Annual Report • May 28, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Beijer Alma är en internationell, börsnoterad industrigrupp. Affärsidén är att äga och utveckla företag med god tillväxtpotential. Verksamheten inriktas på komponenttillverkning (Lesjöfors och Habia Cable) och industrihandel (Beijer Tech).
Koncernen har drygt 2 600 medarbetare och finns på mer än 60 marknader. Kunderna är företag i sektorer som fordon, verkstad, infrastruktur, telekom, energi, försvar och offshore. Inom industri- och chassifjädrar, kablar till mobil telekom och kärnkraft har vi starka internationella positioner.
Beijer Almas viktigaste mål är att växa på ett lönsamt sätt. Det uppnås genom långsiktighet och effektiv styrning av koncernbolagen. Samtidigt är företagandet ansvarsfullt med ett hållbarhetsarbete som bidrar till en bättre värld, skapar affärsmöjligheter, sänker kostnader och minskar risker. I vardagen arbetar koncernbolagen med fyra områden för att nå lönsam tillväxt:
Beijer Alma flyttar fram positionerna på dessa fyra områden, dels via organisk utveckling med produkt- och marknadssatsningar i befintliga verksamheter, dels genom att göra företagsförvärv som stärker oss på nya områden.
Läs mer på sidorna 12 och 14 om koncernens affärsstrategi och arbetssätt för att nå lönsam tillväxt.
| KONCERNCHEF HENRIK PERBECK HAR ORDET | 2 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 60 |
|---|---|---|---|
| AKTIEN | 6 | Bolagsstyrningsrapport Omsättning och resultat |
|
| TIO ÅR I SAMMANDRAG | 9 | RESULTATRÄKNINGAR | 67 |
| STRATEGI | 12 | BALANSRÄKNINGAR | 68 |
| FRAMGÅNGSRIKA FÖRVÄRV | 14 | FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL | 70 |
| HÅLLBARHETSRAPPORT | 18 | KASSAFLÖDESANALYSER | 71 |
| LESJÖFORS | 36 | NOTER | 72 |
| HABIA CABLE | 44 | REVISIONSBERÄTTELSE | 95 |
| BEIJER TECH | 52 | STYRELSE OCH LEDNING | 99 |
| MER INFORMATION | OMSLAG |
| Mkr | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||
| Lesjöfors | 689,7 | 738,4 | 614,1 | 582,7 | 2 624,9 |
| Habia Cable | 227,6 | 242,0 | 191,0 | 209,8 | 870,4 |
| Beijer Tech | 216,6 | 235,5 | 210,7 | 250,3 | 913,1 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,4 |
| Totalt | 1 134,0 | 1 216,0 | 1 015,9 | 1 042,9 | 4 408,8 |
| Rörelseresultat | |||||
| Lesjöfors | 141,1 | 163,0 | 121,2 | 105,3 | 530,6 |
| Habia Cable | 13,8 | 20,8 | 14,0 | 8,7 | 57,3 |
| Beijer Tech | 12,1 | 14,0 | 16,2 | 18,2 | 60,5 |
| Moderbolag och koncerngemensamt | –7,9 | –11,1 | –3,2 | –3,4 | –25,6 |
| Rörelseresultat koncernen | 159,1 | 186,7 | 148,2 | 128,8 | 622,8 |
| Finansnetto | –4,0 | –3,8 | –2,8 | –3,0 | –13,6 |
| Resultat efter finansnetto | 155,1 | 182,9 | 145,4 | 125,8 | 609,2 |

FAKTURERINGEN ÖKADE MED 11 PROCENT TILL 4 409 MKR (3 971).
7 ,78
VINSTEN PER AKTIE BLEV 7,78 KR (6,44).

RESULTATET EFTER FINANSNETTO BLEV 609 MKR (517).

STYRELSEN FÖRESLÅR EN UTDELNING PÅ 5,10 KR (4,75).
14 % .
ORDERINGÅNGEN ÖKADE 14 PROCENT TILL 4 615 MKR (4 031)

RÖRELSEMARGINALEN BLEV 14,1 PROCENT (13,3).



3
2018 blev ett framgångsrikt år. Orderingång, nettoomsättning och rörelseresultat ökade. De flesta kundsegment och marknader uppvisade tillväxt. Alla dotterbolag bidrog med resultatförbättringar och rörelsemarginalen steg.
Efterfrågan har under året varit stark, både i den traditionella industriaffären samt inom Chassifjädrar och Telecom, särskilt under det första halvåret. Under det andra halvåret var efterfrågebilden mer blandad. Detta bidrog till att koncernens tillväxt minskade.
Lesjöfors är ett alltmer globalt företag som varit fortsatt framgångsrikt. Förutom att utveckla lokala relationer runt om i världen finns under året flera exempel på att korsförsäljningen globalt ökar. Exempelvis producerar vi alltmer åt europeiska kunder vid våra fabriker i Asien och kan flytta produktion närmare våra kunder i Nordamerika. I Europa bidrog Lesjöfors servicemodell inom Chassifjädrar till en stark volymtillväxt.
Lönsamheten förbättrades i Habias industriaffär efter ett svagare 2017, vilket är viktigt. Orderingången översteg för första gången en miljard kronor, vilket bland annat
det nya området offshore bidrog till. I Beijer Tech fortsatte den breda, lönsamma tillväxten. Andelen förädling och tillverkning ökade, inte minst via de senaste årens förvärv.
Strategin för lönsam tillväxt innefattar både organisk utveckling och förvärv. Ett genomgående tema är att ha en bred kundbas som ökar tillväxtmöjligheterna och minskar sårbarheten. Lika viktigt är det att vara nära kundernas produktutveckling för att säkra att nya affärer alltid är en betydande del av försäljningen. Vi stödjer dotterbolagen i deras arbete med organisk tillväxt. Under året har det gjorts omfattande investeringar för att utöka kapaciteten och förbättra produktiviteten i olika verksamheter. Även förvärv har över tid varit en viktig

källa för tillväxt, särskilt eftersom förvärvade bolag ofta snabbt kunnat bidra med ytterligare organisk tillväxt när de blivit en del av koncernen. Att förvärva och förädla nya bolag är viktigt också i framtiden. Vi söker aktivt efter möjligheter, både i våra kärnområden samt i nya men närliggande områden, som på sikt kan ge attraktiv avkastning.
Att bedriva vårt företagande på ett ansvarsfullt och hållbart sätt är grundläggande. Hållbarhetsarbetet bedrivs i linje med vår decentraliserade bolagsstyrning, där beslut fattas nära verksamhet och kunder. I detta arbete utgår vi bland annat från Global Compact och de Globala målen från FN. Här vill jag för 2018 lyfta fram arbetet med att bli energieffektivare, bland annat via mer omfattande energikartläggningar. Hållbarhetsmålen vi satt upp är utmanande i en global koncern som växer och utvecklas, men årets mål gällande energiförbrukning, koldioxidutsläpp och socialt ansvar uppnåddes.
I skrivande stund tvistar världens ekonomer om utsikterna för börsen, världsekonomin, industrikonjunkturen och andra omvärldsfaktorer 2019. Vår uppgift är dock att fokusera på det som vi kan påverka och på områden där vi behöver ha beredskap för olika scenarier. Vi gynnas av att koncernen är väl rustad, både finansiellt och genom vår affärsmodell med en diversifierad kundbas. Vi kommer att fortsätta investera i våra verksamheter och söka efter nya förvärvsmöjligheter.
Under året har aktiviteten tidvis varit mycket hög och jag vet att många runt om i koncernen fått ge sitt yttersta i många lägen för göra våra kunder nöjda. Därför vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare, som på olika sätt bidragit till att göra 2018 till ett så starkt år.
HENRIK PERBECK, VD OCH KONCERNCHEF BEIJER ALMA
Vi ska ha en bred kundbas som ökar tillväxtmöjligheterna och minskar sårbarheten.


BÖRSVÄRDE. Vid utgången av 2018 uppgick Beijer Almas börsvärde till 7 833 Mkr. År 2008 var koncernens börsvärde 1 495 Mkr.
KURS. Beijer Almaaktiens börskurs minskade under 2018 med 0,2 procent. Stockholm All-share index minskade med 7,8 procent. Sista betalkursen vid årets slut var 129,98 kr (131,00). Den högsta kursen, 152,48 kr, noterades den 17 september. Den lägsta kursen 115,00 kr, noterades den 28 mars.
OMSÄTTNING AKTIER. Omsättningen under året var totalt 5 662 698 aktier, vilket motsvarar 10,5 procent av utestående B-aktier. Varje dag omsattes i genomsnitt 22 401 aktier.
ANTAL AKTIEÄGARE. Vid utgången av 2018 hade Beijer Alma 12 071 aktieägare. År 2008 hade koncernen 3 261 aktieägare. Det innebär att antalet aktieägare har mer än tredubblats på tio år. Av samtliga ägare svarade institutionella ägare för 64,6 procent av kapitalet och 44,2 procent av rösterna. Utländska ägares innehav uppgick till 17,4 procent av kapitalet och 8,8 procent av rösterna.
| AKTIEDATA | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie efter 22 procent schablonskatt, kr | 7,89 | 6,70 | 5,79 | 6,05 | 5,48 |
| Efter skatt, kr | 7,78 | 6,45 | 5,44 | 5,87 | 5,30 |
| Eget kapital per aktie, kr | 37,04 | 33,04 | 31,56 | 30,46 | 28,96 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,10 1) | 4,75 | 4,75 | 4,75 | 4,25 |
| Utdelningsandel, % | 66 | 74 | 87 | 81 | 80 |
| Direktavkastning, % | 3,9 | 3,6 | 4,1 | 4,3 | 4,7 |
| Börskurs årets slut, kr | 129,98 | 131,00 | 116,50 | 109,75 | 91,25 |
| Högsta börskurs, kr | 152,48 | 141,00 | 122,00 | 115,25 | 105,25 |
| Lägsta börskurs, kr | 115,00 | 111,00 | 88,75 | 84,00 | 79,25 |
| P/e-tal vid årets slut | 16,7 | 20,3 | 21,4 | 18,7 | 17,2 |
| Kassaflöde efter investeringar per aktie | 3,80 | 4,48 | 3,68 | 4,18 | 2,43 |
| Utgående antal aktier | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 |
| Genomsnittligt antal aktier | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 | 60 262 200 |
Åren 2014–2017 omräknade efter split. 1) Av styrelsen föreslagen utdelning.
| STÖRSTA ÄGARE | Aktieantal | varav AK A | varav AK B | Antal röster | Innehav, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Walls Stiftelser | 8 138 940 | 1 548 400 | 6 590 540 | 22 074 540 | 13,5 |
| Anders Wall med familj och bolag | 7 026 240 | 3 843 200 | 3 183 040 | 41 615 040 | 11,7 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 4 914 908 | 0 | 4 914 908 | 4 914 908 | 8,2 |
| SEB Fonder | 4 753 595 | 0 | 4 753 595 | 4 753 595 | 7,9 |
| Verdipapirfond Odin | 4 311 665 | 0 | 4 311 665 | 4 311 665 | 7,2 |
| Lannebo Fonder | 3 724 682 | 0 | 3 724 682 | 3 724 682 | 6,2 |
| Swedbank Robur Fonder | 2 607 634 | 0 | 2 607 634 | 2 607 634 | 4,3 |
| Fjärde AP-fonden | 2 194 065 | 0 | 2 194 065 | 2 194 065 | 3,6 |
| Brown Brothers Harriman/Lux | 1 037 734 | 0 | 1 037 734 | 1 037 734 | 1,7 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 958 122 | 613 266 | 344 856 | 6 477 516 | 1,6 |
| Skandia Fonder | 838 915 | 0 | 838 915 | 838 915 | 1,4 |
| JP Morgan Bank | 778 800 | 0 | 778 800 | 778 800 | 1,3 |
| Skandinaviska Enskilda Banken S.A | 695 973 | 0 | 695 973 | 695 973 | 1,2 |
| Öhman Fonder | 671 847 | 0 | 671 847 | 671 847 | 1,1 |
| Övriga aktieägare | 17 609 080 | 600 134 | 17 008 946 | 23 010 286 | 29,1 |
| Totalt | 60 262 200 | 6 605 000 | 53 657 200 | 119 707 200 | 100,0 |
Aktieboken den 31 december 2018, inkl. kända förändringar
| INNEHAV | Antal aktieägare | Ägarandel, % | Aktieantal | Antal AK A | Antal AK B | Innehav, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 9 044 | 74,9 | 992 461 | 0 | 992 461 | 1,7 | 0,8 |
| 501–5 000 | 2 533 | 21,0 | 4 055 282 | 7 266 | 4 048 016 | 6,7 | 3,4 |
| 5 001–10 000 | 235 | 1,9 | 1 710 518 | 0 | 1 710 518 | 2,8 | 1,4 |
| 10 001–20 000 | 110 | 0,9 | 1 577 100 | 0 | 1 577 100 | 2,6 | 1,3 |
| 20 001–50 000 | 59 | 0,5 | 1 930 022 | 123 802 | 1 806 220 | 3,2 | 2,5 |
| 50 001–100 000 | 32 | 0,3 | 2 334 076 | 349 846 | 1 984 230 | 3,9 | 4,6 |
| 100 001– | 58 | 0,5 | 47 662 741 | 6 124 086 | 41 538 655 | 79,1 | 86,0 |
| Totalt | 12 071 | 100,0 | 60 262 200 | 6 605 000 | 53 657 200 | 100,0 | 100,0 |

De senaste tio åren har den årliga värdetillväxten – inklusive utdelningar – för Beijer Almaaktien varit 556 procent. Det gör att 100 kronor som 2008 investerades i Beijer Almaaktier idag växt till 558 kronor, inklusive återinvesterade utdelningar. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på 20,7 procent.



Danske Bank, Max Frydén Carnegie, Mikael Löfdahl Erik Penser, Johan Widmark SEB, Johan Dahl Nordea, Carl Ragnerstam UTDELNING 5
| Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 408,8 3 971,5 | 3 527,5 | 3 521,9 | 3 298,2 | 3 066,5 | 2 779,7 | 2 830,2 | 2 290,1 | 1 571,2 | |
| Rörelseresultat | 622,8 | 528,4 | 455,2 | 477,3 | 427,5 | 396,3 | 372,3 | 441,4 | 406,3 | 238,2 |
| Finansnetto | –13,6 | –11,0 | –8,2 | –10,4 | –3,9 | –11,6 | –10,5 | –12,7 | –7,5 | –11,7 |
| Resultat efter finansnetto | 609,2 | 517,4 | 447,0 | 466,9 | 423,6 | 384,7 | 361,8 | 428,7 | 398,8 | 226,5 |
| Skatt | –140,4 | –129,1 | –119,4 | –113,2 | –104,3 | –95,7 | –93,3 | –115,8 | –112,3 | –64,1 |
| Redovisat resultat | 468,8 | 388,3 | 327,6 | 353,7 | 319,3 | 289,0 | 286,5 | 312,9 | 286,5 | 162,4 |
| Anläggningstillgångar | 1 676,8 | 1 551,5 | 1 504,8 | 1 314,2 | 1 347,0 | 1 192,5 | 1 111,6 | 927,4 | 820,3 | 616,6 |
| Omsättningstillgångar | 2 051,9 | 1 883,8 | 1 646,4 | 1 555,6 | 1 396,7 | 1 355,5 | 1 283,1 | 1 273,4 | 1 155,5 | 773,6 |
| Eget kapital | 2 231,8 | 1 991,1 | 1 901,5 | 1 835,3 | 1 744,8 | 1 610,9 | 1 519,5 | 1 482,9 | 1 394,5 | 985,9 |
| Långfristiga skulder | ||||||||||
| och avsättningar | 270,4 | 219,7 | 309,0 | 262,3 | 313,9 | 299,2 | 323,5 | 171,0 | 140,2 | 100,0 |
| Kortfristiga skulder | 1 222,3 | 1 220,6 | 936,9 | 768,5 | 681,3 | 634,3 | 549,1 | 544,2 | 438,4 | 301,2 |
| Balansomslutning | 3 728,7 | 3 435,3 | 3 151,2 | 2 869,8 | 2 743,7 | 2 548,0 | 2 394,7 | 2 200,8 | 1 975,8 | 1 390,2 |
| Kassaflöde | 229,3 | 186,5 | 173,6 | 251,8 | 146,0 | 200,0 | 130,1 | 152,0 | 168,3 | 215,8 |
| Avskrivningar | 138,5 | 130,5 | 117,3 | 110,6 | 98,7 | 86,7 | 78,7 | 76,3 | 70,7 | 71,4 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
205,2 | 125,9 | 203,6 | 135,8 | 140,0 | 126,3 | 70,5 | 89,2 | 55,2 | 60,5 |
| Sysselsatt kapital | 2 962,7 | 2 727,8 | 2 488,2 | 2 281,5 | 2 125,8 | 1 957,0 | 1 815,8 | 1 729,4 | 1 541,7 | 1 122,2 |
| Nettoskuld | 439,6 | 408,7 | 313,1 | 194,1 | 189,8 | 92,3 | 56,8 | –22,5 | –91,2 | –59,5 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 31,2 | 31,8 | 32,5 | 32,8 | 32,4 | 32,4 | 33,7 | 34,8 | 37,7 | 36,4 |
| Rörelsemarginal | 14,1 | 13,3 | 12,9 | 13,7 | 13,0 | 12,9 | 13,4 | 15,6 | 17,7 | 15,2 |
| Vinstmarginal | 13,8 | 13,0 | 12,7 | 13,3 | 12,8 | 12,5 | 13,0 | 15,1 | 17,4 | 14,4 |
| Soliditet | 60 | 58 | 60 | 64 | 64 | 63 | 64 | 67 | 71 | 71 |
| Andel riskbärande kapital | 62 | 60 | 62 | 66 | 65 | 65 | 66 | 70 | 73 | 73 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 20 | 20 | 16 | 11 | 11 | 6 | 4 | –2 | –6 | –6 |
| Avkastning på eget kapital | 22,5 | 20,7 | 18,7 | 20,3 | 19,7 | 19,2 | 17,8 | 21,8 | 24,7 | 17,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 22,0 | 20,8 | 19,1 | 21,7 | 21,3 | 21,1 | 21,2 | 26,4 | 30,6 | 21,2 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 39,9 | 42,5 | 48,8 | 41,8 | 41,3 | 28,9 | 27,5 | 27,5 | 43,3 | 18,7 |
| Medeltal antal anställda | 2 610 | 2 546 | 2 340 | 2 262 | 2 124 | 2 110 | 1 831 | 1 687 | 1 397 | 1 146 |
| Vinst per aktie efter skatt | 7,78 | 6,70 | 5,79 | 6,05 | 5,48 | 4,80 | 4,46 | 5,19 | 4,76 | 2,96 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,10 | 4,75 | 4,75 | 4,75 | 4,25 | 4,00 | 3,50 | 3,50 | 3,50 | 2,50 |


Vår strategi har banat väg för en hög lönsamhet i Beijer Alma under en följd av år. Denna framgångsrika inriktning håller vi därför fast vid – en inriktning där långsiktigheten är grundmurad och där tillväxt och lönsamhet alltid måste hänga ihop.
Våra koncernbolag utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället att skapa framgångsrika företagsgrupper, som har industriellt sunda strukturer där tillväxten och lönsamheten är hög över tiden.
För att klara målet om lönsam tillväxt måste vårt företagande även vara ansvarsfullt. Därför bedriver vi ett hållbarhetsarbete som ska begränsa koncernens påverkan på miljön, men som också erbjuder medarbetarna en trygg och utvecklande arbetsmiljö. Lika viktigt är det att kunder, leverantörer och affärspartners förknippar Beijer Alma med trovärdighet och sunda värderingar.
Vi arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Det här arbetet avser normalt inte operativa insatser, utan inriktas istället på strategisk utveckling, förvärv och investeringar. Det ger våra bolag tillgång till managementresurser, som ofta saknas i medelstora företag.
En stor del av koncernbolagens produkter och tjänster är anpassade till specifika kundbehov. Att erbjuda produkter och tjänster som är unika ger ett högre värde, som kunden är beredd att betala för. Det bidrar i sin tur till att utveckla vår lönsamhet på ett positivt sätt. Till skillnad från standardiserade volymprodukter ger unika produktkoncept också en större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring, till exempel genom att vi kan konkurrera med fler mervärden än bara priset.
Våra tillverkande bolag arbetar i stor utsträckning med nischprodukter, som tillverkas i relativt små serier och som har ett högre kundvärde. Totalmarknaden för denna typ av produkter är begränsad. För att kunna expandera och skapa tillväxt måste bolagen därför koppla sina erbjudanden till en bred, internationell försäljning.
Vi vill ha starka marknadspositioner och det uppnås genom att vi erbjuder en hög kvalitet, sortimentsbredd, stor kundanpassning och hög service. Även denna strategi bidrar till att våra koncernbolag kan konkurrera med andra mervärden än lågt pris, vilket öppnar för en starkare lönsamhetsutveckling.
Våra bolag ska ha en bred kund- och leverantörsbas. Denna bredd skapar handlingsutrymme samt minskar risktagandet och beroendet av enskilda marknader, branscher eller företag.
Vi växer organiskt via satsningar på produkt- och marknadsutveckling i koncernbolagen. Erfarenheten visar att sådana tillväxtsatsningar ofta ger en högre lönsamhet och begränsad risk. Dessutom görs arbetet i befintliga organisationer och inriktas på marknader och produkter vi känner väl.
Företagsförvärv kan gälla både tilläggsförvärv i koncernbolagen och etablering av helt nya verksamheter. Tilläggsförvärv stärker oss på utvalda marknader eller inom specifika teknik- eller produktområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller på områden som är kända för oss.
När delarna i vår strategi knyts samman pekar helheten mot ett gemensamt slutmål – en lönsam tillväxt, som dessutom är uthållig. För att uppnå detta är arbetet med våra fyra tillväxtkriterier avgörande, det vill säga med högt kundvärde, internationell marknadstäckning, starka marknadspositioner och en diversifierad kund- och leverantörsbas. Övriga delar i strategin möjliggör på olika sätt att vi kan flytta fram positionerna på dessa områden.

Företagsförvärv har de senaste tio åren bidragit till att flerdubbla Beijer Almas omsättning. Denna tillväxt är starkt kopplad till koncernbolagens förmåga att vidareutveckla nya förvärv. Här ges några exempel vad detta arbete kan resultera i.
Den vanligaste typen av företagsköp är tilläggsförvärv. De inriktas på etablerade, välskötta företag med duktiga företagsledningar. Företagen ska bidra till att göra grundaffären i Lesjöfors, Habia eller Beijer Tech större och mer konkurrenskraftig – exempelvis genom att nå nya kunder, geografiska marknader eller via tillgång till produkter eller tekniklösningar som ökar kundvärdet och utvecklar erbjudandet.
Tilläggsförvärv görs även för att bredda koncernbolagens verksamheter till nya områden. Större förvärv kan dessutom göras för att knyta nya underkoncerner till Beijer Alma.
Beijer Tech förvärvade Svebab under 2017. Företaget tillverkar rundvävd vävslang där den största produkten är högkvalitativ brandslang. Svebabs slangar levereras till myndigheter, industrier, räddningstjänster och till företag i VVS-branschen.
Fjäderkoncernen John While Group har verksamhet i Singapore, Kina och Thailand. Företaget förvärvades av Lesjöfors 2016 och är inriktat på tillverkning av fjädrar för kunder inom fordon, IT, telekommunikation och medicinteknik.
Svebabs omsättning har ökat med 13 procent sedan förvärvet 2017.
5 MKR
Investeringar har gjorts i nya maskiner och förbättrade processflöden.

John While Group har versamhet i Singapore, Kina och Thailand.
30%
Sedan förvärvet har omsättningen i den asiatiska fjädertillverkaren ökat med 30 procent.
Lesjöförs Springs America förvärvades 2015 och har tillverkning i USA och Mexiko. Merparten av tillverkningen avser kundanpassade fjädrar, som återfinns i mängder av olika konsument- och industriprodukter.
European Springs & Pressings har två anläggningar i Storbritannien – i London och Cornwall. Lesjöfors förvärvade verksamheten 2007, som numera tillverkar både chassifjädrar och industrifjädrar för bland annat energi-, elektronik- och fordonsbranschen.
50 %
Lesjöfors har utökat sina lokalytor med ungefär 50 procent sedan 2015.
20 MKR
20 Mkr har investerats med inriktning på att öka automatiseringen i tillverkningen.

Sedan förvärvet 2007 har antalet anställda fördubblats.
150%
Vid de två anläggningarna har den samlade omsättningen ökat med 150 procent.
Tilläggsförvärv gör grundaffärerna i våra koncernbolag mer konkurrenskraftiga eller breddar bolagens verksamheter till nya områden.


Miljöansvar, socialt ansvar och god affärsetik är självklara delar i Beijer Almas långsiktiga strategi som bidrar till att vi uppnår vårt viktigaste mål – lönsam tillväxt. Därför är också hållbarhetsarbetet integrerat i koncernens verksamhet.
Hållbarhetsarbetet utgår från de tio grundläggande principerna i FN:s initiativ för ansvarsfullt företagande, Global Compact. Vi har särskilt fokus på följande områden:
Uppförandekoden är rättesnöret för medarbetare och affärspartners. Genom att tillämpa den:
I koden ställs krav på ärlighet hos medarbetarna. Vi förväntar oss detsamma av våra affärspartners. Mutor är förbjudna. Gåvor och förmåner får inte gå utöver lokala seder och lagstiftning. Vi följer konkurrenslagstiftningen och tillämpar sunda marknadsföringsprinciper.
Via systemet för whistleblowing kan alla medarbetare slå larm om allvarliga oegentligheter utan att riskera att bli trakasserade eller motarbetade. Synpunkterna hanteras
av en mottagare utanför det egna företaget, som ser till att larmet undersöks och att lämpliga åtgärder vidtas.
Koncernen har fördjupat det strategiska hållbarhetsarbetet. Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech har identifierat områden där uppförandekoden har en direkt påverkan på det strategiska beslutsfattandet. Den strategiska inriktningen underlättar arbetet med bland annat energi- och klimatfrågorna, skapar förutsättningar för tilllämpning av god affärsetik samt banar väg för satsningar på miljöanpassade produkter.
Strategierna konkretiseras via långsiktiga mål på koncernnivå. På lokal nivå arbetar bolagen med detaljerade mål och handlingsplaner, framför allt inom ramarna för ISO 14001. FN:s Globala mål för hållbar utveckling används som kompass i arbetet.
Inriktningen på hållbarhetsarbetet anges i uppförandekoden. Frågor om långsiktig strategi, övergripande mål, kontakter med massmedia och investerare samt redovisning av resultaten hanteras på koncernnivå. Sedan 2018 hanteras all intern hållbarhetsrapportering via den digitala plattformen WorldFavor. Det underlättar faktainsamling, analys, uppföljning samt löpande förbättringsinsatser. Statusen för hållbarhetsarbetet rapporteras regelbundet till koncernens styrelse. Ledningssystemen inom miljö (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001) är viktiga hjälpmedel. Det operativa ansvaret är delegerat till vd:n i varje bolag. Uppföljning av lokala mål och planer är ett chefsansvar. Arbetet följs upp i dialog med bolagens ledningar och genom revisioner. I samband med hållbarhetsrapporten görs en fördjupad analys av efterlevnaden av lagstiftningen, uppfyllelsen av koncernmålen samt hur nyckeltalen utvecklats.
Kunder, medarbetare, leverantörer, investerare, och myndigheter är viktiga intressenter. Med tanke på vårt sociala engagemang är även samhället i stort en betydelsefull intressent. Intressentdialogen omfattar bland annat utvecklingssamtal med medarbetare, regelbundna
| INTRESSENT | KRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR | SKAPAT VÄRDE |
|---|---|---|
| KUNDER | Kundkraven omfattar bland annat certifierade miljöledningssystem, förbjudna kemiska ämnen, miljövarudeklarationer, konfliktmine raler, produktmärkning, mindre miljöbelas tande transporter, uppförandekod samt att specifik lagstiftning ska uppfyllas. |
Kundernas engagemang i hållbar utveckling ökar successivt. Idag omfattas i stort sett alla koncernbolag av krav. Under 2018 gjorde kunderna uppföljningar vid 13 (14) av koncernens bolag, antingen via enkäter eller besök. Utfallet blev överlag positivt. Resultaten används för att vidareutveckla hållbarhetsarbetet och för att skapa förtroende hos kunderna. |
| MEDARBETARE | Hälsa, säkerhet, löner, förmåner, sociala för hållanden, trivsel och utvecklingsmöjligheter. |
Vi genomför medarbetarsamtal, erbjuder utbildning, kompetens utveckling och friskvård. Förebyggande arbetsmiljöåtgärder ges hög prioritet. Under 2018 har Beijer Alma betalat ut 1 134 (1 078) miljoner kr i löner och andra personalkostnader. |
| LEVERANTÖRER | Leverantörerna förväntar sig att Beijer Alma ställer konsekventa och tydliga krav inom hållbar utveckling och följer upp kraven. |
Koncernbolagen informerar om Beijer Almas uppförandekod och förväntar sig att leverantörerna delar detta synsätt. Vi utvärderar leverantörernas hållbarhetsarbete. Under 2018 gjordes 171 (161) enkäter och 85 (25) revisioner. Leverantörerna bedöms uppfylla koncernens krav på ett acceptabelt sätt. Under året har Beijer Alma betalat 1 913 (1 702) miljoner kr till sina leverantörer av insatsmaterial. |
| INVESTERARE | Minska risker, skapa affärsmöjligheter samt uppvisa ett trovärdigt och framåtriktat håll barhetsarbete. |
Integrationen av hållbar utveckling i strategier och i vardagsar betet minskar riskerna och skapar affärsmöjligheter. Beijer Alma kommunicerar regelbundet med ägare och investerare via webb plats, årsstämma, kvartalsrapporter, årsredovisning/hållbarhets rapport och CDP-redovisning. Beijer Almas aktiekurs sjönk med 0,8 procent under 2018. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 5,10 kr per aktie (4,75). |
| MYNDIGHETER | Beijer Alma berörs av omfattande lagstiftning på miljö- och arbetsmiljöområdet. Ny och förändrad lagstiftning påverkar koncernens verksamheter. |
Efterlevnaden av lagstiftningen redovisas bland annat genom rapporter till myndigheterna samt via externa och interna in spektioner och revisioner. Under 2018 förekom inga väsentliga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen. |
| SAMHÄLLE | Förväntan om att Beijer Alma engagerar sig i samhället på lokal och nationell nivå. |
Samhällsengagemang skapar förtroende och intresse för Beijer Alma. Stöd till ideella organisationer samt kontakter med skolor och universitet bidrar till att attrahera framtida medarbetare. |
kontakter med kunder, möten med investerare samt samarbeten med leverantörer.
För att klarlägga vad som är viktigast att arbeta med har en väsentlighetsanalys genomförts. Analysen inspirerades av riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI) och utmynnade i följande prioriteringar: Beijer Almas hållbarhetsarbete inriktas på områdena energieffektivitet, minskad klimatpåverkan, ökad resurseffektivitet (spill, avfall), säker och utvecklande arbetsmiljö och samhällsengagemang. Det är också kring dessa områden som hållbarhetsrapporteringen på sidorna 26–35 är uppbyggd.

På hållbarhetsområdet har vi identifierat risker med betydelse för koncernens anseende och/eller finansiella ställning. Nya riskbedömningar görs regelbundet i länder där vi är verksamma.
Målet är att så tidigt som möjligt identifiera risker och/ eller kostnader inom miljö, etik och socialt ansvar. Till detta arbete hör också rutiner för att acceptera, reducera eller eliminera risker. Följande väsentliga hållbarhetsrisker är idag kopplade till vår verksamhet:
Förändringar i miljölagstiftningen kan påverka Beijer Almas verksamhet och leda till ökade kostnader. Våra enheter har de tillstånd som krävs. Mer omfattande ansökningar om förnyelse av tillstånd planeras inte. Där det är tillämpligt uppfylls kraven i kemikalielagstiftningen REACH, produktlagstiftningen RoHS, producentansvar för förpackningsavfall och annan relevant lagstiftning.
Vi följer utvecklingen av miljölagstiftningen, analyserar vilka konsekvenserna kan bli och vidtar åtgärder därefter. I närtid ser vi inga ökande risker på grund av ny eller ändrad lagstiftning. EU:s energieffektiviseringsdirektiv gör att energikartläggningar genomförs vid några anläggningar. Detta arbete ger till en början upphov till kostnader. Kartläggningarna möjliggör även energieffektiviseringar och besparingar.
Vid en av våra svenska anläggningar är marken förorenad av metaller och olja. Beijer Alma har inget ekonomiskt ansvar för utredning eller sanering. Ärendet administreras och finansieras av Länsstyrelsen. En annan svensk enhet finns med i myndigheternas register över förorenad mark (Miforegistret) i lägsta riskklassen.
Via inventeringar kartläggs förekomsten av föroreningar och farliga ämnen. Vid behov görs saneringar. Det finns idag inga kända förekomster av asbest i byggnader. PCB-inventeringar har gjorts i Sverige. En mindre mängd har sanerats vid en anläggning.
Ökade energikostnader kan få negativ påverkan på verksamheterna, framför allt gäller detta inköp av el, där priserna långsiktigt bedöms stiga. Samtidigt kan skatter och avgifter på fossilbaserade bränslen förväntas stiga.
Vi följer utvecklingen och är öppna för att utvärdera andra energislag än de traditionella, exempelvis solceller. I riskhanteringen ingår att vi har koncernmål för energieffektivisering samt att åtgärder genomförs vid anläggningarna.
Klimatförändringarna kan ge skador på anläggningar samt påverka tillgången på råvaror, förhållanden hos leverantörer och förändra kundbeteenden. Även skatter, avgifter och utsläppsbegränsningar kan påverka oss.
Två enheter finns i områden där det kan förekomma extrema väderförhållanden (Kina, Thailand). Det är inte känt om klimatförändringar kan påverka situationen. Vi följer de riskanalyser som myndigheter i de berörda länderna gör och vidtar åtgärder därefter.
En affärsmässig risk kan vara att våra produkter av hälsoeller miljöskäl inte accepteras av kunderna.
Flertalet produkter tillverkas på uppdrag av kunderna och utvecklingsarbetet sker i samverkan med dem. Det minimerar risken för att en produkt plötsligt väljs bort. Samtidigt följer vi utvecklingen för att initiera utbyte av farliga ämnen, introducera mer miljöanpassade komponenter och försöker utveckla fler produkter med lägre miljöbelastning.
Bristande affärsetik och kränkande av mänskliga rättigheter – i våra bolag eller hos leverantörer – kan skada Beijer Almas anseende och affärsverksamhet.
Vi förebygger korruption, andra oegentligheter samt kränkande av mänskliga rättigheter genom att arbeta med information, utbildning, interna regelverk (Ansvarsfullt företagande/Vår uppförandekod) och uppföljning,
exempelvis via revisioner och medarbetarundersökningar. Till detta arbete hör också systemet för whistleblowing.
Handeln med konfliktmineraler finansierar våld och övergrepp. Att förknippas med sådan hantering kan allvarligt skada både vårt anseende och affärsverksamhet.
Nio av våra koncernbolag arbetar med denna typ av råvaror. De har regler, utvärderas av kunder och genomför egna granskningsprocedurer för att med rimlig säkerhet avgöra att vissa metaller (konfliktmineraler) inte har sitt ursprung i områden med väpnade konflikter.

Beijer Alma deltar i FN Global Compact. Det är världens största initiativ inom hållbar utveckling och en uppmaning till företagen att anpassa strategi och verksamhet till tio universella principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och motverkande av korruption. Via Global Compact förväntas vi genomföra följande:
fullt företagande tillsammans med affärspartners, kunder, leverantörer och samhället i stort.
■ Att varje år beskriva hur arbetet med Global Compact och ansvarsfullt företagande fortskrider. 2018 års arbete redovisas på sidan 24 i denna kombinerade årsredovisning och hållbarhetsrapport.
År 2015 antog FN:s medlemsstater en plan för att skapa en bättre framtid för alla. Till denna plan hör också de 17 Globala målen för hållbar utveckling som ska bidra till att utrota extrem fattigdom, främja jämlikhet och bekämpa orättvisor samt skydda planeten. Vi har kopplat vårt hållbarhetsarbete till sju av dessa mål, som redovisas i hållbarhetsrapporten.
Beijer Alma har valt att redovisa ÅRL:s krav 6 kap och 7 kap, enligt rekommendationen i BFN U 98:2, avseende miljöinformation. Årsredovisning med hållbarhetsrapport har överlämnats till revisorn samtidigt.
På sidorna 18–35 i årsredovisningen finns information om hur hållbarhetsarbetet styrs, följs upp samt hur prestanda utvecklas. En mer detaljerad beskrivning av uppförandekod och andra utgångspunkter för hållbarhetsarbetet finns i den separata CSR-broschyr som är tillgänglig på www.beijeralma.se. Tabellen nedan ger vägledning till var den lagstadgade informationen återfinns. I det fall inget annat anges avser informationen hela Beijer Almakoncernen, inklusive dotterbolag. Redovisningsprinciperna beskrivs i hållbarhetsredovisningen.
Tillverkningen av fjädrar inom Lesjöfors och kablar inom Habia Cable förknippas med ett antal viktiga miljöaspekter. Några exempel är användningen av material (metaller, plaster), kemikalier (lösningsmedel), energi och vatten. Utsläpp av klimatpåverkande gaser och lösningsmedel (VOC) samt uppkomsten av olika typer av avfall är andra viktiga miljöfrågor. Inom Beijer Tech är de betydande miljöaspekterna främst kopplade till produkter, förpackningar och transporter. Inom koncernen är miljöledningssystemet ISO 14001 ett värdefullt verktyg i arbetet med att systematiskt minska miljöpåverkan.
Beijer Alma berörs av omfattande lagstiftning inom miljöoch arbetsmiljöområdet och nya eller förändrade krav påverkar koncernens verksamheter. Drygt 60 procent av enheterna har specifika miljötillstånd för sina verksamheter. Sju av dessa finns i Sverige. Under de kommande åren planerar två enheter att förnya sina miljötillstånd. Efterlevnaden av lagstiftningen kontrolleras bland annat genom rapporter till myndigheterna samt via inspektioner och miljörevisioner. Under 2018 genomförde tillsynsmyndigheterna tillsyn vid sju enheter. I de flesta fall utan anmärkningar eller med krav på mindre korrigerande åtgärder. Under 2018 inrapporterades inga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen.
Utöver miljötillstånden omfattas många av koncernens bolag av annan miljölagstiftning, exempelvis kring farliga ämnen (REACH, RoHS, säkerhetsdatablad, etc), producentansvar för förpackningar samt regler för avfallshantering. Energieffektiviseringsdirektivet berör Beijer Almas enheter inom EU med krav på energikartläggningar och redovisningar till myndigheterna. Detta arbete pågår inom ramarna för de specifika regler som gäller i respektive land. I Sverige redovisades under året statusen kring direktivet till Energimyndigheten.
Hållbarhetsrapporten omfattar aspekter som rör miljö, arbetsmiljö, sociala frågor och affärsetik. Förutom att uppfylla lagkraven ska rapporteringen ge medarbetare och externa intressenter en tydlig bild av aktiviteterna på hållbarhetsområdet och hur dessa samspelar med affärsverksamheten. Dessutom ska rapporteringen visa hur koncernen arbetar med de tio principerna i FN Global Compact enligt kraven på Communication on Progress (COP). Informationen används dessutom för redovisningen av klimatpåverkan enligt Carbon Disclosure Project (CDP). Riktlinjerna i Global Reporting Initiative (GRI) är vägledande för koncernens redovisning och val av indikatorer.
Huvuddelen av de enheter som tillhörde Beijer Alma 2018 ingår i redovisningen. Sammanlagt har 29 enheter i Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Polen, Slovakien, Tyskland, Storbritannien, USA, Thailand, Singapore och Kina bidragit med data.
Varje enhet bidrar med kvantitativ och kvalitativ information. Chefen för respektive bolag/enhet är ansvarig för kvalitetssäkring av informationen som lämnas in. Årets data jämförs och verifieras med föregående års uppgifter.
| VÄGLEDNING – LAGSTADGAD HÅLLBARHETSINFORMATION | SIDA |
|---|---|
| Affärsmodell | omslagets insida |
| Policys, ramverk, intressenter samt väsentliga frågor | 18–19 |
| Miljöansvar | 26–31 |
| Personalförhållanden och socialt ansvar | 32–33 |
| Mänskliga rättigheter | 20, 32 |
| Förebyggande av korruption | 18, 35 |
| Risker och riskhantering | 20–21 |
| Mångfald i styrelse och ledning | 33 |
Utsläppen av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från den direkta energianvändningen beräknas med hjälp av omräkningsfaktorer. Dessa baseras på energiinnehållet och kvaliteten på de bränslen som används. Beräkningen av utsläppen av koldioxid från den indirekta energianvändningen – främst elektricitet – baseras på emissionsfaktorer från DEFRA (Conversion Factors for Company Reporting 2015) för de länder där Beijer Alma har verksamheter. Under året tillämpades uppdaterade omräkningsfaktorer då de tidigare faktorerna från 2010 ersattes med nya från 2015. I de flesta fall har detta minskat utsläppens storlek. I de fall där energileverantören presenterar specifik information kring energimixen används leverantörens beräkningsmodell. Information om utsläpp av VOC (lösningsmedel) baseras huvudsakligen på massbalansberäkningar.
De 17 Globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Målen är integrerade, odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Beijer Alma har valt ut följande sju mål, som har starkast koppling till vårt hållbarhetsarbete och fungerar som en kompass i vårt eget arbete.
Mål 4. God utbildning för alla – säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande.
Mål 7. Hållbar energi för alla – säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.
Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion – säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna – vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Mål 17. Genomförande och globalt partnerskap – stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Beijer Alma anslöt sig 2015 till FN:s initiativ för ansvarsfullt företagande, Global Compact. Genom initiativet stödjer vi tio grundläggande principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och motarbetande av korruption.
Organisationer som anslutit sig till Global Compact ska göra en årlig redovisning – Communication on Progress (COP) – som visar hur de uppfyller de tio principerna. Beijer Alma utgår från informationen i årsredovisning och hållbarhetsrapport för att ge en rättvisande bild av hur vi följer Global Compact.
| GLOBAL COMPACT | STATUS 2018 | SIDA | |
|---|---|---|---|
| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER |
1. Företagen ska stödja och respektera internationellt proklamerade mänskliga rättigheter. |
Information och utbildning om Beijer Almas uppförandekod har genomförts vid flertalet enheter. Några fall av kränkning av mänskliga rättigheter har inte rapporterats. |
18–19, 34–35 |
| 2. Företagen ska försäkra sig om att de inte är delaktiga i kränkningar av mänskliga rättigheter. |
Arbetet med att utvärdera leverantörernas hållbarhetsarbete pågår kontinuerligt. Antalet revisioner på plats har ökat jäm fört med tidigare år. Några fall med kränkningar av mänskliga rättigheter har inte rapporterats. |
18–19, 34–35 | |
| ARBETSVILLKOR | 3. Företagen ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva för handlingar. |
Uppförandekoden anger föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar som en grundprincip. Fackföreningar finns i de länder där det är tillämpligt/praxis. Saknas fackförening genomförs andra typer av förhandlingar mellan bolaget och medarbetarna. |
18–19, 33 |
| 4. Företagen ska verka för avskaffande av alla former av tvångsarbete. |
Alla former av tvångsarbete är förbjudet hos Beijer Alma och koncernens leverantörer. Det finns inget som tyder på att det förekommit överträdelser under året. |
18–19 | |
| 5. Företagen ska verka för avskaffande av allt barn arbete. |
Barnarbete är förbjudet hos Bejer Alma och koncernens leverantörer. Det finns inget som tyder på att det förekommit överträdelser under året. |
18–19 | |
| 6. Företagen ska verka för avskaffande av all diskrimi nering vid anställning och yrkesutövning. |
Uppförandekoden är mycket tydlig avseende diskrimine ring och jämställdhet. Några fall av diskriminering har inte rapporterats. Formella jämställdhetsplaner finns vid elva av enheterna. |
33 | |
| MILJÖ | 7. Företagen ska stödja försik tighetsprincipen vad gäller miljörisker. |
Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett systematiskt verktyg i arbetet med att identifiera och förebygga risker. För närvarande är 75 procent av enheterna certifierade och ytterligare certi fieringar planeras. Vidare arbetar vi förebyggande, bland annat genom installation av reningsutrustning, utfasning av farliga kemiska ämnen samt riskanalyser. |
20–21, 26–31 |
| 8. Företagen ska ta initiativ för att främja större miljö mässigt ansvarstagande. |
Det övergripande miljöansvaret ligger hos koncernledningen och ansvaret för det dagliga arbetet är delegerat till koncern bolagens ledningar. Prestanda rapporteras regelbundet till Beijer Almas styrelse och kommuniceras externt via hållbar hetsrapporten och redovisningen till CDP. |
18–19 | |
| 9. Företagen ska uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. |
Inom koncernen finns flera goda exempel på utveckling av komponenter/produkter som bidrar till minskad miljö påverkan. |
26–33, 41–43 50–51, 58–59 |
|
| KORRUPTION | 10. Företagen ska motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. |
Beijer Almas uppförandekod ger tydlig vägledning kring före byggande av korruption. Samtliga koncernbolag genomför en årlig självutvärdering av hur arbetet mot korruption bedrivs. Utvärderingen är baserad på vägledande dokument från Global Compact. Några överträdelser har inte rapporterats eller upptäckts under året. |
18, 20, 35 |


Våra koncernbolag använder naturresurser som energi och vatten samt råvaror, kemiska ämnen och insatsmaterial i sina verksamheter. Genom att effektivisera denna användning kan både vår miljöpåverkan och våra kostnader minska. Därför arbetar vi med energieffektiviseringar och med att öka andelen förnybara resurser och återvunnet material.
Beijer Almas koncernövergripande mål på energiområdet utgick från energianvändningen under 2012/2013, som 2018 skulle ha minskat med 10 procent.
Jämfört med basåret har nyckeltalet för energianvändning (GWh/Mkr) minskat med mer än 10 procent. Energikartläggningar och tekniska åtgärder har bidragit till ökad energieffektivitet även om vi inte ser någon tydlig, nedåtgående trend i energianvändningen under mätperioden. Målet utvärderas i samband med den översyn av samtliga hållbarhetsmål som görs under 2019.
Den sammanlagda energianvändningen uppgick till 63,3 (62,9) GWh. Mest energi användes vid anläggningarna i Sverige, Kina och Tyskland. Ungefär 74 (75) procent av energin utgjordes av indirekt energi, huvudsakligen elektricitet. Direkt energi i form av fossila bränslen som olja, naturgas och propan användes till främst uppvärmning, processugnar och trucktransporter. Biobränslen och el från förnybara energikällor stod för 14 (16) procent av energianvändningen.
Det pågående arbetet med energibesparingar innefattar energikartläggningar, installation av energieffektivare produktionsutrustning, infrastruktur och annan utrustning. Andra exempel på åtgärder är installation av energisnålare belysning – via LED-lampor och rörelsedetektorer – ventilation och uppvärmning.

Så bidrar vi till målet:
I Söderfors fortsätter Habia Cable att installera LED-belysning för att minska energiförbrukningen. Detsamma görs vid företagets fabrik i Polen, där LED-belysning minskat elförbrukningen med 6,5 MWh. Också Lesjöfors Stockholms Fjäder satsar på mer LED-belysning, vilket minskat elförbrukningen med drygt 60 procent samt gett ett behagligare ljus.
Svebab har gjort energibesparing i sin slangtillverkning. Brandslangarna företaget tillverkar genomgår en så kallad vulkanisering. Under tryck och hög temperatur passerar slangarna en cirka 20 meter lång ugn. Denna ugn är eldriven, men genom att värmeisolera den på ett effektivare sätt har energiförbrukningen kunnat halverats.

GWh/Mkr 7 DOTTERBOLAGENS ANDEL AV ELANVÄNDNING

12 13 14 15 16 17 18
Användningen av vatten uppgick till 47 100 (42 900) m3 och utgjordes främst av kommunalt vatten. Vatten används till kylning, i produktionsprocesser, städning och för sanitära ändamål. System för att återanvända process- och kylvatten finns vid flera av enheterna. Utsläppen av föroreningar till vatten var mycket begränsade och bestod i första hand av sanitärt avloppsvatten. I stort sett alla enheter är anslutna till kommunala avloppsreningsverk. Några utnyttjar septiktankar för behandling av sanitärt avloppsvatten.
Under 2018 användes cirka 27 900 (29 200) ton metaller, 1 291 (1 460) ton plaster och 176 (223) ton kemiska ämnen, framförallt lösningsmedel som används i Habia Cables kabeltillverkning i Kina och Tyskland. Arbetet med att ersätta farliga kemiska ämnen fortsatte och tre ämnen fasades ut under året. Ytterligare ämnen planerar att fasas ut kommande 1–2 år, vilket samtidigt är beroende av möjligheterna att hitta ersättningskemikalier.
Intresset för så kallade »konfliktmineraler« var fortsatt högt. Kunderna vill ha garantier för att dessa ämnen inte förekommer i koncernens produkter. Vid nio enheter i Beijer Alma används metaller som är klassade som konfliktmineral. Rutiner finns på plats för att säkerställa att sådana metaller inte har sitt ursprung i länder där det pågår väpnade konflikter. Under 2018 har kundföretag ställt krav på detaljerade redovisningar av dessa rutiner samt på övrig information om hur koncernen hanterar frågan om konfliktmineraler.
Beijer Tech-företaget Lundgrens har gjort förändringar i sin energihantering, som innebär att förbrukningen av fjärrvärme väntas minska med knappt 20 procent under 2019.
Tjänstebilsflottan i koncernen blir allt mer hållbar. Företag som Beijer Industri och Lesjöfors Banddetaljer ser över sina interna riktlinjer. Nu uppmuntras medarbetarna att i första hand välja elbilar eller hybridbilar.
I danska Tinglev har Lesjöfors reducerat pappershanteringen ännu mer, bland annat genom att digitalisera fakturahanteringen samt fasa ut användningen av pappersetiketter i den egna tillverkningen. John While Springs & Solutions minskar också sin pappersanvändning genom att göra allt fler av de administrativa rutinerna helt digitala.
En investering i effektivare teknik för uppvärmning sänker energiförbrukningen vid Habias anläggning i tyska Norderstedt. Den nya tekniken kan dessutom återvinna värme, som nu kommer till användning i andra delar av fabriken. Den här investeringen har gjorts i samarbete med tyska myndigheter.
8 Blästringsmedel som använts vid metallrengöring klassas som farligt avfall. Det gör hanteringen dyr. Norspray har ett alternativ som är bra för både plånboken och miljön. Det är blästringsmedlet Miljøgarnet som renas och återanvänds. Blästringen blir också effektivare, vilket nästan halverar förbrukningen jämfört med engångsprodukter. Allt detta förbättrar kundens totalekonomi. Sist men inte minst bidrar Miljøgarnet till en bättre arbetsmiljö.



Avfallsfrågorna är viktiga för oss. Via förbättrad källsortering, minskade kassationer och ökad återvinning strävar vi efter att minska mängden avfall. I det praktiska miljöarbetet är systematiken i ISO 14001 ett betydelsefullt hjälpmedel i allt fler av våra bolag – ett hjälpmedel som inte minst bidrar till en effektivare avfallshantering.
Det koncernövergripande målet på avfallsområdet utgick från avfallsmängden under 2012/2013, som 2018 skulle ha minskat med 10 procent. Som nyckeltal användes ton avfall/Mkr i nettoomsättning. Koncernens enheter har varit ansvariga för att införa egna mål och handlingsplaner som skulle bidra till att koncernmålet kunde uppnås.
I ett femårsperspektiv har den totala mängden avfall ökat med cirka 50 procent, främst beroende på ökad produktionsvolym och fler anläggningar i koncernen. Huvuddelen av avfallet består av metaller som återvinns i optimerade system med relativt liten förbättringspotential. Gällande andra typer av avfall genomförs kontinuerliga åtgärder för att bland annat minska kassationerna, förbättra källsorteringen och öka materialåtervinningen. Detta återspeglas i att nyckeltalet jämfört med basåret varit i stort sett oförändrat, trots att mängden avfall har ökat. Inom den angivna tidsramen har målet om en minskning av de totala avfallsmängderna inte varit möjligt att uppnå. Målet kommer att utvärderas i samband med den översyn av samtliga hållbarhetsmål som görs under 2019.
Under året var den sammanlagda avfallsmängden 3 850 (3 470) ton. Drygt 90 (90) procent av avfallet återvanns som material eller energi. Cirka 2 600 (2 160) ton metaller återvanns. Ungefär 5 (5) procent utgjordes av farligt avfall som omhändertogs av godkända avfallsbehandlare. I samband med ett byggprojekt vid en anläggning gjordes en större marksanering då förorenade jordmassor forslades bort och omhändertogs på ett miljöriktigt sätt.



DOTTERBOLAGENS ANDEL AV AVFALLSMÄNGD Ton/Mkr 9

De fortgående förbättringsåtgärderna inriktas på att minska kassationer, förbättra källsorteringen samt på att öka återanvändningen av förpackningsmaterial. Vid flera anläggningar bidrar metoder och program som Six Sigma, Lean Manufacturing och 5S till bättre resursanvändning, effektivare produktion och minskade avfallsmängder. Habia Cable i Söderfors har till och med satt ett värde på avfallet i relation till produktionskostnaderna, vilket ökat intresset för förebyggande åtgärder som minskar både kassationer och avfall.
Standarden för miljöledningssystem ISO 14001 introducerades 1996. Den senaste uppdateringen publicerades 2015. Att införa certifierade miljöledningssystem är en del av Beijer Almas strategi för hållbar utveckling. ISO 14001 ger systematik i miljöarbetet och bidrar till ständiga förbättringar. Målsättningen är att alla produktionsenheter ska vara certifierade. Det gäller även andra verksamheter där det är relevant med ett miljöcertifikat, exempelvis vid de större enheterna inom Beijer Tech. För närvarande är 24 (22) enheter certifierade. Ytterligare fyra bolag arbetar med att införa miljöledningssystemet under kommande 6–18 månader. Vid utgången av 2018 hade samtliga bolag genomfört uppdateringar för att möta kraven i ISO 14001:2015. Interna och externa miljörevisioner är en del av det kontinuerliga arbetet med att kontrollera och förbättra miljöledningssystem. I Beijer Alma finns drygt 70 (75) interna miljörevisorer som under året gjorde 46 (37) miljörevisioner. Vid 26 (20) tillfällen blev våra anläggningar granskade av externa certifieringsrevisorer.
Lesjöfors Banddetaljer har installerat nya, effektivare ugnar som även har en lägre miljöpåverkan och energiförbrukning. Företaget har också utvecklat rutinerna i sin avfallshantering och satsat på nya miljöstationer som förenklar kemikaliehanteringen. Liknande förändringar har gjorts vid systerföretaget S&P Federnwerk, som dels utökat sin återvinning, dels tagit fram nya hjälpmedel för förvaring och återvinning av kemikalier.
Lesjöfors Springs America, har under 2018 certifierats enligt ISO 14001:2015. I Beijer Alma är totalt 24 enheter nu certifierade enligt miljöledningssystemet.
10
14001-CERTIFIERADE ENHETER Antal ISO 14001-CERTIFIERADE ENHETER

Lesjöfors 84 % Beijer Tech 8 % Habia Cable 8 %

Att minska påverkan på klimatet är en stor utmaning för både oss och samhället i stort. Våra utsläpp av klimatgaser orsakas framförallt av användningen av fossila bränslen i tillverkningsprocesser och för uppvärmning, men även vid transporter och i framställningen av råvaror.
Beijer Almas koncernövergripande mål gällande minskad miljöpåverkan utgick från utsläppen av koldioxid från energianvändningen 2012/2013, som 2018 skulle ha minskat med 10 procent.
Jämfört med basåret har nyckeltalet för utsläpp av koldioxid (ton/Mkr) minskat med mer än 10 procent. Inköp av grön el, användning av biobränslen och energieffektiviseringar har begränsat ökningen av koldioxidavtrycket även om vi inte ser någon tydlig, nedåtgående trend under mätperioden. Målet utvärderas i samband med den översyn av samtliga hållbarhetsmål som görs under 2019.
Utsläppen av koldioxid uppgick till 15 700 (16 100) ton, varav 79 (77) procent var indirekta utsläpp från inköpt elenergi. De direkta utsläppen kopplas främst till användning av propan i ugnar för bearbetning av metaller till fjädrar. Drygt 72 (68) procent av de indirekta utsläppen av koldioxid uppstod i samband med inköp av el i Tyskland och i Kina.
Ökade inköp av grön el och målinriktade energieffektiviseringsåtgärder bidrar till att utsläppen av fossil koldioxid minskar. Cirka en tredjedel av koncernens enheter har lokala handlingsplaner gällande koldioxidutsläpp. En handfull enheter rapporterar att de minskat koldioxidutsläppen med upp till tio procent under 2018.

Lesjöfors i Lettland har gjort en energirevision samt tagit fram en plan för ökad energieffektivitet som minskar utsläppen. Företaget har även förbättrat reningsutrustning i delar av tillverkningen samt effektiviserat hanteringen av naturgas, vilket också bidrar till att minska utsläppen.
Inköp av så kallad grön el från förnyelsebara energikällor bidrar till att minska koncernens utsläpp. Idag använder cirka 25 procent av koncernens enheter grön el. Under 2018 stod grön el för cirka 9 MWh av förbrukningen av indirekt energi. För fem år sedan var motsvarande siffra ungefär 5,5 MWh.

DOTTERBOLAGENS ANDEL AV KOLDIOXIDUTSLÄPP

Lorem ipsum
Insatserna för att reducera miljöpåverkan från transporter av råvaror, produkter och personer fortsatte, bland annat genom inköp av fordon med lägre bränsleförbrukning, investeringar i energieffektivare maskiner och utrustning, anpassade produktionsrutiner, samordning av transporter, ändrade rutter, användning av videokonferenser och fler tågtransporter.
Utsläppen av lösningsmedel (VOC) uppgick till 19,5 (14,5) ton. I ett längre perspektiv har VOC-utsläppen minskat kraftigt, främst beroende på installation av effektivare reningsutrustning vid Habia Cables anläggning i Kina. Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och stoft uppgick till cirka 2 ton. Den installerade mängden av köldmedier (CFC/HCFC) understeg 0,1 ton. Det inträffade inte några utsläpp av dessa ozonnedbrytande ämnen till atmosfären.
Miljöteknikföretaget Ripasso Energy har utvecklat stirlingteknologins förmåga att omvandla värmeenergi till elektricitet. Den senaste produkten är en motor som omvandlar industriella restgaser till elektrisk energi med hög effektivitet. Lesjöfors har utvecklat en komponent som effektiviserar motorns värmeupptagning och sänker avgastemperaturen. Ripasso Energy planerar att installera motorn i gruvanläggningar i Sydafrika, där tekniken ska utvinna energin ur anläggningarnas restgaser och generera elektricitet. Efter installationen beräknas koldioxidutsläppen minska med upp till 476 000 ton/år.
Investeringar i bättre optimerade produktionsytor har förenklat arbetet vid Lesjöfors China. Varje processteg kan nu hanteras på ett snabbare och smidigare sätt. Ny reningsutrustning har också installerats, vilket förbättrar luftkvaliteten vid de ugnar som finns i anläggningen.
Habia Cable China gör kontinuerliga förbättringar av det egna ledningssystemet inom Miljö, Hälsa och Säkerhet. Aktuella satsningsområden är analys av risker i arbetsmiljön samt genomgång av de beredskapsplaner som ska användas i samband med en olycka. John While Springs & Solutions har också flyttat fram positionerna inom riskanalys 2018, främst då med sikte på företagets kemikaliehantering.


Arbetsmiljö, socialt ansvar och god affärsetik är en del av Beijer Almas grundläggande värderingar. Det ska kännas tryggt och utvecklande att arbeta hos oss, men också att samarbeta med vår koncern. De regler och värderingar som formar vår affärsetik gäller för alla medarbetare i samtliga enheter över hela världen.
Det koncernövergripande målet fastställdes 2014 och angav att Beijer Alma hade en nollvision för arbetsplatsolyckor samt att olycksfrekvensen skulle minska fram till 2018. Varje enhet skulle dels införa egna mål som rör hälsa och säkerhet, dels införa system för att registrera incidenter i arbetsmiljön.
Trots utbildningsinsatser och annat förebyggande arbete, samt system för registrering av incidenter, kan vi inte konstatera någon nedåtgående trend i antalet arbetsolyckor. Sett ur ett femårsperspektiv varierar olycksfallsfrekvensen mellan 12 och 19 olycksfall per miljon arbetade timmar. I ett industriellt perspektiv är detta förhållandevis högt och innebär att målet inte nås. Målet kommer att utvärderas i samband med den översyn av samtliga hållbarhetsmål som görs under 2019.
Under året var kort- och långtidsfrånvaron fortsatt låg och uppgick till 2,1 (2,2) respektive 1,4 (1,4) procent. Det inträffade 75 (63) arbetsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro (Lost Work Case, LWC). Skadorna orsakades främst i samband med hantering av maskiner och utrustning, tunga lyft och repetitivt arbete samt genom fallolyckor. Under året ökade fallolyckorna medan olycksfall med koppling till lyft och andra ergonomiska faktorer minskade. Antalet förlorade arbetsdagar (Lost Work Days; LWD) orsakade av olyckor uppgick till 678 (502) dagar. Jämfört med övriga dotterbolag var antalet olyckor högt i Lesjöfors. I Habia ökade antalet olyckor med koppling till ergonomiska faktorer. Beijer Tech hade få olyckor i arbetsmiljön. Under året rapporterades 284 (169) incidenter – så kallade »near misses« – i arbetsmiljön.
Det är viktigt att registreringen av incidenter är så omfattande som möjligt eftersom den bidrar till att tidigt upptäcka faror och vidta förebyggande åtgärder. Särskilt eftersom erfarenheter visar att incidenterna kopplas till samma typer av arbetsmiljöfaktorer som brukar orsaka olycksfall.

Satsningar på nya lyftanordningar samt optimering av produktions- och lagerytorna ökar produktiviteten samt förbättrar ergonomin och arbetsmiljön i stort hos Lesjöforsföretaget Spiralspecialisten.
100
I finska Åminnefors har Lesjöfors investerat i en ny lagerbyggnad, som ökar säkerheten i lagerhanteringen och gör trucktrafiken smidigare. De större lagerytorna skapar dessutom utrymme för kommande investeringar i ny produktionskapacitet. Även Lesjöfors Banddetaljer har investerat i sin lagerhantering, som gjorts säkrare för medarbetarna samtidigt som riskerna för godsskador minskar. 13

Tunga lyft/repetitiva arbeten 31% Fall 28 % Skador av maskiner och utrustningar 21 % Skär- eller brännskador 9 % Energi 3 % Övrigt 8 %

Exempel på förebyggande insatser är systematiska riskanalyser, arbetsmiljömätningar, utbildning, skyddsronder, och investeringar i tekniska åtgärder. Skyddskommittéer finns vid 24 enheter. Vid de minsta enheterna drivs arbetsmiljöarbetet på annat sätt. Drygt 70 procent av bolagen genomförde arbetsmiljö- och hälsoundersökningar, exempelvis buller- och stoftmätningar, hälsokontroller och riskanalyser samt genomgångar av den egna kemikalieanvändningen.
Beijer Almas 2 610 (2 544) medarbetare finns i 18 (18) länder med olika kulturell, geografisk och politisk bakgrund. Ungefär 34 (36) procent arbetar i lågkostnadsländer, varav 28 procent i Kina, Lettland och Slovakien. Flest anställda finns i Sverige, Tyskland och Kina. Andelen kvinnor är 32 (31) procent. I bolagets styrelse är andelen 43 (29) procent. Det finns inga kvinnor i koncernens högsta ledning, men ledningen för de enskilda enheterna består till 24 (27) procent av kvinnliga medarbetare. Sammanlagt ingår 41 (43) kvinnor i ledningsgrupper som rapporterar direkt till respektive bolags vd. I enlighet med Global Compact uppmuntrar vi mångfald och tar avstånd från alla former av diskriminering.
Redovisningen för 2018 visar inte på några missförhållanden, incidenter eller »whistleblowing« vad gäller mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågorna hanteras decentraliserat vid enheterna. Lönesättningen följer lagstiftning, överstiger sociala minimilöner och är fullt ut marknadsmässig. Skillnader i kultur och lagstiftning gör att anslutningen till kollektiva avtal varierar i olika länder. Vid ungefär hälften av enheterna omfattas flertalet medarbetare av kollektivavtal.
Ett verktyg i medarbetarutvecklingen är regelbundna utvärderingar av hur medarbetare ser på sin arbetsplats. Under 2018 genomfördes undersökningar vid 12 (15) enheter. Majoriteten av medarbetarna var nöjda med arbetet, men det framkom synpunkter på arbetsmiljön samt på vissa förmåner. Cirka 1 120 (1 100) medarbetare deltog i utvecklingssamtal eller andra utvärderingar av arbetsinsatsen. Vid några av bolagen finns belöningssystem för enskilda individer, där också frågor om miljö och arbetsmiljö är grundläggande kriterier. Under 2018 genomfördes ungefär 21 500 (37 500) utbildningstimmar för chefer samt för medarbetare inom försäljning och produktion. Det motsvarar cirka 8,5 (15) timmar för dessa kategorier anställda. Antalet utbildningstimmar inom miljö, säkerhet och hälsa uppgick till cirka 3,5 (4,4).
Ombyggnader och nyinvesteringar har förbättrat arbetsmiljön hos Svebab. Via större lokalytor med optimerat materialflöde och en ny upprullningsmaskin förenklas hanteringen av brandslangar i slutet av produktionsprocessen. Det är då slangarna mäts, rullas upp, märks och förses med kopplingar inför leveransen till kund. Detta var tidigare ett arbete som krävde flera omflyttningar och tunga lyft av slangar och material. Arbetet förenklas med hjälp av en ny upprullnings- och kopplingsmaskin samt genom optimeringen av materialflödet.
Lesjöfors bägge anläggningar i lettiska Liepaja lägger mycket kraft på utbildning i arbetsmiljöfrågor, exempelvis gällande tunga lyft samt i gas- och kemikaliehantering. Revisioner görs varje månad av just säkerheten men också av arbetet med 5S, som är en del av konceptet Lean Manufacturing och fokuserar på att skapa ordning och reda på arbetsplatsen.
Lesjöfors Industrifjädrar har fördubblat storleken på det friskvårdsbidrag som medarbetarna kan ta del av. Som en följd av detta har fler anställda än tidigare dragit nytta av bidraget till olika typer av aktiviteter. Under åtta veckor 2018 anordnade företaget också motionspromenader med quiz för alla medarbetare. I samband med evenemangen donerade företaget pengar till Cancerfonden.
I Tyresö utanför Stockholm byggs en ny produktionsanläggning, där Lundgrens och Packningar & Plast samlar sin tillverkning. Anläggningen är cirka 3 500 kvadratmeter stor. I de nya lokalerna kan produktionsflödena göras effektivare samtidigt som de nya, större lokalerna ger en bättre arbetsmiljö vad gäller både buller och ergonomi.
GEOGRAFISK SPRIDNING MEDARBETARE
Sverige 29 % Danmark 3 % Tyskland 19 % Polen 3 % Singapore 2 % Slovakien 7 % Lettland 6 % Storbritannien 9 % Kina 16 % Övriga 6 %

European Springs har installerat ny reningsteknik som minskar förekomsten av damm och förbättrar luftkvaliteten i de egna lokalerna. Samtidigt satsar företaget alltmer på LEDbelysning som sänker elförbrukningen.
Vi engagerar oss i de samhällen där vi verkar och deltar i nätverk och projekt med olika intressenter, exempelvis genom samverkan med skolor, universitet, branschorganisationer, men även via stöd till lokala idrottsklubbar och olika typer av ideella föreningar som arbetar med kultur, att minska utsattheten eller andra sociala aktiviteter.
Det koncernövergripande målet var att öka samhällsengagemang under perioden 2015–2018, exempelvis via fler kontakter och samarbeten med skolor och universitet. I målet angavs att ökat samhällsengagemang även kunde innefatta ekonomiska eller andra bidrag för att stödja hållbar utveckling, exempelvis miljö, hälsa, kultur, etik, sport och sociala aktiviteter.
I ett femårsperspektiv har Beijer Alma ökat sitt samhällsengagemang, bland annat genom stöd till utsatta människor och till utbildning av lärare inom naturvetenskapliga ämnen. På lokal nivå samverkar många koncernbolag med skolor och universitet samt lämnar stöd till idrottsklubbar, hälsovård, kultur och till lokal utveckling. Förändringen har varit tydlig och målet bedöms därför vara uppnått. Målet kommer att utvärderas i samband med den översyn av samtliga hållbarhetsmål som görs under 2019.
Under året samverkade vi med gymnasieskolor, högskolor och universitet. Hundratals elever gjorde studiebesök i verksamheterna, där ett av syftena var att öka förståelsen för att arbeta inom näringslivet. Habia Cable i Söderfors samverkar med det lokala gymnasiet kring skolans tekniska utbildningar. I både Sverige och Slovakien har Lesjöfors liknande samarbeten med lokala skolor. Flera studenter fick möjlighet att praktisera eller göra examensarbeten i koncernens bolag. I bland annat Polen och Sverige samverkade Habia respektive Beijer Tech med tekniska högskolor och branschorganisationer i utvecklingsprojekt. Engagemanget i Stadsmissionen, Teach for Sweden och andra ideella organisationer utvecklades vidare.
Flera av Beijer Almas enheter har under senare år blivit mer aktiva i sina kontakter med skolor och universitet. På både kort och lång sikt gynnar aktiviteterna utbildningsväsendet, studenterna och koncernen.


Så bidrar vi till målet:
»Beijer Alma Scholarship« delas varje år ut till medarbetare i koncernen som utmärkt sig för sin driftighet och kreativitet. Priset instiftades 2016 i hedersordförande Anders Walls namn. Prissumman är på 50 000 kronor som pristagarna ska använda i sin fortsatta kompetensutveckling.
Beijer Alma stödjer Uppsala Stadsmission ekonomiskt. Stadsmissionen har olika mötesplatser för människor som drabbats av hemlöshet, psykisk ohälsa eller lever med andra typer av sociala problem. Stadsmissionen erbjuder också arbetsträning och rehabilitering.
Arbetet mot korruption baseras på informations- och utbildningsinsatser kring uppförandekoden, nolltolerans mot mutor, sanktionssystem för överträdelser samt riktlinjer för storleken på gåvor och affärsrepresentation. Korruption förebyggs via våra ledningssystem samt genom information, diskussioner och ekonomisk uppföljning. Uppförandekoden används i stor utsträckning för att kommunicera våra värderingar till leverantörer och kunder. Som en del av hållbarhetsrapporten görs årliga genomgångar av hur koncernbolagen arbetat för att motverka korruption och främja god affärsetik. Det görs via en självdeklaration där ledningen i varje bolag tar ställning till ett tjugotal frågor. Frågorna baseras på riktlinjer från Global Compact. Genomgången för 2018 visar dels på bra engagemang hos bolagen, dels att uppförandekoden inte överträtts. Det förebyggande arbetet mot korruption fortgår och bygger på de insatser som redovisas ovan samt även på riktad information till leverantörer och sanktionssystem för överträdelser.
Anders Wall-föreläsningen i entreprenörskap är ett av Sveriges största arrangemang för entreprenörer. Föreläsningen har funnits sedan 2003 och lockar varje år cirka 2 000 gäster till Uppsala Universitet – både från näringslivet och universitetsvärlden. Inspirerande tal och presentationer av framgångsrika entreprenörer varvas med underhållning. Beijer Alma är en av huvudsponsorerna bakom föreläsningen.
Beijer Alma stödjer sedan 2015 Teach for Sweden. Organisationen rekryterar och utbildar lärare på nya sätt, bland annat från näringslivet och främst i naturvetenskapliga ämnen till skolor i socialt utsatta områden. Målet är att hjälpa fler elever att få gymnasiebehörighet. Under 2018 har koncernchef Henrik Perbeck och Beijer Techs vd Staffan Andersson varit mentorer för deltagarna i Teach for Swedens utbildningsprogram.
Uppsala den 13 februari 2019
Beijer Alma AB
Styrelsen
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ), org.nr 556229–7480
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 18–35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Uppsala den 27 februari 2019
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Leonard Daun Auktoriserad revisor
Lesjöfors är en global tillverkare av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Sortimentet är heltäckande och innehåller både standardprodukter och kundanpassade komponenter. Lesjöfors är störst i Norden och ett ledande fjäderföretag i Europa. Teknisk service och försäljning är starka konkurrensfördelar, men också lågkostnadstillverkning och global leveranskapacitet. Verksamheten är uppdelad i affärsområdena Chassifjädrar och Industri.



RÖRELSEMARGINALEN VAR 20,2 PROCENT (20,3).
9%
ORDERINGÅNGEN ÖKADE MED 9 PROCENT.
2 625
FÖRSÄLJNINGEN UPPGICK TILL 2 625 MKR (2 351).
A sien
INDUSTRI – STOR ANDEL NYA AFFÄRER I ASIEN.
50%
CHASSIFJÄDRAR – INVESTERINGAR I STORBRITANNIEN ÖKAR TILLVERKNINGSKAPACITETEN MED 50 PROCENT.


RÖRELSEMARGINAL

| Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 624,9 | 2 351,2 | 2 009,4 | 1 995,9 | 1 725,7 |
| Kostnad sålda varor | –1 740,9 | –1 537,5 | –1 332,5 | –1 316,6 | –1 141,8 |
| Bruttoresultat | 884,0 | 813,7 | 676,9 | 679,3 | 583,9 |
| Försäljningskostnader | –178,4 | –162,0 | –144,2 | –147,8 | –134,7 |
| Administrationskostnader | –175,0 | –174,4 | –152,5 | –143,1 | –129,6 |
| Rörelseresultat | 530,6 | 477,3 | 380,2 | 388,4 | 319,6 |
| Rörelsemarginal, % | 20,2 | 20,3 | 18,9 | 19,5 | 18,5 |
| Finansnetto | –7,1 | –5,2 | –4,0 | –6,7 | 0,9 |
| Resultat efter finansnetto | 523,5 | 472,1 | 376,2 | 381,7 | 320,5 |
| Avskrivningar ingår med | 98,5 | 92,1 | 81,3 | 77,2 | 68,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 158,9 | 111,2 | 149,2 | 66,3 | 104,0 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 32 | 26 | 27 | 31 | 28 |
| Medeltal antal anställda | 1 733 | 1 703 | 1 528 | 1 468 | 1 343 |
Det är ingen tvekan om att vi påverkats positivt av industrikonjunkturen och ökat försäljningen på många av våra produktområden. Man kan säga att det som gått bra tidigare har gått ännu bättre 2018. Tyskland hade en svagare utveckling mot slutet av året, men det kompenseras av att vi växt inom i stort sett alla områden på marknader som Norden, Storbritannien och i Asien.
Vi vill bredda vår närvaro i Central- och Östeuropa. Även Nordamerika är intressant. Här är vi nu en nischaktör och vill därför komplettera med nya förvärv. Vi söker bolag med tillräcklig kundspridning, bra ledning som tar hand om sin personal och står för ett bra samarbetsklimat. Under året har vi börjat marknadsföra oss aktivare gentemot möjliga förvärvskandidater, bland annat genom att berätta mer om Lesjöfors och den företagskultur vi står för.
Detta kommer att vara »styråran« för oss under lång tid framöver. Vi måste bli bättre på att lösa kundproblem genom att ta vara på kunskapen som finns i hela Lesjöfors. Frågan blir då: »Vad kan vi göra ytterligare för kunden?« Den ska sitta i generna hos säljare, tekniker och andra medarbetare. Vi har kommit en bra bit på väg – exempelvis genom att ändra organisationen – men det finns mer att göra för att öka samordningen.
Det öppnar möjligheter och gör att vi kan utnyttja kundkontakter i Europa och USA för att etablera nya affärer med dem på plats i Asien. Att kunden ser oss som en lokal partner på varje marknad är viktigt för hela Lesjöfors. Och att vi byggt upp en infrastruktur i Asien känns extra glädjande med tanke på att det är här vi tagit flest nya affärer 2018.
Vi fortsätter i mångt och mycket på samma linje. Vi ska fortsätta utveckla servicen inom Chassifjädrar, men också anpassa oss och bygga kapacitet för att möta efterfrågan på detta område. Inom Industrifjädrar är arbetet med synergier inom försäljning och tekniköverföring i centrum. Målet är att helt enkelt kunna ta ut mer av vad vi gör tillsammans. Under 2019 vill vi gärna också realisera något förvärv i USA.

Affärsområdens andel av fakturering



CHASSIFJÄDRAR – god tillväxt på flertalet geografiska marknader, bland annat i Ryssland, länder i östra Europa samt i Storbritannien.
INDUSTRI – stark tillväxt på flertalet marknader i Europa och Asien, exempelvis inom tyngre fordon och automationslösningar till industrin.

Tryckfjädrar är den vanligaste fjädertypen i Lesjöfors. De har ett brett användningsområde och är till exempel en viktig detalj i dörrlåset eller som fjädrande del i en dämpare för motorcykeln.
Lesjöfors tillverkar och säljer chassifjädrar på eftermarknaden för personbilar och lätta lastbilar. Produkterna ingår i fordonens fjädringssystem, som bidrar till både säkerhet och köregenskaper.
Ett tiotal kunder dominerar försäljningen som riktas till reservdelsdistributörer i Europa, där Lesjöfors länge varit den största leverantören. Huvudmarknader är Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Sverige och övriga Skandinavien, som står för cirka 80 procent av försäljningen.
Lesjöfors säljer och distribuerar också chassifjädrar på USA-marknaden. Förutom fjädrar till asiatiska och europeiska personbilar erbjuds även ett anpassat sortiment till amerikanska bilar.
Lesjöfors är en av världens största producenter av industrifjädrar, och utvecklar och tillverkar produkter för de flesta tekniska applikationer och branscher. Företaget är en av få internationella aktörer som gör regelbundna förvärv och därmed bidrar till att konsolidera industrifjädermarknaden.
Lesjöfors har cirka 13 000 kunder på 60 marknader, där huvudmarknaderna är Sverige och övriga Skandinavien, Tyskland, Storbritannien, Kina samt Nordamerika. Cirka 80 procent av försäljningen ligger utanför Sverige.
Lesjöfors har tillverkning i lågkostnadsländer i Asien och Östeuropa. Därmed kan europeiska kunder med verksamhet i Asien få lokal försörjning av fjädrar, tråd- och banddetaljer.
Det kompletta sortimentet omfattar utbytesfjädrar till europeiska och asiatiska personbilar samt till lätta lastbilar. Här ingår förutom chassifjädrar även sportfjädersatser, bladfjädrar och gasfjädrar. Via distributionslagren har kunderna tillgång till mer än 1,6 miljoner chassifjädrar i 5 500 modeller. Sortimentet utvecklas varje år med mellan 300 och 500 nya produkter.
Sortimentet har en unik bredd och kännetecknas av hållbarhet, anpassningsförmåga och mänger av olika variationsmöjligheter. Vid sidan om de kundanpassade produkterna har Lesjöfors ett egenutvecklat standardsortiment. Huvudmarknaden för dessa produkter är Norden. Sortimentet innehåller cirka 10 000 artiklar, som levereras snabbt och med hög leveranssäkerhet.
Tryckfjädrar tillverkas i både varmlindat och kallindat utförande. Lesjöfors erbjuder stora variationsmöjligheter när det gäller kraft och fjäderstorlek.




De starkaste konkurrensfördelarna är brett sortiment och hög servicegrad. Produkterna levereras till kunder i hela Europa inom 24 timmar. Leveransprecisionen är mycket hög och uppgick även under 2018 till över 97 procent.
Lesjöfors är en komplett leverantör som hanterar allt från design och tillverkning till lagerhållning, distribution och service i egen regi. Via denna helhet bibehålls det marknadsledande sortimentet.
Fjädrarna tillverkas i Sverige, Storbritannien och i Lettland. Tillsammans med regionala distributionslager på de fyra största marknaderna säkerställer detta hög kvalitet och tillgänglighet, korta ledtider och låga distributionskostnader.
Lesjöfors är ett tekniskt serviceföretag med 28 fabriker i 12 länder. Fjäderkunnandet och förmågan att lösa tekniska problem är starka konkurrensfördelar. Större delen av alla produkter som tillverkas är kundanpassade. Det gör förståelsen för kundernas olika behov – och kompetensen inom design, utveckling och tillverkning – till viktiga styrkor.
Lesjöfors arbetar decentraliserat och småskaligt nära kunden med tillverkning, leverans och support. Det banar väg för en kostnadseffektiv produktion, där allt från tekniska säljare till maskinoperatörer har nyckelroller för att ta fram rätt lösning åt kunden.
Alla chassifjädrar tillverkas av högkvalitativt fjäderstål. Det ger en hög, jämn kvalitet i hela sortimentet. Tillverkningen är certifierad enligt flera av fordonsbranschens kvalitetssystem. Det gör att konstruktion, utveckling och produktion baseras på ständiga förbättringar och på att förebygga fel och brister, men också att produkterna kan monteras av auktoriserade verkstäder utan att det påverkar fordonets garanti.
I danska Bröndby har Lesjöfors utsetts till årets företag. Utmärkelsen delas ut för det sociala engagemang företaget visat när man under många år tagit emot arbetslösa praktikanter. Sedan 2012 samarbetar Lesjöfors med ett lokalt jobbcenter och tillhandahåller fyra praktikplatser, där arbetslösa kan arbetsträna och lära sig olika arbetsuppgifter. Sedan starten har ett 60-tal personer praktiserat hos Lesjöfors. Några har även fått möjlighet till en anställning i företaget.
Lesjöfors tillverkar kundanpassade fjädrar för i stort sett hela industrisektorn. För att matcha de olika kundbehoven är problemlösningsförmågan med kompetens inom allt från design och materialval till konstruktionslösningar och kostnadseffektiv tillverkning starka konkurrensfördelar.
Kundbehov – tekniska säljare fångar upp kundens fjäderbehov, bland annat hur stora krafter och rörelser fjädern ska hantera, i vilket utrymme den ska sitta och hur den omgivande miljön ser ut, exempelvis arbetstemperatur, om det är en korrosiv miljö där fjädern kan rosta eller annat som kan påverka prestandan.
Konstruktionsförslag – via beräkningsprogram tas ett första konstruktionsförslag fram, där grundläggande frågor om design och utformning presenteras, bland annat hur fjädern bör dimensioneras och vilket material den ska tillverkas i.
Prototyp/Provning – när konstruktionen godkänts tas några prototyper fram och testas. Målet är att prova funktionen och exempelvis säkra att fjäderns rörelser matchar kraven. Det är kunden som provar funktionen medan Lesjöfors ofta hjälper till med livslängdsprovningar.
Serieleverans/Tillverkning – när protypen klarat kraven tas en komplett ritning för serieleverans/tillverkning fram. Den innehåller information om toleranser och annan teknisk prestanda, eventuell ytbehandling och märkning, krav på renhet och annat underlag till produktionsberedning och de operatörer som sedan ansvarar för tillverkningen.

Drivfjädrar används i exempelvis slangupprullare och startsnören för motorer. Lesjöfors standardsortiment omfattar cirka 80 olika drivfjädrar. Produkterna tillverkas i USA samt i Lettland.
Företaget Sanandco har utvecklat systemet MonitorMe för registrering och analys av patientdata. I produkten finns avancerade fjädrar från Lesjöforsbolaget European Springs & Pressings. MonitorMe är en telefonapparat med sensorer som mäter och skickar information om exempelvis temperatur, puls och blodtryck över nätet till en digital patientjournal. På så sätt kan en persons hälsoläge övervakas i hemmet i stället för att uppta tid och plats i sjukvården.
För tredje gången har världsföretaget Kiekert utsett Lesjöfors Slovakien till en av sina bästa underleverantörer. Kiekert utvärderar varje år leverantörerna i elva kategorier, bland annat kvalitet, antal klagomål och prisnivå. En leverantör kan uppnå maximalt 100 procent i rankingen, där Lesjöfors fick 97,56 %. Lesjöfors levererar vridfjädrar som är en ledande tillverkare av dörrlåsmekanismer till fordonsindustrin.
Lesjöfors Automotive är Supplier of the Year – för andra året i rad! Bakom utmärkelsen står kundföretaget KG Knutsson AB. Det som mäts är bland annat servicegrad, leveransprecision och avvikelsekostnader, men KG Knutsson fokuserar även på kommunikation. Maxresultatet ligger på 30 poäng. Lesjöfors nådde denna gång 28 poäng, den högsta poängen i utmärkelsens historia. Trots ökad omsättning når Lesjöfors Automotive en servicegrad på 97 procent.
Brittiska European Springs & Pressings har designat en specialkapsyl till dryckestillverkaren Tinkture. Företaget har tagit fram en vacker flaska och ville ha en kapsyl som kunde matcha flaskdesignen. Slutresultatet blev en specialdesignad förslutningskapsyl, där Lesjöforsföretaget fick dra nytta av sin kunskap och kreativitet inom både ingenjörskonst och tillverkning.

97,56%
I Lettland har automatiseringen ökat i tillverkningen av gasfjädrar. Målet att reducera manuella moment i tillverkningen präglar hela Lesjöforskoncernen och innebär att ny, uppdaterad maskinutrustning successivt införs på många anläggningar. På Lesjöfors Gas Springs har en ny monteringsmaskin installerats. Den är helautomatisk och monterar komponenter till gasfjädrarna snabbare och effektivare än tidigare. En specialkamera granskar samtidigt kvaliteten och stannar maskinen om något monterats fel.

och huvar.
Lesjöfors har länge sponsrat studentprojekt med produkter och kunskap. Stödet ger en bra exponering av produkter, men visar också att företaget är en högkvalificerad arbetsgivare. Ett återkommande projekt är Formula Student – en internationell tävling där lag från olika teknikuniversitet i Europa bygger och kör racingbilar. Lesjöfors sponsringspaket består av fjädrar till bilarnas stötdämpning, teknisk support och standardfjädrar.

Chassifjäderverksamheten i Ryssland som etablerades 2010 har på senare år vuxit med cirka 20 procent per år. Lesjöfors är en av få europeiska tillverkare som har en lokal service- och säljorganisation och ett eget distributionslager i Ryssland. Under 2018 har försäljningen fortsatt att utvecklas och gjort att Lesjöfors marknadsandel nu bedöms överstiga 30 procent.
I Slovakien har Lesjöfors Springs fördjupat samarbetet med en lokal teknikutbildning, vilket innebär att eleverna varvar teoretiska studier på skolan med en veckas praktik på plats hos företaget. Lesjöfors Banddetaljer har ett liknande samarbete med ett tekniskt gymnasium i Sverige. European Springs & Pressings bjöd under året in skolelever till en så kallad »work experience week«. I Kina har Lesjöfors ett samarbetsprojekt med ett universitet.
I danska Tinglev ligger leveranskvaliteten på topp. Här tillverkar Lesjöfors tryckfjädrar till kunder i bland annat, Kina, USA och Mexiko. Mätningar som utförs både internt och av kunder visar år efter år på en nära nog 100-procentig leveranssäkerhet. Bakom träffsäkerheten och de fina resultaten ligger ett hårt arbete, där det alltid gäller att leta efter förbättringar.
Habia Cable är en av Europas största tillverkare av kundanpassade kablar och kablage. Många produkter används i högteknologiska applikationer i krävande miljöer. Kablarna har ofta unika egenskaper och tillverkas i högpresterande material för att klara krav och påfrestningar. Verksamheten är uppdelad i affärsområdena Telecom och Övrig industri.
57 RÖRELSERESULTATET VAR 57 MKR (42).

RÖRELSEMARGINALEN VAR 6,6 PROCENT (5,2).
FÖRSÄLJNINGEN UPPGICK TILL 870 MKR (809). 870
29%
ORDERINGÅNGEN ÖKADE MED 29 PROCENT.
ÖVRIG INDUSTRI – GENOMBROTT INOM OFFSHORE.



| Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 870,4 | 808,5 | 786,8 | 765,1 | 790,2 |
| Kostnad sålda varor | –630,6 | –581,0 | –508,0 | –492,9 | –530,5 |
| Bruttoresultat | 229,8 | 227,5 | 278,8 | 272,2 | 259,7 |
| Försäljningskostnader | –112,7 | –109,1 | –109,3 | –101,3 | –93,4 |
| Administrationskostnader | –69,8 | –76,2 | –72,5 | –71,9 | –72,7 |
| Rörelseresultat | 57,3 | 42,2 | 97,0 | 99,0 | 93,6 |
| Rörelsemarginal, % | 6,6 | 5,2 | 12,3 | 12,9 | 11,8 |
| Finansnetto | –5,7 | –4,6 | –3,7 | –2,9 | –4,1 |
| Resultat efter finansnetto | 51,6 | 37,6 | 93,3 | 96,1 | 89,5 |
| Avskrivningar ingår med | 32,7 | 31,4 | 25,9 | 25,0 | 21,0 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 38,1 | 11,8 | 49,3 | 64,9 | 31,3 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 11 | 9 | 22 | 23 | 24 |
| Medeltal antal anställda | 648 | 624 | 595 | 598 | 550 |
Vi har satt rekord i orderingång, som för första gången når en miljard kronor. Inom Övrig industri ökade orderingång och fakturering på många marknader. Områdena försvar, industri och offshore har gått starkt. Telecom försvagades andra halvåret, men totalt har Habia ändå ökat orderingång, fakturering och resultat.
De första kommersiella 5G-nätverken lanseras 2019, men påverkar inte efterfrågan på 4G-antenner på kort sikt. Efterfrågan på våra produkter drivs alltjämt av investeringsprojekt i 4G, som 2018 gjorts framför allt i USA och Indien. Dessa projekt kan gälla nybyggnation eller expansion av nätverk för 100 miljoner användare och är så stora att de påverkar den globala efterfrågan.
Vi har utvecklat en ny typ av produkt – en mellanspänningskabel som klarar höga temperaturer. Den har fått sitt kommersiella genombrott inom offshore, då som värmekabel för pipelines. Uppvärmda pipelines knyter ihop nya fyndigheter med befintlig infrastruktur. Tekniken är kostnadseffektiv och attraktiv för kunder världen
över. Vi är världsledande på denna typ av kabel och har tecknat flera avtal 2018 för leverans 2019.
Efterfrågan slog rekord första halvåret. Vi hann inte öka kapaciteten i samma takt, vilket resulterade i långa ledtider och sämre leveransprecision. Vi har nu kommit i kapp med kapaciteten och löst andra problem. Trots utmaningarna har vi mött förståelse från många kunder. Det visar på styrkan i de relationer vi har, som ofta är mycket långa.
Sett till fakturering och orderingång var det ett svagt år. Under 2018 tecknade vi dock flera viktiga kontrakt och kan se tillbaka på ett år med breddad kundbas. Detta är ett område där enskilda projekt styr efterfrågan och det dröjer innan de projekt vi siktar in oss på ger större volymer.
Att få igång volymproduktionen av kabel till offshorekunder samt vinna nya kontrakt för 2020 och framåt. Lika viktigt blir det att leverera på de stora försvarsordrar vi vunnit och teckna nya affärer. Sannolikt möter vi även en försvagning i den allmänna konjunkturen som det gäller att hantera.





TELECOM – stark efterfrågan under det första halvåret, vilket kopplas till utbyggnader inom 4G, främst i USA och Indien.
ÖVRIG INDUSTRI – tillväxten bidrog till att Habias samlade orderingång för första gången översteg 1 miljard kronor.
Telecom utvecklar och säljer kablar till antenntillverkare inom mobil telekom. Asien är den största marknaden, som står för ungefär två tredjedelar av försäljningen. Övriga marknader är Europa och Nordamerika. Telecom har egen försäljningsorganisation på dessa marknader och täcker via sitt breda sortiment alla kundbehov.
Marknaden har länge präglats av prispress, främst via kinesiska lågprisprodukter som fått många kabeltillverkare att lämna området telekomkabel. Habia har mött prisutvecklingen genom att koncentrera tillverkning och produktutveckling till Kina och ständigt utveckla produkterna och produktionsprocesserna.
Habia är en av Europas största tillverkare av specialkabel. Produkterna anpassas till särskilda kundbehov och används ofta i högteknologiska applikationer. Kunderna är företag inom kärnkraft, försvar, offshore, men även industriföretag i branscher som transport, motor- och turbintillverkning eller verktygs-, mät- och sensorteknik.
Försäljningen omfattar cirka 50 länder. De största marknaderna är Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Holland, Belgien och länderna i Skandinavien. Kablarna tillverkas i Sverige, Tyskland och Kina. Kablage tillverkas i Polen.
Habia har ett heltäckande utbud av kablar för radiobasstationsantenner. Flexiform finns i många varianter och står för mer än 90 procent av försäljningen. Nya produkter lanseras regelbundet för att möta ändrade teknik-, miljö- eller kostnadskrav. Ett sådant exempel är Flexiform MLF, som dels erbjuder en hög kvalitet och elektrisk prestanda, dels kan priskonkurrera på ett effektivt sätt. Även storleken på kabeln har anpassats, vilket förbättrar miljöprestandan.
Kablar och kablage används ofta i krävande miljöer där de utsätts för allt från stora temperaturskillnader och brand till omfattande böjningar, vätskor och radioaktiv strålning. För att klara kraven tillverkas många produkter i tåliga, högpresterande material.
Kablarna används i till exempel militär teknik, eldrivna handverktyg, gasturbiner och fartygsdieslar. Ett satsningsområde är offshore som trots omställningarna i energisektorn är en betydande marknad, där Habia lanserat flera produkter och har en världsledande teknologi.
Habia har tillverkning i Sverige, Polen, Tyskland och Kina. Telekomkablarna tillverkas vid den kinesiska fabriken. Dessutom finns säljbolag i tre länder.


Flexiform har överlagsen dämpning och bidrar till att basstationsantennerna får bättre räckvidd.
Försäljning per marknad
Jämfört med många konkurrenter ger Habias egenutvecklade produkter kunderna en högre prestanda till lägre kostnader, bland annat via den profilextruderade versionen av Flexiform. Denna telekomkabel har en överlägsen dämpning och bidrar till att basstationsantennerna får bättre räckvidd. Andra konkurrensfördelar för Habia är kvalitet, innovation och sortimentsbredd.
Habia är specialiserat på kunddriven utveckling av kablar och kablage, där innovationsförmåga, teknisk kompetens och nära kundsamarbeten är viktiga konkurrensfördelar. Tekniska säljare och konstruktörer vid fabriker och i säljbolag står för kundanpassningen. Habia har även en gemensam utvecklingsavdelning med expertis inom material, elektriska egenskaper, kabelkonstruktion och testmetoder.
Eftersom många kablar tillverkas i små volymer är den flexibla och kundorderstyrda produktionsprocessen också en styrka. Även korta ledtider och förmågan att leverera kablar till hela världen är viktigt för Habias kunder.

JIMMYJAMESBOND/ISTOCK
2018 innebar ett kommersiellt genombrott för Habias nya teknologi HTMV. Den första produkten är en kabel för uppvärmning av pipelines, som transporterar olja på havsbotten. Uppvärmningen är viktig eftersom oljan blir mer lättflytande, vilket förhindrar igensättning. Kabelns isolering tillverkas av flourplaster – ett material som är Habias expertområde och gör att kabeln klarar högre temperaturer och bibehåller hög elektrisk prestanda under en lång livslängd. Med HTMV-tekniken får kunden ett system som är billigare att installera, drar mindre ström och ger lägre värmeförluster än de kabellösningar som använts tidigare. Under 2018 har Habia tecknat leveransavtal med flera underleverantörer till offshoreindustrin.
Under året har en halogenfri kabel för marindieselmotorer godkänts av flera klassningssällskap, bland annat av Lloyds Register. Klassningen är en förutsättning för att kablarna ska få installeras i fartyg. Kunderna är i första hand motortillverkare inom civil sjöfart. Att kabeln är halogenfri gör att den inte ger ifrån sig giftig gas eller rök vid en brand.

Vid fabriken i tyska Norderstedt har tillverkningsprocessen och lagerhanteringen förbättrats. Lagren för råmaterial respektive färdiga produkter har byggts om. Samtidigt har det gjorts en översyn av materialflödet i tillverkningen, som resulterat i en ny lösning med effektivare flöden än tidigare.

Satsningen på offshore banar väg för investeringar vid fabriken i Söderfors. Under 2018 har ett nytt logistikutrymme byggts. Det är 750 kvadratmeter stort och används för lagring av råmaterial, färdiga kablar och packning inför skeppning. Det rör sig om så kallade HTMV-kablar som är utvecklade för att klara höga temperaturer, men även något högre spänningar. Habia har också investerat i ytterligare en tillverkningslinje för HTMV. Den tas i drift våren 2019 och gör att tillverkningskapaciteten inom offshore fördubblas.
Produktkonceptet Hi-Flex säljs främst till kunder inom försvarsindustrin, men även till fordonsbranschen.

Flexiform monteras varje år i cirka en miljon antenner för mobil telekom.
Nästan två tredjedelar av alla kablar Habia Cable tillverkar är framtagna för att möta specifika kundbehov. Arbetet med att ta fram en kundanpassad kabel kan sammanfattas i några steg, där branschkunnandet, expertisen inom materialteknik och design samt flexibilitet vid tillverkning är Habias främsta styrkor.
När kunden är nöjd med förslaget …
Kabeln packas och emballeras, även här anpassat till produkten och kundens behov. Därefter är kabeln klar att skickas till något av de 50 länder Habia levererar till.
Habias polska verksamhet har tagit emot Gazele Biznesu (Årets gasell) – priset som delas ut till dynamiska och utvecklingsinriktade mindre och medelstora företag. För att kunna få priset ska företagen vara välskötta, välkända och ha hög etik. Dessutom ska de uppvisa en stark ekonomisk utveckling de gångna tre åren. Bakom priset står affärstidningen Puls Biznesu. Habias verksamhet i Polen etablerades 2008 och tillverkar kablage och kabelsystem.

Habias specialister i Polen har utvecklat kablage för en grön energilösning. Tekniken används för havsbaserad elproduktion, där turbiner som sätts fast på botten snurrar och alstrar energi med hjälp av tidvattnet. En turbin kan vara mellan 5 och 20 meter i diameter och bottenmiljön där de finns är krävande. Habias design säkrar att kablagen klarar påfrestningarna från undervattensströmmarna, men samtidigt är enkla att koppla in och ur.
Under året gjordes den första leveransen av Seaguard LWB VG till en kund i försvarsindustrin. Denna specialkabel används i u-båtar och annan undervattensteknik. Kabeln klarar höga tryck och är längsvattentät och därmed skyddad mot läckage och vattenutbredning längs med kabeln.

Beijer Tech är specialiserat på industriell handel och tillverkning. Företaget säljer förnödenheter, komponenter, maskiner, service och tekniska lösningar, som i många fall anpassas efter kundernas specifika behov. Verksamheten är uppdelad i affärsområdena Flödesteknik och Industriprodukter. Huvudmarknaden är Norden.


6,6%
RÖRELSEMARGINALEN VAR 6,6 PROCENT (5,8).
RÖRELSERESULTATET VAR 60 MKR (47).
INDUSTRI – POSITIV RESULTATUTVECKLING, SATSNINGAR PÅ ADDITIV TILLVERKNING.
FLÖDESTEKNIK – FÖRBÄTTRAT RESULTAT, INVESTERINGAR I ÖKAD PRODUKTIONSKAPACITET.
18 %
ORDERINGÅNGEN ÖKADE MED 18 PROCENT.



| Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 913,1 | 811,5 | 731,1 | 760,6 | 782,1 |
| Kostnad sålda varor | –660,8 | –588,4 | –541,1 | –558,2 | –556,6 |
| Bruttoresultat | 252,3 | 223,1 | 190,0 | 202,4 | 225,5 |
| Försäljningskostnader | –117,3 | –105,0 | –115,2 | –116,9 | –115,2 |
| Administrationskostnader | –74,5 | –70,9 | –66,9 | –68,0 | –66,2 |
| Rörelseresultat | 60,5 | 47,2 | 7,9 | 17,5 | 44,1 |
| Rörelsemarginal, % | 6,6 | 5,8 | 1,1 | 2,3 | 5,6 |
| Finansnetto | –0,3 | –0,9 | –0,5 | –0,5 | –0,6 |
| Resultat efter finansnetto | 60,2 | 46,3 | 7,4 | 17,0 | 43,5 |
| Avskrivningar ingår med | 6,8 | 6,6 | 7,1 | 8,0 | 8,5 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 7,7 | 2,3 | 5,0 | 5,1 | 3,9 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 20 | 18 | 4 | 7 | 17 |
| Medeltal antal anställda | 229 | 213 | 211 | 218 | 225 |
Det har gått väldigt bra och vi når ett rekordresultat. Det känns riktigt kul och är drivet av underliggande förbättringar i befintliga verksamheter, men också av framgångsrika förvärv av Svebab och Packningar & Plast. Sett till lönsamhetsbidrag når vi dessutom en historiskt bra balans mellan våra två affärsområden.
Sammantaget följer arbetet plan och gör att andelen tillverkade och förädlade produkter ökar väsentligt. Det sker organiskt där vi växer och gör investeringar inom tillverkning av komponenter för Flödesteknik och i produktområdet Eldfast, men även via förvärven som är helt och hållet tillverkande bolag. Vi märker också att kunderna uppskattar att vi erbjuder både standardprodukter och kundanpassade komponenter. Därför känns det som inriktningen mot tillverkning och förädling är rätt för oss.
Ja, vi tittar på intressanta bolag inom Flödesteknik och Industriprodukter. Det är mycket som ska klaffa, men eftersom våra senaste förvärv blivit så bra känner vi oss trygga i att satsa vidare. Ett krav på nya bolag är att de ska stå för ett högt kundvärde. Det kan handla om tillverkning av högkvalitativa produkter eller om teknikhandelsföretag med ett högt kompetensinnehåll, alltså där kompetens eller produkt skapar värde hos kunderna via exempelvis produktivitetsförbättringar, besparingar eller sundare arbetsmiljö.
Vi har områden där vi dragit ned eller omorganiserat för att minska kostnaderna och anpassa verksamheten. Samtidigt satsar vi på nya områden, bland annat en ny agentur inom pressgjutning där vi även arbetar med reservdelar och service på nya sätt. Det handlar om en ständig utvärdering för att avgöra var vi bör satsa eller dra ned.
Inom Flödesteknik fokuserar vi på den nya produktionsanläggning som tas i drift våren 2019 och ger tillväxtmöjligheter. En annan satsning är arbetet med digital märkning av slangar, som gör det enklare för kunderna att hitta rätt produkt och lägga beställningar. Inom Industriprodukter fortsätter satsningen på additiv tillverkning/3D-printning, som även innebär att vi flyttar denna tillverkning till egna lokaler.

Många av de packningar som tillverkas inom Flödesteknik anpassas till specifika kundbehov.



FLÖDESTEKNIK – tydlig resultatförbättring – både i äldre och nyförvärvade verksamheter – samt ökad försäljning i samtliga kundsegment.
INDUSTRIPRODUKTER – den starka industrikonjunkturenen ökade investeringarna i tillverkningsindustrin, vilket gynnade försäljningen av maskiner och förnödenheter.
Huvudmarknaden är Sverige och de största produktområdena är slangar/kopplingar och industrigummi. Produkterna säljs direkt till industrikunder, till större tillverkare (OEM) och via specialiserade återförsäljare. Slutkunderna är främst företag som arbetar med tillverkning, drift och underhåll. Flödesteknik är marknadsledande på industrislang och högkvalitativ brandslang i Sverige.
Industriprodukter har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Den största marknaden är Sverige, som står för ungefär 60 procent av all försäljning. Kunderna är företag inom framför allt ytbehandling, gjuterier, stål- och smältverk samt offshore. Merparten av försäljningen riktas direkt till industrikunder. Industriprodukter är marknadsledare i Norden inom blästring och gjuteriprodukter (förnödenheter och maskiner).
Den dominerande verksamheten är Lundgrens med lager, tillverkning och försäljning runt om i Sverige. Sortimentet omfattar 35 000 artiklar, dels flödestekniska produkter (slang, slangtillbehör och hydraulik), dels industrigummi (gummiduk och tätningar). Svebab tillverkar och säljer brand- och industrislang samt utrustning för brandbekämpning medan Packningar & Plast producerar kundanpassade packningar, tätningar och plastdetaljer
Erbjudandet baseras på högkvalitativa produkter från ledande tillverkare – allt från utrustning, tekniska komponenter och förbrukningsvaror till större maskiner och kompletta anläggningar.
Den svenska verksamheten är uppdelad i fyra affärskoncept – Karlebo (gjuterimaskiner, pressgjutning, additiv tillverkning), Beijers (gjuteriförnödenheter, eldfast och slip), Tebeco (blästring, slipning, avgradning) och PMU (industriservice, automation). Beijers är även representerat i Norge och Finland. Utöver dessa koncept finns även Norspray (ytbehandling, offshore) i Norge samt Preben Z (ytbehandling) i Danmark. Till erbjudandet hör också olika installations-, service- och underhållstjänster.

Övriga EU 1 %
Sverige 94 % Övriga Norden 5 % Övriga EU 1 % Sverige 56 % Övriga Norden 43 % INDUSTRIPRODUKTER
Lundgrens breda sortiment omfattar cirka 35 000 produkter, bland annat så kallade kulventiler som används för att reglera flöden.
Beijer Tech har verksamhet i Norden, där Sverige är den klart största marknaden.
Försäljning per marknad
Verksamheten i båda affärsområdena fokuserar på värdeskapande försäljning via produkter som stärker kundernas totalekonomi. Det görs exempelvis via utbudet av produkter och service, genom lösningar som förbättrar utfallet i en process, kvaliteten på en produkt, sänker kostnaden eller minskar miljöbelastningen.
Inom Flödesteknik är det breda sortimentet och höga kompetensen starka konkurrensfördelar. Kundanpassade och egentillverkade komponenter – slangar, kopplingar och plast- eller gummidetaljer – växer i betydelse. Våren 2019 invigs en ny 3 500 kvadratmeter stor anläggning utanför Stockholm, där Lundgrens och Packningar & Plast samlar sin produktion. Den nya anläggningen öppnar för fortsatt expansion av egentillverkade produkter till bland annat fordonsindustrin. Samtidigt har det gjorts investeringar och processförbättringar i Svebab som ökar produktionskapaciteten med ungefär 30 procent. Inom Industriprodukter är egen tillverkning, kundanpassning och förädling av produkter ett allt viktigare konkurrensmedel. Ett aktuellt exempel är området additiv tillverkning/3D-printing inom gjuteribranschen – en verksamhet där erbjudandet breddas 2019.

JIMMYJAMESBOND/ISTOCK
Beijer Tech satsar på förädlade produkter, bland annat genom utveckling inom området 3D-printning. Utvecklingen av design-, produktions- och mätverktyg har banat väg för ett teknikskifte, där alltfler komponenter redan från början konstrueras för att tillverkas med 3D-teknik. Kunderna är gjuterier och andra industriföretag, som tillverkar prototyper eller produkter med komplicerade former i små serier. Arbetet kan beskrivas i några grundläggande steg.
Kundbehov/Design – kunden väljer att ta fram avancerade och högpresterande komponenter via datoriserade designverktyg. Slutmålet kan vara att spara vikt eller utforma skräddarsydda komponenter som är mer energieffektiva, exempelvis motorer med högre effektivitet som sparar bränsle och minskar utsläppen. Många komponenter har en komplicerad form och är därför svåra att tillverka på traditionellt sätt.
Tillverkning – komponenten kan printas direkt i plastmaterial eller metall, men också gjutas i formar som 3D-printats. Gjutning i formar är ett kostnadseffektivt sätt att tillverka större komponenter, exempelvis i fordonsindustrin. Att printa direkt i metall är dyrare och mest lämpligt för små, komplicerade detaljer. För att optimera arbetet används simuleringsprogram som minimerar osäkerheter och förkortar ledtiden.
Kvalitetskontroll/Verifiering – efter tillverkning skapar den nya tekniken också nya kontrollmöjligheter. Komponenter som designas med 3D-verktyg granskas via så kallad 3D-scanning. Då görs en direkt jämförelse mellan »ritningen« man utgått ifrån och resultatet efter tillverkningen.

Eldfast är ett tillväxtområde för Beijer Industri. Produkterna används som isolering i smält- och värmeugnar, exempelvis inom ståltillverkning. Det är också i stålbranschen Beijer Industri flyttat fram positionerna genom flera nya samarbeten 2018. Samtidigt har det gjorts satsningar internt. Via en ny torkugn fördubblas kapaciteten i den här delen av tillverkningen. Även lokalytorna har utökats under året.
Tebeco har under 2018 ökat försäljningen av slip- och avgradningsmaskiner – en teknik som används för rengöring, borstning och slipning av metallkomponenter. Det handlar om en toppmodern slip- och avgradningsmaskin som ökar automatiseringen hos kunderna och gör tillverkningen effektivare. Kapaciteten är stor och maskinerna kan hantera metallstycken som är nästan 1,7 meter breda.
30%
Svebab har gjort investeringar och processförbättringar, som ökar tillverkningskapaciteten av brandslang med cirka 30 procent. I väveriet har ytterligare en maskin installerats. Det har även gjorts ombyggnader och förbättringar i vulkaniseringen, som långt mer än fördubblar hastigheten i denna del av tillverkningen. Genom att automatiseringsgraden har ökat, förbättras både produktionsflöde och arbetsmiljö. Förändringarna har också möjliggjort skrotning av gamla utrymmeskrävande, ineffektiva maskiner, som fördubblat lagerytan.
Via 3D-printning tillverkas sandkärnor som används i gjutningen av en slutprodukt, exempelvis denna typ av pumphjul.
En ny typ av samarbete har lyft servicetjänsterna i Preben Z. De senaste tre åren har försäljningen ökat med mellan 20 och 30 procent per år. Numera hanteras servicen av blästermaskiner tillsammans med ett lokalt företag. Alla uppdrag samordnas via Preben Z som även står för eventuella reservdelar. Samtidigt är det samarbetspartnern som – under Preben Z:s namn – sköter servicen på plats hos kunden. Slutresultatet är ett koncept som alltså satt rejäl fart på försäljningen.
Lundgrens kommer att lasermärka metallslangar, som specialtillverkats för att matcha unika kundbehov. Via lasermärkningen framgår det vem tillverkaren är och vilket artikelnummer produkten har. Det underlättar för kunden den dag en metallslang behöver bytas ut. När en ny beställning ska göras läser kunden bara av informationen på lasermärkningen och meddelar detta till Lundgrens. Då tas rätt slang fram på ett snabbt och smidigt sätt, vilket både sparar tid och minskar risken för avbrott. Lundgrens är en av få slangtillverkare i Europa som använder denna teknik.
Smart nanoteknik minskar miljöbelastningen, förbättrar kvaliteten och ger besparingar för gjuterier. Detta via produkten »Nanokarb« som Beijer Industri erbjuder. En råsandsgjutform tillverkas av sand, bentonit, sot och vatten. Nanokarb innehåller keramiska nanopartiklar och specialdesignade kolpartiklar, som drastiskt reducerar förbrukningen av sot och bentonit. Det ger besparingar. Minskad användning av sot reducerar samtidigt utsläppen av lättflyktiga organiska föreningar – så kallade VOC:er. Dessutom förbättras kvaliteten rejält, vilket minskar behoven av efterbearbetning och skrotning av defekta produkter. Nanokarb har tagits emot med stort intresse bland Beijer Industris kunder.
30%
Karlebo ökar försäljningen av rensningsmaskiner, som förbättrar arbetsmiljön i gjuterier. När gjuteriprocessen är klar tas överflödigt material bort. Rensningen brukar göras manuellt i en arbetsmiljö där det dammar, bullrar och vibrerar. Vissa företag tar även hjälp av underleverantörer med arbetskraft från lågkostnadsländer. Med Karlebos automatiska rensningsmaskin försvinner det manuella arbetet. Maskinen är enkel att sköta, ger en effektivare rensning och bättre arbetsmiljö. Under 2018 har en tredje maskin levererats till en och samma kund i Norge.

Denna koppling används i tankbilar som transporterar petroleumprodukter samt vid kemikaliehantering.
Tebecos slip- och avgradningsmaskiner ökar inte bara effektiviteten hos kunderna. De motverkar dessutom arbetsskador. Slipning och annan ytbehandling är en relativt manuell hantering, som kan fresta på kroppen och ge förslitningsskador. Med de helautomatiska maskinerna blir operatörernas arbete enklare och mer ergonomiskt. Metallkomponenterna matas nu bara in i ena änden och samlas upp i den andra. Däremellan sköter maskinen rengöring, borstning eller slipning.
Norspray har digitaliserat delar av den förrådslösning som lanserades 2017. Det gör lagerstyrningen enklare. Förrådet är en container med förbrukningsvaror, som står hos kunden. Förbrukningen har tidigare redovisats på papper till Norspray, som varje månad fyllt på med nya varor. Numera hanteras information om förbrukning, påfyllning och fakturering istället via en app i telefonen, vilket är smidigare för alla parter.

Den här typen av kompositslang används för att transportera exempelvis olika syror och andra kemiska produkter.

Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2018.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Till grund för bolagsstyrningen ligger svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (koden), bolagsordningen och andra relevanta regler och riktlinjer.
Beijer Alma är ett holdingbolag vars affärsidé är att skapa värde genom att äga och förvalta helägda dotterbolag. Organisationen är starkt decentraliserad.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där det sägs att styrelsens ordförande inte ska vara ordförande i valberedningen. I enlighet med den nomineringsprocedur för valberedningen som årsstämman godkänt ska valberedningen bestå av en representant vardera för de fyra största ägarna samt av styrelsens ordförande. Bolagets styrelseordförande ingår alltså i valberedningen i denna funktion men är också starkt kopplad till bolagets störste ägare. I nomineringsproceduren för valberedningen anges även att den som representerar den störste ägaren ska vara ordförande i valberedningen. Årsstämman beslöt att bland två möjliga ledamöter representerande den störste ägaren utse styrelsens ordförande Johan Wall till ordförande i valberedningen.
I kodens bestämmelse 2.4 stadgas även att högst en av de styrelseledamöter som ingår i valberedningen får vara beroende i förhållande till större aktieägare. Bolagets störste aktieägare hade valt att låta sig representeras i valberedningen av en styrelseledamot. Årsstämman, som utser ledamöter i valberedningen, beslöt att inte frångå nomineringsproceduren, vilket innebar att det i valberedningen har ingått två styrelseledamöter vilka bägge är beroende i förhållande till större ägare.
Beijer Alma AB är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktieboken förs av Euroclear Sweden AB. Antalet aktieägare var 12 071 vid utgången av 2018. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 34,8 procent av bolagets röstetal och Anders Walls Stiftelser har dessutom
aktier med ett röstetal på 18,4 procent. Det finns ingen annan aktieägare med röstetal överstigande 10 procent av totala antalet röster.
Bolaget har givit ut aktier av två slag, A-aktier och B-aktier. Under 2018 genomfördes en split på 2:1 vilket fördubblade antalet aktier. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. A-aktieägare har enligt ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att omvandla A-aktier till B-aktier. Vid en sådan omvandling minskar det totala antalet röster. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid-cap lista. Alla aktier har samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Antalet aktier var vid årsskiftet 60 262 200 st varav 6 605 000 A-aktier och 53 657 200 B-aktier.
Utdelningspolicyn är att dela ut minst en tredjedel av nettoresultatet, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sin rätt att besluta i frågor rörande bolagets angelägenheter. Årsstämman hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare i aktieboken, som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för hela sitt innehav av aktier. Kallelse med dagordning för stämman offentliggörs tidigast 6 och senast 4 veckor före stämman. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av befullmäktigat ombud. Aktieägare eller ombud får högst ha två biträden med sig på stämman. Årsstämma 2019 kommer att äga rum den 28 mars.
566 aktieägare var företrädda på årsstämman den 22 mars 2018. De representerade 71,4 procent av totala antalet aktier och 83,9 procent av totala röstetalet. Till ordförande på stämman valdes advokat Mikael Smedeby. På stämman närvarade ledamöter ur styrelsen samt personer ur koncernledningen. Dessutom var auktoriserade revisorn Leonard Daun närvarande såsom huvudansvarig revisor från det av årsstämman valda revisionsbolaget Örhlings Pricewaterhouse-Coopers AB.
Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.
På årsstämman fattades bland annat följande beslut:
| Invald år | Oberoende i förhållande till större ägare |
Oberoende i förhållande till |
bolaget Ersättnings- utskott | Revisions utskott |
Deltagande på styrelse- möten |
Aktieinnehav A-aktier |
Aktieinnehav B-aktier |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Johan Wall, ordförande | 1997 | X | X | X | 7(7) | 10 000 | ||
| Johnny Alvarsson, ledamot | 2017 | X | X | 7(7) | 4 000 | |||
| Carina Andersson, ledamot | 2011 | X | X | 7(7) | 4 000 | |||
| Anders G. Carlberg, ledamot | 1997 | X | X | 7(7) | 6 000 | |||
| Peter Nilsson, ledamot | 2008 | X | X | 2(2) | 6 000 | |||
| Caroline af Ugglas, ledamot | 2015 | X | X | X | 7(7) | 4 000 | ||
| Anders Ullberg, ledamot | 2007 | X | X | X | X | 7(7) | 30 000 | |
| Cecilia Wikström, ledamot | 2018 | X | X | 5(5) | 1 000 |
Valberedningens uppgift är att på aktieägarnas uppdrag ta fram förslag på styrelse, styrelseordförande, ordförande på årsstämman och revisorer samt på arvode till styrelse och revisor för beslut på årsstämman. Till valberedning inför årsstämman 2019 utsågs Anders G. Carlberg som representant för huvudägaren samt styrelseordförande Johan Wall jämte representanter för de näst huvudägaren tre största ägarna – Hans Ek (SEB Fonder), Vegard Søraunet (Verdipapirfond Odin) samt Henrik Didner (Didner & Gerge Fonder). Till ordförande i valberedningen utsågs Johan Wall. Vid ägarförändringar eller om personerna ovan slutar sin anställning får valberedningen ersätta ledamoten.
I syfte att utveckla styrelsens arbete görs en utvärdering varje år. Varje ledamot besvarar en enkät med frågeställningar om styrelsearbetet och hur detta kan förbättras. Valberedningen har informerats om slutsatserna av utvärderingen samt om bolagets verksamhet och andra relevanta förhållanden för att möjliggöra för valberedningen att kunna föreslå en väl fungerande styrelse. Valberedningens förslag ska meddelas i så god tid att detta kan presenteras i kallelsen till årsstämman 2019. Valberedningen har sammanträtt 4 gånger under året.
Styrelsen är utsedd av aktieägarna för att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och aktieägarnas bästa intresse. Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning samt kontrollen av redovisningen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt. Styrelsen tillser att det finns effektiva rapporterings-, uppföljnings- och kontrollsystem samt att informationsgivningen är korrekt och öppen. Styrelsen ansvarar för koncernens långsiktiga utveckling och övergripande strategi samt kontrollerar och utvärderar fortlöpande verksamheten och fullgör de övriga uppgifter som följer av aktiebolagslagen. Styrelsen beslutar även i frågor rörande förvärv, avyttringar och större investeringar. Styrelsen godkänner årsredovisning och delårsrapporter samt föreslår utdelning och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut på årsstämman.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter. På styrelsesammanträdena kan tjänstemän inom koncernen föredra ärenden. Styrelsens sekreterare är advokat Niklas Berntorp på advokatfirman Vinge.
Styrelsens sammansättning framgår av tabell ovan. Samtliga ledamöter är oberoende av bolaget. Johan Wall och Anders G. Carlberg är beroende av ägare med mer än 10 procent av röster och kapital. Övriga ledamöter är oberoende i förhållande till bolagets större ägare.
Under 2018 höll styrelsen 7 protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen ovan. Vid styrelsemötena följs försäljnings- och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategier för verksamheterna samt avhandlas förvärv och andra väsentliga investeringar. Två av mötena var förlagda till dotterbolag där de lokala företagsledningarna presenterade verksamheterna.
Vid ett av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskning av räkenskaper och intern kontroll.
Styrelsen och verkställande direktören presenteras i not 3 på sid 78.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
Styrelsens arbetsordning revideras årligen och vid behov uppdateras den. Vd-instruktionen klargör arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen får månatligen information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen via en månadsrapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, marginaler, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda.
Styrelsens ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan inom sig upprätta utskott som bereder frågor för att förenkla och effektivisera styrelsearbetet. I enlighet med detta har styrelsen inrättat ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Anders G. Carlberg, Anders Ullberg och Johan Wall med Johan Wall som ordförande. Ersättningsutskottet bereder frågor rörande vd:s lön, och andra anställningsvillkor såsom pension, avgångsvederlag och rörlig lön. Utskottet bereder även principer för ersättning till koncernledningen samt godkänner på förslag av vd ersättningar till koncernledningen inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer.
Principerna och riktlinjerna framgår av not 2 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2019. Ersättningsutskottet hade ett sammanträde under 2018 och alla ledamöterna närvarade.
Revisionsutskottet inrättades av styrelsen främst i syfte att utöva tillsyn över koncernens finansiella redovisning och rapportering och över den interna kontrollen. I utskottets arbetsuppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen genom att granska delårsrapporter, årsredovisning och koncernredovisning. Därtill granskar utskottet juridiska och skattemässiga frågor som kan ha väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet granskar även de valda revisorernas opartiskhet samt bestämmer vilka tjänster utöver revision som får upphandlas av dessa. I förekommande fall hanterar utskottet på uppdrag av valberedningen upphandling av revision. Slutligen utvärderar revisionsutskottet kvaliteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet består av Anders Ullberg (ordförande), Caroline af Ugglas och Johan Wall. Koncernens ekonomichef är föredragande. Under 2018 hade utskottet fem möten med alla ledamöter närvarande. Huvudansvarig revisor medverkade vid två av dessa möten.
De värderingar och synsätt som gäller inom Beijer Alma finns samlade i en uppförandekod baserad på internationellt vedertagna konventioner såsom Global Compact och standarden för socialt ansvar, ISO 26000. Bolagets uppförandekod inriktar sig mot områdena människor, miljö och etik och för varje område beskrivs det förhållningssätt och de värderingar som gäller inom Beijer Alma. En broschyr där Beijer Almas uppförandekod presenteras och förklaras har distribuerats till samtliga anställda globalt. I broschyren finns även mailadresser till två personer i koncernledningen för rapportering av oegentligheter eller andra avsteg från uppförandekoden, s.k. whistleblowing.
Ytterligare information om arbetet med ansvarsfullt företagande finns på hemsidan och på sidorna 18–35.
Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Tillsammans med övriga personer i koncernledningen tillser koncernchefen att den operativa styrningen fungerar kvalitativt och effektivt och att verksamheten drivs i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen består av koncernchefen, verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef.
Beijer Alma har en decentraliserad organisation. Detta är ett strategiskt och medvetet val baserat på att affärerna oftast är lokala samt på en övertygelse om att de bästa besluten fattas lokalt, nära själva frågan. Själva affärsverksamheten bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Den

legala strukturen sammanfaller med den operativa vilket innebär att det inte finns några beslutsforum som är frikopplade från det civilrättsligt reglerade ansvar som åligger de legala enheterna. Inom alla tre dotterbolagen är verksamheten organiserad i affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporteringsoch kontrollsystem.
I styrelserna i dotterbolagen ingår personer från koncernledningen. Arbetsordningar och vd-instruktioner, liknande de i moderbolaget, styr styrelsearbetet och arbetsfördelningarna mellan styrelserna och verkställande direktörerna. Dessutom finns i dotterbolagen ett antal policys och instruktioner som reglerar verksamheterna. Uppförandekoden är en viktig sådan.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag som äger tre skilda verksamheter där de dagliga operativa besluten fattas lokalt. Den finansiella rapporteringen inom gruppen är därför mycket viktig för bolagsstyrningen. En stor del av kommunikationen och diskussionen inom koncernen baseras på den interna finansiella rapporteringen.
Dotterbolagscheferna ansvarar för sina resultat- och balansräkningar. Varje vecka rapporterar dotterbolagen orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för de externa koncernboksluten. Månadsboksluten presenteras och diskuteras i månadsmöten med koncernledningen och dotterbolagens ledningar. På dessa möten sker också uppföljning av att styrelse- och andra beslut genomförs.
Inom en decentraliserad organisation är det viktigt att rapporterings- och uppföljningssystem är transparenta och tillförlitliga. Inom respektive dotterbolag läggs fokus på att utveckla och effektivisera processerna. Affärssystemen utvecklas för att bättre kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Effektiviteten mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med kalkyler, tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Generellt innebär intern kontroll för Beijer Alma en process som med rimlig säkerhet fastställer att bolagets mål uppfylls avseende effektiv och ändamålsenlig verksamhet, tillförlitlig rapportering och efterlevnad av regler och lagar. Dessutom ska den interna kontrollen i rimlig grad säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och rättvisande samt att den är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att övriga krav på noterade bolag efterlevs.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet bistår styrelsen vid exempelvis väsentliga redovisningsfrågor. Utskottet följer även upp att principerna för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterföljs samt att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till koncernchefen, som tillsammans med koncernens ekonomichef arbetar med dotterbolagsledningarna för att säkerställa och utveckla den interna kontrollen.
Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är den övergripande kontrollmiljön. En väl fungerande decentraliserad organisation där ansvar och befogenheter är klart definierade, förmedlade och dokumenterade är en väsentlig del i kontrollmiljön. Andra viktiga komponenter i kontrollmiljön är ledningens arbetssätt, policys, rutiner, instruktioner och manualer. Enhetliga rapportinstruktioner tillämpas av samtliga enheter i gruppen.
Beijer Almas verksamhet utsätts för både externa och interna risker. En viktig del i den interna kontrollen är att identifiera och åtgärda väsentliga risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Denna riskanalys leder fram till aktiviteter som skall säkerställa att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.
Kontrollaktiviteterna finns implementerade i rutinerna för rapporteringen och följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Personalen inom varje resultatenhet ansvarar för korrekt redovisning och korrekta bokslut.
Boksluten analyseras på resultatenhets-, affärsområdes-, dotterbolags- och koncernnivå. Avvikelser från kalkyler och förväntat resultat analyseras liksom avvikelser från historiska data och prognoser. En viktig del av Beijer Almas interna kontroll är den verksamhetsuppföljning som sker på koncernnivå bland annat via månadsmötena.
Uppföljning för att säkerställa en god intern kontroll görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen.
Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och finansiell rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.
Vid årsstämman 2018 valdes Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB (PwC) till revisionsbolag fram till stämman 2019. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Leonard Daun.
PwC är revisorer i flertalet av koncernens bolag. Koncernens revisor gör en översiktlig granskning av halvårsbokslutet och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet vid det möte som behandlar halvårsbokslutet liksom vid det möte som behandlar årsbokslutet.
Externa revisionen sker enligt International Standards of Auditing (ISA).
Året har präglats av en god konjunktur globalt sett vilket har påverkat efterfrågan positivt. De branscher som inte påverkas av konjunkturen, Chassifjädrar inom Lesjöfors och Telecom inom Habia, har haft en blandad utveckling. Chassi har utvecklats starkt medan efterfrågan inom Telecom mattats av efter en stark inledning. Försäljningen till verkstadsindustrin har i det goda konjunkturläget utvecklats väl. Uppgången är bred såväl geografiskt som branschmässigt.
Orderingången uppgick till 4 615 Mkr (4 031), en ökning med 14 procent. En bidragande orsak till ökningen är Habias genombrott på värmekabel till offshoreindustrin där order tecknades för 157 Mkr för leverans under 2019. Faktureringen steg med 11 procent till 4 409 Mkr (3 971). Rensat för företagsförvärv och förändrade valutakurser ökade orderingången med 11 procent och faktureringen med 6 procent. 75 procent (76) av försäljningen var utanför Sverige. Andelen utlandsförsäljning var 84 procent (85) i Lesjöfors, 94 (95) i Habia och 30 (30) i Beijer Tech.
Rörelseresultatet var 623 Mkr (528) med en rörelsemarginal på 14,1 procent (13,3). Resultatet efter finansnetto uppgick till 609 Mkr (517) medan det redovisade resultatet var 469 Mkr (388). Vinsten per aktie var 7,78 kr (6,45).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 409 | 3 971 | 3 528 | 3 522 | 3 298 |
| Resultat efter finansnetto | 609 | 517 | 447 | 467 | 424 |
| Redovisat resultat | 469 | 388 | 328 | 354 | 319 |
| Eget kapital | 2 232 | 1 997 | 1 902 | 1 835 | 1 745 |
| Balansomslutning | 3 729 | 3 441 | 3 152 | 2 870 | 2 744 |
Lesjöfors är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Under 2018 ökade orderingången med 9 procent till 2 616 Mkr (2 408). Faktureringen steg med 11 procent och nådde 2 625 Mkr (2 351). Rensat för ändrade valutakurser var ökningen 4 procent för såväl orderingång som fakturering. Rörelseresultatet uppgick till 531 Mkr (477).
Lesjöfors bedriver sin verksamhet inom affärsområdena Industri och Chassifjädrar. Inom Industri ökade faktureringen med 11 procent medan Chassifjädrar ökade med 10 procent. Båda affärsområdena förbättrade resultatet. Ökningen var störst inom Industri.
Habia Cable är en producent av specialkabel. Orderingången ökade med 28 procent till 1 044 Mkr (812). Till stor del beror ökningen på att Habia har tecknat order på värmekablar till offshoreindustrin. Faktureringen ökade med 8 procent och nådde 870 Mkr (808). Exklusive ändrade valutakurser ökade orderingången med 24 procent och faktureringen med 4 procent. Rörelseresultatet var 57 Mkr (42). Habia bedriver verksamheten i två affärsområden. Inom Telecom minskade faktureringen med 8 procent jämfört med ett starkt 2017. Övrig industri ökade faktureringen med 20 procent.
Beijer Tech bedriver teknikhandel inom affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik. Orderingången steg med 18 procent till 955 Mkr (811) medan faktureringen ökade med 13 procent och uppgick till 913 Mkr (811). Justerat för företagsförvärv var ökningen i orderingång 14 procent och i fakturering 9 procent. Rörelseresultatet uppgick till 60 Mkr (47).
Båda affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik har förbättrat fakturering och resultat under året. Packningar & Plast AB som förvärvats under året utvecklas väl.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag utan extern fakturering som äger och förvaltar aktier och andelar i dotterbolag samt svarar för vissa koncerngemensamma funktioner. Resultatet före skatt var 304 Mkr (330). I detta resultat ingår utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag med 330 Mkr (369).
Investeringar i anläggningstillgångar, exklusive företagsförvärv, uppgick till 205 Mkr (126) att jämföra med avskrivningar på 139 Mkr (130). Lesjöfors har investerat 159 Mkr (111), Habia 38 Mkr (12) och Beijer Tech 8 Mkr (3).
Under året har Beijer Tech förvärvat det svenska bolaget Packningar & Plast AB. I not 39 presenteras bolaget med förvärvskalkyl.
Kostnader för produktutveckling avser i huvudsak kostnader hänförliga till specifika order och belastar därför respektive order och bokförs som kostnad för såld vara.
Kassaflödet efter investeringar var 229 Mkr (187). I detta kassaflöde ingår företagsförvärv med 4 Mkr (84). Exklusive företagsförvärv var kassaflödet 233 Mkr (270). Nettoskulden, definierat som räntebärande skulder minskat med likvida medel, var vid årsskiftet 440 Mkr (409). Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, var 19,7 procent (20,5). Tillgänglig likviditet, som definieras som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter var 857 Mkr (894). Soliditeten var 59,9 procent (58,0).
Räntabiliteten på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 22,0 procent (20,8) och på genomsnittligt eget kapital 22,5 procent (20,7).
Antalet anställda var 2 610 personer (2 544), en ökning med 66 personer. Beijer Techs förvärv av Packningar & Plast har ökat antalet anställda med 13 personer. Inom Lesjöfors och Habia bedrivs en del av tillverkningen i Kina, Thailand, Singapore, Lettland, Slovakien, Polen och Mexiko där lönekostnaderna är lägre. Antalet anställda i dessa länder har ökat med 36 personer till 963. I Sverige är antalet anställda 743 personer (726). Av ökningen i Sverige på 17 personer är 13 personer hänförliga till företagsförvärv.
I not 2 framgår antal anställda i olika länder samt löner och ersättningar. Dessutom framgår de principer som årsstämman antagit beträffande löner och ersättningar till ledningsgruppen.
Henrik Perbeck anställdes som ny vd och tillträdde 1 mars 2018. Ekonomichef Jan Blomén var till tf VD under januari och februari.
Beijer Alma har cirka 12 100 aktieägare (12 500). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 34,8 procent av rösterna. Andra stora ägare är Anders Walls stiftelser med 13,5 procent, Didner & Gerge Fonder med 8,2 procent samt SEB Fonder med 7,9 procent av kapitalet.
I det strategiska och vardagliga arbetet är utgångspunkten Beijer Almas uppförandekod. Koden bygger på grundprinciperna i FN:s Global Compact som Beijer Alma anslöt sig under 2015. Därmed stödjer bolaget tio grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och motarbetande av korruption.
Drygt 60 procent av koncernens enheter har specifika miljötillstånd för sina verksamheter.
För information om koncernens hållbarhetsarbete se sidorna 18–35.
Beijer Almas resultat och finansiella ställning samt den framtida utvecklingen påverkas av såväl interna faktorer som bolaget själv kan påverka, som externa faktorer där möjligheten att påverka är begränsad och där koncernen istället får inrikta sig på att hantera konsekvenserna av dessa. Risker består bland annat av affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan bland annat vara konjunkturutveckling, strukturella förändringar på marknaden, stort kundberoende mot speciella företag, branscher eller geografiska marknader. Finansiella risker avser främst valutarisker.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 31. För att hantera de affärsmässiga riskerna sker ett strategiarbete som bland annat strävar efter att bredda kundbasen såväl bransch- och kundmässigt som geografiskt. Bedömningen är att Beijer Alma har en god riskspridning på kunder, branscher och geografiska marknader. Bedömningen är också att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.
Osäkerhet råder beträffande Brexit och vilka konsekvenser detta får. Beijer Almas försäljning i Storbritannien under 2018 var 374 Mkr (343). Av försäljningen tillverkas cirka 85 procent lokalt i Storbritannien. Beijer Almas leveranser från Storbritannien till övriga EU ligger på cirka 20 Mkr .
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 48 106 |
| Årets resultat | 296 423 |
| Summa | 344 529 |
| disponeras enligt följande: | |
| Till aktieägarna lämnas en ordinarie utdelning om 5,10 kr per aktie |
307 337 |
I ny räkning balanseras 37 192
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 61 procent och koncernens soliditet till 55 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | Not | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Nettoomsättning | 4,5 | 4 408 799 | 3 971 496 | – | – |
| Kostnader för sålda varor | 2,10,11 | –3 032 409 | –2 706 923 | – | – |
| Bruttoresultat | 1 376 390 | 1 264 573 | 0 | 0 | |
| Försäljningskostnader | 2,10,11 | –408 519 | –376 068 | – | – |
| Administrationskostnader | 2,6,10,11 | –346 271 | –347 650 | –43 779 | –43 342 |
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 7 | – | 2 862 | 18 200 | 21 062 |
| Jämförelsestörande poster | 8 | – | –16 139 | – | –16 139 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 1 205 | 775 | – | – |
| Rörelseresultat | 10 | 622 805 | 528 353 | –25 579 | –38 419 |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 12 | – | – | 272 000 | 309 000 |
| Ränteintäkter | 2 072 | 1 542 | 603 | 841 | |
| Räntekostnader | –15 649 | –12 456 | –1 088 | –1 019 | |
| Resultat efter finansnetto | 609 228 | 517 439 | 245 936 | 270 403 | |
| Mottagna koncernbidrag | – | – | 100 077 | 110 062 | |
| Lämnade koncernbidrag | – | – | –42 000 | –50 000 | |
| Skatt på årets resultat | 13 | –140 384 | –129 090 | –7 590 | –4 928 |
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 468 844 | 388 349 | 296 423 | 325 537 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen | |||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 7 724 | –5 658 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | 44 724 | –6 894 | – | – | |
| Summa övrigt totalresultat | 52 448 | –12 552 | 0 | 0 | |
| Summa resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 521 292 | 375 797 | 296 423 | 325 537 | |
| Ingen andel av koncernens totalresultat är hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande |
|||||
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 14 | 7,78 | 6,45 | – | – |
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 5,10 | 4,75 |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | Not | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| TILLGÅNGAR | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | |||||
| Goodwill | 15 | 594 111 | 578 085 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 34 135 | 29 317 | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Mark och markanläggningar | 17 | 76 548 | 62 070 | – | – |
| Byggnader | 18 | 328 916 | 306 912 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 19 | 521 436 | 471 448 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 20 | 60 962 | 51 595 | 1 146 | 1 242 |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 27 725 | 21 550 | 5 866 | 5 737 |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 4 920 | 10 499 | – | – | |
| Andelar i intresseföretag | 21 | 28 075 | 25 763 | – | – |
| Andelar i koncernföretag | 22 | – | – | 532 012 | 532 012 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 676 828 | 1 557 239 | 539 024 | 538 991 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 23 | 951 671 | 824 553 | – | – |
| Fordringar | |||||
| Kundfordringar | 24 | 707 146 | 652 557 | – | – |
| Skattefordran | – | 1 687 | – | 662 | |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 438 668 | 438 652 | |
| Övriga fordringar | 25 | 65 923 | 42 294 | 28 | 14 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 35 826 | 34 613 | 1 191 | 860 |
| Likvida medel | 27 | 291 303 | 328 095 | 58 209 | 59 666 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 051 869 | 1 883 799 | 498 096 | 499 854 | |
| Summa tillgångar | 3 728 697 | 3 441 038 | 1 037 120 | 1 038 845 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | Not | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital | 28 | ||||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 444 351 | 444 351 | |||
| Reserver | 90 518 | 38 070 | |||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 1 571 427 | 1 388 828 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 231 842 | 1 996 795 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4 096 | 3 959 | |||
| Summa eget kapital | 2 235 938 | 2 000 754 | |||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Reservfond Summa bundet eget kapital |
444 351 569 897 |
444 351 569 897 |
|||
| Balanserad vinst | 48 106 | 8 815 | |||
| Årets resultat | 296 423 | 325 537 | |||
| Summa fritt eget kapital | 344 529 | 334 352 | |||
| Summa eget kapital | 914 426 | 904 249 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Uppskjuten skatt | 29 | 76 722 | 72 669 | ||
| Pensionsförpliktelser | 30 | 3 919 | 2 310 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 31 | 189 804 | 144 687 | ||
| Summa långfristiga skulder | 270 445 | 219 666 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkkredit | 31 | 412 155 | 433 037 | 100 293 | 100 307 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 5 319 | 5 322 | |
| Leverantörsskulder | 250 818 | 252 984 | 2 679 | 456 | |
| Skatteskulder | 4 668 | – | 716 | – | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 313 642 | 307 469 | 13 118 | 27 664 |
| Skulder till kreditinstitut | 31 | 128 951 | 159 102 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 33 | 112 080 | 68 026 | 569 | 847 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 222 314 | 1 220 618 | 122 694 | 134 596 | |
| Summa eget kapital och skulder | 3 728 697 | 3 441 038 | 1 037 120 | 1 038 845 |
| Koncernen | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst inkl. resultat |
Totalt | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31/12 2016 | 125 546 | 444 351 | 50 622 | 1 280 987 | 1 901 506 | 3 820 | 1 905 326 |
| Rättelse av uppskjuten skatt | 5 737 | 5 737 | |||||
| Ingående balans 1/1 2017 | 125 546 | 444 351 | 50 622 | 1 286 724 | 1 901 506 | 3 820 | 1 911 063 |
| Årets resultat | 388 349 | 388 349 | 388 349 | ||||
| Övrigt totalresultat | –12 552 | –12 552 | –12 552 | ||||
| Lämnad utdelning | –286 245 | –286 245 | –286 245 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
0 | 139 | 139 | ||||
| 31/12 2017 | 125 546 | 444 351 | 38 070 | 1 388 828 | 1 991 058 | 3 959 | 2 000 754 |
| Årets resultat | 468 844 | 468 844 | 468 844 | ||||
| Övrigt totalresultat | 52 448 | 52 448 | 52 448 | ||||
| Lämnad utdelning | –286 245 | –286 245 | –286 245 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
0 | 137 | 137 | ||||
| 31/12 2018 | 125 546 | 444 351 | 90 518 | 1 571 427 | 2 231 842 | 4 096 | 2 235 938 |
| Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | Reserv- | Balanserad | Årets | eget | |
| Moderbolaget | Kapital | fond | vinst | resultat | kapital |
| 31/12 2016 | 125 546 | 444 351 | 12 822 | 276 501 | 859 220 |
| Rättelse av uppskjuten skatt | 5 737 | 5 737 | |||
| Ingående balans 1/1 2017 | 125 546 | 444 351 | 18 559 | 276 501 | 864 957 |
| Omföring av föregående års resultat | 276 501 | –276 501 | 0 | ||
| Lämnad utdelning | –286 245 | –286 245 | |||
| Årets resultat | 325 537 | 325 537 | |||
| 31/12 2017 | 125 546 | 444 351 | 8 815 | 325 537 | 904 249 |
| Omföring av föregående års resultat | 325 537 | –325 537 | 0 | ||
| Lämnad utdelning | –286 246 | –286 246 | |||
| Årets resultat | 296 423 | 296 423 | |||
| 31/12 2018 | 125 546 | 444 351 | 48 106 | 296 423 | 914 426 |
Föreslagen utdelning 5,10 kr per aktie, totalt 307 337, not 36.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | Not | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 622 805 | 528 353 | –25 579 | –41 281 | |
| Netto betalda räntor och andra finansiella poster | 36 | –13 517 | –10 974 | 294 515 | 292 822 |
| Betald skatt | –134 029 | –126 915 | –6 212 | –5 660 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 37 | 137 344 | 129 715 | 96 | 91 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 612 603 | 520 179 | 262 820 | 245 972 | |
| Förändring av varulager | –119 618 | –98 986 | – | – | |
| Förändring av fordringar | –72 669 | –69 916 | 35 248 | –1 347 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 37 014 | 36 816 | –13 266 | 9 653 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 457 330 | 388 093 | 284 802 | 254 278 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –212 796 | –99 793 | – | –107 | |
| Investering i immateriella tillgångar | –11 586 | –15 783 | – | – | |
| Förändring av andelar i koncernföretag | – | – | – | 3 046 | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | – | –2 409 | – | – | |
| Förvärv av bolag efter avdrag för likvida medel | 38 | –3 648 | –83 600 | – | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –228 030 | –201 585 | 0 | 2 939 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 229 300 | 186 508 | 284 802 | 257 217 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av utnyttjad checkkredit | –20 882 | 165 816 | –14 | 85 622 | |
| Ökning av skulder/nya lån | 77 728 | 67 018 | – | – | |
| Amorteringar | –44 976 | –76 682 | – | – | |
| Utbetald utdelning | –286 245 | –286 245 | –286 245 | –286 245 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –274 375 | –130 093 | –286 259 | –200 623 | |
| Förändring av likvida medel | –45 075 | 56 415 | –1 457 | 56 594 | |
| Valutakursförändring i likvida medel | 8 283 | –1 926 | – | – | |
| Likvida medel vid årets början | 328 095 | 273 606 | 59 666 | 3 072 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26 | 291 303 | 328 095 | 58 209 | 59 666 |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 565 869 | 566 222 | 174 708 | 174 693 | |
| Tillgänglig likviditet | 857 172 | 894 317 | 232 917 | 234 359 |
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner, samt Internationell Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.
Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018:
IFRS 9 »Finansiella instrument« Beijer Alma tillämpar IFRS 9 för första gången för räkenskapsåret 2018 med övergångsdatum den 1 januari 2018. Koncernen tillämpar den nya rekommendationen retroaktivt och utan att räkna om några jämförelsesiffror. Övergången till IFRS 9 medför för koncernen inte någon förändring i resultat, ställning eller kassaflöde.
IFRS 15 »Intäkter från avtal med kunder« Beijer Alma tillämpar IFRS 15 för första gången för räkenskapsåret 2018 med övergångsdatum den 1 januari 2018. Innebärande att en potentiell ackumulerad effekt av övergången redovisas i balanserat resultat per den 1 januari 2018 och att jämförelsetalen inte räknas om. Övergången till IFRS 15 medför för koncernen inte någon förändring i resultat, ställning eller kassaflöde och därmed har ingen omräkning gjorts av jämförelsesiffror.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2018 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 16 »Leases« publicerades i januari 2016. IFRS 16 kommer främst att påverka leasetagarens redovisning och kommer att leda till att så gott som samtliga leaseavtal redovisas i balansräkningen. Standarden gör ingen åtskillnad mellan operationella och finansiella avtal. En tillgång (rättigheten att använda en leasad tillgång) och en finansiell skuld motsvarande det åtagandet företaget har att betala leasingavgifter ska redovisas för så gott som alla leasingåtaganden. Ett undantag finns för korta avtal och avtal av mindre värde.
Även resultaträkningen kommer att påverkas då kostnaden normalt är högre de första åren av ett leasingavtal för att senare avta. Utöver detta, kommer kostnaden redovisas som räntekostnad och avskrivning i stället för övriga externa kostnader. Detta kommer att påverka nyckeltal såsom EBITDA.
Kassaflödesanalysen kommer att påverkas genom att kassaflöden från den löpande verksamheten blir högre då den största delen av de betalningar som görs gällande leasingskulden klassificeras till finansieringsverksamheten. Endast den del av betalningarna som avser ränta kan i fortsättningen ingå i den löpande verksamheten.
Redovisningen för leasegivare kommer att vara väsentligen oförändrad. Vissa skillnader kan dock uppkomma som ett resultat av ny vägledning i bedömningen av vad som är ett leaseavtal. Under IFRS 16 är ett avtal ett leaseavtal om avtalet medför rätten att använda en identifierad tillgång under en bestämd tidsperiod i utbyte mot en ersättning. Den övergångsregel som Beijer Alma har valt är lättnadsregeln vid förenklad beräkning vid övergångsdatumet 1/1 2019. Den analys av IFRS 16 som gjorts ger vid handen att resultat och ställning kommer att påverkas under 2019. Med de leaseavtal som finns ingångna per 1/1 2019 kommer balansomslutningen att öka med cirka 223 Mkr. EBIT ökar cirka 5 Mkr medan resultatet före skatt minskar med cirka 3 Mkr. Anledningen till att resultatet före skatt minskar är att modellen som använts vid ingången behandlar alla kontrakt som nya och den beräknade räntekostnaden är högst under första delen av kontraktens löptid. För upplysning om koncernens operationella leasingavtal se not 11.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 15. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts har inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill. Ledningen bedömer att utfallet av denna känslighetsanalys, som återfinns i not 15, inte föranleder nedskrivning. Goodwill uppgår till 594,1 Mkr.
Kundfordringar är belopp hänförliga till kunder avseende sålda varor eller tjänster som utförs i den löpande verksamheten. Kundfordringar förfaller generellt till betalning inom 30 dagar men kan för vissa kunder vara längre men aldrig över ett år och samtliga kundfordringar har därför klassificerats som omsättningstillgångar. Kundfordringar redovisas initialt till transaktionspriset. Kundfordringar som har en väsentlig finansieringskomponent värderas däremot till verkligt värde. Koncernen innehar kundfordringar i syftet att insamla avtalsenliga kassaflöden och värderar dem därför vid efterföljande redovisningstidpunkter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Det verkliga värdet på kortfristiga fordringar motsvarar dess redovisade värde eftersom diskonteringseffekten inte anses vara väsentlig. Information om nedskrivning av kundfordringar och koncernens kreditexponering, valutarisk och ränterisk återfinns i not 24. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar. Kundfordringarna uppgår till 707,1 Mkr och av not 24 framgår dels förfallostrukturen på förfallna fordringar och dels reserv för osäkra fordringar.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Av not 23 framgår dels bokfört värde på varulagret och dels hur stor del av lagret som värderats till nettoförsäljningsvärde och värdet på detta. Vid bedömning av nettoförsäljningsvärdet görs bedömning av bland annat bedömt försäljningspris, kvarvarande lagringstid samt försäljningskostnader. Hänsyn tas till faktorer som om det är en artikel med flera potentiella kunder eller om det är en kundanpassad artikel där det endast finns en potentiell kund.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bland annat produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med löptid understigande tre månader.
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen.
I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten.
Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet. Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster eller -förluster elimineras i sin helhet.
Alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte upphov till goodwill eller vinster och förluster. För varje förvärv – dvs förvärv för förvärv – avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det
förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurser | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 | 2017-12-31 | 2018 | 2017 | |
| USD | 8,95 | 8,22 | 8,73 | 8,50 |
| EUR | 10,24 | 9,84 | 10,29 | 9,65 |
| GBP | 11,31 | 11,10 | 11,61 | 11,02 |
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 procent. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster.
Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras. Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i »Resultat från andelar i intresseföretag« i resultaträkningen.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det vd som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas företagsledning övervakar verksamheten ur ett produktperspektiv dvs de två affärsområden som finns inom varje dotterkoncern och utgör koncernens rörelsesegment. Beijer Alma uppfyller kraven enligt IFRS 8 för aggregering av rörelsesegment och har beslutat att i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment slå samman dessa två rörelsesegment i respektive dotterkoncern innebärande att dotterkoncernerna utgör rapporterande segment. Beijer Almas rapporterande segment är Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel).
Koncernen tillverkar och säljer produkter. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen över varorna överförs till kunden. Detta sker vanligtvis när varorna lämnar koncernens lager men kan beroende på exempelvis fraktvillkor i enskilda fall ske även senare. Från den tidpunkten har kunden full bestämmanderätt över varorna och det finns ej heller några ouppfyllda åtaganden från Beijer Almas sida.
Utgifter för att erhålla och fullgöra ett kundavtal redovisas som immateriell tillgång och skrivs av under avtalstiden.
I viss del av verksamheten finns volymrabatter baserad på ackumulerad försäljning under året. Intäkten från försäljningen redovisas baserat på priset i avtalet med avdrag för beräknade volymrabatter och en avtalsskuld redovisas på motsvarande belopp.
Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga då kredittiden vanligtvis är 30 dagar och inte i något fall överstiger ett år.
En fordran redovisas när varorna har levererats då detta är den tidpunkt ersättningen blir ovillkorlig.
Som jämförelsestörande poster redovisas som en egen rad i resultaträkningens poster som är sällan förekommande, har betydelse för jämförbarheten och uppgår till väsentliga belopp.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen i de länder där koncernen är verksam och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristig skuld. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag och eventuellt verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill övervakas sedan på rörelsesegmentnivå där respektive affärsområde inom Lesjöfors, Habia och Beijer Tech bedömts utgöra kassaflödesgenererande enheter. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 15. Avtalsenliga kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.
Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder: Övriga immateriella tillgångar 1–10 år
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över tillgångens bedömda nyttjandeperiod.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer. Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas.Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Mark redovisas till anskaffningskostnaden utan avskrivning. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod (enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag) och leasingperioden.
I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill och mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov.
På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. Kassagenererande enheter utgörs av de två affärsområden som finns i respektive dotterkoncerner. Se även avsnitten immateriella tillgångar respektive segmentsrapportering. För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om reversering bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på produktionsvolymer. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen. Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Beijer Alma tillämpar IFRS 9 för första gången för räkenskapsåret 2018 med övergångsdatum den 1 januari 2018. Koncernen tillämpar den nya rekommendationen retroaktivt och utan att räkna om några jämförelsesiffror. Övergången till IFRS 9 medför för koncernen inte någon förändring i resultat, ställning eller kassaflöde.
Från den 1 januari 2018 klassificerar koncernen sina tillgångar i följande kategorier: ■ finansiella tillgångar som senare ska redovisas till verkligt värde (antingen via övrigt totalresultat eller via resultaträkningen), och
■ finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen beror på koncernens affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar
och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden.
Vid anskaffningstidpunkten värderar koncernen en finansiell tillgång till verkligt värde plus, i de fall tillgången inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader direkt hänförliga till köpet. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs i resultaträkningen.
Efterföljande värdering av skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Koncernen klassificerar sina skuldinstrument i tre värderingskategorier:
totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursvinster och – förluster ingår i övriga vinster och förluster samt kostnader för nedskrivningar i övriga externa kostnader.
■ Verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. En vinst eller förlust för ett skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer.
Koncernen värderar alla egetkapitalinstrument till verkligt värde. I de fall koncernledningen har valt att redovisa verkligt värdeförändringar på egetkapitalinstrument via övrigt totalresultat, sker inga efterföljande omklassificeringar av verkligt värdeförändringar till resultaträkningen när instrumentet tas bort från balansräkningen. Utdelningar från sådana investeringar redovisas i resultaträkningen som övriga intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts.
Förändringar i det verkliga värdet av finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas som övriga vinster/förluster i resultaträkningen. Nedskrivningar (och återföring av nedskrivningar) av egetkapitalinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat särredovisas inte från övriga förändringar i verkligt värde.
Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum (not 24). Koncernen tillämpar i enlighet med reglerna i IFRS 9 en förenklad metod för nedskrivningsprövning av kundfordringar som innebär att förväntade kundförluster ska redovisas när de underliggande fordringarna tas upp i balansräkningen. För övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde tillämpas nedskrivningsreglerna i IFRS 9 och vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Finansiella tillgångar, eller en del av tas bort från balansräkningen när de avtalsrättsliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från tillgångarna har löpt ut.
Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som erlagts, inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, redovisas i rapporten över totalresultat.
Då villkoren för en finansiell skuld omförhandlas, och inte bokas bort från balansräkningen, redovisas en vinst eller förlust i rapport över totalresultat vinsten eller förlusten beräknas som skillnaden mellan de ursprungliga avtalsenliga kassaflödena och de modifierade kassaflödena diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Derivatinstrument innehas endast för ekonomisk säkring av risker och inte i spekulativt syfte. I det fall derivatinstrumentet inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas de till verkligt värde via resultaträkningen. De klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader efter rapportperiodens slut.
Då en säkringstransaktion ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen.
Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Belopp som ackumulerats i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om det säkrade föremålet leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång (t.ex. varulager), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i resultaträkningen som kostnader för sålda varor när det gäller varulager.
När ett säkringsinstrument förfaller, säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning avbryts säkringsredovisningen. Det som ackumulerats avseende säkringen i eget kapital, kvarstår till dess att den prognostiserade transaktionen inträffar och överförs, vid anskaffning av en icke-finansiell tillgång, till anskaffningsvärdet av den icke-finansiella tillgången. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs det som ackumulerats i eget kapital relaterat till säkringen omedelbart till resultaträkningen.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen och redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Lånefordringar och kundfordringar redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen.
Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Se även not 31.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 2. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. I det fall pensionsåtagande täcks genom innehav av kapitalförsäkring ses denna tillgång som en förvaltningstillgång varvid tillgång och skuld kvittas. Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag eller intresseföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna Resultat från andelar i koncernföretag respektive Resultat från andelar i intresseföretag.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
IFRS 9 tillämpas ej i moderföretaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Dock måste moderföretaget tillämpa nedskrivningsreglerna i IFRS 9 och vid varje balansdag bedömer moderföretaget om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning för räntebärande finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Nedskrivningsbeloppet för övriga finansiella anläggningstillgångar fastställs som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning). Förlustreserven avseende finansiella tillgångar är baserad på antaganden om fallissemang och förväntade förlustnivåer. Moderbolaget gör egna bedömningar för antaganden och val av indata till beräkningen av nedskrivningen. Dessa baseras på historik, kända marknadsförutsättningar framåtblickande beräkningar vid slutet av varje rapporteringsperiod. Reserven för förväntade förluster på övriga finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde uppgår till noll kronor vid såväl årets ingång som utgång.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Koncernbidrag redovisas i moderföretaget som en bokslutsdisposition.
| Genomsnittligt antal anställda | |||
|---|---|---|---|
| Arbetsställen | 2018 | 2017 | |
| Sverige | |||
| Moderbolag | |||
| Uppsala | 2 | 2 | |
| Stockholm | 2 | 4 | |
| Dotterbolag | |||
| Filipstad | 114 | 108 | |
| Göteborg | 57 | 59 | |
| Hallstahammar | 2 | 3 | |
| Halmstad | 11 | 10 | |
| Helsingborg | 13 | 13 | |
| Herrljunga | 54 | 58 | |
| Karlstad | 19 | 17 | |
| Ljungby | 16 | 15 | |
| Luleå | 2 | 3 | |
| Malmö | 31 | 31 | |
| Mönsterås | 35 | 35 | |
| Skellefteå | 4 | 4 | |
| Skene | 12 | 12 | |
| Stockholm | 149 | 134 | |
| Tierp | 152 | 150 | |
| Värnamo | 44 | 44 | |
| Växjö | 24 | 24 | |
| Summa Sverige | 743 | 726 |
Varav män 572 (553) och kvinnor 171 (173).
| Totalt | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | 2018 | Män | Kvinnor | 2017 | |
| Summa Sverige | 572 | 171 | 743 | 553 | 173 | 726 |
| Utlandet | ||||||
| Danmark | 52 | 15 | 67 | 52 | 17 | 69 |
| Finland | 30 | 6 | 36 | 31 | 6 | 37 |
| Frankrike | 4 | 2 | 6 | 5 | 2 | 7 |
| Hongkong | 2 | 3 | 5 | 4 | 4 | 8 |
| Kina | 230 | 175 | 405 | 229 | 180 | 409 |
| Lettland | 70 | 85 | 155 | 63 | 74 | 137 |
| Mexiko | 36 | 8 | 44 | 33 | 9 | 42 |
| Nederländerna | 3 | 4 | 7 | 3 | 3 | 6 |
| Norge | 15 | 3 | 18 | 14 | 4 | 18 |
| Polen | 33 | 51 | 84 | 31 | 49 | 80 |
| Ryssland | 10 | 4 | 14 | 10 | 4 | 14 |
| Singapore | 35 | 11 | 46 | 34 | 12 | 46 |
| Slovakien | 104 | 86 | 190 | 114 | 69 | 183 |
| Storbritannien | 173 | 52 | 225 | 168 | 49 | 217 |
| Thailand | 24 | 15 | 39 | 19 | 11 | 30 |
| Tyskland | 348 | 144 | 492 | 353 | 129 | 482 |
| USA | 30 | 4 | 34 | 29 | 4 | 33 |
| Summa utlandet | 1 199 | 668 | 1 867 | 1 192 | 626 | 1 818 |
| Totalt | 1 771 | 839 | 2 610 | 1 745 | 799 | 2 544 |
Av det totala antalet anställda på 2 610 (2 544) är 1 771 män (1 745) och 839 kvinnor (799).
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, vd och styrelse | 34 217 | 44 883 |
| Varav rörlig lön, vd och styrelse | 6 936 | 8 018 |
| Sociala avgifter, vd och styrelse | 14 872 | 24 206 |
| Varav pensionskostnader | 6 290 | 11 325 |
| Lön, övriga | 330 662 | 309 974 |
| Sociala avgifter, övriga | 149 240 | 143 055 |
| Varav pensionskostnader | 44 330 | 36 299 |
| 2018 | vd/Styrelse | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav rörlig lön | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter |
| Danmark | 6 480 | 914 | 413 | 403 | 35 459 | 2 749 |
| Finland | 3 530 | 391 | 873 | 268 | 16 701 | 7 736 |
| Frankrike | – | – | – | – | 4 497 | 2 573 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 579 | 1 065 |
| Kina | 1 057 | 40 | – | – | 17 610 | 2 678 |
| Lettland | 1 417 | 42 | 415 | – | 18 333 | 5 798 |
| Mexiko | – | – | – | – | 4 522 | 1 196 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 4 497 | 1 019 |
| Norge | 2 170 | 267 | 563 | 111 | 10 347 | 2 020 |
| Polen | 694 | – | 140 | – | 9 664 | 2 434 |
| Ryssland | 632 | 70 | 29 | – | 1 622 | 56 |
| Singapore | 2 562 | 246 | 140 | – | 13 659 | 151 |
| Slovakien | 1 513 | – | 237 | – | 54 644 | 12 249 |
| Storbritannien | 5 716 | 1 035 | 1 463 | 799 | 62 254 | 6 150 |
| Thailand | 1 109 | 129 | 83 | – | 2 032 | 151 |
| Tyskland | 7 374 | 665 | 812 | – | 198 367 | 35 362 |
| USA | 3 038 | 402 | 637 | 271 | 17 870 | 3 038 |
| Summa löner och ersättningar | 37 292 | 4 201 | 5 805 | 1 852 | 475 657 | 86 425 |
| Summa löner och ersättningar | ||||||
| i Sverige enligt ovan | 34 217 | 6 936 | 14 872 | 6 290 | 330 662 | 149 240 |
| Totalt koncernen | 71 509 | 11 137 | 20 677 | 8 142 | 806 319 | 235 665 |
| 2017 | vd/Styrelse | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav rörlig lön | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter | |
| Danmark | 6 107 | 686 | 405 | 396 | 32 643 | 2 523 | |
| Finland | 3 161 | 312 | 800 | 251 | 15 826 | 4 160 | |
| Frankrike | – | – | – | – | 4 246 | 2 306 | |
| Hongkong | 627 | – | 125 | – | 6 226 | 1 674 | |
| Kina | 1 057 | 40 | – | – | 43 338 | 8 329 | |
| Lettland | 1 276 | 52 | 303 | – | 16 853 | 3 972 | |
| Mexiko | – | – | – | – | 3 723 | 816 | |
| Nederländerna | – | – | – | – | 4 709 | 1 103 | |
| Norge | 1 899 | 282 | 636 | 89 | 8 815 | 2 721 | |
| Polen | – | – | – | – | 8 796 | 2 079 | |
| Ryssland | 632 | 70 | 29 | 11 | 2 032 | 151 | |
| Singapore | 4 315 | 558 | – | – | 11 993 | – | |
| Slovakien | 1 391 | – | 227 | – | 21 739 | 5 000 | |
| Storbritannien | 6 076 | 780 | 919 | 278 | 56 747 | 5 542 | |
| Thailand | 287 | 36 | – | – | 2 053 | 175 | |
| Tyskland | 7 274 | 618 | 795 | – | 174 421 | 33 631 | |
| USA | 2 644 | 153 | 655 | 238 | 13 592 | 4 871 | |
| Summa löner och ersättningar | 36 746 | 3 587 | 4 894 | 1 263 | 427 752 | 79 053 | |
| Summa löner och ersättningar | |||||||
| i Sverige enligt ovan | 44 883 | 8 018 | 24 206 | 11 325 | 309 974 | 143 045 | |
| Totalt koncernen | 81 629 | 11 605 | 29 100 | 12 588 | 737 726 | 222 098 | |
| Moderbolaget | 2018 | 2017 | |||||
| Lön/arvode, vd och styrelse | 9 166 | 18 832 | |||||
| varav rörlig lön, vd och styrelse | 1 600 | 3 228 | |||||
| Sociala avgifter, vd och styrelse | 3 362 | 5 324 | |||||
| varav pensionskostnader | 1 006 | 2 150 | |||||
| Lön, övriga | 5 975 | 8 179 | |||||
| Sociala avgifter, övriga | 7 072 | 3 884 | |||||
| varav pensionskostnader | 5 133 | 1 523 | |||||
| VD lön under 2018 | Grundlön | Bonus | Sociala avgifter Pensionskostnader | ||||
| Jan Blomén tiden 1/1–28/2 2018 | 416 | 142 | 285 | 110 |
| Summa | 12 359 | 3 228 | 4 898 | 2 150 |
|---|---|---|---|---|
| Jan Blomén tiden 1/11-31/12 2017 | 421 | 132 | 174 | 84 |
| Bertil Persson uppsägningslön | 6 964 | – | 2 188 | – |
| Bertil Persson tiden 1/1–31/10 2017 | 4 974 | 3 096 | 2 536 | 2 066 |
| VD lön under 2017 | Grundlön | Bonus | Sociala avgifter Pensionskostnader | |
| Summa | 4 097 | 1 742 | 2 995 | 1 116 |
| Henrik Perbeck tiden 1/3–31/12 2018 | 3 681 | 1 600 | 2 710 | 1 006 |
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna för planen uppgår till cirka 0,03 procent. För räkenskapsåret 2018 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter för ITP 2-försäkringar för 2019 är cirka 11 Mkr.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2018 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån till 142 procent preliminärt (31/12 2017: 154 procent).
Principerna enligt nedan föreslås att fastställas av årsstämman 2019, och är oförändrade jämfört med de principer som fastställts av årsstämman 2018. Inga avsteg har gjorts från principerna under året.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Arvode till revisionsutskott fastställs av årsstämman och utbetalas årsvis i efterskott. Årsstämman beslutar även om principer för ersättningar och anställningsvillkor för ledningsgruppen. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, rörlig lön och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen samt koncernens ekonomichef.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig lön ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga lönen maximerat till 60 procent av grundlön exklusive bilförmån. För övriga inom ledningsgruppen är den rörliga lönen maximerat till 50–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Den rörliga lönen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
| Styrelsearvode/lön inklusive bilfömån | Rev utskott |
Varav rörlig lön |
Pensions kostnader Summa |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2018) | ||||||
| Johan Wall | 950 | 75 | 1 025 | |||
| Johnny Alvarsson | 325 | 325 | ||||
| Carina Andersson | 325 | 325 | ||||
| Anders G. Carlberg | 325 | 325 | ||||
| Caroline af Ugglas | 325 | 75 | 400 | |||
| Anders Ullberg | 325 | 125 | 450 | |||
| Cecilia Wikström | 325 | 325 | ||||
| Ledningsgruppen 5 personer | 21 800 | 6 262 | 3 318 25 118 | |||
| varav verkställande direktörer | 5 991 | 1 742 | 1 116 | 7 107 | ||
| Summa | 24 700 | 275 | 6 262 | 3 318 28 293 |
Johan Wall. f 1964. Ordförande. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot: 2000–2016. Aktieinnehav: 10 000. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University. Styrelseordförande i Beijerinvest. Styrelseledamot i: Skirner AB, Crafoordska Stiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Uppsala Universitet m.fl. Tidigare befattningar: Vd Beijerinvest AB, Vd Bisnode AB, Vd Enea AB, Vd Framfab AB, Vd Netsolutions AB. Styrelseutskott: Ordförande i ersättningsutskottet. Ledamot i revisionsutskottet. Beroende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Johnny Alvarsson. f 1950. Styrelseledamot sedan: 2017. Aktieinnehav: 4 000. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola, Managementutbildning CEDEP, Frankrike. Styrelseledamot i VBG AB, FM Mattson Mora Group, Instalco AB, Sdiptech AB och Dacke Industri AB. Tidigare befattningar: ledningsfunktioner hos LM Ericsson, vd i Zetterbergs Industri AB/Zeteco AB publ, vd i Elektronikgruppen AB publ, vd för Indutrade AB publ. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Carina Andersson. f 1964. Aktieinnehav genom bolag och familj: 4 000. Utbildning: Bergsingenjör KTH, Stockholm. Styrelseledamot sedan 2011. Styrelseledamot i Systemair AB, Gränges AB och BE Group AB. Tidigare befattningar: GM, ansvarig Powder Technology Sandvik Materials Technology AB, vd Ramnäs Bruk AB och vd Scana Ramnäs AB. Tidigare styrelseledamot i Mälardalens Högskola samt Sintercast AB. Är bosatt i Kina sedan 2011. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Anders G. Carlberg. f 1943. Styrelseledamot sedan: 1997. Aktieinnehav: 6 000. Utbildning: Civilekonom. Styrelseordförande i Gränges och Herenco. Styrelseledamot i Axfast AB, Investment AB Latour, Recipharm m.fl. Tidigare befattningar: Vd och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vvd i SSAB. Ledamot i ersättningsutskottet. Beroende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
| Styrelsearvode/lön inklusive bilfömån | Rev utskott |
Varav rörlig lön |
Pensions kostnader Summa |
||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2017) | |||||
| Johan Wall | 950 | 50 | 1 000 | ||
| Johnny Alvarsson | 325 | 325 | |||
| Carina Andersson | 325 | 325 | |||
| Anders G. Carlberg | 325 | 325 | |||
| Peter Nilsson | 325 | 325 | |||
| Caroline af Ugglas | 325 | 50 | 375 | ||
| Anders Ullberg | 325 | 80 | 405 | ||
| Ledningsgruppen 6 personer | 25 027 | 7 910 | 4 898 29 925 | ||
| varav verkställande direktörer | 12 359 | 3 228 | 2 150 14 509 | ||
| Summa | 27 927 | 180 | 7 910 | 4 898 33 005 |
Carina Andersson, Johnny Alvarsson och Anders G. Carlberg fakturerar arvodet från eget bolag under 2018 varvid sociala avgifter tillkommer. För bolaget är detta kostnadsneutralt. Arvoden beslutade på årsstämman 2018 kommer inte att faktureras. Det utgår inga pensioner eller dylikt till någon styrelseledamot.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat.
Henrik Perbeck, verkställande direktör från mars 2018. Uppsägningstid från bolagets sida är 6 månader. Avgångsvederlag om 12 månader utgår men avräknas från ersättning från annan arbetsgivare. Från den anställdes sida är uppsägningstiden 6 månader. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med belopp på 25 procent av grundlön exklusive tjänstebil.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 12 och 18 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern underskrider inte 65 år i något fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Caroline af Ugglas. f 1958. Styrelseledamot sedan: 2015. Aktieinnehav: 4 000. Utbildning: Ekonomexamen Stockholms Universitet. Vice vd i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Acando Group och AMF Pension. Tidigare befattningar: Aktiechef och ägarstyrningsansvarig i Livförsäkringsaktiebolaget Skandia. Styrelseutskott: Ledamot i revisionsutskottet. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Anders Ullberg. f 1946. Styrelseledamot sedan: 2007. Aktieinnehav: 30 000. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan Stockholm. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvist Consulting och Studsvik.Styrelseledamot i: Atlas Copco, Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group. Tidigare befattningar: vd och koncernchef i SSAB, vvd och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv. Styrelseutskott: Ordförande i revisionsutskottet och ledamot i ersättningsutskottet. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Cecilia Wikström. f 1965. Styrelseledamot sedan: 2018. Aktieinnehav: 1 000. Utbildning: Teologie kandidatexamen, Uppsala universitet. Befattning: Europaparlamentariker. Styrelseledamot i Örebro universitet och European Intellectual Property Office, Alicante. Tidigare befattningar: Präst i Uppsala stift, seniorkonsult Michael Berglund chefsrekrytering och riksdagsledamot (FP). Oberoende i förhållande till större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Inom Lesjöfors och Habia tillverkas produkter som säljs medan Beijer Tech i huvudsak köper in och säljer produkter. Intäkten redovisas när kontrollen för varan övergår till kunden. Detta sker vanligtvis vid leverans från lager men kan beroende på leveransvillkor ske senare i vissa fall. Vid den tidpunkten har kunden bestämmanderätt över produkterna och Beijer Alma har uppfyllt sina åtaganden. Beijer Alma har 2018 endast intäkter där prestationsåtaganden uppfylls vid en viss tidpunkt och därmed redovisas vid en viss tidpunkt. Vissa ordrar har tecknats 2018 som kommande år kommer att medföra redovisning där prestationsåtaganden uppfylls över tid men ingen sådan intäkt redovisas 2018.
Kundkredittiden är vanligtvis 30 dagar och överskrider inte i något fall ett år. Därför bedöms ingen finansieringskomponent föreligga. Kundfordran redovisas vid leveranstidpunkten eftersom fordran då blir ovillkorlig.
I delar av verksamheterna finns kunder som har rabatter baserade på årsvolymer. Denna rabatt beräknas vid periodens utgång och minskar intäkterna. Vid årsskiftet finns skuldförda kundrabatter på 61 Mkr (67). Dessa redovisas under upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som avtalsskuld.
Habia har under året tecknat order mot offshoresektorn. Kostnader för att erhålla och fullfölja dessa avtal har under året aktiverats med 7,9 Mkr (0) som redovisas som immateriell tillgång (se not 16). Denna kommer att skrivas av under projektets livslängd, dvs under 2019.
Koncernens redovisade avtalstillgångar och avtalsskulder framgår av not 25, 32 och 33.
| Intäkter per affärsområde Mkr | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Lesjöfors | ||
| Industri | 1 864 | 1 676 |
| Chassi | 761 | 675 |
| Summa Lesjöfors | 2 625 | 2 351 |
| Habia | ||
| Telecom | 313 | 337 |
| Övrig Industri | 558 | 472 |
| Summa Habia | 871 | 809 |
| Beijer Tech | ||
| Flödesteknik | 415 | 359 |
| Industriprodukter | 498 | 452 |
| Summa Beijer Tech | 913 | 811 |
| Koncernen | 4 409 | 3 971 |
| Nettoomsättning fördelat på geografiska regioner | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 104 461 | 956 184 |
| Övriga EU | 2 200 050 | 1 970 935 |
| Övriga Europa | 328 768 | 297 817 |
| Asien | 545 974 | 509 825 |
| Nordamerika | 165 360 | 155 105 |
| Övriga världen | 64 186 | 81 630 |
| Totalt | 4 408 799 | 3 971 496 |
De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:
| Mkr | 2018 | |
|---|---|---|
| Tyskland | 761 | 713 |
| Storbritannien | 374 | 343 |
| Kina | 391 | 307 |
| USA | 164 | 172 |
| Danmark | 207 | 185 |
| Finland | 171 | 143 |
| Norge | 182 | 145 |
| Sydkorea | 57 | 80 |
Koncernen är uppdelad i tre separata dotterkoncerner. Varje underkoncern leds av en vd som ingår i koncernledningen för Beijer Alma. Inom varje sådan dotterkoncern finns två affärsområden som utgör Rörelsesegment. Dessa är Chassi- och Industrifjädrar inom Lesjöfors, Telecom och Övrig Industri inom Habia samt Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech. Det två rörelsesegmenten inom varje dotterkoncern uppfyller IFRS 8:s krav på aggregering varför de har slagits samman till ett rörelsesegment per dotterkoncern vilka då utgör rapporterande segment. Den
ekonomiska information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut utgår från segmentsuppdelningen enligt nedan.
Övriga avser moderbolaget som är ett holdingbolag utan extern fakturering samt ett antal mindre dotterbolag med ringa verksamhet. Rörelseresultat är det resultatmått som följs upp av koncernledningen.
Eventuell försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. Ingen enskild kund står för mer än 5 procent av koncernens intäkter.
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 2 624,9 | 870,4 | 913,1 | 18,6 | –18,2 | 4 408,8 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – | 0,0 |
| Intäkter från externa kunder | 2 624,9 | 870,4 | 913,1 | 18,6 | –18,2 | 4 408,8 |
| Rörelseresultat | 530,6 | 57,3 | 60,5 | –25,6 | – | 622,8 |
| Finansiella intäkter | 0,6 | 1,2 | 0,3 | 272,6 | –272,6 | 2,1 |
| Finansiella kostnader | –7,7 | –6,9 | –0,6 | –1,1 | 0,6 | –15,7 |
| Resultat efter finansnetto | 523,5 | 51,6 | 60,2 | 245,9 | –272,0 | 609,2 |
| Bokslutsdispositioner | –100,0 | 42,0 | – | 58,0 | – | 0,0 |
| Skatt | –90,9 | –26,1 | –15,8 | –7,6 | – | –140,4 |
| Redovisat resultat | 332,6 | 67,5 | 44,4 | 296,3 | –272,0 | 468,8 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 98,5 | 32,7 | 6,8 | 0,5 | – | 138,5 |
| Resultatandel i intressebolag | 1,2 | – | – | – | – | 1,2 |
| Tillgångar | 2 289,0 | 735,4 | 507,5 | 1 065,5 | –868,7 | 3 728,7 |
| Skulder | 902,9 | 394,4 | 268,7 | 133,6 | –202,7 | 1 496,9 |
| Varav räntebärande | 345,3 | 217,9 | 67,4 | 100,3 | – | 730,9 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 194,4 | 28,5 | 7,6 | 60,8 | – | 291,3 |
| Nettoskuld | 150,9 | 189,4 | 59,8 | 39,5 | – | 439,6 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 158,9 | 38,1 | 7,7 | 0,5 | – | 205,2 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 84,4 | 93,6 | 29,9 | – | – | 74,9 |
| Övriga | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa | ||
| Segmentets intäkter | 2 351,2 | 808,5 | 811,5 | 0,3 | – | 3 971,5 | ||
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – | 0,0 | ||
| Intäkter från externa kunder | 2 351,2 | 808,5 | 811,5 | 0,3 | – | 3 971,5 | ||
| Rörelseresultat | 477,3 | 42,2 | 47,2 | –38,3 | – | 528,4 | ||
| Finansiella intäkter | 0,7 | 0,6 | 0,2 | 309,8 | –309,8 | 1,5 | ||
| Finansiella kostnader | –5,9 | –5,2 | –1,1 | – | –0,3 | –12,5 | ||
| Resultat efter finansnetto | 472,1 | 37,6 | 46,3 | 271,5 | –310,1 | 517,4 | ||
| Bokslutsdispositioner | –110,0 | 50,0 | – | 60,0 | – | 0,0 | ||
| Skatt | –89,9 | –23,9 | –10,4 | –4,9 | – | –129,1 | ||
| Redovisat resultat | 272,2 | 63,7 | 35,9 | 326,6 | –310,1 | 388,3 | ||
| I rörelseresultatet ingår | ||||||||
| Avskrivningar | 92,1 | 31,4 | 6,6 | 0,4 | – | 130,5 | ||
| Resultatandel i intressebolag | 0,8 | – | – | – | – | 0,8 | ||
| Tillgångar | 2 121,4 | 676,3 | 460,4 | 1 033,1 | –855,9 | 3 435,3 | ||
| Skulder | 924,0 | 315,4 | 233,0 | 1 346,0 | –1 374,2 | 1 444,2 | ||
| Varav räntebärande | 395,5 | 173,1 | 70,6 | 100,3 | –2,7 | 736,8 | ||
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 231,2 | 26,3 | 10,9 | 62,4 | –2,7 | 328,1 | ||
| Nettoskuld | 164,3 | 146,8 | 59,7 | 37,9 | – | 408,7 | ||
| Investeringar i materiella | ||||||||
| anläggningstillgångar | 111,2 | 11,8 | 2,3 | 0,6 | – | 125,9 | ||
| Försäljning utanför Sverige, % | 85,1 | 95,4 | 29,8 | – | – | 75,9 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 375,1 | 1 470,8 |
| Övriga EU | 1 630,9 | 1 300,9 |
| Övriga Europa | 94,9 | 85,4 |
| Nordamerika | 176,6 | 131,7 |
| Asien | 442,1 | 446,5 |
| Totalt | 3 719,6 | 3 435,3 |
| I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan. | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| PwC | |||||
| Revisionsuppdrag | 3 991 | 4 084 | 687 | 658 | |
| Övriga lagstadgade uppdrag | 605 | 639 | 255 | 200 | |
| Skatterådgivning | 322 | 133 | 8 | 30 | |
| Övriga tjänster | 275 | 193 | 150 | 110 | |
| Övriga revisorer | |||||
| Revisionsuppdrag | 2 941 | 2 841 | – | – | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 145 | 68 | – | – | |
| Skatterådgivning | 570 | 654 | – | – | |
| Övriga tjänster | 783 | 742 | – | – | |
| Totalt | 9 632 | 9 354 | 1 100 | 998 |
Under räkenskapsåret 2018 har ersättningen till det revisionsföretag och dess nätverk från Beijer Almakoncernen uppgått till 5 193 kkr (varav 4 085 kkr till revisionsföretaget) fördelat på följande kategorier:
■ Revisionsuppdrag 3 991 kkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 3 075 till revisionsföretaget
■ Övriga lagstadgade uppdrag 605 kkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 488 kkr till revisionsföretaget
■ Skatterådgivning 322 kkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 322 kkr till revisionsföretaget
■ Värderingstjänster 0 kkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 0 kkr till revisionsföretaget
■ Övriga tjänster 275 kkr till revisionsföretaget och nätverk; varav 200 kkr till revisionsföretaget.
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 13 385 kkr (14 632). Beloppen avser produktutvecklingskostnad som inte kunnat hänföras till specifika kundorder.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Management fee | – | – | 18 200 | 18 200 | |
| Reavinst vid försäljning av byggnad/aktier | – | 2 862 | – | 2 862 | |
| Totalt | 0 | 2 862 | 18 200 | 21 062 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kostnad i samband med vd-byte | – | 16 139 | – | 16 139 |
| Totalt | 0 | 16 139 | 0 | 16 139 |
Kostnadsslaget denna post kan härledas till är administrationskostnader.
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från | ||
| Hanil Precision Co Ltd | 1 205 | 775 |
| Totalt | 1 205 | 775 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 90 253 | 89 787 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 572 | 18 427 |
| Byggnader | 20 197 | 16 972 |
| Markanläggningar | 537 | 468 |
| Andra immateriella tillgångar | 5 990 | 4 836 |
| Totalt | 138 549 | 130 490 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 96 (91).
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kostnader fördelade på kostnadsslag: | ||
| Materialkostnader | 1 912 872 | 1 701 707 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (not 2) | 1 134 170 | 1 077 942 |
| Utvecklingskostnad som ej belastat respektive order (not 6) | 13 385 | 14 632 |
| Avskrivningar (not 10) | 138 549 | 130 490 |
| Kostnader för operationell leasing (not 11) | 69 918 | 66 060 |
| Övriga kostnader | 517 100 | 452 312 |
| Totalt | 3 785 994 | 3 443 143 |
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Årets leasingkostnad | 69 918 | 66 060 | 2 163 | 2 125 |
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: | ||||
| inom ett år | 67 943 | 62 626 | 613 | 2 172 |
| ett till tre år | 71 512 | 76 792 | 156 | 624 |
| senare än tre men inom fem år | 33 846 | 21 937 | – | – |
| senare än fem år | 43 032 | 30 239 | – | – |
| Totalt | 216 333 | 191 594 | 769 | 2 796 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Beijer Tech AB | 35 000 | 35 000 |
| Habia Cable AB | 62 000 | 94 000 |
| Lesjöfors AB | 175 000 | 180 000 |
| Totalt | 272 000 | 309 000 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Aktuell skatt för perioden | –139 297 | –118 951 | –7 598 | –4 934 |
| Uppskjuten skatt avseende: | ||||
| – obeskattade reserver | 1 389 | –2 258 | – | – |
| – avsättningar | –2 149 | –7 294 | – | – |
| – aktuell skatt hänförlig till tidigare år | –327 | –587 | 8 | 6 |
| Totalt | –140 384 | –129 090 | –7 590 | –4 928 |
| Skillnad mellan skattekostnad och 22,0 procent skatt | ||||
| Resultat före skatt | 609 228 | 517 439 | 304 013 | 330 465 |
| 22 % skatt på detta | –134 030 | –113 837 | –66 883 | –72 702 |
| Skatt för perioden | –140 384 | –129 090 | –7 719 | –4 928 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Specifikation av skillnadsbelopp | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Effekt av: | ||||
| – kupongskatt | –2 248 | –1 307 | – | – |
| – utländska skattesatser | 2 004 | –4 413 | – | – |
| – ej avdragsgilla poster | –5 192 | –3 547 | –677 | –837 |
| – ej skattepliktiga intäkter | 480 | 3 980 | 59 841 | 68 611 |
| – underskott i utländska dotterbolag | –487 | –1 688 | – | – |
| – temporära skillnader avseende uppskjuten skatt | 1 012 | –6 565 | – | – |
| Övrigt | –1 923 | –1 713 | – | – |
| Totalt | –6 354 | –15 253 | 59 164 | 67 774 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 23,1 procent (24,9).
I övrigt totalresultat redovisas kassaflödessäkringar efter skatt. Under 2018 redovisas en skattekostnad på 2 149 och under 2017 en skatteintäkt på 1 596 avseende kassaflödessäkringar. Det finns inga andra effekter av skatt i övrigt totalresultat.
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av resultatet per aktie Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Antal aktier efter split 2:1 |
468 715 60 262 200 |
388 349 60 262 200 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 690 328 | 653 545 |
| Förvärv1) | 6 248 | 42 752 |
| Omräkningsdifferenser | 9 778 | –5 969 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 706 354 | 690 328 |
| Ingående nedskrivningar | 112 243 | 112 243 |
| Omräkningsdifferenser | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 112 243 | 112 243 |
| Redovisat värde | 594 111 | 578 085 |
| 1) Koncernen | 2018 | 2017 |
| Förvärv av Packningar & Plast AB | 6 248 | – |
Förvärv av Svenska Brandslangsfabriken AB – 42 752 Summa 6 248 42 752
Under 2018 har de kassagenererande enheterna bedömts utgöras av nedanstående.
| Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna som fr o m 2018 är de kassagenererande enheterna (Mkr) | 2018 |
|---|---|
| Lesjöfors Chassi | 29,0 |
| Lesjöfors Industri | 198,4 |
| Habia Telecom | 0,0 |
| Habia Övrig industri | 57,8 |
| Beijer Tech Flödesteknik | 258,8 |
| Beijer Tech Industriprodukter | 50,1 |
| Summa | 594,1 |
| Under 2017 har de kassagenererande enheterna bedömts utgöras av nedanstående. | |
| Koncernen | 2017 |
| Lesjöfors | 221,0 |
| Habia | 55,6 |
| Beijer Tech | 301,5 |
| Summa | 578,1 |
| Koncernen | |
|---|---|
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Lesjöfors | 227 381 | 221 017 |
| Habia | 57 779 | 55 617 |
| Beijer Tech | 308 951 | 301 451 |
| Summa | 594 111 | 578 085 |
Värdet på goodwill testas genom nedskrivningstest årligen och oftare om det finns indikationer på värdenedgång. Testerna sker för respektive kassagenererande enhet. Dessa är Chassi och Industrifjädrar inom Lesjöfors, Telecom och Övrig Industri inom Habia Cable samt Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech. Under 2017 bedömdes de kassagenerande enheterna utgöras av dotterkoncernerna Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Nedskrivningstesterna gjordes därför på den nivån.
Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden. För det första prognosåret 2019 används fastställda prognoser och de kommande fyra åren uppskattade värden baserade på en tillväxttakt på 1–2 procent. Väsentliga antaganden som beräkningarna bygger på är:
■ Prognostiserade brutto- och rörelsemarginaler.
■ Tillväxttakt för perioderna efter budgetperioden.
■ Vald diskonteringsränta efter skatt.
Prognostiserade brutto- och rörelsemarginaler har fastställts av ledningen baserat på historiska utfall och åtgärder och planer i de antagna prognoserna. För tiden efter prognosperioden har en tillväxttakt på en till två procent använts. Vid testet 2017 års bokslut användes motsvarande tillväxttakt.
Diskonteringsräntan består av komponenterna riskfri ränta, marknadens riskpremie och en bolagsspecifik riskpremie. Diskonteringsräntan som används 2018 års nedskrivningstest är 7 procent för Flödesteknik och Industriprodukter inom Beijer Tech, 8 procent för Telecom och Övrig Industri inom Habia Cable och 8 procent för Chassi och Industrifjädrar inom Lesjöfors. Skillnaderna beror på skilda riskprofiler vilka bedömts vara oförändrade jämfört med testet 2017. Under 2017 användes samma diskonteringsräntor.
2018 års nedskrivningstester har inte medfört någon nedskrivning. En känslighetsanalys har gjorts där tillväxttakten halverats under de kommande fem åren och därefter nolltillväxt samtidigt som diskonteringsräntan höjts med 1,0 procentenheter. Dessa förutsättningar innebar inget nedskrivningsbehov för någon av de kassaflödesgenererande enheterna.
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 65 403 | 35 667 |
| Inköp | 11 460 | 17 415 |
| Förvärv av dotterbolag | – | 5 000 |
| Omklassificeringar | – | 7 504 |
| Omräkningsdifferenser | 90 | –183 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 76 953 | 65 403 |
| Ingående avskrivningar | 35 068 | 25 321 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – |
| Omklassificeringar | – | 4 840 |
| Årets avskrivningar | 6 776 | 4 836 |
| Omräkningsdifferenser | –44 | 71 |
| Utgående ack. avskrivningar | 41 800 | 35 068 |
| Ingående nedskrivningar | 1 018 | 1 018 |
| Omräkningsdifferenser | – | – |
| Utgående nedskrivningar | 1 018 | 1 018 |
| Redovisat värde | 34 135 | 29 317 |
Tillgångarna består av förvärvade kundrelationer, licenser för mjukvaror och aktiverade kostnader för att erhålla och fullgöra avtal.
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 66 548 | 54 321 |
| Inköp | 13 845 | 10 814 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 698 |
| Omräkningsdifferenser | 1 352 | 715 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 81 745 | 66 548 |
| Ingående avskrivningar | 4 418 | 3 902 |
| Omklassificeringar | – | – |
| Årets avskrivningar | 540 | 468 |
| Omräkningsdifferenser | 181 | 48 |
| Utgående ack. avskrivningar | 5 139 | 4 418 |
| Ingående nedskrivningar | 60 | 60 |
| Omräkningsdifferenser | –2 | – |
| Utgående nedskrivningar | 58 | 60 |
| Redovisat värde | 76 548 | 62 070 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 513 409 | 502 726 |
| Inköp | 36 375 | 11 885 |
| Försäljningar och utrangeringar | –134 | –17 561 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 1 403 | 12 199 |
| Omklassificeringar | 12 688 | 74 |
| Omräkningsdifferenser | 17 420 | 4 086 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 581 161 | 513 409 |
| Ingående avskrivningar | 206 497 | 200 250 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | –5 611 |
| Omklassificeringar | 12 637 | –6 615 |
| Årets avskrivningar | 20 211 | 16 972 |
| Omräkningsdifferenser | 12 900 | 1 501 |
| Utgående ack. avskrivningar | 252 245 | 206 497 |
| Ingående nedskrivningar | – | 961 |
| Återförd nedskrivning | – | –961 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 328 916 | 306 912 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 492 313 | 1 438 765 |
| Inköp | 131 944 | 80 676 |
| Försäljningar och utrangeringar | –8 685 | –8 810 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 707 | 7 349 |
| Omklassificeringar | 257 | –24 505 |
| Omräkningsdifferenser | 35 976 | –1 162 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 1 652 512 | 1 492 313 |
| Ingående avskrivningar | 1 015 480 | 926 649 |
| Försäljning och utrangeringar | –2 942 | –1 790 |
| Förvärv av dotterbolag | – | – |
| Omklassificeringar | –4 142 | 1 520 |
| Årets avskrivningar | 92 303 | 89 747 |
| Omräkningsdifferenser | 25 165 | –646 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 125 864 | 1 015 480 |
| Ingående nedskrivningar | 5 385 | 5 385 |
| Årets nedskrivningar | 172 | – |
| Omräkningsdifferenser | –345 | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 212 | 5 385 |
| Redovisat värde | 521 436 | 471 448 |
| Finansiella leasingavtal I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande: |
||
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Anskaffningsvärden | 14 694 | 15 258 |
| Kvarvarande restvärde | 277 | 385 |
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: | ||
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Inom ett år | 210 | 123 |
| Mellan ett och tre år | 67 | 144 |
| Mellan fyra och fem år | – | 118 |
| Senare än fem år | – | – |
| Totalt | 277 | 385 |
| Nuvärdet på finansiella leasingkostnader är som följer: | ||
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Inom ett år | 207 | 120 |
| Mellan ett och fem år | 64 | 245 |
| Totalt | 271 | 365 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | Koncernen 2017 |
2018 | 2017 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 208 540 | 190 309 | 2 813 | 2 706 |
| Inköp | 46 827 | 26 687 | – | 107 |
| Förvärv av dotterbolag | – | 2 367 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –10 195 | –7 009 | – | – |
| Omklassificeringar | –22 005 | –3 473 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 9 017 | –341 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 232 184 | 208 540 | 2 813 | 2 813 |
| Ingående avskrivningar | 155 417 | 142 604 | 1 571 | 1 480 |
| Förvärv av dotterbolag | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –9 461 | –5 269 | – | – |
| Omklassificeringar | –1 636 | 371 | – | – |
| Årets avskrivningar | 19 921 | 18 427 | 96 | 91 |
| Omräkningsdifferenser | 5 455 | –716 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 169 696 | 155 417 | 1 667 | 1 571 |
| Ingående nedskrivningar | 1 528 | 1 524 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –2 | 4 | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 526 | 1 528 | 0 | – |
| Redovisat värde | 60 962 | 51 595 | 1 146 | 1 242 |
Bokfört värde
| Koncernen | Kapitalandel procent | Säte | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 27 973 | 25 665 |
| Azure Precision Sdn Bhd | 25 | Malaysia | 102 | 98 |
| Totalt | 28 075 | 25 763 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 186 Mkr (199) med en rörelsemarginal på 4 procent (5). Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 14 Mkr (12). Köpen har gjorts på marknadsmässiga villkor. Azure Precision är ett vilande bolag.
| Koncernen | 2018 | 2017 | ||
|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 25 763 | 24 454 | ||
| Resultatandel efter skatt | 1 205 | 775 | ||
| Inköp | – | – | ||
| Omräkningsdifferens | 1 107 | 904 | ||
| Nedskrivning | – | –370 | ||
| Redovisat värde | 28 075 | 25 763 | ||
| Koncernens andel per 31/12 2018 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
| Hanil Precision Co Ltd | 31 | 9 | 37 | 1,2 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 1 386 051 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Upplands Väsby | 95 576 | 340 998 2) |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Tyresö | 333 324 | 238 820 3) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 1 196 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 977 | 1 337 |
| Beijer & Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 846 | 2 082 |
| Totalt | 532 012 |
1) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 175 000.
2) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 62 000.
3) Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 35 000.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
Lesjöfors är en fjäderproducent, Habia Cable producerar specialkabel, Beijer Tech bedriver industrihandel. Dessa bolag är självständiga segment. Övriga bolag är vilande.
| Moderbolaget | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 526 366 | 526 366 |
| Utgående anskaffningsvärde | 526 366 | 526 366 |
| Ingående uppskrivningar | 8 033 | 8 218 |
| Försäljning | – | –185 |
| Årets uppskrivningar | – | – |
| Utgående uppskrivningar | 8 033 | 8 033 |
| Ingående nedskrivningar | 2 387 | 2 387 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående nedskrivningar | 2 387 | 2 387 |
| Redovisat värde | 532 012 | 532 012 |
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 1 000 | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 15 000 | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 10 000 | 24 619 |
| Lesjöfors Sales AB | 556997-9890 | 100 | Stockholm | 3 000 000 | 3 000 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 5 000 | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 221 500 | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 10 000 | 6 000 |
| AB Spiralspecialisten | 556058-9151 | 100 | Tyresö | 6 000 | 44 400 |
| Spiralspecialisten Fastighets AB | 556483-6244 | 100 | Tyresö | 1 000 | 100 |
| Lesjöfors A/S | 26376521 | 100 | Köpenhamn, Danmark | 1 503 | 56 603 |
| Lesjöfors A/S | 968703439 | 100 | Oslo, Norge | 150 | 53 |
| Oy Lesjöfors AB | 356.422 | 100 | Åminnefors, Finland | 600 | 1 000 |
| Lesjöfors Springs Oy | 229.771 | 100 | Åbo, Finland | 200 | 1 492 |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 3141628 | 100 | Elland, Storbritannien | 30 000 | 316 |
| Lesjöfors Springs (UK) Ltd. | 2483860 | 100 | Elland, Storbritannien | 40 000 | 774 |
| Lesjöfors Springs GmbH | DE812397971 | 100 | Hagen, Tyskland | 1 | 44 693 |
| Lesjöfors Springs LV | 42103030622 | 100 | Liepaja, Lettland | 100 | 992 |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 63 | Liepaja, Lettland | 701 988 | 6 764 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | N/A | 3 070 | |
| Lesjöfors Springs Russia | 100 | Moskva, Ryssland | N/A | 6 460 | |
| European Springs & Pressings Ltd | GB853997954 | 100 | Beckenham, Storbritannien | 600 | 56 353 |
| Harris Springs Ltd | 1299095 | 100 | Reading, Storbritannien | 3 655 | 2 455 |
| Velleuer GmbH & Co. KG | 100 | Velbert, Tyskland | 44 247 | ||
| Stumpp + Schüle GmbH | 100 | Beuren, Tyskland | 1 | 65 306 | |
| Lesjöfors Deutschland GmbH | 100 | Velbert, Tyskland | 1 | 40 239 | |
| Centrum B | 17772672 | 100 | Myjava, Slovakien | N/A | 10 755 |
| Lesjöfors Springs America Inc | 100 | Scranton, USA | 1 000 | 31 240 | |
| John While Group | 100 | Singapore | 2 | 70 499 | |
| Habia Benelux BV | 20027506 | 100 | Breda, Nederländerna | 50 | 1 020 |
| Habia Cable Asia Ltd | 30476936 | 100 | Hongkong, Kina | 50 000 | 55 |
| Habia Cable China Ltd | 720671195 | 100 | Changzhou, Kina | 1 | 11 402 |
| Habia Kabel GmbH | HRA2588NO | 100 | Neu-Ulm, Tyskland | 1 | 29 797 |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | ||
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co.KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | ||
| Habia Cable Ltd. | 1285451 | 100 | Bristol, Storbritannien | 200 000 | 3 614 |
| Habia Cable SA | 4.00822E.13 | 100 | Orleans, Frankrike | 4 500 | 0 |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 0 | ||
| Habia Cable Sp Zoo | KRS0000243459 | 100 | Dulole, Polen | 100 000 | 23 874 |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 50 000 | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 22 000 | 6 061 |
| AB Stafsjö Bruk | 556649-7540 | 100 | Stockholm | 1 000 | 422 |
| Beijer Industri AB | 556031-1549 | 100 | Malmö | 100 000 | 43 817 |
| Lundgrens Sverige AB | 556063-3504 | 100 | Göteborg | 10 000 | 51 299 |
| Beijer AS | 929417607 | 100 | Drammen, Norge | 18 947 | 4 324 |
| Beijer OY | 10900757 | 100 | Helsingfors, Finland | 120 000 | 4 092 |
| Preben Z Jensen A/S | 44551128 | 100 | Hedehusene, Danmark | 1 000 | 32 683 |
| PMU | 556916-5375 | 100 | Ljungby | 2 000 | 3 405 |
| Norspray AS | 976698118 | 100 | Stavanger, Norge | 5 025 | 31 946 |
| Svenska Brandslangsfabriken AB | 556199-1745 | 100 | Skene | 2 000 | 74 527 |
| Packningar & Plast AB | 556244-3001 | 100 | Botkyrka | 100 000 | 17 829 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 369 670 | 303 834 |
| Produkter i arbete | 91 999 | 110 770 |
| Färdigvaror | 490 002 | 409 949 |
| Totalt | 951 671 | 824 553 |
| Värdet av den del av lagret som värderas till nettoförsäljningsvärde: | ||
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Råmaterial | 25 509 | 6 909 |
| Produkter i arbete | 3 547 | 630 |
| Färdigvaror | 85 137 | 68 856 |
| Totalt | 114 193 | 76 395 |
| Skillnad mellan anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde: | ||
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Råmaterial | 5 497 | 5 204 |
| Produkter i arbete | 1 023 | 617 |
| Färdigvaror | 49 228 | 26 977 |
| Totalt | 55 748 | 32 798 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader sålda varor och uppgår till 1 912 872 (1 701 707).
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar | 717 681 | 662 879 |
| Reserv för osäkra fordringar | –10 535 | –10 322 |
| Bokfört värde | 707 146 | 652 557 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
| Förfallet belopp | 133 776 | 117 805 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 36 459 | 45 537 |
| Varav förfallet mer än 90 dagar | 14 736 | 12 223 |
Reserv för osäkra fordringar 10 535 10 322 Den 31/12 2018 fanns kundfordringar om 41 755 som var förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts. Koncernen använder kreditförsäkringar selektivt, främst i Asien. Av de kundfordringar som var förfallna mer än 30 dagar täcks 4 Mkr av kreditförsäkringar. Det har inte bedömts finnas behov av förlustreserv för försäkrade fordringar. Övergången till IFRS 9 har inte medfört någon ökning av förlustreserven.
| Reserv för osäkra fordringar | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 10 322 | 9 880 |
| Årets reservering | 2 291 | 2 462 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –1 530 | –1 297 |
| Nedskrivning av fordringar | –548 | –723 |
| Utgående balans | 10 535 | 10 322 |
Nedskrivning av kundfordringar avser i sin helhet nedskrivningar av fordringar från avtal med kunder.
| Specificering av årets reserv | ||
|---|---|---|
| Reserv för ej förfallna fordringar | 197 | 0,04 % |
| Reserv för fordringar förfallna mindre än 30 dagar | 498 | 0,5 % |
| Reserv för fordringar förfallna 31-90 dagar | 2 357 | 10,8 % |
| Reserv för fordringar förfallna mer än 90 dagar | 7 483 | 50,8 % |
| Summa | 10 535 |
Koncernen tillämpar förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att förväntade förluster under fordrans hela löptid används som utgångspunkt för kundfordringar och avtalstillgångar. För att beräkna förväntade kreditförluster grupperats baserat på kreditkaraktäristika och antal dagars dröjsmål. De förväntade kreditförlustnivåerna baseras på kundernas betalningshistorik för 31 december 2018 respektive 1 januari 2018 tillsammans med förlustrisken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och
arbetslöshetsnivå i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förändringar i dessa faktorer.
Historiskt har koncernen haft låga kundförluster. Riskspridningen är god på företag, branscher och geografiska marknader. Det finns ingen enskild kund vars nedskrivningsbehov uppgår till väsentligt belopp. Bedömningen är att reserven för osäkra fordringar väl täcker eventuella framtida nedskrivningsbehov.
Den maximala exponeringen för kreditrisk på kundfordringar uppgår till 707 146 (652 557). Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Moms | 14 101 | 9 599 | 28 | 14 | |
| Deposition till hyresvärd | 4 308 | 7 370 | – | – | |
| Mottagna checkar* (fordran från avtal med kunder) | 18 282 | – | – | – | |
| Förskott till leverantör | 13 953 | 7 515 | – | – | |
| Övrigt | 25 279 | 17 810 | – | – | |
| Totalt | 65 923 | 42 294 | 28 | 14 |
*Avser mottagna ej förfallna checkar avseende fordringar från avtal med kunder.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Leasingavgifter och hyror | 6 523 | 5 925 | 846 | 543 | |
| Upplupna ränteintäkter | – | 98 | – | – | |
| Förutbetalda kostnader | 17 976 | 16 636 | 345 | 317 | |
| Terminskontrakt | 4 348 | – | – | – | |
| Upplupna provisioner | 2 575 | – | – | – | |
| Övrigt | 4 404 | 11 954 | – | – | |
| Totalt | 35 826 | 34 613 | 1 191 | 860 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Kassa och bank | 291 303 | 328 095 | 58 209 | 59 666 | |
| Totalt | 291 303 | 328 095 | 58 209 | 59 666 | |
| Koncernen | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| 31/12 2016 | 51 364 | –742 | 50 622 | |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –7 254 | –7 254 | |
| Skatt på denna | – | 1 596 | 1 596 | |
| 2017 Omräkningsdifferens | –6 894 | – | –6 894 | |
| 31/12 2017 | 44 470 | –6 400 | 38 070 | |
| Värdeförändring säkringsreserv | 9 873 | 9 873 | ||
| Skatt på denna | –2 149 | –2 149 | ||
| 2017 Omräkningsdifferens | 44 724 | 44 724 | ||
| 31/12 2018 | 89 194 | 1 324 | 90 518 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 6 605 000 | à 10 röster | 66 050 000 |
| B-aktier | 53 657 200 | à 1 röst | 53 657 200 |
| Totalt | 60 262 200 | 119 707 200 |
Kvotvärdet är 2,08 kr/aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| 2010 | Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB | 11 250 | 125 546 | 2 700 000 | 30 131 100 |
| 2018 | Split 2:1 | – | 125 546 | 30 131 100 | 60 262 200 |
Årsstämman 2018 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B-aktier (före split) i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma.
| Uppskjuten skattefordran | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader avseende: | |||
| – kapitalförsäkring | 5 866 | 5 737 | Redovisat i resultaträkningen |
| – underskottsavdrag | 13 397 | 10 061 | Redovisat i resultaträkningen |
| – terminskontrakt | 552 | 1 051 | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Övrigt | 7 910 | 4 701 | Redovisat i resultaträkningen |
| Totalt | 27 725 | 21 550 | |
| Ingående värde | 21 550 | 24 788 | |
| Återförd fordran | –499 | –4 080 | |
| Tillkommande fordran | 6 674 | 842 | |
| Totalt | 27 725 | 21 550 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 2018 | 2017 | |
| Temporära skillnader avseende: | |||
| – terminskontrakt | 896 | – | Redoivsat i övrigt totalresultat |
| – obeskattade reserver | 36 872 | 38 174 | Redovisat i resultaträkningen |
| – avskrivningar på koncernmässiga övervärden | 38 954 | 34 495 | Redovisat i resultaträkningen |
| Totalt | 76 722 | 72 669 | |
| Ingående värde | 72 669 | 64 017 | |
| Ökad avsättning | 5 355 | 8 652 | |
| Upplösning | –1 302 | – | |
| Utgående värde | 76 722 | 72 669 |
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 2 310 | 2 114 |
| Minskad avsättning | –51 | –5 |
| Ökad avsättning | 1 660 | 201 |
| Utgående värde | 3 919 | 2 310 |
Beijer Almakoncernens verksamhet är utsatt för olika finansiella risker. Styrelsen fastställer anvisningar, riktlinjer och policys för hur dessa risker ska hanteras på olika nivåer i koncernen. Målen är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till revisionsutskottet och styrelsen.
Lesjöfors och Habia Cable har 84 respektive 94 procent av försäljningen utanför Sverige medan cirka 65 procent av tillverkningen sker utanför Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en relativt sett hög andel av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till
viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Dock kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.
För Beijer Tech är situationen den omvända. Av försäljningen svarar Sverige för 70 procent och resterande 30 procent säljs främst till de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i flera av de större kundavtalen vilket eliminerar delar av Beijer Techs valutaexponering.
Trots att de olika delarna av koncernen har omvända valutaexponeringar är koncernen totalt sett exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, balansräkningen, kassaflödet och över tid även konkurrenskraften.
Nettoexponering i valutor omräknade till Mkr (med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2018 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 4,0 | 201,0 | 17,0 | 14,0 | 85,0 | – | – | – | – | – | 321,0 |
| Habia Cable | 30,1 | 99,4 | – | 7,3 | 42,3 | –62,3 | 1,9 | –4,7 | 4,1 | 14,7 | 132,8 |
| Beijer Tech | –4,6 | –128,1 | 31,1 | 48,7 | –6,7 | – | – | –0,5 | – | – | –60,1 |
| Totalt | 29,5 | 172,3 | 48,1 | 70,0 | 120,6 | –62,3 | 1,9 | –5,2 | 4,1 | 14,7 | 393,7 |
| 2017 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
| Lesjöfors | 8,4 | 201,2 | 13,5 | 21,8 | 28,6 | – | – | – | – | – | 273,5 |
| Habia Cable | 46,2 | 136,1 | – | 6,2 | 37,2 | –124,2 | 8,3 | –7,2 | 29,0 | 9,9 | 141,5 |
| Beijer Tech | 0,1 | –123,1 | 22,6 | 16,2 | – | – | – | – | – | – | –84,2 |
| Totalt | 54,7 | 214,2 | 36,1 | 44,2 | 65,8 | –124,2 | 8,3 | –7,2 | 29,0 | 9,9 | 330,8 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar mot koncernens rapporteringsvaluta SEK. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. Därutöver kan bolagen i samråd med koncernledningen säkra delar av flödena upp till 18 månader. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallen. De säkringsinstrument som används är terminskontrakt. Terminskontrakten tecknas centralt i Lesjöfors och Habia Cable som var för sig hanterar respektive bolags nettoexponering. I Beijer Tech säkras inte prognostiserade flöden. Däremot kan i vissa fall enstaka affärer säkras. Nedan redovisas en tabell över terminskontrakt per balansdagen omräknat i Mkr. Alla kontrakten på sammanlagt 372 Mkr förfaller under 2019. Merparten av kontrakten avser EUR. Genomsnittskursen på dessa är 10,30.
| Koncernen | 31/12 2018 | 31/12 2017 | |
|---|---|---|---|
| USD | 1,9 | 14,3 | |
| EUR | 316,8 | 297,3 | |
| GBP | 53,7 | 47,0 | |
| NOK | – | – | |
| Totalt | 372,4 | 358,6 | |
| Redovisning m m devirat | 2018 | 2017 | |
| Derivatens nominella belopp (Mkr) | 372,4 | 358,6 | |
| Redovisat värde av terminskontrakten Tkr | 1 668 | –8 205 | |
| Post i balansräkningen där värdet redovisas | |||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 680 | 8 205 | |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 4 348 | – | |
| Ineffektiva säkringsinstrument | 0 | 0 | |
| Säkringsresultat som redovisas i övrigt totalresultat | 7 724 | –5 680 | |
| Säkringseffektivitet som som redovisas i övrigt | 0 | 0 | |
| totalresultat |
Säkringskvoten är 1:1. Säkringsreserven redovisas i not 28.
Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Koncernen har inga övriga derivat som ej används för säkringsändamål. Det finns inga derivat där säkringsförhållande förelegat men därefter upphört och att det därmed inte längre tillämpas säkringsredovisning för derivatet. Inga säkringar har varit ineffektiva främst beroende av att endast delar av prognosticerade nettoflöden säkras. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Per 31/12 2018 var terminskontrakten värda 1,7 Mkr som, efter avdrag för uppskjuten skatt, ökat koncernens egna kapital. Vid utgången av 2017 fanns ett negativt värde i derivatinstrumenten på –8,2 Mkr som minskade det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Koncernens totalresultat har påverkats med 7 724 (–5 658) på grund av valutakontrakt.
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde baseras på observerbar marknadsinformation från Nordea på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 2 i "verkligt värde hierarkin" i enlighet med IFRS 7. Terminspremien separeras ej. Beijer Alma har ingen säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet.
effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat– och balansräkningar i SEK medan flera dotterbolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte. Den i särklass största omräkningsexponeringen är för balansräkningar i EUR. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar koncernens egna kapital med cirka 3 Mkr.
kontrakt. Detsamma gäller för projektordrar där terminskontrakt tecknats utifrån ordrarnas betalningsvillkor. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra
Beijer Alma redovisar förändringar i värden på terminskontrakt i övrigt totalresultat. Totalt uppgår terminskontrakten 372 Mkr per 31/12 2018 (359). 85 procent av kontraktsvärdena är i EUR. Vid en procents förändring av kursen på EUR mot svenska kronan påverkas koncernens egna kapital med ca 3 Mkr.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror och handelsvaror. Habia Cable använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller. Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning och inga sådana finns på balansdagen. Beijer Techs handelsvarors pris påverkas av råmaterialpriser och andra faktorer.
Inköpen av direkt material uppgick till ca 1 913 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tid. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Förändringar i räntenivåerna påverkar Beijer Almas kostnader och avspeglas i finansnetto och resultat. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Långfristiga skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder |
189 804 | 144 687 | – | – | |
| Skulder till kreditinstitut | 128 951 | 159 102 | – | – | |
| Checkkredit | 412 155 | 433 037 | 100 293 100 307 | ||
| Summa räntebärande | 730 910 | 736 826 | 100 293 100 307 |
Samtliga belopp bedöms motsvara verkligt värde.
Skulderna till kreditinstitut består av cirka 35 olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Den övervägande delen av räntebärande skulder är i SEK. I utländska valutor finns räntebärande skulder motsvarande 140 Mkr i EUR, 26 Mkr i RMB, 21 Mkr i USD, 51 Mkr i GBP och 11 Mkr i DKK. Därutöver finns inte räntebärande skulder i någon enskild valuta överstigande motsvarande 10 Mkr.
Räntenivåerna varierar mellan 0,9 procent och 5,0 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 1,8 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 1,5 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på, i de flesta fall, upp till 1 år.
Nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 440 Mkr (409). Nettoskulden varierar över året. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen i normalfallet till nästa års utdelning ska erläggas. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet med cirka 5 Mkr baserat på genomsnittlig nettoskuld.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från exempelvis kunder eller banker. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning och en kundlimit sätts. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Habia Cable har tecknat kreditförsäkring för vissa av de kinesiska kunderna. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på geografiska regioner, branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga. För värdering av förlustrisk i kundfordringar se not 24. Övriga tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde inkluderar övriga fordringar. Förlustreserven avseende finansiella tillgångar är baserad på antaganden om risk för fallissemang och förväntade förlustnivåer. Koncernen gör egna bedömningar för antaganden och val av indata till framåtblickande beräkningar vid slutet av varje redovisningsperiod. Reserven för förväntade förluster på övriga finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde uppgår till noll kronor vid såväl årets ingång som utgång.
Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppen på 291,3 Mkr (328,1) är merparten placerade hos Nordea och Handelsbanken. Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån sägs upp och svårigheter uppstår med att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering dvs ca 750 Mkr. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell. Ett annat sätt denna risk hanteras på är att ha en stark finansiell ställning och god lönsamhet som gör att bolaget blir en attraktiv kund för finansieringsinstituten.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgänglig likviditet | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Kassamedel Beviljade checkkrediter |
291 303 978 024 |
328 095 999 259 |
58 209 275 000 |
59 666 275 000 |
| Utnyttjad del av checkkrediter |
–412 155 | –433 307 | –100 293 | –100 307 |
| Tillgänglig likviditet | 857 172 | 894 047 | 232 916 | 234 359 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
|---|---|---|---|
| 31/12 2018 | |||
| Upplåning | 547 870 | 171 919 | 29 331 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 214 | 71 | |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 250 818 | ||
| Totalt | 798 902 | 171 990 | 29 331 |
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
| 31/12 2017 | |||
| Upplåning | 598 528 | 109 730 | 45 505 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 125 | 288 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 252 984 | – | – |
| Totalt | 851 637 | 110 018 | 45 505 |
Av valutakontrakten vid utgången av 2018 på 372 Mkr har en löptid på mindre än ett år. Kontrakten per 31/12 2017 på 359 Mkr har 348 Mkr en löptid mindre än 1 år och 11 Mkr löper mellan ett och två år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Nettoskuldsättningsgraden vid de senaste årsskiftena framgår nedan:
| Koncernen | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 730 910 | 736 826 |
| Likvida medel | –291 303 | –328 095 |
| Nettoskuld | 439 607 | 408 731 |
| Eget kapital | 2 225 976 | 1 991 058 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 19,7 | 20,5 |
| Avstämning nettoskuld | Likvida medel | Korta räntebärande skulder inkl. checkkredit | Långa räntebärande skulder | Summa nettoskuld |
|---|---|---|---|---|
| 31/12 2016 | 273 606 | 343 903 | 242 843 | –313 140 |
| Via förvärv | 8 966 | 8 966 | ||
| Kursdifferenser | –1 926 | –1 573 | –540 | 187 |
| Kassaflöde under året | 47 449 | 249 809 | –97 616 | –104 744 |
| Ej kassaflödespåverkande | – | – | – | 0 |
| 31/12 2017 | 328 095 | 592 139 | 144 687 | –408 731 |
| Via förvärv | – | – | – | 0 |
| Kursdifferenser | 8 283 | 11 891 | 6 176 | –9 784 |
| Kassaflöde under året | –45 075 | –62 924 | 38 941 | –21 092 |
| Ej kassaflödespåverkande | – | – | – | – |
| 31/12 2018 | 291 303 | 541 106 | 189 804 | –439 607 |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2018 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | Derivat som används för säkringsändamål | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 4 920 | 4 920 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar | 707 146 | 707 146 | |||
| Derivatinstrument (som ingår i raden | |||||
| upplupna intäkter) | 4 348 | 4 348 | |||
| Likvida medel | 291 303 | 291 303 | |||
| Summa | 1 003 369 | 4 348 | 1 007 717 | ||
| 31/12 2018 | Derivat som används för säkringsändamål | Skulder värderade till | Summa | ||
| upplupet anskaffningsvärde | |||||
| Skulder i balansräkningen | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 318 755 | 318 755 | |||
| Checkkredit | 412 155 | 412 155 | |||
| Derivatinstrument (som ingår i | |||||
| raden upplupna kostnader) | 2 680 | 2 680 | |||
| Leverantörsskulder | 250 818 | 250 818 | |||
| Summa | 2 680 | 981 728 | 984 408 | ||
| 31/12 2017 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa | |
| Tillgångar i balansräkningen | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 10 499 | 10 499 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar | 652 557 | 652 557 | |||
| Likvida medel | 328 095 | 328 095 | |||
| Summa | 991 151 | 0 | 0 | 991 151 | |
| 31/12 2017 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | ||
| Skulder i balansräkningen | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 303 789 | 303 789 | |||
| Checkkredit | 443 037 | 443 037 | |||
| Derivatinstrument (som ingår i | |||||
| raden upplupna kostnader) | 8 205 | 8 205 | |||
| Leverantörsskulder | 252 984 | 252 984 | |||
| Summa | 8 205 | 989 810 | 998 015 |
I moderbolaget finns likvida medel om 58 209 (59 666), i kategorin låne– och kundfordringar 0 (0), checkkredit 100 293 (100 307) och leverantörsskulder 2 679 (456) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Upplupna personalkostnader | 180 101 | 163 582 | 13 118 | 27 413 | |
| Upplupna räntor | 631 | 571 | – | – | |
| Omstruktureringsreserv | – | 5 600 | – | – | |
| Upplupen bonus till kunder (skulder från avtal med kunder) | 60 844 | 66 986 | – | – | |
| Förutbetalda intäkter (skulder från avtal med kunder) | 13 028 | 3 445 | – | – | |
| Derivatinstrument | 2 680 | 8 205 | – | – | |
| Övrigt | 56 358 | 59 080 | – | 251 | |
| Totalt | 313 642 | 307 469 | 13 118 | 27 664 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Personalskatter | 23 643 | 24 158 | 569 | 518 |
| Moms | 27 638 | 25 857 | – | 329 |
| Förskott från kunder (skulder från avtal med kunder) | 47 172 | 3 420 | – | – |
| Innehållen köpeskilling | 5 256 | – | – | – |
| Övrigt | 8 371 | 14 591 | – | – |
| Totalt | 112 080 | 68 026 | 569 | 847 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Företagsinteckningar | 227 679 | 217 788 | – | – | |
| Fastighetsinteckningar | 74 500 | 65 975 | – | – | |
| Aktier | 330 829 | 185 916 | 13 381 | 13 381 | |
| Maskiner som brukas enligt finansiella leasingavtal | 271 | 385 | – | – | |
| Totalt | 633 279 | 470 064 | 13 381 | 13 381 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende garantiförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Garantier | 27 079 | 13 734 | – | – | |
| Totalt | 27 079 | 13 734 | 0 | 0 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 48 106 |
| Årets resultat | 296 423 |
| Summa | 344 529 |
| Disponeras enligt följande | |
| Till aktieägarna lämnas ordinarie utdelning om 5,10 kr per aktie | 307 337 |
| I ny räkning balanseras | 37 192 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Mottagen utdelning | – | – | 295 000 | 293 000 |
| Erhållna räntor | 2 072 | 1 444 | 603 | 841 |
| Betalda räntor | –15 589 | –12 418 | –1 088 | –1 019 |
| Totalt | –13 517 | –10 974 | 294 515 | 292 822 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Avskrivningar | 138 549 | 130 490 | 96 | 91 |
| Resultat i intressebolag | –1 205 | –775 | – | – |
| Totalt | 137 344 | 129 715 | 96 | 91 |
Beijer Tech har förvärvat Packningar & Plast AB som levererar packningar, tätningar och plaster till svensk industri. Bolaget har tillverkning i Norsborg utanför Stockholm och omsätter på årsbasis drygt 20 Mkr med god lönsamhet.
| Köpeskilling | 17,5 Mkr |
|---|---|
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 11,3 Mkr |
| Goodwill | 6,2 Mkr |
Av köpeskillingen erlades 12,3 Mkr kontant och 5,2 Mkr erläggs i slutet av 2019.
| Maskiner | 0,6 Mkr |
|---|---|
| Varulager | 1,5 Mkr |
| Fordringar | 4,6 Mkr |
| Kassa | 8,7 Mkr |
| Kortfristiga skulder | –4,1 Mkr |
| Totalt | 11,3 Mkr |
Fordringarna som garanteras av säljaren beräknas inflyta till verkligt värde. Tillträde skedde i april. Sedan dess har bolaget bidragit med 20 Mkr i nettoomsättning och 3,5 Mkr i rörelseresultat. Transaktionskostnader på 0,3 Mkr har kostnadsförts.
Beijer Tech har förvärvat Svebab som har tillverkning av brandslang i Skene utanför Göteborg. Bolaget är marknadsledande och den enda tillverkaren av brandslang i Sverige. Svebab omsätter ca 40 Mkr på helårsbasis med god lönsamhet. Exportandelen är cirka 20 procent.
| Köpeskilling | 73,6 Mkr |
|---|---|
| (i förvärvet ingår kassa med 11,9 Mkr) | |
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 30,8 Mkr |
| Goodwill | 42,8 Mkr |
Goodwill hänförs till synergieffekter inom Beijer Techs affärsområde Flödesteknik samt till icke avskiljbara kundrelationer.
| Byggnad | 8,5 Mkr |
|---|---|
| Immateriella tillgångar | 5,0 Mkr |
| Maskiner | 2,0 Mkr |
| Varulager | 5,3 Mkr |
| Fordringar | 7,4 Mkr |
| Kassa | 11,9 Mkr |
| Ej räntebärande skulder | –9,3 Mkr |
| Totalt | 30,8 Mkr |
Fordringarna som garanteras av säljaren beräknas flyta in till verkligt värde. Tillträdet var 1 april och sedan dess har Svebab bidragit med 40 Mkr i nettoomsättning och 10 Mkr i rörelseresultat. Förvärvskostnader på 0,9 Mkr har belastat resultatet. Lesjöfors har gjort ett mindre inkråmsförvärv när verksamheten i fjädertillverkaren Spiros AB förvärvades.
Köpeskillingen var 3 Mkr och nettotillgångarnas verkliga värde var 3 Mkr. Förvärvets inverkan på nettoomsättning och resultat är försumbar. Förvärvskostnaderna var försumbara och har kostnadsförts.
Förvärvsanalyserna avseende förvärv gjorda under 2017 är fortfarande preliminära och kan komma att ändras.
Moderbolaget har fakturerat dotterbolagen management fee på 18,2 Mkr (18,2). Därutöver har det inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 2.
Under januari 2019 har Beijer Tech gjort ett mindre inkråmsförvärv genom att förvärva tillgångarna i det finska bolaget Uudenmaan Murskaus. Tillträdet var i januari och köpeskillingen var 13 Mkr.
Andel riskbärande kapital. Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och innehav utan bestämmande inflytande dividerat med balansomslutning.
Avkastning på eget kapital. Resultat efter finansnetto, med avdrag för 22,0 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital. Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Direktavkastning. Utdelning per aktie i förhållande till börskurs.
Eget kapital. Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Fakturering, omsättning, försäljning. Begreppet fakturering, omsättning, försäljning avser, då inget annat anges, nettomomsättning.
Nettoskuld. Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Nettoskuldsättningsgrad. Nettoskuld i relation till eget kapital.
Orderingång. Beställning från kunder av vara eller tjänst till fastställda villkor.
Resultat per aktie. Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Not 43 Bolagsuppgifter
Beijer Alma AB (publ) (556229-7480) och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning och industrihandel. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm.
Resultat per aktie efter schablonskatt. Resultat efter finansnetto, med avdrag för 22,0 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.
Resultat per aktie efter skatt efter utspädning. Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier justerat för potentiella aktier som ger upphov till utspädningseffekt.
Resultat, vinst. Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Räntetäckningsgrad. Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal. Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
Skuldsättningsgrad. Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Soliditet. Eget kapital i relation till balansomslutning.
Sysselsatt kapital. Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Utdelningsandel. Utdelning i förhållande till redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 13 februari 2019.
Balans– och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 28 mars 2019.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen
har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 13 februari 2019
Beijer Alma AB (publ)
Johan Wall Styrelsens ordförande Johnny Alvarsson Styrelseledamot
Carina Andersson Styrelseledamot
Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Caroline af Ugglas Styrelseledamot
Anders Ullberg Styrelseledamot Cecilia Wikström Styrelseledamot
Henrik Perbeck Vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 februari 2019
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Leonard Daun Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ), org.nr 556229–7480
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Alma AB (publ) för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–64. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 61–94 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–64. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisionens inriktning och omfattning
Beijer Alma är en internationell industrigrupp uppdelad i tre från varandra självständiga dotterbolagskoncerner. Koncernen har dotterföretag i sexton länder och de mest väsentliga balansposterna är varulager och kundfordringar och värderingen av de båda baseras delvis på ledningens bedömning. Merparten av koncernens intäkter avser varuförsäljning med ur intäktsredovisningssynvinkel relativt okomplexa avtal och därmed en liten del bedömningsfrågor. Då intäkter är en så väsentlig post utgör dessa, utan att vara ett s k Särskilt betydelsefullt område, ändå ett fokusområde i revisionen och då främst att dessa är riktigt redovisade och rätt periodiserade.
Vi utformade vår granskning genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Revisionen har utförts såväl genom PwC nätverket som genom byråer utanför nätverket. Revisionen har genom enheter som granskats av PwC, av andra byråer som rapporterar till oss eller genom särskilda granskningsinsatser omfattat 74 procent av koncernens omsättning samt därtill analytiska granskningsåtgärder. Sett till väsentliga tillgångsposter så som exempelvis varulager så har PwC granskat enheter motsvarande mer än 75 procent av koncernen. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra så som ex värdering av varulager, kundfordringar och goodwill. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Bokfört värde på koncernens varulager uppgår till 952 Mkr. Av bolagets årsredovisning i not 1 framgår hur varulagret redovisas och värderas och i not 1 under rubriken Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål framgår vilka bedömningar bolaget gjort. Av not 23 framgår vidare att av det totala lagret har 114 Mkr värderats till nettoförsäljningsvärde. Värderingen av varulagret var en väsentlig fråga i vår revision då bedömning främst av verkligt värde helt naturligt delvis baseras på bedömningar gjorda av ledningen.
Koncernen är organiserad i ett betydande antal enheter vilka pga att de är tillverkande företag eller försäljningsbolag har egna lager. Existensen av varulagret har därför varit en väsentlig fråga i vår revision.
Vår granskning av varulagrets värdering och existens omfattar bland annat följande granskningsåtgärder:
■ Vi har även deltagit i lagerinventering i de dotterföretag vilka vi bedömt väsentliga.
Utifrån vår granskning av varulagrets existens och värde har vi inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet.
Bokfört värde på Beijer Almas kundfordringar uppgår till 707 Mkr. Av not 1 framgår hur kundfordringar redovisas och värderas och i not 1 under rubriken Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål framgår vilka bedömningar bolaget gjort avseende dessa. Av not 24 framgår reserv för osäkra fordringar och åldersstrukturen på förfallna fordringar.
Värderingen av fordringarna en väsentlig fråga i vår revision då värderingen helt naturligt delvis baseras på bedömningar gjorda av ledningen
Vår granskning av kundfordringarna omfattar bland annat:
Vår granskning har visat att de väsentliga antagandena för värdering av kundfordringarna ligger inom ett godtagbart intervall och vi har inte rapporterat några väsentliga iakttagelser till revisionsutskottet.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–60 samt 99–100. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorsnansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörernas förvaltning för Beijer Alma AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska
fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören i något väsentligt avseende:
gen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 61–64 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Beijer Alma AB:s revisor den 22 mars 2018 och har varit bolagets revisor genom
personval från och med räkenskapsåret 1993 och genom byråval från och med räkenskapsåret 1999. Leonard Daun har varit huvudansvarig revisor i Beijer Alma från och med årsstämman den 19 mars 2013.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Leonard Daun Auktoriserad revisor
Johan Wall f 1964 Ordförande
Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot: 2000–2016 Aktieinnehav: 10 000 Styrelseordförande i Beijerinvest AB. Styrelseledamot i: Skirner AB, Crafoordska Stiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelse, Uppsala Universitet m.fl.
Johnny Alvarsson f 1950 Styrelseledamot sedan: 2017 Aktieinnehav: 4 000 Styrelseledamot i: VBG AB,
FM Mattson Mora Group, Instalco AB, Sdiptech AB och Dacke Industri AB.
Carina Andersson f 1964 Styrelseledamot sedan: 2011 Aktieinnehav genom bolag och familj: 4 000 Styrelseledamot i: Systemair AB, Gränges AB och BE Group AB.
Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 6 000 Styrelseordförande i: Gränges AB och Herenco. Styrelseledamot i: Axfast AB, Investment AB Latour, Recipharm m.fl.
Caroline af Ugglas f 1958 Styrelseledamot sedan: 2015 Aktieinnehav: 4 000 Vice vd Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i: Acando Group och AMF Pension.
Anders Ullberg f 1946 Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav: 30 000 Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvist Consulting och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Epiroc och Valedo Partners. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot i European Financial Reporting Advisory Group.
Cecilia Wikström f 1965 Styrelseledamot sedan: 2018 Aktieinnehav: 1 000 Europaparlamentariker. Styrelseledamot i Örebro Universitet och European Property Office, Alicante.
Anders Wall Styrelsens ordförande
1993–2016

Henrik Perbeck f 1972 Vd och koncernchef Beijer Alma AB Civilingenjör Anställd sedan: 2018 Aktieinnehav med familj: 13 500
Jan Blomén f 1955 Ekonomichef Civilekonom Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 90 000
Kjell-Arne Lindbäck f 1952 Vd och koncernchef Lesjöfors AB Civilekonom
Anställd sedan: 1997 Aktieinnehav med familj: 1 280
Carl Modigh f 1972 Vd och koncernchef Habia Cable AB Civilekonom och Executive MBA Anställd sedan: 2011 Aktieinnehav med familj: 0
Vd och koncernchef Beijer Tech AB MBA Harvard Business School och civilingenjör i teknisk fysik Chalmers Anställd sedan: 2015 Aktieinnehav med familj: 0

Beijer Alma välkomnar aktieägare till årsstämman, som äger rum torsdagen den 28 mars 2019 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska:
Anmälan kan göras via telefon 018-15 71 60, e-post [email protected], beijeralma.se eller skriftligen, gärna på den anmälningsblankett som bifogas med bokslutskommunikén som även innehåller formulär till fullmakt.
Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear . Registreringen ska vara verkställd senast fredagen den 22 mars 2019 och bör begäras i god tid dessförinnan. Aktieägare som vill ta med ett eller två biträden ska anmäla detta inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman skickas ut och beräknas vara aktieägarna tillhanda senast onsdagen den 27 mars 2019. Aktieägare som inte mottagit sitt inträdeskort före årsstämman kan – mot uppvisande av legitimation – få ett nytt inträdeskort vid informationsdisken.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås måndagen den 1 april 2019. Beslutar årsstämman enligt förslaget beräknas utdelningen att utbetalas via Euroclear med början torsdagen den 4 april 2019. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 5,10 kr per aktie (4,75).
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan beställas hos Beijer Alma, telefon 018-15 71 60 eller e-post [email protected]. Informationen finns även på beijeralma.se.
| 2019 | 28 mars | årsstämma |
|---|---|---|
| 6 maj | kvartalsrapport 1 januari–31 mars | |
| 16 augusti | kvartalsrapport 1 april–30 juni | |
| 24 oktober | kvartalsrapport 1 juli–30 september | |
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747 751 47 Uppsala telefon 018-15 71 60 eller via beijeralma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på beijeralma.se. Årsredovisningen sänds automatiskt till aktieägare (om man inte avböjt utskick).
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på beijeralma.se
Vd och koncernchef telefon 018-15 71 60 e-post [email protected]
Ekonomichef telefon 018-15 71 60 e-post [email protected]
BEIJER ALMA AB/huvudkontor Box 1747, 751 47 Uppsala telefon 018-15 71 60 e-post [email protected] fö[email protected] beijeralma.se
Köpmangatan 2, 652 26 Karlstad telefon 054-13 77 50 e-post [email protected] lesjoforsab.com
HABIA CABLE AB/huvudkontor Box 5076, 194 05 Upplands Väsby telefon 08-630 74 40 e-post [email protected] habia.com
BEIJER TECH AB/huvudkontor Box 2120, 135 02 Tyresö telefon 072-247 47 36 e-post [email protected] beijertech.se
2018 blev ett framgångsrikt år. Orderingång, nettoomsättning och rörelseresultat ökade. De flesta kundsegment och marknader uppvisade tillväxt.
HENRIK PERBECK, VD OCH KONCERNCHEF BEIJER ALMA
ÅRSREDOVISNING
|
HÅLLBARHETSRAPPORT
| 2018 |
BEIJER ALMA

Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.