Annual Report • Apr 14, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
suomalainen elintarvikealan yritys. Liikevaihdoltaan Atria-konserni on suurin lihanjalostaja Suomessa ja yksi johtavista ruoka-alan yrityksistä Pohjoismaissa, Venäjällä ja Baltian alueella. Atrian1) liikevaihto vuonna 2008 oli 1 356,9 Atria Abp är ett kraftigt växande, finländskt livsmedelsföretag i internationaliseringsfasen. Koncernen är den största köttförädlaren i Finland mätt med omsätting och en av de ledande företagen i
miljoonaa euroa ja sen palveluksessa oli keskimäärin 6 135 henkilöä. Konserni jakaantuu neljään liiketoiminta-alueeseen. Ne ovat Atria Suomi, Atria Skandinavia, Atria Venäjä ja Atria Baltia. Atrian asiakasryhmiä ovat päivittäistavarakauppa, matbranschen i Norden, Ryssland och Baltikum. Atria1) omsatte 1 356,9 miljoner euro år 2008 och sysselsatte i genomsnitt 6 135 personer. Koncernen är indelad i fyra geografiska affärsområden. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum.
Food Service –asiakkaat ja alan teollisuus. Lisäksi sillä on omiin tuotemerkkeihin perustuvaa Fast Food -konseptiliiketoimintaa. Atrian juuret ulottuvat vuoteen 1903, jolloin perustettiin sen vanhin omistajaosuuskunta. Atria Oyj:n osakkeet listataan Nasdaq OMX Helsinki Oy:ssä. Detaljhandeln, Food Service-sektorn och industriföretagen i branschen utgör de största kundgrupperna. Därtill driver Atria Fast Food -konceptverksamhet som grundar sig på egna varumärken. Atrias rötter sträcker sig ända tillbaka till år 1903, året när dess äldsta ägarandelslag grundades. Atria Abp:s aktier noteras på Nasdaq OMX Helsinki Ltd.
Taloudellinen yhteenveto Ekonomisk resumé
| Liiketoiminta-alueet ja tuotemerkit 1 Atrias affärsområden och varumärken 1 |
|
|---|---|
| Keskeiset tapahtumat 2 Viktiga händelser 2 |
|
| Toimitusjohtajan katsaus 4 Verkställande direktörens översikt 4 |
|
| Strategia 6 Atrias strategi 6 |
|
| Strategiset toimenpiteet 8 Strategiska åtgärder år 2008 8 |
| Atrian liiketoimintaympäristö 12 Atrias verksamhetsområde 12 |
|
|---|---|
| Atria Suomi 14 Atria Finland 14 |
|
| Atria Skandinavia 18 Atria Scandinavia 18 |
|
| Atria Venäjä 22 Atria Ryssland 22 |
|
| Atria Baltia 26 Atria Baltikum 26 |
| Periaatteet 30 Principer 30 |
|
|---|---|
| Ympäristövastuu 32 Miljö ansvar 32 |
|
| Atrian laatu-ja ympäristöjärjestelmät 33 Atrias kvalitets- och miljösystem 33 |
|
| Sosiaalinen vastuu 36 Socialt ansvar 36 |
|
| Tuotekehitys ja markkinointi 41 Produktutveckling och marknadsföring 41 |
| Tilinpäätös ja toimintakertomus 44 Bokslut och verksamhetsberättelse 44 |
|---|
| ----------------------------------------------------------------------------- |
| Hallinnointiperiaatteet 104 Bolagsstryrning 104 |
|
|---|---|
| Atria Oyj:n hallinto 106 Atria Abp:s förvaltning 106 |
|
| Atria-konsernin organisaatio ja johtoryhmä 108 Atriakoncernens organisation och ledningsgrupp 108 |
|
| Sijoittajasuhteet ja analyytikot 110 Investerarrelationer och analytiker 110 |
|
| Yhteystiedot 112 Kontaktuppgifter 112 |
| 2008 | 2008 2007 |
|
|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro Liikevaihto, milj. euroa |
1356,9 | 1356,9 1 272,2 |
| Rörelsevinst, milj. euro Liikevoitto, milj. euroa |
38,4 | 38,4 94,5 |
| Operativ rörelsevinst), milj. euro Operatiivinen liikevoitto), milj. euroa |
39,9 | 39,9 61,4 |
| Operativ rörelsevinst, % Operatiivinen liikevoitto, % |
2,9 | 2,9 4,8 |
| Vinst före skatt, milj. euro Voitto ennen veroja, milj. euroa |
16,7 | 16,7 80,6 |
| Resultat per aktie, euro Osakekohtainen tulos, euroa |
0,42 | 0,42 2,56 |
| Soliditet, % Omavaraisuusaste, % |
38,4 | 38,4 47,6 |
| Bruttoinvesteringar, milj. euro Bruttoinvestoinnit, milj. euroa |
152,6 | 152,6 284,1 |
| Bruttoinvesteringarnas andel av omsättningen, % Bruttoinvestoinnit liikevaihdosta, % |
11,2 | 11,2 22,3 |
| Antal anställda i genomsnitt Henkilöstö keskimäärin |
6135 | 6135 5 947 |
*) Operatiivinen liikevoitto = liiketoiminnasta muodostuva liikevoitto *) Operativ rörelsevinst = affärsverksamhetens rörelsevinst utan
ilman merkittäviä kertaluonteisia eriä. betydande engångspåster
Atria Oyj:n varsinainen yhtiökokous pidetään 29.4.2009 Helsingissä, Finlandia-talossa. Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma hålls 29.4.2009 i Finlandiahuset, Helsingfors.
| Atria Oyj julkaisee tulostietoja vuonna 2009 seuraavasti: År 2009 publicerar Atria Abp resultatinformation enligt följande: |
|
|---|---|
| Tilinpäätöstiedote vuodelta 200825.2.2009 Bokslutskommuniké för år 2008 25.2.2009 |
|
| Vuosikertomus vuodelta 2008 viikolla 16 Årsredovisning för år 2008 vecka 16 |
|
| Osavuosikatsaus Q1 (3 kk)28.4.2009 Delårsöversikt Q1 (3 mån) 28.4.2009 |
|
| Osavuosikatsaus Q2 (6 kk) 30.7.2009 Delårsöversikt Q2 (6 mån) 30.7.2009 |
|
| Osavuosikatsaus Q3 (9 kk) 27.10.2009 Delårsöversikt Q3 (9 mån) 27.10.2009 |
Atrian taloudellinen informaatio julkaistaan ajantasaisesti yhtiön internetsivuilla osoitteessa Atrias ekonomiska rapporter publiceras i realtid på bolagets webbplats www.atria.fi/konserni.
MEUR
Rörelsevinst Operativ rörelsevinst
Bruttoinvesteringar Antal anställda i genomsnitt
Nurmo (1), Högfors (2), Kuopio (3), Kauhajoki (4), Forssa (5)
Sköllersta (6), Malmö/Fosie (7), Stockholm, 3 anläggningar (8), Tranås (9), Halmstad (10), Kinna (11), Moheda (12), Norrboda/Nässjö (13), Borås (14), Norrköping (15), Göteborg (16), Falköping (17), Horsens (18)
S:t Petersburg (Sinyavino, Gorelovo) (19), Moskva (20)
Valga (21), Ahja (22), Vastse-Kuuste (23)
På Atrias hemmamarknad, dvs. i Östersjöområdet och i den europeiska delen av Ryssland, bor sammanlagt mer än 50 miljoner konsumenter.
3Q
uj –il
es t p me
eb r
• Omsättningen ökar med cirka 10 procent
Q1 januari–mars
• Atria Finland startar ett omfattande effektiviseringsprogram, som beräknas ge 4 miljoner euro i årliga kostnadsbesparingar. » Se sidan 14.
• Omsättningen minskar med tre procent jämfört med motsvarande period f.g. år, som inkluderar 38 miljoner euro i omsättning för det sedermera avyttrade företaget Svensk Snabbmat för Storkök AB.
Q4
o
ktober–
december
Utvecklingen av Atriakoncernens omsättning
Q1 Omsättning per affärsområde
Q2 Omsättning per affärsområde
Utvecklingen av Atriakoncernens operativa rörelsevinst per kvartal
Atria Finland Atria Scandinavia Atria Ryssland Atria Baltikum
Q 2
a p ril– uj ni
Q1 Q2 Q3 Q4
Operativ rörelsevinst = affärsverksamhetens rörelsevinst utan betydande engångsposter.
Atrias tillväxt lyckades väl 2008. Tillväxten utvecklades i enlighet med strategin genom både organisk tillväxt och företagsförvärv.
Trots detta motsvarade inte lönsamheten våra förväntningar. Vår resultatförmåga försvagades av starka förändringar i vår verksamhetsmiljö. De främsta orsakerna var den kraftiga prisstegringen på köttråvara och att de valutor som är viktiga för oss försvagades avsevärt. Vår lönsamhet försämrades inom alla affärsområden på grund av prisstegringen på köttråvara, som i huvudsak berodde på dyrare säd och foder under början av året. Under årets sista kvartal försvagades den ryska rubeln och svenska kronan, detta medförde att kostnaderna ökade märkbart inom affärsområdena Atria Ryssland och Atria Scandinavia, där vår produktion främst är baserad på importerad råvara. Atria Rysslands resultat belastades förutom av kostnadspressen från verksamhetsmiljön också av förlusterna i bolaget Campomos som vi förvärvat.
Den internationella ekonomiska recessionen påverkade Atria – och hela livsmedelsbranschen – mindre dramatiskt än de flesta andra industrierna. Dess betydelse för såväl omsättningen som lönsamheten är ändå betydande. Recessionen minskade den allmänna konsumtionsefterfrågan på dagligvaror och efterfrågan på låg-pris-produkter ökade.
År 2008 gjorde Atria fyra strategiskt kompletterande företagsförvärv. De stöder alla tillväxten av våra internationella funktioner och vår målsättning att bli störst eller näst störst på marknaden inom Atrias samtliga fyra affärsområden. Vi använde cirka 110 miljoner euro till företagsköp. Därutöver var industriinvesteringarna 63 miljoner euro, vilket var mindre än föregående år.
"Atria har investerat betydande summor under de två senaste åren för att stödja tillväxten. År 2009 fokuserar vi på att förbättra vår lönsamhet genom att framgångsrikt ansluta de förvärvade bolagen till Atria och utnyttja synergierna fullt ut. Särskilt satsar vi på att förbättra resultatet för Atria Ryssland. De förändrade konsumtionsvanorna som orsakats av den ekonomiska recessionen ser vi naturligtvis som en utmaning, men också som en möljlighet att öka vår lönsamma tillväxt."
Matti Tikkakoski Atria Abp:s verkställande direktör
Det strategiskt viktigaste företagsförvärvet gjordes i Ryssland. I och med förvärvet av Campomos skaffade vi oss en betydande position i Moskva, det största enskilda marknadsområdet i Ryssland, och stärkte också vår ställning i S:t Petersburg. Tack vare vårt nya dotterbolag ökade vår produktionskapacitet markant, vi fick flera starka varumärken i vår varumärkesportfölj och vi fick också ny, egen primärproduktion. Den egna råvaruförsörjningen förbättrar vår konkurrenskraft i Ryssland. Genom Campomosaffären ökade Atrias omsättning avsevärt i Ryssland och Atria blev landets ledande utländska köttförädlare.
I Sverige förvärvade vi Ridderheims Delikatesser vilket stöder Atria Scandinavias tillväxtstrategi i produktgrupperna med högre förädlingsgrad. Ridderheims verksamhet integrerades i företaget Falbygdens Ost och av dessa bildades en ny affärsverksamhet med namnet Atria Deli. Vi tror att affärsverksamheten som specialiserar sig på färska delikatessvaror har goda tillväxtmöjligheter också på exportmarknaden. Delikatessvarorna utgör ett smalt specialsegment inom dagligvaruhandeln och de kommer att växa avsevärt i det långa loppet, enligt våra utredningar.
I Estland har vi varit en för liten aktör. I och med förvärvet av Wõro Kommerts och Vastse-Kuuste Lihatööstus är vi nu landets näst största företag inom branschen. Vår nya position ger oss möjlighet att påverka branschens utveckling i Estland och ger oss en stabil grund för tillväxt förutom i Estland också i övriga Baltikum.
Atriakoncernens operativa rörelsevinst minskade med 20 miljoner euro till 40 miljoner euro. Det motsvarar cirka tre procent av vår omsättning. I förhållande till den eftersträvade nivån på fem procent i rörelsevinst var det ett otillfredsställande resultat.
Betydande delen av vårt resultat uppkom inom affärsområdet Atria Finland. I början av året effektiviserade och anpassade Atria Finland sin verksamhet i enlighet med kostnadspressen, och tack vare ökad försäljning och bättre marginaler var resultatet för den andra halvan av året till och med bättre än föregående år. Vårt starka varumärke Atria ökade försäljningen i Finland avsevärt.
Inom affärsområdet Atria Scandinavia var utvecklingen den motsatta. Den goda resultatutvecklingen under årets första hälft stagnerade kraftigt mot slutet av året. Vi kunde inte tillräckligt snabbt överföra de ökade råvarukostnaderna på försäljningspriset. Också sallads- och smörgåsverksamhetens dåliga lönsamhet, saneringsprogrammets engångsposter och en snabbt försvagad krona försämrade resultatet. Marknadsandelarna utvecklades dock positivt i Sverige.
Pit-Products försäljning och marknadsandelar ökade inom S:t Petersburg-området i den allt mer hårdnande konkurrensen. De stora förlusterna från köttförädlingsbolaget Campomos, som vi förvärvade på sommaren, tyngde dock märkbart resultatutvecklingen för både Atria Ryssland och hela Atriakoncernen.
Inom affärsområdet Atria Baltikum nådde vi inte våra lönsamhetsmål. Den utmanande verksamhetsmiljön och förlusterna från Valga Lihatööstus bromsade resultatutvecklingen. Men mot slutet av året vände resultatutvecklingen till följd av de nya företagsförvärven.
Atria har under de två senaste åren investerat över 300 miljoner euro i företagsköp som stöder tillväxt. Vår soliditet sjönk i fjol till 38 procent, som är aningen under vår miniminivå på 40 procent. Investeringarna för 2009 års del blir blygsammare än under 2008. Under pågående år fokuserar vi på att förbättra lönsamheten.
Resultatet för Atria Ryssland är avgörande för vår lönsamhet. Genom att förbättra kostnadseffektiviteten i Campomos, öka försäljningen och nå maximala synergifördelar mellan Campomos och Pit-Product strävar vi efter att Campomos går på vinst 2010. Resultatutvecklingen för Pit-Products del är fortsatt gynnsam.
För att vi ska kunna förbättra vår lönsamhet är det viktigt att de bolag vi förvärvat integreras framgångsrikt i Atria även inom affärsområdena Baltikum och Scandinavia. I och med de nya dotterbolagen i Estland kan affärsverksamheten tas till en helt ny lönsamhetsnivå. I Sverige fokuserar vi förutom på integrationen också på att göra vår kostnadsstruktur avsevärt lättare. I Finland sträcker sig åtgärderna för lönsamhetsförbättringar till Atrias hela livsmedelskedja. På detta sätt får vi balans mellan kostnader och försäljningspriser.
Den minskade konsumtionsefterfrågan och de förändrade konsumtionsvanorna, som båda orsakats av den ekonomiska recessionen, är en stor utmaning för Atria, men också en möjlighet. Vår verksamhet är branschens mest kostnadseffektiva. Vi har också ett brett varusortiment för olika konsumentgrupper och goda förutsättningar att reagera på förändringar i efterfrågan. Jag är fylld av tillit när jag säger att Atria har produkter som klarar sig utmärkt också i denna konjunktur.
Jag vill tacka alla medarbetare på Atria och företagets samarbetspartner för det gångna året och för det goda arbetet för kundernas, ägarnas och bolagets väl.
Nurmo, februari 2009
Matti Tikkakoski Atria Abp:s verkställande direktör
Atrias strategiska mål är att vara förstahandsvalet för konsumenter och kunder på marknaden för färsk mat i Östersjöområdet och den europeiska delen av Ryssland.
Atria verkställer sin vision genom strategin om lönsam tillväxt. I enlighet med strategin söker Atria tillväxt förutom på den traditionella kött- och charkmarknaden även inom andra sektorer i matbranschen, särskilt i segmenten för färskvaror.
Atria strävar i första hand efter att växa organiskt, men även kompletterande företagsförvärv är möjliga.
Atrias tillväxt på den internationella livsmedelsmarknaden stöds särskilt av följande kärnstyrkor:
Atria är marknadsledare i Finland med en leveranssandel på cirka 30 procent. I Sverige är bolaget den näst största aktören inom branschen och dess ställning stärktes avsevärt genom förvärven av Sardus (2007) och Ridderheims (2008). I och med affären stärktes position även i Danmark. I Ryssland är Atria marknadsledande inom den snabbt växande, moderna dagligvaruhandeln i regionen S:t Petersburg. Atria etablerade sig i Moskva regionen genom förvärvet av det ryska företaget Campomos 2008.
Atria investerar systematiskt i sina starka och kända varumärken. Tack vare sina kraftfulla varumärken har Atria goda förutsättningar att ständigt introducera produkter med högre förädlings- och lönsamhetsgrad.
Att känna till konsumenternas inköpsoch matvanor är den centrala utmaningen för livsmedelsindustrin. Den biten behärskar Atria till fullo.
Atria samarbetar på samtliga affärsområden med ledande aktörer i dagligvaruhandeln. Koncernen befäster sina strategiska kundpartnerskap genom att utveckla nya och effektiva samarbetsmodeller med enskilda handelskedjor.
Atria har svarat på förändringarna inom dagligvaruhandeln och hela verksamhetsfältet genom omfattande investeringar, vilket effektiviserar produktionsstrukturerna. Erfarenheterna av hur man effektiviserar produktionen och en bra styrning av förändringsprocesser och leveranskedjan är Atrias viktigaste styrka inom samtliga affärsområden.
Atria har fastställt följande fem ekonomiska mål för sin verksamhet:
Atria strävar efter ett läge där den internationella verksamhetens andel utgör minst 50 procent av omsättningen.
Atria eftersträvar en jämn resultatutveckling, där målet är en operativ rörelsevinst som uppgår till minst 5 procent av omsättningen.
Atrias mål för avkastningen på eget kapital är 12 procent.
Atria eftersträvar en soliditetsgrad på minst 40 procent.
Atria strävar efter att dela ut cirka 50 procent av räkenskapsperiodens vinst.
Good food – better mood.
Atrias preciserade tillväxtstrategi har anpassats efter de stora omvälvingarna i verksamhetsområdet. Den internationella arbetsmiljön styrs särskilt av följande krafter:
I enlighet med sin strategi strävar Atria i första hand efter att växa organiskt. Den organiska tillväxten backas upp med kompletterande företagsförvärv.
År 2008 genomförde Atria fyra företagsförvärv, vilket ökade bolagets internationella verksamhet betydligt. Efter förvärven är den internationella verksamhetens andel till cirka 42 procent av koncernens omsättning. Atrias strategiska mål är att lyfta den internationella verksamhetens andel till minst 50 procent av omsättningen.
Atria investerade sammanlagt cirka 110 miljoner euro i företagsförvärv. Företagsförvärvens värde sjönk ungefär med hälften sedan föregående år.
Atria fördubblade sin Rysslandsverksamhet genom att förvärva kött- och charkföretaget OOO Campomos. Företagets omsättning år 2007 uppgick till cirka 75 miljoner euro och antalet anställda var cirka 1 000. Campomos huvudprodukter är köttprodukter och pizza.
Campomos huvudmarknad är Moskva, som står för något mer än 50 procent av försäljningsvolymen. Cirka 20 procent går till S:t Petersburgsregionen och knappt 30 procent till andra storstäder.
Företagets produktionsanläggning och logistikcentral ligger i Moskva och distributionscentralen i S:t Petersburg. Distributionen till huvudkunderna sker med företagets egna transportfordon. Företaget bedriver också primärproduktion: Campomos äger odlingsmark och en ny kombinationsgård som har cirka 2 500 suggor och uppvisar produktionsresultat på västerländsk nivå.
I och med förvärvet av Campomos skaffade sig Atria en betydande position inom den moderna dagligvaruhandeln i Moskvaregionen och stärkte samtidigt sin ställning som marknadsledare i S:t Petersburg. Campomos har satsat långsiktigt på marknadsföring och företagets främsta varumärke, CampoMos, är mycket känt i Ryssland. Företagets produktsortiment kompletterar Atria Rysslands utbud väl och gör det mer mångsidigt.
Campomos lönsamhet har varit svag under de senaste åren. För att göra företaget vinstgivande genomförs ett program där de centrala inslagen handlar om att uppnå synergieffekter med företaget Pit-Product inom bl.a. inköp, logistik och marknadsföring.
OOO Campomos grundades år 1989 och var det första utländska företaget i den ryska kött- och charkbranschen. Atria förvärvade företaget av det spanska börsföretaget Campofrio Alimentacion S.A., som ägde 100 procent av bolaget. Förvärvets totala värde (Enterprise Value) var 72 miljoner euro.
Företaget konsoliderades med Atria fr.o.m. 15.10.2008.
I somras förvärvade Atria det svenska företaget AB Ridderheims Delikatesser, som specialiserat sig på premiumdelikatesser. Förra räkenskapsåret hade företaget en omsättning på något över 50 miljoner euro och antalet anställda var 110.
Genom förvärvet av Ridderheims ökar Atria sitt utbud av produkter med högt förädlingsvärde. Företagets verksamhet slogs samman med Atria Scandinavias affärsenhet Falbygdens Ost och av dessa bildades en ny affärsverksamhet med namnet Atria Deli. Företaget har Nordens bredaste utbud av färska delikatessvaror och man har goda tillväxtmöjligheter också på exportmarknaden. Färska delikatessvaror är ett av de snabbast växande segmenten inom dagligvaruhandeln.
Ridderheims grundades år 1987, och varumärket är känt för att vara mycket innovativt. Produktsortimentet omfattar bl.a. ölkorv, specialost, specialskinka och marinerade produkter såsom soltorkade tomater, oliver och vitlök. I stället för enskilda produkter erbjuder Ridderheims alltid sina kunder ett färdigt produktkoncept. Företaget producerar själv cirka en tredjedel av sitt sortiment och resterande del köps in från avtalstillverkare eller utländska leverantörer. Företagets huvudkontor finns i Göteborg. År 2008 gick nästan 40 procent av produkterna på export, förutom övriga Norden bl.a. till Beneluxländerna.
Företaget konsoliderades med Atria fr.o.m. 1.7.2008.
För att öka tillväxttakten i Estland och hela Baltikum förvärvade Atria två estniska kött- och charkföretag, AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste Lihatööstus. Wõro Kommerts omsättning år 2007 uppgick till 10 miljoner euro och antalet anställda var 170. Vastse-Kuuste Lihatööstus omsättning
Strategiska åtgärder och omsättningens utveckling 2005–2008
uppgick till 9 miljoner euro och antalet anställda var 140. Båda företagens huvudprodukter – köttprodukter och konsumentförpackat kött – kompletterar och utökar Atrias detaljhandelsutbud betydligt. Efter förvärven är Atria den näst största aktören inom branschen i Estland.
Wõro Kommerts grundades år 1993. Produktsortiment omfattar bl.a. rökt korv, köttprodukter, kokt korv och wienerkorv. De senaste åren har företaget satsat starkt på kvalitet och sina varumärken. Med en marknadsandel på 13 procent mätt i värde är företaget Estlands näst största kött- och charkföretag 1). Företagets moderna produktionsanläggning ligger i Ahja, nära Tartu, och distributionscentralen i Tartu.
Vastse-Kuuste Lihatööstus huvudprodukter omfattar smörgåspålägg, matkorv och konsumentförpackat kött. Företagets marknadsandel uppgick till sex procent mätt i värde. Under de senaste åren har företaget i sina investeringar fokuserat på att modernisera sin produktionsanläggning och höja produktionskapaciteten. Företaget grundades år 1993 och har en produktionsanläggning i Vastse-Kuuste i södra Estland.
Företagen konsoliderades med Atria fr.o.m. 1.8.2008.
1) Källa för marknadsinformationen: AC Nielsen, 2008, om inte annat anges.
Traditionen att äta gott hemma speciellt under veckosluten har hållit i sig. Även om det försämrade ekonomiska läget har ökat prismedvetenheten hos konsumenter och minskat uteätandet, har inte det sociala värdet av en helgmåltid försvagats. En måltid är mycket mer än att bara äta. Det handlar om gemenskap och trivsel. På matmarknaden är läckra smaker och delikatesser en megatrend som kommer att hålla i sig.
bra mat 11
Inom Atrias affärsområden i Finland och i Scandinavia ökar köttkonsumtionen i ganska begränsad utsträckning och dagligvaruhandeln är koncentrerad. I Ryssland och Baltikum ökar efterfrågan på kött- och charkprodukter och Atrias övriga måltidsproduktgrupper betydligt på lång sikt och koncentrationen av dagligvaruhandeln är bara i sin början.
| Atria Finland | Atria Scandinavia |
|---|---|
| Allmänt | |
| • Marknadens volymtillväxt1) cirka 2 % • Värdetillväxt2) cirka 8 % • Marknadens storlek3) cirka 2 miljarder euro • Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per capita 12 % • Finland är nettoexportör av kött, främst exporteras griskött • Produktionen av nötkött räcker inte för att täcka konsumtionen, den inhemska andelen är 88 % • Produktionen och konsumtionen av kyckling är i balans |
Sverige • Marknadens volymtillväxt1) 1 % • Värdetillväxt 2) cirka 5 % • Marknadens storlek3) cirka 2,7 miljarder euro • Matens andel av det totala konsumtionsvärdet per capita 11,5 % • Sverige är nettoimportör av kött; nästan 50 % av nötkött, ca 25 % av griskött och över 40 % av fjäderfä importeras. Danmark • Danmark är en mycket betydande nettoexportör av kött; mest exporteras griskött |
| Marknad | |
| • Dagligvaruhandeln är stark koncentrerad, handeln domineras av S-gruppen och Kesko. • S-gruppens och K-gruppens sammanlagda andel av den finländska dagligvaruhandeln är ca 75 procent. Tradeka (Suomen Lähikauppa Oy) står för en betydligt mindre andel 4). • Andelen för handelns egna varumärken av handelns totala försäljning ökade något under 2008. Deras andel var 5–15 procent i de produktgrupper som Atria står för. |
• Dagligvaruhandeln är mycket koncentrerad i Sverige; den överlägset största aktören är ICA, Nordens ledande företag inom dagligvaruhandeln med en marknadsandel på cirka 46 % • Coop och Axfood har cirka 20 resp 18 % av marknaden i Sverige. • I Danmark domineras dagligvaruhandeln av tre aktörer - Dansk Supermarked, Coop och SuperGross, som tillsammans har ca 86 % av marknaden. • Handelns egna märken står för 18 % av den totala försäljningen i Sverige och för 21 % i Danmark |
| Konkurrens | |
| • I Finland finns cirka 300 kött- och charkföretag och slakterier, av vilka de 20 största står för över 90 procent av produktionens bruttovärde4). • De överlägset största aktörerna på marknaden är Atria Finland Ab och HK Ruokatalo Oy. • Atria Finland är den största aktören inom slakteribranschen i Finland; marknadsandelen är över 40 % när det gäller hantering av griskött. |
• Små företag med mindre än 50 miljoner euro i omsättning per år kontrollerar över hälften av den svenska kött- och charkmarknaden • Marknadens största aktör är Scan AB, näst störst är Atria Scandinavia • En konsolidering pågår inom branschen. HKScans förvärv av Swedish Meats år 2006 och Atrias Sardus-affär 2007 var de största omstruktureringarna inom branschen i Sverige. |
| • Medelstora leverantörer är bl.a. de privatägda Saarioinen Oy, Oy Snellman Ab och Pouttu Oy. |
Danmark • I Danmark domineras kött- och charkmarknaden av Danish |
| Total efterfrågan på kött- och charkprodukter 1) 2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i produktgrupper som Atria står för 3) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för 4) Källa: Livsmedelsindustriförbundet, ETL, 2008 |
Crown, det största företaget inom branschen i Europa och världens största köttexportföretag 1) Dagligvaruhandeln 2) Total tillväxt inom dagligvaruhandeln i produktgrupper som Atria står för 3) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för |
1) Total tillväxt för kött- och charkprodukter inom den moderna dagligvaruhandeln
2) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för
1) Total tillväxt för kött- och charkprodukter inom den moderna dagligvaruhandeln 2) Total marknad för måltidsprodukter som Atria står för
14
Atria Finlands försäljningsvolym ökade kraftig och bolaget kunde befästa sin marknadsledande ställning. Lönsamheten försvagades dock på grund av den kraftiga prisökningen på råvaror, tillbehör och energi, och den eftersträvade resultatnivån uppnåddes inte.
Försäljningen av de produktgrupper som Atria står för i den finländska dagligvaruhandeln ökade något från föregående år, mätt i värde. Den totala tillväxten var enligt Atrias beräkningar cirka 8 procent. Tillväxten för Atrias egna varumärken var betydligt högre än den totala tillväxten, cirka 14 procent1).
Atrias varuleverantörsandel minskade något från föregående år eftersom Atria inte deltog i den kraftiga priskonkurrens som rådde bland handelns egna märken. Trots detta behöll Atria klart sin marknadsledande ställning i produktgruppen måltider.
Ökad försäljning speciellt i den andra delen av året och prisökningen sedan våren ökade Atria Finlands omsättning med 6,4 procent till 798 miljoner euro. Tillväxten i omsättningen låg nästan på föregående års nivå.
Början av året var svag och lönsamhetsmålen uppnåddes inte helt. Den operativa rörelsevinsten sjönk till 34,4 miljoner euro, vilket var 4,3 procent av omsättningen. Lönsamheten minskade på grund av den kraftiga prisuppgången på köttråvaror, men också kostnaderna för andra viktiga produktionsfaktorer steg mer och snabbare än väntat. Prishöjningarna i försäljningen räckte inte helt för att kompensera kostnadsökningarna.
Försäljningsvolymen inom storkök låg kvar på föregående års nivå. Den ekonomiska osäkerheten försvagade särskilt efterfrågan från hotell- och restaurangsektorn under slutet av året.
Atrias exportvolym och lönsamhet följer utvecklingen på den internationella köttmarknaden. Under första halvåret var lönsamheten svag på grund av det stora överutbudet av griskött. Exportpriserna utvecklades bättre under sommaren på grund av en återhämtning i efterfrågan, vilket gav betydligt bättre lönsamhet under andra halvåret. Exporten gick huvudsakligen till Sverige och Ryssland. Mot slutet av året vände exportpriserna nedåt.
I början av året inledde Atria Finland ett omfattande effektiviseringsprogram för att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten. Den eftersträvade kostnadsbesparingen är fyra miljoner euro per år.
Atria avvecklade sin verksamhet i den hyrda produktionsanläggningen i Kannus, vars nöt- och grisslaktering övergick till Atria efter förvärvet av Liha-Pouttu Oy 2007. Företagets nötslaktning och -styckning flyttades till Atrias produktionsanläggningar i Kauhajoki och Kuopio, och grisslakt och -styckning till produktionsanläggningen i Nurmo. Liha Pouttus köttanskaffningsfunktioner sammanslogs med A-Producenter Ab:s funktioner.
De logistiska funktionerna och tillverkningen av köttprodukter vid Atrias produktionsanläggningar i Forssa flyttades till Nurmo. Atria fortsätter färdigmats- och måltidsproduktionen i Forssa.
Effektiviseringsprogrammets personalminskningar berör 170 anställda.
Atria Finlands försäljning fick stark draghjälp av produkterna som säljs under Atrias eget varumärke. Försäljningen av dessa ökade med 14 procent. Däremot hade varumärket Forssa och handelns egna varumärken som tillverkas av Atria en tillväxt som inte motsvarade förväntningarna fullt ut. Konkurrensläget för handelns varumärken var mycket skarpt på grund av den kraftiga priskonkurrensen.
Försäljningen i produktgruppen Smörgåspålägg, som är en kärnproduktgrupp på koncernnivå, ökade med nästan 12 procent. Detta var en påtagligt större tillväxt än marknadens genomsnittliga tillväxt på knappt sju procent. Även tillväxten på cirka åtta procent för matkorv var klart större
• Bolag med inriktning på köttanskaffning
1) Presenterade marknadsdata baserar sig till skillnad från tidigare praxis på Atrias egna uppgifter och utredningar samt dito från samarbetspartner. Orsaken till förändringen är den förändrade datainsamlingspraxisen inom dagligvaruhandeln. Atria svarar för uppgifternas riktighet.
än marknadens tillväxt på knappt fem procent.
På marknaden för konsumentförpackat kött ökade försäljningsvolymen kraftigt för produkter som säljs under Atrias varumärke, men utvecklingen för handelns varumärken som tillverkas av Atria motsvarade inte förväntningarna.
Atrias något över tioprocentiga tillväxt på marknaden för färdigmat låg nära marknadens genomsnittliga tillväxt. Däremot blev tillväxten i försäljningen av konsumentförpackade fjäderfäprodukter påtagligt mindre än marknadens tillväxt på cirka tio procent.
I Finland var fjäderfäkomsumtionen för första gången större än konsumtionen av nötkött. Konsumtionen per person var 18,5 kg fjäderfä och 18,2 kg nötkött. Efterfrågan på nötkött dämpades av kraftigt höjda försäljningspriser. Prisnivån ökade särskilt på grund av minskat utbud till följd av EU:s importbegränsningar och ökade kostnader i primärproduktionen.
Konsumtionen av griskött steg med 1,8 procent till 35,6 kg per person. Tillväxten i Atrias grisköttvolym översteg klart den totala tillväxten och blev cirka 15 procent. Sammanlagt hanterades 95 miljoner kg griskött av Atria. Volymerna ökade särskilt genom Atrias förvärv av Liha-Pouttu Oy. År 2008 stärkte Atria Finland sin ställning som landets ledande grisköttproducent med en marknadsandel på cirka 44 procent.
Försäljningen och lönsamheten utvecklades positivt under grillsäsongen som är viktig med tanke på Atrias tillväxt.
Under grillsäsongen befäste Atria sin position som marknadsledare, och den totala marknadsandelen för Atrias samtliga produktgrupper var cirka 27 procent under maj–juli.
En framgångsrik och konsument-
orienterad produktifiering och en betydligt större satsning på marknadsföring gynnade Atrias tillväxt, särskilt under högsäsongen. Atrias utomordentliga hantering av order- och leveransprocessen skapade betydande konkurrensfördelar också under högsäsongen.
År 2009 eftersträvar Atria Finland i enlighet med sin strategi en tillväxt som överstiger marknadens genomsnittliga tillväxt. När det gäller lönsamheten är den största utmaningen att hitta en balans mellan kostnaderna och försäljningspriserna.
Atria Finland har goda operativa förutsättningar för lönsam tillväxt. Företagets produktions- och leveranskapacitet har ökat betydligt genom de genomförda investeringarna, och kostnadseffektiviteten i produktionen förbättrades ytterligare tack vare effektiviseringsprogrammet 2008.
"Atria Finland har goda förutsättningar att fortsätta växa mer än marknaden i genomsnitt. Sänkningen av matmomsen hösten 2009 ökar efterfrågan på de måltidsprodukter som Atria ligger bakom, och vi har god beredskap att svara upp mot detta inom hela Atrias leveranskedja. Kostnadstrycket är dock en stor utmaning, och för att förbättra lönsamheten i verksamheten höjer vi kostnadseffektiviteten ytterligare och skaffar oss beredskap att möta en eventuell nedgång även inom matbranschen."
Vice verkställande direktör och verkställande direktörens ersättare Direktör för affärsområdet Atria Finland och Baltikum Direktör, Primärproduktion
Köttkvantiteter som Atria hanterar i Finland
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 797,9 | 749,6 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 33,9 | 43,2 |
| Operativ rörelsevinst, milj. euro | 34,4 | 43,2 |
| Operativ rörelsevinst, % | 4,3 | 5,8 |
| Antal anställda i genomsnitt | 2 378 | 2 394 |
Producentpris av nötkött, fläskkött och fjäderfä i Finland
Den totala köttproduktionen och -konsumtionen i Finland
Köttkonsumtion per capita i Finland 2004-2008
Källa: TNS Gallup, 2008
Atria Scandinavias lönsamhet svängde kraftigt under 2008. Under första halvåret var resultatutvecklingen bättre än föregående år, men mot årets slut försvagades lönsamheten snabbt och resultatet hamnade betydligt under föregående års nivå. Tillväxten i försäljningen försvagades också mot slutet av året.
Den fallande kronkursen medförde att omsättningen räknat i euro sjönk med 0,6 procent till 455 miljoner. I kronor ökade däremot omsättningen med 3,9 procent från föregående år. Bakom ökningen låg organisk tillväxt för Atrias varumärken och förvärvet av Ridderheims Delikatesser. Företaget konsolideras i Atria resultatet från och med juli månad 20081).
Atria Scandinavias operativa rörelsevinst minskade med 5,1 miljoner euro till 15,4 miljoner euro. Resultatet försämrades framför allt på grund av kraftigt ökade råvarukostnader, den svagare svenska kronan och förlusterna i sallads- och smörgåsverksamheten.
Efter flera år med jämn tillväxt i den svenska dagligvaruhandeln avstannade tillväxten och hamnade på noll. Efterfrågan mattades av också inom Foodservice-sektorn, där den årliga tillväxten stannade på cirka två procent.
Atria Scandinavia använder en stor mängd importerade råvaror i sin verksamhet. I Sverige blev prishöjningarna på internationella råvaror kraftigare på grund av den försvagade kronan, särskilt mot slutet av året. Detta medförde att Atria Scandinavias kostnader steg med över 20 miljoner euro. En stor del av kostnadsökningen kunde kompenseras genom höjda försäljningspriser och effektivisering av verksamheten, men detta var ändå inte tillräckligt för att nå den eftersträvade resultatnivån.
Försäljningen inom Atria Scandinavias produktgrupper ökade, även om lågkonjunkturen under andra halvåret i viss mån började påverka försäljningsvolymerna. Effekten var starkast i kategorin delikatessvaror, där försäljningen minskade. Den bästa förmågan att kompensera de höjda råvarukostnaderna hade Atrias funktioner i Danmark, där försäljningsresultatet under andra halvåret visade på stark tillväxt.
Atria Scandinavias marknadsposition har stärkts avsevärt de senaste åren. Tack vare förvärvet av Sardus år 2007 och förvärvet av Ridderheims Delikatesser i 2008, är Atria marknadsledande eller näst största aktör på marknaden inom sina strategiska produktgrupper.
I produktgruppen smörgåspålägg var Atria tvåa i både Sverige och Danmark. Inom produktgruppen färdigmat har Atria en marknadsledande position i flera underkategorier, som färdiga smörgåsar och sallader. Positionen inom färdigmat backas upp av varumärket Sibylla, särskilt i Sverige. Inom delikatessvaror förstärktes Atrias position genom förvärvet av Ridderheims, och Atria är nu den största aktören inom produktgruppen delikatesser i Sverige. Inom produktgruppen korv är Atria den näst största aktören, och företaget har en betydande position som leverantör av Private labelprodukter.
Atria Scandinavia ökade satsningen på sina varumärken. Bland annat lyckades man väl med utvecklingen av nya pastej- och påläggsförpackningar. När det gäller enskilda varumärken gick Falbygdens Ost, Arboga, Lönneberga och Sibylla framåt mest. Atria drev på innovationsarbetet kring olika typer av mervärdesprodukter, vilket är ett viktigt inslag i företagets tillväxtsstrategi.
• kött för konsumenterna, köttprodukter och färdigmat
Förvärvet av Ridderheims stöder Atria Scandinavias strategiska tillväxtmål i produktgrupperna med högre förädlingsgrad. Efter förvärvet sammanslog Atria alla produktgrupper med färska delikatessprodukter i syfte att skapa den mest täckande och mångsidiga helheten i Norden. Delikatessprodukter är ett av de snabbast växande segmenten inom dagligvaruhandeln.
Atria Scandinavia omorganiserade även andra verksamheter. Bland annat sammanslogs två separata enheter inom Foodservice till en funktion. Efter omorganisationen har Atria Scandinavia fem affärsfunktioner, som stöds av en gemensam administration och en inköpsenhet.
Omorganisationen har delvis samband med förvärvet av Sardus år 2007, och den påföljande integrationsprocessen har nu slutförts.
De mest betydande åtgärderna för att höja kostnadseffektiviteten inriktades på sallads- och smörgåsverksamheten. Tillverkningen av dessa produkter vid Atria Scandinavias fabrik i Halmstad upphörde när fabriken lades ned och hela produktionen koncentrerades till Norrköpingsfabriken.
Atria Scandinavia fortsätter sina effektiviseringsprogram under 2009 i syfte att återställa lönsamheten till den eftersträvade nivån. Samtliga affärsverksamheter är föremål för företagets effektivitetshöjande åtgärder. Åtgärderna medför att antalet produktionsställen minskar ytterligare. Redan under 2008 genomfördes betydande rationaliseringsåtgärder på flera produktionsenheter.
För att trygga tillväxten investerade Atria Scandinavia särskilt i sina varumärken och i nya produktkonsepter. Företaget fortsätter exempelvis de påbörjade lanseringarna i produktgruppen Smörgåspålägg och lanserar ett nytt produktkoncept under varumärket Ridderheims.
"Företagets starka position på marknaden möjliggör att Atria Scandinavia kan växa och utvecklas också i ett besvärligt konjunkturläge. Vårt breda sortiment av varumärken och produktgrupper kan fånga upp konsumenternas efterfrågan inom vår bransch, som påverkas betydligt mindre av konjunkturen än många andra branscher. År 2009 fokuserar Atria Scandinavia på att höja kostnadseffektiviteten, genomföra viktiga lanseringar på ett framgångsrikt sätt. Vår vision om att bygga upp det mest spännande matföretaget i Skandinavien uppfylls när vi därutöver lyckas med att kontinuerligt fördjupa våra relationer med kunder och konsumenter."
Christer Åberg Direktör för affärsområdet Atria Scandinavia Direktör, Deli & Concept
Den totala köttproduktionen och -konsumtionen i Sverige
Källa: TNS Gallup, 2008
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 455,2 | 457,8 |
| Rörelsevinst, milj. euro | 14,4 | 54,9 |
| Operativ rörelsevinst, milj. euro | 15,4 | 20,5 |
| Operativ rörelsevinst, % | 3,4 | 4,5 |
| Antal anställda i genomsnitt | 1 691 | 1 768 |
| Volym | Den årliga tillväxten på marknaden |
Marknadsandel (inkl. private labels) |
Marknads ställning |
|
|---|---|---|---|---|
| Pålägg, Sverige | -2 % | +4 % | 15 % | 2 |
| Leverpastej, Sverige | -2 % | +3 % | 65 % | 1 |
| Pålägg, Danmark | +/- 0 % | +2 % | 13 % | 2 |
| Färdigmat (kyld) | +4 % | +10 % | 10 % | 2 |
| Delikatesser (inkl Premium-ost) | -2 % | +1 % | 30 % | 1 |
| Snabbmat/Sibylla | +7 % | 11 % | 3 | |
| Konsumentpackat kött | +17 % | +17 % | 10 % | 2 |
| Korv | +/-0 % | +5 % | 20 % | 2 |
Källor: Nielsen 2008, GFK 2008, HUI 2008, Delfi 2008
Atria Ryssland hade en hög tillväxttakt år 2008: särskilt förvärvet av ryska kött- och charkföretaget OOO Campomos satte fart på tillväxten. Företagets lönsamhet var dock otillfredsställande och den förlust som företaget gjorde medförde att Atria Rysslands resultat hamnade på minus.
Atria Rysslands försäljning utvecklades positivt och omsättningen ökade med 43 procent till 94 miljoner euro. Campomos, som blev en del av Atria under slutet av året, stod för en femtedel av omsättningen. Bolaget Pit-Product överträffade till och med vissa av de uppsatta försäljningsmålen. Försäljningen ökade särskilt starkt under andra halvåret, vilket ökade omsättningen vid sidan av genomförda prishöjningar.
Pit-Product befäste sina produktgruppers marknadsledande position inom den moderna dagligvaruhandeln i S:t Petersburg. Varumärket Pit-Products marknadsandel ökade till hela 31 procent mätt i värde. I slutet av år 2007 var andelen nere på 21 procent på grund av osund priskonkurrens. Marknadsandelen stärktes särskilt mycket inom den strategiskt viktiga produktgruppen pålägg, där företaget gjorde betydande investeringar i produktutveckling och marknadsföring. I S:t Petersburg hade varumärket Campomos en marknadsandel på 7 procent1).
Pit-Products resultat utvecklades positivt, men lönsamheten var sämre än väntat på grund av den kraftiga prisökningen på köttråvara. Råvarupriserna steg snabbare och kraftigare än slutprodukternas försäljningspriser. Företaget köpte nästan all sin köttråvara på den internationella marknaden. Även rubelns skarp försvagade värde och de höjda importavgifterna minskade företagets resultatförmåga.
Under sista kvartalet var lönsamheten svag och resultatet negativt i det konsoliderade Campomos. Varumärkets marknadsandel på företagets huvudmarknad, Moskva, var oförändrad jämfört med året innan, mätt i värde.
Atria Ryssland fortsatte sitt investeringsprogram på cirka 70 miljoner euro för byggandet av en ny kött- och charkfabrik och logistikcentral i Gorelovo i St:t Petersburgregionen. Logistikcentralen togs i bruk i oktober, och alla leveranser till och från befintliga lager i centrum av S:t Petersburg flyttades över till den nya centralen. Distribution och övriga logistikfunktioner i S:t Petersburgsregionen blev därmed betydligt effektivare.
Driftsättningen av den nya köttoch charkfabriken i anslutning till logistikcentralen sköts upp till år 2009. Orsaken till detta var försenade vatten- och avloppsanslutningar. Fördröjningen försvagade Atria Rysslands tillväxtförutsättningar i S:t Petersburgsregionen.
Kapaciteten och kostnadseffektiviteten på Sinjavinofabriken i Leningrads oblast höjdes enligt målen i det investeringsprogram som inleddes år 2007. I slutet av 2008 gjordes tilläggsinvesteringar för att öka kapaciteten i tillverkningen av medvurstar.
Omedelbart efter förvärvet av Campomos inledde Atria Ryssland ett program för att åstadkomma betydande synergieffekter mellan Campomos och Pit-Product i syfte att förbättra Campomos lönsamhet. Integrationen inleddes med en sammanslagning av företagens inköps- och ekonomifunktioner.
Atria Ryssland strävar efter att för-
1) Källa för marknadsinformationen: ACNielsen 2007/2008, om inte annat anges.
Företaget OOO Campomos presenteras mer ingående på sidan 8.
bättra Campomos lönsamhet så att företaget gör ett positivt rörelseresultat under år 2010. Detta förutsätter att företagets marknadsposition förstärks i den moderna dagligvaruhandeln i Moskva, S:t Petersburg och övriga miljonstäder i den europeiska delen av Ryssland. Lönsamheten ska även förbättras genom bättre kostnadseffektivitet, minskade kostnader och effektivare primärproduktion.
Tillväxten i den privata konsumtionen i Ryssland mattades av och detta påverkade även den totala efterfrågan på de produkter som Atria företräder. Tidigare var tillväxttakten mätt i värde över 10 procent per år, men nu stannade den vid cirka 7 procent.
Avmattningen i tillväxten skärpte konkurrensen bland kött- och charkföretagen och stärkte dagligvaruhandelns förhandlingsposition. Inom konsumentförsäljning av kött- och charkvaror skedde en svag förskjutning mot billigare produkter. Ser man på livsmedelsmarknaden som helhet förstärktes den trend som följer västerländska inköps- och konsumtionsvanor, där måltiderna bl.a. ska vara enkla och lätta att tillreda.
Utöver Atrias förvärv har ingen betydande konsolidering skett i branschen. Konsolideringen av ryska köttoch charkföretag är bara i början. Internationella aktörer visade dock ett ökat intresse för den ryska marknaden.
Atria Rysslands tillväxtmotor år 2009, förutom förvärvet av Campomos, blir Pit-Products kraftigt växande produktionskapacitet. Den nya Gorelovofabriken mer än fördubblar produktionskapaciteten för Pit-Products kött- och charkvaror. Även investeringarna på Sinjavinofabriken ökar produktionsvolymen.
En förbättring av Atria Ryssland resultatnivå förutsätter dels att Campomos lönsamhet förbättras, dels att integrationen mellan Campomos och Pit-Product lyckas. Sammanslagningen ger stora synergieffekter. I början kommer de mest betydande fördelarna från gemensamma funktioner inom logistik, inköp, administration, råvaruanskaffning och marknadsföring. Långsiktiga fördelar kommer särskilt från distributionskanaler och enskilda kundrelationer. Primärproduktionen vid Campofarm är i fullt fart från och med början av 2009, vilket stärker konkurrenskraften för råvaruanskaffningen, förbättrar riskhanteringen och öppnar möjligheter för marknadsföring av färskt kött.
"Vår verksamhet i Ryssland har expanderat betydligt tack vare förvärvet av Campomos. Omsättningen kommer att stiga avsevärt år 2009. För att förbättra vår lönsamhet fokuserar vi på att höja Campomos kostnadseffektivitet och så fort som möjligt dra nytta av synergieffekterna mellan Campomos och Pit-Product. Vår förstärkta position i Moskva- och S:t Petersburgsregionerna ger oss goda förutsättningar att växa lönsamt. "
Juha Ruohola Direktör för affärsområdet Atria Ryssland Direktör, Inköpsfunktioner och investeringar
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 93,8 | 65,6 |
| Rörelsevinst, milj. euro | -3,4 | 4,3 |
| Operativ rörelsevinst, milj. euro | -3,4 | 4,3 |
| Operativ rörelsevinst, % | -3,6 | 6,5 |
| Antal anställda i genomsnitt | 1 525 | 1 278 |
Källa: RosCom Stat, 2008
* prognos Källa: RosCom Stat, 2007
Inom affärsområdet Atria Baltikum genomfördes två företagsförvärv som gav Atria en betydligt starkare ställning på den estniska marknaden. Genom sommarens förvärv av kött- och charkföretagen AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste Lihatööstus ökade Atrias marknadsandel särskilt på marknaden för köttprodukter. Förvärven gjorde Atria till den näst största aktören på kött- och charkmarknaden i Estland.
Företagsförvärven bidrog till att Atria Baltikums omsättning ökade med 21,0 procent till 32,3 miljoner euro. Både de nya företagens och AS Valga Lihatööstus försäljning ökade nästan helt enligt de uppsatta målen, och alla tre företagen stärkte sin marknadsandel. I Estland var företagens sammanlagda marknadsandel i de företrädda kategorierna 22 procent, mätt i värde. Marknadsandelen var ännu större i enskilda produktgrupper. Inom produktgruppen pålägg var marknadsandelen 23 procent och inom matkorv hela 31 procent1).
Till skillnad från Atria Baltikums försäljning utvecklades inte lönsamheten enligt de uppsatta målen. Det operativa rörelseresultatet visade förlust, -3,8 miljoner euro. Resultatutvecklingen försvagades särskilt under första halvåret av Valga Lihatööstus dåliga lönsamhet. Företaget har en betydande egen primärproduktion, där kostnaderna steg brant på grund av högre foderpriser. De förvärvade företagens lönsamhet var bättre än Valgas om än inte tillfredsställande.
Försäljningspriserna i Atria Baltikums produktgrupper i den estniska dagligvaruhandeln steg med 5–10 procent. Prishöjningarna var dock inte tillräckliga för att kompensera kostnadsökningarna inom primärproduktionen och kött- och charkproduktionen. De försvagade utsikterna i den estniska ekonomin minskade konsumenternas efterfrågan något mot slutet av året.
Integrationen av de förvärvade företagen i Atria Baltikum fortskred enligt
1) Marknadsinformation: ACNielsen, 2007/2008, om inte annat anges.
plan. Ledningen för Estlandsorganisationen förnyades och effektiviseringen av verksamheten inleddes med att Vastse-Kuustes slakt- och styckningsfunktioner flyttades till Atrias fabrik i Valga. Slakteriet moderniserades i sin helhet 2002.
Atria Baltikum fortsatte det investeringsprogram på cirka åtta miljoner euro som inleddes föregående år. Merparten av investeringarna gick till primärproduktionen för att trygga råvarutillgången och kvaliteten. I och med investeringarna kunde man även öka kapaciteten och kostnadseffektiviteten vid Valgafabriken.
Företagsförvärven skapar goda förutsättningar för Atria Baltikums lönsamma tillväxt i Estland och övriga Baltikum under 2009. Företagets egen köttproduktion och slakt tryggar verksamhetens konkurrenskraft även under instabila förhållanden på marknaden. Atrias produktionskapacitet har ökat betydligt. Produktionens och hela verksamhetens kostnadseffektivitet förbättras bland annat genom tydligare arbetsfördelning mellan fabrikerna och samordning av logistiksystemen. Sammanslagningen av verksamheterna ger år 2009 kostnadsbesparingar på uppskattningsvis två miljoner euro.
Företagsförvärven förstärker också Atrias produktutvecklings- och marknadsföringsmöjligheter. Atria kan erbjuda dagligvaruhandeln ett mycket omfattande produktsortiment av kända varumärken. I utvecklingen av produktgrupper och varumärken utnyttjar Atria Baltikum varumärkeskunnandet på koncernnivå.
Resten av koncernen .. 98 %
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Omsättning, milj. euro | 32,3 | 26,7 |
| Rörelsevinst, milj. euro | -3,8 | -4,4 |
| Operativ rörelsevinst, milj. euro | -3,8 | -3,1 |
| Operativ rörelsevinst, % | -11,8 | -11,6 |
| Antal anställda i genomsnitt | 541 | 507 |
Företagen Wõro Kommerts och Vastse-Kuuste Lihatööstus presenteras mer ingående på sidan 8.
Konsumenterna uppskattar enkelhet speciellt på vardagar. Individualitet betonas allt oftare när det gäller familjens gemensamma måltid. Familjemåltiden kan bestå av flera maträtter beroende på ätarnas tycke. Det här är utgör en utmaning för livsmedelsindustrin: efterfrågan på små råvaruförpackningar ökar och tröskeln att köpa förmånligare förpackningsstorlekar minskar.
Ansvarsfullt företagande är en integrerad del av Atrias företagskultur och företaget har identifierat sitt ansvar gentemot sina intressentgrupper. Atria för in ansvarstagandet på alla plan i verksamheten: mål, värderingar, strategi, ledning och dagligt arbete.
Genom ansvarsfullt företagande tryggar Atria sina verksamhetsförutsättningar nu och i framtiden. I enlighet med principerna för hållbar utveckling tar Atria hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter samt miljöaspekter inom alla sina affärsområden. Atria ser nöjda kunder och konsumenter och deras förtroende för företaget som de viktigaste förutsättningarna för sin verksamhet och framgång. Andra förutsättningar för en hållbar verksamhet är lönsamhet och konkurrenskraft, ansvarsfull ledning, personalens kompetens och engagemang, tillgång på personal och kontinuerliga förbättringar inom alla verksamhetsområden.
Atrias ansvar sammanfattas i företagets mission "Good food – better mood". För Atria täcker begreppet god mat hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsumenternas matbord. Atrias goda mat är ansvarsfullt och etiskt producerad, säker kvalitetsmat. Good food – better mood, säkerhet och mervärde för alla Atrias intressenter.
Övergripande principer för Atrias ansvarsfulla företagande omfattar samtliga koncernföretag inom Atrias olika affärsområden. Koncernens ledningsgrupp har godkänt och fastställt principerna vid sitt möte 21.1.2009.
När de övergripande principerna för ansvarsfullt företagande tillämpas inom Atrias affärsområden respekteras intressenternas olika uppfattningar om vad som utgör ansvarsfull och etisk verksamhet. Dessa uppfattningar får dock inte strida mot nationell eller internationell lagstiftning, koncernens förvaltningsprinciper eller Atrias värderingar och etiska principer.
Atrias arbetsgrupp för företagsansvar, som har företrädare för samtliga Atrias affärsområden, ansvarar för uppföljning och utveckling av Atrias hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande. Arbetsgruppen leds av koncernens ansvariga direktör för miljö- och kvalitetsfrågor, som rapporterar till koncernens ledningsgrupp om målen och resultaten för hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande.
Verksamhetens transparens och öppenhet är en väsentlig del av Atrias ansvarsfulla företagande. I enlighet med detta kommunicerar Atria öppet, täckande och systematiskt sitt ansvarstagande till företagets interna och externa intressenter. Ansvaret för samordning av kommunikationen har Atrias enhet för koncernkommunikation.
För att garantera väsentlig och täckande information för intressenterna utvecklar och diversifierar Atria sin rapportering om principerna, resultaten och målen för Atrias hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande. Rapporteringen grundar sig på Global Reporting Initiative (GRI)-reglerna, där ansvarsfullt företagande betraktas utifrån de tre pelarna ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar. Hållbarhetsredovisningen publiceras årligen som en resumé i Atrias årsredovisning och i en separat elektronisk publikation.
Atrias ansvarsfulla företagande konkretiseras i det dagliga arbetet med intressentgrupperna. Företagets huvudsakliga intressentgrupper definieras utifrån affärsstrategin.
Atrias huvunsakliga intressentgrupper är
Med ekonomiskt ansvar avser Atria att företagets ekonomiska mål uppnås så att företaget kan generera ett långsiktigt ekonomiskt mervärde för sina ägare och andra intressenter och skapa välfärdseffekter såväl lokalt som i hela samhället. För att nå de ekonomiska målen krävs att Atrias verksamhet är tillräckligt lönsam, konkurrenskraftig och effektiv och att de risker som är förenade med affärsverksamheten hanteras på vederbörligt sätt.
För Atria innebär ekonomiskt ansvar också att affärsmetoderna är sunda och ansvarsfulla. Ansvarstagandet styrs av nationell lagstiftning och internationella bokslutsstandarder och rekommendationer om förvaltning och bolagsstyrning (Corporate Governance) av noterade bolag.
Tillräcklig lönsamhet och effektivitet skapar förutsättningar för att bära socialt ansvar och miljöansvar. Atria anser att det sociala ansvaret och miljöansvaret även ger effekt i motsatt riktning – de utgör faktorer som stärker det ekonomiska ansvarstagandet.
Personalens kompetens och välbefinnande är den centrala dimensionen i Atrias sociala ansvar. Den utgör grunden för kvaliteten i företagets samtliga funktioner och produkter. Personalens välbefinnande har också avgörande betydelse för Atrias lönsamma tillväxt. Endast nöjda medarbetare kan skapa en sådan arbetsatmosfär och arbetsgivarimage som möjliggör rekrytering av kompetent och motiverad personal.
Hos Atria innebär socialt ansvar också att följa internationella och nationella regelverk för produktsäkerhet, produktansvar och konsumentskydd, t.ex. vad gäller produktmärkning och marknadskommunikation, och om möjligt gå ännu längre än vad regelverket förutsätter.
Atria använder sin position i livsmedelskedjan på ett ansvarsfullt sätt. Företaget samarbetar endast med erkänt tillförlitliga och hederliga primärproducenter, underleverantörer, kunder och andra affärspartner. Atria gynnar samarbetsparter som vid sidan av pris- och kvalitetsargument visar att de agerar på ett etiskt godtagbart sätt.
Atrias miljöansvar består av tre huvudelement: ekologisk miljöhänsyn på alla nivåer i verksamheten, identifiering av indirekta miljökonsekvenser i olika delar av leveranskedjan och reducering av direkta miljökonsekvenser i den ordinarie verksamheten. Genom att satsa på en väl avvägd hantering av dessa element och på miljöledning skapar Atria ett betydande mervärde för affärsverksamheten, intressenterna och miljön.
I sin bredaste form betraktar Atria miljöansvaret som ett ansvarstagande över hela livsmedelskedjan. Miljöansvaret omfattar hela leveranskedjan från primärproduktion och råvaruanskaffning till tillverkning, konsumtion, återvinning och avfallshantering. Utöver miljöskydd betonar detta synsätt vikten av att skador på miljö och hälsa förebyggs och att man tar hänsyn till konsumenternas och personalens säkerhet. Synsättet omfattar till vissa delar även råvaruleverantörernas och andra underleverantörers agerande och djurens välbefinnande på produktionsgårdarna och under transport.
När det gäller att minska de direkta miljökonsekvenserna fokuserar Atria på områden såsom belastning av vattendrag, råvaru- och produktsvinn, förpackningarnas miljöegenskaper, transporternas miljöpåverkan samt energi- och vattenförbrukning.
För Atria, och hela livsmedelsindustrin, är det en grundförutsättning för verksamheten att miljön mår bra. Den mest centrala dimensionen i Atrias miljöansvar är att beakta den ekologiska omgivningen på alla nivåer i verksamheten. I praktiken innebär det att identifiera indirekta miljökonsekvenser i olika delar av leveranskedjan och att kontrollera och reducera de direkta miljökonsekvenserna i den ordinarie verksamheten.
Atrias miljöansvar har olika roller inom olika affärsområden och praxis för miljöhantering och miljöledning varierar också. På grund av de många företagsförvärv som gjorts under de senaste åren varierar praxis också inom affärsområdena mellan olika enheter och bolag. Mest enhetlig är administrations- och ledningspraxis inom Atria Finland där miljöansvaret är en del av den heltäckande kvalitets-, miljö- och produktsäkerhetsledningen. Miljöhanteringen på Atria Finland Ab stöder sig på ett miljösystem i enlighet med standarden ISO 14 001. På de övriga affärsområdena eftersträvas motsvarande nivå i hanteringen av miljöfrågorna med beaktande av nationella bestämmelser och nationell praxis.
Atria utvärderar sina material- och tjänsteleverantörer även med avseende på miljöfrågor. Av leverantörerna förutsätts att de har identifierat och dokumenterat de viktigaste miljöaspekterna i sin verksamhet, att de mätningsresultat som förutsätts i miljötillståndsbestämmelser kan verifieras samt att leverantörerna sörjer för avfallssortering och återvinning och att miljöfarligt avfall tas om hand på ändamålsenligt sätt.
Enligt miljövisionen är Atria ett effektivt proffs på miljöfrågor och miljöledningen stöder såväl affärsverksamhet som hållbar utveckling. Den strategiska riktlinjen är i enlighet med Atrias värden nätverksbildning. Genom att bilda nätverk med andra aktörer utvecklas bästa praxis för miljöledning som stöd för ständig förbättring. Som grund för ledningen ligger ett miljösystem som certifierats enligt standarden ISO 14001.
För Atrias miljöledning ansvarar en styrgrupp som verkar under ledningsgruppen. Styrgruppens uppgift är att planera och följa upp miljöledningen. I styrgruppen sitter representanter för inköpsfunktionen, produktionen, produktutvecklingen, förpackningsdesignen och energiproduktionen. Gruppen är sammansatt så att ledningen täcker alla de områden där Atria har möjlighet att kontrollera miljöeffekterna. Under året läggs gruppens arbete upp så att föregående års resultat analyseras under det första mötet, under följande planeras de nödvändiga investeringarna och i slutet av året ställer gruppen upp mål för den kommande perioden.
Säkerheten och den mikrobiologiska kvaliteten hos Atrias produkter grundar sig på myndighetsgodkända egenkontrollplaner som omfattar råvaror, produktionsprocesser och distributionskedjor. Planerna är baserade på riskkontroll i enlighet med HACCPsystemet (Hazard Analysis and Critical Control Point). Genom myndigheternas godkännanden och regelbundna utvärderingar säkerställer man att planerna motsvarar den senaste lagstiftningen inom branschen samt produktsäkerhetsstandarder och krav som ställs bland annat av den internationella handeln.
Koncernen har ett omfattande Safe Atria Quality-program som täcker produktsäkerhet, hälsoaspekter, faktorer som gör det lätt att använda produkterna samt produkternas miljökonsekvenser under livscykeln. Med hjälp av programmet vill Atria harmonisera produktsäkerhetspraxisen på samtliga affärsområden. Ett konkret mål är att utarbeta produktsäkerhetsanvisningar för hela koncernen utifrån vilka enheterna kan fastställa egna säkerhetsrutiner som iakttar nationella bestämmelser och standarder.
Atria har som ambition att vara ett av de ledande branschföretagen när det gäller produktsäkerhetskompetens och kvalitetsutveckling.
| Affärsområde | Kvalitet | Miljö | Fabrik |
|---|---|---|---|
| Atria FINLand | |||
| ISO/IEC 17025:2005 (Laboratorium ackrediterum) |
Nurmo, Kuopio, Kauhajoki | ||
| SFS-EN ISO 9001:2000 | Nurmo, Forssa, Kuopio, Kauhajoki, Högfors |
||
| SFS-EN ISO 14001:2004 | Nurmo, Kuopio, Kauhajoki, Högfors | ||
| USDA - godkänt för export fläskmat till USA |
Nurmo | ||
| Kontroll av luft kvalitet, Finlands miljöcentral: kvalitet kontroll av Seinäjoki och Kuopio område, bioindikator forskning |
Seinäjoki, Kuopio | ||
| Atria Baltikum | |||
| ISO 22000:2005 | Wõro Kommerts | ||
| ISO 9001:2000 | Valga | ||
| ISO/IEC 17025:2005 (Laboratorium ackrediterum) |
Valga | ||
| Atria ryssland | |||
| ISO 9001:2000 | Campomos | ||
| GOST R 51705.1-2001 och författning (EC) Nº852/2004 av Europarlamentet och Europeiska komissionen i den 29 april 2004 om livsmedels hygien.1) |
Pit-Product | ||
| Atria scand inavia |
|||
| ISO 14001:2004 | Sköllersta | ||
| BRC Global Standard - Food (Nummer4:januari 2005) Kategori A |
Stockholm, Tranås, Kinna, Moheda, Borås, Sköllersta, Malmö, Göteborg |
||
| Ekologiska produktion med i Europeiska komissionens författning (EEC) 2092/91 |
Tranås, Moheda, Borås, Kinna, Falköping, Göteborg |
||
| The IKEA Way on Purchasing Food (IWAY) |
Borås, Falköping | ||
| BRC Global Standard - Food (Nummer4:januari 2005) Kategori B |
Halmstad | ||
| BRC Global Standard for Food Safety (Nummer5:januari 2008) Kategori A |
Falköping, Horsens, Norrköping | ||
| DS/EN ISO 9001:2000 | Horsens, Danmark |
1) GOST certifikat; export till Ryssland, handeln och försäljning till Ryssland krävs vanligen GOST R –certifikat. Skriftlig GOST R-certifikat är en verifikation om att en produkt upfyller Rysslands säkerhetsstandard.
Atria har definierat miljökonsekvenserna av och miljöaspekterna på alla sina verksamheter, produkter och tjänster. De varierar mellan olika affärsområden. Mest centrala inom alla områden är energiförbrukningen, vattenförbrukningen, den syreförbrukning som orsakas av avloppsvattnet samt det kommunala avfallet. De viktigaste miljöindikatorerna är energi- och vattenförbrukningen samt mängden avfall och förpackningsmaterial per producerat ton.
År 2008 avslutades Atria Finlands treåriga programperiod, för vilken sex miljömål hade ställts upp:
Som numeriska miljömål för treårsperioden fastställdes att minska vatten- och energiförbrukningen samt mängden deponiavfall med två procent. Förbrukningen av värmeenergi skulle effektiveras med två procent och tillvaratagandet av värme med tio procent. En målindikator var också BOD7 -värdet, som anger den organiska belastningen av avloppsvattnet – detta värde skulle vara förenligt med miljötillståndet.
Atria Finland uppnådde sina centrala miljömål väl, enligt graferna på vidstående sida.
Den biologiska syreförbrukningen beskriver hur mycket av syret i vattendragen avloppsvattnet förbrukar. Avloppsvattnets kvalitet var bra under kontroll hela året och den gräns som uppställdes för syreförbrukningen underskreds klart.
Kommunalt avfall är blandavfall som förs till avstjälpningsplatsen. Mängden kommunalt avfall steg över målnivån. Uppgången berodde på att kvalitetskraven på den energifraktion som används som energi blev strängare. Man var tvungen att föra mer plastavfall än tidigare till avstjälpningsplatsen, eftersom det inte var tillräckligt rent för energiproduktion.
Under de tre åren har man kunnat minska den relativa förbrukningen av elenergi med ungefär fem procent. Den positiva utvecklingen har åstadkommits genom effektiv produktionsstyrning och höjning av användningsgraden.
Det används rikligt med vatten t.ex. vid nedkylning och tvätt av matkorvar. Målnivån underskreds och vattenförbrukningens effektivitet har förbättrats med ca 15 procent under de tre åren.
Värmeåtervinningen sker i samband med nedkylningsprocesserna samt under arbetsskeden som producerar värme. Målnivån uppnåddes inte, eftersom nya upptagningsobjekt inte kunde tas i bruk.
Användningen av värmeenergi har blivit över 12 procent bättre under programperioden. Effektiviteten har förbättrats i och med att energihushållningen vid svinslaktningen har utvecklats genom ökad användningsgrad.
Utfall Målet varierar efter verksamhetsställe i enlighet med bestämmelserna i miljötillståndet.
Förpackningsmaterial
Samhällsavfall
| Miljöindikatorer i förhållande till omsättningen | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|
| Elförbrukning, MWh/1 000 euro | 0,18 | 0,18 | 0,23 | 0,24 | 0,24 |
| Vattenförbrukning, m3 /1 000 EUR |
2,04 | 2,03 | 2,90 | 3,09 | 2,90 |
| Deponiavfall kg/1 000 euro | 3,73 | 3,65 | 3,98 | 4,10 | 3,97 |
| Förpackningsmaterial, ton/1 000 euro | 0,017 | 0,016 | 0,014 | 0,012 | 0,011 |
| Belastning från avloppsvattnet, BHK7 kg/1 000 euro |
1,54 | 1,81 | 2,14 | 2,45 | 3,23 |
De grafiska illustrationerna och tabelluppgifterna på denna sida gäller bara Atria Finland Ab:s produktionsanläggningar. Atriakoncernens miljöaspekter presenteras i bokslutsdelen på sidan 50.
Atrias tillväxtstrategi backas upp av effektiv personalplanering, ändamålsenliga rekryteringar vid rätt tidpunkt, systematisk kompetensutveckling och ett framgångsrikt personalledningssystem. Personalstrategin på koncernnivå ska säkerställa ett gemensamt mål för personalledning och samordna personalledningsmetoder inom Atrias olika affärsområden. Atrias målsättning är att vara branschens bästa och mest attraktiva arbetsgivare.
Under hösten 2008 utarbetade respektive affärsområde en lokal personalstrategi utifrån den egna af-
Utvecklingssamtal*
färsstrategin och koncernens personalstrategi. Dessa personalstrategier ger konkreta modeller för hur affärsmålen ska omsättas i praktiken. För att bedöma hur framgångsrikt personalarbetet är har dessutom tydliga indikatorer definierats för respektive land. På koncernnivå följs personalstrategin upp via resultaten i affärsverksamheten, via breda medarbetarundersökningar och enskilda utvecklingssamtal.
År 2008 hade personalarbetet två tydliga fokusområden: underlätta integration av verksamheter och kompetensutveckling. Inom nästan samtliga affärsområden genomfördes betydande integrationer av olika affärsverksamheter, vilket samtidigt innebar stora förändringar i organisations- och personalstrukturen.
Merparten av Atrias personal finns i Finland. Atria Scandinavia och Atria Ryssland har en nästan lika stor personalstyrka. Atria Baltikums personal utgör cirka åtta procent av hela koncernens personal. År 2008 gjordes över 4 100 rekryteringar i koncernen, medan nästan 4 500 personer lämnade Atria. Personalomsättningen är hög särskilt i Atria Finland och Atria Scandinavia på grund av den säsongsbetonade verksamheten. Personalomsättningen för fast anställda och tjänstemän ligger på den eftersträvade nivån. Vid rekryteringen av tjänstemän fokuserade Atria på att skaffa nyckelkompetens. Den interna personalrörligheten steg betydligt.
Tidsperspektivet för kompetensutveckling förlängdes och nya projekt startades i enlighet med det nya perspektivet i de olika verksamhetsländerna. Med hjälp av utvecklingsprogram, rekrytering av medarbetare med nyckelkompetens och årlig efterträdarplanering ska Atria trygga sin överlägsna branschkompetens även i framtiden. Personer från koncernens ledningsgrupper deltar i flera utvecklingsprogram som syftar till att stärka den strategiska ledningskompetensen på alla ledarskapsområden. Koncernledningen, styrelsen och ett antal chefer deltog i en skräddarsydd utbildning uppdelad i tre moduler kring temat affärsverksamhet i Ryssland. Under 2008 införde Atria
Atriakoncernens personal i genomsnitt 6 135
Antal anställda i genomsnitt
Män & kvinnor*
*personal i 31.12.2008
Åldersstrukturen i Atriakoncernen*
*personal 31.12.2008
Atria Scandinavia
Atria Ryssland / År 2008 siffor innehåller både Campomos och Pit-Product siffor
Atria Baltikum / År 2008 siffor innehåller både Valga, Wõro och Vastse-Kuuste siffor
Rekrytering
Sjukfrånvaro
systematiska avgångsintervjuer. Med hjälp av den konfidentiella feedbacken från intervjuerna försöker Atria utveckla verksamheten och stärka personalens engagemang.
Atria Finland kartlade gemensamma kompetenser, ledningskompetenser och strategiska yrkeskompetenser för chefer och experter. Samtliga tjänstemän inom Atria Finland deltog i en kompetenskartläggning och genomförde ett kompetenssamtal med sin chef. Systemet för kompetensutveckling utgör grunden för en långsiktig och affärsorienterad utveckling av hela företaget och personalen. Utbildningsutbudet utvecklades systematiskt. Chefsutbildningar för arbetsledare och linjechefer startades under hösten.
Inom personalutbildningen låg fokus på ledarskapsutbildning inom systematisk arbetsmiljö, kvalitet och arbetsprocesser. Den genomfördes huvudsakligen internt och tog upp hygien, brandsäkerhet, kemikaliehantering och miljöfrågor.
När det gäller personalutbildning handlade de viktigaste projekten om chefsutbildning, kvalitetsutbildning, kulturutbildning och introduktionsutbildning för alla nyanställda. Utvecklingssamtalen för tjänstemän utökades, och nu har merparten av tjänstemännen ett årligt prestations- och utvecklingssamtal med sin chef.
Fokus i personalutbildningen låg på chefernas utbildning om utvecklingssamtal, hygienutbildning för hela personalen och arbetarskyddsfrågor. Personalutbildningsvolymen fyrdubblades jämfört med föregående år.
Under våren genomfördes en medarbetarundersökning i hela koncernen. Syftet var att kartlägga personalens åsikter om
| Ledningen | Tjänstemän | Anstälda | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Finland1) | 2 800 | 3 110 | 9 680 | 15 590 | 12 771 | |||
| Scandinavia2) | 16 | 40,0 | 221 | 16 | 800 | 1 209 | 1 021 | 1 265 |
| Ryssland3) | 126 | 161 | 576 | 347 | 308 | 99 | 1 010 | 607 |
| Baltikum4) | 112 | 16 | 234 | 48 | 527 | 29 | 873 | 93 |
1)Detaljerad information för 2007 finns inte till hands
2)Utvecklingsdagar för ledningen innehåller bara den högsta ledningen.
Utvecklingen av ledningen på mellannivå är i utvecklingsdagar för tjänstemän.
3)År 2007 utvecklingsinformation av Ryssland innehåller bara Pit-Product siffor.
4)Estland utvecklingsinformation år 2007 innehåller Letland. År 2008 information innehåller Vastse-Kuuste, Wõro och Valga.
organisationens styrkor och svagheter, utvecklingspunkter, hur kommunikationen fungerar och arbetsnöjdheten. Sammanlagt svarade över 4 500 Atriamedarbetare på enkäten och svarsfrekvensen var 73 procent. Enligt svaren i undersökningen ser Atrias personal företagets mål som viktiga och eftersträvansvärda. Medarbetarna är motiverade och engagerade. De största utvecklingsbehoven gäller arbetsmiljö, informationsgång och ledning av människor.
Resultatet från medarbetarundersökningen behandlades med hela personalen och över 80 procent av de överenskomna utvecklingsåtgärderna sattes i verket redan under 2008. Centrala utvecklingsområden i Atria Finlands organisation är ledarskapsutveckling och långsiktig förstärkning och belöning av grundläggande branschkompetens. För att utveckla ledarskap ordnas chefsutbildning varje år och informationsträffar för chefer ordnas fyra gånger per år. Individuella utbildningsbehov har kartlagts och mötesrutiner har utvecklats.
Resultaten från medarbetarundersökningen har gåtts igenom med samtliga medarbetare. De viktigaste utvecklingsområdena i Atria Scandinavia handlar om informationsgång, ledning och samarbetet mellan avdelningar. Man har beslutat att göra förbättringar på dessa områden genom att bl.a. utöka personalinformationen, utarbeta en särskild plan för medarbetarkommunikation och inleda en systematisk ledarutbildning.
Resultaten från medarbetarundersökningen presenterades för hela organisationen vid möten med olika personalgrupper och i den egna personaltidningen. Avdelningscheferna har utarbetat handlingsplaner utifrån resultaten. De utvecklingsområden som lyftes fram var Atria Rysslands arbetsgivarimage, samarbetet mellan avdelningarna och informationsgången.
De viktigaste utvecklingsområdena som kom fram gällde arbetsmiljö, utbildning, samarbetet mellan avdelningar, information samt hänsynstagande och belöning. Man satsade mer på personalinformation och började med månatliga avdelningsmöten på produktionsanläggningarna.
Säkerhetsfrågorna fick en högre profil, och i början av året fick Atria Finland en heltidsanställd arbetarskyddschef. Atria Ryssland och Estland hade redan heltidsanställda arbetarskyddschefer. I Atria Scandinavia minskade personalens sjukfrånvaro betydligt. I Atria Finland ökade sjukfrånvaro en aning men i övriga affärsområden låg den kvar på föregående års nivå.
Systematisk introduktionsutbildning för nya medarbetare infördes inom samtliga affärsområden. Arbetsmiljöutbildningen utökades och delar av den inkluderades också i introduktionsutbildningen. I Finland och Baltikum satsade man på riskanalys och kartläggning av tillbud i enlighet med handlingsprogrammet för arbetarskydd. I Atria Finland startades ett projekt för att utveckla introduktionen på arbetsplatserna.
I Atria Finland och Atria Scandinavia omfattas hela personalen förutom den högsta ledningen av kollektivavtal. I Atria Ryssland omfattas cirka 4,5 procent av personalen av kollektivavtal. Systemet med kollektivavtal används inte i Atria Baltikum. Minimitiden för varsel av uppsägningar eller permitteringar varierar från två veckor till två månader i Atriakoncernens olika verksamhetsländer.
Personbilderna är från tidningen Vårt Atrium. Det är Atriakoncernens personaltidning, som utkommer tre gånger per år på finska, svenska, danska, ryska och estniska.
På Atria ger den konsumentkännedom som fås genom undersökning av konsumentbeteende riktlinjer för såväl produktutveckling som marknadsföring. Produktutvecklingen och marknadsföringen är inga separata funktioner på Atria, utan de utgör en integrerad gemensam funktion på både strategisk och operativ nivå.
År 2008 ökade Atria sin forskningsinsats kring konsumentbeteende. Koncernens totala forsknings- och utvecklingsutgifter uppgick till totalt 9,9 miljoner euro.
Atria introducerade sammanlagt 280 nya produkter på marknaden. I siffran ingår även nya förpackningar och nya produkter i anslutning till produktunderhållet. Antalet ökade märkbart från de 153 nyheterna i fjol.
Att känna till konsumenternas inköps- och matvanor är en av de största utmaningarna för livsmedelsindustrin. Det är också en av Atrias främsta styrkor. Förutom i konsumentundersökningar deltog Atria 2008 i tillämpad forskning inom bland annat näringsvetenskap och produkt- och förpackningstekniker. Atria utför grundforskning via samarbetsnätverk. Till det hör forskningsinstitut, högskolor och universitet.
Atrias forsknings- och utvecklingsverksamhet syftar till en kundcentrerad kommersialisering av produkter och koncept. På koncernnivå utvecklar Atria den gemensamma F&U-processen och förenhetligar arbetssätten mellan olika affärsområden. Varje affärsområde har en egen operativ produktutvecklingsenhet, eftersom verksamheten till största delen drivs lokalt.
Atria har utvecklat en forskningshierarki på tre plan. På det första planet identifieras och tolkas mattrender på makronivå, dvs. hur olika matmarknader utvecklas såväl internationellt som inom respektive affärsområde. Nästa steg är att analysera marknadsutvecklingen, konsumenternas inköps- och konsumtionsvanor samt konsumenternas förväntningar och önskemål på produktkategorinivå inom enskilda produktgrupper och produktsegment. Den tredje planen omfattar undersökningar på produktnivå, dvs. hur olika produktegenskaper tillgodoser konsumenternas önskemål och behov.
Just nu domineras den internationella matmarknaden av tre megatrender: hälsa & välbefinnande, enkel & bekväm tillagning samt delikatesser & läckra smaker. Atrias satsningar på produktutveckling och marknadsföring strävar efter att balanserat svara på alla de utmaningar trenderna ger på samtliga affärsområden.
Den ekonomiska recessionen, som började 2008, inverkade till en del på konsumenternas köp- och matvanor. Konsumenterna blev mer prismedvetna och en del av konsumenterna förde över sina inköp på produkter i en förmånligare priskategori. Man åt inte heller lika ofta på restaurang. Det ökade å andra sidan matlagningen hemma.
År 2009 fortsätter Atria sin konsekventa satsning på produktutveckling och marknadsföring. Samtidigt förhöjas verksamhetens kostnadseffektivitet genom samarbete på koncernnivå. Atria har god beredskap att möta de förändringar i efterfrågan som uppstår p.g.a. recessionen både när det gäller produktgrupper och produktsegment. Koncernen lanserar flera betydande nyheter på alla affärsområden.
% av omsättningen
42 bra mat
Konsumenter är intresserade av produkter som främjar hälsa och välbefinnande, men läckra smaker och delikatesser får inte äventyras. Till exempel anses individuellt förpackade produkter som sallader och frukter, som äts som mellanmål vara en väsentlig del av den hälsosamma kosten. Förtroende och kunskap om matens ursprung hör starkt ihop med megatrenden hälsa och välbefinnande. "Naturella" och "rena" livsmedel är uttryck som beskriver ett av de centrala idealen för måltiden.
bra mat 43
| Kallelse till bolagsstämma 44 | |
|---|---|
| Styrelsens verksamhetsberättelse 45 | |
| Aktier och aktieägare 54 | |
| Koncernens nyckeltal 56 | |
| Atriakoncernens IFRS-bokslut 2008 58 | |
| Noter till koncernbokslutet 62 | |
| Moderbolagets balansräkning, | |
| resultaträkning och kassaflöde (fas ) 96 |
|
| Noter till moderbolagets bokslut 98 | |
| Underskrifter och revisionsberättelse 103 |
Atria Abp:s aktieägare kallas till ordinarie bolagsstämma som hålls onsdagen den 29 april 2009 i Finlandiahuset i Helsingfors.
På bolagsstämman behandlas bl.a. följande:
Kallelse till bolagsstämman publiceras i landsomfattande dagstidningar den 3 april 2009. Handlingar till bolagsstämman kan läsas på bolagets webbplats www.atria.fi/konserni.
År 2008 går till historien som ett år präglad av utmaningar och globala mat- och finanskriser. För Atrias del handlade året om stark internationalisering och tillväxt, och företaget gick systematiskt vidare med sin tillväxtorienterade affärsstrategi. I enlighet med strategin strävar Atria i första hand efter att växa organiskt, dvs. expandera befintliga verksamheter. Under året söktes tillväxt särskilt genom företagsförvärv som backar upp strategin. Atrias mål är att vara konsumenternas och kundernas förstahandsval i matbranschen, särskilt när det gäller färskvaror, i Östersjöområdet och i de europeiska delarna av Ryssland. För att målet ska uppnås krävs att Atria är marknadsledare eller marknadstvåa inom Atrias affärsområden och att företagets varumärken är bland de två mest kända. Företagsförvärven under den gångna räkenskapsperioden förde Atria ett steg närmare detta mål.
Trots förändringar i marknadsläget och verksamhetsmiljön höll Atria fast vid sina ekonomiska mål enligt följande:
| • Rörelsevinst | minst 5 % |
|---|---|
| • Soliditetsgrad | 40 % |
| • Internationella verksamhetens andel | 50 % |
| • Avkastning på eget kapital (ROE) % | 12 % |
| • Utdelning av räkenskapsperiodens vinst | 50 % |
När år 2008 inleddes var läget på köttmarknaden svårt. Obalansen mellan utbud och efterfrågan pressade ned producent- och konsumentpriserna på kött, medan priset på foder steg kraftigt. Prisutvecklingen på den internationella råvarumarknaden, som påverkar hela livsmedelskedjan, hade en negativ inverkan på Atriakoncernens resultatutveckling under början av året.
Under sommaren förbättrades läget på köttmarknaden och förväntningarna inför 2009 blev mer positiva. Finanskrisen,som startade på bostadsmarknaden i USA,spred sig till Europa under hösten och därmed blev också konjunkturläget på den internationella köttmarknaden mer oklart och svårare att förutsäga. Mot slutet av året nådde finanskrisen det vardagliga planet, och medierna rapporterade om ekonomisk osäkerhet i nästan samtliga industri- och servicebranscher. I ett osäkert läge är konsumenterna försiktigare och väljer ofta produkter i en lägre prisklass. De förändrade konsumtionsvanorna påverkade också i viss mån efterfrågan på Atrias produkter även om försäljningsvolymerna höll sig på en god nivå året ut. Atriakoncernens lönsamhet påverkades främst av kraftigt ökande råvarupriser och eftersläpande konsumentpriser. Dessutom naggades den i kanten av svenska kronans och ryska rubelns försvagning.
Under 2008 blev Atria starkare och expanderade kraftigt i Ryssland, Sverige och Estland. Under sommaren förvärvade Atria fyra företag, vilket höjde koncernens omsättning med ca 150 miljoner euro på årsbasis. l början av juli förvärvade Atria svenska AB Ridderheims Delikatesser, som tillverkar delikatessprodukter. Ridderheims är ett inarbetat, starkt och innovativt varumärke i sin bransch. Atria har som mål att samla produktsortimenten i Ridderheims och Falbygdens Ost och skapa Nordens största tillverkare av delikatessprodukter.
I Finland syntes satsningarna på Atrias varumärke i form av ökad försäljning och större marknadsandelar, men ökade råvarukostnader och andra industriella kostnader tärde på resultatet. De uppsatta målen för Atrias industriella processer och uppskattningen av varumärket uppnåddes, och dessa låg också i topp inom branschen i Finland. Det svåraste läget i köttkedjan hade köttproducerande gårdar, för vilka produktionskostnaderna steg kraftigt och genom att resultatnivån försämrades.
Det största företagsförvärvet gjordes i slutet av juli i Ryssland där Atria förvärvade kött- och charkföretaget OOO Campomos,som verkar i Moskva och S:t Petersburg. Därmed blev Atria det ledande utländska företaget inom den ryska köttbranschen och ett av det största kött- och charkföretag i Ryssland. Campomos har en produktionsanläggning och ett logistikcenter i Moskva och en distributionsterminal i S:t Petersburg. Dessutom har företaget egen grisköttproduktion i betydande omfattning.
Inom Atria Baltikum knöts två estländska kött- och charkföretag till koncernen, ASWõro Kommerts ochASVastse-Kuuste Lihatööstus. De nya företagen, kombinerat med AS Valga Lihatööstus gör Atria till det näst största företaget inom branschen i Estland.Den nya positionen skapar helt nya utvecklings- och tillväxtutsikter förAtria, inte bara i Estland utan också i övriga Baltikum.
I Finland omsatte Atria 797,9 miljoner euro (749,6 milj. euro), vilket var en ökning på 6,4 procent jämfört med föregående år. Den operativa rörelsevinsten uppgick till 34,4 miljoner euro (43,2 milj. euro). Satsningarna på Atrias varumärke ledde till ökad försäljning och större marknadsandelar, men ökade råvarukostnader och andra industriella kostnader tärde på lönsamheten. Atria Finlands styrka är produktionsoch leveranssäkerhet, som har stor betydelse särskilt för leveranserna av färska kött- och fjäderfäprodukter och för en lyckad säsong. Under våren inledde Atria Finland ett omfattande effektiviseringsprogram i syfte att nå kostnadsbesparingar på fyra miljoner euro per år. Atria lade ned verksamheten i Kannus och de logistiska funktionerna och tillverkningen av köttprodukter vid produktionsanläggningen i Forssa flyttades till Nurmo. Dessutom sammanslogs Liha-Pouttus köttanskaffningsfunktioner med A-Producenter Ab:s funktioner.
Atria Scandinavia hade en omsättning på 455,2 miljoner euro (457,8 milj. euro). Eftersom kronkursen försvagades sjönk omsättningen med -0,6 procent, räknat i euro, i kronor ökade den däremot med 3,9 procent. Den operativa rörelsevinsten uppgick till 15,4 miljoner euro (20,5 milj. euro). År 2008 var en stabil tillväxtperiod förAtria Scandinavia.Lönsamheten utvecklades inte enligt målen. Resultatet pressades ned av höga råvarupriser, särskilt under andra halvåret, och det dåliga resultatet för enheten Lätta Måltider. Den försvagade svenska kronan höjde priserna på importerade råvaror mot slutet av året.
Sommaren 2008 förvärvadeAtria svenskaAB Ridderheims Delikatesser, vilket förstärkte Atrias marknadsställning i Sverige. Ridderheims konsoliderades med Atria den 1 juli 2008. Under hösten koncentrerade Atria produktionen inom enheten Lätta Måltider från Halmstad till Norrköping. Detta ledde till uppsägningar av 50 anställda vid Halmstadsfabriken.
Atria Rysslands omsättning var 93,8 miljoner euro (65,6 milj. euro) och det operativa rörelseresultatet blev negativt med 3,4 miljoner euro (+4,3 milj. euro). År 2008 ökade omsättningen och marknadsandelarna enligt målen. S:t Petersburgsföretaget OOO Pit-Product lyckades inte nå sitt resultatmål trots att målen för tillväxt och marknadsandel överträffades. Pit-Product är marknadsledande i S:t Petersburgsregionens moderna dagligvaruhandeln med en marknadsandel på ca 30 procent (källa: AC Nielsen). Företagets lönsamhet låg något under den eftersträvade, vilket huvudsakligen berodde på den kraftiga prishöjningen på råvaror. Försäljningspriserna höjdes, men råvarupriserna steg snabbare än slutprodukternas försäljningspriser.
Genom företagsförvärvet blev Atria Ryssland en ännu starkare aktör i den europeiska delen av Ryssland. Atria förvärvade kött- och charkföretaget OOO Campomos,som verkar i Moskva och S:t Petersburgsregionen. Integreringen av Campomos inleddes genast efter fullföljandet av affären den 15 oktober 2008. I och med förvärvet av Campomos antas Atria Rysslands omsättning fördubblas. Campomos har gått med förlust och Atrias mål är att företaget ska vara vinstgivande under 2010. Detta förutsätter en ytterligare förstärkning av företagets marknadsposition i Moskva, lansering av nya produktgrupper, minskade kostnader och effektivisering av primärproduktionen som togs i bruk 2008.
I Baltikum ligger verksamhetens tyngdpunkt i Estland. Sommaren 2008 genomfördes två stora företagsförvärv:AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste Lihatööstus. Företagen konsoliderades med Atria den 1 augusti 2008. Atria Baltikums omsättning var 32,3 miljoner euro (26,7 milj. euro) och operativ rörelseresultat negativ med 3,8 miljoner euro (-3,1 milj. euro).
| Nyckeltal (milj. euro) | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Omsättning | 1 356,9 | 1 272,2 | 1 103.3 |
| Rörelsevinst | 38,4 | 94,5 | 41,5 |
| Rörelsevinst % | 2,8 | 7,4 | 3,8 |
| Operativ rörelsevinst | 39,9 | 61,4 | 33,5 |
| Operativ rörelsevinst % | 2,9 | 4,8 | 3,0 |
| Balans slutsumma | 1 134,5 | 1 000,7 | 731,6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 2,5 | 17,2 | 8,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5,3 | 15,2 | 8,7 |
| Soliditet, % | 38,4 | 47,6 | 42,8 |
| Nettoskuldsättning % | 94,6 | 60,1 | 66,8 |
Koncernen redovisar en rörelsevinst på 38,4 miljoner euro (94,5 miljoner euro).Den operativa rörelsevinsten uppgick till 39,9 miljoner euro (61,4 miljoner euro).I rörelseresultatet för 2008 ingår kostnader av engångskaraktär i Sverige 1,0 miljoner euro i samband med nedläggningen av Halmstadfabriken och i Finland 0,5 miljoner euro i samband med nedläggningen av verksamheten i Kannus och logistikcentralen i Forssa.
Inom samtliga affärsområden fokuserar Atriakoncernens forsknings- och utvecklingsarbete på undersökningar av konsumentbeteendet. Därtill medverkar Atria i tillämpad forskning inom produkt- och förpackningsteknik samt näringsvetenskap.
Konsumenterna värdesätter förutom läckra smaker och delikatesser framför allt lätthet och enkel tillagning, särskilt på vardagar då man snabbt ska laga mat för hela familjen. Detta är en intressant utmaning för livsmedelsindustrin, särskilt förpackningsstorlekarna blir ett ännu viktigare urvalskriterium för konsumenterna.
Hälsa och välmående ligger alltjämt i fokus. Konsumenterna vill att nyttigare alternativ ska finnas tillgängliga. Det handlar bl.a. om fettsnåla och lättsaltade produkter samt mervärdesmat. Förtroende för och kännedom om matens ursprung hör starkt ihop med hälsa och välmående. Också miljömedvetenheten ökar.
År 2008 låg huvudfokus i Atriakoncernens produktutvecklingsarbete på skivade smörgåspålägg. I alla länder lanserades nya produkter inom detta segment. I Baltikum var särskilt de mindre förpackningsstorlekarna mycket framgångsrika. På den svenska och danska marknaden lanserades en ny förpackning för smörgåspålägg – en kuvertförpackning (envelope).
Många nyheter lanserades också inom färdigmat. Där låg fokus på färdiga portioner som lanserades i Finland under våren. I Sverige lanserades en ny typ av mikromåltider under ett av handels egna varumärken. I januari 2008 förnyade Atria Finland innehållsdeklarationerna för mikromåltider. Förpackningarna försågs med en tydlig märkning av näringsinnehållet så att konsumenterna snabbt och enkelt ser dessa uppgifter i hörnet av förpackningen. I första hand kontrollerar konsumenterna datummärkningen, men även information om produktens nyttighet (energi, fett och salt) är intressanta. Nettoförsäljningen av Atria Finlands mikromåltider ökade med 23 procent i värde under 2008. Den nya märkningen av förpackningarna togs i bruk inom alla produktgrupper under 2008.
Den goda åtgången inom Atria Rysslands nuvarande produktsortiment medförde att vissa produktlanseringar sköts fram till 2009.
Allt som allt lanserade Atria 280 nyheter år 2008. Produktnyheterna utgjorde ca 4–5 procent av Atrias sammanlagda omsättning. Nyheterna hade stor betydelse för resultatet inom vissa produktgrupper eftersom de nya produkterna medförde betydande förändringar av sortimentet.
Recessionen var den viktigaste konsumtionspåverkande faktorn under 2008, och detta kommer inte att förändras under den närmaste tiden. Recessionen märktes redan under 2008 genom att konsumenternas kostnadsmedvetenhet ökade och konsumenterna började köpa något förmånligare livsmedel i stället för dyrare alternativ.
Färskhet, smak och snabbhet i matlagningen är riktgivande för lanseringarna under 2009. Atria kommer att lansera förmånligt prissatta koncept och lösningar som underlättar konsumenternas vardag, vare sig det gäller snabbt tillagade måltider eller något mer tidskrävande delikatessmåltider för hela familjen.
Den andel av omsättningen som Atriakoncernen använde i forsknings- och produktutvecklingsverksamheten åren 2006–2008 var följande:
| 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Forsknings- och utvecklingsverksamhet (milj. euro) | 9,9 | 8,4 | 7,4 |
| Andel av omsättningen, % | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
Krisen på finansmarknaden framskred under 2008 och minskade mängden tillbudsstående finansieringsalternativ för företagen. Likviditeten på masskuldebrevslåns- och företagscertifikatmarknaden var mycket dålig i synnerhet mot slutet av året. Atria har vid behov finansierat företagscertifikat som förfaller med existerande kreditlimiter. Tillgången till traditionell bankfinansiering var osäkrare än tidigare och dessutom ökade lånemarginalerna. Å andra sidan har marknadsräntornas kraftiga nedgång under hösten medfört minskade finansieringskostnader.
Trots många utmaningar i omvärlden kunde Atria behålla en stark finansiell ställning. Atria skaffade ny långfristig finansiering på 5–7 år för 69 miljoner euro under oktober–december, där APL-återlånen utgjorde 39 miljoner euro. Dessutom undertecknades i december två bindande kreditlimiter som uppgår till sammanlagt 32 miljoner euro. I slutet av året hade Atria totalt 126 miljoner euro outnyttjade bindande kreditlimiter.
År 2008 gjorde Atria fyra betydande företagsförvärv. Under
tredje kvartalet slutfördes förvärvet av AB Ridderheims Delikatesser i Sverige samt förvärven av AS Wõro Kommerts och AS Vastse-Kuuste i Estland. Under fjärde kvartalet fullföljdes förvärvet av OOO Campomos i Ryssland. Företagens skulder övertogs vid förvärven och resten av köpesumman betalades med kassatillgångar och existerande kreditlimiter.
OOO Campomos hade valutalån på ca 66 miljoner euro. Lånen började arrangeras om efter förvärvet. I november amorterade Campomos cirka 35 miljoner i eurolån.Av de eurolån Campomos hade vid bokslutstidpunkten har eurolån amorterats för 13 miljoner euro i januari 2009 och ytterligare amorteringar görs under början av året. Av Campomos valutalån uppstod kursförluster på ca 5 miljoner euro p.g.a. att rubeln försvagades.
Atria möter olika interna och externa risker i sin verksamhet, och deras effekter kan vara negativa eller positiva för resultatet. Syftet med den förutseende och koncerngemensamma riskhanteringen är att stödja genomförandet av Atrias strategi och uppfyllelsen av målen samt trygga verksamhetens kontinuitet om riskerna realiseras. I Atrias rapportering indelas riskerna i fyra kategorier: affärsrisker, operativa risker, finansiella risker och olycksrisker.
År 2008 godkände Atriakoncernens styrelse en ny riskhanteringspolicy och de enhetliga verksamhetsmodeller för riskkartläggning och rapportering som ingår i policyn.En riskkartläggning enligt policyn genomfördes inom alla affärsområden och koncernverksamheter. De viktigaste identifierade riskerna sattes i koncernövergripande prioritetsordning och rapporterades till styrelsen. Affärsområdenas ledningsgrupper och koncernens ledningsgrupp ansvarar för verkställandet av riskhanteringen inom sina respektive ansvarsområden. Hanteringen av finansiella risker är koncentrerad till koncernens Treasury-enhet.Vid styrningen av Atriakoncernens affärsverksamhet beaktas bl.a. de centrala risker och riskhanteringsåtgärder som beskrivs nedan.
Lönsamheten i Atrias affärsverksamhet påverkas tydligt av risker förenade med internationella marknadspriset på köttråvara. Atria strävar efter att skydda sig mot effekterna av en ogynnsam prisutveckling genom att vid behov anpassa produktionen och försöka förutse prisutvecklingen vid prissättningen av slutprodukterna.Vid tillverkning av produkter som säljs under varumärket Atria används endast finländskt kött. Förändringar i produktionsvolymerna och tillgången på finländsk köttråvara kan påverka Atria Finlands lönsamhet. Särdrag inom Atria Rysslands marknadsområde är växlande importbegränsningar och importtullar för köttimporten. Moskvaföretaget OOO Campomos, som konsoliderades med Atriakoncernen 2008, har investerat kraftigt i att utveckla primärproduktionen.
I Atrias mest betydande marknadsområden är detaljhandeln inom livsmedelssektorn mycket koncentrerad, vilket skapar möjligheter att utveckla ett långsiktigt och mångsidigt samarbete. Å andra sidan kan beroendet av enskilda kunder vara större. Atrias marknadsställning och starka varumärken förbättrar företagets förhandlingsposition.
Under innevarande år genomförde Atria betydande företagsförvärv i Sverige, Ryssland och Estland.Varje företagsförvärv föregicks av en due diligence-granskning. En särskilt utsedd integrationsarbetsgrupp svarar för integrationen av respektive företag och säkerställer att processen genomförs planenligt.
I egenskap av livsmedelstillverkare är det mycket viktigt för Atria att garantera råvarornas och produkternas kvalitet och säkerhet genom hela produktionskedjan. Atria använder moderna metoder för att garantera säkerheten i produktionsprocesserna och eliminera olika mikrobiologiska, kemiska och fysiska risker. Djursjukdomar som förekommer i en kritisk punkt i Atrias primarproduktionskedja kan orsaka produktionsstopp i enheten i fråga och störa hela kedjans verksamhet. Genom egen omfattande övervakning strävar Atria efter att identifiera eventuella riskfaktorer så tidigt som möjligt.
Livsmedelsindustrin är mindre konjunkturberoende än andra branscher i genomsnitt, och Atrias årliga försäljningsvolymer är relativt stabila. Finanskrisens effekter syns närmast i finansieringen och i riskerna för kreditförluster.
Recessionen ökar risken för att Atrias kunderna blir mindre solventa och att kreditförluster uppstår särskilt i konjunkturkänsliga branscher som hotell- och restaurang samt skooch läderindustrin.
En betydande del av Atrias kundfordringar i Finland avser förmedling av foder och djur inom primärproduktionen. Jordbruksproduktionens lönsamhet har framför allt försvagats av kraftiga prishöjningar på foder, gödsel och andra insatsvaror. När finansieringen samtidigt försvårats på grund av det allmänna ekonomiska läget kan en del av gårdarna råka ut för betalningssvårigheter.
Betydande förändringar i energikostnader, som i el- och gaspriser, kan påverka Atrias lönsamhet. Atria försöker skydda sig mot ogynnsamma förändringar genom derivat. Dessutom driver Atria projekt som siktar på att minska energikostnaderna.
Atriakoncernens ränterisker, valutarisker samt likviditetsrisken och refinansieringsrisken beskrivs separat i bilagorna till koncernbokslutet på sidan 88.
Arbetsuppgifterna inom livsmedelsindustrin innebär ofta låga arbetstemperaturer och monotona arbetsrörelser. Arbetet är ofta fysiskt och förutsätter användning av t.ex. skärande maskiner och verktyg. Atria strävar efter att förebygga arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar samt relaterade kostnader genom att satsa på säkerhet i arbetet och kontinuerlig utveckling av arbetsmetoder och arbetsredskap.
Atria har över 20 produktionsanläggningar i Finland, Sverige, Danmark, Baltikum och Ryssland. Samtliga produktionsanläggningar är försäkrade mot materiella skador och avbrott i verksamheten.
Atria Abp:s förvaltningsråd har på sitt konstituerande möte efter bolagsstämman omvalt följande ledamöter i styrelsen som stod i tur att avgå: Matti Tikkakoski och Martti Selin.Till ordförande för förvaltningsrådet valdes Ari Pirkola. Styrelseordförande Martti Selin omvaldes.
Atria Abp:s styrelse är följande: styrelseordförande Martti Selin, vice styrelseordförande Timo Komulainen, styrelseledamöter Tuomo Heikkilä, Runar Lillandt, Matti Tikkakoski och Ilkka Yliluoma.
Atria Abp:s förvaltningsprinciper beskrivs närmare i avsnittet "Bolagsstyrning".
Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma 2008 valde CGR Pekka Loikkanen och CGR Eero Suomela till ordinarie revisorer.
| Medeltal anställda | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|
| Atria Finland | 2 378 | 2 394 | 2 325 |
| Atria Scandinavia | 1 691 | 1 768 | 1 206 |
| Atria Ryssland | 1 525 | 1 278 | 1 528 |
| Atria Baltikum | 541 | 507 | 681 |
| Atriakoncernen sammanlagt | 6 135 | 5 947 | 5 740 |
| Räkenskapsperiodens löner och arvoden, koncernen sammanlagt (miljoner euro) |
181,0 | 169,9 | 144,8 |
Atria Abp:s styrelse har beslutat om ett aktiebaserat belöningssystem för Atriakoncernens nyckelpersoner. Systemet omfattar tre intjäningsperioder som är ett år långa. Dessa är kalenderåren 2007, 2008 och 2009. Belöningen utbetalas åren 2008, 2009 och 2010 delvis i form av A-aktier i bolaget och delvis i pengar. Den del som betalas i pengar täcker skatterna och avgifterna av skattenatur som tillkommer belöningen. Aktierna som erhålls får inte överlåtas förrän två år efter att intjäningsperioden har löpt ut. Den eventuella avkastningen i systemet för intjäningsperioden 2008 grundar sig på koncernens rörelsevinstprocent och avkastning på bundet kapital (ROCE). För år 2008 uppgick de aktiearvoden som betalas inom systemet till högst 100 100 aktier av A-serien i Atria Abp.
Aktiearvoden betalas inte för år 2008. För år 2007 betalades aktiearvoden till cirka 40 företagets nyckelpersoner.
Av bolagets egna A-aktier överläts vederlagsfritt totalt 35 260 st. till nyckelpersoner som omfattas av Atrias incitamentprogram för intjäningsperioden 2007. Aktiernas överföringsdag var den 19 december 2008.
Atriakoncernens miljöansvar består av tre huvudpunkter:
Genom att satsa på en väl avvägd hantering av dessa punkter och på miljöledning skapar Atria ett betydande mervärde för affärsverksamheten, intressenterna och miljön.
I sin bredaste form betraktar Atria miljöansvaret som ett ansvarstagande över hela livsmedelskedjan. Miljöansvaret omfattar hela leveranskedjan från primärproduktion och råvaruanskaffning till tillverkning, konsumtion, återvinning och avfallshantering. Utöver miljöskydd betonar detta synsätt vikten av att skador på miljö och hälsa förebyggs och att man tar hänsyn till konsumenternas och personalens säkerhet. Synsättet omfattar till vissa delar även råvaruleverantörernas och andra underleverantörers agerande och djurens välbefinnande på produktionsgårdarna och under transport.
Miljökonsekvenserna har identifierats och prioriterats utifrån deras betydelse. Energiförbrukning, vattenförbrukning, belastning från avloppsvatten och samhällsavfall är de viktigaste miljöaspekterna i Atria. Transporter och primärproduktion har indirekt betydelse. På Atria är vi även medvetna om deras konsekvenser. När det gäller transporterna följer vi upp
Atriakoncernen Vattenförbrukning
2006 2007 2008
1000 m3
bränsleförbrukningen och inom primärproduktionen kontrollerar vi andelen producentgårdar som förbundit sig till villkoren för miljöstöd.
Verksamheten vid koncernens produktionsanläggningar drivs i enlighet med miljölagstiftningen och de tillstånd och åligganden som övervakas av myndigheterna. När det gäller Atria Finland Ab har produktionsanläggningarna i Nurmo, Kauhajoki och Kuopio certifierats enligt ISO 14001-standarden. En motsvarande nivå på miljöarbetet iakttas även i övrigt.
Marknadsläget utgör en utmaning också under innevarande år. Det är svårt att bedöma prisutvecklingen på den internationella marknaden för köttråvara. Atria använder importerat kött som råvara i Ryssland och Sverige och valutakursförändringar har en väsentlig inverkan på priset. Eventuella förändringar av Rysslands importtullar och importregler påverkar också priset på importerat kött. Recessionen inverkar något på försäljningsvolymerna och på efterfrågan i vissa produktgrupper. Efterfrågan på dyrare produkter väntas minska,medan det blir större efterfrågan på förmånliga produkter.
Vi bedömer att Atria Finland kommer att stärka sin ställning på marknaden. Särskilt försäljningen under Atria-märket ökar i detaljhandeln. Atria Scandinavia inledde i början av 2009 ett omfattande effektiviseringsprogram för att förbättra lönsamheten. Utöver effektivisering av verksamheten kommer priserna att höjas för att kompensera kostnadsökningarna som uppstått på grund av den försvagade kronan.Olönsamma affärsverksamheter kommer att effektiviseras och bantas. Atria Scandinavia satsar på innovativ produktutveckling och särskilt på tillväxt inom konceptverksamheten.
Atria Rysslands viktigaste uppgift under 2009 är att färdigställa den nya kött- och charkfabriken i Gorelovo i S:t Petersburg och starta produktionen vid fabriken. Särskilt under början av året fokuseras resurserna på integreringen av det nya dotterbolaget Campomos och synergieffekterna samt på förbättring av lönsamheten. Dessutom satsar man på att höja effektiviteten och kapaciteten av primärproduktion samt effektivisera produktionen och logistiken.
Integrationen av verksamheten inom Atria Baltikums nya dotterbolag fortsätter under 2009. Genom att effektivisera produktionen och logistiken eftersträvas en förbättring av bolagets lönsamhet.
Moderbolagets aktiekapital fördelas enligt följande:
| Aktier i A-serien | (1 röst/aktie) | 19 063 747 st. |
|---|---|---|
| Aktier i KII-serien | (10 röster/aktie) | 9 203 981 st. |
Aktierna i A-serien har företrädesrätt till en utdelning på 10 procent av aktiens nominella värde, varefter utdelning på 10 procent av det nominella värdet betalas på aktierna i KII-serien.Om det därefter finns återstående utdelning har serierna A och KII samma rätt till utdelning.
Om en aktie i KII-serien överförs till en ny ägare utanför bolaget eller om en aktie i KII-serien övergår till en sådan aktieägare i bolaget som inte sedan tidigare äger aktier i KIIserien, ska den, till vilken aktien överförts, utan dröjsmål underrätta bolagets styrelse om detta. Personer som äger aktier i KII-serien har då rätt att på vissa villkor lösa in aktien. För förvärv av aktier i KII-serien genom överlåtelse krävs bolagets samtycke. Ingendera begränsning gäller för aktier i A-serien.
Uppgifter om fördelningen av aktieinnehavet, aktieägarna och ledningens innehav finns under punkten "Aktier och aktieägare".
Bolagsstämman den 29 april 2008 gav styrelsen fullmakt att fatta beslut om en eller flera aktieemissioner där totalt maximalt 10 000 000 stycken nya A-aktier i bolaget till ett nominellt värde av 1,70 euro per aktie får utges. Fullmakten gäller till slutet av följande ordinarie bolagsstämma, dock längst till den 30 juni 2009. Bolagsstämman har tidigare befullmäktigat styrelsen att fatta beslut om en eller flera fondförhöjningar, med vilka aktiekapitalet kan höjas med maximalt 850 000 euro. Fullmakten gäller i maximalt fem år efter fullmaktsbeslutet.
Bolagsstämman den 29 april 2008 gav styrelsen fullmakt att besluta om köp av 2 800 000 av bolagets A-aktier med medel som ingår i bolagets eget fria kapital. Det anskaffade maximiantalet A-aktier uppgår till högst 10 procent av bolagets alla aktier. Fullmakten gäller till slutet av följande ordinarie bolagsstämma, dock längst till den 30 juni 2009.
Bolagsstämman den 29 april 2008 befullmäktigade styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets innehav av egna aktier i en eller flera poster så att föremålet för befullmäktigandet gäller sammanlagt högst 2 800 000 A-aktier. Fullmakten gäller till slutet av följande ordinarie bolagsstämma, dock längst till den 30 juni 2009.
Atria Abp:s styrelse beslutade med stöd av bolagsstämmans fullmakt att köpa högst 300 000 stycken egna A-aktier. Aktierna köps för att i enlighet med fullmakten användas som vederlag vid företagsköp eller andra arrangemang som ingår i affärsverksamheten, för att finansiera investeringar, som en del av incitamentsystemet, för att utveckla bolagets kapitalstruktur eller för att hållas inom bolaget, på annat sätt överlåtas eller makuleras. Aktieköpen inleddes den 29 september 2008 och avslutas senast den 30 juni 2009.
Av bolagets egna A-aktier överläts vederlagsfritt totalt 35 260 st. till nyckelpersoner som omfattas av Atrias incitamentprogram för intjäningsperioden 2007. Överföringsdatum för aktierna var den 19 december 2008. Per den 31 december 2008 innehade bolaget totalt 47 157 egna aktier vilket svarar för 0,17 procent av aktier och 0,04 procent rösträtt enligt aktier. Förvärvet av egna aktier påverkade inte betydligt av ägande och delning av rösträtt i bolaget.
Moderbolagets utdelningsbara vinst är 74 531 673 euro, varav räkenskapsperiodens vinst utgör 23 292 962 euro.
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen används på följande sätt:
Efter räkenskapsperiodens utgång har inga väsentliga förändringar skett i bolagets ekonomiska ställning. Bolaget uppvisar en god likviditet, och den föreslagna utdelningen äventyrar enligt styrelsen inte bolagets betalningsförmåga.
| Aktieägare efter innehav 31.12.2008 | Aktieägare | Aktier | ||
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | st. | % | 1 000 st. | % |
| 1-100 | 4 432 | 44,91 | 216 | 0,76 |
| 101-1 000 | 4 581 | 46,42 | 1 663 | 5,88 |
| 1 001-10 000 | 769 | 7,79 | 1 971 | 6,97 |
| 10 001-100 000 | 66 | 0,67 | 1 864 | 6,60 |
| 100 001-1 000 000 | 16 | 0,16 | 4 673 | 16,53 |
| 1 000 001-999 999 999 999 | 4 | 0,04 | 17 881 | 63,26 |
| Sammanlagt | 9 868 | 100,00 | 28 268 | 100,00 |
| Aktieägare per näringsgrupp 31.12.2008 | Aktieägare | Aktier | ||
|---|---|---|---|---|
| Näringsgrupp | st. | % | 1 000 st. | % |
| Företag | 465 | 4,71 | 16 421 | 58,09 |
| Finans- och försäkringsinstitut | 56 | 0,57 | 1 761 | 6,23 |
| Offentliga sammanslutningar | 21 | 0,21 | 912 | 3,23 |
| Icke-vinstsökande organisationer | 143 | 1,45 | 836 | 2,96 |
| Hushåll | 9 152 | 92,74 | 3 439 | 12,17 |
| Utlandet | 31 | 0,31 | 2 535 | 8,97 |
| Sammanlagt | 9 868 | 100,00 | 25 904 | 91,64 |
| Förvaltarregistrerade sammanlagt | 11 | 2 364 | 8,37 |
| De största aktieägarna 31.12.2008 | K II | A | Sammanlagt | % |
|---|---|---|---|---|
| Itikka osuuskunta | 4 914 281 | 2 457 801 | 7 372 082 | 26,08 |
| Lihakunta | 4 020 200 | 3 351 797 | 7 371 997 | 26,08 |
| Odin Norden | 1 687 300 | 1 687 300 | 5,97 | |
| Skandinaviska Enskilda Banken | 1 449 436 | 1 449 436 | 5,13 | |
| Nordea Bank Finland Abp | 754 733 | 754 733 | 2,67 | |
| Andelslaget Österbottens Kött | 269 500 | 480 038 | 749 538 | 2,65 |
| Odin Finland | 695 214 | 695 214 | 2,46 | |
| OP-Finland Value | 404 922 | 404 922 | 1,43 | |
| Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas | 309 000 | 309 000 | 1,09 | |
| Nordea Livförsäkring Finland Ab | 225 000 | 225 000 | 0,80 | |
| De största aktieägarna efter röstetalet 31.12.2008 | K II | A | Sammanlagt | % |
| Itikka osuuskunta | 49 142 810 | 2 457 801 | 51 600 611 | 46,44 |
| Lihakunta | 40 202 000 | 3 351 797 | 43 553 797 | 39,20 |
| Andelslaget Österbottens Kött | 2 695 000 | 480 038 | 3 175 038 | 2,86 |
| Odin Norden | 1 687 300 | 1 687 300 | 1,52 | |
| Skandinaviska Enskilda Banken | 1 449 436 | 1 449 436 | 1,30 | |
| Nordea Bank Finland Abp | 754 733 | 754 733 | 0,68 | |
| Odin Finland | 695 214 | 695 214 | 0,63 | |
| OP-Finland Value | 404 922 | 404 922 | 0,36 | |
| Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas | 309 000 | 309 000 | 0,28 |
Medlemmarna i styrelsen och förvaltningsrådet samt verkställande direktören och hans ersättare ägde 31.12.2008 sammanlagt 41 661 st. aktier i A-serien, vilket motsvarar 0,15 % av aktierna och 0,04 % av den rösträtt aktierna medför.
| Omsättning, | Omsättning, | Månadens | Månadens | |
|---|---|---|---|---|
| Månad | euro | st. | lägsta | högsta |
| Januari | 7 178 687 | 443 343 | 14,00 | 18,29 |
| Februari | 3 115 659 | 198 719 | 15,08 | 16,89 |
| Mars | 1 918 243 | 124 978 | 14,93 | 16,00 |
| April | 12 785 774 | 835 101 | 13,90 | 18,09 |
| Maj | 4 891 815 | 347 306 | 13,30 | 14,85 |
| Juni | 2 274 875 | 156 317 | 13,45 | 15,05 |
| Juli | 2 678 557 | 203 183 | 12,38 | 14,19 |
| Augusti | 8 903 810 | 652 547 | 11,52 | 14,50 |
| September | 2 426 919 | 182 493 | 11,65 | 14,60 |
| Oktober | 2 923 154 | 247 036 | 10,73 | 13,32 |
| November | 2 901 305 | 236 989 | 11,15 | 13,25 |
| December | 4 942 232 | 448 913 | 10,51 | 11,70 |
| Sammanlagt | 56 941 030 | 4 076 925 |
| IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | IFRS | |
|---|---|---|---|---|---|
| 31.12.2008 | 31.12.2007 | 31.12.2006 | 31.12.2005 | 31.12.2004 | |
| Omsättning, milj. euro | 1 356,9 | 1 272,2 | 1 103,3 | 976,9 | 833,7 |
| Rörelseresultat, milj. euro | 38,4 | 94,5 | 41,5 | 40,2 | 49,3 |
| % av oms. | 2,8 | 7,4 | 3,8 | 4,1 | 5,9 |
| Finansiella intäkter och kostnader, milj. euro | -22,3 | -14,3 | -7,3 | -3,2 | -5,2 |
| % av oms. | 1,6 | 1,1 | 0,6 | 0,3 | 0,6 |
| Vinst före skatter | 16,7 | 80,6 | 34,6 | 37,8 | 44,6 |
| % av oms. | 1,2 | 6,3 | 3,1 | 3,9 | 5,3 |
| Avkastning på eget kapital (ROE) % | 2,5 | 17,2 | 8,8 | 10,0 | 13,9 |
| Avkastning på investerat kapital (ROI) % | 5,3 | 15,2 | 8,7 | 10,3 | 13,9 |
| Soliditet, % | 38,4 | 47,6 | 42,8 | 43,0 | 50,9 |
| Räntebärande skulder, milj. euro | 448,4 | 321,9 | 244,2 | 206,9 | 116,1 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 103,1 | 67,6 | 78,1 | 75,2 | 44,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad (%) | 94,6 | 60,1 | 66,8 | 68,9 | 39,7 |
| Bruttoinvesteringar till anläggningstillgångar, milj. euro | 152,6 | 284,1 | 89,0 | 107,3 | 37,3 |
| % av oms. | 11,2 | 22,3 | 8,1 | 11,0 | 4,5 |
| Antal anställda i genomsnitt | 6 135 | 5 947 | 5 740 | 4 433 | 3 638 |
| Forsknings- och utvecklingsutgifter, milj. euro | 9,9 | 8,4 | 7,4 | 6,7 | 7,0 |
| % av oms. * | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,8 |
| Orderstock ** | - | - | - | - | - |
*Har bokförts i sin helhet som kostnad för räkenskapsåret
**Detta nyckeltal används inte, eftersom beställningarna i huvudsak levereras dagen efter beställning.
| Räkenskapsperiodens vinst/förlust | ||||
|---|---|---|---|---|
| Avkastning på eget kapital (%) | = | Eget kapital (i genomsnitt) | x | 100 |
| Vinst före skatter + ränte och andra finansiella kostnader | ||||
| Avkastning på sysselsatt kapital (%) | = | Eget kapital + räntebärande skulder i genomsnitt | x | 100 |
| = | Eget kapital | |||
| Soliditet (%) | Balansomslutning - erhållna förskott | x | 100 | |
| = | Räntebärande skulder | |||
| Skuldsättningsgrad (%) | Eget kapital | x | 100 | |
| = | Räntebärande skulder – kassa och likvida medel | |||
| Nettoskuldsättningsgrad (%) | Eget kapital | x | 100 | |
| = | Räkenskapsperiodens vinst som tillkommer moderbolagets ägare | |||
| Outspätt resultat per aktie | Antalet emissionsjusterade aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden | |||
| = | Moderbolagets eget kapital som tillhör ägarna | |||
| Eget kapital / aktie | Outspätt antal aktier 31.12 |
| IFRS 31.12.2008 |
IFRS 31.12.2007 |
IFRS 31.12.2006 |
IFRS 31.12.2005 |
IFRS 31.12.2004 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat/aktie (EPS), euro | 0,42 | 2,56 | 1,15 | 1,24 | 1,58 | |
| Eget kapital/aktie, euro | 15,34 | 16,77 | 13,28 | 12,08 | 11,58 | |
| Utdelning/aktie, euro* | 0,20 | 0,70 | 0,595 | 0,595 | 0,595 | |
| Utdelning/resultat, %* | 48,1 | 27,4 | 51,7 | 48,0 | 37,7 | |
| Effektiv utdelning* | 1,7 | 4,0 | 3,3 | 3,3 | 5,3 | |
| Pris/vinst-förhållande (P/E) | 27,9 | 6,8 | 15,9 | 14,5 | 7,2 | |
| Aktiestockens marknadsvärde, milj. euro | 327,9 | 490,4 | 422,4 | 379,5 | 238,3 | |
| Aktiernas omsättning/1 000 st. | A | 4 077 | 7 933 | 3 899 | 5 704 | 3 800 |
| Aktiernas omsättning, % | A | 21,4 | 41,6 | 28,1 | 48,0 | 32,0 |
| Antal aktier milj. st. sammanlagt | 28,3 | 28,3 | 23,1 | 21,1 | 21,1 | |
| Antal aktier | A | 19,1 | 19,1 | 13,9 | 11,9 | 11,9 |
| K II | 9,2 | 9,2 | 9,2 | 9,2 | 9,2 | |
| Antal emissionsjusterade aktier | ||||||
| i genomsnitt | 28,3 | 26,1 | 21,8 | 21,1 | 21,1 | |
| Antal emissionsjusterade aktier | ||||||
| 31.12. | 28,3 | 28,3 | 23,1 | 21,1 | 21,1 | |
| AKTIERNAS KURSUTVECKLING | ||||||
| Periodens lägsta | A | 10,51 | 16,90 | 15,00 | 11,50 | 8,55 |
| Periodens högsta | A | 18,29 | 28,77 | 21,50 | 18,18 | 11,75 |
| Vid periodens utgång | A | 11,60 | 17,35 | 18,29 | 17,99 | 11,30 |
| Räkenskapsperiodens medelkurs | A | 14,04 | 22,18 | 18,31 | 15,33 | 9,42 |
*Styrelsens förslag
| Räkenskapsperiodens utdelning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utdelning per aktie | = | Outspätt antal aktier 31.12. | |||||
| Utdelning / aktie | |||||||
| Utdelning / resultat (%) | = | Resultat / aktie (EPS) | |||||
| = | Utdelning / aktie | ||||||
| Efektiv utdelningsavkastning (%) | Räkenskapsperiodens senaste börskursen | x | 100 | ||||
| Räkenskapsperiodens senaste börskursen | |||||||
| Pris / vinstförhållande (P/E) | = | Utdelning / aktie | 100 | ||||
| Aktiens totala omsättning i euro | |||||||
| Snittkurs | = | Det outspädda genomsnittliga antalet omsatta aktier under räkenskapsperioden | |||||
| Aktiestockens marknadsvärde | = | Antal aktier i slutet av räkenskapsperioden * senaste börskurs 31.12. | |||||
| = | Antal aktier omsatta under räkenskapsperioden | ||||||
| Aktieomsättning (%) | Det outspädda genomsnittliga antalet omsatta aktier |
| KONCERNENS BALANSRÄKNING, 1 000 euro | |||
|---|---|---|---|
| Tillgångar | Not | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 1, 32 | 493 562 | 455 624 |
| Goodwill | 2 | 151 054 | 151 810 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2 | 70 499 | 64 247 |
| Andelar i joint venture- och intresseföretag | 3 | 6 137 | 5 728 |
| Övriga finansiella tillgångar | 4, 28 | 2 111 | 2 959 |
| Lånefordringar och övriga fordringar | 5, 28 | 15 461 | 12 090 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 2 194 | 625 |
| Totalt | 741 018 | 693 083 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varor i lager | 7, 32 | 113 265 | 87 313 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 8, 28 | 231 821 | 184 750 |
| Kassa och likvida medel | 9, 28 | 37 138 | 35 592 |
| Totalt | 382 224 | 307 655 | |
| Långfristiga tillgångar under försäljning | 1 | 11 257 | |
| Tillgångar sammanlagt | 14, 15, 16 | 1 134 499 | 1 000 738 |
| Eget kapital och skulder | Not | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| Moderbolagets eget kapital som tillhör aktieägarna | |||
| Aktiekapital | 48 055 | 48 055 | |
| Överkursfond på aktie | 138 502 | 138 502 | |
| Egna aktier | -542 | ||
| Fond för verkligt värde | 81 | 1 890 | |
| Fond för placerat fritt eget kapital | 110 336 | 110 489 | |
| Valutaomräkning | -33 424 | -3 304 | |
| Balanserade vinstmedel | 170 499 | 178 521 | |
| Totalt | 10, 11 | 433 507 | 474 153 |
| Minoritetsintresse | 1 363 | 1 872 | |
| Eget kapital sammanlagt | 434 870 | 476 025 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 6 | 42 400 | 42 766 |
| Övriga skulder | 13 | 154 | 252 |
| Räntebärande finansieringsskulder | 12, 28 | 320 812 | 194 081 |
| Totalt | 363 366 | 237 099 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder och övriga skulder | 11, 13, 28 | 207 878 | 157 252 |
| Skatteskulder som grundar sig på periodens beskattningsbara resultat | 796 | 2 573 | |
| Räntebärande finansieringsskulder | 12, 28 | 127 588 | 127 789 |
| Totalt | 336 263 | 287 614 | |
Skulder sammanlagt 699 629 524 713
Eget kapital och skulder sammanlagt 14, 15, 16 1 134 499 1 000 738
| KONCERNENS RESULTATRÄKNING, 1 000 euro | |||
|---|---|---|---|
| Not | 1.1.–31.12.2008 | 1.1.–31.12.2007 | |
| Omsättning | 14, 15, 16, 17 | 1 356 936 | 1 272 187 |
| Övriga rörelseintäkter | 16,18 | 3 685 | 38 068 |
| Förändringar av lager av färdiga produkter och produkter i arbete | 10 109 | 7 511 | |
| Råvaror och förnödenheter | 19 | -861 875 | -768 637 |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 13, 20 | -240 583 | -227 480 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 14, 21 | -47 535 | -44 529 |
| Övriga rörelsekostnader | 22, 23, 24 | -182 320 | -182 574 |
| Rörelsevinst | 14 | 38 417 | 94 546 |
| Finansiella intäkter | 25 | 44 361 | 8 312 |
| Finansiella kostnader | 25 | -66 678 | -22 637 |
| Andelar av joint venture- och intresseföretagens resultat | 3 | 573 | 384 |
| Vinst före skatter | 16 673 | 80 605 | |
| Skattekostnader | 26 | -7 971 | -14 243 |
| Uppskjutna skatter | 6, 26 | 2 711 | 1 283 |
| Räkenskapsperiodens vinst | 11 413 | 67 645 | |
| Fördelning av räkenskapsperiodens vinst: | |||
| Till moderbolagets aktieägare | 11 765 | 66 695 | |
| Till minoriteten | -352 | 950 | |
| Totalt | 11 413 | 67 645 | |
| Resultat per aktie beräknad på den vinst som tillkommer moderbolagets ägare: | |||
| Outspätt och enligt utspädningseffekten korrigerat resultat per aktie, euro | 27 | 0,42 | 2,56 |
| Eget kapital som tillhör moderbolagets ägare | Minoritets andel |
Eget kapital totalt |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie kapital |
Över kursfond |
Egna aktier |
Fond för verkligt värde |
Fond för fritt eget kapital |
Valuta omräkning |
Balanse rade vinst medel |
Totalt | |||
| Eget kapital 1.1.2007 | 39 258 | 138 502 | 808 | 128 080 | 306 648 | 5 828 | 312 476 | |||
| Valutaomräkning Övriga förändringar Räkenskapsperiodens |
1 890 | 262 | -4 112 | -4 112 2 152 |
-198 -4 708 |
-4 310 -2 556 |
||||
| vinst Utdelning |
66 695 -13 740 |
66 695 -13 740 |
950 | 67 645 -13 740 |
||||||
| Emission | 8 797 | 110 227 | -2 514 | 116 510 | 116 510 | |||||
| Eget kapital 31.12.2007 | 48 055 | 138 502 | 0 | 1 890 | 110 489 | -3 304 | 178 521 | 474 153 | 1 872 | 476 025 |
| Valutaomräkning Övriga förändringar Räkenskapsperiodens |
-542 | -1 809 | -153 | -30 120 | -30 120 -2 504 |
-157 | -30 277 -2 504 |
|||
| vinst Utdelning |
11 765 -19 787 |
11 765 -19 787 |
-352 | 11 413 -19 787 |
||||||
| Eget kapital 31.12.2008 | 48 055 | 138 502 | -542 | 81 | 110 336 | -33 424 | 170 499 | 433 507 | 1 363 | 434 870 |
| Not | 1.1.–31.12.2008 | 1.1.–31.12.2007 | |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde i affärsrörelsen | |||
| Medel från affärsverksamheten | 1 347 986 | 1 260 453 | |
| Medel från övriga rörelseintäkter | 3 685 | 3 392 | |
| Medel till verksamhetens kostnader | -1 281 823 | -1 172 415 | |
| Betalda räntor och medel till övriga finansiella rörelsekostnader | -65 009 | -21 634 | |
| Erhållen utdelning | 26 | 68 | |
| Erhållna räntor och andra finansiella intäkter | 42 525 | 7 851 | |
| Betalda indirekta skatter | -9 828 | -14 684 | |
| Kassaflöde i affärsrörelsen | 37 562 | 63 031 | |
| Kassaflöde i investeringar | |||
| Förvärv av dotterbolag med avdrag för dess likvida medel vid anskaffningstidpunkten | 15 | -41 261 | -124 631 |
| Avyttring av dotterbolag med avdrag för dess likvida medel vid avyttringstidpunkten | 16 | 39 117 | |
| Investeringar i materiella och immateriella tillgångar | -65 433 | -92 202 | |
| Placeringar | 3 623 | -459 | |
| Kassaflöde i investeringar | -103 071 | -178 175 | |
| Kassaflöde i finansieringen | |||
| Medel från emissionen | 116 511 | ||
| Upptagna långfristiga lån | 171 691 | 304 125 | |
| Betalningar på långfristiga lån | -86 067 | -292 074 | |
| Betald utdelning | -19 787 | -13 740 | |
| Egna aktier | -967 | ||
| Kassaflöde i finansieringen | 64 870 | 114 822 | |
| Förändringar i likvida medel | -639 | -322 | |
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens början | 35 592 | 35 427 | |
| Effekter av förändringar i valutakurser | 2 185 | 487 | |
| Likvida medel vid räkenskapsperiodens utgång | 37 138 | 35 592 |
Atriakoncernens moderbolag, Atria Abp, är ett finländskt publikt aktiebolag som har grundats, i enlighet med finsk lag med Kuopio som hemort. Bolaget är listat på Nasdaq OMX Helsinki Oy sedan 1991. En kopia av koncernbokslutet kan skrivas ut från webbplatsen www.atria.fi eller beställas från moderbolagets huvudkontor på adressen Atriantie 1, Nurmo; postadress PB 900, 60060 ATRIA.
Atria Abp och dess dotterbolag tillverkar och marknadsför livsmedel, främst kött och köttprodukter, fjäderfäprodukter, färdigmat och matkoncept. Atrias marknadsområde är Finland,Sverige,Danmark,de europeiska delarna av Ryssland och de baltiska länderna. Atrias dotterbolag finns också i nämnda områden. Koncernen är indelad i fyra affärsområden: Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum.
Det bokslut som publiceras har fastställts av styrelsen den 25 februari 2009. Enligt den finska aktiebolagslagen har aktieägarna möjlighet att godkänna eller förkasta bokslutet på den bolagsstämma som hålls efter att bokslutet offentliggjorts. Bolagsstämman kan också fatta beslut om ändring av bokslutet.
Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de internationella bokslutsstandarder (International Financial Reporting Standards) som godkänts av Europeiska unionen. Bokslutet följer de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som gällde 31.12.2008. Med de internationella bokslutsstandarderna avses standarder och tolkningar i den finska bokföringslagen och i bestämmelser som stöder sig på denna, vilka godkänts för tillämpning inom EU och vilka är förenliga med det förfaringssätt som stadgats i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002. Noterna till koncernbokslutet är förenliga även med de finska bokföringslagarna och lagarna om aktiebolag och andelslag.
Bokslutsuppgifterna läggs fram i tusen euro och grundar sig på de ursprungliga anskaffningsutgifterna om inte annat anges i principerna om upprättandet.
Tolkningar som trätt i kraft under 2008:
• IAS 39 (förändring) och IFRS 7 (förändring), Reclassification of Financial assets. Förändringen gör det möjligt att klassificera bort en del finansiella tillgångar från de finansiella tillgångar som innehas för handel och de finansiella tillgångar som innehas för försäljning. I sådana fall måste man lämna tilläggsuppgifter i bokslutet. Förändringen har varit tillämpbar sedan 1.7.2008.
På grund av koncernens affärsverksamhet och affärstransaktionernas karaktär har ovannämnda tolkningar inte haft någon effekt på koncernbokslutet.
Bokslut i enlighet med IFRS-standarderna förutsätter att koncernledningen gör vissa bedömningar och avgöranden vid tillämpningen av principerna för upprättandet. I punkten "Bokslutsprinciper som förutsätter avgöranden av ledningen och centrala osäkerhetsfaktorer i anslutning till bedömningarna" redogörs för avgöranden som ledningen har fattat vid tillämpningen av de principer koncernen följer och som mest påverkar de siffror som läggs fram i bokslutet.
I koncernbokslutet ingår moderbolaget Atria Abp och alla dotterbolag. Dotterbolagen är företag i vilka koncernen har bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppkommer i de fall där koncernen har över hälften av rösträtten eller på annat sätt har bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses rätt att bestämma om principerna för företagets ekonomi och affärsverksamhet i syfte att dra fördel av verksamheten. Förvärvade dotterbolag sammanställs med koncernbokslutet från och med den tidpunkt koncernen fått bestämmande inflytande i bolagen och fram till dess att det bestämmande inflytandet upphör att gälla.
Inbördes aktieinnehav har eliminerats enligt anskaffningsutgiftsmetoden. Alla koncerninterna affärstransaktioner, fordringar, skulder och vinster samt den interna vinstutdelningen elimineras när koncernbokslutet upprättas. Icke-realiserade förluster elimineras inte då förlusten beror på värdenedskrivning. Fördelningen av räkenskapsperiodens vinst på moderbolagets ägare och minoriteten läggs fram i resultaträkningen och den andel som tillhör minoriteten redovisas som en egen post i balansräkningen under eget kapital. Minoritetens andel av ackumulerade förluster bokförs i koncernbokslutet högst till placeringens belopp.
Sammanslagningen av affärsverksamheter mellan företag som är underordnade samma bestämmande inflytande har behandlats i bokföringen till sina ursprungliga anskaffningsutgifter med motiveringen att dessa anskaffningar inte faller under tillämpningsområdet för standarden IFRS 3 Sammanslagning av affärsverksamheter.Vid anskaffningen av minoritetsandelar bokförs differensen mellan anskaffningsutgiften och det anskaffade egna kapitalet som goodwill.
Intresseföretagen är företag i vilka koncernen har ett betydande inflytande. Betydande inflytande uppkommer i de fall där koncernen har över 20 procent av rösträtten eller om koncernen på annat sätt har betydande men inte bestämmande inflytande. Intresseföretagen har sammanställts med koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av intresseföretagens förluster överstiger bokföringsvärdet av placeringen, tas placeringen upp i balansräkningen till värdet 0 euro och förluster som överstiger bokföringsvärdet konsolideras inte, förutom om koncernen har förbundit sig att fullfölja intresseföretagens förpliktelser. En intresseföretagsplacering innehåller investeringarna vid anskaffningstidpunkten och förändringar i intresseföretagens eget kapital efter anskaffningstidpunkten. Den andel av intresseföretagens resultat för räkenskapsperioden, som är anpassad efter koncernens innehav redovisas som en egen post efter rörelsevinsten.
Joint venture-företag är företag där koncernen tillsammans med en annan part har gemensamt bestämmande inflytande som grundar sig på ett avtal. I koncernen har joint ventureföretag sammanställts enligt kapitalandelsmetoden.
Resultatet och den ekonomiska ställningen avseende koncernenheterna mäts i den valuta som är den huvudsakliga valutan i respektive enhets verksamhetsmiljö ("funktionell valuta"). Koncernbokslutet läggs fram i euro, som är moderbolagets funktionella valuta och redovisningsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta har omräknats till den funktionella valutan enligt den kurs som gällde på transaktionsdagen. I praktiken tillämpas oftast en kurs som ligger mycket nära transaktionsdagens kurs. Monetära poster i utländsk valuta har omräknats till den funktionella valutan enligt kurserna på bokslutsdagen. Icke-monetära poster i utländsk valuta, vilka har värderats till gängse värde, har omräknats till den funktionella valutan enligt valutakurserna på värderingsdagen. I övrigt har icke-monetära poster värderats till transaktionsdagens kurser.
De vinster och förluster som har uppstått vid omräkningen av affärstransaktioner i utländsk valuta eller av monetära poster har tagits upp i resultaträkningen, utom då det är fråga om nettoplaceringar som uppfyller villkoren; då bokförs de i eget kapital. Kursvinster och kursförluster som relaterar till affärsverksamheten ingår i motsvarande poster ovanför rörelsevinsten. Kursvinster och kursförluster av lån i valuta ingår i finansiella intäkter och kostnader. Omräkningsdifferenser för nettoinvesteringar i utländska enheter som uppfyller kriterierna tas upp som omräkningsdifferenser för det egna kapitalet.
Resultaträkningarna för utländska koncernföretag har omräknats till euro med hjälp av räkenskapsperiodens medelkurs och balansräkningarna med hjälp av kurserna på bokslutsdagen. Omräkningen av periodens resultat med olika kurser i resultaträkningen och balansräkningen ger upphov till en omräkningsdifferens,som redovisas i det egna kapitalet. Omräkningsdifferenser som hänförs till elimineringar av anskaffningsutgiften för dotterbolag liksom omräkningsdifferenser som ackumulerats efter anskaffningen i anslutning till poster under eget kapital och nettoplaceringar bokförs under eget kapital. När ett dotterbolag eller delar av det säljs, bokförs ackumulerade omräkningsdifferenser som en del av försäljningsvinsten eller försäljningsförlusten i resultaträkningen.
Den goodwill som uppkommit vid förvärv av utländska enheter, samt de korrigeringar som ska göras av gängse värdet på aktuella utländska enheters tillgångar och skulder till bokföringsvärdet, har behandlats som tillgångar och skulder hos de utländska enheterna och omräknats till euro med hjälp av kurserna på bokslutsdagen.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som en differens mellan det ursprungliga anskaffningsvärdet och ackumulerade avskrivningar med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Om en anläggningstillgång består av flera delar med olika ekonomisk livslängd ska respektive del behandlas som en separat tillgång. Då aktiveras utgifter som uppkommer om en del förnyas. I annat fall ska utgifter som uppkommer senare inkluderas i den materiella anläggningstillgångens bokföringsvärde bara om det är sannolikt att den nytta som tillgången ger gagnar koncernen och anskaffningsutgiften för tillgången kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Övriga reparations- och underhållsutgifter bokförs resultatpåverkande när de har realiserats.
Avskrivningarna beräknas som linjära avskrivningar efter den uppskattade ekonomiska livslängden enligt följande:
| Byggnader | 25–40 år |
|---|---|
| Maskiner och inventarier | 5–10 år |
På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar.
Tillgångarnas restvärde och ekonomiska livslängd ses över vid varje bokslut och korrigeras vid behov så att bokföringsvärdet motsvarar högst återvinningsvärdet.
Avskrivningarna på en materiell anläggningstillgång upphör när tillgången klassificeras som en tillgång som är till försäljning i enlighet med standarden IFRS 5, Anläggningstillgångar till försäljning och avveckling av verksamheter.
Försäljningsvinster och försäljningsförluster som uppkommer när materiella anläggningstillgångar tas ur bruk eller överlåts ingår antingen i övriga rörelseintäkter eller i övriga rörelsekostnader.
Lånekostnader har redovisats som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de har uppkommit. Fr.o.m. början av 2009 förutsätter förändringen av IAS 29 att man till anskaffningsutgiften för en nyttighet som uppfyller villkoren omedelbart inkluderar lånekostnader som orsakas av anskaffning, byggande eller tillverkning av nyttigheten i fråga.
Offentliga bidrag, t.ex. bidrag som erhållits av staten för anskaffning av anläggningstillgångar, har bokförts som minskningar av bokföringsvärdena på materiella anläggningstillgångar i de fall det är rimligen säkert att de kommer att erhållas och att koncernföretaget uppfyller kriterierna för beviljande av bidrag. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens ekonomiska livslängd. Bidrag som har erhållits som ersättning för utgifter intäktsförs i resultaträkningen på samma gång som utgifterna för bidragsföremålet antecknas som kostnader. Bidrag av det här slaget redovisas bland övriga rörelseintäkter.
Hyresavtal som gäller materiella tillgångar, och vilka medför att de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassificeras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till tillgångens gängse värde vid den tidpunkt leasingperioden börjar eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. På en tillgång som anskaffats med hjälp av ett finansiellt leasingavtal görs avskrivningar under tillgångens ekonomiska livslängd eller en leasingtid som är kortare än denna. Leasinghyror som ska betalas delas upp på finansiell kostnad och minskning av skuld under hyrestiden, så att en lika stor ränteprocent bildas för den återstående skulden för varje räkenskapsperiod. Åtagandena ingår i räntebärande skulder.
Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal. Hyror som betalas med utgångspunkt i övriga hyresavtal bokförs som kostnad i resultaträkningen; som jämna poster under hyrestiden.
Goodwill motsvarar den del av anskaffningsutgiften som överskrider koncernens andel av det gängse nettovärdet på det förvärvade företagets specificerbara tillgångar, skulder och villkorliga skulder vid tidpunkten för anskaffningen. Koncernen har tillämpat standarden IFRS 3 på alla de sammanslagningar av affärsverksamheter som har genomförts efter september 2003. Hos dessa motsvarar goodwillen den del av anskaffningsutgiften som överskrider koncernens andel av det gängse värdet på det förvärvade företagets nettotillgångar vid tidpunkten för anskaffningen. Goodwill som uppkommit vid tidigare sammanslagningar av affärsfunktioner motsvarar bokföringsvärdena enligt de tidigare bokslutsnormerna.
Goodwill prövas årligen med tanke på eventuell nedskrivning. För detta ändamål har goodwill passats in på kassagenererande enheter. Koncernens kassagenererande enheter har indelats enligt affärsverksamhetssegmenten utifrån dotterbolagens verksamhet och läge. År 2008 var dessa Atria Finland, Atria Scandinavia,Atria Ryssland och Atria Estland. Goodwill värderas till det ursprungliga anskaffningsvärdet med avdrag för nedskrivningar.
Forskningsutgifter bokförs som kostnader i resultaträkningen. Utvecklingsutgifter i anknytning till enskilda projekt aktiveras i balansräkningen när man fått tillräcklig visshet om att den aktuella tillgången är tekniskt genomförbar och sannolikt kommer att ge ekonomisk nytta i framtiden. Aktiverade utvecklingsutgifter bokförs som projektbestämda kostnader under tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar görs på tillgången från och med den tidpunkt när den är klar för användning.
En immateriell tillgång antecknas i balansräkningen till sin ursprungliga anskaffningsutgift i det fall att anskaffningsutgiften kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att den kommande ekonomiska nyttan av tillgången gagnar företaget.
De immateriella tillgångar som har en begränsad eko-
nomisk livslängd bokförs genom linjära avskrivningar som kostnader i resultaträkningen under loppet av deras fastställda eller uppskattade ekonomiska livslängd. På immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd ska inga avskrivningar bokföras, utan dessa tillgångar ska prövas årligen med avseende på en eventuell nedskrivning.
Avskrivningstiderna är följande:
| Kundrelationer | 3–8 år |
|---|---|
| Varumärken | 5–10 år |
| Övriga immateriella | 5–10 år |
Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns indikationer på att värdet på någon materiell eller immateriell tillgångspost minskat.Om indikationer föreligger estimeras återvinningsvärdet på ifrågavarande tillgång. Återvinningsvärdet estimeras varje år för goodwill och för immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd. Behovet av nedskrivning granskas på nivån för kassagenererande enheter, dvs. på den lägsta enhetsnivå som i huvudsak är oberoende av andra enheter och vars kassaflöde kan åtskiljas från andra kassaflöden. Återvinningsvärdet är det gängse värdet på tillgången med avdrag för de utgifter som orsakas vid försäljningen, eller ett högre bruksvärde. Med bruksvärde avses de uppskattade framtida nettokassaflöden som kan erhållas från den aktuella tillgångsposten eller kassagenererande enheten. Dessa kassaflöden diskonteras till nuvärdet. Som diskontoränta används en ränta som fastställts före skatt. Räntan beskriver marknadens syn på pengarnas tidsmässiga värde och de särskilda risker som förknippas med tillgångsposten.
Förlust på nedskrivning redovisas när bokföringsvärdet på tillgången är större än återvinningsvärdet. Förlust på nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Om en förlust på nedskrivning gäller en kassagenererande enhet ska den först minska goodwillen för den kassagenererande enheten och därefter proportionerligt minska de övriga tillgångsposterna i enheten. I samband med bokföring av nedskrivningsförlust omvärderas den ekonomiska livslängden för den tillgångspost som är föremål för avskrivningar. En nedskrivningsförlust som bokförts för annan tillgångspost än goodwill återförs i det fall att det skett en förändring i de värden som användes vid fastställandet av tillgångspostens återvinningsvärde. Förlust på nedskrivning återförs dock inte till ett större belopp än vad tillgångens bokföringsvärde skulle ha varit utan redovisningen av nedskrivningsförlusten. Nedskrivningsförluster för goodwill kan under inga omständigheter återföras.
Varor i lager värderas till anskaffningsutgiften eller ett lägre nettorealiseringsvärde. Anskaffningsutgiften fastställs enligt FIFO-metoden. Anskaffningsutgiften för färdiga produkter och produkter i arbete utgörs av råvaror, direkta utgifter för arbetsprestationer, övriga direkta utgifter samt en behörig andel av de rörliga allmänna utgifterna för tillverkningen samt de fasta allmänna utgifterna vid normalt kapacitetsutnyttjande. Nettorealiseringsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den ordinarie affärsverksamheten från vilket avdragits uppskattade utgifter för färdigställandet och försäljningen av produkten. Biologiska tillgångar som ingår i posten varor i lager har värderats till gängse värde med avdrag för utgifter i anslutning till försäljningen.
Koncernens biologiska tillgångar utgörs av levande djur och växande spannmål. Biologiska tillgångar värderas till gängse värde med avdrag för uppskattade utgifter i anslutning till försäljningen. Producerande djur ingår i övriga materiella tillgångar och övriga biologiska tillgångar i varor i lager.
Koncernen indelar sina finansiella tillgångar enligt följande: tillgångar som bokförs resultatpåverkande till gängse värde, lån och övriga fordringar samt tillgångar som innehas för försäljning. Klassificeringen sker utifrån syftet med anskaffningen av den finansiella tillgången och i samband med den ursprungliga anskaffningen.
En post bland finansiella tillgångar hör till denna grupp om den har skaffats för handel eller om den initialt bokförts som en post som ska bokföras resultatpåverkande till gängse värde. Finansiella tillgångar som innehas för handel har i huvudsak skaffats för att ge vinst på kort sikt till följd av förändringar i marknadspriserna. De derivat som bolaget använder uppfyller inte villkoren för säkringsredovisning i IAS 39 och har därför klassificeratssom tillgångarsom innehas för handel. Både realiserade och icke-realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i gängse värde bokförs i resultaträkningen för den räkenskapsperiod under vilken de har uppkommit.
Lån och övriga fordringar utgörs av tillgångar som faller
utanför derivattillgångarna och för vilka avgifterna är fasta eller definierbara, och vilka inte noteras på aktiva marknader, och vilka företaget inte innehar för handelsändamål. I denna grupp ingår koncernens finansiella tillgångar som har uppkommit genom överlåtelse av pengar, varor eller tjänster till låntagare. De värderas till den periodiserade anskaffningsutgiften och inkluderas i kort- och långfristiga finansiella tillgångar; till långfristiga om de förfaller senare än om 12 månader.
Tillgångar som innehas för försäljning är tillgångar som faller utanför derivattillgångarna och som uttryckligen har anvisats till denna grupp eller som inte har klassificerats till någon annan grupp. Dessa ingår i långfristiga tillgångar, förutom om avsikten är att de ska innehas under en kortare period än 12 månader från bokslutsdagen, varvid de inkluderas i kortfristiga tillgångar. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan bestå av aktier och räntebärande placeringar. De värderas till gängse värde eller, om deras gängse värde inte kan fastställas på ett pålitligt sätt, till anskaffningspriset. Förändringar i gängse värde på finansiella tillgångar som innehas för försäljning redovisas i eget kapital i en värdeförändringsfond med beaktande av skattepåföljden. Förändringar i gängse värde överförs från eget kapital till resultaträkningen när en placering säljs eller om dess värde har minskat så att en värdeminskningsförlust ska bokföras för placeringen.
Kassa och banktillgodohavanden utgörs av kontanta pengar, insättningar som kan lyftas på begäran och andra kortfristiga, mycket likvida placeringar. Posterna i denna grupp har en maturitet på högst tre månader räknat från anskaffningstidpunkten. Tillgängliga kreditlimiter ingår i kortfristiga räntebärande skulder.
Kassa och banktillgodohavanden avförs från balansräkningen om koncernen har mist sin avtalsbaserade rätt till kassaflödena eller om koncernen har förlagt betydande delar av riskerna och avkastningen utom koncernen.
Finansiella skulder bokförs initialt till gängse värde. Senare värderas de till periodiserad anskaffningsutgift enligt metoden med effektiv ränta. Finansiella skulder ingår i långoch kortfristiga skulder.
Koncernen prövar varje bokslutsdag om det finns objektiva
indikationer på att värdet på en enskild post eller en grupp i de finansiella tillgångarna har sjunkit.
För en försäljningsfordran redovisas en nedskrivningsförlust i det skede när man bedömer att den har gått förlorad. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare räkenskapsperiod, och minskningen objektivt kan betraktas hänga samman med en händelse efter att nedskrivningen bokfördes, kan den bokförda förlusten återföras med resultatpåverkan.
Derivatkontrakt bokförs initialt till sitt gängse värde den dag koncernen blir avtalspart och värderas senare alltjämt till sitt gängse värde.Vinster och förluster som uppkommer vid värderingen till gängse värde behandlas i bokföringen på det sätt som bestäms av ändamålet med derivatkontraktet.
Koncernen har inte tillämpat säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.
I omsättningen ingår intäkterna från försäljningen av produkter, tjänster, råvaror och förnödenheter korrigerade med indirekta skatter, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i valuta.
Intäkter från försäljning av varor bokförs när de risker och förmåner som ansluter till äganderätten har överförts på köparen. Intäkter från tjänster bokförs när tjänsten har utförts.
Räntor bokförs utifrån den tid som har förflutit med beaktande av den effektiva räntan på en tillgångspost. Utdelningsintäkter bokförs när aktieägarnas rätt att erhålla betalning har fastställts.
Pensionsplanerna är antingen förmånsbestämda eller avgiftsbestämda. Avgiftsbestämda pensionsplaner innebär att koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har varken rättslig eller faktisk skyldighet att betala extra avgifter om den instans som mottagit avgifterna inte kan fullgöra betalningen av de aktuella pensionsförmånerna. Alla arrangemang som inte uppfyller nämnda villkor hör till gruppen förmånsbestämda pensionsplaner. Betalningar som gjorts till avgiftsbestämda pensionsplaner bokförs i resultaträkningen på den räkenskapsperiod debiteringen gäller.Största delen av koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda.
Koncernen har ett belöningssystem för ledningen, där betalningarna erläggs dels som aktier i bolaget, dels i form av pengar. De förmåner som beviljas inom detta arrangemang värderas till gängse värde vid tidpunkten för beviljandet och bokförs i resultaträkningen som kostnader för ersättningar till de anställda. Kostnaderna fördelas jämnt över intjäningsoch bindningsperioden. Beloppet av de pengar som betalas inom arrangemanget värderas på nytt utifrån aktiekursen vid tidpunkten för bokslutet och periodiseras i resultaträkningen som kostnader för ersättningar till de anställda i jämn takt från dagen för beviljandet ända tills pengarna överförs till mottagaren.
Standarden IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, ger ingen definition av begreppet rörelsevinst. Koncernen har definierat rörelsevinst enligt följande: rörelsevinsten är den nettosumma som bildas när man till omsättningen lägger till övriga rörelseintäkter, drar av inköpsutgifter korrigerade med förändring i lager av färdiga och halvfärdiga produkter samt utgifter som uppkommit vid tillverkning för eget bruk, och ytterligare drar av kostnader för ersättningar till anställda, avskrivningar och eventuella nedskrivningar samt övriga rörelsekostnader. Alla övriga än ovan nämnda resultaträkningsposter läggs fram nedanför rörelsevinsten.
Skattekostnaden i resultaträkningen utgörs av den skatt som baserar på periodens beskattningsbara inkomst, korrigering av tidigare räkenskapsperioders skatt och den uppskjutna skatten.Skattekostnaden bokförs i resultaträkningen,förutom när det gäller poster som redovisas direkt i det egna kapitalet, varvid skattepåföljden även bokförs på samma sätt som en del av det egna kapitalet. Skatten på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst beräknas utifrån gällande skattesats i respektive land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder.
Uppskjutna skatter beräknas utifrån alla temporära skillnader mellan bokföringsvärdet och det skattemässiga värdet. De största temporära skillnaderna uppkommer vid avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och vid värderingar till gängse värde som gjorts i anslutning till anskaffningar. För nedskrivningar på goodwill som inte är avdragsgilla vid beskattningen bokförs ingen uppskjuten skatt, inte heller för dotterbolagens icke-utdelade vinstmedel till den del det är sannolikt att skillnaden inte kommer att upplösas inom en förutsebar framtid.
Uppskjutna skatter har beräknats med hjälp av skattesatser som fastställts före bokslutsdagen. Uppskjuten skattefordran har bokförts till det belopp som man kan anta att det uppkommer beskattningsbar inkomst i framtiden, mot vilken den temporära skillnaden kan utnyttjas.
Vid upprättandet av bokslutet är ledningen tvungen att göra bedömningar och antaganden om framtiden, trots att utfallet kan komma att avvika från dessa. Därtill ska avgöranden fällas för tillämpningen av principerna för upprättandet av bokslutet. Bedömningarna grundar sig på ledningens bästa möjliga uppskattning vid bokslutstidpunkten.Eventuella förändringari bedömningarna och antagandena antecknas i bokföringen den räkenskapsperiod under vilken bedömningen eller antagandet korrigeras, och för alla räkenskapsperioder efter denna.
Koncernens viktiga antaganden om framtiden, och sådana centrala osäkerhetsfaktorer som relaterar till bedömningarna på bokslutsdagen och medför en betydande risk för att tillgångarnas och skuldernas bokföringsvärden förändras väsentligt under nästa räkenskapsperiod, är följande:
Vid betydande sammanslagningar av företag har koncernen anlitat utomstående rådgivare för utvärderingen av gängse värde på materiella och immateriella tillgångar. När det gäller materiella tillgångar har man gjort jämförelser med motsvarande tillgångars marknadspriser och uppskattat minskningen i värdet till följd av tillgångarnas ålder, slitage och liknande faktorer. Fastställandet av gängse värde på immateriella tillgångar grundar sig på uppskattningar av de kassaflöden som relaterar till tillgångarna. Ledningen anser att de tillämpade bedömningarna och antagandena är tillräckligt exakta underlag för fastställandet av gängse värde.
Koncernen prövar årligen goodwillen och de immateriella tillgångar som har obegränsad ekonomisk livslängd med avseende på en eventuell värdenedgång, samt bedömer indikationer på värdenedgång i enlighet med det som beskrevs ovan i principerna för upprättandet. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde har fastställts som kalkyler som grundar sig på bruksvärdet. Dessa kalkyler förutsätter att uppskattningar används.
Utsläppsrätterna är immateriella rättigheter som värderas till anskaffningsutgiften. Bokföringsvärdet för utsläppsrätter som erhållits utan vederlag är noll. För att täcka skyldigheten att återställa utsläppsrätterna bokförs en skuld om utsläppsrätter som erhållits gratis inte täcker de skyldigheter som uppstått av de verkliga utsläppen. På bokslutsdagen värderas skulden till det sannolika värdet vid tidpunkten för verkställandet av skyldigheten. Differensen mellan de skyldigheter som orsakas av de faktiska utsläppen och de erhållna utsläppsrätternas värde samt de förändringar som skett i det sannolika värdet på skulden ingår i rörelsevinsten.
IASB har publicerat nedan nämnda nya eller reviderade standarder och tolkningar, som ännu inte har trätt i kraft och som koncernen därför inte har tillämpat. Koncernen tar ändå i bruk dem från och med den dag då respektive standard och tolkning träder i kraft. Om dagen för ikraftträdandet är en annan än räkenskapsperiodens första dag tar koncernen i bruk standarden eller tolkningen fr.o.m. början av den räkenskapsperiod som följer på ikraftträdandet.
År 2009 börjar koncernen tillämpa följande av IASB offentliggjorda standarder:
sentligen den information som presenteras om segmenten, eftersom den segmentinformation som koncernen tidigare publicerat baserade sig på koncernens interna rapportering.
kar således inte på koncernens kommande bokslut.
År 2010 börjar koncernen tillämpa följande av IASB offentliggjorda standarder:
• IFRS 3 Affärsförvärv (reviderad 2008 och gäller fr.o.m. 1.7.2009 eller räkenskapsperioder som börjar efter det). Den omarbetade standarden förutsätter alltjämt att anskaffningsutgiftsprincipen tillämpas vid behandlingen av sammanslagningar av företag, dock med vissa betydande förändringar. Till exempel ska alla betalningar i anslutning till företagsförvärv bokföras till gängse värde vid anskaffningstidpunkten och vissa villkorliga ersättningar värderas efter anskaffningen till gängse värde med resultatpåverkan. Goodwill kan beräknas utifrån moderbolagets andel av nettotillgångarna eller innehålla goodwill som passats in på minoritetsandelen. Alla transaktionsutgifter bokförs som kostnader. I enlighet med standardens övergångsregler korrigeras inte sammanslagningar där anskaffningstidpunkten är före den obligatoriska tidpunkten för ibruktagandet av standarden.
| Mark- och | Byggnader och | Maskiner och | Övriga materiella | Pågående | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| vattenområden | konstruktioner | inventarier | tillgångar | anskaffningar | Totalt | |
| Anskaffningsutgift 1.1.2008 | 7 766 | 368 385 | 440 469 | 3 490 | 44 978 | 865 088 |
| Sammanslagningar | 29 | 38 660 | 33 809 | 5 601 | 3 750 | 81 849 |
| Ökningar | 44 | 24 048 | 45 167 | 2 683 | 25 262 | 97 204 |
| Minskningar | -10 803 | -16 149 | -947 | -23 088 | -50 987 | |
| Kursdifferenser | -444 | -6 887 | -25 259 | -59 | -4 842 | -37 491 |
| Anskaffningsutgift 31.12.2008 | 7 395 | 413 403 | 478 037 | 10 768 | 46 060 | 955 663 |
| Ackumulerade avskrivningar och | ||||||
| nedskrivningar 1.1.2008 | -139 450 | -268 811 | -1 203 | -409 464 | ||
| Sammanslagningar | -7 424 | -22 773 | -3 655 | -33 852 | ||
| Minskningar | 2 431 | 4 435 | 55 | 6 921 | ||
| Avskrivningar | -10 970 | -33 624 | -671 | -45 265 | ||
| Nedskrivningar | -400 | -400 | ||||
| Kursdifferenser | 3 233 | 16 667 | 59 | 19 959 | ||
| Ackumulerade avskrivningar och | ||||||
| nedskrivningar 31.12.2008 | -152 580 | -304 106 | -5 415 | -462 101 | ||
| Bokföringsvärde 1.1.2008 | 7 766 | 228 935 | 171 658 | 2 287 | 44 978 | 455 624 |
| Bokföringsvärde 31.12.2008 | 7 395 | 260 823 | 173 931 | 5 353 | 46 060 | 493 562 |
| Mark- och | Byggnader och | Maskiner och | Övriga materiella | Pågående | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| vattenområden | konstruktioner | inventarier | tillgångar | anskaffningar | Totalt | |
| Anskaffningsutgift 1.1.2007 | 5 778 | 296 265 | 325 155 | 3 148 | 39 815 | 670 161 |
| Sammanslagningar | 2 028 | 42 035 | 78 559 | 863 | 123 485 | |
| Ökningar | 61 | 31 288 | 52 601 | 844 | 50 252 | 135 046 |
| Minskningar | -7 | -573 | -13 418 | -491 | -45 764 | -60 253 |
| Kursdifferenser | -94 | -630 | -2 428 | -11 | -188 | -3 351 |
| Anskaffningsutgift 31.12.2007 | 7 766 | 368 385 | 440 469 | 3 490 | 44 978 | 865 088 |
| Ackumulerade avskrivningar och | ||||||
| nedskrivningar 1.1.2007 | -111 506 | -194 742 | -1 143 | -307 391 | ||
| Sammanslagningar | -18 668 | -51 561 | -70 229 | |||
| Minskningar | 112 | 6 765 | 159 | 7 036 | ||
| Avskrivningar | -9 615 | -30 592 | -224 | -40 431 | ||
| Kursdifferenser | 227 | 1 319 | 5 | 1 551 | ||
| Ackumulerade avskrivningar och | ||||||
| nedskrivningar 31.12.2007 | -139 450 | -268 811 | -1 203 | -409 464 | ||
| Bokföringsvärde 1.1.2007 | 5 778 | 184 759 | 130 413 | 2 005 | 39 815 | 362 770 |
| Bokföringsvärde 31.12.2007 | 7 766 | 228 935 | 171 658 | 2 287 | 44 978 | 455 624 |
Tillgångar som anskaffats med finansiella leasingavtal ingår i gruppen Maskiner och inventarier; tillgångarnas bokföringsvärde var 3,4 milj. euro (11,9 milj. euro).
| Långfristiga tillgångar under försäljning | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Byggnader och konstruktioner | 10 687 | |
| Maskiner och inventarier | 570 | |
| Totalt | 11 257 |
| Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | Goodwill | Varu märken |
immateriella tillgångar |
Totalt |
| Anskaffningsutgift 1.1.2008 | 168 829 | 60 241 | 17 809 | 246 879 |
| Sammanslagningar | 18 386 | 12 164 | 2 320 | 32 870 |
| Ökningar | 1 778 | 1 778 | ||
| Minskningar | -5 560 | -5 560 | ||
| Kursdifferenser | -20 924 | -4 882 | -177 | -25 983 |
| Anskaffningsutgift 31.12.2008 | 166 291 | 67 523 | 16 170 | 249 984 |
| Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2008 | -17 019 | -2 356 | -11 447 | -30 822 |
| Sammanslagningar | -1 066 | -1 066 | ||
| Avskrivningar på avdrag | 3 843 | 3 843 | ||
| Avskrivningar | -531 | -2 177 | -2 708 | |
| Kursdifferenser | 1 782 | 366 | 174 | 2 322 |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12.2008 | -15 237 | -2 521 | -10 673 | -28 431 |
| Bokföringsvärde 1.1.2008 | 151 810 | 57 885 | 6 362 | 216 057 |
| Bokföringsvärde 31.12.2008 | 151 054 | 65 002 | 5 497 | 221 553 |
| Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|
| Varu | immateriella | |||
| Immateriella tillgångar | Goodwill | märken | tillgångar | Totalt |
| Anskaffningsutgift 1.1.2007 | 74 918 | 31 860 | 13 210 | 119 988 |
| Sammanslagningar | 95 071 | 49 142 | 2 998 | 147 211 |
| Ökningar | 5 | 1 696 | 1 701 | |
| Minskningar | -19 669 | -93 | -19 762 | |
| Kursdifferenser | -1 160 | -1 097 | -2 | -2 259 |
| Anskaffningsutgift 31.12.2007 | 168 829 | 60 241 | 17 809 | 246 879 |
| Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2007 | -17 265 | -5 046 | -6 707 | -29 018 |
| Sammanslagningar | -2 516 | -2 516 | ||
| Avskrivningar på avdrag | 3 570 | 50 | 3 620 | |
| Avskrivningar | -997 | -2 274 | -3 271 | |
| Kursdifferenser | 246 | 117 | 363 | |
| Ackumulerade avskrivningar 31.12.2007 | -17 019 | -2 356 | -11 447 | -30 822 |
| Bokföringsvärde 1.1.2007 | 57 653 | 26 814 | 6 503 | 90 970 |
| Bokföringsvärde 31.12.2007 | 151 810 | 57 885 | 6 362 | 216 057 |
| Redovisning av goodwill och varumärken vars livslängd | Goodwill | Varumärken | ||
|---|---|---|---|---|
| uppskattas som obegränsad | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Atria Finland | 3 722 | 3 722 | ||
| Atria Scandinavia | 124 524 | 130 134 | 48 666 | 47 874 |
| Atria Ryssland | 10 746 | 12 054 | 5 188 | 5 952 |
| Atria Estland | 12 062 | 5 900 | 3 935 | 2 857 |
| Totalt | 151 054 | 151 810 | 57 789 | 56 683 |
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter grundar sig på kalkyler över bruksvärdet. De kassaflödesprognoser som använts i dessa kalkyler härrör från ekonomiska planer som godkänts av ledningen. Planerna omfattar en femårsperiod. De viktigaste variablerna vid beräkningen av bruksvärdet är försäljningsintäkterna, materialmarginalen och rörelsevinsten, vilka har fastställts utifrån utfallen för de föregående åren och femårsplanen.
Den tillämpade, före skatter fastställda diskontoräntan är 6,0 % (5,6 %) i Finland, 6,1 % (5,6 %) i Scandinavia, 10,8 % (9,9 %) i Ryssland och 8,1 % (5,6 %) i Baltikum.
Diskontoräntan före skatt har fastställts med hjälp av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden (WACC, weighted average cost of capital). De av ledningen godkända kassaflödena efter prognosperioden har extrapolerats genom att man i Ryssland använt en jämn 5 procents och i andra länder en 1 procents tillväxtfaktor. Den tillämpade tillväxtfaktorn överstiger inte den faktiska branschtillväxten under en längre tidsperiod.
Prövningar avseende eventuella värdeminskningar har inte gett upphov till nedskrivningar.
Utifrån känslighetsanalyser i anslutning till nedskrivningsprövningarna är inga betydande kommande nedskrivningsförluster att vänta.
| Andelar i joint venture- och | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| intresseföretag | 2008 | 2007 | ||||
| I joint venture-företag: | ||||||
| Vid räkenskapsperiodens början | 746 | 524 | ||||
| Andel av periodens resultat | 143 | -105 | ||||
| Ökningar | 354 | |||||
| Erhållen utdelning | -27 | |||||
| Vid räkenskapsperiodens utgång | 889 | 746 | ||||
| I intresseföretag: | ||||||
| Vid räkenskapsperiodens början | 4 982 | 4 472 | ||||
| Andel av periodens resultat | 430 | 488 | ||||
| Ökningar | -95 | 120 | ||||
| Erhållen utdelning | -69 | -98 | ||||
| Vid räkenskapsperiodens utgång | 5 248 | 4 982 | ||||
| Totalt | 6 137 | 5 728 | ||||
| Joint venture- och | Vinst/ | Ägar | ||||
| intresseföretag | Hemort | Tillgångar | Skulder | Omsättning | Förlust | andel (%) |
| 2008 | ||||||
| Best-In Oy | Kuopio | 1 693 | 925 | 4 778 | 64 | 50,0 |
| Findest Protein Oy | Kaustinen | 3 862 | 2 343 | 4 470 | 63 | 16,6 |
| Finnpig Oy -koncernen | Seinäjoki | 2 467 | 2 001 | 2 771 | 142 | 50,0 |
| Foodwest Oy | Seinäjoki | 996 | 278 | 1 783 | 15 | 33,5 |
| Honkajoki Oy -koncernen | Honkajoki | 12 944 | 9 233 | 18 298 | 428 | 47,8 |
| OÜ LKT Invest | Valga Estland | 11 | 3 | 26,0 | ||
| LTK osuuskunta | Tavastehus | 9 648 | 2 077 | 23 735 | 505 | 40,7 |
| Länsi-Kalkkuna Oy | Säkylä | 3 647 | 3 148 | 27 039 | 79 | 50,0 |
| Tuoretie Oy | Helsingfors | 6 454 | 5 526 | 48 367 | 23 | 33,3 |
| 2007 | ||||||
| Best-In Oy | Kuopio | 1 083 | 378 | 4 610 | 143 | 50,0 |
| Findest Protein Oy | Kaustinen | 4 201 | 2 913 | 3 775 | 112 | 40,6 |
| Finnpig Oy -koncernen | Seinäjoki | 2 854 | 1 909 | 2 033 | -371 | 50,0 |
| Foodwest Oy | Seinäjoki | 891 | 187 | 1 625 | 27 | 33,5 |
| Honkajoki Oy | Honkajoki | 10 248 | 7 586 | 16 204 | 190 | 47,8 |
| OÜ LKT Invest | Valga Estland | 11 | 3 | 26,0 | ||
| LTK osuuskunta | Tavastehus | 9 225 | 1 982 | 22 149 | 834 | 40,7 |
| Länsi-Kalkkuna Oy | Säkylä | 3 406 | 2 986 | 22 952 | 9 | 50,0 |
| Tuoretie Oy | Helsingfors | 6 646 | 5 741 | 45 111 | 1 | 33,3 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Placeringar som kan säljas | 2 111 | 2 959 |
Innehåller noterade och icke-noterade aktier i euro.
Av de finansiella tillgångar som innehas för försäljning har 1,7 miljoner euro realiserade försäljningsvinster redovisats i finansiella intäkter. Förändringarna i verkligt värde har presenterats i kalkylen enligt förändringarna i koncernens egna kapital.
| Balansvärden 2008 |
Balansvärden 2007 |
|
|---|---|---|
| Lånefordringar | 9 302 | 11 744 |
| Övriga fordringar | 6 157 | 346 |
| Överlåtna fordringar | 2 | |
| Totalt | 15 461 | 12 090 |
| Långfristiga fordringar fördelade sig på valutor enligt följande: | ||
| EUR | 9 345 | 11 787 |
| SEK | 527 | 303 |
| RUR | 5 589 | |
| Totalt | 15 461 | 12 090 |
Verkliga värden avviker inte väsentligt från balansvärden.
| Förändringar i | Bokfört i resultat |
Kurs | Förvärvade/ avyttrade |
||
|---|---|---|---|---|---|
| uppskjutna skatter 2008 | 1.1.2008 | räkningen | differenser | dotterbolag | 31.12.2008 |
| Uppskjutna skattefordringar: | |||||
| Internt bidrag på varulager | 213 | -213 | 0 | ||
| Bekräftade förluster | 386 | 386 | |||
| Förmånsbestämda pensionsåtaganden | 65 | -32 | 33 | ||
| Avskrivningsdifferenser och reserver | 347 | 939 | -45 | 1 241 | |
| Övriga poster | 443 | 18 | 73 | 534 | |
| Totalt | 1 068 | 1 098 | -45 | 73 | 2 194 |
| Uppskjutna skatteskulder: | |||||
| Värdering av immateriella och | |||||
| materiella tillgångar till | |||||
| verkligt värde vid anskaffningen | -14 949 | 1 293 | 1 536 | -4 364 | -16 484 |
| Avskrivningsdifferenser och frivilliga avsättningar | -27 817 | -73 | 1 777 | -120 | -26 233 |
| Övriga poster | 393 | 45 | -121 | 317 | |
| Totalt | -42 766 | 1 613 | 3 358 | -4 605 | -42 400 |
| Bokfört | Förvärvade/ | ||||
| Förändringar i | i resultat | Kurs | avyttrade | ||
| uppskjutna skatter 2007 | 1.1.2007 | räkningen | differenser | dotterbolag | 31.12.2007 |
Uppskjutna skattefordringar:
| Internt bidrag på varulager | 31 | 182 | 213 | |
|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsåtaganden | 88 | -23 | 65 | |
| Avskrivningsdifferenser och reserver | 3 | 346 | -2 | 347 |
Fortsätter på nästa sida »
| Förändringar i uppskjutna skatter 2007 |
1.1.2007 | Bokfört i resultat räkningen |
Kurs differenser |
Förvärvade/ avyttrade dotterbolag |
31.12.2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förändringar i verkligt värde | 377 | -380 | 3 | 0 | |
| Övriga poster | -1 018 | 28 | 1 433 | 443 | |
| Totalt | 499 | -893 | 29 | 1 433 | 1 068 |
| Uppskjutna skatteskulder: Värdering av immateriella och materiella tillgångar till verkligt värde vid anskaffningen Avskrivningsdifferenser och avsättningar Totalt |
-6 938 -19 968 -26 906 |
76 2 100 2 176 |
68 -10 58 |
-8 155 -9 939 -18 094 |
-14 949 -27 817 -42 766 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 37 203 | 27 491 |
| Biologiska tillgångar | 6 156 | 2 872 |
| Produkter under arbete | 17 988 | 14 560 |
| Färdiga produkter | 48 871 | 41 894 |
| Övrigt varulager | 3 047 | 496 |
| Totalt | 113 265 | 87 313 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 186 734 | 166 358 |
| Lånefordringar | 386 | 4 496 |
| Uppskjutna skattefordringar | 443 | |
| Övriga fordringar | 21 085 | 4 722 |
| Överlåtna fordringar | 16 961 | 6 487 |
| Totalt | 225 166 | 182 506 |
| Finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde | ||
| Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen | 6 655 | 2 244 |
| Totalt | 231 821 | 184 750 |
Kundfordringarna inkluderar 45 miljoner euro i foder- och djuromsättningsfordringar. I övrigt gäller fordringarna huvudsakligen centralaffärer och i dem ingår inga betydande kreditriskkoncentrationer. De väsentliga posterna i de överlåtna fordringarna utgörs av utgiftsförskott för inköpsfakturor, hyresfordringar och skatteperiodiseringar.
| poster som bokförts som kreditförluster: 2008 |
Kreditförluster | Netto 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Har inte förfallit Har förfallit |
158 810 | 158 810 | |||
| Under 30 dagar 30–60 dagar 61–90 dagar Över 90 dagar |
21 073 2 478 1 157 6 347 |
-1 097 -179 -32 -1 823 |
19 976 2 299 1 125 4 524 |
||
| Totalt | 189 865 | -3 131 | 186 734 |
| poster som bokförts som kreditförluster: | 2007 | Kreditförluster | Netto 2007 | |
|---|---|---|---|---|
| Har inte förfallit | 139 722 | 139 722 | ||
| Har förfallit | ||||
| Under 30 dagar | 18 881 | 18 881 | ||
| 30–60 dagar | 1 991 | -5 | 1 986 | |
| 61–90 dagar | 1 376 | -196 | 1 180 | |
| Över 90 dagar | 5 307 | -718 | 4 589 | |
| Totalt | 167 277 | -919 | 166 358 | |
| Kortfristiga fordringar fördelade sig | ||||
| på valutor enligt följande: | 2008 | 2007 | ||
| EUR | 132 743 | 112 437 | ||
| SEK | 50 023 | 51 072 | ||
| RUR | 37 035 | 10 191 | ||
| DKK | 5 860 | 4 605 | ||
| PLN | 687 | 2 968 | ||
| EEK | 3 986 | 2 393 | ||
| USD | 1 389 | 1 068 | ||
| Övriga | 98 | 16 | ||
| Totalt | 231 821 | 184 750 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Kassa och bankkonton | 37 138 | 35 592 |
Aktierna är indelade i serierna A och KII, som skiljer sig från varandra med avseende på rösträtten. Aktier i A-serien har en röst per aktie och aktierna i KII-serien tio röster per aktie. Aktierna av serie A har företrädesrätt till en utdelning på 10 procent av aktiens nominella värde, varefter utdelning betalas på aktierna av serie KII på upp till 10 procent av det nominella värdet. Om utdelning kan betalas efter detta har aktierna i båda serierna lika rättigheter. Aktiens nominella värde är 1,70 euro. Alla emitterade aktier har betalats till sitt fulla belopp.
| Antal utestående aktier (1 000 st.) | A-serien | KII-serien | Totalt |
|---|---|---|---|
| 1.1.2007 | 13 889 | 9 204 | 23 093 |
| Aktieemission 18.5.2007 och 30.5.2007 | 5 175 | 5 175 | |
| 31.12.2007 | 19 064 | 9 204 | 28 268 |
| 31.12.2008 | 19 064 | 9 204 | 28 268 |
Andel som bokförts i överkursfonden på aktie: andelen baseras på villkoren för arrangemang av penningprestationer från aktieteckningar som skett innan den nya aktiebolagslagen (21.7.2006/624) trädde i kraft.
» Fortsättning från föregående sida
Fonden Egna aktier omfattar anskaffningsutgiften för de egna aktier som ägs av koncernen. Moderbolaget Atria Abp köpte under år 2008 82 417 aktier på börsen och anskaffningsutgiften för dessa uppgick till 0,9 miljoner euro. Av de anskaffade aktierna överläts 35 260 stycken till koncernens nyckelpersoner som en del av koncernens aktiebelöningssystem.
Fonden för verkligt värde innefattar förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som innehas för försäljning.
Fonden för placerat fritt eget kapital innefattar övriga placeringar av karaktären eget kapital och aktiernas teckningspris till den del detta inte baserat på något explicit beslut bokförs i aktiekapitalet samt med kurs enligt datum för beviljande av aktier som intjänats på basis av aktiebelöningssystem.
Fonden Valutaomräkning innefattar omräkningsdifferenser som uppkommit på grund av omräkning av utländska dotterbolags bokslut samt av omräkning av korrigeringar i goodwill och verkligt värde av tillgångar och skulder som uppkommit då dessa bolag anskaffats.
| Utdelningsbart eget kapital i moderbolaget | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Vinst från tidigare räkenskapsperioder | 51 781 | 46 488 |
| Egna aktier | -542 | |
| Räkenskapsperiodens vinst | 23 293 | 25 080 |
| Totalt | 74 532 | 71 568 |
| Utdelning/aktie under räkenskapsperioden | 2008 | 2007 |
| Utdelning/aktie, euro | 0,70 | 0,595 |
| Utdelning från moderbolaget | 19 787 | 13 740 |
Styrelsen föreslår för bolagstämman den 29.4.2009 att bolaget betalar ut en dividend på 0,20 euro per aktie, totalt 5 653 546 euro.
Atria Koncern Abp:s styrelse beslöt 27.6.2007 att införa ett aktiebaserat belöningssystem som en del av bolagets och dess dotterbolags incitamentssystem för nyckelpersonerna. Syftet är att förena ägarnas och nyckelpersonernas mål för att höja bolagets värde samt att binda nyckelpersonerna till bolaget och att erbjuda dessa ett konkurrenskraftigt belöningssystem som grundar sig på aktieinnehav. Systemet bygger på tre intjäningsperioder på vardera ett år. Perioderna börjar 1.1.2007, 1.1.2008 och 1.1.2009, och slutar 31.12 nämnda år. Beloppet av den belöning som intjänas under en intjäningsperiod ska fastställas utifrån utfallet av de intjänade målen efter intjäningsperioden, före utgången av april. Med utgångspunkt i hela systemet ges högst 300 300 stycken aktier jämte kontanter till det belopp som behövs för de skatter som aktierna medför och för skatteliknande avgifter vid tidpunkten för överlåtelsen av aktierna. Styrelsen fattar beslut om intjäningskriterierna och målen en gång per år separat för respektive intjäningsperiod. Aktier som erhålls genom systemet får inte överlåtas eller användas på annat sätt under två år efter att intjäningsperioden har löpt ut (bindningstid). En nyckelperson ska omedelbart och utan vederlag återställa aktier som betalats som belöning till bolaget om hans eller hennes anställning i ett koncernbolag upphör under bindningstiden.
| Intjänandeperioder | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Datum för beviljande | 14.2.2008 | 27.6.2007 |
| Intjänandeperioden börjar | 1.1.2008 | 1.1.2007 |
| Intjänandeperioden slutar | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| Högsta antal aktier som premie, st. | 100 100 | 100 100 |
| Frisläppande av aktier | 31.12.2010 | 31.12.2009 |
| Personer, st. | 42 | 36 |
| Intjänandekriterier: | ||
| - Operativ rörelsevinst, % | 50% | 50% |
| - ROCE | 50% | 50% |
| Verkställning av intjänandekriterier, % | 0% | 43% |
| Aktiepremier utdelade, st. | 0 | 35 260 |
| Aktiens pris vid tidpunkten för tilldelningen, € | 15,30 | 25,22 |
| Aktiens pris på bokslutsdagen, € | 11,60 | 17,35 |
| Aktiebelöningssystemets inverkan | ||
| på räkenskapsperiodens resultat | 2008 | 2007 |
| Arrangemangets inverkan på räkenskapsperiodens vinst Skulder i anslutning till det aktiebaserade |
272 | 903 |
| arrangemanget som ska betalas i form av kontanter | 221 | 642 |
| 12. Räntebärande finansieringsskulder , 1 000 euro |
||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Balansvärden | Balansvärden | |
| Långfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift | ||
| Masskuldebrevslån | 80 000 | 90 000 |
| Krediter från finansieringsinstitut | 195 614 | 82 160 |
| Pensionslån | 40 107 | 4 582 |
| Övriga skulder | 3 000 | 6 954 |
| Skulder genom finansiell leasing | 2 091 | 10 385 |
| Totalt | 320 812 | 194 081 |
| Kortfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift | ||
| Masskuldebrevslån | 10 000 | 10 000 |
| Krediter från finansieringsinstitut | 45 434 | 77 165 |
| Företagscertifikat | 64 800 | 30 000 |
| Pensionslån | 2 857 | 21 |
| Övriga skulder | 3 349 | 7 859 |
| Skulder genom finansiell leasing | 1 148 | 2 744 |
| Totalt | 127 588 | 127 789 |
| Räntebärande skulder sammanlagt | 448 400 | 321 870 |
| Med fast ränta | 24,6 % | 17,5 % |
| Med rörlig ränta | 75,4 % | 82,5 % |
| Medelränta | 4,86% | 4,52% |
| De långfristiga skulderna förfaller enligt följande | 2008 | 2007 |
| 2009 | 28 351 | |
| 2010 | 30 698 | 20 556 |
| 2011 | 30 800 | 8 050 |
| 2012 | 124 752 | 6 247 |
| 2013 | 77 933 | 75 150 |
| 2014 | 44 498 | |
| Senare | 12 131 | 55 727 |
| Totalt | 320 812 | 194 081 |
| De räntebärande skulderna fördelar sig på valutor enligt följande | 2008 | 2007 |
| EUR | 229 675 | 106 073 |
| SEK | 156 066 | 149 957 |
| DKK | 25 169 | 25 649 |
| RUB | 2 626 | 15 198 |
| EEK | 30 730 | 20 902 |
| USD | 2 155 | 4 091 |
| LTL | 1 979 | |
| Totalt | 448 400 | 321 870 |
Jämförelseuppgifterna för EUR, SEK och EEK från år 2007 har korrigerats att svara mot kalkylmodellen för år 2008, som beskriver de räntebärande skuldernas värde i respektive valuta med beaktande av valutaväxlingsavtalen.
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
| Finansiella leasingskulder - det totala beloppet av minimihyror | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Efter mindre än ett år | 1 080 | 3 221 |
| Efter mer än ett men mindre än fem år Efter mer än fem år |
2 346 | 8 532 3 249 |
| Totalt | 3 426 | 15 002 |
| Finansieringsleasingskulder - nuvärdet på minimihyrorna | 2008 | 2007 |
| Efter mindre än ett år | 1 148 | 2 744 |
| Efter mer än ett men mindre än fem år | 2 091 | 7 321 |
| Efter mer än fem år | 3 064 | |
| Totalt | 3 239 | 13 129 |
| Ränta som ackumuleras i framtiden | 187 | 1 873 |
| Totalt | 3 426 | 15 002 |
| 13. Leverantörsskulder oc h övriga skulder , 1 000 euro |
||
| 2008 | 2007 | |
| Långfristiga finansiella skulder som har värderats till | ||
| en periodiserad anskaffningsutgift | ||
| Pensionsåtaganden | 129 | 252 |
| Övriga skulder | 25 | |
| Totalt | 154 | 252 |
| Kortfristiga finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift | ||
| Leverantörsskulder | 117 103 | 79 315 |
| Erhållna förskott | 955 | 510 |
| Övriga skulder Överlåtna skulder |
39 435 49 738 |
24 878 52 448 |
| Kortfristiga finansiella skulder som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde | ||
| Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen | 648 | 101 |
| Totalt | 207 879 | 157 252 |
| De västentliga posterna i överlåtna skulder utgörs av personalkostnader och periodiseringar av räntor på skulder. | ||
| Långfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: | 2008 | 2007 |
| EUR | 129 | 252 |
| EEK | 25 | |
| Totalt | 154 | 252 |
| Kortfristiga skulder fördelade sig på valutor enligt följande: | 2008 | 2007 |
| EUR | 102 956 | 86 719 |
| SEK | 57 050 | 51 327 |
| RUR | 19 932 | 7 276 |
| EEK DKK |
6 122 5 922 |
3 988 3 623 |
| LTL | 16 | 1 596 |
| PLN | 259 | 1 516 |
| USD | 15 565 | 1 205 |
| GBP | 7 | 2 |
| Totalt | 207 829 | 157 252 |
Koncernens primära segmentrapport baseras på de geografiska segment som grundar sig på koncernens interna organisationsstruktur och interna ekonomiska rapportering. För koncernen kan fyra geografiska segment identifieras som väsentligt skiljer sig från varandra med avseende på marknadens funktion. Dessa är Atria Finland, Atria Scandinavia, Atria Ryssland och Atria Baltikum. Dessutom redovisas koncernkostnaderna separat i posten ofördelade. I koncernkostnaderna ingår huvudsakligen kostnader för personal och administration samt kostnader för aktiebelöningssystemet. Som tillgångar och skulder hos ett segment behandlas sådana poster som direkt eller på förnuftiga grunder kan hänföras till segmentet. Efter att Atria avstått från partihandeln i Sverige år 2007 har koncernen endast ett affärsverksamhetssegment, köttindustrin. Handeln mellan segmenten sker till verkliga marknadspriser.
| 31.12.2008 | Elimine | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Geografiska segment | Finland | Scandinavia | Ryssland | Baltikum | Ofördelade | ringar | Koncernen |
| Omsättning | |||||||
| Extern | 781 873 | 448 933 | 93 849 | 32 281 | 1 356 936 | ||
| Intern | 16 017 | 6 269 | -22 286 | 0 | |||
| Omsättning sammanlagt | 797 890 | 455 202 | 93 849 | 32 281 | -22 286 | 1 356 936 | |
| Rörelsevinst | 33 870 | 14 403 | -3 374 | -3 815 | -2 667 | 38 417 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | -22 317 | ||||||
| Andelar av joint venture- och | |||||||
| intresseföretagens resultat | 573 | 573 | |||||
| Skattekostnader | -5 260 | ||||||
| Räkenskapsperiodens vinst | 11 413 | ||||||
| Tillgångar | |||||||
| Segmentets tillgångar | 527 448 | 368 478 | 187 185 | 68 556 | -23 305 | 1 128 362 | |
| Andel i joint venture- och | |||||||
| intresseföretag | 6 135 | 2 | 6 137 | ||||
| Tillgångar sammanlagt | 533 583 | 368 478 | 187 185 | 68 558 | -23 305 | 1 134 499 | |
| Skulder | 263 706 | 268 252 | 144 091 | 44 309 | -20 729 | 699 629 | |
| Investeringar | 23 856 | 41 783 | 68 587 | 18 411 | 152 637 | ||
| Avskrivningar | 29 353 | 11 706 | 3 246 | 2 761 | 47 066 | ||
| Nedskrivningar | 400 | 55 | 14 | 469 | |||
| 31.12.2007 | Elimine | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Geografiska segment | Finland | Scandinavia | Ryssland | Baltikum | Ofördelade | ringar | Koncernen |
| Omsättning | |||||||
| Extern | 731 644 | 448 263 | 65 566 | 26 714 | 1 272 187 | ||
| Intern | 17 927 | 9 561 | 17 | -27 505 | 0 | ||
| Omsättning sammanlagt | 749 571 | 457 824 | 65 566 | 26 731 | -27 505 | 1 272 187 | |
| Rörelsevinst | 43 128 | 54 941 | 4 319 | -4 353 | -3 489 | 94 546 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | -14 325 | ||||||
| Andelar av joint venture- och | |||||||
| intresseföretagens resultat | 384 | 384 | |||||
| Skattekostnader | -12 960 | ||||||
| Räkenskapsperiodens vinst | 67 645 | ||||||
| Tillgångar | |||||||
| Segmentets tillgångar | 504 249 | 373 356 | 78 750 | 48 078 | -9 424 | 995 009 |
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
| 31.12.2007 | Elimine | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Geografiska segment | Finland | Scandinavia | Ryssland | Baltikum | Ofördelade | ringar | Koncernen |
| Andel i joint venture | |||||||
| och intresseföretag | 5 726 | 2 | 5 728 | ||||
| Tillgångar sammanlagt | 509 975 | 373 356 | 78 750 | 48 080 | -9 424 | 1 000 737 | |
| Skulder | 186 575 | 259 780 | 54 427 | 34 086 | -10 155 | 524 713 | |
| Investeringar | 28 579 | 213 925 | 32 965 | 8 623 | 284 092 | ||
| Avskrivningar | 27 347 | 12 171 | 2 275 | 2 031 | 43 824 | ||
| Nedskrivningar | 705 | 705 |
| 2008 | Anskaffningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
|---|---|---|---|
| AB Ridderheim & Grönvall | 1.7.2008 | 100 | Sverige |
| Dotterbolag: | |||
| Ridderheims Delikatesser AB | 100 | Sverige | |
| Smakfabriken i Göteborg AB | 100 | Sverige | |
| KB Joddlaren | 100 | Sverige | |
| Ridderheims Delikatesser i Norge AS | 1.7.2008 | 100 | Norge |
I enlighet med sin strategi fokuserar Atria Scandinavia på produkter med hög förädlingsgrad, och det är detta som också förvärvet av Ridderheims syftar till. Genom förvärvet stärker Atria sin position inom färska delikatesser, som är ett av de snabbast växande segmenten inom dagligvaruhandeln.
AB Ridderheims Delikatesser grundades 1987. I företagets produktsortiment ingår bl.a. ölkorvar, skinkor, ostar, konserver och tapastillbehör. Ridderheims är ett inarbetat, starkt och innovativt varumärke i sin bransch. Företaget ligger i Göteborg och har 110 anställda.
Målet är att slå samman produktsortimenten i Ridderheims och Falbygdens Ost till Atria Deli. Sammanslagningen skapar det bredaste och högklassigaste utbudet av färska delikatessprodukter i Norden och stärker båda företagens ställning på exportmarknaden. Ridderheims exporterar i dag sina varor till elva länder, men kommer i och med affären att ha bättre förutsättningar att öka försäljningen i Sverige och att öka exporten tack vare Atrias starka ställning och distributionsnät i Finland, Danmark, Baltikum och Ryssland. Samtidigt ger Ridderheims distributionsnät förutsättningar för ökad export av Falbygdens Osts produkter.
I och med företagsaffären uppnås också besparingar då tillverkningen av produkter som köpts från Ridderheims underleverantörer flyttas till Atrias fabriker.
Under förra räkenskapsåret var Ridderheims omsättning 54,4 miljoner euro och rörelsevinsten 1,9 miljoner euro.
| Verkliga värden | Bokföringsvärden | |
|---|---|---|
| som bokfördes vid | före | |
| 1 000 EURO | konsolideringen | konsolideringen |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 887 | 5 887 |
| Goodwill | 13 918 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 8 131 | |
| Placeringar | 76 | 76 |
| Varor i lager | 2 979 | 2 979 |
| Fordringar | 5 532 | 5 720 |
| Kassa och likvida medel | 2 565 | 2 565 |
| Tillgångar sammanlagt | 39 088 | 17 227 |
| Uppskjuten skatteskuld | 3 670 | 1 393 |
| Räntebärande finansieringsskulder | 2 691 | 2 691 |
| Övriga skulder Skulder sammanlagt |
7 041 13 402 |
7 041 11 125 |
|
|---|---|---|---|
| Nettotillgångar | 25 686 | 6 102 | |
| Köpesumma Likvida medel i förvärvade bolag Effekt på kassaflödet |
25 686 2 565 23 121 |
||
| 2008 | Anskaffningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
| AS Vastse-Kuuste Lihatööstus AS Wõro Kommerts |
31.7.2008 31.7.2008 |
100 100 |
Estland Estland |
AS Vastse-Kuuste Lihatööstus tillverkar olika pålägg, matkorvar, medvurstar och konsumentförpackat kött. Företaget har ett eget slakteri och styckeri. Vastse-Kuuste grundades 1994. År 2007 hade företaget en omsättning på 8,8 miljoner euro. Företagets totala marknadsandel, mätt i värde, är 6 % (källa: AC Nielsen, 2008). Företaget har cirka 140 anställda. Under de senaste åren har företaget gjort investeringar för att modernisera sin produktionsanläggning och för att höja kapaciteten. Också marknadspositionen har stärkts i och med de nya investeringarna. Särskilt när det gäller pålägg har företaget en stark position på den estniska marknaden. Produktionsanläggningen ligger i södra Estland, i Vastse-Kuuste.
Företaget AS Wõro Kommerts grundades 1993 och har specialiserat sig på produktion av köttprodukter. Wõros produktsortiment omfattar rökta korvar och köttprodukter, råkorvar, grillkorvar och wienerkorvar. Företagets totala marknadsandel, mätt i värde, är 13 % (källa: AC Nielsen, 2008). Wõros totala marknadsandel är den näst största bland de estniska kött- och charkföretagen. Företaget har under de senaste åren satsat aktivt på att utveckla produktkvaliteten och varumärkena. År 2007 uppgick dess omsättning till 9,9 miljoner euro och antalet anställda är cirka 170. Bolaget har en produktionsanläggning i Ahja nära Tartu och en distributionscentral i Tartu. Produktionsanläggningen byggdes vid millennieskiftet och maskinparken är modern.
Genom företagsförvärven kompletterar och utökar Atria sitt nuvarande produktsortiment för sina kunder inom den estniska detaljhandeln. AS Valga Lihatööstus affärsverksamhet och verksamheterna i Wõro och Vastse-Kuuste bildar tillsammans den näst största aktören på den estniska kött- och charkmarknaden med en omsättning på cirka 42 miljoner euro. Genom samordning av funktionerna skapas betydande synergieffekter och ett starkare fotfäste på marknaden.
Under förra räkenskapsperioden var företagens omsättning 18,7 miljoner euro och rörelsevinsten 0,9 miljoner euro.
| 1 000 EURO | Verkliga värden som bokfördes vid konsolideringen |
Bokföringsvärden före konsolideringen |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 4 814 | 4 814 |
| Goodwill | 6 163 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 3 537 | |
| Varor i lager | 1 134 | 1 134 |
| Fordringar | 1 965 | 1 965 |
| Kassa och likvida medel | 2 630 | 2 630 |
| Tillgångar sammanlagt | 20 243 | 10 543 |
| Uppskjuten skatteskuld | 743 | |
| Räntebärande finansieringsskulder | 1 135 | 1 135 |
| Övriga skulder | 2 873 | 2 873 |
| Skulder sammanlagt | 4 751 | 4 008 |
| Nettotillgångar | 15 492 | 6 535 |
| Köpesumma | 15 492 | |
| Likvida medel i förvärvade bolag | 2 630 | |
| Effekt på kassaflödet | 12 862 |
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
| 2008 | Anskaffningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
|---|---|---|---|
| OOO MPZ Campomos | 15.10.2008 | 100 | Ryssland |
| Dotterbolag: OOO CampoFerma OOO CampoFoods St. Petersburg OOO CampoFoods Moscow |
100 100 100 |
Ryssland Ryssland Ryssland |
Atria expanderade i Ryssland genom att förvärva kött- och charkföretaget OOO MPZ Campomos, som verkar i Moskva- och S:t Petersburgsregionerna. Campomos främsta produkter är köttprodukter och pizzor. Dessutom håller företaget på att utöka sitt sortiment till att omfatta konsumentförpackat kött. Campomos har en produktionsanläggning och en logistikcentral i Moskva och en distributionsterminal i S:t Petersburg. Dessutom har bolaget en ny integrerad svingård med 2 500 suggor. Campomos huvudmarknad är Moskva, men företaget är väl positionerat också i S:t Petersburg och i en del andra storstäder. Campomos omsättning 2007 var cirka 75 miljoner euro. Företagets goda resultatutveckling i början av 2000-talet har stagnerat och företaget har gått med förlust de senaste åren. Maskinparken är modern och i gott skick.
I och med förvärvet av Campomos skaffar sig Atria en betydande marknadsandel inom den moderna detaljhandeln i Moskvaregionen och stärker ytterligare sin ställning som marknadsledare i S:t Petersburg. Campomos grundades 1989 och företaget har cirka 1 000 anställda. Drygt hälften av försäljningen sker i Moskvaregionen och resten i S:t Petersburg och de andra storstäderna. Campomos var ett dotterbolag till det spanska, offentligt noterade bolaget Campofrio Alimentacion S.A., det första västerländska kött- och charkföretaget som etablerade sig i Ryssland.
Företagets främsta varumärke är CampoMos som är välkänt i Ryssland. Särskilt CampoMos-wienerkorvar är en känd produkt. Företaget har också köttprodukter i premiumklass i sitt sortiment. Under de senaste åren har Campomos utökat sitt produktsortiment till färdigmat och produkter som säljs i charkdiskar.
Moskvaregionens drygt 17 miljoner konsumenter och den moderna detaljhandelns snabba tillväxt kombinerat med Campomos kända och högklassiga produkter samt goda position inom den moderna detaljhandeln erbjuder Atria ett utmärkt fotfäste på den växande marknaden i Moskvaregionen.
| Verkliga värden | Bokföringsvärden | ||
|---|---|---|---|
| som bokfördes vid | före konsolide | ||
| 1 000 EURO | konsolideringen | ringen | |
| Materiella anläggningstillgångar | 44 074 | 44 074 | |
| Goodwill | 276 | 1 310 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 2 365 | 576 | |
| Varor i lager | 13 589 | 13 589 | |
| Kundfordringar | 15 404 | 15 404 | |
| Övriga fordringar | 15 920 | 15 920 | |
| Kassa och likvida medel | 1 000 | 1 000 | |
| Tillgångar sammanlagt | 92 628 | 91 873 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 1 041 | 612 | |
| Räntebärande finansieringsskulder | 51 687 | 51 687 | |
| Övriga skulder | 33 622 | 33 622 | |
| Skulder sammanlagt | 86 350 | 85 921 | |
| Nettotillgångar | 6 278 | 5 952 | |
| Köpesumma | 6 278 | ||
| Likvida medel i förvärvade bolag | 1 000 | ||
| Effekt på kassaflödet | 5 278 | ||
| 2007 | Anskaffningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
| AB Sardus | 1.4.2007 | 100 | Sverige |
| Dotterbolag: | |||
| 3-Stjernet A/S | 100 | Danmark | |
| Alf Eliassons Kött & Chark AB | 100 | Sverige |
| AB Carl A Carlson Charkuterier | 100 | Sverige |
|---|---|---|
| Charkdelikatesser Produktion AB | 100 | Sverige |
| Delikatess Skinkor AB | 100 | Sverige |
| Falbygdens Ostnederlag AB | 100 | Sverige |
| Filos AB | 100 | Sverige |
| G A Carlsson AB, Gea´s | 100 | Sverige |
| Gourmet Service i Årsta AB | 100 | Sverige |
| Moheda Chark AB | 100 | Sverige |
| Norrboda Charkuterifabrik AB | 100 | Sverige |
| Pastejköket Produktion AB | 100 | Sverige |
| Sardus Chark & Deli AB | 100 | Sverige |
| Sardus Foodpartner AB | 100 | Sverige |
| Sardus Inköp AB | 100 | Sverige |
| Sardus International A/S | 100 | Danmark |
| Sardus IT AB | 100 | Sverige |
| Sardus Lätta Måltider Halmstad AB | 100 | Sverige |
| Sardus Lätta Måltider Holding AB | 100 | Sverige |
| Sardus Lätta Måltider Stockholm AB | 100 | Sverige |
| Sardus Lätta Måltider Östersund AB | 100 | Sverige |
| AB Sven Lindbergs Charkuterifabrik | 100 | Sverige |
Atria Meat & Fast Food AB förvärvade det svenska företaget AB Sardus 1.4.2007. Förvärvet var en del av Atrias strävan att växa till ett av Östersjöområdets ledande livsmedelsföretag. Livsmedelsindustrin genomgår som bäst omstruktureringar och rationaliseringar, och antalet stora aktörer är begränsat. Sammanslagningen av Atria och Sardus stärker bägge bolagens förmåga att möta de nya utmaningarna på en marknad som koncentreras allt mer. Bolagen kompletterar varandra och utgör tillsammans en starkare aktör med ett stort sortiment av etablerade produktmärken. Sammanslagningen väntas ge synergieffekter bl.a. när det gäller produktutveckling, inköp, logistik, produktion och marknadsföring. Det breddade produkturvalet och synergieffekterna är hörnstenarna för tillväxten och stärker båda bolagens produktmärken och produktgrupper. År 2006 hade Sardus en omsättning på ca 230 miljoner euro, en rörelsevinst på 9 miljoner euro och ca 1 000 anställda.
| Verkliga värden som bokfördes vid |
Bokförings värden före |
|
|---|---|---|
| 1 000 EURO | konsolideringen | konsolideringen |
| Materiella anläggningstillgångar | 53 037 | 53 037 |
| Goodwill | 93 659 | 42 036 |
| Övriga immateriella tillgångar | 48 329 | 3 379 |
| Placeringar | 906 | 906 |
| Varor i lager | 25 300 | 25 300 |
| Fordringar | 30 403 | 30 403 |
| Kassa och likvida medel | 3 904 | 3 904 |
| Tillgångar sammanlagt | 255 538 | 158 965 |
| Uppskjuten skatteskuld | 20 402 | 9 187 |
| Räntebärande skulder | 80 219 | 79 366 |
| Övriga skulder | 30 401 | 30 401 |
| Skulder sammanlagt | 131 022 | 118 954 |
| Nettotillgångar | 124 516 | 40 011 |
| Köpesumma | 124 515 | |
| Likvida medel i förvärvade bolag | 3 904 | |
| Effekt på kassaflödet | 120 611 |
| 2007 | Anskaffningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
|---|---|---|---|
| Stam Sp Z.o.o | 30.5.2007 | 100 | Polen |
| Liha-Pouttu Oy | 1.10.2007 | 100 | Finland |
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
I Sverige köpte Atria Concept AB det polska agenturbolaget Stam, med vilket Atria samarbetar sedan länge i Polen. Atria Concept AB vill ytterligare stärka sin ställning både i Polen och i grannländerna Tjeckien och Slovakien. Målet är att genom ett bättre utnyttjande av lokal kännedom fördubbla omsättningen till 6 miljoner euro fram till utgången av år 2009.
Atria Finland Ab köpte hela aktiestocken i Liha-Pouttu Oy. Föremålet för affären var Liha-Pouttu Oy:s funktioner för köttanskaffning, slakt och styckning. Konkurrensverket godkände företagsförvärvet 21.9.2007 och aktieköpet fastställdes 1.10.2007.
Affären omfattade inte förpackning av konsumentförpackat kött. I anslutning till affären ingick Atria och Pouttu ett samarbetsavtal om köttleveranser från Atria till Jaloste-Pouttu Oy. I och med affären kan Atria höja kostnadseffektiviteten inom köttinköps- och styckningsfunktionerna då inköpsvolymerna ökar från 140 miljoner kg till ca 155 miljoner kg. Som en följd av affären beräknas Atria Finland Ab:s omsättning öka med ca 25 miljoner euro årligen.
| Vid konsoli | ||
|---|---|---|
| deringen | Bokförings | |
| bokförda | värden före | |
| 1 000 EURO | verkliga värden | konsolideringen |
| Materiella tillgångar | 219 | 219 |
| Goodwill | 1 413 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 1 295 | 26 |
| Placeringar | 153 | 153 |
| Varor i lager | 460 | 460 |
| Kortfristiga fordringar | 5 199 | 5 199 |
| Kassa och likvida medel | 201 | 201 |
| Tillgångar sammanlagt | 8 940 | 6 258 |
| Uppskjuten skatteskuld | 330 | |
| Övriga skulder | 4 389 | 4 396 |
| Skulder sammanlagt | 4 719 | 4 396 |
| Nettotillgångar | 4 221 | 1 862 |
| Köpesumma | 4 221 | |
| Likvida medel i förvärvade bolag | 201 | |
| Effekt på kassaflödet | 4 020 |
| 2007 | Försäljningsdag | Ägarandel, % | Hemort |
|---|---|---|---|
| Svensk Snabbmat för Storkök AB | 31.5.2007 | 57,2 | Sverige |
Dotterbolag: Hedmans AB Frukt och Matgrossisten i Söderhamn AB Matgrossisten i Skellefteå AB Norrsäljarna AB
Atria sålde sin andel i sitt svenska dotterbolag Svensk Snabbmat för Storkök AB till Euro Cater A/S. Snabbmat är ett HoReCa-närpartiföretag, och Atria innehade 57,2 procent av företagets aktier. För affären redovisade Atria en vinst på knappt 35 miljoner euro.
Snabbmat ingick i Atria Scandinavias siffror t.o.m. 31.5.2007.
| Svensk Snabbmat för Storkök AB:s resultat | 1.1 - 31.5.2007 | 1.1 - 31.12.2006 |
|---|---|---|
| Omsättning | 85 073 | 146 879 |
| Rörelsevinst | 1 658 | 4 562 |
| Resultat före skatter | 1 387 | 4 547 |
| Tillgångar och skulder vid tidpunkten för avyttringen: | 31.5.2007 |
|---|---|
| Tillgångar | 54 028 |
| Skulder | 43 465 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Intäkter från försäljning av varor | 1 341 547 | 1 257 498 |
| Intäkter från tjänster | 7 382 | 6 380 |
| Övriga intäkter | 8 007 | 8 309 |
| Totalt | 1 356 936 | 1 272 187 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Hyresintäkter | 176 | 167 |
| Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar | 35 185 | |
| Övriga | 3 509 | 2 716 |
| Totalt | 3 685 | 38 068 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 833 786 | 746 271 |
| Förändring av lager | 2 087 | -2 345 |
| Externa tjänster | 26 002 | 24 711 |
| Totalt | 861 875 | 768 637 |
| 20. Ersättning till anställda , 1 000 euro |
||
|---|---|---|
| Kostnader för ersättningar till anställda | 2008 | 2007 |
| Löner | 181 035 | 169 866 |
| Pensionskostnader - avgiftsbestämda planer | 26 263 | 22 627 |
| Pensionskostnader - förmånsbestämda planer | -123 | -89 |
| Övriga personalbikostnader | 33 408 | 35 076 |
| Totalt | 240 583 | 227 480 |
| Koncernens personal i genomsnitt per segment | 2008 | 2007 |
| Finland | 2 378 | 2 394 |
| Scandinavia | 1 691 | 1 768 |
| Ryssland | 1 525 | 1 278 |
| Baltikum | 541 | 507 |
| Totalt | 6 135 | 5 947 |
| 21. Avskrivningar oc h nedskrivningar , 1 000 euro |
||
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar per grupp av tillgångar | 2008 | 2007 |
| Avskrivningar | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader | 10 605 | 9 655 |
| Maskiner och inventarier | 33 137 | 30 699 |
| Övriga materiella tillgångar | 686 | 176 |
| Totalt | 44 428 | 40 530 |
| Immateriella tillgångar | ||
| Varumärken | 374 | 1 019 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2 264 | 2 275 |
| Totalt | 2 638 | 3 294 |
| Totalt | 47 066 | 43 824 |
| Nedskrivningar | ||
| Byggnader | 469 | |
| Övriga materiella tillgångar | 129 | |
| Varor i lager | 576 | |
| Totalt | 469 | 705 |
| Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt | 47 535 | 44 529 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Hyror | 8 045 | 7 741 |
| Energikostnader | 26 682 | 22 743 |
| Transportkostnader | 17 992 | 17 951 |
| Övriga | 129 601 | 134 139 |
| Totalt | 182 320 | 182 574 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Revisionsarvoden | 491 | 384 |
| Intyg och utlåtanden | 78 | |
| Skatterådgivning | 21 | 12 |
| Övriga arvoden | 19 | 239 |
| Totalt | 531 | 713 |
| 24. Forsknings - oc h utvecklingsutgifter , 1 000 euro |
||
| 2008 | 2007 | |
I resultaträkningen ingår som kostnader bokförda forsknings- och utvecklingsutgifter 9 905 8 428
86
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter: | ||
| Ränteintäkter från lånefordringar | 4 931 | 4 915 |
| Valutakursvinster från lånefordringar | 31 852 | 845 |
| Utdelningsintäkter från finansiella tillgångar vilka innehas för försäljning | 25 | 68 |
| Övriga finansiella intäkter | 898 | 240 |
| Värdeförändringar i finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde | ||
| - Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen | 6 655 | 2 244 |
| Totalt | 44 361 | 8 312 |
| Finansiella kostnader: | ||
| Räntekostnader från finansieringslån som | ||
| värderats till en periodiserad anskaffningsutgift | -20 741 | -16 508 |
| Valutakursförluster från finansiella skulder som värderats till en periodiserad anskaffningsutgift | -41 149 | -4 036 |
| Övriga finansiella kostnader | -4 140 | -1 992 |
| Värdeförändringar i finansiella tillgångar som bokförts resultatpåverkande till verkligt värde | ||
| - Derivatkontrakt - utanför säkringsredovisningen | -648 | -101 |
| Totalt | -66 678 | -22 637 |
| 26. Skattekostnader , 1 000 euro |
||
|---|---|---|
| Skatter i resultaträkningen | 2008 | 2007 |
| Skatt utifrån räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat | 7 890 | 13 701 |
| Skatter från tidigare räkenskapsperioder | 81 | 542 |
| Uppskjutna skatter | -2 711 | -1 283 |
| Totalt | 5 260 | 12 960 |
| Avstämning av skatter i resultaträkningen mot vinst före skatter | ||
| Vinst före skatter | 16 673 | 80 605 |
| Skatter beräknade med moderbolagets skattesats 26 % | 4 335 | 20 957 |
| Effekt av avvikande skattesatser för utländska dotterbolag | -1 336 | 504 |
| Effekt av intressebolagens resultat | -149 | -100 |
| Skatter från tidigare räkenskapsperioder | 81 | 551 |
| Effekt av skattefria inkomster | -125 | -12 076 |
| Effekt av icke-avdragsgilla kostnader i beskattningen | 1 494 | 337 |
| Icke-bokförda uppskjutna skattefordringar | 960 | 2 787 |
Totalt 5 260 12 960
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Det outspädda resultatet per aktie beräknas så att man dividerar den del av periodens vinst som tillkommer moderbolagets aktieägarna med det vägda medelvärdet av antalet utestående aktier under perioden. |
||
| Räkenskapsperiodens vinst som tillhör moderbolagets ägare | 11 765 | 66 695 |
| Aktiernas vägda medelvärde under räkenskapsperioden (1 000 st.) | 28 268 | 26 082 |
| Resultat per aktie, outspätt | 0,42 | 2,56 |
Vid beräkningen av det med utspädningseffekten korrigerade resultatet per aktie beaktas för det vägda medelvärdet på antalet aktier den utspädande effekt som beror på förändring av samtliga utspädande potentiella stamaktier. Koncernen har inga instrument som skulle ha en utspädande effekt.
Atrias styrelse har godkänt de allmänna principerna för hanteringen av risker i finansieringspolicyn som godkändes den 25 juni 2008. Styrelsen har delegerat hanteringen av finansiella risker till finansieringskommittén, och det praktiska handläggandet av finansieringsriskerna är koncentrerad till koncernens Treasury-enhet. Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att minska de effekter på resultatet, balansräkningen och kassaflödet som beror på prisfluktuationer på den finansiella marknaden och andra osäkerhetsfaktorer samt att säkerställa en tillräcklig likviditet. De största finansiella riskerna är ränterisken, valutarisken, likviditets- och refinansieringsrisken samt kreditrisken.
Ränterisken hanteras genom att man fördelar finansieringen på olika instrument med både rörlig och fast ränta samt skyddar sig med hjälp av räntederivat. Ränterisken berör närmast koncernens räntebärande skulder, då beloppet av kortfristiga penningmarknadsplaceringar är så litet och därmed inte medför någon nämnvärd ränterisk. Kassatillgångarna hålls dock på den nivå som en god likviditet förutsätter. Kassaflödena i koncernens affärsverksamhet är delvis oberoende av fluktuationerna i marknadsräntorna. Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernen ett öppet ränteswapavtal på 10 miljoner euro, i vilket koncernen betalar en fast ränta på 4,42 % och erhåller 6 månaders euriborränta, som då var 4,93 %. Koncernens räntebärande skuld uppgick 31.12.2008 till 448,4 miljoner euro (31.12.2007: 321,9 milj. euro), varav 110,3 miljoner euro var skuld med fast ränta (31.12.2007: 56,4 milj. euro) dvs. 24,6 % (31.12.2007: 17,5 %).
Ränteriskanalysen grundar sig på följande antaganden: I känslighetsrisken har man tillämpat en förändring på 1 % i räntenivån, vilken betraktas som rimligt och möjligt. Förändringen beräknas på den räntebärande nettoskulden med rörliga ränta vid årets slut. Nettoskulden med rörlig ränta uppgick 31.12.2008 till 301,0 miljoner euro (31.12.2007: 230 milj. euro). Vid utgången av år 2008 skulle en +/- 1 % förändring av räntenivån innebära en förändring på +/- 2,9 miljoner euro i koncernens räntekostnader per år (31.12.2007: +/- 2,2 milj. euro).
Atria exponeras dels för transaktionsrisker, dels för risker som uppkommer av omräkningsdifferenser. Med transaktionsrisker avses eventuella skadliga effekter av valutakursfluktuationer på koncernens resultat. Omräkningsrisken inverkar däremot på koncernens balansräkning då den eventuellt kan försämra koncernens nettotillgångar, dvs. Atriakoncernens eget kapital. En transaktionsrisk är förknippad med att bland annat Atrias bolag i Sverige importerar köttråvaror i euro och Atrias bolag i Ryssland importerar i euro och dollar. När det gäller affärsverksamheten i Finland är valutaflödena och -riskerna relativt små. Mot valutarisken skyddar koncernen sig med valutalån och -derivat. Utländska dotterbolags eget kapital har i regel inte skyddats (translationsrisk). Dotterbolagens lån är i huvudsak i deras egen hemvaluta, även om dotterbolaget i Ryssland per den 31 december 2008 hade sammanlagt 26,7 miljoner euro i eurolån. Lånet har amorterats med 13 miljoner euro i januari och kommer ytterligare att amorteras under början av året.
Känslighetsanalysen av valutor grundar sig på de finansiella instrument som vid tidpunkten för bokslutet tas upp i balansräkningen i någon annan valuta än respektive koncernbolags egen verksamhetsvaluta och på de risker som relaterar till dessa. Poster i valuta som inte räknas till finansiella instrument, t.ex. förutsägbara sannolika köp eller försäljningar, är inte med i känslighetsanalysen.
| 31.12.2008 | 31.12.2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 000 EURO | EUR | SEK | USD | EUR | SEK | USD |
| Nettoposition | -44 304 | 470 | 185 | -25 592 | 576 | -320 |
| Effekten av en 5 % stärkning av valutakursen på resultatet före skatt |
-2 215 | 24 | 9 | -1 280 | 29 | -16 |
I nettopositionen per 31.12.2008 på -44,3 miljoner euro ingår lån på 26,7 miljoner euro till de ryska bolagen samt leverantörsskulder och andra räntefria skulder på 9,5 miljoner euro (EUR/RUB-risk) samt svenska dotterbolags leverantörsskulder på 7,5 miljoner euro (EUR/SEK-risk). I nettopositionen per 31.12.2007 på -25,6 miljoner euro ingår ett internt lån på cirka 18 miljoner euro till OOO Atria Group (EUR/RUB-risk). I känslighetsanalysen har antagandet om en rimlig möjlig förändring i valutakursen på 5 % tillämpats.
Atria Abp:s Treasury-enhet skaffar största delen av koncernens räntebärande främmande kapital. Likviditets- och refinansieringsrisken kontrolleras med hjälp av en balanserad maturitetsfördelning hos lånen och genom att man alltid har tillgång till en tillräcklig mängd bindande kreditlimiter och kassatillgångar. Vid likviditetshanteringen använder Atria även företagscertifikat. I slutet av året uppgick beloppet av icke-utnyttjade bindande kreditlimiter till 126,4 miljoner euro (år 2007: 151,6 milj. euroa). Av företagscertifikatprogrammen på 200 miljoner euro återstod 135,2 miljoner euro (år 2007: av 120 milj. euro återstod 90 milj. euro). Vid tidpunkten för bokslutet hade koncernens lån en genomsnittlig maturitet på 3 år och 1 månad och de bindande kreditlimiterna en genomsnittlig maturitet på ca 3 år. I de låneavtal som omfattar kovenanter, är den viktigaste kovenanten en soliditetskovenant på minst 30 %.
Tabellen nedan beskriver maturitetsanalysen av finansiella skulder och derivatinstrument (siffrorna är odiskonterade).
| Förfallodag 31.12.2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| < 1 | 1-5 | > 5 | |||
| 1 000 EURO | år | år | år | Totalt | |
| Lån | Amorteringar | 124 241 | 264 183 | 53 628 | 442 052 |
| Räntekostnader | 15 020 | 52 549 | 3 980 | 71 549 | |
| Derivatskulder | |||||
| och -tillgångar | Kapitalkostnader | 121 917 | 121 917 | ||
| Kapitalintäkter | -128 482 | -128 482 | |||
| Räntekostnader | 442 | 442 | |||
| Ränteintäkter | -500 | -500 | |||
| Övriga skulder | Amorteringar/kostnader | 34 510 | 3 000 | 37 510 | |
| Räntekostnader | 301 | 145 | 446 | ||
| Leverantörsskulder | Kostnader | 117 103 | 117 103 | ||
| Överlåtna skulder | Kostnader | 50 386 | 50 386 | ||
| Totalt | Kostnader totalt | 463 920 | 316 732 | 60 753 | 841 405 |
| Intäkter totalt | -128 982 | 0 | 0 | -128 982 | |
| Nettokostnader | 334 938 | 316 732 | 60 753 | 712 423 |
| Förfallodag 31.12.2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| < 1 | 1-5 | > 5 | |||
| 1 000 EURO | år | år | år | Totalt | |
| Lån | Amorteringar | 119 949 | 106 489 | 80 619 | 307 057 |
| Räntekostnader | 12 953 | 33 020 | 4 078 | 50 051 | |
| Derivatskulder | |||||
| och -tillgångar | Kapitalkostnader | 105 270 | 105 270 | ||
| Kapitalintäkter | -107 359 | -107 359 | |||
| Räntekostnader | 442 | 368 | 810 | ||
| Ränteintäkter | -459 | -383 | -842 | ||
| Övriga skulder | Amorteringar/kostnader | 26 765 | 2 454 | 4 500 | 33 719 |
| Räntekostnader | 354 | 1 174 | 218 | 1 746 | |
| Leverantörsskulder | Kostnader | 79 315 | 79 315 | ||
| Överlåtna skulder | Kostnader | 52 448 | 52 448 | ||
| Totalt | Kostnader totalt | 397 496 | 143 505 | 89 415 | 630 416 |
| Intäkter totalt | -107 818 | -383 | 0 | -108 201 | |
| Nettokostnader | 289 678 | 143 122 | 89 415 | 522 215 |
Fortsätter på nästa sida »
Den kreditrisk som förknippas med finansieringen, dvs. motpartsrisken, hanteras så att man som motpart bara väljer solida avtalsparter med god kreditvärdighet. Koncernens likvida medel placeras endast i motparter som uppfyller nämnda kriterier. Denna praxis gäller även för finansieringsavtal och derivatkontrakt. Kreditrisken i anslutning till koncernens operativa affärsverksamhet hänger samman med våra kunder, bland vilka stora centralaffärer inom handeln är de viktigaste. Fordringarna på övriga kunder är betydligt mindre och mer spridda.
Av varuriskerna har prisnivån för el säkrats genom att man köper el till ett fast pris. Fluktuationerna i priserna på köttråvaror inverkar på kort sikt på koncernens lönsamhet, men man strävar efter att så snabbt som möjligt överföra höjda kostnader på försäljningspriserna.
När det gäller hanteringen av kapitalstrukturen har koncernen som mål att trygga normala verksamhetsbetingelser under alla omständigheter och bevara en optimal kapitalstruktur avseende kapitalkostnaderna. Kapitalstrukturen påverkas bl.a. via utdelning och emissioner samt genom att beloppet av räntebärande skulder hålls på en nivå där en soliditetsgrad på 40 % kan upprätthållas.
Soliditetsgrad (mål: minst 40 %)
| Utfall | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
|---|---|---|
| 38,4 % | 47,6 % |
| 1 000 EURO | Finansiella tillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| och skulder som | Finansiella | ||||
| bokförts resultat | tillgångar som | ||||
| påverkande till | Lån och övriga | innehas för | Finansiella | Balansvärde | |
| 2008 balanspost | verkligt värde | fordringar | försäljning | skulder | totalt |
| Anläggningstillgångar | |||||
| Övriga finansiella tillgångar | 2 111 | 2 111 | |||
| Lånefordringar | 7 857 | 7 857 | |||
| Övriga fordringar | 6 159 | 6 159 | |||
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kundfordringar | 188 179 | 188 179 | |||
| Lånefordringar | 386 | 386 | |||
| Övriga fordringar *) | 7 953 | 7 953 | |||
| Överlåtna fordringar *) | 17 882 | 17 882 | |||
| Derivatkontrakt | 6 655 | 6 655 | |||
| Kassa och likvida medel | 37 138 | ||||
| Finansiella tillgångar totalt | 6 655 | 228 416 | 2 111 | 274 320 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Räntebärande finansiella skulder | 320 812 | 320 812 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Räntebärande finansieringsskulder | 127 588 | 127 588 | |||
| Leverantörsskulder | 117 103 | 117 103 | |||
| Övriga skulder **) | 31 169 | 31 169 | |||
| Överlåtna skulder **) | 50 386 | 50 386 | |||
| Derivatkontrakt | 648 | 648 | |||
| Finansiella skulder totalt | 648 | 647 058 | 647 706 |
De finansiella tillgångarnas och skuldernas verkliga värden avviker inte väsentligt från sina balansvärden.
*) Innehåller inte moms- eller inkomstskattefordringar.
**) Innehåller inte moms- eller inkomstskatteskulder.
| 1 000 EURO | Finansiella tillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| och skulder som | Finansiella | ||||
| bokförts resultat | tillgångar som | ||||
| påverkande till | Lån och övriga | innehas för | Finansiella | Balansvärde | |
| 2007 balanspost | verkligt värde | fordringar | försäljning | skulder | totalt |
| Anläggningstillgångar | |||||
| Övriga finansiella tillgångar | 2 959 | 2 959 | |||
| Lånefordringar | 11 744 | 11 744 | |||
| Övriga fordringar | 346 | 346 | |||
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kundfordringar | 166 358 | 166 358 | |||
| Lånefordringar | 4 496 | 4 496 | |||
| Övriga fordringar *) | 1 819 | 1 819 | |||
| Överlåtna fordringar *) | 6 487 | 6 487 | |||
| Derivativavtal | 2 244 | 2 244 | |||
| Kassa och likvida medel | 35 592 | ||||
| Finansiella tillgångar totalt | 2 244 | 191 250 | 2 959 | 232 045 | |
| Långfristiga skulder | |||||
| Räntebärande finansieringsskulder | 194 081 | 194 081 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Räntebärande skulder | 127 789 | 127 789 | |||
| Leverantörsskulder | 79 315 | 79 315 | |||
| Övriga skulder **) | 18 904 | 18 904 | |||
| Överlåtna skulder **) | 52 448 | 52 448 | |||
| Derivativavtal | 101 | 101 | |||
| Finansiella skulder totalt | 101 | 472 537 | 472 638 |
*) Innehåller inte moms- eller inkomstskattefordringar.
**) Innehåller inte moms- eller inkomstskatteskulder.
| 29. Övriga hyresavtal ,1 000 euro |
||
|---|---|---|
| Koncernen som hyrestagare | 2008 | 2007 |
| Minimihyror som betalas utifrån övriga hyresavtal som inte kan upplösas | ||
| Inom ett år | 4 949 | 3 445 |
| Inom mer än ett år men högst om fem år | 11 408 | 8 379 |
| Efter mer än fem år | 20 658 | 17 991 |
| Totalt | 37 015 | 29 815 |
| 30. Ansvarsförbindelser , 1 000 euro |
||
|---|---|---|
| Skulder för vilka som säkerhet har ställts inteckningar eller andra säkerheter | 2008 | 2007 |
| Krediter från finansieringsinstitut | 9 557 | 13 521 |
| Pensionslån | 3 867 | 4 603 |
| Totalt | 13 424 | 18 124 |
| Inteckningar och andra säkerheter som ställts som generell säkerhet | ||
| Fastighetsinteckningar | 6 651 | 21 957 |
| Företagsinteckningar | 7 884 | 2 225 |
| Totalt | 14 535 | 24 182 |
| Ansvarsförbindelser som inte ingår i balansräkningen | ||
| Borgen | 886 | 907 |
| Koncernföretagen efter affärsområde | Hemort | Ägarandel (%) | Andel av rösträtten (%) |
|---|---|---|---|
| Atria Finland: | |||
| Ab Botnia-Food Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Logistik Ab | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Pekoni Nurmo Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Pihvi Kauhajoki Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Pihvi Kuopio Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Foder Ab | Finland | 51,0 | 51,0 |
| A-Sikateurastamo Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Concept Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Meat AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Finland Ab | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Abp | Finland | ||
| Atria-Chick Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria-Lihavalmiste Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria-Meetvursti Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria-Tekniikka Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria-Tuoreliha Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria-Valmisruoka Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| A-Producenter Ab | Finland | 97,9 | 99,0 |
| F-Logistiikka Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Itikka-Lihapolar Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Kiinteistö Oy Tievapolku 3 | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Liha ja Säilyke Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Liha-Pouttu Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Rokes Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Suomen Kalkkuna Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Scandinavia: | |||
| 3-Stjernet A/S | Denmark | 100,0 | 100,0 |
| AB Ridderheim & Grönwall | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| AB Sardus | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Chark & Deli AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Concept AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Concept SP Z.o.o | Poland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Foodservice & Concept AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Foodservice AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Lätta Måltider AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Lätta Måltider Halmstad AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Lätta Måltider Holding AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Lätta Måltider Östersund AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Meat & Fast Food AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Scandinavia AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Falbygdens Ostnederlag AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Gourmet Service i Årsta AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| KB Joddlaren | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Lithells AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Nordic Fastfood AB | Sverige | 51,0 | 51,0 |
| Nordic Fastfood Etablerings AB | Sverige | 51,0 | 51,0 |
| Ridderheims Delikatesser AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Ridderheims Delikatesser i Norge AS | Norge | 100,0 | 100,0 |
| Samfood Fastighet AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Sardus Chark & Deli AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Sardus Foodpartner AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Sardus Inköp AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Sardus International A/S | Denmark | 100,0 | 100,0 |
| Sardus IT AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Smakfabriken i Göterborg AB | Sverige | 100,0 | 100,0 |
| Atria Ryssland: | |||
|---|---|---|---|
| Atria-Invest Oy | Finland | 100,0 | 100,0 |
| OOO Atria Group | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| OOO CampoFerma | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| OOO CampoFoods Moscow | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| OOO CampoFoods St. Petersburg | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| OOO MPZ Campomos | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| OOO Pit-Product | Ryssland | 100,0 | 100,0 |
| Atria Baltikum: | |||
| AS Alle | Estland | 100,0 | 100,0 |
| AS Valga Lihatööstus | Estland | 100,0 | 100,0 |
| AS Vastse-Kuuste Lihatööstus | Estland | 100,0 | 100,0 |
| AS Wõro Kommerts | Estland | 100,0 | 100,0 |
| OÜ Atria | Estland | 100,0 | 100,0 |
| OÜ Carmex Invest | Estland | 100,0 | 100,0 |
| OÜ Linnamäe Peekon | Estland | 100,0 | 100,0 |
| OÜ Puidukaubandus | Estland | 100,0 | 100,0 |
| UAB Vilniaus Mesa | Litauen | 100,0 | 100,0 |
| Koncernens joint venture- och intressebolag samt den övriga närkretsen | Hemort | Ägarandel (%) | Andel av rösträtten (%) |
|---|---|---|---|
| Koncernens joint venture-företag: | |||
| Best-In Oy | Finland | 50,0 | 50,0 |
| Länsi-Kalkkuna Oy | Finland | 50,0 | 50,0 |
| Koncernens intresseföretag: | |||
| Finnpig Oy | Finland | 49,0 | 49,0 |
| Findest Protein Oy | Finland | 40,6 | 40,6 |
| Foodwest Oy | Finland | 33,5 | 33,5 |
| Honkajoki Oy | Finland | 47,8 | 47,8 |
| Oü LKT Invest | Estland | 26,0 | 26,0 |
| Lihateollisuuden Tutkimuskeskus, LTK osuuskunta | Finland | 40,7 | 40,7 |
| Tuoretie Oy | Finland | 33,3 | 33,3 |
| Den övriga närkretsen: |
Styrelsens och förvaltningsrådets ledamöter Itikka osuuskunta-koncernen Lihakunta Andelslaget Österbottens Kött-koncernen
Fortsätter på nästa sida »
» Fortsättning från föregående sida
| Följande transaktioner gjordes med närkretsen: | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Försäljning av varor | ||
| Joint venture-/intressebolag | 772 | 644 |
| Den övriga närkretsen | 4 669 | 3 904 |
| Totalt | 5 441 | 4 548 |
| Försäljning av tjänster | ||
| Intressebolag | 419 | 350 |
| Den övriga närkretsen | 26 | |
| Totalt | 445 | 350 |
| Hyresintäkter | ||
| Joint venture-/intressebolag | 273 | 264 |
| Inköp av varor | ||
| Joint venture-/intressebolag | 20 402 | 17 643 |
| Den övriga närkretsen | 5 029 | 4 056 |
| Totalt | 25 431 | 21 699 |
| Inköp av tjänster | ||
| Joint venture-/intressebolag | 32 684 | 28 497 |
| Hyreskostnader | ||
| Joint venture-/intressebolag | 2 259 | 2 096 |
| Kundfordringar | ||
| Joint venture-/intressebolag | 60 | 47 |
| Den övriga närkretsen | 1 441 | 1 469 |
| Totalt | 1 501 | 1 516 |
| Leverantörsskulder | ||
| Joint venture-/intressebolag | 3 045 | 1 881 |
| Skulder till närkretsen | ||
| Övrig närkrets (skulder till ägarna) | 893 | 10 723 |
Försäljningen av varor och tjänster tillsammans med närkretsen baserar sig på koncernens gällande prislistor. När det gäller köpta tjänster utgör de logistiktjänster som köps av Tuoretie Oy den största posten. Skulder till närkretsen är lån som kan sägas upp omedelbart och vars räntesats är bunden till 6 månaders euriborränta.
| Ersättningar till anställda i ledningen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Löner och andra kortfristiga ersättningar | 3 802 | 2 934 |
| Pensionsåldern för verkställande direktören och hans ersättare är 62 år. | ||
| Löner, arvoden och andra kortfristiga ersättningar till ledningen | 2008 | 2007 |
| Verkställande direktören, styrelsemedlem | ||
| Tikkakoski Matti | 863 | 616 |
| Verkställande direktörens ställföreträdare | ||
| Gröhn Juha | 461 | 305 |
| Ledamöter i styrelsen | ||
| Selin Martti, ordförande | 57 | 54 |
| Komulainen Timo, vice ordförande | 72 | 71 |
| Heikkilä Tuomo | 28 | 28 |
| Lillandt Runar | 35 | 34 |
| Tikkakoski Matti, verkställande direktör | ||
| Saarinen Leena, styrelseledamot fram till 10/2007 | 23 | |
| Yliluoma Ilkka | 47 | 48 |
| Förvaltningsrådets medlemmar | ||
| Pirkola Ari, ordförande från 7/2008 | 20 | |
| Vornanen Ahti-Pekka, ordförande fram till 6/2008 | 29 | 46 |
| Kaarto Esa, vice ordförande från 7/2007 | 32 | 18 |
| Panula Heikki, vice ordförande fram till 6/2007 | 15 | |
| Förvaltningsrådets övriga medlemmar sammanlagt | 25 | 37 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Biologiska tillgångar ingår i följande poster: | ||
| Materiella tillgångar (producerande djur) | 1 742 | 807 |
| Varor i lager (övriga biologiska tillgångar) | 6 156 | 2 872 |
| Totalt | 7 898 | 3 679 |
| Biologiska tillgångar: | ||
| Vid periodens början | 3 679 | 3 075 |
| Sammanslagningar | 3 009 | |
| Förändring under räkenskapsperioden | 1 210 | 604 |
| Vid periodens utgång | 7 898 | 3 679 |
| Produktion: | ||
| Dunungar, kyckling / 1 000 st. | 20 008 | 19 416 |
| Unghöns, kyckling och kalkon / 1 000 st. | 156 | |
| Fläskkött / 1 000 kg | 6 252 | 4 947 |
| Nötkött / 1 000 kg | 2 370 | 1 797 |
| Mjölk / 1 000 kg | 4 319 | 2 837 |
Bolagets ledning känner inte till sådana väsentliga händelser som skulle ha påverkat det redovisade bokslutet.
| Aktiva | Not | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
|---|---|---|---|
| BESTÅENDE AKTIVA | |||
| Immateriella tillgångar | 2.1 | ||
| Immateriella rättigheter | 140 | 186 | |
| Övriga utgifter med lång verkningstid | 4 816 | 5 302 | |
| Immateriella tillgångar sammanlagt | 4 956 | 5 488 | |
| Materiella tillgångar | 2.1 | 269 182 | 262 597 |
| Placeringar | 2.2 | ||
| Andelar i företag inom | |||
| samma koncern | 181 067 | 132 662 | |
| Andelar i ägarintresseföretag | 2 805 | 2 805 | |
| Övriga aktier och andelar | 1 983 | 1 024 | |
| Placeringar sammanlagt | 185 855 | 136 491 | |
| BESTÅENDE AKTIVA SAMMANLAGT | 459 993 | 404 576 | |
| RÖRLIGA AKTIVA | |||
| Långfristiga fordringar | 2.3 | 231 393 | 167 071 |
| Kortfristiga fordringar | 2.3 | 118 320 | 88 262 |
| Kassa och bank | 983 | 1 461 | |
| RÖRLIGA AKTIVA SAMMANLAGT | 350 696 | 256 794 | |
| A k t i v a s a m m a n l a g t | 810 689 | 661 370 | |
| P a s s i v a | Not | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| EGET KAPITAL | 2.4 | ||
| Aktiekapital | 48 055 | 48 055 | |
| Överkursfond | 138 502 | 138 502 | |
| Egna aktier | -542 | 0 | |
| Fond för fritt eget kapital | 110 228 | 110 228 | |
| Vinst från tidigare räkenskapsperioder | 51 781 | 46 488 | |
| Räkenskapsperiodens vinst | 23 293 | 25 080 | |
| EGET KAPITAL SAMMANLAGT | 371 316 | 368 353 | |
| ACKUMULERADE | |||
| BOKSLUTSDISPOSITIONER | 2.5 | ||
| Avskrivningsdifferens | 52 440 | 52 440 | |
| FRÄMMANDE KAPITAL | |||
| Långfristigt främmande kapital | 2.6 | 275 492 | 129 951 |
| Kortfristigt främmande kapital | 2.7 | 111 440 | 110 626 |
| FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT | 386 932 | 240 577 | |
| P a s s i v a s a m m a n l a g t | 810 689 | 661 370 |
| 1.1.- 31.12. | 1.1.- 31.12. | ||
|---|---|---|---|
| Not | 2008 | 2007 | |
| OMSÄTTNING | 3.1 | 46 503 | 40 991 |
| Övriga rörelseintäkter | 3.2 | 2 398 | 2 334 |
| Personalkostnader | 3.3 | -2 712 | -1 689 |
| Avskrivningar och | |||
| nedskrivningar | 3.4 | ||
| Avskrivningar enligt plan | -25 950 | -23 396 | |
| Övriga rörelsekostnader | 3.5 | -5 006 | -6 204 |
| RÖRELSEVINST | 15 233 | 12 036 | |
| Finansiella intäkter och | 8 342 | 197 | |
| kostnader | 3.6 | ||
| VINST FÖRE | 23 575 | 12 233 | |
| EXTRAORDINÄRA POSTER | |||
| Extraordinära poster | 3.7 | 5 500 | 19 950 |
| VINST FÖRE BOKSLUTS | 29 075 | 32 183 | |
| DISPOSITIONER OCH SKATTER | |||
| Skattekostnader | 3.8 | -5 782 | -7 103 |
| RÄKENSKAPSPERIODENS | 23 293 | 25 080 | |
| VINST |
| 1.1.- 31.12. | 1.1.- 31.12. | |
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| KASSAFLÖDE I AFFÄRSRÖRELSEN | ||
| Medel från affärsverksamheten | 46 580 | 40 934 |
| Betalda räntor och medel till övriga | ||
| finansiella rörelsekostnader | -8 567 | -6 797 |
| Kassaflöde i affärsrörelsen före | ||
| finasiella poster och skatter | 38 013 | 34 137 |
| Finansiella intäkter och kostnader | 10 293 | -1 851 |
| Betalda skatter | -7 590 | -6 933 |
| Kassflöde i affärsrörelsen | 40 716 | 25 353 |
| KASSAFLÖDE I INVESTERINGAR | ||
| Investeringar i materiella och imma | ||
| teriella tillgångar och till placeringar | -85 717 | -16 326 |
| Kassaflöde i investeringar | -85 717 | -16 326 |
| KASSAFLÖDE I FINANSIERING | ||
| Ökning av eget kapital mot betalning | 0 | 119 025 |
| Amortering/upptagning av lånen | 59 312 | -134 721 |
| Betald utdelning | -19 787 | -13 740 |
| Egna aktier | -502 | 0 |
| Erhållna/betallna koncernbidrag | 5 500 | 19 950 |
| Kassaflöde i finansiering | 44 523 | -9 486 |
| Kassflöde i affärsrörelsen | 40 716 | 25 353 |
| Kassaflöde i investeringar | -85 717 | -16 326 |
| Kassaflöde i finansiering | 44 523 | -9 486 |
| Totalt | -478 | -459 |
| Förändringar i likvida medel | ||
| Likvida medel i 1.1. | -1 461 | -1 920 |
| Likvida medel i 31.12. | 983 | 1 461 |
| Förändring | -478 | -459 |
Allmänna principer för upprättande av bokslut Atria Abp:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen samt andra bestämmelser om upprättande av bokslut (FAS).
Atria Abp är koncernen Atria Abp:s moderbolag med Kuopio som hemort. Kopior av Atria Abp:s koncernbokslut kan beställas från huvudkontoret i Nurmo Atriantie 1, postadress PB 900, 60060 ATRIA.
Immateriella och materiella tillgångar är bokförda i balansräkningen som omedelbara anskaffningsutgifter reducerade med planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarna görs som linjära avskrivningar under drifttiden. Bidrag för anskaffning av materiella tillgångar är bokförda som avdrag för anskaffningsutgiften. Erhållna bidrag är inte nämnvärda. Finansieringsmedlen har i balansräkningen värderats minskade med nedskrivningar. Derivatkontrakt bokförs ursprungligen till verkligt värde och de värderas senare till verkligt värde. Vinster och förluster som uppkommer av att värdera till verkligt värde hanteras i bokföringen på det sätt som derivatkontraktets ändamål fastställer.
| Byggnader | Nurmo | 40 år |
|---|---|---|
| övriga orter | 25 år | |
| Maskiner och | ||
| inventarier | Nurmo | 10 år |
| övriga orter | 7 år | |
| Adb-program | 5 år | |
| Övriga med lång verkningstid | 10 år |
Aktier i publikt noterade bolag som ingår i bolagets bestående aktiva placeringar är värderade till anskaffningsutgiften. Aktiernas bokföringsvärde per 31.12.2008 uppgick till 31 913,66 euro och gängse värde till 82 907,30 euro.
Poster i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt bokslutsdagens valutakurs som Europeiska centralbanken fastställt. Realiserade kursdifferenser av lån i valuta har presenterats i de finansiella posterna.
| 2.1. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA | ||
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| Immateriella rättigheter | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 1 443 | 1 437 |
| Ökningar | 1 | 6 |
| Minskningar | 0 | 0 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 1 444 | 1 443 |
| Ackumulerade avskrivningar per 1.1 | -1 256 | -1 209 |
| Avskrivningar på minskningar | 0 | 0 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -48 | -47 |
| Ackumulerade avskrivningar per 31.12 | -1 304 | -1 256 |
| Bokföringsvärde per 31.12 | 140 | 187 |
| Övriga utgifter med lång verkningstid | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 11 873 | 10 395 |
| Ökningar | 1 396 | 1 478 |
| Minskningar | 0 | 0 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 13 269 | 11 873 |
| Ackumulerade avskrivningar per 1.1 | -6 572 | -4 698 |
| Avskrivningar på minskningar | 0 | 0 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -1 881 | -1 874 |
| Ackumulerade avskrivningar per 31.12 | -8 453 | -6 572 |
| Bokföringsvärde per 31.12 | 4 816 | 5 302 |
| Immateriella tillgångar totalt | 4 956 | 5 488 |
| Materiella tillgångar: | ||
| Mark- och vattenområden | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 2 182 | 2 147 |
| Ökningar | 0 | 35 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 2 182 | 2 182 |
| Byggnader och konstruktioner | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 264 816 | 243 758 |
| Ökningar | 6 567 | 21 059 |
| Minskningar | 0 | 0 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 271 383 | 264 816 |
| Ackumulerade avskrivningar per 1.1 | -102 970 | -96 786 |
| Avskrivningar på minskningar | 0 | 0 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -6 541 | -6 184 |
| Ackumulerade avskrivningar per 31.12 | -109 510 | -102 970 |
| Bokföringsvärde per 31.12 | 161 872 | 161 846 |
| Maskiner och inventarier | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 238 942 | 205 347 |
| Ökningar | 25 569 | 33 595 |
| Minskningar | 0 | 0 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 264 511 | 238 942 |
| Ackumulerade avskrivningar per 1.1 | -145 524 | -130 310 |
| Avskrivningar på minskningar | 0 | 0 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -17 403 | -15 214 |
| Ackumulerade avskrivningar per 31.12 | -162 927 | -145 524 |
| Bokföringsvärde per 31.12 | 101 584 | 93 418 |
| Övriga materiella tillgångar | ||
|---|---|---|
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 1 182 | 1 102 |
| Ökningar | 114 | 80 |
| Minskningar | 0 | 0 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 1 295 | 1 182 |
| Ackumulerade avskrivningar per 1.1 | -552 | -476 |
| Avskrivning av minskningar | 0 | 0 |
| Avskrivning under räkenskapsperioden | -77 | -76 |
| Ackumulerade avskrivningar per 31.12 | -629 | -552 |
| Bokföringsvärde per 31.12 | 666 | 630 |
| Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar | ||
| Anskaffningsutgift per 1.1 | 4 521 | 33 540 |
| Förändringar +/- | -1 643 | -29 019 |
| Anskaffningsutgift per 31.12 | 2 878 | 4 521 |
| Materiella tillgångar totalt | 269 182 | 262 597 |
| Oavskrivna anskaffningsutgifter för | ||
| maskiner och inventarier | 101 584 | 93 418 |
Andelen av övriga än produktionens maskiner och inventarier är inte väsentlig post.
| 2.2. PLACERINGAR | Moder bolagets ägarandel-% 2008 |
Moder bolagets ägarandel-% 2007 |
|---|---|---|
| Koncernföretag | ||
| Ab Botnia-Food Oy, Seinäjoki | 100 | 100 |
| A-Producenter Ab, Seinäjoki | 97,9 | 97,9 |
| Atria Concept Oy, Seinäjoki | 100 | 100 |
| Atria Meat AB, Stockholm | 100 | 100 |
| Atria Finland Ab, Kuopio | 100 | 100 |
| Atria-Invest Oy, Seinäjoki | 100 | 100 |
| Itikka-Lihapolar Oy, Seinäjoki | 100 | 100 |
| Kiinteistö Oy Tievapolku 3, Helsingfors | 100 | 100 |
| Liha ja Säilyke Oy, Forssa | 63,2 | 63,2 |
| Atria Scandinavia AB, Sköllersta | 100 | 100 |
| Rokes Oy, Forssa | 100 | 100 |
| Suomen Kalkkuna Oy, Seinäjoki | 100 | 100 |
| AS Valga Lihatööstus, Valga | 100 | 100 |
| OU Atria, Tallinn | 100 | 100 |
| UAB Vilniaus Mesa, Vilnius | 100 | 100 |
| Intresseföretag | ||
| Best-In Oy, Kuopio | 50,0 | 50,0 |
| Foodwest Oy, Seinäjoki | 33,5 | 33,5 |
| Honkajoki Oy, Honkajoki | 47,8 | 47,8 |
| Lihateollisuuden Tutkimuskeskus, | ||
| LTK osuuskunta, Tavastehus | 40,7 | 40,7 |
| Länsi-Kalkkuna Oy, Säkylä | 50,0 | 50,0 |
| Tuoretie Oy, Helsingfors | 33,3 | 33,3 |
| 2.3. FORDRINGAR | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | ||
| Fordringar från företag inom samma koncern |
||
| Lånefordringar | 231 393 | 167 071 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Lånefordringar | 441 | 441 |
| Kundfordringar | 110 | 312 |
| Övriga fordringar | 17 | 7 |
| Överlåtna fordringar | 9 061 | 1 826 |
| Fordringar från företag inom | ||
| samma koncern | ||
| Kundfordringar | 407 | 283 |
| Övriga fordringar | 106 218 | 84 088 |
| Överlåtna fordringar | 2 067 | 1 306 |
| Kortfristiga fordringar totalt | 118 321 | 88 262 |
| Väsentliga poster i de överlåtna fordringarna: | ||
| - periodisering av ränta | 3 492 | 1 410 |
| - omräkningsdifferenser från terminer | 6 609 | 1 557 |
| - skatteperiodisering | 873 | 0 |
| - övriga | 154 | 164 |
| Totalt | 11 128 | 3 131 |
| 2.4. EGET KAPITAL | 31.12.2008 | 31.12.2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital per 1.1 | 48 055 | 39 258 | ||
| Aktieemission 5.6.2007 | 0 | 7 650 | ||
| Aktieemission 11.6.2007 | 0 | 1 148 | ||
| Aktiekapital per 31.12 | 48 055 | 48 055 | ||
| Överkursfond 1.1 | 138 502 | 138 502 | ||
| Överkursfond 31.12 | 138 502 | 138 502 | ||
| Egna aktier 1.1 | 0 | 0 | ||
| Förvärving av egna aktier | -542 | 0 | ||
| Egna aktier 31.12 | -542 | 0 | ||
| Bundet eget kapital totalt | 186 015 | 186 557 | ||
| Fonden för placerat fritt eget kapital 1.1 | 110 228 | 0 | ||
| Aktieemission 5.6.2007 | 0 | 95 850 | ||
| Aktieemission 11.6.2007 | 0 | 14 378 | ||
| Fonden för placerat fritt eget kapital 31.12 | 110 228 | 110 228 | ||
| Vinst från föregående räkenskapsperioder 1.1 | 71 568 | 60 229 | ||
| Utdelning | -19 787 | -13 740 | ||
| Vinstmedel 31.12 | 51 781 | 46 489 | ||
| Räkenskapsperiodens vinst | 23 293 | 25 080 | ||
| Vinstmedel 31.12 | 75 074 | 71 568 | ||
| Fritt eget kapital totalt | 185 301 | 181 796 | ||
| Eget kapital totalt | 371 316 | 368 353 | ||
| Kalkyl över utdelningsbara medel | ||||
| Vinst från föregående räkenskapsperioder | 51 781 | 46 489 | ||
| Räkenskapsperiodens vinst | 23 293 | 25 080 | ||
| Egna aktier | -542 | 0 | ||
| totalt | 74 532 | 71 568 | ||
| Aktiekapitalet fördelas mellan aktieslagen enligt följande: | ||||
| 2008 | 2007 | |||
| st. | euro | st. | euro | |
| A-serien (1 röst/aktie) | 19 063 747 | 32 408 | 19 063 747 | 32 408 |
| KII-serien (10 röster/aktie) | 9 203 981 | 15 647 | 9 203 981 | 15 647 |
| Totalt | 28 267 728 | 48 055 | 28 267 728 | 48 055 |
| 2.5. ACKUMULERADE BOKSLUTS | ||
|---|---|---|
| DISPOSITIONER | 31.12.2008 | 31.12.2007 |
| Avskrivningsdifferens | 52 440 | 52 440 |
| 2.6. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL | ||
| Masslån Krediter från finansieringsinstitut Pensionslån Totalt |
80 000 181 146 14 300 275 446 |
90 000 39 896 0 129 896 |
| Skulder till företag inom samma koncern Övriga långfristiga skulder |
46 | 55 |
| Långfristigt främmande kapital totalt | 275 492 | 129 951 |
| Skulder som förfaller senare än inom fem år Masslån Krediter från finansieringsinstitut Övriga långfristiga skulder Totalt |
40 000 7 143 55 47 198 |
80 000 4 286 55 84 340 |
| 2.7. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL | ||
| Masslån Krediter från finansieringsinstitut Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar |
10 000 91 355 51 2 506 1 604 5 628 |
10 000 90 013 45 3 428 837 4 136 |
| Skulder till företag inom samma koncern Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar |
0 293 3 |
2 2 163 2 |
| Kortfristigt främmande kapital totalt | 111 440 | 110 626 |
| Väsentliga poster i resultatregleringar: - periodiseringar av löneutgifter och sociala utgifter |
682 | 527 |
| - aktiepremier | 0 | 105 |
| - personalfond - ränteperiodiseringar - skatteperiodiseringar |
5 4 236 0 |
4 2 453 936 |
| - övriga Totalt |
707 5 631 |
113 4 138 |
| 1.1.–31.12. 2008 |
1.1.–31.12. 2007 |
|
|---|---|---|
| 3.1. OMSÄTTNING | 46 503 | 40 991 |
| Bolagets hyresintäkter presenteras som omsättning, då det motsvarar karaktären på bolagets nuvarande verksamhet. |
||
| 3.2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER | ||
| Debitering av tjänster från koncernen Debitering av tjänster från andra Övriga Totalt |
2 311 2 85 2 398 |
2 252 0 82 2 334 |
| 3.3. PERSONALKOSTNADER | ||
| Medelantal anställda Tjänstemän i Finland |
10 | 7 |
| Personalkostnader Löner: Verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och styrel semedlemmar Förvaltningsrådets medlemmar Övriga löner totalt |
910 95 891 1 896 |
627 131 543 1 300 |
| Pensionskostnader Övriga personalbikostnader totalt |
659 156 815 |
291 97 388 |
| Personalkostnader totalt | 2 712 | 1 689 |
Bolagets lagstadgade pensioner är avgiftsbaserade och de sköts i pensionsbolaget. Bolaget har inga pensionsförpliktelser gentemot verkställande direktören samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar.
| Avskrivningar på materiella och | ||
|---|---|---|
| immateriella tillgångar | 25 950 | 23 396 |
Specifikation av avskrivningar per balanspost inkl. i punkt 2.1.
| 3.5. ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER | 1.1.–31.12. 2008 |
1.1.–31.12. 2007 |
|---|---|---|
| Övriga rörelsekostnader Omfattar förvaltnings-, marknads förings-, energi-, städ-, och drifts kostnader och andra kostnader samt revisorernas arvoden. |
5 006 | 6 204 |
| Revisorernas arvoden Revisionsarvoden Intyg och utlåtanden Skatterådgivning Övriga arvoden Totalt |
126 0 11 2 139 |
102 12 12 171 297 |
| 3.6. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER |
||
| Intäkter från långfristiga placeringar Från företag inom samma koncern Från övriga Totalt |
13 621 88 13 710 |
6 569 185 6 754 |
| Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga Totalt |
16 108 40 683 56 791 |
7 327 2 821 10 148 |
| Ränteutgifter och övriga finansiella utgifter Till företag inom samma koncern Till övriga Totalt |
25 55 380 55 405 |
152 16 552 16 704 |
| Nedskrivningar av bestående aktiva placeringar |
||
| Nedskrivningar av koncerninterna aktier |
6 755 | 0 |
| Finansiella intäkter och utgifter totalt | 8 341 | 197 |
| Posten ränteutgifter och övriga finansiella utgifter omfattar kursförluster (netto) |
927 | 1 160 |
| 3.7. EXTRAORDINÄRA POSTER | ||
| Erhållet koncernbidrag Betalt koncernbidrag totalt |
12 500 -7 000 5 500 |
20 800 -850 19 950 |
| 3.8. INKOMSTSKATT | ||
| Inkomstskatt för den ordinarie verksamheten |
5 782 | 7 103 |
| Undertecknande av bokslutet och verksamhetsberättelsen |
Revisionsanteckning | ||
|---|---|---|---|
| Seinäjoki, den 19 mars 2009 | en revisionsberättelse. | Över den utförda revisionen har vi idag gett | |
| Martti Selin ordförande |
Timo Komulainen | ||
| Seinäjoki, den 19 mars 2009 | |||
| Tuomo Heikkilä | Runar Lillandt | ||
| Eero Suomela | Pekka Loikkanen | ||
| Ilkka Yliluoma | Matti Tikkakoski verkställande direktör |
CGR | CGR |
Vi har granskat Atria Oyj:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.– 31.12.2008. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys, kalkyl över förändringar i eget kapital och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse samt verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen.
Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.
Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU.
Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen är förenliga med uppgifterna i bokslutet.
Seinäjoki den 19 mars 2009
| Eero Suomela | Pekka Loikkanen |
|---|---|
| CGR | CGR |
Atria Abp (Atria eller bolaget) är ett finländskt aktiebolag, i vilket ledningsorganens ansvar och skyldigheter regleras av finsk lag. Moderbolaget Atria Abp och dess dotterbolag utgör den internationella Atriakoncernen. Bolagets hemort är Kuopio.
Moderbolaget Atria Abp:s förvaltningsorgan har ansvaret för Atriakoncernens förvaltning och verksamhet. Förvaltningsorganen är bolagsstämman, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören.
I Atrias beslutsfattande och förvaltning iakttas den finska aktiebolagslagen, förordningar om offentligt noterade bolag, Atria Abp:s bolagsordning och Nasdaq OMX Helsinki Oy:s regler och anvisningar. Sedan 1.1.2009 tillämpar Atria den kod för bolagsstyrning ("Bolagsstyrningskod") i finländska noterade bolag som utgavs av Värdepappersmarknadsföreningen den 20 oktober 2008. Bolagsstyrningskoden kan läsas i sin helhet på webbplatsen www.cgfinland.fi. I enlighet med kodens följ eller förklara-princip avviker bolaget från kodens rekommendationer enligt följande:
Avvikelserna jämte motiveringar presenteras utförligare vid respektive punkt.
Bolagsstämman är Atria Abp:s högsta beslutande organ. Vid stämman beslutar aktieägarna om fastställande av bokslut och vinstdisposition, beviljande av ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen och förvaltningsrådet samt för verkställande direktören, antalet ledamöter i förvaltningsrådet, hur dessa utses och deras arvoden samt val av revisor och dennas arvode.
Bolaget har aktieserierna KII och A, som skiljer sig från varandra med avseende på rösträtten. Varje KII-aktie berättigar till tio (10) röster vid bolagsstämman, medan varje A-aktie berättigar till en (1) röst.
Med avvikelse från rekommendationen har bolaget enligt Atria Abp:s bolagsordning ett förvaltningsråd. Aktieägarna, som innehar över 50 procent av rösterna i bolaget, anser att den nuvarande bolagsenliga modellen med förvaltningsråd är bra eftersom det ger ett brett perspektiv på bolagets verksamhet samt beslutsfattande.
Förvaltningsrådet väljs av bolagsstämman. Förvaltningsrådet består av minst 18 och högst 21 ledamöter. Dessa väljs för tre år i taget. Rådet sammanträder i genomsnitt tre gånger per år. Uppgifter om förvaltningsrådets ledamöter och deras aktieinnehav finns i avsnittet "Förvaltningsrådet" på Atrias webbplats (www.atria.fi/konserni).
• övervaka styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets angelägenheter
Enligt bolagsordningen ska Atrias styrelse bestå av minst 5 och högst 7 ledamöter. Med avvikelse från rekommendationen och enligt bolagsordningen väljer förvaltningsrådet styrelseledamöterna och beslutar vem av ledamöterna som ska fungera som styrelsens ordförande respektive vice ordförande och fastställer grunderna för deras arvoden. Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent av rösterna i bolaget har ansett att det nuvarande förfarandet, där förvaltningsrådet i enlighet med bolagsordningen utser styrelsen, är bra med hänsyn till bolagets verksamhet.
Mandatperioden för ledamöter i Atrias styrelse avviker från rekommendationen vad gäller mandatperioden på ett år. Enligt bolagsordningen är mandatperioden för en styrelseledamot tre (3) år. Aktieägare som tillsammans innehar över 50 procent av rösterna i bolaget har ansett att den nuvarande mandatperioden på tre (3) år är bra med tanke på den långsiktiga utvecklingen av bolaget och ser inte något behov att förkorta den mandatperiod som har fastställts i bolagsordningen. Uppgifter om styrelseledamöterna och deras aktieinnehav finns i avsnittet "Styrelsen".
Atrias styrelse sörjer för att bolagets förvaltning, verksamhet och bokföring samt kapitalförvaltningsövervakning är ändamålsenligt organiserad.
Atrias styrelse har fastställt en skriftlig arbetsordning om styrelsens uppgifter, ärenden som ska behandlas i styrelsen, mötespraxis och beslutsförfarande. Enligt arbetsordningen behandlar och beslutar styrelsen i ärenden som är av stor betydelse för bolagets strategi, investeringar, organisation och finansiering. Enligt arbetsordningen är styrelsens centrala uppgifter att
• godkänna koncernens och affärsområdenas budgetar och affärsplaner
• kalenderårsvis besluta om investeringsplanen och godkänna betydande investeringar (över en miljon euro)
Atrias styrelse har en nomineringskommitté och en belöningskommitté. Nomineringskommittén består av styrelsens ordförande och förvaltningsrådets ordförande samt en styrelseledamot. Nomineringskommitténs uppgift är att söka styrelseledamöter och ge förslag till förvaltningsrådet. Nomineringskommittén bereder även valet av verkställande direktör och vice verkställande direktör. Alla nomineringskommitténs ledamöter är oberoende av bolaget. Under år 2008 sammanträdde nomineringskommittén fyra (4) gånger.
Belöningskommittén består av två medlemmar: styrelsens ordförande och vice ordförande. Alla belöningskommitténs ledamöter är oberoende av bolaget. Kommitténs uppgift är att bereda frågor som gäller belöning av ledningen och personalens belöningssystem. Under 2008 sammanträdde kommittén två (2) gånger.
Styrelsen har ingen revisionskommitté utan dess uppgifter handhas av styrelsen.
Kommittéerna har inte beslutanderätt utan styrelsen fattar beslut utifrån kommittéernas beredning. Kommittéerna rapporterar om sitt arbete till styrelsen.
Bolaget har en verkställande direktör. Verkställande direktörens uppgift är att leda bolagets verksamhet enligt styrelsens anvisningar och direktiv samt informera styrelsen om hur bolagets affärsverksamhet och finansiella ställning utvecklas. Verkställande direktören svarar även för organiseringen av bolagets löpande förvaltning och övervakar att bolagets kapitalförvaltning ordnats på ett tillförlitligt sätt. Verkställande direktören utses av styrelsen, som beslutar om verkställande direktörens anställningsvillkor.
Uppgifter om verkställande direktören och dennas aktieinnehav lämnas i avsnittet "Styrelsen" på Atrias webbplats (www.atria.fi/konserni). Uppgifterna om aktieinnehav finns i avsnittet "Insiderregister".
Atriakoncernen har en ledningsgrupp med verkställande direktören som ordförande. Ledningsgruppen bistår verkställande direktören i planeringen och den operativa ledningen av verksamheten.
Uppgifter om medlemmarna i ledningsgruppen finns på Atrias webbplats (www.atria.fi/konserni /Förvaltning/Atriakoncernens ledningsgrupp). Uppgifterna om aktieinnehav finns på Atrias webbplats (www.atria.fi/ konserni/Förvaltning/Insiderregister/ Medlem och aktieinnehav).
Syftet med riskhanteringen är att stöda genomförandet av Atrias strategi och uppfyllelsen av målen samt trygga verksamhetens kontinuitet. Mål, principer, ansvar och befogenheter inom Atriakoncernens riskhantering har definierats i riskhanteringspolicyn, som syftar till att främja riskidentifiering och riskmedvetenhet och säkerställa att ledningen erhåller väsentlig och tillräcklig information som stöd för sina beslut. En policyenlig handlingsmodell för kartläggning och rapportering av risker tillämpas samordnat inom koncernens samtliga affärsområden och utgör en integrerad del av den årliga strategiska planeringen. I Atrias rapportering indelas riskerna i fyra kategorier: affärsrisker, operativa risker, finansiella risker och olycksrisker.
Principerna för intern övervakning fastställs av bolagets styrelse. Styrelsen svarar för publicering av delårsrapporterna och bokslutskommunikén och verkställande direktören svarar för rapporteringen till styrelsen. Koncernens verksamhet är indelad i fyra resultatansvariga affärsområden, vilkas ansvariga chefer rapporterar till koncernens verkställande direktör.
Internrevisionens mål är att säkerställa att bolagets samtliga affärsområden iakttar koncernens regler och anvisningar och att affärsverksamheten bedrivs effektivt. Internrevisionens resultat dokumenteras och tas upp för diskussion med ledningen för den verksamhet som är föremål för revisionen innan revisionsrapporten inklusive förslag till förbättringar presenteras för koncernens verkställande direktör.
Föremålen för internrevisionen definieras i samråd med koncernledningen. Revisionsplanen baserar sig också på en årlig koncernövergripande riskkartläggning. Bolagets styrelse godkänner internrevisionens årsplan.
Atria iakttar Nasdaq OMX Helsinki Oy (Helsingforsbörsen) insiderregler, som fastställdes 2.6.2008. Atrias styrelse har fastställt Atrias insiderregler, som innehåller anvisningar för permanenta och projektspecifika insider. Bolagets insiderregler har distribuerats till alla insider.
Enligt bolagsordningen har bolaget minst en (1) och högst fyra (4) ordinarie revisorer samt högst lika många revisorssuppleanter. Revisorerna och revisorssuppleanterna ska vara revisorer eller revisionssamfund godkända av Centralhandelskammaren. Revisorernas mandatperiod utgår när nästa ordinarie bolagsstämma efter valet är till ända.
Atria Abp:s ordinarie bolagsstämma 2008 valde CGR Eero Suomela och CGR Pekka Loikkanen till ordinarie revisorer.
| från år | |
|---|---|
| Förvaltningsrådets ordförande | |
| Ari Pirkola (f. 1959), jordbrukare | |
| medlem i förvaltningsrådet | 2008 |
| från 25.6.2008 | |
| Ahti-Pekka Vornanen (f. 1959), jordbrukare, merkonom 1999 | |
| fram till 25.6.2008 | |
| Förvaltningsrådets vice ordförande | 2007 |
| Esa Kaarto (f. 1959), jorbrukare, agronom, | |
| medlem i förvaltningsrådet | 2002 |
| Förvaltningsrådets medlemmar | |
| Juha-Matti Alaranta (f. 1965), jordbrukare | 2000 |
| Mika Asunmaa (f. 1970), jorbrukare | 2005 |
| Lassi-Antti Haarala (f.1966), jorbrukare, agrolog | 2006 |
| Juhani Herrala (f. 1956), jorbrukare | 2002 |
| Henrik Holm (f. 1966), jorbrukare | 2002 |
| Pasi Ingalsuo (f. 1966), jorbrukare, agrolog | 2004 |
| Veli Koivisto (f. 1952), jorbrukare | 2006 |
| Olavi Kuja-Lipasti (f. 1957), jorbrukare, agronom | 1997 |
| Teuvo Mutanen (f. 1965), jordbrukare | 2007 |
| Seppo Paavola (f. 1962), jorbrukare | 2006 |
| Pekka Parikka (f. 1951), jorbrukare | 2008 |
| Heikki Panula (f. 1955) jorbrukare, agronom | 2005 |
| Pentti Pirhonen (f. 1954), jorbrukare | 1999 |
| Jouni Sikanen (f. 1962), jorbrukare | 2006 |
| Juho Tervonen (f. 1950), jorbrukare | 2001 |
| Timo Tuhkasaari (f. 1965), jorbrukare | 2002 |
| Ahti-Pekka Vornanen (f. 1959), jordbrukare, merkonom 1999 |
Av förvaltningsrådets medlemmar står följande i tur att avgå: Henrik Holm, Juha-Matti Alaranta, Esa Kaarto, Juho Tervonen, Pentti Pirhonen, Seppo Paavola och Jouni Sikanen.
Eero Suomela, CGR Pekka Loikkanen, CGR
PricewaterhouseCoopers Oy, CGR-sammanslutning Markku Tynjälä, CGR
Första rad verkställande direktör Matti Tikkakoski (vänster), styrelsens viceordförande Timo Komulainen, Styrelsens ordförande Martti Selin, förvaltningsrådets ordförande Ari Pirkola och Ilkka Yliluoma. Andra rad förvaltningsrådets viceordförande Esa Kaarto (vänster), Tuomo Heikkilä och Runar Lillandt.
| från år | från år | ||
|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | Ledamöter i styrelsen | ||
| Martti Selin (f. 1946), jordbrukare | 2005 | Tuomo Heikkilä (f. 1948), jordbrukare | 1996 |
| Runar Lillandt (f. 1944), lantbruksråd | 2003 | ||
| Styrelsens viceordförande | 1996 | Matti Tikkakoski (f. 1953), | |
| Timo Komulainen (f. 1953), jordbrukare, agrolog | verkställande direktör, ekonom | 2006 | |
| styrelseledamot | 1993 | Ilkka Yliluoma (f. 1946), lantbruksråd | 2002 |
Styrelsens sekreterare
| Sirpa Huopalainen (f. 1965), jur.kand. | 2008 |
|---|---|
| ---------------------------------------- | ------ |
Verkställande direktör Ekonom, f. 1953 I bolagets tjänst från år 2006
Vice verkställande direktör och verkställande direktörens ersättare Direktör för affärsområdet Atria Finland och Baltikum Direktör, Primärproduktion LVM, f. 1963 I bolagets tjänst från år 1990
Direktör för affärsområdet Atria Ryssland Direktör, Inköpsfunktioner och investeringar AFM, eMBA, f. 1965 I bolagets tjänst från år 1999
Direktör för affärsområdet Atria Scandinavia Direktör, Deli & Concept f. 1966 I bolagets tjänst från år 2006
Ekonomidirektör EM, f. 1964 I bolagets tjänst från år 2007
Jarmo Lindholm Direktör, Produktutveckling och produktgruppsmanagement EM, f. 1973 I bolagets tjänst från år 2002
Pasi Luostarinen Direktör, Brandmanagement Direktör, Pålägg
EM, f. 1966 I bolagets tjänst från år 2000
Jukka Mäntykivi Direktör, Styrning, Logistik och IT SVM, f. 1961 I bolagets tjänst från år 2001
Seija Pietilä Personaldirektör EM, f. 1973 I bolagets tjänst från år 2006
Syftet med informationen till investerare är att säkerställa att marknaden ständigt har tillgång till rätt och tillräcklig information för fastställandet av värdet på aktierna i Atria. För det andra syftar rapporteringen till att sprida mångsidig information till finansmarknaden, utifrån vilken de som har verksamhet på kapitalmarknaderna kan bilda sig en välgrundad uppfattning om Atria som ett placeringsobjekt.
När det gäller investerarrelationerna tillämpar Atria principen om en tyst period. Denna period varar i tre veckor innan en delårsöversikt eller ett bokslut publiceras. Under denna tid ger Atria inga utlåtanden om sin ekonomiska ställning.
Atria publicerar ekonomisk information i realtid på sin webbplats www. atria.fi/konserni. Webbsidorna innehåller årsredovisningar, delårsöversikter samt börs- och pressmeddelanden. Uppgifterna om bolagets största aktieägare och insiders samt innehaven till dessa uppdateras regelbundet på webbplatsen.
Atria Abp:s IR-kontaktperson: Hanne Kortesoja Kommunikations och IR-chef Tfn +358 6 416 8763 Fax +358 6 416 8440 E-post: [email protected]
År 2008 publicerade Atria Abp sammanlagt 72 börsmeddelanden. Meddelandena kan läsas i sin helhet på Atriakoncernens webbplats på adressen www.atria.fi/Meddelanden/Pressmeddelanden/Meddelandearkiv 2008.
2.6. Atria förvärvar Ridderheims Delikatesser
23.6. Konkurrensverket har godkänt Atrias köp av AB Ridderheims Delikatesser
31.7. Atria expanderar affärsverksamheten till Moskva och förvärvar köttförädlingsbolaget OOO Campomos
1.8. Atria ökar tillväxten genom företagsköp i Sverige och Estland, läget på den internationella köttmarknaden försvagade resultatet
Exempel på analytiker som år 2008 följde upp Atriakoncernen som placerinsobjekt:
FIM Abp Jaakko Tyrväinen Tfn. +358 9 613 46 376 E-post: [email protected]
Carnegie Investment Bank AB Tfn. +358 9 618 711 E-post: [email protected]
Evli Pankki Oyj Tuomo Kangasaho Tfn. +358 9 4766 9635 E-post: [email protected]
SEB Enskilda Jutta Rahikainen Tfn +358 9 616 287 13 E-post: [email protected]
Matias Rautionmaa Tfn +358 10 252 4408 E-post: [email protected]
Nordea Markets Rauli Juva
Tfn +358 9165 59944 E-post: [email protected]
eQ Pankki Oy Jarkko Soikkeli Tfn +358 9 6817 8654 E-post: [email protected]
Handelsbanken Capital Markets
Maria Wikström Tfn +358 10 444 2425 E-post: [email protected]
Sofia Pankki Oyj Martin Sundman Tfn +358 10 241 5166 E-post: [email protected]
Kalle Karppinen Tfn +358 10 236 4794 E-post: [email protected]
E. Öhman J:or Fondkommission AB Elina Pennala Tfn +358 9 8866 6043 E-post: [email protected]
ICECAPITAL Securities AB
Robin Santavirta Tfn +358 9 6220 5092 E-post: [email protected]
Huvudkontor: Atriantie 1, Nurmo PB 900, FI-60060 ATRIA Tfn +358 20 472 8111 Fax +358 6 416 8440
Atriakoncernens förvaltning: Läkkisepäntie 23 FI-006300 Helsingfors Fax +358 9 774 1035
Telefonnummer till alla verksamhetsställen i Finland är: +358 20 472 8111.
Atria Finland Ab Huvudkontor: Atriantie 1, Nurmo PB 900, FI-60060 ATRIA Fax +358 6 416 8440
Faktureringsadress: PB 1000 FI-60061 ATRIA
[email protected] www.atria.fi
Kundservicecentral: Varastotie 9, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIA Fax +358 6 416 8202
Ekonomiförvaltning: Vaasantie 1, Seinäjoki PB 900, FI-60060 ATRIA Fax +358 6 416 8207
Kommersiella funktioner: Läkkisepäntie 23 FI-006300 Helsingfors Fax +358 9 774 1035
Övriga kontor: Yrittäjäntie 60 FI-03600 Högfors Fax +358 9 387 2732
Rahikkatie 95 FI-61850 Kauhajoki Fax 6 231 3377
Ankkuritie 2 PB 147, FI-70101 Kuopio Fax 17 262 7776
Pusurinkatu 48 FI-30100 Forssa Tfn +358 3 41 541 Fax 3 415 4244
A-Logistik Ab Atriantie 1, Nurmo PB 900, FI-60060 ATRIA Fax +358 6 416 8038
Tesomanvaltatie 24 FI-33310 Tampere Fax +358 3 345 1297
Atria-Tekniikka Oy Atriantie 1, Nurmo PB 900, FI-60060 ATRIA Fax +358 6 416 8038
ATRIA SCANDINAVIA AB Kontor: Augustendalsvägen 19 Box 1229 SE-131 28 NACKA STRAND, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 19 230 022
SE-697 80 SKÖLLERSTA, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 19 230 022
Drottninggatan 14 SE-252 21 HELSINGBORG, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 42 38 14 61
[email protected] www.atria.se
Atria Concept AB Kontor: Augustendalsvägen 19 Box 1229 SE-131 28 NACKA STRAND, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 8 556 306 60
Drottninggatan 14 SE-252 21 HELSINGBORG SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 42 38 14 61
Augustendalsvägen 19 Box 1229 SE-131 28 NACKA STRAND SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 8 556 306 60
Vindkraftsvägen 5 SE-135 70 STOCKHOLM, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 8 566 490 99
Atria RETAIL AB Kontor/produktion: SE-697 80 SKÖLLERSTA, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 19 230 022
Övriga verksamhetsställen: Skogholmsgatan 12 Box 446 SE-201 24 MALMÖ, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 40 224 273
Grosshandlarvägen 1 Box 42075 SE-126 13 STOCKHOLM, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 8 685 4263
Hjälmarydsvägen 2 Box 1018 SE-573 28 TRANÅS, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 140 573 97
Maskingatan 1 SE-511 62 SKENE, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 320 20 58 10
Svetsaregatan 6 SE-302 50 HALMSTAD, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 35 17 26 00
Johannelundsgatan 44 Box 44069 SE-506 03 BORÅS, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 33 16 95 59
Östanåkravägen 2 SE-340 36 MOHEDA, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 472 726 61
Tryckerigatan 12 SE-571 34 NÄSSJÖ, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 380 153 75
Prästkragens väg 9 Box 188 SE-132 26 SALTSJÖ-BOO, SVERIGE Tfn +46 19 300 300
Falbygdens Ost AB Göteborgsvägen 19 SE-521 30 FALKÖPING, SVERIGE Tfn +46 515 77 66 00 Fax +46 515 77 66 80
Sardus Lätta Måltider AB Hanholmsvägen 25 Box 6015 SE-600 06 NORRKÖPING, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 11 36 67 00
Speditionsvägen 25 SE-142 50 SKOGÅS, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 8 771 59 89
Hagvägen 5 SE-831 48 ÖSTERSUND, SVERIGE Tfn +46 19 300 300 Fax +46 63 852 31
Ridderheims Delikatesser Södra Långebergsgatan 12 SE-421 32 Västrä Frölunda, SVERIGE Tfn +46 31 722 5500 Fax +46-31-722 5505
3-Stjernet A/S Langmarksvej 1 DK-8700 HORSENS, DANMARK Tfn +45 76 28 25 00 Fax +45 76 28 25 01
ooo PIT-PRODUCT pr. Obukhovskoy Oborony 70 RUS-192029, S:t Petersburg, RYSSLAND Tfn + 7 812 33-66-888 Fax + 7 812 346 6176 [email protected] www.pitproduct.ru
ooo MPZ Campomos
Ryabinovaya street, 32 RUS-121471 Moskva, RYSSLAND Tfn +7 495 448 6704 Fax +7 495 4448 4503
AS Valga Lihatööstus Metsa str.19 EE-68206 Valga, ESTLAND Tfn +372 76 79 900 Fax +372 76 79 901 [email protected] [email protected] www.atria.ee
AS Wõro Kommerts Vilja 14b,
65605 Võru, ESTLAND Tfn +372 782 8830 Fax +372 782 8836 www.woro.ee [email protected]
Lihatööstus Vastse-kuuste vald Pölva maakond 63601 Vastse-Kuuste, ESTLAND Tfn +372 7970 216 Fax +372 7970 215 www.vklt.ee [email protected] [email protected]
Tryckta årsredovisningar kan beställas per e-post [email protected] eller telefon +358 6 416 8763.
Atria Abp:s årsredovisning 2008 publiceras på internet på adressen www.atria.fi/konserni.
Koncept och produktion: Viestintätoimisto Selander & Co. Oy Design: Vanto Design Oy
Foto: Studio Sami Helenius (porträtten), Atria Abp, iStockphoto Tryckeri: Hämeen Kirjapaino Oy, 4/2009
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.