Beijer Electronics Group — AGM Information 2012

Apr 4, 2012

Inbjudan till årsstämma

Årsstämman äger rum onsdagen den 25 april 2012 kl 16.00 på Malmömässan, Hyllie Vattenparksgata 4, 215 32 Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

• dels är införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 19 april 2012,
• dels anmäler sitt deltagande och eventuella biträden till bolaget senast torsdagen den 19 april 2012 kl 12.00.

Anmälan

Anmälan som ska innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44 eller fax 040-29 26 70, via e-post: arsstamma@beijerelectronics.se eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö. Märk kuvertet med "Årsstämma".

Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska ett daterat original skickas till bolaget senast den 19 april 2012. Ett fullmaktsformulär kan beställas från bolaget via telefon, e-post eller post enligt ovan. Den som företräder juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling som utvisar behörig firmatecknare. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att få delta i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Sådan tillfällig omregistrering ska begäras hos förvaltaren i god tid före den 19 april 2012.

Utdelning

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 2,25 kronor per aktie för verksamhetsåret 2011. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 30 april 2012. Utdelning beräknas skickas från Euroclear Sweden AB den 4 maj 2012.

Ekonomisk information 2012

25 april 2012 Årsstämma kl 16.00 på MalmöMässan
25 april 2012Tremånadersrapport
17 juli 2012Halvårsrapport
25 oktober 2012 Niomånadersrapport

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta koncernledningsassistent Annika Johnsson på telefon 040-35 86 55 eller via e-post på adressen info@beijerelectronics.se.

Globalt HMI-program på plats Under första kvartalet 2012 fullföljs lanseringen av Beijer Electronics globala HMI-serie, baserad på vår egenutvecklade iX-mjukvara. Med ett komplett produktprogram flyttar vi nu gränserna för vad effektiv operatörskommunikation innebär.

Innehåll

Vår verksamhet

Inbjudan till årsstämma	2
Ekonomisk information 2012	2
Kort om Beijer Electronics	4
Viktiga händelser 2011	5
VD har ordet	6
Det här är Beijer Electronics	8
Marknaden	10
Vision, mål och strategier	12
Tillväxtstrategi	14
Geografisk expansion	16
Produktutveckling	18
Medarbetare och interna processer	20
HMI Products	22
Automation	26
Industrial Data Communications	30

Finansiell information

34
37
38
39
40
41
41
42
43
44
45
74
78
79
80
82

Investerar- och aktieägarinformation

Fem år i sammandrag	84
Beijer Electronics-aktien	86
Definitioner	88

I 30 år har vi på Beijer Electronics skapat innovationer och tekniska lösningar som ger våra kunder högre effektivitet och lägre kostnader. Sedan starten har vi vuxit till ett globalt automations- och kommunikationsföretag med kontor i 19 länder och kunder över hela världen. Men vårt fokus på nära kundrelationer är fortfarande precis lika stort.

Viktiga händelser 2011

Förstärkning i Asien

Under året tillsattes en koncernövergripande regionansvarig för Asia/Pacific, en ny funktion som sätter den redan starka satsningen i Asien än mer i fokus. Fler säljkontor och förstärkt marknadsnärvaro står på agendan.

Stark försäljningsökning i Nordamerika

Förvärvet av QSI Corporation och framgångar för såväl HMI som datakommunikation har lett till att försäljningen i Nordamerika ökat med 135 procent, en ökad andel från 3 till 16 procent av totala försäljning.

80 Global succé för IP Train Våra avancerade lösningar för industriell datakommunikation har gett stora framgångar inom järnvägsområdet. Produkternas funktionalitet, robusthet och kompakta design attraherar kunder från hela världen.

Egna produkter dominerar

Tack vare stora investeringar och en global produktutvecklingsorganisation står idag egenutvecklade produkter för 80 procent av den totala försäljningen.

Nya steg i global expansion

Global närvaro är en viktig del av Beijer Electronics tillväxtstrategi. Under året öppnades ytterligare säljkontor i England och Frankrike. Etablering har även skett i Brasilien och Indien, två marknader i stark ekonomisk tillväxt och med stora automationsbehov.

	2011	2010	2009
Omsättning, mkr	1 417,7	1 232,3	1 088,5
EBITDA, %	14	15	10
Rörelseresultat, mkr	150,3 a)	124,3	63,8
Rörelsemarginal, %	10,6 a)	10,1	5,9 c)
Vinst efter skatt, mkr	99,1	89,5	40,2
Vinst per aktie, kr	5,03	4,61	2,04
Utdelning per aktie, kr	2,25 b)	2,00	1,33
Soliditet, %	29,7	27,2	33,3
Medelantal anställda	668	538	534

a) Inklusive engångsposter på -0,3 mkr (5,4).

b) Styrelsens förslag på utdelning (under året har en aktiesplit 3:1 genomförts. Vinst och utdelning per aktie för tidigare perioder har räknats om).

c) Inklusive engångposter om 7,5 mkr samt lagernedskrivning om 10 mkr.

Omsättning och resultat

Koncernens omsättning ökade med 15 procent till 1 417,7 mkr. Årets resultat blev 150,3 mkr, en ökning från föregående år med 21 procent. Även rörelsemarginalen ökade, från 10,1 procent 2010 till 10,6 procent i år. Till årets aktieutdelning föreslår styrelsen en utdelning med 2,25 kr

"Det är mycket tillfredsställande att kunna konstatera att förra årets förvärv, QSI Corporation och Korenix Technology, redan under första året i koncernen har genererat goda resultat. Det bådar mycket gott för framtiden."

Framgångsrik strategi gav bästa året hittills

2010 inledde jag VD-ordet med att konstatera: "2010 har varit ett mycket bra år för Beijer Electronics". Glädjande nog kan jag säga detsamma i år. Faktum är att 2011 överträffar det föregående och är det bästa i vårt företags historia, både omsättningsmässigt och resultatmässigt.

Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och slappna av. Vi har stora utmaningar framför oss och hårt arbete kommer att krävas för att fortsätta den positiva utvecklingen för bolaget.

Stor potential på en oviss världsmarknad

Situationen på automationsmarknaden präglas just nu av osäkerhet. De fulla konsekvenserna av den finansiella krisen i Europa är fortfarande svåra att överblicka och USAs ekonomi haltar också, även om återhämtningen efter lågkonjunkturen har gått snabbare där. Asien började året bra, men åtstramningar i kreditgivning och uppskjutna investeringar i Kina resulterade i en tydlig avmattning under årets sista sex månader.

Vi har ett starkt erbjudande och med våra fortfarande små marknadsandelar ger även en lägre tillväxttakt på marknaden tillräckligt med potential för att fortsätta utveckla Beijer Electronics i framtiden.

Nya länder — nya möjligheter

Ett av våra strategiska mål är att skapa en välbalanserad global verksamhet, med närvaro på samtliga av världens mest intressanta marknader. Satsningen i Kina och resten av Asien, som hittills skötts på affärsområdesnivå, går nu in i nästa fas. Vi har skapat en koncernövergripande division som har till uppgift att öka vår försäljning i Asien genom ännu större närvaro och fokus.

Samtidigt har vi under året etablerat oss med egna säljkontor på två nya marknader, Brasilien och Indien. Båda länderna är starka tillväxtekonomier och vi ser med spänning fram emot utvecklingen de närmaste åren.

Två lyckade förvärv

Förra året låg mycket av bolagets fokus på att genomföra två strategiska förvärv, av QSI Corporation i USA samt Korenix Technology i Taiwan. Under innevarande år har fokus legat på att integrera dessa bolag i Beijer Electronics. Det känns tillfredsställande att kunna konstatera att både QSI och Korenix redan under sitt första år i koncernen genererat mycket goda resultat.

För QSI Corporation har året inneburit en omsättningsökning på 30 procent, med en vinstmarginal på elva procent och även Korenix har ökat sin omsättning med

26 procent och gjort ett mycket starkt resultat. Med tanke på att integrationsarbetet fortfarande pågår bådar detta mycket gott för framtiden.

En tydlig produktutvecklingsstrategi

I vår bransch är framtidsinriktad och kundorienterad produktutveckling en absolut nödvändighet för att nå framgång på marknaden. Under 2011 har vi investerat mer pengar i utvecklingsverksamheten än någonsin tidigare och vi har fått ut ett mycket gott resultat i form av världsledande produkter och lösningar.

På operatörssystemsidan är vi bara i början av lanseringen av ett heltäckande, globalt produktprogram med operatörspaneler och industriella PCs med mycket konkurrenskraftig funktionalitet och attraktiv design. Och inom området industriell datakommunikation är vi mycket långt framme vad gäller robusta nätverksprodukter med avancerad Ethernet-teknologi.

Vässat säljarbete och förbättrade processer

Nya marknader, förvärv och produktlanseringar är viktiga, men vårt arbete för tillväxt under lönsamhet sker också på många andra sätt. Vi har under året utökat våra säljresurser i både USA, Europa och Asien och genomfört ett omfattande segmenteringsarbete för att tydligare identifiera vilka kundsegment som har den största potentialen – för att i förlängningen ännu bättre kunna skräddarsy våra erbjudanden.

Vi har också fortsatt arbetet med att effektivisera vår försörjningskedja och har under året påbörjat implementeringen av ett koncerngemensamt affärssystem som kommer att underlätta analys och integration mellan bolag och marknader.

Jag ser med stor tillförsikt fram emot Beijer Electronics fortsatta utveckling och vill tacka alla medarbetare, kunder och samarbetspartners som delar denna spännande resa med mig.

Fredrik Jönsson VD och koncernchef

Ett globalt företag med egen verksamhet i 19 länder och kunder i många fler. Ledande på teknikutveckling inom HMI och industriell datakommunikation. Och en uppskattad automationspartner med expertkompetens inom en lång rad applikationsområden. Det är Beijer Electronics.

En global koncern med innovation i centrum

Beijer Electronics är ett expansivt teknikföretag med inriktning på industriell automation och robust datakommunikation. Sedan starten 1981 har företaget växt till en internationell koncern med 678 anställda och en omsättning på 1 418 mkr. Vi erbjuder ledande produkter och lösningar inom automation och datakommunikation med syfte att styra, övervaka och optimera industriella processer och funktioner. Våra kunder finns inom många olika segment och består av såväl slutkunder som maskinleverantörer, integratörer och brand label partners.

Beijer Electronics framgång bygger på vår förmåga till innovativ produktutveckling och i skapandet av effektiva helhetslösningar. Men också på vårt stora fokus på support och skicklighet i att skapa nära relationer med våra kunder och samarbetspartners.

Stora satsningar på teknikutveckling

Idag arbetar cirka 20 procent av företagets medarbetare inom den globala utvecklingsorganisationen och våra egenutvecklade produkter står för hela 80 procent av den totala försäljningen. Ständigt förbättrad hårdvara som klarar industrins tuffa krav och högfunktionell mjukvara baserad på den senaste teknologin är båda viktiga beståndsdelar i vår produktutveckling.

Global verksamhet och tre affärsområden

Traditionellt har Beijer Electronics haft huvuddelen av sin försäljning i Norden och Europa, men på senare år har marknaderna i Asien och Nordamerika blivit alltmer betydelsfulla och står idag tillsammans för 29 procent av bolagets omsättning. Även organisationen har blivit alltmer global, med säljkontor i 19 länder och utvecklingscentra i Europa, Asien och USA.

Affärsidé

Driven by a strong commitment to people and technology, we provide automation solutions that our customers can trust.

Koncernen är uppdelad i tre affärsområden. HMI Products erbjuder egenutvecklade lösningar för HMI (Human Machine Interface, också kallat operatörskommunikation), från kostnadseffektiva operatörsterminaler till avancerade industridatorer. Kunderna finns i hela världen och inom en lång rad branscher, från maskinbyggare till vattenreningsanläggningar och maritima verksamheter. Affärsområde IDC står för erbjudandet inom industriell datakommunikation. Produkterna säljs under varumärkena Westermo och Korenix till kunder inom bland annat energi, transport, gruvdrift, övervakning och vattenrening. Vårt breda automationserbjudande i Norden och Baltikum hanteras inom affärsområde Automation. Här kompletteras produkter från övriga affärsområden med ett brett sortiment från ledande leverantörer.

Geografisk spridning

Löpande band och industrirobotar är kanske det man först tänker på när någon nämner "industriell automation". I själva verket finns behovet av effektiv automation i de flesta av samhällets sektorer. Och i världens framtida utmaningar har automationsindustrin en viktig roll att spela.

En tillväxtbransch med framtiden för sig

Med en ständigt ökande befolkning, klimatförändringar och snabb urbanisering står vår värld inför stora framtida utmaningar. Här har industriell automation en viktig roll att spela. Industriproduktion, energidistribution, transportsystem och vattenförsörjning är bara några områden där automation kan bidra till högre effektivitet och mindre miljöbelastning.

Drivkrafter och trender

Den överordnade drivkraften till efterfrågan på automationsmarknaden är krav på ökad effektivitet - i olika bemärkelser. Hård konkurrens och korta produktlivscykler pressar industrin till högre produktionseffektivitet, miljöhänsyn och utvecklingsländernas strävan efter högre levnadsstandard sätter fokus på energiförbrukning och inflyttning till städerna resulterar i högre krav på transportsystem och resursförsörjning.

Även den tekniska utvecklingen driver marknaden och ger förutsättningarna för automationsindustrins produktutveckling. Gammal teknik byts ut mot ny och teknologiska framsteg ger möjligheter till helt ny funktionalitet. Ny, avancerad grafik i operatörspaneler och övergång till IP-baserad datakommunikation i industriella nätverk är två sådana exempel. Bland övriga aktuella trender på automationsmarknaden märks:

• • Efterfrågan på globala leverantörer med lokalt projektstöd och support

• • Önskemål om helhetslösningar, integrationskunskap och förmåga att bygga öppna lösningar

• • En högre grad av segmentsspecifika kundkrav

• • Högre krav på att industriella lösningar ska kunna erbjuda samma upplevelse för användaren som konsumentprodukter, i t ex gränssnittsdesign för operatörspaneler.

Konkurrens under konsolidering

Automationsindustrin är en mångfacetterad bransch, med allt från breda, globala leverantörer av stora automationsystem till nischade spelare med spetskompetens inom ett litet område. Gentemot de riktigt stora automationsföretagen, som Siemens (Tyskland) och Rockwell (USA) har Beijer Electronics fördelen av det mindre företagets högre grad av flexibilitet och kundnärhet, samtidigt som vår internationella närvaro gör oss till ett intressant alternativ för globala kunder.

Inom operatörskommunikation finns ett antal specialiserade aktörer som direkt konkurrerar med Beijer Electronics erbjudande, som t ex Advantech (Taiwan) och Red Lion (USA) och även ett växande antal asiatiska konkurrenter, där Weintek (Taiwan) och Weinview (Kina) är ett par exempel.

Marknaden för industriell datakommunikation visar en fortsatt konsolidering, där Belden (USA) är en stor konkurrent genom sina dotterbolag Hirschmann och Garettcom. Andra betydande konkurrenter inom industriell datakommunikation är Ruggedcom (Kanada) och Moxa (Taiwan). Gentemot dessa konkurrenter är robusthet, kvalitet och kompakt design viktiga konkurrensfördelar för oss.

Marknadssegment

Gruvdrift, gas och olja

Gas-, olje- och gruvindustrin är områden där modern teknik för styrning, datakommunikation och operatörshantering kan ge stora effektivitetsvinster och öka säkerheten för arbetarna, inte minst i världens tillväxtländer.

Transport

Dagens komplexa transportsystem på vägar och järnvägar ställer stora krav på informationshantering. IP-baserad datakommunikation i tåg, bussar och landsvägsfordon är en viktig pusselbit i lösningen av världens transportbehov.

Maritim och offshore

System för lastning och lossning av gods på transportfartyg, klimatstyrning på passagerarbåtar samt kylsystem för fiskebåtar är några exempel på applikationsområden för automationslösningar inom maritim verksamhet.

Energi

Världens energisystem står inför en omfattande och nödvändig omställning, till smarta distributionsnät och övergång till en större andel förnybara energikällor som vind och sol. Det driver efterfrågan på automationslösningar.

Fastighet

Fastighetsautomation sänker kostnader och ger ökad komfort i hem och på arbetsplatser. Ett särskilt expansivt område är inom industrin, där produktion och fastighetsdrift optimeras tillsammans och ger stora besparingar.

Vatten och avlopp (VA)

Tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste frågor och långt ifrån en självklarhet. Öppna system för styrning och övervakning av vattenreningsanläggningar är ett viktigt applikationsområde för industriell automation.

Tillverkningsindustri

Ökande krav på produktivitet och högre komplexitet driver efterfrågan på automation för industriella processer. Därmed ökar också pressen på världens maskinbyggare att vässa erbjudandet mot tillverkningsindustrin.

Infrastruktur

Många länder har behov av stora investeringar i ny infrastruktur. Här finns behov av automation inom en lång rad områden, som till exempel vägtullssystem, styrning av brotrafik, tunnelventilation och trafiksystem för järnvägar.

Marknadsstorlek och marknadsandelar

Adresserbar totalmarknad Av den totala världsmarknaden för automation på 675 mdkr är 41 mdkr adresserbar för Beijer Electronics.

28 mdkr

8 mdkr

5 mdkr

Operatörskommunikation

På världsmarknaden för HMI har Beijer Electronics en marknadsandel på cirka 2,5—3 procent.

Industriell datakommunikation

Beijer Electronics har en andel om cirka 5 procent av världsmarknaden för industriell datakommunikation.

Automation

På de nordiska och baltiska automationsmarknaderna har Beijer Electronics cirka 10 procents marknadsandel. Sedan starten har Beijer Electronics utvecklats från ett lokalt automationsföretag till en global koncern med världsledande produkter och närvaro på jordens alla kontinenter. Och med en tydlig strategi fortsätter vi resan mot framtiden.

På rak kurs mot vår vision

Tillväxt under lönsamhet är det övergripande målet med allt strategiarbete inom Beijer Electronics. Vägen till visionen om att vara en ledande global leverantör av användarvänliga automationslösningar går via en tydlig strategi för tillväxt och kostnadskontroll till bolagens operativa affärsplaner och verksamhetens alla aktiviteter.

Kärnvärden är grunden

Våra kärnvärden commitment, drive och trust bildar grunden till vårt arbete och är en gemensam plattform för alla anställda. Arbetet med att förankra och konkretisera våra värderingar pågår ständigt, inte minst i integrationen av förvärvade bolag och i introduktionen av nya medarbetare.

Strategier för tillväxt och lönsamhet

Strategiarbetet på Beijer Electronics bedrivs inom fyra strategiska block och speglar ett parallellt fokus på offensivt tillväxtarbete och god kostnadskontroll. Vår strategi för varo och stora produktutvecklingsinvesteringar ger förbättrade marknadspositioner. Samtidigt måste vi även hålla kompetensförsörjning, kostnadskontroll och effektivitet i interna processer i fokus, för att kunna öka lönsamheten även när bolaget växer kraftigt.

tillväxt med geografisk expansion, intensiv marknadsnär-

Fokus på kunderbjudandet

Vi arbetar med våra fem e (economy, energy, environment, ease-of-use och efficiency) för att tydliggöra våra kunders drivkrafter och hålla fokus hela vägen från utveckling till försäljning. Genom att formulera fördelarna med våra produkter och lösningar i dessa termer kan vi enklare beskriva och kvantifiera effekterna av vårt erbjudande. Och genom att förstå drivkrafternas sammansättning och förändring över tiden kan vi enklare utveckla lösningar som motsvarar och förutser kundernas behov.

Ett tydligare kundvärde

economy — Effektiv automation innebär låga kostnader för implementation och drift energy — Effektiv automation minskar energianvändning och sänker energikostnader environment — Effektiv automation ger minskad miljöpåverkan genom rationaliserad produktion ease-of-use — Effektiv automation är användarvänlig och ger en bättre arbetsmiljö efficiency — Effektiv och väl avvägd automation ger bättre utnyttjande av produktionsresurser

Våra strategiska byggstenar

Vision

A leading provider of user-friendly automation solutions on a global basis.

Strategiska block för tillväxt och expansion

Organisk tillväxt

Utveckling av befintliga marknader är grunden för vår framtida tillväxt. Goda kundrelationer, och effektivt försäljningsarbete är ett par av nyckelfaktorerna.

Under 2011 har vi:

• Fått ett antal nya OEM-kunder
• Förstärkt Asienorganisationen
• Skapat tydligt fokus i säljarbetet genom kundsegmentering
• Förstärkt säljorganisationen på många av våra marknader

Geografisk expansion

I vår strategi för geografisk expansion finns såväl öppnande av egna säljkontor på nya marknader och utökat distributörsnätverk som strategiska bolagsförvärv.

Under 2011 har vi:

• Ökat närvaron i USA, Storbritannien och Frankrike
• Etablerat oss på tillväxtmarknaderna Brasilien och Indien
• Slutfört förra årets förvärv i USA och Taiwan

Marknadsdriven produktutveckling

Stora utvecklingsinvesteringar inom HMI och industriell datakommunikation samt en global produktutvecklingsorganisation säkerställer vår konkurrenskraft.

Under 2011 har vi:

• Lanserat de första modellerna i HMI Products globala produktprogram
• Nått framgångar med datakommunikationslösningar för järnväg
• Släppt nya releaser av mjukvarulösningarna iX och WeOS

Effektiv verksamhet

God kostnadskontroll är en förutsättning för vår strategi om lönsam tillväxt. Optimal kostnadseffektivitet i hela kedjan från inköp till leverans är målet.

Under 2011 har vi:

• Påbörjat implementeringen av ett koncerngemensamt affärssystem
• Infört processer för att integrera förvärvade bolag i koncernens arbete
• Fortsatt arbetet med att effektivisera processer i försörjningskedjan

Kärnvärden

Commitment Drive

Vi är hängivna vårt arbete att maximera kundnytta och skapa goda relationer med kunder och partners.

Vi är proaktiva i vår teknologiutveckling och strävar alltid efter att vara steget före konkurrenterna.

Trust

Vi är ansvarstagande, förtroendeingivande och agerar med ärlighet och transparens i alla våra relationer. Under de senaste tio åren har Beijer Electronics mer än tredubblat omsättningen och fortsatt tillväxt är i fokus för bolagets fortsatta utveckling. Det sker genom en kombination av organisk tillväxt, nya marknader och strategiska förvärv.

Med fullt fokus på fortsatt tillväxt

Tillväxt är ett prioriterat mål för Beijer Electronics. Vi är fortfarande en liten spelare på den globala automationsmarknaden med stor potential att växa. Samtidigt är det viktigt för oss att behålla den mindre konkurrentens fördelar med flexibilitet och nära kundrelationer.

Marknad utan begränsningar

Vi beräknar världsmarknaden för industriell datakommunikation och HMI till cirka 36 miljarder kronor. Tillsammans med den nordiska och baltiska automationsmarknaden, där affärsområde Automation agerar, ger det en adresserbar marknad för Beijer Electronics på 41 miljarder kronor i år. Relativt vår nuvarande omsättning på 1,4 miljarder kronor sätter alltså marknadens storlek inga som helst hinder för bolagets tillväxt.

En mångfacetterad strategi för tillväxt

Det övergripande målet med vår tillväxtstrategi är att öka våra marknadsandelar och uppnå stabila marknadspositioner på alla världens intressanta marknader. Arbetet för att nå det målet sker genom en kombination av olika åtgärder och rymmer såväl organisk tillväxt genom ökad försäljning på existerande marknader, geografisk expansion till nya marknader med stor potential samt strategiska förvärv som kompletterar vårt erbjudande och öppnar nya vägar till marknaden.

Organisk tillväxt är basen

Ökad försäljning på existerande marknader är en grundförutsättning för vår framtida tillväxt. En aktiv säljorganisation med hög närvaro, stödd av en tydlig kundsegmentering är ett verktyg. Ett attraktivt produkterbjudande med rätt funktionalitet till rätt kostnad är ett annat.

Under året har vi förstärkt säljorganisationen på flera av våra marknader för att bättre kunna tillfredsställa kundernas behov och hitta fler marknadsmöjligheter. Vi har också arbetat med att skapa säljteam inriktade på specifika kundsegment, som fastighetsautomation och VA-kunder.

Strategiska förvärv kompletterar

I Beijer Electronics fastlagda väg framåt ingår en proaktiv förvärvsstrategi och arbetet med att identifiera och utvärdera intressanta objekt pågår ständigt.

Under 2010 genomförde koncernen två förvärv. QSI Corporation i USA införlivades i affärsområde HMI Products och Korenix i Taiwan kompletterar Westermo som varumärke inom affärsområde IDC. I båda fallen var avsikten med förvärvet en komplettering och fördjupning av produktsortiment och kompetens tillsammans med tillgång till ytterligare marknadskanaler på den nordamerikanska respektive den asiatiska marknaden.

Resultatet av förvärven har hittills varit mycket gott och såväl QSI som Korenix har redan bidragit med goda resultat och omsättningsökningar utöver det förväntade.

En global agenda

Många av de stora automationskunderna blir alltmer globala och ställer därmed också större krav på leverantörernas internationella närvaro och lokala support. Därför ser vi geografisk expansion som en viktig väg till framtida tillväxt. En annan drivkraft är att minska bolagets känslighet för konjunktursvängningar och finansiell oro på enskilda marknader.

Vår strategi för internationalisering omfattar alla funktioner i företaget, från utveckling och tillverkning till försäljning och support anpassad till den lokala marknadens behov. Redan idag har Beijer Electronics egna kontor i 19 länder och utvecklingscentra på tre olika kontinenter och vi arbetar kontinuerligt med att identifiera och utveckla nya intressanta marknader för etablering. Mer information om vår globala strategi återfinns på nästa uppslag.

Koncernens omsättning och lönsamhet 2000–2011 Tillväxt- och resultatmål

	Omsättning	EBIT
Koncernen	>15 %	>10 %
HMI Products	>15 %	>13 %
Automation	>5 %	>8 %
IDC	>15 %	>12 %

För tio år sedan var Sverige och övriga Norden basen för Beijer Electronics verksamhet. Så är det inte längre. Vi har sedan dess utvecklats till ett i sanning globalt företag, med kunder i hela världen. Och med Asien som en stark motor för vår framtida tillväxt.

Asien motorn i global expansion

De senaste åren har Asien, med Kina i spetsen, varit en viktig tillväxtmotor för hela världsekonomin. Och enligt bedömare kommer trenden att fortsätta. Investmentbanken Goldman Sachs bedömer att Kina redan om 15 år, år 2027, kommer att ha gått om USA som världens största ekonomi. Även andra folkrika länder i regionen, som Indien, Indonesien och Vietnam, spås få stor betydelse för världsekonomin i framtiden.

Även för automationsmarknaden har Asien en stor och ständigt växande betydelse. I ljuset av den finansiella oron i Europa och den haltande amerikanska ekonomin är starka marknadspositioner i Asien viktigt för alla automationsleverantörer, inklusive Beijer Electronics. Inom våra verksamhetsområden beräknas marknadstillväxten i Asien ligga flera procent högre än i resten av världen under de kommande åren.

Basen för Beijer Electronics verksamhet i Asien finns i Taiwan, med utveckling, tillverkning och försäljning. Den största delen av försäljningen sker dock i Kina, där Beijer Electronics driver ett antal säljkontor. Även Sydostasien är en intressant marknad som bearbetas med utgångspunkt från säljkontoret i Singapore.

Under 2011 skapades en koncernövergripande organisation för Asien och Stillahavsområdet med främsta uppgift att ytterligare stärka marknadsnärvaron i Kina, med fler säljare och fokus på tydliga kundsegment. Som ett ytterligare steg i Asiensatsningen öppnades i december koncernens första säljkontor i Indien, en tillväxtmarknad med stor framtidspotential där vi nu erbjuder hela vår egenutvecklade produktportfölj.

Europa

Europa och framför allt Norden har traditionellt varit starka marknader för Beijer Electronics. För att bredda den europeiska försäljningen har vi under året stärkt närvaron i Storbritannien och Frankrike. En intressant region för framtida etablering av egna säljkontor är södra Europa där behovet av automationslösningar är stort, inte minst inom maritim verksamhet.

Nord- och Sydamerika

Förvärvet av QSI Corporation har gett en bra plattform för HMI-försäljningen på den nordamerikanska marknaden, något som redan gett en försäljningsökning. Även affärsområde IDC satsar hårt i USA och har väckt stort intresse, inte minst för sitt koncept IP Train.

I september 2011 öppnade Beijer Electronics ett säljkontor i São Paulo, Brasilien, det första på den sydamerikanska marknaden. Brasilien är en stor och växande industrination och ett land som står inför stora investeringar i infrastruktur – och därmed behov av automationslösningar. Verksamheten i Brasilien kommer att drivas i nära samarbete med existerande partners och hantera hela portföljen av egenutvecklade produkter.

Övriga världen

För affärsområde IDC har året inneburit stora framgångar i Mellanöstern, där behoven av datakommunikation till energi- och vattenreningsanläggningar driver marknaden. En annan intressant marknad är Ryssland, där förvärvet av Korenix medförde en bas av intressanta kundrelationer.

"Hög tillväxt, snabb inflyttning till regionens megastäder och stora investeringar i energi och infrastruktur gör Asien till en avgörande

Från lokal till global på ett decennium

Under de senaste tio åren har Beijer Electronics utvecklats från ett företag med tydligt fokus på Sverige och övriga Norden till en global koncern. Idag genereras nästan en tredjedel av försäljningen utanför Europa.

Total omsättning: 430,6 Mkr Total omsättning: 1 417,7 Mkr

Användarvänlighet, tillförlitlighet och framsynta teknologival. Det är några av utgångspunkterna för vår produktutveckling. Och världsledande produkter i teknologins absoluta framkant är resultatet.

Utveckling som leder in i framtiden

Beijer Electronics är ett utvecklingstungt bolag med 80 procent av försäljningen från egna produkter och utveckling av såväl mjuk- som hårdvara inom HMI och industriell datakommunikation. Utvecklingen innefattar också kundnära utvecklingsprojekt och mjukvaru-

18 ^B ei ^j er El ectr o n ics 2011

baserad konceptutveckling för specifika kundsegment. Totalt är 122 personer sysselsatta i utvecklingsverksamheten och under 2011 investerade Beijer Electronics 106,8 miljoner, eller 7,5 procent av omsättningen, i teknologioch produktutveckling.

En global utvecklingsorganisation

Våra kunders behov och preferenser skiljer sig i olika delar av världen, åtminstone till viss del. Därför krävs en global organisation med resurser för kundnära utveckling, för att fullt ut kunna uppfylla kundernas behov. Vår utveckling sker i en rad utvecklingscentra i Europa, Asien och USA, där lokal marknadskunskap utnyttjas i en gemensam utvecklingsagenda.

De första operatörspanelerna i vårt globala produktprogram för operatörskommunikation lanserades i början av året. Fler följer under 2012.

Egenutvecklad mjukvara i världsklass

I en värld med stora informationsmängder, behov av snabb kommunikation och krav på avancerad grafik blir produkternas mjukvarulösningar allt viktigare. Och med iX och WeOS tar vi på Beijer Electonics saken i egna händer.

Med den egenutvecklade mjukvaruplattformen iX är Beijer Electronics den enda leverantören i världen som kan erbjuda en HMI-lösning baserad på .NETteknologin. Det ger kraftfull funktionalitet och imponerande grafik. Samtidigt ger den Windowsbaserade teknologin ett öppet system med möjlighet för varje kund att sätta sin egen prägel på applikationerna.

Även inom industriell datakommunikation är mjukvaran en viktig konkurrensfaktor. Vårt egenutvecklade operativsystem WeOS möjliggör robust och säker kommunikation i industriella nätverk och höjer säkerhetsnivån, en viktig fråga när IP-baserad kommunikation blir allt vanligare även

inom industrin.

Utvecklingsenheter för HMI-lösningar finns i Malmö (mjukvara), Unterensingen i Tyskland (hårdvara), Salt Lake City i USA (robusta operatörspaneler och mobila terminaler) samt i Taipei, Taiwan (mikroprocessorkort och tillverkningsdesign). Affärsområde IDC har utvecklingscentra i Stora Sundby och Västerås, Sverige samt i Taipei, Taiwan som samtliga utvecklar produkter för industriell datakommunikation.

Ett komplett HMI-program med full iX-funktionalitet

Inom HMI-området inleddes förra året arbetet med att utveckla ett helt nytt, globalt produktprogram som fullt ut är anpassat till mjukvaruplattformen iX. De första modellerna lanserades i början av året och under det första kvartalet 2012 kommer ett antal ytterligare modeller att introduceras på marknaden. Det innebär att Beijer Electronics kan erbjuda ett fullständigt globalt produktprogram med ledande funktionalitet och design, som samtidigt är mycket kostnadseffektivt att vidareutveckla och tillverka.

Ethernet-teknologi i framkant

Även inom industriell datakommunikation har Beijer Electronics nått stora framgångar med sina egenutvecklade produkter. Ett exempel är Viper 12, en världsledande lösning för kommunikationsinfrastruktur speciellt anpassat för tågfordon. Hög grad av robusthet, kompakt design och enkelhet i installation är viktiga framgångsfaktorer för utvecklingen av nätverksprodukter. Men också funktionalitet i mjukvaran prioriteras, något som förverkligats i det egna operativsystemet WeOS (se mer om det ovan).

Konceptutveckling ger mervärde

Vid sidan av egna standardprodukter är också kundspecifika projekt och konceptutveckling viktiga beståndsdelar i utvecklingsverksamheten. Utvecklingsprojekt tillsammans med exempelvis maskintillverkare eller integratörer ger god marknadskännedom och bidrar ofta till utvecklingen av standardprodukter. Ett sätt att ge kunderna mervärde är också i utvecklingen av konceptlösningar för specifika kundsegment. Färdigkonfigurerade automationslösningar för till exempel fastigheter eller VA-anläggningar samt särskilt certifierade produkter för t ex maritim verksamhet ger våra kunder fördelar och öppnar affärsmöjligheter.

Viper 12 är namnet på vår serie av Ethernetswitchar särskilt utvecklade för att utgöra kärnan i nästa generations IP-baserade kommunikation på tåg.

Våra strategier för tillväxt är viktiga vägledare i vår verksamhet, men det är genom medarbetarnas kompetens och förmåga till samarbete över kulturella gränser som strategin blir till verklighet. Och genom väl utarbetade interna processer kan vi öka lönsamheten även i stark tillväxt.

Vi förverkligar strategin tillsammans

En stor utmaning i ett företag som Beijer Electronics är att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare i en komplex kulturell kontext. Vi har idag 678 anställda i 19 länder, varav många med bakgrund i förvärvade bolag. Målet med koncernens HR-arbete är att utifrån våra gemensamma värderingar commitment, drive och trust ta tillvara dynamiken i kulturella skillnader. Därför är också kulturell kompetens en viktig parameter i chefsrekrytering och ledarutveckling inom bolaget.

Koncerngemensamt affärssystem

Av samma orsak är intern kommunikation ett prioriterat område inom Beijer Electronics. Genom vårt intranät sprids information mellan bolag och geografiska marknader. Ett koncerngemensamt affärssystem är också under införande. Systemet omfattar alla affärskritiska funktioner, som ekonomi, supply chain management och försäljning, och kommer att innebära högre effektivitet och bättre jämförbarhet mellan koncernens enheter.

Kvalitetsarbete och ledningssystem

Verksamhetsledningssystemet i det svenska moderbolaget är certifierat enligt ISO 9001:2008. Andra väsentliga delar av kvalitetsarbetet är certifiering av produkter för användning på vissa marknader eller inom specifika segment, som maritima miljöer eller olje- och gasindustri, utveckling av testverksamhet och förbättringar av tillverkningsprocesser.

Miljöpolicy och uppförandekod

Beijer Electronics koncernövergripande miljöpolicy och årligen fastslagna uppförandekod är viktiga verktyg för att styra verksamheten mot ett hållbart och etiskt förhållningssätt. I miljöarbetet ingår bland annat samtransporter mellan distributionscentra, uppfyllande av direktiv för användning av miljöfarliga ämnen och miljöcertifiering enligt ISO14001. I uppförandekoden regleras etiska ställningstaganden inom områden som leverantörsrelationer och arbetsmiljöfrågor.

Nyckeltal personal

	2011	2010
Medelantal anställda	668	538
Omsättning per anställd, mkr	2,1	2,3
Vinst per anställd, tkr	225,0	166,3
Fördelning Män/Kvinnor, %	68/32	71/29

Taipei, Taiwan

"Jag uppskattar verkligen att arbeta på ett globalt företag som Beijer Electronics. Här får jag chansen att utveckla min egen kompetens och lära känna människor från andra länder att utbyta erfarenheter med."

Henry Hung, Production Engineer

Malmö, Sverige

"Våra utvecklare får arbeta med den senaste teknologin och skapa produkter som är attraktiva för både marknad och användare. Och jag får förmånen att arbeta med riktigt hängivna och kompetenta medarbetare."

Stefan Klein, Software Development Manager

Salt Lake City, USA

"När min arbetsgivare QSI integrerades i Beijer Electronics innebar det nya möjligheter för mig att bredda min kundbas och utvecklas inom företaget. Jag ser fram emot en spännande framtid med Beijer Electronics!"

Anissa Howell, Industrial Key Account Manager

Affärsområde HMI Products

Affärsområde HMI Products utvecklar, tillverkar och säljer produkter för visualisering, tolkning och styrning av information i interaktion mellan människa och maskin (Human Machine Interface), även kallat operatörskommunikation. Erbjudandet består av ett brett utbud av operatörspaneler, mobila terminaler och industridatorer, med användarvänlighet, innovativ design och hög funktionalitet i centrum. Försäljning under eget varumärke sker genom affärsområde Automation i Norden och Baltikum, genom egna säljkontor i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA, Kina, Taiwan, Indien och Brasilien samt via ett globalt nät av distributörer. Dessutom finns flera brand label partners, som ABB, Mitsubishi Electric och SEW Eurodrive som säljer produkterna under eget varumärke.

Med fyra utvecklingscentra på tre kontinenter finns vår utvecklingskompetens alltid nära marknaden och våra kunders behov. I Sverige, Tyskland, USA och Taiwan visar vi vägen till framtidens HMI-lösningar.

Försäljning: 42 % Resultat: 58 % Personal: 46 %

Kundtyp, andel av omsättningen 2011

Omsättningens fördelning per marknad 2011

Omsättning och resultat 2009—2011

	2011	2010	2009
Omsättning, mkr	627,2	559,7	423,2
Rörelseresultat, mkr	87,4	85,3*	32,7*
Rörelsemarginal, %	13,9	15,2*	7,7*

* Exklusive engångsposter.

Andelar av koncernen

Omsättning per kvartal 2008—2011

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.

Nytt produktprogram och framgång i USA

En av förra årets största händelser inom HMI Products var förvärvet av QSI Corporation i USA. Har bolaget levt upp till förväntningarna under sitt första år i koncernen?

Absolut. QSI har levererat mycket goda resultat, med såväl omsättningsökning som förbättrade marginaler. Vår egenutvecklade mjukvara iX tillsammans med deras kompetens inom robusta operatörspaneler ger ett mycket attraktivt produkterbjudande, samtidigt som bolaget är en bra plattform för försäljning av vårt övriga sortiment på den nordamerikanska marknaden.

Vilka kundsegment ser ni som särskilt viktiga att fokusera på i affärsområdets fortsatta utveckling?

Globala tillverkare av maskiner för tillverkningsindustrin kommer även fortsättningsvis att vara vår viktigaste kundgrupp, där maskiner till förpacknings- och livsmedelsindustrin är särskilt intressanta. Men också maritima applikationer, transportsektorn samt olje- och gasindustrin är intressanta områden.

Under året lanserades de första operatörspanelerna i det nya kompletta produktprogrammet. Vad händer nu?

Under första kvartalet 2012 släpper vi ytterligare ett antal nya modeller. Då kommer vi att ha ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande i samtliga våra kundsegment – från kostnadseffektiva terminaler till avancerade industridatorer. Och dessutom ett produktprogram som är modulärt uppbyggt och därmed mycket effektivt att utveckla och tillverka.

Christian Benz Affärsområdeschef HMI Products

Utmaning

Volvo Cars SCADA-program var föråldrat och behövde uppgraderas. Målet var att öka takten i bilfabriken samt underlätta framtida utvecklingsarbete och support.

Lösning

Beijer Electronics HMI-lösning baserad på iX blev Volvo Cars val. Beslutet byggde bland annat på lösningens öppna arkitektur och världsledande vektorbaserade grafik.

Resultat

Tack vare iX kan Volvo Cars idag snabbt identifiera flaskhalsar i produktionen och på så sätt märkbart reducera ställtider, optimera flödet och öka lönsamheten.

Här slutmonteras en av de sammanlagt 160 000 bilar som i år rullar ut från Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda.

iX hjälper Volvo Cars att öka takten i bilfabriken

Planering, flyt och tempo är avgörande vid biltillverkning, precis som i trafiken. Med hjälp av Beijer Electronics HMI-lösning iX kan Volvo Personvagnar optimera flödet och därmed effektivisera arbetet i sin karossfabrik.

I Torslandafabriken i Göteborg, med ungefär 3 000 anställda, bygger Volvo Cars större bilmodeller som till exempel XC90, S80 ,V70 och V60.

Produktionen är orderstyrd, vilket ställer höga krav på produktionsplanering och driftsäkerhet.

"Även om vi har små buffertlager på olika ställen är flödet genom fabriken helt avgörande för produktionstakten och därmed lönsamheten", säger John Selander, en av de ansvariga för att underhålla och vidareutveckla karossfabrikens automationssystem.

Optimerat flöde

Hösten 2009 genomfördes här ett omfattande teknikskifte och iX från Beijer Electronics ersatte ett föråldrat SCADA-program som överordnat system. Ett resultat är att det nu sitter ett dussintal storbildsskärmar på olika ställen runt om i fabriken där alla anställda enkelt kan följa produktionsstatus.

"Genom att snabbt kunna identifiera eventuella problem och flaskhalsar i produktionslinjerna kan vi reducera ställtiderna och optimera flödet", säger John Selander.

Full kontroll

Med hjälp av det Windowsbaserade utvecklingsverktyget iX Developer har ett intuitivt överordnat system för produktionsövervakning skapats och även administrativ personal och chefer kan logga in för att via det interna datanätet följa produktionsläget.

Volvo Cars bjöds tidigt in som testpiloter i utvecklingen av iX. Det har inneburit fördelar både för Volvo Cars, som kunde påverka utvecklingen, och för Beijer Electronics som kunnat prova ut iX i en så krävande miljö som bilindustrin.

Sedan många år köper Volvo Cars även PLC och operatörspaneler från Beijer Electronics. Införandet av iX innebär en ytterligare fördjupning av företagens goda relationer, vilket John Selander ser stora fördelar med:

"Med en och samma leverantör av alla nyckelkomponenter räcker det att ringa ett samtal för att få hjälp om det skulle uppstå problem."

Affärsområde Automation

Affärsområde Automation står för vårt automationserbjudande i Norden och Baltikum bestående av koncernens egenutvecklade produkter samt ett kompletterande sortiment av automationsprodukter från ledande leverantörer. Med djup automationskunskap, skräddarsydda lösningar och omfattande projektstöd utgör Beijer Electronics en strategisk partner för effektiv automation hela vägen från projektstart till support. Produkterna används inom många områden, från traditionell industriproduktion till fastighetsautomation, energisystem och maritim verksamhet. Försäljningen sker till både tekniska konsulter och integratörer, maskinbyggare och slutkunder genom sammanlagt 20 kontor i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland och Litauen.

80 Kraftig resultatökning

Automation är en heltäckande leverantör av bland annat PLC, I/O-system, operatörspaneler och kommunikationsprodukter.

Affärsområde Automation ökade sitt rörelseresultat 2011 med 80 procent mot föregående år. God kostnadskontroll, en mer sälj- och kunddriven organisation och ett attraktivt produkterbjudande är några av orsakerna. Försäljning: 33 % Resultat: 23 % Personal: 20 %

	2011	2010	2009
Omsättning, mkr	497,2	467,9	480,8
Rörelseresultat, mkr	34,5	19,4*	16,1*
Rörelsemarginal, %	6,9	4,1*	3,4*

* Exklusive engångsposter.

Andelar av koncernen

Kundtyp, andel av omsättningen 2011 Omsättning per kvartal 2008—2011

Omsättningens fördelning per marknad 2011

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.

Riktade säljteam och ökad försäljning

2010 var ett tufft år på den nordiska automationsmarknaden. Hur har det här året varit?

Betydligt bättre. Vi har gått starkt framåt i både Sverige, Danmark och Finland och tecknat flera stora OEMkontrakt under året. Inte minst beror ökningen på koncernens nya konkurrenskraftiga erbjudande inom operatörssystem. Det är bara i Norge som återhämtningen gått trögare. Den maritima sektorn drabbades hårt under lågkonjunkturen och har, trots en stark återhämtning sista halvåret, fortfarande en bra bit kvar till tidigare nivåer.

Ni har också gjort en del förändringar inom säljorganisationen. Hur då?

Redan förra året påbörjade vi bildandet av säljteam inriktade på specifika segment, som OEM, fastigheter och VA där tekniker, säljare och produktansvariga samarbetar över landsgränserna för att bättre kunna tillfredsställa kundernas speciella behov. I år har arbetet fortsatt och vi ser redan goda resultat av att komplettera den regionala säljorganisationen på det här sättet.

Något som har varit en särskilt positiv överraskning under året?

De baltiska länderna har ökat rejält i omsättning i år och ser mycket lovande ut för framtiden. Glädjande är även att många av avtalen som tecknats i år kommer att ge goda volymer även kommande år. Vi är också stolta över att vara utvalda som en av leverantörerna när Öresundsbroförbindelsen ska moderniseras, ett av Sveriges största infrastrukturprojekt.

Roger Kroon Affärsområdeschef Automation

Jarlsbergstunneln är en del av en 12 kilometer lång utbyggnad av Vestfoldbanan. Tunneln är den första i Norge som byggs för tåghastigheter upp till 250 km/h.

Komplett leverans säkrar Jarlsbergstunneln

Totalleverans, beprövade produkter och ett omfattande projektstöd. Det var några av anledningarna till att Beijer Electronics valdes som samarbetspartner vid byggandet av Jarlsbergstunneln i Norge.

Det norska Jernbaneverket genomför just nu en omfattande renovering av den för järnvägstrafiken så viktiga Vestfoldbanan. En del av sträckningen går genom den nya 1 750 meter långa Jarlsbergstunneln där elförsörjning och säkerhetsfunktioner som nödbelysning och fläktar styrs med hjälp av produkter från Beijer Electronics.

Samarbete i flera led

Ett projekt av den här storleken har många inblandade parter, som var och en bidrar med sin expertkunskap. I Jarlsbergstunneln-projektet har Beijer Electronics agerat på uppdrag av styrsystemleverantören Aventi Technology AS som i sin tur anlitats av YIT, huvudentreprenör för tunnelns el- och telesystem. Ändå har Beijer Electronics haft en mycket aktiv del i projektet enligt Mats Karlsson, projektledare på Aventi Technology. Utöver att leverera all nödvändig hårdvara berättar han om den stöttning som teamet från Beijer Electronics erbjudit under projekttiden.

"Beijer Electronics presenterade ett genomarbetat systemupplägg för oss. Vi fann den tekniska lösningen mycket tilltalande och genom att utgå från den har vi helt klart sparat tid."

Att Beijer Electronics kunde erbjuda en totalleverans ser Mats Karlsson också som en stor fördel. På så sätt slapp man på egen hand jaga fram kompletterande produkter.

"Det gav rätt prisbild och dessutom en trygghet i att offererad hårdvara var optimerad för att fungera tillsammans", säger Mats Karlsson.

Säkerheten framför allt

För kunden, norska Jernbaneverket, har säkerheten definitivt varit överst på kravlistan. Och systemets uppbyggnad med tre separata fiberringar, redundanta PLC-modeller och dubblering av bland annat strömmatning är också optimerat för maximal driftsäkerhet

Rune Bårdsen Røer, byggledare på Jernbaneverket, bekräftar att säkerhet alltid kommer i första rummet inom järnvägen.

"Mitt intryck av detta system är mycket positivt. Vi prioriterar en säker och stabil lösning. Om dessutom kostnaden är rimlig, så är det en bonus."

Utmaning

För säkerhetssystemet i Jarlsbergstunneln fanns inget utrymme för kompromisser. Störningsfri kommunikation med ledningssystemen via standardiserade protokoll var ett av kraven.

Lösning

Modulära PLC anslutna till IEfiberringar valdes för att garantera prestanda och redundans. Flera funktioner, som lokal strömförsörjning, dubblerades för ökad driftsäkerhet.

Resultat

Bransch- och yrkeskunskap har tillsammans med väl beprövade automationsprodukter gett en kostnadseffektiv lösning som lever upp till norska Jernbaneverkets högt ställda krav.

Affärsområde IDC

Affärsområde Industrial Data Communications utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation, en marknad med mycket höga krav på robusthet och tillförlitlighet. I produktportföljen ingår bland annat Ethernet-switchar, ADSL och 3G-routrar samt marknadsledande produkter inom industriell Ethernet. Produkterna marknadsförs under varumärkena Westermo och Korenix genom affärsområde Automation, egna säljbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, USA, Indien, Kina och Singapore, samt genom ett stort antal distributörer runt om i världen. Efterfrågan på industriell datakommunikation drivs av ett ökande behov av dataöverföring inom många områden, som vatten- och energisystem, industriell produktion, gruvdrift och transport.

151

Framåt i Sydostasien

Under året har affärsområde IDC lyckats ta sig till en ledarposition inom transportsegmentet, framför allt i Singapore. Tack vare en förstärkt säljorganisation har vi uppnått hela 151 procents omsättningsökning i Sydostasien.

Andelar av koncernen

Kundtyp, andel av omsättningen 2011 Omsättning per kvartal 2008—2011

Omsättningens fördelning per marknad 2011

Omsättning och resultat 2009—2011

	2011	2010	2009
Omsättning, mkr	385,2	284,4	262,7
Rörelseresultat, mkr	46,2	34,0**	28,6*
Rörelsemarginal, %	12,0	12,0**	10,9*

* Exklusive engångsposter. ** Inklusive minoritetsandel i Korenix.

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.

Järnvägssuccé och förstärkning i Asien

2011 har varit ännu ett bra år för affärsområde IDC, eller hur?

Ja, det går som tåget, kan man säga. Faktum är att just våra datakommunikationslösningar för järnväg är en viktig orsak till att vi även i år kan visa en bra omsättningsökning under god lönsamhet. Vår världsledande teknologi, förpackad i vårt nya IP train-erbjudande har fått bra genomslag både i USA, Asien och Europa, med sin överlägsna robusthet och kompakta design.

Fler framgångsfaktorer?

Vi har varit framgångsrika i vår produktutveckling och lyckats kombinera avancerad funktionalitet och världsledande robusthet i våra produkter. Vi har också varit målmedvetna i att rikta oss mot specifika segment där vi har bäst möjligheter, som till exempel transport, gruvdrift, energi och vattenanläggningar.

Vilken betydelse har förvärvet av taiwanesiska Korenix haft för affärsområdet?

Förvärvet av Korenix har kompletterat vårt produkterbjudande, öppnat nya kundsegment och gett oss en bra plattform för expansion i Kina. Årets framgångar visar att det finns en enorm potential för våra produkter på de asiatiska marknaderna. Men även andra delar av världen är viktiga. Vår nystartade verksamhet i USA har utvecklats väl och vi har dessutom tecknat flera intressanta avtal i Mellanöstern.

Lars-Ola Lundkvist Affärsområdeschef IDC

Utmaning

Datakommunikationslösningen i ABB FMs kontrollsystem krävde upp till sex olika nätverksprodukter från olika leverantörer, en komplex och många gånger svårarbetad lösning.

Lösning

Tack vare Westermos RedFox med operativsystemet WeOS kunde all nätverksfunktionalitet rymmas i en enda produkt, färdigkonfigurerad och mycket enkel att installera.

Resultat

ABB FM har nu leverat kontrollsystem med RedFox sedan 2010 utan problem. Det dagliga arbetet har förenklats och support och underhåll kunnat hållas till ett minimum.

Mät- och kontrollutrustningen från ABB ser till att det valsade stålet har exakt rätt kvalitet och tjocklek när det gått igenom valsverket.

RedFox i nätverket förenklar arbetet för ABB FM

I ABB Force Measurements kontrollsystem för valsverk krävdes tidigare upp till sex olika nätverksprodukter för att hantera datakommunikationen. I den nya lösningen gör en enda enhet hela jobbet – RedFox från Westermo.

ABB FM är en världsledande leverantör av kontrollsystem för valsverk. Systemen består av ett antal olika mät- och kontrollinstrument som tillsammans ser till att optimera processen för att tillverka högkvalitativ plåt.

I ABBs tidigare lösning bestod kontrollsystemets nätverk av upp till sex olika nätverksprodukter från olika leverantörer. Det var en komplex nätverkslösning, svår att både installera och underhålla. Och som dessutom kunde ge upphov till kompatibilitetsproblem och svårigheter att uppnå kritiska funktioner.

En produkt för hela nätverket

Kontrollsystemets nya datakommunikationsnätverk bygger på en enda produkt – en RedFox Ethernet-switch. RedFox levereras förkonfigurerad, och installationen är så enkel att det i princip räcker med att koppla in ett par kablar.

Väl på plats i systemet är nätverket praktiskt taget underhållsfritt. Om uppdateringar eller service skulle krävas kan ABB FMs tekniska support få tillgång till nätverket över en säkrad Internet-förbindelse, en funktion i Westermos eget operativsystem WeOS.

"Vi har levererat system med RedFox sedan 2010, och sedan dess har vi praktiskt taget inte haft några problem med datakommunikationen", säger Christer Gustafsson, nöjd datakommunikationschef på ABB FM.

Byggd för tuffa miljöer

ABBs kontrollsystem installeras i valsverkens tuffa industriella miljöer, och RedFox är särskilt utvecklad för att fungera problemfritt under just sådana förutsättningar. Ethernetswitchen fungerar obehindrat även vid påfrestningar som höga nivåer av elektromagnetisk störning och extrema temperaturväxlingar, från -40 upp till +70 grader Celsius.

"Vi har tidigare testat en mängd produkter inom industriell datakommunikation, från flera olika leverantörer, men de har helt enkelt inte varit bra nog", sammanfattar Christer Gustafsson och avslutar:

"Den nya lösningen med Ethernet-switchar från Westermo fungerar väldigt bra och har nästan inget supportbehov."

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2011. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics är ett företag som utvecklar, tillverkar och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Bolagets produkter och lösningar kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kvalitet och användarvänlighet.

Beijer Electronics erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter och lösningar för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för många olika typer av verksamheter. Egen teknik- och produktutveckling är en viktig förutsättning för Beijer Electronics konkurrenskraft på marknaden. Bolaget har utvecklingscentra i Sverige, Tyskland, Taiwan och USA.

Koncernens vision är att vara en ledande global leverantör av användarvänliga automationslösningar. Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation. Produkter och lösningar från Beijer Electronics säljs genom egna säljenheter i 19 länder och via ett nätverk av oberoende distributörer i ytterligare 38 länder. Se även not 14 för mer information om Beijer Electronics dotterbolag.

Koncernen är indelad i tre affärsområden: Automation, HMI Products och Industrial Data Communications (IDC). Affärsområdena HMI Products och IDC (Industrial Data Communications) har egen produktutveckling och tillverkning samt globalt försäljningsansvar medan affärsområde Automation är ett säljbolag med ansvar för marknaderna i Norden och Baltikum.

Verksamheten under året

Tillväxten på världsmarknaden för industriell automation drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och energidistribution är växande marknadssegment för automationsapplikationer och industriell datakommunikation.

Under 2011 visade marknaden för industriautomation en god tillväxt under helåret. Under andra halvåret fanns det dock tendenser till avmattning i efterfrågan, särskilt på vissa delmarknader och segment. Marknaden för infrastruktur var god medan den dämpades inom vissa delar av industrin.

Orderingång, omsättning och resultat

Koncernens orderingång ökade med elva procent till 1 406,9mkr (1 273,6) under 2011. Förvärv svarade för 211,5 mkr (29,8) av årets orderingång. Valutajusterat och exklusive förvärv minskade orderingången med fyra procent. Omsättningen steg med 15 procent till 1 417,7 mkr (1 232,3). Förvärv påverkade omsättningen positivt med 203,1 mkr (20,8). Valutajusterat och exklusive förvärv var omsättningen oförändrad.

I Sverige, som är koncernens enskilt största marknad, steg försäljningen med elva procent och utgjorde 23 procent av koncernens totala försäljning. Övriga nordiska länder svarade sammantaget för 19 procent av koncernens försäljning. I Danmark och Finland ökade försäljningen med cirka nio procent vardera medan den steg med två procent i Norge. Övriga Europa stod för 28 procent av försäljningen. I Tyskland, som svarade för 13 procent, gick försäljningen ned med nio procent. I Nordamerika steg försäljningen med 135 procent vilket innebar att andelen utgjorde 16 procent av den totala försäljningen. I Kina sjönk försäljningen något medan den steg i övriga Asien. Asien svarade totalt för 13 procent av koncernens försäljning.

Av koncernens totala omsättning svarade egenutvecklade produkter för cirka 80 procent.

Koncernens rörelseresultat ökade med 21 procent till 150,3 mkr (124,3) vilket är koncernens hittills högsta resultat. Rörelsemarginalen uppgick till 10,6 procent (10,1). Resultatökningen förklaras av högre försäljningsvolymer och förvärv. Resultatet har samtidigt belastas med stigande utvecklingskostnader som totalt uppgick 106,8 mkr (72,7).

Koncernens resultat före skatt ökade till 133,0 mkr (120,0). Resultatet belastades med ett finansnetto på -17,3 mkr (-4,3). Förändringen förklaras av högre skuldsättning till följd av förvärv. Resultatet efter skatt uppgick till 99,1 mkr (89,5).

Viktiga händelser

I mars 2011 förvärvade Beijer Electronics resterande åtta procent i taiwanesiska Korenix och äger därefter 100 procent av bolaget. Förvärvet har skett stegvis med 37 procent i juli 2010 och 55 procent i december 2010. Korenix konsolideras och ingår i Beijer Electronics räkenskaper sedan årsskiftet 2010/11. Den sammantagna köpeskillingen har uppgått till 130 mkr för samtliga aktier i Korenix. Därutöver kan en prestationsrelaterad tilläggsköpeskilling utgå baserat på 2012 års resultat.

I juni 2011 genomfördes först en nyemission om 90 000 aktier, därefter en aktiesplit (3:1). Varje aktie delades upp i tre aktier av samma slag vilket innebar att antalet aktier sammantaget ökade från 6 221 488 till 18 934 464.

Beijer Electronics etablerade sig i Brasilien i september 2011 genom bildandet av ett säljbolag och ett kontor i São Paulo. I december etablerade koncernen ett kontor i Pune, Indien. Satsningarna är led i att öka Beijer Electronics organiska tillväxt samt stärka lokal support och service till kunder och samarbetspartners. De nya kontoren marknadsför och säljer koncernens hela egenutvecklade produktportfölj.

Affärsområde HMI Products

Affärsområde HMI Products, som utvecklar, tillverkar och säljer produkter för operatörskommunikation på den globala marknaden, visade en bra tillväxt och hög lönsamhet under året. Förvärvet av amerikanska QSI utvecklades väl och överträffade förväntningarna. Under det tredje liksom det fjärde kvartalet minskade affärsområdets organiska orderingång och omsättning till följd av en lägre efterfrågan från den kinesiska marknaden samt minskade beställningar från några brand label-kunder. De lägre volymerna har negativt påverkat resultatet som också belastats med engångskostnader om 2,8 mkr i det fjärde kvartalet till följd av översvämningen i Thailand.

Produktutvecklingen har varit intensiv med framför allt en helt ny global plattform av HMI-terminaler baserade på iX-mjukvaran.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången ökade med 13 procent till 636,3 mkr (562,0). Valutajusterat och exklusive förvärv gick orderingången ned med fyra procent. Omsättningen steg med tolv procent till 627,2 mkr (559,7). QSI svarade för 140,2 mkr (20,8) av omsättningen. Rörelseresultatet ökade till 87,2 mkr (85,3) motsvarande en marginal på 13,9 procent (15,2).

Affärsområde Automation

Affärsområde Automation, som bearbetar marknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum utvecklades positivt under året. De senaste årens omstruktureringar har medfört en mer säljoch kunddriven organisation samt en förbättrad kostnadskontroll. Åtgärderna har givit avsedda effekter med en bra tillväxt och högre rörelseresultat samtidigt som alla länder i Norden och Baltikum visar positiv lönsamhet.

Orderingång, omsättning och resultat

Affärsområdets orderingång uppgick till 494,0 mkr (472,9). Omsättningen steg med sex procent till 497,2 mkr (467,9). Rörelseresultatet ökade med 80 procent till 34,5 mkr (19,2). Det motsvarade en rörelsemarginal på 6,9 procent (4,1). Den kraftiga resultatuppgången förklaras av högre försäljningsvolymer.

Affärsområde IDC

Affärsområde IDC utvecklar, tillverkar och säljer produkter inom industriell datakommunikation på den globala marknaden där infrastrukturprojekt som järnvägssystem, energidistribution, vägtransporter och gruvdrift är viktiga inslag. IDC utvecklades mycket positivt under året med en stark tillväxt och en kraftig resultatökning. Förvärvet av taiwanesiska Korenix har överträffat förväntningarna. Satsningen på den amerikanska marknaden har resulterat i en betydande försäljning under året och verksamheten där visade ett positivt resultat redan under det fjärde kvartalet. IDC befäste under 2011 sin position som ledande leverantör inom järnvägs- och gruvsegmenten.

Orderingång, omsättning och resultat

Orderingången ökade med 21 procent till 370,2 mkr (306,3) varav Korenix svarade för 62,0 mkr. Omsättningen steg med 36 procent till 385,2 mkr (284,3). Korenix bidrog med 62,6 mkr. Rörelseresultatet ökade med 36 procent till 46,2 mkr (34,0). Det motsvarande en rörelsemarginal på 12,0 procent (12,0). Den kraftiga resultatförbättringen förklaras av högre volymer och förvärv.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens investeringar inklusive balanserade utvecklingskostnader och exklusive förvärv uppgick till 62,3 mkr (50,5) under 2011. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev 56,5 mkr (114,1). Det egna kapitalet uppgick till 420,3 mkr (337,7) vid årsskiftet. Soliditeten var 29,7 procent (27,2). Likvida medel uppgick till 178,3 mkr (105,1). Räntebärande skulder var 607,8 mkr (459,1).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 24,6 procent (26,5). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 17,3 procent (17,2) respektive 20,4 procent (19,8).

Personal

Medeltalet anställda ökade till 668 medarbetare (538). Ökningen förklaras av förvärven av QSI och Korenix. Omsättningen per anställd uppgick till 2,1 mkr (2,3).

Produktutveckling

Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena HMI Products och IDC. Det bedrivs löpande utvecklingsprojekt för att bredda utbudet med nya produkter och lösningar samt för att förbättra det befintliga erbjudandet.

HMI Products utvecklar operatörspaneler och mjukvara som används för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Utvecklingsenheter för HMI-lösningar finns i Malmö, Unterensingen i Tyskland, Salt Lake City i USA samt i Taipei i Taiwan. De första modellerna av det helt nya globala produktprogrammet baserade på mjukvaruplattformen iX lanserades under året och under det första kvartalet 2012 introduceras fler modeller på marknaden. Utvecklingskostnaderna inom HMI Products uppgick till 66,5 mkr (50,3). Det motsvarade 10,6 procent (8,9) av omsättningen.

Produktutveckling är en central del av IDCs verksamhet och den sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. Utvecklingsenheter finns i Stora Sundby och Västerås samt Taipei i Taiwan. Utvecklingskostnaderna uppgick till 40,3 mkr (22,4) motsvarande 10,5 procent (7,9) av omsättningen. Koncernens totala utvecklingskostnader uppgick till 106,8 mkr (72,7).

Valutor

Beijer Electronics har försäljning globalt i olika valutor. Försäljningen i euro svarade för 482 mkr vilket utgjorde 34 procent av den totala försäljningen. Försäljningen i svenska kronor var 298 mkr, i amerikanska dollar 312 mkr, i norska kronor 113 mkr, och 212 mkr i övriga valutor.

Miljöpåverkan

Koncernens miljöarbete är framför allt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter. I de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att de krav som gäller följs och att arbetet med miljöfrågor är strukturerat och bidrar till ständiga förbättringar.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig 30 år tillbaka i tiden och det förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har vissa finansiella risker. De räntebärande skulderna uppgick till 607,8 mkr vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 429,5 mkr.

Aktier och ägarförhållanden

Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2011 till 6 311 488 kronor fördelat på 18 934 464 aktier med ett kvotvärde på 0,33 kronor. Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,6 procent av kapital och röster. SEB Asset Management SA innehade 10,4 procent av röster och kapital och Svolder AB 10,0 procent av röster och kapital.

Nyemission och split av aktien (3:1)

I juni 2011 genomfördes en nyemission om 90 000 aktier. Det totala antalet aktier ökade till 6 311 488. Årsstämman 2011 beslutade om aktiedelning (s.k. split) så att varje aktie delades upp i tre aktier (3:1). Beslutet innebar att antalet aktier ökade med 12 622 976 till totalt 18 934 464 aktier. Syftet med aktiedelningen var att öka likviditeten i aktien.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör samt tar beslut om ersättning till den övriga företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder även förslag till eventuella incitamentsprogram. Principerna för ersättningsutskottets arbete beskrivs mer utförligt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 74.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner och incitamentsprogram som omfattar teckningsoptioner utgivna 2008–2009 och dels en rörlig del. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2011 fastställdes av årsstämman i april 2011. Ersättning under 2011 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av Not 7 på sid 56–57.

Utsikter för 2012

Beijer Electronics visade en positiv utveckling under helåret 2011 men efterfrågan mattades av under det fjärde kvartalet. Samtidigt genomförde koncernen offensiva satsningar inom produktutveckling samt marknadsföring. För HMI Products föreligger viss osäkerhet vad gäller försäljningsutvecklingen under det första halvåret 2012.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Tkr
Balanserade vinstmedel	41 600
Årets resultat	31 936
Summa	73 536

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 2,25 kronor per aktie.

Summa	73 536
Överföres i ny räkning	30 933
Summa utdelning	42 603
Tkr

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 30 april 2012. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna skickas ut den 4 maj 2012.

Den föreslagna utdelningen sänker koncernens soliditet till 27,6 procent och moderbolagets soliditet till 7,4 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaså betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2012 för fastställelse.

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Koncernens resultaträkning

Tkr	2011	2010	Not
Intäkter	1 417 705	1 232 321	2
Kostnad sålda varor	-776 324	-692 611	3
Bruttoresultat	641 381	539 710
Försäljningsomkostnader	-188 148	-160 312	3
Administrationsomkostnader	-303 312	-258 521	3
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	461	-511	4
Intäkter från andelar i intresseföretag	-112	3 956	15
Rörelseresultat	150 270	124 322	2,4,5,6,7,8
Finansiella intäkter	1 526	3 910
Finansiella kostnader	-18 818	-8 211
Finansnetto	-17 292	-4 301	9
Resultat före skatt	132 978	120 021
Skatt	-33 854	-30 534	11
Årets resultat	99 124	89 487
hänförligt till moderbolagets aktieägare	95 288	87 358
hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	3 836	2 129
vinst per aktie, kr	5,03 a)	4,61	20
Rapport över totalresultatet
Årets resultat	99 124	89 487
Omräkningsdifferenser	8 210	-20 553
Totalresultat	107 334	68 934
hänförligt till moderbolagets aktieägare	104 070	67 859
hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	3 264	1 075

a) Vinst per aktie före utspädning uppgår till 5,11 kr.

Koncernens balansräkning

Tkr	2011–12–31	2010–12–31	Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	77 332	68 844	13
Immateriella anläggningstillgångar	692 339	675 580	12
Andelar i intresseföretag	451	559	15
Långfristiga fordringar	5 541	6 521	17
Uppskjutna skattefordringar	22 429	26 785	25
Summa anläggningstillgångar	798 092	778 289
Omsättningstillgångar
Varulager	253 699	231 949	18
Kundfordringar	189 231	183 460	19
Skattefordringar	17 459	11 027
Övriga fordringar	32 184	16 854	19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9 832	15 691	19
Likvida medel	178 258	105 064
Summa omsättningstillgångar	680 663	564 045
Summa tillgångar	1 478 755	1 342 334
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 311	6 222
Övrigt tillskjutet kapital	17 648	1 943
Omräkningsreserver	-9 291	-18 073
Balanserat resultat	405 597	347 637
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	420 265	337 729
Innehav utan bestämmande inflytande	18 886	27 640
Summa eget kapital	439 151	365 369
Långfristiga skulder
Upplåning	377 454	370 088	22
Övriga långfristiga skulder	91 227	119 864	32
Avsättningar till pensioner	38 931	34 990	22,24
Uppskjutna skatteskulder	76 583	71 658	25
Övriga avsättningar	1 715	3 627	26
Summa långfristiga skulder	585 910	600 227
Kortfristiga skulder
Upplåning	191 454	54 035	22
Förskott från kunder	4 523	5 031
Leverantörsskulder	85 544	151 101
Skatteskulder	25 486	11 761
Övriga skulder	55 585	63 012	32
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	91 102	91 798	27
Summa kortfristiga skulder	453 694	376 738
Summa skulder	1 039 604	976 965
Summa eget kapital och skulder	1 478 755	1 342 334

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

Koncernens förändring i eget kapital

Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt till skjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Minoritets intresse g)	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010–01–01	6 222	1 943	1 426	285 165	294 756	15 056	309 812
Årets resultat				87 358	87 358	2 129	89 487
Omräkningsdifferenser			-19 499		-19 499	-1 054	-20 553
Totalresultat	6 222	1 943	-18 073	372 523	362 615	16 131	378 746
Utdelningar				-24 886 d)	-24 886	-439	-25 325
Förvärv						11 948	11 948
Utgående eget kapital 2010–12–31	6 222	1 943	-18 073	347 637	337 729	27 640	365 369

Tkr	Aktie kapital e)	Övrigt till skjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Minoritets intresse g)	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2011–01–01	6 222	1 943	-18 073	347 637	337 729	27 640	365 369
Årets resultat				95 288	95 288	3 836	99 124
Omräkningsdifferenser			8 782		8 782	-572	8 210
Totalresultat	6 222	1 943	-9 291	442 925	441 799	30 904	472 703
Utdelningar				-37 329 f)	-37 329	-639	-37 968
Förvärv					0	-11 379	-11 379
Övrigt tillskjutet kapital c)	90	15 705			15 795		15 795
Utgående eget kapital 2011–12–31	6 311	17 648	-9 291	405 597	420 265	18 886	439 151

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Inklusive årets resultat.

c) Teckningsoptioner, insatt kapital.

d) Utdelning per aktie uppgick till 4,00 (4,00) kr.

e) 18 934 464 aktier med ett kvotvärde om 0,33 krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

f) Utdelning per aktie (innan split) uppgick till 6,00 (4,00).

g) Innehav utan bestämmande inflytande.

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2011	2010	Not
Den löpande verksamheten			31
Resultat före skatt	132 978	120 021
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	60 239	45 402
Betald skatt	-32 703	-29 864
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	160 514	135 559
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	-19 427	-51 267
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-13 052	-23 597
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-71 549	53 379
Kassaflöde från den löpande verksamheten	56 486	114 074
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-41 911	-36 934
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-20 409	-13 591
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		144
Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	-46 586	-164 271
Avyttring av andelar i dotterbolag		8 908
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-108 906	-205 744
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av aktier	15 795
Förändring av checkräkningskredit	139 305	7 973
Förändring av övriga kortfristiga finansiella skulder	-805
Upptagna lån	46 000	133 676
Amortering av lån	-40 580	-40 000
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-639	-439
Utbetald utdelning	-37 329	-24 886
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	121 747	76 324
Årets kassaflöde	70 973	-15 346
Likvida medel vid årets början	105 064	127 439
Kursdifferens i likvida medel	3 867	-7 029
Likvida medel vid årets slut	178 258	105 064

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2011	2010	Not
Nettoomsättning	65 059	52 268	30
	54 166	52 268
Rörelsens kostnader
Försäljnings- och administrationsomkostnader	-77 946	-57 346	5,6,7,8,30
Rörelseresultat	-12 887	-5 078
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	647	-6 958	9
Utdelning från dotterbolag	42 233	24 486
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	9 636	3 896	9
Räntekostnader och liknande resultatposter	-18 609	-7 452	9
Resultat efter finansiella poster	21 020	8 894
Bokslutsdispositioner	7 606	7 222	10
Resultat före skatt	28 626	16 116
Skatt på årets resultat	3 310	1 966	11
Årets resultat	31 936	18 082

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2011–12–31	2010–12–31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	33 733	14 163	12
Materiella anläggningstillgångar	2 058	2 359	13
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	297 232	258 273	14
Fordringar hos koncernföretag	269 870	268 031	16
Uppskjutna skattefordringar	1 420	3 472
Summa finansiella anläggningstillgångar	568 522	529 776
Summa anläggningstillgångar	604 313	546 298
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	93 565	8 721
Skattefordringar	1 737	658
Övriga fordringar	1 373	1 621
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3 814	5 733	19
Summa kortfristiga fordringar	100 489	16 733
Kassa och bank	116	10 285
Summa omsättningstillgångar	100 605	27 018
Summa tillgångar	704 918	573 316

Forts

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2011–12–31	2010–12–31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital*	6 311	6 222
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 555	7 466
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	41 600	29 296
Årets resultat	31 936	18 082
Summa fritt eget kapital	73 536	47 378
Summa eget kapital	81 091	54 844
Obeskattade reserver	14 284	21 890	21
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	2 968	2 464
Övriga avsättningar		347
Summa avsättningar	2 968	2 811
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	371 000	364 999	23
Övriga långfristiga skulder	4 096
Summa långfristiga skulder	378 064	367 810
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	186 776	47 654	23
Leverantörsskulder	4 512	7 672
Skulder till koncernföretag	23 931	59 252
Övriga skulder	631	577
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	15 629	13 617	27
Summa kortfristiga skulder	231 479	128 772
Summa eget kapital och skulder	704 918	573 316

*) Antalet aktier i bolaget har ökats genom en nyemission om 90 000 nya aktier samt genom en split 3:1 och uppgår till 18 934 464 st (6 221 488).

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2011–12–31	2010–12–31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	339	49	29

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

			Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010–01–01	6 222	1 244	54 182		61 648
Årets resultat				18 082	18 082
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 222	1 244	54 182	18 082	79 730
Utdelning			-24 886		-24 886
Utgående eget kapital 2010–12–31	6 222	1 244	29 296	18 082	54 844

		Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital b)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2011–01–01	6 222	1 244	47 378		54 844
Mottaget koncernbidrag			21 500		21 500
Skatteeffekt mottaget koncernbidrag			-5 654		-5 654
Årets resultat				31 936	31 936
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare	6 222	1 244	63 224	31 936	102 626
Nyemission	90		15 705		15 795
Utdelning			-37 329		-37 329
Utgående eget kapital 2011–12–31	6 312	1 244	41 600	31 936	81 092

a) Antal aktier 6 221 488 med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Antal aktier 18 934 464 med ett kvotvärde om 0,33 krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2011	2010	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	21 020	8 894	31
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	3 780	10 793
Betald skatt	-1 224	-545
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	23 576	19 142
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-61 177	-2 825
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-32 319	40 759
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-69 920	57 076
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-21 725	-10 406
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-783	-583
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Investeringar/amortering av finansiella anläggningstillgångar	-2 371	-74 814
Förvärv av andelar i koncernföretag	-38 959	-37 646
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-63 838	-123 449
Finansieringsverksamheten
Likvid från emission av aktier	15 795
Upptagna lån	46 001	132 500
Ökning/minskning av finansiella skulder	139 122	-26 366
Amortering av lån	-40 000	-40 000
Utbetald utdelning	-37 329	-24 886
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	123 589	41 248
Årets kassaflöde	-10 169	-25 125
Likvida medel vid årets början	10 285	35 410
Likvida medel vid årets slut	116	10 285

Redovisningsprinciper

(a) Allmän information

Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är: Box 426, Krangatan 4A, 201 24 Malmö Sverige. Företaget är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.3 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2012. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2012 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2011.

Införande av nya och ändrade redovisningsprinciper

(i) Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Inga av IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsåret som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

(ii) Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen

IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och istället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserad på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat effekten. Standarden har ännu inte antagits av EU. Inga andra av de IFRS eller IFRIC tolkningarna som ännu ej trätt i kraft väntas ha någon inverkan på koncernen.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 12, immateriella anläggningstillgångar samt i not 24, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2012.

(c) Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgrupp.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt, för förvärv gjorda innan 1 januari 2010, transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

(ii) Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande

Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.

(iii) Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som »Andel i intresseföretags resultat« koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Koncernen har ändrat sina redovisningsprinciper för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande och för redovisning när koncernen förlorar det bestämmande eller betydande inflytandet, från 1 januari 2010 när den omarbetade IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" trädde i kraft. Omarbetningen av IAS 27 innefattande också konsekvensändringar av IAS 28 " Innehav i intresseföretag" och IAS 31 " Andelar i joint ventures".

Koncernen tillämpar de nya redovisningsprinciperna framåtriktat för transaktioner som inträffar efter 1 januari 2010. Följaktligen har det inte krävts några justeringar av belopp som tidigare redovisats i koncernredovisningen.

(iv) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas som en finansiell intäkt eller som en finansiell kostnad i resultaträkningen. För verksamhetsrelaterade skulder och tillgångar såsom kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas valutadifferenserna i rörelseresultatet.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot totalresultatet som en omräkningsreserv.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Koncernens intäkter består av försäljning av varor och tjänster. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när uppdraget är slutfört. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Betalningar avseende operationella leasar

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader som redovisas över resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella tillgångar i fyra kategorier och skulderna i två kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundforfringar samt andra finansiella skulder.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning.

Lånefordringar och kundfordringar

»Lånefordringar och kundfordringar« klassificeras som finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 120 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

(j) Materiella anläggningstillgångar (i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder;

byggnader, rörelsefastigheter	3–60 år
maskiner och andra tekniska anläggningar	3–12 år
inventarier, verktyg och installationer	2–8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan tre och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader;

byggnadsdekorationer, Taiwan	3–5 år
övriga fastighetskomponenter	45–60 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(k) Immateriella tillgångar

(i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för

rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper m). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är:
varumärken	7–20 år
kundkontrakt	4–10 år
(återstående kontraktuell löptid)

balanserade utvecklingsutgifter	3–5 år
balanserade IT-utgifter	3–5 år
teknikplattform	5 år

(l) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(m) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövas årligen.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

(n) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(o) Ersättningar till anställda

(i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget, dotterbolag i Sverige och i dotterbolaget i Taiwan. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade »projected unit credit method«.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det högre av 10 procent av förpliktelsernas nuvärde och 10 procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om koncernen är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonus- och vinstandelsplaner

I koncernen finns det bonus- och vinstandelsplaner. Vinstandelsplanerna baseras på ett operativt resultat och utgår om ett förutbestämt mål uppnås. Kostnaderna för bonus- och vinstandelsplaner belastar det år det finns en legal förpliktelse.

(p) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(q) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat respektive eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas mot övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelningen från utländska dotterbolag redovisas som en skuld.

(r) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(s) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2.3 Redovisning för juridisk person. RFR 2.3 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella anläggningstillgångar

Utveckling

I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Rapportering för segment

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten som används för att fatta strategiska beslut. Företagsledningen bedömer verksamheten från ett produkperspektiv där rörelsesegmenten är fördelade på de tre affärsområdena Automation, HMI Products och IDC.

Automation marknadsför och säljer produkter från ledande internationella leverantörer samt operatörssystem från affärsområde HMI Products och datakommunikationslösningar från IDC i Norden och Baltikum. HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och IPC-baserade operatörssystem på den globala marknaden. IDC utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation på en global marknad. Övrigt består främst av moderbolagets gemensamma funktioner.

Företagsledningen bedömer rörelsesegmenten baserat på ett mått som benämns rörelseresultat (EBIT). Detta mått exkluderar kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten.

Företagsledningen bedömer även försäljningen från ett geografiskt perspektiv fördelat på Norden, Övriga Europa, Nordamerika, Asien samt Övriga världen. Den information som presenteras avseende rörelsesegmentens intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade.

Tkr	Automation	HMI Products	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	496 381	539 524	381 800			1 417 705
Intern försäljning	820	87 653	3 416		-91 889
Summa försäljning	497 201	627 177	385 216		-91 889	1 417 705
Resultat per rörelsesegment	34 480	87 358	46 355	-13 369	-4 442	150 382
Andelar i intresseföretags resultat			-112			-112
Rörelseresultat	34 480	87 358	46 243	-13 369	-4 442	150 270
Finansnetto	707	-5 363	-2 799	-8 427	-1 410	-17 292
Årets skattekostnad	-9 611	-21 747	-9 902	5 310	2 096	-33 854
Årets resultat	25 576	60 248	33 542	-16 486	-3 756	99 124
hänförligt till moderbolagets aktieägare						95 288
hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande						3 836
Tillgångar	238 511	630 391	578 693	408 929	-378 218	1 478 306
Andelar i intresseföretag			449			449
Summa tillgångar	238 511	630 391	579 142	408 929	-378 218	1 478 755
Skulder	112 602	495 639	146 753	676 168	-391 558	1 039 604
Summa skulder	112 602	495 639	146 753	676 168	-391 558	1 039 604
Investeringar	1 354	18 258	16 952	13 067	4 489	54 120
Avskrivningar	3 903	23 754	15 722	3 113	6 530	53 022
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar						7 195

2011

Not 2 forts Rapportering för segment

2010
Tkr	Automation	HMI Products	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	467 272	482 634	282 415			1 232 321
Intern försäljning	600	77 082	1 964		-79 645
Summa försäljning	467 872	559 715	284 379		-79 645	1 232 321
Resultat per rörelsesegment	18 721	85 331	30 780	-5 078	-4 001	125 753
Andelar i intresseföretags resultat	691		3 265			3 956
Rörelseresultat a)	19 412	85 331	34 045	-5 078	-4 001	129 709
Omstruktureringskostnader och engångskostnader	-3 229	-608			-1 550	-5 387
Realisationsvinst vid försäljning Autic	2 619					2 619
Finansnetto	269	-2 395	-857	13 972	-17 909	-6 920
Årets skattekostnad	-4 875	-18 639	-9 148	1 966	162	-30 534
Årets resultat	14 196	63 689	24 040	10 860	-23 298	89 487
hänförligt till moderbolagets aktieägare						87 358
hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande						2 129
Tillgångar	218 714	665 970	408 996	573 316	-525 221	1 341 775
Andelar i intresseföretag			559			559
Summa tillgångar	218 714	665 970	409 555	573 316	-525 221	1 342 334
Skulder	114 098	508 876	164 710	518 472	-329 191	976 965
Summa skulder	114 098	508 876	164 710	518 472	-329 191	976 965
Investeringar	1 266	169 340	161 606	10 989	2 348	345 549
Avskrivningar	4 633	19 955	9 037	3 099	13 732	50 457
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar						5 051

a) Exklusive engångsposter.

Försäljning geografisk fördelning

Tkr	2011	2010
Sverige	320 727	288 615
Norge	116 965	114 931
Finland	67 418	62 077
Danmark	81 807	75 138
Norden	586 917	540 761
Tyskland	181 690	199 814
Övriga Europa	206 346	195 979
Totalt Europa	974 953	936 554
Nordamerika	221 652	94 435
Asien	188 466	180 835
Övriga världen	32 634	20 497
Totalt	1 417 705	1 232 321

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om »armslängds avstånd«, dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder (inklusive avsättningar) har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.

I investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Information om kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag.

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Varukostnad	644 342	573 773
Löner, ersättningar och sociala kostnader	381 636	340 061
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar	53 022	50 543
Övriga kostnader	188 783	147 067
	1 267 784	1 111 444

Not 5

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2011	2010
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 601	1769
Skatterådgivning	146	420
Andra uppdrag	738	981
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	421	246
Skatterådgivning	333	396
Andra uppdrag	33	20
Moderföretaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	650	551
Skatterådgivning	46	342
Andra uppdrag	688	845
Övriga revisorer
Skatterådgivning	222	266
Andra uppdrag	12

Not 4

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2011	2010
Koncernen
Resultat från avyttring av anläggningstillgångar	-520	178
Kursvinster/kursförlust på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-1 276	-11 763
Vinst vid omvärdering av befintligt innehav i Korenix		10 706
Övrigt	2 257	368
	461	-511

Not 6

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2011	2010
Koncernen
Totala leasingkostnader	24 418	24 551

Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:

Inom ett år	24 690	25 163
Mellan ett och fem år	25 212	26 810
Totalt	49 902	51 973
Moderföretaget
Totala leasingkostnader	9 878	9 134

Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende

icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	9 938	9 352
Mellan ett och fem år	1 128	9 873
Totala leasingkostnader	11 066	19 225

Anställda och personalkostnader

Medelantal anställda

		varav		varav
	2011	män, %	2010	män, %
Moderföretaget
Sverige	24	58	26	52
Totalt i moderföretaget	24	58	26	52
Dotterföretag
Danmark	17	71	17	71
Estland	4	75	4	73
England	17	82	17	86
Finland	20	80	21	76
Frankrike	11	73	10	69
Kina	15	47	13	46
Lettland	3	67	3	67
Litauen	3	67	3	67
Norge	25	88	27	89
Singapore	3	100	3	64
Sverige	219	84	212	85
Taiwan	170	45	103	39
Tyskland	61	70	64	74
USA	76	66	15	70
Totalt i dotterföretag	643	69	512	71
Koncernen totalt	668	68	538	71

Könsfördelning i företagsledningen

	2011–12–31	2010–12–31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	29 %	29 %
Övriga ledande befattningshavare	14 %	14 %
Koncernen totalt
Styrelsen	29 %	7 %
Övriga ledande befattningshavare	14 %	17 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr	2011		2010
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderföretaget	23 341	12 235	20 589	10 379
(varav pensionskostnad)		(3 420) a)		(3 023) a)
Dotterföretag	273 353	72 707	233 422	68 963
(varav pensionskostnad)		(23 579)		(21 450)
Koncernen totalt	296 694	84 942	254 011	79 342
(varav pensionskostnad)		(26 999) b)		(24 473) b)

a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 1 550 (1 253) gruppen styrelse och VD.

b) Av koncernens pensionskostnader avser 2 971 (3 573) gruppen styrelse och VD.

Tkr		2011		2010
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderföretaget
Sverige	6 286	17 055	5 672	14 917
(varav tantiem o.d.)	(1 536)	(5 829)	(1 500)	(2 287)
Moderföretaget totalt	6 286	17 055	5 672	14 917
(varav tantiem o.d.)	(1 536)	(5 829)	(1 500)	(2 287)
Dotterföretag i Sverige	5 854	103 285	8 444	94 942
(varav tantiem o.d.)	(775)	(5 356)	(1 424)	(6 345)
Dotterföretag utomlands
Taiwan	1 162	34 562	3 265	24 028
(varav tantiem o.d.)		(9 168)	(2 051)	(8 135)
Danmark	629	9 993	2 440	9 929
(varav tantiem o.d.)		(27)
Norge	1 334	20 760	1 224	19 734
(varav tantiem o.d.)	(89)	(1 205)
Finland	795	7 696	964	8 196
(varav tantiem o.d.)		(63)
Estland		894		875
(varav tantiem o.d.)
Litauen		806		332
(varav tantiem o.d.)
Lettland		395		781
(varav tantiem o.d.)		(31)
USA	1 624	35 200	2 234	7 630
(varav tantiem o.d.)		(240)	(584)	(829)
Kina	327	1 454		901
(varav tantiem o.d.)
Tyskland	3 161	29 828	2 099	32 240
(varav tantiem o.d.)	(397)	(2 448)	(763)	(1 765)
Frankrike		5 356		4 637
(varav tantiem o.d.)		(99)		(162)
England		7 132		7 565
(varav tantiem o.d.)		(135)		(300)
Singapore		1 106		962
(varav tantiem o.d.)		(129)
Dotterföretag totalt	14 886	258 467	20 670	212 752
(varav tantiem o.d.)	(1 261)	(18 901)	(4 822)	(17 536)
Koncernen totalt	21 172	275 522	26 342	227 669
(varav tantiem o.d.)	(2 797)	(24 730)	(6 322)	(19 823)

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda

Ersättning till ledande befattningshavare — Styrelsen

Styrelsens arvode uppgick till 1 450 tkr (1 275) under 2011 vilket fördelar sig enligt följande:

Kr Anders Ilstam, styrelsens ordförande 450 000 Bert Åke Eriksson 200 000 Ulrika Hagdahl 200 000 Maria Khorsand 200 000 Kjell Åkesson 200 000 Stig-Arne Blom 200 000

Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 68 tkr (72).

Ersättning och övriga förmåner under året

Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr		2011		2010
	VD	Övriga ledande befattnings havare a)	VD	Övriga ledande befattnings havare
Grundlön	3 245	8 230	2 897	8 502
Rörlig ersättning	1 439	3 120	1 500	2 372
Övriga förmåner	111	543	112	589
Pensionskostnad	1 550	1 355	1 253	2 320
Löner och ersättningar totalt	6 345	13 248	5 762	13 783

a) Med övriga ledande befattningshavare avses de sju personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2011.

Verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Detta gäller alla utom en vilken har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvedelag vid uppsägning från företagets sida.

Styrelsens förslag på riktlinjer 2012

Styrelsen föreslår att årsstämman antar riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses koncernledningen inklusive VD.

Den totala ersättningen omfattar fast lön samt rörlig lön, bestående av en årlig och en långsiktig del. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Den rörliga delen baseras på uppfyllelsen av i förväg fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultatutveckling och andra viktiga förändringsmål. För VD och för övriga ledande befattningshavare kan den årliga rörliga delen uppgå till maximalt sex månadslöner och den långsiktigt rörliga delen till maximalt 20–40 procent av fast lön.

Sker uppsägning av VD från Beijer Electronics sida, har VD arton månaders uppsägningstid. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats. Sker uppsägning av övriga ledande befattningshavare från bolagets sida, och uppsägning ej beror av grov misskötsamhet, har det avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader, för alla utom en som har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag. I övrigt är det inga skillnader mot föregående år.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008–2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.

Den första serien gick ut i maj 2011 och den andra går ut i maj 2013. Samtliga teckningsoptioner med förfall i maj 2011 har utnyttjats.

Med stöd i de av årstämman beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare har det under 2011 införts ett incitamentprogram som omfattar 30 nyckelpersoner i koncernen. Programmet innebär att tre procent av bolagets resultat efter skatt avsätts för att efter tre år utbetalas proportionellt till deltagarnas lön vid avsättningstillfället. Förutsättningen för en sådan avsättning 2011 är en vinst per aktie på minst 4,86 kr. Detta villkor har uppfyllts, och därmed har 4 mkr reserverats i årsbokslutet.

Beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktören samt beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman.

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2011	2010
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-15 414	-13 680
Balanserade utgifter för dataprogram	-2 189	-2 076
Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter	-19 565	-13 372
Byggnader och mark	-1 533	-8 828
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-2 165	-1 835
Inventarier, verktyg och installationer	-12 156	-10 666
	-53 022	-50 457
Moderföretaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-1 998	-1 899
Inventarier, verktyg och installationer	-1 114	-1 200
	-3 112	-3 099

Not 9

Finansnetto

Tkr	2011	2010
Koncernen
Ränteintäkter	970	704
Realisationsvinst vid avyttring av minoritets andelar, Autic		2 619
Netto kursdifferens	557	587
Finansiella intäkter	1 527	3 910
Räntekostnader	-18 819	-8 211
Finansiella kostnader	-18 819	-8 211
Finansnetto	-17 292	-4 301

	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar			Ränteintäkter och lik nande resultatposter
Tkr	2011	2010	2011	2010
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			9 597	3 829
Ränteintäkter, övriga			39	67
Utdelning	42 233	24 486
Kursdifferens	647	-6 958
	42 880	17 528	9 636	3 896

Räntekostnader och liknande resultatposter

Tkr	2011	2010
Moderbolaget
Räntekostnader, koncernföretag	-823	-1 339
Räntekostnader, övriga	-16 607	-6 088
Kursdifferens	-1 179	-25
	-18 609	-7 452

Bokslutsdispositioner

Tkr	2011	2010
Periodiseringsfond, årets återföring	7 606	7 222
	7 606	7 222

Not 11

Skatt på årets resultat

Tkr	2011	2010
Koncernen
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-39 312	-28 060
Källskatt	-26	-1 379
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-658	-180
	-39 996	-29 619
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	2 503	1 306
Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	3 639	-2 221
	6 142	-915
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-33 854	-30 534
Moderföretaget
Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-279
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-13	-24
	-292	-24
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-37	-25
Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	3 639	2 015
	3 602	1 990
Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget	3 310	1 966

Avstämning av faktisk skatt

Tkr	2011	2010
Koncernen
Resultat före skatt	132 978	120 021
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-34 973	-31 565
Skatteeffekt av:
- Andra skattesatser för utländska dotterföretag	2 558	3 494
- Icke avdragsgilla kostnader	-951	-1 832
- Ej skattepliktiga intäkter	901	4 675
- Effekter av underskottsavdrag, netto	1 663	-369
- Effekt av ändrad skattesats		-89
- Skatt hänförlig till tidigare år	-590	849
- Övrigt	-2 462	-5 697
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-33 854	-30 534
Moderföretaget
Resultat före skatt	28 626	16 116
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-7 529	-4 239
Skatteeffekt av:
- Ej avdragsgilla kostnader	-205	-100
- Ej skattepliktiga intäkter	11 134	6 440
- Skatt hänförlig till tidigare år	13	24
- Schablonränta på periodiseringsfond	-103	-159
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	3 310	1 966

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklings utgifter	IT-utgifter	Varumärken	Kund kontrakt	Teknik plattform	Totalt
Koncernen
Ingående balans 2010–01–01	241 942	85 946	15 200	66 582	63 169	3 145	475 984
Rörelseförvärv	244 905			19 453	17 292	7 205	288 855
Internt utvecklade tillgångar		26 060					26 060
Övriga investeringar			10 512			362	10 874
Årets valutakursdifferenser	-11 270	-415	-165	-2 480	-4 402	-402	-19 134
Utgående balans 2010–12–31	475 577	111 591	25 547	83 555	76 059	10 310	782 639
Ingående balans 2011–01–01	475 577	111 591	25 547	83 555	76 059	10 310	782 639
Internt utvecklade tillgångar		20 179					20 179
Övriga investeringar			21 732				21 732
Omklassificering	-43 746 a)		160	9 230	28 685	5 831	160
Årets valutakursdifferenser	10 189	-18	6	532	1 648	335	12 692
Utgående balans 2011–12–31	442 020	131 752	47 445	93 317	106 392	16 476	837 402
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2010–01–01		-30 984	-9 100	-15 899	-23 268	-1 207	-80 458
Årets avskrivningar		-13 680	-2 076	-5 293	-7 389	-690	-29 128
Årets valutakursdifferenser		415	145	609	1 352	6	2 527
Utgående balans 2010–12–31		-44 249	-11 031	-20 583	-29 305	-1 891	-107 059
Ingående balans 2011–01–01		-44 249	-11 031	-20 583	-29 305	-1 891	-107 059
Omklassificering			-156				-156
Årets avskrivningar		-15 414	-2 189	-6 346	-11 183	-2 036	-37 168
Årets valutakursdifferenser		18	-3	-198	-434	-63	-680
Utgående balans 2011–12–31		-59 645	-13 379	-27 127	-40 922	-3 990	-145 063
Redovisade värden
Per 2010–01–01	241 942	54 962	6 100	50 683	39 901	1 938	395 526
Per 2010–12–31	475 577	67 342	14 516	62 972	46 754	8 419	675 580
Per 2011–01–01	475 577	67 342	14 516	62 972	46 754	8 419	675 580
Per 2011–12–31	442 020	72 107	34 066	66 190	65 470	12 486	692 339

a) I samband med årsbokslutet 2010 fastställdes ett preliminärt goodwillbelopp avseende förvärven av QSI Corporation (USA) och Korenix (Taiwan). Under 2011 har den slutgiltiga förvärvsprisallokeringen gjorts varvid goodwill har reducerats med 43 746 samtidigt som varumärken har ökat med 9 230, kundkontrakt har ökat med 28 685 och teknikplattform har ökat med 5 831.

Koncernen redovisar följande immateriella tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
IT-utgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Varumärken*	7—20 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Kundkontrakt	4—5 år respek tive 7—10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Teknikplattform	5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

*Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7—20 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag

Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

Tkr
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2010–01–01	13 035
Övriga investeringar	10 406
Utgående balans 2010–12–31	23 441
Ingående balans 2011–01–01	23 441
Övriga investeringar	21 568
Omklassificering	157
Utgående balans 2011–12–31	45 166
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2010–01–01	-7 379
Årets avskrivningar	-1 899
Utgående balans 2010–12–31	-9 278
Ingående balans 2011–01–01	-9 278
Årets avskrivningar	-1 998
Omklassificering	-157
Utgående balans 2011–12–31	-11 433
Redovisade värden
Per 2010–01–01	5 656
Per 2010–12–31	14 163
Per 2011–01–01	14 163
Per 2011–12–31	33 733

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmenten för "Automation", "HMI" respektive "IDC" – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Tkr	2011	2010
Automation	16 137	16 178
HMI Products	169 439	167 288
IDC	256 444	292 111
Totala goodwillvärden i koncernen	442 020	475 577

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmentet för "HMI" och "IDC" – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa utgifter skrivs av över en period om 3–5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2011	2010
HMI Products	42 846	42 887
IDC	29 261	24 455
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	72 107	67 342

Enheten »Automation«

Nedskrivningsprövningen för enheten "Automation" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2011 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 3–4 procent och för kostnader om 3–4 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10,0 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NOK/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »HMI Products«

Nedskrivningsprövningen för enheten "HMI" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2011 har baserats på en

årlig tillväxt för intäkter om 3–10 procent och för kostnader om 3–6 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »IDC«

Nedskrivningsprövningen för enheten "IDC" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

årlig tillväxt för intäkter om 5–15 procent och för kostnader om 5–13 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10-12 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2011 har baserats på en

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs GBP/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen			Moderbolaget
Tkr	Byggnader och mark a)	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2010–01–01	51 820	10 553	74 657	137 030	13 557
Förvärvat via rörelseförvärv		2 272	3 937	6 209
Övriga förvärv	21	1 781	11 749	13 551	583
Omklassificering	9		140	149
Avyttringar		-104	-1 894	-1 998	-103
Valutakursdifferenser	-624	-52	-1 929	-2 605
Utgående balans 2010–12–31	51 226	14 450	86 660	152 336	14 037
Ingående balans 2011–01–01	51 226	14 450	86 660	152 336	14 037
Övriga förvärv		4 955	17 249	22 204	783
Omklassificering		-1 395	2 964	1 569	0
Avyttringar		-650	-11 074	-11 724	-5 112
Valutakursdifferenser	266	77	362	705
Utgående balans 2011–12–31	51 492	17 437	96 161	165 090	9 708
Avskrivningar
Ingående balans 2010–01–01	-8 055	-5 690	-51 300	-65 046	-10 535
Årets avskrivningar	-8 828	-1 835	-10 666	-21 329	-1 200
Omklassificering	-10		-602	-612	-36
Avyttringar		42	1 573	1 615	93
Valutakursdifferenser	263	-13	1 629	1 879
Utgående balans 2010–12–31	-16 630	-7 496	-59 366	-83 492	-11 678
Ingående balans 2011–01–01	-16 630	-7 496	-59 366	-83 492	-11 678
Årets avskrivningar	-1 533	-2 165	-12 156	-15 854	-1 114
Omklassificering			255	255	157
Avyttringar		650	11 074	11 724	4 985
Valutakursdifferenser	-71	-42	-277	-390
Utgående balans 2011–12–31	-18 234	-9 053	-60 470	-87 757	-7 650
Redovisade värden
Per 2010–01–01	43 765	4 863	23 357	71 874	3 022
Per 2010–12–31	34 596	6 954	27 294	68 844	2 359
Per 2011–01–01	34 596	6 954	27 294	68 844	2 359
Per 2011–12–31	33 258	8 384	35 691	77 332	2 058
Taxeringsvärde	2011	2010
Byggnad	6 498	6 498
Mark	1 298	1 298

a) I det redovisade värdet per den 31 december 2010 ingår byggnader till ett belopp av 1 298 tkr vars nyttjandeperiod är 3—5 år.

Övriga byggnaders nyttjandeperiod är 45—60 år.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	258 273	220 627
Förvärvade bolag	38 757	37 646
Bildade bolag	202
Redovisat värde vid periodens slut	297 232	258 273

Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2011–12–31	2010–12–31
Dotterföretag/Org nr/Säte	Antal andelar	Andel i % a)	Redovisat värde	Redovisat värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	850	85,0	7 735	7 735
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100,0
Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors	50	100,0
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100,0
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100,0
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100,0
Beijer Electronics A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100,0
Brodersen Automation AS, 957004083, Drammen	300	100,0
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Malmö	3 000	100,0
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100,0	100	100
Beijer Electronics Holding Inc., 36-4027234, Chicago	1 000	100,0
Beijer Electronics Inc., 87-0396688, Salt Lake City b)	10	100,0
Beijer Electronics Holding GmbH, 22383, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Verwaltungs GmbH, HRB 22383 Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics GmbH & Co. KG, HRA 222129, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co., Ltd., Shanghai	1	100,0
Beijer Electronics Corp., 05027350, Taipei	116 534	100,0
Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora sundby	100 000	100,0	212 792	212 792
Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås	1 000	100,0
Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås	1 000	100,0
Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna	10 000	100,0
Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo	2 353 724	100,0
Westermo Data Communications Ltd., 3059742, Southhampton	50 000	100,0
Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel	50 000	100,0
Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan	7 624	100,0
Westermo Data Communications Pte Ltd., 200707554, Singapore	1	100,0
Korenix Technology Co., Ltd., Taipei c)	18 467 000	100,0	76 403	37 646
Smart Jumbo Investment Ltd., Samoa	300 000	100,0
Korenix Technology Ltd., Shenzhen	2 000 000	100,0
Korenix Technology Ltd., Samoa	1	100,0
Huei Chun Electronics Co., Taipei	500 000	100,0
Beijer Electronics do Brasil LTDA, 14.199.311/0001-36, São Paulo d)	52 492	100,0	202
			297 232	258 273

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

b) Namnändrat under året.

c) Av koncernens totala andel ägs 52,5 procent av Beijer Electronics AB.

d) Av koncernens totala andel ägs 99,0 procent av Beijer Electronics AB.

Andelar i intresseföretag

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	559	2 333
Andel i intresseföretagets resultat a)	-112	3 956
Förvärv		559
Avyttring		-6 289
Omräkningsdifferens	4
Redovisat värde vid årets utgång	451	559

a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Företag, org.nr. och säte

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Redovisat värde
Lanshan Co., Ltd., Taiwan	449	559

Not 16

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	268 031	193 217
Tillkommande fordringar	981	84 459
Årets amorteringar	-359
Årets valutakursdifferenser	1 217	-9 645
Redovisat värde vid periodens slut	269 870	268 031

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 1,5-3,6 procent (1,2-3,5).

Not 17

Andra långfristiga fordringar

Tkr		2011–12–31 2010–12–31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	6521	127
Tillkommande fordringar	91	6 478
Årets amorteringar/omklassificering	-1146	-58
Årets valutakursdifferenser	75	-26
Redovisat värde vid periodens slut	5541	6 521

Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde

Not 18

Varulager

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Koncernen
Råvaror och förnödenheter	89 196	102 284
Färdiga varor och handelsvaror	153 789	120 320
Pågående arbete	5 806	8 856
Förskott till leverantörer	405	18
Varor på väg	4 503	471
	253 699	231 949

Not 19

Kundfordringar och andra fordringar

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Koncernen
Kundfordringar	195 525	187 961
Reserv för osäkra kundfordringar	-6 294	-4 501
Kundfordringar — netto	189 231	183 460
Övriga fordringar	32 184	16 854
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9 832	15 691
	231 247	216 005

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde. Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 1 995 tkr (2 709). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
EUR	21 629	51 104
USD	26 385	46 710
NOK	13 410	12 150
DKK	13 366	14 128
NTD	38 522	21 629
GBP	7 281	8 301
SEK	103 256	57 050
Andra valutor	7 398	4 933
	231 247	216 005

Not 19 forts Kundfordringar och andra fordringar

Not 22

Räntebärande skulder

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Koncernen
Hyror	2 632	3 983
Försäkringar	852	357
Leasingavgifter	523	1 198
Övriga poster	5 825	10 153
	9 832	15 691
Moderföretaget
Hyror	399	2 138
Försäkringar	321	794
Leasingavgifter	107	58
Bankavgifter	1 837
Övriga poster	1 150	2 743
	3 814	5 733

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 28.

Tkr	2011	2010
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	38 931	34 990
Banklån	371 000	365 081
Finansiella leasingskulder	6 454	5 007
	416 385	405 078
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	147 278	7 973
Kortfristig del av banklån	41 185	42 694
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	2 991	3 367
	191 454	54 034

Not 20

Vinst per aktie

Tkr	2011	2010
Periodens resultat	95 288	87 358
Antal utestående aktier a,b)	18 934	18 934
Resultat per aktie	5,03	4,61
Utbetald utdelning per aktie, kr c)	2,00	1,33

a) Antalet aktier har ökats genom en nyemission om 90 000 nya aktier (avseende teckningsoptionsprogram) samt genom en split 3:1 och uppgår till 18 934 464 st (6 221 488). Vinst per aktie för tidigare perioder har räknats om.

b) Vid fullt utnyttjande av utestående optionsprogram kommer utspädningseffekten av de nya aktierna motsvara ca 1,4 procent av utelöpande aktier och röster i bolaget.

c) Föreslagen utdelning för 2011 är 2,25 kr per aktie. Jämförelsetalen för 2011 och 2010 har räknats om med hänsyn till den genomförda aktiesplitten.

Not 21

Obeskattade reserver

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier	2 624	2 624
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2006		7 606
Avsatt vid taxering 2007	6 420	6 420
Avsatt vid taxering 2008	3 940	3 940
Avsatt vid taxering 2009	250	250
Avsatt vid taxering 2010	1 050	1 050
	14 284	21 890

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Koncernen 2011
Inom ett år	2 991	343	2 648
Mellan ett och fem år	6 454	292	6 162
	9 445	635	8 810
Koncernen 2010
Inom ett år	4 425	297	4 128
Mellan ett och fem år	4 584	187	4 397
	9 009	484	8 525

Not 23

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2011	2010
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	371 000	364 999
	371 000	364 999
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	146 776	7 654
Kortfristig del av banklån	40 000	40 000
	186 776	47 654

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser

Tkr	2011	2010
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	16 462	16 448
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-11 151	-11 898
Underskott i fonderade planer	5 310	4 550
Nuvärdet på ofonderade planer	59 710	49 589
Ackumulerade oredovisade aktuariella resultat	-26 090	-19 149
Nettobelopp i balansräkningen	38 931	34 990
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	34 846	30 472

Taiwan 4 085 4 518 Nettobelopp i balansräkningen 38 931 34 990 Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:

Tkr
Nettobelopp per 2011–01–01	34 990
Kostnad förmånsbestämda planer	5 076
Avgifter från anställda	-980
Utbetalning av ersättningar	-271
Omräkningsdifferens	116
Nettobelopp i balansräkningen per 2011–12–31	38 931

Pensionskostnad

Tkr	2011	2010
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	2 378	2 710
Räntekostnad	2 060	1467
Periodens resultatpost av aktuariella vinster/förluster	638	622
Kostnad förmånsbestämda planer	5 076	4 799
Kostnad avgiftsbestämda planer	21 923	19 674
Löneskatt och avkastningsskatt	3 357	3 763
Total kostnad avgiftsbestämda planer	25 280	23 437
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	30 356	28 236

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2011	2010
Diskonteringsränta, %	3,80	3,71
Framtida löneökningar, %	3,50	3,47
Framtida ökningar av pensioner, %	2,00	2,00
Personalomsättning, %	6,48	6,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	22,03	22,00
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderföretag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

Uppskjuten skatt

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2011–12–31				Koncernen 2010–12–31
Immateriella tillgångar		54 472	-54 472	Immateriella tillgångar	139	49 179	-49 040
Byggnader och mark	4 860	1 807	3 053	Byggnader och mark	3 746	1 808	1 938
Lager	5 843		5 843	Lager	4 731		4 731
Kundfordringar	43		43	Kundfodringar	14		14
Pensionsavsättningar	2 811		2 811	Pensionsavsättningar	2 272	206	2 066
Obeskattade reserver		19 405	-19 405	Obeskattade reserver		19 569	-19 569
Övriga avsättningar	101		101	Övriga avsättningar	158		158
Underskottsavdrag	6 317		6 317	Underskottsavdrag	7215		7 215
Övrigt	2 454	899	1 555	Övrigt	8 510	896	7 614
Netto uppskjuten skatteskuld	22 429	76 583	-54 154	Netto uppskjuten skatteskuld	26 785	71 658	-44 873

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Förvärv av rörelse	Valutakursdiffe renser och övrigt	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Immateriella tillgångar	-49 040	3 659	-9 152	61	-54 472
Byggnader och mark	1 938	907		208	3 053
Lager	4 731	1 214		-102	5 843
Kundfordringar	14	29			43
Pensionsavsättningar	2 066	-37		782	2 811
Obeskattade reserver	-19 569	164			-19 405
Övriga avsättningar	158	-49		-8	101
Underskottsavdrag	7 215	3 639		-4 537	6 317
Övrigt	7 614	-3 384		-2 675	1 555
	-44 873	6 142	-9 152	-6 271	-54 154

Not 26

Övriga avsättningar

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Ingående balans	3 627	2 603
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	290	3 598
– återförda outnyttjat belopp		-722
Utnyttjat under året	-2 158	-499
Omklassificering	-49	-1 247
Valutakursdifferenser	5	-106
Utgående balans	1 715	3 627

Not 27

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	49 599	46 046
Upplupna sociala avgifter	15 953	12 517
Garantiriskreserv	1 355	2 655
Övriga poster	24 195	30 580
	91 102	91 798
Moderföretaget
Upplupna löner och semesterlöner	8 741	6 673
Upplupna sociala avgifter	2 825	1 891
Övriga poster	4 063	5 053
	15 629	13 617

Finansiella risker och finanspolicies

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 90 dagar. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 1,34 procent och 3,75 procent. Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till cirka 3,0 procent. En ränteförändring med en procent påverkar koncernens resultat före skatt med cirka 6 mkr.

Kreditrisker

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande.

Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mer än 120 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn skall dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserveringar för kundförluster under 2011 uppgick till 0,2 mkr (2,7), vilket utgjorde 0,01 procent (0,2) av koncernens omsättning.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag, i enlighet med koncernpolicyn.

De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR, USD och SEK. De största faktureringsvalutorna är EUR, SEK, USD och NOK. Koncernen har en hög grad av s.k. flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna.

Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps och försäljningsvaluta i syfta att bedöma effekterna på koncernens resultat. En försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar/försämrar omsättningen med cirka 75 mkr och rörelseresultatet EBIT med cirka 20 mkr givet 2011 års nivåer och mix för försäljning och intjäning. 79 procent (76) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Koncernen ligger med god marginal inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen.

Prisrisker

Beijer Electronics prisrisker är kopplade till traditionella konjukturella makrovariabler såsom inflation, deflation, världsmarknadspriser på elektronikkomponenter, m m. Förmågan att prisjustera är god, relaterat till löpande genomlysning av standard- och prisvillkor.

Kapitalrisk

Koncernen har en kapitalbindningsnivå avseende omsättnings- och anläggningstillgångar som ligger i paritet med motsvarande bolag/ industrier. Under 2011 har bolaget fått jobba lite aktivare med att binda omsättningstillgångar (ökning av lager) för att undvika brister av nyckelkomponenter, detta drivet av naturkatastrofer som t ex flodvågen i Japan och översvämningen i Thailand. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Finansiella kapitalrisker saknas då företaget ej har ett finansiellt trading mandat, utan endast arbetar med operationellt kapital.

Nettoskuld

Nettoskuld och eget kapital per 31 december 2011 respektive 2010 var som följer:

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Räntebärande skulder	607 839	459 112
Avgår: likvida medel	-178 258	-105 064
Nettoskuld	429 581	354 048
Totalt eget kapital	439 151	365 369

Låne-, ränte- och förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.

Tkr	Ränte sats %	Ränte bind ningstid	Valuta	Nominellt belopp i original valuta b)
Banklån:
Banklån	3,64 %	90 dagar	SEK	200 000
Banklån	3,64 %	90 dagar	SEK	40 000
Banklån	3,66 %	90 dagar	SEK	80 000
Banklån	3,71 %	90 dagar	SEK	46 000
Banklån	3,75 %	90 dagar	SEK	45 000
Checkkredit a)	1,34-2,90 %	90 dagar	SEK/EUR/ USD/NOK	147 278

a) Checkkredit löper med en kontraktsränta på 0,15 procent på beviljad kredit. b) Banklånens förfallodag är 2015-10-26.

Transaktionsexponering

2011 Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

Tkr	Belopp	%
Koncernen
NOK	46 139	5,8
DKK	129 438	16,2
EUR	269 709	33,8
GBP	32 534	4,1
USD	159 049	20,0
Övriga valutor	160 178	20,1
	797 047	100

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen
NTD	848 436	193 274	61,91
EUR	4 776	42 720	13,69
NOK	31 970	36 781	11,78
DKK	10 342	12 445	3,99
USD	1 660	11 493	3,68
GBP	1 001	10 687	3,42
CNY	4 243	4 666	1,49
Övriga valutor		97	0,03
		312 163	100,00

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011–12–31	2010–12–31	2011–12–31	2010–12–31
Ställda säkerheter	83	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	734	619	59	49
Garantiförbindelser till förmån för dotterföretag			280
Övrigt		270
Summa eventualförpliktelser	734	889	339	49

Not 30

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 14). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av tjänster till närstående	Inköp av tjänster från närstående	Fordran på närståen de per 31 december	Skuld till närstående per 31 december
Dotterföretag	2011	54 137		363 435	23 931
Dotterföretag	2010	52 268	569	276 752	59 252

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2011–12–31	2010–12–31
Likvida medel — koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	178 258	105 064
Summa enligt balansräkningen	178 258	105 064
Summa enligt kassaflödesanalysen	178 258	105 064
Likvida medel — moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	116	10 285
Summa enligt balansräkningen	116	10 285
Summa enligt kassaflödesanalysen	116	10 285

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011	2010	2011	2010
Erhållen utdelning			42 233	24 486
Erhållen ränta	970	704	9 636	3 896
Erlagd ränta	-18 239	-8 211	-18 609	-7 452
	-17 269	-7 507	33 260	20 930

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011	2010	2011	2010
Avskrivningar och nedskrivningar	53 022	50 457	3 112	3 099
Resultatandelar i intresseföretag		-3 956
Realisationsresultat vid försäljning av immateriella anläggningstillgångar		-2 619
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar		178	127	46
Vinst vid omräkning av befintligt innehav i dotterbolag		-10 706
Avsättningar till pensioner	3 941	4 068	504	343
Övriga avsättningar	2 183	1 024	-347	347
Netto omräkningsdifferenser	1 374	6 798	384	6 958
Övrigt	-281	158
	60 239	45 402	3 780	10 793

Ej utnyttjade krediter

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2011	2010	2011	2010
Ej utnyttjade krediter uppgår till	204 307	94 406	203 307	92 346

Övriga skulder

Den redovisade tillägsköpeskillingen är relaterad till förvärven av QSI Corporation och Korenix. I båda dessa fall finns en rörlig prestationsbaserad köpeskilling som utfaller till betalning dels i 2012, dels i 2013. Den nuvärdesberäknade tilläggsköpeskillingen har värderats per 2011-12-31 och reflekterar vår bästa bedömning av vad en sådan tilläggsköpeskilling kan tänkas utfalla med. Förändringen i redovisad tilläggsköpeskilling jämfört med föregående år är till sin helhet hänförlig till att Beijer Electronic i mars 2011 förvärvade resterande åtta procent i Korenix.

Tkr	2011	2010
Koncernen
Övriga långfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling a)	90 572	117 517
Övriga långfristiga skulder	655	2 347
	91 227	119 864
Övriga kortfristiga skulder
Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling a)	32 119	35 389
Övriga kortfristiga skulder	23 466	27 623
	55 585	63 012

a) Redovisat till balansdagens kurs.

Not 33

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Not 34

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Bolagsstyrningsrapport 2011

Beijer Electronics AB är ett svenskt, publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista under symbolen BELE. Beijer Electronics tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Koden i sin helhet finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Bolagsstyrningsrapporten avseende verksamhetsåret 2011 är upprättad i enlighet med kodens rekommendationer och Beijer Electronics redovisar inga avvikelser från koden för 2011. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.

Aktieägare och bolagsordning

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 3 378 (3 296). Stena Sessan Rederi AB är största aktieägare med cirka 29,6 procent av rösterna. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 15 procent (15) av utländska investerare. Aktiekapitalet uppgår till 6 311 488 kronor fördelat på 18 934 464 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 33 öre. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 86–87. Information om aktieägare uppdateras en gång per år i samband med årsredovisningen och finns även tillgänglig på koncernens hemsida, www.beijerelectronics.se.

Beijer Electronics bolagsordning innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. För sådana beslut på bolagsstämma gäller de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen.

Årsstämma 2011

Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 27 april 2011. Vid stämman närvarade 84 aktieägare personligen eller genom ombud vilka representerade cirka 58 procent av rösterna. Styrelsens ordförande Anders Ilstam valdes till stämmans ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter, med undantag för Joen Magnusson, samt bolagets revisorer deltog på stämman.

Styrelsens ordförande Anders Ilstam redogjorde för styrelsens arbete under verksamhetsåret 2010. Beijer Electronics VD och koncernchef Fredrik Jönsson skildrade i sitt anförande verksamheten under 2010 och utvecklingen under det första kvartalet 2011. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning samt redogjorde för sitt arbete under det gångna året.

Protokollet från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics samt publicerat på bolagets hemsida. Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• • att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 6,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2010
• • att styrelsen ska bestå av sju (7) stycken ledamöter, utan suppleanter
• • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja styrelseledamöterna Stig-Arne Blom, Bert Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Maria Khorsand och Fredrik Jönsson. Joen Magnusson hade avböjt omval
• • att i enlighet med valberedningens förslag välja Kjell Åkesson till ny styrelseledamot
• • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja Anders Ilstam

till styrelsens ordförande

• • att arvode till styrelsens ordförande samt övriga styrelseledamöter uppgår till 1 450 000 kr
• • rutiner för valberedningens tillsättande och arbete
• • att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
• • att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier (1 866 000 aktier efter split)

• att genomföra en split av aktien så att varje aktie delas upp i tre (3:1) Revisorer utses av årsstämman vart fjärde år. Vid årsstämman i april 2008 omvaldes auktoriserade revisorn Mikael Eriksson och nyvaldes auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt till revisorer för tiden till och med årsstämman 2012.

Valberedningen inför årsstämma 2012

Valberedningen presenterades den 27 september 2011 och består av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten före offentliggörandet (innehav per den 31 augusti 2011) samt styrelseordföranden. Mauritz Sahlin, representant för Stena Sessan AB, har lett valberedningens arbete. Valberedningens uppgift är att arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ordförande vid nästa årsstämma. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd. Valberedningen har haft ett (1) protokollfört möte. Dessutom har ett antal samtal förts mellan valberedningen och samtliga styrelseledamoter.

Namn	Ägarrepresentant för	Innehav per den 31 augusti, 2011
Mauritz Sahlin, sammankallande	Stena Sessan	29,6 %
Ulf Hedlundh	Svolder	10,7 %
Per Trygg	SEB Asset Management	10,4 %
Arne Lööw	Fjärde AP-fonden	4,3 %
Anders Ilstam, styrelsens ordförande
Totalt		55,0 %

Valberedningen har i sitt arbete att utse styrelse för kommande mandatperiod gjort en utvärdering av styrelsens arbete genom samtal med styrelsens medlemmar. Utvärderingen visade bland annat att ledamöternas engagemang har varit stort, närvarofrekvensen hög och att styrelsearbetet fungerat väl. Valberedningen bedömer även att styrelsens ledamöter representerar en bred kompetens, med såväl gediget industriellt och finansiellt kunnande som kunskap om internationella förhållanden och marknader.

Vid framtagandet av sitt förslag till styrelse har valberedningen särskilt beaktat de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund samt styrelsens löpande behov av förnyelse har också beaktats.

Valberedningens förslag till styrelse till stämman presenterades den 14 december 2011. Valberedningen föreslog vid denna tidpunkt omval av samtliga nuvarande styrelseledamöter. Med anledning av att Kjell Åkesson avböjt omval föreslår nu valberedningen att styrelsen minskas till sex ledamöter. Vidare föreslås att styrelsens nuvarande ordförande Anders Ilstam kvarstår som dess ordförande.

Valberedningen gör bedömningen att den förslagna styrelsen med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsarbete och förhållanden i övrigt, har en ändamålsenlig sammansättning för att kunna möta de behov bolagets verksamhet kommer att kräva.

De regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning har iakttagits. Enligt valberedningen är samtliga föreslagna styrelseledamöter, med undantag av Bert Åke Eriksson, oberoende i förhållande till Beijer Electronics större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till Beijer Electronics. Aktieägare som representerar drygt 50 procent av aktiekapital och röstetal i bolaget har meddelat att de kommer att stödja förslaget.

Styrelsen

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning och att fatta beslut i strategiska frågor. Beijer Electronics styrelse bestod under verksamhetsåret 2011 av sju ledamöter som utsetts av årsstämman.

Beijer Electronics har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. För detaljerad information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sidan 79.

Styrelseordförandes roll

Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordföranden för Beijer Electronics löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordförande. Som styrelsens sekreterare fungerar ekonomidirektören i Beijer Electronics, tillika compliance officer för bolagskoden. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden). Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.

Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna av styrelsen fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten.

Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Tidigare år har en formaliserad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande gjorts i samband med oktobers styrelsemöte. I år har man istället valt att låta valberedningen genomföra djupintervjuer med samtliga ledamöter.

Styrelsens arbete under 2011

Styrelsen har under verksamhetsåret 2011 hållit sex (6) styrelsemöten utöver det konstituerande mötet. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ytterligare ett tillfälle träffat styrelsens revisionsutskott.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör, beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Ersättningsutskottet inhämtar beslutsunderlag och synpunkter från de andra styrelseledamöterna, VD samt ekonomidirektören. Utskottet inhämtar även jämförande beslutsunderlag externt. Under 2011 bestod ersättningsutskottet av Anders Ilstam, Bert Åke Eriksson och Kjell Åkesson. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2011 hållit 2 protokollförda möten. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2012 fastställs av årsstämman i april.

Revisionsutskott

I revisionsutskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter med undantag av verkställande direktören. Styrelsens ordförande är även revisionsutskottets ordförande. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Utskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. Revisionsutskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Riktlinjerna finns att läsa i sin helhet på bolagets hemsida.

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2011

Under 2011 har verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, och övriga ledande befattningshavare uppburit fast lön samt andra ersättningar som redovisas i tabellen på sidan 77. Med övriga ledande befattningshavare avses i tabellen de sju personer som

Styrelsens arbete under 2011

					Närvaro		förhållande till	Beroende i
Ordinarie styrelseledamot	Invald år	Befattning	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Styrelse möten	Arvode, kr	Beijer Electronics	Större aktieägare
Anders Ilstam	2002	Ordf.	2/2	2/2	7/7	450 000	nej	nej
Stig-Arne Blom*	2006	Ledamot	2/2	-	7/7	200 000	nej	nej
Bert Åke Eriksson	2002	Ledamot	2/2	2/2	7/7	200 000	nej	ja
Ulrika Hagdahl	2006	Ledamot	2/2	-	7/7	200 000	nej	nej
Maria Khorsand	2010	Ledamot	2/2	-	7/7	200 000	nej	nej
Joen Magnusson**	1992	Ledamot	0/1	1/1	0/2	-	ja	nej
Kjell Åkesson**	2011	Ledamot	1/2	1/1	5/5	200 000	nej	nej
Fredrik Jönsson	2008	VD	-	-	7/7	-	ja	nej

*Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 68 tkr (72).

**Styrelseledamoten Joen Magnusson avgick i april 2010 och efterträddes av Kjell Åkesson.

tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2011.

Ersättning till verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Ersättning till övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Det nämnda avser all utom en, vilken har sex månaders uppsägningtid samt nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008–2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Den första serien gick ut i maj 2011 och den andra serien går ut i maj 2013. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.

Samtliga teckningsoptioner med förfall i maj 2011 har utnytjats, vilket resulterade i en ökning av antalet aktier med 90 000 stycken (efter split 270 000). Sammanlagt tillfördes bolaget 15 795 000 kr i eget kapital.

Med stöd av de av årsstämman angivna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, har under 2011 införts ett incitamentprogram som omfattar trettio nyckelpersoner i bolaget. Programmet innebär att tre procent av bolagets resultat efter skatt avsätts, för att efter tre år utbetalas proportionellt till deltagarnas respektive lön vid avsättningstillfället. Förutsättningen för en sådan avsättning 2011 är att bolaget minst uppnår en vinst per aktie om 4,86 kr, vilket koncernen gjort.

Styrelsearvoden

Styrelsens arvode uppgick till 1 450 tkr (1 275) under 2011 och fördelas enligt tabellen.

Ledning och företagsstruktur

Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner. Koncernledningen består av verkställande direktören, de tre affärsområdescheferna, en Asienchef samt ekonomi-, personal och affärsutvecklingschef. Koncernledningsmöten hålls månatligen för att diskutera koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. För ytterligare information om medlemmarna i koncernledningen, se koncernens hemsida samt sidorna 82-83.

Affärsområdena

Beijer Electronics verksamhet är organiserad i tre affärsområden. Koncernen har en decentraliserad företagsstruktur där ledningen av den operativa verksamheten till stor del utövas i ledningen för respektive affärsområde. Cheferna för respektive affärsområde är medlemmar i koncernledningen och har ansvar för resultat och

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2011

		2012		2011
Tkr	VD	Övriga ledande befattningshavare	VD	Övriga ledande befattningshavare
Grundlön	3 245	8 230*	2 897	8 502*
Rörlig ersättning	1 439	3 120	1 500	2 372
Övriga förmåner	111	543	112	589
Pensionskostnad	1 500	1 355	1 253	2 320
Löner och ersättningar totalt	6 345	13 248	5 762	13 783

* Inklusive kostnad under uppsägningstid.

balansräkning för sina respektive områden. I den externa rapporteringen är koncernens verksamhet indelad i följande tre affärsområden; Automation, HMI Products och IDC.

Intern kontroll över finansiell rapportering

I samband med fastställandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll.

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen. Styrelsen erhåller rapporteringen och ställer krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten. Detta för att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstrukturer

Beijer Electronics bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet.

Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande »Corporate Manual«, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut. Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens ekonomiorganisation.

Ekonomiansvariga på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent och rättvisande finansiell rapportering. En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i rapporter till styrelsen. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.

Styrelsen har i enlighet med kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har i samband med

sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen.

Finansiell rapportering och information

Beijer Electronics rutiner för informationsgivning syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning.

Finansiell information lämnas regelbundet i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen. Presentationer och telekonferenser för finansanalytiker, investerare och media hålls samma dag som helårs- och kvartalsrapporter publiceras. Alla rapporter, presentationer och pressmeddelanden publiceras på koncernens hemsida samt intranät.

Insiderpolicy

Beijer Electronics styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande lag om marknadsmissbruk i Sverige. Policyn redogör för regler kring insynsregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på koncernens hemsida.

Uppförandekod

Beijer Electronics verksamhet ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande. Bolagets styrelse fastställer årligen en s k uppförandekod »Code of Conduct« för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Dokumentet finns att läsa i sin helhet på koncernens hemsida.

Värderingar

Beijer Electronics värderingar – Commitment, Drive och Trust – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. »Commitment« speglar engagemang för att maximera kundnytta och för närhet i relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare. »Drive« står för proaktivitet och framåtsträvande i förhållningssätt och teknologiutveckling. »Trust« representerar ett ärligt och förtroendegivande agerande.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationalla redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 25 april 2012.

Malmö den 22 mars 2012

Anders Ilstam Ordförande

Stig-Arne Blom Maria Khorsand

Bert Åke Eriksson Ulrika Hagdahl Kjell Åkesson Fredrik Jönsson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2012

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Styrelse

Anders Ilstam

f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Ingenjör. Tidigare vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Styrelseordförande i Grimaldi Industri AB, Seco Tools AB och 3nine AB. Innehav*: 15 000 teckningsoptioner.

Stig-Arne Blom

f 1948. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör.

Tidigare VD och koncernchef i IRO AB. Styrelseordförande i Plastal och Elos AB. Styrelseuppdrag i Handelsbanken Västra Sverige och Berg Propulsion AB. Inget innehav*.

Maria Khorsand

f 1957. Styrelseledamot sedan 2010. Teknisk licentiat. VD och koncernchef för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tidigare olika direktörsbefattningar på Ericsson, OMX Technology samt Dell Sweden AB. Styrelseledamot i stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och SOS Alarm Sverige AB. Inget innehav*.

Bert Åke Eriksson

f 1944. Styrelseledamot sedan 2002. Fil.kand.

VD i Stena Sessan AB, tidigare departementssekreterare i kommunikationsdepartementet, VD i Rederi AB Gotland, VD i United Tankers AB. Styrelseordförande i Meda AB och styrelseledamot i Concordia Maritime AB. Innehav*: 10 000 aktier.

Ulrika Hagdahl

f 1962. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör. VD på Cancale Förvaltnings AB, grundare av ORC Software AB. Styrelseuppdrag i IFS AB samt AB Idre Golf Ski & Spa. Innehav*: 30 000 aktier via bolag.

Kjell Åkesson f 1949. Styrelseledamot sedan 2011. Ekonom.

Tidigare VD i Lindab AB och Bilia AB samt vice VD i Svedala AB. Styrelseordförande i Gullbergs AB. Styrelseledamot i Ballingslöv International AB, Inwido AB och Bravida AB. Inget innehav*.

Fredrik Jönsson f 1962. Styrelseledamot sedan 2008. Civilingenjör. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Tidigare VD för Crawford Group AB, Flexlink AB samt VD för SKFs dotterbolag i Vietnam. Styrelseuppdrag i Silex AB och Perten Instruments AB. Innehav*: 11 000 aktier samt 38 062 teckningsoptioner.

Revisorer

Mikael Eriksson, f 1955. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2004.

Sofia Götmar-Blomstedt, f 1969. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2008.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Beijer Electronics AB (publ)

Org nr 556025-1851

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Electronics AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Electronics AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver

vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 23 mars 2012

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Ledande befattningshavare

f 1962. VD och koncernchef Anställd sedan 2008. Innehav*: 11 000 aktier och 38 062 teckningsoptioner.

Carl-Johan Zetterberg Boudrie

f 1978. Affärsutvecklingschef Anställd sedan 2008. Innehav*: 872 aktier och 7 938 teckningsoptioner.

Tim Webster

f 1967. Personaldirektör Anställd sedan 2011. Innehav*: 1 100 aktier.

Christian Benz

f 1963. Affärsområdeschef för HMI Products Anställd sedan 2008. Innehav*: 1 390 aktier

Anna Belfrage

f 1962. Ekonomidirektör Anställd sedan 2011. Innehav*: 1 300 aktier.

f 1965. Affärsområdeschef för Asien Anställd sedan 2011. Innehav*: 1 430 aktier.

Lars-Ola Lundkvist

f 1961. Affärsområdeschef för IDC Anställd sedan 2007. Innehav*: 2 400 aktier och 10 062 teckningsoptioner.

Roger Kroon

f 1965. Affärsområdeschef för Automation Anställd sedan 1998. Innehav*: 1 300 aktier.

Fem år i sammandrag

Tkr	2011	2010	2009	2008	2007
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 417 705	1 232 321	1 088 451	1 275 639	963 782
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	349	3 445	1 196	7 161	2 251
Rörelsens kostnader*	-1 267 784	-1 111 444	-1 025 836	-1 166 278	-879 094
Rörelseresultat	150 270	124 322	63 811	116 522	86 939
Finansnetto*	-17 292	-4 301	-2 872	-20 153	-2 359
Resultat före skatt	132 978	120 021	60 939	96 369	84 580
Beräknad skatt	-33 854	-30 534	-20 759	-19 191	-23 991
Nettoresultat	99 124	89 487	40 180	77 178	60 589
hänförlig till moderbolagets aktieägare	95 288	87 358	38 718	72 917	57 287
hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande	3 836	2 129	1 462	4 261	3 302
* varav engångsposter		-1 681	-7 500		-5 266

	2011	2010	2009	2008	2007
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar	798 092	778 289	489 258	505 851	227 053
Omsättningstillgångar	502 405	458 981	313 781	417 074	288 855
Likvida medel och kortfristiga placeringar	178 258	105 064	127 439	74 076	71 939
Summa tillgångar	1 478 755	1 342 334	930 478	997 001	587 847
Eget kapital och skulder
Eget kapital	439 151	365 369	309 812	310 776	224 282
Långfristiga skulder	585 910	660 227	367 290	409 596	148 515
Kortfristiga skulder	453 694	376 738	253 376	276 629	215 050
Summa eget kapital och skulder	1 478 755	1 342 334	930 478	997 001	587 847
Därav räntebärande skulder	607 839	459 112	352 377	409 708	157 395
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	10,6	10,1	5,9	9,1	9,0
Rörelsemarginal före engångsposter, %	10,6	10,2	6,6	9,1	9,6
Vinstmarginal, %	7,0	7,3	3,7	6,1	6,3
Soliditet, %	29,7	27,2	33,3	31,2	38,2
Eget kapital per aktie, kr a,b)	22,2	17,8	16,4	16,4	11,8
Vinst per aktie, kr a)	5,03	4,61	2,04	3,85	3,03
Avkastning på eget kapital efter skatt, % b)	24,6	26,5	12,9	28,8	28,3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	17,3	17,2	10,0	21,4	26,6
Avkastning på operativt kapital,%	20,4	19,8	10,8	24,4	34,6
Medelantal anställda	668	538	534	595	463

a) Antalet aktier i bolaget har under 2011 ökats genom en nyemission om 90 000 nya aktier samt genom en split 3:1 och uppgår till 18 934 464 st (6 221 488 för tidigare år). Eget kapital per aktie och Vinst per aktie för tidigare år har räknats om.

b) Beräknat utifrån totalt eget kapital med avdrag för den andel av eget kapital som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

	2011	2010	2009	2008	2007
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	160 514	135 559	83 659	98 579	85 612
Förändringar i rörelsekapital	-104 028	-21 485	89 798	-16 118	-37 389
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-108 906	-205 744	-27 754	-268 754	-99 382
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	159 715	101 649	-65 722	210 155	66 125
Utbetald utdelning	-37 968	-25 325	-26 048	-26 165	-35 774
Förändring i likvida medel och kortfristiga placeringar	69 327	-15 346	53 933	-2 303	-20 808
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början	105 064	127 439	74 076	71 939	91 914
Kursdifferens i likvida medel	3 867	-7 029	-570	4 440	833
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut	178 258	105 064	127 439	74 076	71 939

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics aktie är sedan juni år 2000 noterad på NASDAQ OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 300 aktier.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 311 488 kronor fördelat på 18 934 464 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 0,33 kronor.

Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Börskurs och omsättning

Börskursen mätt som betalkurs var 60,80 kronor den 30 december 2011 jämfört med 70,80 kronor i slutet av 2010. Det motsvarade en nedgång på cirka 14 procent under året. Stockholmsbörsen sjönk med 17 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 89,20 kronor och som lägst till 50,20 kronor under året. Omsättningen uppgick till drygt 2,3 miljoner aktier motsvarande 19 procent av det totala antalet aktier. Omsättningen i värde uppgick till 239 miljoner kronor.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt blev 5,03 kronor (4,61).

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 2,25 kronor (2,00) för verksamhetsåret 2011. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 45 procent (43). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 3,7 procent (2,8) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2011.

Split av aktien 3:1

I juni 2011 genomfördes först en nyemission om 90 000 aktier, därefter en aktiesplit (3:1). Varje aktie delades upp i tre aktier av samma slag vilket innebar att antalet aktier sammantaget ökade från 6 221 488 till 18 934 464.

Ägarkategorier, andelar i kapital

Källa: Euroclear

Aktiedata

	2011	2010	2009
Vinst per aktie, kr b)	5,03	4,61	2,04
Utdelning, kr b)	2,25 a)	2,00	1,33
Utdelningsandel, %	45	43	64
Direktavkastning, %	3,7	2,8	3,1
Eget kapital per aktie, kr b)	22,20	17,84	16,36
Avkastning på eget kapital, %	24,6	26,5	12,9
Sista betalkurs, kr b)	60,80	70,83	44,17
Antal aktier, miljoner	18,9	6,22	6,22
Börsvärde, mkr	1 149	1 322	824

a) Föreslagen utdelning.

b) Värdena för 2010 och 2009 omräknade efter nyemission och split.

Ägarfördelning efter aktieinnehav per den 30 december 2011

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknads värde, KSEK
1—500	2 062	280 497	1,48	1,48	17 040
501—1 000	501	354 629	1,87	1,87	21 544
1 001—5 000	593	1 288 133	6,80	6,80	78 254
5 001—10 000	111	786 744	4,16	4,16	47 795
10 001—15 000	33	433 329	2,29	2,29	26 325
15 001—20 000	15	252 265	1,33	1,33	15 325
20 001—	63	15 538 867	82,07	82,07	943 986
Summa	3 378	18 934 464	100,00	100,00	1 150 269

Aktieindex Aktieägare per den 30 december 2011

	Antal aktier	Andel
	och röster	%
Stena Sessan Rederi	5 612 115	29,64
SEB ASSET MANAGEMENT S A	1 975 284	10,43
SVOLDER AKTIEBOLAG	1 894 000	10,00
FJÄRDE AP FONDEN	874 247	4,62
Handelsbanken fonder	612 237	3,23
AMF – Försäkring och Fonder	469 000	2,48
Bjurman	410 369	2,17
Skandia fonder	409 215	2,16
DnB – Carlson fonder	376 681	1,99
Nordea Investment Funds	242 549	1,28
Summa, 10 största ägarna	12 875 697	68,00
Övriga ägare, 3 368 st	6 058 767	32,00
Totalt, 3 378 st	18 934 464	100,00

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 40

Definitioner

Tekniska definitioner

.NET (.NET Framework)

Ramverk för programmering inom operativsystemet Microsoft Windows som erbjuder en öppen utvecklingsmiljö och färdiga teknologier.

Automation

Automatisering eller automation kallas produkter och lösningar som ersätter manuellt arbete och syftar till att driva, styra och optimera olika typer av industriella processer.

Ethernet switch

Kopplar samman olika segment i ett Ethernet-baserat nätverk.

HMI

Human Machine Interface, se även operatörspanel eller IPC. Samlingsnamn på produkter eller system, utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och styra maskiner eller processer.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

IP-baserad datakommunikation

Kommunikation av datapaket via trådbunden eller trådlös Internet-anslutning.

IPC

Industri-PC, se även HMI. Samlingsnamn för PC-system som är byggda att klara av särskilt utsatta miljöer eller för applikationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

OEM

Serieproducerande maskintillverkare, även kallad maskinbyggare.

Operatörspanel

Panel, se även HMI, med pekskärm eller tangentbord med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

SCADA-system

Supervisory Control And Data Acquisition, ett överordnat datorprogram för att styra, övervaka och samla in data från processer samt grafiskt presentera informationen på bildskärm.

Integratör

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Produktion: Beijer Electronics AB Layout och text: The Concept Factory och JLC Finanskonsult AB Foto: Magnus Malmberg m fl. Tryck: Tryckfolket, ISO 14001 Certifierat

Affärsområde HMI Products Affärsområde automation

SVERIGE www.beijerelectronics.com Malmö

TYSKLAND www.beijerelectronics.de Unterensingen

STORBRITANNIEN www.beijerelectronics.com Southampton

FRANKRIKE www.beijerelectronics.com Champlan

TAIWAN www.beijerelectronics.tw Taipei

KINA www.beijerelectronics.cn Shanghai

INDIEN www.beijerelectronics.com Pune

USA www.beijerelectronics.com Salt Lake City, UT Schaumburg, IL Los Angeles, CA

BRASILIEN www.beijerelectronics.com São Paulo

SVERIGE www.beijer.se Malmö Stockholm Göteborg Jönköping Luleå

NORGE www.beijer.no Drammen Bergen Stavanger Trondheim Ålesund

FINLAND www.beijer.fi Vanda Jyväskylä Tammerfors Kempele Ulvila

DANMARK www.beijer.dk Roskilde

ESTLAND www.beijer.ee Tallin

LETTLAND www.beijer.lv Rīga

LITAUEN www.beijer.lt Vilnius

Affärsområde IDC

SVERIGE www.westermo.com Stora Sundby www.westermo.se Västerås

TYSKLAND www.westermo.de Waghäusel

BELGIEN www.westermo.be Chievres

ÖSTERRIKE www.westermo.at Himberg

SCHWEIZ www.westermo.ch Leimbach

STORBRITANNIEN www.westermo.co.uk Southampton

FRANKRIKE www.westermo.fr Champlan Gouvieux Voreppe Schoenau

SINGAPORE www.westermo.com.sg Singapore

TAIWAN www.korenix.com Taipei

KINA www.korenix.com.cn www.cn.westermo.com Peking Shanghai Shenzhen

USA www.westermo.com Schaumburg, IL

Huvudkontor Beijer Electronics AB (publ) Box 426, Krangatan 4a 201 24 Malmö, Sverige Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se | +46 40 35 86 00