-103

	Del av GRI	Sidhänvisning
	Mänskliga rättigheter
	Resultatindikatorer
	Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som
	har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, och
HR2	vidtagna åtgärder	10-11, 48
HR4	Antal fall av diskriminering och vidtagna åtgärder	36, 41
HR6	Väsentlig risk för barnarbete	42
	Organisationens roll i samhället
	Styrning	34-39, 48
	Resultatindikatorer
SO1	Hantering av verksamhetens samhällspåverkan	34-35,
	Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats
SO2	avseende risk för korruption	36
SO4	Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter	36
	Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen
	för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrens
SO7	lagstiftning och monopolbeteende, samt utfall	36
	Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära
	sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och
SO8	bestämmelser	36

	PRODUKTANSVA R
		36-37,
	Styrning	44-45
	Resultatindikatorer
	Krav på produkt- och tjänsteinformation, och andel i procent av
PR3	produkter och tjänster som berörs av dessa krav	44
	Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder
	för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, pr och
PR6	sponsring	44
	Belopp avseende betydande böter för brott mot gällande lagar

och regler gällande tillhandahållandet och användningen av

produkter och tjänster 44

2011

innehåll

innehåll Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 55 Finansiella rapporter Resultaträkning för koncernen 61 Rapport över totalresultat för koncernen 61 Balansräkning för koncernen 62 Förändringar i koncernens eget kapital 63 Kassaflödesanalys för koncernen 64	2 0












Resultaträkning för moderbolaget 65
Rapport över totalresultat för moderbolaget 65
Balansräkning för moderbolaget 66 Förändringar i moderbolagets eget kapital 67
Kassaflödesanalys för moderbolaget 68 Riskhantering och känslighetsanalys 69
Noter med redovisningsprinciper 74 Förslag till vinstdisposition 96	1
Revisionsberättelse 97



	1

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Billerud AB (publ) med organisationsnummer 556025-5001 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2011.

Billeruds rörelseresultat försämrades under 2011 och minskade med MSEK 59 eller 6 procent jämfört med 2010 till MSEK 978. Ett väsentligt försämrat rörelseresultat för affärsområde Market Pulp kompenserades delvis av ett förbättrat rörelseresultat för förpackningspapperssegmenten.

Billeruds bolagsstyrningsrapport redovisas på sidorna 98-105.

Marknad

Billerud erbjuder den globala förpackningsmarknaden innovativa och hållbara produkter och tjänster. Koncernen har en ledande position inom nyfiberbaserat förpackningspapper. Förpackningsmarknaden visar en fortsatt positiv långsiktig utveckling främst till följd av ökad globalisering, ökat välstånd och förändrade konsumtionsmönster. Förutom förpackningspapper säljer Billerud det överskott av långfibrig massa, Northern Bleached Softwood Kraft (NBSK), som inte används i den egna produktionen. Billeruds kunder finns framförallt i Europa men allt fler leveranser går till andra delar av världen.

Verksamheten är indelad i tre affärsområden: Packaging & Speciality Paper, Packaging Boards och Market Pulp.

Året inleddes mycket positivt med en fortsatt god eller mycket god efterfrågan inom samtliga segment för förpackningspapper. Även under andra kvartalet var efterfrågan god inom merparten av Billeruds segment för förpackningspapper med fortsatt gott orderläge. Andra halvåret inleddes med en osäkerhet på marknaden, med försämrad efterfrågan och försämrat orderläge för säck- och kraftpapper som följd, delvis säsongsmässigt betingad. Även orderläget för nyfiberbaserad wellråvara försämrades något under tredje kvartalet. I slutet av året stabiliserades orderläget för säck- och kraftpapper på en lägre nivå än normalt medan orderläget för nyfiberbaserad wellråvara fortsatte att försvagas. Priserna i lokala valutor för förpackningssegmenten steg under första halvåret med cirka 5 procent, var stabila under tredje kvartalet och sjönk under sista kvartalet med cirka 4 procent jämfört med föregående kvartal.

På grund av det försämrade marknadsläget under andra halvåret genomförde Billerud flera marknadsrelaterade produktionsstopp, främst avseende säck- och kraftpapper, för att återställa marknadsbalansen.

På marknaden för nordisk långfibrig sulfatmassa var efterfrågan fortsatt god under första halvåret. Under tredje kvartalet ökade massalagren hos producenterna med påföljd att massamarknaden försvagades. Trots detta var efterfrågan förhållandevis god i början av andra halvåret. Under sista kvartalet försvagades marknaden ytterligare. Priserna för NBSK massa i Europa ökade löpande under första halvåret från USD 950 per ton i början av året till USD 1 025 per ton i slutet av andra kvartalet. Med det försämrade marknadsläget under andra halvåret sjönk priserna till USD 950 per ton i slutet av tredje kvartalet och fortsatte ned till USD 825 per ton i slutet av året.

Billerud stärkte sin position inom förpackningsindustrin genom att investera i en minoritetspost i PACCESS Packaging, ett USA-baserat bolag med flera verksamheter på den asiatiska marknaden. Genom denna investering tog Billerud ytterligare ett steg till att bli ett ännu mer kund- och lösningsorienterat bolag. Förpackningsoptimering med avseende på funktion, material, design och hållbarhet blir allt viktigare för varumärkesägare. Med Billeruds expertis inom förnybara material och med PACCESS Packagings etablerade kundbas, breda kunskap inom förpackningsutveckling och djupa lokala marknadskunskap i Asien, skapas en stark plattform för framtida tillväxt i framförallt Asien, som är en viktig tillväxtmarknad.

Arbetet med att stärka Billeruds varumärke som "The Natural Part in Smarter Packaging" lanserades i samband med att Billerud öppnade NASDAQ OMX i New York den 26:e september 2011. Med detta tydliggjorde Billerud sin ambition att vara ett mer kund- och lösningsorienterat bolag och där förpackningstillverkare och varumärkesägare erbjuds ett tydligt mervärde med varumärkesstärkande, produktivitetshöjande och miljöbefrämjande förpackningslösningar.

Under året erhöll Billerud också erkännanden i form av förpackningsvärldens finaste designpris, Pentawards Best of the Show, som gick till NINE, Billeruds innovations- och designbyrå, samt Design Challenge 2011 vid Nordens största förpackningsmässa som vanns av Chesapeakes nya förpackningssortiment Impressions™ baserad på Billerud FibreForm®.

Under 2011 uppgick Billeruds totala försäljningsvolym till 1 354 000 ton, en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Ökningen hänför sig framför allt till avsalumassa som ökade från 301 000 ton till 343 000 ton, eller med 14 procent jämfört med föregående år. Detta hänger samman med att marknadsrelaterade produktionsstopp i ökad utsträckning genomförts, vilket har haft en negativ påverkan på volymerna för förpackningspapper, men ökat volymerna av avsalumassa. Produktionsstoppen syftade till att återställa marknadsbalansen och berörde främst affärsområdet Packaging & Speciality Paper, som minskade sin försäljningsvolym med 3 procent från 524 000 ton 2010 till 507 000 ton 2011. Affärsområdet Packaging Boards ökade sin försäljningsvolym med 5 procent från 482 000 ton 2010 till 504 000 ton 2011.

Försäljningsvolymer per affärsområde

kton	2011	2010
Packaging & Speciality Paper	507	524
Packaging Boards	504	482
Market Pulp	343	301
Totalt	1 354	1 307

Nettoomsättning per affärsområde

MSE K	2011	2010
Packaging & Speciality Paper	4 293	4 166
Packaging Boards	2 772	2 428
Market Pulp	1 752	1 731
Valutasäkring m m	230	153
Övrigt1 och elimineringar	296	350
Totalt	9 343	8 828

1 Avser extern omsättning från råvaruverksamheten samt för Tenova Bioplastics AB och Nine TPP AB.

Nettoomsättning per geografiskt område

MSE K	2011	2010
Tyskland	1 334	1 338
Italien	1 135	1 083
Sverige	995	870
Storbritannien	732	711
Frankrike	479	507
Övriga Europa	2 286	2 302
Övriga världen	2 382	2 017
Totalt	9 343	8 828

Omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till MSEK 9 343, en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Trots marknadsrelaterade produktionsstopp uppgick försäljningsvolymerna för 2011 till 1 354 000 ton, vilket var 4 procent högre än 2010.

För information om resultatförändringsposter se tabell nedan. Rörliga kostnader ökade med MSEK 243 varav effekten av högre vedpriser var MSEK 212.

RÖRELSEResultatFÖRÄNDRING MOT MOTSVARANDE PERIOD FÖREGÅENDE ÅR

MSE K	2011-2010	2010-2009
Försäljnings- och produktionsvolymer, inkl produktmix	22	61
Försäljningspriser i resp försäljningsvaluta	943	1 387
Ersättning för strejk	-77	77
Förändring rörliga kostnader	-243	-228
Förändring fasta kostnader	-92	-99
Förändring av- och nedskrivningar	-4	-49
Valutakursförändringseffekt inklusive hedging1	-608	-412
Total rörelseresultatförändring	-59	737

1 Valutakursförändringseffekten på totalt MSEK -608 består av följande komponenter: förändring avistakurser MSEK -683,valutasäkring MSEK -154 och valutaeffekter vid omvärdering av kundfordringar samt kundinbetalningar m m MSEK 229.

Finansnettot uppgick till MSEK -45 (-77), en förbättring med MSEK 32 som förklaras av en lägre skuldsättning.

Resultat före skatt uppgick till MSEK 933 och beräknad skatt uppgick till MSEK -250. Nettoresultatet uppgick således till MSEK 683.

resultatFÖRÄNDRING per affärsområde

Affärsområde			Rörelsemarginal, % Rörelseresultat, MSE		K Förändring
(andel av försäljning)	2011	2010	2011	2010	MSE K
Packaging & Speciality Paper och Packaging Boards
Förpackningspapper
(cirka 80 %) Market Pulp	12	10	820	688	132
Avsalumassa (cirka 20 %)	4	16	64	276	-212
Valutasäkring och övrigt 1			94	73	21
Totalt	10	12	978	1 037	-59

1 Valutasäkring och övrigt avser raderna Valutasäkring m m samt Övrigt och elimineringar enligt specifikation på sidan 108.

Resultaträkning i sammandrag

	2011	2010
Nettoomsättning, MSEK	9 343	8 828
Rörelseresultat, MSEK	978	1 037
Rörelsemarginal, %	10	12
Resultat före skatt, MSEK	933	960
Nettoresultat, MSEK	683	705
Vinst per aktie, SEK	6,63	6,84

Avkastningen på eget kapital för perioden uppgick till 14 procent (17) och avkastningen på sysselsatt kapital till 20 procent (21). Utdelningen föreslås bli SEK 3,50 per aktie (3,50).

Rörelseresultat/marginal per affärsområde

	2011		2010
	MSE K	%	MSE K	%
Packaging & Speciality Paper	450	10	417	10
Packaging Boards	370	13	271	11
Market Pulp	64	4	276	16
Valutasäkring m m	230		153
Övrigt och elimineringar	-136		-80
Totalt	978	10	1 037	12

För kvartalsdata se sidan 108.

Resultatutveckling per rörelsesegment

Billerud tillämpar IFRS 8 Rörelsesegment. Billeruds operativa rörelsesegment enligt IFRS 8 har identifierats och motsvarar de tre affärsområdena Packaging & Speciality Paper, Packaging Boards och Market Pulp. Se Redovisningsprinciper sidan 74.

Packaging & Speciality Paper

Rörelseresultatet ökade med MSEK 33 eller 8 procent jämfört med föregående år till MSEK 450. Ökningen förklarades främst av förbättrade priser som kompenserade för ökade rörliga kostnader och lägre försäljningsvolymer. Rörelsemarginalen uppgick till 10 procent (10).

Marknadsutveckling

Orderläget för säckpapper var i början av året fortsatt mycket bra för säsongen och för kraftpapper något under nivån för motsvarande period föregående år. Generellt försvagades orderläget för säck- och kraftpapper under andra kvartalet och återgick till en mer normaliserad nivå. Lagernivåer hos kunder som under första kvartalet successivt byggts upp reducerades under andra kvartalet.

En fortsatt försvagning skedde i tredje kvartalet, delvis betingad av säsongsmässiga svängningar. Kunderna fortsatte att minska sina lagernivåer, vilket främst påverkade säckpappersmarknaden och i viss utsträckning vissa kraftpapperskvaliteter. Under kvartalet genomfördes marknadsrelaterade produktionsstopp, främst avseende säckpapper, i syfte att återställa marknadsbalansen.

Under sista kvartalet var orderläget för både säck- och kraftpapper lägre än normalt, men var dock stabilt i jämförelse med kvartalet innan. I slutet av året förbättrades orderläget något för säckpapper. I likhet med föregående kvartal fortsatte kunder att fokusera på att minska sin kapitalbindning i lager. Marknadsrelaterade produktionsstopp genomfördes även under fjärde kvartalet i syfte att återställa marknadsbalansen.

Prisnivån i lokal valuta ökade för merparten av produkterna under första halvåret. Under tredje kvartalet inträffade en prispress som fortsatte året ut, vilket medförde att prisökningarna avstannade under tredje kvartalet och i slutet av året sjönk priserna i lokal valuta för samtliga produkter.

Packaging Boards

Rörelseresultatet ökade med 99 MSEK jämfört med föregående år till MSEK 370. Ökningen förklaras av förbättrade priser och högre försäljningsvolymer. Rörelsemarginalen uppgick till 13 procent (11).

Marknadsutveckling

Orderläget var fortsatt gott under första halvåret, dock skedde viss säsongsmässig avmattning mot slutet av första halvåret. Under tredje kvartalet försvagades orderläget något jämfört med föregående period, med en ökad osäkerhet avseende efterfrågan. Mot slutet av året fortsatte orderläget att försvagas och var under fjärde kvartalet på lägre nivåer än normalt. Under fjärde kvartalet minskade kunderna i ökad utsträckning sina lager.

Prisnivån i lokal valuta ökade för merparten av produkterna under första halvåret. Under tredje kvartalet var priserna i lokal valuta för nyfiberbaserad wellråvara stabila. Mot slutet av kvartalet ökade dock prispressen för nyfiberbaserad wellråvara till följd av lägre priser för returfiberbaserade kvaliteter. Prispressen fortsatte i fjärde kvartalet med försämrad prisnivå i lokal valuta som följd för flertalet av produkterna jämfört med föregående kvartal.

Market Pulp

Rörelseresultatet minskade med MSEK 212 jämfört med föregående år till MSEK 64, främst till följd av ett försämrat valutaläge. Rörelsemarginalen uppgick till 4 procent (16).

Marknadsutveckling

Efterfrågan på NBSK massa var fortsatt god under första halvåret.

Lagren hos massaproducenterna ökade under andra halvåret med påföljd att marknaden försvagades. Dock var efterfrågan till en början förhållandevis god. Försvagningen av marknaden för NBSK massa fortsatte under fjärde kvartalet. Flera ej integrerade producenter av NBSK massa genomförde under kvartalet marknadsrelaterade produktionsstopp i syfte att återställa marknadsbalansen.

Prisnivån i Europa ökade till USD 1 025 per ton vid slutet av andra kvartalet, jämfört med USD 950 per ton vid början av året. Under andra halvåret sjönk prisnivån i Europa till cirka USD 825 per ton vid slutet av året.

Investeringar och sysselsatt kapital

Bruttoinvesteringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar inklusive bolagsförvärv uppgick till MSEK 512 (334).

Billeruds sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2011 till MSEK 4 639 (4 792).

Avkastningen på sysselsatt kapital, beräknat på den senaste 12-månadersperioden, uppgick till 20 procent (21). Om effekten av valutasäkringar räknas bort uppgår avkastningen på sysselsatt kapital till 16 procent (14). Avkastningen på eget kapital efter skatt var 14 procent (17).

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödesanalys i sammandrag

MSE K (positivt tecken avser skuldminskning)	2011	2010
Rörelseöverskott m m	1 604	1 625
Rörelsekapitalförändring m m	-113	-147
Finansnetto,skatter m m	-219	-85
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 272	1 393
Löpande nettoinvesteringar	-510	-331
Operativt kassaflöde	762	1 062
Utdelning	-361	-52
Övrigt, ej kassaflödespåverkande poster	-13	-13
Förändring av nettoskuldsättning
under perioden	388	997

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2011 till MSEK 1 272 (1 393). Det operativa kassaflödet uppgick under 2011 till MSEK 762 (1 062).

Räntebärande nettokassa uppgick till MSEK 233 den 31 december 2011 jämfört med en räntebärande nettoskuld om MSEK 155 den 31 december 2010. Koncernens nettoskuldsättningsgrad var vid periodens utgång -0,05 ggr (0,03). Billeruds finansiella mål för skuldsättningsgraden är att den över en konjunkturcykel ska vara mellan 0,60 och 0,90 ggr. Nuvarande nettoskuldsättningsgrad är därmed väsentligt lägre än målet. Likvida medel uppgick per den 31 december 2011 till MSEK 929 (740).

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende, både avseende prisutveckling och möjliga försäljningsvolymer. Koncernen är exponerad för valutaförändringar genom att huvuddelen av intäkterna faktureras i utländsk valuta medan stor del av rörelsekostnaderna är i SEK.

Billeruds bruk har en högre kapacitet i sulfatmassaproduktionen än vad som används för produktion av förpackningspapper. För att producera på ett kostnadseffektivt sätt är Billerud till stor del beroende av att kunna sälja överskottet som avsalumassa.

Ändrade förutsättningar från Energimyndigheten avseende tilldelningen av elcertifikat efter 2012 kan medföra resultatpåverkan. Effekten av sålda elcertifikat påverkade under 2011 rörelseresultatet med MSEK 131 (162).

För närmare beskrivning av risker och känslighetsanalys hänvisas till sidorna 69-73.

Skattesituation

Billeruds effektiva skattesats bedöms normalt uppgå till 26,5-27 procent. Den svenska lagstadgade skattesatsen sänktes från och med 1 januari 2009 från 28 procent till 26,3 procent. Skattesatsen i de utländska dotterbolagen ligger i genomsnitt något högre jämfört med den svenska skattesatsen. Beräknad skattekostnad för 2011 uppgick till MSEK 250, motsvarande en skattesats på 26,8 procent (26,6).

Moderbolaget

I Billerud AB ingår Gruvöns bruk, försäljningsorganisationen för den nordiska marknaden och marknader utanför Europa samt huvudkontorsfunktionerna.

Nettoomsättningen under 2011 uppgick till MSEK 4 151 (3 760). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 529 (525). I resultatet ingår erhållna utdelningar från dotterbolag med MSEK 20 (9).

Moderbolaget kurssäkrar såväl moderbolagets som koncernens nettoflöden av valutor. I moderbolagets resultat ingår resultat av dessa säkringsåtgärder med MSEK 190 (344).

Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive aktier uppgick under 2011 till MSEK 201 (128). Medelantalet anställda var 937 (924). Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till MSEK 842 (644).

Miljö- och tillståndsfrågor

Billerud har enligt miljölagstiftning tre tillståndspliktiga verksamheter i Sverige och en i Storbritannien. Tillstånden avser tillverkning av massa och papper. Billerud har alla erforderliga myndighetstillstånd som krävs för att bedriva verksamhet med de volymer som producerats under 2011.

Miljöpåverkan från verksamheterna sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt genom uppkomst av avfall och buller.

Under 2011 har Skärblackas bruk beviljats nytt miljötillstånd som bland annat innebär skärpta krav på utsläpp till luft. Nytt miljötillstånd har även beviljats för Gruvön avseende utvidgning av deponi. Billeruds svenska bruk har tilldelats utsläppsrätter för koldioxid inom EU. Tilldelningen för den femårsperiod som påbörjades 2008 överstiger totalt de beräknade utsläppen.

Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2010)

Årsstämman 2010 beslutade om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2010) för Billerud och i samband med det överlåtelse av innehav av egna aktier.

Styrelsens huvudsakliga mål med förslaget till LTIP 2010 är att stärka Billeruds förmåga att behålla de bästa talangerna för centrala ledarskapspositioner. Målet är vidare att ledande befattningshavare och nyckelpersoner vilkas insatser har en direkt inverkan på Billeruds resultat, lönsamhet och värdetillväxt, ska stimuleras till ökade insatser genom att sammanlänka deras intressen och perspektiv med aktieägarnas.

LTIP 2010 omfattar upp till totalt högst 90 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Billerudkoncernen, vilka bedöms vara av väsentlig betydelse för koncernens framtida utveckling. För att delta i LTIP 2010 erfordras att deltagarna äger Billerudaktier, så kalllade Sparaktier. Därefter kommer deltagarna, efter en treårig intjänandeperiod som inleds den dag avtal ingås om LTIP 2010 och slutar i anslutning till offentliggörandet av Billeruds delårsrapport avseende första kvartalet 2013, att för varje Sparaktie vederlagsfritt tilldelas en Matchningsaktierätt och tre Prestationsaktierätter. Dessa aktierätter berättigar till Billerudaktier förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För bägge aktierätterna krävs att deltagaren under intjänandeperioden dels förblir anställd inom Billerudkoncernen, dels ej avyttrar sina Sparaktier. För Prestationsaktierätter krävs dessutom att ytterligare finansiella prestationskrav uppnås. Dessa prestationskrav är kopplade till Billeruds genomsnittliga rörelsemarginal för perioden 2010-2012 i absoluta termer och relativt en jämförelsegrupp bestående av särskilt utvalda bolag, samt Billeruds totalavkastning för perioden 2010-2012 i jämförelse med totalavkastningen för samma period för en jämförelsegrupp bestående av särskilt utvalda börsnoterade nordiska bolag.

LTIP 2010 omfattade per den 31 december 2011 sammanlagt 58 773 Sparaktier, vilka medför tilldelning av sammanlagt högst 235 092 Billerudaktier. Därutöver omfattar LTIP 2010 ytterligare 109 000 Billerudaktier som hänför sig till sådana aktier som kan överlåtas av Billerud i syfte att täcka vissa kostnader, huvudsakligen sociala avgifter. Det maximala antalet Billerudaktier som omfattas av LTIP 2010 uppgår således till 344 092, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av det totala antalet utestående Billerudaktier. Vid tilldelningsdagen omfattade programmet 67 150 Sparaktier, vilka initialt berättigade till en maximal utdelning av sammanlagt högst 268 600 Billerudaktier.

Baserat på ett teoretiskt antagande om en årlig 10-procentig ökning av aktiekursen från SEK 47,2 när programmet startade och en intjänandeperiod om tre år, beräknas kostnaden för LTIP 2010 inklusive sociala avgifter uppgå till cirka MSEK 10, vilket på årsbasis motsvarar cirka 0,3 procent av Billeruds totala personalkostnader under räkenskapsåret 2009. Den maximala uppskattade kostnaden för LTIP 2010 baserat på ovanstående antaganden beräknas uppgå till cirka MSEK 33, inklusive MSEK 22 i sociala avgifter. För 2011 har rörelseresultatet belastats med MSEK 3.

För ytterligare information om programmets innehåll hänvisas till pressmeddelande daterat 24 mars 2010 samt stämmohandlingarna för årsstämman 2010 vilka finns tillgängliga på Billeruds webbsida.

Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2011)

Årsstämman 2011 beslutade om införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2011) för Billerud och i samband med det överlåtelse av eget innehav av egna aktier. Billerud har sedan tidigare ytterligare ett pågående incitamentsprogram (LTIP 2010). LTIP 2011 syftar dels till att stärka Billeruds förmåga att behålla de bästa talangerna för centrala ledarskapspositioner, dels till att stimulera deltagarna till ökade insatser genom att sammanlänka deras intressen och perspektiv med aktieägarnas. Programmet omfattar totalt högst 20 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Billerudkoncernen. LTIP 2011 löper på tre år med start 2011 och utfallet beror på uppfyllandet av olika finansiella och aktiekursrelaterade prestationskrav, vilka bedöms vara av väsentlig betydelse för koncernens framtida utveckling. För att delta i LTIP 2011 erfodras att deltagarna

äger Billerudaktier, så kallade Sparaktier. Därefter kommer deltagarna, efter en treårig intjänandeperiod som inleds den dag avtal ingås om LTIP 2011 och slutar vid offentliggörandet av Billeruds delårsrapport avseende första kvartalet 2014, att för varje Sparaktie vederlagsfritt tilldelas en Matchningsaktierätt och tre Prestationsaktierätter. Dessa aktierätter berättigar till Billerudaktier förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För bägge aktierätterna krävs att deltagaren under intjänandeperioden dels förblir anställd inom Billerudkoncernen, dels ej avyttrar sina Sparaktier. Aktierätterna är personliga och kan ej överlåtas eller pantsättas. De ger inga aktieägarrättigheter samt ingen justering för utdelning görs. För Prestationsaktierätter krävs dessutom att ytterligare finansiella prestationskrav uppfylls. Kraven baseras på; (a) Billeruds genomsnittliga rörelsemarginal i absoluta termer för perioden 2011-2013, (b) Billeruds rörelsemarginal i relation till rörelsemarginalen för en jämförelsegrupp av särskilt utvalda börsnoterade nordiska bolag för samma period, (c) Billeruds totalavkastning för perioden 2011-2013 i jämförelse med totalavkastningen för en jämförelsegrupp bestående av börsnoterade nordiska bolag. Prestationskraven (a) och (c) utger aktier linjärt mellan miniminivå och maximinivå medan prestationskrav (b) har ett digitalt förfarande.

LTIP 2011 omfattade per den 31 december 2011 sammanlagt 22 056 Sparaktier, vilket medför tilldelning av sammanlagt högst 88 224 Billerudaktier. Därutöver omfattar LTIP 2011 ytterligare 64 000 Billerudaktier som hänför sig till sådana aktier som kan överlåtas av Billerud i syfte att täcka vissa kostnader, huvudsakligen sociala avgifter. Det maximala antalet Billerudaktier som omfattas av LTIP 2011 uppgår således till 152 224, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av det totala antalet utestående Billerudaktier och antal utestående röster.

Baserat på ett teoretiskt antagande om en årlig 10-procentig ökning av aktiekursen från SEK 64 när programmet startade och en intjänandeperiod om tre år, beräknas den maximala uppskattade kostnaden för LTIP 2011 uppgå till cirka MSEK 10, inklusive MSEK 6 i sociala avgifter. För 2011 har rörelseresultatet belastats med MSEK 1.

För ytterligare information om LTIP 2011 hänvisas till pressmeddelande daterat 30 mars 2011 samt stämmohandlingarna för årsstämman 2011 vilka finns tillgängliga på Billeruds webbsida.

Produkt- och processutveckling

Kostnaderna för produkt- och processutveckling, till den del som avser forskningsaktiviteter, belastar resultatet det år de uppkommer och motsvarade under det senaste året cirka 0,5 procent av Billeruds rörelsekostnader.

Säsongseffekter

Billeruds verksamhet uppvisar relativt begränsade säsongssvängningar. Orderinflödet är normalt högst under vårmånaderna men då tillgänglig kapacitet styr leveranserna är dessa relativt konstanta över året. Störst påverkan har de periodiska underhållsstoppen, då respektive bruk står stilla under cirka en vecka. Den uteblivna produktionen medför något lägre leveranser under en längre tid både före, under och efter stoppet. Billeruds kostnader är relativt stabila under året. Dock är de fasta kostnaderna något lägre under sommarmånaderna på grund av färre underhållsprojekt. Energikostnaderna är något högre under vintermånaderna, dels genom högre energiförbrukning, dels genom normalt högre energipriser på framförallt elenergi.

Underhållsstopp

Förutom löpande underhåll under pågående drift, behöver Billeruds bruk normalt också möjlighet till ett mer omfattande underhåll vid något tillfälle under året. För att utföra underhållet stoppas produktionen av massa och papper – så kallade underhållsstopp. Kostnaden för ett underhållsstopp består huvudsakligen av volymbortfall relaterat till stoppet och fasta kostnader, främst i form av kostnader för underhåll och övertidsarbete, samt till viss del av rörliga kostnader såsom högre förbrukning av el och ved vid återstarten av produktionen. Uppskattad stoppkostnad är en bedömning av ett normalstopps påverkan på resultatet i förhållande till ett kvartal utan periodiskt underhållsstopp.

				Uppskattad			Planerade
	Uppskattad	fördelning av stoppkostnad		tidpunkter för
	stoppkostnad			per affärsområde		underhållsstopp
Bruk	MSE K	PSP	PB	MP	2012	2011	2010
Gruvön	Ca 100	Ca 30 %	Ca 60 %	Ca 10 %	Kv 4	Kv 4	Kv 2
Karlsborg	Ca 40	Ca 50 %	0 %	Ca 50 %	Kv 3	Kv 3	Kv 3
Skärblacka	Ca 60	Ca 70 %	Ca 15 %	Ca 15 %	Kv 3	Kv 2	Kv 3

Underhållsstopp i Beetham har en obetydlig effekt på Billeruds totala resultat.

Stoppens påverkan på resultatet varierar med omfattningen av åtgärder som görs i samband med stoppen, karaktären av dessa åtgärder samt den faktiska längden på stoppet. Billerud arbetar kontinuerligt med att få kostnaden för underhållsstopp mer jämnt fördelad över året.

Övriga säsongseffekter

En betydande del av volymerna för Billerud Flute® används till förpackningar för fruktexport från Medelhavsområdet. Efterfrågan från denna kundgrupp varierar med fruktexportsäsongen och är vanligtvis som högst under perioden september till mars varje år. En betydande del av Billeruds säckpapper och QuickFill® säckpapper går till förpackningar för cement och byggmaterial. Efterfrågan på byggmaterial i Europa brukar generellt sett vara högre under perioden maj till oktober.

Finansiering

Under första kvartalet 2011 ersattes den syndikerade kreditfaciliteten om MSEK 1 200 med förfall 2012 med en ny 5-årig facilitet om MSEK 801 med ett konsortium av banker.

Under tredje kvartalet 2011 återbetalades ett obligationslån om MSEK 150.

Räntebärande lån uppgick till MSEK 819 den 31 december 2011. Av detta belopp uppgick utnyttjandet av den syndikerade kreditfaciliteten (på maximalt MSEK 801) till MSEK 117, obligationslån till MSEK 675, utnyttjandet av Billeruds certifikatprogram (på maximalt MSEK 1 500) till MSEK 0 och övriga räntebärande skulder till MSEK 27.

FINANSIERING PER 31 DECEMBER 2011

Lån	Kreditutrymme MSE K	Utnyttjat MSE K	Förfallodatum
Syndikerad kreditfacilitet	801	117	januari 2016
Företagscertifikat		–	1–6 mån
Obligationslån 4		300	februari 2013
Obligationslån 7		225	juni 2013
Obligationslån 8		150	mars 2016
SEK kreditfacilitet	800	–	juli 2017
Summa	1 601	792

Kapitalstruktur i sammandrag

	2011-12-31	2010-12-31
Sysselsatt kapital, MSEK	4 639	4 792
Finansiering:
Räntebärande nettoskuld, MSEK	-233	155
Eget kapital, MSEK	4 872	4 637
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,05	0,03

Valutasäkring

Under 2011 har nettoflödet säkrats till EUR/SEK 9,28 (10,56), USD/SEK 6,92 (7,56) och GBP/SEK 10,71 (11,46). Valutasäkringen gav 2011 en resultateffekt på MSEK 190 (344) (jämfört med om ingen valutasäkring skulle ha ägt rum).

Billerud ABs utestående valutakontrakt per den 31 december 2011 hade ett marknadsvärde på MSEK 35. Den del av kontrakten som motsvaras av kundfordringar har påverkat resultatet under fjärde kvartalet. Övriga kontrakt hade ett marknadsvärde på MSEK 17.

Billerud säkrar löpande cirka 50 procent av det prognostiserade nettoflödet den kommande 12-månadersperioden för den svenska verksamheten, men har också i enlighet med finanspolicyn möjlighet att utöka valutasäkringen till 100 procent av nettoflödet de närmaste 15 månaderna.

Den säkrade andelen av flödet samt de säkrade kurserna för EUR, USD och GBP per den 31 december 2011 anges i tabellen nedan.

Billerud Beetham Ltd säkrar till en viss del nettoflödet av USD och EUR mot GBP.

Säkrad andel av valutaflödet för eur, usd och gbp samt valutakurser mot sek

						Totalt
Valuta			Kv 1 -12 Kv 2 -12 Kv 3 -12 Kv 4 -12			12 mån
EUR	Andel av flödet	92 %	68 %	41 %	17 %	54 %
	Kurs	9,35	9,19	9,22	9,19	9,26
USD	Andel av flödet	92 %	60 %	41 %	19 %	53 %
	Kurs	6,65	6,71	6,79	6,90	6,71
GBP	Andel av flödet	85 %	60 %	38 %	15 %	50 %
	Kurs	10,59	10,56	10,68	10,75	10,61
Valutakontraktens
marknadsvärde		21	7	5	2	35

Tabellen visar situationen per den 31 december 2011.

Aktiestruktur

Aktiekapitalet uppgår till SEK 774 173 065 fördelat på 104 834 613 aktier per den 31 december 2011. Antalet aktier på marknaden uppgår till 103 114 299.

Efter utgången av 2004 har inga återköp av egna aktier skett.

AKTIEFÖRDELNING

	2011-12-31
Registrerat antal aktier vid årets början	104 834 613
Återköpta aktier i eget förvar	-1 720 314
Aktier på marknaden	103 114 299

Finansiella mål

Billeruds styrelse fastställde i november 2006 följande långsiktiga finansiella mål:

En organisk tillväxt på i genomsnitt minst 3 procent per år.
En rörelsemarginal på 10 procent över en konjunkturcykel.
Investeringar ska ge en avkastning väl över bolagets vägda kapitalkostnad.
En skuldsättningsgrad mellan 0,60 och 0,90 över en konjunkturcykel.
En utdelningsandel på 50 procent av nettovinsten över en konjunkturcykel.

Målen fokuserar på långsiktig tillväxt. Genom marginalmålet skapas en ökad tydlighet i styrningen och en bättre koppling mellan interna operativa och externt kommunicerade finansiella mål.

Billerudaktien

Aktiekapitalet i Billerud AB är uppdelat på 104 834 613 stamaktier varav 1 720 314 aktier ägs av Billerud AB. Varje aktie har en röst vid beslut vid bolagsstämma. Lag eller bolagsordning innehåller inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet. Årsstämma 2011 har lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier som bolaget innehar.

Störste ägaren i bolaget, Frapag Beteiligungsholding AG, innehade 21 621 400 aktier motsvarande 21 procent av antalet aktier på marknaden per den 31 december 2011. Ingen ytterligare ägare innehade 10 procent eller mer av antalet aktier per den 31 december 2011. Det finns inga, av bolaget kända, avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier. Tillsättande och entlediganden av styrelseledamöter samt ändring av bolagsordning sker vid bolagsstämma. Inga väsentliga avtal som bolaget, eller andra bolag i koncernen är part i får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns avtal mellan bolaget, andra bolag i koncernen och ledande befattningshavare som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget. Detta beskrivs i not 24. Avtal mellan bolaget och övriga anställda som reglerar egen uppsägning eller uppsägning från bolaget följer sedvanlig praxis på arbetsmarknaden.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2012 godkänner följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen.

Billerud ska tillämpa marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Ersättningsformerna ska motivera koncernledningen att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Ersättningen kan utgöras av fast lön, rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Fast och rörlig lön ska fastställas med hänsyn tagen till kompetens, ansvarsområde och prestation. Den rörliga ersättningen utgår baserat på utfall i förhållande till tydligt uppställda mål och ska vara maximerad till en fastställd procentsats av fast årslön och varierar mellan 30 procent och 45 procent. Dock ska rörlig ersättning endast utgå under förutsättning av att bolagets rörelseresultat är positivt. Långsiktiga incitamentsprogram inom bolaget ska i huvudsak vara kopplade till vissa förutbestämda finansiella och aktiekursrelaterade prestationskrav. Programmen ska säkerställa ett långsiktigt engagemang för bolagets utveckling och implementeras på marknadsmässiga villkor. Långsiktiga incitamentsprogram ska löpa under minst tre år. För närmare information om de befintliga långsiktiga incitamentsprogrammen som antogs av årsstämman 2010 och 2011 hänvisas till bolagets webbsida samt till avsnittet "Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2010)" och "Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2011)". Pensionsförmåner ska vara antingen avgifts- eller förmånsbestämda och normalt ge en rätt till pension från 65 års ålder. I vissa fall kan pensionsåldern sänkas, dock lägst till 62 års ålder. Vid uppsägning gäller normalt sex till tolv månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner för det fall bolaget avslutar anställningen.

Ersättning och övriga anställningsvillkor för VD bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för medlemmar i ledningsgruppen beslutas av VD, efter godkännande av ersättningsutskottet.

Styrelsen i Billerud ska vara berättigad att avvika från dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Se not 24 för riktlinjer 2011.

Riskhantering i moderbolaget

För beskrivningen av koncernens riskhantering hänvisas till avsnittet "Riskhantering och känslighetsanalys". Beskrivningen gäller i tillämpliga delar såväl koncernen som moderbolaget, medan särskilda olikheter avseende moderbolaget kommenteras under denna rubrik.

För förståelsen av riskexponeringen i moderbolaget bör följande beaktas:

Kundkrediter

Kundfordringarna för moderbolaget utgör mer än 90 procent av koncernens kundfordringar, eftersom de svenska brukens kundfordringar övertas av moderbolaget efter faktureringen och inkasseras av moderbolaget. Risken för eventuella kundförluster kvarstår dock hos fakturerande bolag. Av den totala avsättningen i koncernen för osäkra kundfordringar 2011 avsåg MSEK 7 (15) moderbolaget.

Valutaexponering

Samtliga valutaterminskontrakt för den svenska verksamheten tecknas av moderbolaget, medan flödesexponeringen i utländska valutor är hänförlig till samtliga svenska bruk. Exponeringen är därför lägre för moderbolaget än vad som motsvaras av tecknade terminskontrakt. Detta gäller fram till faktureringstidpunkten eftersom moderbolaget övertar kundfordringarna för de svenska bruken. Vid slutet av 2011 uppgick valutakontrakten som ännu inte resultatavräknats i moderbolaget nominellt till MSEK 2 094 (2 633) och samtliga valutakontrakt kommer att resultatavräknas 2012. Motsvarande nettovalutaflöden under 2012 i moderbolaget beräknas till cirka MSEK 7 300 (7 200).

Ränterisk

Koncernens upplåning sker i huvudsak i moderbolaget och utgjorde 90 procent av koncernens totala upplåning per 2011-12-31. Moderbolaget har därför i stort sett samma exponering för ränteförändringar som koncernen. Samtliga räntederivatinstrument är hänförliga till moderbolaget.

Kostnader

Energi

Om elsäkringskontrakt tecknas står moderbolaget som avtalspart för dessa, som baseras på elförbrukningen i de tre svenska bruken. Exponeringen är därför lägre för moderbolaget än vad som motsvaras av gjorda säkringar. När kontrakten realiseras sker dock en fördelning av kontraktsresultaten i proportion till respektive bruks prognos för förbrukningen, vilket innebär att moderbolagets resultat endast påverkas av den andel som motsvaras av moderbolagets (Gruvöns bruk) elförbrukning. Under 2011 har inga elsäkringskontrakt löpt. Vid utgången av 2011 hade elsäkringskontrakt avseende 2012 ett marknadsvärde på MSEK 0.

Förslag till vinstdisposition

Som framgår av uppställningen på sidan 96 uppgick fritt eget kapital i moderbolaget Billerud AB till MSEK 2 168 per den 31 december 2011.

Billeruds finansiella mål anger att utdelning ska uppgå till 50 procent av nettovinsten per aktie över en konjunkturcykel och att skuldsättningsgraden ska ligga inom intervallet 0,60 - 0,90 gånger. Bolagets skuldsättningsgrad låg vid utgången av 2011 på -0,05 gånger, en minskning med 0,08 jämfört med slutet av 2010, och väsentligt lägre än målintervallet. Billeruds styrelse föreslår att av årets vinst per aktie om SEK 6,63 utdelas SEK 3,50 per aktie till aktieägarna och resterande del balanseras i ny räkning.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Billerud Finland Oy, ett helägt dotterbolag till Billerud AB, träffade den 1 februari 2012 avtal med UPM-Kymmene (UPM) om att förvärva UPMs förpackningsverksamhet i Jakobstad och Tervasaari, Finland. För mer information, se not 27.

Utsikter

Osäkerhet råder avseende orderläget för koncernen för den första delen av 2012. Dock uppvisar marknaden tecken på stabilisering.
En fortsatt prispress förväntas för förpackningspapperssegmenten under inledningen av 2012.
Vid behov kommer marknadsrelaterade produktionsstopp att äga rum i syfte att återställa marknadsbalansen.

RESULTATRÄKNING för koncernen

MSEK	Not	2011	2010
	1, 23
Nettoomsättning	2, 34	9 343	8 828
Övriga rörelseintäkter	3	18	85
Summa rörelsens intäkter		9 361	8 913
Rörelsens kostnader
Förändringar av varulager		1	105
Råvaror och förnödenheter		-4 480	-4 241
Övriga externa kostnader	4	-1 863	-1 753
Personalkostnader	5	-1 427	-1 377
Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar	10, 11	-614	-610
Resultatandel i intressebolag	14	0	0
Summa rörelsens kostnader		-8 383	-7 876
Rörelseresultat	2, 34	978	1 037
Finansiella poster	6
Finansiella intäkter		22	5
Finansiella kostnader		-67	-82
Finansnetto		-45	-77
Resultat före skatt		933	960
Skatt	8	-250	-255
Periodens resultat		683	705
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		683	705
Innehav utan bestämmande inflytande		0	–
Periodens resultat		683	705
Resultat per aktie, SEK	9	6,63	6,84
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	9	6,61	6,83

Redovisad utdelning per aktie framgår av not 17

RAPPORT ÖVER TOTALRES ULTAT för koncernen

MSEK	2011	2010
Årets resultat	683	705
Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	3	-15
Periodens förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas	0	0
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	-312	-315
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till
årets resultat	186	313
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat	33	1
Årets totalresultat	593	689
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	593	689
Innehav utan bestämmande inflytande	0	–
Periodens totalresultat	593	689

BALANSRÄKNING för koncernen

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR	1, 23
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	52	77
Materiella anläggningstillgångar	10	5 054	5 177
Andelar i intressebolag	14	29	4
Övriga innehav	15	30	11
Uppskjutna skattefordringar	8	1	1
Långfristiga fordringar	23	342	261
Summa anläggningstillgångar		5 508	5 531
Omsättningstillgångar
Varulager	16	1 135	1 070
Skattefordringar		17	21
Kundfordringar		1 391	1 412
Fordringar på intressebolag	30	3	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		76	69
Övriga fordringar		276	350
Likvida medel	25	929	740
Summa omsättningstillgångar		3 827	3 669
Summa tillgångar		9 335	9 200
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 23
Eget kapital	17
Aktiekapital		774	774
Övrigt tillskjutet kapital		903	903
Reserver		-16	74
Balanserade vinstmedel		3 210	2 886
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		4 871	4 637
Innehav utan bestämmande inflytande		1	–
Summa eget kapital		4 872	4 637
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	20	819	798
Avsättningar för pensioner	18	219	207
Övriga avsättningar	19	36	27
Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder	8	1 467 2 541	1 434 2 466

Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder Leverantörsskulder	20	0 1 210	150 1 155

Skulder till intressebolag Skatteskulder	30	17 171	2 174
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	22	439	527
Övriga skulder		84	88
Avsättningar	19	1	1
Summa kortfristiga skulder		1 922	2 097
Summa skulder		4 463	4 563
Summa eget kapital och skulder		9 335	9 200

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

förändringar i koncernenS eget kapital

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräk nings reserv	Verkligt värde reserv	Säkrings reserv	Balanserade vinstmedel och årets resultat	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget	17
kapital 2010-01-01		774	903	-4	–	94	2 228	3 995	–	3 995
Årets totalresultat				-15	0	-1	705	689	–	689
Lämnade utdelningar Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget							-52	-52	–	-52
kapitalinstrument, IFRS 2							0	0	–	0
Försäljning av aktier incitamentsprogram							5	5	–	5
Utgående eget
kapital 2010-12-31		774	903	-19	0	93	2 886	4 637	–	4 637

MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Omräk nings reserv	Verkligt värde reserv	Säkrings reserv	Balanserade vinstmedel och årets resultat	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
	17
Ingående eget kapital 2011-01-01		774	903	-19	0	93	2 886	4 637	–	4 637
Årets totalresultat				3	0	-93	683	593	0	593
Förvärv av delägda dotterbolag, ej bestämmande inflytande
sedan tidigare									1	1
Lämnade utdelningar Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget							-361	-361	–	-361
kapitalinstrument, IFRS 2							2	2	–	2
Utgående eget
kapital 2011-12-31		774	903	-16	0	0	3 210	4 871	1	4 872

kassaflödeSANAL YS för koncernen

MSEK	Not	2011	2010
	25
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		933	960
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet		632	592
Betald skatt		-180	-12
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital		1 385	1 540
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/minskning (+) av varulager		-64	-11
Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar		-11	-218
Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder		-38	82
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 272	1 393
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-1	-1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-465	-333
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		2	3
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-127	-261
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-591	-592
Kassaflöde efter investeringsverksamheten		681	801
Finansieringsverksamheten
Utdelning		-361	-52
Överlåtelse av egna aktier, incitamentsprogram		–	5
Upptagna lån		25	25
Amortering av låneskuld		-157	-845
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-493	-867
Årets kassaflöde		188	-66
Likvida medel vid årets början		740	818
Omräkningsdifferens i likvida medel		1	-12
Likvida medel vid årets slut		929	740

RESULTATRÄKNING för mod erbolaget

MSEK	Not	2011	2010
	1, 23
Nettoomsättning	2	4 151	3 760
Förändring av varulager		-1	54
Övriga rörelseintäkter	3	35	67
Summa rörelsens intäkter		4 185	3 881
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		- 1 797	-1 641
Övriga externa kostnader	4	-947	-851
Personalkostnader	5	-650	-608
Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar	10, 11	-262	-256
Summa rörelsens kostnader		-3 656	-3 356
Rörelseresultat		529	525
Finansiella poster	6
Resultat från andelar i koncernbolag		1 061	-201
Ränteintäkter och liknande resultatposter		20	4
Räntekostnader och liknande resultatposter		-30	-74
Summa finansiella poster		1 051	-271
Resultat efter finansiella poster		1 580	254
Bokslutsdispositioner	7	-2 212	2 098
Resultat före skatt		-632	2 352
Skatt	8	168	-618
Årets resultat		-464	1 734

2010 års Finansiella poster och Skatt är omräknade till följd av nya principer för redovisning av koncernbidrag

rapport över totalresultat för mod erbolaget

Not	2011	2010
	-464	1 734

		–
	-464	1 734
		–

balansräkning för mod erbolaget

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR	1, 23
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	12	17
Materiella anläggningstillgångar	10	2 582	2 638
Andelar i koncernbolag	12	1 220	1 195
Andelar i intressebolag	14	1	6

Övriga innehav	15	25	7
Andra långfristiga fordringar	23	358	283
Summa anläggningstillgångar		4 198	4 146
Omsättningstillgångar
Varulager	16	390	376
Kundfordringar		1 273	1 338
Fordringar på koncernbolag	13	1 232	454
Fordringar på intressebolag	30	–	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		44	51
Övriga fordringar		150	60
Kassa och bank	25	842	644
Summa omsättningstillgångar		3 931	2 927
Summa tillgångar		8 129	7 073
EGET KAPITAL OCH SKULDER	1, 23
Eget kapital
Bundet eget kapital	17

Aktiekapital (104 834 613 st stamaktier)		774	774
Reservfond Summa bundet eget kapital		149 923	149 923

Fritt eget kapital
Överkursfond		827	827
Balanserat resultat		1 804	431
Årets resultat		-464	1 734
Summa fritt eget kapital		2 167	2 992
Summa eget kapital		3 090	3 915
Obeskattade reserver	26	2 212	–
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	18	210	196
Uppskjuten skatteskuld	8	333	673
Summa avsättningar		543	869
Långfristiga skulder
Syndikerat lån	21	58	58

Obligationslån	21	675	675
Övriga räntebärande långfristiga skulder	21	1	3
Skulder till koncernbolag	13	675	341
Summa långfristiga skulder		1 409	1 077
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	21	–	150
Leverantörsskulder		235	224
Skulder till koncernbolag		218	426
Skulder till intressebolag	30	5	–
Skatteskulder		165	167
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	22	235	221
Övriga skulder		17	24
Summa kortfristiga skulder		875	1 212
Summa eget kapital och skulder		8 129	7 073
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	29	18	23
Eventualförpliktelser	29	72	97

Förändringar i mod erbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
		Aktie	Reserv	Överkurs	Balanserat	Årets	Totalt eget
MSEK	Not 17	kapital	fond	fond	resultat	resultat	kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01		774	149	827	1 986	-1 508	2 228
Föregående års resultat omföres					-1 508	1 508	–
Årets resultat 1						1 734	1 734
Lämnade utdelningar					-52		-52
Försäljning av aktier incitamentsprogram					5		5
Utgående eget kapital 2010-12-31		774	149	827	431	1 734	3 915

1 Omräknat till följd av nya principer för redovisning av koncernbidrag

			Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
MSEK	Not	Aktie kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
	17
Ingående eget kapital 2011-01-01		774	149	827	431	1 734	3 915
Föregående års resultat omföres					1 734	-1 734	–
Årets resultat						-464	-464
Lämnade utdelningar					-361		-361
Utgående eget kapital 2011-12-31		774	149	827	1 804	-464	3 090

Kassaflödesanalys för mod erbolaget

MSEK	Not	2011	2010
	25
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 580	254
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet		280	253
Betald skatt		-173	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital		1 687	507
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/minskning (+) av varulager		-14	-50
Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar		-1 075	471
Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder		-182	231
Kassaflöde från den löpande verksamheten		416	1 159
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		0	–
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-201	-128
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		1	0
Förvärv av aktier i dotterbolag		-29	–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-98	-260
Förändring av finansiella fordringar		5	4
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-322	-384
Kassaflöde efter investeringsverksamheten		94	775
Finansieringsverksamheten
Utdelning		-361	-52
Försäljning av aktier, incitamentsprogram		–	5
Upptagna lån		616	99
Amortering av lån		-151	-924
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		104	-872
Årets kassaflöde		198	-97
Likvida medel vid årets början		644	741
Likvida medel vid årets slut		842	644

RISKHANTERING OCH KÄNSLIGHETSANAL YS

Billerud påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra bolagsspecifika omvärldsfaktorer. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste risker som påverkar Billeruds förmåga att nå uppställda mål för koncernen samt hanteringen av respektive risk. Billerud försöker aktivt minimera riskerna genom förebyggande arbete. Där så ej är möjligt kan risken säkras eller försäkras. Många av nedanstående risker kan påverka Billerud både positivt och negativt. Riskarbetet styrs på övergripande nivå av styrelsen och revisionsutskottet och på en operativ nivå av VD, ledningsgruppen och övriga medarbetare. I riskhanteringen beaktas speciellt att en balans mellan kontrollaktiviteter och utvecklingen av en effektiv kontrollmiljö med eget ansvarstagande i hela organisationen uppnås.

OPERATIVA RISKER

Beskrivning av risker			Riskhantering	Kommentar 2011
Variationer i marknadspris och volym för Billeruds produkter Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende, både avseende pris utveckling och möjliga leveransvolymer.Avsalumassan,vilken motsvarar cirka 20 % av Billeruds omsättning, är avsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapper.Variationer i marknadspris för Billeruds produkter kan påverka Billeruds resultat såvida inte prisvariationerna är relaterade till förändrade kostnader för Billerud. Efterfrågan på Billeruds produkter påverkas bland annat av beteenden och attityder hos Billeruds kunder samt slutkunder.		avsalumassa.	För förpackningspapper finns olika prissättningsmodeller där den vanligaste modellen är tillsvidarepris. Fastprisavtal för en längre tids period förekommer endast i mindre utsträckning. Prisnivån på avsalumassa styrs av det aktuella marknadspriset. Billeruds bruk har en högre kapacitet i sulfatmassaproduktionen än vad som används för produktion av förpackningspapper. För att producera på ett kostnadseffektivt sätt är Billerud till stor del beroende av att kunna sälja överskottet av sulfatmassa som avsalumassa. Billerud arbetar löpande med processeffektivitet i syfte att anpassa kostnadsbilden för att motverka den negativa påverkan som sänkta marknadspriser har på Billeruds rörelseresultat. I stort sett all försäljning baseras på ramavtal som specificerar generella leveransvillkor och planerade leveransvolymer. En mindre del av försäljningen är spotförsäljning, det vill säga försäljning utan ramavtal. Prisnivån för spotförsäljningen kan vara både lägre och högre än för försäljning baserat på ramavtal. Spotförsäljning förekommer främst inom Billerud arbetar kontinuerligt med ökad produktdifferentiering utifrån kunders behov samt att öka andelen försäljning till konsument nära branscher för att bland annat minska cyklikaliteten.	rade valutakurser.	Under 2011 genomförde Billerud, i linje med marknaden, prisökningar på förpacknings papper. Snittpriserna i lokal valuta för Billeruds förpackningspapperssegment ökade med 15 % mot 2010 års snittpriser i lokal valuta. Prisökningarna motverkades dock av försäm Marknadspriset på avsalumassa minskade från USD 950 per ton vid utgången av 2010 till USD 825 per ton vid utgången av 2011.
Kundberoende och kundkreditrisk Billerud har cirka 1 000 kunder i cirka 100 länder,varav de fem största kunderna svarade för 23 % av koncernens omsättning 2011. Om Billerud inte kan leva upp till ställda krav från sina största kunder samt om kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det påverka Billerud negativt.			Kunderna utgörs främst avtillverkare avförpackningar där kundrelationen oftast är långvarig. I ökad utsträckning erbjuder Billerud förpacknings lösningar direkt till slutkunder och varumärkesägare. Genom att utöka kundbasen kan Billerud minska sitt beroende av ett fåtal kunder. Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Koncernen har utvecklat en särskild kreditpolicy som styr hanteringen av kundkrediter där policyn är att försäkra alla kundkrediter som är möjliga att försäkra. Billeruds självrisk vid kreditförluster är maximerat till MSEK 5 från och med 1 januari 2011.		Kundfordringarna uppgick till MSEK 1 391 i slutet av 2011,vilket motsvarar en genom snittlig kundkredittid om cirka 56 dagar. Cirka 88 % av försäljningen var under 2011 försäkrade via en kreditförsäkring. Kundförluster uppgick under 2011 till MSEK 10.
Avsättning för osäkra kundfordringar			Åldersanalys, kundfordringar
Koncernen, MSE K	2011	2010	Koncernen, MSE K	2011	2010

Koncernen, MSE K		2011			2010
		Ned			Ned
	Brutto	skrivning	Netto	Brutto	skrivning	Netto
Ej förfallna kundfordringar	1 362	-1	1 361	1 359	-1	1 358
Förfallna kundfordringar 0–30 dagar	30	0	30	71	–	71
Förfallna kundfordringar >30–90 dagar	22	0	22	9	–	9
Förfallna kundfordringar >90–180 dagar	-1	-2	-3	-2	–	-2
Förfallna kundfordringar >180–360 dagar	-2	-1	-3	2	-10	-8
Förfallna kundfordringar >360 dagar	0	-16	-16	0	-16	-16
Summa	1 411	-20	1 391	1 439	-27	1 412

Koncernen, MSE K	2011	2010
Avsättning vid årets början	27	16
Reservering för befarade kundförluster	3	12
Konstaterade kundförluster	-10	-1
Avsättning vid årets slut	20	27

OPERATIVA RISKER forts.

Beskrivning av risker	Riskhantering		Kommentar 2011
Risker i produktionsanläggningar Billerud har fyra produktionsanläggningarvaravtre har produktion dygnet runt och året om. Det enda planerade avbrottet är det periodiska underhållsstoppet vid respektive bruk. Den kontinuerliga driften medför hög effektivitet i kapitalutnyttjandet,men ökar också känsligheten för oplanerade produktionsstörningar. Om störningar inträffar i driften som innebär större produktionsbortfall kan detta leda till minskade intäkter för Billerud.	egendom till återanskaffningsvärden.	Ett omfattande arbete läggs på att utveckla produktionsanläggningarna så att hög drifttillförlitlighet erhålles. Dessutom sker ett strukturerat arbete med dokumentation, kompetensutveckling av medarbetare, ett genomtänkt angreppssätt vad beträffar förebyggande underhåll samt noggrann uppföljning och analys av avvikelser. För att skydda Billerud vid eventuella haverier eller andra produktionsproblem har anläggningarna försäkrats mot avbrott.Avbrott på grund av haverier eller annan skada, såsom brand, elavbrott och vattenskada, ersätts av försäkringsbolaget utöver den självrisk som Billerud har. Billerud är även försäkrad avseende	Verksamheten har under 2011 löpt på väl utan några störningar.
Tillgången till vedråvara Tillgången på färsk vedfiber är central för Billeruds produktion av papper. Billerud äger ingen skog utan köper all vedråvara på virkesmarknaden.	vedråvara till Billerud under överskådlig tid.	Inköpen görs från ett fåtal stora leverantörer, exempelvis Stora Enso, Holmen och Sveaskog,samt från ett större antal privata markägare i norra Sverige. Dessutom importeras cirka 20 % av vedbehovet, huvud sakligen från de baltiska staterna. Billeruds bedömning är att samarbetet med de större leverantörerna ska svara för huvudsakliga leveranser av	Produktionsbegränsningar i industrin ledde till ett visst överskott av ved under andra halvåret. I övrigt var vedmarknaden i balans under 2011.
Vedprisrisk Marknadspriset för ved varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat. Priserna påverkas av efterfrågan från massaindustrin,vilket bety der att en förändrad produktion för massaindustrin i Norden kan leda till	Generellt gäller att priser i avtalen med de större leverantörerna fastställs kvartals- eller halvårsvis. Detta kan leda till problem med leveranser för Billerud om parterna inte kan träffa överenskommelse om vilket marknadspris som ska gälla.		Kostnaden för vedråvara ökade under 2011 jämfört med 2010. Under senare delen av 2011 bildades ett överskott på barrved med sjunkande marknadspriser som följd.
förändrade kostnader för vedråvara på sikt. Övrig användning av veden till exempelvis sågade trävaror och för förbränning, främst i samband med användande av biobränslen för el- och värmeproduktion, kan även komma att påverka massavedspriset indirekt. Förändringar i tullavgifter	VEDPRISINDEX BILLERUD	160 140 120 100 80

Energiprisrisk

kan också påverka priset för importved.

Energikostnader utgör en väsentlig del av tillverkningskostnaderna. Billerud förbrukar elenergi, biobränslen, olja samt mindre mängder av andra energislag. Ökade energipriser kan resultera i en ökning av koncernens rörelsekostnader och påverka rörelseresultatet negativt.

Från och med den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. Karlsborgs bruk ligger i elområde LUL och bruken i Skärblacka och Gruvön i elområde STO. Priserna kan variera mellan områdena och uppskattningsvis blir priserna lägre i norr och högre i söder.

Billerud är berättigad tilldelning av elcertifikat för den elektricitet som produceras i bolagets biobränsleanläggningar till och med utgången av 2012. De tilldelade elcertifikaten säljer Billerud löpande. Då Billerud under åren 2005 och 2006 genomfört energiinvesteringar i dessa biobränsleanläggningar för att utöka den miljövänliga elproduktionen och därmed öka tilldelningen av elcertifikat, har Billerud hos Energimyndigheten ansökt om utökad tilldelning av elcertifikat så att den sammanlagda tilldelningsperioden blir 15 år. Sedan en regeländring i Elcertifikatlagen i juni 2007 är 15 år den längsta period som en innehavare av en anläggning kan få tilldelning av elcertifikat. Enligt Billerud har biobränsleanläggningarna rätt att få tilldelning under 15 år. Myndigheten har dock beslutat att inte bifalla Billeruds ansökan om förnyad tilldelning och Billerud ämnar överklaga beslutet till Länsrätterna vid respektive svenskt bruks hemort. Detta medför att det föreligger en risk att Billeruds kostnader för energi ökar efter 2012.

Billerud genomförde under 2005 och 2006 ett omfattande investeringsprogram inom energiområdet,vilket resulterade i att behovet av inköpt el sjunkit från 1,2 TWh till cirka 0,8 TWh från och med 2007. Det innebär att Billeruds självförsörjningsgrad uppgår till cirka 60 % vid full produktion. Billerud tecknade i maj 2007 ett tioårigt försörjningsavtal för elleveranser till fast pris med Vattenfall.Avtalet omfattar grundkraft om cirka 0,4 TWh per år under perioden 2008 till 2017. Genom detta avtal och den egna produktionen har Billerud från och med 2008 cirka 80 % av elenergibehovet säkrat på ett tillfredsställande sätt med en balanserad kombination av egengenererad el och långsiktiga försörjningsavtal. Resterande del av det externa energibehovet kommer att köpas på spotmarknaden alternativt minskas genom ytterligare energieffektiviseringar. Även handel med elterminer kan förekomma, för att på så sätt säkra upp en fastprisnivå för den rörliga delen av förbrukningen.

Under 2011 uppgick den totala elförbrukningen till cirka 1,5 TWh,varav egen produktion svarade för cirka 53 %, grundkraft från Vattenfall till fast pris för cirka 29 % och inköp på spotmarknaden för cirka 18 %.

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12

Sålda elcertifikat påverkade under 2011 rörelseresultatet med MSEK 131 (162).

Kostnader för övriga insatsvaror

Förutom ved och energi används även många andra insatsvaror i tillverkningen av Billeruds produkter. Marknadspriset för dessa insatsvaror varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat. Vissa processkemikalier är restprodukter från kemiska processer och uppvisar därför betydande prissvängningar mellan åren.Andra kemikalier har en mycket stabil prisutveckling. Trendmässigt har dock kemikaliepriserna varit stabila.

Övriga insatsvaror,såsom emballagematerial och maskinbeklädnad, har historiskt varit relativt stabila i pris.

Under 2011 svarade kemikalier för 8 % (7) av Billeruds totala rörelsekostnader. Övriga insatsvaror svarade för 4 % (4).

OPERATIVA RISKER forts.

Beskrivning av risker	Riskhantering	Kommentar 2011
Kostnaden för inköpta tjänster Billerud köper tjänster såsom frakter till kund samt underhållstjänster. Marknadspriset för dessa tjänster varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat.	Fraktkostnaden bestäms årligen genom avtal. Fraktkostnadernas utveck ling styrs dels av konkurrensen mellan fraktbolagen, dels av energipriser och lönekostnadsutveckling. Övriga köpta tjänster består främst av underhållstjänster, dels i samband med de årliga underhållsstoppen, dels för löpande underhåll. Prisutvecklingen för tjänsterna styrs främst av lönekostnadsutvecklingen i Sverige.	Under 2011 svarade frakter till kund för 11 % (11) av Billeruds totala rörelsekostnader. Frakter med järnväg svarade för 33 % av fraktkostnaderna för Billeruds bruk,medan frakter med fartyg svarade för 38 % och per landsväg för 29 %. Under 2011 svarade övriga köpta tjänster för 5 % (5) av Billeruds totala rörelsekostnader.
Risker relaterade till anställda Tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare samt ledare är en förutsättning för att uppnå de mål som Billerud satt upp. Kostnad för personal utgör den näst största kostnadsposten.	Billerud arbetar löpande med att hantera kompetensväxling och generationsskifte. För att inte riskera att förlora viktig kompetens behöver bolaget attrahera duktiga medarbetare. För att undvika ett kompetens glapp på sikt arbetar Billerud redan idag med att stärka sitt varumärke som arbetsgivare. Lönekostnaden styrs främst av gällande kollektivavtal samt löne skatter och andra relaterade lagar och regler.	Under 2011 påbörjades koncernens andra traineeprogram med avsikt att kontinuerligt arbeta med långsiktig kompetensförsörjning. Billerud arbetar även med Employer Branding som syftar till att profilera Billerud som arbetsgivare. De senaste 3 åren ökade lönekostnaderna genom avtal med cirka 3 % per år.

Miljöpåverkan och förnyelse av tillstånd

Billeruds verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning och kräver tillstånd enligt gällande miljölagstiftning. Tillstånden ger bruken rätt att producera en viss mängd massa och papper men innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller samt avfalls- och kemikaliehantering. Överskridanden av tillstånden kan medföra kostnader för återställande av miljön,miljösanktionsavgifter samt straffansvar.

Utvecklingen i Sverige och internationellt går mot allt strängare miljöregler där nya tillstånd normalt har lägre gränser för maximal miljöpåverkan. Regeländringar kan leda till krav på betydande nyinvesteringar för att möjliggöra fortsatt produktion samt att kraven enligt redan befintlig lagstiftning skärps.

Även om Billeruds verksamhet håller sig inom tillståndens ramar finns risken för negativa reaktioner från omgivningen.

Billerud införde under 2010 en affärskod där varje medarbetares ansvar att i alla lägen uppträda etiskt, lagligt och med respekt för omgivningen och miljön framgår.

För att minimera negativa miljökonsekvenser har Billerud sedan tidigare inrättat ett miljöledningssystem samt ett energiledningssystem vid varje bruk. Systemen är certifierade enligt ISO och innebär att miljöoch energiaspekterna identifieras,värderas och att mål sätts för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Utbildning och leverantörsbedömning ingår, liksom en omfattande uppföljning av miljöarbetet sker med mätningar och analyser, periodiska revisioner samt en årlig utvärdering av ledningssystemen.

Verksamheten vid de svenska bruken regleras av miljöbalken. Tillstånd för att bedriva verksamheten erhålls av miljödomstolen.Länsstyrelsen sköter tillsynen att respektive bruk följer erhållna miljötillstånd. Detta arbete sker löpande.Vid behov förs tänkbara miljöinvesteringar upp i koncernens investeringsplanering.

Billerud arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion samt minskat utsläpp av fossil koldioxid i dels produktionen, dels via transporter.Läs mer om detta arbete i Hållbarhetsredovisningen i denna årsredovisning.

Miljöarbetet genomfördes under 2011 på ett tillfredsställande sätt. Den fossila oljeförbrukningen minskade ytterligare jämfört med

föregående år.

Billerud Skärblacka fick nytt miljötillstånd, som bland annat innebär skärpta krav på utsläpp till luft. Ett investeringsprojekt för att kunna klara de nya kraven har redan startats och investeringen beräknas uppgå till totalt MSEK 900. De planerade investeringarna kommer även att innebära minskad energiförbrukning. För mer information se Hållbarhetsredovisningen i denna årsredovisning.

RÖRELSEKOSTNADERNAS FÖRDELNING

Vedråvara, 35 % (32) Personal, 17 % (18) Frakter till kund, 11 % (11) Kemikalier, 8 % (7) Köpta tjänster, 5 % (5) Övriga insatsvaror, 4 % (4) Avskrivningar, 7 % (8) Energi, 4 % (5) Övrigt, 9 % (10)

FINANSIELLA RISKER

Billerud har ett antal finansiella risker att hantera. Även om dessa risker i viss mån minskas via de åtgärder som beskrivs nedan, finns det inga garantier för att åtgärderna resulterar i att Billeruds finansiella ställning och resultat inte påverkas negativt.

Beskrivning av risker Riskhantering Kommentar 2011

Valutarisk – transaktionsexponering

Transaktionsexponering är risken för att ändrade valutakurser för export intäkter och importkostnader påverkar Billeruds rörelseresultat och anläggningstillgångars anskaffningsvärde negativt. Koncernens nettovalutaexponering är betydande och fördelar sig i huvudsak på valutorna USD, EUR och GBP. Huvuddelen av rörelsekostnaderna är dock i SEK. Undantag utgörs främst av fraktkostnader och kostnader för importerad vedråvara och kemikalier som huvudsakligen påverkas av EUR och USD.

För att reducera konsekvenserna av valutaexponeringen säkrar Billerud löpande ett prognostiserat nettoflöde i utländska valutor. I den av styrelsen fastställda finanspolicyn anges riktlinjer för valutasäkring, vilket innebär att cirka 50 % av nettoflödet den närmaste 12-månadersperioden alltid ska vara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas till 100 % av nettoflödet de närmaste 15 månaderna om det bedöms lämpligt med hänsyn till lönsamhet och valutasituation.

Affärsområdena inom Billerud styrs utifrån vid varje tidpunkt gällande valutakurser för att uppnå en kontinuerlig anpassning av de kommersiella villkoren till rådande valutasituation.Affärsområdenas huvudmål är rörelsemarginalen,som mäts exklusive resultateffekter från valutasäkringen av valutaflödena. Resultateffekter från valutaförändringar i rörelsekapitalet hanteras från och med 2007 centralt och matchas mot motsvarande resultat för valutasäkringen.

Vid slutet av 2011 uppgick valutakontrakten som ännu inte resultatavräknats nominellt till MSEK 2 094 (2 633),varav valutakontrakt motsvarande MSEK 2 094 (2 633) kommer att resultatavräknas 2012. Motsvarande nettovalutaflöden 2012 i koncernen beräknas till cirka MSEK 5 200 (5 800).

Marknadsvärdet på Billeruds utestående valutakontrakt per den 31 december 2011 var MSEK 35. Den del av kontrakten som motsvaras av kundfordringar påverkade resultatet. Marknadsvärdet på resterande kontrakt var MSEK 17.

Nominellt belopp på valutaderivat	2011	2010
MEUR	203	254
MUSD	138	136
MGBP	16	16
MDKK	–	1
Marknadsvärdering av valutaderivat, MSE K	2011	2010
Valutaterminskontrakt	35	202

Valutarisk – omräkningsexponering

Omräkningsexponering är den risk som Billerud är exponerad för vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultat- och balansräkningar till SEK.

Billerud har även tillgångar i utländsk valuta främst genom ägandet av Billerud Beetham Ltd. Nettotillgångarna i GBP säkras delvis genom upplåning i samma valuta.

Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick per 31 december 2011 till MSEK 180, varav MSEK 237 finansierats med eget kapital. Nettotillgångarna i GBP, MSEK 140,säkrades genom upptagna lån i moderbolaget till 30 %, medan ingen säkring sker av nettotillgångarna i övriga valutor. Resultatet påverkas när dotterbolagens resultat omräknas till annan kurs än balansdagens kurs. Detta påverkade 2011 års resultat med MSEK 0.

MSE K	Sysselsatt kapital	Nettolåneskuld	Nettotillgångar
GBP	133	-7	140
EUR	-5	-37	32
USD	27	0	27
Övriga valutor	25	-13	38
Totalt	180	-57	237

Finansieringsrisk

Finansieringsrisken utgörs av risken att Billerud får svårigheter att uppta nya lån. Tillgången till ytterligare finansiering påverkas bland annat av ett flertal faktorer såsom marknadsvillkor, den generella tillgången på krediter samt Billeruds kreditvärdighet och kreditkapacitet.Vidare är tillgången till ytterligare finansiering beroende av att kunder, leverantörer och långivare inte får en negativ uppfattning om Billeruds lång- och kortsiktiga ekonomiska utsikter. Störningar och osäkerhet på kapital- och kreditmarknaderna kan även begränsa tillgången till det kapital som krävs för att bedriva verksamheten.

För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa, finns tillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramar ska eftersträvas.

Långivarbasen ska även vara rimligt diversifierad för att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor.Lånens återbetalningsstruktur ska anpassas så att låneförfall fördelas jämnt över en period.

Under 2011 ersattes Billeruds syndikerade kreditfacilitet om MSEK 1 200 med en ny syndikerad kreditfacilitet om MSEK 801 med förfall 2016. Per 31 december 2011 uppgick utestående obligationslån till MSEK 675. Se not 20 för mer information.

Billeruds nettokassa uppgick per den 31 december 2011 till MSEK 233, jämfört med en räntebärande nettoskuld på MSEK 155 den 31 december 2010.

FINANSIELLA RISKER forts.

Ränterisken utgörs av den resultateffekt som en ränteförändring medför. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekt på resultatet beror

Beskrivning av risker Riskhantering Kommentar 2011

på lånens och placeringarnas räntebindningstid.

Ränterisk

För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring är Billeruds norm att lånestocken ska ha en genomsnittlig räntebindning på 18 månader med tillåten avvikelse på +/– 12 månader. För ett enskilt lån eller ränteswap får räntebindningstiden inte överstiga 10 år. För att nå normen används räntederivat, företrädesvis ränteswappar. Prisrisk definieras som den resultateffekt en förändring i pris på utestående

kapitalinstrument kan ge. Investeringar görs med minimal räntebindning

och ränterisken för investeringar är därmed begränsad.

Om koncernens hela låneportfölj löper med rörlig ränta skulle resultateffekten på ett år av en ränteförändring med 1 procentenhet bli MSEK 8 beräknad på skulder MSEK 819 vid årsskiftet.

Koncernens genomsnittliga räntebindningstid var cirka 17 månader vid årsskiftet. En ränteförändring med 1 procentenhet ger en resultateffekt på MSEK 3 på årsbasis med nuvarande räntebindningstid.

Nominellt belopp på räntederivatinstrument, MSE K	2011	2010
Ränteswappar:
Löptid kortare än 1 år	–	150
Löptid 1–2 år	375	–
Löptid längre än 2 år	150	525
Summa	525	675
Marknadsvärdering av räntederivatinstrument, MSE K	2011	2010
Ränteswappar	-16	-9

Finansiell kreditrisk

Med kreditrisk avses bland annat att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Om Billeruds åtgärder för att minimera kreditrisk inte är tillräckliga kan detta få en negativ effekt på Billeruds finansiella ställning och resultat.

För att undvika detta har Billeruds finanspolicy klart definierat hur eventuella likviditetsöverskott kan placeras.

Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positiva resultateffekter på derivatkontrakt med motpart. Billeruds maximala kreditriskexponering motsvaras av de finansiella tillgångarnas verkliga värden enligt not 23.

Vid årsskiftet uppgick den totala kreditexponeringen till MSEK 1 271 (1 000).

Känslighetsanalys

	Ungefärliga effekter på resultat före skatt
Variabel	Förändring	MSE K
Försäljningsvolym	+/– 10 %	+/–350
Massapris	+/– 10 %	+/–175
Växelkurser, SEK1	+/– 10 %	+/–600
Vedpris	+/– 10 %	–/+320
Elpris	+/– 10 %	–/+15
Låneränta	+/– 1 procentenhet	–/+8

1 Exklusive effekt av valutasäkringar

Noter med redovisningsprinciper

1 VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Värderingsgrunder vid upprättande av de finansiella rapporterna

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att bolagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bolagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 32.

Tillämpade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterbolag samt intagande av intressebolag i koncernredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår eller senare och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår efter 2012 planeras inte att förtidstillämpas.

IAS 19 Ersättning till anställda - ändring (Förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2012). Ändringen innebär att den så kallade "korridormetoden" försvinner. Aktuariella vinster eller förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Ändringarna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2012 eller senare med retroaktiv tillämpning. Den 31 december 2011 var de aktuariella ackumulerade förlusterna MSEK 67 inklusive särskild löneskatt och avkastningsskatt. Om ändringen tillämpats från och med 2012 skulle en engångseffekt ha redovisats i övrigt totalresultat 2011 med MSEK -67.

De förväntade effekterna på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden har bedömts ha begränsade effekter på de finansiella rapporterna.

IFRS 10 Consolidated Financial Statements. Standarden innehåller enhetliga regler för vilka enheter som ska konsolideras och kommer att ersätta IAS 27 Koncernredovisning och SIC 12 som behandlar så kallade Special Purpose Entities.

IFRS 11 Joint Arrangements. Standarden behandlar redovisningen av så kallade Joint Arrangements och kommer att ersätta IAS 31 Andelar i joint ventures.
IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities. Utökade upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag har samlats i en standard.
IFRS 13 Fair Value Measurement. Standarden innehåller enhetliga regler för beräkning av och upplysningar om verkliga värden.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Rörelsesegment

Billeruds verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten bolagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller bolagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad på det sätt att koncernledningen följer upp det resultat och den rörelsemarginal som koncernens olika produkter och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de produkter och tjänster som koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment. Billeruds operativa rörelsesegment enligt IFRS 8 har identifierats och består av affärsområdena Packaging & Speciality Paper, Packaging Boards och Market Pulp.

Konsolideringsprinciper Dotterbolag

Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från Billerud AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett bolags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. I normalfallet innebär detta att Billerud har mer än 50 procent av rösterna. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet kostnadsförs i koncernen. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterbolagens finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Intressebolag

Intressebolag är de bolag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intressebolaget enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intressebolagen motsvaras av koncernens andel i intressebolagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens

resultaträkning redovisas som "Resultatandel i intressebolag" koncernens andel i intressebolagens resultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intressebolagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intressebolag.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarbolagets andel av det verkliga värdet netto av intressebolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterbolag.

När koncernens andel av redovisade förluster i intressebolaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarbolagets nettoinvestering i intressebolaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intressebolaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intressebolag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i bolaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet

Koncernen innefattar verksamheter i flera länder. I koncernbalansräkningen representeras investeringarna i utländska verksamheter av redovisade nettotillgångar i dotterbolag (inklusive monetära poster som utgör en del av nettoinvesteringarna i bolagen). I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med dessa investeringar. Det har skett genom upptagande av lån i samma valuta som nettoinvesteringarna (säkringsinstrument). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten redovisas direkt mot övrigt totalresultat i omräkningsreserven, för att möta och helt eller delvis matcha de omräkningsdifferenser som redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamheter som valutasäkrats. Omräkningsdifferenserna från både nettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas i resultaträkningen, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i resultaträkningen.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Billeruds intäkter består till allt väsentligt av försäljning av tillverkade produkter. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i årets resultat

baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelseintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.

Leasing

Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla utgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden.

Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till den erhållna utdelningen fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Låneutgifter redovisas inte i resultatet till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. I dessa fall ingår de i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra överoch underkurser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intressebolag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är

beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång.

En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument, som inte är derivat, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde inklusive direkta transaktionskostnader för alla finansiella instrument, förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde

exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad.

Verkliga värden har baserats på direkt observerbara marknadspriser eller genom härledning från marknadspriser.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen, med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.

Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Fordringar kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som bolaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som bolaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterbolag eller intressebolag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper för nedskrivningar), ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster, vilka redovisas i resultaträkningen. Aktier och andelar med obetydligt värde redovisas till anskaffningsvärde. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde.

Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 23 Finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, valutakurs-, och massaprisexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid

samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.

Säkring av valuta – kassaflödessäkring

De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning och inköp i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven inom eget kapital tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller en finansiell skuld upplöses säkringsreserven successivt mot resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller bolaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Säkring av räntebindning – kassaflödessäkring

För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som

kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.

Säkring av verkligt värde

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns i balansräkningen men som ej bokförs till verkligt värde samt av kontrakterade flöden.

Säkring av räntebindning – verkligtvärdesäkring

För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upplåning som löper med fast ränta används ränteswappar som säkrings instrument. I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen på samma sätt som säkringsinstrumentet.

Säkring av nettoinvesteringar

Se beskrivning i avsnitt om utländsk valuta.

Elderivat

Billerud köper el från externa leverantörer. För att löpande säkra elpriserna kan Billerud teckna elderivat. Elderivatet som skyddar det prognostiserade utflödet av elkostnader redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven inom eget kapital tills dess att det säkrade utflödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

De realiserade resultaten av dessa elderivat redovisas löpande i rörelseresultatet som en korrigering till elkostnaderna.

Massaderivat

Billerud köper viss del av sitt behov av pappersmassa från externa leverantörer. För att löpande säkra massapriserna kan Billerud teckna massaderivat. Massaderivatet som skyddar det prognostiserade utflödet av kostnader för pappersmassa redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringen redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade utflödet träffar resultaträkningen, varvid

säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. De realiserade resultaten av dessa derivat redovisas löpande i rörelseresultatet som en korrigering till råvarukostnaderna.

Billerud säkrar även viss del av sin externa försäljning av pappersmassa. Dessa säkringar behandlas redovisningsmässigt på liknande sätt som vid köp. De realiserade resultaten av dessa derivat redovisas löpande i rörelseresultatet som en korrigering av rörelseintäkterna.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de

ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i balansräkningen. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Vid pappersbruken görs så kallade underhållsstopp med regelbundna intervall. De större underhållsåtgärder som återkommer vid dessa tillfällen behandlas som en separat komponent. Avskrivning görs över tiden fram till nästa underhållsstopp, vilket normalt inträffar efter 12–18 månader.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Industribyggnader	20 år
Bostäder och kontorsbyggnader	30–50 år
Markanläggningar	20 år
Maskiner för massa- och
papperstillverkning	20 år
Övriga maskiner	10 år
Fordon, inventarier och komponenter 1–5 år
Bedömning av en tillgångs restvärde och
nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minskat med eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprincip Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterbolag och intressebolag). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intressebolag inkluderas i det redovisade värdet för andelarna.

Forskning och utveckling

Billerud bedriver produkt- och processutveckling fokuserat främst på att möta kundernas krav på produkternas egenskaper och olika anpassningar. Aktiviteterna delas in i en forskningsfas och en utvecklingsfas. Exempel på utgifter som ingår i forskningsfasen inkluderar utgifter för att ta fram ny kunskap, utgifter för utvärdering och sökande efter alternativa kvaliteter och processer. Utgifter för forskningsfasen kostnadsförs löpande i resultaträkningen enligt IAS 38.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och bolaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer.

Programvara

Kostnader för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Kostnader som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar.

Elcertifikat

Tilldelning av elcertifikat sker mot egenproduktion av förnybar el. Elcertifikat värderas till beräknat marknadsvärde och redovisas som immateriell kortfristig tillgång. Elcertifikatberättigad produktion per balansdagen för vilka elcertifikat ännu inte tilldelats redovisas som upplupen intäkt värderat initialt till beräknat marknadspris. Motsvarande intäkter redovisas i rörelseresultatet som en korrigering av elkostnaderna.

Utsläppsrätter

Billeruds svenska bruk har blivit tilldelade utsläppsrätter för koldioxid inom EU. Tilldelningen för inledande treårsperioden 2005–2007 översteg totalt de faktiska utsläppen. Även tilldelningen 2008–2012 överstiger något de förväntade utsläppen. Vid erhållandet av utsläppsrätter redovisas de till marknadsvärde som immateriell tillgång och skuldföres som erhållet bidrag.

I takt med att utsläpp sker kostnadsförs utsläppen till värdet vid erhållandet samtidigt som denna kostnad reduceras för ianspråktagen del av erhållet bidrag. Vid försäljning av överskott redovisas försäljningsintäkten i rörelseresultatet.

Tillkommande utgifter

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna för balanserade utvecklingsutgifter och programvaror är 3–7 år. Nyttjandeperioderna omprövas varje år.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningar

Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar till försäljning, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.

Nedskrivning av materiella och immate-

riella tillgångar samt andelar i dotterbolag Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller så snart indikationer uppkommer. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minskat med försäljningskostnader inte kan användas, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbehovet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar bolaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare

kostnadsförda nedskrivningar.

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen.

Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Utbetalning av kapital till ägarna Återköp av egna aktier

Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av sådana egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till

moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att öka antalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvarar och öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.

Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där bolagets förpliktelse är begränsad till de avgifter bolaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som bolaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Bolagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt bolaget under en period.

Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade "projected unit credit method". Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens

nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tilllämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar och oredovisade aktuariella vinster eller förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har Billerud inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.

Övriga långfristiga ersättningar

Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar, förutom pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar som anställda har intjänat som ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan fastställs på samma grunder som för förmånsbestämda pensionsplaner. Beräkningen sker med den så kallade "projected unit credit method". Eventuella aktuariella vinster eller förluster redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast

om bolaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

Aktierelaterade ersättningar

De under 2010 och 2011 införda aktieincitamentsprogrammen redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknas utifrån bedömd måluppfyllelse av uppställda resultatmål under mätperioden. Värdet fördelas över intjänandeperioden. Omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts görs ej utöver de förändringar av antalet aktier som sker på grund av att villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade ersättningar redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 7 vilket innebär att kostnaden fördelas på de perioder som tjänsterna utförs. Den avsättning som uppkommer omvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara beräknade avgifter som ska erläggas vid intjänandeperiodens slut.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandet inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

I och med att Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och ägartillskott och gjort ändringar i RFR 2 avseende redovisning av koncernbidrag innebär detta att moderbolaget har ändrade redovisningsprinciper avseende redovisning av koncernbidrag. De nya redovisningsprinciperna anges i RFR 2 IAS 18 p 3 (erhållna koncernbidrag) samt RFR 2 IAS 27 p 2 (lämnade koncernbidrag). För Billerud AB innebär detta att erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som finansiella poster från 2011. Jämförelseår har justerats.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterbolag och intressebolag

Andelar i dotterbolag och intressebolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. All utdelning från dotterbolag och intressebolag redovisas i moderbolagets resultaträkning. Under särskilda omständigheter kan en sådan utdelning utgöra en indikation på att värdet av aktierna har sjunkit och att ett nedskrivningstest därför ska utföras.

Finansiella instrument och säkringsredovisning

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.

I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (över- respektive underkurs).

Terminskontrakt som används för säkring av valutakursförändringar på fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till avistakursen den dag då valutaterminen tas upp för värdering av den underliggande fordran eller skulden. Skillnaden mellan termins- och dagskursen vid kontraktets ingående (terminspremie) periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas i finansnettot.

Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningar på skulder värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som ränte-

kostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden i stället hade tagits upp till en fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Eventuell betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid.

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. Redovisning av derivat som används för säkring styrs av den säkrade posten. Det gör att derivatet behandlas som en off balance post så länge som den säkrade posten ej finns i balansräkningen eller i balansräkningen till anskaffningsvärde.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.

Immateriella anläggningstillgångar – goodwill m m

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som i koncernen inte är föremål för avskrivning, skrivs i moderbolaget av i enlighet med ÅRL. Detta innebär avskrivning över i normalfallet fem år. I särskilda fall kan avskrivningstiden vara längre än fem år.

Ersättningar till anställda – förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfodras.

Nettoomsättning per marknad och rörelseres ultat 2 per affärsomr åde

Den externa nettoomsättningen fördelas på olika marknader enligt följande:

	Packaging & Speciality	Packaging	Market	Valuta säkring	Övrigt och elimi
MSEK	Paper	Boards	Pulp	m m	neringar	Total
2011
Koncernen
Sverige	206	176	126	230	257	995
Övriga EU-länder	2 315	1 920	1 142		39	5 416
Övriga Europa	223	149	178			550
Summa Europa	2 744	2 245	1 446	230	296	6 961
Övriga marknader	1 549	527	306			2 382
Koncernen totalt	4 293	2 772	1 752	230	296	9 343

Av nettoomsättningen MSEK 9 343 (8 828) utgör MSEK 9 (1) försäljning av tjänster. Intäkter i koncernen i samband med byte av varor och tjänster ingår med MSEK 238 (293). Nettoomsättning per affärsområde, se not 34.

	Packaging & Speciality	Packaging	Market	Valuta säkring	Övrigt och elimi
MSEK	Paper	Boards	Pulp	m m	neringar	Total
2011
Moderbolaget
Sverige	56	123	35	202		416
Övriga EU-länder	684	1 659	241			2 584
Övriga Europa	28	121	114			263
Summa Europa	768	1 903	390	202	–	3 263
Övriga marknader	237	494	157			888
Moderbolaget
totalt	1 005	2 397	547	202	–	4 151

Av nettoomsättningen MSEK 4 151 (3 760) utgör MSEK 0 (1) försäljning av tjänster.

	Packaging			Valuta	Övrigt
	& Speciality	Packaging	Market	säkring	och elimi
MSEK	Paper	Boards	Pulp	m m	neringar	Total
2010
Koncernen
Sverige	149	143	130	153	295	870
Övriga EU-länder	2 453	1 745	1 116		55	5 369
Övriga Europa	241	128	203			572
Summa Europa	2 843	2 016	1 449	153	350	6 811
Övriga marknader	1 323	412	282			2 017
Koncernen totalt	4 166	2 428	1 731	153	350	8 828

	Packaging			Valuta	Övrigt
	& Speciality	Packaging	Market	säkring	och elimi
MSEK	Paper	Boards	Pulp	m m	neringar	Total
2010
Moderbolaget
Sverige	50	97	66	162	1	376
Övriga EU-länder	692	1 504	250			2 446
Övriga Europa	27	103	112			242
Summa Europa	769	1 704	428	162	1	3 064
Övriga marknader	177	383	136			696
Moderbolaget
totalt	946	2 087	564	162	1	3 760

Rörelseresultat per affärsområde	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Packaging & Speciality Paper	450	417	101	104
Packaging Boards	370	271	331	251
Market Pulp	64	276	35	101
Valutasäkring m m	230	153	202	161
Övriga enheter	35	23	6	6
Koncernstab och elimineringar	-171	-103	-146	-98
Koncernen totalt	978	1 037	529	525

Affärsområdenas resultat redovisas exklusive effekter av valutasäkringar samt även exklusive resultateffekter från omvärderingar av kundfordringar i utländsk valuta och valutaeffekter i samband med betalningar. Dessa effekter redovisas separat på raden "Valutasäkring m m". Den del av valutaexponeringen som avser förändringar i faktureringskurser ingår fortsatt i affärsområdesresultaten.

Vad avser anläggningstillgångar och kapitalinvesteringar är en uppdelning på rörelsesegment inte möjlig eftersom affärsområdena är produktionsmässigt starkt integrerade.

3 Övriga rörelseintäkter

MSEK
Koncernen	2011	2010
Sålda tjänster	4	3
Skadestånd	–	77
Övrigt	14	5
Koncernen totalt	18	85
Moderbolaget
Sålda tjänster	4	2
Kommissioner	24	21
Skadestånd	–	40
Övrigt	7	4
Moderbolaget totalt	35	67

4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ernst & Young	2011	2010	2011	2010
Revisionsuppdrag 1	2	2	1	1
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdrag	0	0	0	0
Skatterådgivning	–	0	–	0
Övriga tjänster	1	0	1	–
Totalt	3	2	2	1
MSEK	Koncernen			Moderbolaget
Övriga revisorer	2011	2010	2011	2010
Revisionsuppdrag1	0	0	–	–
Skatterådgivning	1	0	0	0
Övriga tjänster	1	2	0	0
Totalt	2	2	0	0

1 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Andra uppdrag avser främst ersättning för rådgivning i redovisningsfrågor.

5 Personal och personalkostnader

			Varav		Varav
Medelantal anställda	2011		män, %	2010	män, %
Moderbolaget
Sverige	933		80	920	81
Övriga länder	4		100	4	100
Moderbolaget totalt	937		80	924	81
			Varav		Varav
Medelantal anställda	2011		män, %	2010	män, %
Dotterbolag
Sverige	1 118		84	1 102	85
Tyskland	19		42	15	33
Nederländerna	5		20	6	17
Frankrike	11		36	11	36
Italien	9		44	10	40
Spanien	9		33	10	30
Storbritannien	153		91	149	91
Kina	7		43	6	33
Litauen	5		20	5	20
Lettland	3		67	2	50
Estland	1		100	–	–
Dotterbolag totalt	1 340		82	1 316	83
Koncernen totalt	2 277		82	2 240	82
	K		oncernen		Moderbolaget
Personalkostnader		2011	2010	2011	2010
MSEK
Löner och andra ersättningar
Styrelse, VD och ledningsgrupper1		60	63	26	27
varav bonus		7	10	4	5
Övriga anställda		955	915	416	398
varav bonus		37	48	19	23
Summa löner och andra ersättningar		1 015	978	442	425
	K		oncernen		Moderbolaget
Sociala kostnader		2011	2010	2011	2010
Avtalsenlig pension till VD
och ledningsgrupper1
Förmånsbestämda		3	2	2	1
Avgiftsbestämda		9	11	4	4
Avtalsenliga pensioner, övriga
Förmånsbestämda		15	14	23	9

Avgiftsbestämda 55 61 23 26 Övriga sociala kostnader 330 311 156 143 Summa sociala kostnader 412 399 208 183 Summa personalkostnader 1 427 1 377 650 608

1 Med VD avseende koncernen avses samtliga personer med VD-befattning i något koncernbolag. Med styrelse avseende koncernen avses samtliga styrelser i koncernbolag. Med ledningsgrupper avses samtliga ledningsgrupper i koncernbolag. Sammantaget omfattar VD:ar, styrelser och ledningsgrupper 95 (84) personer.

Redovisning av andel kvinnor i bolagsledningar, %	2011	2010
Koncernen
Styrelser	11	12
VD och ledningsgrupper	21	12
Moderbolaget
Styrelsen	33	18
VD och ledningsgrupper	18	12

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt årsredovisningslagen, se not 24.

6 Finansnetto

MSEK
Koncernen	2011	2010
Ränteintäkter på kassa och kortfristiga placeringar	22	5
Finansiella intäkter	22	5

Räntekostnader på finansiella skulder värderade
till upplupet anskaffningsvärde	-37	-42
Räntekostnader på pensionsskuld	-9	-9
Netto valutakursförändringar	0	0
Övriga finansiella kostnader	-21	-31
Finansiella kostnader	-67	-82
Finansnetto	-45	-77
MSEK
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernbolag	2011	2010
Utdelning	20	9
Nedskrivningar	-10	–
Erhållna koncernbidrag	1 062	–
Lämnade koncernbidrag	-11	-210
Moderbolaget totalt	1 061	-201
Ränteintäker och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernbolag	0	0
Ränteintäkter, övriga	20	4
Moderbolaget totalt	20	4

Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, koncernbolag	0	0
Räntekostnader på pensionsskuld	-8	-8
Räntekostnader, övriga	-33	-39
Räntenetto på derivat i säkringsredovisningen	33	-1
Netto valutakursförändringar	-1	5
Övriga finansiella kostnader	-21	-31
Moderbolaget totalt	-30	-74
Finansnetto	1 051	-271

7 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
MSEK	2011	2010
Skillnad mellan bokförd avskrivning
och avskrivning enligt plan:
Maskiner och inventarier	-2 212	2 098
Moderbolaget totalt	-2 212	2 098

Moderbolaget har vid utgången av 2011 övergått från restvärdemetod till räkenskapsenlig metod vid skattemässig avskrivning av maskiner och inventarier.

8 Skatt

Resultat före skatt	K	oncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Sverige, koncernbolag	890	912	-632	2 352
Övriga länder, koncernbolag	43	48	–	–
Summa resultat före skatt	933	960	-632	2 352
Skattekostnad	K oncernen		Moderbolaget

MSEK	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad	-183	-177	-172	-167
Skatt hänförlig till tidigare period	0	0	0	–

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatteintäkt / skattekostnad avseende temporära skillnader -67 -78 340 -451 Summa skattekostnad -250 -255 168 -618

I moderbolaget redovisas erhållna respektive lämnade koncernbidrag som finansiella poster i resultaträkningen från och med 2011. Jämförelseåret 2010 har justerats på motsvarande sätt.

Avstämning av effektiv skatt	K	oncernen	Moderbolaget
%	2011	2010	2011	2010
Svensk inkomstskattesats	26,3	26,3	26,3	26,3
Effekt av andra skattesatser för utländska
dotterbolag	0,2	0,2
Skattefri utdelning			0,8	-0,1
Skatteintäkt hänförlig till tidigare
period	-0,1	–	0,1	–
Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla
kostnader	0,5	0,1	-0,6	0,1
Skatteeffekt på grund av ej skattepliktiga
intäkter	-0,1	0	0,1	0
Skattesats i resultaträkningen	26,8	26,6	26,7	26,3

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Ingående balans	Redovisat i årets	Redovisat i årets övriga	Utgående balans
MSEK	2011-01-01	resultat	totalresultat	2011-12-31
Koncernen
Uppskjuten skatteskuld
Övriga anläggningstillgångar	1 448	57		1 505
Säkringsreserv	34		-33	1
Summa uppskjuten skatteskuld	1 482	57	-33	1 506
Uppskjuten skattefordran
Mark och byggnader	29	-3		26
Varulager	1	0		1
Kundfordringar	8	-2		6
Avsättningar	11	-5	1	7
Underskott	0	0		0
Summa uppskjuten
skattefordran	49	-10	1	40
Summa netto uppskjuten
skatteskuld	1 433	67	-34	1 466
Varav redovisas som uppskjuten skattefordran				1
Varav redovisas som uppskjuten skatteskuld				1 467

Temporära skillnader och/eller underskottsavdrag som inte motsvaras av redovisade uppskjutna skattefordringar uppgår till MSEK 13. Bedömningen har gjorts utifrån en osäkerhet om denna skattefordran kan återvinnas.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

MSEK	Ingående balans 2010-01-01	Redovisat i årets resultat	Redovisat i årets övriga totalresultat	Utgående balans 2010-12-31
Koncernen
Uppskjuten skatteskuld
Övriga anläggningstillgångar	1 473	-25		1 448
Säkringsreserv	34		0	34
Summa uppskjuten skatteskuld	1 507	-25	0	1 482
Uppskjuten skattefordran
Mark och byggnader	33	-4		29
Varulager	0	1		1
Kundfordringar	4	4		8
Avsättningar	23	-13	1	11
Underskott	91	-91		0
Summa uppskjuten
skattefordran	151	-103	1	49
Summa netto uppskjuten
skatteskuld	1 356	78	-1	1 433
Varav redovisas som uppskjuten skattefordran				1
Varav redovisas som uppskjuten skatteskuld				1 434

MSEK	Ingående balans 2011-01-01	Redovisat i resultat räkningen	Utgående balans 2011-12-31
Moderbolaget
Uppskjuten skatteskuld
Övriga anläggningstillgångar	694	-344	350
Summa uppskjuten skatteskuld	694	-344	350
Uppskjuten skattefordran
Mark och byggnader	6	0	6
Kundfordringar	4	-2	2
Avsättningar	11	-2	9
Underskott	0	0	0
Summa uppskjuten skattefordran	21	-4	17
Summa netto uppskjuten skatteskuld	673	-340	333

Inga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterbolag föreligger.

MSEK	Ingående balans 2010-01-01	Redovisat i resultat räkningen	Utgående balans 2010-12-31
Moderbolaget
Uppskjuten skatteskuld
Övriga anläggningstillgångar	339	355	694
Summa uppskjuten skatteskuld	339	355	694
Uppskjuten skattefordran
Mark och byggnader	6	0	6
Kundfordringar	3	1	4
Avsättningar	11	0	11
Underskott	96	-96	0
Summa uppskjuten skattefordran	116	-95	21
Summa netto uppskjuten skatteskuld	223	450	673

Inga väsentliga temporära skillnader på andelar i dotterbolag föreligger.

9 Resultat per aktie

	2011	2010
Resultat per aktie före utspädning
Periodens resultat, MSEK	683	705
Vägt antal utestående stamaktier		103 114 299 103 062 031
Resultat per aktie före utspädning, SEK	6,63	6,84
Resultat per aktie efter utspädning
Periodens resultat, MSEK	683	705
Justerat resultat, MSEK	683	705
Vägt antal utestående aktier		103 114 299 103 062 031
Justering för antagen utspädning via incitamentsprogram	291 921	191 603
Antal aktier vid beräkning av resultat per aktie		103 406 220 103 253 634
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	6,61	6,83

10 Materiella anläggningstillgångar

			Pågående
2011			nyanlägg
MSEK	Byggnader	Maskiner och	ningar och
Koncernen	och mark	inventarier1	förskott	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2011-01-01	1 744	12 196	68	14 008
Investeringar	38	279	148	465
Omklassificeringar	20	147	-167	–
Avyttringar och utrangeringar	–	-132	–	-132
Omräkningsdifferens	1	6	–	7
Utgående värden 2011-12-31	1 803	12 496	49	14 348
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2011-01-01	-1 029	-5 886	–	-6 915
Avskrivningar	-51	-536	–	-587
Avyttringar och utrangeringar	–	129	–	129
Omräkningsdifferens	0	-5	–	-5
Utgående värden 2011-12-31	-1 080	-6 298	–	-7 378
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående värden 2011-01-01	-111	-1 805	–	-1 916
Utgående värden 2011-12-31	-111	-1 805	–	-1 916
Redovisat värde enligt balans
räkning 2011-12-31	6122	4 393	49	5 054
2011
Moderbolaget
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2011-01-01	773	6 381	18	7 172
Investeringar	28	159	14	201
Omklassificeringar	2	9	-11	–
Avyttringar och utrangeringar	–	-10	–	-10
Utgående värden 2011-12-31	803	6 539	21	7 363
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2011-01-01	-482	-3 154	–	-3 636
Avskrivningar	-25	-232	–	-257
Avyttringar och utrangeringar	–	10	–	10
Utgående värden 2011-12-31	-507	-3 376	–	-3 883
Ackumulerade nedskrivningar

Ingående värden 2011-01-01	–	-898	–	-898
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående värden 2011-12-31	–	-898	–	-898
Redovisat värde enligt balans
räkning 2011-12-31	2963	2 265	21	2 582

1 Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner och inventarier, varför någon särredovisning inte skett.

2 Varav mark MSEK 39 (32).

3 Varav mark MSEK 15 (8).

			Pågående
2010			nyanlägg
MSEK	Byggnader	Maskiner och	ningar och
Koncernen	och mark	inventarier1	förskott	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2010-01-01	1 752	12 156	125	14 033
Investeringar	4	206	123	333
Omklassificeringar	6	174	-180	–
Avyttringar och utrangeringar	-17	-299	–	-316
Omräkningsdifferens	-1	-41	–	-42
Utgående värden 2010-12-31	1 744	12 196	68	14 008
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	-995	-5 692	–	-6 687
Avskrivningar	-53	-527	–	-580
Avyttringar och utrangeringar	18	297	–	315
Omräkningsdifferens	1	36	–	37
Utgående värden 2010-12-31	-1 029	-5 886	–	-6 915
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	-111	-1 792	–	-1 903
Nedskrivningar	–	-13	–	-13
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående värden 2010-12-31	-111	-1 805	–	-1 916
Redovisat värde enligt
balansräkning 2010-12-31	6042	4 505	68	5 177

2010
Moderbolaget
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2010-01-01	770	6 248	27	7 045
Investeringar	2	111	15	128
Omklassificeringar	1	23	-24	–
Avyttringar och utrangeringar	–	-1	–	-1
Utgående värden 2010-12-31	773	6 381	18	7 172
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	-456	-2 929	–	-3 385
Avskrivningar	-26	-225	–	-251
Avyttringar och utrangeringar	–	0	–	0
Utgående värden 2010-12-31	-482	-3 154	–	-3 636
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	–	-898	–	-898
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående värden 2010-12-31	–	-898	–	-898
Redovisat värde enligt balans
räkning 2010-12-31	2913	2 329	18	2 638

1 Lättare maskiner och inventarier utgör endast en mindre del av värdet av maskiner och inventarier, varför någon särredovisning inte skett.

2 Varav mark MSEK 32 (33).

3 Varav mark MSEK 8 (8).

Hyres- och leasingavtal

Avtalade framtida totala operationella leasingåtaganden i koncernen uppgick till MSEK 142, varav MSEK 43 inom ett år och MSEK 142 inom ett till fem år. Motsvarande för moderbolaget uppgick till MSEK 103, varav MSEK 27 inom ett år och MSEK 103 inom ett till fem år. Operationella leasingkostnader i koncernen uppgick 2011 till MSEK 53. För moderbolaget uppgick motsvarande kostnader till MSEK 34.

11 Immateriella tillgångar

Förvärvade immateriella tillgångar 2011 Övriga
MSEK	Dator-	kontraktsbaserade
Koncernen	program	tillgångar Goodwill		Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2011-01-01	64	25	30	119
Investeringar	1	–	1	2
Omräkningsdifferenser	–	0	–	0
Utgående värden 2011-12-31	65	25	31	121
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2011-01-01	-31	-11	–	-42
Rörelseförvärv	–	–	–	–
Avskrivningar	-13	-4	–	-17
Omräkningsdifferenser	–	0	–	0
Utgående värden 2011-12-31	-44	-15	–	-59
Ackumulerade nedskrivningar
Nedskrivningar	–	–	-10	-10
Utgående värden 2011-12-31	–	–	-10	-10

Redovisat värde enligt
balansräkningen 2011-12-31	21	10	21	52
2011
Moderbolaget
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2011-01-01	23	5	–	28
Investeringar	0	–	–	0
Avyttringar	–	–	–	–
Utgående värden 2011-12-31	23	5	–	28

Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2011-01-01	-11	0	–	-11
Avskrivningar	-5	0	–	-5
Utgående värden 2011-12-31	-16	0	–	-16

Redovisat värde enligt balansräkningen 2011-12-31	7	5	–	12

2010 MSEK	Dator-	Övriga kontraktsbaserade
Koncernen	program	tillgångar Goodwill		Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2010-01-01	64	26	30	120
Investeringar	0	–	–	0
Investering via rörelseförvärv	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	-1	–	-1
Utgående värden 2010-12-31	64	25	30	119
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	-18	-6	–	-24
Rörelseförvärv	–	–	–	–
Avskrivningar	-13	-4	–	-17
Omräkningsdifferenser	–	-1	–	-1
Utgående värden 2010-12-31	-31	-11	–	-42
Redovisat värde enligt
balansräkningen 2010-12-31	33	14	30	77

2010
Moderbolaget
Anskaffningsvärden
Ingående värden 2010-01-01	23	5	–	28
Investeringar	–	–	–	–
Avyttringar	–	–	–	–
Utgående värden 2010-12-31	23	5	–	28
Ackumulerade avskrivningar
Ingående värden 2010-01-01	-7	–	–	-7
Avskrivningar	-4	0	–	-4
Utgående värden 2010-12-31 Redovisat värde enligt	-11	0	–	-11

12 Andelar i koncernbolag

MSEK	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående värden vid årets början	1 315	1 315
Investeringar1	35	–
Utgående värden vid årets slut	1 350	1 315
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående värden vid årets början	-120	-120
Årets nedskrivningar2	-10	–
Utgående värden vid årets slut	-130	-120
Redovisat värde enligt balansräkningen	1 220	1 195

1 Investeringar avser Billerud Estonia OÜ, Billerud Holding AB, Billerud Finland Oy, Billerud Inc. och Nine TPP AB. Nine TPP AB har omklassificerats från intressebolag till dotterbolag med ägande 71,6 %.

2 Nedskrivning avser Tenova Bioplastics AB.

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernbolag

			Bokfört
Dotterbolag/Säte/Org nr	Antal andelar	Andel i %3	värde
Billerud Karlsborg AB, Kalix
556310-4198	1 250 000	100	300
Billerud Skärblacka AB, Norrköping
556190-3179	1 000 000	100	740
Billerud Skog AB, Stockholm
556724-4641	1 000	100	1
Billerud Fresh Services AB, Stockholm
556459-7572	1 000	100	0
Billerud Holding AB, Stockholm
556876-2974	2 000	100	0
Nine TPP AB, Stockholm
556724-5658	1 000	71,6	7
Tenova Bioplastics AB, Åby
556639-6197	2 500	100	32
Billerud Beetham Ltd, Cumbria	3 500 000	100	81
Billerud Benelux B.V., Amsterdam	200	100	3
Billerud France S.A.S., Paris	4 000	100	1
Billerud GmbH, Hamburg	–	100	1
Billerud Iberica S.L., Barcelona	–	100	1
Billerud S.r.l., Milano	–	100	0
Billerud Sales Ltd, Nottingham	5 000	100	7
Billerud Trading Co Ltd, Shanghai	–	100	4
Billerud Mediena Uab, Klaipeda4	200	85	14
Billerud Wood Supply SIA, Dreilini	2 000	100	0
Billerud Estonia OÜ, Pärnu	1	100	0

Billerud Inc., Delaware	100	100	28
Billerud Finland Oy, Helsingfors	2 500	100	0
Redovisat värde 2011-12-31			1 220

3 Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

4 Option på resterande 15 procent finns.

13 Fordringar och skulder på koncernbolag, räntebärande

MSEK
Moderbolaget	2011	2010
Fordringar på koncernbolag
Redovisat värde vid årets början	12	10
Årets förändring	-12	2
Redovisat värde vid årets slut	–	12
Skulder mot koncernbolag
Redovisat värde vid årets början	31	15
Årets förändring	17	16
Redovisat värde vid årets slut	48	31

Räntebärande fordringar och skulder avser koncernkonton med internränta.

14 Andelar i intressebolag

MSEK
Koncernen	2011	2010
Redovisat värde vid årets början	4	4
Förvärv av intressebolag	27	–
Omklassificering till dotterbolag1	-2	–
Andel i intressebolags resultat efter skatt	0	0
Redovisat värde vid årets slut	29	4

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Intressebolag

MSEK				Till		Eget	Ägd
2011		Land Intäkter Resultat			gångar Skulder	kapital	andel i %

ScandFibre
Logistics AB	Sverige	812	-2	142	134	8	20
Paccess Packaging
LCC	USA	55	-1	22	8	14	30
Totalt		867	-3	164	142	22
2010
ScandFibre
Logistics AB	Sverige	860	1	98	90	8	20
Nine TPP AB	Sverige	2	0	1	1	0	60
Totalt		862	1	99	91	8

MSEK
Moderbolaget					2011		2010
Anskaffningsvärden
Vid årets början					6		6
Årets investeringar					–		–
Omrubricering till dotterbolag1					-5		–
Årets avyttringar					–		–
Utgående värde					1		6
Specifikation av moderbolagets direkt ägda innehav
av andelar i intressebolag
					Röst- och		Redovisat
Bolag, org nr och säte					kapitalandel, i %		värde
2011-12-31
Intressebolag

ScandFibre Logistics AB,
556253-1474 Stockholm	20	1
Moderbolaget totalt		1

2010-12-31
Intressebolag
ScandFibre Logistics AB,
556253-1474 Stockholm	20	1
Nine TPP AB,
556724-5658 Stockholm1	60	5
Moderbolaget totalt		6

1 Billeruds ägarandel i Nine TPP AB har 2011 ökat från 60 % till 71,6 % och konsolideras som dotterbolag.

15 Övriga innehav

MSEK	Antal		Redovisat
Koncernen	andelar	Andel i %	värde
Namn / Org nr
2011-12-31
1 bostadsrätt			2
BasEl i Sverige AB, 556672-5858	50	5	0
VindIn AB, 556713-5172	100	7	23
Kalix Vindkraft AB, 556686-1729	20 000	10	5
Totalt			30
MSEK	Antal		Redovisat
Moderbolaget	andelar	Andel i %	värde
Namn / Org nr
2011-12-31
1 bostadsrätt			2
BasEl i Sverige AB, 556672-5858	50	5	0
VindIn AB, 556713-5172	100	7	23
Totalt			25
MSEK	Antal		Redovisat
Koncernen	andelar	Andel i %	värde
Namn / Org nr
2010-12-31
1 bostadsrätt			2
BasEl i Sverige AB, 556672-5858	50	5	0
VindIn AB, 556713-5172	100	7	5
Kalix Vindkraft AB, 556686-1729	20 000	10	4
Totalt			11
MSEK	Antal		Redovisat
Moderbolaget	andelar	Andel i %	värde
Namn / Org nr
2010-12-31
1 bostadsrätt			2
BasEl i Sverige AB, 556672-5858	50	5	0
VindIn AB, 556713-5172	100	7	5
Totalt			7

16 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	389	372	111	96
Färdiga varor	647	650	279	280
Pågående arbete	37	47	–	–
Förskott från leverantör	62	1	–	–
Totalt	1 135	1 070	390	376

I rörelsens kostnader ingår nedskrivning av varulager med MSEK 46 (18). Av lagret av färdiga varor motsvarar MSEK 216 (25) värdering till nettoförsäljningsvärde.

17 Eget kapital

Aktiekapital

Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till Billeruds kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar (se avsnitt Återköpta aktier) är alla rättigheter upphävda fram till dess att dessa aktier återutges.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.

Reserver

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än koncernens funktionella valuta. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Verkligt värde reserv

Verkligt värde reserv inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag samt intressebolag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Återköpta aktier

Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget. Per den 31 december 2011, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 1 720 314 (1 720 314).

Utdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om SEK 3,50 per stamaktie, totalt MSEK 361. Förslaget blir föremål för fastställande på årsstämman den 9 maj 2012.

	2011	2010
Utdelning, MSEK	361	52
Redovisad utdelning per stamaktie, SEK	3,50	0,50

Moderbolag

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Aktiekapital

Aktiekapitalet består av 104 834 613 (104 834 613) stamaktier med kvotvärde SEK 7,38 (7,38) med vardera en röst.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna föras till överkursfonden.

Balanserat resultat

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

18 Avsättningar fö r pensioner och liknande fö rpliktelser

Billerud har förmånsbestämda pensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-planen) och i viss utsträckning för anställda i det tyska dotterbolaget Billerud GmbH. Dessa planer är ofonderade. Delar av pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom avsättning i balansräkningen enligt FPG/PRI systemet. Billerud har även avgiftsbestämda pensionsplaner. Viss del av pensionsåtagandena för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Alecta kan inte tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd varför den redovisas som avgiftsbestämd i enlighet med UFR 3. Årets avgifter för pensionsförsäkringar i Alecta uppgick till MSEK 28 (27).

Förmånsbestämda förpliktelser

MSEK
Koncernen	2011-12-31	2010-12-31
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda
förpliktelser	272	253
Justeringar:
Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster (+)
och förluster (-)	-53	-46
Redovisat värde vid årets utgång	219	207
Beloppet redovisas i följande post i balansräkningen:
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser	219	207
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	210	198
Tyskland	9	9
Redovisade förpliktelser i balansräkningen	219	207

Pensionskostnad

MSEK
Koncernen	2011	2010
Kostnad förmånsbestämda planer intjänade under året	18	16
Räntekostnad	9	9
Kostnad förmånsbestämda planer	27	25
Kostnad avgiftsbestämda planer	64	72
Löneskatt	21	20
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	112	117
Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:
Personalkostnader	103	108
Finansiella kostnader	9	9
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	112	117

Avstämning av avsättning för pensioner i balansräkningen

Följande tabell förklarar hur avsättning pensioner i balansräkningen har förändrats under perioden

	2011	2010
Förpliktelse i balansräkningen vid årets början	207	193
Kostnad förmånsbestämda planer	18	19
Utbetalning av pensioner	-6	-5
Förpliktelse i balansräkningen vid årets slut	219	207


Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+)	2011	2010
Redovisat värde vid årets ingång	46	46
Förändrade antaganden för förpliktelserna	9	3
Årets amortering	-2	-3
Årets omräkningsdifferens	0	0

18 Avsättningar fö r pensioner och liknande fö rpliktelser (forts.)

Aktuariella antaganden	2011-12-31	2010-12-31
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid
beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):
Diskonteringsränta	3,3 %	3,8 %
Framtida löneökningar	3,0 %	3,0 %
Framtida ökningar av pensioner	2,0 %	2,0 %
Personalomsättning	5,0 %	5,0 %
Förväntad återstående tjänstgöringstid	11 år	11 år
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser
MSEK
Moderbolaget	2011	2010
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser
pensionering i bolagets egen regi vid ingången av året	163	153
Kostnad exklusive räntekostnad som belastat resultatet	17	7
Räntekostnad Utbetalning av pensioner	8 -6	8 -5
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser
pensionering i bolagets egen regi vid utgången av året	182	163

Förpliktelser inbetalda till av Billerud ägda
pensionsförsäkringar	18	23
Övriga avsättningar	10	10
Redovisningsförpliktelser i balansräkningen	210	196
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI	182	163
Kostnader avseende pensioner
MSEK
Moderbolaget Pensionering i egen regi	2011	2010
Kostnad exklusive räntekostnad	17	7
Räntekostnad	8	8
Kostnad för pensionering i egen regi	25	15
Pensionering genom försäkring
Inbetalda försäkringspremier	35	32
Avsättning för framtida premier	1	1
Upplösning av avsättning för framtida premier	0	–
Delsumma	36	33

Avkastningsskatt på pensionsmedel	1	1
Särskild löneskatt på pensionskostnader	14	10
Kostnad för kreditförsäkring Årets pensionskostnad	0 76	0 59

Koncernen	2011-12-31	2010-12-31
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Kapitalförsäkring	25	29
Koncernen totalt	25	29
Moderbolaget
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Kapitalförsäkring	18	23
Moderbolaget totalt	18	23
Koncernen
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas inom tolv månader.	9	9
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas efter
mer än tolv månader.	210	198
Moderbolaget
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas inom
tolv månader.	15	14
Belopp varmed avsättningsposten förväntas betalas efter mer än tolv månader.	195	182

19 Avsättningar

MSEK
Koncernen	2011	2010
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avgångsvederlag, permitteringslön	3	3
Kostnader för miljöåtgärder	33	24
Koncernen totalt	36	27
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	1	1
Koncernen totalt	1	1
Moderbolaget
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	–	–
Moderbolaget totalt	–	–
Koncernen
Kostnader för omstruktureringsåtgärder
Redovisat värde vid årets ingång	1	2
Avsättningar som gjorts under året	0	0
Outnyttjade belopp som återförts under året	–	0
Belopp som tagits i anspråk under året	0	-1
Redovisat värde vid årets utgång	1	1
Avgångsvederlag, permitteringslön
Redovisat värde vid årets ingång	3	3
Avsättningar som gjorts under året	0	0
Belopp som tagits i anspråk under året	0	0
Redovisat värde vid årets utgång	3	3
Kostnader för miljöåtgärder
Redovisat värde vid årets ingång	24	24
Avsättningar som gjorts under året	9	0
Redovisat värde vid årets utgång	33	24
Koncernens totala avsättningar
Totalt redovisat värde vid årets ingång	28	29
Avsättningar som gjorts under året	9	0
Outnyttjat belopp som återförts under året	–	0
Belopp som tagits i anspråk under året	0	-1
Totalt redovisat värde vid årets utgång	37	28
Varav total långfristig del av avsättningarna	36	27
Varav total kortfristig del av avsättningarna	1	1
Moderbolaget
Kostnader för omstruktureringsåtgärder
Redovisat värde vid årets ingång	–	1
Outnyttjade belopp som återförts under året	–	0
Belopp som tagits i anspråk under året Redovisat värde vid årets utgång	– –	-1 –

Moderbolagets totala avsättningar
Totalt redovisat värde vid periodens ingång	–	1
Outnyttjade belopp som återförts under året	–	0
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–	-1
Totalt redovisat värde vid periodens utgång	–	–
Betalningar, MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Koncernen
Belopp varmed avsättningen förväntas
betalas efter mer än tolv månader	32	27
Moderbolaget
Belopp varmed avsättningen förväntas
betalas efter mer än tolv månader	–	–

20 Räntebärande skulder

MSEK
Koncernen	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga skulder
Syndikerat lån	117	121
Obligationslån	675	675
Övriga räntebärande skulder	27	2
Redovisat värde vid årets utgång	819	798
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av obligationslån	–	150
Företagscertifikat	–	–
Övriga räntebärande skulder	0	0
Redovisat värde vid årets utgång	0	150

Villkor och återbetalningstider

Syndikerat lån 2010

Den 12 juli 2010 undertecknade Billerud ett nytt låneavtal med AB Svensk Exportkredit. Detta lånelöfte om MSEK 800 löper på 7 år. Lånet var outnyttjat per den 31 december 2011. Villkor för lånelöftet följer villkoren för Billeruds syndikerade lånelöfte, se nedan.

Syndikerat lån 2011

Den 28 januari 2011 undertecknade Billerud ett nytt låneavtal med ett konsortium av banker. Detta lånelöfte om MSEK 801 löper på 5 år och ersätter den syndikerade kreditfaciliteten om MSEK 1 200 från den 8 april 2009 med förfall 2012. Utnyttjandet av lånet uppgick per den 31 december 2011 till MGBP 11 motsvarande MSEK 117. MGBP 5,5 eller MSEK 58, belöper på moderbolaget och MGBP 5,5 eller MSEK 58, belöper på dotterbolaget Billerud Beetham Ltd. Villkor för lånet är att följande nyckeltal uppfylls:

Nettoskuldsättningsgraden ska inte överstiga 1,1.

Räntetäckningsgraden ska inte understiga 4,0.

Obligationslån 2 (FRN-lån)

Den 22 september 2011 förföll och återbetalades Lån 2. Lånet hade en ränta på 0,85 procent över STIBOR. Totala lånebeloppet var MSEK 150.

Obligationslån 4 (FRN-lån)

Lån 4 löper från den 23 februari 2005 över 8 år, med ränta 0,45 procentenheter över STIBOR. Totala lånebeloppet är MSEK 300. Utnyttjandet av lånet uppgick 2011-12-31 till MSEK 300.

Obligationslån 7 (FRN-lån)

Lån 7 löper från den 27 juni 2005 över 8 år, med ränta 0,58 procentenheter över STIBOR. Totala lånebeloppet är MSEK 225. Utnyttjandet av lånet uppgick 2011-12-31 till MSEK 225.

Obligationslån 8 (FRN-lån)

Lån 8 löper från den 10 mars 2006 över 10 år, med ränta 0,75 procentenheter över STIBOR. Totala lånebeloppet är MSEK 150. Utnyttjandet av lånet uppgick 2011-12-31 till MSEK 150.

Certifikatprogram

Programmet löper från den 18 juni 2003 och innebär möjlighet för Billerud att ge ut företagscertifikat i valörer om nominellt SEK en miljon alternativt EUR etthundratusen upp till rambeloppet MSEK 1 500 eller motvärdet därav i EUR. Företagscertifikaten ska löpa på minst en dag och högst ett år. Per 2011-12-31 var inga certifikat utgivna. Några särskilda omförhandlingsvillkor finns ej för ovanstående skulder.

21 Skulder till kreditinstitut

MSEK
Moderbolaget	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga skulder
Syndikerat lån	58	58
Obligationslån	675	675
Övriga räntebärande skulder	1	3
Redovisat värde vid årets utgång	734	736
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av obligationslån	–	150
Redovisat värde vid årets utgång	–	150

Samtliga skulder förfaller till betalning inom fem år efter balansdagen.

22 Upplupna k ostnader och fö rutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Personalrelaterade kostnader
inklusive sociala avgifter	264	260	159	135
Punktskatter	3	3	1	1
Leveranskostnader	111	115	61	58
Vedkostnader	16	68	–	–
Energikostnader	4	9	–	–
Övrigt	41	72	14	27
Totalt	439	527	235	221

23 Finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkning nedan i MSEK:	Derivat i säkrings	Kund- och	Finansiella tillgångar som	Finansiella skulder värderade till upplupet	Summa redovisat	Verkligt
Koncernen 2011	redovisning	lånefordringar	kan säljas	anskaffningsvärde	värde	värde
Övriga aktier och andelar			30		30	30
Långfristiga fordringar1			342		342	342
Kundfordringar		1 391			1 391	1 391
Övriga fordringar	34	234			268	268
Likvida medel2		929			929	929
Summa	34	2 554	372		2 960	2 960
Långfristiga räntebärande skulder				819	819	819
Kortfristiga räntebärande skulder				0	0	0
Leverantörsskulder				1 227	1 227	1 227
Övriga skulder	33			51	84	84
Summa	33			2 097	2 130	2 130
Koncernen 2010
Övriga aktier och andelar			11		11	11
Långfristiga fordringar1			260		260	260
Kundfordringar		1 412			1 412	1 412
Övriga fordringar	146	204			350	350
Likvida medel2		740			740	740
Summa	146	2 356	271		2 773	2 773
Långfristiga räntebärande skulder				798	798	798
Kortfristiga räntebärande skulder				150	150	150
Leverantörsskulder				1 157	1 157	1 157
Övriga skulder	19			69	88	88
Summa	19			2 174	2 193	2 193

Netto värdeförändring av kassaflödessäkring som redovisas i rörelseresultatet uppgår för 2011 till MSEK 186 (313), varav MSEK 190 (344) redovisas i posten "Nettoomsättning",

MSEK -4 (31) i posten "Råvaror och förnödenheter".

1 Billerud har placerat totalt MSEK 342 (260) i 8 (6) olika obligationer. Obligationerna har förfall mellan 2012-2015 och en rating på AA- eller högre.

2 Kortfristiga placeringar klassificeras som "Likvida medel" när löptiden från anskaffningstidpunkten är kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkning nedan:	Derivat i säkrings	Kund- och	Finansiella tillgångar som	Finansiella skulder värderade till upplupet	Summa redovisat	Verkligt
Moderbolaget 2011	redovisning	lånefordringar	kan säljas	anskaffningsvärde	värde	värde
Övriga aktier och andelar			25		25	25
Andra långfristiga fordringar3		18	340		358	358
Kundfordringar		1 273			1 273	1 273
Övriga fordringar		147			147	181
Kassa och bank4		842			842	842
Summa		2 280	365		2 645	2 679
Obligations- och syndikerat lån				733	733	733
Skulder till kreditinstitut				–	–	–
Övriga räntebärande skulder				1	1	1
Leverantörsskulder				240	240	240
Övriga skulder				17	17	50
Summa				991	991	1 024
Moderbolaget 2010
Övriga aktier och andelar			7		7	7
Andra långfristiga fordringar3		23	260		283	283
Kundfordringar		1 343			1 343	1 343
Övriga fordringar		60			60	206
Kassa och bank4		644			644	644
Summa		2 070	267		2 337	2 483
Obligations- och syndikerat lån				732	732	732
Skulder till kreditinstitut				150	150	150
Övriga räntebärande skulder				3	3	3
Leverantörsskulder				224	224	224
Övriga skulder				24	24	43
Summa				1 133	1 133	1 152

3 Billerud har placerat totalt MSEK 342 (260) i 8 (6) olika obligationer. Obligationerna har förfall mellan 2012-2015 och en rating på AA- eller högre.

4 Kortfristiga placeringar klassificeras som "Kassa och bank" när löptiden från anskaffningstidpunkten är kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.

24 Ersättning till ledande befattningshava re

Ersättning till styrelsen

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Särskilt arvode utgår även för utskottsarbete. Styrelsens ordförande erhöll under 2011 kSEK 583 varav kSEK 83 avsåg utskottsarbete. Övriga styrelseledamöter erhöll sammanlagt kSEK 1 749, varav kSEK 157 avsåg ersättning för utskottsarbete.

Styrelsearvoden

kSEK
	Årsarvode	Årsarvode	Arvode revisions	Arvode revisions	Arvode ersättnings	Arvode ersättnings	Utbetalt arvode
Namn	2010-2011	2011-2012	utskottet 2010-2011	utskottet 2011-2012	utskottet 2010-2011	utskottet 2011-2012	20111
Ingvar Petersson	450	525	30	40	40	50	583
Michael M.F Kaufmann	350	400	–	–	–	25	400
Gunilla Jönson	225	250	–	40	–	–	268
Ewald Nageler	225	250	–	–	–	–	242
Yngve Stade	225	250	–	–	15	25	264
Mikael Hellberg2	–	250	–	80	–	–	220
Helena Andreas2	–	250	–	–	–	–	167
Meg Tivéus3	225	–	30	–	–	–	85
Per Lundberg3	225	–	70	–	15	–	103

1 Arvoden som beslutats på årsstämma 2010 resp. 2011

2 Styrelsemedlemmen tillsattes i samband med årsstämman 2011

3 Styrelsemedlemmen avböjde omval och avgick ur styrelsen i samband med årsstämman 2011

Ersättning till VD och ledande befattningshavare

Årsstämman 2011 godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses VD och övriga medlemmar av ledningsgruppen. Billerud ska tillämpa marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Ersättningsformerna ska motivera koncernledningen att göra sitt yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Ersättningen kan utgöras av fast lön, rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Fast och rörlig lön ska fastställas med hänsyn tagen till kompetens, ansvarsområde och prestation. Den rörliga ersättningen utgår baserat på utfall i förhållande till tydligt uppställda mål och ska vara maximerad till en fastställd procentsats av fast årslön och varierar mellan 30 och 45 procent. Dock ska rörlig ersättning endast utgå under förutsättning att bolagets resultat är positivt. Incitamentsprogram inom bolaget ska i huvudsak vara kopplade till finansiella prestationskrav och ska säkerställa ett långsiktigt engagemang för bolagets utveckling och implementeras på marknadsmässiga villkor. För närmare information om det befintliga incitamentsprogram som antogs av årsstämman 2010 respektive 2011 hänvisas till bolagets webbsida. Pensionsförmåner ska vara antingen avgifts- eller förmånsbestämda och normalt ge en rätt till pension från 65 års ålder. I vissa fall kan pensionsåldern sänkas, dock lägst till 62 års ålder. Vid uppsägning gäller normalt sex till tolv månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner för det fall bolaget avslutar anställningen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för VD bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättning och övriga anställningsvillkor för medlemmar i ledningsgruppen beslutas av VD, efter godkännande av ersättningsutskottet.

Styrelsen i Billerud ska vara berättigad att avvika från dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

För 2011 blev utfallet av den rörliga lönen 20,0 procent för verkställande direktören och 12,96 procent i genomsnitt för ledningsgruppen.

Ersättningar och förmåner för VD

				Övriga	Pensions
kSEK	År	Bruttolön	Bonus	förmåner	kostnad	Totalt
Per Lindberg	2011	5 1691	1 878	244	1 153	8 444
Per Lindberg	2010	4 9662	1 946	519	761	8 192

Ersättningar och övriga förmåner för övriga ledningsgruppen under året

				Övriga	Pensions
kSEK	År	Bruttolön	Bonus	förmåner	kostnad	Totalt
Ledningsgruppen3	2011	11 554	3 124	703	3 965	19 346
Ledningsgruppen4	2010	10 662	3 304	1 216	3 963	19 145

1 I beloppet ingår semestertillägg, traktamenten och lunchsubventioner med kSEK 125 utöver fast lön.
2 I beloppet ingår semestertillägg, traktamenten och lunchsubventioner med kSEK 100 utöver fast lön.
3 I beloppen ingår ersättningar och övriga förmåner för två ledande befattningshavare som lämnat ledningsgruppen under 2011. De ingående beloppen avser den tid personerna ingått i ledningsgruppen.
4 I beloppen ingår ersättningar och övriga förmåner för en ledande befattningshavare som lämnat ledningsgruppen under 2010. De ingående beloppen avser den tid personen ingått i ledningsgruppen.

Kommentarer till tabellerna

Den rörliga lönen för 2011 avser den ersättning som utbetalas under 2012 och som belastat resultatet 2011, medan den rörliga lönen för 2010 avser den ersättning som utbetalats 2011 och belastat resultatet 2010. Utfallet baseras på finansiella och individuella mål som är kopplade till verksamhetens utveckling och är baserat på resultatet år 2011 respektive 2010.
Övriga förmåner avser bilförmån, bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.
Pensionsplanerna är både förmåns- och avgiftsbestämda. Pensionskostnad avser den kostnad som belastat årets resultat.
Billeruds långsiktiga incitamentsprogram (LTIP 2010 och LTIP 2011) innehåller inga rättigheter att förvärva Billerudaktier med rabatt under en lösenperiod efter en intjänandeperiod. Istället tilldelas deltagarna ett visst antal Billerudaktier vederlagsfritt, efter en treårig intjänandeperiod, givet att vissa villkor är uppfyllda.

Inom ramen för LTIP 2010 deltar VD med 9 093 Billerudaktier, så kallade Sparaktier. Övriga medlemmar i ledningsgruppen deltar med 18 357 Sparaktier.

Inom ramen för LTIP 2011 deltar VD med 7 089 Billerudaktier, så kallade Sparaktier. Övriga medlemmar i ledningsgruppen deltar med 11 143 Sparaktier.

Alla deltagare har en utväxling på 4 gånger. Varje Sparaktie ger rätt till:

1 Matchningsaktierätt
3 Prestationsaktierätter (en aktierätt kopplad till rörelsemarginalen, en aktierätt kopplad till relativa marginalen och en aktierätt kopplad till totalavkastningen)

25 Tilläggsupplysningar till ka ssaflödesanalyser

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Betalda räntor och erhållen ränta
samt utdelning
Erhållen ränta och utdelning	20	5	39	13
Erlagd ränta	-59	-79	-27	-73
Summa	-39	-74	12	-60
Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet med mera
Av- och nedskrivningar av tillgångar	614	610	262	256
Justering räntor	7	4	2	0
Anteciperad utdelning			–	–
Nedskrivning av dotterbolagsaktier			10	–
Pensioner och övriga avsättningar	11	-22	6	-3
Realisationsresultat	0	0	0	0
Summa	632	592	280	253
Likvida medel1
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kortfristiga placeringar	250	–	250	–
Kassa och bank	679	740	592	644
Summa	929	740	842	644

1 Kortfristiga placeringar klassificeras som likvida medel när löptiden från anskaffningstidpunkten är kortare än tre månader och är utsatt för endast obetydlig risk för värdefluktuationer.

26 Obeskattade reserver

MSEK
Moderbolaget	2011	2010
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Maskiner och inventarier
Redovisat värde vid årets ingång	–	2 098
Årets förändring utöver plan	2 212	-2 098
Redovisat värde vid årets utgång	2 212	–
Summa obeskattade reserver	2 212	–

27 Händelser efter balansdagen

Billerud Finland Oy, ett helägt dotterbolag till Billerud AB, träffade den 1 februari 2012 avtal med UPM-Kymmene (UPM) om att förvärva UPMs förpackningspappersverksamhet i Jakobstad och Tervasaari med en nettoomsättning 2011 om cirka MEUR 220 (SEK 2 miljarder). Köpeskillingen uppgår till MEUR 130 (cirka SEK 1,2 miljarder). Affären minskar kraftigt Billeruds massaexponering samt stärker erbjudandet inom förpackningspappersområdet. Vidare reduceras även valutaexponeringen.

Långsiktiga kommersiella avtal har upprättats mellan parterna där UPM bland annat ska leverera insatsvaror såsom massa, ånga och elektricitet till Billerud. Affären förutsätter godkännande från berörda konkurrensmyndigheter.

Affären kommer att finansieras med både likvida medel och genom upptagande av lån inom existerande kreditramar. Förvärvets påverkan på Billeruds nettoskuldsättningsgrad blir +24 procentenheter varför nettoskuldsättningsgraden fortsatt bedöms ligga under koncernens finansiella mål, allt annat lika. I det fall förvärvet inte skulle fullföljas har Billerud utfäst sig att till UPM utge en engångsersättning om MEUR 5.

För mer information vänligen se pressrelease daterad 1 februari 2012 på Billeruds webbsida, www.billerud.se.

28 Investeringsåtaganden

Koncernen

Under 2011 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för MSEK 128 (133). Av dessa åtaganden förväntas MSEK 85 (133) bli reglerade under 2012.

Moderbolaget

Under 2011 har moderbolaget slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för MSEK 117 (42). Av dessa åtaganden förväntas MSEK 75 (42) bli reglerade under 2012.

Ställda säkerheter, eventualförpliktelser 29 och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ställda säkerheter för egna
skulder och avsättningar
Pantförskrivna kapitalförsäkringar	25	27	18	23
Ställda säkerheter, totalt	25	27	18	23
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	4	3	4	3
Borgensförbindelser, övriga	10	5	10	5
Garantiförbindelse	–	–	–	26
Borgensåtagande för
koncernbolag	–	–	58	63
Eventualförpliktelser, totalt	14	8	72	97

30 Närstående

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 12.

Sammanställning över närståendetransaktioner

		Försäljning av varor och tjänster till	Inköp av varor och tjänster från	Skuld till	Fordran på
MSEK	År	närstående	närstående	närstående	närstående
Koncernen
Närståenderelation
Intressebolag	2011	–	386	17	3
Intressebolag	2010	1	269	2	7
Moderbolaget
Närståenderelation
Dotterbolag	2011	9	1 297	893	1 232
Dotterbolag	2010	11	1 127	767	454
Intressebolag	2011	–	143	5	–
Intressebolag	2010	1	104	–	4

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Redovisning av löner, ersättningar och andra förmåner återfinns i not 5 och 24.

31 Rörelseförvärv

Billerud har under 2011 förvärvat 30 procent av aktier i intressebolaget Paccess Packaging LCC genom dotterbolaget Billerud Inc. Billerud har förvärvat 11,6 procent av aktier i Nine TPP AB och därmed utökat sin ägarandel i bolaget till 71,6 procent. Billerud Finland Oy, ett helägt dotterbolag till Billerud AB, träffade den 1 februari 2012 avtal med UPM-Kymmene (UPM) om att förvärva UPMs förpackningspappersverksamhet i Jakobstad och Tervasaari. Köpeskillingen uppgår till MEUR 130 (cirka SEK 1,2 miljarder). Affären förutsätter godkännande från berörda konkurrensmyndigheter.

Under 2010 genomfördes inga rörelseförvärv.

32 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Revisionsutskottet har diskuterat tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samt gjorda överväganden och uppskattningar i samband med tillämpningen av dessa principer. Härvid förtjänar följande viktiga uppskattningar och bedömningar att omnämnas.

Pensionsskuld

Diskonteringsräntan vid beräkningen av förpliktelsen avseende Billeruds förmånsbestämda planer har sänkts från 3,8 procent 2010 till 3,3 procent 2011 vilket överensstämmer med den statliga nominella räntan på den 10-åriga säkerställda bostadsobligationen. Övriga aktuariella antaganden, se not 18 sidorna 89-90.

Värdering av dotterbolag

Billeruds produktion av bioplastprodukter i Tenova Bioplastics AB har under året givit ett negativt resultat. En nedskrivningsprövning har gjorts av det sysselsatta kapitalet i bolaget. Enligt bolagets beräkningar understiger värdet av framtida betalningar det redovisade värdet, varför en nedskrivning skett av goodwill i koncernen med MSEK 10.

I moderbolaget har aktieposten i dotterbolaget Tenova Bioplastics AB efter nedskrivningsprövning skrivits ned med MSEK 10.

34 RÖRELSESEGMENT

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde enligt nedan. Ingen förändring i redovisningen av affärsområdena har skett med anledning av införandet av IFRS 8. Affärsområdenas huvudmål är rörelsemarginalen, som mäts exklusive resultateffekter från valutasäkringen av valutaflödena. Billerud har identifierat sina rörelsesegment att motsvara de tre affärsområdena i koncernen.

Affärsområde Packaging & Speciality Paper ansvarar för försäljning av säckpapper och kraftpapper med fokus på förpackad mat, pappersbärkassar, säcklösningar och industriella applikationer.
Affärsområde Packaging Boards ansvarar för försäljning av fluting, liner och vätskekartong med fokus på frukt & grönt och konsumentvaror.
Affärsområde Market Pulp ansvarar för försäljning av långfibrig avsalumassa.

33 uppgifter om m oderbolaget

Billerud AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm AB.

Adressen till huvudkontoret är Box 703, 169 27 Solna. Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intressebolag.

Utöver affärsområdena omfattas Billeruds verksamhet av koncerngemensamma funktioner som koncernkontor, virkesförsörjning samt försäljningsorganisationer. Detta redovisas som Övrig verksamhet där även resultatandelar i intressebolaget ScandFibre Logistics AB, samt dotterbolagen Tenova Bioplastics AB, Nine TPP AB och Billerud Inc. ingår. Övrig verksamhet innehåller också resultat av valutasäkring av koncernens nettoflöden av valutor samt elimineringar.

Vad avser anläggningstillgångar och kapitalinvesteringar är en uppdelning på rörelsesegment inte möjlig eftersom affärsområdena är produktionsmässigt starkt integrerade.

Rörelseresultatet för Övrig verksamhet fördelar sig på Valutasäkring m m med MSEK 230 (153), Koncernstab och elimineringar MSEK -171 (-103) och Övriga enheter MSEK 35 (23).

		Packaging &		Packaging		Market		Övrig		Totalt
		Speciality Paper		Boards		Pulp		verksamhet		koncernen
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Nettoomsättning	4 293	4 166	2 772	2 428	1 752	1 731	526	503	9 343	8 828
Övriga intäkter	–	40	–	26	–	12	18	7	18	85
Rörelsens kostnader, övrigt	-3 525	-3 461	-2 238	-2 023	-1 574	-1 352	-432	-430	-7 769	-7 266
Av- och nedskrivningar	-318	-328	-164	-160	-114	-115	-18	-7	-614	-610
Resultatandelar i intressebolag	–	–	–	–	–	–	0	0	0	0
Rörelseresultat	450	417	370	271	64	276	94	73	978	1 037
Rörelsemarginal	10 %	10 %	13 %	11 %	4 %	16 %			10 %	12 %
Finansiella poster									-45	-77
Skatt									-250	-255
Nettoresultat									683	705

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

SEK
Fria medel	2 992 037 580
Utdelning för 2010	-360 900 046
Årets resultat	-463 618 474
Summa	2 167 519 060
Styrelsen föreslår:
SEK
Att till aktieägarna utdelas 3,50 per aktie	360 900 046
samt att återstående belopp balanseras	1 806 619 014

Summa 2 167 519 060

Undertecknade försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolagets och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2012. Koncernens rapport över totalresultat och balansräkning och moderbolagets rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman 9 maj 2012.

Solna den 13 mars 2012

Ingvar Petersson, Michael M. F. Kaufmann, Ordförande Vice Ordförande

Helena Andreas, Stewe Cato, Helén Gustafsson, Mikael Hellberg,

Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot

Gunilla Jönson, Ewald Nageler, Yngve Stade, Per Lindberg, Ledamot Ledamot Ledamot Verkställande Direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2012

Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Billerud AB, org nr 556025-5001

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Billerud AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 54-96.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Billerud AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 mars 2012 Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning inom Billerud 2011

Denna rapport om Billerudkoncernens bolagsstyrning 2011 är utformad enligt reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning som började gälla den 1 juli 2005 och senast reviderad den 1 februari 2011. Billerud började tillämpa koden under våren 2005.

Under 2011 har Billerud följt bolagsstyrningskoden i alla avseenden utom såvitt avser punkterna 2.1.2 angående styrelsens sammansättning där skälet till avvikelsen är att årsstämman 2011 beslutade vad gäller valberedningens sammansättning att valberedningens ordförande ska vara den ledamot som till aktieinnehav representerar störste ägaren. Michael M.F. Kaufmann representerar den störste aktieägaren och är således ordförande i valberedningen, och tillika styrelsemedlem och vice ordförande i styrelsen; och punkt 6.2 angående styrelseordförande; samt punkt 9.3 angående ersättningar till ledande befattningshavare. De två sista punkterna är ej tillämpliga för Billerudkoncernen.

ÄGARSTRUKTUR OCH AKTIE

Vid slutet av 2011 uppgick det totala antalet aktieägare till 107 795 mot 120 733 vid föregående årsskifte. Andelen utländskt ägande ökade till 48,6 (44,0) procent exklusive Billeruds egna återköpta aktier (1 720 314). Övriga ägargrupper utgjordes av svenska privatpersoners innehav 34,5 (38,5) procent samt svenska juridiska personers 16,9 (17,5) procent. Ytterligare uppgifter angående bolagets aktie, aktieägare med mera presenteras i avsnittet "Billerudaktien" i Årsredovisning 2011 samt på bolagets webbsida.

BOLAGSSTÄMMOR MED MERA Årsstämma 2011

Årsstämma 2011 ägde rum den 4 maj 2011 på Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm. Årsstämman fattade bland annat beslut om omval av Ingvar Petersson, Gunilla Jönson, Michael M.F. Kaufmann, Ewald Nageler och Yngve Stade. Per Lundberg och Meg Tivéus avböjde omval och därmed valdes som nya ledamöter i styrelsen Helena Andreas och Mikael Hellberg.

Tillämpliga regler för bolagsstämman

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets högsta beslutande organ. Vid bolagsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt. Samtliga aktieägare som är registrerade i

Valberedningens sammansättning och röstrepresentation

Representant	Ägare	Röstandel, %1
Michael M.F. Kaufmann, ordförande	Frapag Beteiligungsholding AG	21,0
Björn Franzon	Swedbank Robur Fonder	2,4
Hans Ek	SEB Fonder och SEB Trygg Liv	2,1
Ingvar Petersson, styrelseordförande i Billerud, sammankallande men ej ledamot	Billerud	–

1 Per den 29 februari 2012

aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta vid stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet utom i de fall där aktiebolagslagen uppställer krav på en högre andel av de på stämman företrädda aktierna och avgivna rösterna. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande och protokollet från stämman publiceras på bolagets webbsida. Stämman beslutar bland annat om fastställande av bolagets årsredovisning, disposition av bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören. Årsstämman utser också styrelseledamöter och revisorer samt beslutar om inrättande av valberedning, styrelsens och revisorernas arvoden samt riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och koncernledning. Årsstämman ska hållas i Stockholm inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Kallelse till bolagsstämma annonseras i Post- och Inrikes Tidningar, som notis i Svenska Dagbladet och publiceras på bolagets webbsida. Information om Billeruds större aktieägare följer under avsnittet Billerudaktien i förvaltningsberättelsen.

Årsstämma 2012

Årsstämma 2012 äger rum klockan 15.00 den 9 maj 2012 på Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm. På Billeruds webbsida finns information om hur anmälan för deltagande i stämman samt anmälan av fråga för behandling av stämman sker.

Valberedning inför årsstämma 2012

Enligt beslut vid Billerud ABs årsstämma den 4 maj 2011 har styrelsens ordförande kontaktat de största aktieägarna och efter dessa kontakter har en valberedning tillsatts. Den 2 november 2011 offentliggjordes att valberedningen inför årsstämma 2012 utgörs av, se tabellen ovan.

Ingen särskild ersättning har utgått till ordföranden eller till någon av de övriga ledamöterna i valberedningen.

Valberedningen har inför årsstämman 2012 haft 4:a protokollförda sammanträden samt däremellan även haft kontakt per telefon och e-post. Aktieägare har varit välkomna med förslag och synpunkter till valberedningen per e-post eller post. På bolagets webbsida finns ett särskilt avsnitt benämnt "Valberedningen" inom ramen för avsnittet "Bolagsstyrning", där information finns för hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen.

STYRELSEN

Sammansättning

Styrelsen i Billerud AB består enligt bolagsordningen av lägst sex och högst tio ledamöter med högst sex suppleanter. Styrelseledamöter utses för ett år i taget. Bolagets VD är inte ledamot av styrelsen. Av de stämmovalda ledamöterna är samtliga utom två oberoende i förhållande till bolaget, koncernledningen samt till bolagets större aktieägare. Michael M. F. Kaufmann är CEO och Ewald Nageler CFO i moderbolaget till Frapag Beteiligungsholding AG, Billerud ABs största aktieägare, och är därmed enligt definitionerna i Svensk kod för bolagsstyrning och NASDAQ OMX

BOLAGSSTYRNING INOM BILLERUD

Stockholm ABs regelverk beroende av bolagets större aktieägare. I styrelsen ingår även två ledamöter, med två suppleanter, som är utsedda av arbetstagarnas organisationer i enlighet med lagen om styrelserepresentation för privatanställda. Dessa ledamöter är, såsom anställda, beroende av bolaget.

Extern sekreterare i styrelsen har under 2011 varit advokaten Wilhelm Lüning från Advokatfirman Cederquist.

Samtliga ledamöter har genomgått NASDAQ OMX Stockholm ABs utbildning för styrelse och ledande befattningshavare i börsnoterade bolag.

Styrelsearbetets organisation

Styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning inklusive mötesplan, som ska säkerställa att styrelsen är allsidigt informerad och att alla styrelserelaterade aspekter av företagets verksamhet tas upp till behandling. Arbetsordningen anger således bland annat vilken information styrelsen ska erhålla och återfinns i sin helhet på bolagets webbsida tillsammans med instruktionen till Billeruds VD.

Styrelsen har också beslutat om ett antal övergripande policies för bolagets verksamhet. Dessa policies revideras vid behov. Här ingår bland annat bolagsstyrningspolicy, finanspolicy, kommunikationspolicy samt policy för kvalitet, miljö och omvärldshänsyn. I den senare policyn beskrivs bland annat Billeruds hållning i etiska frågor och i miljöfrågor.

Styrelsearbetet under 2011

Under 2011 har styrelsen sammanträtt 12 gånger, varav 2 gång per capsulam, utöver konstituerande styrelsemöte. Ett styrelsemöte ägnas huvudsakligen åt strategi och ett åt finansfrågor. Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för diskussion och beslut. Under 2011 har styrelsens arbete, utöver ordinarie agendapunkter, koncentrerats till att hantera:

Januari/februari: årsbokslut, bokslutskommuniké, revisionsfrågor samt hållbarhetsfrågor
Mars: dagordning: årsstämma, finansieringsfrågor
April/maj: årsstämma, delårsrapport, investeringar, revisions- och finansieringsfrågor
Juni: bruksbesök, översyn bolagsstyrning, konkurrensrättsliga frågor samt finansieringsfrågor

Viktiga externa regelverk som påverkar styrningen av Billerud:

• Svensk aktiebolagslag

Euroclear och NASDAQ OMX Stockholm ABs regelverk för Emittenter
Svensk kod för bolagsstyrning

September: strategi, investeringar

Oktober: delårsrapport
December: finansfrågor inklusive finanspolicy, frågor kring årsbokslut och budget 2012, revisionsfrågor, hållbarhetsrapport samt utvärdering av styrelsens och VDs arbete

Extra fokus under 2011 har också varit frågor om fortsatt utveckling av nya produkter och kundkoncept i nära samarbete med slutkunder, tillväxt, hållbarhetsfrågor, kostnadsbesparingar och virkesförsörjning samt strategi och varumärkesbyggande.

Under året har även brukschefer och andra ledande befattningshavare presenterat och diskuterat sina ansvarsområden med styrelsen. Samtliga styrelsemöten protokollförs och tillställs ledamöterna i enlighet med bolagsstyrningskodens regler.

Utvärdering

Inom Billerud finns rutiner för årlig utvärdering av styrelseordföranden och styrelseledamöternas arbete. Utvärderingen tjänar dels som underlag för handlingsplan för förbättringar, dels som underlag för valberedningens arbete med styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar även fortlöpande verkställande direktörens arbete. En gång per år görs utvärderingen utan dennes närvaro.

STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har för närvarande två utskott; ett revisionsutskott etablerat 2004 och ett ersättningsutskott etablerat 2001. Styrelsen utser ledamöterna inom sig. Utskottens sammansättning under 2011 framgår på sidorna 102-103.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen är ytterst ansvarig för att en tillfredställande kontroll finns för riskhantering, redovisning, finansiell rapportering och liknande frågor.

För att bistå i fullgörandet av styrelsens övervakande roll över revisionsfrågorna beslöt styrelsen under 2004 att inrätta ett särskilt revisionsutskott.

Utskottet har som huvudsaklig uppgift att bidra och säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer upprätthålls enligt av styrelsen fastlagda instruktioner för revisionsutskottet. Revisionsutskottet är ett förberedande organ och del av styrelsen. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen, som fattar eventuella beslut föranledda av revisionsutskottets arbete. Utskottet ska vidare övervaka redovisningsprinciper, riskhantering samt bolagets internkontroll. Utskottet ska slutligen förbereda frågor avseende revisorsval och revisors arvodering. Revisionsutskottets möten protokollförs och protokollen tillhandahålls styrelsen. Arbetsordningen för revisionsutskottet återfinns i sin helhet på bolagets webbsida. Revisionsutskottet består av fyra ledamöter, Mikael Hellberg (ordförande), Ingvar Petersson, Kurt Lindvall och Gunilla Jönson. Samtliga ledamöter utom en är oberoende av bolaget. Kurt Lindvall är anställd av och därmed beroende av bolaget. Extern sekreterare i revisionsutskottet har under 2011 varit advokaten Wilhelm Lüning från Advokatfirman Cederquist.

Arbete under 2011

Under 2011 har utskottet haft 7 möten, varav 2 hölls per telefon. Utskottsledamöternas mötesnärvaro redovisas på sidorna 102-103 Utskottet behandlade under året olika redovisningsfrågor, revisionsupplägget för 2011, riskanalys, intern kontroll samt policyfrågor. Utskottet sammanträdde också inför varje delårsrapport och inför bokslutskommunikén. Vid dessa möten avhandlades redovisnings- och rapporteringsfrågor relaterade till rapporterna. Revisionsutskottets ordförande rapporterade regelmässigt till styrelsen från utskottets möten. Styrelsens arbete med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen finns sammanfattad i "Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen 2011".

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Årsstämman 2011 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, se not 24 i Årsredovisning 2011. Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med uppgift att föreslå övergripande policy beträffande löner, ersättningar och övriga anställningsförmåner generellt i Billerud samt godkänna VDs förslag till löner och ersättningar för ledningsgruppen inom ramen för denna policy. Utskottet framlägger också förslag till styrelsen som beslutar om lön och ersättningar till VD. Arbetsordningen för ersättningsutskottet återfinns i sin helhet på bolagets webbsida. Utskottet består av Ingvar

Petersson (ordförande), Michael M.F. Kaufmann och Yngve Stade.

Arbete under 2011

Under 2011 har utskottet haft 2 möten. Utskottsledamöternas mötesnärvaro redovisas på sidorna 102-103. Utskottet behandlade under 2011 ärenden kring utfall rörlig lön för 2010 samt lönerevision 2011 för ledningsgruppen. Vidare behandlades utvärdering av incitamentsprogrammet LTIP 2011 samt upplägg för incitamentsprogrammet LTIP 2012.

Principerna för samt utfallet av ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare framgår av not 24 i Årsredovisning 2011.

REVISORER

Revisionsbolag är Ernst & Young AB företrädd av auktoriserad revisor Lars Träff som huvudansvarig intill årsstämman 2013.

Lars Träff

Född 1954. Auktoriserad revisor Ernst & Young AB. Revisor i Billerud från 2009 till och med räkenskapsåret 2012.

Revisor i Boliden, Posten, Lantmännen, ÅF, Scania och Öresund.

För att säkerställa att styrelsens och revisionsutskottets behandling sker på ett strukturerat sätt samt för att tillgodose styrelsens informationsbehov träffade Billeruds revisorer revisionsutskottet vid tre tillfällen och styrelsen vid ett tillfälle under 2011.

VD OCH LEDNINGSGRUPPEN

Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget och koncernens verksamhet i enlighet med styrelsens instruktioner och föreskrifter. VD fungerar dessutom som koncernledningens ordförande och fattar beslut i samråd med övriga ledningen. Denna består, förutom VD, av 7 personer; ekonomi- och finansdirektören, personaldirektören, produktionsdirektören, tekniska direktören och de tre affärsområdescheferna. Ledningsgruppen sammanträder normalt varje vecka; varannan vecka med personlig närvaro och varannan vecka genom telefon- eller videokonferens.

Under 2011 har ledningsgruppen behandlat frågor beträffande finansiering, förvärv, kriskommunikation, kostnadsbesparingar, virkesförsörjning och vedpriser, produktion, energi, marknad och prissättning, miljö- och tillstånd, investeringar, strategi samt personal och varumärkesbyggande. Deltagarna tar också upp pågående projekt inom respektive ansvarsområde. Vid varje möte presenteras dessutom en lägesrapport för bolagets olika enheter samt att en genomgång av den aktuella finansiella rapporteringen sker.

Billerud är indelat i tre affärsområden; Packaging & Speciality Paper, Packaging Boards samt Market Pulp. Vart och ett av affärsområdena har ansvar för försäljning, marknadsföring och utveckling av respektive produktområde. Affärsområdena har ett resultatansvar, baserat på förkalkylerade produktionskostnader. Billeruds bruk är ansvariga för tillverkning och produktionseffektivitet och har ett resultatansvar baserat på detta. Ledningsgruppen har organiserat ett antal koncerngemensamma nätverk, där en medlem av ledningsgruppen eller person som direktrapporterar till VD är sammankallande och ordförande.

Under 2011 har följande nätverk, så kallade råd, funnits:

CSR-råd	Stina Blombäck
Ekonomichefsråd	Susanne Lithander
Etiskt råd	Karin Hågfeldt
FoU-råd	Magnus Wikström
Inköpsråd	Per Lindberg
IT-råd	Susanne Lithander
Personalchefsråd	Karin Hågfeldt

Samtliga medlemmar i ledningsgruppen har genomgått NASDAQ OMX Stockholm ABs utbildning för styrelse och ledande befattningshavare i börsnoterade bolag.

PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämma 2011 antog principerna att ersättning och anställningsvillkor ska vara marknadsmässiga. Fast lön ska utgöra ersättning för fullgott arbete.

Därutöver kan rörlig ersättning erbjudas som belönar uppnåendet av tydligt uppställda mål. För fullständigt beslut beträffande riktlinjerna för ersättning, se not 24 i Årsredovisning 2011. Styrelsens förslag till riktlinjer 2012 framgår av förvaltningsberättelsen.

ledningsgrupp

Från vänster: Lennart Eberleh, Susanne Lithander, Per Bjurbom, Johan Nellbeck, Niklas Söderström, Karin Hågfeldt, Magnus Wikström och Per Lindberg.

PER LINDBERG

Befattning: VD och koncernchef Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola. Teknologie doktor, Chalmers tekniska högskola.

Anställd år: 2005 Född: 1959

Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Styrelseordförande i YKI. Styrelseledamot i VindIn AB och Middlepoint AB.

Bakgrund: VD, Korsnäs AB. Vice VD, Investment AB Kinnevik. Management- och strategikonsult, Applied Value Corporation, USA. Aktieinnehav* : 20 182

PER BJURBOM

Befattning: Produktionsdirektör Utbildning: Civilingenjör Maskin, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. Anställd år: 2007 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: Platschef, Holmen Paper Hallsta. Platschef, Stora Enso Skoghalls bruk. Produktionschef, Stora Enso Skoghalls bruk.

Produktionschef PM53, Holmen Paper Braviken. Produktchef, Braviken Holmen Paper. Teknisk marknadsföring telefonkatalogpapper, Holmen Paper. Driftingenjör PM52, Holmen Paper Braviken. Aktieinnehav* : 6 000

LENNART EBERLEH

Befattning: Affärsområdeschef

Packaging Boards Utbildning: Civilingenjör, Tekniska högskolan Carolo Wilhelmina, Braunschweig, Tyskland. Executive MBA Anställd år: 2001 Född: 1969 Nationalitet: Tysk Andra uppdrag: – Bakgrund: Produktområdeschef Containerboard, Billerud AB. Försäljningschef Wellråvaror,

Stora Enso Gruvön. Stora Support Team, Stora

Kopparberg Bergslags AB. Produktchef Wellråvaror, Stora Gruvön.

Aktieinnehav* : 4 000

Karin Hågfeldt

Befattning: Personaldirektör Utbildning: Executive MBA, Handelshögskolan Stockholm. Personal och arbetslivsprogrammet, Umeå Universitet. Anställd år: 2011 Född: 1970 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: HR Lead Global Supply Chain & Strategy, AstraZeneca. Personalchef Sweden Operations, AstraZeneca. HR Manager, Ericsson. Aktieinnehav* : 1 000

Susanne Lithander

Befattning: Ekonomi- och finansdirektör Utbildning: Civilekonom, Göteborgs Handelshögskola.

Anställd år: 2011 Född: 1961 Nationalitet: Svensk

Andra uppdrag: Styrelseledamot och medlem i revisionskommitten i Acando.

Bakgrund: VD, Mercuri International Group. Vice VD, Head of Product Area Advise, BU Global Services, Ericsson AB. Vice VD Finance & Operational Development, BU Global Services, Ericsson AB. Vice VD, Business Operations, Ericsson Inc., TX, USA. Vice VD & övergripande chef, Head of Business Unit Private Radio Systems, Ericsson Inc., VA, USA. Aktieinnehav* : –

JOHAN NELLBECK

Befattning: Affärsområdeschef Packaging & Speciality Paper Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet. Executive MBA Anställd år: 2006 Född: 1964 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Styrelseledamot i CEPI Eurokraft och i PaperImpact. Bakgrund: Försäljningschef, Tele2 Stockholm. VD, AssiDomän Kraft Products Nordic Sales AB. Försäljningschef, AssiDomän Scandinavia. Aktieinnehav* : 10 000

NIKLAS SÖDERSTRÖM

Befattning: Affärsområdeschef Market Pulp Utbildning: Ekonom Anställd år: 2001 Född: 1950 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Styrelseordförande i Bjurfors i Uppsala AB. Bakgrund: Marknadsdirektör, AssiDomän. Marknadsdirektör, Rottneros. Försäljningschef, Utansjö Bruk. Order-/Logistic Manager, Värnamo Gummi. Styrelseledamot, ScandFibre Logistics.

Aktieinnehav* : 7 423

MAGNUS WIKSTRÖM

Befattning: Teknisk direktör Utbildning: Civilingenjör Kemiteknik, Tekn. Dr., Docent, Kungliga Tekniska Högskolan. Anställd år: 2006 Född: 1963 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Styrelseledamot i Innventia AB Bakgrund: R&D Director Korsnäs AB, Forskningschef, Korsnäs Development, Projektområdeschef STFI. Aktieinnehav* : 3 000

* Egna och närståendes aktieinnehav per den 1 mars 2012.

styrelse

Ingvar Petersson

Ordförande Befattning: – Utbildning: Diplomerad företagsekonom. Studier vid Lunds Universitet. Invald år: 2001 Född: 1941 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Ordförande i Econova AB, och i RAM One AB. Ledamot i Munksjö AB med flera. Bakgrund: SEVP, Stora Enso 1:e vice VD Stora-koncernen. VD, Kopparfors AB. Aktieinnehav*: 16 000 Beroende/oberoende: Oberoende av ägare och av bolaget.

Michael M.F. Kaufmann

Vice ordförande Befattning: CEO, Frapag Beteiligungsholding AG, Wien, Österrike. Utbildning: MBAutbildning vid universiteten i Stuttgart och Erlangen-Nürnberg. Invald år: 2005 Född: 1948 Nationalitet: Österrikare Andra uppdrag: Ledamot i Hirsch Servo AG, Glanegg, Österrike. Bakgrund: Har innehaft ett antal ledande befattningar inom Frantschach/Mondi, Wien, Österrike. Aktieinnehav*: 9 500 Beroende/oberoende: Ej oberoende av ägare.

Helena Andreas

Ledamot

Befattning: Head of Retail inom Vodafonegruppen. Utbildning: Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike/Singapore. Civiliningenjörsexamen i Teknisk Fysik, Lunds Tekniska Högskola/Caltech. Ekonomexamen, Lunds Universitet. Invald år: 2011 Född: 1975 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Styrelseledamot i Extenda AB. Bakgrund: Befattningar i detaljhandels- och konsumentvarubranschen, bl a Marknadschef Tesco UK. Managementkonsult Accenture. Aktieinnehav*: 5 000

Beroende/oberoende: Oberoende av ägare och bolaget.

Stewe Cato

Arbetstagarrepresentant, ledamot Befattning: Ordförande i Pappers avd. 96 Billerud

Gruvön. Invald år: 2001 Född: 1953 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: – Aktieinnehav*: – Beroende/oberoende: Ej oberoende av bolaget (anställd).

HelÉn Gustafsson

Arbetstagarrepresentant, ledamot Befattning: Utvecklingsingenjör, Processutveckling Billerud Skärblacka AB. Invald år: 2010 Född: 1971 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: – Aktieinnehav*: 517 Beroende/oberoende: Ej oberoende av bolaget (anställd).

Mikael Hellberg

Ledamot Befattning: – Utbildning: BSc, Business Administration, University of Minnesota. Studier vid Handelshögskolan, Stockholm.

Invald år: 2011 Född: 1954

Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Ord-

förande i Delicato Bakverk AB, NCS Colour AB, Pelly Industrier AB, Berntson Brands AB, Björnkläder AB, och Wallvision. Ledamot i AB Annas Pepparkakor, Cederroth International AB, Color Processing Systems m fl. Bakgrund: VD i Wasabröd AB, Pripps Bryggerier/ Carlsberg Sverige AB och Alcro-Beckers AB. Rådgivare till Ericssons Business Unit Systems. Divisionschef, Procter & Gamble Norden. Aktieinnehav*: 10 000 Beroende/oberoende: Oberoende av ägare och bolaget.

Ledamöter	Närvaro vid totalt 12 styrelsemöten	Närvaro vid totalt 7 revisionsutskott	Närvaro vid totalt 2 ersättningsutskott
Ingvar Petersson, ordförande	12	7	2
Michael M.F. Kaufmann, vice ordförande	11	–	1 (Invald efter 2011 års årsstämma)
Helena Andreas	9 (Tillsattes vid 2011 års årsstämma)	–	–
Stewe Cato	11	–	–
Helén Gustafsson	12	–	–
Mikael Hellberg	9 (Tillsattes vid 2011 års årsstämma)	6 (Invald vid 2011 års årsstämma)	–

* Egna och närståendes aktieinnehav per den 1 mars 2012.

Gunilla Jönson

Ledamot

Befattning: Professor i förpackningslogistik Lunds Universitet/LTH samt adjungerad professor i förpackningsteknik vid Michigan State University i USA. Utbildning: Civilingenjör och teknologie doktor, maskin- och transportteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Invald år: 2003 Född: 1943 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Vice ordförande Chalmers Högskolestyrelse. Ledamot i SIK, Blekinge Tekniska

Högskola, Invest in Skåne AB samt Invest Sweden. Ledamot, Ingenjörsvetenskapsakademin.

Bakgrund: Rektor vid Lunds Tekniska Högskola. Olika direktörs- och andra befattningar inom SCA Packaging både i Sverige, Belgien och UK. Forskningsdirektör, Förpackningsforskningsinstitutet, Stockholm.

Aktieinnehav*: 2 250 Beroende/oberoende: Obereonde av ägare och

bolaget.

Kurt Lindvall

Arbetstagarrepresentant Befattning: Ordförande i Pappers avd. 165 Billerud Karlsborg. Invald år: 2001 Född: 1951 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: – Aktieinnehav*: – Beroende/oberoende:

Ej oberoende av bolaget (anställd).

Andra uppdrag: – Bakgrund: CFO, Egger Holzindustrie Beteiligungsgesellschaft m b H, St. Johann, Österrike. 25 års erfarenhet inom bankväsendet. Ledamot i företagsledningen i Creditanstalt AG, Wien, Österrike. Ledamot i styrelser för ett stort antal finansiella institutioner och företag både inom och utom Österrike. Aktieinnehav*: 8 000 Beroende/oberoende:

Ewald Nageler Ledamot

Befattning: CFO, Frapag Beteiligungsholding AG, Wien, Österrike. Utbildning: Examen i Ekonomi, Innsbrucks Universitet, Österrike. Invald år: 2006 Född: 1950

Nationalitet: Österrikare

Ej oberoende av ägare.

Fredrik Nordström

Arbetstagarrepresentant Befattning: Production Controller, Billerud Gruvön. Invald år: 2011 Född: 1972 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: – Bakgrund: – Aktieinnehav*: 900 Beroende/oberoende: Ej oberoende av bolaget (anställd).

Yngve Stade

Ledamot Befattning: – Utbildning: Civilingenjör, Teknologie doktor, h.c., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Invald år: 2005 Född: 1947 Nationalitet: Svensk Andra uppdrag: Ordförande i RISE Holding AB. Ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademin och Mantex AB. Bakgrund: VD, Stora Enso AB och medlem i koncernledningen för Stora Enso Oyj. VD, Kamyr AB. VD, NLK Celpap Engineering AB. Olika produktions- och tekniska befattningar, Korsnäs AB och STFI. Ledamot i MoDo Chemetics, Innventia AB, Skogsindustrierna samt ordförande i styrelser för ett flertal forskningsstiftelser med anknytning till skogsindustriella frågor. Ledamot i styrelsen för Falu Rödfärgs AB/Stora Kopparbergs Bergslags AB, Mantex AB. Aktieinnehav*: 1 100 Beroende/oberoende: Oberoende av ägare och bolaget.

Ledamöter Närvaro vid totalt 12 styrelsemöten Närvaro vid totalt 7 revisionsutskott Närvaro vid totalt 2 ersättningsutskott Gunilla Jönson 12 6 (Invald vid 2011 års årsstämma) – Kurt Lindvall 12 7 – Ewald Nageler 9 – – Fredrik Nordström 8 (Tillsattes vid 2011 års årsstämma) – – Yngve Stade 12 – 2

* Egna och närståendes aktieinnehav per den 1 mars 2012.

Intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen 2011

Rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2011 har upprättats och avgivits av styrelsen i enlighet med bolagsstyrningskoden och den vägledning som framtagits av FAR SRS och Svenskt Näringsliv samt med tillämpning av den tillämpningsanvisning för år 2007 som meddelats av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Rapporten beskriver hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Årets rapport följer här.

Billerud prisades under 2011 för sin finansiella kommunikation. I IR Nordic Markets, en årlig utvärdering av svenska börsbolags finansiella kommunikation, erhöll Billerud priset som bästa Mid Cap bolag. Dessutom utsågs Billeruds IR-chef Sophie Arnius till bästa IR-chef i Mid Cap kategorin.

INTERN KONTROLL

Billerud har satt upp följande mål för den interna kontrollen.

1. Regelefterlevnad

Den ska tillse att Billerud efterlever tillämpliga lagar och förordningar.

2. Finansiell rapportering

Den ska säkra att Billeruds finansiella rapportering är tillförlitlig och ger ledning, styrelse samt aktieägare ett fullgott underlag för att bedöma prestation och utveckling.

3. Operativ verksamhet

Den ska tillse att bolagets verksamhet är ändamålsenlig, effektivt organiserad och bedrivs på ett sätt så att de risker som finns för att verksamheten inte ska nå sina finansiella och operativa mål kontinuerligt bedöms och hanteras. För att nå dessa mål bedrivs det löpande arbetet i en process, som baseras på det ramverk för intern kontroll som finns utgivet av Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Processen omfattar en kontrollmiljö som skapar disciplin och struktur för de övriga fyra komponenterna i processen – Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information & Kommunikation och Uppföljning, vilka närmare beskrivs nedan. Processen styrs på övergripande nivå av styrelsen och revisionsutskottet och på en operativ nivå av VD, ledningsgruppen och övriga medarbetare. I processen beaktas speciellt att tillämpningen av den interna kontrollen uppnår en balans mellan kontrollaktiviteter och utvecklingen av en effektiv kontrollmiljö med eget ansvarstagande i hela organisationen.

PRIORITERADE OMRÅDEN UNDER 2011 Finansiell rapportering

Under verksamhetsåret 2011 har arbetet med utveckling av en gemensam ekonomimodell och kodstruktur för de svenska enheterna samt ett gemensamt ekonomisystem fortsatt och slutförts. Detta har möjliggjort enhetliga rutiner och ett gemensamt arbetssätt i koncernen och väsentligt förbättrat den interna kontrollen.

Operativa risker

Billerudkoncernen har under året bland annat arbetat med optimering av ett nytt logistiksystem, startat ett kvalitetsprojekt på bruken samt även startat ett program för elenergieffektivisering. Detta medför effektivare rutiner och processer, vilket förbättrar kontrollen över bolagets operativa risker.

EXTERN FINANSIELL RAPPORTERING

Den redogörelse som nu följer har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och gällande tillämpningsanvisningar och utgör styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge adekvat säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö

En god intern kontroll är en av grunderna för ett effektivt styrelsearbete. Styrelsens arbetsordning, arbetsordningarna för styrelsens utskott samt VD-instruktionen syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens identifierade risker. Styrelsen har vidare fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med den interna kontrollen, såsom redovisnings- och rapportinstruktioner, finanspolicy, finansiella mål samt beslutat om en adekvat organisation, inklusive bolagets ledningsgrupp.

Koncernledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Härtill kommer en rapportering från revisionsutskottet. Koncernledningen ansvarar för att nödvändiga interna kontroller genomförs som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår riktlinjer för att berörda anställda ska förstå sin roll för upprätthållandet av god intern kontroll.

Riskbedömning och kontrollaktiviteter

Bolaget har en metod för bedömning av risken för fel i den finansiella rapporteringen. Bolaget identifierar kontinuerligt poster där risken för väsentliga fel är förhöjd och tillser att fullgoda kontrollaktiviteter finns på plats.

För information kring finansiella risker och viktiga poster föremål för uppskattning och bedömning, se avsnittet för Riskhantering och känslighetsanalys samt not 32 i Årsredovisning 2011.

KONTROLLMILJÖ

Information och kommunikation

Väsentliga riktlinjer, manualer med mera av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras löpande till berörda medarbetare. För att erhålla väsentlig information från medarbetarna finns det såväl formella som informella informationskanaler till koncernledningen och styrelsen. För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav på korrekt information till finansmarknaden.

Uppföljning

Revisionsutskottet genomför ett beredande arbete inför styrelsens utvärdering av den information som koncernledningen samt bolagets revisorer lämnar. Revisionsutskottets arbete omfattar också att å styrelsens vägnar säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.

Intern revision

Med hänsyn till internkontrollens organisation och de uppföljningar som sker genom ekonomi- och controllerorganisationen har styrelsen bedömt att behovet av en separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Billerud AB, org.nr 556025-5001

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 98-105 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 14 mars 2012 Ernst & Young AB

Lars Träff Auktoriserad revisor

Fem år i sammandrag

resultaträkning i sammandrag

MSE K	2011	2010	2009	2008	2007
Nettoomsättning	9 343	8 828	7 760	7 792	7 758
Övriga intäkter	18	85	32	15	12
Rörelsens intäkter	9 361	8 913	7 792	7 807	7 770
Rörelsekostnader	-7 769	-7 266	-6 931	-7 011	-6 707
Avskrivningar	-614	-610	-561	-507	-473
Rörelseresultat	978	1 037	300	289	590
Finansiella poster, netto	-45	-77	-114	-165	-117
Resultat före skatt	933	960	186	124	473
Skatt	-250	-255	-21	28	-137
Nettoresultat	683	705	165	152	336

Sysselsatt kapital i sammandrag

	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
MSE K	2011	2010	2009	2008	2007
Anläggningstillgångar exklusive räntebärande fordringar	5 166	5 271	5 555	5 824	5 712
Varulager	1 135	1 070	1 065	1 091	936
Kundfordringar	1 391	1 412	1 152	1 294	1 486
Övriga omsättningstillgångar	372	447	491	270	350
Summa rörelsetillgångar	8 064	8 200	8 263	8 479	8 484
Avgår:
Uppskjutna skatteskulder	1 467	1 434	1 357	1 254	1 369
Ej räntebärande avsättningar	36	27	27	37	42
Leverantörsskulder	1 227	1 157	1 056	1 019	870
Övriga ej räntebärande skulder	695	790	676	914	698
Sysselsatt kapital	4 639	4 792	5 148	5 255	5 505

Kassaflöde i sammandrag

MSE K	2011	2010	2009	2008	2007
Rörelseöverskott	1 604	1 625	862	716	960
Förändring i rörelsekapital	-113	-147	116	244	-102
Finansnetto	-39	-73	-128	-141	-113
Betald skatt	-180	-12	4	-28	-15
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 272	1 393	854	791	730
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-591	-592	-292	-621	-656
Kassaflöde efter investeringsverksamheten	681	801	562	170	74

Finansiella nyckeltal

Marginaler	2011	2010	2009	2008	2007
Bruttomarginal, %	17	19	11	10	14
Rörelsemarginal, %	10	12	4	4	8
Avkastning (rullande 12 månader)
Avkastning på sysselsatt kapital, %	20	21	6	5	11
Avkastning på totalt kapital, %	11	12	3	3	7
Avkastning på eget kapital, %	14	17	5	5	12
Avkastning på eget kapital efter utspädning, %	14	17	5	5	12
Kapitalstruktur vid periodens utgång
Sysselsatt kapital, MSEK	4 639	4 792	5 148	5 255	5 506
Eget kapital, MSEK	4 872	4 637	3 995	2 638	2 898
Räntebärande nettoskuld, MSEK	-233	155	1 152	2 617	2 607
Kapitalomsättningshastighet, ggr	2,0	1,8	1,4	1,4	1,5
Räntetäckningsgrad, ggr	14,9	12,8	2,6	1,7	4,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,05	0,03	0,29	0,99	0,90
Nettoskuldsättningsgrad efter utspädning, ggr	-0,05	0,03	0,29	0,99	0,90
Andel riskbärande kapital, %	68	66	59	41	46
Soliditet, %	52	50	44	29	31
Soliditet efter utspädning, %	52	50	44	29	31
Självfinansieringsgrad, ggr	2,5	2,5	3,3	1,6	1,3
Per aktie1
Resultat per aktie, SEK	6,63	6,84	2,04	2,07	4,56
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	6,61	6,83	2,03	2,07	4,55
Per aktie vid periodens utgång1
Eget kapital per aktie, SEK	47,24	44,97	38,80	35,79	39,32
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	47,11	44,88	38,75	35,79	39,26
Utdelning per aktie, SEK	3,50	3,50	0,50	–	2,45
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK	12,33	13,52	10,54	15,36	14,18
Operativt kassaflöde per aktie, SEK	7,39	10,30	6,94	2,31	1,01
Investeringar
Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK	512	334	271	613	657
Förvärv, MSEK	–	–	35	9	0
Personal
Antal anställda i medeltal	2 277	2 240	2 232	2 322	2 364

1 Omräkning har skett av historiska uppgifter med hänsyn till nyemission 2009.

Kvartalsdata

Billeruds nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde redovisas nedan. Affärsområdenas resultat redovisas exklusive effekter av valutasäkringar samt exklusive resultateffekter från omvärdering av kundfordringar i utländsk valuta och valutaeffekter i samband med betalningar. Dessa effekter redovisas separat på raden Valutasäkring m m. Den del av valutaexponeringen som avser förändringar i faktureringskurser ingår i affärsområdesresultaten.

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och totalt

2011				2010
MSE K	Helår	IV	III	II	I	Helår	IV	III	II	I
Packaging & Speciality Paper	4 293	941	1 056	1 079	1 217	4 166	1 020	1 085	1 009	1 052
Packaging Boards	2 772	644	696	704	728	2 428	648	649	518	613
Market Pulp	1 752	416	465	435	436	1 731	450	452	445	384
Valutasäkring m m	230	16	46	90	78	153	54	-17	52	64
Övrigt och elimineringar	296	69	64	75	88	350	107	82	84	77
Totalt	9 343	2 086	2 327	2 383	2 547	8 828	2 279	2 251	2 108	2 190

Rörelseresultat kvartalsvis per affärsområde och totalt

MSE K	2011				2010
	Helår	IV	III	II	I	Helår	IV	III	II	I
Packaging & Speciality Paper	450	65	143	102	140	417	131	106	84	96
Packaging Boards	370	60	119	94	97	271	122	107	-14	56
Market Pulp	64	-24	30	20	38	276	53	92	100	31
Valutasäkring m m	230	16	46	90	78	153	54	-17	52	64
Övrigt och elimineringar	-136	-42	-42	-31	-21	-80	-34	-12	-21	-13
Totalt	978	75	296	275	332	1 037	326	276	201	234

Rörelsemarginal kvartalsvis per affärsområde och totalt

			2011					2010
%	Helår	IV	III	II	I	Helår	IV	III	II	I
Packaging & Speciality Paper	10	7	14	9	12	10	13	10	8	9
Packaging Boards	13	9	17	13	13	11	19	16	-3	9
Market Pulp	4	-6	6	5	9	16	12	20	22	8
Koncernen	10	4	13	12	13	12	14	12	10	11

Försäljningsvolymer kvartalsvis per affärsområde och totalt

kton			2011					2010
	Helår	IV	III	II	I	Helår	IV	III	II	I
Packaging & Speciality Paper	507	112	119	126	150	524	121	133	132	138
Packaging Boards	504	115	125	128	136	482	121	125	106	130
Market Pulp	343	88	91	81	83	301	81	74	71	75
Totalt	1 354	315	335	335	369	1 307	323	332	309	343

Nyckeltalsdefinitioner

Marginaler

Bruttomarginal

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA = Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation) i procent av nettoomsättning.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Avkastning

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt totalt kapital.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare, i procent av genomsnittligt eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på eget

kapital efter utspädning Årets resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare, i procent av genomsnittligt eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare, ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Kapitalstruktur

Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder, icke räntebärande avsättningar och räntebärande tillgångar.

Eget kapital Eget kapital vid periodens slut.

Eget kapital efter utspädning Eget kapital vid periodens slut ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande avsättningar och skulder minus räntebärande tillgångar.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.

Nettoskuldsättningsgrad efter utspädning Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Andel riskbärande kapital

Eget kapital plus uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Soliditet efter utspädning

Eget kapital ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram, i procent av balansomslutningen ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Självfinansieringsgrad

Kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive erhållna och betalda finansiella poster samt betald skatt, dividerat med investeringar i anläggningstillgångar.

Data per aktie1

Resultat per aktie Årets resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier på marknaden.

Resultat per aktie efter

utspädning Årets resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier på marknaden efter beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Eget kapital per aktie

Eget kapital vid periodens slut, hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med antalet aktier på marknaden vid periodens slut.

Eget kapital per aktie efter utspädning / full konvertering

Eget kapital vid periodens slut, hänförligt till moderbolagets aktieägare, ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram, dividerat med antal aktier på marknaden vid periodens slut ökat med effekt av beräknat utnyttjande av incitamentsprogram.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier på marknaden under perioden.

Operativt kassaflöde per aktie

Kassaflöde efter investeringsverksamheten justerat för förvärv/avyttringar av finansiella tillgångar dividerat med genomsnittligt antal aktier på marknaden under perioden.

P/E-tal

Aktiekurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie.

EV/EBITDA

Börsvärde plus räntebärande nettoskuld dividerat med rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA = Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation).

1 Antal aktier se avsnittet Billerudaktien.

BILLERUDAKTIEN

AKTIEN

Billerudaktien är börsnoterad sedan 20 november 2001 och handlas sedan 2 oktober 2006 på listan Mid Cap på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiens kortnamn är BILL.

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2011 till SEK 774 173 065, fördelat på 104 834 613 aktier. Antalet aktier på marknaden uppgick till 103 114 299. Samtliga aktier på marknaden ger lika rösträtt och lika rätt i bolagets vinst och kapital.

Kursutveckling

Stängningskursen för Billerudaktien per den 30 december 2011 var SEK 58,50, vilket motsvarade ett börsvärde på MSEK 6 133. Billeruds aktiekurs steg under 2011 med 0,4 procent. Under samma period sjönk NASDAQ OMX Stockholmsbörsens skogsindex (Forestry & Paper_PI) med 19,5 procent samtidigt som NASDAQ OMX Stockholmsbörsens All Share Index (OMX Stockholm_PI) minskade med 16,7 procent.

Den högsta slutkursen för aktien under 2011 noterades den 19 april med SEK 75,25 och den lägsta slutkursen den 8 augusti med SEK 42,30.

Omsättning

Under 2011 omsattes på NASDAQ OMX Stockholm 78 miljoner Billerudaktier, motsvarande ett värde av MSEK 4 606. Genomsnittligt antal omsatta aktier per handelsdag uppgick till cirka 310 000, motsvarande ett värde av MSEK 18. I genomsnitt gjordes 580 avslut per handelsdag.

AKTIEÄGARKATEGORIER, RÖSTER

Svenska privatpersoner inkl fåmansbolag, 34,5 % Svenska aktiefonder, 8,8 % Svenska institutioner, 8,1 %

Källa: SIS Ägarservice, 30 december 2011

GEOGRAFISK ÄGARFÖRDELNING, RÖSTER

Källa: SIS Ägarservice, 30 december 2011

Ägarstruktur

Vid slutet av 2011 uppgick det totala antalet aktieägare till 107 795 mot 120 733 vid föregående årsskifte. Andelen utländskt ägande ökade till 48,6 procent (44,0) exklusive Billeruds egna återköpta aktier (1 720 314). Den största andelen av de utlandsregistrerade ägarna återfinns i Österrike och USA, med en röstandel om 21,0 procent respektive 14,9 procent. Övriga ägargrupper utgjordes av svenska privatpersoners innehav 34,5 procent (38,5) samt svenska juridiska personers innehav 16,9 procent (17,5).

Utdelning

Målet är att utdelningen över en konjunkturcykel i genomsnitt ska uppgå till 50 procent av nettovinsten. Utdelningen till aktieägarna kommer bland annat att vara beroende av Billeruds resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

För verksamhetsåret 2011 har Billeruds styrelse föreslagit en utdelning om SEK 3,50 per aktie (3,50). Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 53 procent av nettovinsten för 2011.

Aktiefördelning 31 decemBer 2011

103 114 299
-1 720 314
104 834 613

Antal aktier på marknaden

	2011	2010	2009	2008	2007
Genomsnitt	103 114 299 103 062 031		81 029 295	73 711 346	73 667 182
Genomsnitt efter utspädning	103 406 220 103 253 634		81 160 295	73 711 346	73 737 456
Balansdagen		103 114 299 103 114 299 102 983 140		73 711 346	73 711 346
Balansdagen efter utspädning		103 406 220 103 305 902 103 138 804		73 711 346	73 711 346

DE TIO största aktieägarNA

Aktieägare	Antal aktier, miljoner	Andel av röster, %
Frapag Beteiligungsholding AG	21,6	21,0
DFA fonder	2,9	2,8
Norska staten	2,7	2,6
Swedbank Robur fonder	2,6	2,5
SHB fonder	1,9	1,9
SEB fonder	1,9	1,8
Fjärde AP fonden	1,5	1,5
Nordea fonder	1,1	1,1
Avanza Pension Försäkring AB	0,8	0,8
Östersjöstiftelsen	0,8	0,8
Totalt 10 största aktieägarna	37,9	36,8

Källa: SIS Ägarservice, 30 december 2011

Ägarstruktur1

Storleksklasser	Antal aktier	%	Antal ägare	%
1-100	2 399 773	2,3	37 624	34,9
101-500	13 434 648	12,8	60 280	55,9
501-10 000	16 037 866	15,3	9 458	8,8
10 001-50 000	5 801 740	5,5	286	0,3
50 001-	67 160 586	64,1	147	0,1
Totalt	104 834 613	100,0	107 795	100,0

1 Inklusive Billeruds eget innehav. Källa: SIS Ägarservice, 30 december 2011

Kursutveckling 20 november 2001 – 30 december 2011 Kursutveckling 2011

Nyckeltal per aktie

SEK per aktie där ej annat anges	2011	2010	2009	2008	2007
Resultat	6,63	6,84	2,04	2,07	4,56
Resultat efter utspädning	6,61	6,83	2,03	2,07	4,55
Utdelning (för resp. verksamhetsår), faktisk	3,501	3,50	0,50	–	3,50
Utdelning (för resp. verksamhetsår), justerad för effekt av nyemission	3,501	3,50	0,50	–	2,45
Utdelning i procent av
- börskurs (direktavkastning)	6,0	6,0	0,9	–	5,3
- vinst	52,8	51,1	31,2	–	53,7
- utgående eget kapital	7,4	7,8	1,3	–	6,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	12,33	13,52	10,54	15,36	14,18
Operativt kassaflöde	7,39	10,30	6,94	2,31	1,01
Eget kapital	47,24	44,97	38,80	35,79	39,32
Eget kapital efter utspädning	47,11	44,88	38,75	35,79	39,26
Börskurs/utgående eget kapital, %	124	130	137	41	118
P/E-tal, ggr	8,8	8,5	26,1	7,2	10,2
EV/EBITDA, ggr	3,7	3,7	7,7	4,7	5,7
Börskurs2
- Slutkurs sista handelsdag	58,50	58,25	53,25	15,00	47,04
- Årshögsta slutkurs	75,25	64,00	53,75	52,00	86,66
- Årslägsta slutkurs	42,30	40,90	9,51	14,79	45,28
Omsättningshastighet	0,76	1,10	1,25	0,78	1,15

1 Styrelsens förslag

2 Samtliga kurser justerade historiskt för effekt av nyemission 2009

analytiker som FÖLJER billerud

Företag	Analytiker	Telefon	Företag	Analytiker	Telefon
Carnegie	Johan Sjöberg	+46 8 676 87 55	Nordea	Harri Taittonen	+358 9 16 55 99 24
Carnegie	Alexander Vilval	+46 8 676 87 23	SEB Enskilda	Linus Larsson	+46 8 52 22 97 01
Cheuvreux	Mikael Jåfs	+46 8 723 51 71	SEB Enskilda	Johan Edvardsson	+46 8 52 22 97 63
Danske Bank	Oskar Lindström	+46 8 56 88 06 12	Swedbank Markets	Ola Södermark	+46 8 58 59 23 74
Handelsbanken Capital Markets	Karri Rinta	+46 8 701 36 36	UBS*	Myles Allsop	+44 207 568 16 93

* Ingen regelbunden bevakning

Ordlista

Avsalumassa

Massa som säljs till pappersbruk utan egen tillverkning av sådan massa.

Biobränslen

Förnybara bränslen som kommer från växtriket till exempel från ved, inklusive svartlut och bark.

Carbon Footprint

Den mängd växthusgaser som en produkt släpper ut eller tar upp under sin livstid anger dess Carbon Footprint.

COD (Chemical Oxygen Demand)

Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.

Cup Stock

Kartong speciellt anpassad för dryckesmuggar.

FibreForm®

Papper med hög töjbarhet som formas för att producera termoformade och djupdragna livsmedels- och konsumentförpackningar som till exempel tråg, blister, etc.

Energiledningssystem

Standarden ger vägledning för hur man på ett strukturerat sätt i en organisation kan dokumentera energianvändningen och de energisparande åtgärder som genomförs.

Fastkubikmeter under bark (m3 fub)

Virkesvolym i kubikmeter fast volym under bark.

Fluting

Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Tillverkas av ny- eller returfiber.

Fosfor (P)

Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.

Fossila bränslen

Bränslen baserade på organiska kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund - främst kol, olja och naturgas.

Heavy-duty

Mycket slitstarka förpackningar med flera lager papper. Används ofta till tungt gods som t ex bildelar.

Hållbar utveckling

Att bygga beslutsprocessen på tre förenade faktorer – ekonomisk tillväxt samt social och miljömässig omsorg – så att samhället kan möta dagens behov utan att det sker på bekostnad av kommande generationer.

ISO 14001

Internationella standardiseringsorganisationens standard för uppbyggnad av miljöledningssystem.

Klimatförändring

Kallas även växthuseffekten. Människors verksamhet bidrar till den pågående globala uppvärmningen, som bland annat leder till förhöjda temperaturer, oväntade vädermönster och att polarisarna smälter.

Kväve (N)

Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.

Kväveoxider (NOx)

En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till saltpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt.

Massaved

I Sverige främst ved från barrträd (gran och tall) samt björkved som används för tillverkning av pappersmassa.

Mikrowell

En mycket tunn wellpapp.

Miljöledningssystem Den del av ett övergripande

ledningssystem som beskriver struktur, principer, procedurer och resurser för systematiskt genomförande av företagets egen miljöpolicy.

MF-papper (maskinglättat)

Glättat papper med hög tryckbarhet i kombination med hög styrka. Används bland annat till förpackningar med höga krav på dessa egenskaper.

MG-papper (monoglättat)

Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav.

Returfiber

Fibermaterial som tidigare har ingått i en pappers- eller kartongprodukt.

Shelf Ready Packaging/

Retail Ready Packaging Säljande förpackningar färdiga att sätta upp direkt på hyllan för att effektivisera butiksdriften.

Skogskubikmeter (m3 sk) Volym i kubikmeter för trädstam ovan stubbskär inklusive bark och topp.

Skog på rot

Skogen säljs stående på rot och köparen förutsätts stå för kostnaderna för avverkning och utdrivning av timmer och massaved.

Sulfatmassa

Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck vid hög temperatur med s k vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid). Sulfatmassa kallas även kraftmassa.

Suspenderade ämnen (SÄ)

Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering.

Svartlut

Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassetillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi.

Svaveldioxid (SO2

En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn.

Säckpapper

Papper med hög hållfasthet för säcktillverkning, framställs av barrvedssulfatmassa.

Tissue

Mjukpapper såsom toalettpapper, hushållspapper, näsdukar och servetter.

Wellpapp

Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan.

Aktieägarinformation och kalendarium

Årsstämma

Billerud ABs årsstämma äger rum onsdagen den 9 maj 2012, kl 15.00 på Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm.

Kallelse till årsstämma 2012 utfärdades måndagen den 2 april 2012 och infördes i sin helhet i Post- och Inrikes Tidningar onsdagen den 4 april 2012. Annons om att kallelse har skett infördes onsdagen den 4 april 2012 i Svenska Dagbladet.

Anmälan

Aktieägare som önskar delta i årsstämman, ska dels vara införd i den av Euroclear förda aktieägarboken torsdagen den 3 maj 2012, dels anmäla sig hos företaget senast torsdagen den 3 maj 2012 kl 16.00.

Anmälan görs på telefon 08-402 90 62 eller per post till Billerud AB, Årsstämman, Box 7841, 103 98 Stockholm. Anmälan kan även ske på www.billerud.se/anmalan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste för att äga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt införas i aktieboken hos Euroclear i eget namn. Sådan registrering, så kallad rösträttsregistrering, måste vara verkställd torsdagen den 3 maj 2012, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren om detta.

Utdelning

För verksamhetsåret 2011 har Billeruds styrelse föreslagit en utdelning om SEK 3,50 per aktie (3,50). Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 53 procent av nettovinsten för 2011.

DELÅRSrapporter 2012

Januari – mars 2012 26 april Januari – juni 2012 19 juli Januari – september 2012 25 oktober

Finansiell information

All finansiell information finns tillgänglig på såväl svenska som engelska och publiceras på Billerud webbsida, www.billerud.se.

Årsredovisningen och övriga finansiella rapporter distribueras till aktieägare och andra intressenter som anmält sitt intresse, antingen via företagets webbsida eller med den blankett som varje ny aktieägare erhåller. Årsredovisning finns även tillgänglig på webbsidan i en html-version med bland annat nedladdningsbara filer till Excel.

Övrigt

ISIN-kod SE0000862997 Aktiens kortnamn är BILL

Adresser

HUVUDKONTOR

Billerud AB

Postadress: Box 703 SE-169 27 Solna Besöksadress: Frösundaleden 2b, Solna Tel: +46 8 553 335 00

bruk

Billerud Beetham Milnthorpe Cumbria LA7 7AR England Tel: +44 15395 650 00

Billerud Gruvön Storjohanns väg 4 SE-664 28 Grums Tel: +46 555 410 00

Billerud Karlsborg SE-952 83 Karlsborgsverken Tel: +46 923 660 00

Billerud Skärblacka SE-617 10 Skärblacka Tel: +46 11 24 53 00

Kontor

Billerud Skog AB Box 703 SE-169 27 Solna

Tel: +46 8 553 335 00 Billerud Mediena UAB Nemuno str. 2a

LT-91199 Klaipeda, Litauen Tel: +370 846 380 132

Billerud Wood Supply SIA Jaunbumani, Dreilini, Stopinu novads LV-2130 Riga, Lettland Tel: +371 67 106 836

Billerud Estonia OÜ Papiniidu 5 EE-80010 Pärnu, Estland Tel: +372 44 99 310

Billerud Fresh Services Tel: +46 8 553 335 00 [email protected]

NINE Tel: +46 8 580 099 99 www.nine.se

Försäljningskontor, europa

England Billerud Sales Ltd Tel: +44 115 822 9950 [email protected]

Frankrike Billerud France S.A.S. Tel: +33 1 44 69 94 40 [email protected]

Tyskland Billerud Central Europe GmbH Tel: +49 40 320 160 [email protected]

Italien Billerud S.r.l. Tel: +39 02 248 390 85 [email protected]

Skandinaviska marknader Tel: +46 8 553 335 00 [email protected]

Spanien Billerud Ibérica S.L. Tel: +34 93 470 05 56 [email protected]

Försäljningskontor, utanför europa

Kina Billerud Trading (Shanghai) Co Ltd Tel: +86 21 535 106 22 [email protected]

Indonesien Billerud Asia Pacific Tel: +62 21 4450 0216 [email protected]

Förenade Arab Emiraten Billerud Gulf Tel: +971 4 88 14 663 [email protected]

Övriga marknader utanför Europa Tel: +46 8 553 335 00 [email protected]

www.billerud.se

Billerud AB Besöksadress: Frösundaleden 2b, Solna • Postadress: Box 703, SE-169 27 Solna • Tel: +46 8 553 335 00

AI assistant

BillerudKorsnäs — Annual Report 2011

2893_10-k_2012-04-04_5d5d3eed-ff09-4992-ae58-977ce4377582.pdf

The natural part in smarter packaging

Billerud erbjuder material och tjänster för framtidens förpackningar

innehåll

Ledande position

SMARTARE LÖSNINGAR

Växande marknad

HÅLLBARHET OCH INNOVATION

Integrerad produktion

+10 % GOD LÖNSAMHET

marknadssegment

konsument- & lyxvaror

Ge en positiv köpupplevelse

läkemedel & hygien

Skydda hälsa och liv

12 %*

mat & dryck

Skydda och främja smak och näring

40 %*

industri

Optimera krävande produktion

41 %*

verksamhe ten redovisas i tre affärsområden

NETTOOMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE

RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE

MAR KET PUL P

KUNDER PER AFFÄRSOMRÅDE

2011 i korthet

Naturlig partner för smartare förpackningar

Redo för tillväxt

Spännande resa

Hög innovationstakt

Kundnytta centralt

Ny plattform i Asien

Bäst i branschen och stark finansiell ställning

Strategi för tillväxt

Vi KAN ge våra kunder en helhet bestående av material, avan cerad rådgivning och global räckvidd

The Natural Part in Smarter Packaging

Hållbarhet som ledstjärna

Nästa steg

strategisk inriktning

Strategi för lönsam tillväxt

• Kundfokuserad utveckling

• Processeffektivitet i världsklass

KUNDFOKUSERAD UTVECKLING

Positionerat för FRAMTIDEN

PROCESSEFFEKTIVITET I VÄRLDSKLASS

Varumärket Billerud

Affärsmodell baserad på material, kunskap och nätverk

Högkvalitativa material

Kunskap om värdekedjan

globalt Nätverk

innovation Kundnytta

Genomfört 2011

Fokus kommande 5 år

Genomfört 2011

Fokus kommande 5 år

GENOMFÖRT 2011

FOKUS KOMMANDE 5 ÅR

hållbarhet Processeffektivitet

Genomfört 2011

Fokus kommande 5 år

FINANSIELLA MÅL

3 %

ORGANISK TILLVÄXT

Uppfyllelse 2011

RÖRELSEMARGINAL

Uppfyllelse 2011

AVKASTNING PÅ INVESTERINGAR

Uppfyllelse 2011

Billerud ska skapa värde för aktieägare och andra intressenter

0,6–0,9

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

Uppfyllelse 2011

50 %

UTDELNINGSPOLITIK

Uppfyllelse 2011

hållbarhetsmål

BillerudKorsnäs Annual Report 2011