AI assistant
Beijer Electronics Group — AGM Information 2011
Apr 4, 2011
3007_10-k_2011-04-04_40625264-eaa8-4d90-9cca-006f80c6cd0c.pdf
AGM Information
Open in viewerOpens in your device viewer
Inbjudan till årsstämma
Årsstämman äger rum onsdagen den 27 april 2011 kl 16.00 i Malmö Börshus, Skeppsbron 2, Malmö.
Rätt att delta i stämman
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som
- dels är införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast tisdagen den 19 april 2011,
- dels anmäler sitt deltagande och eventuella biträden till bolaget senast tisdagen den 19 april 2011 kl 12.00.
Anmälan
Anmälan som ska innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44 eller fax 040-29 26 70, via e-post: [email protected] eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö. Märk kuvertet med "Årsstämma".
Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska ett daterat original skickas till bolaget senast den 19 april 2011. Ett fullmaktsformulär kan beställas från bolaget via telefon, e-post eller post enligt ovan. Den som företräder juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling som utvisar behörig firmatecknare. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att få delta i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Sådan tillfällig omregistrering ska begäras hos förvaltaren i god tid före den 19 april 2011.
Utdelning
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 6,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2010. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås den 2 maj 2011. Utdelning beräknas skickas från Euroclear Sweden AB den 5 maj 2011.
Ekonomisk information 2011
| 27 april 2011 Årsstämma kl 16.00 i Malmö Börshus |
|---|
| 27 april 2011Tremånadersrapport |
| 15 juli 2011Halvårsrapport |
| 25 oktober 2011 Niomånadersrapport |
All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.
Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta informationsansvarig Katarina Erichs Emilson på telefon 040-35 84 96 eller via e-post på adressen [email protected].
En ny generation iX-paneler har landat Under det första kvartalet 2011 lanserades den första produkten i en helt ny generation operatörspaneler. Uppdaterad mjukvara, ny kompakt design och ett komplett produktprogram med full iX-funktionalitet gör vårt HMI-erbjudande starkare än någonsin.
Innehåll
Vår verksamhet
| 2 |
|---|
| 2 |
| 4 |
| 5 |
| 6 |
| 8 |
| 10 |
| 14 |
| 18 |
| 20 |
| 22 |
| 26 |
| 30 |
Finansiell information
| Förvaltningsberättelse | 34 |
|---|---|
| Koncernens resultaträkning | 37 |
| Koncernens balansräkning | 38 |
| Koncernens förändring i eget kapital | 39 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 40 |
| Moderbolagets resultaträkning | 41 |
| Moderbolagets balansräkning | 41 |
| Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 42 |
| Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital | 43 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 44 |
| Noter | 45 |
| Bolagsstyrningsrapport | 76 |
| Styrelse | 80 |
| Ledande befattningshavare | 81 |
| Styrelsens försäkran | 82 |
| Revisionsberättelse | 83 |
Investerar- och aktieägarinformation
| Fem år i sammandrag | 84 |
|---|---|
| Beijer Electronics-aktien | 86 |
| Definitioner | 88 |
Affärsidé
Driven by a strong commitment to people and technology, we provide automation solutions that our customers can trust.
Vision
A leading provider of user-friendly automation solutions on a global basis.
Kort om Beijer Electronics
Beijer Electronics är ett expansivt teknikföretag och en ledande leverantör av industriella automations- och kommunikationslösningar. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och lösningar för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för många typer av verksamheter.
Etablering pågår i fler länder
Två förvärv under 2010 Förvärven av QSI Corporation, USA samt Korenix, Taiwan har gett oss en plattform för framtida tillväxt.
95 %
682 medarbetare i koncernen
Förvärv och en förstärkt utvecklingsoch försäljningsorganisation bidrog till att antalet medarbetare ökade med 157 personer under året.
Miljökrav driver marknaden
Allt hårdare miljökrav, stigande energipriser och industrins produktivitetskrav driver automationsmarknadens efterfrågan.
Årets rörelseresultat ökade med
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Omsättning, mkr | 1 232,3 | 1 088,5 |
| Rörelseresultat, mkr | 124,3 a) | 63,8 a) |
| Rörelsemarginal, % | 10,1 a) | 5,9 a) |
| Vinst efter skatt, mkr | 89,5 | 40,2 |
| Vinst per aktie, kr | 14,04 | 6,22 |
| Utdelning per aktie, kr | 6,00 b) | 4,00 |
| Soliditet, % | 27,2 | 33,3 |
| Medelantal anställda | 538 | 534 |
a) Inklusive engångsposter på -1,7 mkr (-7,5)
b) Styrelsens förslag på utdelning
Viktiga händelser 2010
- Under första kvartalet fick Beijer Electronics genom dotterbolaget Westermo sin hittills största order på Ethernet-produkter, värd 1,5 miljoner USD, från tågtillverkaren Bombardier
- I oktober förvärvades QSI Corporation, en ledande amerikansk tillverkare av robusta operatörspaneler och mobila dataterminaler
- Under året har Beijer Electronics ökat sin närvaro i USA, Storbritannien och Frankrike och nya etableringar i bland annat Brasilien, Kina och Singapore är under implementering
- I december tecknades avtal om förvärv upp till 92 procent av aktierna i Korenix och företaget införlivades i Beijer Electronicskoncernen, som en del av affärsområde IDC
- Flera viktiga produktlanseringar inom både HMI Products och IDC har gjorts under året
- Mot bakgrund av koncernens starka resultat och goda framtidsutsikter föreslår styrelsen en ökning av utdelningen per aktie till 6,00 kr (4,00)
HMI Products i medvind Våra operatörspaneler ger DEC full kontroll på driften av vindkraftverk
Läs mer på sidan 24
Automation som fogar samman Våra produkter ger konkurrenskraft till ESABs svetslösningar
Läs mer på sidan 28
IDC i centrum för ny energi Våra datakommunikationsprodukter blev lösningen för SMA Solar Technology
Läs mer på sidan 32
Falcon — världens första industriella VDSL2-router
I oktober lanserades Falcon, en kompakt och robust bredbandsrouter som genom VDSL2 teknik ger 40 gånger snabbare uppkopplingshastigheter än traditionellt ADSL. Falcon är världens första VDSL2-router anpassad för industriella miljöer och sätter Beijer Electronics i teknologins framkant inom industriell datakommunikation.
1500 Mkr
Omsättning
Rörelseresultat
Operativt kassaflöde
Stark tillväxt och fortsatt expansion
2010 har varit ett mycket bra år för Beijer Electronics. Stora framgångar i Asien, flera produktlanseringar och två strategiska bolagsförvärv är alla pusselbitar i vår strävan att vara en ledande leverantör på den globala automationsmarknaden.
I början av året, efter ett 2009 med en kraftigt vikande världsmarknad och stora nedskärningar på många håll, stod vi på Beijer Electronics ändå starka. Tack vare tidiga kostnadsbesparingar och ett starkt fokus på försäljning hade vi lyckats försvara lönsamheten och stod med fyllda orderböcker när marknaden började vända i slutet av 2009.
Under 2010 har vi kunnat skörda frukterna av vårt hårda arbete. Vi har stärkt våra positioner på många håll i världen och en oförminskad hastighet i produktutvecklingen har resulterat i flera spännande produktlanseringar under året. Försäljningen av operatörspaneler och produkter för industriell datakommunikation på världsmarknaden har gått starkt framåt under året, inte minst på de asiatiska marknaderna där med stor sannolikhet en betydande del av vår framtida tillväxt kommer att finnas.
Geografisk expansion
För att utnyttja marknadens återhämtning optimalt har vi gjort en stor satsning på direktförsäljning och ökad geografisk närvaro under året. Sammanlagt har vi anställt 20 nya säljare på våra olika marknader och öppnat nya säljkontor i Storbritannien, Frankrike och USA. I Kina har vår medvetna strategi att öka direktförsäljningen till kund lett till stärkt försäljning. Detta på en högintressant marknad där våra produkter visat sig erbjuda rätt nivå av prestanda och funktionalitet till ett konkurrenskraftigt pris.
Två strategiskt viktiga förvärv
Förvärv av kompletterande bolag på intressanta marknader har under 2010 varit ett strategiskt huvudfokus. QSI Corporation införlivades i affärsområde HMI Products i november och innebär ett tillskott, både marknadsmässigt och i produktportföljen. Med QSI får vi en stabil plattform på den nordamerikanska marknaden. Samtidigt tillför bolaget värdefull kompetens inom robusta operatörspaneler och ett tillskott till produktportföljen av mobila terminaler för fordon, ett segment som är nytt för oss.
För affärsområde IDC innebär förvärvet av taiwanesiska Korenix att vårt dotterbolag Westermo får tillgång till ytterligare sälj- och distributionskanaler på de asiatiska marknaderna samtidigt som produkterna från Korenix kompletterar vårt sortiment för industriell datakommunikation. Korenix är ett ungt bolag som under sina första sex år haft en mycket god utveckling. Vi förväntar oss en fortsatt god utveckling av bolaget och ett värdefullt tillskott till produkt- och marknadsutvecklingen inom affärsområde IDC.
Lyckosam satsning på produktutveckling
Basen för vår tillväxt och utveckling som bolag är en stark egen utveckling av produkter och teknologier, alltid med användarvänlighet och kundbehov i centrum. De senaste årens medvetna satsning på utvecklingsinvesteringar inom
styr- och kommunikationsteknologi har gjort oss till en ledande leverantör av produkter för HMI och industriell datakommunikation. Under året har vi bland annat kunnat presentera Falcon, världens första industriella VDSL2 router och ett starkt HMI-erbjudande baserat på vår nya mjukvaruplattform iX.
» Redan nästa år kommer Asien att stå för mer än 20 procent av vår totala försäljning. «
Fortsatt satsning framåt
Vårt målmedvetna strategiska arbete och våra gemensamma värderingar commitment, drive och trust ger oss en tydlig väg framåt mot fortsatt tillväxt. Under det kommande året fortsätter vi vår geografiska expansion med planerade nyetableringar i Kina, Singapore, Sydkorea och Brasilien. Vid sidan av vår redan etablerade bas i Europa kommer Asien även fortsättningsvis att vara vårt främsta satsningsområde. Under 2010 ökade regionens försäljningsandel från 9 till 15 procent och under nästa år räknar vi med en ytterligare ökning till över 20 procent.
Produktutvecklingen kommer att fortsätta hålla en hög takt med bland annat lansering av ett globalt produktprogram inom HMI Products. Integrationen av QSI Corporation och Korenix kommer att ge oss ytterligare kraft i utvecklingen.
Jag är övertygad om att vi på Beijer Electronics har en framtid av fortsatt tillväxt och god lönsamhet framför oss. Samtidigt får vi inte glömma vårt ursprung. Vår resa mot positionen som en ledande global leverantör får aldrig ske på bekostnad av det som gör oss på Beijer Electronics så unika – vårt flexibla arbetssätt och våra nära relationer med kunder och samarbetspartners.
Slutligen vill jag rikta ett tack för det gångna året till våra kunder, samarbetspartners och inte minst våra medarbetare. Utan er kompetens och ert stora engagemang hade 2010 inte blivit lika framgångsrikt.
Fredrik Jönsson VD och koncernchef
Flexibilitet och support i fokus
Beijer Electronics är en ledande leverantör av användarvänliga automations- och kommunikationslösningar som ger våra kunder högre effektivitet och lägre kostnader. Vi är en flexibel partner med ett brett produkterbjudande och nära relationer med våra kunder.
Beijer Electronics är ett expansivt teknikföretag som sedan starten 1981 växt till en internationell koncern med 682 anställda och en omsättning på 1 232 mkr. Verksamheten är inriktad på produkter och lösningar för automation och datakommunikation i en lång rad industriella applikationer.
Tre affärsområden
Koncernen är indelad i tre affärsområden med decentraliserat affärsansvar.
HMI Products utvecklar, tillverkar och säljer användarvänliga operatörspaneler, mobila terminaler och industriella PCs på världsmarknaden. Produkterna säljs genom egna bolag i sju länder, ett världsomspännande nät av distributörer samt ett antal brand label partners.
Automation är en renodlad säljdivision med försäljningsansvar på marknaderna i Norden och Baltikum för egenutvecklade produkter samt ett brett sortiment från ledande leverantörer, som Mitsubishi Electric och Citect. I erbjudandet ingår också segmentspecifika konceptlösningar, projektstöd och support.
IDC innefattar bolagets erbjudande inom switchar, routrar och andra produkter för industriell datakommunikation. Verksamheten består av utveckling, tillverkning och försäljning i bolagen Westermo och Korenix och produkterna säljs genom egna dotterbolag i åtta länder samt genom distributörer över hela världen.
Teknikutveckling i framkant
Egen teknik- och produktutveckling är en viktig förutsättning för Beijer Electronics konkurrenskraft på marknaden och cirka 20 procent av företagets medarbetare arbetar idag inom utvecklingsorganisationen. Den .netbaserade mjukvaruplattformen iX för högfunktionella HMI-lösningar
och Falcon, världens första industriella VDSL2-router, är ett par aktuella exempel på framgångsrik produkt- och teknologiutveckling.
Ett internationellt företag
Sedan starten 1981 har Beijer Electronics haft en stabil marknadsbas i Norden och Europa, men på senare år har marknaderna i Asien och USA blivit allt mer betydelsefulla för företaget. Produkter och lösningar från Beijer Electronics säljs genom egna dotterbolag i 16 länder och via ett nätverk av oberoende distributörer i ytterligare 46 länder. Även utvecklingsorganisationen är internationell med utvecklingscentra i Sverige, Tyskland, Taiwan och USA.
Många applikationsområden
Behov av produkter och lösningar för effektiv automation och datakommunikation finns inom många skilda områden. Maskiner för olika typer av tillverkande industri är ett traditionellt betydelsefullt applikationsområde för Beijer Electronics produkter. Men även inom andra områden som marin verksamhet, fastigheter, transportsystem, energiproduktion och vattenförsörjning finns en stor marknad.
En partner i värdekedjan
Bland Beijer Electronics kunder finns såväl direktkunder som maskinbyggare (OEM), integratörer och brand label partners. Våra produkter ingår ofta som en del i ett större system där öppenhet och skalbarhet är av stor betydelse. De olika kundgrupperna fungerar som goda komplement till varandra, där arbetet med direktkunder och integratörer ofta sker i projektform medan OEM och brand label partners genererar löpande volymförsäljning.
Automation för en hållbar framtid
I alla samhällets sektorer finns tekniska system som måste styras, övervakas och drivas på effektivast möjliga sätt. I vår globaliserade värld med en växande befolkning och stora framtida miljöutmaningar har automationsindustrin en viktig roll att spela.
Industriproduktion, energidistribution, transportsystem och vattenförsörjning är alla viktiga delar i att få vårt samhälle att fungera. Och i alla dessa system finns behov av effektiv industriell automation. I de utmaningar världen står inför, med en ökande befolkning, klimatförändringar och en vilja från utvecklingsländer att komma ikapp västvärlden behövs nya tekniska lösningar som kan öka effektiviteten på ett långsiktigt, hållbart sätt.
Trender på automationsmarknaden
Kunderna på den globala automationsmarknaden påverkas av världsutvecklingen och ett antal aktuella trender som sätter spelreglerna för kundernas verksamhet och konkurrenskraft, vilket i sin tur driver deras efterfrågan på effektiva lösningar för styrning, övervakning och optimering av processer och funktioner. Bevakning och analys av rådande trender är en viktig del av Beijer Electronics strategiarbete.
Högre krav på industriell produktivitet
Hård konkurrens på världsmarknaden, kortare produktlivscyklar och en global prispress inom många industrisegment innebär ständigt nya krav på effektiv industriproduktion. Detta driver efterfrågan på effektiv automation samtidigt som alltmer komplexa system ställer krav på såväl användarvänlighet som öppenhet.
Ökat fokus på miljöfrågor
Den aktuella klimatdebatten, en allt hårdare miljölagstiftning och stigande energipriser är alla bidragande orsaker till ett allt större fokus på miljöpåverkan och energianvändning inom såväl industri som infrastrukturprojekt. Ett exempel är en ökad efterfrågan på industriell fastighetsautomation där produktionssystem och fastighetsdrift optimeras tillsammans för en mer effektiv energianvändning.
Tydliga kundfördelar driver marknadens efterfrågan
economy 1
Effektiv automation innebär låga kostnader för implementation och drift
energy
Effektiv automation minskar energianvändning och sänker energikostnader
3
2
environment
Effektiv automation ger minskad miljöpåverkan genom rationaliserad produktion
4
5
ease-of-use
Effektiv automation är användarvänlig och ger en bättre arbetsmiljö
efficiency
Effektiv och väl avvägd automation ger bättre utnyttjande av produktionsresurser
Fördel för globala leverantörer
En ökad konsolidering inom många kundsegment medför en högre andel stora, globala aktörer med verksamhet i många länder. Det innebär en konkurrensfördel för automationsleverantörer med hög internationell närvaro som kan erbjuda såväl lokalt projektstöd och support som god marknadskännedom och förmåga att utveckla lokalt anpassade produkter.
Önskemål om helhetslösningar
I takt med att industriella system blir allt mer komplexa och informationsmängderna allt större ökar också känsligheten för att systemets olika delar fungerar optimalt tillsammans. Detta leder till efterfrågan på leverantörer som kan erbjuda en helhetslösning på kundens automationsbehov, både i form av ett produkterbjudande inom flera olika områden och genom integrationskunskap och förmåga att bygga öppna lösningar.
Ökad efterfrågan på skräddarsydda lösningar
Behov av automationslösningar finns inom en lång rad områden, med olika behov och förutsättningar. Flexibla lösningar som är anpassade efter kundens unika behov efterfrågas i allt högre grad, samtidigt som kostnadseffektivitet och möjlighet till integration med andra system kräver en viss grad av standardisering. Färdigförpackade konceptlösningar anpassade efter behoven i ett visst marknadssegment, som t ex fastighetsautomation eller vattenhantering, är ett sätt att kombinera flexibilitet och standardisering på ett för kunden lönsamt sätt.
Ett tydligare kundvärde genom e5
För att tydliggöra automationsmarknadens drivkrafter och konkretisera värdet vi erbjuder våra kunder har vi på Beijer Electronics utvecklat begreppet e5. Genom att formulera fördelarna med våra produkter och lösningar i termer av economy, energy, environment, ease-of-use och efficiency blir effekterna av vårt erbjudande tydliga och enklare att kvantifiera. Och genom att förstå drivkrafterna, hur de hänger samman och förändras över tiden kan vi utveckla lösningar som hela tiden motsvarar kundernas behov.
Teknologier i förändring
Även den tekniska utvecklingen driver marknaden och skapar förutsättningar för automationsindustrins produktutveckling. Teknologiska framsteg skapar nya möjligheter
Beijer Electronics adresserbara marknad är definierad utifrån geografisk närvaro samt produkterbjudande. HMI Products och IDC har stora tillväxtmöjligheter på världsmarknaden. För Automation är marknaden idag begränsad till Norden och Baltikum.
och skapar behov av att byta ut eller uppgradera föråldrade system mot nya lösningar.
Inom HMI-området är mjukvaruutveckling, mer avancerade gränssnitt, förmåga att hantera större informationsmängder och möjlighet att kommunicera mellan enheter just nu i fokus.
För utvecklingen inom industriell datakommunikation är övergången till IP-baserad kommunikation, behov av högre kommunikationshastigheter och fokus på säkerhet i öppna nätverk viktiga drivkrafter.
En världsmarknad i återhämtning
Efter ett tufft 2009, när världsmarknaden för automation minskade med cirka 20 procent har 2010 varit ett år av återhämtning med en uppskattad tillväxt på cirka 6–7 procent mot föregående år. Den snabbaste återhämtningen har skett i Asien (med undantag av Japan). Den svagaste utvecklingen visar de europeiska marknaderna där finanskrisen lett till fortsatt instabilitet och minskade investeringar i infrastrukturprojekt.
Inom tillverkande industri är nyinvesteringarna i automationsutrustning fortfarande på en relativt låg nivå och fokus ligger på ökade volymer inom existerande produktionssystem. Dock ses en positiv trend inom bland annat bilindustrin. För infrastruktursegmentet ger i många länder statliga stimulanspaket en ökad efterfrågan, men på marinsidan har lågkonjunkturen fortfarande en stor påverkan.
Stor tillväxtpotential
Den adresserbara marknaden för Beijer Electronics är idag cirka 37 miljarder kronor, av en total världsmarknad på 640 miljarder kronor. Med utgångspunkt i dagens omsättning på 1 232 mkr sätter alltså marknaden inga begränsningar för bolagets tillväxt. Vår strategi för tillväxt sker genom åtgärder riktade såväl mot att ta en större andel av den adresserbara marknaden som att öka den adresserbara delen av den totala marknaden. Mer om våra strategier för tillväxt kan du läsa på följande uppslag.
En ny värld av möjligheter
De så kallade BRIC-länderna står idag för en stor del av den globala tillväxten. Starka positioner på BRIC-marknaderna kommer sannolikt att vara avgörande för konkurrenskraften på en framtida automationsmarknad.
Brasilien
En starkt kommande marknad med en beräknad nationell tillväxt på över 7 procent för 2010. Utlokaliserad tillverkning från amerikanska företag och miljardinvesteringar i ny infrastruktur ger stor efterfrågan på automationsprodukter.
Indien
Under de senaste åren har Indiens tillväxttakt legat på mellan 7 och 9 procent per år och landet konkurrerar med Kina om rollen som Asiens tillväxtmotor. Särskilt infrastrukturområdet väntas ge goda marknadsmöjligheter för automation.
Ryssland
Den ryska ekonomin har drabbats hårdare än övriga BRIC-länder av den ekonomiska krisen. Men över en tioårsperiod har tillväxten varit god och här finns behov av stora investeringar i infrastruktur och nya energisystem.
Kina
Med världens högsta tillväxttakt 2009 och en gigantisk hemmamarknad är Kina en självklar marknadsmotor. För automationsindustrin är kinesiska maskintillverkare ett intressant segment, men också investeringar i energi- och vattenförsörjning.
Beijer Electronics har idag en stark position i Kina och i Brasilien öppnas ett säljkontor under 2011. Även Indien och Ryssland är på sikt intressanta marknader för etablering.
Globala konkurrenter och nischade aktörer
Konkurrensen inom automationsindustrin går alltmer mot stora aktörer med ett brett produktutbud och hög internationell närvaro. Men även leverantörer med ett nischat produkterbjudande kan nå stora framgångar.
» Prognoser visar en förväntad tillväxt för automationsmarknaden i Kina på cirka 15 procent de närmaste åren. Det öppnar fantastiska möjligheter för oss. »
Carl-Johan Zetterberg Boudrie, Affärsutvecklingschef
Beijer Electronics konkurrerar med ett antal stora, globala aktörer som Siemens (Tyskland) och Rockwell (USA). Gentemot dessa har vi en konkurrensfördel genom en högre grad av flexiblitet och kundnärhet, samtidigt som vår internationella närvaro stärker oss som leverantör till globala kunder.
Inom HMI-området finns ett antal aktörer specialiserade på operatörssystem, där vår förmåga att utveckla de senaste lösningarna för användarvänlig HMI är avgörande för vår konkurrenskraft. Några exempel är: Proface som ägs av Schneider Electric (Frankrike), B&R (Österrike) och Advantech (Taiwan).
Inom området industriell datakommunikation pågår en konsolidering, från en mängd produktmässigt eller geografiskt nischade företag till större, globala aktörer. Exempel på konkurrenter är Hirschmann (ägs av Belden, USA), Moxa (Taiwan) och Ruggedcom (Kanada).
En tydlig väg mot fortsatt tillväxt
Under de senaste tio åren har Beijer Electronics mer än tredubblat omsättningen och växt till en internationell koncern med närvaro på alla kontinenter. Och resan fortsätter med definierade strategier, rotade i våra grundläggande värderingar och med en tydlig vision i sikte.
Strategiarbetet inom Beijer Electronics drivs med lönsam tillväxt som övergripande mål. Visionen är att vara en ledande leverantör av produkter och lösningar för industriell automation på en global basis. Och vägen dit går via en tydlig tillväxtstrategi med definierade aktiviteter inom ett antal prioriterade strategiområden.
En stabil grund
Våra tre kärnvärden bildar grunden till vårt arbete och är ett viktigt redskap i skapandet av ett globalt företag med en gemensam agenda i alla våra enheter världen över.
Commitment
Speglar vårt engagemang i att maximera kundnytta och närheten i relationer med kunder, samarbetspartners och med varandra.
Drive
Står för framåtsträvande och proaktivitet i teknologiutveckling och i vårt förhållande till marknadsutveckling och konkurrenter.
Trust
Representerar ett ansvarstagande, förtroendeingivande och ärligt agerande i alla relationer.
Strategier för tillväxt och lönsamhet
De fyra strategiområden som bildar basen för företagets fortsatta tillväxt (se figur) speglar ett arbete på dubbla fronter. En offensiv tillväxtstrategi med försäljningsfokus, geografisk expansion och stora investeringar i produktutveckling förbättrar vår marknadsposition och ger storleksfördelar. Samtidigt är målet att upprätthålla lönsamheten även under kraftig tillväxt och fokus ligger därför ständigt
Fyra strategiska block för tillväxt och expansion
även på god kostnadskontroll och effektivitet i interna processer.
» Vårt målmedvetna strategiska arbete och våra gemensamma värderingar Commitment, Drive och Trust ger oss en tydlig väg framåt mot fortsatt tillväxt. »
Fredrik Jönsson, VD och koncernchef
En global agenda
Marknaden för automation blir allt mer globaliserad och därmed ställs allt högre krav på internationell närvaro och support hos leverantörerna. Geografisk expansion är därför en viktig del av vår strategi för framtida tillväxt.
Den ursprungliga stabila basen på de nordiska och nordeuropeiska marknaderna har vi under de senaste åren lyckats komplettera med en växande försäljning i övriga världen (se figur på nästa uppslag). Det ger företaget en stabilare plattform och minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som en global verksamhet ställer höga krav på samordning och ledning.
För framtiden ser vi särskilt stora tillväxtmöjligheter i Asien, med den kinesiska marknaden som ett självklar motor. Den amerikanska marknaden är också ett framtida satsningsområde, men även på viktiga europiska marknader som Storbritannien, Frankrike och Tyskland finns stora möjligheter till ökad försäljning.
Strategiska förvärv ger kraft
Strategiska förvärv är ett värdefullt komplement till vårt fokus på ökad försäljning på befintliga mark-
Från ett nordiskt bolag till en internationell koncern
Försäljning per geografisk marknad 2004 och 2010
nader och geografisk expansion genom egna bolag och distributörsnätverk.
Arbetet med att identifiera och utveckla potentiella förvärvsobjekt pågår ständigt och objekten värderas utifrån vilket värde förvärvet skulle tillföra företaget. Här är kriterier som närvaro på intressanta marknader, nya distributionskanaler samt kompletterande produkter och/ eller teknologier centrala.
De två förvärv som genomförts under 2010 innebär i båda fallen intressanta marknadsmöjligheter i kombination med en värdefull komplettering av produktsortimentet. Förvärvet av QSI Corporation ger oss en effektiv uppbyggnad av resurser för att kunna bearbeta den utmanande amerikanska marknaden, samtidigt som vårt utbud av HMI-produkter kompletteras med ett erbjudande inom delvis nya segment.
» Genom Beijer Electronics får vi tillgång till globala resurser som ytterligare höjer nivån på den service och support som QSI är kända för. «
Barry Hobbs, VD, QSI Corporation
För affärsområde IDC är den asiatiska marknaden högintressant och förvärvet av taiwanesiska Korenix ger tillgång till värdefulla distributionskanaler och lokal
Strategiskt förvärv i USA: QSI Corporation
QSI Corporation är en ledande leverantör av robusta operatörspaneler och mobila dataterminaler. De huvudsakliga kundsegmenten är tillverkande industri samt transportsektorn och företaget riktar sig främst mot den nordamerikanska marknaden.
Med QSI Corporation i koncernen stärker Beijer Electronics sin närvaro på den nordamerikanska marknaden väsentligt, med en bra plattform för fortsatt expansion. Förvärvet ger också affärsområde HMI Products ett bredare utbud av robusta operatörspaneler och tillgång till produkter för ett helt nytt segment – fordonsmonterade dataterminaler.
Omsättning 2010: 121 mkr Anställda: 70 Säte: Salt Lake City, USA
marknadskännedom. Samtidigt är produkterna från Korenix intressanta som komplement till erbjudandet på övriga marknader.
Historisk och framtida tillväxt
Under de senaste tio åren har Beijer Electronics ökat omsättningen från 391 mkr år 2000 till 1 232 mkr år 2010 och med en lönsamhet omkring 10 procent (EBIT). Lyckosamma förvärv, en ökande andel egenutvecklade produkter och en framgångsrik satsning i Asien är några av förklaringarna.
För framtiden är tillväxt- och lönsamhetsmålen fortsatt högt satta, med mer än 15 procent i tillväxt och minst 10 procent EBIT över en hel konjunkturcykel som mål för hela koncernen. Per affärsområde förväntas den största tillväxten i HMI Products med >15 % tillväxt, 13 % EBIT och
» Det är en perfekt matchning mellan Korenix och Beijer Electronics, med kompletterande produkter och teknologier.»
Spencer Lee, VD, Korenix Technology
i IDC med >15 % tillväxt, 12 % EBIT medan affärsområde Automation väntas visa en något långsammare utveckling över en konjunkturcykel med >5 % tillväxt, 8 % EBIT.
Strategiskt förvärv i Asien:
Korenix Technology
Maskinbyggnation, verkstadsindustri, fastighetsautomation och övervakning är några av applikationsområdena för Ethernet-produkterna från Korenix Technology. Företaget grundades 2004 och har redan nått en stark position på hemmamarknaden Taiwan och i Kina.
Förvärvet av Korenix ger Beijer Electronics ett bredare erbjudande inom industriell datakommunikation, med kompletterande produkter riktade mot delvis nya segment. Samarbetet innebär också starkare försäljningskanaler i Asien, ett ömsesidigt teknologiutbyte och möjlighet till högre effektivitet i inköp och produktutveckling.
Omsättning 2010: 57 mkr Anställda: 66 Säte: Taipei, Taiwan
Utveckling i teknikens frontlinje
I vår globala produktutvecklingsorganisation skapas framtidens lösningar för användarvänlig och effektiv HMI och industriell datakommunikation med höga krav på robusthet och tillförlitlighet. Och dessutom framtiden för vårt företags konkurrenskraft på marknaden.
Utvecklingsverksamheten på Beijer Electronics omfattar såväl mjukvaruutveckling av färdiga konceptlösningar för specifika kundsegment som egen produktutveckling inom HMI och industriell datakommunikation.
Utveckling nära marknaden
Utvecklingsverksamheten består av ett antal utvecklings-
centra runt om i världen. Hela utvecklingsorganisationen inom respektive affärsområde arbetar enligt gemensamma processer och med en gemensam utvecklingsagenda, vilket underlättar synergier och en sammanhållen produktportfölj. Samtidigt möjliggör den globala organisationen att utvecklingen kan behålla närheten till de olika marknaderna och produkterna anpassas till kundernas behov.
Aktuell utveckling HMI Products: Produktprogram med globalt fokus tar iX hela vägen
I november 2009 lanserade Beijer Electronics mjukvaruplattformen iX, som öppnade nya möjligheter för användarvänliga och flexibla HMI-lösningar. Ett antal iX-paneler har redan presenterats för marknaden och under 2010
har utvecklingen pågått av en ny generation globalt anpassade paneler som stödjer iXfunktionaliteten fullt ut. Den första produkten lanserades under det första kvartalet 2011 och fler produktsläpp planeras under året.
Starkt fokus på produktutveckling och support
Årets förvärv av QSI Corporation och Korenix har inneburit en förstärkning av utvecklingsorganisationen med 50 personer och dessutom kompletterande utvecklingsresurser inom robusta operatörspaneler och terminaler för fordonsapplikationer respektive produkter för industriell datakommunikation.
Produktlanseringar i framkant
En utmaning i utvecklingsarbetet är att hitta rätt balans mellan långsiktig teknologiutveckling och rätt timing i produktlanseringar för att hålla marknadsledarskap gentemot konkurrenterna.
Under året har utvecklingen inom HMI-området byggt vidare på föregående års lansering av mjukvaruplattformen iX, med nya mjukvaruversioner och skapandet av ett globalt produktprogram som ger möjligheter att fullt ut utnyttja iX-funktionaliteten (läs mer i faktarutan nedan).
Inom industriell datakommunikation har flera intressanta produktlanseringar gjorts under året. Förutom operativsystemet WeOS (se nedan) har lanseringen av Falcon, världens första industriella VDSL2 router, väckt stor uppmärksamhet. Också Lynx+, den mest kompakta Ethernet-switchen i sin klass, är en produkt som kommer att ge stora marknadsmöjligheter framöver.
Aktuell utveckling Industrial Data Communication: Ett operativsystem för framtidens datakommunikation
WeOS är plattformen för Westermos "Made Easy" koncept och införs nu successivt i alla Westermos nätverksprodukter.
WeOS erbjuder god säkerhet, effektiv installation, drift och utbyggnad av nätverk. Uppdateringar och ny funktionalitet kommer att kunna lanseras samtidigt över hela produktprogrammet och se till att kunderna alltid har tillgång till det senaste inom industriell nätverksteknologi.
Tillsammans mot framtiden
Rätt kompetens och effektiva interna processer är en förutsättning för förverkligandet av vår ambition att växa till ett globalt företag med hög lönsamhet. Och inte mindre viktigt är att göra det med kvalitet, hållbarhet och etik i fokus.
Grunden för allt arbete med att utveckla vår interna effektivitet är våra värderingar; commitment, drive och trust. Med ett gemensamt förhållningssätt kan vi tillsammans arbeta med att se till att rätt kompetens finns i bolaget, att vår organisation och våra processer är effektiva och präglas av kvalitet, hållbarhet och ett etiskt förhållningssätt.
Kompetensförsörjning för global tillväxt
Vår utveckling mot en internationell koncern med ledande teknologiutveckling ställer höga krav på rekrytering och utveckling av medarbetare med rätt erfarerenheter och kunskaper. Som ett led i vårt ökade fokus på direktförsäljning har vi under året anställt 20 nya säljare i våra bolag runt om i världen och stora satsningar på ledarutveckling har gjorts.
Antal medarbetare Nyckeltal personal
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Medelantal anställda | 538 | 534 |
| Omsättning per anställd, mkr | 2,3 | 2 |
| Vinst per anställd, tkr | 166,3 | 75,2 |
| Medelålder | 38 | 40 |
| Fördelning Män/Kvinnor, % | 71/29 | 73/27 |
Miljöpolicy och uppförandekod
Vår koncernövergripande miljöpolicy och en årligen fastslagen uppförandekod är viktiga verktyg för att styra verksamheten mot ett hållbart och etiskt förhållningssätt.
I vår miljöpolicy fastställs vårt ansvar för att se till att våra produkter och tjänster ger så liten miljöpåverkan som möjligt, liksom att se till att leverantörer och samarbetspartners arbetar på samma sätt. Samtransporter mellan distributionscentra, uppfyllande av direktiv för användning av miljöfarliga ämnen i våra produkter och miljöcertifiering enligt ISO 14001 är alla beståndsdelar i vårt miljöarbete. Vi arbetar också internt för goda miljöval, som tågresor, videokonferenser och miljöbilar som tjänstebilsalternativ.
Uppförandekoden fastställs årligen av bolagets styrelse och ger riktlinjer för bland annat etiska ställningstaganden i leverantörsrelationer, arbetsmiljöarbete och miljöpolicy.
Processeffektivitet i försörjningskedjan
Ett viktigt fokus i koncernen är ökad effektivitet genom försörjningskedjan, från inköp och utveckling till produktion, lagerhållning och leverans. Inom inköp är en reducering av antalet leverantörsrelationer och ett strategiskt arbete för att hantera komponentbrist på världsmarknaden centrala områden. Under året har också införandet av ett koncerngemensamt affärssystem inletts, vilket kommer att underlätta genomförandet av gemensamma processer samt öka transparensen mellan bolagets olika bolag och geografiska marknader.
Kvalitetsarbete och ledningssystem
En central aspekt av kvalitetsarbetet inom Beijer Electronics är certifiering av produkter, för användning i specifika segment, som marina miljöer eller olja/gas eller för regioner, till exempel den amerikanska UL-märkningen. Utveckling av testverksamheten i produktutveckling och arbete med ständiga förbättringar enligt Kaizen-metoden är andra exempel på kvalitetsarbete inom koncernen.
Verksamhetsledningssystemet i vårt svenska moderbolag är certifierat enligt ISO 9001:2008. Under året har ett projekt inletts med syfte att förändra koncernens verksamhetsledningssystem för förbättrad kontroll och överblick.
Affärsområde HMI Products
Stark egen tillväxt och förvärv i USA
Att utveckla nya lösningar för effektiv informationshantering i interaktionen mellan människa och maskin. Det är målet för affärsområde HMI Products, en stark spelare på ett teknologiområde med lysande framtidsutsikter. Inte minst på de starkt växande marknaderna i Asien.
HMI Products utvecklar, tillverkar och säljer operatörspaneler, mobila terminaler och industriella PCs med innovativ design, användarvänlighet och funktionalitet i fokus. Försäljningen sker under eget varumärke genom dotterbolag i sju länder i Europa, Asien och Nordamerika samt genom ett globalt nätverk av fristående distributörer. Dessutom finns ett antal brand label partners, som ABB, Mitsubishi Electric och SEW Eurodrive som säljer produkterna under eget varumärke.
Ett lysande år
Tack vare en kraftig försäljningsökning och god kostnadskontroll blev 2010 det bästa året någonsin för HMI Products. Särskilt i Asien, men även i USA, visar marknaden för HMI en mycket god utveckling. I Europa har återhämtningen gått långsammare, bland annat beroende på en fortsatt svag marin sektor och finanskrisens påverkan på större industriprojekt.
Satsning i Asien och USA
Ökat fokus på direktförsäljning med ökad egen närvaro samt ett väl avvägt produkterbjudande med rätt funktionalitet till rätt pris kan förklara de stora försäljningsframgångarna på de asiatiska marknaderna. Även i USA har närvaron ökat, genom förvärvet av QSI Corporation. Förvärvet av QSI ger en stabil plattform på den amerikanska marknaden och samtidigt en spännande komplettering av produktportföljen inom områdena robusta operatörspaneler och mobila terminaler för fordonssegmentet.
Global utveckling på plats
Efter en stor omorgansation är nu affärsområdets inter-
Trender inom konsumentteknologi påverkar även utvecklingen av industriella operatörspaneler. Nya sätt att bygga gränssnitt, inspirerade av mobiltelefoner och persondatorer, ger operatörer möjlighet att hantera mer information och större komplexitet i industriella system.
Omsättningens fördelning per marknad 2010
nationella utvecklingsorganisation fullt implementerad. Gemensamma utvecklingsprocesser och en gemensam roadmap har möjliggjort förverkligandet av ett globalt produktprogram som varit i utvecklingsfokus under året och kommer att resultera i ett antal spännande produktlanseringar under nästa år.
Full fart framåt under 2011
Under det kommande året fortsätter den asiatiska satsningen med öppnandet av flera nya säljkontor i Kina samt i Singapore. Den förvärvade enheten i USA kommer på sikt att ansvara för hela Nord- och Sydamerika och ett nytt säljkontor i Brasilien är under uppbyggnad, en marknad med mycket intressanta framtidsutsikter.
Omsättning per kvartal 2007—2010
Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.
HMI Products erbjuder ett fullständigt produktprogram inom HMI, från enkla operatörspaneler till avancerade PC-lösningar.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Omsättning, mkr | 559,7 | 423,2 | 505,1 |
| Rörelseresultat, mkr | 85,3* | 32,7* | 63,7* |
| Rörelsemarginal, % | 15,2* | 7,7* | 12,6* |
* Exklusive engångsposter
Omsättning och resultat 2008—2010 OEM-marknaden blir allt mer global
Maskintillverkare (OEM) är ett viktigt kundsegment för leverantörer av automationsapplikationer. En pågående konsolidering mot stora, världsomspännande aktörer gör att OEM-marknadens efterfrågan på leverantörer med hög internationell närvaro ständigt ökar.
tredje största leverantören 3 av vindkraftverk i Kina
Dongfang Electric Corporation är den
+70 °C Vindkraftverken klarar temperaturer mellan -40 °C och +70 °C
EXTER T70 — en tuff lättviktare
24 B ei j er E lectronics 2010
EXTER T70 kombinerar robust konstruktion med hög kapacitet och en prisvinnande design. En högupplöst 6,5" TFT-skärm garanterar god visibilitet och frontpanelen är IP66-klassificerad. Panelerna följer industristandard och är konfigurerade för optimal användarvänlighet.
Energiproduktion i medvind
Kontrollsystemet är kanske den allra viktigaste delen av ett vindkraftverk. Med en HMI högst upp i tornet och en i kontrollskåpet på marken synliggörs all nödvändig data för en effektiv och säker drift.
Dongfang Electric Corporation (DEC) är ett av Kinas största industriföretag och har bland sina många verksamheter en stor tillverkning av anläggningar för energiproduktion. Som vindkraftverk till exempel. För HMI-lösningen till kraftverkens kontrollsystem sökte DEC en tillverkare som kunde erbjuda en robust panel med tillräcklig nätverkskapacitet och samtidigt ett konkurrenskraftigt pris. Lösningen blev EXTER T70 från Beijer Electronics. Under de kommande åren ska ett stort antal operatörspaneler levereras för att ge medvind till det kinesiska samhällets framtida energiförsörjning. Bokstavligt talat.
» Det är mycket viktigt för kunden att våra produkter är enkla att använda, robusta och att vi kan erbjuda lokal support med hög tillgänglighet. «
Chihchie Hsu VD, Beijer Electronics Corporation, Taiwan
Affärsområde Automation
Säljfokus och omorganisation
Ett brett produktsortiment från egen utveckling och ledande leverantörer. Färdigpaketerade konceptlösningar anpassade till kundernas behov. Och en erkänd kompetens inom projekthantering och support. Det är några av framgångsfaktorerna för affärsområde Automation.
Verksamheten inom affärsområde Automation omfattar marknadsföring och försäljning av våra egenutvecklade produkter i Norden och Baltikum samt kompletterande automationsprodukter från ledande leverantörer som Mitsubishi Electric, Citect och Solcon. Applikationerna finns inom många områden, från industriproduktion till fastigheter, energisystem samt marin verksamhet och kunderna består av såväl integratörer som OEM och direktkunder. Affärsområdet har idag 21 kontor i sju länder.
En marknad i återhämtning
2009 innebar en kraftig nedgång på automationsmarknaden i Norden och Baltikum och 2010 har varit ett år av tydlig, men relativt långsam återhämtning. Inom industrisektorn är graden av nyinvesteringar i automationsutrustning fortfarande låg, men beräknas ta fart under 2011. Omsättningsmässigt utvecklades affärsområde Automation svagt under året. Sverige, som är affärsområdets största marknad, visade en viss tillväxt medan Norge, främst inom den marina sektorn, Finland och Danmark visade negativ tillväxt. I slutet av året lanserades en aktivitetsplan för ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet i framför allt Danmark och Finland. Under året har också nio nya avtal med maskinbyggare (OEM) tecknats.
Underjordiskt kundprojekt
Ett av projekten under året var Citytunneln i Malmö som invigdes i december. Beijer Electronics har under projektet fungerat som underleverantör av styrsystemslösningar för kommunikation, larminsamling och ventilation.
I många länder finns stora utbyggnadsbehov av infrastruktur för bland annat transporter, vattenförsörjning och elproduktion. Även modernisering av ålderstigna infrastruktursystem driver efterfrågan på automationsoch kommunikationslösningar.
Omsättningens fördelning per marknad 2010
Segmentsfokuserade säljteam
Under året har en genomgripande omorganisation av säljkåren genomförts. Nya säljteam har bildats med fokus mot specifika segment, som fastighetsautomation, OEM och marint. De nya säljteamen kommer att avlasta den regionala organisationen och ger större kraft i införsäljningen av konceptlösningar för specifika kundsegment.
Fortsatt säljfokus och nya produkter
2011 kommer att innebära ett fortsatt fokus på försäljning med målet att öka marknadsandelarna i Danmark och Finland med nya kunder, men även bredda försäljningen på befintliga kunder på samtliga marknader. Satsningen på OEM-kunder fortsätter, men också områden som fastighetsautomation och vattenhantering är intressanta.
Omsättning per kvartal 2007—2010
Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.
Automation är en heltäckande leverantör av bland annat PLC, I/O-system, operatörspaneler och kommunikationsprodukter.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Omsättning, mkr | 467,9 | 480,8 | 607,1 |
| Rörelseresultat, mkr | 19,4* | 16,1* | 39,2* |
| Rörelsemarginal, % | 4,1* | 3,4* | 6,5* |
* Exklusive engångsposter
Omsättning och resultat 2008—2010 Ökat intresse för industriell fastighetsautomation
Stigande energipriser sätter fokus på minskad energianvändning hos världens industriföretag. Ett effektivare utnyttjande av synergier mellan fastighetsdrift och produktionssystem kan ge stora kostnadsbesparingar och en bättre arbetsmiljö.
IVBränsletankarna på
Boeings Delta IV raketer fogas ihop med ESABs friktionssvetsmaskiner. Ett annat applikationsområde är svetsning av pipelines
Andelen PLC-baserade lösningar i ESABs försäljning har ökat från några 25 % procent till över 25
Svetsautomation för tuffa miljöer
Effektiva och säkra lösningar för svetsning i miljöer där människan inte räcker till är ett av världsföretaget ESABs specialområden. Och för automationen står vi på Beijer Electronics.
I över hundra år har svenska ESAB levererat svets- och skärutrustning till en lång rad olika tillämpningar. Och idag är företaget en av världens största producent inom sitt område.
Sedan slutet av 80-talet har ESAB haft Beijer Electronics som sin utvalda samarbetspartner för sina automatiserade svetslösningar. I omänskligt hårda miljöer och i svårtillgängliga utrymmen gör en automatiserad svetsmaskin jobbet säkert och effektivt.
Med såväl styrsystem, drivsystem och operatörspaneler som datakommunikation ur Beijer Electronics sortiment får ESAB den högkvalitativa och integrerade helhetslösning de behöver.
» Hög teknisk kompetens, god support och snabba leveranser är viktigt för oss. Och Beijer Electronics är en partner som lever upp till våra krav. «
Mikael Soron Elkonstruktionschef, ESAB
B ei j er E lectronics 2010 29
Affärsområde Industrial Data Communications
Världsnyheter och nya marknader
I hem och på kontor är det sedan länge IP-baserad kommunikation som dominerar. Nu pågår samma utveckling i fabriker, på tåg, i vattenreningsverk och energianläggningar. Det ger fantastiska möjligheter för affärsområde Industrial Data Communications.
Affärsområde IDC utvecklar, tillverkar och säljer produkter för industriell datakommunikation för applikationer med mycket höga krav på robusthet och tillförlitlighet. Produkterna säljs under varumärkena Westermo och Korenix genom egna säljenheter i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Kina, Taiwan, Singapore och USA samt genom ett flertal distributörer runt om i världen.
Ett år av lönsam tillväxt
Marknaden för industriell datakommunikation präglas av stark tillväxt och 2010 har varit ett lyckosamt år också för Beijer Electronics. Försäljningen har ökat på samtliga marknader, men särskilt kraftigt i Tyskland, Spanien, Sverige och Sydostasien. Järnväg och energi är två intressanta områden där IDC varit mycket framgångsrika under året.
Förvärv breddar erbjudandet
Förvärvet av taiwanesiska Korenix kommer att ge såväl bättre sälj- och distributionskanaler i Asien som ett kompletterande produktutbud. Korenix produkter kommer att öppna nya snabbväxande marknadssegment inom områden med mer moderata krav på miljötålighet, som säkerhet och övervakning, maskinbyggare och fastighetsautomation.
Teknologiskt ledarskap
På en marknad i snabb teknisk utveckling är snabb och marknadsdriven produktutveckling ett måste för bibehållen konkurrenskraft. Produktlanseringarna under året har förstärkt Beijer Electronics position som teknologiledande inom industriell datakommunikation, med bland annat världens första industriella VDSL2-router, Falcon.
Industriell automation har en viktig roll att spela i världens framtida energiförsörjning. Vid uppgradering av existerande distributionssystem och inte minst i byggandet av nya anläggningar för förnyelsebara energikällor, som vindkraftsanläggningar och solpanelsinstallationer till exempel.
Omsättningens fördelning per marknad 2010
Omsättning per kvartal 2008—2010
Ständiga effektiviseringar
Under 2010 har organisationen förstärkts ytterligare. Ledarutveckling, nyrekryteringar inom sälj och produktutveckling samt införande av ett nytt affärssystem har stått i fokus.
Stärkta positioner fokus för 2011
Affärsområdets huvudstrategi för 2011 är ett fortsatt starkt försäljningsdriv för att nå ut till fler kunder på marknader där affärsområdet redan är etablerat. Det tekniska ledarskapet och den breda produktportföljen ger stora möjligheter på en snabbt växande marknad. Satsningen på produktutveckling fortsätter och blir ännu kraftfullare tillsammans med den nytillkomna utvecklingsorganisationen i Korenix.
Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.
IDC erbjuder nätverksväxlar, routrar, Ethernet-switchar och andra produkter för datakommunikation i tuffa miljöer.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Omsättning, mkr | 284,4 | 262,7 | 249,7 |
| Rörelseresultat, mkr | 34,0** | 28,6* | 26,6 |
| Rörelsemarginal, % | 12,0** | 10,9* | 10,7 |
* Exklusive engångsposter
** Inklusive minoritetsandel Korenix
Omsättning och resultat 2008—2010 IP-baserad kommunikation ställer krav på säkerhet
Marknaden för industriell datakommunikation är i ett omfattande teknikskifte, från seriella till IP-baserade kommunikationsnät. Men IP-baserad kommunikation över öppna nät driver efterfrågan på nätverksprodukter med inbyggda säkerhetslösningar.
700 installationer av solpanelsanläggningar har hittills gjorts med
spänningsomvandlare är så hög att nästan all energi i solcellerna tas tillvara
I centrum för förnyelsebar energi
SMA Solar Technology levererar spänningsomvandlare och övervakningssystem till solpanelsanläggningar i hela världen. Ethernet-switchar från Westermo är en del av deras lösning.
I tyska Kassel ligger världens största fabrik för solcellsomvandlare. Här tillverkas utrustning som omvandlar likströmmen i solpanelens celler till växelström, anpassad till elnätet. Omvandlaren är också hjärtat i systemet som övervakar solanläggningens effektivitet och driftstatus.
För kommunikationen mellan systemets olika delar valde SMA Ethernet-switchar från Beijer Electronics dotterbolag Westermo. Produktserien Redfox kunde erbjuda den kompakta design och robusta konstruktion som krävs i solpanelsanläggningarnas ofta utmanande miljöer och ett framgångsrikt samarbete inleddes sommaren 2010.
» En solcellsanläggning är en mycket krävande miljö, där våra produkters robusthet är avgörande. Även vår nätverkskompetens är en uppskattad del av vårt samarbete med SMA. «
Kenneth Isacsson Marknads- och försäljningschef, Westermo
B ei j er E lectronics 2010 33
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2010. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Koncernens verksamhet
Beijer Electronics är ett företag som utvecklar, tillverkar och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Bolagets produkter och lösningar kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kvalitet och användarvänlighet.
Beijer Electronics har ett brett utbud av produkter och lösningar för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för många olika typer av verksamheter. Egen teknik- och produktutveckling är en viktig förutsättning för Beijer Electronics konkurrenskraft på marknaden. Bolaget har utvecklingscentra i Sverige, Tyskland, Taiwan och USA.
Koncernens vision är att vara en ledande leverantör av användarvänliga automationslösningar på den globala marknaden. Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation. Produkter och lösningar från Beijer Electronics säljs genom egna säljenheter i 16 länder och via ett nätverk av oberoende distributörer i ytterligare 46 länder. Se även not 15 för mer information om Beijer Electronics dotterbolag.
Koncernen är indelad i tre affärsområden: Automation, HMI Products och Industrial Data Communications (IDC). Affärsområdena HMI Products och IDC (Industrial Data Communications) har egen produktutveckling och tillverkning samt globalt försäljningsansvar medan affärsområde Automation ansvarar för försäljningen på marknaderna i Norden och Baltikum.
Verksamheten under året
Tillväxten på världsmarknaden för industriell automation drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och energidistribution är växande marknadssegment för automationsapplikationer och industriell datakommunikation.
Marknaden för industriautomation har haft en positiv utveckling med en tillväxt på cirka 6–7 procent under året. Den snabbaste tillväxten har varit i Asien (Japan undantaget) medan Europa och USA har haft en något långsammare utveckling. Nyinvesteringar inom den tillverkande industrin och på marinsidan är fortfarande på relativt låga nivåer. Infrastrukturprojekt, som påverkades minst under lågkonjunkturen, har fortsatt att utvecklas positivt.
Orderingång, omsättning och resultat
Koncernens orderingång steg med 17 procent till 1 273,6 mkr (1 088,3) under 2010. Omsättningen ökade med 13 procent till 1 232,3 mkr (1 088,5). Valutajusterat var uppgången 18 procent. Sverige svarade för 24 procent av koncernens försäljning och övriga Norden för 20 procent, Tyskland, där försäljningen steg med 23 procent, stod för 16 procent och övriga Europa svarade för 16 procent av försäljningen. Kina och övriga Asien ökade totalt med 64 procent vilket innebar att de utgjorde 15 procent av koncernens försäljning. USA ökade med 27 procent och svarade för cirka åtta procent av försäljningen.
Koncernens rörelseresultat ökade med 95 procent till 124,3 mkr (63,8) vilket är koncernens hittills högsta resultat. Rörelsemarginalen steg till 10,1 procent (5,9). Den kraftiga resultatförbättringen beror på ökade volymer samtidigt som de fasta kostnaderna stigit i långsammare takt. I resultatet ingår bidrag från förvärven om totalt 4,1 mkr. Engångsposter har påverkat resultatet negativt med netto 1,7 mkr. De totala utvecklingskostnaderna som avser HMI Products och IDC uppgick till 69,3 mkr (69,3).
Koncernens resultat före skatt fördubblades till 120,0 mkr (60,9). Resultatet belastades med ett negativt finansnetto på -4,3 mkr (-2,9). I finansnettot ingick en realisationsvinst om 2,6 mkr från avyttringen av andelar i Autic Systems i Norge under det andra kvartalet. Resultatet efter skatt uppgick till 89,5 mkr (40,2). Det motsvarade en vinst per aktie på 14,04 kronor (6,22).
Viktiga händelser
Under 2010 har Beijer Electronics tecknat flera stora OEM-avtal och fått order på större projekt inom bland annat förnyelsebar energi, livsmedels- och tillverkningssektorn. Bolaget inledde året med sin hittills största enskilda order på Ethernet-växlar från Bombardier på 1,5 miljoner amerikanska dollar. Ordern avsåg ett tågprojekt för den amerikanska transportmyndigheten i Chicago, CTA och omfattar leveranser till totalt 406 vagnar. Leveranser sker under en tvåårsperiod.
Under 2010 gjordes två viktiga förvärv, ett i USA och ett i Taiwan. Amerikanska QSI Corporation är en ledande leverantör av robusta operatörsterminaler och mobila dataterminaler för industri- och transportsektorn. Förvärvet ger Beijer Electronics en bas för fortsatt expansion på den nordamerikanska marknaden. QSI omsatte 121 mkr 2010 och har ett 70-tal anställda. Den initiala köpeskillingen uppgick till 80 mkr. Härtill finns en resultatbaserad tilläggsköpeskilling baserad på utvecklingen 2011 och 2012. QSI ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 1 november 2010. Se not 4 för ytterligare infromation.
Det taiwanesiska teknologibolaget Korenix, som utvecklar och säljer industriell datakommunikationsutrustning, ger Beijer Electronics tillgång till ett bredare produktutbud, starkare försäljningskanaler i Asien, främst i Kina och Taiwan, och ett ömsesidigt teknologiutbyte med Westermo. Bolaget omsatte 57 mkr 2010 och har 70 medarbetare. Köpeskillingen uppgick till 41,5 mkr. Förvärvet skedde i två steg. I juli månad förvärvades först 37 procent och sen ytterligare 55 procent i slutet av december vilket ger en ägarandel på 92 procent. Korenix har konsoliderats och ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 29 december 2010. Se not 4 för ytterligare infromation.
Under 2010 har HMI Products expanderat geografiskt på flera nya marknader med nya säljenheter i Frankrike och Storbritannien. Affärsområde IDC har förutom expansionen via förvärvet av Korenix i Taiwan satt upp en ny säljenhet i USA för att utöka sin närvaro och försäljning på den amerikanska marknaden.
Affärsområde HMI Products
Affärsområde HMI Products som säljer på den globala marknaden visade en mycket fin utveckling under året. Den positiva trenden förklaras av stark marknadstillväxt samt utökade säljkanaler och effektivare marknadsbearbetning som lett till stigande marknadsandelar. Från den 1 november 2010 ingår förvärvet av amerikanska QSI Corporation i räkenskaperna.
Orderingång, omsättning och resultat
Affärsområdets orderingång steg med 30 procent till 562,1 mkr (431,1). Omsättningen uppgick till 559,7 mkr (423,2) vilket är en ökning med 32 procent. Rörelseresultatet steg med 183 procent till 84,7 mkr (29,9). Det innebar en rörelsemarginal på 15,1 procent (7,1). De markanta förbättringarna beror på högre försäljningsvolymer, en bättre bruttomarginal samt god kostnadskontroll.
Affärsområde Automation
Affärsområde Automation, som bearbetar marknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum, utvecklades svagt under året. Sverige, som är affärsområdets största marknad, visade en viss tillväxt medan Norge, främst inom den marina sektorn, Finland och Danmark visade negativ tillväxt. I slutet av året lanserades en aktivitetsplan för ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet i framför allt Danmark och Finland.
Orderingång, omsättning och resultat
Affärsområdets orderingång uppgick till 472,9 mkr (477,9). Omsättningen var 467,9 mkr (480,8). Rörelseresultatet ökade till 16,2 mkr (13,4) vilket motsvarar en rörelsemarginal på 3,5 procent (2,8). Trots en lägre omsättning ökade resultatet beroende på god kostnadskontroll.
Affärsområde IDC
Affärsområde IDCs försäljning sker på den globala marknaden där infrastrukturprojekt som järnvägssystem och energidistribution är viktiga inslag. IDC har utvecklats mycket positivt under året med god tillväxt och markant bättre resultat. Affärsområdet har under året satsat offensivt på framtidsinriktade investeringar i produktutveckling, som resulterat i flera nya produktlanseringar, och i marknadsutveckling med en ny sälj- och supportorganisation i USA. I slutet av året förvärvades taiwanesiska Korenix. Korenix breddar och kompletterar IDCs produktprogram inom industriell datakommunikation.
Orderingång, omsättning och resultat
Affärsområdets orderingång uppgick till 306,3 mkr (271,0) vilket motsvarar en ökning med 13 procent. Omsättningen steg med åtta procent till 284,4 mkr (262,7). Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 34,0 mkr (27,0). Det innebar en rörelsemarginal på 12,0 procent (10,3). Förbättringarna beror på högre försäljningsvolymer och något lägre fasta kostnader samt resultatbidrag från Korenix.
Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning
Koncernens investeringar inklusive balanserade utvecklingskostnader och exklusive förvärv uppgick till 50,5 mkr (24,4) under helåret. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev 114,1 mkr (173,5). Det egna kapitalet exklusive minoritetens andel uppgick till 337,7 mkr (294,8) vid årsskiftet. Soliditeten var 27,2 procent (33,3). Likvida medel uppgick till 105,1 mkr (127,4). Räntebärande skulder var 459,1 mkr (352,4).
Lönsamhet
Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 26,5 procent (12,9). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 17,2 procent (10,0) respektive 19,8 procent (10,8).
Personal
Under året har bland annat produktutvecklings- och säljorganisationerna stärkts och medelantal anställda ökade till 538 medarbetare (534). Inklusive förvärven av Korenix och QSI var antalet anställda vid årets slut totalt 682. Omsättningen per medelantal anställd ökade till 2,3 mkr (2,0).
Produktutveckling
Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena HMI Products och IDC. Det bedrivs löpande utvecklingsprojekt för att bredda utbudet med nya produkter och lösningar samt för att förbättra det befintliga erbjudandet.
HMI Products utvecklar operatörspaneler och mjukvara som används för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Under året lanserade affärsområdet bland annat nya iX-paneler och en ny version av mjukvaruplattform iX. Utvecklingsutgifterna inom HMI Products uppgick till 47,4 mkr (44,2). Det motsvarade 8,5 procent (10,4) av omsättningen.
Produktutvecklingen är en viktig del av IDCs verksamhet och sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. Under året har affärsområdet bland annat lanserat Falcon, världens första VDSL2 router, och i-line, en ny serie industriella nätverksprodukter. Utvecklingsutgifterna steg till 37,5 mkr (34,9) motsvarande 13,2 procent (13,2) av omsättningen.
Valutor
Beijer Electronics har försäljning globalt i olika valutor. Omsättningen i euro svarade för 444 mkr vilket utgjorde 36 procent av koncernens omsättning 2010. Omsättningen i svenska kronor var 287 mkr, 181 mkr i amerikanska dollar, 104 mkr i norska kronor, 71 mkr i danska kronor, 50 mkr i brittiska pund och 95 mkr i övriga valutor.
Miljöpåverkan
Koncernens miljöarbete är framförallt fokuserat på produkternas
miljöpåverkan. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter. I de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att de krav som gäller följs och att arbetet med miljöfrågor är strukturerat och bidrar till ständiga förbättringar.
IFRS
Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).
Riskbeskrivning
Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig 30 år tillbaka i tiden och det förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.
Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har vissa finansiella risker. De räntebärande skulderna uppgick till 459,1 mkr vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 354,0 mkr.
Aktier och ägarförhållanden
Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2010 till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier med ett kvotvärde på 1 krona. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,7 procent, Svolder Aktiebolag med 10,1 procent och SEB Asset Management S A med 10,0 procent av kapital och röster.
Split av aktien (3:1)
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om aktiedelning (s.k. split) så att varje nuvarande aktie delas upp i tre aktier (3:1). Förslaget innebär att antalet aktier ökar med 12 442 976 till totalt 18 664 464 aktier. Syftet med aktiedelningen är att öka likviditeten i aktien. Om stämman beslutar enligt förslaget, kommer styrelsen be årsstämman om ett bemyndigande för att verkställa uppdelningen av aktierna en dag under perioden 15 juni till 30 juni 2011.
Bemyndigande om nyemission
Vid årsstämman i april 2010 togs beslut om att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier. Styrelsen har hittills inte funnit anledning att utnyttja bemyndigandet och således har ingen nyemission ägt rum. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman den 27 april 2011 att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier (högst 1 866 000 aktier efter föreslagen split enligt ovan). Syftet med bemyndigandet är att bolaget skall kunna emittera aktier för att säkerställa köpeskillingslikviden i samband med förvärv av andra företag, delar av företag eller andra tillgångar som styrelsen bedömer vara av värde för bolagets verksamhet.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör samt tar beslut om ersättning till den övriga företagsledningen. Ersättningsutskottet bereder även förslag till eventuella incitamentsprogram. Principerna för ersättningsutskottets arbete beskrivs mer utförligt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–81.
Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner och incitamentsprogram som omfattar teckningsoptioner utgivna 2008–2009, och dels en rörlig del. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2010 fastställdes av årsstämman i april 2010. Ersättning under 2010 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av not 8 på sidan 60 och i bolagsstyrningsrapporten på sidan 78.
Ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2011 fastställs av årsstämman i april månad. Styrelsen har föreslagit att den totala ersättningen omfattar fast lön samt rörlig lön, bestående av en årlig och en långsiktig del. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. För en utförligare beskrivning av förslaget hänvisas till not 8 på sidan 60.
Utsikter för 2011
Den positiva trenden har hållit i sig under inledningen av 2011 och flertalet konjunkturbedömare spår en fortsatt god tillväxt i världsekonomin under året. Om makroprognoserna infrias bedöms Beijer Electronics kunna visa en fortsatt god tillväxt och ett bättre resultat under helåret 2011.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
| Tkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 29 296 |
| Årets resultat | 18 082 |
| Summa | 47 378 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas 6,00 kronor per aktie.
| Tkr | |
|---|---|
| Summa utdelning | 37 329 |
| Överföres i ny räkning | 10 049 |
| Summa | 47 378 |
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 2 maj 2011. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna skickas ut den 5 maj 2011.
Den föreslagna utdelningen sänker koncernens soliditet till 25,1 procent, och moderbolagets soliditet till 6,3 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.
Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 27 april 2011 för fastställelse.
Händelser efter balansdagen
Efter årets utgång har resterande andelar i Korenix förvärvats. Förvärvet av Korenix är en viktig del av den tillväxtplan som Beijer Electronics har i Asien.
Koncernens resultaträkning
| Tkr | 2010 | 2009 | Not |
|---|---|---|---|
| Nettomsättning | 1 232 321 | 1 088 451 | 2 |
| Kostnad sålda varor | -692 611 | -625 117 | 3 |
| Bruttoresultat | 539 710 | 463 334 | |
| Försäljningsomkostnader | -160 312 | -167 345 | 3 |
| Administrationsomkostnader | -258 521 | -233 374 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | -511 | 658 | 5 |
| Intäkter från andelar i intresseföretag | 3 956 | 538 | 16 |
| Rörelseresultat | 124 322 | 63 811 | 2,6,7,8,9 |
| Finansiella intäkter | 3 910 | 5 665 | |
| Finansiella kostnader | -8 211 | -8 537 | |
| Finansnetto | -4 301 | -2 872 | 10 |
| Resultat före skatt | 120 021 | 60 939 | |
| Skatt | -30 534 | -20 759 | 12 |
| Årets resultat | 89 487 | 40 180 | |
| hänförligt till moderbolagets aktieägare | 87 358 | 38 718 | |
| hänförligt till minoritetsintresse | 2 129 | 1 462 | |
| vinst per aktie, kr | 14,04 | 6,22 | 21 |
| Rapport över totalresultatet | |||
| Nettoresultat | 89 487 | 40 180 | |
| Omräkningsdifferenser | -20 553 | -14 674 | |
| Totalresultat | 68 934 | 25 506 | |
| hänförligt till moderbolagets aktieägare | 67 859 | 24 014 | |
| hänförligt till minoritetsintresse | 1 075 | 1 492 |
Koncernens balansräkning
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | Not |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 68 844 | 71 984 | 14 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 675 580 | 395 526 | 13 |
| Andelar i intresseföretag | 559 | 2 333 | 16 |
| Långfristiga fordringar | 6 521 | 131 | 18 |
| Uppskjutna skattefordringar | 26 785 | 19 284 | 26 |
| Summa anläggningstillgångar | 778 289 | 489 258 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 231 949 | 131 814 | 19 |
| Kundfordringar | 183 460 | 150 890 | 20 |
| Skattefordringar | 11 027 | 8 004 | |
| Övriga fordringar | 16 854 | 13 866 | 20 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 691 | 9 207 | 20 |
| Likvida medel | 105 064 | 127 439 | 32 |
| Summa omsättningstillgångar | 564 045 | 441 220 | |
| Summa tillgångar | 1 342 334 | 930 478 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 6 222 | 6 222 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 943 | 1 943 | |
| Omräkningsreserver | -18 073 | 1 426 | |
| Balanserat resultat | 347 637 | 285 165 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 337 729 | 294 756 | |
| Minoritetens andel av eget kapital | 27 640 | 15 056 | |
| Summa eget kapital | 365 369 | 309 812 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 370 088 | 276 436 | 23 |
| Övriga långfristiga skulder | 119 864 | 84 | 33 |
| Avsättningar till pensioner | 34 990 | 30 922 | 23,25 |
| Uppskjutna skatteskulder | 71 658 | 57 245 | 26 |
| Övriga avsättningar | 3 627 | 2 603 | 27 |
| Summa långfristiga skulder | 600 227 | 367 290 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 54 034 | 45 019 | 23 |
| Förskott från kunder | 5 031 | 968 | |
| Leverantörsskulder | 151 101 | 112 863 | |
| Skatteskulder | 11 761 | 8 998 | |
| Övriga skulder | 63 012 | 16 490 | 33 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 91 798 | 69 038 | 28 |
| Summa kortfristiga skulder | 376 738 | 253 376 | |
| Summa skulder | 976 965 | 620 666 | |
| Summa eget kapital och skulder | 1 342 334 | 930 478 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 30.
Koncernens förändring i eget kapital
| Tkr | Aktie kapital a) |
Övrigt till skjutet kapital c) |
Omräknings reserver |
Balanserat resultat b) |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2009–01–01 | 6 222 | 1 826 | 16 130 | 271 332 | 295 510 | 15 266 | 310 776 |
| Årets resultat | 38 718 | 38 718 | 1 462 | 40 180 | |||
| Omräkningsdifferenser | -14 704 | -14 704 | 30 | -14 674 | |||
| Totalresultat | 6 222 | 1 426 | 310 050 | 319 524 | 16 758 | 336 282 | |
| Utdelningar | -24 886 d) | -24 886 | -1 162 | -26 048 | |||
| Förvärv | -540 | -540 | |||||
| Övrigt tillskjutet kapital | 118 | 118 | 118 | ||||
| Utgående eget kapital 2009–12–31 | 6 222 | 1 943 | 1 426 | 285 165 | 294 756 | 15 056 | 309 812 |
| Tkr | Aktie kapital a) |
Övrigt till skjutet kapital c) |
Omräknings reserver |
Balanserat resultat b) |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2010–01–01 | 6 222 | 1 943 | 1 426 | 285 165 | 294 756 | 15 056 | 309 812 |
| Årets resultat | 87 358 | 87 358 | 2 129 | 89 487 | |||
| Omräkningsdifferenser | -19 499 | -19 499 | -1 054 | -20 553 | |||
| Totalresultat | 6 222 | 1 943 | -18 073 | 372 523 | 362 615 | 16 131 | 378 746 |
| Utdelningar | -24 886 d) | -24 886 | -439 | -25 325 | |||
| Förvärv | 11 948 | 11 948 | |||||
| Utgående eget kapital 2010–12–31 | 6 222 | 1 943 | -18 073 | 347 637 | 337 729 | 27 640 | 365 369 |
a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.
b) Inklusive årets resultat.
c) Teckningsoptioner, insatt kapital.
d) Utdelning per aktie uppgick till 4,00 (4,00) kr.
Koncernens kassaflödesanalys
| Tkr | 2010 | 2009 | Not |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 32 | ||
| Resultat före skatt | 120 021 | 60 939 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 45 402 | 41 125 | |
| Betald skatt | -29 864 | -18 405 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 135 559 | 83 659 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av varulager | -51 267 | 47 264 | |
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | -23 597 | 42 893 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | 53 379 | -359 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 114 074 | 173 457 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | -36 934 | -18 042 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -13 591 | -6 881 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 144 | 429 | |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | -164 271 | -3 374 | 4 |
| Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar | 8 908 | 114 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -205 744 | -27 754 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 141 649 | ||
| Amortering av lån | -40 000 | -65 840 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 118 | ||
| Utbetald utdelning till minoritet | -439 | -1 162 | |
| Utbetald utdelning | -24 886 | -24 886 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 76 324 | -91 770 | |
| Årets kassaflöde | -15 346 | 53 933 | |
| Likvida medel vid årets början | 127 439 | 74 076 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -7 029 | -570 | |
| Likvida medel vid årets slut | 105 064 | 127 439 |
Moderbolagets resultaträkning
| Tkr | 2010 | 2009 | Not |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 52 268 | 49 893 | 31 |
| 52 268 | 49 893 | ||
| Rörelsens kostnader | |||
| Försäljnings- och administrationsomkostnader | -57 346 | -46 347 | |
| Rörelseresultat | -5 078 | 3 546 | 6,7,8,9,31 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | -6 958 | 158 | 10 |
| Utdelning från dotterbolag | 24 486 | 46 584 | 10 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 896 | 4 497 | 10 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -7 452 | -9 708 | 10 |
| Resultat efter finansiella poster | 8 894 | 45 077 | |
| Bokslutsdispositioner | 7 222 | 4 746 | 11 |
| Resultat före skatt | 16 116 | 49 823 | |
| Skatt på årets resultat | 1 966 | -1 074 | 12 |
| Årets resultat | 18 082 | 48 749 |
Moderbolagets balansräkning
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | Not |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 163 | 5 656 | 13 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 359 | 3 022 | 14 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 258 273 | 220 627 | 15 |
| Fordringar hos koncernföretag | 268 031 | 193 217 | 17 |
| Uppskjutna skattefordringar | 3 472 | 1 482 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 529 776 | 415 326 | |
| Summa anläggningstillgångar | 546 298 | 424 004 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 8 721 | 9 136 | |
| Skattefordringar | 658 | 137 | |
| Övriga fordringar | 1 621 | 564 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 5 733 | 3 550 | 20 |
| Summa kortfristiga fordringar | 16 733 | 13 387 | |
| Likvida medel | 10 285 | 35 410 | 32 |
| Summa omsättningstillgångar | 27 018 | 48 797 | |
| Summa tillgångar | 573 316 | 472 801 |
Forts
Moderbolagets balansräkning
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | Not |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (6 221 488 aktier) | 6 222 | 6 222 | |
| Reservfond | 1 244 | 1 244 | |
| Summa bundet eget kapital | 7 466 | 7 466 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 29 296 | 5 433 | |
| Årets resultat | 18 082 | 48 749 | |
| Summa fritt eget kapital | 47 378 | 54 182 | |
| Summa eget kapital | 54 844 | 61 648 | |
| Obeskattade reserver | 21 890 | 29 112 | 22 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 2 464 | 2 121 | |
| Övriga avsättningar | 347 | ||
| Summa avsättningar | 2 811 | 2 121 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 364 999 | 271 793 | 24 |
| Skulder till koncernföretag | 27 768 | ||
| Summa långfristiga skulder | 364 999 | 301 682 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 47 654 | 40 000 | 24 |
| Leverantörsskulder | 7 672 | 6 216 | |
| Skulder till koncernföretag | 59 252 | 23 553 | |
| Övriga skulder | 577 | 449 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 617 | 10 141 | 28 |
| Summa kortfristiga skulder | 128 772 | 80 359 | |
| Summa eget kapital och skulder | 573 316 | 472 801 |
Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | Not |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | Inga | Inga | |
| Eventualförpliktelser | 49 | 42 | 30 |
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Aktie kapital a) |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009–01–01 | 6 222 | 1 244 | 30 202 | 37 668 | |
| Övrigt tillskjutet kapital b) | 118 | 118 | |||
| Årets resultat | 48 749 | 48 749 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
30 319 | 48 749 | 86 417 | ||
| Utdelning | -24 886 | -24 886 | |||
| Utgående eget kapital 2009–12–31 | 6 222 | 1 244 | 5 433 | 48 749 | 61 648 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Aktie kapital a) |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2010–01–01 | 6 222 | 1 244 | 54 182 | 61 648 | |
| Årets resultat | 18 082 | 18 082 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
6 222 | 1 244 | 54 182 | 18 082 | 79 730 |
| Utdelning | -24 886 | -24 886 | |||
| Utgående eget kapital 2010–12–31 | 6 222 | 1 244 | 29 296 | 18 082 | 54 844 |
a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.
b) Teckningsoptioner, insatt kapital.
Moderbolagets kassaflödesanalys
| Tkr | 2010 | 2009 | Not |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 8 894 | 45 077 | 32 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 10 793 | 5 916 | |
| Betald skatt | -545 | 7 444 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 19 142 | 58 437 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar | -2 825 | 30 669 | |
| Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder | 40 759 | -22 635 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 57 076 | 66 471 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | -10 406 | -649 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -583 | -106 | |
| Investeringar/amortering av finansiella anläggningstillgångar | -74 814 | 3 029 | |
| Förvärv av andelar i koncernföretag | -37 646 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -123 449 | 2 274 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 132 500 | 32 945 | |
| Ökning/minskning av finansiella skulder | -66 366 | -47 343 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 118 | ||
| Utbetald utdelning | -24 886 | -24 886 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 41 248 | -39 166 | |
| Årets kassaflöde | -25 125 | 29 579 | |
| Likvida medel vid årets början | 35 410 | 5 831 | |
| Likvida medel vid årets slut | 10 285 | 35 410 |
Redovisningsprinciper
(a) Allmän information
Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 426, Krangatan 4A, 201 24 Malmö Sverige. Företaget är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Grund för rapporternas upprättande
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.3 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2011. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2011 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2010.
Införande av nya och ändrade redovisningsprinciper
Per den 1 januari 2010 har ett antal ändringar av befintliga standards från International Accounting Standard Board (IASB) samt nya uttalande från International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC) trätt i kraft. Nedan följer en beskrivning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden har på Beijer Electronics finansiella rapporter:
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv", och därav följande ändringar av IAS 27, "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter", IAS 28, "Innehav i intresseföretag", och IAS 31 "Andelar i joint ventures", ska tillämpas framåtriktat för rörelseförvärv där förvärvstidpunkten infaller i det första räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive villkorade köpeskillingar som klassificerats som skuld och som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Alla förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs.
Den omarbetade standarden tillämpades på QSI och Korenix som förvärvades under 2010. Förvärven genomfördes i flera steg. Enligt den omarbetade standarden ska goodwill endast fastställas vid förvärvstidpunkten då bestämmande inflytande erhålls och inte i samband med tidigare förvärv. För att fastställa goodwill ska det tidigare innehavet av eget kapitalandelar i det förvärvade företaget inkluderas justerat till verkligt värde och alla vinster eller förluster som uppkommer p g a omvärderingen ska redovisas i resultaträkningen.
En villkorad köpeskilling om 152 906 tkr har redovisats till verkligt värde per den 31 december 2010. Enligt tidigare regler skulle den villkorade köpeskillingen inte ha redovisats vid förvärvstidpunkten, då det vid denna tidpunkt inte var sannolikt att betalning till de tidigare ägarna skulle utfalla. Förvärvsrelaterade kostnader för båda förvärven uppgående till 2 155 tkr har redovisats i koncernens resultaträkning. Enligt tidigare regler skulle dessa ha ingått som en del av köpeskillingen för rörelseförvärvet. Se not 4 för ytterligare detaljer om de rörelseförvärv som inträffade under 2010.
IAS 27 (omarbetad), kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår, och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Standarden har inte haft någon påverkan på innevarande period, då ingen av innehaven utan bestämmande inflytande visar negativt värde; det har inte förekommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande.
IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare). Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och som tillåter redovisning av en grupp av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.
Vid upprättandet av årsredovisningen för 2010 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 men som för närvarande inte är relevanta för koncernen:
IAS 1 (ändring), "Utformning av finansiella rapporter". Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig.
IAS 36 (ändring), "Nedskrivningar" gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen klargör att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov.
IFRS 2 (ändring), "Group cash-settled and share based payment transactions", gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2 - Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden.
IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter.
Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer vilket innebär att man tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet »Moderbolagets redovisningsprinciper«. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 13, immateriella anläggningstillgångar samt i not 25, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2011.
(c) Segmentsrapportering
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen
som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgrupp som fattar strategiska beslut.
(d) Klassificering m m
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(e) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
(ii) Intresseföretag
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som »Andel i intresseföretags resultat« koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncernen har ändrat sina redovisningsprinciper för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande och för redovisning när koncernen förlorar det bestämmande eller betydande inflytandet, från 1 januari 2010 när den omarbetade IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" trädde i kraft. Omarbetningen av IAS 27 innefattande också konsekvensändringar av IAS 28 " Innehav i intresseföretag" och IAS 31 " Andelar i joint ventures". Tidigare har transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlats som transaktioner med utomstående part från koncernens perspektiv. Avyttringar gav då upphov till vinster eller förluster i resultaträkningen och förvärv medförde att goodwill redovisades. Vid avyttring av hela eller en del av ett innehav, omklassificerades en proportionell andel av de reserver som var hänförliga till dotterföretaget till resultaträkningen eller fördes direkt till balanserade vinstmedel.
Enligt tidigare principer gällde att när koncernen förlorade sitt bestämmande eller betydande inflytande, använde koncernen innehavets redovisade värde vid den tidpunkt då inflytande upphörde som anskaffningsvärde och grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång.
Koncernen tillämpar de nya redovisningsprinciperna framåtriktat för transaktioner som inträffar efter 1 januari 2010. Följaktligen har det inte krävts några justeringar av belopp som tidigare redovisats i koncernredovisningen.
(iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
(f) Utländsk valuta
(i) Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas som en finansiell intäkt eller som en finansiell kostnad i resultaträkningen.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.
(iii) Nettoinvestering i utlandsverksamhet
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
(g) Intäkter
(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag
Koncernens intäkter består av försäljning av varor och tjänster. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när uppdraget är slutfört. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Betalningar avseende operationella leasar
Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.
(ii) Betalningar avseende finansiella leasar
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(iii) Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.
(i) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.
IAS 39 klassificerar finansiella tillgångar i fyra kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning.
Lånefordringar och kundfordringar
»Lånefordringar och kundfordringar« klassificeras som finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori.
Investeringar som hålles till förfall
Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovisning. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.
För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt andra finansiella skulder.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga
tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.
Kundfordringar
Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Skulder
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
(j) Derivat och säkringsredovisning
Derivat som används för säkringsredovisning
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.
För närvarande innehas inga derivat inom koncernen.
(k) Materiella anläggningstillgångar (i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Leasade tillgångar
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
(iv) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder;
| byggnader, rörelsefastigheter | 3–60 år |
|---|---|
| maskiner och andra tekniska anläggningar | 3–12 år |
| inventarier, verktyg och installationer | 2–8 år |
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan tre och 60 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader;
| byggnadsdekorationer, Taiwan | 3–5 år |
|---|---|
| övriga fastighetskomponenter | 45–60 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
(l) Immateriella tillgångar
(i) Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper n). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
(ii) Utveckling
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
(iii) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar (se redovisningsprinciper).
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
(iv) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
(v) Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
| varumärken | 7–20 år |
|---|---|
| kundkontrakt | 4–10 år |
| (återstående kontraktuell löptid) | |
| balanserade utvecklingsutgifter | 3–5 år |
| balanserade IT-utgifter | 3–5 år |
| teknikplattform | 5 år |
(m) Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
(n) Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 januari 2004 (övergångsdatum till IFRS) och görs därefter årligen.
När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.
(i) Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra
Not 1 forts Redovisningsprinciper
tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
(ii) Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte.
Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
(o) Aktiekapital
(i) Återköp av egna aktier
Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
(ii) Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
(p) Ersättningar till anställda
(i) Avgiftsbestämda planer
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
(ii) Förmånsbestämda planer
En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget, dotterbolag i Sverige och i dotterbolaget i Taiwan. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade »projected unit credit method«.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det högre av 10 procent av förpliktelsernas nuvärde och 10 procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
(iii) Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
(iv) Bonus- och vinstandelsplaner
I koncernen finns det bonus- och vinstandelsplaner. Vinstandelsplanerna baseras på ett operativt resultat och utgår om ett förutbestämt mål uppnås. Kostnaderna för bonus- och vinstandelsplaner belastar det år det finns en legal förpliktelse.
(q) Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
(r) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelningen redovisas som en skuld.
(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
(t) Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och RFR 2.3 Redovisning för juridisk person. RFR 2.3 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Dotterföretag och intresseföretag
Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Långfristiga monetära mellanhavanden
Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.
Finansiella instrument
Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.
Materiella anläggningstillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Immateriella anläggningstillgångar
Utveckling
I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.
Ersättningar till anställda
Förmånsbestämda planer
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
2010
Rapportering för segment
Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten som används för att fatta strategiska beslut. Företagsledningen bedömer verksamheten från ett produkperspektiv där rörelsesegmenten är fördelade på de tre affärsområdena Automation, HMI Products och IDC.
Automation marknadsför och säljer produkter från ledande internationella leverantörer samt operatörssystem från affärsområde HMI Products och datakommunikationslösningar från IDC i Norden och Baltikum. HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och IPC-baserade operatörssystem på den globala marknaden. IDC utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation på en global marknad. Övrigt består främst av moderbolagets gemensamma funktioner.
Företagsledningen bedömer rörelsesegmenten baserat på ett mått som benämns rörelseresultat (EBIT). Detta mått exkluderar kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten.
Företagsledningen bedömer även försäljningen från ett geografiskt perspektiv fördelat på Norden, Övriga Europa, Nordamerika, Asien samt Övriga världen. Den information som presenteras avseende rörelsesegmentens intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade.
| Tkr | Automation | HMI Products | IDC | Övrigt | Eliminering | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Extern försäljning | 467 272 | 482 634 | 282 415 | 1 232 321 | ||
| Intern försäljning | 600 | 77 082 | 1 964 | -79 645 | 0 | |
| Summa försäljning | 467 872 | 559 715 | 284 379 | -79 645 | 1 232 321 | |
| Resultat per rörelsesegment | 18 721 | 85 331 | 30 780 | -5 078 | -4 001 | 125 753 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 691 | 3 265 | 3 956 | |||
| Rörelseresultat a) | 19 412 | 85 331 | 34 045 | -5 078 | -4 001 | 129 709 |
| Omstruktureringskostnader och engångskostnader |
-3 229 | -608 | -1 550 | -5 387 | ||
| Realisationsvinst vid försäljning Autic | 2 619 | 2 619 | ||||
| Finansnetto | 269 | -2 395 | -857 | 13 972 | -17 909 | -6 920 |
| Årets skattekostnad | -4 875 | -18 639 | -9 148 | 1 966 | 162 | -30 534 |
| Årets resultat | 14 196 | 63 689 | 24 040 | 10 860 | -23 298 | 89 487 |
| hänförligt till moderbolagets aktieägare | 87 358 | |||||
| hänförligt till minoritetens aktieägare | 2 129 | |||||
| Tillgångar | 218 714 | 665 970 | 408 996 | 573 316 | -525 221 | 1 341 775 |
| Andelar i intresseföretag | 559 | 559 | ||||
| Summa tillgångar | 218 714 | 665 970 | 409 555 | 573 316 | -525 221 | 1 342 334 |
| Skulder | 114 098 | 508 876 | 164 710 | 518 472 | -329 191 | 976 965 |
| Summa skulder | 114 098 | 508 876 | 164 710 | 518 472 | -329 191 | 976 965 |
| Investeringar | 1 266 | 169 340 | 161 606 | 10 989 | 2 348 | 345 549 |
| Avskrivningar | 4 633 | 19 955 | 9 037 | 3 099 | 13 732 | 50 457 |
| Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar |
5 051 |
a) Exklusive engångsposter
Not 2 forts Rapportering för segment
| 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Automation | HMI Products | IDC | Övrigt | Eliminering | Summa |
| Intäkter | ||||||
| Extern försäljning | 479 659 | 348 078 | 260 714 | 1 088 451 | ||
| Intern försäljning | 1 138 | 75 162 | 1 985 | -78 285 | 0 | |
| Summa försäljning | 480 797 | 423 240 | 262 699 | 1 088 451 | ||
| Resultat per rörelsesegment | 15 561 | 32 682 | 28 639 | 3 705 | -9 814 | 70 773 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 538 | 538 | ||||
| Rörelseresultat a) | 16 099 | 32 682 | 28 639 | 3 705 | -9 814 | 71 311 |
| Omstruktureringskostnader | -2 673 | -2 752 | -1 652 | -159 | -264 | -7 500 |
| Finansnetto | 1 738 | -1 632 | -837 | 41 531 | -43 672 | -2 872 |
| Årets skattekostnad | -5 414 | -9 239 | -8 142 | -1 074 | 3 110 | -20 759 |
| Årets resultat | 9 750 | 19 059 | 18 008 | 44 003 | -50 640 | 40 180 |
| hänförligt till moderbolagets aktieägare | 38 718 | |||||
| hänförligt till minoritetens aktieägare | 1 462 | |||||
| Tillgångar | 214 406 | 391 246 | 189 500 | 528 742 | -395 749 | 928 145 |
| Andelar i intresseföretag | 2 333 | 2 333 | ||||
| Summa tillgångar | 216 739 | 391 246 | 189 500 | 528 742 | -395 749 | 930 478 |
| Skulder | 116 365 | 277 868 | 140 461 | 467 094 | -381 122 | 620 666 |
| Summa skulder | 116 365 | 277 868 | 140 461 | 467 094 | -381 122 | 620 666 |
| Investeringar | 391 | 10 628 | 15 554 | 755 | 169 | 27 497 |
| Avskrivningar | 5 632 | 16 930 | 7 571 | 3 393 | 6 735 | 40 261 |
| Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar |
863 |
a) Exklusive engångsposter
Försäljning geografisk fördelning
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Sverige | 288 615 | 276 897 |
| Norge | 114 931 | 132 734 |
| Finland | 62 077 | 59 488 |
| Danmark | 75 138 | 78 822 |
| Norden | 540 761 | 547 941 |
| Tyskland | 199 814 | 162 627 |
| Övriga Europa | 195 979 | 194 761 |
| Totalt Europa | 936 554 | 905 329 |
| Nordamerika | 94 435 | 58 004 |
| Asien | 180 835 | 110 247 |
| Övriga världen | 20 497 | 14 872 |
| Totalt | 1 232 321 | 1 088 451 |
Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om »armslängds avstånd«, dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.
I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder (inklusive avsättningar) har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
I investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
Information om kostnadsslag
I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag.
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Varukostnad | 573 773 | 516 540 |
| Löner, ersättningar och sociala kostnader |
340 061 | 321 414 |
| Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar |
50 543 | 40 262 |
| Övriga kostnader | 147 067 | 147 620 |
| 1 111 444 | 1 025 836 |
Not 4
Rörelseförvärv
I november förvärvade Beijer Electronics 100 procent i amerikanska QSI Corporation. QSI är en ledande leverantör av robusta operatörsterminaler och mobila dataterminaler för industri- och transportsektorn. QSI omsätter cirka 121 mkr på årsbasis och har 70 anställda. Förvärvet ger Beijer Electronics en solid plattform för fortsatt expansion på den nordamerikanska marknaden.
Den goodwill som uppstod genom förvärvet är hänförlig till ej separerbara kundrelationer samt synergieffekter på den nordamerikanska marknaden.
| Tkr | 2010 |
|---|---|
| Köpeskilling | |
| Likvida medel | 89 542 |
| Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling | 87 900 |
| Summa köpeskilling | 177 442 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 863 |
| Redovisat belopp på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder |
|
| Likvida medel | 1 383 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 885 |
| Varumärken | 19 453 |
| Kundrelationer | 17 292 |
| Teknologi | 7 205 |
| Omsättningstillgångar | 49 505 |
| Kortfristiga skulder | -15 303 |
| Långfristiga skulder | -2 450 |
| Uppskjutna skatteskulder | -12 659 |
| Summa identifierbara nettotillgångar | 69 311 |
| Goodwill | 108 131 |
| Summa | 177 442 |
Beloppen är redovisade till valutakursen vid förvärvstillfället
Köpeskillingen är uppdelat på en basköpeskilling och en tilläggsköpeskilling. Det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen uppskattades genom tillämpning av en beräknad riskfri ränta motsvarande betalningstiden. Uppskattningen baserades på en diskonteringsränta på 1,6 procent. QSI, som ingick sedan den 1 november i koncernens räkenskaper, bidrog med en försäljningsintäkt respektive rörelseresultat uppgående till 20 829 tsek respektive 800 tsek.
Under juli månad förvärvade Beijer Electronics 37 procent av taiwanesiska teknikbolaget Korenix. Den 29 december 2010 förvärvades ytterligare 55 procent av Korenix och Beijer Electronics fick därmed bestämmande inflytande. Korenix utvecklar och säljer industriell datakommunikationsutrustning. Bolaget omsatte 57 mkr 2010 och har 66 medarbetare. I och med förvärvet fick Beijer Electronics tillgång till ett bredare produktutbud genom kompletterande produkter, starkare försäljningskanaler i Asien, främst Kina och Taiwan, och ett ömsesidigt teknologiutbyte.
| Tkr | 2010 |
|---|---|
| Köpeskilling | |
| Likvida medel | 84 120 |
| Verkligt värde tidigare ägd andel | 10 706 |
| Minoritetsandel | 3 265 |
| Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling | 69 915 |
| Summa köpeskilling | 168 006 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 1 292 |
| Redovisat belopp på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder |
|
| Likvida medel | 11 932 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 378 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 11 851 |
| Omsättningstillgångar | 30 849 |
| Kortfristiga skulder | -12 830 |
| Summa identifierbara nettotillgångar | 43 180 |
| Andel utan bestämmande inflytande | -11 948 |
| Goodwill och immateriella anläggningstillgångar | 136 774 |
| Summa | 168 006 |
Beloppen är redovisade till valutakursen vid förvärvstillfället
Köpeskillingen är uppdelat på en basköpeskilling och en tilläggsköpeskilling. Det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen uppskattades genom tillämpning av en beräknad riskfri ränta motsvarande betalningstiden. Uppskattningen baserades på en diskonteringsränta på 1,6 procent.
Verkligt värde på förvärvade identifierbara immateriella tillgångar är provisoriskt i avvaktan på slutlig värdering av dessa tillgångar.
Koncernen redovisar en vinst på 10 706 tkr som ett resultat av värdering till verkligt värde av de aktieinnehav som ägdes innan bestämmande inflytande uppnåddes. Vinsten ingår bland övriga intäkter i koncernens resultaträkning för år 2010.
Korenix ingår i koncernens räkenskaper sedan den 29 december 2010.
Not 5
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Resultat från försäljning av anläggningstillgångar |
178 | 429 |
| Kursförlust på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär |
-11 763 | -885 |
| Vinst vid omvärdering av befintligt innehav i Korenix |
10 706 | |
| Övrigt | 368 | 1 114 |
| -511 | 658 |
Leasingavgifter avseende operationell leasing
| Tkr | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Totala leasingkostnader | 24 551 | 23 200 | ||
| Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning: |
||||
| Inom ett år | 25 163 | 23 549 | ||
| Mellan ett och fem år | 26 810 | 33 355 | ||
| Totalt | 51 973 | 56 904 | ||
| Moderföretaget | ||||
| Totala leasingkostnader | 9 134 | 8 790 | ||
| Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning: |
||||
| Inom ett år | 9 352 | 10 197 | ||
| Mellan ett och fem år | 9 873 | 19 085 | ||
| Totala leasingkostnader | 19 225 | 29 282 |
Not 6
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 1 769 | 1 562 |
| Skatterådgivning | 420 | 248 |
| Andra uppdrag | 981 | 1 101 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 246 | 460 |
| Skatterådgivning | 396 | 200 |
| Andra uppdrag | 20 | 138 |
| Moderföretaget | ||
| PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | 551 | 510 |
| Skatterådgivning | 342 | 248 |
| Andra uppdrag | 845 | 855 |
| Övriga revisorer | ||
| Skatterådgivning | 266 | 200 |
Anställda och personalkostnader
Medelantal anställda
| 2010 | varav män, % |
2009 | varav män, % |
|
|---|---|---|---|---|
| Moderföretaget | ||||
| Sverige | 26 | 52 | 26 | 60 |
| Totalt i moderföretaget | 26 | 52 | 26 | 60 |
| Dotterföretag | ||||
| Danmark | 17 | 71 | 17 | 71 |
| Estland | 4 | 73 | 4 | 100 |
| England | 17 | 86 | 16 | 86 |
| Finland | 21 | 76 | 23 | 83 |
| Frankrike | 10 | 69 | 10 | 68 |
| Kina | 13 | 46 | 10 | 60 |
| Lettland | 3 | 67 | 3 | 67 |
| Litauen | 3 | 67 | 3 | 67 |
| Norge | 27 | 89 | 32 | 84 |
| Singapore | 3 | 64 | 2 | 50 |
| Sverige | 212 | 85 | 219 | 85 |
| Taiwan | 103 | 39 | 95 | 41 |
| Tyskland | 64 | 74 | 69 | 73 |
| USA | 15 | 70 | 5 | 80 |
| Totalt i dotterföretag | 512 | 71 | 508 | 74 |
| Koncernen totalt | 538 | 71 | 534 | 73 |
Könsfördelning i företagsledningen
| 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|
| Andel kvinnor | Andel kvinnor |
| 29 % | 14 % |
| 14 % | 17 % |
| 7 % | 7 % |
| 17 % | 10 % |
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| Tkr | 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
||
| Moderföretaget | 20 589 | 10 379 | 15 534 | 8 746 | |
| (varav pensionskostnad) | (3 023) a) | (2 717) a) | |||
| Dotterföretag | 233 422 c) | 68 963 c) | 223 775 | 61 658 | |
| (varav pensionskostnad) | (21 450) c) | (18 951) | |||
| Koncernen totalt | 254 011 c) | 79 342 c) | 239 309 | 70 404 | |
| (varav pensionskostnad) | (24 473) b) | (21 668) b) |
a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 1 253 (1 158) gruppen styrelse och VD
b) Av koncernens pensionskostnader avser 3 573 (3 010) gruppen styrelse och VD
c) Inklusive kostnad under uppsägningstid
| Löner och andra ersättningar fördelade per land och |
|---|
| mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda |
| Tkr | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Moderföretaget | ||||
| Sverige | 5 672 | 14 917 | 4 051 | 11 484 |
| (varav tantiem o.d.) | (1 500) | (2 287) | (220) | (215) |
| Moderföretaget totalt |
5 672 | 14 917 | 4 051 | 11 484 |
| (varav tantiem o.d.) | (1 500) | (2 287) | (220) | (215) |
| Dotterföretag i Sverige |
8 444 a) | 94 942 | 4 229 | 94 910 |
| (varav tantiem o.d.) | (1 424) | (6 345) | (464) | (2 358) |
| Dotterföretag utomlands |
||||
| Taiwan | 3 265 | 24 028 | 1 151 | 20 545 |
| (varav tantiem o.d.) | (2 051) | (8 135) | (4 602) | |
| Danmark | 2 440 a) | 9 929 | 1 222 | 13 449 |
| (varav tantiem o.d.) | (17) | (24) | ||
| Norge | 1 224 | 19 734 | 1 091 | 19 882 |
| (varav tantiem o.d.) | ||||
| Finland | 964 | 8 196 | 775 | 9 007 |
| (varav tantiem o.d.) | ||||
| Estland | 875 | 1 055 | ||
| (varav tantiem o.d.) | ||||
| Litauen | 332 | 6 | 391 | |
| (varav tantiem o.d.) | ||||
| Lettland | 781 | 1 385 | ||
| (varav tantiem o.d.) | ||||
| USA | 2 234 | 7 630 | 963 | 2 499 |
| (varav tantiem o.d.) | (584) | (829) | (99) | (46) |
| Kina | 901 | 971 | ||
| (varav tantiem o.d.) | (138) | |||
| Tyskland | 2 099 | 32 240 | 1 561 | 35 274 |
| (varav tantiem o.d.) | (763) | (1 765) | (170) | (1 742) |
| Frankrike | 4 637 | 4 950 | ||
| (varav tantiem o.d.) | (162) | (149) | ||
| England | 7 565 | 7 859 | ||
| (varav tantiem o.d.) | (300) | (1 002) | ||
| Singapore | 962 | 599 | ||
| (varav tantiem o.d.) | (47) | |||
| Dotterföretag totalt | 20 670 a) 212 752 | 10 998 | 212 776 | |
| (varav tantiem o.d.) | (4 822) | (17 536) | (750) | (12 494) |
| Koncernen totalt | 26 342 a) 227 669 | 15 049 | 224 260 | |
| (varav tantiem o.d.) | (6 322) | (19 823) | (970) | (12 709) |
a) Inklusive kostnad under uppsägningstid
Ersättning till ledande befattningshavare — Styrelsen
Styrelsens arvode uppgick till 1 275 tkr (1 275) under 2010 vilket fördelar sig enligt följande:
| Kr | |
|---|---|
| Anders Ilstam, styrelsens ordförande | 400 000 |
| Bert Åke Eriksson | 175 000 |
| Ulrika Hagdahl | 175 000 |
| Maria Khorsand | 175 000 |
| Joen Magnusson | 175 000 |
| Stig-Arne Blom | 175 000 |
Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 72 tkr (80)
Ersättning och övriga förmåner under året
Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:
| Tkr | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| VD | Övriga ledande befattnings havare a) |
VD | Övriga ledande befattnings havare a) |
|
| Grundlön | 2 897 | 8 502 b) | 2 556 | 6 647 |
| Rörlig ersättning | 1 500 | 2 372 | 220 | 678 |
| Övriga förmåner | 112 | 589 | 107 | 368 |
| Pensionskostnad | 1 253 | 2 320 | 1 158 | 1 700 |
| Löner och ersätt ningar totalt |
5 762 | 13 783 | 4 041 | 9 393 |
a) Med övriga ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2010 b) Inklusive kostnad under uppsägningstid
Verkställande direktören
Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.
Övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida, för alla utom en som har sex månaders uppsägning från bolagets sida. Dessutom utgår för två av befattningshavarna ytterligare sex respektive nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.
Styrelsens förslag på riktlinjer 2011
Styrelsen föreslår att årsstämman antar riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses koncernledningen inklusive VD.
Den totala ersättningen omfattar fast lön samt rörlig lön, bestående av en årlig och en långsiktig del. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Den rörliga delen baseras på uppfyllelsen av i förväg fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultatutveckling och andra viktiga förändringsmål. För VD och för övriga ledande befattningshavare kan den årliga rörliga delen uppgå till maximalt sex månadslöner och den långsiktigt rörliga delen till maximalt 20–40 procent av fast lön.
Sker uppsägning av VD från Beijer Electronics sida, har VD arton månaders uppsägningstid. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats. Sker uppsägning av övriga ledande befattningshavare från bolagets sida, och uppsägning ej beror av grov misskötsamhet, har det avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader, för alla utom en som har sex månaders uppsägningstid samt nio månaders avgångsvederlag. I övrigt är det inga skillnader mot föregående år.
Incitamentsprogram
Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008–2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.
Beslutsprocess
Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktören samt beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman.
| Sjukfrånvaro | Koncernens svenska enheter | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid | 2,17 % | 1,96 % | 1,59 % | 1,10 % |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
20,92 % | 7,85 % | 0,00 % | 12,27 % |
| Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: | ||||
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön: | ||||
| Män | 1,58 % | 1,12 % | 1,18 % | 0,49 % |
| Kvinnor | 2,92 % | 1,80 % | 1,97 % | 1,67 % |
| Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: | ||||
| 29 år eller yngre | 1,95 % | 1,03 % | a) | a) |
| 30–49 år | 1,20 % | 1,22 % | 1,64 % | 1,10 % |
| 50 år eller äldre | 4,36 % | 1,54 % | a) | a) |
a) Då gruppen inte uppgår till tio personer särredovisas inte sjukfrånvaron
Not 9
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
-13 680 | -9 231 |
| Balanserade utgifter för dataprogram | -2 076 | -2 349 |
| Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter |
||
| Byggnader och mark | -13 372 -8 828 |
-13 510 -2 022 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | -1 835 | -1 798 |
| Inventarier, verktyg och installationer | -10 666 | -11 352 |
| -50 457 | -40 262 | |
| Moderföretaget | ||
| Balanserade utgifter för dataprogram | -1 899 | -2 083 |
| Inventarier, verktyg och installationer | -1 200 | -1 310 |
| -3 099 | -3 393 |
Not 10
Finansnetto
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ränteintäkter | 704 | 883 |
| Realisationsvinst vid avyttring av minoritets andelar, Autic |
2 619 | |
| Netto kursdifferens | 587 | 4 782 |
| Finansiella intäkter | 3 910 | 5 665 |
| Räntekostnader | -8 211 | -8 537 |
| Finansiella kostnader | -8 211 | -8 537 |
| Finansnetto | -4 301 | -2 872 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar |
Ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
|---|---|---|---|---|
| Tkr | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Moderbolaget | ||||
| Ränteintäkter, koncernföretag |
3 829 | 4 405 | ||
| Ränteintäkter, övriga | 67 | 92 | ||
| Utdelning | 24 486 | 46 584 | ||
| Kursdifferens | -6 958 | 158 | ||
| 17 528 | 46 742 | 3 896 | 4 497 |
Räntekostnader och liknande resultatposter
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Räntekostnader, koncernföretag | -1 339 | -476 |
| Räntekostnader, övriga | -6 088 | -6 665 |
| Kursdifferens | -25 | -2 567 |
| -7 452 | -9 708 |
Bokslutsdispositioner
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier, verktyg och installationer |
-100 | |
| Periodiseringsfond, årets avsättning | -1 050 | |
| Periodiseringsfond, årets återföring | 7 222 | 5 896 |
| 7 222 | 4 746 |
Not 12
Skatt på årets resultat
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] | ||
| Periodens skattekostnad | -28 060 | -16 794 |
| Källskatt | -1 379 | -1 459 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -180 | -2 429 |
| -29 619 | -20 682 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] |
||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
1 306 | 717 |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-2 221 | -794 |
| -915 | -77 | |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen |
-30 534 | -20 759 |
| Moderföretaget | ||
| Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] | ||
| Periodens skattekostnad | -873 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -24 | |
| -24 | -873 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] |
||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
-25 | -201 |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
2 015 | |
| 1 990 | -201 | |
| Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget |
1 966 | -1 074 |
Avstämning av faktisk skatt
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Resultat före skatt | 120 021 | 60 939 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget |
-31 565 | -16 027 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag |
3 494 | 678 |
| Andra icke avdragsgilla kostnader | -1 832 | -2 320 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 4 675 | 1 700 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | -369 | -1 966 |
| Effekt av ändrad skattesats | -89 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 849 | -2 113 |
| Övrigt | -5 697 | -711 |
| Redovisad skatt enligt resultaträkningen |
-30 534 | -20 759 |
| Moderföretaget | ||
| Resultat före skatt | 16 116 | 49 823 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget |
-4 239 | -13 103 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -100 | -68 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 440 | 12 268 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 24 | |
| Schablonränta på periodiseringsfond | -159 | -171 |
| Redovisad skatt enligt resultaträkningen |
1 966 | -1 074 |
Årets skattesats uppgår till 17–39 procent (15–32 procent)
Immateriella anläggningstillgångar
| Tkr | Good will |
Utvecklings utgifter |
IT-utgifter | Varumärken | Kund kontrakt |
Teknik plattform |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| Ingående balans 2009–01–01 | 244 366 | 69 245 | 14 162 | 67 097 | 65 120 | 3 090 | 463 080 |
| Rörelseförvärv | 2 025 | 701 | 339 | 55 | 3 120 | ||
| Internt utvecklade tillgångar | 16 880 | 16 880 | |||||
| Övriga investeringar | 1 045 | 1 045 | |||||
| Årets valutakursdifferenser | -4 449 | -179 | -7 | -1 216 | -2 290 | -8 141 | |
| Utgående balans 2009–12–31 | 241 942 | 85 946 | 15 200 | 66 582 | 63 169 | 3 145 | 475 984 |
| Ingående balans 2010–01–01 | 241 942 | 85 946 | 15 200 | 66 582 | 63 169 | 3 145 | 475 984 |
| Rörelseförvärv | 244 905 a) | 19 453 | 17 292 | 7 205 | 288 855 | ||
| Internt utvecklade tillgångar | 26 060 | 26 060 | |||||
| Övriga investeringar | 10 512 | 362 | 10 874 | ||||
| Årets valutakursdifferenser | -11 270 | -415 | -165 | -2 480 | -4 402 | -402 | -19 134 |
| Utgående balans 2010–12–31 | 475 577 | 111 592 | 25 547 | 83 555 | 76 059 | 10 310 | 782 640 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||||
| Ingående balans 2009–01–01 | -21 963 | -6 736 | -10 955 | -16 767 | -600 | -57 021 | |
| Årets avskrivningar | -9 231 | -2 349 | -5 493 | -7 410 | -607 | -25 080 | |
| Årets valutakursdifferenser | 210 | -15 | 549 | 909 | 1 653 | ||
| Utgående balans 2009–12–31 | -30 984 | -9 100 | -15 899 | -23 268 | -1 207 | -80 458 | |
| Ingående balans 2010–01–01 | -30 984 | -9 100 | -15 899 | -23 268 | -1 207 | -80 458 | |
| Årets avskrivningar | -13 680 | -2 076 | -5 293 | -7 389 | -690 | - 29 128 | |
| Årets valutakursdifferenser | 415 | 145 | 609 | 1 352 | 5 | 2 526 | |
| Utgående balans 2010–12–31 | -44 250 | -11 030 | -20 583 | -29 305 | -1 892 | -107 060 | |
| Redovisade värden | |||||||
| Per 2009–01–01 | 244 366 | 47 282 | 7 426 | 56 142 | 48 353 | 2 490 | 406 059 |
| Per 2009–12–31 | 241 942 | 54 962 | 6 100 | 50 683 | 39 901 | 1 938 | 395 526 |
| Per 2010–01–01 | 241 942 | 54 962 | 6 100 | 50 683 | 39 901 | 1 938 | 395 526 |
| Per 2010–12–31 | 475 577 | 67 342 | 14 516 | 62 972 | 46 754 | 8 419 | 675 580 |
a) Av årets investering avser 136 774 tkr goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar hänförliga till Korenix där verkligt värde är preliminärt i avvaktan på slutlig värdering
Koncernen redovisar följande immateriella tillgångsslag
| Immateriellt tillgångsslag | Nyttjandeperiod | Avskrivningsmetod |
|---|---|---|
| Goodwill | Obestämbar | Nedskrivningsprövning |
| Utvecklingsutgifter | 3—5 år | Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
| IT-utgifter | 3—5 år | Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
| Varumärken* | 7—20 år | Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
| Kundkontrakt | 4—5 år respek tive 7—10 år |
Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
| Teknikplattform | 5 år | Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
* Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7−20 år
Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag
| Immateriellt tillgångsslag | Nyttjandeperiod | Avskrivningsmetod |
|---|---|---|
| IT-utgifter | 3—5 år | Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden |
IT-utgifter
| Tkr | |
|---|---|
| Moderbolaget | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 2009–01–01 | 12 386 |
| Övriga investeringar | 649 |
| Utgående balans 2009–12–31 | 13 035 |
| Ingående balans 2010–01–01 | 13 035 |
| Övriga investeringar | 10 406 |
| Utgående balans 2010–12–31 | 23 441 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |
| Ingående balans 2009–01–01 | -5 296 |
| Årets avskrivningar | -2 083 |
| Utgående balans 2009–12–31 | -7 379 |
| Ingående balans 2010–01–01 | -7 379 |
| Årets avskrivningar | -1 899 |
| Utgående balans 2010–12–31 | -9 278 |
| Redovisade värden | |
| Per 2009–01–01 | 7 090 |
| Per 2009–12–31 | 5 656 |
| Per 2010–01–01 | 5 656 |
| Per 2010–12–31 | 14 163 |
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill
Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmenten för »Automation«, »HMI Products« respektive »IDC« – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Automation | 16 178 | 17 941 |
| HMI Products | 167 288 | 68 662 |
| IDC | 292 111 a) | 154 639 |
| Totala goodwillvärden i koncernen | 475 577 | 241 242 |
a) Av årets investering avser 136 774 tkr goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar hänförliga till Korenix där verkligt värde är preliminärt i avvaktan på slutlig värdering
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter
Följande kassagenererande enhet – som utgör delar av segmentet för »HMI Products« och »IDC« – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa skrivs av över en period om 3–5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| HMI Products | 42 887 | 43 124 |
| IDC | 24 455 | 11 838 |
| Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen |
67 342 | 54 962 |
Enheten »Automation«
Nedskrivningsprövningen för enheten »Automation« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2010 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 3–14 procent och för kostnader om 3–10 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en kalkylränta på 11,0 procent. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.
| Viktiga variabler | Metod för att skatta värden |
|---|---|
| Marknadsandel och marknadstillväxt | Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen. |
| Varukostnader och bruttovinst | Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser. |
| Allmän kostnadsutveckling | Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent. |
| Valutakurs EUR/SEK | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
| Valutakurs NOK/SEK | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
Enheten »HMI Products«
Nedskrivningsprövningen för enheten »HMI Products« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2010 har baserats på en årlig tillväxt för intäkter om 3–10 procent och för kostnader om 3–6 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en kalkylränta på 11,0 procent. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.
| Viktiga variabler | Metod för att skatta värden |
|---|---|
| Marknadsandel och marknadstillväxt | Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen. |
| Varukostnader och bruttovinst | Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser. |
| Allmän kostnadsutveckling | Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent. |
| Valutakurs NTD/SEK | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
| Valutakurs USD/NTD | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
Enheten »IDC«
Nedskrivningsprövningen för enheten »IDC« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.
årlig tillväxt för intäkter om 3–24 procent och för kostnader om 3–24 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en kalkylränta på 13,0 procent. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.
De kassaflöden som prognostiserats efter 2010 har baserats på en
| Viktiga variabler | Metod för att skatta värden |
|---|---|
| Marknadsandel och marknadstillväxt | Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen. |
| Varukostnader och bruttovinst | Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser. |
| Allmän kostnadsutveckling | Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent. |
| Valutakurs EUR/SEK | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
| Valutakurs GBP/SEK | Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs. |
Materiella anläggningstillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt | Inventarier, verktyg och installationer |
| Anskaffningsvärde | |||||
| Ingående balans 2009–01–01 | 50 810 | 8 490 | 70 885 | 130 185 | 13 125 |
| Övriga förvärv | 205 | 2 243 | 4 004 | 6 452 | 106 |
| Omklassificering | 729 | 4 034 | 4 763 | 418 | |
| Avyttringar | -10 | -3 629 | -3 639 | -92 | |
| Valutakursdifferenser | 86 | -180 | -637 | -731 | |
| Utgående balans 2009–12–31 | 51 820 | 10 553 | 74 657 | 137 030 | 13 557 |
| Ingående balans 2010–01–01 | 51 820 | 10 553 | 74 657 | 137 030 | 13 557 |
| Förvärv via rörelseförvärv | 2 272 | 3 937 | 6 209 | ||
| Övriga förvärv | 21 | 1 781 | 11 749 | 13 551 | 557 |
| Omklassificering | 9 | 140 | 149 | ||
| Avyttringar | -104 | -1 894 | -1 998 | -103 | |
| Valutakursdifferenser | -624 | -51 | -1 929 | -2 605 | |
| Utgående balans 2010–12–31 | 51 226 | 14 450 | 86 660 | 152 336 | 14 037 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 2009–01–01 | -5 790 | -4 037 | -38 867 | -48 694 | -9 025 |
| Årets avskrivningar | -2 022 | -1 798 | -11 352 | -15 172 | -1 310 |
| Omklassificering | -3 827 | -3 827 | -278 | ||
| Avyttringar | 11 | 2 467 | 2 478 | 78 | |
| Valutakursdifferenser | -254 | 145 | 279 | 170 | |
| Utgående balans 2009–12–31 | -8 055 | -5 690 | -51 300 | -65 046 | -10 535 |
| Ingående balans 2010–01–01 | -8 055 | -5 690 | -51 300 | -65 046 | -10 535 |
| Årets avskrivningar | -8 828 | -1 835 | -10 666 | -21 329 | -1 200 |
| Omklassificering | -10 | -602 | -612 | -36 | |
| Avyttringar | 42 | 1 573 | 1 615 | 93 | |
| Valutakursdifferenser | 263 | -13 | 1 629 | 1 879 | |
| Utgående balans 2010–12–31 | -16 630 | -7 496 | -59 366 | -83 492 | -11 678 |
| Redovisade värden | |||||
| Per 2009–01–01 | 45 020 | 4 453 | 32 018 | 81 491 | 4 100 |
| Per 2009–12–31 | 43 743 | 4 863 | 23 357 | 71 984 | 3 022 |
| Per 2010–01–01 | 43 743 | 4 863 | 23 357 | 71 984 | 3 022 |
| Per 2010–12–31 | 34 596 | 6 954 | 27 294 | 68 844 | 2 359 |
| Taxeringsvärde | 2010 | 2009 | |||
| Byggnad | 6 498 | 6 498 | |||
| Mark | 1 298 | 1 298 |
a) I det redovisade värdet per den 31 december 2010 ingår byggnader till ett belopp av 1 298 tkr vars nyttjandeperiod är 3—5 år.
Övriga byggnaders nyttjandeperiod är 45—60 år.
Andelar i koncernföretag och andelar i intressebolag
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 220 627 | 220 627 |
| Förvärv | 37 646 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 258 273 | 220 627 |
Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | ||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag/Org nr/Säte | Antal andelar | Andel i % a) | Redovisat värde |
Redovisat värde |
| Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö | 850 | 85,0 | 7 735 | 7 735 |
| Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen | 1 117 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors | 50 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius | 285 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga | 501 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn | 1 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics A/S, 56162712, Roskilde | 1 000 | 100,0 | ||
| Brodersen Automation AS, 957004083, Drammen | 300 | 100,0 | ||
| Brodersen Automation AB, 556288-8650, Malmö | 3 000 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö | 1 000 | 100,0 | 100 | 100 |
| Beijer Electronics Holding Inc., 36-4027234, Chicago b) | 1 000 | 100,0 | ||
| QSI Corporation, Salt Lake City | 10 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Holding GmbH, 22383, Unterensingen b) | 1 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Verwaltungs GmbH, HRB 22383 Unterensingen b) | 1 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics GmbH & Co. KG, HRA 222129, Unterensingen b) | 1 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co, Ltd, Shanghai | 1 | 100,0 | ||
| Beijer Electronics Corp., 05027350, Taipei b) | 116 534 | 100,0 | ||
| Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora Sundby | 100 000 | 100,0 | 212 792 | 212 792 |
| Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås | 1 000 | 100,0 | ||
| Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås | 1 000 | 100,0 | ||
| Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna | 10 000 | 100,0 | ||
| Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo | 2 353 724 | 100,0 | ||
| Westermo Data Communications Ltd., 3059742, Southampton | 50 000 | 100,0 | ||
| Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel | 50 000 | 100,0 | ||
| Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan | 6 099 | 100,0 | ||
| Westermo Data Communications Pte Ltd., 200707554, Singapore | 1 | 100,0 | ||
| Korenix Technology Co., Ltd, Taipei c) | 16 949 852 | 91,8 | 37 646 | |
| Smart Jumbo Investment Ltd, Samoa | 1 | 100,0 | ||
| Korenix Technology Ltd, Shenzhen | 1 | 100,0 | ||
| Korenix Technology Ltd, Samoa | 1 | 100,0 | ||
| Huei Chun Electronics Co, Taipei | 1 | 100,0 | ||
| 258 273 | 220 627 |
a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier
b) Namnändrat under året
c) Av koncernens totala andel ägs 48,3 procent av Beijer Electronics AB
Not 16
Andelar i intresseföretag
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Redovisat värde vid årets ingång | 2 333 | 1 789 |
| Andel i intresseföretagets resultat a) | 3 956 | 538 |
| Förvärv | 559 | |
| Avyttring | -6 289 | |
| Omräkningsdifferens | 120 | |
| Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital |
-114 | |
| Redovisat värde vid årets utgång | 559 | 2 333 |
Företag, org.nr. och säte
| Tkr | Redovisat värde |
|---|---|
| Intresseföretag 2010 | |
| Lanshan Electronics Co., Ltd, Taiwan | 559 |
a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget
Långfristiga fordringar hos koncernföretag
| Tkr | 2010–21–31 | 2009–21–31 |
|---|---|---|
| Moderföretaget | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 193 217 | 196 045 |
| Tillkommande fordringar | 84 459 | 1 031 |
| Årets amorteringar | -543 | |
| Årets valutakursdifferenser | -9 645 | -3 316 |
| Redovisat värde vid periodens slut |
268 031 | 193 217 |
De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 1,2–3,5 procent (1,6–3,5).
Not 18
Andra långfristiga fordringar
| Tkr | 2010–12–31 2009–12–31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 127 | 132 |
| Tillkommande fordringar/förvärv | 6 478 | 106 |
| Årets amorteringar/omklassificering | -58 | -110 |
| Årets valutakursdifferenser | -26 | -1 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 6 521 | 127 |
Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde
Not 19
Varulager
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Råvaror och förnödenheter | 102 284 | 46 921 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 120 320 | 82 889 |
| Pågående arbete | 8 856 | 491 |
| Förskott till leverantörer | 18 | 50 |
| Varor på väg | 471 | 1 463 |
| 231 949 | 131 814 |
Not 20
Kundfordringar och andra fordringar
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Kundfordringar | 187 961 | 153 768 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -4 501 | -2 878 |
| Kundfordringar — netto | 183 460 | 150 890 |
| Övriga fordringar | 16 854 | 13 866 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
15 691 | 9 207 |
| 216 005 | 173 963 |
Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde. Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 2 702 tkr (2 259). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| EUR | 51 104 | 63 889 |
| USD | 46 710 | 30 325 |
| NOK | 12 150 | 11 370 |
| DKK | 14 128 | 15 228 |
| NTD | 21 629 | 11 956 |
| GBP | 8 301 | 5 246 |
| SEK | 57 050 | 33 400 |
| Andra valutor | 4 933 | 2 549 |
| 216 005 | 173 963 |
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Hyror | 3 983 | 3 735 |
| Försäkringar | 357 | 578 |
| Leasingavgifter | 1 198 | 843 |
| Övriga poster | 10 153 | 4 051 |
| 15 691 | 9 207 | |
| Moderföretaget | ||
| Hyror | 2 138 | 2 110 |
| Försäkringar | 794 | 478 |
| Leasingavgifter | 58 | 86 |
| Övriga poster | 2 743 | 876 |
| 5 733 | 3 550 |
Vinst per aktie
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Periodens resultat | 87 358 | 38 718 |
| Antal utestående aktier | 6 221,50 | 6 221,50 |
| Resultat per aktie, kr a) | 14,04 | 6,22 |
| Utbetald utdelning per aktie, kr b) | 4,00 | 4,00 |
a) Vid fullt utnyttjande av utestående optionsprogram kommer utspädningseffekten av de nya aktierna motsvara cirka 2,8 procent av utelöpande aktier och röster i bolaget
b) Föreslagen utdelning för 2010 är 6,00 kr per aktie
Not 22
Obeskattade reserver
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
||
| Inventarier | 2 624 | 2 624 |
| Periodiseringsfonder | ||
| Avsatt vid taxering 2005 | 7 222 | |
| Avsatt vid taxering 2006 | 7 606 | 7 606 |
| Avsatt vid taxering 2007 | 6 420 | 6 420 |
| Avsatt vid taxering 2008 | 3 940 | 3 940 |
| Avsatt vid taxering 2009 | 250 | 250 |
| Avsatt vid taxering 2010 | 1 050 | 1 050 |
| 21 890 | 29 112 |
Finansiella leasingskulder
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:
| Tkr | Minimilease avgifter |
Ränta | Kapitalbelopp |
|---|---|---|---|
| Koncernen 2010 | |||
| Inom ett år | 4 425 | 297 | 4 128 |
| Mellan ett och fem år | 4 584 | 187 | 4 397 |
| 9 009 | 484 | 8 525 | |
| Koncernen 2009 | |||
| Inom ett år | 3 549 | 352 | 3 197 |
| Mellan ett och fem år | 3 878 | 277 | 3 601 |
| 7 427 | 629 | 6 798 |
Not 24
Skulder till kreditinstitut
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån | 364 999 | 271 793 |
| 364 999 | 271 793 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 7 654 | |
| Kortfristig del av banklån | 40 000 | 40 000 |
| 47 654 | 40 000 |
Not 23
Räntebärande skulder
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29.
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Avsättning för pensioner | 34 990 | 30 922 |
| Banklån | 365 081 | 271 793 |
| Finansiella leasingskulder | 5 007 | 4 643 |
| 405 078 | 307 358 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 7 973 | |
| Kortfristig del av banklån | 42 694 | 42 120 |
| Kortfristig del av finansiella leasingskulder |
3 367 | 2 899 |
| 54 034 | 45 019 |
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Förmånsbestämda förpliktelser
| Tkr | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Förmånsbestämda förpliktelser | |||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 54 139 | 49 082 | |
| Justeringar: | |||
| Ackumulerade oredovisade aktuariella resultat |
-19 149 | -18 160 | |
| Nettobelopp i balansräkningen | 34 990 | 30 922 | |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | |||
| Sverige | 30 472 | 26 351 | |
| Taiwan | 4 518 | 4 571 | |
| Nettobelopp i balansräkningen | 34 990 | 30 922 |
Pensionskostnad
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnad för pensioner intjänade under året | 2 710 | 1 918 |
| Räntekostnad | 1 467 | 1 660 |
| Oredovisade aktuariella vinster/förluster | 622 | 467 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 4 799 | 4 045 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | 19 674 | 17 623 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 3 763 | 3 281 |
| Total kostnad avgiftsbestämda planer | 23 437 | 20 904 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning |
28 236 | 24 949 |
Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen
Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:
| Tkr | |
|---|---|
| Nettobelopp per 2010–01–01 | 30 922 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 4 799 |
| Utbetalning av ersättningar | -210 |
| Oredovisade aktuariella vinster/förluster | 208 |
| Omräkningsdifferens | -729 |
| Nettobelopp i balansräkningen per 2010–12–31 | 34 990 |
Aktuariella antaganden
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 3,71 | 3,87 |
| Framtida löneökningar, % | 3,47 | 3,46 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,00 | 2,00 |
| Personalomsättning, % | 6,00 | 6,67 |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 22 | 24 |
| Koncern | ||
| Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser | Inga | Inga |
| Moderföretag | ||
| Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser | Inga | Inga |
Not 26
Uppskjuten skatt
| Tkr | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Koncernen 2010–12–31 | |||
| Immateriella tillgångar |
139 | 49 179 | -49 040 |
| Byggnader och mark | 3 746 | 1 808 | 1 938 |
| Lager | 4 731 | 4 731 | |
| Kundfordringar | 14 | 14 | |
| Pensionsavsättningar | 2 272 | 206 | 2 066 |
| Obeskattade reserver |
19 569 | -19 569 | |
| Övriga avsättningar | 158 | 158 | |
| Underskottsavdrag | 7 215 | 7 215 | |
| Övrigt | 8 510 | 896 | 7 613 |
| Uppskjuten skatteskuld, netto |
26 785 | 71 658 | -44 873 |
| Tkr | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Koncernen 2009–12–31 | |||
| Immateriella tillgångar |
1 108 | 36 063 | -34 955 |
| Byggnader och mark | 1 907 | 1 815 | 92 |
| Inventarier | 529 | 529 | |
| Lager | 3 391 | 3 391 | |
| Kundfodringar | 83 | 83 | |
| Pensionsavsättningar | 2 502 | 488 | 2 014 |
| Obeskattade reserver |
18 879 | -18 879 | |
| Underskottsavdrag | 7 318 | 7 318 | |
| Övrigt | 2 446 | 2 446 | |
| Uppskjuten skatteskuld, netto |
19 284 | 57 245 | -37 961 |
| Tkr | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Förvärv av rörelse | Valutakursdiffe renser och övrigt |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Immateriella tillgångar | -34 955 | -1 520 | -12 659 | 94 | -49 040 |
| Byggnader och mark | 92 | 2 413 | -567 | 1 938 | |
| Inventarier | 529 | 45 | -574 | ||
| Lager | 3 391 | 989 | 351 | 4 731 | |
| Kundfordringar | 14 | 14 | |||
| Pensionsavsättningar | 2 014 | 274 | -222 | 2 066 | |
| Obeskattade reserver | -18 879 | -690 | -19 569 | ||
| Övriga avsättningar | 89 | 69 | 158 | ||
| Övrigt | 2 529 | -294 | 5 285 | 94 | 7 614 |
| Underskottsavdrag | 7 318 | -2 221 | 2 118 | 7 215 | |
| -37 961 | -915 | -7 374 | 690 | -44 873 |
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Not 27
Övriga avsättningar
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 2 603 | 4 506 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| – tillkommande avsättningar | 3 598 | 7 500 |
| – återförda outnyttjat belopp | -722 | -436 |
| Utnyttjat under året | -499 | -8 959 |
| Omklassifisering | -1 247 | |
| Valutakursdifferenser | -106 | -6 |
| Per 31 december 2010 | 3 627 | 2 603 |
Not 28
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Upplupna löner och semesterlöner | 46 046 | 28 168 |
| Upplupna sociala avgifter | 12 517 | 15 176 |
| Garantiriskreserv | 2 655 | 1 794 |
| Övriga poster | 30 580 | 23 900 |
| 91 798 | 69 038 | |
| Moderföretaget | ||
| Upplupna löner och semesterlöner | 6 673 | 2 175 |
| Upplupna sociala avgifter | 1 891 | 3 369 |
| Övriga poster | 5 053 | 4 597 |
| 13 617 | 10 141 |
Not 29
Finansiella risker och finanspolicies
Finanspolicy
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.
Ränterisker
Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 90 dagar. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 1,11 procent och 2,95 procent. Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till cirka 2,2 procent. En ränteförändring med en procent påverkar koncernens resultat före skatt med cirka 4 mkr.
Kreditrisker
Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande.
Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mer än 120 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn skall dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserveringar för kundförluster under
Not 29 forts Finansiella risker och finanspolicies
2010 uppgick till 2,7 mkr (2,3), vilket utgjorde 0,2 procent (0,2) av koncernens omsättning.
Valutarisker
Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag, i enlighet med koncernpolicyn.
De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR, USD och SEK. De största faktureringsvalutorna är EUR, SEK USD och NOK. Koncernen har en hög grad av s.k. flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Denna ökade dock p g a att volatiliteten i valutorna ökade under räkenskapsåret. Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna.
Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps och försäljningsvaluta i syfta att bedöma effekterna på koncernens resultat. En försvagning/förstärkning av värdet på den svenska kronan jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar/försämrar omsättningen med cirka 60 mkr och rörelseresultatet EBIT med cirka 15 mkr givet 2010 års nivåer och mix för försäljning och intjäning. 76 procent (75) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta.
Likviditetsrisker
Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Koncernen ligger med god marginal inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen.
Prisrisker
Beijer Electronics prisrisker är kopplade till traditionella konjukturella makrovariabler såsom inflation, deflation, världsmarknadspriser på elektronikkomponenter, m m. Förmågan att prisjustera är god, relaterat till löpande genomlysning av standard- och prisvillkor.
Kapitalrisk
Koncernen har en kapitalbindningsnivå avseende omsättnings- och anläggningstillgångar som ligger i paritet med motsvarande bolag/
industrier. Under 2010 har bolaget fått jobba lite aktivare med att binda omsättningstillgångar (ökning av lager) för att undvika brister av nyckelkomponenter. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Nettoskuldsättninggraden och balansomslutningen har under året ökat p g a förvärven av QSI Corporations och Korenix. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Finansiella kapitalrisker saknas då företaget ej har ett finansiellt trading mandat, utan endast arbeter med operationellt kapital.
Nettoskuld och eget kapital per 31 december 2010 respektive 2009 var som följer:
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 459 112 | 352 377 |
| Avgår: likvida medel | -105 064 | -127 439 |
| Nettoskuld | 354 048 | 224 938 |
| Totalt eget kapital | 365 369 | 309 812 |
Låne-, ränte- och förfallostruktur
Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.
| Tkr | Ränte sats % |
Ränte bind ningstid |
Valuta | Nominellt belopp i original valuta b) |
|---|---|---|---|---|
| Banklån: | ||||
| Banklån | 2,95 % | 90 dagar | SEK | 240 000 |
| Banklån | 2,61 % | 90 dagar | SEK | 40 000 |
| Banklån | 2,63 % | 90 dagar | SEK | 80 000 |
| Banklån | 2,85 % | 90 dagar | SEK | 45 000 |
| Checkkredit a) | 1,11-2,55 % | 90 dagar | SEK/EUR /NOK |
7 654 |
a) Checkkredit löper med en kontraktsränta mellan 0,15 procent–0,30 procent på beviljad kredit (100 mkr)
b) Banklånens förfallodag är 2013-10-26
Transaktionsexponering
Omräkningsexponering
2010 Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:
| Tkr | Belopp | ||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| NOK | 103 342 | 23,7 % | |
| DKK | 63 678 | 14,6 % | |
| USD | 48 816 | 11,2 % | |
| GBP | 44 089 | 10,1 % | |
| EUR | 196 249 | 45,1 % | |
| Övriga valutor | -20 654 | -4,7 % | |
| 435 520 |
| Valuta/Belopp i tusental | Utländsk valuta |
Svensk valuta |
% |
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| EUR | 4 170 | 37 534 | 11,8 % |
| NTD | 988 309 | 222 369 | 69,7 % |
| USD | 319 | 2 170 | 0,7 % |
| DKK | 8 464 | 10 220 | 3,2 % |
| NOK | 30 292 | 34 896 | 10,9 % |
| CNY | 2 823 | 2 908 | 0,9 % |
| GBP | 924 | 9 746 | 3,1 % |
| Övriga valutor | -765 | -0,2 % | |
| 319 078 |
Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:
Not 30
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 | 2010–12–31 | 2009–12–31 | |
| Ställda säkerheter | Inga | Inga | Inga | Inga | |
| Eventualförpliktelser | |||||
| Garantiåtaganden, FPG/PRI | 619 | 554 | 49 | 42 | |
| Övrigt | 270 | 537 | |||
| Summa eventualförpliktelser | 899 | 1 091 | 49 | 42 |
Not 31
Närståenderelationer
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 15) och sitt intressebolag (se not 16). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 8.
Sammanställning över närståendetransaktioner
| Närståenderelation | År | Försäljning av tjänster till närstående |
Inköp av tjänster från närstående |
Skuld till närstående per 31 december |
Fordran på närstående per 31 december |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | |||||
| Dotterföretag | 2010 | 52 268 | 569 | 59 252 | 276 752 |
| Dotterföretag | 2009 | 49 893 | 52 | 51 321 | 202 353 |
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor
Kassaflöde
| Tkr | 2010–12–31 | 2009–12–31 |
|---|---|---|
| Likvida medel — koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit) | 105 064 | 127 439 |
| Summa enligt balansräkningen | 105 064 | 127 439 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 105 064 | 127 439 |
| Likvida medel — moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit) | 10 285 | 35 410 |
| Summa enligt balansräkningen | 10 285 | 35 410 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 10 285 | 35 410 |
Betalda räntor och erhållen utdelning
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Erhållen utdelning | 24 486 | 46 584 | |||
| Erhållen ränta | 704 | 883 | 3 896 | 4 497 | |
| Erlagd ränta | -8 211 | -8 511 | -7 452 | -7 141 | |
| -7 507 | -7 628 | 20 930 | 43 940 |
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Tkr | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 50 457 | 40 262 | 3 099 | 3 393 |
| Resultatandelar i intresseföretag | -3 956 | -538 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning av immateriella anläggningstillgångar | -2 619 | |||
| Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 178 | 1 163 | 46 | |
| Vinst vid omräkning av befintligt innehav i dotterbolag | -10 706 | |||
| Avsättningar till pensioner | 4 068 | 3 734 | 343 | 241 |
| Övriga avsättningar | 1 024 | -1 902 | 347 | |
| Netto omräkningsdifferenser | 6 798 | -1 622 | 6 958 | 2 408 |
| Övrigt | 158 | 28 | -126 | |
| 45 402 | 41 125 | 10 793 | 5 916 |
Ej utnyttjade krediter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Tkr | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ej utnyttjade krediter uppgår till |
94 406 | 105 132 | 92 346 | 99 783 |
Övriga skulder
| Tkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling a) | 117 517 | |
| Övriga långfristiga skulder | 2 347 | 84 |
| 119 864 | 84 | |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Nuvärdesberäknad tilläggsköpeskilling a) | 35 389 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 27 623 | 16 490 |
| 63 012 | 16 490 |
a) Redovisat till balansdagens kurs
Not 34
Händelser efter balansdagen
Efter årets utgång har resterande andelar i Korenix förvärvats. Förvärvet av Korenix är en viktig del av den tillväxtplan som Beijer Electronics har i Asien.
Not 35
Uppgifter om moderbolaget
Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.
Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.
Bolagsstyrningsrapport 2010
Beijer Electronics AB är ett svenskt, publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholms Small Cap-lista under symbolen BELE. Beijer Electronics tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Koden i sin helhet finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.
Bolagsstyrningsrapporten avseende verksamhetsåret 2010 är upprättad i enlighet med kodens rekommendationer och Beijer Electronics redovisar inga avvikelser från koden för 2010. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisorer.
Aktieägare och bolagsordning
Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 3 296 (3 126). Stena Sessan Rederi AB är största aktieägare med cirka 29,7 procent av rösterna. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 15 procent (15) av utländska investerare. Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på en (1) krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 86–87. Information om aktieägare uppdateras en gång per år i samband med årsredovisningen och finns även tillgänglig på koncernens hemsida, www.beijerelectronics.se.
Beijer Electronics bolagsordning innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. För sådana beslut på bolagsstämma gäller de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen.
Årsstämma 2010
Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 26 april 2010. Vid stämman närvarade 93 aktieägare personligen eller genom ombud vilka representerade cirka 57 procent av rösterna. Styrelsens ordförande Anders Ilstam valdes till stämmans ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter, med undantag för Hans Linnarson, samt bolagets revisorer deltog på stämman.
Styrelsens ordförande Anders Ilstam redogjorde för styrelsens arbete under verksamhetsåret 2009. Beijer Electronics VD och koncernchef Fredrik Jönsson skildrade i sitt anförande verksamheten under 2009 och utvecklingen under det första kvartalet 2010. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning samt redogjorde för sitt arbete under det gångna året.
Protokollet från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics samt publicerat på bolagets hemsida. Några av de beslut som stämman fattade var följande:
- • att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 4,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2009
- • att styrelsen består av sju (7) stycken ledamöter, utan suppleanter
- • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja styrelseledamöterna Stig-Arne Blom, Bert Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Joen Magnusson och Fredrik Jönsson. Hans Linnarson hade avböjt omval
-
• att i enlighet med valberedningens förslag välja Maria Khorsand till ny styrelseledamot
-
• att i enlighet med valberedningens förslag omvälja Anders Ilstam till styrelsens ordförande
- • att arvode till styrelsens ordförande samt övriga styrelseledamöter kvarstår oförändrat
- • rutiner för valberedningens tillsättande och arbete
- • att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
- • att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier Revisorer utses av årsstämman vart fjärde år. Vid årsstämman i april 2008 omvaldes auktoriserade revisorn Mikael Eriksson och nyvaldes auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt till revisorer för tiden till och med årsstämman 2012.
Valberedningen inför årsstämma 2011
Valberedningen presenterades den 15 oktober 2010 och bestod av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten före offentliggörandet (innhav per den 31 augusti 2010) samt styrelseordföranden. Mauritz Sahlin, representant för Stena Sessan AB, ledde valberedningens arbete. Valberedningens uppgift är att arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ordförande vid nästa årsstämma. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd. Valberedningen har haft tre (3) protokollförda möten.
| Namn | Ägarrepresentant för | Innehav per den 31 augusti, 2010 |
|---|---|---|
| Mauritz Sahlin, sammankallande |
Stena Sessan | 29,7 % |
| Ulf Hedlundh | Svolder | 10,6 % |
| Per Trygg | SEB Asset Management | 9,7 % |
| Arne Lööw | Fjärde AP-fonden | 4,1 % |
| Anders Ilstam, styrelsens ordförande |
||
| Totalt | 54,1 % |
Valberedningen har i sitt arbete att utse styrelse för kommande mandatperiod gjort en utvärdering av styrelsens arbete genom samtal med styrelsens medlemmar. Utvärderingen visade bland annat att ledamöternas engagemang har varit stort, närvarofrekvensen hög och att styrelsearbetet fungerat väl. Valberedningen bedömer även att styrelsens ledamöter representerar en bred kompetens, med såväl gediget industriellt och finansiellt kunnande som kunskap om internationella förhållanden och marknader.
Vid framtagandet av sitt förslag till styrelse har valberedningen särskilt beaktat de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund samt styrelsens löpande behov av förnyelse har också beaktats.
Valberedningens förslag till styrelse till stämman presenterades den
22 december 2010. Valberedningen har föreslagit omval av styrelsens samtliga nuvarande styrelseledamöter utom Joen Magnusson som har avböjt omval. Kjell Åkesson har föreslagits som ny styrelseledamot. Vidare föreslås att styrelsens nuvarande ordförande Anders Ilstam kvarstår som dess ordförande.
Kjell Åkesson, född 1949, har en kandidatexamen i ekonomi från Uppsala universitet samt en examen i elektroteknik. Han har tidigare varit verkställande direktör i Lindab AB och Bilia AB samt vice VD i Svedala AB. Kjell Åkesson är styrelseordförande i Gullbergs AB och styrelseledamot i Ballingslöv International AB, Inwido AB, Bravida AB och Ferronordic Machines AB.
Valberedningen gör bedömningen att den förslagna styrelsen med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsarbete och förhållanden i övrigt, har en ändamålsenlig sammansättning för att kunna möta de behov bolagets verksamhet kommer att kräva.
De regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning har iakttagits. Enligt valberedningen är samtliga föreslagna styrelseledamöter, med undantag av Bert Åke Eriksson, oberoende i förhållande till Beijer Electronics större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter, med undantag av verkställande direktören, är oberoende i förhållande till Beijer Electronics. Aktieägare som representerar drygt 50 procent av aktiekapital och röstetal i bolaget har meddelat att de kommer att stödja förslaget.
Styrelsen
Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning och att fatta beslut i strategiska frågor. Beijer Electronics styrelse bestod under verksamhetsåret 2010 av sju ledamöter som utsetts av årsstämman.
Beijer Electronics har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. För detaljerad information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sidan 80.
Styrelseordförandes roll
Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordföranden för Beijer Electronics löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.
Styrelsens arbetsformer
Styrelsens arbete följer en årlig plan. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordförande. Som styrelsens sekreterare fungerar ekonomidirektören i Beijer Electronics, tillika compliance officer för bolagskoden. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden). Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.
Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas
årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna av styrelsen fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten.
Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Dessutom görs en strukturerad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande i samband med ordinarie styrelsemöte i oktober varje år.
Styrelsens arbete under 2010
Styrelsen har under verksamhetsåret 2010 hållit sju (7) styrelsemöten utöver det konstituerande mötet, fem (5) ordinarie och två (2) extra sammanträden. Ett extramöte hölls i början av året i samband med ett besök på ett av koncernens dotterbolag, Westermo, för att diskutera investeringar i produktutveckling av datakommunikationslösningar och olika marknadssatsningar för året. Det andra extramötet hölls i samband med halvårsrapporten. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ytterligare ett tillfälle träffat styrelsens revisionsutskott. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör, beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Ersättningsutskottet inhämtar beslutsunderlag och synpunkter från de andra styrelseledamöterna, VD samt ekonomidirektören. Utskottet inhämtar även jämförande beslutsunderlag externt. 2010 bestod ersättningsutskottet av Anders Ilstam, Bert Åke Eriksson och Joen Magnusson. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2010 hållit ett (1) protokollfört möte. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2011 fastställs av årsstämman i april.
Revisionsutskott
I revisionsutskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter med undantag av verkställande direktören. Styrelsens ordförande är även revisionsutskottets ordförande. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Utskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. Revisionsutskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Riktlinjerna finns att läsa i sin helhet på bolagets hemsida.
Styrelsens arbete under 2010
| Närvaro | förhållande till | Beroende i | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ordinarie styrelseledamot |
Invald år | Befattning | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
Styrelse möten |
Arvode, kr | Beijer Electronics |
Större aktieägare |
| Anders Ilstam | 2002 | Ordf. | 2/2 | 1/1 | 7/7 | 400 000 | nej | nej |
| Stig-Arne Blom* | 2006 | Ledamot | 2/2 | - | 7/7 | 175 000 | nej | nej |
| Bert Åke Eriksson | 2002 | Ledamot | 1/2 | 1/1 | 4/7 | 175 000 | nej | ja |
| Ulrika Hagdahl | 2006 | Ledamot | 1/2 | - | 5/7 | 175 000 | nej | nej |
| Maria Khorsand** | 2010 | Ledamot | 1/1 | - | 2/4 | 175 000 | nej | nej |
| Hans Linnarson** | 2002 | Ledamot | 0/1 | - | 0/3 | - | nej | nej |
| Joen Magnusson | 1992 | Ledamot | 1/2 | 1/1 | 5/7 | 175 000 | ja | nej |
| Fredrik Jönsson | 2008 | VD | - | - | 7/7 | - | ja | nej |
*Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 72 tkr (80)
**Styrelseledamoten Hans Linnarson avgick i april 2010 och efterträddes av Maria Khorsand
Ersättning till styrelse och företagsledning under 2010
Under 2010 har verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, och övriga ledande befattningshavare uppburit fast lön samt andra ersättningar som redovisas i tabellen nedan. Med övriga ledande befattningshavare avses i tabellen på sidan 79 de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2010.
Ersättning till verkställande direktören
Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelseresultat och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om arton månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.
Ersättning till övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelseresultat och omsättningsutveckling. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida, för alla utom en som har sex månaders uppsägning från bolagets sida. Dessutom utgår för två av befattningshavarna ytterligare sex respektive nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.
Incitamentsprogram
Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008–2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Den första serien går ut i maj 2011 och den andra serien i maj 2013. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.
Styrelsearvoden
Styrelsens arvode uppgick till 1 275 tkr (1 275) under 2010 och fördelas enligt tabellen ovan.
Ledning och företagsstruktur
Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner. Koncernledningen består av verkställande direktören, de tre affärsområdescheferna samt ekonomi-, personal och affärsutvecklingschef. Koncernledningsmöten hålls månatliga för att diskutera koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. För ytterligare information om medlemmarna i koncernledningen, se koncernens hemsida samt sidan 81.
Affärsområdena
Beijer Electronics verksamhet är organiserad i tre affärsområden. Koncernen har en decentraliserad företagsstruktur där ledningen av den operativa verksamheten till stor del utövas i ledningen för respektive affärsområde. Cheferna för respektive affärsområde är medlemmar i koncernledningen och har ansvar för resultat och balansräkning för sina respektive områden. I den externa rapporteringen är koncernens verksamhet indelad i följande tre affärsområden; Automation, HMI Products och IDC.
Intern kontroll över finansiell rapportering
I samband med fastställandet av delårsrapporten för det tredje
Ersättning till styrelse och företagsledning under 2010
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | VD | Övriga ledande befattningshavare |
VD | Övriga ledande befattningshavare |
||
| Grundlön | 2 897 | 8 502* | 2 556 | 6 647 | ||
| Rörlig ersättning | 1 500 | 2 372 | 220 | 678 | ||
| Övriga förmåner | 112 | 589 | 107 | 368 | ||
| Pensionskostnad | 1 253 | 2 320 | 1 158 | 1 700 | ||
| Löner och ersättningar totalt | 5 762 | 13 783 | 4 041 | 9 393 |
* Inklusive kostnad under uppsägningstid
kvartalet samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen. Styrelsen erhåller och ställer krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten i rapporteringen. Detta krav innebär att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag.
Kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstrukturer
Beijer Electronics bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet.
Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande »Corporate Manual«, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut. Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens ekonomiorganisation.
Ekonomiansvariga på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent och rättvisande finansiell rapportering. En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i rapporter till styrelsen. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.
Styrelsen har i enlighet med kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har i samband med sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen.
Finansiell rapportering och information
Beijer Electronics rutiner för informationsgivning syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning.
Finansiell information lämnas regelbundet i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen. Presentationer och telekonferenser för finansanalytiker, investerare och media hålls samma dag som helårs- och kvartalsrapporter publiceras. Alla rapporter, presentationer och pressmeddelanden publiceras på koncernens hemsida samt Intranät.
Insiderpolicy
Beijer Electronics styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande lag om marknadsmissbruk i Sverige. Policyn redogör för regler kring insynsregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på koncernens hemsida.
Uppförandekod
Beijer Electronics verksamhet ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande. Bolagets styrelse fastställer årligen en s k uppförandekod »Code of Conduct« för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Dokumentet finns att läsa i sin helhet på koncernens hemsida.
Värderingar
Beijer Electronics värderingar – Commitment, Drive och Trust – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. »Commitment« speglar engagemang för att maximera kundnytta och för närhet i relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare. »Drive« står för proaktivitet och framåtsträvande i förhållningssätt och teknologiutveckling. »Trust« representerar ett ärligt och förtroendegivande agerande.
Styrelse
Maria Khorsand Fredrik Jönsson Ulrika Hagdahl
Joen Magnusson Bert Åke Eriksson Stig-Arne Blom
Anders Ilstam
f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Ingenjör. Tidigare vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Styrelseordförande i Grimaldi Industri AB, Seco Tools AB och 3nine AB. Innehav*: 35 000 teckningsoptioner.
Maria Khorsand
f 1957. Styrelseledamot sedan 2010. Teknisk licentiat. VD och koncernchef för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tidigare olika direktörsbefattningar på Ericsson, OMX Technology samt Dell Sweden AB. Styrelseledamot i stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och SOS Alarm Sverige AB. Inget innehav*.
Fredrik Jönsson
f 1962. Styrelseledamot sedan 2008. Civilingenjör. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Tidigare VD för Crawford Group AB, Flexlink AB samt VD för SKFs dotterbolag i Vietnam. Styrelseuppdrag i Macab AB och Perten Instruments AB. Innehav*: 3 000 aktier samt 110 614
Ulrika Hagdahl
teckningsoptioner.
f 1962. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör. VD på Cancale Förvaltnings AB, grundare av ORC Software AB. Styrelseuppdrag i IFS AB, AB Idre Golf Ski & Spa och Kopylovskoye AB. Innehav*: 10 000 aktier via bolag.
Joen Magnusson
f 1951. Styrelseledamot sedan 1992. Civilekonom. VD i G&L Beijer AB. Tidigare anställd i Teglund Marketing AB, Statskonsult AB, Skrinet AB. Styrelseledamot/ordförande i ett antal bolag inom G&L Beijer-koncernen. Innehav*: 4 614 aktier inom familjen.
Stig-Arne Blom
f 1948. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör. Tidigare VD och koncernchef i IRO AB. Styrelseordförande i Plastal och Elos AB. Styrelseuppdrag i Handelsbanken Västra Sverige och Berg Propulsion AB. Inget innehav*.
Bert Åke Eriksson
f 1944. Styrelseledamot sedan 2002. Fil. kand. 1969. VD i Stena Sessan AB, tidigare departementssekreterare i kommunikationsdepartementet, VD i Rederi AB Gotland, VD i United Tankers AB. Styrelseordförande i Meda AB och styrelseledamot i Concordia Maritime AB. Innehav*: 10 000 aktier.
Revisorer Mikael Eriksson
f 1955. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2004.
Sofia Götmar-Blomstedt
f 1969. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2008.
Ledande befattningshavare
Lars-Ola Lundkvist, Fredrik Jönsson, Carl-Johan Zetterberg Boudrie, Lennart Mauritzson, Christian Benz
Lars-Ola Lundkvist
f 1961. Affärsområdeschef för IDC samt VD i Westermo Teleindustri AB. Anställd sedan 2007. Innehav*: 600 aktier inom familjen samt 18 614 teckningsoptioner.
Fredrik Jönsson
f 1962. VD och koncernchef i Beijer Electronics AB samt tillförordnad Affärsområdeschef för Automation. Anställd sedan 2008. Innehav*: 3 000 aktier samt 110 614 teckningsoptioner.
Carl-Johan Zetterberg Boudrie
f 1978. Affärsutvecklingschef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2008. Innehav*: 15 053 teckningsoptioner.
Lennart Mauritzson
f 1967. Finanschef/CFO i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2009. Innehav*: 15 052 teckningsoptioner.
Christian Benz
f 1963. Affärsområdeschef för HMI Products. Anställd sedan 2008. Inget innehav*
Tim Webster** f 1967. Tim Webster har utsetts till personaldirektör för Beijer Electronics-koncernen. Han kommer närmast från Cardo Entrance Solutions AB där han har varit personaldirektör och senast försäljnings- och marknadschef.
Styrelsens försäkran
Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationalla redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.
Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 27 april 2011. Malmö den 23 mars 2011 Anders Ilstam Ordförande Bert Åke Eriksson Maria Khorsand Joen Magnusson Fredrik Jönsson Verkställande direktör Stig-Arne Blom Ulrika Hagdahl Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2011 Mikael Eriksson Sofia Götmar-Blomstedt
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Beijer Electronics AB Org nr 556025-1851
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Electronics AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–82. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen och bolagstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 24 mars 2011
Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor
Fem år i sammandrag
| Tkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 1 232 321 | 1 088 451 | 1 275 639 | 963 782 | 735 011 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 445 | 1 196 | 7 161 | 2 251 | 841 |
| Rörelsens kostnader* | -1 111 444 | -1 025 836 | -1 166 278 | -879 094 | -658 689 |
| Rörelseresultat | 124 322 | 63 811 | 116 522 | 86 939 | 77 163 |
| Finansnetto* | -4 301 | -2 872 | -20 153 | -2 359 | 35 890 |
| Resultat före skatt | 120 021 | 60 939 | 96 369 | 84 580 | 113 053 |
| Skatt på årets resultat | -30 534 | -20 759 | -19 191 | -23 991 | -22 067 |
| Nettoresultat | 89 487 | 40 180 | 77 178 | 60 589 | 90 986 |
| hänförlig till moderbolagets aktieägare | 87 358 | 38 718 | 72 917 | 57 287 | 90 269 |
| hänförlig till minoritetens aktieägare | 2 129 | 1 462 | 4 261 | 3 302 | 717 |
| * varav engångsposter | -1 681 | -7 500 | -5 266 | 37 423 | |
| Motsvarar en nettovinst per aktie, kr | 14,04 | 6,22 | 11,72 | 9,21 | 14,51 |
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Balansräkning | |||||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 778 289 | 489 258 | 505 851 | 227 053 | 163 394 |
| Omsättningstillgångar | 458 981 | 313 781 | 417 074 | 288 855 | 208 126 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 105 064 | 127 439 | 74 076 | 71 939 | 91 914 |
| Summa tillgångar | 1 342 334 | 930 478 | 997 001 | 587 847 | 463 434 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 365 369 | 309 812 | 310 776 | 224 282 | 204 120 |
| Långfristiga skulder | 600 227 | 367 290 | 409 596 | 148 515 | 89 726 |
| Kortfristiga skulder | 376 738 | 253 376 | 276 629 | 215 050 | 169 588 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 342 334 | 930 478 | 997 001 | 587 847 | 463 434 |
| Därav räntebärande skulder | 459 112 | 352 377 | 409 708 | 157 395 | 80 725 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal, % | 10,1 | 5,9 | 9,1 | 9,0 | 10,5 |
| Rörelsemarginal före engångsposter, % | 10,2 | 6,6 | 9,1 | 9,6 | 10,5 |
| Vinstmarginal, % | 7,3 | 3,7 | 6,1 | 6,3 | 12,4 |
| Soliditet, % | 27,2 | 33,3 | 31,2 | 38,2 | 44,0 |
| Eget kapital per aktie, kr | 54,28 | 47,38 | 47,5 | 34,28 | 31,64 |
| Vinst per aktie, kr | 14,04 | 6,22 | 11,72 | 9,21 | 14,51 |
| Avkastning på eget kapital efter skatt, % | 26,5 | 12,9 | 28,8 | 28,3 | 51,3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,2 | 10,0 | 21,4 | 26,6 | 45,3 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 19,8 | 10,8 | 24,4 | 34,6 | 42,6 |
| Medelantal anställda | 538 | 534 | 595 | 463 | 314 |
Antal aktier 6 221 488
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflödesanalys | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital |
135 559 | 83 659 | 98 579 | 85 612 | 69 540 |
| Förändringar i rörelsekapital | -21 485 | 89 798 | -16 118 | -37 389 | -22 313 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -205 744 | -27 754 | -268 754 | -99 382 | 15 334 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 101 649 | -65 722 | 210 155 | 66 125 | -5 904 |
| Utbetald utdelning/koncernbidrag | -25 325 | -26 048 | -26 165 | -35 774 | -20 220 |
| Förändring i likvida medel | -15 346 | 53 933 | -2 303 | -20 808 | 36 437 |
| Likvida medel vid årets början | 127 439 | 74 076 | 71 939 | 91 914 | 63 743 |
| Kursdifferens i likvida medel | -7 029 | -570 | 4 440 | 833 | -8 266 |
| Likvida medel vid årets slut | 105 064 | 127 439 | 74 076 | 71 939 | 91 914 |
Beijer Electronics-aktien
Beijer Electronics aktie är sedan juni år 2000 noterad på Nasdaq OMX Stockholm Small Cap-lista med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 100 aktier.
Aktiekapital
Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på en (1) krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.
Börskurs och omsättning
Börskursen mätt som betalkurs var 212,50 kronor den 30 december 2010 jämfört med 132,50 kronor i slutet av 2009. Det motsvarade en uppgång på cirka 60 procent under året. Stockholmsbörsen steg med 23 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 212,50 kronor och som lägst till 129,80 kronor under året. Omsättningen uppgick till drygt 842 265 aktier motsvarande 14 procent av det totala antalet aktier. Omsättningen i värde uppgick till 130 675 759 kr.
Resultat per aktie
Resultatet per aktie efter skatt blev 14,04 kronor (6,22).
Aktieutdelning
Styrelsen föreslår en utdelning på 6,00 kronor (4,00) för verksamhetsåret 2010. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 43 procent (64). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 2,8 procent (3,0) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2010.
Styrelsen föreslår split av aktien 3:1
Styrelsen har föreslagit en split av Beijer Electronics aktie i förhållandet att en befintlig aktie ger två nya aktier (3:1). Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer antalet aktier öka med 12 442 976 till totalt 18 664 464. Aktieuppdelningen avses verkställas mellan den 15 juni och 30 juni 2011.
Ägarkategorier, andelar i kapital
Källa: Euroclear
| 8 4 |
% Fondbolag |
|---|---|
| 10 | Försäkringsbolag och pensionsinstitut |
| 37 | Övriga finansiella företag |
| 7 | Övriga organisationer |
| Utländska ägare | |
| 15 | Svenska fysiska personer |
| 19 | Övriga juridiska personer |
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Vinst per aktie, kr | 14,04 | 6,22 | 11,72 |
| Utdelning, kr | 6,00 a) | 4,00 | 4,00 |
| Utdelningsandel, % | 43 | 64 | 34 |
| Direktavkastning, % | 2,8 | 3,1 | 5,4 |
| Eget kapital per aktie, kr | 54,28 | 47,38 | 47,50 |
| Avkastning på eget kapital, % | 26,5 | 12,9 | 28,8 |
| Sista betalkurs, kr | 212,50 | 132,50 | 74,00 |
| Antal aktier, miljoner | 6,22 | 6,22 | 6,22 |
| Börsvärde, mkr | 1 322 | 824 | 460 |
a) Föreslagen utdelning
Ägarfördelning efter aktieinnehav per den 30 december 2010
| Innehav | Antal aktieägare | Antal aktier | Innehav, % | Röster, % | Marknads värde, KSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 1—500 | 2 743 | 324 798 | 5,22 | 5,22 | 69 020 |
| 501—1 000 | 266 | 223 487 | 3,59 | 3,59 | 47 491 |
| 1 001—5 000 | 210 | 485 345 | 7,80 | 7,80 | 103 136 |
| 5 001—10 000 | 36 | 256 531 | 4,12 | 4,12 | 54 513 |
| 10 001—15 000 | 9 | 122 554 | 1,97 | 1,97 | 26 043 |
| 15 001—20 000 | 6 | 105 281 | 1,69 | 1,69 | 22 372 |
| 20 001— | 26 | 4 703 492 | 75,60 | 75,60 | 999 492 |
| Summa | 3 296 | 6 221 488 | 100,00 | 100,00 | 1 322 066 |
Aktieindex Aktieägare per den 30 december 2010
| Antal aktier | Andel | |
|---|---|---|
| och röster | % | |
| Stena Sessan Rederi AB | 1 845 372 | 29,66 |
| Svolder Aktiebolag | 628 476 | 10,10 |
| SEB Asset Management S A | 622 028 | 10,00 |
| Fjärde AP-fonden | 267 545 | 4,30 |
| AMF Försäkring och Fonder | 181 000 | 2,91 |
| Skandia Fonder | 174 531 | 2,81 |
| Livförsäkrings AB Skandia (publ) | 152 933 | 2,46 |
| T. Bjurman med fam. & bolag | 136 600 | 2,20 |
| Carlson Fonder AB | 129 085 | 2,07 |
| Euroclear Bank S.A./N.V | 101 900 | 1,64 |
| Summa ägare med ett innehav | ||
| av fler än 100 000 aktier, 10 st | 4 239 470 | 68,15 |
| Övriga ägare, 3 286 st | 1 982 018 | 31,85 |
| Totalt, 3 296 st | 6 221 488 | 100,0 |
Tekniska definitioner
Automation
Automatisering eller automation kallas långt driven automatisk produktion.
Ethernet extender
En produkt som kan användas för att förlänga räckvidden på ett Ethernet-baserat nätverk över en mängd olika kabeltyper.
Ethernet switch
Kopplar samman olika segment i ett Ethernet-baserat nätverk.
Frekvensomriktare
Elektronisk utrustning för att styra varvtalet på en vanlig trefasig växelströmsmotor.
Givare
Apparat som samlar in, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av data.
HMI
Human Machine Interface, se även operatörspanel eller IPC. Samlingsnamn på produkter eller system som är speciellt utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och styra maskiner eller processer.
Industriell datakommunikation
Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.
IP-baserad datakommunikation
Kommunikation av datapaket via trådbunden eller trådlös Internet-anslutning.
Ekonomiska definitioner
Avkastning på eget kapital efter skatt Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på operativt kapital
Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie
Eget kapital dividerat med antal aktier.
IPC
Industri-PC, se även HMI. Samlingsnamn för PC-system som är byggda att klara av särskilt utsatta miljöer eller för applikationer där hög tillförlitlighet är ett krav.
Operatörspanel
Panel, se även HMI, med tryckknappar och bildskärm med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.
PLC-system
Programmable Logic Controller, ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.
SCADA-system
Supervisory Control And Data Acquisition, ett överordnat datorprogram för att styra, övervaka och samla in data från processer samt grafiskt presentera informationen på bildskärm.
Systemintegratörer
Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar.
VDSL2
Begreppet VDSL står för Very high speed Digital Subscriber Line och VDSL2 är den senaste standarden för höghastighetanslutning för data över vanliga telefonledningar.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.
Vinstmarginal Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.
Vinst per aktie Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.
Produktion: Beijer Electronics Corporate Communications Layout och text: The Concept Factory och JLC Finanskonsult AB Foto: Åsa Siller, Charlotte T Strömwall m fl. Tryck: Tryckfolket, ISO 14001 Certifierat
Affärsområde HMI Products Affärsområde automation
SVERIGE www.beijerelectronics.com Malmö
TYSKLAND www.beijerelectronics.de Unterensingen
USA www.beijerelectronics.com Salt Lake City, Utah Schaumburg, IL Los Angeles, CA
TAIWAN www.beijerelectronics.tw Taipei
KINA www.beijerelectronics.cn Shanghai
STORBRITANNIEN www.beijerelectronics.com Southampton
FRANKRIKE www.beijerelectronics.com Champlan
SVERIGE www.beijer.se Malmö Stockholm Göteborg Jönköping
Luleå
NORGE www.beijer.no Drammen Bergen Stavanger Trondheim Ålesund
FINLAND www.beijer.fi Vanda Jyväskylä Tammerfors Kempele Ulvila
DANMARK www.beijer.dk Roskilde
ESTLAND www.beijer.ee Tallin
LETTLAND www.beijer.lv Rīga
LITAUEN www.beijer.lt Vilnius
Affärsområde IDC
SVERIGE www.westermo.com Stora Sundby www.westermo.se Västerås
TYSKLAND www.westermo.de Waghäusel
ÖSTERRIKE www.westermo.at Himberg
SCHWEIZ www.westermo.ch Leimbach
STORBRITANNIEN www.westermo.co.uk Southampton
FRANKRIKE www.westermo.fr Champlan Gouvieux Voreppe Schoenau
SINGAPORE www.westermo.com.sg Singapore
TAIWAN www.korenix.com Taipei
KINA www.korenix.com.cn cn.westermo.com Beijing Henan Shanghai Shenzhen
USA www.westermo.com Schaumburg, IL
Huvudkontor Beijer Electronics AB (publ) Box 426, Krangatan 4a 201 24 Malmö, Sverige Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se | +46 40 358600