Beijer Electronics Group — Annual Report 2015

Apr 4, 2016

2015 ÅRSREDOVISNING

Att bryta isen …

Innehåll

Verksamhet

Det här är Beijer Electronics 5
Viktiga händelser och nyckeltal 6
VD har ordet 8
Om vår verksamhet
Människor möter teknik 10
Om vår marknad 12
Affärsområde IAS 13
Affärsområde IDC 16
Strategier18

Marknadsöverblick ......................................................... 20

Finansiell information

Fem år i sammandrag 74
Beijer Electronics-aktien 76
Definitioner 78
Inbjudan till årsstämma 82

Med kärlek för det extrema

Permafrost, kraftiga vibrationer och extrem miljö. Med andra ord, perfekta förhållanden för Beijer Electronics rugged-klassade operatörspanel, som visualiserar kritiska driftåtgärder i Yamal LNG-projektet. Vi spänner musklerna i världens största industriprojekt i Arktis, där människor och teknik pressas till gränsen av sin förmåga.

… är ett iskallt uppdrag för de gigantiska isbrytarna i Arktis som fraktar flytande naturgas (LNG). Beijer Electronics rugged-klassade operatörspaneler styr och visualiserar en kritisk automationslösning med syfte att spara energi åt de dieseldrivna pumparna ombord. Under dessa extrema driftsvillkor hade vi inga konkurrenter.

Drifttemperatur	Fullt certifierad	Energibesparing
-30°C
		80 %
+70°C

4 BEIJER ELECTRONICS 2015

Det här är Beijer Electronics

Beijer Electronics är ett högteknologiskt företag inom industriell automation och datakommunikation. Vi är en multinationell koncern med rötterna i svenskt ingenjörskunnande. Genom att skapa och utveckla innovativ teknologi och mjukvara bidrar vi till högre effektivitet och lägre kostnader för våra kunder, var de än bedriver sin verksamhet i världen.

Med rötterna i Malmö …

Långsiktig lokal närvaro är en viktig del av Beijer Electronics tillväxtstrategi. Vår hemmamarknad är Skandinavien och vårt huvudkontor ligger sedan starten 1981 i Malmö. Vi finns också representerade i resten av Europa, Asien och Amerika, både med egna kontor och noggrant utvalda distributörer.

… och med rätt kompetens

Inom företaget finns en hög kompetens inom både hård- och mjukvaruutveckling. Det finns även en lyhörd förståelse för vad marknaden efterfrågar. Kombinationen av kompetens och erfarenhet hos medarbetarna inom Beijer Electronics-koncernen är en av våra absolut mest värdefulla tillgångar.

Ett företag – tre varumärken

Beijer Electronics produkter marknadsförs både under vårt företagsnamn och under varumärkena Westermo och Korenix. Verksamheten bedrivs genom två affärsområden; IAS (Industrial Automation Solutions) och IDC (Industrial Data Communication).

Viktiga händelser 2015

Nytt rekordår präglar Westermo

Som världsledande leverantör av datakommunikationsutrustning för järnvägsapplikationer har Westermos försäljning gått som på räls. Man har levererat i linje med den ambitiösa tillväxtplan som löper över tre år och inkluderar både produktutveckling och försäljning. Under hösten fick Westermo en prestigeorder från Toshiba International Corporation, värd 4,2 mUSD, för att leverera utrustning åt Washington Metropolitan Area Transit Authority (WMATA).

Egentillverkade produkter i fokus

Vid årsskiftet 2015/2016 avslutades det samarbetsavtal som funnits mellan Mitsubishi Electric och Beijer Electronics under 33 år i Norden. Detta har medfört utmaningar i säljprocessen, men också nya möjligheter. Satsningen på de egenutvecklade produkterna, som under 2015 stod för över 80 procent av försäljningen, fortsätter. Fokus ligger på att utveckla och marknadsföra transparenta lösningar genom hela produktlinjen, vilket följer Beijer Electronics produktfilosofi.

Gynnsam satsning på distributörer

Under 2015 genomfördes en rad riktade aktiviteter mot våra distributörer med syfte att skapa regionalt engagemang kring våra produkter, samt stödja försäljning, service och support på de lokala marknaderna. Fokus har legat på att effektivisera denna prioriterade säljkanal. Resultatet har blivit bättre marknadstäckning samt ökad lönsamhet.

Nyckeltal 2015

Rörelseresultat före avskrivningar (mkr)

Operativt kassaflöde (mkr)

Koncernens omsättning och lönsamhet, 2005–2015 Nyckeltal

Staplarna och vänster skala visar omsättning per år. Kurvan och höger skala visar rörelseresultat före avskrivningar.

	2015	2014	2013
Omsättning, mkr	1 374,6	1 401,6	1 376,2
Rörelseresultat före avskrivningar, %	8,4	12,7	11,0
Rörelseresultat, mkr	52,2	113,6	87,4
Rörelsemarginal, %	3,8	8,1	6,3
Vinst efter skatt, mkr	23,8	62,7	44,4
Vinst per aktie, kr	1,26	3,24	2,32
Utdelning per aktie, kr	1,25*	1,25	1,25
Soliditet, %	36,3	33,6	27,2

*Styrelsens förslag till utdelning.

Produktutvecklingskostnader

Investeringen i vår framtida tillväxt genom fokusering på teknik- och produktutveckling fortsatte under 2015, där totalkostnaderna för produktutveckling var 121,4 mkr.

Nyckeltal, anställda

	2015	2014	2013
Medeltal anställda	752	760	776
Omsättning per anställd, mkr	1,8	1,8	1,8
Rörelseresultat före avskrivningar per anställd, tkr	153,6	235,0	195,0
Rörelseresultat per anställd, tkr	69,4	149,5	112,6
Anställda inom FoU	128	115	117
Fördelning män/kvinnor, %	66/34	67/33	66/34

VD HAR ORDET

Nytt fokus och rätt kompetens är vägen framåt

Efter mina första sex månader som VD för Beijer Electronics är mitt bestämda intryck att medarbetarna har en hög kompetens och professionalitet inom såväl IAS som IDC. Att ta tillvara på medarbetarnas kapacitet och potential är en central del i det stundande förändringsarbetet och nyckeln till framgång.

B eijer Electronics tar ett nytt avstamp under 2016 för att skapa en mer solid och vassare plattform för långsiktigt god och lönsam tillväxt. Planen är klar. Den har sin utgångspunkt i händelseutvecklingen under det gångna året och Beijer Electronics position på marknaden samt konkurrensbilden.

För koncernen sammantaget blev utfallet för 2015 en besvikelse, med en lägre omsättning än väntat och en otillräcklig lönsamhet. Men året innehöll också betydande framgångar. Affärsområde IDC visade en övertygande utveckling. Med en ökning i omsättningen på närmare 20 procent passerade IDC en milstolpe med över en halv miljard kronor i omsättning.

Väl investerat tillväxtkapital inom IDC

Affärsområdets omfattande investerings- och expansionsprogram har löpt enligt plan, särskilt för dotterbolaget Westermo. Resultatet är förvisso lägre beroende på de planerade kostnadsökningarna inom utveckling och marknad, men utfallet låg inom ramen för planen.

Investeringsprogrammets fokus har hittills legat på rekrytering av personal inom produktutveckling. En rad nya produkter har också lanserats. Under 2016 blir det mer betoning på rekrytering inom marknad, försäljning och support vilket bidrar till att IDC kan slå vakt om sin höga tillväxt. Westermos världsledande ställning inom tågsegmentet bekräftades också under året, då bolaget fick förnyat förtroende att leverera ännu en stororder på nätverksutrustning till Toshiba vid utbyggnaden av tunnelbanan i Washington. Även Korenix erhöll en viktig genombrottsorder på trådlösa nätverk till Taiwan Power.

IDCs framgångar vittnar om affärsområdets internationella konkurrenskraft, och utvecklingen under 2015 understryker att affärsområdet har goda förutsättningar att nå sina mål för omsättning och resultat under 2017. Målen är en årsomsättning på cirka 800 mkr och en rörelsemarginal på över 14 procent.

Flera faktorer bakom nedgång inom IAS

Som ny VD för koncernen kommer jag att ägna en stor del av min arbetsinsats åt att vända utvecklingen inom IAS. Affärsområdet drabbades av flera bakslag förra året med det uppsagda avtalet med Mitsubishi Electric och den dramatiska nedgången i efterfrågan inom olja- och gassektorn i USA. Det ledde till ett stort bortfall i omsättning och ett svagt resultat under 2015. Valutaeffekter har också påverkat resultatet negativt med drygt 22 mkr, då vi under året hade större inköp än försäljning i dollar.

Likväl som mer eller mindre tillfälliga problem blottar en del svagheter, ger de också nya möjligheter. IAS har i grunden en stark plattform med närvaro på rätt geografiska marknader. Men vid en översyn av verksamheten har vi funnit ett behov av att förfina strategierna och skärpa genomförandeprocessen. Det ska finnas en basverksamhet som växer och tjänar pengar. Problemen de senaste åren har varit en för stor andel produkter som befinner sig sent i livscykeln, kombinerat med en för koncernen ofördelaktig dollarkurs. Detta ska åtgärdas under 2016.

I januari initierade vi ytterligare ett åtgärdspaket med målet att sänka kostnaderna med 50 mkr på årsbasis med full effekt 2017. Beijer Electronics påverkas liksom alla bolag av världskonjunkturen, men bortsett från Skandinavien är vi en liten aktör på världsmarknaden och det gör att vi ska kunna växa oavsett konjunkturläget.

Nytt fokus skapar tillväxtpotential

Med IDC som lite av en förebild, är ambitionen att IAS ska sträva efter att hitta segment och nischer på den totala marknaden som både växer och har hög lönsamhet. Ett exempel är robusta operatörspaneler för krävande miljöer inom olja- och gassektorn, som kan breddas till andra segment som energi, gruvor med flera branscher. Annorlunda uttryckt: "Bättre stor inom en nisch än liten på en stor marknad".

Åtgärdsprogrammet omfattar en delvis ny marknadsorganisation och rationaliseringar inom tillverkning. Målet är att skapa en mer kundorienterad, sammansvetsad och flexibel organisation. På sikt vill vi öka andelen mjukvara av den totala försäljningen, fokusera mer på vissa utvalda segment för robusta operatörspaneler samt koncentrera resurserna till färre marknader och även nå fler större kunder.

Samtidigt har IAS mycket på gång. Produktprogrammet förnyas successivt och om några år kommer en större andel av försäljningen att vara produkter i mitten av livscykeln. Inom produktutveckling har en hel del redan åstadkommits på mjukvaruområdet till våra intelligenta operatörspaneler. Under 2015 lanserades den nya mjukvaruversionen iX 2.20. Affärsområdet genomförde även ett besparingsprogram på ett framgångsrikt sätt under 2015.

Det finns alltså goda möjligheter att vända utvecklingen inom IAS till det positiva och infria de långsiktiga målen om en bra tillväxt och en rörelsemarginal på cirka tio procent.

Jubileum präglat av en ny identitet

Under 2016 går Beijer Electronics, som firar 35-årsjubileum under året, in i en ny fas. Beijer Electronics startade 1981 med distributionsavtalet med Mitsubishi Electric som bas. Det samarbetet upphörde vid årsskiftet. Det innebär ett avbräck, åtminstone kortsiktigt, med ett bortfall i omsättning på cirka 150 mkr under 2016. Det innebär även större frihetsgrader för Beijer Electronics och att koncernen kan koncentrera sina resurser fullt ut på egna produkter som kommer att svara för mer än 90 procent av omsättningen.

Efter mina första sex månader som VD för Beijer Electronics är mitt bestämda intryck att medarbetarna har en hög kompetens och professionalitet inom såväl IAS som IDC. Att ta tillvara på medarbetarnas kapacitet och potential är en central del i det stundande förändringsarbetet och nyckeln till framgång.

Utmaningarna under 2016 är att så smidigt som möjligt genomföra struktur- och åtgärdspaketet inom IAS samt säkerställa att IDC kan upprätthålla den fina tillväxten. Siktet är närmast inställt på 2017 och de följande tre åren då vi ska leverera resultat i enlighet med de uppsatta målen. För 2016 förväntas försäljningen bli lägre under det första halvåret medan det andra bedöms bli något bättre än 2015. Sammantaget bedömer vi att koncernen kommer att visa en något lägre omsättning och ett något bättre rörelseresultat exklusive engångskostnader under helåret 2016 jämfört med utfallen 2015.

Per Samuelsson VD och koncernchef

Människor möter teknik

Vi människor har lärt oss att dra nytta av tekniken för att leverera varor och tjänster vi använder i vardagen. Ta en titt runt omkring dig. Varhelst du ser processer som måste drivas och styras, eller information som ska kommuniceras och visualiseras, behövs smarta hård- och mjukvaror. Det är i detta möte, mellan människa och teknik, som vi är med och skapar broar. Här är några områden där Beijer Electronics påverkar ditt liv.

Fastigheter – minskad energiförbrukning

Högre energipriser och en växande medvetenhet kring miljöfrågor ökar behovet av åtgärder för att minimera energiförbrukningen i bostäder, kontor och fabriker. Integrering av tillverkningsprocesser genom smart fastighetsautomation sänker energiförbrukningen.

Vatten

– säkerställa tillgång och skydda miljön

En allt större befolkning förväntar sig och behöver tillgång till rent vatten. Allt större mängder avloppsvatten måste hanteras effektivt för att skydda miljön och förhindra sjukdomar. Den kärva miljön i reningsverk ställer höga krav på den utrustning som används.

Marin och offshore

–miljö och säkerhet i första rummet

De extrema förhållandena till havs, miljökraven och de stora avstånden till hamn ställer höga krav på utrustningens pålitlighet och prestanda för att garantera säkerheten och minska miljöpåverkan.

– effektiva lösningar och smartare distribution Allt bättre effektivitet i utvinningen av fossila bränslen, utveckling av effektiv förnybar energiproduktion och smartare energidistributionssystem är några av de mycket stora tekniska utmaningar som måste lösas för att möta världens

ständigt växande efterfrågan på energi.

Energi

Transport

–smartare och säkrare anslutningar

Dagens komplexa transportsystem handlar om mycket mer än att bara transportera personer och varor från A till B. Positioneringstjänster, godsspårning, kommunikation mellan fordon, informationssystem och säkerhetslösningar är alla viktiga delar av moderna transporter.

Infrastruktur

–snabbare och säkrare resor

Allt större behov av person- och godstransport ökar belastningen på vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Nya system för trafikhantering och tunnelventilation är exempel på åtgärder som ökar både trafikflödet och säkerheten.

Tillverkning

–ökad produktivitet

Global prispress, kortare tekniska livscykler och en allt högre efterfrågan från konsumenter på prisvärda produkter är stora utmaningar för tillverkare och maskinbyggare, som måste effektivisera sina produktionsprocesser.

Om vår marknad

Marknadserbjudande

Beijer Electronics huvudsakliga produkterbjudande kan delas in i två teknikområden; visualisering och datakommunikation. Samtliga produkter inom dessa teknikområden är egenutvecklade och står idag för minst 90 procent av koncernens omsättning. För att komplettera de egenutvecklade produkterna marknadsförs även ett tredjepartssortiment inom styrsystem och drivsystem.

Marknadsdrivande faktorer

Demografiska, lagmässiga och tekniska faktorer som driver vår marknad är till exempel:

• Infrastrukturinvesteringar
• Miljökrav
• En växande konsumentmarknad
• Ökande krav på att alltid vara uppkopplad
• Ökande efterfrågan på anslutningsmöjligheter
• Konsumentmarknadsteknikernas ökande inflytande på kunders förväntningar på industriell teknik

Tillväxtpotential

Den globala marknaden för operatörspaneler beräknas uppgå till ca 21 mdkr. Den adresserbara marknaden för industriell datakommunikation beräknas uppgå till ca 16 mdkr.

Två förutsättningar talar till koncernens fördel. Dels finns en potential att öka våra marknadsandelar genom strategisk produktutveckling, dels har många av marknaderna goda framtidsutsikter.

Marknad per teknikområde

Affärsområde IAS

Kärnverksamhet med nya visioner

Beijer Electronics fokus under 2015 har varit att skapa ett fundament för framtida produkter, både när det gäller industriella hårdvaror och innovativa mjukvarulösningar. Syftet är att skapa en kraftfull teknisk plattform, med mer flexibel funktionalitet för ett bredare applikationsområde. Resultatet kommer att speglas i ett antal viktiga produktlanseringar som stärker Beijer Electronics produkterbjudande väsentligt under 2016.

Ökad fokus på mjukvara

Under hösten släpptes den egenutvecklade HMI-mjukvaran iX i en uppgraderad version, iX 2.20, med viktiga prestandaförbättringar och ny arkitektur. Ett intensivt utvecklingsarbete bedrivs för att modularisera mjukvaran ytterligare, för att möjliggöra att man på

ett mer effektivt sätt kan addera skräddarsydd funktionalitet i en applikation, vilket gynnar en snabbrörlig industrimarknad.

Goda tillväxtutsikter

Produktutvecklingen på hårdvarusidan präglas av ambitionen att vidga användningsområden, se utanför den traditionella formen för automation samt skapa kostnadseffektiva lösningar. Exempel på detta är att den industriella iX HMI-lösningen har kompletterats med integrerad soft control och soft motion samt certifieringar som gör att hårdvaran klarar marina och extrema driftmiljöer. Intresset för dessa typer av lösningar har ökat under 2015. Trenden talar för goda tillväxtutsikter samt öppnar för möjligheten att bredda målmarknaden med ännu mer kraftfull mjukvara och framtida molnlösningar.

På en marknad där teknisk utveckling och förändringar sker snabbt behöver vi standardiserade hård- och mjukvarulösningar som samtidigt på ett effektivt sätt kan anpassas efter kundernas krav.

SVEN KNUTSSON, VP IA GLOBAL OPERATIONS

Industriteknik möter konsument

Företaget Dometic är en världsledande distributör av tillbehörsprogram för husvagnar och husbilar. Åt sin kund, husvagnstillverkaren Kabe, har man valt att använda en unik molnbaserad styrlösning från Beijer Electronics.

Med en operatörspanel från Beijer Electronics monterad i sin husvagn eller husbil kan ägaren, via en molntjänst, själv styra olika funktioner. HMI-mjukvaran iX gör det möjligt att enkelt kommunicera med husvagnen eller husbilens panel och alla system via en app i smartphone, som även kan skicka pushnotiser när något behöver åtgärdas.

Affärsområde IAS – regional försäljning

Andel i försäljningen

Kommersiellt fokus i Norden under 2015 har legat på att marknadsföra våra egna produkter inom HMI, styrning och kommunikation genom intensivt kampanjarbete och utbildningar. Det har gett ett positivt genomslag hos kunderna under hösten. Vi vann bland annat en viktig prestigeorder inom byggnadsautomation i Sverige.

Året präglades av uppbrottet från Mitsubishi Electric. Utfasningen av agenturprodukterna påverkade omsättningen, men trots utmaningarna har det även inneburit nya framtidsmöjligheter. Även den globala oljekrisen hade inverkan, vilket innebar en utmanande marin marknad under det första halvåret, särskilt i Norge.

En omorganiserad säljorganisation, med tydliga strategier för tillväxt, gör oss väl rustade för 2016.

ROGER KROON, VP SALES NORDICS

Fokus i Asien har varit att öka varumärkeskännedomen. Beijer Electronics HMIlösningar satte tekniska fotspår inom marina sektorn vilket ledde till prestigeordrar från en ledande skeppsbyggare i Kina samt en stor maskintillverkare inom skeppsindustrin i Korea. Marknadsföringssatsningar har gjorts inom olja och gas samt gruvindustrin, vilket vunnit framgångar för ruggedklassade HMI-produkter trots en vikande oljemarknad.

De nya konkurrenskraftiga operatörspanelerna TxF-2 har fått bra respons. Vi vill behålla marknadsandelen inom industriell automation, speciellt i Taiwan där vi är marknadsledande.

I augusti öppnades ett kontor i Korea för att stödja tillväxten där. Vi har även etablerat nya distributörer i Sydostasien och ser fram emot en god försäljningsutveckling under 2016.

Andel i försäljningen

Andel i försäljningen

Inom EMEA har en omstrukturering i organisationen stärkt distributörssegmentet och förbättrat försäljningen genom våra partnerkanaler. Samtidigt har sviktande marknader inom olja och gas samt maskinbyggnad speglats i vår omsättning.

Kommersiellt fokus har varit att uppgradera produktportföljen med ett nytt globalt sortiment i linje med den nya produktstrategin. För att ta positioner på lågprismarknader som Turkiet och Indien har vi lanserat de konkurrenskraftiga operatörspanelerna TxF-2, vilket har ökat försäljningen under de senaste kvartalen. Under 2015 tecknades ett avtal med en ny distributör i Pune, Indien. Syftet är att lansera HMI-mjukvaran iX, vilket kommer att ge oss ett komplett erbjudande på den indiska marknaden.

HENRIK DALBY DAMM, VP SALES EMEA

2015 var ett år präglat av anpassningar i Amerika. Som ett resultat av de sänkta oljepriserna såg vi en betydande nedgång inom segmentet olja och gas. Detta krävde att vi snabbt fokuserade om vår verksamhet mot maskinbyggare inom den generella industrin, vilka kan dra nytta av fördelarna med vår kraftfulla iX-mjukvara och ruggedklassade hårdvara.

Nordics EMEA AMERICAS APAC Med denna strategi har vi vunnit mer än 50 nya kunder och nått framgångar inom såväl förpackningsindustrin som den marina marknaden. Samma fokus kommer fortsätta att gälla under 2016, samtidigt som vi sedan tidigare är väl rustade inför återhämtningen av oljemarknaden.

TIM WEBSTER, ACTING VP SALES AMERICAS

Mark Hendel lämnade sin befattning som VP Sales Americas i februari 2016. Tim Webster är tillförordnad tills dess att Stefan Lager tillträder i april 2016.

Andel i försäljningen

Affärsområde IDC

Westermo växer enligt plan

2015 har framför allt präglats av den treåriga tillväxtplan som inleddes vid årsskiftet. Man har haft en stark rekryteringstakt med fokus på att stärka företagets organisation, med tyngdpunkt på forskning och utveckling. Tillväxtplanen har också inneburit starkt fokus på ökad försäljning, främst genom produktsegmenten "Edge Network Solutions" och "Train Networks", där Westermo har haft betydande framgångar under året.

Förstärkning inom nätverk för tåg

Fortsatt fokus på nätverkslösningar för tåg har resulterat i en stärkt marknadsposition och kraftigt ökad försäljning inom segmentet. Westermo har vunnit flera betydande ordrar och stärkt samarbetet med nyckelkunder och samarbetspartners under året. 2015 års resultat ger mer kraft och goda utsikter att stärka Westermos globala ledarposition ytterligare under nästkommande år.

Robusta nätverkslösningar

Westermo har utökat erbjudandet av nätverksprodukter och fortsatt utveckla det egna operativsystemet WeOS samt konfigurationssystemet WeConfig. De fortsatta hårdvaru- och mjukvarusatsningarna har ytterligare stärkt möjligheten att möta marknadens behov av robusta nätverkslösningar som är enkla att konfigurera och använda.

Regional försäljning

2015 blev ännu ett rekordår för Westermo med en tillväxt på 17 procent. I Nordamerika ökade försäljningen med 26 procent. Säljbolagen i Asien kunde rapportera goda tillväxtsiffror och försäljningen genom de egna försäljningsbolagen i Europa låg i nivå med föregående år. Försäljningen genom distributörer och återförsäljare hade god tillväxt med särskilda framgångar i Polen, Italien, Spanien och Mellanöstern.

Westermos kunder fortsätter att visa sitt stora förtroende för företaget och våra produkter. Det beror främst på att vi har hög kompetens hos våra medarbetare. Förtroendet stärker oss och ger ytterligare energi i vår tillväxtsatsning.

LARS-OLA LUNDKVIST, VD, WESTERMO

Levererar åter till Toshiba

Westermo fick en ny stororder av Toshiba International Corporation för leverans av nätverksutrustning till ett värde av cirka 4,2 mUSD. Ordern består av Ethernetbaserade nätverksswitchar för att bygga kommunikationsinfrastrukturen på de nya tåg som beställts av Washington Metropolitan Area Transit Authority (WMATA). Leveranser beräknas att starta i det tredje kvartalet 2016 och innefattar utrustning till totalt 384 tågvagnar. Toshiba levererar driv- och styrsystem till Kawasaki som bygger tågen åt WMATA.

Nya trådlösa produkter säkrar framtida tillväxt

Korenix huvudfokus under 2015 har varit att fortsätta följa den investeringsplan som godkändes 2014 och som går ut på att utveckla trådlös teknik och produkter för övervakning. Produktutvecklingen har fokuserat på modulära hårdvarulösningar, industriell 3G/4G-teknik samt mjukvaruverktyg som skapar säker trådlös kommunikation, vilket bland annat efterfrågas i s.k. smart cities. I dessa städer integreras olika tekniska lösningar på nya sätt för att förbättra effektiviteten av tjänster i samhället, och vi har ett starkt erbjudande inom områden som transport och kraftdistribution. Vi är nu väl positionerade för att möta en framtid med IoT och Industry 4.0.

Under året har vi även hunnit implementera vårt nya affärssystem, vilket gav oss anledning att analysera våra interna processer. Det har inneburit att vi ytterligare kunnat förbättra våra produkters leverans, kvalitet och tillförlitlighet.

Människor och kompetens

Som ytterligare en del av investeringsplanen har vi uppgraderat vår kompetens genom omfattande utbildning av vår nuvarande personal, samt gjort några strategiska rekryteringar inom riktade specialområden som exempelvis radioteknik. Genom våra nya lokaler har vi fått tillgång till högteknologiska laboratorier som gör att vi kan testa alla produkter ordentligt innan lansering, vilket bidrar till ökad kvalitet.

Regional försäljning

2015 var ett blandat år försäljningsmässigt för Korenix. I västra och norra Europa ökade försäljningen, samtidigt som den minskade i Östeuropa och Ryssland. Americas gick också ner, vilket belastade resultatet. Asien och Mellanöstern växte på en bra nivå, med undantag för Kina som gick nedåt. Försäljningen till OEM-kunder fortsatte att växa vilket balanserade en svagare distributörsförsäljning.

Produktutveckling inom säkerhet och trådlös kommunikation ligger rätt i tiden då allt fler städer utvecklas till smart cities. Framgångsfaktorn är att kunna erbjuda en stabil mjukvara samt säker och snabb kommunikation.

BERNDT KÖHRING, VP ASIA

Teknik för smart cities

Det utvecklas allt fler smart cities runt om i världen, vilket skapar nya affärsmöjligheter för Korenix. Våra senaste produkter, som inkluderar industriell trådlös teknologi och PoE -lösningar, lämpar sig väl för dessa städers kärnnätverk. De första installationerna har gjorts inom transportsegmentet. Ökade krav på trådlösa lösningar i bussar, tåg och tunnelbanor säkrar en ljus framtid, och den trådlösa plattformen passar även marknader som M2M och kraftverk. En stor genombrottsorder erhölls från Tai Power i Taiwan, vilket kan leda till en försäljning på 15 mkr.

Strategier

Under 2016 kommer Beijer Electronicskoncernen att göra en turnaround med syfte att återfå tillväxt och lönsamhet inom IAS. När det gäller IDC är det viktigt att fortsätta ta marknadsandelar samt leverera tillväxtplanerna.

PER SAMUELSSON, VD OCH KONCERNCHEF

Affärsområde IAS

De egenutvecklade HMI-produkterna utgör fundamentet inom affärsområde IAS. I Norden erbjuder Beijer Electronics även ett sortiment med kompletterande tredjepartsprodukter inom industriell automation.

Affärsområde IAS har två tydliga konkurrensfördelar – en toppmodern, marknadsledande mjukvara samt en bred produktportfölj som tilltalar olika marknader. IAS har en bred global närvaro som en följd av att den viktigaste säljkanalen är OEM-kunder och systemintegratörer, vilka bearbetas genom egen säljstyrka. För att nå sin fulla potential kompletteras den egna säljorganisationen av ett brett nätverk av distributörer.

Affärsområde IDC

Affärsområde IDC består av två varumärken, Westermo och Korenix, med komplementerande strategier.

Westermo utvecklar och tillverkar kommunikationsprodukter och lösningar för krävande industrier såsom järnväg, processindustri, vatten- och energiförsörjning m. fl. Man har ett världsledande erbjudande för robusta nätverkslösningar för driftskritiska system. Produkterna består av robusta hårdvaruplattformar med det egna operativsystemet WeOS. Global marknadsnärvaro uppnås genom egna säljkontor och ledande OEM-kunder.

Korenix har en ledande position när det gäller switchar för trådlös datakommunikation. Huvudfokus ligger på säkerhetsoch övervakningsapplikationer. För att nå så många slutanvändare som möjligt sker majoriteten av Korenix försäljning via återförsäljare.

Säljkanaler

Vi fokuserar huvudsakligen på försäljning till slutanvändare via en kombination av olika kanaler. Systemintegratörer och OEM (Original Equipment Manufacturers) använder antingen själva våra lösningar eller utnyttjar våra produkter som en del av sina egna lösningar. Vi har även brand label partners samt ett nätverk av distributörer som kompletterar direktförsäljningen och bistår med service och support på sina lokala marknader.

Marknadssegment

Vårt största marknadssegment är allmän industriell automation och datakommunikation, t. ex. inom tillverkande industri där främst standardprodukter används. Som komplement har vi identifierat ett antal segment med mycket specifika krav, där vi ligger långt framme. För att vara konkurrenskraftiga arbetar vi med specialanpassade produkter och applikationslösningar, ofta i nära samarbete med våra kunder.

I kontakt med våra marknader

Sedan 1981 har Beijer Electronics vuxit från att vara ett lokalt teknikföretag i Sverige till att bli en multinationell koncern med verksamheter på ledande marknader runt om i världen. Vår ambition är att vara en flexibel partner för våra kunder när de ger sig in på nya marknader – samtidigt som vi kan erbjuda den lokala support de behöver.

Distributörer

För att komplettera koncernens egen försäljningsverksamhet har Beijer Electronics ett nära samarbete med noga utvalda distributörer i runt sextio länder. Våra distributörer utgörs av

kompetenta teknikföretag som säljer vår kompletta produktportfölj på sina respektive marknader. Utöver försäljning erbjuder distributörerna lokal service och support.

Försäljning och support

Vi har egen försäljnings- och supportverksamhet i 19 länder*. Dessutom har vi ett antal branschfokuserade säljteam som

är verksamma på en internationell arena. Vi förstår vikten av global support, där samma kunskap är tillgänglig oavsett marknad. Samtidigt är vår support verkligen lokal, nära varje kunds marknadsförhållanden och språk.

Produktion

Hög kvalitet och ett nära samarbete med produktutvecklingen är två viktiga principer för vår tillverkningsfilosofi. Därför har vi egna

produktionsanläggningar i Taiwan, USA och Sverige – nära våra utvecklingscentra – där noggrann sourcing av material och detaljerade processer säkerställer produktkvaliteten samt att vi uppfyller miljökrav och vår uppförandekod.

Produktutveckling

Med produktutvecklingscentra i USA, Sverige, Tyskland och Taiwan kan vi enkelt kombinera världsomspännande stordriftsfördelar med fördelarna i lokal marknadskännedom. Och eftersom vi äger utvecklingsprocessen kan våra kunder lita på att vi levererar rätt lösning för att garantera deras konkurrenskraft, oavsett var de finns.

* Verksamheterna i Finland och Baltikum avyttrades i början av 2016.

Finansiell information

Koncernen består av två affärsområden, IAS och IDC.

De egenutvecklade HMI-produkterna utgör fundamentet inom affärsområde IAS. I Norden erbjuder Beijer Electronics även ett sortiment med kompletterande tredjepartsprodukter inom industriell automation.

Affärsområde IDC består av de två varumärkena Westermo och Korenix, som levererar Ethernetbaserade switchar och routers med tillbehör till industriella kunder med höga krav på kvalitet.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2015. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics utvecklar, tillverkar och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Bolagets produkter och lösningar kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kvalitet och användarvänlighet.

Beijer Electronics erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter och lösningar för kommunikation, styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för många olika typer av verksamheter. Egen teknik- och produktutveckling är en viktig förutsättning för Beijer Electronics konkurrenskraft på marknaden. Bolaget har utvecklingscentra i Sverige, Tyskland, Taiwan och USA.

Koncernens vision är att vara en ledande global leverantör av användarvänliga automations-och datakommunikationslösningar. Produkter och lösningar från Beijer Electronics säljs genom egna säljenheter i 19 länder och via ett nätverk av oberoende distributörer i ett 60-tal länder. Se även not 14 för mer information om Beijer Electronics dotterbolag. Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation.

Koncernen är indelad i två affärsområden, Industrial Automation Solutions (IAS) och Industrial Data Communication (IDC). Affärsområdena har egen produktutveckling och tillverkning samt globalt försäljningsansvar.

Verksamheten under året

Tillväxten på världsmarknaden för industriell automation och datakommunikation drivs av investeringar i nya produkter, digitaliseringen, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och energidistribution är växande marknadssegment för automationsapplikationer och industriell datakommunikation.

Marknaden för industriell datakommunikation visar en trendmässigt hög tillväxt kring tio procent per år. Utvecklingen under 2015 låg i linje med den långsiktiga tillväxten. Marknaden för industriautomation växer långsiktigt kring 3-5 procent per år. Marknaden som helhet var relativt stabil under 2015 men utvecklingen för olika segment och nischer skilde sig åt kraftigt. Efterfrågan inom oljaoch gassektorn föll dramatiskt under året till följd av de fallande oljepriserna. Även det marina segmentet utvecklades svagt. Samtidigt präglas den totala marknaden av en fortsatt försiktighet, särskilt beträffande större investeringar. Den globala marknaden visade samma mönster som de senaste åren med en splittrad bild. Den amerikanska marknaden drabbades av nedgången inom olja och gas. I Europa ökade efterfrågan på vissa marknader medan den minskade på andra. Asien visade en relativt god tillväxt.

Orderingång, omsättning och resultat

Koncernens orderingång minskade till 1 332,6 mkr (1 398,2) under 2015. I juni 2014 avyttrades fordonsverksamheten inom IAS i USA. Justerat för avyttringen minskade orderingången med tre procent. Den svagare kronan påverkade orderingången positivt. Justerat för valutaeffekter var orderingingången elva procent lägre. Koncernens omsättning minskade med två procent till 1 374,6 mkr (1 401,6). Exklusive avyttringen i USA var omsättningen oförändrad. Justerat för valutaeffekter minskade omsättningen med åtta procent.

I Norden och Baltikum sammantaget föll omsättningen med 13 procent till 470 mkr (539) och svarade för 34 procent av koncernens omsättning. I övriga Europa steg omsättningen med sex procent till 424 mkr (399) motsvarande 31 procent av den totala omsättningen. I Nord- och Sydamerika minskade omsättningen med sju procent till 240 mkr (259). Det utgjorde 17 procent av omsättningen. I Asien ökade omsättningen med 20 procent till 210 mkr (175) motsvarande 15 procent av koncernens omsättning.

Av koncernens totala omsättning svarade egenutvecklade produkter för cirka 85 procent.

Koncernens rörelseresultat före avskrivningar blev 115,5 mkr (178,6). Avskrivningarna var 63,3 mkr (65,0). Rörelseresultatet uppgick till 52,2 mkr (113,6). I resultatet 2014 ingick en realisationsvinst på 32,9 mkr. Exklusive denna var resultatet 80,7 mkr. Det lägre resultatet förklaras av den lägre försäljningsvolymen och negativa valutaeffekter på 22,5 mkr. Resultatnedgången dämpades samtidigt av besparingsprogrammet från 2014 inom affärsområde IAS som gav 32 mkr valutajusterat i lägre kostnader under året. De totala utvecklingskostnaderna uppgick till 121,4 mkr (113,5) motsvarande 8,8 procent (8,1) av koncernens omsättning.

Resultatet före skatt uppgick till 43,3 mkr (96,8). Finansnettot uppgick till -8,9 mkr (-16,8). Vinsten efter beräknad skatt blev 23,8 mkr (62,7). Vinsten per aktie efter beräknad skatt uppgick till 1,26 kronor (3,24).

Viktiga händelser

Styrelsen i Beijer Electronics utsåg i maj 2015 Per Samuelsson (57) till ny VD och koncernchef. Per Samuelsson har sedan 16 år haft motsvarande befattning inom Strålfors-koncernen. Strålfors var tidigare börsnoterat men köptes ut 2006 av det som idag är PostNord. Per var tidigare medlem i PLMs koncernledning, som divisionschef, och har tidigare haft flera ledande befattningar inom Perstorp-koncernen. Per är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han tillträdde den 1 september 2015.

Efter drygt trettio år av nära samarbete mellan Mitsubishi Electric och Beijer Electronics, beslutade företagen i juni 2015 att gå skilda vägar då företagens respektive strategier väsentligt kommit att avvika från varandra. Det existerande distributionsavtalet förnyades därmed inte, utan löpte ut i samband med årsskiftet 2015. Även distributionsavtalet där Mitsubishi Electric under eget varumärke sålde Beijer Electronics operatörsteminaler har sagts upp och löpte ut vid årsskiftet 2015. Konsekvensen av bortfallet i volym för Beijer Electronics medförde att den nordiska organisationen blev föremål för översyn. Totalt berördes cirka 50-60 tjänster, varav cirka 20-30 i Sverige.

Beijer Electronics erhöll i november genom dotterbolaget Westermo inom affärsområde IDC en ny stororder av Toshiba International Corporation på leverans av nätverksutrustning till ett värde av 4,2 miljoner US dollar – cirka 37 mkr. Ordern består av Ethernetbaserade nätverksswitchar för tåg till den nya Serie 7000-tågen som beställts av Washington Metropolitan Area Transit Authority (WMATA). Beställningen, som ingick i koncernens orderingång under fjärde kvartalet, är den andra ordern från WMATA. Westermo fick en order med ett motsvarande belopp 2012. Leveranser av den nya beställningen beräknas att starta i det tredje kvartalet 2016 och innefattar utrustning till totalt 384 tågvagnar. Toshiba levererar drivoch styrsystem till Kawasaki som sedan bygger tågen åt WMATA.

Beijer Electronics utsåg i november Joakim Laurén till ny CFO för koncernen. Joakim, som tillträdde den 1 februari 2016, kommer närmast från tjänsten som CFO för SCAN COIN-koncernen och har tidigare haft flera ledande befattningar inom finans hos Alfa Laval.

I slutet av november tecknade Beijer Electronics slutgiltigt köpeavtal om avyttring av den finländska verksamheten vars omsättning uppgick till 50 mkr 2015. Affären slutfördes efter årsskiftet. UTU kommer framöver att vara distributör i Finland av Beijer Electronics HMI-produkter och ett antal andra varumärken.

Affärsområde Industrial Automation Solutions (IAS)

Affärsområde IAS utvecklar, tillverkar och säljer produkter för operatörskommunikation samt styr- och drivsystem. IAS ställdes inför svåra utmaningar under året. Avtalet mellan Beijer Electronics och Mitsubishi Electric sades upp i juni för att helt upphöra vid årsskiftet 2015. Det påverkade IAS med kraftigt lägre försäljning av Mitsubishi Electrics produkter redan under det gångna året. Affärsområdet drabbades även hårt av ett betydande fall i efterfrågan inom olja- och gassektorn i USA till följd av de lägre oljepriserna. Marknaden i övrigt utvecklades också relativt svagt med några undantag som Asien och vissa länder i Europa. IAS har härutöver framgångsrikt genomfört ett besparingsprogram som initierades i slutet av 2014. Åtgärderna har sänkt kostnaderna med 32 mkr valutajusterat. Under hösten 2015 genomfördes även ett neddragningsprogram till följd av det uppsagda avtalet med Mitsubishi Electric som får effekt 2016. Som ett led i omstruktureringen avyttrades den finländska verksamheten vid årsskiftet 2015 och verksamheten i de baltiska länderna förväntas avyttras under det första kvartalet 2016.

De olika åtgärderna har dock bedömts inte vara tillräckliga för att IAS skall nå en tillfredsställande lönsamhet. IAS initierade i januari 2016 därför ytterligare ett struktur- och åtgärdsprogram som omfattar marknad, försäljningsorganisation, produktutveckling och tillverkning. Kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknas uppgå till 50 mkr som kommer att belasta resultatet för första kvartalet 2016. Åtgärdspaketet förväntas ge kostnadsbesparingar på 50 mkr på årsbasis med full effekt 2017.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången uppgick till 798,4 mkr (905,4). Justerat för avyttringen av fordonsverksamheten i USA 2014 minskade orderingången med tio procent. Omsättningen minskade med elva procent till 818,8 mkr (923,2). Justerat för avyttringen i USA gick omsättningen ned med åtta procent varav den lägre försäljningen av Mitsubishi Electrics produkter svarade för sex procentenheter. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 38,3 mkr (108,2). Avskrivningarna var 21,3 mkr (26,9). Rörelseresultatet uppgick till 17,1 mkr (81,3). I resultatet 2014 ingick en realisationsvinst på 32,9 mkr. Exklusive denna uppgick resultatet till 48,4 mkr. Det motsvarade marginaler på 2,1 procent (5,2). Minskningen av resultatet förklaras av den lägre försäljningsvolymen och negativa valutaeffekter.

Affärsområde IDC

Affärsområdet IDC utvecklar, tillverkar och säljer produkter inom industriell datakommunikation på den globala marknaden, där infrastrukturprojekt som järnvägssystem, energidistribution, vägtransporter och gruvdrift svarar för en betydande andel. IDC visade en fortsatt mycket positiv utveckling under 2015. Det blev ett nytt rekordår beträffande orderingång och omsättning som steg med åtta respektive 18 procent. IDC erhöll en rad viktiga beställningar, däribland en stororder från Toshiba på nätverksutrustning till tåg. Den understryker dotterbolaget Westermos världsledande ställning inom området. Westermo fick även flera helt nya kunder inom tågsegmentet under året. Korenix erhöll en stor genombrottsorder på trådlösa nätverk från Taiwan Power. Under året lanserades en rad nya produkter som nya switchar, en ny 4G industriell router, säker fjärruppkoppling via molnet och en ny version av Weconfig för konfigurering och uppdatering av nätverk.

Resultatet för IDC var som planerat lägre beroende på ökade kostnader till följd av det omfattande investeringsprogrammet som beslutades hösten 2014. Under året har fokus i huvudsak legat på rekrytering av personal inom utveckling. Tyngdpunkten flyttas under 2016 till rekrytering inom marknad, sälj och support samt ökade investeringar i produktion. Den goda utvecklingen inom affärsområdet bekräftar tidigare bedömningar att IDC kan nå sina mål beträffande omsättning och resultat under 2016 och 2017.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången ökade med åtta procent till 534,2 mkr (492,8). Omsättningen steg med 18 procent till 567,6 mkr (483,0). Rörelseresultatet före avskrivningar blev 80,3 mkr (85,3). Avskrivningarna var 30,6 mkr (27,5). Rörelseresultatet uppgick till 49,7 mkr (57,8), motsvarande en rörelsemarginal på 8,8 procent (12,0). Det lägre resultatet beror på ökade fasta omkostnader för försäljning och utveckling enligt den fastlagda investeringsplanen.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens investeringar inklusive balanserade utvecklingskostnader och förvärv uppgick till 80,0 mkr (60,1) under 2015. Kassaflödet från den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapitalet blev 84,7 mkr (136,6). Det egna kapitalet uppgick till 521,0 mkr (496,5) vid årsskiftet. Soliditeten var 36,3 procent (33,6). Likvida medel uppgick till 116,6 mkr (156,8). Nettoskulden var 492,8 mkr (498,8).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 4,6 procent (13,9). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 4,8 procent (10,3) respektive 7,4 procent (17,7).

Personal

Medeltalet anställda uppgick till 752 medarbetare (760). Omsättningen per anställd uppgick till 1,84 mkr (1,84).

Produktutveckling

Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena IAS och IDC. Det bedrivs löpande utvecklingsprojekt för att bredda utbudet med nya produkter och lösningar samt för att förbättra det befintliga erbjudandet.

IAS utvecklar operatörspaneler och mjukvara som används för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Utvecklingsenheter för HMI-lösningar finns i Malmö, Unterensingen i Tyskland, Salt Lake City i USA samt i Taipei i Taiwan. Utvecklingskostnaderna inom IAS uppgick till 49,0 mkr (58,2). Det motsvarade 6,0 procent (6,3) av omsättningen.

Produktutveckling är en central del av IDCs verksamhet och den sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. Utvecklingsenheter finns i Stora Sundby och Västerås samt Taipei i Taiwan. Utvecklingskostnaderna uppgick till 70,0 mkr (52,9), motsvarande 12,3 procent (11,0) av omsättningen.

Koncernens totala utvecklingskostnader uppgick till 121,4 mkr (113,5). Det motsvarade 8,8 procent (8,1) av koncernens omsättning.

Valutor

Beijer Electronics har försäljning globalt i olika valutor. Försäljningen i euro svarade för 488,9 mkr vilket utgjorde 35,6 procent av den totala försäljningen. Försäljningen i svenska kronor var 211,1 mkr, i amerikanska dollar 314,1 mkr, i norska kronor 82,3 mkr, i danska kronor 46,7 mkr, i brittiska pund 62,5 mkr och 169,0 mkr i övriga valutor.

Miljöpåverkan

Koncernens miljöarbete är framförallt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter. I merparten av de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att de krav som gäller följs och att arbetet med miljöfrågor är strukturerat och bidrar till kontinuerliga förbättringar.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernens nära samarbete med Mitsubishi Electric avslutades vid årsskiftet 2015/2016. Mitsubishi Electric var både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Samarbetet genererade cirka 150 mkr i omsättning under 2015, varav huvuddelen i Norden, och som i allt väsentligt bortfaller under 2016. Beijer Electronics genomförde under hösten 2015 ett åtgärdsprogram för att sänka kostnaderna och möta en förväntad lägre försäljning. Programmet följdes upp av ytterligare ett åtgärdspaket i januari 2016. Sammantaget är målet att sänka kostnaderna med 50 mkr på årsbasis med full effekt 2017.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena, då koncernen historiskt haft en naturlig risktäckning genom försäljning och kostnader i respektive signifikanta valutor. Beijer Electronics har även vissa finansiella risker såsom ränterisk, likviditetsrisk och refinansieringsrisk. Regler för risknivå och hantering av de finansiella riskerna på olika nivåer inom koncernen fastställs av styrelsen. Målet är att minimera riskerna och klargöra ansvar och befogenheter. Uppföljning av reglerna och att de efterlevs kontrolleras av ansvarig och avrapporteras till styrelsen. De räntebärande skulderna uppgick till 609,5mkr (655,6) vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 492,8 mkr (498,8).

Aktier och ägarförhållanden

Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2015 till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier med ett kvotvärde på 0,33 krona. Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,8 procent av kapital och röster. Lannebo Fonder innehade 14,9 procent av kapital och röster och SEB Fonder 13,9 procent av kapital och röster.

Årsstämman 2015 beslutade att intill nästa årsstämma bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 635 334 kronor genom nyemission av högst 1 906 002 aktier.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör samt tar beslut om ersättning till den övriga företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder även förslag till eventuella incitamentsprogram. Principerna för ersättningsutskottets arbete beskrivs mer utförligt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 66.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2015 fastställdes av årsstämman i april 2015. Ersättning under 2015 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av not 7 på sidan 46.

Utsikter för 2016

Beijer Electronics utmaning under 2016 är att vända utvecklingen inom affärsområde IAS och implementera struktur- och åtgärdsprogrammet som beslutats. Affärsområde IDCs framgångar under 2015 och genomförandet av det omfattande investeringsprogrammet har lagt en stark plattform för fortsatt bra och lönsam tillväxt. Med hänsyn till bortfallet av försäljningen av Mitsubishi Electrics produkter under innevarande år kommer Beijer Electronics att ha en lägre försäljning under det första halvåret medan det andra halvåret bedöms bli något bättre än 2015. Sammantaget bedöms Beijer Electronics kunna visa en något lägre omsättning och ett något bättre rörelseresultat exklusive engångskostnader för helåret 2016 jämfört med utfallen för 2015.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Summa	155 475
Årets resultat	45 796
Balanserade vinstmedel	109679
Tkr

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 1,25 kronor per aktie.

Summa	155 475
Överföres i ny räkning	131 641
Summa utdelning	23 834
Tkr

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 28 april 2016. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna skickas ut den 3 maj 2016.

Den föreslagna utdelningen har beslutats med beaktande av koncernens soliditet som vid årsskiftet uppgick till 36,3 procent och moderbolagets soliditet till 19,5 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaså betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2016 för fastställelse.

Händelser efter balansdagen

Efter räkenskapsårets utgång kallade den 4 januari 2016 Beijer Electronics styrelse till extra bolagsstämma som ägde rum den 28 januari 2016. Den extra stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att avyttra koncernens dotterbolag i Estland, Lettland och Litauen till vissa ledande befattningshavare i bolagen. Bolagens sammantagna omsättning uppgick till 18 mkr 2015.

Den 11 januari 2016 slutfördes affären avseende avyttringen av den finska verksamheten.

Beijer Electronics styrelse beslutade i slutet av januari 2016 om ett struktur- och åtgärdsprogram inom affärsområde IAS. Kostnaderna för programmet beräknas uppgå till 50 mkr som kommer att belasta resultatet för första kvartalet 2016. Åtgärdspaketet förväntas ge kostnadsbesparingar på 50 mkr på årsbasis med full effekt 2017, varav 30 mkr får effekt under 2016.

Programmet omfattar bland annat en delvis ny marknadsorganisation och rationaliseringar inom tillverkning. Målet är att skapa en mer kundorienterad och flexibel organisation med fullt fokus på egna produkter. Ambitionen är även att på sikt öka andelen mjukvara av den totala försäljningen, fokusera mer på vissa utvalda segment för robusta terminaler samt koncentrera resurserna till färre marknader och även nå större kunder. Mer om programmet kommuniceras under det första kvartalet.

IAS gick in i 2016 med en proformaförsäljning kring 670 mkr, dvs exklusive den omsättning som samarbetet med Mitsubishi Electric genererade under 2015. Syftet med struktur- och åtgärdsprogrammet är att skapa en solid plattform för framtida lönsam tillväxt. Det långsiktiga målet för IAS är att nå en organisk tillväxt på cirka fem procent och visa en rörelsemarginal på tio procent.

Koncernens resultaträkning

Tkr	2015	2014	Not
Intäkter	1 374 575	1 401 578	2
Kostnad sålda varor	-752 120	-756 896	3
Bruttoresultat	622 455	644 682
Försäljningsomkostnader	-231 286	-230 843	3
Administrationsomkostnader	-348 625	-340 806	3
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	9 656	40 579	4
Rörelseresultat	52 200	113 612	2, 4, 5, 6, 7, 8
Finansiella intäkter	3 542	2 865
Finansiella kostnader	-12 402	-19 696
Finansnetto	-8 860	-16 831	9
Resultat före skatt	43 340	96 781
Skatt	-19 523	-34 090	11
Årets resultat	23 817	62 691
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	23 957	61 725
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	-140	966
Vinst per aktie före och efter utspädning, kr	1,26	3,24	20

Rapport över totalresultatet

Tkr	2015	2014
Årets resultat	23 817	62 691
Övrigt totaltresultat: Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen	10 854	-13 293
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	13 216	81 160
Totalresultat för året	47 887	130 558
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	48 266	129 002
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	-379	1 556

Koncernens balansräkning

Tkr	2015–12–31	2014–12–31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	83 493	83 642	13
Immateriella anläggningstillgångar	718 321	701 164	12
Andelar i intresseföretag	72 594	73 585	15
Långfristiga fordringar	2 157	3 972	17
Uppskjuten skattefordran	33 109	32 399	25
Summa anläggningstillgångar	909 674	894 763
Omsättningstillgångar
Varulager	190 001	189 593	18
Kundfordringar	193 293	206 658	19
Skattefordringar	10 787	10 700
Övriga fordringar	13 637	20 305	19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18 976	17 610	19
Likvida medel	116 636	156 842
Summa omsättningstillgångar	543 330	601 707
Summa tillgångar	1 453 004	1 496 470
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 356	6 356
Övrigt tillskjutet kapital	25 697	25 697
Omräkningsreserv	60 443	46 988
Balanserat resultat	428 467	417 490
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	520 963	496 531
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	5 977	6 356
Summa eget kapital	526 940	502 887
Långfristiga skulder
Upplåning	370 000	340 000	22
Övriga långfristiga skulder	6 790	11 523	32
Avsättningar till pensioner	84 569	90 989	22,24
Uppskjutna skatteskulder	57 459	54 134	25
Övriga avsättningar	12 145	7 785	26
Summa långfristiga skulder	530 963	504 430
Kortfristiga skulder
Upplåning	144 157	197 441	22
Förskott från kunder	7 437	4 502
Leverantörsskulder	106 059	116 396
Skatteskulder	5 794	14 687
Övriga skulder	26 055	40 578	32
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	105 599	115 548	27
Summa kortfristiga skulder	395 101	489 153
Summa skulder	926 064	993 583
Summa eget kapital och skulder	1 453 004	1 496 470

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

Koncernens förändring i eget kapital

		Hänförligt till moderbolagets aktieägare				Innehav utan bestämmande
Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2014–01–01	6 356	25 697	-33 582	392 892	391 363	4 800	396 163
Årets resultat				61 725	61 725	966	62 691
Omvärdering av nettopensionsförpliktelse				-13 293	-13 293		-13 293
Omräkningsdifferenser			80 570		80 570	590	81 160
Totalresultat	6 356	25 697	46 988	441 324	520 365	6 356	526 721
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar c)				-23 834	-23 834		-23 834
Utgående eget kapital 2014–12–31	6 356	25 697	46 988	417 490	496 531	6 356	502 887

		Hänförligt till moderbolagets aktieägare				Innehav utan bestämmande inflytande
Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa		Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2015–01–01	6 356	25 697	46 988	417 490	496 531	6 356	502 887
Årets resultat				23 957	23 957	-140	23 817
Omvärdering av nettopensionsförpliktelse				10 854	10 854		10 854
Omräkningsdifferenser			13 455		13 455	-239	13 216
Totalresultat	6 356	25 697	60 443	452 301	544 797	5 977	550 774
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar c)				-23 834	-23 834		-23 834
Utgående eget kapital 2015–12–31	6 356	25 697	60 443	428 467	520 963	5 977	526 940

a) 19 067 586 (19 067 586) aktier med ett kvotvärde om 0,33 kronor (0,33). Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Inklusive årets resultat.

c) Utdelning per aktie uppgick till 1,25 (1,25) kr.

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2015	2014	Not
Den löpande verksamheten			31
Resultat före skatt	43 340	96 781
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	64 912	64 306
Betald skatt	-29 576	-45 505
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	78 676	115 582
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	1 639	34 025
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	21 763	2 673
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-17 419	-15 635
Kassaflöde från den löpande verksamheten	84 659	136 645
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-45 369	-28 461
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-17 347	-17 277
Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	-14 440	-14 355
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar	-2 809
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-79 965	-60 093
Finansieringsverksamheten
Förändring av checkräkningskredit	-23 246	3 599
Amortering av lån		-60 286
Utbetald utdelning moderbolagets aktieägare	-23 834	-23 834
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-47 080	-80 521
Årets kassaflöde	-42 386	-3 969
Likvida medel vid årets början	156 842	147 926
Kursdifferens i likvida medel	2 180	12 885
Likvida medel vid årets slut	116 636	156 842

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2015	2014	Not
Nettoomsättning	61 593	61 295	30
	61 593	61 295
Rörelsens kostnader
Försäljnings- och administrationsomkostnader	-76 697	-86 833	5,6,7,8,30
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat	-15 104	-25 538
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	1 537	11 742	9
Utdelning från dotterbolag	46 814	53 699	9
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	6 821	8 678	9
Räntekostnader och liknande resultatposter	-7 469	-15 332	9
Resultat efter finansiella poster	32 599	33 249
Bokslutsdispositioner	14 754	10 913	10
Resultat före skatt	47 353	44 162
Skatt på årets resultat	-1 557	335	11
Årets resultat, tillika årets totalresultat	45 796	44 497

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2015–12–31	2014–12–31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	42 114	41 534	12
Materiella anläggningstillgångar	672	740	13
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	383 385	383 385	14
Fordringar hos koncernföretag	290 618	300 046	16
Andelar i intresseföretag	76 394	73 585
Uppskjutna skattefordringar	3 040	3 762
Summa finansiella anläggningstillgångar	753 437	760 778
Summa anläggningstillgångar	796 223	803 052
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	33 019	26 075
Skattefordringar	1 127	1 126
Övriga fordringar	308	1 278
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4 803	4 907	19
Summa kortfristiga fordringar	39 257	33 386
Kassa och bank		6 591
Summa omsättningstillgångar	39 257	39 977
Summa tillgångar	835 480	843 029

Tkr	2015–12–31	2014–12–31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital a)	6 356	6 356
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 600	7 600
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	109 679	89 016
Årets resultat	45 796	44 497
Summa fritt eget kapital	155 475	133 513
Summa eget kapital	163 075	141 113
Obeskattade reserver		1 050	21
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	5 121	4 380
Summa avsättningar	5 121	4 380
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	370 000	340 000	23
Skulder till koncernföretag	122 867	74 398
Övriga långfristiga skulder		3 906
Summa långfristiga skulder	492 867	418 304
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	143 809	196 482	23
Leverantörsskulder	8 066	6 221
Skulder till koncernföretag	5 114	40 636
Övriga skulder	2 521	15 515
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	14 907	19 328	27
Summa kortfristiga skulder	174 417	278 182
Summa eget kapital och skulder	835 480	843 029

a) Antalet aktier i bolaget uppgår till 19 067 586 st (19 067 586).

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2015–12–31	2014–12–31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	31 691	34 180	29

Moderbolagets förändring i eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2014–01–01	6 356	1 244	112 850		120 450
Årets resultat				44 497	44 497
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 356	1 244	112 850	44 497	164 947
Utdelning			-23 834		-23 834
Utgående eget kapital 2014–12–31	6 356	1 244	89 016	44 497	141 113

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2015–01–01	6 356	1 244	133 513		141 113
Årets resultat				45 796	45 796
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 356	1 244	133 513	45 796	186 909
Utdelning			-23 834		-23 834
Utgående eget kapital 2015–12–31	6 356	1 244	109 679	45 796	163 075

a)	2015	2014
Antal aktier	19 067 586	19 067 586
Kvotvärde (kr)	0,33	0,33

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2015	2014	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	32 599	33 249
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	8 012	7 445
Betald skatt	-836	-497
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	39 775	40 197
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar	-5 870	14 294
Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder	-41 294	24 675
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-7 389	79 166
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-7 525	-5 158
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-258	-94
Investeringar / amorteringar av finansiella anläggningstillgångar	-2 809
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-10 592	-5 252
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		2 818
Ökning / minskning av finansiella skulder	57 897	1 735
Amortering av lån	-22 673	-60 000
Utbetald utdelning	-23 834	-23 834
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	11 390	-79 281
Årets kassaflöde	-6 591	-5 367
Likvida medel vid årets början	6 591	11 958
Likvida medel vid årets slut	0	6 591	31

Redovisningsprinciper

(a) Allmän information

Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är: Box 426, Stora Varvsgatan 13 A, 201 24 Malmö Sverige. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2016. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2016 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2015. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Införande av nya och ändrade redovisningsprinciper (i) Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Inga nya standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 har haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(ii) Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser och uppskjuten skatt. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 12, immateriella anläggningstillgångar, i not 24, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i not 25, uppskjuten skatt.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2016. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2016.

(c) Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgrupp.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier genom de-facto kontroll. De-facto kontroll kan uppstå under omständigheter där andelen av koncernens rösträtter i relation till storleken och spridningen på övriga aktieägares rösträtter ger koncernen möjlighet att styra finansiella och operativa strategier etc.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde.

Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt, för förvärv gjorda innan 1 januari 2010, transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. Koncernen tillämpar s.k. full goodwill-värdering vid redovisning av goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

(ii) Förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

(iii) Försäljning av dotterföretag

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

(iv) Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet.

Om ägarandelen i ett intresseföretag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intresseföretag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.

Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess

Not 1 forts Redovisningsprinciper

innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intresseföretag" i resultaträkningen.

Vinster och förluster från "uppströms-" och "nedströmstransaktioner" mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

(v) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget.

Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av verksamhetsrelaterade tillgångar och skulder, såsom kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas inom rörelseresultatet. Övriga valutakursdifferenser redovisas som en finansiell intäkt eller som en finansiell kostnad i resultaträkningen.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot övrigt totalresultat som en omräkningsreserv.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Koncernens intäkter består av försäljning av varor och tjänster. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Kostnader avseende operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Kostnader avseende finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter samt realiserade och orealiserade valutakursdifferenser på finansiering eller placering i utländsk valuta. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument, med undantag för de finansiella instrument som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.

Finansiella instrument som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Redovisning av finansiella instrument sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

I enlighet med IAS 39 klassificerar koncernen finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt andra finansiella skulder. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella instrumenten vid det första redovisningstillfället.

För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna lånefordringar och kundfordringar, andra finansiella skulder samt finansiella skulder värderade till verkligt värde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga

tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Likvida medel tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 120 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

(j) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder;

byggnader, rörelsefastigheter	5–60 år
maskiner och andra tekniska anläggningar	3–12 år
inventarier, verktyg och installationer	2–8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan fem och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

byggnadsdekorationer, Kina	5 år
övriga fastighetskomponenter	25–60 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(k) Immateriella tillgångar (i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Vid testning av nedskrivningsbehov jämförs redovisat värde med beräknat återvinningsvärde. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återföres ej. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är:
varumärken	7–20 år
kundkontrakt	4–10 år
(återstående kontraktuell löptid)
balanserade utvecklingsutgifter	3–5 år
balanserade IT-utgifter	3–10 år
teknikplattform	5 år

(l) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(m) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövas årligen.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

(n) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(o) Ersättningar till anställda

(i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget, dotterbolag i Sverige och i två av dotterbolagen i Taiwan.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på

Not 1 forts Redovisningsprinciper

balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Koncernen har använt sig av svenska bostadsobligationer med en löptid om 10 år som grund för fastställande av diskonteringsräntan avseende de förmånsbestämda planerna i Sverige. Denna ränta har därefter extrapolerats med ränteskillnaden mellan en svensk statsobligation med en löptid motsvarande den genomsnittliga löptiden på koncernens pensionsförpliktelser och en svensk statsobligation med en löptid om 10 år. För de förmånsbestämda planerna i Taiwan har räntan på en förstklassig företagsobligation använts. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade »projected unit credit method«.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om koncernen är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonusplaner

I koncernen finns det bonusplaner. Bonusplanerna baseras på ett operativt resultat och utgår om ett förutbestämt mål uppnås. Kostnaderna för bonusplaner belastar det år det finns en legal förpliktelse.

(p) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(q) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat respektive eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas mot övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelningen från utländska dotterbolag redovisas som en skuld.

(r) Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(s) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Utdelningar som erhålls från dotterföretag redovisas som intäkt.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

I enlighet med alternativregeln i RFR 2 redovisas såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition. Skatteeffekt av erhållna och lämnade och koncernbidrag redovisas i resultaträkningen enligt IAS 12. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och ökar värdet av aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Uppskattningar och bedömningar

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.

(a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i avsnitt Nedskrivningar i Not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12).

(b) Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. Koncernen redovisar en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.

(c) Pensionsförmåner

Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.

Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.

Rapportering för segment

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten som används för att fatta strategiska beslut. Företagsledningen bedömer verksamheten utifrån ett produktperspektiv där rörelsesegmenten är fördelade på affärsområdena Industrial Automation Solutions (IAS) och Industrial Data Communication (IDC).

IAS utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och IPC-baserade operatörssystem på den globala marknaden samt marknadsför och säljer produkter från ledande internationella leverantörer och datakommunikationslösningar från IDC i Norden och Baltikum. IDC utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation på en global marknad. Övrigt består främst av moderbolagets gemensamma funktioner.

Företagsledningen bedömer rörelsesegmenten baserat på ett mått som benämns rörelseresultat.

Företagsledningen bedömer även försäljningen från ett geografiskt perspektiv fördelat på Norden, Övriga Europa, Nordamerika, Asien och Övriga världen. Den information som presenteras avseende rörelsesegmentens intäkter avser de geografiska områden grupperade efter var kunderna är lokaliserade.

2015
Tkr	IAS	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	818 759	555 816			1 374 575
Intern försäljning	31	11 785		-11 816
Summa försäljning	818 790	567 601		-11 816	1 374 575
Rörelseresultat före avskrivningar*	38 310	80 314	-7 833	4 721	115 512
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	-5 934	-11 136	-326	-4 189	-21 585
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	-15 326	-19 456	-6 945		-41 727
Rörelseresultat	17 050	49 722	-15 104	532	52 200
*varav omstruktureringskostnader	-4 125		-3 200		-7 325

2014

IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
478 395			1 401 578
4 643		-4 666
483 038		-4 666	1 401 578
85 289	-18 691	3 851	178 631
-10 227	-403	-3 757	-19 878
-17 263	-6 444		-45 141
57 799	-25 538	94	113 612
	-10 800		-16 662
			32 936

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd", dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

I rörelsesegmentens resultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.

Koncernen är inte beroende av större kunder. Koncernen har ingen enskild kund som utgör mer än tio procent av koncernens totala försäljning.

Försäljning geografisk fördelning

Tkr	2015	2014
Sverige	241 692	268 003
Norge	99 341	123 371
Finland	60 699	62 710
Danmark	58 066	67 766
Norden	459 798	521 850
Tyskland	121 137	151 951
Storbritannien	68 878	67 066
Övriga Europa	244 825	199 434
Totalt Europa	894 638	940 301
Nordamerika	239 697	258 871
Kina	80 618	74 338
Taiwan	57 526	50 729
Övriga Asien	70 401	49 676
Övriga världen	31 695	27 663
Totalt	1 374 575	1 401 578

Anläggningstillgångar geografisk fördelning

Övriga världen	1 038	1 286
Taiwan	224 659	212 031
USA	166 288	160 774
Övriga Europa	64 586	73 981
Sverige	419 994	414 292
Tkr	2015	2014

Not 3

Information om kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag

Tkr	2015	2014
Varukostnad	546 541	596 709
Löner, ersättningar och sociala kostnader	449 797	387 745
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar	63 313	65 020
Övriga kostnader	272 380	279 072
	1 332 031	1 328 546

Not 4

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2015	2014
Koncernen
Resultat från avyttring av verksamhet*		32 936
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	23 199	16 912
Kursförlust på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-22 450	-11 966
Övrigt	8 907	2 697
	9 656	40 579

*Beijer Electronics sålde i juni 2014 fordonsverksamheten i det amerikanska bolaget inom affärsområde IAS till det israeliska bolaget Micronet. Transaktionen medförde en realisationsvinst på 32 936 tkr före skatt, men har inte inneburit några materiella effekter på koncernens eller affärsområde IAS anläggningstillgångar.

Not 5

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2015	2014
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 458	1 401
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	24	20
Skatterådgivning	246	234
Övriga tjänster	59	110
Totalt PwC	1 787	1 765
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	275	258
Skatterådgivning	0	28
Övriga tjänster	19	0
Totalt övriga revisorer	294	286
Moderbolaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	616	580
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0	20
Skatterådgivning	0	54
Övriga tjänster	19	22
Totalt PwC	635	676

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2015	2014
Koncernen
Totala leasingkostnader	39 006	32 946
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	34 963	29 659
Mellan ett och fem år	104 027	76 214
Totalt	138 990	105 873
Moderbolaget
Totala leasingkostnader	10 232	9 596
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	8 624	9 968

Totala leasingkostnader 43 120 47 788

Not 7

Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

	2015	varav män, %	2014	varav män, %
Moderbolaget
Sverige	28	66	26	64
Totalt i moderbolaget	28	66	26	64
Dotterbolag
Brasilien	0	0	1	100
Danmark	14	74	14	71
Estland	4	75	4	75
England	17	79	16	82
Finland	13	85	17	76
Frankrike	10	79	10	79
Indien	0	0	1	100
Kina	32	59	34	62
Lettland	2	50	3	67
Litauen	2	100	2	100
Norge	21	86	22	84
Singapore	4	100	4	100
Sverige	237	85	233	85
Taiwan	241	41	238	41
Turkiet	16	63	13	77
Tyskland	47	77	55	77
USA	65	66	67	70
Totalt i dotterbolag	724	67	734	67
Koncernen totalt	752	67	760	67

Könsfördelning i företagsledningen

	2015–12–31	2014–12–31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderbolaget
Styrelsen	33 %	33 %
Övriga ledande befattningshavare	0 %	11 %
Koncernen totalt
Styrelsen	33 %	33 %
Övriga ledande befattningshavare	0 %	11 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr		2015		2014
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	22 086	12 195	30 245	11 846
(varav pensionskostnad)		(4 737)a		(4 242)a)
Dotterbolag	318 969	96 542	259 801	85 850
(varav pensionskostnad)		(28 833)		(21 996)
Koncernen totalt	341 055	108 737	290 046	97 696
(varav pensionskostnad)		(33 570)b)		(26 238)b)

a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 1 142 (2 025) styrelse och VD. b) Av koncernens pensionskostnader avser 1 142 (2 025) styrelse och VD.

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens utbetalda arvode uppgick till 1 625 tkr (1 625) vilket fördelar sig enligt följande :

SEK	2015	2014
Styrelsen
Anders Ilstam, styrelsens ordförande	500 000	500 000
Bert Åke Eriksson	225 000	225 000
Ulrika Hagdahl	225 000	225 000
Maria Khorsand	225 000	225 000
Bo Elisson	225 000	225 000
Christer Öjdemark	225 000	225 000

Styrelseledamöterna Ulrika Hagdahl och Bo Elisson har debiterat 375 tkr respektive 500 tkr för konsultuppdrag i underkoncernen Westermo.

Ersättning och övriga förmåner under året

Kostnader för ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr		2014
	VD b)	Andra ledande befattningshavare a)	VD	Andra ledande befattningshavare a)
Grundlön	4 199	13 844	3 510	14 012
Rörlig ersättning	0	1 813	175	1 286
Övriga förmåner	85	1 785	142	2 449
Pensionskostnad	1 142	2 477	1 298	2 692
Löner och ersättningar totalt	5 426	19 919	5 125	20 439

a) Antalet andra ledande befattningshavare uppgår till 8 st (8 st).

b) Utöver angivna belopp har året belastats med 3 200 tkr för avgångsvederlag i samband med VD-byte (10 800 tkr).

Verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Detta gäller alla utom en vilken har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvedelag vid uppsägning från företagets sida.

Styrelsens förslag på riktlinjer 2016

Styrelsen föreslår att årsstämman antar riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses koncernledningen inklusive VD.

Den totala ersättningen omfattar fast lön samt rörlig lön, bestående av en årlig och en långsiktig del. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Den rörliga delen baseras på uppfyllelsen av i förväg fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultatutveckling och andra viktiga förändringsmål. För VD och för övriga ledande befattningshavare kan den årliga rörliga delen uppgå till maximalt sex månadslöner och den långsiktigt rörliga delen till maximalt 20-40 procent av fast lön.

Sker uppsägning av VD från Beijer Electronics sida, har VD arton månaders uppsägningstid. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats. Sker uppsägning av övriga ledande befattningshavare från bolagets sida, och uppsägning ej beror av grov misskötsamhet, har det avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader, för alla utom en som har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag. I övrigt är det inga skillnader mot föregående år.

Beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktören samt beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman.

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2015	2014
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-17 725	-22 549
Balanserade utgifter för dataprogram	-7 147	-6 576
Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter	-16 856	-16 016
Byggnader och mark	-1 502	-1 398
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-2 747	-2 559
Inventarier, verktyg och installationer	-17 336	-15 921
	-63 313	-65 019
Moderbolaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-6 945	-6 444
Inventarier, verktyg och installationer	-326	-403
	-7 271	-6 847

Not 9

Finansnetto

Tkr	2015	2014
Koncernen
Ränteintäkter	768	265
Omvärdering tilläggsköpeskilling	2 216	2 601
Netto kursdifferens	558
Finansiella intäkter	3 542	2 865
Räntekostnader	-8 602	-17 266
Kapitalandel intressebolag	-3 800
Netto kursdifferens		-2 430
Finansiella kostnader	-12 402	-19 696
Finansnetto	-8 860	-16 831

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter

Tkr	2015	2014	2015	2014
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			4 112	6 058
Omvärdering tilläggsköpeskilling			2 216	2 601
Ränteintäkter, övriga			493	19
Utdelning	46 814	53 699
Netto kursdifferens	3 771	17 325
	50 585	71 024	6 821	8 678

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter

Tkr	2015	2014	2015	2014
Moderbolaget
Räntekostnader, koncernföretag			-543	-1 011
Räntekostnader, övriga			-6 926	-14 321
Nedskrivning lån, koncernföretag	-2 234	-5 583
Netto kursdifferens
	-2 234	-5 583	-7 469	-15 332

Bokslutsdispositioner

Tkr	2015	2014
Moderbolaget
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, årets återföring		2 625
Periodiseringsfond, årets återföring	1 050	250
Koncernbidrag, mottaget	13 704	8 038
	14 754	10 913

Not 11

Skatt på årets resultat

Tkr	2015	2014
Koncernen
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad	-16 564	-42 367
Kupongskatt	-3 809	-2 450
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-459	5 766
	-20 832	-39 051
Uppskjuten skatt (Not 25)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	966	6 075
Uppskjuten skatt i under året förändrat skattevärde i underskottsavdrag	343	-1 114
	1 309	4 961
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-19 523	-34 090
Moderbolaget
Aktuell skatt
Kupongskatt	-835	-491
	-835	-491
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	-722	2 290
Uppskjuten skatt i under året förändrat skattevärde i underskottsavdrag		-1 464
	-722	826
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget	-1 557	335

Avstämning av faktisk skatt

Tkr	2015	2014
Koncernen
Resultat före skatt	43 340	96 781
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-9 535	-21 292
Skatteeffekt av:
- Andra skattesatser för utländska dotterföretag	-1 838	-10 052
- Ej avdragsgilla kostnader	-1 590	-2 014
- Ej skattepliktiga intäkter	1 135	692
-Effekter av underskottsavdrag, netto	2 875	-2 838
- Effekt av ändrad skattesats	-2 345	120
- Skatt hänförlig till tidigare år	-459	5 766
- Kupongskatt	-3 809	-2 450
- Övrigt	-3 957	-2 022
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-19 523	-34 090
Moderbolaget
Resultat före skatt	47 353	44 162
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-10 418	-9 716
Skatteeffekt av:
- Ej avdragsgilla kostnader	-635	-1 295
- Ej skattepliktiga intäkter	10 333	11 841
- Schablonränta på periodiseringsfond	-2	-4
- Kupongskatt	-835	-491
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-1 557	335

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklings utgifter	IT-utgifter	Varu märken	Kund kontrakt	Teknik plattform	Totalt
Koncernen
Ingående balans 2014–01–01	438 177	171 515	67 904	90 734	113 383	15 892	897 605
Internt utvecklade tillgångar		22 306					22 306
Övriga investeringar			5 336	819			6 155
Årets valutakursdifferenser	42 547			7 010	11 352	2 101	63 010
Utgående balans 2014–12–31	480 724	193 821	73 240	98 563	124 735	17 993	989 076
Ingående balans 2015–01–01	480 724	193 821	73 240	98 563	124 735	17 993	989 076
Internt utvecklade tillgångar		35 609					35 609
Övriga investeringar			7 739	2 021			9 760
Avyttringar			-1 042				-1 042
Årets valutakursdifferenser	10 922	-3	-17	1 846	951	767	14 466
Utgående balans 2015–12–31	491 646	229 427	79 920	102 430	125 686	18 760	1 047 869
Ackumulerade av– och nedskrivningar
Ingående balans 2014–01–01		-102 103	-24 797	-35 019	-61 646	-7 367	-230 932
Omklassificering		-2 098					-2 098
Årets avskrivningar		-22 549	-6 576	-4 318	-10 255	-1 443	-45 141
Årets valutakursdifferenser				-2 896	-5 999	-846	-9 741
Utgående balans 2014–12–31		-126 750	-31 373	-42 233	-77 900	-9 656	-287 912
Ingående balans 2015–01–01		-126 750	-31 373	-42 233	-77 900	-9 656	-287 912
Årets avskrivningar		-17 742	-7 147	-5 971	-9 149	-1 719	-41 728
Avyttringar			1 042				1 042
Årets valutakursdifferenser				-282		-668	-950
Utgående balans 2015–12–31		-144 492	-37 478	-48 486	-87 049	-12 043	-329 548
Redovisade värden
Per 2014–01–01	438 177	69 412	43 107	55 715	51 737	8 525	666 673
Per 2014–12–31	480 724	67 071	41 867	56 330	46 835	8 337	701 164
Per 2015–01–01	480 724	67 071	41 867	56 330	46 835	8 337	701 164
Per 2015–12–31	491 646	84 935	42 442	53 944	38 637	6 717	718 321

Koncernen redovisar följande immateriella tillgångsslag:

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3–5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
IT-utgifter	3–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Varumärken*	7–20 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Kundkontrakt	4–5 år respektive 7–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Teknikplattform	5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.

*Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7 till 20 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag:

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
IT-utgifter	3–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

65 416
5 158
70 574
70 574
7 525
78 099
-22 596
-6 444
-29 040
-29 040
-6 945
-35 985
42 820
41 534
41 534
42 114

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmenten för "IAS" respektive "IDC" – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Tkr	2015	2014
IAS	220 551	213 883
IDC	271 095	266 841
Totala goodwillvärden i koncernen	491 646	480 724

Enheten "IAS"

Nedskrivningsprövningen för enheten "IAS" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år (5 år), varav det första baseras på enhetens budget för kommande räkenskapsår.

De kassaflöden som prognostiserats för totalt 5 år efter 2015 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om -14 procent – +2 procent (0–2) och för kostnader om 0–2 procent (0–2). Därefter har antagits en evig tillväxt för intäkter och kostnader om 1 procent (2).

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 12 procent (13) före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två (två) procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på en förbättrad bruttovinstprocent. Detta antagande baseras på en förändrad sammansättning av produktportfölj med start 2016.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på två (två) procent.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten "IDC"

Nedskrivningsprövningen för enheten "IDC" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år (5 år), varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats för totalt 5 år efter 2015 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 10 procent (0–2) och för kostnader om 10 procent (0–2). Därefter har antagits en evig tillväxt för intäkter och kostnader om 2 procent (2).

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 12 procent (13) före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två (två) procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på två (två) procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs GBP/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Känslighetsanalys för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Bolaget har vid analys av nedskrivningsbehov av goodwill genomfört känslighetsanalyser för de kassagenererande enheterna. Följande justeringar har gjorts jämfört med ovan redovisade uppgifter:

IAS
-----

	2015	2014
Diskonteringsränta	+1 %	+2 %
Försäljningstillväxt	-1 %	-2 %

IDC

	2015	2014
Diskonteringsränta	+2 %	+2 %
Försäljningstillväxt	-2 %	-2 %

Känslighetsanalyserna visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid dessa justeringar av beräkningsvariablerna.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter.

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmentet för "IAS" och "IDC" – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa utgifter skrivs av över en period om 3–5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2015	2014
IAS	32 857	33 925
IDC	51 777	33 146
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	84 634	67 071

Känslighetsanalys för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingskostnader

Bolaget har vid analys av nedskrivningsbehov av balanserade utvecklingskostnader genomfört en känslighetsanalys avseende förväntad försäljningstillväxt och bruttomarginal för underliggande produkter. Följande justeringar har gjorts jämfört med baskalkylen:

	2015	2014
Försäljningstillväxt	-10 %	-10 %
Bruttomarginal	-10 %	-10 %

Känslighetsanalyserna visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid dessa justeringar av beräkningsvariablerna.

Materiella anläggningstillgångar

Koncernen			Moderbolaget
Tkr	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2014–01–01	50 102	19 082	122 704	191 888	8 749
Övriga anskaffningar	116	6 620	10 541	17 277	94
Avyttringar	-82	-1 016	-3 040	-4 138	-42
Valutakursdifferenser	2 579	1 924	11 943	16 446
Utgående balans 2014–12–31	52 715	26 610	142 148	221 473	8 801
Ingående balans 2015–01–01	52 715	26 610	142 148	221 473	8 801
Övriga anskaffningar	2 847	2 728	15 708	21 283	258
Avyttringar	-44	-8 906	-16 740	-25 690	-30
Valutakursdifferenser	-120	794	1 744	2 418
Utgående balans 2015–12–31	55 398	21 226	142 860	219 484	9 029
Avskrivningar
Ingående balans 2014–01–01	-20 721	-11 607	-80 393	-112 721	-7 700
Årets avskrivningar	-1 398	-2 559	-15 921	-19 878	-403
Avyttringar	64	978	2 560	3 602	42
Valutakursdifferenser	-482	-1 523	-6 829	-8 834
Utgående balans 2014–12–31	-22 537	-14 711	-100 583	-137 831	-8 061
Ingående balans 2015–01–01	-22 537	-14 711	-100 583	-137 831	-8 061
Årets avskrivningar	-1 502	-2 747	-17 336	-21 585	-326
Avyttringar	44	8 516	16 344	24 904	30
Valutakursdifferenser	237	-696	-1 020	-1 479
Utgående balans 2015–12–31	-23 758	-9 638	-102 595	-135 991	-8 357
Redovisade värden
Per 2014–01–01	29 381	7 475	42 311	79 167	1 049
Per 2014–12–31	30 178	11 899	41 565	83 642	740
Per 2015–01–01	30 178	11 899	41 565	83 642	740
Per 2015–12–31	31 640	11 588	40 265	83 493	672

Av koncernens redovisade värden per 2015–12–31 avser 10 352 tkr (11 696) tillgångar via finansiella leasingkontrakt.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	383 385	383 385
Förvärvade bolag
Bildade bolag
Redovisat värde vid periodens slut	383 385	383 385

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2015–12–31	2014–12–31
Dotterbolag / Org nr / Säte	Antal andelar	Andel i % a)	Redovisat värde	Redovisat värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	1 000	100,0	47 758	47 758
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100,0
Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors	50	100,0
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100,0
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100,0
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100,0
Beijer Electronics A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100,0
Brodersen Automation AS, 957004083, Drammen	300	100,0
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Malmö	3 000	100,0
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100,0	100	100
Beijer Electronics Holding Inc., 36-4027234, Chicago	1 000	100,0
Beijer Electronics Inc., 87-0396688, Salt Lake City	10	100,0
Beijer Electronics Holding GmbH, 22383, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Verwaltungs GmbH, HRB 22383 Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics GmbH & Co. KG, HRA 222129, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co, Ltd, Shanghai	1	100,0
Beijer Electronics Corp., 05027350, Taipei	116 534	100,0
Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora sundby	100 000	100,0	212 792	212 792
Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås	1 000	100,0
Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås	1 000	100,0
Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna	10 000	100,0
Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo	2 353 724	100,0
Westermo Data Communications Ltd., 3059742, Southhampton	50 000	100,0
Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel	50 000	100,0
Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan	7 624	100,0
Westermo Data Communications Pte Ltd., 200707554, Singapore	1	100,0
Korenix Technology Co., Ltd, Taipei b)	18 467 000	100,0	100 903	100 903
Smart Jumbo Investment Ltd, Samoa	300 000	100,0
Korenix Technology Ltd, Shenzhen	2 000 000	100,0
Korenix Technology Ltd, Samoa	1	100,0
Huei Chun Electronics Co, Taipei	500 000	100,0
Lanshan Co., Ltd, Taiwan	2 300 000	50,5
Beijer Electronics do Brasil LTDA, 14.199.311/0001-36, Sao Paolo c)	52 492	100,0	202	202
Beijer Electronics India Private Ltd, U31103PN2012FTC144166, Pune d)	300 000	100,0	659	659
Beijer Elektronik ve Tic. A.Ş, 556233, Istanbul	1 527	90,0	20 971	20 971
			383 385	383 385

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

b) Av koncernens totala andel ägs 52,5 procent av Beijer Electronics AB.

c) Av koncernens totala andel ägs 99,0 procent av Beijer Electronics AB.

d) Av koncernens totala andel ägs 99,9 procent av Beijer Electronics AB.

Andelar i intresseföretag

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	73 585	73 585
Andel i intresseföretagets resultat a)	-3 800
Nyemission	2 809
Redovisat värde vid årets utgång	72 594	73 585

a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Företag och säte

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Redovisat värde
HCA Participações S.A., Sao Leopoldo, Brasilien	72 594	73 585

Beijer Electronics AB förvärvade under 2013 24,79 procent av aktierna i HCA Participações S.A, ett holdingbolag som äger 60 procent av aktierna i Altus Sistemas Sistemas de Automaticao S.A.

Under 2015 genomförde HCA Participações S.A en nyemission och Beijer Electronics AB:s ägarandel uppgår per 2015–12–31 till 21,96 procent.

Altus utvecklar och tillverkar högteknologiska styrsystem.

Not 17

Andra långfristiga fordringar

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	3 972	2 072
Tillkommande fordringar	116	937
Årets amorteringar/omklassificering	-1 945	-336
Årets valutakursdifferenser	14	1 299
Redovisat värde vid periodens slut	2 157	3 972

Då samtliga långfristiga fordringar i princip har rörliga räntor och effekten av en diskontering är marginell, bedöms det verkliga värdet i huvudsak överensstämma med det bokförda värdet.

Not 18

Varulager

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Råvaror och förnödenheter	103 575	90 462
Färdiga varor och handelsvaror	74 329	90 735
Pågående arbete	8 305	6 523
Förskott till leverantörer	571	74
Varor på väg	3 221	1 799
	190 001	189 593

Not 16

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	300 046	339 908
Tillkommande fordringar		9 024
Årets amorteringar	-17 107	-73 823
Årets valutakursdifferenser	7 679	24 937
Redovisat värde vid periodens slut	290 618	300 046

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 0,39–2,32 procent (0,48–5,00).

Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Kundfordringar	196 116	209 854
Reserv för osäkra kundfordringar	-2 822	-3 196
Kundfordringar – netto	193 293	206 658
Övriga fordringar	13 637	20 305
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18 976	17 610
	225 906	244 573

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde.

Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 243 tkr (212). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundförluster ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Koncernen är inte beroende av större kunder. Koncernen har ingen enskild kund som utgör mer än 10 procent av koncernens totala försäljning.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
EUR	70 825	61 574
USD	56 958	57 764
NOK	8 276	11 085
DKK	7 434	9 800
NTD	21 277	17 042
GBP	9 996	11 828
SEK	38 154	52 507
Andra valutor	12 986	22 973
	225 906	244 573

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Hyror	4 026	4 026
Försäkringar	884	1 004
Leasingavgifter	1 757	1 364
Bankavgifter		743
IT-avgifter	1 158	454
Övriga poster	11 151	10 019
	18 976	17 610
Moderbolaget
Hyror	2 120	2 520
Försäkringar	641	538
Leasingavgifter	276	118
Bankavgifter		743
IT-avgifter	1 158	454
Övriga poster	608	534
	4 803	4 907

Not 20

Vinst per aktie

Tkr	2015	2014
Periodens resultat	23 957	61 725
Antal utestående aktier	19 068	19 068
Resultat per aktie	1,26	3,24
Utbetald utdelning per aktie a)	1,25 kr	1,25 kr

a) Föreslagen utdelning för 2015 är 1,25 kr per aktie.

Not 21

Obeskattade reserver

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Moderbolaget
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2010		1 050
		1 050

Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 28.

Bokfört värde bedöms vara en god approximation av verkligt värde. Banklån omsätts var tredje månad. Avsättning för pensioner och finansiella leasingskulder är diskonterade med en för löptiden adekvat marknadsränta.

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	84 569	90 989
Banklån	370 000	340 000
Finansiella leasingskulder	6 790	7 345
Övriga räntebärande skulder		272
	461 359	438 606
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	134 121	157 422
Kortfristig del av banklån	10 036	40 019
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	3 937	5 241
Övriga räntebärande skulder		14 309
	148 094	216 991

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapital belopp
Koncernen 2015
Inom ett år	3 130	281	2 850
Mellan ett och fem år	3 570	187	3 382
	6 700	468	6 232
Koncernen 2014
Inom ett år	4 120	369	3 750
Mellan ett och fem år	4 214	277	3 937
	8 334	646	7 688

De avtal som utgör grunden till de finansiella leasingskulderna består av billeasing, leasing av serverrum samt leasing av diverse kontorsmöbler.

Kreditvillkor

Företagets banklån är reglerade via kreditvillkor i form av två finansiella nyckeltal enligt nedan definitioner.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad enligt kreditvillkor 2015 definieras som räntebärande skulder, exklusive avsättning för pensionsförpliktelser, med avdrag för likvida medel i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar.

Skuldsättningsgrad enligt kreditvillkor 2014 definieras som räntebärande skulder, där avsättningar för pensionsförpliktelser ingår till ett fast värde om 42 708 tkr, med avdrag för likvida medel i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar.

Skuldsättningsgraden får ej överstiga 3,50 (3,25).

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgrad definieras som rörelseresultat före avskrivningar i relation till räntenetto (räntekostnader med avdrag för ränteintäkter). Räntetäckningsgraden får ej understiga 3,50 (3,50).

Företaget rapporterar kvartalsvis det kvantitativa utfallet av de båda kreditvillkoren till långivarna. Beräkningarna baseras på den finansiella information som rapporteras via kvartalsrapporterna.

Not 23

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2015-12-31	2014-12-31
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	370 000	340 000
	370 000	340 000
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	133 809	156 482
Kortfristig del av banklån	10 000	40 000
	143 809	196 482

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser

Tkr	2015	2014
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	18 826	19 671
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-13 841	-14 565
Underskott i fonderade planer	4 985	5 106
Nuvärdet på ofonderade planer	79 584	85 883
Nettobelopp i balansräkningen	84 569	90 989
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	79 212	84 827
Taiwan	5 357	6 162
Nettobelopp i balansräkningen	84 569	90 989

	2015	2014
Förvaltningstillgångar fördelar sig på följande komponenter:
Aktier	51 %	48 %
Obligationer och räntefonder	27 %	25 %
Bankmedel	18 %	19 %
Övrigt	4 %	8 %
Summa förvaltningstillgångar	100 %	100 %

Pensionskostnad

Tkr	2015	2014
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	4 249	3 696
Avkastning på förvaltningstillgångar	-265	-221
Räntekostnad	3 217	3 055
Kostnad förmånsbestämda planer	7 201	6 530
Kostnad avgiftsbestämda planer	26 369	19 708
Löneskatt och avkastningsskatt	3 566	3 140
Total kostnad avgiftsbestämda planer	29 935	22 848
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	37 136	29 378

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen

Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:

Tkr	2015	2014
Belopp vid årets ingång	90 989	71 532
Kostnad förmånsbestämda planer	7 201	6 530
Avgifter från anställda	-1 278	-1 260
Utbetalning av ersättningar	-827	-636
Aktuariella omvärderingar, demografiska antaganden		-331
Aktuariella omvärderingar, finansiella antaganden	-11 342	14 419
Omräkningsdifferens	-175	734
Belopp vid årets utgång	84 569	90 989

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2015	2014
Diskonteringsränta, %	3,14	3,14
Framtida löneökningar, %	3,04	3,50
Inflation, %	1,63	2,00
Personalomsättning, %	6,13	6,34
Förväntad återstående livslängd efter pension vid 65 års ålder	23,21	23,22
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderbolag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

För mer information kring metod för fastställande av diskonteringsränta, hänvisas till not 1, sektion (o) Ersättningar till anställda, avsnitt (ii) Förmånsbestämda planer. En känslighetsanalys av diskonteringsräntans effekt på den förmånsbestämda förpliktelsens storlek redovisas nedan i avsnitt Känslighetsanalys.

Känslighetsanalys

Den förmånsbestämda förliktelsens värde utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida pensionsutbetalningarna. Värderingen av den förmånsbestämda förpliktelsen är därför väsentligt beroende av tilllämpad diskonteringsränta i beräkningen av nuvärdet. Justeringar av diskonteringsräntan är en förändring av de aktuariella antagandena och effekterna av dessa justeringar redovisas därför i det aktuariella resultatet.

Nedan redogörs för effekten på förpliktelsens nuvärde vid justering av valda antaganden per 2015–12–31.

Justerad diskonteringsränta (%-enhet)	-0,50 %	+0 50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	10 354	-8 876
Justerad löneökningstakt (%-enhet)	-0,50 %	+0 50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-2 918	3 456
Justerad inflationsförväntan (%-enhet)	-0,50 %	+0 50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-6 733	7 658
Justerad livslängd (år)	-1 år	+1 år
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-2 661	2 639

Prognos för det kommande räkenskapsåret

Tkr	2016
Förmånsbestämda förpliktelser
Kostnad för pensioner intjänade under året	4 085
Avkastning på förvaltningstillgångar	-189
Räntekostnad	2 943
Summa	6 839

Avseende det kommande räkenskapsårets resultatpost av aktuariella vinster / förluster vill bolaget inte lämna någon kvantifierad prognos, då detta belopp är väsentligt beroende av värdet på diskonteringsräntan vilket i sin tur styrs av makroekonomiska faktorer. Bolaget hänvisar läsaren till avsnittet för känslighetsanalys samt utvecklingen av diskonteringsränta i avsnittet för de aktuariella antaganden för att läsaren skall få en uppfattning om möjlig utveckling. Bolaget bedömer, givet nu tillgänglig information, inga västentliga förändringar i diskonteringsräntan för det kommande året.

Avgiftsbestämda planer

Bolaget bedömer att kostnaden för de avgiftsbestämda planerna kommer att ligga på en nivå jämförlig med de senaste åren.

Uppskjuten skatt

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Tkr
Koncernen 2015–12–31
Materiella tillgångar	2 861	6 337	-3 476
Immateriella tillgångar		41 464	-41 464
Lager	6 374		6 374
Pensionsavsättningar	10 993		10 993
Obeskattade reserver		9 167	-9 167
Övriga avsättningar	2 058		2 058
Underskottsavdrag	9 522		9 522
Övrigt	1 301	491	810
Netto uppskjuten skatteskuld	33 109	57 459	-24 350

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2014–12–31
Materiella tillgångar	2 861	3 482	-621
Immateriella tillgångar		39 681	-39 681
Lager	6 827	365	6 462
Pensionsavsättningar	12 905		12 905
Obeskattade reserver		9 892	-9 892
Övriga avsättningar	2 482		2 482
Underskottsavdrag	4 719		4 719
Övrigt	2 605	714	1 891
Netto uppskjuten skatteskuld	32 399	54 134	-21 735

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Omklassi ficering	Redovisat mot övr totalresultat	Valutakurs differenser	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Materiella tillgångar	-621	-407	-2 448			-3 476
Immateriella tillgångar	-39 681	-936			-847	-41 464
Lager	6 462	-86			-2	6 374
Pensionsavsättningar	12 905	1 046		-2 958		10 993
Obeskattade reserver	-9 892	725				-9 167
Övriga avsättningar	2 482	-424				2 058
Underskottsavdrag	4 719	2 355	2 448			9 522
Övrigt	1 891	-964			-117	810
	-21 735	1 309		-2 958	-966	-24 350

Av koncernens uppskjutna skattefordringar förväntas 5–6 mkr regleras under 2016 och av koncernens uppskjutna skatteskulder förväntas 10–11 mkr regleras under 2016.

Övriga avsättningar

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Ingående balans	7 785	7 373
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	6 852	3 484
– återförda outnyttjat belopp		-188
Utnyttjat under året	-2 544	-3 444
Valutakursdifferenser	52	560
Utgående balans	12 145	7 785

Av årets utgående balans avser 10 435 tkr (6 056) avsättningar för garantier.

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	56 509	65 020
Upplupna sociala avgifter	24 451	33 753
Upplupna räntor		1 042
Övriga poster	24 639	15 734
	105 599	115 548
Moderbolaget
Upplupna löner och semesterlöner	8 083	9 253
Upplupna sociala avgifter	4 842	7 281
Upplupna räntor		1 042
Övriga poster	1 982	1 752
	14 907	19 328

Låne-, ränte- och förfallostruktur

Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.

Tkr	Ränte sats %	Ränte bind ningstid	Återstående löptid ränte bindning	Valuta	Nominellt belopp i original valuta b)
Banklån:
Banklån		1,15 91 dagar	91 dagar	SEK	300 000
Banklån		1,15 91 dagar	91 dagar	SEK	80 000
Check kredit a)	0,80– 1,84	91 dagar		-SEK/EUR/USD/ NOK/DKK/ GBP/SGD	134 121

a) Checkkredit löper med en kontraktsränta på 0,20 procent på beviljad kredit. b) Banklånens nästa förfallodag är 2016–03–31. Slutförfallodag är 2018–03–16.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering, definierad som försäljningintäkter med avdrag för direkta materialkostnader, fördelar sig på följande valutor:

Tkr	Belopp %
Koncernen 2015
NOK	81 672	13,3
DKK	44 409	7,3
EUR	249 482	40,8
GBP	57 143	9,3
USD	93 499	15,3
Övriga valutor	85 844	14,0
	612 049	100,0

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen 2015
NTD	1 232 188	314 208	44,9
EUR	7 720	70 525	10,1
NOK	2 346	2 242	0,3
DKK	12 151	14 875	2,1
USD	26 150	218 415	31,2
GBP	1 339	16 577	2,4
CNY	25 650	33 007	4,7
Övriga valutor		29 259	4,3
		699 108	100,0

Not 28

Finansiella risker och finanspolicy

Nettoskuld

Nettoskuld och eget kapital per 31 december 2015 respektive 2014 var som följer:

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Räntebärande skulder	609 453	655 597
Avgår: likvida medel	-116 636	-156 842
Nettoskuld	492 817	498 755
Totalt eget kapital	526 940	502 887

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 90 dagar. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 0,80 procent till 1,84 procent (0,75 - 1,77 procent). Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till cirka 1,1 (2,2) procent. En ränteförändring med en procent påverkar koncernens resultat före skatt med cirka 5,1 (5,5) mkr.

Kreditrisker

Koncernens likvida medel är utfördelade på moderbolaget och dess dotterbolag, där inget bolag enskilt innehar mer än 33 procent av koncernens totala likvida medel. Koncernens policy är att placera likvida medel i regionalt välrenommerade och ledande banker med hög kreditrating.

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande.

Förskottsbetalning, bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mer än 120 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn skall dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Kostnader för befarade och konstaterade kundförluster under 2015 uppgick till 0,2 mkr (0,2), vilket utgjorde 0,02 procent (0,02) av koncernens omsättning.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag, i enlighet med koncernpolicyn.

De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR, USD och SEK. De största faktureringsvalutorna är EUR, USD, SEK och NOK. Koncernen har en hög grad av s.k. flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna.

Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps- och försäljningsvaluta i syfte att bedöma effekterna på koncernens resultat. En 10-procentig försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar/försämrar omsättningen med cirka 99 mkr och rörelseresultatet med cirka -10 mkr givet 2015 års nivåer och mix för försäljning och intjäning. 85 procent (82) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta.

Koncernen har betydande nettotillgångar denominerade i NTD och USD. En 10-procentig försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan mot NTD respektive USD bedöms öka/minska eget kapital med 31 mkr respektive 22 mkr.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år och som efter förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Koncernen ligger inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen.

Beijer Electronics ingick per den 18 mars 2015 ett nytt bankavtal med en avtalsperiod om tre år.

Kapitalrisk

Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Finansiella kapitalrisker saknas då företaget ej har ett finansiellt trading mandat, utan endast arbetar med operationellt kapital.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2015–12–31	2014–12–31	2015–12–31	2014–12–31
Ställda säkerheter	9 926	9 695 a)	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden FPG/PRI	1 027	962 a)	102	88
Garantiförbindelser till förmån för dotterbolag			31 589	34 092
Övriga garantiåtaganden	2550	2 465
Summa eventualförpliktelser	3 577	3427	31 691	34 180

a) värdet är korrigerat jfr årsredovisning 2014.

Not 30

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 14). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av tjänster till närstående	Inköp av tjänster från närstående	Fordran på närstående per 31 december	Skuld till närstående per 31 december
Dotterbolag	2015	61 593	-	323 637	127 981
Dotterbolag	2014	61 295	-	326 121	115 034

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Likvida medel – koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	116 636	156 842
Summa enligt balansräkningen	116 636	156 842
Summa enligt kassaflödesanalysen	116 636	156 842
Livida medel – moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	0	6 591
Summa enligt balansräkningen	0	6 591
Summa enligt kassaflödesanalysen	0	6 591

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2015	2014	2015	2014
Erhållen utdelning			46 814	53 699
Erhållen ränta	768	253	3 818	5 747
Erlagd ränta	-8 602	-17 529	-8 599	-14 845
	-7 834	-17 276	42 033	44 601

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2015	2014	2015	2014
Avskrivningar och nedskrivningar	63 313	65 020	7 271	6 847
Avsättning till pensioner	4 753	5 742	741	598
Övriga avsättningar	4 361	412
Övrigt	-7 515	-6 868
	64 912	64 306	8 012	7 445

Ej utnyttjade krediter

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2015	2014	2015	2014
Ej utnyttjade krediter uppgår till	116 191	42 578	116 191	42 578

Övriga skulder

Tkr	2015–12–31	2014–12–31
Koncernen
Övriga långfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling	1 690	3 906
Övriga långfristiga skulder	5 100	7 617
	6 790	11 523
Övriga kortfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling		15 225
Övriga kortfristiga skulder	26 055	25 353
	26 055	40 578

De redovisade tilläggsköpekillingarna för 2015 är relaterade till förvärvet av Petek Teknoloji (numera Beijer Elektronik ve Tic. A.Ş). De redovisade tilläggsköpeskillingarna för 2014 är relaterade till förvärvet av Petek Teknoloji (numera Beijer Elektronik ve Tic. A.Ş) samt förvärvet av minoritetsposten på 15 procent av aktierna i Beijer Electronics Automation AB, båda genomförda 2013.

Tilläggsköpeskillingen i förvärvet av Petek Teknoloji är prestationsbaserad och värderingen är gjord baserat på koncernledningens bästa bedömning av slutgiltigt utfall. Slutligt utfall av tilläggsköpeskillingen kan variera mellan noll och 3 527 tkr beräknat enligt omräkningskurs av TRY och USD vid bokslutstillfället. Tilläggsköpeskillingen är beroende av det förvärvade bolagets försäljning och rörelseresultat under 2016, i enligt med en förlängning av det avtal som tidigare baserades på bolagets försäljning och rörelseresultat under 2015. Utbetalning av tilläggsköpeskilling sker i februari 2017.

Not 33

Händelser efter balansdagen

I samband med publicering av bokslutskommunikén för 2015 meddelades att koncernen kommer genomföras ett struktur- och åtgärdsprogram inom affärsområde IAS under 2016. Målsättningen är att sänka kostnaderna med ca 50 mkr på årsbasis, varav ca 30 mkr får effekt 2016. Kostnaderna för programmet beräknas till 50 mkr och kommer belasta räkenskaperna 2016.

Efter årsskiftet har bolagen i Finland, Estland, Lettland samt Litauen avyttrats. Avyttringarna har inte medfört något materiellt realisationsresultat.

Not 34

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista under symbolen BELE. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2015 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Bolagsstyrningsrapport 2015

Beijer Electronics AB är ett svenskt, publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista under symbolen BELE. Beijer Electronics tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Koden i sin helhet finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Bolagsstyrningsrapporten avseende verksamhetsåret 2015 är upprättad i enlighet med kodens rekommendationer. Beijer Electronics har en avvikelse att redovisa. I koden punkt 7.2 står att revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen har gjort bedömningen att två ledamöter är tillräckligt för att på ett bra sätt behandla Beijer Electronics viktigaste områden med avseende på risk- och revisionsfrågor. De nuvarande ledamöterna är båda oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och större aktieägare samt har lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag.

Bolagsstyrningsrapporten har genomgått en lagstadgad genomgång av bolagets revisorer.

Aktieägare och bolagsordning

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 3 547 (3 379). Stena Sessan Rederi AB är största aktieägare med cirka 29,8 procent av rösterna. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 12 procent (12) av utländska investerare. Aktiekapitalet uppgår till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier. Aktiekapitalet ska vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på ca 0,33 kronor. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 76–77. Information om aktieägare uppdateras halvårsvis och finns även tillgänglig på koncernens hemsida, www.beijerelectronics.com/ir.

Beijer Electronics bolagsordning innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. För sådana beslut på bolagsstämma gäller de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen.

Årsstämma 2015

Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 22 april 2015. Vid stämman närvarade 111 aktieägare personligen eller genom ombud vilka representerade cirka 69 procent av rösterna. Styrelsens ordförande Anders Ilstam valdes till stämmans ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter, samt bolagets revisorer deltog på stämman.

Styrelsens ordförande Anders Ilstam redogjorde för styrelsens arbete under verksamhetsåret 2014. Beijer Electronics tf VD och koncernchef Anna Belfrage redogjorde för viktiga händelser i koncernen under 2014 och för utvecklingen av bolaget under första kvartalet 2015. Lars-Ola Lundkvist, VD för Westermo, presenterade den historiska tillväxten inom Westermo år 2014 samt Westermos utveckling under första kvartalet 2015. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning samt redogjorde för sitt arbete under det gångna året.

Protokollet från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics samt publicerat på bolagets hemsida. Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 1,25 kronor per aktie för verksamhetsåret 2014
• att styrelsen ska bestå av sex (6) stycken ledamöter, utan suppleanter
• att i enlighet med valberedningens förslag omvälja styrelseledamöterna Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Maria Khorsand, Bo Elisson och Christer Öjdemark. Bert Åke Eriksson hade avböjt omval.
• att i enlighet med valberedningens förslag välja Johan Wester till ny styrelseledamot
• att i enlighet med valberedningens förslag omvälja Anders Ilstam till styrelsens ordförande
• att arvode till styrelsens ordförande samt övriga styrelseledamöter uppgår till 1 625 000 kr
• att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 635 334 kronor genom nyemission av högst 1 906 002 aktier

Valberedningen inför årsstämma 2016

Valberedningen presenterades den 6 oktober 2015 och består av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten före offentliggörandet (innehav per den sista bankdagen i augusti 2015) samt styrelseordföranden. Martin Svalstedt, representant för Stena Sessan Rederi AB, leder valberedningens arbete. Valberedningens uppgift är att arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ordförande vid nästa årsstämma. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd. Valberedningen har haft två protokollförda möten samt ett antal informella avstämningar via telefon och mail. Samtliga styrelseledamöter har intervjuats av valberedningen. Valberedningen har också tagit del av hela resultatet av utvärderingen som styrelsen gjort med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet.

Valberedningen Namn	Ägarrepresentant för	Innehav per den 31 augusti 2015
Martin Svalstedt	Stena Sessan	29,79 %
Claes Murander	Lannebo Fonder (Lannebo Micro Cap, Lannebo Micro Cap II)	14,18 % (9,09 % + 5,09 %)
Per Trygg	SEB Fonder (SEB Investment Management, SEB Micro Cap Fund)	13,89 % (7,24 % + 6,65 % )
Arne Lööw	Fjärde AP-fonden	6,05 %
Anders Ilstam, styrelsens ordförande
Totalt		63,91 %

Valberedningen har i sitt arbete att utse styrelse för kommande mandatperiod gjort en utvärdering av styrelsens arbete. Valberedningen bedömer att ledamöternas engagemang har varit stort, att närvarofrekvensen är hög samt att styrelsens ledamöter representerar en bred kompetens, med såväl gediget industriellt och finansiellt kunnande som kunskap om internationella förhållanden och marknader.

Vid framtagandet av sitt förslag till styrelse har valberedningen särskilt beaktat de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund samt styrelsens löpande behov av förnyelse har också beaktats.

Valberedningens förslag till styrelse till stämman presenterades den 26 januari 2016. Valberedningen föreslår att styrelsen ska bestå av sex ledamöter. Valberedningen föreslår omval av Maria Khorsand, Ulrika Hagdahl, Bo Elisson, Christer Öjdemark, Johan Wester och Anders Ilstam. Vidare föreslås att styrelsens nuvarande ordförande Anders Ilstam kvarstår som dess ordförande.

Valberedningen gör bedömningen att den förslagna styrelsen med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsarbete och förhållanden i övrigt, har en ändamålsenlig sammansättning för att kunna möta de behov bolagets verksamhet kommer att kräva.

De regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning har iakttagits. Enligt valberedningen är samtliga föreslagna styrelseledamöter, med undantag av Johan Wester, oberoende i förhållande till Beijer Electronics större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till Beijer Electronics.

Styrelsen

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning och att fatta beslut i strategiska frågor. Beijer Electronics styrelse bestod under verksamhetsåret 2015 av sex ledamöter som utsetts av årsstämman.

Beijer Electronics har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. För detaljerad information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sidan 71.

Styrelseordförandes roll

Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordföranden för Beijer Electronics löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Som styrelsens sekreterare fungerar ekonomidirektören i Beijer Electronics, tillika Compliance Officer för bolagskoden. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden). Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.

Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna av styrelsen fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten.

Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Dessutom görs en formaliserad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande. Utvärderingen har under 2015 genomförts genom enkät till varje enskild styrelseledamot. Ledamöterna har skickat sina svar till en extern person utanför styrelsen och bolaget som i sin tur sammanställt svaren. Sammanställningen av utvärderingen har sedan delgetts styrelseordföranden och därefter redovisats för övriga styrelsen i samband med styrelsemötet i december.

Styrelsens arbete under 2015

Styrelsen har under verksamhetsåret 2015 hållit åtta (nio) styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ytterligare två tillfällen träffat styrelsens revisionsutskott.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör, beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Ersättningsutskottet inhämtar beslutsunderlag och synpunkter från de andra styrelseledamöterna, VD samt ekonomidirektören. Utskottet inhämtar även jämförande beslutsunderlag externt. Under 2015 bestod ersättningsutskottet av Anders Ilstam och Johan Wester. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2015 hållit ett (1) möte. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2016 fastställs av årsstämman i april.

Revisionsutskott

I revisionsutskottet ingår Maria Khorsand och Christer Öjdemark, med Christer Öjdemark som utskottets ordförande. Utskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. Revisionsutskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Riktlinjerna finns att läsa i sin helhet på bolagets hemsida.

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2015

Under 2015 har verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, och övriga ledande befattningshavare uppburit fast lön samt andra ersättningar som redovisas i not 7 på sidorna 46–47. Med övriga ledande befattningshavare avses de åtta personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2015.

Ersättning till verkställande direktören

Utöver den fasta lönen, har verkställande direktören från och med verksamhetsåret 2016 möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Bolaget har reserverat ett belopp motsvarande tolv månaders lön och förmåner för Anna Belfrage som var tf VD och koncernchef fram till september 2015, vilket överensstämmer med villkoren i hennes anställningsavtal.

Ersättning till övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Det nämnda avser alla utom en, vilken har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogram har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under senare år har koncernen dels erbjudit ledande befattningshavare att förvärva teckningsoptioner, dels haft ett långsiktigt incitamentsprogram enligt vilket tre procent av koncernens vinst avsatts för att tre år senare delas ut till de trettio personer som ingick i programmet. Båda dessa program är nu avslutade, och under 2015 har inget nytt incitamentsprogram lanserats.

Styrelsearvoden

Styrelsens arvode enligt beslut på årsstämman i april 2015 uppgick till 1 625 tkr (1 625) under 2015 och fördelas enligt tabellen på sidan 46.

Ledning och företagsstruktur

Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner.

Ledande befattningshavare utgörs idag av koncernchefen, fyra regionchefer, chefen för Operations, CFO:n, HR-chefen samt den verkställande direktören i Westermo.

Koncernledningsmöten hålls regelbundet för att diskutera koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. För ytterligare information om ledande befattningshavare, se koncernens hemsida samt sidan 73.

Westermo-verksamheten har under 2015 rapporterat till en separat styrelse där två ledamöter i huvudstyrelsen sitter, med koncernchefen som ordförande.

Affärsområden

Beijer Electronics verksamhet är organiserad i två affärsområden, IAS och IDC. I den externa rapporteringen är koncernens verksamhet också indelad i dessa två affärsområden.

Intern kontroll över finansiell rapportering

I samband med fastställandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll. Genom att bolagets revisorer deltar vid sammanträde med styrelsen och vid särskilt möte med revisionsutskottet, får styrelsens ledamöter möjlighet att följa upp att den interna kontrollen är tillfredsställande och att rapporteringen till styrelsen fungerar.

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen. Styrelsen erhåller rapporteringen och ställer krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten. Detta för att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag. Styrelsen erhåller från koncernchefen, minst en gång per månad, finansiell rapportering i den form som styrelsen i förväg fastställt. Detta innebär att styrelsen kan följa upp eventuella avvikelser i rapporteringen eller i innehållet.

Kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstrukturer

Beijer Electronics bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet.

Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras

Styrelsens arbete under 2015

			Närvaro			Beroende
Styrelseledamot	Invald	Befattning	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Styrelse möten	Arvode, kr	Beijer Electronics	Större aktieägare
Anders Ilstam	2002	Ordförande		1/1	9/9	550 000*	nej	nej
Bo Elisson	2013	Ledamot			9/9	225 000	nej	nej
Bert Åke Eriksson	2002	Ledamot			3/9		nej	ja
Ulrika Hagdahl	2006	Ledamot			9/9	225 000	nej	nej
Maria Khorsand	2010	Ledamot	2/2		9/9	255 000**	nej	nej
Christer Öjdemark	2013	Ledamot	2/2		9/9	275 000*	nej	nej
Johan Wester	2015	Ledamot		1/1	6/9	255 000**	nej	ja

*varav 50 000 kr för utskottsarbete. **varav 30 000 kr för utskottsarbete.

Arvodena i tabellen ovan avser beslutade arvoden på årsstämman i april 2015.

I samband med årstämman 2015 avgick Bert Åke Eriksson och invaldes Johan Wester.

Styrelseledamöterna Ulrika Hagdahl och Bo Elisson har debiterat 375 000 kr respektive 500 000 kr för konsultuppdrag i dotterbolaget Westermo.

genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande »Corporate Manual«, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut. Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens ekonomiorganisation.

Ekonomiansvariga på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå en transparent och rättvisande finansiell rapportering. En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i rapporter till styrelsen. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.

Styrelsen har i enlighet med kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har, i samband med sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen i vilka ingår återkommande internrevisioner drivna av den centrala finansfunktionen.

Finansiell rapportering och information

Beijer Electronics rutiner för informationsgivning syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning.

Finansiell information lämnas regelbundet i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen. Presentationer och telekonferenser för finansanalytiker, investerare och media hålls samma dag som helårs- och kvartalsrapporter publiceras. Alla rapporter, presentationer och pressmeddelanden publiceras på koncernens hemsida samt intranät.

Insiderpolicy

Beijer Electronics styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande lag om marknadsmissbruk i Sverige. Policyn redogör för regler kring insynsregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på koncernens hemsida.

Uppförandekod

Beijer Electronics verksamhet ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande. Bolagets styrelse fastställer årligen en s.k. uppförandekod »Code of Conduct« för koncernens verksamhet vilken även inkluderar riktlinjer för koncernens uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga. Dokumentet finns att läsa i sin helhet på koncernens hemsida.

Värderingar

Beijer Electronics värderingar – Commitment, Drive och Trust – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. »Commitment« speglar engagemang för att maximera kundnytta och för närhet i relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare. »Drive« står för proaktivitet och framåtsträvande i förhållningssätt och teknologiutveckling. »Trust« representerar ett ärligt och förtroendegivande agerande.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna. IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 26 april 2016.

Malmö den 21 mars 2016

Anders Ilstam Ordförande

Christer Öjdemark Maria Khorsand

Bo Elisson Ulrika Hagdahl Johan Wester

Per Samuelsson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2016. PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Jönsson Auktoriserad revisor

Styrelse

Anders Ilstam

Halmstad, Sverige. Född 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Styrelseledamot sedan 2002.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Svedbergs AB, Grimaldi Industri AB och 3nine AB. Styrelseledamot i bl. a. Skandinavien Enviro Systems AB, Cycleurope AB och Plockmatic AB.

Utbildning: Merkantilingenjör Arbetslivserfarenhet: Tidigare vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 13 859 aktier

Bo Elisson Göteborg, Sverige. Född 1950. Styrelseledamot sedan 2013.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Empower Oy i Finland.

Utbildning: Civilingenjör vid CTH, Göteborg Arbetslivserfarenhet: Lång erfarenhet från ASEA/ABB, bland annat som affärsområdeschef för ABB Robotics. Tidigare ordförande i Flexlink AB och ADB Airfield Solutions i Belgien.

Innehav i Beijer Electronics AB: 15 000 aktier

Christer Öjdemark Linköping, Sverige. Född 1951. Styrelseledamot sedan 2013.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Envac AB

Utbildning: Civilingenjör vid LiU, Linköping Arbetslivserfarenhet: Under många år verksam inom bl. a. BT Industries och Danfoss. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier

Maria Khorsand

Stockholm, Sverige. Född 1957. Styrelseledamot sedan 2010.

Huvudsaklig sysselsättning: VD för SOS Alarm Sverige AB

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i SLU Sveriges Lantbruksuniversitet och SOS Alarm Sverige AB.

Utbildning: Teknisk licentiat Arbetslivserfarenhet: Tidigare olika direktörsbefattningar inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Ericsson, OMX Technology samt Dell Sweden AB. Innehav i Beijer Electronics AB: Inget

Ulrika Hagdahl

Stockholm, Sverige. Född 1962. Styrelseledamot sedan 2006.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i IFS AB samt HiQ AB.

Utbildning: Civilingenjör vid KTH, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Grundare av Orc Software AB, tidigare bl. a. VD och styrelseledamot i bolaget.

Innehav i Beijer Electronics AB: 30 000 aktier via bolag

Johan Wester

Göteborg, Sverige. Född 1966. Styrelseledamot sedan 2015.

Huvudsaklig sysselsättning: Investment Director på Stena Adactum. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot

i Midsona, S-Invest och Stena Renewable Energy.

Utbildning: Civilingenjörsexamen i Industriell Ekonomi vid CTH.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare erfarenhet från Arthur D. Little, Accenture och Flexlink, i huvudsak inom verksamhetsområdena Supply Chain Management, Strategi och Affärsutveckling.

Innehav i Beijer Electronics AB: 950 inom familjen

Information om styrelseledamots oberoende/beroende i förhållande till bolaget och större aktieägare finns på sidan 69 i bolagsstyrningsrapporten.

Revisor

PricewaterhouseCoopers AB. Magnus Jönsson, f 1973. Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2012.

Revisionsberättelse Till årsstämman i Beijer Electronics AB (publ), org.nr 556025-1851

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Electronics AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66–69. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 24–70.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66-69. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Electronics AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 66-69 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Malmö den 23 mars 2016 – PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Jönsson

Auktoriserad revisor

Ledande befattningshavare

Per Samuelsson f 1957 VD och koncernchef Verksam inom Beijer Electronics sedan september 2015.

Innehav i Beijer Electronics AB: 20 000 aktier.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i BTJ Sverige AB samt styrelseuppdrag inom Aniagra och Priveq.

Joakim Laurén f 1963 CFO Verksam inom Beijer Electronics sedan januari 2016.

Innehav i Beijer Electronics AB: 8 000 aktier

Tim Webster f 1967 VP Human Resources Verksam inom Beijer Electronics sedan 2011. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 100 aktier.

Roger Kroon f 1965 VP Sales Nordic Verksam inom Beijer Electronics sedan 1998. Innehav i Beijer Electronics AB: 3 700 aktier.

Sven Knutsson f 1964 VP IA Global Operations Verksam inom Beijer Electronics sedan 2013. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 000 aktier.

Tidigare befattningshavare

Ny befattningshavare

Stefan Lager tillträder som VP Europe och VP Sales Americas i april 2016.

Henrik Dalby Damm f 1965 VP Sales EMEA Verksam inom Beijer Electronics sedan 2013. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 181 aktier.

Berndt Köhring f 1965 VP Asia Verksam inom Beijer Electronics sedan 2011. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 430 aktier.

Lars-Ola Lundkvist f 1961 VD för Westermo Verksam inom Beijer Electronics sedan 2008. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 412 aktier.

Fem år i sammandrag

Tkr	2015	2014	2013	2012	2011
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 374 575	1 401 578	1 376 187	1 367 163	1 417 705
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader*	9 656	40 579	1 509	-2 423	349
Rörelsens kostnader**	-1 332 031	-1 328 545	-1 290 329	-1 265 200	-1 267 784
Rörelseresultat	52 200	113 612	87 367	99 540	150 270
Finansnetto	-8 860	-16 831	-15 493	-26 419	-17 292
Resultat före skatt	43 340	96 781	71 874	73 121	132 978
Beräknad skatt	-19 523	-34 090	-27 508	-19 765	-33 854
Nettoresultat	23 817	62 691	44 366	53 356	99 124
hänförligt till moderbolagets aktieägare	23 957	61 725	44 218	49 939	95 288
hänförligt till minoritetsintresse	-140	966	148	3 417	3 836
* varav engångsposter		32 936
** varav engångsposter	-7 325	-16 662	-5 633
	2015	2014	2013	2012	2011
Balansräkning
Tillgångar

Tillgångar
Anläggningstillgångar	909 674	894 763	850 863	776 692	804 954
Omsättningstillgångar	426 694	444 865	458 020	518 834	502 405
Likvida medel och kortfristiga placeringar	116 636	156 842	147 926	128 469	178 258
Summa tillgångar	1 453 004	1 496 470	1 456 809	1 423 995	1 485 617
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	520 963	496 531	391 363	384 400	394 708
Innehav utan bestämmande inflytande	5 977	6 356	4 800	21 316	18 886
Långfristiga skulder	530 963	504 430	544 766	545 613	618 329
Kortfristiga skulder	395 101	489 153	515 880	472 666	453 694
Summa eget kapital och skulder	1 453 004	1 496 470	1 456 809	1 423 995	1 485 617
Därav räntebärande skulder	609,453	655 597	707 776	650 091	633 929
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	3,8	8,1	6,3	7,3	10,6
Rörelsemarginal före engångsposter, %	4,3	6,9	6,8	7,3	10,6
Vinstmarginal, %	1,7	4,5	3,2	3,9	7,0
Soliditet, %	36,3	33,6	27,2	28,5	27,8
Eget kapital per aktie, kr a)	27,3	26,0	20,5	20,2	20,7
Vinst per aktie, kr	1,26	3,24	2,32	2,62	5,00
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	4,6	13,9	11,1	13,0	26,1
Avkastning på sysselsatt kapital, %	4,8	10,3	8,8	9,6	16,2
Avkastning på operativt kapital,%	7,4	17,7	14,0	15,1	20,9
Medelantal anställda	752	760	776	752	731

a) Beräknat utifrån eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

	2015	2014	2013	2012	2011
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	78 676	115 582	115 803	93 331	160 514
Förändringar i rörelsekapital	5 983	21 063	92 107	6 447	-104 028
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-79 965	-60 093	-140 871	-49 778	-108 906
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-23 246	-56 687	-20 187	-53 421	159 715
Utbetald utdelning	-23 834	-23 834	-23 668	-43 503	-37 968
Förändring i likvida medel och kortfristiga placeringar	-42 386	-3 969	23 184	-46 924	69 327
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början	156 842	147 926	128 469	178 258	105 064
Kursförändingar likvida medel	2 180	12 885	-3 727	-2 865	3 867
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut	116 636	156 842	147 926	128 469	178 258

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics aktie är sedan i juni år 2000 noterad på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 300 aktier.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier per den sista december 2015. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 0,33 krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Börskurs och omsättning

Ägarkategorier, andelar i kapital

Börskursen mätt som betalkurs var 54,50 kronor den 31 december 2015 jämfört med 52 kronor i slutet av 2014. Det innebar en uppgång på 4,8 procent under året. Stockholmsbörsens breda index OMXS steg med 6,6 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 68 kronor och som lägst till 47,20 kronor under året. Omsättningen av bolagets aktier uppgick till 3,2 miljoner motsvarande 17 procent av det totala antalet aktier. Värdemässigt uppgick aktieomsättningen till 182 mkr.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,26 kronor per aktie (3,24).

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1,25 kronor per aktie (1,25) för verksamhetsåret 2015. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 99 procent (39). Utdelningen som andel av eget kapital per aktie uppgår till 4,6 procent (4,8). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 2,3 procent (2,4) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2015.

Källa: Euroclear 2 12 17 34 6 2 % Fondbolag Försäkringsbolag och pensionsinstitut Utländska ägare Svenska fysiska personer Övriga organisationer Övriga juridiska personer Övriga finansiella företag

Aktiedata, tre år

	2015	2014	2013
Vinst per aktie, kr	1,26	3,24	2,32
Utdelning, kr a)	1,25	1,25	1,25
Utdelningsandel, %	99	39	54
Eget kapital per aktie, kr a)	27,3	26,0	20,5
Avkastning på eget kapital, %	4,6	13,9	11,1
Sista betalkurs, kr	54,50	52,00	67,50
Antal aktier, miljoner	19,1	19,1	19,1
Börsvärde, mkr	1 039	992	1 287

a) beloppet för 2015 avser föreslagen utdelning.

Ägarfördelning efter aktieinnehav per den 30 december 2015

Källa: Euroclear
Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknads värde, tkr
1—500	2 406	353 516	1,85	1,85	19 267
501—1 000	473	362 910	1,90	1,90	19 779
1 001—5 000	503	1 118 700	5,87	5,87	60 969
5 001—10 000	76	533 350	2,80	2,80	29 068
10 001—15 000	30	386 674	2,03	2,03	21 074
15 001—20 000	8	139 821	0,73	0,73	7 620
20 001—	38	16 172 615	84,82	84,82	881 408
Summa	3 534	19 067 586	100,00	100,00	1 039 183

Aktieindex Aktieägare per den 30 december 2015

Källa: Euroclear

	Antal aktier och röster	Andel %
Stena Sessan Rederi AB	5 680 116	29,79
Lannebo Fonder	2 835 486	14,87
SEB Fonder	2 648 027	13,89
Fjärde AP-fonden	1 153 528	6,05
Nordea Investment Funds	518 405	2,72
T. Bjurman med familj och bolag	412 850	2,17
Didner & Gerge Fonder Aktiebolag	386 320	2,03
Humle Kapitalförvaltning AB	3 1 1 557	1,63
Bengt Bergström	221 000	1,16
AMF Försäkring och Fonder	213 046	1,12
Summa ägare med ett innehav av fler än 210 000 aktier, 10 st	14 380 335	75,42
Övriga ägare, 3 537 st	4 687 251	24,58
Totalt, 3 547 st	19 067 586	100,00

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Definitioner

Tekniska definitioner

Automation

Automatisering eller automation kallas produkter och lösningar som ersätter manuellt arbete och syftar till att driva, styra och optimera olika typer av industriella processer.

Drivsystem

Samlingsbeteckning för olika typer motorstyrning, t ex frekvensomriktare, mjukstartare och servosystem.

Ethernet switch

Kopplar samman olika segment i ett Ethernet-baserat nätverk.

Frekvensomriktare

En elektronisk motorstyrning som omvandlar nätets fasta frekvens och spänning till steglöst variabla storheter för att därigenom bl. a. spara energi och minska motorns underhållskostnader.

HMI

Human Machine Interface, se även operatörspanel. Samlingsnamn på produkter eller system, utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och styra maskiner eller processer.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

IP-baserad datakommunikation

Kommunikation av datapaket via trådbunden eller trådlös Internetanslutning.

Industri-PC

Samlingsnamn för PC-system som är byggda att klara av särskilt utsatta miljöer eller för applikationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

Mjukstartare

Enhet för reglering av en elmotors start och stopp. Med mjuka start och stopp undviks onödigt slitage på motorn.

Mobil dataterminal

Operatörspanel med pekskärm, och ibland knappar, speciellt utvecklad för användning i fordon, där miljön ställer höga krav på utrustningen. Kan användas monterat eller handhållen.

OEM

Original Equipment Manufacturer. Serieproducerande maskintillverkare.

Operatörspanel

Panel, se även HMI, med pekskärm eller tangentbord med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, även kallat styrsystem. Ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

Softcontrol

En programvara som installeras i t ex en dator eller en operatörspanel så att den kan agera som ett PLC-system.

Softmotion

En programvara som installeras i t ex en dator eller en operatörspanel för att styra hastigheten och positionen av en eller flera busanslutna motorer.

Styrsystem

Se även PLC-system. Ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer.

Systemintegratör

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar, t ex apparatproducenter (skåpbyggare) och maskinbyggare.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

EBITDA

Earnings Before Interest, Taxes, Depreciations and Amortizations. Rörelseresultat före räntor, skatter, och avskrivningar.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal

Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie

Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Produktion: Beijer Electronics AB Text: Beijer Electronics AB och JLC Finanskonsult AB Foto: Apelöga AB m. fl. Tryck: Exakta XL, ISO 14001-certifierat

Inbjudan till årsstämma i Beijer Electronics AB (publ)

Aktieägarna i Beijer Electronics AB (publ) hälsas välkomna till Beijer Electronics årsstämma tisdagen den 26 april 2016 kl 16.00 i Malmö Börshus, Skeppsbron 2, i Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

• dels är införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 20 april 2016,
• dels anmäler sitt deltagande och eventuella biträden till bolaget senast onsdagen den 20 april 2016.

Anmälan

Anmälan som ska innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress, telefonnummer och eventuella ombud/biträden görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.com/ir, på telefon 040-35 86 44, e-post: arsstamma@beijerelectronics.com eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö. Märk kuvertet med "Årsstämma".

Aktieägare kan närvara vid årsstämman genom ombud. Aktieägaren ska i så fall utfärda en skriftlig och daterad fullmakt undertecknad av aktieägaren. Till en fullmakt som är utställd av en juridisk person skall även behörighetshandlingar (registreringsbevis eller motsvarande) bifogas. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida och skickas till aktieägare som så begär. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste genom förvaltarens försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i årsstämman. Sådan omregistrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast den 20 april 2016.

Utdelning

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 1,25 kronor per aktie för verksamhetsåret 2015. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 28 april 2016. Utdelning beräknas skickas från Euroclear Sweden AB den 3 maj 2016.

Ekonomisk information 2016

26 april 2016Årsstämma kl 16.00 i Malmö Börshus
26 april 2016Tremånadersrapport
14 juli 2016 Halvårsrapport
20 oktober 2016 Niomånadersrapport

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.com/ir. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta koncernledningsassistent Annika Johnsson på telefon 040-35 86 55 eller via e-post på adressen info@beijerelectronics.com.

Inbjudan till årsstämma

BELGIEN Hellebecq

DANMARK Roskilde

FRANKRIKE

Champlan

KINA Beijing

Shanghai Shenzhen

NORGE

Bergen Drammen Stavanger Ålesund

SCHWEIZ Dietlikon

SINGAPORE Singapore

STORBRITANNIEN Castle Donington

SVERIGE Göteborg Jönköping Malmö Piteå

SYDKOREA

TAIWAN

Shing-Tien City Taipei

TURKIET

Southampton

Stockholm Stora Sundby Västerås

Seoul

Istanbul

TYSKLAND Nürtingen Waghäusel

USA

Atlanta, GA Baltimore, MD Dallas, TX Detroit, MI Elgin, IL Salt Lake City, UT

ÖSTERRIKE Wien

Huvudkontor

Beijer Electronics AB (publ) Box 426, Stora Varvsgatan 13a 201 24 Malmö, Sverige Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.com | +46 40 35 86 00