Bergs Timber — Annual Report 2019

Apr 8, 2020

2019

ÅRS- OCH HÅLLBARHETS-REDOVISNING

Innehåll

BERGS TIMBER AB

Detta är Bergs Timber	1
Året i korthet	2–3
Vd har ordet	4–5
Vision, mål och strategi	6–7
Marknad	10
Vårt erbjudande	14
Vår verksamhet	18
Affärsmodell	21
Hållbarhet i Bergs Timber	22
Riskfaktorer	28
Aktien	32

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrning	34
Styrelse	40
Koncernledning	41

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse	42
Innehåll – Finansiella rapporter	46
Noter till de finansiella rapporterna	56
Revisionsberättelse	79

INFORMATION

Fem år i sammandrag	82
Adresser	85

Årsredovisning för verksamhetsåret 2019 för moderbolaget och koncernen består av förvaltningsberättelsen (sidorna 42-45) och de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer (sidorna 46-81). Den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt ÅRL ingår i årsredovisningen (sidorna 21-30).

Omslagsbild: Trähus från dotterbolaget Byko-Lat uppförda på Island.

DETTA ÄR BERGS TIMBER – en internationell trävarukoncern

En hållbar leverantör av värdeskapande träprodukter

Med trä som råvara utvecklar och tillhandahåller Bergs Timber förädlade träprodukter från hållbart brukade skogar i Östersjöregionen. Med mångårig erfarenhet av trä och med stor kompetens kring vidareförädling, bidrar vi till att bygga ett hållbart samhälle med förnybart material.

Med trä för framtiden

Användning av trä i produkter och för byggande är både ekonomiskt och miljömässigt klokt. En ökad träanvändning är en viktig del i Sveriges och andra länders uppfyllande av Agenda 2030 och dess globala mål för hållbar utveckling och kan medverka till en övergång mot en mer cirkulär ekonomi. Bergs Timber har etablerat en hållbarhetsplattform med utgångspunkt i FN:s 17 Hållbarhetsmål. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på sid 22.

Victoriahuset vid Läckö Slott i Västergötland. Fasad i Linax Natur från dotterbolaget Bitus.

ÅRET I KORTHET

En försvagad marknad men framåtriktade åtgärder präglade verksamheten under året

NETTOOMSÄTTNINGEN

för helåret 2019 uppgick till 3 206 (3 031) Mkr. Ökningen förklaras av förvärven av Norviks verksamheter i Baltikum och Storbritannien samt Fågelfors Hyvleri.

RÖRELSERESULTATET

uppgick till 78 (229) Mkr, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 2,4 (7,6) procent. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultat till 60 Mkr.

RESULTATET EFTER SKATT

var 45 (188) Mkr. Resultatet per aktie, före och efter utspädning, uppgick till 0,13 (0,75) kronor.

KASSAFLÖDET FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

uppgick till 147 (236) Mkr och investeringar i materiella anläggningstillgångar till 131 (173) Mkr.

RESULTATTABELL

Belopp i Mkr	2019 12 månader Utfall	2018 12 månader Proforma	2017/18 16 månder Utfall
Nettoomsättning	3 206	3 268	3 031
EBITDA	172	345	301
EBITDA-marginal, %	5,4	10,6	9,9
Rörelseresultat	78	272	229
Rörelsemarginal, %	2,4	8,3	7,6
Resultat per aktie, före och efter utspädning, kr	0,13	et	0,75
Eget kapital per aktie, kr	3,18	3,09	3,09

Räkenskapsåret ändrades under 2018 till kalenderår. Räkenskapsåret 2017/2018 omfattade 16 månader, september 2017-december 2018. Förvärvet av Norviks verksamheter i Baltikum och Storbritannien gjordes i maj 2018 och ingår för perioden 2017/18 med 7,5 månader. Fågelfors redovisas från den 30 juni 2019. Proforma har upprättats för kalenderåret 2018 som om förvärvet gjordes den 1 januari 2018.

Året i korthet

Viktiga händelser

OMFATTANDE GRANBARKBORREANGREPP

Stor påverkan på hela branschen som resulterade i prisnedgång med ca 20 procent på sågade trävaror från toppnoteringen 2018.

SÅGVERKSVERKSAMHETEN KONCENTRERAS TILL FÄRRE ENHETER

Produktionen på det svenska sågverket i Broakulla upphörde i juli och sågverket i Savi, Estland, stängdes under oktober. Det kvarvarande estniska sågverket Sauga planeras att integreras under 2020 med vårt lettiska bolag Byko-Lat, som länge använt Sauga som råvaruleverantör. Det kommer att medföra kostnadsbesparingar och positiva marknadssynergier.

FÖRVÄRV INOM PELLETS

I juni tecknade Bergs Timber AB avtal med AB Fogelfors Bruk om förvärv av samtliga aktier i Fågelfors Hyvleri AB som omfattar en helt ny anläggning för tillverkning av bränslepellets och värmelogs med en kapacitet om cirka 90 000 ton respektive 20 000 ton per år. Enheten omfattar även ett hyvleri.

SATSNINGAR PÅ MARKNAD OCH ORGANISATION

Vi stärker vår svenska försäljningsorganisation där vi bland annat etablerat varumärket Woodworks by Bergs. Ambitionen är att öka försäljningen till nya marknader och vi har även tillsatt en ny ledning för vårt distributionsbolag i Storbritannien.

NY HUSFABRIK – ÖKAD VIDAREFÖRÄDLING

Som ett led i satsningen på mer lönsamma vidareförädlade produkter, har en ny husfabrik i Byko-Lat, Lettland, tagits i drift.

NYTT HUVUDKONTOR

Beslut fattades att flytta huvudkontoret för Bergs Timber från Mörlunda till Vimmerby, där koncernledningen, ekonomifunktionen för den svenska verksamheten och ledningen för Woodworks by Bergs kommer att vara placerad.

FÖRÄNDRINGAR I LOGISTIK

Under året beslutades att sälja koncernens fartyg för leveranser av produkter och istället övergå till samarbete/ charter tillsammans med specialiserade redare för att minska riskspridningen och uppnå högre flexibilitet.

NETTOOMSÄTTNING (Belopp i Mkr)

RÖRELSERESULTAT (Belopp i Mkr)

FORTSATT UTVECKLING AV KONCERNEN

Den strukturförändring som genomfördes under 2018 i och med förvärvet av Norvik hf:s verksamhet i Baltikum och Storbritannien, och som innebar att koncernens omsättning fördubblades, påverkade verksamheten även under 2019. Mycket av årets arbete har präglats av att fortsätta att stärka och konsolidera nuvarande struktur för att ta tillvara på den potential som finns i gruppen, samt att skapa en effektiv styrning och rapportering.

"VÅR STRÄVAN ÄR ATT BERGS TIMBER SKA BLI ETT STABILT TRÄINDUSTRIFÖRETAG MED GOD LÖNSAMHET"

Några viktiga och offensiva händelser under 2019 är förvärvet av Fågelfors med en nybyggd pelletsfabrik och ett hyvleri. Produktionen av pellets sker i huvudsak med råvara från koncernens sågverk. Det innebär att vi nu kan erbjuda marknaden ett intressant sortiment av pellets och värmelogs för uppvärmning och har dessutom ökat vår hyvlingskapacitet.

Under året färdigställdes även en ny husfabrik vid vårt dotterbolag Byko-Lat, Lettland, för att möta en växande efterfrågan på färdiga hus, inklusive det populära Attefall-sortimentet.

ÅRETS UTFALL

En succesivt försämrad marknad med stora prissänkningar på trävaror har påverkat lönsamheten negativt. Produktiviteten i våra sågverk har heller inte varit tillfredsställande bland annat till följd av beslutade produktionsbegränsningar. Effekterna av genomförda och pågående åtgärder gör emellertid att vi har fog för viss optimism inför utvecklingen framåt.

MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR

Inledningen av 2019 såg förhållandevis ljus ut, men gradvis under året förmörkades utsikterna. För de flesta aktörer i vår industri blev 2019 ett år av besvikelser där vi förvånades över omfattningen på nedgången i marknaden under andra halvåret. Angrepp av granbarkborre på skog i Centraleuropa och även södra Sverige, är den övergripande största anledningen. Situationen ledde till en ökad produktion och i sin tur till fallande priser. Under vintern har både Bergs Timber och andra aktörer reducerat kapaciteten, vilket kommer bidra till en förbättrad

prisnivå under första halvåret 2020.

Marknaden för förädlade produkter såsom dörrar, fönster och trädgårdsprodukter är fortsatt stabil.

En strejk i Finland har inneburit att leveranserna från deras sågverk har minskat under flera månaders tid. Det är troligt att det kommer medföra en ökad efterfrågan från våra sågverk.

PROAKTIVT AGERANDE SKAPAR EN STARK VERKSAMHET

I ett historiskt perspektiv har företag i vår bransch varit utsatta för kraftiga marknadssvängningar där god lönsamhet med kort varsel ersatts av kraftiga prisnedgångar som haft negativ påverkan på aktievärdet och kreditvillkor. Vår idé med den omstrukturering av Bergs Timber som pågår, är att vända på detta förhållande. Att i högre utsträckning utveckla egna produktsegment och att öka andelen förädling, kommer att göra Bergs Timber mer motståndskraftigt mot marknadsmässiga fluktuationer. Målet är att långsiktigt bygga ett mer stabilt företag.

Vi är inne i en fas där vi konsoliderar nuvarande verksamhet för att uppnå högre effektivitet, en värdeskapande produktmix och en stabil lönsamhet. Förvärv kan ske när finansiell och industriell logik talar för det. I planen för framtiden kommer det vara en viktig del av koncernens strategi.

EN ORGANISATION BYGGD FÖR UTVECKLING

En av våra framgångsfaktorer bygger på den decentraliserade organisationsmodell vi har. Varje dotterbolag leds av kunniga och engagerade team som också har marknadskunskapen som gör att de kan finna intressanta

kundsamarbeten samtidigt som de kan agera med den flexibilitet i tillverkningen som gör respektive enhet konkurrenskraftig. Vi vill se självständiga entreprenörer som kan utveckla verksamheten, samtidigt som löpande uppföljning och noggrann rapportering gör att vi får en tydlig bild av utvecklingen. Varje dotterbolag följs löpande upp baserat på tydliga mål.

VI VILL FINNAS LÄNGE

Vår verksamhet har goda förutsättningar att vara långsiktigt hållbar. Vi köper råvara från ansvarsfullt brukade skogar, vår industriprocess förädlar denna råvara till hållbara produkter och omvandlar dessutom biprodukter till bioenergi så vårt fossila avtryck ska bli så litet som möjligt. Andra biprodukter säljs som råvara för tillverkning av massa och papper. De produkter vi producerar har lång hållbarhet och har också förmågan att binda koldioxid och ersätta produkter med sämre miljöprestanda. Den övergripande trenden är också att användandet av trä ökar i olika byggnads- och konstruktionssammanhang. För att vi ska kunna vara framgångsrika i detta arbete måste vi också vara ekonomiskt hållbara och säkerställa en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet.

Under året har vi arbetat metodiskt med dessa frågor och det redovisas i Hållbarhetsredovisningen. Ett viktigt fokusområde är inom transporter och logistik där vi har potential att bli bättre. Ett intressant arbete som för närvarande pågår är projektering med målet att dra in järnvägsspår till våra produktionsenheter i Vimmerby och Mörlunda, vilket kommer minska biltransporter till och från anläggningarna.

VISION

Vår strävan är att Bergs Timber ska bli ett stabilt träindustriföretag med god lönsamhet och med en högre andel förädlade produkter i framtiden. Med de olika åtgärder vi för närvarande vidtar för att stärka koncernen, tillsammans med den strategi som ger oss riktningen, är jag optimistisk inför utsikterna att lyckas med det. I sammanhanget betyder våra engagerade medarbetare allt och är värda ett stort tack för väl genomfört arbete.

PÅVERKAN AV CORONAUTBROTT

Leveranserna under inledningen av 2020 har för säsongen varit bra och vissa prishöjningar har kunnat uppnås som en följd av förbättrad marknadsbalans. Effekterna av den nu pågående coronakrisen är i dagsläget svårbedömda. Vissa marknader och produkter, särskilt vidareförädlade produkter, har redan påverkats negativt. Läget förändras snabbt och förändringar i nuvarande produktions- och marknadsupplägg kommer att genomföras.

Vimmerby i mars 2020.

Peter Nilsson Vd och Koncernchef

VISION, MÅL & STRATEGI

Framtidsarbetet i koncernen har under året definierats i en strategi med fyra primära fokusområden.

VÄGEN FRAMÅT

Bergs Timber har under de senaste två åren utvecklats till en internationell träförädlingskoncern med verksamhetsbas runt Östersjöområdet. Genom förvärvet av Norvik hf:s verksamheter i Baltikum och Storbritannien 2018 ökade Bergs Timber omsättningen med det dubbla och fick tillgång till konkurrenskraftiga produktionsenheter och högspecialiserad kunskap.

Från att vara ett regionalt sågverksbolag med verksamhet inom ett begränsat geografiskt område i södra Sverige, bedriver Bergs Timber idag en verksamhet med stort fokus på vidareförädlade varor och tjänster. Koncernens olika dotterbolag säljer kvalificerade och högkvalitativa produkter såsom prefabricerade trähus, huselement, dörrar, fönster, trädgårdsprodukter, impregnerade trävaror samt pellets för värmeproduktion. Sågverken utgör en integrerad del av förädlingsstrategin.

Lönsamheten för mer vidareförädlade produkter är generellt sett högre och mer stabil än för motsvarande produkter med lägre förädling. Samtidigt finns en stor potential att effektivisera sågverksverksamheten. För att på bästa sätt kunna dra nytta av koncernens styrkor och möjligheter har en strategi med fyra olika huvudområden utarbetats.

Dessa är:

• Tillväxt inom vidareförädling
• Utveckling av nuvarande struktur
• Löpande produktivitetsökning/kostnadssänkning
• Stärka koncernen hållbarhet, varumärke och organisation.

Syftet är att under respektive område bedriva ett metodiskt arbete som sammantaget kommer att ta till vara de tillgångar som finns i koncernen, bidra till förbättrad lönsamhet och i förlängningen öka värdet för våra aktieägare och övriga intressenter.

TILLVÄXT INOM VIDAREFÖRÄDLING

Bergs Timber strävar efter att öka andelen förädlade produkter av den totala produktionen, som generellt sett är mer lönsamma än bulkprodukter som sågade trävaror, vilka är lätta att ersätta från någon annan aktör. Genom att erbjuda mer unika anpassningar och tillgodose kundspecifika önskemål, så förändras synen på det värde vi skapar. Egenskaper som kvalitet, kunnande, kontinuitet, anpassningsbarhet och leveransförmåga blir till viktiga komponenter och genererar ett högre pris.

Med de specialiserade dotterbolag som koncernen äger, så är förutsättningarna för denna omställning goda. En viktig drivkraft ligger i den positiva utvecklingen av ROT-marknaden1), där kunder efterfrågar färdiga byggelement i samband med renoveringar och ombyggnader, samt den generellt positiva marknadssynen på trä som råvara och produkt.

Ett målmedvetet arbete bedrivs på dotterbolagsnivå som syftar till att utveckla attraktiva produktsortiment där efterfrågan hos kunderna bedöms vara god. Vi har under 2019 påbörjat försäljning av dörrar, fönster, hus och trädgårdsprodukter på den svenska marknaden från vårt lettiska bolag Byko-Lat. Samtidigt förstärks den svenska sälj- och marknadsfunktionen. Andra initiativ

Affärsidé

BERGS TIMBER ÄGER OCH UTVECKLAR FÖRETAG SOM PRODUCERAR OCH SÄLJER FÖRÄDLADE TRÄPRODUKTER TILL KRÄVANDE KUNDER PÅ UTVALDA MARKNADER.

Det innebär att:

• Vi äger och utvecklar företag inom träindustrin
• Våra dotterbolag utvecklar och producerar förädlade trävaror med kundens behov i centrum
• Vi har en decentraliserad affärsmodell
• Vi arbetar hållbart i hela värdekedjan med råvara från ansvarsfullt brukade skogar – fram till färdig produkt och leverans

1) Not 1 Renovering, om- och tillbyggnad

Område	Mål	Utfall 2019
EBITDA-marginal	>7 % över en konjunkturcykel	5,4%
Avkastning på sysselsatt kapital	>10 % över en konjunkturcykel	4,4%
Tillväxt	2 % organisk och 5–10 % inklusive förvärv över en konjunkturcykel	-2%
Föreslagen utdelning	normalt 25–40 % av nettovinsten	0%
Nettoskuldsättningsgrad	<1,0	0,61

Finansiella mål

Hållbarhetsplattform/KPI:er

Område		Utfall 2019
Ansvarsfullt skogsbruk		59 % certifierat virke
Fossilfri värld		o,o6 Mt CO2e fossila utsläpp
Högt förädlingsvärde		775 SEK/m3
Säkra och jämlika arbetsplatser	Antal olycksfall per miljon arbetade timmar: 29	Andel män 82 %
Lönsamhet EBITDA		5,4 %
Livskraftiga lokalsamhällen		Läs mer på sidan 26
Värdegrund och etik		Läs mer på sidan 27

som sker inom detta område är att öka försäljningen från koncernens bolag genom förbättrad samverkan. I det sammanhanget kan tilläggsförvärv av intressant verksamhet komma ifråga om det är ekonomiskt och marknadsmässigt intressant.

UTVECKLING AV NUVARANDE STRUKTUR Översyn av sågverksstrukturen

Koncernen har idag sex sågverk, hyvlerier, produktion av pellets, fabriker för tillverkning av fönster, dörrar, hus, träskydd och trädgårdsprodukter samt verksamhet inom logistik.

För att skapa konkurrenskraftiga enheter med den mest effektiva och lönsamma produktionen, genomför koncernen en översyn av produktionsstrukturen med hänsyn till en mängd olika parametrar: geografiskt läge, investeringsbehov, tillgång till råvara, kunniga medarbetare och status på befintlig teknisk utrustning. Att bedriva träindustri och i synnerhet sågverksrörelse är kapitalintensivt och kommande framgångar bygger på förmågan att skapa lönsamma och stabilt producerande enheter. Teknikutveckling sker löpande och investeringar i modern teknik krävs för att kunna vara konkurrenskraftig.

Sedan koncernen växte till dubbel storlek efter förvärvet av Norviks verksamheter under 2018, så har sågverken i Broakulla och Savi i Estland avvecklats. Samtidigt sker nya investeringar i kvarvarande enheter för att öka produktiviteten. Översynen fortsätter 2020.

Säkra råvaruförsörjning

Koncernen har ingen egen skogsmark, utan köper virke av olika privata och statliga markägare. Vår utökade geografiska spridning runt Östersjön ger förbättrad tillgång till råvara. Det faktum att Bergs Timber dessutom är en fristående aktör gör att vi ses som en intressant och betydande affärspartner.

En förbättrad infrastruktur för råvarutransporter har både miljömässiga och ekonomiska drivkrafter. En ökad användning av järnväg står på agendan, där indragning av spår till våra enheter i Vimmerby och Mörlunda planeras och kommer att resultera i förbättringar i detta avseende.

Utveckla vår logistik

Vårt hamn- och logistikcentrum i södra England där vi tar in våra och andras produkter för den engelska marknaden, har betydande potential att utvecklas och erbjuda fler aktörer ett nav för den brittiska marknaden. Flera potentiella samarbeten utreds. Med en ny ledning räknar vi med att denna tillgång har goda möjligheter att bli både en strategisk och lönsam enhet.

LÖPANDE PRODUKTIVITETSÖKNING OCH KOSTNADSSÄNKNING

För att vara långsiktigt konkurrenskraftig och öka lönsamheten krävs att ständigt förbättra produktiviteteten och sänka kostnaderna per producerad enhet.

Ett löpande förbättringsarbete pågår i våra anläggningar samtidigt som vi gör produktivitetshöjande investeringar i teknik. Under 2019 har vi investerat i ett nytt justerverk i Vika Wood. Teknikinvesteringar kommer även framgent att vara avgörande för framtida konkurrenskraft.

En viktig parameter är att se över produktutbudet på våra olika enheter för att säkerställa ett mer lönsamt sortiment. Det innefattar även styrning av logistikflöden. Genom ett ökat samarbete med olika logistikaktörer och partners, kommer det arbetet att påverka resultatet positivt.

STÄRKA KONCERNEN – HÅLLBARHET, VARUMÄRKE, ORGANISATION

Etablera en gemensam organisation för koncern

Bergs Timber skapade genom förvärvet av Norviks verksamheter en portfölj av bolag som producerar och säljer förädlade träprodukter till krävande kunder på utvalda marknader. Arbetet att etablera och utveckla en gemensam koncernstruktur och organisation som vidmakthåller den decentraliserade organisationen pågår inom utvalda områden.

Bergs Timber är idag mer kända som ett sågverksbolag, men det vi nu håller på att bygga upp är något större och mer omfattande i komplexitet. Dels expanderar vi på nya marknader till nya länder med både produktion och försäljning. Dels ökar vi hela tiden andelen vidareförädlade produkter till marknaden för husbyggnation, renovering och tillbyggnad där fokus framåt blir att etablera Bergs Timber som en internationell trävarukoncern med tydligt expansionsfokus.

Marknadsföring och försäljning

Vårt totala erbjudande har blivit starkare och för att kunna få ut värdet av det kommer marknadsföring och försäljning att behöva utvecklas. Under året har ett nytt koncept etablerats under namnet Woodworks by Bergs. Syftet är bland annat att öka försäljningen från olika bolag i gruppen till nya marknader som inte tidigare har bearbetats.

Hållbarhet

För att förbättra vårt hållbarhetsarbete etablerar koncernen en gemensam plattform för hållbar utveckling i våra dotterbolag. Ett första steg i detta är formalisering av våra prioriterade hållbarhetsmål och mätetal (KPI:er) samt uppföljning.

Best Practice

Vår kraftiga expansion följs nu av en strävan att ta tillvara på det bästa av helheten. Ett arbete med att utveckla en kultur med Best Practice inom ett flertal områden har inletts och kommer att utvecklas de kommande åren. Samverkansgrupper har etablerats inom t ex produktionsoptimering, inköp och säkerhet. Regelbundna chefskonferenser ska också ses som bra tillfällen till kunskapsutbyte.

Vision

EN LEDANDE LEVERANTÖR AV HÅLLBARA TRÄPRODUKTER SOM TILLFÖR NYTTA FÖR KUNDER OCH SAMHÄLLE

Strategier

Strategisk agenda – huvudstrategier

GYNNSAMT MARKNADSLÄGE I DET LÅNGA PERSPEKTIVET

Marknaden för trävaror är omfattande och internationell till sin karaktär. Olika handelsmönster har etablerats sedan lång tid där förhållanden som ekonomisk utveckling, köpkraft, konkurrens och inhemska tillgångar reglerar hur efterfrågan påverkas och förändras över tid.

"TRÄ HAR PÅ ALLVAR LETAT SIG IN ÄVEN PÅ DEN OPINIONSMÄSSIGA OCH POLITISKA AGENDAN. I MÅNGA SAMMAN-HANG LYFTS TRÄBYGGANDETS OLIKA FÖRDELAR FRAM. DET SKER BÅDE AV MILJÖ-RÖRELSE, INDUSTRI OCH FRÅN POLITIKER."

Trävaror från norra Europa är efterfrågade på marknader där det finns ett strukturellt underskott på trä. Nordafrika och Mellanöstern är sådana uppenbara regioner där efterfrågan av trä från skogar i norr är stort och har så varit under lång tid. Även handelsströmmar till Nordamerika, Japan men framför allt till övriga Europa är utbredda och etablerade.

Den brukade skogen i Sverige och Baltikum motsvarar någon dryg procent av världens skogsmark, men dessa länder svarar samtidigt för hela 10 till 15 procent av den samlade världsproduktionen av sågade trävaror. Historiskt har dessa regioner utvecklat hållbara skogsbruksmetoder samtidigt som en effektiv produktion och logistik (vägnät och hamnar mm) skapat strukturella konkurrensfördelar som innebär att dessa produkter är gångbara på en världsmarknad. Stora omgivande länder som till exempel Ryssland har visserligen stora tillgångar, men andelen tillgänglig skog är inte lika utbredd som i Sverige eller de baltiska länderna. Dessutom tar den inhemska marknaden en stor del av produktionen.

DEN GLOBALA HANDELN MED TRÄVAROR

Prisbildningen av det mindre förädlade sortimentet styrs huvudsakligen av hur det globala utbudet förändras i förhållande till den globala efterfrågan. Ett marknadspris skapas. På kort sikt är huvuddelen av flödena mellan länderna trögrörliga av skäl som upparbetade logistikkedjor och kundgruppers vana att arbeta med vissa sortiment. Relationerna mellan köpare och säljare är ofta långvariga. Trots detta är trävarumarknaden konkurrensutsatt. Beroende på råvarutillgång och valutakurser konkurrerar länder och företag med varandra om marginalerna. Kontrakten för leveranser utanför Sverige upprättas normalt i USD, EUR och GBP.

UTSIKTER FÖR FRAMTIDEN

I ett Europaperspektiv har efterfrågan på sågade trävaror historiskt ökat med cirka 1 procent per år, men variationen tenderar att öka. Det handlar om konjunkturmässiga variationer mellan bostadsbyggande, infrastruktursatsningar och renoveringar och underhåll som förändrar produktmixen.

Tillgången på råvara spås även bli mer oförutsägbar givet olika väderfenomen och påverkan av skadeinsekter.

Globalt sett är det även så att uttaget av virke ligger på rekordnivåer och nära kapacitetstaket, samtidigt som det inte kommer finnas så mycket ytterligare tillgänglig råvara som är uthålligt producerad. Det kan komma att bli en avgörande begränsning framåt när trä för byggande också måste konkurrera med andra användningar i en mer bioorienterad kretsloppsekonomi. Fler aktörer kommer att konkurrera om träråvara för olika tillämpningar – allt från bränsle till kläder av cellulosafiber.

BOSTADSBYGGANDE MED HÅLLBARA MATERIAL

Trä har på allvar letat sig in även på den opinionsmässiga- och politiska agendan. I många sammanhang lyfts

Marknad

Linax trall.

träbyggandets olika fördelar fram. Det sker både av miljörörelse, industri och från politiker.

I Sverige har frågan lyfts på nationell nivå. I såväl den så kallade Januariöverenskommelsen som i Regeringsförklaringen har byggande i trä lyfts fram.

I regeringens nationella skogsprogram poängteras det industriella träbyggandets viktiga roll i en växande och fossilfri bioekonomi, samt dess tvärpolitiska kopplingar till bostadsbyggande, klimat och miljö, arbetsmarknad, export samt landsbygdsutveckling.

Trots lovvärda initiativ på nationell nivå saknas tydliga regelverk för klimatpåverkan i byggprocessen, men under 2017 fick Boverket i uppdrag att föreslå plan- och bygglagstiftning som tar livscykelperspektiv i beaktning. Resultatet ledde till ett förslag om att införa krav på klimatdeklaration av byggnader, ett beslut som nu finns i 2019 års höstbudget där Boverket tilldelas 10 miljoner årligen till och med ikraftträdandet den 1 januari 2022 för att säkerställa effektivitet och ändamålsenlighet.

Regeringen har även tagit fram en nationell strategi för att öka byggandet i trä, där trä lyfts fram som en central del i att uppnå ett hållbart byggande med låg klimatpåverkan, effektiva plan- och byggprocesser samt överkomliga bostäder. Indirekt lyfts även industriellt träbyggande i både den nationella strategin för levande städer och i Politik för gestaltad livsmiljö, främst genom kopplingar till billigare produktionskostnader och hållbara materialval.

Träbyggandets bidrag till klimatomställningen kan därför vara en viktig komponent i Sveriges uppfyllande av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling i och med övergången till en biobaserad ekonomi. I dagsläget har dessutom ett stort antal kommuner i Sverige antagit särskilda träbyggnadsstrategier.

Det blir således allt tydligare att träkonstruktioner kan främja övergången till en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi och med en ökad efterfrågan från producenter av trävaror.

NYA MÖJLIGHETER FÖR BERGS TIMBER

När trä ska användas på fler ställen och ersätta stål och betong kommer till exempel NTR1)-klassade träprodukter med dokumenterad beständighet vara nödvändigt och en del av framtida konstruktioner.

Dessa förändrade marknadsförutsättningar kommer att gynna Bergs Timber och träförädlingsföretag som producerar och följer NTR-systemet. Vi förväntar oss således en ökad efterfrågan på NTR-märkt virke. Det ökande träbyggandet kommer också kräva olika former av brandskydd. Dotterbolaget Bitus har under de senaste åren investerat för att kunna lansera produkter inom segmentet brand.

VIKTIGA GEOGRAFISKA MARKNADER Sverige

Svensk ekonomi står inför en svagare ekonomisk 1) NTR, Nordiska Träskyddsrådets klassificeringssystem för träskydd utveckling. De senaste årens positiva utveckling av

FÖRSÄLJNING GEOGRAFISK FÖRDELNING

bostadsbyggande har drivits av en expansiv kreditgivning för privatpersoner och av ett uppdämt behov av bostäder som uppförs av större aktörer som allmännyttan och kommersiella bostadsutvecklare. Vi ser en inbromsning i det segmentet, men det kompenseras av ökad aktivitet inom renoveringar och ombyggnation som har en inbyggd tillväxt givet ett ökat antal bostäder i behov av renoveringar. Stor potential finns även för renoveringar av det sk Miljonprogrammets bostäder som nu har cirka 40–50 års brukande.

Storbritannien

Den osäkerhet som allmänt präglat England under den pågående Brexit-processen, går nu in i en ny fas. Det strukturella behovet av träprodukter finns kvar och de flesta bedömare tror det finns ett ömsesidigt intresse att finna lösningar som kan underlätta en framtida handel för denna så viktiga marknad. Nivån på bostadsbyggande verkar oförändrat, men det är framför allt större industriinvesteringar som påverkats av den politiska osäkerheten. Renoveringar och tillbyggnader bedöms fortsatt som intressanta segment.

Baltikum

Genom verksamheten i koncernens dotterbolag i Estland och Lettland, och som samtliga levererar till kunder i dessa länder, är den baltiska marknaden betydelsefull. Marknaden kännetecknas av liknande karakteristika som övriga Europa, med den skillnaden att skogsbestånden i regionen inte belastades av granbarkborrens skadeverkningar och att efterfrågan samt prisnivåer befunnit sig på högre nivåer än i angränsande länder.

Övriga Europa

Prognoser pekar på en obetydlig eller till och med sjunkande tillväxt i Europa. En lageruppbyggnad har skett till följd av att stora volymer insektsskadat virke i framför allt Centraleuropa sågats upp. För många aktörer är export till utomeuropeiska marknader lösningen och den väntas därför öka.

Nordamerika

USA är en intressant marknad. Dels på grund av ökat byggande samt att exporten från Kanada, som normalt försörjer den amerikanska marknaden, har minskat.

Marknad

Lastning till USA i Oskarshamn.

Modulhus Island.

Dessutom har utvecklingen av ROT-sektorn vuxit under det senaste decenniet och är det segment som förbrukar mest trävaror inom USA. Att den sektorn dominerar efterfrågan skapar även en relativ stabilitet då den varierar mindre än nybyggnation.

Sedan 1980 har den genomsnittliga åldern för privata villor stigit från 27 år till 45 år, vilket är en indikator för ett ökat renoveringsbehov. Även valutakursläget har varit och är fortsatt gynnsamt för Bergs Timber.

Mellanöstern och Nordafrika

Historiskt har denna marknad varit mycket väsentlig för producenter i norra Europa och så även för Bergs Timber. Sedan Millenieskiftet har tillväxten varit betydande, men har fallit tillbaka de senaste åren. Främst politisk oro och lägre oljepriser har bidragit till sämre ekonomisk utveckling. På kort sikt är därför marknadsutsikterna fortsatt utmanande.

På längre sikt finns några spännande faktorer som kan göra denna region intressant. Den ekonomiska situationen i Egypten har stärkts och växer med 6–7 procent per år. En snabbt växande ung befolkning gör att

Byko-Lat.

byggbehovet är stort och att byggaktiviteten i hela regionen förväntas öka. Tidigare osäkerhet kring politisk situation är fortsatt ett orosmoment i samband med framåtriktade prognoser.

Japan

Den allmänna tillväxten i Japan är negativ. En svag nativitet påverkar till exempel behovet av bostadsbyggande. Marknaden har varit viktig för skandinaviska producenter med goda priser där hög kvalitet har premierats. Det kommer fortsatt vara avgörande för möjligheten till affärer. Den tidigare omfattande importen från Ryssland och Nordamerika har successivt minskat. Dotterbolaget Vika Wood har goda kontakter i landet och säljer till både husproducenter, snickeriföretag samt till byggvaruhandeln.

VÅRT ERBJUDANDE

Bergs Timbers olika dotterbolag strävar efter att utveckla, tillverka och sälja produkter som ska fylla viktiga funktioner och tillföra värde för kunder och användare. Användandet av trä ökar hela tiden, både i produkter och vid byggnationer. Materialets egenskaper med dess förmåga att binda koldioxid, både som färdig produkt, men även via den växande skogen, påverkar oss i att finna många goda tillämpningar.

Var hamnar produkter från Bergs Timber?

Trähus från Byko-Lat lastas av vid Arlandastads utställning med ledande småhusproducenter.

Bergs Timber har ett brett produkt- och tjänstesortiment som omfattar vidareförädlade träprodukter samt sågade och hyvlade trävaror i ett stort antal dimensioner och kvaliteter som säljs på en internationell marknad. En distributions- och logistikverksamhet optimerar flöden av både råvara och färdiga produkter till slutkunder.

Bergs Timbers största kundgrupper är distributörer av trävaror, byggentreprenörer, hustillverkare, golvtillverkare, möbel- och snickeriföretag, anläggningsföretag och kunder inom bioenergi och uppvärmning. För att möta en växande efterfrågan och olika kundgruppers behov är verksamheten uppdelad i tre olika segment.

SÅGVERK

Inom segmentet sågverk erbjuder Bergs Timber sågade och hyvlade trävaror från sex olika sågverk som förädlar skogsråvara till olika dimensioner, längder och kvaliteter. Den totala kapaciteten uppgår till ca 1 miljon kubikmeter sågad vara, vilket gör Bergs Timber till en betydande europeisk aktör.

Sortiment

Sortimentet är i huvudsak inriktat mot olika konstruktionstillämpningar som till exempel takstolar, paneler, reglar, läkt, bjälklag och liknande. En stor del av sortimentet hyvlas och anpassas innan leverans. Sortiment av gran används i huvudsak för konstruktionsändamål och produkter av furu används i stor utsträckning som råmaterial inom snickeribranschen. En stor del av sortimentet säljs via byggkedjor till privatpersoner för renoveringar och ombyggnation, medan en mindre andel används för olika förpackningslösningar inom industrin.

En naturlig och viktig biprodukt från sågverksrörelsen är bark, spån och cellulosaflis, som säljs vidare till massaindustrin och energikunder för värmeproduktion. En del går även till koncernens pelletsfabrik, Fågelfors, där denna biprodukt kommer till användning för framställning av pellets och värmelogs.

Råvara

Råvaran köps från skogsägarföreningar, privata och statliga skogsägare, till största delen från närområdet runt Östersjön och kring respektive sågverk.

I samband med råvaruanskaffning från privata skogsägare i Sverige erbjuder Bergs Timber skoglig rådgivning. I nära samarbete med markägare utförs skogsbruksplaner, uttagsberäkningar, planering av naturvårdsinsatser med mera. Värdet av goda relationer med lokalsamhället är väsentligt för Bergs Timber samtidigt som långsiktiga relationer utvecklas som understödjer koncernens råvaruanskaffning.

Exempel på tillämpningar av Bergs sågverksprodukter

TAKSTOLAR Olika sortiment av gran lämpar sig väl för byggkonstruktioner.

PELLETS Pellets och värmelogs för uppvärmning är uppskattade produkter för framför allt hushållsbruk.

BITUS – LINAX BRUN Brygga med sittplats för många! Byggd i Linax Brun.

REGLAR Konstruktionsvirke i olika längder, kvaliteteter och dimensioner.

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2019 15

Erbjudande

Exempel på vidareförädlade produkter

TRÄSKYDD

Trävirke som ska användas ovan mark eller i mark och vatten träskyddsbehandlas för att skyddas mot fukt och röta och bibehålla sina egenskaper.

PELLETS OCH VÄRMELOGS Pellets för uppvärmning samt sk värmelogs för eldning i kaminer och

kakelugnar.

VIDAREFÖRÄDLADE PRODUKTER

Inom segmentet vidareförädlade produkter erbjuder Bergs Timber träprodukter inom flera olika områden.

Produkter för konstruktion och renovering

Vid framförallt den lettiska verksamheten tillverkas special- och standardsortiment av fönster och dörrar för både inom- och utomhusbruk. Flera enheter förädlar trä till byggelement, husmoduler samt färdiga trähus i en nyuppförd fabrik vid dotterbolaget Byko-Lat. Några viktiga marknader för dessa produkter är bland annat Island och Sverige, där efterfrågan på småhus samt så kallade Attefallshus ökar.

Trädgårdsprodukter

Ett annat växande sortiment är trädgårdsprodukter som omfattar vindskydd, staket, insynsskydd, bullerplank, konstruktioner för swimmingpool och möbler. Ett sortiment av soffor och sittgrupper för trädgård och rastplatser utgör en del av den produktgruppen. En viktig

försäljningskanal är större byggmarknader och butiker för trädgårdstillbehör.

Träskydd

Trä som ska användas ovan mark eller i mark och vatten träskyddsbehandlas för att skyddas mot fukt och röta, för att bibehålla sina egenskaper.

Koncernens dotterbolag Bitus i Nybro, utför träskydds impregnering och är en av Europas största producenter av träskydd. Den största produkten är traditionellt tryckimpregnerat trä som säljs under varumärket Scandex.

Varumärket Linax är virke som utöver en traditionell träskyddsbehandling också kokas i linolja med färgpigment. Vid Bitus sker även legotillverkning av OrganoWood® – ett modifierat virke som ska klara hårt utsatta miljöer.

Därutöver produceras brandskyddsimpregnerat trä under varumärket Burnblock, vars produkter uppnår den högsta klassen för brännbara material och utgör en viktig beståndsdel i framtidens byggande.

Pellets och värmelogs

Dotterbolaget Fågelfors tillverkar och säljer pellets för uppvärmning samt sk värmelogs, för eldning i kaminer och kakelugnar. Båda produkterna är tillverkade av biprodukter från såg- och hyvleriverksamhet inom koncernen. Kapaciteten uppgår till ca 90 kton/ år och försäljning sker både direkt samt via ett utbrett återförsäljarnät.

ÖVRIGT

Detta segment omfattar koncernens distributionsverksamhet samt en hamn i England.

Distribution

En viktig del i verksamheten omfattar distribution från de olika producerade enheterna och från externa kunder till Storbritannien.

Både sågade trävaror och vidareförädlade produkter är skrymmande och kräver en effektiv transportkedja med så låg miljöbelastning som möjligt. För att skapa

flexibilitet och valmöjligheter samarbetar koncernen med specialiserade operatörer inom både vägtransporter, järnväg och sjöfart.

Hamnverksamhet

I Kent i södra England äger koncernen en hamn- och logistikcentrum. Vid anläggningen bedrivs hamnverksamhet samt lagerhållning av träprodukter och stål. Hamnen används för mottagande av leveranser från koncernens olika enheter samt från externa distributörer.

Förutsättningar finns att Bergs Timber, gärna tillsammans med andra aktörer, kan utveckla och erbjuda en centralt belägen plats för vidareförädling av träprodukter, montering och färdigställande samt logistiktjänster för den brittiska marknaden.

VÅR VERKSAMHET

En organisation byggd för utveckling

Bergs Timber har sin bas i Östersjöområdet. Med råvara från hållbart brukade skogar, oftast i närområdet av våra anläggningar, förädlar våra dotterbolag träprodukter till utvalda kundgrupper och marknader över hela världen. Starka lokala enheter lägger grunden till en konkurrenskraftig verksamhet.

UK

Vid Creeksea, ca 80 km öster om London, äger Bergs Timber en hamnanläggning och ett logistikcentrum. I hamnen lossas trävaror samt stål för den engelska marknaden.

Kundanpassad vidareförädling

BYKO-LAT

Byko-Lat har två specialiserade fabriker i Lettland. I Valmiera tillverkas förädlade träprodukter såsom fönster, dörrar och färdiga hus. Vid enheten i Cesis, produceras sortiment inom trädgård såsom staket, bänkar, bord och trädäck. Bolaget tillverkar även ett omfattande sortiment som saluförs vid olika DIY-marknader.

Verksamhet

Förädling vid våra sågverk

ESTLAND LAESTI, (SAUGA)
Produktionsvolym	70 000 m3
Inriktning	Gran och furu
Marknader	Baltikum, Europa och Mellanöstern

LETTLAND VIKA WOOD
Produktionsvolym	270 000 m3
Inriktning	Gran och furu
Marknader	Baltikum, Europa,

Japan och Asien

SVERIGE	VIMMERBY	ORREFORS	GRANSJÖ	MÖRLUNDA
Produktionsvolym	150 000 m3	130 000 m3	110 000 m3	130 000 m3
Inriktning	Furu	Gran och furu	Gran för konstruktions ändamål	Klentimmer, gran och furu
Marknader	Nordafrika, Mellan östern, England, Sverige och övriga Europa	Främst England, Sverige, Tyskland, Mellanöstern och Nordafrika	Främst Skandinavien och England	USA, England, Skandinavien och Asien

BITUS

Bitus i Nybro är en av Europas största anläggningar för produktion av träskyddsbehandlade trävaror. Bitus huvudprodukter är Bitus Scandex som är samlingsnamnet för samtliga klasser av traditionellt träskydd. Störst volymer produceras i klasserna BS (Storbritannien), NTR (Skandinavien) och CTB (Frankrike/Spanien mm). Dessutom produceras här vår produkt Linax i en toppmodern anläggning.

FÅGELFORS

Tillverkning av pellets och värmelogs för uppvärmning med en kapacitet på ca 90 000 ton. Anläggningen omfattar även ett hyvleri.

LOKALT ENTREPRENÖRSKAP

Lokalt entreprenörskap är en viktig beståndsdel när vi bygger koncernen och vi har en decentraliserad affärsmodell med hög grad av självbestämmande i våra dotterbolag. Det innebär att lokala chefer har ett tydligt resultatansvar för sin verksamhet och att de känner stort ansvar för verksamheten, dess kunder, personal och leverantörer. Samtidigt upprätthålls en lokal prägel där vi är en ansedd aktör i samhället. Konkurrenskraftiga system för incitament bidrar också till att utvecklingen följer målen. Varje dotterbolag har även till uppgift att bevaka och föreslå lämpliga förvärv om det kan förbättra bolagets förutsättningar att ta marknadsandelar eller att öka lönsamheten.

UTVECKLA SAMARBETE I KONCERNEN

Som större koncern med dotterbolag i flera länder är Bergs Timber förhållandevis ungt. Prioriterade områden när vi växer oss starkare är ett ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan bolagen. Vi stimulerar en kultur där Best Practise utvecklas och där vi kan dra nytta av goda erfarenheter i de olika dotterbolagen. Därför skapar vi förutsättningar för utbyte och nätverkande mellan de olika enheterna.

Under 2019 har bland annat system för finansiell rapportering och uppföljning sjösatts, som underlättar för koncernledningen att leda och styra verksamheten.

MARKNAD- OCH FÖRSÄLJNINGSSYNERGIER

Ett arbete för att stärka sälj- och marknadsfunktionerna bedrivs i koncernen.

Under varumärket Woodworks by Bergs påbörjades under 2019 försäljning av dörrar, fönster, modulhus och trädgårdsprodukter från vårt lettiska bolag Byko-Lat till den svenska marknaden. Vi ser stor potential i denna samverkan som succesivt kommer att utvecklas även för andra sortiment och marknader.

MEDARBETARE

Arbete med säkerhet har högsta prioritet inom koncernen. Alla medarbetare ska komma hem friska efter sitt arbete. Säkerhetsarbetet präglas av både samverkan och systematiskt arbete och drivs både från koncernen och i respektive dotterbolag.

Ett medarbetarråd har inrättats i den svenska verksamheten och består av representanter för olika yrkeskategorier där både strategiska och operativa frågor diskuteras med målet att skapa förståelse, enighet och uppslutning kring väsentliga frågor.

En annan viktig fråga rör personalförsörjning. Vår bransch blir allt mer tekniskt avancerad och digitaliserad, vilket också kommer ställa ökade krav på nuvarande och framtida kollegor. Det ska vara attraktivt att arbeta för Bergs Timber och vi ska matcha det med relevant vidareutbildning.

EN GEMENSAM VÄRDEGRUND

Ett gemensamt arbete kring värderingar och det vi vill stå för har bedrivits i den svenska verksamheten. Det har resulterat i en värdegrund som uttrycks som Engagemang, Kvalitet och Ansvar. Ambitionen är att detta arbete gradvis ska diskuteras och implementeras i övriga länder.

AFFÄRSMODELL

Bergs Timber förädlar råvara från hållbart brukade skogar i Sverige, Estland och Lettland. Hela affärsprocessen är värdeskapande för ett stort antal intressenter.

SKOGSRÅVARA 1,8 milj m3 fub	SÅGVERK 0,9 milj m3	VIDAREFÖRÄDLING	ÖVRIGT DISTRIBUTION
Inköp av sågtimmer från privata och statliga skogs ägare i Sverige, Estland och Lettland.	Plankor, bräder, i olika dimensioner, längder och kvaliteter.	Hyvlade produkter för konstruktion och renovering Fönster, dörrar, trähus och husmoduler	Hamn och logistik centrum i England Logistiktjänster
	Cellulosaflis, spån och bark till externa kunder.	Trädgårdsprodukter Utemöbler, staket, vindskydd, insynsskydd Träskydd Impregnerat och brand skyddat trä Pellets och värmelogs

VÄRDESKAPANDE I BERGS TIMBER

Genom förvärv av råvara, försäljning och marknadsföring samt förädling av koncernens dotterbolag, skapas värde för olika intressenter.

SKAPAT VÄRDE		Mkr
Aktieägare	Årets resultat	45
Personal	Personalkostnader	379
Leverantörer	Råvaror och förnödenheter	2 163
Leverantörer	Övriga externa kostnader	573
Långivare	Räntekostnader	33
Samhälle	Inkomstskatt	0

NY MARKNADSSATSNING

Under året etablerades ett nytt marknadsoch försäljningsbolag med syftet att bedriva försäljning på primärt den svenska marknaden av produkter från koncernens bolag Byko-Lat i Lettland. Verksamheten är lokaliserad till huvudkontoret i Vimmerby och planen är att nya och aktiva säljinitiativ ska tas de kommande åren.

HÅLLBARHET I BERGS TIMBER

Bergs Timber AB har tagit fram en hållbarhetsplattform som omfattar samtliga 17 hållbarhetsmål och kopplar därmed samman företagets strategi med Agenda 2030. Vår ambition är att bygga en grund för företagets fortsatta utveckling som är attraktiv för alla intressentgrupper – vilket inkluderar kunder, investerare, långivare, aktieägare, leverantörer, skogsägare och anställda.

Bergs Timber AB's hållbarhetsplattform med sju komponenter. Företagets verksamhet och prioriteter länkas till samtliga FN's 17 hållbarhetsmål (SDGs).

Hållbarhetsmålen (Sustainable Development Goals) antagna i Förenta Nationerna 2015

Våra kärnvärden

Fotograf: Andreu Taberner, Nyréns Arkitektkontor

BERGS TIMBER

Marknad

ENGAGEMANG, KVALITET OCH ANSVAR

ANSVARSFULLT SKOGSBRUK

59 % certifierat virke

ANSVARSFULLT SKOGSBRUK

Under 2019 upphandlade Bergs Timber 1,8 miljoner m3 rundvirke från skogsägare i Sverige, Estland och Lettland. Bergs Timber är en stor aktör på den europeiska rundvirkesmarknaden och tar ansvar för att virket kommer från hållbart skötta skogar.

Virket levereras från privata skogsägare, skogsägarföreningar såväl som från privata och statligt ägda skogsbolag, normalt från avverkningar nära sågverken. Företagets mål är att allt virke skall vara certifierat inom ett av de två etablerade programmen, FSC®C106624 (Forest Stewardship Council) eller PEFCTM (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Dessa system verifierar skogsägarens ansvarstagande för sociala och miljörelaterade värden.

Bergs Timber stödjer aktivt skogsägare och virkesleverantörer i deras ambition att uppfylla certifieringsregler. Förutom att därmed ta ett gemensamt ansvar för hållbart skogsbruk skapas även bättre förutsättningar för marknadsföringen av produkter om de är baserade på certifierat virke.

En KPI för "Ansvarsfullt skogsbruk" har definierats som andelen virke som upphandlats från certifierade leverantörer. För 2019 var 59 % av virkesvolymen PEFC eller FSC certifierad.

Ansvarsfullt skogsbruk kopplar till flertalet av de 17 hållbarhetsmålen, vilket även påvisas i Förenta Nationernas Skogsstrategi från 2017. Väl genomförd skogsskötsel och väl utförda skogsavverkningar är särskilt relevant för SDG 15 (Ekosystem och biologisk mångfald) och, mer indirekt, för SDG 14 (Hav och vattenresurser).

FOSSILFRI VÄRLD

0,06 Mt CO2 e fossila utsläpp

Scope 1: 0,011) Scope 2: 0,01 Scope 3: 0,04

FOSSILFRI VÄRLD

En av de största utmaningarna för vårt samhälle är att drastiskt minska människans påverkan på det globala klimatet. De politiska ambitionerna är höga både genom internationella överenskommelser som Paris-avtalet 2015 och i nationella målsättningar som den svenska klimatlag som syftar till klimatneutralitet år 2045.

Skogsnäringen har en viktig roll i klimatarbetet genom att möjliggöra en cirkulär bioekonomi vilket kan reducera vårt beroende av fossila bränslen. Välskötta skogar tar upp och lagrar mycket kol från atmosfären. Dessutom ersätter förnybara skogsprodukter i stor skala material och energi som är baserade på fossil energi.

Träbyggande är särskilt effektivt för en övergång till ett mer fossilfritt samhälle och Bergs Timber levererar därmed en betydande klimatnytta. Klimatsmarta produkter av trä och bioenergi är direkt relaterade till SDG 13 (Bekämpa klimatförändringarna) och SDG 7 (Hållbar energi för alla).

Samtidigt måste även skogsnäringen minska sina egna fossila utsläpp, både som en klimatåtgärd som sådan, men också för att vara en konsekvent och trovärdig leverantör av klimatpositiva produkter. För komponenten "Fossilfri värld" har därför en KPI identifierats som Bergs Timbers totala fossila utsläpp. Detta inkluderar utsläpp för scopes 1–3 enligt Greenhouse Gas Protocol. För Bergs Timber var de fossila utsläppen 0,06 Mt CO2 ekvivalenter under 2019, huvudsakligen relaterat till transporter av rundvirke och produkter.

HÖGT FÖRÄDLINGSVÄRDE

Bergs Timber använder virkesråvaran fullt ut i miljövänliga värdekedjor.

Å ena sidan innebär detta att inget virke går till spillo. Utöver företagets huvudprodukter baserade på sågat virke används biprodukter i form av flis eller sågspån till bioenergi. Detta förser de egna produktionsenheterna med huvuddelen av sitt energibehov. Överskottet säljs till företag i energisektorn.

Å den andra sidan innebär det att skapa ekonomiskt värde från varje bearbetad stock. Utöver försäljning av sågade varor producerar Bergs Timber en rad produkter med högre förädlingsvärde, exempelvis fönsterramar och huskomponenter. Ett högt förädlingsvärde i träbaserade produkter är en central del av Bergs Timbers strategi.

För "Högt förädlingsvärde" har KPIn definierats som det mervärde som skapas per kubikmeter inköpt rundvirke. För 2019 var mervärdet av produkterna 775 SEK/m3 högre än inköpspriset för virkesråvaran.

Ansvarsfull produktion som maximerar användning av råvara i kombination med minimering av miljöskadliga utsläpp är direkt länkade till SDG 12 (Hållbar konsumtion och produktion) samt SDG 6 (Rent vatten och sanitet).

¹⁾ Scope 1: Förbränning av fossila bränslen (bensin, olja och kol) för t.ex. tillverkning i egenägda fabriker eller utsläpp från egenägda eller leasade fordon/ maskiner. Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.

Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

SÄKRA OCH JÄMLIKA ARBETSPLATSER

29 Antal olycksfall per miljon arbetade timmar 82 % män i personalen

SÄKRA OCH JÄMLIKA ARBETSPLATSER

Säkra och jämlika arbetsplatser är en viktig komponent för företagets hållbarhet. Lagstiftning lägger grunden för att säkerställa goda arbetsförhållanden för alla anställda. Därutöver kan glädje, produktivitet och innovation stimuleras när arbetssituationen är inspirerande och engagerande.

Arbetsplatsolyckor är alltid ett misslyckande för företaget och dess ledning. Även med höga ambitioner och rigorösa säkerhetsföreskrifter inträffar tyvärr ändå olyckor. Uppföljning av arbetsplatsolyckor är viktigt och motiverar en egen KPI. Under 2019 hade Bergs Timber 29 arbetsrelaterade olyckor (sk Lost Time Accidents, LTA) per miljoner arbetade timmar. Denna KPI relaterar direkt till SDG 3 (Hälsa och välbefinnande).

Skogsnäringen har ett notoriskt överskott av män som kan härledas till traditioner inom skogsarbete och skogsindustrin. Bergs Timber har en uttalad ambition att förbättra balansen bland sina anställda och en KPI har specificerats för ändamålet, vilken relaterar till SDG 5 (Jämställdhet). Under 2019 var 82% av de anställda män.

LIVSKRAFTIGA LOKALSAMHÄLLEN

I Valmeira, nordost om den lettiska huvudstaden Riga, arbetar ca 600 anställda med framställning av hyvlade produkter, fönsterbågar och huskomponenter. Enheten har under 20 år vuxit till en stor arbetsgivare och uppköpare av tjänster från entreprenörer, vilket har en betydande positiv effekt på den lokala ekonomin. Företaget sponsrar även ett antal lokala organisationer och föreningar.

Mörlunda ligger i Smålands inland och det är här som Bergs Timbers verksamhet en gång startade. Sågverket har 45 anställda och anlitar en rad entreprenörer och lokala virkesleverantörer. Sedan 100 år har företaget utvecklat sin lokala verksamhet och stöttat den lokala ekonomin på många sätt, inklusive sponsoravtal med lokala idrottsföreningar.

LIVSKRAFTIGA LOKALSAMHÄLLEN

Bergs Timbers produktionsenheter i Sverige, Estland och Lettland är lokaliserade på landsbygden. Dessa regioner påverkas negativt på olika sätt genom avfolkning, låga investeringar i samhällsservice och minskande arbetstillfällen i den privata sektorn.

Lokalt verksamma företag som Bergs Timber fyller en viktig funktion i lokalsamhället, inte bara som arbetsgivare utan även genom lokal upphandling av produkter och tjänster. Dessutom ger virkesköp i närområdet ett kapitalinflöde till den lokala ekonomin. Omvänt gäller att ett vitalt lokalsamhälle är en förutsättning för rekrytering och upprätthållande av kompetens hos företaget.

Det finns alltså ömsesidiga nyttor mellan företaget och lokalsamhället, vilket relaterar till SDG 11 (Hållbara städer och samhällen). Dessutom fångas SDG 10 (Minskad ojämlikhet) in med avseende på att minska klyftor mellan storstad och landsbygd. För denna hållbarhetskomponent har ingen KPI definierats. Istället beskrivs företagets engagemang i lokalsamhället med två exempel i vidstående textboxar.

LÖNSAMHET

5,4 % EBITDA

VÄRDEGRUND OCH ETIK

LÖNSAMHET

Hållbar utveckling har en ekonomisk dimension som är integrerad med de sociala och miljörelaterade dimensionerna. Ekonomisk tillväxt skapar finansiella förutsättningar för att uppnå andra hållbarhetsmål, och samtidigt är sociala och miljömässiga framsteg nödvändiga för att uppnå en lönsam finansiell tillväxt. Detta uttrycks i SDG 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) samt SDG 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur).

Det finansiella resultatet representerar denna komponent av hållbarhetsprofilen. För detta används rapporterad EBITDA som KPI, vilket för 2019 var 5,4%

VÄRDEGRUND OCH ETIK

Bergs Timber har definierat sin värdegrund som att verka genom hållbarhet för att stärka varumärket både som arbetsgivare och för företaget som helhet. Företagets kärnvärden sammanfattas med orden "engagemang, kvalitet och ansvar".

Denna värdebaserade grund för företaget överensstämmer till fullo med ambitionen att verka för hållbar utveckling, definierat av Agenda 2030 med dess 17 hållbarhetsmål. De hållbarhetsmål som inte listas explicit under de övriga hållbarhetskomponenterna listas här som en del av värdegrunden. Med detta inkluderas även prioriteter relaterat till fattigdom, mänskliga rättigheter, matsäkerhet, utbildning, fred och inkluderande samhällen, samt partnerskap i företagets hållbarhetsvision.

Ingen KPI har identifierats för denna komponent. Fortsatt utbildning och inkluderande av alla anställda med avseende på värdegrund och etik är emellertid en central uppgift i företagets hållbarhetsarbete.

RISKFAKTORER

Exponering för risker är en naturlig del av en affärsverksamhet. Riskhanteringen syftar till att identifiera risker och förebygga så att risker uppkommer samt att begränsa eventuella skador från dessa risker.

Bergs Timber kategoriserar sina risker som finansiella risker, konjunktur, marknads- och omvärldsrisker, operativa risker och hållbarhetsrisker. Nedan framgår de risker som Bergs Timber identifierat och hur de kan motverkas. I avsnittet framgår även en kvantifiering av risken för vissa centrala parametrar.

RISKOMRÅDE	BESKRIVNING	MOTVERKANDE FAKTORER
Finansiella risker
Valutarisk	Bergs Timber verkar internationellt och utsätts för valutarisker från olika valutaexponeringar, framför allt EUR, GBP och USD.	Operativ hantering att försöka få intäkter och kost nader i andra valutor än SEK att matcha varandra.
		Intäkter och kostnader i utländska valutor kan säk ras i enlighet med lokala policyer i dotterbolagen.
Finansieringsrisk	Risken att koncernen inte har rätt kapitalstruktur eller kan erhålla finansiering för verksamheten.	Styrelse och ledning övervakar ständigt kapital strukturen och behovet av refinansiering av verksamheten.
Likviditetsrisk	Risken att koncernen inte klarar sina betalningar till följd av otillräcklig likviditet eller svårighet att erhålla krediter från externa kreditgivare.	Styrelse och ledning följer kontinuerligt koncer nens likviditetsreserv som består av likvida medel och outnyttjat kreditutrymme. Koncernen har som policy att minst 5 % av nettoomsättningen ska finnas omedelbart tillgängligt.
Ränterisk	Koncernens ränterisk uppstår genom kort- och långfristig upplåning där en kraftigt höjd ränta kan påverka koncernens resultat och ställning.	I enlighet med koncernens finanspolicy ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara kort.
Kreditrisk	Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavande hos banker och kreditinstitut samt kreditexponeringar inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner.	Koncernens kundfordringar är spridda på ett stort antal kunder och historisk har kreditförlusterna varit låga.
		Kundfordringar kan säkras genom kreditförsäkringar eller genom att använda olika typer av dokument hantering, t ex remburser.
		Likvida medel placeras enbart hos kreditinstitut med hög kreditrating.

RISKOMRÅDE	BESKRIVNING	MOTVERKANDE FAKTORER
Konjunktur, marknads- och omvärldsrisker
Global marknad och makroekonomiska risker	Bergs Timber verkar på en cyklisk och global marknad som styrs av makroekonomiska faktorer.	Bergs Timber verkar på många marknader och har olika produktutbud, såsom sågade trävaror, hus, fönster, dörrar, trädgårdsprodukter och pellets.
Träindustrins trender och drivkrafter	Bergs Timber verkar i en konkurrensutsatt och cyklisk marknad. Priser och volymer för sågade trävaror är till stor del beroende av balansen mellan utbud och efter frågan på global nivå med stora variationer över tid. Kostnaden för råvara utgör en stor andel av produktens värde, särskilt för sågade trävaror, och gör Bergs Timber känsligt för prisutvecklingen och tillgången till råvara.	Bergs Timber arbetar ständigt med att vara en kon kurrenskraftig producent av trävaror och fokuserar på effektivitet inom produktion, kvalitet, logistik och ser ständigt över produktionsstruktur och investeringsallokering. Genom att bredda produktutbudet mot mer föräd lade trävaror som har stabilare lönsamhet över tid. Genom att utveckla långvariga kundrelationer där kunderna ska välja Bergs Timber i utmanande marknadsförhållanden. Bergs Timber anskaffar idag råvara från olika leve rantörer och regioner samt eftersträvar långvariga relationer.
Legala och politiska risker	Bergs Timber verkar inom olika jurisdiktioner och är föremål för lokala regler och lagar. Förändringar i regler och lagar kan komma att påverka koncer nens verksamhet. Koncernen har en stor del av försäljningen till Storbritannien och kan påverkas negativt i form av tullar och avgifter om inget handelsavtal kan ingås. Även andra handelskonflikter kan påverka koncernen negativt.	Bergs Timber möter dessa risker med att arbeta med riskbedömningar samt vid behov inhämta extern expertis. Genom samverkan med lokalt baserade företag kan den politiska risken minskas. Koncernen har vidtagit åtgärder för att säkra fortsatta leveranser till Storbritannien inklusive egen lagerplats i koncernens ägda hamn utanför London.
Operativa risker
Avbrott i verksam heten och egen domsskador	Skador på produktionsutrustning kan ha negativ inverkan, både på vad gäller direkt egendoms skada och vad gäller avbrott i verksamheten.	Bergs Timber genomför löpande underhåll på sin produktionsutrustning och har goda interna rutiner vid varje produktionsenhet. Koncernen har även försäkringsskydd mot avbrott i verksamheten och vid egendomsskada.
Miljörelaterade risker	Koncernen bedriver tillstånds- och anmälnings pliktig verksamhet inom flera jurisdiktioner. Koncernens verksamhet ger upphov till utsläpp till luft och vatten samt buller. Historiskt bedriven verksamhet, särskilt impregnering, kan ge upphov till kostnader för åtgärder.	Bergs Timber möter risker genom att säkerställa att bolagen har samtliga de tillstånd och avtal som krävs samt uppfyller givna säkerhets, rapporte rings- och kontrollbehov. Vid nya förvärv görs en genomgång av miljörisker och kostnader för dessa hanteras avtalsmässigt och ska inte belasta Bergs Timber.
Kundberoende	Risk finns att ett fåtal kunder står för en stor del av omsättningen.	Ingen kund står för en stor del av koncernens omsättning. Risken hanteras genom att ha flertal kunder på flertalet marknader.
IT-relaterade risker	Bergs Timber är beroende av IT-system och hård vara för att bedriva sin verksamhet. Avbrott i dessa system eller hårdvara innebär en risk för störningar i produktionen och möjligheten att fullfölja leveran ser till kunder i tid. Risk för obehöriga intrång i systemen.	Bergs Timber ser ständigt över sin IT-miljö och eftersträvar en IT-miljö som snabbt kan hantera störningar. Koncernen har etablerade rutiner avseende infor mationssäkerhet samt processer för uppföljning och kontroll.

Riskfaktorer

RISKOMRÅDE	BESKRIVNING	MOTVERKANDE FAKTORER
Hållbarhetsrisker
Emissioner	Bergs Timbers verksamhet innebär nyttjande av fossila bränslen, främst för transporter.	Bergs Timber arbetar för att optimera logistikflöden. Vid upphandling av transporttjänster ställs emis sionskrav och hållbarhetsfokus.
Energianvändning	Produktion och tillkommande processer leder till nyttjande av energi. Risken är att Bergs Timber inte har tillgång till energi framställd av förnybara källor av motsvarat behov.	Bergs Timber mäter löpande sin energiförbrukning i syfte att minska förbrukning av icke förnybar energi. Vid investeringar är energieffektivitet en parameter.
Organisation och kompetens försörjning	Bergs Timber är beroende av att kunna attrahera, rekrytera och behålla rätt medarbetare. Risken att inte uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kan påverka detta negativt. Brist på medarbetares engagemang kan ha direkt negativ påverkan på bolagets varumärke, ställning och resultat.	Kommunikation av koncernens verksamhet och kärnvärden kan underlätta rekrytering. Genom att vara en större koncern finns förutsätt ningar för utveckling i olika delar av verksamheten.
Bristande hälsa och säkerhet	Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet är strategiskt vik tigt för Bergs Timber. Brister i arbetet inom dessa områden kan medföra ökad risk för ohälsa.	Bergs Timber arbetar systematiskt med att säkerställa och förbättra arbetsmiljön. Bergs Timber mäter och följer upp nyckeltal gällande hälsa och säkerhet. Förbättringsaktiviteter identifieras och genomförs. Bergs Timber främjar friskvårdsaktiviteter för anställda.
Korruption och konkurrens lagstiftning	Korruption förekommer i alla länder och sektorer, dock i olika hög grad. Bergs Timber riskerar att bli involverade i icke etiska affärer. Samarbeten om pris till kund kan även förekomma i träindustrin.	Bergs Timber har antagit en policy mot korruption och riktlinjer för efterlevnad av konkurrensrättslig lagstiftning. Relevanta medarbetare utbildas och medvetande görs om riskerna.
Bristande jämställd het och mångfald samt diskriminering	Bergs Timber verkar i en traditionellt mans dominerad bransch.	Bergs Timber har en uttalad ambition att förbättra balansen bland sina anställda.

RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS

	Värde/volym per år	Förändring	Ger ungefärlig effekt
Prisutveckling
Försäljningspris sågade trävaror	1 074 000 m3 sv	+/-5 %	+/-88 Mkr
Inköpspris sågtimmer	1 800 000 m3 fub	+/-5 %	+/-68 Mkr
Biprodukter (sågverken)
Cellulosaflis	212 Mkr	+/-5 %	+/-11 Mkr
Övriga biprodukter	160 Mkr	+/-5 %	+/-8 Mkr
Valutakurser
Nettoinflöde, EUR	198 Mkr	+/-5 %	+/-10 Mkr
Nettoinflöde, GBP	555 Mkr	+/-5 %	+/-28 Mkr
Nettoinflöde, USD	164 Mkr	+/-5 %	+/-8 Mkr
Förädlingskostnader
Löner och avgifter	316 Mkr	+/-5 %	+/-16 Mkr
Låneräntor (förändring av räntesatsen)	650 Mkr	+/-1 %	+/-6 Mkr

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Bergs Timber AB (publ.), org.nr 556052-2798

UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019-01-01–2019-12-31 på sidorna 21–30 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en

väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

UTTALANDE

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Kalmar den 3 april 2020 Deloitte AB

Magnus Andersson Auktoriserad revisor

AKTIEN

HANDEL MED AKTIEN

Aktien är sedan oktober 1984 noterad på Stockholmsbörsen. Idag noteras bolaget på Nasdaq OMX Nordiska börs Stockholm Small Cap, materials. Sedan juni 2018 är ABG Sundal Collier likviditetsgarant för aktien. Detta innebär att likviditetsgaranten under börsens ordinarie handel ställer både sälj- och köpkurser för det antal aktier som motsvarar en omsättning på 30 000 kronor. Handelsposten är för närvarande ett stycken aktier sedan börsen slutat att handla via börsposter. Skillnaden mellan köpoch säljkurser (spread) får vara maximalt 3 procent.

AKTIEÄGARINFORMATION

Alla aktieägare som anmält intresse via särskilt utskick kommer att få årsredovisningen för räkenskapsåret 2019 hemsänd under april. Finansiell information om

Bergs Timber AB finns även på Internet på adressen www.bergstimber.se. Där finns också möjligheter att prenumerera på pressmeddelanden samt adresser till olika kontaktpersoner.

FÖRSLAG TILL UTDELNING

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2019.

UTDELNINGSPOLITIK

Styrelsens mål är att utdelningen normalt skall uppgå till 25–40 procent av bolagets resultat efter skatt. Faktorer som styrelsen i första hand kommer att beakta vid framtida utdelningsförslag är investeringsbehov, finansiell ställning, resultatutveckling och utsikter för de kommande åren.

100,0

AKTIEKAPITAL, EMISSIONER MM FRÅN 1993

År		Antal aktier	Aktiekapital	Serie A	Serie B	Totalt antal aktier
1993			10 350 000	240 000	1 830 000	2 070 000
1993	Fondemission 1:1	2 070 000	10 350 000	480 000	3 660 000	4 140 000
1999	Nyemission, förvärv av Järnforsen	659 490	3 297 450	480 000	4 319 490	4 799 490
2005	Nyemission, förvärv av Orrefors	2 000 000	10 000 000	480 000	6 319 490	6 799 490
2007	Nyemission, förvärv av Bitus	100 000	500 000	480 000	6 419 490	6 899 490
2012	Omstämpling av A-aktier till B-aktier			0	6 899 490	6 899 490
2012	Nedsättning av aktiekapitalet		-27 597 960	0	6 899 490	6 899 490
2012	Nyemission	89 693 370	89 693 370	0	96 592 860	96 592 860
2014	Nyemission, förvärv av Gransjö	16 856 399	16 856 399	0		113 449 259
2016	Nyemission, förvärv av Broakulla	46 338 430	46 338 430	0		159 787 689
2017	Nyemission, förvärv av Vimmerby	11 000 000	11 000 000	0		170 787 689
2018	Nyemission, förvärv av verksamhet i
	Baltikum och UK		170 000 000	0		340 787 689
2019	Nyemission, förvärv av Fågelfors Hyvleri AB	5 940 594	5 940 594	0		346 728 283
			346 728 283

Antalet aktieägare uppgick enligt aktieboken per 2019-12-31 till 5 041 stycken.

AKTIEÄGARE 2019-12-31 (10 STÖRSTA ÄGARNA)	Antal aktier	Andel röster %
Norvik hf	220 420 843	63,6
Åke Bergh med maka	11 860 780	3,4
Niklas Sjöfors med bolag	9 883 980	2,9
Danica Pension Försäkrings AB	8 906 000	2,6
Peter Thormalm via kapitalförsäkring	7 530 575	2,2
Setra Trävaror AB	6 000 000	1,7
Fogelfors Bruk AB	5 940 594	1,7
Swedbank Försäkring AB	3 783 047	1,1
P-A Bendt, med bolag	3 096 000	0,9
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 764 489	0,8
Övriga	66 541 975	19,1

AKTIEKAPITAL, EMISSIONER MM FRÅN 1993
Aktiedata		2019	17–18	16–17	15–16	14–15	13–14
Antal aktier vid räkenskapsårets slut	st	346 728 283		340 787 689 170 787 689 159 787 689		113 449 259	96 592 860
Resultat per aktie efter skatt2)	kr	0,13	0,75	0,15	-0,03	-0,26	-0,09
Resultat per aktie efter skatt och
full utspädning2)	kr	0,13	0,75	0,15	-0,03	-0,26	-0,09
Eget kapital per aktie	kr	3,18	3,09	2,33	2,17	2,34	2,62
Avkastning på sysselsatt kapital	%	4,4	15,4	7,3	0,50	-6,80	-1,70
Utdelning per aktie	kr	0,00	0,10	0,05	0,00	0,00	0,00
Utdelningens andel av vinsten	%	–	18,10	33,33	–	–	–
Utdelningens andel av eget kapital	%	–	3,24	2,15	–	–	–
Börskurs 31 december (augusti för
åren före 2017/18)	kr	2,55	2,97	2,62	2,01	2,54	2,63
Börskurs/eget kapital per aktie2)	%	80	96	112	93	108	100
Direktavkastning	%	1,57	3,37	1,91	–	–	–
P/E-tal	ggr	20	4	17	neg	neg	neg
Antal omsatta aktier per år3)	tusental	27 977	58 515	26 255	19 686	27 335	71 121
Börsvärde per bokslutsdatum	Mnkr	884	1 012	447	321	288	254
Antal aktieägare per bokslutsdatum	st	5 041	4 951	3 376	3 134	3 252	3 298

1) Definitioner av ekonomiska begrepp se Not 32, sidan 76.

2) Resultat per aktie har omräknats med anledning av nyemitterade aktier.

3) Antal omsatta aktier avser aktier som handlats över Stockholmsbörsen senaste 12 mån.

BERGS TIMBER B AKTIEKURS 2016-12-31– 2019-12-31

Bergs Timber B SIX Generalindex

Omsatt antal aktier i 1000-tal per månad

Källa:

BOLAGSSTYRNING Bergs Timber AB (publ.)

Bergs Timbers principer och struktur för bolagsstyrning ska säkerställa att koncernen sköts på ett för aktieägarna så effektivt och värdeskapande sätt som möjligt. Bolagsstyrningen är ett verktyg för att upprätthålla ordning och systematik för styrelse och ledning. En tydlig struktur och klara regler och processer underlättar beslutsfattande och annan styrning av verksamheten samtidigt som den ger förutsättningar att säkra och kontrollera att Bergs Timber följer interna och externa regelverk.

Bergs Timber AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med organisationsnummer 556052-2798, vars B-aktier är noterade på Nasdaq OMX i Stockholm, Small Cap. Bolaget har sitt säte i Hultsfreds kommun i Kalmar län.

STYRDOKUMENT

Bolagsstyrningen utgår från externa styrinstrument som bland andra svensk aktiebolagslag, svensk årsredovisningslag, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning. Interna styrinstrument är bland andra bolagsordning, styrelsens respektive verkställande direktörens arbetsordningar, instruktioner, policies och riktlinjer.

BOLAGSORDNING

Bolagsordningen stadgar bland annat att bolagets verksamhet är att bedriva förädling och försäljning av trävaror och fasta bränslen, skogsskötsel, förvaltning av fast egendom och förvaltning av värdepapper. Fullständig information om bolagsordningen återfinns på www. bergstimber.se/bolagsstyrning.

1. AKTIEÄGARE

Bergs Timber börsnoterades 1984. Enligt bolagsordningen kan bolaget emittera aktier av serie A och aktier av serie B. Aktier av serie A berättigar till tio röster per aktie och av serie B till en röst per aktie. Bolaget har inga utestående aktier av serie A. Varje aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier som ägaren innehar i bolaget. Norvik har lämnat ett åtagande att inte rösta för sitt fulla innehav av aktier. Åtagandet innebär att Norvik inte får rösta för egna aktier i Bergs Timber som representerar mer än 90 procent av det antal röster som innehas av övriga aktieägare. Aktier av serie B är upptagna till handel på Nasdaq OMX Stockholm. Antalet aktier uppgick den 31 december 2019 till 346 728 283. Antalet aktieägare var 5 041. Den 31 december 2019 var Norvik Hf Bergs Timbers största ägare med 63,57 procent av aktierna. Ytterligare information om aktien finns i avsnittet Aktien, sidorna 32-33.

2. ÅRSSTÄMMA

Aktieägarna har möjlighet att utöva sitt inflytande via bolagsstämman, som är högsta beslutsfattande organ i Bergs Timber. Regler som styr bolagsstämman finns i bland annat aktiebolagslagen och bolagsordningen. Den årliga, ordinarie bolagsstämman – årsstämman – utser styrelsens ledamöter, styrelsens ordförande och bolagets revisor samt deras arvoden. Vidare beslutar årsstämman om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, valberedningens utformning samt principer för ersättnings- och anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen.

Räkenskapsåret för Bergs Timber löper från och med den 1 januari till och med den 31 december. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret och äger enligt bolagsordningen rum i Hultsfreds eller Växjö kommun. Utöver bolagsstämma kan det kallas till extra bolagsstämma. Plats och tid för årsstämma offentliggörs senast i samband med den tredje kvartalsrapporten. Kallelse till årsstämma sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämma genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom annonsering via www.bergstimber.se.

Aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman och ska då skriftligen begära detta hos styrelsen. Begäran ska vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före bolagsstämman.

ÅRSSTÄMMA 2019

Årsstämman hölls den 8 maj i Hultsfred. Årsstämman beslutade om:

• Fastställande av resultat- och balansräkning
• Att disponera bolaget vinst genom utdelning av 0,10 kronor per aktie

• Ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör

• Omval av ordinarie styrelseledamöterna Åke Bergh, Michael Bertorp, Ingrida Bluma, Jon Helgi Gudmundsson, Gudmundur H Jónsson och Lars Gustafsson

• Val av Michael Bertorp till styrelsens ordförande
• Ändring av bolagsordningen avseende att kunna ha bolagsstämma även i Växjö kommun samt att endast välja en revisor som även kan vara ett registrerat revisionsbolag
• Nyval av revisionsbolaget Deloitte AB till revisor. Revisionsbolaget meddelade att Magnus Andersson är ansvarig revisor
• Bemyndigande för styrelsen att under vissa förutsättningar fatta beslut om nyemission av 34 000 000 aktier av serie B

På efterföljande konstituerande styrelsemöte valdes Michael Bertorp till ordförande i styrelsens revisionsutskott och till övriga ledamöter i utskottet valdes Åke Bergh och Lars Gustafsson. På samma styrelsemöte valdes Michael Bertorp till i ordförande i styrelsens ersättningsutskott och till övriga ledamöter i utskottet omvaldes Åke Bergh och Jon Helgi Gudmundsson.

ÅRSSTÄMMA 2020

Årsstämma 2020 kommer att äga rum innan den 30 juni 2020. Kallelse kommer att publiceras senast fyra veckor innan stämman. För vidare information hänvisas till www.bergstimber.se.

VALBEREDNING1) 3.

VALBEREDNINGENS ARBETE

Valberedningen ansvarar för att bereda och presentera förslag till styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsearvode (uppdelat på ordförande, ledamöter och utskott), ordförande vid stämman samt val och arvodering av revisorerna, samt regler för valberedningen. Styrelsens ordförande överlämnar en årlig utvärdering av styrelsens arbete under året till valberedningen, vilken ligger till grund för valberedningens arbete tillsammans med kraven i Svensk kod för bolagsstyrning samt de bolagsspecifika kraven i Bergs Timber. Valberedningens förslag lämnas i samband med kallelsen till den kommande årsstämman samt via www.bergstimber.se.

VALBEREDNING

Enligt årsstämman den 8 maj 2019 ska Bergs Timbers valberedning inför årsstämman 2020 bestå av Bertil Lönnäs (ordförande), Michael Bertorp och Brynja Halldorsdottir. Beslut fattades också att om någon ledamot av valberedningen avgår i förtid skall valberedningen utse ersättare. Arvode till valberedningens ordförande fastställdes till 0,5 prisbasbelopp och övriga ledamöters arvoden till 2 500 kronor per möte.

VALBEREDNINGENS OBEROENDE

Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst en av dessa ska även vara oberoende i förhållande till den i bolaget röstmässigt största aktieägaren. Av de utsedda ledamöterna är alla tre oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt två till den röstmässigt största aktieägaren.

AKTIEÄGARNAS FÖRSLAG

Samtliga aktieägare har rätt att vända sig till valberedningen med förslag på styrelseledamöter. Förslagen ska skickas till valberedningens ordförande med e-post till valberedningen@ bergstimber.se.

STYRELSE2) 4.

STYRELSENS ARBETE

Styrelsens främsta uppgift är att ta tillvara bolagets och aktieägarnas intressen. Den ska utse verkställande direktör,ansvara för bolagets förvaltning och organisation, vilket innebär att ansvara för att fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt den operativa ledningen. Styrelsen ansvarar också för att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och förekommande risker. Vidare ansvarar styrelsen för att bolaget följer tillämpliga lagar, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning. Minst en gång per år ska styrelsen utan närvaro av koncernledningen träffa bolagets revisor.

Styrelsen sammanträder enligt ett årligen fastställt schema. Utöver dessa möten kan ytterligare möten sammankallas och dessa kan även hållas per telefon eller per capsulam. Sammanträdena förbereds av styrelseordförande och verkställande direktör, som gemensamt föreslår en dagordning för varje möte. Verkställande direktören förser ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag inför respektive sammanträde. Vid styrelsemötena medverkar bolagets koncernledning. Andra tjänstemän deltar vid behov som föredragande av särskilda ärenden.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Styrelse väljs av årsstämman för tiden intill nästa årsstämma. Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst åtta stämmovalda ledamöter, med högst fyra suppleanter. På årsstämman i maj 2019 fram till tiden intill nästa årsstämma som äger rum den 5 maj 2020, utsågs ledamöterna Michael Bertorp (ordförande), Åke Bergh, Ingrida Bluma, Lars Gustafsson, Jon Helgi Gudmundsson, Gudmundur H Jónsson. De fackliga organisationerna har utsett två arbetstagarledamöter, Lars Pettersson och Reino Thapper samt suppleanten Patrik Ivarsson. En av de sex bolagsstämmovalda ledamöterna är kvinna. En presentation av samtliga ledamöter finns på sidan 40 samt www.bergstimber.se.

STYRELSENS OBEROENDE

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska majoriteten av styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Av styrelsens sex ledamöter är alla oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, och fyra är oberoende i förhållande till större ägare.

STYRELSENS INSTRUKTIONER OCH POLICY

Styrelsens arbete regleras bland annat av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk Kod för Bolagsstyrning.

Vid det konstituerande sammanträdet beslutar styrelsen om en arbetsordning som ska gälla till och med nästa årsstämma. Arbetsordningen reglerar bl a styrelsens övergripande arbetsuppgifter, regler för styrelsesammanträden, arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör samt formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen. Det konstituerande styrelsemötet fastställer även instruktionen för verkställande direktör, innefattande finansiell rapportering. Vid mötet utser styrelsen också utskottens medlemmar och fattar beslut om firmateckning.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsearbetet utvärderas årligen med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet samt att ge valberedningen ett underlag inför nomineringsarbetet. Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen som omfattar arbetsformer, kompetens och årets arbete. Under räkenskapsåret skedde utvärderingen genom en enkät följd av styrelsens analys och diskussion. Resultatet av utvärderingen har rapporterats till valberedningen.

ORDINARIE STYRELSEMÖTEN

Dagordningen innehåller stående punkter vilka berör områden som ekonomi, marknad, råvarusituation, personal, produktion, säkerhet samt pågående investeringar m.m. Jämte dessa stående punkter och övriga ärenden, exempelvis rörande investeringar, utformas dagordningen för respektive möte enligt följande.

Januari–februari

Godkännande av bokslutsrapport och den utdelning som ska föreslås årsstämman. Vid detta möte ska också en rapport med resultatet av revisorernas granskning framläggas av revisionskommittén.

Mars–april

Godkännande av årsredovisningen, kallelse till årsstämma samt ärenden som kräver årsstämmans godkännande, inklusive den av styrelsen föreslagna vinstdispositionen. Vid detta möte ska revisorerna presentera sin revisionsrapport. Dessutom ska möte hållas med revisorerna då koncernledningen inte deltar.

April–maj, i samband med årsstämma

Godkännande av rapport för årets första kvartal, antagande av och förändringar i koncernens policyer samt årlig utvärdering huruvida intern revisionsfunktion krävs. Dessutom uppdaterad finansiell prognos för helåret.

Juni

Kompetensutveckling samt arbete med långsiktig planering och strategiska frågor.

Juli

Godkännande av halvårsrapport samt prognos för årets andra halvår.

Oktober–november

Godkännande av rapport för årets tredje kvartal, koncernledningens riskanalys samt utvärdering av styrelsens arbete och kvaliteten på koncernchefens finansiella rapporter till styrelsen. Vid detta möte presenteras även årets sista prognos för helårsresultatet.

December

Godkännande av ramverk för kommande års investeringsbudget och granskning av övrigt budgetmaterial. Årlig utvärdering av koncernchefen och beslut om den årliga justeringen av koncernledningens ersättning, baserat på förslag från ersättningskommittén.

5. STYRELSENS UTSKOTT

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsens revisionsutskott bestod under räkenskapsåret av Michael Bertorp (ordförande), Åke Bergh och Lars Gustafsson. Majoriteten av utskottets ledamöter ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst en av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Av revisionsutskottets tre ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större ägare.

Revisionsutskottets arbete regleras av en särskild instruktion som antagits av styrelsen som en del av dess arbetsordning.

Revisionsutskottet ska utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt:

• Övervaka bolagets finansiella rapportering
• Övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering
• Delta i ställningstaganden rörande revisionens omfång och materialitetsnivåer m.m.
• Hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen
• Granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster samt biträda vid upprättande av förslag till bolagsstämmans revisorsval.

STYRELSEN GRANSKAR OCH FASTSTÄLLER ÅRLIGEN FÖLJANDE INSTRUKTIONER OCH POLICIES:

• Arbetsordning för styrelsen
• Instruktion för verkställande direktören
• Kommunikations- och IR-policy
• Finanspolicy
• Policy mot mutor och korruption
• Investeringspolicy
• Attestpolicy
• Policy avseende konkurrensrättslig lagstiftning

Bolagets revisorer ska normalt delta vid revisionsutskottets möten. Minst en gång per år ska revisorerna dessutom sammanträda med utskottets ledamöter utan att någon från bolagsledningen är närvarande. Revisionsutskottet ska informera styrelsen om vad som behandlats i utskottet.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsens revisionsutskott bestod under räkenskapsåret av Michael Bertorp (ordförande), Åke Bergh och Jon Helgi Gudmundsson. Majoriteten av utskottets ledamöter ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Utskottets tre ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Ersättningsutskottets arbete regleras av en särskild instruktion som antagits av styrelsen som en del av dess arbetsordning.

Ersättningsutskottets uppgifter är bland annat att:

• Bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen
• Följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till koncernledningen, samt utvärdera tillämpningen av ersättningspolicyn och de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman och vid årsstämman den 8 maj 2019 valdes Michael Bertorp till styrelseordförande. Styrelsens ordförande ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter samt har ett särskilt ansvar för att arbetet är väl organiserat, bedrivs effektivt samt följer verksamhetens utveckling. Styrelsens ordförande kontrollerar att styrelsens beslut verkställs effektivt samt ansvarar för att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen informeras om resultatet av utvärderingen.

6. VD OCH KONCERNCHEF

Den verkställande direktören är underordnad styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för verkställande direktör. Verkställande direktören ansvarar för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsemötena.

Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är den verkställande direktören ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen, främst genom finansdirektören, erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera bolagets finansiella ställning.

Den verkställande direktören ska hålla styrelsen kontinuerligt informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet, omsättningens utveckling, bolagets resultat och ekonomiska ställning, likviditets- och kreditläge, viktigare affärshändelser samt varje annan omständighet

Bolagsstyrningsrapport

som kan antas vara av väsentlig betydelse för bolaget. Peter Nilsson har varit verkställande direktör och koncernchef sedan han anställdes 2013.

Koncernledningen i Bergs Timber består av tre personer: koncernchef Peter Nilsson, finansdirektören Anders Marklund och COO Jan Liljegren. Befogenheter och ansvar för verkställande direktör, koncernledning och chefer är definierade i policyer, riktlinjer, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.

Koncernledningens möten fokuserar på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning.

REVISOR3 7.

Revisor utses av årsstämman för att granska bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse och en koncernrevisionsberättelse till årsstämman.

Bergs Timber ska enligt sin bolagsordning utse en revisor med högst en revisorssuppleant.

På årsstämman den 8 maj 2019 utsågs det auktoriserade revisionsbolaget Deloitte AB till revisor intill slutet av årsstämman 2020. Revisionsbolaget meddelade att Magnus Andersson är ansvarig revisor.

8. INTERN KONTROLL, RAPPORTER

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen, vars övergripande syfte är att skydda bolagets tillgångar och därigenom ägarnas investering. I årsredovisningslagen finns krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets och koncernens system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.

Grunden i den interna kontrollen är en relevant och effektiv kontrollmiljö. Bergs Timbers kontrollmiljö består av den organisatoriska strukturen, befattningsbeskrivningar, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som är definierade och kommunicerade genom styrande dokument som interna policyer och riktlinjer:

• Arbetsordningar för styrelsen och dess utskott samt instruktioner för verkställande direktör
• Policyer för finansiering, valutasäkring och miljö
• Attestinstruktioner och beslutsordning för investeringar

Koncernledningen följer löpande upp den ekonomiska och finansiella rapporteringen samt viktiga affärshändelser. Finansiella rapporter och sammanställningar görs av koncernens ekonomiavdelning. Den operativa uppföljningen sker enligt en etablerad struktur där orderingång, fakturering, likviditet, resultat, kapitalbindning och andra för koncernen viktiga nyckeltal sammanställs och utgör underlag för analys och åtgärder från ledningen. En annan viktig och koncerngemensam del i den interna kontrollen är den kvartalsvisa prognosprocessen. Styrelsens uppföljning sker vid möten i samband med varje kvartalsbokslut där bolagets finansiella ställning och resultat behandlas i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsens revisionsutskott har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll av den finansiella rapporteringen fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Koncernens ekonomiavdelning ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen.

Styrelsen anser att det på grund av koncernens storlek och ringa finansiella komplexitet, med få rörelsedrivande bolag, inte finns behov av en separat internrevisionsfunktion för finansiell rapportering. Behovet utvärderas årligen.

Mörlunda den 30 mars 2020

Michael Bertorp Styrelsens ordförande

Åke Bergh Styrelseledamot Lars Gustafsson Styrelseledamot

Ingrida Bluma Styrelseledamot Jon Helgi Gudmundsson Styrelseledamot

Gudmundur H Jónsson Styrelseledamot

Lars Pettersson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Reino Thapper Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Peter Nilsson Verkställande direktör

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN Till årsstämman i Bergs Timber AB (publ), org. nr. 556052-2798

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2019 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma

lag, är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Kalmar den 3 april 2020

Deloitte AB

Magnus Andersson Auktoriserad revisor

STYRELSE

MICHAEL BERTORP Styrelseordförande sedan 2018. Ordförande i Revisionsutskottet och i Ersättningsutskottet. Invald: 2017. Född: 1949. Nationalitet: Svensk. Utbildning: Jur kand Lunds universitet.

Övriga uppdrag: Ledamot i Stadshypotek AB, Xact Kapitalförvaltning AB samt Maderna Corporate Services AB.

Aktieinnehav: 50 000 aktier.

ÅKE BERGH Styrelseledamot. Ledamot i Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet. Invald: 1975. Född: 1949. Nationalitet: Svensk.

Utbildning: Civilekonom Växjö universitet. Övriga uppdrag: Ordförande i Sågtjänst i Syd Aktiebolag och Fastighetsaktiebolaget Sågfinans. Ledamot i Hultsfreds Kommunala Industri AB och Invensys Property Company samt revisionsuppdrag i Sågverkens Riksförbund Ek För. Aktieinnehav: 11 860 780 inkl. närstående.

INGRIDA BLUMA Styrelseledamot. Invald: 2018. Född: 1961. Nationalitet: Lettisk. Utbildning: Kandidatexamen i finans och kredit från University of Latvia, masterexamen i samhällsvetenskap Stockholms Universitet samt Advanced Management Training Programme, INSEAD. Övriga uppdrag: Ledamot i JSC Hansamatrix, JSC Preses nams, JSC Rigas piena kombinats och LTDi-bloom. Aktieinnehav: –

LARS GUSTAFSSON Styrelseledamot. Ledamot i Revisionsutskottet. Invald: 2015. Född: 1951. Nationalitet: Svensk.

Utbildning: Högskoleutbildning inom ekonomi och juridik.

Övriga uppdrag: Ordförande i Brandskyddsföreningen Kronoberg och Bragu AB. Ledamot i NTF. Tidigare Ordförande i Gransjöverken AB (numera Bergs Timber Gransjö AB).

Aktieinnehav: 1 222 439 inkl. närstående.

JON HELGI GUDMUNDSSON 2) Styrelseledamot. Ledamot i Ersättningsutskottet. Invald: 2016.

Född: 1947. Nationalitet: Isländsk. Utbildning: Ekonomistudier, University of Iceland och studier vid Universität Mannheim, Tyskland samt Penn State University, USA.

Övriga uppdrag: Ordförande och verkställande direktör i Norvik hf samt ordförande respektive ledamot i Norviks dotterbolag. Ordförande i de lettiska bolagen Norfolk Sia och Solvina Sia samt ledamot i det Isländska investmentbolaget Eyrir Invest hf. Aktieinnehav: Delägare i Norvik hf som innehar 220 420 843 aktier.

GUDMUNDUR H JÓNSSON 2) Styrelseledamot. Invald: 2018. Född: 1977. Nationalitet: Isländsk.

Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi, University of Iceland. Övriga uppdrag: Ordförande i Byko-Lat ehf., Smaragardur ehf. Styrelseledamot i Norvik hf.,

Sterna ehf., Deilir Taeknithjonusta, NTI, Axiom ehf. Aktieinnehav: Delägare i Norvik hf som innehar 220 420 843 aktier.

LARS PETTERSSON 1) Arbetstagarrepresentant. Anställd inom Bergs Timber sedan 2002. Invald: 2011. Född: 1963. Nationalitet: Svensk. Aktieinnehav: –

REINO THAPPER 1) Arbetstagarrepresentant. Anställd inom Bergs Timber sedan 1972. Invald: 1989. Född: 1956. Nationalitet: Svensk. Aktieinnehav: –

PATRIK IVARSSON 1) Suppleant för arbetstagarrepresentant sedan 2010. Anställd inom Bergs Timber i Mörlunda.

Född: 1967. Nationalitet: Svensk. Aktieinnehav: –

KONCERNLEDNING

PETER NILSSON Verkställande direktör och koncernchef. Anställd: 2013. Född: 1963. Nationalitet: Svensk. Övriga uppdrag: Ledamot i RusForest AB, Aslan Forestry AB, Sydsvenska Handelskammaren och Skogsindustrierna.

Aktieinnehav: 850 000 aktier direkt, via eget bolag och i försäkring.

JAN LILJEGREN Chief Operating Officer. Anställd: 2018 Född: 1966. Nationalitet: Svensk. Aktieinnehav: 12 000 aktier.

ANDERS MARKLUND Finansdirektör. Anställd: 2018 Född: 1965. Nationalitet: Svensk. Aktieinnehav: 25 000 aktier.

Styrelseledamöternas närvaro under räkenskapsåret 2019

Ledamot	Funktion	Närvaro	Styrelse arvode, tkr	Revisions utskott	Ersättnings utskott
Michael Bertorp1)	Ordförande	13/13	511	3/3	3/3
Åke Bergh	Ledamot	13/13	181	3/3	3/3
Ingrida Bluma	Ledamot	13/13	168
Jon Helgi Gudmundsson2)	Ledamot	13/13	168		3/3
Lars Gustafsson	Ledamot	13/13	181	3/3
Gudmundur H Jónsson2)	Ledamot	12/13	168
Arbetstagarledamöter, ordinarie
Lars Pettersson3)		11/13	16
Reino Thapper3)		12/13	16
Arbetstagarledamot, suppleant
Patrik Ivarsson3)		0/13	8

1) Ett bolag ägt av Michael Bertorp har sålt konsulttjänster till Bergs Timber till ett värde av 175 tkr.

2) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende till större ägare.

3) Ledamoten/suppleanten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Bergs Timber AB (publ) med säte i Hultsfreds kommun och organisationsnummer 556052-2798, Stora Torget 3, 598 37 Vimmerby, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2019.

Moderbolaget Bergs Timber AB (publ) är sedan 1984 noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget noteras på Nasdaq OMX Nordiska börs Stockholm Small Cap, Materials.

VERKSAMHETEN

Bergs Timber är en internationell träindustrikoncern som producerar sågade och vidareförädlade trävaror som säljs på en global marknad. Bergs Timber levererar också andra produkter som cellulosaflis, sågspån och pellets för produktion av pappersmassa, värme och energi.

Koncernen har drygt 1 000 anställda i Sverige, Baltikum och England och omsätter drygt 3 miljarder kronor. Försäljningen på hemmamarknaderna i Sverige, Baltikum och England uppgår till ca 60 procent av koncernens nettoomsättning. Export sker främst till Europa, Nordafrika och Mellanöstern, Japan och USA. Kunderna finns främst inom trä- och byggindustrin.

Koncernen har fyra sågverk i Sverige, ett i Estland och ett i Lettland. I Sverige finns en vidareförädlingsanläggning för träskydd och i Lettland finns två vidareförädlingsanläggningar som producerar och säljer träprodukter till bygghandelskunder, dörrar, fönster, hus och trädgårdsprodukter. I England finns ett försäljningsbolag och en egen hamn med distribution av trävaror och andra handelsvaror.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER

För att effektivisera koncernens sågverksproduktion beslutades att upphöra med sågningen vid koncernens sågverk Broakulla i Sverige och Savi i Estland. Broakulla stängdes i juli och Savi i oktober.

Förvärv gjordes av pelletstillverkaren Fågelfors Hyvleri AB. Verksamheten omfattat produktion av pellets och värmeloggs med en kapacitet på 90 000 ton respektive 20 000 ton per år.

Under året ingick Bergs Timber AB med dotterbolag avtal med Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial och AB Svensk Exportkredit (SEK) som långivare om, bland annat, refinansiering av huvuddelen av koncernens befintliga lån.

Beslut fattades att investera i kamerasortering vid sågverket i Vimmerby för ökad effektivitet och lönsamhet.

Som ett led i satsningen på vidareförädlade produkter har en ny fabrik för husproduktion tagits i bruk i Byko-Lat i Lettland.

Till följd av utmanande marknadsförhållanden för trävaror gjordes produktionsbegränsningar vid de svenska sågverken under senare delen av året.

Beslut fattades att etablera ett huvudkontor för koncernen i Vimmerby.

I december etablerades ett försäljnings- och distributionsbolag, "Woodworks by Bergs", som kommer att sälja dörrar, fönster, hus, trädgårdsprodukter och relaterade produkter på den svenska marknaden.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Räkenskapsåret 2019 omfattar perioden 1 januari-31 december 2019. Under 2018 beslutades att ändra räkenskapsåret till kalenderår. Föregående räkenskapsår 2017/2018 omfattade 16 månader, 1 september 2017-31 december 2018. Vidare gjordes ett förvärv av Norvik hf:s verksamheter i Baltikum och Storbritannien i maj 2018 och Fågelfors Hyvleri förvärvades i juni 2019. Detta gör att resultatjämförelserna mellan de båda redovisade perioderna försvåras.

Nettoomsättningen för räkenskapsåret 2019 uppgick till 3 206 (3 031) Mkr. Ökningen om 175 Mkr förklaras av nettoomsättningen för de förvärvade bolagen från Norvik, som redovisas från och med den 15 maj 2018, samt av nettoomsättningen för Fågelfors Hyvleri som ingår från och med 30 juni 2019.

Rörelseresultatet uppgick till 78 (229) Mkr och rörelsemarginalen uppgick till 2,4 (7,6) procent. Lägre försäljningspriser, högre kostnader för råvaror och lägre försäljningsvolymer för sågade trävaror påverkade rörelseresultatet negativt. Högre priser för biprodukter påverkade positivt. Justerat för intäkt från negativt övervärde och transaktionskostnader relaterade till förvärvet av Fågelfors Hyvleri, omvärdering av tilläggsköpeskilling samt engångskostnader i Storbritannien och Estland, uppgick rörelseresultatet till 60 Mkr.

Resultat efter finansnetto uppgick till 45 (214) Mkr. Finansnettot uppgick till -33 (-15) Mkr. Det högre finansnettot förklaras av en högre skuldsättning som en följd av förvärven.

Resultat efter skatt uppgick till 45 (188) Mkr. Skattekostnaden uppgick till 0 (-26) Mkr och den effektiva skattesatsen var 0 (12) procent och är lägre än den svenska företagsskattesatsen. I Lettland och Estland utgår ingen inkomstskatt på vinster som återinvesteras i bolaget. Skatt redovisas och betalas när utdelning till aktieägarna sker. Ingen skatt för vinsterna i de baltiska bolagen har redovisats för perioden. Oredovisade uppskjutna skatter avseende ej utdelade vinstmedel i de baltiska bolagen uppgår per den 31 december 2019 till cirka 50 Mkr. Den lägre effektiva skattesatsen har också påverkats av icke skattepliktiga intäkter från negativt övervärde och värdering av tilläggsköpeskilling.

Försäljningsvolymen av sågade trävaror för perioden 1 januari-31 december för koncernens sågverk uppgick tll 817 000 kubikmeter, en minskning med 75 000 kubikmeter jämfört med motsvarande period 2018. Försäljningen till Storbritannien har påverkats negativt av Brexit.

Produktionen av sågade trävaror för perioden 1 januari-31 december 2019 för koncernens sågverk uppgick till 844 000, en minskning med 36 000 kubikmeter jämfört med motsvarande period föregående år, främst till följd av produktionsbegränsningar.

SÄSONGSVARIATIONER

Bergs Timbers verksamhet uppvisar säsongsvariationer. Efterfrågan på sågade trävaror är normalt högre under perioderna mars–juni och september–november. Försäljningsvolymerna under vinter- och sommarmånaderna är normalt lägre. Efterfrågan på förädlade trävaror till byggsektorn är normalt högre under maj–oktober. Marknaden för pellets är korrelerad med vintersäsongen. Produktionsvolymen i sågverken är lägre i juli och augusti till följd av semestrar och underhållsarbeten.

FÖRVÄRV AV FÅGELFORS HYVLERI AB

Den 27 juni 2019 tecknade Bergs Timber AB avtal med AB Fogelfors Bruk om förvärv av samtliga aktier i Fågelfors Hyvleri AB. Förvärvet slutfördes och aktierna i Fågelfors Hyvleri tillträddes i direkt anslutning till avtalets undertecknande. Av den totala köpeskillingen, 48 Mkr, erlades 18 Mkr i form av nyemitterade aktier i Bergs Timber.

Den förvärvade verksamheten utgörs i allt väsentligt av en helt ny anläggning för tillverkning av bränslepellets med en kapacitet om 90 000 ton per år. Därutöver finns kapacitet för tillverkning av 20 000 ton värmeloggs. En avgörande del av råvaran kommer att hämtas från de biprodukter som genereras vid Bergs Timbers svenska anläggningar. Övriga verksamheten inom det förvärvade bolaget består av legohyvling, för närvarande med en produktion av cirka 30 000 m3 hyvlad vara per år. Anläggningen är belägen i Fågelfors i östra Småland med gynnsamma transportavstånd från Bergs Timbers övriga anläggningar.

Köpeskillingen för aktierna i det förvärvade bolaget uppgick till 48 miljoner kronor, varav 30 miljoner erlades kontant och 18 miljoner betalades i form av nyemitterade B-aktier i Bergs Timber.

I samband med tillträdet beslutade styrelsen, med stöd av det emissionsbemyndigande som lämnades av årsstämman den 8 maj 2019, om en riktad nyemission av 5 940 594 B-aktier, motsvarande 18 miljoner kronor, till Fogelfors Bruk med rätt och skyldighet att betala för de nya aktierna genom aktier i Fågelfors Hyvleri. Antalet B-aktier har baserats på en aktiekurs om 3,03 kronor, viket motsvarar den volymviktade genomsnittskursen för B-aktierna under fem handelsdagar före tillträdesdagen.

Nettoskuldsättningen i det förvärvade bolaget uppgick vid tillträdet till 63 Mkr, vilket innebär att köpeskillingen på skuldfri bas uppgick till cirka 110 Mkr. Det låneavtal med Danske Bank och Svensk Exportkredit, som ingicks den 14 juni 2019, gav utrymme för erforderlig refinansiering av krediterna i det förvärvade bolaget.

KASSAFLÖDE OCH FINANSIERING

Kassaflödet från den löpande verksamheten för perioden januari–december uppgick till 147 (236) Mkr.

Koncernens finansiella nettoskuld uppgick per den 31 december 2019 till 675 Mkr jämfört med 582 Mkr per den 31 december 2018. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,61. Ökningen av den finansiella nettoskulden förklaras främst av förvärvet av Fågelfors Hyvleri. Den finansiella nettoskulden har ökat med 10 Mkr till

följd av ändrad redovisningsprincip avseende leasingkontrakt i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal.

Den 14 juni 2019 ingick Bergs Timber AB med dotterbolag avtal med Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial och AB Svensk Exportkredit (SEK) som långivare om, bland annat, refinansiering av huvuddelen av koncernens befintliga lån.

De nya kreditfaciliteterna om sammanlagt 750 miljoner kronor har en treårig löptid och innefattar tre periodlån om totalt 500 Mkr samt en revolverande facilitet om 250 miljoner kronor. Periodlånen ska amorteras kvartalsvis med 12 Mkr från och med 30 september 2019. Låneavtalet innehåller sedvanliga finansiella åtaganden som bl.a. begränsar handlingsutrymmet för Bergs Timber AB (publ) avseende pantsättning av tillgångar, upptagande av lån eller ställande av borgen, att sälja eller överlåta tillgångar samt att fusionera eller konsolidera verksamhet med annat bolag. Dessutom föreskriver låneavtalet att årlig vinstutdelning inte ska överstiga 40 procent av föregående års vinst.

Moderbolaget har upptagit lån via en säljarrevers från Norvik hf om 70 Mkr som skall amorteras den 30 juni 2020. Lånet är den kvarvarande kontanta köpeskillingen, förutom tilläggsköpeskilling som maximalt kan utgå med 10 Mkr, för Norviks verksamheter i Baltikum och Storbritannien. Lånet är efterställt de nya kreditfaciliteterna och en amortering är villkorad av långivarnas godkännande. Utöver ovanstående faciliteter har dotterbolagen i Baltikum lokala checkräkningsfaciliteter som uppgår till totalt

FINANSIELLA MÅL

Styrelsen har fastställt följande finansiella mål för koncernens verksamhet:
EBITDA-marginal	>7% över en konjunkturcykel
Avkastning på sysselsatt kapital	> 10% över en konjunkturcykel
Skuldsättningsgrad	< 1,0
Årlig tillväxt	2% organiskt och 5–10% inklusive förvärv över en konjunkturcykel
Utdelning	Normalt 25–40% av resultat efter skatt

KONCERNENS NYCKELTAL OCH FINANSIELLA MÅLTAL

Belopp i Mkr	Måltal	2019	2017/2018
Nettoomsättning		3 206	3 031
EBITDA		172	301
EBITDA-marginal, %	> 7	5,4	9,9
Rörelseresultat		78	229
Rörelsemarginal, %		2,4	7,6
Avkastning på sysselsatt kapital, % (*)	> 10	4,4	15,4
Vinst per aktie (efter skatt)		0,13	0,75
Räntebärande nettoskuld		675	582
Nettoskuldsättningsgrad	< 1.0	0,61	0,55
Soliditet, %		49,4	50,7
Genomsnittligt antal aktier i tusental (**)		343 758	250 475
Eget kapital per aktie, kr(***)		3,18	3,09
Produktionsvolym sågverken, m³		844 000	880 0001)
Försäljningsvolym sågverk, m³		817 000	892 0001)

Avrundningsdifferenser kan förekomma.

**) Avser genomsnittligt antal aktier ***) Eget kapital per aktie har beräknats efter det nya antalet aktier som uppgår till

346 728 283 stycken. 1) Avser kalenderår 2018.

^*) Redovisas endast för hela tolvmånadersperioder.

Förvaltningsberättelse

cirka 120 Mkr. Tillgängliga likvida medel inklusive outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 280 Mkr. Därutöver fanns beviljade outnyttjade bankgarantiramar på 25 Mkr. Koncernens finansnetto för perioden januari-december uppgick till -33 (-15) Mkr. Ökningen förklaras främst av förvärven av Norvikbolagen och Fågelfors. Finansnettot för 2019 inkluderar negativa valutaeffekter om 7 Mkr avseende fordringar i moderbolaget avseende utdelning från dotterbolag.

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella anläggningstillgångar för perioden januari–december uppgick till 131 (173) Mkr. De enskilt största posterna utgörs av ny husfabrik i Byko-Lat, nytt justerverk i Vika wood, sågintag i Laesti i Estland samt anpassning av byggnad i hamnen i England för uthyrning till extern hyresgäst.

MEDARBETARE

Koncernen eftersträvar en decentraliserad organisation med tydligt ansvar och korta beslutsvägar. Inställningen är att medarbetares trivsel och positiva inställning till sitt arbete ökar med en närhet till beslutsfattandet. Förändringen av koncernens organisation ställer samtidigt höga krav på flexibilitet hos medarbetarna. Som exempel kan nämnas den geografiska närheten mellan anläggningarna i Sverige som möjliggör en flexibilitet där personal vid behov kan alternera mellan enheterna.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret uppgår till 1 016 (1 026) varav 181 kvinnor (171).

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

I februari 2020 såldes det fartyg som gått i linjetrafik mellan Riga och koncernens egen hamn Creeksea i England. Ett avtal om ett charterupplägg har ingåtts för att kunna erbjuda samma tjänster. Köpeskillingen för fartyget var 6 Mkr och realisationsvinster uppgick till 3 Mkr.

Den 30 mars 2020 beslutade styrelsen om att inleda MBL-förhandlingar om att avveckla Gransjö sågverk.

Leveranserna under inledningen av 2020 har för säsongen varit bra och vissa prishöjningar har kunnat uppnås som en följd av förbättrad marknadsbalans. Effekterna av den nu pågående coronakrisen är i dagsläget svårbedömda. Vissa marknader och produkter, särskilt vidareförädlade produkter, har redan påverkats negativt. Läget förändras snabbt och förändringar i nuvarande produktions- och marknadsupplägg kommer att genomföras.

Givet den osäkerhet som finns kring vilka effekter Coronaviruset och åtgärder för att bromsa smittspridning kommer att få på Bergs Timbers verksamhet, har styrelsen beslutat att dra tillbaka sitt tidigare förslag om en utdelning på ca 30 procent av årets resultat för koncernen. Styrelsen föreslår nu istället att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2019.

MILJÖINFORMATION

Den huvudsakliga miljöpåverkan som sker från koncernens produktionsanläggningar är energianvändning, buller, uppkomst av avfall och utsläpp till luft och vatten.

Bergs Timbers miljöarbete är en del i den operativa verksamheten och det dagliga arbetet sker lokalt på varje produktionsanläggning. Miljömål har definierats för de svenska anläggningarna.

Målen som i huvudsak avser förbrukning av el och diesel samt utsläpp till luft är specifika för respektive produktionsanläggning. Motsvarande mål kommer under 2020 att definieras för de utländska anläggningarna.

Alla svenska produktionsanläggningar bedriver verksamhet där miljötillstånd enligt miljöbalken krävs. Liknande tillståndskrav och lagstiftning finns också i Baltikum och England.

På flertalet av koncernens produktionsanläggningar har det bedrivits verksamhet som kan ha förorsakat föroreningar, t ex genom träskyddsbehandling. Myndigheterna i Sverige har aktualiserat frågor om utredningar och efterbehandling på några anläggningar. Kostnaderna för dessa åtgärder bedöms inte vara väsentliga.

INFORMATION OM RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Prisutvecklingen för trävaror styrs till stor del av hur den globala konsumtionen överensstämmer med den globala produktionen. Råvarukostnaden är en mycket stor del av den färdiga produktens försäljningsvärde varför produkten är mycket känslig för prisförändringar av skogsråvaran.

Råvaran anskaffas företrädesvis i närområdet och utbud och efterfrågan av råvaran påverkar på kort sikt prissättningen i stor omfattning. En beskrivning av hur priserna på trävaror respektive råvara påverkar resultatet framgår av känslighetsanalys på sidan 30.

FINANSIELLA RISKER

Bergs Timber är exponerat för finansiella risker, vilka huvudsakligen är relaterade till likviditets- och kassaflödesrisker i samband med likviditets- och skuldhantering avseende valutarisker vid exportaffärer. Finansieringen är beroende av uppfyllandet av sedvanliga finansiella åtagande, vilka rapporterats ovan under stycket Kassaflöde och finansiering. Avseende valutaexponering är koncernens policy att normalt säkra 50–75 procent av förväntat valutaflöde för de närmaste sex månaderna för den svenska verksamheten. För en fullständig beskrivning över koncernens valutapåverkan hänvisas till not 5.

För en fullständig redogörelse av identifierade risker samt företagets arbete med att hantera dessa hänvisas till avsnittet Riskfaktorer på sidorna 28-30.

ANLÄGGNINGSVÄRDEN

Med anledning av förekomsten av goodwill har en prövning gjorts av redovisade anläggningsvärden genom så kallat nedskrivningstest. Prövningen baseras på vår bästa bedömning av den framtida utvecklingen. En negativ avvikelse i gjorda antaganden kan komma att påverka redovisade anläggningsvärden. Prövningen medförde inte någon nedskrivning under räkenskapsåret. För ytterligare information kring den genomförda prövningen hänvisas till not 29.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Bergs Timber-koncernen är medlem i Skogsindustrierna, som inom den trämekaniska sektionen driver branschens gemensamma utvecklings- och forskningsfrågor.

BOLAGSSTYRNING

Arbetet i styrelsen för Bergs Timber AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs av styrelsen. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter och revisorer samt styrelse-, utskotts- och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning samt kontrollen över koncernens och moderbolagets finansiella rapportering i Bergs Timber finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34-39 och på bolagets hemsida www.bergstimber.se.

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR ENLIGT ÅRSREDOVISNINGS-LAGEN 6 KAPITEL § 2A.

• Antalet aktier uppgår till 346 728 283 B-aktier med en röst vardera. Några A-aktier finns för närvarande inte
• Norvik hf är den enskilt största ägaren och innehar 63,6 procent av aktierna i bolaget. Åke Bergh med maka innehar 3,4 procent, Niklas Sjöfors innehar 2,9 procent och Danica Pension Försäkrings AB innehar 2,6 procent
• Styrelsens bemyndigande: För att underlätta genomförandet av eventuella företagsförvärv och möjliggöra extern kapitalanskaffning för finansiering fick styrelsen vid årsstämman i maj 2019 bemyndigande att, för tiden till nästkommande årsstämma, vid ett eller flera tillfällen fatta beslut om nyemission av aktier. Betalning skall kunna ske med bestämmelser om apport eller kvittning samt med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Emissionen skall ske på marknadsmässiga villkor, dock maximalt 34 000 000 kronor i aktiekapital (motsvarande 34 000 000 stycken B-aktier). Av bemyndigandet har 5 940 594 aktier nyemitterats för betalning av del av köpeskilling för aktierna i Fågelfors Hyvleri AB.

FÖRSLAG TILL ERSÄTTNINGSPRINCIPER FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE, ATT GÄLLA FRÅN ÅRSSTÄMMAN 2020

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2020 följande riktlinjer för löner och ersättningar till ledande befattningshavare att gälla från och med årsstämman.

Ersättningar till ledande befattningshavare ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner och avsättning till pension. Med ledande befattningshavare menas verkställande direktör och övriga medlemmar i koncernledningen. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och stå i relation till ansvar och befogenheter. Rörlig ersättning ska begränsas till att utgöra viss andel av den fasta lönen och baseras på uppfyllnad av fastställda mål.

Vid uppsägning av anställningsavtal ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader, både från bolagets och den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsvederlag lämnas med högst tolv månader. Inkomst från annan anställning eller verksamhet ska avräknas mot avgångsvederlaget.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och berättiga ledande befattningshavare pension från och med 65 års ålder. Rörlig ersättning är inte pensionsgrundande. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Riktlinjerna ersätter inte tvingande villkor enligt arbetslagstiftning eller kollektivavtal.

SÄRSKILDA UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Moderbolagets verksamhet består huvudsakligen av att leda koncernens verksamhet samt vissa för koncernen gemensamma funktioner.

Moderbolagets intäkter uppgick till 29 Mkr (7). Resultatet efter finansiella poster uppgick till -19 Mkr -16). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 0 Mkr (0).

Vid årsstämman i maj 2019 beslutades att ändra bolagsordningen avseende plats för årsstämma samt antalet revisorer.

Moderbolaget har under året erhållit ett koncernbidrag från Bergs Timber Production AB.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbarhetsrapporten framkommer på sidorna 21-30. I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Bergs Timber valet att lämna en kombinerad års- och hållbarhetsredovisning. Denna rapport omfattar Bergs Timber AB (publ) och dess dotterbolag.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION (SE ÄVEN NOT 31)

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen 478 408 382 kronor, varav överkursfond 420 388 590 kronor disponeras på följande sätt:

Överförs i ny räkning 478 408 382 kr

FINANSIELLA RAPPORTER

Innehåll

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där inte annat anges.

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernen

Resultaträkning	47
Balansräkning	48–49
Förändring i eget kapital	50
Kassaflödesanalys	51
Moderbolaget
Resultaträkning	52

Resultaträkning	52
Balansräkning	53
Förändring i eget kapital	54
Kassaflödesanalys	55

NOTER

1.	Redovisningsprinciper	56–62
	2. Nettoomsättning	62
3.	Upplysningar för geografiska marknader	62
4.	Segmenstsredovisning	63
5.	Finansiella risker	63
6.	Övriga rörelseintäkter	64
7.	Anställda, personalkostnader och arvoden	65
8.	Immateriella tillgångar	66
9.	Materiella anläggningstillgångar	67–68
	10. Ränteintäkter mm	68
	11. Räntekostnader mm	68
	12. Skatt	68
	13. Finansiella placeringar och långfristiga fordringar	69
	14. Varulager	69
	15. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	69
	16. Avsättningar	69
	17. Långfristiga skulder till kreditinstitut	69
	18. Övriga långfristiga räntebärande skulder	70
	19. Kortfristiga skulder till kreditinstitut	70
	20. Övriga kortfristiga räntebärande skulder	70
	21. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	70
	22. Finansiella tillgångar och skulder	70–71
	23. Ställda säkerheter	71
	24. Eventualförpliktelser	71
	25. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys	72
	26. Bokslutsdispositioner	72
	27. Andelar i koncernföretag	72–73
	28. Närstående	73
	29. Viktiga uppskattningar och bedömningar	73–74
	30. Förvärv av dotterföretag och rörelsegren	74–75
	31. Förslag till vinstdisposition	75
	32. Definitioner av nyckeltal	76
	33. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång	77

Resultaträkning

Belopp i Mkr	Not	jan – dec 2019	sep – dec 2017/2018
Nettoomsättning	2, 3, 4	3 206	3 031
Förändring av produkter i arbete och färdiga varor		50	17
Övriga rörelseintäkter	6	31	16
Summa		3 287	3 064
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter		-2 163	-1 950
Övriga externa kostnader		-573	-473
Personalkostnader	7	-379	-332
Avskrivningar och nedskrivningar		-94	-71
Övriga rörelsekostnader		–	-9
Summa rörelsekostnader		-3 209	-2 835
Rörelseresultat		78	229
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter mm	10	1	0
Räntekostnader mm	11	-34	-15
Resultat efter finansiella poster		45	214
Skatt på årets resultat	12	0	-26
Årets resultat		45	188
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		45	188
Innehav utan bestämmande inflytande		–	–
Resultat per aktie, kr, före och efter utspädning		0,13	0,75
Antal aktier i genomsnitt		343 758	250 475

Rapport över totalresultat

Belopp i Mkr	jan – dec 2019	sep – dec 2017/2018
Årets resultat	45	188
Årets övriga totalresultat
Förändring av säkringsreserv	-2	-2
Förändring av omräkningsreserv	22	-3
Skatt hänförligt till poster som senare kan återföras i resultaträkningen	1	1
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen	21	-4
Summa övrigt totalresultat	21	-4
Årets totalresultat	66	184

Balansräkning

Belopp i Mkr	Not	31 dec 2019	31 dec 2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8
Goodwill		178	178
Programvaror		0	0
Övriga immateriella anläggningstillgångar		15	13
		193	191
Materiella anläggningstillgångar	9
Byggnader och mark		374	314
Maskiner och andra tekniska anläggningar, inkl.
nyttjanderättstillgångar		507	412
Inventarier, verktyg och installationer		9	6
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar		58	39
		948	771
Finansiella anläggningstillgångar	13
Finansiella placeringar		0	8
Långfristiga fordringar		3	0
		3	8
Uppskjutna skattefordringar	12	6	0
Summa anläggningstillgångar	3	1 150	970
Omsättningstillgångar
Varulager	14	667	653
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		265	324
Skattefordringar		10	6
Övriga fordringar		29	37
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	24	10
		328	377
Kassa och bank		86	74
Summa omsättningstillgångar		1 081	1 104
SUMMA TILLGÅNGAR		2 231	2 074

Balansräkning, forts.

Not Belopp i Mkr	31 dec 2019	31 dec 2018
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	347	341
Övrigt tillskjutet kapital	482	470
Reserver	17	-4
Balanserat resultat	211	57
Årets resultat	45	188
Summa eget kapital	1 102	1 052
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 17	593	113
Övriga räntebärande skulder 18	11	127
Övriga avsättningar 16	2	1
Uppskjutna skatteskulder 12	17	4
Summa långfristiga skulder	623	245
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 19	87	290
Övriga räntebärande skulder 20	70	126
Leverantörsskulder	210	237
Skatteskulder	4	1
Övriga skulder	30	33
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21	102	88
Avsättningar 16	3	2
Summa kortfristiga skulder	506	777
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 22	2 231	2 074
Varav räntebärande skulder
Kortfristig checkkredit	25	146
Övriga kortfristiga skulder	132	270
Övriga långfristiga skulder	604	240
Summa räntebärande skulder	761	656

Förändring eget kapital 2017–2018

		Övrigt till
Belopp i Mkr	Aktiekapital	skjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2017-09-01	171	161	–	41	25	398
Totalresultat
Årets resultat					188	188
Övrigt totalresultat
Förändring av säkringsreserv			-2			-2
Förändring av omräkningsreserv			-3			-3
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat			1			1
Summa övrigt totalresultat	–	–	-4	–	–	-4
Summa totalresultat	–	–	-4	–	188	184
Transaktioner med aktieägare
Omföring av föregående års resultat				25	-25	–
Nyemission inkl emissionskostnader	170	316				486
Emissionskostnad, netto efter skatteeffekt		-7				-7
Utdelning				-9		-9
Summa transaktioner med aktieägare	170	309	–	16	-25	470
Utgående eget kapital 2018-12-31	341	470	-4	57	188	1 052

Förändring eget kapital 2019

		Övrigt till skjutet		Balanserade	Årets	Summa
Belopp i Mkr	Aktiekapital	kapital	Reserver	vinstmedel	resultat	eget kapital
Eget kapital 2019-01-01	341	470	-4	57	188	1 052
Totalresultat
Årets resultat					45	45
Övrigt totalresultat
Förändring av säkringsreserv			-2			-2
Förändring av omräkningsreserv			22			22
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat			1			1
Summa övrigt totalresultat	0	0	21	0		21
Summa totalresultat	0	0	21	0	45	66
Transaktioner med aktieägare
Omföring av föregående års resultat				188	-188
Nyemission inkl emissionskostnader	6	13				19
Emissionskostnad		-1				-1
Utdelning				-34		-34
Summa transaktioner med aktieägare	6	12	0	154	-188	-16
Utgående eget kapital 2019-12-31	347	482	17	211	45	1 102

Kassaflödesanalys

Belopp i Mkr Not	jan – dec 2019	sep – dec 2017/18
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	45	214
Justeringar som inte ingår i kassaflödet m m	64	56
Betald inkomstskatt	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	109	270
Förändring av varulager	11	-134
Förändring av rörelsefordringar	71	67
Förändring av rörelseskulder	-44	33
Kassaflöde från den löpande verksamheten	147	236
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	-25	-86
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-131	-173
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	11	1
Förändring av finansiella tillgångar	8	-6
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-137	-264
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	650	72
Amortering av lån	-494	-25
Förändring av checkkredit	-121	70
Emissionskostnad	0	-7
Utbetald utdelning	-34	-9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1	101
Årets kassaflöde	25 11	73
Likvida medel vid årets början	74	1
Valutakursdifferens i likvida medel	1	0
Likvida medel vid årets slut	86	74

Resultaträkning

Belopp i Mkr	Not	jan – dec 2019	sep – dec 2017/2018
Övriga rörelseintäkter	3, 6	29	7
Summa		29	7
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader		-12	-8
Personalkostnader	7	-16	-11
Avskrivningar och nedskrivningar		0	0
Övriga rörelsekostnader		0	0
Summa rörelsekostnader		-28	-19
Rörelseresultat		1	-12
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter mm	10	400	2
Räntekostnader mm	11	-420	-6
Resultat efter finansiella poster		-19	-16
Bokslutsdispositioner	26	19	42
Resultat före skatt		0	26
Skatt på årets resultat	12	-1	-5
Årets resultat		-1	21

Balansräkning

Belopp i Mkr	Not	31 dec 2019	31 dec 2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror		0	0
		0	0
Materiella anläggningstillgångar	9
Inventarier, verktyg och installationer		0	0
		0	0
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	27	706	1 050
Finansiella placeringar	13	613	7
Uppskjutna skattefordringar	12	13	14
		1 332	1 071
Summa anläggningstillgångar		1 332	1 071
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag		222	124
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	15	1
		237	125
Kassa och bank		22	0
Summa omsättningstillgångar		259	125
SUMMA TILLGÅNGAR	22	1 591	1 196
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		347	341
Reservfond		39	39
Summa bundet eget kapital		386	380
Fritt eget kapital
Överkursfond		415	403
Balanserat resultat		65	78
Årets resultat		-1	21
		479	502
Summa eget kapital		865	882
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17	573	0
Övriga skulder	18	9	92
		582	92
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	19	50	100
Skulder till koncernföretag		8	0
Leverantörsskulder		3	1
Övriga skulder	20	70	114
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	21	13	7
Summa kortfristiga skulder		144	222
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	22	1 591	1 196

Förändring eget kapital 2017–2018

Belopp i Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs fond	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2017-09-01	171	39	94	73	14	391
Totalresultat
Årets resultat					21	21
Transaktioner med aktieägare
Omföring av föregående års resultat				14	-14	–
Nyemission	170		316			486
Emissionskostnad, netto efter skatteeffekt			-7			-7
Utdelning				-9		-9
Summa transaktioner med aktieägare	170	–	309	5	-14	470
Utgående eget kapital 2018-12-31	341	39	403	78	21	882

Förändring eget kapital 2019

Belopp i Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs fond	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Summa eget kapital
Eget kapital 2019-01-01	341	39	403	78	21	882
Totalresultat
Årets resultat					-1	-1
Transaktioner med aktieägare
Omföring av föregående års resultat				21	-21	0
Nyemission	6		13			19
Emissionskostnad			-1			-1
Utdelning				-34		-34
Summa transaktioner med aktieägare	6	0	12	-13	-21	-16
Utgående eget kapital 2019-12-31	347	39	415	65	-1	865

Kassaflödesanalys

Belopp i Mkr	Not	jan – dec 2019	sep – dec 2017/18
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		-19	-16
Justeringar som inte ingår i kassaflödet m m		-15	-4
Betald inkomstskatt		0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-34	-20
Förändring av rörelsefordringar		-13	17
Förändring av rörelseskulder		8	5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-39	2
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	30	-30	-100
Försäljning av finansiell anläggningstillgång		8	0
Förändring av finansiella tillgångar		0	-7
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-22	-107
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		650	100
Amortering av lån		-239	0
Utbetald utdelning		-34	-9
Mottagen utdelning		21	0
Koncernbidrag		0	20
Emissionskostnad		-1	-7
Förändring av finansiella fordringar och skulder hos dotterföretag		-314	0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		83	104
Årets kassaflöde	25	22	-1
Likvida medel vid årets början		0	1
Likvida medel vid årets slut		22	0

NOTER

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där inte annat anges.

1. Redovisningsprinciper

KONCERNEN

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer är föranledda av begränsningar i möjligheten att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 29. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering.

Ändrade och nya redovisningsprinciper för året IFRS 9 Finansiella instrument

Från och med den 1 januari 2019 tillämpar Bergs Timber IFRS 9 Finansiella instrument. Införandet har inte gett några effekt på resultat- eller balansräkning jämfört med tidigare tillämpad standard.

IFRS 15 Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar från om med den 1 januari 2019 IFRS 15 Intäktsredovisning och dess förtydliganden. Den nya standarden ersatte de nuvarande IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Den nya standarden specificerar hur och när intäkter redovisas. Standarden bygger på principen att intäkt redovisas när kontrollen över en vara eller tjänst övergår till kunden.

Införandet av IFRS 15 har inte haft någon inverkan på grup-

pens redovisning såsom verksamheten bedrivs idag och med de kundavtal och leveransvillkor som används. Det kan inte dock uteslutas att detta behöver omvärderas i framtiden vid eventuella nya typer av affärer där varor och tjänster kombineras i avtal eller där annorlunda leveransvillkor, skyldigheter eller garantiklausuler förhandlas fram i kontrakt.

IFRS 16 Leasingavtal

Koncernen tillämpar IFRS 16 från 1 januari 2019. Standarden kräver att alla avtal som uppfyller definitionen för leasing med några undantag ska redovisas i balansräkningen som rätten att använda en tillgång och leasingskuld. Leasingavgifter redovisas dels som räntekostnader, dels som amorteringar av leasingskulder. Koncernen har gjort följande val vad gäller övergångsregler: (a) tillämpning med modifierad retroaktivitet, (b) rätten att använda en tillgång kommer att beräknas med ett belopp som motsvarar leasingskulden och (c) leasingavtal med mindre än 12 månaders återstående löptid vid årets slut 2018 kommer ej att redovisas som leasingavtal. Koncernen har valt att tillämpa följande principer: kortsiktiga leasingavtal (kortare än 12 månader) och leasingavtal avseende tillgångar till mindre värde kommer inte att redovisas i balansräkningen utan kommer att kostnadsföras löpande.

Bolaget redovisade tillgångar med nyttjanderätt ökade med 13 Mkr från och med 1 januari 2019 med anledning av införandet. Majoriteten av leasingavtalen avser fordon och i ett fall en separat fristående del av en anläggning. I de flesta avtal kan ränta utläsas, i ett fall har en implicit ränta beräknats. I de flesta avtalen finns någon typ av förlängningsoption och då har bolaget bedömt om förlängning är sannolik och i så fall hur många förlängningsperioder och inkluderat detta i beräkningen av nyttjanderättstillgången och den tillhörande leasingskulden.

Framtida ändringar av redovisningsprinciper

Inga utgivna nya eller ändrade standarder och tolkningar med framtida tillämpning förväntas väsentligt påverka koncernens redovisning.

Rapportering för segment

Bergs Timbers högste verkställande beslutsfattare styr och leder verksamheten efter produktionsenheter. Bergs Timber har identifierat två segment som följs upp löpande. Segmentet Sågverk (inklusive integrerad hyvling) består av fyra sågverk i Sverige, Vika Wood i Lettland och Laesti i Estland. Segmentet Vidareförädling omfattar Byko-Lat i Lettland samt Bitus och Fågelfors i Sverige. Distributionsverksamheten i Storbritannien rapporteras under kategorin Övrigt. Orsaken till indelningen av segment är dels att vidareförädlingsdelen av koncernen växte i och med förvärvet i maj 2018 och dels att det bedöms som troligare nu jämfört med tidigare att vidareförädling kommer få ännu större betydelse för koncernen i framtiden. Den nya segmentsindelningen följs upp från första januari 2019.

Klassificering m.m.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Dotterbolag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs, dels anskaffningsvärden för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Transaktionskostnader i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat som övrig rörelsekostnad. I de fall där en omvärdering sker till verkligt värde av villkorad köpeskilling redovisas denna i rörelseresultatet.

Dotterbolagets finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Eliminering vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de länder där bolagen är registrerade och bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.

Intäkter

Intäkter från avtal med kunder

Intäkter redovisas i enlighet med den kontrollbaserade femstegsmodellen;

• Identifiera avtalet
• Identifiera prestationsåtagandet
• Fastställa transaktionspriset
• Allokera transaktionspriset
• Uppfyllelse av prestationsåtagandet

Bolaget identifierar avtalet genom att bland annat kunna fastställa varje parts rättighet, betalningsvillkor och att det är sannolikt att bolaget kommer att erhålla berättigad ersättning i utbyte

mot varor och/eller tjänster som överförs till kund. Prestationsåtagandet utgörs främst av leverans av varor samt tjänster i mycket begränsad omfattning. Upplupna intäkter uppgår vid årsskiftet till 3 Mkr varav 2 Mkr avser skogliga tjänster. Förutbetalda intäkter uppgick vid årsskiftet till ett marginellt belopp. Transaktionspriset är den ersättning som förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor eller tjänster till kund. I transaktionspriset för varor inkluderas både fasta och rörliga belopp som till exempel rabatter, returer och andra liknanden poster. För den mycket begränsade tjänsteförsäljningen är transaktionspriset fast. Allokering av transaktionspriset är i dagsläget inte nödvändigt då bolaget ej levererar varor och tjänster som är sammansatta av flera prestationsåtaganden. Uppfyllande av prestationsåtagande skiljer sig åt mellan varor och tjänster.

Uppfyllande av prestationsåtagande av varor

Intäktsredovisning ska ske när (eller allt eftersom) bolaget uppfyller ett prestationsåtagande genom att överföra kontrollen av en vara till kund. Med vara avses i koncernens fall framförallt sågade trävaror av olika förädlingsgrad, andra vidareförädlade varor med trä som bas, bi-produkter från sågverksverksamhet samt försäljning av timmer och massaved. Överföring av kontrollen sker vid tidpunkten då kunden har förmågan att styra användningen av, och erhålla i stort sätt alla återstående fördelar från tillgången. Bolaget beaktar framförallt följande indikatorer vid överföring av kontroll; överföring av det fysiska innehavet av tillgången, rätt till betalning för tillgången och kunden har tagit över de betydande risker och fördelar som är förknippade med ägande av tillgången.

Uppfyllande av prestationsåtagande av tjänster

Inom koncernen utgörs tjänster framförallt av skogsvård samt legohyvling och legoimpregnering av trä. I takt med att kunder erhåller och förbrukar samtliga de fördelar som tillhandahålls, sker intäktsredovisning över tid i samband med att prestationsåtagandet uppfylls.

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Bidrag ska periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Valutakursdifferenser som sammanlagt är positiva redovisas som övriga rörelseintäkter vilket även inkluderar positiv värdeförändring på derivat, förutom de derivat som används för att säkra nettoinflödet från den svenska delens kundfordringar där säkringsredovisning tillämpas (se avsnitt Derivat och säkringsredovisning nedan).

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader Leasade tillgångar

IFRS 16 Leasingavtal ersatte IAS 17 Leasingavtal och tillämpas av bolaget från och med den 1 januari 2019. IFRS 16 har en leasingmodell för leasetagare, vilken innebär att i stort sett alla leasingavtal ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Nyttjanderätten (leasingtillgången) och skulden värderas till nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Nyttjanderätten inkluderar även direkta kostnader hänförliga till tecknandet av leasingavtalet. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderätten och räntekostnader. I efterföljande perioder redovisas nyttjanderätten till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och ev. nedskrivningar samt justerat för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Leasingskulden redovisas separat från andra skulder. I efterföljande perioder redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde och minskas med gjorda leasingbetalningar. Leasingsskulden omvärderas vid förändringar i bl.a. leasingperioden, restvärdegarantier och ev. förändringar i leasingbetalningar.

I de flesta avtal kan ränta eller räntebelopp utläsas, i ett fall har en implicit ränta beräknats.

I de fall hyresavtal för fastigheter innehar en förlängningsoption görs en bedömning avtal för avtal om det är rimligt säkert att optionen kommer att utnyttjas. I bedömningen vägs all relevant

Finansiella rapporter

fakta och omständigheter som skapar ekonomiska incitament in såsom exempelvis avtalsvillkoren för förlängningsperioder jämfört med marknadsräntor, betydande förbättringar som gjorts (eller förväntas genomföras) på en uthyrd fastighet under avtalsperioden, kostnader som uppstår när leasingavtalet sägs upp, såsom förhandlingskostnader och omlokaliseringskostnader och vikten av den underliggande tillgången i verksamheten.

Principer för leasing innan 1 januari 2019

Kostnader avseende operationella leasar Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över kontraktets löptid.

Kostnader avseende finansiella leasar

Minimileasingavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Övriga rörelsekostnader

Valutakursdifferenser som sammanlagt är negativa redovisas som övriga rörelsekostnader vilket även inkluderar negativ värdeförändring av derivat, förutom de derivat som används för att säkra nettoinflödet från den svenska delens kundfordringar där säkringsredovisning tillämpas (se avsnitt Derivat och säkringsredovisning nedan)

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, avgifter enligt låneavtal, utdelningsintäkter och resultat från värdeförändring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivränta är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställs.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, kortfristiga placeringar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontroll över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgår den dagen då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.

Finansiella instrument – redovisning från och med 1 januari 2019

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument, som inte är derivat, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde inklusive direkta transaktionskostnader för alla finansiella instrument, förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Klassificeringen av finansiella instrument avgör hur det värderas efter första redovisningstillfället. En finansiell tillgång som utgör skuld för motparten (t.ex. kundfordringar) klassificeras vid första redovisningen utifrån vilken affärsmodellen är för innehavet och huruvida de kassaflöden som erhållits endast utgörs av kapitalbelopp och ränta. Eftersom kundfordringar för koncernen utgör de väsentliga finansiella tillgångar som är skuld för motparten och eftersom koncernens affärsmodell för dessa är att erhålla kapitalbelopp är bedömningarna av nämnda typ normalt inte kritiska. Innehav i instrument som utgör eget kapital för motparten (t.ex. aktieinnehav) klassificeras som redovisade till verkligt värde via resultatet om de innehas för handel. Annars görs initialt ett val att redovisa instrumentet till verkligt värde via resultatet eller via övrigt totalresultat. Se beskrivning nedan för koncernens klassificeringar. Koncernens finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet, i enlighet med beskrivningarna nedan.

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringar som omklassificeras från säkringsreserven på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Finansiella poster säkras normalt inte i koncernen. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat, och affärsmodellen är att inkassera fastställda eller fastställbara betalningar avseende kapitalbelopp och utestående ränta avseende kapitalbelopp. I denna kategori redovisas framför allt kundfordringar och lånefordringar. Kundfordringar väntas vara majoriteten av redovisat belopp. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Fordringar kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Koncernen förväntar sig inte ha några väsentliga innehav i denna kategori. Exempel på tillgångar i denna kategori, hade det varit aktuellt, kan t ex vara aktier och andelar som inte redovisas som dotterbolag eller intresseföretag.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Koncernen förväntar sig inte ha några väsentliga innehav i denna kategori. Den typ som kan förekomma är derivat med positivt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas.

Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder kortare än tre månader redovisas till anskaffningsvärde.

Finansiella skulder redovisade till verkligt värde via resultaträkningen

Koncernen förväntar sig inte ha några väsentliga innehav i denna kategori. Den typ som kan förekomma är derivat med negativt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 25 Finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs av valutaterminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen med undantag för valutaterminer avsedda att säkra nettoinflödet från den svenska verksamhetens kundfordringar och vissa inköp i utländsk valuta. För detta nettoinflöde och valutaterminer tillämpas säkringsredovisning. Vinster och förluster avseende säkringsinstrument redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS 9 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas.

Säkring av valuta – kassaflödessäkring

Valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden

i form av prognostiserad försäljning och inköp i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven inom eget kapital tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Om det säkrade framtida kassaflödet avser inköp av en icke finansiell tillgång t ex en investering som aktiveras i balansräkningen, överförs säkringsreserven från det egna kapitalet till den tillgång eller skuld som säkringen avser i samband med att värdet för tillgången fastställs för första gången.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller bolaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Finansiella instrument – redovisning före 1 januari 2019

Följande avsnitt var den tidigare klassificeringen av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång och skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvats i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel. Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången, lånekostnader samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.

Finansiella rapporter

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad. Principer för nedskrivning behandlas nedan.

Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasingtagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över kontraktets löptid och en sådan tillgång redovisas normalt sett inte som tillgång i balansräkningen och ger inte heller upphov till en skuld.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall en ny komponent tillskapas läggs utgift till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om inte lånekostnaden är direkt hänförliga till uppförande av tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa då aktiveras lånekostnaden.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder, se nedan. Även fastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperiod skiljer sig åt. Bedömning av tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–5 år
Industribyggnader och markanläggningar	20–25 år
Bostadsfastigheter	50 år
Programvaror (immateriella tillgångar)	4–5 år
Varumärke (immateriella tillgångar)	10 år
Kundavtal (immateriella tillgångar)	15 år

Immateriella tillgångar

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Till immateriella tillgångar hör också goodwill, patent, licenser samt programvaror.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den speciella tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Varulager

Varulager har upptagits till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in först ut principen och nettoförsäljningsvärdet. Inkuransrisker har därvid beaktats. Anskaffningskostnaden för egentillverkade produkter har beräknats enligt produktionskalkyl där skälig andel av indirekta kostnader har medtagits. Hänsyn har tagits till lagerpartiernas bearbetningsgrad.

Inom posten Varulager redovisas även rotposter vilket innebär ägt men ej avverkat timmer. Rotposten värderas till anskaffningsvärdet vilket till största delen är betalningar enligt kontrakt. I samband med att avverkning pågår tillkommer avverkningskostnader och transportkostnader. Koncernen har inte någon volym av rotposter som förväntas stå oavverkade under så lång tid att hänsyn kan behövas ta till tillväxt av timmer på rot.

Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterbolag

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller så snart indikationer uppkommer. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minskat med försäljningskostnader inte kan användas, ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbehovet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar – redovisning från och med 1 januari 2019

Koncernens redovisade förlustreserver för förväntade kreditförluster avser i allt väsentligt reserver för kundförluster. Likvida medel omfattas av den generella modellen och baseras på motpartens rating. Som en följd av bra rating och kort löptid är reserven för likvida medel oväsentlig. Koncernen har inga innehav i skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat och för andra tillgångar än kundfordringar som värderas till

upplupet anskaffningsvärde bedöms möjliga förväntade kreditförluster var negligerbara.

Förlustreserven för kundfordringar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under fordrans hela livslängd.

Reserven avseende kundfordringar baseras på förväntade kreditförluster och baseras individuella bedömningar. För den individuella bedömningen beaktas kundens nuvarande situation och andra relevanta omständigheter till exempel kreditförsäkringsstatus, historisk situation, geografiska/politiska situation. Koncernen har bedömt att en generell reserv skulle vara av oväsentligt belopp.

En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar – redovisning före 1 januari 2019

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens finansiella tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivningsbehov föreligger om det redovisade värdet (bokfört värde av operativt kapital) på tillgångarna överstiger återvinningsvärdet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilken redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som en skuld efter det att bolagsstämman har godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbaserade pensioner

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pensions- åtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta.

Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 0,9 Mkr (2,5). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,010 respektive 0,010 procent (0,010 respektive 0,009).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att nivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (142).

Avgiftsbaserade pensioner

I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånen intjänas.

Ersättningar vid uppsägning

En skuld redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättning lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden en betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningen genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att de kan utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller

Finansiella rapporter

när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att en tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och Rådet för finansiell rapportering RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

De nedan angiva redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i moderbolagets finansiella rapporter.

Ändrade och nya redovisningsprinciper för året

IFRS 9 Finansiella instrument

Moderbolaget har likt koncernen från och med den 1 januari 2019 tillämpat IFRS 9 Finansiella instrument. Införandet har inte gett några effekt på resultat- eller balansräkning jämfört med tidigare tillämpad standard.

IFRS 16 Leasingavtal

Moderbolaget har valt att inte tillämpa IFRS 16 i juridisk person, i enlighet med möjligheten till undantag enligt RFR 2.

Framtida ändringar av redovisningsprinciper

Inga utgivna nya eller ändrade standarder och tolkningar med framtida tillämpning förväntas väsentligt påverka moderbolagets redovisning.

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Leasade tillgångar redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag redovisas i moderbolaget som aktier i dotterbolag i balansräkningen.

Ersättningar och pension till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. I dagsläget har detta liten påverkan då all förmånsbestämd förpliktelse finns i Alectasystemet (se ovan under koncernens avsnitt om förmånsbaserade pensioner).

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på avsättning för uppskjutna skatter och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med Rådet för finansiell rapportering, RFR 2. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition och aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren. I moderbolaget aktiveras aktieägartillskott som aktier och andelar i den mån nedskrivning inte erfordras medan koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition

2. Nettoomsättning

NETTOOMSÄTTNING

	Koncernen
	2019	2017–18
Varuförsäljning
Trävaror	2 623	2 446
Biprodukter (cellulosaflis, spån,
bränsleprodukter mm)	371	411
Massaved och sågråvara	138	128
	3 132	2 985
Tjänsteuppdrag
Träskyddsbehandlingar, lagerhållning,
distribution, transportersättningar och
skogliga tjänster	74	46

3 206 3 031

3. Upplysningar för geografiska marknader

Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa samt till kunder i USA och länder i Mellanöstern/Nordafrika. Produktion sker i Sverige, Estland, Lettland och till viss del i Storbritannien. Koncernen största kund står för 4,9 procent (7,9) av nettoomsättningen, vilket innebär 158 Mnkr (238) och avser trävaror. Den näst största kunden står i år för 4,5 procent (7,3) motsvarande 145 Mnkr (222) av nettoomsättningen och avser trävaror, bi-produkter samt massaved och sågråvara.

GEOGRAFISK FÖRDELNING

		Nettoomsättning	Anläggningstillgång
Koncernen	2019	201718	2019-12-31	2018-12-31
Sverige	555	680	423	306
Storbritannien	798	846	80	68
Lettland	266	169	568	532
Estland	189	182	79	64
Frankrike	181	101	0	0
Island	159	91	0	0
Nederländerna	92	76	0	0
Danmark	68	49	0	0
Belgien	58	82	0	0
Tyskland	54	33	0	0
Spanien	36	27	0	0
Norge	15	8	0	0
Polen	14	31	0	0
Övriga Europa	106	86	0	0
	2 036	1 781	727	664
MENA	187	220	0	0
USA	146	172	0	0
Japan	144	97	0	0
Kina / Indien	26	19	0	0
Övriga Världen	112	62	0	0
	615	570	0	0
	3 206	3 031	1 150	970

GEOGRAFISK FÖRDELNING

		Övriga rörelseintäkter	Anläggningstillgång
Moderbolaget	2019		2017–18 2019-12-31	2018-12-31
Lettland	2	0	739	660
Sverige	26	7	392	275
Estland	0	0	102	75
Storbritannien	1	0	99	61
	29	7	1 332	1 071

Avseende övriga rörelseintäkter för 2019 Sverige så ingår en återförd tilläggsköpeskilling. Se not 6 för mer information.

4. Segmentsredovisning

Efter förvärvet av Norviks verksamheter har en översyn av koncernens uppföljningsstruktur och därmed segmentsredovisning gjorts. Från och med 2019 sker redovisning och löpande uppföljning av två segment. Mot bakgrund av att segmenten redovisas från och med den 1 januari 2019 och att de förvärvade bolagen konsolideras först från och med den 15 maj 2018 redovisas inga jämförelsetal för perioden januari–december 2018.

Sågverk (inklusive integrerad hyvling)

Sågverk (inklusive integrerad hyvling) består av fyra sågverk i Sverige, Vika Wood i Lettland och Laesti i Estland. Den totala produktionen vid koncernens sågverk uppgår under 2019 till 844 000 m3. Den totala försäljningsvolymen för samma period uppgår till 817 000 m3.

Vidareförädling

Vidareförädling omfattar Byko-Lat i Lettland samt Bitus och Fågelfors i Sverige. Byko-Lat har två produktionsanläggningar i Lettland. Produktutbudet innefattar hyvlade trävaror för bygghandel, dörrar och fönster, prefabricerade element- och modulhus, trädgårdsprodukter och pellets. Bitus är en av Europas största anläggningar för träskydd. Från och med det tredje kvartalet redovisas Fågelfors Hyvleri i segmentet.

		KVARTALSUTFALL PER SEGMENT

Resultaträkning	2019	2019	2019	2019	2019
Belopp i Mkr	Q1	Q2	Q3	Q4	jan–dec
Nettoomsättning	885	913	720	687	3 206
Sågverk	596	602	472	507	2 177
Vidareförädling	269	333	265	207	1 074
Övrigt	54	56	52	46	208
Internleveranser	-34	-78	-69	-73	-254
EBITDA	82	60	27	3	172
Sågverk	66	22	-2	2	88
Vidareförädling	17	27	21	10	76
Övrigt	-1	11	8	-10	8
EBITDA-marginal,%	9,3	6,6	3,8	0,4	5,4
Sågverk	11,1	3,7	neg	0,4	4,0
Vidareförädling	6,3	8,1	7,9	4,8	7,1
Rörelseresultat	60	38	2	-22	78
Sågverk	50	7	-18	-17	22
Vidareförädling	13	23	12	4	51
Övrigt	-2	8	8	-9	5
Rörelsemarginal,%	6,8	4,2	0,3	neg	2,4
Sågverk	8,4	1,2	neg	neg	1,0
Vidareförädling	4,8	6,9	4,5	1,9	4,7

5. Finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, elpriser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker.

Valutarisker

En stor del av koncernens försäljning sker i utländsk valuta såsom EUR, GBP och USD. Nettoutflödet av EUR uppgick under räkenskapsåret till –198 Mkr (210) i motvärde SEK och en genomsnittlig omräkningskurs till 10,57 kr/EUR (10,24). Nettoinflödet av GBP uppgick under räkenskapsåret till 555 Mkr (722) i motvärde SEK och en genomsnittlig omräkningskurs till 11,98 kr/GBP (11,25). Nettoinflödet av USD uppgick under räkenskapsåret till 164 Mnkr (209) i motvärde SEK och en genomsnittlig avräkningskurs till 9,36 kr/USD (8,71). Koncernens inköp sker huvudsakligen i SEK och EUR samt till viss del GBP där verksamheten i Storbritannien gör ofta gör externa importköp i GBP. Storleken på pågående säkringar via valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt (utländsk valuta i 1 000 tal) samt effekter av dessa på balansdagen, framgår nedan. Koncernens policy specificerar att den svenska rörelsedrivande verksamheten normalt sett ska skydda valutarisker avseende kundfordringar och då normalt säkra 50 – 75 procent av det förväntade nettoinflödet i utländsk valuta de kommande sex månaderna. Det finns inget motsvarande säkringsbeslut avseende de utländska verksamheterna. Med omräkningskurs ovan avses avräkningskurs för den svenska verksamheten och genomsnittskurs för de utländska dottebolagen.

VALUTAPOSITIONER

	2019 EURO	17–18 EURO	2019 GBP	17–18 GBP	2019 USD	17–18 USD
Netto fordringar Kontrakterade	8 384	11 574		7 368 10 577	2 730	1 238
affärer	14 697 25 730			2 524 10 856	606	685
Sålda valuta kontrakt	1 950		2 454 10 787 10 205		5 490	3 489
Såld snittkurs, SEK	10,67	10,48	12,12	11,46	9,48	8,85
Balansdagens kurs	10,43	10,28	12,21	11,35	9,33	8,97

Marknadsvärdet på gjorda säkringar uppgår per balansdagen till 0 Mkr (2). Totalt har bokförda valutakursdifferenser i koncernen påverkat rörelseresultatet med –11 Mnkr (5). Säkringsredovisning tillämpas för svenska rörelsedrivande verksamhetens säkringar av nettoinflödet från kundfordringar. Där har realiserade resultat på valutakontrakt påverkat resultatet med 1 Mkr (1) och orealiserad förändring under året uppgår till 0 Mkr (0). En post om –1 Mkr (–2) har redovisats mot eget kapital till följd av säkringsredovisning i den svenska delen.

Bolaget har en väsentlig försäljning till England och USA och priset sätts här i de lokala valutorna. Detta medför en betydande exponering mot utvecklingen för dessa valutor. Som framgår ovan uppgick vårt nettoinflöde av GBP till 555 Mkr i motvärde SEK och nettoinflödet av USD till 164 Mnkr. En förändring av valutakursen med 5 % skulle därför medföra en resultatpåverkan med +/– 28 Mkr för GBP och 8 Mkr för USD, ej hänsyn tagen till eventuella säkringar.

Känslighetsanalys avseende valutapositioner på balansdagen avseende USD och GBP visar att vid en förändring av valutakurser med + – 5 % får en effekt på resultaträkningen med 6 Mnkr (7) före skatt och eget kapital med 5 Mnkr (5).

Finansiella rapporter

Ränterisker

Upplåningen sker i SEK, EUR och GBP, normalt sett styrt av var dotterbolaget har sin hemvist. Räntepolicyn har varit att trots en större risknivå ligga med merparten av krediterna till rörliga räntor. De rörliga räntorna baserar sig i huvudsak på marknadsräntor. Några ränteinstrument såsom ränteswapar har inte tecknats. Känslighetsanalys avseende låneskulder på balansdagen skulle vid förändring av låneränta med +/– 1 procentenhet få en effekt på årsresultatet med 8 Mkr (7) före skatt, men dock ingen effekt på balansräkningen.

Några andra prisrisker finns inte i de finansiella instrument som koncernen hanterar.

Kreditrisker

Koncernens policy vad gäller kundkrediter skiljer sig mellan koncernens delar. För den svenska delen så finns en policy att för alla övriga trävarukunder fastställs en limit efter en undersökning av ett kreditförsäkringsbolag. Erhålles inte kreditförsäkring från kreditförsäkringsbolaget så sker leveranser endast i undantagsfall. Beslut om detta fattas av verkställande direktören tillsammans med finanschef och försäljningsavdelningen. Liknande metod används för verksamheten i Storbritannien. Övriga dotterbolag kreditförsäkrar till mindre del eller inte alls. Koncernens försäljning av trävaror sker mycket sällan via delcredereagenter, det innebär att agenten förutom att han förmedlar affären också tar på sig ett ansvar att kreditförsäkra affären. Försäljning av biprodukter kreditförsäkras inte, men där är beloppen antingen små eller sker försäljningen till stabila svenska kunder där någon väsentlig förlustrisk inte bedöms föreligga. Kundfordringarna vid utgången av räkenskapsåret, 265 Mkr (324), fördelar sig på försäkrade trävaruleveranser 93 Mkr (117), oförsäkrade trävaruleveranser 44 Mkr (131), försäkrade biprodukts- och massavedsleveranser 8 Mkr (13) och oförsäkrade biprodukts- och massavedsleveranser 120 Mkr (63).

Den största enskilda fordran uppgår till 11 Mkr (20) vilket motsvarar 4 procent (6) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisken framgår av tabellen nedan.

KONCENTRATION AV KREDITRISK

per 2019-12-31	Fordran	Antal kunder	Procent av antal kunder
Exponering < 1,5 Mkr	100 (103)	731 (484)	95 (91)
Exponering 1,5 – 5,0 Mkr	75 (90)	30 (35)	4 (7)
Exponering > 5 Mkr	90 (131)	9 (11)	1 (2)
	265 (324)	770 (530)	100 (100)

Kundförluster för räkenskapsåret uppgår till 2,0 Mkr (0,5). Av de totala kundfordringarna är 17 procent (26) förfallna fordringar, 13 procent (23) har varit förfallet 30 dagar eller mindre medan 4 procent (4) har varit förfallna i över 30 dagar. Reservering av kundfordringar uppgår till 3 Mkr (3).

Likviditets- eller kassaflödesrisker

Tillgängliga likvida medel inklusive outnyttjade kreditfaciliteter uppgår till 299 Mkr, varav outnyttjade checkkrediter uppgår till 113 Mkr. Därutöver fanns beviljade outnyttjade garantiramar på 10 Mkr.

Koncernens huvudsakliga finansiering är kreditfaciliteter om sammanlagt 750 miljoner kronor som har en treårig löptid och innefattar tre periodlån om totalt 500 Mkr samt en revolverande facilitet om 250 miljoner kronor. Periodlånen ska amorteras kvartalsvis med 12 Mkr från och med 30 september 2019. Låneavtalet innehåller sedvanliga finansiella åtaganden som bl.a. begränsar handlingsutrymmet för Bergs Timber AB (publ) avseende pantsättning av tillgångar, upptagande av lån eller ställande av borgen, att sälja eller överlåta tillgångar samt att fusionera eller konsolidera verksamhet med annat bolag. Dessutom föreskriver låneavtalet att årlig vinstutdelning inte ska överstiga 40 procent av föregående års vinst.

Moderbolaget har ett lån via en säljarrevers från Norvik hf om

70 Mkr som skall amorteras den 30 juni 2020. Lånet är den kvarvarande kontanta köpeskillingen, förutom tilläggsköpeskilling som maximalt kan utgå med 10 Mkr, för Norviks verksamheter i Baltikum och Storbritannien. Lånet är efterställt de nya kreditfaciliteterna och en amortering är villkorad av långivarnas godkännande. Utöver ovanstående faciliteter har dotterbolagen i Baltikum lokala checkräkningsfaciliteter som uppgår till totalt cirka 120 Mkr. Se även not 16 och 17.

LIKVIDITETSRISK – KONCERNEN

Mkr	Mindre än ett år	Mellan 1–3 år	Mellan 4–5 år	Mer än 5 år
2019-12-31
Lån till kreditinstitut inkl.
räntor	69	598	0	0
Checkkredit inkl. räntor	26	0	0	0
Övriga skulder inkl. räntor	83	10	5	1
Leverantörsskulder	210	0	0	0
Summa	388	608	5	1
2018-12-31
Lån till kreditinstitut inkl.
räntor	146	69	26	33
Checkkredit inkl. räntor	125	0	0	0
Övriga skulder inkl. räntor	131	131	10	0
Leverantörsskulder	237	0	0	0
Summa	639	200	36	33

Ovanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar).

Kapitalförvaltning

Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelning till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla en hög soliditet. En sammanställning över de finansiella målen för koncernen framgår av stycket finansiella mål i förvaltningsberättelsen.

6. Övriga rörelseintäkter

		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2019	2017–18	2019	2017–18
Tilläggsköpeskilling, återförd	15	–	15	–
Negativ goodwill, återförd	12	–	–	–
Vinst vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar	2	2	–	–
Investeringsbidrag	2	–	–	–
Hyresintäkt	2	–	1	–
Övrigt	1	6	–	–
Administrationsersättning koncern	–	–	12	7
Försäkringsersättning	–	1	–	–
Valutakursdifferens	-3	7	1	–
	31	16	29	7

Återförd tilläggsköpeskilling avser återföring av en bokförd skuld till säljaren från förvärvet av Norvik-bolagen 2018 där villkoret för utbetalning inte uppnåddes. Återförd negativ goodwill avser förvärvet av Fågelfors Hyvleri AB.

7. Anställda, personalkostnader och arvoden

MEDELANTALET ANSTÄLLDA

	2019			2017-2018
		Män Kvinnor	Totalt		Män Kvinnor	Totalt
Moderbolaget
Sverige	3	0	3	1	0	1
Koncernbolag
Estland	48	11	59	96	18	114
Lettland	543	139	682	523	123	646
Storbritannien	43	4	47	35	6	41
Sverige	198	27	225	201	24	225
Summa koncernen	835	181	1 016	856	171	1 027

För Estland, Lettland och Storbritannien avser uppgifterna för räkenskapsåret 2017–2018 medelantalet anställda under den tid enheterna tillhört koncernen.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i koncernen har under året varit 6,8 procent (4,1). Sjukfrånvaron som varat mer än 60 dagar utgör 38,6 procent (31,1). Sjukfrånvaron fördelar sig på olika åldersgrupper, upp till 29 år 7,9 procent (5,9), 30–49 år 6,8 procent (3,2) och över 50 år 6,3 procent (5,7). Sjukfrånvaron för moderbolaget redovisas inte.

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER – KONCERNEN

	Styrelse och ledande befatt ningshavare		Övriga anställda		Totalt
	2019	17–18	2019	17–18	2019	17-18
Löner och andra ersättningar	9	13	271	213	280	226
Sociala kostnader	6	8	83	82	89	90
varav pensionskostnader	2	3	15	22	17	25

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER – MODERBOLAGET

	Styrelse och ledande befatt ningshavare		Övriga anställda		Totalt
	2019	17–18	2019	17–18	2019	17–18
Löner och andra ersättningar	8	7	0	0	8	7
Sociala kostnader	6	4	0	0	6	4
varav pensionskostnader	2	1	0	0	2	1

ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER ÅRET FÖR STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE I KONCERNEN

Kkr	Lön/ Styrelse arvode	Övriga för måner	Pen sions kostnad	Totalt 2019 12 mån	Totalt 2017-18 16 mån
Styrelsens
ordförande Michael
Bertorp	511	–	–	511	300
VD Peter Nilsson	3 775	204	1 155	5 134	5 509
Andra valda
styrelseledamöter
Ersättning från
moderbolag:
Åke Bergh	181	–	–	181	176
Lars Gustafsson	181	–	–	181	124
Ingrid Bluma	168	–	–	168	99
Gudmundur H
Jonsson	168	–	–	168	99
Jon Helgi
Gudmundsson	168	–	–	168	164
Arbetstagar
ledamöter	40	–	–	40	51
Valberedning	31	–	–	31	37
Andra ledande
befattningshavare	3 839	143	1 329	5311	9 376
	9 062	347	2 484	11 893	15 935

I tabellen ovan är inte löneskatt och sociala avgifter medräknade. Övriga förmåner avser i huvudsak förmån av fri tjänstebil samt bostadsförmån för VD.

Michael Bertorp är styrelsens ordförande från och med den extra bolagsstämman 14 maj 2018 och ersatte då Lars Gustafsson. Andra ledande befattningshavare definieras som medlemmar i koncernens ledningsgrupp. Fram till 14 maj 2018 var dessa sju årsanställda i Bergs Timber Production AB. Från den 15 maj 2018 och framåt räknas ledande befattningshavare i koncernen som de som är anställda i Bergs Timber AB. Under 2019 är koncernens ledningsgrupp definierad som VD/CEO, CFO och COO. Moderbolagets ledningsgrupp är definierad som VD/CEO, CFO och koncerncontroller.

Principer

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. För arbete utöver ordinarie styrelsearbete utgår normalt inte någon särskild ersättning men det kan förekomma vid större förvärv eller andra projekt där den valda personen ägnar väsentligt mer tid eller andra arbetsuppgifter än vad som kan förväntas vid det normala uppdraget. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett mindre styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs under räkenskapsåret 2019 av lön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. I kolumnen lön i tabellen ovan ingår rörlig ersättning för VD om 360 tkr och 73 tkr för andra ledande befattningshavare.

Könsfördelning i styrelse och företagsledning

Styrelsen för Bergs Timber AB (publ) (moderbolaget) består av 87 procent (87) män. Koncernens ledning består av 100 procent (100) män.

Pensioner

Till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har pensionskostnaden fastställts enligt pensionsavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK och löper med en pensionsålder om 65 år.

Finansiella rapporter

Avgångsvederlag

För verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare tillämpas från den anställdes och bolagets sida sex månaders uppsägningstid. För verkställande direktören och övriga av koncernens ledande befattningshavare utgår ett avgångsvederlag på 12 månadslöner förutom uppsägningslön vid uppsägning från bolagets sida. Inkomst från annan anställning eller uppdrag ska avräknas från avgångsvederlaget.

Beslutsprocessen

Ersättningar för år 2019 till verkställande direktören har under räkenskapsåret fastställts av styrelsen efter förslag av styrelsens ersättningsutskott. Ersättningar för år 2019 till andra ledande befattningshavare har fastställts av styrelsen efter förslag från styrelsens ersättningsutskott och i samråd med verkställande direktören. Ersättningar för år 2020 till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har fastställts enligt samma principer. Styrelsens ersättningsutskott har även till uppgift att bereda frågor avseende principer för ersättning till bolagets ledning. Det beredda förslaget skall föreläggas styrelsen för beslut och tas upp för fastställelse av årsstämman.

ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER BELÖPANDE PÅ RÄKENSKAPSÅRET

	Koncernen		Moderbolaget
Kkr	2019	17–18	2019	17–18
Deloitte
Revisionsuppdraget	1 541	711	1 606	278
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	97	2 227	97	2 227
Skatterådgivning	0	25	0	25
	1 638	2 963	1 703	2 530
EY
Revisionsuppdraget	143	113	0	0
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	30	703	0	703
Skatterådgivning	95	0	95	0
	268	816	95	703
KPMG
Revisionsuppdraget	138	103	–	–
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	53	31	–	–
Skatterådgivning	159	51	–	–
	350	185	0	0
Övriga
Revisionsuppdraget	739	266	–	–
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	80	31	–	–
Skatterådgivning	0	10	–	–
	819	307	0	0

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer koncernens revisorer att utföra, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser framförallt granskning utöver det normala uppdraget i samband med förvärv.

8. Immateriella tillgångar

FÖRVÄRVAD GOODWILL

		Koncernen
	2019	2017–18
Ingående anskaffningsvärden	178	2
Förvärv av dotterbolag	0	176
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	178	178
Redovisat värde	178	178

ANSKAFFNINGSVÄRDE GOODWILL FÖRDELAT PER FÖRVÄRVAD ENHET

	Koncernen
	2019	2017–18
SIA Vika Wood (Lettland)	135	135
SIA Byko-Lat (Lettland)	38	38
Continental Wood Limited (Storbritannien)	3	3
Bergs Timber Bitus AB	2	2
	178	178

Goodwill från förvärv föregående år avser de i maj 2018 förvärvade bolagen. Se också not 27 Andelar i koncernföretag för detaljer.

Nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill skall genomföras så snart det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov. Dock skall värdet prövas minst en gång per år. Resultatet av nedskrivningsprövningen visar att nyttjandevärdet överstiger redovisat värde varför något nedskrivningsbehov inte föreligger. En beskrivning av genomförd prövning framgår av not 29.

ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
	2019	2017–18
Ingående anskaffningsvärden	14	0
Programvaror	3	0
Förvärv av dotterbolag	0	14
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	17	14
Ingående ackumulerade avskrivningar	-1	0
Årets avskrivningar	-1	-1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-2	-1
Redovisat värde	15	13

Programvaror skrivs av på 3 år. Förvärv av dotterbolag avser identifierade tillgångar vid förvärvsanalyserna. 11 MSEK avser varumärket Byko-Lat och skrivs av över 10 år. 3 MSEK avser ett kundavtal i verksamheten i Storbritannien och skrivs av över löptiden 15 år.

Finansiella rapporter

9. Materiella anläggningstillgångar

BYGGNADER OCH MARK

	Koncernen
	2019	2017–18
Ingående anskaffningsvärden	513	187
Förvärv av dotterbolag	57	275
Årets investeringar/omklassificeringar	17	53
Försäljningar/utrangeringar	0	0
Omräkningsdifferenser	8	-2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	595	513
Ingående ackumulerade avskrivningar	-199	-84
Förvärv av dotterbolag	0	-100
Försäljningar/utrangeringar	0	0
Årets avskrivningar	-20	-15
Omräkningsdifferenser	-2	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-221	-199
Ingående ackumulerade nedskrivningar	0	0
Försäljningar/utrangeringar	0	0
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	0
Redovisat värde	374	314

Taxeringsvärden på byggnader, övrig mark och markanläggningar i Sverige uppgick vid räkenskapsårets slut till 129 (92) MSEK.

MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR INKLUSIVE NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

	Koncernen
	2019	2017–18
Ingående anskaffningsvärden	928	624
Förvärv av dotterbolag	93	176
Årets investeringar/omklassificeringar	77	157
Försäljningar/utrangeringar	-80	-28
Omräkningsdifferenser	10	-1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1028	928
Ingående ackumulerade avskrivningar	-502	-468
Förvärv av dotterbolag	0	0
Försäljningar/utrangeringar/
omklassificeringar	63	20
Omräkningsdifferenser	-6	0
Årets avskrivningar	-70	-54
Utgående ackumulerade avskrivningar	-515	-502
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-14	-14
Årets försäljning / utrangering	8	0
Årets nedskrivningar	0	0
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-6	-14
Redovisat värde	507	412

I Årets investeringar / omklassificeringar för 2019 ingår 13 Mkr som avser nyttjanderättstillgångar som tillkommit vid införandet av IFRS 16 enligt övergångsregeln som tillåter modifierad retroaktivitet.

INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	17–18	2019	17–18
Ingående
anskaffningsvärden	49	30	2	2
Förvärv av dotterbolag	0	17	0	0
Årets investeringar/
omklassificeringar	5	2	0	0
Försäljningar/utrangeringar	-3	0	-2	0
Omräkningsdifferens	1	0	0	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	52	49	0	2
Ingående ackumulerade avskrivningar	-43	-27	-2	-2
Förvärv av dotterbolag	0	-15	0	0
Försäljningar/utrangeringar/ omklassificeringar	2	0	2	0
Årets avskrivningar	-2	-1	0	0
Omräkningsdifferens	0	-1	0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-43	-43	0	-2
Redovisat värde	9	6	0	0

PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen
	2019	17–18
Ingående anskaffningsvärde	39	15
Förvärv av dotterbolag	0	34
Årets nedlagda kostnader	59	90
Omklassificeringar	-40	-100
Redovisat värde	58	39

FINANSIELLA LEASINGAVTAL

		Maskiner
Koncernen	2019	2017–18
Anskaffningsvärde	79	64
Ackumulerade avskrivningar	-68	-61
Redovisat värde	11	3
(En del av materiella anläggningstillgångar)
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	6	4
Avtalade framtida minimileasingavgifter
Inom ett år	6	1
– Dessas nuvärde	6	1
Mellan ett och fem år	4	0
– Dessas nuvärde	4	0
Senare än fem år	0	0
– Dessas nuvärde	0	0

OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

	Koncernen
	2019	2017–18
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter	4	10
Avtalade framtida minimileasingavgifter
Inom ett år	0	3
Mellan ett och fem år	0	1
Senare än fem år	–	–

Operationella leasingavtal avser framförallt kontorsmaskiner och har i och med IFRS 16 minskat i omfattning då de flesta avtal numera rapporteras som en tillgång med tillhörande leasingskuld.

10. Ränteintäkter mm

		Koncernen		Moderbolaget
	2019	2017–18	2019	2017–18
Ränteintäkter mm	1	0	–	–
Utdelningar från dotterföretag	0	0	393	0
Ränteintäkter från koncernbolag	–	–	7	2
	1	0	400	2

11. Räntekostnader mm

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2017–18	2019	2017–18
Räntekostnader avseende kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut.	19	11	12	4
Diskonterad ränta på lån från aktieägare	3	2	3	2
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	0	0	393	0
Valutakursförluster, netto	6	1	6	0
Övriga finansiella
kostnader	6	1	6	0
	34	15	420	6

12. Skatt

SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2017–18	2019	2017–18
Aktuell skatt	0	-1	0	0
Uppskjuten skatt	0	-25	-1	-5
	0	-26	-1	-5

AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2017–18	2019	2017–18
Resultat före skatter	45	214	0	26
Skatt enligt svensk skatte sats 21,4 % (22,0 %)	-9	-47	0	-6
Skillnad mellan svensk och utländsk skattesats	10	16	0	0
Skatteeffekt av ej avdrags gilla kostnader	-5	-2	-4	0
Skatteeffekt av ej skatte pliktiga intäkter	4	1	3	0
Avdragsgilla kostnader, ej bokförda	1	1	0	1
Utnyttjade underskottsavdrag	-1	5	0	0
	0	-26	-1	-5

UPPSKJUTNA SKATTER

	Koncernen			Moderbolaget
	2019	2017–18	2019	2017–18
Byggnader, mark och markanläggningar	3	2	0	0
Maskiner och inventarier	21	17	0	0
Varulager	-1	0	0	0
Underskottsavdrag	-12	-15	-13	-14
Uppskjuten skatteskuld/ skattefordran (–)	11	4	-13	-14

Av koncernens uppskjutna skatteskuld/skattefordran (skattefordran redovisas med minustecken) 11 Mnkr (4) är 12 Mnkr (19) hänförligt till obeskattade reserver. Underskottsavdrag där skattevärdet aktiverats uppgår i koncernen till 56 Mnkr (65) och i moderbolaget till 56 Mnkr (65) och är utan tidsbegränsning. Under underskottsavdrag redovisas även uppskjuten skatt redovisat direkt i eget kapital, denna uppgår för såväl koncernen som moderbolaget till 1 Mnkr (2). En bedömning har gjorts att det är sannolikt att underskottsavdragen kommer att kunna nyttjas. Se även not 29, viktiga uppskattningar och bedömningar.

För Bergs Timber Broakulla AB finns ett underskottsavdrag på 197 Mnkr (203) som är spärrat enligt svenska skatteregler, den så kallade koncernbidragsspärren. Det betyder att underskottsavdraget under viss tid är spärrat för att användas för utjämning av koncernens skatt och endast kan användas för att utjämna den legala enhetens skatt. Spärren upphör från beskattningsår 2022.

Dotterbolagen i Estland och Lettland beskattas endast när utdelning sker och då på utdelat belopp. Skattesatsen är för närvarande 20 procent i båda länderna. Eftersom någon utdelning inte föreslagits eller beslutats så har detta inte påverkat uppskjuten skatt i koncernen. Om dotterbolagens resultat i perioden hade delats ut i sin helhet hade en skatteskuld på 9 Mnkr uppkommit.

13. Finansiella placeringar och långfristiga fordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Andel i bostadsrättsförening	0	7	0	7
Långfristiga fordringar på koncernföretag	0	0	613	0
Övriga långfristiga fordringar	3	1	0	0
Redovisat värde	3	8	613	7

Alla tillgångar är onoterade och värderade till anskaffningsvärde. Moderbolagets långfristiga fordringar på koncernföretag fördelar sig enligt följande:

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG

	2019-12-31	2018-12-31
Fågelfors Hyvleri AB	76	0
SIA Byko-Lat	260	0
Bergs Timber UK Ltd	9	0
Baltic Wharf Properties Ltd	29	0
SIA Vika Wood	213	0
AS Laesti	23	0
AS EWP	3	0
	613	0

De långfristiga fordringarna har uppkommit under året i samband med re-finansieringen av koncernen där koncernföretagen inte längre har enskilda låneavtal med olika banker. Avseende Byko-Lat och Vika Wood består beloppen också av beslutade utdelningar från dotterföretagen. Bostadsrätten har sålts i samband med att koncernens huvudkontor flyttat till Vimmerby.

14. Varulager

		Koncernen
	2019-12-31	2018-12-31
Trävaror	445	449
Avverkningsrätter och timmer	111	138
Vidareförädlade varor	54	26
Förskott till leverantörer	3	–
Övrigt lager	54	40
	667	653

Den del av varulagret som redovisas till nettoförsäljningsvärde uppgår till 0 Mkr (0) vilket belastat årets resultat med 0 Mkr (0). Tidigare nedskrivningar till nettoförsäljningsvärde har under året återförts med 0 Mkr (4). Inkuransreserv uppgår till 10 Mkr (7).

15. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Upplupna intäkter skogliga tjänster	2	2	–	–
Förutbetald försäkring	7	3	5
Förutbetalda finansieringskostnader	5	0	5
Övriga upplupna intäkter	1	1	–	–
Energiskatt	2	0
Övriga poster	7	4	5	1
	24	10	15	1

Upplupna intäkter avser till största delen skogliga tjänster.

16. Avsättningar

	Koncernen
	2019-12-31	2018-12-31
Avsättning, reklamation (kortfristig)	3	3
Avsättning pensionskuld (långfristig)	1	0
Avsättning, miljöförpliktelse (långfristig)	1	1
	5	4

Med utgångspunkt från gällande riktvärden för den tillståndspliktiga verksamheten på Bitus i Nybro finns en sannolik framtida miljöförpliktelse att återställa en sedimenteringsdamm, vars funktion är att samla upp föroreningar inom fastigheten där verksamheten bedrivs. Kostnaderna för återställande är reserverat under rubriken övriga avsättningar och uppgår till 0,6 Mnkr.

Vid anläggningen i Mörlunda har man funnit förekomster av pentaklorfenoler i ett grundvattenrör. Den ursprungliga föroreningskällan befinner sig troligen under en virkestork varför någon ytterligare åtgärd inte vidtagits. Någon avsättning för sanering är inte beaktat i räkenskaperna, på grund av svårigheter att beräkna kostnadens storlek. Kostnaden bedöms dock inte vara väsentlig.

17. Långfristiga skulder till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Långfristig del med förfallo tidpunkt ett till fem år
– banklån och avbetalningskontrakt1)	591	77	573	0
– utnyttjad del av checkräkningskredit	0	12	–	–
– finansiell leasing	0	0	0	0
Senare än fem år
– banklån och
avbetalningskontrakt	2	24	0	0
	593	113	573	0

1) Koncernens huvudfinansiering löper ut i maj 2022. Information om finansieringsavtalet finns i förvaltningsberättelsen samt i not 5 under avsnittet om kreditrisk.

18. Övriga långfristiga räntebärande skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Långfristig del med förfallo tidpunkt ett till fem år
– Säljarrevers med anledning av förvärvet av Norvikbolagen	0	69	0	69
– Tilläggsköpeskilling, Norvikförvärvet	9	23	9	23
– Lån från Norvik till Byko-Lat	0	32	0	0
– Övrigt	2	2	0	0
– Finansiell leasing	0	1	0	0
	11	127	9	92

19. Kortfristiga skulder till kreditinstitut

		Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Kortfristig del amorteras inom ett år
– banklån och avbetalningskontrakt	56	142	50	100
– belånade kundfordringar	0	21	0	0
– finansiell leasing	6	2	0	0
– utnyttjad del av checkräkningskredit1)	25	125	0	0
	87	290	50	100
– 1 till 30 dagar2)	14	22	13	0
– 31 till 90 dagar	27	238	25	100
– 91 till 365 dagar	46	30	12	0
	87	290	50	100

1) Checkkrediterna avser dotterbolagen i Baltikum och uppgår i koncernen till motsvarande 120 MSEK. Motsvarande siffra föregående år var 378 MSEK men då ingick en svensk checkkredit på 220 MSEK som under 2019 ersatts av banklån och en revolverande facilitet som redovisas som banklån. De utländska verksamheternas checkkrediter har rörliga räntor med referensränta EURIBOR. Säkerheter redovisas i not 23 och likviditets- och kassaflödesrisker inklusive finansiella åtaganden beskrivs i not 5.

20. Övriga kortfristiga räntebärande skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Säljarrevers med anledning av förvärvet av Norvikbolagen	70	99	70	99
Tilläggsköpeskilling, Norvikförvärvet	0	15	0	15
Lån från Norvik-gruppen till Bergs Timber UK	0	10	0	0
Finansiell leasing	0	2	0	0
	70	126	70	114

21. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Upplupna löner och semesterlöneskuld	33	34	3	2
Sociala avgifter Förutbetalda	17	13	2	0
investeringsbidrag	23	0	0	1
Övrigt	29	41	8	4
	102	88	13	7

22. Finansiella tillgångar och skulder

KONCERNEN

		Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Mkr	Nivå	2019- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31	2018- 12-31
Finansiella tillgångar värde rade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella placeringar	–	0	0	8	8
Kundfordringar	–	265	265	324	324
Övriga fordringar	–	27	27	37	37
Likvida medel	–	86	86	74	74
Derivat för säkringsredovisning
Valutaterminer	2	2	2	2	2
		380	380	445	445
Finansiella skulder värde rade till upplupet anskaffningsvärde
Skulder till kreditinstitut	–	680	680	403	403
Leverantörs
skulder	–	210	210	237	237
Lån från Norvik	3	70	70	168	170
Tilläggs köpeskilling	3	9	10	38	40
Övriga skulder	–	28	28	33	33
Derivat för säkringsredovisning
Valutaterminer	2	2	2	–	–
		999	1 000	879	883

Finansiella rapporter

MODERBOLAGET

		Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Mkr	Nivå	2019- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31	2018- 12-31
Finansiella tillgångar värde
rade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella placeringar	–	613	613	7	7
Kortfristiga fordringar hos
koncernföretag	–	222	222	124	124
Likvida medel	–	22	22	0	0
		857	857	131	131
Finansiella skulder värde rade till upplupet anskaffningsvärde
Skulder till kreditinstitut	–	623	623	100	100
Leverantörs skulder	–	3	3	1	1
Norvik, säljarrevers	3	70	70	168	170
Tilläggsköpe skilling	3	9	10	38	40
Skulder till koncernföretag	–	8	8	0	0
		713	714	307	311

Förändring av redovisat värde för skulder som bedömts vara nivå 3

	2019	2018
Ingående balans	206	0
Säljarrevers från Norvik	-100	167
Ränteskillnad bokförd över resultaträkningen	2	1
Tilläggsköpeskilling	-30	37
Diskonteringseffekt	1	1
Utgående balans	79	206

Koncernen har ett ramavtal med huvudbanken för handel med derivat. Verkligt värde på valutaterminskontrakt och valutaoptionskontrakt är lika med marknadsvärdet på kontrakten per balansdagen, vilket redovisas enligt nivå 2. Skulder till kreditinstitut löper med rörlig ränta och en marknadsmässig kreditmarginal varför verkligt värde motsvarar redovisat värde.

Värderingsnivåer:

1: Noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade på börs.

2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, antingen direkt (som prisnoteringar) eller indirekt (erhållna från prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller ränteswappar.

3: Data för tillgången eller skulden som inte i sin helhet baseras på observerbara marknadsdata.

23. Ställda säkerheter

		Koncernen		Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Fastighetsinteckningar	381	652	0	0
Bostadsrätt	0	8	0	8
Företagsinteckningar	1 642	684	25	23
Maskiner och inventarier som är belastade med
äganderättsförbehåll	22	21	0	0
Likvida medel	10	0	10	0
Aktier i dotterbolag	237	358	706	255
	2 292	1 723	741	286

Alla redovisade säkerheter ovan avser säkerheter ställda till förmån för lång- och kortfristiga skulder till kreditinstitut. En beskrivning av koncernens likviditets- och kassaflödesrisker inklusive finansiella åtaganden beskrivs i not 5.

24. Eventualförpliktelser

	Koncernen			Moderbolaget
	2019- 12-31	2018- 12-31	2019- 12-31	2018- 12-31
Garantiförbindelser	32	30	0	–
Övriga ansvarsförbindelser	1	0	0	0
Borgensåtagande för
koncernföretag	0	0	19	98
	33	30	19	98

Av borgensåtagande för koncernföretag är 19 Mnkr (98) ställda till förmån för kreditinstitut. Se även övriga avsättningar not 16.

25. Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

	Koncernen		Moderbolaget
Belopp i Mnkr	2019	17–18	2019	17–18
Likvida medel
Kassa och bank	86	74	22	1
Betalda räntor och erhållen ränta
Erhållen ränta	0	0	7	2
Erlagd ränta	-21	-13	-15	0
Förvärv av dotterföretag
Ökning/minskning av
posten i balansräkningen	-30	-100	-49	-796
Förvärvad kassa	5	14	–	–
Aktieägarlån	–	–	0	170
Nyemission	–	–	18	486
Tilläggsköpeskilling	–	–	0	40
Diskonterad ränta på lån	–	–	0	-4
Transaktionskostnader	–	–	1	4
	-25	-86	-30	-100

Finansiella rapporter

Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Ökning/minskning av posten i balansräkningen	-177	-508	–	–
Ökning vid förvärv av rörelsegren/dotterbolag	122	406	–	–
Bokfört värde på sålda tillgångar	18	0	–	–
Årets avskrivning/ nedskrivning	-94	-71	–	–
	-131	-173	0	0

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2019	2017–18	2019	2017–18
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Av- och nedskrivning av tillgångar	94	71	0	0
Transaktionskostnader, förvärv	–	–	0	-4
Upplösning tilläggsköpeskilling	-15	–	-15	0
Finansiella poster, orealiserade	-21	-5	–	–
Resultat vid försäljning av maskiner och inventarier	4	0	–	–
Resultat vid försäljning av fastigheter/bostadsrätt	1	0	–	–
Justering för resultat i förvärvade bolag	1	-10	–	–
	64	56	-15	-4

Tabellen nedan visar förändringar i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten.

	Kassaflöde
Koncernen 2019	2019- 01-01	Nya lån	Amorte ringar
Skulder till kreditinstitut inklusive
avbetalningskontrakt	255	650	-328
Checkräkningskrediter	146	0	-121
Lån från närstående	248		-154
Leasing och övrigt	7		-12
	656	650	-615

	Icke kassaflödespåverkande
Koncernen 2019	Över gångs effekt IFRS 16	För värv av dotter bolag	Värde ring till verkligt värde	Övrigt	2019- 12-31
Skulder till kredit
institut inklusive avbetalningskontrakt		68		4	649
Checkräkningskrediter					25
Lån från närstående			-15		79
Leasing och övrigt	13				8
	13	68	-15	4	761

		Kassaflöde
Moderbolaget 2019	2019- 01-01	Nya lån	Amorte ringar
Skulder till kreditinstitut	100	650	-127
Lån från närstående	206		-112
	306	650	-239

	Icke kassaflödespåverkande
Moderbolaget 2019	Över gångs effekt IFRS 16	För värv av dotter bolag	Värde ring till verkligt värde	Övrigt	2019- 12-31
Skulder till
kreditinstitut					623
Lån från närstående			-15		79
		0	-15	0	702

26. Bokslutsdispositioner

		Moderbolaget
	2019	2017–18
Erhållna koncernbidrag	19	42
	19	42

27. Andelar i koncernföretag

Ackumulerade anskaffningsvärden
Mkr	2019	2017–18
Vid årets början	1 050	254
Förvärv av Fågelfors Hyvleri AB	49	0
Förvärv av företag i Baltikum och Storbritannien	0	796
	1 099	1 050
Ackumulerad nedskrivning
Vid årets början	0	0
Nedskrivning av SIA Vika Wood	-181	0
Nedskrivning av SIA Byko-Lat	-212	0
	-393	0
Ackumulerat bokfört värde	706	1 050

Dotterföretag / Org. nr. / Land	Antal aktier	Nominellt värde per aktie	Bokfört värde
Bergs Timber Production AB 556153-6789 (Sverige)	10 000	100 SEK	118
CF Berg & Co Invest AB 556186-4702 (Sverige)	1 000	100 SEK	0
Bergs Timber Gransjö AB 556489-3500 (Sverige)	178 390	100 SEK	47
Bergs Timber Broakulla AB 556675-7125 (Sverige)	100 000	100 SEK	89
Fågelfors Hyvleri AB 556147-4544 (Sverige)	1 000	100 SEK	49
AS Laesti 11562764 (Estland)	400	64 EUR	30
AS EWP 10250689 (Estland)	10 670	64 EUR	45
SIA Vika Wood 40003241801 (Lettland)	8 617 397	1 EUR	116
SIA Byko-Lat 4000313985 (Lettland)		48 151 48 151 EUR	151
Continental Wood Limited 05518779 (Storbritannien)	98 960	0,10 GBP	61
Baltic Distribution Limited 03670240 (Storbritannien)
Baltic Wharf Properties Limi ted 09482470 (Storbritannien)
Bergs Timber (UK) Limited 02557017 (Storbritannien)
Bergs Shipping Limited (Antigua och Barbuda)
Crouch Shipping Agency Limi ted 03859690 (Storbritannien)
Enligt balansräkning 2019-12-31			706

Alla innehav innehas till 100% avseende både kapitalandel och röstandel. Nedskrivningsbeloppen av Vika Wood och Byko-Lat uppgår till samma belopp som utdelningarna under 2019. Dotterföretaget CF Berg & Co Invest AB har i januari 2020 bytt namn till Woodworks by Bergs AB. Transaktionskostnader för förvärvet i maj 2018 fördelades proportionerligt på anskaffningsvärdet för de förvärvade bolagen.

28. Närstående

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 27. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning.

Moderbolaget har sålt tjänster och fakturerat vissa omkostnader till koncernföretag med 12 Mnkr (7).

Koncernbolag har gjort inköp av 132 Mnkr (57) från huvudägaren Norvik eller bolag ägda av Norvik. Koncernbolag har sålt varor för 124 Mnkr (78) till Norvik eller bolag ägda av Norvik. Föregående års siffror avser koncernbolags transaktioner under den tid de har tillhört koncernen. Vid utgången av 2019 fanns det fordringar på 9 Mkr från Norvik-gruppen relaterat till ovanstående transaktioner. Avseende övriga mellanhavanden med Norvik-gruppen hänvisas till not 18 och 20.

Ledamöter i styrelsen kontrollerar 67,4 procent (68,6) av rösterna i Bergs Timber AB. Andra ledande befattningshavare kontrollerar 0,2 procent (0,2) av rösterna i Bergs Timber AB. Som beskrivits i not 7 har definitionen av ledande befattningshavare ändrats under föregående räkenskapsår som en följd av förvärvet av Norvik-bolagen.

Huvudägaren Norvik har, i samband med tidigare nämnda förvärv, lämnat ett åtagande att inte rösta för sitt fulla innehav av aktier på bolagsstämma i Bergs Timber. Åtagandet innebär att

Norvik inte får rösta för egna aktier i Bergs Timber som representerar mer än 90 procent av det antal röster som innehas av övriga aktieägare. Vidare innebär åtagandet att Norvik ska verka för att styrelseledamöter i Bergs Timber som är aktiva inom Norvik-koncernen eller annars på ett väsentligt sätt förknippade med Norvik inte vid någon tidpunkt ska utgöra en majoritet i Bergs Timbers styrelse. Åtagandena gäller så länge som Norviks innehav i Bergs Timber överstiger 45 procent av det totala antalet aktier och röster i Bergs Timber. Norvik har även ingått ett lock-up avtal i samband med apportemissionen. Norvik är förhindrat att under två år efter förvärvets slutförande att avyttra sina aktier i Bergs Timber över börs. Avyttring utanför börs får ske om Norvik efter transaktion fortfarande äger minst 40 procent av antalet aktier.

Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelsen, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 7.

Ett företag ägt av Michael Bertorp har sålt konsulttjänster till ett värde av 0,2 Mnkr (0,5) inklusive kostnadsersättningar. Den i moderbolaget ledande befattningshavaren Jörgen Karlsson har sålt skogsprodukter till koncernen för 0,1 Mkr (1,1) och köpt skogliga tjänster för 0,1 Mkr (0,0).

Transaktioner föregående år med ledande befattningshavare innan Norvik-förvärvet

Ledamoten Magnus Wennerholm arbetar för en advokatfirma som sålde advokattjänster till koncernen för 0,1 Mnkr under räkenskapsåret 2017/2018. Ett bolag ägt av den ledande befattningshavaren Niklas Sjöfors sålde skogliga tjänster till ett värde av 4,0 Mnkr, och skogsprodukter till ett värde av 1,2 Mnkr. Den dåvarande ledande befattningshavaren Patrik Siljemark sålde skogsprodukter till koncernen till ett värde av 0,7 Mnkr. Den dåvarande ledande befattningshavaren Per-Åke Bergh gjorde inköp från koncernbolag för 0,3 Mnkr samt sålde skogsprodukter till koncernen för 0,1 Mnkr. Den dåvarande ledande befattningshavaren Anders Johansson har sålt skogsprodukter till koncernbolag för 0,2 Mnkr. De dåvarande ledande befattningshavarna Henrik Egnell, Patrik Siljemark, Maria Berggren och Anders Johansson, gjorde föregående räkenskapsår marginella inköp från koncernbolag. Affärerna sker till marknadsvärde.

Utöver vad som angivits ovan eller i not 7 har inga andra transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.

29. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar inkluderar främst:

Uppskjutna skattefordringar/skattemässiga underskott

Uppskjutna skattefordringar uppgår till 6 Mnkr varav 12 Mnkr är hänförligt till underskottsavdrag. Totala skattemässiga underskottsavdrag där skattevärdet aktiverats uppgår i koncernen till 56 Mnkr (65). För att få redovisa uppskjuten skattefordran krävs att det finns övertygande skäl för att skattepliktiga överskott kommer att genereras. Koncernen har tidigare år redovisat negativa resultat men har nu fyra räkenskapsår i rad redovisat positiva resultat och positiva kassaflöden, även då konjunkturen tidvis varit svag. Under 2019 så har det beslutats om utökad framtida produktion i Mörlunda samt investeringar i framförallt Vimmerby. Under året förvärvades även Fågelfors enheten med pellets- och logstillverkning samt hyvellinje. Samarbetet mellan de svenska enheterna och den utländska delen av koncernen fördjupas långsiktigt steg för steg. Mot bakgrund av detta och de prognoser och bedömningar som gjorts över framtida investeringsbehov

Finansiella rapporter

och resultatutveckling anser styrelsen att det finns övertygande skäl för att skattepliktiga överskott kommer att genereras. Se även not 12 för ytterligare kommentarer avseende skatt och underskottsavdrag.

Uppskjutna skatteskulder

Liksom nämnts i not 12 så beskattas koncernens dotterbolag i Estland och Lettland på utdelat kapital eller betalningar att likställa med utdelning. Eftersom någon utdelning från dessa dotterbolag inte har beslutats om eller föreslagits så har ingen skatteskuld eller uppskjuten skatt redovisats. Om hela periodens resultat för dessa bolag delades ut skulle en skatteskuld på 9 Mnkr uppkomma som skulle betalas i samband med utdelningen. Denna siffra är minskad med en tänkt positiv skatteeffekt i eventuella bolag som haft negativt resultat under året. Samma siffra fast för hela det obeskattade fria egna kapitalet i dotterbolagen är 49 Mnkr. Ingen hänsyn till eventuella utdelningsbegränsningar i finansieringsavtal eller dylikt har påverkat denna beräkning.

Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Med anledning av de förluster som redovisats tidigare år har prövning gjorts avseende om något nedskrivningsbehov föreligger. Koncernens verksamhet består av produktion och försäljning av sågade och vidareförädlade trävaror.

Den svenska verksamheten bedrivs i tre rörelsedrivande dotterbolag med gemensamma funktioner för råvaruanskaffning, marknad och ekonomi. Mot bakgrund av detta görs nedskrivningsprövning för den svenska verksamheten mot nyttjandevärdet från den svenska verksamhetens totala kassagenererande verksamhet. Avseende de utländska dotterbolagen ses de två lettiska bolagen samt det estniska bolaget som separata enheter vid nedskrivningsprövning. Hela verksamheten i England ses som en enhet (handel, logistik och distribution).

Vid framräkning av nyttjandevärdet har för de kassagenererande enheterna gjorts viktiga uppskattningar och bedömningar om den framtida ekonomiska utvecklingen. De viktigaste parametrarna för verksamheten avser utveckling av produktionsvolymer, leveransvolymer, råvarupriser och försäljningspriser. Antagandet om volymer och priser resulterar i en nivå för EBITDA. Beräkningarna baserar sig på en prognosperiod på fem år. Under prognosperioden antas att genomförda åtgärder medför att en förbättring uppnås i täckningsbidraget från försäljning av sågade trävaror. Den uthålliga nivån på EBITDA uppgår, för perioden efter prognosperioden, för koncernens verksamheter i intervallet 6,8–10,0 procent (5,0–9,5) procent, beroende på bedömd nivå på varje prövad enhet. Efter det femte året har ett livslångt tillväxtantagande på 1,5 procent (2,0) gjorts baserat på det femte prognosåret. De prognostiserade kassaflödena har sedan nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 10,3% efter skatt. Variationen beror på olika skattesatser i olika länder. Diskonteringsräntan motsvarar en bedömd genomsnittlig kapitalkostnad, det vill säga den vägda summan av avkastningskrav på eget kapital och kostnaden för externt upplånat kapital justerat för bransch och företagsspecifika faktorer (WACC).

Utfallet från prövningen visar följande resultat;

	EBITDA marginal,	Terminal tillväxt	WACC,	Sysselsatt kapital
Återvinningsvärde 6,8–10,0%		1,5%	10,3%	2 124 Mnkr
Redovisat värde				1 719 Mnkr
Marginal/ Övervärde				405 Mnkr

Då återvinningsvärdet såväl totalt som för varje prövad verksamhet överstiger det redovisade värdet föreligger inget nedskrivningsbehov.

	Terminaltillväxt	WACC
Känslighetsanalys
Antaget värde i modellen	1,5 %	10,3 %
Ändrat värde +1% ger	+186 Mnkr	-214 Mnkr
Ändrat värde –1% ger	-148 Mnkr	+269 Mnkrr

Känslighetsanalysen visar att marginalen är tillräckligt stor för att klara en negativ förändring enligt ovan. Vi har även simulerat en sänkning av den uthålliga Ebitda-nivån för terminalåret med 1%. Vid en sänkning med 1% av uthållig Ebitda-nivån för samtliga enheter sänks återvinningsvärdet med –245 Mnkr. Beräkningarna visar att även denna förändring ryms inom marginalen. Marginalen är något lägre än vid beräkningarna föregående år. Styrelsen kommer att fortsatt följa utvecklingen av de nyckelfaktorer som ligger till grund för beräkningarna.

30. Förvärv av dotterföretag och rörelsegren

Förvärv av Fågelfors Hyvleri AB

Den 27 juni 2019 tecknade Bergs Timber AB avtal med AB Fogelfors Bruk om förvärv av samtliga aktier i Fågelfors Hyvleri AB. Förvärvet slutfördes och aktierna i Fågelfors Hyvleri tillträddes i direkt anslutning till avtalets undertecknande. Av den totala köpeskillingen, 48 Mkr, erlades 18 Mkr i form av nyemitterade aktier i Bergs Timber.

Den förvärvade verksamheten utgörs i allt väsentligt av en helt ny anläggning för tillverkning av bränslepellets med en kapacitet om 100 000 ton per år. Därutöver finns kapacitet för tillverkning av 20 000 ton värmeloggs. En avgörande del av råvaran kommer att hämtas från de biprodukter som genereras vid Bergs Timbers svenska anläggningar. Övriga verksamheten inom det förvärvade bolaget består av legohyvling, för närvarande med en produktion av cirka 30 000 m3 hyvlad vara per år. Anläggningen är belägen i Fågelfors i östra Småland med gynnsamma transportavstånd från Bergs Timbers övriga anläggningar.

Köpeskillingen för aktierna i det förvärvade bolaget uppgick till 48 miljoner kronor, varav 30 miljoner erlades kontant och 18 miljoner betalades i form av nyemitterade B-aktier i Bergs Timber.

I samband med tillträdet beslutade styrelsen, med stöd av det emissionsbemyndigande som lämnades av årsstämman den 8 maj 2019, om en riktad nyemission av 5 940 594 B-aktier, motsvarande 18 miljoner kronor, till Fogelfors Bruk med rätt och skyldighet att betala för de nya aktierna genom aktier i Fågelfors Hyvleri. Antalet B-aktier har baserats på en aktiekurs om 3,03 kronor, viket motsvarar den volymviktade genomsnittskursen för B-aktierna under fem handelsdagar före tillträdesdagen.

Nettoskuldsättningen i det förvärvade bolaget uppgick vid tillträdet till 63 Mkr, vilket innebär att köpeskillingen på skuldfri bas uppgick till cirka 110 Mkr. Det låneavtal med Danske Bank och Svensk Exportkredit, som ingicks den 14 juni 2019, gav utrymme för erforderlig refinansiering av krediterna i det förvärvade bolaget.

Förvärvsmetoden har tillämpats för redovisning av förvärvet. En förvärvsanalys har gjorts och framgår av tabellen nedan.

FÖRVÄRVSANALYS

Det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid
förvärvstidpunkten, Mkr

Materiella anläggningstillgångar	122
Finansiella anläggningstillgångar	1
Varulager	17
Kortfristiga fordringar	16
Likvida medel	5
Långfristiga räntebärande skulder	-68
Uppskjuten skatteskuld	-10
Övriga långfristiga skulder	-1
Övriga kortfristiga skulder	-22
Summa identifierbara nettotillgångar	60
Negativt övervärde	-12
Köpeskilling	48
Kontant köpeskilling	-30
Förvärvskostnader	-1
Likvida medel, förvärvade	5
Nettoeffekt på likvida medel	-26

Det negativa övervärdet om 12 Mkr har redovisats som intäkt i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter.

Den totala kostnaden för att genomföra förvärvet uppgick till 1,4 Mkr, varav 1,1 Mkr avser transaktions-kostnader och har belastat räkenskapsårets resultat medan 0,3 Mkr avser emissionskostnader som redovisas direkt mot koncernens egna kapital. Transaktionskostnaden ingår i raden övriga externa kostnader.

Det förvärvade bolaget ingår i koncernredovisningen från den 27 juni 2019 och har bidragit med 58 Mkr i nettoomsättning, 10 Mkr i EBITDA och med 4 Mkr i rörelseresultat. Om bolaget hade konsoliderats från den 1 januari 2019 hade det bidragit med 92 Mkr i nettoomsättning och med 5 Mkr i rörelseresultat. Då bolaget har startat sin produktion under året är nettoomsättning och rörelseresultat inte representativ för framtida perioder.

Förvärv av Norvik hf:s verksamhet i Baltikum och Storbritannien – räkenskapsåret 2017/2018

Den 15 maj 2018 slutfördes förvärvet av Norvik hf's verksamhet i Baltikum och Storbritannien. Förvärvet består av samtliga aktier i Aktsiaselts Laesti och Aktiaselts EWP i Estland, som driver två sågverk, SIA Vika Wood som driver ett sågverk i Lettland, Byko-Lat SIA, bedriver vidareförädlingsverksamhet i Lettland samt Continental Wood Limited som bedriver distributions- och hamnverksamhet i England. Samtliga bolag benämns nedan som målbolagen.

Förvärvet har betalats dels genom 170 miljoner nyemitterade aktier i Bergs Timber AB, dels med 270 Mkr som kontant betalning. Den kontanta betalningen har erlagts med 100 Mkr i samband med slutförandet av förvärvet den 15 maj 2018, varefter återstod betalningar av köpeskillingen den 30 juni 2019 med 100 Mkr och den 30 juni 2020 med 70 Mkr. Vidare ingick i villkoren en möjlig resultatbaserad tilläggsköpeskilling vilken kan uppgå till högst 40 Mkr baserat på resultatutfallet för perioderna 2018, 2019 och 2020. Tilläggsköpeskillingen bedömdes få fullt utfall och har i förvärvsanalysen diskonterats med en räntesats om 5 procent, vilket motsvarar riskfri ränta med påslag för branschspecifik riskpremie. Baserat på en börskurs på transaktionsdagen den 15 maj om 2,85 kr/aktie för Bergs Timber AB och valutakurser samma dag, uppgår den överförda ersättningen/förvärvspriset till 788 Mkr före förvärvsrelaterade kostnader.

De förvärvade bolagen ingår i koncernredovisningen från den 15 maj 2018 och har bidragit med 1 158 Mkr i nettoomsättning och med 78 Mkr i rörelseresultat för räkenskapsåret 2017/18.

Förvärvsmetoden har tillämpats för redovisning av förvärvet.

En förvärvsanalys har gjorts och framgår av tabellen nedan.

Identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, Mkr
Immateriella anläggningstillgångar	14
Materiella anläggningstillgångar	446
Varulager	287
Kortfristiga fordringar	259
Kassa och bank	14
Långfristiga skulder, räntebärande	-148
Övriga långfristiga skulder	-28
Checkräkningskrediter	-39
Kortfristiga räntebärande skulder	-47
Övriga kortfristiga skulder	-146
Summa identifierbara nettotillgångar	612
Goodwill	176
Överförd ersättning	788

Vid förvärvet har värden åsatts varumärke, 11 Mkr, och avtalsrelationer, 3 Mkr, och framgår som immateriell anläggningstillgång i tabellen ovan. Dessa har bedömts ha en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden för varumärken uppgår till 10 år och för kundrelationer till 15 år.

Goodwill utgörs av det belopp varmed den totala köpeskillingen överstiger identifierbara nettotillgångar. Goodwill motiveras av god lönsamhet och samt den personal och organisation som finns i de förvärvade bolagen.

Förvärvens effekt på kassaflödet, Mkr Köpeskilling inkl tilläggsköpeskilling 788 Ej utbetald köpeskilling -688 Likvida medel i förvärvade bolag -14 Effekt på kassaflödet 86

Den totala kostnaden för att genomföra förvärvet uppgick till 14 Mkr, varav 7 Mkr avser transaktionskostnader och har belastat räkenskapsårets resultat medan 7 Mkr avser emissionskostnader som redovisas direkt mot koncernens egna kapital. Transaktionskostnaden ingår i raden övriga externa kostnader.

31. Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen 478 408 382 kronor, varav överkursfond 420 388 590 kronor disponeras på följande sätt:

Överförs i ny räkning	Kronor	478 408 382
-----------------------	--------	-------------

32. Definitioner av nyckeltal

ANVÄNDNING AV ICKE-INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS (IFRS) RESULTATMÅTT

Icke IFRS-resultatmått	Beskrivning	Orsak till användning av mått Det centrala måttet för att mäta avkastningen på allt det kapital som binds i verksamheten
Avkastning på sysselsatt kapital	Resultat efter finansiella poster med tillägg av finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital
Balansomslutning/Totala tillgångar	Värdet av samtliga tillgångar	Balansomslutningen används i nyckeltalet avkast ning på totalt kapital
Direktavkastning	Föreslagen utdelning i procent av aktiekurs vid räkenskapsårets slut	Visar ur ett aktieägarperspektiv avkastningen på aktien vid bokslutsdagens aktiekurs
EBITDA	Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.	Detta nyckeltal används för analys av värde skapande
EBITDA-marginal	EBITDA i förhållande till nettoomsättningen	Detta nyckeltal används för analys av värde skapande
Kassalikviditet	Omsättningstillgångar exklusive varulager i relation till kortfristiga skulder	Ett mått som visar företagets kortsiktiga förmåga att betala sina skulder
Kassaflöde per aktie	Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med nuvarande antal aktier	Visar aktieägare kassaflödet per aktie
Nettovinstmarginal	Årets resultat i procent av årets nettoomsättning	Visar hur stor del av nettoomsättningen som kvarstår efter att alla kostnader förutom skatt dragits av
Nettoskuldsättningsgrad	Räntebärande skulder och avsättningar med avdrag för likvida medel och kortfristiga pla ceringar i förhållande till eget kapital	Bidrar till att visa den finansiella risken och är ett finansiellt mål fastställt av styrelsen
P/E-tal	Aktiekursen vid räkenskapsårets slut divide rat med resultat per aktie efter skatt	Ett traditionellt mått för att visa relationen mellan aktiekurs och resultat per aktie
Resultat per aktie efter skatt och full utspädning	Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier med tillägg av det antal aktier som skulle emitterats som en effekt av pågående personaloptionsprogram	Måttet finns definierat i IFRS, men en något avvi kande definition gör att nyckeltalet redovisas som ett icke IFRS-nyckeltal
Räntebärande nettoskuld	Räntebärande skulder och avsättningar med Visar den totala räntebärande skulden vilken är avdrag för likvida medel och kortfristiga viktig att följa över tid placeringar
Rörelsemarginal	Rörelseresultat i procent av nettoomsättning	Rörelsemarginal är en nyckelkomponent för att följa värdeskapande
Soliditet	Eget kapital i procent av balansomslutningen	Ett traditionellt mått för att visa finansiell risk, uttryckt som hur stor del av det totala bundna kapitalet som finansierats av aktieägarna
Sysselsatt kapital	Eget kapital med tillägg av räntebärande skulder och avsättningar	Sysselsatt kapital används i nyckeltalet avkastning på sysselsatt kapital
Utdelningens andel av eget kapital	Totalt utdelat belopp dividerat med eget kapital	Ett mått som visar hur stor del av det egna kapita let som delas ut
Utdelningens andel av vinsten	Totalt utdelat belopp dividerat med årets resultat efter skatt	Ett mått som visar hur stor andel av årets resultat som delas ut

ANVÄNDA INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS (IFRS) RESULTATMÅTT

Kassaflöde från den löpande verksamheten	Kassaflöde från den dagliga verksamheten	IFRS, IAS 7
Resultat per aktie efter skatt	Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier	IFRS, IAS 33

32. Avstämningstabell av nyckeltal

	2019	2017/2018
Rörelseresultat Nettoomsättning	78 3 206	229 3 031
Rörelsemarginal, %	2,4	7,6
Årets resultat Nettoomsättning	45 3 206	188 3 031
Nettovinstmarginal, %	1,4	6,2
Rörelseresultat	78	229
Avskrivningar och nedskrivningar	94	71
EBITDA Nettoomsättning	172 3 206	300 3 031
EBITDA-marginal, %	5,4	9,9
Eget kapital	1 102	1 052
Räntebärande skulder	761	656
Avsättningar	5	3
Sysselsatt kapital	1 868	1 711
Resultat efter finansiella poster	45	214
Finansiella kostnader	34	15
Summa	79	229
Genomsnittlig sysselsatt kapital	1 789	1 116
Avkastning på sysselsatt kapital, %	4,4	15,4
Övriga långfristiga räntebärande skulder	604	240
Kortfristig checkräkningskredit	25	146
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	132	270
Summa räntebärande skulder	761	656
Likvida medel	-86	-74
Räntebärande nettoskuld, mnkr	675	582
Räntebärande nettoskuld	675	582
Eget kapital	1 102	1 052
Nettoskuldsättningsgrad	0,61	0,55
Eget kapital	1 102	1 052
Totala tillgångar	2 230	2 074
Soliditet, %	49,4	50,7
Nettoomsättning	3 206	3 031
Antal anställda, medelantal	1 016	1 026
Nettoomsättning per anställd, tkr	3 156	2 954
Eget kapital	1102	1052
Antal aktier vid periodens slut, tusental	346 728	340 788
Eget kapital per aktie, kr	3,18	3,09
Kassaflöde	147	236
Antal aktier vid periodens slut, tusental	346 728	340 788
Kassaflöde per aktie, kr	0,42	0,69
Utdelning (föreslagen)	0	34
Antal aktier vid periodens slut, tusental	346 728	340 788
Utdelning per aktie, kr	0,00	0,10

33. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

I februari 2020 såldes det fartyg som gått i linjetrafik mellan Riga och koncernens egen hamn Creeksea i England. Ett avtal om ett charterupplägg har ingåtts för att kunna erbjuda samma tjänster. Köpeskillingen för fartyget var 6 Mkr och realisationsvinster uppgick till 3 Mkr.

Den 30 mars 2020 beslutade styrelsen om att inleda MBL-förhandlingar om att avveckla Gransjö sågverk.

Leveranserna under inledningen av 2020 har för säsongen varit bra och vissa prishöjningar har kunnat uppnås som en följd av förbättrad marknadsbalans.

Effekterna av den nu pågående coronakrisen är i dagsläget

svårbedömda. Vissa marknader och produkter, särskilt vidareförädlade produkter, har redan påverkats negativt. Läget förändras snabbt och förändringar i nuvarande produktions- och marknadsupplägg kommer att genomföras.

Givet den osäkerhet som finns kring vilka effekter Coronaviruset och åtgärder för att bromsa smittspridning kommer att få på Bergs Timbers verksamhet, har styrelsen beslutat att dra tillbaka sitt tidigare förslag om en utdelning på ca 30 procent av årets resultat för koncernen. Styrelsen föreslår nu istället att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2019.

Finansiella rapporter

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2020. Årsredovisningen och koncernredovisningen föreslås fastställas på årsstämman 2020. Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Mörlunda den 30 mars 2020

Michael Bertorp Styrelsens ordförande

Åke Bergh Styrelseledamot Lars Gustafsson Styrelseledamot

Ingrida Bluma Styrelseledamot Jon Helgi Gudmundsson Styrelseledamot

Gudmundur H Jónsson Styrelseledamot

Lars Pettersson Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Reino Thapper Styrelseledamot Utsedd av de anställda

Peter Nilsson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 3 april 2020

Deloitte AB

Magnus Andersson Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Bergs Timber AB (publ) org nr 556052-2798

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bergs Timber AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01– 2019-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 42-78 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen

och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till 948 MSEK i koncernens balansräkning vilket är en väsentlig del av koncernens totala tillgångar.

Nedskrivningprövningar för dessa tillgångar baserar sig bland annat på utveckling av produktionsvolymer och leveransvolymer och bygger på antaganden om bland annat råvarupriser och försäljningspriser. Förändringen i dessa bedömningar har stor påverkan på koncernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt återvinningsvärde på materiella anläggningstillgångar och eventuella nedskrivningsbehov.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om koncernens redovisningsprinciper sidorna 56-62 samt uppskattningar och bedömningar på sidorna 73-74.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsade till dessa:

• utvärdering av koncernens processer och principer för upprättande av nedskrivningsprövningar
• granskning av den modell som använts för diskontering av framtida kassaflöden för aritmetisk korrekthet,
• utvärdering av väsentliga antaganden gjorda av företagsledningen vid nedskrivningsprövning av kassagenererande enheter samt känsligheten för förändringar i dessa antaganden,
• utvärdering av precision i tidigare års väsentliga antaganden och bedömningar i förhållande till faktiska utfall samt
• granskning av att ändamålsenliga redovisningsprinciper tillämpas och att erforderliga notupplysningar lämnas.

Värdering av varulager

Koncernen innehar betydande lager av timmer, avverkningsrätter, sågade och vidareförädlade varor som innehas av flera olika produktionsföretag i flera länder. Varulager redovisas till 667 MSEK i koncernens balansräkning, vilket är en väsentlig del av koncernens balansräkning. Värdering av varulager kräver tydliga riktlinjer och är föremål för företagsledningens uppskattningar för att fastställa dess anskaffningskostnad, bedömningar av säljbarhet och nettoförsäljningsvärde. Även transaktionsintensiteten och omsättningshastigheten i lagret bidrar till komplexiteten i posten.

För koncernens redovisningsprinciper för redovisning av varulager sidan 60 samt för tilläggsupplysningar om inkuransavsättningar hänförliga till varulager, se not 14.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsade till dessa:

Finansiella rapporter

• granskning av koncernens redovisningsprinciper och enskilda enheters redovisning av varulager,
• observationer vid varulagerinventeringar,
• granskning av varulagervärderingar,
• utvärdering av företagsledningens uppskattningar och bedömningar genomförda i samband med upprättande av inkuransreserver samt
• granskning av att erforderliga notupplysningar lämnas.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-33 samt sidorna 82 och 85. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bergs Timber AB (publ) för räkenskapsåret 2019-01-01– 2019-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt

styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Deloitte AB utsågs till Bergs Timber AB (publ)s revisor av bolagsstämman 2019-05-08 och företrädare för Deloitte AB har varit bolagets revisorer sedan 2017-01-26.

Kalmar den 3 april 2020

Deloitte AB

Magnus Andersson Auktoriserad revisor

5 ÅR I SAMMANDRAG

Belopp i Mnkr		2019 12 mån	2017–18 16 mån	2016–17 12 mån	2015–16 12 mån	2014–15 12 mån
Fakturering och resultat
Nettoomsättning		3 206	3 031	1 244	894	853
Rörelseresultat före avskrivningar		172	300	82	46	11
Avskrivningar och nedskrivningar		-94	-71	-45	-43	-40
Rörelseresultat		78	229	37	2	-30
Finansiella poster netto		-33	-15	-6	-7	-8
Resultat efter finansiella poster		45	214	31	-4	-37
Balansposter och kapital
Immateriella tillgångar		193	191	2	2	2
Materiella anläggningstillgångar/biologiska tillgångar		948	771	264	251	245
Finansiella anläggningstillgångar		1	8	22	28	22
Varulager		667	653	226	254	189
Kortfristiga fordringar		329	377	178	113	106
Kassa och bank		86	74	1	17	0
Eget kapital		1 102	1 052	398	347	266
Långfristiga skulder		623	245	65	54	18
Kortfristiga skulder		505	777	229	263	281
Balansomslutning		2 230	2 074	693	663	564
Sysselsatt kapital		1 857	1 709	488	538	454
Eget kapital per aktie1)	kr	3,18	3,09	2,33	2,17	2,34
Antal anställda, medelantal	st	1 016	1 006	208	187	178
Antal aktier vid årets slut	st	346 728 283	340 787 689	170 787 689	159 787 689	113 449 259
Investeringar i
Materiella anläggningstillgångar/ biologiska tillgångar	Mkr	131	173	35	18	10
NYCKELTAL
Avkastningsstruktur
Avkastning på sysselsatt kapital	%	4,4	15,4	7,3	0,5	-6,8
Resultatstruktur
Rörelsemarginal	%	2,4	7,6	3,0	0,3	-3,5
Nettovinst marginal	%	1,4	6,2	2,0	-0,4	-4,3
Resultat per aktie efter skatt, före och efter utspädning2)	kr	0,13	0,75	0,15	-0,03	-0,26
Utdelning per aktie (2019 förslag)	kr	0,00	0,10	0,05	0,00	0,00
Nettoomsättning per anställd	tkr	3 156	3 013	5 980	4 782	4 794
Kassaflöde, likviditet och soliditet
Kassaflöde från den löpande verksamheten Mkr		147	236	112	-34	40
Kassaflöde enligt ovan per aktie2)	kr	0,59	0,94	0,65	-0,21	0,35
Nettoskuldsättningsgrad	ggr	0,6	0,55	0,31	0,50	0,70
Soliditet	%	49,4	50,7	57,5	52,3	47,0
Tillväxt
Förändring av nettoomsättning	%	5,8	143,7	39,1	4,8	28,3
Förändring av balansomslutning	%	7,5	199,4	4,4	17,6	15,1
Förändring av sysselsatt kapital	%	8,7	250,5	-9,4	18,5	10,1
Förändring av eget kapital	%	4,8	164,1	14,8	30,5	5,2

1) Baseras på antal aktier vid årets slut. 2) Baseras på medeltal antal aktier under året. Definitioner av nyckeltal se not 32.

ADRESSER TILL KONTOR OCH ANLÄGGNINGAR

HUVUDKONTOR

BERGS TIMBER AB (PUBL)

Stora Torget 3 598 37 Vimmerby Tel: 010-199 85 00 info@bergstimber.se www.bergstimber.se

SVERIGE

BERGS TIMBER PRODUCTION AB BITUS Orreforsvägen 49

382 94 Nybro Tel: 010-199 85 00

BERGS TIMBER PRODUCTION AB MÖRLUNDA

Bergs väg 13 577 75 Mörlunda Tel: 010-199 85 00

BERGS TIMBER PRODUCTION AB VIMMERBY

Hamra såg 140 598 91 Vimmerby Tel: 010-199 85 00

BERGS TIMBER PRODUCTION AB ORREFORS

Bråtemålavägen 4 382 71 Orrefors Tel: 010-199 85 00

BERGS TIMBER GRANSJÖ AB

Gransjö 104 361 94 Eriksmåla Tel: 010-199 85 00

BERGS TIMBER

BROAKULLA AB Kalvamo 102 361 93 Broakulla Tel: 010-199 85 00

FÅGELFORS HYVLERI AB

Bruksgatan 73 570 75 Fågelfors Tel: 010-199 85 00 www.fogelforspellets.se

WOODWORKS BY

BERGS AB Stora Torget 3 598 37 Vimmerby Tel: 010-199 85 00 www.woodworks.se

LETTLAND

SIA BYKO-LAT

Kontor Lacplesa street 75-5/6 Riga LV-1011 Tel: +371 67 288 086

Anläggning i Valmiera SIA BYKO-LAT

JORVIKA Koceni rural territory, Koceni municipality LV-4220

Anläggning i Cesis SIA BYKO-LAT KATRINKALNS

LV-4220 Tel: +371 64 107 102

ESTLAND

SAVI SAWMILL

Savi 42 Pärnu 80047 58.397334 / 24.536924 Tel: +372 504 3693 www.laesti.ee

SAUGA SAWMILL

Kilksama Sauga parish 85003 58.438658 / 24.530764 Tel: +372 5662 0579 www.laesti.ee

STORBRITANNIEN

BERGS TIMBER (UK) LTD

Winterton House, 1st Floor High Street, Westerham, Kent, TN16 1AQ Tel. +44 (0)1959 562 181 www.bergstimber.co.uk

BALTIC DISTRIBUTION LTD.

Baltic Wharf Rochford SS4 2HA Tel: +44 (0) 7831 509 006 +44 (0) 7831 509 006

Produktion: Bergs Timber i samarbete med Oxenstierna & Partners Tryck: Danagård Litho

Tel: +371 64 207 885

Drabesu rural territory Amata municipality

SIA VIKA WOOD PUNTI

Laucienes pagasts Talsu novads LV-3285 Tel. +371 63 291 800 www.vikawood.lv/eng