Annual Report • Mar 1, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
årsredovisning 07
Beijer Alma AB (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.
Koncernens aktiva, långsiktiga strategi- och utvecklingsarbete kombinerat med investeringar och kompletterande företagsförvärv, ger konkurrenskraftiga företag i valda marknadssegment. I samtliga segment fokuserar koncernbolagen på att utveckla starka relationer till kunder som erbjuder tillväxt och lönsamhet. Viktiga kriterier för bolagens långsiktiga, lönsamma tillväxt är:
Beijer Alma arbetar med aktivt och långsiktigt ägande. Bolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället att äga och utveckla framgångsrika företag med hög tillväxt och god lönsamhet. Beijer Alma är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
Lesjöfors är en internationell fullsortimentleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Koncernen erbjuder både standardfjädrar och kundanpassade produkter och har ledande positioner på Europamarknaden. Lesjöfors arbetar inom följande affärsområden:
Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Habia arbetar inom följande affärsområden:
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB Box 1747, 751 47 Uppsala tel 018-15 71 60 eller via www.beijer-alma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef tel 08-506 427 50 e-post [email protected]
Jan Blomén, ekonomichef tel 018-15 71 60 e-post [email protected]
Fakturering per kundsegment Fakturering per geografisk marknad
Rörelsemarginal
1 032 Mkr fakturering 222,7Mkr rörelseresultat 21,6 % rörelsemarginal
Rörelseresultat
622 Mkr fakturering 89,7Mkr rörelseresultat 14,4 %rörelsemarginal
Beijer Alma AB är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning. Verksamheten bedrivs i de två dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable.
| Nyckeltal | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 1 654 | 1 488 | 1 323 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 282,7 | 262,2 | 199,8 |
| Rörelsemarginal, procent | 17,5 | 18,0 | 15,6 |
| Utdelning per aktie, kr | 5,00 | 4,00 | 3,67 |
Aktiekurs, kr OMX Stockholm_PI B-Aktien Omsatt antal aktier Månadsomsättning, 1000-tal
Årsstämma äger rum tisdagen den 8 april 2008 kl. 18.00 i sal B, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av VPC AB onsdagen den 2 april 2008, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast onsdagen den 2 april 2008 kl. 16.00.
Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijer-alma.se eller skriftligen, gärna på den i årsredovisningen bifogade anmälningsblanketten. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos VPC. Sådan registrering skall vara verkställd senast onsdagen den 2 april 2008.
Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås fredagen den 11 april 2008. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via VPC med början onsdagen den 16 april 2008. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 5,00 kr per aktie.
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post [email protected]. Informationen finns också på www.beijer-alma.se.
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijer-alma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägarna.
| 8 april | årsstämma |
|---|---|
| 24 april | kvartalsrapport 1 jan–31 mar |
| 14 augusti kvartalsrapport 1 apr–30 jun | |
| 24 oktober kvartalsrapport 1 jul–30 sep | |
| februari | bokslutskommuniké |
| mars | årsstämma |
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 654,4 | 1 487,8 | 1 323,1 | 1 201,6 | 1 154,0 | 1 113,0 | 1 320,2 | 1 132,5 | 1 031,0 | 1 072,2 |
| Rörelseresultat | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 | 32,4 | 32,3 | 129,1 | 88,3 | 102,2 |
| Finansnetto | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 | –27,6 | –30,3 | –19,0 | –12,6 | –9,3 |
| Resultat efter finansnetto | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | 4,8 | 2,0 | 110,1 | 75,7 | 92,9 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | –99,9 | – | 9,6 | 13,0 | 5,1 |
| Resultat före skatt | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | –95,1 | 2,0 | 119,7 | 88,7 | 98,0 |
| Skatt | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 | 11,1 | 10,3 | –38,3 | –33,5 | –32,8 |
| Redovisat resultat | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 | –84,0 | 12,3 | 81,4 | 55,2 | 65,2 |
| Anläggningstillgångar | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 | 657,5 | 839,3 | 603,8 | 444,6 | 440,8 |
| Omsättningstillgångar | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | 519,0 | 590,0 | 541,1 | 424,1 | 425,0 |
| Eget kapital | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | 458,3 | 577,4 | 482,3 | 424,7 | 397,8 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 | 299,0 | 376,6 | 268,8 | 204,0 | 233,9 |
| Kortfristiga skulder | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 | 198,3 | 475,3 | 393,8 | 240,0 | 244,1 |
| Balansomslutning | 1 349,4 | 1 218,4 | 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 | 1 176,5 | 1 429,3 | 1 144,9 | 868,7 | 865,8 |
| Kassaflöde efter investeringar | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 | 116,2 | –85,8 | –172,7 | 50,7 | –122,9 |
| Avskrivningar | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 | 96,6 | 86,8 | 64,3 | 54,7 | 42,0 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 | 18,3 | 116,0 | 114,0 | 69,6 | 66,1 |
| Sysselsatt kapital | 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | 967,9 | 1 189,3 | 875,5 | 645,4 | 627,8 |
| Nettoskuld | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 | 462,4 | 579,8 | 375,4 | 180,7 | 195,9 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 | 30,7 | 29,0 | 35,3 | 32,4 | 31,9 |
| Rörelsemarginal | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 | 2,9 | 2,5 | 11,4 | 8,6 | 9,5 |
| Vinstmarginal | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 | 0,4 | 0,1 | 9,7 | 7,3 | 8,7 |
| Soliditet | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 | 39 | 40 | 42 | 49 | 46 |
| Andel riskbärande kapital | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 | 43 | 44 | 46 | 53 | 50 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 | 101 | 100 | 78 | 43 | 49 |
| Avkastning på eget kapital | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 | 0,7 | 0,3 | 17 | 13 | 18 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 | 3,3 | 3,3 | 17 | 17 | 20 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 | 1,2 | 1,1 | 6,1 | 6,9 | 8,9 |
| Medeltal antal anställda | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 | 940 | 1 092 | 943 | 851 | 728 |
I denna och alla andra tabeller är åren från och med 2004 beräknade enligt IFRS och tidigare år enligt dåvarande redovisningsprinciper.
Under 2008 fyller Beijer Alma 25 år. Inför detta jubileum kan vi konstatera att koncernens resultat och finansiella ställning är starkare än någonsin tidigare. Det skapar stora möjligheter för den framtida utvecklingen, både vad gäller lönsam tillväxt och attraktiv direktavkastning.
E fter flera år med hög lönsamhet kan jag med glädje konstatera att vår koncern har en stark finansiell ställning. Vid utgången av året låg soliditeten på 63 procent samtidigt som kassaflödet uppgick till 120 miljoner kronor. Vi har dessutom en allt bättre balans i vår intjäning, där olika branscher, kundsegment och geografiska marknader ökar stabiliteten och stärker riskspridningen. På senare år har vi betonat vikten av diversifiering och genom konsekventa satsningar har vi kommit långt i detta arbete. Jag tänker främst på Habia där lönsamheten stärkts och där beroendet av telekommarknaden minskat. Bolagets försäljning till verkstads- och försvarsindustrin växer och även här har målinriktade och långsiktiga åtgärder givit tydliga resultat.
Jag vill också lyfta fram koncernens internationella försäljning som utvecklats allt bättre. Våra produkter finns på fler marknader än någonsin tidigare och är en viktig förklaring till Beijer Almas lönsamma tillväxt på senare år.
Målet att växa via förvärv inom befintliga produkt- och marknadsområden ligger samtidigt fast. Vi har lyckats bra med att integrera tidigare förvärv och denna strategi har därför blivit en viktig drivkraft i vår utveckling. Vi är dessutom öppna för förvärv inom helt nya områden, det vill säga det vi brukar kalla ett tredje ben. Med en förväntat svagare konjunktur i sikte kan möjligheterna till sådana förvärv öka framöver, särskilt med tanke på den överhettning som präglat förvärvsmarknaden de senaste åren.
De starka finanserna gör även att vi kan erbjuda våra aktieägare en konkurrenskraftig direktavkastning, dock utan att äventyra satsningar på en fortsatt lönsam tillväxt för koncernen. I år väljer vi att höja utdelningsnivån ytterligare och dela ut 67 procent av nettovinsten. Detta är ett viktigt budskap till gamla och nya aktieägare. Det bekräftar styrkan i vår verksamhet, men också tilltron till en fortsatt positiv utveckling för Beijer Alma. Det är drivande och engagerade
medarbetare som ytterst möjliggör den här utvecklingen. Jag vill rikta ett stort tack till er alla för fina insatser under året. När vi 2008 uppmärksammar koncernens 25-årsjubileum kan vi samtidigt glädjas åt att Beijer Alma står starkare än någonsin tidigare.
Anders Wall
Styrelsens ordförande
Beijer Almas vinst före skatt 2007 blev 283 Mkr. Det är vårt bästa resultat någonsin och innebär att koncernens resultat nu ökat fem år i rad. Dessutom har den totala resultatkvaliteten förbättrats markant. Rörelsemarginalen har ökat och både fakturering och resultat fördelas jämnare över olika branscher.
E fter en stark avslutning på året ökade resultatet under tre av årets kvartal, jämfört med motsvarande perioder föregående år. Den fina utvecklingen är givetvis ett resultat av den gynnsamma industrikonjunkturen. Samtidigt har koncernbolagen upprätthållit ett lönsamhetsoch kostnadsmedvetande, som brukar vara svårt att klara under längre perioder med god konjunktur.
Den totala resultatkvaliteten i koncernen har förbättrats markant jämfört med tidigare cykler. Rörelsemarginalen är högre än tidigare och både fakturering och resultat fördelas idag jämnare över olika kundkategorier. Därmed har beroendet av enstaka branscher, produkter och kunder minskat. Detta framgår tydligt när vi ser hur faktureringen till olika kundsegment förändrats. År 2000 var telekom det största området, som svarade för nära 30 procent av vår totala fakturering. Under 2007 hade denna andel sjunkit till 18 procent. Under samma period ökade Chassifjädrar från 12 till 16 procent och segmentet övrig industri från 59 till 66 procent av faktureringen.
Således har beroendet av telekomsektorn – med få kunder, hög teknisk risk och volatil efterfrågan – minskat, medan mer väldiversifierade segment med lägre teknikrisk ökat i betydelse. Vårt beroende av industrikonjunkturen kvarstår givetvis. Samtidigt bör den förbättrade diversifieringen göra att koncernens resultat är högre och svänger mindre än i tidigare konjunkturcykler.
Ett viktigt bidrag till vår resultatkvalitet är det arbete som gjorts i Habia under senare år. Vi har lagt stor kraft på att utveckla strategin i bolaget. Målet har varit att bevara den starka positionen inom telekom och samtidigt växa och förbättra lönsamheten i den övriga verksamheten. Dessa ansträngningar har givit god effekt under 2007. Medan telekomförsäljningen var oförändrad ökade övriga segment – främst försvars- och kärnkraftsektorn – med 17 procent. Det gav en samlad tillväxt i Habias försäljning om 10 procent. Samtidigt förbättrades lönsam-
»Den totala resultatkvaliteten i koncernen har förbättrats markant jämfört med tidigare cykler«
heten kraftigt i den del av affären som inte är telekom. Därmed ökade Habias rörelsemarginal från 11,7 till 14,4 procent.
Det råder fortsatt hård prispress inom telekom, speciellt inom infrastrukturområdet. Detta påverkar i första hand Habia, där 36 procent av faktureringen 2007 avsåg telekomkunder. För att möta utvecklingen förlägger Habia därför det mesta av volymproduktionen inom telekom till Kina. Detta möjliggörs genom att en ny och större fabrik invigdes i Kina under året.
Även Lesjöfors tillverkar merparten av telekomkomponenterna i Kina.
Lesjöfors försäljning växte med 11 procent under 2007. Rörelseresul-
tatet ökade från 222 till 223 Mkr. Försäljningstillväxten kom från industrifjäderverksamheten samt från förvärvade verksamheter, medan Chassifjädrar hade sjunkande volymer. I början av året förvärvades European Springs & Pressings Ltd i Storbritannien, vilket gör Lesjöfors till den största brittiska fjädertillverkaren.
Beijer Alma har under flera år haft en hög lönsamhet. Både Habia och Lesjöfors har en lönsamhet som är väsentligt högre än genomsnittet för konkurrenterna i respektive bransch. Det finns flera förklaringar till detta. En av de viktigaste är koncernens fokus på nischverksamheter. Det möjliggör starka internationella marknadspositioner, trots koncernbolagens begränsade storlek.
En annan förklaring är inriktningen på verksamheter med högt kundvärde. Med det menas att försäljningen till stor del består av specialtill-
verkning, där varje leverans anpassas till ett specifikt kundbehov. Detta innebär normalt också att vi prioriterar bort höga volymer av standardiserade produkter, till
exempel serieleveranser till bilindustrin och kontraktstillverkning. Den här inriktningen gör det också lättare för oss att undvika alltför stor
exponering på enstaka kunder. En annan viktig komponent är koncernens disciplinerade verksamhetsstyrning, där ett tydligt lönsamhetsfokus är grundläggande. Sist men inte minst vill jag betona långsiktigheten i Beijer Almakoncernen. Industriellt företagsbyggande kräver långa tidshorisonter för att ge resultat. Vi har en oändlig horisont på vårt ägande, där målet är en koncern med långsiktig resultat- och värdetillväxt. Långsiktigheten får dock inte
»Lönsamheten i Habia och Lesjöfors är väsentligt högre än genomsnittet i respektive bransch«
bli ett argument för att behålla verksamheter som är strategiskt felaktiga, eller som inte väntas bidra positivt i framtiden. Inom Beijer Alma kan vi också hantera den typen av beslut. Under åren har koncernen renodlats och fokuserats och företag med otillräcklig potential har avyttrats.
Utmaningen för kommande år är att skapa lönsam tillväxt. Det räcker inte att upprätthålla en hög lönsamhet och det räcker inte heller att enbart skapa tillväxt. För att fortsätta skapa värde till Beijer Almas aktieägare måste vi växa med hög lönsamhet – i första hand genom att expandera internationellt. Det kan ske organiskt eller via förvärv. Merparten av koncernens verksamhet omfattar mogna marknader, där många mindre aktö-
»Industriellt företagsbyggande kräver långa tidshorisonter för att ge resultat«
rer konkurrerar med varandra. Det gör att en lyckad geografisk expansion oftast bygger på förvärv av existerande aktörer i lokala marknader. Eftersom vår verksamhet huvudsakligen består av specialtillverkning i korta och medellånga serier krävs dessutom lokal närvaro och närhet till kund.
Tidigare år har förvärven varit koncentrerade till Lesjöfors. Efter de senaste årens strategiarbete i Habia – och de fina resultat som uppnåtts – pågår även aktiviteter för att växa Habia genom företagsförvärv. Förvärvsarbetet i både Habia och Lesjöfors inriktas på företag med kunder inom traditionella industrisegment. Inom dessa områden är teknikriskerna relativt låga och kundstockarna väldiversifierade. Dessutom är andelen specialtillverkning ofta hög. Detta är attraktiva förutsättningar för oss och möjliggör en fortsatt hög och jämn
Beijer Alma har en hög finansiell beredskap för fortsatt expansion. Vid utgången av 2007 var koncernen i stort sett skuldfri. En stark balansräkning – i kombination med hög intjäning och positivt kassaflöde – ger oss utrymme att fortsätta skapa lönsam tillväxt och därmed en god värdeutveckling för våra aktieägare.
Bertil Persson
VD och koncernchef
resultatutveckling.
6 STRATEGI
Verksamheten i Beijer Alma syftar till att skapa lönsam tillväxt för att säkra långsiktig värdeutveckling. Volymtillväxten måste förenas med uthållig lönsamhet för att de strategiska målen ska anses uppfyllda. Förmågan att kombinera lönsamhet och tillväxt blir således central och vägleder alla de insatser, som görs för att öka värdeskapandet inom Beijer Alma. Det här värdeskapandet uppnås på flera olika sätt – till exempel genom att arbeta med företagsförvärv och satsningar på internationella marknader. Till dotterbolagen bidrar Beijer Alma med strategisk kompetens, tydlig affärsstyrning och finansiella resurser.
Organisk tillväxt bygger på fortgående satsningar inom produkt- och marknadsutveckling. Beijer Alma prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger högst kvalitet och lägst risk. De viktigaste fördelarna med organisk utveckling är att den befintliga organisationen kan utnyttjas samt att arbetet inriktas på marknader och produkter som koncernen känner väl.
Företagsförvärv kan vara förvärv av helt nya verksamheter eller tilläggsförvärv till existerande dotterbolag. Målet med tilläggsförvärven är att stärka bolagen på utvalda geografiska marknader och inom specifika teknikområden. Även här är riskprofilen attraktiv eftersom förvärven sker i marknader och inom produktområden som redan är kända. Vid ett tilläggsförvärv finns det också en företagsledning som snabbt kan ta sig an det förvärvade bolaget och göra nödvändiga anpassningar.
Merparten av produkterna som koncernbolagen utvecklar och säljer är anpassade efter specifika kundbehov, vilket ger ett högre värde för kunden. Att arbeta med unika produktkoncept ger – till skillnad från till exempel volymbaserade legoprodukter – en större handlingsfrihet vad gäller försäljning och marknadsföring på utvalda marknader.
Koncernbolagen arbetar i stor utsträckning med nischprodukter, som dels tillverkas i relativt små serier, dels har ett högre värde för kunden. För att nå tillväxt med denna typ av produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.
Kvalitet, sortimentsbredd och hög kundanpassning av produkter och tjänster lägger grunden för starka marknadspositioner. Det möjliggör att koncernbolagen kan konkurrera med andra mervärden än lågt pris.
Koncernbolagen har en gemensam inriktning på komponenttillverkning. Samtidigt strävar Beijer Alma efter att ha en tillräckligt bred kundbas, som reducerar risken och beroendet av enskilda geografiska marknader, branscher eller företag.
»Att förvärva, äga och utveckla små och medelstora företag med god tillväxtpotential.« Så lyder Beijer Almas affärsidé, som innebär att koncernen strävar efter att långsiktigt bygga en industrigrupp med uthållig vinstutveckling.
Beijer Almas verksamhet påverkas av flera olika riskfaktorer, som i förlängningen kan få återverkningar på koncernens resultat och finansiella ställning. I detta avsnitt beskrivs marknadsrelaterade och finansiella risker. Operationella risker åskådliggörs i bolagsstyrningsrapporten på sidan 52.
Det största kundsegmentet är övrig industri, som 2007 stod för 61 procent av faktureringen. Detta segment består av många olika kunder, branscher och företag, där varje kund står för en mycket liten del av koncernens samlade fakturering. Att övrig industri idag är det största enskilda segmentet bekräftar att koncernens inriktning på en diversifierad kundbas givit resultat.
Telekom är det näst största segmentet med 18 procent av faktureringen. Antalet kunder är färre och varje kund står för en relativt stor andel av den samlade faktureringen. I detta segment påverkas Beijer Alma mer av enskilda kunders inköpsbeslut och teknikval.
Det tredje största segmentet är eftermarknad för fordon, som stod för 16 procent av den totala faktureringen. Verksamheten bedrivs inom Lesjöfors och omfattar ett stort antal marknader i norra och östra Europa. Beroendet av vissa kunder, branscher och företag är större än inom segmentet övrig industri, men mindre än inom telekom.
Försvar är koncernens fjärde största segment med 5 procent av faktureringen. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Habia och domineras av ett fåtal större kunder. Försvarsmarknaden är projektstyrd. Det gör att försäljningsvolymerna kan variera över tiden beroende på hur många projekt ett företag medverkar i. 400
Koncernbolagen har försäljning över hela världen och bolagets produkter återfinns idag på cirka 60 olika marknader. Europa och Asien är de största geografiska marknaderna medan försäljningen är mindre i Nord- och Sydamerika. Den enskilt största marknaden är Europa med länder som Sverige, Storbritannien, Tyskland och Danmark. I Asien har Kina vuxit i betydelse på senare år, dels beroende på den starka nationella tillväxten, dels på att koncernen ökat sin närvaro i landet via både försäljnings- och produktionsorganisationer. Vid utgången av 2007 stod Kina för 7 procent av faktureringen. Samtidigt har landet blivit en knutpunkt för vidareexport till andra marknader i Asien, främst Korea och Indien. 85
Fakturering per geografisk marknad
Beijer Almas viktigaste marknadsrisker är kopplade till ränte-, valuta- och råvarumarknaderna.
Ränteutveckling får en direkt påverkan via nettoskuldsättningen i koncernen. Denna risk är dock relativt begränsad eftersom nettoskuldsättningen minskat kraftigt på senare år och idag är nära noll.
Beijer Almakoncernens dotterbolag är exportföretag med tillverkning i flera länder och verksamheten påverkas därför av valutarörelser. Koncernens största enskilda valutaexponering är EUR följt av GBP och därefter NOK och USD. Beijer Almas valutapolicy innebär att en andel av de prognostiserade flödena i främmande valutor – för kommande tolv månader – ska säkras. Valutasäkring skapar tidsutrymme att vidta åtgärder för att mildra effekterna av eventuella valutarörelser. Under 2007 försvagades den amerikanska dollarn mot flertalet valutor, vilket innebar att dollarkursen gick från 6,79 till 6,47 kronor. Även brittiska pundet försvagades mot kronan och gick från 13,40 till 12,91 kronor. Euron har förstärkts mot svenska kronan under året och noterades vid utgången av 2007 i 9,47 kronor, jämfört med 9,02 kronor vid inledningen av året. Även norska kronan förstärktes under året, från 1,10 till 1,19 kronor. 13
Råvarumarknaderna har varit fortsatt turbulenta. Priserna på olika metaller – samt även energipriserna – påverkar koncernens produktionskostnader. Viktiga metaller för koncernen är koppar och nickel. Dessa metaller har ökat kraftigt i pris på senare år. Under 2007 har dock kopparpriset pendlat mellan USD 6 500 och 8 500 per ton. Nickelpriset har under samma tid fallit till USD 27 000 från en topp runt USD 50 000 per ton i början av året.
Oljepriset steg kraftigt under 2007, från USD 50 per fat i början av året till USD 100 per fat vid utgången av året. Oljepriset påverkar till viss del priset på plastråvara, eller polymerer, som Habia använder vid tillverkning av kabel. Även elpriserna ökade, framför allt under senare delen av året.
Olika typer av händelser kan komma att påverka Beijer Almas finansiella situation. I tabellen till höger framgår hur resultatet påverkas vid prisförändring i viktiga insatsvaror och valutor. Känslighetsanalysen visar effekten på resultat före skatt vid en prisförändring på 5 procent.
Råvarupriser, USD, indexerade, jan 2003 = 100
Råvaruexponering
| Insatsvara/valuta | Förändring P | åverkan på rörelseresultat |
|---|---|---|
| Koppar | +/– 5 % | 5,3 Mkr |
| Stål & stållegeringar | +/– 5 % | 12,8 Mkr |
| Plastråvara | +/– 5 % | 4,8 Mkr |
| El | +/– 5 % | 0,8 Mkr |
| EUR | +/– 5 % | 10,0 Mkr |
| GBP | +/– 5 % | 6,3 Mkr |
| USD | +/– 5 % | 1,5 Mkr |
Beijer Almaaktien börsnoterades 1987. Vid utgången av 2007 hade koncernen 3 002 aktieägare och ett börsvärde på 1 900 Mkr. Beijer Almas policy är att minst en tredjedel av koncernens nettoresultat – exklusive jämförelsestörande poster – ska delas ut till aktieägarna.
| Aktieslag A | ntal röst/aktie A | ntal aktier | % av rösterna | % av kapital |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 10 | 3 330 000 | 58 | 12 |
| Serie B | 1 | 24 101 100 | 42 | 88 |
| Summa | 27 431 100 | 100 | 100 |
| A ntal aktieägare |
% av röster | % av kapital | |
|---|---|---|---|
| Svenska ägare | 2 797 | 95,1 | 89,8 |
| Utländska ägare | 205 | 4,9 | 10,2 |
| Summa | 3 002 | 100 | 100 |
| Ägare | Antal aktier | varav serie A | varav serie B A | ntal röster A | ktiekapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall med familj och bolag | 3 510 120 | 1 974 000 | 1 536 120 | 21 276 120 | 12,8 | 37,0 |
| Svolder Aktiebolag | 2 714 500 | 0 | 2 714 500 | 2 714 500 | 9,9 | 4,7 |
| Livförsäkrings AB Skandia | 1 696 420 | 0 | 1 696 420 | 1 696 420 | 6,2 | 3,0 |
| Kjell och Märta Beijers Stiftelse | 1 682 050 | 0 | 1 682 050 | 1 682 050 | 6,1 | 2,9 |
| Anders Walls Stiftelser | 1 562 160 | 693 000 | 869 160 | 7 799 160 | 5,7 | 13,7 |
| Lannebo Fonder | 1 303 500 | 0 | 1 303 500 | 1 303 500 | 4,8 | 2,3 |
| Swedbank Robur Fonder | 1 243 385 | 0 | 1 243 385 | 1 243 385 | 4,5 | 2,2 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 782 000 | 0 | 782 000 | 782 000 | 2,9 | 1,4 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 754 200 | 0 | 754 200 | 754 200 | 2,8 | 1,3 |
| Fjärde AP-fonden | 702 900 | 0 | 702 900 | 702 900 | 2,6 | 1,2 |
| Aktie Ansvar Fonder | 573 200 | 0 | 573 200 | 573 200 | 2,1 | 1,0 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 539 010 | 304 800 | 234 210 | 3 282 210 | 2,0 | 5,7 |
| Odin Sverige 1, Nordea Bank | 503 448 | 0 | 503 448 | 503 448 | 1,8 | 0,9 |
| Handelsbanken Fonder | 377 208 | 0 | 377 208 | 377 208 | 1,4 | 0,7 |
| Aktia Sparbank | 321 100 | 0 | 321 100 | 321 100 | 1,2 | 0,6 |
| Norge Odin Sverige II, Nordea Bank | 315 900 | 0 | 315 900 | 315 900 | 1,2 | 0,6 |
| Clearstream Banking S.A. | 264 738 | 0 | 264 738 | 264 738 | 1,0 | 0,5 |
| Östersjöstiftelsen | 249 000 | 0 | 249 000 | 249 000 | 0,9 | 0,4 |
| Övriga ägare | 8 336 261 | 358 200 | 7 978 061 | 11 560 061 | 30,1 | 19,9 |
| Totalt | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 57 401 100 | 100 | 100 |
Källa: Aktieboken den 28 december 2007, inkl. kända förändringar
| Storleksklasserna | Antal ägare A | ndel ägare, % A | ntal aktier | varav serie A | varav serie B A | ndel aktier, % Andel röster, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 1 263 | 42,2 | 245 720 | 0 | 245 720 | 0,9 | 0,4 |
| 501–1 000 | 616 | 20,5 | 461 336 | 1 800 | 459 536 | 1,7 | 0,8 |
| 1 001–2 000 | 493 | 16,4 | 747 501 | 0 | 747 501 | 2,7 | 1,3 |
| 2 001–5 000 | 343 | 11,4 | 1 099 983 | 0 | 1 099 983 | 4,0 | 1,9 |
| 5 001–10 000 | 130 | 4,3 | 927 697 | 0 | 927 697 | 3,4 | 1,6 |
| 10 001–20 000 | 58 | 1,9 | 844 719 | 43 200 | 801 519 | 3,1 | 2,2 |
| 20 001–50 000 | 41 | 1,4 | 1 278 247 | 153 500 | 1 124 747 | 4,7 | 4,6 |
| 50 001–100 000 | 25 | 0,8 | 1 770 242 | 318 100 | 1 452 142 | 6,4 | 8,1 |
| 100 001– | 33 | 1,1 | 20 055 655 | 2 813 400 | 17 242 255 | 73,1 | 79,1 |
| Totalt | 3 002 | 100 | 27 431 100 | 3 330 000 | 24 101 100 | 100 | 100 |
Källa: Aktieboken den 28 december 2007
| AKTIEKAPITALETS | UTVECKLI | NG | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Ökning av aktiekapital, kkr T | otalt aktiekapital, kkr Ö | kning av antal aktier, st T | otalt antal aktier, st | |||||||
| 1993 | Ingående balans | 0 | 53 660 | 0 | 2 146 400 | ||||||
| 1993 | Apportemission vid förvärv av | ||||||||||
| G & L Beijer Import & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |||||||
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 | ||||||
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 | ||||||
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 | ||||||
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 | ||||||
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 | ||||||
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 | ||||||
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag Industri AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 | ||||||
| 2001 | Split 2:1 | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 | |||||||
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 | ||||||
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 | ||||||
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 | ||||||
| 2006 | Split 3:1 | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 | |||||||
| AKTIEDATA | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | |
| Vinst per aktie beräknat på genomsnittligt | |||||||||||
| antal aktier efter 28 % schablonskatt, kr | 7,42 | 6,88 | 5,25 | 4,07 | 0,49 | 0,21 | 0,11 | 3,18 | 2,22 | 2,77 | |
| efter skatt, kr | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 | –2,88 | 0,45 | 3,00 | 1,86 | 2,55 | |
| Eget kapital per aktie, kr | 30,87 | 27,26 | 25,84 | 20,65 | 16,61 | 16,71 | 21,04 | 19,97 | 17,59 | 16,48 | |
| Utdelning per aktie, kr | 5,001) | 4,00 | 3,67 | 1,67 | 0,50 | 0,33 | 0,67 | 1,33 | 1,17 | 1,08 | |
| Utdelningsandel, % | 67 | 58 | 71 | 40 | 179 | –11 | 149 | 44 | 63 | 42 | |
| Direktavkastning, % | 7,2 | 4,0 | 5,0 | 3,7 | 2,2 | 2,6 | 2,9 | 3,6 | 4,2 | 3,6 | |
| Börskurs årets slut, kr | 69,25 | 101,00 | 72,83 | 44,83 | 22,33 | 12,73 | 23,00 | 36,83 | 28,17 | 30,33 | |
| Högsta börskurs, kr | 117,00 | 102,00 | 73,33 | 45,00 | 24,00 | 26,00 | 44,83 | 38,33 | 30,33 | 37,50 | |
| Lägsta börskurs, kr | 63,00 | 59,75 | 39,50 | 22,00 | 12,93 | 11,30 | 15,00 | 24,00 | 23,33 | 22,50 | |
| P/e-tal vid årets slut | 9,2 | 14,7 | 13,9 | 11,0 | 45,6 | 60,6 | 209,1 | 11,6 | 12,7 | 10,9 | |
| Kassaflöde per aktie, kr | 2,59 | 4,41 | 5,20 | 6,94 | 2,76 | 4,29 | –3,17 | –1,25 | 2,41 | 1,57 | |
| Utgående antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 27 431 100 27 431 100 28 830 540 28 830 540 28 830 540 25 410 540 25 410 540 24 134 700 | |||||||||
| Genomsnittligt antal aktier2) | 27 431 100 | 27 431 100 27 431 100 27 431 100 28 830 540 28 830 540 28 830 540 25 410 540 24 985 260 24 134 700 |
Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Koncernen erbjuder både standardfjädrar och kundanpassade produkter och har ledande positioner på Europamarknaden.
Kjell-Arne Lindbäck, VD, f 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson, styrelseordförande
| Nyckeltal, Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 032,3 | 923,4 | 762,8 | 673,4 | 572,3 |
| Kostnad sålda varor | –636,9 | –552,3 | –473,3 | –431,9 | –382,0 |
| Bruttoresultat | 395,4 | 371,1 | 289,5 | 241,5 | 190,3 |
| Försäljningskostnader | –93,7 | –87,0 | –91,0 | –83,0 | –81,4 |
| Administrationskostnader | –79,0 | –62,0 | –54,5 | –48,3 | –48,6 |
| Rörelseresultat | 222,7 | 222,1 | 144,0 | 110,2 | 60,3 |
| Rörelsemarginal, % | 21,6 | 24,0 | 18,9 | 16,4 | 10,5 |
| Finansnetto | 0,5 | –0,4 | –0,7 | –2,2 | –4,1 |
| Resultat efter finansnetto | 223,2 | 221,7 | 143,3 | 108,0 | 56,2 |
| Avskrivningar ingår med | 41,4 | 43,0 | 39,3 | 42,7 | 43,2 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 55,4 | 52,3 | 34,9 | 31,2 | 47,0 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 44 | 51 | 35 | 32 | 17 |
| Medeltal antal anställda | 743 | 578 | 531 | 429 | 423 |
Rörelsemarginal
Under 2007 uppgick faktureringen till 1 032 Mkr (923), vilket är en ökning med 11 procent. Rörelseresultatet var 223 Mkr (222) och koncernens rörelsemarginal 22 procent (24). Försäljningen har ökat inom både Industrifjädrar och Banddetaljer, beroende på den starka industrikonjunkturen på huvudmarknaderna i Skandinavien och övriga Europa samt förvärv. Inom Chassifjädrar minskade efterfrågan, särskilt under första halvåret. Orsaken var främst lageruppbyggnad bland kunderna på grund av en ovanligt mild vinter. Inom Industrifjädrar uppgick faktureringen till 441 Mkr, inom Banddetaljer till 331 Mkr och inom Chassifjädrar till 260 Mkr. För Industrifjädrar och Banddetaljer har utvecklingen påverkats positivt av förvärvet av det brittiska företaget European Springs & Pressings Ltd.
Lesjöfors kan erbjuda en unik bredd inom fjädrar, tråd- och banddetaljer. Den här bredden innebär att företaget levererar såväl specialanpassade som standardiserade produkter för en mängd olika krav och önskemål. Fjädermarknaden är mycket fragmenterad med kunder inom de flesta större industrisektorer. Lesjöfors levererar produkter till cirka 60 olika marknader. På Nordenmarknaden uppskattas den egna andelen inom Industrifjädrar till cirka 30 procent. För eftermarknad till bilar i Europa bedöms Lesjöfors marknadsandel vara omkring 40 procent. Förutom sortimentsbredd är konkurrensfördelarna också omfattande servicetjänster, där kunden får stöd i hela produktionskedjan – från idé, konstruktion och tillverkning till efterföljande supporttjänster.
Företaget har ett tiotal egna säljkontor som hanterar försäljningen i de nordiska länderna samt i bland annat Tyskland, Storbritannien och Holland. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer. Att utöka antalet distributörer – och parallellt öka volymerna i det befintliga nätverket – är viktiga mål inom marknad och försäljning. Försäljningsmässigt var de största kundsegmenten eftermarknad för fordon samt telekom, som under året stod för 25 respektive 6 procent av koncernens samlade försäljning.
Lesjöfors tillverkar bland annat fjädrar för lekplatsutrustning. Det samlade sortimentet är brett och företaget levererar fjädrar, tråd- och banddetaljer till kunder i de flesta industrisektorer.
| fakta |
|---|
| Lesjöfors har ett tiotal egna sälj kontor som hanterar försäljningen i de nordiska länderna samt i bland annat Tyskland, Storbritannien och Holland. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer. |
Lesjöfors tillverkar, lagerhåller och distribuerar ett brett utbud av industrifjädrar. Sortimentet omfattar både standardfjädrar och kundspecifika produkter. Fjädrarna används i industrisektorer som kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, automation och infrastruktur. Eftersom merparten av produkterna kundanpassas är också förmågan till problemlösning viktig. Sortimentet av lagerförda standardfjädrar och gasfjädrar omfattar cirka 10 000 artiklar och kan direktdistribueras till slutkund inom 24 timmar. Försäljningen av dessa produkter sker i första hand via en egen produktkatalog.
Kundstrukturen inom Lesjöfors är väl diversifierad, vilket ökar riskspridningen. Företagets främsta konkurrensfördelar är sortimentsbredd, hög kvalitet och servicegrad. Lesjöfors viktigaste konkurrenter i Norden är företag som Spinova, Ewes, Meconet och Hagens fjädrar.
Via den starka industrikonjunkturen i Europa har efterfrågan på industrifjädrar ökat. De viktigaste marknaderna för Lesjöfors är Norden samt Storbritannien. I Norden har särskilt den svenska marknaden utvecklats starkt och på den växande europeiska totalmarknaden bedöms koncernen ha stärkt sina positioner. Den brittiska verksamheten har utvecklats positivt under 2007. Efter förvärv av två företag under 2006 och 2007 är Lesjöfors den största leverantören av industrifjädrar i Storbritannien. I nästa steg ska framgångarna i Storbritannien också bana väg för en expansion på utvalda fjädermarknader i Kontinentaleuropa. Totalt sett uppgick försäljningen inom Industrifjädrar 2007 till 441 Mkr (380).
En ny, smart lösning etablerade samarbetet mellan Haldex Traction Systems och Lesjöfors Industrifjädrar AB. Haldex tillverkar elektroniskt reglerbara system för fyrhjulsdrift, som kallas Haldexkopplingen. Företaget är marknadsledande med kunder som VW, Ford och General Motors.
Avstampet i samarbetet togs 2005. För en ny fyrhjulsteknik tog Lesjöfors fram en förbättrad fjäderlösning, som ingår i hydraulsystemet i kopplingen. På sikt ska den här tekniken sitta i bland annat nya SAAB 9-3 XWD.
»Ny, smart fjäderlösning för Haldex Traction Systems«
– Vår lösning bygger på en så kallad fjädersats med specialdesignade fjädrar, som samverkar med varandra. Det banade väg för högre kvalitet, lägre
kostnader och enklare montering jämfört med konstruktionen man först övervägde, berättar Lars Blidberg, VD för Lesjöfors
Industrifjädrar.
Han bedömer att den kvalitet och kostnadseffektivitet som Lesjöfors kan erbjuda
är viktiga grundstenar i detta samarbete. Andra styrkor är de satsningar på ökad intern effektivitet som Lesjöfors ständigt genomför.
– Vi har stått för bland annat design och materialval medan Haldex gjort utprovningen. Kraven är tuffa. Fjädrarna måste behålla kraften under bilens hela livslängd, trots den höga påfrestningen och temperaturen i kopplingen.
Lesjöfors investerar i ny, unik maskinutrustning för detta uppdrag och i början av 2008 börjar de stora volymerna levereras till Haldex tre fabriker. n
Banddetaljer innefattar pressade, stansade och bockade detaljer i olika materialtjocklekar. Lesjöfors har bred kompetens inom allt från design och materialval till ytbehandling och tillverkning av de specialverktyg som används. Lesjöfors kan hantera alla behov, från små tillverkningsserier till högautomatiserade högvolymprodukter. Egna standardiserade verktygslösningar medger rationell hantering även av små tillverkningsserier. Huvudmarknaderna inom Banddetaljer är Norden samt Storbritannien.
De viktigaste kundsegmenten är telekom-, fordons-, elektronik- och medicinindustrin. Telekom är dominerande, där kunderna i första hand är tillverkare av mobiltelefoner samt systemleverantörer. Lesjöfors främsta konkurrensfördelar är tillgång till kvalificerad verktygsutveckling, lågkostnadsproduktion i Lettland och Kina, teknikkompetens samt höga kvalitets- och servicenivåer. Inom Banddetaljer konkurrerar Lesjöfors med företag som Meconet, AQ Holmbergs och Goss Components.
Även Banddetaljer har gynnats av den starka industrikonjunkturen. Efterfrågan minskade inom telekom, som ändå var det största kundsegmentet med 20 procent av försäljningen 2007. Liksom inom Industrifjädrar har den brittiska verksamheten utvecklats starkt. Tillväxten har också ökat i den lettiska verksamheten, bland annat genom stora leveranser till en global hydraulikcylinderleverantör i Centraleuropa, Asien och Sydamerika. Marknaden för banddetaljer är mycket fragmenterad med många lokala aktörer. Lesjöfors marknadsandel är därför svår att uppskatta. Bedömningen är dock att företagets egen tillväxt under året överstiger snittet i marknaden. Under 2007 uppgick försäljningen inom Banddetaljer till 331 Mkr (246).
Varje år deltar Lesjöfors Stockholm Fjäder AB i spännande utvecklingsprojekt. Det kan handla om att lösa produktionsproblem, förbättra en befintlig komponent eller ta fram helt nya produkter.
– Våra insatser förenklar och förbättrar, men ger också industriellt lämpliga lösningar som går att tillverka på ett rationellt sätt, säger Göran Andersen, VD för Lesjöfors Stockholm
Fjäder AB. Vi har bred kompetens inom allt från design, mekanik och produktionsteknik i tråd-, band- och plåtmaterial, som slutligen
blir fjädrar eller andra tråd- och bandprodukter.
Ett aktuellt projekt gäller framtagandet av ett beslag som skyddar rör och ledningar i hus. Vid en ombyggnad kan det annars vara lätt att spika eller borra i en dold ledning med skador som följd.
– Idén kom från en privatperson i Norge, där många hushåll använder gas och skador på rören är extra känsliga, berättar Göran Andersen. Vi tog fram en prototyp som sedan testats och förfinats, bland annat tillsammans med byggindustrin.
»Stålhylsan lanseras våren 2008. Den skyddar och fixerar rör och ledningar, främst i träreglar och andra känsliga ställen i väggar och tak«
Produkten lanseras våren 2008. Stålhylsan skyddar och fixerar rör och ledningar, främst i träreglar och andra känsliga ställen i väggar och tak. Lesjöfors har ansvarat för design och materialval, men också funktion, hållfasthet och produktionstekniska lösningar. Här utnyttjas också koncernens anläggningar i Lettland och Kina, vilket gör tillverkningen mer kostnadseffektiv. n
Chassifjädrar är inriktat på eftermarknaden för personbilar och lätta fordon. Produktutbu- Andel av Lesjöfors fakturering det omfattar utbytesfjädrar, gasfjädrar, lätta bladfjädrar samt sportfjädrar. Lesjöfors har idag marknadens bredaste sortiment för europeiska och asiatiska bilar. Produkterna – som säljs på mer än 50 marknader runt om i Europa – distribueras via centrallager i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Det gör att Lesjöfors kan upprätthålla en mycket hög servicegrad gentemot kunderna.
Kunderna är återförsäljare av reservdelar för fordon. Lesjöfors viktigaste konkurrensfördelar är egen tillverkning, korta ledtider samt hög produkt- och servicekvalitet. De främsta konkurrenterna inom detta område är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors är ledande i Europa inom chassifjädrar och marknadsandelen uppskattas till cirka 40 procent. De största enskilda marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Östeuropa. Efter många år av hög tillväxt dämpades efterfrågan 2007, främst under det första halvåret och i första hand på marknaden i Öst- och Centraleuropa. Stigande nybilsregistrering samt ökad utskrotning av begagnade bilar bedöms ha bidragit till utvecklingen. Även den milda vintern 2006/2007 – som minskade underhållsbehovet för personbilar på många marknader – påverkade utvecklingen.
Priskonkurrensen väntas öka kommande år. Lesjöfors ska möta den här utvecklingen genom fortsatta satsningar på totaleffektivitet, sortimentsbredd, tillgänglighet och produktkvalitet. Under 2007 uppgick försäljningen inom Chassifjädrar till 260 Mkr (298).
I mer än tio år har Chassifjädrar och bilhandelskedjan Mekonomen samarbetat. Under denna tid har leveransvolymerna mer än fördubblats. Mekonomen
»Logistiken är en viktig del i samarbetet, som säkrar att Mekonomen alltid har rätt produkter i lager«
har verksamhet i hela Skandinavien och köper i första hand chassifjädrar från Lesjöfors. Samarbetet omfattar också sport-, gas- och bladfjädrar och alla leveranser går från logistikcentrat i Växjö till Mekonomens centrallager i Strängnäs.
– Just logistiken är en viktig del av samarbetet, där vi hjälper till att säkra att Mekonomen har rätt produkter i lager. Idag ligger leveranssäkerheten på 98 procent och är en av våra starkaste konkurrensfördelar, säger Christer Stark, marknadsansvarig för Skandinavien och Baltikum inom Chassifjädrar.
Hög produktkvalitet, attraktiva prisnivåer och hög produktkännedom är andra styrkor inom Chassifjädrar. Och de här styrkorna behövs för att skapa långsiktiga relationer till en attraktiv kund
som Mekonomen.
– Eftersom vi tillverkar alla produkter inom koncernen kan vi garantera kvaliteten på ett effektivare sätt. Det minimerar antalet reklamationer, betonar Christer Stark. Internt har många av oss också egna erfarenheter från bil- och verkstadsbranschen och det här applikationskunnandet är också en konkurrensfördel för oss. n
Lesjöfors har 13 produktionsenheter i Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien, Lettland och Kina. Småskalighet, affärsmannaskap och decentralisering präglar alla dessa anläggningar. Det innebär att konstruktörer, säljare och maskinoperatörer arbetar nära varandra för att säkra kvaliteten, lönsamheten och effektiviteten i de produkter som tillverkas. Denna form av affärsmannaskap är extra viktig i en organisation där tillverkningen ofta bygger på mindre eller mellanstora serier och där förmågan till snabba omställningar är en grundläggande konkurrensfördel. Inom försäljning samverkar också koncernens säljare så att produkter och tjänster från alla olika enheter görs tillgängliga för varje kund. Det är också en förutsättning för att Lesjöfors i praktiken ska ses som en fullsortimentsleverantör.
Tillväxten i koncernen uppnås genom en kombination av tilläggsförvärv och organisk tillväxt i utvalda segment. Inom alla affärsområden ska Lesjöfors dessutom växa mer än genomsnittet på respektive marknad och bli en ledande aktör inom de segment företaget inriktat sig mot. En större andel egna produkter och ökad geografisk spridning på fler lokala marknader är också drivkrafter som ska bidra till att tillväxtambitionerna kan förverkligas. Därmed förbättrar den allt bredare lokala etableringen steg för steg Lesjöfors globala räckvidd. Ett konkret exempel på denna strategi är marknaden i Storbritannien, där Lesjöfors de senaste två åren etablerat en stark position. Företagets förvärvs- och tillväxtstrategi gör samtidigt att Lesjöfors medverkar aktivt till ökad konsolidering, detta på en marknad som domineras av en mängd mindre företag med en lokal eller regional verksamhet.
Förutom bredare marknadstäckning ska även tillgången till produktion i lågkostnadsländer ge starkare positioner. Vid anläggningarna i Lettland och Kina hanteras idag den mest personalintensiva produktionen, vilket hittills varit ett mycket framgångsrikt komplement. Ett tydligt exempel gäller telekomprodukter, där prispressen ökat kraftigt på senare år. För att möta denna utveckling förlägger Lesjöfors därför merparten av produktionen inom telekom till fabriken i Kina.
Tillväxt skapas också genom att investeringsviljan är tydlig i koncernen. Investeringar som kan göra produktionen mindre personalintensiv, öka maskinutnyttjandet – eller på annat sätt bidra till att effektiviteten långsiktigt ökar – är därför hårt prioriterade. Aktiva investeringar ska inte bara säkra att tekniknivån är hög, utan också att produktionsflöden och arbetsprocesser görs så effektiva som möjligt. Under 2007 har investeringarna inriktats på effektivare teknik för lindning och slipning av produkter.
I marknadsarbetet läggs i framtiden ännu mer kraft på webblösningar och mindre resurser på tryckta medier. Allt fler kunder söker produktinformation via Internet och Lesjöfors kommer därför att lansera en ny, utbyggd hemsida 2008. Parallellt ska lokala webbsidor också utvecklas för olika geografiska marknader.
Lesjöfors produktion omfattar fjädrar, tråd- och banddetaljer i de flesta dimensioner – från telekomindustrins mikrodetaljer till offshoreindustrins grova varmlindade fjädrar. Fjäderteknologi har hög prioritet, vilket gör att företagets specialister kan tillgodose alla de krav som de egna produkterna måste kunna leva upp till. Kompetensen inom produktutveckling är överhuvudtaget bred, särskilt som ungefär 70 procent av Lesjöfors tillverkning avser kundanpassade produkter. Den här kompetensen innefattar bland annat design, konstruktionslösningar, verktygsutveckling och produktionstekniska koncept.
Förutom kundanpassade produkter arbetar Lesjöfors även med så kallade egna koncept, där kunden får tillgång till ett brett, färdigutvecklat sortiment med korta ledtider. Lesjöfors strävar efter att utöka andelen egna koncept, främst beroende på att de ger starka konkurrensfördelar, som minskar svängningarna i efterfrågan. Samtidigt bidrar egna koncept till att profilera Lesjöfors eftersom kvalitet, service och logistik är en tydligare del av dessa erbjudanden.
| fakta |
|---|
| Lesjöfors produktion omfattar |
| fjädrar, tråd- och banddetaljer i de |
| flesta dimensioner – från telekom |
| industrins mikrodetaljer till off |
| shoreindustrins grova varmlindade |
Alla i Sverige producerande enheter inom Lesjöfors är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2000. Det löpande kvalitetsarbetet är integrerat i företagets produktionssystem, det vill säga i vardagsarbetets många processer och rutiner. Detta underlättar styrning och kontroll, vilket i nästa steg säkrar en lönsam tillverkning i de olika enheterna i koncernen. Nyckelordet är totalkvalitet. Exempel på områden som prioriteras i kvalitetsarbetet är produktkvalitet, precision i leveranstider och snabb respons inom service och support. För att klara detta görs uppföljningar inom områden som arbetsorganisation, produktionsflöden, bemanning, kompetens samt utnyttjandegraden i maskinparken och förbättringar görs löpande.
Ett annat viktigt område är benchmarking – både internt och externt – som bidrar till att de bästa prestationerna blir vägledande för övriga enheter. Arbetet med benchmarking underlättas av att enheter och anläggningar är integrerade i koncernens gemensamma
Starka svängningar på Øresundsbron kunde dämpas genom kreativ produktutveckling från Lesjöfors. 20 av de grova kablarna på den så kallade högbrodelen är numera under kontroll via 1,5 meter långa specialdämpare från fabriken i Vällingby.
Det var några år efter invigningen av Øresundsbron som problemen med svängningar uppmärksammades. Vid
vissa vind- och temperaturförhållanden kom några av de längsta kablarna som håller upp högbrodelen i svängning. Det handlade om relativt kraftiga rörelser. Från utgångsläget kunde kablarna svänga mer än två meter åt varje håll.
På sikt hotade de svängande kablarna hållfastheten. Samtidigt tyckte många
trafikanter att det var obehagligt med kablar som rörde sig så pass mycket. Problemen ledde till att Skanska fick i uppdrag att hitta en effektiv lösning för
20 av de längsta kablarna. Redan från start fanns idén om att dämpningen borde göras på mitten av kabeln, snarare än i kabelfästet i bron. Förfrågningar gick ut till flera företag, men responsen var dålig. Så småningom landade frågan hos Lesjöfors fjäderspecialister. De skissade på ett förslag och hade flera idémöten med Skanska.
Efter den första idéfasen togs en prototyp fram. Den unika konstruktionen är ett bra exempel på det kreativa arbete, som måste till för att lösa oväntade problem. Dämparens ytterhölje består av ett rör med 30 cm diameter och närmare 1,5 meters längd. Röret innehåller en vikt på omkring 100 kilo, som bärs upp av en lång tryckfjäder. Vikten utformades som en kolv, där tyngden – via fjädern – genom ett sinnrikt och kontrollerat dämpsystem rör sig upp och ned i röret på ett sätt som hämmar kabelrörelsen. Genom att montera röret mitt på vajern säkras att dämparen »fångar upp« och minimerar svängningarna. Förutom konstruktionsidén stod Lesjöfors också bakom materialvalet. Man föreslog att dämparna skulle tillverkas i ett syrafast
»Den unika konstruktionen är ett bra exempel på det kreativa arbete, som måste till för att lösa oväntade problem.«
material för marin miljö för att klara de tuffa väderförhållandena.
Efter några mindre justeringar påbörjades tillverkningen av 20 dämpare vid Lesjöfors fabrik i Vällingby. Tidspressen var hård. Skanska krävde att dämparna var på plats innan höst- och vinterstormarna. Tillverkningen började i augusti och i oktober var dämparna på plats. Under hösten och vintern testades konstruktionen. Två dämpare försågs med lasermätare för övervakning och registrering av kolvens rörelse. Resultaten visade att konstruktionen fungerade mycket bra. Följande år levererade Lesjöfors ytterligare ett tiotal dämpare till Øresundsbron. n
affärssystem. På så sätt förbättras internkommunikationen kring kundprojekt, produkter och tjänster.
Sex av de 13 produktionsenheterna är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Det danska dotterbolaget är miljögodkänt av den lokala kommunen. Certifieringsarbeten pågår vid ytterligare fyra fabriker. Koncernens miljömål bygger på de viktigaste miljöaspekterna som identifierats vid varje enhet. Under 2007 har tre miljömål prioriterats – deponi, transporter och energiförbrukning. Enheterna är C-anläggningar, vilket innebär att de har en förhållandevis låg miljöbelastning. Lesjöfors Banddetaljer i Värnamo är dock så kallad B-anläggning och omfattas därför av miljötillstånd från Länsstyrelsen. Lesjöfors arbetar dock för att också enheten i Värnamo ska bli en C-anläggning.
Allt avfall sorteras i mellan fem och sju fraktioner vid fabrikerna. De största sammanlagda fraktionerna är vått slipavfall, deponi och återvinning av råmaterial. Resursutnyttjande är ett prioriterat arbetsområde. Samtliga enheter arbetar aktivt för att minska materialspill som uppkommer i produktion. Det råmaterial som skrotas återvinns till 100 procent.
Antalet anställda har ökat med 165 personer från 578 till 743. Genom förvärvet av European Springs & Pressings tillkom 139 personer. I lågkostnadsländerna Lettland och Kina har antalet anställda ökat med 17 personer till 105 personer (88). Antalet anställda i Sverige är 279 personer (287), en minskning med 8 personer. I Storbritannien arbetar 181 personer (29) och i Danmark har Lesjöfors 132 anställda (131).
Total energiförbrukning
MWh/utlevererat ton material 0 1 2 3 4 01 02 03 04 05 06 07 N Olja N El N Gasol N Fjärrvärme
Materialspill och deponi
Diagrammet visar andelen materialspill och deponi i förhållande till mängden färdiga produkter som levereras ut – ju mindre spill och deponi, desto mindre miljöpåverkan.
Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa.
Johan Vinberg, VD, f 1952, civilingenjör, anställd sedan 2004 Bertil Persson, styrelseordförande
| Nyckeltal, Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 622,0 | 564,0 | 559,6 | 527,0 | 416,8 |
| Kostnad sålda varor | –398,9 | –372,1 | –362,8 | –338,6 | –310,9 |
| Bruttoresultat | 223,1 | 191,9 | 196,8 | 188,4 | 105,9 |
| Försäljningskostnader | –84,4 | –77,9 | –72,9 | –72,4 | –73,7 |
| Administrationskostnader | –36,5 | –36,3 | –32,4 | –33,2 | –29,9 |
| FoU | –12,5 | –11,9 | –9,4 | –7,5 | –7,5 |
| Rörelseresultat | 89,7 | 65,8 | 82,1 | 75,1 | –5,2 |
| Rörelsemarginal, % | 14,4 | 11,7 | 14,7 | 14,3 | –1,2 |
| Finansnetto | –3,4 | –2,8 | –4,1 | –5,6 | –8,2 |
| Resultat efter finansnetto | 86,3 | 63,0 | 78,0 | 69,5 | –13,4 |
| Avskrivningar ingår med | 23,6 | 25,2 | 24,4 | 24,5 | 31,7 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 23,5 | 18,7 | 10,9 | 13,7 | 3,9 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 34 | 27 | 33 | 28 | neg |
| Medeltal antal anställda | 415 | 396 | 370 | 369 | 349 |
Faktureringen uppgick till 622 Mkr (564). Rörelseresultatet blev 89,7 Mkr (65,8) och resultatet efter finansnetto 86,3 Mkr (63,0). Försäljningsutvecklingen var särskilt positiv inom kärnkraft och försvar, medan efterfrågan inom telekom var stabil. Den starka, globala industrikonjunkturen har gynnat Habia genom högre försäljningvolymer och möjlighet att kompensera råvaruprishöjningar.
Till de marknader som utvecklats bäst hör Sydkorea, Frankrike och Holland, där Sydkorea på relativt kort tid blivit företagets femte största marknad. Under året påbörjades också försäljning på den ryska marknaden, främst inom telekom och kärnkraft. Alltmer av Habias tillverkning sker i lågkostnadsländer. I maj invigdes en ny och större fabrik i Kina.
Habia är ett nischföretag på kabelmarknaden. I Europa värderas denna marknad till cirka 15 miljarder euro och Habias nisch specialkabel till omkring 1 miljard euro. Företagets andel av Europamarknaden för specialkabel uppgår således till cirka 6 procent. Den viktigaste konkurrensfördelen är förmågan att utveckla och tillverka kundanpassade kablar och kabelsystem. Det förutsätter i sin tur hög teknisk kompetens och serviceförmåga. Omkring 90 procent av alla produkter är idag kundanpassade. Försäljningen omfattar cirka 50 marknader och de största länderna är Tyskland, Kina, Storbritannien och Sverige. Exportandelen har länge varit hög och omkring 90 procent av försäljningsvolymen ligger utanför Sverige. Telekom är det största kundsegmentet som 2007 stod för 36 procent av försäljningen. Andra stora segment är försvar och kärnkraft som stod för 14 respektive 5 procent av försäljningen.
Till produktnyheterna för året hör en så kallad highflexkabel för militära applikationer. Highflex innebär att kabeln tål allt från kraftiga böjningar till stora temperaturskillnader. En annan nyhet är Flexiform Low Loss – en högfrekvenskabel inom telekom, där en ny konstruktionslösning minskar förlusten i signalöverföringen med upp till 15 procent.
Att sälja kundanpassade kabelprodukter är resurskrävande. Därför har Habia en marknadsorganisation med 60 specialutbildade medarbetare – bland annat konstruktörer och försäljare – i 13 länder. Den egna organisationen är inriktad på de 200 största kunderna. På övriga marknader hanteras försäljningen via agenter eller distributörer. Det långsiktiga målet är att kunna etablera de egna produkterna på en ny marknad vartannat år. Nästa marknad i fokus är Ryssland, där Habia ska etablera ett eget marknadsbolag under 2008.
Habia tillverkar varje år cirka 3 000 olika kabeltyper. De flesta produkterna är kundanpassade och används i krävande tekniska applikationer. Ett viktigt område är professionella handverktyg.
| Omkring 90 procent av Habias produkter är kundanpassade. Försäljningen omfattar cirka 50 |
|---|
| marknader och de största länderna |
| är Tyskland, Kina, Storbritannien |
| och Sverige. Exportandelen har |
| länge varit hög och omkring 90 |
| procent av försäljningsvolymen |
| ligger utanför Sverige. |
RF & Communication är inriktat på mobil telekom. De största produkterna är kablar till antenner för basstationer, där Habia idag är marknadsledande i världen. Företaget levererar produkter till både GSM- och 3G-teknik och den mest kända produkten är Flexiform.
Försäljningen omfattar 25 marknader och bland kunderna återfinns samtliga större antenntillverkare inom telekom. Hög teknisk kompetens, kostnadseffektiv produktion samt en flexibel serviceorganisation är de viktigaste konkurrensfördelarna inom RF & Communication. Habias främsta konkurrenter på detta område är schweiziska Huber+Suhner, franska Nexans samt amerikanska Andrews.
Totalmarknaden för kabel till basstationsantenner värderas till ungefär 500 miljoner kronor. Habias marknadsandel är cirka 40 procent, vilket således ger företaget en världsledande position. Under 2007 var försäljningen inom RF & Communication oförändrad jämfört med föregående år. Lägre efterfrågan och hårdare prispress präglade utvecklingen under året. I denna minskade totalmarknad har Habia förbättrat sina positioner. De största marknaderna under 2007 var Tyskland, Kina och Sydkorea. RF & Communication stod 2007 för 36 procent av Habias omsättning.
Konkurrensen inom telekomsektorn har ökat, särskilt på den viktiga kinesiska marknaden. Lokala leverantörer har introducerat lågprisprodukter, som främst attraherat inhemska kunder. Habias produktutveckling inriktas dock på att höja den tekniska nivån. Alltfler av kundernas applikationer är avpassade för högre frekvensområden, vilket gör att Habia satsar på att utveckla nya typer av högfrekvenskablar.
Mer luft – högre prestanda. Så kan hemligheten bakom den senaste generationens högfrekvenskablar beskrivas. Högfrekvenskablar används bland annat för signalöverföring
av mobiltelefontrafik – en marknadsnisch där Habia är världsledande. Den mest kända produkten är
Flexiform som återfinns i bland annat basstationer och antenner för mobiltelefoni. Den senaste generationens Flexiform kallas Low Loss och har utvecklats de tre senaste åren.
– Low Loss innebär att signalen i kabeln dämpas mindre. Det gör att kunden kan satsa på mindre, smidigare och billigare tekniska lösningar i sina applikationer, berättar Henrik Ollandt, ansvarig för affärsområde RF & Communication. Low Loss minskar förlusten i överföringen med upp till 15 procent. Orsaken är att det finns luftkanaler i kabelns isolering, vilket ger en effektivare signalöverföring.
»Low loss innebär att signalen i kabeln dämpas mindre så att kunden kan satsa på smidigare tekniska lösningar«
Kunderna är globala antennföretag inom mobil telekom. Till Habias främsta konkurrensfördelar på detta område hör den höga kvaliteten och den breda produktportföljen som företaget erbjuder, men också den stora produktionskapaciteten.
– Low Loss har lanserats i olika varianter under 2006 och 2007 och på sikt bedömer vi att produkten kan stå för en betydande del av försäljningen inom högfrekvenskablar, förklarar Henrik Ollandt. n
HSP omfattar försvar, kärnkraft, rymd, flyg och järnväg. Detta är branscher där kabelprodukterna tillverkas enligt gemensamma, internationella normer. Oavsett marknadssegment är kundkraven omfattande och för att lyckas inom HSP krävs långsiktiga insatser inom både produktutveckling och försäljning.
Till huvudmarknaderna hör Norden, Benelux, Storbritannien, Frankrike och Sydkorea. Via tekniskt kunnande, snabba beslutsvägar och flexibel produktion har Habia etablerat starka positioner på detta område. Företagets främsta konkurrenter är de amerikanska företagen Tyco/Raychem och W.L. Gore Wire and Cable, italienska Prysmian samt franska Nexans.
Inom kärnkraftssektorn värderas Habias marknadsnisch till cirka 300 miljoner kronor medan företagets andel beräknas till ungefär 5 procent. På försvarsmarknaden värderas Habias nisch till 1,5 miljarder kronor. Den egna marknadsandelen är ungefär 7 procent.
Försäljningen inom HSP växte med drygt 35 procent under 2007, främst beroende på ökad efterfrågan inom försvars- och kärnkraftsektorn. Det är särskilt marknaderna i Storbritannien, Frankrike och Sydkorea som utvecklats starkt. Exempelvis har leveranserna av fartygskabel till den brittiska marinen fortsatt under året. För att möta den goda tillväxten har Habia förstärkt de interna resurserna inom HSP. Man har också lagt ytterligare kraft på marknadsföring och försäljning. HSP stod 2007 för 21 procent av företagets omsättning.
Andel av Habias fakturering
Att göra militära fartyg lättare har – tillsammans med krav på så kallad smygteknik – blivit allt viktigare. Det gör att material och utrustning hårdbantas för att klara kraven. Och skillnaden är stor. Den svenska marinens nya korvetter har byggts i kompositmaterial, som gör att de väger hälften så mycket som ett motsvarande stålfartyg.
– Med lägre vikt ökar fart och manövreringsprestanda samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. Fartygen kan dessutom ta mer bränsle och ammunition, berättar Micael Lindberg, ansvarig
»Lägre vikt ökar farten, manövreringsprestandan och minskar bränsleförbrukningen«
för High Specification Products. Även vårt arbete påverkas. Vi levererar stora volymer av så kallad lättviktskabel för överföring av signaler och elkraft.
I en lättviktskabel görs isolations- och mantelmaterial tunnare, främst genom att använda olika högpresterande plastmaterial – material som samtidigt måste klara de hårda kraven på brandsäkerhet.
– Men trots att lättviktskabeln är tunnare ökar prestandan. Den tål högre temperaturer och därför kan till exempel mer ström skickas genom den, betonar Micael Lindberg.
De senaste fem åren har Habia fördubblat leveranserna av sådana kablar. Eftersom fartyg kan innehålla 10-tals
mil kabel minskar lättviktsmaterialen vikten med flera ton. Habias
största marknader är Norden och övriga Europa, men länder som Korea, Kina och Australien blir också allt intressantare. n
ECS är kablar som specialtillverkas och anpassas efter varje kunds unika behov och specifikationer. Volymerna inom ECS är ofta små och produktionen teknikintensiv. Kablarna används bland annat i hydraulik- och tryckluftsverktyg. Till Habias viktigaste marknadssegment hör sensorer, gasturbiner, marina dieselmotorer samt teknik för offshore och råvaruförädling.
Bland många kunder inom ECS pågår just nu en konsolidering, som dels gör att kunderna blir färre men större, dels att deras inköpsverksamheter koncentreras. Förutom kundanpassade konstruktioner bygger konkurrenskraften även på flexibel produktion, leveransprecision samt hög kvalitet på efterföljande service- och supporttjänster. Inom ECS konkurrerar i dagsläget många mindre företag med varandra. Habias främsta konkurrenter är amerikanska Belden – med dess tyska dotterbolag HEW – italienska Intercond samt tyska Ernst & Engbring.
Under 2007 ökade försäljningen inom ECS med 15 procent. De viktigaste marknaderna var Norden, Frankrike och Holland. Det är i första hand den starka industrikonjunkturen som drivit på tillväxten inom ECS. På denna fragmenterade marknad har Habia samtidigt nått framgångar i nya nischer, till exempel kablar för elektriska sensorer och givare. Dessutom har olönsamma produktområden avvecklats. Under 2007 stod ECS för 30 procent av företagets omsättning.
Högre oljepriser gör jakten på nya fyndigheter intensivare. Samtidigt behöver företagen mer avancerad teknik som gör prospekteringen effektivare.
– Det öppnar möjligheter för Habia, berättar Magnus Israelsson, global mark-
nadschef inom Engineered Cable Solutions. Vi har hög materialkunskap, bred erfarenhet av kundanpassade produkter och en stark säljorganisation med service och support nära kunderna.
Habias signalkablar används bland annat till mätinstrument, som undersöker kvaliteten eller kvantiteten i befintliga oljekällor. Andra kablar används i prospekteringen av nya källor. Tekniken fungerar
»Habias signalkablar används till mätinstrument, som undersöker kvaliteten eller kvantiteten på befintliga oljekällor, men också för prospektering av helt nya källor«
ungefär som ett ekolod, fast på land. Kablarna läggs ut i rutnät över stora
områden och »läser av« resultaten från de geotekniska testerna.
– I dessa projekt är den kommersiella potentialen stor, betonar Magnus Israelsson. Prospektering av nya källor kräver mycket kabel och projekten kan omsätta tiotals miljoner.
Bland kunderna dominerar europeiska och amerikanska företag. Kraven på kablarna – som levereras i obrutna läng-
der på över 10 000 meter – är extrema. De ska klara prospektering i både öken- och polarklimat och därmed temperaturskillnader från – 40 till + 80 grader. Dessutom utsätts de
för ryck, drag och slit i den tuffa arbetsmiljön. n
Distribution Products är standardprodukter, till exempel kablar för mätning, fordon, järnväg, belysning, uppvärmning och vitvaror. Produkterna säljs ofta i mindre volymer, där specifikationer och standarder är gemensamma, oavsett marknadssegment. Habias viktigaste marknadskanaler är den egna katalogen och hemsidan, där kunderna enkelt kan hämta information om sortiment, priser och leveranstider. Dessutom säljs dessa standardprodukter via återförsäljare.
Habias kunder efterfrågar i första hand hög tillgänglighet samt konkurrenskraftiga prisoch kvalitetsnivåer. Företagets viktigaste konkurrensfördelar är effektiv tillverkning och logistik samt kundanpassade försäljningskanaler. Marknaden domineras alltjämt av mindre tillverkare från främst Tyskland och Italien. Ingen av dessa aktörer bedöms ha en marknadsandel som överstiger 5 procent.
Försäljningen inom Distribution Products minskade 2007 med 7 procent. Arbetet med det nya försäljningskonceptet Habia Xpress har präglat året. En bred lansering av konceptet genomförs under 2008 och omfattar bland annat en ny webbshop. Huvudmarknaden för Distribution Products är Tyskland, men standardiserade kabelprodukter säljs även i Norden, Frankrike och Storbritannien. Totalt sett värderas Europamarknaden för dessa produkter till 1 miljard kronor och Habias marknadsandel beräknas till 8 procent. Distribution Products stod under 2007 för 13 procent av Habias omsättning.
Habia Xpress är ett nytt försäljningskoncept inom standardkabel. Det marknadsförs via en ny katalog och på sikt också näthandel, som lanseras i början av 2008.
– Habia Xpress utgår från kundernas behov och gör det snabbare, enklare och mer överskådligt att köpa våra standardprodukter, säger Lutz Eisel, ansvarig för Habia Xpress. Internt kan vi dessutom anpassa erbjudandet på ett effektivare sätt så att de mest efterfrågade produkterna alltid finns i lager.
Försäljningsorganisationer i Tyskland, Sverige, Storbritannien, Holland och Frankrike hanterar beställningarna. Till de större kunderna hör distributörer – som säljer produkterna vidare till olika slutanvändare – samt Original Equipment Manufacturer (OEM), det vill säga företag som tillverkar och monterar slutprodukter, som sedan säljs vidare på marknaden.
– Näthandel ger nya möjligheter kring pris- och lagerinformation samt leveranstider. Kunderna erbjuds olika priser och när de loggar in på webben får de enkelt tillgång till information om sina priser, berättar Lutz Eisel.
Habia Xpress erbjuder drygt 3 000 produkter. Omkring 300 av de mest efterfrågade finns i lager och levereras ut
mar. För övriga produkter – som alltså tillverkas när kunden lagt en order – är leveranstiden 2–3 veckor. Målet är att hälften av försäljningen ska komma från produkter i lager och den andra hälften från kablar som tillverkas
»on demand«. n
Närhet till marknaden prioriteras inom Habia, som har produktionsanläggningar i Sverige, Tyskland, Lettland och Kina. Fabriken i svenska Söderfors är störst och svarade 2007 för 58 procent av all produktion. På senare år har dock verksamheten i Kina utökats mest. Alltfler kabelprodukter tillverkas vid den kinesiska anläggningen och antalet medarbetare ökade med 50 procent under året. För att ytterligare stärka närvaron på denna snabbväxande marknad har tre nya säljkontor etablerats 2007. Kina är överhuvudtaget en allt viktigare knutpunkt inom Habia, detta genom närheten till andra stora marknader i Asien.
Etableringen av fyra nya affärsområden har givit tydlig effekt under året. Med den nya indelningen har lönsamhetsansvar, marknadssatsningar och satsningar inom tillverkning och produktutveckling blivit tydligare. Diversifieringen inom Habia har förbättrats och det tidigare så starka beroendet av telekommarknaden kan därigenom minskas i ännu snabbare takt.
Totalt sett tillverkar Habia varje år cirka 3 000 olika kabeltyper. Merparten av produkterna är kundanpassade och används i krävande tekniska applikationer. Det innebär att kablarna måste klara en mängd olika miljöbetingelser, till exempel radioaktiv strålning, kemikalier, vibrationer, nötning, brand, vatten och extrema temperaturskillnader. Andra viktiga kvalitetsegenskaper är vikt och elasticitet, vilket gjort att lättviktkabel och så kallade highflexkablar prioriterats i produktutvecklingen. Habia har en egen utvecklingsavdelning som dels förbättrar befintliga produkter och tar fram nya koncept, dels stödjer produktions- och marknadsorganisationerna i deras arbete.
Samtliga fabriker samt den nordiska och tyska försäljningsorganisationen arbetar från och med 2007 enligt samma kvalitetssystem, vilket underlättar det egna förbättringsarbetet. Under 2008 kommer övriga säljkontor att integreras i samma certifiering. Samtliga enheter
Kärnan i Habias verksamhet är specialkabel – en produkt som på många sätt skiljer sig från de standardkablar som också finns på marknaden. Skillnaderna gäller både egenskaper och tillverkningsprocess.
– En specialkabel måste leva upp till de mest extrema krav som är möjliga att
klara med den teknik som är känd idag, berättar Johan Vinberg, VD för Habia Cable. Det är också produkter som inte går att beställa »över disk«, utan designas och tillverkas efter de unika specifikationer varje kund ger oss.
Att kunden behöver just en specialkabel kan ha att göra med förutsättningarna i den omgivande miljön, där kyla, värme eller kanske radioaktivi-
tet kan ställa särskilda krav. Men lika ofta används specialkabel för att öka prestandan i en applikation, eller kanske för att underhållskostnaderna minskar jämfört med om en standardkabel används.
– De elektriska egenskaperna i kabeltråden kan vara en viktig fråga när vi utvecklar specialkabel, men de riktigt
stora utmaningarna handlar ofta om höljet, förklarar Johan Vinberg. Det måste klara alla de tuffa krav som kabeln utsätts för – brand, krutstänk, fukt, ryckningar, böjningar och mycket annat. Därför är också kunskapen om de plastmaterial
»En specialkabel måste klara de mest extrema krav, som är möjliga att uppnå med dagens teknik.«
som används i höljet en viktig konkurrensfördel för oss.
– Eftersom specialkabel dessutom tillverkas i mindre serier måste tillverkningsprocessen vara flexibel, fortsätter han. Snabba omställningar i fabrikerna gör att vår produktionsplanering måste vara högeffektiv för att klara kundkraven. n
är idag certifierade enligt ISO 9000. Kvaliteten tydliggörs också genom de mycket hårda krav som kunder inom framför allt försvars- och kärnkraftsektorn ställer på Habia. Det handlar om branschstandarder som ofta är mer omfattande än ISO-standarden. Många kunder gör även egna kvalitetsrevisioner vid Habias anläggningar, då processer och uppföljningsrutiner granskas.
Den svenska verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 och Söderforsfabriken har ett produktionstillstånd som utfärdats av Länsstyrelsen. Miljömålen sätts av företagsledningen och bygger på de miljöaspekter som identifierats i verksamheten. Fokus ligger i dagsläget på att reducera elförbrukningen, minska spill och förbättra materialutnyttjandet. Till de konkreta åtgärderna hör kortare ställtider, minskat produktionsspill, men också effektivare återvinning av konstruktionsplaster. Dessutom görs särskilda insatser för att begränsa diffusa utsläpp av flyktiga organiska föreningar, vilket förbättrar både den yttre miljön och arbetsmiljön. Källsorteringen i Söderfors är sedan tidigare väl utbyggd och inget avfall lämnas till deponi. I övriga fabriker återvinns plast och metallspill från produktionen.
Antalet anställda har ökat med 19 personer till 415 personer (396). I lågkostnadsländerna Kina och Lettland har antalet anställda stigit med 23 personer till 106 personer (83). I Sverige minskade antalet anställda med 2 personer till 212 (214). I Tyskland har Habia 62 (61) medarbetare.
Total energiförbrukning
MWh/utlevererat ton material
Materialspill och deponi
Diagrammet visar andelen materialspill och deponi i förhållande till mängden färdiga produkter som levereras ut – ju mindre spill och deponi, desto mindre miljöpåverkan.
Sjukfrånvaro
begränsades inte längre till Uppland och koncernen tog sikte på helägda dotterbolag inom industri och handel.
• De första förvärven gjordes 1985 och 1987 börsnoterades Alma Invest. Under 1990-talet köptes och såldes en rad bolag. Koncernen bytte namn till Alma Industri & Handel som 1998 blev Beijer Alma. Vid millennieskiftet blev inriktningen på industriföretag med hög tillväxtpotential tydligare, där komponenttillverkning och internationell försäljning nu är i fokus. Koncernens strategi bygger på
ett långsiktigt, aktivt ägande av onoterade dotterbolag.
1983 Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Enligt affärsidén ska bolaget förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
1985 Affärsidén ändras. Den geografiska begränsningen tas bort. Målet är att skapa en koncern med helägda dotterbolag inom industri och handel. Göran Angesten utses till VD. Koncernen förvärvar Stickler Drivteknik där VVS-grossisten E. Bierregaard och packningstillverkaren Bierrepac ingår. Senare under året förvärvas kabeltillverkaren Habia Cable.
1988 Fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
1993 Curt Lönnström utses till VD och Anders Wall till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Vid denna tid påbörjar Lesjöfors arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
1987 Alma-aktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel. Vid utgången av året har koncernen 1 400 aktieägare. Den största enskilda ägaren är Robustus – ett bolag inom Sparbankssfären. VVS-verksamheten kompletteras genom förvärv av Stockholms Rörsmide. Stickler Drivteknik avyttras.
1990 Förvärv av packningsföretaget Arne Sundquist & Co AB, som slås ihop med Bierrepac.
1992 Förvärv av Pendax AB, som arbetar med audiovisuell utrustning. Gunnar Huss utses till VD. Sparbanken säljer sin ägarandel till Anders Wall som blir störste ägare i koncernen.
1994 Förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
1995 Cale Industri avyttras. Koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
1996 Fjäderfabriken i Lesjöfors, företagets största enhet, totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools. Pendax avyttras.
1997 Koncernen har nu varit tio år på börsen och antalet aktieägare har ökat till 1 850. Efter branden i Lesjöfors invigs en ny anläggning, som är Europas modernaste fjäderfabrik.
1989 Fjäderverksamheten kompletteras genom förvärvet av Lesjöfors. Företaget har fyra fabriker, en årlig omsättning på 90 Mkr och blir stommen i den framtida fjäderverksamheten.
1998 Lesjöfors förvärvar GS Industri, fjädertillverkarna DK Fjedre samt ytbehandlingsföretagen Gnosjö Yttek och Perny. Sundquist Components avyttras. Koncernen byter namn till Beijer Alma AB.
2000 Bertil Persson utses till VD och koncernchef. Renodlingen inom Lesjöfors fortsätter. Fjädertillverkaren Buck Jeppesen förvärvas. Habia startar tillverkning i Kina och förvärvar det tyska kabelföretaget Isotec Kabel.
1999 Avyttring av G & L Beijer Import & Export, E. Bierregaard och ytbehandlingsföretagen inom Lesjöfors. Försäljningarna speglar koncernens nya inriktning, där fokus ligger på industriföretag med hög tillväxtpotential. Mellan 1995 och 1999 förvärvar Lesjöfors elva bolag och två avyttras. Habia investerar i produktionskapacitet och etablerar egna försäljningsbolag. Detta år lanseras också kabelprodukten Flexiform för telekommarknaden.
2002 Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina. I Sverige firar företaget 150 år som fjädertillverkare.
ledande tillverkare av gasfjädrar. 2006Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar brittiska Harris Springs.
2001 Elimag Industri förvärvas. Kapaciteten vid Habias fabrik i Söderfors byggs ut och företaget fyller 60 år.
2003Lesjöfors startar tillverkning i Lettland. 2005AB Stafsjö Bruk avyttras. Habia startar tillverkning i Lettland. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir även delägare i Hanil Precision – en av Koreas
2007 Lesjöfors förvärvar engelska European Springs & Pressings och har vid utgången av året 13 fabriker. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag och har vid utgången av året 3 002 aktieägare.
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2007, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Beträffande bolagsstyrning, se sid 52.
Under 2007 har såväl efterfrågan som tillväxttakten varit god för koncernenens viktigaste kundgrupp, verkstadsindustri. Även försäljning till försvarsindustrin har utvecklats väl. Däremot har Lesjöfors försäljning inom Chassifjädrar minskat på en marknad som varit krympande. Försäljningen till telekomsektorn var oförändrad för Habia men minskade för Lesjöfors.
Sammantaget innebär detta att orderingången under 2007 ökade med 10 procent till 1 665 Mkr (1 508). Nettoomsättningen ökade med 11 procent till 1 654 Mkr (1 488). Andelen utlandsförsäljning var 80 procent (79). Under året förvärvade Lesjöfors den engelska fjädertillverkaren European Springs. Exklusive European Springs ökade orderingången med 4 procent och nettoomsättningen med 5 procent.
Rörelseresultatet var 289,6 Mkr (268,4) och rörelsemarginalen 17,5 procent (18,0). Redovisat resultat uppgick till 205,5 Mkr (152,5). Resultatet före skatt har påverkats med –3,2 Mkr (–1,4) till följd av förändrade valutakurser.
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 654,4 | 1 487,8 1 323,0 | 1 201,6 | 1 154,0 | |
| Resultat efter finansnetto 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | |
| Redovisat resultat | 205,5 | 152,5 | 176,1 | 127,2 | 7,5 |
| Eget kapital | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 451,7 |
| Balansomslutning | 1 349,4 | 1 218,4 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 |
Lesjöfors, som är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer ökade orderingången med 13 procent till 1 046 Mkr (925). Nettoomsättningen uppgick till 1 032 Mkr (923), en ökning med 11 procent. Bortsett från förvärvade European Springs ökade orderingången med 2 procent och faktureringen med 1 procent. Rörelseresultatet uppgick till 222,7 Mkr (222,1) och rörelsemarginalen till 21,5 procent (24,0). Resultatet efter finansnetto var 223,2 Mkr (221,7).
Inom Lesjöfors bedrivs verksamheten i tre affärsområden, Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Inom Industrifjädrar har den goda tillväxttakten fortsatt. Banddetaljer har minskat volymen för jämförbara enheter bland annat beroende på ett modellskifte inom mobiltelefoner. Chassifjädrar har minskat volym men behållit sin marknadsandel på en marknad som varit krympande under 2007. Samtliga tre affärsområden har god lönsamhet.
Habia Cable, som tillverkar specialkabel, ökade orderingången med 6 procent till 619 Mkr (583). Nettoomsättningen var 622 Mkr (564), en ökning med 10 procent. Rörelseresultatet uppgick till 89,7 Mkr (65,8) och rörelsemarginalen nådde 14,4 procent (11,7). Resultatet efter finansnetto var 86,3 Mkr (63,0).
Habias hela försäljningsökning är hänförlig till kunder inom verkstads- och försvarsindustrin medan volymen till telekomindustrin är oförändrad. Inom verkstadsindustrin är orderstorlekarna som regel mindre och antalet kunder väsentligt fler än inom telekomsektorn. Habia har därför bättre riskspridning inom försäljningen idag.
Moderbolagets verksamhet består främst av att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag och intresseföretag samt svara för vissa koncernövergripande funktioner. Bolaget, som inte har någon extern försäljning, redovisar ett resultat efter finansnetto på 207,3 Mkr (34,5). I detta resultat ingår utdelningar från koncernföretag med 232,0 Mkr (95,5). 2006 års resultat belastades dessutom med nedskrivningar på –38,3 Mkr i samband med försäljningen av Elimag. Det redovisade resultatet var 213,7 Mkr (40,6).
Investeringarna i materiella anläggningtillgångar uppgick till 79 Mkr (71) att jämföra med avskrivningar på 65 Mkr (69). Cirka 70 procent av investeringarna har gjorts inom Lesjöforskoncernen. Genom förvärvet av European Springs ökade de materiella anläggningstillgångarna med ytterligare 18 Mkr.
Utvecklingskostnaderna avser i normalfallet orderbunden utveckling och kostnaderna belastar respektive order.
Kassaflödet efter investeringar uppgick till 71,0 Mkr (121,0). Likvider vid företagsförvärv har belastat kassaflödet med 48,9 Mkr (14,1). Räntebärande skulder minskat med kassamedel, räntebärande nettoskulder, har ökat med 39,6 Mkr under året till 32,8 Mkr (–6,8). Tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, var vid årsskiftet 387 Mkr (493).
Soliditeten var vid årsskiftet 62,8 procent (61,4). Räntebärande nettoskulder i förhållande till eget kapital, nettoskuldsättningsgraden, var 3,9 procent (–0,9).
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital var 29,9 procent (30,0). Det genomsnittliga egna kapitalet förräntades med 25,1 procent (25,9).
Antalet anställda var 1 163 personer (980), en ökning med 183 personer. Via förvärvet av European Springs tillkom 139 personer. Av den resterande personalökningen på 44 personer står verksamheten i Kina för 39 personer. I produktionsanläggningarna i Lettland och Kina som är koncernens lågkostnadsenheter arbetar nu 211 personer mot 171 personer för ett år sedan.
Av de anställda arbetar 496 personer (507) i Sverige och 667 (473) utomlands.
Beijer Alma har cirka 3 000 aktieägare (3 500). Störste ägare är Anders Wall med familj och bolag med 13,6 procent av kapitalet och 41,0 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt större ägare är Svolder AB med 9,9 procent, Livförsäkrings AB Skandia 6,2 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse 6,1 procent, Anders Walls stiftelse 4,9 procent, Lannebo Fonder 4,8 procent och Swedbank Robur Fonder med 4,5 procent. Under året har Svolder AB ökat sitt ägande med 712 600 aktier.
Av Lesjöfors tretton produktionsanläggningar är sex miljöcertifierade enligt ISO 14001 och arbete pågår för att ytterligare fyra anläggningar skall certifieras under 2008. De flesta av Lesjöfors anläggningar är så kallade C-anläggningar vilket innebär låg miljöbelastning. Undantaget är anläggningen i Värnamo som därför omfattas av tillstånd från Länsstyrelsen. Dotterbolaget i Danmark är miljögodkänt av den lokala kommunen. Under 2007 har tre miljömål prioriterats, deponi, transporter och energiförbrukning.
Habias svenska verksamhet är certifierad enligt ISO 14001 och omfattas dessutom av produktionstillstånd från Länsstyrelsen. Miljömålen som prioriterats är minskat spill, energiförbrukning och förbättrat materialutnyttjande. Källsortering och materialåtervinning är sedan tidigare väl fungerande.
Koncernens väsentliga risk- och osäkerhetsfaktorer består av bland annat affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan avse större kundexponeringar mot enskilda branscher eller företag. Finansiella risker avser främst valutarisker som uppstår genom att över 80 procent av försäljningen sker utanför Sverige medan cirka 60 procent av produktionen sker i Sverige.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 29. Beträffande de affärsmässiga riskerna sker strategiskt arbete med att bredda kundbasen både geografiskt och branschmässigt. Bedömningen är att koncernen har en god riskspridning på branscher och företag. Bedömningen är också att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.
Beijer Almakoncernen går in i 2008 med ett gott efterfrågeläge. Orderstockarna är högre än vid såväl utgången av tredje kvartalet 2007 som vid föregående årsskifte. Dessutom gynnas koncernen av en väldiversifierad verksamhet med en begränsad exponering mot den Nordamerikanska marknaden.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Summa | 285 568 |
|---|---|
| Årets resultat | 213 728 |
| Balanserade vinstmedel | 71 840 |
| kkr |
disponeras enligt följande:
| Summa | 285 568 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 148 413 |
| Till aktieägarna lämnas utdelning om 5,00 kr per aktie | 137 155 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 65 procent och koncernens soliditet till 53 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Nettoomsättning | 3,4 | 1 654 356 | 1 487 754 | – | – |
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –1 035 250 | –924 559 | – | – |
| Bruttoresultat | 619 106 | 563 195 | 0 | 0 | |
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –178 107 | –164 863 | – | – |
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –152 222 | –130 932 | –33 422 | –32 200 |
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 13 200 | 12 807 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 786 | 956 | – | – |
| Rörelseresultat | 7,8 | 289 563 | 268 356 | –20 222 | –19 393 |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 232 000 | 95 500 |
| Ränteintäkter | 5 651 | 2 986 | 538 | 115 | |
| Kostnader från andelar i koncernföretag | – | – | – | –38 333 | |
| Räntekostnader | –12 516 | –9 171 | –4 991 | –3 378 | |
| Resultat efter finansnetto | 282 698 | 262 171 | 207 325 | 34 511 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –77 183 | –72 400 | 6 403 | 6 136 |
| Nettoresultat i kvarvarande verksamheter | 205 515 | 189 771 | 213 728 | 40 647 | |
| Nettoresultat i avyttrade verksamheter | 11 | – | –37 277 | – | – |
| Redovisat resultat | 205 515 | 152 494 | 213 728 | 40 647 | |
| Resultat per aktie i kvarvarande verksamheter | 12 | ||||
| – före utspädning, kr | 7,49 | 6,92 | – | – | |
| – efter utspädning, kr | 7,49 | 6,92 | – | – | |
| Resultat per aktie i avyttrade verksamheter | – | – | – | – | |
| – före utspädning, kr | – | –1,36 | – | – | |
| – efter utspädning, kr | – | –1,36 | – | – | |
| Redovisat resultat per aktie | – | – | – | – | |
| – före utspädning, kr | 7,49 | 5,56 | – | – | |
| – efter utspädning, kr | 7,49 | 5,56 | – | – | |
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 5,00 | 4,00 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Immateriella tillgångar | ||||||
| Goodwill | 13 | 116 162 | 70 432 | – | – | |
| Licenser | 235 | – | – | – | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Mark och markanläggningar | 14 | 15 890 | 17 810 | – | – | |
| Byggnader | 15 | 172 073 | 159 225 | – | – | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 215 291 | 201 692 | – | – | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 17 | 31 078 | 29 454 | 936 | 255 | |
| Finansiella tillgångar | ||||||
| Uppskjutna skattefordringar | 18 | 1 614 | 2 196 | – | – | |
| Andra långfristiga fordringar | 2 671 | 1 431 | – | – | ||
| Andra värdepappersinnehav | 19 | 22 928 | 19 140 | 22 871 | 19 081 | |
| Andelar i intresseföretag | 20 | 29 876 | 25 462 | – | – | |
| Andelar i koncernföretag | 21 | – | – | 196 774 | 217 216 | |
| Summa anläggningstillgångar | 607 818 | 526 842 | 220 581 | 236 552 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | 22 | 267 361 | 245 085 | – | – | |
| Fordringar | ||||||
| Kundfordringar | 23 | 269 821 | 233 353 | – | – | |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 432 872 | 293 179 | ||
| Övriga fordringar | 24 | 22 243 | 10 646 | 356 | 1 506 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 25 | 16 796 | 11 312 | 505 | 940 | |
| Likvida medel | 165 343 | 191 128 | 52 | 48 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 741 564 | 691 524 | 433 785 | 295 673 | ||
| Summa tillgångar | 1 349 382 | 1 218 366 | 654 366 | 532 225 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |||
| eget kapital och skulder | ||||||
| Eget kapital | 26 | |||||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | ||||
| Övrigt tillskjutet kapital | 165 351 | 165 351 | ||||
| Reserver | –4 852 | –8 007 | ||||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 571 952 | 476 161 | ||||
| Summa eget kapital | 846 747 | 747 801 | ||||
| Aktiekapital | 114 296 | 114 296 | ||||
| Reservfond | 165 351 | 165 351 | ||||
| Summa bundet eget kapital | 279 647 | 279 647 | ||||
| Balanserad vinst | 71 840 | 77 082 | ||||
| Årets resultat | 213 728 | 40 647 | ||||
| Summa fritt eget kapital | 285 568 | 117 729 | ||||
| Summa eget kapital | 565 215 | 397 376 | ||||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Uppskjuten skatt | 27 | 27 297 | 28 180 | – | – | |
| Pensionsförpliktelser | 28 | 358 | 355 | – | – | |
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 40 383 | 72 321 | – | – | |
| Summa långfristiga skulder | 68 038 | 100 856 | 0 | 0 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Checkkredit | 29 | 135 681 | 107 571 | 60 697 | 85 188 | |
| Skulder till koncernföretag | 13 629 | 31 111 | ||||
| Leverantörsskulder | 90 258 | 86 335 | 1 050 | 589 | ||
| Skatteskulder | 27 381 | 30 459 | 1 056 | 7 544 | ||
| Upplupna kostnader och | ||||||
| förutbetalda intäkter | 30 | 128 292 | 104 880 | 12 323 | 10 033 | |
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 21 693 | 4 070 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 31 | 31 292 | 36 394 | 396 | 384 | |
| Summa kortfristiga skulder | 434 597 | 369 709 | 89 151 | 134 849 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 1 349 382 | 1 218 366 | 654 366 | 532 225 | ||
| Ställda säkerheter | 32 | 320 386 | 321 603 | 12 260 | 12 260 | |
| Ansvarsförbindelser | 33 | 8 026 | 8 500 | 4 000 | 7 000 |
| Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet |
Reserver | Balanserad vinst inklusive |
Summa eget |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | kapital | årets resultat | kapital | ||
| 31/12 2005 | 114 296 | 165 351 | 5 004 | 424 248 | 708 899 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | – | 4 593 | – | 4 593 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | –17 604 | – | –17 604 |
| Summa intäkter/kostnader redovisade direkt mot eget kapital | – | – | –13 011 | – | –13 011 |
| Årets resultat | – | – | – | 152 494 | 152 494 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | –13 011 | 152 494 | 139 483 |
| Utdelning avseende 2005 | – | – | – | –100 581 | –100 581 |
| 31/12 2006 | 114 296 | 165 351 | –8 007 | 476 161 | 747 801 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | – | –2 282 | – | –2 282 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 5 437 | – | 5 437 |
| Summa intäkter/kostnader redovisade direkt mot eget kapital | – | – | 3 155 | – | 3 155 |
| Årets resultat | – | – | – | 205 515 | 205 515 |
| Summa intäkter och kostnader | – | – | 3 155 | 205 515 | 208 670 |
| Utdelning avseende 2006 | – | – | – | –109 724 | –109 724 |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | –4 852 | 571 952 | 846 747 |
| Aktie- | Reserv- | Balanserad | Årets | Summa eget | |
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | kapital | fond | vinst | resultat | kapital |
| 31/12 2005 | 114 296 | 165 351 | 61 598 | 56 857 | 398 102 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 56 857 | –56 857 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –100 581 | – | –100 581 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 59 208 | – | 59 208 |
| Årets resultat | – | – | – | 40 647 | 40 647 |
| 31/12 2006 | 114 296 | 165 351 | 77 082 | 40 647 | 397 376 |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 40 647 | –40 647 | – |
| Lämnad utdelning | – | – | –109 724 | – | –109 724 |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 62 571 | – | 62 571 |
| Fusionsresultat | – | – | 1 264 | – | 1 264 |
| Årets resultat | – | – | – | 213 728 | 213 728 |
| 31/12 2007 | 114 296 | 165 351 | 71 840 | 213 728 | 565 215 |
Föreslagen utdelning 5,00 kr per aktie totalt 137 155.
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 289 563 | 268 356 | –20 222 | –19 393 | |
| Finansnetto | 34 | –6 298 | –5 761 | 170 547 | 39 237 |
| Betald skatt | –80 562 | –78 372 | –24 844 | –20 935 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 35 | 58 026 | 57 022 | 73 | 54 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 260 729 | 241 245 | 125 554 | –1 037 | |
| Kassaflöde i avyttrade verksamheter | – | –8 000 | – | – | |
| Förändring av varulager | –16 144 | –36 985 | – | – | |
| Förändring av fordringar | –29 261 | 1 684 | –81 108 | –52 322 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –20 604 | 2 138 | 31 746 | 38 165 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 194 720 | 200 082 | 76 192 | –15 194 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –66 549 | –58 004 | –754 | –78 | |
| Investering av immateriella tillgångar | –235 | –2 890 | – | – | |
| Placeringar i övriga aktier | –7 416 | –7 196 | –3 790 | –2 456 | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | –658 | 3 043 | – | – | |
| Förvärv av bolag | 36 | –48 886 | –14 100 | – | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –123 744 | –79 147 | –4 544 | –2 534 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 70 976 | 120 935 | 71 648 | –17 728 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | 12 915 | 44 403 | –24 491 | 58 856 | |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag och ägartillskott | |||||
| exklusive skatt | – | – | 62 571 | 59 206 | |
| Utbetald utdelning | –109 724 | –100 581 | –109 724 | –100 581 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –96 809 | –56 178 | –71 644 | 17 481 | |
| Förändring av likvida medel | –25 833 | 64 757 | 4 | –247 | |
| Likvida medel vid årets början | 191 128 | 124 391 | 48 | 295 | |
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad/såld kassa | 48 | 1 980 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 165 343 | 191 128 | 52 | 48 | |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 221 327 | 301 659 | 89 303 | 64 812 | |
| Tillgänglig likviditet | 386 670 | 492 787 | 89 355 | 64 860 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument.
IFRS 7, Finansiella Instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital, inför nya upplysningar avseende finansiella instrument. IFRS 7 har ingen påverkan på klassificering och värdering av koncernens finansiella instrument.
IFRIC 8, »Tillämpningsområdet för IFRS 2« och IFRIC 10, »Delårsrapportering och värdenedgångar« har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2007 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernens redovisning och som gäller från 1 januari 2009, eller senare. Beijer Alma tillämpar under 2007 inga standarder och tolkningar i förtid. De standarder som kan påverka de finansiella rapporterna vid införandet är:
Övriga standarder och tolkningar bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 13. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bland annat produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, det vill säga har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde för tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Dotterbolagens förvärvade egna kapital bestäms till skillnaden mellan identifierbara tillgångars och övertagna skulder och eventualförpliktelsers verkliga värden utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel.
Funktionell valuta motsvarar lokal valuta i respektive land där koncernen bedriver verksamhet. De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Kursdifferenser förs direkt till koncernens egna kapital.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurs | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2007-12-31 2006-12-31 | 2007 | 2006 | ||
| USD | 6,44 | 6,84 | 6,72 | 7,33 |
| EUR | 9,46 | 9,02 | 9,26 | 9,25 |
| GBP | 12,83 | 13,40 | 13,48 | 13,57 |
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50%. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett intresseföretag värderas och redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar.
Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intressebolag redovisas i posten Reserver i eget kapital. Ackumulerad andel av förluster minskar koncernens fria vinstmedel. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsegrenar innehåller produkter som är föremål för risker och avkastning som skiljer sig från andra rörelsegrenar. Beijer Almas primära segment är koncernens rörelsegrenar Fjädrar och Specialkabel. Geografiska marknader tillhandahåller produkter inom en speciell ekonomisk miljö som skiljer sig från de risker och den avkastning som gäller för de enheter som är verksamma i andra ekonomiska miljöer. I koncernen klassificeras geografiska områden som sekundära segment.
Under kvartal 2, 2006, fattades beslut om och genomfördes en försäljning av den självständiga rörelsegrenen Elimag (höghastighetsbearbetning i aluminium). I enlighet med IFRS 5 redovisas resultatet från försäljningen under egen rad i resultaträkningen – nettoresultat från avyttade verksamheter. Resultat per aktie redovisas för resultat från kvarvarande verksamhet respektive avyttrad verksamhet. Jämförelsetal i resultaträkningen och upplysningar har justerats för avyttringen.
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av försäljning av varor. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta och efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Koncernens immateriella tillgångar består av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som givit upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 13.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Inga avskrivningar görs på mark.
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.
Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingsperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återvinning bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Heloch halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen.
Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot i den period de uppkommer.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar samt likvida medel i balansräkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Om det ej är möjligt att beräkna verkligt värde på ett tillförlitligt sätt värderas tillgångarna till anskaffningsvärde. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för den kommersiella exponeringen (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 29.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i takt med att de löper ut. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader. Likvida medel värderas till verkligt värde.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1.
Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, Ersättningar till anställda. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp (URA 7).
| Arbetsställen | Genomsnittligt antal anställda | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||
| SVERIGE | ||||
| Moderbolaget | ||||
| Uppsala | 2 | 2 | ||
| Stockholm | 3 | 4 | ||
| Dotterbolagen | ||||
| Filipstad | 98 | 106 | ||
| Herrljunga | 55 | 56 | ||
| Karlstad | 10 | 10 | ||
| Stockholm | 53 | 54 | ||
| Tierp | 192 | 192 | ||
| Värnamo | 54 | 54 | ||
| Växjö | 29 | 29 | ||
| Summa Sverige | 496 | 507 |
Varav män 371 (377) och kvinnor 125 (130).
| Män Kvinnor | Totalt | Män Kvinnor | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||||
| UTLA NDET |
||||||
| Danmark | 97 | 36 | 133 | 93 | 38 | 131 |
| Finland | 22 | 4 | 26 | 21 | 4 | 25 |
| Norge | 6 | 2 | 8 | 4 | 3 | 7 |
| Lettland | 34 | 44 | 78 | 36 | 41 | 77 |
| Frankrike | 4 | 2 | 6 | 4 | 2 | 6 |
| Nederländerna | 4 | 2 | 6 | 4 | 2 | 6 |
| Storbritannien | 138 | 56 | 194 | 35 | 9 | 44 |
| Tyskland | 57 | 19 | 76 | 56 | 16 | 72 |
| Hongkong | 3 | 4 | 7 | 8 | 3 | 11 |
| Kina | 94 | 39 | 133 | 67 | 27 | 94 |
| Summa utlandet | 459 | 208 | 667 | 328 | 145 | 473 |
| Totalt | 1 163 | 980 |
Av antalet anställda är 830 män (705) och 333 kvinnor (275).
Totalt finns 36 (35) styrelseledamöter i koncernens bolag, av dessa är 35 (34) män.
Koncernbolagens 21 (20) verkställande direktörer är samtliga män. I moderbolagets styrelse är 6 (6) av 7(7) män och verkställande direktören är man.
Koncernen
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2006 |
|---|
| 19 211 |
| 4 403 |
| 10 539 |
| 4 415 |
| 164 910 |
| 67 108 |
| 11 140 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| VD/Styrelse | Övriga | VD/Styrelse | Övriga | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lön | varav | Sociala | varav | Lön | Sociala | Lön | varav | Sociala | varav | Lön | Sociala | |
| tantiem | avgifter pens.kostn | avgifter | tantiem | avgifter pens.kostn | avgifter | |||||||
| 2007 | 2006 | |||||||||||
| Danmark | 1 059 | 37 | 83 | 81 | 59 215 | 4 185 | 2 561 | 273 | 156 | 151 | 60 062 | 3 810 |
| Finland | 1 706 | 167 | 420 | 195 | 8 547 | 2 052 | 1 634 | 222 | 391 | 174 | 7 663 | 1 795 |
| Norge | 944 | 93 | 208 | 46 | 4 001 | 551 | 788 | – | 188 | 46 | 2 203 | 319 |
| Lettland | 526 | 66 | 148 | – | 4 670 | 1 217 | 500 | 66 | 140 | – | 2 793 | 785 |
| Frankrike | – | – | – | – | 4 324 | 1 463 | – | – | – | – | 2 840 | 1 322 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 4 352 | 194 | – | – | – | – | 4 023 | 740 |
| Storbritannien | 5 587 | 135 | 944 | 750 | 55 017 | 5 554 | 2 243 | 203 | 590 | 111 | 17 464 | 2 241 |
| Tyskland | 3 176 | 102 | 324 | 74 | 27 363 | 4 676 | 2 017 | 120 | 463 | 287 | 25 243 | 5 004 |
| Hongkong | – | – | – | – | 4 508 | 215 | – | – | – | – | 2 873 | 682 |
| Kina | – | – | – | – | 4 463 | 1 646 | 119 | – | – | – | 3 569 | 1 094 |
| Summa löner | ||||||||||||
| och ersättningar | 12 998 | 600 | 2 127 | 1 146 | 176 460 | 21 753 | 9 862 | 884 | 1 928 | 769 | 128 733 17 792 | |
| Summa löner och ers. | ||||||||||||
| i Sverige enligt ovan | 19 773 | 5 396 | 10 782 | 4 482 | 164 887 | 71 447 | 19 211 | 4 403 | 10 539 | 4 415 | 164 910 67 108 | |
| Totalt koncernen | 32 771 | 5 996 | 12 909 | 5 628 | 341 347 | 93 200 | 29 073 | 5 287 | 12 467 | 5 184 | 293 643 84 900 |
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 9 873 | 8 637 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 3 881 | 2 927 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 4 645 | 4 131 |
| Varav pensionskostnader | 1 566 | 1 410 |
| Lön, övriga | 5 669 | 6 190 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 714 | 2 781 |
| Varav pensionskostnader | 806 | 844 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2007 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår för koncernen till 7,6 Mkr (2006: 4,8 Mkr). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 30 september 2007 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 164,0 procent (2006: 143,1 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på bolagsstämman. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, tantiem och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de två dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och tantiem ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 40–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen. Styrelsen avser att föreslå årstämman att principerna är oförändrade för 2008.
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Tantiem Pensions- kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter 7 personer | 1 538 | – | – | 1 538 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 10 971 | 7 041 | 3 844 | 21 856 |
| Varav verkställande direktören | 4 454 | 3 881 | 1 566 | 9 901 |
| Summa | 12 509 | 7 041 | 3 884 | 23 394 |
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Tantiem Pensions- kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter 7 personer | 1 650 | – | – | 1 650 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 9 743 | 5 827 | 3 471 | 19 041 |
| Varav verkställande direktören | 4 060 | 2 927 | 1 410 | 8 397 |
| Summa | 11 393 | 5 827 | 3 471 | 20 691 |
Inom styrelsen har ordföranden erhållit 537 500 kr (750 000) i arvode och övriga 6 ledamöter 150 000 kr vardera i arvode under såväl 2007 som 2006.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen ovan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 18 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall, Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm.Med Dr h.c. Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap med flera. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert.
Anders G. Carlberg, Utbildning: Civilekonom. VD Axel Johnson International AB. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB Svenskt Stål, SäkI, Mekonomen m fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier och J.S. Saba samt vVD i SSAB Svenskt Stål.
Thomas Halvorsen, Utbildning: Fil kand. Styrelseledamot sedan 1992. Styrelseledamot i Miris Holding AB. Tidigare befattningar: VD Fjärde AP-Fonden, befattningar på Handelsbanken.
Göran W Huldtgren, Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB. Styrelseledamot sedan 1983. Styrelseledamot i: LeanOn AB. Tidigare befattningar: egen företagare sedan 1968.
Marianne Nivert, Utbildning: Teleingenjör, Fil kand. Styrelseledamot sedan 2002. Styrelseordförande i Posten AB och Rädda Barnen. Styrelseledamot i: SSAB Svenskt Stål, Wallenstams Byggnads AB, Systembolaget AB. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVd och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och Chef HR-verksamheten Telia AB.
Anders Ullberg, Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvistbolagen och Studsvik. Vice ordförande i TietoEnator. Styrelseledamot i: Atlas Copco och Sapa Holding. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB Svenskt Stål, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall, Utbildning: Civilingenjör Elektroteknik, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Enea AB. Styrelsesuppleant: 1997 – 2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Framfab AB, konsultchef Framfab AB, VD Netsolutions AB, programutvecklare Verizon Laboratories, Boston, USA.
Bertil Persson, Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Styrelseledamot i: Posten AB. Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Sverige | 321 896 | 318 840 |
| Övriga EU | 930 660 | 872 156 |
| Övriga Europa | 168 553 | 99 201 |
| Asien | 198 610 | 176 138 |
| Övriga världen | 34 637 | 21 419 |
| Totalt | 1 654 356 | 1 487 754 |
Koncernen är organiserad i två underkoncerner; Lesjöfors (fjädrar) och Habia Cable (specialkabel). Dessa har egen tillverkning, administration, utveckling och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD. Underkoncernerna utgör den primära indelningsgrunden.
Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen nedan avser externa intäkter i de geografiska områdena där kunderna är lokaliserade. Informationen rörande investeringar och tillgångar är baserade på var tillgångarna är lokaliserade.
| 2007 Mkr |
Fjädrar | Specialkabel | Övrigt (moderbolag m m) |
Eliminering | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 032,3 | 622,0 | 0,1 | – | 1 654,4 |
| Rörelseresultat | 222,7 | 89,7 | –22,8 | – | 289,6 |
| Resultat före skatt | 223,2 | 86,3 | –26,8 | – | 282,7 |
| Tillgångar | 863,4 | 457,2 | 688,8 | –660,0 | 1 349,4 |
| Skulder | 378,9 | 244,4 | 98,4 | –219,1 | 502,6 |
| Investeringar | 55,4 | 23,5 | 0,3 | – | 79,2 |
| Av- och nedskrivningar | 41,4 | 23,6 | 0,3 | – | 65,3 |
| 2006 Mkr |
|||||
| Nettoomsättning | 923,4 | 564,0 | 0,4 | – | 1 487,8 |
| Rörelseresultat | 222,1 | 65,8 | –19,5 | – | 268,4 |
| Resultat före skatt | 221,7 | 63,0 | –22,5 | – | 262,2 |
| Tillgångar | 786,0 | 397,7 | 580,1 | –545,4 | 1 218,4 |
| Skulder | 359,8 | 204,5 | 109,5 | –203,2 | 470,6 |
| Investeringar | 52,3 | 18,7 | – | – | 71,0 |
| Av- och nedskrivningar | 43,0 | 25,2 | 0,3 | 0,3 | 68,8 |
| 2007 Mkr |
Sverige | Övriga EU |
Övriga Europa |
Asien | Övriga världen |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 321,9 | 930,7 | 168,6 | 198,6 | 34,6 |
| Investeringar Tillgångar |
56,3 755,4 |
13,1 472,2 |
0,1 12,9 |
9,7 109,0 |
– – |
| 2006 Mkr |
|||||
| Nettoomsättning | 318,8 | 872,2 | 99,2 | 176,2 | 21,4 |
| Investeringar | 48,0 | 17,9 | 0,5 | 4,6 | – |
| Tillgångar | 780,9 | 332,0 | 9,4 | 96,1 | – |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| - revisionsuppdrag | 2 412 | 2 513 | 597 | 890 |
| Övriga revisorer | ||||
| - revisionsuppdrag | 1 059 | 886 | – | – |
| - andra uppdrag | 231 | 269 | – | – |
| Totalt | 3 702 | 3 668 | 597 | 890 |
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 12 419 (11 882).
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| -Hanil Precision Co Ltd | 115 | – |
| -Stece AB | 759 | – |
| - Daxpen Holding AB | – | 843 |
| - Medical Device Technology AB | – | 213 |
| - BCB Baltic AB | –88 | –100 |
| Totalt | 786 | 956 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar och nedskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 45 793 | 43 168 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10 099 | 10 868 |
| Byggnader | 9 335 | 10 656 |
| Markanläggningar | 81 | 1 059 |
| Goodwill | – | 3 035 |
| Licenser | 4 | – |
| Totalt | 65 312 | 68 786 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 73 (54).
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Årets leasingkostnad | 14 836 | 13 415 | 1 540 | 2 137 |
| Framtida minimileasingavgifter | ||||
| har följande förfallotidpunkter | ||||
| Inom ett år | 10 020 | 8 145 | 1 090 | 2 178 |
| Senare än ett men inom fem år | 39 872 | 13 153 | 3 890 | 1 836 |
| Senare än fem år | 15 317 | – | – | – |
| Totalt | 65 209 | 21 298 | 4 980 | 4 014 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar i samband med | ||
| försäljningen av Elimag | – | –38 333 |
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Habia Cable AB | 52 000 | 40 000 |
| Lesjöfors AB | 180 000 | 51 000 |
| AIHUK AB | – | 4 500 |
| Totalt | 232 000 | 57 167 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Aktuell skatt för perioden | –76 693 –71 756 –17 809 –17 119 | |||
| Temporära skillnader avseende | ||||
| – obeskattade reserver | 515 | 1 119 | – | – |
| – avsättningar för strukturkostnader | –117 | –1 993 | – | – |
| Skatteeffekt av koncernbidrag | – | – | 24 333 | 23 025 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | –888 | 230 | –121 | 230 |
| Totalt | –77 183 –72 400 | 6 403 | 6 136 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Resultat före skatt | 282 698 | 262 117 | 207 325 | 34 511 |
| 28 % skatt | –79 156 | –73 393 | –58 051 | –9 663 |
| Skatt för perioden | –77 183 | –72 400 | 6 403 | 6 136 |
| Skillnadsbelopp | 1 973 | 993 | 64 454 | 15 799 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Effekt av: | ||||
| – skatt hänförlig till tidigare år | –888 | 230 | –121 | 230 |
| – utländska skattesatser | 3 501 | 3 106 | – | – |
| – ej avdragsgilla poster | –2 756 | –4 396 | –385 | –470 |
| – övriga nedskrivningar | – | – | – | –9 613 |
| – ej skattepliktiga intäkter | 1 516 | 5 466 | 64 960 | 25 652 |
| Övrigt | 600 | –3 413 | – | – |
| Totalt | 1 973 | 993 | 64 454 | 15 799 |
Den 2 juni 2006 avyttrades aktierna i Elimag Göteborg AB till G Bergströms Förvaltnings AB. Köpeskillingen var 1 kr och det fanns 1,3 Mkr i likvida medel i bolaget.
Nettoresultatet i avyttrade verksamheter består av följande poster:
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Realisationsresultat | – | –37 277 |
| Resultat före skatt | – | –37 277 |
| Skatt | – | – |
| Nettoresultat i avyttrade verksamheter | – | –37 277 |
| Kassaflödet påverkades enligt nedan: | ||
| Löpande verksamheten | – | –8 000 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av: | ||
| Resultat i kvarvarande verksamheter | 205 515 | 189 771 |
| Resultat i avyttrade verksamheter | – | –37 277 |
| Redovisat resultat | 205 515 | 152 494 |
| Antal aktier | 27 431 100 | 27 431 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner så antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 74 493 | 73 727 |
| Inköp | 42 985 | 2 890 |
| Omräkningsdifferenser | 2 745 | –2 124 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 120 223 | 74 493 |
| Ingående nedskrivningar | 4 061 | 1 026 |
| Årets nedskrivningar | – | 3 035 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 4 061 | 4 061 |
| Redovisat värde | 116 162 | 70 432 |
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Summa | 116 162 |
|---|---|
| Specialkabel | 50 746 |
| Fjädrar | 65 416 |
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Nedskrivningsprövningarna har baserats på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa värden bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive bolags planer. För efterföljande år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP-prognoserna, det vill säga en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationsnivån.
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen.
Följande diskonteringsräntor före skatt har använts vid utgången av 2007:
| Eget kapitalfinansiering | 11 % |
|---|---|
| Skuldfinansiering | 6 % |
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet.
Inga nedskrivningar har föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 19 254 | 16 708 |
| Inköp | 385 | 2 832 |
| Omklassificeringar | –2 744 | – |
| Omräkningsdifferenser | 520 | –286 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 17 415 | 19 254 |
| Ingående avskrivningar | 1 444 | 385 |
| Årets avskrivningar | 81 | 1 059 |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 525 | 1 444 |
| Redovisat värde | 15 890 | 17 810 |
| Bokfört värde mark i Sverige | 7 213 | 7 074 |
| Taxeringsvärde mark i Sverige | 11 155 | 7 615 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 237 846 | 237 630 |
| Inköp | 21 702 | 3 861 |
| Försäljning och utrangeringar | –2 283 | – |
| Omräkningsdifferenser | 4 179 | –3 645 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 261 444 | 237 846 |
| Ingående avskrivningar | 78 621 | 68 769 |
| Årets avskrivningar | 9 335 | 10 656 |
| Omräkningsdifferenser | 1 415 | –804 |
| Utgående ack. avskrivningar | 89 371 | 78 621 |
| Redovisat värde | 172 073 | 159 225 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 102 587 | 93 722 |
| Taxeringsvärde byggnader i Sverige | 60 937 | 38 034 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 589 577 | 661 898 |
| Inköp | 49 000 | 60 306 |
| Försäljning av bolag | – | –119 888 |
| Försäljningar och utrangeringar | –28 606 | –23 981 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 53 835 | 16 136 |
| Omklassificeringar | –4 083 | – |
| Omräkningsdifferenser | 6 220 | –4 894 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 665 943 | 589 577 |
| Ingående avskrivningar | 382 843 | 400 819 |
| Försäljning och utrangeringar | –20 239 | –6 660 |
| Försäljning av bolag | – | –51 003 |
| Förvärv av bolag | 36 527 | – |
| Omklassificeringar | –4 006 | – |
| Årets avskrivningar | 45 793 | 43 168 |
| Omräkningsdifferenser | 4 550 | –3 481 |
| Utgående ack. avskrivningar | 445 468 | 382 843 |
| Ingående nedskrivningar | 5 042 | 38 432 |
| Försäljning av bolag | – | –33 390 |
| Omräkningsdifferens | 142 | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 184 | 5 042 |
| Redovisat värde | 215 291 | 201 692 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 43 870 | 55 912 |
| Kvarvarande restvärde | 12 497 | 21 504 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 7 296 | 9 610 |
| Senare än ett men inom fem år | 4 896 | 19 452 |
| Senare än fem år | 305 | 5 880 |
| Totalt | 12 497 | 34 942 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 91 391 | 111 062 | 1 978 | 1 900 |
| Inköp | 7 338 | 9 725 | 754 | 78 |
| Försäljning av bolag | – | –24 180 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –5 738 | –3 497 | –796 | – |
| Omräkningsdifferenser | 672 | –1 719 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde 93 663 | 91 391 | 1 936 | 1 978 | |
| Ingående avskrivningar | 61 937 | 62 519 | 1 723 | 1 669 |
| Försäljning av bolag | – | –8 690 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –5 193 | –2 273 | –796 | – |
| Omklassificeringar | –5 634 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | 10 099 | 10 868 | 73 | 54 |
| Omräkningsdifferenser | 1 376 | –487 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 62 585 | 61 937 | 1 000 | 1 723 |
| Ingående nedskrivningar | – | 12 911 | – | – |
| Försäljningar av bolag | – | –12 911 | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | – | – | – | – |
| Redovisat värde | 31 078 | 29 454 | 936 | 255 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Temporär fordran avseende: | ||
| – avsättningar för strukturkostnader | – | 980 |
| Internvinstreservering | 1 614 | 819 |
| Övriga temporära skillnader | – | 397 |
| Totalt | 1 614 | 2 196 |
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Innoventus AB | 556602-2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Project AB | 556616-8356 | 5 | Uppsala | 6 932 |
| Innoventus Life Science 1 KB1) | 969677-8530 | 8 | Uppsala | 15 704 |
| Koncernen | ||||
| Drug Safety Inc. (f d PharmaSoft Inc.) | <1 | Delaware, USA | 0 | |
| Industrial Development & Investment AB | 556518–9973 | <1 | Stockholm | 0 |
| Övrigt | – | 57 | ||
| Totalt | 22 928 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 24 139 | 21 685 | 19 081 | 16 625 |
| Inköp | 3 788 | 2 454 | 3 790 | 2 456 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde 27 927 | 24 139 | 22 871 | 19 081 | |
| Ingående nedskrivningar | 4 999 | 4 999 | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | – | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 4 999 | 4 999 | – | – |
| Redovisat värde | 22 928 | 19 140 | 22 871 | 19 081 |
| Koncernen | 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | Bokfört värde | |
| Stece AB | 556048-2746 | 50 | Mönsterås | 13 359 | 9 100 |
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 20 | Uppsala | 2 015 | 2 103 |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 14 374 | 14 259 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 24 | Tierp | 128 | – |
| Totalt | 29 876 | 25 462 |
Stece ABs verksamhet, som omsätter cirka 190 Mkr, omfattar plåthantering och fjäderproduktion. Rörelsemarginalen är cirka fyra procent före omstruktureringskostnader. I köpeavtalet stipuleras att Lesjöfors den 1 juli 2008 förvärvar Steces fjäderverksamhet medan plåtverksamheten förvärvas av den andre delägaren. Fjäderverksamheten omsätter cirka 60 Mkr. Förutom köpeskillingen har inga transaktioner gjorts med Stece.
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 100 Mkr med en rörelsemarginal på 3 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 11 Mkr. Köpen har gjorts på kommersiella villkor.
BCB Baltic AB investerar i minoritetsposter i företag i de baltiska länderna.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 25 462 | 30 001 |
| Resultatandel efter skatt | 786 | 956 |
| Förvärv | 3 628 | 9 412 |
| Försäljning av bolag | – | –15 010 |
| Omräkningsdifferens | – | 103 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 29 876 | 25 462 |
| Ingående nedskrivningar | 0 | 10 339 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Försäljning av bolag | – | –10 339 |
| Utgående ack. nedskrivningar | – | – |
| Redovisat värde | 29 876 | 25 462 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 484 4921) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 87 575 | 212 8492) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 2 056 | 2 103 |
| Beijer Alma Industri AB | 556210-3274 | 60 000 | Uppsala | 4 329 | 7 292 |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 100 | 100 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 1 000 | 1 324 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 714 | 1 908 |
| Totalt | 196 774 |
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 180 000.
Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 52 000.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 222 446 | 222 446 |
| Fusion med moderbolaget | –21 965 | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 200 481 | 222 446 |
| Ingående nedskrivningar | 5 230 | 5 155 |
| Årets nedskrivningar | – | 75 |
| Fusion med moderbolaget | –1 523 | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 3 707 | 5 230 |
| Redovisat värde | 196 774 | 217 216 |
| Org.nr | Fusionsdag | |
|---|---|---|
| AB Stockholms Rörsmide | 556222-0482 | 2007-11-30 |
| Alma Nova Industri AB | 556077-6022 | 2007-11-30 |
| Bierrepac AB | 556067-1793 | 2007-11-30 |
| Carepilot AB | 556589-8235 | 2007-11-30 |
Inget av de fusionerade bolagen har bedrivit någon verksamhet under 2007.
| Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 446 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 1 257 | |
| European Springs & Pressings Ltd | 100 | Beckenham, Storbritannien | 57 318 | |
| Harris Springs Ltd | 100 | Reading, Storbritannien | 14 014 | |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co.KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 1 112 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 116 154 | 99 579 |
| Produkter i arbete | 46 080 | 46 190 |
| Färdigvaror | 105 127 | 99 316 |
| Totalt | 267 361 | 245 085 |
Värdet av den del av lagret som värderas till nettoförsäljningsvärde
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 826 | 3 169 |
| Produkter i arbete | – | 796 |
| Totalt | 826 | 3 965 |
Skillnad mellan anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 804 | 2 256 |
| Produkter i arbete | – | 796 |
| Totalt | 804 | 3 052 |
Direkt materialkostnad uppgick under året till 488 788 (431 223).
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar | 272 556 | 234 717 |
| Reserv för osäkra fordringar | –2 735 | –1 364 |
| Bokfört värde | 269 821 | 233 353 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
| Förfallet belopp | 50 649 | 48 624 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 16 208 | 13 999 |
| Reserv för osäkra fordringar | 2 735 | 1 364 |
| Reserv för osäkra fordringar | 2007 | 2006 |
| IB | 1 364 | 8 479 |
| Årets reservering | 3 835 | 1 139 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –711 | –997 |
| Bortskrivning av fordringar | –1 753 | –7 257 |
| UB | 2 735 | 1 364 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Moms | 13 483 | 3 352 | – | 52 |
| Förskott till leverantör Övrigt |
7 328 1 432 |
1 827 5 467 |
– 356 |
– 1 454 |
| Totalt | 22 243 | 10 646 | 356 | 1 506 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Leasingavgifter och hyror | 2 576 | 2 804 | 340 | 545 |
| Förutbetalda kostnader | 6 255 | 6 222 | 165 | 395 |
| Övrigt | 7 965 | 2 286 | – | – |
| Totalt | 16 796 | 11 312 | 505 | 940 |
Reserver
| Koncernen | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa |
|---|---|---|---|
| 31/12 2005 | 6 372 | –1 368 | 5 004 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 6 379 | 6 379 |
| Uppskjuten skatt på denna | – | –1 786 | –1 786 |
| 2006 omräkningsdifferens | –17 604 | – | –17 604 |
| 31/12 2006 | –11 232 | 3 225 | –8 007 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –3 169 | –3 169 |
| Skatt på denna | – | 887 | 887 |
| 2007 omräkningsdifferens | 5 437 | – | 5 437 |
| 31/12 2007 | –5 795 | 943 | –4 852 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 3 330 000 | à 10 röster | 33 300 000 |
| B-aktier | 24 101 100 | à 1 röst | 24 101 100 |
| Totalt | 27 431 100 | 57 401 100 |
| År | Ökning av aktiekapital kkr | Totalt aktiekapital kkr | Ökning av antal aktier st | Totalt antal aktier st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Temporär skuld avseende: | ||
| – obeskattade reserver | 21 396 | 21 485 |
| – överavskrivningar | 5 534 | 5 441 |
| – säkringsredovisning | 367 | 1 254 |
| Totalt | 27 297 | 28 180 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
| Ingående värde | 28 180 | 28 357 |
| Försäljning av bolag | – | –961 |
| Ökad avsättning | 93 | 2 401 |
| Upplösning | –976 | –1 617 |
| Utgående värde | 27 297 | 28 180 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 355 | 625 |
| Försäljning av bolag | – | –272 |
| Ökad avsättning | 3 | 2 |
| Utgående värde | 358 | 355 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Koncerngemensamma policies, som fastställs av styrelsen, ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen med dessa policies är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning av att fastställda policies följs görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Över 80 procent av Beijer Almas försäljning sker utanför Sverige. Av produktionen sker ungefär 60 procent i Sverige. Detta innebär att koncernen har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan en övervägande andel av produktionskostnaderna, särskilt personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras en del av denna valutarisk genom att exempelvis insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor. Ändå kvarstår att koncernens intäkter i vissa främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans är koncernen exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser har därför en direkt påverkan på koncernens resultat, balansräkning, kassaflöde och, på sikt även, konkurrenskraft. En förstärkning av kronan påverkar över tiden konkurrenskraften och resultatet negativt.
(med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2007 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | CNY | AUD | JPY | HKD | KRW | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 13,1 | 116,5 | 2,7 | 27,1 | 74,7 | – | – | – | – | – | 234,1 |
| Habia Cable | 16,1 | 83,5 | 17,8 | 11,7 | 52,1 | 49,5 | – | 8,9 | –19,4 | 17,3 | 237,5 |
| Totalt | 29,2 | 200,0 | 20,5 | 38,8 | 126,8 | 49,5 | – | 8,9 | –19,4 | 17,3 | 471,6 |
| 2006 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | CNY | AUD | JPY | HKD | KRW | Totalt |
| Lesjöfors | 17,3 | 98,0 | 0,6 | 16,8 | 91,3 | – | – | – | – | – | 224,0 |
| Habia Cable | 22,9 | 85,0 | – | 1,4 | 42,0 | 27,3 | 3,6 | – | –11,5 | 26,1 | 196,8 |
| Totalt | 40,2 | 183,0 | 0,6 | 18,2 | 133,3 | 27,3 | 3,6 | – | –11,5 | 26,1 | 420,8 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen.
Nedan redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Samtliga belopp förfaller inom 12 månader.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| USD | 44,6 | 36,4 |
| EUR | 152,1 | 92,8 |
| GBP | 81,6 | 109,2 |
| NOK | 17,5 | 11,2 |
| Totalt | 295,8 | 249,6 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i eget kapital. Vid utgången av 2007 fanns ett övervärde i derivatinstrumenten på 1,3 Mkr som har ökat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31 december 2006 fanns ett övervärde i kontrakten på 4,5 Mkr.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 2 Mkr. En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkerar resultatet med 1,3 Mkr. De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognosticerade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat- och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. I normalfallet säkras inte denna exponering.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller.
Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning.
Kostnaden för direkt material uppgick under 2007 till 489 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den industriverksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader.
Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
Nedan redovisas utestående lån och checkkrediter.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 40 383 | 72 321 | – | – |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 21 693 | 4 070 | – | – |
| Checkkredit | 135 681 | 107 571 | 60 697 | 85 188 |
| Summa räntebärande skulder | 197 757 | 183 962 | 60 697 | 85 188 |
| Belopp som förfaller till betalning senare än om fem år |
6 964 | 11 400 | – | – |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 3,6 procent och 6,6 procent. Genomsnittlig ränta är 5,0 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är 4,9 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,15 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används.
Nettoskulden uppgår vid senaste årsskiftet till ca 33 Mkr. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet med 0,3 Mkr.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Kassamedel | 165 343 | 191 128 | 52 | 48 | |
| Beviljade checkkrediter | 357 008 | 409 230 | 150 000 | 150 000 | |
| Utnyttjad del av checkkrediter –135 681 –107 571 | –60 697 | –85 188 | |||
| Tillgänglig likviditet | 386 670 | 492 787 | 89 355 | 64 860 |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid de senare årskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 198 115 | 184 317 |
| Likvida medel | –165 343 | –191 128 |
| Nettoskuld | 32 772 | –6 811 |
| Eget kapital | 846 747 | 747 801 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 3,9 % | –0,9 % |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för nedanstånde poster:
| 31/12 2007 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra värdepappersinnehav | 22 928 | 22 928 | ||
| Derivatinstrument | 1 310 | 1 310 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 272 566 | 272 566 | ||
| Likvida medel | 165 343 | 165 343 | ||
| Summa | 437 909 | 1 310 | 22 928 | 462 147 |
| 31/12 2007 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Upplåning | 197 757 | 197 757 | ||
| Summa | 197 757 | 197 757 | ||
| 31/12 2006 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra värdepappersinnehav | 19 140 | 19 140 | ||
| Derivatinstrument | 4 479 | 4 479 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 234 717 | 234 717 | ||
| Likvida medel | 191 128 | 191 128 | ||
| Summa | 425 845 | 4 479 | 19 140 | 449 464 |
| 31/12 2006 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Upplåning | 183 962 | 183 962 |
Summa 183 962 183 962
I moderbolaget ingår likvida medel om 52 (48) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 22 871 (19 081) i kategorin tillgängliga för försäljning samt upplåning 60 697 (85 188) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Upplupna personalkostnader | 71 655 | 61 431 | 11 352 | 9 610 |
| Upplupna räntor | 599 | 32 | 586 | – |
| Förutbetalda kostnader | 9 266 | 489 | – | 80 |
| Övrigt | 46 772 | 42 928 | 386 | 343 |
| Totalt | 128 292 | 104 880 | 12 324 | 10 033 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Företagsinteckningar | 211 864 | 196 417 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 61 624 | 60 109 | – | – |
| Aktier | 29 799 | 27 044 | 12 260 | 12 260 |
| Maskiner som brukas enligt | ||||
| finansiella leasingavtal | 12 497 | 21 504 | – | – |
| Tillgångar med äganderätts förbehåll |
4 602 | 12 141 | – | – |
| Likvida medel | – | 4 388 | – | – |
| Totalt | 320 386 | 321 603 | 12 260 | 12 260 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Personalskatter | 10 237 | 6 644 | 306 | 384 |
| Moms | 14 400 | 15 918 | 90 | – |
| Förskott från kunder | 5 756 | 272 | – | – |
| Övrigt | 899 | 13 560 | – | – |
| Summa | 31 292 | 36 394 | 396 | 384 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Investeringsåtagande | 4 000 | 7 000 | 4 000 | 7 000 |
| Garantier | 2 526 | – | – | – |
| Erhållet lokaliseringsstöd | 1 500 | 1 500 | – | – |
| Totalt | 8 026 | 8 500 | 4 000 | 7 000 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Mottagen utdelning | – | – | 175 000 | 42 500 | |
| Erhållna räntor | 5 651 | 2 986 | 538 | 115 | |
| Betalda räntor | –11 949 | –8 747 | –4 991 | –3 378 | |
| Totalt | –6 298 | –5 761 | 170 547 | 39 237 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Avskrivningar | 58 812 | 57 978 | 73 | 54 |
| Resultat i intressebolag | –786 | –956 | – | – |
| Totalt | 58 026 | 57 022 | 73 | 54 |
Lesjöfors har förvärvat den engelska industrifjädertillverkaren European Springs & Pressings Ltd med tillträde per 1 februari 2007. European Springs omsätter på årsbasis ca 100 Mkr och rörelsemarginalen under den senaste 18 månadersperioden innan förvärvet var 13 procent.
| Köpeskillingen | 57,3 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar | 14,3 Mkr |
| Goodwill | 43,0 Mkr |
Några övriga immateriella tillgångar har inte identifierats i förvärvskalkylen. Goodwillen är hänförlig till verksamhetens lönsamhet samt bedömda synergieeffekter vid samarbetet med Lesjöfors övriga verksamheter i Storbritannien.
De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet värderade till verkligt värde är:
| Materiella anläggningstilllgångar | 18,0 Mkr |
|---|---|
| Fordringar | 24,3 Mkr |
| Varulager | 6,1 Mkr |
| Ej räntebärande skulder | –34,1 Mkr |
| Förvärvade nettotillgångar | 14,3 Mkr |
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 28 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 28 procent skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till genomsnittligt antal aktier.
Beijer Alma AB och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning till kunder inom högteknologiskt inriktade branscher. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 8 februari 2008.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 8 april 2008.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Stockholmsbörsen. Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet och bolagets bolagsordning. Beijer Alma omfattas för närvarande inte av koden för bolagsstyrning. Kollegiet för svensk bolagsstyrning har presenterat en reviderad kod anpassad till samtliga börsnoterade bolag. Den reviderade koden kommer att gälla från och med 1 juli 2008.
Beijer Alma hade vid utgången av 2007 3 002 aktieägare enligt aktieägarförteckningen som förs av VPC AB. Antalet aktier var 27 431 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 24 101 100 B-aktier. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid cap-lista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av VPC förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och i omröstningar rösta för sitt totala innehav av aktier.
Vid årsstämman 28 mars 2007 deltog 193 aktieägare som representerade 59,6 procent av bolagets aktiekapital och 77,4 procent av bolagets röster.
Årsstämman väljer styrelseledamöter för en period av ett år efter förslag från valberedningen.
På årsstämman 2007 utsågs en valberedning som ska ta fram förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode och ordförande till årsstämman 2008. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande och styrelseledamoten Thomas Halvorsen jämte tre representanter för de därnäst största ägarna. Dessa var Caroline af Ugglas (Livförsäkringsaktiebolaget Skandia), Ulf Hedlundh (Svolder AB) samt Jan Andersson (Swedbank Fonder AB). Valberedningens ledamöter representerade cirka 65 procent av bolagets röster.
Styrelsens ordförande, Anders Wall, har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och behovet av speciell kompetens inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2008.
Beijer Almas styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. Suppleanten är bolagets verkställande direktör. Även andra tjänstemän inom koncernen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist.
På årsstämman 2007 omvaldes 6 styrelseledamöter och nyvaldes en styrelseledamot. Styrelsens sammansättning framgår av Not 2. Bland styrelseledamöterna representerar Anders Wall och Johan Wall ägare med mer än tio procent av röster och kapital. Thomas Halvorsen och Göran W Huldtgren har varit styrelseledamöter i mer än tolv år och är därför inte oberoende av bolaget. Styrelseledamöterna Anders G. Carlberg, Marianne Nivert och Anders Ullberg är oberoende av såväl bolaget som de större ägarna.
Under 2007 höll styrelsen nio protokollförda styrelsemöten. Samtliga styrelseledamöter var närvarande vid dessa möten. Två av mötena har förlagts till dotterbolag där den lokala företagsledningen presenterat verksamheten. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena har Beijer Almas revisor rapporterat sina iakttagelser från granskningen och sin syn på den interna kontrollen. Revisorn har även informerat om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma.
Styrelsearbetet har under 2007 inriktats mot tillväxtfrågor. Diskussionerna har handlat om tillväxttakt, förutsättningar för tillväxt inom befintliga verksamheter, intressanta geografiska marknader för tillväxt samt nya verksamheter. Därutöver har frågor rörande konjunktur- och valutakursutveckling behandlats liksom företagsförvärv och investeringar.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen.
Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda i koncernen och de enskilda dotterbolagen. Rapporten innehåller även trenddiagram för orderingång, fakturering och täckningsbidrag. Dessa trenddiagram ger snabba utslag vid förändringar och därigenom early warning-signaler.
Förutom att leda styrelsearbetet ska styrelsens ordförande upprätthålla fortlöpande kontakt med koncernchefen för att diskutera den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kallade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter för att exempelvis stödja dotterbolagens exportförsäljning. Styrelseordföranden deltar även vid behov i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av dotterbolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall, Thomas Halvorsen, Anders G. Carlberg och Johan Wall utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar för år 2007. Beslut i dessa frågor tas av styrelsen. Principerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2008.
Utöver valberedningen och den särskilda beredningen av ersättningsfrågor finns inga speciella utskott eller kommittéer utan alla frågor behandlas av styrelsen i sin helhet.
Verkställande direktören i Beijer Alma och tillika koncernchefen Bertil Persson är ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Till sin hjälp har han de andra personerna i koncernledningen som är de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable samt koncernens ekonomichef och koncernens controller.
Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cable. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden och i Habia i fyra affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 40 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors och Habia Cables styrelser består av personer från koncernledningen och i Habia, även externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna exempelvis beträffande IT, miljö, kvalitet, jämställdhet och attestrutiner. I dotterbolagens VD-instruktioner stadgas att FNs och OECDs »The ten principles« skall följas. »The ten principles« behandlar frågor som exempelvis mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång och fakturering för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten och som presenteras för marknaden kvartalsvis. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. För att kunna följa utvecklingen över tiden används ett flertal grafiska framställningar. I samband med månadsbokslutet hålls informella möten mellan dotterbolagets ledning och koncernledningen.
Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. En nyckel till framgång härvidlag är att ha tillgång till relevant och riktig information. Mycket arbete har därför lagts på att implementera och utveckla affärssystemen för att kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kundgrupper eller geografiska marknader. Detta ger även goda möjligheter till intern benchmarking där man sporras och lär av de goda exemplen.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 8 februari 2008
Anders Wall Styrelsens ordförande
Anders G. Carlberg Thomas Halvorsen Göran W Huldtgren
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Marianne Nivert Anders Ullberg Johan Wall Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Bertil Persson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Alma AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–54. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 15 februari 2008
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Anders Wall, ordförande, f 1931 Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c. Generalkonsul Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 510 120 varav 1 974 000 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 693 000 A-aktier och 3 305 410 B-aktier. Styrelseordförande i: Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i: Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap med flera. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert.
Utbildning: Civilekonom. VD Axel Johnson International AB Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Axel Johnson AB, Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB Svenskt Stål, SäkI, Mekonomen med flera. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier och J.S. Saba samt vVD i SSAB Svenskt Stål.
Utbildning: Fil kand. Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav: 3 000 Styrelseledamot i: Miris Holding AB. Tidigare befattningar: VD Fjärde AP-Fonden, befattningar på Handelsbanken.
Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB Styrelseledamot sedan: 1983 Aktieinnehav genom bolag och familj: 541 210 varav 304 800 A-aktier. Styrelseledamot i: LeanOn AB. Tidigare befattningar: Egen företagare sedan 1968
Utbildning: Teleingenjör, Fil kand Styrelseledamot sedan: 2002 Aktieinnehav: 6 000 Styrelseordförande i: Posten AB och Rädda Barnen. Styrelseledamot i: SSAB Svenskt Stål, Wallenstams Byggnads AB, Systembolaget AB. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Telia AB, vVD och chef nätverksamheten Telia AB, vVD och chef HR-verksamheten Telia AB.
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm, vidareutbildning IMD, Lausanne, Schweiz. Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 10 000 Styrelseordförande i: Boliden, Eneqvistbolagen och Studsvik. Vice ordförande i TietoEnator Styrelseledamot i: Atlas Copco och Sapa Holding Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB Svenskt Stål, ekonomidirektör i Svenska Varv
Utbildning: Civilingenjör Elektroteknik, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Enea AB Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000
Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl Tidigare befattningar: VD Framfab AB, konsultchef Framfab AB, VD Netsolutions AB, programutvecklare Verizon Laboratories, Boston, USA.
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm, VD och koncernchef Beijer Alma AB Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000 Styrelseledamot i: Posten AB. Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
Bertil Persson, f 1961, Civilekonom VD och koncernchef Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: 53 000 Köpoptioner: 50 000
Jan Blomén, f 1955, Civilekonom Ekonomichef Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 47 600
Jan Olsson, f 1956, Civilekonom Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959 Auktoriserad revisor
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] fö[email protected] www.beijer-alma.se
Strandvägen 5A Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post [email protected] fö[email protected] www.lesjoforsab.com
Lesjöfors Industrifjädrar producerande bolag
Jämtlandsgatan 62 Box 997 162 60 VÄLLINGBY Telefon 08-87 02 50 Telefax 08-87 63 50 E-post [email protected]
Hudene 524 92 HERRLJUNGA Telefon 0513-220 00 Telefax 0513-230 21 E-post [email protected]
682 93 NORDMARKSHYTTAN Telefon 0590-530 25 Telefax 0590-530 60 E-post [email protected]
Lesjöfors Fjädrar AB Kanalvägen 3 680 96 LESJÖFORS Telefon 0590-60 81 00 Telefax 0590-310 31 E-post [email protected]
Oy Lesjöfors Ab Valsverksvägen 115 FI-104 10 ÅMINNEFORS Finland Telefon +358 19 27 66 200 Telefax +358 19 27 66 230 E-post [email protected]
Harris Springs Limited
Clifford House, Industrial Estate, Ruscombe, Reading GB-Berkshire RG10 9LR Storbritannien Telefon +44 118 934 0024 Telefax +44 118 934 1365 E-post [email protected]
Chaffinch Business Park, Croydon Road Beckenham GB-KENT BR3 4DW Storbritannien Telefon +44 2086 661 800 Telefax +44 2086 631 900 E-post [email protected]
Lodge Way, Indian Queens St. Columb GB-CORNWALL TR9 6TF Storbritannien Telefon +44 1726 861 444 Telefax +44 1726 861 555 E-post [email protected]
Lesjöfors Banddetaljer producerande bolag
Lesjöfors A/S Ringager 9-11 Postboks 362
DK-2605 BRØNDBY Danmark Telefon +45 46 95 61 00 Telefax +45 46 95 61 95 E-post [email protected]
Mads Clausensvej 75 DK-6360 TINGLEV Danmark Telefon +45 73 34 61 00 Telefax +45 73 34 61 01 E-post [email protected]
Kapsedes Str. 2 b LV-3402 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 40 Telefax +371 340 18 50 E-post [email protected]
Expovägen 7 331 42 VÄRNAMO Telefon 0370-69 45 00 Telefax 0370-69 45 99 E-post [email protected]
Nr. 22 Hengshan Rd. New District CN-CHANGZHOU 213022 Kina Telefon +86 519 5118610 Telefax +86 519 5118670 E-post [email protected]
Lesjöfors Chassifjädrar
Rådjursvägen 8 352 45 VÄXJÖ Telefon 0470-70 72 80 Telefax 0470-70 72 99 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Spannstiftstr. 2 DE-58119 HAGEN-HOHENLIMBURG Tyskland Telefon +49 2334 501718 Telefax +49 2334 501717 E-post [email protected]
Utländska säljbolag Industrifjädrar och Banddetaljer
Hallimestarinkatu 19 FI-20780 KAARINA Finland Telefon +358 2 276 14 00 Telefax +358 2 235 56 89 E-post [email protected]
Professor Birkelandsvei 24 A N-1081 OSLO Norge Telefon +47 22 90 57 00 Telefax +47 22 90 56 90 E-post [email protected]
Lowfields Way Lowfields Business Park GB-WEST YORKSHIRE HX5 9DA Storbritannien Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 Telefax Automotive +44 1422 377 233 Industrifjädrar +44 1422 373 336 E-post [email protected]
Habia Cable AB Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VÄSBY Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 12 20 E-post [email protected] fö[email protected] www.habia.com
Produktion Fabrik & försäljningskontor
Elementvägen 8 815 75 SÖDERFORS Telefon 0293-22 000 Telefax 0293-307 51 E-post [email protected]
Kapsedes iela 2B LV-3414 LIEPAJA Lettland Telefon +371 340 18 43 Telefax +371 340 18 44 E-post [email protected]
Oststrasse 91 DE-22844 NORDERSTEDT Tyskland Telefon +49 405 35 00 Telefax +49 405 35 35 046 E-post [email protected]
No. 16 Changjiang Middle Road New District of Changzhou, Jiangsu Postcode 213022 China Telefon +86 519 511 8010 Telefax +86 519 510 2998 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 UPPLANDS VÄSBY Telefon 08-630 74 80 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected]
Jukolansuora 3 C5 FI–043 40 TUUSULA Finland Telefon +358 20 155 25 30 Telefax +358 20 155 25 39 E-post [email protected]
Dronningensgate 11 NO-1530 MOSS Norge Telefon +47 6920 7575 Telefax +47 6920 7576 E-post [email protected]
Tinghøjvej 5 DK-3650 Ølstykke Danmark Telefon +45 70 22 83 03 Telefax +45 47 17 50 10 E-post [email protected]
Unit 10 Short Way Thornbury Industrial Estate Thornbury GB-BRISTOL BS35 3UT Storbritannien Telefon +44 1454 41 25 22 Telefax +44 1454 41 61 21 E-post [email protected]
94, avenue Denis Papin FR-45800 SAINT JEAN DE BRAYE Frankrike Telefon +33 238 22 15 70 Telefax +33 238 22 15 79 E-post [email protected]
Voorerf 33 NL-4824 GM BREDA Nederländerna Telefon +31 76 541 64 00 Telefax +31 76 541 82 89 E-post [email protected]
Försäljningskontor
Flat 1109, 11/F Fast Industrial Building 658 Castle Peak Road Lai Chi Kok, Kowloon Hongkong Telefon +852 2591 1375 Telefax +852 2838 0229 E-post [email protected]
Room 814, Gwachoen Officetel 1-14 Byeollyang-dong Gwachoen-city, Gyunggi-do KOREA 427-040 Telefon +82 2 504 66 74 Telefax +82 2 504 66 75 E-post [email protected]
Produktion och grafisk form Waldton Text Fredrik Lilieblad Foto © Sune Fridell (omslag och samtliga porträtt), © HAGS Aneby AB (sid 13), © Saab Automobile AB (sid 14), © Fancy/Johnér Bildbyrå (sid 15), © Photononstop/NordicPhotos (sid 16), © Tommy Olofsson/Nordic Photos (sid 18), © Atlas Copco (sid 21), © Atli Már Hafsteinsson/Nordic Photos (sid 22), © BAE Systems (sid 23), © Getty Images/Jeff Heger (sid 24), © Alexander Ruas/Bildhuset/Scanpix (sid 25), © Birger Lallo/NordicPhotos (sid 26).
»Resultatkvaliteten i koncernen har förbättrats markant jämfört med tidigare konjunkturcykler. Rörelsemarginalen är högre och både fakturering och resultat fördelas jämnare över olika kundkategorier.«
Bertil Persson VD och koncernchef
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijer-alma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.