Annual Report • Apr 19, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
BACTIGUARD ÅRSREDOVISNING 2015 2
Marknad och försäljning sid 10. Den ökade medvetenheten om antibiotikaresistensens konsekvenser har lett till en större efterfrågan av infektionsförebyggande lösningar för sjukvården.
VD-ord sid 6. Vi har gjort stora investeringar som kostat mycket resurser, men nu är vi redo för tillväxt, säger Christian Kinch, VD Bactiguard.
Våra medarbetare sid 18. Att arbeta på Bactiguard är en livsstil där vi värdesätter ansvar, kreativitet, hårt arbete och att ha roligt på samma gång.
Patienten i fokus sid 22. Livet i rullstol innebär ibland ett liv med urinvägskateter. Med Bactiguard kateter minskade antalet återkommande urinvägsinfektioner och ständiga antibiotikakurer.
Produkter sid 15. Bactiguards produktportfölj, Bactiguard Infection Protection (BIP) förebygger vårdrelaterade infektioner i urinvägarna, luftvägarna och blodvägarna.
| Intäkter | 138,5 MKR |
|---|---|
| EBITDA | 20,2 MKR |
| Balansomslutning | 676 MKR |
| Soliditet | 62 % |
| Resultat per aktie | -0.80 kr |
Vi förhindrar vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Genom att förebygga infektioner, som skapar onödigt lidande och längre vårdtid för patienterna kan vi:
Foto: Anja Callius
Marknadsstrategi. Under året initierade vi en mer fokuserad marknadsstrategi, där vårt huvudsakliga fokus är att generera merförsäljning på existerande marknader och etablera oss på en handfull nya nyckelmarknader i Europa och Asien (främst Indien och Kina) med stor potential. Ett exempel på denna fokusering är att vi i början av året lämnade Ryssland på grund av den ekonomiska och politiska utvecklingen i landet. Samtidigt ändrade vi försäljningsstrategi för Indien, vilket möjliggjorde marknadslansering i slutet av året.
Tilläggsorder från Bard. Vi mottog en engångsorder från C.R. Bard, avsedd att höja deras buffertlager av infektionshämmande katetrar med Bactiguards ytskikt. Ordern bidrog med nettointäkter på cirka 20 miljoner kronor.
Nya kliniska studier visar att Bactiguard-teknologin minskar vårdrelaterade infektioner. Två nya kliniska studier, båda oberoende och randomiserade, visar att urinvägskatetrar och endotrakealtuber med Bactiguards ytskikt minskar kateter relaterade urinvägsinfektioner och ventilatorassocierade lunginflammationer.
Går in på nytt terapiområde genom licensavtal. Vi tecknade ett nytt licensavtal med malaysiska Vigilenz Medical Devices, tillverkare och leverantör av medicintekniska produkter, för ett nytt terapiområde, som innebär att Bactiguards ytskikt appliceras på ortopediska implantat för den sydostasiatiska Asean-regionen.
Säkerställer finansiering. I november ingick vi ett avtal om en kreditfacilitet på totalt 130 Mkr, bestående av ett lånelöfte om 100 Mkr och en förnyelse av checkräkningskredit om 30 Mkr. Tillsammans med bolagets likvida medel säkerställer kreditfaciliteten refinansieringen av Bactiguards obligationslån som förfaller i december 2016.
Reviderade finansiella mål. Styrelsen fattade i november beslut om följande reviderade finansiella mål: En genomsnittlig tillväxt om 20 % per år under en femårsperiod, med 2015 (rensat för tilläggsordern från C.R. Bard) som basår. Samt vidare att uppnå en EBITDA marginal om minst 30 % vid slutet av femårsperioden.
Stororder från Indien. Vi mottog en order från Indien om cirka 50 000 infektionshämmande urinvägskatetrar, som kommer att levereras under 2016. Samtidigt inleddes den planerade kliniska studien i landet.
Produktgodkännande öppnar dörren till Kina. På nyårsafton meddelade China Food and Drug Administration (CFDA) att vi fått produktgodkännande i Kina för Bactiguards urinvägskatetrar för infektionsprevention. Därmed öppnades dörren till en av de största och snabbast växande marknaderna i världen.
Christian Kinch, VD för Bactiguard, vill se en nollvision mot sjukhussjuka. Varje år drabbas 1 400 svenska patienter av vårdskador. Det motsvarar nästan alla vårdplatser på Karolinska Sjukhuset i Stockholm under ett helt år. Det medför också enorma kostnader för sjukvården, samtidigt som det orsakar patienter onödigt lidande. Detta krig måste vi vinna.
4 BACTIGUARD ÅRSREDOVISNING 2015
Året kunde inte ha slutat bättre för Bactiguard, då vi fick det slutliga produktgodkännandet för vår infektionshämmande urinvägskateter i Kina på nyårsafton. Tillsammans med lanseringen i Indien tar vi nu ett rejält kliv framåt. Vi har gjort stora investeringar för att bygga en stark organisation
och står nu rustade med ett team redo att växa. I samband med produktgodkännandet i Kina fick vi även vår första order på 100 000 urinvägskatetrar.
Vi har gjort stora investeringar som kostat mycket resurser, men nu är vi redo för tillväxt
Sedan jag i juni tillträdde rollen som VD har vi haft tre huvudsakliga prioriteringar; att öka försäljningen av vår egen produktportfölj, driva utvecklingen av nya licensaffärer och att säkerställa refinansieringen av obligationslånet.
För att driva försäljningen har vi investerat i försäljnings- och marknadsorganisationen och dubblerat antalet levererade enheter under året. I december fick vi en första order från Indien och vi ser stor potential i landet, där den tilltagande antibiotikaresistensen skapar stora utmaningar vid behandling av infektioner. Vi har redan levererat en del av den första ordern och intensifierat försäljnings- och marknadsaktiviteterna.
Den andra prioriteringen, att utveckla nya licensaffärer, har också gett resultat. Under hösten tecknade vi ett licensavtal med en ny partner avseende ortopediska implantat för benbrott. Det innebär att vi etablerar vår teknologi i ett nytt terapiområde, vilket öppnar dörrar mot nya applikationsområden. Vi ser en betydande potential för nya licensaffärer och har målsättningen att teckna minst ett nytt licensavtal under 2016.
Med ett lånelöfte och en förnyad checkräkningskredit säkerställde vi i november den tredje prioriteringen, nämligen refinansieringen av det obligationslån som förfaller i december 2016. Det tar bort ett osäkerhetsmoment och ger oss arbetsro, samtidigt som vi arbetar vidare med att säkerställa företagets långsiktiga finansiering till marknadsmässiga villkor.
Under året har den kliniska evidensen stärkts med två nya studier, båda oberoende och randomiserade, där resultatet visar att Bactiguards teknologi minskar kateterrelaterade infektioner på ett kostnadseffektivt sätt. I januari i år presenterades resultatet av en ny laboratoriestudie som genomförts tillsammans med Karolinska Institutet och indikerar att teknologin även kan motverka trombosbildning (blodpropp), som är ett allvarligt sjukdomstillstånd för patienten.
Mycket resurser har under året tagits i anspråk för att genomföra flytten av verksamheten till vår nya integrerade anläggning i Botkyrka, som i mars 2016 invigdes av närings- och
innovationsministern Mikael Damberg. Flytten har även inneburit ett omfattande regulatoriskt arbete, som vi nu ser slutet på. Nu har vi hela verksamheten i Sverige samlad under ett tak, i nära anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset, vilket ger positiva synergieffekter.
En av årets positiva överraskningar var tilläggsordern från C.R. Bard, som initialt genererade en extra intäkt på 28 miljoner kronor, men senare reviderades till 20 miljoner kronor.
Intäkts- och resultatmässigt ligger vi efter vår ursprungliga plan. Därför reviderade vi i november våra finansiella mål med en genomsnittlig tillväxt på 20 procent per år, med 2015 som bas. I samband med årsbokslutet reviderade vi våra redovisningsprinciper, för att få en mer direkt koppling mellan produktleveranser, redovisade intäkter och kassaflöde. Det ökar transparensen och förbättrar möjligheterna för aktieägarna att analysera bolaget.
Vårt fulla fokus är nu på att öka försäljningen och samtidigt hålla hårt i kostnaderna, för att balansera dessa mot intäkterna och vända utvecklingen till ett positivt resultat och kassaflöde.
Jag är stolt över det starka och internationella team vi nu har i organisationen, där varje medarbetare fyller sin roll i värdekedjan. Vi har byggt en stabil plattform och är väl rustade att möta de möjligheter vi ser för Bactiguard. Vi är redo för att växa. 2016 kommer att bli ett spännande år.
Christian Kinch VD
S jukvårdskostnaderna i världen ökar i en allt högre hastighet och vi lägger i snitt ca 10 procent av BNP på sjukvård 1. Denna utveckling är inte långsiktigt hållbar. En stor utgiftspost är vårdrelaterade infektioner, s k sjukhussjuka, som till stor del skulle kunna undvikas.
Sjukhussjuka är en infektion som drabbar patienter i samband med vård. Mer än hälften av dessa infektioner orsakas av bakterietillväxt på medicintekniska produkter som t ex katetrar 2. Det är ett globalt problem som kan drabba vem som helst, i vilket land som helst och kostar samhället miljardbelopp.
Sjukhussjuka leder till fer vårddagar för patienten och drar stora resurser från sjukvården. Samtidigt drabbas patienten av onödigt lidande, förlängd sjukskrivning, förlorad arbetsinkomst, försämrad livskvalitet och i värsta fall döden. Sjukhussjuka är den tredje vanligaste dödsorsaken i högutvecklade länder efter cancer och hjärt- och kärlsjukdomar 3.
Förekomsten av multiresistenta bakterier gör utvecklingen än mer alarmerande. Infektioner som orsakas av multiresistenta bakterier är svårbehandlade och mer kostsamma. Dessa infektioner går alltså inte att bota på vanlig väg eftersom bakterierna har utvecklat resistens mot antibiotika p g a överkonsumtion. Omkring 70 procent av de bakterier som idag orsakar sjukhussjuka är resistenta mot en eller fera av de vanligaste typerna av antibiotika 4.
Detta leder till att vi i framtiden riskerar att inte kunna ta del av modern, högteknologisk sjukvård eftersom riskerna med ingreppen blir för höga. Det som idag anses vara enkla sjukdomstillstånd och rutiningrepp kan komma att medföra stora risker för patienterna p g a multiresistenta bakterier. Vi närmar oss en post-antibiotisk tid där infektioner inte längre kan behandlas eller botas.
Vi kan aktivt förhindra denna skrämmande utveckling genom att arbeta med förebyggande åtgärder. En infektion som inte uppstår behöver heller inte behandlas med antibiotika, vilket bidrar till att minska spridningen av multiresistenta bakterier. Detta minskar lidandet för patienten, samtidigt som det sparar pengar och frigör resurser för sjukvården.
Att skydda den antibiotika vi idag har tillgång till står högt upp på agendan hos Världshälsoorganisationen WHO och världens hälsoministrar. Det fnns bara en väg att gå. Vi måste aktivt förebygga infektioner för att värna patientsäkerheten.
Vårdrelaterade infektioner står för en tredjedel av alla skador i vården och är därmed det största skadeområdet.
Sveriges Kommuner och Landsting, Skador i vården, 2014
Omkring 10 miljoner människor i världen riskerar att dö årligen på grund av antibiotikaresistens år 2050 om inga åtgärder vidtas. Det kan jämföras med att omkring 8 miljoner människor dör i cancer och 1,2 miljoner i trafikolyckor runt om i världen varje år 5 . Förebyggande åtgärder blir därför allt viktigare för att minska antalet vårdrelaterade infektioner och spridningen av multiresistenta bakterier.
Den frekventa användningen av antibiotika har bidragit till en ökande antimikrobiell resistens, som leder till att bakterier, virus och parasiter ständigt anpassar och utvecklar sig. Multiresistenta bakterier som MRSA (Metillinresistenta Staphylococcus aureus) finns på sjukhus och kan orsaka ett flertal olika infektioner som urinvägsinfektion, lunginflammation och blodförgiftning6 . Infektioner som orsakats av multiresistenta bakterier är oftast mycket svårbehandlade eftersom de är resistenta mot de flesta typer av antibiotika.
Antibiotika ingår i gruppen antimikrobiella läkemedel och används för att behandla bakterieinfektioner. Till denna grupp räknas även antivirala medel som används mot virusinfektioner som influensa, svamp och parasitmedel för att behandla sjukdomar som malaria. Antimikrobiell resistens är resistens mot en eller flera grupper av läkemedel, vilket innebär att de inte längre kan användas vare sig i förebyggande syfte eller för att bota en infektion.
Enligt The Center for Disease Dynamics, Economics & Policys har konsumtionen av antibiotika ökat med 30 procent mellan åren 2000 och 2010, baserat på data från 71 länder, varav Indien, Kina och USA står för den största konsumtionen i världen. n
Alltfler reser mer än någonsin tidigare och resenärer är exponerade för en större infektionsrisk. Enligt en studie som publicerades 2015 bär 50 procent av hemvändande resenärer från södra Asien på multiresistenta bakterier*. Att söka sjukvård i ett land med hög andel multiresistenta bakterier ökar risken ännu mer. n
*Antimicrobials Predispose to ESBL-PE, 15 March 2015
Bactiguard bildades 2005. Teknologin är betydligt äldre än så, och kan härledas närmare 100 år tillbaka i tiden till den svenska Nobelpristagaren i fysik 1912, Gustav Dahlén, känd som mannen bakom AGA fyren. Bactiguards unika teknologi av ädelmetaller utvecklades av Billy Södervall under 1970-talet.
Vår långsiktiga vision är att definiera en global standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Vård, akademi, näringsliv och politik kan tillsammans skapa goda förutsättningar för detta. Bactiguards teknologi är en del av lösningen, som består av viktiga byggstenar:
Bactiguard är ett svenskt medicintekniskt företag med global närvaro, som erbjuder en infektionshämmande lösning som förhindrar vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Genom att förhindra infektioner, bidrar företaget till att minska användningen av antibiotika, vilket även kan motverka spridningen av multiresistenta bakterier, som är ett växande problem. Bactiguard räddar liv, höjer patientsäkerheten och sparar därigenom avsevärda kostnader för sjukvården och samhället.
Teknologin är välbeprövad, säker och patientvänlig och består av ett tunt ytskikt av ädelmetaller som motverkar att bakterier fäster och växer på ytan på medicintekniska produkter, vilket förhindrar att biofilm bildas med påföljande infektion. Ytskiktet kan appliceras på i stort sett alla medicintekniska produkter. Urinvägskatetrar med Bactiguards ytskikt är marknadsledande i USA och Japan och företaget har även en egen produktportfölj, som består av katetrar för urin- och blodvägarna och endotrakealtuber för luftvägarna.
Bactiguard är ett tillväxtbolag med fokus på Europa, Mellanöstern, Latinamerika samt delar av Asien, (främst Kina och Indien). Företaget har omkring 70 medarbetare runt om i världen, främst på huvudkontoret i Stockholm och produktionsanläggningen i Malaysia och är noterat på Nasdaq Stockholm. n
Förebyggande åtgärder är något som står högt upp på agendan hos både Världshälsoorganisationen (WHO), World Economic Forum, hälsoministrarna i G7-länderna och regeringar världen över. Den ökade medvetenheten om konsekvenserna av antibiotikaresistens har lett till en större efterfrågan på infektionsförebyggande lösningar för sjukvården, vilket även bidrar till goda förutsättningar för infektionshämmande katetrar och endotrakealtuber. Tillväxten inom detta segment drivs både av en önskan om att minska antalet vårdrelaterade infektioner och att minska de kostnader som kan relateras till dessa. Det innebär att Bactiguard har goda förutsättningar för att stärka sin ställning på befintliga marknader och samtidigt etablera sig på nya marknader.
För närvarande finns Bactiguard representerad i omkring 40 länder. Bolagets försäljnings- och marknadsföringsfunktion arbetar genom lokala distributörer men även direkt mot sjukhus, andra vårdgivare och upphandlingsenheter, med fokus på Europa, Mellanöstern, Latinamerika samt delar av Asien (främst Kina och Indien).
I Sverige finns ett växande intresse för Bactiguards produkter och av att inkludera infektionsprevention som en egen kategori i upphandlingar. Det pågår även kliniska studier på flera svenska sjukhus. Under 2015 har bolaget stärkt försäljningsorganisationen för att utöka närvaron på den viktiga hemmamarknaden.
I december 2015 mottog Bactiguard den första ordern från Indien och samma månad fick bolaget ett efterlängtat slutligt produktgodkännande i Kina, som förväntas bli en stor och viktig marknad framöver.
Bolagets försäljning sker i första hand via väletablerade distributörer, som har en stark ställning och god marknadskunskap om den lokala marknaden. På marknader där Bactiguard har tecknat avtal med distributörer, ansvarar dessa för försäljningsprocessen, med stöd av Bactiguards regionala försäljningschefer.
Bolaget genomför även gemensamma aktiviteter med distributörer som t e x deltagande på mässor och kongresser.
Bactiguard har även direktförsäljning av sina produkter, främst till kunder i Sverige och hanterar då alla steg i både marknadsförings- och försäljningsprocessen.
Sedan 1990 har Bactiguard ett framgångsrikt licensavtal med C.R. Bard, en global tillverkare och leverantör av medicinteknisk utrustning. Avtalet innebär att Bactiguards ytskikt appliceras på C.R. Bards urinvägskatetrar. Hittills har mer än 150 miljoner urinvägskatetrar, med bolagets ytskikt används av patienter i hela världen, främst i USA och Japan men även i Storbritannien, Irland, Kanada och Australien. C.R. Bards urinvägskatetrar med Bactiguards ytskikt är marknadsledande i USA.
Bactiguard har ambitionen att teckna åtminstone ett nytt licensavtal under 2016 och även ytterligare licensavtal inom en femårsperiod. Under 2015 gick Bactiguard in i ett nytt terapiområde genom att bolaget tecknade nytt licensavtal med malaysiska Vigilenz Medical Devices, tillverkare och leverantör av medicintekniska produkter. Avtalet innebär att Bactiguards infektionshämmande och vävnadsvänliga ytskikt kommer att u
Utveckling av BIP portföljen • Expansion av produktionsanläggningar samt ökat antalet anställda
FAS 2: • Tillväxt i BIP portföljen – första året då alla produkter i portföljen har
produkter
produkter
Nya
Nya licensaffärer
Licens C.R. Bard
appliceras på ortopediska implantat och omfattar den sydostasiatiska marknaden. Ytskiktet bidrar till att förhindra vårdrelaterade infektioner och minskar lidandet för patienter som ofta är traumatiserade av olyckor.
Bactiguards ytskikt kan användas på en mängd olika material inom skilda applikationsområden, t ex. olika typer av katetrar, implantat och proteser där behovet av att förebygga infektioner är stort. Implantat för ben och tänder är exempel på områden där Bactiguards infektionsförebyggande teknologi kan göra stor skillnad för att minska patienternas lidande och sänka kostnaderna för sjukvården. För flera av dessa applikationsområden finns redan laboratorie- och djurstudier, som indikerar infektionsförebyggande resultat, framtagna i bolagets olika forskningssamarbeten.
Den huvudsakliga konkurrensen utgörs av företag med infektionshämmande produkter. Konkurrenssituationen är olika för urinvägskatetrar, centrala venkatetrar (CVK) och endotrakealtuber (ETT), där infektionshämmande CVK är relativt väletablerade medan infektionshämmande urinvägskatetrar är förhållandevis ovanliga utanför USA och Japan. Bactiguards lösning är unik. Till skillnad från konkurrerande teknologier som dödar bakterier genom frisättning av till exempel silverjoner, klorhexidin eller antibiotika, är Bactiguards teknologi varken toxisk eller farmakologisk och mycket vävnadsvänlig. Teknologin är väl beprövad, effektiv och patientvänlig. n
Bolaget deltar kontinuerligt i kongresser och konferenser runt om i världen, däribland European Association of Urology (EAU) kongressen, Europas största kongress för urologer. En av världens största konferenser inom hälso- och sjukvården är Arab Health, som är en viktig mötesplats för att träffa distributörer, befintliga och potentiella kunder, där Bactiguard regelbundet deltar. n
Billy Södervall är kemisten och innovatören som via glas och värmepumpar utvecklat en teknologi som med ett tunt ytskikt av ädelmetaller framgångsrikt förhindrar bakterier från att fästa och orsaka infektioner.
Billy Södervall är innovatören bakom den teknologi som idag är kärnan i Bactiguard. Det var under sin tid som miljö- och kemichef på pumpföretaget NIBE, som Södervall började arbeta med Axel Bergström. Bergström hade tidigare varit lärling hos Nobelpristagaren Gustav Dahlén, som 1912 fick Nobelpriset i kemi. Bergström fick tillsammans med sin adept Södervall i uppdrag att ta fram ett tunt metallskikt på glas och keramik som kunde värmas upp.
1978 kom Billy Södervall i kontakt med dåvarande Landstingets Inköpscentral (LIC) och fick för första gången höra talas om problematiken med infektioner vid användning av urinvägskatetrar. Från landstinget efterfrågade man en infektionshämmande lösning som kunde hjälpa till att minska antalet infektioner i vården. En mycket tidig version av det vi idag kallar innovationsupphandling.
Billy Södervall förstod direkt behovet i sjukvården och potentialen i utveckling av nya produkter, men hans dåvarande chef på NIBE
ansåg inte att sjukvårdsprodukter tillhörde kärnverksamheten och något de skulle ägna sin tid åt. Billy bestämde sig då för att fortsätta utveckla innovationer på sin fritid.
Bactiguards teknologi består av ett koncentrat av ädelmetaller som appliceras på medicintekniska produkter och försvårar att bakterier fäster på ytan. Det är en sammansättning av ädelmetallerna guld, palladium och silver som skapar effekten.
1983 kom Billy Södervall i kontakt med det amerikanska medicinteknikföretaget C.R. Bard som sedan godkännandet i USA 1994, applicerar Bactiguards ytskikt på sina urinvägskatetrar. Försäljningen tog snabbt fart. Det finns gott om klinisk data som bekräftar effekten av Bactiguards teknologi, som försvårar att bakterier fäster och på så sätt minskar uppkomsten av infektioner.
Den stora skillnaden jämfört med andra infektionshämmande teknologier är att Bactiguards ytskikt inte dödar bakterier, eftersom det är viktigt att inte ta död på goda bakterier, och inte heller frisätter några toxiska mängder av metaller, vilket gör att effekten kvarstår under en längre tid.
– När vi utvecklar något litar jag på min känsla, jag vågar prova och går in för det helt och hållet, säger Billy Södervall, som har en livslång anställning som innovatör på Bactiguard.
Tillsammans med forskningsteamet i bolaget fortsätter Billy utvecklingen av nya innovationer. n
BIP Foley Catheter är en kvarliggande urinvägs-
kateter med Bactiguards ytskikt, som förhindrar kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Katetern används för dränering och spolning av urinblåsan, eller för uppsamling och mätning av patientens urin. Den kan användas både via urinröret (transuretalt) eller via ett hål i buken (suprapubiskt) i upp till 90 dagar och finns både i latex och silikon. Katetern har även ett hydrofilt ytskikt som minskar friktionen vid insättning av katetern.
BIP Central Venous Catheter (BIP CVC), är en central venkateter med Bactiguards ytskikt, som förhindrar kateterrelaterade blodvägsinfektioner. Katetern används för att administrera läkemedel och intravenösa lösningar samt för blodprovstagning. Den är gjord av polyuretan, med Bactiguards ytskikt applicerat på ytan, och kan användas i upp till 30 dagar.
BIP Endotracheal Tube (BIP ETT) är en endotrakealtub med Bactiguards ytskikt som förhindrar ventilatorassocierad lunginflammation (pneumoni). Endotrakealtuben används för att säkra öppna luftvägar genom intubering av luftstrupen (trachea). Endotrakealtuben kan föras in genom munnen eller näsan till luftstrupen och kopplas till en respirator. Den är gjord i PVC, med Bactiguards ytskikt, och kan användas i upp till 30 dagar.
Bactiguards produktportfölj, Bactiguard Infection Protection (BIP) förebygger vårdrelaterade infektioner i urinvägarna, luftvägarna och blodvägarna. Inom dessa system i kroppen uppstår cirka två tredjedelar av alla vårdrelaterade infektioner och medicintekniska produkter orsakar en överväldigande majoritet av dessa12. Infektioner i dessa områden kan leda till allvarliga komplikationer och leder till lidande för patienter samt ökad dödlighet och förhöjda sjukvårdskostnader.
Den nuvarande produktportföljen består av urinvägskatetrar (BIP Foley Catheter), endotrakealtuber (BIP Endotracheal Tube) och centrala venkatetrar (BIP Central Venous Catheter), samtliga med Bactiguards infektionshämmande ytskikt.
Bactiguards ytskikt försvårar ansamlingen och tillväxten av bakterier på medicintekniska produkter, samtidigt som den är vävnadsvänlig. Den kliniska evidensen är stark och visar att antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner kan minskas med i snitt åtminstone 35 procent 13,14,15,16,17,18. I vissa studier har man sett en minskning med upp till hela 70 procent 16. Kateterrelaterade blodinfektioner kan minskas med 52 procent 19 och ventilatorassocierade lunginflammationer kan minskas med upp till 67 procent 20.
Genom innovativ teknik kan Bactiguard erbjuda kliniskt bevisade, säkra och kostnadseffektiva lösningar för att förebygga vårdrelaterade infektioner och på så sätt bidra till att sänka sjukvårdskostnaderna, minska användningen av antibiotika och rädda liv.
Vårdrelaterade infektioner orsakas ofta av medicintekniska produkter och uppstår främst i urin-, luft och blodvägarna 12. Ansamling av bakterier på medicintekniska produkter är ett första steg i bildningen av biofilm, vilket i sin tur leder till infektioner, bidrar till en ökad användning av antibiotika och därigenom spridningen av multiresistenta bakterier. Bactiguards ytskikt förhindrar vårdrelaterade infektioner genom att försvåra att bakterier och svampar (mikrober) fäster och växer på medicintekniska produkter. Därmed begränsas bildandet av biofilm och infektionsrisken minskar signifikant.
Ytskiktet är vävnadsvänligt och har inte någon toxisk eller farmakologisk verkningsmekanism. Hittills har över 150 miljoner urinvägskatetrar med Bactiguards ytskikt använts av patienter runt om i världen utan att några biverkningar relaterade till ytskiktet, har rapporterats21.
Produkter med Bactiguards ytskikt har använts i ett stort antal kliniska studier och utvärderingar (1986–2015), som inkluderar över 100 000 patienter. Syftet har varit att bedöma teknologins effekt på infektionsprevention och dess säkerhet. Dessutom har laboratoriestudier (in vitro) visat att produkter med Bactiguards ytskikt minskar bakteriers kolonisering med minst 70–90 procent jämfört med obehandlade produkter 21.
Kateterrelaterade urinvägsinfektioner utgör den största andelen av vårdrelaterade infektioner med hela 32 procent12.
I faktagranskade (peer-reviewed) studier, där man specifikt tittat på förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner (enligt gällande definition) hos patienter med >2 dagars kateterisering, var den viktade minskningen i genomsnitt 35 procent 13,14,15,16,17,18. I vissa studier ser man en minskning med över 70 procent 16. I en av de senaste publikationerna minskade även användningen av antibiotika med 60 procent i Bactiguard-gruppen jämfört med standardgruppen 14. Ett viktigt steg för att förhindra spridningen av resistenta bakterier är att minska användningen av antibiotika.
Kateterrelaterade infektioner i blodvägarna (CRBSI), även kända som (CLABSI), utgör cirka 14 procent av vårdrelaterade infektioner hos patienter som använder medicintekniska hjälpmedel, som centrala venkatetrar 12.
En större, randomiserad klinisk studie, som gjorts med Bactiguards infektionshämmnade centrala venkatetrar har visat att ytskiktet reducerade förekomsten av blodinfektioner med 52 procent, efter 13 dagars kateterisering, jämfört med standardkatetrar utan ytskikt19. I samma studie, har Bactiguards ytskikt även visat på en mycket god blodkompatibilitet.
I en publicerad ex vivo studie med mänskligt blod har man iakttagit en låg aktivering av koagulations-och komplementsfaktorer, liksom en signifikant lägre koagulationsaktivering med BIP CVC jämfört med en kateter utan ytskikt. Detta indikerar att teknologin även kan motverka trombosbildning (blodpropp) och fler studier görs nu på detta tema 22.
Luftvägsinfektioner är allvarliga och utgör 15 procent av alla vårdrelaterade infektioner hos patienter som använder medicintekniska hjälpmedel, såsom endotrakealtuber (ET tuber eller ETT) 12.
På Euroanasthesia-kongressen 2015 presenterades en studie på 100 intensivvårdspatienter, som visade att Bactiguards endotrakealtub (BIP ETT), reducerade incidensen av ventilator associerad lunginflammation med 67 procent jämfört med en vanlig obehandlad tub 20.
Initiala studier har utförts för att bedöma effekten av Bactiguards ytskikt på benimplantat. En publicerad djurstudie uppvisade åtminstone lika bra beninläkning hos en titanskruv med Bactiguards ytskikt efter 12 veckor, jämfört med en titanskruv utan ytskikt. Under 2016 initieras nya studier av Vigilenz Medical Devices på ortopediska implantat. n
Bactiguards infektionsförebyggande teknologi, Bactiguard Infection Protection (BIP), är välbeprövad, säker och patientvänlig. Den bygger på att ett tunt ytskikt av ädelmetaller appliceras på medicintekniska produkter, som minskar ansamlingen och tillväxten av bakterier, vilket bidrar till att minska antalet vårdrelaterade infektioner avsevärt. Teknologin kan appliceras på i stort sett alla typer av material som används för medicintekniska produkter.
Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdrelaterade infektioner, Framgångsfaktorer som förebygger, 2014
Teknologin bygger på en förädling av en hundraårig svensk innovation som kan härledas till Gustav Dahlén, som fick Nobelpriset i fysik 1912 och är mannen bakom den framgångsrika AGA fyren. Det var under själva utvecklingsprocessen av fyrar, som Dahlén löste den kritiska uppgiften att applicera tunna lager av metall på glas. Därefter har teknologin vidareförädlats, först av Dahléns lärling Axel Bergström och sedan av dennes adept Billy Södervall, innovatören av Bactiguard-teknologin.
Bolagets infektionsförebyggande teknologi består av ett tunt ytskikt av ädelmetallerna guld, palladium och silver, som appliceras på ytan av medicintekniska produkter. Ytskiktet är beständigt, vilket innebär att effekten kvarstår under mycket lång tid. Halten av ädelmetaller är mycket låg och frisätts inte i några toxiska eller farmakologiska mängder, vilket gör teknologin både vävnadsvänlig och patientsäker. Bactiguard-teknologin skiljer sig från andra infektionsförebyggande teknologier, som dödar bakterierna genom att frisätta olika substanser som silverjoner, klorhexidin eller antibiotika.
Ytskiktet förhindrar på ett mycket effektivt sätt kolonisering av bakterier och bildandet av biofilm på ytan av medicintekniska produkter. Ädelmetallerna skapar en galvanisk effekt när ytskiktet kommer i kontakt med vätskor. Det gör att bakterierna får mycket svårare att fästa, föröka sig och bilda biofilm på ytan.
Bolagets ytskikt av ädelmetaller är mycket tunt och påverkar inte andra egenskaper hos produkterna utan de behåller samma tjocklek, utseende och styvhet.
Det finns inte heller några särskilda förpackningskrav för produkter med Bactiguards ytskikt, som steriliseras enligt standardiserade metoder. Avfallshanteringen av bolagets behandlade produkter är densamma som för obehandlade produkter.
Bakterier börjar föröka sig.
När bakterier samlas på ytan, kan de bilda en biofilm. Om dessa bakterier sprider sig,
ökar risken för infektion.
Bakterier börjar fästa på ytan.
Bakterier börjar fästa på ytan.
Färre bakterier fäster på Bactiguards ytskikt, vilket förhindrar bildning av biofilm och därpå följande infektion.
Bactiguards ytskikt består av
Palladium Pd Silver Ag
Detta skapar en mikroström Strömmen förhindrar att bakterier fäster på ytan En galvanisk effekt skapas mellan ädelmetallerna när de kommer i kontakt med kroppsvätska. Guld Au Palladium Pd Silver Ag Ag Pd Bakterier
Bactiguards medarbetare är bolagets viktigaste resurs. Det är tack vare våra medarbetare vi har lyckats skapa ett företag som präglas av innovation, entreprenörskap, mångfald, jämställdhet, korta beslutsvägar och eget ansvar.
Att arbeta på Bactiguard är att likna vid en livsstil där vi värdesätter ansvar, kreativitet, hårt arbete och att ha roligt på en och samma gång. Bolaget är ett tillväxtbolag som präglas av innovation, entreprenörskap och mångfald.
Idag har vi närmare 70 medarbetare, främst på huvudkontoret i Sverige och på produktionsanläggningen i Malaysia, men även ute i olika regioner. Medarbetarnas kompetenser sträcker sig över en mängd områden inom bland annat forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning. Vi har tiotalet olika nationaliteter bland våra medarbetare och nästan hälften av företagets ledare är kvinnor.
Bolagets samtliga medarbetare genomgår ett gediget företagsövergripande utbildningsprogram i samband med anställningen och regelbundet därefter. Detta omfattar bland annat allmän orientering i bolagets verksamhet och processer, regler och förordningar, kvalitetssystem och säkerhetsrelaterade frågor.
Bactiguard tar sitt samhällsansvar, bland annat genom att satsa på produktion på hemmaplan. Genom samarbetsavtalet med Samhall, ansvarar Samhalls medarbetare för tillverkningen av bolagets högteknologiska produkter på huvudkontoret i Stockholm. Samhall är ett statligt svenskt företag som har till uppgift att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning, vilket görs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Med närmare 20 000 medarbetare är Samhall Sveriges största arbetsgivare. Genom att utveckla personer med funktionsnedsättning vill Samhall bryta utanförskapet, stärka självkänslan hos medarbetarna och bidra till en ökad mångfald i arbetslivet. Samhall är även medlem i den internationella samarbetsorganisationen Workability International, som ska säkerställa att förmågan hos personer med funktionsnedsättning tillvaratas på bästa sätt. n
Vi värdesätter ansvar, kreativitet, hårt arbete och att ha roligt på en och samma gång
Den dagliga verksamheten genomsyras av bolagets kärnvärden:
Och omfamnas av:
Bactiguard har medarbetare från ett tiotal olika nationaliteter och en balanserad fördelning av antalet män mot antalet kvinnor. Nästan hälften av företagets ledande befattningshavare är kvinnor.
Bactiguards främsta uppgift är att förhindra vårdrelaterade infektioner, som är ett allvarligt problem och utgör ett hot mot den globala folkhälsan. Därigenom bidrar vi till att öka säkerheten och livskvaliteten för patienterna.
Vår teknologi minskar användningen av antibiotika genom att förhindra infektionen innan de uppstår. Och en infektion som inte fnns, behöver heller inte behandlas. Vi bidrar till att motverka spridningen av multiresistenta bakterier, som är en konsekvens av alltför frekvent användning av antibiotika och som kan leda till att vissa infektioner inte längre kan behandlas.
Bolagets verksamhet definieras och är certifierat enligt ISO standarden 13485. Både ledning och medarbetare följer väldefinierade standardprocesser, så kallade Standard Operating Procedures (SOP) och följer framtagna standardavtal. Processerna som berörs är bland annat produktion, ärendehantering och kontinuerliga förbättringar av verksamheten.
Bactiguards ytskikt, som består av ädelmetallerna guld, palladium och silver, är mycket tunt och påverkar inte produktens övriga egenskaper som tjocklek, utseende och styvhet. Det krävs inte heller någon speciell avfallshantering för Bactiguards produkter, som hanteras på samma sätt som standardkatetrar enligt gällande sjukhusrutiner för katetrar och endotrakealtuber. Det innebär att dessa hanteras som övrigt medicinskt avfall, som senare förbränns och därefter tas om hand enligt sedvanliga rutiner vid avfallsstationen. Ädelmetallerna i Bactiguards ytskikt förstörs inte vid förbränningen i avfallsledet. Däremot fångas metallerna upp i filtren vid reningen av rökgaserna vid förbränningsanläggningen. Metallerna hamnar i flygaskan från förbränningen, vilken tas tillvara och till sist deponeras i ett slutet system i enlighet med de regler som gäller för denna typ av avfall och kommer inte ut i dagvattnet.
Ytbeläggningsprocessen vid produktionen hos Bactiguard är vattenbaserad utan användande av organiska lösningsmedel. Det går åt ytterst lite ädelmetaller i appliceringsprocessen. En metallmängd motsvarande en vigselring (ca 10 g) räcker för att belägga cirka 400 000 katetrar. Alla restprodukter från produktionen tas om hand för återvinning eller destruktion enligt Naturvårdsverkets föreskrifter.
Bactiguard strävar efter att vara en förtroendeingivande och pålitlig partner, som levererar högkvalitativa och säkra produkter till sina kunder. För att säkerställa att bolaget genomgående agerar på ett likartat sätt finns en uppförandekod som samtliga medarbetare, distributörer, leverantörer och samarbetspartners förväntas följa.
Uppförandekoden innehåller bland annat riktlinjer för hur bolaget ska bedriva den dagliga verksamheten på ett etiskt, socialt, miljömässigt och i övrigt hållbart sätt.
Bolagets produkter har en stor påverkan på människors liv och hälsa. Därför genomförs kliniska studier kontinuerligt både i Sverige och internationellt tillsammans med läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Samtliga studier ska följa internationella och lokala lagar och förordningar samt etiska principer. Alla studier godkänns av Bactiguards ledning, av etiska kommittéer på sjukhusen och relevanta myndigheter. Samtidigt
görs ett omsorgsfullt val av samarbetspartners bland forskare och kontraktsforskningsföretag (Clinical Research Organisation) och patienter som vi tror kan gynnas av vår teknologi.
Samtliga studier utförs enligt god klinisk sed, i enlighet med Bactiguards kvalitetssystem och skrivna rutiner Standard Operating Procedures (SOP). Resultatet från studierna dokumenteras och urvärderas. Det genomförs även rutinmässiga säkerhetsövervakningar av bolagets produkter på samtliga marknader i enlighet med rådande lagar och rutiner. n
Mikael Ymer, är en av Sveriges största tennistalanger. Vann Junior-EM 2015 och rankades som 4:a i världen bland juniorer.
Sedan flera år tillbaka är Bactiguard stolt teamsponsor av tennisakademin Good to Great och har ett eget lag, Team Bactiguard. Genom att ge stöd till elitsatsande ungdomar i åldersgruppen 16–23 år, vill vi bidra till att stärka utvecklingen av blivande tennistalanger i Sverige. Målet är att utveckla spelare till att bli bland de tio högst rankade i världen. På så sätt vill Bactiguard bidra till utvecklingen av tennisspelare på världsnivå samtidigt som vi vill inspirera andra ungdomar att satsa på hälsa och idrott. n
Bactiguards teknologi är effektiv och har varken en toxisk eller farmakologisk påverkan, vilket gör den vävnadsvänlig och mycket patientsäker. Hittills har mer än 150 miljoner urinvägskatetrar med Bactiguards ytskikt använts i klinisk vård, utan några rapporterade biverkningar relaterade till ytskiktet.
Mina patienter är nöjda med Bactiguards urinvägskatetrar och upplever mindre irritation och infektioner i urinvägarna
Mohammad Alghanem, urolog på sjukhuset Jaber Alahmad i Kuwait
Det första jag lägger märke till hos Elisabeth när vi ses, är hennes enorma livsglädje. Det strålar om den kortklippta, gråhåriga kvinnan i 60-årsåldern. Livet förändrades dramatiskt den där dagen i januari för 21 år sedan när Elisabeth drabbades av en hjärnblödning, som placerade henne i rullstol. Fram till dess arbetade hon som sjuksköterska och levde ett vanligt liv med man och barn.
– Det är många saker jag har fått lära mig som patient, som jag inte kände till när jag arbetade inom vården, säger Elisabeth.
Livet i rullstol innebar att Elisabeth behövde urinvägskateter. Det resulterade i återkommande urinvägsinfektioner och ständiga antibiotikakurer.
– Varje gång jag fick en ny kateter insjuknade jag inom loppet av en vecka. De ständiga urinvägsinfektionerna gjorde att jag kände mig sjuk och allmänpåverkad, suckar hon.
Den stora konsumtionen av antibiotika slutade med att Elisabeth utvecklade multiresistenta bakterier, bakterier som antibiotika inte längre biter på. Detta gjorde att de otaliga urinvägsinfektionerna inte längre kunde behandlas med medicin. För drygt två år sedan fick Elisabeth, via sin uroterapeut på Centralsjukhuset i Karlstad, höra talas om Bactiguards urinvägskateter.
– Det var den unika lösningen som förebygger uppkomsten av bakterieinfektioner och minskar antibiotikaanvändningen, som fångade mitt intresse för den här katetern. Speciellt för en patient som Elisabeth som haft så många infektioner fanns allt att vinna, säger uroterapeuten.
För Elisabeth blev resultatet över förväntan. Hon har inte haft några urinvägsinfektioner under de senaste två åren.
– Det har aldrig varit så lätt som det är nu. Jag har inga infektioner, behöver inte längre ta någon antibiotika och har fått tillbaka min livsglädje, säger en leende Elisabeth.
Elisabeths uroterapeut ser fler fördelar med katetern, förutom att den förhindrar infektioner är den även smidig vid uttagning och insättning tack vare den hydrofila ytan. Även kollegorna har visat stort intresse när de hört vilken positiv effekt bytet av kateter haft för Elisabeth, och nu får även andra patienter, som ofta drabbats av infektioner, prova Bactiguard-katetern. n
* Elisabeth är ett fngerat namn
Urinvägsinfektioner är den vanligaste typen av infektion och cirka 90 % av dem orsakas av kvarliggande urinvägskatetrar.
"Jag blev helt euforisk när jag insåg att det finns en lösning som skulle kunna minska antalet infektioner och att det här kunde vara något för min man"
En svår infektion och flera efterföljande behandlingar med stora mängder antibiotika ledde till att Hagar Söderlunds man Lennart fick ärrbildningar och svårt att kissa. Till slut återstod inget annat alternativ än att sätta in en suprapubisk urinvägskateter, en kvarliggande kateter som placeras i urinblåsan genom ett hål i bukväggen.
Nästan direkt efter att den första katetern sattes in, fick Lennart en urinvägsinfektion. Och så fortsatte det månad efter månad med flertalet antibiotikakurer. Första gången Hagar fick höra talas om Bactiguards unika lösning, var när hon läste en artikel i Dagens Nyheter. Då hade det gått nästan ett år sedan hennes man fick sin första kateter. Under en tidsperiod av sju månader behandlades Lennart med inte mindre än sju antibiotikakurer. Han drabbades av flera livshotande kateterstopp, som medförde nattbesök på akuten.
– Jag blev helt euforisk när jag insåg att det fanns en lösning som skulle kunna minska antalet infektioner och att det här kunde vara ett bra alternativ för min man, säger Hagar.
Strax därefter tog Hagar mod till sig och ringde till Bactiguard, som i sin tur kontaktade Lennarts läkare på Karolinska sjukhuset. En vecka senare fick Lennart för första gången Bactiguards infektionshämmande urinvägskateter.
Tack vare katetern blev Lennart nästan helt fri från sina urinvägsinfektioner, kateterstopp och var glad att han "slapp knapra de där pillren", som han uttryckte det. Det blev mindre obehag när katetern skulle bytas. Hans allmäntillstånd förbättrades, aptiten likaså och hans gamla jag, som hade en stor portion humor, kom fram igen. Det blev fler promenader för Hagar och Lennart medan nattbesöken på akuten uteblev.
– För mig som anhörig blev kateterbytet oerhört positivt. Äntligen kunde jag få sova på nätterna eftersom min man blev fri från sina ständiga infektioner, slapp lida och jag inte längre behövde frukta nästa kateterstopp, säger Hagar. n
Bactiguard Scientific Advisory Board, med experter från tre kontinenter Asien, Europa och USA, har utformats för att engagera ledande internationella läkare och forskare som har en djup kunskap inom ett specifikt område, såsom kardiologi och kirurgi. En av de viktigaste uppgifterna är att tydligt identifiera de patientgrupper som kommer att ha störst nytta av teknologin inom ett brett spektrum av medicinteknisk utrustning, och att stärka den kliniska evidensen för att positionera Bactiguards teknologi som standard för en avancerad, akademisk och effektiv sjukvård. Ordförande för Bactiguard Scientific Advisory Board är professor Kenneth Chien.
PROFESSOR STAFFAN HOLMIN är Söderberg professor i klinisk neuroradiologi vid Karolinska Institutet. Professor Holmin är även konsult i endovaskulär neurointervention och ansvarig för den neuroradiologiska avdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige.
chef för Primary Care Transformation vid Massachusetts General Hospital i Boston. Dr Finn är även ansvarig för Executive Health Services vid samma sjukhus, samt föreläser i medicin vid Harvard Medical School.
DR DAVID S. FINN är biträdande medicinsk
PROFESSOR PIETER A. DOEVENDANS, MD PhD Fesc, blev professor i translationell kardiologi vid University Medical Center i Utrecht 2004. År 2012 utsågs han till medicinsk chef för division Hjärta och lungor, vid samma sjukhus. Professor Doevendans, är en aktiv medlem i Europeiska sällskapet för kardiologi.
PROFESSOR KENNETH CHIEN utnämndes till professor vid Karolinska Institutet, 2013. Professor Chien var tidigare Charles och Elizabeth Ann Sanders professor vid institutionen för stamceller och regenerativ biologi vid Harvard University. Mellan åren 2005–2009 var professor Chien vetenskaplig chef för Cardiovascular Research Center vid Massachusetts General Hospital i Boston.
PROFESSOR PAUL KWONG HANG TAM är kirurg, forskare och universitetsledare. Professor Tam har varit ansvarig för barnkirurgi vid Universitetet i Hong Kong sedan 1996 och Li Shu-Pui professor i kirurgi sedan 2013. Han var vice VD för forskning (2003–2015) och är för närvarande interim rektor och prorektor vid Universitetet i Hong Kong.
24 BACTIGUARD ÅRSREDOVISNING 2015
Världen har stora problem och ett av de största är hotet från bakterier som vi inte kan bota. Det är en skrämmande bild som målas upp i media kring multiresistenta bakterier och antibiotikaresistens. Samtidigt ger det Bactiguard stora möjligheter, säger styrelseordförande Stanley Brodén.
Bactiguard har en infektionshämmande teknologi som kan reducera antalet infektioner i världen och som bidrar till ett minskat användande av antibiotika. En minskad konsumtion av antibiotika är ett måste för att vi även i framtiden ska kunna behandla infektioner och använda högteknologisk modern sjukvårdsutrustning, berättar Stanley Brodén.
"I förlängningen räddar Bactiguards infektionshämmande teknologi liv och bidrar till nytta för mänskligheten, det var det som gjorde mig nyfiken på bolaget", säger Stanley Brodén, som valdes in som ledamot i styrelsen vid stämman i maj 2015.
Stanley Brodén har jobbat med vård i olika former i 40 år. Han började som ekonom vid Motala lasarett och har varit sjukhusdirektör vid flera sjukhus, varav ett av Sveriges största, sedan även landstingsdirektör i Halland. Förändringsarbete har varit ett ledord under hela Stanleys karriär och han har drivit stora förändringsprocesser inom både offentlig och privat vård. Han lämnade år 2000 den offentliga vården för den privata, där han först var biträdande koncernchef på Capio i åtta år och för att sedan bli koncernchef på Aleris.
Intresse för vårdfrågor har Stanley alltid haft, tack vare sin syster som är handikappad och som familjen alltid fick strida för. "Det här måste gå att göra lite bättre", tänkte Stanley och berättar att det gav bränsle till att hela tiden vilja förändra, utveckla och förbättra villkoren för patienten. "Detta har varit drivkraften genom hela mitt yrkesverksamma liv", bekräftar Brodén.
Bactiguard har en jättefin produkt som är unik och jag ser en stor potential, svarar Stanley och fortsätter: De globala utmaningarna som vi står inför gör att efterfrågan på infektionshämmande lösningar ökar i en allt högre hastighet.
Kliniska prövningar och studier på medicintekniska produkter är tidskrävande. Regelverk och certifieringar tar ofta längre tid än vad man planerat för. I Bactiguards styrelse har vi nu satt nya mål som tar hänsyn till takten det tar att växa i kostymen. Det tar lite längre tid än vad alla tror. Nu fokuserar vi på den befintliga portföljen och på att skapa långsiktighet och uthållighet. n
Styrelsen och verkställande direktören för Bactiguard Holding AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015.
Bactiguard är ett svenskt medicintekniskt företag med global närvaro. Företaget erbjuder en infektionshämmande lösning som förhindrar vårdrelaterade infektioner orsakade av medicintekniska produkter. Genom att förhindra infektioner, bidrar företaget till att minska användningen av antibiotika och spridningen av multiresistenta bakterier, som är ett växande problem i världen. Bactiguard räddar liv, kortar vårdtider, höjer patientsäkerheten och sparar därigenom avsevärda kostnader för sjukvården och samhället.
Verksamheten bedrivs främst i Sverige och Malaysia och omfattar forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning.
Bactiguard innehar ISO 13485 certifikat samt EC certifikat för produktportföljen BIP Foley Catheter, BIP ETT och BIP CVC. Produkterna är CE märkta och godkända för försäljning.
Koncernen består av Bactiguard Holding AB och dess helägda dotterbolag Bactiguard AB som i sin tur äger dotterbolag. All operativ verksamhet har skett i Bactiguard AB koncernen.
Koncernens intäkter för helåret uppgick till 138 463 (98 294) Tkr. Ökningen i intäkterna förklaras till största delen av högre Licensintäkter.
Licensintäkterna har ökat under 2015 till följd av en tilläggsorder från C.R. Bard samt en positiv valutaeffekt till följd av en stark utveckling av dollarkursen under året jämfört med föregående år. Försäljning av BIP-produkter har ökat jämfört med föregående år vilket är en konsekvens av en nära fördubbling av levererade produkter helåret 2015. Övriga intäkter har också ökat tack vare en positiv valutapåverkan (USD och EUR) under 2015.
Bactiguard har följande intäktströmmar:
Under helåret 2015 levererades ca 152 000 produkter att jämföra med ca 79 000 under helåret 2014.
För helåret uppgick rörelseresultatet till -12 666 (-35 483) Tkr. Förändringen 22 817 Tkr jämfört med föregående år förklaras av högre intäkter om 40 169 Tkr, varav Licensintäkter utgör största delen om 35 513 Tkr, samt ökade operationella kostnader om 17 352 Tkr. I operationella kostnader ingår reserveringar för osäkra kundfordringar (utan kassaflödeseffekt) och engångskostnader (kostnader hänförbara till konsultstöd i ett strategiskt marknadsprojekt samt avgångsvederlag för tidigare VD), uppgående till totalt 11 178 Tkr. Ökningen i övrigt är fördelad mellan Råvaror och förnödenheter, Personalkostnader, Avskrivningar och Övriga externa kostnader medan Övriga rörelsekostnader har minskat. Avseende ökningen av personalkostnader har organisationen vuxit enligt plan med 7 personer (medelantal anställda) under 2015, främst inom försäljning och marknad.
Resultat från finansiella poster för helåret uppgick till -18 304 (-80 358) Tkr. Effekter av marknadsvärdering av obligationslånet bokförs bland finansiella poster i resultaträkningen. Under 2015 har marknadsvärderingen påverkat resultatet från finansiella poster positivt med 2 602 (-32 101) Tkr.
Koncernens resultat för helåret 2015 uppgick till -26 501 (-110 737) Tkr.
Soliditeten för koncernen var 62 % den 31 december 2015 (55 % per 31 december 2014) och det egna kapitalet uppgick till 417 443 Tkr (442 798 Tkr per 31 december 2014).
Likvida medel i koncernen uppgick till 22 119 Tkr per den 31 december 2015 (105,1 Mkr per 31 december 2014), vilket innebär en minskning med 83 028 Tkr jämfört med 31 december 2014. Av detta uppgick återköp av obligationer till totalt 50 827 Tkr (motsvarande nominellt 50 500 Tkr). Nettoskulden inklusive obligationslånet uppgick till 120 021 (90 422) Tkr.
Totala tillgångar i koncernen uppgick den 31 december 2015 till 676 246 (811 128) Tkr. Största tillgångsposten i balansräkningen avser teknologi relaterad till Bactiguards produktportfölj som per 31 december 2015 uppgick till 260 418 (284 225) Tkr.
Kundfordringar (kort- och långfristiga) har minskat med 33 510 Tkr per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 varav huvuddelen förklaras av reserveringar för osäkra fordringar utan resultateffekt.
Bactiguard har ett obligationslån som löper till den 12 december 2016 och har en årlig kupong på 11 % som förfaller i december varje år. Efter genomförd kvittningsemission i samband med noteringen av bolagets aktier på Nasdaq Stockholm 2014, då innehavare av obligationer till ett sammanlagt nominellt värde av 222,5 Mkr valde att kvitta obligationer mot aktier, uppgick det utestående obligationslånets nominella belopp till 227,5 Mkr. Därefter har återköp av obligationer genomförts i marknaden vilket minskat det utestående nominella beloppet ytterligare.
| Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag Tkr |
2015-01-01– 2015-12-31 12 mån |
2014-01-01– 2014-12-31 12 mån |
2013-01-01– 2013-12-31 12 mån |
2012-01-01– 2012-12-31 12 mån |
2010-10-27– 2011-12-31 14 mån* |
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| Intäkter | 138 463 | 98 294 | 123 895 | 92 782 | 4 144 |
| Nettoomsättning | 131 420 | 93 528 | 120 399 | 89 968 | 4 122 |
| EBITDA1 | 20 184 | -5 352 | 39 630 | 9 278 | -5 480 |
| EBITDA-marginal 2 , % |
15 | -5 | 32 | 10 | -132 |
| Justerad EBITDA3 | 31 362 | -1 022 | 39 630 | 9 278 | -5 480 |
| Justerad EBITDA-marginal 4 ,% |
23 | -1 | 32 | 10 | -132 |
| Rörelseresultat | -12 666 | -35 483 | 10 792 | -18 570 | -7 208 |
| Resultat före skatt | -30 970 | -115 841 | -6 139 | -77 452 | -20 020 |
| Resultat efter skatt | -26 501 | -110 737 | -3 774 | -65 222 | -20 020 |
| Balansomslutning | 676 246 | 811 128 | 717 230 | 703 632 | 727 174 |
| Operativt kassaflöde5 | -32 456 | -53 977 | -54 151 | -62 526 | -382 007 |
| Resultat per aktie6 , kr |
-0,80 | -4,43 | -0,19 | -3,26 | -1,00 |
| Operativt kassaflöde per aktie7 , kr |
-0,97 | -2,16 | -2,71 | -3,13 | -19,10 |
| Antal aktier vid periodens utgång8 | 33 302 373 | 33 302 373 | 20 000 000 | 20 000 000 | 20 000 000 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier8 | 33 302 373 | 25 007 242 | 20 000 000 | 20 000 000 | 20 000 000 |
| Soliditet, % | 62 | 55 | 11 | 12 | 21 |
| Nettoskuld | 120 021 | 90 422 | 479 544 | 459 086 | 387 260 |
| Medelantal anställda | 65 | 58 | 52 | 39 | 29 |
Konsoliderade siffror är framtagna i enlighet med de redovisningsprinciper beskrivna i not 2.
1 Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar
2 EBITDA / Intäkter
3 EBITDA justerad för kostnader av engångskaraktär
4 Justerad EBITDA / Intäkter
5 Kassaföde från den löpande verksamheten efter investeringar och förändringar i rörelsekapital
6 Resultat för perioden / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden
7 Operativt kassaföde / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden
8 Justerat för aktiesplit
* Bactiguard Holding koncernen bildades den 8 december 2011 då Bactiguard Holding AB förvärvade aktier i Bactiguard AB och resultatet för koncernen avser således endast en månad.
Samtliga aktier i Bactiguard AB samt ett internlån uppgående till 180 000 Tkr (mellan Bactiguard Holding AB och Bactiguard AB) har lämnats som säkerhet för obligationen.
Obligationslånet är noterat på Nasdaq Stockholm. Under 2015 har Bactiguard genomfört återköp av obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 50 500 Tkr och totalt uppgår det nominella beloppet för de återköpta obligationerna sedan tredje kvartalet 2014 till 89 500 Mkr.
Obligationslånet marknadsvärderas och netto utestående obligationslån, nominellt belopp 138 000 Tkr, har per 31 december 2015 värderats till 142 140 Tkr (kurs på 103,00, vilket är en mindre nedgång från 103,75 sedan 31 december 2014).
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under året till 5 744 (15 692) Tkr och avser till största delen det nya integrerade huvudkontoret och produktionsanläggningen.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick under året till 5 921 (2 397) Tkr och avser framförallt aktiverade utvecklingskostnader.
Inga investeringar i finansiella anläggningstillgångar har skett under året - (145) Tkr.
Operativt kassaflöde (kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och förändringar i rörelsekapital) uppgick till -32 456 (-53 977) Tkr varav ränteutbetalningar på obligationslån utgjorde totalt 15 180 (20 735) Tkr.
Totala kassaflödet för helåret var negativt med -83 283 (97 983). Av detta uppgick återköp av obligationer totalt till 50 827 Tkr (motsvarande nominellt 50 500 Tkr).
• Bactiguard sade under första kvartalet upp distributionsavtalet för Ryssland och utvärderade även en alternativ försäljningsstrategi för Indien vilket resulterade i en uppsägning av existerande distributionsavtal och sedemera att en ny distributör kunde etableras. I samband med detta beslutade bolaget att i delårsbokslutet för första kvartalet 2015 göra reserveringar för osäkra kundfordringar om netto 23,5 Mkr.
Den första studien genomfördes i Spanien och inkluderade 116 patienter. Förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner var signifikant lägre (38 procent) för patienter med urinvägskatetrar med Bactiguards ytskikt (BIP Foley Catheter) jämfört med patienter med standardkatetrar.
Den andra studien genomfördes i Rumänien och omfattade 100 patienter som intuberades i fem dagar. Studien visar att förekomsten av ventilatorrelaterad lunginflammation var 67 procent lägre för patienter med endotrakealtuber med Bactiguards ytskikt (BIP ETT) jämfört med patienter som använde standard endotrakealtuber.
• China Food and Drug Administration (CFDA) meddelade den 31 december 2015 att man givit regulatoriskt godkännande för Bactiguards urinvägskateter. Klartecknet från CFDA är ett viktigt genombrott för Bactiguard och öppnar upp en av de största och snabbast växande marknaderna i världen. Den kinesiska marknaden för urinvägskatetrar uppskattas till mer än 50 miljoner enheter per år (enligt branschstatistik från bolagets distributör) och är stadigt växande.
Förebyggande åtgärder är något som även står högt upp på agendan hos både Världshälsoorganisationen (WHO), World Economic Forum, hälsoministrarna i G7-länderna och regeringar världen över. Den ökade medvetenheten om antibiotikaresistensens konsekvenser har lett till en större efterfrågan på infektionsförebyggande lösningar för sjukvården, vilket även bidrar till goda förutsättningar för Bactiguards infektionshämmande produkter. Tillväxten inom detta segment drivs både av en önskan om att minska antalet vårdrelaterade infektioner samt minska de kostnader som kan relateras till dessa. Det innebär att Bactiguard har goda förutsättningar för att stärka sin ställning på befintliga marknader och samtidigt etablera sig på nya marknader.
Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet är inriktad på att utveckla nya produkter, samt att öka kunskapen om problemet
| Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt antal | % av kapital |
% av röster |
|---|---|---|---|---|---|
| Christian Kinch med familj och bolag | 2 000 000 | 8 160 484 | 10 160 484 | 30,5 | 40,6 |
| Thomas von Koch och bolag | 2 000 000 | 8 160 384 | 10 160 384 | 30,5 | 40,6 |
| Handelsbanken Fonder AB | 858 586 | 858 586 | 2,6 | 1,2 | |
| Robur Försäkring | 831 448 | 831 448 | 2,5 | 1,2 | |
| Ståhlberg, Jan | 582 544 | 582 544 | 1,8 | 0,8 | |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 523 105 | 523 105 | 1,6 | 0,8 | |
| Fröafall Invest AB | 516 000 | 516 000 | 1,6 | 0,8 | |
| Sargas Equity AB | 364 090 | 364 090 | 1,1 | 0,5 | |
| Cancerfonden | 346 297 | 346 297 | 1,0 | 0,5 | |
| Avanza Pension | 320 219 | 320 219 | 1,0 | 0,5 | |
| Summa, största ägare | 4 000 000 | 20 663 157 | 24 663 157 | 74,1 | 87,5 |
| Summa, övriga | – | 8 639 216 | 8 639 216 | 25,9 | 12,5 |
| Totalt antal aktier | 4 000 000 | 29 302 373 | 33 302 373 | 100,0 | 100,0 |
med vårdrelaterade infektioner. Bolaget har erhållit regulatoriskt produktgodkännande för samtliga tre produkter; BIP Foley (kvarliggande urinvägskateter), BIP ETT (endotrachealtub) och BIP CVC (central venkateter).
Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 65 (58) anställda.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2016 beslutar om följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare (oförändrade jämfört med de som beslutades på årsstämman 2015).
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga ledningspersoner i Bactiguard, samt styrelseledamöter i den omfattning de erhåller ersättning utanför styrelseuppdraget.
Bactiguard ska ha de ersättningsnivåer och villkor som är nödvändiga för att rekrytera och behålla ledande befattningshavare med den kompetens och erfarenhet som krävs för att bolagets verksamhetsmål ska uppnås. Den sammanlagda ersättningen till ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftig, rimlig och ändamålsenlig.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig, vilken ska bestämmas utifrån individens ansvarsområde och erfarenhet. Översyn av fast lön ska göras årligen för varje kalenderår.
Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas marknadsmässig rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning ska vara utformad med syfte att främja Bactiguards långsiktiga värdeskapande och vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier. Eventuell rörlig ersättning ska vara begränsad till 50 procent av fast årslön. Vid utformningen av rörliga ersättningar till ledande befattningshavare som utgår kontant ska styrelsen överväga att införa förbehåll som (i) villkorar utbetalning av viss del av sådan ersättning av att de prestationer på vilka intjänandet grundats visar sig vara hållbara över tid samt (ii) ger bolaget möjlighet att
återkräva sådana ersättningar som utbetalats på grundval av uppgifter som senare visat sig vara uppenbart felaktiga.
Ledande befattningshavare äger rätt till marknadsmässiga pensionslösningar. Avgiftsbaserade pensionsförmåner ska eftersträvas.
Övriga förmåner kan utgöras av tillgång till förmånsbil, friskvårdsbidrag samt andra sedvanliga förmåner. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen.
Vid uppsägning av ledande befattningshavare från bolagets sida ska uppsägningstiden inte vara längre än 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag får uppgå till högst en fast årslön.
Då styrelsen finner det lämpligt ska bolagets ledande befattningshavare även erbjudas att delta i långsiktiga aktie- eller aktiekursbaserade incitamentsprogram som ska säkerställa ett långsiktigt engagemang för bolagets utveckling. Beslut om eventuella aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska fattas av bolagsstämman.
Styrelsen kommer att på årlig basis utvärdera huruvida ett långsiktigt incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte, och om så är fallet, huruvida det föreslagna långsiktiga incitamentsprogrammet ska innefatta överlåtelse av aktier i bolaget.
Dessa riktlinjer gäller för avtal som ingås efter bolagsstämman, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Koncernen bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och Arbetsmiljöverket (användning av smittämnen i riskklass 2).
Den anmälningspliktiga verksamheten avser delar av produktionsprocessen och den forskning och utveckling som bolaget bedriver.
Handel i Bactiguard-aktien på Nasdaq Stockholm inleddes den 19 juni 2014 under kortnamnet "BACTI".
Sista betalkurs för den noterade B-aktien per den 30 december 2015 var 11,20 kr och börsvärdet uppgick till 372 987 Tkr.
Aktiekapitalet i Bactiguard uppgick per den 31 december 2015 till 833 Tkr fördelat på 29 302 373 B-aktier med en röst vardera (29 302 373 röster) och 4 000 000 A-aktier med tio röster vardera (40 000 000 röster). Det totala antalet aktier och röster i Bactiguard uppgick per den 31 december 2015 till 33 302 373 aktier och 69 302 373 röster.
Det finns inga begränsningar i aktiens överlåtbarhet.
Bactiguard Holdings verksamhet och resultat påverkas av en rad omvärldsfaktorer. Det pågår en kontinuerlig process för att identifiera alla förekommande risker samt bedöma hur respektive risk ska hanteras. Bolaget är främst exponerat för marknadsrelaterade risker, rörelserelaterade risker samt finansiella risker. Nedan specificeras olika risker som Bactiguard utsätts för.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av risk. Koncernens har ett övergripande riskhanteringsprogram som fokuserar på att minimera potentiella ogynnsamma effekter på det finansiella resultatet. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens risker. De ramar som gäller för exponering, hantering och uppföljning av finansiella risker fastställs av styrelsen och revideras årligen. Styrelsen har delegerat ansvaret för den dagliga riskhanteringen till bolagets VD som i sin tur har delegerat till bolagets CFO. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från de fastställda ramarna.
Finansiella risker beskrivs i not 4.
Svag ekonomisk utveckling och höga statsskulder kan medföra att det blir svårare för såväl offentliga som privata kunder att erhålla finansiering. Likaså kan olika länders möjligheter och politiska vilja till investeringar i och allokering av offentliga medel till hälsovård påverkas negativt. Bactiguards närvaro på ett stort antal geografiska marknader avser minimera den landsspecifika delen av den makroekonomiska risken.
Som tillverkare av medicintekniska produkter styrs Bactiguards verksamhet av de krav och standarder som bestämts av tillsynsmyndigheter på respektive marknad där Bactiguard finns representerat. Regulatoriska processer i olika länder kan innebära en risk för förseningar i processen med att introducera produkter i dessa länder. För att minimera dessa risker jobbar Bactiguard tillsammans med lokala distributörer samt deras regulatoriska rådgivare.
Medicinteknikindustrin karakteriseras generellt av snabba
teknologiska förändringar och kontinuerliga framsteg inom industriell know-how, vilket resulterar i att nya produkter och förbättrade behandlingsmetoder lanseras löpande. Bactiguard har för att skydda sin teknologi patent i flera av de länder i vilka de verkar och har ansökt om patent i ytterligare länder. Därtill har Bactiguard vidtagit ett flertal andra åtgärder för att säkerställa att inte företagsunika kunskaper om t.ex. applicering och tillverkning av Bactiguards ytskikt kommer till konkurrenters kännedom.
Likviditetsrisk definieras som risken att inte ha tillgång till likvida medel eller kreditutrymme för täckande av betalningsåtagande, inklusive räntebetalningar och amorteringar. Likviditetsrisken är särskilt stor vid uppkomna oförutsedda större betalningsåtaganden. Brist på likviditet för täckande av större betalningsåtaganden kan få en negativ inverkan på Bactiguards verksamhet och finansiella ställning. Per 31 december 2015 har koncernen, inklusive beviljad checkräkningskredit om 30 000 Tkr, en likviditet uppgående till 52 119 Tkr. Likviditetsrisken följs upp månadsvis genom rullande prognoser på 3 månader som utvärderar likviditetssituationen och är basen för att vidta relevanta åtgärder (finansiella eller operationella).
Med ett lånelöfte och en förnyad checkräkningskredit i slutet av året säkerställde också bolaget likviditet för att kunna hantera refinansieringen av det obligationslån som förfaller i december 2016. Samtidigt arbetar bolaget vidare med att säkerställa företagets långsiktiga finansiering till marknadsmässiga villkor.
Ledningen bedömer i dagsläget att likviditeten kommer att vara tillräcklig för att hantera bolagets åtaganden under kommande år.
Intäkter utgörs av koncerngemensamma kostnader (Management fee) som har vidarefakturerats. Under 2015 har moderbolaget erhållit ränta på dess fordringar på koncernbolag. Bolagets kostnader avser till största delen finansiella kostnader, där den ränta som löper på obligationslånet är den enskilt största posten. Inga investeringar har genomförts under 2015.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| 497 360 738 | |
|---|---|
| Årets resultat | -30 865 167 |
| Överkursfond | 473 016 706 |
| Balanserade vinstmedel | 55 209 199 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
| i ny räkning överförs | 497 360 738 |
|---|---|
| 497 360 738 |
Beträffande koncernens och moderföretagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. Alla belopp uttrycks i tusental svenska kronor (Tkr) där ej annat anges.
Bolagsstyrningsrapport 2015 finns på sidan 31.
Bactiguard Holding AB (publ) ("Bactiguard" eller "bolaget") har upprättat denna Bolagsstyrningsrapport i enlighet med 6 kap 6§ Årsredovisningslagen och 10 kap. Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden").
Utöver de principer för bolagsstyrning som följer av lag eller annan författning utgår bolagsstyrning i Bactiguard från dels interna dokument såsom bolagsordningen, styrelsens arbetsordning med VD-instruktion samt policys och riktlinjer, dels externa regler i form av Nasdaq Stockholms Regelverk för Emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning. Koden föreskriver att verkställande direktör eller annan från bolagsledningen inte ska vara ledamot i valberedningen. Under perioden 18 november till 10 december 2015 avvek Bactiguard från denna regel då verkställande
direktören Christian Kinch ingick i valberedningen. Anledningen till avvikelsen är att Christian Kinch även är huvudaktieägare i bolaget och således ingick Christian Kinch i valberedningen i egenskap av huvudaktieägare. Innan valberedningen påbörjade sitt arbete ersattes Christian Kinch av Jan Lombach som även valts till ordförande av valberedningen. Bolaget har under 2015 inte gjort några andra avvikelser från Koden.
Bactiguards B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Vid utgången av 2015 uppgick det totala antalet aktier till 33 302 373 (varav 4 000 000 onoterade A-aktier) och antalet aktieägare till 2 593. Bolagets fem största aktieägare per 31 december 2015 är:
| Aktieägare | Antal A-aktier |
Antal B-aktier |
% Aktie kapital |
% Röster |
|---|---|---|---|---|
| Christian Kinch med familj och bolag | 2 000 000 | 8 160 484 | 30,5 | 40,6 |
| Thomas von Koch och bolag | 2 000 000 | 8 160 384 | 30,5 | 40,6 |
| Handelsbanken Fonder AB | – | 858 586 | 2,6 | 1,2 |
| Robur Försäkring | – | 831 448 | 2,5 | 1,2 |
| Ståhlberg, Jan | – | 582 544 | 1,8 | 0,8 |
Aktieägarnas rätt att besluta i Bactiguards angelägenheter utövas vid bolagsstämma som enligt aktiebolagslagen är bolagets högsta beslutande organ. Regler som styr bolagsstämman finns bland annat i aktiebolagslagen, Koden och bolagsordningens §§ 10–12.
Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta vid stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämman sker genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats samt annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt som kallelse sker annonseras en upplysning om att kallelse har skett i Dagens Industri. En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid årsstämman ska begära detta skriftligen hos styrelsen. Ärendet ska tas upp vid årsstämman, om begäran har kommit in till styrelsen senast sju veckor innan årsstämman. Alla aktieägare har rätt att på stämman ställa frågor till bolaget om de ärenden som tas upp på stämman och bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Årsstämma ska hållas i Stockholm, Huddinge eller Botkyrka inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Bolagets räkenskapsår löper från och med den 1 januari till och med den 31 december. Årsstämman beslutar bland annat om fastställande av bolagets årsredovisning, disposition av bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och revisor samt beslutar om inrättande av valberedning, styrelsens och revisorernas arvoden samt riktlinjerna för bestämmande av
lön och annan ersättning till verkställande direktör och den övriga ledningen. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet utom i de fall där aktiebolagslagen uppställer krav på en högre andel av de på stämman företrädda aktierna och avgivna rösterna, till exempel vid beslut om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte lämnat styrelsen något bemyndigande att förvärva egna aktier.
Bactiguards bolagsordning återfinns i sin helhet på Bactiguards webbplats, www.bactiguard.se. Ändringar i Bactiguards bolagsordning sker enligt föreskrifter i aktiebolagslagen. Bactiguards styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst sju ledamöter. Styrelseledamöter väljs vid årsstämma för ett år i taget.
Vid årsstämman 2015 fastställdes regler för tillsättande av valberedningen inför årsstämman 2016. Valberedningen ska enligt de fastställda reglerna bildas genom att styrelsens ordförande baserat på ägarstatistik per den 31 augusti kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna, vilka vardera har rätt att utse en ledamot att jämte styrelsens ordförande utgöra valberedning. Valberedningen inför årsstämman 2016 består av Jan Lombach, ordförande, (utsedd av KK Invest AB, ett bolag kontrollerat av Christian Kinch), Michael Wigge (utsedd av Bactiguard B.V., ett bolag kontrollerat av Thomas von Koch), Christian Brunlid (utsedd av Handelsbanken Fonder AB) och Stanley Brodén (styrelsens ordförande).
Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan under bolagsstämman. Styrelsen ska bland annat svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt, samt fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska i första hand ägna sig åt övergripande och långsiktiga frågor samt frågor som är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse för koncernen och bolaget.
Styrelsens arbete följer en skriftlig arbetsordning som ska säkerställa att styrelsen är allsidigt informerad och att alla styrelserelaterade aspekter av bolagets verksamhet tas upp till behandling. Enligt arbetsordningen har styrelsens ordförande ett särskilt ansvar för att genom regelbunden kontakt med verkställande direktör övervaka och diskutera Bactiguards utveckling. Ordföranden ska vidare bl.a. tillse att styrelsens ledamöter löpande genom verkställande direktören ges nödvändig information för att följa Bactiguards ekonomiska ställning, finansiella planering och utveckling samt att det årligen görs en utvärdering av styrelsens arbete. Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen under en 12 månaders cykel behandla bl. a. följande för bolaget väsentliga områden; redovisnings- och revisionsfrågor; marknad och marknadsanalys; riskidentifiering; strategi; organisation; utvärdering av styrelse och verkställande direktör samt system för intern kontroll; och kapitalstruktur. Styrelsens ordförande ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsearbetet. Under 2015 har ordföranden genomfört en skriftlig enkätutvärdering med samtliga styrelseledamöter omfattande 15 olika aspekter av styrelsens arbete. Styrelseordföranden har presenterat resultatet av utvärderingen för både styrelsen och valberedning.
Under 2015 har styrelsen haft totalt 13 protokollerade sammanträden. Samtliga styrelseledamöter har närvarat vid samtliga styrelsemöten. Under första halvåret 2015 har styrelsens arbete, utöver sedvanligt styrelsearbete, fokuserat på att finna en långsiktig ersättare för Johan Rugfelt och Niels Christiansen, som bolagets verkställande direktör. Detta slutfördes i samband med att Christian Kinch tillträdde som verkställande direktör den 12 juni 2015. Utöver detta har styrelsen under året arbetat med en långsiktig strategi för att öka geografiskt fokus på bolagets redan etablerade marknader samt nya marknader med stor potential.
Styrelsen har vidare fokuserat på säkerställandet av refinansieringen av bolagets obligationslån som förfaller i december 2016 och revideringen av företagets finansiella mål.
Styrelseledamöterna Thomas von Koch och Ulf Mattsson avböjde omval vid årsstämman 2015. Sedan årsstämman 2015 har styrelsen bestått av Stanley Brodén (ordförande sedan juni 2015), Mia Arnhult, Peter Hentschel och Christian Kinch. Ytterligare uppgifter om styrelseledamöterna finns på sid 34.
Revisionsutskottet har till uppgift att övervaka bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering samt, i förekommande fall, internrevision. Utskottet ska vidare granska och övervaka revisorns självständighet och opartiskhet och särskilt följa upp om revisorn tillhandahåller bolaget
andra tjänster än revisionstjänster. Utskottet biträder också med förslag till årsstämmans beslut om revisorsval. Fram till maj 2015 bestod revisionsutskottet av styrelseledamöterna Mia Arnhult (ordförande), Thomas von Koch samt Ulf Mattsson vilka uppfyllde Kodens oberoendekrav för utskottets ledamöter. Vid möte med revisionsutskottet under 2015 har samtliga ledamöter varit närvarade. Vid konstituerande styrelsemötet i maj 2015 beslöts att styrelsen i sin helhet skulle fullgöra revisionsutskottets uppgifter. I sin egenskap av styrelseledamot har Christian Kinch deltagit i arbetet även efter att han utsågs till verkställande direktör i juni 2015. I februari 2016 beslöt styrelsen att återinrätta revisionsutskottet och utse Mia Arnhult (ordförande), Stanley Brodén och Peter Hentschel till ledamöter av revisionsutskottet.
Ersättningsutskottet ska bistå styrelsen med förslag, rådgivning och beredning i frågor om ersättningsprinciper till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare samt individuell ersättning till verkställande direktör i enlighet med ersättningsprinciperna. Principerna omfattar bland annat förhållandet mellan fast och eventuell rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning, huvudsakliga villkor för eventuell bonus och incitamentsprogram samt huvudsakliga villkor för icke-monetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag. För verkställande direktör gäller även att styrelsen i sin helhet fastställer ersättning och andra anställningsvillkor. Aktierelaterade incitamentsprogram till koncernledningen beslutas dock av årsstämman. Utskottet ska vidare biträda styrelsen i övervakningen av det system genom vilket bolaget uppfyller lag, börsregler och Koden gällande bestämmelser om offentliggörande av information som har med ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare att göra samt följa och utvärdera eventuella pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer. Vid konstituerande styrelsemötet i maj 2015 valdes styrelseledamöterna Christian Kinch (ordförande), Stanley Brodén och Peter Hentschel till ledamöter av ersättningsutskottet (varvid de två sistnämnda ersatte de tidigare styrelseledamöterna Thomas von Koch och Ulf Mattsson). Efter att Christian Kinch tillträtt som verkställande direktör i juni 2015 beslutade styrelsen att ersättningsutskottet ska bestå av ledamöterna Stanley Brodén (ordförande) och Peter Hentschel. Kodens oberoendekrav för ersättningsutskottet har iakttagits. Vid möte med ersättningsutskottet under 2015 har samtliga ledamöter varit närvarade.
Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets verksamhet i enlighet med styrelsens instruktioner och föreskrifter. Verkställande direktören fungerar dessutom som ledningens ordförande och fattar beslut i samråd med övriga ledningen. Johan Rugfelt var verkställande direktör för Bactiguard under perioden 1 januari till den 15 mars 2015 då han på egen begäran återgick till sin tidigare roll som Chief Operating Officer (COO) och ersattes av Niels Christiansen som verkställande direktör. I juni 2015 konstaterade styrelsen
att rekryteringen av Niels Christiansen inte var rätt för Bactiguard och beslöt därför att istället utse Christian Kinch till verkställande direktör för Bolaget från och med 12 juni 2015. Ytterligare uppgifter om verkställande direktören finns på sid 34.
Då bolagets ekonomisystem är uppbyggt så att ingående av avtal och betalning av fakturor med mera måste följa de beslutsvägar, firmatecknings- och attesträtter som anges i de interna styrdokumenten finns det i grunden en kontrollstruktur för att motverka och förebygga de risker som bolaget identifierar. Utöver dessa kontrollstrukturer företas en rad kontrollaktiviteter för att ytterligare upptäcka samt korrigera fel och avvikelser. Sådana kontrollaktiviteter består av uppföljning på olika nivåer i organisationen, såsom till exempel uppföljning och avstämning i styrelsen av fattade styrelsebeslut, genomgång och jämförelse av resultatposter, kontoavstämningar samt godkännande och redovisning av affärstransaktioner hos ekonomiavdelningen. I enlighet med styrelsens arbetsordning gör styrelsen en gång om året en genomgång av intern kontroll. Identifiering görs av de risker som bedöms finnas och åtgärder fastställs för att reducera dessa risker. Revisorn bjuds in att på ett styrelsemöte redogöra för sina granskningsåtgärder avseende intern kontroll.
Fördelning och delegering av ansvar har dokumenterats och kommunicerats i för styrelsen och bolaget styrande interna dokument såsom; styrelsens arbetsordning, instruktion till verkställande direktör, delegationsordning, attestordning samt övriga interna styrdokument, exempelvis ekonomihandbok. Samtliga
interna styrdokument uppdateras regelbundet vid ändring av till exempel lagstiftning eller redovisningsstandarder. Bactiguard har byggt upp en organisation som syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen blir korrekt och effektiv.
De interna styrdokumenten klargör vem som ansvarar för vad och den dagliga interaktionen mellan berörda personer gör att relevant information och kommunikation når samtliga berörda parter. Koncernledningen erhåller såväl veckovis som månatligen viss finansiell information om bolaget och dess dotterbolag avseende utvecklingen av kommande investeringar samt likviditetsplanering. Bolagets kommunikationspolicy syftar till att säkerställa att all informationsgivning externt och internt blir korrekt och ges vid för varje tillfälle lämplig tidpunkt.
Uppföljning sker löpande på samtliga nivåer i organisationen. Styrelsen utvärderar regelbundet den information som företagsledningen och revisorerna lämnar. Därutöver har styrelsen en årlig uppföljning av gjord riskbedömning och beslutade åtgärder. Av särskild betydelse är styrelsens övervakning för utveckling av den interna kontrollen och för att se till att åtgärder vidtas rörande eventuella brister och förslag som framkommer.
Beaktat verksamhetens omfattning och organisationens utformning i övrigt har styrelsen inte funnit anledning att inrätta en internrevisionsenhet. Styrelsen har bedömt att den övervakning och granskning som redovisas ovan är tillräcklig för att, tillsammans med den externa revisionen, upprätthålla en effektiv intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
f 1951
Styrelseledamot sedan 2015. Utbildning: Ekonomutbildning vid Linköpings Universitet. MiL:s Management utbildning.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande för Frösunda Omsorg AB i Stockholm. Industrial Adviser till EQT.
Aktieinnehav i bolaget: 50 000 st Köpoption B (Jur person) Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen och bolagets större ägare.
f 1966 Verkställande direktör för koncernen sedan juni 2015 och tidigare under perioden 2005 till mars 2014. Styrelseordförande från mars 2014 till juni 2015. Styrelseuppdrag inom koncernen sedan 2005.
Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swecare Aktiebolag och SWIB Holding AB.
Aktieinnehav i bolaget: 2 000 000 aktier av serie A (Jur person) och 8 160 484 av serie B (Eget, Familj, Jur person).
Ej oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen eller bolagets större ägare.
f 1969
Styrelseledamot sedan 2014 samt ordförande i revisionsutskottet. Styrelseuppdrag inom koncernen sedan 2014.
Utbildning: Examen i företagsekonomi och handelsrätt, Lunds universitet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Devyser Holding AB och Devyser AB. Styrelseledamot i Odd Molly International AB (publ), Footway Group AB (publ), Nanexa AB, M2 Capital Management AB och Suburban Properties Stockholm AB samt bolagsman i Utvecklingsbolaget Persson & Persson i Stockholm HB. Styrelseledamot och VD för M2 Gruppen AB samt VD för Locellus
AB och Arnhult Invest AB. Aktieinnehav i bolaget: 50 000 st
Köpoption B (Eget) och 516 000 aktier av serie B (Jur person).
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen och bolagets större ägare.
f 1949
Styrelseledamot sedan 2015 .
Utbildning: Civilingenjör, Kemi – Chalmers Tekniska Högskola. Studier i företagsekonomi vid Göteborgs Universitet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Reapplix Aps, Styrelseordförande i Diasend AB, Styrelseledamot i Lumina Adhesives AB.
Aktieinnehav i bolaget: 72 000 st Köpoption B (Eget)
Oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen, ej oberoende i förhållande till bolagets större ägare.
f 1966
VD
Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Swecare Aktiebolag och SWIB Holding AB.
Bakgrund: Grundare av Kinchard AB och Netpharma AB samt uppdrag inom koncernen.
Aktieinnehav i bolaget: 2 000 000 aktier av serie A (Jur person) och 8 160 484 av serie B (Eget, Familj, Jur person).
f 1966
Vice President Sales & New business Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Nordic Public Affairs AB.
Bakgrund: Kommunikationsdirektör för TeliaSonera AB och Scania AB. Styrelseledamot i BE Group AB och OJSC MegaFon samt ledamot i Stockholms Handelskammares fullmäktige.
Aktieinnehav i bolaget: 48 000 st Köpoption B (Eget) och 22 500 aktier av serie B (Eget).
f 1967 CFO
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Terroir Suisse AB, styrelseledamot och CEO för Fredrik Järrsten Konsult AB.
Bakgrund: Uppdrag inom SEB Enskilda, Lazard, Litorina Kapital samt inom Aleris-koncernen.
Aktieinnehav i bolaget: 150 000 st Köpoption B (Jur person) och 20 000 aktier av serie B (Jur person).
f 1967 COO
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Bakgrund: Uppdrag inom McKinsey, Bain, SEB, Exportrådet samt inom koncernen.
Aktieinnehav i bolaget: 300 000 st Köpoption B (Eget) och 20 000 aktier av serie B (Eget).
| Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5, 6, 36 | 131 420 | 93 528 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 7 043 | 4 766 |
| Summa | 138 463 | 98 294 | |
| Råvaror och förnödenheter | 36 | -7 902 | -6 499 |
| Övriga externa kostnader | 7, 8, 36 | -56 287 | -48 921 |
| Personalkostnader | 9 | -52 942 | -44 996 |
| Avskrivningar | 14, 16–21 | -32 850 | -30 131 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 078 | -3 161 | |
| Resultatandelar i intresseföretag | 23 | -70 | -69 |
| Summa rörelsens kostnader | -151 129 | -133 777 | |
| Rörelseresultat | -12 666 | -35 483 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Finansiella intäkter | 10 | 2 657 | 3 641 |
| Finansiella kostnader | 11 | -20 961 | -83 998 |
| Summa | -18 304 | -80 358 | |
| Resultat före skatt | -30 970 | -115 841 | |
| Inkomstskatt | 12 | 4 469 | 5 104 |
| Årets resultat | -26 501 | -110 737 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderföretagets aktieägare | -26 501 | -110 737 | |
| Resultat per aktie i kr | 36 | -0,80 | -4,43 |
| Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -26 501 | -110 737 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Komponenter som kommer att omklassificeras till årets resultat | |||
| Omräkningsdifferenser | 1 146 | -655 | |
| Övrigt totalresultat, efter skatt | 1 146 | -655 | |
| Summa totalresultat för året | -25 355 | -111 392 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderföretagets aktieägare | -25 355 | -111 392 | |
| Totalresultat per aktie i kr | -0,76 | -4,45 |
| Belopp i Tkr | Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2014-01-01 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | ||||
| Goodwill | 13 | 226 292 | 226 292 | 226 292 |
| Teknologi | 14 | 260 418 | 284 225 | 308 032 |
| Varumärke | 15 | 25 572 | 25 572 | 25 572 |
| Kundrelationer Aktiverade utvecklingskostnader |
16 17 |
12 908 12 062 |
14 088 7 772 |
15 268 6 636 |
| Patent | 18 | 1 272 | 1 454 | 1 366 |
| Summa | 538 524 | 559 402 | 583 166 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Förbättringsutgift på annans fastighet | 19 | 17 917 | 15 812 | 10 877 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 20 | 7 412 | 9 763 | 6 489 |
| Inventarier, verktyg och installationer Summa |
21 | 5 432 30 761 |
6 204 31 779 |
2 135 19 501 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Kundfordringar | 25 | 6 012 | 9 531 | – |
| Andelar i intressebolag | 23 | 1 298 | 1 368 | 1 293 |
| Summa | 7 310 | 10 899 | 1 293 | |
| Summa anläggningstillgångar | 576 595 | 602 080 | 603 960 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 24 | 11 687 | 8 974 | 3 590 |
| Kundfordringar | 25 | 51 634 | 81 625 | 94 137 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 4 620 | 5 018 | 2 212 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 9 591 | 8 285 | 7 914 |
| Likvida medel | 27 | 22 119 | 105 147 | 5 417 |
| Summa | 99 651 | 209 048 | 113 270 | |
| Summa tillgångar | 676 246 | 811 128 | 717 230 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderföretagets | ||||
| aktieägare | ||||
| Aktiekapital | 28 | 833 | 833 | 500 |
| Omräkningsreserv Övrigt tillskjutet kapital |
352 675 690 |
-794 675 690 |
-139 202 673 |
|
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | -259 432 | -232 931 | -122 298 | |
| Summa | 417 443 | 442 798 | 80 736 | |
| Summa eget kapital | 36 | 417 443 | 442 798 | 80 736 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 12 | 34 767 | 39 237 | 44 398 |
| Obligationslån | 29 | – | 195 569 | 427 500 |
| Summa | 34 767 | 234 806 | 471 898 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Obligationslån | 29 | 142 140 | – | – |
| Checkräkningskredit Leverantörsskulder |
30 | – 4 017 |
– 10 995 |
57 461 7 397 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 996 | 3 938 | 9 186 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31, 36 | 73 883 | 118 591 | 90 552 |
| Summa | 224 036 | 133 524 | 164 596 | |
| Summa skulder | 258 803 | 368 330 | 636 494 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 676 246 | 811 128 | 717 230 | |
| Ställda säkerheter | 32 | 185 718 | 308 810 | 363 546 |
| Eventualförpliktelser | – | – | – |
| Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i Tkr | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare |
| Utgående balans per 31 december 2013 | 500 | 202 673 | -139 | -62 082 | 140 953 | |
| Effekt av ändrad redovisningsprincip | 36 | – | – | – | -60 217 | -60 217 |
| Justerad ingående balans per 1 januari 2014 Totalresultat |
500 | 202 673 | -139 | -122 299 | 80 736 | |
| Årets resultat | – | – | – | -110 737 | -110 737 | |
| Övrigt totalresultat: | ||||||
| Omräkningsdifferenser Summa övrigt totalresultat, efter skatt |
– – |
– – |
-655 -655 |
– – |
-655 -655 |
|
| Summa totalresultat | – | – | -655 | -110 737 | -111 392 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Emission | 333 | 473 017 | _ | _ | 473 350 | |
| Återköp egna optioner | – | – | – | 105 | 104 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 333 | 473 017 | – | 105 | 473 454 | |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 833 | 675 690 | -794 | -232 931 | 442 798 | |
| Ingående balans per 1 januari 2015 Totalresultat |
833 | 675 690 | -794 | -232 931 | 442 798 | |
| Årets resultat | – | – | – | -26 501 | -26 501 | |
| Övrigt totalresultat: | ||||||
| Omräkningsdifferenser | – | – | 1 146 | – | 1 146 | |
| Summa övrigt totalresultat, efter skatt | – | – | 1 146 | – | 1 146 | |
| Summa totalresultat | – | – | 1 146 | -26 501 | -25 355 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – | – | |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 833 | 675 690 | 352 | -259 432 | 417 443 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten Periodens resultat -26 501 -110 737 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar 32 850 30 131 Marknadsvärdering obligationslån -2 602 32 101 Övriga ej kassaflödespåverkande poster -3 653 -10 055 94 -58 560 Ökning/minskning av varulager -2 628 -5 936 Ökning/minskning av kundfordringar -4 747 2 982 Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar 141 -2 270 Ökning/minskning av leverantörsskulder -7 371 3 561 Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder -6 280 24 479 Kassaflöde från den löpande verksamheten -20 885 22 816 Investeringsverksamheten Investering i immateriella tillgångar -5 921 -2 397 Investering i materiella anläggningstillgångar -5 744 -15 692 Investering i intressebolag – -145 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 666 -18 233 Operativt kassaflöde -32 456 -53 977 Finansieringsverksamheten Nyemission – 473 350 Amortering av skuld -50 827 -321 495 Återköp egna optioner – 104 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -50 827 151 959 Årets kassaflöde -83 283 97 983 Likvida medel vid årets början 105 147 5 417 Kursdifferens i likvida medel 255 1 747 Likvida medel vid årets slut 22 119 105 147 |
Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|
| Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | – | – | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 7 036 | 12 287 |
| Summa | 7 036 | 12 287 | |
| Övriga externa kostnader | 7, 8 | -2 752 | -9 563 |
| Personalkostnader | 9 | -12 750 | -9 040 |
| Summa rörelsens kostnader | -15 502 | -18 604 | |
| Rörelseresultat | -8 466 | -6 317 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 5 275 | 5 869 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -27 674 | -52 582 |
| Summa resultat från finansiella poster | -22 399 | -46 713 | |
| Resultat efter finansiella poster | -30 865 | -53 030 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | – | – |
| Årets resultat | -30 865 | -53 030 |
| Belopp i Tkr | Not | 2015-01-01– 2015-12-31 |
2014-01-01– 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -30 865 | -53 030 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | |
| Summa totalresultat | -30 865 | -53 030 |
| Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 22 | 384 574 | 384 574 |
| Fordringar hos koncernföretag | 315 200 | 272 000 | |
| Summa | 699 774 | 656 574 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 12 977 | 13 407 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | – | 10 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 1 457 | 489 |
| Summa | 14 434 | 13 906 | |
| Kassa och bank | 27 | 16 052 | 87 319 |
| Summa omsättningstillgångar | 30 486 | 101 225 | |
| Summa tillgångar | 730 260 | 757 799 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 28 | 833 | 833 |
| Summa | 833 | 833 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 528 225 | 581 255 | |
| Årets resultat | -30 865 | -53 030 | |
| Summa | 497 360 | 528 225 | |
| Summa eget kapital | 498 193 | 529 058 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 29 | – | 222 920 |
| Summa | – | 222 920 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 29 | 225 259 | – |
| Skulder till koncernföretag | – | – | |
| Leverantörsskulder | 93 | 485 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 009 | 1 233 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 5 706 | 4 102 |
| Summa | 232 067 | 5 820 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 730 260 | 757 799 | |
| Ställda säkerheter Eventualförpliktelser |
32 | 564 574 – |
564 574 – |
| Belopp i Tkr | Aktie kapital |
Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2014 | 500 | – | 108 239 | 108 739 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | – | – | -53 030 | -53 030 |
| Summa totalresultat | – | – | -53 030 | -53 030 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Emission | 333 | – | 473 017 | 473 350 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 333 | – | 473 017 | 473 350 |
| Utgående balans per 31 december 2014 | 833 | – | 528 225 | 529 058 |
| Ingående balans per 1 januari 2015 Totalresultat |
833 | – | 528 225 | 529 058 |
| Årets resultat | – | – | -30 865 | -30 865 |
| Summa totalresultat | – | – | -30 865 | -30 865 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | – | – |
| Utgående balans per 31 december 2015 | 833 | – | 497 360 | 498 193 |
| Belopp i Tkr | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Periodens resultat | -30 865 | -53 030 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | -3 893 | -5 043 | |
| -34 758 | -58 073 | ||
| Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder och fordringar | 6 691 | -6 369 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -28 067 | -64 441 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | – | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Emission | – | 250 850 | |
| Upptagande av lån dotterföretag | -43 200 | -100 611 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -43 200 | 150 239 | |
| Årets kassaflöde | -71 267 | 85 798 | |
| Likvida medel vid årets början | 87 319 | 1 521 | |
| Likvida medel vid årets slut | 16 052 | 87 319 |
Bactiguard Holding AB med organisationsnummer 556822-1187 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 15, 146 21 Tullinge. Företagets och dess dotterföretags ("koncernens") verksamhet, bedrivs i södra Stockholm (huvudkontor och produktionsanläggning) och i Malaysia (produktionsanläggning). Verksamheten omfattar forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av företagets produkter och tekniska lösningar.
Koncernredovisningen för Bactiguard Holding AB har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av IFRS Interpretations Committee per den 31 december 2015.
Vidare tillämpar koncernen Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är koncernens rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inget annat anges. Nedan beskrivs de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats.
Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter 2015.
De nya och ändrade standarder och tolkningar som har givits ut men som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2016 har ännu inte börjat tillämpats av koncernen. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas första gången.
| Standarder | Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar: |
|---|---|
| IFRS 9 Financial Instruments | 1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 15 Revenue from | |
| contracts with customers | 1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 16 Leases | 1 januari 2019 eller senare |
IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna.
IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för i vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till avgörs av dels företagets syfte med innehavet av tillgången (d.v.s. företagets "affärsmodell"), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersätts av en ny "expected loss-metod".
Syftet med de nya reglerna för säkringsredovisning är att företagets riskhantering ska avspeglas i redovisningen. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet inte längre kvar. IFRS 9 är tillämplig på räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU. Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller koncernens finansiella tillgångar och skulder. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla intäkter som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning enligt IFRS 15 är att ett företag ska redovisa en intäkt på det sätt som återspeglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig rätt att erhålla i utbyte mot varan eller tjänsten. En intäkt redovisas
då kunden erhåller kontroll över varan eller tjänsten. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande. IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare med tidigare tillämpning tillåten. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 16 Leases utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en "right of use model" och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller kortare samt leasingavtal som uppgår till mindre värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. För leasegivare innebär IFRS 16 inga egentliga skillnader jämfört med IAS 17. IFRS 16 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att IFRS 15 tillämpas samtidigt. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 16 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
Företagsledningen bedömer att övriga nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som inte har trätt i kraft, väntas inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Ändringar i RFR 2 har inte haft någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter 2015.
De ändringar i RFR 2 Redovisning i juridiska personer som träder ikraft fr.o.m. 1 januari 2016 avser främst följande områden:
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
Ökade upplysningskrav i juridisk person för att förtydliga innebörd av "utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen". Omfattar redovisningsprinciper för finansiella instrument, principer för säkringsredovisning och principer för bortbokning från balansräkningen. Större företag ska även lämna upplysningar om derivatinstrument som inte värderas till verkligt värde samt upplysningar om utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller liknande värdepapper. Ändringen kommer att innebära utökade redovisningsprinciper.
Företagsledningen bedömer att övriga ändringar i RFR 2, som ännu inte har trätt i kraft, inte väntas få någon väsentlig påverkan på moderföretagets finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Bactiguard Holding AB och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande innebär en rätt att direkt eller indirekt utforma strategierna för ett företag i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen av om ett bestämmande inflytande föreligger, ska aktieägaravtal samt potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 % av rösterna.
Dotterföretag tas med i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande även om detta leder till ett negativt värde för innehav utan bestämmande inflytande.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov justerats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen
Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.
När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan
Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna samt eventualtillgångarna redovisas till verkligt värde per förvärvstidpunkten med följande undantag:
Eventualförpliktelser som övertagits i ett rörelseförvärv redovisas som om de är befintliga förpliktelser som härrör från inträffade händelser och vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
För varje rörelseförvärv värderas tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar.
Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Goodwill som uppkommer vid förvärv av dotterföretag utgör det belopp varmed summan av köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Goodwill som uppkommer vid förvärv av dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov fördelas goodwill på de kassagenererande enheter som förväntas dra nytta av synergierna som uppkommer vid förvärvet. Goodwill skall prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller oftare när det finns en indikation på att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Om återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, fördelas nedskrivningsbeloppet, först minskas det redovisade värdet för goodwill som hänförts till den kassagenererande enheten och sedan minskas redovisat värde för goodwill som hänförts till övriga tillgångar i en enhet. En redovisad nedskrivning av goodwill kan inte återföras i en senare period.
Vid försäljning av ett dotterföretag tas kvarvarande redovisat värde på goodwill med i beräkningen av realisationsresultatet.
Ett rörelsesegment är en del av ett företag som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet granskas av företagets högste verkställande beslutsfattare, och för vilken det finns fristående finansiell information. Företagets rapportering av rörelsesegment överensstämmer med den interna rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som bedömer rörelsesegmentens resultat och beslutar om
fördelning av resurser. Företagets bedömning är att koncernledningen utgör den högste verkställande beslutfattaren.
Bolaget bedöms i sin helhet verka inom en rörelsegren.
Koncernens intäkter härrör främst från licensintäkter och intäkter från försäljning av BIP-produkter. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter och liknande avdrag.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när varorna levererats och äganderätten har överförts till kunden när samtliga villkor nedan är uppfyllda:
Ovanstående innebär att varje avtal kräver en analys av de omständigheter och villkor som påverkar transaktionen.
Koncernens intäkter från royalty härrör från licensintäkterna. Intäkterna periodiseras löpande baserat på utfall av försäljning och redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd.
När koncernen sluter distributionsavtal avseende rättighet till geografisk marknad och med en rättighet att ropa av produkter redovisas de, i avtalen fastställda belopp, som kundfordringar samt förutbetalda intäkter. Tidpunkt för intäktsredovisning samt avräkning mot förutbetalda intäkter sker när produkterna levereras.
Utdelningsintäkter redovisas när aktieägarens rätt att erhålla betalning har fastställts.
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran.
Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Koncernen har endast operationella leasingavtal.
Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen redovisas i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen bedriver sin verksamhet (funktionell valuta). I koncernredovisningen omräknas samtliga belopp till svenska kronor (SEK), vilket är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas i respektive enhet till enhetens funktionella valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om.
Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen för den period i vilka de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterföretags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat väsentligt under perioden då istället transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och överförs till koncernens omräkningsreserv. Vid avyttring av ett utländskt dotterföretag redovisas sådana omräkningsdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, uppförande eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, inräknas i tillgångens anskaffningsvärde tills den tidpunkt då tillgången är färdigställd för dess avsedda användning eller försäljning. Ränteintäkter från tillfällig placering av upplånade medel för ovan beskriven tillgång dras av från de låneutgifter som får inräknas i tillgångens anskaffningsvärde.
Övriga låneutgifter redovisas i resultatet i den period de uppkommer.
Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner.
Köpoptioner har förvärvats av anställda från ägarna till marknadspris. Dessa är inte att betrakta som en aktierelaterad ersättning och inga upplysningar lämnas således enligt IFRS2.
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs.
Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill eller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld (som inte är ett rörelseförvärv) och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Uppskjuten skatteskuld redovisas för skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag, utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom överskådlig framtid. De uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader avseende sådana investeringar ska bara redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och det är troligt att ett sådant utnyttjande kommer att ske inom överskådlig framtid.
Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran.
Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats i
övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, ska skatteeffekten redovisas i förvärvskalkylen.
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer.
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens värde minskat med bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod som uppskattas till: Förbättringsutgift på annans fastighet 5–15 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 år Inventarier, verktyg och installationer 5 år
Bedömda nyttjandeperioder, restvärden och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring av tillgången, utgörs av skillnaden mellan eventuella nettointäkten vid avyttringen och dess redovisade värde, redovisas i resultatet i den period när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
– Aktiverade utgifter för produktutveckling
Internt upparbetade immateriella tillgångar som härrör från koncernens produktutveckling redovisas endast om följande villkor är uppfyllda:
Om det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den period de uppkommer.
Efter första redovisningstillfället redovisas internt upparbetade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill när de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och deras verkliga värden kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för sådana immateriella tillgångar utgörs av deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten.
Efter det första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar på samma sätt som separat förvärvade immateriella tillgångar.
| Teknologi | 15 år |
|---|---|
| Kundrelationer | 15 år |
| Patent | 20 år |
| Aktiverade utgifter för produktutveckling | 5 år |
| Varumärke | Obestämbar nyttjandeperiod |
En immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår när en immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning, utgörs av skillnaden mellan det som erhålls vid avyttringen och tillgångens redovisade värde, redovisas i resultaträkningen när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning ska prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller när det finns en indikation på värdeminskning.
Återvinningsvärdet är det högre värdet av det verkliga värdet minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången.
Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen.
Då en nedskrivning sedan återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde till det omvärderade återvinningsvärdet, men det förhöjda redovisade värdet får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång eller en del av en finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld eller en del av en finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser. Exempel på sådana händelser är väsentligt försämrad finansiell ställning för motparten eller utebliven betalning av förfallna belopp.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som vid den efterföljande redovisningen inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas vid den initiala redovisningen till verkligt värde med tillägg respektive avdrag för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar och finansiella skulder som vid den efterföljande redovisningen värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas vid den initiala redovisningen till verkligt värde. Vid den efterföljande redovisningen värderas finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39.
Vid den initiala redovisningen kategoriseras en finansiell tillgång eller en finansiell skuld i en av följande kategorier:
De finansiella tillgångarnas och finansiella skuldernas verkliga värden bestäms enligt följande:
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder med standardvillkor som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris.
Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade värderingsmodeller som baseras på information hämtad från observerbara aktuella marknadstransaktioner.
För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges i efterföljande noter.
Med upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Likvida medel inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter samt är föremål för en obetydlig risk för värdeförändringar. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet. Kassamedel och banktillgodohavanden kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. På grund av att bankmedel är betalningsbara på anfordran motsvaras upplupet anskaffningsvärde av nominellt belopp. Kortfristiga placeringar kategoriseras som "Innehav för handel" och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Kundfordringar kategoriseras som "Lånefordringar och kundfordringar" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. De kundfordringar med löptid mer än 12 månader redovisas som finansiell tillgång och diskonteras. Avdrag görs för fordringar som bedömts som osäkra. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Leverantörsskulder kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är dock kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och lånets återbetalningsbelopp periodiseras över lånets löptid enligt effektivräntemetoden och redovisas i resultaträkningen som räntekostnad.
Företagsobligationen består av ett värdekontrakt (en skulddel) och inbäddade derivat. Skulddelen redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde och de inbäddade derivaten värderas och redovisas under vissa förutsättningar till verkligt värde på samma sätt som fristående derivatinstrument. De inbäddade derivaten uppkommer i och med att obligationens återbetalningsbelopp bestäms av koncernens EBITDA för en viss framtida period. Istället för att värdera skulddelen och de inbäddade derivaten var för sig har koncernen valt att värdera hela det sammansatta instrumentet (dvs. skulddelen och de inbäddade derivaten tillsammans) till verkligt värde. De värdeförändringar som uppkommer redovisas i finansnettot i resultaträkningen. Det sammansatta instrumentet kategoriseras som "Verkligt värde via resultaträkningen".
Valutaterminer kan användas för säkring av flöden i utländsk valuta. Säkringsinstrumenten redovisas separat till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändring i resultaträkningen. Under året har Koncernen inte använts sig av några derivatinstrument.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och uppskattade kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma en försäljning.
Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Det belopp som avsätts utgör den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, ska det redovisade värdet motsvara nuvärdet av dessa utbetalningar.
Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt.
Moderföretaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Tillämpning av RFR 2 innebär att moderföretaget så långt som möjligt tillämpar alla av EU godkända IFRS inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt beaktat sambandet mellan redovisning och beskattning. De ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2013 har ej haft någon effekt på moderbolagets finansiella rapporter.
Skillnaderna mellan moderföretagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
Moderföretagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderföretagets finansiella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag.
Ett koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag, vilket innebär att koncernbidraget redovisas som en finansiell intäkt.
Koncernbidrag lämnade från moderföretaget till ett dotterföretag redovisas i resultaträkningen som en bokslutsdisposition.
Moderföretagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Moderföretaget tillämpar inte IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. I moderföretaget tillämpas en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen.
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Resultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar.
EBITDA-marginal EBITDA / intäkter.
EBITDA justerad för kostnader av engångskaraktär.
Justerad EBITDA / intäkter.
Resultat för perioden / Vägt genomsnittligt emissionkorrigerat antal aktier under perioden.
Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår.
Ett villkor för intäktsredovisning är att intäkterna från försäljning ska redovisas då betydande risker och förmåner förknippade med äganderätten har överförts till köparen. Bedömning av när dessa risker och förmåner överförts kräver granskning av varje kontrakt och de omständigheter under vilka respektive transaktion genomförts. De kvantifierade belopp som bedömts som intäkter redovisas i not 5.
Koncernen testar varje år, eller vid indikation om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärken, se not 13.
Kundfordringar utgör en av de mest väsentliga posterna i balansräkningen och redovisas till nominellt belopp netto efter avdrag för avsättning för osäkra kundfordringar. De kundfordringar som har en löptid på mer än 12 månader diskonteras. Reserven för osäkra kundfordringar är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Koncernen gör löpande bedömningar av samtliga utestående kundfordringar. Reservering görs för förfallna fordringar där betalning framstår som mindre sannolik. 61% av kundfordringarna avser territoriella avgifter och motsvaras av en förutbetald intäkt med samma belopp, dvs dessa kundfordringar har ännu inte redovisats som intäkter och en eventuell reservering av dem skulle reducera förutbetalda intäkter och inte resultatet. Se not 4 för ytterligare information avseende kreditrisken.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder utgör balansposter som är föremål för uppskattningar och bedömningar. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskattningar och bedömningar påverkar det redovisade uppskjutna skattebeloppen genom att det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder ska fastställas men även genom prognoser avseende framtida skattepliktiga vinster om ett framtida nyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av sådana.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av risk. Koncernens målsättning är att skapa ett övergripande riskhanteringsprogram som fokuserar på att minimera potentiella ogynnsamma effekter på det finansiella resultatet. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens risker. De ramar som gäller för exponering, hantering och uppföljning av finansiella risker fastställs av styrelsen och revideras årligen. Styrelsen har delegerat ansvaret för den dagliga riskhanteringen till bolagets VD som i sin tur har delegerat till bolagets CFO. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från de fastställda ramarna. Nedan specificeras olika finansiella risker som Bactiguard utsätts för.
Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att ta upp externa lån. Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk genom en löptidsanalys avseende finansiella skulder. Beloppen i dessa tabeller är inte diskonterade värden och de innehåller i förekommande fall även räntebetalningar vilket innebär att dessa belopp inte är möjliga att stämma av mot de belopp som redovisas i balansräkningarna. Räntebetalningar är fastställda utifrån de förutsättningar som gäller på balansdagen. Belopp i utländsk valuta är omräknade till svenska kronor till balansdagens valutakurser.
För vidare information om villkor i Obligationsavtalet se not 29.
| Inom | 3–12 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2014-12-31 | 3 mån | mån | 2–5 år | Över 5 år | Summa |
| Obligationslån | – | 20 735 | 209 235 | – | 229 970 |
| Leverantörsskulder | 10 995 | – | – | – | 10 995 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – | – |
| Summa | 10 995 | 20 735 | 209 235 | – | 240 965 |
| Koncernen 2015-12-31 | |||||
| Obligationslån | – | 153 180 | – | – | 153 180 |
| Leverantörsskulder | 4 017 | – | – | – | 4 017 |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – | – |
| Summa | 4 017 | 153 180 | – | – | 157 197 |
| Moderbolaget 2014-12-31 | |||||
| Obligationslån | – | 25 025 | 252 525 | – | 277 550 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 485 | – | – | – | 485 |
| Summa | 485 | 25 025 | 252 525 | – | 278 035 |
| Moderbolaget 2015-12-31 | |||||
| Obligationslån | – | 252 525 | – | – | 252 525 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 93 | – | – | – | 93 |
| Summa | 93 | 252 525 | – | – | 252 618 |
Bolaget hanterar likviditets- och finansieringsrisker genom löpande uppföljning av likviditetsprognoser och kontinuerlig utvärdering av alternativa finansieringslösningar.
Med kreditrisk avses risken för att motparten i en transaktion orsakar koncernen en förlust genom att inte fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser. Koncernens exponering för kreditrisk är huvudsakligen hänförlig till kundfordringar. För att begränsa koncernens kreditrisk görs en kreditbedömning av varje ny kund. Befintliga kunders finansiella situation följs också löpande upp för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler.
Kundfordringarna är spridda på ett stort antal kunder där dock ett fåtal kunder står för en väsentlig del av de totala kundfordringarna. Kundfordringarna är inte koncentrerade till ett specifikt geografiskt område.
Ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Försäljning av varor sker endast till kunder där kreditrisken bedöms liten. Bactiguard utgår ifrån Exportkreditnämndens bedömning av kreditvärdighet i respektive land. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
I enlighet med IAS 39 klassificeras alla finansiella instrument utifrån värderingskategorier. Tabellen nedan visar koncernens finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori samt redovisat värde och verkligt värde per post.
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovi sat värde |
Verkligt värde |
Redovi sat värde |
Verkligt värde |
||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Låne- och kundfordringar: | |||||
| Kundfordringar | 57 646 | 57 646 | 91 156 | 91 156 | |
| Likvida medel | 22 119 | 22 119 | 105 147 | 105 147 | |
| Summa finansiella tillgångar | 79 765 | 79 765 | 196 303 | 196 303 | |
| Finansiella skulder | |||||
| Finansiella skulder redovisade till verkligt värde via resultatet: |
|||||
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 195 569 | 195 569 | |
| Övriga finansiella skulder | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 142 140 | 142 140 | – | – | |
| Leverantörsskulder | 4 017 | 4 017 | 10 995 | 10 995 | |
| Övriga skulder | 77 879 | 77 879 | 122 529 | 122 529 | |
| Summa finansiella skulder | 224 036 | 224 036 | 329 093 | 329 093 |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen utgörs av långfristiga kundfordringar samt obligationslån. För koncernens övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder bedöms de redovisade värdena vara en god approximation av de verkliga värdena. En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan, bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde.
I tabellen på sidan 49 presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde samt hur klassificeringen i verkligt värde hierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder som företaget har tillgång till vid värderingstidpunkten. En marknad betraktas som aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.
Nivå 2 – Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka är direkt eller indirekt observerbara för tillgången eller skulden. Nivå 3 – Icke observerbara indata för tillgången eller skulden.
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
| Finansiella tillgångar | ||||||
| Kundfordringar | – | – | 6 012 | – | – | 9 531 |
| Summa finansiella tillgångar | – | – | 6 012 | – | – | 9 531 |
| Finansiella skulder | ||||||
| Obligationslån | 142 140 | – | – | 195 569 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 142 140 | – | – | 195 569 | – | – |
Kundfordringar
Hantering av kapitalrisk
och nytta till övriga intressenter.
bärande skulder minus likvida medel.
Obligationen är noterad på Nasdaq Stockholm och är föremål för handel via Carnegie, Nordea, Swedbank, SEB m.fl. Obligationen värderas till marknadspris.
Långfristiga kundfordringar med löptid längre än 12 månader har diskonterats.
Koncernens mål för förvaltning av kapital är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att generera skälig avkastning till aktieägarna
Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskulden dividerat med EBITDA (Rörelseresultat justerat för avskrivningar). Nettoskulden beräknas som ränte-
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Licensintäkter | 125 292 | 89 779 | – | – | |
| Försäljning av BIP produkter | 6 128 | 3 749 | – | – | |
| Valutakursdifferenser | 3 716 | 3 142 | – | – | |
| Övriga rörelseintäkter | 3 327 | 1 624 | 7 036 | 12 287 | |
| Summa | 138 463 | 98 294 | 7 036 | 12 287 |
Under 2015 har koncernintern försäljning i moderföretaget uppgått till 7 036 (12 287) Tkr och inköp till 0 Tkr (-).
Den information som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare, som underlag för fördelning av resurser och bedömning av segmentens resultat, delas inte upp på olika rörelsesegment. Koncernen utgör därför ett enda rörelsesegment.
Av koncernens totala intäkter motsvarar 93% (76%) försäljning till kunden C.R. Bard. Nettoomsättningen uppgår till 131 420 (93 528) Tkr och fördelas enligt följande per geografisk marknad: Amerika 95% (93%), MEA 3% (6%), Asien 0,5% (-%), Europa 1,5% (1%) varav Sverige 0,3% (0,2%).
Av koncernens totala anläggningstillgångar om 569 285 Tkr är mindre än 1% hänförligt till de utländska företagen.
Ingen varuförsäljning har under perioden skett i moderföretaget.
Med valutarisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade valutakurser. Exponeringen för valutarisk härrör huvudsakligen från betalningsflöden i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering, och från omräkning av balansposter i utländsk valuta samt vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar till koncernens presentationsvaluta som är svenska kronor, så kallad balansexponering.
Koncernens utflöden består huvudsakligen av SEK och USD samtidigt som koncernens inflöden huvudsakligen består av USD och EUR. Koncernen är därmed i stor omfattning påverkad av förändringar i dessa valutakurser.
Enligt koncernens valutapolicy kan transaktionsexponeringen reduceras genom att använda derivatinstrument. Koncernen har enligt valutapolicyn möjlighet att använda, terminskontrakt, swapar och valutaoptioner. Om sådana instrument används bör säkring ske till 40-80% av prognostiserade kassaflöden i USD under de närmast kommande tolv månaderna. Per den 31 december 2015 fanns inga utestående valutaterminer (-).
Koncernens konsoliderade resultat påverkas av valutakurser och är huvudsakligen hänförlig till USD och EUR. Enligt koncernens finanspolicy ska balansexponeringen inte säkras.
Baserat på årets intäkts-, kostnads- och valutastruktur skulle en generell förändring av kursen för svenska kronor gentemot USD med en procentenhet påverka koncernens rörelseresultat med cirka +/– 1,1 Mkr (1,0). En förändring av kursen för svenska kronor gentemot EUR med en procentenhet påverka koncernens rörelseresultat med cirka +/- 0,3 Mkr (0,9).
Med ränterisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassaflöden fluktuerar till följd av ändrade marknadsräntor. Koncernen är huvudsakligen exponerad för ränterisk genom dess obligationsfinansiering. Obligationen löper med en fast kupongränta, men obligationen marknadsvärderas och obligationskursen påverkas av förändrade marknadsräntor.
Då obligationen har en fast ränta har Bactiguard ingen direkt exponering mot ränterisk. Ränterisken i ett framtida scenario med externa långfristiga lån ska i första hand hanteras genom spridning av räntebindningstiderna.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Deloitte | ||||
| revisionsuppdrag | 532 | 475 | 532 | 475 |
| revisionsverksamhet utöver | 45 | 483 | – | 483 |
| revisionsuppdraget | ||||
| skatterådgivning | 27 | 239 | – | 239 |
| andra uppdrag | 231 | 452 | 160 | 452 |
| Summa | 835 | 1 649 | 692 | 1 649 |
| Övriga revisorer | ||||
| revisionsuppdrag | 51 | 47 | – | – |
| revisionsverksamhet utöver | – | – | – | – |
| revisionsuppdraget | ||||
| skatterådgivning | – | – | – | – |
| andra uppdrag | – | 140 | – | 140 |
| Summa | 51 | 187 | – | 140 |
Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbete innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Annan revisionsverksamhet avser så kallade kvalitetssäkringstjänster och omfattar bland annat granskning av koncernens delårsrapporter samt revision av EU finansierat projekt. Andra uppdrag under 2015 omfattar arbete avseende bland annat koncernens Transfer Pricing policy.
På balansdagen hade moderföretaget och koncernen utestående åtaganden i form av minimileaseavgifter under icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, med förfallotidpunkter enligt nedan:
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Inom ett år | 9 580 | 8 046 | – | – | |
| Mellan 1 och 5 år | 36 113 | 30 160 | – | – | |
| Senare än 5 år | 67 029 | 70 332 | – | – | |
| Summa | 112 722 108 538 | – | – |
Hyresåtaganden utgör större delen av belopp presenterade ovan. Årets kostnad för operationella leasingavtal uppgår till 8 716 (7 962) Tkr för koncernen och 39 (4 273) Tkr för moderföretaget.
| Anställda | 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda | Antal anställda |
Varav antal män |
Antal anställda |
Varav antal män |
|
| Moderföretaget | 4 | 3 | 3 | 2 | |
| Svenska dotterföretag | 35 | 15 | 39 | 19 | |
| Utländska dotterföretag | 26 | 11 | 16 | 5 | |
| Koncernen totalt | 65 | 29 | 58 | 26 |
| 2015 | 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totala löner och ersättningar till anställda | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Summa | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Summa | |
| Moderföretaget | 8 271 | 4 412 | 12 683 | 5 750 | 2 785 | 8 535 | |
| – varav pensionskostnader | 2 145 | 2 145 | 978 | 978 | |||
| Svenska dotterföretag | 27 376 | 10 428 | 37 804 | 22 330 | 9 160 | 31 490 | |
| – varav pensionskostnader | 3 898 | 3 898 | 3 601 | 3 601 | |||
| Utländska dotterföretag | 3 190 | 490 | 3 679 | 3 085 | 483 | 3 568 | |
| – varav pensionskostnader | – | – | – | – | |||
| Koncernen totalt | 38 836 | 15 330 | 54 166 | 31 164 | 12 429 | 43 593 | |
| – varav pensionskostnader totalt | 6 043 | 6 043 | 4 580 | 4 580 |
Löner och ersättningar till anställda exkluderar arvoden till konsulter (ej anställda). Ett avgångsvederlag om 4 171 Tkr till tidigare verkställande direktör är inkluderat i Moderföretagets totala löner och sociala kostnader.
Övriga personalkostnader uppgår till -1 224 (1 403) Tkr inklusive aktiverade personalkostnader om -3 946 (-1 346)Tkr avseende nedlagd tid i pågående projekt.
| Styrelse och ledande befattningshavare | 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Könsfördelning styrelse och ledande befattningshavare | Styrelse | Ledande befattnings havare |
Styrelse | Ledande befattnings havare |
|
| Män | 3 | 7 | 3 | 6 | |
| Kvinnor | 1 | 6 | 1 | 4 | |
| Totalt | 4 | 13 | 4 | 10 | |
| Ersättningar och övriga förmåner till ledande befattningshavare | Lön/ Arvode |
Övriga förmåner |
Pension | Summa | |
| Ledande befattningshavare 2015 | |||||
| Verkställande direktör | 4 791 | – | 1 576 | 6 367 | |
| Andra ledande befattningshavare | 11 483 | – | 1 992 | 13 475 | |
| Totalt | 16 274 | – | 3 568 | 19 842 | |
| Ledande befattningshavare 2014 | |||||
| Verkställande direktör | 1 981 | – | 304 | 2 285 | |
| Andra ledande befattningshavare | 8 764 | – | 897 | 9 661 | |
| Totalt | 10 745 | – | 1 201 | 11 946 |
Verkställande direktören har under året varit anställd i Bactiguard Holding AB. Posten verkställande direktör har under året omfattat tre personer, se vidare under rubriken Verkställande direktör i bolagstyrningsrapporten. Inget avtal om avgångsvederlag föreligger mellan bolaget och nuvarande VD och andra ledande befattningshavare. I tabellen ovan ingår avtalat avgångsvederlag om totalt 4 171 Tkr med tidigare anställd verkställande direktör. Andra ledande befattningshavare avser utöver koncernledningen även chef för produktion och inköp, tre regionala säljchefer, marknadschef, ekonomichef, chef för forskning och utveckling, kommunikationsdirektör samt en chef för regulatoriska frågor.
| 2015 | 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Lön/ Arvode styrelse ledamot |
Arvode revisions utskott |
Pension | Summa | Lön/ Arvode styrelse ledamot |
Arvode revisions utskott |
Pension | Summa |
| Stanley Brodén, styrelseordförande | 122 | – | – | 122 | – | – | – | – |
| Peter Hentschel, styrelseledamot | 122 | – | – | 122 | – | – | – | – |
| Christian Kinch, styrelseordförande, t o m maj | 1 538 | – | 288 | 1 826 | 2 933 | – | 471 | 3 404 |
| Ulf Mattson, styrelseledamot, t o m maj | 63 | – | – | 63 | 164 | – | – | 164 |
| Mia Arnhult, styrelseledamot | 186 | – | – | 186 | 124 | – | – | 124 |
| Totalt | 2 033 | – | 288 | 2 320 | 3 221 | – | 471 | 3 692 |
Bonus, inkluderade i ovanstående löner och ersättningar till styrelsen och VD, uppgår till - (-) Tkr. Av koncernens och moderbolagets totala pensionskostnader utgörs ingen del av förmånsbestämda planer.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ränteintäkter | 3 | 130 | – | 128 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | – | 5 275 | 5 741 |
| Marknadsvärdering företagsobligation | 2 602 | – | – | – |
| Valutakursvinster | 52 | 3 511 | – | – |
| Summa finansiella intäkter | 2 657 | 3 641 | 5 275 | 5 869 |
Samtliga ränteintäkter är hänförliga till finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Räntekostnader | 19 145 | 36 716 | 27 365 | 38 510 |
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – | – | 72 |
| Marknadsvärdering företagsobligation | – | 32 101 | – | – |
| Valutakursförluster | 1 816 | – | – | – |
| Övriga finansiella kostnader | – | 15 181 | 309 | 14 000 |
| Summa finansiella kostnader | 20 961 | 83 998 | 27 674 | 52 582 |
Samtliga räntekostnader i koncernen är hänförliga till obligationslånet och checkräkningskrediten har värderats till upplupet anskaffningsvärde. Obligationslånet har värderats till marknadsvärde.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Nominell skatt (22%) | 6 813 | 25 485 | 6 790 | 11 667 |
| Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader | -429 | -812 | – | – |
| Skatteeffekt ej avdragsgilla intäkter | – | – | – | – |
| Skatteeffekt av underskottsavdrag ej tidigare redovisat som uppskjuten skattefordran | 1 223 | – | – | – |
| Skatteeffekt ej redovisad uppskjuten skatt underskottsavdrag | -3 137 | -19 569 | -6 790 | -11 667 |
| Summa | 4 470 | 5 104 | – | – |
Koncernen har ett skattemässigt underskottsavdrag den 31 december 2015 om -334 399 (-320 140) Tkr motsvarande maximal uppskjuten skattefordran 73 568 (70 431) Tkr, varav 33 606 (33 606) Tkr har redovisats som uppskjuten skattefordran. Koncernens skattemässiga underskott kommer att justeras till följd av den förändrade redovisningsprincipen i samband med deklarationen.
Koncernen har inte redovisat effekter av temporära skillnader som avser marknadsvärdering av obligationslån samt materiella tillgångar.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Aktuella skatter | – | – | – | – |
| Uppskjutna skatter | 4 469 | 5 104 | – | – |
| Summa | 4 469 | 5 104 | – | – |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens och moderföretagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Underskottsavdrag | 33 606 | 33 606 |
| Skuld obligationslån | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 33 606 | 33 606 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Immateriella tillgångar | 68 373 | 72 843 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 68 373 | 72 843 |
| Summa netto uppskjuten skatteskuld | 34 767 | 39 237 |
Den uppskjutna skattefordran uppstod när Bactiguard Holding förvärvade Bactiguard AB som en reduktion av uppskjuten skatteskuld hänförlig till förvärvade övervärden i immateriella tillgångar. Årets förändring uppskjuten skatt är hänförlig till temporära skillnader avseende avskrivningar immateriella tillgångar.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 226 292 | 226 292 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 226 292 | 226 292 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 226 292 | 226 292 | – | – |
I koncernen sker prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod årligen samt när indikation finns på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill som uppkommit i samband med rörelseförvärv har vid förvärvet fördelats på de kassagenererande enheter i koncernen som förväntas erhålla fördelar av förvärvet. Bactiguard Holding har en kassagenererande enhet.
Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på av företagsledningen godkända finansiella prognoser som täcker en 5-årsperiod. I bedömningen av framtida kassaflöden sker antaganden om i första hand försäljningstillväxt, rörelsemarginal och diskonteringsränta. Diskonteringsräntan 13,7% (12,4%) före skatt återspeglar specifika risker knutna till tillgången. Den prognosticerade rörelsemarginalen har baserats på tidigare resultat och ledningens förväntningar på marknaden. Tillväxt under perioder som sträcker sig utöver 5-årsperioden bedöms uppgå till 1,5% (1,5%), vilket sammanfaller med koncernens långsiktiga antagande om inflation. Antagandena är i linje med föregående års nedskrivningsprövning.
Nedskrivningsprövningens antaganden följer bolagets tillväxtstrategi som är indelad i följande fyra faser (en illustration på bolagets tillväxtstrategi visas på sidan 12);
Fas 1
Bactiguard befinner sig i en tillväxt- och uppbyggnadsfas, med marknadsexpansion. Investeringar har gjorts i försäljnings- och marknadsfunktionen, produktportföljen har utvecklats och möjligheterna att ingå nya licensaffärer har utforskats. Nyttan av dessa satsningar förväntas nu få genomslag.
Baserat på de antaganden som presenteras ovan överstiger nyttjandevärdet redovisat goodwillvärde. Efter genomförda känslighetsanalyser av ovanstående antaganden framkommer att det krävs större förändringar i antaganden (mer än 10% minskning i framtida kassflöden tillsammans med minst 5% ökning av diskoteringsränta) för att medföra något nedskrivningsbehov avseende goodwill och varumärken. Nedskrivningsprövningen inkluderar inte några effekter av potentiella framtida omstruktureringar eller framtida förbättringar av tillgångsmassan. Prognosticerade intäkter baseras på tillgångarnas nuvarande och befintliga skick.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 357 100 | 357 100 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 357 100 | 357 100 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -72 876 | -49 069 | – | – |
| Årets avskrivningar | -23 807 | -23 807 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -96 683 | -72 876 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 260 418 | 284 225 | – | – |
Posten teknologi innehåller Bactiguards patenterade och unika beläggningsteknik vilken kan tillämpas på ett brett spektrum av produkter.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 25 572 | 25 572 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 25 572 | 25 572 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 25 572 | 25 572 | – | – |
Det redovisade värdet på varumärke är hänförligt till Bactiguard Holdings förvärv av Bactiguard AB då Bactiguard identifierades som en immateriell tillgång. Varumärket är känt, etablerat och åtnjuter varumärkesrättsligt skydd för obestämd tid på relevanta marknader där bolaget är verksamt. Koncernen testar varje år, eller vid indikation, om något nedskrivningsbehov föreligger för varumärken, se not 13.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 17 700 | 17 700 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 17 700 | 17 700 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -3 612 | -2 432 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 180 | -1 180 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -4 792 | -3 612 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 12 908 | 14 088 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 8 796 | 6 900 | – | – |
| Årets aktiverade utgifter | 5 637 | 1 896 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 14 433 | 8 796 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -1 024 | -264 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 347 | -760 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -2 371 | -1 024 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 12 062 | 7 772 | – | – |
Aktiverade utvecklingskostnader avser pågående utvecklingsprojekt. Avskrivning påbörjas vid projektets färdigställande.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 2 274 | 1 773 | – | – |
| Årets aktiverade utgifter | 285 | 501 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 2 559 | 2 274 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -821 | -407 | – | – |
| Årets avskrivningar | -466 | -414 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -1 287 | -821 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 1 272 | 1 454 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 15 976 | 12 581 | – | – |
| Inköp | 4 406 | 6 868 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | -3 420 | – | – |
| Omklassificering | – | -53 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 20 382 | 15 976 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -164 | -1 704 | – | – |
| Årets avskrivningar | -2 301 | -1 645 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | 3 185 | – | – |
| Utgående ack.avskrivningar | -2 465 | -164 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 17 917 | 15 812 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 14 131 | 9 469 | – | – |
| Inköp | 580 | 4 170 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | -303 | – | – |
| Valutakursdifferenser | -1 229 | 794 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 13 482 | 14 131 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -4 369 | -2 986 | – | – |
| Årets avskrivningar | -2 221 | -1 680 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | 303 | – | – |
| Omklassificering | – | 247 | – | – |
| Valutakursdifferenser | 520 | -253 | – | – |
| Utgående ack.avskrivningar | -6 070 | -4 369 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 7 412 | 9 763 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 6 864 | 3 619 | – | – |
| Inköp | 1 260 | 4 661 | – | – |
| Avyttring/utrangering | -504 | -1 470 | – | – |
| Omklassificering | – | 53 | – | – |
| Valutakursdifferenser | – | 1 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 7 620 | 6 864 | – | – |
| Ingående avskrivningar | -660 | -1 483 | – | – |
| Årets avskrivningar | -1 528 | -646 | – | – |
| Avyttring/utrangering | – | 1 470 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | -2 188 | -660 | – | – |
| Utgående redovisat värde | 5 432 | 6 204 | – | – |
| Moderföretaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 384 574 | 384 574 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 384 574 | 384 574 | |||
| Dotterföretag | Org nr | Säte | Kapital andel % |
Rösträtts andel % |
Bokfört värde |
| Bactiguard AB | 556668-6621 | Stockholm | 100 | 100 | 384 574 |
| Bactiguard International AB | 556754-7731 | Stockholm | 100 | 100 | – |
| Bactiguard China Limited | 1403452 | Hongkong | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Malaysia SDN. BHD. | 970618-V | Malaysia | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Singapore Pte. Ltd. | 201135972E | Singapore | 100 | 100 | – |
| Bactiguard Israel Ltd. | 514794247 | Israel | 100 | 100 | – |
| Avisere Technology Private Ltd. | U72200WB2004PTC098738 | Indien | 99 | 99 | – |
| Summa | 384 574 |
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Ingående balans 1 januari | 1 368 | 1 293 | – | – | |
| Investeringar | – | 145 | – | – | |
| Andelar i intressebolags resultat | -70 | -69 | – | – | |
| Utgående balans | 1 298 | 1 368 | – | – |
Investeringar avser 50% ägande i BG Casil Ltd (försäljningsbolag i Ahmedabad, Indien). Innehavet har inte bedömts väsentligt för ytterligare upplysningar.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Råvaror | 969 | 1 269 | – | – | |
| Produkter i arbete | 925 | 1 438 | – | – | |
| Färdiga varor | 9 793 | 6 267 | – | – | |
| Summa varulager | 11 687 | 8 974 | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Kundfordringar, brutto | 103 604 | 101 312 | – | – |
| Reserv för osäkra fordringar | -45 958 | -10 156 | – | – |
| Summa kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar | 57 646 | 91 156 | – | – |
Varav långfristiga kundfordringar uppgår till 6 012 ( 9 531) Tkr.
61% av kundfordringarna avser territoriella avgifter och motsvaras av en förutbetald intäkt med samma belopp och har därmed inte påverkat resultaträkningen. Ledningen bedömer att redovisat värde för kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar, överensstämmer med verkligt värde.
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| 11 615 | 12 717 |
| 4 761 | 2 026 |
| 617 | 5 721 |
| 86 611 | 80 848 |
| -45 958 | -10 156 |
| 57 646 | 91 156 |
| Koncernen |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avsättning för osäkra kundfordringar | 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||
| Ingående balans | -10 156 | -9 111 | – | – |
| Reservering för befarad förlust | -35 802 | -1 337 | – | – |
| Konstaterad förlust | – | 292 | – | – |
| Utgående balans | -45 958 | -10 156 | – | – |
Bolagets bedömning är att betalning kommer erhållas för kundfordringar som är förfallna men inte skrivits ned, då kundernas betalningshistorik är god.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Förutbetalda hyror | 2 497 | 2 128 | – | – | |
| Övriga poster | 7 094 | 6 157 | 1 457 | 489 | |
| Summa | 9 591 | 8 285 | 1 457 | 489 |
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Kassa och bank | 22 119 | 105 147 | 16 052 | 87 319 | |
| Summa | 22 119 105 147 |
16 052 | 87 319 |
Aktiekapitalet i Bactiguard uppgick per den 31 december 2015 till 833 Tkr fördelat på 29 302 373 B-aktier med en röst vardera (29 302 373 röster) och 4 000 000 A-aktier med tio röster vardera (40 000 000 röster). Det totala antalet aktier och röster i Bactiguard uppgick per den 31 december 2015 till 33 302 373 aktier och 69 302 373 röster. Aktierna hade ett kvotvärde om 0,025 kr.
Uppgifterna är oförändrade jämfört med 31 december föregående år.
I december 2011 emitterade bolaget ett obligationslån med ett nominellt belopp på 450 000 Tkr och en ränta om 11% årligen. Obligationslånet har en löptid på fem år och förfaller därmed 12 december 2016. Återbetalningsbeloppet vid förfallotidpunkten är det högsta av nominellt belopp och EBITDA för perioden 30 september 2015 till 30 september 2016 multiplicerat med tre. Återbetalningsbeloppet kan dock inte överstiga 166,67% av nominellt belopp.
Vid så kallad "change of control" är Bactiguard skyldig att lösa samtliga obligationer till ett belopp motsvarande maximalt 166,67% av nominellt belopp plus upplupen ränta. Obligationens villkor innehåller även ett antal finansiella villkor som bolaget ska uppfylla under hela dess löptid. I det fall något av dessa villkor inte uppfylls kan bolaget vara skyldig att omedelbart lösa samtliga obligationer. Villkoren innefattar bland annat att Bolaget inte får uppta ytterligare
finansiell skuldsättning (a) vid någon tidpunkt då förhållandet mellan nettoskuld och EBITDA överstiger 5,00 eller (b) skulle förhållandet mellan nettoskuld och EBITDA på grund av upptagande av sådan finansiell skuldsättning överstiga 5,00. Vidare får inte Bolaget överföra, överlåta, makulera eller väsentligt förändra hela eller delar av avtalet med C.R. Bard eller Patentportföljen såsom denna definierats i obligationsvillkoren om det är till nackdel för fordringshavarna.
I koncernredovisningen värderas obligationslånet till verkligt värde i enligt med nivå 1. Obligationen är noterad på Nasdaq Stockholm och värderas till noterat pris och samtliga värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Den del av periodens värdeförändring som är hänförlig till förändrad kreditrisk uppgår till noll. Den ackumulerade värdeförändringen hänförligt till förändrad kreditrisk uppgår till noll.
I moderföretaget värderas obligationslånet till anskaffningsvärde efter finansiella kostnader.
Obligationen är noterad på Nasdaq Stockholm och är föremål för handel via Carnegie, Nordea, Swedbank m.fl.
I samband med att Bactiguard noterades på Nasdaq Stockholm den 19 juni 2014 valde innehavare av obligationer till ett sammanlagt nominellt värde av 222 500 Tkr att kvitta obligationer mot B-aktier. Efter kvittningsemissionen uppgick det utestående obligationslånets nominella värde till 227 500 Tkr.
Återköp av obligationer i marknaden har under året skett till ett nominellt värde om 50 500 Tkr. Per 31 december 2015 är utestående nominellt och nettat belopp 138 000 Tkr (188 500).
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till | 30 000 | 60 000 | – | – | |
| Outnyttjad del | 30 000 | 60 000 | – | – | |
| Utnyttjat kreditbelopp | – | – | – | – |
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
| Upplupna räntekostnader | 732 | 1 025 | 1 251 | 1 251 | |
| Upplupna semesterlöner | 7 642 | 6 694 | 3 046 | 2 312 | |
| Förutbetalda intäkter | 61 955 | 108 054 | – | – | |
| Övriga poster | 3 554 | 2 818 | 1 409 | 539 | |
| Summa | 73 883 | 118 591 | 5 706 | 4 102 |
Förutbetalda intäkter avser till största delen försäljning av rättigheter att sälja BIP-produkter på en avtalad geografisk marknad och intäktsförs vid produktleverans.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2015-12-31 2014-12-31 | 2015-12-31 2014-12-31 | |||
| Aktier i dotterbolag | 155 718 | 172 898 | 384 574 | 384 574 | |
| Företagsinteckningar | 30 000 | 60 000 | – | – | |
| Pantsatta lån | – | – | 180 000 | 180 000 | |
| Summa | 185 718 | 232 898 | 564 574 | 564 574 |
Aktier i dotterbolag är säkerhet ställd för obligationslånen. För vidare information om villkor i obligationsavtalet se not 29. Inga eventualförpliktelser föreligger.
Transaktioner mellan företaget och dess dotterföretag, vilka är närstående till företaget, har eliminerats vid konsolideringen och upplysningar om dessa transaktioner lämnas därför inte i denna not. Upplysningar om transaktioner mellan koncernen och övriga närstående presenteras nedan.
Tjänster och andra transaktioner mellan bolag inom koncernen debiteras enligt affärsmässiga principer. Bactiguard har erhållit ett lånelöfte om 100 Mkr. Om lånelöftet utnyttjas har styrelseledamoten – tillika VD och huvudaktieägare
– Christian Kinch samt huvudaktieägaren Thomas von Koch åtagit sig att, utan ersättning, ingå borgen för Bactiguard Holding ABs förpliktelser under låneavtalet.
Utöver vad som följer av ovanstående har varken Bactiguard eller dess dotterbolag lämnat lån, garantier eller borgensförbindelser till eller till förmån för några styrelseledamöter eller ledande befattningshavare i koncernen. Ingen av dessa personer har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i annan affärstransaktion med något bolag inom koncernen som är eller var ovanlig till sin karaktär eller med avseende på villkoren.
Ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning framgår av not 9.
Efter det kinesiska beslutet om produktgodkännande för Bactiguards infektionshämmande urinvägskateter, mottogs en första order om 100 000 katetrar, motsvarande ett ordervärde på drygt 3 Mkr som kommer att redovisas som intäkter vid leverans. En mindre delleverans sker under första kvartalet 2016, resten under andra kvartalet 2016.
En laboratoriestudie, publicerad i Journal of Biomedical Material, gjord av forskare på Karolinska Institutet och på Bactiguard, indikerar att Bactiguards ytskikt som appliceras på kateters yta, kan minska risken att drabbas av trombos. En tidigare klinisk studie visar att Bactiguards infektionshämmande centrala venkatetrar minskar antalet blodinfektioner med 52 procent.
Bactiguard vann i februari en upphandling av urinvägskatetrar i Halland. Upphandlingen innebär ett ramavtal med start den 1 oktober 2016, som möjliggör att Region Halland nu kan köpa Bactiguards infektionshämmande urinvägskatetrar.
I samband med helårsbokslutet för 2015 beslutade styrelsen, efter noggrann analys och i samråd med Nasdaq Stockholm, att ändra redovisningsprincip avseende Territoriella avgifter. Från och med helåret 2015 redovisar bolaget Territoriella avgifter som intäkt (Försäljning av BIP produkter) i takt med leverans av produkter istället för som tidigare en intäkt vid kontraktsskrivning. Detta fick en positiv påverkan på resultatet 2015 om cirka 34 Mkr och en negativ påverkan på eget kapital om 42 Mkr. Förändringarna har inte haft någon kassaflödeseffekt. De reviderade finansiella mål som kommunicerades i samband med delårsrapporten för tredje kvartalet 2015 påverkas inte av förändringen av redovisningsprincip. För detaljerad information om bytet av redovisningsprincip, se not 36.
Det har inte skett någon utdelning under 2015 och ingen utdelning föreslås till årsstämman 2016.
Enligt företagets redovisningsprinciper i tidigare avlämnade årsredovisningar och koncernredovisningar redovisades Territoriella avgifter dvs. intäkter från försäljning av rättigheter via distributionsavtal, vid avtalets undertecknande. Motivet till denna tidigare intäktsredovisning av Territoriella avgifter har varit att ersättningen inte är återbetalningsbar och företaget därmed inte har bedömts ha några återstående åtaganden förutom att tillhandahålla marknadsföringsbidrag, vilket redovisats som en skuld vid avtalets undertecknande. Styrelsen har efter noggrann analys och i samråd med Nasdaq Stockholm beslutat att ändra redovisningsprincip avseende Territoriella avgifter. Från och med helåret 2015 redovisar bolaget Territoriella avgifter som intäkt (Försäljning av BIP produkter) i takt med leverans av produkter i stället för som tidigare en intäkt vid kontraktsskrivning.
Den metod som bolaget från och med räkenskapsåret 2015 tillämpar ger ett mer direkt samband mellan redovisade intäkter och kassaflöde, vilket ökar transparensen och förbättrar möjligheterna för aktieägarna att analysera bolagets årliga intjäningsförmåga. Den tidigare tillämpade metoden byggde på att intäkter redovisades i samband med kontraktsskrivning, medan kassaflödet kopplades till de facto betalning av Territoriella avgifter. Samtidigt räknades vissa produktleveranser av mot avtalade marknadsbidrag, vilket resulterade i att intäkterna inte ökade i takt med levererade volymer. Denna metod är förvisso redovisningsmässigt accepterad, men gör att intäktsströmmarna blir mer svåranalyserade.
För den ändrade redovisningsprincipen, har IAS 8 Redovisningsprinciper, tillämpats. Den ändrade redovisningsprincipen innebär att retroaktiv omräkning skett av räkenskapsår 2014 och räkenskapsåren 2011-2013 som ingår i flerårsöversikten för att kunna ge en jämförbarhet mellan åren. Bactiguard har därav räknat om samtliga jämförelsetal som påverkas av den ändrade redovisningsprincipen för åren 2015, 2014, 2013, 2012, 2011 samt tillhörande ingångsbalans för 2011, dvs. sedan koncernen bildades per den 8 december 2011 i enlighet med IAS 8.
Byte av redovisningsprincip härrör sig till omräkning av Territoriella avgifter och tillhörande marknadsföringsbidrag. Retroaktiv omräkning har skett i enlighet med IAS 8. Detta innebär att det gjorts förändringar i resultaträkningen i avlämnad årsredovisning för år 2014, samt balansräkning, rapport över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalys samt tillhörande notupplysningar för not 2, 3, 5, 6 och 31 samt resultat per aktie för åren 2011 t.o.m 2014. Förändringen ger upphov till balans- och resultateffekt enligt bryggor på sidorna 59 och 60 (effekten uttrycks i Tkr). Byte av redovisningsprincip har inte haft någon effekt på kassaflödet.
| Kv1 | Kv2 | Kv3 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gammal | Ny | Gammal | Ny | Gammal | Ny | Gammal | Ny | |||||
| princip Justering | princip | princip Justering | princip | princip Justering | princip | princip Justering | princip | |||||
| Resultaträkning | ||||||||||||
| Intäkter | ||||||||||||
| Licensintäkter | 26 790 | – | 26 790 | 25 820 | – | 25 820 | 56 783 | – | 56 783 | 15 899 | – | 15 899 |
| Territoriella avgifter | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| BIP-produkter | 98 | 149 | 247 | 1 023 | 1 290 | 2 313 | 563 | 557 | 1 120 | 1 270 | 1 177 | 2 447 |
| Övriga intäkter | 1 946 | – | 1 946 | 890 | -507 | 383 | 4 099 | -1 592 | 2 507 | 108 | 2 099 | 2 207 |
| Totala intäkter | 28 834 | 149 | 28 983 | 27 733 | 783 | 28 516 | 61 445 | -1 035 | 60 410 | 17 277 | 3 277 | 20 553 |
| Råvaror och förnödenheter | -1 498 | -37 | -1 535 | -1 886 | -322 | -2 208 | -2 892 | -139 | -3 031 | -833 | -294 | -1 127 |
| Övriga externa kostnader | -40 199 | 23 513 -16 686 | -14 806 | 1 159 -13 647 | -12 568 | – -12 568 | -15 316 | 1 930 -13 386 | ||||
| Personalkostnader | -12 203 | – -12 203 | -18 469 | – -18 469 | -10 191 | – -10 191 | -12 080 | – -12 080 | ||||
| Avskrivningar | -8 109 | – | -8 109 | -8 155 | – | -8 155 | -8 279 | – | -8 279 | -8 307 | – | -8 307 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 746 | 3 417 | 1 671 | -2 583 | – | -2 583 | -1 854 | 1 759 | -95 | 192 | -193 | -70 |
| Resultatandelar i intresse | ||||||||||||
| företag | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -70 | – | -70 |
| Totala rörelsekostnader | -63 754 | 26 892 -36 862 | -45 899 | 836 -45 063 | -35 784 | 1 620 -34 164 | -36 414 | 1 443 -35 040 | ||||
| Rörelseresultat | -34 920 | 27 041 | -7 879 | -18 166 | 1 619 -16 547 | 25 662 | 585 | 26 246 | -19 137 | 4 719 -14 487 | ||
| Finansiella poster | ||||||||||||
| Finansiella intäkter | 8 418 | – | 8 418 | 11 100 | – | 11 100 | 1 | – | 1 | 1 058 | – | 1 058 |
| Finansiella kostnader | -5 283 | – | -5 283 | -6 139 | – | -6 139 | -20 550 | – -20 550 | -6 909 | – | -6 909 | |
| Totala finansiella poster | 3 135 | – | 3 135 | 4 961 | – | 4 961 | -20 549 | – -20 549 | -5 851 | – | -5 851 | |
| Resultat före skatt | -31 785 | 27 041 | -4 743 | -13 205 | 1 619 -11 586 | 5 113 | 585 | 5 697 | -24 988 | 4 719 -20 338 | ||
| Periodens skatt | 1 173 | – | 1 173 | 1 388 | – | 1 388 | 940 | – | 940 | 969 | – | 969 |
| Periodens resultat | -30 612 | 27 041 | -3 571 | -11 817 | 1 619 -10 198 | 6 053 | 585 | 6 637 | -24 019 | 4 719 -19 369 | ||
| Hänförligt till: | ||||||||||||
| Moderbolagets aktieägare | -30 612 | -3 571 | -11 817 | -10 198 | 6 053 | 6 637 | -24 019 | -19 369 | ||||
| Resultat per aktie i kr (ingen | ||||||||||||
| utspädning) | -0,92 | -0,11 | -0,35 | -0,31 | 0,18 | 0,20 | -0,72 | -0,58 | ||||
| Balansräkning | ||||||||||||
| Immateriella anläggnings | ||||||||||||
| tillgångar | 553 232 | – 553 232 | 547 373 | – 547 373 | 542 967 | – 542 967 | 538 525 | – 538 525 | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 32 421 | – | 32 421 | 32 746 | – | 32 746 | 31 417 | – | 31 417 | 30 761 | – | 30 761 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 10 666 | – | 10 666 | 9 330 | – | 9 330 | 9 512 | – | 9 512 | 7 310 | – | 7 310 |
| Totala anläggningstillgångar | 596 319 | – 596 319 | 589 449 | – 589 449 | 583 896 | – 583 896 | 576 596 | – 576 596 | ||||
| Varulager | 11 883 | – | 11 883 | 10 422 | – | 10 422 | 11 209 | – | 11 209 | 11 687 | – | 11 687 |
| Kundfordringar | 49 679 | – | 49 679 | 48 098 | – | 48 098 | 57 053 | – | 57 053 | 51 634 | – | 51 634 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 15 189 | – | 15 189 | 12 982 | – | 12 982 | 11 795 | – | 11 795 | 4 620 | – | 4 620 |
| Förutbetalda kostnader och | ||||||||||||
| upplupna intäkter | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 9 591 | – | 9 591 |
| Likvida medel | 91 851 | – | 91 851 | 84 034 | – | 84 034 | 48 803 | – | 48 803 | 22 119 | – | 22 119 |
| Totala omsättnings tillgångar |
168 602 | – 168 602 | 155 536 | – 155 536 | 128 860 | – 128 860 | 99 651 | – | 99 651 | |||
| Totala tillgångar | 764 921 | – 764 921 | 744 985 | – 744 985 | 712 756 | – 712 756 | 676 246 | – 676 246 | ||||
| Eget kapital | 487 554 | -48 872 438 682 | 476 345 | -47 320 429 025 | 484 364 | -46 735 437 629 | 459 460 | -42 017 417 443 | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 38 064 | – | 38 064 | 36 677 | – | 36 677 | 35 736 | – | 35 736 | 34 767 | – | 34 767 |
| Obligationslån | 183 500 | – 183 500 | 172 490 | – 172 490 | 140 390 | – 140 390 | – | – | – | |||
| Långfristiga skulder | 221 564 | – 221 564 | 209 167 | – 209 167 | 176 126 | – 176 126 | 34 767 | – | 34 767 | |||
| Obligationslån | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 142 140 | – 142 140 | |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | 11 681 | – | 11 681 | 6 367 | – | 6 367 | 3 276 | – | 3 276 | 4 017 | – | 4 017 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 484 | – | 3 484 | 2 869 | – | 2 869 | 2 599 | – | 2 599 | 3 996 | – | 3 996 |
| Upplupna kostnader och | ||||||||||||
| förutbetalda intäkter | 40 638 | 48 872 | 89 510 | 50 237 | 47 320 | 97 557 | 46 391 | 46 735 | 93 126 | 31 866 | 42 017 | 73 883 |
| Totala kortfristiga skulder | 55 803 | 48 872 104 675 | 59 473 | 47 320 106 793 | 52 266 | 46 735 | 99 001 | 182 019 | 42 017 224 036 | |||
| Summa skulder | 277 367 | – 326 239 | 268 640 | – 315 960 | 228 392 | – 275 127 | 216 786 | – 258 803 | ||||
| Totalt eget kapital och | ||||||||||||
| skulder | 764 921 | – 764 921 | 744 985 | – 744 985 | 712 756 | – 712 756 | 676 246 | – 676 246 |
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkning (utdrag) | 31 dec | Föränd ring |
31 dec efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
31 dec efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
31 dec efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
31 dec efter rättelse |
| Balanserade vinstmedel inkl | ||||||||||||
| årets resultat | -20 020 | -32 987 | -53 007 | -58 620 | -59 850 | -118 470 | -62 082 | -60 217 | -122 299 | -157 019 | -75 912 | -232 931 |
| Summa Eget kapital | 183 154 | -32 987 | 150 167 | 144 600 | -59 850 | 84 750 | 140 953 | -60 217 | 80 736 | 518 710 | -75 912 | 442 798 |
| Upplupna kostnader och | ||||||||||||
| förutbetalda intäkter | 20 126 | 32 987 | 53 112 | 29 589 | 59 850 | 89 439 | 30 335 | 60 217 | 90 552 | 42 679 | 75 912 | 118 591 |
| Summa Skulder | 544 020 | 32 987 | 577 007 | 559 032 | 59 850 | 618 882 | 576 277 | 60 217 | 636 494 | 292 418 | 75 912 | 368 330 |
| Summa Eget kapital och skulder |
727 174 | – | 727 174 | 703 632 | – | 703 632 | 717 230 | – | 717 230 | 811 128 | – | 811 128 |
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||||||||
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |||||||||
| Resultaträkning (utdrag) | 31 dec | Föränd ring |
efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
efter rättelse |
31 dec | Föränd ring |
efter rättelse |
| Nettoomsättning | 4 382 | -260 | 4 122 | 129 005 | -39 037 | 89 968 | 126 733 | -6 334 | 120 399 | 109 047 | -15 519 | 93 528 |
| Övriga rörelseintäkter | 22 | – | 22 | 2 814 | – | 2 814 | 4 366 | -870 | 3 496 | 9 811 | -5 045 | 4 766 |
| Summa intäkter | 4 404 | -260 | 4 144 | 131 819 | -39 037 | 92 782 | 131 099 | -7 204 | 123 895 | 118 858 | -20 564 | 98 294 |
| Råvaror och förnödenheter | -316 | -37 | -353 | -2 767 | -221 | -2 988 | -10 290 | -211 | -10 501 | -6 102 | -397 | -6 499 |
| Övriga externa kostnader | -2 654 | 207 | -2 447 | -45 040 | 10 350 | -34 690 | -41 262 | 7 048 | -34 214 | -54 187 | 5 267 | -48 921 |
| Övriga rörelsekostnader | -583 | 90 | -493 | -4 484 | 2 044 | -2 440 | -315 | – | -315 | -3 160 | – | -3 160 |
| Resultat före skatt | -20 020 | – | -20 020 | -50 589 | -26 863 | -77 452 | -5 772 | -367 | -6 139 | -100 146 | -15 695 | -115 841 |
| Skatt | – | – | – | 12 230 | – | 12 230 | 2 365 | – | 2 365 | 5 104 | – | 5 104 |
| Årets resultat | -20 020 | – | -20 020 | -38 359 | -26 863 | -65 222 | -3 407 | -367 | -3 774 | -95 042 | -15 695 | -110 737 |
| Hänförligt till: | ||||||||||||
| Moderföretagets aktieägare -20 020 | – | -20 020 | -38 359 | -26 863 | -65 222 | -3 407 | -367 | -3 774 | -95 042 | -15 695 | -110 737 | |
| Resultat per aktie i kr | -1,00 | -1,00 | -1,92 | -3,26 | -0,17 | -0,19 | -3,80 | -4,43 | ||||
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||||||||
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |||||||||
| Rapport över | Föränd | efter | Föränd | efter | Föränd | efter | Föränd | efter | ||||
| totalresultat (utdrag) | 31 dec | ring | rättelse | 31 dec | ring | rättelse | 31 dec | ring | rättelse | 31 dec | ring | rättelse |
| Årets resultat | -20 020 | – | -20 020 | -38 359 | -26 863 | -65 222 | -3 407 | -367 | -3 774 | -95 042 | -15 695 | -110 737 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | -195 | – | -195 | -185 | – | -185 | -655 | – | -655 |
| Summa totalresultat | -20 020 | – | -20 020 | -38 554 | -26 863 | -65 417 | -3 592 | -367 | -3 959 | -95 697 | -15 695 | -111 392 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av moderbolaget respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 15 april 2016
Christian Kinch Stanley Brodén Verkställande direktör och styrelseledamot Styrelsens ordförande
Peter Hentschel Mia Arnhult Styrelseledamot Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 april 2016 Deloitte AB
Kent Åkerlund Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bactiguard Holding AB (publ) Organisationsnummer 556822-1187
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bactiguard Holding AB (publ) för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31–34. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26–60.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31–34. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bactiguard Holding AB (publ) för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31–34 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm 15 april 2016
Deloitte AB
Kent Åkerlund Auktoriserad revisor
Mikroorganismer, såsom bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika, vilket medför att infektioner och sjukdomar orsakade av bakterier således inte längre kan botas med antibiotika.
Bactiguard Infection Protection (BIP) central venkateter.
Bactiguard Infection Protection (BIP) endotraktealtub.
Bactiguard Infection Protection (BIP) urinvägskateter.
En undersökning som studerar en medicinteknisk produkts effekter på en människa.
Bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal antibiotika, så att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller i förebyggande syfte.
Infektioner, ofta kallad för sjukhussjukan, som uppstår i samband med att man söker vård på ett sjukhus, vårdinrättning eller vårdas i hemmet.
Besöksadress Alfred Nobels Allé 150, Tullinge
Postadress Box 15 146 21 Tullinge Telefon: 08-440 58 80 www.bactiguard.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.