Beijer Electronics Group — Annual Report 2014

Apr 1, 2015

2014 ÅRSREDOVISNING

Som på räls ...

Innehåll

Verksamhet

Det här är Beijer Electronics 5 Viktiga händelser och nyckeltal 6
VD har ordet 8
Om vår verksamhet
Vad är automation? 10
Snabbfakta – marknad och produkter 12
Snabbfakta – strategier14
Här finns vi16
Snabbfakta – försäljningsregioner 18
Finansiell information
Förvaltningsberättelse 22
Koncernens resultaträkning 26
Rapport över totalresultatet 26
Koncernens balansräkning 27
Koncernens förändring i eget kapital 28
Koncernens kassaflödesanalys 29
Moderbolagets resultaträkning 30
Moderbolagets balansräkning 30
Moderbolagets ställda säkerheter och ansvarsförbindelser31
Moderbolagets förändring i eget kapital 32
Moderbolagets kassaflödesanalys 33
Noter 34
Bolagsstyrningsrapport 64
Styrelsens försäkran 68
Styrelse och revisorer69
Revisionsberättelse 70
Ledande befattningshavare71
Investerar- och aktieägarinformation
Fem år i sammandrag 72
Beijer Electronics-aktien 74
Definitioner 76

Inbjudan till årsstämma.......................................................... 78

Huvudkontor med utsikter

Beijer Electronics huvudkontor i Malmö har en vidsträckt panoramautsikt. I blickfånget står Turning Torso, Nordens högsta byggnad och ett självsäkert landmärke. I bakgrunden sträcker sig Öresundsbron mot horisonten och ut i världen. En inspirerande kuliss för vår verksamhet.

... så kan man beskriva försäljningen av robusta lösningar för industriell datakommunikation. I takt med att IP-teknologin får en starkare position inom järnvägssegmentet tar satsningarna på Westermo IP Train fart. Westermo levererar idag till ledande branschaktörer på såväl bansidan som ombordtillämpningar.

4 Beijer E lectronics 2014

Det här är Beijer Electronics

Beijer Electronics är ett högteknologiskt företag inom industriell automation och datakommunikation. Vi är en global koncern med rötterna i svenskt ingenjörskunnande, som har kontor i 19 länder och kunder i många fler. Genom att skapa och utveckla ledande tekniska lösningar ger vi våra kunder högre effektivitet och lägre kostnader, var de än finns i världen.

Ett företag – tre varumärken

Beijer Electronics produkter marknadsförs både under vårt företagsnamn och under varumärkena Westermo och Korenix. Verksamheten bedrivs genom två affärsområden; IAS (Industrial Automation Solutions) och IDC (Industrial Data Communication).

Affärsidé

Driven by a strong commitment to people and technology, we provide innovative and reliable automation and communication solutions that improve our customers' businesses.

Vision

A leading provider of user-friendly automation solutions on a global basis.

Kärnvärden

• Commitment
• Drive
• Trust

Konkurrensfördelar

• Kreativ teknologi
• Öppna lösningar
• Flexibelt synsätt
• Kunnig partner

Kunder

Våra kunder finns i flera olika branscher, från traditionell tillverkningsindustri till högst specialiserade branschsegment som det marina och järnväg. Vi arbetar med slutkunder, OEM, integratörer, distributörer och brand label-partners.

Viktiga händelser 2014

Lansering av robusta och marina operatörspaneler

Affärsområde IAS satsar på utveckling av specialiserade operatörspaneler baserade på HMI-mjukvaran iX. Under andra kvartalet lanserades första modellen ur den robusta serien iX HMI Rugged, med marknadens starkaste specifikation och certifieringar för extrema driftsmiljöer. Under året gjordes en nylansering i den marina serien med iX T15BM. Produkterna har breddat koncernens marknad och väckt stort intresse internationellt.

Westermos tillväxtplan

Westermos robusta lösningar för driftskritiska nät i svåra miljöer har nått stora framgångar i segment som järnväg, olja/ gas samt gruvdrift. För att expandera ytterligare beslutade Beijer Electronics i september att investera 175 miljoner kronor i verksamheten under en treårsperiod. Tillväxtplanen präglas av produktutveckling för att bredda produktportföljen samt stärka säljorganisationen.

Fokus på kärnstrategin

Under våren sålde Beijer Electronics den del av den amerikanska verksamheten som riktar sig till fordonssegmentet. Försäljningen blev en naturlig konsekvens av koncernens strategi som syftar till att allokera större resurser till den globala kärnverksamheten. Beijer Electronics fokus är att leverera produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation.

Korenix satsar på trådlöst

Efter framgångarna med trådlösa JetWave-serien beslutade koncernen att investera 13 miljoner kronor i Korenix verksamhet. Syftet är att stärka positionen som ledande leverantör av kommunikationslösningar för övervakning samt produkter för wifikommunikation. Korenix utgör koncernens utvecklingscentrum inom dessa områden, med målsättning att dubbla verksamheten inom tre år.

Nyckeltal 2014

Rörelseresultat före avskrivningar (mkr)

250

200

150

100

50

0

Koncernens omsättning och lönsamhet, 2004–2014 Nyckeltal

'10 '11 '12 '13 '14

	2014	2013	2012
Omsättning, mkr	1 401,6	1 376,2	1 367,2
Rörelseresultat före avskrivningar, %	12,7	11,0	11,6
Rörelseresultat, mkr	113,6	87,4	99,5
Rörelsemarginal, %	8,1	6,3	7,3
Vinst efter skatt, mkr	62,7	44,4	53,4
Vinst per aktie, kr	3,24	2,32	2,62
Utdelning per aktie, kr	1,25*	1,25	1,25
Soliditet, %	33,6	27,2	28,5

*Styrelsens förslag till utdelning.

Nyckeltal, anställda

	2014	2013	2012
Medeltal anställda	760	776	752
Omsättning per anställd, mkr	1,8	1,8	1,8
Rörelseresultat före avskrivningar per anställd, tkr	235,0	195,0	211,2
Rörelseresultat per anställd, tkr	149,5	112,6	132,4
Anställda inom FoU	115	117	120
Fördelning män/kvinnor, %	67/33	66/34	69/31

2015 FoKus

Fokus för Beijer Electronics 2015 är att återfå lönsamheten i IAS samt att fortsätta ta marknadsandelar på IDCs marknad och leverera tillväxtplanerna.

VD HAR ORDET

Kraftfull förstärkning i rätt riktning

Under det gångna året 2014 lade Beijer Electronics fast den strategiska inriktningen för de närmast kommande åren, med syfte att förstärka vår globala högteknologiska profil. Koncernen lägger ned betydande resurser på egen utveckling av kundnära och tekniskt avancerade produkter som säljs i hela världen, och under 2014 svarade våra egenutvecklade produkter för över 80 procent av koncernens omsättning.

Övertygande utveckling

Koncernens framtida strategi och tillväxtpotential manifesterades bland annat i beslutet att investera närmare 190 miljoner kronor i Westermo och Korenix inom affärsområde IDC över en treårsperiod. Satsningen berör såväl ökad produktveckling som att bygga ut marknadssidan. Bakgrunden till den strategiska satsningen är den underliggande positiva trenden i den globala IDC-marknaden – den totala marknaden uppskattas till tio miljarder kronor och tillväxten under de kommande åren bedöms vara tvåsiffrig – samt affärsområde IDCs starka utveckling sedan verksamheten förvärvades. 2014 blev ett nytt rekordår med närmare en halv miljard kronor i omsättning och en rörelsemarginal på tolv procent. Den övertygande utvecklingen bygger på en tydlig och målmedveten produktstrategi samt fokus på utvalda marknadssegment.

I och med den strategiska satsningen höjs målen. IDC siktar på att nå en omsättning på 800 mkr och visa en rörelsemarginal på över 14 procent 2017. Givet den positiva marknadsutvecklingen har IDC goda förutsättningar att nå detta, även om utmaningarna med en snabb expansion inte ska underskattas.

Lönsamhet i fokus

Beijer Electronics beslutade också under året att återställa lönsamheten inom affärsområde IAS över en treårsperiod. IAS lönsamhet har successivt försämrats de senaste tre åren. Det beror bland annat på en generellt sett svag utveckling av marknaden, vilket delvis inneburit att nya produktprogram inte riktigt nått de förväntade försäljningsvolymerna.

I oktober 2014 aviserade vi därför ett åtgärdsprogram inom IAS som i ett första skede ska förbättra resultatet med 25 mkr under 2015.

IAS har en bra plattform för att vända utvecklingen i positiv riktning. Affärsområdets operatörspaneler ligger i teknikens framkant och de nya robusta panelerna som lanserades under 2014 har rönt stort intresse från marknaden. Justerat för den avyttrade fordonsverksamheten i USA kunde IAS trots allt visa en liten ökning av omsättningen under 2014, och rörelsemarginalen rensad för engångsposter var, om än på otillräckliga 6,6 procent, oförändrad jämfört med föregående år.

Koncernen ökade sammantaget under 2014 sin omsättning, och resultatet både före och efter justering av olika engångsposter förbättrades. Uppgången för den löpande verksamheten var IDCs förtjänst vars omsättning steg med 18 procent och resultatet med utmärkta 53 procent. IAS bidrog till förbättringen av totalresultatet i kraft av realisationsvinsten från avyttringen av fordonsverksamheten i USA.

Ett bra kassaflöde från verksamheten och fokus på att minska rörelsekapitalet medförde att vi även stärkte vår finansiella ställning med en väsentligt bättre soliditet och en lägre nettoskuld.

Med samlade krafter

Under 2015 kommer affärsområde IDC att fokusera på att leverera i enlighet med investeringsplanen medan IAS kommer prioritera åtgärder för att förbättra lönsamheten. Sammantaget bedömer vi kunna öka vår omsättning och förbättra rörelseresultatet under helåret 2015 även om det första halvåret kommer att belastas av lägre marginaler inom IDC och strukturkostnader inom IAS.

Anna Belfrage Tf VD och koncernchef

Koncernen lägger ned betydande resurser på egen utveckling av kundnära och tekniskt avancerade produkter som säljs i hela världen, och under 2014 svarade våra egenutvecklade produkter för över 80 procent av koncernens omsättning.

Beijer E lectronics 2014 9

Automation finns överallt

Varhelst det finns processer som måste drivas och styras, eller information som ska kommuniceras och visualiseras, behövs automation. Oavsett om det är bakom kulisserna eller i händelsernas centrum – i allt från fabriker till stadsbussar – spelar automationslösningar en roll i att skapa eller leverera de flesta av de varor och tjänster vi använder i vardagen.

Tillverkning – ökad produktivitet

Global prispress, kortare tekniska livscykler och en allt högre efterfrågan från konsumenter på prisvärda produkter är stora utmaningar för tillverkare och maskinbyggare, som måste effektivisera sina produktionsprocesser.

Transport – smartare och säkrare anslutningar

Dagens komplexa transportsystem handlar om mycket mer än att bara transportera personer och varor från A till B. Positioneringstjänster, godsspårning, kommunikation mellan fordon, informationssystem och säkerhetslösningar är alla viktiga delar av moderna transporter.

Marin och offshore – miljö och säkerhet i första rummet De extrema förhållandena till havs, miljökraven och de stora avstånden till hamn ställer höga krav på utrustningens pålitlighet och prestanda för att garantera säkerheten och minska miljöpåverkan.

Energi – effektiva lösningar och smartare distribution Allt bättre effektivitet i utvinningen av fossila bränslen, utveckling av effektiv förnybar energiproduktion och smartare energidistributionssystem är några av de mycket stora tekniska utmaningar som måste lösas för att möta världens ständigt växande efterfrågan på energi.

Vatten – säkerställa tillgång och skydda miljön

En allt större befolkning förväntar sig och behöver tillgång till rent vatten. Allt större mängder avloppsvatten måste hanteras effektivt för att skydda miljön och förhindra sjukdomar. Den kärva miljön i reningsverk ställer höga krav på den utrustning som används.

Produkter – höjdpunkter 2014

Operatörspanelerna vinner ny mark

Med egenutvecklade HMI-mjukvaran iX som utgångspunkt fortsätter Beijer Electronics att expandera HMI-erbjudandet med specialiserade operatörspaneler. 2014 lanserades första modellen i rugged-serien, ett robust HMI som garanterar säker drift i de mest extrema miljöer. Även en marin serie kompletterar sortimentet, vilket skapar helt nya marknader och möjligheter.

iX HMI Rugged är operatörspaneler testade och certifierade för extrema driftmiljöer.

iX HMI Marine är operatörspaneler certifierade för drift ombord på skepp och offshore.

Marknaden kräver driftsäkra nät

Efterfrågan på driftsäkra nätverkslösningar är fortsatt stark, då allt fler enheter behöver kopplas i svåra miljöer. Rack-versionen av RedFox-serien har visat sig matcha efterfrågan väl med hög prestanda och enkel installation. Westermo har även nått framgång med mjukvaran WeConfig, vilken förenklar installation av nätverk och löpande underhåll. 19" rackmonterade RFIR-serien möter högt satta industriella krav. Egenutvecklade

mjukvaruverktyget WeConfig förenklar vid installation, drift och underhåll.

Från kabel till wifi

Korenix befinner sig i ständig framkant när det gäller utveckling av industriell trådlös kommunikation och M2M-teknologi. Under året stärktes produktportföljen ytterligare, med fokus på JetWave-serien. Höga hastigheter, redundans, flexibilitet och robusthet gör JetWave-produkterna till självklara val vid krävande trådlösa och fjärrstyrda applikationer.

JetWave-serien inkluderar wifi, 3G och 4G, samt uppfyller behovet av trådlös lokal täckning, mobil kommunikation och fjärråtkomst.

Om vår marknad

Marknadsområde och storlek

Den globala marknaden för industriautomation omfattar en otalig mängd produkter och tjänster. Beijer Electronics erbjudande delas in i fyra teknikområden; visualisering, datakommunikation, styrsystem och drivsystem.

Teknikområdena visualisering och datakommunikation är koncernens primära fokus. Samtliga produkter inom dessa teknikområden är egenutvecklade och står för mer än 80 procent av koncernens omsättning. Produkter inom teknikområdena styrsystem och drivsystem levereras av tredje part för att kunna tillgodose marknaden med ett komplett erbjudande.

Marknad per teknikområde

Förväntad marknadstillväxt

Den globala marknaden för operatörspaneler beräknas uppgå till ca 2,5 mdUSD eller drygt 20 mdkr. Den adresserbara marknaden för industriell datakommunikation beräknas uppgå till ca 1,5 mdUSD eller 12 mdkr.

Marknadsdrivande faktorer

Demografiska, lagmässiga och tekniska faktorer som driver automationsmarknaden är till exempel:

• Infrastrukturinvesteringar
• Miljökrav
• En växande konsumentmarknad
• Ökande krav på att alltid vara uppkopplad
• Ökande efterfrågan på anslutningsmöjligheter
• Konsumentmarknadsteknikernas ökande inflytande på kunders förväntningar på industriell teknik

Nätverksprodukter för driftskritiska system är en tillväxtmarknad. Som företag är vi väl positionerade med ledande teknologier, starka kundreferenser och produkter som blivit synonyma med kvalitet. Koncernens investeringar i affärsområde IDC ger oss utrymme att öka takten ytterligare i den riktning vi redan valt. Produktutveckling kommer att ske inom befintliga segment. Sälj- och supportverksamheten kommer att stärkas och växa geografiskt. Målsättningen är att fördubbla IDCs omsättning under en treårsperiod.

Strategier

Kärnvärden

Commitment

Vi strävar ständigt efter att maximera kundnyttan och skapa starka relationer med kunder och partners.

Drive

Vi söker alltid proaktivt efter nya teknologier, smartare lösningar och bättre sätt att driva verksamheten.

Trust

Vi tar alltid ansvar för våra val och agerar ärligt och med förtroende i våra relationer med andra.

Strategiska fokusområden

Affärsområde IAS

De egenutvecklade HMI-produkterna utgör fundamentet inom affärsområde IAS. På ett fåtal utvalda marknader erbjuder Beijer Electronics även ett sortiment med kompletterande tredjepartsprodukter inom industriell automation.

Affärsområde IAS har två tydliga konkurrensfördelar – en toppmodern, marknadsledande mjukvara samt en bred produktportfölj för tre olika marknadssegment; entry line för generella applikationer, industrial line för mid-market och extended line för robusta och marina applikationer.

IAS har en bred global närvaro som en följd av att den viktigaste säljkanalen är OEM-kunder, vilka bearbetas genom egen försäljning. För att nå sin fulla potential kompletteras den egna säljorganisationen av ett brett nätverk av distributörer.

Affärsområde IDC

Affärsområde IDC består av två varumärken, Westermo och Korenix, med komplementerande strategier. Westermo är ett high-end-varumärke med fokus på krävande industrier såsom järnväg, olja och gas samt energisegmentet. Westermo är världsledande när det gäller datakommunikationsutrustning för järnvägsapplikationer på såväl bansidan som ombordstillämpningar. Produkterbjudandet karakteriseras av extremt hög kvalitet.

OEM och systemintegratörer är de viktigaste säljkanalerna men kompletteras även av återförsäljare.

Korenix är marknadsledande när det gäller switchar för trådlös datakommunikation. Huvudfokus ligger på säkerhets- och övervakningsapplikationer. För att nå så många slutanvändare som möjligt sker majoriteten av Korenix försäljning via återförsäljare.

Vår ambition är att leverera de högteknologiska produkter våra kunder behöver för att möta sina framtida utmaningar.

ANNA BElfrage, acting President and ceo

Säljkanaler

Slutanvändare	OEM	System integratörer	Distributörer	Brand label-partners

Vi når marknaden via en kombination av fem olika kanaler. Vi fokuserar huvudsakligen på direktförsäljning till slutanvändare, OEM och systemintegratörer, som alla antingen själva använder våra lösningar eller använder våra produkter som en del av

sina lösningar. Ett nätverk av distributörer kompletterar direktförsäljningen, och brand label-partners – som marknadsför våra produkter under sitt eget varumärke – utgör en femte kanal.

Marknadssegment

Vårt största marknadssegment är allmän industriell användning av automation och datakommunikation, t ex inom tillverkande industri, där främst standardprodukter används. Som komplement till detta allmänna segment har vi identifierat ett antal segment med mycket specifika krav där vi ligger långt framme.

För att vara konkurrenskraftiga i dessa segment arbetar vi med specialanpassade produkter och applikationslösningar. Vanligtvis utvecklas dessa produkter på någon av våra geografiska marknader och därefter lanseras erbjudandet globalt.

Produktutvecklingskostnader

Investeringen i vår framtida tillväxt genom fokusering på teknik- och produktutveckling fortsatte under 2014, där totalkostnaderna för produktutveckling var 113,5 mkr.

I kontakt med våra marknader

Sedan 1981 har Beijer Electronics vuxit från att vara ett lokalt automationsföretag i Sverige till att bli en global koncern med verksamheter i hela världen. Vår ambition är att vara en rådig partner för globala företag när de ger sig in på nya marknader – samtidigt som vi ger alla våra kunder den lokala support de behöver.

Distributörer

För att komplettera koncernens egen försälj ningsverksamhet har Beijer Electronics ett nära samarbete med noga utvalda distributörer i runt sextio länder. Våra distributörer utgörs av komp-

etenta teknikföretag som säljer vår kompletta produktportfölj på sina respektive marknader. Utöver försäljning erbjuder distributörerna lokal service och support.

Försäljning och support

Vi har egen försäljnings- och supportverksamhet i 19 länder. Dessutom har vi ett antal branschfokuserade säljteam som

är verksamma på en internationell arena. Vi förstår vikten av global support, där samma kunskap är tillgänglig oavsett marknad. Samtidigt är vår support verkligen lokal, nära varje kunds marknadsförhållanden och språk.

Produktion

Hög kvalitet och ett nära samarbete med produktutvecklingen är två viktiga principer för vår tillverkningsfilosofi. Därför har vi egna

produktionsanläggningar i Taiwan, USA och Sverige – nära våra utvecklingscentra – där noggrann sourcing av material och detaljerade processer säkerställer produktkvaliteten samt att vi uppfyller miljökrav och vår uppförandekod.

Produktutveckling

Med produktutvecklingscentra i USA, Sverige, Tyskland och Taiwan kan vi enkelt kombinera världsomspännande stordriftsfördelar med fördelarna i lokal marknadskännedom. Och eftersom vi äger utvecklingsprocessen kan våra kunder lita på att vi levererar rätt lösning för att garantera deras konkurrenskraft, oavsett var de finns.

Om våra försäljningsregioner

Försäljning per region

7 %

3 %

Beijer Electronics försäljningsprofil har genomgått en betydande förändring det senaste årtiondet. Genom förvärv och organisk tillväxt har vi blivit ett globalt företag. Med en större andel av försäljningen utanför Norden är vi nu mindre beroende av vår historiska hemmamarknad i Sverige.

%

50 % 22 % 18 % 29 % 19 %

Långsiktig närvaro med egna kontor på marknader med tillräcklig potential för våra produkter och tjänster är en viktig del av vår tillväxtstrategi.

KONTOR I 19 LÄNDER DISTRIBUTÖRER I 60 LÄNDER

19 %

Vi arbetar med ett världsomspännande nätverk av distributörer, noggrant utvalda efter sin expertis inom automation och industriell kommunikation samt sitt kundfokus.

18 Beijer E lectronics 2014

Året 2014 har kännetecknats av en något avvaktande marknad. Trots detta visar färsk statistik att vi stärker vår marknadsnärvaro i Norden. Produkterna som lanserades i slutet av 2013 har tagits emot väl och tillsammans med nya egenutvecklade HMI-produkter har vi nu ett attraktivt totalerbjudande som passar kundernas högt ställda krav väldigt väl.

Under 2014 fokuserade vi på att etablera våra varumärken i viktiga länder och marknader inom IAS och IDC, främst genom seminarier och riktade utställningar. God affärsutveckling och försäljningstillväxt har setts inom segmenten järnväg, transport, energi och övervakning. Investeringarna i trådlös teknologi har resulterat i viktiga order globalt, och vi kommer fortsätta att investera i denna teknologi.

Berndt Köhring, VP SALES ASIA

2014 var ett framgångsrikt år för den amerikanska organisationen. Försäljningen av fordonsverksamheten bidrog till ett ökat fokus på Beijer Electronics industriella verksamhet samt Korenix datakommunikationslösningar. Den ledde också till en omfattande analys av vår management- och säljstruktur. Med ett nytt team och en klar målsättning är vi nu redo att göra 2015 till vårt bästa år någonsin.

MARK HENDEL, VP SALES AMERICAS

Våra investeringar i EMEA har lönat sig. Köpet av Petek Teknoloji 2013 har ökat försäljningen i Turkiet med 45 procent. Att omvandla kundanpassade lösningar till standardlösningar har visat sig framgångsrikt, i synnerhet i Tyskland som har haft ett starkt resultat inom främst marina segmentet. Omorganiseringar har skapat en hälsosam balans i ekonomin och fokus är att ta nya marknadsandelar.

henrik dalby damm, VP SALES EMEA

Finansiell information

Koncernen består av två affärsområden, IAS och IDC.

De egenutvecklade HMI-produkterna utgör fundamentet inom affärsområde IAS. På ett fåtal utvalda marknader erbjuder Beijer Electronics även ett sortiment med kompletterande tredjepartsprodukter inom industriell automation. IAS består av de tidigare separata affärsområdena Automation och HMI Products.

Affärsområde IDC består av de två varumärkena Westermo och Korenix, som levererar Ethernetbaserade switchar och routers med tillbehör till industriella kunder med höga krav på kvalitet.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2014. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics utvecklar, tillverkar och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Bolagets produkter och lösningar kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kvalitet och användarvänlighet.

Beijer Electronics erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter och lösningar för kommunikation, styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för många olika typer av verksamheter. Egen teknik- och produktutveckling är en viktig förutsättning för Beijer Electronics konkurrenskraft på marknaden. Bolaget har utvecklingscentra i Sverige, Tyskland, Taiwan och USA.

Koncernens vision är att vara en ledande global leverantör av användarvänliga automationslösningar. Produkter och lösningar från Beijer Electronics säljs genom egna säljenheter i 19 länder och via ett nätverk av oberoende distributörer i ytterligare 60 länder. Se även not 14 för mer information om Beijer Electronics dotterbolag. Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation.

Koncernen är indelad i två affärsområden, Industrial Automation Solutions (IAS) och Industrial Data Communication (IDC). Affärsområdena har egen produktutveckling och tillverkning samt globalt försäljningsansvar.

Verksamheten under året

Tillväxten på världsmarknaden för industriell automation och datakommunikation drivs av investeringar i nya produkter, digitaliseringen, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och energidistribution är växande marknadssegment för automationsapplikationer och industriell datakommunikation.

Marknaden för industriell datakommunikation visar en trendmässigt hög tillväxt kring 12–15 procent per år. Koncernens utveckling under 2014 låg väl i linje med den långsiktiga tillväxten.

Marknaden för industriautomation stabiliserades successivt under året, men återhämtningen är långsam och präglas av försiktighet, särskilt beträffande större investeringar. Den globala marknaden visade samtidigt en splittrad bild, där den amerikanska marknaden visade en fortsatt god tillväxt medan efterfrågan i Europa ökade på vissa marknader och minskade på andra. Asien visade en viss återhämtning i efterfrågan.

Orderingång, omsättning och resultat

Koncernens orderingång uppgick till 1 398,2 mkr (1 401,6) under 2014. I juni avyttrades fordonsverksamheten inom IAS i USA. Justerat för avyttringen steg orderingången med fyra procent. Den svagare kronan påverkade orderingången positivt. Koncernens omsättning ökade med två procent till 1 401,6 mkr (1 376,2). Exklusive avyttringen i USA steg omsättningen med sex procent. Den svagare kronan påverkade också omsättningen positivt.

I Norden och Baltikum sammantaget minskade omsättningen med fyra procent till 539 mkr (560) och svarade för 38 procent av koncernens omsättning. I övriga Europa ökade omsättningen med fyra procent till 399 mkr (385) motsvarande 29 procent av den totala omsättningen. I Nord- och Sydamerika steg omsättningen med tre procent till 259 mkr (252) vilket utgjorde 18 procent av omsättningen. I Asien ökade omsättningen med fyra procent till 175 mkr (168) motsvarande tolv procent av koncernens omsättning.

Av koncernens totala omsättning svarade egenutvecklade produkter för cirka 80 procent.

Koncernens rörelseresultat ökade till 113,6 mkr (87,4). I resultatet ingår en realisationsvinst på 32,9 mkr (0) från avyttringen av fordonsverksamheten och engångskostnader om totalt 23,7 mkr (5,6). Engångskostnaderna utgjordes av avgångsvederlag till tidigare VD om 10,8 mkr, omstruktureringskostnader om 5,9 mkr, kostnader om 2,0 mkr relaterade till en brand hos en leverantör samt 5,0 mkr för ett nedlagt kundprojekt. Kundprojektet som drivits under tre år har varit en satsning utanför IAS egentliga kärnverksamhet och Beijer Electronics har tillsammans med kunden beslutat att avsluta satsningen. Exklusive engångsposter ökade rörelseresultatet till 104,4 mkr (93,0). Det motsvarade en rörelsemarginal på 7,5 procent (6,8). Det högre resultatet förklaras av den högre försäljningsvolymen. De totala utvecklingskostnaderna uppgick till 113,5 mkr (109,7).

Resultatet före skatt steg till 96,8 mkr (71,9). Finansnettot uppgick till -16,8 mkr (-15,5). Vinsten efter beräknad skatt ökade till 62,7 mkr (44,4). Vinsten per aktie efter beräknad skatt uppgick till 3,24 kronor (2,32).

Viktiga händelser

Beijer Electronics införde vid årsskiftet 2013/14 en ny global organisation som medförde en förändring av rapporteringen från tre affärsområden till två affärsområden – Industrial Automation (IAS) och Industrial Data Communication (IDC). Affärsområde IAS är bildat av de tidigare affärsområdena Automation och HMI Products. Förändringarna är en konsekvens av att Beijer Electronics köpte tillbaka 15 procent av Automation från Mitsubishi Electric under 2013. Automation lanserade vidare ett utökat produktprogram under eget varumärke som kan säljas globalt. En samordning med en global säljorganisation innebär ökat kundfokus och stärkt konkurrenskraft. Siffrorna från föregående år är omräknade i enlighet med den nya rapporteringen.

Beijer Electronics sålde i juni 2014 fordonsverksamheten i det amerikanska bolaget inom affärsområde IAS till det israeliska bolaget Micronet. Avyttringen var ett led i strategin att fokusera på Beijer Electronics kärnverksamheter, industriella operatörspaneler och industriell datakommunikation. Transaktionen medförde en realisationsvinst på 32,9 mkr före skatt. Den avyttrade verksamheten omsatte cirka 70 mkr på årsbasis. Transaktionen har inte inneburit några materiella förändringar på koncernens eller affärsområde IAS anläggningstillgångar. Realisationsvinsten är inkluderad i Övriga rörelseintäkter i koncernens resultaträkning.

Beijer Electronics aviserade i september en stor strategisk satsning inom affärsområde Industrial Data Communication, IDC. Satsningen omfattar cirka 188 mkr, varav 175 mkr inom Westermo, över en treårsperiod med fokus på ökad produktutveckling och förstärkt marknadsorganisation. Satsningen är i huvudsak självfinansierad. Målet är att höja tillväxten ytterligare från dagens cirka 480 mkr i årsomsättning till närmare 800 mkr samt visa en rörelsemarginal på över 14 procent år 2017. IDCs totala adressbara marknad uppgår till närmare tio miljarder kronor med en förväntad tillväxt på över tio procent per år. Den aviserade satsningen kommer att bredda Westermos produktportfölj inom Mission Critical Edge Networks och Westermo IP Train. Den totala personalstyrkan förväntas öka med 50 personer varav 20 personer inom produktutveckling och resterande inom marknadsorganisationen.

Den 15 september meddelade Beijer Electronics att VD och koncernchef Fredrik Jönsson lämnade sin befattning och företaget. Beijer Electronics CFO Anna Belfrage utsågs samma dag till t f VD och koncernchef.

Beijer Electronics aviserade i oktober ett åtgärdsprogram inom affärsområde IAS. IAS försäljning har inte utvecklats som förväntat på senare år vilket påverkat lönsamheten negativt. För att återställa lönsamheten under en treårsperiod har IAS initierat ett program för att sänka kostnaderna. I ett första skede förväntas resultatet inom IAS öka med 25 mkr under 2015. Kostnaderna för omstruktureringen belastar i första hand resultatet för det fjärde kvartalet 2014 men även det första halvåret 2015.

Affärsområde Industrial Automation Solutions (IAS)

Affärsområde IAS utvecklar, tillverkar och säljer produkter för operatörskommunikation, styr- och drivsystem. Marknaden var generellt fortsatt svag under året även om bilden i stort inte var konsistent, d.v.s. vissa marknader – såsom den amerikanska – visade god tillväxt medan andra gick tillbaka något. Affärsområdets orderingång och omsättning påverkades negativt av avyttringen av fordonsverksamheten och justerat för avyttringen utvecklades försäljningen i USA mycket positivt med en uppgång på 17 procent. I Norden minskade försäljningen med fyra procent medan den i stort sett var oförändrad i övriga Europa och Asien. Affärsområdets resultat ökade kraftigt beroende på realisationsvinsten från avyttringen av fordonsverksamheten. Samtidigt belastades resultatet av engångskostnader. Sammantaget har IAS en längre period haft en otillräcklig lönsamhet och för att återställa lönsamheten över en treårsperiod initierades under hösten 2014 ett program för att sänka kostnaderna. I ett första skede förväntas resultatet inom IAS öka med 25 mkr under 2015 till följd av åtgärderna.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången minskade med sju procent till 905,4 mkr (971,0). Justerat för den avyttrade fordonsverksamheten steg den med en procent. Omsättningen minskade med fem procent till 923,2 mkr (970,9). Exklusive avyttringen ökade omsättningen med två procent. Rörelseresultatet före avskrivningar steg till 108,2 mkr (85,7) inklusive en realisationsvinst på 32,9 mkr. Avskrivningar uppgick till 26,9 mkr (27,5). Rörelseresultatet ökade till 81,3 mkr (58,2) inklusive realisationsvinsten. Justerat för realisationsvinsten och engångskostnader om 12,9 mkr (5,6) uppgick rörelseresultatet till 61,3 mkr (63,8). Det motsvarande en rörelsemarginal på 6,6 procent (6,6).

Affärsområde IDC

Affärsområdet IDC utvecklar, tillverkar och säljer produkter inom industriell datakommunikation på den globala marknaden där infrastrukturprojekt som järnvägssystem, energidistribution, vägtransporter och gruvdrift är centrala inslag. IDC utvecklades fortsatt starkt under 2014. Affärsområdet visade ett nytt rekordår beträffande orderingång, omsättning och resultat. IDC ökade sin försäljning på i stort sett alla marknader som man bearbetar men försäljningsuppgången var särskilt stark i Kina och USA. Den positiva utvecklingen är ett resultat av affärsområdets målmedvetna och långsiktiga satsningar på en nätverksteknologi med egen mjukvara och utvalda segment. Mot bakgrund av IDCs höga tillväxt de senaste åren och en stor framtida potential, aviserades under 2014 en stor strategisk satsning inom affärsområdet. Satsningen omfattar cirka 188 mkr över en treårsperiod med fokus på ökad produktutveckling och förstärkt marknadsorganisation. Målet är att höja tillväxten ytterligare från dagens cirka 480 mkr i årsomsättning till närmare 800 mkr samt visa en rörelsemarginal på över 14 procent år 2017.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången steg med 14 procent till 492,8 mkr (430,6). Omsättningen ökade med 18 procent till 483,0 mkr (409,0). Rörelseresultatet före avskrivningar steg med 33 procent till 85,3 mkr (64,3). Avskrivningar uppgick till 27,5 mkr (26,4). Rörelseresultatet steg med 53 procent till 57,8 mkr (37,9) motvarande en rörelsemarginal på 12,0 procent (9,3). Det kraftigt förbättrade rörelseresultatet förklaras av högre försäljningsvolymer.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens investeringar inklusive balanserade utvecklingskostnader och förvärv uppgick till 60,1 mkr (140,9) under 2014. Kassaflödet från den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapitalet blev 136,6 mkr (207,9). Det egna kapitalet uppgick till 496,5 mkr (391,4) vid årsskiftet. Soliditeten var 33,6 procent (27,2). Likvida medel uppgick till 156,8 mkr (147,9). Nettoskulden var 498,8 mkr (559,9).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 13,9 procent (11,1). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 10,3 procent (8,8) respektive 17,7 procent (14,0).

Personal

Medeltalet anställda uppgick till 760 medarbetare (776). Omsättningen per anställd uppgick till 1,84 mkr (1,77).

Produktutveckling

Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena IAS och IDC. Det bedrivs löpande utvecklingsprojekt för att bredda utbudet med nya produkter och lösningar samt för att förbättra det befintliga erbjudandet.

IAS utvecklar operatörspaneler och mjukvara som används för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Utvecklingsenheter för HMI-lösningar finns i Malmö, Nürtingen i Tyskland, Salt Lake City i USA samt i Taipei i Taiwan. Utvecklingskostnaderna inom IAS uppgick till 58,2 mkr (61,9). Det motsvarade 6,3 procent (6,7) av omsättningen.

Produktutveckling är en central del av IDCs verksamhet och den sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. Utvecklingsenheter finns i Stora Sundby och Västerås samt Taipei i Taiwan. Utvecklingskostnaderna uppgick till 52,9 mkr (45,3) motsvarande 11 procent (11,1) av omsättningen.

Koncernens totala utvecklingskostnader uppgick till 113,5 mkr (109,7). Det motsvarade 8,1 procent (8,0) av koncernens omsättning.

Valutor

Beijer Electronics har försäljning i olika valutor. Försäljningen i euro svarade för 465,4 mkr vilket utgjorde 33,2 procent av den totala försäljningen. Försäljningen i svenska kronor var 247,4 mkr, i amerikanska dollar 333,6 mkr, i norska kronor 100,4 mkr, i danska kronor 56,9 mkr, i brittiska pund 53,2 mkr och 144,7 mkr i övriga valutor.

Miljöpåverkan

Koncernens miljöarbete är framför allt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter. I merparten av de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att de krav som gäller följs och att arbetet med miljöfrågor är strukturerat och bidrar till kontinuerliga förbättringar.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig 30 år tillbaka i tiden. Under 2013 tecknade Beijer Electronics ett nytt treårigt distributörsavtal med Mitsubishi Electric. Avtalet innebar att samarbetet fortsätter där Beijer Electronics är huvuddistributör av Mitsubishi Electrics produkter inom automation på de nordiska och baltiska marknaderna.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerat mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har även vissa finansiella risker såsom ränterisk, likviditetsrisk och refinansieringsrisk. Regler för risknivå och hantering av de finansiella riskerna på olika nivåer inom koncernen fastställs av styrelsen. Målet är att minimera riskerna och klargöra ansvar och befogenheter. Uppföljning av reglerna och att de efterlevs kontrolleras av ansvarig och avrapporteras till styrelsen. De räntebärande skulderna uppgick till 655,6 mkr (707,8) vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 498,8 mkr (559,9).

Aktier och ägarförhållanden

Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2014 till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier med ett kvotvärde på 0,33 krona. Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,8 procent av kapital och röster. Näst största ägare var Lannebo Fonder med 11,1 procent av kapital och röster.

Årsstämman 2014 beslutade att intill nästa årsstämma bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 635 334 kronor genom nyemission av högst 1 906 002 aktier.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör samt tar beslut om ersättning till den övriga företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder även förslag till eventuella incitamentsprogram. Principerna för ersättningsutskottets arbete beskrivs mer utförligt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 64.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2014 fastställdes av årsstämman i april 2014. Ersättning under 2014 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av not 7 på sidorna 44–45.

Utsikter för 2015

Beijer Electronics kunde under helåret 2014 öka sin omsättning och förbättra rörelseresultatet både före och efter justering av olika engångsposter. För 2015 bedöms IDC kunna hålla en fortsatt hög tillväxt medan IAS bedöms kunna öka omsättningen något. Koncernen går in den aviserade stora satsningen inom IDC vilket påverkar marginaler och resultat, särskilt under det första halvåret. Samtidigt bedöms omstruktureringsprogrammet inom IAS ge förväntad effekt. Sammantaget bedöms Beijer Electronics kunna öka rörelseresultatet under helåret 2015.

Beijer Electronics har den 11 december 2014 undertecknat en bindande offert för nytt bankavtal. Det nya avtalet förväntas vara klart under april 2015 och avtalsperioden kommer att vara tre år med möjlighet att förlänga med ett år.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Summa	133 513
Årets resultat	44 497
Balanserade vinstmedel	89 016
Tkr

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 1,25 kronor per aktie.

Summa	133 513
Överföres i ny räkning	109 679
Summa utdelning	23 834
Tkr

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 24 april 2015. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna skickas ut den 2 juni 2015.

Den föreslagna utdelningen har beslutats med beaktande av koncernens soliditet som vid årsskiftet uppgick till 33,6 procent och moderbolagets soliditet till 16,8 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaså betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 22 april 2015 för fastställelse.

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Koncernens resultaträkning

Tkr	2014	2013	Not
Intäkter	1 401 578	1 376 187	2
Kostnad sålda varor	-756 896	-755 281	3
Bruttoresultat	644 682	620 906
Försäljningsomkostnader	-230 843	-225 577	3
Administrationsomkostnader	-340 806	-309 471	3
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	40 579	1 509	4
Rörelseresultat	113 612	87 367	2, 4, 5, 6, 7, 8
Finansiella intäkter	2 865	5 989
Finansiella kostnader	-19 696	-21 481
Finansnetto	-16 831	-15 492	9
Resultat före skatt	96 781	71 874
Skatt	-34 090	-27 508	11
Årets resultat	62 691	44 366
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	61 725	44 218
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	966	148
Vinst per aktie, kr	3,24	2,32	20

Rapport över totalresultatet

Tkr	2014	2013
Årets resultat	62 691	44 366
Övrigt totaltresultat: Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen	-13 293	9 714
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	81 160	-11 706
Totalresultat för året	130 558	42 374
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	129 002	41 399
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	1 556	975

Koncernens balansräkning

Tkr	2014–12–31	2013–12–31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	83 642	79 167	13
Immateriella anläggningstillgångar	701 164	666 673	12
Andelar i intresseföretag	73 585	73 585	15
Långfristiga fordringar	3 972	2 072	17
Uppskjuten skattefordran	32 399	29 366	25
Summa anläggningstillgångar	894 763	850 863
Omsättningstillgångar
Varulager	189 593	212 187	18
Kundfordringar	206 658	198 474	19
Skattefordringar	10 700	15 659
Övriga fordringar	20 305	14 055	19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17 610	17 645	19
Likvida medel	156 842	147 926
Summa omsättningstillgångar	601 707	605 946
Summa tillgångar	1 496 470	1 456 809
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 356	6 356
Övrigt tillskjutet kapital	25 697	25 697
Omräkningsreserv	46 988	-33 582
Balanserat resultat	417 490	392 892
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	496 531	391 363
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	6 356	4 800
Summa eget kapital	502 887	396 163
Långfristiga skulder
Upplåning	340 000	380 456	22
Övriga långfristiga skulder	11 523	28 677	32
Avsättningar till pensioner	90 989	71 532	22,24
Uppskjutna skatteskulder	54 134	56 727	25
Övriga avsättningar	7 785	7 373	26
Summa långfristiga skulder	504 430	544 766
Kortfristiga skulder
Upplåning	197 441	213 838	22
Förskott från kunder	4 502	4 153
Leverantörsskulder	116 396	140 743
Skatteskulder	14 687	24 070
Övriga skulder	40 578	40 480	32
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	115 548	92 596	27
Summa kortfristiga skulder	489 153	515 880
Summa skulder	993 583	1 060 646
Summa eget kapital och skulder	1 496 470	1 456 809

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

Koncernens förändring i eget kapital

Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2013–01–01	6 311	17 648	-21 049	381 490	384 400	21 316	405 716
Årets resultat				44 218	44 218	148	44 366
Omvärdering av nettopensionsförpliktelse				9 714	9 714		9 714
Omräkningsdifferenser			-12 533		-12 533	827	-11 706
Totalresultat	6 311	17 648	-33 582	435 422	425 799	22 291	448 090
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar d)				-23 668	-23 668		-23 668
Förvärv				-18 862	-18 862	-17 491	-36 353
Övrigt tillskjutet kapital c)	45	8 049			8 094		8 094
Utgående eget kapital 2013–12–31	6 356	25 697	-33 582	392 892	391 363	4 800	396 163

Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt tillskjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2014–01–01	6 356	25 697	-33 582	392 892	391 363	4 800	396 163
Årets resultat				61 725	61 725	966	62 691
Omvärdering av nettopensionsförpliktelse				-13 293	-13 293		-13 293
Omräkningsdifferenser			80 570		80 570	590	81 160
Totalresultat	6 356	25 697	46 988	441 324	520 365	6 356	526 721
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar d)				-23 834	-23 834		-23 834
Förvärv
Övrigt tillskjutet kapital c)
Utgående eget kapital 2014–12–31	6 356	25 697	46 988	417 490	496 531	6 356	502 887

a) 19 067 586 (19 067 586) aktier med ett kvotvärde om 0,33 kronor (0,33). Under 2013 har antalet aktier ökats med en nyemission om 133 122 nya aktier.

Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Inklusive årets resultat.

c) Nyemission avseende teckningsoptionsprogram. d) Utdelning per aktie uppgick till 1,25 kr (1,25).

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2014	2013	Not
Den löpande verksamheten			31
Resultat före skatt	96 781	71 874
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	64 306	69 521
Betald skatt	-45 505	-25 592
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	115 582	115 803
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	34 025	25 735
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	2 673	36 424
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-15 635	29 948
Kassaflöde från den löpande verksamheten	136 645	207 910
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-28 461	-24 382
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-17 277	-15 870
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		-108
Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkan	-14 355	-26 265
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar		-73 585
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar		-662
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-60 093	-140 872
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av aktier		8 094
Förändring av checkräkningskredit	3 599	17 951
Upptagna lån		79 000
Amortering av lån	-60 286	-125 231
Utbetald utdelning moderbolagets aktieägare	-23 834	-23 668
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-80 521	-43 854
Årets kassaflöde	-3 969	23 184
Likvida medel vid årets början	147 926	128 469
Kursdifferens i likvida medel	12 885	-3 727
Likvida medel vid årets slut	156 842	147 926

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2014	2013	Not
Nettoomsättning	61 295	60 701	30
	61 295	60 701
Rörelsens kostnader
Försäljnings- och administrationsomkostnader	-86 833	-73 620	5,6,7,8,30
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat	-25 538	-12 919
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	11 742	822	9
Utdelning från dotterbolag	53 699	66 959	9
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	8 678	7 678	9
Räntekostnader och liknande resultatposter	-15 332	-20 435	9
Resultat efter finansiella poster	33 249	42 105
Bokslutsdispositioner	10 913	27 896	10
Resultat före skatt	44 162	70 001
Skatt på årets resultat	335	-1 383	11
Årets resultat, tillika årets totalresultat	44 497	68 618

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2014–12–31	2013–12–31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	41 534	42 820	12
Materiella anläggningstillgångar	740	1 049	13
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	383 385	383 385	14
Fordringar hos koncernföretag	300 046	339 908	16
Andelar i intresseföretag	73 585	73 585	15
Uppskjutna skattefordringar	3 762	2 936
Summa finansiella anläggningstillgångar	760 778	799 814
Summa anläggningstillgångar	803 052	843 683
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	26 075	40 978
Skattefordringar	1 126	1 120
Övriga fordringar	1 278	56
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4 907	5 520	19
Summa kortfristiga fordringar	33 386	47 674
Kassa och bank	6 591	11 958
Summa omsättningstillgångar	39 977	59 632
Summa tillgångar	843 029	903 315

Tkr	2014–12–31	2013–12–31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital a)	6 356	6 356
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 600	7 600
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	89 016	44 232
Årets resultat	44 497	68 618
Summa fritt eget kapital	133 513	112 850
Summa eget kapital	141 113	120 450
Obeskattade reserver	1 050	3 925	21
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	4 380	3 782
Summa avsättningar	4 380	3 782
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	340 000	380 000	23
Skulder till koncernföretag	74 398	96 701
Övriga långfristiga skulder	3 906	19 730
Summa långfristiga skulder	418 304	496 431
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	196 482	213 664	23
Leverantörsskulder	6 221	7 491
Skulder till koncernföretag	40 636	28 411
Övriga skulder	15 515	18 949
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	19 328	10 212	27
Summa kortfristiga skulder	278 182	278 727
Summa eget kapital och skulder	843 029	903 315

a) Antalet aktier i bolaget uppgår till 19 067 586 st (19 067 586).

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2014–12–31	2013–12–31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	34 180	28 134	29

Moderbolagets förändring i eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2013–01–01	6 311	1 244	59 851		67 406
Årets resultat				68 618	68 618
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 311	1 244	59 851	68 618	136 024
Nyemission b)	45		8 049		8 094
Utdelning			-23 668		-23 668
Utgående eget kapital 2013–12–31	6 356	1 244	44 232	68 618	120 450

Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
6 356	1 244	112 850		120 450
			44 497	44 497
6 356	1 244	112 850	44 497	164 947
		-23 834		-23 834
6 356	1 244	89 016	44 497	141 113
2014	2013
	19 067 586	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital 19 067 586

Kvotvärde (kr) 0,33 0,33

b) Antalet aktier i bolaget har 2013 ökats genom en nyemission om 133 122 nya aktier.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2014	2013	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	33 249	42 105	31
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	7 445	7 287
Betald skatt	-497	-817
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	40 197	48 575
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar	14 294	-13 918
Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder	24 675	31 886
Kassaflöde från den löpande verksamheten	79 166	66 543
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-5 158	-3 014
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-94	-638
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		95
Investeringar / amorteringar av finansiella anläggningstillgångar		-73 585
Förvärv av dotterbolag, netto likviditetspåverkande		-26 265
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-5 252	-103 407
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av aktier		8 094
Upptagna lån	2 818	79 000
Ökning / minskning av finansiella skulder	1 735	55 127
Amortering av lån	-60 000	-70 000
Utbetald utdelning	-23 834	-23 668
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-79 281	48 553
Årets kassaflöde	-5 367	11 689
Likvida medel vid årets början	11 958	269
Likvida medel vid årets slut	6 591	11 958

Redovisningsprinciper

(a) Allmän information

Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är: Box 426, Stora Varvsgatan 13 A, 201 24 Malmö Sverige. Företaget är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2015. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2015 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2014. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Införande av nya och ändrade redovisningsprinciper (i) Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:

IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma.

IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för alla former av innehav i andra företag, såsom dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag.

Andra standarder, ändringar och tolkningar som träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(ii) Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. Investeringar i eget kapitalinstrument ska redovisas till verkligt värde över resultaträkningen men det finns även en möjlighet att vid första redovisningstillfället redovisa instrumentet till verkligt värde över övrigt totalresultat. Ingen omklassificering till resultaträkningen kommer då ske vid avyttring av instrumentet. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Även säkringsdokumentationen ändras lite jämfört med den som tas fram under IAS 39. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari 2017. Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser och uppskjuten skatt. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 12, immateriella anläggningstillgångar, i not 24, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt i not 25, uppskjuten skatt.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2015. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 22 april 2015.

(c) Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgrupp.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Koncernen bedömer också om bestämmande inflytande föreligger fastän den inte har ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna men ändå har möjlighet att styra finansiella och operativa strategier genom de-facto kontroll. De-facto kontroll kan uppstå under omständigheter där andelen av koncernens rösträtter i relation till storleken och spridningen på övriga aktieägares rösträtter ger koncernen möjlighet att styra finansiella och operativa strategier etc.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde.

Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt, för förvärv gjorda innan 1 januari 2010, transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. Koncernen tillämpar sk full goodwill-värdering vid redovisning av goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

(ii) Förändringar i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring av bestämmande inflytande

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

(iii) Försäljning av dotterföretag

När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när den förlorar det bestämmande inflytandet. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.

(iv) Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet.

Om ägarandelen i ett intresseföretag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intresseföretag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.

Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intresseföretag" i resultaträkningen.

Vinster och förluster från "uppströms-" och "nedströmstransaktioner" mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

(v) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av verksamhetsrelaterade tillgångar och skulder, såsom kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas inom rörelseresultatet. Övriga valutakursdifferenser redovisas som en finansiell intäkt eller som en finansiell kostnad i resultaträkningen.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot övrigt totalresultat som en omräkningsreserv.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Koncernens intäkter består av försäljning av varor och tjänster. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för rabatter, returer och mervärdesskatt. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen enligt metoden för successiv vinstavräkning. Den successiva vinstavräkningen beräknas utifrån färdigställandegrad baserat på nedlagda kostnaders andel av totala beräknade kostnader. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Kostnader avseende operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Kostnader avseende finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter samt realiserade och orealiserade valutakursdifferenser på finansiering eller placering i utländsk valuta. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument, med undantag för de finansiella instrument som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader.

Finansiella instrument som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Redovisning av finansiella instrument sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning istället tillämpas.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

I enlighet med IAS 39 klassificerar koncernen finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall, lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt andra finansiella skulder. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella instrumenten vid det första redovisningstillfället.

För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna lånefordringar och kundfordringar, andra finansiella skulder samt finansiella skulder värderade till verkligt värde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Likvida medel tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt.

Not 1 forts Redovisningsprinciper

Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 120 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

(j) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder;

byggnader, rörelsefastigheter	5–60 år
maskiner och andra tekniska anläggningar	3–12 år
inventarier, verktyg och installationer	2–8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan fem och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

byggnadsdekorationer, Kina	5 år
övriga fastighetskomponenter	25–60 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(k) Immateriella tillgångar (i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Vid testning av nedskrivningsbehov jämförs redovisat värde med beräknat återvinningsvärde. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återföres ej. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är:

varumärken	7–20 år
kundkontrakt	4–10 år
(återstående kontraktuell löptid)
balanserade utvecklingsutgifter	3–5 år
balanserade IT-utgifter	3–10 år
teknikplattform	5 år

(l) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(m) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövas årligen.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Beijer E lectronics 2014 39

(n) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(o) Ersättningar till anställda

(i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget, dotterbolag i Sverige och i två av dotterbolagen i Taiwan.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Koncernen har använt sig av svenska bostadsobligationer med en löptid om 10 år som grund för fastställande av diskonteringsräntan avseende de förmånsbestämda planerna i Sverige. Denna ränta har därefter extrapolerats med ränteskillnaden mellan en svensk statsobligation med en löptid motsvarande den genomsnittliga löptiden på koncernens pensionsförpliktelser och en svensk statsobligation med en löptid om 10 år. För de förmånsbestämda planerna i Taiwan har räntan på en förstklassig företagsobligation använts. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade "projected unit credit method".

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om koncernen är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonus- och vinstandelsplaner

I koncernen finns det bonus- och vinstandelsplaner. Vinstandelsplanerna baseras på ett operativt resultat och utgår om ett förutbestämt mål uppnås. Kostnaderna för bonus- och vinstandelsplaner belastar det år det finns en legal förpliktelse.

(p) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(q) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat respektive eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas mot övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelningen från utländska dotterbolag redovisas som en skuld.

(r) Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(s) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Utdelningar som erhålls från dotterföretag redovisas som intäkt.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella anläggningstillgångar Utveckling

I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

I enlighet med alternativregeln i RFR 2 redovisas såväl erhållna som lämnade koncernbidrag som bokslutsdisposition. Skatteeffekt av erhållna och lämnade och koncernbidrag redovisas i resultaträkningen enligt IAS 12. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och ökar värdet av aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Rapportering för segment

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten som används för att fatta strategiska beslut. Företagsledningen bedömer verksamheten utifrån ett produktperspektiv där rörelsesegmenten är fördelade på affärsområdena Industrial Automation Solutions (IAS) och Industrial Data Communication (IDC).

Företagsledningen införde vid årsskiftet 2013/2014 en ny global organisation som medförde en förändring av rapporteringen från tre affärsområden till två affärsområden. Affärsområde IAS är bildat av de tidigare affärsområdena Automation och HMI Products. Förändringen är en konsekvens av att Beijer Electronics köpte tillbaka 15 procent av Automation från Mitsubishi Electric under 2013.

IAS utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och IPC-baserade operatörssystem på den globala marknaden samt marknadsför och säljer produkter från ledande internationella leverantörer och datakommunikationslösningar från IDC i Norden och Baltikum. IDC utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation på en global marknad. Övrigt består främst av moderbolagets gemensamma funktioner.

Föetagsledningen bedömer rörelsesegementen baserat på ett mått som benämns rörelseresultat.

Företagsledningen bedömer även försäljningen från ett geografiskt perspektiv fördelat på Norden, Övriga Europa, Nordamerika, Asien och Övriga världen. Den information som presenteras avseende rörelsesegmentens intäkter avser de geografiska områden grupperade efter var kunderna är lokaliserade.

2014
Tkr	IAS	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	923 183	478 395			1 401 578
Intern försäljning	23	4 643		-4 666
Summa försäljning	923 206	483 038		-4 666	1 401 578
Rörelseresultat före avskrivningar*	108 182	85 289	-18 691	3 851	178 631
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	-5 491	-10 227	-403	-3 757	-19 878
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	-21 435	-17 263	-6 444		-45 141
Rörelseresultat	81 256	57 799	-25 538	94	113 612
*varav omstruktureringskostnader	-5 862		-10 800		-16 662

2013

Tkr	IAS	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	970 905	405 282			1 376 187
Intern försäljning	23	3 766		-92 597
Summa försäljning	970 928	409 048		-92 597	1 376 187
Rörelseresultat före avskrivningar*	85 714	64 292	-6 110	9 822	151 313
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	-5 436	-8 625	-511	-3 192	-17 764
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	-22 104	-17 780	-6 298		-46 182
Rörelseresultat	58 174	37 887	-12 919	6 630	87 367
*varav omstruktureringskostnader	-5 633				-5 633

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd", dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

I rörelsesegmentens resultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.

Koncernen är inte beroende av större kunder. Koncernen har ingen enskild kund som utgör mer än 10 procent av koncernens totala försäljning.

Försäljning geografisk fördelning

Tkr	2014	2013
Sverige	268 003	289 056
Norge	123 371	117 996
Finland	62 710	66 955
Danmark	67 766	60 712
Norden	521 850	534 719
Tyskland	151 951	146 820
Storbritannien	67 066	84 841
Övriga Europa	199 434	168 096
Total Europa	940 301	934 476
Nordamerika	258 871	251 029
Asien	174 743	167 801
Övriga världen	27 663	22 881
Totalt	1 401 578	1 376 187

Not 3

Information om kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag.

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Varukostnad	596 709	623 537
Löner, ersättningar och sociala kostnader	387 745	409 823
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar	65 020	63 946
Övriga kostnader	279 072	193 023
	1 328 546	1 290 329

Not 4

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2014	2013
Koncernen
Resultat från avyttring av verksamhet*	32 936
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	16 912	13 907
Kursförlust på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-11 966	-13 681
Övrigt	2 697	1 283
	40 579	1 509

*Beijer Electronics sålde i juni 2014 fordonsverksamheten i det amerikanska bolaget inom affärsområde IAS till det israeliska bolaget Micronet. Transaktionen medförde en realisationsvinst på 32 936 tkr före skatt, men har inte inneburit några materiella effekter på koncernens eller affärsområde IAS anläggningstillgångar.

Företagsledningen bedömer att den sålda verksamheten medför en minskning av koncernens omsättning med ca 70 mkr på årsbasis framöver. Effekten på det framtida rörelseresultatet bedöms vara marginell.

Not 5

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2014	2013
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 401	1 481
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	20	169
Skatterådgivning	234	160
Övriga tjänster	110	102
Totalt PwC	1 765	1 912
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	258	243
Skatterådgivning	28	24
Övriga tjänster
Totalt övriga revisorer	286	267
Moderbolaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	580	602
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	20	169
Skatterådgivning	54	87
Övriga tjänster	22	18
Totalt PwC	676	876

Not 6

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2014	2013
Koncernen
Totala leasingkostnader	32 946	27 671
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	29 659	26 609
Mellan ett och fem år	76 214	61 023
105 873 87 632 Totalt
Moderbolaget
Totala leasingkostnader	9 596	9 579
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:

Totala leasingkostnader	47 788	40 979
Mellan ett och fem år	37 820	31 876
Inom ett år	9 968	9 103

Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

	2014	varav män, %	2013	varav män, %
Moderbolaget
Sverige	26	64	25	58
Totalt i moderbolaget	26	64	25	58
Dotterbolag
Brasilien	1	100	2	100
Danmark	14	71	15	69
Estland	4	75	4	76
England	16	82	15	85
Finland	17	76	17	76
Frankrike	10	79	11	80
Indien	1	100	1	100
Kina	34	62	35	58
Lettland	3	67	3	67
Litauen	2	100	3	100
Norge	22	84	23	83
Singapore	4	100	5	100
Sverige	233	85	230	85
Taiwan	238	41	231	41
Turkiet	13	77	8	75
Tyskland	55	77	60	75
USA	67	70	88	69
Totalt i dotterbolag	734	67	751	67
Koncernen totalt	760	67	776	66

Könsfördelning i företagsledningen

	2014–12–31	2013–12–31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderbolaget
Styrelsen	33 %	29 %
Övriga ledande befattningshavare	11 %	10 %
Koncernen totalt
Styrelsen	33 %	29 %
Övriga ledande befattningshavare	11 %	10 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr		2014		2013
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	30 245	11 846	19 825	11 139
(varav pensionskostnad)		(4 242)a		(4 016)a)
Dotterbolag	259 801	85 850	294 298	84 561
(varav pensionskostnad)		(21 996)		(22 429)
Koncernen totalt	290 046	97 696	314 123	95 700
(varav pensionskostnad)		(26 238)b)		(26 445)b)

a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 2 025 tkr (1 667) styrelse och VD. b) Av koncernens pensionskostnader avser 2 025 tkr (1 667) styrelse och VD.

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens utbetalda arvode uppgick till 1 625 tkr (1 250) vilket fördelar sig enligt följande:

SEK	2014	2013
Styrelsen
Anders Ilstam, styrelsens ordförande	500 000	450 000
Bert Åke Eriksson	225 000	200 000
Ulrika Hagdahl	225 000	200 000
Maria Khorsand	225 000	200 000
Bo Elisson	225 000
Christer Öjdemark	225 000
Stig-Arne Blom		200 000

Ingen av styrelseledamöterna har erhållit ersättning för konsultuppdrag under 2014 (0).

Ersättning och övriga förmåner under året

Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr	2014			2013
	VD b)	Andra ledande befattningshavare a)	VD	Andra ledande befattningshavare a)
Grundlön	3 510	14 012	3 720	13 007
Rörlig ersättning	175	1 286	372	1 267
Övriga förmåner	142	2 449	141	1 771
Pensionskostnad	1 298	2 692	1 667	3 012
Löner och ersättningar totalt	5 125	20 439	5 900	19 057

a) Antalet andra ledande befattningshavare uppgår till 8 st (9).

b) Utöver angivna belopp har året belastats med 10 800 tkr för avgångsvederlag i samband med VD-byte.

Verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Under året har VD lämnat sitt uppdrag och tjänsten upprätthålls tills vidare av koncernens CFO.

Övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Detta gäller alla utom en vilken har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvedelag vid uppsägning från företagets sida.

Styrelsens förslag på riktlinjer 2015

Styrelsen föreslår att årsstämman antar riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses koncernledningen inklusive VD.

Den totala ersättningen omfattar fast lön samt rörlig lön, bestående av en årlig och en långsiktig del. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Den rörliga delen baseras på uppfyllelsen av i förväg fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultatutveckling och andra viktiga förändringsmål. För VD och för övriga ledande befattningshavare kan den årliga rörliga delen uppgå till maximalt sex månadslöner och den långsiktigt rörliga delen till maximalt 20–40 procent av fast lön.

Sker uppsägning av VD från Beijer Electronics sida, har VD tolv månaders uppsägningstid. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats. Sker uppsägning av övriga ledande befattningshavare från bolagets sida, och uppsägning ej beror av grov misskötsamhet, har det avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader, för alla utom en som har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag. I övrigt är det inga skillnader mot föregående år.

Beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktören samt beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman.

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2014	2013
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-22 549	-22 959
Balanserade utgifter för dataprogram	-6 576	-6 433
Kundkontrakt varumärken samt liknande rättigheter	-16 016	-16 790
Byggnader och mark	-1 398	-1 236
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-2 559	-2 390
Inventarier verktyg och installationer	-15 921	-14 138
	-65 019	-63 946
Moderbolaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-6 444	-6 297
Inventarier, verktyg och installationer	-403	-553
	-6 847	-6 850

Not 9

Finansnetto

Tkr	2014	2013
Koncernen
Ränteintäkter	265	469
Omvärdering tilläggsköpeskilling	2 601	2 136
Netto kursdifferens		3 385
Finansiella intäkter	2 865	5 989
Räntekostnader	-17 266	-21 481
Netto kursdifferens	-2 430
Finansiella kostnader	-19 696	-21 481
Finansnetto	-16 831	-15 492

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter

Tkr	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			6 058	7 596
Omvärdering tilläggsköpeskilling			2 601
Ränteintäkter, övriga			19	82
Utdelning	53 699	66 959
Netto kursdifferens	17 325			822
	71 024	66 959	8 678	8 500

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter

Tkr	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget
Räntekostnader koncernföretag			-1 011	-1 445
Räntekostnader övriga			-14 321	-18 990
Nedskrivning lån, koncernföretag	-5 583
Netto kursdifferens
	-5 583		-15 332	-20 435

Bokslutsdispositioner

Tkr	2014	2013
Moderbolaget
Ackumulerade avskrivningar utöver plan, årets återföring	2 625
Periodiseringsfond, årets återföring	250	3 940
Koncernbidrag, mottaget	8 038	23 956
	10 913	27 896

Not 11

Skatt på årets resultat

Tkr	2014	2013
Koncernen
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad	-42 367	-24 409
Kupongskatt	-2 450	-2 872
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	5 766	-3 466
	-39 051	-30 747
Uppskjuten skatt (Not 25)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	6 075	4 925
Uppskjuten skatt i under året förändrat skattevärde i underskottsavdrag	-1 114	-1 686
	4 961	3 239
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-34 090	-27 508
Moderbolaget
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad
Kupongskatt	-491	-630
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
	-491	-630
Uppskjuten skatt (Not 25)
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	2 290	280
Uppskjuten skatt i under året förändrat skattevärde i underskottsavdrag	-1 464	-1 033
	826	-753
Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget	335	-1 383

Avstämning av faktisk skatt

Tkr	2014	2013
Koncernen
Resultat före skatt	96 781	71 874
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-21 292	-15 812
Skatteeffekt av:
- Andra skattesatser för utländska dotterbolag	-10 052	-1 932
- Ej avdragsgilla kostnader	-2 014	-679
- Ej skattepliktiga intäkter	692	13
- Effekter av underskottsavdrag, netto	-2 838	-1 686
- Effekt av ändrad skattesats	120	-661
- Skatt hänförlig till tidigare år	5 766	-3 466
- Kupongskatt	-2 450	-2 872
- Övrigt	-2 022	-413
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-34 090	-27 508
Moderbolaget
Resultat före skatt	44 162	70 001
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-9 716	-15 400
Skatteeffekt av:
- Ej avdragsgilla kostnader	-1 295	-102
- Ej skattepliktiga intäkter	11 841	14 762
- Skatt hänförlig till tidigare år
- Schablonränta på periodiseringsfond	-4	-12
- Effekt av ändrad skattesats på uppskjutna skatter
- Kupongskatt	-491	-630
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	335	-1 383

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklings utgifter	IT-utgifter	Varumärken	Kund kontrakt	Teknik plattform	Totalt
Koncernen
Ingående balans 2013–01–01	432 307	150 209	64 728	91 209	103 989	16 104	858 546
Förvärvat via rörelseförvärv	9 787				10 950		20 737
Internt utvecklade tillgångar		21 206					21 206
Övriga investeringar			3 176				3 176
Årets valutakursdifferenser	-3 917	100		-476	-1 556	-212	-6 061
Utgående balans 2013–12–31	438 177	171 515	67 904	90 734	113 383	15 892	897 605
Ingående balans 2014–01–01	438 177	171 515	67 904	90 734	113 383	15 892	897 605
Internt utvecklade tillgångar		22 306					22 306
Övriga investeringar			5 336	819			6 155
Årets valutakursdifferenser	42 547			7 010	11 352	2 101	63 010
Utgående balans 2014–12–31	480 724	193 821	73 240	98 563	124 735	17 993	989 076
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2013–01–01		-79 044	-18 364	-30 896	-50 634	-6 052	-184 990
Årets avskrivningar		-22 959	-6 433	-4 163	-11 250	-1 377	-46 182
Årets valutakursdifferenser		-100		40	238	62	240
Utgående balans 2013–12–31		-102 103	-24 797	-35 019	-61 646	-7 367	-230 932
Ingående balans 2014–01–01		-102 103	-24 797	-35 019	-61 646	-7 367	-230 932
Omklassificering		-2 098					-2 098
Årets avskrivningar
Årets valutakursdifferenser				-2 896	-5 999	-846	-9 741
Utgående balans 2014–12–31		-126 750	-31 373	-42 233	-77 900	-9 656	-287 912
Redovisade värden
Per 2013–01–01	432 307	71 165	46 364	60 314	53 355	10 052	673 556
Per 2013–12–31	438 177	69 412	43 107	55 715	51 737	8 525	666 673
Per 2014–01–01	438 177	69 412	43 107	55 715	51 737	8 525	666 673
Per 2014–12–31	480 724	67 071	41 867	56 330	46 835	8 337	701 164

Koncernen redovisar följande immateriella tillgångsslag:

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3–5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
IT-utgifter	3–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Varumärken*	7–20 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Kundkontrakt	4–5 år respektive 7–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.
Teknikplattform	5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden.

*Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7–20 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag:

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
IT-utgifter	3–10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

Tkr
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2013–01–01	62 402
Övriga investeringar	3 014
Omklassificering
Utgående balans 2013–12–31	65 416
Ingående balans 2014–01–01	65 416
Övriga investeringar	5 158
Omklassificering
Utgående balans 2014–12–31	70 574
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2013–01–01	-16 299
Årets avskrivningar	-6 297
Omklassificering
Utgående balans 2013–12–31	-22 596
Ingående balans 2014–01–01	-22 596
Årets avskrivningar	-6 444
Omklassificering
Utgående balans 2014–12–31	-29 040
Redovisade värden
Per 2013–01–01	46 103
Per 2013–12–31	42 820
Per 2014–01–01	42 820
Per 2014–12–31	41 534

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmenten för "IAS" respektive "IDC" – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Totala goodwillvärden i koncernen	480 724	438 177
IDC	266 841	252 376
IAS	213 883	185 801
Tkr	2014	2013

Enheten "IAS"

Nedskrivningsprövningen för enheten "IAS" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år (5 år), varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats för totalt 5 år efter 2014 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 0–2 procent (0–5) och för kostnader om 0–2 procent (0–5). Därefter har antagits en evig tillväxt för intäkter och kostnader om 2 procent (2).

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 13,2 procent (13,2) före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan..

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har anta gits till två (två) procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på två (två) procent.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten "IDC"

Nedskrivningsprövningen för enheten "IDC" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år (5 år), varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats för totalt 5 år efter 2013 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 0–2 procent (0–5) och för kostnader om 0–2 procent (0–5). Därefter har antagits en evig tillväxt för intäkter och kostnader om 2 procent (2).

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 13,2 procent (13,2) före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två (två) procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på två (två) procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs GBP/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Känslighetsanalys för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Bolaget har vid analys av nedskrivningsbehov av goodwill genomfört känslighetsanalyser för de kassagenererande enheterna. Följande justeringar har gjorts jämfört med ovan redovisade uppgifter:

	2014	2013
Diskonteringsränta	+2 %	+2 %
Försäljningstillväxt	-2 %	-2 %

Känslighetsanalyserna visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid dessa justeringar av beräkningsvariablerna.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter.

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmentet för "IAS" och "IDC" – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa utgifter skrivs av över en period om 3–5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2014	2013
IAS	33 925	38 106
IDC	33 146	31 306
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	67 071	69 412

Känslighetsanalys för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingskostnader

Bolaget har vid analys av nedskrivningsbehov av balanserade utvecklingskostnader genomfört en känslighetsanalys avseende förväntad försäljningstillväxt och bruttomarginal för underliggande produkter. Följande justeringar har gjorts jämfört med baskalkylen:

	2014	2013
Försäljningstillväxt	-10 %	-10 %
Bruttomarginal	-10 %	-10 %

Känslighetsanalyserna visar att inget nedskrivningsbehov föreligger vid dessa justeringar av beräkningsvariablerna.

Materiella anläggningstillgångar

	Koncernen
Tkr	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2013–01–01	51 546	15 296	105 471	172 313	9 009
Förvärvat via rörelseförvärv		2 114	7 431	9 545
Övriga anskaffningar		1 922	14 056	15 978	638
Avyttringar			-2 569	-2 569	-898
Valutakursdifferenser	-1 444	-250	-1 685	-3 379
Utgående balans 2013–12–31	50 102	19 082	122 704	191 888	8 749
Ingående balans 2014–01–01	50 102	19 082	122 704	191 888	8 749
Övriga anskaffningar	116	6 620	10 541	17 277	94
Avyttringar	-82	-1 016	-3 040	-4 138	-42
Valutakursdifferenser	2 579	1 924	11 943	16 446
Utgående balans 2014–12–31	52 715	26 610	142 148	221 473	8 801
Avskrivningar
Ingående balans 2013–01–01	-19 733	-9 424	-69 130	-98 287	-7 950
Årets avskrivningar	-1 236	-2 390	-14 138	-17 764	-553
Avyttringar			2 353	2 353	803
Valutakursdifferenser	248	207	522	977
Utgående balans 2013–12–31	-20 721	-11 607	-80 393	-112 721	-7 700
Ingående balans 2014–01–01	-20 721	-11 607	-80 393	-112 721	-7 700
Årets avskrivningar	-1 398	-2 559	-15 921	-19 878	-403
Avyttringar	64	978	2 560	3 602	42
Valutakursdifferenser	-482	-1 523	-6 829	-8 834
Utgående balans 2014–12–31	-22 537	-14 711	-100 583	-137 831	-8 061
Redovisade värden
Per 2013–01–01	31 813	5 872	36 341	74 026	1 059
Per 2013–12–31	29 381	7 475	42 311	79 167	1 049
Per 2014–01–01	29 381	7 475	42 311	79 167	1 049
Per 2014–12–31	30 178	11 899	41 565	83 642	740

Av koncernens redovisade värden per 2014–12–31 avser 11 696 tkr (12 520) tillgångar via finansiella leasingkontrakt.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	383 385	297 232
Förvärvade bolag		85 494
Bildade bolag		659
Redovisat värde vid periodens slut	383 385	383 385

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2014–12–31	2013–12–31
			Redovisat	Redovisat
Dotterbolag / Org nr / Säte	Antal andelar	Andel i % a)	värde	värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	1 000	100,0	47 758	47 758
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100,0
Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors	50	100,0
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100,0
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100,0
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100,0
Beijer Electronics A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100,0
Brodersen Automation AS, 957004083, Drammen	300	100,0
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Malmö	3 000	100,0
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100,0	100	100
Beijer Electronics Holding Inc., 36-4027234, Chicago	1 000	100,0
Beijer Electronics Inc., 87-0396688, Salt Lake City	10	100,0
Beijer Electronics Holding GmbH, 22383, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Verwaltungs GmbH, HRB 22383 Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics GmbH & Co. KG, HRA 222129, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co, Ltd, Shanghai	1	100,0
Beijer Electronics Corp., 05027350, Taipei	116 534	100,0
Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora sundby	100 000	100,0	212 792	212 792
Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås	1 000	100,0
Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås	1 000	100,0
Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna	10 000	100,0
Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo	2 353 724	100,0
Westermo Data Communications Ltd., 3059742, Southhampton	50 000	100,0
Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel	50 000	100,0
Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan	7 624	100,0
Westermo Data Communications Pte Ltd., 200707554, Singapore	1	100,0
Korenix Technology Co., Ltd, Taipei b)	18 467 000	100,0	100 903	100 903
Smart Jumbo Investment Ltd, Samoa	300 000	100,0
Korenix Technology Ltd, Shenzhen	2 000 000	100,0
Korenix Technology Ltd, Samoa	1	100,0
Huei Chun Electronics Co, Taipei	500 000	100,0
Lanshan Co., Ltd, Taiwan	2 300 000	50,5
Beijer Electronics do Brasil LTDA, 14.199.311/0001-36, Sao Paolo c)	52 492	100,0	202	202
Beijer Electronics India Private Ltd, U31103PN2012FTC144166, Pune d)	300 000	100,0	659	659
Beijer Elektronik ve Tic. A.Ş, 556233, Istanbul	1 527	90,0	20 971	20 971
			383 385	383 385

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

b) Av koncernens totala andel ägs 52,5 procent av Beijer Electronics AB.

c) Av koncernens totala andel ägs 99,0 procent av Beijer Electronics AB.

d) Av koncernens totala andel ägs 99,9 procent av Beijer Electronics AB.

Andelar i intresseföretag

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	73 585
Förvärv		73 585
Redovisat värde vid årets utgång	73 585	73 585

Företag och säte

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Redovisat värde
HCA Participações S.A., Sao Leopoldo, Brasilien	73 585	73 585

Beijer Electronics AB förvärvade under 2013 24,79 procent av aktierna i HCA Participações S.A, ett holdingbolag som äger 60 procent av aktierna i Altus Sistemas Sistemas de Automaticao S.A. Altus utvecklar och tillverkar högteknologiska styrsystem.

Not 16

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	339 908	324 673
Tillkommande fordringar	9 024	25 264
Årets amorteringar	-73 823	-11 052
Årets valutakursdifferenser	24 937	1 023
Redovisat värde vid periodens slut	300 046	339 908

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 0,48–5,00 procent (0,60–5,00).

Not 17

Andra långfristiga fordringar

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	2 072	1 395
Tillkommande fordringar	937	1 541
Årets amorteringar/omklassificering	-336	-854
Årets valutakursdifferenser	1 299	-10
Redovisat värde vid periodens slut	3 972	2 072

Då samtliga långfristiga fordringar i princip har rörliga räntor och effekten av en diskontering är marginell, bedöms det verkliga värdet i huvudsak överensstämma med det bokförda värdet.

Not 18

Varulager

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Råvaror och förnödenheter	90 462	103 340
Färdiga varor och handelsvaror	90 735	95 365
Pågående arbete	6 523	11 906
Förskott till leverantörer	74	5
Varor på väg	1 799	1 571
	189 593	212 187

Kundfordringar och andra kortfristiga fordringar

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Kundfordringar	209 854	201 616
Reserv för osäkra kundfordringar	-3 196	-3 142
Kundfordringar – netto	206 658	198 474
Övriga fordringar	20 305	14 055
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17 610	17 645
	244 573	230 174

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde.

Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 212 tkr (952). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundförluster ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
EUR	61 574	44 591
USD	57 764	61 134
NOK	11 085	9 491
DKK	9 800	9 782
NTD	17 042	21 642
GBP	11 828	12 450
SEK	52 507	53 514
Andra valutor	22 973	17 570
	244 573	230 174

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Hyror	4 026	4 584
Försäkringar	1 004	1 157
Leasingavgifter	1 364	923
Bankavgifter	743	575
IT-avgifter	454	2 018
Övriga poster	10 019	8 388
	17 610	17 645
Moderbolaget
Hyror	2 520	2 457
Försäkringar	538	566
Leasingavgifter	118	334
Bankavgifter	743	575
IT-avgifter	454	983
Övriga poster	534	605
	4 907	5 520

Not 20

Vinst per aktie

Tkr	2014	2013
Periodens resultat	61 725	44 219
Antal utestående aktier	19 068	19 068
Resultat per aktie	3,24	2,32
Utbetald utdelning per aktie a)	1,25 kr	1,25 kr

a) Föreslagen utdelning för 2014 är 1,25 kr per aktie.

Not 21

Obeskattade reserver

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Moderbolaget
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier		2 625
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2009		250
Avsatt vid taxering 2010	1 050	1 050
	1 050	3 925

Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 28.

Bokfört värde bedöms vara en god approxiamtion av verkligt värde. Banklån omsätts var tredje månad. Avsättning för pensioner och finansiella leasingskulder är diskonterade med en för löptiden adekvat marknadsränta. Övriga räntebärande skulder, kortfristiga, förfaller till betalning den 2 januari 2015.

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	90 989	71 532
Banklån	340 000	380 456
Finansiella leasingskulder	7 345	8 725
Övriga räntebärande skulder	272	14 532
	438 606	475 245
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	157 422	153 799
Kortfristig del av banklån	40 019	60 039
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	5 241	4 384
Övriga räntebärande skulder	14 309	14 309
	216 991	232 531

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapital belopp
Koncernen 2014
Inom ett år	4 120	369	3 750
Mellan ett och fem år	4 214	277	3 937
	8 334	646	7 688
Koncernen 2013
Inom ett år	3 771	450	3 321
Mellan ett och fem år	5 540	400	5 140
	9 311	850	8 461

De avtal som utgör grunden till de finansiella leasingskulderna består av billeasing, leasing av serverrum samt leasing av diverse kontorsmöbler.

Kreditvillkor

Företagets banklån är reglerade via kreditvillkor i form av två finansiella nyckeltal.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad definieras som räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar. Skuldsättningsgraden får ej överstiga 3,25.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgrad definieras som rörelseresultat före avskrivningar i relation till räntenetto (räntekostnader med avdrag för ränteintäkter). Räntetäckningsgraden får ej understiga 3,50.

Företaget rapporterar kvartalsvis det kvantitativa utfallet av de båda kreditvillkoren till långivarna. Beräkningarna baseras på den finansiella information som rapporteras via kvartalsrapporterna. Med anledning av den förändrade redovisningsprincip avseende pensionsskulder som trädde i kraft per 1 januari 2013, vilket medfört en ökad redovisad pensionsskuld, har företaget överenskommit med långivarna att såsom del i räntebärande skulder vid beräkning av skuldsättningsgrad, skall utgående pensionsskuld per 31 december 2012 innan principförändringen användas. Detta värde uppgår till 42 708 tkr.

Not 23

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2014	2013
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	340 000	380 456
	340 000	380 456
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	156 482	153 799
Kortfristig del av banklån	40 000	60 039
	196 482	213 838

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser

Tkr	2014	2013
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	19 671	17 601
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-14 565	-12 327
Underskott i fonderade planer	5 106	5 274
Nuvärdet på ofonderade planer	85 883	66 258
Nettobelopp i balansräkningen	90 989	71 532
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	84 827	65 718
Taiwan	6 162	5 814
Nettobelopp i balansräkningen	90 989	71 532

Pensionskostnad

Tkr	2014	2013
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	3 696	3 663
Avkastning på förvaltningstillgångar	-221
Räntekostnad	3 055	2 720
Periodens resultatpost av aktuariella vinster / förluster
Kostnad förmånsbestämda planer	6 530	6 229
Kostnad avgiftsbestämda planer	19 708	20 061
Löneskatt och avkastningsskatt	3 140	3 531
Total kostnad avgiftsbestämda planer	22 848	23 592
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	29 378	29 976

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen

Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:

Tkr	2014	2013
Belopp vid årets ingång	71 532	74 301
Kostnad förmånsbestämda planer	6 530	6 384
Avgifter från anställda	-1 260	-1 037
Utbetalning av ersättningar	-636	-375
Aktuariella omvärderingar, demografiska antaganden	-331	589
Aktuariella omvärderingar, finansiella antaganden	14 419	-8 392
Omräkningsdifferens	734	62
Belopp vid årets utgång	90 989	71 532

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2014	2013
Diskonteringsränta, %	3,14	3,81
Framtida löneökningar, %	3,50	3,50
Framtida ökningar av pensioner, %	2,00	2,00
Personalomsättning, %	6,34	6,49
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	23,22	22,62
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderbolag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

För mer information kring metod för fastställande av diskonteringsränta, hänvisas till not 1, sektion (o) Ersättningar till anställda, avsnitt (ii) Förmånsbestämda planer. En känslighetsanalys av diskonteringsräntans effekt på den förmånsbestämda förpliktelsens storlek redovisas nedan i avsnitt Känslighetsanalys.

Känslighetsanalys

Den förmånsbestämda förliktelsens värde utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida pensionsutbetalningarna. Värderingen av den förmånsbestämda förpliktelsen är därför väsentligt beroende av tilllämpad diskonteringsränta i beräkningen av nuvärdet. Justeringar av diskonteringsräntan är en förändring av de aktuariella antagandena och effekterna av dessa justeringar redovisas därför i det aktuariella resultatet.

Nedan redogörs för effekten på förpliktelsens nuvärde vid justering av valda antaganden per 2014–12–31.

Justerad diskonteringsränta (%-enhet)	-0,50 %	+0,50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	11 724	-9 985
Justerad löneökningstakt (%-enhet)	-0,50 %	+0,50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-4 049	4 708
Justerad inflationsförväntan (%-enhet)	-0,50 %	+0,50 %
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-7 268	8 280
Justerad livslängd (år)	-1 år	+1 år
Förpliktelsens nuvärde (+ ökning / - minskning)	-2 986	2 973

Prognos för det kommande räkenskapsåret

Tkr	2015
Förmånsbestämda förpliktelser
Kostnad för pensioner intjänade under året	4 228
Avkastning på förvaltningstillgångar	-247
Räntekostnad	3 187
Summa	7 168

Avseende det kommande räkenskapsårets resultatpost av aktuariella vinster / förluster vill bolaget inte lämna någon kvantifierad prognos, då detta belopp är väsentligt beroende av värdet på diskonteringsräntan vilket i sin tur styrs av makroekonomiska faktorer. Bolaget hänvisar läsaren till avsnittet för känslighetsanalys samt utvecklingen av diskonteringsränta i avsnittet för de aktuariella antaganden för att läsaren skall få en uppfattning om möjlig utveckling. Bolaget bedömer, givet nu tillgänglig information, inga västentliga förändringar i diskonteringsräntan för det kommande året.

Avgiftsbestämda planer

Bolaget bedömer att kostnaden för de avgiftsbestämda planerna kommer att ligga på en nivå jämförlig med de senaste åren.

Uppskjuten skatt

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Tkr
Koncernen 2014–12–31
Materiella tillgångar	2 861	3 482	-621
Immateriella tillgångar		39 681	-39 681
Lager	6 827	365	6 462
Pensionsavsättningar	12 905		12 905
Obeskattade reserver		9 892	-9 892
Övriga avsättningar	2 482		2 482
Underskottsavdrag	4 719		4 719
Övrigt	2 605	714	1 891
Netto uppskjuten skatteskuld	32 399	54 134	-21 735

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2013–12–31
Materiella tillgångar	2 861	1 686	1 175
Immateriella tillgångar		42 250	-42 250
Lager	7 181		7 181
Pensionsavsättningar	9 224		9 224
Obeskattade reserver		12 311	-12 311
Övriga avsättningar
Underskottsavdrag	6 142		6 142
Övrigt	3 958	480	3 478
Netto uppskjuten skatteskuld	29 366	56 727	-27 361

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Omklassi ficering	Redovisat mot övr totalresultat	Valutakurs differenser	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Materiella tillgångar	1 175	-2 105	309			-621
Immateriella tillgångar	-42 250	3 267	2 300		-2 998	-39 681
Lager	7 181	-961			242	6 462
Pensionsavsättningar	9 224	-67		3 748		12 905
Obeskattade reserver	-12 311	2 419				-9 892
Övriga avsättningar		2 482				2 482
Underskottsavdrag	6 142	-1 114	-309			4 719
Övrigt	3 478	1 040	-2 300		-327	1 891
	-27 361	4 961		3 748	-3 083	-21 735

Av koncernens uppskjutna skattefordringar förväntas 4,5 mkr regleras under 2015 och av koncernens uppskjutna skatteskulder förväntas 4,7 mkr regleras under 2015.

Övriga avsättningar

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Ingående balans	7 373	2 577
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	3 484	6 409
– återförda outnyttjat belopp	-188	-113
Utnyttjat under året	-3 444	-1 514
Omklassificeringar
Valutakursdifferenser	560	14
Utgående balans	7 785	7 373

Av årets utgående balans avser 6 056 tkr (5 274) avsättningar för garantier.

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	65 020	41 692
Upplupna sociala avgifter	33 753	22 977
Upplupna räntor	1 042	886
Övriga poster	15 734	27 041
	115 548	92 596
Moderbolaget
Upplupna löner och semesterlöner	9 253	3 628
Upplupna sociala avgifter	7 281	3 639
Upplupna räntor	1 042	886
Övriga poster	1 752	2 059
	19 328	10 212

Låne-, ränte- och förfallostruktur

Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.

Tkr	Ränte sats %	Ränte bind ningstid	Återstående löptid ränte bindning	Valuta	Nominellt belopp i original valuta b)
Banklån:
Banklån		1,77 90 dagar	89 dagar	SEK	80 000
Banklån		1,77 90 dagar	57 dagar	SEK	120 000
Banklån		1,76 90 dagar	77 dagar	SEK	45 000
Banklån		1,77 90 dagar	74 dagar	SEK	75 000
Banklån		1,77 90 dagar	69 dagar	SEK	60 000
Check kredit a)	0,75– 2,07	90 dagar		-SEK/EUR/USD/ NOK/GBP	157 422

a) Checkkredit löper med en kontraktsränta på 0,30 procent på beviljad kredit. b) Banklånens förfallodag är 2015–10–26.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering, definierad som försäljningintäkter med avdrag för direkta materialkostnader, fördelar sig på följande valutor:

Tkr	Belopp	%
Koncernen 2014
NOK	98 016	16,6
DKK	52 739	8,9
EUR	246 774	41,7
GBP	50 142	8,5
USD	98 911	16,7
Övriga valutor	45 466	7,7
	592 048	100

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Not 28

Finansiella risker och finanspolicy

Nettoskuld

Nettoskuld och eget kapital per 31 december 2014 respektive 2013 var som följer:

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Räntebärande skulder	655 597	707 776
Avgår: likvida medel	-156 842	-147 926
Nettoskuld	498 755	559 850
Totalt eget kapital	502 887	396 163

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen 2014
NTD	1 108 430	273 228	40,48
EUR	7 867	74 856	11,09
NOK	10 138	10 661	1,58
DKK	18 467	23 603	3,5
USD	26 758	209 023	30,97
GBP	1 786	21 675	3,21
CNY	23 525	29 630	4,39
Övriga valutor		32 217	4,77
		674 893	100

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 90 dagar. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 0,75 procent till 1,77 procent (0,85–3,34 procent). Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till cirka 2,2 procent. En ränteförändring med en procent påverkar koncernens resultat före skatt med cirka 5,5 (6,0) mkr.

Kreditrisker

Koncernens likvida medel är utfördelade på moderbolaget och dess dotterbolag, där inget bolag enskilt innehar mer än 13 procent av koncernens totala likvida medel. Koncernens policy är att placera likvida medel i regionalt välrenommerade och ledande banker med hög kreditrating.

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande.

Förskottsbetalning, bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mer än 120 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn skall dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Kostnader för befarade och konstaterade kundförluster under 2014 uppgick till 0,2 mkr (1,0), vilket utgjorde 0,02 procent (0,07) av koncernens omsättning.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag, i enlighet med koncernpolicyn.

De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR, USD och SEK. De största faktureringsvalutorna är EUR, SEK, USD och NOK. Koncernen har en hög grad av s.k. flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna.

Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps- och försäljningsvaluta i syfte att bedöma effekterna på koncernens resultat. En 10% försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar/försämrar omsättningen med cirka 101 mkr och rörelseresultatet med cirka 5-6 mkr givet 2014 års nivåer och mix för försäljning och intjäning, varav effekten på rörelseresultatet för EUR är 2,8 mkr, för USD 1,9 mkr samt för NOK 0,6 mkr. 82 procent (81) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta.

Koncernen har betydande nettotillgångar denominerade i NTD och USD. En 10% försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan mot NTD respektive USD bedöms öka/minska eget kapital med 27 mkr respektive 21 mkr.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Koncernen ligger inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen.

Beijer Electronics har den 11 december 2014 undertecknat en bindande offert för nytt bankavtal. Det nya avtalet förväntas vara klart under april 2015 och avtalsperioden kommer att vara tre år med möjlighet att förlänga med ett år.

Kapitalrisk

Under 2014 har stora förbättringar gjorts inom lager, trots ökad omsättning har lagret reducerats med över 10 procent. Koncernens geografiska spridning samt pågående end-of-life problematik gör det svårt att komma ner till mycket lägre nivåer än dagens. Kapitalbindningen fortsätter att vara ett mycket högt prioriterat område för koncernledningen. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Finansiella kapitalrisker saknas då företaget ej har ett finansiellt trading mandat, utan endast arbetar med operationellt kapital.

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2014–12–31	2013–12–31	2014–12–31	2013–12–31
Ställda säkerheter	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden FPG/PRI	962	874	88	76
Garantiförbindelser till förmån för dotterbolag			34 092	28 058
Övrigt
Summa eventualförpliktelser	962	874	34 180	28 134

Not 30

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 14). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av tjänster till närstående	Inköp av tjänster från närstående	Fordran på närstående per 31 december	Skuld till närstående per 31 december
Dotterbolag	2014	61 295	0	326 121	115 034
Dotterbolag	2013	60 701	631	380 886	125 112

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Likvida medel – koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	156 842	147 926
Summa enligt balansräkningen	156 842	147 926
Summa enligt kassaflödesanalysen	156 842	147 926
Livida medel – moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	6 591	11 958
Summa enligt balansräkningen	6 591	11 958
Summa enligt kassaflödesanalysen	6 591	11 958

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2014	2013	2014	2013
Erhållen utdelning			53 699	66 959
Erhållen ränta	253	469	5 747	4 126
Erlagd ränta	-17 529	-20 929	-14 845	-19 883
	-17 276	-20 460	44 601	51 202

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

		Koncernen	Moderbolaget
Tkr	2014	2013	2014	2013
Avskrivningar och nedskrivningar	65 020	63 946	6 847	6 850
Avsättning till pensioner	5 742	5 054
Övriga avsättningar	412	3 966
Netto omräkningsdifferenser	-2 465	-3 171
Övrigt	-4 404	-274		437
	64 305	69 521	6 847	7 287

Ej utnyttjade krediter

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2014	2013	2014	2013
Ej utnyttjade krediter uppgår till	42 578	46 201	42 578	46 201

Övriga skulder

Tkr	2014–12–31	2013–12–31
Koncernen
Övriga långfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling	3 906	19 730
Övriga långfristiga skulder	7 617	8 947
	11 523	28 677
Övriga kortfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling	15 225	14 309
Övriga kortfristiga skulder	25 353	26 171
	40 578	40 480

De redovisade tilläggsköpekillingarna för 2014 samt 2013 är relaterade till förvärvet av Petek Teknoloji (numera Beijer Elektronik ve Tic. A.Ş) samt förvärvet av minoritetsposten på 15% av aktierna i Beijer Electronics Automation AB, båda genomförda 2013.

Tilläggsköpeskillingen i förvärvet av Petek Teknoloji är prestationsbaserad och värderingen är gjord baserat på koncernledningens bästa bedömning av slutgiltigt utfall. Slutligt utfall av tilläggsköpeskillingen kan variera mellan noll och 8 845 tkr och är beroende av bolagets försäljning och rörelseresultat under 2015. Utbetalning av tilläggsköpeskilling sker i februari 2016.

Not 33

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Not 34

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista under symbolen BELE. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2014 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Bolagsstyrningsrapport 2014

Beijer Electronics AB är ett svenskt, publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista under symbolen BELE. Beijer Electronics tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Koden i sin helhet finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Bolagsstyrningsrapporten avseende verksamhetsåret 2014 är upprättad i enlighet med kodens rekommendationer och Beijer Electronics redovisar inga avvikelser från koden för 2014. Bolagsstyrningsrapporten har genomgått en lagstadgad genomgång av bolagets revisorer.

Aktieägare och bolagsordning

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 3 379 (3 488). Stena Sessan Rederi AB är största aktieägare med cirka 29,8 procent av rösterna. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 12 procent (15) av utländska investerare. Aktiekapitalet uppgår till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier. Aktiekapitalet ska vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på ca 0,33 kronor. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 74–75. Information om aktieägare uppdateras halvårsvis och finns även tillgänglig på koncernens hemsida, www.beijerelectronics.se.

Beijer Electronics bolagsordning innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. För sådana beslut på bolagsstämma gäller de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen.

Årsstämma 2014

Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 23 april 2014. Vid stämman närvarade 82 aktieägare personligen eller genom ombud vilka representerade cirka 64 procent av rösterna. Styrelsens ordförande Anders Ilstam valdes till stämmans ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter, samt bolagets revisorer deltog på stämman.

Styrelsens ordförande Anders Ilstam redogjorde för styrelsens arbete under verksamhetsåret 2013. Beijer Electronics VD och koncernchef Fredrik Jönsson skildrade i sitt anförande verksamheten under 2013 och utvecklingen under det första kvartalet 2014. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning samt redogjorde för sitt arbete under det gångna året.

Protokollet från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics samt publicerat på bolagets hemsida. Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• • att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 1,25 kronor per aktie för verksamhetsåret 2013
• • att styrelsen ska bestå av sju (7) stycken ledamöter, utan suppleanter
• • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja styrelseledamöterna Bert Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Maria Khorsand, Bo Elisson, Christer Öjdemark och Fredrik Jönsson.
• • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja Anders Ilstam till styrelsens ordförande

• • att arvode till styrelsens ordförande samt övriga styrelseledamöter uppgår till 1 625 000 kr

• • att anta rutiner för valberedningens tillsättande och arbete

• • att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• • att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 635 334 kronor genom nyemission av högst 1 906 002 aktier

Valberedningen inför årsstämma 2015

Valberedningen presenterades den 29 september 2014 och består av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten före offentliggörandet (innehav per den sista bankdagen i augusti 2014) samt styrelseordföranden. Martin Svalstedt, representant för Stena Sessan Rederi AB, leder valberedningens arbete. Valberedningens uppgift är att arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ordförande vid nästa årsstämma. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt ett antal informella avstämningar via telefon och mail. Dessutom har samtliga styrelseledamöter intervjuats av valberedningen.

Valberedningen Namn	Ägarrepresentant för	Innehav per den 29 augusti 2014
Martin Svalstedt	Stena Sessan	29,79 %
Claes Murander	Lannebo Fonder	11,12 %
Per Trygg	SEB Fonder (SEB Micro Cap, SEB Investment)	13,87 % (7,44 % + 6,43 %)
Arne Lööw	Fjärde AP-fonden	5,78 %
Anders Ilstam, styrelsens ordförande
Totalt		60,56 %

Valberedningen har i sitt arbete att utse styrelse för kommande mandatperiod gjort en utvärdering av styrelsens arbete. Valberedningen bedömer att ledamöternas engagemang har varit stort, att närvarofrekvensen är hög samt att styrelsens ledamöter representerar en bred kompetens, med såväl gediget industriellt och finansiellt kunnande som kunskap om internationella förhållanden och marknader.

Vid framtagandet av sitt förslag till styrelse har valberedningen särskilt beaktat de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund samt styrelsens löpande behov av förnyelse har också beaktats.

Valberedningens förslag till styrelse till stämman presenterades den 19 januari 2015. Valberedningen föreslår att styrelsen minskas från dagens sju ledamöter till sex. Valberedningen föreslår omval av Maria Khorsand, Ulrika Hagdahl, Bo Elisson, Christer Öjdemark och Anders Ilstam. Då Bert Åke Eriksson avböjt omval, föreslår valberedningen att Johan Wester väljs in i hans ställe. Vidare föreslås att styrelsens nuvarande ordförande Anders Ilstam kvarstår som dess ordförande.

Valberedningen gör bedömningen att den förslagna styrelsen med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsarbete och förhållanden i övrigt, har en ändamålsenlig sammansättning för att kunna möta de behov bolagets verksamhet kommer att kräva.

De regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning har iakttagits. Enligt valberedningen är samtliga föreslagna styrelseledamöter, med undantag av Johan Wester, oberoende i förhållande till Beijer Electronics större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till Beijer Electronics.

Styrelsen

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning och att fatta beslut i strategiska frågor. Beijer Electronics styrelse bestod under verksamhetsåret 2014 av sju ledamöter som utsetts av årsstämman.

Beijer Electronics har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. För detaljerad information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sidan 69.

Styrelseordförandes roll

Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordföranden för Beijer Electronics löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Som styrelsens sekreterare fungerar ekonomidirektören i Beijer Electronics, tillika Compliance Officer för bolagskoden. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden). Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.

Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna av styrelsen fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten.

Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Tidigare har en formaliserad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande gjorts i samband med oktobers styrelsemöte. I år, precis som under 2013, har man istället valt att låta valberedningen genomföra djupintervjuer med samtliga ledamöter.

Styrelsens arbete under 2014

Styrelsen har under verksamhetsåret 2014 hållit nio (nio) styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ytterligare ett tillfälle träffat styrelsens revisionsutskott.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör, beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Ersättningsutskottet inhämtar beslutsunderlag och synpunkter från de andra styrelseledamöterna, VD samt ekonomidirektören. Utskottet inhämtar även jämförande beslutsunderlag externt. Under 2014 bestod ersättningsutskottet av Anders Ilstam och Bert Åke Eriksson. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2014 hållit två (2) möten. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2015 fastställs av årsstämman i april.

Revisionsutskott

I revisionsutskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter med undantag av verkställande direktören. Styrelsens ordförande är även revisionsutskottets ordförande. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Utskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. Revisionsutskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Riktlinjerna finns att läsa i sin helhet på bolagets hemsida.

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2014

Under 2014 har verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, och övriga ledande befattningshavare uppburit fast lön samt andra ersättningar som redovisas i not 7 på sidorna 44–45. Med övriga ledande befattningshavare avses de nio personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2014.

Ersättning till verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats. Ovanstående redogörelse redovisar de villkor som gällt för bolagets tidigare verkställande direktör, Fredrik Jönsson. Fredrik Jönsson lämnade bolaget i september 2014 och i enlighet med villkoren i hans anställningsavtal har bolaget reserverat ett belopp motsvarande arton månaders lön och förmåner.

Ersättning till övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Det nämnda avser all utom en, vilken har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogram har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under senare år har koncernen dels erbjudit ledande befattningshavare att förvärva teckningsoptioner, dels haft ett långsiktigt incitamentsprogram enligt vilket tre procent av koncernens vinst avsatts för att tre år senare delas ut till de trettio personer som ingick i programmet. Båda dessa program är nu avslutade, och under 2014 har inget nytt incitamentsprogram lanserats.

Styrelsearvoden

Styrelsens arvode enligt beslut på årsstämman i april 2014 uppgick till 1 625 tkr (1 625) under 2014 och fördelas enligt tabellen på sidan 67.

Ledning och företagsstruktur

Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner.

Koncernledningen består i dagsläget av verkställande direktören, affärsområdeschefen för verksamhetsområdet IDC, fyra regionchefer, en Operations-chef samt ekonomi- och personalchef. Koncernchefen innehar även rollen som affärsområdeschef för det största affärsområdet IAS.

Koncernledningsmöten hålls regelbundet för att diskutera koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. För ytterligare information om medlemmarna i koncernledningen, se koncernens hemsida samt sidan 71.

Fr.o.m. den 15 september 2014 innehas rollen som koncernchef tills vidare av Anna Belfrage.

I samband med förändringen i högsta ledningen och styrelsens beslut att investera närmare 176 mkr i Westermo-verksamheten, beslutade styrelsen att Westermo-verksamheten tills vidare ska rapportera till en separat styrelse där två ledamöter i huvudstyrelsen samt koncernchefen sitter.

Affärsområden

Beijer Electronics verksamhet är organiserad i två affärsområden. Cheferna för respektive affärsområde är medlemmar i koncernledningen och har ansvar för resultat och balansräkning för sina respektive områden. I den externa rapporteringen är koncernens verksamhet indelad i följande två affärsområden; IAS och IDC.

Intern kontroll över finansiell rapportering

I samband med fastställandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll. Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen. Styrelsen erhåller rapporteringen och ställer krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten. Detta för att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstrukturer

Beijer Electronics bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet.

Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande »Corporate Manual«, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut. Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens ekonomiorganisation.

Ekonomiansvariga på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent och rättvisande finansiell rapportering. En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i rapporter till styrelsen. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.

Styrelsens arbete under 2014

				Närvaro			Beroende
Styrelseledamot	Invald	Befattning	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Styrelse möten	Arvode, kr	Beijer Electronics	Större aktieägare
Anders Ilstam	2002	Ordförande	2/2	2/2	10/10	500 000	nej	nej
Bo Elisson	2013	Ledamot	2/2		10/10	225 000	nej	nej
Bert Åke Eriksson	2002	Ledamot	1/2	2/2	9/10	225 000	nej	ja
Ulrika Hagdahl	2006	Ledamot	2/2		10/10	225 000	nej	nej
Fredrik Jönsson	2008	VD	1/2		6/10		ja	nej
Maria Khorsand	2010	Ledamot	2/2		10/10	225 000	nej	nej
Christer Öjdemark	2013	Ledamot	2/2		10/10	225 000	nej	nej

* Styrelseledamöterna Ulrika Hagdahl och Bo Elisson har erhållit 93 750 kr respektive 125 000 kr för styrelseuppdrag i dotterbolaget Westermo. Fredrik Jönsson lämnade företaget den 15 september 2014.

Styrelsen har i enlighet med kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har, i samband med sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen i vilka ingår återkommande internrevisioner drivna av den centrala finansfunktionen.

Finansiell rapportering och information

Beijer Electronics rutiner för informationsgivning syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning.

Finansiell information lämnas regelbundet i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen. Presentationer och telekonferenser för finansanalytiker, investerare och media hålls samma dag som helårs- och kvartalsrapporter publiceras. Alla rapporter, presentationer och pressmeddelanden publiceras på koncernens hemsida samt intranät.

Insiderpolicy

Beijer Electronics styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande lag om marknadsmissbruk i Sverige. Policyn redogör för regler kring insynsregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på koncernens hemsida.

Uppförandekod

Beijer Electronics verksamhet ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande. Bolagets styrelse fastställer årligen en s k uppförandekod »Code of Conduct« för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Dokumentet finns att läsa i sin helhet på koncernens hemsida.

Värderingar

Beijer Electronics värderingar – Commitment, Drive och Trust – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. »Commitment« speglar engagemang för att maximera kundnytta och för närhet i relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare. »Drive« står för proaktivitet och framåtsträvande i förhållningssätt och teknologiutveckling. »Trust« representerar ett ärligt och förtroendegivande agerande.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna. IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 22 april 2015.

Malmö den 20 mars 2015

Anders Ilstam Ordförande

Christer Öjdemark Maria Khorsand

Bo Elisson Ulrika Hagdahl Bert Åke Eriksson

Anna Belfrage Tillförordnad verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2015. PricewaterhouseCoopers AB

Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Magnus Jönsson Auktoriserad revisor

Styrelse

Anders Ilstam

Halmstad, Sverige. Född 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Svedbergs AB, Grimaldi Industri AB och 3nine AB. Styrelseledamot i bl a Enviro Systems AB och Plockmatic AB. Utbildning: Merkantilingenjör Arbetslivserfarenhet: Tidigare vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 000 aktier

Christer Öjdemark Linköping, Sverige. Född 1951. Styrelseledamot sedan 2013.

Huvudsaklig sysselsättning: Koncernchef i Envac AB

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Envac AB

Utbildning: Civilingenjör vid LiU, Linköping Arbetslivserfarenhet: Under många år verksam inom bl.a. BT Industries och Danfoss. Innehav i Beijer Electronics AB: 7 000 aktier

Maria Khorsand Stockholm, Sverige. Född 1957. Styrelseledamot sedan 2010.

Huvudsaklig sysselsättning: VD och koncernchef för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i SLU Sveriges Lantbruksuniversitet och SOS-Alarm Sverige AB. Utbildning: Teknisk licentiat Arbetslivserfarenhet: Tidigare olika direktörsbefattningar inom Ericsson, OMX Technology samt Dell Sweden AB. Innehav i Beijer Electronics AB: Inget

Bo Elisson

Göteborg, Sverige. Född 1950. Styrelseledamot sedan 2013.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Empower Oy i Finland.

Utbildning: Civilingenjör vid CTH, Göteborg Arbetslivserfarenhet: Lång erfarenhet från ASEA/ABB, bland annat som affärsområdeschef för ABB Robotics. Tidigare ordförande i Flexlink AB och ADB Airfield Solutions i Belgien.

Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier

Ulrika Hagdahl

Stockholm, Sverige. Född 1962. Styrelseledamot sedan 2006.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i IFS AB samt HiQ AB.

Utbildning: Civilingenjör vid KTH, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Grundare av Orc Software AB;

tidigare bl.a. vd och styrelseledamot i bolaget.

Innehav i Beijer Electronics AB: 30 000 aktier via bolag

Bert Åke Eriksson

Göteborg, Sverige. Född 1944. Styrelseledamot sedan 2002.

Huvudsaklig sysselsättning: Styrelseuppdrag

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Stena Sessan AB, styrelseledamot i Stena Adactum AB.

Utbildning: Ek examen, fil kand kulturgeografi, GU.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare VD i Stena Sessan AB, departementssekreterare i kommunikationsdepartementet, VD i Rederi AB Gotland, VD i United Tankers AB.

Innehav i Beijer Electronics AB: 61 371 aktier.

Tidigare VD och koncernchef Fredrik Jönsson lämnade bolaget den 15 september och har anmält sitt utträde ur styrelsen. Då styrelsen enligt bolagsstämmobeslut den 23 april 2014 ska bestå av sju (7) ledamöter är styrelsen för närvarande inte fulltalig.

Information om styrelseledamots oberoende/beroende i förhållande till bolaget och större aktieägare finns på sidan 67 i bolagsstyrningsrapporten.

Revisorer

Sofia Götmar-Blomstedt, f 1969. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers AB. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2008. Magnus Jönsson, f 1973. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers AB. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2012.

Revisionsberättelse Till årsstämman i Beijer Electronics AB (publ), org.nr 556025-1851

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Electronics AB (publ) för år 2014 med undantaget för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 64–67. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–68.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga av seenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 64–67. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Electronics AB (publ) för år 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 64–67 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Malmö den 23 mars, 2015 – PricewaterhouseCoopers AB

Sofia Götmar-Blomstedt

Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Magnus Jönsson Auktoriserad revisor

Ledande befattningshavare

Anna Belfrage f 1962 Tillförordnad CEO and President. Verksam inom Beijer Electronics sedan 2011. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 300 aktier.

Tim Webster f 1967 VP Human Resources Verksam inom Beijer Electronics sedan 2011. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 100 aktier.

Sven Knutsson f 1964 VP IA Global Operations Verksam inom Beijer Electronics sedan 2013. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 000 aktier.

Joakim Nideborn f 1983 Tillförordnad CFO Verksam inom Beijer Electronics sedan 2013. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 200 aktier

Lars-Ola Lundkvist f 1961 Business Area Director för IDC Verksam inom Beijer Electronics sedan 2008. Innehav i Beijer Electronics AB: 6 089 aktier.

Roger Kroon f 1965 VP Sales Nordics Verksam inom Beijer Electronics sedan 1998. Innehav i Beijer Electronics AB: 3 700 aktier.

Berndt Köhring f 1965 VP Asia Verksam inom Beijer Electronics sedan 2011. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 430 aktier.

Henrik Dalby Damm f 1965 VP Sales EMEA Verksam inom Beijer Electronics sedan 2013. Innehav i Beijer Electronics AB: 1 181 aktier.

Mark Hendel f 1955 VP Sales Americas Verksam inom Beijer Electronics sedan 2010. Innehav i Beijer Electronics AB: 4 000 aktier.

Fem år i sammandrag

Tkr	2014	2013	2012	2011	2010
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 401 578	1 376 187	1 367 163	1 417 705	1 232 321
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader*	40 579	1 509	-2 423	349	3 445
Rörelsens kostnader**	-1 328 545	-1 290 329	-1 265 200	-1 267 784	-1 111 444
Rörelseresultat	113 612	87 367	99 540	150 270	124 322
Finansnetto	-16 831	-15 493	-26 419	-17 292	-4 301
Resultat före skatt	96 781	71 874	73 121	132 978	120 021
Beräknad skatt	-34 090	-27 508	-19 765	-33 854	-30 534
Nettoresultat	62 691	44 366	53 356	99 124	89 487
hänförligt till moderbolagets aktieägare	61 725	44 218	49 939	95 288	87 358
hänförligt till minoritetsintresse	966	148	3 417	3 836	2 129
* varav engångsposter	32 936
** varav engångsposter	-16 662	-5 633			-1 681
	2014	2013	2012	2011	2010
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar	894 763	850 863	776 692	804 954	783 325
Omsättningstillgångar	444 865	458 020	518 834	502 405	458 981
Likvida medel och kortfristiga placeringar	156 842	147 926	128 469	178 258	105 064
Summa tillgångar	1 496 470	1 456 809	1 423 995	1 485 617	1 347 370
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	496 531	391 363	384 400	394 708	318 970
Innehav utan bestämmande inflytande	6 356	4 800	21 316	18 886	27 640
Långfristiga skulder	504 430	544 766	545 613	618 329	659 411
Kortfristiga skulder	489 153	515 880	472 666	453 694	341 349
Summa eget kapital och skulder	1 496 470	1 456 809	1 423 995	1 485 617	1 347 370
Därav räntebärande skulder	655 597	707 776	650 091	633 929	478 261
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	8,1	6,3	7,3	10,6	10,1
Rörelsemarginal före engångsposter, %	6,9	6,8	7,3	10,6	10,2
Vinstmarginal, %	4,5	3,2	3,9	7,0	7,3
Soliditet, %	33,6	27,2	28,5	27,8	25,7
Eget kapital per aktie, kr a)	26,0	20,5	20,2	20,7	16,7
Vinst per aktie, kr a)	3,24	2,32	2,62	5,00	4,58
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	13,9	11,1	13,0	26,1	28,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,3	8,8	9,6	16,2	16,9
Avkastning på operativt kapital, %	17,7	14,0	15,1	20,9	20,7

Medelantal anställda 760 776 752 731 538

a) Beräknat utifrån eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

	2014	2013	2012	2011	2010
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	115 582	115 803	93 331	160 514	135 559
Förändringar i rörelsekapital	21 063	92 107	6 447	-104 028	-21 485
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-60 093	-140 871	-49 778	-108 906	-205 744
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-56 687	-20 187	-53 421	159 715	101 649
Utbetald utdelning	-23 834	-23 668	-43 503	-37 968	-25 325
Förändring i likvida medel och kortfristiga placeringar	-3 969	23 184	-46 924	69 327	-15 346
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början	147 926	128 469	178 258	105 064	127 439
Kursförändingar likvida medel	12 885	-3 727	-2 865	3 867	-7 029
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut	156 842	147 926	128 469	178 258	105 064

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics aktie är sedan i juni år 2000 noterad på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 300 aktier.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 355 862 kronor fördelat på 19 067 586 aktier per den sista december 2014. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 0,33 krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat

Börskurs och omsättning

Börskursen mätt som betalkurs var 52 kronor den 31 december 2014 jämfört med 67,50 kronor i slutet av 2013. Det innebar en nedgång på 23 procent under året. Stockholmsbörsens breda index OMXS steg med tolv procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 70,75 kronor och som lägst till 44,50 kronor under året. Omsättningen av bolagets aktier uppgick till 2,9 miljoner motsvarande 15 procent av det totala antalet aktier. Värdemässigt uppgick aktieomsättningen till 172 mkr.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 3,24 kronor per aktie (2,32).

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1,25 kronor per aktie (1,25) för verksamhetsåret 2014. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 39 procent (54). Utdelningen som andel av eget kapital per aktie uppgår till 4,8 procent (6,1). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 2,4 procent (1,9) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2014.

Aktieägare per den 31 december 2014

Aktiedata, tre år

	2014	2013	2012
Vinst per aktie, kr a)	3,24	2,32	2,62
Utdelning, kr b)	1,25	1,25	1,25
Utdelningsandel, %	39	54	47
Eget kapital per aktie, kr a)	26,0	20,5	20,2
Avkastning på eget kapital, %	13,9	11,1	13,0
Sista betalkurs, kr	52,00	67,50	62,00
Antal aktier, miljoner	19,1	19,1	18,9
Börsvärde, mkr	992	1 287	1 174

a) Värdena för 2012 är omräknade efter nyemissionen som genomfördes 2013. b) Beloppet för 2014 avser föreslagen utdelning.

Ägarfördelning efter aktieinnehav per den 31 december 2014

Källa: Euroclear
Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknads värde, tkr
1—500	2 197	325 476	1,71	1,71	16 925
501—1 000	458	343 972	1,80	1,80	17 887
1 001—5 000	544	1 224 122	6,42	6,42	63 654
5 001—10 000	88	624 176	3,27	3,27	32 457
10 001—15 000	24	302 599	1,59	1,59	15 735
15 001—20 000	15	268 071	1,41	1,41	13 940
20 001—	53	15 979 170	83,80	83,80	830 917
Summa	3 379	19 067 586	100,00	100,00	991 514

Aktieindex Aktieägare per den 30 december 2014

Källa: Euroclear

	Antal aktier och röster	Andel %
Stena Sessan Rederi	5 680 116	29,8
Lannebo fonder	2 629 774	13,8
SEB Micro Cap Fund	1 417 784	7,4
SEB Investment Management	1 226 964	6,4
Fjärde AP-fonden	1 101 292	5,8
T. Bjurman med familj och bolag	412 850	2,2
Citibank NA New York	301 097	1,6
Humle Kapitalförvaltning AB	220 000	1,2
Bengt Bergström	214 000	1,1
AMF Försäkring och Fonder	213 046	1,1
Summa, 10 största ägarna	13 416 923	70,4
Övriga ägare, 3 369 st	5 650 663	29,6
Totalt, 3 379 st	19 067 586	100,0

Definitioner

Tekniska definitioner

Automation

Automatisering eller automation kallas produkter och lösningar som ersätter manuellt arbete och syftar till att driva, styra och optimera olika typer av industriella processer.

Drivsystem

Samlingsbeteckning för olika typer motorstyrning, t ex frekvensomriktare, mjukstartare och servosystem.

Ethernet switch

Kopplar samman olika segment i ett Ethernet-baserat nätverk.

Frekvensomriktare

En elektronisk motorstyrning som omvandlar nätets fasta frekvens och spänning till steglöst variabla storheter för att därigenom bl a spara energi och minska motorns underhållskostnader.

HMI

Human Machine Interface, se även operatörspanel. Samlingsnamn på produkter eller system, utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och styra maskiner eller processer.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

IP-baserad datakommunikation

Kommunikation av datapaket via trådbunden eller trådlös Internetanslutning.

Industri-PC

Samlingsnamn för PC-system som är byggda att klara av särskilt utsatta miljöer eller för applikationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

Mjukstartare

Enhet för reglering av en elmotors start och stopp. Med mjuka start och stopp undviks onödigt slitage på motorn.

Mobil dataterminal

Operatörspanel med pekskärm, och ibland knappar, speciellt utvecklad för användning i fordon, där miljön ställer höga krav på utrustningen. Kan användas monterat eller handhållen.

OEM

Original Equipment Manufacturer. Serieproducerande maskintillverkare.

Operatörspanel

Panel, se även HMI, med pekskärm eller tangentbord med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, även kallat styrsystem. Ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

Softcontrol

En programvara som installeras i t ex en dator eller en operatörspanel så att den kan agera som ett PLC-system.

Softmotion

En programvara som installeras i t ex en dator eller en operatörspanel för att styra hastigheten och positionen av en eller flera busanslutna motorer.

Styrsystem

Se även PLC-system. Ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer.

Systemintegratör

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar, t ex apparatproducenter (skåpbyggare) och maskinbyggare.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

EBITDA

Earnings Before Interest and Taxes. Rörelseresultat före räntor, skatter, och avskrivningar.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal

Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie

Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Produktion: Beijer Electronics AB Text: Beijer Electronics AB och JLC Finanskonsult AB Foto: Apelöga AB m fl Tryck: Exakta XL, ISO 14001-certifierat

Inbjudan till årsstämma i Beijer Electronics AB (publ)

Aktieägarna i Beijer Electronics AB (publ) hälsas välkomna till Beijer Electronics årsstämma onsdagen den 22 april 2015 kl 16.00 i Malmö Börshus, Skeppsbron 2, i Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

• • dels är införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 16 april 2015,
• • dels anmäler sitt deltagande och eventuella biträden till bolaget torsdagen den 16 april 2015.

Anmälan

Anmälan som ska innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress, telefonnummer och eventuella ombud/biträden görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44, fax 040-93 23 01, e-post: arsstamma@beijerelectronics. se eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö. Märk kuvertet med "Årsstämma".

Aktieägare kan närvara vid stämman genom ombud. Aktieägaren ska i så fall utfärda en skriftlig och daterad fullmakt undertecknad av aktieägaren. Till en fullmakt som är utställd av en juridisk person ska även behörighetshandlingar (registreringsbevis eller motsvarande) bifogas. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på hemsidan och skickas till aktieägare som så begär.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste genom förvaltarens försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i årsstämman. Sådan omregistrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast den 16 april 2015.

Utdelning

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 1,25 kronor per aktie för verksamhetsåret 2014. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 24 april 2015. Utdelning beräknas skickas från Euroclear Sweden AB den 2 juni 2015.

Ekonomisk information 2015

22 april 2015Årsstämma kl 16.00 i Malmö Börshus
22 april 2015Tremånadersrapport
14 juli 2015Halvårsrapport
21 oktober 2015 Niomånadersrapport

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta koncernledningsassistent Annika Johnsson på telefon 040-35 86 55 eller via e-post på adressen info@beijerelectronics.se.

Inbjudan till årsstämma

Belgien Hellebecq

Danmark Roskilde

Estland Tallinn

Finland Kempele Tampere Ulvila

Vantaa

Frankrike

Champlan

Kina

Beijing Shanghai Shenzhen Wuhan Zhengzhou

Lettland Riga

Litauen Kaunas

Norge Bergen Drammen Stavanger Ålesund

Schweiz Zürich

Singapore Singapore

Storbritannien Castle Donington

Sverige Göteborg Jönköping Malmö Piteå Stockholm Stora Sundby Västerås

Sydkorea

Seoul

Taiwan Taipei

Turkiet Istanbul

Tyskland Nürtingen Waghäusel

USA

Atlanta, GA Baltimore, MD Dallas, TX Detroit, MI Minneapolis, MN Salt Lake City, UT

Österrike Himberg

Huvudkontor

Beijer Electronics AB (publ) Box 426, Stora Varvsgatan 13a 201 24 Malmö, Sverige Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se | +46 40 35 86 00