Bilia — Annual Report 2010

Mar 22, 2011

Årsredovisning 2010

Innehåll

Förvaltningsberättelse	1
Rapport över totalresultat för koncernen	7
Rapport över fi nansiell ställning för koncernen	9
Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen	11
Rapport över kassafl öden för koncernen	12
Noter till de fi nansiella rapporterna koncernen	13
Resultaträkning för moderbolaget	51
Rapport över totalresultat för moderbolaget	51
Balansräkning för moderbolaget	52
Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget	54
Kassafl ödesanalys för moderbolaget	55
Noter till de fi nansiella rapporterna moderbolaget	56
Underskrifter	66
Revisionsberättelse	67
Femårsöversikt	68
Defi nitioner	70
Bilia-aktien	71
Data per aktie	72
Styrelse	74
Bolagsstyrningsrapport	76
Koncernledning	79
Årsstämmoinformation	80
Bolagsordning	81

Förvaltningsberättelse

Koncernen och moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören i Bilia AB (publ), organisationsnummer 556112-5690, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010.

Allmänt om verksamheten

Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom service och försäljning av personbilar och transportbilar samt tilläggstjänster. Koncernen har 98 anläggningar i Sverige, Norge och Danmark samt en internetbaserad auktionssajt i Sverige, Netbil.

Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad. Kunden ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt. Bilia har ett väl utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären, som omfattar verkstadstjänster, reservdelar, butiksförsäljning och försäljning av drivmedel. Bilia utvecklar kontinuerligt nya tjänster och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna. Fordonsaffären omfattar försäljning av nya och begagnade personbilar, transportbilar, kundfi nansiering och tilläggstjänster. Bilia säljer personbilar från Volvo, Renault, Ford, Hyundai, Dacia, Honda, BMW och Mini samt transportbilar från Renault, Ford och Hyundai samt motorcyklar från BMW.

Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.

Bilia-aktien

Det totala antalet aktier i bolaget uppgår per den 31 december 2010 till 24 883 946 stycken. Samtliga utgivna aktier är av serie A. Det fi nns även möjlighet att utge B-aktier enligt bolagsordningen men så har inte skett. Alla utgivna aktier äger samma rätt i bolaget och berättigar till en röst på bolagsstämman. Bilias aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm och kan här överlåtas fritt, inom börsens ramar.

Bilia saknar kännedom om eventuella aktieägaravtal mellan Bilias aktieägare.

Årsstämman 2010 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier förutsatt att det egna innehavet inte överstiger 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget.

Vid väsentliga förändringar i bolagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet väsentligt har VD och ekonomidirektören i Bilia AB samt 5 högre chefer i dotterföretagen rätt att lämna sina tjänster och erhålla 24 månadslöner, varav avräkning från eventuell ny tjänst ska ske under de sista 12 månaderna. Samma rätt till ersättning föreligger även vid uppsägning från bolagets sida. Bilias service- och återförsäljaravtal innehar alla klausuler av innebörden att avtalet kan komma att sägas upp om bolaget överlåts till en ny ägare som inte själv är auktoriserad återförsäljare eller verkstad av samma märke. Klausulerna kan dock inte tillämpas så länge Bilia är marknadsnoterat.

Nyckeltal

Koncernen	2010	2009	2008
Nettoomsättning, Mkr	16 257	13 700	14 280
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr	483	206	–16
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %	3,0	1,5	–0,1
Rörelseresultat, Mkr	497	146	–57
Resultat före skatt, Mkr	487	116	–139
Årets resultat, Mkr	407	114	–110
Avkastning på sysselsatt kapital, %	23,9	8,2	–0,6
Avkastning på eget kapital, %	25,7	8,6	–8,0
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr	0,17	0,15	0,67
Kassafl öde från den löpande verksamheten, Mkr	98	522	383
Soliditet, %	34	30	23
Resultat per aktie, kr	16:50	5:45	–5:35
Eget kapital per aktie, kr	70	59	60
Antal anställda 31 december	3 279	3 290	3 553

Viktiga händelser under året

• Avtal träffades den 1 oktober om försäljning av en fastighet i Mölndal. Försäljningen, som genomfördes i december månad, resulterade i en vinst efter skatt på 16 Mkr.
• Avtalet med HQ Bank AB om att vara likviditetsgarant i bolagets aktie upphörde den 1 juli 2010.

Händelser efter balansdagen

Bilia förvärvade samtliga aktier i BMW-återförsäljaren Bilcentralen i Stockholm AB med tillträde den 3 januari 2011.

Avtal träffades den 1 mars 2011 om förvärv av AB Wilhelm Kindwalls verkstadsrörelse i Hammarby. Bilia tillträder verksamheten i april 2011.

Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.

Omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 16 257 Mkr (13 700). För jämförbara verksamheter och justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med cirka 2 530 Mkr eller med 18 procent. Ökningen är främst hänförlig till högre försäljning av nya bilar.

Rörelseresultatet uppgick till 497 Mkr (146). Jämförelsestörande poster har påverkat resultatet med 14 Mkr (–60). Exkluderas jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 483 Mkr (206). Resultatförbättringen är främst hänförbar till ökad försäljning av nya bilar och service samt till högre marginal vid försäljning av begagnade bilar. Kostnaderna ökade underliggande med 142 Mkr, eller med 6 procent, men var i relation till nettoomsättningen 1,7 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Resultatet har belastats med bonus till medarbetare med 44 Mkr (0).

Jämförelsestörande poster uppgick till 14 Mkr (–60) och avser vinst vid försäljning av fastighet med 16 Mkr, ändrad pensionsplan i Norge med 7 Mkr och nedskrivning av mark i Danmark med –9 Mkr. I föregående års resultat ingår strukturkostnader med –35 Mkr och kostnader för tvister med –25 Mkr.

Finansnettot uppgick till –10 Mkr (–30). Resultatandel från det indirekta aktieinnehavet i Volvofinans Bank AB ingår med 23 Mkr (18). Resterande förbättring är hänförbar till lägre genomsnittlig nettolåneskuld.

Årets skatt uppgick till –80 Mkr (–2). Skatten har påverkats av en omvärdering av underskottsavdrag, vilket resulterat i en ökad skattefordran och lägre skattekostnad med 39 Mkr (24).

Årets resultat uppgick till 407 Mkr (114) och resultat per aktie till 16:50 kronor (5:45). Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt med 3 Mkr.

Resultatanalys, koncernen

Koncernen, Mkr	2010	2009
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster	483	206
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter	16	—
Ändring av pensionsplan i Norge	7	—
Strukturkostnader m m	—	–35
Nedskrivning av mark i Danmark	–9	—
Tvister	—	–25
Rörelseresultat	497	146
Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster	473	176
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter	16	—
Ändring av pensionsplan i Norge	7	—
Strukturkostnader m m	—	–35
Nedskrivning av mark i Danmark	–9	—
Tvister	—	–25
Resultat före skatt	487	116

Personbilar uppdelat på Service- respektive Fordonsaffären

Service- och Fordonsaffären

		Nettoomsättning, Mkr 2)		Rörelseresultat, Mkr			Rörelsemarginal, %
	2010	2009	2008	2010	2009	2008	2010	2009	2008
Serviceaffären 1)	5 066	4 769	4 940	383	289	251	7,6	6,1	5,1
Fordonsaffären 1)	11 902	9 479	9 982	142	–37	–225	1,2	–0,4	–2,2

1) Service omfattar verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel inom personbilsverksamheten. Försäljning av

nya och begagnade fordon samt kundfinansiering ingår i Fordonsaffären. 2) I nettoomsättningen har inga elimineringar gjorts för intern omsättning.

Antal nya fordon Totalmarknad 1)

		Leveranser			Orderstock
	2010	2009	2008	2010	2009	2008
Sverige	25 112	17 899	18 690	4 496	3 220	1 330
Norge	5 683	4 627	5 906	1 258	799	473
Danmark	4 384	3 103	4 749	308	202	171
Totalt	35 179	25 629	29 345	6 062	4 221	1 974

1) Avser personbilar, transportbilar och motorcyklar.

Nyckeltal		Nettoomsättning, Mkr			Rörelseresultat, Mkr			Rörelsemarginal, %			Avkastning på operativt kapital , %
	2010	2009	2008	2010	2009	2008	2010	2009	2008	2010	2009	2008
Sverige	10 456	8 357	8 775	401	241	103	3,8	2,9	1,2	36,7	29,1	7,7
Norge	4 281	3 926	3 803	110	49	–28	2,6	1,3	–0,7	28,1	11,3	–3,6
Danmark	1 523	1 411	1 687	14	–38	–49	1,0	–2,7	–2,9	5,6	–11,2	–10,7
Totalt	16 260	13 694	14 265	525	252	26	3,2	1,8	0,2	30,1	15,8	0,3

Investeringar och avyttringar

Investeringar och avyttringar uppgick netto till 102 Mkr (45). Ersättningsinvesteringar representerade 24 Mkr (15), expansionsinvesteringar 24 Mkr (13), miljöinvesteringar 1 Mkr (1), investeringar i ny- och tillbyggnad fastigheter 37 Mkr (10) och finansiell leasing 16 Mkr (6).

Finansiell ställning

Balansomslutningen ökade under året med 361 Mkr till 5 078 Mkr. Ökningen är främst hänförbar till högre lager av nya bilar.

Kassaflödet efter nettoinvesteringar uppgick till –134 Mkr (585). Nettolåneskulden ökade med 83 Mkr till 297 Mkr.

Eget kapital ökade med 314 Mkr och uppgick till 1 739 Mkr. Soliditeten uppgick till 34 procent (30).

Finansiella mål

Bilias övergripande finansiella mål är att uppnå:

• en rörelsemarginal på minst 2,2 procent
• en avkastning på sysselsatt kapital på minst 14 procent
• en avkastning på eget kapital på minst 15 procent.

• en tillväxt på 5–10 procent.

Mål och måluppfyllelse

minst 15 %

–10 –5 0 08 09 10 08 09 10 –10

Personal

5 10

Kompetenta och motiverade medarbetare, som är beredda att utvecklas och gripa in när det behövs, är en förutsättning för att Bilias kunder ska bli nöjda och lojala, vilket är avgörande för att Bilia ska fortsätta vara framgångsrikt.

–5

Grunden för medarbetarnas kompetensutveckling är de utvecklingssamtal som varje medarbetare har med sin närmaste chef minst en gång per år. Medarbetarsamtalet utgår från den enskildes kompetens och behov. Tillsammans tar man fram en plan som ska skapa förutsättningar för personlig utveckling, arbetsglädje och effektivitet i det dagliga arbetet.

Bilia Academy är namnet på koncernens interna utbildningsenhet, som startades 2001. Bilia Academy genomför fortlöpande inventeringar av utbildningsbehovet och sätter därefter samman skräddarsydda utbildningar riktade mot målgrupper med olika befattningar

inom Bilia. Utbildningsverksamheten syftar till att höja kompetensen inom specifika områden, stärka företagskulturen med Bilias vision och kärnvärden och samtidigt bidra till ett erfarenhetsutbyte och ett breddat kontaktnät för Bilias medarbetare.

Bilia arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön vid koncernens anläggningar. En bra arbetsmiljö förbättrar förutsättningen för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade. I verkstäderna handlar det om att skapa miljöer som är ljusa, luftiga, rena och fria från buller.

Bilia mäter medarbetarnas trivsel i företaget i återkommande undersökningar, där resultatet redovisas och eventuella åtgärder diskuteras i berörda arbetsgrupper.

Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 3 011 personer (3 038), varav 1 915 i Sverige (1 884). Antalet anställda uppgick den 31 december 2010 till 3 279 personer (3 290).

Fördelning anställda per funktion, %	Fördelning anställda per land, %	Åldersstruktur, antal anställda, %
Försäljning, 19 (17) Verkstad, 58 (59) Reservdelar, 15 (15) Administration, 8 (9)	Sverige, 66 (64) Norge, 23 (24) Danmark, 11 (12)	<29 år, 24 (25) 30–49 år, 48 (47) 50–60 år, 22 (21) ≥61 år, 6 (7)
Nyckeltal	2010	2009	2008
Medelantalet anställda	3 011	3 038	3 304
Omsättning per medelantalet anställda, Tkr	5 399	4 510	4 322
Förädlingsvärde per

Medelålder	41	41	42
Resultat före skatt per medelantalet anställda, Tkr	162	38	–42
Förädlingsvärde per medelantalet anställda, Tkr	782	671	569

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut.

Till ledningen har årsstämman för 2010 beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. Med andra ledande befattningshavare avses ekonomidirektören i Bilia AB, VDn i Bilia Personbilar AB och VDn i Bilia Personbil as (Norge). För koncernledningens sammansättning se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar samt Koncernledning sidan 79.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 2 Mkr. För andra ledande befattningshavare är den rörliga

ersättningen maximerad till 43 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på resultatmål och individuellt uppsatta mål.

Premiebaserade pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att ersättningsprinciperna enligt ovan även ska gälla fram till årsstämman 2012.

Risker

Bilias verksamhet förknippas med risker. Vissa faktorer kan Bilia påverka medan andra ligger utanför koncernens kontroll. Ambitionen är dock att tidigt identifiera hot och möjligheter för att snabbt vidta åtgärder och därmed kunna parera utvecklingen.

Marknadsutveckling

Efterfrågan på Bilias produkter och tjänster påverkas av svängningar i konjunkturen. I lågkonjunktur väljer en del kunder att avvakta med bilköp. Faktorer som påverkar marknadsutvecklingen är bland annat arbetsmarknadens situation, aktiemarknadens utveckling, kundernas möjligheter att erhålla finansiering, ränteläge och drivmedelspris. Positioneringen av Bilia som ett servicebolag stabiliserar resultatutvecklingen. Samarbetet med Volvofinans Bank AB och motsvarande bilfinansieringsföretag är positivt för Bilia och stabiliserar även resultatutvecklingen eftersom en del av den finansiella vinsten realiseras under flera år. Serviceaffären är mindre konjunkturkänslig än Fordonsaffären, eftersom bilar kräver service och reparationer oavsett konjunkturläge. En djup lågkonjunktur påverkar dock även Serviceaffären.

Representationsförutsättningar

Bilias kärnverksamhet består av distribution och service av personbilar och transportbilar i Sverige, Norge och Danmark. Avtalsvillkoren med de tillverkare som auktoriserat Bilia som sin representant har bas i EUs gruppundantag för motorfordonsbranschen och motsvarande nationella regleringar som reglerar konkurrensen inom EU. Nuvarande EU-regler, som trädde i kraft den 1 oktober 2002, har syftat till att sätta konsumenten i centrum och att uppmuntra till ökad konkurrens i distributionsoch eftermarknadsledet. Detta förhållande har typiskt sett varit gynnsamt för Bilias kunder och för Bilia, som inom ramen för gällande avtal med tillverkarna, systematiskt sökt möjligheter att utnyttja sin storlek och starka marknadsposition till att utveckla verksamheten, till exempel vid inköp och genom att söka flermärkesrepresentation. I juni 2010 ändrades konkurrensreglerna för eftermarknaden men förändringarna förväntas inte få någon direkt påverkan på Bilias verksamhet. I juni 2013 upphör nuvarande gruppundantag för nybilsförsäljning att gälla vilket innebär att det inte kommer att finnas någon konkurrensrättslig särreglering för nybilsförsäljning inom EU. Förändringar av regelverket kan leda till ändrade förutsättningar för Bilia beroende av huruvida tillverkare eller generalagenter väljer att påkalla omförhandling av gällande avtal samt i vilken omfattning. Det föreligger alltid en risk att en tillverkare eller en generalagent väljer att återkalla auktorisationen och säga upp avtalen eller till och med kan komma på obestånd med åtföljande osäkerheter i marknaden som följd.

Produkternas konkurrenskraft

Bilia är beroende av att koncernens affärspartners utvecklar konkurrenskraftiga produkter. Volvo, som är den enskilt viktigaste affärspartnern för Bilia, lanserade under 2010 nya S60 och V60. Samtliga leverantörer har utvecklat och kommer att utveckla nya produkter med miljöprofil och bränslesnåla motorer. Volvo har lanserat en serie miljöbilar under beteckning DRIVe. Bilarna har både låga utsläppsvärden och låg bränsleförbrukning. Dessutom utvecklar Volvo C30 som elbil. En testflotta kommer att sättas i bruk under 2011.

Ford har utvecklat en serie bränslesnåla modeller under beteckningen ECOnetic. Under början av 2011 lanserades nya modeller av C-Max och Grand C-Max. Den viktigaste nyheten under 2011 blir nya Focus, som är märkets volymsäljare på våra marknader.

Renault satsar på elbilar och Bilia kommer redan under 2011 starta försäljningen av både personbilar och transportbilar som helt drivs med el. Starten sker i Danmark. I transportbilsprogrammet från Renault har nya Master tagits emot mycket väl bland kunderna.

Hyundai har snabbt förändrat sitt modellprogram och Bilia har nu ett bra utbud av miljöbilar även från denna tillverkare. Den lilla SUVen ix35, som kom under året, har blivit mycket efterfrågad. Nyheterna under 2011 är främst de nya modellerna i20 och i40. Den sistnämnda kommer nu även i kombiutförande.

BMWs EfficientDynamics-program har rönt stor uppmärksamhet och BMW har lyckats kombinera en premiummärkesstrategi med en miljöprofil. Lanseringen av nya 5-serien och nya X3 under 2010 blev båda succéartade, med långa leveranstider som följd. Kunderna väntar dock tålmodigt på sina bilar.

Utveckling av egna tjänster

För att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, krävs att Bilia utvecklar tjänster som är tilltalande för kunderna. Bilias förmåga att utveckla nya tjänster bidrar även till att stärka leverantörernas varumärken. Utvecklingen är resurskrävande. Bilia bedömer att koncernen har den storlek, struktur och finansiella styrka som krävs för att ligga i framkant av tjänsteutvecklingen.

Nyckelpersoner

För att kunna utvecklas ytterligare som ett servicebolag och därmed uppnå tillväxt och lönsamhet, krävs att Bilia kan attrahera och utveckla kompetenta medarbetare, såväl ledning som övrig personal. Bilia är en arbetsgivare som strävar efter att stimulera personliga framsteg genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter, individanpassade utbildningsprogram, bonusprogram och delaktighet i koncernens utveckling. Det finns ingen garanti för att Bilia i framtiden ska lyckas rekrytera eller behålla personer som är nödvändiga för att bedriva och utveckla Bilias verksamhet.

För finansiella risker hänvisas till not 29 Finansiella risker och riskhantering.

Miljö

Bilias miljöpolicy slår fast att koncernens tjänster och produkter ska påverka naturen så lite som möjligt och därmed bidra till en hållbar utveckling. Miljöarbetet ska utföras inom ramen för affärsidén och präglas av en helhetssyn där teknik, ekonomi och ekologi vägs samman.

forts Förvaltningsberättelse

Avfallssortering är ett prioriterat område. Miljöfarligt avfall omhändertas enligt väl genomarbetade rutiner. Bilia har därutöver system, egna eller tillsammans med samarbetspartners, för att ta hand om och återvinna avfall från service och restprodukter från skadereparationer. Bilias medarbetare utbildas i miljöfrågor och får även fortlöpande miljöinformation. Samtliga av Bilias anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Under verksamhetsåret har fyra nya miljömål satts upp. Bilia ska verka för att minska utsläpp till mark, vatten och luft genom att minska utsläpp från bland annat fordonstvättar. Bilia ska minska användningen av energi och vatten, minska användningen av ändliga resurser samt öka medvetenheten hos anställda och kunder.

Under 2011 ska samtliga anställda inom Bilia Personbilar AB genomgå en miljöutbildning "Bilias miljökörkort" med fokus på Bilias roll ur miljösynpunkt.

Koncernen bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Sverige är totalt 71 anläggningar anmälningspliktiga, varav 43 anläggningar på grund av bensinförsäljning där inga utsläpp får ske, 11 fordonstvättar på grund av utsläpp till vatten och 17 anläggningar på grund av utsläpp av lösningsmedel till luften. De största tvättarna är Svanenmärkta. De anmälningspliktiga anläggningarna utgör en mindre del av Bilias totala verksamhet.

Emissioner

Under slutet av 2008 och början av 2009 tillfördes Bilia totalt 100 Mkr genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kr per aktie. Under 2010 har 590 372 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 11 Mkr. Utnyttjas resterande teckningsoptioner ökar antalet utestående aktier med 575 309. Utöver dessa finns inga andra utestående instrument som kan ge framtida utspädningseffekt. För vidare information se not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, sidan 17. Anmälan om teckning av aktier kan göras till och med den 5 januari 2016.

Ägarförhållanden

Bilia hade 23 723 aktieägare vid utgången av 2010, jämfört med 21 978 ett år tidigare. Andelen institutionellt ägande uppgick till 12,9 procent (16,0) och andelen utländskt ägande uppgick till 23,4 procent (14,2).

Bilias största aktieägare Investment AB Öresunds innehav uppgick till 26,1 procent vid utgången av 2010. I övrigt finns ingen aktieägare med ett innehav överstigande 10 procent. Näst störst innehav har familjen Qviberg, där familjemedlemmarnas samlade innehav uppgick till 8,6 procent.

Uppgift om förvärv, överlåtelse samt innehav av egna aktier

Vid årsstämman 2010 gavs ett nytt bemyndigande till styrelsen om återköp, vilket inte utnyttjats. Bilias innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2009 till 1 000 000 aktier. Aktierna har nedsatts under 2010 och innehavet per 31 december 2010 var således 0. Bilias aktier har kvotvärdet 10 kronor. Syftet med återköpen har varit att optimera bolagets kapitalstruktur.

Styrelsens arbete

Under 2010 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland

annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvister.

Bolagsstyrningsrapport

Moderbolagets bolagsstyrningsrapport och de viktigaste inslagen i koncernens system för internkontroll och riskhantering med den finansiella rapporteringen återfinns på sidorna 76–78.

Moderbolaget

Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, redovisning, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till –42 Mkr (–48).

Framtida utveckling

Bilia bedömer att den samlade totalmarknaden i Sverige, Norge och Danmark under 2011 kommer att vara i nivå med 2010. Mot bakgrund av att Bilias resultat påverkas av flera olika faktorer utanför bolagets kontroll, lämnas ingen resultatprognos. En genomgång av de viktigaste resultatpåverkande faktorerna återfinns i känslighetsanalysen i not 29 Finansiella risker och riskhantering.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 936 Mkr, disponeras enligt följande:

Mkr

Summa	936
Överföres i ny räkning	637
Kontantutdelning, 12:00 kronor per aktie 1)	299

1) Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016.Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår utdelningen till 306 Mkr.

Styrelsens yttrande avseende föreslagen vinstutdelning

Koncernens egna kapital har beräknats med tillämpning av de redovisningsregler som gäller enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Moderbolagets egna kapital har beräknats med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridisk person.

Föreslagen vinstutdelning består av en kontant utdelning om 12:00 kronor per aktie eller totalt 306 Mkr vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna. Koncernens soliditet beräknas därefter uppgå till cirka 28 procent.

Den föreslagna kontantutdelningen ligger i linje med Bilias utdelningspolicy vilken slår fast att minst 50 procent av årets vinst ska delas ut till aktieägarna samt att Bilia vid var tid ska ha en optimal kapitalstruktur.

Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning kommer att vara tillräckligt stort i relation till verksamhetens art, omfattning, risker och långivarnas villkor. Styrelsen har även beaktat koncernens utveckling, likviditet, investeringsplan samt konjunkturläge.

Godkännande av de finansiella rapporterna

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 mars 2011.

Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande rapport över totalresultat och finansiell ställning för koncernen med tillhörande kommentarer.

Rapport över totalresultat för koncernen

Mkr	Not	2010	2009
Koncernen
Nettoomsättning	2, 3, 5	16 257	13 700
Kostnad för sålda varor	5, 10, 19	–13 532	–11 375
Bruttoresultat		2 725	2 325
Övriga rörelseintäkter	6	30	30
Försäljningskostnader	10	–1 847	–1 725
Administrationskostnader	9, 10	–394	–393
Övriga rörelsekostnader	7, 10	–17	–91
Rörelseresultat	3, 8	497	146
Finansiella intäkter		87	248
Finansiella kostnader		–120	–296
Andelar i intresseföretags resultat	16	23	18
Finansnetto	11	–10	–30
Resultat före skatt		487	116
Skatt	12	–80	–2
Årets resultat		407	114
Övrigt totalresultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter		–30	5
Årets totalresultat		377	119
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		407	114
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		377	119
Resultat per aktie, kronor	13
Resultat per aktie före utspädning		16:50	5:45
Resultat per aktie efter utspädning		16:00	4:70
Föreslagen utdelning per aktie		12:00	3:00

Resultatanalys

		Rörelseresultat
Mkr	2010	2009	2010	2009
Resultat exklusive jämförelsestörande poster	483	206	473	176
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter	16	—	16	—
Ändring av pensionsplan i Norge	7	—	7	—
Strukturkostnader m m	—	–35	—	–35
Nedskrivning av mark i Danmark	–9	—	–9	—
Tvister	—	–25	—	–25
Redovisat resultat	497	146	487	116

Kommentar till rapport över totalresultat för koncernen

Nettoomsättning

Nettoomsättningen uppgick till 16 257 Mkr (13 700), en ökning med 19 procent. Justeras nettoomsättningen för förvärv och valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 2 530 Mkr eller 18 procent. Det är den högre försäljningen av nya bilar som

är den främsta anledningen till ökningen. För fjärde kvartalet blev motsvarande ökning 24 procent.

Serviceaffärens nettoomsättning ökade med 297 Mkr till 5 066 Mkr, en ökning med 6 procent. Justerat för förvärv och valutakurseffekter blev ökningen marginellt högre, 7 procent. I Sverige ökade nettoomsättningen med 8 procent (–5), i Norge med 6 procent (–5) och i Danmark med 3 procent (–17).

Fordonsaffärens nettoomsättning uppgick till 11 902 Mkr (9 479), en ökning med 26 procent. Justeras nettoomsättningen för jämförbara enheter och valutakurseffekter blev ökningen 25 procent. I Sverige ökade nettoomsättningen med 31 procent (–14), i Norge med 13 procent (–1) och i Danmark med 28 procent (–29).

Intäkter från kundfinansieringen var i stort sett oförändrad mot föregående år, 293 Mkr (292). Underliggande ökade intäkter från leasing med långfristiga avtal med 5 Mkr medan provisioner från finansbolag minskade med 4 Mkr.

Rörelseresultatet

Koncernens rörelseresultat ökade med 351 Mkr till 497 Mkr. Rörelsemarginalen ökade med 2,0 procentenheter jämfört med 2009 och uppgår nu till 3,1 procent.

Alla marknader i koncernen förbättrade resultatet mot föregående år. I Sveriges personbilsverksamhet ökade rörelseresultatet från 241 Mkr till 401 Mkr. I Norge uppgick rörelseresultatet till 110 Mkr (49) och i Danmark vändes förlusten på –38 Mkr från 2009 till en vinst på 14 Mkr.

Serviceaffärens rörelseresultat ökade med 94 Mkr till 383 Mkr. Förbättringen hänförs till högre försäljning och marginal, främst i Sverige och Norge.

Fordonsaffärens rörelseresultat uppgick till 142 Mkr (–37). Ökningen är främst hänförlig till ökad försäljning av nya bilar och högre marginal vid försäljning av begagnade bilar. Lägre kostnader i relation till omsättningen bidrog också till resultatförbättringen.

Serviceaffärens rörelsemarginal uppgick till 7,6 procent (6,1) och Fordonsaffärens rörelsemarginal ökade från –0,4 procent till 1,2 procent. Fordonsaffärens leveranser ökade med 37 procent (–13). Orderingången översteg leveranserna under året varför orderstocken ökade med 44 procent till en av de högsta någonsin.

Jämförelsestörande poster

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 483 Mkr (206). Rörelsemarginalen ökade med 1,5 procentenheter till 3,0 procent.

Jämförelsestörande poster har påverkat rörelseresultatet med 14 Mkr (–60). Posterna avser kostnader för ändrad pensionsplan i Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i Danmark med 9 Mkr och realiserad vinst vid försäljning av en rörelsefastighet i Mölndal med 16 Mkr. För 2009 avsåg jämförelsestörande poster åtgärdsprogram med –35 Mkr och tvister –25 Mkr. Tvister hänförs till Pacta-målet där förra årets resultat belastats med en förlikningskostnad på 23 Mkr.

Finansnetto

Finansnettot har kraftigt förbättrats och uppgick till –10 Mkr (–30). Förbättringen är främst hänförlig till genomsnittligt lägre nettolåneskuld under året. Resultatandel från indirekt innehav i Volvofinans Bank AB ingår med 23 Mkr (18).

Resultat före skatt

Resultat före skatt uppgick till 487 Mkr (116), en ökning med 371 Mkr.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster har påverkat resultat före skatt med 14 Mkr (–60). Posterna avser kostnader för ändrad pensionsplan i Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i Danmark med 9 Mkr och realiserad vinst vid försäljning av en rörelsefastighet i Mölndal med 16 Mkr. För 2009 avsåg jämförelsestörande poster åtgärdsprogram med –35 Mkr och tvister –25 Mkr. Tvister hänförs till Pacta-målet där förra årets resultat belastats med en förlikningskostnad på 23 Mkr.

Årets skatt

Årets skatt uppgick till –80 Mkr (–2). Skatten har påverkats av en omvärdering av underskottsavdrag, vilket resulterat i en ökad skattefordran och lägre skattekostnad med 39 Mkr (24). Bolagsskatten är baserad på skattekostnaden i respektive land.

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 407 Mkr (114). Det motsvarar ett resultat per aktie före utspädning på 16:50 kronor (5:45) beräknat på ett vägt antal aktier. Efter utspädning blir resultat per aktie 16:00 kronor. Vinstmarginalen uppgick till 2,5 procent (0,8).

Årets totalresultat

Årets totalresultat uppgick till 377 Mkr (119). Under året har valutakursförändringar i utländska verksamheter påverkat med –30 Mkr (5).

Nyckeltal

Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 23,9 procent (8,2). Avkastningen på eget kapital ökade från 8,6 procent till 25,7 procent.

Jämförelsestörande poster

Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 23,2 procent (11,1).

Nettoomsättning, Mkr Finansnetto, Mkr Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %

Rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Mkr	Not	2010	2009
Tillgångar	4, 28, 31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	14
Immateriella rättigheter		97	114
Goodwill		90	92
		187	206
Materiella anläggningstillgångar	15
Byggnader och mark		102	177
Pågående nyanläggningar		0	0
Inventarier, verktyg och installationer		303	341
Leasingfordon		1 178	1 246
		1 583	1 764
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	16	302	272
Finansiella placeringar	17, 28	5	6
Långfristiga fordringar	18	63	77
Uppskjutna skattefordringar	12	87	87
		457	442
Summa anläggningstillgångar		2 227	2 412
Omsättningstillgångar
Varulager
Handelsvaror	19	1 822	1 346
Kortfristiga fordringar
Aktuella skattefordringar	12	13	10
Kundfordringar	20	698	623
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	147	131
Övriga fordringar	18	103	65
Likvida medel	22, 29	68	130
		1 029	959
Summa omsättningstillgångar		2 851	2 305
Summa tillgångar	3	5 078	4 717

Rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Mkr	Not	2010	2009
Eget kapital och skulder	4, 28, 31
Eget kapital
Aktiekapital		249	253
Övrigt tillskjutet kapital		44	39
Reserver		–25	5
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		1 471	1 128
Summa eget kapital		1 739	1 425
Långfristiga skulder
Förlagslån	23, 29	100	100
Långfristiga räntebärande skulder	23, 29	110	107
Övriga långfristiga skulder	26	424	425
Avsättningar till pensioner	24	342	338
Övriga avsättningar	25	19	16
Uppskjutna skatteskulder	12	114	103
Summa långfristiga skulder		1 109	1 089
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	23, 29	161	141
Leverantörsskulder		815	760
Aktuella skatteskulder		27	8
Övriga skulder	26	680	779
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	27	535	492
Övriga avsättningar	25	12	23
Summa kortfristiga skulder		2 230	2 203
Summa skulder		3 339	3 292
Summa eget kapital och skulder	3	5 078	4 717
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen
Ställda säkerheter	32	961	1 234
Eventualförpliktelser	32	3 943	3 776

Kommentar till rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Koncernens balansomslutning ökade med 361 Mkr till 5 078 Mkr. Ökningen är främst hänförlig till ökat nybilslager.

Finansiering

Nettolåneskulden uppgick till 297 Mkr (214), en ökning med 83 Mkr. Ökningen är hänförlig dels till ökad försäljning av nya bilar, dels till stora leveranser från biltillverkarna i slutet av året, vilket resulterat i ökad kapitalbindning.

Nettolåneskulden i relation till eget kapital uppgick till 0,17 gånger jämfört med 0,15 gånger föregående år.

Eget kapital

Eget kapital ökade med 314 Mkr till 1 739 Mkr (1 425). Årets totalresultat ingår med 377 Mkr och under året inlösta teckningsoptioner har ökat eget kapital med 11 Mkr. Utdelning till aktieägare gjordes under året med 74 Mkr. För detaljer i förändringen i eget kapital hänvisas till rapport över förändringar i eget kapital för koncernen på sidan 11.

Nyckeltal

Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital ökade under året och uppgick till 7,3 gånger jämfört med 6,5 gånger föregående år och kapitalets omsättningshastighet uppgick till 3,4 gånger (2,9).

Soliditeten uppgick till 34 procent (30).

Eget kapital per aktie före utspädning uppgick till 69:90 kronor (58:65) beräknat på 24 883 946 aktier (24 293 574).

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

			Övrigt tillskjutet	Reserver, omräknings	Balanserade vinstmedel inklusive	Totalt
Mkr	Antal aktier	Aktiekapital	kapital	reserv	årets resultat	eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	21 459 255	215	—	0	1 014	1 229
Inlösta teckningsoptioner	3 834 319	38	39	—	—	77
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	114	114
Årets övrigt totalresultat	—	—	—	5	—	5
Summa årets totalresultat	—	—	—	5	114	119
Utgående eget kapital 2009-12-31	25 293 574	253	39	5	1 128	1 425
Ingående eget kapital 2010-01-01	25 293 574	253	39	5	1 128	1 425
Inlösta teckningsoptioner	590 372	6	5	—	—	11
Nedsättning egna aktier	–1 000 000	–10	—	—	10	—
Utdelning (3:00 per aktie)	—	—	—	—	–74	–74
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	407	407
Årets övrigt totalresultat	—	—	—	–30	—	–30
Summa årets totalresultat	—	—	—	–30	407	377
Utgående eget kapital 2010-12-31	24 883 946	249	44	–25	1 471	1 739

Övrigt tillskjutet kapital

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde föras till övrigt tillskjutet kapital.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor. Eget kapitalposterna i utlandsverksamheter redovisas till anskaffningskurs.

Avstämning omräkningsreserv	2010	2009
Ingående omräkningsreserv	5	0
Valutakursdifferens	–30	5
Utgående omräkningsreserv	–25	5

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättning till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Rapport över kassafl öden för koncernen

34 Den löpande verksamheten Resultat före skatt Av- och nedskrivningar Övriga ej kassapåverkande poster Betald skatt Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	487 328 8 –58 765 –543 –162 38	116 302 –1 4 421 551
Förändring av varulager
Förändring av rörelsefordringar		79
Förändring av rörelseskulder		–529
Kassafl öde från den löpande verksamheten	98	522
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar av anläggningstillgångar	–102	–45
Förvärv och avyttring av leasingfordon	–151	148
Investeringar och avyttring av fi nansiella tillgångar	2	20
Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto	—	–60
Avyttring av dotterföretag/rörelse, netto	19	—
Kassafl öde från investeringsverksamheten	–232	63
Återstår efter nettoinvesteringar	–134	585
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån	136	–647
Inlösta teckningsoptioner	11	77
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	–74	—
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten	73	–570
Förändring av likvida medel, exklusive omräkningsdifferenser	–61	15
Kursdifferens i likvida medel	–1	1
Förändring av likvida medel	–62	16
Likvida medel vid årets början	130	114
Likvida medel vid årets slut	68	130

Kommentar till rapport över kassafl öden för koncernen

Rörelsens kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten minskade under året med 424 Mkr och uppgick till 98 Mkr (522). Varulagret har ökat med 543 Mkr jämfört med en minskning på 551 Mkr för föregående år och övrigt rörelsekapital minskade med –124 Mkr jämfört med –450 Mkr föregående år.

Investeringsverksamheten

Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till –232 Mkr (63). Investeringar och avyttringar av anläggningstillgångar uppgick till 102 Mkr (45). Dessa bestod av ersättningsinvesteringar 24 Mkr (15), expansionsinvesteringar 24 Mkr (13) och miljöinvesteringar 1 Mkr (1). Investeringar i ny- och tillbyggnad i fastigheter uppgick till 37 Mkr (10). Nettoinvesteringar i fi nansiell leasing uppgick till 16 Mkr (6).

Förvärv och avyttringar av leasingfordon har påverkat kassafl ödet med –151 Mkr (148) och investeringar och avyttringar i fi nansiella tillgångar uppgick till 2 Mkr (20).

Avyttring av en fastighet i Mölndal har påverkat kassafl ödesanalysen med 19 Mkr (—) och avser fastigheten där BMW-verksamheten i Göteborgsområdet, Bilia Group Göteborg AB bedrivs.

Återstår efter nettoinvesteringar

Kassafl ödet från den löpande verksamheten var 98 Mkr (522) och kassafl ödet från investeringar i anläggningstillgångar, leasing fordon och räntebärande fordringar samt avyttring av fastighet var –232 Mkr (63) vilket gör att kassafl ödet efter nettoinvesteringar uppgick till –134 Mkr jämfört med 585 Mkr under föregående år.

Finansieringsverksamheten

Låneskulderna ökade med 136 jämfört med –647 Mkr föregående år och inlösta teckningsoptioner uppgick till 11 Mkr (77). Utdelning till aktieägarna har utbetalats med 74 Mkr (—).

Nettolåneskuld

Nettolåneskulden uppgick till 297 Mkr jämfört med 214 Mkr föregående år.

Noter till de fi nansiella rapporterna koncernen

Belopp i Mkr om inget annat anges.

Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 9 mars 2011. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens fi nansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument värderade till verkligt värde via resultatet och fi nansiella tillgångar som kan säljas.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassifi ceringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassifi ceringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Bedömningar och uppskattningar i de fi nansiella rapporterna

Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare i not 36 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av intresseföretag i koncernredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Utformning av de fi nansiella rapporterna

I IASBs årliga förbättringsprojekt ("annual improvements process") som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specifi cera varje post i övrigt totalresultat.

Rörelseförvärv och koncernredovisning

Sedan 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat: defi nitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det fi nns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande infl ytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande infl ytande eller alternativt att innehav utan bestämmande infl ytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande infl ytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av koncernens tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.

Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets fi nansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de fi nansiella rapporterna har justerats.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av

dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Nedan redogörs för de ändringar som i nuläget kan komma att få effekt på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013.

Koncernen har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Om avvikelse sker från denna princip redovisas detta i not till respektive balanspost.

Rörelsesegmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 Rörelsesegment för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bilia AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Förvärv den 1 januari 2010 eller senare

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, fördelas skillnaden på immateriella rättigheter och goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, fördelas skillnaden på immateriella rättigheter och goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.

Transaktionsutgifter som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.

Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS)

Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.

Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven.

Intäkter Försäljning av varor

Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas erhållas. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring.

I de fall försäljning av en vara är kombinerad med ett åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde, redovisas transaktionen som leasing, under förutsättning att väsentliga risker kvarstår hos säljaren. Intäkten från transaktionen redovisas inte vid tidpunkten för försäljningen utan fördelas linjärt från försäljningstillfället till tidpunkten för återköp.

Utförande av servicearbete

Intäkter från servicearbete redovisas i årets resultat baserade på färdigställandegraden på balansdagen (successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utförda tjänster och insatt material per balansdagen.

Uthyrning av bilar

Intäkter från uthyrda bilar redovisas linjärt under avtalsperioden.

Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar

Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar redovisas linjärt under avtalstiden och beräknas på den utestående avbetalnings- och leasingstocken för vilken det finns regressansvar.

Leasing

Operationella leasingavtal – Leasetagare

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal – Leasetagare

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Resultat från kundfinansiering

Koncernens kundfinansiering är omfattande och svarar för en betydande andel av koncernens resultat. Koncentrationen till kärnverksamheten har inneburit att kundfinansieringen ökat i betydelse både vad avser möjlighet att kunna analysera koncernens resultat och bedöma koncernens framtida intjäningsförmåga.

Resultat från långtidsleasing, avbetalningskontrakt, löpande nettoavkastning på finansiella kontrakt som överlåtits på Volvofinans Bank AB samt övriga provisioner i samband med finansiering som överlåtits till finansbolag redovisas såsom resultat från kundfinansiering, se not 5 Resultat från kundfinansiering.

Konsignationsavtal

Genom att köpa fordon i kommission eller konsignation av vissa av Bilias huvudleverantörer kan riskerna och kapitalbindningen minska i bolaget. Dessa fordon redovisas inte i varulagret. I de fall ett nytt fordon inte säljs kan Bilia återlämna detsamma till leverantören och under tiden fordonet förvaras hos Bilia erläggs en avgift till leverantören.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt realiserade och orealiserade vinster på säkringsinstrument.

Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är

förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt realiserade och orealiserade förluster på säkringsinstrument. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även

om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning under övriga kortfristiga fordringar. Säkringsredovisning tillämpas ej.

Lånefordringar och kundfordringar

Denna kategori består av avbetalningsfordringar och kundfordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Avbetalningsfordringar och kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som

dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori ska löpande värderas till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Bilias samtliga innehav i denna kategori består av onoterade aktieinnehav. Eftersom verkligt värde inte kan beräknas på dessa innehav värderas dessa tillgångar till anskaffningsvärde. Vid avyttring av tillgången redovisas vinst/förlust i årets resultat.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning under övriga kortfristiga skulder. Säkringsredovisning tillämpas ej.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av noterna 17 (finansiella placeringar), 18 (övriga fordringar), 20 (kundfordringar), 22 (likvida medel), 23 och 26 (skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även ovan.

Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Förlagslån

Förlagslånet uppgår per den 31 december 2010 till 100 Mkr (100). Lånet representeras av 4 989 845 förlagsbevis (4 998 159) om vardera nominellt 20 kronor eller hela multiplar därav.

Förlagslånet löper från den 12 januari 2009 och förfaller till betalning den 12 januari 2016.

Förlagslånet löper med en årlig ränta om 7 procent. Räntan förfaller till betalning i efterskott den 12 januari varje år, första gången den 12 januari 2010 och sista gången på förlagslånets förfallodag den 12 januari 2016. Varje räntebetalning omfattar ränta för ett år (360/360). Om ränta ska beräknas för kortare period än ett år, ska ränta beräknas på det faktiska antalet dagar i ränteperioden dividerat med 360.

Förlagsbevisen kopplade till lånet är noterade på NASDAQ OMX Stockholm, Retail Bonds-listan.

Teckningsoptioner

Teckningsoptionerna, vilka är hänförliga till förlagslånet, kan utnyttjas för teckning av en aktie i Bilia av serie A per innehavd teckningsoption. Anmälan om teckning av aktier kan göras till och med den 5 januari 2016. Teckningsoptioner som inte utnyttjas inom denna period förfaller och blir därmed värdelösa. Varje teckningsoption medför rätt att under teckningstiden teckna en ny aktie i Bilia av serie A för 20 kronor.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet.

Leasade tillgångar

Leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består av dels ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder:

• Datorutrustning 3–5 år
• Övriga anläggningstillgångar,
• exklusive tillgångar för uthyrning 5–10 år
• Leasingfordon 4–7 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar

Programvara

Rörelseförvärv

Programvara som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar bedömt återanskaffningsvärde vid

forts not 1

förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Utveckling av programvara för verksamhetssystem

Utgifter för forskning avseende programvara redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling av programvara och förbättrade verksamhetssystem redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning om processen är tekniskt användbar, om Bilia har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter kan använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisade utgifter för utveckling av programvara är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga investeringar i programvaror

Övriga investeringar i programvaror redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Kundrelationer

Kundrelationer som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Distributionsrätt

Distributionsrätt som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Varumärke

Varumärke som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Konkurrensbegränsning

Konkurrensbegränsning som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Koncernen har inte tillämpat IFRS 3 retroaktivt avseende förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004. Goodwill hänförlig till dessa förvärv är i sin helhet avskriven per den 1 januari 2004 i enlighet med fastställd plan.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas årligen för nedskrivningsbehov.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden direkt i resultatet.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultatet när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningar

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill med en obestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

3–10 år

• Kundrelationer	5–10 år

• Distributionsrätt 10 år

• Varumärke 10 år
• Konkurrensbegränsning 6 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper, varulager,

förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (grupper av enheter).

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Eget kapital

Återköp av egna aktier

Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt i eget kapital.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.

Om verksamheter avvecklats upplyses om att resultatet per aktie anges totalt, för kvarvarande verksamheter respektive för avvecklade verksamheter.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Sverige

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän tryggas dels genom PRI-systemet och dels genom en försäkring i Alecta.

Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering UFR 3, är även försäkring genom Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bilia har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan men med kompletterande tilläggsinformation.

Norge

I Norge omfattas de flesta anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner. Under en övergångsperiod omfattas ett mindre antal anställda av förmånsbestämda pensionsplaner.

Danmark

I Danmark omfattas samtliga anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Allmänt

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är

forts not 1

räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

I rapporten över finansiell ställning redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella vinster eller förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat.

Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.

Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Reklamationer

En avsättning för reklamationer redovisas på grundval av historiska data rörande reklamationskostnader för liknande produkter och tjänster.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna sålts. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Tvister

En avsättning för tvister redovisas när koncernen bedömt att koncernen har ett åtagande och att det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 2 • Intäkternas fördelning

Koncernen	2010	2009
Nettoomsättning
Verkstad	1 735	1 651
Reservdelar	2 166	1 999
Bensin och övrigt	1 165	1 119
Summa Serviceaffären	5 066	4 769
Varuförsäljning	11 471	9 048
Hyresintäkter leasingverksamheter	321	317
Provisioner	110	114
Summa Fordonsaffären	11 902	9 479
IT- och utbildningstjänster	98	87
Elimineringar	–809	–635
Summa	16 257	13 700

Not 3 • Rörelsesegment

Rörelsesegment

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.

Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp rörelseresultatet som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till respektive landschef som i sin tur ingår i koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens rörelseresultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor och tjänster koncernen tillhandahåller utgör dessa koncernens rörelsesegment.

Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga varors och tjänsters prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som sedan koncernens segment har identifierats genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att regionerna har slagits ihop i respektive land när de har likartade ekonomiska egenskaper såsom likartade bruttovinstmarginaler, likartade produkter, kunder och distributionssätt samt att de verkar i en omgivning med likartade förutsättningar.

Följande rörelsesegment har identifierats:

• Service
• Sverige
• Norge
• Danmark

Service omfattar service, tjänster och produkter inom verkstad och reservdelar samt butiksförsäljning. I Sverige säljs dessutom drivmedel.

Fordon

• Sverige
• Norge
• Danmark

I samtliga marknader erbjuds nya och begagnade person- och transportbilar samt tilläggstjänster såsom finansiering och försäkring.

I Sverige erbjuds även motorcyklar.

Moderbolaget

Moderbolaget Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen.

Moderbolaget utgör inget segment, utan redovisas separat.

Koncerninterna transaktioner utgörs främst av utlåning och ränta. Övriga transaktioner mellan koncernföretag är av marginell omfattning. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Räntenivåer fastställs med utgångspunkt från Bilia ABs vid varje tillfälle gällande upplåningsränta med tillägg för en mindre marginal.

I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Segmentsavstämningar består av allmänna administrationskostnader där samtliga poster är hänförliga till moderbolaget.

I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

20 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 21

			Service						Fordon
	Sverige		Norge		Danmark		Sverige		Norge		Danmark
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Nettoomsättning
Extern försäljning		3 239 3 061	752	744	367	410		7 217 5 296		3 529 3 182		1 156 1 001
Intern försäljning	350	236	253	221	105	97
Summa nettoomsättning		3 589 3 297	1 005	965	472	507		7 217 5 296		3 529 3 182		1 156 1 001
Avskrivningar	46	45	9	11	7	8	212	183	28	37	5	7
Rörelseresultat	286	236	74	37	23	16	115	5	36	12	–9	–54
Ränteintäkter
Räntekostnader
Andelar i intresseföretags resultat							23	18
Resultat före skatt
Årets skattekostnad
Årets resultat
Väsentliga intäkts- och kostnads poster av engångskaraktär som redovisas i rapport över totalresultat: Jämförelsestörande poster
– Resultat vid försäljning av fastigheter
– Strukturkostnader m m		–20				–2		–11				–2
– Nedskrivningar					–1						–1
– Tvister
– Ändring av pensionsplan i Norge			5						2
Poster av engångskaraktär	—	–20	5	—	–1	–2	—	–11	2	—	–1	–2
Väsentliga icke kassapåverkande poster utöver avskrivningar:
Övrigt	–7		–2	–3	–1	–1	–4		–2	3	–5	20
Totalt	–7	—	–2	–3	–1	–1	–4	—	–2	3	–5	20
Tillgångar
Andelar i intresseföretag							302	272
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar							302	272
Investeringar i anläggningstillgångar	29	16	7	18	4	–1	372	237	–202	–404	30	19
Skulder
Eget kapital
Skulder
Summa skulder och eget kapital

	Intäkter från externa kunder		Anläggnings tillgångar
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Geografiska områden
Sverige	10 457	8 370	2 439	2 569
Norge	4 281	3 926	176	428
Danmark	1 523	1 411	134	146
Segmentsavstämningar	–4	–7	–609	–818
Totalt	16 257	13 700	2 140	2 325

	Summa Personbilar		Avstämning Moderbolaget		Segments avstämningar
							Koncernen
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Nettoomsättning
Extern försäljning		16 260 13 694	1	13	–4	–7		16 257 13 700
Intern försäljning	708	554	104	86	–812	–640	—	—
Summa nettoomsättning		16 968 14 248	105	99	–816	–647		16 257 13 700
Avskrivningar	307	291	9	9	0	2	316	302
Rörelseresultat	525	252	–42	–48	14	–58	497	146
Ränteintäkter							87	248
Räntekostnader							120	296
Andelar i intresseföretags resultat	23	18					23	18
Resultat före skatt							487	116
Årets skattekostnad							–80	–2
Årets resultat							407	114
Väsentliga intäkts- och kostnads poster av engångskaraktär som redovisas i rapport över totalresultat: Jämförelsestörande poster
– Resultat vid försäljning av fastigheter			19		–3		16	—
– Strukturkostnader m m		–35					—	–35
– Nedskrivningar	–2				–7		–9	—
– Tvister						–25	—	–25
– Ändring av pensionsplan i Norge	7						7	—
Poster av engångskaraktär	5	–35	19	—	–10	–25	14	–60
Väsentliga icke kassapåverkande poster utöver avskrivningar:
Övrigt	–21	19	–2	–3			–23	16
Totalt	–21	19	–2	–3	—	—	–23	16
Tillgångar
Andelar i intresseföretag	302	272					302	272
Uppskjutna skattefordringar							87	87
Övriga tillgångar							4 689	4 358
Summa tillgångar	302	272					5 078	4 717
Investeringar i anläggningstillgångar	240	–115	11	10	2	2	253	–103
Skulder
Eget kapital							1 739	1 425
Skulder							3 339	3 292
Summa skulder och eget kapital							5 078	4 717

Not 4 • Förvärv av rörelse

Effekter av förvärv 2009

BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet förvärvades den 15 maj 2009 för 113 Mkr, varav 60 Mkr erlades kontant på tillträdesdagen och resterande del betalades i december 2009.

Under de drygt sju månader som följde efter förvärvet bidrog dotterföretaget med 20 Mkr till koncernens rörelseresultat för 2009. Underliggande rörelseresultat för 2009 exklusive förvärvselimineringar och anpassningar till Bilias redovisningsprinciper uppgick till 22 Mkr.

Effekter av förvärvet

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i BMWs återförsäljar verksamhet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	—	14	14
Materiella anläggningstillgångar	70	23	93
Finansiella anläggningstillgångar	—	0	0
Varulager	104	1	105
Kundfordringar och övriga fordringar	1	—	1
Leverantörsskulder och övriga skulder	76	24	100
Netto identifierbara tillgångar och skulder	99	14	113
Koncerngoodwill			—
Köpeskilling			113
Säljarrevers			53
Nettoeffekt på likvida medel			60

Förvärvade kundrelationer om 14 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Kundrelationer skrivs av på 10 år.

Not 5 • Resultat från kundfinansiering

Koncernen	2010	2009
Hyresintäkter långtidsleasing	183	178
Erhållna provisioner från finansbolag	110	114
Ränteintäkter och övriga intäkter från avbetalningsfinansiering	1	1
Räntekostnader avbetalningsfordringar och långtidsleasing	–2	–2
Avskrivningar långtidsleasing	–151	–129
Övrigt	–12	–22
Summa	129	140
Varav:
Finansaffären	99	101
Återköpsavtal	30	39

Not 6 • Övriga rörelseintäkter

Summa	30	30
Övrigt	14	30
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	16	0
Koncernen	2010	2009

I övriga rörelseintäkter ingår jämförelsestörande poster avseende försäljning av fastigheter med 16 Mkr, ändring av pensionsplan i Norge med 7 Mkr och upplösning av reserv i Danmark med 2 Mkr. I föregående års siffror ingår ersättning för Kommersiella Fordon ABs andel vid förlikning i Pacta-tvisten med 23 Mkr och omstrukturering i Danmark med 1 Mkr.

Not 7 • Övriga rörelsekostnader

Koncernen	2010	2009
Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar	–1	–2
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	–12	0
Strukturkostnader	—	–36
Övrigt	–4	–53
Summa	–17	–91

I övriga rörelsekostnader ingår jämförelsestörande poster avseende nedskrivning av mark i Danmark med –11 Mkr. I föregående års siffror ingår kostnader i samband med förlikning i Pacta-tvisten med –46 Mkr och omstrukturering i Sverige och Danmark med –36 Mkr.

Not 8 • Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

Koncernen	2010	2009
Löner och ersättningar m m	1 414	1 407
Pensionskostnader	135	128
Sociala avgifter	324	298
Summa	1 873	1 833

Medelantal anställda	2010	varav män	2009	varav män
Moderbolaget Sverige	41	28	47	33
Totalt i moderbolaget	41	28	47	33
Dotterföretag
Sverige	1 874	1 660	1 837	1 618
Norge	740	656	752	675
Danmark	356	325	402	364
Totalt i dotterföretag	2 970	2 641	2 991	2 657
Koncernen totalt	3 011	2 669	3 038	2 690

Koncernledningen utgörs enbart av män.

Styrelsen består av tre kvinnor och sju män, som är valda av årsstämman. Därutöver tillkommer fyra arbetstagarrepresentanter som alla är män, varav två är suppleanter.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget

		2010			2009
Moderbolaget	Ledande befattnings havare (16 personer)	Övriga anställda	Summa	Ledande befattnings havare (16 personer)	Övriga anställda	Summa
Löner och andra ersättningar
Sverige	11	20	31	12	22	34
(varav tantiem o d)	(3)	(1)	(4)	(3)	(1)	(4)
Moderbolaget totalt	11	20	31	12	22	34
(varav tantiem o d)	(3)	(1)	(4)	(3)	(1)	(4)
Sociala kostnader1)	10	7	17	11	9	20
1) varav pensionskostnader	6	2	8	8	3	11

I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.

Löner och andra ersättningar, pensionskostnader samt pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare i koncernen

	2010	2009 Ledande befattningshavare (19 personer)
Koncernen	Ledande befattningshavare (18 personer)
Löner och andra ersättningar	19	18
(varav tantiem o d)	(4)	(5)
Pensionskostnader	6	8
Pensionsförpliktelser	51	39

I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt årsstämmans beslut utgår arvode till styrelsen samt arvode för utskottsarbete. Därtill beslöt årsstämman att arvode utgår till ordföranden och ledamot i revisionsutskottet och till ordföranden i ersättningsutskottet. För VD utgår ej särskilt arvode för styrelsearbete.

Styrelsen har utsett ersättningsutskottet som har till uppgift att till styrelsen föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor. Utskottets arbete presenteras för årsstämman som beslutar om ersättningsprinciperna. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2010, Tkr

	Styrelsearvode/Grundlön (exkl sociala avgifter)	Bonus	Pensions kostnader	Övriga förmåner	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)	275	—	—	—	275	—
Styrelseledamöter (8 st) 1)	1 400	—	—	—	1 400	—
Revisions- och ersättningsutskottet (3 st)	125	—	—	—	125	—
Anställdas representanter:
Ordinarie (2 st)	70	—	—	—	70	—
Suppleanter (2 st)	40	—	—	—	40	—
VD, Jan Pettersson	4 054	2 000	3 616 2)	134	9 804	42 292
Andra ledande befattningshavare (1 st)	2 031	859	1 850	107	4 847	7 744
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)	—	—	—	—	—	19 257
Summa	7 995	2 859	5 466	241	16 561	69 293

1) Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Anna Qviberg, Ingrid Jonasson Blank, Svante Paulsson, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk. Tre av ledamöterna ingår även i revisions- och ersättningsutskottet.

2) Pensionskostnader fördelar sig på inbetalda premier med 1 189 Tkr och särskild löneskatt på premieinbetalningar och särskild löneskatt på värdeförändring av kapitalförsäkring med 2 427 Tkr.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2009, Tkr

	Styrelsearvode/Grundlön (exkl sociala avgifter)	Bonus	Pensions kostnader	Övriga förmåner	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)	275	—	—	—	275	—
Styrelseledamöter (8 st) 1)	1 400	—	—	—	1 400	—
Revisions- och ersättningsutskottet (2 st)	100	—	—	—	100	—
Anställdas representanter:
Ordinarie (2 st)	70	—	—	—	70	—
Suppleanter (2 st)	40	—	—	—	40	—
VD, Jan Pettersson	3 917	2 000	3 851 3)	137	9 905	31 871
Andra ledande befattningshavare (2 st) 2)	2 798	1 170	2 266	192	6 426	6 771
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)	—	—	—	—	—	20 312
Summa	8 600	3 170	6 117	329	18 216	58 954

1) Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Sven Hagströmer, Ingrid Jonasson Blank, Gerard Versteegh, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk. Två av ledamöterna ingår även i revisions- och ersättningsutskottet.

2) Chefen för affärsutveckling ingick i koncernledningen till och med augusti 2009.

3) Pensionskostnader fördelar sig på inbetalda premier med 1 842 Tkr och särskild löneskatt på premieinbetalningar och särskild löneskatt på värdeförändring av kapitalförsäkring med 2 009 Tkr.

Styrelsens ordförande har ej erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode. Arvode till övriga styrelseledamöter är fördelat med 175 Tkr (175) vardera. Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgick arvode om 1 400 Tkr (1 400), i enlighet med beslut av årsstämman 2010. Årsstämman beslutade därutöver att det till ordföranden i revisionsutskottet (Heinrich Blauert) skulle utgå ett arvode om 50 Tkr (50) och till övriga ledamöter i revisionsutskottet (Jack Forsgren och Jon Risfelt) skulle utgå 25 Tkr vardera totalt 50 Tkr (25). Till ordföranden i ersättningsutskottet (Jack Forsgren) skulle utgå 25 Tkr (25). Till de anställdas representanter i styrelsen har utgått ersättning om totalt 110 Tkr (110). Således har styrelsemedlemmar arvoderats med sammanlagt 1 910 Tkr (1 885).

Bonus baseras för VD och koncernens ekonomidirektör på koncernens resultat. Bonus till VD i Bilia Personbilar AB och VD i Bilia Personbil as baseras till 20 procent på koncernens resultat och till 80 procent på de enskilda dotterföretagens resultat. VDs bonus var för år 2010 maximerad till 2 000 Tkr (2 000). Övriga ledningens bonus är maximerad till 35 procent av grundlön med tillägg för individuella mål, dock totalt maximalt 43 procent.

Övriga förmåner avser främst tjänstebil.

Avgiftsbestämd pension

Följande avtal om pensionsförmåner gäller för VD.

Tjänstepensionspremie erläggs med 10 prisbasbelopp per år.

Tilläggspensionspremie erläggs med 30 procent av den fasta lönen med avdrag för vad som betalats i tjänstepensionspremie enligt ovan.

Efterlevandepension utgår med ett belopp motsvarande värdet av försäkringarna vid aktuell sluttidpunkt.

Premierna enligt ovan ska erläggas så länge Jan Pettersson är anställd som VD i bolaget.

För koncernens ekonomidirektör inträder pension vid 60 års ålder. Pensionsavtalet anger att pensionspremien ska uppgå till 28 procent av den fasta lönen. Med fast lön menas månadslönen multiplicerat med 12,2. Pension utgår med ett belopp motsvarande värdet av försäkringen vid 60 år. VD i Bilia Personbilar AB har ett pensionsavtal med en pensionspremie uppgående till 10 procent av den fasta lönen.

Pensionspremie, som avser kompletterande ålderspension (65 år), erläggs för de två personerna i koncernledningen som är anställda i Sverige med ett belopp motsvarande 20 procent av den pensionsmedförande lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsmedförande lönen ingår fast lön samt ett genomsnitt

av de tre senaste årens tantiem. Pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten.

Avgångsvederlag

I VDs och övriga koncernledningens anställningsavtal finns särskilda regler vid uppsägning från företagets sida. Fyra av befattningshavarna är berättigade till 24 månaders lön med avräkning för vad vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de sista 12 månaderna.

VD och vissa högre chefer inom koncernen har vid väsentliga förändringar i företagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet i deras arbeten rätt att själva säga upp sin anställning med rätt till 24 månaders lön med avräkning för vad vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de sista 12 månaderna.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 24 Pensioner och not 33 Närstående.

Vinstandelssystem för medarbetare

Totalt har i bokslutet för 2010 avsatts 44 Mkr (0) inklusive sociala kostnader för vinstandel till medarbetare.

Optionsprogram

Under 2009 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett lösenpris på 70:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I december 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015 och ett lösenpris på 20:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 2:00 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I maj 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris på 75:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

Not 9 • Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen, Tkr	2010	2009
KPMG AB Revisionsuppdrag 3 166		3 923
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	628	979
Skatterådgivning	262	423
Andra uppdrag	793	1 243

Med Revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat fördelas på Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Skatterådgivning samt Andra uppdrag.

Not 10 • Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen	2010	2009
Handelsvaror	12 256	10 351
Övriga externa kostnader	1 314	1 023
Personalkostnader	1 875	1 817
Avskrivningar	316	302
Nedskrivningar	12	0
Övriga rörelsekostnader	17	91
Summa	15 790	13 584

Not 11 • Finansnetto

Koncernen	2010	2009
Ränteintäkter	7	7
Valutakursdifferens, likvida medel	22	134
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	58	106
Utdelningar	—	0
Realisationsvinst	0	0
Netto övriga valutakursförändringar	0	1
Finansiella intäkter	87	248
Räntekostnader	–24	–41
Valutakursdifferens, likvida medel	–58	–106
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	–22	–134
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser	–16	–14
Övriga finansiella kostnader	0	—
Netto övriga valutakursförändringar	0	–1
Finansiella kostnader	–120	–296
Andelar i intresseföretags resultat	23	18
Finansnetto	–10	–30

Valutakursdifferens, likvida medel respektive värdeförändring, derivat utgör effekt av koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta mot svensk valuta och ingen nettoeffekt uppstår på grund av dessa transaktioner.

Not 12 • Skatter

Redovisat i rapporten över totalresultat
Koncernen	2010	2009
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/skatteintäkt	–69	–19
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–5	1
	–74	–18
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	8	9
Uppskjuten skatt avseende bokslutsdispositioner	–19	–6
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–2	14
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde
i underskottsavdrag	7	–1
	–6	16
Totalt redovisad skattekostnad	–80	–2

	2010		2009
Koncernen	Belopp	%	Belopp	%
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt	487		116
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–128	26,3	–31	26,3
Effekt av utländska skattesatser	–2	0,3	–1	1,0
Skatt hänförlig till tidigare år	–5	1,0	1	–0,6
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–18	3,6	–1	1,1
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	34	–6,9	32	–27,3
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	—	—	–26	22,2
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskott	39	–8,0	24	–21,2
Schablonränta på periodiseringsfond	0	0,1	0	0,3
Redovisad effektiv skatt	–80	16,4	–2	1,8

Aktuella skattefordringar uppgår till 13 Mkr (10) och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat.

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat

		2010			2009
Koncernen	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	–30	—	–30	5	—	5
Övrigt totalresultat	–30	—	–30	5	—	5

Redovisat i rapporten över finansiell ställning

Uppskjutna skattefordringar och -skulder

		Uppskjuten skattefordran		Uppskjuten skatteskuld		Netto
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
Immateriella rättigheter	2	2	8	10	–6	–8
Byggnader och mark	0	4	—	3	0	1
Maskiner och inventarier	5	6	—	—	5	6
Leasingfordon	1	1	2	3	–1	–2
Varulager	8	4	—	—	8	4
Kundfordringar	2	2	0	0	2	2
Obeskattade reserver	—	—	96	76	–96	–76
Pensionsavsättningar	26	24	8	7	18	17
Övriga avsättningar	7	7	—	—	7	7
Rörelseskulder	3	3	—	—	3	3
Underskottsavdrag	33	34	—	0	33	34
Övrigt	—	—	—	4	—	–4
Skattefordringar/-skulder	87	87	114	103	–27	–16

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag har inte redovisats i koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning:

Koncernen	2010	2009
Temporära skillnader	—	19
Skattemässiga underskott	85	105
Summa	85	124

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader i Norge uppgick föregående år till 19 Mkr. Uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare skattemässiga underskottsavdrag i Holland uppgår till 83 Mkr (83) och i Danmark 2 Mkr (5) och föregående år i Norge till 17 Mkr.

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa poster, då det är osäkert om koncernen kommer att kunna utnyttja dem för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.

forts not 12

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen	Balans per 1 jan 2009	Redovisat i årets resultat	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2009
Immateriella rättigheter	–9	1	—	0	–8
Byggnader och mark	–3	4	—	—	1
Maskiner och inventarier	7	–1	—	—	6
Leasingfordon	–3	1	—	—	–2
Varulager	3	1	—	0	4
Kundfordringar	1	1	—	—	2
Obeskattade reserver	–68	–8	—	—	–76
Pensionsavsättningar	15	2	—	—	17
Övriga avsättningar	5	2	—	—	7
Rörelseskulder	3	0	—	0	3
Underskottsavdrag	21	13	—	—	34
Övrigt	–4	—	—	—	–4
Årets omräkningsdifferens	—	0	0	—	—
Skattefordringar/-skulder	–32	16	0	0	–16

Koncernen	Balans per 1 jan 2010	Redovisat i årets resultat	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2010
Immateriella rättigheter	–8	2	—	—	–6
Byggnader och mark	1	–1	—	—	0
Maskiner och inventarier	6	–1	—	—	5
Leasingfordon	–2	1	—	—	–1
Varulager	4	4	—	—	8
Kundfordringar	2	0	—	—	2
Obeskattade reserver	–76	–20	—	—	–96
Pensionsavsättningar	17	1	—	—	18
Övriga avsättningar	7	0	—	—	7
Rörelseskulder	3	0	—	—	3
Underskottsavdrag	34	–1	—	—	33
Övrigt	–4	4	—	—	—
Årets omräkningsdifferens	—	5	–5	—	—
Skattefordringar/-skulder	–16	–6	–5	—	–27

Not 13 • Resultat per aktie

Resultat per aktie		Före utspädning
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Resultat per aktie	16:50	5:45	16:00	4:70

Resultat per aktie före och efter utspädning

Beräkningen av resultat per aktie för 2010 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 407 Mkr (114) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2010 uppgående till 24 698 104 stycken (20 911 307). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:

Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning

	2010	2009
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare	407	114
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning	407	114

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, före utspädning

Tusental	2010	2009
Totalt antal stamaktier 1 januari	20 911	20 459
Effekt av inlösta teckningsoptioner	3 787	452
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning	24 698	20 911

Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning

	2010	2009
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare	407	114
Effekt av ränta på utestående teckningsoptioner	1	5
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning	408	119

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, efter utspädning

Tusental	2010	2009
Totalt antal stamaktier 1 januari	25 295	20 459
Effekt av inlösta teckningsoptioner	164	4 836
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, efter utspädning	25 459	25 295

Resultat per aktie efter utspädning samt instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt och förändringar efter balansdagen

Under slutet av 2008 och början av 2009 tillfördes Bilias totalt 100 Mkr genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kronor per aktie. Under 2010 har 590 372 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 11 Mkr. Utnyttjas resterande teckningsoptioner ökar antalet utestående aktier med 575 309. Utöver dessa finns inga andra utestående instrument som kan ge framtida utspädningseffekt.

Not 14 • Immateriella anläggningstillgångar

		Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Kundrelationer		Distributionsrätt
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	20	19	59	53	109	94	27	25
Rörelseförvärv	—	—	—	—	—	14	—	—
Nyanskaffningar	1	0	11	10	—	—	—	—
Avyttringar och utrangeringar	–1	—	–3	–4	—	–2	—	—
Omföringar	—	1	—	—	—	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	—	—	—	—	–2	3	–1	2
	20	20	67	59	107	109	26	27
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början	–12	–7	–42	–40	–43	–30	–11	–8
Avyttringar och utrangeringar	1	—	3	3	—	2	—	—
Omföringar	—	–1	—	—	—	—	—	—
Årets avskrivningar	–3	–4	–5	–5	–14	–14	–3	–2
Årets nedskrivningar	–1	0	0	0	—	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	—	—	—	—	1	–1	1	–1
	–15	–12	–44	–42	–56	–43	–13	–11
Redovisat värde vid årets slut	5	8	23	17	51	66	13	16

Avskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:		Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Kundrelationer		Distributionsrätt
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	3	4	5	5	14	14	3	2

	Varumärke		Konkurrens begränsning		Totalt immateriella rättigheter		Goodwill
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	9	8	6	6	230	205	121	116
Rörelseförvärv	—	—	—	—	—	14	—	—
Nyanskaffningar	—	—	—	—	12	10	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	—	–4	–6	—	—
Omföringar	—	—	—	—	—	1	–26	—
Årets omräkningsdifferenser	–1	1	0	0	–4	6	–3	5
	8	9	6	6	234	230	92	121
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början	–4	–2	–4	–3	–116	–90	–29	–27
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	—	4	5	—	—
Omföringar	—	—	—	—	—	–1	26	—
Årets avskrivningar	–1	–1	–1	–1	–27	–27	—	—
Årets nedskrivningar	—	—	—	—	–1	0	—	—
Årets omräkningsdifferenser	1	–1	0	0	3	–3	1	–2
	–4	–4	–5	–4	–137	–116	–2	–29
Redovisat värde vid årets slut	4	5	1	2	97	114	90	92

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader Varumärke i rapporten över totalresultatet:			Konkurrens begränsning		Totalt immateriella rättigheter		Goodwill
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	1	1	1	1	27	27	—	—

Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:		Kundrelationer
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Övriga rörelsekostnader	1	0	—	—

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (goodwill)

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totalt redovisade värden:

	2010	2009
Bilia Personbilar AB, (goodwill)	71	71
Bilia Personbil as (goodwill)	19	21

Bilia Personbilar AB (goodwill)

Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbilar AB baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för 2011 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2,0 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 7,44 procent efter skatt.

Återvinningsvärdet för Bilia Personbilar AB är i nivå med det redovisade värdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service och reparationsarbeten inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som använts för att skatta värden är följande:

Viktiga variabler och metoder för att skatta värden

Marknadsandel och -tillväxt

Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer stabil. Marknadsutvecklingen har antagits vara i nivå med 2010. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Priser

Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Personalkostnader

Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Bilia Personbil as (goodwill)

Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbil as baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för 2011 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2,0 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 8,11 procent efter skatt.

Återvinningsvärdet för Bilia Personbil as är i nivå med det redovisade värdet.

Företagsledningen bedömer att förändringar i marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service, reparationsarbeten och bilar kan medföra att återvinningsvärdet kan komma att understiga det redovisade värdet.

De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som använts för att skatta värden är följande:

Viktiga variabler och metoder för att skatta värden

Marknadsandel och -tillväxt

Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer stabil. Marknadsutvecklingen har antagits vara i nivå med 2010. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Priser

Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Personalkostnader

Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Not 15 • Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark		Pågående nyanläggningar
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	200	116	0	4
Rörelseförvärv	—	69	—	—
Nyanskaffningar	19	13	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–69	—	0	–4
Omföringar	–2	0	—	—
Årets omräkningsdifferenser	–8	2	0	0
	140	200	0	0
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–23	–11	—	—
Avyttringar och utrangeringar	1	—	—	—
Årets avskrivningar	–7	–11	—	—
Omföringar	—	0	—	—
Årets omräkningsdifferenser	1	–1	—	—
	–28	–23	—	—
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	—	—	—	—
Årets nedskrivningar	–11	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	0	—	—	—
	–11	—	—	—
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	—	—	—	—
Omföringar	2	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	–1	—	—	—
	1	—	—	—
Redovisat värde vid årets slut	102	177	0	0
Taxeringsvärden (i Sverige)	3	25	—	—
Redovisade värden (i Sverige)	50	106	—	—

Av- och nedskrivningar Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Byggnader och mark		Pågående nyanläggningar
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	3	5	—	—
Försäljningskostnader	4	6	—	—
Administrationskostnader	0	0	—	—
Summa	7	11	—	—
Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Byggnader och mark		Pågående nyanläggningar
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Övriga rörelsekostnader	–11	—	—	—

		Inventarier, verktyg och installationer
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	977	946	1 528	1 764
Rörelseförvärv	—	1	—	23
Nyanskaffningar	71	55	779	595
Avyttringar och utrangeringar	–82	–47	–789	–925
Omföringar	–1	–2	1	2
Årets omräkningsdifferenser	–37	24	–22	69
	928	977	1 497	1 528
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–636	–553	–266	–232
Avyttringar och utrangeringar	68	19	161	146
Årets avskrivningar	–82	–87	–200	–177
Årets omräkningsdifferenser	25	–15	1	–3
	–625	–636	–304	–266
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	–16	–20
Under året återförda nedskrivningar	—	—	1	4
	0	0	–15	–16
Redovisat värde vid årets slut	303	341	1 178	1 246
Finansiella leasingavtal (ingår ovan)
Anskaffningsvärde	37	28	240	188
Ackumulerade avskrivningar	–8	–6	–56	–37
	29	22	184	151
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	8	8	41	37
Avtalade framtida minimileaseavgifter:
Inom ett år	9	5	50	34
– Dessas nuvärde	8	5	48	32
Mellan ett och fem år	3	3	15	12
– Dessas nuvärde	3	3	14	11

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Inventarier, verktyg och installationer		Leasingfordon
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	35	38	200	177
Försäljningskostnader	10	19	—	—
Administrationskostnader	37	30	—	—
Summa	82	87	200	177

Inga nedskrivningar har gjorts.

forts not 15

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde. Beträffande sålda bilar kombinerade med åtagande om återköp så har den sakrättsliga äganderätten övergått till köparen.

Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och kontorsutrustning

Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen cirka 385 Tkvm (385).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig.

I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Leasade tillgångar som vidareuthyrs

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick till 9 Mkr (11) för 2010.

Materiella anläggningstillgångar under uppförande

Om- och tillbyggnad i Roskilde, Gladsaxe och Närum i Danmark.

Not 16 • Andelar i intresseföretag

Koncernen	2010	2009
Redovisat värde vid årets ingång	272	257
Andel i intresseföretags resultat 1)	20	15
Förvärv	10	—
Redovisat värde vid årets utgång	302	272

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget. I utdelning har erhållits 3 Mkr (3).

Intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 innebärande att vissa förhållanden ska råda för att ett företag ska klassificeras som intresseföretag. Bilia har ej 20-procentig ägarandel, men genom att Bilia har ägarrepresentation i styrelsen, deltar i arbetet med strategiska frågor och att det förekommer betydande samband med verksamheten i detta företag inordnas det i kategorin intresseföretag.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende 100 procent av intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Koncernen 2010

Intresseföretag	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital
Dotterföretagens:
Volvofinans Bank AB	Sverige	1 328	185	24 498	21 574	2 844
Utdelning till AB Volverkinvest						80
Summa		1 328	185	24 498	21 574	2 924

Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest uppgår till 20,6%. AB Volverkinvest äger 50% av Volvofinans Bank AB.

AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.

Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2009 till 30 september 2010. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut. Årets utdelning från Volvofinans Bank AB till AB Volverkinvest, ännu ej vidareutdelad till Bilia, har inkluderats vid beräkning av koncernmässiga värden.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende 100 procent av intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Summa		726	188	24 116	21 377	2 739
Volvofinans Bank AB	Sverige	726	188	24 116	21 377	2 739
Dotterföretagens:
Intresseföretag	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital
Koncernen 2009

Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest uppgår till 19,8%. AB Volverkinvest äger 50% av Volvofinans Bank AB.

AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.

Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2008 till 30 september 2009. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut.

Not 17 • Finansiella placeringar

Koncernen	2010	2009
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Aktier och andelar, onoterade innehav där verkligt värde ej går att fastställa	1	1
Depositioner	4	5
Summa	5	6

Not 18 • Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Räntebärande
Avbetalningsfordringar	13	19
Reverslån	37	41
Övrigt	13	17
Summa	63	77
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande
Pågående arbeten	19	11
Mervärdesskatt	28	5
Bonus	7	14
Reklamationer	1	1
Derivat	1	1
Övrigt	43	30
Summa	99	62
Räntebärande
Avbetalningsfordringar	4	3
Summa	103	65

Under året har inga nedskrivningar av fordringar gjorts (—).

Not 19 • Varulager

Koncernen

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår inkurensreserv med 18 Mkr (12).

Not 20 • Kundfordringar

Koncernen

Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 6 Mkr (1). Årets nedskrivning uppgår till 4 Mkr (6).

Not 21 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen	2010	2009
Bonus	0	27
Förutbetalda kostnader	123	98
Upplupna intäkter	24	6
Summa	147	131

Not 22 • Likvida medel

Koncernen	2010	2009
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och bank	5	16
Tillgodohavande på koncern konto hos moderbolaget	13	85
Kontantkassa/dagskassa	16	18
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	34	11
Summa enligt rapporten över kassaflöden	68	130

Den effektiva räntan för kortfristiga placeringar var under 2010 0,55 procent (0,69). De kortfristiga placeringarna hade ett genomsnittligt förfall på 1 dag (1).

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att:

• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Not 23 • Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29 Finansiella risker och riskhantering.

Koncernen	2010	2009
Långfristiga skulder
Förlagslån	100	100
Banklån	1	1
Personalfond	4	5
Finansiella leasingskulder	105	101
	210	207
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	–29	—
Kortfristig del av banklån	82	69
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	108	72
	161	141
Summa	371	348

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklån i form av företagsinteckningar är utställda med ett belopp om 140 Mkr (750) samt ställda panter om 610 Mkr (—).

Koncernen		2010				2009
Låneinstitut	Valuta	Nominell ränta, %	Förfall	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominell ränta, %	Förfall	Nominellt värde	Redovisat värde
Förlagslån	SEK	7,00	2016	100	100	7,00	2016	100	100
Nordea Bank AB	SEK					2,10	2010	50	50
Nordea	DKK		2011	–24	–29
Renault Finance Nordic	DKK	4,30	2011	5	6	4,96	2010	1	2
Renault Finance Nordic	SEK	5,82	2011	41	41	3,13	2010	10	10
Forso Nordic	DKK	6,00	2011	17	20
Nykredit Realkredit A/S	DKK	4,00	2025	1	1	4,00	2025	1	1
Volvofinans Bank AB	SEK					2,85	2010	7	7
Forso Nordic	DKK	6,60	2011	13	15	7,82	2010	0	0
Personalfond	SEK	2,61		4	4	1,60		5	5
Finansiella leasingskulder	SEK	1,49		213	213	2,00		173	173
Summa					371				348

Finansiella leasingskulder		2010	2009
Koncernen	Minimi leaseavgift	Ränta	Kapital belopp	Minimi leaseavgift	Ränta	Kapital belopp
Inom ett år	110	2	108	73	1	72
Mellan ett och fem år	107	2	105	103	2	101
Summa	217	4	213	176	3	173

Not 24 • Pensioner

Koncernen	2010	2009
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	550	565
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–112	–117
Netto nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna	438	448
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)	–110	–120
Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer i rapporten över finansiell ställning	328	328
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning:
Avsättningar till pensioner	328	328
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	328	328

Översikt förmånsbestämda planer

Koncernen har två förmånsbestämda planer, en i Sverige och en i Norge, som tillhandahåller ersättningar till anställda när de går i pension.

Den norska planen ger ersättningar som bland annat baseras på antal anställningar, lönenivå och avkastning på pensionskapitalet. Den svenska planen ger ersättningar som baseras på viss procent av slutlönen.

Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer

Förpliktelse för förmånsbestämda
planer per den 1 januari	445	380
Utbetalda ersättningar	–37	–8
Kostnad för tjänstgöring
innevarande period	27	33
Räntekostnad	22	22
Aktuariella vinster och förluster	11	5
Planändring i Norge	–18	—
Valutakursdifferenser	–10	13
Förpliktelse för förmånsbestämda
planer per den 31 december	440	445
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde per den 1 januari	117	80
Utbetalda ersättningar	–3	21
Förväntad avkastning
på förvaltningstillgångar	6	5
Valutakursdifferenser	–8	11
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde den 31 december	112	117
Förvaltningstillgångarna består av följande:
Fondmedel förvaltade av
Pensionsordning Vital	112	117
Summa förvaltningstillgångar	112	117

Koncernen	2010	2009
Kostnad redovisad i årets resultat
Kostnad avseende tjänstgöring	11	25
Räntekostnad på förpliktelsen	22	22
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–6	–5
Planändring i Norge	11	7
Redovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+)	11	5
Nettokostnad i årets resultat	49	54
Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat:
Kostnad sålda varor	5	8
Försäljningskostnader	14	14
Administrationskostnader	29	31
Finansiella intäkter/kostnader	1	1
Summa	49	54
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	6	5
Pensionsförpliktelse
Förmånsbestämda planer	328	328
Övriga pensioner	14	10
Summa	342	338

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

De väsentliga aktuariella antagandena per balansdagen i Sverige och Norge (uttryckta som vägda genomsnitt), %:

Sverige:
Diskonteringsränta	4,20	4,00
Framtida löneökningar	2,80	2,80
Framtida ökningar av pensioner	2,00	2,00
Personalomsättning	5,00	6,00
Förväntad återstående
tjänstgöringstid, år	16,80	17,20
Inkomstbasbelopp	2,80	2,80
Framtida ökning av fribrev	2,00	2,00
Norge:
Diskonteringsränta	3,20	4,40
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna	4,60	5,60
Framtida löneökningar	4,00	4,25
Framtida ökningar av pensioner	0,50	1,30

Antaganden om framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 65 års ålder är 21 för män och 23 för kvinnor.

Den totala förväntade långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångar är 4,60 procent. Den förväntade långsiktiga avkastningen baseras på portföljen av förvaltningstillgångar som helhet och inte som summan av avkastningen på individuella tillgångsslag.

forts not 24

Historisk information	2010	2009	2008	2007	2006
Nuvärde av förmåns bestämd förpliktelse	550	565	512	453	419
Verkligt värde på förvalt ningstillgångar	112	117	80	77	117
Oredovisade aktuariella förluster	110	120	132	90	64

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har Bilia inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 9 Mkr (8). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån 1) till 146,0 procent

(141,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

1) Alecta publicerar varje månad information om konsolideringsnivån på sin webbplats, www.alecta.se

Avgiftsbestämda planer

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av dotterföretagen.

I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till viss del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Koncernen	2010	2009
Årets kostnader för
avgiftsbestämda planer 1)	103	89

1) Häri ingår 9 Mkr (8) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.

Not 25 • Avsättningar

		Långfristiga
Koncernen	2010	2009	2010	2009
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	—	—	—	6
Reklamationer	2	2	2	1
Garantiåtaganden	17	14	10	16
Summa	19	16	12	23

	Kostnader för omstrukturerings åtgärder	Reklamationer		Garantiåtaganden		Totalt
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Redovisat värde vid årets ingång	6	15	3	7	30	16	39	38
Avsättningar som gjorts under året	—	—	4	—	10	10	14	10
Belopp som tagits i anspråk under året	–6	–8	–3	–2	0	0	–9	–10
Outnyttjade belopp som har återförts under året	—	—	—	—	–10	0	–10	0
Omföringar	—	—	—	–2	—	2	—	—
Rörelseförvärv	—	—	—	—	—	—	—	—
Omräkningsdifferenser	0	–1	0	—	–3	2	–3	1
Redovisat värde vid årets utgång	—	6	4	3	27	30	31	39

Betalningar	2010	2009
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	19	16

Kostnader för omstruktureringsåtgärder

Inga ytterligare kostnader för omstrukturering har avsatts i rapport över finansiell ställning (—).

Reklamationer

Avsättningar för reklamationer bygger på beräkningar gjorda på grundval av historiska data rörande reklamationskostnader för liknande produkter och tjänster.

Garantiåtagande

Avsättningar har gjorts avseende åtaganden för sålda nya och begagnade bilar. Tillverkarna har garantiansvaret för nya bilar och ersätter Bilia för arbete och reservdelar enligt separata avtal i respektive marknad. Understiger ersättningen en beräknad självkostnad för Bilia beräknas avsättning för både nya och begagnade bilar på grundval av historiska data för garantikostnader knutna till dessa produkter.

Not 26 • Övriga skulder

Koncernen	2010	2009
Övriga långfristiga skulder
Skuld avseende sålda bilar
med återköpsavtal	424	425
Summa	424	425
Övriga kortfristiga skulder
Skuld avseende sålda bilar
med återköpsavtal	488	576
Mervärdesskatt	51	72
Förskott från kunder	34	27
Källskatt	32	47
Arbetsgivaravgifter, m m	27	27
Derivat	1	0
Övrigt	47	30
Summa	680	779

Not 27 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen	2010	2009
Upplupna löner	248	247
Upplupna sociala kostnader	104	96
Upplupna räntor	7	7
Periodisering service och trygghetsavtal	35	29
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	141	113
Summa	535	492

Not 28 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Verkligt värde

Verkligt värde och redovisat värde i rapporten över finansiell ställning:

	2010	2009
Koncernen	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Övriga tillgångar/valutaswapar	1	1	1	1
Lånefordringar och övriga fordringar
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande	302	302	272	272
Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande	67	67	80	80
Kund- och andra fordringar	796	796	684	684
Finansiella tillgångar som kan säljas
Aktier och andelar	1	1	1	1
Depositioner	4	4	5	5
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Övriga skulder/valutaswapar	1	1	0	0
Andra finansiella skulder
Banklån	154	154	170	170
Personalfond	4	4	5	5
Finansiella leasingskulder	213	213	173	173
Leverantörs- och övriga skulder	1 918	1 918	1 964	1 964

I tabellerna på nästa sida lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

2010	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar	1

2009 Nivå 2

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar	0

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen på föregående sida.

Derivatinstrument

För valutaswapar bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från marknadskurser. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Verkligt värde kan inte beräknas på onoterade innehav och redovisas till anskaffningsvärde.

Räntebärande skulder och finansiella leasingskulder Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom räntan på utestående skulder är rörlig.

Avbetalningsfordringar

Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom räntan på utestående fordringar är rörlig.

Kundfordringar och leverantörsskulder

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år bedöms det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Även för kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande ett år bedöms det redovisade värdet reflektera verkligt värde eftersom rörlig ränta utgår på utestående fordran respektive skuld.

Räntesatser som används för att fastställa verkligt värde

Företagets samtliga tillgångar och skulder löper med rörlig ränta varför verkligt värde motsvarar redovisat värde.

Not 29 • Finansiella risker och riskhantering

Allmänt

Bilia AB med dotterföretag har som huvudsaklig uppgift att sälja nya och begagnade bilar och i anslutning härtill även leverera verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel.

Finansverksamheten inom Biliakoncernen, i fortsättningen benämnd Bilia, ska omfatta följande områden:

• finansiering av koncernen med lån och övriga rörelseskulder
• kartläggning, mätning och uppföljning av valutarisker, ränterisker och operativa risker ska utföras kontinuerligt för att minska nämnda risker
• administration av koncernkonton och internbanksfunktion i Bilia
• tillsyn av att dotterföretagens kreditgivning sker i enlighet med en för verksamheten väl avpassad kreditpolicy
• Bilias betalningsrutiner och alla de åtgärder som ryms inom begreppet cash management
• styrning, kontroll och rapportering av utfallet i Bilias finansverksamhet utifrån de riktlinjer som styrelsen beslutat om.

Mål för finansverksamheten

Finansverksamheten inom Bilia har som mål att:

• säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering
• genomföra upplåning och placering till vid varje tillfälle bästa möjliga villkor
• tillse att kreditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker och operativa risker alltid hålls inom de gränser som anges i Bilias finanspolicy.

Organisation och ansvarsfördelning Moderbolaget Bilia AB

VD i Bilia AB har ansvaret för all finansiell verksamhet i koncernen och ska tillse att denna bedrivs i enlighet med den av styrelsen beslutade finanspolicyn. Ekonomidirektören är också chef för finansavdelningen och ansvarar för att den operativa finansverksamheten inom hela Bilia bedrivs i enlighet med Bilias riktlinjer, regler och instruktioner.

Finanschefen ansvarar för den dagliga verksamheten i moderbolagets finansavdelning, som även innefattar en internbanksfunktion som avses betjäna samtliga koncernföretag.

Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av valutafluktuationer.

Dotterföretagen

VD i varje dotterföretag ansvarar för att företagets kreditgivning sker i enlighet med en av företagets styrelse beslutad kreditpolicy samt att finansverksamheten i övrigt bedrivs enligt de riktlinjer som framgår av särskild instruktion från Bilia AB.

Avtalsvillkor

Koncernens långfristiga finansiella tillgångar består dels av avbetalningsfordringar uppgående till 13 Mkr (19), dels av reverslån uppgående till 37 Mkr (41) avseende utlåning till Corem Property Groups dotterföretag i samband med försäljningen av Bilias danska fastigheter.

Kredittiden för avbetalningsfordringar uppgår i genomsnitt till knappt 3 år. För avbetalningsfordringar påförs löpande marknadsmässig ränta. Avseende avbetalningsfordringar har Bilia säkerhet i den aktuella tillgången fram tills dess full betalning erhållits. Reverserna förfaller till betalning 2013 respektive 2016 och påförs löpande marknadsmässig ränta.

Koncernens kortfristiga finansiella tillgångar består till största delen av kundfordringar om 698 Mkr (623) och avbetalningsfordringar som beräknas amorteras under nästföljande räkenskapsår om 4 Mkr (3) samt kortfristiga placeringar om 34 Mkr (11). Kredittiden för kundfordringarna uppgår i genomsnitt till 23 dagar (24).

Kapitalhantering

Koncernens egna kapital, vilket definieras som totalt redovisat eget kapital, uppgick vid årets slut till 1 739 Mkr (1 425). Avkastningen på eget kapital uppgick till 25,7 procent (8,6).

Årsstämman 2010 gav styrelsen mandat att under tiden till nästa årsstämma besluta om förvärv av egna aktier med högst så många aktier att eget innehav inte överstiger 10 procent av totalt antal aktier. Under 2010 och fram till den 9 mars 2011 har inga aktier återköpts. Under 2007 återköptes sammanlagt 1 000 000 egna aktier för totalt 115 Mkr, vilket nedsattes under 2010.

Enligt Bilias finanspolicy är ett av de viktigaste målen att säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering.

Bilias utdelningspolicy innebär att minst 50 procent av årets resultat ska delas ut till aktieägarna. Utöver kontant utdelning har Bilia lämnat extra utdelningar vid två tillfällen, sakutdelning av Kommersiella Fordon AB 2003 och Catena AB (fastighetsbestånd) 2006.

Under året har ingen förändring skett i koncernens principer för kapitalhantering.

Finansieringsavtal

Bilias långivare har för 2010 krav att EBITDA i relation till räntenettot ska uppgå till minst 4,5 gånger, räntebärande skulder i relation till eget kapital inte ska överstiga 1,0 gånger, räntebärande skuldsättning i relation till EBITDA inte ska överstiga 3,0 gånger och banklånen i relation till varulager och kundfordringar inte ska överstiga 35 procent. För 2010 redovisades en EBITDA i relation till räntenettot på 22,17 gånger, räntebärande skuld i relation till eget kapital på 0,33 gånger, räntebärande skuldsättning i relation till EBITDA på 0,92 gånger och banklånen i relation till varulager och kundfordringar på 0 procent. Långivaren har enligt avtal rätt att säga upp låneavtalet till omförhandling om ovanstående krav inte uppfylls.

Finansiella risker och riskbegränsningar

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.

Nedan specificeras olika finansiella risker som Bilia utsätts för. De hanteras av Bilia ABs internbank som är placerad på huvudkontoret i Göteborg.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk (även kallad finansieringsrisk) avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader till följd av störningar i det finansiella systemet. Enligt finanspolicyn är målsättningen att det ska finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de närmaste 12 månaderna. Dessutom har löptiden på de finansiella skulderna spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken. Därtill har avtal tecknats om kreditlöften om 600 Mkr (500). Kreditlöftena löper fram till november 2012 och var vid årsskiftet outnyttjade till 600 Mkr (450). Koncernens finansiella skuld uppgick vid årsskiftet till 371 Mkr (348) och förfallostruktur på låneskulden framgår av tabellen Förfallostruktur.

Likviditetsreserv					668
Tillgängliga likvida medel					68
Summa			600	—	600
Förfall	SEK	600	600	—	600
Kreditfaciliteter och lån	Valuta	Nominellt belopp	Totalt belopp	Utnyttjat	Tillgängligt

forts not 29

Förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.

Koncernen					2010				2009
Låneinstitut	Valuta	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Förlagslån	SEK	100	100	—	—	—	—	100	100	100	—	—	—	—	100
Nordea Bank AB	SEK								50	50	50	—	—	—	—
Nordea	DKK	–24	–29	–29	—	—	—	—
Renault Finance Nordic	DKK	5	6	6	—	—	—	—	1	2	2	—	—	—	—
Renault Finance Nordic	SEK	41	41	41	—	—	—	—	10	10	10	—	—	—	—
Forso Nordic	DKK	17	20	20	—	—	—	—
Nykredit Realkredit A/S	DKK	1	1	—	—	—	—	1	1	1	—	—	0	0	1
Volvofinans Bank AB	SEK								7	7	7	—	—	—	—
Forso Nordic	DKK	13	15	1	2	12	—	—	0	0	0	—	—	—	—
Personalfond	SEK	4	4	—	—	—	—	4	5	5	—	—	—	—	5
Finansiella leasingskulder		213	213	17	10	81	105	—	173	173	6	2	64	101	—
Summa			371	56	12	93	105	105		348	75	2	64	101	106

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av ränterisker och valutarisker.

Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6–12 månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.

En kort genomsnittlig räntebindningsperiod i Bilias låneportfölj innebär att stora ränteförändringar ganska omgående får effekt på resultatet. En lång räntebindningsperiod däremot innebär att finansieringskostnaden kan hamna i otakt med den allmänna prisoch inflationsutvecklingen och därmed väsentligt avvika från den finansieringskostnad som är allmänt förekommande i branschen.

Koncernens tillgångar är i huvudsak kortfristiga. Finanspolicyns utgångspunkt är att minimera effekterna av en ränteförändring.

För att kontrollera koncernens ränterisk kan derivatinstrument som till exempel ränteswapar användas. De får endast användas av Bilia AB och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som denna finanspolicy föreskriver.

Enligt finanspolicyn är målsättningen att vid en nettolåneskuld understigande 500 Mkr ska räntebindningstiden vara 0–6 månader. Om nettolåneskulden överstiger 500 Mkr ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara maximalt 9 månader.

Per balansdagen hade koncernen följande ränteprofil på sina finansiella instrument:

Redovisade värden	2010	2009
Rörlig ränta
Finansiella tillgångar	135	210
Finansiella skulder	371	348

Känslighetsanalys

För att hantera ränterisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Per den 31 december 2010 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt med 3 Mkr (2).

Valutarisk

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser valutariskfluktuationer vid omräkning av de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).

För att kontrollera koncernens valutarisker används derivatinstrument såsom valutaswapar. De får endast användas av Bilia AB eller under dess kontroll och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som finanspolicyn föreskriver.

Dotterföretagen

Alla företag inom Bilia har sin marknadsföring och försäljning begränsad till sin hemmamarknad. Inköp av produkter sker efter prislistor i den lokala valutan. Enligt Bilias instruktion för dotterföretagens finansiering ska all finansiering ske i lokal valuta. Någon valutarisk uppstår därmed inte på dotterföretagsnivå. I de fall valutarisk ändå skulle uppstå, så ska denna kurssäkras förutsatt att valutarisken vid varje tillfälle inte bedöms som marginell.

Valutaswapar används för att eliminera kursrisker som uppstår vid utjämning av positiva saldon i en valuta mot negativa saldon i en annan valuta. Valutaswaparna används för att reducera koncernens räntekostnad på likvida medel och medför inga valutarisker. Nedan redovisas av företaget använda valutaswapar fördelade på valuta och år.

Koncernen	2010		2009
Valutaswapar	Valuta	SEK	Valuta	SEK
NOK	30	35	155	193
DKK	105	127	120	167

I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 0 Mkr (0) i rörelseresultatet och med 0 Mkr (0) i finansnettot.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen är begränsad med hänsyn till att samtliga försäljningar och inköp sker i lokal valuta.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Koncernen	2010 2009
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
NOK	294	78	200	68
DKK	81	22	92	32
EUR	0	0	0	0

Koncernen har haft som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta.

Känslighetsanalys

För att hantera valutarisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

En generell minskning med 10 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 10 Mkr (–2) för året 2010.

Kreditrisk

Kreditriskexponering

Redovisat värde

Koncernen	2010	2009
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande	307	278
Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande	50	58
Kortfristiga placeringar	34	11
Kund- och andra fordringar	796	684
Avbetalningsfordringar	17	22
Summa	1 204	1 053

Vissa bilar säljs med äganderättsförbehåll, vilket innebär att när betalning uteblir har koncernen viss säkerhet för sin fordran.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Den finansiella riskhanteringen medför en exponering för kreditrisker. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument.

Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart inte kan eller vill följa ingångna avtal. Finansiella avtal får endast ingås med motparter som framgår av förteckning som utfärdats av VD i Bilia AB.

Förteckning över tillåtna motparter i valutaswapar, terminer, och andra avtal utanför rapporten över finansiell ställning:

Låneinstitut	Högsta tillåtna belopp
Nordea	500

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att Bilias kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras, varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediter ska hanteras. I denna anges beslutsnivåer för olika kreditlimitar och hur värdering av krediter och osäkra fordringar ska hanteras.

Med kredit likställs i detta sammanhang ansvar för kunders betalningsförmåga som kan kvarstå efter att krediten övertagits av Volvofinans Bank AB eller annat kreditinstitut.

På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i nedanstående tabell för respektive finansiell tillgång.

Utifrån historiska data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdag. Huvuddelen av utestående kundfordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet.

forts not 29

Åldersanalys, kundfordringar		2010	2009
Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna kundfordringar	507	—	444	—
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	156	0	139	0
Förfallna kundfordringar 31–90 dgr	34	–1	33	0
Förfallna kundfordringar 91–180 dgr	8	–7	10	–9
Förfallna kundfordringar 181–360 dgr	3	–3	7	–3
Förfallna kundfordringar >360 dgr	6	–5	14	–12
Summa	714	–16	647	–24

Åldersanalys, avbetalningsfordringar		2010	2009
Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna avbetalningsfordringar	13	—	22	—
Förfallna avbetalningsfordringar 0–30 dgr	2	—	0	—
Förfallna avbetalningsfordringar 31–90 dgr	1	—	0	—
Förfallna avbetalningsfordringar 91–180 dgr	1	—	0	—
Förfallna avbetalningsfordringar 181–360 dgr	0	—	0	—
Förfallna avbetalningsfordringar >360 dgr	0	—	0	—
Summa	17	—	22	—

Koncernen har äganderättsförbehåll i sålda bilar motsvarande marknadsvärdet som bedöms vara i nivå med utestående avbetalningsfordringar.

Regressansvar

Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia. Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under

kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 90 Mkr. Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt varit på en mycket låg nivå minskade under 2010 och uppgick till 2 Mkr (11).

Åldersanalys, regressansvar ^{2010 2009}

Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna regressansvar	3 695	—	3 533	—
Förfallna regressansvar 0 –30 dgr	6	—	1	—
Förfallna regressansvar 31–90 dgr	1	—	1	—
Förfallna regressansvar 91–180 dgr	0	—	0	—
Förfallna regressansvar 181–360 dgr	0	—	0	—
Förfallna regressansvar > 360 dgr	0	—	0	—
Summa	3 702	—	3 535	—

Koncentration av kreditrisk

De tre största kunderna står för 19,3 procent (14,5) av kundfordringarna, 89,5 procent (93,6) av avbetalningsfordringarna respektive 2,6 procent (2,6) av regressansvar.

Avsättningskonto		2010		2009
Koncernen	Kund fordringar	Avbetalnings fordringar	Regress ansvar	Kund fordringar	Avbetalnings fordringar	Regress ansvar
Ingående balans	–24	—	—	–23	—	—
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	7	—	—	2	—	—
Årets nedskrivningar	0	—	—	–2	—	—
Omräkningsdifferens	1	—	—	–1	—	—
Utgående balans	–16	—	—	–24	—	—

Not 30 • Operationell leasing

Leasingavtal där företaget är leasetagare

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Koncernen	2010	2009
Inom ett år	319	334
Mellan ett och fem år	1 246	1 282
Senare än fem år	1 221	1 631
Summa	2 786	3 247

Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och kontorsutrustning

Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen cirka 385 Tkvm (385).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2010 till 9 Mkr (11).

Koncernen	2010	2009
Minimileaseavgifter	358	352
Totala leasingkostnader	358	352

Leasingavtal där företaget är leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtaganden om framtida återköp till ett garanterat restvärde. De framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningarna är som följer:

Koncernen	2010	2009
Inom ett år	150	145
Mellan ett och fem år	166	143
Summa	316	288

I resultatet för 2010 redovisas en hyresintäkt på 163 Mkr (157). För reparationer och underhåll redovisas en kostnad på 14 Mkr (14) avseende uthyrda bilar.

Not 31 • Investeringsåtaganden

Koncernen

Under 2010 har koncernen slutit avtal om att förvärva immateriella och materiella anläggningstillgångar för 18 Mkr (6). Dessa åtaganden förväntas bli reglerade under det följande räkenskapsåret.

Not 32 • Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Regressansvar

Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia. Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 90 Mkr. Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt varit på en mycket låg nivå minskade under 2010 och uppgick till 2 Mkr (11).

Ställda säkerheter

Koncernen	2010	2009
För egna skulder och avsättningar
Fast egendom	1	5
Företagsinteckningar	140	750
Leasingfordon och avbetalnings fordringar	210	137
Dokument och depositioner	0	342
Ställda panter	610	—
Summa ställda säkerheter	961	1 234
Eventualförpliktelser Koncernen	2010	2009
Garantiåtaganden	7	6
Hyresgarantier 1)	234	235
Regressansvar	3 702	3 535
Summa eventualförpliktelser	3 943	3 776

1) Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag till förmån för fastighetsägarna. Beloppet som är angivet avser årshyran till hyresavtalen med varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren 2011–2026.

Not 33 • Närstående

Koncernen

Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ersättningar till nyckelpersoner redovisas i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Övriga transaktioner redovisas nedan:

Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Anna Qviberg och deras nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 35 procent (44) av rösterna i företaget.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp av varor och tjänster från närstående	Provisioner/ ränta/ utdelning	Fordran på närstående per den 31 december	Skuld till närstående per den 31 december
Intresseföretag	2010	944	51	76	55	0
Intresseföretag	2009	424	54	52	12	0
Eventualförpliktelser för intresseföretag	2010	3 702
Eventualförpliktelser för intresseföretag	2009	3 535

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:

Kortfristiga ersättningar till anställda	21	20
	2010	2009

Uppgifter om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Not 34 • Specifikationer till rapport över kassaflöden

Betalda räntor och erhållen utdelning

Koncernen	2010	2009
Erhållen utdelning	—	0
Erhållen ränta	7	7
Erlagd ränta	–40	–55
Övriga finansiella poster	23	18
Summa	–10	–30

Av- och nedskrivningar

Summa	328	302
Nedskrivningar	12	—
Avskrivningar	316	302
Koncernen	2010	2009

Övriga ej kassapåverkande poster

Koncernen	2010	2009
Realisationsvinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	–16	—
Avsättningar till pensioner	10	16
Andel i intresseföretags resultat	–20	–15
Övriga avsättningar	–5	–1
Vinstandel till medarbetare	44	0
Övrigt	–5	–1
Summa	8	–1

Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter
Förvärvade tillgångar och skulder	2010	2009
Immateriella anläggningstillgångar	—	14
Materiella anläggningstillgångar	—	93
Finansiella tillgångar	—	0
Varulager	—	105
Rörelsefordringar	—	1
Likvida medel	—	—
Summa tillgångar	—	213
Avsättningar	—	—
Lån	—	—
Rörelseskulder	—	100
Summa avsättningar och skulder	—	100
Förvärvade nettotillgångar	—	113
Köpeskilling:	—	113
Avgår: Säljarrevers	—	–53
Utbetald köpeskilling	—	60
Avgår: Likvida medel i den
förvärvade verksamheten	—	—
Påverkan på likvida medel	—	–60

Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter
Avyttrade tillgångar och skulder	2010	2009
Materiella anläggningstillgångar	85	—
Rörelsefordringar	2	—
Likvida medel	—	—
Summa tillgångar	87	—
Realisationsresultat	–16	—
Lån	82	—
Rörelseskulder	2	—
Summa avsättningar och skulder	68	—
Försäljningspris:	19	—
Erhållen köpeskilling	19	—
Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten	—	—
Påverkan på likvida medel	19	—

Ej utnyttjade krediter

	2010	2009
Ej utnyttjade krediter uppgår till	896	615

Not 35 • Händelser efter balansdagen

Koncernen

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 mars 2011.

Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.

Bilcentralen i Stockholm AB

Den 3 januari 2011 förvärvade Bilia samtliga aktier i BMWåterförsäljaren Bilcentralen i Stockholm AB med verksamhet i Segeltorp och Nacka. Bilcentralen i Stockholm AB omsätter cirka 600 Mkr per år med en rörelsemarginal om cirka 4 procent. Antalet sålda bilar uppgår till cirka 1 300 per år. Preliminär köpeskilling uppgår till 131 Mkr. 90 Mkr betalades kontant och resterande del av köpeskillingen erläggs när bolagets årsredovisning är godkänd. Någon villkorad tilläggsköpeskilling finns inte.

Verksamheten bedrivs i två välbelägna anläggningar i Segeltorp respektive Nacka. Förvärvet är ett led i Bilias satsning på BMW, som började i Norge 2006 och fortsatte med förvärvet av BMWverksamheten i Göteborg 2009.

Goodwillposten är främst hänförlig till synergier inom nybilsförsäljning till företagskunder och kostnadsbesparingar inom inköp och administration.

Det finns inga externa transaktionsutgifter och förvärvsrelaterade utgifter hänförliga till förvärvet.

Effekter av förvärvet

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder. Då bolaget ännu inte fastställt årsredovisningen för 2010 är på nästa sida angivna förvärvade nettotillgångar, koncerngoodwill samt köpeskilling, preliminära.

Den förvärvade rörelsens preliminära nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i återförsäljar verksamhet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	—	46	46
Materiella anläggningstillgångar	5	103	108
Finansiella anläggningstillgångar	17	—	17
Varulager	64	–1	63
Kundfordringar och övriga fordringar	44	—	44
Likvida medel	10	—	10
Leverantörsskulder och övriga skulder	99	119	218
Netto identifierbara tillgångar och skulder	41	29	70
Koncerngoodwill			61
Köpeskilling			131
Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten			–10
Nettoeffekt på likvida medel			121

Förvärvade kundrelationer om 46 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Kundrelationer skrivs av på 10 år.

AB Wilhelm Kindwalls verkstadsrörelse

Avtal träffades den 1 mars 2011 om förvärv av AB Wilhelm Kindwalls verkstadsrörelse i Hammarby. Bilia tillträder verksamheten i april 2011.

Not 36 • Viktiga uppskattningar och bedömningar

Koncernen

Företagsledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Goodwill

Värderingen har gjorts utifrån en så kallad "impairment test", vilken baserats på femårsplaner för aktuella företag.

Se vidare Not 14 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering av begagnade bilar

Värdering av begagnade bilar görs till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet fastställs utifrån bedömt försäljningsvärde reducerat med direkta försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet understeg anskaffningsvärdet vid senaste årsskiftet med 10 Mkr (14).

Leasing

Garanterade restvärden

Bilar sålda med garanterade restvärden redovisas på samma sätt som leasing. Bruttovinsten realiseras löpande under perioden fram till den senaste tidpunkten som kunden har rätt att påkalla det garanterade restvärdet. Löpande genomförs bedömningar av ett framtida nettoförsäljningsvärde för de bilar som sålts med garanterade restvärden. Om restvärdet understiger det bedömda nettoförsäljningsvärdet justeras detta till den del underskottet inte kan balanseras av framtida ej realiserade intäkter.

Kort- och Långtidsleasing

Löpande görs bedömningar av framtida nettoförsäljningsvärden. Understiger det bedömda nettoförsäljningsvärdet restvärdet enligt leasingkalkylen anpassas avskrivningarna så att restvärdet överensstämmer med nettoförsäljningsvärdet vid leasingperiodens utgång.

Service- och reparationsavtal

Avtalen innebär att Bilia utför service och reparationer mot att kunden betalar en avgift. Skillnaden mellan erhållna intäkter och kostnader för service och reparationer vinstavräknas vid avtalstidens utgång. Avtalen analyseras löpande och avsättningar görs när intäkten understiger kostnaden.

Not 37 • Uppgifter om moderbolaget

Bilia AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Göteborg. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm.

Adressen till huvudkontoret är: Bilia AB (publ) Box 9003 400 91 Göteborg

Besöksadress: Norra Långebergsgatan 3, Västra Frölunda Telefon: 031-709 55 00 www.bilia.com Organisationsnummer: 556112-5690

Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehav i intresseföretag.

Resultaträkning för moderbolaget

Mkr	Not	2010	2009
Nettoomsättning	2	105	99
Administrationskostnader	3,4	–147	–147
Rörelseresultat		–42	–48
Resultat från fi nansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag		465	155
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		107	274
Räntekostnader och liknande resultatposter		–96	–269
Resultat efter fi nansiella poster	5	434	112
Bokslutsdispositioner	6	–88	–22
Resultat före skatt		346	90
Skatt	7	–67	–35
Årets resultat		279	55

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Mkr	2010	2009
Årets resultat	279	55
Övrigt totalresultat
Lämnade koncernbidrag	–2	–72
Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat	0	15
Årets övrigt totalresultat	–2	–57
Årets totalresultat	277	–2

Balansräkning för moderbolaget

Mkr	Not	2010	2009
Tillgångar	19, 22
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8
Immateriella rättigheter		27	24
		27	24
Materiella anläggningstillgångar	9
Inventarier, verktyg och installationer		2	3
		2	3
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	609	818
Andra långfristiga värdepappersinnehav	11	0	0
Övriga långfristiga fordringar	12	37	41
Uppskjuten skattefordran	7	18	16
		664	875
Summa anläggningstillgångar		693	902
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		0	0
Fordringar på koncernföretag		908	572
Övriga fordringar		3	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		4	3
		915	579
Kassa och bank		13	86
Summa omsättningstillgångar		928	665
Summa tillgångar		1 621	1 567

Balansräkning för moderbolaget

Eget kapital och skulder 19,22 Eget kapital 13 Bundet eget kapital	249 47 296	253
Aktiekapital (24 883 946 aktier)
Reservfond		47
		300
Fritt eget kapital
Överkursfond	44	39
Balanserade vinstmedel	613	624
Årets resultat	279	55
	936	718
Summa eget kapital	1 232	1 018
Obeskattade reserver 14	170	82
Avsättningar
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 16	13	12
	13	12
Långfristiga skulder
Förlagslån 17,20	100	100
Övriga skulder 17	4	5
	104	105
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 15,20	—	50
Leverantörsskulder	8	12
Skulder till koncernföretag	30	234
Övriga skulder 17	29	9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18	35	45
	102	350
Summa eget kapital och skulder	1 621	1 567
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter 23	410	750
Eventualförpliktelser 23	1 265	1 062

Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Mkr	Antal aktier	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs fond	Balanserad vinst	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	21 459 255	215	47	—	681	—	943
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	—	55	55
Årets övrigt totalresultat	—	—	—	—	–57	—	–57
Summa årets totalresultat	—	—	—	—	–57	55	–2
Nyemission	3 834 319	38	—	39	—	—	77
Utgående eget kapital 2009-12-31	25 293 574	253	47	39	624	55	1 018
Ingående eget kapital 2010-01-01	25 293 574	253	47	39	679	—	1 018
Utdelning (3:00 kronor per aktie)	—	—	—	—	–74	—	–74
Nedsättning av aktiekapital	–1 000 000	–10	—	—	10	—	—
Årets totalresultat
Årets resultat	—	—	—	—	—	279	279
Årets övrigt totalresultat	—	—	—	—	–2	—	–2
Summa årets totalresultat	—	—	—	—	–2	279	277
Nyemission	590 372	6	—	5	—		11
Utgående eget kapital 2010-12-31	24 883 946	249	47	44	613	279	1 232

Kassafl ödesanalys för moderbolaget

Mkr	Not	2010	2009
Den löpande verksamheten	25
Resultat efter fi nansiella poster		434	112
Erhållen utdelning och koncernbidrag		229	414
Övriga ej kassapåverkande poster		–454	–143
Betald skatt		–53	0
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		156	383
Förändring av rörelsefordringar		0	12
Förändring av rörelseskulder		–10	–21
Kassafl öde från den löpande verksamheten		146	374
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar i anläggningar		–11	–10
Investeringar och avyttringar av fi nansiella tillgångar		–110	231
Avyttring av dotterföretag		31	1
Kassafl öde från investeringsverksamheten		–90	222
Återstår efter nettoinvesteringar		56	596
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån		10	–566
Amortering av pensionsskuld		0	–3
Aktieägartillskott		–4	–82
Inlösta teckningsoptioner		11	77
Utbetald utdelning		–74	—
Lämnade koncernbidrag		–72	–25
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–129	–599
Förändring av likvida medel		–73	–3
Likvida medel vid årets början		86	89
Likvida medel vid årets slut 1)		13	86

1) Likvida medel

Mkr	2010	2009
Kassa och bank	13	86
Belopp vid årets slut	13	86

Noter till de fi nansiella rapporterna moderbolaget

Belopp i Mkr om inget annat anges.

Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg till IFRS som ska göras.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.

De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan under avsnitt "Dotterföretag".

Klassifi cering och uppställningsformer

För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassafl ödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över fi nansiell ställning respektive rapport över kassafl öden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassafl ödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassafl öden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkning utgörs främst av redovisning av eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.

Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.

Intäkter

Utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när tjänsterna är utförda.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina fi nansiella rapporter.

Finansiella instrument

I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar, där värdering till verkligt värde inte är tillåten, till lägsta värdets princip. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

Andra fi nansiella skulder

Denna kategori består av skulder till kreditinstitut, förlagslån och leverantörsskulder. Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Derivat

I enlighet med reglerna i RFR 2 har moderbolaget valt att från och med den 1 januari 2005 tillämpa ÅRL 4 kap 14 a–e § som tillåter värdering av valuta- och ränteswapar till verkliga värden.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i

moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas i rapport över totalresultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Not 2 • Intäkternas fördelning

Moderbolaget	2010	2009
Nettoomsättning/funktion
IT- och utbildningstjänster	98	87
Övrigt	7	12
Summa	105	99

Not 3 • Anställda och personalkostnader

Sjukfrånvaro, %
Moderbolaget	2010	2009
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	0,7	0,6
Sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	—	—
Sjukfrånvaro på upp till 60 dagar	100,0	100,0
	100,0	100,0
Sjukfrånvaro fördelad på kön, % 1)
Män	0,8	0,4
Kvinnor	0,6	1,0
Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori, % 1)
≤ 29 år	—	0,2
30–49 år	0,6	0,4

Not 4 • Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Moderbolaget, Tkr	2010	2009
KPMG AB
Revisionsuppdrag	762	1 064
Revisionsverksamhet utöver revisions uppdraget	110	154
Skatterådgivning	20	28
Andra uppdrag	96	134

Med Revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat fördelas på Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Skatterådgivning samt Andra uppdrag.

1) Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för respektive grupp.

≥ 50 år 0,9 1,0

Övrig information avseende moderbolagets anställda och personalkostnader återfinns i koncernens not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Not 5 • Finansnetto

Moderbolaget	2010	2009
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelning	72	34
Nedskrivning	–19	–74
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	32	—
Erhållna koncernbidrag	380	195
Summa	465	155
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag	24	30
Ränteintäkter, övriga	3	4
Valutakursdifferens, likvida medel	22	134
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	58	106
Summa	107	274
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag	–1	–3
Räntekostnader, övriga	–15	–26
Valutakursdifferens, likvida medel	–58	–106
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	–22	–134
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser	0	0
Summa	–96	–269

Not 6 • Bokslutsdispositioner

Moderbolaget	2010	2009
Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan:
Immateriella rättigheter	–1	1
Maskiner och inventarier	0	0
Periodiseringsfonder:
Avsättning till periodiseringsfond, tax 2010	—	–23
Avsättning till periodiseringsfond, tax 2011	–87	—
Summa	–88	–22

Not 7 • Skatter

Redovisad i resultaträkningen
Moderbolaget	2010	2009
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt	–69	–18
	–69	–18
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	2	–2
Skatteeffekt i koncernbidrag	0	–15
	2	–17
Totalt redovisad skattekostnad	–67	–35

		2010	2009
Moderbolaget	Belopp	%	Belopp	%
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt	346		90
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–91	–26,3	–24	–26,3
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av koncernföretag	–5	–1,4	–19	–21,7
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	2	0,5	–2	–2,5
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	28	8,1	10	11,4
Schablonränta på periodiseringsfond	–1	–0,1	0	–0,3
Redovisad effektiv skatt	–67	–19,2	–35	–39,4

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat

		2010			2009
Moderbolaget	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Lämnade koncernbidrag	0	0	0	–56	15	–41
Övrigt totalresultat	0	0	0	–56	15	–41

Redovisad i balansräkningen

Uppskjutna skattefordringar

	Uppskjuten skattefordran
Moderbolaget	2010	2009
Redovisade uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande:
Pensionsavsättningar	18	16
Skattefordringar	18	16

Förändringen i moderbolaget mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad/intäkt över resultaträkningen.

Not 8 • Immateriella anläggningstillgångar

	Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	18	18	34	28	52	46
Nyanskaffningar	—	—	11	10	11	10
Utrangeringar	0	—	–3	–4	–3	–4
	18	18	42	34	60	52
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–10	–6	–18	–16	–28	–22
Utrangeringar	0	—	4	2	4	2
Årets avskrivningar	–3	–4	–5	–4	–8	–8
	–13	–10	–19	–18	–32	–28
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	—	0	—	0	—
Årets nedskrivningar	–1	0	0	0	–1	0
	–1	0	0	0	–1	0
Redovisat värde vid årets slut	4	8	23	16	27	24

Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.

forts not 8

Avskrivningar	Programvaror, Programvaror, internt utvecklade förvärvade						Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Administrationskostnader	3	4	5	4	8	8
Nedskrivningar		Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade	Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Administrationskostnader	1	0	0	0	1	0

Not 9 • Materiella anläggningstillgångar

	Inventarier, verktyg	och installationer
Moderbolaget	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	11	11
Nyanskaffningar	0	1
Avyttringar och utrangeringar	–1	–1
	10	11
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–8	–8
Avyttringar och utrangeringar	1	1
Årets avskrivningar	–1	–1
	–8	–8
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0
Avyttringar och utrangeringar	0	—
	0	0
Redovisat värde vid årets slut	2	3

Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen:

	Avskrivningar		Nedskrivningar
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009
Administrations
kostnader	1	1	—	—

Leasingavtal avseende lokaler och kontorsutrustning

Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak huvudkontorets lokaler och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm.

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjligt. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Not 10 • Aktier och andelar i koncernföretag

Moderbolaget	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	2 236	2 155
Aktieägartillskott	4	82
Avyttringar	–194	–1
Summa	2 046	2 236
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–1 808	–1 734
Årets nedskrivning	–19	–74
Summa	–1 827	–1 808
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	390	390
Summa	390	390
Redovisat värde vid årets slut	609	818

Specifikation av Bilia ABs och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernföretag

						Redovisat värde
Dotterföretag	Land	Organisations nummer	Säte	Antal andelar	Andel i %	2010	2009
Bilia Personbilar AB	Sverige	556063-1086	Göteborg	1 000 000	100,0	307	307
.Netbil i Skandinavien AB	Sverige	556083-1108	Göteborg
Bilia Group Göteborg AB	Sverige	556046-5659	Göteborg	10 000	100,0	1	1
Bilia Personbil as	Norge	976 023 188	Oslo	150 000	100,0	197	197
.Bilforum Finans AS	Norge	937 228 163	Stavanger
Bilia Personvogne A/S	Danmark	19 47 52 04	Taastrup	45 000	100,0	66	79
Selandia Motor Company A/S	Danmark	15 78 96 97	Lyngby	500	100,0	5	7
Ejendomsselskabet Hörskatten A/S	Danmark	18 44 52 47	Taastrup	600	100,0	10	10
Bilia Holding AB	Sverige	556054-6573	Göteborg	160 000	100,0	19	19
.AB Bilorama 1)	Sverige	556243-9967	Göteborg				3
.Catena Automobile ALT HH GmbH	Tyskland	HRB 51565	Köln
Motoria Bil AB	Sverige	556059-0803	Göteborg	1 000	100,0	0	0
Sevonia AB	Sverige	556069-8531	Göteborg	25 000	100,0	3	3
Övriga bolag					100,0	1	1
Säfveån AB 2)	Sverige	556001-2899	Göteborg				191
Redovisat värde						609	818

1) Avyttrades från Bilia AB till Bilia Holding AB under 2010.

2) Likviderades under 2010.

Not 11 • Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	7	7
	7	7
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–7	–7
	–7	–7
Redovisat värde vid årets slut	0	0

Not 12 • Övriga långfristiga fordringar

Moderbolaget	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	41	45
Amortering	–4	–4
Redovisat värde vid årets slut	37	41

Not 13 • Eget kapital

Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel

Antal aktier			Redovisat värde
Moderbolaget	2010	2009	2010	2009
Ingående återköpta egna aktier	1 000 000	1 000 000	115	115
Årets nedsättning	–1 000 000	—	–115	—
Utgående åter köpta egna aktier	—	1 000 000	—	115

Aktiekapital och överkurs

Anges i tusentals aktier		Stamaktier
	2010	2009
Emitterade per 1 januari	25 294	21 459
Inlösen teckningsoptioner	590	3 835
Nedsättning aktier	–1 000	—
Emitterade per 31 december – betalda	24 884	25 294

Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 24 883 946 stamaktier (25 293 574).

Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till Bilias kvarvarande nettotillgångar.

Kontantutdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning:

	2010	2009
12:00 kronor per stamaktie (3:00)	2991)	74

1) Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår den föreslagna utdelningen till 306 Mkr.

Styrelsens utdelningsförslag blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden är att spara en del av årets resultat som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden.

Not 14 • Obeskattade reserver

Moderbolaget	2010	2009
Periodiseringsfond, tax 2007	22	22
Periodiseringsfond, tax 2008	33	33
Periodiseringsfond, tax 2010	23	23
Periodiseringsfond, tax 2011	87	—
Ackumulerade avskrivningar utöver plan	5	4
Summa obeskattade reserver	170	82

Not 15 • Skulder till kreditinstitut

Moderbolaget	2010	2009
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av banklån	—	50
Summa	—	50

Nettoskuld

Moderbolaget	2010	2009
Pensionsskuld	13	11
Övriga pensioner	—	1
Summa	13	12
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI:	13	11
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Förändringar i nettoskulden
Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden	12	14
I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter	1	1
Pensionsutbetalningar	0	–3
Annan förändring av kapitalvärdet	0	0
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året	13	12

Netto pensionsförpliktelser

Moderbolaget	2010	2009
Kostnader avseende pensioner
Pensionering i egen regi
Kostnad exklusive räntekostnad	1	1
Kostnad för pensionering i egen regi	1	1
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier	5	6
Delsumma	6	7
Särskild löneskatt på pensionskostnader	3	4
Kostnad för kreditförsäkring	0	0
Årets pensionskostnad	9	11
Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner	9	11

Av den redovisade nettokostnaden återfinns 9 Mkr (11) i rörelsen och 0 Mkr (0) i finansnettot.

Avgiftsbestämda planer

Moderbolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företaget. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Moderbolaget	2010	2009
Årets kostnader för avgiftsbestämda planer 1)	5	6

1) Häri ingår 1 Mkr (1) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.

För ytterligare upplysning om pensioner, aktierelaterade ersättningar och ledande befattningshavares förmåner se koncernens not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar och not 24 Pensioner.

Not 16 • Pensioner Not 17 • Övriga skulder

Moderbolaget	2010	2009
Långfristiga skulder
Förlagslån	100	100
Personalfond	4	5
Summa	104	105
Moderbolaget	2010	2009
Kortfristiga skulder
Källskatt	1	1
Övrigt	28	8
Summa	29	9

Skulder som förfaller till betalning

Summa	104	105
Personalfond	4	5
Förlagslån	100	100
senare än fem år efter balansdagen	2010	2009

Not 18 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget	2010	2009
Upplupna löner	8	8
Upplupna sociala kostnader	3	3
Övriga upplupna kostnader	24	34
Summa	35	45

Not 19 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Verkligt värde

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

	2009
Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
1	1	1	1
609	609	818	818
948	948	616	616
13	13	86	86
1	1	0	0
100	100	100	100
—	—	50	50
4	4	5	5
67	67	255	255
		2010

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

2010	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	1
2009	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	0

Beräkning av verkligt värde

För sammanfattning av de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde se koncernen not 28 Värdering av finansiella tilllgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning.

Not 20 • Finansiella risker och riskhantering

Bilia AB

Placeringar

Alla placeringar av tillfällig överskottslikviditet ska ske med krav på hög likviditet och liten kreditrisk. Placeringar får göras i instrument och med motparter som finns upptagna i en förteckning som

utfärdats av VD i Bilia AB. Förteckningen ska göras med beaktande av följande krav:

• • Placeringar får ske i svenska statspapper med hög likviditet utan beloppsmässig begränsning.
• Placering får ske hos svenska banker med högst 300 Mkr och med

forts not 20

bindningstid på högst 90 dagar. Samtidigt ska bankens rating hos Moody's uppgå till lägst A2.

• Placering får ske hos Volvofinans Bank AB med högst 100 Mkr och en bindningstid på högst 30 dagar.
• Placering får ske i papper som av Nordisk Rating åsatts betyget K1 och med en återstående löptid på högst 90 dagar och med ett belopp på högst 50 Mkr per emittent.

För vidare information se koncernen not 29 Finansiella risker och riskhantering.

Förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.

Moderbolaget	2010				2009
Låneinstitut	Valuta	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–	1 år 1–5 år	5 år och längre	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–	1 år 1–5 år	5 år och längre
Nordea	SEK	—	—	—	—	—	—	—	50	50	50	—	—	—	—
Förlagslån	SEK	100	100	—	—	—	—	100	100	100	—	—	—	—	100
Personalfond	SEK	4	4	—	—	—	—	4	5	5	—	—	—	—	5
Summa			104	—	—	—	—	104		155	50	—	—	—	105

Leasingavtal där företaget är leasetagare

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Moderbolaget	2010	2009
Inom ett år	2	2
Mellan ett och fem år	0	2
Summa	2	4

Leasingavtal avseende lokaler och kontorsutrustning

Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak lokaler för huvudkontoret och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm (1,0).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2010 till 0 Mkr (0).

Totala leasingkostnader	5	5
Minimileaseavgifter	5	5
Moderbolaget	2010	2009

Not 21 • Operationell leasing Not 22 • Investeringsåtaganden

Moderbolaget

Aktier i dotterföretag

AB innehavet av aktier i utländsk valuta.

Under 2010 har moderbolaget inte ingått avtal om att investera i anläggningstillgångar där leverans ska ske 2011 (0).

Moderbolagets innehav av aktier i de utländska dotterföretagen innebär en valutaexponering för Bilia, så kallad omräkningsexponering. Alla beslut rörande kurssäkring av omräkningsexponeringen av innehavet av aktierna i de utländska koncernföretagen ska föregås av styrelsebeslut i Bilia AB. För närvarande skyddar inte Bilia

Not 23 • Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Moderbolaget

Ställda säkerheter
Moderbolaget	2010	2009
För egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	—	750
Ställda panter	410	—
Summa ställda säkerheter	410	750
Eventualförpliktelser
Moderbolaget	2010	2009
Hyresgarantier 1)	234	234
Borgensförbindelse till
förmån för dotterföretag	1 031	828

1) Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag med 234 Mkr (234). Beloppet som är angivet är årshyran till hyresavtalen med varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren 2011–2026.

Summa eventualförpliktelser 1 265 1 062

Not 24 • Närstående

Moderbolaget

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 10 Aktier och andelar i koncernföretag.

Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ersättningar till nyckelpersoner redovisas i koncernens not 8 Anställda,

personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Övriga transaktioner redovisas nedan:

Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Anna Qviberg och deras nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 35 procent (44) av rösterna i företaget.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp av varor och tjänster från närstående	Provisioner/ ränta/ utdelning	Fordran på närstående per den 31 december	Skuld till närstående per den 31 december
Dotterföretag	2010	104	21	95	908	30
Dotterföretag	2009	86	17	61	572	234
Eventualförpliktelser för dotterföretag	2010	1 265
Eventualförpliktelser för dotterföretag	2009	1 062

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:

Kortfristiga ersättningar till anställda 11 12

Not 25 • Kassaflödesanalys

Erhållen utdelning och koncernbidrag

Moderbolaget	2010	2009
Anteciperad utdelning	34	374
Koncernbidrag	195	40
Summa	229	414

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Moderbolaget	2010	2009
Avskrivningar	9	9
Nedskrivningar	20	76
Avsättningar till pensioner	1	1
Anteciperad utdelning	–72	–34
Koncernbidrag	–380	–195
Reavinst vid försäljning av aktier	–28	—
Likvidationsresultat	–4	—
Summa	–454	–143

Avyttring av inkråm och verksamheter – moderbolaget

Avyttrade tillgångar och skulder	2010	2009
Aktier i dotterföretag
Fastighetsbolaget Motorspinnaren AB	0	—
AB Bilorama	3	—
Hans Persson Fordon AB	—	0
Hans Persson Fastighets AB	—	1
Summa tillgångar	3	1
Avyttrade nettotillgångar	3	1
Försäljningspris:	31	1
Erhållen köpeskilling	31	1
Påverkan på likvida medel	31	1

Ej utnyttjade krediter

	450
—	50
600	500
2010	2009
	600

2010 2009

Not 26 • Händelser efter balansdagen

Moderbolaget

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 mars 2011.

Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.

Den 3 januari 2011 förvärvades Bilcentralen i Stockholm AB.

Underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Göteborg den 9 mars 2011

Mats Qviberg Styrelseleordförande

Jack Forsgren Heinrich Blauert Anna Qviberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Ingrid Jonasson Blank Svante Paulsson Jon Risfelt Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Mats Holgerson Eva Cederbalk Patrik Nordvall Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot utsedd av arbetstagarorganisation

Tommy Strandhäll Jan Pettersson Styrelseledamot utsedd VD, koncernchef av arbetstagarorganisation och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2011 KPMG AB

Jan Malm Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2011. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Bilia AB Org nr 556112-5690

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bilia AB för år 2010. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1–66. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över totalresultat samt rapport över fi nansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 10 mars 2011 KPMG AB

Jan Malm Auktoriserad revisor

Femårsöversikt

Mkr, om ej annat anges.	2006 1)	2007	2008	2009	2010
Rapport över totalresultat
Nettoomsättning	14 056	15 402	14 280	13 700	16 257
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster	130	177	–16	206	483
Rörelseresultat	109	169	–57	146	497
Finansnetto	9	–19	–82	–30	–10
Resultat före skatt	118	150	–139	116	487
Skatt	–30	–44	28	–2	–80
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	88	106	–111	114	407
Resultat från avvecklad verksamhet	5	–6	1	—	—
Årets resultat	93	100	–110	114	407
Rapport över fi nansiell ställning
Eget kapital	1 684	1 507	1 229	1 425	1 739
Balansomslutning	6 064	7 043	5 414	4 717	5 078
Sysselsatt kapital	2 175	3 190	2 485	2 111	2 452
Nettolåneskuld	–31	1 222	820	214	297
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr	–0,02	0,81	0,67	0,15	0,17
Rapport över kassafl öden
Kassaflöde från den löpande verksamheten	446	–305	383	522	98
Investeringar och avyttringar i anläggningar,
inklusive leasingtillgångar	275	–64	49	–103	253
Nyckeltal
Avkastning på sysselsatt kapital
exklusive jämförelsestörande poster, %	6,9	8,2	1,4	11,1	23,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	6,2	7,8	–0,6	8,2	23,9
Avkastning på eget kapital, %	6,3	6,3	–8,0	8,6	25,7
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %	0,9	1,2	–0,1	1,5	3,0
Rörelsemarginal, %	0,8	1,1	–0,4	1,1	3,1
Räntetäckningsgrad, ggr	5,4	3,7	–0,1	3,0	12,7
Vinstmarginal, %	0,7	0,6	–0,8	0,8	2,5
Soliditet, %	27,8	21,4	22,7	30,2	34,2
Kapitalets omsättningshastighet, ggr	2,43	2,40	2,25	2,85	3,39
Aktiedata
Resultat per aktie, kr	4:15	4:75	–5:35	5:45	16:50
Eget kapital per aktie, kr	78:45	73:65	60:10	58:65	69:90
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr	19:85	–14:45	18:70	25:00	4:00
Utdelning per aktie, kr	8:00	8:00	—	3:00	12:002)
Börskurs vid årets utgång, kr	110:25	102:50	16:10	69:75	129:50
P/E-tal, ggr	27	22	–3	13	8
Övriga uppgifter
Löner och andra ersättningar	1 291	1 414	1 414	1 407	1 414
Anställda, medelantal	3 063	3 536	3 304	3 038	3 011

1) Bilias fastighetsbestånd, Catena AB, delades ut till Bilias aktieägare under april månad 2006.

2) Föreslagen utdelning.

För information om beräkningarna av antalet aktier se "Data per aktie" under avsnittet Bilia-aktien.

Nettoomsättning, Mkr

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Under 2010 har nettoomsättningen ökat med 19 procent jämfört med 2009. Inom parentes visas ökningen exklusive förvärv och valutaeffekter. För kvartal 1 är ökningen 23 procent (19), kvartal 2, 16 procent (15), kvartal 3, 15 procent (16) och kvartal 4, 20 procent (24). Samtliga kvartal, utom kvartal 1, har den högsta nettoomsättningen under de 5 senaste åren. Orsaken är hänförlig till försäljning av nya bilar.

Rörelseresultatet har under året kraftigt förbättrats. Samtliga kvartal har varit de bästa sedan 2003 och kvartal 4 i synnerhet. Under de två första kvartalen var det högre försäljning och ökad marginal för nya och begagnade bilar som var främsta orsaken till ökningen. I kvartal 3 var det främst försäljning av nya bilar som var anledningen till det bättre resultatet, medan det i kvartal 4 blev främst Serviceaffären som bidrog till ökningen.

Resultat före skatt för kvartal 4 uppgick till 179 Mkr (79), vilket är det är bästa resultatet sedan 2003. Exkluderas poster av engångskaraktär uppgick resultat före skatt till 165 Mkr (96). Posten, 14 Mkr, avser kostnader för ändrad pensionsplan i Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i Danmark med 9 Mkr och realiserad vinst vid försäljning av en rörelsefastighet i Mölndal med 16 Mkr.

06 07 08 09 10 kv 1 06 07 08 09 10 kv 2 06 07 08 09 10 kv 3 06 07 08 09 10 kv 4 –150 –100 –50 0 50 100 150 200

Nettolåneskuld/eget kapital, ggr

Resultat före skatt, Mkr

Nettolåneskuld i relation till eget kapital har marginellt försämrats mot föregående år och uppgick till 0,17 ggr (0,15). För 2008 uppgick nettolåneskuld i relation till eget kapital till 0,67 ggr.

Soliditeten ökade för tredje året i rad och uppgick till 34,2 procent (30,2).

Avkastningen på eget kapital har även under 2010 förbättrats kraftigt och uppgick till 25,7 procent (8,6). Målet för avkastning på eget kapital är minst 15

procent.

Avkastning på eget kapital, %

Soliditet, %

4 000

Sysselsatt kapital, Mkr

Sysselsatt kapital uppgick till 2 452 Mkr (2 111), en ökning med 341 Mkr. Varulagret har ökat med cirka 475 Mkr avseende främst nya bilar. Övriga rörelsetillgångar, främst fastigheter, minskade med cirka 60 Mkr. Räntebärande tillgångar minskade med drygt 50 Mkr och rörelseskulderna ökade med cirka 20 Mkr.

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 23,9 procent mot 8,2 procent föregående år. Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 23,2 procent (11,1). Målet för avkastning på sysselsatt kapital är minst 14 procent.

Defi nitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat med tillägg av fi nansiella intäkter samt viss reducering för de företag som tar fi nansiering i egen balansräkning i förhållande till genomsnittligt operativt kapital (se defi nition nedan).

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och fi nansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital (se defi nition nedan).

Direktavkastning Utdelning i förhållande till årets genomsnittliga börskurs.

EBITDA/räntenetto Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster med tillägg av avskrivningar (exklusive avskrivningar hänförliga till återköpsavtal) i förhållande till fi nansnettot exklusive jämförelsestörande poster och den icke kassapåverkande delen av andelar i intresseföretags resultat.

Förädlingsvärde Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster med tillägg av lönekostnader inklusive lönebikostnader.

Kapitalets omsättningshastighet Nettoomsättning i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.

Kurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i förhållande till eget kapital per aktie.

Medelantal anställda Betalda närvarotimmar i relation till normal årsarbetstid i respektive land.

Nettolåneskuld Nettolåneskulden utgörs av räntebärande skulder med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt leasingfordon.

Omsättningshastiget på sysselsatt kapital Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Operativt kapital Samtliga ej räntebärande tillgångar med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar.

Price/Earnings ratio (vinstmultiplikator) Börskurs vid årets utgång i relation till vinst per aktie.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och fi nansiella intäkter i förhållande till fi nansiella kostnader med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsens kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Skatter Uppdelning av obeskattade reserver i uppskjuten skatteskuld respektive balanserade vinstmedel har gjorts på basis av skattesats 26,3 procent.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar samt uppskjuten skatteskuld.

Utdelningsandel Utdelning i förhållande till årets vinst.

Vinstmarginal Årets resultat i förhållande till nettoomsättning.

Bilia-aktien

Bilia-aktien är sedan 1984 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. 2010 ingick den i indexet OMX Stockholm Small Cap PI. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgraderades den till Mid Cap PI.

Aktien handlas under namnet BILI A och ingår i NASDAQ OMX Stockholm index SX 25, Sällanköpsvaror och -tjänster.

Per den 31 december 2010 uppgick aktiekapitalet till 249 Mkr (253) fördelat på 24 883 946 A-aktier. Kvotvärdet är 10 kronor per aktie. Röstvärdet är en röst per aktie. Samtliga A-aktier äger lika rätt till andel av Bilias tillgångar och resultat.

Totalavkastning 91 procent 2010

Under 2010 steg NASDAQ OMX Stockholm index för Sällanköpsvaror och -tjänster (SX 25 Consumer Discretionary) med 14,4 procent. Bilia-aktien steg från 69:75 kronor till 129:50 kronor under året. Högsta betalkurs, 134:25 kronor, noterades den 28 december 2010. Lägsta betalkurs var 69:75 kronor den 4 januari 2010.

Bilias aktieägare fi ck en totalavkastning på 91 procent (333) under 2010. Beräkningen baseras på aktiens utveckling.

Vid utgången av året var Bilias börsvärde 3 222 Mkr (1 764), beräknat på totalt antal utestående aktier. Under 2010 omsattes totalt 17,5 miljoner Bilia-aktier (9,8) till ett värde av 1 828 Mkr (451). Omsättningen motsvarade 71 procent (47) av det vägda genomsnittliga antalet aktier.

Som jämförelse var NASDAQ OMX Stockholm omsättningshastighet 95 procent. P/E-talet räknat på 2010 års resultat var 8, jämfört med 13 för 2009.

Betavärde

Kursförändringen för en enskild aktie jämfört med förändringen för aktiemarknaden som helhet kallas för betavärde. Om betavärdet är större än 1 betyder det att aktien varierar mer än börsgenomsnittet. Ett värde lägre än 1 tyder på att aktien är mindre känslig än börsen som helhet.

Bilia-aktiens betavärde är 1,92 för de senaste fem åren. Det innebär att Bilia-aktiens svängningar varit större än de genomsnittliga kursförändringarna på NASDAQ OMX Stockholm.

Antalet aktieägare ökade

Bilia hade 23 723 aktieägare vid utgången av 2010, jämfört med 21 978 ett år tidigare. De fl esta aktieägare äger relativt små poster i bolaget. Av aktieägarna ägde 94,8 procent (95,4) färre än 1 000 aktier. Andelen institutionellt ägande uppgick till 12,9 procent (16,0), och andelen utländskt ägande uppgick till 23,4 procent (14,2).

Utdelningspolicy

Bilias utdelning ska över en konjunkturcykel ge aktieägarna en konkurrenskraftig direktavkastning i jämförelse med likartade börsnoterade företag. Vidare ska en god utdelningstillväxt eftersträvas och utdelningen ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat.

Vid bestämmandet av utdelningens storlek ska även Bilias resultatförmåga, kassafl öde, investeringsbehov och fi nansiella ställning i övrigt beaktas. Strävan är också att Bilia vid var tid ska ha en optimal kapitalstruktur.

12:00 kronor i föreslagen utdelning

Bilias styrelse föreslår årsstämman den 3 maj 2011 en ordinarie utdelning med 8:00 kronor och en extra utdelning med 4:00 kronor, totalt 12:00 kronor per aktie (3:00). Den föreslagna utdelningen motsvarar 75 procent av årets resultat. Om årsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag, beräknas utdelningen betalas ut av Euroclear Sweden AB den 11 maj 2011.

Förslag om återköp av egna aktier

Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om återköp av egna aktier över NASDAQ OMX Stockholm så länge det egna innehavet aldrig överstiger 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget.

Optionsprogram

Under 2009 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett lösenpris på 70:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I december 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015 och ett lösenpris på 20:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 2:00 kronor per option vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I maj 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt 260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris på 75:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

Personer med insynsställning

Handel med aktier i bolag där man har insynsställning kallas för insynshandel. Denna handel är anmälningspliktig enligt lag och måste rapporteras till Finansinspektionen. Bilia är skyldigt att anmäla till Finansinspektionen vilka personer som har insyn i Bilia. Dessa personer måste anmäla sina innehav av aktier och alla eventuella förändringar i innehaven. Vissa närstående fysiska och juridiska personer omfattas också av anmälningsskyldigheten.

forts Bilia-aktien

Huvudägarna, styrelseledamöterna, styrelsens sekreterare, revisorerna, ledningsgruppen och vissa medarbetare på ekonomirespektive finansavdelningen anses ha insynsställning i Bilia. En fullständig lista över personer med insynsställning finns på Finansinspektionens hemsida www.fi.se.

Analyser av Bilia

Bilia-aktien analyseras i första hand av svenska banker och fondkommissionärer. Följande analytiker bevakar regelbundet Bilia:

• Stefan Cederberg, Enskilda Securities, 08-52 22 95 00
• Mats Liss, Swedbank Markets, 08-58 59 18 00
• Peter Wallin, Handelsbanken, 08-701 10 00

Aktieägarinformation

Bilias information till aktiemarknaden och aktieägarna ska präglas av korrekthet, relevans, öppenhet och snabbhet. Aktieägare som önskar årsredovisning och halvårsrapport som direktutskick kan få detta efter anmälan till Euroclear Sweden AB.

Bilias pressmeddelanden, kvartalsrapporter och årsredovisningar finns tillgängliga under rubriken Investor Relations på www.bilia.se och på www.bilia.com. Där finns även ytterligare information om företaget, den finansiella utvecklingen och aktien. På webbplatserna finns möjlighet att prenumerera på pressmeddelanden och att ställa frågor till bolaget.

Data per aktie	2006	2007	2008	2009	2010
Resultat, kr	4:152)	4:753)	–5:35	5:454)	16:505)
Eget kapital, kr 1)	78:45	73:65	60:10	58:65	69:90
Kassaflöde från den löpande verksamheten, kr	19:852)	–14:453)	18:70	25:004)	4:005)
Börskurs vid årets utgång, kr	110:25	102:50	16:10	69:75	129:50
P/E-tal, ggr	27	22	–3	13	8
Kurs/eget kapital, %	141	139	27	119	185
Direktavkastning, %	7,0	6,7	0,0	6,5	11,5
Utdelning, kr	8:00	8:00	—	3:00	12:006)
Utdelningsandel, %	185	164	0	677)	757)

1) Beräknat på antalet utestående aktier vid slutet av respektive år. För 2010 uppgick antalet utestående aktier till 24 883 946, för år 2009 till 24 293 574, för år 2008 och 2007 till 20 459 255 och för år 2006 till 21 459 255.

2) Beräknat efter återköp av 1 669 900 aktier under februari–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 22 461 755.

3) Beräknat efter återköp av 1 000 000 aktier under augusti månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 21 063 501.

4) Beräknat efter inlösta teckningsoptioner motsvarande 3 834 319 aktier under april–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 20 911 307. 5) Beräknat efter inlösta teckningsoptioner motsvarande 590 372 aktier under 2010, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 24 698 104.

6) Föreslagen utdelning.

7) Beräknat efter fullt utnyttjande av teckningsoptionerna, vilket ger 25 459 255 antal utestående aktier.

Aktiekapitalets utveckling

Årtal	Antal aktier	Förändring	Aktiekapital, Mkr	Förändring, Mkr	Förklaring
1985	15 000 000		300
1987	21 000 000	6 000 000	420	120	Fondemission
1988	21 032 486	32 486	421	1	Nyemission vid konvertering
1989	21 046 667	14 181	421	0	Nyemission vid konvertering
1990	21 076 925	30 258	422	1	Nyemission vid konvertering
1991	31 674 669	10 597 744	634	212	Nyemission vid konvertering
2000	28 554 512	–3 120 157	634	—	Återköp egna aktier
2001	27 400 490	–1 154 022	571	–63	Återköp egna aktier/nedsättning
2002	25 699 061	–1 701 429	514	–57	Återköp egna aktier/nedsättning
2004 1)	60 845 603	35 146 542	608	94	Återköp egna aktier/nedsättning/sänkning av aktiens nominella belopp/förlagsaktier, serie C
2005	23 129 155	–37 716 448	231	–377	Lösen förlagsaktier, serie C
2007	21 459 255	–1 669 900	215	–16	Återköp egna aktier/nedsättning
2009	25 293 574	3 834 319	253	38	Inlösta teckningsoptioner
2010	24 883 946	–409 628	249	–4	Inlösta teckningsoptioner/nedsättning

1) Varav förlagsaktier, serie C, 37 716 448 stycken, 377 Mkr.

Aktiernas fördelning 2010-12-31

Aktieinnehav	Totalt antal aktieägare	Procent av totala antalet aktieägare	Äger tillsammans st aktier	Procent av aktiekapitalet
1–1 000	22 500	94,8	3 592 895	14,4
1 001–10 000	1 086	4,6	2 972 974	11,9
10 001–100 000	106	0,5	3 421 574	13,8
100 001–	31	0,1	14 896 503	59,9
Totalt antal aktieägare	23 723	100,0	24 883 946	100,0

De 15 största aktieägarna 2010

	Totalt	Procentuellt ägande
Investment AB Öresund	6 502 948	26,1
Mats Qviberg med familj	2 141 500	8,6
JPM Chase NA 1)	1 346 346	5,4
HQ fonder	711 741	2,9
Handelsbankens fonder inkl XACT	651 095	2,6
Östersjöstiftelsen	379 466	1,5
Fidelity Nordic Fund	349 400	1,4
Omnibus Account W FD:80	317 635	1,3
Avanza pension	315 026	1,3
CBNY-DFA-INT SML CAP V	275 784	1,1
Mellon US Tax exempt Account	270 384	1,1
Jan Pettersson med familj	215 000	0,9
Robur Försäkring	185 692	0,7
AMF – Försäkring och fonder	185 000	0,7
SSB CL Omnibus AC	183 305	0,7
Summa	14 030 322	56,3
Resterande ägare	10 853 624	43,7
Totalt antal aktier	24 883 946	100,0

1) JPM Chase NA har 9 fonder med samma namn och adress. Dessa har sammanlagts i tabellen ovan.

Ägarfördelning på kategorier, %

Öresund, 26 (29) Utländska ägare, 24 (14) Svenska privata > 500, 22 (22) Svenska institutioner, 13 (16) Svenska privata < 500, 8 (8) Svenska fondbolag, 7 (11)

Bilia-aktiens omsättning

Bilia-aktiens totalavkastning Bilia-aktiens utveckling

Styrelse

Mats Qviberg f 1953 styrelseordförande Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: SEB 1976–84, Carnegie 1984–90. Nuvarande uppdrag: Vice styrelseordförande i Investment AB Öresund. Styrelseledamot i Fabege AB och SkiStar AB.

Innehav i Bilia AB: 500 000 aktier.

Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Beroende i förhållande till Bilias större aktieägare, men oberoende i förhållande till Bilia. Kör: Volvo V60.

Ingrid Jonasson Blank f 1962 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Verksam

inom ICA-koncernen 1986–2010, senast som vVD för Ica Sverige AB. Nuvarande uppdrag: Styrelseledamot i Telia Sonera AB, Fiskars Corp, Forma Publishing Group AB, Zeta Display AB, ONOFF AB och Travelsupport AB. Innehav i Bilia AB: 10 000 köp-

optioner.

Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2006.

Oberoende: Ja. Kör: Porsche.

Heinrich Blauert f 1941 ordförande revisionsutskottet Utbildning: Jur. kand. Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist AB Volvo 1976–85, VD Ernst Nilsson AB 1985–88, VD Sveriges Verkstadsindustrier 1988–2002. Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Stiftelsen Tekniska museet i Stockholm. Styrelseledamot i Stora Fonden för Stiftelsen Tekniska Museet.

Innehav i Bilia AB: 5 000 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2002. Har avböjt omval. Oberoende: Ja. Kör: Volvo V70.

Eva Cederbalk f 1952 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetslivserfarenhet: SEB 1975–98, VD Dial Försäkring AB 1998–2000, chef e-business If Skadeförsäkring AB 2000–01 och VD Netgiro International AB 2002–03. Nuvarande uppdrag: VD i SBAB, Sveriges Bostadsfi nansierings AB. Styrelseledamot i Klarna AB och KK-stiftelsen.

Innehav i Bilia AB: 10 000 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2006. Har avböjt omval. Oberoende: Ja. Kör: Volvo XC60.

Jack Forsgren f 1945 ordförande ersättningsutskottet Utbildning: Pol. mag. Arbetslivserfarenhet: VD och

koncernchef Mölnlycke AB och Nobel Biocare AB.

Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Unfors Instruments AB och Maquire AB. Vice ordförande i Svenska Mässan. 2:e vice ordförande i Stampen AB. Styrelseledamot i Liberala Tidningar AB, Skäreleja AB och Promedia AB.

Innehav i Bilia AB: 11 500 aktier och 10 000 köp optioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan

1. Oberoende: Ja.

Kör: Volvo V70.

Mats Holgerson f 1953 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetslivserfarenhet: Esso 1976–85, Statoil 1985–96 (VD Statoil Norge 1994–96), VD Dial Försäkring 1996–98, VD Statoil Detaljhandel Skandinavia 1998– 2005 och VD Menigo Foodservice 2006–08.

Nuvarande uppdrag: Chief Operating Offi cer ICA AB. Styrelseledamot Hemtex AB, Dialect AB och Global Batterier AB. Innehav i Bilia AB: 5 050 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan

1. Oberoende: Ja. Kör: BMW 335.

Svante Paulsson f 1972 Utbildning: High School i USA. Arbetslivserfarenhet: Hedin Bil (Mercedes-Benz/Nissan), BMW Paulssons Bil, Porsche Center Syd, bilförsäljning, egna företag. Nuvarande uppdrag: Backahill AB, strategi och projekt. Styrelseledamot i Fabege AB, PEAB AB, Backahill AB och AB Cernelle. Innehav i Bilia AB: 10 000 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2010.

Oberoende: Ja. Kör: Volvo V60.

Jan Pettersson f 1949, VD Utbildning: Ekonomexamen vid Stockholms universitet 1973. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom fordonsbranschen sedan 1973, Kinnevikskoncernen 1982–86, VD Toyota och Svenska Motor AB 1986–2002.

Nuvarande uppdrag: VD och koncernchef i Bilia AB till den 4 maj 2011. Styrelseledamot i Active Driving AB, Volvofi nans Bank AB och Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF).

Innehav i Bilia AB: 215 000 aktier (med familj), varav 112 000 via kapitalförsäkring.

Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Beroende gentemot Bilia men oberoende i förhållande till Bilias större aktieägare. Kör: Volvo XC60.

Jon Risfelt f 1961 Utbildning: Civilingenjör kemiteknologi KTH.

Arbetslivserfarenhet: Ericsson, SAS, American Express, Nyman & Shultz, Europolitan och Gambro Renal.

Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Ortivus AB, C3 Technologies AB och Mawell OY. Styrelseledamot i TeliaSonera AB, Karo Bio AB, ÅF AB, Braganza AS, Ticket Travel Group AB, Ticket Business Travel AB, Ticket Leissure Travel AB och Vanna AB.

Innehav i Bilia AB: 5 875 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Ja. Kör: Volvo V70.

Anna Qviberg f 1982 Utbildning: Handelshögskolan i Oslo, Civilekonom. Arbetslivserfarenhet: Projektledare på OMD (Omnicom Media Group) mediebyrå. Nuvarande uppdrag: Marknadskoordinator på Skistar AB. Innehav i Bilia AB: 1 000 000 aktier. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2010. Oberoende: Ja. Kör: BMW X3.

Tommy Strandhäll f 1970 Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1988, utbildningsprojekt hos Metall och LO.

Nuvarande uppdrag: Metalls ordförande i verkstadsklubben i Göteborg och ordförande i koncernfacket Bilia LO-klubbar Sverige.

Innehav i Bilia AB: —

Invald i styrelsen: Utsedd av LOklubbarna i Biliakoncernen sedan 2004.

Kör: Ford Focus.

Patrik Nordvall f 1967 Utbildning: Processteknisk utbildning och IHM Business School Senior.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1986.

Nuvarande uppdrag: Klubbordförande Unionen på Bilia samt chef för fastighetsavdelningen i Stockholm. Innehav i Bilia AB: 126 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd av PTK-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2004.

Kör: Renault Scénic.

Dragan Mitrasinovic f 1958 Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1976.

Nuvarande uppdrag: Ordförande i Bilias verkstadsklubb i Stockholm samt bilmekaniker.

Innehav i Bilia AB: 7 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd till suppleant av LO-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2005. Kör: Volvo V70.

Lennart Welin f 1951 Utbildning: Yrkesskola och IHM Senior utbildning. Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1967. Nuvarande uppdrag: Kvalitetsoch miljösamordnare Bilia Personbilar AB, Region Väst och Syd. Innehav i Bilia AB: 2 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd till suppleant av PTK-klubbarna i Biliakoncernen sedan 1993. Kör: Renault Laguna.

Förslag till nya ledamöter

Valberedningen föreslår Per Avander och Stefan Charette till nya ledamöter.

Revisorer

KPMG AB omvaldes till revisionsbolag av årsstämman 2008 för perioden intill årsstämman 2012. Jan Malm, f 1960, auktoriserad revisor, KPMG och medlem i FAR. Huvudansvarig revisor i Bilia sedan 2010.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstämman

Bolagsstämman i Bilia AB är det högsta beslutande organet i Biliakoncernen. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att fatta beslut om styrelsens sammansättning och andra väsentliga frågor. Aktieägare som vill lägga fram förslag till valberedningen eller bolagsstämman är välkomna att kontakta Bilia eller valberedningen. Det fi nns endast aktier av serie A utfärdade i bolaget och varje aktie berättigar till en röst och det fi nns inga begränsningar för hur många röster en aktieägare kan avge. Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse bestå av lägst sju och högst tio ledamöter med högst lika många suppleanter. Det fi nns inga särskilda begränsningar i bolagsordningen för tillsättning eller entledigande av styrelseledamot eller förändring av bolagsordningen. Vid nominering av styrelseledamöter följs den instruktion som utfärdats av årsstämman 2010. Stämman regleras av aktiebolagslagen, bolagsordningen samt Svensk kod för bolagsstyrning. Bilias bolagsordning framgår längst bak i årsredovisningen och fi nns även tillgänglig på bolagets hemsida. För mer information om Svensk kod för bolagsstyrning hänvisas till www.bolagsstyrning.se.

Bolagsstämma 2010

Vid Bilias årsstämma den 29 april 2010 omvaldes ledamöterna Heinrich Blauert, Ingrid Jonasson Blank, Eva Cederbalk, Jack Forsgren, Mats Holgerson, Jan Pettersson, Jon Risfelt och Mats Qviberg. Dessutom valdes Svante Paulsson och Anna Qviberg in i styrelsen då Sven Hagströmer och Gerard Versteegh avböjt omval. Stämman omvalde även Mats Qviberg till styrelseordförande. Årsstämman fattade beslut om kontantutdelning med 3 kronor per aktie vilket tog i anspråk 74 Mkr och beslutade att resterande vinstmedel om 644 Mkr skulle överföras i ny räkning. En ny instruktion till valberedningen antogs. Stämman beslutade även om nedsättning av aktiekapitalet med 10 Mkr genom indragning av 1 miljon återköpta aktier. Styrelsen bemyndigades att dels genomföra återköp av egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse av sådana förvärvade aktier såsom betalningsmedel i samband med eventuellt företagsförvärv eller genom direkt försäljning via börsen. Styrelsens arvode fastställdes till samma nivå som föregående år och principer för ersättning till koncernledningen godkändes.

Valberedningen

Valberedningens uppdrag är att till årsstämman lämna förslag på styrelseledamöter och revisorer (om val föreligger) samt arvode till styrelsen respektive revisorerna. Valberedningen ska också lämna förslag till arvodering av ledamöters arbete i särskilda utskott. Valberedningen har fem ledamöter, inklusive styrelsens ordförande Mats Qviberg. Senast sex månader innan årsstämman utser de fyra största aktieägarna, var för sig, en person att ingå i valberedningen. Ledamöterna i valberedningen utser ordförande. I oktober 2010 utsågs: Mikael Nachemson, Investment AB Öresund (ordförande i valberedningen), Frank Larsson, Handelsbanken Fonder, Hans Hedström, HQ Fonder, Eva Qviberg, familjen Qviberg och Mats Qviberg, styrelseordförande i Bilia AB, till valberedningen.

Till hjälp i sitt arbete har valberedningen erhållit information om Bilias styrelseledamöters erfarenheter och dess eventuella beroendeförhållande till Bilia samt även tagit del av den utvärdering av styrelsens arbete som sammanställs varje år. Valberedningen välkomnar varje år förslag och synpunkter från aktieägare och kontaktas enklast via e-post nominering@bilia.se. Inför kommande årsstämma har Heinrich Blauert och Eva Cederbalk avböjt omval och valberedningen har lagt fram förslag till omval av övriga ledamöter samt nyval av Per Avander och Stefan Charette. En redogörelse för valberedningens arbete samt dess fullständiga förslag till årsstämman 2011 fi nns tillgänglig på www.bilia.com.

Styrelsen

Bilias styrelse består av tio ledamöter, inklusive VD i Bilia AB, valda av årsstämman och dessutom två ledamöter som representerar de anställda samt två suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. De stämmovalda ledamöterna väljs på ett år. Ingen begränsning fi nns för hur länge en ledamot kan sitta i styrelsen. Styrelsens uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bilia tillämpar även Svensk kod för bolagsstyrning.

Styrelsearbetet följer en årligen fastställd arbetsordning som omfattar dels de ärenden som styrelsen ska behandla vid varje ordinarie sammanträde, dels arbetsfördelningen inom styrelsen, med särskilda åtaganden för ordföranden samt de utskott som utses inom styrelsen. I arbetsordningen anges också regler för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen samt närmare regler för VDs ansvar och befogenheter. Styrelsens överväganden och beslut syftar ytterst till att främja aktieägarnas intresse av värdeutveckling och avkastning. Styrelsen ansvarar för avvägning av Bilias risktagande och har regler för beslutsordning, ekonomisk rapportering och fi nansiering. Därutöver har bolaget regler för kvalitet, miljö, etik, information, personal, IT-verksamhet, säkerhetsbevakning och särskilda riktlinjer för att säkerställa att konkurrensrättslig lagstiftning följs. Åtgärder som successivt stärker Bilias varumärke är också föremål för styrelsens överväganden.

Styrelsens arbete 2010

Under 2010 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Med undantag för Sven Hagströmer, Patrik Nordvall och Svante Paulsson som meddelat förhinder vid ett tillfälle var under året alla övriga ledamöter närvarande vid samtliga styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvister. Under året har styrelsen fattat beslut om förvärv av BMW-återförsäljare i Stockholm samt försäljning av en fastighet i Mölndal. Styrelsen följer med stort intresse förändringen av det juridiska regelverket för motorfordonssektorn. Förändringar av EG-rättens regler för motorfordonssektorn är av betydelse för Bilias framtida strategi då reglerna bland annat kan inverka på bolagets möjligheter att växa genom förvärv och påverka rätten till försäljning av flera fordonsmärken. Vid ett tillfälle mötte styrelsen revisorerna som redogjorde för sina iakttagelser. Ekonomidirektören i Bilia AB, Gunnar Blomkvist, är sedan slutet av 2004 sekreterare i styrelsen.

Styrelseutskott

Styrelsens ersättningsutskott har till uppgift att till styrelsen föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor. Utskottets arbete presenteras för stämman, som beslutar om riktlinjer för ersättningen. Utskottet lägger även till styrelsen fram förslag till rörlig ersättning för ledande befattningshavare i dotterföretag. Bonusvillkoren är alltid relaterade till den del av företagets utveckling som berörd person kan påverka. All rörlig ersättning är försedd med en maxgräns i relation till den fasta ersättningen. Ersättningsutskottet består av Mats Qviberg, Heinrich Blauert och Jack Forsgren. Ordförande i utskottet är Jack Forsgren. Under året höll ersättningsutskottet två sammanträden där alla ledamöter deltog.

Revisionsutskottet utökades våren 2010 till tre medlemmar och består nu av ordföranden i utskottet, Heinrich Blauert och ledamöterna Jack Forsgren samt Jon Risfelt. Utskottets huvuduppgifter består av riskgenomgång avseende omvärldsrisker och legala risker, granskning av kontrollmiljön med avseende på bland annat intern och extern revision, övervakning av den finansiella rapporteringen samt genomgång av den interna och externa revisionsprocessen. Samarbetet med Bilias internrevisorer har formaliserats så att de vid ett tillfälle under året ger en samlad redogörelse för sitt arbete till revisionsutskottet och Bilias revisorer. Revisionsutskottet har under året hållit tre sammanträden. Vid alla möten deltog Bilias revisorer. Utskottets arbete har grundats på material och information från koncernledningen och revisorerna samt från bolagets juridiska rådgivare. Sammanträdena har genomförts i närvaro av koncernens VD och ekonomidirektör. Arbetet har karakteriserats av kunskap, öppenhet och insyn.

Styrelsens rapport avseende intern kontroll

Denna rapport är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Rapporten är avgränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finasiella rapporteringen och omfattar hela koncernen. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att Bilias interna kontroll fungerar tillfredsställande och att adekvata finansiella rapporter presenteras. Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för Bilias organisation och förvaltning. Det är styrelsens ansvar att Bilias bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Detta ansvar kan inte delegeras utan ankommer alltid på styrelsen.

Bilias kontrollmiljö bygger på att tydliga riktlinjer kommuniceras till samtliga dotterföretag för att säkerställa att de regler och principer som tillämpas är gemensamma för koncernens företag och inom respektive verksamhetsområde samt att det finns erforderliga verktyg på plats ute i dotterföretagen för att dessa ska kunna återrapportera till Bilia AB på ett korrekt och enhetligt sätt. En noggrant avvägd riskanalys görs av styrelsen och väsentliga risker inom koncernen identifieras. Riktlinjer utfärdas inom koncernen för att informera och instruera berörda personer hur dessa risker ska hanteras och minimeras eller i bästa fall elimineras. Viss kontroll utövas manuellt och andra kontrollrutiner finns inbyggda i de systemlösningar som används inom organisationen. Informationsflödet inom koncernen kanaliseras till rätt personer och i rätt tid för att säkerställa att misstag undviks. All berörd personal ska ha tillgång till korrekt information för att fatta väl avvägda beslut och säkerställa att den finansiella rapporteringen alltid är uppdaterad enligt de senast utfärdade direktiven. Utfärdade handböcker och riktlinjer med mera är föremål för kontinuerlig översyn och uppdatering för att stämma överens med förändringar i verksamheten eller yttre omständigheter.

År 2009 etablerades en funktion för internrevision inom Biliakoncernen. Bilias ekonomidirektör har godkänt den revisonsplan som internrevisorerna framlagt och internrevisorerna rapporterar direkt till Bilias ekonomidirektör samt tillhandahåller regelbundet rapporter till styrelsens revisionsutskott. Revisionsplanen utvärderas löpande och uppdaterades senast den 7 december 2010.

Ett omfattande granskningsarbete där alla koncernens väsentliga processer ska dokumenteras, analyseras, riskbedömas och vid behov förbättras inleddes för ett antal år sedan. Sedan föregående årsredovisnings färdigställande har tre processer setts över och totalt har nu femton processer utvärderats. Dessa processer kommer att revideras och kvalitetssäkras löpande under kommande år. Arbetsgrupperna har bestått av verksamhetsansvariga inom respektive process samt ekonomiansvariga och controllers från dotterföretagen och moderbolaget.

Arbetet med att säkerställa den interna kontrollen är en löpande process, vilken ständigt ska vara föremål för översyn, uppföljning och förbättring.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsearbetet utvärderas årligen enligt en modell som innefattar följande huvudområden:

• Styrelsen (roller, planering, funktioner)
• Styrelsemöten
• Styrelsematerial, information och rapporter
• Styrelseledamöterna
• Styrelsens ordförande
• Verkställande direktören

Årets utvärdering gav åter igen en mycket positiv bild av styrelsens arbete. Styrelsen utvärderar därutöver utskottens arbete årligen och övriga styrelseledamöter har funnit att utskottsarbetet fungerat mycket bra.

forts Bolagsstyrningsrapport

Koncernledning

Bilias koncernledning har under 2010 bestått av VD och Ekonomidirektör i Bilia AB, samt VD i Bilia Personbilar AB, Sverige, Bilia Personbil as, Norge och Bilia Personvogne A/S, Danmark. Från och med den första januari 2011 tillträder Michael Brodersen som ny VD i Danmark och medlem i koncernledningen efter Sven-Åke Karlsson vars uppdrag löper ut. Sven-Åke kommer fortsätta att arbeta för Bilia som konsult. Dessutom utökas koncernledningen med Bilia ABs chefsjurist, Jennifer Tunney. Bilias VD, Jan Pettersson, går i pension i samband med kommande årsstämma och lämnar då över rodret till Per Avander som idag är VD i Bilia Personbilar AB i Sverige. Koncernledningen ansvarar för formulering av koncernens övergripande strategi, affärsstyrning, fördelning av finansiella resurser inom verksamheten samt för koncernens finansiering, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även genomförande av större företagsförvärv och andra större projekt. Dessutom ansvarar koncernledningen för koncernens ekonomiska rapportering, kommunikation med aktiemarknaden och en rad andra frågor av koncernövergripande natur. Koncernledningen håller regelbundna möten ledda av Bilias VD och koncernchef.

Verksamheten inom koncernen är till stor del decentraliserad och de olika företagen har ett stort mått av befogenheter och ansvar. Relationen mellan företagen och koncernledningen är främst knuten till koncerngemensamma projekt och till arbetet i respektive företags styrelse. Bilias VD och koncernchef, Jan Pettersson, är ordförande i merparten av dotterföretagens styrelser.

Revisorer

Revisorerna i Bilia AB väljs av årsstämman för en period av fyra år och 2008 omvaldes KPMG AB som revisionsbolag. I september 2010 utsågs Jan Malm till ny huvudansvarig revisor.

Revisionen omfattar i huvudsak fortlöpande revision och granskning av årsredovisningen. KPMG bistår även Bilia med rådgivning inom redovisningsområdet. Under de senaste tre åren har detta inneburit frågor främst avseende redovisning i enlighet med IFRS. Det bedöms inte ha funnits någon omständighet som påverkat revisorernas opartiskhet och självständighet med anledning av rådgivningsuppdragen.

Aktieägare

Bilias i särklass största aktieägare är Investment AB Öresund vars innehav uppgick till 25,2 procent vid utgången av februari 2011. I övrigt finns ingen aktieägare med ett innehav överstigande 10 procent. Näst störst innehav har familjen Qviberg, där familjemedlemmarnas samlade innehav uppgick till 8,6 procent vid utgången av feburari 2011.

Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt årsredovisningslagen.

Göteborg 9 mars 2011

Styrelsen

Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Bilia AB (publ) Org nr 556112-5690

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 76–78 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Göteborg den 10 mars 2011 KPMG AB

Jan Malm Auktoriserad revisor

Koncernledning

Övre raden 1 Gunnar Blomkvist f 1955, ekonomidirektör, Bilia AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Anställd i Bilia sedan 1984. Innehav i Bilia AB: 26 355 aktier. Kör: Volvo XC70.

Övre raden 2 Per Avander

f 1961, VD Bilia Personbilar AB, Sverige. Fr o m 4 maj 2011 även VD och koncernchef i Bilia AB.

Utbildning: Gymnasieekonom. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom bank 1981–83, bilbranschen sedan 1983. VD Din Bil Göteborg AB 1995–99, VD Din Bil Stockholm Norr 1999–2001. Anställd i Bilia Personbilar AB sedan 2001 och VD sedan september 2008.

Externa uppdrag: Styrelseordförande i Motorbranschens Riksförbund i Stockholm. Styrelseledamot i Tanka Sverige AB.

Innehav i Bilia AB: 4 000 aktier. Kör: Volvo XC60.

Övre raden 3

Jan Pettersson f 1949, VD och koncernchef i Bilia AB, till den 4 maj 2011. Utbildning: Ekonom examen vid Stockholms universitet 1973. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom fordonsbranschen sedan 1973, Kinnevikskoncernen 1982–86, VD Toyota och Svenska Motor AB 1986–2002. Externa uppdrag: Styrelseledamot i Active Driving AB, Volvofi nans Bank AB och Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF). Innehav i Bilia AB: 215 000 aktier (med familj), varav 112 000 via

kapitalförsäkring. Kör: Volvo XC60.

Norge.

Nedre raden 1 Frode Hebnes f 1972, VD i Bilia Personbil as,

Utbildning: Sivilmarkedsfører Norges Markedshøyskole. Arbetslivserfarenhet: 1997– 2001 Volvo Personbiler Norge, 2001–2004 Volvo Car Corporation Göteborg, 2004–2006 Volvo Personbiler Norge AS. Anställd i Bilia

Personbil as sedan 2006. VD sedan december 2008.

Externa uppdrag: Styrelseledamot i Ford Forhandlerforening, styrelsesuppleant i Expon AS og Expon Holding AS. Innehav i Bilia AB: 16 000 aktier. Kör: BMW X5.

Nedre raden 2 Jennifer Tunney

f 1974, chefsjurist Bilia AB. Medlem i koncernledningen från 2011. Utbildning: Affärsrättslig magisterexamen, Internationella Handelshögskolan, Jönköping 2003, Kommersiell rätt, University of Abertay, Dundee Skottland 2002. Arbetslivserfarenhet: 2005– 2009 Bolagsjurist, Bilia AB, 2003–2004 Treasury Center, Bilia AB, 2003 Treasury Support, Volvo Treasury AB, 1999 Fastighetsmäklare, Svensk Fastighetsförmedling. Innehav i Bilia AB: — Kör: Ford Focus.

Nedre raden 3

Michael Brodersen f 1976, VD (från 2011) i Bilia Personvogne A/S, Danmark. Utbildning: Handelsskolan, Köpenhamn.

Arbetslivserfarenhet: Anställd i Bilia Personvogne A/S sedan 1996. VD sedan januari 2011. Externa uppdrag: Styrelsemedlem Volvo forhandlerforeningen. Innehav i Bilia AB: — Kör: Volvo XC60.

Nedre raden 4

Sven-Åke Karlsson f 1952, VD i Bilia Personvogne A/S, Danmark, t o m 2010. Utbildning: Fackskoleekonom. Arbetslivserfarenhet: VD i Philpson Bil Göteborg AB och Philipson Sverige AB samt VD och ägare i Bekö Bil AB. Utsedd till VD i november 2008. Externa uppdrag: Ägare FUAB

Företagsutveckling AB. Innehav i Bilia AB: — Kör: Volvo V50.

Årsstämmoinformation

Årsstämma den 3 maj 2011

Årsstämma i Bilia AB hålls tisdagen den 3 maj 2011 klockan 11.00 på Bilias anläggning i Haga Norra, Frösundaleden 4 i Stockholm. För att ha rätt att deltaga i årsstämman ska aktieägaren: • vara registrerad i aktieboken

• ha anmält sin avsikt att deltaga.

Registrering i aktieboken

Bilias aktiebok förs av Euroclear Sweden AB. Endast ägarregistrerade innehav återfi nns under aktieägarens eget namn i aktieboken. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ska ha rätt att deltaga i årsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, i god tid före den 27 april. Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.

Anmälan

Anmälan om deltagande vid årsstämman kan ske:

• • per telefon 031-709 55 04 (eller 031-709 55 00) vardagar klockan 10.00–16.00
• per post till Bilia AB, Box 9003, 400 91 Göteborg
• via Bilias hemsida www.bilia.com

Vid anmälan uppges:

• namn
• personnummer (organisationsnummer)
• adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman måste ha anmält detta senast onsdagen den 27 april, helst före klockan 12.00, då anmälningstiden går ut.

Ombud och biträde

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid stämman får utöva sin rätt genom ett eller fl era ombud som ska ha skriftlig, av aktieägaren undertecknad fullmakt. Fullmaktens giltighetstid får inte anges till mer än fem år och ska ange vilken andel av aktierna som avses. En aktieägare eller ett ombud får ha med sig högst två biträden vid årsstämman. Om aktieägaren vill medta biträde ska anmälan härom göras till bolaget senast vid den tidpunkt som anges under rubriken "Anmälan" ovan.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att 12:00 kronor per aktie (3:00) av till förfogande stående vinstmedel delas ut till aktieägarna. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning av nya aktier uppgår utdelningen till 306 Mkr (76). Innehavare av teckningsoptioner 2009/2016 måste inge anmälan om teckning av aktier för att vara berättigad till utdelning för nytecknade aktier. Anmälningssedeln och teckningslikviden ska vara Carnegie Investment Bank tillhanda senast den 8 april 2011 klockan 16.00 för att de aktier som tillkommer ska ha möjlighet att registreras och därmed vara berättigade till utdelning. Ytterligare information fi nns på www.bilia.com.

Återköp av aktier i Bilia

Styrelsen föreslår att årsstämman ska bemyndiga Bilias styrelse att dels återköpa egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse av sådana förvärvade egna aktier. Bemyndigandet, som ska gälla för tiden fram till årsstämman 2012, syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete med bolagets kapitalstruktur och, om så skulle bedömas lämpligt, möjliggöra förvärv av verksamhet genom betalning med bolagets aktier. Förvärv av egna aktier kan uppgå till högst 1/10 av antalet utgivna aktier i bolaget. Överlåtelse av egna aktier ska uppgå till högst det antal som vid överlåtelsetidpunkten förvärvats och ska kunna ske genom avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt genom försäljning via börsen eller i samband med förvärv av verksamhet, varvid betalning ska kunna ske med annat än pengar.

Bolagsordning

Förslag till uppdaterad bolagsordning går ut på att:

• kallelsen inte behöver publiceras i sin helhet i tidningen
• suppleanter inte ska utses
• deadline klockan 12.00 för anmälan till stämman avlägsnas
• uppdatera viss terminologi.

Instruktion till valberedning

Styrelsen föreslår att årsstämman utfärdar en uppdaterad instruktion till Bilias valberedning vilken föreslås gälla tills vidare. De fyra största aktieägarna utser var sin representant som jämte styrelsens ordförande utgör valberedningen. Namnen på ledamöterna i valberedningen offentliggörs senast sex månader före årsstämman. Valberedningen ska följa reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning.

Förtida återbetalning av förlagslån

Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om förtida återbetalning av förlagslån 2009/2016. Förtidsbetalning föreslås kunna ske efter överenskommelse med enskilda fordringshavare eller genom ett allmänt erbjudande utställt till samtliga fordringshavare. Beslut om förtida återbetalning ska kunna fattas av styrelsen förutsatt att styrelsen fi nner villkoren för förtida återbetalning ekonomiskt fördelaktiga för bolaget med beaktande av bolagets fi nansieringsbehov och rådande fi nansieringsvillkor i marknaden.

För fullständig information om årsstämman hänvisas till kallelsen vilken utfärdas under andra halvan av mars.

Bolagsordning

§ 1 Bolagets fi rma

Bolagets fi rma är Bilia AB. Bolaget är publikt (publ).

§ 2 Styrelsens säte

Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län.

§ 3 Verksamhetsföremålet

• Bolagets verksamhetsföremål är att direkt eller genom dotterbolag -
• • bedriva handel och distributionsverksamhet avseende transportmedel
• bedriva tillverkning, handel och distribution även inom andra produktområden
• bedriva försäljning av, till produkterna hörande, service och reservdelar
• förvalta fast och lös egendom inklusive aktier
• bedriva fi nansieringsverksamhet (dock att bolaget inte ska bedriva sådan verksamhet som avses i bankrörelselagen, samt att verksamhet varom stadgas i lagen om kreditmarknadsbolag endast ska kunna bedrivas i dotterbolag) samt
• driva annan med ovanstående rörelseslag förenlig verksamhet.

§ 4 Aktiekapitalet

Bolagets aktiekapital ska vara lägst etthundrafemtiofemmiljoner (155 000 000) kronor och högst sexhundratjugomiljoner (620 000 000) kronor.

Aktier får utges i två serier; aktie av serie A och aktie av serie B. Om aktier av fl er än en serie utges, får var och en av serierna utges till ett belopp som motsvarar högst nittionio hundradelar av hela aktiekapitalet. Vid röstning på bolagsstämman medför aktie av serie A en röst och aktie av serie B en tiondels röst. I övrigt är aktierna likställda med varandra.

Vid nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler som inte sker mot betalning med apportegendom ska aktieägarna ha företrädesrätt i förhållande till deras andel i bolagets kapital.

§ 5 Antalet aktier

Antalet aktier ska vara lägst femtonmiljonerfemhundratusen (15 500 000) och högst sextiotvåmiljoner (62 000 000).

§ 6 Styrelseledamöter

Bolagets styrelse ska bestå av lägst sju och högst tio ledamöter med högst lika många suppleanter.

§ 7 Revisorer

Bolaget ska ha en eller två revisorer och högst motsvarande antal suppleanter eller ett eller två registrerade revisionsbolag.

§ 8 Ort för bolagsstämma

Bolagsstämma ska hållas på någon av följande orter efter styrelsens bestämmande, nämligen Stockholm, Göteborg eller Malmö.

§ 9 Kallelse till bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Dagens Industri.

§ 10 Aktieägares rätt att deltaga i bolagsstämma

Aktieägare som vill deltaga i förhandlingarna vid bolagsstämma ska dels vara upptagen i sådan utskrift eller annan framställning av hela aktieboken som avses i 7 kap. 28 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels göra anmälan till bolaget senast kl. 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman.

§ 11 Biträde åt aktieägare

Biträde åt aktieägare får medfölja vid bolagsstämman om aktie ägare anmält detta på det sätt som anges i föregående paragraf.

§ 12 Utomståendes närvaro vid bolagsstämma

Den som inte är aktieägare i bolaget ska ha rätt att på de villkor som styrelsen bestämmer närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid bolagsstämma.

§ 13 Årsstämma

På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling:

• 1. Val av ordförande vid stämman;
• 1. Upprättande och godkännande av röstlängd;
• 1. Fastställande av dagordning;
• 1. Val av en eller två justerare;
• 1. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;
• 1. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen;
• 1. Beslut om
• a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen 1),
• b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
• c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör;
• 1. Bestämmande av antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisor och revisorsuppleant eller revisionsbolag (vid stämma då revisor ska väljas);
• 1. Fastställande av arvoden åt styrelsen och, i förekommande fall, revisorer;
• 1. Val av styrelse samt revisor och revisorsuppleant eller registrerat revisionsbolag (vid stämma då revisor ska väljas);

Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

§ 14 Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderåret.

§ 15 Avstämningsförbehåll

Bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av fi nansiella instrument.

Antagen på årsstämma den 19 april 2006

1) Från och med 1 januari 2009 har koncernresultaträkningen bytt namn till koncernens rapport över totalresultat och koncernbalansräkningen har bytt namn till koncernens rapport över fi nansiell ställning.

Bilia AB (publ) Box 9003 400 91 Göteborg

Telefon 031-709 55 00 Fax 031-709 55 50 www.bilia.se • www.bilia.com