Bilia — Annual Report 2009

Mar 23, 2010

Innehåll

Förvaltningsberättelse	1
Rapport över totalresultat för koncernen	7
Rapport över fi nansiell ställning för koncernen	9
Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen	11
Rapport över kassafl öden för koncernen	12
Noter till de fi nansiella rapporterna koncernen	13
Resultaträkning för moderbolaget	54
Rapport över totalresultat för moderbolaget	54
Balansräkning för moderbolaget	55
Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget	57
Kassafl ödesanalys för moderbolaget	58
Noter till de fi nansiella rapporterna moderbolaget	59
Underskrifter	70
Revisionsberättelse	71
Femårsöversikt	72
Defi nitioner	74
Bilia-aktien	75
Styrelse	78
Bolagsstyrningsrapport	80
Ledning	83
Årsstämmoinformation	84
Bolagsordning	85

Koncernen och moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören i Bilia AB (publ), organisationsnummer 556112-5690, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2009.

Allmänt om verksamheten

Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom service och försäljning av personbilar och transportbilar samt tilläggstjänster. Koncernen har 96 anläggningar i Sverige, Norge och Danmark samt en internetbaserad auktionssajt i Sverige, Netbil.

Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad. Kunden ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt. Bilia har ett väl utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären, som omfattar verkstadstjänster, reservdelar, butiksförsäljning och försäljning av drivmedel. Bilia utvecklar kontinuerligt nya tjänster och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna. Bilaffären omfattar försäljning av nya och begagnade personbilar, transportbilar, kundfi nansiering och tilläggstjänster. Bilia säljer personbilar från Volvo, Renault, Ford, Hyundai, Nissan, Honda, BMW och Mini samt transportbilar från Renault, Ford, Hyundai och Nissan. Land Rover togs bort ur sortimentet under 2009.

Bilia-aktien

Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 25 293 574 stycken. Samtliga utgivna aktier är av serie A. Det fi nns även möjlighet att utge B-aktier enligt bolagsordningen men så har inte skett. Alla utgivna aktier äger samma rätt i bolaget och berättigar till en röst på bolagsstämman. Bilias aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm och kan här överlåtas fritt, inom börsens ramar.

Bilia saknar kännedom om eventuella aktieägaravtal mellan Bilias aktieägare.

Det fi nns inga särskilda regler i bolagsordningen om ändring av densamma eller tillsättande/entledigande av styrelseledamöter. Årsstämman 2009 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier förutsatt att det egna innehavet inte överstiger 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget.

Vid väsentliga förändringar i bolagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet väsentligt har VD och ekonomidirektören i Bilia AB samt 6 högre chefer i dotterföretagen rätt att lämna sina tjänster och erhålla 24 månadslöner, varav avräkning från eventuell ny tjänst ska ske under de sista 12 månaderna. Samma rätt till ersättning föreligger även vid uppsägning från bolagets sida. Bilias service- och återförsäljaravtal innehar alla klausuler av innebörden att avtalet kan komma att sägas upp om bolaget överlåts till en ny ägare som inte själv är auktoriserad återförsäljare eller verkstad av samma märke. Klausulerna kan dock inte tillämpas så länge Bilia är marknadsnoterat.

Nyckeltal

Koncernen	2009	2008	2007
Nettoomsättning, Mkr	13 700	14 280	15 402
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr	206	–16	177
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %	1,5	–0,1	1,2
Rörelseresultat, Mkr	146	–57	169
Resultat före skatt, Mkr	116	–139	150
Årets resultat, Mkr	114	–110	100
Avkastning på sysselsatt kapital, %	8,2	–0,6	7,8
Avkastning på eget kapital, %	8,6	–8,0	6,3
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr	0,15	0,67	0,81
Kassafl öde från den löpande verksamheten, Mkr	522	383	–305
Soliditet, %	30	23	21
Resultat per aktie, kr	5:45	–5:35	4:75
Eget kapital per aktie, kr	59	60	74
Antal anställda 31 december	3 290	3 553	3 961

Viktiga händelser under året

• Utfallet av nyemissionen, som avslutades under januari 2009, resulterade i att Bilia tillfördes ytterligare 13 Mkr, totalt 100 Mkr, före emissionskostnader om 6 Mkr. Emissionen avsåg upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner. Teckningsoptionerna berättigar till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kronor. Under året har 3 834 319 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av nya aktier, vilket resulterat i en nyemission på 77 Mkr.
• Bilia träffade avtal med BMW Sverige AB om förvärv av BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet. Verksamheten ingår i Bilia från och med den 16 maj 2009.
• Den mångåriga tvisten mellan Bilias dotterföretag Säfveån AB (tidigare AB Probo) och processbolaget Pacta avslutades i september genom att parterna träffade en överenskommelse. Överenskommelsen har medfört en kostnad för Säfveån på 23 Mkr.

Omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 13 700 Mkr (14 280). För jämförbara verksamheter och justerat för valutakursförändringar minskade nettoomsättningen med 1 343 Mkr eller med 9 procent. Minskningen är främst hänförlig till lägre försäljning av nya bilar.

Rörelseresultatet uppgick till 146 Mkr (–57). Jämförelsestörande poster har påverkat resultatet med –60 Mkr (–41). Exkluderas jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 206 Mkr (–16). Kostnaderna har underliggande minskat med cirka 195 Mkr, vilket är den främsta förklaringen till resultatförbättringen. Ökad marginal och något högre försäljning av begagnade bilar har också bidragit till resultatförbättringen.

Jämförelsestörande poster uppgick till –60 Mkr (–41) och avser kostnader för åtgärdsprogram med –35 Mkr (–124) och tvister med –25 Mkr (–12). Årets kostnad för tvister inkluderar en förlikningskostnad rörande Pactatvisten med –23 Mkr. I föregående års resultat ingår kostnader för nedskrivningar med –29 Mkr och vinst vid försäljning av fastigheter med 124 Mkr.

Finansnettot uppgick till –30 Mkr (–82). Föregående år inkluderar kostnader för tecknandet av ett nytt bankavtal och emissionskostnader med 16 Mkr. Resterande förbättring är främst hänförlig till lägre nettolåneskuld. Resultatandel från det indirekta aktieinnehavet i Volvofinans Bank AB ingår med 18 Mkr (22).

Årets skatt uppgick till –2 Mkr (28). Skatten har påverkats av en omvärdering av underskottsavdrag, vilket resulterat i en ökad uppskjuten skattefordran med netto 24 Mkr (–45).

Årets resultat uppgick till 114 Mkr (–110) och resultat per aktie till 5:45 kronor (–5:35). Valutakursförändringar påverkade resultatet med –4 Mkr.

Resultatanalys, koncernen

Koncernen, Mkr	2009	2008
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster	206	–16
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter	—	124
Strukturkostnader m m	–35	–124
Nedskrivningar	—	–29
Tvister	–25	–12
Rörelseresultat	146	–57
Resultat före skatt exklusive jämförelsestörande poster	176	–84
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier	—	126
Strukturkostnader m m	–35	–124
Nedskrivningar	—	–29
Tvister	–25	–12
Nytt bankavtal, emissionskostnader m m	—	–16
Resultat före skatt	116	–139

Personbilar uppdelat på Service- respektive Fordonsaffären

Service- och Fordonsaffären

		Nettoomsättning, Mkr 2)		Rörelseresultat, Mkr			Rörelsemarginal, %
	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Serviceaffären 1)	4 769	4 940	4 792	289	251	234	6,1	5,1	4,9
Fordonsaffären 1)	9 479	9 982	11 388	–37	–225	–6	–0,4	–2,2	–0,1

1) Service omfattar verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel inom personbilsverksamheten.

Försäljning av nya och begagnade fordon samt kundfinansiering ingår i Fordonsaffären.

2) I nettoomsättningen har inga elimineringar gjorts för intern omsättning.

Andel av Personbilars nettoomsättning, %

Andel av Personbilars

Tillväxt Service, % Tillväxt Fordon, %

Personbilar

Antal nya fordon	Leveranser			Orderstock
	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Sverige	17 899	18 690	23 336	3 220	1 330	2 991
Norge	4 627	5 906	6 459	799	473	1 231
Danmark	3 103	4 749	6 719	202	171	514
Totalt	25 629	29 345	36 514	4 221	1 974	4 736

Historik, personbilsförsäljningen i Sverige, Norge och Danmark

Nyckeltal		Nettoomsättning, Mkr		Rörelseresultat, Mkr			Rörelsemarginal, %			Avkastning på operativt kapital , %
	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Sverige	8 357	8 775	9 774	241	103	220	2,9	1,2	2,3	29,1	7,7	21,7
Norge	3 926	3 803	3 548	49	–28	15	1,3	–0,7	0,4	11,3	–3,6	2,3
Danmark	1 411	1 687	2 065	–38	–49	–7	–2,7	–2,9	–0,3	–11,2	–10,7	–2,6
Totalt	13 694	14 265	15 387	252	26	228	1,8	0,2	1,5	15,8	0,3	12,2

Investeringar och avyttringar

Investeringar och avyttringar uppgick netto till –103 Mkr (49). Ersättningsinvesteringar representerade 20 Mkr (39), expansionsinvesteringar 17 Mkr (54), miljöinvesteringar 1 Mkr (5) och investeringar i ny- och tillbyggnad fastigheter 10 Mkr (14). Nettoinvesteringar i leasingfordon och finansiell leasing uppgick till –151 Mkr (–63).

Finansiell ställning

Balansomslutningen minskade under året med 697 Mkr till 4 717 Mkr (5 414). Minskningen är främst hänförbar till lägre varulager och leasingfordon.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 522 Mkr (383). Kassaflödet efter nettoinvesteringar uppgick till 585 Mkr (581). Nettolåneskulden minskade med 606 Mkr till 214 Mkr.

Eget kapital uppgick till 1 425 Mkr (1 229).

Soliditeten uppgick vid utgången av året till 30 procent (23).

Mål och måluppfyllelse

Finansiella mål

Bilias övergripande finansiella mål är att uppnå:

• en rörelsemarginal på minst 2,2 procent
• en avkastning på sysselsatt kapital på minst 14 procent
• en avkastning på eget kapital på minst 15 procent.

Personal

Kompetenta och motiverade medarbetare, som är beredda att utvecklas och gripa in när det behövs, är en förutsättning för att Bilias kunder ska bli nöjda och lojala, vilket är avgörande för att Bilia ska fortsätta vara framgångsrikt.

Grunden för medarbetarnas kompetensutveckling är de utvecklingssamtal som varje medarbetare har med sin närmaste chef minst en gång per år. Medarbetarsamtalet utgår från den enskildes kompetens och behov. Tillsammans tar man fram en plan som ska skapa förutsättningar för personlig utveckling, arbetsglädje och effektivitet i det dagliga arbetet.

Bilia Academy är namnet på koncernens interna utbildningsenhet, som startades 2001. Bilia Academy genomför fortlöpande inventeringar av utbildningsbehovet och sätter därefter samman skräddarsydda utbildningar riktade mot målgrupper med olika befattningar inom Bilia. Utbildningsverksamheten syftar till att höja kompetensen inom specifika områden, stärka företagskulturen med Bilias vision och kärnvärden och samtidigt bidra till ett erfarenhetsutbyte och ett breddat kontaktnät för Bilias medarbetare.

Bilia arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön vid koncernens anläggningar. En bra arbetsmiljö förbättrar förutsättningen för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade.

I verkstäderna handlar det om att skapa miljöer som är ljusa, luftiga, rena och fria från buller.

Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 3 038 personer (3 304), varav 1 884 i Sverige (2 026). Antalet anställda uppgick den 31 december 2009 till 3 290 personer (3 553).

Nyckeltal	2009	2008	2007
Medelantalet anställda	3 038	3 304	3 536
Omsättning per medelantalet anställda, Tkr	4 510	4 322	4 356
Förädlingsvärde per medelantalet anställda, Tkr	671	569	577
Resultat före skatt per medelantalet anställda, Tkr	38	–42	42
Medelålder	41	42	42

Personal

Fördelning anställda Fördelning anställda Åldersstruktur, per funktion, % per land, % antal anställda, %

Försäljning, 17 (18) Verkstad, 59 (58) Reservdelar, 15 (16) Administration, 9 (8)

Sverige, 64 (63) Norge, 24 (23) Danmark, 12 (14)

<29 år, 25 (21) 30–49 år, 47 (49) 50–60 år, 21 (22) ≥61 år, 7 (8)

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut.

Till ledningen har årsstämman för 2009 beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 52 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 43 procent av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på resultatmål och individuellt uppsatta mål.

Premiebaserade pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2010 att ersättningsprinciperna enligt ovan även ska gälla fram till årsstämman 2011.

Risker

Bilias verksamhet förknippas med risker. Vissa faktorer kan Bilia påverka medan andra ligger utanför koncernens kontroll. Ambitionen är dock att tidigt identifiera hot och möjligheter för att snabbt vidta åtgärder och därmed kunna parera utvecklingen.

Marknadsutvecklingen

Efterfrågan på Bilias produkter och tjänster påverkas av svängningar i konjunkturen. I lågkonjunktur väljer en del kunder att avvakta med bilköp. Faktorer som påverkar marknadsutvecklingen är bland annat arbetsmarknadens situation, aktiemarknadens utveckling, kundernas möjligheter att erhålla finansiering, ränteläget och drivmedelspriserna. Positioneringen av Bilia som ett servicebolag stabiliserar resultatutvecklingen. Samarbetet med Volvofinans Bank AB och motsvarande bilfinansieringsföretag är positivt för Bilia och stabiliserar även resultatutvecklingen eftersom en del av den finansiella vinsten realiseras under flera år. Serviceaffären är mindre konjunkturkänslig än Fordonsaffären, eftersom bilar kräver service och reparationer oavsett konjunkturläge. En djup lågkonjunktur påverkar dock även Serviceaffären i viss utsträckning.

Representationsförutsättningar

Bilias kärnverksamhet består av distribution och service av personbilar och transportbilar i Sverige, Norge och Danmark. Avtalsvillkoren med de tillverkare som auktoriserat Bilia som sin representant har bas i EUs gruppundantag för motorfordonsbranschen och motsvarande nationella regleringar. Nuvarande EU-regler, som trädde i kraft den 1 oktober 2003, har syftat till att sätta konsumenten i centrum och att uppmuntra till ökad konkurrens i distributions- och eftermarknadsledet. Detta förhållande har typiskt sett varit gynnsamt för Bilias kunder och för Bilia, som inom ramen för gällande avtal med tillverkarna, systematiskt sökt möjligheter att utnyttja sin storlek och starka marknadsposition till att utveckla verksamheten, till exempel vid inköp och genom att söka flermärkesrepresentation. EU-kommissionen inledde 2008 en utvärdering av effekterna

på marknaden av det gällande gruppundantaget. I december 2009 presenterade EU-kommissionen ett förslag som går ut på att den del av gruppundantaget som reglerar nybilsförsäljning förlängs till maj 2013 och den del av gruppundantaget som reglerar eftermarknaden ersätts med ett nytt gruppundantag från den 1 juni 2010. Förändringar av regelverket kan leda till ändrade förutsättningar för Bilia. Det föreligger alltid en risk att en tillverkare eller en generalagent väljer att återkalla auktorisationen och säga upp avtalen eller till och med kan komma på obestånd med åtföljande osäkerheter i marknaden som följd.

Produkternas konkurrenskraft

Bilia är beroende av att koncernens affärspartners utvecklar konkurrenskraftiga produkter. Volvo, som är den enskilt viktigaste affärspartnern för Bilia, lanserar under 2010 nya S60 och V60. Samtliga leverantörer har utvecklat och kommer att utveckla nya produkter med miljöprofil och bränslesnåla motorer. Volvo har lanserat en ny serie miljöbilar under beteckning DRIVe. Bilarna har både låga utsläppsvärden och låg bränsleförbrukning. Under 2009 introducerades V70 DRIVe och i början av 2010 kommer V70 med gasdrift.

Ford har varit väletablerade med modeller som drivs med etanol och nu kommer även de bränslesnåla ECOnetic-modellerna.

Renault satsar på elbilar och Bilia räknar med att redan 2011 kunna starta försäljningen av både personbilar och transportbilar som helt drivs med el. Starten sker i Danmark. Nya Mégane har fått ett bra mottagande.

Hyundai har snabbt förändrat sitt modellprogram och Bilia har nu ett bra utbud av miljöbilar även från denna tillverkare. I vår kommer nya ix35 – en liten SUV.

BMWs EfficientDynamics-program har rönt stor uppmärksamhet och BMW har lyckats kombinera en premiummärkesstrategi med en miljöprofil. Under 2009 lanserades nya X1 och 5 GT. Under 2010 lanseras en helt ny 5-serie med sedanmodeller under våren och touringmodeller till hösten.

Utveckling av egna tjänster

För att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, krävs att Bilia utvecklar tjänster som är tilltalande för kunderna. Bilias förmåga att utveckla nya tjänster bidrar även till att stärka leverantörernas varumärken. Utvecklingen är resurskrävande. Bilia bedömer att koncernen har den storlek, struktur och finansiella styrka som krävs för att ligga i framkant av tjänsteutvecklingen.

Nyckelpersoner

För att kunna utvecklas ytterligare som ett servicebolag och därmed uppnå tillväxt och lönsamhet, krävs att Bilia kan attrahera och utveckla kompetenta medarbetare, såväl ledning som övrig personal. Bilia är en arbetsgivare som strävar efter att stimulera personliga framsteg genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter, individanpassade utbildningsprogram, bonusprogram och delaktighet i koncernens utveckling. Det finns ingen garanti för att Bilia i framtiden ska lyckas rekrytera eller behålla personer som är nödvändiga för att bedriva och utveckla Bilias verksamhet.

För finansiella risker hänvisas till not 30 Finansiella risker och riskhantering.

Miljö

Bilias miljöpolicy slår fast att koncernens tjänster och produkter ska påverka naturen så lite som möjligt och därmed bidra till en hållbar utveckling. Miljöarbetet ska utföras inom ramen för affärsidén och präglas av en helhetssyn där teknik, ekonomi och ekologi vägs samman.

Avfallssortering är ett prioriterat område. Miljöfarligt avfall omhändertas enligt väl genomarbetade rutiner. Bilia har därutöver system, egna eller tillsammans med samarbetspartners, för att ta hand om och återvinna avfall från service och restprodukter från skadereparationer. Bilias medarbetare utbildas i miljöfrågor och får även fortlöpande miljöinformation. Samtliga av Bilias anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Under verksamhetsåret har en utredning inletts för att analysera Bilias verksamhet och produkters klimatpåverkan.

Koncernen bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Sverige är 43 anläggningar anmälningspliktiga på grund av bensinförsäljning där inga utsläpp får ske, 11 fordonstvättar på grund av utsläpp till vatten och 17 anläggningar på grund av utsläpp av lösningsmedel till luften. De största tvättarna är Svanenmärkta. De anmälningspliktiga anläggningarna utgör en mindre del av Bilias totala verksamhet.

Emissioner

Nyemissionen hade per den 31 december 2008 tillfört Bilia 87 Mkr före emissionskostnader. Nyemissionen, som avslutades under januari 2009, resulterade i att Bilia tillfördes ytterligare 13 Mkr, totalt 100 Mkr, före emissionskostnader om 6 Mkr, genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kr per aktie. För vidare information se not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, sid 17. Anmälan om teckning av aktier kan göras till och med den 5 januari 2016. I det fall teckningsoptionerna utnyttjas fullt ut kommer bolagets kapital att öka med 100 Mkr. Under 2009 har 3 834 319 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 77 Mkr.

Ägarförhållanden

Bilia hade 21 978 aktieägare vid utgången av 2009, jämfört med 22 144 ett år tidigare. Andelen institutionellt ägande uppgick till 16,0 procent (19,2) och andelen utländskt ägande uppgick till 14,2 procent (10,0).

Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Sven Hagströmer och dess nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 44 procent (41) av aktierna i bolaget.

Uppgift om förvärv, överlåtelse samt innehav av egna aktier

Vid årsstämman 2009 gavs även ett nytt bemyndigande till styrelsen om återköp. Bilias innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2009 till 1 000 000 aktier, återköpta under 2007 för totalt 115 Mkr, vilket motsvarar ett eget innehav av 4,0 procent. Bilias aktier har kvotvärdet 10 kronor. Syftet med samtliga återköp har varit att optimera bolagets kapitalstruktur.

Styrelsens arbete

Under 2009 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, förvärv och uppföljning av tvisten med Pacta.

Bolagsstyrning

Information om bolagsstyrning inom Bilia återfinns på sidorna 80–82.

Moderbolaget

Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, redovisning, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till –48 Mkr (–49).

Framtida utveckling

Bilia bedömer att den samlade totalmarknaden i Sverige, Norge och Danmark under 2010 kommer att öka något jämfört med nivån 2009. Mot bakgrund av att Bilias resultat påverkas av flera olika faktorer utanför bolagets kontroll, lämnas ingen resultatprognos. En genomgång av de viktigaste resultatpåverkande faktorerna återfinns i känslighetsanalysen i not 30 Finansiella risker och riskhantering.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 718 Mkr, disponeras enligt följande:

Mkr

718
642
76

1) Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår utdelningen till 76 Mkr.

Styrelsens yttrande avseende föreslagen vinstutdelning

Koncernens egna kapital har beräknats med tillämpning av de redovisningsregler som gäller enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Moderbolagets egna kapital har beräknats med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2, Redovisning för juridisk person.

Föreslagen vinstutdelning består av en kontant utdelning om 3:00 kronor per aktie eller totalt 76 Mkr vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna. Koncernens soliditet beräknas uppgå till cirka 29 procent efter föreslagen utdelning om totalt 76 Mkr vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna.

Den föreslagna kontantutdelningen ligger i linje med Bilias utdelningspolicy vilken slår fast att minst 50 procent av årets vinst ska delas ut till aktieägarna samt att Bilia vid var tid ska ha en optimal kapitalstruktur.

Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen vinstutdelning kommer att vara tillräckligt stort i relation till verksamhetens art, omfattning, risker och långivarnas villkor. Styrelsen har även beaktat koncernens historiska utveckling, investeringsplan samt konjunkturläge.

Godkännande av de finansiella rapporterna

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 25 februari 2010.

Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande rapport över totalresultat och finansiell ställning för koncernen med tillhörande kommentarer.

Rapport över totalresultat för koncernen

Mkr	Not	2009	2008
Kvarvarande verksamheter
Nettoomsättning	2, 3, 6	13 700	14 280
Kostnad för sålda varor	6, 20	–11 375	–12 093
Bruttoresultat		2 325	2 187
Övriga rörelseintäkter	7	30	136
Försäljningskostnader		–1 725	–1 801
Administrationskostnader	10	–393	– 448
Övriga rörelsekostnader	8	–91	–131
Rörelseresultat	3, 9, 11	146	–57
Finansiella intäkter		248	133
Finansiella kostnader		–296	–237
Andelar i intresseföretags
resultat	17	18	22
Finansnetto	12	–30	–82
Resultat före skatt		116	–139
Skatt	13	–2	28
Årets resultat från kvar varande verksamheter		114	–111
Resultat från avvecklad verk samhet, netto efter skatt	4	—	1
Årets resultat		114	–110
Övrigt totalresultat
Periodens omräkningsdifferenser vid
omräkning av utländska verksamheter		5	–4
Årets totalresultat		119	–114
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		114	–110
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		119	–114
Resultat per aktie, kronor	14
Koncernen
Resultat per aktie före utspädning		5:45	–5:35
Resultat per aktie efter utspädning		4:70	–5:35
Föreslagen utdelning per aktie		3:00	—
Kvarvarande verksamhet
Resultat per aktie före utspädning		5:45	–5:40
Resultat per aktie efter utspädning		4:70	–5:40
Föreslagen utdelning per aktie		3:00	—

Nettoomsättning, Mkr

Nettoomsättningen minskade med 580 Mkr till 13 700 Mkr (14 280) eller med 4 procent. Minskningen är främst hänförlig till lägre försäljning av nya bilar. Nettoomsättningen exklusive förvärv och valutaeffekter minskade med 9 procent eller 1 343 Mkr.

Finansnetto, Mkr

Finansnettot förbättrades med 52 Mkr och uppgick till –30 Mkr (–82). Förbättringen är främst hänförlig till lägre nettolåneskuld. Föregående års fi nansnetto belastades med emissionskostnader och kostnader för nytt bankavtal med 16 Mkr. Resultatandel från indirekt innehav i Volvofi nans Bank AB ingår med 18 Mkr (22).

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade till 206 Mkr (–16). Sverige ökade med 134 Mkr, Norge med 77 Mkr och Danmark med 11 Mkr. Rörelsemarginalen ökade till 1,5 procent (–0,1). Under kvartal 4 uppgick rörelsemarginalen till 2,7 procent (0,3), vilket är högre än vårt mål på 2,2 procent.

07 08 09

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster per kvartal, Mkr

Året började med ett negativt rörelseresultat i kvartal 1. De tre följande kvartalen visade på en stark förbättring med ett kvartal 4 som var det bästa resultatet på många år. Förbättringen är hänförlig till reducerade kostnader generellt och till Fordonsaffären, där främst ökad försäljning och högre marginal vid försäljning av begagnade bilar bidragit positivt. Serviceaffären förbättrar resultatet något trots lägre försäljning.

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %

Resultatanalys, koncernen

	Rörelseresultat		Resultat före skatt
Mkr	2009	2008	2009	2008
Resultat exklusive jämförelsestörande poster	206	–16	176	–84
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier	—	124	—	126
Strukturkostnader m m	–35	–124	–35	–124
Nedskrivningar	—	–29	—	–29
Tvister	–25	–12	–25	–12
Nytt bankavtal, emissionskostnader m m	—	—	—	–16
Redovisat resultat	146	–57	116	–139

Kommentar till rapport över totalresultat för koncernen

Nettoomsättning

Nettoomsättningen minskade med 580 Mkr till 13 700 eller med 4 procent. Justeras nettoomsättningen för förvärv och valutakursförändringar minskade nettoomsättningen med 1 343 Mkr eller 9 procent. Den främsta anledningen är att försäljning av nya bilar har minskat.

Serviceaffärens nettoomsättning uppgick till 4 769 Mkr (4 940), en minskning med 3 procent. Justerat för förvärv och valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med 6 procent. I Sverige minskade nettoomsättningen med 5 procent (–5), i Norge med 5 procent (0) och i Danmark med 17 procent (–14).

Fordonsaffärens nettoomsättning minskade med 5 procent (12) till 9 479 Mkr (9 982). Justeras Fordonsaffären för jämförbara enheter och valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med 12 procent (–18). I Sverige minskade nettoomsättningen med 14 procent (–23), i Norge med 1 procent (–5) och i Danmark med 29 procent (–25).

Intäkter från kundfinansieringen ökade med 11 Mkr till 293 Mkr (282). Underliggande minskade intäkter från leasing med långfristiga avtal med 11 Mkr medan provisioner från finansbolag ökade med 18 Mkr.

Rörelseresultatet

Koncernens rörelseresultat ökade med 203 Mkr till 146 Mkr. Rörelsemarginalen ökade med 1,5 procentenheter till 1,1 procent jämfört med 2008.

Alla marknader i koncernen förbättrade resultatet mot föregående år. I den svenska verksamheten ökade rörelseresultatet från 103 Mkr till 241 Mkr. I Norge uppgick rörelseresultatet till 49 Mkr (–28) och i Danmark ökade rörelseresultatet med 11 Mkr till –38 Mkr (–49).

Fordonsaffärens rörelseresultat ökade med 188 Mkr till –37 Mkr. Ökningen är främst hänförlig till lägre underliggande kostnader och ökad försäljning och högre marginal vid försäljning av begagnade bilar.

Serviceaffären ökade med 38 Mkr till 289 Mkr. Förbättringen hänförs till lägre kostnader, främst i Sverige.

Serviceaffärens marginal ökade från 5,1 procent till 6,1 procent och Fordonsaffärens marginal ökade med 1,8 procentenheter till –0,4 procent. Fordonsaffärens leveranser minskade med 13 procent (–20) och orderingången ökade varför orderstocken växte under året.

Jämförelsestörande poster

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade till 206 Mkr (–16). Rörelsemarginalen uppgick till 1,5 procent (–0,1).

Jämförelsestörande poster har påverkat rörelseresultatet med –60 Mkr (–41). Posterna avser kostnader för åtgärdsprogram med –35 Mkr (–124) och tvister –25 Mkr (–12). Tvister hänförs till Pacta-målet där årets kostnad belastats med en förlikningskostnad på 23 Mkr. För 2008 ingår vinst vid försäljning av fastigheter i Sverige och Danmark med 124 Mkr och nedskrivning av förvärvade övervärden, främst goodwill, med –29 Mkr.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till –30 Mkr (–82), vilket är en förbättring med 52 Mkr. Förbättringen är främst hänförlig till lägre nettolåneskuld. Föregående års finansnetto belastades med emissionskostnader om 6 Mkr och kostnader för nytt bankavtal med 10 Mkr. Resultatandel från indirekt innehav i Volvofinans Bank AB ingår med 18 Mkr (22).

Resultat före skatt

Resultat före skatt uppgick till 116 Mkr (–139), en ökning med 255 Mkr.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster har påverkat resultat före skatt med –60 Mkr (–55). Posterna avser kostnader för åtgärdsprogram med –35 Mkr (–124) och tvister –25 Mkr (–12). Tvister hänförs till Pacta-målet där årets kostnad belastats med en förlikningskostnad på 23 Mkr. För 2008 ingår vinst vid försäljning av fastigheter i Sverige och Danmark med 124 Mkr, försäljning av aktier med 2 Mkr, kostnader för nytt bankavtal med –16 Mkr och nedskrivning av förvärvade övervärden, främst goodwill, med –29 Mkr.

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 114 Mkr (–110). Det motsvarar ett resultat per aktie före utspädning på 5:45 kronor (–5:35) beräknat på ett vägt antal aktier. Efter utspädning blir resultat per aktie 4:70 kronor. Resultat från avvecklad verksamhet påverkade föregående års resultat med 1 Mkr.

Årets skatt uppgick till –2 Mkr (28). Vid beräkning av årets skatt har en omvärdering av skattemässiga underskott i de utländska verksamheterna medfört en ökad skattefordran netto med 24 Mkr (–45). Bolagsskatten är baserad på skattekostnaden i respektive land.

Årets totalresultat

Årets totalresultat uppgick till 119 Mkr (–114). Under året har valutakursförändringar i utländska verksamheter påverkat med 5 Mkr (–4).

Nyckeltal

Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 8,2 procent (–0,6). Avkastningen på eget kapital ökade från –8,0 procent till 8,6 procent.

Jämförelsestörande poster

Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 11,1 procent (1,4).

Rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Mkr	Not	2009	2008
Tillgångar	5, 29, 32
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	15
Immateriella rättigheter		114	115
Goodwill		92	89
		206	204
Materiella anläggningstillgångar	16
Byggnader och mark		177	105
Pågående nyanläggningar		0	4
Inventarier, verktyg och installationer		341	393
Leasingfordon		1 246	1 512
		1 764	2 014
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	17	272	257
Finansiella placeringar	18, 30	6	9
Långfristiga fordringar	19	77	93
Uppskjutna skattefordringar	13	87	64
		442	423
Summa anläggningstillgångar		2 412	2 641
Omsättningstillgångar
Varulager
Handelsvaror	20	1 346	1 750
Kortfristiga fordringar
Aktuella skattefordringar	13	10	26
Kundfordringar	21	623	664
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	131	115
Övriga fordringar	19	62	99
Kortfristiga placeringar	18, 30	14	21
Likvida medel	23	119	98
		959	1 023
Summa omsättningstillgångar		2 305	2 773
Summa tillgångar	3	4 717	5 414

Rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Mkr	Not	2009	2008
Eget kapital och skulder	5, 29, 32
Eget kapital
Aktiekapital		253	215
Reserver		5	0
Övrigt tillskjutet kapital		39	—
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		1 128	1 014
Summa eget kapital		1 425	1 229
Långfristiga skulder
Förlagslån	24, 30	100	87
Långfristiga räntebärande skulder	24, 30	107	89
Övriga långfristiga skulder	27	425	697
Avsättningar till pensioner	25	338	319
Övriga avsättningar	26	16	11
Uppskjutna skatteskulder	13	103	96
Summa långfristiga skulder		1 089	1 299
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	24, 30	141	761
Leverantörsskulder		760	640
Aktuella skatteskulder		8	2
Övriga skulder	27	779	968
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	492	488
Övriga avsättningar	26	23	27
Summa kortfristiga skulder		2 203	2 886
Summa skulder		3 292	4 185
Summa eget kapital och skulder	3	4 717	5 414
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen
Ställda säkerheter	33	1 234	1 409
Eventualförpliktelser	33	3 776	4 209

Kommentar till rapport över fi nansiell ställning för koncernen

Koncernens balansomslutning uppgick till 4 717 Mkr (5 414), en minskning med 697 Mkr. Under året förvärvades BMWverksamheten i Göteborgsområdet, Bilia Group Göteborg AB, vilken ökade balansomslutningen med 213 Mkr.

Underliggande är de främsta orsakerna till minskningen lägre billager med cirka 510 Mkr och färre bilar sålda med garanterade restvärden (leasing) med cirka 310 Mkr.

Finansiering

Nettolåneskulden uppgick till 214 Mkr (820), en minskning med 606 Mkr. Minskningen hänförs till minskade räntebärande skulder med 570 Mkr, främst banklån.

Nettolåneskulden i relation till eget kapital uppgick till 0,15 gånger jämfört med 0,67 gånger föregående år.

Eget kapital

Eget kapital ökade med 196 Mkr till 1 425 Mkr (1 229). Årets totalresultat ingår med 119 Mkr och nyemission med 77 Mkr. Ingen utdelning till aktieägare gjordes under året (164). För detaljer i förändringen i eget kapital hänvisas till rapport över förändringar i eget kapital för koncernen på sidan 11.

Nyckeltal

Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital ökade under året och uppgick till 6,0 gånger jämfört med 5,0 gånger föregående år och omsättningshastigheten på totalt kapital uppgick till 2,7 gånger (2,3).

Soliditeten uppgick till 30 procent (23).

Eget kapital per aktie före utspädning uppgick till 58:65 kronor (60:10) beräknat på 24 293 574 aktier (20 459 255).

Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen

Mkr	Antal aktier	Aktiekapital	Reserver, omräknings reserv	Övrigt tillskjutet kapital	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	21 459 255	215	0	—	1 014	1 229
Inlösta teckningsoptioner	3 834 319	38	—	39	—	77
Årets totalresultat	—	—	5	—	114	119
Utgående eget kapital 2009-12-31	25 293 574	253	5	39	1 128	1 425
Ingående eget kapital 2008-01-01	21 459 255	215	4	—	1 288	1 507
Utdelning (8:00 kronor per aktie)	—	—	—	—	–164	–164
Årets totalresultat	—	—	–4	—	–110	–114
Utgående eget kapital 2008-12-31	21 459 255	215	0	—	1 014	1 229

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor. Eget kapitalposterna i utlandsverksamheter redovisas till anskaffningskurs.

Avstämning omräkningsreserv	2009	2008
Ingående omräkningsreserv	0	4
Valutakursdifferens	5	–4
Utgående omräkningsreserv	5	0

Övrigt tillskjutet kapital

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde föras till övrigt tillskjutet kapital.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättning till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Rapport över kassafl öden för koncernen

Mkr	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten	35
Resultat före skatt från kvarvarande verksamheter		116	–139
Resultat före skatt från verksamhet under avveckling		—	2
Av- och nedskrivningar		302	343
Övriga ej kassapåverkande poster		–1	–125
Betald skatt		4	–7
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		421	74
Förändring av varulager		551	852
Förändring av rörelsefordringar		79	361
Förändring av rörelseskulder		–529	–904
Kassafl öde från den löpande verksamheten		522	383
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar av anläggningstillgångar		103	–49
Investeringar och avyttring av fi nansiella tillgångar		20	–34
Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto		–60	–236
Avyttring av dotterföretag/rörelse, netto		—	43
Avyttring av avvecklad verksamhet, netto		—	474
Kassafl öde från investeringsverksamheten		63	198
Återstår efter nettoinvesteringar		585	581
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån		–647	–491
Inlösta teckningsoptioner		77	—
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		—	–164
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–570	–655
Förändring av likvida medel, exklusive omräkningsdifferenser		15	–74
Kursdifferens i likvida medel		1	1
Förändring av likvida medel		16	–73
Likvida medel vid årets början		114	187
Likvida medel vid årets slut		130	114

Kommentar till rapport över kassafl öden för koncernen

Rörelsens kassafl öde

Kassafl ödet från den löpande verksamheten ökade under året med 139 Mkr och uppgick till 522 Mkr (383). Varulagret har minskat med 551 Mkr jämfört med en minskning på 852 Mkr för föregående år och övrigt rörelsekapital har påverkat med –450 Mkr (–543).

Investeringsverksamheten

Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till 63 Mkr (198). Investeringar och avyttringar i anläggningstillgångar, inklusive leasingtillgångar uppgick netto till –103 Mkr (49). Ersättningsinvesteringar uppgick till 20 Mkr (39), expansionsinvesteringar till 17 Mkr (54) och miljöinvesteringar till 1 Mkr (5). Investeringar i ny- och tillbyggnad i fastigheter uppgick till 10 Mkr (14). Nettoinvesteringar i leasingfordon och fi nansiell leasing uppgick till –151 Mkr (–63).

Företagsförvärv har påverkat kassafl ödesanalysen med –60

Mkr (–236) och avser förvärv av BMW-verksamheten i Göteborgsområdet, Bilia Group Göteborg AB.

Återstår efter nettoinvesteringar

Kassafl ödet från den löpande verksamheten var 522 Mkr (383) och kassafl ödet från investeringar i leasing och anläggningstillgångar, räntebärande fordringar samt företagsförvärv var 63 Mkr (198), vilket gör att kassafl ödet efter nettoinvesteringar uppgick till 585 Mkr jämfört med 581 Mkr under föregående år.

Finansieringsverksamheten

Låneskulderna minskade med –647 Mkr jämfört med –491 Mkr föregående år och inlösta teckningsoptioner uppgick till 77 Mkr.

Nettolåneskuld

Nettolåneskulden uppgick till 214 Mkr jämfört med 820 Mkr föregående år.

Noter till de fi nansiella rapporterna koncernen

Belopp i Mkr om inget annat anges.

Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de antagits av EU. Vidare har Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper".

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 februari 2010. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2010.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens fi nansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller fi nansiella tillgångar som kan säljas.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassifi ceringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassifi ceringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Bedömningar och uppskattningar i de fi nansiella rapporterna

Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare i not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av intresseföretag i koncernredovisningen.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Utformning av de fi nansiella rapporterna

Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter (2007). Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som koncernen presenterar efter årets resultat i en förlängd resultatrapport som benämns rapport över totalresultat. Koncernen har valt att använda de nya titlar på rapporterna som införts i IAS 1 (2007) – rapport över totalresultat, rapport över fi nansiell ställning, rapport över förändringar i eget kapital och rapport över kassa fl öden.

Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de fi nansiella rapporterna.

Upplysningar om segment

Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 Segmentrapportering. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner bland redovisningsprinciperna i denna not. Standarden har tillämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8.

Tillämpningen av IFRS 8 har för koncernen inneburit en ändring av segmentindelningen, så att de segment som identifi erades sammanföll med de som koncernledningen följer upp. Koncernen fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, det vill säga IFRS. Informationen för jämförelseperioden 2008 har räknats om och presenteras i enlighet med IFRS 8.

Upplysningar om finansiella instrument

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar koncernens finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 29 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning och not 30 Finansiella risker och riskhantering.

Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Koncernen har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.

Låneutgifter

Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Låneutgifter. Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar som har ett påbörjandedatum 1 januari 2009 eller senare aktiverar koncernen låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen tillämpas, i enlighet med övergångsbestämmelserna i IAS 23, framåtriktat. Under året har dock ingen aktivering av låneutgifter skett.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Nedan redogörs för de ändringar som i nuläget kan komma att få effekt på koncernens finansiella rapporter.

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetade standarderna ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010.

Ändringarna kommer endast att ha framåtriktade effekter för koncernen.

Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Om avvikelse sker från denna princip redovisas detta i not till respektive balanspost.

Rörelsesegmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 Rörelsesegment för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bilia AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas.

Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven ingående i eget kapital.

Intäkter

Försäljning av varor

Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring.

I de fall försäljning av en vara är kombinerad med ett åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde, redovisas transaktionen som leasing, under förutsättning att väsentliga risker kvarstår hos säljaren. Intäkten från transaktionen redovisas inte vid tidpunkten för försäljningen utan fördelas linjärt från försäljningstillfället till tidpunkten för återköp.

Utförande av servicearbete

Intäkter från servicearbete redovisas i årets resultat baserade på färdigställandegraden på balansdagen (successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utförda tjänster och insatt material per balansdagen.

Uthyrning av bilar

Intäkter från uthyrda bilar redovisas linjärt under avtalsperioden.

Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar

Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar redovisas linjärt under avtalstiden och beräknas på den utestående avbetalnings- och leasingstocken för vilken det finns regressansvar.

Leasing

Operationella leasingavtal – Leasetagare

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i rapport över totalresultat för koncernen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal – Leasetagare

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Resultat från kundfinansiering

Koncernens kundfinansiering är omfattande och svarar för en betydande andel av koncernens resultat. Koncentrationen till kärnverksamheten har inneburit att kundfinansieringen ökat i betydelse både vad avser möjlighet att kunna analysera koncernens resultat och bedöma koncernens framtida intjäningsförmåga.

Långtidsleasing, avbetalningskontrakt, löpande nettoavkastning på finansiella kontrakt som överlåtits på Volvofinans Bank AB samt övriga provisioner i samband med finansiering som överlåtits till finansbolag redovisas i not 6 Resultat från kundfinansiering.

Konsignationsavtal

Genom att köpa fordon i kommission eller konsignation av vissa av Bilias huvudleverantörer kan riskerna och kapitalbindningen minska i bolaget. Dessa fordon redovisas inte i varulagret. I de fall ett nytt fordon inte säljs kan Bilia återlämna detsamma till leverantören och under tiden fordonet förvaras hos Bilia erläggs en avgift till leverantören.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt realiserade och orealiserade vinster på säkringsinstrument.

Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt realiserade och orealiserade förluster på säkringsinstrument. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller som i praktiken är beslutade per balansdagen. Denna post inkluderar även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när företaget blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning under övriga kortfristiga fordringar. Säkringsredovisning tillämpas ej.

Lånefordringar och kundfordringar

Denna kategori består av avbetalningsfordringar och kundfordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Avbetalningsfordringar och kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas till anskaffningsvärde. Verkligt värde kan inte beräknas på onoterade innehav. Vid avyttring av tillgången redovisas vinst/förlust i årets resultat.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning under övriga kortfristiga skulder. Säkringsredovisning tillämpas ej.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av noterna 18 (finansiella placeringar), 19 (övriga fordringar), 21 (kundfordringar), 23 (likvida medel), 24 och 27 (skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader behandlas även ovan.

Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Förlagslån

Förlagslånet uppgår per den 31 december 2009 till 100 Mkr (87). Lånet representeras av 4 998 159 förlagsbevis (4 352 284) om vardera nominellt 20 kronor eller hela multiplar därav.

Förlagslånet löper från den 12 januari 2009 och förfaller till betalning den 12 januari 2016.

Förlagslånet löper med en årlig ränta om 7 procent. Räntan förfaller till betalning i efterskott den 12 januari varje år, första gången den 12 januari 2010 och sista gången på förlagslånets förfallodag den 12 januari 2016. Varje räntebetalning omfattar ränta för ett år (360/360). Om ränta ska beräknas för kortare period än ett år, ska ränta beräknas på det faktiska antalet dagar i ränteperioden dividerat med 360.

Förlagsbevisen kopplade till lånet är noterade på NASDAQ OMX Stockholm, Retail Bonds-listan.

Teckningsoptioner

Teckningsoptionerna, vilka är hänförliga till förlagslånet, kan utnyttjas för teckning av en aktie i Bilia av serie A per innehavd teckningsoption. Anmälan om teckning av aktier kan göras till och med den 5 januari 2016. Teckningsoptioner som inte utnyttjas inom denna period förfaller och blir därmed värdelösa. Varje teckningsoption medför rätt att under teckningstiden teckna en ny aktie i Bilia av serie A för 20 kronor.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Leasade tillgångar

Leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består av dels ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

• Beräknade nyttjandeperioder:
• Datorutrustning 3–5 år
• Övriga anläggningstillgångar, exklusive tillgångar för uthyrning 5–10 år
• Leasingfordon 4–7 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångar

Programvara

Rörelseförvärv Programvara som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar bedömt återanskaffningsvärde vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Utveckling av programvara för verksamhetssystem Utgifter för forskning avseende programvara redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling av programvara och förbättrade verksamhetssystem redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning om processen är tekniskt användbar, om Bilia har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter kan använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisade utgifter för utveckling av programvara är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga investeringar i programvaror

Övriga investeringar i programvaror redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Kundrelationer

Kundrelationer som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Distributionsrätt

Distributionsrätt som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Varumärke

Varumärke som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Konkurrensbegränsning

Konkurrensbegränsning som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt värde, vilket motsvarar kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Koncernen har inte tillämpat IFRS 3 retroaktivt avseende förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004. Goodwill hänförlig till dessa förvärv är i sin helhet avskriven per den 1 januari 2004 i enlighet med fastställd plan.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden direkt i resultatet.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultatet när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningar

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill med en obestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är: • Programvaror 3–10 år

5–10 år
10 år
10 år

• Konkurrensbegränsning 6 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har inkuransrisk beaktats.

Låneutgifter

Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (grupper av enheter).

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Eget kapital

Återköp av egna aktier

Vid återköp av egna aktier minskas bolagets eget kapital med erlagt belopp vid återköpstillfället.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.

Om verksamheter avvecklats upplyses om att resultatet per aktie anges totalt, för kvarvarande verksamheter respektive för avvecklade verksamheter.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Sverige

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän tryggas dels genom PRI-systemet och dels genom en försäkring i Alecta.

Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering UFR 3, är även försäkring genom Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bilia har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan men med kompletterande tilläggsinformation.

Norge

I Norge omfattas samtliga anställda över 52 år av förmånsbestämda pensionsplaner. Övriga anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Danmark

I Danmark omfattas samtliga anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Allmänt

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och eventuella oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.

I rapporten över finansiell ställning redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella vinster eller förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat.

Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.

Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

Avgångsvederlag

En avsättning för avgångsvederlag redovisas när koncernen har fastställt en plan för permitteringar.

Reklamationer

En avsättning för reklamationer redovisas på grundval av historiska data rörande reklamationskostnader för liknande produkter och tjänster.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna sålts. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med i syfte att beräkna framtida garantiutfall.

Tvister

En avsättning för tvister redovisas när koncernen bedömt att koncernen har ett åtagande och att det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, bestäms det redovisade värdet av tillgångarna (och alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga standarder. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Följande tillgångar, enskilt eller ingående i en avyttringsgrupp, är undantagna från ovan beskrivna värderingsregler:

• Uppskjutna skattefordringar
• Tillgångar hänförbara till ersättningar till anställda
• Finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

Vid varje ökning av det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader redovisas en vinst, dock högst till ett belopp som motsvaras av tidigare gjorda nedskrivningar.

Förluster till följd av värdenedgångar vid första klassificeringen som innehav för försäljning inkluderas i årets resultat, även när det är fråga om en omvärdering. Detsamma tillämpas för vinster eller förluster vid efterföljande omvärderingar.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas.

Klassificering som en avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. För att en anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp ska klassificeras som att den innehas för försäljning ska tillgången eller avyttringsgruppen vara tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

Ett företag får inte skriva av en anläggningstillgång så länge som den är klassificerad som att den innehas för försäljning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 2 • Intäkternas fördelning

Koncernen	2009	2008
Nettoomsättning/funktion
Verkstad	1 651	1 703
Reservdelar	1 999	2 045
Bensin och övrigt	1 119	1 192
Summa Serviceaffären	4 769	4 940
Varuförsäljning	9 048	9 536
Hyresintäkter leasingverksamheter	317	351
Provisioner	114	95
Summa Fordonsaffären	9 479	9 982
IT- och utbildningstjänster	87	22
Elimineringar	–635	–664
Summa	13 700	14 280

Not 3 • Rörelsesegment

Rörelsesegment

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.

Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp rörelseresultatet som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till respektive landschef som i sin tur ingår i koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens rörelseresultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor och tjänster koncernen tillhandahåller utgör dessa koncernens rörelsesegment.

Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga varors och tjänsters prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som sedan koncernens segment har identifierats genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att regionerna har slagits ihop i respektive land när de har likartade ekonomiska egenskaper såsom likartade bruttovinstmarginaler, likartade produkter, kunder och distributionssätt samt att de verkar i en omgivning med likartade förutsättningar.

Följande rörelsesegment har identifierats:

• Service
• Sverige
• Norge

• Danmark

Service omfattar service, tjänster och produkter inom verkstad och reservdelar samt butiksförsäljning. I Sverige säljs dessutom drivmedel.

Fordon

• Sverige
• Norge
• Danmark

I samtliga marknader erbjuds nya och begagnade person- och transportbilar samt tilläggstjänster såsom finansiering och försäkring.

I Sverige erbjuds även motorcyklar.

Moderbolaget

Moderbolaget Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering, finansiering, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag inom koncernen.

Moderbolaget utgör inget segment, utan redovisas separat.

Koncerninterna transaktioner utgörs främst av utlåning och ränta. Övriga transaktioner mellan koncernföretag är av marginell omfattning. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Rän-

Koncernens rörelsesegment Service Fordon Summa Avstämning Segments-

	Sverige		Norge
Mkr	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning
Extern försäljning	3 061	3 147	744	716
Intern försäljning	236	259	221	267
Summa nettoomsättning	3 297	3 406	965	983
Avskrivningar	45	44	11	12
Rörelseresultat	236	180	37	53
Ränteintäkter
Räntekostnader
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat före skatt
Årets skattekostnad
Resultat vid avyttring av avvecklad rörelsegren, netto efter skatt
Årets resultat
Väsentliga intäkts- och kostnads poster av engångskaraktär som re dovisas i rapport över totalresultat:
Jämförelsestörande poster
– Resultat vid försäljning av fastigheter/aktier				1
– Strukturkostnader m m	–20	–32		–11
– Nedskrivningar		–3		–12
– Tvister		–5
– Nytt bankavtal, emissionskostnad m m		–2
Poster av engångskaraktär	–20	–42	—	–22
Väsentliga icke kassapåverkande poster utöver avskrivningar:
Övrigt		–5	–3
Totalt	—	–5	–3	—
Tillgångar
Andelar i intresseföretag
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Investeringar i anläggningstillgångar	16	78	18	15
Skulder
Eget kapital
Skulder
Summa skulder och eget kapital

tenivåer fastställs med utgångspunkt från Bilia ABs vid varje tillfälle gällande upplåningsränta med tillägg för en mindre marginal.

I segmentets rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av allmänna administrationskostnader där samtliga poster är hänförliga till moderbolaget.

I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

				Fordon				Summa		Avstämning		Segments
Danmark		Sverige		Norge		Danmark		Personbilar		Moderbolaget		avstämningar		Koncernen
2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
410	420	5 296	5 628	3 182	3 087	1 001	1 267	13 694 14 265		13	15	–7		13 700	14 280
97	131							554	657	86	25	–640	–682	—	—
507	551	5 296	5 628	3 182	3 087	1 001	1 267	14 248 14 922		99	40	–647	–682	13 700 14 280
8	14	183	186	37	40	7	2	291	298	9	6	2	2	302	306
16	18	5	–77	12	–81	–54	–67	252	26	–48	–49	–58	–34	146	–57
														248	133
														296	237
		18	22					18	22					18	22
														116	–139
														–2	28
														—	1
														114	–110
–2	–7 –20	–11	–1 –31		1 –10	–2	–7 –19	–35	–13 –123		91 –1		48	— –35	126 –124
			–3		–11				–29					—	–29
			–4						–9			–25	–3	–25	–12
			–2						–4		–12			—	–16
–2	–27	–11	–41	—	–20	–2	–26	–35	–178	—	78	–25	45	–60	–55
–1			–37	3		20		19	–42	–3	0			16	–42
–1	—	—	–37	3	—	20	—	19	–42	–3	0	—	—	16	–42
		272	257					272	257					272	257
														87	64
														4 358	5 093
		272	257					272	257					4 717	5 414
–1	0	237	116	–404	–208	19	38	–115	39	10	7	2	3	–103	49
														1 425	1 229

	Intäkter från externa kunder		Anläggnings tillgångar
Mkr	2009	2008	2009	2008
Geografiska områden
Sverige	8 370	8 790	2 569	2 440
Norge	3 926	3 803	428	799
Danmark	1 411	1 687	146	149
Segmentsavstämningar	–7	—	–818	–811
Totalt	13 700	14 280	2 325	2 577

Summa skulder och eget kapital 4 717 5 414

Resultat från avvecklad verksamhet

Fastigheter
Koncernen	2009	2008
Nettoomsättning	—	15
Administrationskostnader	—	–8
Finansiella intäkter och kostnader, netto	—	–5
Resultat före skatt	—	2
Skatt	—	–1
Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt	—	1
Resultat per aktie, kronor Avvecklad verksamhet
Resultat per aktie före och efter utspädning	—	0:05

Avvecklad verksamhet Fastigheter

Under fjärde kvartalet 2007 beslutade Bilias styrelse att påbörja en försäljningsprocess av fastigheter i Sverige och Danmark. Från och med 2008 redovisas fastigheterna under

Verksamhet under avveckling. Under maj 2008 avyttrades de svenska fastigheterna och under september 2008 avyttrades de danska fastigheterna. Avvecklingen är därmed slutförd.

Not 5 • Förvärv av rörelse

Effekter av förvärv 2009

BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet förvärvades den 15 maj 2009 för 113 Mkr, varav 60 Mkr erlades kontant på tillträdesdagen och resterande del betalades i december 2009.

Under de drygt sju månader som följde efter förvärvet bidrog dotterföretaget med 20 Mkr till koncernens rörelseresultat för 2009. Underliggande rörelseresultat för 2009 exklusive förvärvselimineringar och anpassningar till Bilias redovisningsprinciper uppgick till 22 Mkr.

Effekter av förvärvet

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i BMWs återförsäljar verksamhet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	—	14	14
Materiella anläggningstillgångar	70	23	93
Finansiella anläggningstillgångar	—	0	0
Varulager	104	1	105
Kundfordringar och övriga fordringar	1	—	1
Leverantörsskulder och övriga skulder	76	24	100
Netto identifierbara tillgångar och skulder	99	14	113
Koncerngoodwill			—
Köpeskilling			113
Säljarrevers			53
Nettoeffekt på likvida medel			60

Förvärvade kundrelationer om 14 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Kundrelationer skrivs av på 10 år.

Effekter av förvärv 2008

Bilforum AS och Bilforum Finans AS

Bilforum AS och Bilforum Finans AS i Norge förvärvades per den 1 januari 2008, för 66 Mkr som erlades kontant. Bilforum representerar Volvo, Renault och Land Rover i Stavangerområdet.

Under räkenskapsåret belastade dotterföretagen koncernens rörelseresultat för 2008 med –1 Mkr. Underliggande rörelse-

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar

resultat för 2008 exklusive förvärvselimineringar och anpassningar till Bilias redovisningsprinciper uppgick till 2 Mkr.

Effekter av förvärvet

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i Bilforum före förvärvet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	—	13	13
Materiella anläggningstillgångar	31	8	39
Finansiella anläggningstillgångar	5	—	5
Varulager	64	2	66
Kundfordringar och övriga fordringar	22	—	22
Likvida medel	1	—	1
Räntebärande skulder	39	—	39
Leverantörsskulder och övriga skulder	53	8	61
Netto identifierbara tillgångar och skulder	31	15	46
Koncerngoodwill			20
Erlagd köpeskilling, kontant 1)			66
Likvida medel (förvärvad)			2
Nettoeffekt på likvida medel			64

1) Inklusive arvoden för juridiska tjänster uppgående till 0,3 Mkr.

Goodwill har uppkommit vid förvärvet av Bilforum om 20 Mkr. Förvärvade kundrelationer om 13 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Kundrelationer skrivs av på 10 år.

A/S Selandia Ejendomsselskab

Effekter av förvärvet

A/S Selandia Ejendomsselskab i Danmark förvärvades per den

1 april 2008 för 62 Mkr som erlades kontant.

Förvärvet har inte haft någon resultateffekt.

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i A/S Selandia Ejendoms selskab före förvärvet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	291	8	299
Finansiella anläggningstillgångar	3	—	3
Kundfordringar och övriga fordringar	9	—	9
Räntebärande skulder	204	—	204
Leverantörsskulder och övriga skulder	43	2	45
Netto identifierbara tillgångar och skulder	56	6	62
Erlagd köpeskilling, kontant			62
Likvida medel (förvärvad)			—
Nettoeffekt på likvida medel			62

Eneqvist Fastighets AB Eneqvist Fastighets AB förvärvades per den 7 maj 2008 för 110 Mkr som erlades kontant. Förvärvet har inte haft någon resultateffekt.

Effekter av förvärvet

Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.

Den förvärvade rörelsens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten	Redovisade värden i Eneqvist Fastighets AB före förvärvet	Verkligt värde justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	12	110	122
Leverantörsskulder och övriga skulder	12	—	12
Netto identifierbara tillgångar och skulder	0	110	110
Erlagd köpeskilling, kontant			110
Likvida medel (förvärvad)			—
Nettoeffekt på likvida medel			110

Not 6 • Resultat från kundfinansiering

Koncernen	2009	2008
Hyresintäkter långtidsleasing	178	185
Erhållna provisioner från finansbolag	114	95
Ränteintäkter och övriga intäkter från avbetalningsfinansiering	1	2
Räntekostnader avbetalningsfordringar och långtidsleasing	–2	–4
Avskrivningar långtidsleasing	–129	–132
Övrigt	–22	–25
Summa	140	121
Varav:
Finansaffären	101	87
Återköpsavtal	39	34

Koncernen	2009	2008
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	0	126
Övrigt	30	10
Summa	30	136

I övriga rörelseintäkter ingår jämförelsestörande poster avse- Summa –91 –131 ende ersättning för KFABs andel vid förlikning i Pacta-tvisten med 23 Mkr (—) och omstrukturering i Danmark med 1 Mkr (—). I föregående års siffror ingår försäljning av fastigheter med 125 Mkr.

Not 7 • Övriga rörelseintäkter Not 8 • Övriga rörelsekostnader

Koncernen	2009	2008
Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar	–2	–1
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	0	–1
Strukturkostnader	–36	–124
Övrigt	–53	–5

I övriga rörelsekostnader ingår jämförelsestörande poster avseende kostnader i samband med förlikning i Pacta-tvisten med –46 Mkr (—) och omstrukturering i Sverige och Danmark med –36 Mkr (–124; inkluderar även Norge). I föregående års siffror ingår härutöver försäljning av fastigheter med –1 Mkr och nedskrivning av kundrelationer med –1 Mkr.

Not 9 • Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

Koncernen	2009	2008
Löner och ersättningar m m	1 407	1 414
Pensionskostnader	128	144
Sociala avgifter	298	336
Summa	1 833	1 894

Medelantal anställda	2009	varav män	2008	varav män
Moderbolaget
Sverige	47	33	49	32
Totalt i moderbolaget	47	33	49	32
Dotterföretag
Sverige	1 837	1 618	1 977	1 747
Norge	752	675	806	706
Danmark	402	364	472	428
Totalt i dotterföretag	2 991	2 657	3 255	2 881
Koncernen totalt	3 038	2 690	3 304	2 913

Företagsledningen utgörs enbart av män.

Styrelsen består av två kvinnor och tolv män, varav två män är suppleanter.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget

	2009				2008
Moderbolaget	Ledande befattnings havare (16 personer)	Övriga anställda	Summa	Ledande befattnings havare (16 personer)	Övriga anställda	Summa
Löner och andra ersättningar
Sverige	12	22	34	9	19	28
(varav tantiem o d)	(3)	(1)	(4)	(0)	(—)	(0)
Moderbolaget totalt	12	22	34	9	19	28
(varav tantiem o d)	(3)	(1)	(4)	(0)	(—)	(0)
Sociala kostnader1)	11	9	20	10	9	19
1) varav pensionskostnader	8	3	11	7	2	9

I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.

Löner och andra ersättningar, pensionskostnader samt pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare i koncernen

	2009	2008
Koncernen	Ledande befattningshavare (19 personer)	Ledande befattningshavare (19 personer)
Löner och andra ersättningar	18	19
(varav tantiem o d)	(5)	(1)
Pensionskostnader	8	10
Pensionsförpliktelser	39	33

I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.

Ersättning till ledande befattningshavare

Enligt årsstämmans beslut utgår arvode till styrelsen samt arvode för utskottsarbete. Därtill beslöt årsstämman att arvode utgår till ordföranden och ledamot i revisionsutskottet och till ordföranden i ersättningsutskottet. För VD utgår ej särskilt arvode för styrelsearbete.

Styrelsen har utsett ersättningsutskottet som har till uppgift att till styrelsen föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor. Utskottets arbete presenteras för årsstämman som beslutar om ersättningsprinciperna. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2009, Tkr

	Styrelsearvode/Grundlön (exkl sociala avgifter)	Bonus	Pensions kostnader 3)	Övriga förmåner	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)	275	—	—	—	275	—
Styrelseledamöter (8 st) 1)	1 400	—	—	—	1 400	—
Revisions- och ersättningsutskottet (2 st)	100	—	—	—	100	—
Anställdas representanter:
Ordinarie (2 st)	70	—	—	—	70	—
Suppleanter (2 st)	40	—	—	—	40	—
VD, Jan Pettersson	3 917	2 000	3 851	137	9 905	31 871
Andra ledande befattningshavare (4 st) 2)	7 599	2 678	2 772	409	13 458	7 560
– varav från moderbolaget	2 798	1 170	2 266	192	6 426	6 771
– varav från dotterföretag	4 801	1 508	506	217	7 032	789
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)						20 312
– varav från moderbolaget						20 312
– varav från dotterföretag						—
Summa	13 401	4 678	6 623	546	25 248	59 743

Samtliga ersättningar har utbetalats från moderbolaget förutom till 3 ledande befattningshavare.

1) Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Sven Hagströmer, Ingrid Jonasson Blank, Gerard Versteegh, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk.

2) I andra ledande befattningshavare ingår 2 ledande befattningshavare från moderbolaget samt VD i dotterföretag i Sverige, Norge och Danmark. Chefen för affärsutveckling ingick i koncernledningen till och med augusti 2009.

3) Inklusive löneskatt på inbetalda premier och löneskatt på värdeförändring på kaptalförsäkring.

Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2008, Tkr

	Styrelsearvode/Grundlön (exkl sociala avgifter)	Bonus	Pensions kostnader	Övriga förmåner	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)	275	—	—	—	275	—
Styrelseledamöter (8 st) 1)	1 400	—	—	—	1 400	—
Revisions- och ersättningsutskottet (2 st)	100	—	—	—	100	—
Anställdas representanter:
Ordinarie (2 st)	70	—	—	—	70	—
Suppleanter (2 st)	40	—	—	—	40	—
VD, Jan Pettersson	3 906	—	4 839	145	8 890	21 932
Andra ledande befattningshavare (5 st) 2)	12 149	942	5 206	508	18 805	11 080
– varav från moderbolaget	3 032	150	2 075	217	5 474	5 151
– varav från dotterföretag	9 117	792	3 131	291	13 331	5 929
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)						24 902
– varav från moderbolaget						24 278
– varav från dotterföretag						624
Summa	17 940	942	10 045	653	29 580	57 914

Samtliga ersättningar har utbetalats från moderbolaget förutom till 3 ledande befattningshavare.

1) Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Sven Hagströmer, Ingrid Jonasson Blank, Gerard Versteegh, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk. 2) I andra ledande befattningshavare ingår 2 ledande befattningshavare från moderbolaget samt VD i dotterföretag i Sverige, Norge och Danmark. Styrelsens ordförande har ej erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode. Arvode till övriga styrelseledamöter är fördelat med 175 Tkr (175) vardera. Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgick arvode om 1 400 Tkr (1 400), i enlighet med beslut av årsstämman 2009. Årsstämman beslutade därutöver att det till ordföranden i revisionsutskottet (Heinrich Blauert) skulle utgå ett extra arvode om 50 Tkr (50), till ledamot i revisionsutskottet (Jack Forsgren) skulle utgå 25 Tkr (25) samt till ordföranden i ersättningsutskottet (Jack Forsgren) skulle utgå 25 Tkr (25). Till de anställdas representanter i styrelsen har utgått ersättning om totalt 110 Tkr (110). Således har styrelsemedlemmar arvoderats med sammanlagt 1 885 Tkr (1 885).

Bonus baseras för VD, koncernens ekonomidirektör och chefen för affärsutveckling (till och med den 31 augusti 2009) på koncernens resultat. VD i Bilia Personbilar AB och VD i Bilia Personbil as till 20 procent på koncernens resultat och till 80 procent på de enskilda dotterföretagens resultat. VDs bonus var för år 2009 maximerad till 2 000 Tkr (2 000). Övriga ledningens bonus är maximerad till 25–35 procent av grundlön med tillägg för individuella mål.

Övriga förmåner avser främst tjänstebil.

Avgiftsbestämd pension

Nytt avtal om pensionsförmåner gäller för VD från och med den 1 april 2009.

Tjänstepensionspremie erläggs med 10 prisbasbelopp per år. Tilläggspensionspremie erläggs med 30 procent av den fasta lönen med avdrag för vad som betalats i tjänstepensionspremie enligt ovan.

Efterlevandepension utgår med ett belopp motsvarande värdet av försäkringarna vid aktuell sluttidpunkt.

Premierna enligt ovan ska erläggas så länge Jan Pettersson är anställd som VD i bolaget, dock längst till och med juni 2011.

Fram till och med den 31 mars 2009 gällde de pensionsförmåner som angavs i årsredovisningen för 2008.

För koncernens ekonomidirektör inträder pension vid 60 års ålder. Pensionsavtalet anger att pensionspremien ska uppgå till 28 procent av den fasta lönen. Med fast lön menas månadslönen multiplicerat med 12,2. Pension utgår med ett belopp motsvarande värdet av försäkringen vid 60 år. VD i Bilia Personbilar AB har ett pensionsavtal med en pensionspremie uppgående till 10 procent av den fasta lönen.

Pensionspremie, som avser kompletterande ålderspension (65 år), erläggs för de två personerna i koncernledningen som är anställda i Sverige med ett belopp motsvarande 20 procent av den pensionsmedförande lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsmedförande lönen ingår fast lön samt ett genomsnitt av de tre senaste årens tantiem. Pensionens storlek baseras på pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten.

Avgångsvederlag

I VDs och övriga koncernledningens anställningsavtal finns särskilda regler vid uppsägning från företagets sida. 4 av befattningshavarna är berättigade till 24 månaders lön med avräkning för vad vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de sista 12 månaderna. En av befattningshavarna har ett konsultavtal som gäller till och med den 31 december 2010.

VD och vissa högre chefer inom koncernen har vid väsentliga förändringar i företagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet i deras arbeten rätt att själva säga upp sin anställning med rätt till 24 månaders lön med avräkning för vad vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de sista 12 månaderna.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 25 Pensioner och not 34 Närstående.

Vinstandelssystem för medarbetare inom Biliakoncernens nordiska verksamhet

Mot bakgrund av den kärva ekonomiska situationen i början av 2009 beslutades att upphöra med ett generellt vinstandelssystem för 2009.

Totalt har i bokslutet för 2009 avsatts — Mkr (9) inklusive sociala kostnader för vinstandel till medarbetare i Norden.

Optionsprogram

Under 2009 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett lösenpris på 70 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I december 2008 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015 och ett lösenpris på 20 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 2:00 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I maj 2008 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris på 75 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

Under 2007 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 210 000 aktier i Bilia AB till styrelsemedlemmar, koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med förfall i mars 2010 och ett lösenpris på 120 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 5:00 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

Not 10 • Omkostnader

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Koncernen, Tkr	2009	2008
KPMG AB Revisionsuppdrag	3 923	4 394
Andra uppdrag	2 645	2 323

Revisionsuppdrag

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Övriga kostnader

I årets administrationskostnader ingår jämförelsestörande poster avseende tvister med Konkurrensverket med — Mkr (9) och Pacta 2 Mkr (3).

Not 11 • Rörelsens kostnader

Koncernen	2009	2008
Handelsvaror	10 351	10 780
Övriga externa kostnader	1 023	1 248
Personalkostnader	1 817	1 971
Avskrivningar	302	306
Nedskrivningar	0	37
Övriga rörelsekostnader	91	131
Summa	13 584	14 473

I föregående års försäljningskostnad ingår jämförelsestörande poster avseende nedskrivning av goodwill med 28 Mkr.

Not 12 • Finansnetto

Koncernen	2009	2008
Ränteintäkter	7	9
Valutakursdifferens, likvida medel	134	72
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	106	46
Utdelningar	0	0
Realisationsvinst	0	2
Netto övriga valutakursförändringar	1	4
Finansiella intäkter	248	133
Räntekostnader	–41	–84
Valutakursdifferens, likvida medel	–106	–46
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde	–134	–72
Räntekostnader i årets pensionsdel	–14	–16
Övriga finansiella kostnader	—	–16
Netto övriga valutakursförändringar	–1	–3
Finansiella kostnader	–296	–237
Andelar i intresseföretags resultat	18	22
Finansnetto	–30	–82

Valutakursdifferens, likvida medel respektive värdeförändring, derivat utgör effekt av koncernens utjämning av likvida medel i utländsk valuta mot svensk valuta och ingen nettoeffekt uppstår på grund av dessa transaktioner. Föregående års finansiella intäkter inkluderar jämförelsestörande poster avseende aktieförsäljning med 2 Mkr. Föregående års finansiella kostnader inkluderar jämförelsestörande poster avseende kostnader i samband med tecknande av nytt bankavtal med 10 Mkr och emissionskostnader med 6 Mkr.

Not 13 • Skatter

Redovisat i rapporten över totalresultat

Koncernen	2009	2008
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt	–19	9
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	1	0
	–18	9
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	9	14
Uppskjuten skatt till följd av förändringar av skattesatser	—	1
Uppskjuten skatt avseende bokslutsdispositioner	–6	16
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	14	13
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde
i underskottsavdrag	–1	–25
	16	19
Totalt redovisad skattekostnad	–2	28

Koncernen	2009 (%)	2009	2008 (%)	2008
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt		116		–139
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	–31	–28,0	39
Effekt av utländska skattesatser	1,0	–1	1,9	–3
Skatt hänförlig till tidigare år	–0,6	1	0,0	0
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	1,1	–1	192,2	–266
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	–27,3	32	–236,3	327
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	22,2	–26	50,7	–70
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskott	–21,2	24	—	—
Effekt av ändrad skattesats uppskjuten skatt	—	—	–0,6	1
Schablonränta på periodiseringsfond	0,3	0	0,0	0
Redovisad effektiv skatt	1,8	–2	–20,1	28

Aktuella skattefordringar uppgår till 10 Mkr (26) och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat.

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat

		2009			2008
Koncernen	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	5	—	5	–4	—	–4
Övrigt totalresultat	5	—	5	–4	—	–4

Redovisat i rapporten över finansiell ställning Uppskjutna skattefordringar och -skulder

		Uppskjuten skattefordran		Uppskjuten skatteskuld		Netto
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
Immateriella rättigheter	2	2	10	11	–8	–9
Byggnader och mark	4	0	3	3	1	–3
Maskiner och inventarier	6	7	—	—	6	7
Leasingfordon	1	0	3	3	–2	–3
Varulager	4	3	—	—	4	3
Kundfordringar	2	1	0	—	2	1
Rörelsefordringar	—	—	—	—	—	—
Obeskattade reserver	—	—	76	68	–76	–68
Pensionsavsättningar	24	22	7	7	17	15
Övriga avsättningar	7	5	—	—	7	5
Rörelseskulder	3	3	—	—	3	3
Underskottsavdrag	34	21	0	0	34	21
Övrigt	—	—	4	4	–4	–4
Skattefordringar/-skulder	87	64	103	96	–16	–32

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag har inte redovisats i koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning:

Koncernen	2009	2008
Temporära skillnader	19	—
Skattemässiga underskott	105	146
Summa	124	146

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader i Norge uppgår till 19 Mkr (—). Uppskjutna skattefordringar hänförliga till tidigare skattemässiga underskottsavdrag i Holland uppgår till 83 Mkr (90; inkluderar även Italien) och i Norge till 17 Mkr (56) och i Danmark 5 Mkr (—).

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa poster, då det är osäkert om koncernen kommer att kunna utnyttja dem för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen	Balans per 1 jan 2009	Redovisat i årets resultat	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2009
Immateriella rättigheter	–9	1	—	0	–8
Byggnader och mark	–3	4	—	—	1
Maskiner och inventarier	7	–1	—	—	6
Leasingfordon	–3	1	—	—	–2
Varulager	3	1	—	0	4
Kundfordringar	1	1	—	—	2
Rörelsefordringar	—	—	—	—	—
Obeskattade reserver	–68	–8	—	—	–76
Pensionsavsättningar	15	2	—	—	17
Övriga avsättningar	5	2	—	—	7
Rörelseskulder	3	0	—	0	3
Underskottsavdrag	21	13	—	—	34
Övrigt	–4	—	—	—	–4
Skattefordringar/-skulder	–32	16	—	0	–16

Koncernen	Balans per 1 jan 2008	Redovisat i årets resultat	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2008
Immateriella rättigheter	–21	13	—	–1	–9
Byggnader och mark	–45	3	—	39	–3
Maskiner och inventarier	3	4	—	0	7
Leasingfordon	11	–11	—	–3	–3
Varulager	9	–7	—	1	3
Kundfordringar	3	–2	—	—	1
Rörelsefordringar	–4	1	—	3	—
Obeskattade reserver	–81	13	—	—	–68
Pensionsavsättningar	20	–6	—	1	15
Övriga avsättningar	12	–9	—	2	5
Rörelseskulder	1	—	—	2	3
Underskottsavdrag	16	3	—	2	21
Övrigt	–21	17	—	—	–4
Skattefordringar/-skulder	–97	19	—	46	–32

Not 14 • Resultat per aktie

Resultat per aktie för totala, kvarvarande respektive avvecklade verksamheter

	Före utspädning		Efter utspädning
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Resultat per aktie		5:45 –5:35		4:70 –5:35
Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter		5:45 –5:40		4:70 –5:40
Resultat per aktie från avvecklade verksamheter	—	0:05	—	0:05

Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan:

Resultat per aktie före och efter utspädning

Beräkningen av resultat per aktie för 2009 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 114 Mkr (–110) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2009 uppgående till 20 911 307 stycken (20 459 255). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:

Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning

	2009			2008
	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare	114	—	114	–111	1	–110
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning	114	—	114	–111	1	–110

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, före utspädning

Tusental	2009	2008
Totalt antal stamaktier 1 januari	20 459	20 459
Effekt av inlösta teckningsoptioner	452	—
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning	20 911	20 459

Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning

	2009			2008
	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare	119	—	119	–111	1	–110
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning	119	—	119	–111	1	–110

Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, efter utspädning

Tusental	2009	2008
Totalt antal stamaktier 1 januari	20 459	20 459
Effekt av inlösta teckningsoptioner	4 836	—
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, efter utspädning	25 295	20 459

Resultat per aktie efter utspädning samt instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt och förändringar efter balansdagen.

Nyemissionen hade per den 31 december 2008 tillfört Bilia 87 Mkr före emissionskostnader. Nyemissionen, som avslutades under januari 2009, resulterade i att Bilia tillfördes ytterligare 13 Mkr, totalt 100 Mkr, före emissionskostnader om 6 Mkr, genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kr per aktie. Under 2009 har 3 834 319 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 77 Mkr. Utnyttjas resterande teckningsoptioner ökar antalet utestående aktier med 1 165 681. Utöver dessa finns inga andra utestående instrument som kan ge framtida utspädningseffekt.

Not 15 • Immateriella anläggningstillgångar

	Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Kundrelationer		Fastighets optioner		Distributionsrätt
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	19	16	53	52	94	82	—	10	25	26
Rörelseförvärv	—	—	—	—	14	13	—	—	—	—
Nyanskaffningar	0	3	10	3	—	—	—	—	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	0	–4	–4	–2	—	—	—	—	—
Omföringar	1	—	—	2	—	—	—	–10	—	—
Årets omräkningsdifferenser	—	—	—	—	3	–1	—	0	2	–1
	20	19	59	53	109	94	—	—	27	25
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början	–7	–4	–40	–38	–30	–17	—	—	–8	–5
Avyttringar och utrangeringar	—	0	3	2	2	—	—	—	—	—
Omföringar	–1	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Årets avskrivningar	–4	–3	–5	–4	–14	–13	—	—	–2	–3
Årets nedskrivningar	0	—	0	—	—	–1	—	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	—	—	—	—	–1	1	—	—	–1	0
	–12	–7	–42	–40	–43	–30	—	—	–11	–8
Redovisat värde vid årets slut	8	12	17	13	66	64	—	—	16	17

Avskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:		Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Kundrelationer		Fastighets optioner		Distributionsrätt
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	4	3	5	4	14	13	—	—	2	3

	Varumärke		Konkurrens begränsning		Totalt immateriella rättigheter		Goodwill
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	8	9	6	6	205	201	116	124
Rörelseförvärv	—	—	—	—	14	13	—	19
Nyanskaffningar	—	—	—	—	10	6	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	—	–6	–4	—	–25
Omföringar	—	—	—	—	1	–8	—	—
Årets omräkningsdifferenser	1	–1	0	0	6	–3	5	–2
	9	8	6	6	230	205	121	116
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början	–2	–2	–3	–2	–90	–68	–27	0
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	—	5	2	—	0
Omföringar	—	—	—	—	–1	—	—	—
Årets avskrivningar	–1	–1	–1	–1	–27	–25	—	—
Årets nedskrivningar	—	—	—	—	0	–1	—	–28
Årets omräkningsdifferenser	–1	1	0	0	–3	2	–2	1
	–4	–2	–4	–3	–116	–90	–29	–27
Redovisat värde vid årets slut	5	6	2	3	114	115	92	89

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Varumärke		Konkurrens begränsning		Totalt immateriella rättigheter		Goodwill
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	1	1	1	1	27	25	—	—

Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Kundrelationer		Goodwill
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Försäljningskostnader	—	—	—	28
Övriga rörelsekostnader	0	1	—	—
Summa	0	1	—	28

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (goodwill)

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totalt redovisade värden:

	2009	2008
Bilia Personbilar AB, Region Stockholm (goodwill)	71	71
Bilia Personbil as (goodwill)	21	18

Bilia Personbilar AB, Region Stockholm (goodwill)

Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbilar AB, Region Stockholm baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för 2010 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 3 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 8,2 procent efter skatt.

Återvinningsvärdet för Bilia Personbilar AB, Region Stockholm är i nivå med det redovisade värdet.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service och reparationsarbeten inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som använts för att skatta värden är följande:

Viktiga variabler och metoder för att skatta värden Marknadsandel och -tillväxt

Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer stabil. Marknadsutvecklingen har antagits vara på en något högre nivå jämfört med 2009. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Priser

Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Personalkostnader

Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Bilia Personbil as (goodwill)

Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbil as baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för 2010 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2,7 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 9,1 procent efter skatt.

Återvinningsvärdet för Bilia Personbil as är i nivå med det redovisade värdet.

Företagsledningen bedömer att förändringar i marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service, reparationsarbeten och bilar kan medföra att återvinningsvärdet kan komma att understiga det redovisade värdet.

De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som använts för att skatta värden är följande:

Viktiga variabler och metoder för att skatta värden Marknadsandel och -tillväxt

Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer stabil. Marknadsutvecklingen har antagits vara på en något högre nivå jämfört med 2009. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Priser

Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Personalkostnader

Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.

Not 16 • Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark	Pågående nyanläggningar
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	116	387	4	15
Rörelseförvärv	69	0	—	—
Nyanskaffningar	13	29	0	—
Avyttringar och utrangeringar	—	–331	–4	–1
Omföringar	0	28	—	–11
Årets omräkningsdifferenser	2	3	0	1
	200	116	0	4
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–11	–72	—	—
Rörelseförvärv	—	0	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	65	—	—
Årets avskrivningar	–11	–4	—	—
Omföringar	0	—	—	—
Årets omräkningsdifferenser	–1	0	—	—
	–23	–11	—	—
Redovisat värde vid årets slut	177	105	0	4
Taxeringsvärden (i Sverige)	25	3	—	—
Redovisade värden (i Sverige)	106	32	—	—

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Byggnader och mark	Pågående nyanläggningar
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	5	2	—	—
Försäljningskostnader	6	2	—	—
Administrationskostnader	0	0	—	—
Summa	11	4	—	—

Inga nedskrivningar har gjorts.

		Inventarier, verktyg och installationer
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	946	876	1 764	2 075
Rörelseförvärv	1	31	23	95
Nyanskaffningar	55	157	595	650
Avyttringar och utrangeringar	–47	–94	–925	–1 009
Omföringar	–2	–23	2	—
Årets omräkningsdifferenser	24	–1	69	– 47
	977	946	1 528	1 764
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–553	–519	–232	–252
Rörelseförvärv	—	–21	—	–9
Avyttringar och utrangeringar	19	65	146	213
Omföringar	—	14	—	—
Årets avskrivningar	–87	–93	–177	–184
Årets omräkningsdifferenser	–15	1	–3	0
	–636	–553	–266	–232
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	0	0	–20	–12
Under året återförda nedskrivningar	—	—	4	—
Årets nedskrivningar	—	—	—	–8
Årets omräkningsdifferenser	—	—	—	0
	0	0	–16	–20
Redovisat värde vid årets slut	341	393	1 246	1 512
Finansiella leasingavtal (ingår ovan)
Anskaffningsvärde	28	41	188	114
Ackumulerade avskrivningar	–6	–8	–37	–5
	22	33	151	109
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	8	9	37	5
Avtalade framtida minimileaseavgifter:
Inom ett år	5	8	34	29
– Dessas nuvärde	5	8	32	27
Mellan ett och fem år	3	3	12	16
– Dessas nuvärde	3	3	11	15

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Inventarier, verktyg och installationer	Leasingfordon
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	38	38	177	184
Försäljningskostnader	19	15	—	—
Administrationskostnader	30	40	—	—
Summa	87	93	177	184

Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:	Inventarier, verktyg och installationer	Leasingfordon
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	—	—	—	8

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett garanterat restvärde. Beträffande sålda bilar kombinerade med åtagande om återköp så har den sakrättsliga äganderätten övergått till köparen.

Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och kontorsutrustning

Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2009 omfattade lokalhyresavtalen cirka 385 Tkvm (390).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig.

I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Leasade tillgångar som vidareuthyrs

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick till 11 Mkr (8) för 2009.

Materiella anläggningstillgångar under uppförande

Ombyggnad av anläggningen i Albertslund i Danmark.

Not 17 • Andelar i intresseföretag

Koncernen	2009	2008
Redovisat värde vid årets ingång	257	238
Andel i intresseföretags resultat 1)	15	19
Redovisat värde vid årets utgång	272	257

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget. I utdelning har erhållits 3 Mkr (3).

Intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 innebärande att vissa förhållanden ska råda för att ett företag ska klassificeras som intresseföretag. Bilia har ej 20-procentig ägarandel, men genom att Bilia har ägarrepresentation i styrelsen, deltar i arbetet med strategiska frågor och att det förekommer betydande samband med verksamheten i detta företag inordnas det i kategorin intresseföretag.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende 100 procent av intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

2009	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital
Intresseföretag
Dotterföretagens:
Volvofinans Bank AB	Sverige	726	188	24 116	21 377	2 739
Summa		726	188	24 116	21 377	2 739

Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest, som äger 50% av Volvofinans Bank AB, uppgår till 19,8%.

AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.

Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2008 till 30 september 2009. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut.

2008	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital
Intresseföretag
Dotterföretagens:
Volvofinans Bank AB	Sverige	854	223	24 867	22 279	2 588
Summa		854	223	24 867	22 279	2 588

Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest, som äger 50% av Volvofinans Bank AB, uppgår till 19,8%.

AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.

Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2007 till 30 september 2008. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut.

Volvofinans Bank AB har under 2008 justerat klassificering mellan poster i resultaträkningen utan någon total resultateffekt. Motsvarande justering har gjorts i tabellen ovan.

Not 18 • Finansiella placeringar

Koncernen	2009	2008
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Aktier och andelar, onoterade innehav där verkligt värde ej går att fastställa	1	2
Depositioner	5	7
Summa	6	9
Finansiella placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Utlåning	11	16
Avbetalningsfordringar	3	5
Summa	14	21

Not 19 • Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen	2009	2008
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Avbetalningsfordringar	19	25
Reverslån	41	45
Övrigt	17	23
Summa	77	93
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Pågående arbeten	11	10
Mervärdesskatt	5	4
Bonus	14	28
Reklamationer	1	3
Derivat	1	11
Övrigt	30	43
Summa	62	99

Under året har inga nedskrivningar av fordringar gjorts (—).

Not 20 • Varulager

Koncernen

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 12 Mkr (21).

Not 21 • Kundfordringar

Koncernen

Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 1 Mkr (0). Årets nedskrivning uppgår till 6 Mkr (3).

Not 22 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen	2009	2008
Bonus	27	7
Förutbetalda kostnader	98	79
Övriga upplupna intäkter	6	29
Summa	131	115

Not 23 • Likvida medel

Koncernen	2009	2008
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och bank	16	92
Tillgodohavande på koncern konto hos moderbolaget	85	1
Kontantkassa/dagskassa	18	5
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	119	98
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel	11	16
Summa enligt rapporten över kassaflöden	130	114

Den effektiva räntan för kortfristiga placeringar var under 2009 0,69 procent (4,42). De kortfristiga placeringarna hade ett genomsnittligt förfall på 1 dag (1).

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att:

• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Not 24 • Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 30 Finansiella risker och riskhantering.

Koncernen	2009	2008
Långfristiga skulder
Förlagslån	100	87
Banklån	1	2
Personalfond	5	5
Finansiella leasingskulder	101	82
	207	176
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	—	29
Kortfristig del av banklån	69	672
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	72	60
	141	761
Summa	348	937

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklån i form av företagsinteckningar är utställda med ett belopp om 750 Mkr (817) samt tillgångar om — Mkr (214).

Koncernen			2009			2008
Låneinstitut	Valuta	Nominell ränta, %	Förfall	Nominellt värde	Redovisat värde	Nominell ränta, %	Förfall	Nominellt värde	Redovisat värde
Förlagslån	SEK	7,00	2016	100	100	7,00	2016	87	87
Nordea	SEK	2,10	2010	50	50
Renault Finance	DKK	4,96	2010	1	2
Nordea/Handelsbanken (Clubdeal)	SEK					6,30	2009	466	466
SEB	SEK					5,63	2009	72	72
Renault Finance	SEK	3,13	2010	10	10
DNB	NOK					8,11	2012	1	1
Nykredit	DKK	4,00	2025	1	1	4,00	2025	1	1
Volvofinans Bank AB	SEK	2,85	2010	7	7	4,15	2009	1	1
DNB	NOK					7,88	2009	36	40
Forso	DKK	7,82	2010	0	0	8,06	2009	83	122
Personalfond	SEK	1,60		5	5	4,20		5	5
Finansiella leasingskulder	SEK	2,00		173	173	4,00		142	142
Summa					348				937

Finansiella leasingskulder	2009			2008
Koncernen	Minimi leaseavgift	Ränta	Kapital belopp	Minimi leaseavgift	Ränta	Kapital belopp
Inom ett år	73	1	72	62	2	60
Mellan ett och fem år	103	2	101	85	3	82
Summa	176	3	173	147	5	142

Not 25 • Pensioner

Koncernen	2009	2008
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	565	512
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–117	–80
Netto nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna	448	432
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)	–120	–132
Netto redovisat avseende förmånsbestämda planer i rapporten över finansiell ställning	328	300
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning:
Avsättningar till pensioner	328	300
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	328	300

Översikt förmånsbestämda planer

Koncernen har två förmånsbestämda planer, en i Sverige och en i Norge, som tillhandahåller ersättningar till anställda när de går i pension.

Den norska planen ger ersättningar som baseras på genomsnittlig lön under de sista tio årens anställning uppräknat för hänsyn till inflation. Den svenska planen ger ersättningar som baseras på viss procent av slutlönen.

Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer

Summa förvaltningstillgångar	117	80
Fondmedel förvaltade av Pensionsordning Vital	117	80
Förvaltningstillgångarna består av följande
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december	117	80
Valutakursdifferenser	11	–6
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	5	5
Utbetalda ersättningar	21	4
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per den 1 januari	80	77
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 december	445	380
Valutakursdifferenser	13	–7
Övertagna/överlåtna förmåner	—	2
Aktuariella vinster och förluster	5	2
Räntekostnad	22	21
Kostnad för tjänstgöring innevarande period	33	5
Utbetalda ersättningar	–8	–6
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari	380	363

Koncernen	2009	2008
Kostnad redovisad i årets resultat
Kostnad avseende tjänstgöring	25	4
Räntekostnad på förpliktelsen	22	21
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–5	–5
Planändring i Norge	7	4
Redovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+)	5	2
Nettokostnad i årets resultat	54	26
Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat:
Kostnad sålda varor	8	1
Försäljningskostnader	14	11
Administrationskostnader	31	15
Finansiella intäkter/kostnader	1	–1
Summa	54	26
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	5	5
Pensionsförpliktelse
Förmånsbestämda planer	328	300
Övriga pensioner	10	19
Summa	338	319

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

De väsentliga aktuariella antagandena per balansdagen i Sverige och Norge

(uttryckta som vägda genomsnitt), %:

Sverige:
Diskonteringsränta	4,00	4,20
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna	—	—
Framtida löneökningar	2,80	2,80
Framtida ökningar av pensioner	2,00	2,00
Personalomsättning	6,00	6,00
Förväntad återstående
tjänstgöringstid, år	17,20	17,63
Inkomstbasbelopp	2,80	2,80
Framtida ökning av fribrev	2,00	2,00
Norge:
Diskonteringsränta	4,40	4,30
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna	5,60	6,60
Framtida löneökningar	4,25	4,24
Framtida ökningar av pensioner	1,30	2,00

Antaganden om framtida dödlighet baseras på publicerad statistik och dödlighetstal. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 65 års ålder är 21 för män och 23 för kvinnor.

Den totala förväntade långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångar är 5,60 procent. Den förväntade långsiktiga avkastningen baseras på portföljen av förvaltningstillgångar som helhet och inte som summan av avkastningen på individuella tillgångsslag.

Historisk information	2009	2008	2007	2006	2005
Nuvärde av förmåns bestämd förpliktelse	565	512	453	419	407
Verkligt värde på förvalt ningstillgångar	117	80	77	117	113
Oredovisade aktuariella förluster	120	132	90	64	73

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har Bilia inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 8 Mkr (5). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den

kollektiva konsolideringsnivån 1) till 141,0 procent (112,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

1) Alecta publicerar varje månad information om konsolideringsnivån på sin webbplats, www.alecta.se

Avgiftsbestämda planer

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av dotterföretagen.

I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till viss del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Koncernen	2009	2008
Årets kostnader för
avgiftsbestämda planer 1)	89	123

1) Häri ingår 8 Mkr (5) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.

Not 26 • Avsättningar

		Långfristiga
Koncernen	2009	2008	2009	2008
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	—	—	6	15
Reklamationer	2	4	1	3
Garantiåtaganden	14	7	16	9
Summa	16	11	23	27

	Kostnader för omstrukturerings åtgärder		Avgångsvederlag, permitteringslön		Reklamationer		Garantiåtaganden		Totalt
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Redovisat värde vid årets ingång	15	8	—	5	7	7	16	28	38	48
Avsättningar som gjorts under året	—	13	—	—	—	—	10	0	10	13
Belopp som tagits i anspråk under året	–8	—	—	–5	–2	–2	0	–9	–10	–16
Outnyttjade belopp som har återförts under året	—	–8	—	—	—	—	0	–2	0	–10
Omföringar	—	—	—	—	–2	—	2	—	—	—
Rörelseförvärv	—	—	—	—	—	2	—	—	—	2
Omräkningsdifferenser	–1	2	—	—	—	0	2	–1	1	1
Redovisat värde vid årets utgång	6	15	—	—	3	7	30	16	39	38

Betalningar	2009	2008
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	16	11

Kostnader för omstruktureringsåtgärder

Kostnader för omstrukturering har beräknats till 35 Mkr varav — Mkr (13) har avsatts i rapport över finansiell ställning.

Avgångsvederlag, permitteringslön

Inga ytterligare kostnader för uppsagd personal har avsatts i rapport över finansiell ställning (—).

Reklamationer

Avsättningar för reklamationer bygger på beräkningar gjorda på grundval av historiska data rörande reklamationskostnader för liknande produkter och tjänster.

Garantiåtagande

Avsättningar har gjorts avseende åtaganden för sålda nya och begagnade bilar. Tillverkarna har garantiansvaret för nya bilar och ersätter Bilia för arbete och reservdelar enligt separata avtal i respektive marknad. Understiger ersättningen en beräknad självkostnad för Bilia beräknas avsättning för både nya och begagnade bilar på grundval av historiska data för garantikostnader knutna till dessa produkter.

Not 27 • Övriga skulder

Koncernen	2009	2008
Övriga långfristiga skulder
Finansiell leasingskuld avseende
sålda bilar med återköpsavtal	425	697
Summa	425	697
Övriga kortfristiga skulder
Finansiell leasingskuld avseende
sålda bilar med återköpsavtal	576	630
Mervärdesskatt	72	184
Förskott från kunder	27	16
Källskatt	47	52
Arbetsgivaravgifter, m m	27	25
Derivat	0	9
Övrigt	30	52
Summa	779	968

Not 28 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen	2009	2008
Upplupna löner	247	232
Upplupna sociala kostnader	96	97
Upplupna räntor	7	—
Periodisering service och trygghetsavtal	29	30
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	113	129
Summa	492	488

Not 29 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Verkligt värde

Verkligt värde och redovisat värde i rapporten över finansiell ställning:

2009		2008
Koncernen	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat
Övriga tillgångar/valutaswapar	1	1	11	11
Lånefordringar och övriga fordringar
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande	272	272	257	257
Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande	77	77	93	93
Kund- och andra fordringar	684	684	752	752
Finansiella tillgångar som kan säljas
Aktier och andelar	1	1	2	2
Depositioner	5	5	7	7
Kortfristiga placeringar	14	14	21	21
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat
Övriga skulder/valutaswapar	0	0	9	9
Andra finansiella skulder
Banklån	170	170	790	790
Personalfond	5	5	5	5
Finansiella leasingskulder	173	173	142	142
Leverantörs- och övriga skulder	1 964	1 964	2 296	2 296

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Koncernen 2009 Nivå 2

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	0

Koncernen 2008	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	11
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	9

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Derivatinstrument

För valutaswapar bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från marknadskurser. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Verkligt värde kan inte beräknas på onoterade innehav och redovisas till anskaffningsvärde.

Räntebärande skulder och finansiella leasingskulder Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom räntan på utestående skulder är rörlig.

Avbetalningsfordringar

Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom räntan på utestående fordringar är rörlig.

Kundfordringar och leverantörsskulder

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år bedöms det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Även för kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande ett år bedöms det redovisade värdet reflektera verkligt värde eftersom rörlig ränta utgår på utestående fordran respektive skuld.

Räntesatser som används för att fastställa verkligt värde

Företagets samtliga tillgångar och skulder löper med rörlig ränta varför verkligt värde motsvarar redovisat värde.

Not 30 • Finansiella risker och riskhantering

Allmänt

Bilia AB med dotterföretag har som huvudsaklig uppgift att sälja nya och begagnade bilar och i anslutning härtill även leverera verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel.

Finansverksamheten inom Biliakoncernen, i fortsättningen benämnd Bilia, ska omfatta följande områden:

• finansiering av koncernen med lån och övriga rörelseskulder
• kartläggning, mätning och uppföljning av valutarisker, ränterisker och operativa risker ska utföras kontinuerligt för att minska nämnda risker
• administration av koncernkonton och internbanksfunktion i Bilia
• tillsyn av att dotterföretagens kreditgivning sker i enlighet med en för verksamheten väl avpassad kreditpolicy
• Bilias betalningsrutiner och alla de åtgärder som ryms inom begreppet cash management
• styrning, kontroll och rapportering av utfallet i Bilias finansverksamhet utifrån de riktlinjer som styrelsen beslutat om.

Mål för finansverksamheten

Finansverksamheten inom Bilia har som mål att:

• säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering
• genomföra upplåning och placering till vid varje tillfälle bästa möjliga villkor
• tillse att kreditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker och operativa risker alltid hålls inom de gränser som anges i denna finanspolicy.

Organisation och ansvarsfördelning Moderbolaget Bilia AB

VD i Bilia AB har ansvaret för all finansiell verksamhet i koncernen och ska tillse att denna bedrivs i enlighet med den av styrelsen beslutade finanspolicyn. Ekonomidirektören är också chef för finansavdelningen och ansvarar för att den operativa finansverksamheten inom hela Bilia bedrivs i enlighet med Bilias riktlinjer, regler och instruktioner.

Finanschefen ansvarar för den dagliga verksamheten i moderbolagets finansavdelning, som även innefattar en internbanksfunktion som avses betjäna samtliga koncernföretag.

Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av valutafluktuationer.

Dotterföretagen

VD i varje dotterföretag ansvarar för att företagets kreditgivning sker i enlighet med en av företagets styrelse beslutad kreditpolicy samt att finansverksamheten i övrigt bedrivs enligt de riktlinjer som framgår av särskild instruktion från Bilia AB.

Avtalsvillkor

Koncernens långfristiga finansiella tillgångar består dels av avbetalningsfordringar uppgående till 19 Mkr (25), dels av reverslån uppgående till 41 Mkr (45) avseende utlåning till Corem Property Groups dotterföretag i samband med försäljningen av Bilias danska fastigheter.

Kredittiden för avbetalningsfordringar uppgår i genomsnitt till knappt 3 år. För avbetalningsfordringar påförs löpande marknadsmässig ränta. Avseende avbetalningsfordringar har Bilia säkerhet i den aktuella tillgången fram tills dess full betalning erhållits. Reverserna förfaller till betalning 2013 respektive 2016 och påförs löpande marknadsmässig ränta.

Koncernens kortfristiga finansiella tillgångar består till största delen av kundfordringar om 623 Mkr (664) och avbetalningsfordringar som beräknas amorteras under nästföljande räkenskapsår om 3 Mkr (5) samt kortfristiga placeringar om 11 Mkr (16). Kredittiden för kundfordringarna uppgår i genomsnitt till 24 dagar (25).

Kapitalhantering

Koncernens egna kapital, vilket definieras som totalt redovisat eget kapital, uppgick vid årets slut till 1 425 Mkr (1 229). Avkastningen på eget kapital uppgick till 8,6 procent (–8,0).

Årsstämman 2009 gav styrelsen mandat att under tiden till nästa årsstämma besluta om förvärv av egna aktier med högst så många aktier att eget innehav inte överstiger 10 procent av totalt antal aktier. Under 2009 och fram till den 25 februari 2010 har inga aktier återköpts. Under 2007 återköptes sammanlagt 1 000 000 egna aktier för totalt 115 Mkr.

Enligt Bilias finanspolicy är ett av de viktigaste målen att säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering.

Bilias utdelningspolicy innebär att minst 50 procent av årets resultat ska delas ut till aktieägarna. Utöver ordinarie utdelning har Bilia lämnat extra utdelningar vid två tillfällen, sakutdelning av Kommersiella Fordon (KFAB) 2003 och Catena (fastighetsbestånd) 2006. Ingen utdelning lämnades 2009 avseende verksamhetsåret 2008.

Under året har ingen förändring skett i koncernens principer för kapitalhantering.

Finansieringsavtal

Bilias långivare har för 2010 krav att EBITDA i relation till räntenettot ska uppgå till minst 4,5 gånger, räntebärande skulder i relation till eget kapital inte ska överstiga 1,0 gånger, räntebärande skuldsättning i relation till EBITDA inte ska överstiga 3,0 gånger och banklånen i relation till varulager och kundfordringar inte ska överstiga 35 procent. För 2009 redovisades en EBITDA relation på 8,67 gånger, räntebärande skuld i relation till eget kapital på 0,38 gånger, räntebärande skuldsättning i relation till EBITDA på 1,5 gånger och banklånen i relation till varulager och kundfordringar på 0 procent. Långivaren har enligt avtal rätt att säga upp låneavtalet till omförhandling om ovanstående krav inte uppfylls.

Finansiella risker och riskbegränsningar

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.

Nedan specificeras olika finansiella risker som Bilia utsätts för. De hanteras av Bilia ABs internbank som är placerad på huvudkontoret i Göteborg.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk (även kallad finansieringsrisk) avses risken att finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade kostnader till följd av störningar i det finansiella systemet. Enligt finanspolicyn är målsättningen att det ska finnas tillräckligt med

kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de närmaste 12 månaderna. Dessutom har förfallen på de finansiella skulderna spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken. Därtill har avtal tecknats om kreditlöften om 500 Mkr (900). Kreditlöftena löper fram till november 2012 och var vid årsskiftet outnyttjade till 450 Mkr (322). Koncernens finansiella skuld uppgick vid årsskiftet till 348 Mkr (937) och förfallostruktur på låneskulden framgår av tabellen Förfallostruktur.

Valuta	Nominellt belopp	Totalt belopp	Utnyttjat	Tillgängligt
SEK	50	50	50	450
	50	50	50	450
				130
				580

Förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.

Koncernen					2009							2008
Låneinstitut	Valuta	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Förlagslån	SEK	100	100	—	—	—	—	100	87	87	—	—	—	—	87
Nordea	SEK	50	50	50	—	—	—	—
Renault Finance	DKK	1	2	2	—	—	—	—
Nordea/Handels banken (Clubdeal)	SEK								466	466	—	266	200	—	—
SEB	SEK								72	72	72	—	—	—	—
Renault Finance	SEK	10	10	10	—	—	—	—
DNB	NOK								1	1	—	1	—	—	—
Nykredit	DKK	1	1	—	—	0	0	1	1	1	—	—	0	0	1
Volvofinans Bank AB	SEK	7	7	7	—	—	—	—	1	1	1	—	—	—	—
DNB	NOK								36	40	—	40	—	—	—
Forso	DKK	0	0	0	—	—	—	—	83	122	—	—	122	—	—
Personalfond	SEK	5	5	—	—	—	—	5	5	5	—	—	—	—	5
Finansiella leasingskulder		173	173	6	2	64	101	—	142	142	7	50	3	82	—
Summa			348	75	2	64	101	106		937	80	357	325	82	93

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av ränterisker och valutarisker.

Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6–12 månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.

En kort genomsnittlig räntebindningsperiod i Bilias låneportfölj innebär att stora ränteförändringar ganska omgående får effekt på resultatet. En lång räntebindningsperiod däremot innebär att finansieringskostnaden kan hamna i otakt med den allmänna pris- och inflationsutvecklingen och därmed väsentligt avvika från den finansieringskostnad som är allmänt förekommande i branschen. Koncernens tillgångar är i huvudsak kortfristiga. Finanspolicyns utgångspunkt är att minimera effekterna av en ränteförändring.

För att kontrollera koncernens ränterisk kan derivatinstrument som till exempel ränteswapar användas. De får endast användas av Bilia AB och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som denna finanspolicy föreskriver.

Enligt finanspolicyn är målsättningen att vid en nettolåneskuld understigande 500 Mkr ska räntebindningstiden vara 0–6 månader. Om nettolåneskulden överstiger 500 Mkr ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara maximalt 9 månader.

Per balansdagen hade koncernen följande ränteprofil på sina finansiella instrument:

2009	2008
207	207
348	937

Känslighetsanalys

För att hantera ränterisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

Per den 31 december 2009 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt med 2 Mkr (8).

Valutarisk

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser valutariskfluktuationer vid omräkning av de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).

För att kontrollera koncernens valutarisker används derivatinstrument såsom valutaswapar. De får endast användas av Bilia AB eller under dess kontroll och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som finanspolicyn föreskriver.

Dotterföretagen

Alla företag inom Bilia har sin marknadsföring och försäljning begränsad till sin hemmamarknad. Inköp av produkter sker efter prislistor i den lokala valutan. Enligt Bilias instruktion för dotterföretagens finansiering ska all finansiering ske i lokal valuta. Någon valutarisk uppstår därmed inte på dotterföretagsnivå. I de fall valutarisk ändå skulle uppstå, så ska denna kurssäkras förutsatt att valutarisken vid varje tillfälle inte bedöms som marginell.

Valutaswapar används för att eliminera kursrisker som uppstår vid utjämning av positiva saldon i en valuta mot negativa saldon i en annan valuta. Valutaswaparna används för att reducera koncernens räntekostnad på likvida medel och medför inga valutarisker. Nedan redovisas av företaget använda valutaswapar fördelade på valuta och år.

Koncernen		2009
Valutaswapar	Valuta	SEK	Valuta	SEK
NOK	155	193	435	490
DKK	120	167	155	219

I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 0 Mkr (0) i rörelseresultatet och med 0 Mkr (1) i finansnettot.

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen är begränsad med hänsyn till att samtliga försäljningar och inköp sker i lokal valuta.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Koncernen	2009	2008
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
NOK	200	68	107	44
DKK	92	32	139	56
EUR	0	0	0	0

Koncernen har haft som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta.

Känslighetsanalys

För att hantera valutarisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser få en påverkan på det konsoliderade resultatet.

En generell minskning med 10 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska koncernens resultat före skatt med cirka 2 Mkr (18) för året 2009.

Kreditrisk

Kreditriskexponering

Redovisat värde Koncernen 2009 2008

Summa	1 053	1 132
Avbetalningsfordringar	22	30
Kund- och andra fordringar	684	752
Kortfristiga placeringar	11	16
Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande	58	68
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande	278	266

Vissa bilar säljs med äganderättsförbehåll, vilket innebär att när betalning uteblir har koncernen viss säkerhet för sin fordran.

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Den finansiella riskhanteringen medför en exponering för kreditrisker. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument.

Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart inte kan eller vill följa ingångna avtal. Finansiella avtal får endast ingås med motparter som framgår av förteckning som utfärdats av VD i Bilia AB.

Förteckning över tillåtna motparter i valutaswapar, terminer, och andra avtal utanför rapporten över finansiell ställning:

Låneinstitut	Högsta tillåtna belopp
Nordea	500

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att Bilias kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras, varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediter ska hanteras. I denna anges beslutsnivåer för olika kreditlimitar och hur värdering av krediter och osäkra fordringar ska hanteras.

Med kredit likställs i detta sammanhang ansvar för kunders betalningsförmåga som kan kvarstå efter att krediten övertagits av Volvofinans Bank AB eller annat kreditinstitut.

På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i nedanstående tabell för respektive finansiell tillgång.

Utifrån historiska data gör koncernen bedömningen att ingen nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändig per balansdag. Huvuddelen av utestående kundfordringar utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet.

Åldersanalys, kundfordringar ^{2009 2008}

Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna kundfordringar	444	—	348	—
Förfallna kundfordringar 0 –30 dgr	139	0	270	0
Förfallna kundfordringar 31–90 dgr	33	0	40	–1
Förfallna kundfordringar 91–180 dgr	10	–9	10	–10
Förfallna kundfordringar 181–360 dgr	7	–3	12	–7
Förfallna kundfordringar > 360 dgr	14	–12	7	–5
Summa	647	–24	687	–23

Åldersanalys, avbetalningsfordringar ^{2009 2008}

Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna avbetalningsfordringar	22	—	28	—
Förfallna avbetalningsfordringar 0 –30 dgr	0	—	2	—
Förfallna avbetalningsfordringar 31–90 dgr	0	—	—	—
Förfallna avbetalningsfordringar 91–180 dgr	0	—	—	—
Förfallna avbetalningsfordringar 181–360 dgr	0	—	—	—
Förfallna avbetalningsfordringar > 360 dgr	0	—	—	—
Summa	22	—	30	—

Koncernen har äganderättsförbehåll i sålda bilar motsvarande marknadsvärdet som bedöms vara i nivå med utestående avbetalningsfordringar.

Regressansvar

Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia. Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 80 Mkr. Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt varit på en mycket låg nivå ökade under 2009 och uppgick till 11 Mkr (7). Behov av avsättning för befarade förluster har ej bedömts föreligga då beräknade marknadsvärden för bilarna bedömts minst motsvara regressansvaret.

Åldersanalys, regressansvar ^{2009 2008}

Koncernen	Brutto	Nedskrivning	Brutto	Nedskrivning
Ej förfallna regressansvar	3 533	—	3 723	—
Förfallna regressansvar 0 –30 dgr	1	—	5	—
Förfallna regressansvar 31–90 dgr	1	—	1	—
Förfallna regressansvar 91–180 dgr	0	—	1	—
Förfallna regressansvar 181–360 dgr	0	—	0	—
Förfallna regressansvar > 360 dgr	0	—	0	—
Summa	3 535	—	3 730	—

Koncentration av kreditrisk

De tre största kunderna står för 14,5 procent (18,7) av kundfordringarna, 93,6 procent (94,5) av avbetalningsfordringarna respektive 2,6 procent (2,0) av regressansvar.

Avsättningskonto		2009	2008
Koncernen	Kund fordringar	Avbetalnings fordringar	Regress ansvar	Kund fordringar	Avbetalnings fordringar	Regress ansvar
Ingående balans	–23	—	—	–20	–3	—
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	2	—	—	4	3	—
Årets nedskrivningar	–2	—	—	–7	—	—
Omräkningsdifferens	–1	—	—	0	—	—
Utgående balans	–24	—	—	–23	—	—

Not 31 • Operationell leasing Not 32 • Investeringsåtaganden

Leasingavtal där företaget är leasetagare

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Koncernen	2009	2008
Inom ett år	334	344
Mellan ett och fem år	1 282	1 261
Senare än fem år	1 631	1 621
Summa	3 247	3 226

Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och kontorsutrustning

Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2009 omfattade lokalhyresavtalen cirka 385 Tkvm (390).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2009 till 11 Mkr (8).

Koncernen	2009	2008
Minimileaseavgifter	352	337
Totala leasingkostnader	352	337

Leasingavtal där företaget är leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels sålda bilar kombinerade med åtaganden om framtida återköp till ett garanterat restvärde. De framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningarna är som följer:

Koncernen	2009	2008
Inom ett år	145	151
Mellan ett och fem år	143	192
Summa	288	343

I resultatet för 2009 redovisas en hyresintäkt på 157 Mkr (164). För reparationer och underhåll redovisas en kostnad på 14 Mkr (14) avseende uthyrda bilar.

Not 32 • Investeringsåtaganden

Koncernen

Under 2009 har koncernen slutit avtal om att förvärva immateriella och materiella anläggningstillgångar för 6 Mkr (5). Dessa åtaganden förväntas bli reglerade under det följande räkenskapsåret.

Not 33 • Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Regressansvar

Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia. Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 80 Mkr. Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt varit på en mycket låg nivå ökade under 2009 och uppgick till 11 Mkr (7). Behov av avsättning för befarade förluster har ej bedömts föreligga då beräknade marknadsvärden för bilarna bedömts minst motsvara regressansvaret.

Tvister

Skatteverket har ifrågasatt Bilia ABs avdragsrätt för kostnader och mervärdesskatt sammanhängande med tidigare redovisad tvist hänförlig till utdelningen av KFAB år 2003. Till följd härav påförde Skatteverket Bilia AB skatt och tillkommande avgifter med 7 Mkr. Under året meddelade länsrätten dom i målet, vilket innebar att Bilia AB skulle betala skatt och tillkommande avgifter med 4 Mkr. Bolagets bedömning, vilken delas av skattejuridisk expertis, är att Bilia redovisat aktuella kostnader och mervärdesskatt enligt gällande skatteregler och praxis. Bolaget har dock reserverat 4 Mkr för eventuella tillkommande skatter. Länsrättens dom är överklagad till kammarrätten.

Ställda säkerheter

Koncernen	2009	2008
För egna skulder och avsättningar
Fast egendom	5	4
Företagsinteckningar	750	817
Leasingfordon och avbetalnings fordringar	137	183
Tillgångar	—	214
Dokument och depositioner	342	191
Summa ställda säkerheter	1 234	1 409
Eventualförpliktelser Koncernen	2009	2008
Garantiåtaganden	6	6
Hyresgarantier 1)	235	231
Regressansvar	3 535	3 972
Summa eventualförpliktelser	3 776	4 209

1) Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag till förmån för fastighetsägarna. Beloppet som är angivet avser årshyran till hyresavtalen med varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren 2010–2026.

Not 34 • Närstående

Koncernen

Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ersättningar till nyckelpersoner redovisas i not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Övriga transaktioner redovisas nedan:

Företagets styrelseledamöter (Mats Qviberg och Sven Hagströmer) och dess nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 44 procent (41) av rösterna i företaget.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp av varor och tjänster från närstående	Provisioner/ ränta/ utdelning	Fordran på närstående per den 31 december	Skuld till närstående per den 31 december
Intresseföretag	2009	424	54	52	12	0
Intresseföretag	2008	665	28	55	25	3
Eventualförpliktelser för intresseföretag	2009	3 535
Eventualförpliktelser för intresseföretag	2008	3 972

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:
	2009	2008

Kortfristiga ersättningar till anställda	20	21

Uppgifter om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Not 35 • Rapport över kassaflöden

Betalda räntor och erhållen utdelning

Koncernen	2009	2008
Erhållen utdelning	0	0
Erhållen ränta	7	9
Erlagd ränta	–55	–100
Övriga finansiella poster	18	9
Summa	–30	–82

Av- och nedskrivningar

Koncernen Avskrivningar	2009 302	2008 306
Nedskrivningar	—	37
Summa	302	343

Övriga ej kassapåverkande poster

Koncernen	2009	2008
Realisationsvinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	—	–124
Avsättningar till pensioner	16	32
Övrigt	–17	–33
Summa	–1	–125

Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter

Avyttrade tillgångar och skulder	2009	2008
Immateriella anläggningstillgångar	—	25
Materiella anläggningstillgångar	—	623
Rörelsefordringar	—	1
Likvida medel	—	1
Summa tillgångar	—	650
Realisationsresultat	—	–124
Lån	—	217
Rörelseskulder	—	39
Summa avsättningar och skulder	—	132
Försäljningspris:	—	563
Avgår: Säljarrevers	—	–45
Erhållen köpeskilling	—	518
Avgår: Likvida medel i den
avyttrade verksamheten	—	1
Påverkan på likvida medel	—	517

Ej utnyttjade krediter

	2009	2008
Ej utnyttjade krediter uppgår till	615	405

Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter

Förvärvade tillgångar och skulder	2009	2008
Immateriella anläggningstillgångar	14	33
Materiella anläggningstillgångar	93	456
Finansiella tillgångar	0	8
Varulager	105	69
Rörelsefordringar	1	36
Likvida medel	—	2
Summa tillgångar	213	604

Avsättningar	—	6
Lån	—	—
Rörelseskulder	100	360
Summa avsättningar och skulder	100	366
Förvärvade nettotillgångar	113	238
Köpeskilling:	113	238
Avgår: Säljarrevers	–53	—
Utbetald köpeskilling	60	238
Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten	—	2
Påverkan på likvida medel	–60	–236

Not 36 • Händelser efter balansdagen

Koncernen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 25 februari 2010.

Not 37 • Viktiga uppskattningar och bedömningar

Koncernen

Företagsledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Goodwill

Värderingen har gjorts utifrån en så kallad "impairment test", vilken baserats på femårsplaner för aktuella företag.

Se vidare Not 15 Immateriella anläggningstillgångar.

Värdering av begagnade bilar

Värdering av begagnade bilar görs till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet fastställs utifrån bedömt försäljningsvärde reducerat med direkta försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet understeg anskaffningsvärdet vid senaste årsskiftet med 14 Mkr (50).

Leasing

Garanterade restvärden

Bilar sålda med garanterade restvärden redovisas på samma sätt som leasing. Bruttovinsten realiseras löpande under perioden fram till den senaste tidpunkten som kunden har rätt att påkalla det garanterade restvärdet. Löpande genomförs bedömningar av ett framtida nettoförsäljningsvärde för de bilar som sålts med garanterade restvärden. Om restvärdet understiger bedömda nettoförsäljningsvärdet justeras detta till den del underskottet inte kan balanseras av framtida ej realiserade intäkter.

Kort- och Långtidsleasing

Löpande görs bedömningar av framtida nettoförsäljningsvärden. Understiger det bedömda nettoförsäljningsvärdet restvärdet enligt leasingkalkylen anpassas avskrivningarna så att restvärdet överensstämmer med nettoförsäljningsvärdet vid leasingperiodens utgång.

Service- och reparationsavtal

Avtalen innebär att Bilia utför service och reparationer mot att kunden betalar en månatlig avgift. Skillnaden mellan erhållna intäkter och kostnader för service och reparationer vinstavräknas vid avtalstidens utgång. Avtalen analyseras löpande och avsättningar görs när intäkten understiger kostnaden.

Not 38 • Uppgifter om moderbolaget

Bilia AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Göteborg. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm.

Adressen till huvudkontoret är: Bilia AB (publ) Box 9003 400 91 Göteborg

Besöksadress: Norra Långebergsgatan 3, Västra Frölunda Telefon: 031-709 55 00 www.bilia.com Organisationsnummer: 556112-5690

Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehav i intresseföretag.

Resultaträkning för moderbolaget

Mkr	Not	2009	2008
Nettoomsättning	2	99	40
Administrationskostnader	3,4	–147	–89
Rörelseresultat		–48	–49
Resultat från fi nansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag		155	22
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		274	237
Räntekostnader och liknande resultatposter		–269	–233
Resultat efter fi nansiella poster	5	112	–23
Bokslutsdispositioner	6	–22	10
Resultat före skatt		90	–13
Skatt	7	–35	–6
Årets resultat		55	–19

Rapport över totalresultat för moderbolaget

Mkr	2009	2008
Årets resultat	55	–19
Övrigt totalresultat
Lämnade koncernbidrag	–72	–25
Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat	15	3
Årets övrigt totalresultat	–57	–22
Årets totalresultat	–2	–41

Balansräkning för moderbolaget

Mkr	Not	2009	2008
Tillgångar	21, 24
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8
Immateriella rättigheter		24	24
		24	24
Materiella anläggningstillgångar	9
Inventarier, verktyg och installationer		3	3
		3	3
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	10	818	811
Andra långfristiga värdepappersinnehav	11	0	0
Övriga långfristiga fordringar	12	41	45
Uppskjuten skattefordran	7	16	13
		875	869
Summa anläggningstillgångar		902	896
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		0	—
Fordringar på koncernföretag		572	983
Övriga fordringar	13	4	30
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	14	3	2
		579	1 015
Kassa och bank		86	89
Summa omsättningstillgångar		665	1 104
Summa tillgångar		1 567	2 000

Balansräkning för moderbolaget

Mkr	Not	2009	2008
Eget kapital och skulder	21, 24
Eget kapital	15
Bundet eget kapital
Aktiekapital (25 293 574 aktier)		253	215
Reservfond		47	47
		300	262
Fritt eget kapital
Överkursfond		39	—
Balanserade vinstmedel		624	700
Årets resultat		55	–19
		718	681
Summa eget kapital		1 018	943
Obeskattade reserver	16	82	60
Avsättningar
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser	18	12	14
		12	14
Långfristiga skulder
Förlagslån	19	100	87
Övriga skulder	19	5	5
		105	92
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17, 22	50	549
Leverantörsskulder		12	15
Skulder till koncernföretag		234	266
Övriga skulder	19	9	24
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	45	37
		350	891
Summa eget kapital och skulder		1 567	2 000
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	25	750	1 535
Eventualförpliktelser	25	1 062	1 117

Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Mkr	Antal aktier	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs fond	Balanserad vinst	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	21 459 255	215	47	—	681	—	943
Årets totalresultat	—	—	—	—	–57	55	–2
Nyemission	3 834 319	38	—	39	—	—	77
Utgående eget kapital 2009-12-31	25 293 574	253	47	39	624	55	1 018
Ingående eget kapital 2008-01-01	21 459 255	215	47	—	886	—	1 148
Årets totalresultat	—	—	—	—	–22	–19	–41
Utdelning (8:00 kronor per aktie)	—	—	—	—	–164	—	–164
Utgående eget kapital 2008-12-31	21 459 255	215	47	—	700	–19	943

Kassafl ödesanalys för moderbolaget

Mkr	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten	27
Resultat efter fi nansiella poster		112	–23
Erhållen utdelning och koncernbidrag		414	168
Övriga ej kassapåverkande poster		–143	351
Betald skatt		0	–6
Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		383	490
Förändring av rörelsefordringar		12	–17
Förändring av rörelseskulder		–21	9
Kassafl öde från den löpande verksamheten		374	482
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar i anläggningar		–10	–14
Investeringar och avyttringar av fi nansiella tillgångar		231	1 379
Företagsförvärv		—	–350
Avyttring av dotterföretag		1	64
Kassafl öde från investeringsverksamheten		222	1 079
Återstår efter nettoinvesteringar		596	1 561
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån		–566	–934
Amortering av pensionsskuld		–3	–2
Aktieägartillskott		–82	–383
Inlösta teckningsoptioner		77	—
Utbetald utdelning		—	–164
Lämnade koncernbidrag		–25	–49
Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten		–599	–1 532
Förändring av likvida medel		–3	29
Likvida medel vid årets början		89	60
Likvida medel vid årets slut 1)		86	89
1) Likvida medel
Mkr		2009	2008
Kassa och bank		86	89
Belopp vid årets slut		86	89

Noter till de fi nansiella rapporterna moderbolaget

Belopp i Mkr om inget annat anges.

Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciper

Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under 2009.

RFR 2.2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter senast från och med 2010 ska tillämpas även avseende moderbolaget, med några undantag. Företaget har valt att i enlighet med möjligheten som anges i RFR 2.3 förtidstillämpa den nya utformningen av de fi nansiella rapporterna för moderbolaget. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital fått ett innehåll som liknar koncernens, det vill säga exkluderande de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital men nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.

Ändringar av IAS 27 Koncernredovisning och separata fi nansiella rapporter avseende Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly-Cotrolled Entity or Associate tillämpas sedan 1 januari 2009. Denna ändring har medfört att moderbolaget nu alltid redovisar utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen har endast oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets fi nansiella rapporter.

Klassifi cering och uppställningsformer

För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassafl ödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över fi nansiell ställning respektive rapport över kassafl öden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassafl ödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassafl öden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkning utgörs främst av redovisning av eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

Intäkter

Utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när tjänsterna är utförda.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina fi nansiella rapporter.

Finansiella instrument

I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar, där värdering till verkligt värde inte är tillåten, till lägsta värdets princip. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.

Andra fi nansiella skulder

Denna kategori består av skulder till kreditinstitut, förlagslån och leverantörsskulder. Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Derivat

I enlighet med reglerna i RFR 2.2 har moderbolaget valt att från och med den 1 januari 2005 tillämpa ÅRL 4 kap 14 a–e § som tillåter värdering av valuta- och ränteswapar till verkliga värden.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig

avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas i rapport över totalresultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Not 2 • Intäkternas fördelning

Moderbolaget	2009	2008
Nettoomsättning/funktion
IT- och utbildningstjänster	87	22
Övrigt	12	18
Summa	99	40

Koncernens IT-verksamhet samlades under slutet av 2008 i Bilia AB och utförda tjänster faktureras dotterföretagen.

Not 3 • Anställda och personalkostnader

Sjukfrånvaro, %

Moderbolaget	2009	2008
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	0,6	2,7
Sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	—	70,3
Sjukfrånvaro på upp till 60 dagar	100,0	29,7
	100,0	100,0
Sjukfrånvaro fördelad på kön, % 1)
Män	0,4	0,9
Kvinnor	1,0	6,1

Sjukfrånvaro fördelad efter

ålderskategori, % 1)
≤ 29 år	0,2	1,7
30–49 år	0,4	3,9
≥ 50 år	1,0	1,6

1) Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för respektive grupp.

Övrig information avseende moderbolagets anställda och personalkostnader återfinns i koncernens not 9 Anställda och personalkostnader.

Not 4 • Omkostnader

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Moderbolaget, Tkr	2009	2008
KPMG AB
Revisionsuppdrag	653	634
Andra uppdrag	727	1 227

Revisionsuppdrag

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Övriga kostnader

I årets administrationskostnader ingår inga jämförelsestörande poster (—).

Not 5 • Finansnetto

2009	2008
34	757
–74	–848
—	73
195	40
	22
30 4 134 106	114 5 72 46
274	237
Räntekostnader och liknande resultatposter
–3	–28
–26	–86
–106	–46
	155 Ränteintäkter och liknande resultatposter

Summa	274	237
Värdeförändring, derivat	106	46
Valutakursdifferens, likvida medel	134	72
Ränteintäkter, övriga	4	5
Ränteintäkter, koncernföretag	30	114

Summa	–269	–233
Räntekostnader i årets pensionsdel	0	–1
Värdeförändring, derivat	–134	–72
Valutakursdifferens, likvida medel	–106	–46
Räntekostnader, övriga	–26	–86
Räntekostnader, koncernföretag	–3	–28

Not 6 • Bokslutsdispositioner

Moderbolaget	2009	2008
Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan:
Immateriella rättigheter	1	–2
Periodiseringsfonder:
Upplösning periodiseringsfond, tax 2007	—	12
Avsättning till periodiseringsfond, tax 2010	–23	—
Summa	–22	10

Not 7 • Skatter

Redovisad i resultaträkningen

Moderbolaget			2009	2008
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt			–18	—
			–18	—
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader			–2	–4
Uppskjuten skatt till följd av förändringar i skattesatser			—	1
Skatteeffekt i koncernbidrag			–15	–3
			–17	–6
Totalt redovisad skattekostnad			–35	–6
Moderbolaget	2009 (%)	2009	2008 (%)	2008
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt		90		–13
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–26,3	–24	–28,0	4
Effekt av ändrad skattesats uppskjuten skatt		—		1
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader		–21		–254
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter		10		243
Schablonränta på periodiseringsfond		0
Redovisad effektiv skatt	–39,4	–35	46,2	–6

Skatt hänförligt till övrigt totalresultat

		2009			2008
Moderbolaget	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Lämnade koncernbidrag	–56	15	–41	–10	3	–7
Övrigt totalresultat	–56	15	–41	–10	3	–7

Redovisad i balansräkningen

Uppskjutna skattefordringar

	Uppskjuten skattefordran
Moderbolaget	2009	2008
Redovisade uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande:
Pensionsavsättningar	16	13
Skattefordringar	16	13

Förändringen i moderbolaget mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad/intäkt över resultaträkningen.

Not 8 • Immateriella anläggningstillgångar

		Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	18	15	28	12	46	27
Nyanskaffningar	—	3	10	18	10	21
Utrangeringar	—	—	–4	–2	–4	–2
	18	18	34	28	52	46
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	–6	–3	–16	–6	–22	–9
Förvärvade avskrivningar	—	—	—	–10	—	–10
Utrangeringar	—	—	2	2	2	2
Årets avskrivningar	–4	–3	–4	–2	–8	–5
	–10	–6	–18	–16	–28	–22
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	—	—	—	—	—	—
Årets nedskrivningar	0	—	0	—	0	—
	0	—	0	—	0	—
Redovisat värde vid årets slut	8	12	16	12	24	24

Från och med 2008 har Bilia upphört med att internt utveckla programvaror, motsvarande tjänster förvärvas externt. Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Avskrivningar	Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Administrationskostnader	4	3	4	2	8	5
Nedskrivningar	Programvaror, internt utvecklade		Programvaror, förvärvade		Totalt immate riella rättigheter
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Administrationskostnader	0	—	0	—	0	—

Not 9 • Materiella anläggningstillgångar

	och installationer
2009	2008
11	12
1	4
–1	–5
11	11
–8	–10
1	5
—	–2
–1	–1
–8	–8
0	0
0	0
3	3

Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen:

	Avskrivningar		Nedskrivningar
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008
Administrations
kostnader	1	1	—	—

Leasingavtal avseende lokaler och kontorsutrustning

Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak huvudkontorets lokaler och kontorsutrustning. Vid utgången av 2009 omfattade lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm.

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjligt. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Not 10 • Aktier och andelar i koncernföretag

Moderbolaget	2009
		2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	2 155	1 439
Förvärv	—	351
Aktieägartillskott	82	383
Avyttringar	–1	–18
Summa	2 236	2 155
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–1 734	–886
Årets nedskrivning	–74	–848
Summa	–1 808	–1 734
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	390	390
Summa	390	390
Redovisat värde vid årets slut	818	811

Specifikation av Bilia ABs och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernföretag

						Redovisat värde
Dotterföretag	Land	Organisations nummer	Säte	Antal andelar	Andel i %	2009	2008
Bilia Personbilar AB	Sverige	556063-1086	Göteborg	1 000 000	100,0	307	307
.Netbil i Skandinavien AB	Sverige	556083-1108	Göteborg
Bilia Group Göteborg AB	Sverige	556046-5659	Göteborg	10 000	100,0	1	1
Hans Persson Fordon AB 1)	Sverige	556144-1584	Göteborg				0
Hans Persson Fastighets AB 1)	Sverige	556084-3616	Göteborg				1
Säfveån AB, under likvidation	Sverige	556001-2899	Göteborg	3 520 000	100,0	191	191
Bilia Personbil as	Norge	976 023 188	Oslo	150 000	100,0	197	145
.Bilforum Finans AS	Norge	937 228 163	Stavanger
Bilia Personvogne A/S	Danmark	19 47 52 04	Taastrup	45 000	100,0	79	118
Selandia Motor Company A/S	Danmark	15 78 96 97	Lyngby	500	100,0	7	10
Ejendomsselskabet Hörskatten A/S	Danmark	18 44 52 47	Taastrup	600	100,0	10	10
Bilia Holding AB	Sverige	556054-6573	Göteborg	160 000	100,0	19	21
.Catena Automobile ALT HH GmbH	Tyskland	HRB 51565	Köln
Motoria Bil AB	Sverige	556059-0803	Göteborg	1 000	100,0	0	0
Sevonia AB	Sverige	556069-8531	Göteborg	25 000	100,0	3	3
AB Bilorama	Sverige	556243-9967	Göteborg	100 000	100,0	3	3
Övriga bolag					100,0	1	1
Redovisat värde						818	811

1) Avyttrades under 2009.

Not 11 • Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	7	7
	7	7
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–7	–7
	–7	–7
Redovisat värde vid årets slut	0	0

Not 12 • Övriga långfristiga fordringar

Moderbolaget	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	45	45
Amortering	–4	—
Redovisat värde vid årets slut	41	45

Not 13 • Övriga fordringar

Moderbolaget	2009	2008
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Övrigt	4	30
Summa	4	30

Not 14 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Moderbolaget	2009	2008
Förutbetalda kostnader	3	2
Summa	3	2

Not 15 • Eget kapital

Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel

	Antal aktier	Redovisat värde
Moderbolaget	2009	2008	2009	2008
Ingående återköpta egna aktier	1 000 000	1 000 000	115	115
Utgående åter köpta egna aktier	1 000 000 1 000 000		115	115

Aktiekapital och överkurs

	Stamaktier
Anges i tusentals aktier	2009	2008
Emitterade per 1 januari	21 459	21 459
Inlösen teckningsoptioner	3 835	—
Emitterade per 31 december – betalda	25 294	21 459

Per den 31 december 2009 omfattade det registrerade aktiekapitalet 25 293 574 stamaktier (21 459 255).

Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till Bilias kvarvarande nettotillgångar.

Kontantutdelning

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning:

	2009	2008
3:00 kronor per stamaktie (0:00)	76 1)	0

1) Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår den föreslagna utdelningen till 76 Mkr.

Styrelsens utdelningsförslag blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2010.

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden är att spara en del av årets resultat som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden.

Not 16 • Obeskattade reserver

Moderbolaget	2009	2008
Periodiseringsfond, tax 2007	22	22
Periodiseringsfond, tax 2008	33	33
Periodiseringsfond, tax 2010	23	—
Ackumulerade avskrivningar utöver plan	4	5
Summa obeskattade reserver	82	60

Not 17 • Skulder till kreditinstitut

Moderbolaget	2009	2008
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av banklån	50	549
	50	549
Summa	50	549

Not 18 • Pensioner

Nettoskuld

Moderbolaget	2009	2008
Pensionsskuld	11	10
Övriga pensioner	1	4
Summa	12	14
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI:	11	10
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Förändringar i nettoskulden
Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden	14	15
I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter	1	1
Pensionsutbetalningar	–3	–1
Annan förändring av kapitalvärdet	0	–1
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året	12	14
Netto pensionsförpliktelser Kostnader avseende pensioner
Pensionering i egen regi
Kostnad exklusive räntekostnad	1	1
Kostnad för pensionering i egen regi	1	1
Pensionering genom försäkring
Försäkringspremier	6	7
Delsumma	7	8
Särskild löneskatt på pensionskostnader	4	1
Kostnad för kreditförsäkring	0	0
Årets pensionskostnad	11	9
Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner	11	9

Av den redovisade nettokostnaden återfinns 11 Mkr (9) i rörelsen och 0 Mkr (0) i finansnettot.

Avgiftsbestämda planer

Moderbolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företaget. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

Moderbolaget	2009	2008
Årets kostnader för avgiftsbestämda planer 1)	6	8

1) Häri ingår 1 Mkr (1) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.

För ytterligare upplysning om pensioner, aktierelaterade ersättningar och ledande befattningshavares förmåner se koncernens not 9 Anställda och personalkostnader och not 25 Pensioner.

Not 19 • Övriga skulder

Moderbolaget	2009	2008
Långfristiga skulder
Förlagslån	100	87
Personalfond	5	5
Summa	105	92
Moderbolaget	2009	2008
Kortfristiga skulder
Källskatt	1	1
Övrigt	8	23
Summa	9	24

Skulder som förfaller till betalning

2009	2008
100	87
5	5
105	92

Not 20 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget	2009	2008
Upplupna löner	8	5
Upplupna sociala kostnader	3	4
Övriga upplupna kostnader	34	28
Summa	45	37

Not 21 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning

Verkligt värde

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

	2009		2008
Moderbolaget	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Övriga tillgångar/valutaswapar	1	1	11	11
Lånefordringar och kundfordringar
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande	818	818	811	811
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kund- och andra fordringar	616	616	1 047	1 047
Likvida medel	86	86	89	89
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Övriga skulder/valutaswapar	0	0	9	9
Andra finansiella skulder
Förlagslån	100	100	87	87
Banklån	50	50	549	549
Personalfond	5	5	5	5
Leverantörs- och övriga skulder	255	255	296	296

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Moderbolaget 2009	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	0
Moderbolaget 2008	Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	11
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar	9

Beräkning av verkligt värde

För sammanfattning av de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde se koncernen not 29 Värdering av finansiella tilllgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning.

Not 22 • Finansiella risker och riskhantering

Bilia AB

Placeringar

Alla placeringar av tillfällig överskottslikviditet ska ske med krav på hög likviditet och liten kreditrisk. Placeringar får göras i instrument och med motparter som finns upptagna i en förteckning som utfärdats av VD i Bilia AB. Förteckningen ska göras med beaktande av följande krav:

• Placeringar får ske i svenska statspapper med hög likviditet utan beloppsmässig begränsning.
• Placering får ske hos svenska banker med högst 300 Mkr och med bindningstid på högst 90 dagar. Samtidigt ska bankens rating hos Moody's uppgå till lägst A2.
• Placering får ske hos Volvofinans Bank AB med högst 100 Mkr och en bindningstid på högst 30 dagar.

• Placering får ske i papper som av Nordisk Rating åsatts betyget K1 och med en återstående löptid på högst 90 dagar och med ett belopp på högst 50 Mkr per emittent.

För vidare information se koncernen not 30 Finansiella risker och riskhantering.

Aktier i dotterföretag

Moderbolagets innehav av aktier i de utländska dotterföretagen innebär en valutaexponering för Bilia, så kallad omräkningsexponering. Alla beslut rörande kurssäkring av omräkningsexponeringen av innehavet av aktierna i de utländska koncernföretagen ska föregås av styrelsebeslut i Bilia AB. För närvarande skyddar inte Bilia AB innehavet av aktier i utländsk valuta.

Förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.

Moderbolaget	2009						2008
Låneinstitut	Valuta	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–	1 år 1–5 år	5 år och längre	Nominellt belopp valuta	Totalt belopp	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–	1 år 1–5 år	5 år och längre
Nordea	SEK	50	50	50	—	—	—	—
SEB	SEK								72	72	72	—	—	—	—
Nordea/Handels banken (Clubdeal)	SEK								477	477	—	277	200	—	—
Förlagslån	SEK	100	100	—	—	—	—	100	87	87	—	—	—	—	87
Personalfond	SEK	5	5	—	—	—	—	5	5	5	—	—	—	—	5
Summa			155	50	—	—	—	105		641	72	277	200	—	92

Not 23 • Operationell leasing

Leasingavtal där företaget är leasetagare

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Summa	4	4
Mellan ett och fem år	2	3
Inom ett år	2	1
Moderbolaget	2009	2008

Leasingavtal avseende lokaler och kontorsutrustning

Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak lokaler för huvudkontoret och kontorsutrustning. Vid utgången av 2009 omfattade lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm (1,0).

I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.

Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2009 till 0 Mkr (0).

Moderbolaget	2009	2008
Minimileaseavgifter	5	2
Totala leasingkostnader	5	2

Not 24 • Investeringsåtaganden

Moderbolaget

Under 2009 har moderbolaget ingått avtal om att förvärva immateriella anläggningstillgångar för 0 Mkr (1).

Not 25 • Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Moderbolaget

Tvister

Skatteverket har ifrågasatt Bilia ABs avdragsrätt för kostnader och mervärdesskatt sammanhängande med tidigare redovisad tvist hänförlig till utdelningen av KFAB år 2003. Till följd härav påförde Skatteverket Bilia AB skatt och tillkommande avgifter med 7 Mkr. Under året meddelade länsrätten dom i målet, vilket innebar att Bilia AB skulle betala skatt och tillkommande avgifter med 4 Mkr. Bolagets bedömning, vilken delas av skattejuridisk expertis, är att Bilia redovisat aktuella kostnader och mervärdesskatt enligt gällande skatteregler och praxis. Bolaget har dock reserverat 4 Mkr för eventuella tillkommande skatter. Länsrättens dom är överklagad till kammarrätten.

Ställda säkerheter

Moderbolaget	2009	2008
För egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar uttagna i dotterföretag	750	750
Aktier i dotterföretag	—	785
Summa ställda säkerheter	750	1 535

Eventualförpliktelser

Moderbolaget	2009	2008
Hyresgarantier 1)	234	231
Borgensförbindelse till
förmån för dotterföretag	828	886
Summa eventualförpliktelser	1 062	1 117

1) Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag med 234 Mkr (229). Beloppet som är angivet är årshyran till hyresavtalen med varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren 2010–2026.

Not 26 • Närstående

Moderbolaget

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 10 Aktier och andelar i koncernföretag.

Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ersättningar till nyckelpersoner redovisas i koncernens not 9

Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Övriga transaktioner redovisas nedan:

Företagets styrelseledamöter (Mats Qviberg och Sven Hagströmer) och dess nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och indirekt via Investment AB Öresund cirka 44 (41) procent av rösterna i företaget.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp av varor och tjänster från närstående	Provisioner/ ränta/ utdelning	Fordran på närstående per den 31 december	Skuld till närstående per den 31 december
Dotterföretag	2009	86	17	61	571	235
Dotterföretag	2008	24	17	842	982	266
Eventualförpliktelser för dotterföretag	2009	1 062
Eventualförpliktelser för dotterföretag	2008	1 115

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit: ^{2009 2008}

Kortfristiga ersättningar till anställda 12 9

Not 27 • Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning

Moderbolaget	2009	2008
Anteciperad utdelning	374	—
Koncernbidrag	40	168
Summa	414	168

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Moderbolaget	2009	2008
Avskrivningar	9	7
Nedskrivningar	76	848
Avsättningar till pensioner	1	1
Anteciperad utdelning	–34	–374
Koncernbidrag	–195	–40
Reavinst vid försäljning av aktier	—	–91
Summa	–143	351

Förvärv av inkråm och verksamheter – moderbolaget

Förvärvade tillgångar och skulder	2009	2008
Aktier i dotterföretag
Fastighetsbolaget Motorspinnaren AB	—	0
Bilia Center AB	—	124
Hans Persson Fordon AB	—	20
Hans Persson Fastighets AB	—	146
Bilia Personvogne A/S	—	40
Ejendomsselskabet Hörskatten A/S	—	10
Selandia Motor Company A/S	—	10
Summa tillgångar	—	350
Förvärvade nettotillgångar	—	350
Köpeskilling
Utbetald köpeskilling	—	350
Påverkan på likvida medel	—	–350

Avyttring av inkråm och verksamheter – moderbolaget

Avyttrade tillgångar och skulder	2009	2008
Aktier i dotterföretag
Hans Persson Fordon AB	0	—
Hans Persson Fastighets AB	1	—
Bilia Danmark A/S	—	0
Bilia Fordon Stockholm AB	—	12
Summa tillgångar	1	12
Avyttrade nettotillgångar	1	12
Försäljningspris:	1	109
Avgår: Säljarrevers	—	–45
Erhållen köpeskilling	1	64
Påverkan på likvida medel	1	64

Ej utnyttjade krediter

Moderbolaget	2009	2008
Beviljad kredit	500	900
Utnyttjad kredit	50	578
Ej utnyttjad kredit	450	322

Not 28 • Händelser efter balansdagen

Moderbolaget

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 25 februari 2010.

Underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Göteborg den 25 februari 2010

Mats Qviberg Styrelseleordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Jack Forsgren Heinrich Blauert Sven Hagströmer

Ingrid Jonasson Blank Gerard Versteegh Jon Risfelt Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Mats Holgerson Eva Cederbalk Patrik Nordvall Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot utsedd av arbetstagarorganisation

Tommy Strandhäll Jan Pettersson Styrelseledamot utsedd VD, koncernchef av arbetstagarorganisation och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 februari 2010 KPMG AB

Johan Dyrefors Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 februari 2010. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2010.

Till årsstämman i Bilia AB Org nr 556112-5690

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bilia AB för år 2009. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1–70. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över totalresultat samt rapport över fi nansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 26 februari 2010 KPMG AB

Johan Dyrefors Auktoriserad revisor

Femårsöversikt

Mkr, om ej annat anges.	2005	20061)	2007	2008	2009
Rapport över totalresultat
Nettoomsättning	12 074	14 056	15 402	14 280	13 700
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster	202	130	177	–16	206
Rörelseresultat	194	109	169	–57	146
Finansnetto	–4	9	–19	–82	–30
Resultat före skatt	190	118	150	–139	116
Skatt	–57	–30	–44	28	–2
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	133	88	106	–111	114
Resultat från avvecklad verksamhet	57	5	–6	1	—
Årets resultat	190	93	100	–110	114
Rapport över fi nansiell ställning
Eget kapital	1 286	1 684	1 507	1 229	1 425
Balansomslutning	5 962	6 064	7 043	5 414	4 717
Sysselsatt kapital	2 498	2 175	3 190	2 485	2 111
Nettolåneskuld	884	–31	1 222	820	214
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr	0,69	–0,02	0,81	0,67	0,15
Rapport över kassafl öden
Kassaflöde från den löpande verksamheten	185	446	–305	383	522
Investeringar och avyttringar i anläggningar, inklusive leasingtillgångar	266	275	–64	49	–103
Nyckeltal
Avkastning på sysselsatt kapital
exklusive jämförelsestörande poster, %	10,4	6,9	8,2	1,4	11,1
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,0	6,2	7,8	–0,6	8,2
Avkastning på eget kapital, %	15,8	6,3	6,3	–8,0	8,6
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %	1,7	0,9	1,2	–0,1	1,5
Rörelsemarginal, %	1,6	0,8	1,1	–0,4	1,1
Räntetäckningsgrad, ggr	6,9	5,4	3,7	–0,1	3,0
Vinstmarginal, %	1,6	0,7	0,6	–0,8	0,8
Soliditet, %	21,6	27,8	21,4	22,7	30,2
Kapitalets omsättningshastighet, ggr	2,28	2,43	2,40	2,25	2,85
Aktiedata
Resultat per aktie, kr	8:20	4:15	4:75	–5:35	5:45
Eget kapital per aktie, kr	55:60	78:45	73:65	60:10	58:65
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr	8:00	19:85	–14:45	18:70	25:00
Utdelning per aktie, kr	8:00	8:00	8:00	—	3:00 2)
Börskurs vid årets utgång, kr	149:50	110:25	102:50	16:10	69:75
P/E-tal, ggr	18	27	22	–3	13
Övriga uppgifter
Löner och andra ersättningar	1 089	1 291	1 414	1 414	1 407
Anställda, medelantal	2 888	3 063	3 536	3 304	3 038

1) Bilias fastighetsbestånd, Catena AB, delades ut till Bilias aktieägare under april månad 2006.

2) Föreslagen utdelning.

För information om beräkningarna av antalet aktier se "Data per aktie" under avsnittet Bilia-aktien.

Nettoomsättning, Mkr

Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr

Under 2009 minskade nettoomsättningen jämfört med 2008 men skillnaden har minskat för varje kvartal. Exkluderas förvärv och valutaeffekter minskade nettoomsättningen under kvartal 1 med 22 procent, kvartal 2 med 16 procent, kvartal 3 med 4 procent medan kvartal 4 ökade med 8 procent. Marknadssituationen förbättrades under andra halvåret i Sverige och Norge.

Året började med ett negativt rörelseresultat i kvartal 1. De tre följande kvartalen visade på en stark förbättring med ett kvartal 4 som var det bästa enskilda kvartalsresultatet under de senaste fem åren. Förbättringen är främst hänförlig till reducerade kostnader generellt och till ökad försäljning och högre marginal vid försäljning av begagnade bilar. Serviceaffären förbättrar resultatet något trots lägre försäljning.

Resultat före skatt för kvartal 4 uppgick till 79 Mkr (–146), vilket var det bästa enskilda kvartalsresultatet under de senaste fem åren. Exkluderas poster av engångskaraktär uppgick resultat före skatt till 96 Mkr (–6). Strukturkostnader med –17 Mkr (–96) har påverkat kvartalet. Under kvartal 4 2008 gjordes nedskrivningar av främst goodwill med –29 Mkr och kostnader för bankavtal och emissionskostnader ingick med –16 Mkr.

Nettolåneskuld/eget kapital, ggr

Resultat före skatt, Mkr

Avkastning på eget kapital, %

Soliditet, %

kapital har förbättrats kraftigt under året och uppgick till 8,6 procent (–8,0). Målet för avkastning på eget kapital är minst 15 procent.

Avkastningen på eget

Soliditeten ökade för andra året i rad och uppgick till 30,2 procent

(22,7).

Sysselsatt kapital, Mkr

Sysselsatt kapital uppgick till 2 111 Mkr jämfört med 2 485 Mkr föregående år, en minskning med 374 Mkr. Förvärv svarar för cirka 110 Mkr. Varulagret har minskat med cirka 510 Mkr och övriga rörelsetillgångar, främst leasingfordon, minskade med cirka 440 Mkr. Räntebärande tillgångar ökade med knappt 40 Mkr och rörelseskulderna minskade med cirka 420 Mkr. Sysselsatt kapital har minskat med knappt 1 100 Mkr sedan 2007.

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 8,2 procent mot –0,6 procent föregående år. Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 11,1 procent (1,4). Målet för avkastning på sysselsatt kapital är minst 14 procent.

05 06 07 08 09

72 Bilia Årsredovisning 2009 Bilia Årsredovisning 2009 73

Defi nitioner

Avkastning på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat med tillägg av fi nansiella intäkter samt viss reducering för de företag som tar fi nansiering i egen balansräkning i förhållande till genomsnittligt operativt kapital (se defi nition nedan).

Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och fi nansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital (se defi nition nedan).

Direktavkastning Utdelning i förhållande till årets genomsnittliga börskurs.

EBITDA/räntenetto Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster med tillägg av avskrivningar (exklusive avskrivningar hänförliga till återköpsavtal) i förhållande till fi nansnettot exklusive jämförelsestörande poster och den icke kassapåverkande delen av andelar i intresseföretags resultat.

Förädlingsvärde Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster med tillägg av lönekostnader inklusive lönebikostnader.

Kapitalets omsättningshastighet Nettoomsättning i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.

Kurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i förhållande till eget kapital per aktie.

Medelantal anställda Betalda närvarotimmar i relation till normal årsarbetstid i respektive land.

Nettolåneskuld Nettolåneskulden utgörs av räntebärande skulder med avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar samt leasingfordon.

Operativt kapital Samtliga ej räntebärande tillgångar med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar.

Price/Earnings ratio (vinstmultiplikator) Börskurs vid årets utgång i relation till vinst per aktie.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och fi nansiella intäkter i förhållande till fi nansiella kostnader med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsens kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Skatter Uppdelning av obeskattade reserver i uppskjuten skatteskuld respektive balanserade vinstmedel har gjorts på basis av skattesats 26,3 procent.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar samt uppskjuten skatteskuld.

Utdelningsandel Utdelning i förhållande till årets vinst.

Vinstmarginal Årets resultat i förhållande till nettoomsättning.

Bilias A-aktie är sedan 1984 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. I oktober 2003 fl yttades den till O-listan men återfi nns numera med NASDAQ OMX Stockholm listindelning under Small Cap.

Aktien handlas under namnet BILI A och ingår i NASDAQ OMX Stockholm index SX 25, Sällanköpsvaror och -tjänster.

Per den 31 december 2009 uppgick aktiekapitalet till 253 Mkr (215) fördelat på 25 293 574 A-aktier. Kvotvärdet är 10 kronor per aktie. Röstvärdet är en röst per aktie. Samtliga A-aktier äger lika rätt till andel av Bilias tillgångar och resultat.

Totalavkastning 333 procent 2009

Under 2009 steg NASDAQ OMX Stockholm index för Sällanköpsvaror och -tjänster (SX 25 Consumer Discretionary) med 53,5 procent. Bilia-aktien steg från 16:10 kronor till 69:75 kronor under året. Högsta betalkurs, 72:50 kronor, noterades den 17 december 2009. Lägsta betalkurs var 16:40 kronor den 2 februari 2009.

Bilias aktieägare fi ck en totalavkastning på 333 procent (–83) under 2009. Beräkningen baseras på aktiens utveckling.

Vid utgången av året var Bilias börsvärde 1 764 Mkr (345), beräknat på totalt antal aktier. Under 2009 omsattes totalt 9,8 miljoner Bilia-aktier (7,8) till ett värde av 451 Mkr (415). Omsättningen motsvarade 47 procent (38) av det vägda genomsnittliga antalet aktier.

Som jämförelse var NASDAQ OMX Stockholm omsättningshastighet 119 procent. P/E-talet räknat på 2009 års resultat var 13, jämfört med –3 för 2008.

Betavärde

Kursförändringen för en enskild aktie jämfört med förändringen för aktiemarknaden som helhet kallas för betavärde. Om betavärdet är större än 1 betyder det att aktien varierar mer än börsgenomsnittet. Ett värde lägre än 1 tyder på att aktien är mindre känslig än börsen som helhet.

Bilia-aktiens betavärde är 1,90 för de senaste fem åren. Det innebär att Bilia-aktiens svängningar varit större än de genomsnittliga kursförändringarna på NASDAQ OMX Stockholm.

Antalet aktieägare minskar

Bilia hade 21 978 aktieägare vid utgången av 2009, jämfört med 22 144 ett år tidigare. De fl esta aktieägare äger relativt små poster i bolaget. Av aktieägarna ägde 95,4 procent (95,6) färre än 1 000 aktier. Andelen institutionellt ägande uppgick till 16,0 procent (19,2), och andelen utländskt ägande uppgick till 14,2 procent (10,0).

Under året ökade bland andra Investment AB Öresund och Mats Qviberg med familj sina innehav i Bilia. Tillsammans med HQ fonder utgjorde de vid årets slut de tre största aktieägarna i bolaget.

Utdelningspolicy

Bilias utdelning ska över en konjunkturcykel ge aktieägarna en konkurrenskraftig direktavkastning i jämförelse med likartade börsnoterade företag. Vidare ska en god utdelningstillväxt eftersträvas och utdelningen ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat.

Vid bestämmandet av utdelningens storlek ska även Bilias resultatförmåga, kassafl öde, investeringsbehov och fi nansiella ställning i övrigt beaktas. Strävan är också att Bilia vid var tid ska ha en optimal kapitalstruktur.

3:00 kronor i föreslagen utdelning

Bilias styrelse föreslår årsstämman den 29 april 2010 att utdelning för verksamhetsåret 2009 ska uppgå till 3:00 kronor per aktie (—). Den föreslagna utdelningen motsvarar 67 procent av årets resultat. Om årsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag, beräknas utdelningen betalas ut av Euroclear Sweden AB den 7 maj 2010.

Förslag om återköp av egna aktier

Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta beslut om återköp av egna aktier över NASDAQ OMX Stockholm så länge det egna innehavet aldrig överstiger 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget.

Optionsprogram

Under 2009 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett lösenpris på 70 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I december 2008 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015 och ett lösenpris på 20 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 2:00 kronor per option vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

I maj 2008 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på totalt 260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris på 75 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.

Under 2007 ställde Investment AB Öresund ut köpoptioner på 210 000 aktier i Bilia AB. Optionerna har en löptid på tre år med förfall i mars 2010 med ett lösenpris på 120 kronor per aktie. Priset per option är 5:00 kronor. Deltagare i optionsprogrammet är styrelsemedlemmar, koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Deltagarna har förvärvat mellan 2 000 och 10 000 köpoptioner vardera. Optionsprogrammet medför ingen utspädning för Bilias aktieägare.

Personer med insynsställning

Handel med aktier i bolag där man har insynsställning kallas för insynshandel. Denna handel är anmälningspliktig enligt lag och måste rapporteras till Finansinspektionen. Bilia är skyldigt att anmäla till Finansinspektionen vilka personer som har insyn i Bilia. Dessa personer måste anmäla sina innehav av aktier och alla eventuella förändringar i innehaven. Vissa närstående fysiska och juridiska personer omfattas också av anmälningsskyldigheten.

Huvudägarna, styrelseledamöterna, styrelsens sekreterare, revisorerna, ledningsgruppen och vissa medarbetare på ekonomi- respektive finansavdelningen anses ha insynsställning i Bilia. En fullständig lista över personer med insynsställning finns på Finansinspektionens hemsida www.fi.se.

Analyser av Bilia

Bilia-aktien analyseras i första hand av svenska banker och fondkommissionärer. Följande analytiker bevakar regelbundet Bilia:

• Stefan Cederberg, Enskilda Securities, 08-52 22 95 00
• Mats Liss, Swedbank Markets, 08-58 59 18 00
• Patric Lindqvist, Hagströmer & Qviberg, 08-696 17 00
• Andreas Lundberg , Handelsbanken, 08-701 10 00

Aktieägarinformation

Bilias information till aktiemarknaden och aktieägarna ska präglas av korrekthet, relevans, öppenhet och snabbhet. Aktieägare som önskar årsredovisning och halvårsrapport som direktutskick kan få detta efter anmälan till Euroclear Sweden AB.

Bilias pressmeddelanden, kvartalsrapporter och årsredovisningar finns tillgängliga under rubriken Investor Relations på www.bilia.se och på www.bilia.com. Där finns även ytterligare information om företaget, den finansiella utvecklingen och aktien. På webbplatserna finns möjlighet att prenumerera på pressmeddelanden och att ställa frågor till bolaget.

Data per aktie	2005	2006	2007	2008	2009
Resultat, kr	8:20	4:15 2)	4:75 3)	–5:35	5:45 4)
Eget kapital, kr 1)	55:60	78:45	73:65	60:10	58:65
Kassaflöde från den löpande verksamheten, kr	8:00	19:85 2)	–14:45 3)	18:70	25:00 4)
Börskurs vid årets utgång, kr	149:50	110:25	102:50	16:10	69:75
P/E-tal, ggr	18	27	22	–3	13
Kurs/eget kapital, %	269	141	139	27	119
Direktavkastning, %	6,0	7,0	6,7	0,0	6,5
Utdelning, kr	8:00	8:00	8:00	—	3:00 5)
Utdelningsandel, %	97	185	164	0	67 6)

1) Beräknat på antalet utestående aktier vid slutet av respektive år. För 2009 uppgick antalet utestående aktier till 24 293 574, för år 2008 och 2007 till 20 459 255, för år 2006 till 21 459 255 och för år 2005 till 23 129 155.

2) Beräknat efter återköp av 1 669 900 aktier under februari–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 22 461 755.

3) Beräknat efter återköp av 1 000 000 aktier under augusti månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 21 063 501.

4) Beräknad efter inlösta teckningsoptioner motsvarande 3 834 319 aktier under april–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 20 911 307.

5) Föreslagen utdelning.

6) Beräknat efter fullt utnyttjande av teckningsoptionerna, vilket ger 25 459 255 antal utestående aktier.

Bilia-aktiens omsättning

Omsatt antal aktier 1 000-tal (inklusive efteranmälda) Källa: NASDAQ OMX

Bilia-aktiens totalavkastning Bilia-aktiens utveckling

Aktiekapitalets utveckling

Årtal	Antal aktier	Förändring	Aktiekapital, Mkr	Förändring, Mkr	Förklaring
1985	15 000 000		300
1987	21 000 000	6 000 000	420	120	Fondemission
1988	21 032 486	32 486	421	1	Nyemission vid konvertering
1989	21 046 667	14 181	421	0	Nyemission vid konvertering
1990	21 076 925	30 258	422	1	Nyemission vid konvertering
1991	31 674 669	10 597 744	634	212	Nyemission vid konvertering
2000	28 554 512	–3 120 157	634	—	Återköp egna aktier
2001	27 400 490	–1 154 022	571	–63	Återköp egna aktier/nedsättning
2002	25 699 061	–1 701 429	514	–57	Återköp egna aktier/nedsättning
2004 1)	60 845 603	35 146 542	608	94	Återköp egna aktier/nedsättning/sänkning av aktiens nominella belopp/förlagsaktier, serie C
2005	23 129 155	–37 716 448	231	–377	Lösen förlagsaktier, serie C
2007	21 459 255	–1 669 900	215	–16	Återköp egna aktier/nedsättning
2009	25 293 574	3 834 319	253	38	Inlösta teckningsoptioner

1) Varav förlagsaktier, serie C, 37 716 448 stycken, 377 Mkr.

Aktiernas fördelning 2009-12-31

Aktieinnehav	Totalt antal aktieägare	Procent av totala antalet aktieägare	Äger tillsammans st aktier	Procent av aktiekapitalet
1–1 000	20 977	95,4	3 111 800	12,3
1 001–10 000	871	4,0	2 408 057	9,5
10 001–100 000	103	0,5	3 154 516	12,5
100 001–	27	0,1	16 619 201	65,7
Totalt antal aktieägare	21 978	100,0	25 293 574	100,0

De 20 största aktieägarna 2009

		Procentuellt
	Totalt	ägande
Investment AB Öresund	7 289 792	28,8
Mats Qviberg med familj	2 026 350	8,0
HQ fonder	1 841 179	7,3
Bilia AB Återköpta egna aktier	1 000 000	4,0
Östersjöstiftelsen	738 105	2,9
Arne Bergström	654 000	2,6
Didner & Gerge Småbolag	508 350	2,0
CBNY-DFA-INT SML CAP V	271 913	1,1
SEB Private Bank S.A. NQI	249 037	1,0
Placeringsfond Nordea Garanti	200 986	0,8
Livförsäkrings AB Skandia	198 600	0,8
SEB Life Ass Co Ltd , Irland	193 200	0,8
Fidelity Nordic Fund	181 000	0,7
Avanza pension	156 777	0,6
Tanglin Asset Management AB	153 515	0,6
AB Traction	151 929	0,6
JP Morgan Bank, Storbritannien	145 387	0,6
Jan Pettersson med familj	139 500	0,6
Mellon US Tax exempt Account	136 488	0,5
DnB NOR Bank ASA	132 379	0,5
Summa	16 368 487	64,8
Resterande ägare	8 925 087	35,2
Totalt antal aktier	25 293 574	100,0

Ägarfördelning på kategorier, %

Styrelse

Mats Qviberg f 1953 styrelseordförande Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: SEB 1976–84, Carnegie 1984–90. Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i HQ AB. Vice styrelseordförande i Investment AB Öresund. Styrelseledamot i Fabege AB och SkiStar AB. Innehav i Bilia AB: 2 026 350 aktier (med familj). Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Beroende i förhållande till Bilias större aktieägare, men oberoende i förhållande till Bilia.

Kör: Volvo V70.

Ingrid Jonasson Blank f 1962 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom ICA-koncernen sedan 1986. Nuvarande uppdrag: Vice VD ICA Sverige AB. Styrelseledamot i Sveriges Annonsörer AB, Forma Publishing Group AB samt styrelseledamot i ett antal av ICA ABs dotterbolag. Innehav i Bilia AB: 15 000 köp-

optioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2006.

Oberoende: Ja. Kör: Porsche.

Heinrich Blauert f 1941 ordförande revisionsutskottet Utbildning: Jur. kand. Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist AB Volvo 1976–85, VD Ernst Nilsson AB 1985–88, VD Sveriges Verkstadsindustrier 1988–2002. Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Stiftelsen Tekniska museet i Stockholm. Styrelseledamot i Stora Fonden för Stiftelsen Tekniska Museet.

Innehav i Bilia AB: 4 000 aktier och 1 000 teckningsoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2002. Oberoende: Ja.

Kör: Volvo V70.

Eva Cederbalk f 1952 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: SEB 1975–98, VD Dial Försäkring AB 1998–2000, chef e-business If Skadeförsäkring AB 2000–01 och VD Netgiro International AB 2002–03.

Nuvarande uppdrag: VD i SBAB, Sveriges Bostadsfi nansierings AB. Styrelseledamot i Klarna AB och Klarna Finans AB. Innehav i Bilia AB: 15 000 köpoptioner.

Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2006. Oberoende: Ja. Kör: BMW X3.

Jack Forsgren f 1945 ordförande ersättningsutskottet Utbildning: Pol. mag. Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef Mölnlycke AB och Nobel Biocare AB.

Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Unfors Instruments AB och Maquire AB. Vice ordförande i Svenska Mässan. Styrelseledamot i Stampen AB, Chalmers Industriteknik, Liberala Tidningar AB och Promedia AB.

Innehav i Bilia AB: 8 000 aktier, 15 000 köpoptioner och 1 500 teckningsoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Ja. Kör: Volvo V70.

Sven Hagströmer f 1943 Utbildning: Studier vid Stockholms universitet.

Arbetslivserfarenhet: Gränges 1969–73, Investor 1973–80, Hagströmer & Qviberg AB 1981–92. Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Investment AB Öresund, Avanza AB och eWork AB och styrelseledamot i

Ins planet AB. Innehav i Bilia AB: 15 000 aktier och 3 750 teckningsoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Beroende gentemot Bilias större aktieägare, men oberoende i förhållande till Bilia. Kör: Volvo XC60.

Mats Holgerson f 1953 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Esso 1976–85, Statoil 1985–96 (VD Statoil Norge 1994–96), VD Dial Försäkring 1996–98, VD Statoil Detaljhandel Skandinavia 1998– 2005 och VD Menigo Foodservice 2006–08.

Nuvarande uppdrag: Chief Operating Offi cer ICA AB. Styrelseledamot Hemtex AB och Dialect AB.

Innehav i Bilia AB: 15 000 köpoptioner och 2 050 teckningsoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2006. Oberoende: Ja. Kör: BMW 335.

Jan Pettersson f 1949, VD Utbildning: Ekonomexamen vid Stockholms universitet 1973. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom fordonsbranschen sedan 1973, Kinnevikskoncernen 1982–86, VD Toyota och Svenska Motor AB 1986–2002.

Nuvarande uppdrag: VD och koncernchef i Bilia AB sedan den 10 juni 2003. Styrelseledamot i Active Driving AB, Volvofi nans Bank AB och Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF). Innehav i Bilia AB: 139 500 aktier (med familj), varav 60 000 via kapitalförsäkring, 84 000 köpoptioner och 30 000 teckningsoptioner via kapitalförsäkring. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003.

Oberoende: Beroende gentemot Bilia men oberoende i förhållande till Bilias större aktieägare. Kör: Volvo XC60.

Jon Risfelt f 1961 Utbildning: Civilingenjör kemiteknologi KTH. Arbetslivserfarenhet: Ericsson,

SAS, American Express, Nyman & Shultz, Europolitan och Gambro Renal.

Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Ortivus AB, C3 Technologies och Mawell OY. Styrelseledamot i TeliaSonera AB, AB Ångpanneföreningen, Enea AB och KaroBio.

Innehav i Bilia AB: 4 875 aktier och 15 000 köpoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2003. Oberoende: Ja. Kör: Volvo V70.

Gerard Versteegh f 1960 Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. Arbetslivserfarenhet: Arbuthnot Latham Bank 1984–89. Nuvarande uppdrag: Arbetande styrelseordförande i Commercial Estates Group Ltd. Styrelseledamot i Alm Equity AB och Neonet AB.

Innehav i Bilia AB: 11 700 aktier och 10 000 köpoptioner. Invald i styrelsen: Ledamot sedan 2008. Oberoende: Ja. Kör: Vespa GTS. Avböjt omval. Valberedningen föreslår Svante Paulsson till ny ledamot.

Tommy Strandhäll f 1970 Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1988, utbildningsprojekt hos Metall och LO. Nuvarande uppdrag: Metalls ordförande i verkstadsklubben i Göteborg och ordförande i koncernfacket Bilia LO-klubbar Sverige.

Innehav i Bilia AB: — Invald i styrelsen: Utsedd av LO-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2004. Kör: Renault Scénic.

Patrik Nordvall f 1967 Utbildning: Processteknisk utbildning och IHM Business School Senior.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1986.

Nuvarande uppdrag: Klubbordförande Unionen på Bilia samt chef för fastighetsavdelningen i Stockholm.

Innehav i Bilia AB: 126 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd av PTK-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2004. Kör: Renault Scénic.

Dragan Mitrasinovic f 1958 Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.

Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1976. Nuvarande uppdrag: Ordförande i Bilias verkstadsklubb i Stockholm samt bilmekaniker. Innehav i Bilia AB: 7 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd till suppleant av LO-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2005. Kör: Volvo V70.

Lennart Welin f 1951 Utbildning: Yrkesskola och IHM Senior utbildning. Arbetslivserfarenhet: Anställd hos Bilia sedan 1967. Nuvarande uppdrag: Kvalitetsoch miljösamordnare Bilia Personbilar AB, Region Väst och Syd. Innehav i Bilia AB: 2 aktier. Invald i styrelsen: Utsedd till suppleant av PTK-klubbarna i Biliakoncernen sedan 1993. Kör: Renault Laguna.

Revisorer

KPMG AB omvaldes till revisionsbolag av årsstämman 2008 för perioden intill årsstämman 2012. Johan Dyrefors, f 1969, auktoriserad revisor, KPMG och medlem i FAR SRS. Huvudansvarig revisor i Bilia sedan 2008.

Lars Bertén, f 1948, auktoriserad revisor, KPMG och medlem i FAR SRS. Revisionsansvarig sedan 2000.

Bolagsstämman

Bolagsstämman i Bilia AB är det högsta beslutande organet i Biliakoncernen. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att fatta beslut om styrelsens sammansättning och andra väsentliga frågor. Varje aktie berättigar till en röst och det fi nns inga begränsningar för hur många röster en aktieägare kan avge. Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse bestå av lägst sju och högst tio ledamöter med högst lika många suppleanter. Det fi nns inga särskilda begränsningar i bolagsordningen för tillsättning eller entledigande av styrelseledamot eller förändring av bolagsordningen. Vid nominering av styrelseledamöter följs den instruktion som utfärdats av årsstämman 2006. Stämman regleras av aktiebolagslagen, bolagsordningen samt Svensk kod för bolagsstyrning.

Bolagsstämma 2009

Vid Bilias årsstämma den 16 april 2009 omvaldes hela styrelsen med ledamöterna Heinrich Blauert, Ingrid Jonasson Blank, Eva Cederbalk, Jack Forsgren, Sven Hagströmer, Mats Holgerson, Jan Pettersson, Jon Risfelt, Gerard Versteegh och Mats Qviberg. Stämman omvalde även Mats Qviberg till styrelseordförande. Årsstämman beslöt att vinstmedel om 681 Mkr skulle överföras i ny räkning. Styrelsen bemyndigades att dels genomföra återköp av egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse av sådana förvärvade aktier såsom betalningsmedel i samband med eventuellt företagsförvärv eller genom direkt försäljning via börsen. Styrelsens arvode fastställdes till samma nivå som föregående år och principer för ersättning till koncernledningen godkändes.

Valberedningen

Valberedningens uppdrag är att till årsstämman lämna förslag på styrelseledamöter och revisorer (om val föreligger) samt arvode till styrelsen respektive revisorerna. Valberedningen ska också lämna förslag till arvodering av ledamöters arbete i särskilda utskott. Valberedningen har fem ledamöter, inklusive styrelsens ordförande Mats Qviberg. Sex månader innan årsstämman utser de fyra största aktieägarna, var för sig, en person att ingå i valberedningen. Ledamöterna i valberedningen utser ordförande. I november 2009 utsågs Anders Elsell, Investment AB Öresund (ordförande i valberedningen), Thomas Ehlin, Nordea Fonder, Hans Hedström, HQ Fonder, Eva Qviberg, familjen Qviberg och Mats Qviberg, styrelseordförande i Bilia, till valberedningen.

Till hjälp i sitt arbete har valberedningen erhållit information om Bilias styrelseledamöters erfarenheter och dess eventuella beroendeförhållande till Bilia samt även tagit del av den utvärdering av styrelsens arbete som sammanställs varje år. Inför kommande årsstämma har Gerard Versteegh avböjt omval och valberedningen har lagt fram förslag till omval av övriga ledamöter samt nyval av Svante Paulsson. En redogörelse för valberedningens arbete samt dess fullständiga förslag till årsstämman 2010 fi nns tillgänglig på www.bilia.com. Valberedningen välkomnar varje år förslag och synpunkter från aktie ägare och kontaktas enklast via e-post nominering@bilia.se.

Styrelsen

Bilias styrelse består av tio ledamöter valda av årsstämman, inklusive VD i Bilia AB och två ledamöter som representerar de anställda samt två suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. De stämmovalda ledamöterna väljs på ett år. Ingen begränsning fi nns för hur länge en ledamot kan sitta i styrelsen. Styrelsens uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen.

Bilia tillämpar även Svensk kod för bolagsstyrning men har under året gjort avsteg från punkt 7.3 i koden som föreskriver att revisionsutskottet ska bestå av lägst tre ledamöter. Styrelsen anser att utskottets uppgifter kan utföras av två ledamöter utan att äventyra kvaliteten i utskottsarbetet.

Styrelsearbetet följer en årligen fastställd arbetsordning som omfattar dels de ärenden som styrelsen ska behandla vid varje ordinarie sammanträde, dels arbetsfördelningen inom styrelsen, med särskilda åtaganden för ordföranden samt de utskott som utses inom styrelsen. I arbetsordningen anges också regler för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen samt närmare regler för VDs ansvar och befogenheter. Styrelsens överväganden och beslut syftar ytterst till att främja aktieägarnas intresse av värdeutveckling och avkastning. Styrelsen ansvarar för avvägning av Bilias risktagande och har regler för beslutsordning, ekonomisk rapportering och fi nansiering. Därutöver har bolaget regler för kvalitet, miljö, etik, information, personal, IT-verksamhet, säkerhetsbevakning och särskilda riktlinjer för att säkerställa att konkurrensrättslig lagstiftning följs. Åtgärder som successivt stärker Bilias varumärke är också föremål för styrelsens överväganden.

Styrelsens arbete 2009

Under 2009 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Alla styrelseledamöter var närvarande vid samtliga möten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvister. Under året har styrelsen fattat beslut om förvärv av BMW-återförsäljare i Göteborg. Dessutom har dotterbolaget Säfveåns mångåriga tvist med processbolaget Pacta äntligen avslutats genom förlikning. Styrelsen har med stort intresse följt Kommissionens utredning av det juridiska regelverket för motorfordonssektorn. Förändringar av EG-rättens regler för motorfordonssektorn är av betydelse för Bilias framtida strategi då reglerna bland annat inverkar på bolagets möjligheter att växa genom förvärv och påverkar rätten till försäljning av fl era fordonsmärken. Vid ett tillfälle mötte styrelsen revisorerna som redogjorde för sina iakttagelser. Ekonomidirektören i Bilia AB, Gunnar Blomkvist, är sedan slutet av 2004 sekreterare i styrelsen.

Styrelseutskott

Styrelsens ersättningsutskott har till uppgift att till styrelsen föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor. Utskottets arbete presenteras för stämman, som beslutar om villkoren. Utskottet lägger även till styrelsen fram förslag till rörlig ersättning för ledande befattningshavare i dotterföretag. Bonusvillkoren är alltid relaterade till den del av företagets utveckling som berörd person kan påverka. All rörlig ersättning är försedd med en maxgräns i relation till den fasta ersättningen. Ersättningsutskottet består av Mats Qviberg, Heinrich Blauert och Jack Forsgren. Ordförande i utskottet är Jack Forsgren. Under året höll ersättningsutskottet ett sammanträde där alla ledamöter deltog.

Revisionsutskottet består av ordföranden i utskottet, Heinrich Blauert och ledamoten Jack Forsgren. Utskottets huvuduppgifter består av riskgenomgång avseende omvärldsrisker och legala risker, granskning av kontrollmiljön med avseende på bland annat intern och extern revision, övervakning av den finansiella rapporteringen samt genomgång av den interna och externa revisionsprocessen. Samarbetet med Bilias internrevisorer har under året formaliserats så att de vid ett tillfälle under året ger en samlad redogörelse för sitt arbete till revisionsutskottet och Bilias revisorer. Revisionsutskottet har under året hållit tre sammanträden. Vid mötena deltog Bilias revisorer. Utskottets arbete har grundats på material och information från koncernledningen och revisorerna samt från bolagets juridiska rådgivare. Sammanträdena har genomförts i närvaro av koncernens VD och ekonomidirektör. Arbetet har karakteriserats av kunskap, öppenhet och insyn.

Styrelsens rapport avseende intern kontroll

Denna rapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Rapporten är avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och utgör inte del av de formella årsredovisningshandlingarna. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att Bilias interna kontroll fungerar tillfredsställande och att adekvata finansiella rapporter presenteras. Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för Bilias organisation och förvaltning. Det är styrelsens ansvar att Bilias bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Detta ansvar kan inte delegeras utan ankommer alltid på styrelsen.

Bilias kontrollmiljö bygger på att tydliga riktlinjer kommuniceras till samtliga dotterföretag för att säkerställa att de regler och principer som tillämpas är gemensamma för koncernens företag och inom respektive verksamhetsområde samt att det finns erforderliga verktyg på plats ute i dotterföretagen för att dessa ska kunna återrapportera till Bilia AB på ett korrekt och enhetligt sätt. En noggrant avvägd riskanalys görs av styrelsen och väsentliga risker inom koncernen identifieras. Riktlinjer utfärdas inom koncernen för att informera och instruera berörda personer hur dessa risker ska hanteras och minimeras eller i bästa fall elimineras. Viss kontroll utövas manuellt och andra kontrollrutiner finns inbyggda i de systemlösningar som används inom organisationen. Informationsflödet inom koncernen kanaliseras till rätt personer och i rätt tid för att säkerställa att misstag undviks. All berörd personal ska ha tillgång till korrekt information för att fatta väl avvägda beslut och säkerställa att den finansiella rapporteringen alltid är uppdaterad enligt de senast utfärdade direktiven. Utfärdade handböcker och riktlinjer med mera är föremål för kontinuerlig översyn och uppdatering för att stämma överens med förändringar i verksamheten eller yttre omständigheter.

Biliakoncernen har under första halvåret 2009 etablerat en funktion för internrevision. Bilias ekonomidirektör har godkänt den revisonsplan som internrevisorerna framlagt och internrevisorerna rapporterar direkt till Bilias ekonomidirektör samt tillhandahåller regelbundet rapporter till styrelsens revisionsutskott. Revisionsplanen utvärderas löpande.

Ett omfattande granskningsarbete där alla koncernens väsentliga processer ska dokumenteras, analyseras, riskbedömas och vid behov förbättras inleddes för ett par år sedan. Sedan föregående årsredovisnings färdigställande har tre processer setts över och ytterligare tre processer har identifierats vilka kommer att utvärderas under kommande år och nya processer som ska kvalitetssäkras identifieras löpande. Arbetsgrupperna har bestått av verksamhetsansvariga inom respektive process samt ekonomiansvariga och controllers från dotterföretagen och moderbolaget.

Arbetet med att säkerställa den interna kontrollen är en löpande process, vilken ständigt ska vara föremål för översyn, uppföljning och förbättring.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsearbetet utvärderas årligen enligt en modell som innefattar följande huvudområden:

• Styrelsen (roller, planering, funktioner)
• Styrelsemöten
• Styrelsematerial, information och rapporter
• Styrelseledamöterna
• Styrelsens ordförande
• Verkställande direktören

Årets utvärdering gav åter igen en mycket positiv bild av styrelsens arbete. Styrelsen utvärderar därutöver utskottens arbete årligen och utskottens arbete har rönt uppskattning bland övriga styrelseledamöter.

forts Bolagsstyrningsrapport

Koncernledning

Bilias koncernledning har under 2009 bestått av VD, Ekonomidirektör och chef för affärsutveckling i Bilia AB, samt VD i Bilia Personbilar AB, Sverige, Bilia Personbil as, Norge och Bilia Personvogne A/S, Danmark. Från och med 2010 har koncernledningen kommit att minska med en person då Bilia ABs chef för affärsutveckling gått vidare till annan ledande befattning i dotterföretag. Koncernledningen ansvarar för formulering av koncernens övergripande strategi, affärsstyrning, fördelning av finansiella resurser inom verksamheten samt för koncernens finansiering, kapitalstruktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor rörande beredning och genomförande av koncernövergripande företagsförvärv och andra större projekt. Dessutom ansvarar koncernledningen för att sammanställa koncernens ekonomiska rapportering, kommunikation med aktiemarknaden och en rad andra frågor av koncernövergripande natur. Koncernledningen håller regelbundna möten ledda av VD.

Verksamheten inom koncernen är till stor del decentraliserad och de olika företagen har ett stort mått av befogenheter och

ansvar. Relationen mellan företagen och koncernledningen är främst knuten till koncerngemensamma projekt och till arbetet i respektive företags styrelse. Bilias VD och koncernchef, Jan Pettersson, är ordförande i merparten av dotterföretagens styrelser.

Revisorer

Revisorerna i Bilia AB väljs av årsstämman för en period av fyra år och 2008 omvaldes KPMG AB som revisionsbolag och Johan Dyrefors utsågs till ny huvudansvarig revisor och Lars Bertén fortsatte som revisionsansvarig.

Revisionen omfattar i huvudsak fortlöpande revision och granskning av årsredovisningen. KPMG bistår även Bilia med rådgivning inom redovisningsområdet. Under de senaste tre åren har detta inneburit frågor främst avseende anpassning av redovisning i enlighet med IFRS. Det bedöms inte ha funnits någon omständighet som påverkat revisorernas opartiskhet och självständighet med anledning av rådgivningsuppdragen.

Denna bolagsstyrningsrapport har inte varit föremål för granskning av Bilias revisorer, inte heller har styrelsens rapport om internkontroll, vilken är integrerad i ovanstående rapport, har varit föremål för revisorsgranskning.

Ledning

Jan Pettersson

f 1949, VD och koncernchef i Bilia AB. Utbildning: Ekonomexamen vid Stockholms universitet 1973. Arbetslivserfarenhet: Verksam inom fordonsbranschen sedan 1973, Kinnevikskoncernen 1982–86, VD Toyota och Svenska Motor AB 1986–2002. Externa uppdrag: Styrelseledamot i Active Driving AB, Volvofi nans Bank AB och Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF). Innehav i Bilia AB: 139 500 aktier (med familj), varav 60 000 via kapitalförsäkring, 84 000

köpoptioner och 30 000 teckningsoptioner via kapitalförsäkring. Kör: Volvo XC60.

Per Avander

f 1961, VD Bilia Personbilar AB, Sverige. Utbildning: Gymnasieekonom.

Arbetslivserfarenhet: Verksam inom bank

1981–83, bilbranschen sedan 1983. VD Din Bil Göteborg AB 1995–99, VD Din Bil Stockholm Norr 1999–2001. Anställd i Bilia Personbilar AB sedan 2001 och VD sedan september 2008. Externa uppdrag: Styrelseordförande i Motorbranschens Riksförbund i Stockholm. Innehav i Bilia AB: 33 000 köpoptioner. Kör: Volvo XC60.

Gunnar Blomkvist

f 1955, ekonomidirektör, Bilia AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Anställd i Bilia sedan 1984.

Innehav i Bilia AB: 13 325 aktier, 56 000 köpoptioner och 830 teckningsoptioner. Kör: Volvo XC70.

Sven-Åke Karlsson

f 1952, VD i Bilia Personvogne A/S, Danmark. Utbildning: Fackskoleekonom.

Arbetslivserfarenhet: VD i Philpson Bil Göteborg AB och Philipson Sverige AB samt VD och ägare i Bekö Bil AB. Utsedd till VD i november 2008. Externa uppdrag: Ägare FUAB Företagsutveckling AB.

Innehav i Bilia AB: — Kör: Volvo V50.

Frode Hebnes

f 1972, VD i Bilia Personbil as, Norge. Utbildning: Sivilmarkedsfører Norges Markedshøyskole.

Arbetslivserfarenhet: 1997–2001 Marknads-

analytiker, marknadskoordinator och internetansvarig Volvo Personbiler Norge, 2001–2004 eRetail Manager Volvo Car Corporation, 2004–2006 Regionchef Renault Volvo Personbiler Norge, Anställd i Bilia Personbil as sedan 2006, Marknadsdirektör 2006/2007, Försäljning och Marknadsdirektör 2007/2008, Regiondirektör Oslo 2008 och VD sedan december 2008.

Externa uppdrag:

Styrelseledamot i Ford Forhandlerforening, styrelsesuppleant i Expon AS og Expon Holding AS. Innehav i Bilia AB: 45 000 köpoptioner. Kör: BMW X5.

Årsstämma den 29 april 2010

Årsstämma i Bilia AB hålls torsdagen den 29 april 2010 klockan 11.00 på Bilias anläggning i Haga Norra, Frösundaleden 4 i Stockholm. För att ha rätt att deltaga i årsstämman ska aktieägaren:

• vara registrerad i aktieboken
• ha anmält sin avsikt att deltaga.

Registrering i aktieboken

Bilias aktiebok förs av Euroclear Sweden AB. Endast ägarregistrerade innehav återfi nns under aktieägarens eget namn i aktieboken.

För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ska ha rätt att deltaga i årsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, i god tid före den 23 april. Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.

Anmälan

Anmälan om deltagande vid årsstämman kan ske:

• per telefon 031-709 55 04 (eller 031-709 55 00)
• vardagar klockan 10.00–16.00
• per telefax 031-709 55 50
• per post till Bilia AB, Box 9003, 400 91 Göteborg
• per e-post stamma@bilia.se
• via Bilias hemsida www.bilia.com

Vid anmälan uppges:

• namn
• personnummer (organisationsnummer)
• adress och telefonnummer.

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman måste ha anmält detta senast fredag den 23 april klockan 12.00, då anmälningstiden går ut.

Ombud och biträde

En aktieägare som inte är personligen närvarande vid stämman får utöva sin rätt genom ombud som ska ha skriftlig, av aktieägaren undertecknad fullmakt. Fullmakten får inte vara äldre än ett år. En aktieägare eller ett ombud får ha med sig högst två biträden vid årsstämman. Om aktieägaren vill medta biträde ska anmälan härom göras till bolaget senast vid den tidpunkt som anges under rubriken "Anmälan" ovan.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att 3:00 kronor per aktie (—) av till förfogande stående vinstmedel delas ut till aktieägarna. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning av nya aktier uppgår utdelningen till 76 Mkr (—). Innehavare av teckningsoptioner 2009/2016 måste inge anmälan om teckning av aktier för att vara berättigad till utdelning för nytecknade aktier. Anmälningssedeln och teckningslikviden ska vara HQ Bank tillhanda senast den 7 april 2010 klockan 16.00 för att de aktier som tillkommer ska ha möjlighet att registreras och därmed vara berättigade till utdelning. Ytterligare information fi nns på www.bilia.com.

Nedsättning av aktiekapital

Styrelsen föreslår årsstämman att aktiekapitalet ska nedsättas genom indragning av 1 000 000 återköpta aktier.

Återköp av aktier i Bilia

Styrelsen föreslår att årsstämman ska bemyndiga Bilias styrelse att dels återköpa egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse av sådana förvärvade egna aktier. Bemyndigandet, som ska gälla för tiden fram till årsstämman 2011, syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i sitt arbete med bolagets kapitalstruktur och, om så skulle bedömas lämpligt, möjliggöra förvärv av verksamhet genom betalning med bolagets aktier. Förvärv av egna aktier kan uppgå till högst 1/10 av antalet utgivna aktier i bolaget. Överlåtelse av egna aktier ska uppgå till högst det antal som vid överlåtelsetidpunkten förvärvats och ska kunna ske genom avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt genom försäljning via börsen eller i samband med förvärv av verksamhet, varvid betalning ska kunna ske med annat än pengar.

För fullständig information om årsstämman hänvisas till kallelsen vilken utfärdas under andra halvan av mars.

Bolagsordning

§ 1 Bolagets fi rma

Bolagets fi rma är Bilia AB. Bolaget är publikt (publ).

§ 2 Styrelsens säte

Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län.

§ 3 Verksamhetsföremålet

Bolagets verksamhetsföremål är att - direkt eller genom dotterbolag -

• bedriva handel och distributionsverksamhet avseende transportmedel
• bedriva tillverkning, handel och distribution även inom andra produktområden
• bedriva försäljning av, till produkterna hörande, service och reservdelar
• förvalta fast och lös egendom inklusive aktier
• bedriva fi nansieringsverksamhet (dock att bolaget inte ska bedriva sådan verksamhet som avses i bankrörelselagen, samt att verksamhet varom stadgas i lagen om kreditmarknadsbolag endast ska kunna bedrivas i dotterbolag) samt
• driva annan med ovanstående rörelseslag förenlig verksamhet.

§ 4 Aktiekapitalet

Bolagets aktiekapital ska vara lägst etthundrafemtiofemmiljoner (155 000 000) kronor och högst sexhundratjugomiljoner (620 000 000) kronor.

Aktier får utges i två serier; aktie av serie A och aktie av serie B. Om aktier av fl er än en serie utges, får var och en av serierna utges till ett belopp som motsvarar högst nittionio hundradelar av hela aktiekapitalet. Vid röstning på bolagsstämman medför aktie av serie A en röst och aktie av serie B en tiondels röst. I övrigt är aktierna likställda med varandra.

Vid nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler som inte sker mot betalning med apportegendom ska aktieägarna ha företrädesrätt i förhållande till deras andel i bolagets kapital.

§ 5 Antalet aktier

Antalet aktier ska vara lägst femtonmiljonerfemhundratusen (15 500 000) och högst sextiotvåmiljoner (62 000 000).

§ 6 Styrelseledamöter

Bolagets styrelse ska bestå av lägst sju och högst tio ledamöter med högst lika många suppleanter.

§ 7 Revisorer

Bolaget ska ha en eller två revisorer och högst motsvarande antal suppleanter eller ett eller två registrerade revisionsbolag.

§ 8 Ort för bolagsstämma

Bolagsstämma ska hållas på någon av följande orter efter styrelsens bestämmande, nämligen Stockholm, Göteborg eller Malmö.

§ 9 Kallelse till bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Dagens Industri.

§ 10 Aktieägares rätt att deltaga i bolagsstämma

Aktieägare som vill deltaga i förhandlingarna vid bolagsstämma ska dels vara upptagen i sådan utskrift eller annan framställning av hela aktieboken som avses i 7 kap. 28 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels göra anmälan till bolaget senast kl. 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman.

§ 11 Biträde åt aktieägare

Biträde åt aktieägare får medfölja vid bolagsstämman om aktieägare anmält detta på det sätt som anges i föregående paragraf.

§ 12 Utomståendes närvaro vid bolagsstämma

Den som inte är aktieägare i bolaget ska ha rätt att på de villkor som styrelsen bestämmer närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid bolagsstämma.

§ 13 Årsstämma

På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling:

• 1. Val av ordförande vid stämman;
• 1. Upprättande och godkännande av röstlängd;
• 1. Fastställande av dagordning;
• 1. Val av en eller två justerare;
• 1. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;
• 1. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen;
• 1. Beslut om a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen 1),
• b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
• c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör;
• 1. Bestämmande av antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisor och revisorsuppleant eller revisionsbolag (vid stämma då revisor ska väljas);
• 1. Fastställande av arvoden åt styrelsen och, i förekommande fall, revisorer;
• 1. Val av styrelse samt revisor och revisorsuppleant eller registrerat revisionsbolag (vid stämma då revisor ska väljas);

Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

§ 14 Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderåret.

§ 15 Avstämningsförbehåll

Bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av fi nansiella instrument.

Antagen på årsstämma den 19 april 2006

1) Från och med 1 januari 2009 har koncernresultaträkningen bytt namn till koncernens rapport över totalresultat och koncernbalansräkningen har bytt namn till koncernens rapport över fi nansiell ställning.