Beijer Electronics Group — AGM Information 2010

Mar 29, 2010

Kallelse till årsstämma

Årsstämman äger rum måndagen den 26 april 2010 kl 16.00, Malmö Börshus, Skeppsbron 2 i Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

• • dels är registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast tisdagen den 20 april 2010,
• • dels anmäler sitt deltagande och det antal biträden som aktieägaren önskar medföra till bolaget senast tisdagen den 20 april 2010 kl 12.00.

Anmälan

Anmälan ska innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer. Anmälan görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44, fax 040-29 26 70, e-post: arsstamma@beijerelectronics.se eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB (publ), Box 426, 201 24 Malmö (märk kuvertet med »Årsstämma«).

Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska ett daterat original skickas till bolaget senast den 20 april 2010. Den som företräder juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling som utvisar behörig firmatecknare.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att få delta i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Omregistreringen ska vara verkställd den 20 april 2010 och aktieägaren bör i god tid före detta underrätta förvaltaren därom.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2009 lämnas om 4,00 kronor per aktie och att avstämningsdag ska vara den 29 april 2010. Utdelning beräknas skickas från Euroclear Sweden AB den 4 maj 2010.

Ekonomisk information 2010

	26 april 2010Årsstämma kl 16.00 i Malmö Börshus
	26 april 2010Tremånadersrapport
	17 augusti 2010Halvårsrapport
	19 oktober 2010Niomånadersrapport

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se/Investor Relations. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta Informationsansvarig Katarina Erichs Emilson på telefon 040-35 84 96 eller via e-post på adressen info@beijerelectronics.se.

Inledning

Kallelse till årsstämma	2
Ekonomisk information	2
Kort om Beijer Electronics	4
Året i sammandrag	5
VD har ordet	6

Koncernpresentation

Det här är Beijer Electronics	8
Trender och drivkrafter på marknaden	10
Marknadsutveckling och tillväxtpotential	12
Vision, mål och strategier	14

Verksamheten 2009

Utvecklingsverksamhet	16
Medarbetare	20
Affärsområde Automation	24
Affärsområde HMI Products	28
Affärsområde Industrial Data Communications	32

Finansiell information

Förvaltningsberättelse	36
Koncernens resultaträkning	39
Koncernens balansräkning	39
Koncernens förändring i eget kapital	41
Koncernens kassaflödesanalys	42
Moderbolagets resultaträkning	43
Moderbolagets balansräkning	43
Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser	44
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital	45
Moderbolagets kassaflödesanalys	46
Noter	47
Revisionsberättelse	77

Investerar- och aktieägarinformation

Bolagsstyrningsrapport	78
Styrelse	82
Ledande befattningshavare	83
Fem år i sammandrag	84
Beijer Electronics-aktien	86
Adresser	88
Definitioner	90

Kort om Beijer Electronics

Beijer Electronics är ett expansivt teknikföretag med lång erfarenhet inom industriell automation och robust datakommunikation. Sedan starten 1981 har Beijer Electronics utvecklats till en internationell koncern med dotterbolag i 14 länder, runt 500 anställda och en omsättning på över en miljard kronor per år.

Vi erbjuder ledande produkter och funktioner för styrning, övervakning och optimering av kritiska processer för olika typer

av verksamheter. I vårt erbjudande ingår även att förena och anpassa produkter till effektiva lösningar för varje kund.

Genom att tillhandahålla industriella automations- och kommunikationslösningar med hög kvalitet bidrar vi till ökad processeffektivitet, högre säkerhet, minskade energikostnader, ökad effektivitet i resursanvändning och en bättre arbetsmiljö för användarna.

Ett globalt bolag med en solid plattform för tillväxt

En lång historia av teknisk innovation

Vi har alltid strävat efter att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen och har genom åren lanserat världsunika produkter inom HMI och industriell datakommunikation. 2009 befäste vi vårt tekniska ledarskap, bland annat med lanseringen av robusta Ethernet-switchar och HMI-mjukvaruplattformen iX.

Året i sammandrag

• Nettoomsättningen uppgick till 1 088,5 mkr (1 275,6)
• Rörelseresultatet uppgick till 63,8 mkr (116,5) belastat med engångskostnader på 7,5 mkr för omstruktureringar samt lagernedskrivningar om 10 mkr
• Vinsten efter skatt uppgick till 40,2 mkr (77,2)
• Vinsten per aktie efter skatt var 6,22 kronor (11,72)
• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 173,5 mkr (82,5)
• Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (4,00) per aktie
• Ett tidigt implementerat besparingsprogram resulterade i kostnadsminskningar om 77 mkr (valutajusterat)
• Ett ökat fokus på direktförsäljning och distributörsrelationer har gett resultat under året
• En omorganisering av utvecklingsverksamheten resulterade i effektivare produktutveckling genom specialiserade utvecklingscentra och en global produktledningsstrategi
• Den nya världsledande HMI-mjukvaruplattformen iX lanserades i november som fristående mjukvara och som en integrerad del av operatörspanelerna
• Under året har företagets första serie av routing switchar samt andra generationen Ethernet Extenders lanserats
• Banverket utsåg Beijer Electronics till huvudleverantör av robust industriell datakommunikationsutrustning till ERTMS 2, ett nytt trafikstyrningssystem för järnväg inom EU

Omsättning 2005—2009 0 300 600 900 1200 1500 2005 2006 2007 2008 2009 Mkr

Kassaflöde från rörelsen 2005—2009

Nyckeltal

	2009	2008
Omsättning, mkr	1 088,5	1 275,6
Rörelseresultat, mkr	63,8	116,5
Rörelsemarginal, %	5,9 a)	9,1 b)
Resultat före skatt, mkr	60,9	96,4
Vinst per aktie, kr	6,22	11,72
Utdelning per aktie, kr	4,00	4,00
Soliditet, %	33,3	31,2
Medeltal anställda	534	595

a) Inklusive engångsposter om 7,5 mkr samt lagernedskrivningar om 10 mkr. b) Inklusive engångsposter om 7,5 mkr.

Se även fem år i sammandrag på sidan 84.

Med innovation och tillväxt i fokus

2009 har varit något av ett stålbad för hela automationsbranschen. Men tack vare tidigt genomförda kostnadsbesparingar, internt utvecklingsarbete och ett aktivt försäljningsarbete har vi på Beijer Electronics idag en stabil plattform för tillväxt och ett gott utgångsläge inför framtiden.

Ingen kan påstå att 2009 var något lysande år. Inte för världsekonomin, inte för stora delar av näringslivet och inte heller för oss inom automationsindustrin. Just därför är jag stolt över att vi på Beijer Electronics kan se tillbaka på ett positivt resultat om 63,8 miljoner kronor, ett starkt kassaflöde och stärkta positioner på ett flertal marknader. Att anpassa kostnadsmassan till en vikande marknad är ett många gånger tufft arbete, men belöningen är ett bevarat handlingsutrymme och en bra utgångspunkt för tillväxt när marknaden vänder.

Tidiga kostnadsbesparingar

Redan i början av året mötte vi en begynnande konjunkturrelaterad försäljningsnedgång med ett program för kostnadsbesparingar. Totalt ledde åtgärderna till en kostnadsminskning med 77 miljoner kronor. Vi har också genomfört förändringar i organisation och processer, bland annat med ett tydligare fokus på vår kärnverksamhet och effektiviseringar i inköps- och logistikverksamheten.

Brett erbjudande ger fördel

Något som gynnat oss i det rådande konjunkturläget är vårt breda produkterbjudande och vår globala närvaro. Medan efterfrågan på automationsprodukter för industrin sjunkit drastiskt på många av våra marknader har andra områden sett betydligt bättre ut. Bland annat har våra HMI-produkter sålt mycket bra på de asiatiska marknaderna och vår verksamhet inom industriell datakommunikation har ökat sin försäljning under året, tack vare ett fokus på infrastrukturapplikationer och lansering av nya produkter.

Ett bibehållet utvecklingsfokus

Trots en tuff marknad har vi fortsatt vår satsning på högteknologisk produktutveckling med oförminskad styrka. En positiv nyhet under året är lanseringen av iX, vår nya mjukvaruplattform för HMI-produkter som tagits emot mycket väl på marknaden. Inom området industriell datakommunikation har vi lanserat ett flertal nya produkter och nått stora framgångar med kundnära utveckling inom bland annat järnvägsområdet.

Vi har genomfört ett omfattande förändringsarbete inom utvecklingsorganisationen där en övergripande global produktutvecklingsstrategi kombineras med specialiserade utvecklingscentra. Detta räknar vi med kommer att ge stora tids- och kvalitetsvinster i vår produktutveckling.

Vässad försäljningsstrategi

Som leverantör kan en lägre takt på marknaden även öppna nya möjligheter. Vi har tagit tillfället i akt att stärka relationer med våra existerande kunder och skapat nya kontakter. Ett bra exempel på hur en aktiv försäljningsstrategi kan ge goda resultat är den tyska marknaden för industriell datakommunikation. För att motverka effekterna av en kraftig nedgång i efterfrågan från industrin gjorde vi här en omsvängning och ökade våra satsningar på infrastruktursegmentet vilket vände försäljningen i Tyskland.

I Kina har vi genomfört en strategiförändring med ett ökat fokus på direktförsäljning och en övergång till en distributörsstrategi med flera distributörer på samma marknad, vilket redan har gett goda resultat. Året som gått har förstärkt intrycket av Asien som en strategiskt avgörande marknad för Beijer Electronics fortsatta utveckling. Vi »Att anpassa kostnadsmassan till en vikande marknad är ett många gånger tufft arbete, men belöningen är ett bevarat handlingsutrymme och en bra utgångspunkt för tillväxt när marknaden vänder.«

Fredrik Jönsson VD

har redan stärkt våra positioner och har nu en bra grund för fortsatt expansion.

Framtid med positiva signaler

Redan under slutet av 2009 har vi märkt av en väsentlig återhämtning på marknaden och inför 2010 står vi redo med en stark orderbok och en trimmad organisation. Under 2010 kommer vi att fortsätta vår tillväxtstrategi, där utveckling av attraktiva konceptlösningar, ökad geografisk närvaro och öppenhet för ytterligare förvärv är viktiga byggstenar.

Att automation är ett framtidsområde råder det inga tvivel om. Med dagens fokus på produktionseffektivitet, minskad energianvändning och miljöhänsyn har vi en mycket viktig roll att spela.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare, leverantörer och kunder för ett gott samarbete under ett turbulent år. Fortfarande återstår många utmaningar och vissa marknader kommer att vara fortsatt tuffa nästa år. Jag är dock övertygad om att Beijer Electronics är rätt rustade för att klara även dessa på ett utmärkt sätt.

Fredrik Jönsson VD, Beijer Electronics AB

Innovation och enkelhet

Beijer Electronics är en ledande leverantör av industriella automations- och kommunikationslösningar med kvalitet, funktionalitet och användarvänlighet i centrum. Vi är innovativa i vår produktutveckling, enkla att samarbeta med för våra kunder och breda i vårt erbjudande till marknaden.

Sedan starten 1981 har Beijer Electronics utvecklats till en internationell koncern med dotterbolag i 14 länder, 500 anställda och en omsättning på över en miljard kronor. Tack vare vår långa erfarenhet inom automationsområdet kan vi erbjuda våra kunder ledande produkter och lösningar för styrning, övervakning och optimering av kritiska funktioner och processer inom många olika typer av verksamheter.

Vår framgång bygger på vår förmåga att vara innovativa i vår produktutveckling och i hur vi skapar effektiva helhetslösningar för våra kunder. Men också på att vi samtidigt är enkla att samarbeta med och skickliga på att skapa nära relationer med våra kunder.

Tre starka affärsområden

Vår verksamhet är indelad i tre affärsområden med decentraliserat affärsansvar. Affärsområde Automation erbjuder ledande produkter och lösningar inom industriell automation på de nordiska och baltiska marknaderna. Affärsområdena HMI Products och Industrial Data Communications verkar bägge på världsmarknaden med utveckling och försäljning av automations- och kommunikationslösningar.

Många applikationsområden

Behov av automationslösningar finns inom många olika områden. Den övervägande delen av Beijer Electronics kunder finns inom industrin, där vi har en lång tradition som leverantör till bland annat bil-, livsmedels- och verkstadsindustrin. En viktig kundgrupp är OEM där våra produkter bidrar till tillverkarens totalerbjudande.

Även inom infrastrukturområdet finns många applikationer för våra lösningar, bland annat inom transportsektorn, vattenrening och energiproduktion.

För att ytterligare vässa kunderbjudandet har vi identifierat ett antal områden med särskilt stor tillväxtpotential där vi har utvecklat särskilt anpassade konceptlösningar, tjänsteerbjudanden och produkter, läs mer om detta till höger.

Produktutveckling för framtiden

Med egen utvecklingsverksamhet av HMI- och datakommunikationsprodukter befinner vi oss i framkant av två spännande teknologiområden med stor framtidspotential. Uppgiften för vår utvecklingsorganisation är att förena de nya möjligheter den allmänna IT-utvecklingen ger med industrins krav på tillförlitlighet och robusthet.

Ett internationellt företag

Internationell närvaro är en förutsättning för att vi ska kunna möta kraven från våra globala kunder. Försäljning och kundsupport finns i 14 länder genom egna dotterbolag och via fristående distributörer i ytterligare 44. Även produktutvecklingsverksamheten är internationell, med utvecklingscentra i Sverige, Tyskland och Taiwan.

Ett helhetsperspektiv

Vi erbjuder produkter och lösningar som ger våra kunder effektiv automation på alla nivåer — från givare till koppling mot ekonomiska produktionssystem. Med vår hjälp skapas en naturlig hierarki av funktioner och möjligheter till optimal styrning och övervakning.

Tydliga kundfördelar med anpassade konceptlösningar

Effektiv automation ökar industrins konkurrenskraft

Större fokus på energieffektivitet, bättre utnyttjande av produktionskapacitet och utvecklingsländernas vilja att närma sig västvärldens standard är några av drivkrafterna till automationsmarknadens utveckling.

De senaste åren har diskussionen kring klimatförändringar satt effektivt resursutnyttjande och miljövänlig energiproduktion högt upp på den politiska agendan. Samtidigt finns ett stort behov av ökad energitillgång, särskilt i utvecklingsländer. En snabb urbanisering, högre konsumtion och energislukande industrialisering ökar behovet av energi samtidigt som den finansiella krisen har satt industrins fokus på långsiktiga energibesparingar och produktionseffektivitet. I allt detta har lösningar för effektiv automation en mycket stor roll att spela.

Makroekonomiska utvecklingsfaktorer

Världsmarknaden för automation påverkas av ett antal faktorer på makronivå som bestämmer marknadens upp- och nedgångar och som marknadens aktörer har att förhålla sig till. De viktigaste av dessa är:

Industriproduktion. Utvecklingen av automationsmarknaden har ett nära samband med den globala industriproduktionen som i sin tur beror av BNP-tillväxten. Efterfrågan på automations- och kommunikationsprodukter drivs av nyinvesteringar för att hantera ökade produktionsnivåer men även av krav på lägre kostnader.

Kapacitetsutnyttjande. Effektivt utnyttjande av jordens resurser handlar i hög grad om att få ut mer kapacitet ur existerande strukturer. Ny teknologi som till exempel möjliggör högre grad av flexibilitet i energiproduktion eller lösningar som tillåter högre belastning i transportsystem är en del av lösningen.

Stimulansprogram. Statliga anslag för offentliga investeringar inom t ex transportinfrastruktur och vattenhantering driver efterfrågan på automations- och kommunikationsprodukter. Men även stimulanspaket för delar av industrin påverkar världsmarknaden.

En marknad med global konkurrens

Bland Beijer Electronics konkurrenter på automationsmarknaden finns flera globala aktörer med ett brett produkterbjudande och hög grad av internationell närvaro. Men också ett stort antal nischade företag som agerar lokalt eller inom ett visst produkt- eller teknologiområde. Exempel på globala tillverkare av automationslösningar är; Siemens (Tyskland), Rockwell (USA) och ABB Automation (Sverige).

Inom HMI-området konkurrerar Beijer Electronics med stora, globala aktörer men också med ett antal tillverkare mer fokuserade på operatörssystem, som t ex Proface (ägs av Schneider Electric, Frankrike), B&R (Österrike) och GE Fanuc (USA).

Industriell datakommunikation är ett brett område med många delsegment. De flesta konkurrenter är nischade, produktmässigt eller geografiskt. Exempel på konkurrenter till Beijer Electronics produkter inom industriell datakommunikation är Hirschmann (ägs av Belden, USA), Moxa (Taiwan) och Ruggedcom (USA).

Trender som grund för strategiska beslut

Teknologiska framsteg och skiftande kundbehov förändrar ständigt förutsättningarna för aktörerna på automationsmarknaden. En regelbunden uppföljning av marknadens utveckling och analys av förändringar på våra olika marknader är en viktig del av Beijer Electronics strategiarbete. Några av huvudtrenderna som just nu påverkar efterfrågan på automationsmarknaden redovisas till höger.

Aktuella trender på marknaden

Högre krav på produktionseffektivitet

Hård konkurrens och ökad prispress innebär ständigt allt högre krav på effektiv industriproduktion.

Beijer Electronics har effektiva lösningar för automatisering av industriprocesser som sänker produktionskostnader och ökar flexibiliteten.

Fokus på energianvändning och miljöfrågor

Inom alla delar av samhället finns ett ökat fokus på minskad energiförbrukning och större miljöhänsyn.

Beijer Electronics har lösningar för effektivt utnyttjande av energistrukturer och fastighetsautomation med upp till 30 % lägre energikostnader som resultat.

Fördel för globala leverantörer

I takt med den ökade globaliseringen i många kundsegment ställs ökade krav på global projektledning och support.

Beijer Electronics har en global organisation med närvaro i alla världsdelar som ger oss närhet till kunden, från utveckling och försäljning till utbildning och support.

En partner för helheten

Det finns en ökad efterfrågan på helhetslösningar, där en och samma leverantör fyller många olika delar av kundens behov.

Beijer Electronics har en bred verksamhet genom våra olika affärsområden och färdigutvecklade konceptlösningar som tillfredsställer kundens hela automationsbehov.

Ökad efterfrågan på kundspecifika lösningar

Som ett sätt att optimera resultatet av en investering i automation finns en ökad efterfrågan på skräddarsydda lösningar. Beijer Electronics har ett brett utbud av standardprodukter att välja mellan och öppna, flexibla lösningar som enkelt kan anpassas efter varje kunds unika behov.

Nya teknologier

Den generella teknologiska utvecklingen och utbyte av gamla system för att möta nya utmaningar är en viktig drivkraft inom automation.

Beijer Electronics fokuserar på utveckling inom HMI och industriell datakommunikation som genom ett nära samarbete med våra kunder gör att vi ligger långt fram i den tekniska utvecklingen.

Stärkta positioner på en tuff marknad

2009 har varit ett tufft år på automationsmarknaden. Lågkonjunktur och finanskris har slagit hårt mot industriinvesteringarna i världen. Utvecklingen i Asien och en växande marknad för industriell datakommunikation är dock positiva tecken.

Den totala världsmarknaden för industriell automation 2009 beräknas till cirka 600 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 20 procent från föregående år. De kraftigaste nedgångarna har skett i Europa, USA och Japan medan marknaden i övriga Asien har klarat den rådande lågkonjunkturen betydligt bättre.

För Beijer Electronics respektive affärsområden har den största minskningen varit för affärsområde Automation där marknaden i Norden och Baltikum minskat med cirka 25 procent. Även världsmarknaden för HMI-produkter har minskat medan marknaden för industriell datakommunikation gått fram något.

Marknad med stor potential för tillväxt

Beijer Electronics adresserbara marknad uppskattas idag till cirka 34 miljarder kronor. Vårt erbjudande på marknaden finns inom applikationsområdet, där vi kombinerar produkter och lösningar för specifika funktioner i automationssystem.

Vår inriktning ger oss en god position med ett bredare erbjudande än nischleverantörerna och samtidigt en högre grad av flexibilitet än de stora systemleverantörerna.

Vår starka ställning i Norden och Nordeuropa ger oss en stabil plattform för verksamheten samtidigt som våra framgångar i bland annat Asien visar bolagets stora potential för framtida global tillväxt. Mer om Beijer Electronics strategier för tillväxt finns att läsa på nästa uppslag.

En stark bas för fortsatt expansion

Norden och Baltikum Försäljning 2009: 561 mkr Andel: 52 procent

Norden och Baltikum står för den största delen av Beijer Electronics försäljning och regionen är även viktig som testmarknad för nya lösningar. Under året har den rådande lågkonjunkturen drabbat försäljningen framförallt inom industrisektorn. I de baltiska länderna har minskade investeringar i infrastrukturprojekt på grund av finanskrisen dämpat efterfrågan.

Försäljning 2009: 58 mkr

Nordamerika

Andel: 5 procent Den nordamerikanska marknaden

innebär stora utmaningar, men också stor potential. Förutom många OEM-kunder finns här stora affärsmöjligheter genom infrastruktursatsningar och moderniseringar inom energiområdet för bolagets HMI- och kommunikationsprodukter. I strategin för den vidare satsningen på Nordamerika ligger en ökad andel direktförsäljning.

Europa

Försäljning 2009: 344 mkr Andel: 32 procent

Den största delmarknaden för Beijer Electronics i Europa är Tyskland. Under året har dessutom ett samarbetsavtal tecknats om att bredda produktutbudet på den tyska marknaden vilket kommer att förbättra försäljningsmöjligheterna ytterligare. Dock bedöms utvecklingen i Tyskland bli svag 2010, på grund av problemen i bilindustrin. Andra viktiga europeiska marknader är Frankrike, Storbritannien och de sydeuropeiska länderna där det finns stor tillväxtpotential.

Övriga världen

Försäljning 2009: 15 mkr Andel: 1 procent

Marknaderna i Sydamerika, Mellanöstern och Afrika är idag av relativt liten betydelse för Beijer Electronics försäljning. Dock har ett antal affärer genomförts i Mellanöstern, ett område som har stor potential framförallt vad gäller energi, vattenrening och fastighetsautomation men även inom livsmedels- och förpackningsindustrin.

Asien

Försäljning 2009: 110 mkr Andel: 10 procent

Asien är en mycket betydelsefull region för Beijer Electronics långsiktiga utveckling. Idag har bolaget egen representation i Kina, Singapore och Taiwan samt närvaro genom distributörer på ytterligare sex marknader. Asien är den region som visat den bästa försäljningsutvecklingen under året, med framförallt Kina som en positiv tillväxtmarknad. En ändrad säljstrategi i regionen har gett goda resultat, där fokus legat på ökad direktförsäljning och att öka antalet distributörer.

Strategi för ökad tillväxt

Vår vision är att vara en ledande leverantör av användarvänliga automations- och kommunikationslösningar på den globala marknaden. Med utgångspunkt i våra grundläggande värderingar formulerar vi affärsidé och strategier för att förverkliga vår vision och uppfylla våra finansiella och verksamhetsmässiga mål.

Under 2008 påbörjades ett arbete inom Beijer Electronics där hela företaget involverades i uppgiften att skapa en gemensam syn på verksamheten hela vägen från affärsidé till den långsiktiga visionen av i vilken riktning företaget är på väg. Sedan dess har arbetet fortgått med formulering av strategier och aktivitetsplaner på kort och lång sikt som ska bidra till en god utveckling och långsiktig tillväxt för bolaget.

En affärsidé som stödjer visionen

Beijer Electronics affärsidé innebär att med utgångspunkt i vår djupa kunskap om marknadens behov, höga tekniska kompetens och globala närvaro erbjuda våra kunder tillförlitliga automationslösningar som bidrar till ökad effektivitet i kritiska processer och funktioner.

Baserat på vår affärsidé driver vi verksamheten i riktning mot uppfyllandet av visionen att vara en ledande global leverantör av automationslösningar som präglas av enkelhet – i användande, implementering och drift.

Strategier för utveckling

De strategiska prioriteringarna för Beijer Electronics verksamhet speglar ett arbete på dubbla fronter. En viktig del är vår offensiva tillväxtstrategi som utvecklar bolagets marknadsposition och ger storleksfördelar. Detta kombinerar vi med en fokusering på god kostnadskontroll och effektiva processer som ger handlingsutrymme och stabilitet även i ett tufft marknadsläge. Fyra prioriterade strategiområden har identifierats och för varje område har ett antal avgörande aktiviteter definierats.

Organisk tillväxt. Vi ska öka vår försäljning genom en förstärkt säljorganisation och ett aktivt arbete med korsförsäljning, geografiskt och mellan affärsområden. Dessutom ligger fokus fortsatt på stora OEM-kunder och andra prioriterade kundsegment.

Geografisk expansion. I vår strategi för ökad internationell närvaro ingår såväl geografisk expansion genom egna bolag och nya relationer med utvalda distributörer som selektiva uppköp för att bygga spetskompetens inom nya områden.

Marknadsdriven produktutveckling. För att nå våra mål om ökad försäljning under god kostnadskontroll har vi formulerat en produktutvecklingsstrategi med fortsatt utveckling av konceptlösningar och utveckling av nya produkter och plattformar i en kostnadseffektiv global utvecklingsorganisation.

Effektivitet. Vi arbetar ständigt för en effektiv verksamhet under god kostnadskontroll, bland annat genom åtgärder för en förbättrad försörjningskedja, en effektiv försäljning och ständiga förbättringar i den operativa verksamheten.

Vår affärsgrund

Grunden för en god utveckling och långsiktig tillväxt är vår förmåga att vara engagerade, proaktiva och leverera lösningar våra kunder kan lita på. Med bas i våra värderingar och vår affärsidé har vi identifierat ett antal strategiområden och aktiviteter för att uppnå våra finansiella och verksamhetsmässiga mål och nå vår vision om att vara en ledande leverantör av användarvänliga automationslösningar.

Prioriterade strategiområden

Teknologiutveckling för framtiden

En stark utvecklingsverksamhet är en grundförutsättning för vår framgång på marknaden. Vår produktutveckling drivs på global basis och utgår från våra grundprinciper om användarvänlighet, funktionalitet och god design.

Beijer Electronics är ett utvecklingsintensivt företag med en omfattande mjukvaruutveckling av koncept- och funktionslösningar såväl som egen produktutveckling inom HMI (Human Machine Interface) och industriell datakommunikation. Under 2009 satsade Beijer Electronics 76 miljoner kronor på teknologi- och produktutveckling.

En vässad utvecklingsorganisation

Under året har en omfattande omorganisation skett inom HMI där tre utvecklingscentra har fått en gemensam plan och projektstyrning för att öka effektiviteten i utvecklingen. Samtidigt har en tydlig inriktning av utvecklingsarbetet på respektive centra definierats, för en mer effektiv utvecklingsorganisation.

Utvecklingen inom industriell datakommunikation finns i Stora Sundby och Västerås. Enheterna bildar ett gemensamt utvecklingscentra med gemensam roadmap och projektstyrning.

Utvecklingsprojekt under 2009

Vår utveckling av konceptlösningar för effektiv automation har under året varit i fortsatt fokus med bland annat utveckling av lösningar för energisnål fastighetsdrift. Inom HMI-området har fokus legat på mjukvaruutveckling med lanseringen av iX som höjdpunkt. iX erbjuds både som fristående mjukvara och integrerad i Beijer Electronics egna operatörspaneler. Redan har fem modeller lanserats och under de kommande åren kommer iX att stå för mjukvaran i alla nyutvecklade produkter.

Utvecklingen inom industriell datakommunikation har under 2009 bland annat resulterat i lanseringarna av RedFox Ethernet-switchar och andra generationen av Wolverine-serien av s k Ethernet Extenders.

Framtida utvecklingssatsningar

Den stora utvecklingssatsningen inom hård- och mjukvaruutveckling för HMI är en modularisering av hårdvaruplattformar samt att vidareutveckla funktionaliteten i mjukvaruplattformen iX och göra den till en gemensam plattform för alla operatörssystem, paneler såväl som industri PCs. Genom att bygga upp hela sortimentet av HMIprodukter med ett begränsat antal moduler effektiviseras produktutveckling och produktion, vilket också gör det möjligt att skräddarsy lösningar till kund.

För industriell datakommunikation innebär det närmaste året en fortsatt satsning på utveckling inom Ethernet och ett utökat stöd kring routing och säkerhet, men också på utveckling av standardprodukter för järnväg.

Kvalitetsarbete i utveckling och produktion

Organiserat kvalitetsarbete har varit ett fortsatt fokus inom utveckling och tillverkning under 2009. Ett omfattande förändringsarbete enligt Kaizen-metoden inleddes under 2008 och har fortsatt under året. Arbetet innebär kontinuerliga förändringar för att öka kvalitet och leveransförmåga. Vi har också genomfört ett antal andra kvalitetshöjande åtgärder, som bland annat ett kvalitetssäkringsarbete inom tillverkningen i Thailand och Taiwan.

En annan viktig aspekt av kvalitetsarbetet är certifiering av produkter, för exempelvis marin användning, där Beijer Electronics ligger långt framme. Ett exempel från året som gått är certifieringen av vissa datakommunikationsprodukter för explosiva miljöer, vilket öppnar affärsmöjligheter inom gas- och oljeindustrin.

En global utvecklingsorganisation

Produktlanseringar 2009

iX

I november lanserades iX, en .netbaserad mjukvaruplattform för HMI-produkter. iX innebär ett teknologisprång som öppnar en ny, unik grafisk dimension för HMI och ger kunden en skalbar och flexibel lösning som innebär enklare programmering och underlättar integration med andra system. Under hösten släpptes fem modeller av operatörspaneler med iX och mjukvaran kan även köpas separat för användning i existerande operatörssystem.

Wolverine

Under 2009 lanserades den andra generationen SHDSL-produkter i Wolverine-serien. Produkterna är så kallade Ethernet Extenders som möjliggör betydligt högre överföringshastighet i existerande kablar. Med vidareutveckling av Wolverine kan komplexa system implementeras på ett kostnadseffektivt sätt, tack vare en ny kraftfull mjukvara med funktionalitet för brandväggar, övervakning, alarmhantering m m.

RedFox

För att möta kraven på säkerhet vid IP-baserad datakommunikation i krävande miljöer har Beijer Electronics utvecklat RedFox, en familj av robusta Ethernet-switchar med routingfunktionalitet. RedFox möjliggör byggandet av industriella nätverk med en hög grad av tillförlitlighet och där verksamhetskritisk information är väl skyddad. Under året lanserades fyra produkter i RedFoxserien och ytterligare produkter i familjen är under utveckling.

OEM

Maskintillverkare som designar och tillverkar avancerade maskiner kräver kvalificerad och tillgänglig support vid design av kontrollsystem. Komponenter och delsystem kombineras till en hel lösning som ska optimera kundens produktionseffektivitet. En process där varje ingående del är viktig.

Våra OEM-team med säljare och tekniker har byggt upp en stor kunskap om produktionsteknik och maskinkonstruktion som gör oss till ett starkt val som strategisk partner. Vår egen produktutveckling gör oss till en del av OEM-tillverkarens strategiska produktutveckling och våra globala resurser ger den långsiktiga trygghet som behövs. Vi ger våra OEM-kunder:

• Fördelen av ett brett sortiment av ledande automationsprodukter som ger maximal prestanda till rätt pris
• Specialutveckling och anpassningar genom vår egen utvecklingsorganisation
• Tillgång till vår erfarenhet och kompetens inom industriell produktion och maskinbyggande
• En global serviceorganisation för support, reservdelar och uppdatering

Alfa Laval

Med särskilt anpassade operatörspaneler baserade på mjukvaruplattformen iX har Alfa Laval tagit fram en standardlösning för sina maskiner som säljs globalt.

Strategiskt personalarbete för framgång

Vi på Beijer Electronics ser strategiskt personalarbete som en viktig del av vår affär och ett nödvändigt medel för att nå våra mål. Med utgångspunkt i våra gemensamma värderingar arbetar vi målmedvetet för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare.

Målet med personalarbetet på Beijer Electronics är att erbjuda våra anställda en attraktiv arbetsplats där individer kan utvecklas både professionellt och personligt, med en kultur som präglas av engagemang, öppenhet och delaktighet.

Med gemensamma värderingar

Våra kärnvärden är ett viktigt redskap i skapandet av ett globalt företag med ett gemensamt förhållningssätt i alla våra enheter över hela världen. »Commitment« speglar vårt engagemang och våra goda relationer till vår omvärld och varandra. »Drive« står för framåtsträvande och proaktivitet i såväl förhållningssätt som teknologiutveckling. »Trust« representerar ärligt och förtroendeingivande agerande.

En HR-agenda för framtiden

I koncernens agenda för HR-frågor definieras aktiviteter och övergripande mål för arbetet med att skapa och implementera verktyg och processer som bidrar till visionen om ett integrerat företag på en växande global marknad. Prioriterade områden för detta arbete är bland annat ledarskapsutveckling, kompetensförsörjning, ersättningssystem, rekrytering och arbetsmiljöfrågor.

Stöd vid personalförändringar

Personalfunktionen har en viktig roll att spela i tider där tillväxten är hög och rekryteringsbehovet stort. Men också för att behålla kompetensbasen och göra förändringar effektiva när personalstyrkan minskar.

Ledarutveckling och kompetensprofiler

Försörjning och utveckling av anställda i ledande positioner är ett ständigt pågående arbete för oss på Beijer Electronics. Inom HR arbetar vi med kompetens- och ledarskapsutveckling för att stödja och vidareutveckla cheferna i deras personalledande roll. För att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning har ett s k Managment Review system utarbetats, där en genomgång av alla chefers kompetensprofil och utvecklingspotential görs varje år. Utbildning är en del av Beijer Electronics HR-strategi för en effektiv verksamhet.

Infrastruktur för delaktighet

I ett företag som Beijer Electronics, med bolag över hela världen och med förvärv som en del av tillväxtstrategin, är intern kommunikation en förutsättning för integration och sammanhållning.

Våra kärnvärden

»Kontinuerlig ledarutveckling och bra kanaler för intern kommunikation är nödvändiga förutsättningar för att bolaget ska kunna fortsätta växa.«

Nyckeltal personal

	2009	2008
Medelantal årsanställda	534	595
Omsättning per anställd, mkr	2	2,1
Vinst per anställd, tkr	75,2	129,7
Medelålder	40	39
Fördelning män/kvinnor, %	73/27	69/31

Utbildning

Etik och hållbarhet

Våra produkter och lösningar medverkar i många fall till att uppfylla kundernas miljömål. Men också i vår egen verksamhet är långsiktig hållbarhet och ett etiskt förhållningssätt viktiga byggstenar.

Miljöpolicy

I vår miljöpolicy fastställs vårt ansvar för att se till att våra produkter och tjänster ger så liten miljöpåverkan som möjligt. I detta ansvar ingår också att aktivt påverka leverantörer, partners och tranportörer att arbeta på samma sätt. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven

i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska eller elektroniska produkter. För att minska miljöpåverkan har vi optimerat vår logistikkedja med hjälp av samtransporter via olika distributionscentra runt om i världen. I de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att vi följer de krav som gäller och att vi arbetar strukturerat med miljöfrågor och uppnår ständiga förbättringar. Vi arbetar också aktivt för att uppmuntra våra medarbetare till goda miljöval bl a genom tillgång till videoutrustning för distansmöten

och främjande av miljöalternativ för tjänstebilar.

Code of Conduct

Beijer Electronics uppförandekod (Code of Conduct) fastställs årligen av bolagets styrelse och ger riktlinjer för alla medarbetares förhållningssätt mot omvärlden. Vår uppförandekod genomsyrar allt arbete i företaget, från etiska ställningstaganden i leverantörsrelationer till arbetsmiljöarbete och miljöpolicy. Våra etiska regler finns att läsa i sin helhet på www.beijerelectronics.se.

Marint

En leverantör av automationslösningar till marin verksamhet har mycket att leva upp till. Ett fartygs långa livslängd ställer stora krav på hög kvalitet och påfrestningarna till havs gör god tillförlitlighet till ett måste. Särskilt marinanpassad funktionalitet är också en viktig konkurrensfördel.

Vi har ett brett sortiment av marincertifierade produkter för fartygs- och offshoreindustrin – och kunskapen att bygga effektiva system för styrning, övervakning och kommunikation. Våra lösningar används bland annat till lastnings- och lossningssystem, tankmätning, förbränningsanläggningar, ballastkontroll och pumpstyrning. Vi erbjuder kunder inom marin och offshore:

• Ett brett sortiment av marincertifierade produkter
• Specialutvecklad funktionalitet som dimbara skärmar och läsbarhet i starkt solljus
• Optimal styrning med fördelar som lägre drivmedelsförbrukning, högre säkerhet och effektivare drift

Bastø Fosen

På färjerutten mellan Horten och Moss i Norge kan skepparen ha full koll på drivmedelsförbrukning genom realtidsmätning som tydligt visas på operatörsterminalen från Beijer Electronics.

Affärsområde Automation

Affärsområde Automation erbjuder ett brett program av produkter och färdiga lösningar för effektiv automation på marknaderna i Norden och Baltikum. Med djup automationskunskap och ett flexibelt arbetssätt utgör Beijer Electronics en strategisk partner för effektiv automation – från projektstart till support.

Applikationsområdena för produkterna är många, från traditionell industriproduktion till fastighetsautomation, energisystem och marin verksamhet. Bland kunderna återfinns både tekniska konsulter och integratörer, maskinbyggare och slutkunder. Verksamheten präglas av en hög grad av kundnärhet och affärsområdet har idag 21 kontor i sju länder.

Omsättning och resultat 2007—2009

	2009	2008	2007
Omsättning, mkr	480,8	607,1	571,3
Rörelseresultat, mkr	16,1*	39,2*	34,1
Rörelsemarginal, %	3,4*	6,5*	6,0

* Exklusive engångsposter.

Omsättning per kvartal 2006—2009

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal.

Omsättningens fördelning per geografisk marknad 2009

»Den starkaste trenden på automationsområdet är ett fortsatt stort fokus på minskad miljöpåverkan och energieffektivitet.«

Lars Ekelund Affärsområdeschef Automation

Koncept för maximal effektivitet

Under ett år av tuffa marknadsförutsättningar har ett fortsatt fokus på anpassade konceptlösningar och ett aktivt marknadsarbete gett affärsområde Automation goda förutsättningar för framtiden.

Hur har 2009 varit för affärsområde Automation?

2009 är definitivt ett år som ingen kommer att sakna. Samtidigt har mycket gott kommit ur den tuffa marknadssituationen – utveckling föds ur kriser. Vi drabbades relativt sent av lågkonjunkturen, i andra kvartalet. Då hade vi redan börjat implementera ett kostnadsbesparingsprogram.

För att stärka vår framtida konkurrenskraft har ett stort fokus legat på att effektivisera våra interna processer. Till exempel har vi sett över och förbättrat hela vår logistikkedja, från inköp till leverans.

2009 har också varit ett år av fortsatt satsning på våra konceptlösningar för olika applikationsområden. Ett område där vi nått framgångar är fastighetsautomation. Här märker vi ett stort intresse för våra lösningar för minskad energianvändning och vi har tecknat ett antal nya avtal under året.

Sammantaget har vi haft en försäljningsminskning på 21 procent under året, vilket vi bedömer som en mindre nedgång än marknaden som helhet. Med tidiga kostnadsbesparingar och ett aktivt säljarbete har vi ändå uppnått ett resultat på 16 miljoner kronor och känner oss väl rustade inför framtiden.

Hur har utvecklingen varit på era olika marknader?

Vår verksamhet i Norge och Sverige har haft en relativt god försäljning, även om den marina marknaden i Norge har påverkats starkt av lågkonjunkturen. På den finländska marknaden har vi breddat kundbasen och varit mer aktiva, marknaden är dock fortsatt utmanande. I Baltikum har den finansiella krisen haft en stark negativ påverkan på försäljningen och även Danmark har haft en svag utveckling, framförallt beroende på nedgång hos de största kunderna inom OEM.

Vad händer på automationsområdet?

Den starkaste trenden är ett fortsatt stort fokus på minskad miljöpåverkan och energieffektivitet, vilket öppnar affärsmöjligheter inom alla våra applikationsområden. Intressant är också industrins ökade intresse för ett helhetsperspektiv på automation där inte bara effektivitet i produktionsprocessen beaktas utan även energibesparingar i fastighetsdriften.

Vilka utmaningar står ni inför och hur ser de strategiska prioriteringarna ut för 2010?

Vi tror på en måttlig återhämtning på marknaden under nästa år, men det kommer att ta tid. Vårt fokus blir att utnyttja de effektiviseringar som gjorts och skapa mer volym på befintliga resurser. 2010 kommer också att innebära en fortsatt satsning på att:

• • Genom ett aktivt marknadsarbete behålla och stärka positionen på alla våra marknader
• • Fördjupa samarbetet med strategiska OEM-kunder
• • Vidareutveckla våra lösningar för bland annat V/A och fastighetsautomation

Järnväg

I en värld av ökat miljömedvetande är tåg ett transportmedel med goda framtidsutsikter, för förflyttning av både människor och varor. På många håll i världen sker omfattande investeringar i järnvägsstruktur och modernare tågparker, vilket också ökar efterfrågan på automationsprodukter för tåg och järnväg.

Övergång till IP-baserade kommunikationssystem ombord på tåg och i trafiksystem för järnväg bidrar till att marknaden växer. Våra Ethernet-produkter möjliggör tillförlitlig och effektiv internetkommunikation under extrema förhållanden och över stora avstånd. Med vår erfarenhet av kundnära utveckling är vi en stark partner till såväl tågtillverkare som banverk. Vi ger kunder inom järnväg bland annat:

• Pålitliga och robusta produkter som klarar temperaturer på -40 till +70◦C, elektromagnetiska fält och andra belastningar
• Kostnadsbesparingar genom utnyttjande av befintlig koppartråd för höghastighetskommunikation istället för investering i fiberkabel
• Enkel integration mot annan utrustning och tidsbesparingar i anpassning och installation

Banverket

Beijer Electronics levererar robust industriell datakommunikationsutrustning till Banverket som en del i ett nytt trafikstyrningssystem som bland annat gör det lättare för tågförare att planera sin körning.

Affärsområde HMI Products

HMI Products utvecklar, tillverkar och säljer produkter för effektiv visualisering, tolkning och styrning av information i interaktionen mellan människa och maskin (Human Machine Interface). Beijer Electronics HMI-produkter kännetecknas av innovativ design, användarvänlighet och hög funktionalitet. Med ett brett produktutbud av PC-baserad HMI, mjukvara, operatörspaneler och LCDmoduler täcker HMI Products alla prissegment och applikationer, från ett kostnadseffektivt bassortiment till högteknologiska premiumprodukter.

Försäljning under eget varumärke sker genom dotterbolag i Kina, Taiwan, Tyskland och USA samt genom ett globalt nätverk av fristående distributörer. Affärsområde Automation står för marknadsföring och försäljning av produktportföljen i Norden och Baltikum. Dessutom finns ett antal brand label partners, som ABB, Mitsubishi Electric och SEW Eurodrive som säljer produkterna under eget varumärke.

Omsättning och resultat 2007—2009

	2009	2008	2007
Omsättning, mkr	423,2	505,1	465,4
Rörelseresultat, mkr	32,7*	63,7*	58,3
Rörelsemarginal, %	7,7*	12,6*	12,5

* Exklusive engångsposter.

Omsättning per kvartal 2006—2009

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal. Omsättningens fördelning per geografisk marknad 2009

Marknad

»Med en sammanhållen utvecklingsorganisation kan vi utveckla och lansera produkter snabbare och mer kostnadseffektivt.«

Magnus Ekerot Affärsområdeschef HMI Products

Positiv utveckling i Kina

En lyckad lansering av mjukvaruplattformen iX var en av årets höjdpunkter för HMI Products. En omfattande omorganisation av produktutvecklingsfunktionen och implementering av en strategi för effektivare säljarbete har också varit i fokus under året.

Hur har 2009 varit för affärsområde HMI Products?

Vi gick in i 2009 med en stark orderbok, men såg sedan en kraftig nedgång i efterfrågan under andra kvartalet. Under tredje och fjärde kvartalet har vi dock sett en tydlig återhämtning och under årets två sista månader har vi haft den starkaste orderingången i bolagets historia.

Ett viktigt fokus under året har varit omorganisation och effektivisering av vår produktutvecklingsfunktion. Med en global process för Product Management och tre specialiserade produktutvecklingscentra kan vi utveckla och lansera produkter snabbare och mer kostnadseffektivt, för att bättre kunna tillfredsställa våra kunders behov.

En mycket positiv händelse under 2009 var lanseringen av iX, vår nya mjukvaruplattform baserad på .net-teknologi. iX innebär ett tekniksprång som ger våra kunder en helt ny HMI-upplevelse och sparar tid och pengar i programmering och integration med andra system. iX har mottagits mycket väl av marknaden och kommer på sikt att ingå i hela vårt sortiment av HMI-produkter.

På försäljningssidan har vi ett ökat fokus på direktförsäljning, något som redan gett goda resultat, framförallt i Kina. Vi har också tecknat avtal med Mitsubishi Electric om försäljningsrättigheter för deras produkter på den tyska marknaden, vilket ger oss stora möjligheter till merförsäljning mot existerande och nya kunder.

Hur har utvecklingen varit på era olika marknader?

Nedgången inom den tillverkande industrin har påverkat efterfrågan i Europa och USA och även den marina sidan har minskat, vilket har haft påverkan på vår verksamhet i Tyskland. I Asien har försäljningen hållits uppe av en positiv utveckling i Kina där efterfrågan drivs av stora behov av investering i ny teknologi, både inom industri och för infrastruktur. Den kinesiska marknaden ser vi som mycket intressant för vår fortsatta utveckling och med vår höga närvaro i området har vi alla möjligheter till fortsatt tillväxt i Asien.

Hur ser du på utvecklingen inom HMI-området?

Fokus just nu ligger i hög grad på ny mjukvaruteknologi, där vi med iX ligger långt framme. Drivande i utvecklingen är krav på mer funktionalitet och användarvänliga gränssnittslösningar – HMI för iPhone-generationen kan man säga.

Vilka utmaningar står ni inför och hur ser de strategiska prioriteringarna ut för 2010?

Vi kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera produktutvecklingen och kommer under 2010 att fokusera på en modularisering av våra hårdvaruplattformar. Vi kommer också att satsa ytterligare på transportsegmentet med lösningar för bland annat tåg, lastbilar och infrastrukturella lösningar. Strategiska prioriteringar för 2010 är dessutom att:

• • Satsa på tillväxt under fortsatt kostnadskontroll
• • Arbeta vidare med aktiv försäljning på alla våra marknader
• • Öka vår geografiska närvaro

Fastighet

Behaglig inomhusmiljö, god säkerhet och minskade energikostnader är alla viktiga aspekter av en effektiv fastighetsdrift. Med en bra lösning för styrning och övervakning av värme och ventilation finns stora vinster att hämta för fastighetsägare — i allt från bostäder till industrifastigheter.

Beijer Electronics har utvecklat öppna standardsystem särskilt anpassade för fastighetsautomation som gör det enkelt att hämta daglig driftsinformation för att kunna optimera energiåtgång och klimat. Öppenheten gör systemet snabbt att driftsätta och lätt att integrera med annan utrustning. Vi ger fastighetsägare och driftansvariga:

• Upp till 30 % lägre energikostnader
• Möjlighet att fjärrstyra och övervaka ventilation och värme
• Öppna lösningar som enkelt integreras med annan utrustning
• Helhetslösningar för automation av industriella processer och fastigheter

Scania

På Scania i Södertälje finns Sveriges troligen största installation för fastighetsautomation. Ett fabriksbundet system ersattes av en öppen lösning från Beijer Electronics för optimerad styrning av ventilationssystem och värmereglering.

Affärsområde Industrial Data Communications

Affärsområde Industrial Data Communications utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation, en marknad med mycket höga krav på robusthet och tillförlitlighet. I produktportföljen ingår bland annat nätverksväxlar, ADSL och 3G-routrar, modem för fiberoptik, GSM och analoga linjer, samt marknadsledande produkter inom industriell Ethernet.

Företaget har en egen produktionsanläggning utanför Eskilstuna och marknadsför sina produkter under eget varumärke genom säljbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore, samt genom ett 30-tal distributörer runt om i världen. Efterfrågan på industriell datakommunikation drivs av ett ökande behov av dataöverföring inom i stort sett alla områden, som vatten- och energisystem, industriell produktion, trafiksystem och järnväg.

Omsättning och resultat 2008—2009

	2009	2008
Omsättning, mkr	262,7	249,7
Rörelseresultat, mkr	28,6*	26,6
Rörelsemarginal, %	10,9*	10,7

* Exklusive engångsposter.

Marknad

Omsättning per kvartal 2008—2009

Staplarna och vänster skala visar omsättning per kvartal. Kurvan och höger skala visar omsättning rullande fyra kvartal. Omsättningens fördelning per geografisk marknad 2009

»Vi gynnas både av nyinvesteringar och av övergång till ny teknologi inom existerande infrastrukturanläggningar.«

Lars-Ola Lundkvist Affärsområdeschef Industrial Data Communications

Fortsatt god tillväxt

Järnväg och energi är två områden där affärsområde IDC har nått stora framgångar med sina produkter för robust datakommunikation under ett år där såväl orderingång som lönsamhet ökat.

Hur har 2009 varit för affärsområde IDC?

2009 har varit ett bra år. Vi har arbetat enligt vår fastslagna strategi och både orderingång och lönsamhet har haft en god utveckling under året.

Vår satsning på infrastrukturområdet, med bland annat lösningar för järnväg och energiapplikationer, har varit positiv och vi gynnas både av behovet av nyinvesteringar och övergång till ny teknologi inom existerande strukturer. På järnvägssidan har vårt stora projekt tillsammans med tågtillverkaren Bombardier resulterat i att det första s k IP-tåget tagits i drift och vi har även inlett samarbete med andra kunder inom järnvägsområdet.

Vi har gjort flera viktiga produktlanseringar som kommer att betyda mycket för vår försäljningsutveckling de kommande åren. Med lanseringen av vår första familj av routing switchar, RedFox, kan vi möta marknadens behov av säkerhetslösningar för IP-baserad kommunikation och lanseringen av andra generationens Ethernet Extenders i Wolverine-serien öppnar upp för större projekt med Ethernet-kommunikation i befintlig infrastruktur.

Hur har utvecklingen varit på era olika marknader?

I Europa har vi sett en betydande nedgång på industrisidan, särskilt på den tyska marknaden. I Tyskland har vi därför gjort en satsning på infrastrukturområdet som gav ett positivt resultat under andra halvan av året. Andra europeiska länder som visat god utveckling är Norge, Italien och Storbritannien där vi tagit marknadsandelar under året.

Hur ser du på utvecklingen inom IDC-området?

Övergången till IP-baserad kommunikation är fortfarande den viktigaste drivkraften inom vårt område. Och med detta kommer också ett ökat behov av säkerhetslösningar för att skydda känslig information som skickas över publika nät. Effektivare utnyttjande av system för energioch vattenförsörjning med hjälp av ny teknologi är också en viktig fråga, inte minst i ljuset av klimatdiskussioner och högre energipriser.

Vilka utmaningar står ni inför och hur ser de strategiska prioriteringarna ut för 2010?

Vi kommer att fortsätta arbeta med våra prioriterade applikationsområden och med att hålla hög takt i teknologiutvecklingen. Internt har vi ett fortsatt fokus på verksamhetsutveckling inom produktutveckling och tillverkning – och inte minst kopplingen där emellan. I våra strategiska prioriteringar ingår att:

• • Öka vår marknadstäckning
• • Satsa på våra prioriterade teknikområden; Remote Access och Ethernet Extenders
• • Fortsätta utvecklingen av standardprodukter för järnväg, för såväl tåg som spårsystem
• • Göra ytterligare marknadssatsningar i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Mellanöstern, Italien och Kina
• • Vidareutveckla vårt koncept för Services Business med konfigurering, utbildning och nätverksutformning

Vatten

Tillförlitlig tillgång till rent vatten är en livsavgörande resurs för jordens alla människor. Och en förutsättning för livsmedelsproduktion och annan industri. Ny teknik för styrning och övervakning av vattenrening, vattendistribution och bevattning sparar tid och pengar i installation och drift och bidrar till ett effektivare utnyttjande av jordens resurser.

Ända sedan början av 90-talet har Beijer Electronics hjälpt kunder inom V/A-området att leva upp till ökade reningskrav och byta ut gammal utrustning mot moderna automationslösningar. Vi levererar öppna konceptlösningar för att styra hela anläggningar och med våra kommunikationsprodukter kan operatören övervaka anläggningens status från vilken plats som helst. Tack vare våra konceptlösningar kan våra kunder inom vatten och avlopp:

• Snabbt och kostnadseffektivt uppdatera till modernare teknik
• Få enklare tillgång till relevant driftsinformation
• Utnyttja öppenheten i våra lösningar för att koppla samman med annan utrustning
• Fjärrstyra flera anläggningar från en plats

Stockholm Vatten

Med Beijer Electronics lösning för styrning och övervakning kan Stockholm Vatten sköta sina anläggningar från en enda plats — och se till att en miljon stockholmare får rent vatten i kranen.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Electronics AB (publ), organisationsnummer 556025-1851, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2009.

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics är ett företag som utvecklar, tillverkar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation och datakommunikation. Bolaget erbjuder produkter och lösningar som kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kvalitet och användarvänlighet. Koncernens vision är att vara en ledande leverantör av användarvänliga automationslösningar på den globala marknaden.

Beijer Electronics har en organisation med tre affärsområden, Automation, HMI Products och Industrial Data Communications (IDC). Verksamheten bedrivs i tre underkoncerner vars moderbolag är Beijer Electronics Automation AB, Beijer Electronics Products AB och Westermo Teleindustri AB.

Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt kommunikation. Affärsområdena är dotterbolag till Beijer Electronics AB.

Beijer Electronics Automation AB bedriver verksamhet i dotterbolag i Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Beijer Electronics Products AB har dotterbolag i USA, Tyskland, Kina samt i Taiwan. Westermo Teleindustri AB har dotterbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore.

Koncernens omsättning och resultat

Tillväxten på världsmarknaden för industriell automation drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer och behov av effektivare energianvändning. Infrastruktur såsom järnvägar, vägar, tunnlar och V/A är ett växande marknadssegment för automationsapplikationer och industriell datakommunikation, liksom fastighetsautomation.

Den globala finansiella och ekonomiska krisen fick allvarliga återverkningar på den globala automationsmarknaden som bedöms ha minskat med cirka 20 procent i volym under 2009. Den europeiska marknaden, där koncernen har en stor del av sin försäljning, bedöms ha minskat med cirka 25 procent. Den asiatiska marknaden klarade sig relativt bäst med en liten nedgång i efterfrågan. Framförallt marknaden i Kina visade en stark utveckling med positiva tillväxttal. Investeringar i infrastrukturprojekt har varit relativt stabila medan efterfrågan från den tillverkande industrin minskade markant. Under det andra halvåret bromsades nedgångstakten i efterfrågan upp och mot slutet av året stabiliserades marknaden på en låg nivå.

Den kraftiga nedgången i efterfrågan påverkade Beijer Electronics försäljning under året. Koncernens omsättning minskade med 15 procent till 1 088,5 mkr (1 275,6) under 2009. Justerat för valutasvängningar var nedgången 19 procent. Försäljningen i Sverige, som är koncernens enskilt största marknad, minskade med 15 procent till 277 mkr. Helårsförsäljningen var lägre på alla marknader med undantag för övriga Europa och Asien där försäljningen ökade under de tre sista kvartalen. Övriga Europa ökade totalt för året med sex procent till 195 mkr (184) och Asien med åtta procent till 110 mkr (103).

Koncernens rörelseresultat uppgick till 63,8 mkr (116,5). Resultatet har belastats med engångskostnader på 7,5 mkr och lagernedskrivningar om 10 mkr. Rörelsemarginalen exklusive engångskostnader blev 6,6 procent (9,1). Beijer Electronics har väl kunnat försvara sina bruttomarginaler. Det lägre resultatet beror på den avsevärt lägre försäljningsvolymen som inneburit ett lägre bruttoresultat. Samtidigt har det lägre bruttoresultatet motverkats av omfattande åtgärdsprogram och fortlöpande kostnadsrationaliseringar som har minskat omkostnaderna med 77 mkr (valutajusterat) under helåret vilket bidragit till att dämpa nedgången i rörelseresultatet.

Bolaget har fortsatt haft en stark fokusering på produktutveckling. Totalt under året har 76 mkr (89) motsvarande elva procent av enheternas omsättning satsats på utveckling inom HMI Products och IDC.

Koncernens vinst före skatt uppgick till 60,9 mkr (96,4). Finansnettot blev -2,9 mkr (-20,2). Vinsten efter beräknad skatt uppgick till 40,2 mkr (77,2). Vinsten per aktie efter beräknad skatt uppgick under helåret till 6,22 kronor (11,72).

Affärsområde Automations omsättning och resultat

Affärsområde Automation bearbetar marknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum. Efterfrågan i de nordiska länderna utvecklades negativt under året. Orderingången föll med 21 procent under året. Nedgången var kraftigast under det första halvåret och dämpades i viss utsträckning under andra halvan av året. För helåret klarade sig Sverige, Finland och Norge bäst med minskningar på 15-20 procent. Automations satsningar på marknadssegment som fastighetsautomation och V/A har fallit väl ut och området har ökat sin andel av försäljningen. Bland annat tecknade Automation ett långsiktigt avtal på vatten- och avloppsautomation med Gislavedhus och erhöll en genombrottsorder i Norge inom det marina segmentet på IPC-terminaler.

Affärsområdets omsättning minskade med 21 procent till 480,8 mkr (607,1). Den svagare svenska kronan påverkade omsättningen positivt. Rörelseresultatet blev 16,1 mkr (32,7). Rörelsemarginalen uppgick till 3,3 procent (5,4). Det lägre resultatet förklaras av bortfallet i försäljningsvolym och en något lägre bruttovinstmarginal. Det lägre bruttoresultatet har motverkats av avsevärt lägre omkostnader. Besparingarna har uppgått till totalt 34 mkr.

Affärsområde HMI Products omsättning och resultat

HMI Products bearbetar den globala marknaden. Marknaderna utvecklades mycket svagt under framförallt det första halvåret då affärsområdets orderingång minskade med 26 procent. Under det tredje kvartalet dämpades nedgångstakten markant och under det fjärde kvartalet steg orderingången med tio procent. Alla marknader visade en lägre omsättning med undantag för Asien som visade en tillväxt på åtta procent för helåret.

HMI Products tecknade ett viktigt samarbetsavtal med Mitsubishi Electric avseende den tyska marknaden där affärsområdet kommer att marknadsföra och sälja Mitsubishi Electrics hela produktprogram inom automation tillsammans med HMI Products egna produkter. En omorganisation av produktutvecklingen genomfördes under året där utveckling av mjukvara koncentrerades till Sverige och utvecklingen av hårdvara till Tyskland samt ett utvecklingscenter i Taiwan. I slutet av året lanserades affärsområdets nya mjukvaruplattform iX. iX erbjuds både som fristående mjukvara och integrerad i Beijer Electronics egna operatörspaneler. Fem paneler introducerades under hösten.

Affärsområdets omsättning uppgick till 423,2 mkr (505,1). Rörelseresultatet blev 32,7 mkr (62,7). Rörelsemarginalen uppgick till 7,7 procent (12,4). Resultatminskningen beror på lägre volym och lägre bruttomarginal medan minskade omkostnader om totalt 30 mkr har dämpat nedgången.

Affärsområde IDCs omsättning och resultat

Marknaderna som affärsområde IDC bearbetar omfattar i stor utsträckning infrastruktur som energi, V/A och transporter samt tillverkningsindustri. Cirka 90 procent av försäljningen går till den europeiska marknaden. Marknaden för industriell datakommunikation är mindre konjunkturkänslig och har därför påverkats i mindre utsträckning av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Affärsområdets orderingång utvecklades positivt under hela året med en uppgång på totalt tio procent.

IDC erhöll under året större beställningar från Bombardier Transportation avseende bland annat Ethernet routing-switchar. Under året erhölls även en stor order på Ethernet-switchar från brittiska BAE Systems värd totalt 35 mkr. IDC utsågs till huvudleverantör av industriella datakommunikationslösningar till Banverkets nya tågsignalsystem ERMTS 2. Affärsområdet erhöll även en större genombrottsorder inom järnvägssegmentet i Tyskland.

IDC omsättning ökade med fem procent till 262,7 mkr (249,7). Rörelseresultatet steg till 28,6 mkr (26,6). Rörelsemarginalen blev 10,9 procent (10,6) procent. Resultatförbättringen förklaras av god kostnadskontroll, effektivare produktion och bra försäljning.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 24,4 mkr (36,2). Kassaflödet från den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapitalet blev 173,5 mkr (82,5). Det egna kapitalet uppgick till 294,8 mkr (295,5) vid årsskiftet. Soliditeten blev 33,3 procent (31,2). Likvida medel var 127,4 mkr (74,1). Räntebärande skulder uppgick till 352,4 mkr (409,8) och nettoskulden var 225,0 mkr (335,6).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 12,9 procent (28,8). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 10,0 procent (21,4) respektive 10,8 procent (24,4).

Medarbetare

Till följd av årets program för kostnadsbesparingar och effektiviseringar inom bland annat utvecklings, inköps- och logistikorganisationen har medelantalet anställda minskat med 10 procent till 534 medarbetare (595). Omsättningen per anställd uppgick till 2,0 mkr (2,1).

Produktutveckling

Koncernens produktutveckling sker inom affärsområdena HMI Products och IDC. HMI Products utvecklar operatörspaneler och mjukvara som används för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Fokus ligger på utveckling av produkter med hög funktionalitet, användarvänlighet och attraktiv design. I utvecklingsarbetet ingår också att anpassa konstruktionerna så att produktionstekniska hänsyn och miljökrav innefattas. Under året lanserades affärsområdets nya mjukvaruplattform iX. iX erbjuds både som fristående mjukvara och integrerad i Beijer Electronics egna operatörspaneler. Fem modeller introducerades under hösten 2009. Utvecklingsutgifterna inom HMI Products uppgick till 44,2 mkr (56,1). Det motsvarade 10,4 procent (11,1) av omsättningen.

IDC bedriver en omfattande produktutveckling. Produktutvecklingen är en viktig del av verksamheten och sker i nära samarbete med produktionen. Utvecklingen består av både hårdvara och mjukvara. Under året har affärsområdet lanserat RedFox Industrial Routing Switch samt andra generationen av Wolverine-serien, s k Ethernet Extenders med avancerade switch- och routingfunktioner. Utvecklingsutgifterna uppgick till 34,9mkr (35,5) motsvarande 13,2 procent (14,2) av omsättningen.

Valutor

Beijer Electronics har försäljning globalt i olika valutor. Omsättningen i euro svarade för 393 mkr vilket utgjorde 36 procent av koncernens omsättning 2009. Omsättningen i svenska kronor var 276 mkr, 122 mkr i amerikanska dollar, 116 mkr i norska kronor, 75 mkr i danska kronor, 48 mkr i brittiska pund och 57 mkr i övriga valutor.

Miljöpåverkan

Koncernens miljöarbete är framförallt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Stor kunskap om olika ämnens miljöpåverkan är en förutsättning för att hitta nya alternativ. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter. I de svenska bolagen är verksamheten ISO 14001-certifierad för att säkerställa att de krav som gäller följs och att arbetet med miljöfrågor är strukturerat och bidrar till ständiga förbättringar.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig mer än 25 år tillbaka i tiden och det förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har vissa finansiella risker. De räntebärande skulderna uppgick till 352,4 mkr vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 225,0 mkr.

Aktier och ägarförhållanden

Moderbolagets aktiekapital uppgick den 31 december 2009 till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier med ett kvotvärde på 1 krona.

Största ägare i Beijer Electronics vid årsskiftet var Stena Sessan Rederi AB med 29,7 procent av kapital och röster. Svolder innehade 12,3 procent av kapital och röster.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör. Ersättningsutskottet beslutar om ersättning till den övriga företagsledningen samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Riktlinjerna för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2010 fastställs av årsstämman i april månad. Principerna för ersättningsutskottets arbete beskrivs mer utförligt i bolagsstyrningsrapporten på sidan 79.

Till företagsledningen utgår fast lön och gängse anställningsförmåner, vartill kommer pensionsförmåner och incitamentsprogram som omfattar teckningsoptioner utgivna 2008-2009 och dels en rörlig del. Riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2009 fastställdes av årsstämman i april 2009. Ersättning under 2009 till styrelse och företagsledning samt beskrivning av incitamentsprogram framgår av Not 8 på sidorna 59-60.

Utsikter för 2010

Marknaden stabiliserades under det fjärde kvartalet och inledningen på det nya året har börjat positivt. Det finns tecken på en återhämtning i efterfrågan.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Tkr
Balanserade vinstmedel	5 433
Årets resultat	48 749
Summa	54 182

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas 4,00 kronor per aktie.

Tkr
Summa utdelning	24 886
Överföres i ny räkning	29 296
Summa	54 182

Styrelsen föreslår att utdelningen utbetalas den 4 maj 2010 efter årsstämmans beslut.

Den föreslagna utdelningen sänker koncernens soliditet till 31,5 procent, och moderbolagets soliditet till 8,2 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande.

Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Vid årsstämman 2009 i Beijer Electronics AB togs beslut om att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma fatta beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier.

Styrelsen har hittills inte funnit anledning att utnyttja bemyndigandet och således har ingen nyemission ägt rum. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman den 26 april 2010 att bemyndiga styrelsen att före nästa årsstämma öka bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier.

Syftet med bemyndigandet är att bolaget skall kunna emittera aktier för att säkerställa köpeskillingslikviden i samband med förvärv av andra företag, delar av företag eller andra tillgångar som styrelsen bedömer vara av värde för bolagets verksamhet.

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 26 april 2010 för fastställelse.

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning.

Beijer Electronics AB (publ) Organisationsnummer: 556025-1851 Adress: Box 426, 201 24 Malmö, Sverige Huvudsäte: Malmö

Styrelsen och VD försäkrar härmed att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av koncernen och moderbolaget som skapats av årsredovisningen.

Koncernens resultaträkning

Tkr	2009	2008	Not
Intäkter	1 088 451	1 275 639	2
Kostnad sålda varor	-625 117	-713 667	3
Bruttoresultat	463 334	561 972
Försäljningsomkostnader	-167 345	-202 696	3
Administrationsomkostnader	-233 374	-249 915	3
Övriga rörelseintäkter	658	6 824	5
Intäkter från andelar i intresseföretag	538	337	16
Rörelseresultat	63 811	116 522	2,6,7,8,9
Finansiella intäkter	5 665	3 303
Finansiella kostnader	-8 537	-23 456
Finansnetto	-2 872	-20 153	10
Resultat före skatt	60 939	96 369
Skatt	-20 759	-19 191	12
Årets resultat	40 180	77 178
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	38 718	72 917
Hänförligt till minoritetsintresse	1 462	4 261
Vinst per aktie, kr	6,22	11,72	21
Rapport över totalresultatet
Nettoresultat	40 180	77 178
Omräkningsdifferenser	-14 674	33 503
Totalresultat	25 506	110 681
hänförligt till moderbolagets aktieägare	24 014	105 302
hänförligt till minoritetsintresse	1 492	5 379

Koncernens balansräkning

Tkr	2009-12-31	2008-12-31	Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	71 984	81 491	14
Immateriella anläggningstillgångar	395 526	406 059	13
Andelar i intresseföretag	2 333	1 789	16
Långfristiga fordringar	131	135	18
Uppskjutna skattefordringar	19 284	16 377	26
Summa anläggningstillgångar	489 258	505 851
Omsättningstillgångar
Varulager	131 814	181 815	19
Kundfordringar	150 890	176 010	20
Skattefordringar	8 004	16 631
Övriga fordringar	13 866	33 761	20
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9 207	8 857	20
Likvida medel	127 439	74 076
Summa omsättningstillgångar	441 220	491 150
Summa tillgångar	930 478	997 001

Forts

Koncernens balansräkning

Tkr	2009-12-31	2008-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 222	6 222
Övrigt tillskjutet kapital	1 943	1 826
Omräkningsreserver	1 426	16 130
Balanserat resultat	285 165	271 332
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	294 756	295 510
Minoritetens andel av eget kapital	15 056	15 266
Summa eget kapital	309 812	310 776
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	276 436	316 931	23
Övriga långfristiga skulder	84	2 952
Avsättningar till pensioner	30 922	27 188	23,25
Uppskjutna skatteskulder	57 245	58 019	26
Övriga avsättningar	2 603	4 506
Summa långfristiga skulder	367 290	409 596
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	45 019	65 589	23
Förskott från kunder	968	1 317
Leverantörsskulder	112 863	90 984
Skatteskulder	8 998	11 968
Övriga skulder	16 490	36 517
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	69 038	70 254	28
Summa kortfristiga skulder	253 376	276 629
Summa skulder	620 666	686 225
Summa eget kapital och skulder	930 478	997 001

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 30.

Koncernens förändring i eget kapital

Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt till skjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01	6 222		-16 255	223 301	213 268	11 014	224 282
Årets resultat				72 917	72 917	4 261	77 178
Omräkningsdifferenser			32 385		32 385	1 118	33 503
Totalresultat	6 222		16 130	296 218	318 570	16 393	334 963
Utdelningar				-24 886 d)	-24 886	-1 279	-26 165
Förvärv						152	152
Övrigt tillskjutet kapital c)		1 826			1 826		1 826
Utgående eget kapital 2008-12-31	6 222	1 826	16 130	271 332	295 510	15 266	310 776

Tkr	Aktie kapital a)	Övrigt till skjutet kapital	Omräknings reserver	Balanserat resultat b)	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	6 222	1 826	16 130	271 332	295 510	15 266	310 776
Årets resultat				38 718	38 718	1 462	40 180
Omräkningsdifferenser			-14 704		-14 704	30	-14 674
Totalresultat	6 222		1 426	310 050	319 524	16 758	336 282
Utdelningar				-24 886 d)	-24 886	-1 162	-26 048
Förvärv						-540	-540
Övrigt tillskjutet kapital c)		118			118		118
Utgående eget kapital 2009-12-31	6 222	1 943	1 426	285 165	294 756	15 056	309 812

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Inklusive årets resultat.

c) Teckningsoptioner, insatt kapital.

d) Utdelning per aktie uppgick till 4,00 (4,00) kr.

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2009	2008	Not
Den löpande verksamheten			32
Resultat före skatt	60 939	96 369
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	41 125	44 598
Betald skatt	-18 405	-42 388
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	83 659	98 579
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	47 264	-18 370
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	42 893	-14 911
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-359	17 163
Kassaflöde från den löpande verksamheten	173 457	82 461
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-18 042	-20 456
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-6 881	-14 928
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	429	1 813
Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	-3 374	-235 396	4
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar	114	213
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-27 754	-268 754
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		285 926
Amortering av lån	-65 840	-77 597
Övrigt tillskjutet kapital	118	1 826
Utbetald utdelning till minoritet	-1 162	-1 279
Utbetald utdelning	-24 886	-24 886
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-91 770	183 990
Årets kassaflöde	53 933	-2 303
Likvida medel vid årets början	74 076	71 939
Kursdifferens i likvida medel	-570	4 440
Likvida medel vid årets slut	127 439	74 076

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2009	2008	Not
Nettoomsättning	49 893	60 889	31
	49 893	60 889
Rörelsens kostnader
Försäljnings- och administrationsomkostnader	-46 347	-62 012
Rörelseresultat	3 546	-1 123	6,7,8,9,31
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	158	-358	10
Utdelning från dotterbolag	46 584	5 976	10
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	4 497	17 702	10
Räntekostnader och liknande resultatposter	-9 708	-23 417	10
Resultat efter finansiella poster	45 077	-1 220
Bokslutsdispositioner	4 746	7 545	11
Resultat före skatt	49 823	6 325
Skatt på årets resultat	-1 074	1 451	12
Årets resultat	48 749	7 776

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2009-12-31	2008-12-31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	5 656	7 090	13
Materiella anläggningstillgångar	3 022	4 100	14
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	220 627	220 627	15
Fordringar hos koncernföretag	193 217	196 045	17
Uppskjutna skattefordringar	1 482	1 683
Summa finansiella anläggningstillgångar	415 326	418 355
Summa anläggningstillgångar	424 004	429 545
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	9 136	20 644
Skattefordringar	137	8 655
Övriga fordringar	564	19 461
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3 550	3 814	20
Summa kortfristiga fordringar	13 387	52 574
Kassa och bank	35 410	5 831
Summa omsättningstillgångar	48 797	58 405
Summa tillgångar	472 801	487 950

Forts

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2009-12-31	2008-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (6 221 488 aktier)	6 222	6 222
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 466	7 466
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	5 433	22 425
Årets resultat	48 749	7 776
Summa fritt eget kapital	54 182	30 201
Summa eget kapital	61 648	37 667
Obeskattade reserver	29 112	33 859	22
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	2 121	1 880
Summa avsättningar	2 121	1 880
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	271 793	310 542	24
Skulder till koncernföretag	27 768
Summa långfristiga skulder	301 682	312 422
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	40 000	41 008	24
Leverantörsskulder	6 216	7 999
Skulder till koncernföretag	23 553	28 304
Övriga skulder	449	17 148
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	10 141	9 543	28
Summa kortfristiga skulder	80 359	104 002
Summa eget kapital och skulder	472 801	487 950

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2009-12-31	2008-12-31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	42	38	30

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01	6 222	1 244	45 486		52 952
Övrigt tillskjutet kapital b)			1 826		1 826
Årets resultat				7 776	7 776
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			47 312	7 776	60 728
Utdelning			-24 886		-24 886
Utgående eget kapital 2008-12-31	6 222	1 244	22 425	7 776	37 667

		Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	6 222	1 244	30 202		37 668
Övrigt tillskjutet kapital b)			118		118
Årets resultat				48 749	48 749
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			30 319	48 749	86 417
Utdelning			-24 886		-24 886
Utgående eget kapital 2009-12-31	6 222	1 244	5 433	48 749	61 648

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Teckningsoptioner, insatt kapital.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2009	2008	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	45 077	-1 220	32
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	5 916	2 494
Betald skatt	7 444	-1 640
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	58 437	-366
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	30 669	-25 653
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-22 635	35 941
Kassaflöde från den löpande verksamheten	66 471	9 922
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-649	-2 850
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-106	-2 044
Investeringar/amortering av finansiella anläggningstillgångar	3 029	-23 461
Förvärv av dotterbolag		-212 793
Kassaflöde från investeringsverksamheten	2 274	-241 148
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	32 945	280 155
Ökning/minskning av finansiella skulder	-47 343	-20 117
Övrigt tillskjutet kapital	118	1 826
Utbetald utdelning	-24 886	-24 886
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-39 166	236 978
Årets kassaflöde	29 579	5 752
Likvida medel vid årets början	5 831	79
Likvida medel vid årets slut	35 410	5 831

Redovisningsprinciper

(a) Allmän information

Beijer Electronics AB och dess dotterföretag är en internationell koncern som utvecklar, marknadsför och säljer produkter och lösningar inom industriell automation. Beijer Electronics AB är registrerat i Sverige och har sitt säte i Malmö. Adressen till huvudkontoret är Box 426, Krangatan 4A, 201 24 Malmö Sverige. Företaget är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2010. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2010 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2009.

Införande av nya och ändrade redovisningsprinciper

Per den 1 januari 2009 har ett antal ändringar av befintliga standards från International Accounting Standard Board (IASB) samt nya uttalande från International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC) trätt i kraft. Dessa har inte inneburit några förändrade redovisningsprinciper för Beijer Electronics. Nedan följer en beskrivning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden har på Beijer Electronics finansiella rapporter:

IAS 1 (omarbetad), »Utformning av finansiella rapporter« (gäller från 1 januari 2009). Denna standard innebär att förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Denna ändring påverkar presentationen och har ingen inverkan på resultat per aktie.

IFRS 2 (ändring), »Aktierelaterade ersättningar« (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Standarden har inte någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 7 (ändring) »Finansiella instrument – Upplysningar« – gäller från 1 januari 2009. Ändringen innebär utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. Denna ändring har ingen påverkan på resultat per aktie.

IAS 23 (ändring) »Lånekostnader« (gäller från den 1 januari 2009).

Denna standard innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa aktiveras som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare har koncernen omedelbart kostnadsfört alla lånekostnader. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2009 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft eller tillämpats i förtid. Dessa framgår nedan:

IFRS 3 (omarbetad), »Rörelseförvärv« (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.

IFRS 9 »Financial Instruments«. Standarden gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare. IFRS 9 behandlar värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Om bolagets affärsmodell är att inneha den finansiella tillgången i syfte att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samt att de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivning och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.

IAS 38 (ändring), »Immateriella tillgångar«. Koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 1 (ändring), »Utformning av finansiella rapporter«. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer vilket innebär att man tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet »Moderbolagets redovisningsprinciper«. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 13, immateriella anläggningstillgångar samt i not 25, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2010.

(c) Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som ledningsgrupp som fattar strategiska beslut.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.

(ii) Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som »Andel i intresseföretags resultat« koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

(iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas som en finansiell intäkt eller som en finansiell kostnad i resultaträkningen.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

(iii) Nettoinvestering i utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Koncernens intäkter består av försäljning av varor och tjänster. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när uppdraget är slutfört. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader (i) Betalningar avseende operationella leasar

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.

IAS 39 klassificerar finansiella tillgångar i fyra kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning.

Lånefordringar och kundfordringar

»Lånefordringar och kundfordringar« klassificeras som finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori.

Investeringar som hålles till förfall

Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.

Finansiella tillgångar som kan sälja

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovisning. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt andra finansiella skulder.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av

en kundfordran kan föreligga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

(j) Derivat och säkringsredovisning

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

För närvarande innehas inga derivat inom koncernen.

(k) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till

Not 1 forts Redovisningsprinciper

leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder;

• • byggnader, rörelsefastigheter 3–60 år
• • maskiner och andra tekniska anläggningar 3–12 år
• • inventarier, verktyg och installationer 2–8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan tre och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader;

• byggnadsdekorationer, Taiwan 3–5 år

• Övriga fastighetskomponenter 45–60 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(l) Immateriella tillgångar

(i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper n). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar (se redovisningsprinciper).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• varumärken	7–20 år
• kundkontrakt	4–10 år
(återstående kontraktuell löptid)
• balanserade utvecklingsutgifter	3–5 år
• balanserade IT-utgifter	3–5 år
• teknikplattform	5 år

(m) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(n) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 januari 2004 (övergångsdatum till IFRS) och görs därefter årligen.

När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

(o) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(p) Ersättningar till anställda (i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget, dotterbolag i Sverige och i dotterbolaget i Taiwan.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av

Not 1 forts Redovisningsprinciper

en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade »projected unit credit method«.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det högre av 10 procent av förpliktelsernas nuvärde och 10 procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonus- och vinstandelsplaner

I koncernen finns det bonus- och vinstandelsplaner. Vinstandelsplanerna baseras på ett operativt resultat och utgår om ett förutbestämt mål uppnås. Kostnaderna för bonus- och vinstandelsplaner belastar det år det finns en legal förpliktelse.

(q) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(r) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelningen redovisas som en skuld.

(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(t) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisnings-

lagen och RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tilllämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella anläggningstillgångar

Utveckling

I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av

förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Rapportering för segment

Företagsledningen har fastställt rörelsesegmenten som används för att fatta strategiska beslut. Företagsledningen bedömer verksamheten från ett produkperspektiv där rörelsesegmenten är fördelade på de tre affärsområdena Automation, HMI Products och IDC.

Automation marknadsför och säljer produkter från ledande internationella leverantörer samt operatörssystem från affärsområde HMI Products i Norden och Baltikum. HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och IPC-baserade operatörssystem på den globala marknaden. IDC utvecklar, marknadsför och säljer produkter inom industriell datakommunikation på en global marknad. Övrigt består främst av moderbolagets gemensamma funktioner.

Företagsledningen bedömer rörelsesegmenten baserat på ett mått som benämns rörelseresultat (EBIT). Detta mått exkluderar kostnader av engångskaraktär från rörelsesegmenten, som exempelvis omstruktureringskostnader.

Företagsledningen bedömer även försäljningen från ett geografiskt perspektiv fördelat på Norden, Övriga Europa, Nordamerika, Asien samt Övriga världen. Den information som presenteras avseende segmentens intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade.

2009

Tkr	Automation	HMI Products	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	479 659	348 078	260 714			1 088 451
Intern försäljning	1 138	75 162	1 985		-78 285	0
Summa försäljning	480 797	423 240	262 699			1 088 451
Resultat per rörelsesegment	15 561	32 682	28 639	3 705	-9 814	70 773
Andelar i intresseföretags resultat	538					538
Rörelseresultat	16 099	32 682	28 639	3 705	-9 814	71 311
Omstruktureringskostnader	-2 673	-2 752	-1 652	-159	-264	-7 500
Finansnetto	1 738	-1 632	-837	41 531	-43 672	-2 872
Årets skattekostnad	-5 414	-9 239	-8 142	-1 074	3 110	-20 759
Årets resultat	9 750	19 059	18 008	44 003	-50 640	40 180
Hänförligt till moderbolagets aktieägare						38 718
Hänförligt till minoritetens aktieägare						1 462
Tillgångar	214 406	391 246	189 500	528 742	-395 749	928 145
Andelar i intresseföretag	2 333					2 333
Summa tillgångar						930 478
Skulder	116 365	277 868	140 461	467 094	-381 122	620 666
Summa skulder						620 666
Investeringar	391	10 628	15 554	755	169	27 497
Avskrivningar	5 632	16 930	7 571	3 393	6 735	40 261
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar						863

2008
Tkr	Automation	HMI Products	IDC	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	605 830	421 059	248 750			1 275 639
Intern försäljning	1 280	84 012	984		-86 276
Summa försäljning	607 110	505 071	249 734			1 275 639
Resultat per rörelsesegment	32 349	62 745	26 580	-1 123	-4 366	116 185
Andelar i intresseföretags resultat	337					337
Rörelseresultat	32 686	62 745	26 580	-1 123	-4 366	116 522
Finansnetto	3 753	-9 133	-1 405	-97	-13 271	-20 153
Årets skattekostnad	-10 619	-12 986	-3 983	1 451	6 946	-19 191
Årets resultat	25 820	40 626	21 192	231	-10 691	77 178
Hänförligt till moderbolagets aktieägare						72 917
Hänförligt till minoritetens aktieägare						4 261
Tillgångar	259 880	426 443	178 754	570 782	-440 647	995 212
Andelar i intresseföretag	1 789					1 789
Summa tillgångar						997 001
Skulder	174 032	283 799	133 526	499 256	-404 388	686 225
Summa skulder						686 225
Investeringar	3 512	12 824	48 212	224 601		288 549
Avskrivningar	5 936	16 987	5 769	3 086	6 704	38 482
Kostnader utöver avskrivningar som ej motsvaras av utbetalningar						6 116

Försäljning geografisk fördelning

Tkr	2009	2008
Sverige	276 897	325 517
Norge	132 734	153 741
Finland	59 488	73 303
Danmark	78 822	113 349
Norden	547 941	665 911
Tyskland	162 627	219 707
Övriga Europa	194 761	184 324
Totalt Europa	905 329	1 069 942
Nordamerika	58 004	86 415
Asien	110 247	102 510
Övriga världen	14 872	16 772
Totalt	1 088 451	1 275 639

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om »armslängds avstånd«, dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna.

I segmentens resultat, tillgångar och skulder (inklusive avsättningar) har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.

I investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Information om kostnadsslag

I koncernens resultaträkning är kostnaderna grupperade per funktion. Nedan lämnas upplysningar om väsentliga kostnadsslag.

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Varukostnad	516 540	627 175
Löner, ersättningar och sociala kostnader	321 414	333 730
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar	40 262	38 481
Övriga kostnader	147 620	166 892
	1 025 836	1 166 278

Not 4

Förvärv av rörelse

Via dotterbolag har förvärv av minoritetsandelar gjorts uppgående till en sammanlagd köpeskilling om 3 374 (44 928) tkr. Nedan följer uppgifter om förvärvad goodwill och immateriella tillgångar:

Tkr	2009	2008
Köpeskilling
Sammanlagd köpeskilling	3 374	44 928
Förvärvat eget kapital	-560	-27 825
Immateriella tillgångar	-789	-1 876
Goodwill	2 025	15 227

Under 2008 förvärvade Beijer Electronics AB det svenska företaget Westermo Teleindustri AB och dess dotterbolag. Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill:

Tkr	2008
Köpeskilling
Sammanlagd köpeskilling	212 792
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-92 858
Goodwill	119 934

Not 5

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2009	2008
Koncernen
Resultat från försäljning av anläggningstillgångar	429	1 207
Kursvinster/kursförlust på fordringar/skulder av
rörelsekaraktär	-885	5 525
Övrigt	1 114	91
	658	6 823

Not 6

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2009	2008
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 562	1 336
Andra uppdrag	1 349	1 158
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	460	220
Andra uppdrag	338	165
Moderföretaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	510	450
Andra uppdrag	1 103	677
Övriga revisorer
Andra uppdrag	200

Not 7

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2009	2008
Koncernen
Totala leasingkostnader	23 200	21 216

	Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende

icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:

Inom ett år	23 549	21 195
Mellan ett och fem år	33 355	40 774
Totalt	56 904	61 969
Moderföretaget
Totala leasingkostnader	8 790	8 654

Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende

icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
10 197 9 204 Inom ett år
Mellan ett och fem år	19 085	27 418
29 282 36 622 Totala leasingkostnader

Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

	2009	varav män, %	2008	varav män, %
Moderföretaget
Sverige	26	60	24	50
Totalt i moderföretaget	26		24
Dotterföretag
Danmark	17	71	22	84
Estland	4	100	4	100
England	16	86	16	87
Finland	23	83	23	83
Frankrike	10	68	9	67
Kina	10	60	5	60
Lettland	3	67	5	75
Litauen	3	67	3	67
Norge	32	84	34	85
Singapore	2	50	2	50
Sverige	219	85	253	81
Taiwan	95	41	112	41
Tyskland	69	73	74	66
USA	5	80	8	88
Totalt i dotterföretag	508	74	570	70
Koncernen totalt	534	73	594	69

Sverige 4 051 11 484 4 657 10 943 (varav tantiem o.d.) (220) (215) (862) (768) Moderföretaget totalt 4 051 11 484 4 657 10 943 (varav tantiem o.d.) (220) (215) (862) (768) Dotterföretag i Sverige 4 229 94 910 4 806 105 728 (varav tantiem o.d.) (464) (2 358) (604) (4 149) Dotterföretag utomlands Taiwan 1 151 20 545 1 037 21 640 (varav tantiem o.d.) (4 602) (693) (4 246) Danmark 1 222 13 449 1 238 13 832 (varav tantiem o.d.) (17) (24) (24) (86) Norge 1 091 19 882 1 172 19 795 (varav tantiem o.d.) (145) (1 952) Finland 775 9 007 10 729 (varav tantiem o.d.) Estland 1 055 927 (varav tantiem o.d.) Litauen 6 391 28 353 (varav tantiem o.d.) Lettland 1 385 1 203 (varav tantiem o.d.) USA 963 2 499 901 3 568 (varav tantiem o.d.) (99) (46) (158) (99) Kina 971 792 (varav tantiem o.d.) (138) (111) Tyskland 1 561 35 274 1 239 37 083 (varav tantiem o.d.) (170) (1 742) (115) (1 806) Frankrike 4 950 4 057 (varav tantiem o.d.) (149) England 7 859 7 376 (varav tantiem o.d.) (1 002) Singapore 599 636 (varav tantiem o.d.) (47) Dotterföretag totalt 10 998 212 776 9 434 228 706 (varav tantiem o.d.) (750) (12 494) (1 739) (12 449)

Koncernen totalt 15 049 224 260 14 091 239 649 (varav tantiem o.d.) (970) (12 709) (2 601) (13 217)

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda Tkr 2009 2008 Styrelse och VD

Moderföretaget

Övriga anställda

Styrelse och VD

Övriga anställda

Könsfördelning i företagsledningen

	2009-12-31	2008-12-31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	14 %	14 %
Övriga ledande befattningshavare	17 %	17 %
Koncernen totalt
Styrelsen	7 %	12 %
Övriga ledande befattningshavare	10 %	7 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr	2009		2008
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderföretaget	15 534	8 746	15 600	9 880
(varav pensionskostnad)		(2 717) a)		(3 279) a)
Dotterföretag	223 775	61 658	238 141	66 805
(varav pensionskostnad)		(18 951)		(17 416)
Koncernen totalt	239 309	70 404	253 741	76 685
(varav pensionskostnad)		(21 668) b)		(20 695) b)

a) Av moderföretagets pensionskostnader avser 1 158 (1 968) gruppen styrelse och VD.

b) Av koncernens pensionskostnader avser 3 010 (4 830) gruppen styrelse och VD.

^B ei ^j er E lectr ^o nics 2009 59

Ersättning till ledande befattningshavare — Styrelsen

Styrelsens arvode uppgick till 1 275 tkr (1 275) under 2009 vilket fördelar sig enligt följande:

Kr
Anders Ilstam, styrelsens ordförande	400 000
Bert Åke Eriksson	175 000
Ulrika Hagdahl	175 000
Hans Linnarson	175 000
Joen Magnusson	175 000
Stig-Arne Blom	175 000

Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 80 tkr (72).

Ersättning och övriga förmåner under året

Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr	2009		2008
	VD	Andra ledande befattnings havare	VD a)	Andra ledande befattnings havare
Grundlön	2 556	6 647	2 520	5 999
Rörlig ersättning	220	678	862	994
Övriga förmåner	107	368	114	413
Pensionskostnad	1 158	1 700	1 968	1 983
Löner och ersättningar totalt	4 041	9 393	5 464	9 389

a) I gruppen VD ingår tidigare VD och nuvarande VD.

Med andra ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2009.

Verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelsemarginal och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om tolv månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelsemarginal. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida, för alla utom en som har sex månaders uppsägning från bolagets sida. Dessutom utgår för två av befattningshavarna ytterligare sex respektive nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008-2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.

Beslutsprocess

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktören samt beslutar om ersättning till övriga ledande befattningshavare. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman.

	Koncernens svenska enheter		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	1,96 %	1,51 %	1,10 %	1,62 %
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	7,85 %	18,58 %	12,27 %	0,00 %
Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid:
Sjukfrånvaron fördelad efter kön:
Män	1,12 %	1,10 %	0,49 %	0,83 %
Kvinnor	1,80 %	2,23 %	1,67 %	2,25 %
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:
29 år eller yngre	1,03 %	2,78 %	a)	a)
30–49 år	1,22 %	1,53 %	1,10 %	1,69 %
50 år eller äldre	1,54 %	0,66 %	a)	a)

a) Då gruppen inte uppgår till tio personer särredovisas inte sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2009	2008
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-9 231	-8 526
Balanserade utgifter för dataprogram	-2 349	-2 111
Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter	-13 510	-12 498
Byggnader och mark	-2 022	-1 599
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-1 798	-1 789
Inventarier, verktyg och installationer	-11 352	-11 958
	-40 262	-38 481
Moderföretaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-2 083	-1 757
Inventarier, verktyg och installationer	-1 310	-1 329
	-3 393	-3 086

Not 11

Bokslutsdispositioner

Tkr	2009	2008
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier, verktyg och installationer	-100	-500
Periodiseringsfond, årets avsättning	-1 050	-250
Periodiseringsfond, årets återföring	5 896	8 295
	4 746	7 545

Not 10

Finansnetto

Tkr	2009	2008
Koncernen
Ränteintäkter	883	3 303
Netto kursdifferens	4 782
Finansiella intäkter	5 665	3 303
Räntekostnader	-8 537	-21 506
Netto kursdifferens		-1 950
Finansiella kostnader	-8 537	-23 456
Finansnetto	-2 872	-20 153

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter

Tkr	2009	2008	2009	2008
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			4 405	17 229
Ränteintäkter, övriga			92	473
Utdelning	46 584	5 976
Kursdifferens	157	-358
	46 741	5 618	4 497	17 702

Räntekostnader och liknande resultatposter

Tkr	2009	2008
Moderbolaget
Räntekostnader, koncernföretag	-476	-4 324
Räntekostnader, övriga	-6 665	-18 832
Kursdifferens	-2 566	-261
	-9 707	-23 417

Skatt på årets resultat

Tkr	2009	2008
Koncernen
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-16 794	-26 805
Källskatt	-1 459	-1 951
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-2 429	755
	-20 682	-28 001
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	717	9 536
Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-794	-726
	-77	8 810
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-20 759	-19 191
Moderföretaget
Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-873	-220
Justering av skatt hänförlig till tidigare år		-12
	-873	-232
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-201	1 683
	-201	1 683
Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget	-1 074	1 451

Tkr	2009	2008
Koncernen
Resultat före skatt	60 939	96 369
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-16 027	-26 983
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	678	1 746
Andra icke avdragsgilla kostnader	-2 320	-1 447
Ej skattepliktiga intäkter	1 700	2 274
Effekter av underskottsavdrag, netto	-1 966	1 642
Effekt av ändrad skattesats		1 569
Skatt hänförlig till tidigare år	-2 113	1 984
Övrigt	-711	22
Redovisad skatt enligt
resultaträkningen	-20 759	-19 193
Moderföretaget
Resultat före skatt	49 823	6 325
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-13 103	-1 771
Ej avdragsgilla kostnader	-68	-96
Ej skattepliktiga intäkter	12 268	2 446
Skatt hänförlig till tidigare år		1 231
Effekter av förändrad skattesats på uppskjutna skatter		-29
Schablonränta på periodiseringsfond	-171	-330

Avstämning av faktisk skatt

Årets skattesats uppgår till 15-32 procent (15-28 procent).

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklings utgifter	IT-utgifter	Varumärken	Kund kontrakt	Teknik plattform	Totalt
Koncernen
Ingående balans 2008-01-01	78 901	53 547	14 090	21 001	36 658		204 197
Rörelseförvärv	153 314			43 749	21 357	3 090	221 510
Internt utvecklade tillgångar		17 117					17 117
Övriga investeringar			2 869				2 869
Omklassificering			-2 928	-3 800	3 800		-2 928
Utrangering		-1 868					-1 868
Årets valutakursdifferenser	12 151	449	131	6 147	3 305		22 183
Utgående balans 2008-12-31	244 366	69 245	14 162	67 097	65 120	3 090	463 080
Ingående balans 2009-01-01	244 366	69 245	14 162	67 097	65 120	3 090	463 080
Rörelseförvärv	2 025			701	339	55	3 120
Internt utvecklade tillgångar		16 880					16 880
Övriga investeringar			1 045				1 045
Årets valutakursdifferenser	-4 449	-179	-7	-1 216	-2 290		-8 141
Utgående balans 2009-12-31	241 942	85 946	15 200	66 582	63 169	3 145	475 984
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01		-16 864	-5 615	-3 028	-9 520		-35 027
Avyttringar och utrangeringar		1 868					1 868
Omklassificering		1 942	1 079	-1 587	1 587		3 021
Årets avskrivningar		-8 526	-2 111	-5 061	-6 837	-600	-23 135
Årets valutakursdifferenser		-383	-89	-1 279	-1 997		-3 748
Utgående balans 2008-12-31		-21 963	-6 736	-10 955	-16 767	-600	-57 021
Ingående balans 2009-01-01		-21 963	-6 736	-10 955	-16 767	-600	-56 421
Årets avskrivningar		-9 231	-2 349	-5 493	-7 410	-607	-25 090
Årets valutakursdifferenser		210	-15	549	909		1 653
Utgående balans 2009-12-31		-30 984	-9 100	-15 899	-23 268	-1 207	-79 858
Redovisade värden
Per 2008-01-01	78 901	36 683	8 475	17 973	27 138		169 170
Per 2008-12-31	244 366	47 282	7 426	56 142	48 353	2 490	406 059
Per 2009-01-01	244 366	47 282	7 426	56 142	48 353	2 490	406 059
Per 2009-12-31	241 942	54 962	6 100	50 683	39 901	1 938	395 526

Koncernen redovisar följande immaterialla tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
IT-utgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Varumärken*	7—20 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Kundkontrakt	4—5 år respek tive 7—10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Teknikplattform	5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

*Varumärken hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7−20 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
IT-utgifter	3—5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

Tkr
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	9 536
Övriga investeringar	2 850
Utgående balans 2008-12-31	12 386
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	12 386
Övriga investeringar	649
Utgående balans 2009-12-31	13 035
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	-3 538
Årets avskrivningar	-1 758
Utgående balans 2008-12-31	-5 296
Ingående balans 2009-01-01	-5 296
Årets avskrivningar	-2 083
Utgående balans 2009-12-31	-7 379
Redovisade värden
Per 2008-01-01	5 998
Per 2008-12-31	7 090
Per 2009-01-01	7 090
Per 2009-12-31	5 656

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av segmenten för »Automation«, »HMI« respektive »IDC« – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Tkr	2009	2008
Automation	17 941	18 675
HMI	68 662	72 377
IDC	154 639	153 314
Totala goodwillvärden i koncernen	241 242	244 366

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter.

Följande kassagenererande enhet – som utgör delar av segmentet för »HMI« och »IDC« – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa skrivs av över en period om 3–5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2009	2008
HMI	43 124	41 186
IDC	11 838	6 096
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	54 962	47 282

Enheten »Automation«

Nedskrivningsprövningen för enheten »Automation« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2009 har baserats på en

årlig tillväxt för intäkter om 3-14 procent och för kostnader om 3-10 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14,3 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NOK/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »HMI«

Nedskrivningsprövningen för enheten »HMI« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

årlig tillväxt för intäkter om 3-20 procent och för kostnader om 3-6 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14,2 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2009 har baserats på en

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten »IDC«

Nedskrivningsprövningen för enheten »IDC« baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på enhetens budget.

De kassaflöden som prognostiserats efter 2009 har baserats på en

årlig tillväxt för intäkter om 3-22 procent och för kostnader om 3-15 procent. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 16,9 procent före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till två procent årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på tre procent.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs GBP/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen			Moderbolaget
Tkr	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2008-01-01	25 207	2 703	57 380	85 290	14 286
Förvärvat via rörelseförvärv	23 011	4 290	4 468	31 769
Övriga förvärv		656	14 628	15 284	2 044
Omklassificering	1 250		-1 030	220
Avyttringar	-1 077		-7 399	-8 476	-3 205
Valutakursdifferenser	2 419	841	2 838	6 098
Utgående balans 2008-12-31	50 810	8 490	70 885	130 185	13 125
Ingående balans 2009-01-01	50 810	8 490	70 885	130 185	13 125
Övriga förvärv	205	2 243	4 004	6 452	106
Omklassificering	729		4 034	4 763	418
Avyttringar	-10		-3 629	-3 639	-92
Valutakursdifferenser	86	-180	-637	-731
Utgående balans 2009-12-31	51 820	10 553	74 657	137 030	13 557
Avskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	-3 061	-1 556	-33 460	-38 077	-10 887
Årets avskrivningar	-1 599	-1 789	-11 958	-15 346	-1 329
Omklassificering	-1 250		1 030	-220
Avyttringar	159		6 503	6 662	3 191
Valutakursdifferenser	-39	-692	-982	-1 713
Utgående balans 2008-12-31	-5 790	-4 037	-38 867	-48 694	-9 025
Ingående balans 2009-01-01	-5 790	-4 037	-38 867	-48 694	-9 025
Årets avskrivningar	-2 022	-1 798	-11 352	-15 172	-1 310
Omklassificering			-3 827	-3 827	-278
Avyttringar	-11		2 467	2 456	78
Valutakursdifferenser	-254	145	279	170
Utgående balans 2009-12-31	-8 077	-5 690	-51 300	-65 067	-10 535
Redovisade värden
Per 2008-01-01	22 146	1 147	23 920	47 213	3 399
Per 2008-12-31	45 020	4 453	32 018	81 491	4 100
Per 2009-01-01	45 020	4 453	32 018	81 491	4 100
Per 2009-12-31	43 743	4 863	23 357	71 963	3 022
Taxeringsvärde	2009	2008
Byggnad	6 498	6 498
Mark	1 298	1 298

a) I det redovisade värdet per den 31 december 2009 ingår byggnader till ett belopp av 1 845 tkr vars nyttjandeperiod är 3—5 år.

Övriga byggnaders nyttjandeperiod är 45—60 år.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	220 627	7 835
Förvärv		212 792
Redovisat värde vid periodens slut	220 627	220 627

Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2009-12-31	2008-12-31
Dotterföretag/Org nr/Säte	Antal andelar	Andel i % a)	Redovisat värde	Redovisat värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	850	85	7 735	7 735
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100,0
Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors	50	100,0
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100,0
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100,0
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100,0
Beijer Electronics A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100,0
Brodersen Automation AS, 957004083, Drammen	300	100,0
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Malmö	3 000	100,0
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100,0	100	100
Beijer Electronics Inc., 36-4027234, Chicago	1 000	100,0
Beijer Electronics GmbH, 22383, Unterensingen	1	100,0
Elektonik-Systeme Lauer Verwaltungs GmbH, HRB 22383 Unterensingen	1	100,0
Elektonik-Systeme Lauer GmbH & Co. KG, HRA 222129, Unterensingen	1	100,0
Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co, Ltd, Shanghai	1	100,0
Hitech Electronics Corp., 05027350, Taipei	116 534	100,0
Westermo Teleindustri AB, 556361-2604, Stora Sundby	100 000	100,0	212 792	212 792
Westermo Data Communications AB, 556687-8962, Västerås	1 000	100,0
Westermo Research and Development AB, 556710-8856, Västerås	1 000	100,0
Westermo Fastighets AB, 556288-4360, Eskilstuna	10 000	100,0
Westermo OnTime AS, 981567560, Oslo	2 353 724	100,0
Westermo Data Communications Ltd., 3059742, Southampton	50 000	100,0
Westermo Data Communications GmbH, 30070-54742, Waghäusel	50 000	100,0
Westermo Data Communications SARL, 4333142590001, Champlan	6 099	100,0
Westermo Data Communications Pte Ltd., 200707554, Singapore	1	100,0
			220 627	220 627

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Not 16

Andelar i intresseföretag

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	1 789	1 735
Andel i intresseföretagets resultat a)	538	337
Omräkningsdifferens	120	-70
Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital	-114	-213
Redovisat värde vid årets utgång	2 333	1 789

Företag, org.nr. och säte

Tkr	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag 2008
Autic System AS, 968614150,
Tönsberg	40	2 333
Andelar i intresseföretag per den 31 december 2009 inkluderar

goodwill om 352 tkr (313).

a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Tkr	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kap	Ägd andel, %
Intresseföretag 2009
Autic AS	Norge	9 389	538	4 210	-2 792	1 441	40
		9 389	538	4 210	-2 792	1 441	40

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2009-21-31	2008-12-31
Moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	196 045	174 625
Tillkommande fordringar	1 031	20 745
Årets amorteringar	-543	-7 579
Årets valutakursdifferenser	-3 316	8 254
Redovisat värde vid periodens slut	193 217	196 045

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 1,6-3,5 % (3,5-5,5).

Not 18

Andra långfristiga fordringar

Tkr		2009-12-31 2008-12-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	132	160
Tillkommande fordringar	106	1
Årets amorteringar/omklassificering	-110	-38
Årets valutakursdifferenser	-1	9
Redovisat värde vid periodens slut	127	132

Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.

Not 19

Varulager

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Koncernen
Råvaror och förnödenheter	46 921	51 519
Färdiga varor och handelsvaror	82 889	127 717
Pågående arbete	491	366
Förskott till leverantörer	50	12
Varor på väg	1 463	2 201
	131 814	181 815

Not 20

Kundfordringar och andra fordringar

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Koncernen
Kundfordringar	153 768	179 090
Reserv för osäkra kundfordringar	-2 878	-3 080
Kundfordringar — netto	150 890	176 010
Övriga fordringar	13 866	33 761
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9 207	8 857
	173 963	218 628

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde. Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 2 259 tkr (1 379). De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Kostnaden för befarade och konstaterade kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
EUR	63 889	59 762
USD	30 325	31 778
NOK	11 370	22 699
DKK	15 228	24 554
NTD	11 956	5 962
GBP	5 246	9 919
SEK	33 400	59 624
Andra valutor	2 549	4 330
	173 963	218 628

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Koncernen
Hyror	3 735	2 601
Försäkringar	578	616
Leasingavgifter	843	681
Övriga poster	4 051	4 959
	9 207	8 857
Moderföretaget
Hyror	2 110	2 061
Försäkringar	478	23
Leasingavgifter	86	287
Övriga poster	876	1 443
	3 550	3 814

Vinst per aktie

Tkr	2009	2008
Periodens resultat	38 718	72 917
Antal utestående aktier	6 221,50	6 221,50
Resultat per aktie, kr a)	6,22	11,72
Utbetald utdelning per aktie, kr b)	4,00	4,00

a) Vid fullt utnyttjande av utestående optionsprogram kommer utspädningseffekten av de nya aktierna motsvara cirka 2,8 procent av utelöpande aktier och röster i bolaget.

b) Föreslagen utdelning för 2009 är 4,00 kr per aktie.

Not 22

Obeskattade reserver

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier	2 624	2 525
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2004		5 896
Avsatt vid taxering 2005	7 222	7 222
Avsatt vid taxering 2006	7 606	7 606
Avsatt vid taxering 2007	6 420	6 420
Avsatt vid taxering 2008	3 940	3 940
Avsatt vid taxering 2009	250	250
Avsatt vid taxering 2010	1 050
	29 112	33 859

Not 23

Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29.

Tkr	2009	2008
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	30 922	27 188
Banklån	271 793	312 095
Finansiella leasingskulder	4 643	4 836
	307 358	344 119
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit		20 871
Kortfristig del av banklån	42 120	42 232
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	2 899	2 486

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Koncernen 2009
Inom ett år	3 549	352	3 197
Mellan ett och fem år	3 878	277	3 601
	7 427	629	6 798
Koncernen 2008
Inom ett år	3 195	433	3 628
Mellan ett och fem år	6 529	460	6 989
	9 724	893	10 617

Not 24

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2009	2008
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	271 793	310 542
	271 793	310 542
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av banklån	40 000	41 008
	40 000	41 008

Not 25

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser

Tkr	2009	2008
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	49 082	42 036
Justeringar:
Ackumulerade oredovisade aktuariella resultat	-18 160	-14 848
Nettobelopp i balansräkningen	30 922	27 188

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:

Nettobelopp i balansräkningen	30 922	27 188
Taiwan	4 571	4 747
Sverige	26 351	22 441

Not 25 forts Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensionskostnad

Tkr	2009	2008
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	1 918	1 741
Räntekostnad	1 660	1 814
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	467	166
Kostnad förmånsbestämda planer	4 045	3 721
Kostnad avgiftsbestämda planer	17 623	16 974
Löneskatt och avkastningsskatt	3 281	3 276
Total kostnad avgiftsbestämda planer	20 904	20 250
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	24 949	23 971

Not 26

Uppskjuten skatt

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2009-12-31
Immateriella tillgångar	1 108	36 063	-34 955
Byggnader och mark	1 907	1 815	92
Inventarier	529		529
Lager	3 391		3 391
Kundfordringar	83		83
Pensionsavsättningar	2 502	488	2 014
Obeskattade reserver		18 879	-18 879
Underskottsavdrag	7 318		7 318
Övrigt	2 446		2 446
Uppskjuten skatteskuld, netto	19 284	57 245	-37 961

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har

Tkr
Nettobelopp per 2009-01-01	27 188
Kostnad förmånsbestämda planer	4 045
Utbetalning av ersättningar	-201
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	-627
Omräkningsdifferens	517
Nettobelopp i balansräkningen per 2009-12-31	30 922

Aktuariella antaganden

förändrats under perioden:

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2009	2008
Diskonteringsränta, %	3,87	4,19
Framtida löneökningar, %	3,46	3,54
Framtida ökningar av pensioner, %	2,00	1,87
Personalomsättning, %	6,67	6,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	24,0	24,9
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderföretag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2008-12-31
Immateriella tillgångar	1 663	35 272	-33 609
Byggnader och mark	1 899	1 931	-32
Inventarier	430		430
Lager	3 582		3 582
Pensionsavsättningar	2 980	913	2 067
Obeskattade reserver		19 900	-19 900
Övriga avsättningar	1 528		1 528
Underskottsavdrag	3 582		3 582
Övrigt	713		713
Uppskjuten skatteskuld, netto	16 377	58 016	-41 639

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Förvärv av rörelse	Valutakursdiffe renser och övrigt	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Immateriella tillgångar	-33 609	335	-307	-1 374	-34 955
Byggnader och mark	-32	-61		185	92
Inventarier	430			99	529
Lager	3 582	584		-775	3 391
Kundfordringar		83			83
Pensionsavsättningar	2 067	-401		348	2 014
Obeskattade reserver	-19 900	776		245	-18 879
Övriga avsättningar	1 528	-1 528
Underskottsavdrag	3 582	-794		4 530	7 318
Övrigt	713	929		804	2 446
	-41 639	-77	-307	4 062	-37 961

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Not 27

Övriga avsättningar

Tkr	Omstrukturering
Per 1 januari 2009	4 506
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	7 500
– återförda outnyttjat belopp	-436
Utnyttjat under året	-8 959
Valutakursdifferenser	-7
Per 31 december 2009	2 604

Not 28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	28 168	38 258
Upplupna sociala avgifter	15 176	16 767
Garantiriskreserv	1 794	1 682
Övriga poster	21 725	13 547
	69 038	70 254
Moderföretaget
Upplupna löner och semesterlöner	2 175	3 252
Upplupna sociala avgifter	3 369	3 820
Övriga poster	4 595	2 471

Not 29

Finansiella risker och finanspolicies

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är mellan 3-12 månader. Räntenivåerna vid årsskiftet varierar mellan 0,70 procent och 2,99 procent. Genomsnittlig räntefaktor under året uppgick till cirka 2,2 procent. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för räntefluktuationer i företagets låneportfölj.

Kreditrisker

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras där kundernas utveckling och betalningsförmåga följs löpande. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mer än 120 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella

Not 29 forts Finansiella risker och finanspolicies

bedömningar göras vid behov. Reservering för kundförluster under 2009 uppgick till 2,3 MSEK (1,4), vilket utgjorde 0,2 procent (0,1) av koncernens omsättning. En ränteförändring med en procent påverkar koncernens resultat före skatt med cirka 3 MSEK.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag, i enlighet med koncernpolicyn. De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR och USD. De största faktureringsvalutorna är EUR, NOK och USD. Koncernen har en hög grad av s k flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett relativt lågt value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera nettingen av de olika valutorna. Moderbolaget utvärderar löpande nettoexponeringen i respektive inköps- och försäljningsvaluta i syfte att bedöma effekterna på koncernens resultat. En försvagning av värdet på den svenska kronan med tio procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 60 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 10 MSEK, givet 2009 års nivåer och mix för försäljning och intjäning. 75 procent (74) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i enskilda förvärvslån med rörlig ränta och med rak amorteringskurva. Koncernen ligger med god marginal inom ramen för de kreditvillkor som långivarna har ställt på företaget som säkerhet för kreditgivningen. Beijer Electronics har god likviditet och genererade ett kassaflöde under 2009 på 53,9 MSEK (-2,3).

Prisrisker

Beijer Electronics prisrisker är kopplade till traditionella konjukturella makrovariabler såsom inflation, deflation, världsmarknadspriser på elektronikkomponenter, m m. Förmågan att prisjustera är god, relaterat till löpande genomlysning av standard- och prisvillkor.

Kapitalrisk

Koncernen har en historiskt låg kapitalbindning i omsättnings- och anläggningstillgångar. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och lånade kapitalet. Nettoskuldsättningsgraden har under året minskat pga amorteringar av förvärvslån. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Skuldsättningsgraden per 31 december 2009 respektive 2008 var som följer:

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Räntebärande skulder	352 377	409 708
Avgår: likvida medel	-127 439	-74 076
Nettoskuld	224 938	335 632
Totalt eget kapital	309 812	310 776
Summa kapital	534 750	646 408
Skuldsättningsgrad, %	42	52

Låne-, ränte- och förfallostruktur

Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de finansiella låneskuldernas förfallostruktur och ränteomförhandlingstidpunkter på balansdagen.

Tkr	Ränte sats %	Ränte bind ningstid	Valuta	Nominellt belopp i original valuta
Banklån:
Banklån	1,45	rörlig	SEK	212 500 b)
Banklån	2,99	rörlig	EUR	6 040 c)
Banklån	2,85	rörlig	SEK	36 761 c)
Checkkredit a)	0,70-2,25	rörlig	SEK	0 c)

a) Checkkredit löper med en kontraktsränta om 0,15 procent på beviljad kredit. b) Löper på fem år med rörlig ränta.

c) Löper på ett år med rörlig ränta.

Transaktionsexponering

Omräkningsexponering

		Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

2009
Tkr	Belopp	%
Koncernen
NOK	112 222	30,3
DKK	64 200	17,3
USD	35 968	9,7
GBP	42 665	11,5
EUR	135 590	36,6
Övriga valutor	-20 287	-5,5
	370 358	100

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen
EUR	3 158	34 516	14,5
NTD	571 704	134 751	56,5
USD	185	1 435	0,6
DKK	18 413	27 031	11,3
NOK	24 760	27 322	11,5
CNY	1 050	1 186	0,5
GBP	1 054	11 853	5,0
Övriga valutor	1 407	267	0,1
		238 360	100

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Not 30

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ställda säkerheter	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	554	502	42	38
Övrigt	537	513
Summa eventualförpliktelser	1 091	1 015	42	38

Not 31

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 15) och sitt intressebolag (se not 16). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 8.

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor till närstående	Inköp av varor från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Moderbolaget
Dotterföretag	2009	49 893	52	51 321	202 353
Dotterföretag	2008	60 828	69	28 304	216 689

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2009-12-31	2008-12-31
Likvida medel — koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	127 439	74 077
Summa enligt balansräkningen	127 439	74 077
Summa enligt kassaflödesanalysen	127 439	74 077
Likvida medel — moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	35 410	5 831
Summa enligt balansräkningen	35 410	5 831
Summa enligt kassaflödesanalysen	35 410	5 831

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2009	2008	2009	2008
Erhållen utdelning			46 584	5 976
Erhållen ränta	883	3 303	4 497	17 701
Erlagd ränta	-8 511	-20 051	-7 141	-23 052
	-7 628	-16 748	43 940	625

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2009	2008	2009	2008
Avskrivningar	40 262	38 482	3 393	3 086
Resultatandelar i intresseföretag	-538	-337
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	1 163	1 207
Avsättningar till pensioner	3 734	998	241	-1 226
Reserv omstrukturering	-1 902	1 871
Netto omräkningsdifferenser	-1 622	2 086	2 408	619
Övrigt	28	291	-126	15
	41 125	44 598	5 916	2 494

Transaktioner som inte medför betalningar

Ej utnyttjade krediter

Koncernen/ Moderbolaget				Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2009	2008	Tkr	2009	2008	2009	2008
Förvärv av tillgång genom finansiell lease	279	2 430	Ej utnyttjade kre diter uppgår till	105 132	54 674	99 783	54 674

Händelser efter balansdagen

Det finns inga väsentliga händelser efter utgången av året till och med undertecknandet av denna årsredovisning

Not 34

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationalla redovisningsstandarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 26 april 2010.

Malmö den 22 mars 2010

Anders Ilstam Ordförande

Bert Åke Eriksson Hans Linnarson

Joen Magnusson Fredrik Jönsson Verkställande direktör Stig-Arne Blom Ulrika Hagdahl

Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2010

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Beijer Electronics AB Org nr 556025-1851

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Electronics AB för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36-76. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 23 mars 2010

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor Sofia Götmar-Blomstedt Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport 2009

Beijer Electronics AB är ett svenskt, publikt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholms Small Cap-lista under symbolen BELE. Beijer Electronics tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Koden i sin helhet finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Bolagsstyrningsrapporten avseende verksamhetsåret 2009 är upprättad i enlighet med kodens rekommendationer och Beijer Electronics redovisar inga avvikelser från koden för 2009. Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

Aktieägare och bolagsordning

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 3 126 (3 141). Stena Sessan Rederi AB är största aktieägare med cirka 29,7 procent av rösterna. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 15 procent (10,1) av utländska investerare. Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 1 krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. För ytterligare information om aktien och aktieägare se sidorna 86-87. Information om aktieägare uppdateras en gång per år i samband med årsredovisningen och finns även tillgänglig på koncernens hemsida, www.beijerelectronics.se.

Beijer Electronics bolagsordning innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. För sådana beslut på bolagsstämma gäller de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen.

Årsstämma 2009

Beijer Electronics årsstämma ägde rum den 20 april 2009. Vid stämman närvarade 102 aktieägare personligen eller genom ombud vilka representerade cirka 61 procent av rösterna. Styrelsens ordförande Anders Ilstam valdes till stämmans ordförande. Samtliga ordinarie styrelseledamöter samt bolagets revisorer deltog på stämman.

Vid stämman lämnade styrelsens ordförande, Anders Ilstam, information om styrelsens arbete under verksamhetsåret 2008. Vidare höll verkställande direktör, Fredrik Jönsson, ett anförande om bolagets verksamhet och strategi, om utfall för räkenskapsåret 2008 samt en redogörelse för det första kvartalet 2009. Revisorerna rapporterade till stämman om sin granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning samt redogjorde för sitt arbete under det gångna året.

Protokollet från årsstämman finns tillgängligt hos Beijer Electronics samt publicerat på bolagets hemsida. Några av de beslut som stämman fattade var följande:

• • att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 4,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2008.
• • att styrelsen skall bestå av sju stycken ledamöter utan suppleanter.

• • att i enlighet med valberedningens förslag omvälja styrelseledamöterna Stig-Arne Blom, Bert-Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Hans Linnarson, Joen Magnusson och Fredrik Jönsson.

• • att omvälja Anders Ilstam till styrelsens ordförande.

• • att arvode till styrelsens ordförande utgår med 400 000 kronor och att arvode till övriga styrelseledamöter utgår med 175 000 kronor var, med undantag för de som är anställda i bolaget.
• • rutiner för valberedningens tillsättande och arbete.
• • att anta styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• • att bemyndiga styrelsen att intill nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om ökning av bolagets aktiekapital med högst 622 000 kronor genom nyemission av högst 622 000 aktier.
• • att ändra bolagsordningen gällande sättet för kallelse till årsstämma i enlighet med styrelsens förslag och aktiebolagslagen, dock villkorat av att en ändring av aktiebolagslagens bestämmelser träder i kraft under året.

Årsstämman beslutade att valberedningen skall bestå av fem ledamöter, varav en representant för envar av de fyra största aktieägarna vid tidpunkten omedelbart före offentliggörandet samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ledamöterna och de aktieägare som utsett dem skall offentliggöras senast sex månader före årsstämman 2010. Valberedningens uppgift är att arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ordförande vid nästa årsstämma. Valberedningen består fram till dess ny valberedning är utsedd.

Revisorer utses av årsstämman vart fjärde år. Vid årsstämman i april 2008 omvaldes auktoriserade revisorn Mikael Eriksson och nyvaldes auktoriserade revisorn Sofia Götmar-Blomstedt till revisorer för tiden till och med årsstämman 2012. Vid årets första styrelsemöte deltog bolagets revisorer och rapporterade sina iakttagelser från koncernens interna kontroll och bokslut. Dessutom har revisorerna vid ytterligare ett tillfälle träffat styrelsens revisionsutskott.

Valberedningen inför årsstämma 2010

Valberedningen presenterades den 2 oktober 2009 och bestod av fem personer. Mauritz Sahlin, representant för Stena Sessan AB, ledde valberedningens arbete. Valberedningen har haft två protokollförda möten.

Namn	Ägarrepresentant för	Andel av röster 30 dec, 2009
Mauritz Sahlin	ordförande Stena Sessan	29,7 %
Ulf Hedlundh	Svolder	12,1 %
Per Trygg	SEB Asset Management	9,7 %
Arne Lööw	Fjärde AP-fonden	4,1 %
Anders Ilstam	styrelsens ordförande
Totalt		55,6 %

Valberedningen har i sitt arbete att utse styrelse för kommande mandatperiod tagit del av den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete. Utvärderingen visade bland annat att ledamöternas engagemang har varit stort och närvarofrekvensen hög och valberedningen har generellt kunnat konstatera att styrelsearbetet fungerat väl.

Valberedningen bedömer även att styrelsens ledamöter representerar en bred kompetens, med såväl gediget industriellt och finansiellt kunnande som kunskap om internationella förhållanden och marknader. Vid framtagandet av sitt förslag till styrelse har valberedningen särskilt beaktat de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund samt styrelsens löpande behov av förnyelse har också beaktats.

Valberedningen har föreslagit omval av styrelseledamöterna Stig-Arne Blom, Bert Åke Eriksson, Ulrika Hagdahl, Anders Ilstam, Joen Magnusson samt bolagets VD Fredrik Jönsson. Hans Linnarson har avböjt omval och som ny styrelseledamot föreslås Maria Khorsand. Maria Khorsand, född 1957, och har en mastersutbildning inom datavetenskap. Hon är VD för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, med 17 års erfarenhet inom Ericsson, senast som VD för Ericsson Technology Licensing. Därutöver har hon varit verksam inom OMX Technology samt varit VD för Dell AB. Vidare föreslår valberedningen att styrelsens nuvarande ordförande Anders Ilstam kvarstår som dess ordförande.

Valberedningen gör bedömningen att den förslagna styrelsen med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsarbete och förhållanden i övrigt, har en ändamålsenlig sammansättning för att kunna möta de behov bolagets verksamhet kommer att kräva. De regler som gäller för styrelseledamöters oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning har iakttagits. Aktieägare som representerar drygt 50 procent av aktiekapital och röstetal i bolaget har meddelat att de kommer att stödja förslaget.

Styrelsen

Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltning och att fatta beslut i strategiska frågor. Beijer Electronics styrelse bestod under verksamhetsåret 2009 av sju ledamöter som utsetts av årsstämman. Beijer Electronics har inte fastställt någon specifik åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. För detaljerad information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sidan 82.

Oberoende

Enligt valberedningen är samtliga styrelseledamöter, med undantag av Bert Åke Eriksson, oberoende i förhållande till Beijer Electronics större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter, med undantag av Joen Magnusson och verkställande direktören, är oberoende i förhållande till Beijer Electronics.

Styrelseordförandes roll

Förutom att leda arbetet i styrelsen följer ordföranden för Beijer Electronics löpande utvecklingen genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktör i strategiska frågor. Styrelsens ordförande företräder koncernen i ägarrelaterade frågor.

Styrelsens arbetsformer

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordförande. Som styrelsens sekreterare fungerar ekonomidirektören i Beijer Electronics, tillika compliance officer för bolagskoden. Utöver det konstituerande sammanträdet, som hålls i anslutning till årsstämman, sammanträder styrelsen normalt fem gånger per år (ordinarie sammanträden). Extra sammanträde sammankallas vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet antas årligen styrelsens och verkställande direktörens arbetsordning. Varje sammanträde följer en dagordning, som tillsammans med bakomliggande dokumentation tillsänds styrelseledamöterna i god tid före varje styrelsemöte.

Vid respektive verksamhetsårs första ordinarie styrelsemöte behandlas årsbokslut, förslag till vinstdisposition och bokslutskommuniké. I samband härmed lämnar bolagets revisorer en redogörelse till revisionsutskottet för revisorernas iakttagelser och bedömningar från den genomförda revisionen. Vid ordinarie sammanträde senare under verksamhetsåret uppdras åt verkställande direktören att avlämna av styrelsen fastställda delårsrapporter. Varje ordinarie sammanträde omfattar dessutom ett flertal andra föredragningspunkter, bland annat en rapport över det aktuella ekonomiska utfallet av verksamheten. Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt och verkställande direktörens arbete. Dessutom görs en strukturerad utvärdering under ledning av styrelsens ordförande i samband med ordinarie styrelsemöte i oktober varje år.

Styrelsens arbete under 2009

Styrelsen har under verksamhetsåret 2009 hållit sju styrelsemöten utöver det konstituerande mötet, fem ordinarie och två extra sammanträden, ett i samband med halvårsrapporten och ett för att fastställa optionsprogrammet. Mellan styrelsemötena har ett stort antal kontakter ägt rum mellan bolaget, styrelsens ordförande och övriga ledamöter. För ytterligare information om styrelseledamöterna, se koncernens hemsida samt sid 82.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut om ersättning till verkställande direktör. Ersättningsutskottet beslutar om ersättning till den övriga företagsledningen samt bereder förslag till eventuella incitamentsprogram. Ersättningsutskottet inhämtar beslutsunderlag och synpunkter från de andra styrelseledamöterna, VD samt ekonomidirektören. Utskottet inhämtar även jämförande beslutsunderlag externt. 2009 bestod ersättningsutskottet av styrelsens ordförande, Anders Ilstam, Bert Åke Eriksson och Joen Magnusson. Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret 2009 hållit ett protokollfört möte. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för verksamhetsåret 2010 fastställs av årsstämman i april.

Styrelsens arbete under 2009

				Närvaro				Beroende i förhållande till
Ordinarie styrelseledamot	Invald år	Befattning	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Styrelse möten	Arvode, kr	Beijer Electronics	Större aktieägare
Anders Ilstam	2005	Styr. Ordf.	x	x	8/8	400 000	nej	nej
Bert Åke Eriksson	2002	Ledamot	x	x	6/8	175 000	nej	ja
Ulrika Hagdahl	2006	Ledamot	x		8/8	175 000	nej	nej
Hans Linnarson	2002	Ledamot	x		8/8	175 000	nej	nej
Joen Magnusson	1992	Ledamot	x	x	8/8	175 000	ja	nej
Stig-Arne Blom	2006	Ledamot	x		8/8	175 000	nej	nej
Fredrik Jönsson	2008	VD			8/8		ja	nej

Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 80 tkr (72).

Revisionsutskott

I revisionsutskottet ingår styrelsens samtliga ledamöter med undantag av verkställande direktören. Styrelsens ordförande är även revisionsutskottets ordförande. Någon särskild ersättning för utskottsarbetet har inte utgått. Utskottet har som uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll samt finansiella rapportering. Utskottet har kontakt med bolagets revisorer för att bland annat diskutera inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet.

Revisionsutskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Riktlinjerna finns att läsa i sin helhet på bolagets hemsida.

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2009

Under 2009 har verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, och övriga ledande befattningshavare uppburit fast lön samt andra ersättningar som redovisas i tabellen nedan. Med övriga ledande befattningshavare avses i tabellen nedan de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2009.

Verkställande direktören

Verkställande direktören har utöver fast lön enligt avtal möjlighet till rörlig lön. Den rörliga lönen baseras på koncernens rörelsemarginal och är maximerad till sex månadslöner. Därutöver tillkommer pension samt övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. Enligt avtal har VD en uppsägningstid från bolagets sida om tolv månader, som inte kan påkallas vid egen uppsägning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. Någon annan ersättning vid uppsägning har inte avtalats.

Övriga ledande befattningshavare

Övriga ledande befattningshavare har fast lön samt en rörlig del. Den rörliga ersättningen baseras dels på koncernens och dels på respektive affärsområdes rörelsemarginal. Den årliga rörliga ersättningen är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal. Därutöver tillkommer övriga sedvanliga förmåner såsom tjänstebil. Med övriga ledande befattningshavare har avtalats om uppsägningstid på maximalt tolv månader vid uppsägning från bolagets sida, för alla utom en som har sex månaders uppsägning från bolagets sida. Dessutom utgår för två av befattningshavarna ytterligare sex respektive nio månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Incitamentsprogram

Incitamentsprogrammen har som syfte att främja högsta ledningens engagemang i koncernens utveckling och därmed öka värdet för koncernens aktieägare. Under 2008-2009 erbjöds ledande befattningshavare möjligheten att förvärva teckningsoptioner. Programmet avser två serier av optioner på vardera 90 000 st. Teckningsoptionerna är utfärdade på marknadsmässiga villkor som är beräknat enligt Black & Scholes formel och löper över 3 respektive 5 år. Teckningskursen är 175,50 respektive 182,50 kr.

Styrelsearvoden

Styrelsens arvode uppgick till 1 275 tkr (1 275) under 2009 och fördelas enligt tabellen ovan.

Ledning och företagsstruktur

Verkställande direktören ansvarar för Beijer Electronics löpande förvaltning, vilket omfattar samtliga frågor som inte förbehålls styrelsen och som administreras av bolagets ledningsgrupp. För verkställande direktörens beslutsrätt beträffande investeringar, bolagsförvärv och bolagsförsäljningar samt finansieringsfrågor gäller av styrelsen fastställda instruktioner. Koncernledningen består av verkställande direktören, de tre affärsområdescheferna samt ekonomi-, personaloch affärsutvecklingschef. Koncernledningsmöten hålls månatliga för att diskutera koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. För ytterligare information om medlemmarna i koncernledningen, se koncernens hemsida samt sid 83.

Affärsområdena

Beijer Electronics verksamhet är organiserad i tre affärsområden. Koncernen har en decentraliserad företagsstruktur där ledningen av den operativa verksamheten till stor del utövas i ledningen för respektive affärsområde. Cheferna för respektive affärsområde är medlemmar i koncernledningen och har ansvar för resultat och balansräkning för sina respektive områden. I den externa rapporteringen är koncernens verksamhet indelad i följande tre affärsområden; Automation, HMI Products och IDC.

Ersättning till styrelse och företagsledning under 2009

		2009		2008
Tkr	VD	Övriga ledande befattningshavare	VD a)	Övriga ledande befattningshavare
Grundlön	2 556	6 647	2 520	5 999
Rörlig ersättning	220	678	862	994
Övriga förmåner	107	368	114	413
Pensionskostnad	1 158	1 700	1 968	1 983
Löner och ersättningar totalt	4 041	9 393	5 464	9 398

a) I gruppen VD ingår tidigare VD och nuvarande VD.

Intern kontroll över finansiell rapportering

I samband med fastställandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll. Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för den interna kontrollen. I detta ansvar ingår att årligen utfärda den finansiella rapporteringen som styrelsen erhåller och ställa krav på dess innehåll och utformning för att säkerställa kvaliteten i rapporteringen. Detta krav innebär att den finansiella rapporteringen ska vara ändamålsenlig med tillämpning av gällande redovisningsregler och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö, riskbedömning och kontrollstrukturer

Beijer Electronics bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt från ett decentraliserat lönsamhetsansvar. Basen för intern kontroll i en decentraliserad verksamhet utgörs av en väl förankrad process som syftar till att definiera mål och strategier för respektive verksamhet. Definierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar kommuniceras genom interna instruktioner, reglementen och av styrelsen fastställda policys. Koncernens viktigaste finansiella styrdokument omfattar en övergripande »Corporate Manual«, en rapporteringsmanual samt redovisningsmanual vari ingår instruktioner inför varje bokslut.

Beijer Electronics har en etablerad kontrollstruktur för att hantera risker som styrelse och bolagsledning bedömer vara väsentlig för den interna kontrollen avseende koncernens ekonomiorganisation. Ekonomiansvariga på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, kompetens och förmåga att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent och rättvisande finansiell rapportering.

En viktig övergripande kontrollaktivitet är vidare den månatliga resultatuppföljning som genomförs via det interna rapporteringssystemet, och som analyseras och kommenteras i rapporter till styrelsen. Resultatuppföljningen omfattar avstämning mot tidigare satta mål, senaste prognos samt uppföljning av fastställda nyckeltal.

Styrelsen har i enlighet med kodens bestämmelser tagit ställning till behovet av en speciell internrevisionsfunktion och funnit att det i nuläget inte finns behov av att skapa en sådan organisation inom Beijer Electronics-koncernen. Styrelsen har i samband med sin utvärdering av nämnda behov, beaktat koncernens storlek, riskbild samt de kontrollfunktioner som redan finns etablerade inom koncernen.

Finansiell rapportering och information

Beijer Electronics rutiner för informationsgivning syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning. Finansiell information lämnas regelbundet i form av bokslutskommunikéer, delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som väsentligt kan påverka aktiekursen. Presentationer och telekonferenser för finansanalytiker, investerare, media och de anställda hålls samma dag som helårs- och kvartalsrapporter publiceras. Alla rapporter, presentationer och pressmeddelanden publiceras på koncernens hemsida samt intranät.

Insiderpolicy

Beijer Electronics styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande lagen om marknadsmissbruk i Sverige. Policyn redogör för regler kring insynsregister, innehav och rapportering, samt flaggning och förbud gällande handel med finansiella instrument. Den fullständiga insiderpolicyn finns att tillgå på koncernens hemsida.

Uppförandekod

Beijer Electronics verksamhet ska bedrivas med höga krav på integritet och etik. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande. Bolagets styrelse fastställer årligen en s k uppförandekod (»Code of Conduct«) för koncernens verksamhet vilken även inkluderar etiska riktlinjer. Dokumentet finns att läsa i sin helhet på koncernens hemsida.

Värderingar

Beijer Electronics värderingar – Commitment, Drive och Trust – utgör ett långsiktigt åtagande, som kopplat till affärsidé, mål och strategier vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. »Commitment« speglar engagemang för att maximera kundnytta och för närhet i relationer med kunder, samarbetspartners och medarbetare. »Drive« står för proaktivitet och framåtsträvande i förhållningssätt och teknologiutveckling. »Trust« representerar ett ärligt och förtroendegivande agerande.

Styrelse

Från vänster Anders Ilstam, Bert Åke Eriksson, Hans Linnarson, Fredrik Jönsson

Från vänster Joen Magnusson, Stig-Arne Blom, Ulrika Hagdahl

Anders Ilstam

f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Ingenjör. Tidigare vVD Sandvik AB, VD Sandvik Mining & Construction samt ett flertal befattningar inom Sandvik, SKF-koncernen och Beijerinvest AB. Styrelseordförande: Grimaldi Industri AB, Seco Tools AB samt Munters AB. Innehav*: 35 000 teckningsoptioner.

Bert Åke Eriksson

f 1944. Styrelseledamot sedan 2002. Fil. kand. 1969. VD i Stena Sessan AB, tidigare departementssekreterare i kommunikationsdept., VD i Rederi AB Gotland, VD i United Tankers AB. Styrelseordförande: Meda AB. Styrelseledamot: Concordia Maritime AB. Innehav*: 10 000 aktier.

Hans Linnarson

f 1952. Styrelseledamot sedan 2002. Fil. kand. Executive Vice President i Husqvarna AB, tidigare Senior Vice President i Electrolux Home Products Corporation N.V., VD på Asko-Cylinda AB samt CTC Parca AB. Styrelseledamot: Nibe AB. Inget innehav*.

Fredrik Jönsson

f 1962. Styrelseledamot sedan 2008. Civilingenjör. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Tidigare VD för SKFs dotterbolag i Vietnam, VD för Flexlink AB, VD för Crawford Group AB. Styrelseledamot: Macab AB, Inserve Technology AB. Innehav*: 3 000 aktier samt 110 614 teckningsoptioner.

Joen Magnusson

f 1951. Styrelseledamot sedan 1992. Civilekonom, Lund. VD i G&L Beijer AB sedan 1993. Tidigare anställd i Teglund Marketing AB, Statskonsult AB, Skrinet AB. Styrelseledamot/ordförande i ett antal bolag inom G&L Beijer-koncernen. Innehav*: 5 614 aktier inom familjen.

Stig-Arne Blom

f 1948. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör. Tidigare VD och koncernchef i IRO AB. Styrelseordförande: Borås Wäfveri AB, Plastal och Elos AB. Styrelseledamot: Handelsbanken Västra Sverige. Inget innehav*.

Ulrika Hagdahl

f 1962. Styrelseledamot sedan 2006. Civilingenjör. VD på Cancale Förvaltnings AB, grundare av ORC Software AB. Styrelseledamot: IFS AB, AB Idre Golf Ski & Spa och Kopylovskoye AB. Innehav*: 10 000 aktier via bolag.

Revisorer

Mikael Eriksson

f 1955. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2004.

Sofia Götmar-Blomstedt

f 1969. Auktoriserad revisor PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics AB sedan 2008.

Ledande befattningshavare

Från vänster Lars-Ola Lundkvist, Carl-Johan Zetterberg Boudrie, Paula Terne och Lennart Mauritzson.

Från vänster Lars Ekelund, Magnus Ekerot och Fredrik Jönsson.

Lars-Ola Lundkvist

f 1961. Affärsområdeschef för IDC samt VD i Westermo Teleindustri AB. Anställd sedan 2007. Innehav*: 18 614 teckningsoptioner.

Carl-Johan Zetterberg Boudrie

f 1978. Affärsutvecklingschef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2008. Innehav*: 15 053 teckningsoptioner.

Paula Terne

f 1963. Kvalitets- och miljöchef samt personalchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2001. Innehav*: 2 500 aktier samt 20 000 teckningsoptioner.

Lennart Mauritzson

f 1967. Finanschef/CFO i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2009. Innehav*: 15 052 teckningsoptioner.

Lars Ekelund

f 1963. Affärsområdeschef för Automation samt VD i Beijer Electronics Automation AB. Anställd sedan 1992. Innehav*: 2 500 aktier samt 25 614 teckningsoptioner.

Magnus Ekerot

f 1968. Affärsområdeschef för HMI Products samt VD i Beijer Electronics Products AB. Anställd sedan 2009. Innehav*: 15 053 teckningsoptioner.

Fredrik Jönsson

f 1962. VD och koncernchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2008. Innehav*: 3 000 aktier samt 110 614 teckningsoptioner.

*Innehav i Beijer Electronics AB

Fem år i sammandrag

Tkr	2009	2008	2007	2006	2005
Resultaträkning
Nettoomsättning	1 088 451	1 275 639	963 782	735 011	615 288
Övriga rörelseintäkter	1 196	7 161	2 251	841	3 436
Rörelsens kostnader*	-1 025 836	-1 166 278	-879 094	-658 689	-558 606
Rörelseresultat	63 811	116 522	86 939	77 163	60 118
Finansnetto*	-2 872	-20 153	-2 359	35 890	-1 468
Resultat före skatt	60 939	96 369	84 580	113 053	58 596
Skatt på årets resultat	-20 759	-19 191	-23 991	-22 067	-17 422
Nettoresultat	40 180	77 178	60 589	90 986	41 174
Hänförlig till moderbolagets aktieägare	38 718	72 917	57 287	90 269	41 174
Hänförlig till minoritetens aktieägare	1 462	4 261	3 302	717
* varav engångsposter	-7 500		-5 266	37 423
Motsvarar en nettovinst per aktie, kr	6,22	11,72	9,21	14,51	6,62
	2009	2008	2007	2006	2005
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar	489 258	505 851	227 053	163 394	155 324
Omsättningstillgångar	313 781	417 074	288 855	208 126	171 273
Likvida medel och kortfristiga placeringar	127 439	74 076	71 939	91 914	63 743
Summa tillgångar	930 478	997 001	587 847	463 434	390 340
Eget kapital och skulder
Eget kapital	309 812	310 776	224 282	204 120	150 506
Långfristiga skulder	367 290	409 596	148 515	89 726	94 085
Kortfristiga skulder	253 376	276 629	215 050	169 588	145 749
Summa eget kapital och skulder	930 478	997 001	587 847	463 434	390 340
Därav räntebärande skulder	352 377	409 708	157 395	80 725	82 381
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,9	9,1	9,0	10,5	9,8
Rörelsemarginal före engångsposter, %	6,6	9,1	9,6	10,5	9,8
Vinstmarginal, %	3,7	6,1	6,3	12,4	6,7
Soliditet, %	33,3	31,2	38,2	44,0	38,5
Eget kapital per aktie, kr	47,38	47,5	34,28	31,64	24,19
Vinst per aktie, kr	6,22	11,72	9,21	14,51	6,62
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	12,9	28,8	28,3	51,3	31,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %	10,0	21,4	26,6	45,3	33,1
Avkastning på operativt kapital, %	10,8	24,4	34,6	42,6	52,3
Medelantal anställda	534	595	463	314	294
Antal aktier 6 221 488

	2009	2008	2007	2006	2005
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	83 659	98 579	85 612	69 540	54 517
Förändring i rörelsekapital	89 798	-16 118	-37 389	-22 313	23 492
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-27 754	-268 754	-99 382	15 334	-130 057
Förändring i finansiering	-65 722	210 155	66 125	-5 904	57 416
Utbetald utdelning/koncernbidrag	-26 048	-26 165	-35 774	-20 220	-18 665
Förändring i likvida medel	53 933	-2 303	-20 808	36 437	-13 297
Likvida medel vid årets början	74 076	71 939	91 914	63 743	74 646
Kursdifferens i likvida medel	-570	4 440	833	-8 266	2 394
Likvida medel vid årets slut	127 439	74 076	71 939	91 914	63 743

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics är noterat på Nasdaq OMX Nordic Stockholm Small Cap-lista med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 100 aktier.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 1 krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Börskurs och omsättning

Börskursen mätt som betalkurs var 132,5 kronor den sista december 2009 jämfört med 74 kronor i slutet av 2008. Det motsvarade en uppgång på cirka 79 procent under året. Stockholmsbörsen steg med

47 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 154 kronor och som lägst till 70 kronor under året.

Omsättningen i bolagets aktier uppgick till drygt 0,86 miljoner motsvarande 13 procent av det totala antalet aktier. Omsättningen i värde uppgick till 88 mkr.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt blev 6,22 kronor (11,72).

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (4,00) för verksamhetsåret 2009. Utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 64 procent (34). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 3,1 procent (5,4) i förhållande till betalkursen vid utgången av 2009.

Aktieägare per den 30 december 2009

Aktiedata

	Antal aktier och röster	Andel 2009,%
Stena Sessan Rederi AB	1 845 372	29,7
Svolder Aktiebolag	754 655	12,1
SEB Management S A	603 028	9,7
Fjärde AP-fonden	255 083	4,1
Skandia Fond Småbolag	219 500	3,5
Livförsäkrings AB Skandia (publ)	152 933	2,5
T. Bjurman med fam. & bolag	136 400	2,2
Carlson Småbolgsfond	133 829	2,2
Euroclear Bank S.A./N.V	101 900	1,6
AMF Aktiefond Småbolag	100 200	1,6
Summa ägare med ett innehav av fler än 100 000 aktier, 10 st	4 302 900	69,2
Övriga ägare, 3 166 st	1 918 588	30,8
Totalt, 3 126 st	6 221 488	100,0

	2009	2008	2007
Vinst per aktie, kr	6,22	11,72	9,21
Utdelning, kr 1)	4,00	4,00	4,00
Utdelningsandel, %	64	34	43
Direktavkastning, %	3,1	5,4	3,7
Eget kapital per aktie, kr	47,38	47,5	34,28
Avkastning på eget kapital, %	12,9	28,8	28,3
Sista betalkurs, kr	132,5	74	149,5
Antal aktier, miljoner	6,22	6,22	6,22
Börsvärde, mkr	824	460	930

1) Föreslagen utdelning

Ägarfördelning efter aktieinnehav per den 30 december 2009

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Innehav, %	Röster, %	Marknads värde, tkr
1—500	2 587	305 163	4,90	4,90	40 587
501—1 000	259	218 210	3,51	3,51	29 022
1 001—5 000	207	471 072	7,57	7,57	62 653
5 001—10 000	33	238 649	3,84	3,84	31 740
10 001—15 000	11	149 511	2,40	2,40	19 885
15 001—20 000	2	38 200	0,61	0,61	5 081
20 001—	27	4 800 683	77,16	77,16	638 491
Summa	3 126	6 221 488	100,00	100,00	827 458

Adresser

HUVUDKONTORET

Beijer Electronics AB (publ)

Box 426 201 24 Malmö Tel 040 35 86 00 Fax 040 93 23 01 VD Fredrik Jönsson www.beijerelectronics.se

Affärsområde Automation

Huvudkontor

Sverige Beijer Electronics Automation AB Box 426, 201 24 Malmö Tel 040 35 86 00 Fax 040 93 23 01 VD Lars Ekelund www.beijer.se

Försäljningskontor

Stockholm: 08 626 04 20 Göteborg: 031 707 25 50 Jönköping: 036 12 89 40 Luleå: 0920 23 07 50

Norge

Beijer Electronics AS Boks 487 N-3002 Drammen, Norge Tel +47 32 24 30 00 Fax +47 32 84 85 77 www.beijer.no

Bergen: +47 55 53 85 30 Stavanger: +47 51 63 04 25 Trondheim: +47 32 24 30 44 Ålesund: +47 32 24 30 00

Affärsområde HMI Products

Huvudkontor Sverige Beijer Electronics Products AB Box 426, 201 24 Malmö Tel 040 35 86 00 Fax 040 93 23 01 VD Magnus Ekerot www.beijerelectronics.com

Försäljningskontor Tyskland

Elektronik-Systeme LAUER GmbH & Co. KG Kelterstraße 59 72669 Unterensingen, Tyskland Tel +49 7022 9660 0 Fax +49 7022 9660 103 www.lauer-hmi.de

Finland

Beijer Electronics Oy Jaakonkatu 2 FI-01620 Vanda, Finland Tel +358 207 463 500 Fax +358 207 463 501 www.beijer.fi

Jyväskylä: +358 207 463 570 Tammerfors: +358 207 463 560 Kempele: +358 207 463 582 Ulvila: +358 207 463 540

Danmark

Beijer Electronics A/S Lykkegårdsvej 17 DK-4000 Roskilde, Danmark Tel +45 46 75 76 66 Fax +45 46 75 56 26 www.beijer.dk

Estland

Beijer Electronics Eesti OÜ Pärnu mnt 160 i 11317 Tallin, Estland Tel +372 651 81 40 Fax +372 651 81 49 www.beijer.ee

USA

Beijer Electronics Inc. 939 North Plum Grove Road, Suite F Schaumburg, IL 60173, USA Tel +1 847 619 6068 Fax +1 847 619 6674 www.beijerelectronics.us

Los Angeles: +1 818 991 5381

Taiwan

Hitech Electronics Corp. 7&8f, No. 108, Mincyuan Rd., Shin-Tien, Taipei Shien, Taiwan, R.O.C. 231 Tel +886 2 2218 3600 Fax +886 2 2218 3060 www.hitechsite.com

Lettland

Beijer Electronics SIA Rītausmas iela 23 LV1058 Rīga, Lettland Tel +371 6 784 22 80 Fax +371 6 784 22 81 www.beijer.lv

Litauen

Beijer Electronics UAB Savanorių pr. 187 LT-02300 Vilnius, Litauen Tel +370 523 231 01 Fax +370 523 229 80 www.beijer.lt

Kina

Beijer Electronics Trading (Shanghai) Co., Ltd Room 201, Building B no. 1618, Yishan Road Shanghai, Kina 201103 Tel +86 216145 0400 *608 Fax +86 216145 0499 www.beijerelectronics.cn

Affärsområde Industrial Data Communications

Huvudkontor Sverige

Westermo Teleindustri AB 640 40 Stora Sundby Tel 016 42 80 00 Fax 016 42 80 01 VD Lars-Ola Lundkvist www.westermo.com

Försäljningskontor

Sverige Westermo Data Communications AB Svalgången 1, Vallbyinstitutet 724 81 Västerås Tel +46 16 42 80 00 Fax +46 21 35 18 50

Tyskland

www.westermo.se

Westermo Data Comm. GmbH Goethestraße 67 68753 Waghäusel, Tyskland Tel +49 7254 95400 0 Fax +49 7254 95400 9 www.westermo.de

Österrike

Himberg: +43 2235 86 126

Schweiz Leimbach: +41 71 642 77 66

Storbritannien

Westermo Data Comm. Ltd Unit 14 Talisman Business Centre Duncan Road, Park Gate, Southampton SO31 7GA, Storbritannien Tel +44 1489 580 585 Fax +44 1489 580 586 www.westermo.co.uk

Frankrike

Westermo Data Comm. S.A.R.L. Bat. A 9, Chemin de Chilly FR-91160 Champlan, Frankrike Tel +33 1 69 10 21 00 Fax +33 1 69 10 21 01 www.westermo.fr

Belgien

Chièvres: +32 68 33 52 00

Singapore

Westermo Data Comm. Pte Ltd. 2 Soon Wing Road #08-05 Soon Wing Industrial Building 347893 Singapore Tel +65 6743 9801 Fax +65 6745 0670 www.westermo.com.sg

Definitioner

Tekniska definitioner

Automation

Automatisering eller automation kallas långt driven automatisk produktion.

Ethernet extender

En produkt som kan användas för att förlänga räckvidden på ett Ethernet-baserat nätverk över en mängd olika kabeltyper.

Ethernet switch

Kopplar samman olika segment i ett Ethernet-baserat nätverk.

Frekvensomriktare

Elektronisk utrustning för att styra varvtalet på en vanlig trefasig växelströmsmotor.

Givare

Apparat som samlar in, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av data.

HMI

Human Machine Interface, se även operatörspanel eller IPC. Samlingsnamn på produkter eller system som är speciellt utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och styra maskiner eller processer.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

IPC

Industri-PC, se även HMI. Samlingsnamn för PC-system som är byggda att klara av särskilt utsatta miljöer eller för applikationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

Operatörspanel

Panel, se även HMI, med tryckknappar och bildskärm med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

SCADA-system

Supervisory Control And Data Acquisition, ett överordnat datorprogram för att styra, övervaka och samla in data från processer samt grafiskt presentera informationen på bildskärm.

Systemintegratörer

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal

Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie

Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Produktion: Beijer Electronics Corporate Communications Layout och text: The Concept Factory och JLC Finanskonsult AB Foto: Charlotte T Strömwall, Magnus Malmberg m fl. Tryck: Tryckfolket, ISO 14001 Certifierat

Beijer Electronics AB (publ) Box 426, 201 24 Malmö, Tel 040-35 86 00, Fax 040-93 23 01 E-post info@beijerelectronics.se, Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se