Annual Report • Apr 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Koncernens bolag levererar komponenter till systemtillverkare inom mobil telekom samt till företag som utvecklar och tillverkar mobiltelefoner.
På fordonsmarknaden dominerar eftermarknaden för personbilar och lätta lastbilar, men leveranser sker även till lastbilar och andra tunga fordon.
Beijer Almas bolag utvecklar komponenter till den globala försvarsindustrin, som används i marin-, armé- och flygbaserade applikationer.
Alla koncernens bolag är ledande leverantörer av produkter, tjänster och lösningar till verkstadsföretag, som arbetar inom olika nischer i denna stora bransch.
Inom energisektorn levererar koncernens bolag produkter och lösningar till både energiproduktion och för kraftdistribution.
Publika transporter och andra typer av allmänna kommunikationslösningar är betydelsefulla kundsegment för koncernbolagen i Beijer Alma.
Koncernens aktiva, långsiktiga strategi och utveckling, kombinerat med investeringar och företagsförvärv, ger konkurrenskraftiga företag i valda marknadssegment. I alla segment fokuserar koncernbolagen på att utveckla starka relationer till kunder som erbjuder tillväxt och lönsamhet. Viktiga kriterier i detta arbete är:
Produkter och koncept med högt kundvärde. Internationell marknadstäckning. Hög marknadsandel inom aktuella segment. Diversifierad kund- och leverantörsbas.
Beijer Almas ägande är aktivt och långsiktigt. Bolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället att utveckla framgångsrika företag med hög tillväxt och god lönsamhet. Beijer Alma är noterat på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
| Nettoomsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | kv 4 | kv 3 | kv 2 | kv 1 | Totalt |
| Lesjöfors | 298,6 | 336,5 | 370,8 | 380,1 | 1 386,0 |
| Habia Cable | 165,6 | 179,6 | 171,9 | 151,1 | 668,2 |
| Beijer Tech | 206,5 | 180,9 | 199,8 | 189,9 | 777,1 |
| Moderbolag och koncerngemensamt |
–2,4 | 0,1 | 1,1 | 0,1 | –1,1 |
| Totalt | 668,3 | 697,1 | 743,6 | 721,2 | 2 830,2 |
| Rörelseresultat | |||||
| Mkr | |||||
| Lesjöfors | 76,1 | 78,8 | 99,6 | 97,6 | 352,1 |
| Habia Cable | 12,7 | 20,2 | 19,2 | 3,8 | 55,9 |
| Beijer Tech | 12,0 | 14,5 | 16,9 | 14,4 | 57,8 |
| Moderbolag och | |||||
| koncerngemensamt | –5,8 | –4,5 | –9,6 | –4,5 | –24,4 |
| Rörelseresultat koncernen | 95,0 | 109,0 | 126,1 | 111,3 | 441,4 |
| Finansnetto | –3,4 | –3,7 | –3,0 | –2,6 | –12,7 |
| Resultat efter finansnetto | 91,6 | 105,3 | 123,1 | 108,7 | 428,7 |
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget erbjuder både standardoch specialtillverkade produkter. Lesjöfors har ledande positioner på Europamarknaden och arbetar inom följande affärsområden:
Habia Cable utvecklar, tillverkar och säljer kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Habia arbetar inom följande affärsområden:
Beijer Tech är specialiserat på industrihandel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Företaget erbjuder produkter och lösningar, där kompetens och produkter kombineras på ett sätt som skapar värde för kunden. Beijer Tech har två affärsområden:
Rörelsemarginal
Orderingången ökade med 22 % till 2 839 Mkr (2 321). Faktureringen ökade med 24 % till 2 830 Mkr (2 290). Resultatet efter finansnetto blev 429 Mkr (399). Vinsten per aktie blev 10,38 kr (9,51).
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 6,00 kr (6,00) per aktie och en extra utdelning uppgående till 1,00 kr (1,00).
Lesjöfors förvärvade det tyska fjäderföretaget Velleuer.
Beijer Tech förvärvade det svenska företaget Karlebo Gjuteriteknik.
| nyckeltal | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Nettoomsättning, Mkr | 2 830 | 2 290 | 1 571 | 1 836 | 1 654 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 428,7 | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 |
| Rörelsemarginal, procent | 15,6 | 17,7 | 15,2 | 16,5 | 17,5 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 |
Årsstämman äger rum onsdagen den 28 mars 2012 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala Torg 1, Uppsala. För ytterligare information; se sid 72 eller www.beijeralma.se
tio år i sammandrag 2 ordföranden har ordet 3 koncernchefen har ordet 4 strategi 6 beijer almaaktien 8 lesjöfors 10 habia cable 18 beijer tech 26 beijer almas historia 34 innehållsförteckning 35 förvaltningsberättelse 36 bolagsstyrningsrapport 36 resultaträkningar 41 balansräkningar 42 förändringar eget kapital 44 kassaflödesanalyser 45 noter 46 revisionsberättelse 67 styrelse och ledning 68 adresser 70 mer information 72
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 830,2 | 2 290,1 | 1 571,2 | 1 836,3 | 1 654,4 | 1 487,8 | 1 323,1 | 1 201,6 | 1 154,0 | 1 113,0 |
| Rörelseresultat | 441,4 | 406,3 | 238,2 | 302,4 | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 | 32,4 |
| Finansnetto | –12,7 | –7,5 | –11,7 | –7,4 | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 | –27,6 |
| Resultat efter finansnetto | 428,7 | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | 4,8 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – | – | – | –99,9 |
| Resultat före skatt | 428,7 | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | –95,1 |
| Skatt | –115,8 | –112,3 | –64,1 | –78,3 | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 | 11,1 |
| Redovisat resultat | 312,9 | 286,5 | 162,4 | 216,7 | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 | –84,0 |
| Anläggningstillgångar | 927,4 | 820,3 | 616,6 | 657,2 | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 | 657,5 |
| Omsättningstillgångar | 1 273,4 | 1 155,5 | 773,6 | 803,6 | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | 519,0 |
| Eget kapital | 1 482,9 | 1 394,5 | 985,9 | 959,6 | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | 458,3 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
171,0 | 140,2 | 100,0 | 107,7 | 68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 | 299,0 |
| Kortfristiga skulder | 544,2 | 438,4 | 301,2 | 390,2 | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 | 198,3 |
| Balansomslutning | 2 200,8 | 1 975,8 | 1 390,2 | 1 460,8 | 1 349,4 | 1 218,4 | 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 | 1 176,5 |
| Kassaflöde efter investeringar |
152,0 | 168,3 | 215,8 | 150,1 | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 | 116,2 |
| Avskrivningar | 76,3 | 70,7 | 71,4 | 68,2 | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 | 96,6 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
89,2 | 55,2 | 60,5 | 89,1 | 79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 | 18,3 |
| Sysselsatt kapital | 1 729,4 | 1 541,7 | 1 122,2 | 1 139,4 | 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | 967,9 |
| Nettoskuld | –22,5 | –91,2 | –59,5 | 18,4 | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 | 462,4 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 34,8 | 37,7 | 36,4 | 35,3 | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 | 30,7 |
| Rörelsemarginal | 15,6 | 17,7 | 15,2 | 16,5 | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 | 2,9 |
| Vinstmarginal | 15,1 | 17,4 | 14,4 | 16,1 | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 | 0,4 |
| Soliditet | 67 | 71 | 71 | 66 | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 | 39 |
| Andel riskbärande kapital | 70 | 73 | 73 | 68 | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 | 43 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –1,5 | –6 | –6 | 2 | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 | 101 |
| Avkastning på eget kapital | 21,8 | 24,7 | 17,2 | 23,5 | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 | 0,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
26,4 | 30,6 | 21,2 | 28,3 | 29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 | 3,3 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 27,5 | 43,3 | 18,7 | 21,4 | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 | 1,2 |
| Medeltal antal anställda | 1 687 | 1 397 | 1 146 | 1 220 | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 | 940 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 10,38 | 9,51 | 5,92 | 7,90 | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 | –2,88 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,00 | 3,67 | 1,67 | 0,50 | 0,33 |
Trots en tilltagande oro i omvärlden uppvisar Beijer Alma en fortsatt stabil utveckling. En förklaring till detta är vår fi nansiella styrka men också managementkapaciteten, som är en betydelsefull framgångsfaktor.
Beijer Alma har under lång tid haft en stark balansräkning, som ger oss trygghet och stabilitet. Detta är särskilt viktigt i orostider när riskerna och osäkerheten ökar. Så var det under den dramatiska fi nanskrisen 2008 och så känns det återigen i slutet av 2011, då utsikterna för åtminstone den närmaste framtiden är osäkra.
Förutom trygghet bidrar den stabila kassan även till en ökad handlingsfrihet. Vi får större möjligheter att agera offensivt och exempelvis göra förvärv vid en tidpunkt och efter förutsättningar som vi själva styr över.
Ett bra exempel på detta är Beijer Tech. Sedan bolaget kom in i koncernen har det utvecklats starkt – både organiskt och via kompletteringsförvärv – som nu senast av industrihandelsföretaget Karlebo.
Vad gäller tillgångar vill jag även framhålla vår koncernledning och ledningsgrupperna i dotterbolagen. Bakom den starka balansräkningen, de strategiska förvärven och koncernens överlag positiva utveckling står alla dessa personer, som i vardagen gör fi na insatser. Vi får beröm för vår managementkapacitet och det väl fungerande arbetssätt som etablerats i Beijer Alma är utan tvekan en framgångsfaktor.
Jag är stolt över den erfarenhet som fi nns i koncernen, men också över den handlingskraft vi kan uppvisa – både i hanteringen av problem och av nya tillväxtmöjligheter.
Den starka balansräkningen har även en direkt koppling till vår utdelningspolicy. Vi har under lång tid kunnat upprätthålla en attraktiv utdelningsnivå. Det vill vi så långt det är möjligt göra också i fortsättningen. Med ena ögat på vår utdelningspolicy – och det andra på den fi nansiella styrkan – ska vi över tiden leverera ett tydligt värde till våra aktieägare.
Allra sist vill jag tacka alla medarbetare i Beijer Alma för fi na insatser under 2011. Den närmaste tiden känns osäker, men i koncernen fi nns starka tillgångar – både i form av kapitalresurser och av kompetens – som ger mig tillförsikt inför framtiden.
Anders Wall, Styrelsens ordförande
2011 blev det bästa året hittills i Beijer Almas historia. Resultatet före skatt uppgick till 429 Mkr. Trots ett besvärligt omvärldsläge var efterfrågan god inom i stort sett alla koncernens affärsområden.
De största volymökningarna noterades under årets tre första kvartal. Det var också då som resultatet översteg föregående års nivåer. Under det fjärde kvartalet däremot försvagades tillväxten i jämförbara enheter. Samtidigt föll resultatet under de nivåer som vi uppnådde för motsvarande period 2010. Den samlade tillväxten hjälptes upp av ett antal förvärv. Beijer Tech som förvärvades under 2010 konsoliderades under hela 2011, jämfört med tre kvartal under föregående år. Beijer Tech förvärvade under hösten Karlebo Gjuteriteknik AB, som förstärker erbjudandet inom området Industriprodukter. Tidigare under året förvärvade Lesjöfors också det tyska fjäder företaget Velleuer GmbH & Co KG. Sammantaget innebar detta att koncernens fakturering 2011 växte med 24 procent till 2 830 Mkr. Det är den högsta nivån någonsin för Beijer Alma.
Lesjöfors fakturering steg med 15 procent till 1 386 Mkr, vilket var en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Genom förvärvet av Velleuer etablerar Lesjöfors tillverkning lokalt i Tyskland, som idag är Europas största fjädermarknad. Rörelseresultatet för 2011 var trots volymökningen i stort sett oförändrat och rörelsemarginalen sjönk. Orsaken var dels den ökande prispressen i det viktiga chassifjädersegmentet, dels att Velleuer har lägre marginaler än Lesjöfors i övrigt.
Även i Habia steg efterfrågan kraftigt 2011. Faktureringen ökade med 20 procent till 668 Mkr. Tillväxten var störst i telekomsegmentet, men även i övriga affärsområden var ökningstakten hög. Den stora efterfrågeökningen bland telekomkunderna var koncentrerad till det första halvåret. Förmodligen var ökningen i hög grad påverkad av kundernas oro för materialbrist, som en följd av vårens naturkatastrof i Japan. Under senare delen av året sjönk efterfrågan kraftigt inom segmentet. Den förbättrade efterfrågan ledde ändå till en väsentlig resultatökning i Habia jämfört med 2010.
Beijer Techs försäljning växte med 16 procent till 777 Mkr. Även i denna verksamhet var den kraftiga ökningen ett resultat av såväl organisk som förvärvad tillväxt. Ökningen var tydlig i båda koncernens huvudområden. Industriprodukter växte snabbast medan Flödesteknik/Industrigummi hade bäst resultatutveckling. Beijer Tech har således utvecklats väl under 2011 och jag är mycket nöjd med detta förvärv, som bidragit både till ökad vinst per aktie och till att Beijer Alma fått en gynnsammare riskprofi l.
Så här i början av 2012 känns riskerna i omvärlden betydande. På Europamarknaden som är så viktig för Beijer Alma riskerar tillväxten att bli låg eller till och med negativ. Många länder har betydande statsfi nansiella problem samtidigt som banksektorn är under stor press. I detta omvärldsscenario är vår starka finansiella ställning en framgångsfaktor för oss. Beijer Alma har god lönsamhet och bra kassaflöde. Vi kan nu se tillbaka på tio år med obrutet positivt kassaflöde, vilket gett oss en stark balansräkning. Det gör att vi står väl rustade för att möta en svagare marknadsutveckling, samtidigt som vi kan agera offensivt, investera och förvärva verksamheter om och när det känns lämpligt. Trots att vi haft en stark balansräkning under många år har vi presterat en hög avkastning på vårt kapital. Det har också möjliggjort en hög utdelning till bolagets aktieägare, vilket bidragit till att Beijer Alma levererat en god totalavkastning över tiden.
Jag vill i detta sammanhang betona att allt värdeskapande börjar med att skapa värde för koncernens kunder. Det är bara genom att uppfylla detta krav, som vi kan leverera en långsiktigt hög lönsamhet och skapa aktieägarvärde över tiden. Denna syn på värdeskapande är också grunden i vårt strategiska arbete. I det här arbetet fokuserar vi inom Beijer Alma på att förstå hur våra koncernbolag skapar värde för kunderna och hur våra dotterbolag skall tänka och agera för att utveckla dessa värden i sitt dagliga arbete.
Självfallet är vi intresserade av att växa koncernen, men om kraven på ett högt värdeskapande ska kunna uppfyllas måste tillväxten ske med en bibehållen hög kvalitet. En alltför volymdriven inriktning gör lätt att man hamnar i verksamheter som fokuserar på stora kvantiteter av standardiserade produkter. I sådana verksamheter är värdeskapandet lågt, vilket försämrar möjligheterna att ta tillräckligt bra betalt för sina produkter och tjänster. Baserat på de erfarenheter vi gjort har Beijer Alma utvecklat en modell, som är styrande för var vi satsar koncernens resurser. Det viktigaste kriteriet i denna modell är just kundvärde. Ett annat krav är att satsningarna ska ge starka, internationella marknadspositioner. Det är också viktigt för oss att bygga verksamheter med en diversifierad kundbas. Det minskar risken för att bli beroende av enstaka kunder, branscher eller applikationer.
Under året har vi haft en relativt stor ökning av antalet anställda i koncernen. Den beror dels på att vi förvärvat nya verksamheter, dels på att antalet anställda i lågkostnadsländer vuxit kraftigt. Ökningen har främst skett i Kina, där framför allt Lesjöfors anställt nya medarbetare. Även Habia har ökat antalet anställda i Kina. De här förändringarna gör att nära 30 procent av koncernens anställda arbetade i lågkostnadsländer vid utgången av 2011. För tio år sedan var motsvarande siffra 2 procent.
Den här utvecklingen är en följd av vårt målmedvetna arbete med att förbättra koncernbolagens konkurrenskraft på en allt mer globaliserad marknad – en marknad där kraven på lokal närvaro och konkurrenskraftiga priser hela tiden ökar. Idag har Lesjöfors och Habia starka marknadspositioner på flera viktiga områden. Det skulle inte varit möjligt utan de satsningar som gjorts på egen produktion i lågkostnadsländer.
Den internationella närvaron – med både tillverkning och försäljning – är således betydelsefull för Beijer Almakoncernen. Våra bolag agerar oftast i smala marknadsnischer, där volymerna på den svenska hemmamarknaden är små. För att långsiktigt kunna expandera krävs därför en bred internationell närvaro. Även framöver är målet att skapa tillväxt i våra bolag via en växande internationell försäljning. För att lyckas med detta kommer vi liksom tidigare att satsa på förvärv av lokala aktörer. I de mogna industrier där vi verkar är och förblir lokal närvaro med etablerade varumärken ett villkor för framgång. Starka exempel på detta är Lesjöfors expansion i Storbritannien och Tyskland, Habias närvaro i den tyska marknaden, men också Beijer Techs framgångar i Danmark.
Vi går nu in i 2012, där omvärldsläget som nämnts känns osäkert och där vi sannolikt får uppleva en lägre efterfrågan än under 2011. Beijer Alma har en hög beredskap för detta. Vi ska utnyttja marknadsläget och vår starka finansiella ställning för att flytta fram positionerna där vi tycker att det är intressant. Dessutom kommer vi att göra de anpassningar vi anser nödvändiga för att prestera bästa möjliga resultat också under 2012.
Bertil Persson, VD och koncernchef
Det är effektiv verksamhetsstyrning och långsiktigt ägande som banar väg för värdeskapande inom Beijer Alma. I strategin kombineras effektiv affärsstyrning med bra produkter, hög kvalitet, investeringar i tillverkningskapacitet samt internationell försäljning.
lönsam tillVäXt. Beijer Alma fokuserar på tillväxt för att säkra koncernens expansion och långsiktiga utveckling. För att uppnå detta måste tillväxten förenas med en uthållig lönsamhet. Det förverkligas genom att koncernens bolag har produkter och tjänster med högt kundvärde och arbetar med internationell försäljning. Beijer Alma bidrar med strategiarbete, affärsstyrning och investeringsstöd för att driva på den lönsamma tillväxten i dotterbolagen.
Organisk tillVäXt. Beijer Alma gör fortgående satsningar på produkt och marknadsutveckling. Denna tillväxt prioriteras eftersom den ofta ger hög kvalitet och låg risk. I den organiska utvecklingen kan befi ntliga organisationer utnyttjas samtidigt som arbetet inriktas på marknader och produkter som koncernen känner väl.
FöretagsFörVärV. Koncernens förvärv kan avse helt nya verksamheter, men även tilläggsförvärv i dotterbolagen. Tilläggsförvärv stärker koncernen på utvalda marknader eller inom specifi ka teknik eller produktområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller inom områden som är kända.
högt kundVärde. Merparten av koncernbolagens produkter och tjänster är anpassade till specifi ka kundbehov. Det ger ett högre värde för kunden. Denna inriktning innebär också att Beijer Alma undviker volymproduktion av standardiserade produkter.
internatiOnell marknadstäckning. De tillverkande koncernbolagen arbetar främst med nischprodukter, som tillverkas i mindre serier och har ett högre kundvärde. För att skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.
ORGANISK TILLVÄXT
INTERNATIONELL
KUNDVÄRDE
LöNSAM TILLVÄXT
VERKSAMHETSSTYRNING OCH LÅNGSIKTIGT ÄGANDE
FöRETAGSFöRVÄRV
DIVERSIFIERAD
STARK POSITION
stark marknadspOsitiOn. Kvalitet, sortimentsbredd och hög kundanpassning möjliggör starka marknadspositioner. Därmed kan koncernbolagen konkurrera med andra mervärden än lågt pris.
diVersiFierad kund- Och leVerantörsBas. Beijer Alma eftersträvar en bred kund och leverantörsbas, som reducerar risken och beroendet av enskilda geografi ska marknader, branscher eller företag.
Verksamhetsstyrning. Beijer Alma arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Arbetet avser normalt inte operativa insatser, utan strategisk utveckling, förvärv och investeringar. På så sätt får bolagen tillgång till managementresurser, som ofta saknas i medelstora företag.
långsiktigt ägande. I Beijer Almas ägande är långsiktighet ett nyckelbegrepp. Koncernbolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället långsiktigt framgångsrika företagsgrupper med industriellt sunda strukturer, där tillväxten och lönsamheten är hög.
ökat aktieägarVärde
Beijer Almas företag ska leverera starka och tydliga mervärden till sina kunder. Detta är grundläggande för att koncernen ska kunna skapa ett långsiktigt värde till aktieägarna.
Mervärdena skapas via de produkter och tjänster som bolagen erbjuder och som förbättrar, effektiviserar, stärker, ger besparingar eller på annat sätt utvecklar kundernas verksamheter. När bolagen levererar sådana starka mervärden kan koncernen förbättra marginalerna på sina produkter och tjänster. Det ökar lönsamheten, vilket successivt höjer värdet på bolagen och koncernen. Därmed skapas ett ökat värde för Beijer Almas aktieägare.
Bolagen i koncernen arbetar i första hand med företags och industrikunder, eller det som brukar kallas businesstobusiness. Det är professionella köpare som tar rationella beslut kring inköp av produkter och tjänster, som förväntas skapa ett värde i deras egna verksamheter.
På konsumentmarknaden däremot styrs inköpsbesluten av andra kriterier – till exempel mode, smak och trender. Beijer Alma har valt att inte fokusera på denna marknad, bland annat eftersom köpbeteendena är svårare att förutsäga. Företags och industrimarknaden är mot den bakgrunden stabilare. Därmed blir det enklare att etablera långsiktiga och ömsesidigt lönsamma relationer med kunder på denna marknad.
Beijer Alma är inriktat på tillverkning och handel – två områden med fl era gemensamma nämnare. I båda fallen ligger tyngdpunkten på industrikunder och industriella produkter, vilket gör att marknaden för alla koncernbolagen i grund och botten är densamma. Samtidigt fi nns det klara skillnader mellan tillverkning och handel, som det gäller att tillvarata på ett sätt som gynnar den långsiktiga tillväxten och lönsamheten i Beijer Alma.
Jämfört med tillverkande företag är handelsverksamheter i allmänhet mindre komplexa. Bolagen arbetar inte med forskning och utveckling och har heller ingen egen produktionskapacitet. Det minskar kapitalbindningen och behovet av stora investeringar. Ett handelsföretag har även lättare att anpassa i sin produktportfölj, till exempel genom att ta in nya produkter och agenturer när efterfrågan ändras. Samtidigt är bruttomarginalerna oftast lägre än i tillverkande bolag. Det gör att också volymutväxlingen i resultatet blir lägre eftersom ett handelsföretag inte kan skapa samma hävstångseffekt som ett tillverkande bolag när efterfrågan ökar.
Tillverkande företag har en annorlunda struktur. Produktionsprocesserna är ofta komplicerade och omfattar mängder av steg – exempelvis produktutveckling, inköp av råvaror och insatsvaror, tillverkning samt kvalitetssäkring. Till riskerna hör att teknikskiften snabbt kan minska efterfrågan på de egna produkterna. Att då anpassa verksamheten till nya förutsättningar kan vara både kostsamt och tidsödande. Till fördelarna hör att företaget har större möjligheter att styra över sin marknadsstrategi. Dessutom är bruttomarginalen i ett tillverkande företag förhållandevis hög. Genom anpassningar i sin produktion kan därför sådana företag snabbare öka resultatutväxlingen när efterfrågan tar fart.
Beijer Almaaktien börsnoterades 1987. Vid utgången av 2011 hade koncernen 4 387 aktieägare och ett börsvärde på 3 435 Mkr. Beijer Almas utdelningspolicy är att minst en tredjedel av koncernens nettoresultat – exklusive jämförelsestörande poster – ska delas ut till aktieägarna.
Beijer Almaaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista.
Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 125,5 Mkr (125,5).
Kvotvärdet på samtliga aktier är 4,17 kr och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Det finns inga utestående konvertibla förlagslån eller optioner.
Omsättningen under året var totalt 5 674 526 aktier, vilket motsvarar 21,2 procent av utestående B-aktier.
Varje dag omsattes i genomsnitt 22 429 aktier.
| Aktiedata | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Vinst per aktie beräknad på genomsnittligt antal aktier | |||||
| efter 26,3 % resp 28 % schablonskatt, kr | 10,49 | 9,75 | 6,08 | 7,74 | 7,42 |
| Efter skatt, kr | 10,38 | 9,51 | 5,92 | 7,90 | 7,49 |
| Eget kapital per aktie, kr | 49,22 | 46,28 | 35,94 | 34,98 | 30,87 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 1) | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 |
| Utdelningsandel, % | 67 | 74 | 84 | 63 | 67 |
| Direktavkastning, % | 6,1 | 4,4 | 5,5 | 9,2 | 7,2 |
| Börskurs årets slut, kr | 114,00 | 160,50 | 91,50 | 54,50 | 69,25 |
| Högsta börskurs, kr | 173,50 | 160,50 | 92,50 | 87,50 | 117,00 |
| Lägsta börskurs, kr | 93,50 | 91,50 | 56,00 | 50,00 | 63,00 |
| P/e-tal vid årets slut | 11,0 | 16,9 | 15,5 | 6,9 | 9,2 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 5,04 | 5,58 | 7,87 | 5,47 | 2,59 |
| Utgående antal aktier | 30 131 100 | 30 131 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
| Genomsnittligt antal aktier | 30 131 100 | 29 456 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
Beijer Almaaktiens börskurs sjönk under 2011 med 29 procent. Stockholm All-share index sjönk med 17 procent.
Sista betalkursen vid årets slut var 114,00 kr (160,50), vilket motsvarar ett börsvärde på 3 435 Mkr.
Den högsta kursen, 173,50 kr, noterades den 4 januari. Den lägsta kursen 93,50 kr, noterades den 9 augusti.
Antal aktieägare vid årets slut var 4 387.
Av dessa svarade institutionella ägare för 64,6 procent av kapitalet och 42,9 procent av rösterna.
Utländska ägares innehav uppgick till 7,2 procent av kapitalet och 3,6 procent av rösterna.
| Namn | Totalt antal | varav AK A | varav AK B | Antal röster | Innehav, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall med familj och bolag | 3 513 120 | 1 974 000 | 1 539 120 | 21 279 120 | 11,7 |
| Lannebo Fonder | 2 286 799 | 0 | 2 286 799 | 2 286 799 | 7,6 |
| Kjell och Märta Beijers Stiftelse | 1 732 050 | 0 | 1 732 050 | 1 732 050 | 5,8 |
| Anders Walls Stiftelser | 1 562 160 | 707 400 | 854 760 | 7 928 760 | 5,2 |
| Svolder AB | 1 523 355 | 0 | 1 523 355 | 1 523 355 | 5,1 |
| Livförsäkrings AB Skandia | 1 503 794 | 0 | 1 503 794 | 1 503 794 | 5,0 |
| Didner & Gerge Fonder AB | 1 493 600 | 0 | 1 493 600 | 1 493 600 | 5,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 1 275 978 | 0 | 1 275 978 | 1 275 978 | 4,2 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 1 000 000 | 0 | 1 000 000 | 1 000 000 | 3,3 |
| SHB: Odin Sverige Aksjefondet | 996 237 | 0 | 996 237 | 996 237 | 3,3 |
| Fjärde AP-fonden | 798 369 | 0 | 798 369 | 798 369 | 2,7 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 754 200 | 0 | 754 200 | 754 200 | 2,5 |
| Handelsbanken Fonder | 747 656 | 0 | 747 656 | 747 656 | 2,5 |
| SEB Asset Management S A | 650 000 | 0 | 650 000 | 650 000 | 2,2 |
| Övriga | 10 293 782 | 648 600 | 9 645 182 | 16 131 182 | 34,2 |
| Totalt | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 60 101 100 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2011, inkl. kända förändringar
| Antal aktier | Antal aktieägare | Ägarandel % | Aktieinnehav | Antal AK A | Antal AK B | Innehav , % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 2 605 | 59,4 | 450 139 | 0 | 450 139 | 1,5 |
| 501–5 000 | 1 517 | 34,6 | 2 353 112 | 1 800 | 2 351 312 | 7,9 |
| 5 001–10 000 | 116 | 2,6 | 829 640 | 0 | 829 640 | 2,8 |
| 10 001–20 000 | 45 | 1,0 | 625 402 | 28 800 | 596 602 | 2,1 |
| 20 001–50 000 | 45 | 1,0 | 1 374 541 | 153 500 | 1 221 041 | 4,6 |
| 50 001–100 000 | 23 | 0,5 | 1 595 965 | 318 100 | 1 277 865 | 5,3 |
| 100 001– | 36 | 0,8 | 22 902 301 | 2 827 800 | 20 074 501 | 75,9 |
| Summa | 4 387 | 100,0 | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2011
Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
| Företag | Analytiker | Telefonnummer |
|---|---|---|
| Danske Bank | Carl Gustafsson | 08-568 805 23 |
| Remium | Claes Vikbladh | 08-454 32 94 |
| Carnegie Investment Bank AB | Christian Hellman | 08-588 687 28 |
Inom telekom levererar Lesjöfors komponenter till både systemleverantörer och tillverkare av mobiltelefoner. Under det senaste året har verksamheten i Kina utvecklats starkt.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget erbjuder både standard- och specialtillverkade produkter. Lesjöfors har en ledande position i Norden och är en av de större aktörerna på Europamarknaden.
industrifjädrar – standardfjädrar och kundspecifi ka produkter Banddetaljer – banddetaljer och bladfjädrar chassifjädrar – eftermarknad för personbilar och lätta lastbilar
Kjell-Arne Lindbäck VD, född 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson styrelseordförande
Faktureringen uppgick till 1 386 Mkr (1 207) och rörelseresultatet till 352 Mkr (349). Förvärv av den tyska fjädertillverkaren Velleuer.
Stark utveckling inom telekom i Kina, bland annat via leveranser av komponenter till iPhone.
Påbörjad etablering av fjädertillverkning i Kina.
Starkt fokus på nyförsäljning, vilket ökat andelen nya affärer jämfört med tidigare år.
| mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 386,0 | 1 206,7 | 1 046,5 | 1 151,2 | 1 032,3 |
| Kostnad sålda varor | –821,1 | –662,4 | –624,0 | –720,4 | –636,9 |
| Bruttoresultat | 564,9 | 544,3 | 422,5 | 430,8 | 395,4 |
| Försäljningskostnader | –121,0 | –113,6 | –106,5 | –104,9 | –93,7 |
| Administrationskostnader | –91,8 | –81,3 | –73,1 | –74,3 | –79,0 |
| Rörelseresultat | 352,1 | 349,4 | 242,9 | 251,6 | 222,7 |
| Rörelsemarginal, % | 25,4 | 28,9 | 23,2 | 21,9 | 21,6 |
| Finansnetto | –3,9 | –4,6 | –7,3 | –8,0 | 0,5 |
| Resultat efter finansnetto | 348,2 | 344,8 | 235,6 | 243,6 | 223,2 |
| Avskrivningar ingår med | 49,4 | 43,2 | 48,2 | 44,3 | 41,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 59,5 | 42,9 | 34,9 | 57,5 | 55,4 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 43 | 43 | 33 | 37 | 44 |
| Medeltal antal anställda | 1 014 | 770 | 686 | 764 | 743 |
Omfattar 60 marknader, där de största länderna är Sverige, Storbritannien, Tyskland och Kina. 80 procent av försäljningen ligger utanför Sverige. Drygt 60 procent av försäljningen avser kundanpassade produkter. Marknadsandelen i Norden för Industrifjädrar uppgår till drygt 40 procent. Marknadsandelen för Chassifjädrar i Europa uppgår till cirka 45 procent.
Under 2011 uppgick faktureringen till 1 386 Mkr (1 207), vilket är en ökning med 15 procent. Rörelseresultatet var 352 Mkr (349) och rörelsemarginalen 25 procent (29). Efterfrågan var god under framför allt årets tre första kvartal. Volymökningen var tydligast inom Industrifjädrar och Chassifjädrar medan Banddetaljer – och då särskilt mobilsystem i telekomsegmentet – uppvisade en svagare utveckling. Samtidigt flyttade Lesjöfors fram positionerna inom telekom i Kina, där fokus ligger på mobiltelefoner. Chassifjädrar påverkades negativt av såväl valutaeffekter som av en ökande prispress, men försvarar ändå sina marknadspositioner. Till de marknader som utvecklats bäst under 2011 hör Skandinavien, Storbritannien, Kina samt Tyskland. Inom Industrifjädrar uppgick faktureringen till 607 Mkr, inom Banddetaljer till 336 Mkr och inom Chassifjädrar till 443 Mkr.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Produktbredden är unik och omfattar både kundanpassade och standardiserade komponenter, som används inom allt från hushållsprodukter till högteknologiska applikationer. Det gör att Lesjöfors har en bred kundmix, som omfattar cirka 13 000 kunder i alla större branscher.
En annan framgångsfaktor är marknadsmixen med försäljning på 60 marknader. Lesjöfors har ett tiotal egna säljkontor. De bearbetar marknaderna i Norden och Västeuropa, som står för knappt 90 procent av försäljningsvolymerna. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer.
Vid sidan om produktutbudet samt kund- och marknadsmixen är de främsta konkurrensfördelarna:
Via Lesjöfors standardsortiment – som omfattar mer än 10 000 artiklar – har kunderna tillgång till en mängd färdigutvecklade produkter med korta ledtider. Detta sortiment fyller en viktig funktion i säljarbetet eftersom standardprodukterna ofta banar väg för ett fördjupat samarbete kring kundanpassade produkter. Försäljningsarbetet fokuserar i möjligaste mån på befintliga kunder för att successivt öka den egna marknadsandelen bland dessa företag.
På senare år har webben blivit den självklara plattformen inom marknadsföring och försäljning. Via webben är det enklare att kommunicera med kunderna, bygga upp kontaktnät samt bearbeta och informera på ett träffsäkert sätt. Lokala webbsidor tas fram för allt fler marknader och under 2012 görs lanseringar i Storbritannien och Tyskland. Parallellt utökas säljorganisationen i Tyskland samt på den ryska marknaden, där ett säljkontor etablerades 2010.
Lesjöfors har 14 produktionsenheter i sju länder. I början av 2011 förvärvades det tyska företaget Velleuer. Därmed får Lesjöfors lokal produktion på den största fjädermarknaden i Europa och blir samtidigt en av de ledande leverantörerna av fjädrar och pressade detaljer i Tyskland.
I samtliga enheter är affärsmannaskap, decentralisering och lokal förankring bärande begrepp. De viktigaste strategiska processerna är försäljning och tillverkning. Kring dessa områden samlar Lesjöfors kompetens, resurser och supportfunktioner för att underlätta och öka effektiviteten bland säljare och maskinoperatörer.
Lika viktigt är det att satsa offensivt på investeringar, som ökar automationen i tillverkningen. Sedan 2006 har personalkostnadens andel av Lesjöfors omsättning minskat med ungefär tio procentenheter.
En annan konkurrensfördel är Lesjöfors förmåga att kombinera lågkostnadsproduktion med tillverkning i företagets övriga fabriker. Vid utgången av 2011 var cirka 20 procent av Lesjöfors tillverkning knuten till fabrikerna i Lettland och Kina. Målet är att fördubbla denna andel inom fem år.
Alla fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Flera anläggningar är dessutom certifierade enligt branschspecifika kvalitetsstandarder, exempelvis för fordonsindustrin. Kvalitetsarbetet är integrerat i den dagliga verksamheten och produktionen. Antal fel mäts och följs upp – både i den egna produktionen och i kundledet. Resultaten visar att kvalitetsnivåerna är höga. Reklamationskostnaderna är mycket låga samtidigt som leveransservicegraden ligger på mellan 97 och 98 procent.
Idag är 85 procent av produktionsen-heterna i Lesjöfors AB miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Miljömål utarbetas på respektive enhet. Under 2011 har fokus legat på att minska energiförbrukningen samt antalet transporter.
Samtliga enheter i koncernen är C-anläggningar, vilket innebär att de har en förhållandevis låg miljöbelastning. Vid fabrikerna sorteras avfallet för att ge minsta möjliga miljöbelastning. De största sammanlagda fraktionerna är vått slipavfall, deponi och materialspill. Det materialspill som skrotas återvinns till 100 procent.
FNs och OECDs »The ten principles« är styrande i Lesjöfors arbete med socialt ansvar. Principerna behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Lesjöfors arbetar i en småskalig företagskultur. Den baseras på ett informellt umgänge, där sunda värderingar snarare utvecklats i
MWh/ton utlevererat material
det dagliga arbetet än via formella regelverk. I verksamheten finns en samsyn kring etiska och sociala frågor – till exempel i relationen till medarbetare samt till kunder, affärspartners och andra externa intressenter. Det är koncernchefen och de lokala företagsledningarna som ansvarar för att detta synsätt upprätthålls och vid behov vidareutvecklas.
Antalet anställda har ökat med 244 personer till 1 014 (770). I lågkostnadsländerna Lettland och Kina arbetar 285 personer (169). Antalet anställda i Sverige är totalt 311 personer (298). I Storbritannien har Lesjöfors 169 medarbetare (181), i Tyskland 146 (20) och i Danmark 65 (66).
| Medarbetare, nyckeltal | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 1 014 | 770 | 686 | 764 | 743 |
| varav tjänstemän | 247 | 200 | 188 | 209 | 202 |
| varav kollektivanställda | 767 | 570 | 498 | 555 | 541 |
| varav män | 683 | 541 | 500 | 543 | 547 |
| varav kvinnor | 331 | 229 | 186 | 221 | 196 |
| varav i högkostnadsländer | 729 | 601 | 588 | 633 | 638 |
| varav i lågkostnadsländer | 285 | 169 | 98 | 131 | 105 |
| Antal anställda vid årets slut | 1 013 | 778 | 646 | 783 | 728 |
| Sjukfrånvaro i procent | 2,6 | 2,9 | 3,1 | 3,1 | 3,4 |
| varav korttidsfrånvaro | 1,6 | 1,9 | 2,0 | 1,8 | 2,0 |
| varav långtidsfrånvaro | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 1,3 | 1,4 |
Verksamheten omfattar tillverkning, lagerhållning och distribution av industrifjädrar. I det breda sortimentet ingår både standardfjädrar och kundspecifika produkter. Produkterna används inom de flesta industrisektorer, till exempel kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, fordonsindustri, automation och infrastruktur.
Lesjöfors erbjuder sortimentsbredd, hög kvalitet och servicegrad. I många fall skräddarsys produkterna efter kundens specifika behov. Det gör också att innovationsförmåga och problemlösning är starka framgångsfaktorer för Lesjöfors.
Banddetaljer är inriktat på utveckling och produktion av komponenter i bandstål. Lesjöfors har tillverkning av stansoch banddetaljer i Sverige, Kina, Lettland, Storbritannien och Danmark. Företaget erbjuder alltid kundanpassade tekniklösningar – oavsett om det gäller små tillverkningsserier eller högautomatiserade volymprodukter. Målet är att komma in tidigt i kundprojekten för att påverka kvaliteten och tillverkningen så att kostnadseffektiviteten blir så hög som möjligt.
Kunderna erbjuds hög teknisk kompetens, kvalificerad verktygsutveckling, korta ledtider, lågkostnadsproduktion i Lettland och Kina samt en hög servicenivå.
Chassifjädrar har marknadens bredaste utbud av egentillverkade och kvalitetssäkrade fordonsfjädrar för europeiska och asiatiska personbilar och lätta lastbilar. Lesjöfors är unik i denna bransch eftersom företaget är en producent som kontrollerar hela värdekedjan – från design till tillverkning, lagerhållning, logistik och service.
Lesjöfors skapar kundvärde genom egen tillverkning, sortimentsbredd, hög tillgänglighet, korta ledtider, låga distributionskostnader och effektiv kundsupport.
Den breda kundmixen ger Lesjöfors en god riskspridning. De största konkurrenterna i Norden är Spinova, Ewes, Meconet och Hagens fjädrar. I Tyskland finns det cirka 200 företag i fjäderbranschen och i Storbritannien ungefär 100 företag. Flertalet av dessa är mindre aktörer.
De viktigaste marknaderna är Norden, Storbritannien, Beneluxländerna samt Tyskland, där Lesjöfors fått en betydligt starkare position efter förvärvet av Velleuer. Försäljningen steg på flertalet marknader, särskilt under årets tre första kvartal och då framför allt bland befintliga kunder. Till de marknadssegment som utvecklats bäst hör lastbilar och entreprenadmaskiner. Under året påbörjades etableringen av fjädertillverkning i Kina. Försäljningen inom Industrifjädrar uppgick 2011 till 607 Mkr (514).
Lesjöfors viktigaste kundsegment är telekom- och elektronikbranschen samt fordonsoch medicinindustrin. Konkurrensbilden är i stor utsträckning densamma som inom Industrifjädrar.
Huvudmarknader är Norden, Tyskland, Storbritannien och Kina. Bland tillverkarna av mobilsystem inom telekom var efterfrågan relativt svag under 2011, bland annat beroende på att många kunder valde att göra lagerjusteringar. Samtidigt ökade efterfrågan på komponenter till mobiltelefoner samt inom fordon som också haft en positiv utveckling under året. Via telekom ökade volymerna i Kina, där Lesjöfors växt kraftigt på senare år och idag är leverantör till de flesta stora tillverkarna av mobiltelefoner. Försäljningen inom Banddetaljer uppgick 2011 till 336 Mkr (243).
Produkterna säljs på mer än 50 marknader. Kunderna är rikstäckande distributörer av reservdelar till fordon. De största konkurrenterna är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors är ledande i Europa och marknadsandelen bedöms överstiga 45 procent. De största marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Östeuropa, som tillsammans står för cirka 80 procent av försäljningsvolymerna. Under året har ökningen fortsatt på dessa huvudmarknader, främst bland befintliga kunder. I särskilt Centraleuropa har Lesjöfors utökat sina marknadsandelar. Samtidigt påverkas årets resultat negativt av både valutaeffekter och en ökande prispress. Försäljningen inom Chassifjädrar uppgick 2011 till 443 Mkr (450).
Kina har blivit en knutpunkt i Lesjöfors telekomverksamhet och tillväxten har varit stark. Bakom framgångarna står satsningar på lokalt entreprenörskap, hög kundanpassning och på ett nätverk av samarbetspartners, som gör Lesjöfors mer flexibelt och handlingskraftigt.
S nabbhet och lyhördhet är två betydelsefulla egenskaper för den som vill tillverka komponenter för kunder inom telekom. I få andra branscher är innovationsgraden och utvecklingstakten lika hög. Och för att få lönsamhet i projekten är det viktigt med en produktionsapparat som klarar snabba omställningar.
– Vi har eller har haft alla de välkända telefontillverkarna som kunder. I ett telekomprojekt tillverkar vi upp till tio komponenter, till exempel till antennen, kosmetiska detaljer, men även bäraren som är stommen i telefonen, berättar Mikael Andersson. Han är – tillsammans med den lokala VD:n David Qu – ansvarig för Lesjöfors verksamhet i Kina.
Det som i mångt och mycket sätter tempot på denna marknad är att mobiltelefonen förvandlats till en modeaccessoar. Slutkunderna vill gärna ha den nyaste modellen med design och tekniska finesser av senaste snitt.
– Tidigare fanns det färre modeller på marknaden och livslängden på dem var cirka två år. Idag talar vi om betydligt kortare livslängder och många fler modeller, berättar Mikael Andersson. Vi måste därför vara effektiva i projektstarten för att snabbt leverera de efterfrågade volymerna.
Den kinesiska telekomtillverkningen har ökat kraftigt på senare år och sysselsätter cirka 200 medarbetare. Till Lesjöfors styrkor hör kombinationen av kinesisk och svensk ledning, en hög grad av automatiserade processer, tekniklösningar i framkant, men också förmågan att hitta rätt partners.
– Nätverket av samarbetspartners gör att vi kan ha korta ledtider och tillgång till olika specialister – allt efter behov, poängterar David Qu, VD för Lesjöfors China Ltd. Räknar man in detta nätverk sysselsätter vår telekomtillverkning cirka 5 000 personer i Kina.
– I kundens ögon är vi en komplett leverantör, men vi har valt att satsa på egna kärnkompetenser medan andra delar hanteras via samarbetspartners, bland annat det som har att göra med ytbehandling, fortsätter David Qu. Detta nätverk är något som vi även utnyttjar i andra kundsegment.
Det är inte ovanligt att Mikael och David får förfrågningar på morgonen och bara ett par timmar senare befinner sig på ett flyg för att träffa kunden och diskutera vidare. Beslutsprocessen är kort och Lesjöfors tillverkning rullar oftast under några månader.
– Eftersom ledtiderna är korta är det viktigt att våra samarbetspartners får rätt information så vi klarar leveranserna, berättar Mikael Andersson. Att utveckla nya verktyg kan ibland gå på bara 1–2 veckor. Det är rekordsnabbt i vår bransch.
– Vi måste vara flexibla när det gäller kapacitet, men också ha bra kontroll och en affärsmässig syn i projekten, konstaterar Mikael Andersson. Den här beredskapen präglar hela vår organisation eftersom bemanning, ekonomi och alla andra delar måste följa med när projekten förändras.
Under senhösten 2011 arbetade Lesjöfors i Kina med åtta telekomprojekt, som omfattade ett fyrtiotal komponenter. Ett prestigeprojekt var iPhone 4S.
– Lesjöfors arbetade med iPhone 4S i ungefär ett år innan lanseringen. Vi var djupt involverade i utvecklingen av mekaniken i telefonen, till exempel i anpassningen av detaljerna så de blev producerbara och kunde tillverkas i tillräckliga volymer, säger Mikael Andersson.
När verksamheten i Kina etablerades levererade Lesjöfors främst komponenter till systemtillverkare som Ericsson. Senare breddades kundunderlaget också till de stora mobiltelefontillverkarna.
– Den första tiden sköttes mycket av arbetet av våra skandinaviska medarbetare. Numera är nyckelpersonerna lokala, kinesiska medarbetare, som etablerat ett starkt entreprenörskap i Changzhou, berättar Lesjöfors koncernchef KjellArne Lindbäck.
Från att ha varit en liten del av koncernen har Lesjöfors China utvecklats till en av de största separata enheterna. Den tekniska kompetensen har hela tiden utökats och ett fl ertal konstruktörer och projektledare jobbar nu heltid med att utveckla nya projekt och verktyg.
Småskaligheten och närheten till kunder och marknad är grundläggande. För Lesjöfors är detta ett arbetssätt som skapar engagemang och frigör kreativitet.
– Det lokala affärsmannaskapet har varit en drivkraft. Det har bidragit till utveckling av tillverkningsmetoder och skapat starka relationer till underleverantörer och samarbetspartners. Allt detta har gynnat utvecklingen i Changzhou, säger KjellArne Lindbäck.
Nu tar Lesjöfors nästa steg i utvecklingen av den kinesiska verksamheten – detta genom att också satsa på trådfjädertillverkning. Inom ett par år räknar KjellArne Lindbäck med att nya verksamheter ska stå för cirka 50 procent av volymerna i Kina.
– Nu har vi kompetensen, den tekniska infrastrukturen och affärsmodellerna på plats. Därmed kan vi serva våra europeiska kunder som har verksamhet i Kina med fl er tjänster än tidigare.
Efterfrågan ökar på kärnkraftsmarknaden. Habia tillverkar kablar som används innanför reaktorinneslutningen, bland annat till olika typer av mät- och kontrollinstrument.
Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Företagets produkter säljs på cirka 50 marknader.
radio Frequency & communication – mobil telekom high specifi cation products – försvar, kärnkraft, infrastruktur/transport engineered cable solutions – verktyg, sensorer, kraftgenerering, standardprodukter
carl modigh, VD, född 1972, civilingenjör och Executive Master of Business Administration, anställd 2006, VD sedan 2011 Bertil persson, styrelseordförande
Faktureringen uppgick till 668 Mkr (558) och rörelseresultatet till 56 Mkr (46).
stark efterfrågan inom telekom och industri under årets första tre kvartal.
kapaciteten för produktion av telekomkablar i Kina utökades enligt plan under våren.
materialbrist efter jordbävningen i Japan. Trots bristen klarade Habia i allt väsentligt sina leveransåtaganden.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 668,2 | 558,1 | 522,6 | 684,9 | 622,0 |
| Kostnad sålda varor | –469,0 | –391,3 | –374,9 | –467,2 | –398,9 |
| Bruttoresultat | 199,2 | 166,8 | 147,4 | 217,7 | 223,1 |
| Försäljningskostnader | –78,5 | –64,2 | –84,2 | –89,2 | –84,4 |
| FoU | –16,2 | –14,1 | –13,9 | –15,4 | –12,5 |
| Administrationskostnader | –48,6 | –42,3 | –37,8 | –41,3 | –36,5 |
| Rörelseresultat | 55,9 | 46,2 | 11,5 | 71,8 | 89,7 |
| Rörelsemarginal, % | 8,4 | 8,3 | 2,2 | 10,5 | 14,4 |
| Finansnetto | –6,3 | –3,3 | –3,9 | –7,5 | –3,4 |
| Resultat efter finansnetto | 49,6 | 42,8 | 7,6 | 64,3 | 86,3 |
| Avskrivningar ingår med | 20,3 | 22,2 | 24,5 | 23,4 | 23,6 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 22,4 | 10,1 | 25,6 | 30,6 | 23,5 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 15 | 14 | 3 | 20 | 34 |
| Medeltal antal anställda | 466 | 433 | 455 | 452 | 415 |
Omfattar cirka 50 marknader.
Mer än 90 procent av försäljningen ligger utanför Sverige. Omkring 90 procent avser kundanpassade produkter. Största segmentet var industri, som 2011 stod för 49 procent av försäljningen.
Fördelning av kunder per segment
Habias Cables fakturering uppgick till 668 Mkr (558). Rörelseresultatet blev 56 Mkr (46) och resultatet efter finansnetto 50 Mkr (43). Under årets tre första kvartal ökade efterfrågan kraftigt inom både telekom- och industrisegmenten. Bakom tillväxten låg en tydlig vändning i konjunkturen samt – under andra kvartalet – ökade beställningar från kunder för att säkra leveranser efter jordbävningen i Japan. Trots stora störningar i försörjningskedjan för fluorplaster klarade Habia i allt väsentligt sina leveransåtaganden, främst via ett snabbt agerande och väletablerade försörjningskanaler.
Med undantag av Storbritannien har alla geografiska huvudmarknader – det vill säga Tyskland, Frankrike, Norden och Asien – utvecklats positivt. Under 2011 har Habia i högre grad än tidigare samordnat tillverkningen i de tre fabrikerna och på så sätt dragit nytta av kapaciteten i hela koncernen. Året kännetecknas också av kraftiga prishöjningar på insatsvaror – framför allt plast – vilket haft en negativ påverkan på Habias marginaler.
Habia Cable är innovatörer inom design och tillverkning av specialkabel och kablage. Företagets produkter tillverkas i högpresterande material och används i krävande applikationer – exempelvis inom telekom, försvar, kärnkraft samt övriga industrisegment där kraven på prestanda är höga. Kablarna måste till exempel klara höga eller låga temperaturer, radioaktivitet, vibrationer och omfattande böjningar. Ett annat särdrag är den höga kundanpassningen, där Habia bidrar med innovativa, tekniska lösningar för att tillgodose kundernas behov. Till de övriga konkurrensfördelarna hör:
Marknads- och försäljningsorganisationen fokuserar på de cirka 200 kunder som är störst och har de mest avancerade, tekniska behoven. Dessa kunder står i dagsläget för cirka 80 procent av Habias försäljning. Arbetet är organiserat i geografiska säljregioner, som fördelas mellan 13 länder i Europa och Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Norden, övriga länder i Västeuropa samt Kina, Hongkong, Sydkorea och Indien.
I marknadsarbetet samverkar säljare och konstruktörer, vilket gör det lättare att matcha kundbehov och tekniska lösningar mot varandra på ett heltäckande sätt. Försäljningen av standardiserade produkter hanteras via telefon- och katalogförsäljning samt lokala partners.
Kabelmarknaden är fragmenterad. I Europa kan marknadsnischen specialkabel mycket grovt värderas till cirka 1 miljard euro. Habias andel inom segmenten försvar, kärnkraft och industri uppskattas till mellan 5 och 10 procent. På telekommarknaden har Habia däremot en världsledande position. Inom kablar för antenner till basstationer är marknadsandelen cirka 40 procent.
Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Kina, Tyskland och Polen. En förhållandevis stor andel av tillverkningen avser specialanpassade produkter, som produceras i relativt små volymer. Den svenska fabriken i Söderfors är alltjämt störst och svarade 2011 för nära 45 procent av volymerna. Samtliga fabriker ökade sina tillverkningsvolymer under året. Tillgången till lågkostnadsproduktion har varit en förutsättning för att säkra konkurrenskraften inom telekom. Habia är det enda västerländska kabelföretag som har egen produktion i ett lågkostnadsland inom telekomsegmentet.
Under 2011 har – förutom utökningen av kapaciteten i den kinesiska fabriken – flera mindre investeringar gjorts. Fokus har legat på kvalitets- och produktivitetshöjande åtgärder. Kvalitetsarbetet inriktas på områden som produktkvalitet, leveranstider och leveransprecision. Måluppfyllelsen vad gäller produktkvalitet är idag 99,4 procent orderrader utan reklamation. Detta är en mycket konkurrenskraftig siffra i ett företag, som är inriktat på specialtillverkade produkter i relativt små serier.
Alla Habias produktionsanläggningar är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Dessutom är flera fabriker och produkter certifierade enligt kund- och branschstandarder, som certifieras via till exempel Underwriters Laboratories (UL) och Det Norske Veritas (DNV). Varje år genomför även flera av Habias kunder egna kvalitetsrevisioner.
Habias svenska verksamhet är sedan 2000 certifierad enligt ISO 14001. Det präglar miljöarbetet och lägger grunden till de miljöaspekter som identifierats och formar miljömålen företaget strävar efter att uppfylla. Under 2011 har miljöarbetet koncentrerats på att minska skrot och materialspill från produktionen. Andra fokusområden är reducering av elförbrukningen samt ökad återvinning av konstruktionsplaster.
Produktionen i Söderfors är en B-verksamhet med produktionstillstånd utfärdat av Länsstyrelsen. I det här tillståndet regleras förbrukningen av industribensin som används i en av processerna samt reningen av flyktiga organiska ämnen – så kallade VOC-utsläpp – som bildas i dessa processer.
Habias arbete kring socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Dessutom har företaget tre värdeord som är styrande – Transparency, Reliability och Integrity. Dessa värderingar ska vara vägledande både i det interna och externa arbetet. Värderingarna diskuteras vid chefs- och medarbetarmöten samt konferenser och utbildningar och betydelsen av dem utvecklas allt efter behov.
Antalet anställda har ökat med 33 personer till 466 (433). I lågkostnadsländerna Kina och Polen har antalet anställda ökat med 17 personer till 184 (167). I högkostnadsländerna har antalet anställda ökat med 16 personer.
| Medarbetare, nyckeltal | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 466 | 433 | 455 | 448 | 415 |
| varav tjänstemän | 164 | 159 | 176 | 180 | 162 |
| varav kollektivanställda | 302 | 274 | 279 | 268 | 253 |
| varav män | 289 | 285 | 309 | 292 | 280 |
| varav kvinnor | 177 | 148 | 146 | 156 | 135 |
| varav i högkostnadsländer | 282 | 266 | 297 | 328 | 309 |
| varav i lågkostnadsländer | 184 | 167 | 158 | 120 | 106 |
| Antal anställda vid årets slut | 461 | 444 | 456 | 455 | 444 |
| Sjukfrånvaro i procent | 3,4 | 4,1 | 3,2 | 4,1 | 3,2 |
| varav korttidsfrånvaro | 2,2 | 2,9 | 2,7 | 2,6 | 2,6 |
| varav långtidsfrånvaro | 1,2 | 1,2 | 0,5 | 1,5 | 0,6 |
Affärsområdet arbetar med produkter för mobil telekom, där Habia erbjuder ett komplett utbud av kablar. Den största produkten är Flexiform för signalöverföring i basstationsantenner. Inom detta område är Habia världsledande med en marknadsandel på cirka 40 procent. Kraven på prestanda är höga på denna marknad, där takten i produktutvecklingen ständigt ökar samtidigt som prispressen är hård.
Habia erbjuder en hög teknisk kompetens, kostnadseffektiv produktion samt global kundservice.
Affärsområdet fokuserar på kablar för kärnkraft, försvar och infrastruktur. Produkterna tillverkas enligt nationella eller internationella normer i såväl små som stora volymer. I alla kundsegment är kraven på teknisk problemlösning och specialanpassning höga.
Habia skapar kundvärde genom att erbjuda hög kompetens i produktutveckling och försäljning samt effektiv teknisk support.
Affärsområdet arbetar i första hand mot traditionella industrisektorer och erbjuder högteknologiska kabelprodukter som anpassas till specifika behov. Volymerna är små till medelstora och produktionen teknikintensiv. Habias viktigaste kundsegment är hydraulik- och tryckluftsverktyg, sensorer, gasturbiner samt sjöfart/offshore och råvaruförädling. ECS omfattar även standardprodukter, exempelvis kablar för mätning, belysning, uppvärmning och vitvaror.
Habia erbjuder kvalitetsprodukter, korta responstider, flexibel produktion och kundnära service.
Försäljningen omfattar 25 marknader och Habia arbetar med i princip alla större antenntillverkare inom mobil telekom. Kundkraven fokuserar på hög elektrisk och mekanisk prestanda, konkurrenskraftiga priser och flexibel leveranskapacitet. De största konkurrenterna är schweiziska Huber+Suhner, kinesiska Kingsignal samt japanska Nissei.
Orderingången under årets första nio månader var hög men försvagades under senare delen av året. Under våren 2011 flyttades utrustning från Söderforsfabriken till den kinesiska anläggningen. Därmed utökades kapaciteten för tillverkning av telekomkabel i Kina. Förändringen har gett en kostnadsminskning och möjliggjort ett mera kostnadseffektivt utnyttjande av maskinerna i fler skift. Konkurrensen från lokala tillverkare i Kina är fortsatt hård. Genom att större delen av telekomtillverkningen nu finns i Kina är Habia bättre rustat för att möta denna utveckling. Försäljningen inom Radio Frequency & Communication uppgick 2011 till 234 Mkr (195).
Försvar och kärnkraft är de största kundsegmenten. På försvarsmarknaden levererar Habia kablar till marin-, armé- och flygbaserade applikationer. Inom kärnkraft används företagets kablar i mät- och kontrollutrustning i kärnkraftverk samt i utrustning för hantering av kärnbränsle och kärnavfall. Huvudmarknaderna är Europa och Asien, där Norden, Storbritannien, Frankrike och Sydkorea dominerar. De största konkurrenterna inom försvar är amerikanska Tyco Electronics samt inom kärnkraft franska Nexans, italienska Prysmian och amerikanska Rockbestos.
Habias nisch på försvarsmarknaden värderas till 1,5 miljarder kronor. Den egna andelen uppskattas till 7 procent. Försäljningen inom försvar var relativt oförändrad under året. Detta är en följd av den fortgående skuldkrisen i Europa, som minskat försvarsanslagen i många länder. Inom kärnkraftssektorn värderas Habias marknadsnisch i Europa och Asien till cirka 1 miljard kronor. Företaget har under året vidgat sin marknad. Från att tidigare ha varit inriktat på Asien har Habia gjort insteg på marknaden i Europa. Inom kärnkraft var tillväxten kraftig med ökad försäljning i både Asien och Europa. Habias sammanlagda andel på båda dessa marknader uppskattas till ungefär 5 procent. Försäljningen inom High Specification Products uppgick 2011 till 147 Mkr (128).
Kundkraven tar sikte på teknisk rådgivning och support av hög kvalitet samt snabba och specialanpassade leveranser. De största konkurrenterna är italienska Intercond – som ägs av Nexans – samt de tyska företagen HEW och Ernst & Engbring.
Orderingången inom ECS ökade under årets nio första månader, men föll sedan tillbaka något på grund av osäkerheten kring konjunkturutvecklingen. De viktigaste drivkrafterna var tillväxten inom industrisektorn. Huvudmarknaden för ECS är Europa och bland de länder som utvecklats bäst märks Tyskland, Sverige, Holland samt övriga länder i Norden. Försäljningen inom Engineered Cable Solutions uppgick 2011 till 287 Mkr (235).
Kärnkraftsmarknaden expanderar mer än på länge. Många nya reaktorer byggs och samtidigt uppgraderas en rad äldre anläggningar. Det skapar möjligheter för Habia som är starka på specialkabel för denna energimarknad, där säkerheten är A och O.
D et senaste året har kärnkraften varit starkt i fokus. Reaktorhaveriet efter tsunamin i Japan blev en självklar världsnyhet. Lite senare deklarerade Tyskland att landets kärnkraft kommer att avvecklas. I kontrast till dessa händelser är tillväxten på kärnkraftsmarknaden stark.
– I dagsläget byggs det 63 nya reaktorer i världen. Störst är tillväxten i länder som Sydkorea, Ryssland, Kina och Indien, berättar Micael Lindberg, globalt ansvarig för affärsområde Nuclear inom Habia. Dessutom görs det uppgraderingar av äldre anläggningar. Sammantaget gör det att tillväxten är rekordstor och till och med i nivå med 1970 och 80talen.
I hela världen är idag 435 kärnkraftverk i drift. Dessa har en livslängd på i genomsnitt 40 år. Det gör att de nu börjar fasas ut eller uppgraderas för att klara ytterligare 20 års drift. Uppgraderingar innebär också att kablarna innanför reaktorinneslutningen byts. Det gynnar Habia som är specialiserat på det som kallas »kritiska kablar« i denna del av kärkraftsanläggningen.
– Våra kablar används till olika typer av mät och kontrollinstrument, men Habia har också kraftkabel, som driver motorer till ventiler och pumpar inne i anläggningarna, berättar Micael Lindberg.
Den säkerhetsklassade kabeln måste klara tuffa krav. Branschstandarden kallas LOCA och står för »loss of cooling accident«. Det innebär att kablarna ska klara en kontrollerad nedstängning, där kylningen av reaktorn inte fungerar normalt. En sådan process kan ge högre strålning, tryck och temperatur, som inte får gå ut över prestandan på Habias produkter.
– Säkerhetstänkandet är omfattande. Jag tror inte att det fi nns någon annan bransch med samma hårda krav, understryker Micael Lindberg. Detta påverkar alla som arbetar i projekten. Våra medarbetare har genomgått specialutbildningar och kraven på dokumentation, testning och spårbarhet är hårda.
Segmentet kärnkraft följer inte
vanliga konjunkturcykler. Det är snarare politiska beslut som sätter agendan för satsningarna som görs. Kunderna är både energibolag och företag som tillverkar kärnkraftsanläggningarna. Vid uppgraderingar samarbetar Habia många gånger direkt med energibolagen, som äger och ansvarar för de anläggningar som är i drift.
Trots olyckan i Fukushima tycks den globala kärnkraftsmarknaden växa i snabb takt. Bakgrunden är självklart de ökande energibehoven. När för och nackdelar med olika energislag debatteras ses kärnkraft i många länder som det mest gångbara alternativet.
Många av världens kärnkraftverk har varit i drift i mellan 20 och 30 år. Det gör att de nu börjar fasas ut eller uppgraderas för att klara ytterligare minst 20 års drift. Källa: IAEA
– Min bedömning är att haveriet i Fukushima inte får någon långsiktig effekt på utbyggnadsplanerna. Aktiviteten har sjunkit något, men jag tror att utvecklingen snart tar fart igen, säger Micael Lindberg.
Kina är en snabbt växande mark
nad. Under 2012 beräknas 16 reaktorer vara i drift. År 2020 ska antalet ha ökat till över 60 och 2030 väntas Kina ha 100 reaktorer. Även uppgraderingar av äldre kärnkraftverk är en växande del av marknaden. Ett sådant exempel är svenska Forsmark, där samtliga tre reaktorer sannolikt uppgraderas inom tre till fem år.
– Det innebär att all kritisk kabel byts ut. Det skapar intressanta affärsmöjligheter för oss, konstaterar Micael Lindberg.
Habia har mer än 30 års erfarenhet av konstruktion och tillverkning av kablar för kärnkraftsindustrin. Den mest kända produkten är Habiatron, som givit Habia ett försteg på marknaden.
– Våra kablar är halogenfria, vilket innebär att de ger ifrån sig mindre rök och gifter vid en brand. Det är viktiga egenskaper. Det märktes vid branden i det svenska kärnkraftverket Ringhals – en brand som dock inte omfattade Habias produkter utan andra plastprodukter. Genom röken bildades sot som svärtade ner reaktorinneslutningen. Kostnaden för detta uppgick till miljardbelopp om man räknar in rengöring, återställning,
reparationer och uteblivna inkomster, berättar Micael Lindberg.
En annan fördel med Habias kablar är att de är lättare och smidigare än konkurrenternas. Det under lättar vid installationer.
– Dessutom är våra kablar godkända för en livslängd på 60 år och klarar de krav som ställs på nya reaktorer, förklarar Micael Lindberg.
Kabelspecifi kationerna i branschen ändras över tiden. Habia var tidigt ute med att säkra att deras produkter uppfyller de senaste kraven, som alltfl er kunder ställer på sina kablar.
Nu laddar Habia för en expansion. En ny strategi har tagits fram samtidigt som arbetssätten och organisationen utvecklats.
– Vi lägger alltmer kraft på marknadsföring, försäljning och tekniksupport. Och målet är en fl erdubbling av försäljningen på kärnkraftsmarknaden inom tre år, berättar Micael Lindberg.
Habia har gjort leveranser till Sydkorea och ser Kina som en intressant marknad. Även Europa är spännande, där många reaktorer uppgraderas. Redan nu levererar Habia kablar till bland annat Spanien, Holland, Storbritannien och Frankrike.
Kärnkraftsmarknaden expanderar mer än på länge. I dagsläget byggs det 63 nya reaktorer. De blåmarkerade områdena på kartan visar i vilka länder expansionen sker. Störst är till växten i länder som Sydkorea, Ryssland, Kina och Indien.
Källa: IAEA
Beijer Tech har ett brett utbud av produkter och tjänster för gjuterier, stål- och smältverk. Via denna handelsplattform erbjuds kunderna lösningar, som förbättrar processer och produkter.
Beijer Tech är specialiserat på industriell handel och representerar fl era av världens ledande tillverkare. Koncernen har två affärsområden – Flödesteknik/Industrigummi och Industriprodukter. Beijer Tech erbjuder produkter och lösningar, där kompetens och produkter kombineras på ett sätt som är värdeskapande för industrikunden.
Flödesteknik/industrigummi – slang, armatur, gummiduk, slitageskydd, lister, transmission, packningsmaterial industriprodukter – insatsvaror och maskiner för ytbehandling, gjuteri samt stål- och smältverk
peter kollert, VD, född 1961, ekonomie kandidat, anställd sedan 2004 Bertil persson, styrelseordförande
Faktureringen uppgick till 777 Mkr (671) och rörelseresultatet till 58 Mkr (48).
Förvärv av karlebo gjuteriteknik, som breddar erbjudandet inom Industriprodukter.
positiv vändning i norge genom nya kundsamarbeten på främst olje- och gasmarknaden.
Bredare erbjudande inom danska Preben Z, vilket stärker positionen i det grövre slipsegmentet.
Förstärkt marknadsposition inom Flödesteknik, särskilt god utveckling för Hydraulik.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 777,1 | 671,3 | 534,8 | 682,3 | 647,7 |
| Kostnad sålda varor | –556,9 | –488,4 | –386,6 | –484,0 | –462,6 |
| Bruttoresultat | 220,2 | 182,9 | 148,2 | 198,3 | 185,1 |
| Försäljningskostnader | –100,1 | –78,1 | –68,4 | –79,2 | –70,2 |
| Administrationskostnader | –62,3 | –56,9 | –59,2 | –64,3 | –59,7 |
| Rörelseresultat | 57,8 | 47,9 | 20,6 | 54,8 | 55,2 |
| Rörelsemarginal, % | 7,4 | 7,1 | 3,9 | 8,0 | 8,5 |
| Finansnetto | –0,9 | –0,3 | –1,2 | –3,4 | –3,0 |
| Resultat efter finansnetto | 56,9 | 47,6 | 19,4 | 51,4 | 52,2 |
| Avskrivningar ingår med | 6,2 | 6,5 | 5,6 | 6,4 | 6,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 6,7 | 2,1 | 1,0 | 4,0 | 3,8 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 22,8 | 19,0 | 10,0 | 28,0 | 33,0 |
| Medeltal antal anställda | 202 | 189 | 174 | 184 | 186 |
Huvudmarknaden är Norden, där Sverige är den största marknaden. Cirka 75 procent av försäljningen avser slutkunder inom industrin. Sortimentet omfattar ungefär 15 000 produkter. Ledande i Sverige inom industrislang – marknadsandelen är cirka 30 procent. Ledande i Norden inom blästring – marknadsandelen är ungefär 25 procent.
Faktureringens geografiska spridning
Fördelning av kunder per segment
Under 2011 uppgick faktureringen till 777 Mkr (671), vilket är en ökning med 16 procent. Rörelseresultatet var 58 Mkr (48) och koncernens rörelsemarginal 7 procent (7). Efterfrågan ökade inom båda affärsområdena och tillväxten nådde till och med rekordnivåer under året. Starkast var utvecklingen inom Industriprodukter, som ligger lite senare i konjunkturcykeln. Aktiviteten var hög i flertalet kundsegment, men det är framför allt utvecklingen inom verkstads- och stålindustrin som gynnat Beijer Tech. Försäljningsökningen var störst i Sverige. Samtidigt uppvisar Norge en positiv vändning, som beror på nya kundsamarbeten inom energisektorn. I Finland har den ekonomiska utvecklingen varit svagare, men Beijer Tech har breddat erbjudandet till fler produktområden och kundsegment. Inom Flödesteknik/Industrigummi uppgick faktureringen till 341 Mkr (314) och inom Industriprodukter till 436 Mkr (357).
Beijer Tech består av en grupp specialiserade bolag, som samarbetar för att hjälpa industrin att bli ännu mer konkurrenskraftig. Företaget har cirka 11 000 kunder inom i stort sett alla industrisektorer i Norden. Beijer Tech erbjuder produkter och kompetens som förbättrar kundens processer och produkter. Detta erbjudande sammanfattas med nyckelorden Kundnära, Kreativa, Kompletta, som fångar den nytta som Beijer Tech ska förknippas med.
Huvudmarknaden är Sverige, som står för ungefär 83 procent av försäljningen. Merparten av försäljningen riktas till slutkunder inom industrin, medan en mindre del går genom återförsäljare. Dessutom medverkar Beijer Tech i projekteringar av industrianläggningar, vilket genererar provisionsintäkter.
Beijer Techs marknad i Norden värderas till ungefär 6,5 miljarder kronor. Företaget har starka positioner i flera produktområden på denna marknad. För att utveckla konkurrenskraften expanderar Beijer Tech både organiskt och via förvärv. På exempelvis den norska marknaden har erbjudandet inom gjuteriprodukter breddats under året. I Sverige förvärvades Karlebo Gjuteriteknik AB, som förstärker positionerna inom gjuteriprodukter, stål- och smältverk.
Beijer Tech består av sju fristående bolag med en nordisk ledningsgrupp, som hanterar gemensamma utvecklingsfrågor. Verksamheten är organiserad i affärsområdena Flödesteknik/Industrigummi respektive Industriprodukter.
I linje med den egna affärsmodellen förädlar och kundanpassar Beijer Tech produkter på ett sätt som tillför kunden tydliga värden. Varje bolag ansvarar för marknadsföring och försäljning inom sina produktområden. Samtidigt utnyttjas samordningsfördelar mellan bolagen, exempelvis i form av gemensamma hemsidor och elektroniska produktkataloger som tydliggör koncernens samlade erbjudande.
Beijer Tech är en långsiktig och pålitlig samarbetspartner, som lägger mycket kraft på att säkra sin kvalitet. Fokus i detta arbete ligger på att vidareförädla egen kompetens, leveranssäkerhet och spårbarhet. Lika viktigt är det att dra maximal nytta av den erfarenhet som Beijer Tech fått i kontakterna med kunder och leverantörer – erfarenheter som omsätts i anpassade lösningar, som ger bästa möjliga totalekonomi för kunden. Bolagen ska vara certifi erade enligt ISO 9001, eller via branschspecifi ka tredjepartscertifi eringar. Under 2011 fi ck dotterbolaget Tebeco ta emot »Most Valued Supplier Award« från stålföretaget SSAB. Priset delas ut till ett fåtal leverantörer som tillsammans med SSAB bidragit till innovativa lösningar, som skapar mervärden för leverantören, SSAB och för stålföretagets kunder.
Beijer Techs miljöarbete inriktas på hantering och transporter av varor som koncernen köper och säljer. Varje bolag verkar för en minskad miljöpåverkan i sin verksamhet. Bolagen tar fram miljöutredningar, fattar beslut om certifi eringar och miljömål, som exempelvis kan omfatta:
Arbetet med socialt ansvar i Beijer Tech utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om bland
annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Frågorna aktualiseras till exempel när leverantörsnätverket utökas. Beijer Tech gör då en grundlig utvärdering, som även innefattar besök på det aktuella företagets fabriker.
Antalet anställda har ökat med 13 personer från 189 till 202. Antalet anställda i Sverige är 176 personer (181), en minskning med 5 personer. I Norge arbetar 4 personer (5) i koncernen, i Danmark 14 (12) och i Finland har Beijer Tech 8 anställda (7).
| medarBetare, nyckeltal | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 202 | 189 | 174 | 184 | 186 |
| varav tjänstemän | 141 | 126 | 114 | 123 | 116 |
| varav kollektivanställda | 61 | 63 | 60 | 61 | 70 |
| varav män | 173 | 161 | 148 | 157 | 160 |
| varav kvinnor | 29 | 28 | 26 | 27 | 26 |
| varav i högkostnadsländer | 202 | 189 | 174 | 184 | 186 |
| varav i lågkostnadsländer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Antal anställda vid årets slut | 207 | 202 | 185 | 174 | 180 |
| Sjukfrånvaro i procent | 2,3 | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 2,5 |
| varav korttidsfrånvaro | 1,5 | 1,7 | 1,7 | 1,6 | 1,7 |
| varav långtidsfrånvaro | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,7 | 0,8 |
Affärsområdet omfattar flödestekniska produkter som slang, hydraulik och ventilation samt industrigummi för tätningar, packningar och slitageskydd. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Lundgrens Sverige AB och innefattar även installation, service och underhåll.
Beijer Tech erbjuder ett brett sortiment med väl beprövade produkter från ledande tillverkare, hög branschkunskap samt har också lång erfarenhet och spetskompetens kring de egna produkterna.
Industriprodukter omfattar flera olika produktområden – ytbehandling (blästring, trumling, slip och polering) samt förnödenheter och utrustning till gjuterier, stål- och smältverk. Försäljningen i eget namn kompletteras av provisionsaffärer med större maskiner och anläggningar för stål- och smältverk samt stålprodukter som säljs till grossister. Verksamheten bedrivs i dotterbolagen Beijer Industri AB, Beijer AS, Beijer Oy, AB Tebeco, Preben Z Jensen A/S samt i Karlebo Gjuteriteknik AB.
Beijer Tech erbjuder en stark handelsplattform, som kännetecknas av närhet till kunden, brett produktutbud samt kreativitet med väl beprövade lösningar.
Användningen av produkterna är bred och affärsområdet har cirka 8 000 kunder inom handel, industri, varvs- och offshorenäringarna. Dessutom erbjuder Lundgrens specialprodukter inom entreprenad, lantbruk och miljösanering. Exempel på kunder är Rosemount, Nederman och Scania samt järnhandel och proffsbutiker. De största konkurrenterna inom Industrigummi är National Gummi, Rubber Co och Momentum. Inom Flödesteknik är de största konkurrenterna Trelleborg, Parker och Specma.
Flödesteknik/Industrigummi svarar för något mindre än halva omsättningen i Beijer Tech. Sverige är den största enskilda marknaden. Positionerna är starka och inom industrislang är Lundgrens ledande med cirka 30 procent av marknaden. Under 2011 var tillväxten cirka 9 procent. Efterfrågan ökade inom flera olika produktområden och kundsegment, exempelvis gummiprodukter och hydraulik samt från kunder inom gruvnäringen, byggsektorn och bland underleverantörer till den tunga industrin. Försäljningen 2011 inom Flödesteknik/Industrigummi uppgick till 341 Mkr (313).
Industriprodukter fokuserar på kunder som arbetar med någon form av metallbearbetning. Bland de cirka 3 000 kunderna är de viktigaste segmenten gjuteriindustrin, stål- och smältverk samt verkstadsindustrin. Bland kunderna finns företag som Volvo Powertrain, Seco Tools och Outokumpu. Inom gjuteri är de största konkurrenterna Calderys Nordic, Foseco, Lux och Meca Trade. Inom stål- och smältverk Vesuvius och Indesko samt inom ytbehandling Tyrolit, KMC och Metabrasive.
Industriprodukter har en bred marknadsnärvaro i Norden och starka positioner i flera segment, exempelvis inom blästring där marknadsandelen är drygt 20 procent. Inom precisionslip är marknadsandelen i Sverige 13 procent. Under 2011 har försäljningen utvecklats mycket starkt, särskilt i Sverige. På denna marknad har också handelsplattformen inom gjuteri, stål- och smältverk breddats genom förvärvet av Karlebo Gjuteriteknik. Danmark uppvisade också god tillväxt och även i Norge ökade försäljningen kraftigt, bland annat genom nya kundsamarbeten inom gas- och oljesektorn. Sammantaget innebär detta att faktureringen inom affärsområdet ökade med nästan 16 procent, där merparten utgjordes av organisk tillväxt. Försäljningen inom Industriprodukter uppgick 2011 till 436 Mkr (357).
Lösningar som är kundnära, kreativa och kompletta. Det är målet med den handelsplattform som Beijer Tech erbjuder gjuterier, stål- och smältverk i Norden. På denna plattform finns ett brett produktutbud, närhet och kreativitet med väl beprövade lösningar.
G juterier, stål- och smältverk är branscher med långa anor. Länderna i Norden har länge haft starka positioner inom metallframställning, formning samt inom verkstadsindustrin. Dessa företag är tekniskt avancerade, globalt inriktade och utsätts för tuff internationell konkurrens.
– Det gör att kraven på kunskap och kreativitet är höga bland kunderna. Som leverantör måste vi bidra till nya lösningar, som förbättrar både utfallet i deras processer och företagens effektivitet, berättar Peter Kollert, VD för Beijer Tech.
Beijer Tech har marknadens mest kompletta erbjudande för gjuterier, stål- och smältverk.
– Förutom bredden i produkter och tjänster handlar kundkraven också om tillgänglighet och leveransprecision, konstaterar Peter Kollert. Vi ställer upp med kort varsel för att hantera frågor och problem av olika slag, särskilt eftersom oplanerade produktionsstopp kostar enorma belopp.
Ökad automation är en annan tydlig trend i dessa branscher, där Beijer Tech exempelvis kan leverera automatiska robotstationer till pressgjuterier. Lika viktigt är det att medverka till ständiga förbättringar inom områden som miljö, kvalitet och energiförbrukning.
Sverige är den största enskilda marknaden och har exempelvis flest gjuterier i Norden. Finland kännetecknas av att stålverkssegmentet är starkt och i Norge är det aluminiumindustrin som är viktigast inom dessa produktsegment.
– Beijer Techs starkaste område är gjuterimarknaden, säger Peter Kollert. Dessutom är vi stora inom flera olika delsegment, till exempel på råvarusidan med sand och koks, inom eldfast material till järn- och stålgjuterier, maskiner och utrustning till pressgjutning samt blästermedia och blästerutrustning till efterbearbetningen.
Via Beijer Techs handelsplattform erbjuds en unik kombination av råvaror, insats- och förbrukningsvaror samt maskiner och utrustning av alla de slag.
– På gjuterisidan kan vi erbjuda kunderna allt – från första till sista del, poängterar Peter Kollert. Vad gäller stål- och smältverk är vi kompletta inom områdena maskiner och anläggningar.
– Vi har en handelsplattform med ett bredare och starkare utbud än våra konkurrenter. De är ofta duktiga inom olika specialområden, men vi kan erbjuda både djup och bredd i vårt sortiment.
Till konkurrensfördelarna hör även det kunnande Beijer Techs medarbetare har om kundernas processer. Vid behov kan detta kunnande snabbt fördjupas genom att ta hjälp av respektive tillverkare och leverantör.
– Vi har långa relationer med våra leverantörer, som erbjuder en hög kvalitet. Därför är de en självklar del i vårt nätverk som vi och våra säljare vid behov tar hjälp av, exempelvis för att bidra i utvecklingen av avancerade produktionsprocesser, säger Peter Kollert.
Beijer Techs breda erbjudande inom affärsområde Industriprodukter kan liknas vid ett mångfacetterat multiverktyg. Allt efter behov har kunderna tillgång till exempelvis insats- och förbrukningsvaror samt till maskiner och utrustning. Till konkurrensfördelarna hör även det kunnande som de egna medarbetarna har om kundernas olika processer. Vid behov kan det här kunnandet dessutom fördjupas med hjälp av de tillverkare och leverantörer, som Beijer Tech har nära samarbete med.
Stark position inom maskiner och utrustning – speciellt på området pressgjuterier – men också bredd och konkurrenskraft i många andra segment. Det handlar om Karlebo Gjuteriteknik, som Beijer Tech förvärvade i höstas.
Karlebo Gjuteriteknik har varit leverantör till gjuteriindustrin i mer än 80 år. De främsta produktområdena är ytbehandling, gjuteriprodukter samt stål och smältverksutrustning och huvudmarknaden är Sverige. Företaget säljer fl era olika typer av maskiner, till exempel pressgjutmaskiner, sandmixer, form och kokillgjutanläggningar samt industrirobotar. I sortimentet ingår även reservdelar samt kringutrustning till dessa maskiner.
– Via Karlebo breddas handelsplattformen inom gjuteri, stål och smältverk ännu mer, konstaterar Beijer Techs VD Peter Kollert. Tillsammans med våra övriga bolag sammanför vi nu en rad starka varumärken och blir en större och mer professionell partner.
I Karlebo ingår även dotterbolaget Karlebo HM Verkstad. Den här verksamheten är specialiserad på service av maskiner och utrustning, men arbetar också med installationer, layoutplanering, CADkonstruktioner och tillverkning av maskindelar.
Den handelsplattform som Karlebo Gjuteriteknik nu blivit en del av baseras på det samlade erbjudandet från sju företag i fyra länder. Gemensamt för verksamheterna är den höga kompetensen, produktkvaliteten och servicenivån.
– Dessutom kompletterar bolagen varandra på ett bra sätt och det är ytterligare ett mervärde för oss, poängterar Peter Kollert.
Målet på sikt är att stärka positionen ytterligare. Peter Kollert betonar att Beijer Tech är öppet för fl er förvärv, som kan stärka erbjudandet och bidra i den långsiktiga utvecklingen av företaget. Internt pågår samtidigt ett arbete för att ta vara på samordningsfördelarna, men också på det som är unikt för varje bolag.
– Vår strategi bygger på två angreppssätt, säger han. Å ena sidan ska vi ha ett tydligt erbjudande från hela gruppen i kommunikationen med kunderna. Vi har en övergripande strategi och utnyttjar synergimöjligheterna, till exempel i en gemensam plattform för hemsidor och elektroniska produktkataloger.
– Å andra sidan har vi ett decentraliserat ansvar med egna affärsmål i varje bolag. Det gör att alla verksamheter kommer att arbeta vidare med sina varumärken och produkter, sammanfattar Peter Kollert.
Beijer Alma är en internationell industrigrupp som arbetar på mer än 60 marknader. Verksamheten är inriktad på komponenttillverkning (Lesjöfors och Habia) samt på industrihandel (Beijer Tech).
Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Affärsidén är att förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
Affärsidén ändras. Den geografiska begränsningen tas bort. Verksamheten fokuserar på industri och handel. Ett av de första förvärven är kabeltillverkaren Habia Cable.
Alma-aktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel.
Fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
Fjädertillverkaren Lesjöfors förvärvas. Företaget har fyra fabriker och blir stommen i den framtida fjäderorganisationen.
Sparbanken säljer sin ägarandel. Anders Wall blir störste ägare i koncernen.
Anders Wall utses till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Lesjöfors påbörjar arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
Förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
Koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
Fjäderfabriken i Lesjöfors totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools.
Koncernen har nu varit tio år på börsen. Efter branden inviger Lesjöfors en ny anläggning, som är Europas modernaste fjäderfabrik.
Lesjöfors förvärvar GS Industri och fjädertillverkaren DK Fjedre. Koncernen byter namn till Beijer Alma AB.
Avyttring av G & L Beijer Import & Export. Försäljningen speglar koncernens nya inriktning, där fokus ligger på tillverkande industriföretag med hög tillväxtpotential. Strategin frigör kapital för investeringar i Habia och Lesjöfors.
Bertil Persson utses till koncernchef. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkaren Buck Jeppesen. Habia startar tillverkning i Kina och köper det tyska företaget Isotec Kabel.
Elimag Industri förvärvas.
Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina.
Lesjöfors startar tillverkning i Lettland.
Stafsjö Bruk avyttras. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir delägare i den sydkoreanska gasfjädertillverkaren Hanil Precision.
Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar brittiska Harris Springs.
Lesjöfors förvärvar brittiska European Springs and Pressings. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag.
Habia förvärvar kablageföretaget CS Technology AB och Lesjöfors slutför förvärvet av fjäderverksamheten i Stece AB.
Habia inviger en fabrik för tillverkning av multicorekabel i Kina. Lesjöfors påbörjar tillverkning av gasfjädrar i Lettland och koncentrerar tillverkningen i Storbritannien till färre fabriker.
Förvärv av Beijer Tech som arbetar med industrihandel. Därmed etableras en ny underkoncern.
Lesjöfors förvärvar det tyska fjäderföretaget Velleuer. Beijer Tech köper Karlebo Gjuteriteknik.
| 36 f | örvaltningsberättelse |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport |
41 resultaträkningar
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2011, bolagets tjugonionde verksamhetsår.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (Stockholmsbörsen). Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet, Svensk kod för bolagsstyrning och bolagets bolagsordning.
Beijer Alma tillämpar principerna för god bolagsstyrning för att nå ökad konkurrenskraft och för att främja kapitalmarknadens förtroende för bolaget. Mer konkret innebär detta bland annat att verksamheten organiseras på ett effektivt sätt med tydliga ansvars- och befogenhetsområden, att den finansiella rapporteringen genomsyras av transparens och öppenhet samt att bolaget i alla sammanhang uppträder på ett ansvarsfullt sätt.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där det sägs att styrelseledamot i bolaget inte ska vara ordförande i valberedningen. Bolagets styrelseordförande är dock störste aktieägare och i den nomineringsprocedur för valberedningen som årsstämman godkänt anges att ordförande i valberedningen ska vara den som representerar den störste ägaren.
Beijer Alma avviker även från kodens bestämmelse 4.2 som stadgar att suppleant inte ska väljas för stämmovald ledamot. Årsstämman har dock på valberedningens förslag valt bolagets VD som styrelsesuppleant.
Beijer Alma hade vid utgången av 2011 4 387 aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 30 131 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 26 801 100 B-aktier. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 35,4 procent av bolagets röstetal. Anders Walls Stiftelser har 13,2 procent. Det finns ingen annan aktieägare vars röstetal överstiger 10 procent av totala antalet röster.
En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens Mid Cap lista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för hela sitt innehav av aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av ombud och en fullmaktsblankett finns tillgänglig för dessa. Aktieägare eller ombud får ha två biträden med sig på stämman.
Vid årsstämman den 30 mars 2011 närvarade 355 aktieägare som representerade 50,8 procent av antalet aktier och 73,4 procent av rösterna. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.
Några av de beslut som stämman fattade var följande:
På årsstämman 2011 utsågs en valberedning som ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden och stämmoordförande, revisor och revisorsarvode inför årsstämman 2012. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Johan Wall jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Caroline af Ugglas (Livförsäkrings AB Skandia), Ulf Hedlundh (Svolder AB) samt Mats Gustafsson (Lannebo Fonder).
Styrelsens ordförande har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2012. Valberedningen har sammanträtt två gånger under året.
Beijer Almas bolagsordning stadgar att Beijer Almas styrelse ska bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. På styrelsesammanträdena kan andra tjänstemän inom koncernen föredraga ärenden. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist.
Styrelsens sammansättning framgår av tabellen nedan. Anders Wall och Johan Wall representerar ägare med mer än 10 procent av röster och kapital.
Under 2011 höll styrelsen åtta protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Ett av mötena var i Köpenhamn med besök på Lesjöfors och Beijer Techs anläggningar där. Vid dessa sammanträden presenterade de lokala företagsledningarna sina verksamheter. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskning av räkenskaper och intern kontroll. Dessutom informerade hon styrelsen om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma.
Under året har inriktningen på styrelsearbetet varit såväl tillväxt som beredskap för att hantera ett sämre efterfrågeläge. Företagsförvärv har varit en stående punkt på agendan för varje styrelsemöte och under 2011 genomfördes två företagsförvärv.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen.
Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, marginaler, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda. Förutom att leda styrelsearbetet upprätthåller styrelsens ordförande fortlöpande kontakt med koncernchefen för att följa den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kalllade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter och i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av bolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall, Anders G. Carlberg och Anders Ullberg utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar. Utskottet bereder även principer för ersättning till koncernledningen samt godkänner på förslag av VD ersättningar till koncernledningen allt inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer.
Principerna och riktlinjerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2012. Ersättningsutskottet sammanträdde en gång under 2011 med alla ledamöterna närvarade.
Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott.
Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Till sin hjälp har han de andra personerna i koncernledningen, som är de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef och koncernens controller. Koncernledningen sköter den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer samt tillser att styrelsens beslut blir verkställda.
Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden, i Habia i tre
| Styrelsens ledamöter | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ledamot | Invald år | Oberoende i förhållande till större ägare |
Oberoende i förhållande till bolaget |
Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Deltagande på styrelsemöten |
Aktieinnehav A-aktier |
Aktieinnehav B-aktier |
| Anders Wall, ordförande | 1992 | X | X | X | 8 (8) | 1 974 000 | 1 536 120 | |
| Johan Wall, vice ordförande | 1997 | X | X | 8 (8) | 3 000 | |||
| Carina Andersson, ledamot | 2011 | X | X | X | 6 (6) | 500 | ||
| Marianne Brismar, ledamot | 2010 | X | X | X | 8 (8) | 10 000 | ||
| Anders G. Carlberg, ledamot | 1997 | X | X | X | X | 6 (8) | 3 000 | |
| Göran W Huldtgren* | 1983 | X | X | X | 2 (2) | 304 800 | 234 710 | |
| Peter Nilsson, ledamot | 2008 | X | X | X | 8 (8) | 0 | ||
| Anders Ullberg, ledamot | 2007 | X | X | X | X | 8 (8) | 15 000 |
* Avgick vid årsstämman 2011.
affärsområden samt i Beijer Tech i två affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cables och Beijer Techs styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna exempelvis beträffande IT, miljö, kvalitet, jämställdhet och attestrutiner. I dotterbolagens VD-instruktioner stadgas att FNs och OECDs »The ten principles« skall följas. »The ten principles« behandlar frågor som exempelvis mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption.
Beijer Alma är ett holdingbolag som hanterar tre skilda verksamheter där de dagliga operativa besluten med nödvändighet fattas i dotterbolagen. Den finansiella rapporteringen inom gruppen är därför mycket viktig ur bolagsstyrningsperspektiv. Stor del av kommunikationen och diskussionen inom koncernen baseras på den interna finansiella rapporteringen och den har ofta avgörande betydelse vid strategiska och operativa beslut.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten och som presenteras för marknaden kvartalsvis. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. Analyser görs bland annat av varulagernivåer och rörlighet i varulagret samt kundfordringar och kundkredittider. I samband med månadsboksluten hålls möten med dotterbolagens ledningar.
Grundtankar inom koncernens rapporterings- och uppföljningssystem är att dessa skall präglas av transparens och decentralisering. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. Mycket arbete har lagts på att implementera och utveckla affärssystemen för att kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Kostnaderna mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking där man sporras och lär av de goda exemplen.
Under 2011 har fokus för det operativa arbetet förändrats från att öka kapaciteten i takt med successivt förbättrad efterfrågan till att skapa beredskap för en sämre efterfrågesituation. Koncern- och bolagsledningarna har tillsammans löpande gjort analyser av rådande och kommande efterfrågeläge och kapacitetsbehov. Målet är att hela tiden bedriva verksamheten kostnadseffektivt utan att försämra affärsmöjligheterna.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att skapa rimlig säkerhet och tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen som utgörs av årsredovisningar och kvartalsbokslut. Den interna kontrollen skall också ge rimlig säkerhet att denna finansiella rapportering är upprättad i enlighet med lagar och tillämpliga redovisningsstandards och övriga krav för noterade bolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har via arbetsordningen reglerat arbetsfördelningen. Revisionsutskottet, som utgörs av styrelsen i sin helhet, skall säkerställa att principerna för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs och att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Tillsammans med koncernens ekonomichef och koncernens controller arbetar han tillsammans med dotterbolagsledningarna i syfte att utveckla och stärka den interna kontrollen.
Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är den övergripande kontrollmiljön som styrelsen och koncernledningen fastställt. Viktiga delar i kontrollmiljön är att organisationsstruktur med ansvar och befogenheter är klart definierade, förmedlade och dokumenterade.
För att den interna kontrollen ska fungera är det viktigt att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna i koncernens bolag, affärsområden och processer. Denna riskbedömning leder fram till kontrollmål och aktiviteter som ska säkerställa att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.
De identifierade riskerna hanteras i de olika kontrollerna som görs på resultatenhets-, affärsområdes- eller koncernnivå. Riskerna kvantifieras och accepteras, reduceras eller minimeras. I det operativa arbetet för att säkerställa den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen ingår ett omfattande arbete med avvikelseanalyser. Avvikelser från historiska data analyseras liksom avvikelser från prognoser och planer.
Uppföljning för att säkerställa den interna kontrollen görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen.
Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och finansiell rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.
Året började med en stark och ökande efterfrågan. I takt med att skuldkrisen och dess omfattning blev känd försämrades konjunkturen och efter halvårsskiftet mattades efterfrågan av.
Orderingången uppgick till 2 839 Mkr (2 321), en ökning med 22 procent. I jämförbara enheter var ökningen 9 procent. Faktureringen steg med 24 procent till 2 830 Mkr (2 290). För jämförbara enheter var ökningen 10 procent. Under 2011 har den svenska kronan stärkts. Rensat för denna valutaeffekt ökade orderingång och fakturering med 13 respektive 14 procent i jämförbara enheter.
Andelen utlandsförsäljning var 67 procent. I de tillverkande bolagen, Lesjöfors och Habia, var andelen utlandsförsäljning 85 procent medan Beijer Tech har övervägande delen av försäljningen inom Sverige.
Rörelseresultatet uppgick till 441,4 Mkr (406,3) och rörelsemarginalen var 15,6 procent (17,7). Resultatet efter finansnetto var 428,7 Mkr (398,8) och det redovisade resultatet uppgick till 312,9 Mkr (286,5).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 830 | 2 290 | 1 571 | 1 836 | 1 654 |
| Resultat efter finansnetto | 429 | 399 | 226 | 295 | 283 |
| Redovisat resultat | 313 | 287 | 162 | 217 | 206 |
| Eget kapital | 1 483 | 1 395 | 986 | 960 | 847 |
| Balansomslutning | 2 201 | 1 976 | 1 390 | 1 461 | 1 349 |
lesjöfors är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Orderingången ökade med 14 procent till 1 392 Mkr (1 222). Faktureringen uppgick till 1 386 Mkr (1 207), en ökning med 15 procent. I jämförbara enheter ökade orderingången med 4 respektive 5 procent. Rensat för valutaeffekter var ökningstalen 9 respektive 10 procent i jämförbara enheter. Rörelseresultatet var 352,1 Mkr (349,4) och rörelsemarginalen nådde 25,4 procent (29,0).
Lesjöfors bedriver sin verksamhet inom affärsområdena Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Alla affärsområdena utvecklades väl. Bäst resultatutveckling jämfört med föregående år hade affärsområde Industrifjädrar.
Under året har den tyska fjädertillverkaren Velleuer förvärvats.
Habia Cable är en tillverkare av specialkabel. Orderingången ökade med 17 procent till 669 Mkr (570). Faktureringen var 668 Mkr (558), en ökning med 20 procent. Rensat för valutaeffekter steg orderingången med 23 procent och faktureringen med 25 procent. Rörelseresultatet, som belastats med kostnader i samband med VD-byte på 7,2 Mkr, var 55,9 Mkr (46,2). Rörelsemarginalen uppgick till 8,4 procent (8,3 ).
Habia hade en mycket stark orderingång under första halvåret, främst från telekomsektorn men även från industrisektorn. Under hösten har efterfrågan från telekomsektorn försvagats.
Beijer Tech bedriver teknikhandel med industriförnödenheter, gummi- och slangprodukter. Orderingång och fakturering steg med 16 procent till 777 Mkr (671). I jämförbara enheter var ökningen 9 procent. Rörelseresultatet uppgick till 57,8 Mkr (47,9) och rörelsemarginalen var 7,4 procent (7,1).
Efterfrågan för Beijer Tech har utvecklats stabilt fram till sista kvartalet då tillväxten avtog. Under året har Karlebo Gjuteriteknik förvärvats.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag utan egen extern fakturering. Verksamheten är att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag samt att svara för vissa koncerngemensamma funktioner. Resultatet efter finansnetto var 229,3 Mkr (203,8). I detta resultat ingår utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag med 255 Mkr (230). Redovisat resultat var 206,7 Mkr (178,5).
Investeringar i anläggningstillgångar, exklusive företagsförvärv, uppgick till 89,2 Mkr (55,2) att jämföra med avskrivningar på 76,3 Mkr (70,7). Av investeringarna gjordes 59,5 Mkr i Lesjöfors och 22,4 Mkr i Habia.
Utvecklingskostnader avser i huvudsak kostnader hänförliga till specifika order och belastar därför respektive order och bokförs som kostnad såld vara.
Kassaflödet efter investeringar var 152 Mkr (168). I detta kassaflöde ingår företagsförvärv med 81 Mkr (65). Exklusive företagsförvärv var därför kassaflödet 233 Mkr (233).
Vid årets utgång hade koncernen en nettokassa på 22,5 Mkr (91,2). Tillgänglig likviditet, det vill säga kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter var 659 Mkr (666).
Soliditeten var vid balansdagen 67,4 procent (70,6). Nettoskuldsättningsgraden, nettoskulden i relation till eget kapital var –1,5 procent (–6,5).
Avkastningen på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 26,4 procent (30,6) medan avkastningen på genomsnittligt eget kapital uppgick till 21,8 procent (24,7).
Under 2011 har två företagsförvärv gjorts. Lesjöfors köpte Velleuer GmbH & Co. KG som är en tysk fjädertillverkare med en årsomsättning på 120 Mkr och 110 anställda. Kunderna återfinns inom tysk verkstads- och fordonsindustri. Velleuer har konsoliderats i koncernen från och med 1 januari 2011.
Beijer Tech förvärvade Karlebo Gjuteriteknik AB som säljer produkter till gjuterier och stålföretag i Norden. Bolaget omsätter på årsbasis 50 Mkr och har 15 anställda. Karlebo konsolideras i koncernen från och med 1 oktober 2011.
Antalet anställda var 1 687 personer (1 397), en ökning med 290 personer. Via företagsförvärv har 125 av dessa tillkommit. Inom Lesjöfors och Habia bedrivs en del av tillverkningen i Kina, Lettland och Polen som är länder med lägre lönekostnader. Antalet anställda i dessa länder har ökat med 133 personer till 469. I Sverige är antalet anställda 669 personer (648).
Beijer Alma har cirka 4 400 aktieägare (4 200). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 35,4 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt stora ägare är Lannebo Fonder med 7,6 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse med 5,8 procent och Anders Walls stiftelser med 5,2 procent samt Svolder AB med 5,1 procent.
12 av Lesjöfors 14 produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001. Lesjöfors verksamheters miljöbelastning är relativt låg. Alla enheter är därför C-klassade vilket innebär att inget tillstånd krävs. Avfall sorteras för att ge lägsta tänkbara miljöbelastning och skrotet återvinns till 100 procent. Under 2011 har miljöarbetet inriktats mot att minska energiförbrukning och transporter.
Habias produktionsenhet i Sverige är certifierad enligt ISO 14001. Enheten är en B-anläggning för vilken tillstånd krävs. Under 2011 har fokus inom miljöarbetet legat på att minska spill och skrot i produktionen.
Beijer Techs större dotterbolag Lundgrens och Beijer Industri är certifierade enlig ISO 14001. Miljöarbetet inriktas på att minska transporter. Dessutom arbetar man mot leverantörerna och ställer krav på dessas miljöarbete.
Beijer Almas risker består bland annat av affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan bland annat vara stort kundberoende mot speciella företag, branscher eller geografiska marknader. Finansiella risker avser främst valutarisker. För Beijer Alma uppstår dessa genom att Lesjöfors och Habia har 85 procent av försäljningen utanför Sverige medan över hälften av produktionen sker i Sverige. Detta gör att intäkter och kostnader är delvis i olika valutor.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 29. För att hantera de affärsmässiga riskerna sker ett strategiarbete som bland annat strävar efter att bredda kundbasen såväl bransch- och kundmässigt som geografiskt. Bedömningen är att Beijer Alma har en god riskspridning på kunder, branscher och geografiska marknader. Bedömningen är även att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Omvärldsläget känns osäkert för 2012 och efterfrågan blir sannolikt lägre än under 2011. Beijer Alma har en god beredskap för att möta detta. Vi skall också utnyttja marknadsläget och vår starka finansiella ställning för att flytta fram positionerna när tillfälle erbjuds.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 62 069 |
| Årets resultat | 206 700 |
| Summa | 268 769 |
| disponeras enligt följande: | |
Till aktieägarna lämnas ordinarie utdelning om 6,00 kr per aktie och en extra utdelning uppgående till 1,00 kr. 210 918 I ny räkning balanseras 57 851
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 73 procent och koncernens soliditet till 61 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Nettoomsättning | 3,4 | 2 830 174 | 2 290 089 | – | – |
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –1 845 519 | –1 426 231 | – | – |
| Bruttoresultat | 984 655 | 863 858 | 0 | 0 | |
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –299 580 | –238 326 | – | – |
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –244 540 | –220 152 | –36 329 | –41 247 |
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 12 100 | 14 600 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 886 | 884 | – | – |
| Rörelseresultat | 7,8 | 441 421 | 406 264 | –24 229 | –26 647 |
| Mottagna koncernbidrag | – | – | 110 084 | 113 840 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 145 000 | 116 000 |
| Ränteintäkter | 3 490 | 1 942 | 4 245 | 5 015 | |
| Nedskrivning av värdepappersinnehav | –3 679 | –3 604 | –3 679 | –3 604 | |
| Räntekostnader | –12 490 | –5 809 | –2 138 | –829 | |
| Resultat efter finansnetto | 428 742 | 398 793 | 229 283 | 203 775 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –115 875 | –112 266 | –22 583 | –25 300 |
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 312 867 | 286 527 | 206 700 | 178 475 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | –18 552 | 8 444 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | 5 033 | –39 509 | – | – | |
| Summa övrigt totalresultat | –13 519 | –31 065 | 0 | 0 | |
| Summa resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 299 348 | 255 462 | 206 700 | 178 475 | |
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 11 | 10,38 | 9,51 | – | – |
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 7,00 | 7,00 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | |||||
| Goodwill | 12 | 369 636 | 341 559 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 13 | 8 615 | 8 275 | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Mark och markanläggningar | 14 | 17 140 | 15 512 | – | – |
| Byggnader | 15 | 157 033 | 148 632 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 292 153 | 242 190 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 17 | 38 340 | 33 878 | 1 029 | 1 040 |
| Uppskjutna skattefordringar | 27 | 17 289 | 2 034 | – | – |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 5 520 | 3 145 | – | – | |
| Andra värdepappersinnehav | 18 | 5 493 | 9 093 | 5 403 | 9 003 |
| Andelar i intresseföretag | 19 | 16 144 | 16 011 | – | – |
| Andelar i koncernföretag | 20 | – | – | 524 003 | 524 003 |
| Summa anläggningstillgångar | 927 363 | 820 329 | 530 435 | 534 046 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 21 | 508 776 | 427 557 | – | – |
| Fordringar | |||||
| Kundfordringar | 22 | 447 708 | 415 524 | – | – |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 327 201 | 312 308 | |
| Övriga fordringar | 23 | 22 290 | 22 796 | 29 | 202 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 25 623 | 51 482 | 994 | 947 |
| Likvida medel | 25 | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 273 411 | 1 155 481 | 370 374 | 349 349 | |
| Summa tillgångar | 2 200 774 | 1 975 810 | 900 809 | 883 395 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 26 | ||||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 444 351 | 444 351 | |||
| Reserver | –15 020 | –1 501 | |||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 928 059 | 826 110 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 482 936 | 1 394 506 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 682 | 2 703 | |||
| Summa eget kapital | 1 485 618 | 1 397 209 | |||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Reservfond | 444 351 | 444 351 | |||
| Summa bundet eget kapital | 569 897 | 569 897 | |||
| Balanserad vinst | 62 069 | 94 512 | |||
| Årets resultat | 206 700 | 178 475 | |||
| Summa fritt eget kapital | 268 769 | 272 987 | |||
| Summa eget kapital | 838 666 | 842 884 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Uppskjuten skatt | 27 | 48 058 | 50 322 | ||
| Pensionsförpliktelser | 28 | 664 | 884 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 122 322 | 88 994 | ||
| Summa långfristiga skulder | 171 044 | 140 200 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkkredit | 29 | 103 405 | 57 919 | 41 535 | – |
| Skulder till koncernföretag | – | – | – | 6 204 | |
| Leverantörsskulder | 166 249 | 159 392 | 890 | 1 212 | |
| Skatteskulder | 24 189 | 35 616 | 6 567 | 16 085 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 182 237 | 140 083 | 12 614 | 16 271 |
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 20 776 | 23 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 31 | 47 256 | 45 368 | 537 | 739 |
| Summa kortfristiga skulder | 544 112 | 438 901 | 62 143 | 40 511 | |
| Summa eget kapital och skulder | 2 200 774 | 1 975 810 | 900 809 | 883 395 | |
| Ställda säkerheter | 32 | 295 938 | 278 881 | 12 260 | 12 260 |
| Ansvarsförbindelser | 33 | 2 364 | 3 927 | 200 | 1 000 |
| Övrigt | Balanserad | Innehav utan | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | tillskjutet | vinst inkl. | bestämmande | eget | |||
| Koncernen | kapital | kapital | Reserver | resultat | Totalt | inflytande | kapital |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 29 564 | 676 738 | 985 949 | 3 081 | 989 030 |
| Årets resultat | – | – | – | 286 527 | 286 527 | – | 286 527 |
| Övrigt totalresultat | – | – | –31 065 | – | –31 065 | – | –31 065 |
| Nyemission | 11 250 | 279 000 | – | – | 290 250 | – | 290 250 |
| Lämnad utdelning | – | – | – | –137 155 | –137 155 | – | –137 155 |
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
– | – | – | – | – | –378 | –378 |
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | –1 501 | 826 110 | 1 394 506 | 2 703 | 1 397 209 |
| Årets resultat | – | – | – | 312 867 | 312 867 | – | 312 867 |
| Övrigt totalresultat | – | – | –13 519 | – | –13 519 | – | –13 519 |
| Lämnad utdelning | – | – | – | –210 918 | –210 918 | – | –210 918 |
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
– | – | – | – | – | –21 | –21 |
| 31/12 2011 | 125 546 | 444 351 | –15 020 | 928 059 | 1 482 936 | 2 682 | 1 485 618 |
| Aktie- | Reserv- | Balanserad | Årets | Summa eget | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Kapital | fond | vinst | resultat | kapital |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 132 797 | 99 869 | 512 313 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 99 869 | –99 869 | 0 |
| Nyemission | 11 250 | 279 000 | – | – | 290 250 |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 |
| Lämnat ägartillskott | – | – | –999 | – | –999 |
| Årets resultat | – | – | – | 178 475 | 178 475 |
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | 94 512 | 178 475 | 842 884 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 178 475 | –178 475 | 0 |
| Lämnad utdelning | – | – | –210 918 | – | –210 918 |
| Årets resultat | – | – | – | 206 700 | 206 700 |
| 31/12 2011 | 125 546 | 444 351 | 62 069 | 206 700 | 838 666 |
Föreslagen utdelning 7,00 kr per aktie, totalt 210 918.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 441 421 | 406 264 | –24 229 | –26 647 | |
| Finansnetto | 34 | –9 024 | –3 867 | 303 107 | 248 986 |
| Betald skatt | –122 305 | –88 597 | –32 553 | 228 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 35 | 78 327 | 75 934 | 67 | 219 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 388 419 | 389 734 | 246 392 | 222 786 | |
| Förändring av varulager | –67 776 | –45 600 | – | – | |
| Förändring av fordringar | 11 748 | –94 675 | –60 683 | –14 057 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –5 038 | 30 855 | –9 933 | 25 661 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 327 353 | 280 314 | 175 776 | 234 390 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –96 423 | –47 933 | –56 | – | |
| Investering i immateriella tillgångar | –187 | – | – | – | |
| Placeringar i övriga aktier | – | –555 | –79 | – | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | 2 132 | 1 371 | – | – | |
| Förvärv av bolag | 36 | –80 841 | –64 950 | – | –43 075 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –175 319 | –112 067 | –135 | –43 075 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 152 034 | 168 247 | 175 641 | 191 315 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | 86 436 | –1 404 | 41 535 | –17 320 | |
| Lämnat ägartillskott | – | – | – | –999 | |
| Utbetald utdelning | –210 918 | –137 155 | –210 918 | –137 155 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –124 482 | –138 559 | –169 383 | –155 474 | |
| Förändring av likvida medel | 27 552 | 29 688 | 6 258 | 35 841 | |
| Likvida medel vid årets början | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 | |
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad kassa | 3 340 | 12 921 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 389 933 | 428 326 | 175 000 | 175 000 | |
| Tillgänglig likviditet | 658 947 | 666 448 | 217 150 | 210 892 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och Internationella Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
IFRS 9 »Financial instruments«. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 »Finansiella instrument: värdering och klassificering«. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Den är dock ännu ej antagen av EU.
IFRS 10 »Consolidated financial statements». Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställande av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 från och med 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 12 »Disclosures of interests in other entities«. Standarden omfattar upplysningskrav för dotterföretag, intresseföretag och ej konsoliderade »structured entities«. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 från och med 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 13 »Fair value measurements«. Standarden syftar till att värdering till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Koncernen avser att tillämpa IFRS 13 från och med 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Övriga standarder och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 12. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, d v s har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster eller -förluster elimineras i sin helhet.
Alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte upphov till goodwill eller vinster och förluster.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurs | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011 | 2010 | |
| USD | 6,91 | 6,80 | 6,45 | 7,21 |
| EUR | 8,94 | 9,01 | 9,02 | 9,49 |
| GBP | 10,66 | 10,54 | 10,35 | 11,10 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i takt med att de löper ut.
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 %. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det VD som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas segment är koncernens rörelsegrenar Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel).
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd, dvs när intäkten kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla bolaget. Koncernen grundar sina bedömningar på historiskt utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Försäljning redovisas netto efter moms, lämnade rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill.
Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 12.
Avtalsenliga kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över dennes bedömda nyttjandeperiod.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Inga avskrivningar görs på mark.
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.
Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återvinning bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen.
Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserad transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 29.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1.
Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, »Ersättningar till anställda«. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast eventuell utdelning av vinstmedel.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Då Rådets för Finansiell Rapportering uttalande UFR:2 har dragits tillbaka så redovisas moderbolagets erhållna koncernbidrag som en finansiell intäkt.
| Arbetsställen | Genomsnittligt antal anställda 2011 |
2010 |
|---|---|---|
| SVERIGE | ||
| Moderbolaget | ||
| Uppsala | 2 | 2 |
| Stockholm | 3 | 3 |
| Dotterbolagen | ||
| Broby | 1 | – |
| Filipstad | 110 | 106 |
| Göteborg | 53 | 54 |
| Hallstahammar | 12 | 14 |
| Halmstad | 12 | 12 |
| Helsingborg | 14 | 12 |
| Herrljunga | 44 | 43 |
| Karlstad | 13 | 11 |
| Lidköping | 3 | 2 |
| Ludvika | 1 | 1 |
| Luleå | – | 2 |
| Malmö | 40 | 41 |
| Mönsterås | 34 | 30 |
| Skellefteå | 7 | 3 |
| Stockholm | 86 | 84 |
| Tierp | 150 | 145 |
| Oxelösund | 1 | 1 |
| Värnamo | 50 | 49 |
| Växjö | 27 | 27 |
| Örebro | 6 | 6 |
| Summa Sverige | 669 | 648 |
| Män | Kvinnor | Totalt 2011 |
Män | Kvinnor | Totalt 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa Sverige | 508 | 161 | 669 | 499 | 149 | 648 |
| UTLANDET | ||||||
| Danmark | 58 | 22 | 80 | 50 | 21 | 71 |
| Finland | 28 | 6 | 34 | 27 | 6 | 33 |
| Frankrike | 3 | 3 | 6 | 3 | 2 | 5 |
| Hongkong | 3 | 5 | 8 | 2 | 5 | 7 |
| Kina | 169 | 186 | 355 | 127 | 84 | 211 |
| Lettland | 42 | 36 | 78 | 44 | 41 | 85 |
| Nederländerna | 3 | 3 | 6 | 3 | 2 | 5 |
| Norge | 10 | 2 | 12 | 10 | 2 | 12 |
| Polen | 16 | 20 | 36 | 24 | 16 | 40 |
| Ryssland | 3 | 3 | 6 | 2 | 2 | 4 |
| Storbritannien | 131 | 48 | 179 | 138 | 53 | 191 |
| Tyskland | 174 | 44 | 218 | 60 | 25 | 85 |
| Summa Utlandet | 640 | 378 | 1 018 | 490 | 259 | 749 |
| Totalt | 1 148 | 539 | 1 687 | 989 | 408 | 1 397 |
Av det totala antalet anställda på 1 687 (1 397) är 1 148 män (989) och 539 kvinnor (408). Totalt finns 52 (50) styrelseledamöter i koncernens bolag, av dessa är 50 män (49). Koncernbolagens 34 (32) verkställande direktörer är samtliga män. I moderbolagets styrelse är 5 (6) av 7 (7) styrelseledamöter män och verkställande direktören är man.
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 30 553 | 28 890 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 7 358 | 7 377 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 16 538 | 16 543 |
| Varav pensionskostnader | 6 705 | 6 856 |
| Lön, övriga | 247 648 | 238 600 |
| Sociala avgifter, övriga | 98 610 | 95 701 |
| Varav pensionskostnader | 18 876 | 19 320 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2011 | VD/Styrelse | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav tantiem | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter |
| Danmark | 3 717 | 99 | 281 | 276 | 33 758 | 2 616 |
| Finland | 2 676 | 216 | 609 | 268 | 11 819 | 2 116 |
| Norge | 2 073 | 178 | 540 | 121 | 5 109 | 1 102 |
| Lettland | 600 | 64 | 145 | – | 7 918 | 1 908 |
| Frankrike | – | – | – | – | 3 022 | 1 326 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 3 698 | 1 073 |
| Storbritannien | 4 515 | 582 | 1 067 | 564 | 46 606 | 4 213 |
| Tyskland | 5 145 | 319 | 587 | 20 | 75 312 | 14 203 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 628 | 842 |
| Kina | 506 | 90 | 53 | – | 19 490 | 4 571 |
| Ryssland | 423 | – | 84 | 23 | 634 | 125 |
| Polen | – | – | – | – | 7 009 | 532 |
| Summa löner och ersättningar | 19 655 | 1 548 | 3 366 | 1 272 | 218 003 | 34 627 |
| Summa löner och ersättningar | ||||||
| i Sverige enligt ovan | 30 553 | 7 358 | 16 538 | 6 705 | 247 648 | 98 610 |
| Totalt koncernen | 50 208 | 8 906 | 19 904 | 7 977 | 465 651 | 133 237 |
| 2010 | VD/Styrelse | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav tantiem | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter |
| Danmark | 2 808 | 109 | 227 | 222 | 30 928 | 2 858 |
| Finland | 2 832 | 237 | 704 | 381 | 10 921 | 2 862 |
| Norge | 2 108 | 105 | 383 | 150 | 6 022 | 1 205 |
| Lettland | 625 | 67 | 151 | – | 5 230 | 1 261 |
| Frankrike | – | – | – | – | 2 467 | 1 215 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 2 781 | 981 |
| Storbritannien | 4 440 | 311 | 1 000 | 561 | 48 813 | 3 550 |
| Tyskland | 3 020 | 123 | 342 | 17 | 28 662 | 5 128 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 081 | 492 |
| Kina | 1 072 | 161 | 44 | – | 10 819 | 4 009 |
| Ryssland | 297 | – | 26 | 20 | 266 | 70 |
| Polen | – | – | – | – | 3 330 | 638 |
| Summa löner och ersättningar | 17 202 | 1 113 | 2 877 | 1 351 | 153 320 | 24 269 |
| Summa löner och ersättningar | ||||||
| I Sverige enligt ovan | 28 890 | 7 377 | 16 543 | 6 856 | 238 600 | 95 701 |
| Totalt koncernen | 46 092 | 8 490 | 19 420 | 8 207 | 391 920 | 119 970 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 11 737 | 12 059 |
| varav tantiem, VD och styrelse | 4 271 | 4 750 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 5 147 | 5 138 |
| varav pensionskostnader | 1 827 | 1 771 |
| Lön, övriga | 5 886 | 5 957 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 868 | 2 778 |
| varav pensionskostnader | 934 | 907 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering, UFR:6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är detta en förmånsbestämd plan. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 30 september 2011 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (31/12 2010: 146 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Årsstämman beslutar även om principer för ersättningar och anställningsvillkor för ledningsgruppen. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, rörlig lön och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig lön ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön exklusive bilförmån. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 25–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
Inom styrelsen har ordföranden erhållit 900 000 kr (850 000) i arv-
ode och övriga 6 (6) ledamöter 250 000 (225 000) kr vardera i arvode.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen nedan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2011 till |
||||
| 7 ledamöter) | 2 400 | – | – | 2 400 |
| Ledningsgruppen 6 personer 15 175 | 8 764 | 5 381 | 29 320 | |
| varav verkställande direktören | 5 266 | 4 271 | 1 827 | 11 364 |
| Summa | 17 575 | 8 764 | 5 381 | 31 720 |
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut |
||||
| på årsstämman 2010 till 7 ledamöter) |
2 200 | – | – | 2 200 |
| Ledningsgruppen 6 personer 14 066 | 9 238 | 5 533 | 28 837 | |
| varav verkställande direktören 5 089 | 4 750 | 1 771 | 11 610 | |
| Summa | 16 266 | 9 238 | 5 533 | 31 037 |
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks /Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.
Carina Andersson. Utbildning: Bergsingenjör, Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm 1989. Styrelseledamot sedan 2011. Styrelseledamot i: Mälardalens Högskola, MDH m. fl. Tidigare befattningar: VD Scana Ramnäs AB och Ramnäs Bruk AB. Tjänstledig från sin chefsbefattning i Sandvik Materials Technology för att med sin familj vara bosatt i Kina.
Marianne Brismar. Utbildning: Apotekare 1987, Civ ekonom Handelshögskolan Göteborg 1992. Styrelseledamot sedan 2010. Styrelseledamot i: Semcon AB, Ernströmgruppen, Concentric AB samt Imego AB. Tidigare befattningar: Koncernchef i Atlet AB (1995–2007).
Anders G. Carlberg. Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i: Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Sweco AB, Herenco AB (ordf.), Investment AB
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 12 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Latour m fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Peter Nilsson. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Anders Ullberg. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, BE Group, Eneqvist Consulting, Natur & Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers, ordförande i Rådet för finansiell rapportering och ledamot i Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall, Utbildning: Civilingenjör KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University. VD Beijerinvest AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Crafoordstiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Bisnode AB, VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Bertil Persson, Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Tidigare befattningar: chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Sverige | 933 137 | 712 510 |
| Övriga EU | 1 360 736 | 1 150 536 |
| Övriga Europa | 167 641 | 135 180 |
| Asien | 309 001 | 240 507 |
| Övriga världen | 59 659 | 51 356 |
| Totalt | 2 830 174 | 2 290 089 |
De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:
| Mkr | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 307 | 348 |
| Tyskland | 354 | 252 |
| Kina | 213 | 153 |
| Danmark | 132 | 104 |
Rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut.
Rörelsesegmenten är Beijer Almas underkoncerner Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (teknikhandel). Lesjöfors och Habia har egen tillverkning och produktutveckling. Alla segmenten har egen administration och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD som ingår i koncernledningen. Övriga avser moderbolaget som är ett holdingbolag utan extern fakturering samt ett antal mindre dotterbolag som inte bedriver någon verksamhet. Rörelseresultat är det resultatmått som följs upp av koncernledningen. Eventuell försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. Ingen enskild kund står för mer än 5 procent av koncernens intäkter.
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 1 386,0 | 668,2 | 777,1 | 0,5 | – | 2 831,8 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | –1,6 | –1,6 |
| Intäkter från externa kunder | 1 386,0 | 668,2 | 777,1 | 0,5 | –1,6 | 2 830,2 |
| Rörelseresultat | 352,1 | 55,9 | 57,8 | –24,3 | –0,1 | 441,4 |
| Finansiella intäkter | 2,4 | 0,3 | 0,7 | 260,1 | –260,0 | 3,5 |
| Finansiella kostnader | –6,3 | –6,6 | –1,6 | –5,8 | 4,1 | –16,2 |
| Resultat efter finansnetto | 348,2 | 49,6 | 56,9 | 229,3 | –256,0 | 428,7 |
| Skatt | –93,0 | –15,7 | –13,5 | –22,6 | 29,0 | –115,8 |
| Redovisat resultat | 255,2 | 33,9 | 43,4 | 206,7 | –226,3 | 312,9 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 49,4 | 20,3 | 6,2 | 0,4 | – | 76,3 |
| Nedskrivningar av goodwill | 2,3 | – | – | – | – | 2,3 |
| Resultatandel i intressebolag | 0,9 | 0,1 | – | – | –0,1 | 0,9 |
| Tillgångar | 1 121,4 | 495,3 | 394,9 | 929,2 | –740,0 | 2 200,8 |
| Skulder | 450,9 | 238,6 | 166,4 | 73,5 | –211,5 | 717,9 |
| Varav räntebärande | 72,1 | 101,2 | 34,7 | 41,5 | –3,0 | 246,5 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 164,3 | 36,3 | 26,2 | 42,2 | – | 269,0 |
| Nettoskuld | –92,2 | 64,9 | 8,5 | –0,7 | –3,0 | –22,5 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 59,5 | 22,4 | 6,7 | 0,6 | – | 89,2 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 82 | 91 | 19 | – | – | 67 |
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 1 206,7 | 558,1 | 526,3 | – | – | 2 291,1 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | –1,0 | –1,0 |
| Intäkter från externa kunder | 1 206,7 | 558,1 | 526,3 | – | –1,0 | 2 290,1 |
| Rörelseresultat | 349,4 | 46,2 | 41,6 | –26,6 | –4,3 | 406,3 |
| Finansiella intäkter | 1,3 | 0,3 | 0,3 | 234,8 | –234,8 | 1,9 |
| Finansiella kostnader | –5,9 | –3,7 | –0,5 | –4,4 | 5,1 | –9,4 |
| Resultat efter finansnetto | 344,8 | 42,8 | 41,4 | 203,8 | –234,0 | 398,8 |
| Skatt | –93,6 | –12,7 | –10,6 | –25,3 | 29,9 | –112,3 |
| Redovisat resultat | 251,2 | 30,1 | 30,8 | 178,5 | –204,1 | 286,5 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | –43,2 | –22,2 | –4,8 | –0,5 | – | –70,7 |
| Nedskrivningar av goodwill | –6,1 | – | – | – | – | –6,1 |
| Resultatandel i intressebolag | 0,7 | 0,1 | – | – | 0,1 | 0,9 |
| Tillgångar | 942,1 | 449,5 | 363,9 | 952,1 | –731,8 | 1 975,8 |
| Skulder | 376,7 | 212,2 | 151,4 | 92,1 | –251,1 | 581,3 |
| Varav räntebärande | 21,6 | 92,1 | 35,0 | – | –1,8 | 146,9 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 163,7 | 13,2 | 26,7 | 35,9 | –1,4 | 238,1 |
| Nettoskuld | –142,1 | 78,9 | 8,3 | –35,9 | –0,4 | –91,2 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 42,9 | 10,1 | 1,5 | 0,7 | – | 55,2 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 81 | 90 | 17 | – | – | 69 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 305,6 | 1 264,4 |
| Övriga EU | 650,0 | 506,0 |
| Övriga Europa | 28,8 | 36,1 |
| Asien | 216,4 | 169,3 |
| TOTALT | 2 200,8 | 1 975,8 |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| PwC | |||||
| Revisionsuppdrag | 2 958 | 2 905 | 486 | 500 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 996 | 705 | 248 | 196 | |
| Övriga revisorer | |||||
| Revisionsuppdrag | 1 193 | 958 | – | – | |
| Andra uppdrag | 160 | 8 | – | – | |
| Totalt | 5 307 | 4 576 | 734 | 696 |
PwC har ej utfört någon skatterådgivning eller några övriga tjänster.
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 16 173 (14 103). Beloppen avser den produktutvecklingskostnad som inte kunnat hänföras till specifika kundorder.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| Hanil Precision Co Ltd | 867 | 745 |
| BCB Baltic AB | –92 | –6 |
| Irradose AB | 111 | 145 |
| Totalt | 886 | 884 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 50 594 | 46 432 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 273 | 11 625 |
| Byggnader | 10 885 | 10 324 |
| Markanläggningar | 91 | 83 |
| Andra immateriella tillgångar | 3 477 | 2 219 |
| Totalt | 76 320 | 70 683 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 67 (219).
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kostnader fördelade på kostnadsslag | ||
| Materialkostnader | 1 241 833 | 935 491 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (not 1) | 669 000 | 577 402 |
| Utvecklingskostnader som ej belastat respektive order | 16 174 | 14 103 |
| Av- och nedskrivningar (not 7, 12) | 78 619 | 76 818 |
| Kostnader för operationell leasing (not 8) | 42 398 | 39 070 |
| Övriga kostnader | 341 615 | 241 825 |
| Totalt | 2 389 639 | 1 884 709 |
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Årets leasingkostnad | 42 398 | 39 070 | 1 954 | 2 175 | |
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: | |||||
| - inom ett år | 41 519 | 35 339 | 1 877 | 1 986 | |
| - senare än ett men inom fem år | 107 376 | 121 774 | 2 482 | 4 375 | |
| - senare än fem år | 14 805 | 30 159 | – | – | |
| Totalt | 163 700 | 187 272 | 4 359 | 6 361 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Beijer Tech AB | 30 000 | 25 000 |
| Habia Cable AB | 15 000 | 21 000 |
| Lesjöfors AB | 100 000 | 70 000 |
| Totalt | 145 000 | 116 000 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Aktuell skatt för perioden | –110 010 | –110 328 | –22 634 | –25 388 |
| Temporära skillnader avseende: | ||||
| - obeskattade reserver | –2 896 | –2 023 | – | – |
| - avsättningar för strukturkostnader | –2 100 | –319 | – | – |
| - aktuell skatt hänförlig till tidigare år | –869 | 404 | 51 | 88 |
| Totalt | –115 875 | –112 266 | –22 583 | –25 300 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Resultat före skatt | 428 742 | 398 793 | 229 283 | 203 775 |
| 26,3 % | –112 758 | –104 883 | –60 301 | –53 593 |
| Skatt för perioden | –115 875 | –112 266 | –22 583 | –25 300 |
| Skillnadsbelopp | –3 117 | –7 383 | 37 718 | 28 293 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Effekt av: | ||||
| - skatt hänförlig till tidigare år | 51 | 105 | 51 | 88 |
| - utländska skattesatser | 4 478 | –96 | – | – |
| - ej avdragsgilla poster | –8 657 | –6 082 | –1 581 | –2 303 |
| - ej skattepliktiga intäkter | 2 560 | 3 155 | 39 248 | 30 508 |
| Övrigt | –1 549 | –4 465 | – | – |
| Totalt | –3 117 | –7 383 | 37 718 | 28 293 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 27 % (28,2).
I övrigt totalresultat redovisas kassaflödessäkringar efter skatt. Under 2011 redovisas en skatteintäkt på 6 622 och under 2010 en skattekostnad på 2 916 avseende kassaflödessäkringar. Det finns inga andra effekter av skatt i övrigt totalresultat.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av resultat per aktie | ||
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 312 867 | 286 527 |
| Antal aktier | 30 131 100 | 30 131 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 353 671 | 127 124 |
| Förvärv1 | 31 798 | 172 956 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 60 950 |
| Omräkningsdifferenser | –1 422 | –7 359 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 384 047 | 353 671 |
| Ingående nedskrivningar | 12 112 | 5 977 |
| Årets nedskrivningar | 2 299 | 6 135 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 14 411 | 12 112 |
| Redovisat värde | 369 636 | 341 559 |
| 1) Koncernen | 2011 | 2010 |
| Förvärv av Beijer Tech | – | 146 341 |
| Förvärv av Preben Z Jensen | – | 26 615 |
| Förvärv av Velleuer | 22 440 | – |
| Förvärv av Karlebo Gjuteriteknik | 9 358 | – |
| Summa | 31 798 | 172 956 |
Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Lesjöfors | 76 403 | 56 298 |
| Habia | 51 036 | 51 355 |
| Beijer Tech | 242 197 | 233 906 |
| Summa | 369 636 | 341 559 |
| Lesjöfors | 2011 | |
| European Springs Ltd | 44 910 | |
| Velleuer GmbH & Co. KG | 22 440 | |
| Lesjöfors Automotive AB | 4 732 | |
| Lesjöfors A/S | 4 321 | |
| Summa | 76 403 | |
| Habia | 2011 | |
| Habia Kabel produktions GmbH & Co. KG | 48 348 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 2 688 | |
| Summa | 51 036 |
| Beijer Tech | 2011 |
|---|---|
| Beijer Tech AB | 146 341 |
| Lundgrens Sverige AB | 60 285 |
| Beijer Industri AB | 663 |
| A/S Preben Z Jensen | 25 550 |
| Karlebo Gjuteriteknik AB | 9 358 |
| Summa | 242 197 |
Under året har nedskrivning gjorts inom Lesjöfors med 2 299. Beloppet avser del av goodwillvärde i en kassagenererande enhet i Danmark med försämrade marknadsförutsättningar jämfört med förvärvstidpunkten. Efter nedskrivningen bedöms enheten vara värderad till verkligt värde.
Koncernen testar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Dessa tester baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Värdena bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive rörelsegrens planer. För efterföljande år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP–prognoserna, på 2–3 %, d v s en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationsnivån. Företagsledningen har fastställt antaganden och prognoser.
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Följande diskonteringsräntor före skatt har använts:
| % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Egen kapitalfinansiering | 11 | 10 |
| Skuldfinansiering | 6 | 5 |
| Vägd finansieringskostnad | 8 | 7 |
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet.
Förutom ovanstående nedskrivning i Lejsöfors har inga nedskrivningar föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 10 866 | 240 |
| Inköp | 1 492 | 2 943 |
| Förvärv av dotterbolag | 3 178 | 7 683 |
| Omklassificeringar | 344 | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 15 880 | 10 866 |
| Ingående avskrivningar | 2 591 | 100 |
| Omklassificeringar | 1 197 | – |
| Årets avskrivningar | 3 477 | 2 491 |
| Utgående ack. avskrivningar | 7 265 | 2 591 |
| Redovisat värde | 8 615 | 8 275 |
Av det redovisade värdet avser för 2011 8 571 förvärvade kundrelationer och 44 licenser.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 17 344 | 18 321 |
| Inköp | 1 584 | – |
| Förvärv av dotterbolag | 188 | – |
| Omräkningsdifferenser | –53 | –977 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 19 063 | 17 344 |
| Ingående avskrivningar | 1 772 | 1 690 |
| Årets avskrivningar | 91 | 83 |
| Omräkningsdifferenser | – | –1 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 863 | 1 772 |
| Ingående nedskrivningar | 60 | 60 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 60 | 60 |
| Redovisat värde | 17 140 | 15 512 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 268 281 | 276 487 |
| Inköp | 11 434 | 4 019 |
| Förvärv av dotterbolag | 11 600 | 307 |
| Omräkningsdifferenser | –3 747 | –12 532 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 287 568 | 268 281 |
| Ingående avskrivningar | 118 688 | 113 320 |
| Årets avskrivningar | 10 885 | 10 333 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | –4 965 |
| Utgående ack. avskrivningar | 129 574 | 118 688 |
| Ingående nedskrivningar | 961 | 961 |
| Redovisat värde | 157 033 | 148 632 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 742 196 | 755 259 |
| Inköp | 63 178 | 45 196 |
| Försäljningar och utrangeringar | –10 019 | –32 117 |
| Förvärv av dotterbolag | 39 256 | – |
| Omklassificeringar | –1 190 | –233 |
| Omräkningsdifferenser | 3 601 | –25 909 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 925 411 | 742 196 |
| Ingående avskrivningar | 494 620 | 493 606 |
| Försäljning och utrangeringar | –4 989 | –28 514 |
| Omklassificeringar | – | 1 104 |
| Årets avskrivningar | 50 594 | 45 141 |
| Omräkningsdifferenser | –742 | –16 717 |
| Utgående ack. avskrivningar | 539 483 | 494 620 |
| Ingående nedskrivningar | 5 386 | 5 386 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 386 | 5 386 |
| Redovisat värde | 292 153 | 242 190 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 15 188 | 1 883 |
| Kvarvarande restvärde | 11 011 | 548 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 3 250 | 595 |
| Senare än ett men inom fem år | 8 935 | 59 |
| Senare än fem år | 130 | – |
| Totalt | 12 315 | 654 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 114 475 | 105 102 | 2 755 | 2 755 |
| Inköp | 16 208 | 9 841 | 56 | – |
| Förvärv av dotterbolag | 344 | 9 827 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –4 174 | –6 588 | – | – |
| Omklassificeringar | –431 | –76 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 100 | –3 631 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 126 522 | 114 475 | 2 811 | 2 755 |
| Ingående avskrivningar | 79 130 | 76 152 | 1 715 | 1 496 |
| Försäljningar och utrangeringar | –3 968 | –6 440 | – | – |
| Omklassificeringar | 499 | 12 | – | – |
| Årets avskrivningar | 11 273 | 12 618 | 67 | 219 |
| Omräkningsdifferenser | –56 | –3 212 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 86 878 | 79 130 | 1 782 | 1 715 |
| Ingående nedskrivningar | 1 467 | 1 314 | – | – |
| Omklassificering | –163 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | 153 | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 304 | 1 467 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 38 340 | 33 878 | 1 029 | 1 040 |
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Innoventus AB | 556602–2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Project AB | 556616–8356 | 5 | Uppsala | 200 |
| Innoventus Life Science 1 KB* | 969677–8530 | 8 | Uppsala | 4 968 |
| 5 403 | ||||
| Koncernen | ||||
| Övrigt | – | 90 | ||
| Totalt | 5 493 |
* Utfästelse finns om investeringar på ytterligare 0,2 Mkr. De direkta innehaven är inte noterade på någon börs eller annan handelsplats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 30 186 | 29 968 | 25 097 | 24 897 |
| Försäljningar | – | –800 | – | –800 |
| Inköp | 79 | 1 018 | 79 | 1 000 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 30 265 | 30 186 | 25 176 | 25 097 |
| Ingående nedskrivningar | 21 093 | 17 489 | 16 094 | 12 490 |
| Årets nedskrivningar | 3 679 | 3 604 | 3 679 | 3 604 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 24 772 | 21 093 | 19 773 | 16 094 |
| Redovisat värde | 5 493 | 9 093 | 5 403 | 9 003 |
| Koncernen | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde 2011 |
Bokfört värde 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 22 | Uppsala | 6 | 850 |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 15 457 | 14 591 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 44 | Tierp | 681 | 570 |
| Totalt | 16 144 | 16 011 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 100 Mkr med en rörelsemarginal på 7 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 9 Mkr (14). Köpen har gjorts på kommersiella villkor. BCB Baltic AB investerar i minoritetsposter i företag i de baltiska länderna. Bolagets investeringar är avvecklade. Irradose AB utför elektronbehandling av kabel. De första leveranserna skedde under september 2009. Under 2011 var omsättningen 5 Mkr och resultat före skatt 0,2 Mkr.
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 14 755 | |
| 884 | |
| – | |
| 372 | |
| 16 144 | 16 011 |
| 16 011 886 –753 – |
| Koncernens andel per 31/12 2011 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 0,9 | – | – | – |
| Hanil Precision Co Ltd | 12,0 | 4,4 | – | 1,1 |
| Irradose AB | 4,7 | 4,0 | – | 0,1 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 670 505 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 87 576 | 256 705 2) |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Malmö | 333 324 | 228 490 3) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 1 196 |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 100 | 101 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 1 000 | 1 345 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 714 | 1 945 |
| Totalt | 524 003 |
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 526 367 | 193 042 |
| Inköp | – | 333 325 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 526 367 | 526 367 |
| Ingående nedskrivningar | 2 364 | 2 364 |
| Redovisat värde | 524 003 | 524 003 |
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 1 000 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 44 693 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 70 | Liepaja, Lettland | 6 764 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 3 070 | |
| Lesjöfors Springs Russia | 100 | Moskva, Ryssland | 4 283 | |
| European Springs & Pressings Ltd | 100 | Beckenham, Storbritannien | 56 353 | |
| Harris Springs Ltd | 100 | Reading, Storbritannien | 2 455 | |
| Velleuer GmbH & Co. KG | 100 | Velbert, Tyskland | 44 247 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 556633-2473 | 100 | Lidingö | 9 218 |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 0 | |
| Habia Cable Sp Zoo | 100 | Dulole, Polen | 7 450 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| Beijer Industri AB | 556031-1549 | 100 | Malmö | 22 246 |
| Lundgrens Sverige AB | 556063-3504 | 100 | Göteborg | 51 299 |
| AB Tebeco | 556021-1442 | 100 | Halmstad | 6 538 |
| Beijer AS | 100 | Drammen, Norge | 4 324 | |
| Beijer OY | 100 | Helsingfors, Finland | 4 092 | |
| Preben Z Jensen A/S | 100 | Hedehusene, Danmark | 35 683 | |
| Karlebo Gjuteriteknik AB | 556342-0651 | 100 | Sollentuna | 21 020 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 174 769 | 144 708 |
| Produkter i arbete | 48 118 | 35 790 |
| Färdigvaror | 285 889 | 247 059 |
| Totalt | 508 776 | 427 557 |
| Värdet av den del av lagret som värderas till nettoförsäljningsvärde | ||
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| Råmaterial | 4 404 | 4 980 |
| Produkter i arbete | 347 | 217 |
| Färdigvaror | 14 247 | 3 245 |
| Totalt | 18 998 | 8 442 |
| Skillnad mellan anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde | ||
| Koncernen | 2011 | 2010 |
| Råmaterial | 3 753 | 3 424 |
| Produkter i arbete | 252 | 51 |
| Färdigvaror | 11 585 | 3 176 |
| Totalt | 15 590 | 6 651 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader sålda varor och uppgår till 1 241 833 (935 491)
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar | 457 914 | 424 750 |
| Reserv för osäkra fordringar | –10 206 | –9 226 |
| Bokfört värde | 447 708 | 415 524 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förfallet belopp | 98 381 | 76 890 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 24 922 | 20 570 |
| Reserv för osäkra fordringar | 10 206 | 9 226 |
Den 31/12 2011 fanns kundfordringar om 14 716 som är förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts.
| Reserv för osäkra fordringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 | |||
| Ingående balans | 9 226 | 6 535 | |||
| Genom förvärv av bolag | – | 619 | |||
| Årets reservering | 4 402 | 4 533 | |||
| Återföring av tidigare reserveringar | –3 384 | –1 618 | |||
| Bortskrivning av fordringar | –38 | –843 | |||
| Utgående balans | 10 206 | 9 226 |
Historiskt har koncernen haft låga kundförluster. Riskspridningen är god på företag, branscher och geografiska marknader. Det finns ingen enskild kund vars nedskrivningsbehov uppgår till väsentligt belopp. Bedömningen är att reserven för osäkra fordringar väl täcker eventuella framtida nedskrivningsbehov. Den maximala exponeringen för kreditrisk på kundfordringar uppgår till 447 708 (415 524). Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | Moderbolaget 2010 |
|
| Moms | 6 549 | 7 738 | – | 151 |
| Förskott till leverantör | 7 865 | 1 554 | – | – |
| Övrigt | 7 876 | 13 504 | 29 | 51 |
| Totalt | 22 290 | 22 796 | 29 | 202 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | Moderbolaget 2010 |
|
| Leasingavgifter och hyror | 6 977 | 4 841 | 491 | 568 |
| Förutbetalda kostnader | 6 337 | 6 619 | 503 | 379 |
| Derivatinstrument | 4 015 | 29 189 | – | – |
| Övrigt | 8 294 | 10 833 | – | – |
| Totalt | 25 623 | 51 482 | 994 | 947 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kassa och bank | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 |
| Totalt | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 |
| Koncernen | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa |
|---|---|---|---|
| 31/12 2009 | 16 496 | 13 068 | 29 564 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 11 360 | 11 360 |
| Skatt på denna | – | –2 916 | –2 916 |
| Omräkningsdifferens | –39 509 | – | –39 509 |
| 31/12 2010 | –23 013 | 21 512 | –1 501 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –25 174 | –25 174 |
| Skatt på denna | – | 6 622 | 6 622 |
| Omräkningsdifferens | 5 033 | – | 5 033 |
| 31/12 2011 | –17 980 | 2 960 | –15 020 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 3 330 000 | à 10 röster | 33 300 000 |
| B-aktier | 26 801 100 | à 1 röst | 26 801 100 |
| Totalt | 30 131 100 | 60 101 100 |
Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| 2010 | Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB | 11 250 | 125 546 | 2 700 000 | 30 131 100 |
Årsstämman 2011 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B–aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma. Stämman bemyndigade även styrelsen att återköpa egna B–aktier.
| Uppskjuten skattefordran | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader avseende: | |||
| - förvärv av dotterbolag | 15 872 | – | Redovisat i resultaträkningen |
| - internvinstreservering | 657 | 1 687 | Redovisat i resultaträkningen |
| - övrigt | 760 | 347 | Redovisat i resultaträkningen |
| Totalt | 17 289 | 2 034 | |
| Ingående värde | 2 034 | 2 260 | |
| Förvärv av dotterbolag | 15 872 | – | |
| Minskad avsättning | –1 030 | –573 | |
| Ökad avsättning | 413 | 347 | |
| Totalt | 17 289 | 2 034 | |
| Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag. | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 2011 | 2010 | |
| Temporär skuld avseende: | |||
| obeskattade reserver | 39 268 | 35 600 | Redovisat i resultaträkningen |
| uppvärderingar | 2 505 | – | Redovisat i resultaträkningen |
| överavskrivningar | 5 229 | 7 045 | Redovisat i resultaträkningen |
| säkringsredovisning | 1 056 | 7 677 | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Totalt | 48 058 | 50 322 | |
|---|---|---|---|
| Ingående värde | 50 322 | 32 755 | |
| Förvärv av bolag | – | 13 850 | |
| Ökad avsättning | 6 173 | 6 027 | |
| Upplösning | –8 437 | –2 310 | |
| Utgående värde | 48 058 | 50 322 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 884 | 357 |
| Minskad avsättning | –246 | –320 |
| Ökad avsättning | 26 | 847 |
| Utgående värde | 664 | 884 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Styrelsen fastställer koncernmässiga anvisningar, riktlinjer och policies som ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Lesjöfors och Habia har 85 procent av försäljningen utanför Sverige medan cirka 55 procent av tillverkningen sker i Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan övervägande delen av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Dock kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.
För Beijer Tech är situationen den omvända. Av försäljningen svarar Sverige för 82 procent och resterande 18 procent säljs inom de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i flera av de större kundavtalen vilket eliminerar den delen av Beijer Techs valutaexponering.
För koncernen som helhet har valutaexponeringen minskat sedan förvärvet av Beijer Tech 2010. Koncernen är dock fortsatt exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, balansräkningen, kassaflödet och på längre sikt även konkurrenskraften.
(med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2011 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 6,5 | 74,3 | –0,5 | 28,6 | 152,9 | – | – | – | – | – | 261,8 |
| Habia Cable | 31,2 | 112,1 | – | 7,0 | 31,8 | –54,7 | 4,0 | –3,8 | 13,9 | –10,6 | 130,9 |
| Beijer Tech | –13,0 | –106,2 | 24,0 | 30,0 | –8,3 | – | – | – | – | – | –73,5 |
| Totalt | 24,7 | 80,2 | 23,5 | 65,6 | 176,4 | –54,7 | 4,0 | –3,8 | 13,9 | –10,6 | 319,2 |
| 2010 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
| Lesjöfors | 3,2 | 111,9 | 1,1 | 26,0 | 129,5 | – | – | – | – | – | 271,7 |
| Habia Cable | 30,4 | 81,9 | – | 5,7 | 37,2 | –23,4 | 3,7 | –3,6 | 12,6 | –10,2 | 134,3 |
| Beijer Tech | –6,1 | –134,0 | –2,8 | 0,7 | –6,7 | – | –0,2 | – | – | – | –149,1 |
| Totalt | 27,5 | 59,8 | –1,7 | 32,4 | 160,0 | –23,4 | 3,5 | –3,6 | 12,6 | –10,2 | 256,9 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen.
Nedan redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Av kontrakten i EUR förfaller 5 Mkr under 2013. Samtliga övriga belopp förfaller inom 12 månader.
| Koncernen | 31/12 2011 | 31/12 2010 |
|---|---|---|
| USD | – | 10,9 |
| EUR | 148,8 | 172,6 |
| GBP | 151,4 | 126,0 |
| NOK | 14,5 | 21,0 |
| Totalt | 314,7 | 330,5 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning.
Inga säkringar har varit ineffektiva. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2011 fanns ett övervärde i derivatinstrumenten på 4 Mkr som har ökat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31 december 2010 fanns ett övervärde i kontrakten på 29 Mkr. Koncernens totalresultat har påverkats med –18 522 (8 444) på grund av valutakontrakt.
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde baseras på observerbar marknadsinformation från Nordea på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 2 i »verkligt värde hierarkin« i enlighet med IFRS 7.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 1,4 Mkr (1,8). En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkar resultatet med 1,6 Mkr (1,4). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat– och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror och handelsvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller. Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning. Beijer Techs handelsvarors pris påverkas av råmaterialpriser och andra faktorer.
Inköpen av direkt material uppgick till ca 1 200 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 122 322 | 88 994 | – | – |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 20 776 | 23 | – | – |
| Checkkredit | 103 405 | 57 919 | 41 535 | – |
| Summa räntebärande | 246 503 | 146 936 | 41 535 | 0 |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 2 procent och 6 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 3,5 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 3 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 1 år.
Nettokassan uppgår vid senaste årsskiftet till 23 Mkr (91). Sett över året varierar kassa och skuldsättning. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen fram till årsskiftet. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet marginellt.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning och en kundlimit sätts. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Likvida medel innehåller endast kassa– och banktillgodohavanden och av beloppen på 269,0 Mkr (238,1) är merparten investerade hos Nordea och Handelsbanken.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kassamedel | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 |
| Beviljade checkkrediter | 493 338 | 486 245 | 175 000 | 175 000 |
| Utnyttjad del av | ||||
| checkkrediter | –103 405 | –57 919 | –41 535 | – |
| Tillgänglig likviditet | 658 947 | 666 448 | 175 615 | 210 892 |
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
|---|---|---|---|
| 31/12 2011 | |||
| Upplåning | 118 547 | 126 008 | 1 724 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 3 315 | 9 658 | 161 |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 166 249 | – | – |
| Totalt | 288 111 | 135 666 | 1 885 |
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
| 31/12 2010 | |||
| Upplåning | 59 680 | 96 755 | 3 100 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 595 | 59 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 159 392 | – | – |
Valutaterminskontrakten vid utgången av 2011 på 314,7 Mkr hade 5 Mkr en löptid på mellan 1–2 år och 309,7 Mkr en löptid på mindre än 1 år.
Av valutakontrakten vid utgången av 2010 på 330,2 Mkr har 51 Mkr en löptid på mellan 1 och 2 år medan kontrakt på 279,2 Mkr har en löptid på mindre än 1 år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 246 503 | 146 936 |
| Likvida medel | –269 014 | –238 122 |
| Nettoskuld | –22 511 | –91 186 |
| Eget kapital | 1 482 936 | 1 394 506 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –1,5 % | –6,5% |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2011 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 5 520 | 5 520 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 5 493 | 5 493 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i | ||||
| raden förutbetalda kostnader) | 4 015 | 4 015 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 447 708 | 447 708 | ||
| Likvida medel | 269 014 | 269 014 | ||
| Summa | 722 242 | 4 015 | 5 493 | 731 750 |
| 31/12 2011 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 143 098 | 143 098 | ||
| Checkkredit | 103 405 | 103 405 | ||
| Leverantörsskulder | 166 249 | 166 249 | ||
| Summa | 0 | 412 752 | 412 752 | |
| 31/12 2010 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 145 | 3 145 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 9 093 | 9 093 | ||
| Derivatinstrument | ||||
| (som ingår i raden förutbetalda kostnader) | 29 189 | 29 189 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 415 524 | 415 524 | ||
| Likvida medel | 238 122 | 238 122 | ||
| Summa | 656 791 | 29 189 | 9 093 | 695 073 |
| 31/12 2010 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 89 017 | 89 017 | ||
| Checkkredit | 57 919 | 57 919 | ||
| Leverantörsskulder | 159 392 | 159 392 | ||
| Summa | 0 | 306 328 | 306 328 |
I moderbolaget ingår likvida medel om 42 150 (35 892) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 5 403 (9 003) i kategorin tillgängliga för försäljning samt checkkredit 41 535 (0) och leverantörsskulder 890 (1 212) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Upplupna personalkostnader | 107 088 | 90 236 | 12 135 | 12 734 |
| Upplupna räntor | 82 | 106 | – | – |
| Förutbetalda intäkter | 4 434 | 605 | – | – |
| Övrigt | 70 633 | 49 136 | 479 | 3 537 |
| Totalt | 182 237 140 083 | 12 614 | 16 271 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Personalskatter | 14 619 | 10 303 | 403 | 384 |
| Moms | 23 571 | 21 283 | 134 | 355 |
| Förskott från kunder | 1 426 | 3 530 | – | – |
| Övrigt | 7 640 | 10 252 | – | – |
| Totalt | 47 256 | 45 368 | 537 | 739 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Företagsinteckningar | 185 449 | 181 310 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 63 539 | 63 799 | – | – |
| Aktier | 35 939 | 33 224 | 12 260 | 12 260 |
| Maskiner som brukas enligt | ||||
| finansiella leasingavtal | 11 011 | 548 | – | – |
| Totalt | 295 938 | 278 881 | 12 260 | 12 260 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Investeringsåtagande | 200 | 1 000 | 200 | 1 000 |
| Garantier | 2 164 | 2 927 | – | – |
| Totalt | 2 364 | 3 927 | 200 | 1 000 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Mottagen utdelning | – | – | 301 000 | 245 000 | |
| Erhållna räntor | 3 490 | 1 942 | 4 245 | 5 015 | |
| Betalda räntor | –12 514 | –5 809 | –2 138 | –1 029 | |
| Totalt | –9 024 | –3 867 | 303 107 | 248 986 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Av– och nedskrivningar | 79 213 | 76 818 | 67 | 219 |
| Resultat i intressebolag | –886 | –884 | – | – |
| Totalt | 78 327 | 75 934 | 67 | 219 |
Under 2011 har Lesjöfors förvärvat 100 procent av aktierna i den tyska fjädertillverkaren Velleuer GmbH & Co. KG. Förvärvet konsolideras från och med 1 januari 2011. Velleuer omsätter ca 120 Mkr och har 110 anställda. Kunderna finns inom tysk verkstads- och fordonsindustri.
Genom förvärvet får Lesjöfors lokal produktion i Tyskland som är Europas största fjädermarknad och man skapar samtidigt möjlighet att genom kompletteringsförvärv ytterligare expandera i Tyskland.
| Köpeskilling (som erlagts kontant) | 70,2 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 47,8 Mkr |
| Goodwill | 22,4 Mkr |
Goodwill hänför sig till dels synergieffekter inom Lesjöfors, dels till förvärvade, ej avskiljbara kundrelationer. Samtliga förvärvade fordringar, med ett verkligt värde på 33 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Inga förvärvskostnader har bokförts. Goodwill bedöms vara avdragsgillt lokalt i Tyskland. Under året har Velleuer bidragit till koncernens fakturering med 116 Mkr och till rörelseresultatet med 9,1 Mkr.
Beijer Tech har förvärvat 100 procent av aktierna i Karlebo Gjuteriteknik AB. Förvärvet konsolideras från och med 1 oktober. Karlebo omsätter på årsbasis cirka 50 Mkr och har 15 anställda. Bolaget bedriver teknikhandel med maskiner, utrustning och förnödenheter till främst gjuteri- och stålindustrin i Norden.
Genom förvärvet breddas Beijer Techs erbjudande till kunderna inom gjuteri- och stålindustrin och bolaget får en starkare marknadsposition.
| Förvärvskalkyl | |
|---|---|
| Köpeskilling | 21,0 Mkr |
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 11,6 Mkr |
| Goodwill | 9,4 Mkr |
Av köpeskillingen är 11 Mkr villkorat och avhängigt av den framtida resultatutvecklingen. I förvärvsanalysen har 3 Mkr hänförts till kundrelationer. Dessa skrivs av på 5 år.
Goodwill hänför sig till bedömda synergieffekter inom försäljning efter förvärvet. Samtliga förvärvade fordringar med ett verkligt värde på 8,7 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Förvärvskostnader på 358 Tkr har belastat resultatet som administrationskostnader i koncernen. Förvärvad goodwill bedöms inte vara avdragsgill. Under året har Karlebo bidragit till koncernens fakturering med 13,1 Mkr och till rörelseresultatet med 0,6 Mkr.
Under första kvartalet har Beijer Alma förvärvat samtliga aktier i Beijer Tech AB av börsnoterade G & L Beijer AB. Beijer Tech bedriver teknikhandel på 14 orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2009 var omsättningen 505 Mkr och antalet anställda 180 personer. Beijer Tech är en fristående underkoncern inom Beijer Alma. Förvärvet slutfördes sista dagarna i mars och intäkter och kostnader konsolideras i Beijer Almakoncernen från och med andra kvartalet.
Motivet till förvärvet är bedömningen att vid ett köp av Beijer Tech kan man med en rimlig risknivå öka vinsten per aktie och värdet på Beijer Alma. Dessutom finns goda möjligheter till kompletterande förvärv inom Beijer Tech.
Köpeskillingen uppgick till 328,9 Mkr och erlades med en kontantdel på 38,7 Mkr samt en riktad nyemission på 2 700 000 B-aktier till G & L Beijer AB, som avräknades till kursen 107,50 kr.
Köpeskilling 328,9 Mkr Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde 182,6 Mkr Goodwill 146,3 Mkr
Goodwill hänför sig till upparbetade, ej avskiljningsbara, kundrelationer. Förvärvade fordringar har ett verkligt värde på 107 Mkr. Samtliga fordringar beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i avtalet. Likvida medel uppgick till 8,4 Mkr.
Förvärvsrelaterade kostnader på 4,4 Mkr har kostnadsförts som administrationskostnader i koncernen. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Den intäkt från Beijer Tech som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1 april 2010 uppgår till 526,3 Mkr och resultat uppgår till 26 Mkr. Under perioden 1 januari–31 december 2010 var Beijer Techs omsättning 671 Mkr och redovisat resultat 31 Mkr.
Under tredje kvartalet har Beijer Tech förvärvat det danska teknikhandelsföretaget Preben Z Jensen A/S. Preben Z omsatte under räkenskapsåret 1/5 2009–30/4 2010 40 Mkr huvudsakligen på den danska marknaden och har 13 anställda. Bolaget konsolideras från och med 1 september.
Genom förvärvet breddas Beijer Tech geografiskt inom produktområden man känner väl från den egna verksamheten.
| Köpeskilling | 35,4 Mkr | |
|---|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 8,8 Mkr | |
| Goodwill | 26,6 Mkr |
Goodwill hänför sig till synergieffekter i inköp och försäljning samt upparbetade, ej avskiljningsbara, kundrelationer. Samtliga förvärvade fordringar med ett verkligt värde på 7,8 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i avtalet. Likvida medel uppgick till 4,5 Mkr. Förvärvsrelaterade kostnader på 0,3 Mkr har kostnadsförts i Preben Z Jensen och koncernen. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Den intäkt från Preben Z Jensen som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1 september 2010 uppgår till 15,7 Mkr och resultat uppgår till 0,8 Mkr. Under perioden 1 januari–31 december 2010 var Preben Z Jensens omsättning 43 Mkr och redovisat resultat 1,2 Mkr.
Det har inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1 under åren 2010 och 2011.
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Beijer Alma AB (publ) (556229-7480) och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning till kunder inom högteknologiskt inriktade branscher. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 21 februari 2012.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 28 mars 2012.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 21 februari 2012
Beijer Alma AB (publ)
Anders Wall Styrelsens ordförande
Johan Wall Vice ordförande Carina Andersson Styrelseledamot
Marianne Brismar Styrelseledamot
Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Peter Nilsson Styrelseledamot
Anders Ullberg Styrelseledamot
Bertil Persson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 februari 2012
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ), org.nr 556229-7480
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Alma AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning återfinns på sid 35–66.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncern-redovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Alma AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 23 februari 2012
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bodil Björk Auktoriserad revisor
anders Wall, f 1931 Ordförande
Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 974 000 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 693 000 A-aktier och 3 383 410 B-aktier.
johan Wall, f 1964 Vice ordförande
Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000
Styrelseledamot sedan: 2011 Aktieinnehav: 500
Styrelseledamot sedan: 2010 Aktieinnehav: 10 000
Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000
Styrelseledamot sedan: 2008 Aktieinnehav: 0
Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 15 000
Bertil persson, f 1961 VD och koncernchef Beijer Alma AB
Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 23 000 Köpoptioner: 50 000
Bertil persson, f 1961, Civilekonom. VD och koncernchef Anställd sedan: 2000. Aktieinnehav: 23 000. Köpoptioner: 50 000
jan Blomén, f 1955, Civilekonom. Ekonomichef Anställd sedan: 1986. Aktieinnehav med familj: 47 600
jan Olsson, f 1956, Civilekonom. Koncerncontroller Anställd sedan: 1993. Aktieinnehav: 2 000
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959. Auktoriserad revisor. Revisor i Beijer Alma AB sedan 2006
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] fö[email protected] www.beijeralma.se
Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post [email protected] www.lesjoforsab.com
HERRLJUNGA Telefon 0513-220 00 E-post [email protected]
LESJÖFORS Telefon 0590-60 81 00 E-post [email protected]
Stece Fjädrar AB MÖNSTERÅS Telefon 0499-161 54 E-post [email protected]
Lesjöfors Industrifjädrar AB NORDMARKSHYTTAN Telefon 0590-530 25 E-post [email protected]
Lesjöfors Banddetaljer AB VÄRNAMO Telefon 0370-69 45 00 E-post [email protected]
VÄLLINGBY Telefon 08-87 02 50 E-post [email protected]
Lesjöfors Automotive AB VÄXJÖ Telefon 0470-70 72 80 E-post [email protected]
Lesjöfors A/S
BRØNDBY Danmark Telefon +45 46 95 61 00 E-post [email protected]
Lesjöfors A/S TINGLEV Danmark Telefon +45 73 34 61 00 E-post [email protected]
Lesjöfors Springs Oy KAARINA Finland Telefon +358 2 276 14 00 E-post [email protected]
ÅMINNEFORS Finland Telefon +358 19 27 66 200 E-post [email protected]
Lesjöfors China Ltd CHANGZHOU Kina Telefon +86 519 511 86 10 E-post [email protected]
Lesjöfors Gas Springs LV LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 40
E-post [email protected] Lesjöfors A/S OSLO
Norge Telefon +47 22 90 57 00 E-post [email protected]
European Springs & Pressings Ltd KENT Storbritannien Telefon +44 2086 661 800 E-post [email protected]
European Springs & Pressings Ltd CORNWALL Storbritannien Telefon +44 1726 861 444 E-post [email protected]
Lesjöfors Springs (UK) Ltd WEST YORKSHIRE Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 E-post [email protected]
Lesjöfors Springs GmbH HAGEN-HOHENLIMBURG Tyskland Telefon +49 2334 501 718 E-post [email protected]
Velleuer GmbH & Co. KG VELBERT Tyskland Telefon +49 2051 290-0 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 Upplands Väsby Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected] www.habia.com
Habia Cable CS Technology AB LIDINGÖ Telefon 08-544 813 40 E-post [email protected]
SÖDERFORS Telefon 0293-220 00 E-post [email protected]
Habia Cable AB ODENSE C. Danmark Telefon +45 70 22 83 03 E-post [email protected]
Habia Cable AB
TUUSULA Finland Telefon +358 20 155 25 30 E-post [email protected]
Habia Cable SA
SAINT JEAN DE BRAYE Frankrike Telefon +33 238 22 15 70 E-post [email protected]
Habia Cable Asia Ltd
Lai Chi Kok, KOWLOON Hongkong Telefon +852 2591 13 75 E-post [email protected]
Habia Cable
BANGALORE Indien Telefon +91 99 724 822 54 E-post [email protected]
Habia Cable China Ltd
JIANGSU Kina Telefon +86 519 511 8010 E-post [email protected]
E-post [email protected]
Habia Cable Asia Ltd Korea Branch Office GYUNGGI-DO Sydkorea Telefon +82 2 504 6674
GM BREDA Nederländerna Telefon +31 76 541 6400 E-post [email protected]
Habia Cable AB OSLO Norge Telefon +47 99 09 09 30 E-post [email protected]
DOLUJE Polen Telefax +48 91 311 88 87 E-post [email protected]
BRISTOL Storbritannien Telefon +44 1454 41 25 22 E-post [email protected]
NEU-ULM Tyskland Telefon +49 731 704 79 50 E-post [email protected]
Habia Kabel Produktions GmbH & Co.KG NORDERSTEDT Tyskland Telefon +49 405 35 35 00 E-post [email protected]
Stortorget 8 211 34 MALMÖ Telefon 040-35 83 80 Telefax 040-93 98 05 E-post [email protected] www.beijertech.se
Lundgrens Sverige AB GÖTEBORG Telefon 031-84 03 90 E-post [email protected]
AB Tebeco HALMSTAD Telefon 035-15 32 00 E-post [email protected]
Beijer Industri AB MALMÖ Telefon 040-35 83 00 E-post [email protected]
Karlebo Gjuteriteknik AB SOLLENTUNA Telefon 08-566 313 00 E-post [email protected]
Preben Z. Jensen A/S HEDENHUSENE Danmark Telefon +45 56 36 66 E-post [email protected]
VANTAA Finland Telefon +358 9 615 20 550 E-post [email protected]
Beijer AS
DRAMMEN Norge Telefon +47 32 20 24 00 E-post [email protected]
Årsstämma äger rum onsdagen den 28 mars 2012 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB torsdagen den 22 mars 2012, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast torsdagen den 22 mars 2012, kl 16.00. Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijeralma.se eller skriftligen, gärna på den i bokslutskommunikén bifogade anmälningsblanketten, som också innehåller formulär till fullmakt. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan registrering skall vara verkställd senast torsdagen den 22 mars 2012. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman kommer att sändas ut. Inträdeskorten beräknas vara aktieägarna tillhanda senast tisdagen den 27 mars 2012. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort, mot uppvisande av legitimation, erhållas vid informationsdisken.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås måndagen den 2 april 2012. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear Sweden med början torsdagen den 5 april 2012. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 6,00 kr per aktie (6,00) och en extra utdelning uppgående till 1,00 kr (1,00).
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post [email protected]. Informationen finns på www.beijeralma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijeralma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägare (om man inte meddelat att man inte önskar få informationen).
| 28 mars | årsstämma |
|---|---|
| 25 april | kvartalsrapport 1 januari–31 mars |
| 16 augusti | kvartalsrapport 1 april–30 juni |
| 23 oktober | kvartalsrapport 1 juli–30 september |
| februari | bokslutskommuniké |
| 19 mars | årsstämma |
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på Beijer Almas hemsida: www.beijeralma.se
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747, 751 47 Uppsala, tel 018-15 71 60 eller via www.beijeralma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef Tel 08-506 427 50, e-post [email protected]
Jan Blomén, ekonomichef Tel 018-15 71 60, e-post [email protected]
Grafisk design och produktion Waldton Design AB. Text Fredrik Lilieblad. Illustrationer Martin Gradén. Foto ©Sune Fridell samtliga bilder med följande undantag: ©Can Stock Photo (omslagsflik), ©Gunnar Nydrén (omslagsflik, sid 26, 32) ©Försvarets bildbyrå (omslagsflik) ©Johner Bildbyrå (omslagsflik, sid 10, 18), ©Nordic Photos (omslagsflik, sid 24), ©Getty Images (sid 16), ©Folio Bildbyrå (sid 16). Tryck S-M Ewert 2012
Allt värdeskapande börjar med att skapa värde för koncernens kunder. Det är bara genom att uppfylla detta krav, som vi kan leverera en långsiktigt hög lönsamhet och skapa aktievärde över tiden.
Bertil Persson VD och koncernchef
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijeralma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.