Kallelse till årsstämma

Årsstämman äger rum måndagen den 21 april 2008 kl 16.00 i Malmö Börshus, Skeppsbron 2, Malmö.

Rätt att delta i stämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som:

• dels är registrerad som aktieägare i den av VPC AB förda aktieboken tisdagen den 15 april 2008.
• dels anmäler sitt deltagande och det antal biträden som aktieägaren önskar medföra till bolaget senast tisdagen den 15 april 2008 kl 12.00.

Anmälan

Anmälan skall innefatta namn, person- eller organisationsnummer, aktieinnehav, adress och telefonnummer. Anmälan görs via bolagets hemsida www.beijerelectronics.se, på telefon 040-35 86 44, telefax 040-29 26 70, e-post [email protected] eller per post till Annika Johnsson, Beijer Electronics AB, Box 426, 201 24 Malmö (märk kuvertet med "Årsstämma").

Om deltagande sker med stöd av fullmakt skall ett daterat original skickas till bolaget senast måndagen den 14 april 2008. Den som företräder juridisk person skall uppvisa registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling som utvisar behörig firmatecknare.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att få delta i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Omregistreringen skall vara verkställd den 15 april 2008 och aktieägaren bör i god tid före detta underrätta förvaltaren därom.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2007 lämnas med 4,00 kronor per aktie och att avstämningsdag skall vara den 24 april. Utdelning beräknas skickas från VPC den 29 april.

Innehåll

Kort om Beijer Electronics	2
Året i sammandrag	3
VD har ordet	4
Aktien	6
Affärsmodell	8
Westermo	10
Koncernöversikt 2007	12
Organisation och medarbetare	17
Affärsområde HMI Products	20
Affärsområde Automation	28
Styrelse	36
Ledande befattningshavare	37
Förvaltningsberättelse	38
Koncernens resultaträkning	41
Koncernens balansräkning	41
Koncernens förändring i eget kapital	43
Koncernens kassaflödesanalys	44
Moderbolagets resultaträkning	45
Moderbolagets balansräkning	45
Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser	46
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital	47
Moderbolagets kassaflödesanalys	48
Noter	49
Revisionsberättelse	79
Fem år i sammandrag	80
Definitioner	82
Adresser	84

Kort om Beijer Electronics

Tre närstående affärsområden

Beijer Electronics tre affärsområden är alla verksamma inom automation. HMI Products utvecklar och säljer operatörspaneler. Automation säljer produkter från världsledande tillverkare, däribland HMI Products och Mitsubishi Electric. Industrial Data Communications utvecklar och säljer robusta datakommunikationslösningar.

Stark aktör i Europa

80 procent av omsättningen kommer från verksamheterna i Europa. Automation, med ett starkt fäste i Norden och Baltikum, säljer automationslösningar till slutkunder samt genom maskinbyggare och integratörer. HMI Products och Industrial Data Communications säljer sina produkter genom egna säljbolag samt distributörer runt om i världen. HMI Products säljer även via s k brand label-kunder, som ABB, SEW Eurodrive och Mitsubishi Electric.

Långsiktiga mål

Tillväxt inklusive förvärv på minst 15 procent per år
Rörelsemarginal på tio procent
Soliditeten bör inte understiga 30 procent
Bra kassaflöde och en hög utdelningskapacitet

Världsledande produkter

Med Europa och Asien som bas utvecklar och marknadsför Beijer Electronics produkter och systemlösningar med hög kvalitet och användaren i centrum. Design och funktion är en viktig del i utvecklingsarbetet. Genom personalens kunnande och engagemang skapas mervärde för kunderna.

Ökat fokus breddar marknaden

Infrastruktur och Marin är ett par av de vertikala marknader som identifierats och bearbetas strategiskt inom samtliga affärsområden. Transport, Fastighetsautomation, Vatten/Avlopp och Energi är viktiga delmarknader inom t ex infrastruktur där det finns en stor tillväxtpotential.

Tillväxt

Beijer Electronics har de senaste tre åren haft en genomsnittlig tillväxt på 25 procent. 2007 var ett händelserikt år med förvärv i Tyskland, Danmark och Sverige. Det svenska förvärvet bildade ett helt nytt affärsområde inom industriell datakommunikation, ett kraftigt växande område inom automation.

Året i sammandrag

Omsättning

²⁰⁰⁷ ökade omsättningen med 31 procent till 963,8 mkr (735,0).

Rörelseresultat

2007 ökade rörelseresultatet med 13 procent till 86,9 mkr (77,2). Exklusive engångskostnader på 5,3 mkr var rörelsemarginalen 9,6 % (10,5).

Kassaflöde från rörelsen

2007 genererade rörelsen ett kassaflöde på 80,5 mkr (69,5).

• Nettoomsättningen ökade till 963,8 mkr (735,0).

Rörelseresultatet steg till 86,9 mkr (77,2) vari ingår engångskostnader på 5,3 mkr.
Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (3,75 samt en engångsutdelning på 2,00 kronor).
Beijer Electronics affärsområde Automation tog per den 1 januari 2007 över Mitsubishi Electrics agenturer för den danska marknaden. Samtidigt bildades ett nytt dotterbolag, Beijer Electronics A/S, och ett kontor etablerades utanför Köpenhamn.
Beijer Electronics förvärvade genom affärsområde Automation det danska automationsföretaget Brodersen Automation i april 2007.
Beijer Electronics förvärvade i juni genom affärsområde HMI Products det tyska HMI-företaget Elektronik-Systeme Lauer.
Beijer Electronics VD och koncernchef Göran Sigfridsson meddelade styrelsen i augusti sin önskan att avgå senast vid årsstämman 2008.
Styrelsen utsåg i oktober Fredrik Jönsson till ny VD och koncernchef. Han efterträder Göran Sigfridsson vid årsstämman 2008.
Affärsområde Automation erhöll i oktober en viktig strategisk order på styrsystemslösningar till Banverkets Citytunnelprojekt i Malmö.
Beijer Electronics förvärvade i december det svenska familjeägda företaget Westermo inom industriell datakommunikation. Westermo blir ett eget affärsområde och ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 1 januari 2008.

Koncernen

	2007	2006
Omsättning, mkr	963,8	735,0
Rörelseresultat, mkr	86,9	77,2
Rörelsemarginal, %	9,0 a)	10,5
Resultat före skatt, mkr	84,6	75,6 b)
Vinst per aktie, kr	9,21	8,49 c)
Utdelning per aktie, kr	4,00	3,75 d)
Soliditet, %	38,2	44,0
Medeltal anställda	463	314

a) Exklusive engångskostnader på 5,3 mkr 2007 var rörelsemarginalen 9,6 % (10,5).

b) Inklusive realisationsvinsten på 37,4 mkr 2006 var resultatet 113,1 mkr.

c) Inklusive realisationsvinsten på 37,4 mkr 2006 var vinsten per aktie 14,51 kronor. d) Inklusive den extra utdelningen på 2,00 kronor 2006 var utdelningen 5,75 kronor.

Se även fem år i sammandrag på sidan 80.

"Beijer Electronics har mer än fördubblat sin försäljning på tre år och vid utgången av 2007 låg omsättningen på över en miljard kronor i årstakt."

VD har ordet

Det gångna året blev oerhört händelserikt med tre strategiska förvärv och en stark tillväxt för koncernen. Det innebar att Beijer Electronics under 2007 kunde visa sitt hittills bästa år beträffande omsättning och rörelseresultat samtidigt som vi har lagt en solid bas för fortsatt lönsam tillväxt.

Den stora händelsen under året var förvärvet av Westermo inom industriell datakommunikation. Westermo är ett mycket spännande nischföretag inom sitt område och det passar väl in i Beijer Electronics framtida utveckling.

Datakommunikation är numera en väsentlig del i många olika typer av automationslösningar. Westermos breda produktprogram med hög organisk tillväxt kompletterar och förstärker därför Beijer Electronics totala erbjudande. Vi har många gemensamma kunder men det finns även ett stort utrymme för att bearbeta kunder där överlappningen är mindre. Ett exempel är inom infrastruktur. Dessutom söker många kunder färre men större leverantörer av helhetslösningar vilket innebär att Beijer Electronics stärker sin sammantagna konkurrenskraft.

Westermo bildade från årsskiftet ett eget affärsområde vid sidan av Automation och HMI Products. Bolaget är stabilt med hög tillväxt, det har bra kassaflöden och skall utvecklas på egna meriter. Initialt kan Beijer Electronics med sin större organisation stötta och bidra till Westermos fortsatta utveckling. I ett lite längre perspektiv skall vi söka realisera samordningsvinster som finns mellan de olika affärsområdena inom till exempel inköp, produktion och försäljning.

Stark utveckling för Automation

Affärsområde Automation visade en övertygande utveckling under 2007. Satsningen på den danska marknaden med de nya agenturerna från Mitsubishi Electric och förvärvet av

det danska automationsföretaget Brodersen har fallit mycket väl ut. På bara ett år har vi skapat en omsättning på årsbasis på drygt 100 mkr i Danmark. Fokus har legat på integrationen av förvärven vilket också omfattat verksamheterna i Finland och Baltikum som förvärvades hösten 2006.

Den starka konjunkturen har bidragit till en gynnsam marknad i Norden. Uppgången har varit bred och omfattat alla segment inom automationsområdet. Automation har kunnat slå vakt om sin position på marknaden och visade en god organisk tillväxt. Allt sammantaget innebar att affärsområdet med bred marginal passerade en halv miljard i omsättning. Satsningarna har dock kostat på i form av kostnader för förvärv och integration, samtidigt som de nya verksamheterna haft lägre lönsamhet än affärsområdet generellt. Rörelsemarginalen är därför ännu inte riktigt i nivå med målet, men de positiva effekterna på resultatet efter integrationsarbetet skall successivt bli synliga.

HMI Products gjorde strategiskt förvärv i Tyskland

Inom affärsområde HMI Products var den stora händelsen förvärvet av det tyska HMI-företaget Lauer. Med förvärvet tog vi ett viktigt steg som innebar en inbrytning på den stora tyska marknaden. Vi beslutade också att snabbt genomföra ett åtgärdsprogram för att på sikt höja lönsamheten till samma nivå som affärsområdet i övrigt. Programmet genomfördes under hösten och integrationen med HMI Products tyska verksamhet har gått enligt plan.

Lauer bidrog till att HMI Products kunde visa en bra tillväxt på 20 procent under året. Affärsområdets organiska tillväxt nådde däremot inte riktigt förväntningarna. Dollarfallet har påverkat försäljningen negativt mätt i svenska kronor. Försäljningen av de nya panelerna i EXTER-serien har gått mycket bra. Försäljningsökningen har dock ej fullt ut kompenserat för nedgången i försäljningen av förra generationens paneler.

HMI Products nådde sitt marginalmål under 2007, vilket är en styrka mot bakgrund av att Lauer har en lägre marginal än affärsområdet i övrigt.

Tre starka affärsområden med fokus på lönsam tillväxt

Beijer Electronics har mer än fördubblat sin försäljning på tre år och vid utgången av 2007 låg omsättningen på över en miljard kronor i årstakt. Rörelseresultatet har under samma period nära nog ökat i samma takt trots betydande kostnader för de offensiva satsningarna. Koncernen består nu av tre stabila affärsområden med potential till fortsatt hög och lönsam tillväxt.

Med Westermo i koncernen gick vi in i 2008 med en omsättning i årstakt på cirka 1,3 miljarder kronor och med god resultatnivå. Det handlar nu om att konsolidera koncernens positioner och prioritera organisk tillväxt inom respektive affärsområde samtidigt som vi måste hantera de risker som finns vid en eventuell avmattning av tillväxten i världsekonomin. Förvärv är fortsatt en viktig del i strategin för att ytterligare stärka affärsområdena.

Utsikter för 2008

Vi har sett en fortsatt god efterfrågan under inledningen av 2008. Beijer Electronics bedöms fortsatt kunna öka omsättning och resultat under 2008 mot bakgrund av förvärv och stärkta positioner inom respektive affärsområde.

Göran Sigfridsson Koncernchef och verkställande direktör

Beijer Electronics-aktien

Beijer Electronics är ett Small Cap-bolag på OMX Nordiska Börs Stockholm med tickersymbol BELE. En handelspost motsvarar 100 aktier.

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 6 221 488 kronor fördelat på 6 221 488 aktier. Aktiekapitalet skall vara lägst 2 000 000 kronor och högst 8 000 000 kronor. Varje aktie har ett kvotvärde på 1 krona. Samtliga aktier har en röst och äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Börskurs och omsättning

Börskursen mätt som köpkurs var 149,5 kronor den sista december 2007 jämfört med 154,50 kronor i slutet av 2006. Det motsvarade en nedgång om 3,2 procent under året. Stockholmsbörsen föll med 6,0 procent under samma period. Beijer Electronics-aktien betalades som högst till 179,50 kronor och som lägst till 133 kronor under året.

Aktieägare per den 31 december 2007

Källa: VPC
	Antal aktier och röster	Andel 2007, %
Stena	1 605 372	25,8
Svolder	859 400	13,8
Skandia Liv	405 300	6,5
Fjärde AP-fonden	263 300	4,2
SEB Småbolag	205 300	3,3
Lannebo	196 300	3,2
Skandia Småbolag	167 500	2,7
Fam Werner	150 000	2,4
Carlsson Småbolag	96 700	1,6
Lån & Spar Bank DK	89 400	1,4
Summa, aktieägare med fler än 85 000 aktier, 10 st	4 038 572	64,9
Övriga aktieägare, 3 262	2 182 916	35,1
Totalt, 3 272	6 221 488	100,0

Omsättningen i bolagets aktier uppgick till 1,4 miljoner motsvarande 22 procent av det totala antalet aktier. Omsättningen i värde uppgick till 220 mkr.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter skatt blev 9,21 kronor (8,49). I vinsten per aktie 2006 ingick en realisationsvinst. Inklusive denna uppgick vinsten per aktie till 14,51 kronor.

Aktieutdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 4,00 kronor (3,75) för verksamhetsåret 2007. I utdelningen för 2006 ingick dessutom en extra utdelning om 2,00 kronor per aktie. Den totala utdelningen som andel av vinsten efter skatt uppgår till 43 procent (40). Den föreslagna utdelningen motsvarar en direktavkastning på 2,7 procent (3,7) i förhållande till köpkursen vid utgången av 2007.

Aktiedata

	2007	2006
Vinst per aktie, kr	9,21	8,49 a)
Utdelning, kr b)	4,00	3,75
Utdelningsandel, %	43	40
Direktavkastning, %	2,7	3,7
Eget kapital per aktie, kr	34,28	31,64
Avkastning på eget kapital, %	28,3	51,3
Sista köpkurs, kr	149,5	154,5
Antal aktier, miljoner	6,22	6,22
Börsvärde, mkr	930	961

a) Inklusive realisationsvinst var vinsten 14,51 kronor per aktie 2006. b) Föreslagen utdelning 2007. Inklusive extra utdelning på 2,00 kronor 2006 blev utdelningen 5,75 kronor.

Fördelning efter aktieinnehav per den 28 december 2007

Källa: VPC
Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Procent av aktiekapital	Marknads värde, Tkr
1—500	2 694	321 545	5,2	48 553
501—1 000	265	226 392	3,6	34 185
1 001—5 000	229	520 866	8,4	78 651
5 001—10 000	40	280 145	4,5	42 302
10 001—15 000	14	174 562	2,8	26 359
15 001—20 000	2	35 300	0,6	5 330
20 001—	28	4 662 678	74,9	704 064
Totalt	3 272	6 221 488	100,0	939 445

Ägarkategorier, andelar i kapital

Källa: VPC

Beijer Electronics affärsmodell

Beijer Electronics är ett internationellt företag verksamt inom automation. Bolaget erbjuder sina kunder egenutvecklade produkter samt agenturprodukter från världsledande leverantörer.

Företaget har i och med förvärvet av Westermo Teleindustri AB, som ingår i koncernen från den 1 januari 2008, tre affärsområden – Automation, HMI Products och Industrial Data Communications. Affärsmodellerna för de olika affärsområdena är anpassade efter de särskilda förutsättningar som gäller för respektive områdes olika marknader. Mål och strategier formuleras inom ramen för koncernens affärsidé, mål och strategier.

Koncernens affärsidé

Beijer Electronics skall med hög kompetens och nytänkande utveckla och kommersialisera egna produkter och agenturprodukter samt erbjuda system och tjänster inom automation.

Produkter, tjänster och system skall ha ett högt teknikinnehåll samt utmärkas av användarvänlighet och hög kvalitet för att förse företagets kundgrupper med effektiva automationslösningar och bidra till ökad kundnytta.

Långsiktiga mål

• Koncernen skall uppnå en tillväxt inklusive förvärv på minst 15 procent per år.
• Koncernen skall ha en rörelsemarginal på tio procent.
• Koncernen skall ha låg kapitalbindning i fasta tillgångar för att begränsa behovet av ett stort eget kapital. Soliditeten bör dock inte understiga 30 procent.
• Koncernen skall ha goda kassaflöden och därmed en hög utdelningskapacitet. Utdelningen skall varje år avvägas mot koncernens kapitalbehov för framtida expansion.
Från och med den 1 januari 2008 har Beijer Electronics tre affärsområden – Automation, HMI Products och Industrial Data Communications.

Måluppfyllelse för kvantifierade mål

	Mål	Snitt 3 år	Snitt 5 år	2007	2006	2005	2004	2003
Omsättningsökning, %	15	27,7	19,0	31,0	20,0	32,6	6,0	1,4
Rörelsemarginal, %	10	9,8	10,1	9,0	10,5	9,8	9,9	5,9
Soliditet, %	>30	40,2	43,8	38,2	44,0	38,5	49,2	48,4

Koncernens huvudstrategier

• Utifrån kundens behov erbjuda produkter, tjänster och system med hög kvalitet och högt teknikinnehåll som skapar mervärde och ökar kundens konkurrenskraft.
• Växa genom förvärv för att bryta sig in på nya geografiska marknader och nya teknikområden.
• Stimulera till fortlöpande kompetensutveckling av koncernens medarbetare för att öka kunnandet och de anställdas engagemang i det dagliga arbetet.
• Verka för ett öppet utbyte av idéer, information och lösningar mellan koncernens olika delar.

Moderbolaget är ett holdingbolag och ansvarar för gemensamma funktioner som strategisk utveckling, ekonomi, finans, IT, personalfrågor, kvalitet, miljö och information. Affärsområdenas verksamheter bedrivs idag i tre underkoncerner, moderbolagen är – Beijer Electronics Automation AB, Beijer Electronics Products AB och nyförvärvet Westermo Teleindustri AB.

Två av koncernens huvudstrategier är att stimulera till fortlöpande kompetensutveckling av koncernens medarbetare för att öka kunnandet och de anställdas engagemang i det dagliga arbetet, samt att verka för ett öppet utbyte av idéer, information och lösningar mellan koncernens olika delar.

Westermo — nytt affärsområde i koncernen

Beijer Electronics förvärvade det svenska företaget Westermo inom industriell datakommunikation i slutet av 2007. Förvärvet av Westermo var ett strategiskt viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av Beijer Electronicskoncernen. Datakommunikation spelar en alltmer central roll i industriella automationslösningar. Westermos breda produktprogram med hög organisk tillväxt kompletterar och förstärker därmed Beijer Electronics erbjudande inom automationsområdet.

Westermo är ett internationellt inriktat företag. 2007 uppgick omsättningen till 223 mkr. Företaget har 148 medarbetare. Westermo utgör ett nytt affärsområde inom koncernen, kallat Industrial Data Communications, från årsskiftet 2007/08.

Westermo grundades 1975. Det är ett nischföretag inom datakommunikation med spetskompetens inom industriell datakommunikation. Kraven här är extra högt ställda på robusta produkter i utsatta miljöer, hög tillförlitlighet och säkerhet.

Egen produktutveckling

Westermo har egenutvecklade produkter som nätverksväxlar, routers, olika typer av modem för fiberoptik, GSM och analoga linjer. Företaget är utvecklingsintensivt med cirka 30 medarbetare inom produktutveckling. Produktutvecklingskostnaderna uppgick till 34 mkr 2007, motsvarande 15 procent av bolagets omsättning. Westermo har egen produktion i sin anläggning i Stora Sundby utanför Eskilstuna. Tillverkningen består främst av produktion av kretskort som monteras och testas i slutprodukter. Produktionen sysselsätter cirka 40 medarbetare.

Westermos standardprodukter svarar för 85 procent av omsättningen. Kundanpassade produkter står för resterande 15 procent. Företagets kommunikationsprodukter återfinns inom en rad applikationsområden såsom:

• Information och övervakning vid järnvägstransporter som passagerarinformation, signalkontroll, larmöverföring m m.
• Fjärrkontroll och fjärrövervakning i anläggningar för vatten, avlopp, värme.
• Nätverkslösningar för allmänna transportmedel och trafiksystem med biljettkontroll, passagerarinformation, övervakning av trafikflöde, fjärrkontroll av trafiksignaler, alarm, m m.
• Nätverkslösningar för produktionsanläggningar inom industrin som kommunikation mellan styrsystem och övervakning.
• Kommunikationslösningar inom den marina sektorn och offshore.

Westermo har egen produktion i sin anläggning i Stora Sundby utanför Eskilstuna. Tillverkningen består främst av produktion av kretskort som monteras till slutprodukter.

Marknadsföring och försäljning sker under eget varumärke. Westermo har egna säljbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore, samt ett 30-tal distributörer runt om i världen. De nordiska marknaderna svarar för cirka 20 procent av försäljningen medan övriga Europa står för cirka 70 procent av företagets försäljning. Antalet medarbetare inom marknadsföring och försäljning uppgår till cirka 65 personer.

Bred kundbas

Westermo har en mycket bred kundbas för standardprodukter med totalt över 10 000 köpande kunder på årsbasis. Kundrelationerna är normalt långsiktiga med en stor andel repetitiva köp. Enskilda ordervärden varierar kraftigt och ligger på allt från 10 000 kronor upp till 3-4 mkr. Exempel på kunder inom olika kategorier är ABB, franska Alstom och EDF, italienska Ansaldo, brittiska BAE Haegglunds och Thames Water, Banverket, Boeing, Bombardier och Rolls Royce Marin.

Marknad med stor tillväxtpotential

Westermo har i dagsläget en uppskattad global marknadsandel på cirka fem procent. Företaget har vuxit snabbare än marknaden och visat en tillväxt på 17 procent per år i genomsnitt de senaste tio åren.

De viktigaste drivkrafterna bakom marknadstillväxten är ett växande behov av såväl trådbunden som trådlös datakommunikation och ökade krav på säker och kraftfull dataöverföring i krävande miljöer. Den förväntade tillväxten uppgår till 15-20 procent per år de kommande fem åren inom IP-baserade system där Westermo är verksamt. Exempel på konkurrenter är Moxa, Hirschmann och Cisco.

Westermo bedöms ha en stor tillväxtpotential och Beijer Electronics kan med sin industriella kompetens stötta och bidra till företagets fortsatta utveckling. I ett längre perspektiv finns det samordningsfördelar inom inköp, produktion och försäljning.

Westermos ledning kvarstår i sina befattningar. VD Lars-Ola Lundkvist, som bland annat har mångårig internationell erfarenhet från ABB Robotics, ingår från februari 2008 i Beijer Electronics koncernledning.

Westermos Ethernetswitchar används i Seattles bussbiljettsystem. Totalt har 2 500 bussar utrustats med enheter för att hantera datakommunikation. Låg driftspänning och hög tillförlitlighet bidrog till att Westermos produkter valdes.

Koncernöversikt 2007

Marknaden för automation visade en god tillväxt under 2007 även om det fanns tendenser till avmattning på en del regionala områden. Beijer Electronics agerade offensivt med flera förvärv inom både Automation och HMI Products. Dessutom förvärvades Westermo inom industriell datakommunikation som vid årsskiftet 2007/08 bildade ett nytt affärsområde inom koncernen. Beijer Electronics kunde också visa sitt hittills bästa år beträffande omsättning och rörelseresultat.

Utvecklingen under 2007 blev ett nivålyft för Beijer Electronics-koncernen som med god marginal passerade miljardstrecket i underliggande omsättning på årsbasis. Det var ett intensivt år med tre strategiska förvärv. Den stora händelsen var det strategiska förvärvet av Westermo inom industriell datakommunikation.

Det avgörande syftet med Westermoförvärvet är att datakommunikation blir ett allt viktigare inslag i industriella automationslösningar. Westermos breda produktprogram med hög organisk tillväxt kompletterar och förstärker därmed Beijer Electronics erbjudande inom automationsområdet. Westermo är ett internationellt inriktat företag med en omsättning på 223 mkr 2007.

Inom affärsområde HMI Products var den stora händelsen förvärvet av tyska Lauer med en omsättning på 120 mkr på årsbasis. Förvärvet av Lauer var ett viktigt strategiskt steg och förstärkte HMI Products närvaro på den viktiga tyska marknaden, som svarar för 40 procent av europamarknaden för HMI-produkter. Bolaget har egenutvecklade operatörspaneler inom HMI-området som kompletterar affärsområdets produktprogram, framför allt i de övre segmenten. I samband med förvärvet beslutades det om ett åtgärdsprogram för att på sikt höja lönsamheten till samma nivå som affärsområdet i övrigt.

Affärsområde Automation gjorde en strategisk inbryt-

ning i Danmark med förvärvet av Brodersen Automation. Brodersen, som omsätter cirka 65 mkr på årsbasis, är leverantör av automationskomponenter med inriktning på elektromekaniska produkter. Brodersen har ett brett kundunderlag på den danska marknaden som står för cirka 80 procent av försäljningen. Sedan förvärvet har Brodersen integrerats med Automations verksamhet i Danmark, Norge och Sverige.

Affärsområde Automation har olika konceptlösningar till den växande marknaden inom infrastrukturprojekt. Styrning av energisystem är ett exempel, som här på Oftedals kraftverk i Norge.

Affärsområdenas omsättning och rörelseresultat

	Omsättning		Rörelseresultat
Mkr	2007	2006	2007	2006
Automation	571,3	408,6	34,1	27,3
HMI Products	465,4	392,5	58,3 a)	53,0
Intern försäljning	-72,9	-66,1
Engångskostnader			-5,3 b)
Koncernjusteringar			-0,2	-3,1
Koncern	963,8	735,0	86,9	77,2

a) Rörelseresultat före engångskostnader på 5 266 tkr.

b) Engångskostnader och reserveringar avseende omstrukturering av den tyska verksamheten på 5 266 tkr.

Brodersenförvärvet var ett led i affärsområdets satsning på den danska marknaden då Automation tog över Mitsubishi Electrics agenturer i Danmark vid årsskiftet 2006/07.

Satsningarna har inneburit att försäljningen på den danska marknaden har nått över 100 mkr på årsbasis med goda förutsättningar för fortsatt organisk tillväxt.

Andra viktiga händelser under året var HMI Products strategiska avtal med Wonderware om leveranser av hårdvara, baserad på samma plattform som EXTERserien. Wonderware är en världsledande leverantör av mjukvara för industriautomation med över 450 000 sålda licenser. Wonderware kommer att sälja hårdvaran tillsammans med sin egen programvara på världsmarknaden. Affärsområde Automation erhöll en strategiskt viktig order från Banverkets Citytunnelprojekt i Malmö på styrsystemslösningar. Automation har tagit fram en konceptlösning för järnvägstrafik som består av ett standardsystem från Mitsubishi Electric och ett egenutvecklat program. Affärsområde Automation utvecklar konceptlösningar till den växande marknaden för olika projekt inom infrastruktur som järnvägar, tunnlar, VA, fastigheter och energi.

Marknad

Den totala marknaden för industriautomation uppvisar en trendmässig tillväxt som överstiger BNP-tillväxten. Tillväxten drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer. Samtidigt förändras marknaden för automationsprodukter kontinuerligt i takt med tekniska landvinningar, nya applikationer, produktutveckling och nya kundbehov. Den totala världsmarknaden för HMI-produkter steg i linje med den genomsnittliga tillväxten på drygt fem procent.

Försäljning

Beijer Electronics visade en kraftig ökning av försäljningen under 2007. Den steg med 31 procent till 963,8 mkr (735,0). Förvärv svarade för 191,6 mkr av ökningen.

Försäljningen i Sverige, som är Beijer Electronics största marknad, uppgick till 283,8 mkr (262,1). I Norge ökade försäljningen med 19 procent till 129,3 mkr (109,1) och i Finland med 64 procent till 73,6 mkr (44,8). På den nya danska marknaden uppgick försäljningen till 82,3 mkr (0).

Koncernens försäljning utanför Norden uppgick till 394,8 mkr (319,0). Försäljningen i Europa utanför Norden ökade med 66 procent till 204,6 mkr (123,4). Försäljningen i Asien blev 115,2 mkr (106,1) och i Nordamerika uppgick den till 68,5 mkr (83,2).

Affärsområdenas omsättning

Affärsområde Automations omsättning ökade med 40 procent till 571,3 mkr (408,6). Automation svarade för 55 procent (51) av koncernens bruttoomsättning. Affärsområde HMI Products ökade sin omsättning med 19 procent till 465,4 mkr (392,5). Det motsvarade 45 procent (49) av bruttoomsättningen.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat uppgick till 86,9 mkr (77,2). Rörelsemarginalen blev 9,0 procent (10,5). Resultatet har belastats med engångskostnader för förvärv samt integrationskostnader om totalt 7,9 mkr.

Fakturering koncernen

Staplarna och vänster skala visar fakturering per kvartal. Kurvan och höger skala visar fakturering rullande fyra kvartal.

Staplarna och vänster skala visar resultat efter avskrivningar per kvartal. Kurvan och höger skala visar resultat efter avskrivningar rullande fyra kvartal.

Utvecklingsutgifterna, som i sin helhet avser affärsområde HMI Products, uppgick till 42,8 mkr (40,8). Av utvecklingsutgifterna har 10,9 mkr (10,9) aktiverats. Avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 6,6 mkr (5,5). Utvecklingskostnader om totalt 38,5 mkr (35,2) har belastat räkenskapsårets resultat.

Rörelseresultatet för affärsområde Automation steg till 34,1 mkr (27,3). För HMI Products blev resultatet 58,3 mkr (53,0).

Vinst före och efter skatt

Koncernen visade ett finansnetto på –2,4 mkr (35,9). I finansnettot för 2006 ingick en realisationsvinst på 37,4 mkr. Resultatet före skatt uppgick till 84,6 mkr (113,1). Vinsten efter skatt blev 60,6 mkr (91,0). Det motsvarade en vinst per aktie på 9,21 kronor (14,51 och 8,49 justerat för realisationsvinsten).

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Investeringar i anläggningstillgångar inklusive balanserade utvecklingskostnader uppgick till 83,2 mkr (36,4). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet var 80,5 mkr (69,5). Likvida medel uppgick till 71,9 mkr (91,9) och räntebärande skulder till 157,4 mkr (80,7) vid årsskiftet. Koncernens nettoskuldsättning var 85,5 mkr (+11,2). Det egna kapitalet var 224,3 mkr (204,1), varav minoritetens andel uppgick till 11,0 mkr (7,3) vid utgången av året. Det motsvarade en soliditet på 38,2 procent (44,0).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 28,3 procent (51,3). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 26,6 procent (45,3) respektive 34,6 procent (42,6). Den höga lönsamheten förklaras av en god rörelsemarginal i kombination med en snabb kapitalomsättningshastighet som följer av den låga kapitalbindningen.

Medarbetare

Medeltalet anställda var 463 (314). Omsättningen per anställd uppgick till 2,1 mkr (2,3).

Rörelserisker

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentlig för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar samtidigt en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig mer än 25 år tillbaka i tiden och förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.

Valutarisker

Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta. Övriga externa kostnader och personalkostnader är till övervägande del i svenska kronor, euro och taiwanesiska dollar. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena.

Koncernens affärsområden påverkas av valutaförändringar, dock i motsatta riktningar. Automation gynnas delvis av en starkare krona medan HMI Products påverkas negativt av en starkare krona.

Finansiella risker

Beijer Electronics finansiella risker utgörs av ränterisker och kapacitet att betala koncernens räntor och skulder. De räntebärande skulderna uppgick till 157,4 mkr vid årsskiftet 2007. Koncernens nettoskuld var 85,5 mkr. Räntetäckningsgraden – rörelseresultatet plus finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader – var 21,7 gånger.

Känslighetsanalys

Koncernens resultat är framför allt beroende av varukostnader och personalkostnader samt produktförsäljning. Nedanstående känslighetsanalys utgår från 2007 års siffror. Den är statisk och skall tolkas med viss försiktighet.

• Förändring i omsättning med +/- 10 procent ökar/ minskar rörelseresultatet med 42 mkr.
• Förändring i varukostnad med +/- 10 procent minskar/ ökar rörelseresultatet med 47 mkr.
• Förändring i personalkostnad med +/- 10 procent minskar/ökar rörelseresultatet med 21 mkr.

Olika valutors andel av kostnad för sålda varor

Olika valutors andelar av koncernens omsättning

Organisation och medarbetare

Beijer Electronics har en organisation med tre affärsområden — Automation, HMI Products och genom förvärvet av Westermo per den 1 januari 2008, Industrial Data Communications. Verksamheten bedrivs i tre underkoncerner — Beijer Electronics Automation AB, Beijer Electronics Products AB och Westermo Teleindustri AB.

Moderbolaget Beijer Electronics AB är ett holdingbolag med centrala funktioner som strategisk utveckling, ekonomi och finans, IT, personalfrågor, kvalitet och miljö samt information. Affärsområdena är dotterbolag till Beijer Electronics AB.

I affärsområde Automation, som säljer agenturprodukter på de nordiska och baltiska marknaderna, samordnas marknadsföring, inköp och logistik. Lokalt i de olika länderna finns försäljning och teknisk support. Teknikavdelningen ansvarar för support, utbildning och service. I Sverige och Norge finns även projektavdelningar.

Affärsområde HMI Products ansvarar för utveckling av operatörspaneler samt marknadsföring och försäljning utanför Norden och Baltikum. HMI Products dotterbolag i Taiwan och i Tyskland har egen utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning som samordnas med affärsområdet i övrigt. Dotterbolagen i USA och Kina bidrar med teknisk support och service till samarbetspartners och distributörer på respektive marknad samt svarar för viss bearbetning av slutkunder.

Affärsområde Industrial Data Communications har egen utveckling och tillverkning av produkter inom industriell datakommunikation. Marknadsföring och försäljning sker genom egna säljbolag i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore. Westermo har dessutom ett 30-tal distributörer runt om i världen.

I Beijer Electronics koncernledning ingår tillsammans med koncernchefen, affärsområdeschefer, kvalitets- och miljöchef/personalchef samt finanschef/CFO.

Personalfilosofi

Det är medarbetarna som presterar resultaten och långsiktigt bygger värden åt aktieägarna. För att behålla och rekrytera kompetent personal är det viktigt att Beijer Electronics kan erbjuda attraktiva villkor och en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter. Medarbetarna genomgår kontinuerligt olika typer av utbildningar såväl internt som externt. Kompetens och engagemang är de viktigaste ledorden i koncernens personalfilosofi. Öppenhet och delegerat ansvar är centralt i företagets arbetssätt. Resultatenheter med fem till 25 medarbetare ger alla stor närhet till beslutsfattandet.

Affärsområde Automation svarade för 188 av det totala antalet medarbetare och HMI Products för 252 medarbetare. Westermo/Industrial Data Communications, som ingår i koncernen från årsskiftet 2007/08, har 148 medarbetare. Beijer Electronics är utvecklings- och teknikintensivt. Cirka 60 procent av medarbetarna har teknisk utbildning. Andelen medarbetare med högskoleutbildning uppgick till 66 procent.

Genomsnittsåldern var 38 år under 2007. Av antalet anställda var 51 procent i åldern 25-39 år. Andelen

Åldersfördelning

Tjänstekategori Utbildning

män var 70 procent och andelen kvinnor 30 procent. Personalomsättningen låg under året på 10,2 procent (10,0).

Beijer Electronics genomför årligen en global medarbetarundersökning. Syftet är att identifiera koncernens styrkor och potential till förbättringar för att öka effektivitet och lönsamhet samt höja personalens trivsel. Utifrån resultatet identifierar varje avdelning gemensamt sina förbättringsåtgärder och upprättar en handlingsplan som genomförs det kommande året.

Kvalitet och miljö

Beijer Electronics arbetar aktivt med kvalitets- och miljöfrågor. De svenska bolagens verksamhetssystem är certifierat enligt ISO 9001 (1997) och ISO 14001 (2002). Verksamhetssystemet finns dokumenterat i Beijer Electronics IT-plattform. Hela systemet presenteras i en portal varifrån man enkelt klickar sig vidare till önskade processer. Verksamhetssystemet är en väl integrerad del och ett användbart verktyg i det dagliga arbetet. Certifiering av produkter är en del i kvalitetsarbetet. HMI Products paneler är t ex designade för att uppfylla krav och klara certifiering inom olika branscher som t ex den marina.

Kvalitetsnivån i alla våra åtaganden är vårt viktigaste konkurrensmedel och skall ge oss nöjda kunder. Kvalitetsarbetet är ett sätt att utveckla och effektivisera verksamheten. Genom mätningar och undersökningar följs prestationer upp inom områden som leveranssäkerhet, produktkvalitet och kundtillfredsställelse. Personalens och kundernas förslag på förbättringar av både produkter och arbetssätt är också viktiga underlag för att driva kvalitetsarbetet framåt.

Miljöarbetet är framför allt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Stor kunskap om olika ämnens miljöpåverkan är en förutsättning för att hitta nya alternativ. Ett nära samarbete med koncernens leverantörer är också en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter.

* Sammanslagning av Beijer Electronics A/S och Brodersen Automation A/S från och med den 1 februari 2008.

** Sammanslagning av Beijer Electronics GmbH och Elektronik-Systeme Lauer GmbH från och med den 31 mars 2008.

B ei j er E lectronics 2007 21HMI PRODUCT S

Affärsområde HMI Products

Affärsområde HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer operatörspaneler på den globala marknaden. Affärsområdet erbjuder användarvänliga produkter med design och funktion i fokus för att öka kundernas effektivitet och konkurrenskraft.

Verksamheten 2007

Marknaden för HMI-produkter (Human Machine Interface) visade en fortsatt tillväxt under 2007. Den gick dock in i en lugnare fas och det fanns tendenser till avmattning i främst Nordamerika. HMI Products kunde ändå flytta fram sina positioner framför allt genom det strategiska förvärvet av tyska Lauer. Det innebar att affärsområdet sammantaget kunde visa sitt hittills bästa år beträffande omsättning och resultat.

Det har samtidigt funnits ett antal problem som inneburit att affärsområdet inte riktigt kunde infria förväntningarna beträffande den organiska tillväxten. Dollarförsvagningen har medfört att försäljningen i svenska kronor gått ned i USA. Försäljningen av de nya panelerna i EXTER-serien har ökat kraftigt. Försäljningsökningen har dock ej fullt ut kunnat kompensera nedgången i försäljningen av förra generationens paneler, CIMREX.

Den stora händelsen under året var förvärvet av Lauer som beskrivs separat på vidstående sida. Lauer tillförde

Affärsområde HMI Products omsättning och rörelseresultat 2003-2007

	2007	2006	2005	2004	2003
Omsättning, mkr	465,4	392,5	295,2	173,4	148,5
Rörelseresultat, mkr	58,3	53,0	34,2	29,4	8,5
Rörelsemarginal, %	12,5	13,5	11,6	16,9	5,7

bland annat industrianpassade PC-produkter i det övre segmentet av HMI-produkter. HMI Products lanserade också under hösten nya EXTER- och H-paneler. Detta innebar sammantaget att affärsområdet förstärkte och breddade sitt produktprogram. Programmet är nu komplett för olika kundbehov och olika marknader.

HMI Products tecknade under hösten ett strategiskt avtal med Wonderware om leveranser av hårdvara, baserad på samma plattform som EXTER-serien. Wonderware är en världsledande leverantör av mjukvara för industriautomation med över 450 000 sålda licenser. Wonderware kommer att sälja hårdvaran tillsammans med sin egen programvara på världsmarknaden.

HMI Products etablerade ett dotterbolag i Shanghai i Kina och ett nytt kontor på östkusten i North Carolina, USA under året.

HMI Products införde en ny global organisation den 1 januari 2007 med en samordnad och gemensam funktion

med ansvar för marknadsföring, försäljning, produktutveckling samt teknisk support.

Utveckling

Utvecklingsarbetet har under året varit fokuserat på kompletterande paneler i EXTER- och H-serien. Två nya små paneler i EXTER-serien lanserades under hösten 2007. EXTER-serien blev därmed en komplett produktfamilj.

Stora resurser har även kanaliserats till utvecklingen av en ny generell mjukvaruplattform för affärsområdets operatörspaneler. Den nya mjukvaran kan erbjuda fler funktioner samt samverka med programvara från tredjepartleverantörer. Utvecklingen av första versionen är i slutfasen och den lanseras på marknaden under mitten av 2008.

Förvärvet av Lauer innebar att affärsområdet även fick tillgång till en utvecklingsavdelning i Tyskland. Denna har integrerats i HMI Products globala organisation som samordnar all teknikutveckling. Förutom i Tyskland finns utvecklingscentra i Malmö och Taiwan med sammanlagt cirka 60 medarbetare.

Utvecklingsutgifterna uppgick till 42,8 mkr (40,8). Det motsvarade 9,2 procent (10,4) av affärsområdets omsättning. Av utvecklingsutgifterna har 10,9 mkr (10,9) aktiverats. Avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 6,6 mkr (5,5). Utvecklingskostnader om totalt 38,5 mkr (35,2) har belastat räkenskapsårets resultat.

Försäljning

HMI Products omsättning steg med 19 procent till 465,4 mkr (392,5) under 2007.

Lauer bidrog med 68,5 mkr. Exklusive Lauer ökade försäljningen något jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till sex procent justerat för valutaeffekter.

Försäljningen på affärsområdets största marknad

HMI Products har sju egna kontor och samarbetar med över 60 distributörer globalt.

Fakturering HMI Products per säljkanal

Faktureringens fördelning till olika säljkanaler inom affärsområde HMI Products under 2007 och 2006.

– Europa exklusive Norden – steg med 66 procent till 204,6 mkr (123,4). Försäljningen i Asien uppgick till 115,2 mkr (106,1). I lokal valuta steg försäljningen där med 13 procent. Försäljningen i Nordamerika gick ned till 68,5 mkr (83,2). Försäljningen på den nordiska marknaden genom affärsområde Automation ökade till 72,2 mkr (64,9).

Försäljningen genom egna säljkanaler uppgick till 360,8 mkr (281,2). De egna säljkanalerna stod för 77 procent (72) av affärsområdets försäljning. Försäljningen genom brand label-kanalerna Mitsubishi Electric, ABB och SEW Eurodrive blev 104,6 mkr (110,4).

Rörelseresultat

Affärsområdets rörelseresultat uppgick till 58,1 mkr (53,0). Det motsvarade en rörelsemarginal på 12,5 procent (13,5). Resultatet har belastats med högre utvecklingskostnader och negativa valutaeffekter. Rörelsemarginalen har också påverkats av att Lauer har haft en lägre marginal än affärsområdet i övrigt.

Strategiskt förvärv av tyska Lauer

HMI Products förvärvade per den 1 juni 2007 det tyska HMI-företaget Elektronik-Systeme Lauer. Förvärvet av Lauer var ett stort strategiskt steg och förstärkte HMI Products närvaro på den viktiga tyska marknaden, som svarar för cirka 40 procent av europamarknaden för HMI-produkter.

Lauer, som grundades 1979, är en etablerad och välkänd aktör med ett starkt varumärke i Tyskland och i övriga Mellaneuropa. Bolaget har egenutvecklade operatörspaneler inom HMI-området som kompletterar affärsområdets produktprogram, framför allt i de övre segmenten.

Lauer har en bred kundbas och cirka 80 procent av försäljningen går till den tyska marknaden. Bolaget har en egen försäljningsorganisation i Tyskland samt därutöver två återförsäljare i landet och distributörer i ett flertal länder i Europa. Bolaget har en uppskattad marknadsandel på cirka fem procent i Tyskland. Lauer har viss kapacitet för sammansättning och slutmontering av HMI-produkter. Största delen av tillverkningen sker hos externa leverantörer.

I samband med förvärvet beslutades det om ett åtgärds-

Fakturering HMI Products

Staplarna och vänster skala visar fakturering per kvartal. Kurvan och höger skala visar fakturering rullande fyra kvartal.

program för att på sikt höja lönsamheten till samma nivå som affärsområdet i övrigt. Integrationen med HMI Products tyska verksamhet har gått enligt plan. Organisationerna har slagits ihop och sitter i ett gemensamt kontor i Stuttgart. Produktprogrammen har samordnats så att HMI Products produkter EXTER- och H-serien kommer att ersätta Lauers produkter i det nedre och mellansegmentet. Försäljningen sker fortsatt under Lauers varumärke. Samtidigt har Lauers industrianpassade PC-produkter, EPC-serien, i det övre segmentet lanserats i HMI Products övriga säljorganisation.

Åtgärdsprogrammet kommer att ge väsentliga kostnadsbesparingar samtidigt som affärsområdet etablerar en stark försäljningsorganisation i Mellaneuropa. Efter neddragningar med cirka 15 procent består affärsområdets tyska verksamhet nu av sammanlagt cirka 60 medarbetare.

Lauers försäljning under 2007 har utvecklats enligt förväntningarna och bidrog med närmare 70 mkr till affärsområdets omsättning under året. På årsbasis omsatte Lauer cirka 120 mkr. Den totala omfattningen på den tyska verksamheten kommer att stå för över 25 procent av affärsområdets totala omsättning.

Affärsmodellen för HMI Products

Affärsområde HMI Products utvecklar, marknadsför och säljer HMI-produkter (Human Machine Interface) för olika applikationer inom automation. Kunderna består bland annat av maskinbyggare och systemintegratörer runt om i världen.

Produktutvecklingen skall vara innovativ, världsledande och ligga steget före konkurrenterna. Kunderna skall erbjudas lättanvända och funktionella produkter som kommunicerar och omvandlar data till användbar information. Utseende och materialval är en viktig del i utvecklingsprocessen, både av hårdvara och av mjukvara. Produkterna skall kunna anslutas till i stort sett alla ledande fabrikat av automationsutrustning i världen. I utvecklingen ingår design, tester och dokumentation. Kunderbjudandet omfattar även kundanpassning av produkterna, teknisk support, service och utbildning. I affärsområdet ingår även produktion och försäljning av LCD-moduler (Liquid Crystal Displays) som byggs in i annan elektronik, som t ex test- och mätutrustning.

Marknadsföring och försäljning av egenutvecklade produkter sker globalt men skiljer sig åt beroende på marknad och kundsegment. Marknads- och försäljningskanalerna är:

• Egna dotterbolag i Tyskland, Taiwan, Kina och USA.
• Affärsområde Automation svarar för försäljningen i Norden och Baltikum där Beijer Electronics är en ledande aktör.
• Globalt nätverk av distributörer.
• Brand label-partners såsom ABB, Mitsubishi Electric och SEW Eurodrive som säljer produkterna under eget varumärke.

Långsiktiga mål

• Nå en position som en av de globalt största fristående leverantörerna av operatörspaneler.
• Nå en tillväxt på 15 procent per år.
• Nå en rörelsemarginal på 12 procent.

Strategier

• Bygga ut säljorganisationen med fler distributörer.
• Förstärka de egna exportorganisationerna.
• Affärsområdet skall ha en kontinuerlig produktutveckling för att ligga i frontlinjen inom HMI-produkter, från intelligenta LCD-moduler till PC-baserade operatörspaneler.
• En väsentlig del av produktionen skall läggas ut på externa legotillverkare för att ha en hög grad av flexibilitet, specialisering och kostnadseffektivitet.
• Genomföra strategiska förvärv för att ytterligare stärka positionen internationellt.

HMI Products har i och med förvärven av Lauer och Hitech ett heltäckande produktprogram för olika kundbehov och marknader.

Detta gör HMI Products

Verksamheten inom affärsområde HMI Products omfattar utveckling och viss tillverkning av operatörspaneler och LCD-moduler som marknadsförs, distribueras och säljs på den globala marknaden.

Produkter

HMI Products operatörspaneler används inom industrin för att ge operatörer snabb och tydlig information om driftstatus hos maskiner och processer. Med hjälp av denna information förbättras anläggningens produktivitet och tillgänglighet. HMI Products har ett komplett produktprogram för olika kundbehov och olika marknader. I produktprogrammet ingår även LCD-moduler (Liquid Crystal Display) som innehåller någon eller några funktioner.

Tillverkning

HMI Products lägger ut den större delen av koncernens

produktion av operatörspaneler på legotillverkare. Koncernen har idag tre kontraktstillverkare, en i Sverige, en i Thailand och en i Tyskland. Beijer Electronics har egen tillverkning av operatörspaneler samt tillverkning av LCDmoduler i Taiwan.

Marknad och kunder

Affärsområdet marknadsför och säljer de egenutvecklade HMI-produkterna globalt med fokus på Europa, Nordamerika och Asien. Den globala marknaden för HMI-produkter uppgår till cirka 1,5 miljarder dollar. Operatörspaneler har tagit en allt större del av automationsmarknaden de senaste 10-15 åren och den årliga tillväxten ligger kring 5-6 procent.

HMI-marknaden kan delas in i olika segment – textpaneler, grafiska paneler, pekskärmspaneler och PC-baserade operatörspaneler. Textpaneler har tidigare dominerat marknaden. På senare år har pekskärmspaneler och PC-baserade

operatörspaneler tagit allt större andelar av marknaden.

Marknaden representeras av alla industribranscher. De enskilt största kundgrupperna utgörs av bil- och livsmedelsindustrierna. Övrig verkstadsindustri, kemi- och läkemedelsindustrierna samt förpackningsmaskiner står för vardera cirka tio procent av marknaden. Affärsområdet bearbetar även avgränsade marknader som en vertikal satsning inom den marina sektorn med certifierade produkter ur EXTER och EPC-serien.

HMI Products enskilt största kunder är Mitsubishi Electric och ABB som säljer operatörspaneler under eget varumärke, s k brand label. Affärsområdets säljorganisation säljer produkterna under Beijer Electronics egna varumärken. Försäljningen sker i huvudsak genom ett nätverk av distributörer i Europa, Nordamerika och Asien.

Det tyska dotterbolaget Lauer med säte i Stuttgart har en egen försäljningsorganisation i Tyskland samt två återförsäljare i landet och distributörer i flertalet länder i Europa. Lauers och HMI Products organisationer i Tyskland har samordnats. Dotterbolaget Hitech Electronics har sitt säte i Taipei, Taiwan. Ett dotterbolag etablerades i Shanghai i Kina i början av 2007. Beijer Electronics har ett amerikanskt dotterbolag med säte i Chicago och en filial i Los Angeles. Ett nytt kontor etablerades på östkusten i North Carolina under 2007. De utländska dotterbolagen arbetar aktivt med distributörerna och stödjer även affärsområdets brand label-kunder och globala OEM-kunder på respektive marknad med teknisk support och service samt bearbetar slutkunder.

Konkurrensbild

HMI-branschen är relativt fragmenterad med ett stort antal aktörer på världsmarknaden. Den domineras av några få stora globala företag som tyska Siemens, franska Schneider Electric/Proface och amerikanska Rockwell. Härutöver finns regionala konkurrenter i Europa som japanska Omron, tyska Pilz, italienska Exor och ESA. Bland konkurrenterna i USA återfinns GE Fanuc, Eaton Electrical och Horner.

Beijer Electronics är den femte till sjätte största leverantören globalt med en marknadsandel på över fem procent. På den nordiska marknaden är Beijer Electronics en dominerande aktör. Marknadsandelarna i Kina och Taiwan uppgår till cirka 15 procent. Efter förvärvet av tyska Lauer är andelen cirka åtta procent i Tyskland.

HMI Products satsning på den marina sektorn har varit mycket framgångsrik i bl a Norge och Italien.

B ei j er E lectronics 2007 29AUTOMATION

Affärsområde Automation

Affärsområde Automation marknadsför och säljer ett brett produktprogram inom automation på marknaderna i Norden och Baltikum. Automation erbjuder marknaden agenturprodukter från ledande internationella tillverkare däribland operatörssystem från affärsområde HMI Products.

Verksamheten 2007

Affärsområde Automation fullföljde sin offensiva satsning i Norden och Baltikum under 2007. Det blev ett händelserikt år med etableringen i Danmark och förvärvet av danska Brodersen samt vidareutvecklingen av tidigare förvärv i Finland och Baltikum.

Satsningarna i kombination med en god organisk tillväxt innebar att Automation kunde visa en mycket kraftig ökning av omsättningen under 2007. Affärsområdet visade samtidigt sitt hittills bästa år resultatmässigt trots väsentliga kostnader för förvärv och integration av förvärven.

Förvärvet av Brodersen har utvecklats mycket positivt vilket beskrivs separat på vidstående sida. Integrationen har underlättats av att Brodersen har samma strategi som Automation med fokus på försäljning, teknisk support och service. Försäljningen av Mitsubishi Electrics automationsprodukter på den danska marknaden har också gått enligt plan. Försäljningen på den danska marknaden har

Affärsområde Automations omsättning och rörelseresultat 2003-2007

	2007	2006	2005	2004	2003
Omsättning, mkr	571,3	408,6	370,7	336,7	326,9
Rörelseresultat, mkr	34,1	27,3	25,9	23,4	21,3
Rörelsemarginal, %	6,0	6,7	7,0	6,9	6,5

därmed kommit upp i över 100 mkr på årsbasis med goda förutsättningar för fortsatt organisk tillväxt.

Den starka konjunkturen har bidragit till en god marknadstillväxt. Uppgången har varit bred och omfattat i stort sett alla segment inom automationsområdet. Det har dock funnits en viss återhållsamhet beträffande stora investeringar inom industrin. Den norska marknaden har utmärkt sig extra mycket genom den starka efterfrågan inom skeppsnäringen och offshore.

Automation har under året byggt ut sälj- och supportorganisationen med nya kontor i Karlstad och Luleå. Affärsområdet har nu 21 kontor i sju länder.

Affärsområdet erhöll under året en strategiskt viktig order från Banverkets Citytunnelprojekt i Malmö på styrsystemslösningar. Automation har utvecklat en konceptlösning för järnvägstrafik som består av ett standardsystem från Mitsubishi Electric och ett egenutvecklat program. Beijer Electronics prioriterar olika konceptlösningar till den växande marknaden inom

infrastruktur som järnvägar, tunnlar, VA, fastigheter och energi.

Försäljning

Affärsområde Automation har kunnat dra fördel av en bra marknad och tillsammans med förvärv ökade omsättningen kraftigt under året. Omsättningen steg med 40 procent till 571,3 mkr (408,6). Förvärv svarade för 30 procent av ökningen. Försäljningen i Sverige uppgick till 283,8 mkr (262,1). Försäljningen i Norge steg med 19 procent till 129,3 mkr (109,1) och den uppgick till 82,3 mkr (0) i Danmark. Försäljningen i Finland ökade med 64 procent till 73,6 mkr (44,8).

Teknisk support och service

Beijer Electronics eftersträvar ett nära samarbete med kunderna. Teknisk support och service är centrala inslag i erbjudandet till kunden och utgör viktiga konkurrensfaktorer. Snabb och personlig hantering av kundönskemål är andra prioriteringar. Verksamheten sysselsätter trettiotalet medarbetare.

Utbildning

Beijer Electronics bedriver en omfattande kursverksamhet för att överföra kunskap och kompetens inom automation till kunderna. I utbildningsprogrammen ingår både schemalagda och kundanpassade kurser som normalt sträcker sig över två till tre dagar. Aktiviteten var hög under året då 115 schemalagda och 80 kundanpassade kurser genomfördes. Antalet deltagare uppgick till 1 150.

Rörelseresultat

Affärsområdets rörelseresultat ökade med 25 procent till 34,1 mkr (27,3). Det motsvarade en rörelsemarginal på 6,0 procent (6,7). Det förbättrade resultatet förklaras av

Fakturering Automation per produktområde

Faktureringens fördelning på affärsområde Automations olika produktområden under 2007 och 2006.

Automation har 21 sälj- och supportkontor runt om i Norden och Baltikum. De arbetar på åtta olika språk i sju länder. Alla leveranser sker från centrallagret i Malmö.

ökade volymer. Resultatet har samtidigt belastats med engångskostnader för förvärvet av Brodersen och etableringen i Danmark om totalt 2,6 mkr. Marginalen har också påverkats av att vissa förvärvade verksamheter har en lägre marginal än affärsområdet i övrigt.

Förvärv av danska Brodersen

Affärsområde Automation förvärvade den 1 april 2007 det danska automationsföretaget Brodersen Automation. Förvärvet var ett led i affärsområdets satsning på den danska marknaden då Automation tog över Mitsubishi Electrics agenturer i Danmark vid årsskiftet 2006/07. Brodersen har ett brett kundunderlag på den danska marknaden som står för cirka 80 procent av försäljningen och resterande del i Sverige och Norge.

Brodersen Automation, som grundades 1969, är leverantör av automationskomponenter. Det är ett agentur- och distributörsföretag med inriktning på elektromekaniska produkter inom automation. Produktprogrammet omfattar bland annat agenturer från japanska IDEC och Baumer Electric i Schweiz. De viktigaste produkterna är styrsystem, reläer, givare och olika säkerhetsfunktioner som även kompletterar Automations produktprogram för hela den nordiska och baltiska marknaden.

Sedan förvärvet har Brodersen integrerats med Automations verksamhet i Danmark och Sverige. Processen har gått enligt plan. Organisationerna har slagits ihop och det danska huvudkontoret har lokaliserats till Roskilde samtidigt som en ny ledningsgrupp tillträtt för den danska verksamheten. Brodersens verksamheter i Sverige och Norge har integrerats med Automations befintliga organisation i respektive land. Flera projekt har initierats däribland ett gemensamt affärssystem. Den danska lagerfunktionen flyttades till Malmö i februari 2008.

Åtgärderna har resulterat i viss övertalig personal så att

Fakturering Automation

Staplarna och vänster skala visar fakturering per kvartal. Kurvan och höger skala visar fakturering rullande fyra kvartal.

den danska organisationen har kunnat minska med drygt 20 procent till 26 medarbetare. Detta har medfört vissa engångskostnader under 2007. De positiva effekterna förväntas successivt påverka resultatet i Danmark och målet är att rörelsemarginalen på sikt skall komma i nivå med affärsområdets mål.

Brodersen gav ett tillskott på 48,3 mkr till affärsområdets omsättning under 2007. Tillsammans med affärsområdets nyetablerade verksamhet i landet innebar det att Automation kunde visa en omsättning på drygt 80 mkr under sitt första år på den danska marknaden.

Affärsmodellen för Automation

Affärsmodellen för Automation omfattar koncernens hela produktprogram för marknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. I erbjudandet till kunderna ingår anpassning av produkterna, teknisk support, service och utbildning. Kunderna delas in i tre huvudgrupper:

• Tekniska konsultföretag och systemintegratörer som ansvarar för hela eller delar av automationsinstallationer till slutkund.
• Maskintillverkare som integrerar automationsutrustning i de egna produkterna.
• Slutkunder i två olika former:
Kundens egen projektavdelning svarar för installationen.
Beijer Electronics tar ett totalansvar och står för såväl leverans av produkter som installation.

Långsiktiga mål

• Nå en tillväxt på tio procent per år.
• Nå en rörelsemarginal på minst åtta procent.

Strategier

• Affärsområdet skall ha ett brett utbud av produkter, tjänster och system inom automation.
• Marknadsföring, distribution och försäljning skall ske genom egen säljorganisation.
• Teknisk support är en viktig del i kunderbjudandet.
• Ökade insatser för försäljning mot nya branscher och av större systemlösningar.
• Samordning av verksamheterna i Norden och Baltikum samt fortlöpande effektivitetsförbättringar.
• Affärsområdet skall ha kapacitet att utföra totala åtaganden i form av projekt.

Infrastruktur är ett prioriterat område och satsningen resulterade bl a i en viktig order på styrsystemslösningar till Banverkets Citytunnelprojekt i Malmö. Bilden visar stationen vid Hyllie.

Foto: Klas Andersson

Detta gör Automation

Verksamheten inom affärsområde Automation inbegriper koncernens agenturprodukter, som utgörs av ett antal produktområden från ledande internationella leverantörer, samt koncernens egenutvecklade operatörspaneler från affärsområde HMI Products. De olika produktområdena bildar i sin tur ett antal produktkategorier.

Produktkategori Styrsystem

Styrsystem används för att automatiskt styra en maskin eller en process. Den centrala komponenten i ett styrsystem är en mikroprocessor som avläser och styr ett antal in- och utgångar. Programmable Logic Controller (PLC) är det mest använda styrsystemet inom industrin. I produktkategorin ingår både modulära och kompakta PLC. Beijer Electronics har agenturer för produkter inom Styrsystem från japanska Mitsubishi Electric och IDEC.

Produktkategori Drivsystem

Drivsystem är olika former av motorstyrningar som ger kontrollerade rörelser i automationsprocessen. I kategorin ingår frekvensomriktare, servosystem, positioneringssystem, visionsystem och robotar. Beijer Electronics har agenturerna för produkterna från världsledande leverantörer som Mitsubishi Electric, Delta Tau och Cognex.

Produktkategori Operatörssystem

Operatörssystem utgörs av koncernens egenutvecklade operatörspaneler och så kallade SCADA-system. Beijer Electronics har agenturen för SCADA-system från ett av de ledande bolagen i världen inom kategorin – Citect från Australien.

Produktkategori Komponenter

Komponenter består av elektromekaniska produkter som reläer, givare och olika säkerhetsprodukter. Beijer Electronics har bland annat agenturer för produkterna från japanska IDEC och schweiziska Baumer Electric.

Produktkategori Projekt

Projektuppdragen består av såväl delåtaganden som totalåtaganden med allt från systemlösning till idrifttagning och service. Projekt är en kompletterande verksamhet som bedrivs i begränsad omfattning för att inte konkurrera med viktiga kundgrupper. I vissa fall efterfrågar dock kunderna ett totalansvar för ett projekt. Att kunna erbjuda kompetens

Kompakt PLC-system från Mitsubishi Electric som ingår i produktkategori Styrsystem.

Servosystem från Mitsubishi Electric som ingår i produktkategori Drivsystem.

och kapacitet kring ett totalåtagande är därför en viktig konkurrensfaktor. Det ger även en möjlighet att arbeta med egna produkter i verkliga applikationer vilket ger värdefull erfarenhet och kunskap för framtida bruk.

Organisation

Organisationen är indelad i fyra avdelningar – marknad, inköp/logistik, teknik och säljavdelningar. Marknadsavdelningen ansvarar för att samordna marknadsföringen av affärsområdets hela produktprogram i Norden och Baltikum. Inköps- och logistikavdelningen ansvarar för centrala inköp, gemensamt ordersystem och centrallager för alla produktkategorier i hela Norden och Baltikum. Teknikavdelningen svarar för support, utbildning och service. Säljorganisationen finns i alla länder och är i Sverige, Norge, Danmark samt Finland uppdelad i flera regioner. Härutöver finns en projektavdelning i Sverige och en i Norge.

Marknad och kunder

Den totala marknaden för affärsområde Automation i Norden och Baltikum uppskattas till cirka fyra miljarder kronor årligen. Styrsystem är störst och svarar för cirka 55 procent av marknaden. Drivsystem utgör cirka 35 procent av marknaden och operatörssystem för resterande tio procent. Sverige står för drygt 40 procent av marknaden. Danmark, Norge och Finland står för cirka 17-18 procent vardera och de baltiska länderna för resterande del.

Marknadstillväxten ligger normalt över en konjunkturcykel på cirka 5 procent i genomsnitt per år. Driv- och operatörssystem växer snabbare än styrsystem. Marknaden spänner över i stort sett alla branscher. Verkstadsindustrin, läkemedels- och livsmedelsindustrierna är viktiga kundgrupper samt transport, fastigheter, energi och VA. Beijer Electronics har ett brett kundunderlag i Norden och Baltikum med cirka 5 500 köpande kunder på årsbasis.

Konkurrensbild

Det finns ett tiotal aktörer på de nordiska och baltiska automationsmarknaderna. Beijer Electronics är den tredje största aktören med en uppskattad marknadsandel på runt 15 procent. Tyska Siemens är marknadsledande. Bland övriga konkurrenter återfinns ABB Automation, amerikanska Rockwell, franska Schneider Electric och japanska Omron.

E1000-panel som ingår i produktkategori Operatörssystem. Reläenheter från IDEC som ingår i produktkategori Komponenter.

Styrelse

Anders Ilstam

f 1941. Styrelseordförande sedan 2005. Ledamot sedan 2002. Styrelseordförande i Air Liquide AB, Grimaldi Industri AB och Seco Tools AB. Styrelseledamot i Munters AB och Isaberg-Rapid AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Bert Åke Eriksson

f 1944. Styrelseledamot sedan 2002. VD i Stena Sessan AB. Styrelseledamot i bl a Concordia Maritime AB, Meda AB och Catella Capital AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier.

Ulrika Hagdahl

f 1962. Styrelseledamot sedan 2006. Grundare av ORC Software AB. VD på Cancale Förvaltnings AB. Styrelseledamot i IFS AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 10 000 aktier via bolag.

Hans Linnarson

f 1952. Styrelseledamot sedan 2002. Executive Vice President i Husqvarna AB. Styrelseledamot i Nibe AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Joen Magnusson

f 1951. Styrelseledamot sedan 1992. VD i G&L Beijer AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 8 114 aktier (inom familjen).

Stig-Arne Blom

f 1948. Styrelseledamot sedan 2006. Styrelseordförande i Borås Wäfveri AB, AP&T, Lidhs Förvaltnings AB, Pulsen AB, Mikroponent AB samt Liljedahlsbolagen. Styrelseledamot i Atlet AB, Handelsbanken Västra Sverige, Broström AB, UEAB och Westergyllen AB. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Göran Sigfridsson

f 1948. VD och koncernchef för Beijer Electronics AB. Suppleant sedan 1986 och ledamot sedan 2000. Anställd sedan 1981. Styrelseledamot i ComPower AB. Innehav i Beijer Electronics AB: 41 156 aktier.

Anders Ilstam

Ulrika Hagdahl

Joen Magnusson

Göran Sigfridsson

Bert Åke Eriksson

Hans Linnarson

Stig-Arne Blom

Revisorer

Mikael Eriksson f 1955. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics sedan 2004.

Lars Nilsson

f 1965. Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Revisor i Beijer Electronics sedan 2000.

Ledande befattningshavare

Stående från vänster Conny Persson, Urban Ottosson och Lars Ekelund. Sittande från vänster Lars-Ola Lundkvist, Paula Terne och Göran Sigfridsson.

Conny Persson

f 1950. Vice VD i Beijer Electronics AB. Affärsområdeschef för HMI Products samt VD i Beijer Electronics Products AB. Anställd sedan 1982. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 600 aktier.

Lars-Ola Lundkvist

f 1961. Affärsområdeschef för Industrial Data Communications samt VD i Westermo Teleindustri AB. Anställd sedan 2007. Inget innehav i Beijer Electronics AB.

Urban Ottosson

f 1961. Finanschef/CFO i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2006. Innehav i Beijer Electronics AB: 5 000 aktier.

Paula Terne

f 1963. Kvalitets- och miljöchef samt personalchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 2001. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 500 aktier.

Lars Ekelund

f 1963. Affärsområdeschef för Automation samt VD i Beijer Electronics Automation AB. Anställd sedan 1992. Innehav i Beijer Electronics AB: 2 500 aktier.

Göran Sigfridsson

f 1948. VD och koncernchef i Beijer Electronics AB. Anställd sedan 1981. Innehav i Beijer Electronics AB: 41 156 aktier.

Fredrik Jönsson

f 1962. Ny VD och koncernchef i Beijer Electronics AB från den 21 april 2008. Han har tidigare bland annat varit VD i Crawford Group AB, FlexLink AB samt haft ledande befattningar inom SKF.

Förvaltningsberättelse

Koncernens verksamhet

Beijer Electronics är ett utvecklings- och agenturföretag inom automation. Produkter och tjänster kännetecknas av ett högt teknikinnehåll. Beijer Electronics har från årsskiftet 2007/08 en organisation med tre affärsområden – Automation, HMI Products och genom förvärvet av Westermo Teleindustri AB, Industrial Data Communications. Koncernen har en decentraliserad styrning med klart definierade mål och medel. Verksamheten bedrivs i tre underkoncerner, vars moderbolag är Beijer Electronics Automation AB, Beijer Electronics Products AB och Westermo Teleindustri AB.

Beijer Electronics Automation AB bedriver även verksamhet i dotterbolagen Beijer Electronics AS i Norge, Beijer Electronics Oy i Finland, Beijer Electronics Automation A/S och Brodersen Automation A/S i Danmark, Beijer Electronics Eesti Oü i Estland, Beijer Electronics SIA i Lettland och Beijer Electronics UAB i Litauen. Beijer Electronics Products AB bedriver verksamhet i dotterbolagen Beijer Electronics Inc i USA, Elektronik-Systeme Lauer och Beijer Electronics GmbH i Tyskland, Beijer Electronics Trading Co Ltd i Kina samt Hitech Electronics i Taiwan. Westermo Teleindustri AB har dotterbolag i Sverige, Norge, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Singapore.

Koncernens nettoomsättning och resultat

Den totala världsmarknaden för automation uppvisar en trendmässig tillväxt som överstiger BNP-tillväxten. Tillväxten drivs av investeringar i nya produkter, fortlöpande effektivisering av produktionsstyrning och logistik samt rationaliseringar av industriella processer. Den totala världsmarknaden för HMI-produkter steg i linje med den genomsnittliga tillväxten på drygt fem procent.

Koncernens omsättning ökade med 31 procent till 963,8 mkr (735,0). Försäljningen i Sverige, som är Beijer Electronics största marknad, uppgick till 283,8 mkr (262,1). I Norge steg försäljningen med 19 procent till 129,3 mkr (109,1) och i Finland med 64 procent till 73,6 mkr (44,8). På den danska marknaden uppgick försäljningen till 82,3 mkr (0).

Koncernens försäljning utanför Norden uppgick till 394,8 mkr (319,0). Försäljningen i Europa utanför Norden ökade med 66 procent till 204,6 mkr (123,4). Försäljningen i Asien uppgick till 115,2 mkr (106,1) och i Nordamerika blev den 68,5 mkr ( 83,2).

Koncernens rörelseresultat ökade med 13 procent till 86,9 mkr (77,2). Rörelsemarginalen uppgick till 9,0 procent (10,5). Resultatet har belastats med engångskostnader för förvärv samt integrations- och omstruktureringskostnader om totalt 7,9 mkr. Utvecklingsutgifterna, som i sin helhet avser affärsområde HMI Products, uppgick till 42,8 mkr (40,8). Av utvecklingsutgifterna har 10,9 mkr (10,9) aktiverats. Avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 6,6 mkr (5,5). Utvecklingskostnader om totalt 38,5 mkr (35,2) har belastat räkenskapsårets resultat.

Koncernen visade ett finansnetto på -2,4 mkr (35,9). I finansnettot 2006 ingick en realisationsvinst på 37,4 mkr från försäljningen av 15 procent av Beijer Electronics Automation AB till Mitsubishi Electric. Resultatet före skatt uppgick till 84,6 mkr (113,1). Vinsten efter skatt blev 60,6 mkr (91,0) motsvarande en vinst per aktie på 9,21 kronor (14,51). Vinsten per aktie justerat för engångseffekter uppgick till 10,05 kronor (8,49).

Affärsområdenas omsättning och resultat

Automations omsättning steg med 40 procent till 571,3 mkr (408,6). Produktkategorin Styrsystem ökade med 19 procent till 208,2 mkr (175,5). Produktkategorin Operatörssystem steg med 26 procent till 150,8 mkr (119,7). Försäljningen inom produktkategorin Drivsystem ökade med 60 procent till 128,5 mkr (80,2). Affärsområdets rörelseresultat ökade med 25 procent till 34,1 mkr (27,3). Det motsvarade en rörelsemarginal på 6,0 procent (6,7). Den lägre marginalen förklaras av satsningen på den danska marknaden samt att förvärven har en lägre lönsamhet än affärsområdet i övrigt. Målet är att successivt förbättra marginalerna i dessa verksamheter under 2008.

HMI Products omsättning steg med 19 procent till 465,4 mkr (392,5). En stor del av uppgången förklaras av förvärv. Försäljningen genom koncernens egna säljkanaler ökade kraftigt och uppgick till 360,8 mkr (282,1) under helåret. Det utgjorde 78 procent (72) av affärsområdets omsättning. Försäljningen genom brand label-kunder minskade något under året. Rörelseresultatet ökade med tio procent till 58,3 mkr (53,0). Rörelsemarginalen blev 12,5 procent (13,5). Den lägre marginalen beror på att Lauer, som förvärvades under året, har haft lägre marginaler än affärsområdet i övrigt. Det under året genomförda åtgärdsprogrammet i Lauer kommer successivt att bidra till förbättrade marginaler.

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Investeringar i anläggningstillgångar inklusive balanserade utvecklingskostnader uppgick till 83,2 mkr (36,4). Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet var 80,5 mkr (69,5). Likvida medel uppgick till 71,9 mkr (91,9) och räntebärande skulder till 157,4 mkr (80,7) vid årsskiftet 2007/08. Koncernens nettoskuldsättning var 85,5 mkr (+11,2). Det egna kapitalet var 224,3 mkr (204,1) varav minoritetens andel uppgick till 11,0 mkr (7,3) vid utgången av året. Det motsvarade en soliditet på 38,2 procent (44,0).

Lönsamhet

Avkastningen på det egna kapitalet uppgick till 28,3 procent (51,3). Avkastningen på sysselsatt och operativt kapital blev 26,6 procent (45,3) respektive 34,6 procent (42,6).

Medarbetare

Medeltalet anställda var 463 (314). Omsättningen per anställd uppgick till 2,1 mkr (2,3).

Utveckling

HMI Products utvecklar operatörspaneler som används inom industrin för att ge operatörer och underhållspersonal snabb och tydlig information om produktionen. Utvecklingen omfattar framtagande av hårdvara, programvara och tillhörande dokumentation. Utvecklingen är fokuserad på produkter med hög funktionalitet, användarvänlighet och attraktiv design. I utvecklingsarbetet ingår också att anpassa konstruktionerna så att produktionstekniska hänsyn och miljökrav innefattas. Utvecklingsutgifterna uppgick under helåret till 42,8 mkr (40,8).

Miljöpåverkan och personal

Koncernens miljöarbete är framför allt fokuserat på produkternas miljöpåverkan. Stor kunskap om olika ämnens miljöpåverkan är en förutsättning för att hitta nya alternativ. Ett nära samarbete med leverantörer är en viktig drivkraft i miljöarbetet. Bolagets standardprodukter uppfyller kraven i RoHS-direktivet, som bland annat innebär att bly inte får användas i elektriska och elektroniska produkter.

För att behålla och rekrytera kompetent personal är det viktigt att Beijer Electronics kan erbjuda attraktiva villkor och en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter. Medarbetarna genomgår kontinuerligt olika typer av utbildningar såväl internt som externt.

Viktiga händelser

Affärsområde Automation tog per den 1 januari 2007 över Mitsubishi Electrics agenturer för den danska marknaden. Samtidigt bildades ett nytt dotterbolag, Beijer Electronics A/S, och ett kontor etablerades utanför Köpenhamn.

Beijer Electronics förvärvade genom affärsområde Automation det danska automationsföretaget Brodersen Automation i april 2007. Brodersen har en omsättning på cirka 65 mkr på årsbasis och sysselsätter totalt cirka 30 medarbetare. Förvärvet var ett led i satsningen på den danska marknaden. Av Brodersens omsättning går cirka 50 mkr till den danska marknaden, medan resterande 15 mkr är försäljning genom dotterbolag i Sverige och Norge. Brodersen ingår i Beijer Electronics räkenskaper från och med den 2 april 2007. Köpeskillingen för Brodersen uppgick till 24,4 mkr. Förvärvade tillgångar och skulder uppgick till 33,8 mkr respektive 21,5 mkr. De förvärvade nettotillgångarna uppgick därmed till 12,3 mkr varav immateriella tillgångar svarade för 4,5 mkr. Det uppstod en goodwill på 12,2 mkr vid förvärvet.

Beijer Electronics förvärvade i juni genom affärsområde HMI Products det tyska HMI-företaget Elektronik-Systeme Lauer. Lauer omsatte cirka 110 mkr 2006 och bolaget har 60 medarbetare. Lauer ger Beijer Electronics en mycket strategisk position och förstärker HMI Products närvaro på den viktiga tyska marknaden som svarar för över 40 procent av Europamarknaden inom HMI-produkter. Cirka 80 procent av försäljningen går till den tyska marknaden. Lauer ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 1 juni 2007. Köpeskillingen för Lauer uppgick till 58,1 mkr. Förvärvade tillgångar och skulder uppgick till 47,0 mkr respektive 14,6 mkr. Nettotillgångarna uppgick därmed till 32,4 mkr varav immateriella tillgångar svarade för 16,1 mkr. I förvärvet uppstod en goodwill på 25,7 mkr.

Beijer Electronics VD och koncernchef Göran Sigfridsson meddelade styrelsen i augusti sin önskan att avgå med pension vid årsstämman 2008.

Styrelsen utsåg i oktober Fredrik Jönsson till ny VD och koncernchef. Han efterträder Göran Sigfridsson vid årsstämman 2008. Fredrik Jönsson kommer närmast från Crawford Group AB i Malmö där han som VD ansvarade för verksamheten i 20 länder. Fredrik är 45 år och civilingenjör. Han har under flera år varit VD för FlexLink AB i Göteborg. Dessförinnan arbetade Fredrik på SKF och var under många år verksam i Asien som VD för SKFs dotterbolag i Vietnam.

Affärsområde Automation erhöll i oktober en viktig strategisk order på styrsystemslösningar till Banverkets Citytunnelprojekt i Malmö. Marknaden för infrastrukturlösningar är ett prioriterat tillväxtområde för Beijer Electronics.

Beijer Electronics förvärvade i december det svenska företaget Westermo Teleindustri AB, verksamt inom industriell datakommunikation. Westermo är ett internationellt inriktat företag som omsatte 223 mkr 2007. Företaget har 148 medarbetare. Förvärvet av Westermo var ett strategiskt viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av Beijer Electronics-koncernen. Westermos breda produktprogram med hög organisk tillväxt kompletterar och förstärker Beijer Electronics erbjudande inom automation. Westermo blir ett eget affärsområde inom Beijer Electronics. Bolaget ingår i Beijer Electronics räkenskaper från den 1 januari 2008. VD Lars-Ola Lundkvist med mångårig erfarenhet från ABB Robotics kvarstår i sin befattning och han ingår sedan februari 2008 i Beijer Electronics koncernledning. Köpeskillingen för Westermo uppgick till sammantaget cirka 217 mkr. Därutöver förvärvades företagets fastighet.

Riskbeskrivning

Beijer Electronics verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfaktorer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Koncernen har ett nära samarbete med Mitsubishi Electric som är väsentligt för verksamheten och utgör därmed en riskfaktor. Mitsubishi Electric är både leverantör till koncernen och köpare av Beijer Electronics produkter. Detta skapar en balans och ett ömsesidigt beroende som minskar riskerna. Samarbetet med Mitsubishi Electric sträcker sig mer än 25 år tillbaka i tiden och förstärktes i och med att Mitsubishi Electric förvärvade 15 procent av Beijer Electronics Automation under 2006.

Andra affärsrisker såsom marknadsrisker, samarbetsavtal, produktansvar, teknisk utveckling, personberoende med flera analyseras kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att reducera koncernens riskexponering. Beijer Electronics har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar normalt inte de olika valutaflödena. Beijer Electronics har vissa finansiella risker. De räntebärande skulderna uppgick till 157,4 mkr vid årsskiftet. Nettoskulden uppgick till 85,5 mkr. Beijer Electronics finansiella risker finns beskrivna i not 29.

IFRS

Beijer Electronics tillämpar från och med den 1 januari 2005 rapportering enligt International Financial Reporting Standards (IFRS).

Kod för bolagsstyrning

Den svenska koden för bolagsstyrning infördes vid halvårsskiftet 2005 och ingår som en del av Stockholmsbörsens noteringskrav. Beijer Electronics omfattas inte av koden då den gäller för bolag på Stockholmbörsen med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor.

Styrelsen för Beijer Electronics har ändå beslutat att successivt börja tillämpa koden. I praktiken tillämpar bolaget redan idag väsentliga delar av koden.

För tillsättning av styrelse har bolaget en valberedning. Beijer Electronics årsstämma den 23 april 2007 beslutade att de fyra största aktieägarna under det fjärde kvartalet skulle utse vardera en representant till en valberedning. I valberedningen skall även bolagets ordförande ingå. Följande ledamöter har ingått i årets valberedning: Ulf Hedlundh, Svolder, ordförande och sammankallande, Anders Ilstam, styrelsens ordförande, Bert Åke Eriksson, Stena Sessan, Arne Lööw, Fjärde AP-fonden och Hans Forssman, Skandia Liv.

Styrelsen har en revisionskommitté som består av hela styrelsen. Styrelsen har även inrättat en ersättningskommitté som består av Anders Ilstam, Bert Åke Eriksson och Joen Magnusson.

Ersättning till ledande befattningshavare och styrelse finns redovisad i not 7.

Beijer Electronics har under 2007 haft fem ordinarie styrelsesammanträden. Vid varje styrelsemöte behandlas företagets ekonomiska och finansiella ställning samt investeringsverksamheten. Därutöver har ett styrelsemöte behandlat strategifrågor.

Mellan styrelsemötena har företagets ledning, styrelsens ordförande och övriga ledamöter löpande kontakter. Styrelseledamöterna har också löpande tillställts skriftlig information beträffande företagets verksamhet, ekonomiska och finansiella ställning samt annan information av betydelse för företaget.

Styrelsen har en arbetsordning som fastställs årligen vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman. Styrelsen fastställer vid samma tidpunkt arbetsordning för verkställande direktör.

Utsikter för 2008

Beijer Electronics har haft en fortsatt god efterfrågan under inledningen av 2008. Beijer Electronics bedöms fortsatt kunna öka omsättning och resultat under 2008 mot bakgrund av förvärv och stärkta positioner inom respektive affärsområde.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Tkr
Balanserade vinstmedel	40 867
Årets resultat	4 619
Summa	45 486

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 4,00 kronor per aktie.

Summa	45 486
Överföres i ny räkning	20 600
Summa utdelning	24 886
Tkr

Styrelsen föreslår att utdelningen utbetalas den 29 april efter årsstämmans beslut.

Den föreslagna utdelningen sänker koncernens soliditet till 35,4 procent, och moderbolagets soliditet till 30,3 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande.

Likviditeten i koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsen finner att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i aktiebolagslagen 17 kap 3§ angående de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt för moderbolaget och koncernen.

Resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2008-04-21 för fastställelse.

Koncernens resultaträkning

Tkr	2007	2006	Not
Intäkter	963 782	735 011	2
Aktiverat arbete för egen räkning	10 710	10 946
Övriga intäkter	4 727	494	4
Summa intäkter och aktiverat arbete för egen räkning	979 219	746 451
Rörelsens kostnader
Råmaterial och förbrukningsmaterial	-106 399	-78 952
Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete	-398 994	-295 509
Ersättningar till anställda	-229 476	-167 829	7
Avskrivningar	-24 886	-18 789	8
Övriga kostnader	-133 172	-108 556	5,6
Andel i intresseföretagets resultat	647	347
Rörelseresultat	86 939	77 163
Finansiella intäkter	1 730	40 055
Finansiella kostnader	-4 089	-4 165
Finansnetto	-2 359	35 890	9
Resultat före skatt	84 580	113 053
Skatt	-23 991	-22 067	11
Årets resultat	60 589	90 986
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	57 287	90 269
Hänförligt till minoritetsintresse	3 302	717
Vinst per aktie, kr	9,21	14,51	21

Koncernens balansräkning

Tkr	2007-12-31	2006-12-31	Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	47 213	43 205	13
Immateriella anläggningstillgångar	169 170	114 251	12
Andelar i intresseföretag	1 735	1 276	15
Långfristiga fordringar	160	36	18
Uppskjutna skattefordringar	8 775	4 626	26
Summa anläggningstillgångar	227 053	163 394
Omsättningstillgångar
Varulager	127 904	95 073	19
Kundfordringar	135 967	96 481	20
Skattefordringar	5 651	4 188
Övriga fordringar	11 827	7 250	20
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	7 506	5 134	20
Likvida medel	71 939	91 914	32
Summa omsättningstillgångar	360 794	300 040
Summa tillgångar	587 847	463 434

Koncernens balansräkning Forts

Tkr	2007-12-31	2006-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	6 222	6 222
Reserver	-16 255	-11 145
Balanserat resultat	223 301	201 788
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	213 268	196 865
Minoritetens andel av eget kapital	11 014	7 255
Summa eget kapital	224 282	204 120
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	82 611	36 695	23
Övriga långfristiga skulder	572	168
Avsättningar till pensionsförpliktelser	26 190	22 360	23,25
Uppskjutna skatteskulder	36 507	30 503	26
Övriga avsättningar	2 635		27
Summa långfristiga skulder	148 515	89 726
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	48 594	23 433	23,32
Förskott från kunder	1 338	1 652
Leverantörsskulder	80 749	81 646
Skatteskulder	16 475	10 610
Övriga skulder	15 033	14 676
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	52 861	37 571	28
Summa kortfristiga skulder	215 050	169 588
Summa skulder	363 565	259 314
Summa eget kapital och skulder	587 847	463 434

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 30.

Koncernens förändring i eget kapital

Tkr	Aktie kapital a)	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2006-01-01	6 222	12 545	131 739	150 506		150 506
Delförsäljning till minoritetsägare i dotterbolag					6 718	6 718
Omräkningsdifferenser		-23 460		-23 460	-180	-23 640
Förändring av värde i ursprunglig ägarandel i intresseföretags eget kapital b)		-230		-230		-230
Årets resultat			90 269	90 269	717	90 986
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		-23 690	90 269	66 579	7 255	73 834
Utdelningar			-20 220	-20 220		-20 220
Utgående eget kapital 2006-12-31	6 222	-11 145	201 788	196 865	7 255	204 120

Tkr	Aktie kapital a)	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2007-01-01	6 222	-11 145	201 788	196 865	7 255	204 120
Omräkningsdifferenser		-4 818		-4 818	457	-4 361
Förändring av värde i ursprunglig ägarandel i intresseföretags eget kapital b)		-292		-292		-292
Årets resultat			57 287	57 287	3 302	60 589
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare		-16 255	259 075	249 042	11 014	260 056
Utdelningar c)			-35 774	-35 774		-35 774
Utgående eget kapital 2007-12-31	6 222	-16 255	223 301	213 268	11 014	224 282

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

b) Se not 15.

c) Utdelning per aktie uppgick till 3,75 kr samt en extra utdelning på 2,00 kr.

Koncernens kassaflödesanalys

Tkr	2007	2006	Not
Den löpande verksamheten			32
Resultat före skatt	84 580	113 053
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	20 356	-25 631
Betald skatt	-24 449	-17 882
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	80 487	69 540
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager	-6 490	-17 896
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-19 932	-24 690
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-8 966	20 273
Kassaflöde från den löpande verksamheten	45 099	47 227
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-13 278	-22 731	12
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-9 133	-7 565	13
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		417
Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan	-77 055	508	3
Avyttring av andelar i dotterbolag		44 141
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar	84	564
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-99 382	15 334
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	75 499	346
Amortering av lån	-6 250	-6 250
Utbetald utdelning	-35 774	-20 220
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	33 475	-26 124
Årets kassaflöde	-20 808	36 437
Likvida medel vid årets början	91 914	63 743
Kursdifferens i likvida medel	833	-8 266
Likvida medel vid årets slut	71 939	91 914

Moderbolagets resultaträkning

Tkr	2007	2006	Not
Nettoomsättning	55 305	238 902	31
	55 305	238 902
Rörelsens kostnader
Handelsvaror		-117 088
Övriga externa kostnader	-28 518	-50 692	5,6,31
Personalkostnader	-24 354	-56 410	7,31
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	-2 375	-2 659	8
Övriga rörelsekostnader	-318	-336
Rörelseresultat	-260	11 717
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar	396	42 755	9
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	21 023	7 546	9
Räntekostnader och liknande resultatposter	-17 195	-4 496	9
Resultat efter finansiella poster	3 964	57 522
Bokslutsdispositioner	4 007	1 641	10
Resultat före skatt	7 971	59 163
Skatt på årets resultat	-3 352	-5 392	11
Årets resultat	4 619	53 771

Moderbolagets balansräkning

Tkr	2007-12-31	2006-12-31	Not
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	5 998	4 866	12
Materiella anläggningstillgångar	3 399	3 227	13
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	7 835	7 835	14
Fordringar hos koncernföretag	174 625	253 254	17
Summa finansiella anläggningstillgångar	182 460	261 089
Summa anläggningstillgångar	191 857	269 182
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag	12 274	239
Skattefordringar	5 565	3 483
Övriga fordringar	2 841	765
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3 149	3 020	20
Summa kortfristiga fordringar	23 829	7 507
Kassa och bank	79	297	32
Summa omsättningstillgångar	23 908	7 804
Summa tillgångar	215 765	276 986

Moderbolagets balansräkning Forts

Tkr	2007-12-31	2006-12-31	Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (6 221 488 aktier)	6 222	6 222
Reservfond	1 244	1 244
Summa bundet eget kapital	7 466	7 466
Fritt eget kapital
Balanserad vinst	40 867	22 871
Årets resultat	4 619	53 771
Summa fritt eget kapital	45 486	76 642
Summa eget kapital	52 952	84 108
Obeskattade reserver	41 403	45 411	22
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	3 106	1 461
Summa avsättningar	3 106	1 461
Långfristiga skulder
Skuder till kreditinstitut	78 219	32 813	24
Summa långfristiga skulder	78 219	32 813
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	13 032	18 153	24,32
Leverantörsskulder	8 380	6 405
Skulder till koncernföretag	11 842	82 418
Övriga skulder	521	452
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	6 310	5 765	28
Summa kortfristiga skulder	40 085	113 193
Summa eget kapital och skulder	215 765	276 986

Moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tkr	2007-12-31	2006-12-31	Not
Ställda säkerheter	Inga	Inga
Eventualförpliktelser	981	957	30

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Tkr	Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2006-01-01	6 222	1 244	43 090		50 556
Årets resultat				53 771	53 771
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			43 090	53 771	53 771
Utdelningar			-20 220		-20 220
Utgående eget kapital 2006-12-31	6 222	1 244	22 871	53 771	84 108

Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Aktie kapital a)	Reserv fond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
6 222	1 244	76 641		84 108
			4 619	4 619
		76 641	4 619	88 727
		-35 774		-35 774
6 222	1 244	40 867	4 619	52 952

a) 6 221 488 aktier med ett kvotvärde om en (1) krona. Samtliga aktier tillhör samma aktieslag.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Tkr	2007	2006	Not
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	3 964	57 522	32
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m	2 605	-55 836
Betald skatt	-5 433	-6 389
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	1 136	-4 704
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager		39 259
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	-14 242	68 074
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	-67 988	14 498
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-81 094	117 127
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-2 389	-1 397
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-1 289	-3 367
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		4 826
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar	-59 650	-261 879
Avyttring och amortering av finansiella anläggningstillgångar	139 693	188 452
Förvärv av dotterbolag		-9 200
Kassaflöde från investeringsverksamheten	76 365	-82 565
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	45 406
Ökning/minskning av finansiella skulder	-5 121	-2 293
Amortering av lån		-18 486
Utbetald utdelning	-35 774	-20 220
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	4 511	-40 999
Årets kassaflöde	-218	-6 437
Likvida medel vid årets början	297	6 734
Likvida medel vid årets slut	79	297

Redovisningsprinciper

(a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och IFRS (International Financial Reporting Standards) sådana de antagits av EU och i den mån de trätt i kraft före den 1 januari 2008. Standards som trätt i kraft den 1 januari 2008 eller senare för vilka tidigare tillämpning uppmuntrats har inte påverkat Beijer Electronics redovisning för 2007.

Införande av nya redovisningsprinciper

Per den 1 januari 2007 har ett antal uppdateringar och nya rekommendationer från International Accounting Standard Board (IASB) samt nya uttalande från International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC ) trätt i kraft. Dessa har inte inneburit några förändrade redovisningsprinciper för Beijer Electronics, dock har ett antal nya notupplysningar tillkommit. Nedan följer en beskrivning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden har på Beijer Electronics finansiella rapporter:

IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1,Utformning av finansiella rapporter –Upplysningar om kapital, inför nya upplysningar avseende finansiella instrument. IFRS 7 har ingen inverkan på klassificering och värdering av koncernens finansiella instrument.

IFRIC 8, "Tillämpningsområdet för IFRS 2", kräver att transaktioner som berör utfärdande av egetkapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 10,"Delårsrapportering och värdenedgångar", tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Följande standarder och tolkningar bedöms ej ha någon väsentlig effekt på Beijer Electronics AB:s årsredovisning:

• IFRS 4, Försäkringsavtal.
• IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer.
• IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat.

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2007 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Dessa framgår nedan: (datum för ikraftträdande)

• IFRIC 11, "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" (1 januari 2007).
• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter* (1 januari 2009).
• IAS 23 (Ändring), Lånekostnader *(1 januari 2009).
• IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter* (1 juli 2009).
• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Ändring) – Vesting conditions and cancellations* (1 januari 2009 ).
• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv* (1 juli 2009).
• IFRS 8, Rörelsesegment (1 januari 2009).
• IFRIC 14, IAS 19 – The limit on a defined benefit asset, minimum funding requirements and their interaction* (1 januari 2008).
• IFRIC 12, Service concession arrangements* (januari 2008).
• IFRIC 13, Customer loyalty programmes* (1 juli 2008).

*Dessa standarder/tolkningar är ej antagna av EU vid denna tidpunkt.

Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RR 32:06 Redovisning för juridiska personer vilket innebär att man tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Det område där uppskattningar och antaganden skulle kunna innebära risk för justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under kommande räkenskapsår är främst antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar samt avsättningar för pensionsförpliktelser. Dessa uppskattningar och antaganden finns närmare beskrivna i not 12, immateriella anläggningstillgångar samt i not 25, avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 april 2008. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 21 april 2008.

(c) Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment.

Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

(d) Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Beijer Electronics AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.

(ii) Intresseföretag

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

(iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

(iii) Nettoinvestering i utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när uppdraget är slutfört. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader

(i) Betalningar avseende operationella leasar

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektiv-räntemetoden.

Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.

IAS 39 klassificerar finansiella tillgångar i fyra kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat som är fristående liksom inbäddade derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar

"Lånefordringar och kundfordringar" klassificeras som finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Posten benämnd långfristiga fordringar i balansräkningen inkluderas i denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Investeringar som hålles till förfall

Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella

tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom tolv månader efter balansdagen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat (fristående och inbäddade) som inte används för säkringsredovisning. Skulder i kategorin värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

För närvarande innehas finansiella instrument i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt andra finansiella skulder.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.

Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

(j) Derivat och säkringsredovisning

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan. För närvarande innehas inga derivat inom koncernen.

(k) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder;

• byggnader, rörelsefastigheter	3-60 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar	3-12 år
• inventarier, verktyg och installationer	2-8 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan tre och 60 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader;

• byggnadsdekorationer, Taiwan	3-5 år
• Övriga fastighetskomponenter	45-60 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(l) Immateriella tillgångar

(i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper n). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya produkter, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar (se redovisningsprinciper).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• varumärken	7 år
• kundkontrakt	4-10 år
(återstående kontraktuell löptid)
• balanserade utvecklingsutgifter	3-5 år
• balanserade IT-utgifter	3-5 år

(m) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs enligt FIFO-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(n) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.

För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar livslängd nedskrivningsprövades per den 1 januari 2004 (övergångsdatum till IFRS) och görs därefter årligen.

När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.

(i) Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.

Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

(o) Aktiekapital

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

(p) Ersättningar till anställda

(i) Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I koncernen finns förmånsbestämda planer i moderbolaget och i dotterbolagen i Sverige och i Taiwan.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade "projected unit credit method".

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger det högre av 10 procent av förpliktelsernas nuvärde och 10 procent av förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

(iv) Bonus- och vinstandelsplaner

Resultatbonus utgår till de anställda som inte har individuella bonusavtal. Resultatbonusen baseras på ett operativt resultat där rörelseresultatet har belastats för kapitalkostnader. Resultatbonusen utgår som en procentandel av en månadslön och kan maximalt uppgå till 200 % av en månadslön.

(q) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(r) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt

år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(t) Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Långfristiga monetära mellanhavanden

Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självständig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.

Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Immateriella anläggningstillgångar

Utveckling

I moderföretaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter

eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Rapportering för segment

Primära segment — rörelsegrenar

2007

Tkr	Automation	HMI Products	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	570 626	393 157			963 783
Intern försäljning	679	72 255		-72 934
Summa försäljning	571 305	465 412		-72 934	963 783
Resultat
Resultat per rörelsegren	33 432	58 279	-5 526	107	86 292
Andelar i intresseföretags resultat	647				647
Rörelseresultat	34 079	58 279	-5 526	107	86 939
Finansnetto	-4 265	-2 044	4 224	-274	-2 359
Årets skattekostnad	-7 794	-16 176	-1 298	1 277	-23 991
Årets resultat	22 020	40 059	-2 600	1 110	60 589
Hänförligt till moderbolagets aktieägare					57 287
Hänförligt till minoritetens aktieägare					3 302
Övriga upplysningar
Tillgångar	241 091	346 085	215 765	-216 829	586 112
Andelar i intresseföretag	1 735				1 735
Summa tillgångar					587 847
Skulder	169 403	268 387	162 813	-237 038	363 565
Summa skulder					363 565
Investeringar	20 486	59 042	3 678		83 206
Avskrivningar	5 141	14 175	5 570		24 886

2006
Tkr	Automation	HMI Products	Övrigt	Eliminering	Summa
Intäkter
Extern försäljning	407 498	327 513			735 011
Intern försäljning	1 051	64 949		-66 000
Summa försäljning	408 549	392 462		-66 000	735 011
Resultat
Resultat per rörelsegren	26 994	52 966	11 717	-14 861	76 816
Andelar i intresseföretags resultat	347				347
Rörelseresultat	27 341	52 966	11 717	-14 861	77 163
Finansnetto	-1 260	-3 074	47 446	-7 222	35 890
Årets skattekostnad	-5 756	-11 976	-5 392	1 057	-22 067
Årets resultat	20 325	37 916	53 771	-21 026	90 986
Hänförligt till moderbolagets aktieägare					90 269
Hänförligt till minoritetens aktieägare					717
Övriga upplysningar
Tillgångar	229 678	302 622	276 986	-347 128	462 158
Andelar i intresseföretag	1 276				1 276
Summa tillgångar					463 434
Skulder	182 578	254 256	147 468	-324 988	259 314
Summa skulder					259 314
Investeringar	27 076	16 861	4 467	-12 043	36 361
Avskrivningar	2 340	11 942	4 507		18 789

Sekundära segment — geografiska områden

Tkr		Extern försäljning Tillgångar		Investeringar
	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Norden	568 966	416 493	363 377	324 559	34 922	16 291
Övriga Europa	204 631	122 965	103 605	9 754	43 676	17 793
Nordamerika	68 509	83 230	6 733	6 103	485	683
Asien och övriga världen	121 676	112 323	114 133	123 004	4 123	1 594
Summa	963 782	735 011	587 847	463 420	83 206	36 361

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armslängds avstånd", dvs mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av transaktionerna. I segmentens resultat, tillgångar och skulder (inklusive avsättningar) har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentensinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Rörelsegrenar

Koncernen består av följande rörelsegrenar:

• Automation: affärsområdet marknadsför och säljer agenturprodukter från ledande internationella tillverkare samt operatörssystem från affärsområde HMI Products.
• HMI Products: affärsområdet utvecklar, marknadsför och säljer operatörsterminaler och PC-baserade operatörssystem på den globala marknaden.
• Övrigt: affärsområdet avser främst moderbolagets gemensamma avdelning.

Rörelsegrenar utgör koncernens primära indelningsgrund.

Geografiska områden

Koncernens segment är indelade i följande geografiska områden:

• Norden
• Övriga Europa
• Nordamerika
• Asien och övriga världen

Not 3

Förvärv av rörelse

Brodersen Automation A/S

Beijer Electronics Automation AB förvärvade den danska koncernen Brodersen Automation A/S den 2 april 2007 från ägarfamiljen genom BFS Holding A/S. Förvärvet innebär anskaffning av verksamheter i Danmark, Sverige och Norge och är ett led i en offensiv satsning på fram för allt den danska marknaden för industriautomation. Brodersen omsätter på årsbasis 65 mkr och har 30 anställda i Danmark, Sverige och Norge.

Bolaget är etablerat och välkänt inom industriautomation och har en rad agenturer såsom japanska IDEC, schweiziska Baumer och danska Brodersen Controls. Produktområdena är bl a styrsystem, reläer och givare. Brodersen är sedan tidigare distributör av Beijer Electronics operatörsterminaler. Om förvärvet skett 1 januari 2007 skulle förvärvets bidrag till koncernens försäljningsintäkter varit 63,8 mkr och till nettoresultatet 0,4 mkr i denna rapport.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill:

Tkr
Köpeskilling
Kontant betalt	23 421
Direkta kostnader i samband med förvärvet	1 013
Sammanlagd köpeskilling	24 434
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-12 283
Goodwill	12 151

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i fem geografiska områden. I Sverige och Övriga Norden, som är koncernens hemmamarknad, bedrivs verksamhet inom Automation. I Övriga Europa, Nordamerika samt Övriga världen bedrivs verksamhet inom HMI Products.

Geografiska områden utgör koncernens sekundära indelningsgrund. Den information som presenteras avseende segmentens intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Goodwill är hänförlig till den strategiska betydelse förvärvet har för den nordiska helhetslösning som Beijer Electronics erbjuder marknaden för industriautomation. Ambitionen är att kunna vara en etablerad aktör inom samtliga nordiska länder med ett brett produkterbjudnande och ett helhetskoncept med gemensam logistiklösning.

De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande:

Tkr	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde
Likvida medel	5 900	5 900
Omsättningstillgångar	22 861	22 861
Materiella anläggningstillgångar	588	588
Immateriella anläggningstillgångar	4 490
Kortfristiga skulder	-20 241	-20 241
Långfristiga skulder	-176	-176
Uppskjutna skatteskulder	-1 139	-16
Förvärvade nettotillgångar	12 283	8 916
Goodwill	12 151
Sammanlagd köpeskilling	24 434
Likvida medel i förvärvade verksamheter	-5 900
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärvet	18 534

Elektronik-Systeme Lauer GmbH & Co. KG

Beijer Electronics GmbH förvärvade det tyska HMI företaget Elektronik-System Lauer av den börsnoterade tyska koncernen Augusta Technologie GmbH den 1 Juni. Förvärvet är anskaffning av ett kommanditbolag och dess komplementär. Den förvärvade verksamheten har en sammanlagd omsättning på 120 mkr, varav 80 % på den tyska marknaden. Bolaget har 60 medarbetare, varav merparten i Stuttgart-regionen. Bolaget är en etablerad och välkänd aktör med ett starkt varumärke i Tyskland och Mellaneuropa. Bolaget har ett brett utbud av egenutvecklade operatörsterminaler inom HMI området som kompletterar Beijer Electronics produktprogram, främst inom de övre segmenten.

Om förvärvet skett 1 januari 2007 skulle förvärvets bidrag till koncernens försäljningsintäkter varit 119,2 mkr och till nettoresultatet 1,9 mkr i denna rapport.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill:

TKr

Köpeskilling
Kontant betalt	56 172
Direkta kostnader i samband med förvärvet	1 914
Sammanlagd köpeskilling	58 086
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-32 399
Goodwill	25 687

Goodwill är hänförlig till den strategiska betydelse förvärvet har för den tyska och mellaneuropeiska marknadsutvecklingen. Beijer Electronics ambition är att etablera sig som en global aktör inom HMI området. Förvärvet genererar synergieffekter främst inom områdena produktutveckling, produktion och inköp.

De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande:

Tkr	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde
Likvida medel	637	637
Omsättningstillgångar	29 433	29 433
Materiella anläggningstillgångar	797	797
Immateriella anläggningstillgångar	16 082	2 885
Kortfristiga skulder	-9 610	-9 610
Uppskjutna skatteskulder	-4 940	-911
Förvärvade nettotillgångar	32 399	23 231
Goodwill	25 687
Sammanlagd köpeskilling	58 086
Likvida medel i förvärvade verksamheter	-637
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärvet	57 449

Not 4

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Tkr	2007	2006
Koncernen
Resultat från försäljning av anläggningstillgångar		406
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	1 889
Övrigt	2 838	88
	4 727	494

Not 5

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr	2007	2006
Koncernen
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	1 214	667
Andra uppdrag	1 062	659
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	339	102
Andra uppdrag	306
Moderföretaget
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	450	460
Andra uppdrag	899	659

Not 6

Leasingavgifter avseende operationell leasing

Tkr	2007	2006
Koncernen
Totala leasingkostnader	13 378	9 227
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	11 262	9 047
Mellan ett och fem år	27 359	22 570
Totalt	38 621	31 617

Moderföretaget
Totala leasingkostnader	7 985	5 902
Avtalade framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara kontrakt förfaller till betalning:
Inom ett år	6 558	6 218
Mellan ett och fem år	16 737	16 959
Totala leasingkostnader	23 291	23 177

Anställda och ersättning till anställda

Medelantalet anställda

	2007	varav män	2006	varav män
Moderföretaget
Sverige	23	43 %	152	83 %
Totalt i moderföretaget	23	43 %	152	83 %
Dotterföretag
Danmark	26	81 %	0	0 %
Estland	4	75 %	1	67 %
Finland	24	79 %	16	75 %
Kina	7	71 %	0	0 %
Lettland	4	50 %	1	67 %
Litauen	4	75 %	1	75 %
Norge	30	87 %	32	88 %
Sverige	154	86 %	0	0 %
Taiwan	112	44 %	100	44 %
Tyskland	68	71 %	5	80 %
USA	7	86 %	6	83 %
Totalt i dotterföretag	440	71 %	162	59 %
Koncernen totalt	463	70 %	314	70 %

Könsfördelning i företagsledningen
------------------------------------	--

	2007-12-31	2006-12-31
	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	14 %	14 %
Övriga ledande befattningshavare	20 %	20 %
Koncernen totalt
Styrelsen	3 %	6 %
Övriga ledande befattningshavare	7 %	7 %

	Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Tkr	2007		2006
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar a)	Sociala kostnader a)
Moderföretaget	12 360	8 844	34 073	17 440
(varav pensionskostnad)		(4 489) b)		(5 497) b)
Dotterföretag	160 422	45 707	81 871	21 809
(varav pensionskostnad)		(14 742)		(7 236)
Koncernen totalt	172 782	54 551	115 944	39 249
(varav pensionskostnad)		(19 231) c)		(12 733) c)

a) I samband med omstrukturering av koncernen under 2006 har verksamheterna i koncernens affärsområden, Automation och HMI Products flyttats till nybildade dotterbolag.

b) Av moderföretagets pensionskostnader avser 2 707 (1 998) gruppen styrelse och VD.

c) Av koncernens pensionskostnader avser 3 753 (3 676) gruppen styrelse och VD.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda

Tkr		2007	2006
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderföretaget
Sverige	4 230	8 130	3 817	30 256
(varav tantiem o.d.)	(970)	(799)	(852)	(318)
Moderföretaget totalt	4 230	8 130	3 817	30 256
(varav tantiem o.d.)	(970)	(799)	(852)	(318)
Dotterföretag i Sverige	2 557	60 951	2 119	30 542
(varav tantiem o.d.)	(325)	(4 408)	(154)	(2 936)
Dotterföretag utomlands
Taiwan	198	19 982	202	18 422
(varav tantiem o.d.)		(5 988)		(5 435)
Danmark	727	12 571
(varav tantiem o.d.)	(42)
Norge	1 340	23 396	1 152	15 120
(varav tantiem o.d.)	(317)	(3 492)	(32)	(1 549)
Finland		10 390		6 601
(varav tantiem o.d.)
Estland		749		178
(varav tantiem o.d.)
Litauen	21	330	5	72
(varav tantiem o.d.)
Lettland		782		102
(varav tantiem o.d.)
USA	771	3 565	808	2 926
(varav tantiem o.d.)			(75)	(55)
Kina		372
(varav tantiem o.d.)
Tyskland	1 193	20 527	1 176	2 447
(varav tantiem o.d.)		(139)
Dotterföretag totalt	6 807	153 615	5 462	76 410
(varav tantiem o.d.)	(684)	(14 027)	(261)	(9 975)
Koncernen totalt	11 037	161 745	9 279	106 666
(varav tantiem o.d.)	(1 654)	(14 826)	(1 113)	(10 293)

Ersättning till ledande befattningshavare — Styrelsen

Styrelsens arvode uppgick till 1 100 tkr (925) under 2007 vilket fördelas enligt följande:

350 000
150 000
150 000
150 000
150 000
150 000

Styrelseledamoten Stig-Arne Blom har för konsultuppdrag erhållit 141 tkr (20).

Ersättning och övriga förmåner under året

Ersättning och förmåner till VD och ledande befattningshavare har uppgått till belopp enligt nedan:

Tkr		2007		2006
	VD	Andra ledande befattnings havare	VD	Andra ledande befattnings havare
Grundlön	2 160	3 972	2 040	3 537
Rörlig ersättning	970	583	852	738
Övriga förmåner	82	377	82	284
Pensionskostnad	2 707	1 336	1 777	1 240
Löner och ersättningar totalt	5 919	6 268	4 751	5 799

Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med verkställande direktören utgjort koncernledningen under 2007.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning finns för VD och övriga ledande befattningshavare. För VD baseras ersättningen på resultat och måluppfyllelse och är maximerad till sex månadslöner. För övriga ledande befattningshavare baseras ersättningen dels på koncernens rörelsemarginal, dels på tillväxten i affärsområdena. Den rörliga ersättningen för övriga ledande befattningshavare är maximerad till fyra månadslöner. Rörlig ersättning för 2007 har belastat årets resultat.

Pensioner

Till pensionsförsäkring åt VD avsätts varje år 35 procent av bruttolönen inklusive bonus, dock maximalt 10 basbelopp. Pensionen är avgiftsbestämd och utfaller vid 65 års ålder. För VD finns även en avgiftsbestämd pensionsplan, som kan ge honom 95 tkr i månaden mellan 60 och 65 års ålder.

För övriga ledande befattningshavare föreligger marknadsmässiga avgiftsbestämda pensionsavtal.

Uppsägningstider och avgångsvederlag

Med verkställande direktören i moderbolaget, tillika koncernchef, har träffats avtal om en ömsesidig uppsägningstid på sex månader samt ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner vid uppsägning från bolagets sida.

Vice verkställande direktör har en uppsägningstid på tolv månader vid uppsägning från bolagets sida.

Mellan bolaget och de verkställande direktörerna i de nordiska dotterbolagen har avtalats en uppsägningstid på sex månader samt ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner respektive en uppsägningstid på tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från de verkställande direktörernas sida är uppsägningstiden sex månader. Övriga ledande befattningshavare har uppsägningstider enligt gällande tjänstemannaavtal och har varierande avtal om avgångsvederlag, dock maximalt 12 månadslöner vid uppsägning från bolagets sida.

Beslutsprocess

Ledande befattningshavares lön sätts av VD efter samråd med styrelsens ordförande. VDs lön bereds av en ersättningskommitté utsedd av styrelsen och beslutas av styrelsen i sin helhet. Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Bolaget följde årstämmans beslut.

Förslag vid årsstämman:

Styrelsens förslag vid årsstämman 2008 utgör inga förändringar jämfört med 2007.

Sjukfrånvaro

	Koncernens svenska enheter		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	2,50 %	1,69 %	3,69 %	2,30 %
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	37,01 %	41,16 %	44,22 %	41,16 %
Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid:
Sjukfrånvaron fördelad efter kön:
Män	1,70 %	0,99 %	2,17 %	1,11 %
Kvinnor	5,06 %	4,98 %	4,83 %	5,95 %
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:
29 år eller yngre	3,22 %	2,08 %	a)	2,02 %
30-49 år	2,35 %	1,67 %	3,76 %	2,56 %
50 år eller äldre	0,71 %	0,74 %	a)	0,89 %

a) Då gruppen inte uppgår till 10 personer särredovisas inte sjukfrånvaron.

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Tkr	2007	2006
Koncernen
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	-6 605	-5 483
Balanserade utgifter för dataprogram	-2 440	-1 542
Kundkontrakt, varumärken samt liknande rättigheter	-5 638	-3 841
Byggnader och mark	-277	-896
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-643	-682
Inventarier, verktyg och installationer	-9 283	-6 345
	-24 886	-18 789
Moderföretaget
Balanserade utgifter för dataprogram	-1 257	-1 128
Inventarier, verktyg och installationer	-1 118	-1 531
	-2 375	-2 659

Not 9

Finansnetto

Tkr	2007	2006
Koncernen
Ränteintäkter	1 730	2 632
Avyttring andel av dotterbolag		37 423
Finansiella intäkter	1 730	40 055
Räntekostnader	-4 089	-4 165
Finansiella kostnader	-4 089	-4 165
Andelar i intresseföretags resultat
Finansnetto	-2 359	35 890

Räntekostnader och liknande resultatposter
--------------------------------------------	--	--	--

Tkr	2007	2006
Moderbolaget
Räntekostnader, koncernföretag	-7 097	-997
Räntekostnader, övriga	-4 742	-3 499
Kursdifferens	-5 356
	-17 195	-4 496

	Resultat från övriga värde är anläggningstillgångar	papper och fordringar som		Ränteintäkter och liknande resultatposter
Tkr	2007	2006	2007	2006
Moderbolaget
Ränteintäkter, koncernföretag			20 836	7 231
Ränteintäkter, övriga			187	315
Avyttring andel av dotterbolag		42 776
Kursdifferens	396	-21
	396	42 755	21 023	7 546

Bokslutsdispositioner

Tkr	2007	2006
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier, verktyg och installationer	-604	49
Periodiseringsfond, årets avsättning	-3 940	-6 420
Periodiseringsfond, årets återföring	8 551	8 012
	4 007	1 641

Not 11

Skatt på årets resultat

Tkr	2007	2006
Koncernen
Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-25 417	-21 452
Källskatt	-1 533
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	161
	-26 789	-21 452
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-739	-1 057
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	3 537	442
	2 798	-615
Totalt redovisad skattekostnad i koncernen	-23 991	-22 067
Moderföretaget
Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Periodens skattekostnad	-3 322	-5 392
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-30
Totalt redovisad skattekostnad i moderföretaget	-3 352	-5 392

Avstämning av faktisk skatt

Tkr	2007	2006
Koncernen
Resultat före skatt	84 580	113 053
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-23 691	-31 655
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	778	648
Andra ej avdragsgilla kostnader	-1 002	-7 974
Ej skattepliktiga intäkter	1 093	16 383
Effekter av underskottsavdrag, netto	677	-18
Skatt hänförlig till tidigare år	161
Källskatt	-1 553
Kursdifferens	-108	848
Schablonränta på periodiseringsfond	-346	-299
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-23 991	-22 067
Skattesatserna i dotterbolagen varierar mellan 15–39 % (15–40 %).
Moderföretaget
Resultat före skatt	7 971	59 163
Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget	-2 232	-16 566
Ej avdragsgilla kostnader	-793	-511
Ej skattepliktiga intäkter	17	11 983
Skatt hänförlig till tidigare år	-30
Schablonränta på periodiseringsfond	-314	-299
Redovisad skatt enligt resultaträkningen	-3 352	-5 392

Immateriella anläggningstillgångar

Tkr	Goodwill	Utvecklingsutgifter	IT-utgifter	Varumärken	Kundkontrakt	Totalt
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2006-01-01	48 043	31 751	6 906	11 824	15 685	114 209
Rörelseförvärv					16 082	16 082
Internt utvecklade tillgångar		10 946				10 946
Övriga investeringar			1 768			1 768
Årets valutakursdifferenser	-5 555		-63	-555	-3 025	-9 198
Utgående balans 2006-12-31	42 488	42 697	8 611	11 269	28 742	133 807
Ingående balans 2007-01-01	42 488	42 697	8 611	11 269	28 742	133 807
Rörelseförvärv	37 837		2 975	10 035	7 652	58 499
Internt utvecklade tillgångar		10 850				10 850
Övriga investeringar			2 428			2 428
Årets valutakursdifferenser	-1 424		76	-303	264	-1 387
Utgående balans 2007-12-31	78 901	53 547	14 090	21 001	36 658	204 197
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2006-01-01		-4 776	-1 585	-443	-2 489	-9 293
Årets avskrivningar		-5 483	-1 542	-565	-3 276	-10 866
Årets valutakursdifferenser			43	85	475	603
Utgående balans 2006-12-31		-10 259	-3 084	-923	-5 290	-19 556
Ingående balans 2007-01-01		-10 259	-3 084	-923	-5 290	-19 556
Årets avskrivningar		-6 605	-2 440	-1 828	-3 810	-14 683
Årets valutakursdifferenser			-91	-277	-420	-788
Utgående balans 2007-12-31		-16 864	-5 615	-3 028	-9 520	-35 027
Redovisade värden
Per 2006-01-01	48 043	26 975	5 321	11 381	13 196	104 916
Per 2006-12-31	42 488	32 438	5 527	10 346	23 452	114 251
Per 2007-01-01	42 488	32 438	5 527	10 346	23 452	114 251
Per 2007-12-31	78 901	36 683	8 475	17 973	27 138	169 170

Koncernen redovisar följande immaterialla tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
Goodwill	Obestämbar	Nedskrivningsprövning
Utvecklingsutgifter	3-5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
IT-utgifter	3-5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Varumärken *	7 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden
Kundkontrakt *	4-10 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

* Varumärken och kundkontrakt hänför sig till strategiska förvärv och beräknas ha en nyttjandeperiod som uppgår till 7 år.

Moderbolaget redovisar följande immateriella tillgångsslag

Immateriellt tillgångsslag	Nyttjandeperiod	Avskrivningsmetod
IT-utgifter	3-5 år	Linjär avskrivning över tillgångens nyttjandeperiod baserad på anskaffningsvärden

IT-utgifter

Tkr
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2006-01-01	5 750
Övriga investeringar	1 397
Utgående balans 2006-12-31	7 147
Ingående balans 2007-01-01	7 147
Övriga investeringar	2 389
Utgående balans 2007-12-31	9 536
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2006-01-01	-1 153
Årets avskrivningar	-1 128
Utgående balans 2006-12-31	-2 281
Ingående balans 2007-01-01	-2 281
Årets avskrivningar	-1 257
Utgående balans 2007-12-31	-3 538
Redovisade värden
Per 2006-01-01	4 597
Per 2006-12-31	4 866
Per 2007-01-01	4 866
Per 2007-12-31	5 998

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill

Följande kassagenererande enheter – som utgör delar av primärsegmenten för "Automation" respektive "HMI" – har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

Tkr	2007	2006
Automation	16 858	4 604
HMI	62 043	37 884
Totala goodwillvärden i koncernen	78 901	42 488

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande balanserade utvecklingsutgifter.

Följande kassagenererande enhet – som utgör delar av primärsegmentet för "HMI" – har betydande redovisade värden för balanserade utvecklingsutgifter. Balanserade utvecklingsutgifter har en bestämbar nyttjandeperiod. Dessa utgifter skrivs av över en period om 3-5 år. Det bokförda värdet av balanserade utvecklingsutgifter uppgår till:

Tkr	2007	2006
HMI	36 683	32 438
Totala värden för balanserade utvecklingsutgifter i koncernen	36 683	32 438

Enheten "Automation"

Nedskrivningsprövningen för enheten "Automation" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 20 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2007 har baserats på en årlig tillväxt, för såväl intäkter som kostnader, om 2 %. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14,3 % före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till 2 % årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på 2 %.
Valutakurs EUR/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs NOK/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Enheten "HMI"

Nedskrivningsprövningen för enheten "HMI" baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 20 år, varav det första baseras på enhetens budget. De kassaflöden som prognostiserats efter 2007 har baserats på en årlig till växt, för såväl intäkter som kostnader, om 2 %. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 14,0 % före skatt. Viktiga antaganden i prognoserna beskrivs i uppställningen nedan.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och marknadstillväxt	Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Nominell marknadstillväxt har antagits till 2 % årligen.
Varukostnader och bruttovinst	Kassaflödesprognoserna har baserats på oförändrad bruttovinstprocent. Detta antagande överensstämmer med tidigare erfarenheter och rådande överenskommelser.
Allmän kostnadsutveckling	Prognoserna baseras på en årlig kostnadsinflation på 2 %.
Valutakurs NTD/SEK	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.
Valutakurs USD/NTD	Valutakursprognoserna baseras på aktuell noterad växelkurs.

Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen			Moderbolaget
Tkr	Byggnader och mark a)	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2006-01-01	30 494	2 271	44 784	77 550	24 562
Förvärvat via rörelseförvärv			151	151
Övriga förvärv	78	707	6 780	7 566	3 367
Avyttringar			-4 046	-4 046	-14 835
Valutakursdifferenser	-3 586	-335	-1 288	-5 209	-26
Utgående balans 2006-12-31	26 986	2 644	46 381	76 012	13 068
Ingående balans 2007-01-01	26 986	2 644	46 381	76 011	13 068
Förvärvat via rörelseförvärv			1 377	1 377
Övriga förvärv		199	9 569	9 768	1 289
Avyttringar			-1 736	-1 736	-71
Valutakursdifferenser	-1 779	-140	1 789	-130
Utgående balans 2007-12-31	25 207	2 703	57 380	85 290	14 286
Avskrivningar
Ingående balans 2006-01-01	-3 079	-505	-28 811	-32 394	-18 288
Förvärvat via rörelseförvärv			-124	-124
Årets avskrivningar	-896	-624	-4 024 b)	-5 543	-1 531
Avyttringar			3 651	3 651	9 953
Valutakursdifferenser	581	105	917	1 604	25
Utgående balans 2006-12-31	-3 393	-1 023	-28 391	-32 807	-9 841
Ingående balans 2007-01-01	-3 393	-1 023	-28 391	-32 807	-9 841
Årets avskrivningar	-279	-593	-5 505 b)	-6 377	-1 117
Avyttringar			1 375	1 375	71
Valutakursdifferenser	611	60	-939	-268
Utgående balans 2007-12-31	-3 061	-1 556	-33 460	-38 077	-10 887
Redovisade värden
Per 2006-01-01	27 415	1 766	15 973	45 154	6 274
Per 2006-12-31	23 593	1 621	17 990	43 205	3 227
Per 2007-01-01	23 593	1 621	17 990	43 205	3 227
Per 2007-12-31	22 146	1 147	23 920	47 213	3 399

a) I det redovisade värdet per den 31 december 2007 ingår byggnader till ett belopp av 2 636 tkr vars nyttjandeperiod är 3—5 år. Övriga byggnaders nyttjandeperiod är 45-60 år. Samtliga byggnader innehas av koncernens utländska dotterbolag, varför taxeringsvärden ej anges.

b) Innehåller netto finansiell leasing.

Andelar i koncernföretag

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	7 835	142 182
Överlåtelse av dotterbolag		-142 182
Nybildade dotterbolag		7 835
	7 835	7 835
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början		-324
Återföring nedskrivningar		324
Redovisat värde vid
periodens slut	7 835	7 835

Specifikation av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Tkr			2007-12-31	2006-12-31
Dotterföretag/Org nr/Säte	Antal andelar	Andel i % a)	Redovisat värde	Redovisat värde
Beijer Electronics Automation AB, 556701-3965, Malmö	850	85	7 735	7 735
Beijer Electronics AS, 912965058, Drammen	1 117	100
Beijer Electronics Oy, 245.223, Helsingfors	50	100
Beijer Electronics UAB, 111760799, Vilnius	285	100
Beijer Electronics SIA, 40003540103, Riga	501	100
Beijer Electronics Eesti Oü, 10668940, Tallinn	1	100
Beijer Electronics A/S, 29 78 59 02, Ballerup	500 000	100
Brodersen Automation A/S, 56162712, Roskilde	1 000	100
Brodersen Automation AS, 957004083, Oslo	300	100
Brodersen Automation AB, 556288-8650, Jönköping	3 000	100
Beijer Electronics Products AB, 556701-4328, Malmö	1 000	100	100	100
Beijer Electronics Inc, 36-4027234, Chicago	1 000	100
Beijer Electronics GmbH, 22383, Stuttgart	100	100
Elektronik-Systeme Lauer KG, HRA 222 129, Stuttgart	1	100
Beijer Electronics Shanghai Trading Co, Ltd, Shanghai	1	100
Hitech Electronics Ltd, 05027350, Taipei	116 534	100
			7 835	7 835

a) Andel i procent av kapitalet, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Not 15

Andelar i intresseföretag

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång	1 276	1 117
Andel i intresseföretagets resultat a)	647	347
Omräkningsdifferens	-104	42
Andra förändringar i intresseföretagets egna kapital	-84	-230
Redovisat värde vid årets utgång	1 735	1 276

Företag, org.nr och säte

Tkr	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
2007
Intresseföretag
Autic System AS, 968614150, Tönsberg	40	1 735

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2007 inkluderar goodwill om 337 tkr (309).

a) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet

Not 15 forts Andelar i intresseföretag

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Tkr	Land	Intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kap	Ägd andel i %
2007
Intresseföretag
Autic System AS	Norge	6 919	647	2 485	-1 088	1 397	40
		6 919	647	2 485	-1 088	1 397	40

Not 16

Moderbolagets andelar i intresseföretag

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början		908
Omstrukturering av koncernen		-908
Redovisat värde vid periodens slut		0

I samband med koncernens omstrukturering 2006 har innehavet i intresseföretaget överlåtits från moderbolaget till dotterbolaget Beijer Electronics Automation AB.

Not 18

Andra långfristiga fordringar

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	36	386
Tillkommande fordringar	172
Årets amorteringar	-50	-350
Årets valutakursdifferenser	2
Redovisat värde vid periodens slut	160	36

Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde

Not 17

Långfristiga fordringar hos koncernföretag

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Moderföretaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	253 254	1 586
Tillkommande fordringar	59 652	251 668
Årets amorteringar	-139 694
Årets valutakursdifferenser	1 413
Redovisat värde vid periodens slut	174 625	253 254

Not 19

Varulager

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Koncernen
Råvaror och förnödenheter	37 753	21 092
Färdiga varor och handelsvaror	89 419	73 963
Förskott till leverantörer	36	18
Förskott till leverantörer	696	18
	127 904	95 073

Not 20

Kundfordringar och andra fordringar

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Kundfordringar - netto	135 967	96 481
Övriga fordringar	11 827	7 250
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	7 506	5 134
	155 300	108 865

Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar överensstämmer med bokfört värde. Kundfordringar bedöms individuellt vid varje bokslutstillfälle. Årets resultat har belastats med kostnader för befarade och konstaterade kundförluster uppgående till 393 tkr. De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak kunder som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.

Kostnaden för befarade och konstaterade kundfordringar ingår i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.

Obeskattade reserver

De verkliga värdena på lån till närstående värderas till anskaffningsvärde och i de fall de är utställda i utlänsk valuta till balansdagens kurs.

Den effektiva räntan på långfristiga fordringar till närstående är 3,5–5,4 %.

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar är följande:

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
EUR	37 007	25 941
USD	31 417	22 023
NOK	22 911	16 061
DKK	21 067	14 768
NTD	6 205	4 350
SEK	34 043	23 864
Övriga	2 651	1 858
	155 300	108 865

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Koncernen
Hyror	3 509	1 930
Försäkringar	1 375	1 241
Leasingavgifter	362	335
Övriga poster	2 260	1 629
	7 506	5 134
Moderföretaget
Hyror	1 986	1 775
Försäkringar	838	980
Leasingavgifter	81	40
Övriga poster	244	225
	3 149	3 020

Not 21

Vinst per aktie

Tkr	2007	2006
Periodens resultat	57 287	90 269
Antal utestående aktier	6 221,50	6 221,50
Vinst per aktie	9,21	14,51

Utbetald utdelning per aktie	5,75 kr	3,25 kr

På årsstämman per 2008-04-21 avseende räkenskapsåret 2007 kommer utdelning på 4,00 kronor per aktie att föreslås. Den föreslagna utdelningen har ej redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier	2 024	1 421
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2002		8 551
Avsatt vid taxering 2003	8 295	8 295
Avsatt vid taxering 2004	5 896	5 896
Avsatt vid taxering 2005	7 222	7 222
Avsatt vid taxering 2006	7 606	7 606
Avsatt vid taxering 2007	6 420	6 420
Avsatt vid taxering 2008	3 940	0
	41 403	45 411

Not 23

Räntebärande skulder

Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29.

Tkr	2007	2006
Koncernen
Långfristiga skulder
Avsättning för pensioner	26 190	22 360
Banklån	78 355	32 813
Finansiella leasingskulder	4 256	3 882
	108 801	59 055
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	34 078	11 903
Kortfristig del av banklån	11 816	9 091
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	2 700	2 439
	48 594	23 433

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

2007

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Koncernen
Inom ett år	2 176	276	1 900
Mellan ett och fem år	4 779	287	4 492
	6 955	563	6 392

2006

Tkr	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Koncernen
Inom ett år	2 661	222	2 439
Mellan ett och fem år	4 072	190	3 882
	6 733	412	6 321

Not 24

Skulder till kreditinstitut

Tkr	2007	2006
Moderbolaget
Långfristiga skulder
Banklån	78 219	32 813
	78 219	32 813
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	1 219	11 903
Kortfristig del av banklån	11 813	6 250
	13 032	18 153

Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	1 855	1 529
Räntekostnad	992	768
Kostnad förmånsbestämda planer	2 847	2 297
Kostnad avgiftsbestämda planer	13 386	9 399
Löneskatt och avkastningsskatt	2 119	1 731
Total kostnad avgiftsbestämda planer	15 505	11 130
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	18 352	13 427
Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:
Personalkostnader	17 360	12 659
Finansiella kostnader	992	768
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	18 352	13 427

Tkr 2007 2006

Pensionskostnad

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen

Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden:

Nettobelopp per 2007-01-01 22 360 Kostnad förmånsbestämda planer 4 327 Utbetalning av ersättningar -157 Omräkningsdifferens -340 Nettobelopp i balansräkningen per 2007-12-31 26 190

Not 25

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser
Tkr	2007	2006
Koncernen
Förmånsbestämda förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	32 919	25 474
Justeringar:
Ackumulerade oredovisade aktuariella resultat	-6 729	-3 114
Nettobelopp i balansräkningen	26 190	22 360
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder:
Sverige	21 135	17 742
		4 618
Taiwan	5 055
Nettobelopp i balansräkningen	26 190	22 360

Aktuariella antaganden

Tkr

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna (vägda genomsnittsvärden):

Tkr	2007	2006
Diskonteringsränta, %	4,09	4,14
Framtida löneökningar, %	3,65	3,65
Framtida ökningar av pensioner, %	1,50	1,50
Personalomsättning, %	6,00	6,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	25,6	25,9
Koncern
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga
Moderföretag
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser	Inga	Inga

Uppskjutna skatteskulder

Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Tkr	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncernen 2007-12-31				Koncernen 2006-12-31
Immateriella tillgångar		17 251	-17 251	Immateriella tillgångar		13 577	-13 577
Byggnader och mark	226	1 654	-1 428	Byggnader och mark	196	1 754	-1 558
Inventarier	475		475	Inventarier	446	44	402
Lager	1 287		1 287	Lager	864		864
Kundfordringar		7	-7	Kundfordringar	34		34
Pensionsavsättningar	840	2 063	-1 223	Pensionsavsättningar	1 596	1 012	584
Obeskattade reserver		15 551	-15 551	Obeskattade reserver		14 102	-14 102
Övrigt	1 459		1 459	Övrigt	402		402
Underskottsavdrag	4 507		4 507	Underskottsavdrag	1 074		1 074
	8 794	36 526	-27 732		4 612	30 489	-25 877
Kvittning	-19	-19		Kvittning	14	14
Netto uppskjuten skatteskuld	8 775	36 507	-27 732	Netto uppskjuten skatteskuld	4 626	30 503	-25 877

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Tkr	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Valutakursdifferenser och förvärv av rörelse	Belopp vid årets utgång
Koncernen
Immateriella tillgångar	-13 577	375	-4 049	-17 251
Byggnader och mark	-1 558	38	92	-1 428
Inventarier	402	73		475
Lager	864	429	-6	1 287
Kundfordringar	34	-41		-7
Pensionsavsättningar	584	-1 248	-559	-1 223
Obeskattade reserver	-14 102	-1 441	-8	-15 551
Övrigt	402	1 076	-19	1 459
Underskottsavdrag	1 074	3 537	-104	4 507
	-25 877	2 798	-4 654	-27 732

Not 27

Övriga avsättningar

Tkr	Omstrukturering
Per 1 januari 2007
Redovisat i resultaträkningen:
– tillkommande avsättningar	5 676
– återförda outnyttjat belopp	-527
Utnyttjat under året	-2 631
Valutakursdifferenser	117
Per 31 december 2007	2 635

Not 28

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Koncernen
Upplupna löner och semesterlöner	31 080	23 413
Upplupna sociala avgifter	7 749	5 977
Garantiriskreserv	1 237	1 277
Övriga poster	12 795	6 884
	52 861	37 551
Moderföretaget
Upplupna löner och semesterlöner	3 002	2 562
Upplupna sociala avgifter	1 198	1 108
Övriga poster	2 110	2 095
	6 310	5 765

Finansiella risker och finanspolicies

Finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker. Beslut avseende valutasäkring och tillkommande ny långfristig upplåning fattas av styrelsen.

Ränterisker

Beijer Electronics finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Koncernens genomsnittliga räntebindningsperiod är cirka 30 dagar. Räntenivåerna varierar mellan 3,0 procent och 4,85 procent. Genomsnittlig ränta motsvarar ca 3,4 procent.

Kreditrisker

Koncernen är exponerad mot kreditrisker i kundfordringar. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.

Valutarisker

Koncernen verkar internationellt och utsätts för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta (omräkningsexponering). Koncernen har under räkenskapsåret inte valutasäkrat betalningsflöden eller exponeringen i utländska dotterbolag. De största inköpsvalutorna för Beijer Electronics är EUR, JPY och USD. De största intäktsvalutorna är NOK, USD och EUR. Koncernen har en hög grad av flödesmatchning av valutaexponeringarna, innebärande ett lågt s k value-at-risk (teoretiskt riskvärde). Policyn för koncernens dotterbolag är att dessa skall hantera sin valutarisk genom att styra intäkter och kostnader mot funktionell valuta och överlåta åt moderbolaget att hantera netting av olika valutor. En förstärkning- eller försvagning med 10 procent av svenska kronan mot de största intäkts- eller kostnadsvalutorna skulle därmed få marginell effekt på koncernens resultat.

Likviditetsrisker

Beijer Electronics har lån som förfaller till betalning vid olika tidpunkter. En stor del av lånen består av en checkkredit som enligt villkoren löper över ett år men som utan förnyad prövning förlängs tolv månader vid löptidens slut. Beijer Electronics har god likviditet och goda förutsättningar att expandera sina krediter vid behov. Koncernens förvärvsfinansieringar har samlats upp i ett enskilt förvärvslån som löper med rörlig ränta och rak amorteringskurva. Amorteringen skapar nytt kreditutrymme.

Prisrisker

Beijer Electronics prisrisker är kopplade till traditionella konjukturella makrovariabler såsom inflation, världmarknadspriser på elektronikkomponenter, m m. Förmågan att prisjustera är god, relaterat till löpande genomlysning av standardvillkor och prisvillkor.

Kapitalrisk

Koncernen har i egenskap av agentur- och handelsverksamhet en historisk låg kapitalbindning i omsättnings- och anläggningstillgångar. Företaget arbetar med soliditetsmått för att upprätthålla ett effektivt förhållande mellan det egna och det lånade kapitalet. Nettoskuldsättningsgraden har under året ökat marginellt p g a förvärvslån, men är väl inom ramen för de externa krav som långivare ställer på koncernen.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

Tkr	Räntesats %	Ränte bindningstid	Valuta	Nominellt belopp i originalvaluta
Koncernen
Likvida medel
Banklån:
Banklån	4,35	rörlig	SEK	90 032
Checkkredit*	4,35	rörlig	SEK	1 219
Banklån	5,39	rörlig	LTL	109

* Checkkredit löper med en kontraktsränta om 0,25 % på beviljad kredit.

2007

Tkr	Belopp	%
Koncernen
EUR	-12 456	-6,0
GPB	-292	-0,1
USD	61 163	29,7
NOK	123 995	60,1
DKK	74 129	35,9
JPY	-10 363	-5,0
NTD	-39 712	-19,3
Övriga	9 791	4,7
	206 255	100

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor:

Valuta/Belopp i tusental	Utländsk valuta	Svensk valuta	%
Koncernen
EUR	6 454	61 142	23,14
NTD	547 799	109 505	41,45
USD	841	5 439	2,06
DKK	30 952	39 325	14,88
EEK	3 049	1 846	0,70
LVL	115	1 564	0,59
LTL	487	1 334	0,50
NOK	37 088	44 042	16,67
		264 197	100,00

Not 30

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Övrigt	447
Summa ställda säkerheter	447
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	440	388	34	31
Borgensförbindelser till förmån för personalstiftelse i moderföretaget		19		19
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag			947	907
Övrigt	449	318
Summa eventualförpliktelser	889	725	981	957

Not 31

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag (se not 14) och sitt intressebolag (se not 15). Avseende transaktioner med VD, styrelseledamöter och ledande befattningshavare (se not 7).

Sammanställning över närståendetransaktioner

Närståenderelation	År	Försäljning av varor till närstående	Inköp av varor från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Moderbolaget
Dotterföretag	2007	53 531	28	11 841	186 898
Dotterföretag	2006	37 678	2 585	82 418	253 493

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Kassaflöde

Tkr	2007-12-31	2006-12-31
Likvida medel – koncernen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	71 939	91 914
Summa enligt balansräkningen	71 939	91 914
Summa enligt kassaflödesanalysen	71 939	91 914
Likvida medel - moderbolaget
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (+tillgodohavande på checkräkningskredit)	79	297
Summa enligt balansräkningen	79	297
Summa enligt kassaflödesanalysen	79	297

Betalda räntor

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2007	2006	2007	2006
Erhållen ränta	1 722	987	21 023	7 549
Erlagd ränta	-4 999	-2 611	-11 839	-3 128
	-3 277	-1 624	9 184	4 421

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2007	2006	2007	2006
Avskrivningar	24 886	18 789	2 375	2 659
Aktiverat arbete för egen räkning	-10 710	-6 066
Resultatandelar i intresseföretag	-647	-347
Realisationsresultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar		-37 423		-42 776
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	361	-21		57
Avsättningar till pensioner	3 830	961	1 643	-15 628
Reservering omstrukturering	2 635
Omräkningsdiffirenser			-1 413
Övrigt	1	-1 524		-149
	20 356	-25 631	2 605	-55 837

Ej utnyttjade krediter

Transaktioner som inte medför betalningar				Koncernen		Moderbolaget
Tkr	2007	2006	Tkr	2007	2006	2007	2006
Koncernen			Ej utnyttjade kre
Förvärv av tillgång genom			diter uppgår till	66 670	38 097	60 317	38 097
finansiell lease	3 768	2 778

Händelser efter balansdagen

Beijer Electronics AB förvärvade det svenska företaget Westermo Teleindustri AB av ägarfamiljen den 1 januari 2008. Förvärvet innebär att sammanlagt åtta juridiska enheter förvärvas tillsammans med moderbolaget. Verksamheten hade en sammanlagd omsättning på 223 mkr under 2007 varav merparten på den europeiska marknaden. Bolaget är en etablerad och välkänd aktör inom industriell datakommunikation med 148 anställda i sex länder samt ett distributörsnätverk på ett flertal marknader i världen. Westermos breda produktprogram och den höga organiska tillväxten kompletterar och förstärker Beijer Electronics erbjudande inom automation, industri och infrastruktur.

Nedan följer preliminära uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill:

Tkr
Köpeskilling
Kontant betalt	214 655
Direkta kostnader i samband med förvärvet	2 237
Sammanlagd köpeskilling	216 892
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-93 194
Goodwill	123 698

Goodwill är hänförlig till den strategiska betydelse förvärvet har för den breddning som ges till befintligt produkterbjudande inom Beijer Electronics. Förvärvet ger synergieffekter på medel- och långfristig sikt inom produktion, logistik, utveckling och försäljning. De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet är följande:

Tkr	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde
Likvida medel	22 239	22 239
Omsättningstillgångar	64 284	64 284
Materiella anläggningstillgångar	8 267	8 267
Immateriella anläggningstillgångar	84 531	18 131
Övriga långfristiga tillgångar	4 613	4 613
Räntebärande skulder	-32 660	-32 660
Kortfristiga skulder	-36 618	-35 511
Uppskjutna skatteskulder	-21 462	-3 977
Förvärvade nettotillgångar	93 194	45 386

Tkr
Goodwill	123 698
Sammanlagd köpeskilling	216 892

Tkr
Likvida medel i förvärvade verksamheter	-22 239
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärvet	194 653

Not 34

Uppgifter om moderbolaget

Beijer Electronics AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på OMX Nordiska Börs Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 426, 201 24 Malmö.

Koncernredovisningen för år 2007 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag.

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman den 21 april 2008.

Malmö den 19 mars 2008

Anders Ilstam Ordförande

Bert Åke Eriksson Hans Linnarson

Joen Magnusson Göran Sigfridsson Verkställande direktör

Stig-Arne Blom Ulrika Hagdahl

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 mars 2008

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor

Lars Nilsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Beijer Electronics AB

Org nr 556025-1851

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Electronics AB för år 2007. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38-78. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Malmö den 20 mars 2008

Mikael Eriksson Auktoriserad revisor

Lars Nilsson Auktoriserad revisor

Fem år i sammandrag

Tkr	2007	2006	2005	2004	2003
	IFRS	IFRS	IFRS	IFRS	Svenska redovisnings principer
Resultaträkning
Intäkter	963 782	735 011	615 288	464 044	437 797
Övriga rörelseintäkter	15 437	11 440	15 158	16 354	3 906
Rörelsens kostnader	-868 041 *	-650 846	-556 178	-428 295	-410 694
Avskrivningar	-24 886	-18 789	-14 204	-6 157	-5 396
Andel av vinst i intresseföretag	647	347	54
Rörelseresultat	86 939	77 163	60 118	45 946	25 613
Finansnetto	-2 359	35 890 *	-1 468	-13	1 238
Resultat före skatt	84 580	113 053	58 596	45 933	26 851
Skatt på årets resultat	-23 991	-22 067	-17 422	-13 275	-7 472
Nettoresultat	60 589	90 986	41 174	32 658	19 379
Hänförlig till moderbolagets aktieägare	57 287	90 269	41 174	32 658	19 379
Hänförlig till minoritetens aktieägare	3 302	717
* varav engångsposter	-5 266	37 423
Motsvarar vinst per aktie, kr	9,21	14,51	6,62	5,25	3,11
Vinst per aktie justerat för engångsposter, kr	10,05	8,49

	2007	2006	2005	2004	2003
Balansräkning
Tillgångar
Anläggningstillgångar	227 053	163 394	155 324	46 270	25 854
Omsättningstillgångar	288 855	208 126	171 273	112 653	106 908
Likvida medel och kortfristiga placeringar	71 939	91 914	63 743	74 646	73 175
Summa tillgångar	587 847	463 434	390 340	233 569	205 937
Eget kapital och skulder
Eget kapital	224 282	204 120	150 506	114 915	99 675
Långfristiga skulder	148 515	89 726	94 085	34 468	23 103
Kortfristiga skulder	215 050	169 588	145 749	84 186	83 159
Summa eget kapital och skulder	587 847	463 434	390 340	233 569	205 937
Därav räntebärande skulder	157 395	80 725	82 381	20 451	13 019
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	9,0	10,5	9,8	9,9	5,9
Rörelsemarginal före engångsposter, %	9,6	10,5	9,8	9,9	5,9
Vinstmarginal, %	6,3	12,4	6,7	7,0	4,4
Soliditet, %	38,2	44,0	38,5	49,2	48,4
Eget kapital per aktie, kr	34,28	31,64	24,19	18,47	16,02
Vinst per aktie, kr	9,21	14,51	6,62	5,25	3,11
Vinst per aktie före engångsposter, kr	10,05	8,49	6,62	5,25	3,11
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	28,3	51,3	31,0	30,4	19,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	26,6	45,3	33,1	37,9	24,3
Avkastning på operativt kapital, %	34,6	42,6	52,3	91,7	60,8
Medelantal anställda	463	314	294	199	206
Antal aktier 6 221 488

	2007	2006	2005	2004	2003
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	80 487	69 540	54 517	36 401	22 151
Förändring i rörelsekapital	-35 388	-22 313	23 492	-6 010	7 848
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-99 382	15 334	-130 057	-11 716	-6 878
Förändring i finansiering	69 249	-5 904	57 416	–	–
Utbetald utdelning	-35 774	-20 220	-18 665	-17 109	-17 109
Förändring i likvida medel	-20 808	36 437	-13 297	1 566	6 012
Likvida medel vid årets början	91 914	63 743	74 646	73 175	68 279
Kursdifferens i likvida medel	833	-8 266	2 394	-95	-1 116
Likvida medel vid årets slut	71 939	91 914	63 743	74 646	73 175

Definitioner

Tekniska definitioner

Automation

Automatisering eller automation kallas långt driven automatisk produktion.

Elektromekaniska

En beteckning för vissa elektriska komponenter som till viss del har en mekanisk funktion, exempelvis reläer.

Frekvensomriktare

Elektronisk utrustning för att styra varvtalet på en vanlig trefasig växelströmsmotor.

Fältbuss

Standardiserat nätverk för anslutning av exempelvis decentraliserade in- och utgångsmoduler. Standarden innebär att moduler av olika fabrikat kan kommunicera i ett och samma nätverk.

Givare

Apparat som samlar in, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av data.

HMI

Human Machine Interface, se operatörssystem eller operatörspanel.

Industriell datakommunikation

Industriell datakommunikation används där det finns stora krav på säker dataöverföring inom t ex infrastrukturprojekt.

Mikroprocessor

En mikroprocessor är datorns centralenhet eller processor i ett chip. Mikroprocessor är även ett samlingsbegrepp för olika programmerbara aritmetiska, digitala och elektroniska enheter som till exempel signalprocessor, grafikprocessor och centralprocessor.

Modulära system

Programmerbart styrsystem, s k PLC-system, där användaren har stor frihet att kombinera olika typer av centralenheter, in- och utgångar och kommunikationsmoduler för olika standardprotokoll till ett komplett system.

Kompakta system

Programmerbart styrsystem, s k PLC-system, där grundenheten normalt innehåller både centralenhet samt in- och utgångar. Systemet kan beroende på modell kompletteras med fler in- eller utgångar och kommunikationsmoduler för olika standardprotokoll.

LCD

Liquid Crystal Display, en typ av bildskärm med flytande kristaller som bestämmer den optiska genomträngningsförmågan hos ljusstrålar beroende på pålagd spänning över kristallen.

Operatörssystem

Samlingsnamn på produkter eller system som är speciellt utvecklade för att förenkla operatörens arbete med att avläsa och påverka maskiner eller processer.

Operatörspanel

Panel med tryckknappar och bildskärm med vilken operatören kan avläsa och påverka maskinens eller processens status. Panelen är oftast monterad ute i anläggningen där operatören arbetar.

PLC-system

Programmable Logic Controller, ett programmerbart system för att styra och övervaka olika typer av maskiner och processer. Systemen finns i olika storlekar där de större är modulärt uppbyggda och enkelt kan anpassas för varierande krav.

Positioneringssystem

Programmerbart system för att skapa kontrollerade rörelser, förflyttningar eller rörelseprofiler. Systemet sänder ut elektriska signaler som med hjälp av frekvensomriktare eller servosystem översätts till mekaniska rörelser.

Reläer

En elektromekanisk komponent som fungerar som en elektriskt styrd kontakt eller brytare. Ett relä består av en elektromagnet, ett ankare och ett antal kontakter. Ett relä används t ex för att avskilja olika styrkretslopp med olika spänningspotential.

SCADA-system

Supervisory Control And Data Acquisition, ett överordnat datorprogram för att styra, övervaka och samla in data från processer samt grafiskt presentera informationen på bildskärm.

Servosystem

En speciell elmotor med elektronisk drivutrustning för att utföra kontrollerade rörelser eller snabba förflyttningar med mycket hög precision. För att styra ett servosystem används oftast ett positioneringssystem.

Systemintegratörer

Ett företag med specialistkompetens inom en eller flera branscher som erbjuder tjänster för automatisering och elektrifiering av industriella anläggningar.

Visionsystem

Kamerasystem och speciella datorprogram för bildbehandling. Kan användas för kvalitetssäkring genom att kontrollera detaljer i produktionsanläggningar.

Ekonomiska definitioner

Avkastning på eget kapital efter skatt

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (resultat efter avskrivningar) i förhållande till genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Vinstmarginal

Nettoresultat i förhållande till nettoomsättning.

Vinst per aktie

Årets nettoresultat dividerat med antal aktier vid årets slut.

Adresser

Moderbolag

Beijer Electronics AB (publ)

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Göran Sigfridsson www.beijerelectronics.se

Affärsområde Automation

Beijer Electronics Automation AB

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Lars Ekelund www.beijer.se

Regionkontor

Stockholm: +46 8 626 04 20 Göteborg: +46 31 707 25 50

Försäljningskontor

Jönköping: +46 36 12 89 40 Karlstad: +46 54 15 06 90 Luleå: +46 920 23 07 50 Sundsvall: +46 60 12 71 20

Beijer Electronics A/S

Lykkegårdsvej 17 DK-4000 Roskilde, Danmark Telefon +45 46 75 76 66 Telefax +45 46 75 56 26 www.beijer.dk

Affärsområde HMI Products

Beijer Electronics Products AB

Box 426 201 24 Malmö, Sverige Telefon +46 40 35 86 00 Telefax +46 40 93 23 01 VD Conny Persson www.beijerelectronics.com

Beijer Electronics Inc

939 North Plum Grove Road, Suite F Schaumburg, IL 60173, USA Telefon +1 847 619 6068 Telefax +1 847 619 6674 www.beijerelectronics.us

Regionkontor

Los Angeles: +1 818 991 5381 Kernersville: +1 336 992 8777

Beijer Electronics Eesti OÜ

Pärnu mnt 160 i 11317 Tallin, Estland Telefon +372 651 81 40 Telefax +372 651 81 49 www.beijer.ee

Beijer Electronics Oy

Jaakonkatu 2 FI-01740 Vanda, Finland Telefon +358 207 463 500 Telefax +358 207 463 501 www.beijer.fi

Regionkontor

Jyväskylä: +358 207 463 570 Tammerfors: +358 207 463 560 Kempele: +358 207 463 582 Ulvila: +358 207 463 540

Beijer Electronics SIA

Vestienas iela 2 LV1035 Riga, Lettland Telefon +371 784 22 80 Telefax +371 784 22 81 www.beijer.lv

Elektronik-Systeme LAUER

GmbH & Co. KG Kelterstraße 59 72669 Unterensingen, Tyskland Telefon +49 7022 9660 0 Telefax +49 7022 9660 103 www.lauer-systeme.net

Hitech Electronics Corp.

7&8f, No. 108 Min-Quan Rd Shin-Tien, Taipei Shien, Taiwan, R.O.C. 231 Telefon +886 2 2218 3600 Telefax +886 2 2218 9547 www.hitechsite.com

Beijer Electronics UAB

Savanorių pr. 187 LT-02300, Vilnius, Litauen Telefon +370 523 231 01 Telefax +370 523 229 80 www.beijer.lt

Beijer Electronics AS

Boks 487 N-3002 Drammen, Norge Telefon +47 32 24 30 00 Telefax +47 32 84 85 77 www.beijer.no

Regionkontor

Bergen: +47 55 53 85 30 Stavanger: +47 51 63 04 25 Trondheim: +47 32 24 30 44 Ålesund: +47 70 21 32 20

Beijer Electronics Trading

(Shanghai) Co., Ltd Room 201, Building B no. 1618, Yishan Road Shanghai, Kina 201103 Telefon +86 216145 0400 Telefax +86 216145 0499 www.beijerelectronics.cn

Affärsområde Industrial Data Communications

WESTERMO TELEINDUSTRI AB

640 40 Stora Sundby, Sverige Telefon +46 16 42 80 00 Telefax +46 21 35 18 50 VD Lars-Ola Lundkvist www.westermo.com

Westermo Data

Communications AB Svalgången 1, Vallbyinstitutet 724 81 Västerås Telefon +46 16 42 80 00 Telefax +46 21 35 18 50 www.westermo.se

Westermo OnTime AS

Glads vei 20 N-0489 Oslo, Norge Telefon +47 22 09 03 03 Telefax +47 22 09 03 10 www.ontimenet.com

Westermo Data Comm. GmbH

Goethestraße 67 68753 Waghäusel, Tyskland Telefon +49 7254 95400 0 Telefax +49 7254 95400 9 www.westermo.de

Regionkontor

Österrike, Ernsthofen: +43 7435 809650 Schweiz, Leimbach: +41 71 642 77 66

Westermo Data Comm. Ltd

Unit 14 Talisman Business Centre Duncan Road, Park Gate, Southampton SO31 7GA, England Telefon +44 1489 580 585 Telefax +44 1489 580 586 www.westermo.co.uk

Westermo Data Comm. S.A.R.L.

Bat. A 9, Chemin de Chilly FR-91160 Champlan, Frankrike Telefon +33 1 69 10 21 00 Telefax +33 1 69 10 21 01 www.westermo.fr

Regionkontor

Belgien, Chièvres: +32 68 33 52 00

Westermo Data Comm. Pte Ltd.

2 Soon Wing Road #08-05 Soon Wing Industrial Building 347893 Singapore Telefon +65 6743 9801 Telefax +65 6745 0670 www.westermo.com.sg

Ekonomisk information

	21 april 2008 Årsstämma, Malmö Börshus kl 16
	21 april 2008 Delårsrapport för tre månader
	21 juli 2008 Delårsrapport för sex månader
	22 oktober 2008 Delårsrapport för nio månader

All finansiell information publiceras på Beijer Electronics hemsida www.beijerelectronics.se/Investor Relations. Här finns även en e-postlista för prenumeration av t ex pressmeddelanden och ekonomiska rapporter.

Har du frågor om Beijer Electronics-koncernen är du välkommen att kontakta IR-ansvarig Katarina Erichs Emilson direkt på telefon 040-35 84 96 eller via e-post på adressen [email protected].

Text: JLC Finanskonsult AB m fl Form: The Concept Factory, www.tcf.se Repro och tryck: Tryckfolket, ISO 14001 Certifierat

Beijer Electronics AB (publ) Box 426, 201 24 Malmö, Tel 040-35 86 00, Fax 040-93 23 01 E-post [email protected], Org nr 556025-1851 www.beijerelectronics.se

AI assistant

Beijer Electronics Group — AGM Information 2008

3007_10-k_2008-04-25_536d9cd6-578c-44f5-ac17-23becd8d84b6.pdf

Kallelse till årsstämma

Rätt att delta i stämman

Anmälan

Utdelning

Innehåll

Kort om Beijer Electronics

Tre närstående affärsområden

Stark aktör i Europa

Långsiktiga mål

Världsledande produkter

Ökat fokus breddar marknaden

Tillväxt

Året i sammandrag

Omsättning

Rörelseresultat

Kassaflöde från rörelsen

• Nettoomsättningen ökade till 963,8 mkr (735,0).

Koncernen

VD har ordet

Stark utveckling för Automation

HMI Products gjorde strategiskt förvärv i Tyskland

Tre starka affärsområden med fokus på lönsam tillväxt

Utsikter för 2008

Beijer Electronics-aktien

Aktiekapital

Börskurs och omsättning

Aktieägare per den 31 december 2007

Resultat per aktie

Aktieutdelning

Aktiedata

Fördelning efter aktieinnehav per den 28 december 2007

Ägarkategorier, andelar i kapital

Beijer Electronics affärsmodell

Koncernens affärsidé

Långsiktiga mål

Måluppfyllelse för kvantifierade mål

Koncernens huvudstrategier

Westermo — nytt affärsområde i koncernen

Egen produktutveckling

Bred kundbas

Marknad med stor tillväxtpotential

Koncernöversikt 2007

Affärsområdenas omsättning och rörelseresultat

Marknad

Försäljning

Affärsområdenas omsättning

Rörelseresultat

Fakturering koncernen

Vinst före och efter skatt

Investeringar, kassaflöde och finansiell ställning

Lönsamhet

Medarbetare

Rörelserisker

Valutarisker

Finansiella risker

Känslighetsanalys

Olika valutors andel av kostnad för sålda varor

Organisation och medarbetare

Personalfilosofi

Åldersfördelning

Tjänstekategori Utbildning

Kvalitet och miljö

B ei j er E lectronics 2007 21HMI PRODUCT S

Affärsområde HMI Products

Verksamheten 2007

Affärsområde HMI Products omsättning och rörelseresultat 2003-2007

Utveckling

Försäljning

Rörelseresultat

Strategiskt förvärv av tyska Lauer

Fakturering HMI Products

Affärsmodellen för HMI Products

Långsiktiga mål

Strategier

Detta gör HMI Products

Produkter

Tillverkning

Beijer Electronics Group AGM Information 2008