Beijer Electronics Group — Annual Report 2008

Mar 30, 2009

2008

INLEDNING

Kort om Beijer Electronics	3
Året i sammandrag	5
VD har ordet	6

KONCERNPRESENTATION

Verksamhet och organisation	8
Vision, mål och strategier	10
Marknaden för industriell automation	14
Beijer Electronics i världen	16

VERKSAMHETEN 2008

Utvecklingsverksamhet	20
Personal, kvalitet och miljö	22
Affärsområde Automation	26
Affärsområde HMI Products	28
Affärsområde Industrial Data Communications	30

FINANSIELL INFORMATION

Förvaltningsberättelse	34
Koncernens resultaträkning	38
Koncernens balansräkning	38
Koncernens förändring i eget kapital	40
Koncernens kassaflödesanalys	41
Moderbolagets resultaträkning	42
Moderbolagets balansräkning	42
Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser	43
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital	44
Moderbolagets kassaflödesanalys	45
Noter	46
Revisionsberättelse	75

INVESTERAR- OCH AKTIEÄGARINFORMATION

Bolagsstyrningsrapport	76
Styrelse	80
Ledande befattningshavare	81
Fem år i sammandrag	82
Aktien	84
Definitioner	86
Adresser	88
Kallelse	90
Ekonomisk information	91

Kort om Beijer Electronics

Beijer Electronics är ett expansivt teknikföretag med lång erfarenhet inom industriell automation. Sedan starten 1981 har Beijer Electronics utvecklats till en internationell koncern med dotterbolag i 14 länder, runt 600 anställda och en omsättning på nära 1,3 miljarder kronor per år.

Vi erbjuder ledande produkter för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer och funktioner för många olika typer av verksamheter, men adderar också värde genom vår förmåga att förena och anpassa produkter till effektiva lösningar för varje kund.

Genom att tillhandahålla högkvalitativa automationslösningar bidrar vi till ökad processeffektivitet, högre säkerhet, minskade energikostnader, ökad effektivitet i resursanvändning och en bättre arbetsmiljö för användarna.

procent av koncernens medarbetare anställda i moderbolaget.

Beijer Electronics i världen

Våra kunder lever i en alltmer globaliserad omvärld. Därför måste vi vara en global partner. Med egna bolag i 14 länder och ett världsomspännande nät av fristående distributörer finns vi alltid nära våra kunder.

Applikationsområden och konceptlösningar

Beijer Electronics är en ledande leverantör av automationlösningar för tillverkande industri. Men också inom andra områden har våra produkter en viktig roll att fylla. Med våra skräddarsydda konceptlösningar för specifika segment sparar kunden både tid och pengar.

I vårt erbjudande ingår lösningar för bland annat:

OEM

Vi hjälper maskinbyggare över hela världen att addera värde till sina kunderbjudanden.

Läs mer på sidan 12

Marint

Specialanpassad funktionalitet, pålitlighet och lång livslängd gör våra produkter uppskattade bland skeppsbyggare och inom offshoreindustrin.

Läs mer på sidan 18

Fastigheter

Våra automationslösningar skapar de rätta förutsättningarna för god inomhusmiljö, hög säkerhet och minskade energikostnader i alla slags fastigheter.

Läs mer på sidan 24

Vatten

Lättintegrerade standardlösningar byggda på en öppen arkitektur ger ökad effektivitet till vatten- och avloppsreningsanläggningar världen över.

Läs mer på sidan 32

Året i sammandrag

• Nettoomsättningen ökade med 32 procent till 1 275,6 mkr (963,8).
• Rörelseresultatet steg med 34 procent till 116,5 mkr (86,9).
• Vinsten efter skatt steg med 27 procent till 77,2 mkr (60,6).
• Vinsten per aktie efter skatt uppgick till 11,72 kronor (9,21).
• Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (4,00).
• Från och med den 1 januari bildar Westermo Teleindustri ett nytt affärsområde inom Beijer Electronics, Industrial Data Communications.
• Fredrik Jönsson efterträdde Göran Sigfridsson som VD och koncernchef den 20 april.
• I augusti tecknade affärsområde Automation ett globalt avtal med Alfa Laval gällande leveranser av operatörspaneler.
• Affärsområde Industrial Data Communications erhöll i september en genombrottsorder på telemodem till en fransk kund inom energisektorn.
• Framgångsrik integration av Brodersen Automation, Elektronik-Systeme Lauer och Westermo Teleindustri har gett betydande resultattillskott under året.
• Den 31 december avgick Conny Persson, affärsområdeschef för HMI Products, med pension. Han efterträddes av Magnus Ekerot.

2008 ökade omsättningen med 32 procent till 1 275,6 mkr (963,8).

2008 ökade rörelseresultatet med 34 procent till 116,5 mkr (86,9). Rörelsemarginalen var 9,1 procent (9,0).

2008 2007 Omsättning, mkr 1 275,6 963,8 Rörelseresultat, mkr 116,5 86,9 Rörelsemarginal, % 9,1 a) 9,0 b) Resultat före skatt, mkr 96,4 84,6 Vinst per aktie, kr 11,72 9,21 Utdelning per aktie, kr 4,00 4,00 Soliditet, % 31,2 38,2 Medeltal anställda 595 463

a) Inklusive kostnader av engångskaraktär uppgående till 7,5 mkr.

b) Exklusive engångskostnader på 5,3 mkr 2007 var rörelsemarginalen 9,6 procent.

SE ÄVEN FEM ÅR I SAMMANDRAG PÅ SIDAN 82.

Kassaflöde från rörelsen

2008 genererade rörelsen ett kassaflöde på 98,6 mkr (85,6).

Nyckeltal

Väl rustade för framtiden

2008 har varit det mest framgångsrika året någonsin för oss inom Beijer Electronics. Ett väl genomfört integrationsarbete av förvärv och en stabil försäljningsutveckling gör oss resultatmässigt väl rustade för de tuffare tider som väntar under 2009.

I april 2008 tog jag över som VD i Beijer Electronics och jag kan nu se tillbaka på en spännande första tid i bolaget. Att sätta sig in i en ny verksamhet har varit en fascinerande resa samtidigt som jag har dragit stor nytta av mina tidigare erfarenheter som VD inom närliggande branscher. Jag har fått äran att ta över ansvaret för ett välskött, solitt bolag med en gedigen teknologisk bas och goda kundrelationer. Sammantaget ett företag med mycket goda utvecklingsmöjligheter inför framtiden.

Industriell automation tillhör framtiden

Kärnan i vår verksamhet är att erbjuda produkter och lösningar som ger våra kunder möjlighet att bättre styra, övervaka och optimera sina mest kritiska processer och funktioner. Vi inom automationsbranschen har en avgörande roll att spela i uppfyllandet av ökande krav på produktionseffektivitet världen över. Dagens industriproduktion handlar dock inte bara om att maximera effektiviteten. Fokus på miljöfrågor och klimatförändringar innebär också ökad medvetenhet om automationens betydelse för energibesparingar och effektivt utnyttjande av jordens resurser. Därför, vågar jag påstå, tillhör Beijer Electronics en framtidsbransch.

Integration av förvärv

2007 genomförde Beijer Electronics tre betydande förvärv, av tre bolag, i tre länder och inom tre teknologiområden. Under 2008 har mycket arbete lagts ned på att integrera dessa på ett effektivt sätt i vår verksamhet.

Inom affärsområde Automation har förvärvet av Brodersen Automation på kort tid gett oss en stark position på den danska marknaden med en omsättning på runt 110 miljoner kronor under 2008. Förvärvet av utvecklingsstarka Lauer har stärkt vår ställning på den tyska marknaden och på ett utmärkt sätt kompletterat vårt redan starka produkterbjudande inom HMI-området. Lika spännande är utvecklingen för Westermo som inneburit ett nytt affärsområde för oss, Industrial Data Communications. I samtliga tre fall har integrationsarbetet gått helt enligt plan och vi kan glädjande nog konstatera att alla förvärven redan levererar i nivå med våra resultatmål.

Utveckling med kunden i fokus

Vår förmåga att hålla oss väl framme i den teknologiska utvecklingen är helt avgörande för vår framgång. Under 2008 har vi satsat över 80 miljoner i produktutveckling, bland annat på en ny mjukvaruplattform för våra HMIprodukter, baserad på den senaste .net-tekniken. Inom Westermo har produktutvecklingsarbetet varit centrerat kring nya kommunikationsprodukter baserat på de nya och väsentligt snabbare kommunikationsprotokollen. Vi har också inlett en satsning på skräddarsydda lösningar för fastighetsautomation, VA samt marina verksamheter, vilket redan gett resultat på marknaden.

Stark tillväxt under året

Det framgångsrika integrationsarbetet av våra förvärv tillsammans med en i övrigt stabil verksamhet har medfört »Kärnan i vår verksamhet är att ge våra kunder möjlighet att bättre styra, övervaka och optimera sina mest kritiska processer och funktioner.«

Fredik Jönsson VD

en omsättningsökning under året på 32 procent, till nära 1,3 miljarder kronor, och en ökning av rörelseresultatet med 34 procent, vilket gör 2008 till det mest framgångsrika i företagets historia. Särskilt tillfredsställande är att vi, bland annat tack vare god kostnadsstyrning och strategiskt inköpsarbete, lyckats hantera en stor omsättningsökning med bibehållen lönsamhet.

Strategiarbete för alla

I ett snabbt växande bolag som Beijer Electronics är gemensamma värderingar och strategisk samsyn en helt avgörande framgångsfaktor. Under året har vi tillsammans genomfört en omfattande uppdatering av strategin och som en del av detta har samtliga anställda runt om i världen deltagit i workshops där visioner, värderingar och målformuleringar omvandlats till konkret verklighet för våra medarbetare.

Utsikter för 2009

Att vi står inför ett mycket osäkert 2009 är ett faktum som knappast behöver förklaras närmare. Exakt hur finanskris och lågkonjunktur kommer att påverka oss på Beijer Electronics är ännu för tidigt att sia om. Klart är dock att vi med vår goda resultatutveckling, starka marknadsposition och stabila teknologibas står väl rustade att klara även tuffare tider.

I strategin för 2009 ligger arbete med ytterligare penetrering av existerande marknader, men också fokus på geografisk expansion till nya marknader med hög potential. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med kundnära utveckling av specialiserade automationslösningar mot specifika applikationsområden samt även vidareutveckla utnyttjandet av synergier mellan våra affärsområden.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för ett gott arbete, samt våra kunder för det förtroende de gett oss. Jag ser med tillförsikt fram emot den fortsatta utvecklingen för Beijer Electronics.

Fredrik Jönsson VD, Beijer Electronics AB

Det här är Beijer Electronics

Beijer Electronics är en ledande leverantör av automationslösningar med kvalitet, funktionalitet och användarvänlighet i centrum. Med en marknadsdriven produktutveckling som bas erbjuder vi helhetslösningar anpassade till behoven inom en rad applikationsområden.

Beijer Electronics är ett expansivt företag med lång erfarenhet inom industriell automation. Sedan starten 1981 har vi utvecklats till en internationell koncern med dotterbolag i 14 länder, runt 600 anställda och en omsättning på nära 1,3 miljarder kronor per år.

Vi erbjuder ledande produkter för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer och funktioner i många olika typer av verksamheter, men adderar också värde genom vår förmåga att förena och anpassa produkter till effektiva lösningar för varje kund.

Vår verksamhet genomsyras av ett högt engagemang och nära relationer med kunder och samarbetspartners. Utgångspunkten i all vår utvecklingsverksamhet är användarvänlighet, högt teknikinnehåll och hög kvalitet.

Genom att tillhandahålla högkvalitativa automationslösningar bidrar vi till ökad processeffektivitet, högre säkerhet, minskade energikostnader, ökad effektivitet i resursanvändning och en bättre arbetsmiljö för användarna.

Teknologier i utveckling

Med egen utveckling inom HMI och industriell datakommunikation befinner sig Beijer Electronics i framkant av två teknologiområden i snabb förändring och med stor framtidspotential. Utvecklingen styrs i hög grad av den generella utvecklingen inom IT-området, som t ex nya tekniska plattformar, gränssnitt och IP-baserad kommunikation, då med anpassning till industrins särskilda krav på pålitlighet och robusthet.

Många applikationsområden

Behov av effektiva lösningar för industriell automation finns inom alla delar av industrin. Beijer Electronics har en stark tradition som en konkurrenskraftig leverantör av automationslösningar till bland annat bil-, livsmedelsoch verkstadsindustrin. Ett viktigt segment är maskintillverkare (OEM) där våra produkter utgör en allt viktigare del av maskinlösningen.

Även inom infrastrukturområdet finns många applikationer för våra lösningar. Vägar, tunnlar, järnvägar och allmänna transportmedel är några. Vatten- och avloppsrening är en annan. Ett växande område är fastighetsautomation där ett ökat fokus på energikostnader driver efterfrågan. Den marina sektorn, bestående av varv, skeppsbyggare och offshoreindustri, är ett område där Beijer Electronics nått stora framgångar med specialanpassade produkter och lösningar.

»Vi erbjuder ledande produkter och lösningar för effektiv STYRNING, ÖVERVAKNING och OPTIMERING av verksamhetskritiska processer och funktioner.«

Organisationsstruktur

Tre starka affärsområden

Vår verksamhet är indelad i tre affärsområden med starkt decentraliserat affärsansvar. Affärsområde Automation erbjuder ett brett program av produkter och lösningar inom industriell automation på de nordiska och baltiska marknaderna. Affärsområdena HMI Products och Industrial Data Communications verkar bägge på världsmarknaden, med utveckling och försäljning av HMI-produkter respektive produkter för industriell datakommunikation.

Vart och ett av våra affärsområden har ett konkurrenskraftigt erbjudande och starka positioner på sina respektive marknader, men skapar också en helhet som är större än delarna. Automations applikationskunnande och nära relationer med integratörer och slutkunder ger värdefull marknadskunskap i utvecklingsprojekt hos de övriga affärsområdena. Samtidigt innebär egen produktutveckling extra konkurrenskraft i vårt totalerbjudande.

Ett internationellt företag

En hög internationell närvaro är en förutsättning för vår attraktivitet som en global partner till våra kunder. Försäljning och kundsupport sker genom egna dotterbolag i 14 länder och via ett nät av fristående distributörer i ytterligare 44. Även produktutvecklingsverksamheten är geografiskt spridd, i Sverige, Tyskland och Taiwan, för att fånga upp den teknologiska och marknadsmässiga utvecklingen på våra olika marknader.

	Omsättning		Rörelseresultat
Mkr	2008	2007	2008	2007
Automation	607,1	571,3	32,7*	34,1
HMI Products	505,1	465,4	62,7*	58,3
Industrial Data Communications	249,7		26,6
Intern försäljning	-86,3	-72,9
Engångskostnader				-5,3
Koncernjusteringar			-5,5	-0,2
Koncern	1 275,6	963,8	116,5	86,9

Affärsområdenas omsättning och rörelseresultat

* Inklusive kostnader av engångskaratär uppgående till 6,5 mkr för Automation och 1,0 mkr för HMI Products.

En gemensam väg framåt

Vår vision är att vara en ledande leverantör av användarvänliga automationslösningar på den globala marknaden. Med utgångspunkt i våra grundläggande värderingar formulerar vi affärsidé och strategier för att förverkliga vår vision och uppfylla våra finansiella och verksamhetsmässiga mål.

Vår vision

»A leading provider of user-friendly automation solutions on a global basis.«

Vår vision anger riktningen i vårt arbete med att hålla en position på marknaden som en ledande, global leverantör av automationslösningar som präglas av enkelhet − i användande, implementering och drift.

Vår affärsidé

»Driven by a strong commitment to people and technology, we provide automation solutions that our customers can trust.«

Beijer Electronics affärsidé innebär att med utgångspunkt i vår djupa kunskap om marknadens behov, höga tekniska kompetens och globala närvaro erbjuda våra kunder automationslösningar som bidrar till ökad effektivitet i kritiska processer och funktioner.

Våra värderingar COMMITMENT DRIVE TRUST

Prioriterade strategiområden

Vår vision, affärsidé och våra målsättningar anger riktningen för vår väg framåt och genom våra strategier skaffar vi oss verktygen för att ta oss dit. Vi har identifierat fem prioriterade strategiområden som är avgörande för bolagets utveckling och långsiktiga överlevnad.

Maximerad marknadspåverkan

Viktiga faktorer för ett maximalt genomslag på våra prioriterade marknader är bland annat vårt strategiska arbete med skräddarsydda lösningar för utvalda kundsegment, en ständigt förbättrad distributionsstruktur och en långsiktig förvärvsstrategi.

Geografisk expansion

Automationsmarknaden blir alltmer globaliserad. För att kunna uppfylla våra kunders behov av en global partner är en ökad internationell närvaro av strategisk betydelse för oss.

Våra värderingar

Commitment speglar vårt engagemang i att maximera kundnytta och för närheten i våra relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare.

Drive står för proaktivitet och framåtsträvande, i vårt förhållningssätt och i vår teknologiutveckling.

Trust representerar ett ärligt och förtroendefullt agerande i alla våra relationer.

Finansiella mål

Beijer Electronics finansiella mål har formulerats som:

Årlig tillväxt: >15 procent Rörelsemarginal: >10 procent Sysselsatt kapital: <10 procent

STRATEGIOMRÅDEN

Maximerad marknadspåverkan Geografisk expansion Kompetensutveckling Marknadsdriven produktutveckling Kontinuerliga förbättringar

Våra värderingar COMMITMENT DRIVE TRUST

Kompetensutveckling

I en värld av snabb teknologisk utveckling är vår förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens en helt avgörande framgångsfaktor. Strategisk rekrytering, utbildningssatsningar och medarbetardialog är viktiga verktyg i vårt strategiska personalarbete.

Marknadsdriven produktutveckling

Investeringar i strategisk produktutveckling är en avgörande faktor för vår långsiktiga konkurrenskraft. Ett nära samarbete med kunder och partners samt geografisk spridning av utvecklingscentra säkerställer att all produktutveckling utgår från marknadens behov.

Kontinuerliga förbättringar

God kostnadskontroll och ständiga effektiviseringar inom områden som inköp, produktion och distribution stärker vår konkurrenskraft och är en förutsättning för företagets långsiktiga överlevnad.

OEM

Världens maskintillverkare lever i en tuff tillvaro. Tekniska försprång blir sällan långvariga och många erbjuder samma typ av maskiner till samma typ av kunder. I en sådan hård konkurrenssituation kan rätt partner göra hela skillnaden. En partner som Beijer Electronics till exempel.

Maskintillverkare, eller s k OEM (Original Equipment Manufacturer), designar och tillverkar maskinlösningar som sedan säljs vidare till olika typer av tillverkande industri. Ett annat sätt att uttrycka det är att maskinbyggaren skapar helheter som är större än delarna. Komponenter och delsystem ska förenas i en maskinlösning som uppfyller kundernas krav på kapacitet, noggrannhet och pålitlighet – och som gör det till ett konkurrenskraftigt pris.

Produktleverantör och mycket mer

Vår starka position som strategisk partner till OEMindustrin bygger på ett engagemang långt utöver rollen som produktleverantör. Genom åren har våra dedikerade OEM-team av säljare och tekniker byggt upp den erfarenhet och det maskinkunnande som krävs för att ställa frågan: »Varför löser ni inte problemet så här istället?«

Vår egen produktutveckling och ett nära samarbete med våra leverantörer ger oss resurser att vara en del av våra OEM-kunders strategiska produktutveckling. Vi utvecklar och anpassar våra lösningar tillsammans med kunden, alltid med helhetsperpektivet i fokus. Ett exempel är vårt samarbete med Tetra Pak gällande specialutvecklade operatörspanaler.

En global servicepartner

Men vårt engagemang tar inte slut när maskinen levererats. Med vår internationella närvaro, och nätverk av globala leverantörer, blir vi en viktig del av OEM-tillverkarens globala serviceerbjudande. Där varje minut med en stillastående maskin innebär förlorad lönsamhet är tillgång till support, reservdelar och uppdateringar ett avgörande konkurrensmedel.

»OEM-tillverkarnas konkurrenskraft är beroende av lösningar med maximal prestanda till rätt pris. Vårt koncept med kvalitetsprodukter och unika lösningar ger våra OEM-kunder marknadsfördelarna de behöver.«

Gert-Inge Nilsson Marknadschef, Affärsområde Automation

En tillväxtmarknad med utmaningar

Världsmarknaden för industriell automation har länge haft en positiv utveckling. Krav på ökad produktionseffektivitet, infrastrukturinvesteringar och miljöhänsyn driver fortsatt efterfrågan samtidigt som det rådande finansiella läget ställer automationsbranschen inför stora utmaningar.

Världsmarknaden för industriell automation uppskattas idag till ca 700 miljarder kronor.

För Beijer Electronics utgör i nuläget den adresserbara marknaden ca 34 miljarder kronor. Avgränsningen utgörs dels av de produktområden där företagets affärsområden är verksamma och dels på att affärsområde Automations marknadstäckning är begränsad till de nordiska och baltiska marknaderna.

Marknadsutveckling

Marknadsutvecklingen för industriell automation har ett nära samband med den globala industriproduktionen som i sin tur följer BNP-tillväxten. De senaste åren har utvecklingen för automationsmarknaden något överstigit BNP-utvecklingen och legat på i genomsnitt fem procent per år. Drivkrafterna bakom efterfrågan är flera:

Miljöteknik. Klimatfrågan och fokus på effektivt resursutnyttjande skapar behov av omställningar och effektiviseringar inom energisektorn. Även inom VA-området finns ett stort behov av automationslösningar.

Krav på effektivitet i industriproduktion. Industrins efterfrågan på automationslösningar drivs av nyinvesteringar i produktionskapacitet, men också av behov av lägre produktionskostnader och ökad effektivitet vid oförändrade eller minskade produktionsvolymer.

Energikostnader. En ökad medvetenhet om energiförbrukningens betydelse driver behovet av effektiv automation, både inom industrin och för andra applikationer som fastighetsautomation och skeppsindustri.

Investeringar i infrastruktur. Det finns ett stort behov av investeringar i ny infrastruktur i många utvecklingsländer. I länder som USA drivs efterfrågan på automation för infrastruktur av stora underhållsinvesteringar.

Förväntad utveckling 2009

Det rådande läget i världsekonomin gör utvecklingen för 2009 ytterst osäker. En förväntad svag BNP-tillväxt i stora delar av världen ger sannolikt automationsmarknaden en relativt svag utveckling under det kommande året.

Trender inom automationsområdet

Teknologiska framsteg och skiftande kundbehov förändrar ständigt förutsättningarna för aktörerna på automationsmarknaden. Några trender är:

Efterfrågan på totalleverantörer. Efterfrågan ökar på leverantörer med kompletta lösningar på kundens automationsbehov, som i Beijer Electronics fall produkter inom såväl styrsystem, drivsystem, operatörssystem och datakommunikation. Ett led i detta är ett ökat intresse för färdiga konceptlösningar anpassade för specifika kundsegment.

Ökad globalisering. Inom många kundsegment har en ökad globalisering lett till högre krav på internationell service från automationsleverantörerna.

Viss konsolidering. Även inom automationsindustrin sker en viss konsolidering med en ökad dominans av stora, globala aktörer. Inom specifika segment finns dock fortsatt utrymme för nischföretag.

Uppskattning av framtida global BNP-tillväxt (%)**

Beijer Electronics adresserbara marknad i förhållande till världs-

Nya teknologier. Teknisk utveckling och förändrade kundbehov styr produktutvecklingen inom automationsområdet. Generellt går utvecklingen mot ett förändrat utvecklingsfokus, från hårdvara till mjukvara. Några utvecklingstrender är nya teknologier för mjukvaruutveckling, integrering av PLC och operatörsterminaler, mer avancerad grafik i operatörsgränssnitten och övergång till Ethernet-teknologi i industriell datakommunikation.

Beijer Electronics marknadsposition

Den starkaste positionen har Beijer Electronics på de nordiska och baltiska marknaderna där 54 procent av omsättningen finns. Affärsområde Automation är den tredje största aktören på de nordiska och baltiska marknaderna med en uppskattad marknadsandel på runt 15 procent. HMI Products har en global marknadsandel på fyra till fem procent och är därmed den femte till sjätte största leverantören av HMI-produkter i världen. De starkaste geografiska marknaderna för HMI Products är Norden (35 procent), där man är en dominerande aktör, Taiwan och Kina (10–15 procent marknadsandel) och Tyskland (åtta procent). Industrial Data Communications har i dagsläget en uppskattad global marknadsandel på cirka fem procent. Bland de starkaste marknaderna finns Norden, Storbritannien, Frankrike och Tyskland med marknadsandelar på 12 procent.

Konkurrenter

Beijer Electronics konkurrenter består dels av stora, globala aktörer som konkurrerar på många marknader och inom flera verksamhetsområden, men också nischade aktörer som agerar lokalt eller inom ett visst produktområde. Konkurrenssituationen skiljer sig därför mellan koncernens affärsområden.

Det finns ett tiotal aktörer inom automationslösningar på de nordiska och baltiska marknaderna. Tyska Siemens har en position som marknadsledare och bland övriga konkurrenter finns ABB Automation, amerikanska Rockwell, franska Schneider Electric och japanska Omron.

HMI Products verkar på en fragmenterad världsmarknad med ett stort antal aktörer. Några få stora aktörer agerar globalt, som Siemens, Schneider Electric/Proface och Rockwell. Därutöver finns regionala konkurrenter på HMI Products olika marknader. I Europa finns bland andra österrikiska B&R, italienska EXOR och ESA och i USA företag som GE Fanuc, Eaton Electrical och Automation Direct.

Industriell kommunikation är ett brett område med många segment. De flesta konkurrenter är nischade, produktmässigt eller geografiskt. Exempel på konkurrenter till Industrial Data Communications är Moxa, Hirschmann, Cisco, Phoenix och Weidmüller.

* IMS The Worldwide Market for Operator Terminals, 2008; IMS The Worldwide market for Industrial PC´s, 2008; SEB Nordic Outlook, November 2008; Beijer Electronics Analysis

** IMF World Economic Outlook, October 2008; IMF World Economic Outlook Update, November 2008; OECD Economic Projections, November 2008

Beijer Electronics i världen

Beijer Electronics är en internationell koncern med egna bolag i 14 länder och närvaro genom distributörer i ytterligare 44. De nordiska marknaderna utgör basen för vår verksamhet och står för den största delen av försäljningen. Men även Asien, Europa och andra delar av världen är centrala för oss. En fortsatt geografisk expansion är en viktig del av vår strategiska utveckling.

NORDAMERIKA

Försäljning 2008: 86 MSEK Andel: 7 procent

Nordamerika är en utmanande marknad med stor framtida potential. Här finns HMI Products representerade med egna kontor och ett nätverk av distributörer och Industrial Data Communications via distributörer. Förutom ett starkt OEM-segment innebär annonserade satsningar på infrastruktur och effektiviseringar av energisektorn en stor marknadspotential för Beijer Electronics.

ÖVRIGA VÄRLDEN

Försäljning 2008: 17 MSEK Andel: 1 procent

Marknaderna i Sydamerika, Mellanöstern och Afrika är för närvarande av relativt liten betydelse för Beijer Electronics globala försäljning. Dock bedöms framför allt marknaderna i Mellanöstern ha en stor potential inom främst energi, vattenrening och fastighetsautomation, men även inom livsmedels- och förpackningsindustrin.

NORDEN OCH BALTIKUM

Försäljning 2008: 683 MSEK Andel: 54 procent

Den svenska marknaden är regionens draglok och en viktig testmarknad för nya konceptlösningar. I Norge har den marina sektorn en stor betydelse och på den danska marknaden är OEM ett särskilt intressant segment. Finland har, liksom Sverige, en stark industritradition men har det senaste året haft en svag utveckling. Estland, Lettland och Litauen är små marknader med tillväxtpotential inom framför allt infrastruktursegmentet.

ÖVRIGA EUROPA

Försäljning 2008: 387 MSEK Andel: 30 procent

Den största delmarknaden för Beijer Electronics i Europa är Tyskland, med starka positioner för både HMI Products och Industrial Data Communications. Även Frankrike och Italien är prioriterade marknader, som tunga industrinationer och i Italiens fall även med potential för marina lösningar. Östeuropa är en fortsatt intressant tillväxtmarknad. För affärsområde Industrial Data Communications är Ryssland av särskilt intresse.

ASIEN

Försäljning 2008: 103 MSEK Andel: 8 procent

Asien är av stor strategisk betydelse för Beijer Electronics långsiktiga utveckling. Idag har bolaget egen representation i Kina, Singapore och Taiwan och närvaro genom distributörer på ytterligare fem marknader. Högst prioriterade är Kina och Indien som tillväxtmarknader inom både tillverkande industri och infrastruktur. Med utgångspunkt från Industrial Data Communications nyöppnade försäljningskontor i Singapore är också närliggande länder som Vietnam och Malaysia intressanta som framtida tillväxtmarknader.

Marint

Som leverantör av automationslösningar till marin verksamhet har du många krav att leva upp till. För det första måste dina produkter ha alla nödvändiga certifieringar. Du måste vara en pålitlig partner som alltid levererar hög kvalitet. Du ska gärna ha utvecklat särskilt marinanpassad funktionalitet i dina produkter. Och … de ska helst vara svarta också.

I över 20 år har Beijer Electronics levererat automationslösningar till den krävande skepps- och offshoreindustrin. På den största marknaden, Norge, har framgångarna varit så stora att våra produkter bildat standard inom skeppsindustrin. Anledningarna till det är flera.

Med beröm godkänt

För att komma ifråga som leverantör till marin verksamhet krävs relevanta certifikat som godkänner produkterna för marin användning – och certifikaten är många. Vi har under flera år drivit ett målmedvetet arbete med certifiering av PLC-system, operatörspaneler och andra produkter.

Genom åren har vi gjort oss kända som en pålitlig leverantör av produkter med hög kvalitet, en avgörande faktor i en bransch där varje nytt skeppsbygge är en mångmiljoninvestering med en livslängd på flera decennier.

Skräddarsydd funktionalitet

De flesta av våra produkttyper och lösningar passar också för marina applikationer och med förvärvet av Lauer 2007 stärktes det marina erbjudandet ytterligare. I vår egen produktutveckling har vi, i dialog med kunderna, förverkligat flera funktioner som möter den marina miljöns särskilda krav. Helt dimbara skärmar som inte stör mörkerseendet på bryggan och paneler som är läsbara även i starkt solljus är ett par exempel. Och dessutom, eftersom det är en tradition inom marina produkter, så är operatörspanelerna förstås svarta.

För alla slags fartyg

Beijer Electronics produkter och lösningar används i många olika typer av marina applikationer. Från hydraulik för segelhantering på tävlingssegelbåtar till säkerhetssystem på passagerarfärjor och självlossningslösningar för lastfartyg. Och dessutom i en del mer ovanliga sammanhang – som sprinklersystemet till Ostindiefararen s/s Götheborg.

»Vårt breda produktprogram av robusta och kraftfulla marina produkter gör oss unika på marknaden. Produkterna är speciellt utvecklade för att kunna användas såväl på kommandobryggan som i maskinrummet.«

Pelle Johnson Produktchef, Affärsområde HMI Products

^B ei ^j er E lectr ^o nics 2008 19

Innovation med kunden i centrum

En stark utvecklingsverksamhet är en förutsättning för vår långsiktiga konkurrenskraft och överlevnadsförmåga. All vår produktutveckling har användarvänlighet, funktionalitet och god design som bärande principer.

Under 2008 satsade Beijer Electronics totalt 80,5 miljoner kronor på utvecklingsverksamhet, vilket motsvarar 6,3 procent av företagets omsättning. Affärsområdena HMI Products och Industrial Data Communications (IDC) har egna utvecklingsorganisationer med teknologi- och produktutveckling inom HMI respektive industriell datakommunikation. All vår utvecklingsverksamhet utgår från visionen att vara en ledande leverantör av användarvänliga automationslösningar.

Utvecklingsorganisation — HMI Products

Utvecklingsverksamheten inom HMI Products är fördelad på tre utvecklingscentra, i Sverige, Taiwan och Tyskland. Verksamheterna i Taiwan och Tyskland adderades till affärsområdets utvecklingsorganisation genom förvärven av bolagen Hitech 2005 respektive Lauer 2007. Under 2008 har ett omfattande arbete genomförts för att integrera utvecklingsarbetet, bland annat genom användande av gemensamma moduler och komponenter i produktutveckling. Totalt arbetar 65 personer med utveckling på HMI Products.

Utvecklingspolicy — HMI Products

Utvecklingsverksamheten inom HMI Products följer ett antal definierade principer:

Användarvänlighet. Trots avancerad teknologi ska produkten alltid vara enkel att anpassa, installera och använda.

Design. En operatörspanel är en synlig del av en automationslösning och ett attraktivt utseende är därför en viktig konkurrensfördel.

Innovation utifrån behov. Innovativa lösningar och teknologi i framkant ska vara kännetecknande för våra produkter. Samtidigt måste varje ny lösning tillfredsställa ett kundbehov.

Erkänd teknologi. För att kunna leva upp till industrins höga krav bör all produktutveckling utgå från teknologier som redan bevisat sin pålitlighet inom andra områden.

Utvecklingsprojekt under 2008 — HMI Products

Det mest betydande utvecklingsprojektet under året har varit utvecklingen av en ny mjukvaruplattform för våra HMI-produkter. Plattformen är baserad på .net-teknologi och är ett tekniksprång som möjliggör helt ny funktionalitet och flexibilitet i våra framtida produkter. Projektet har pågått under tre år och de första produkterna kommer att lanseras under 2009, vilket gör Beijer Electronics till den

Utvecklingskostnader 2008

första leverantören av operatörspaneler med .net-teknologi i världen.

I augusti slöts ett globalt avtal med Alfa Laval om utveckling och leverans av operatörspaneler för processutrustning. Projektet har inneburit framtagande av en global standardlösning baserad på den nya mjukvaruplattformen. Samarbetet med Alfa Laval har haft stor betydelse för utveckling och prioritering av funktionaliteten.

Utvecklingsorganisation — IDC

Affärsområde Industrial Data Communications har två utvecklingscentra, i Stora Sundby utanför Eskilstuna samt i Västerås. Här bedrivs utvecklingsarbete inom spetsteknologi av medarbetare med hög kompetens. Totalt består utvecklingsorganisationen av 32 personer.

Utvecklingspolicy — IDC

Affärsområdets ledstjärna »Robust data communication made easy« anger riktningen för allt utvecklingsarbete. Industriell datakommunikation är ofta »mission critical« vilket ställer stora krav på mjuk- och hårdvara. Produkterna som utvecklas måste klara tuffa miljöer med fukt, smuts, temperaturväxlingar och strömspikar och därmed vara robusta i många situationer.

En stor utmaning är också att utveckla produkter som är enkla för kunden att installera, konfigurera och handha trots alltmer komplexa och tekniskt avancerade funktioner.

En annan stark drivkraft är kraven på en ständigt ökande utvecklingstakt. Högt tempo med kort ledtid till marknaden i utvecklingsarbetet är nyckeln till affärsområdets tillväxt.

Utvecklingsprojekt under 2008 — IDC

Under året lanserades fyra produkter i den nya SHDSLfamiljen kallad Wolverine. Produkterna är s k Ethernet Extenders som tillåter kunden att behålla existerande infrastruktur och ändå få en kommunikationslösning med betydligt större överföringshastighet. Utvecklingen av Wolverine fortsätter och ytterligare 3−4 lanseringar är planerade under 2009.

Ett mycket strategiskt kundprojekt har pågått under året. Tillsammans med tågtillverkaren Bombardier har IDC utvecklat en Ethernet-baserad lösning för ombordkommunikation på tåg. Efter 2,5 års utveckling kan Bombardier som första tågtillverkare sätta sitt s k »IP-train« i drift, där IDCs produkter ger den tillförlitlighet och nätverkskapacitet som krävs. Under året har även standardprodukter för järnväg lanserats.

I en global och snabbt växande organisation som Beijer Electronics är strategiskt personalarbete ett viktigt och utmanande område. Kompetensutveckling, medarbetardialog och internkommunikation är några byggstenar i detta arbete.

Förmågan att attrahera, utveckla och behålla kompetent personal är en nyckelfaktor i Beijer Electronics fortsatta utveckling och långsiktiga överlevnad. Vårt mål är att erbjuda en attraktiv arbetsplats där våra anställda kan utvecklas, personligt och professionellt – och där alla medarbetare känner sig engagerade och stolta över att vara en del av vårt företag. Vi arbetar tillsammans och vi hjälps åt (Commitment), vi agerar och hittar lösningar (Drive), vi är öppna och ärliga i vår kommunikation (Trust). Dessa gemensamma värderingar stärker känslan av tillhörighet och säkerställer ett enhetligt agerande i alla våra enheter runt om i världen.

Rekrytering

Under de senaste åren har vårt rekryteringsbehov varit stort, framför allt inom försäljning, utveckling och support. Vid alla rekryteringar är kompetens, personlighet och kvalitet de viktigaste nyckelorden. Vi uppmuntrar till internrekrytering, vilket säkerställer kompetensen samt ger anställda möjlighet att växa och utvecklas inom bolaget. I vårt introduktionsprogram får våra nyanställda en god och snabb inblick i vår verksamhet samt våra mål och visioner.

Beijer Electronics har under flera år samarbetat med bl a Lunds Tekniska högskola med Öppet Hus, arbetsmarknadsdagar samt möjligheten att göra examensarbete hos oss. Detta i syfte att marknadsföra bolaget samt attrahera rätt kompetens.

Kompetensutveckling och ledarförsörjning

En målmedveten kompetensutveckling är en strategisk fråga för oss och en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Beijer Electronics arbetar med mål- och utvecklingssamtal som syftar till att genom ömsesidig dialog mellan medarbetare och närmsta chef utveckla medarbetarens prestationer och härigenom stärka företagets konkurrenskraft och stimulera medarbetarna. Under 2008 har vi påbörjat ett strategiskt utvecklingsarbete i syfte att stärka och stötta våra ledare. Vi har genomfört två ledarskapsprogram med en utarbetad ledarskapsprofil som ledstjärna. Ett för våra chefer på ledningsgruppsnivå samt ett för våra mellanchefer. Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa god tillväxt av ledare inom Beijer Electronics.

Delaktighet i strategiarbete

Det största interna projektet under året har varit utrullningen av det strategiarbete som genomförts på koncernnivå. Samtliga anställda runt om i världen har deltagit i en workshop med diskussion kring Beijer Electronics gemensamma vision, värderingar, mål och strategier.

Dialog och kommunikation

Genom vår medarbetarundersökning har vi skapat en kanal för medarbetarna att göra sina röster hörda. Syftet är att fånga upp åsikter hos våra medarbetare och identifiera viktiga förbättringsområden. Utifrån resultaten formuleras handlingsplaner som följs upp under året. Ett medel för intern kommunikation inom bolaget är personaltidningen

Nyckeltal personal

	2008	2007
Medeltal årsanställda	595	463
Omsättning per anställd, MSEK	2,1	2,1
Vinst per anställd, TSEK	129,7	130,9
Medelålder	39	38
Fördelning män/kvinnor, %	69/31	70/30

Åldersfördelning

Tjänstekategori

INSIDE som ges ut på engelska och kinesiska med fyra nummer per år och distribueras till kontoren runt om i världen.

Kvalitet

Under 2008 har kvalitetsarbete varit i fokus inom samtliga affärsområden. Särskilt kan nämnas IDCs arbete enligt Kaizen-metoden, för att involvera alla medarbetare i att med små förbättringar öka kvalitet och leveransförmåga. Det är centralt för oss att våra kunder har stort förtroende för att vi levererar med hög kvalitet – från första kontakten med säljaren till leverans och support. Vi följer kontinuerligt upp hur våra kunder upplever oss och våra produkter för att ständigt kunna förbättra vårt erbjudande. I verksamhetsledningssystemen finns processer och instruktioner samlade för att säkerställa att vi arbetar på ett strukturerat och effektivt sätt. Verksamhetssystemet finns dokumenterat i vår IT-plattform, lätt tillgängligt för alla enheter i koncernen. De svenska bolagen inom HMI och Automation har ett verksamhetssystem certifierat enligt ISO 9001 (1997) och ISO 14001 (2002). Verksamhetssystemet för det svenska bolaget inom IDC är certifierat enligt ISO 9001 (1999). Även certifiering av produkter är en viktig del av kvalitetsarbetet, för att uppfylla specifika krav inom till exempel den marina sektorn.

Miljö

Miljöarbetet inom Beijer Electronics är framför allt fokuserat på att hitta alternativ för att minimera produkternas miljöpåverkan, i den egna tillverkningen och i samarbete med leverantörerna. Men vi har också en viktig roll att spela i kundernas miljöarbete. Våra produkter och lösningar medverkar i många fall till att uppfylla kundernas egna miljömål.

Fastigheter

Effektiv fastighetsdrift har många aspekter. Människor som vistas i byggnaden vill ha en god inomhusmiljö och tillräcklig säkerhet. Och ökade energipriser gör en optimerad energiåtgång till en prioriterad fråga. I detta arbete har våra lösningar för fastighetsautomation en viktig roll att spela.

Fastighetsautomation är ett område som har utvecklats snabbt de senaste åren. Med en effektiv lösning för styrning och övervakning av funktioner som värme och ventilation finns stora vinster att hämta för fastighetsförvaltare och driftsansvariga. Det blir enkelt att hämta daglig driftsinformation ur systemet för att kunna optimera energiåtgång och klimat.

Enkelt och överskådligt

Beijer Electronics har utvecklat öppna standardsystem särskilt anpassade för fastighetsautomation. Öppenheten i våra lösningar gör systemet enkelt att driftsätta och lätt att integrera med annan utrustning. Och med våra egna operatörspaneler blir informationen lättöverskådlig samtidigt som den moderna designen passar väl in i en publik miljö.

Från bostad till bio

En annan viktig del av vårt erbjudande mot fastighetsmarknaden är våra kommunikationsprodukter som möjliggör central styrning och övervakning av hela fastighetsbestånd via Ethernet eller GSM/GPRS/3G.

Våra lösningar finns i många olika typer av fastigheter. Bland kundprojekten finns villor, hyresfastigheter, biografer, kyrkor och till och med konstmuseet Eremitaget i S:t Petersburg.

Bättre klimat på Scania

Men kanske är det inom industriella fastigheter som de största automationsvinsterna – och affärsmöjligheterna finns. Som till exempel automatiseringen av Scanias lokaler i Södertälje, troligen en av Sveriges största installationer av fastighetsautomation någonsin. Värme och ventilation i över 150 byggnader styrs med hjälp av ett överordnat CitectSCADA-system och sammanlagt över 200 PLCsystem. Resultatet är en effektivare drift och en bättre arbetsmiljö för de anställda.

»I industriella fastigheter finns stora vinster att hämta genom att integrera produktionen, fastigheten och energihanteringen i ett gemensamt automationssystem. Med vårt breda erbjudande är vi en stark aktör där.«

Roger Westin Produktchef, Affärsområde Automation

^B ei ^j er E lectr ^o nics 2008 25

Affärsområde Automation

Affärsområde Automation erbjuder ett brett program av produkter och färdiga lösningar för effektiv automation på marknaderna i Norden och Baltikum. Erbjudandet består av styrsystem, drivsystem, operatörssystem och komponenter. En annan viktig del i erbjudandet är kundanpassning, teknisk support, utbildning och projektverksamhet.

Applikationsområdena för produkterna är många, från traditionell industriproduktion till fastighetsautomation,

energisystem och marin verksamhet. Bland kunderna återfinns både tekniska konsulter och integratörer, maskinbyggare och slutkunder. Verksamheten präglas av en hög grad av kundnärhet och affärsområdet har idag 21 kontor i sju länder.

Affärsområde Automations omsättning och rörelseresultat 2006−2008 Fakturering Automation per produktområde

	2008	2007	2006
Omsättning, mkr	607,1	571,3	408,6
Rörelseresultat, mkr	32,7*	34,1	27,3
Rörelsemarginal, %	5,4*	6,0	6,7
* Inklusive kostnader av engångskaraktär uppgående till 6,5 mkr.

Fakturering Automation

Marknad

Staplarna och vänster skala visar fakturering per kvartal. Kurvan och höger skala visar fakturering rullande fyra kvartal.

»Våra konceptlösningar för fastighetsautomation, marin verksamhet och VA ger oss en tydlighet på marknaden och har redan gjort avtryck i försäljningen.«

Lars Ekelund Affärsområdeschef Automation

Integration och konceptutveckling

Stärkta positioner på de danska och norska marknaderna och ett framgångsrikt arbete med konceptlösningar för specifika kundsegment har präglat året för affärsområde Automation.

Vad är det mest spännande som har hänt under 2008? För oss inom affärsområde Automation har 2008 varit ett år av konsolidering. Vårt förvärv av Brodersen Automation i Danmark 2007 har under året gett ordentligt resultat. Med en omsättning på 109,9 miljoner kronor för 2008 är den danska marknaden nu koncernens fjärde största.

Vid sidan av en fortsatt satsning på vårt största kundsegment, maskintillverkande företag (OEM), har vi ägnat mycket resurser åt att utveckla konceptlösningar för fastighetsautomation, marin verksamhet och VA-området. Detta ger oss en tydlighet på marknaden och vi ser redan att det har gjort avtryck i försäljningen.

De två senaste åren har varit händelserika för oss på Automation med bland annat tillskottet av de baltiska marknaderna och förvärvet i Danmark. Jag är stolt över att vi lyckats genomföra dessa förändringar på ett framgångsrikt sätt och samtidigt växa, i år med sex procent.

Hur ser du på utvecklingen inom automationsområdet?

En trend är en större efterfrågan på helhetslösningar där samarbetet med övriga affärsområden är strategiskt viktigt. Vi ser också en ökad medvetenhet vad gäller energioch miljöfrågor. Detta driver efterfrågan på produktionseffektivitet och skapar affärsmöjligheter inom bland annat fastighetsautomation och VA.

Vilka marknader är mest intressanta?

Med en omsättning på 264,4 miljoner kronor är Sverige naturligt nog vår största marknad idag. Den svenska hemmamarknaden är även av stor betydelse som »testmarknad« för nya produkter och lösningar. Under året har vi också sett en fantastisk utveckling i Norge, med en tillväxt på 15 procent, där våra marina lösningar har fått ett stort genomslag. De baltiska länderna är intressanta som tillväxtmarknader inom infrastruktur- och fastighetsautomationsområdena, men är samtidigt små marknader med begränsade volymer. Den svagaste utvecklingen har vi sett i Finland, med en omsättningsminskning på sex procent under 2008.

Vilka utmaningar står affärsområde Automation inför under det kommande året?

Vår största utmaning 2009 är att orka behålla kraften och riktningen i vårt strategiska arbete på en mycket osäker marknad. Vi har redan sett lågkonjunkturen påverka många av våra kunder. Samtidigt är effekterna av det rådande konjunkturläget inte odelat negativa för vår verksamhet. Tuffare tider innebär större krav på produktionseffektivitet, vilket i sin tur ger ett ökat behov av effektiva automationslösningar. Även dagens ökade fokus på energibesparingar ger oss nya affärsmöjligheter.

Hur ser de strategiska prioriteringarna ut under 2009?

I strategin för nästa år ligger bland annat att:

• • Ytterligare stärka vår viktiga volymverksamhet inom OEM.
• • Arbeta vidare inom infrastruktursegmentet och vidareutveckla våra konceptlösningar inom fastighetsautomation och VA.
• • Fokusera på ett än närmare samarbete med våra kunder.

Affärsområde HMI Products

HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer produkter för effektiv visualisering, tolkning och spårning av information i interaktionen mellan människa och maskin (Human Machine Interface). Beijer Electronics HMIprodukter kännetecknas av innovativ design, användarvänlighet och hög funktionalitet. Med ett brett produktutbud av PC-baserad HMI, mjukvara, operatörspaneler och LCD-moduler täcker HMI Products alla prissegment och applikationer, från ett kostnadseffektivt bassortiment till högteknologiska premiumprodukter.

Försäljning under eget varumärke sker genom dotterbolag i Kina, Taiwan, Tyskland och USA samt genom ett globalt nätverk av fristående distributörer. Affärsområde Automation står för marknadsföring och försäljning av produktportföljen i Norden och Baltikum. Dessutom finns ett antal brand label partners, som ABB, Mitsubishi Electric och SEW Eurodrive som säljer produkterna under eget varumärke.

Affärsområde HMI Products omsättning och rörelseresultat 2006−2008 Fakturering HMI Products per försäljningskanal

	2008	2007	2006
Omsättning, mkr	505,1	465,4	392,5
Rörelseresultat, mkr	62,7*	58,3	53,0
Rörelsemarginal, %	12,4*	12,5	13,5
* Inklusive kostnader av engångskaraktär uppgående till 1,0 mkr.

Fakturering HMI Products

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.

Marknad

»I och med förvärvet av tyska Lauer har vi uppnått en mycket stark position på den tyska marknaden, en position vi ska fortsätta att utnyttja.«

Conny Persson Affärsområdeschef HMI Products

Lyckosamma förvärv ger utdelning

En positiv försäljningsutveckling och ett bredare erbjudande av HMI-produkter i alla segment har gjort 2008 till ett framgångsrikt år för HMI Products.

Vad är det mest spännande som har hänt under 2008? Vårt förvärv av tyska Lauer 2007, tillsammans med tidigare förvärvade Hitech i Taiwan, har gett oss ett brett sortiment av HMI-produkter i alla segment, från basprodukter till premium plus. Under 2008 har arbetet fortlöpt med att integrera produktprogrammet och öka användningen av gemensamma komponenter och moduler.

Vårt största produktutvecklingsprojekt under året har varit utvecklingen av en ny mjukvaruplattform, ett mycket viktigt steg för den framtida konkurrenskraften hos våra produkter.

Resultatmässigt har vi gjort vårt starkaste år hittills, med en omsättning på 505,1 miljoner kronor och en tillväxt på nio procent. För mig personligen är den största förändringen att jag går i pension vid årsskiftet 2008. Ny affärsområdeschef för HMI Products blir Magnus Ekerot som närmast kommer från en position som VD för Middle Europe för Axis Communications GmbH. Han tillträder den 1 januari 2009 (se sidan 81 för en närmare presentation).

Hur ser du på utvecklingen inom HMI-området?

Möjligheten att på ett effektivt sätt visualisera, tolka och spåra information blir en allt mer avgörande funktion inom många branscher, vilket driver utvecklingen av HMIlösningar. Några trender vi ser är högre krav på grafiken, integrerade lösningar med mer funktionalitet i terminaler, en ökad öppenhet – med möjlighet att hämta information från Internet eller intranet samt krav på större möjlighet att anpassa operatörspanelen efter varje enskild operatör.

Vilka geografiska marknader är mest intressanta?

I och med förvärvet av Lauer har vi uppnått en mycket stark position på den tyska marknaden, med en försäljning på 167 miljoner kronor, en position vi ska fortsätta att utnyttja. Även Nordamerika är en intressant och utmanande marknad där vi gjort försäljningsmässiga framsteg under året. I Asien ser vi ett visst försäljningstapp under 2008, framför allt beroende på en vikande efterfrågan på LCD-moduler. För vår framtida tillväxt är dock både Kina och Indien prioriterade marknader.

Vilka utmaningar står affärsområde HMI Products inför under det kommande året?

Under rådande marknadsförutsättningar är vår största utmaning att fokusera på att utnyttja de affärsmöjligheter som finns på ett optimalt sätt. 2009 kommer inte vara ett år av vidlyftiga planer utan snarare en period av stärkande av kundrelationer och fortsatt utveckling av konkurrenskraftiga produkter med kundnyttan i centrum.

Hur ser de strategiska prioriteringarna ut under 2009?

Några områden vi kommer att fokusera på under det kommande året är:

• • Att genomföra en effektiv lansering av vår nya mjukvaruplattform.
• • Fortsätta vår framgångsrika satsning på marina produkter.
• • Utveckla fler säljkanaler på de asiatiska marknaderna.
• • Utnyttja affärsmöjligheterna optimalt i volymsegmentet OEM.

Affärsområde Industrial Data Communications

Under 2007 förvärvade Beijer Electronics Westermo Teleindustri AB och sedan 1 januari 2008 utgör företaget ett eget affärsområde inom koncernen, Industrial Data Communications (IDC). IDC utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation, en marknad med mycket höga krav på robusthet och tillförlitlighet. I produktportföljen ingår bland annat modem för fiberoptik, GSM och analoga linjer, nätverksväxlar, ADSL och 3G-routrar samt marknadsledande produkter inom industriell Ethernet.

Företaget har en egen produktionsanläggning utanför Eskilstuna och marknadsför sina produkter under eget varumärke genom säljbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore, samt genom ett 30-tal distributörer runt om i världen. Efterfrågan på industriell datakommunikation drivs av ett ökande behov av dataöverföring inom en rad olika områden, som industriell produktion, vatten- och energianläggningar, trafiksystem och järnväg.

Affärsområde IDCs omsättning och rörelseresultat 2008 Fakturering IDC per produktområde

Marknad

	2008
Omsättning, mkr	249,7
Rörelseresultat, mkr	26,6
Rörelsemarginal, %	10,7

»Den industriella datakommunikationen befinner sig i ett teknologiskifte där Internetbaserad kommunikation och Ethernet-teknologi ersätter traditionella lösningar för industriell datakommunikation.«

Lars-Ola Lundkvist Affärsområdeschef Industrial Data Communications

Teknologiskifte ger affärsmöjligheter

En rad produktlanseringar inom strategiska områden och förstärkning av marknadspositioner runt om i världen ger goda framtidsutsikter för affärsområde Industrial Data Communications.

Vad är det mest spännande som har hänt under 2008? Först och främst har 2008 varit det första året som Westermo är en del av Beijer Electronics. Vi har redan kunnat förverkliga synergier, bland annat inom inköpsverksamheten och den globala försäljningsorganisationen och kommer att utveckla samarbetet med övriga affärsområden ytterligare under det kommande året.

Vi har under året också öppnat ett nytt försäljningskontor i Singapore som ett led i vår satsning på de asiatiska marknaderna. På produktsidan har vi bland annat lanserat Ethernet Extenders, routers för 3G och ADSL samt produktlösningar för järnvägsapplikationer.

Hur ser du på utvecklingen inom IDC-området?

Generellt finns en utveckling mot mer och mer avancerad funktionalitet, med en högre andel mjukvara. Drivande för den utvecklingen är ett ständigt ökat informationsbehov med större datamängder att hantera. Ökat fokus på effektivt vatten- och energiutnyttjande samt behov av infrastrukturinvesteringar driver också efterfrågan på datakommunikationslösningar anpassade för tuffa miljöer.

Den industriella datakommunikationen befinner sig i ett teknologiskifte där Internetbaserad kommunikation och Ethernet-teknologi ersätter traditionella lösningar för industriell datakommunikation. Med egen Ethernetteknologi i huset är vi en stark aktör och spelar en aktiv roll i marknadsutvecklingen.

Vilka geografiska marknader är mest intressanta?

Vi har idag en stark position i Västeuropa, en ställning som stärkts ytterligare under året. Östeuropa, framför allt Polen, är en intressant marknad inom infrastruktur- och transportsegmenten. Vår satsning på ett försäljningskontor i Singapore har redan burit frukt och vi har under 2008 dessutom utvecklat samarbete med nya distributörer i Indien, Korea, Kanada och Mellanöstern – marknader som är intressanta för vår långsiktiga utveckling.

Vilka utmaningar står affärsområde IDC inför under det kommande året?

Med vår positiva resultatutveckling, en god orderingång och en stark produktutvecklingsverksamhet står vi väl rustade i ett osäkert marknadsläge. Vår stora utmaning under nästa år blir att behålla momentum i verksamheten och fortsätta utvecklingen.

Hur ser de strategiska prioriteringarna ut under 2009?

Under det kommande året kommer vi bland annat att fokusera på:

• • Ta marknadsandelar på prioriterade marknader.
• • Stärka våra positioner inom viktiga segment som t ex vatten, energi och transporter.
• • Skaffa oss ett bra fotfäste i Indien, Kina och Mellanöstern.
• • Utveckla samarbetet ytterligare med övriga affärsområden, bland annat genom att utnyttja gemensamma affärsmöjligheter med Automation på de nordiska marknaderna.

Vatten

Tillförlitlig tillgång till rent vatten är en livsviktig resurs för jordens alla människor − och en förutsättning för livsmedelsproduktion och annan industri. Våra lösningar för styrning och övervakning av vattenoch avloppsanläggningar ger effektivitet och sparar tid och pengar, i både installation och drift.

Att effektivisera processerna vid vatten- och avloppsanläggningar är långt ifrån något nytt arbetsområde för Beijer Electronics. Ända sedan början av 90-talet har vi hjälpt våra kunder inom VA-området att leva upp till myndigheternas ökade reningskrav och byta ut gammal utrustning mot moderna automationslösningar som ger en effektivare, energisnålare och mer lättarbetad verksamhet.

Öppenhet ger enkelhet

Baserat på vår långa erfarenhet har vi utvecklat konceptlösningar för att styra hela anläggningar, med vattenreningsverk, pumpstationer och tryckstegringsstationer. Våra system, där bland annat SCADA, frekvensomriktare, PLC och operatörspaneler ingår, är öppna och byggda på standardapplikationer. Det gör integration med annan utrustning enkel och sparar tid i projektering, design, konfigurering, underhåll och utbildning.

En VA-anläggning sträcker sig ofta över stora ytor, med många pumpstationer runt om i närområdet. Med våra modem och Ethernet-produkter kopplas anläggningens olika delar samman och operatören kan övervaka anläggningens status från vilken plats som helst.

Rent vatten i Sverige — och världen

I Sverige har våra VA-lösningar en stark ställning – kundlistan omfattar idag anläggningar i över 75 kommuner. Men även i andra delar av världen, där tillgång till rent vatten inte är lika självklart, finns behov av våra produkter och lösningar. Ett exempel är Mellanöstern där vi har nått framgångar med våra kommunikationsprodukter.

På kundlistan inom vattenområdet finns också annat än traditionella VA-anläggningar. Till de mer udda projekten hör HMI Products leverans av 60 operatörspaneler för övervakning av bevattningen på en gigantisk mandelträdsplantering i Australien.

»Tillgång till rent vatten är en avgörande hälso- och utvecklingsfråga i hela världen. Att vi med våra produkter och lösningar kan bidra till förbättringar känns fantastiskt motiverande.«

Lars-Ola Lundkvist Affärsområdeschef, Industrial Data Communications

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2008.

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics är ett företag som utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter, systemlösningar och tjänster inom industriell automation och industriell datakommunikation. Produkter, systemlösningar och tjänster kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, bred funktionalitet och användarvänlighet. Koncernens vision är att vara en ledande leverantör inom sina områden på den globala marknaden.

Beijer Electronics har en organisation med tre affärsområden, Automation, HMI Products och Industrial Data Communications (IDC). Verksamheten bedrivs i tre underkoncerner vars moderbolag är Beijer Electronics Automation AB, Beijer Electronics Products AB och Westermo Teleindustri AB. Westermo Teleindustri AB förvärvades per den 1 januari 2008.

Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation. Affärsområdena är dotterbolag till Beijer Electronics AB.

Beijer Electronics Automation AB bedriver även verksamhet i dotterbolagen Beijer Electronics AS i Norge, Beijer Electronics Oy i Finland och Beijer Electronics A/S och Brodersen Automation A/S i Danmark, Beijer Electronics Eesti Oü i Estland, Beijer Electronics SIA i Lettland och Beijer Electronics UAB i Litauen. Beijer Electronics Products AB bedriver verksamhet i dotterbolagen Beijer Electronics Inc. i USA, Elektronik-Systeme Lauer GmbH & Co. KG i Tyskland, Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co., Ltd i Kina samt Hitech Electronics Corp. i Taiwan. Westermo Teleindustri AB har dotterbolag i Sverige, Norge, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore.

Koncernens nettoomsättning och resultat

Den totala världsmarknaden för industriell automation uppvisar en trendmässig tillväxt som överstiger BNP-tillväxten. Tillväxten drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och VA är ett växande område för automationsapplikationer och datakommunikation liksom fastighetsautomation.

Den globala automationsmarknaden visade en splittrad bild under 2008. Efterfrågan varierade såväl mellan olika geografiska områden som mellan olika kundsegment och produktområden. Den internationella finanskrisen och det kraftiga fallet i den globala ekonomiska aktiviteten under det fjärde kvartalet påverkade även automationsmarknaden som visade en viss avmattning i efterfrågan. För helåret 2008 visade marknaderna, med undantag för industriell datakommunikation, sammantaget en relativt svag utveckling men Beijer Electronics hävdade sig väl i konkurrensen och kunde ta marknadsandelar.

Koncernens omsättning ökade med 32 procent till 1 275,6 mkr (963,8). Förvärv av Westermo i januari 2008, Lauer i juni 2007 och Brodersen i april 2007 svarade för större delen av tillväxten. Försäljningen i Sverige, som är koncernens enskilt största marknad, ökade med 15 procent till 326 mkr för helåret. På den näst största marknaden, Tyskland, steg försäljningen med 66 procent till 220 mkr. På den norska marknaden ökade försäljningen med 19 procent till 154 mkr. På den danska marknaden steg försäljningen med 38 procent till 113 mkr vilket gör Danmark till koncernens fjärde enskilt största marknad. I Övriga Europa mer än fördubblades försäljningen till 184 mkr. I USA ökade försäljningen med 20 procent till 86 mkr. I Asien, där Kina svarar för cirka 40 procent, föll försäljningen med 11 procent till 103 mkr.

Koncernens rörelseresultat ökade med 34 procent till 116,5 mkr (86,9). Rörelsemarginalen uppgick till 9,1 procent (9,0). Volymökningar från förvärv och god kostnadsstyrning förklarar årets kraftiga resultatförbättring. Resultatet har samtidigt belastats med löpande kostnader av engångskaraktär som översyn och flytt av lager, kundreserveringar med mera om 3,0 mkr samt strukturkostnader om 4,5 mkr, totalt 7,5 mkr. Engångskostnader under 2007 uppgick till 5,3 mkr.

Utvecklingsutgifterna, som avser HMI Products och IDC, uppgick till 89,0 mkr (42,8) . Ökningen förklaras av förvärven av Westermo inom IDC och Lauer inom HMI Products. Av utvecklingsutgifterna har 17,1 mkr (10,9) aktiverats och avskrivningarna på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 8,6 mkr (6,6). Utvecklingskostnader på 80,5 mkr (38,5) har belastat årets resultat.

Koncernens resultat före skatt uppgick till 96,4 mkr (84,6). Finansnettot blev -20,1 mkr (-2,4). Ökningen förklaras av ökad skuldsättning i samband med förvärvet av Westermo samt orealiserade valutakursförluster om 3,7 mkr. Resultatet efter skatt uppgick till 77,2 mkr (60,6). Vinsten per aktie efter skatt blev 11,72 kronor (9,21).

Affärsområdenas omsättning och resultat

Affärsområde Automation bearbetar marknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum. Marknaderna sammantaget var i stort sett oförändrade under året. Omsättningen i Sverige ökade med en procent. Danmark och Norge visade en kraftig tillväxt med ökningar på 21 respektive 15 procent medan omsättningen i Finland gick ned med sex procent. I Baltikum fördubblades omsättningen, om än från en låg nivå. Fördelat på produktområden steg försäljningen inom Styr- och Operatörssystem samt Komponenter medan den gick ned för Drivsystem. Automation utvecklade under året nya koncept med olika typer av automationslösningar för nya kundsegment som OEM-kunder, fastighetsautomation och VA vilket breddat affärsområdets marknad. I början av året flyttades lagret i Danmark till Sverige för att öka effektiviteten och minska kostnaderna.

Affärsområdets omsättning steg med sex procent till 607,1 mkr (571,3). Den organiska tillväxten uppgick till fyra procent. Den danska verksamheten med förvärvet av Brodersen 2007 har utvecklats enligt plan. Rörelseresultatet minskade till 32,7 mkr (34,1) motsvarande en marginal på 5,4 procent (6,0). Resultatet har belastats med vissa kostnader av engångskaraktär som flytten av lager från Danmark till Sverige i början av året och omstruktureringskostnader om totalt 6,5 mkr. Exklusive dessa kostnader uppgick resultatet till 39,2 mkr motsvarande en marginal på 6,5 procent. Den underliggande resultatförbättringen förklaras av stigande volymer, god kostnadsstyrning och resultatbidrag från den danska verksamheten. Den finländska verksamheten belastar dock fortsatt resultatet och ett åtgärdsprogram har genomförts.

HMI Products bearbetar den globala marknaden. Marknaden har under året varierat med bra andra och tredje kvartal medan inledning och avslutning var sämre. Tillväxten på olika marknader har också varit splittrad. Europa och USA har haft en viss tillväxt medan efterfrågan i Kina och övriga Asien har gått ned, delvis beroende på valutaeffekter och lägre volymer för främst LCM-produkter. Arbetet med integrationen av Lauer, som förvärvades i juni 2007, var intensivt under året. Det har löpt enligt plan och Lauer infriade de uppsatta målen avseende försäljning och resultat. En ny mjukvara för HMI-terminalerna som lanseras under 2009 var det största utvecklingsprojektet under året.

Affärsområdets omsättning steg med nio procent till 505,1 mkr (465,4). Ökningen förklaras av förvärvet av Lauer i juni 2007. Försäljningen genom egna säljkanaler steg med tolv procent och den svarade för 80 procent (78) av affärsområdets omsättning. Försäljningen genom brand label-kanalerna gick ned något under året. Rörelseresultatet ökade med åtta procent till 62,7 mkr (58,3). Det motsvarade en marginal på 12,4 procent (12,5). Resultatförbättringen förklaras främst av ett bra resultatbidrag från Lauer, volymökningar och god kostnadsstyrning. Affärsområdets utvecklingskostnader uppgick till 53,4 mkr (38,5). Det motsvarade 10,6 procent (8,3) av omsättningen. Ökningen är hänförlig till förvärvet av Lauer.

Affärsområde Industrial Data Communication (IDC) bildade ett nytt affärsområde vid årsskiftet 2007/08 då Westermo Teleindustri AB förvärvades. Marknaderna som IDC bearbetar omfattar i stor utsträckning infrastruktur som energi, VA och transporter samt tillverkningsindustri. Cirka 90 procent av försäljningen går till den europeiska marknaden. Marknaden var stabil och efterfrågan på affärsområdets produkter ökade under året. IDC lanserade en ny produktserie inom Industrial Ethernet som rönte framgångar på marknaden och påverkade försäljningen positivt. IDC gjorde även inbrytningar med nya kommunikationslösningar för järnvägssegmentet. Affärsområdet erhöll en genombrottsorder på telemodem till en fransk kund inom energisektorn. På marknadssidan etablerade IDC ett kontor i Singapore.

Omsättningen uppgick till 249,7 mkr. Det motsvarade en organisk tillväxt på tolv procent. Rörelseresultatet uppgick till 26,6 mkr och rörelsemarginalen blev 10,7 procent. IDC har successivt förbättrat resultatet under året och överträffade målet för helåret. Förbättringen förklaras av åtgärder som vidtogs under det första halvåret som effektivisering av rutiner, ökad produktivitet och en översyn av produktprogrammet. Affärsområdets utvecklingskostnader uppgick till 29,4 mkr. Det motsvarade 11,8 procent av omsättningen.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens nettoinvesteringar inklusive balanserade utvecklingskostnader uppgick till 36,2 mkr (21,9). Förvärv av dotterbolag uppgick till 235,4 mkr (77,1). Kassaflödet från den löpande verksamheten var 98,6 mkr (85,6). Det egna kapitalet uppgick till 310,8 mkr (224,3) vid årsskiftet inkluderat en minoritetsandel på 15,3 mkr (11,0). Soliditeten var 31,2 procent (38,2). Likvida medel uppgick till 74,1 mkr (71,9). Räntebärande skulder uppgick till 409,7 mkr (157,4).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 28,8 procent (28,3). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 21,4 procent (26,6) respektive 24,4 procent (34,6).

Medarbetare

Medeltalet anställda var 595 (463). Ökningen är hänförlig till förvärven. Omsättningen per anställd uppgick till 2,1 mkr (2,1).

Utveckling

Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena HMI Products och IDC. HMI Products utvecklar operatörsterminaler som används inom industrin för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information om produktionen. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Utvecklingen är fokuserad på produkter med hög funktionalitet, användarvänlighet och attraktiv design. I utvecklingsarbetet ingår också att anpassa konstruktionerna så att produktionstekniska hänsyn och miljökrav innefattas. Utvecklingsutgifterna inom HMI Products uppgick till 55,8 (42,8). Det motsvarade 11,1 procent (9,2) av omsättningen.

IDC bedriver en omfattande produktutveckling. Produktutvecklingen är en viktig del av verksamheten och sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. En stor del av resurserna används till utveckling av Industrial Ethernet. Under året lanserades en ny produktfamilj för Industrial Ethernet-segmentet. Utvecklingstakten höjdes också under året med införandet av nya metoder, bättre tester och validering. Utvecklingsutgifterna uppgick till 35,5 mkr motsvarande 14,2 procent av omsättningen.

Valutor

Beijer Electronics har försäljning globalt i olika valutor. Omsättningen i euro svarade för 450 mkr vilket utgjorde 35 procent av koncernens omsättning 2008. Omsättningen i svenska kronor var 337 mkr, 150 mkr i amerikanska dollar, 136 mkr i norska kronor, 109 mkr i danska kronor, 42 mkr i brittiska pund och 52 mkr i övriga valutor.

Miljöpåverkan

Koncernens miljöarbete är framför allt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Stor kunskap om olika ämnens miljöpåverkan är en förutsättning för att hitta nya alternativ. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter.

Viktiga händelser

Beijer Electronics förvärvade vid årsskiftet 2007/08 det svenska företaget Westermo Teleindustri AB inom industriell datakommunikation. Westermo är ett internationellt inriktat företag som omsatte 223 mkr 2007. Bolaget ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 1 januari 2008. Köpeskillingen för Westermo uppgick till 212,8 mkr. Förvärvade tillgångar och skulder uppgick till 188,2 mkr respektive 95,4 mkr. Nettotillgångarna uppgick därmed till 92,8 mkr varav immateriella tillgångar svarade för 84,5 mkr. I förvärvet uppstod en goodwill på 119,9 mkr.

Beijer Electronics tecknade i september genom affärsområde HMI Products ett långsiktigt avtal med Alfa Laval om leveranser av operatörsterminaler. Avtalet gäller Beijer Electronics befintliga operatörsterminaler och ny programvara. Företagen skall gemensamt utveckla en standardlösning för processutrustning som Alfa Laval säljer i över 100 länder världen över. Leverans av de första terminalerna anpassade efter Alfa Lavals design och funktion inleddes i slutet av 2008.

Beijer Electronics erhöll i oktober en strategiskt viktig order från Göteborgs Hamn. Ordern omfattar en leverantörsoberoende plattform för driftövervakning såsom in- och utpassering, belysningsstyrning, larmhantering, av- och påkörningsramper och kranar, uppföljning av energiförbrukning, övervakning av lastning/lossning och fastighetsövervakning. Installationen sker stegvis och löper över flera år.

Fredrik Jönsson tillträdde som ny VD och koncernchef för Beijer Electronics AB i april 2008. Han har tidigare bland annat varit VD i Crawford Group AB, Flexlink AB samt haft ledande befattningar inom SKF.

Conny Persson, VD för Beijer Electronics Products AB (affärsområde HMI Products) gick i pension vid vid årsskiftet efter 26 år i företaget. Magnus Ekerot tillträdde som ny VD från den 1 januari 2009. Ekerot kommer närmast från en position som VD för Middle Europe för Axis Communications GmbH. Urban Ottosson, CFO på Beijer Electronics AB, har beslutat att tillträda en tjänst som CFO på Hexpol AB. Urban Ottosson kvarstår i sin tjänst till mars 2009. I november utnämndes Lennart Mauritzson till ny CFO i Beijer Electronics. Lennart Mauritzson kommer närmast från tjänsten som Vice President Finance Vehicle Accessories Europe/Asia inom Thule Group. Han tillträder sin tjänst under det första kvartalet 2009.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig mer än 25 år tillbaka i tiden och det förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har vissa finansiella risker. De räntebärande skulderna uppgick till 409,7 mkr vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 335,6 mkr. Ytterligare information framgår av not 28.

Aktier och ägarförhållanden

Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2008 till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier med ett kvotvärde på en (1) krona.

Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,7 procent av kapital och röster. Svolder innehade 11,2 procent av kapital och röster.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott för att för styrelsens godkännande föreslå ersättning till verkställande direktör. Ersättningsutskottet beslutar om ersättning till den övriga företagsledningen samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Riktlinjerna för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2009 fastställs av årsstämman i april månad. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande (ersättningsutskottets ordförande) och två ordinarie ledamöter. Verkställande direktör medverkar ej i beslutet om egen ersättning. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2008 hållit ett protokollfört möte. Principerna för ersättningsutskottet arbete beskrivs i not 7.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner och incitamentsprogram som omfattar teckningsoptioner utgivna 2008 och dels en rörlig del. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2008 fastställdes av årsstämman i april 2008. Ersättning under 2008 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av not 7.

Utsikter för 2009

Den stora osäkerheten beträffande den fortsatta ekonomiska utvecklingen innebär att det är mycket vanskligt att bedöma dess påverkan på koncernens omsättning och resultat under 2009.

Förslag till vinstdisposition

Koncernens fria egna kapital uppgår till 289 288 tkr. Någon avsättning till bundna reserver erfordras ej. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Tkr
Balanserade vinstmedel	22 425
Årets resultat	7 776
Summa	30 201

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 4,00 kronor per aktie.

Tkr
Summa utdelning	24 886
Överföres i ny räkning	5 315
Summa	30 201

Styrelsen föreslår att utdelningen utbetalas den 28 april efter årsstämmans beslut.

Den föreslagna utdelningen sänker koncernens soliditet till 29,4 procent, och moderbolagets soliditet till 2,8 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande.

Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Vid årsstämman 2008 i Beijer Electronics AB togs beslut om att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier.

Styrelsen har hittills inte funnit anledning att utnyttja bemyndigandet och således har ingen nyemission ägt rum.

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman den 20 april 2009 att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier.

Syftet med bemyndigandet är att bolaget skall kunna emittera aktier för att säkerställa köpeskillingslikviden i samband med förvärv av andra företag, delar av företag eller andra tillgångar som styrelsen bedömer vara av värde för bolagets verksamhet.

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman 2009-04-20 för fastställelse.

Beijer Electronics AB (publ) Organisationsnummer: 556025-1851 Adress: Box 426, 201 24 Malmö, Sverige Säte: Malmö

Koncernens resultaträkning

Tkr	2008	2007	Not
Intäkter	1 275 639	963 782	2
Kostnad sålda varor	-713 667	-556 927
Bruttoresultat	561 972	406 855
Försäljningsomkostnader	-202 696	-153 958
Administrationsomkostnader	-249 915	-168 209
Övriga rörelseintäkter	6 824	1 604	4
Intäkter från andelar i intresseföretag	337	647	15
Rörelseresultat	116 522	86 939	2,5,6,7,8
Finansiella intäkter	3 303	1 730
Finansiella kostnader	-23 456	-4 089
Finansnetto	-20 153	-2 359	9
Resultat före skatt	96 369	84 580
Skatt	-19 191	-23 991	11
Årets resultat	77 178	60 589
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	72 917	57 287
Hänförligt till minoritetsintresse	4 261	3 302
Vinst per aktie, kr	11,72	9,21	20

Koncernens balansräkning

Tkr	2008-12-31	2007-12-31	Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	81 491	47 213	13
Immateriella anläggningstillgångar	406 059	169 170	12
Andelar i intresseföretag	1 789	1 735	15
Långfristiga fordringar	135	160	17
Uppskjutna skattefordringar	16 377	8 775	25
Summa anläggningstillgångar	505 851	227 053
Omsättningstillgångar
Varulager	181 815	127 904	18
Kundfordringar	176 010	135 967
Skattefordringar	16 631	5 651
Övriga fordringar	33 761	11 827
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	8 857	7 506	19
Likvida medel	74 076	71 939
Summa omsättningstillgångar	491 150	360 794
Summa tillgångar	997 001	587 847

Koncernens balansräkning Forts

Tkr	2008-12-31	2007-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 222	6 222
Omräkningsreserv	16 130	-16 255
Balanserat resultat	273 158	223 301
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	295 510	213 268
Minoritetens andel av eget kapital	15 266	11 014
Summa eget kapital	310 776	224 282
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	316 931	82 611	22
Övriga långfristiga skulder	2 952	572
Avsättningar till pensioner	27 188	26 190	22,24
Uppskjutna skatteskulder	58 019	36 507	25
Övriga avsättningar	4 506	2 635
Summa långfristiga skulder	409 596	148 515
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	65 589	48 594	22
Förskott från kunder	1 317	1 338
Leverantörsskulder	90 984	80 749
Skatteskulder	11 968	16 475
Övriga skulder	36 517	15 033
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	70 254	52 861	27
Summa kortfristiga skulder	276 629	215 050
Summa skulder	686 225	363 565
Summa eget kapital och skulder	997 001	587 847

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

Koncernens förändring i eget kapital

Tkr	Aktie kapital a)	Omräknings reserver	Balanserat resultat	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2007-01-01	6 222	-11 145	201 788	196 865	7 255	204 120
Omräkningsdifferenser		-4 818		-4 818	457	-4 361
Förändring av värde i ursprunglig ägarandel i intresseföretags eget kapital b)		-292		-292		-292
Årets resultat			57 287	57 287	3 302	60 589
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		-16 255	259 075	249 042	11 014	260 056
Utdelningar			-35 774	-35 774		-35 774
Utgående eget kapital 2007-12-31	6 222	-16 255	223 301	213 268	11 014	224 282

Tkr	Aktie kapital a)	Omräknings reserver	Balanserat resultat	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01	6 222	-16 255	223 301	213 268	11 014	224 282
Omräkningsdifferenser		32 385		32 385	1 118	33 503
Förvärv					152	152
Övrigt tillskjutet kapital c)			1 826	1 826		1 826
Årets resultat			72 917	72 917	4 261	77 178
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		16 130	298 044	320 396	16 545	336 941
Utdelningar d)			-24 886	-24 886	-1 279	-26 165
Utgående eget kapital 2008-12-31	6 222	16 130	273 158	295 510	15 266	310 776

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Se not 15.

c) Teckningsoptioner, insatt kapital.

d) Utdelning per aktie uppgick till 4,00 kr.

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2008	2007	Not
Den löpande verksamheten			31
Resultat före skatt	96 369	84 580
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	44 598	25 481
Betald skatt	-42 388	-24 449
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	98 579	85 612
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	-18 370	-6 490
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-14 911	-24 218
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	17 163	-6 681
Kassaflöde från den löpande verksamheten	82 461	48 223
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-20 456	-13 278	3
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-14 928	-9 133
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	1 813
Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	-235 396	-77 055	3
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar	213	84
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-268 754	-99 382
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	285 926	75 499
Amortering av lån	-77 597	-9 374
Övrigt tillskjutet kapital	1 826
Utbetald utdelning till minoritet	-1 279
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare	-24 886	-35 774
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	183 990	30 351
Årets kassaflöde	-2 303	-20 808
Likvida medel vid årets början	71 939	91 914
Kursdifferens i likvida medel	4 440	833
Likvida medel vid årets slut	74 076	71 939

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2008	2007	Not
Nettoomsättning	60 889	55 305	30
	60 889	55 305
Rörelsens kostnader
Försäljnings- och administrationsomkostnader	-62 012	-55 247
Övriga rörelsekostnader		-318
Rörelseresultat	-1 123	-260	5,6,7,8,30
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	-358	396	9
Utdelning från dotterföretag	5 976		9
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	17 702	21 023	9
Räntekostnader och liknande resultatposter	-23 417	-17 195	9
Resultat efter finansiella poster	-1 220	3 964
Bokslutsdispositioner	7 545	4 007	10
Resultat före skatt	6 325	7 971
Skatt på årets resultat	1 451	-3 352	11
Årets resultat	7 776	4 619

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2008-12-31	2007-12-31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7 090	5 998	12
Materiella anläggningstillgångar	4 100	3 399	13
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	220 627	7 835	14
Fordringar hos koncernföretag	196 045	174 625	16
Uppskjutna skattefordringar	1 683
Summa finansiella anläggningstillgångar	418 355	182 460
Summa anläggningstillgångar	429 545	191 857
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	20 644	12 274
Skattefordringar	8 655	5 565
Övriga fordringar	19 461	2 841
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3 814	3 149	19
Summa kortfristiga fordringar	52 574	23 829
Kassa och bank	5 831	79
Summa omsättningstillgångar	58 405	23 908
Summa tillgångar	487 950	215 765

Moderbolagets balansräkning Forts

Tkr	2008-12-31	2007-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (6 221 488 aktier)	6 222	6 222
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 466	7 466
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	22 425	40 867
Årets resultat	7 776	4 619
Summa fritt eget kapital	30 201	45 486
Summa eget kapital	37 667	52 952
Obeskattade reserver	33 859	41 403	21
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	1 880	3 106
Summa avsättningar	1 880	3 106
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	310 542	78 219	23
Summa långfristiga skulder	312 422	78 219
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	41 008	13 032	23
Leverantörsskulder	7 999	8 380
Skulder till koncernföretag	28 304	11 842
Övriga skulder	17 148	521
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9 543	6 310	27
Summa kortfristiga skulder	104 002	40 085
Summa eget kapital och skulder	487 950	215 765

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2008-12-31	2007-12-31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	38	981	29

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2007-01-01	6 222	1 244	76 641		84 107
Årets resultat				4 619	4 619
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 222	1 244	76 641	4 619	88 726
Utdelningar			-35 774		-35 774
Utgående eget kapital 2007-12-31	6 222	1 244	40 867	4 619	52 952

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01	6 222	1 244	45 486		52 952
Övrigt tillskjutet kapital b)			1 826		1 826
Årets resultat				7 776	7 776
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			47 312	7 776	62 554
Utdelningar			-24 886		-24 886
Utgående eget kapital 2008-12-31	6 222	1 244	22 426	7 776	37 668

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Teckningsoptioner, insatt kapital.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2008	2007	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	-1 220	3 964	31
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	2 494	2 605
Betald skatt	-1 640	-5 433
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	-366	1 136
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-25 653	-14 242
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	35 941	-67 988
Kassaflöde från den löpande verksamheten	9 922	-81 094
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-2 850	-2 389
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-2 044	-1 289
Investeringar/amortering av finansiella anläggningstillgångar	-23 462	-59 650
Avyttring och amortering av finansiella anläggningstillgångar		139 693
Förvärv av dotterbolag	-212 792		3
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-241 148	76 365
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	280 155	45 406
Ökning/minskning av finansiella skulder	-20 117	-5 121
Övrigt tillskjutet kapital a)	1 826
Utbetald utdelning	-24 886	-35 774
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	236 978	4 511
Årets kassaflöde	5 752	-218
Likvida medel vid årets början	79	297
Likvida medel vid årets slut	5 831	79

a) Teckningsoptioner, insatt kapital.

Redovisningsprinciper

(a) Allmän information

Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 426, Krangatan 4A, 201 24 Malmö Sverige.

Byte av uppställningsform från kostnadslagssindelad resultaträkning till funktionsindelad resultaträkning har skett då denna uppställning återspeglar verksamheten på ett bättre sätt. Denna indelning överensstämmer med koncernens interna rapportering.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2009. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2009 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2008.

Införande av nya redovisningsprinciper

Per den 1 januari 2008 har ett antal ändringar av befintliga standards från International Accounting Standard Board (IASB) samt nya uttalande från International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC) trätt i kraft. Dessa har inte inneburit några förändrade redovisningsprinciper för Beijer Electronics. Nedan följer en beskrivning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden har på Beijer Electronics finansiella rapporter:

IFRIC 11, IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag. IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget respektive andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Följande standarder och tolkningar bedöms ej ha någon väsentlig effekt på Beijer Electronics AB:s årsredovisning:

• • IAS 39 (ändring) och IFRS 7 (ändring), »Omklassificering av finansiella instrument«
• • IFRIC 12, »Service concession arrangements«

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2008 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Dessa framgår nedan:

• • IFRS 8, Rörelsesegment, (1 Januari 2009).

• • IFRIC 14, IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan (1 januari 2009).

• • IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (1 januari 2009).

• • IAS 23 (Ändring), Lånekostnader (1 januari 2009).
• • IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) (1 januari 2009).
• • IAS 32 (Ändring)*, »Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1« (Ändring), »Utformning av finansiella rapporter« – »Puttable financial instruments and obligations arising on liquidation« (1 januari 2009).
• • IAS 39 (Ändring)*, »Finansiella instrument: Redovisning och värdering« – »Eligible Hedged Items« (1 juli 2009).
• • IFRS 1 (Ändring)*, »Första gången IFRS tillämpas« och IAS 27. »Koncernredovisning och separata finansiella rapporter« (1 januari 2009).
• • IAS 27 (Reviderad)*, »Koncernredovisning och separata finansiella rapporter« (1 juli 2009).
• • IFRS 3 (Reviderad)*, »Rörelseförvärv« (1 juli 2009).
• • IFRS 5 (Ändring)*, »Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter« (1 juli 2009).
• • IAS 23 (Ändring), »Lånekostnader« (1 januari 2009).
• • IAS 28 (Ändring)*, »Innehav i intresseföretag« (1 januari 2009).
• • IAS 36 (Ändring)*, »Nedskrivning av tillgångar« (1 januari 2009).
• • IAS 38 (Ändring)*, »Immateriella tillgångar« (1 januari 2009).
• • IAS 19 (Ändring)*, »Ersättningar till anställda« (1 januari 2009).
• • IAS 39 (Ändring)*, »Finansiella instrument: Redovisning och värdering« (1 januari 2009).
• • IAS 1 (Ändring)*, »Utformning av finansiella rapporter« (1 januari 2009).
• • IFRIC 16* »Hedges of a net investment in a foreign operation« (1 oktober 2008).
• • IFRIC 15*, »Agreements for construction of real estates« (gäller från 1 januari 2009).
• • IFRIC 17*, »Distributions of Non-cash Assets to Owners« (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare).

*Dessa standarder/tolkningar är ej antagna av EU vid denna tidpunkt.

Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer vilket innebär att man tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet »Moderbolagets redovisningsprinciper«. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även

utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 12, immateriella anläggningstillgångar samt i not 24, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 april 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 20 april 2009.

(c) Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.

(ii) Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som »Andel i intresseföretags resultat« koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden.

Not 1 forts Redovisningsprinciper

Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

(iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

(iii) Nettoinvestering i utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när uppdraget är slutfört. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Betalningar avseende operationella leasar

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.

IAS 39 klassificerar finansiella tillgångar i fyra kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

»Lånefordringar och kundfordringar« klassificeras som finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Investeringar som hålles till förfall

Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom tolv månader efter balansdagen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovisning. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt andra finansiella skulder.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

(j) Derivat och säkringsredovisning

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen.

Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan. För närvarande innehas inga derivat inom koncernen.

(k) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder;

• byggnader, rörelsefastigheter 3–60 år

		• maskiner och andra tekniska anläggningar	3–12 år

• inventarier, verktyg och installationer 2–8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan tre och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader;

• • byggnadsdekorationer, Taiwan 3–5 år
• • Övriga fastighetskomponenter 45–60 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(l) Immateriella tillgångar

(i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar (se redovisningsprinciper).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• varumärken	7–20 år
• kundkontrakt	4–10 år
(återstående kontraktuell löptid)
• balanserade utvecklingsutgifter	3–5 år
• balanserade IT-utgifter	3–5 år
• teknikplattform	5 år

(m) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(n) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 januari 2004 (övergångsdatum till IFRS) och görs därefter årligen.

När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

(o) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(p) Ersättningar till anställda (i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget och i dotterbolagen i Sverige och i Taiwan.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade »projected unit credit method«.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det högre av tio procent av förpliktelsernas nuvärde och tio procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonus- och vinstandelsplaner

Resultatbonus utgår till de anställda som inte har individuella bonusavtal. Resultatbonusen baseras på ett operativt resultat där rörelseresultatet har belastats för kapitalkostnader. Resultatbonusen utgår som en procentandel av en månadslön och kan maximalt uppgå till 200 procent av en månadslön. Kostnaderna för bonus belastar det år det finns en legal eller informell förpliktelse.

(q) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(r) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(t) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2.1 Redovisning för juridisk person. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och

moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella anläggningstillgångar

Utveckling

I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Rapportering för segment och information om kostnadsslag

Primära segment — rörelsegrenar

2008

Tkr	Automation	HMI Products	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	605 830	421 059	248 750			1 275 639
Intern försäljning	1 280	84 012	984		-86 276
Summa försäljning	607 110	505 071	249 734			1 275 639
Resultat
Resultat per rörelsegren	32 349	62 745	26 580	-1 123	-4 366	116 185
Andelar i intresseföretags resultat	337					337
Rörelseresultat	32 686	62 745	26 580	-1 123	-4 366	116 522
Finansnetto	3 753	-9 133	-1 405	-97	-13 271	-20 153
Årets skattekostnad	-10 619	-12 986	-3 983	1 451	6 946	-19 191
Årets resultat	25 820	40 626	21 192	231	-10 691	77 178
Hänförligt till moderbolagets aktieägare						72 917
Hänförligt till minoritetens aktieägare						4 261
Övriga upplysningar
Tillgångar	259 880	426 443	178 754	570 782	-440 647	995 212
Andelar i intresseföretag	1 789					1 789
Summa tillgångar						997 001
Skulder	174 032	283 799	133 526	499 256	-404 388	686 225
Summa skulder						686 225
Investeringar	3 512	12 824	48 212	224 001		288 549
Avskrivningar	5 936	16 987	5 769	3 086	6 704	38 482
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar						6 116

Not 2 forts Rapportering för segment

2007

Tkr	Automation	HMI Products	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	570 626	393 157			963 783
Intern försäljning	679	72 255		-72 934
Summa försäljning	571 305	465 412			963 783
Resultat
Resultat per rörelsegren	33 432	58 279	-5 526	107	86 292
Andelar i intresseföretags resultat	647				647
Rörelseresultat	34 079	58 279	-5 526	107	86 939
Finansnetto	-4 265	-2 044	4 224	-274	-2 359
Årets skattekostnad	-7 794	-16 176	-1 298	1 277	-23 991
Årets resultat	22 020	40 059	-2 600	1 110	60 589
Hänförligt till moderbolagets aktieägare					57 287
Hänförligt till minoritetens aktieägare					3 302
Övriga upplysningar
Tillgångar	241 091	346 085	215 765	-216 829	586 112
Andelar i intresseföretag	1 735				1 735
Summa tillgångar					587 847
Skulder	169 403	268 387	162 813	-237 038	363 565
Summa skulder					363 565
Investeringar	20 486	59 042	3 678		83 206
Avskrivningar	5 141	14 175	5 570		24 886
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar					595

Sekundära segment — geografiska områden

Tkr	Extern försäljning			Tillgångar	Investeringar
	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Norden	665 910	416 493	732 462	363 377	238 346	34 922
Övriga Europa	404 031	204 631	134 606	103 605	4 242	43 676
Nordamerika	86 415	68 509	8 520	6 733	191	485
Asien och övriga världen	119 283	112 323	121 413	114 133	770	4 123
Summa	1 275 639	963 782	997 001	587 847	288 549	83 206

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om »armslängds avstånd«, dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. I segmentens resultat, tillgångar och skulder (inklusive avsättningar) har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Rörelsegrenar

Koncernen består av följande rörelsegrenar:

• • Automation: affärsområdet marknadsför och säljer agenturprodukter från ledande internationella tillverkare samt operatörssystem från affärsområde HMI Products.
• • HMI Products: affärsområdet utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och PC-baserade operatörssystem på den globala marknaden.
• • IDC: Affärsområdet utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell data kommunikation på en global marknad.

• Övrigt: affärsområdet avser främst moderbolagets gemensamma avdelning.

Rörelsegrenar utgör koncernens primära indelningsgrund.

Geografiska områden

Koncernens segment är indelade i följande geografiska områden:

• • Sverige
• • Övriga Norden
• • Övriga Europa
• • Nordamerika
• • Asien och övriga världen

Information om kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag:

	2008	2007
Varukostnad	627 175	505 393
Löner,ersättningar och sociala kostnader	333 730	229 476
Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar	38 481	24 886
Övriga	166 892	133 172
	1 166 278	892 927

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i fem geografiska områden. I Sverige och Övriga Norden, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom Automation och IDC. I Övriga Europa, Nordamerika samt Övriga världen bedrivs verksamhet inom HMI Products och IDC.

Geografiska områden utgör koncernens sekundära indelningsgrund. Den information som presenteras avseende segmentens intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Not 3

Förvärv av rörelse

Beijer Electronics AB förvärvade det svenska företaget Westermo Teleindustri AB av ägarfamiljen den 1 januari 2008. Förvärvet innebär att sammanlagt åtta juridiska enheter förvärvas tillsammans med moderbolaget. Bolaget är en etablerad och välkänd aktör inom industriell datakommunikation har ca 140 anställda i sex länder, samt ett distributörsnätverk i ett flertal länder i världen. Westermos breda produktprogam och den höga organiska tillväxten kompletterar och förstärker Beijer Electronics erbjudande inom automation, industri och infrastruktur.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill:

Tkr
Köpeskilling
Kontant betalt	210 731
Direkta kostnader i samband med förvärvet	2 061
Sammanlagd köpeskilling	212 792
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-92 858
Goodwill	119 934

Goodwill är hänförlig till den strategiska betydelse förvärvet har för den breddning som ges till befintligt produkterbjudande inom Beijer Electronics. Förvärvet ger synergieffekter på medel- och långfristig sikt inom produktion, logistik, utveckling och sälj.

De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande:

Tkr	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde
Likvida medel	22 239	22 239
Omsättningstillgångar	68 569	68 569
Materiella tillgångar	8 267	8 267
Immateriella tillgångar a)	84 531	18 131
Övriga långfristiga tillgångar	4 617	4 617
Räntebärande skulder	-33 167	-33 167
Kortfristiga skulder	-40 758	-40 758
Uppskjutna skatteskulder	-21 440	-2 848
Förvärvade nettotillgångar	92 858	45 050
Goodwill	119 934
Sammanlagd köpeskilling	212 792
Likvida medel i förvärvade verksamheter	-22 239
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärvet	190 553

a) Inklusive goodwill uppgående till 18 131 tkr.

Efter årets utgång har den slutliga uppgörelsen minskat köpeskilling av Westermo med 1,5 mkr.

Via dotterbolag har förvärv av fastighet och minoritetsandelar gjorts uppgående till en sammanlagd köpeskilling om 44 928 tkr. Nedan följer uppgifter om förvärvad goodwill och immateriella tillgångar:

Tkr

44 928
-27 825
-1 876
15 227

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2008	2007
Koncernen
Resultat från försäljning av anläggningstillgångar	1 207
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	5 525	1 516
Övrigt	92	88
	6 823	1 604

Not 5

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2008	2007
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 336	1 214
Andra uppdrag	1 158	1 062
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	220	339
Andra uppdrag	165	306
Moderföretaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	450	450
Andra uppdrag	677	899

Not 7

Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

	2008	varav män	2007	varav män
Moderföretaget
Sverige	24	50 %	23	43 %
Totalt i moderföretaget	24	50 %	23	43 %
Dotterföretag
Danmark	22	45 %	26	81 %
Estland	4	100 %	4	75 %
England	16	87 %
Finland	23	83 %	24	79 %
Frankrike	9	67 %
Kina	5	60 %	7	71 %
Lettland	5	75 %	4	50 %
Litauen	3	67 %	4	75 %
Norge	34	85 %	30	87 %
Singapore	2	50 %
Sverige	253	81 %	154	86 %
Taiwan	112	41 %	112	44 %
Tyskland	74	66 %	68	71 %
USA	8	88 %	7	86 %
Totalt i dotterföretag	570	70 %	440	71 %
Koncernen totalt	594	69 %	463	70 %

Könsfördelning i företagsledningen

	2008-12-31	2007-12-31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	14 %	14 %
Övriga ledande befattningshavare	17 %	20 %
Koncernen totalt
Styrelsen	12 %	3 %
Övriga ledande befattningshavare	7 %	7 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr	2008		2007
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderföretaget	15 600	10 293	12 360	8 844
(varav pensionskostnad)		(3 279) a)		(4 489) a)
Dotterföretag	238 141	66 392	160 422	45 707
(varav pensionskostnad)		(17 416)		(14 742)
Koncernen totalt	253 741	76 685	172 782	54 551
(varav pensionskostnad)		(20 695) b)		(19 231) b)

a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 1 968 (2 707) gruppen styrelse och VD.

b) Av koncernens pensionskostnader avser 3 465 (3 753) gruppen styrelse och VD.

Not 6

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2008	2007
Koncernen
Totala leasingkostnader	21 216	13 378
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	21 195	11 262
Mellan ett och fem år	40 774	27 359
Totalt	61 969	38 621
Moderföretaget
Totala leasingkostnader	8 654	7 985
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	9 204	6 558
Mellan ett och fem år	27 418	16 737
Totala leasingkostnader	36 622	23 291

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda

Tkr	2008		2007
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderföretaget
Sverige	4 657	10 943	4 230	8 130
(varav tantiem o.d.)	(862)	(768)	(970)	(799)
Moderföretaget totalt	4 657	10 943	4 230	8 130
(varav tantiem o.d.)	(862)	(768)	(970)	(799)
Dotterföretag i Sverige	4 806	105 728	2 557	60 951
(varav tantiem o.d.)	(604)	(4 149)	(325)	(4 408)
Dotterföretag utomlands
Taiwan	50	22 627	198	19 982
(varav tantiem o.d.)		(4 939)		(5 988)
Danmark	1 238	13 832	727	12 571
(varav tantiem o.d.)	(24)	(86)	(42)
Norge	1 172	19 795	1 340	23 396
(varav tantiem o.d.)	(145)	(1 952)	(317)	(3 492)
Finland		10 729		10 390
(varav tantiem o.d.)
Estland		927		749
(varav tantiem o.d.)
Litauen	28	353	21	330
(varav tantiem o.d.)
Lettland		1 203		782
(varav tantiem o.d.)
USA	901	3 568	771	3 565
(varav tantiem o.d.)	(158)	(99)
Kina		792		372
(varav tantiem o.d.)		(111)
Tyskland	1 239	37 083	1 193	20 527
(varav tantiem o.d.)	(115)	(1 806)		(139)
Frankrike		4 057
(varav tantiem o.d.)
England		7 376
(varav tantiem o.d.)
Singapore		636
(varav tantiem o.d.)
Dotterföretag totalt	9 434	228 706	6 807	153 615
(varav tantiem o.d.)	(1 046)	(13 142)	(684)	(14 027)
Koncernen totalt	14 091	239 649	11 037	161 745
(varav tantiem o.d.)	(1 908)	(13 910)	(1 654)	(14 826)

Ersättning till ledande befattningshavare — Styrelsen

Styrelsens arvode uppgick till 1 275 tkr (1 100) under 2008 vilket fördelas enligt följande:

Kr
Anders Ilstam, styrelsens ordförande	400 000
Bert Åke Eriksson	175 000
Ulrika Hagdahl	175 000
Hans Linnarson	175 000
Joen Magnusson	175 000
Stig-Arne Blom	175 000

Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 72 tkr (141).

Ersättning och övriga förmåner under året

Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr	2008			2007
	VD a)	Andra ledande befattnings havare	VD	Andra ledande befattnings havare
Grundlön	2 520	5 999	2 160	3 972
Rörlig ersättning	862	994	970	583
Övriga förmåner	114	413	82	377
Pensionskostnad	1 968	1 983	2 707	1 336
Löner och ersättningar totalt	5 464	9 389	5 919	6 268

a) I gruppen VD ingår tidigare VD och nuvarande VD.

Med andra ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2008. Under 2007 uppgick andra ledande befattningshavare till fyra personer.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning finns för VD och övriga ledande befattningshavare. För VD baseras ersättningen på koncernens operativa resultat och är maximerad till sex månadslöner.

För övriga ledande befattningshavare baseras ersättningen dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelsemarginal. Den rörliga ersättningen för övriga ledande befattningshavare är maximerad till sex månadslöner. Rörlig ersättning för 2008 har belastat årets resultat.

Under 2008 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st.

Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektiv 5 år. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.

Pensioner

Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder.

För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Med verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, har träffats avtal om en uppsägningstid på sex månader respektive tolv månader vid uppsägning från bolagets sida.

Mellan bolaget och de verkställande direktörerna i de nordiska dotterbolagen har avtalats om en uppsägningstid på sex månader respektive en uppsägningstid på tolv månader vid uppsägning från bolagets sida.

Övriga ledande befattningshavare har uppsägningstider enligt gällande tjänstemannaavtal, dock maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida.

Not 7 forts Anställda och personalkostnader

Beslutsprocess

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som bereder styrelsens beslut

om ersättning till verkställande direktör. Ersättningsutskottet

beslutar om ersättning till den övriga företagsledningen samt bereder

förslag till eventuella incitamentsprogram.

Sjukfrånvaro

	Koncernens svenska enheter		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	1,51 %	2,50 %	1,62 %	3,69 %
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	18,58 %	37,01 %	0,00 %	44,22 %
Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid:
Sjukfrånvaron fördelad efter kön:
Män	1,10 %	1,70 %	0,83 %	2,17 %
Kvinnor	2,23 %	5,06 %	2,25 %	4,83 %
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:
29 år eller yngre	2,78 %	3,22 %	a)	a)
30–49 år	1,53 %	2,35 %	1,69 %	3,76 %
50 år eller äldre	0,66 %	0,71 %	a)	a)

a) Då gruppen inte uppgår till tio personer särredovisas inte sjukfrånvaron.

Not 8

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2008	2007
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-8 526	-6 605
Balanserade utgifter för dataprogram	-2 111	-2 440
Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter	-12 498	-5 638
Byggnader och mark	-1 599	-277
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-1 789	-643
Inventarier, verktyg och installationer	-11 958	-9 283
	-38 481	-24 886
Moderföretaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-1 757	-1 257
Inventarier, verktyg och installationer	-1 329	-1 118
	-3 086	-2 375

Not 9

Finansnetto

Tkr	2008	2007
Koncernen
Ränteintäkter	3 303	1 730
Finansiella intäkter	3 303	1 730
Räntekostnader och netto valuta kursförändringar	-23 456	-4 089
Finansnetto	-20 153	-2 359

	Resultat från övriga värde är anläggningstillgångar	papper och fordringar som	resultatposter	Ränteintäkter och liknande
Tkr	2008	2007	2008	2007
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			17 229	20 836
Ränteintäkter, övriga			473	187
Utdelning	5 976
Kursdifferens	-358	396
	5 618	396	17 702	21 023

Räntekostnader och liknande resultatposter

Tkr	2008	2007
Moderbolaget
Räntekostnader, koncernföretag	-4 324	-7 097
Räntekostnader, övriga	-18 832	-4 742
Kursdifferens	-261	-5 356
	-23 417	-17 195

Not 10

Bokslutsdispositioner

Tkr	2008	2007
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier, verktyg och installationer	-500	-604
Periodiseringsfond, årets avsättning		-3 940
Periodiseringsfond, årets återföring	8 045	8 551
	7 545	4 007

Not 11

Skatt på årets resultat

Tkr	2008	2007
Koncernen
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-26 805	-25 417
Källskatt på utdelning	-1 951	-1 533
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	755	161
	-28 001	-26 789
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	9 536	-739
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-726	3 537
	8 810	2 798
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-19 191	-23 991
Moderföretaget
Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-220	-3 322
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-12	-30
Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget	-232	-3 352
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	1 683
	1 683
Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget	1 451	-3 352

Årets skattesats uppgår till 15–28 procent (15–39 procent).

Avstämning av faktisk skatt

Tkr	2008	2007
Koncernen
Resultat före skatt	96 369	84 580
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-26 983	-23 691
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	1 746	778
Andra icke avdragsgilla kostnader	-1 447	-1 002
Ej skattepliktiga intäkter	2 274	1 093
Effekter av underskottsavdrag, netto	1 642	677
Effekt av ändrad skattesats	1 569
Källskatt på utdelning	-1 951	-1 533
Skatt hänförlig till tidigare år	1 984	161
Schablonränta på periodiseringsfond	-446	-346
Övrigt	470	-108
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-19 191	-23 991
Moderföretaget
Resultat före skatt	6 325	7 971
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-1 771	-2 232
Ej avdragsgilla kostnader	-96	-793
Ej skattepliktiga intäkter	2 446	17
Skatt hänförlig till tidigare år	1 231	-30
Effekter av förändrad skattesats på uppskjutna skatter	-29
Schablonränta på periodiseringsfond	-330	-314

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklings utgifter	IT-utgifter	Varumärken	Kund kontrakt	Teknik plattform	Totalt
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2007-01-01	42 488	42 697	8 611	11 269	28 742		133 807
Rörelseförvärv	37 837		2 975	10 035	7 652		58 499
Internt utvecklade tillgångar		10 850					10 850
Övriga investeringar			2 428				2 428
Årets valutakursdifferenser	-1 424		76	-303	264		-1 387
Utgående balans 2007-12-31	78 901	53 547	14 090	21 001	36 658		204 197
Ingående balans 2008-01-01	78 901	53 547	14 090	21 001	36 658		204 197
Rörelseförvärv	153 314			43 749	21 357	3 090	221 510
Internt utvecklade tillgångar		17 117					17 117
Övriga investeringar			2 869				2 869
Omklassificering			-2 928	-3 800	3 800		-2 928
Utrangering		-1 868					-1 868
Årets valutakursdifferenser	12 151	449	131	6 147	3 305		22 183
Utgående balans 2008-12-31	244 366	69 245	14 162	67 097	65 120	3 090	463 080
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2007-01-01		-10 259	-3 084	-923	-5 290		-19 556
Årets avskrivningar		-6 605	-2 440	-1 828	-3 810		-14 683
Årets valutakursdifferenser			-91	-277	-420		-788
Utgående balans 2007-12-31		-16 864	-5 615	-3 028	-9 520		-35 027
Ingående balans 2008-01-01		-16 864	-5 615	-3 028	-9 520		-35 027
Avyttringar och utrangeringar		1 868					1 868
Omklassificering		1 942	1 079	-1 587	1 587		3 021
Årets avskrivningar		-8 526	-2 111	-5 061	-6 837	-600	-23 135
Årets valutakursdifferenser		-383	-89	-1 279	-1 997		-3 748
Utgående balans 2008-12-31		-21 963	-6 736	-10 955	-16 767	-600	-57 021
Redovisade värden
Per 2007-01-01	42 488	32 438	5 527	10 346	23 452		114 251
Per 2007-12-31	78 901	36 683	8 475	17 973	27 138		169 170
Per 2008-01-01	78 901	36 683	8 475	17 973	27 138		169 170
Per 2008-12-31	244 366	47 282	7 426	56 142	48 353	2 490	406 059

Koncernen redovisar följande immaterialla tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
IT-utgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Varumärken*	7—20 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Kundkontrakt*	4—5 år respek tive 7—10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Teknikplattform	5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

*Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7−20 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
IT-utgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

Tkr
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2007-01-01	7 147
Övriga investeringar	2 389
Utgående balans 2007-12-31	9 536
Ingående balans 2008-01-01	9 536
Övriga investeringar	2 850
Utgående balans 2008-12-31	12 386
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2007-01-01	-2 281
Årets avskrivningar	-1 257
Utgående balans 2007-12-31	-3 538
Ingående balans 2008-01-01	-3 538
Årets avskrivningar	-1 758
Utgående balans 2008-12-31	-5 296
Redovisade värden
Per 2007-01-01	4 866
Per 2007-12-31	5 998
Per 2008-01-01	5 998
Per 2008-12-31	7 090

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av primärsegmenten för »Automation«, »HMI« respektive »IDC« – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Tkr	2008	2007
Automation	18 675	16 858
HMI	72 377	62 043
IDC	153 314
Totala goodwillvärden i koncernen	244 366	78 901

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter

Följande kassagenererande enhet – som utgör delar av primärsegmentet för »HMI« och »IDC« – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa utgifter skrivs av över en period om 3−5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2008	2007
HMI	41 186	36 683
IDC	6 096
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	47 282	36 683

Enheten »Automation«

Nedskrivningsprövningen för enheten »Automation« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2008 har baserats på en årlig tillväxt, för såväl intäkter som rörliga kostnader, om 6–9

procent. För fasta kostnader baseras en årlig tillväxt på tre procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NOK/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »HMI«

Nedskrivningsprövningen för enheten »HMI« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2008 har baserats på en årlig tillväxt, för såväl intäkter som rörliga kostnader, om 7–11 procent.

För fasta kostnader baseras en årlig tillväxt på tre procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »IDC«

Nedskrivningsprövningen för enheten »IDC« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2008 har baserats på en årlig tillväxt, för såväl intäkter som rörliga kostnader, om sex procent.

För fasta kostnader baseras en årlig tillväxt på tre procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.

Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen			Moderbolaget
Tkr	Byggnader och marka)	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2007-01-01	26 986	2 644	46 381	76 011	13 068
Förvärvat via rörelseförvärv			1 377	1 377
Övriga förvärv		199	9 569	9 768	1 289
Avyttringar			-1 736	-1 736	-71
Valutakursdifferenser	-1 779	-140	1 789	-130
Utgående balans 2007-12-31	25 207	2 703	57 380	85 290	14 286
Ingående balans 2008-01-01	25 207	2 703	57 380	85 290	14 286
Förvärvat via rörelseförvärv	23 011	4 290	4 468	31 769
Övriga förvärv		656	14 628	15 284	2 044
Omklassificering	1 250		-1 030	220
Avyttringar	-1 077		-7 399	-8 476	-3 205
Valutakursdifferenser	2 419	841	2 838	6 098
Utgående balans 2008-12-31	50 810	8 490	70 885	130 185	13 125
Avskrivningar
Ingående balans 2007-01-01	-3 393	-1023	-28 391	-32 807	-9 841
Årets avskrivningar	-279	-593	-5 505 b)	-6 377	-1 117
Avyttringar			1 375	1 375	71
Valutakursdifferenser	611	60	-939	-268
Utgående balans 2007-12-31	-3 061	-1 556	-33 460	-38 077	-10 887
Ingående balans 2008-01-01	-3 061	-1 556	-33 460	-38 077	-10 887
Årets avskrivningar	-1 599	-1 789	-11 958	-15 346	-1 329
Omklassificering	-1 250		1 030	-220
Avyttringar	159		6 503	6 662	3 191
Valutakursdifferenser	-39	-692	-982	-1 713
Utgående balans 2008-12-31	-5 790	-4 037	-38 867	-48 694	-9 025
Redovisade värden
Per 2007-01-01	23 593	1 621	17 990	43 204	3 227
Per 2007-12-31	22 146	1 147	23 920	47 213	3 399
Per 2008-01-01	22 146	1 147	23 920	47 213	3 399
Per 2008-12-31	45 020	4 453	32 018	81 491	4 100
Taxeringsvärde	2008
Byggnad	6 498
Mark	1 298

a) I det redovisade värdet per den 31 december 2008 ingår byggnader till ett belopp av 2 625 tkr vars nyttjandeperiod är 3—5 år.

Övriga byggnaders nyttjandeperiod är 45—60 år.

b) Innehåller netto finansiell leasing.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	7 835	7 835
Förvärv	212 792
Redovisat värde vid periodens slut	220 627	7 835

Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2008-12-31	2007-12-31
Dotterföretag/Org nr/Säte	Antal andelar	Andel i % a)	Redovisat värde	Redovisat värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	850	85	7 735	7 735
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100
Beijer Electronics Oy, 245,223, Helsingfors	50	100
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100
Beijer Electronics Automation A/S, 29 78 59 02, Ballerup	500 000	100
Brodersen Automation A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100
Brodersen Automation AS, 957004083, Oslo	300	100
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Jönköping	3 000	100
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100	100	100
Beijer Electronics Inc., 36-4027234, Chicago	1 000	100
Beijer Electronics GmbH, 22383, Stuttgart	100	100
Elektronik-Systeme Lauer Verwaltungs GmbH, HRB 724413, Stuttgart	50	100
Elektronik Systeme Lauer GmbH & Co, KG, HRA 222 129, Stuttgart	1	100
Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co, Ltd, Shanghai	1	100
Hitech Electronics Corp., 05027350, Taipei	116 534	100
Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora Sundby	100 000	100	212 792
Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås	1 000	100
Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås	1 000	100
Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna	10 000	100
Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo	2 353 724	100
Westermo Data Communications Ltd. 3059742, Southhampton	50 000	100
Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel	50 000	100
Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan	6 099	80
Westermo Data Communications Pte Ltd. 200707554, Singapore	1	100
			220 627	7 835

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Not 15

Andelar i intresseföretag

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	1 735	1 276
Andel i intresseföretagets resultat a)	337	647
Omräkningsdifferens	-70	-104
Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital	-213	-84
Redovisat värde vid årets utgång	1 789	1 735

Företag, org.nr och säte

Tkr	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
2008
Intresseföretag
Autic System AS, 968614150, Tönsberg	40	1 789
Andelar i intresseföretag per den 31 december 2008 inkluderar goodwill om 313 tkr (337).

a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Tkr	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kap	Ägd andel, %
2008
Intresseföretag
Autic AS	Norge	6 569	337	2 966	-1 525	1 441	40
		6 569	337	2 966	-1 525	1 441	40

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	174 625	253 254
Tillkommande fordringar	20 745	59 652
Årets amorteringar	-7 579	-139 694
Årets valutakursdifferenser	8 254	1 413
Redovisat värde vid periodens slut	196 045	174 625

Not 17

Andra långfristiga fordringar

Tkr		2008-12-31 2007-12-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	160	36
Tillkommande fordringar	1	172
Årets amorteringar	-38	-50
Årets valutakursdifferenser	9	2
Redovisat värde vid periodens slut	132	160

Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.

Not 18

Varulager Tkr 2008-12-31 2007-12-31 Koncernen Råvaror och förnödenheter 51 519 37 753 Färdiga varor och handelsvaror 127 717 89 419 Pågående arbete 366 Förskott till leverantörer 12 36 Varor på väg 2 201 696 181 815 127 904

Not 19

Kundfordringar och andra fordringar

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Kundfodringar	179 090
Reserv för osäkra kundfodringar	-3 080
Kundfordringar — netto	176 010	135 967
Övriga fordringar	33 761	11 827
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	8 857	7 506
	218 628	155 300

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde.

Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 1 379 Tkr. De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Kreditkvaliteten för finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik:

Tkr	2008-12-31
Grupp 1 a)	5 195
Grupp 2 b)	196 303
	201 498

a) Nya kunder (kundrelationernas varaktighet kortare än 6 månader b) Befintliga kunder (kundrelationernas varaktighet längre än 6 månader

Per 2008-12-31 är 1 procent av koncernens kundfordringar förfallna över 90 dagar utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga.

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 3,5–5,5 procent (3,5–5,4). Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
EUR	59 762	37 007
USD	31 778	31 417
NOK	22 699	22 911
DKK	24 554	21 067
NTD	5 962	6 205
GBP	9 919
SEK	59 624	34 043
Andra valutor	4 330	2 651
	218 628	155 300

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Koncernen
Hyror	2 601	3 509
Försäkringar	616	1 375
Leasingavgifter	681	362
Övriga poster	4 959	2 260
	8 857	7 506
Moderföretaget
Hyror	2 061	1 986
Försäkringar	23	838
Leasingavgifter	287	81
Övriga poster	1 443	244
	3 814	3 149

Not 20

Vinst per aktie

Tkr	2008	2007
Periodens resultat	72 917	57 287
Antal utestående aktier	6 221,50	6 221,50
Vinst per aktie före utspädning a)	11,72	9,21
Utbetald utdelning per aktie b)	4,00 kr	5,75 kr
Varav engångsutdelning	0,00 kr	2,00 kr

a) Vid fullt utnyttjande av utestående optionsprogram kommer utspädningseffekten av de nya aktierna motsvara ca 2,8% av utelöpande aktier och röster i bolaget.

b) Föreslagen utdelning för 2008 är 4,00 kr per aktie.

Not 21

Obeskattade reserver

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier	2 525	2 024
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2003		8 295
Avsatt vid taxering 2004	5 896	5 896
Avsatt vid taxering 2005	7 222	7 222
Avsatt vid taxering 2006	7 606	7 606
Avsatt vid taxering 2007	6 420	6 420
Avsatt vid taxering 2008	3 940	3 940
Avsatt vid taxering 2009	250
	33 859	41 403

Not 22

Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 28.

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	27 188	26 190
Banklån	312 095	78 355
Finansiella leasingskulder	4 836	4 256
	344 119	108 801
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	20 871	34 078
Kortfristig del av banklån	42 232	11 816
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	2 486	2 700
	65 589	48 594

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

2008

	9 724	893	10 617
Mellan ett och fem år	6 529	460	6 989
Inom ett år	3 195	433	3 628
Koncernen
Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp

2007

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Koncernen
Inom ett år	2 176	276	1 900
Mellan ett och fem år	4 779	287	4 492
	6 955	563	6 392

Not 23

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	310 542	78 219
	310 542	78 219
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit		1 219
Kortfristig del av banklån	41 008	11 813
	41 008	13 032

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser

Tkr	2008	2007
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	42 036	32 919
Justeringar:
Ackumulerade oredovisade aktuariella resultat	-14 848	-6 729
Nettobelopp i balansräkningen	27 188	26 190
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	22 441	21 135
Taiwan	4 747	5 055
Nettobelopp i balansräkningen	27 188	26 190

Tkr 2008 2007

Kostnad för pensioner intjänade under året 1 907 1 855 Räntekostnad 1 814 992 Kostnad förmånsbestämda planer 3 721 2 847 Kostnad avgiftsbestämda planer 20 695 13 386 Löneskatt och avkastningsskatt 3 276 2 119 Total kostnad avgiftsbestämda planer 23 971 15 505

avslutad anställning 27 692 18 352

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:

Tkr
Nettobelopp per 2008-01-01	26 190
Kostnad förmånsbestämda planer	391
Utbetalning av ersättningar	-160
Omräkningsdifferens	767
Nettobelopp i balansräkningen per 2008-12-31	27 188

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2008	2007
Diskonteringsränta, %	4,19	4,09
Framtida löneökningar, %	3,54	3,65
Framtida ökningar av pensioner, %	1,87	1,50
Personalomsättning, %	6,00	6,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	24,9	25,6
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderföretag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

Not 25

Pensionskostnad

Förmånsbestämda planer

Total kostnad för ersättningar efter

Uppskjuten skatt

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2008-12-31
Immateriella tillgångar	1 663	35 272	-33 609
Byggnader och mark	218	1 931	-1 713
Inventarier	430		430
Lager	3 582		3 582
Kundfordringar
Pensionsavsättningar	2 980	913	2 067
Obeskattade reserver		19 900	-19 900
Övriga avsättningar	1 528		1 528
Övrigt	2 394		2 394
Underskottsavdrag	3 582		3 582
	16 377	58 016	-41 639
Kvittning
Netto uppskjuten skatteskuld	16 377	58 016	-41 639

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2007-12-31
Immateriella tillgångar		17 251	-17 251
Byggnader och mark	226	1 654	-1 428
Inventarier	475		475
Lager	1 287		1 287
Kundfordringar		7	-7
Pensionsavsättningar	840	2 063	-1 223
Obeskattade reserver		15 551	-15 551
Övrigt	1 458		1 458
Underskottsavdrag	4 507		4 507
	8 793	36 526	-27 733
Kvittning	-19	-19
Netto uppskjuten skatteskuld	8 774	36 507	-27 733

Not 25 forts Uppskjuten skatt

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Valutakursdifferenser och förvärv av rörelse	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Immateriella tillgångar	-17 251	2 383	-18 741	-33 609
Byggnader och mark	-1 428		-285	-1 713
Inventarier	475	-45		430
Lager	1 287	260	2 035	3 582
Kundfordringar	-7	7
Pensionsavsättningar	-1 223	3 290		2 067
Obeskattade reserver	-15 551	10	-4 359	-19 900
Övriga avsättningar		1 528		1 528
Övrigt	1 458	2 103	-1 167	2 394
Underskottsavdrag	4 507	-726	-199	3 582
	-27 733	8 810	-17 832	-36 755

Not 26

Övriga avsättningar

Tkr	Omstrukturering
Per 1 januari 2008	2 635
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	4 506
Utnyttjat under året	-2 635
Per 31 december 2008	4 506

Merparten av förpliktelsen kommer att regleras under 2009.

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	38 258	31 080
Upplupna sociala avgifter	7 925	7 749
Garantiriskreserv	1 682	1 237
Övriga poster	22 389	12 795
	70 254	52 861
Moderföretaget
Upplupna löner och semesterlöner	3 252	3 002
Upplupna sociala avgifter	1 436	1 198
Övriga poster	4 857	2 110

Not 28

Finansiella risker och finanspolicies

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 30 dagar. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 2,35 procent och 2,50 procent. Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till ca 5,2 procent. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för räntefluktuationer i företagets låneportfölj.

Kreditrisker

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.

På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag.

De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR och USD. De största faktureringsvalutorna är EUR, NOK och USD. Koncernen har en hög grad av s k flödesmtachning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Denna ökade dock p g a att volatiliteten i valutorna ökade under slutet av räkenskapsåret. Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna.

Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps och försäljningsvaluta i syfta att bedöma effekterna på koncernens resultat.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En stor del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Beijer Electronics har god likviditet och fortsatt goda förutsättningar att expandera sina krediter vid behov.

Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån som med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Amorteringen skapar i sig nytt kreditutrymme hos finansiärerna.

Koncernen ligger med mycket god marginal inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen.

Prisrisker

Beijer Electronics prisrisker är kopplade till traditionella konjukturella makrovariabler såsom inflation, deflation, världsmarknadspriser på elektronikkomponenter, m m. Förmågan att prisjustera är god, relaterat till löpande genomlysning av standard- och prisvillkor.

Kapitalrisk

Koncernen har i egenskap av agentur- och handelsverksamhet en historiskt låg kapitalbindning i omsättnings- och anläggningstillgångar. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Nettoskuldsättninggraden och balansomslutningen har under året ökat p g a förvärvet av Westermo Industrier. Finansiella kapitalrisker

saknas då företaget ej har ett finansiellt trading mandat, utan endast arbeter med operationellt kapital.

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet,så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2008 respektive 2007 var som följer:

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Total upplåning	409 708	157 395
Avgår: likvida medel	-74 076	-71 939
Nettoskuld	335 632	85 456
Totalt eget kapital	310 776	224 282
Summa kapital	646 408	309 738
Skuldsättningsgrad	52 %	28 %

Ökningen av skuldsättningsgraden är hänförlig till förvärv av dotterföretag under 2008.

Låne-, ränte- och förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.

Tkr	Ränte sats %	Ränte bind ningstid	Valuta	Nominellt belopp i original valuta
Koncernen
Likvida medel
Banklån:
Banklån:	2,50	rörlig	SEK	285 500 b)
Banklån	2,35	rörlig	EUR	6 041 b)
Banklån a)	2,35	rörlig	SEK	22 290 b)
Checkkredit*	5,39	rörlig	LTL	109

a) Checkkredit löper med en kontraktsränta om 0,15 procent på beviljad kredit. b) Löper på fem år med rörlig ränta.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

2008
Tkr	Belopp	%
Koncernen
NOK	135 870	34,5
DKK	87 234	22,1
USD	43 951	11,1
GBP	31 531	8,0
EUR	123 254	31,3
Övriga	-27 651	-7,0
	394 189	100

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen
EUR	9 053	98 949	36,21
NTD	476 470	112 304	41,10
USD	500	3 876	1,42
DKK	11 114	16 316	5,97
EEK	23 342	16 316	5,97
LVL	114	1 765	0,65
LTL	237	751	0,27
NOK	20 841	22 998	8,42
CNY	1 663	1 879	0,69
GBP	1 538	17 304	6,33
SGD	3 863	20 764	7,60
		273 275	100

Not 29

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

			Moderbolaget
2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Inga		Inga	Inga
	447
	447
502	440	38	34
			947
513	449
1 014	889	38	981
		Koncernen

Not 30

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 14) och sitt intressebolag (se not 15). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.

Sammanställning över närståendetransaktioner
Närståenderelation	År	Försäljning av varor till närstående	Inköp av varor från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Moderbolaget
Dotterföretag	2008	60 828	69	28 304	216 689
Dotterföretag	2007	53 531	28	11 841	186 898

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2008-12-31	2007-12-31
Likvida medel — koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	74 077	71 939
Summa enligt balansräkningen	74 077	71 939
Summa enligt kassaflödesanalysen	74 077	71 939
Likvida medel – moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	5 831	79
Summa enligt balansräkningen	5 831	79
Summa enligt kassaflödesanalysen	5 831	79

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2008 2007		2008	2007
Erhållen ränta	3 303	1 722	17 701	21 023
Erlagd ränta	-20 051	-4 999	-23 052	-11 839
	-16 748	-3 277	-5 351	9 184

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2008	2007	2008	2007
Avskrivningar	38 482	24 886	3 086	2 375
Resultatandelar i intresseföretag	-337	-647
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	1 207	361
Avsättningar till pensioner	998	2 827	-1 226	1 643
Reserv omstrukturering	1 871	2 635
Netto omräkningsdifferenser	2 086	-2 297	619	-1 413
Övrigt	291	-2 284	15
	44 598	25 481	2 494	2 605

Ej utnyttjade krediter

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2008	2007	2008	2007
Ej utnyttjade kre diter uppgår till	54 674	66 670	54 674	60 317

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Not 33

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2008 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationalla redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 20 april 2009.

Malmö den 30 mars 2009
------------------------	--	--	--

Anders Ilstam Ordförande Bert Åke Eriksson Hans Linnarson Joen Magnusson Fredrik Jönsson Verkställande direktör Stig-Arne Blom Ulrika Hagdahl Vår revisionsberättelse har avgivits den 31 mars 2009

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor

Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Beijer Electronics AB

Org nr 556025-1851

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Electronics AB för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–74. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 31 mars 2009

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport 2008

Bolagsstyrning inom Beijer Electronics AB

Svensk kod för bolagsstyrning och Beijer Electronics AB

Beijer Electronics AB tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Denna bolagsstyrningsrapport avseende verksamhetsåret 2008 är upprättad i enlighet med Kodens rekommendationer. Bolagsstyrningsrapporten utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer.

Årsstämma 2008

Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 21 april 2008. Vid stämman fungerade styrelseordförande Anders Ilstam som ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter samt bolagets revisorer deltog på stämman. Vid stämman framlades årsredovisningen och revisionsberättelsen för 2007. I anslutning härtill lämnade styrelseordföranden information om styrelsens arbete samt redogjorde för arbetet i styrelsens utskott. Vidare höll avgående verkställande direktör Göran Sigfridsson ett anförande om bolagets verksamhet, utfall för räkenskapsåret 2007 samt delårsrapporten för första kvartalet 2008. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning via revisionsberättelsen samt redogjorde i anslutning härtill för sitt arbete under det gångna året.

Valberedningen föreslog omval av styrelseledmöterna Stig-Arne Blom, Bert-Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Hans Linnarson och Joen Magnusson samt nyval av tillträdande verkställande direktör Fredrik Jönsson och omval av Anders Ilstam till styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade i enlighet med valberedningens förslag.

Årsstämman beslutade vidare omval av auktoriserade revisorn Mikael Eriksson, PricewaterhouseCoopers, Malmö, för en mandatperiod av fyra år och nyval, till ersättande av auktoriserade revisorn Lars Nilsson, av Sofia Götmar-Blomstedt, PricewaterhouseCoopers, Malmö, för en mandatperiod av fyra år.

Protokoll från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics AB samt via hemsidan. Protokollet finns även tillgängligt på engelska.

Val och arvodering av styrelsen och revisorer

Årsstämman 2008 beslutade att valberedningen skall bestå av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten omedelbart före offentliggörandet samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ledamöterna och de aktieägare som utsett dem skall offentliggöras senast sex månader före årsstämma 2009.

Valberedningen skall arbeta fram förslag i följande frågor att föreläggas årsstämman 2009 för beslut: (a) stämmoordförande, (b) styrelse, (c) styrelseordförande, (d) styrelsearvoden, och (e) arvode för bolagets revisorer. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd.

Valberedningen inför årsstämman 2009 presenterades den 29 september 2008. Årets valberedning har bestått av:

Ander Ilstam, styrelsens ordförande. Mats Guldbrand, Svolder. Arne Lööw, Fjärde AP-fonden. Hans Forssman, Skandia liv. Mauritz Sahlin, Stena Sessan, ordförande och sammankallande i valberedningen.

Revisorer utses av årsstämman vart fjärde år. Vid årsstämman i april 2008 omvaldes auktoriserade revisorn Mikael Eriksson och nyvaldes auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt till revisorer för tiden till och med årsstämman 2012. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ett tillfälle träffat styrelsens revisionsutskott.

Styrelsens uppgifter

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Den ska dessutom och med utgångspunkt från en omvärldsanalys fatta beslut i strategiska frågor.

Styrelsens storlek och sammansättning

Beijer Electronics AB styrelse bestod under verksamhetsåret 2008 av sex ordinarie ledamöter som utsetts av årsstämman. Beijer Electronics AB har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. Nedan följer information om styrelseledamöterna.

Anders Ilstam

f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Ingenjör. vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Air Liquide AB, Grimaldi Industri AB, Seco Tools AB samt Munters AB. Styrelseledamot i Isaberg-Rapid AB.

Innehav i Beijer Electronics AB: 35 000 teckningsoptioner.

					Närvaro		förhållande till	Beroende i
Ordinarie styrelseledamot	Invald år	Befattning	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Styrelse möten	Arvode, kr	Beijer Electronics	Större aktieägare
Anders Ilstam	2005	Styr. Ordf.	x	x	6	400 000	nej	nej
Bert Åke Eriksson	2002	Ledamot	x	x	6	175 000	nej	ja a)
Ulrika Hagdahl	2006	Ledamot	x		5	175 000	nej	nej
Hans Linnarson	2002	Ledamot	x		4	175 000	nej	nej
Joen Magnusson	1992	Ledamot	x	x	5	175 000	ja b)	nej
Stig-Arne Blom	2006	Ledamot	x		6	175 000	nej	nej
Fredrik Jönsson	2008	CEO			5	–	nej	ja a)

a) Enligt definitionerna i noteringskraven från OMX Nordiska Börs i Stockholm

b) Joen Magnusson är beroende i förhållande till Beijer Electronics då denne varit styrelseledamot i mer än 12 år.

Bert Åke Eriksson

f 1944. Styrelseledamot sedan 2002.

Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil. kand. 1969. Departementssekreterare i kommunikationsdepartementet, VD Rederi AB Gotland, VD United Tankers AB. Andra väsentliga uppdrag: VD i Stena Sessan AB. Styrelseledamot i bl a Concordia Maritime AB och Meda AB.

Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktie.

Hans Linnarson

f 1952. Styrelseledamot sedan 2002.

Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil. kand. VD på Asko-Cylinda AB samt CTC Parca AB. Senior Vice President i Electrolux Home Products Corporation N.V. Andra väsentliga uppdrag: Executive Vice President i Husqvarna AB. Styrelseledamot i Nibe AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Joen Magnusson

f 1951. Styrelseledamot sedan 1992.

Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, Lund. Anställd i Teglund Marketing AB, Statskonsult AB, Skrinet AB. Andra väsentliga uppdrag: VD i G & L Beijer AB sedan 1993. Ledamot/ordförande i ett antal bolag inom Beijer-koncernen. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 614 aktier inom familjen.

Stig-Arne Blom

f 1948. Styrelseledamot sedan 2006.

Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. VD och koncernchef i IRO AB. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Borås Wäfveri AB, Lidhs Förvaltnings AB, Pulsen AB, Mikroponent AB, Liljedahlsbolagen, Aspen AB samt Pedab Group AB. Styrelseledamot i Atlet AB, Handelsbanken Västra Sverige, UEAB, Plastal och Elos AB.

Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Ulrika Hagdahl

f 1962. Styrelseledamot sedan 2006.

Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör i Teknisk Fysik, KTH. Grundare av ORC Software AB. Placeringsansvarig i Cancale Förvaltnings AB. Andra väsentliga uppdrag: VD på Cancale Förvaltnings AB. Styrelseledamot i IFS AB, AB Idre Golf Ski & Spa samt Kopylovskoye AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier via bolag.

Fredrik Jönsson

f 1962. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Ledamot sedan 2008. Anställd sedan 2008. Huvudsaklig utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. VD för SKFs dotterbolag i Vietnam, VD för Flexlink AB, VD för Crawford Group AB. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Macab AB samt Inserve Technology AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 3 000 aktier samt 105 000 teckningsoptioner.

I enlighet med definitionerna i noteringskraven från Nasdaq OMX Nordic Stockholm är samtliga styrelseledamöter, med undantag av Bert Åke Eriksson samt verkställande direktören, oberoende i förhållande till Beijer Electronics AB större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter, med undantag av Joen Magnusson, är oberoende i förhållande till Beijer Electronics AB då denne varit styrelseledamot i mer än 12 år.

Styrelseordförandes roll

Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordförande för Beijer Electronics AB löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden.) Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och VD:s arbetsordning samt fattas beslut om firmateckning och protokolljustering. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.

Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten.

Styrelsen har under verksamhetsåret 2008 hållit sex styrelsemöten utöver det konstituerande mötet, fem ordinarie och ett extra sammanträde i samband med halvårsrapporten. Större enskilda ärenden under året har omfattat förvärv av minoriteter inom Westermo samt genomgång av möjliga förvärv. Styrelsen har också behandlat företagets produktutveckling samt genomfört en kartläggning av den amerikanska marknaden. Fokus har legat på budgetarbete samt att förbereda företaget för tillämpande av bolagskoden fullt ut. Dessutom har styrelseledamöterna kontinuerligt förkovrat sig i den miljö där bolaget bedriver sin operativa verksamhet, exempelvis genom företagsbesök med inriktning på kunder. Ytterligare ett fokusområde har varit att utveckla bolagets övergripande inriktning och strategi för de kommande åren. Styrelsen beslutade även om en så kallad uppförandekod (»Code of Conduct«) för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter.

Av styrelsen utsedda utskott har till uppgift att bereda ärenden inför styrelsebeslutet (se vidare nedan). Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordförande. Som styrelsens sekreterare fungerar CFO i Beijer Electronics AB, tillika compliance officer för bolagskoden.

Utvärdering av styrelse och verkställande direktör

Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Dessutom görs en strukturerad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande i samband med ordinarie styrelsemöte i oktober varje år.

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör. Ersättningsutskottet beslutar om ersättning till den övriga företagsledningen samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2009 fastställs av årsstämman i april månad. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande (ersättningsutskottets ordförande) och två ordinarie ledamöter. Verkställande direktör medverkar ej i beslutet om egen ersättning. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2008 hållit ett protokollfört möte. Principerna för ersättningsutskottet arbete beskrivs i not 7 på sidorna 58.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner och incitamentsprogram som omfattar teckningsoptioner utgivna 2008 och dels en rörlig del. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2008 fastställdes av årsstämman i april 2008. Ersättning under 2008 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av not 7 på sidorna 58.

Revisionsutskott, finansiell rapportering och intern kontroll

Styrelsen som tillika motsvarar revisionsutskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. I samband med fastställandet av kvartalsrapport tre samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll. I utskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter med undantag av verkställande direktören. Styrelsens ordförande är även revisionsutskottets ordförande. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått.

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen som styrelsen erhåller och ställa krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten i rapporteringen. Detta krav innebär att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag. Följande beskrivning är avgränsad till Beijer Electronics AB interna kontroll avseende den finansiella rapporteringen och är inte granskad av bolagets revisorer.

Beijer Electronics AB bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet. Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande Corporate Manual, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut. På ett mer övergripande plan ska all verksamhet inom Beijer Electronicskoncernen bedrivas i enlighet med koncernens »Code of Conduct«. Koncernen har vidare antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande.

Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens controllerorganisation. Controllers på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent och rättvisande finansiell rapportering. För att säkerställa effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom controllerorganisationen genomförs en årlig ekonomikonferens där aktuella frågor avhandlas.

En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i det interna styrelsearbetet. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.

Styrelsen har i enlighet med Kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har i samband med sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen.

Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics ABs löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner.

Beijer Electronics niomånadersrapport har under verksamhetsåret 2008 granskats av bolagets externa revisorer, i enlighet med Kodens regler.

Beijer Electronics ABs styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande insiderlagstiftning i Sverige. Policyn redogör för regler kring insiderregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på www.beijerelectronics.se.

Etiska riktlinjer

Beijer Electronics AB svarar för att verksamheten ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Styrelsen fastställer årligen en s k uppförandekod (»Code of Conduct«) för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Respekt gentemot våra kunder, kollegor, leverantörer och övriga intressenter tillsammans med ett stort engagemang gentemot samhället i övrigt samt den miljö vi arbetar inom stämmer väl med på vilket sätt Beijer Electronics har valt att bedriva sin verksamhet. Det är vår övertygelse att det är det bästa och enda sättet att utveckla verksamheten på i ett långsiktigt perspektiv. Vi har tagit fram ett dokument, »Code of Conduct«, som ger en samlad bild av vårt synsätt och vårt sätt att bedriva verksamhet. Dokumentet finns i sin fulla version på www.beijerelectronics.se.

Upphandling av andra tjänster än revision från bolagets revisorer

Upphandling av andra tjänster än revision från bolagets revisorer får ske endast i den mån det inte strider mot lag eller andra regler till skydd för revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet, inklusive bestämmelser i revisorslagen och FAR SRS:s yrkesetiska regler.

Detta innebär bl a att bolagets revisorer inte får anlitas för revision eller andra tjänster än revision om han/hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han/hon är verksam

a) har ett ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens verksamhet, (egenintressehot)

b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget, (självgranskningshot)

c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet, (partsställningshot)

d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon person i dennes ledning, (t ex mångåriga vänskapsband eller ofta återkommande sociala kontakter),

e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge obehag (skrämselhot),

f) därigenom kommer att fatta beslut eller delta i beslutsfattande för bolagets eller något av dess anknutna företags eller dess lednings räkning.

Detsamma gäller om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorernas opartiskhet eller självständighet.

Styrelse

Anders Ilstam

f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Styrelseordförande i Air Liquide AB, Grimaldi Industri AB, Seco Tools AB samt Munters AB. Styrelseledamot i Isaberg-Rapid AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 35 000 teckningsoptioner.

Bert Åke Eriksson

f 1944. Styrelseledamot sedan 2002. VD i Stena Sessan AB. Styrelseledamot i bl a Concordia Maritime AB och Meda AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier.

Hans Linnarson

f 1952. Styrelseledamot sedan 2002. Executive Vice President i Husqvarna AB. Styrelseledamot i Nibe AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Joen Magnusson

f 1951. Styrelseledamot sedan 1992. VD i G&L Beijer AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 614 aktier inom familjen.

Stig-Arne Blom

f 1948. Styrelseledamot sedan 2006. Styrelseordförande i Borås Wäfveri AB, Lidhs Förvaltnings AB, Pulsen AB, Mikroponent AB, Liljedahlsbolagen, Aspen AB samt Pedab Group AB. Styrelseledamot i Atlet AB, Handelsbanken Västra Sverige, UEAB, Plastal och Elos AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Ulrika Hagdahl

f 1962. Styrelseledamot sedan 2006. Grundare av ORC Software AB. VD på Cancale Förvaltnings AB. Styrelseledamot i IFS AB, AB Idre Golf Ski & Spa samt Kopylovskoye AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier via bolag.

Fredrik Jönsson

f 1962. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Ledamot sedan 2008. Anställd sedan 2008. Innehav i Beijer Electronics AB: 3 000 aktier samt 105 000 teckningsoptioner.

Anders Ilstam Bert Åke Eriksson

Hans Linnarson Joen Magnusson

Stig-Arne Blom Ulrika Hagdahl

Mikael Eriksson f 1955. Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers Revisor i Beijer Electronics sedan 2004.

Sofia Götmar-Blomstedt f 1969. Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers Revisor i Beijer Electronics sedan 2008.

Fredrik Jönsson

Ledande befattningshavare

Från vänster Carl-Johan Zetterberg, Conny Persson, Paula Terne, Lars Ekelund, Lars-Ola Lundkvist, Urban Ottosson och Fredrik Jönsson.

Carl-Johan Zetterberg Nya befattningshavare

f 1978. Affärsutvecklingsansvarig inom Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2008. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Conny Persson

f 1950. Vice VD i Beijer Electronics AB. Affärsområdeschef för HMI Products samt VD i Beijer Electronics Products AB. Anställd sedan 1982. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 600 aktier samt 5 000 teckningsoptioner.

Paula Terne

f 1963. Kvalitets- och miljöchef samt HRchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2001. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 500 aktier.

Lars Ekelund

f 1963. Affärsområdeschef för Automation samt VD i Beijer Electronics Automation AB. Anställd sedan 1992. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 500 aktier samt 20 000 teckningsoptioner.

Lars-Ola Lundkvist

f 1961. Affärsområdeschef för Industrial Data Communications samt VD i Westermo Teleindustri AB. Anställd sedan 2007. Inget innehav i Beijer Electronics AB däremot 15 000 teckningsoptioner.

Urban Ottosson

f 1961. Finanschef/CFO i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2006. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 000 aktier samt 20 000 teckningsoptioner.

Fredrik Jönsson

f 1962. VD och koncernchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2008. Innehav i Beijer Electronics AB: 3 000 aktier samt 105 000 teckningsoptioner.

Lennart Mauritzson f 1967. Ny finanschef/CFO i Beijer Electronics AB från den 1 mars 2009.

Magnus Ekerot f 1968. Ny Affärsområdeschef för HMI Products samt VD i Beijer Electronics Products AB från den 1 januari 2009.

Fem år i sammandrag

Tkr	2008	2007	2006	2005	2004
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 275 639	963 782	735 011	615 288	464 044
Övriga rörelseintäkter	23 940	15 437	11 440	15 158	16 354
Rörelsens kostnader*	-1 144 912	-868 041	-650 846	-556 178	-428 295
Avskrivningar	-38 482	-24 886	-18 789	-14 204	-6 157
Andel av vinst i intresseföretag	337	647	347	54
Rörelseresultat	116 522	86 939	77 163	60 118	45 946
Finansnetto*	-20 153	-2 359	35 890	-1 468	-13
Resultat före skatt	96 369	84 580	113 053	58 596	45 933
Skatt på årets resultat	-19 191	-23 991	-22 067	-17 422	-13 275
Nettoresultat	77 178	60 589	90 986	41 174	32 658
Hänförlig till moderbolagets aktieägare	72 917	57 287	90 269	41 174	32 658
Hänförlig till minoritetens aktieägare	4 261	3 302	717
* varav engångsposter		-5 266	37 423
Motsvarar vinst per aktie, kr	11,72	9,21	14,51	6,62	5,25
Vinst per aktie justerat för engångsposter, kr	11,72	10,05	8,49
	2008	2007	2006	2005	2004
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar	505 851	227 053	163 394	155 324	46 270
Omsättningstillgångar	417 074	288 855	208 126	171 273	112 653
Likvida medel och kortfristiga placeringar	74 076	71 939	91 914	63 743	74 646
Summa tillgångar	997 001	587 847	463 434	390 340	233 569
Eget kapital och skulder
Eget kapital	310 776	224 282	204 120	150 506	114 915
Långfristiga skulder	409 596	148 515	89 726	94 085	34 468
Kortfristiga skulder	276 629	215 050	169 588	145 749	84 186
Summa eget kapital och skulder	997 001	587 847	463 434	390 340	233 569
Därav räntebärande skulder	409 708	157 395	80 725	82 381	20 451
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	9,1	9,0	10,5	9,8	9,9
Rörelsemarginal före engångsposter, %	9,1	9,6	10,5	9,8	9,9
Vinstmarginal, %	6,1	6,3	12,4	6,7	7,0
Soliditet, %	31,2	38,2	44,0	38,5	49,2
Eget kapital per aktie, kr	47,5	34,28	31,64	24,19	18,47
Vinst per aktie, kr	11,72	9,21	14,51	6,62	5,25
Vinst per aktie före engångsposter, kr	11,72	10,05	8,49	6,62	5,25
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	28,8	28,3	51,3	31,0	30,4
Avkastning på sysselsatt kapital, %	21,4	26,6	45,3	33,1	37,9
Avkastning på operativt kapital, %	24,4	34,6	42,6	52,3	91,7
Medelantal anställda	595	463	314	294	199
Antal aktier 6 221 488

	2008	2007	2006	2005	2004
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	98 579	85 612	69 540	54 517	36 401
Förändring i rörelsekapital	-16 118	-37 389	-22 313	23 492	-6 010
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-268 754	-99 382	15 334	-130 057	-11 716
Förändring i finansiering	210 155	66 125	-5 904	57 416
Utbetald utdelning/koncernbidrag	-26 165	-35 774	-20 220	-18 665	-17 109
Förändring i likvida medel	-2 303	-20 808	36 437	-13 297	1 566
Likvida medel vid årets början	71 939	91 914	63 743	74 646	73 175
Kursdifferens i likvida medel	4 440	833	-8 266	2 394	-95
Likvida medel vid årets slut	74 076	71 939	91 914	63 743	74 646

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista. Vid årets slut uppgick bolagets sammanlagda börsvärde till 460 miljoner kronor.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på en (1) krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Omsättningen i bolagets aktier uppgick till drygt 0,7 miljoner motsvarande 12 procent av det totala antalet aktier. Omsättningen i värde uppgick till 99 miljoner kronor.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt blev 11,72 kronor (9,21).

Börskurs och omsättning

Börskursen mätt som betalkurs var 74 kronor den sista december 2008 jämfört med 149,50 kronor i slutet av 2007. Det motsvarade en nedgång på cirka 50 procent under året. Stockholmsbörsens föll med 42 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 157 kronor och som lägst till 70 kronor under året.

Aktieägare per den 31 december 2008

Källa: VPC
	Antal aktier och röster	Andel 2008,%
Stena Sessan Rederi AB	1 845 372	29,70
Svolder Aktiebolag	700 000	11,20
SEB Management S A	470 028	7,50
Livförsäkringsbolaget — Skandia	259 600	4,20
Fjärde AP-fonden	257 000	4,10
Lannebo	200 000	3,20
Skandia fond Småbolag	173 000	2,80
T. Bjurman med fam. & bolag	136 400	2,20
Carlssons Småbolagsfond	125 750	2,00
Eurodear Bank S.A./N.V	101 900	1,60
Summa ägare med ett innehav av fler än 95 000 aktier, 10 st	4 269 050	68,60
Övriga ägare, 3 131 st	1 952 438	31,40
Totalt, 3 141 st	6 221 488	100,00

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (4,00) för verksamhetsåret 2008. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 34 procent (43). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 5,4 procent (2,7) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2008.

Aktiedata

	2008	2007
Vinst per aktie, kr	11,72	9,21
Utdelning, kr	4,00	4,00
Utdelningsandel, %	34	43
Direktavkastning, %	5,4	3,7
Eget kapital per aktie, kr	47,5	34,28
Avkastning på eget kapital, %	28,8	28,3
Sista köpkurs, kr	74	149,5
Antal aktier, miljoner	6,22	6,22
Börsvärde, mkr	460	930

Fördelning efter aktieinnehav per den 31 december 2008

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknads värde, tkr
1—500	2 603	306 698	4,93	4,93	22 696
501—1 000	250	212 125	3,41	3,41	15 697
1 001—5 000	213	503 473	8,09	8,09	37 257
5 001—10 000	35	247 966	3,99	3,99	18 349
10 001—15 000	12	156 026	2,51	2,51	11 546
15 001—20 000	2	40 000	0,64	0,64	2 960
20 001—	26	4 755 200	76,43	76,43	351 885

Ägarkategorier, andelar i kapital

Försäkringsbolag och pensionsinstitut 5,9 %

Övriga organisationer 18,8 %

Definitioner

Tekniska definitioner

Automation

Automatisering eller automation kallas långt driven automatisk produktion.

Elektromekaniska

En beteckning för vissa elektriska komponenter som till viss del har en mekanisk funktion, exempelvis reläer.

Frekvensomriktare

Elektronisk utrustning för att styra varvtalet på en vanlig trefasig växelströmsmotor.

Fältbuss

Standardiserat nätverk för anslutning av exempelvis decentraliserade in- och utgångsmoduler. Standarden innebär att moduler av olika fabrikat kan kommunicera i ett och samma nätverk.

Givare

Apparat som samlar in, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av data.

HMI

Human Machine Interface, se operatörssystem eller operatörspanel.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

Mikroprocessor

En mikroprocessor är datorns centralenhet eller processor i ett chip. Mikroprocessor är även ett samlingsbegrepp för olika programmerbara aritmetiska, digitala och elektroniska enheter som till exempel signalprocessor, grafikprocessor och centralprocessor.

Modulära system

Programmerbart styrsystem, s k PLC-system, där användaren har stor frihet att kombinera olika typer av centralenheter, in- och utgångar och kommunikationsmoduler för olika standardprotokoll till ett komplett system.

Kompakta system

Programmerbart styrsystem, s k PLC-system, där grundenheten normalt innehåller både centralenhet samt in- och utgångar. Systemet kan beroende på modell kompletteras med fler in- eller utgångar och kommunikationsmoduler för olika standardprotokoll.

LCD

Liquid Crystal Display, en typ av bildskärm med flytande kristaller som bestämmer den optiska genomträngningsförmågan hos ljusstrålar beroende på pålagd spänning över kristallen.

Operatörssystem

Samlingsnamn på produkter eller system som är speciellt utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och påverka maskiner eller processer.

Operatörspanel

Panel med tryckknappar och bildskärm med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

Positioneringssystem

Programmerbart system för att skapa kontrollerade rörelser, förflyttningar eller rörelseprofiler. Systemet sänder ut elektriska signaler som med hjälp av frekvensomriktare eller servosystem översätts till mekaniska rörelser.

Reläer

En elektromekanisk komponent som fungerar som en elektriskt styrd kontakt eller brytare. Ett relä består av en elektromagnet, ett ankare och ett antal kontakter. Ett relä används t ex för att avskilja olika styrkretslopp med olika spänningspotential.

SCADA-system

Supervisory Control And Data Acquisition, ett överordnat

datorprogram för att styra, övervaka och samla in data från processer samt grafiskt presentera informationen på bildskärm.

Servosystem

En speciell elmotor med elektronisk drivutrustning för att utföra kontrollerade rörelser eller snabba förflyttningar med mycket hög precision. För att styra ett servosystem används oftast ett positioneringssystem.

Systemintegratörer

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar.

Visionsystem

Kamerasystem och speciella datorprogram för bildbehandling. Kan användas för kvalitetssäkring genom att kontrollera detaljer i produktionsanläggningar.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal

Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie

Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Adresser

Moderbolag

Beijer Electronics AB (publ)

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Fredrik Jönsson www.beijerelectronics.se

Affärsområde Automation

Beijer Electronics Automation AB

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Lars Ekelund www.beijer.se

Regionkontor

Stockholm: +46 8 626 04 20 Göteborg: +46 31 707 25 50

Försäljningskontor

Jönköping: +46 36 12 89 40 Karlstad: +46 54 15 06 90 Luleå: +46 920 23 07 50

Beijer Electronics A/S

Lykkegårdsvej 17 DK-4000 Roskilde, Danmark Telefon +45 46 75 76 66 Telefax +45 46 75 56 26 www.beijer.dk

Affärsområde HMI Products

Beijer Electronics Products AB

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Magnus Ekerot www.beijerelectronics.com

Beijer Electronics Inc.

939 North Plum Grove Road, Suite F Schaumburg, IL 60173, USA Telefon +1 847 619 6068 Telefax +1 847 619 6674 www.beijerelectronics.us

Regionkontor

Los Angeles: +1 818 991 5381 Kernersville: +1 336 992 8777

Beijer Electronics Eesti OÜ

Pärnu mnt 160 i 11317 Tallin, Estland Telefon +372 651 81 40 Telefax +372 651 81 49 www.beijer.ee

Beijer Electronics Oy

Jaakonkatu 2 FI-01620 Vanda, Finland Telefon +358 207 463 500 Telefax +358 207 463 501 www.beijer.fi

Regionkontor

Jyväskylä: +358 207 463 570 Tammerfors: +358 207 463 560 Kempele: +358 207 463 582 Ulvila: +358 207 463 540

Beijer Electronics SIA

Vestienas iela 2 LV1035 Riga, Lettland Telefon +371 784 22 80 Telefax +371 784 22 81 www.beijer.lv

Elektronik-Systeme LAUER

GmbH & Co. KG Kelterstraße 59 72669 Unterensingen, Tyskland Telefon +49 7022 9660 0 Telefax +49 7022 9660 103 www.lauer-systeme.net

Hitech Electronics Corp.

7&8f, No. 108 Min-Quan Rd Shin-Tien, Taipei Shien, Taiwan, R.O.C. 231 Telefon +886 2 2218 3600 Telefax +886 2 2218 9547 www.hitechsite.com

Beijer Electronics UAB

Savanorių pr. 187 LT-02300, Vilnius, Litauen Telefon +370 523 231 01 Telefax +370 523 229 80 www.beijer.lt

Beijer Electronics AS

Boks 487 N-3002 Drammen, Norge Telefon +47 32 24 30 00 Telefax +47 32 84 85 77 www.beijer.no

Regionkontor

Bergen: +47 55 53 85 30 Stavanger: +47 51 63 04 25 Trondheim: +47 32 24 30 44 Ålesund: +47 70 21 32 20

Beijer Electronics Trading

(Shanghai) Co., Ltd Room 201, Building B no. 1618, Yishan Road Shanghai, Kina 201103 Telefon +86 216145 0400 Telefax +86 216145 0499 www.beijerelectronics.cn

Affärsområde Industrial Data Communications

WESTERMO TELEINDUSTRI AB

640 40 Stora Sundby, Sverige Telefon +46 16 42 80 00 Telefax +46 21 35 18 50 VD Lars-Ola Lundkvist www.westermo.com

Westermo Data

Communications AB Svalgången 1, Vallbyinstitutet 724 81 Västerås Telefon +46 16 42 80 00 Telefax +46 21 35 18 50 www.westermo.se

Westermo Data Comm. GmbH

Goethestraße 67 68753 Waghäusel, Tyskland Telefon +49 7254 95400 0 Telefax +49 7254 95400 9 www.westermo.de

Regionkontor

Österrike, Ernsthofen: +43 7435 809650 Schweiz, Leimbach: +41 71 642 77 66

Westermo Data Comm. Ltd

Unit 14 Talisman Business Centre Duncan Road, Park Gate, Southampton SO31 7GA, England Telefon +44 1489 580 585 Telefax +44 1489 580 586 www.westermo.co.uk

Westermo Data Comm. S.A.R.L.

Bat. A 9, Chemin de Chilly FR-91160 Champlan, Frankrike Telefon +33 1 69 10 21 00 Telefax +33 1 69 10 21 01 www.westermo.fr

Regionkontor

Belgien, Chièvres: +32 68 33 52 00

Westermo Data Comm. Pte Ltd.

2 Soon Wing Road #08-05 Soon Wing Industrial Building 347893 Singapore Telefon +65 6743 9801 Telefax +65 6745 0670 www.westermo.com.sg

Kallelse till årsstämma

Årsstämman äger rum måndagen den 20 april 2009 kl 16.00, Malmö Börshus, Skeppsbron 2, Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

• • dels är registrerad som aktieägare i den av VPC AB förda aktieboken senast tisdagen den 14 april 2009,
• • dels anmäler sitt deltagande och det antal biträden som aktieägaren önskar medföra till bolaget senast tisdagen den 14 april 2009 kl 12.00.

Anmälan

Anmälan som skall innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer. Anmälan görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44, fax 040-29 26 70, e-post: arsstamma@beijerelectronics.se eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö (märk kuvertet med »Årsstämma«).

Om deltagande sker med stöd av fullmakt skall ett daterat original skickas till bolaget senast den 14 april 2009. Den som företräder juridisk person skall uppvisa registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling som utvisar behörig firmatecknare.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att få delta i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Omregistreringen skall vara verkställd den 14 april 2009 och aktieägaren bör i god tid före detta underrätta förvaltaren därom.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2008 lämnas om 4,00 kronor per aktie och att avstämningsdag skall vara den 23 april 2009. Utdelning beräknas skickas från VPC den 28 april 2009.

Ekonomisk information

20 april 2009Årsstämma
20 april 2009 Delårsrapport för tre månader
17 juli 2009 Delårsrapport för sex månader
22 oktober 2009 Delårsrapport för nio månader

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se/Investor Relations. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta tf IR-ansvarig Martin Hellryd på telefon 040-35 84 96 eller via e-post på adressen info@beijerelectronics.se.

Text: The Concept Factory och JLC Finanskonsult AB m fl Form: The Concept Factory, www.tcf.se Repro och tryck: Tryckfolket, ISO 14001 Certifierat

Beijer Electronics AB (publ) Box 426, 201 24 Malmö, Tel 040-35 86 00, Fax 040-93 23 01 E-post info@beijerelectronics.se, Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se