AI assistant
Atlas Copco — Annual Report 2014
Mar 12, 2015
2883_10-k_2015-03-12_1272762d-1938-4ea7-a723-ac7126430c25.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
ATLAS COPCO ÅRSREDOVISNING 2014
Atlas Copco uppnådde rekordintäkter, rekordhögt kassaflöde och ett bra resultat i ett blandat affärsklimat.
INNEHÅLL
OM ÅRSREDOVISNINGEN
Atlas Copco tror på att leverera innovativa produkter, pålitlig service och lönsam tillväxt och att samtidigt vara en ansvarsfull samhällsmedborgare. Årsredovisningen speglar Atlas Copcos mål att skapa hållbar, lönsam utveckling och integrerar ekonomisk, hållbarhets- och bolagsstyrningsinformation för att beskriva Atlas Copco på ett övergripande och sammanhängande sätt.
Årsredovisningen är indelad i två delar för enkel navigering.
"DET HÄR ÄR ATLAS COPCO" innehåller relevant information om Atlas Copcos vision, uppdrag, strategi, struktur och styrning, hur vi gör affärer och långsiktiga resultat.
"ÅRET I SAMMANDRAG" beskriver Atlas Copcos prestationer och resultat under året.
| Atlas Copco-gruppen | Omslagets insida |
|---|---|
| Sammanfattning av resultat 2014 | 2 |
| VD och koncernchef | 3 |
| DET HÄR ÄR ATLAS COPCO | 6 |
| Vision och strategi | 6 |
| Mål för hållbar, lönsam utveckling | 7 |
| Medarbetare, processer, struktur och styrning | 9 |
| Så här gör vi affärer | 10 |
| Hur vi skapar värde för alla intressenter | 12 |
| ÅRET I SAMMANDRAG | 14 |
| Förvaltningsberättelse | 14 |
| Marknadsöversikt och efterfrågeutveckling | 14 |
| Viktiga händelser | 15 |
| Ekonomisk översikt och analys | 15 |
| Moderbolaget | 19 |
| Kompressorteknik | 20 |
| Industriteknik | 24 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 28 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 32 |
| Risker, riskhantering och möjligheter | 36 |
| Innovation | 40 |
| Medarbetare | 44 |
| 48 |
|---|
| 49 |
| 52 |
| 54 |
| 56 |
| 66 |
| 71 |
| 108 |
| 110 |
| 122 |
| 123 |
| 124 |
| 125 |
| 132 |
| 133 |
Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen finns på sidorna 14–47 och 56–122. Bolagsstyrningsrapporten som granskats av revisorerna finns på sidorna 56–65.
Hållbarhetsinformation som har granskats översiktligt av revisorerna finns på sidorna 10–13, 40–53 och 125–131.
Notera: Beloppen som presenteras är i MSEK om inte annat anges och siffror inom parentes avser föregående år. I rapporten används genomgående " . " för att markera decimaler.
Framåtblickande uttalanden: Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Förutom de faktorer som särskilt kommenteras kan det faktiska utfallet i väsentlig grad komma att påverkas av andra faktorer som till exempel konjunktureffekter, valutakurs- och räntefluktuationer, politiska risker, inverkan av konkurrerande produkter och deras prissättning, produktutveckling, kommersiella och tekniska svårigheter, leverantörsstörningar och stora kundförluster.
Atlas Copco AB och dess dotterföretag benämns ibland Atlas Copco-gruppen, Gruppen, koncernen eller Atlas Copco. Även Atlas Copco AB kallas ibland Atlas Copco. Med varje hänvisning till styrelsen menas styrelsen för Atlas Copco AB.
KONTAKTINFORMATION:
Investerarrelationer:
Mattias Olsson, chef investerarrelationer [email protected]
Media:
Ola Kinnander, presschef [email protected]
Hållbarhet:
Mala Chakraborti, chef för ansvarsfullt företagande [email protected]
Produktion: Atlas Copco AB, Griller Grafisk Form AB, Text Helene AB. Copyright 2015, Atlas Copco AB, Stockholm. Tryck: Ineko. 9853 8303 02 (4 900 )
VÄLKOMMEN TILL ATLAS COPCO-GRUPPEN
Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder. Under 2014 hade Atlas Copco en omsättning på 94 miljarder kronor och fler än 44 000 anställda.
KOMPRESSORTEKNIK
Intäkter 2014 MSEK 42 165
Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder industrikompressorer, vakuumlösningar, gas- och processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, USA, Kina, Sydkorea, Tyskland, Italien och Storbritannien.
INDUSTRITEKNIK
Intäkter 2014: MSEK 11 450
Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och verkstadsindustrierna, underhåll och fordonsservice. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Japan.
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor ovan och under jord, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.
2012 2013 2014
MSEK %
Nordamerika, 22%
Sydamerika, 15%
Utrustning, 33%
Processindustri, 1%
Bygg- och anläggning, 33%
Asien/Australien, 24%
Afrika/ Mellanöstern, 18% Europa, 21%
Service (förbruknings-) varor) 24%
Service, 43%
Gruv, 66%
BYGG- OCH ANLÄGGNINGS-TEKNIK
Intäkter 2014: MSEK 14 739
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning och tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbeten, olja och gas, energi, borrning och vägbyggen. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, Sverige, USA, Kina, Indien och Brasilien.
Orderingången av anläggningsmaskiner var i stort sett oförändrad. Den förbättrades i Nordamerika medan den utvecklades negativt i Sydamerika. Specialiserad uthyrning såväl som serviceverksamheten utvecklades väl och affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro och produktutveckling.
Affärsområdet uppnådde en god ordertillväxt i samtliga större regioner och för de flesta typer av industriverktyg och monteringssystem. Tillväxten gynnades av fordons- och verkstadsindustrins investeringar och av en stark utveckling för serviceverksamheten. Affärsområdet förvärvade Henrob, en pionjär och marknadsledare inom självstansande nitning och fortsatte att investera i marknadsnärvaro, produktutveckling och service.
Efterfrågan på gruv- och bergbrytningsutrustning var fortsatt på en låg nivå och ordervolymerna minskade något jämfört med 2013. Serviceverksamheten var stabil, medan orderingången på förbrukningsvaror minskade. Affärsområdet identifierade och genomförde ytterligare effektiviseringsåtgärder för att anpassa kostnaderna till den låga efterfrågan och gjorde ett förvärv.
VI STÅR FÖR HÅLLBAR PRODUKTIVITET
93 721
under 2014
Rörelsemarginal
18.2%
under 2014
Utgifter för forskning och utveckling
+30%
till MSEK 2 991
Föreslagen utskiftning, SEK
12.00
per aktie
KOMPRESSORER MED VARVTALSSTYRNING FIRAR 20 ÅR
Sedan lanseringen har dessa energieffektiva kompressorer lett till besparingar inom industrin motsvarande elförsörjningen för samtliga hushåll i Paris under ett år.
SE SIDAN 43
Atlas Copco uppnådde rekordintäkter under 2014 i ett blandat affärsklimat med bidrag från strategiska förvärv och växande serviceverksamhet.
VD-ORD PÅ SIDAN 4
Industriteknik förvärvade Henrob, en pionjär och marknadsledare inom självstansande nitning.
LÄS MER PÅ SIDAN 24
TILL MINNE AV PETER WALLENBERG 1926–2015
Atlas Copcos hedersordförande Peter Wallenberg, som var aktiv i bolaget i mer än 61 år, gick bort vid 88 års ålder i januari 2015.
SIDAN 56
VATTEN ÅT ALLA 30 ÅR
Under 2014 firade Atlas Copcos främsta samhällsengagemang Vatten åt Alla 30 år. Sedan starten har Vatten åt Alla gett drygt 1.5 miljoner människor tillgång till rent vatten.
SIDAN 51
SAMMANFATTNING AV RESULTAT 2014
| EKONOMI | Enhet | Mål | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | MSEK | 93 873 | 81 290 | +15 | |
| Intäkter | MSEK | 8% tillväxt | 93 721 | 83 888 | +12 |
| EBITDA | MSEK | 20 724 | 19 759 | +5 | |
| Rörelseresultat | MSEK | 17 015 | 17 056 | 0 | |
| – i procent av intäkterna | % | 18.2 | 20.3 | ||
| Justerat rörelseresultat | MSEK | 17 744 | 16 993 | +4 | |
| – i procent av intäkterna | % | 18.9 | 20.3 | ||
| Resultat före skatt | MSEK | 16 091 | 16 266 | –1 | |
| – i procent av intäkterna | % | 17.2 | 19.4 | ||
| Årets resultat | MSEK | 12 175 | 12 082 | +1 | |
| Resultat per aktie före utspädning | SEK | 10.01 | 9.95 | ||
| Resultat per aktie efter utspädning | SEK | 9.99 | 9.92 | ||
| Utdelning per aktie | SEK | Cirka 50% av resultat per aktie |
6.00 1) | 5.50 | +9 |
| Automatisk inlösen per aktie | SEK | 6.00 1) | – | ||
| Eget kapital per aktie | SEK | 42 | 33 | ||
| Operativt kassaflöde | MSEK | 13 869 | 9 888 | +40 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | Fortsatt hög | 24.3 | 27.8 | |
| Avkastning på eget kapital | % | 28.1 | 33.6 |
| MILJÖ | Enhet | Mål | 2014 | 2013 | Förändring | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koldioxidutsläpp | '000 ton | 330 | 309 | +21 | ||
| – från verksamheten (Scope 1+2) | '000 ton | –20%/KSV | 124 | 109 | +15 | |
| – från transporter (Scope 3) | '000 ton | –20%/KSV | 206 | 200 | +6 | |
| Vattenförbrukning | '000 m3 | +/–0 m3/KSV | 690 | 714 | –24 | |
| Andel återanvänt eller återvunnet avfall | % | 100 | 93 | 93 | 0 | |
| ISO 14001 miljöledningssystem | % av kostnad för sålda varor | 100 | 96 | 97 | –1 |
| MEDARBETARE, HÄLSA OCH SÄKERHET | Enhet | Mål | 2014 | 2013 | Förändring | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | antal | 43 645 | 40 159 | +3 486 | ||
| Kompetensutveckling | timmar/anställd | 41 | 40 | +1 | ||
| Årliga utvecklingssamtal | % | 100 | 82 | 82 | 0 | |
| Intern rörlighet | % | Uppmuntra | 7.2 | 7.7 | –0.5 | |
| Andel kvinnor av anställda | % | Öka | 17.1 | 16.8 | +0.3 | |
| Mångfald i nationalitet bland de högsta cheferna | antal | Öka | 54 | 52 | +2 | |
| Sjukfrånvaro | % | <2.5 | 1.9 | 2.0 | –0.1 | |
| Olyckor | antal/en miljon timmar | 0 | 4.7 | 5.4 | –0.7 | |
| Dödsfall | antal | 0 | 1 | 0 | +1 | |
| OHSAS 18001 system för hälsa och säkerhet | % av kostnad för sålda varor |
100 | 91 | 89 | +2 |
| STYRNING | Enhet | Mål | 2014 | 2013 | Förändring | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Rapportering till hotline | antal | Uppmuntra | 47 | 47 | 0 | |
| Betydande leverantörers engagemang i Affärskoden | % | 100 | 82 | 72 | +10 |
Positiv trend/målet uppnått Neutral trend Negativ trend/målet inte uppnått
1) Enligt styrelsens förslag.
En sammanställning av Gruppens mål finns på sidan 7.
Atlas Copco 2014 3
FOKUS PÅ INNOVATION ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG
Atlas Copco uppnådde rekordintäkter under 2014 i ett blandat affärsklimat, med bidrag från strategiska förvärv och växande serviceverksamhet. Gruppen uppnådde också ett rekordhögt kassaflöde och en bra vinst. Vi står starka och kommer att växa oss än starkare i vår strävan efter att vara First in Mind—First in Choice ® och leverera hållbar produktivet för våra kunder.
"Sammantaget står service för 43% av Gruppens intäkter"
Står starkt
Tillverkningsindustrin var gynnsam och vår försäljning av industriverktyg såväl som små och medelstora kompressorer ökade. Orderingången för bygg- och anläggningsutrustning var i stort sett oförändrad i ett svårt marknadsläge, medan gruvutrustning och stora kompressorer hade en svag utveckling på grund av låga investeringar i Asien.
Jag är glad att se att vi, i detta utmanande klimat med blandad efterfrågan för Atlas Copcos utrustning och service, lyckades befästa vår starka marknadsposition och ytterligare stärkte vår serviceverksamhet, som fortsatte att växa i en bra takt. Totalt växte orderingången 1% organiskt.
Vi gjorde flera förvärv, vilka skapade nya möjligheter med ett breddat produktsortiment för våra kunder och bidrog till att Gruppen slog rekord både i orderingång och intäkter. Det utmanande affärsklimatet, speciellt i vårt gruvsegment, tvingade oss att vidta åtgärder för att förbättra effektiviteten för att säkra den långsiktiga konkurrenskraften. Sammantaget kunde vi rapportera en god vinst. För 2015 och framåt står Gruppen stark och vår ledstjärna fortsätter att vara våra fem strategiska pelare för lönsam tillväxt: närvaro, innovation, service, effektivitet, och medarbetare.
Global närvaro
Med mer än 44 000 medarbetare i 91 länder och försäljning i över 180 länder är Atlas Copco en verkligt global organisation.
Vi vet att vi måste finnas nära kunderna för att fortsätta vara framgångsrika. Men närvaro är inte bara en fråga om geografi. Det handlar också om att finnas i rätt marknadssegment, med rätt produkterbjudande och servicekapacitet. Under 2014 gjorde Gruppen två större förvärv som gav oss tillgång till angränsande och väldigt attraktiva marknader. I början av året välkomnade vi Edwards Group som gjorde oss till marknadsledare inom vakuumlösningar. Vakuumteknologin, som skapar en ren miljö för känslig tillverkning såsom av halvledare och plattskärmar, har många gemensamma kunder med vår kompressorverksamhet. Med Edwards som en del av Gruppen kan vi erbjuda kunderna heltäckande lösningar som ökar deras produktivitet. Det andra förvärvet var Henrob, som har gjort oss till marknadsledare inom självstansande nitning, en mekanisk monteringsmetod för att sammanfoga lager av material där svetsning är svårt, till exempel aluminium. Biltillverkare använder tekniken i allt större utsträckning då de bygger fordon i nya material som gör dem lättare och mer energieffektiva. Den helt nya 2015 Ford F-150*, till exempel, USA:s bäst säljande fordon under 32 år, är byggd i en extra hållfast aluminiumlegering med hjälp av Atlas Copco Henrobs teknologi.
Innovationer som ökar kundernas produktivitet
Innovationer fortsätter att vara ett av våra fokusområden. Vi har fler än 3 100 ingenjörer som arbetar med forskning och utveckling. Kontinuerligt optimerar vi våra investeringar inom området och arbetar för att reducera tiden det tar för nya uppfinningar att nå marknaden. Varför detta fokus på innovation? En del av svaret är att det stödjer våra mål för en hållbar, lönsam tillväxt. Vi arbetar för att öka vår konkurrenskraft genom att förbättra kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020 med hjälp av produkter som är utvecklade, tillverkade och inköpta på ett ansvarsfullt sätt. Det är därför vi är så fokuserade på att erbjuda högkvalitativa produkter som är mer produktiva, energieffektiva, säkra, ergonomiska, lättare eller som på andra sätt gör kunderna mer framgångsrika. Den GA VSD+-kompressor som vi framgångsrikt lanserade 2013 är ett perfekt exempel på en mycket innovativ maskin som ökar kundernas produktivitet samtidigt som den minskar miljöpåverkan. Kompressorer används i stort sett överallt i samhället och industrin: på byggarbetsplatser, oljeplattformar, sjukhus, i tillverknings- och processindustrin, för att nämna några områden. Atlas Copco var först med varvtalsstyrning 1994. Tekniken gör det möjligt för kompressorer att drivas med exakt det varvtal som krävs, vilket minskar energiförbrukningen. Den nya VSD+-teknologin, som har ett unikt och patenterat drivsystem, minskar energianvändningen med mer än hälften jämfört med traditionella kompressorer. Om varje oljesmord skruvkompressor som säljs i världen var en VSD+ skulle de årliga koldioxidutsläppen minska med mer än fyra miljoner ton, motsvarande utsläppen från nästan 900 000 bilar. Detta är verkligen vår tids kompressor – den som världen behöver.
Gruvindustrin är ett annat område som förändras genom innovationer. Atlas Copco erbjuder automationsteknologier som gör det möjligt för maskinoperatörerna att fjärrstyra utrustningen på säkert avstånd från högriskområden. Vårt fokus för utvecklingen är nu teknologier som gör det möjligt för operatören att styra flera maskiner från kontrollrummet, vilket ökar kundernas effektivitet.
Andra innovativa produkter inkluderar ergonomiska monteringsverktyg som inte bara drar åt bultar med samma moment varje gång, men som även möjliggör spårbarhet, vilket ger kunden en dokumentation av monteringsprocessen. Det är särskilt värdefullt inom fordonsindustrin, där bilarnas kvalitet och säkerhet är så viktig.
Ett sista exempel på nya innovationer är inom utrustning för vägbyggen, där vi har skapat ett system som används i våra nya Atlas Copco Dynapac-vältar som kapar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp genom att säkerställa att endast den mängd energi används som krävs vid varje givet ögonblick.
Robust service för tillförlitliga maskiner
Vår serviceverksamhet har fortsatt att göra framsteg sedan 2008 då Kompressorteknik fick sin egen dedikerade servicedivision och 2011 när de andra affärsområdena följde
"För att vara fortsatt konkurrenskraftiga måste vi vara kapitallätta och flexibla"
efter. Gruppen har nu nästan 13 000 medarbetare inom service och tillsammans med våra indirekta kanaler täcker vi hela planeten. Sammantaget står service för 43% av våra intäkter. Vi utökar användningen av Smartlink, ett nytt dataövervakningssystem för våra kompressorer som signalerar exakt när utrustningen är i behov av underhåll – vilket gynnar både kunder och oss.
Kunderna vill veta att deras maskiner fungerar utan avbrott då stillastående utrustning kan vara väldigt kostsam. Med vår service kan kunderna vara trygga med att vi säkerställer att installationen fungerar när den behövs.
Vi måste visa fler av Atlas Copcos kunder att de verkligen tjänar på att låta oss – som, trots allt, känner utrustningen bäst – göra jobbet. Vi strävar efter att serva så gott som all utrustning som vi har sålt.
Effektivitet i alla lägen Atlas Copco arbetar ständigt för att förbättra verksamheten. Vi kopplar samman våra medarbetare världen över, kortar ned monteringstider och påskyndar leveranser samtidigt som vi gör dem mer tillförlitliga. Ibland måste vi konsolidera tillverkningen. Vid andra tillfällen tvingas vi tyvärr minska antalet anställda vilket var fallet förra året inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. För att vara fortsatt konkurrenskraftiga måste vi vara kapitallätta och flexibla. För att förbättra vår samverkan och vårt stöd till kunderna, arbetar vi med att modernisera och digitalisera vår verksamhet, med början i Europa.
Operativ effektivitet handlar också om att erbjuda en trygg arbetsmiljö för alla våra medarbetare, utan arbetsrelaterade olyckor. Friska och motiverade medarbetare är nyckeln till framgång.
Vi är fortsatt engagerade i FN:s Global Compact, vilket återspeglas i vår egen affärskod. Vi är övertygade om att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption skapar långsiktigt affärsvärde. Föregångare inom hållbarhet har visat sig överträffa andra bolag ekonomiskt, och vi är stolta över att återigen finnas med på den årliga Global 100-listan och i Dow Jones Sustainability-index. Vi placerade oss som nummer sju globalt i Newsweeks Green Rankings, en av världens främsta rankingar över hållbara företag.
Engagemang och kompetens
Vi fortsätter att investera i kompetens ut veckling av våra medarbetare, övertygade om att vi kommer att ha en konkurrensfördel om de bemästrar sina uppgifter snabbare eftersom de då kan skapa mer värde för våra kunder. Ett exempel på idén att utveckla kompetens snabbare finns inom affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. En av affärsområdets utmaningar var att effektivt utbilda tekniker och säljpersonal världen över, mot bakgrund av att de talar så många olika språk. Numera, när affärsområdet lanserar en produkt, tas en visuellt attraktiv video fram som visar maskinerna på ett språk som alla förstår. Alla medarbetare ska se filmerna innan de besöker sina kunder. Kunderna gynnas av att samverka med kunniga representanter för Atlas Copco som kan finna de bästa lösningarna för att öka produktiviteten.
Atlas Copco strävar efter att attrahera duktiga medarbetare som vill växa, och vi vill att arbetskraften ska karakteriseras av mångfald när det gäller kön, ålder och nationalitet. För första gången i företagets historia är andelen kvinnliga chefer i Gruppen lika stor som andelen kvinnliga med arbetare, cirka 17%. De 417 högsta cheferna har 54 nationaliteter, vilket speglar vår ambition att använda kompetensen i hela företaget.
Fortsatt starkare Jag är säker på att Atlas Copco kommer att fortsätta växa sig starkare genom att arbeta enligt dessa fem strategiska pelare och på så sätt göra kunderna mer produktiva. De globala, långsiktiga trenderna är på vår sida, till exempel industrins krav på energieffektivitet och produktivitet, samt urbaniseringen som kräver investeringar i infrastruktur. Detta kommer att stödja tillväxten i Asien, Sydamerika och Afrika där affärsklimatet försvagats något nyligen. Nordamerika ser solitt ut och Europa har god chans att äntligen börja växa igen.
Vi kommer att utöka våra fyra affärsområden men samtidigt hålla fast vid vår kärna. Vi kommer att fortsätta expandera
vår marknadsnärvaro och ytterligare för bättra vår serviceverksamhet som fortfarande har stora tillväxtmöjligheter.
Till sist Vi minns med värme Peter Wallenberg, vår hedersordförande som gick bort i början av året. Vi kommer att minnas Peter som den mest engagerade förespråkaren för Atlas Copco någonsin. Han var en verklig inspiratör för mig personligen och för ett oräkneligt antal tidigare kollegor och vänner inom Atlas Copco under sina drygt 61 aktiva år i Gruppen.
Tack till alla våra kunder, affärs partner, medarbetare samt aktieägare för er lojalitet och ert förtroende. Vi är ett stolt team, särskilt när vi skapar ökad produktivitet åt våra kunder.
Ronnie Leten VD och koncernchef Stockholm den 29 januari 2015
DET HÄR ÄR ATLAS COPCO
Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi.
VISION OCH STRATEGI
Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice® för sina kunder och andra huvudsakliga intressenter, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer. Uppdraget är att uppnå en hållbar, lönsam utveckling. Hållbarhet spelar en central roll i Atlas Copcos vision och det är en viktig del av koncernens uppdrag.
En integrerad hållbarhetsstrategi, med stöd av ambitiösa mål, hjälper företaget att leverera ökat värde till alla intressenter på ett sätt som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt. För att uppfylla uppdraget har styrelsen antagit ett antal mål. Strategier och resultat presenteras löpande i denna årsredovisning.
Skapar värde för alla intressenter
Gruppens mål som infördes 2011 syftar till att kontinuerligt leverera hållbar, lönsam utveckling. Det innebär ett ökat ekonomiskt värdeskapande och samtidigt en positiv inverkan på samhället och miljön och på så vis skapas gemensamma värden. För att uppnå detta har fem strategiska grundpelare definierats som avgörande.
För ytterligare information om bolagsstyrning, styrelse och koncernledning, se sidorna 56–65.
- För ytterligare information om riskhantering, se sidorna 36–39.
- Detaljerad information om affärsområdena finns på sidorna 20–35.
STRATEGISKA GRUNDPELARE FÖR HÅLLBAR LÖNSAM TILLVÄXT
NÄRVARO
Öka marknadsnärvaron och -penetrationen och utöka produkt- och serviceerbjudandet inom utvalda marknadssegment.
INNOVATION
Investera i forskning och utveckling och kontinuerligt lansera nya produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.
SERVICE
Öka serviceerbjudandet, utföra service på en högre andel av den installerade utrustningen och ge kunderna trygghet.
EFFEKTIVITET
Ständigt sträva efter att förbättra verksamhetens resultat med en effektiv och ansvarsfull användning av humankapital, naturresurser och kapital.
MEDARBETARE
Attrahera, rekrytera och utveckla kompetenta medarbetare och hitta sätt att utveckla deras kompetens snabbare.
DET FINNS ALLTID ETT BÄTTRE SÄTT
VÅRA KÄRNVÄRDEN
Våra kärnvärden avspeglas i hur vi uppför oss internt och i våra relationer med externa intressenter.
SAMVERKAN
Vi samverkar med och utvecklar nära relationer med kunder, internt och externt, samt med andra intressenter. Medan vi samverkar på många olika sätt, är vi övertygade om att personliga kontakter är de mest effektiva.
INNOVATION
Vår innovativa anda återspeglas i allt vi gör. Kunderna förväntar sig det bästa från vår Grupp och vår målsättning är att alltid leverera högkvalitativa produkter och service som ökar kundernas produktivitet och konkurrenskraft.
ENGAGEMANG
Vi arbetar över hela världen med ett långsiktigt engagemang för våra kunder i respektive land och marknad där vi finns representerade. Vi håller våra löften och strävar efter att alltid överträffa högt ställda förväntningar.
MÅL FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM UTVECKLING
| De kundfokuserade målen syftar till att säkerställa ökad marknadsnärvaro, kundnöjdhet och -lojalitet. Atlas Copco levererar energieffektiva, produktiva, säkra och tillförlitliga |
MÅL FÖR PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR |
First in Mind—First in Choice ®, förstahands valet för kunder och potentiella kunder för alla varumärken |
Öka kundlojaliteten | Öka kundernas energi effektivitet med 20% till år 2020* |
Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| produkter och lösningar genom innovationer och ständiga förbättringar. |
First in Mind—First in Choice ®, den arbetsgivare som nuvarande och framtida medarbetare |
Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda |
Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet Uppmuntra till intern rörlighet |
Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda Inga arbetsrelaterade olyckor |
||
| Verksamhetsmålen fokuserar på personal utveckling, miljöresultat, hälsa och säkerhet, samt på affärsetik och integritet. |
VERKSAM HETSMÅL |
väljer först Ingen korruption och inga mutor |
Arbeta med affärspartner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder |
Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv |
Sjukfrånvaro under 2.5% Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard |
|
| Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020* |
Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020* |
Behålla vatten förbrukningen på nuvarande nivå* |
Återanvända eller återvinna avfall |
|||
| De finansiella målen syftar till att stödja ökat ekonomiskt värde skapande. |
FINANSIELLA MÅL |
Årlig försäljningstillväxt på 8% över en konjunkturcykel |
Bibehållen hög avkastning på sysselsatt kapital |
Alla förvärvade verk samheter ska bidra till värdeskapande |
Årlig utdelning på cirka 50% av resultat per aktie |
* Från 2010
ATLAS COPCO-GRUPPEN FÖRENAS OCH STÄRKS AV …
En gemensam vision och identitet
Gemensamma varumärken
Gemensamma resurser och infrastruktur
Gemensamma processer och goda erfarenheter som samlas i databasen The Way We Do Things
Delade finansiella och personella resurser, och deras fria rörlighet
Företagskulturen och värderingarna: samverkan, engagemang och innovation
En gemensam ledarskapsmodell
Gemensamma leverantörer av tjänster
STRUKTUR OCH STYRNING
Atlas Copcos organisation bygger på principen om decentraliserat ansvar och befogenheter. Atlas Copcos verksamhet är organiserad i fyra affärsområden och består av 23 divisioner. Varje operativ enhet har en styrelse, "business board", som avspeglar Gruppens operativa struktur. Den ansvarar för att ge råd och fatta beslut i strategiska och operativa frågor. Den säkerställer också att kontroller och bedömningar görs. Dessutom har varje juridisk enhet en styrelse som fokuserar på regelefterlevnad och som avspeglar den legala strukturen i Gruppen.
MEDARBETARE
Atlas Copcos tillväxt är nära sammankopplad med hur väl Gruppen lyckas med att vara en god arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller kvalificerade och motiverade medarbetare. Den globala verksamheten sköts av ett stort antal bolag och Atlas Copco arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling, att medarbetarna delar med sig av sina kunskaper och med att implementera kärnvärdena: samverkan,
engagemang och innovation. Alla medarbetare förväntas bidra genom att sträva efter att uppnå sina egna och Gruppens mål. Atlas Copcos definition av gott ledarskap är förmågan att skapa bestående resultat.
PROCESSER
Gruppgemensamma strategier, processer, principer, riktlinjer och goda exempel är samlade i databasen The Way We Do Things. Den omfattar bolagsstyrning, säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet, redovisning och affärskontroll, finans, skatt, revision och internkontroll, IT, personal, juridik, kommunikation och varumärkesstrategi, krishantering, administrativa tjänster, försäkrings- och standardiseringsfrågor samt förvärv. Informationen lagras elektroniskt och finns tillgänglig för alla medarbetare. Även om processerna till stor del är självförklarande utbildas cheferna regelbundet i hur processerna ska implementeras. Oavsett var Atlas Copcos medarbetare är stationerade förväntas de arbeta efter dessa processer, principer och riktlinjer.
VI STÅR FÖR HÅLLBAR PRODUKTIVITET
Vi tar ansvar gentemot kunderna, miljön och människorna omkring oss. Vi skapar varaktiga resultat. Det är det vi kallar hållbar produktivitet.
Varje affärsområde har en servicedivision med globalt ansvar för service av affärsområdets produkter och lösningar.
Gemensamma tjänsteleverantörer – interna eller externa – har etablerats med uppdrag att tillhandahålla tjänster snabbare, till högre kvalitet och till en lägre kostnad, så att divisionerna kan fokusera på sina kärnverksamheter.
Styrelsen ansvarar för organisationen och förvaltningen av Gruppen, att löpande bedöma Gruppens finansiella ställning, ekonomiska, legala, sociala och miljömässiga risker och se till att organisationen är utformad för tillfredsställande kontroll. Styrelsen godkänner formellt Affärskoden.
VD och koncernchef är ansvarig för den löpande förvaltningen av Gruppen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Han är ansvarig för att se till att organisationen arbetar för att uppnå målen för en hållbar, lönsam utveckling.
Affärsområdena ansvarar för att utveckla sin respektive verksamhet genom att implementera och följa upp strategier och mål för att uppnå en hållbar, lönsam utveckling.
Divisionerna är separata operativa enheter, var och en ansvarig för att leverera resultat i linje med de strategier och mål som fastställts av affärsområdet. Varje division har globalt ansvar för ett specifikt produkt- eller serviceerbjudande. En division kan ha ett eller flera produktbolag (enheter som ansvarar för produktutveckling, tillverkning och marknadsföring) och har flera marknadsbolag (enheter som ansvarar för kundkontakter, försäljning och service) som är dedikerade eller som delas med andra divisioner.
SÅ HÄR GÖR VI AFFÄRER
Atlas Copco kännetecknas av fokuserade verksamheter, en global närvaro med direktförsäljning och -service, en stark, stabil och växande serviceverksamhet, professionella medarbetare och en flexibel tillverkning som binder lite kapital. Atlas Copco står för hållbar produktivitet, vilket innebär att vi gör allt vi kan för att skapa varaktiga resultat med en ansvarsfull användning av humankapital, naturresurser och kapital.
Försäljning och service
Kundfokus är en ledstjärna för Atlas Copco. Ambitionen är att ha goda relationer med slutkunder och hjälpa dem att öka sin produktivitet på ett hållbart sätt. Försäljning och service sker främst direkt, men kompletteras med andra försäljningskanaler, till exempel genom distributörer, för att maximera marknadsnärvaron. Gruppen har försäljning i fler än 180 länder och cirka 80% av försäljningen sker direkt till slutanvändaren.
Försäljningen av utrustning utförs av ingenjörer med hög kunskap om tillämpningarna och ambitionen är att erbjuda den bästa lösningen för kundens specifika tillämpning.
Service och underhåll som utförs av kvalificerade tekniker är en viktig del av erbjudandet. Inom varje affärsområde finns en särskild division som ansvarar för service. Ansvaret omfattar utveckling av serviceprodukter, försäljning och marknadsföring, teknisk support samt leverans av service och uppföljning.
Stabil serviceverksamhet
Mer än 40% av intäkterna genereras av service (reservdelar, underhåll, reparationer, förbrukningsvaror, tillbehör och uthyrning). Dessa intäkter är mer stabila än försäljning av utrustning och utgör en stark bas för verksamheten.
FAKTORER SOM DRIVER FÖRSÄLJNINGEN
Öka kundlojalitet
Dagligen, efter kontakt med Atlas Copco i samband med köp eller service, får tusentals kunder besvara enkäter där de ombeds lämna synpunkter. Kunder involveras ofta i diskussioner för att ge återkoppling som kan lösa problem och förbättra produkter och service. Ett antal nyckeltal har fastställts, exempelvis tillgängligheten av reservdelar, vilka följs upp kontinuerligt för att säkerställa att kundnöjdheten förbättras.
Tillverkning och logistik
Tillverkningsfilosofin är att internt konstruera och tillverka de komponenter som är kritiska för utrustningens prestanda. För icke-kritiska komponenter drar Atlas Copco nytta av affärspartners kapacitet och kompetens och samarbetar med dem för att kontinuerligt uppnå produkt- och processförbättringar. Ungefär 75% av produktionskostnaden för utrustning utgörs av inköpta komponenter och cirka 25% av internt tillverkade komponenter, monterings- och indirekta kostnader.
Utrustning står för mindre än 60% av intäkterna och Atlas Copco har organiserat sin tillverkning och logistik för att snabbt kunna anpassa sig till förändringar i efterfrågan på utrustning. Tillverkningen av utrustning baseras främst på kundorder och bara viss standardutrustning med höga volymer tillverkas utifrån förväntad efterfrågan.
Monteringen av utrustning utförs till stor del i egna fabriker. Monteringen är vanligtvis effektiv och flödesorienterad och den slutliga produkten levereras normalt sett direkt till slutanvändaren. Organisationen arbetar kontinuerligt med att använda humankapital, naturresurser och kapital mer effektivt.
Innovation
Atlas Copco är övertygad om att det alltid finns ett bättre sätt att göra saker. Innovation och produktutveckling är centralt för Gruppen och alla produkter utformas internt. En
AFFÄRSKODEN
De interna policydokument som rör affärsetik, samt sociala och miljömässiga frågor sammanfattas i Atlas Copcos affärskod. Alla medarbetare och chefer i Gruppens företag, liksom affärspartner, förväntas följa dessa riktlinjer.
viktig aktivitet är att utveckla nya eller förbättrade produkter som ger påtagliga fördelar när det gäller produktivitet, energieffektivitet och/eller lägre livscykelkostnad för kunden och som samtidigt kan tillverkas effektivt. Atlas Copco skyddar tekniska innovationer med patent.
Innovation omfattar också processer för att förbättra flödet och användningen av tillgångar och information. Innovation förbättrar kundnöjdheten och bidrar till att stärka kundrelationer, varumärket, såväl som resultatet. Ineffektivitet måste alltid ifrågasättas.
Investeringar i anläggningstillgångar och behov av rörelsekapital
Investeringarna i materiella anläggningstillgångar är måttliga och kan anpassas till förändringar i efterfrågan på kort och medellång sikt. De flesta investeringarna relaterar till maskiner för tillverkning av komponenter och produktionsenheter för att tillverka nyckelkomponenter och för montering.
Gruppens behov av rörelsekapital påverkas av att försäljning och service huvudsakligen sker direkt, vilket kräver ett visst mått av lager och kundfordringar, samt av
tillverkningsfilosofin. I en förbättrad konjunktur med högre volymer behövs mer rörelsekapital. Om konjunkturen försämras kommer behovet av rörelsekapital att minska.
Förvärv
Förvärv sker främst inom eller mycket nära redan befintliga kärnverksamheter. Samtliga divisioner måste kartlägga och utvärdera närliggande verksamheter som kan erbjuda påtagliga synergier med befintliga verksamheter. Samtliga förvärvade verksamheter förväntas bidra till att skapa ekonomiskt värde.
Humankapital
Atlas Copco strävar efter att vara en god arbetsgivare för att attrahera, utveckla och behålla kvalificerade och motiverade medarbetare. Medarbetarna är själva ansvariga för sin yrkeskarriär och stöds genom fortlöpande kompetensutveckling och en intern arbetsmarknad. Anställda uppmuntras att utvecklas professionellt och att ta sig an nya befattningar.
Om företaget behöver anpassa kapaciteten i en försämrad konjunktur, är den första åtgärden att stoppa rekryteringar. Uppsägningar sker i sista hand.
FLEXIBEL OCH MOTSTÅNDSKRAFTIG VERKSAMHET
HUR VI SKAPAR VÄRDE F
RESURSER
SYSSELSATT KAPITAL MSEK 70 953
MSEK 2 765 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
MSEK 14 114 Investeringar i nya verksamheter*
består av inköpt material och komponenter
och utveckling var MSEK 2 991
RÅMATERIAL 121 984 ton järn och stål användes under 2014
477 GW total energianvändning h
ningen kommer från förnybara energikällor
* Företagsvärde av förvärvade verksamheter, se not 2
VÄRDESKAPANDE AKTIVITETER
Time to competence för att minimera tiden det tar att omvandla kunskap till resultat SIDAN 47
41 timmar genomsnittligt
antal utbildningstimmar per anställd
Lokal närvaro med en
50% av medarbetarna arbetar med marknadsföring, försäljning eller service
Mångfald stimulerar innovation och förbättrar förmågan att arbeta i olika kulturer SIDAN 45
LEAN Kapitallätt och flexibel tillverkning
4 915 BETYDANDE LEVERANTÖRER – vi drar nytta av våra affärspartners kompetens
FÖRVÄRV ERBJUDER PÅTAGLIGA SYNERGIER MED DE BEFINTLIGA VERKSAMHETERNA
Produktutveckling utifrån ett livscykelperspektiv SIDAN 43
användning av flygfrakt SIDAN 53
E FÖR ALLA INTRESSENTER
Atlas Copco har som vision att bli och förbli First in Mind—First in Choice® för alla sina intressenter. Gruppens mål syftar till att kontinuerligt leverera hållbar, lönsam utveckling. Det innebär ett ökat ekonomiskt värdeskapande och samtidigt en positiv inverkan på samhället och miljön. På så vis skapas gemensamma värden.
På detta uppslag finns ett antal exempel hur vi med en ansvarsfull användning av humankapital, naturresurser och kapital skapar värde för kunder, medarbetare, affärspartner, aktieägare, såväl som för samhället och miljön.
ÅRET I SAMMANDRAG
MARKNADSÖVERSIKT OCH EFTERFRÅGEUTVECKLING
Den totala efterfrågan på Atlas Copcos utrustning och service förbättrades något under 2014. Orderingången för små och medelstora kompressorer till tillverkningsindustrin ökade, medan orderingången för stora kompressorer för processindustrin minskade. Orderingången för vakuumlösningar var stark. Orderingången för industriverktyg och monteringssystem ökade, med stöd av investeringar från motorfordons-, flyg- och elektronikindustrin. Efterfrågan på entreprenadmaskiner till infrastruktur- och anläggningsarbeten var relativt svag och orderingången var i stort sett oförändrad. Efterfrågan på gruv- och bergbrytningsutrustning var fortsatt på en låg nivå och ordervolymerna var något lägre jämfört med föregående år.
Serviceverksamheten fortsatte att utvecklas positivt. Service och reservdelar hade en organisk tillväxt på nästan 5%. Specialiserad uthyrning hade också en positiv utveckling, medan förbrukningsvaror för gruv- och anläggningsverksamhet utvecklades negativt. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 20–35.
Gruppens orderingång ökade 15% till rekordhöga MSEK 93 873 (81 290). Den organiska ordertillväxten var 1%, mer fördelaktiga växelkurser bidrog med 2% och förvärv med 12%, varav 11% är hänförligt till Edwards.
Nordamerika
Orderingången i lokala valutor i Nordamerika ökade med 26% och med 10% exklusive Edwards. Främst USA, men även Kanada och Mexiko uppnådde tillväxt. Ordervolymerna ökade för industriverktyg och monteringssystem, för bygg- och gruvutrustning samt för små och medelstora industrikompressorer, medan de var lägre för stora kompressorer. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden. Totalt stod Nordamerika för 23% (20) av orderingången.
Sydamerika
Den sydamerikanska orderingången ökade med 6% i lokala valutor. Orderingången ökade för samtliga affärsområden, med undantag för Bygg- och anläggningsteknik. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden. Totalt stod Sydamerika för 9% (10) av orderingången.
Europa
Orderingången i lokala valutor i Europa ökade med 10% och med 4% exklusive Edwards. Samtliga affärsområden uppnådde låg ensiffrig organisk tillväxt. Geografiskt fanns små skillnader mellan marknaderna. Ordervolymerna i södra och östra Europa ökade jämfört med de låga nivåerna från föregående år, medan ordervolymerna i norra och västra Europa var fortsatt relativt stabila. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden. Totalt stod Europa för 30% (32) av orderingången.
Afrika/Mellanöstern
Orderingången minskade med 1% i lokala valutor i Afrika/Mellanöstern, som stod för 10% (11) av Gruppens orderingång. Orderingången ökade för industrikompressorer och -verktyg samt för entreprenadmaskiner, men minskade för gruvutrustning. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden, utom inom Gruvoch bergbrytningsteknik.
Asien/Australien
Orderingången i lokala valutor i Asien/Australien ökade med 15%, men minskade med 4% exklusive Edwards. Investeringarna i industriverktyg och monteringssystem ökade och Industriteknik uppnådde god tillväxt. Orderingången för vakuumlösningar var också stark i regionen, med stöd av god efterfrågan från halvledarindustrin. Orderingången för industrikompressorer och för gruv- och anläggningsmaskiner minskade dock, negativt påverkad av låga investeringar i Kina, Indien och i flera länder i Sydostasien. Serviceverksamheten för industrikompressorer och verktyg fortsatte att växa i hög takt i regionen. Serviceverksamheten för gruvmaskiner var stabil, medan den minskade för entreprenadmaskiner. Totalt svarade Asien/Australien för 28% (27) av orderingången.
Marknadsutsikter på kort sikt Publicerad den 29 januari 2015 Den sammantagna efterfrågan för Gruppen förväntas öka något.
| FÖRSÄLJNINGSBRYGGA | Atlas Copco-gruppen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Orderstock, 31 december | Intäkter | ||||
| 2012 | 90 570 | 24 020 | 90 533 | |||
| Strukturförändring, % | +1 | +1 | ||||
| Valuta, % | –4 | –4 | ||||
| Pris, % | +1 | +1 | ||||
| Volym, % | –8 | –5 | ||||
| Totalt, % | –10 | –7 | ||||
| 2013 | 81 290 | 19 263 | 83 888 | |||
| Strukturförändring, % | +12 | +12 | ||||
| Valuta, % | +2 | +2 | ||||
| Pris, % | +1 | +1 | ||||
| Volym, % | +0 | –3 | ||||
| Totalt, % | +15 | +12 | ||||
| 2014 | 93 873 | 22 830 | 93 721 |
ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
Marknadsnärvaro
Närvaron stärktes ytterligare med fler försäljnings- och serviceingenjörer på många marknader.
Atlas Copco hade egna marknadsbolag i 91 (92) länder och produktionsanläggningar i 30 (23) länder på fem kontinenter i slutet av året. Intäkter rapporterades i 185 (182) länder.
VIKTIGA HÄNDELSER
Förvärv och avyttringar
Gruppen slutförde sju förvärv under året, vilka tillförde nettointäkter på MSEK 9 322 under 2014. Det mest betydande var Edwards Group Ltd, en ledande global leverantör av vakuumlösningar och reningssystem med en omsättning på MSEK 8 535 under 2014. Se även not 2 och affärsområdessektionerna på sidorna 20–35.
Innovationsinvesteringar
Investeringarna i produktutveckling, inklusive aktiverade utvecklingsutgifter ökade med 30% till MSEK 2 991 (2 306), vilket motsvarar 3.2% (2.7) av intäkterna. Ökningen beror främst på förvärv. Antalet anställda inom forskning och utveckling ökade med 18%. De flesta anställda är baserade i Europa, men ökningstakten i Asien var hög.
Investeringar i tillverkning och distribution samt anpassning av kapacitet
Gruppen ökade investeringarna i materiella anläggningstillgångar med MSEK 293 till MSEK 1 548, vilket framför allt beror på förvärvade verksamheter, men omfattar även andra investeringar, till exempel i ett nytt regionalt distributionscenter i Kina. Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning har genomförts, inklusive konsolidering av vissa tillverkningsanläggningar. Konsolidering av tillverkningen gjordes också i affärsområdet Kompressorteknik.
Certifieringar inom kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet
I september 2012 beslutade Atlas Copco att samtliga produktbolag, liksom alla enheter med 70 eller fler anställda ska vara certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Målet nåddes inte helt under 2014, men samtliga enheter har inlett certifieringsprocessen.
Förändringar i koncernledningen
Nico Delvaux utsågs till affärsområdeschef för Kompressorteknik från och med den 1 augusti 2014. Han var tidigare chef för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik och ersatte Stephan Kuhn som lämnade Gruppen.
Andrew Walker utsågs till affärsområdeschef för Bygg- och anläggningsteknik och medlem i koncernledningen från och med den 15 september 2014. Han var tidigare chef för servicedivisionen inom affärsområdet Kompressorteknik och ersatte Nico Delvaux som utsågs till chef för affärsområdet Kompressorteknik.
Utmärkelser
Atlas Copco fick följande utmärkelser: Inkluderades i Dow Jones Sustainability World Index och FTSE4Good, ett av det 100 mest innovativa företagen i världen enligt Forbes, samt rankades som nummer 23 bland världens främsta hållbara företag av Global 100.
EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS
| NYCKELTAL, MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Orderingång | 93 873 | 81 290 |
| Intäkter | 93 721 | 83 888 |
| EBITDA | 20 724 | 19 759 |
| Rörelseresultat | 17 015 | 17 056 |
| – i % av intäkterna | 18.2 | 20.3 |
| Justerat rörelseresultat | 17 744 | 16 993 |
| – i % av intäkterna | 18.9 | 20.3 |
| Resultat före skatt | 16 091 | 16 266 |
| – i % av intäkterna | 17.2 | 19.4 |
| Årets resultat | 12 175 | 12 082 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 10.01 | 9.95 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 9.99 | 9.92 |
| FÖRSÄLJNINGSBRYGGA | Kompressorteknik | Industriteknik | Gruv- och bergbrytningsteknik | Bygg- och anläggningsteknik | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | ||
| 2012 | 33 480 | 32 725 | 9 435 | 9 566 | 33 482 | 34 054 | 14 607 | 14 658 | |
| Strukturförändring, % | +1 | +1 | +2 | +1 | +1 | +1 | +1 | –1 | |
| Valuta, % | –4 | –4 | –3 | –3 | –5 | –5 | –5 | –5 | |
| Pris, % | +1 | +1 | 0 | 0 | +3 | +2 | +1 | +1 | |
| Volym, % | –3 | –1 | +3 | +1 | –21 | –13 | +1 | 0 | |
| Totalt, % | –5 | –3 | +2 | –1 | –22 | –15 | –2 | –5 | |
| 2013 | 31 765 | 31 782 | 9 594 | 9 501 | 26 092 | 29 013 | 14 260 | 13 967 | |
| Strukturförändring, % | +28 | +28 | +6 | +8 | +1 | +1 | +1 | +1 | |
| Valuta, % | +4 | +4 | +5 | +5 | +0 | +0 | +2 | +3 | |
| Pris, % | +1 | +1 | +0 | +1 | +1 | +1 | +1 | +1 | |
| Volym, % | +0 | +0 | +7 | +7 | –3 | –13 | +0 | +1 | |
| Totalt, % | +33 | +33 | +18 | +21 | –1 | –11 | +4 | +6 | |
| 2014 | 42 249 | 42 165 | 11 335 | 11 450 | 25 752 | 25 718 | 14 847 | 14 739 |
Intäkter
Gruppens intäkter ökade med 12% till rekordhöga MSEK 93 721 (83 888). Målet är att uppnå en årlig tillväxt på 8% över en konjunkturcykel. Under de senaste tio åren har den årliga intäktstillväxten varit 8.1%. Om den avyttrade verksamheten relaterad till maskinuthyrning exkluderas har den årliga intäktstillväxten varit cirka 11%.
ÅRLIG INTÄKTSTILLVÄXT
Rörelseresultat
Rörelseresultatet var MSEK 17 015 (17 056), motsvarande en marginal på 18.2% (20.3). Jämförelsestörande poster var MSEK –729 (63) och den justerade rörelsemarginalen var 18.9% (20.3). Se även bryggan nedan.
Rörelseresultatet för affärsområdet Kompressorteknik ökade 23% till MSEK 8 974 (7 279) och påverkades av jämförelsestörande poster på MSEK –180. Den justerade marginalen var 21.7% (22.9) och påverkades negativt av utspädning från förvärv och investeringar i försäljnings- och serviceorganisationen.
Rörelseresultatet för affärsområdet Industriteknik ökade 20% till MSEK 2 557 (2 138), vilket motsvarar en marginal på 22.3% (22.5). Rörelsemarginalen fick stöd av högre volymer men påverkades negativt av utspädning från förvärv.
Rörelseresultatet för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik minskade 29% till MSEK 4 307 (6 083), inklusive nedskrivning av tillgångar och omstruktureringskostnader på MSEK 415 (120), vilket motsvarar en marginal på 16.7% (21.0). Den justerade rörelsemarginalen var 18.4% (21.4) och påverkades negativt av lägre volymer samt utspädning från förvärv men fick stöd av valuta.
Rörelseresultatet för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik ökade med 2% till MSEK 1 768 (1 733), vilket motsvarar en marginal på 12.0% (12.4). Marginalen påverkades negativt av produktmix men fick stöd av valuta.
Kostnader för koncerngemensamma funktioner och elimineringar ökade till MSEK –591 (–177), inklusive effekten från avsättning för aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram på MSEK –174 (–62) och en försäkringsersättning på MSEK 40. Föregående år inkluderar en vinst på MSEK 90 relaterad till försäljningen av Gruppens captive försäkringsbolag i Luxemburg och en försäkringsersättning på MSEK 155.
Avskrivningar och EBITDA
Avskrivningarna ökade till MSEK 3 709 (2 703) främst på grund av förvärv. Resultat före avskrivningar, EBITDA, uppgick till MSEK 20 724 (19 759), vilket motsvarar en marginal på 22.1% (23.6).
Finansnetto
Gruppens finansnetto uppgick till MSEK –924 (–790). Räntenettot minskade till MSEK –699 (–730). Övriga finansiella poster var MSEK –225 (–60). Se not 9 och 27.
Resultat före skatt
Resultat före skatt var MSEK 16 091 (16 266), vilket motsvarar en vinstmarginal på 17.2% (19.4).
Skatter
Årets skattekostnad uppgick till MSEK 3 916 (4 184), vilket motsvarar en effektiv skattesats på 24.3% (25.7) i förhållande till resultat före skatt. Se not 9.
BRYGGA – INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT
| MSEK | 2014 | Volym, pris, mix och övrigt |
Valuta | Förvärv | Omstrukturering och realisations vinster |
Aktierelaterade långsiktiga incitaments program |
2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 93 721 | –2 032 | 2 035 | 9 830 | – | – | 83 888 |
| Rörelseresultat | 17 015 | –1 539 | 670 | 1 570 | –630 | –112 | 17 056 |
| Marginaleffekt, % | 18.2 | –1.2 | +0.3 | –0.4 | –0.7 | –0.1 | 20.3 |
Rörelsemarginalen minskade till 18.2% (20.3). Den påverkades negativt av volym, ökade operativa kostnader, utspädning från förvärv och jämförelsestörande poster. Effekten från pris och valuta var positiv.
| Intäkter | Rörelseresultat | Rörelsemarginal, % | Avkastning på sysselsatt kapital, % |
Investeringar i anläggningar 1) |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Kompressorteknik | 42 165 | 31 782 | 8 974 | 7 279 | 21.3 | 22.9 | 40 | 65 | 639 | 299 | |
| Industriteknik | 11 450 | 9 501 | 2 557 | 2 138 | 22.3 | 22.5 | 36 | 42 | 270 | 121 | |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 25 718 | 29 013 | 4 307 | 6 083 | 16.7 | 21.0 | 29 | 41 | 967 | 912 | |
| Bygg- och anläggningsteknik | 14 739 | 13 967 | 1 768 | 1 733 | 12.0 | 12.4 | 12 | 13 | 939 | 959 | |
| Gruppgemensamma funktioner/ elimineringar |
–351 | –375 | –591 | –177 | 452 | 420 | |||||
| Totalt för Gruppen | 93 721 | 83 888 | 17 015 | 17 056 | 18.2 | 20.3 | 24 | 28 | 3 267 | 2 711 |
1) Exklusive leasade tillgångar.
Årets resultat och resultat per aktie
Årets resultat ökade med 1% till MSEK 12 175 (12 082), varav MSEK 12 169 (12 072) och MSEK 6 (10) hänförligt till moderbolagets ägare respektive innehav utan bestämmande inflytande. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till SEK 10.01 (9.95) respektive SEK 9.99 (9.92).
Balansräkning
BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG
| MSEK | 31 december 2014 | 31 december 2013 | ||
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggnings tillgångar |
33 197 | 32% | 17 279 | 19% |
| Hyresmaskiner | 3 177 | 3% | 2 420 | 3% |
| Övriga materiella anläggnings tillgångar |
9 433 | 9% | 6 907 | 8% |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 530 | 3% | 3 401 | 4% |
| Varulager | 18 364 | 17% | 16 826 | 19% |
| Kundfordringar och övriga fordringar |
26 015 | 25% | 21 726 | 25% |
| Finansiella omsättnings tillgångar |
2 150 | 2% | 1 697 | 2% |
| Likvida medel | 9 404 | 9% | 17 633 | 20% |
| Tillgångar som innehas för försäljning |
11 | 0% | 2 | 0% |
| Summa tillgångar | 105 281 | 100% | 87 891 | 100% |
| Eget kapital | 50 753 | 48% | 39 794 | 45% |
| Räntebärande skulder | 26 997 | 26% | 27 006 | 31% |
| Icke räntebärande skulder | 27 531 | 26% | 21 091 | 24% |
| Summa eget kapital och skulder |
105 281 | 100% | 87 891 | 100% |
Koncernens balansomslutning ökade med 20% till MSEK 105 281 (87 891). Förvärv bidrog med 19%, valutaomräkningseffekter var 11% och likvida medel och övriga finansiella omsättningstillgångar minskade med cirka 9%. Exklusive dessa effekter minskade tillgångarna med cirka 1% för jämförbara enheter, främst på grund av en nettominskning av rörelsekapital.
Eget kapital
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 39 794 | 34 185 |
| Årets resultat | 12 175 | 12 082 |
| Övrigt totalresultat för året | 4 663 | 154 |
| Transaktioner med aktieägare | –5 879 | –6 627 |
| Vid årets slut | 50 753 | 39 794 |
| Eget kapital hänförligt till | ||
| – moderbolagets ägare | 50 575 | 39 647 |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 178 | 147 |
Vid årets slut uppgick Gruppens eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande till MSEK 50 753 (39 794). Övrigt totalresultat för året ökade till MSEK 16 838 (12 236), framför allt på grund av omräkningsdifferenser från utlandsverksamheter, se sidan 67 och not 10. Transaktioner med aktieägarna inkluderar utdelning på MSEK –6 682 (–6 669), försäljning och återköp av egna aktier om netto MSEK 890 (24), förändring av innehav utan bestämmande inflytande om MSEK 0 (85) och aktierelaterade ersättningar om netto MSEK –87 (–67).
Eget kapital per aktie uppgick till SEK 42 (33). Andelen eget kapital av balansomslutningen uppgick till 48% (45). Vid årsskiftet var Atlas Copcos börsvärde MSEK 261 719 (213 348), eller 516% (536) av redovisat eget kapital. Den information som rör offentliga uppköpserbjudanden som anges för moderbolaget på sidan 19, gäller även för Gruppen.
Räntebärande skulder och nettoskuldsättning
Räntebärande skulder uppgick till MSEK 26 997 (27 006), varav ersättningar efter avslutad anställning (pensioner) var MSEK 2 531 (1 414). Koncernen har en genomsnittlig löptid på 5.1 år på räntebärande skulder. Se not 21 och 23 för ytterligare information.
Koncernens nettoskuldsättning, justerat med MSEK –15 (–172) för det verkliga värdet av relaterade ränteswappar, uppgick till MSEK 15 428 (7 504) vid årets slut. Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 0.7 (0.4) och nettoskuldsättningsgraden var 30% (19).
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE
UTDELNING/RESULTAT PER AKTIE, GENOMSNITT
Atlas Copco strävar efter att ha en stark men också kostnadseffektiv finansiering av verksamheten. Prioriteringen för kapitalanvändning är att utveckla och expandera verksamheten. Den goda lönsamheten och kassaflödet möjliggör för koncernen att göra det och samtidigt ha ambitionen att distribuera cirka 50% av årets resultat som utdelning till aktieägarna.
Historisk utdelningspolitik
–2003 30–40% av årets resultat 2003–2011 40–50% av årets resultat 2011– cirka 50% av årets resultat
Kreditbetyg
Atlas Copcos lång- och kortfristig upplåning utvärderas av Standard & Poor's, Fitch och Moody's och har erhållit betyg för lång-/kortfristig upplåning på A/A1, A/F1 respektive A2/P1.
Operativt kassaflöde och investeringar
Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till MSEK 20 426 (19 205). Rörelsekapitalet minskade med MSEK 2 056 (ökade med 538) främst på grund av en minskning av lager på MSEK 1 924. Hyresmaskiner ökade, netto, med MSEK 1 303 (1 021). Nettokassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 16 387 (11 867).
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar var MSEK –1 462 (–1 191), 97% (100) av de årliga avskrivningarna. Ökningen är främst hänförlig till de förvärvade företagen. Större investeringar gjordes av Kompressorteknik i Storbritannien, Kina och Sydkorea samt av Industriteknik i USA, Sverige och Belgien.
Nettoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar, främst avseende aktivering av utvecklingskostnader, uppgick till MSEK–1 177 (–997).
Investeringar i övriga finansiella tillgångar uppgick till MSEK
+489 (–735), relaterat till variationer i kundfinansieringsverksamheten. Det operativa kassaflödet uppgick till rekordhöga MSEK 13 869
(9 888), vilket motsvarar 15% (12) av Gruppens intäkter. Nettokassaflödet från förvärv och avyttringar av dotterföretag
uppgick till MSEK –8 415 (–1 549) och avser främst förvärven av Edwards och Henrob. Se även not 2.
Kassaflöde från finansiering
Utbetalda utdelningar uppgick till MSEK–6 682 (–6 669). Försäljning och återköp av egna aktier uppgick till, netto, MSEK 890 (24). Förändring av räntebärande skulder uppgick till MSEK–8 566 (4 113).
Rörelsekapital
Varulager i förhållande till intäkter vid årsskiftet minskade till 19.6% (20.1) och kundfordringar ökade till 21.2% (19.8). Motsvarande genomsnittliga värden var 23.0% (20.9) respektive 23.1% (19.3). Genomsnittliga leverantörsskulder i förhållande till intäkterna var 7.9% (7.8).
Kapitalomsättningshastighet
Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0.98 (0.98) och omsättningshastigheten på sysselsatt kapital var 1.32 (1.34).
Avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital var 24.3% (27.8) och avkastning på eget kapital 28.1% (33.6). Gruppen använder en sammanvägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) på 8% (8) som minimikrav för investeringar och som övergripande jämförelsemått.
Personal
År 2014 ökade medelantalet anställda i Atlas Copco-gruppen med 3 486 till 43 645. Vid årets slut var antalet anställda 44 056 (40 241) och antalet heltidsanställda konsulter/extern arbetskraft var 3 015 (2 137). För jämförbara enheter minskade den totala personalstyrkan med 407 och förvärv tillförde 5 100 för en total ökning med 4 693. Se även sidorna 44–47.
| Medelantal anställda, totalt | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Atlas Copco-gruppen | 43 645 | 40 159 |
| – Sverige | 4 315 | 4 497 |
| – Utlandet | 39 330 | 35 662 |
| Affärsområden | ||
| – Kompressorteknik | 18 950 | 15 192 |
| – Industriteknik | 5 128 | 4 553 |
| – Gruv- och bergbrytningsteknik | 12 392 | 13 347 |
| – Bygg- och anläggningsteknik | 5 780 | 5 714 |
| – Gruppgemensamma funktioner | 1 395 | 1 353 |
Gruppens mål är att fortsätta leverera en hög avkastning på sysselsatt kapital genom att ständigt förbättra verksamhetens effektivitet och generera tillväxt. Alla förvärvade verksamheter förväntas ha en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, GENOMSNITT
Omsättningshastighet sysselsatt kapital, ggr
OMSÄTTNINGSHASTIGHET OCH AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
OPERATIVT KASSAFLÖDE
MODERBOLAGET
Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Nacka, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.
Resultat
Resultat före skatt uppgick till MSEK 4 589 (14 130). Årets resultat uppgick till MSEK 3 792 (13 275). Det lägre resultatet beror på minskade interna utdelningar.
Finansiering
Moderbolagets balansomslutning uppgick till MSEK 102 778 (113 896). Vid årsskiftet 2014 uppgick likvida medel till MSEK 5 153 (13 302) och räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, till MSEK 57 688 (64 979), varav merparten är koncerninterna lån. Andelen eget kapital uppgick till 42% (41) av de totala tillgångarna och de disponibla vinstmedlen var MSEK 37 515 (41 194).
Personal
Medelantalet anställda i moderbolaget var 117 (109).
Ersättningar
Principer för ersättningar, arvoden och ersättningar till styrelse, VD och koncernchef och övriga medlemmar i koncernledningen, övriga uppgifter och riktlinjer för ersättningar och förmåner till koncernledningen godkända av årsstämman 2014 samt föreslagna förändringar i riktlinjerna redovisas i not 5.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. Atlas Copco har antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Atlas Copco AB och Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av dessa risker. Se även avsnittet Risker, riskhantering och möjligheter på sidorna 36–39.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 6.00 (5.50) per aktie, motsvarande MSEK 7 308 (6 675), betalas ut för verksamhetsåret 2014. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika stora delar. Den första med avstämningsdag den 30 april 2015 och den andra med avstämningsdag den 30 oktober 2015. Den föreslagna uppdelningen av utdelningen kommer att underlätta en effektivare likviditetshantering.
Det föreslås också att de disponibla vinstmedlen efter utdelningen balanseras i ny räkning som beskrivs nedan.
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel inklusive reserv för verkligt värde | 33 722 834 000 |
| Årets resultat | 3 792 431 292 |
| 37 515 265 292 | |
| Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande: |
|
| Till aktieägare utdelas SEK 6.00 per aktie | 7 308 000 108 |
| I ny räkning balanseras | 30 207 265 184 |
| Totalt | 37 515 265 292 |
Automatiskt inlösenförfarande
Atlas Copco har genererat betydande kassaflöden under de senaste åren och Gruppens finansiella ställning är stark. Utan att riskera möjligheten att finansiera ytterligare tillväxt föreslår styrelsen årsstämman ett inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för SEK 6.00 per aktie. Det motsvarar totalt MSEK 7 308. Kombinerat med den föreslagna utdelningen kommer aktieägarna erhålla MSEK 14 616.
Inlösenförfarandet förutsätter godkännande vid årsstämman 2015 och avstämningsdag för aktiesplit föreslås preliminärt vara den 18 maj 2015. Betalningen för inlösenaktien, förutsatt ett godkännande, beräknas genomföras omkring den 15 juni 2015.
Aktier och aktiekapital
Vid årets slut uppgick Atlas Copcos aktiekapital till MSEK 786 (786) och totalt 1 229 613 104 aktier, uppdelat på 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier, var utgivna vid årets slut. Exklusive Atlas Copcos eget innehav av 11 111 717 A-aktier och 501 379 B-aktier var 1 218 000 018 aktier utestående. A-aktier ger ägaren en röst medan B-aktier ger ägaren en tiondels röst.
Investor AB är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco AB. Vid årets slut 2014 hade Investor AB totalt 206 895 611 aktier, motsvarande 22% av rösterna och 17% av kapitalet.
Det finns inga begränsningar som förbjuder överlåtelse av bolagets aktier och bolaget känner inte till att liknande överenskommelser existerar. Bolaget är inte heller part i något väsentligt avtal som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns ingen begränsning i antalet röster som kan avges av en aktieägare vid en bolagsstämma.
Som framgår av bolagsordningen, har bolagsstämman full beslutanderätt för val av styrelsemedlemmar och det finns inga andra bestämmelser hänförliga till tillsättande och entledigande av styrelsemedlemmar eller förändringar av bolagsordningen. På motsvarande vis finns heller inga avtal med styrelsemedlemmar eller anställda gällande kompensation för den händelse ett offentligt uppköpserbjudande förändrar deras nuvarande position.
KOMPRESSORTEKNIK
Orderingången för små och medelstora kompressorer ökade och verksamheten för service fortsatte att växa under 2014. Efterfrågan på större kompressorer var däremot svag och orderingången minskade. Edwards, en teknik- och marknadsledare inom sofistikerade vakuumprodukter och reningssystem, förvärvades och affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro, innovation och kompetensutveckling. OM BILDEN:
KOMPRESSORTEKNIK – ÅRET I SAMMANDRAG – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
| NYCKELTAL, MSEK | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 42 249 | 31 765 | +33 |
| Intäkter | 42 165 | 31 782 | +33 |
| Rörelseresultat | 8 974 | 7 279 | +23 |
| Rörelsemarginal, % | 21.3 | 22.9 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 40 | 65 | |
| Investeringar | 639 | 299 | |
| Medelantal anställda | 18 950 | 15 192 |
Smartlink övervakar tryckluftssystem i realtid, vilket hjälper kunder att förutse underhållsbehov, öka produktiviteten och energieffektiviteten.
ÅRET I SAMMANDRAG
Affärsutveckling
Orderingången för stationära industrikompressorer och luftbehandlingsutrustning var något lägre jämfört med föregående år. Geografiskt ökade orderingången för jämförbara enheter i Nordamerika och Europa men den minskade i Asien. Orderingången för små och medelstora kompressorer ökade. Orderingången för stora kompressorer, gasoch processkompressorer samt expansionsturbiner minskade dock. Serviceverksamheten fortsatte att växa i samtliga större marknader vilket bidrog till en organisk tillväxt på 1%. Förvärv, huvudsakligen förvärvet av Edwards, var det mest betydande bidraget till den totala ordertillväxten på 33%.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro, särskilt inom service. För jämförbara enheter ökade antalet anställda inom service under året medan det totala antalet anställda i stort sett var oförändrat.
Den 1 januari 2014 flyttades Specialty Rental-divisionen från affärsområdet Kompressorteknik till affärsområdet Byggoch anläggningsteknik. Målsättningen är att stärka tillväxten genom att vidareutveckla produkt- och servicesynergier. Historiska data har räknats om.
I juli 2014 presenterades planerna om att konsolidera Quincy Compressor LLC:s två tillverkningsenheter till en i Alabama, USA. Dessa planer påverkade 152 tjänster i Illinois men ett antal nya tjänster tillkom istället i Alabama. Processen förväntas vara slutförd under 2015.
Nico Delvaux utsågs till affärsområdeschef för Kompressorteknik från och med den 1 augusti 2014. Han var tidigare affärsområdeschef för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik och ersatte Stephan Kuhn som lämnade Gruppen.
Förvärv
- Affärsområdet gjorde fyra förvärv under 2014:
- Edwards, en teknik- och marknadsledare inom sofistikerade vakuumprodukter och reningssystem. Produkterna och relaterad service är en integrerad del i tillverkningsprocesser av t.ex. halvledare och platta bildskärmar och de används inom ett växande antal industriella applikationer. Under 2014 hade Edwards intäkter på cirka MSEK 8 535.
- Cavaletti, en brasiliansk kompressoråterförsäljare med ett starkt fokus på service, med intäkter på MSEK 26 och 34 anställda.
- Kompressorverksamheterna National Pump & Compressor Ltd. och McKenzie Compressed Air Inc. i USA med totalt cirka 120 anställda.
- En verksamhet för kompressordistribution och service på Nya Zeeland. Verksamheten hade intäkter under 2013 på cirka MNZD 30 (MSEK 162) och cirka 120 anställda.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna ökade med 33 % till MSEK 42 165 (31 782) med starkt bidrag från förvärv. Den organiska tillväxten var 1%. Rörelseresultatet ökade med 23% till MSEK 8 974 (7 279), motsvarande en marginal på 21.3% (22.9). Rörelseresultatet påverkades positivt av förvärv och valuta, men negativt av jämförelsestörande poster på MSEK –180. Dessa inkluderar MSEK 60 i omstruktureringskostnader relaterat till konsolidering av tillverkning i USA, en negativ effekt på MSEK 50 relaterat till en redovisningsjustering av valutaderivat som Edwards ingått innan förvärvet, samt flera mindre poster. Den justerade rörelsemarginalen var 21.7% (22.9) och påverkades negativt av utspädning från förvärv samt investeringar i försäljnings- och serviceorganisationen. Avkastningen på sysselsatt kapital var 40 % (65) och påverkades negativt av Edwards-förvärvet.
ORDERINGÅNG PER KUNDKATEGORI
INTÄKTER PER REGION
ANDEL AV INTÄKTER
ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
INNOVATIONFlera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- En serie oljefria scrollkompressorer. Dessa tysta och kompakta kompressorer har utrustats med effektivare motorer och en mer avancerad styrning.
- En serie oljesmorda skruvkompressorer med många energibesparande egenskaper introducerades. Egenskaperna förbättrar kompressorernas prestanda med upp till 5% jämfört med föregående generation.
- Ett förbättrat rörsystem för tryckluft som minskar installationstiden med upp till 85%.
- En frekvensomriktare som har utformats internt speciellt för industrikompressorer för att ge ökad effektivitet och tillförlitlighet under alla arbetsförhållanden.
- I början av 2015 introducerar Atlas Copco en varvtalsstyrd vakuumpump för tillämpningar inom verkstadsindustrin. Pumpen som kallas GHS VSD+ representerar ett stort steg framåt och ger betydande energibesparingar på omkring 50%.
Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder industrikompressorer, vakuumlösningar, gas- och processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, USA, Kina, Sydkorea, Tyskland, Italien och Storbritannien.
Marknaden
Den globala marknaden för tryckluftsutrustning, luft- och gasbehandlingsutrustning, vakuumlösningar och tillhörande service karakteriseras av en diversifierad kundbas. Kunderna efterfrågar lösningar som är tillförlitliga, produktiva och effektiva och som passar till specifika tillämpningar.
Kompressorer används i ett brett spektrum av tillämpningar. I industriprocesser krävs ren, torr och oljefri luft inom till exempel livsmedels-, läkemedels-, elektronik- och textilindustrin. Tryckluft används också som kraftkälla för industriverktyg vid montering och i så vitt skilda tillämpningar som snötillverkning, fiskodling, på snabbtåg och på sjukhus. Blåsmaskiner används inom applikationer där det finns ett behov av ett konstant flöde av luft med lågt tryck, såsom rening av avloppsvatten och transport av material.
Gas- och processkompressorer och expandrar levereras till olika processindustrier, såsom anläggningar för luftseparering, kraftverk, kemiska och petrokemiska verksamheter samt applikationer för flytande naturgas.
Vakuumlösningar krävs i ett antal industriella applikationer där lufttrycket måste vara lägre än det atmosfäriska trycket och/ eller där miljön måste vara ren. Tillämpningar inkluderar tillverkning av halvledare, platta bildskärmar, kemikalier och läkemedel samt att förpacka, lyfta upp och transportera.
Stationära industrikompressorer med tillhörande luftbehandlingsutrustning, reservdelar och service svarar för cirka 70% av försäljningen. Stora gas- och processkompressorer inklusive service svarar för cirka 10%, och vakuumlösningar inklusive service för cirka 20%.
Marknadstrender
- Energieffektivitet/-besparingar, energiåtervinning och minskning av koldioxidutsläpp
- Ökad efterfrågan på service och övervakning av tryckluftsanläggningar
- Fokus på totallösningar och den totala kostnaden över livscykeln
- Nya tillämpningar för tryckluft, komprimerad gas och vakuum
Faktorer som driver efterfrågan
- Investeringar i maskiner
- Industriproduktion
- Energikostnader
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av tryckluft samt gas- och vakuumlösningar. Detta ska åstadkommas genom samverkan, engagemang, innovation och genom att erbjuda största möjliga kundvärde.
Strategin är att vidareutveckla Atlas Copcos ledande position inom utvalda nischer och utöka verksamheten på ett sätt som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt. Detta ska ske genom att dra fördel av den starka globala marknadsnärvaron, förbättrad marknadspenetration på mogna och växande marknader samt kontinuerligt utveckla förbättrade produkter och lösningar som tillgodoser kundernas behov. Den lokala närvaron stärks ytterligare genom att använda flera varumärken. I strategin ingår att lägga fortsatt fokus på serviceverksamheten, såväl som att utveckla verksamheter inom fokuserade områden som luftbehandlingsutrustning, blåsmaskiner, vakuumlösningar samt kompressorlösningar för tåg, fartyg och sjukhus. Affärsområdet söker aktivt efter att förvärva kompletterande verksamheter.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat värde och energieffektivitet för kunderna
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Kompressortekniks huvudkonkurrenter på marknaden för industrikompressorer och luftbehandlingsutrustning är Ingersoll-Rand, Kaeser, Hitachi, Gardner-Denver, Cameron, Sullair och Parker Hannifin. Det finns också flera regionala och lokala konkurrenter, inklusive flera i Kina. På marknaden för gas- och processkompressorer och expandrar är de största konkurrenterna Siemens och MAN Turbo. På marknaden för vakuumlösningar är de främsta konkurrenterna Busch, Gardner Denver, Ebara, Oerlikon/Leybold och Pfeiffer Vacuum.
MARKNADSPOSITION
Kompressorteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Atlas Copco erbjuder samtliga betydande teknologier för luftkomprimering, luft- och gasbehandlingsutrustning, luftstyrningssystem och vakuumlösningar och kan erbjuda kunderna den bästa lösningen för varje tillämpning.
Kolvkompressorer
Kolvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används såväl för vanliga industriapplikationer som i specialiserade tillämpningar.
Oljefria tand- och scrollkompressorer
Oljefria tand- och scrollkompressorer används i industri- och medicinska applikationer som kräver högkvalitativ oljefri luft. Vissa modeller finns som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).
Skruvkompressorer
Skruvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används i många industriapplikationer och finns tillgängliga som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar, med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD), samt med utrustning för energiåtervinning.
Oljefria blåsmaskiner
Oljefria blåsmaskiner finns med olika teknologier: lob, skruv och turbo. Blåsmaskiner används i tillämpningar i processindustrin där ett jämnt flöde av luft med lågt tryck krävs, till exempel vid behandling av avloppsvatten och för transport.
Oljefria centrifugalkompressorer
Oljefria centrifugalkompressorer används i industritillämpningar som kräver konstanta, stora volymer oljefri tryckluft. De kallas även turbokompressorer.
Gas- och processkompressorer
Gas- och processkompressorer levereras framför allt till olje- och gasindustri, kemisk, petrokemisk och processindustri samt till kraftverk. Den huvudsakliga produktkategorin är centrifugalkompressorer, eller turbokompressorer, med flera steg, vilka kompletteras med expansionsturbiner.
Vakuumlösningar
Vakuumprodukter och reningsutrustning är viktiga för tillverkningsprocesser som kräver rena vakuummiljöer, såsom för halvledare och platta bildskärmar, och används också inom ett växande antal industriella applikationer.
Luft- och gasbehandlingsutrustning samt lösningar för medicinsk luft
Tryckluftstorkar, kylare, gasrenare och filter levereras för att producera rätt kvalitet av tryckluft eller gas. Dessutom erbjuds lösningar för medicinsk luft och kvävegenerering såväl som system för biogasuppgraderingar.
Högeffektiv vakuumpump med varvtalsstyrning
Oljesmord skruvkompressor med kompakt design och banbrytande energieffektivitet
En flervarumärkesstrategi används för att öka den lokala närvaron och nå specifika kundsegment
Oljefri skruvkompressor med energiåtervinningsenhet
DIVISIONERNA
1 januari 2015
- 1. Compressor Technique Service
- Chef Vagner Rego
- 2. Industrial Air
- Chef Joeri Ooms 3. Oil-free Air
- Chef Chris Lybaert
- 4. Vacuum Solutions Chef Geert Follens
- 5. Gas and Process
- Chef Peter Wagner 6. Medical Air Solutions
- Chef Horst Wasel 7. Airtec
- Chef Philippe Ernens
AFFÄRSOMRÅDESCHEF: NICO DELVAUX
INDUSTRITEKNIK
Affärsområdet uppnådde en god ordertillväxt i samtliga större regioner och för de flesta typer av industriverktyg och monteringssystem. Tillväxten gynnades av fordons- och verkstadsindustrins investeringar och av en stark utveckling för serviceverksamheten. Affärsområdet förvärvade Henrob, en pionjär och marknadsledare inom självstansande nitning och fortsatte att investera i marknadsnärvaro, produktutveckling och service.
| NYCKELTAL, MSEK | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 11 335 | 9 594 | +18 |
| Intäkter | 11 450 | 9 501 | +21 |
| Rörelseresultat | 2 557 | 2 138 | +20 |
| Rörelsemarginal, % | 22.3 | 22.5 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 36 | 42 | |
| Investeringar | 270 | 121 | |
| Medelantal anställda | 5 128 | 4 553 |
OM BILDEN:
Elektriska skruvdragare för montering med låga vridmoment, till exempel inom elektronikindustrin, är designade för precision, produktivitet och kvalitet.
ÅRET I SAMMANDRAG
Affärsutveckling
Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem gynnades av investeringar från fordonsindustrin och verkstadsindustrin, till exempel elektronik- och flygindustrin. Orderingången ökade 7% organiskt.
Orderingången för avancerade industriverktyg och monteringssystem till fordonsindustrin ökade då tillverkarna fortsatte att utrusta nya monteringslinjer och uppgradera befintliga med nya och mer produktiva verktyg och system. Ordervolymerna ökade på samtliga större marknader med den starkaste utvecklingen i Kina och USA. Verksamheten för limningsutrustning utvecklades väl och hade en stark tillväxt i Asien. Henrob, verksamheten för självstansande nitning, som förvärvades under den senare delen av året, samt förvärv gjorda under 2013, bidrog också till tillväxten.
Ordervolymerna för industriverktyg till verkstadsindustrin ökade i Europa, Nordamerika och Asien, med en stark tillväxt i den sistnämnda. Försäljningen till elektronik- och flygindustrin såsom till de flesta andra monteringssegment förbättrades. Tillväxten för verktyg för montering med höga vridmoment var mycket hög.
Orderingången förbättrades också för fordonsservice, som erbjuder verktyg och annan utrustning till företag med stora fordonsflottor samt till specialiserade verkstäder.
Serviceverksamheten hade en stark utveckling. Kunderna efterfrågar kontinuerligt mer service och underhållsstöd, inklusive tjänster för kvalitetssäkring samt hantering och kalibrering av kundernas samtliga verktyg. En tvåsiffrig ordertillväxt uppnåddes i Europa och Asien.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet ökade sin närvaro på utvalda marknader och kundsegment genom förvärv av kompletterande verksamheter samt genom att utöka resurserna inom service och produktutveckling.
Förvärv
Affärsområdet gjorde två förvärv under 2014:
- Henrob, en pionjär och marknadsledare inom självstansande nitning; en mekanisk monteringsmetod för att fästa samman två eller fler lager av material där svetsning är för svårt, t. ex. aluminium. Företaget, med verksamheter i huvudsak i USA och Storbritannien hade en omsättning på MUSD 162 (MSEK 1 063) under 12 månader till och med juni 2014 och cirka 400 anställda.
- Titan Technologies International Inc., en leverantör av kraftiga bultverktyg till olje-, gas- och andra industrier. Företaget med säte i USA, hade 14 anställda och intäkter på ca MUSD 5 (MSEK 35) under 2014.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna ökade med 21% till rekordhöga MSEK 11 450 (9 501), upp 8% organiskt. Rörelseresultatet var också det högsta någonsin på MSEK 2 557 (2 138), vilket motsvarar en marginal på 22.3% (22.5). Rörelsemarginalen fick stöd av högre volymer, men påverkades negativt av utspädning från förvärv. Förvärven påverkade också avkastningen på sysselsatt kapital, vilken var 36% (42).
ORDERINGÅNG PER KUNDKATEGORI
INTÄKTER PER REGION
ANDEL AV INTÄKTER
ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
INNOVATION
Flera industriverktyg och monteringssystem introducerades, bland annat följande exempel:
- Ett elektriskt pulsverktyg för montering. Verktyget skonar operatören från reaktionskrafter och erbjuder full spårbarhet och hög produktivitet.
- Ett elektromekaniskt pressverktyg, som huvudsakligen används i montering av drivlinor samt ökar kundernas flexibilitet och effektivitet i produktionen. Med det nya verktyget tillhandahålls två monteringslösningar i ett system.
- En tryckluftsdriven mutterdragare certifierad för användning i explosiva miljöer som är en av de bästa i sin klass avseende prestanda, kvalitet och ergonomi.
- Ett brett sortiment av batteridrivna verktyg för fordonsmekaniker och underhållspersonal. Verktygen är kraftfulla som tryckluftsverktyg samtidigt som de ger batteriverktygets flexibilitet.
Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och verkstadsindustrierna, underhåll och fordonsservice. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Japan.
Marknaden
Fordonsindustrin, inklusive underleverantörer, är ett viktigt kundsegment som representerar ungefär hälften av Industritekniks intäkter. Den vanligaste tillämpningen är montering. Fordonsindustrin har legat i framkant när det gäller att kräva mer precisa åtdragningsverktyg som minimerar fel i produktionen och möjliggör lagring och spårning av åtdragningsmomenten. Affärsområdet har framgångsrikt utvecklat avancerade elektriska industriverktyg och monteringssystem som hjälper kunder att utföra åtdragningar enligt deras specifikation, vilket minimerar fel och avbrott i produktionen. Detta omfattar också ett brett erbjudande av lösningar för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och lättare material använder fordonsindustrin i allt högre utsträckning alternativa metoder till montering. Affärsområdet erbjuder doseringsutrustning för lim och tätningsmedel samt utrustning för självstansande nitning och tillhörande nitar för att tillgodose dessa krav.
Inom verkstadsindustrin används industriverktyg i ett flertal tillämpningar såsom montering, borrning och materialavverkning. Kunderna finns inom montering, till exempel elektronik, flyg- och vitvaror, i verkstadsindustri, skeppsvarv, gjuterier och maskintillverkare. Utrustningen som erbjuds är monteringsverktyg för ett brett vridmomentsområde, borrmaskiner, slående verktyg, slipmaskiner, lyftblock och löpvagnar samt tillbehör. Luftmotorer levereras separat för olika tillämpningar i produktionsanläggningar.
Till fordonsservice – bil- och lastbilsverkstäder samt däck och chassiverkstäder – levereras verktyg som slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.
Det finns en växande efterfrågan på service, till exempel underhållsavtal och kalibreringstjänster som ökar kundernas produktivitet.
Marknadstrender
- Högre krav på kvalitet, produktivitet, flexibilitet, ergonomi och minskad miljöpåverkan
- Mer avancerade verktyg och system och ökad betydelse av service, kunskap och utbildning
- Industriverktyg med elmotorer ersätter delvis tryckluftsverktyg
- Efterfrågan på lägre bränsleförbrukning driver efterfrågan på alternativa monteringsmetoder, till exempel limning och självstansande nitning
Faktorer som driver efterfrågan
- Investeringar i industriverktyg och system, till exempel i monteringslinjer
- Förändringar i tillverkningsmetoder och högre krav, till exempel kvalitetssäkring och spårbarhet
- Industriproduktion
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service till fordonsindustrin, till utvalda segment inom verkstadsindustrin samt till fordonsservice. Strategin är att verksamheten ska fortsätta växa genom att bygga vidare på det tekniska ledarskapet och kontinuerligt erbjuda produkter och service som förbättrar kundernas produktivitet. Viktiga aktiviteter är att utöka produktsortimentet, främst till fordonsindustrin, och tillhandahålla mer service, kunskap och utbildning. Affärsområdet ökar också sin närvaro inom verkstadsindustri och fordonsservice samt på geografiskt utvalda marknader. Närvaron förstärks genom att använda en flervarumärkesstrategi. Affärsområdet söker aktivt efter att förvärva kompletterande verksamheter. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad kvalitet och produktivitet, förbättrad ergonomi och minskad miljöpåverkan
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Industritekniks konkurrenter inom industriverktyg är Apex Tool Group, Ingersoll-Rand, Stanley Black & Decker, Uryu, Bosch samt flera lokala och regionala konkurrenter. Inom utrustning för limning och tätning är de huvudsakliga konkurrenterna Nordson och Graco.
MARKNADSPOSITION Industriteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet av industriverktyg och monteringssystem på marknaden.
Fordonsindustrin
Fordonsindustrin efterfrågar främst avancerade monteringsverktyg och system. De erbjuds ett brett sortiment elektriska monteringsverktyg, kontrollsystem och tillhörande mjukvaror för säkerhetskritiska åtdragningar. Specialiserade applikationscenter runt om i världen konfigurerar lämpliga monteringssystem. Systemen gör det möjligt att läsa av, samla in och lagra monteringsinformation. Fordonsindustrin, liksom andra tillverkande industrier, efterfrågar också vanliga industriverktyg. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och användning av lättare material investerar fordonsindustrin allt mer i monteringslösningar för dessa krav, till exempel doseringsutrustning för lim och tätningsmedel och utrustning för självstansande nitning.
Verkstadsindustrin
Affärsområdet tillhandahåller ett komplett sortiment produkter, tjänster och produktionslösningar för verkstadsindustrin. Det sträcker sig från vanliga åtdragningsverktyg, borr- och slipmaskiner till de mest avancerade monteringssystemen på marknaden. Det omfattar också ett brett sortiment av tillbehör. Utrustning för limning och tätning erbjuds också till verkstadsindustrin. En stor grupp specialister finns tillgängliga för att stödja kunder som vill förbättra sin produktionseffektivitet.
Fordonsservice
Affärsområdet erbjuder verktyg som är starka, kraftfulla och tillförlitliga för att möta efterfrågan från den professionelle användaren inom fordonsservice. Verktyg som erbjuds är slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.
Avancerad borrmaskin för halvautomatisk borrning inom flygindustrin
Avancerat elektriskt monteringsverktyg med styrenhet
AFFÄRSOMRÅDESCHEF: MATS RAHMSTRÖM
DIVISIONERNA 1 januari 2015
- 1. Industrial Technique Service Chef Henrik Elmin, från den 1 mars 2015.
- 2. MVI Tools and Assembly Systems Chef Lars Eklöf
- 3. General Industry Tools and Assembly Systems Chef Henrik Elmin, har utsetts till chef för Industrial Technique Service från den 1 mars 2015
- 4. Chicago Pneumatic Tools Chef Philippe Artzet
- 5. Industrial Assembly Solutions Chef Tobias Hahn
GRUV- OCH BERGBRYTNINGSTEKNIK
Efterfrågan på gruv- och bergbrytningsutrustning var fortsatt på en låg nivå och ordervolymerna minskade något jämfört med 2013. Serviceverksamheten var stabil, medan orderingången på förbrukningsvaror minskade. Affärsområdet identifierade och genomförde ytterligare effektiviseringsåtgärder för att anpassa kostnaderna till den låga efterfrågan och gjorde ett förvärv.
| NYCKELTAL, MSEK | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 25 752 | 26 092 | –1 |
| Intäkter | 25 718 | 29 013 | –11 |
| Rörelseresultat | 4 307 | 6 083 | –29 |
| Rörelsemarginal, % | 16.7 | 21.0 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 29 | 41 | |
| Investeringar | 967 | 912 | |
| Medelantal anställda | 12 392 | 13 347 |
OM BILDEN:
En borrigg lämplig för stora tunnlar. Borrningen styrs genom ett datoriserat, prisbelönt kontrollsystem med en intelligent funktionalitet som säkerställer precision, produktivitet, ökad drifttid och låga kostnader.
ÅRET I SAMMANDRAG
Affärsutveckling
Efterfrågan på utrustning från kunder inom gruvindustrin var fortsatt svag eftersom kunderna gjorde låga maskininvesteringar. Orderingången minskade något jämfört med föregående år för de flesta typer av underoch ovanjordsutrustning, men var relativt stabil under året. Geografiskt förbättrades orderingången i Nord- och Sydamerika, i Europa samt i Australien, men minskade betydligt i Afrika och i Asien.
Orderingången för utrustning för infrastrukturprojekt minskade något, vilket påverkade både under- och ovanjordsborriggar. Efterfrågan och orderingången var svag i de flesta regioner.
Efterfrågan på service och reservdelar var fortsatt god och servicedivisionen fortsatte att investera i organisationen och tog flera initiativ för att vidareutveckla verksamheten. Volymerna var marginellt positiva eftersom tillväxten i Nordamerika, Sydamerika, Europa och Australien kompenserade för en negativ utveckling i Asien och Afrika/Mellanöstern.
Försäljningen av förbrukningsvaror minskade, mest betydande i Australien och i Asien, och påverkades negativt av låg aktivitet inom prospektering.
Totalt minskade orderingången med 2% organiskt.
Organisationsutveckling
Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning genomfördes, inklusive konsolidering av vissa tillverkningsenheter. Den totala arbetsstyrkan för jämförbara enheter minskade med cirka 900 under året.
Förvärv
Affärsområdet gjorde ett förvärv 2014:
• Sverigebaserade Geawelltech, som säljer, hyr ut och tillverkar brunns- och geoteknisk borrutrustning, med 19 anställda.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna minskade med 11% till MSEK 25 718 (29 013), vilket motsvarar 12% organisk minskning. Rörelseresultatet minskade med 29% till MSEK 4 307 (6 083), inklusive omstrukturerings- och andra jämförelsestörande kostnader på MSEK 415 (120). Den justerade rörelsemarginalen var 18.4% (21.4) och påverkades negativt av lägre volymer och utspädning från förvärv, men fick stöd av valuta. Avkastningen på sysselsatt kapital var 29% (41).
ORDERINGÅNG PER KUNDKATEGORI
INTÄKTER PER REGION
ANDEL AV INTÄKTER
ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
INNOVATION
Flera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- Ett system av förbrukningsvaror för större borrdiameter för både gruv- och anläggningsapplikationer. Det nya systemet erbjuder upp till 30% längre livslängd, vilket ger färre byten av stänger och ökad produktivitet.
- En mycket mobil och mångsidig rigg för borrning av så kallade öppningshål i gruvor. Den nya riggen, kallad Easer, kan utföra både upp- och nedåtgående upprymning med en håldiameter på 750 mm, liksom konventionell stigortsborrning med en håldiameter på upp till 1 200 mm.
- En uppgraderad serie av medelstora bergborriggar för borrning av orter och tunnlar under jord, vilka har förbättrats så att de är starkare, renare, säkrare och enklare att handha. Den förbättrade designen inkluderar starkare bommar, ett nytt filtersystem, förbättrade säkerhetsegenskaper och Atlas Copcos prisbelönade riggkontrollsystem. På fältet har dessa förbättringar uppnått toppresultat för produktivitet, längre serviceintervaller och lägre driftskostnader.
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor och dagbrott, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.
Marknaden
Den totala marknaden för utrustning för gruv- och anläggningstillämpningar är mycket stor och ett stort antal bolag erbjuder ett brett utbud av produkter till olika tillämpningar. Affärsområdet Gruvoch bergbrytningsteknik erbjuder dock endast produkter och service för utvalda tillämpningar.
Kunder inom gruvindustrin representerar cirka två tredjedelar av affärsområdets intäkter. Tillämpningarna omfattar produktions- och utvecklingsarbeten i både gruvor och dagbrott, samt mineralprospektering. Kunderna efterfrågar bergborrningsutrustning, bergborrverktyg, last- och transportutrustning, specialfordon, ventilationssystem samt borrningsutrustning för prospektering.
Entreprenörer inom infrastruktur, bygg- och anläggningsindustrin representerar en tredjedel av intäkterna. Tillämpningarna omfattar spränghålsborrning för tunneldrivning, till exempel för väg-, järnvägs- och dammbyggen, stenbrott, borrning efter vatten, energi, olja och gas, samt markförstärkning. Kunderna efterfrågar bergborrningsutrustning, bergborrverktyg, specialfordon, ventilationssystem och utrustning för markförstärkning.
Utrustningen säljs framför allt direkt till slutanvändaren och affärsområdet har en stor organisation som erbjuder service, reservdelar och förbrukningsvaror. Gruvbolag och entreprenörer har behov av service, reservdelar och förbrukningsvaror, ofta i form av avtal där tillgänglighet och produktivitet är viktiga kriterier.
Marknadstrender
- Mer produktiv och säker utrustning, inklusive lösningar för att arbeta förarlöst och med fjärrstyrning
- Ökat fokus på miljö
- Konsolidering av kunder och leverantörer
- Prestationsbaserade kontrakt för service och förbrukningsvaror
- Fokus på totalkostnaden för verksamheten och optimering av värdekedjan
Faktorer som driver efterfrågan
Gruvor och dagbrott
- Investeringar i maskiner • Malmproduktion
Bygg- och anläggning
- Infrastruktur- och offentliga investeringar
- Anläggningsaktivitet
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av utrustning och service för bergbrytning för gruvor, dagbrott samt anläggningsarbeten.
Strategin är att växa genom att upprätthålla och förstärka Atlas Copcos ledande marknadsposition som en global leverantör för bergbrytningsutrustning och service, genom att utveckla positionen inom bergborrnings- och lastningsutrustning, prospekteringsborrning, och relaterad utrustning, samt att öka intäkterna genom att erbjuda mer service till kunderna. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad produktivitet och säkerhet i linje med kundernas efterfrågan, till exempel datoriserade styrsystem, fjärrstyrning och lösningar för att arbeta förarlöst
- Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Utveckla serviceverksamheten
- Förbättra flexibiliteten avseende kostnader och rörelsekapital
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Gruv- och bergbrytningstekniks främsta konkurrent inom de flesta produktområden är Sandvik. Andra konkurrenter är Furukawa på marknaden för borrutrustning under och ovan jord, Boart Longyear inom bergborrutrustning för gruvor, prospekteringsborrningsutrustning och bergborrverktyg, Joy Global för utrustning för dagbrott samt Caterpillar för utrustning för gruvor och dagbrott. Dessutom finns det flera konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer.
MARKNADSPOSITION
Gruv- och bergbrytningsteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
Rotationsborrigg för dagbrott
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder ett omfattande sortiment av produktivitetshöjande utrustning för bergbrytnings- och anläggningsarbeten.
Bergborrutrustning under jord
Borriggar under jord används till att borra spränghål i hårt berg för att utvinna malm i gruvor eller till bergbrytning för väg-, järnvägs- och kraftverkstunnlar och för underjordiska lagringsanläggningar. Hål borras också för bergförstärkning med bergbultar. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrar samt handhållen borrutrustning. Maskiner för stigortsborrning används för att borra hål med stor diameter, vilka kan användas bland annat till ventilation eller till malm- och persontransporter.
Last- och transportutrustning under jord
Underjordsfordon används främst inom gruvapplikationer för att lasta och transportera malm och/eller bergavfall.
Specialfordon för underjordstillämpningar Specialfordon används för skrotning, bultning,
laddning, lyft och för att spruta betong.
Utrustning för ovanjordsborrning
Borriggar ovan jord används främst för spränghålsborrning i dagbrott, stenbrott och infrastrukturprojekt, men även vid borrning efter vatten och grunt belägen olja och gas. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrmaskiner samt rotationsborriggar.
Bergborrverktyg
Bergborrverktyg omfattar borrkronor och borrstänger för spränghålsborrning såväl under som ovan jord, liksom förbrukningsvaror för stigortsoch rotationsborrning.
Prospekteringsborrningsutrustning och utrustning för grundläggningsteknik
Affärsområdet levererar ett brett utbud av utrustning för prospekteringsborrning under och ovan jord. Ett omfattande sortiment av utrustning för grundläggningsteknik inklusive system för borrning i lösa formationer erbjuds också. Tillämpningarna inkluderar förankring, geoteknisk undersökning, markförstärkning och brunnsborrning.
Ventilationssystem
Högtrycksfläktar konstruerade speciellt för att leverera luft genom kanaler i gruvor och tunnlar.
Atlas Copco Minetruck för malmtransport under jord
AFFÄRSOMRÅDESCHEF: JOHAN HALLING
DIVISIONERNA
1 januari 2015
- 1. Mining and Rock Excavation Service Chef Markku Teräsvasara
- 2. Underground Rock Excavation Chef Scott Barker
- 3. Surface and Exploration Drilling Chef Victor Tapia
- 4. Drilling Solutions Chef José Manuel Sanchez
- 5. Rock Drilling Tools Chef Helena Hedblom 6. Rocktec
- Chef Andreas Nordbrandt
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK
Orderingången av anläggningsmaskiner var i stort sett oförändrad. Den förbättrades i Nordamerika medan den utvecklades negativt i Sydamerika. Specialiserad uthyrning såväl som serviceverksamheten utvecklades väl och affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro och produktutveckling.
| NYCKELTAL, MSEK | 2014 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 14 847 | 14 260 | +4 |
| Intäkter | 14 739 | 13 967 | +6 |
| Rörelseresultat | 1 768 | 1 733 | +2 |
| Rörelsemarginal, % | 12.0 | 12.4 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12 | 13 | |
| Investeringar | 939 | 959 | |
| Medelantal anställda | 5 780 | 5 714 |
OM BILDEN:
Atlas Copcos Dynapac-vältar är utformade med tanke på effektivitet. Prestanda, sikt, förarkomfort, packningskontroll och service är nyckelegenskaper. Ett ECO-läge finns som ger upp till 15% lägre bränsleförbrukning.
ÅRET I SAMMANDRAG
Affärsutveckling
Den totala orderingången ökade med 4% med en organisk tillväxt på 1%. Geografiskt ökade orderingången i Nordamerika och i Europa, men minskade i Asien och i Sydamerika.
Efterfrågan på bygg- och anläggningsmaskiner var i stort sett oförändrad. Orderingången för entreprenadverktyg, såsom spett och tyst demoleringsutrustning, såväl som för väganläggningsmaskiner ökade något. För dessa produkter ökade orderingången i Nordamerika, i Europa och i Afrika/Mellanöstern, men minskade i Asien och i Sydamerika. Orderingången för produkter för portabel energiförsörjning, som till exempel portabla kompressorer, generatorer, pumpar och ljustorn, minskade. Orderingången ökade i Nordamerika, men minskade i alla andra regioner.
Serviceverksamheten uppnådde tillväxt på de flesta marknader med en stark utveckling i Nordamerika. I Asien däremot, särskilt i Kina, var efterfrågan svagare och orderingången minskade.
Den specialiserade uthyrningen fortsatte att utvecklas väl och orderingången växte i alla regioner, förutom i Sydamerika. Tillväxten i Nordamerika och i Asien/Australien var särskilt stark.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro inom fokuserade marknader och segment, men arbetade också med att förbättra effektiviteten i organisationen. Antalet anställda var stabilt, med färre anställda inom produktion, men med mer än 10% fler anställda inom forskning och utveckling. Det senare avspeglar den kraftiga investeringen inom detta område.
Den 1 januari 2014 flyttades Specialty Rental-divisionen från affärsområdet Kompressorteknik till affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Målsättningen är att stärka tillväxten genom att ytterligare utveckla produkt- och servicesynergier. Historiska data har räknats om.
Andrew Walker utsågs till affärsområdeschef för Bygg- och anläggningsteknik och medlem i koncernledningen från och med den 15 september 2014. Han var tidigare chef för servicedivisionen inom affärsområdet Kompressorteknik och ersatte Nico Delvaux som utsågs till chef för affärsområdet Kompressorteknik.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna ökade 6% till MSEK 14 739 (13 967), framför allt på grund av valutaeffekter. Den organiska tillväxten var 2%. Rörelseresultatet ökade till MSEK 1 768 (1 733), vilket motsvarar en marginal på 12.0% (12.4). Marginalen påverkades negativt av produktmix, men fick stöd av valuta. Avkastningen på sysselsatt kapital var 12% (13).
ORDERINGÅNG PER KUNDKATEGORI
INTÄKTER PER REGION
ANDEL AV INTÄKTER
ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
INNOVATION
Flera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- Ett sortiment av riggmonterade trumfräsar med låga ljud och vibrationsnivåer som är lämpliga för tätorter. Detta är en kompletterande produkt till hydraulhammare och erbjuder en lösning för betong eller mjukare bergarter.
- Ljustorn för en mängd olika mobila tillämpningar, inklusive bygg och anläggning, gruvverksamhet samt oljeoch gasutvinning samt för belysning vid evenemang.
- Ett sortiment av stationära generatorer för reservkraft och för kontinuerlig drift.
- En reversibel vibratorplatta med en packningsindikator. Den minskar risken för över- och underpackning, sparar kostnader och ökar tillgängligheten för maskinen.
- Atlas Copcos stora asfaltsvältar har utrustats med Tier4-motorer och uppfyller inte bara de senaste utsläppskraven, utan bidrar också till lägre bränsleförbrukning. Beräkningar visar att bränslebesparingar på upp till 4 200 liter årligen är möjliga.
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning och tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbeten, olja och gas, energi, borrning och vägbyggen. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, Sverige, USA, Kina, Indien och Brasilien.
Marknaden
Den totala marknaden för bygg- och anläggningsutrustning är mycket stor. Det finns ett stort antal företag som erbjuder ett brett utbud av produkter och service för olika tillämpningar. Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder dock endast produkter och service för utvalda tillämpningar.
Ett nyckelsegment är naturligtvis bygg och anläggning, som direkt svarar för ungefär hälften av intäkterna men flera andra segment stöds av affärsområdets erbjudande. Entreprenörer, ofta involverade i infrastrukturprojekt såsom vägbyggen, annan anläggningsverksamhet och/eller demoleringsarbeten, efterfrågar kompakterings- och asfalteringsutrustning och lätt entreprenadutrustning, såsom spett och krossar. Dieseldrivna portabla kompressorer och generatorer är tillförlitliga kraftkällor för maskiner och verktyg i bygg- och anläggningsbranschen, såväl som för många gruv- och industritillämpningar.
Entreprenörer och hyresföretag är viktiga kunder för service, inklusive reservdelar, underhållsavtal och reparationer.
Marknadstrender
- Högre krav på produktivitet, flexibilitet och ergonomi
- Ökat fokus på miljö och säkerhet
- Konsolidering av kunder och leverantörer
- Ökad efterfrågan på service och servicekontrakt
Faktorer som driver efterfrågan
- Infrastruktur och offentliga investeringar
- Demolering och återvinning
- Investeringar i flexibel/portabel kraftutrustning
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av utrustning och serviceverksamhet för portabla kraftkällor, väganläggnings- och demoleringstillämpningar för bygg- och anläggningsindustrin.
Strategin är att växa genom att utveckla Atlas Copcos marknadsposition som global leverantör inom utvalda nischer för byggoch anläggningsindustri, för entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Marknadsnärvaron förbättras genom att använda flera varumärken. I strategin ingår också utveckling av specialiserad uthyrning och utveckling av serviceverksamheten, att öka intäkterna genom att erbjuda fler kunder mer service. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Ta vara på försäljnings- och servicesynergier mellan bygg- och anläggningsverksamheterna
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad produktivitet, säkerhet och minskad miljöpåverkan
- Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader
- Utveckla mer konkurrenskraftiga erbjudanden, med olika värdeerbjudanden
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Utveckla serviceverksamheten
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Bygg- och anläggningstekniks främsta konkurrenter på marknaden för portabla kompressorer är Doosan Infracore, Kaeser och Sullair. Volvo, Caterpillar och Wirtgen är de främsta konkurrenterna på marknaden för väganläggningsmaskiner och Sandvik, Furukawa och Wacker Neuson för entreprenadverktyg. Dessutom finns ett stort antal konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer. Sany och XCMG är exempel på kinesiska konkurrenter på marknaden för väganläggningsmaskiner.
MARKNADSPOSITION
Bygg- och anläggningsteknik har ledande eller starka marknadspositioner globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder en rad produkter för utvalda tillämpningar inom anläggningsarbeten, demolering och vägbyggen.
Portabla kompressorer
Portabla, oljesmorda kompressorer används främst i tillämpningar inom bygg- och anläggningsindustrin där tryckluft används som kraftkälla för utrustning, såsom luftdrivna spett och bergborrmaskiner. Portabla oljefria kompressorer hyrs av kunder för att tillgodose tillfälliga behov av oljefri tryckluft, främst i industriapplikationer.
Boosters
När extra högt tryck behövs används boosters för att öka trycket på luften som levereras av portabla kompressorer. Denna luft med högt tryck används framför allt inom borrning och inom olje- och gasapplikationer.
Generatorer
Portabla generatorer används för tillfälliga behov av elektricitet, främst inom bygg- och anläggningsapplikationer. Andra tillämpningar för generatorer är elförsörjning för evenemang, reservström och elektricitet till otillgängliga platser.
Ljustorn
Belysning för säker verksamhet dygnet runt.
Pumpar
Portabla dieseldrivna pumpar och dränkbara elektriska pumpar, framför allt för vatten.
Asfalterings- och kompakteringsutrustning
Affärsområdet erbjuder ett sortiment av utrustning för kompaktering och asfaltering för väganläggningsarbeten. Vältar används för att sammanpacka alla typer av jordunderlag eller nylagd asfalt. Fräsar används för att ta bort gammal asfalt och asfaltutläggare för att lägga ut ny. Produktutbudet inkluderar även mindre handhållen kompakteringsoch betong-utrustning.
Entreprenad- och demoleringsverktyg
Hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett, krosstänger och borrar levereras till entreprenad-, demolerings- och gruvföretag.
Portabel oljefri kompressor
AFFÄRSOMRÅDESCHEF: ANDREW WALKER
DIVISIONERNA
1 januari 2015
- 1. Construction Technique Service Chef Adrian Ridge
- 2. Specialty Rental
- Chef Ray Löfgren
- 3. Portable Energy Chef Peter Lauwers, från den 1 februari 2015 4. Road Construction Equipment
- Chef Paul Hense, från den 1 april 2015 5. Construction Tools
- Chef Vladimir Kozlovskiy
All affärsverksamhet medför risker. Atlas Copco har ett strukturerat och proaktivt sätt att hantera företagets risker. Rätt hanterade risker kan leda till möjligheter och addera värde till verksamheten. Risker som inte hanteras rätt kan orsaka incidenter och förluster.
Atlas Copcos globala och diversifierade verksamhet med kunder i många olika branscher ger en god spridning av risker såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Förmågan att förebygga, upptäcka och hantera riskerna är dock kritisk för en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Målet är att nå Gruppens mål med ett välhanterat risktagande i linje med strategin och inom ramen för The Way We Do Things.
Gruppens funktioner för juridik, försäkring, finans, skatt, internrevision och controlling och redovisning tillhandahåller policyer, riktlinjer och instruktioner för att stödja Gruppens bolag i att etablera riskhantering. Riskhantering är ett operativt ansvar som följs upp regelbundet. Implementeringen revideras regelbundet genom interna och externa revisioner.
Strategiska och operativa risker inkluderar exempelvis politiska beslut, marknadsförutsättningar, miljö, förändringar i affärsbeteende och affärsklimat, leverantörsberoende, prisjusteringar, tillgång till material, medarbetarnas kompetens, integrering av förvärvade enheter, kundkreditrisker och ITrisker. Arbetet med att hantera och minska riskerna pågår kontinuerligt.
Finansiella risker omfattar valutarisker, ränterisker, finansiering, likviditet, pensionsskulder och finansiella kreditrisker. Gruppens finansfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också Gruppens bolag vid implementeringen av finansiella policyer och riktlinjer.
Risker för avvikelser från lagar och regler hanteras av verksamheten med stöd från Gruppens juridiska avdelning.
Risker i rapporteringen omfattar exempelvis felaktigheter i den interna koncernrapporteringen eller i den externa rapporteringen till myndigheter. Läs mer i avsnittet Intern kontroll av finansiell rapportering i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 64–65.
Företagets riskhanteringsprocess hanteras av avdelningen Insurance & Risk Management. Den omfattar strategisk och operativ riskbedömning på divisionsnivå men ger också en övergripande bild av koncernens risker.
Krishanteringsprocessen sköts av avdelningen Insurance & Risk Management. Processen finns tillgänglig för samtliga Atlas Copco-enheter.
Medvetenhet och hantering av risker kan leda till möjligheter. På sidorna 36–39 presenteras risker, motverkande faktorer och potentiella möjligheter för varje riskkategori.
| RISK | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | MÖJLIGHETER |
|---|---|---|---|
| MARKNADS RISKER |
En utbredd finansiell kris och ekonomisk ned gång påverkar inte bara Gruppen negativt utan även kundernas möjligheter att finansiera sina investeringar. Förändringar i kundernas produk tionsnivåer påverkar även Gruppens försäljning av reservdelar, service och förbrukningsvaror. På tillväxtmarknader etableras regelbundet nya, mindre konkurrenter vilket kan påverka Gruppen negativt. |
P Väl spridd försäljning med kunder i många län der och branscher. Försäljning av reservdelar och service är relativt stabil i jämförelse med försäljning av utrustning. P Månatlig uppföljning av marknads- och försäljningsutveckling möjliggör snabba åtgärder. P Flexibel tillverkning möjliggör snabb anpassning till förändringar i efterfrågan på utrustning. P Ledande position inom de flesta marknads segment ger skalfördelar. |
➔ En betydande konkurrensfördel till följd av en stark global närvaro som inkluderar tillväxt marknader. ➔ Möjlighet att positivt påverka både samhälle och miljö genom Gruppens högkvalitativa och hållbara produkter och höga etiska standard. ➔ Fortsätta att utveckla nära, långsiktiga och strategiska relationer med kunder och leverantörer. |
| PRODUKT UTVECKLINGS RISKER |
En av utmaningarna för Atlas Copcos långsiktiga tillväxt och lönsamhet kommer att vara att konti nuerligt utveckla innovativa, hållbara produkter som förbrukar mindre resurser under livscykeln. Atlas Copcos produkterbjudande påverkas också av nationell och regional lagstiftning inom områ den såsom utsläpp, buller- och vibrationsnivåer och återvinning. Det kan dock finnas ökad risk för konkurrens på tillväxtmarknader där lågkost nadsprodukter inte påverkas av sådana regler. |
P Kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling för att utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och förväntningar, även i perioder av ekonomisk nedgång. P Utveckla produkter med ett livscykelperspektiv och sätta mätbara effektivitetsmål för varje divisions huvudsakliga produktkategorier. P Utveckla produkter med mindre utsläpp, vibrationer eller buller, samt ökad möjlighet till återvinning för att möta lagkrav. |
➔ Betydande möjligheter att stärka konkurrens kraften genom innovationer av högkvalitativa, hållbara produkter och att skapa ett integrerat värdeerbjudande till kunderna. |
| RISK | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | MÖJLIGHETER |
|---|---|---|---|
| TILLVERKNINGS RISKER |
Tillverkning av nyckelkomponenter är koncentre rad till ett fåtal platser. Avbrott i produktionen eller otillräcklig kapacitet kan få följder för leveranserna eller produkternas kvalitet. Produktionsanläggningarna riskerar också att påverka miljön negativt genom verksam heten, exempelvis genom farligt avfall och utsläpp. Atlas Copco är direkt eller indirekt exponerat för råvarupriser. |
P Tillverkningsenheterna övervakar kontinuerligt produktionsprocessen, testar produkternas säkerhet och kvalitet, gör riskbedömningar och utbildar medarbetare. P Tillverkningsenheterna investerar i modern utrustning som kan utföra flera olika slags uppgifter. P Produktionsenheter är föremål för regelbundna riskhanteringsundersökningar för att säkerställa att de uppfyller Atlas Copcos standard för före byggande av skador. P Målet är att certifiera alla tillverkningsenheter i enlighet med standarden ISO 14001. |
➔ Fortsatta möjligheter att i hög grad främja ständiga förbättringar för att effektivisera produk tionen, minska ineffektiviteter, samt upprätthålla en hög flexibilitet i produktionsprocessen. ➔ Kostnadsökningar vad gäller råmaterial och komponenter sammanfaller ofta med stark efterfrågan från slutkunder och kan delvis kompenseras genom ökad försäljning till gruvkunder och ökade marknadspriser. |
| RISKER I LEVERANTÖRS KEDJAN |
Atlas Copco och dess affärspartner, såsom leverantörer, entreprenörer och partner i samrisk bolag, måste dela samma värderingar som ut trycks i Atlas Copcos affärskod för att inte även tyra Gruppens rykte och varumärke. Tillgången till många komponenter är beroende av leveran törer och om dessa drabbas av produktionsstopp eller brister i kapaciteten, kan det få oönskade effekter på leveranserna. Användningen av många leverantörer ökar risken för att produkter innehåller komponenter som inte är hållbart producerade, såsom risken att elektroniska komponenter innehåller konflikt mineraler (vars handel eller skatt finansierar väpnade grupper i konfliktområden såsom Demokratiska republiken Kongo). |
P Välja och utvärdera affärspartner utifrån objektiva faktorer såsom kvalitet, leverans, pris och tillförlitlighet samt miljömässigt och socialt ansvar och engagemang. P Fortsätta arbetet med att undersöka och undan röja förekomsten av konfliktmineraler i värde kedjan. P Etablering av ett globalt nätverk av underleve rantörer för att minska beroendet av enskilda leverantörer. P Affärspartner undertecknar ett brev om efter levnad av Affärskoden. P Elektronisk utbildning för affärspartner för att öka kännedomen om Atlas Copcos affärskod. |
➔ Öka Atlas Copcos flexibilitet och minska kostnader genom att förbättra leverantörernas lagerhantering när efterfrågan förändras. ➔ Fortsätta att vara en självklar samarbetspartner och främja ökad effektivitet, hållbarhet och säkerhet. Starka leverantörsrelationer ger Atlas Copco en mer konkurrenskraftig position. ➔ Möjlighet att stärka relationen med kunderna genom att stödja kunder som påverkas av Dodd Frank-lagstiftningen om konflikt mineraler. ➔ Främja mänskliga rättigheter och verka för förbättrade arbetsförhållanden, samt minskad korruption och konflikter. |
| DISTRIBUTIONS RISKER |
Atlas Copco distribuerar främst produkter och tjänster direkt till slutkunden. Om distributionen inte är effektiv påverkar det kundnöjdhet, försälj ning och lönsamhet. Viss försäljning sker indirekt via distributörer och uthyrningsföretag och deras prestation kan inver ka negativt på försäljningen. Distributionen av produkter kan leda till ökade koldioxidutsläpp från transporter. |
P Den fysiska distributionen av produkter är koncentrerad till ett antal distributionscenter vars leveranseffektivitet övervakas fortlöpande. P Resurser allokeras till utbildning och utveckling av serviceorganisationen. P Då indirekt försäljning sker lokalt/regionalt är den negativa påverkan från svaga prestatio ner begränsad. P Ökat fokus på smartare och effektivare transporter för att minska de totala utsläppen per transport. |
➔ Fortsätta att stärka relationen med kunderna genom punktliga leveranser av produkter och tjänster. ➔ Effektivare transporter kan spara tid och kostnader åt kunden samtidigt som det minskar miljöpåverkan i den egna verksamheten. ➔ Minska de egna bränslekostnaderna och resursbehoven vilket ökar Gruppens förmåga till anpassning. |
| RISKER VID FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR |
Integrationsprocessen av förvärvade enheter är en komplicerad process som inte alltid är fram gångsrik. Synergier kan ta längre tid att realisera än förväntat. Prövningar av nedskrivningsbehov görs årligen på förvärvad goodwill. Om goodwill inte anses rätt värderad vid en sådan prövning kan det resultera i en nedskrivning, vilket skulle påverka Gruppens resultat. Förvärv och avyttringar kan påverka det lokala samhället och/eller miljön, direkt eller indirekt. |
P Gruppen har inrättat en särskild grupp för för värvsprocessen som erbjuder utbildning och stödjer affärsenheterna före, under och efter ett förvärv. P Atlas Copco riktlinjer och policyer tillämpas för att bedöma och hantera de miljömässiga eller sociala effekterna av verksamheten i berörda samhällen när förvärvet är genomfört. P Hänsyn gällande mänskliga rättigheter och miljö är integrerat vid förvärv och avyttringar. |
➔ Att identifiera hinder för integrering kan tillåta Atlas Copco att förbättra processen genom metoder såsom arbetsväxling, utbildning eller teambuildingövningar. Det skulle inte bara leda till en smidigare integrationsprocess utan också till lägre driftskostnader genom att minska drift stopp och låta nyförvärvade bolag bli produktiva och effektiva snabbare. |
| FINANSIELLA RISKER |
Valutakursförändringar kan påverka Gruppens resultat negativt när intäkter från försäljning och kostnader för produktion och inköp är i skilda valutor (transaktionsrisk). En negativ effekt på Gruppens resultat kan också inträffa när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till SEK och på Gruppens eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till SEK (omräkningsrisk). Atlas Copcos nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Atlas Copco är exponerat för risken att inte få betalt av vissa av det stora antalet kunder till vilka försäljning har skett på kredit. |
P En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att hantera de finansiella riskerna. P Gruppens verksamheter bevakar och justerar löpande försäljningspriser och kostnader för att begränsa transaktionsriskerna. Dessa åtgärder kan kompletteras med valutasäkringar. P Omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländsk valuta och finansiella derivat. P Strikta kreditpolicyer tillämpas och det förekom mer ingen större koncentration av kreditrisk. Avsättningen för osäkra fordringar baseras på historiska förluster och bedöms vara tillräcklig. För Atlas Copco Customer Finance, den egna kundfinansieringsverksamheten, minskas risker na genom att behålla en säkerhet i utrustningen till dess att full betalning erhållits, genom att köpa kreditförsäkringar och/eller genom att över föra risken till en tredje part. |
➔ Ett proaktivt arbete med de finansiella riskerna förbättrar vinstmarginalen och skapar även möjlig heter till mer stabila kassaflöden. Sammantaget ger arbetet med finansiell riskminimering en möjlighet att förbättra verksamhetens motstånds kraft. ➔ Atlas Copco Customer Finance kan skapa bättre affärsrelationer med och attrahera fler kunder. |
| RISK | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | MÖJLIGHETER |
|---|---|---|---|
| RISKER SOM AVSER ANSEENDET |
Gruppens anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas dels av Gruppens verksamhet eller agerande, dels av externa intressenters ageran de. Produkterna måste leva upp till varumärkes löftet och hålla hög kvalitet, vara säkra och ha låg miljöpåverkan då de används av kunderna. Risker för anseendet kan förekomma vid avvikel ser gällande produktmärkning eller vid falsk marknadsföring. Missnöjda medarbetare kan också förringa Atlas Copcos varumärke. |
P Alla Atlas Copco-produkter är testade och kvalitetssäkrade. Produkternas märkning över vakas och regelbunden utbildning i kommunika tion tillhandahålls. P Gruppen för en aktiv dialog med sina intressenter. P Utbildning i Affärskoden, inklusive ett årligt undertecknande av efterlevnad. P Ett tydligt och välkänt varumärkeslöfte. P En omfattande medarbetarundersökning genomförs vartannat år och följs upp aktivt. |
➔ Varumärkespositionering. ➔ Engagemanget i intressenterna minskar inte bara riskerna för anseendet i vissa fall, det skapar också möjligheter till ökad medvetenhet och trovärdighet för Atlas Copcos varumärke genom förbättringar och innovationer. ➔ Leveranser av testade och kvalitetssäkrade produkter ökar kundnöjdheten och främjar återkommande affärer. ➔ Attrahera, utveckla och behålla medarbetare som följer Affärskoden. |
| RAPPORTERINGS- RISKER |
Risken relaterad till kommunikationen av den finansiella informationen till kapitalmarknaden är att rapporterna inte ger en rättvis bild av Gruppens verkliga finansiella ställning och resultat. Skatt är ett område som har fått ökat fokus, särskilt risker kopplade till transferpriser. De hållbarhetsdata som rapporteras utgörs till stor del av uppskattningar, och motsvarar därmed inte exakt Gruppens påverkan. |
P Atlas Copcos dotterbolag rapporterar sin finansiella ställning regelbundet i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Gruppens koncernredovisning, baserad på dessa rapporter, upprättas i enlighet med IFRS och relevanta delar av årsredovisningsla gen som redovisas i RFR 1"Kompletterande redovisningsregler för koncerner". P Gruppen har rutiner för att säkerställa efterlev naden av Gruppens instruktioner, standarder och regler, exempelvis internrevisioner och externa revisioner. P Transferprispolicy och -avtal är införda i verk samheten och ses över regelbundet. P Atlas Copco redovisar hållbarhetsdata i enlighet med GRI 3.0. För att minimera riskerna arbetar Atlas Copco med utbildning för att förbättra redovisningsarbetet. |
➔ Integrerad rapportering identifierar och skapar möjligheter till affärssynergier. ➔ Arbetet med rapporteringsrisker ökar transparen sen och förbättrar möjligheterna att presentera verksamheten rättvist och korrekt. ➔ Förbättrad rapportering resulterar också direkt i förbättrad riskhantering, särskilt då uppgifterna har integrerats för att belysa samband. |
| RISKER FÖR KORRUPTION OCH BEDRÄGERI |
Korruption och mutor förekommer på marknader där Atlas Copco bedriver verksamhet. |
P Policy om nolltolerans för mutor och korruption, inklusive påskyndande betalningar. P Interna kontrollrutiner för att förebygga och upptäcka avvikelser. Internrevisionsfunktionen är etablerad för att säkra bolagsstyrningen, intern kontroll och policyer för riskhantering. P Verktyg för självutvärdering för att analysera interna kontrollprocesser. P Utbildning i Affärskoden och medvetenhet kring bedrägerier, samt workshops. P Gruppens hotline genom vilken medarbetarna anonymt, och utan påföljd, kan rapportera överträdelser. P Gruppen stödjer rättvis konkurrens och för bjuder diskussioner eller överenskommelser med konkurrenter gällande prissättning och uppdelning av marknaden. |
➔ Genom att bekämpa korruption och bedrägerier skapar Atlas Copco möjligheter att arbeta med sina branschkollegor och förändra internationell marknadspraxis. Vägran att betala mutor kan resultera i tillfälliga förseningar eller motgångar men det minskar kostnader på både lång och kort sikt, skapar möjligheter att förbättra effekti viteten i verksamheten och ökar stabiliteten på de marknader där Gruppen är verksam. ➔ Arbetet mot korruption och bedrägerier ökar Atlas Copcos trovärdighet och transparens samt skapar ytterligare möjligheter till förbättrade relationer med företagets intressenter. |
| LEGALA RISKER |
Atlas Copcos affärsverksamhet påverkas av många lagar och regler, samt av affärsmässiga och ekonomiska avtal med kunder, leverantörer och andra motparter, samt av licenser, patent och annan immaterialrätt. |
P Egen juridisk avdelning med jurister på fem kontinenter. P En årlig undersökning av legala risker inom samtliga bolag i Gruppen utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen. Resultatet av undersökningen sammanställs, analyseras och redovisas för styrelsen och revisorerna. |
➔ Att uppfylla legala normer och regler minimerar kostnader och ökar möjligheterna att stärka Atlas Copcos anseende. Det skapar också möjligheter att utveckla pålitliga samarbeten och att förbättra verksamhetens stabilitet. |
| FÖRSÄKRINGS BARA RISKER |
Försäkringsbara risker omfattar koncernens tillgångar och intressen, t.ex. egendomsskador, avbrott i verksamheten, försäkring av transporter, ansvar, inklusive produktansvar, och rese försäkring. |
P Gruppens försäkringsprogram tillhandahålls av det egna försäkringsbolaget Industria Försäkringsaktiebolag, vilket bibehåller en del av riskexponeringen. P Försäkringskapacitet köps också in från ledande försäkringsbolag och återförsäkrings bolag i samarbete med internationella försäkringsmäklare. P Skadehantering köps in globalt från ledande leverantörer och ett nätverk av lokala försäk ringsgivare utfärdar försäkringsbrev lokalt för att säkerställa att lokala lagar efterlevs. P I anslutning till försäkringsprogrammet har standarder för att förebygga förluster utvecklats genom ett stort antal undersökningar för risk hantering. |
➔ Arbetet med försäkringsbara risker minimerar kostnader. ➔ Genom kontroll och anpassning i termer av risk hantering kan risken för händelser som kan orsa ka betydande skada och allvarligt påverka verk samheten inom Atlas Copco-gruppen begränsas och verksamheten kan fortlöpa utan avbrott. ➔ Användningen av egna försäkringsbolag möjlig gör en strikt kontroll över alla försäkringsbara intressen och skulder. Det möjliggör också en nära uppföljning av varje enskild försäkrings skada som påverkar Gruppen, vilket kan bidra till att eliminera eller minska framtida krav. ➔ Skräddarsydda försäkringslösningar. |
| RISK | BESKRIVNING | MOTVERKANDE FAKTORER | MÖJLIGHETER |
|---|---|---|---|
| RISKER KRING SÄKERHET OCH HÄLSA |
Problem med friskvård och sjukfrånvaro kan påverka produktiviteten och effektiviteten i verksamheten. Olyckor eller incidenter på arbetsplatsen på grund av bristande säkerhetsåtgärder eller skyddsutrustning kan inverka negativt på produktiviteten och på Atlas Copco som arbetsgivare. Atlas Copco inser att risken finns för att allvarliga sjukdomar och pandemier kan störa affärsverksamheten och skada anställda. |
P Gruppen utvärderar regelbundet säkerhets och hälsorisker i verksamheten. P Målet är att certifiera alla större enheter enligt OHSAS 18001. P Program finns på arbetsplatsen för att minska effekterna av HIV/AIDS i mellersta och södra Afrika. P Atlas Copcos affärspartner utbildas kring Gruppens policyer, inklusive förhållningssättet till hälsa och säkerhet. |
➔ Förbättrad säkerhet och hälsa i verksamheten ökar både de anställdas produktivitet och moral. ➔ Atlas Copcos varumärke stärks genom säkra produkter. Gruppen fortsätter att ses som ledare i branschen. ➔ Förbättrade arbetsvillkor för kunder och leveran törer kan skapa långvariga relationer och åter kommande beställningar. |
| MILJÖRISKER (EXTERNA) |
De primära externa miljöriskerna kommer från förändringar i klimat och naturtillgångar, föränd ringar i regelverk, beskattning och priser på resurser. Högre skatter på bränsle/energi kan öka rörelsekostnaderna. Regler och krav som rör koldioxidutsläpp från produkter och industriprocesser skärps kontinuerligt. Förändringar i den genomsnittliga nederbörden kan påverka hela Atlas Copcos verksamhet antingen direkt eller genom att störa leveranskedjan. |
P Atlas Copco utvecklar kontinuerligt produkter med förbättrad energieffektivitet och minskade utsläpp. P I den egna verksamheten har Atlas Copco ett flertal mål kopplade till resurs- och energi förbrukning med syfte att minimera kostnader och negativ miljöpåverkan. P De köldmedia som används i Atlas Copcos produkter påverkar inte ozonskiktet och finns i slutna system för att förhindra att de frigörs till atmosfären under produkternas livslängd. Ambitionen är att fortsätta lansera köldmedia med lägre klimatpåverkan. P Atlas Copcos försäkringsbolag bedömer exponeringen av egendomsrisker på grund av extrema väderförhållanden och risken för naturkatastrofer. |
➔ Det proaktiva arbetet med miljörisker kan skapa betydande möjligheter att driva innovationer på Atlas Copco. ➔ Då många kunder är verksamma i områden med extrem vattenstress eller vattenbrist kan det fin nas en stark kundefterfrågan på vatteneffektiva produkter eller produkter för vattenåtervinning. Detta innebär en stor affärsmöjlighet att utöka Atlas Copcos innovationer till området vatten förbrukning. ➔ Effekter och prognoser om klimatförändringar kan framkalla förändringar i konsumenternas vanor och beteende. Till följd av klimathändelser kan Atlas Copcos kunder bli mer medvetna om miljörisker och efterfråga hållbara produkter från Gruppen. |
| RISKER KRING MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (HÅLLBARHETS NOT 8) |
Atlas Copco har verksamhet i länder där det enligt Amnesty International finns en hög risk för kränkning av mänskliga rättigheter exempel vis i form av barnarbete, tvångsarbete eller påtvingat arbete. Atlas Copco kommer i kontakt med kunder, exempelvis inom gruvindustrin, som möter problem rörande miljöfrågor och frågor kring mänskliga rättigheter. Risker rörande Gruppens anseende kan också uppstå på grund av relationen med leverantörer som inte lever upp till internationellt accepterade etiska, sociala och miljöstandarder. |
P Vägledning och regelbunden samverkan, för att identifiera risker, med väletablerade frivilligorganisationer. P Policyer och processer som överensstämmer med standarder i FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, som Atlas Copco har förbundit sig att följa sedan 2011. P Due diligence-process och integrering av interna kontroller av kränkningar av mänskliga rättigheter i samtliga processer. P Gruppens verktyg för utvärdering av kundernas hållbarhetsarbete. P Leverantörsutvärderingar genomförs regelbun det i enlighet med FN:s Global Compact. |
➔ Att följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och den så kallade "do no harm"-principen minskar risker och kostnader avsevärt; ett företags förmåga att "do good" enligt dessa principer skapar även affärsmöjligheter. En arbetsplats med mångfald kan till exempel öka Atlas Copcos konkurrens kraft väsentligt och det kan även öka kunskapen och kapaciteten att skräddarsy produkter enligt kundernas behov. ➔ Arbetet med mänskliga rättigheter har en positiv inverkan på arbetsgivarens varumärke och på relationen med investerare. ➔ Stark affärsetik främjar intern stabilitet samtidigt som det ger en mer stabil marknad. |
| MEDARBETAR RISKER |
Atlas Copco behöver ha duktiga och motiverade medarbetare och säkra tillgången till kompetenta chefer för att nå de fastställda strategiska och verksamhetsmässiga målen. |
P Kompetenskartläggning och -planering säkrar tillgången till medarbetare med rätt kunskaper vid rätt tidpunkt. Såväl externa som interna rekryteringar äger rum, intern rekrytering och jobbrotation underlättas av den interna jobb marknaden. P Löner och andra villkor anpassas till marknaden och kopplas till verksamhetens prioriteringar. Atlas Copco strävar efter att ha goda relationer med fackföreningar. |
➔ Motiverade och duktiga medarbetare och chefer är kritiskt för att nå eller överträffa affärsmålen. |
| IT-RISKER | Gruppen förlitar sig på IT-system i den dagliga verksamheten. Störningar eller fel i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets resultatrapportering. Risker kopplade till cybersäkerhet ökar i betydelse och kan få en betydande påverkan på Atlas Copcos verksamhet. |
P Atlas Copco har en global policy för IT-säkerhet, inklusive kvalitetssäkringsprocesser som styr IT-verksamheten. Informationssäkerhet följs upp regelbundet genom revisioner av IT-säkerheten. Standardiserade processer för implementering en av nya system, byte av befintliga system och den dagliga verksamheten. P IT-systemet baseras på välkända produkter. P Cybersäkerhet diskuteras regelbundet och frågorna hanteras av funktionen för IT-säkerhet. Medvetenhet om riskerna kring cybersäkerhet ökar beredskapen att snabbt bemöta ett angrepp. |
➔ Stabila IT-system, säker IT-miljö och standardise rade processer ökar effektiviteten och minskar kostnader. ➔ Ett snabbt agerande för att bemöta ett cyber angrepp möjliggör en stabil arbetsmiljö och kontinuitet i verksamhet. |
INNOVATION
40 Atlas Copco 2014
I en värld med allt mer begränsade resurser skapar Atlas Copcos forskning och utveckling mervärde för kunderna genom ständig utveckling av hållbara produkter och tjänster.
OPTIMERAR KUNDERNAS PRODUKTIVITET
Atlas Copco levererar banbrytande teknologier i form av säkra, tillförlitliga och energieffektiva produkter som utformats för att optimera kundernas produktivitet och konkurrenskraft. Gruppens högkvalitativa serviceerbjudande säkerställer att kunderna får ut mesta möjliga ur varje investering och fortsätter att ha Atlas Copco First in Mind—First in Choice ®.
Med kunder i världsklass över hela världen är Atlas Copcos största utmaning att fortsätta möta deras behov av hållbara produkter som ger ökad produktivitet. Att driva Gruppens innovationer genom samarbeten med kunder och universitet har varit en framgångsrik metod för att bibehålla en ledande marknadsposition. Atlas Copcos långvariga relationer med leverantörer låter också Gruppen dra nytta av deras kompetens för att ytterligare utveckla produkt- och serviceerbjudandet. Atlas Copcos livscykelperspektiv på innovationer säkerställer kundernas produktivitet och nöjdhet samtidigt som det bidrar till Gruppens egna hållbarhetsmål om att minska miljöpåverkan och därmed gynnar det båda parter.
Produktutveckling med ett livscykelperspektiv
Atlas Copco har ett livscykelperspektiv på innovationer och några affärsområden har särskilda eko-konstruktörer som vid produktutvecklingen bedömer påverkan från inköpta material, produkternas energiförbrukning och olika alternativ vid skrotning.
Att välja rätt material vid produktutvecklingen kan påverka kvaliteten, hållbarheten och det slutliga omhändertagandet av Atlas Copcos produkter men besluten kan
också ha betydande inverkan på samhället och miljön. Leverantörskedjan står exempelvis för en stor andel av Atlas Copcos miljöpåverkan eftersom många resursintensiva aktiviteter, såsom ståltillverkning, utförs av affärspartner. Atlas Copco delar kundernas intresse för att hantera mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i leverantörskedjan på ett bra sätt och att leverera ansvarsfullt anskaffade produkter och service.
En annan betydande aspekt av Atlas Copcos miljöpåverkan rör produkternas användning. Energiförbrukningen har störst påverkan och därför sätter Atlas Copco ambitiösa mål för minskad energiförbrukning i produktutvecklingsprojekten.
Produkter såsom stationära kompressorer, borriggar, hydraulhammare och industriverktyg kan returneras, renoveras och säljas vidare som begagnad utrustning. Denna utrustning håller samma höga standard som när den var ny vad gäller kvalitet, prestanda och energieffektivitet.
Kundfokuserade innovationer
Det breda spannet av teknologier som används inom Atlas Copco – från avancerade styrsystem, hydraulik och pneumatik till specialiserade teknologier såsom luftkomprimering och bergborrning – skapar
en spännande arbetsmiljö för Gruppens utvecklingsingenjörer i många länder. Atlas Copcos forsknings- och utvecklingsprojekt drivs av nyckelkriterier med inriktning på förbättrad produktivitet, tillförlitlighet, ergonomi, säkerhet och energieffektivitet, som måste uppfyllas för att lösningen ska bli godkänd. Som svar på kundernas behov av att sänka sina energikostnader tog Atlas Copco fram innovationen inom kompressorer med varvtalsstyrning (VSD) och använde den vid utvecklingen av nästa generations vakuumpumpar för industrin. De nya pumparna kommer att lanseras under 2015 och ge kunderna energibesparingar på cirka 50%.
Atlas Copco erbjuder avancerade monteringsverktyg och system och erbjuder också ett komplett sortiment av utrustning för kvalitetssäkring som används vid kundernas kvalitetsavdelningar för att testa och kalibrera trycklufts- och elektriska monteringsverktyg för att minimera fel i monteringsprocessen.
CUSTOMER VALUE Temperaturerna i gruvor kan överstiga 50°C och Atlas Copcos kunder möter ytterligare säkerhetsrisker såsom stenras och utsläpp från maskinerna. Atlas Copco fortsätter därför att fokusera på fjärrstyrda och autonoma lösningar för gruvutrustning.
KUNDFOKUSERADE MÅL
- First in Mind—First in Choice ® för kunder och potentiella kunder för alla varumärken
- Öka kundlojaliteten
- Öka kundernas energieffektivitet med 20% till 2020
- Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster
LÄS MER:
- Ansvarsfulla inköp sidan 48
- Hållbar tillverkning och transport sidan 52
För nya anläggningsmaskiner är målet att minska miljöpåverkan genom att öka energieffektiviteten, förbättra prestandan och minska kostnader, såsom för bränsle, arbetskraft och reservdelar.
Antalet medarbetare inom forskning och utveckling ökade med 18 % till 3 142 under 2014, främst till följd av förvärv. De flesta medarbetarna är baserade i Europa, men ökningstakten i Asien var mycket hög. Investeringarna i produktutveckling inklusive aktiverade utvecklingsutgifter, ökade med 30% till MSEK 2 991 (2 306) motsvarande 3.2 % (2.7) av intäkterna och 3.9% (3.5) av rörelsekostnaderna. Ökningen berodde främst på förvärv.
Produkternas energieffektivitet
Atlas Copcos mål är att öka kundernas energieffektivitet med 20% fram till 2020. Det är ett utmanande mått att konsolidera på koncernnivå på grund av den starkt diver-
ATLAS COPCOS REVOLUTIONERANDE VSD-KOMPRESSORER HAR SPARAT CIRKA 3 870 MILJONER kWh ELEKTRICITET PÅ 20 ÅR
sifierade produktportföljen. Därför redovisas ingen totalsiffra för Gruppen 2014, utan framstegen exemplifieras med hjälp av produktlinjer från respektive affärsområde.
Energieffektivitet per produktlinje mäts på det sätt som bäst speglar användningen hos kunden. Under 2014 uppnådde exempelvis ovanjordsborriggar 17% bättre energieffektivitet jämfört med 2010, genom att minska mängden bränsle per m3 brutet berg. Elektriska mutterdragare, som är betydligt mindre och har en annan användning inom fordonsindustrin, uppnådde en förbättrad energiförbrukning med 4% för sina kunder. Serien med portabla kompressorer XAHS 186, som är populär i Europa och används för blästring, sprutbetong och anläggningsborrning, förbättrades med 29% under 2014. Energieffektiviteten för varvtalsstyrda (VSD) kompressorer förbättrades med 19% under 2014 (hållbarhetsnot 10).
UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING
Under 2014 firade Atlas Copco 20-årsjubileet av en revolutionerande innovation som har haft en betydande inverkan på energieffektiviteten inom industrin. Under de två decennier som passerat sedan företaget introducerade teknologin med varvtalsstyrning (VSD) i sina kompressorer, beräknas industrin ha sparat cirka 3 870 miljoner kWh elektricitet genom att använda Atlas Copcos VSD-kompressorer.
Siffran baseras på en jämförelse med traditionella kompressorer och motsvarar den mängd elektricitet som behövs för alla hushåll i Paris under ett år. I termer av koldioxidutsläpp motsvarar det utsläppen från 560 000 bilar under ett år.
Under 2013 lanserade Atlas Copco serien VSD+ som ger ytterligare 15% energibesparingar, vilket leder till ett totalt genomsnitt på 50%. Då tryckluft står för cirka 10% av den totala energiförbrukningen inom industrin, har bidraget från VSD-teknologin varit betydande och det finns fortsatt potential för ytterligare besparingar. Beräkningar visar att om varje oljesmord skruvkompressor som såldes i världen var en VSD+ skulle de årliga energibesparingarna uppgå till 6 TWh (hållbarhetsnot 10).
3 870 000 000 kWh i Paris med elektricitet 3 870 000 000 kWh under ett år
… är tillräckligt för att förse alla hushåll
PRODUKTUTVECKLING MED ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV
ATLAS COPCOS LIVSCYKELPERSPEKTIV UTNÄMNT TILL BÄSTA PRAXIS AV NYCKELKUND
Att förstå den totala miljöpåverkan av ett inköp är viktigt för många av Atlas Copcos kunder som arbetar aktivt med sina leverantörskedjor. Under 2014 utnämndes Atlas Copcos hantering av utsläpp av växthusgaser under livscykeln för sålda produkter till "bästa praxis" av en nyckelkund. Vid Vale Greenhouse Gas Management Forum i Rio de Janeiro, Brasilien, diskuterade Atlas Copco sin syn på ansvarsfull tillverkning och transport av företagets energieffektiva produkter med minimal miljöpåverkan. Flera av Atlas Copcos tillverkningsenheter, såsom den i Örebro, har exempelvis bytt till förnybar energi och betydande investeringar har gjorts för att förbättra logistikprocessen. Gruppen redovisar kundspecifik information kring hållbar produktivitet på begäran och strävar efter att påverka branschstandarder med sina innovativa produkter och lösningar.
* Poängen är endast en bedömning av kvaliteten och fullständigheten i ett företags svar (hållbarhetsnot 2).
DET FINNS BÅDE EXTERNA OCH INTERNA DRIVKRAFTER FÖR PRODUKTUTVECKLING
EXEMPEL PÅ EXTERNA DRIVKRAFTER:
Kunders krav och önskemål Lagar och regleringar Användartrender Designtrender Konkurrens Ökad säkerhet Förbättrad ergonomi Miljöpåverkan
EXEMPEL PÅ INTERNA DRIVKRAFTER:
Nya teknologier Nya tillämpningar Kortare ledtider Ökad kvalitet Ökad produktivitet Standardisering och modularisering Ökad säkerhet Förbättrad ergonomi Miljöpåverkan
MEDARBETARE
ÅRET I SAMMANDRAG – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Atlas Copcos framgång bygger på starka värderingar och duktiga medarbetare. Gruppen tror på att erbjuda en arbetsmiljö med hög standard vad gäller ledarskap och på att skapa möjligheter för varje individ att utvecklas professionellt. Att erbjuda en arbetsplats med mångfald och goda förhållanden vad gäller hälsa, säkerhet och arbetsvillkor är en viktig del av Atlas Copcos varumärke som arbetsgivare och en framgångsfaktor för Gruppen.
ATTRAHERA, REKRYTERA OCH UTVECKLA MEDARBETARE
Atlas Copcos personalstrategi är att attrahera, rekrytera och utveckla skickliga medarbetare. Cheferna förväntas ta ansvar för att utveckla sina medarbetare, sina respektive enheter och sig själva.
ANDEL ANSTÄLLDA PER ANDEL ANSTÄLLDA PER REGION YRKESKATEGORI
Asien/Australien, 30% Nordamerika,14% Afrika/Mellanöstern, 6%
Europa, 42% Sydamerika, 8%
En rättvis arbetsplats med mångfald
Liksom många av sina branschkollegor har Atlas Copco ambitionen att rekrytera en arbetskraft som speglar mångfalden i samhället – en ambition som möter sin första utmaning redan i klassrummen. Atlas Copcos strategi för att uppmuntra kvinnor och minoriteter att söka sig till ingenjörsutbildningarna bygger på aktivt samarbete med lokala universitet. Ett marknadsbolag i Kina har till exempel ett stipendieprogram med fyra utvalda universitet som omfattar 123 studenter. Stipendiet ska säkra att minst 15% av mottagarna är av icke-han-nationalitet (han är den etniska majoriteten i Kina). För att uppmuntra jämställdhet har stipendiet också en särskild utmärkelse för "Female volunteers" och "Female excellent teachers". Andelen nyutexaminerade kvinnor bland tjänstemännen som rekryterades under året var 31% (22).
Gruppen tror på att främja lika möjligheter vid rekrytering och befordran. Det finns ett stort antal globala initiativ, som att säkerställa att rekryteringsannonser är könsneutrala. Under 2014 var andelen kvinnliga medarbetare 17.1% (16.8).
Utöver rekrytering satsar Atlas Copco på att skapa en jämlik och inkluderande arbetsplats som stödjer mångfald bland madarbetarna. Under 2014 vann Atlas Copco Mexiko pris för sin arbetsplatspolicy som främjar flexibla arbetstider för nyblivna mammor. Många bolag, t.ex. Atlas Copco Peru, har vidtagit åtgärder för att minska hindren för kvinnor att återvända till arbetet efter att ha fött barn, såsom att inreda särskilda rum för ammande mammor. Atlas Copco Ryssland har ett initiativ med syfte att rekrytera rörelsehindrade individer, en grupp som ofta stigmatiseras i det lokala samhället. Detta är några exempel på hur Atlas Copcos bolag etablerar lokala policyer och riktlinjer för mångfald i linje med Gruppens policy, lokala lagar och regleringar, samt lokala ambitioner.
När det handlar om ledarskap strävar Atlas Copco efter att både utveckla personalen lokalt och erbjuda internationella möjligheter genom intern rörlighet. Internationella chefer fokuserar därför på att utveckla lokala chefer och att tillgodogöra sig internationell arbetslivserfarenhet som rustar dem för ännu mer utmanande positioner i Gruppen. Sammantaget kommer Atlas Copcos chefer på internationella poster från 56 länder och de arbetar i 61 länder. Under 2014 var 62% (63) av de högsta cheferna lokalt anställda. 54 nationaliteter är representerade bland de 417 högsta cheferna världen över. Andelen svenska chefer på internationella poster har minskat från 23% 2001 till 11% 2014. Andelen kvinnor i ledande befattningar har ökat till 16.6% (16.2).
Utveckla och mobilisera talanger globalt
Atlas Copcos mål är att uppmuntra rörlighet över geografiska, organisatoriska och kulturella gränser. Det är viktigt för att utveckla kompetenser, men även för en framgångsrik integrering av nyligen förvärvade bolag. Erfarna chefer på höga positioner leder
91% av Atlas Copco är certifierat enligt OHSAS 18001.
ANTAL ANSTÄLLDA 44 056 31 DECEMBER 2014
Flexibla arbetstider och andra förmåner för nyblivna mammor i Sydamerika.
ÅRET I SAMMANDRAG – FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
PROGRAM FÖR ATT UTVECKLA OCH BEHÅLLA INTERNA TALANGER
Personalomsättning kan vara en utmaning i länder med hög tillväxt, som Kina, en risk som Gruppen hanterar genom talangprogram. Exempelvis fokuserar Challenger, affärsområdet Industritekniks talangprogram, på att säkerställa en stabil ström av duktiga medarbetare till specialist- och chefspositioner. Inom programmet används globala och tvärfunktionella projekt för att utmana, utveckla och motivera talanger, samt för att öka rörligheten. Programmet har också en 180/360 uppföljning med deltagarna och coachningssamtal med chefen och personalchefen. Som ett resultat har affärsområdet under 2014 behållit 88% av de deltagande cheferna, och 45% av dessa fick också nya uppdrag inom Gruppen, varav 4% var befattningar i utlandet.
integrationsprocessen och gör det möjligt att etablera Gruppens affärskod, värderingar och vision på ett effektivt och pragmatiskt sätt. Under 2014 var det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd 41 (40) och 82% (82) av alla medarbetare hade ett utvecklingssamtal.
Ett mått på framstegen med att stärka kompetensen inom Atlas Copco är andelen medarbetare med högskoleexamen. Under 2014 hade 53% (53) av tjänstemännen en universitetsexamen.
Säkra återväxten av ledare
För att behålla kompetensen inom företaget har Gruppen som mål att 85% av cheferna ska rekryteras internt. Utfallet under 2014 var 88%. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att behålla talanger och samtidigt öka kompetensen och uppmuntra rörligheten är den interna jobbmarknaden som skapades 1992. Under 2014 utlystes 3 856 tjänster varav 349 var internationella. Under 2014 uppgick den interna rörligheten till 7.2% (7.7). Den externa rekryteringen uppgick till 10%, exklusive förvärv.
Säkerhet och hälsa ökar produktiviteten
Atlas Copco har en global policy för säkerhet, hälsa och miljö som ska säkerställa att arbetsplatserna har en bra standard inom säkerhet, hälsa och ergonomi. Under 2014 var 91% (motsvarande 89% av de anställda) av de största bolagen i Gruppen certifierade enligt den internationella standarden OHSAS 18001. Under 2014 arbetade 69% av Atlas Copcos medarbetare med att bygga världsledande produkter till kunder eller med att leverera högkvalitativ service och försäljning. Detta kan omfatta arbete med tunga maskiner eller att köra långa sträckor för att nå kunder, ett arbete som ofta kan vara farligt om inte säkerhetsföreskrifterna följs noga.
Ett dödsfall rapporterades under 2014 – en trafikolycka i Thailand. Gruppen har vidtagit ytterligare steg mot en plan för ett nytt säkerhetskoncept som betonar trafiksäkerhet och defensiv körstil, vilken kommer att lanseras under 2015. Antalet olyckor per en miljon arbetade timmar för Atlas Copcos medarbetare minskade till 4.7 (5.4) och visar på en positiv utveckling (hållbarhetsnot 4). Under 2014 inkluderade Atlas Copco även rapporteringen av olyckor för extern arbetskraft/konsulter. Resultatet visar 4.8 olyckor per en miljon arbetade timmar. Antalet incidenter per en miljon arbetade timmar var oförändrat och det nya säkerhetskonceptet syftar till att förändra beteenden avseende säkerhet och samtidigt uppmuntra rapporteringen av olyckor och incidenter.
En hälsosam arbetsmiljö är lika viktigt för Atlas Copcos produktivitet som att uppmuntra medarbetare till en hälsosam livsstil. Atlas Copcos bolag utformar program för hälsa och friskvård utifrån de specifika behoven i ett land eller en region. HIV/AIDS är till exempel ett stort problem i vissa länder där Atlas Copco är verksamt med hög förekomst i den åldersgrupp (15–49 år) som påverkar arbetskraften mest. I andra länder är sjukdomar som diabetes ett växande problem och medarbetare erbjuds friskvårdsprogram, inklusive rådgivning och medicinsk behandling.
Atlas Copco strävar efter att främja hälsa och välmående men medarbetare behöver självklart ibland vara hemma från arbetet av hälsoskäl. Detta återspeglas i Gruppens mål och under 2014 uppgick sjukfrånvaron till 1.9% (2.0) vilket är under den accepterade nivån på 2.5%.
ANDEL ANSTÄLLDA SOM HAR HAFT ETT UTVECKLINGSSAMTAL
UTBILDNINGSTIMMAR I GENOMSNITT PER ANSTÄLLD
SNABBARE RESULTAT GENOM TIME TO COMPETENCE
Atlas Copcos ambition är att systematiskt öka kompetensen i organisationen och att minimera den tid det tar att omvandla kunskapen till resultat. Under 2014 lanserade Atlas Copco Time to Competence, som påskyndar inlärningen av bestämda centrala, funktionella och produktspecifika kunskaper och färdigheter. Utbildningarna erbjuds genom Atlas Copcos Academy som finns på koncern-, divisions- och regional nivå, och som
erbjuder både systematisk utbildning och utbildning vid behov. Verktyg som snabb e-learning och förbättrade kompetensmodeller har redan utvecklats och fler initiativ är på gång, såsom globala koncept för engelskutbildning. Framstegen av Time to Competence kommer att följas upp med hjälp av ett antal nyckeltal för utbildningens kvantitet och kvalitet, samt utvecklingen av Gruppens lärandekultur.
Resultat av medarbetarundersökning
Atlas Copco genomför en medarbetarundersökning minst vartannat år. Den senaste genomfördes under 2014. Undersökningen finns tillgänglig på 32 språk, i webb- och pappersformat, för samtliga anställda (exklusive medarbetare på Edwards som nyligen förvärvats).
| ÅR | SVARSFREKVENS, % |
|---|---|
| (vision: 100%) | |
| 2014 | 88 |
| 2012 | 85 |
| 2010 | 79 |
| 2008 | 69 |
Undersökningen omfattar olika områden som förtroendet för ledare, företagskultur, kundengagemang och Atlas Copcos potential som arbetsgivarvarumärke. Under 2014 deltog mer än 35 000 anställda i undersökningen, vilket ger en rekordhög svarsfrekvens på 88%. Alla områden i undersökningen låg kvar på en stabil och hög nivå. Kundengagemang värderas fortfarande högre än något annat område, vilket visar den viktiga kopplingen mellan stolta medarbetare och lojala kunder. Den lokala ledningen följer upp förbättringsområden under det kommande året och håller seminarier tillsammans med medarbetare för att förbättra sig inom svaga områden och dra nytta av sina styrkor.
Höga standarder för arbetsvillkor
Som frivillig medlem i FN:s Global Compact sedan 2008 säkerställer Atlas Copco att angivna arbetsvillkor, såsom rätten till kollektivavtal, omfattas av Affärskoden, vilken uppdateras regelbundet. Gruppen ser fackföreningar och arbetstagarrepresentanter som ett nödvändigt och värdefullt stöd för sina medarbetare och främjar relationer baserade på ömsesidig respekt och konstruktiv dialog. Under 2014 omfattades 39% av alla medarbetare av kollektivavtal och uppskattningsvis hundratals konsultationer/ förhandlingar ägde rum med facken gällande arbetsvillkor och organisationsförändringar. Med en decentraliserad organisation äger detta engagemang och den konstruktiva dialogen med fackföreningar rum på lokal nivå. I länder där oberoende fackföreningar inte är tillåtna har Atlas Copco vidtagit åtgärder för att skapa forum för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel genom miljö- och skyddskommittéer i Kina. Policyn för ickediskriminering gäller samtliga medarbetare och Affärskoden omfattar också anställdas rättigheter. För en fullständig redovisning av löner och ersättningar till anställda, se not 5.
ATLAS COPCOS MÅL ÄR ATT UPPMUNTRA RÖRLIGHET. DEN INTERNA RÖRLIGHETEN UPPGICK TILL 7% UNDER 2014.
ANTAL INCIDENTER PER EN MILJON ARBETADE TIMMAR 21
2013: 21
ANTAL OLYCKOR PER EN
Mål: <2.5%
2010 2011 2012 2013 2014 Mål: Noll
0
ANTAL OLYCKOR PER EN MILJON ARBETADE TIMMAR
AFFÄRSPARTNER
Affärspartner, som leverantörer, underleverantörer och samriskbolag, är viktiga och strategiska för Atlas Copcos framgång. Att vårda långsiktiga relationer med affärspartner gynnar båda parter och säkrar Gruppens konkurrenskraft och utvecklingsförmåga på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Atlas Copco har därför som mål att arbeta med affärspartner som delar Gruppens höga krav på kvalitet, affärsetik och resurseffektivitet.
Atlas Copcos inköpsstrategier är decentraliserade för att öka organisationens flexibilitet. På divisionsnivå finns inköpsråd som övervakar leverantörskedjan. Dessa samlas som en del av Gruppens inköpsråd för att utveckla centrala policyer och verktyg som påverkar hela verksamheten. Lokala inköp av förbrukningsvaror uppmuntras för att gynna de samhällen där Gruppen är verksam genom arbetstillfällen och bidrag till direkta och indirekta inkomster. Lokala inköp utförs främst av de enskilda enheterna vilket också underlättar nära relationer med lokala partner för att uppnå hög kvalitet och effektivitet, samtidigt som det minskar miljöpåverkan från transporter.
Affärspartner omfattar dock inte enbart leverantörer. Affärskoden inkluderar nyckelaktörer såsom underleverantörer, agenter och distributörer i definitionen och Atlas Copcos arbete med affärspartner omfattar därmed hela värdekedjan.
Samtliga affärspartner utvärderas opartiskt utifrån parametrar som pris, kvalitet, tillförlitlighet, viktiga miljöfrågor, samt sociala och etiska frågor. De huvudsakliga verktygen för utvärdering av affärspartner är checklistan med tio punkter baserat på FN:s Global Compact och den internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet, samt platsbesök (hållbarhetsnot 5).
Direkta leverantörer (Tier 1) förväntas arbeta för att säkra att underleverantörer (Tier 2) lever upp till Atlas Copcos standarder. Atlas Copco började under 2013 att använda verktyget för hållbarhetsbedömning av kunder även vid utvärderingen av agenter och distributörer för att undersöka potentiella risker och ytterligare fördjupa relationerna (hållbarhetsnot 8).
Leverantörsutvärdering och lokala utbildningsinsatser
Atlas Copco har en extremt stor internationell leverantörsbas, vilket innebär stora utmaningar när det gäller att upprätthålla standarden i leverantörskedjan. Atlas Copco prioriterar uppföljning av leverantörer som representerar den största delen av det årliga inköpsvärdet, samt den största risken, för att säkra att Affärskoden följs samtidigt som resurser används effektivt. Under 2014 fortsatte Gruppen att arbeta med betydande leverantörer med fokus på potentiella risker avseende mänskliga rättigheter och korruption. Som ett resultat följs en större andel inköp från högriskländer upp genom checklistor för självutvärdering eller leverantörsbesök, även om inköpsvolymerna är låga. Atlas Copcos introduktionsbrev uppdaterades också under 2013 i syfte att förbättra efterlevnaden och integrera konfliktmineraler i kraven gällande mänskliga rättigheter.
KORRUPTIONSBEKÄMPNING GENOM INTEGRITETSPAKTER
Många marknader där Atlas Copco är verksamt, exempelvis Indonesien, har identifierats ha en förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter enligt den kartläggning av risker som Transparency International har gjort. Atlas Copco Indonesien har ingått icke-exklusiva men bindande integritetspakter med sina leverantörer, distributörer och agenter. Företag som har undertecknat en integritetspakt förbinder sig att arbeta enligt de högsta etiska standarderna och med stor öppenhet i alla sina affärer. Arbetssättet förenar även Atlas Copco med dess affärspartner så att de tillsammans kan få mer inflytande och större möjlighet att bekämpa korruption. Atlas Copco Indonesien engagerar sig också i affärspartner genom utbildning och en direkt dialog rörande Gruppens krav på affärspartner. Arbetssättet med integritetspakter används av Atlas Copco även på andra marknader där riskerna med korruption är en utmaning.
GEOGRAFISK SPRIDNING AV LEVERANTÖRER
Efterlevnad av miljö-, sociala och affärsetiska klausuler i checklistan krävs för 100% av alla nya avtal. När det däremot gäller frågor som inte är rödflaggade (som att ha ett miljöledningssystem), försöker Atlas Copco samarbeta med affärspartner om att ta fram en åtgärdsplan för att hjälpa dem att uppfylla kriterierna inom 6–12 månader.
Förbättrad ansats till risker inom mänskliga rättigheter och korruption
Atlas Copcos nätverk av affärspartner inkluderar marknader med hög risk ur perspektivet mänskliga rättigheter och korruption. Den här risken är störst i konfliktdrabbade områden och under 2013 inledde Atlas Copco processer för att säkra att Gruppen inte är delaktig i brott mot mänskliga rättigheter i enlighet med de vägledande principerna om företag och mänskliga rättigheter. Avsaknaden av efterlevnad vad gäller legal och politisk infrastruktur på vissa av dessa komplexa marknader innebär en utmaning, men Atlas Copco har fått stöd och råd från investerare och frivilligorganisationer genom intressentdialogen.
Resultat från leverantörsutvärderingar
Leverantörsutvärderingar genomförs i huvudsak av produktbolagen. En leverantör klassas som godkänd om Atlas Copco har genomfört en utvärdering hos leverantören och rapporterat att det inte finns någon risk för brott mot Affärskoden, eller att leverantören har fullföljt alla förslag till åtgärder från en tidigare utvärdering. Under 2014 granskades 1 369 (846) betydande leverantörer avseende kvalitet och 1 192 (670) avseende standarder för säkerhet, hälsa, miljö och etik. Av dessa underkändes 17 (17) betydande leverantörer av kvalitetsskäl och ytterligare 14 (8) på grund av standarder gällande säkerhet, hälsa, miljö och etik (hållbarhetsnot 5).
SAMHÄLLE
Med sin globala räckvidd påverkar Atlas Copco den ekonomiska och sociala utvecklingen i de länder där företaget är verksamt. Gruppen förväntas påverka på ett positivt sätt och strävar efter att vara en bra och pålitlig samhällsmedborgare som skapar gemensamma värden.
På lång sikt är sunda affärsmetoder ekonomiskt lönsamma då verksamheten blir mer effektiv samtidigt som Gruppen befäster sitt anseende som en pålitlig och trovärdig partner som bedriver sin affärsverksamhet med integritet. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan efterlevnaden av Atlas Copcos principer ha en motverkande effekt på vissa affärsmöjligheter.
Nolltolerans mot korruption
Korruption medför mycket negativa globala konsekvenser och är både en orsak till fattigdom och ett hinder för att komma till rätta med problemet. Kampen mot korruption är också central i arbetet med mänskliga rättigheter och miljöpåverkan eftersom korruption kan hindra de myndigheter och processer som behövs för att hantera frågorna. Atlas Copcogruppen har nolltolerans när det gäller korruption och styrelsen har uttryckligen kommunicerat att korruption eller påskyndande betalningar aldrig är en acceptabel väg för att säkra en affär. Denna grundregel stärker varumärket och bidrar till en rättvis konkurrens på marknaden.
Förebygga, upptäcka, reagera
Att inte acceptera korruption kan låta enkelt, men för ett globalt företag med verksamhet i många kulturer med skilda normer är det en utmaning att leva upp till. Målet är att det inte ska förekomma någon korruption eller mutor, vilket stöds av en policy, metoder, utbildning och en process för övervakning. Då incidenter rapporteras vidtas kraftfulla åtgärder från fall till fall (hållbarhetsnot 6). Det ska inte innebära några
nackdelar, såsom degradering, straff eller andra repressalier, för anställda som vägrar att ta emot eller betala mutor eller som rapporterar överträdelser. Interna kontrollrutiner har etablerats för att minimera risken för korruption och mutor, exempelvis genom uppdelning av ansvar. Internrevisioner inkluderar efterlevnaden av Affärskoden. Medvetenhet om, och efterlevnad av, principer för integritet i affärsaktiviteter är en prioritet för Atlas Copco.
Gruppens hotline kan användas av medarbetare för att rapportera händelser eller ageranden som är, eller kan uppfattas som, överträdelser av lagar eller Affärskoden. Den är ett komplement till liknande processer på landnivå. Gruppens legala avdelning ansvarar för hanteringen av företagets hotline och garanterar att anmälningar behandlas konfidentiellt. Personen som gör anmälan garanteras anonymitet.
Utbildning
Affärskoden delas ut till alla nyanställda och utbildning erbjuds globalt. Cheferna får också djupgående lärarledd utbildning kring etiska dilemman. Utbildningen i korruption, som utvecklats av FN:s Global Compact,
HOTLINE
47 möjliga överträdelser av Affärskoden rapporterades via företagets hotline 2014.
Överträdelserna relaterade främst till organisationsförändringar och personrelaterade händelser. Internrevisioner, arbetsväxling och kommunikation är några åtgärder som vidtagits till följd av anmälningarna (hållbarhetsnot 6).
har genomgåtts av chefer innan de signerar Affärskoden.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är integrerat i Gruppens mål och drivs i verksamheten av Atlas Copcos affärskod. Gruppens ställningstagande om mänskliga rättigheter är publicerat på Atlas Copcos webbplats, och Gruppen strävar efter att arbeta med mänskliga rättigheter både genom sin egen verksamhet och genom sina affärsrelationer. Atlas Copcos affärspartner förväntas följa samma höga standard vad gäller mänskliga rättigheter som Atlas Copco. Genom interna kontrollprocesser säkerställer Atlas Copco att Gruppens bolag har interna processer för att informera kunder och affärspartner om sina policyer för mänskliga rättigheter och för att
SÅ ARBETAR ATLAS COPCO MED MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÄRDEKEDJAN
Atlas Copcos affärskod stöder FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den är en central policy som guidar verksamheten i arbetet med alla frågor, inklusive mänskliga rättigheter.
LEVERANTÖRER GRUPPENS EGEN
Atlas Copco har integrerat FN Global Compacts principer i leverantörsutvärderingar och -styrning. Läs mer i avsnittet Affärspartner på sidan 48.
Förbud mot barn- och tvångsarbete, samt ansvarsfulla inköp från högriskländer eller konfliktregioner.
VERKSAMHET
Gruppens verksamhetsmål syftar till att skapa en säker, hälsosam och jämlik arbetsmiljö. Läs mer i avsnittet Medarbetare på sidan 44.
Säkra att medarbetare har rättvisa arbetsvillkor, mångfald på arbetsplatsen och rätten att gå med i fackföreningar.
Gruppen stärker sitt arbete med hjälp av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Läs mer i hållbarhetsnot 8.
Produktsäkerhet, trygga levnadsstandard genom att minimera miljöpåverkan vid användningen av produkter, frågor kring omlokalisering av samhällen, säkerhetsfrågor.
KUNDER SAMHÄLLE
Atlas Copco betalar rättvisa och lagenliga skatter till stöd för de samhällen där bolaget är verksamt. Läs mer i hållbarhetsnot 9.
Gruppens samhällsengagemang omfattar främjandet av hälsa, utbildning och trygg utveckling för barn och utsatta grupper, samt hjälp vid katastrofer.
VATTEN ÅT ALLA – 30 ÅRS MEDARBETARENGAGEMANG
Under 2014 firade Atlas Copcos främsta samhällsengagemang, initiativet Vatten åt Alla, 30 år. Det grundades 1984 av Atlas Copco-medarbetare och stöder projekt som ger människor i nöd tillgång till rent dricksvatten. I slutet av 2014 fanns initiativet etablerat i mer än 35 länder och fler är på gång. Alla lokala initiativ leds av Atlas Copco-medarbetare som också bidrar med donationer, ofta via sin egen lön. Alla donationer matchas med det dubbla av företaget. Sedan starten har Vatten åt Alla gett över en och en halv miljon människor tillgång till rent vatten.
För ytterligare information: www.water4all.org
bedöma möjliga risker för anseendet. Under 2014 har styrkommittén för mänskliga rättigheter och etik initierat utbildningar och fortsatt att utveckla Atlas Copcos arbetssätt. Kommittén rapporterar till ett Compliance Board, där två medlemmar ur koncernledningen ingår. Kommittén erbjuder också stöd till verksamheten i arbetet med att införa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Due diligence inom mänskliga rättigheter En process för att bedöma och hantera social påverkan på samhällen och mänskliga rättigheter utvecklades och testades i Ghana och Kazakstan under 2011. Under 2014 har Atlas Copco undersökt människorättsfrågor i samband med byggandet av ett dammprojekt i Colombia och arbetat med branschkollegor, regeringsföreträdare och det civila samhället för att utveckla en handlingsplan. Planen baseras på rekommendationerna i FN:s riktlinjer för att stärka Atlas Copcos positiva insats. Due diligence-aktiviteter planeras för Myanmar under 2015 (se hållbarhetsnot 8).
Kundrelationer
Atlas Copco är medvetet om vikten av att skydda sitt rykte genom att arbeta med kunder som följer samma krav inom miljö, etik och socialt ansvar. Gruppen fortsätter att informera om sina etiska riktlinjer. Lanseringen av ett verktyg för hållbarhetsbedömning av kunder har fortsatt och Gruppens övergripande strategi för mänskliga rättigheter har testats med intressenter på olika marknader (hållbarhetsnot 8). Verktyget används redan vid finansiering via exportkreditinstitut och Atlas Copco har delat verktyget med branschkollegor som också utvecklar sitt arbete inom området.
Samhällsengagemang och välgörenhet
Vatten åt Alla är Atlas Copcos huvudsakliga medarbetarledda initiativ och Gruppen matchar de ekonomiska bidrag som medarbetarna ger med det dubbla beloppet. Gruppens policy för samhällsengagemang och välgörenhet uppmuntrar också bolagen att ge stöd vid naturkatastrofer och andra humanitära katastrofer, i form av produkter, tid eller pengar. Kostnaderna för samhällsengagemang fördelades under 2014 enligt följande: monetära donationer 90%, fysiska gåvor 1%, och i värde av tid 9 %. Under 2014 skedde ett nytt utbrott av ebola, ett virus som leder till svår sjukdom och ofta är dödligt. Utbrottet sträcker sig över flera länder där Atlas Copco har försäljning via distributörer men ingen egen verksamhet, i huvudsak Guinea, Liberia och Sierra Leone. För att säkra medarbetarnas hälsa stoppade Gruppen resor till dessa tre länder och vidtog andra förebyggande åtgärder, exempelvis rådgivning kring resor, bland annat att undvika överbefolkade bussar, och inköp av exempelvis desinfektionsmedel till personalen i flera länder. 1% av Atlas Copcos samhälls- och välgörenhetsinvesteringar gick till katastrofhjälp.
Utveckling och fördelning av ekonomiskt värde
Atlas Copco skapar sysselsättning och finansiell stabilitet genom tillverkning via underleverantörer och andra aktiviteter. Rörelsekostnader inklusive kostnader för leverantörer för varor och tjänster, funktionella kostnader med avdrag för löner och förmåner uppgick till MSEK 56 460 (49 079). Löner och andra kontanta ersättningar ökade med 14% till MSEK 20 826 (18 274). Ökningen berodde främst på förvärv.
Gruppens finansiärer, såsom aktieägare och långivare, tillhandahåller medel för att finansiera de tillgångar som används för att skapa ett ekonomiskt värde. I gengäld får dessa intressenter årliga utdelningar och ränta. Kostnaden för finansiärer, inklusive utdelning, ökade med 1% till MSEK 7 919 (7 853).
Atlas Copco bidrar till den ekonomiska utvecklingen i de regioner där företaget bedriver verksamhet genom betalningar till pensionsfonder och sociala förmåner samt betalningar av skatter, sociala avgifter och andra avgifter. Under 2014 minskade betalningar av skatter till den offentliga sektorn med 3% till MSEK 4 169 (4 286). Gruppen har haft en dialog med intressenter gällande redovisning av skatter per land (not 9 och hållbarhetsnot 9). Samhällsinvesteringar uppgick till MSEK 17 (14).
Det ekonomiska värde som behölls i verksamheten minskade med 1% till MSEK 5 240 (5 311).
Atlas Copco strävar efter att minska verksamhetens miljöpåverkan genom hela värdekedjan och att erbjuda energieffektiva produkter som är utvecklade med ett livscykelperspektiv.
Påverkan från förvärv
Atlas Copcos strategi för tillväxt bygger delvis på förvärv, vilket kan ha en påverkan på Gruppens resultat inom miljöområdet. Det produktbolag i Kina som förvärvades 2013 använder vatten för värmebehandling och andra processer vilket har varit i fokus för förbättring under året. Under 2014 började man använda ett system för återvunnet vatten i anläggningen för värmebehandling och trasiga turbinrör som levererar vatten reparerades för att minska förbrukningen. Åtgärderna ledde till en minskad vattenförbrukning om cirka 11 000 m3 . Dessutom har en separat vattenmätare installerats för att förbättra noggrannheten och effektiviteten i vattenförvaltningen. Värmningsugnar har reparerats för att minska utsläpp och energiförbrukning och en miljöutbildning hålls för medarbetarna på arbetsplatsen.
Ett annat nyligen genomfört förvärv, Edwards, är ett av de som för närvarande står för de största utsläppen av koldioxid från både energi och transporter. Företaget fokuserar även på att minska sitt avfall. Jämfört med andra produktbolag bedriver dessa enheter omfattande egen maskinbearbetning vilket resulterar i ett förhållandevis högt konsumtionsmönster. Andra orsaker kan vara luftkonditionerade fabriker som är nödvändiga för produkttoleranser. Investeringar för att förbättra miljöpåverkan pågår och omfattar aktiviteter såsom att byta till LED-belysning och att sänka elförbrukningen kopplad till temperaturreglering.
Satsningar på effektivare logistik pågår också för att minska mängden flygfrakt. Alla asiatiska serviceenheter för Edwards har nu rutter för sjöfrakt, något som även införs för andra enheter. Detta har resulterat i betydande kostnadsbesparingar samtidigt som miljöpåverkan minskat.
Hantering av miljörisker
Atlas Copco möter risker som drivs av förändringar i miljöbestämmelser, tillgång till resurser och annan utveckling. Rätt hanterade kan sådana risker även skapa möjligheter.
Energisäkerhet
Diversifiering av energikällor till att omfatta förnyelsebara källor påverkar inte bara miljön positivt. Det kan även gynna verksamheten genom att skydda den från prisfluktuationer och tillgång till traditionella energikällor. Under 2014 kom 34% (37) av energiförbrukningen vid produktionsenheterna från förnyelsebara källor såsom vindkraft, vattenkraft och solkraft. Tillväxtmarknader, exempelvis Indien, är starkt beroende av icke-förnyelsebara energikällor, såsom kol, men den snabba befolkningstillväxten gör det svårt för energiproduktionen att hålla jämna steg med efterfrågan. Under 2014 gick Atlas Copcos produktbolag i Hyderabad, Indien, över till solenergi vilket beräknas bidra till långsiktigt stabila energikostnader och leveranser. Samtidigt som det är viktigt att prioritera en övergång till förnyelsebara energikällor på sådana marknader, står Atlas Copco inför betydande utmaningar på marknader där det saknas statlig infrastruktur för alternativ energi, särskilt i regioner där solenergi inte är ett hållbart alternativ.
Avfallsåtervinning
Stål är den råvara som används mest i processen och merparten av avfallet utgörs av metallskrot. I princip återvinns eller återanvänds allt detta skrot. Det finns pågående initiativ för att minska den mängd avfall som går till deponi, samt den mängd avfall som kommer från förpackningsmaterial.
Farligt avfall inom Atlas Copcos verksamhet inkluderar främst kadmium, beryllium och bly. Atlas Copco följer upp de olika avfallskategorierna i tillverkningsprocessen, bland annat reglerat (ibland refererat till som farligt) avfall. Det är ännu inte förbjudet att använda reglerade ämnen men de ska ersättas enligt en plan som tar hänsyn till tekniska och ekonomiska aspekter. Ämnen som är klassade som förbjudna är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Under 2014 påbörjade Atlas Copco en intern undersökning för att följa upp efterlevnaden av dessa listor och identifiera förbättringsområden. Gruppens bolag övervakar hanteringen av farligt avfall hos affärspartner.
Hantering av vattenrisker
Med verksamhet i flera länder där vatten är en knapp resurs har Atlas Copco börjat använda vattenindex för att kartlägga verksamheter i områden med risk för vattenbrist. Gruppens bolag i dessa områden ska införa en plan för hantering av vattenrisker ur fysiskt, legalt eller kostnadsperspektiv. Innovativ produktutveckling syftar också till att minska vattenförbrukningen exempelvis
Atlas Copcos resultat på miljöområdet redovisas i hållbarhetsnot 3.
FÖRDELNING AV ENERGIFÖRBRUKNING
FÖRDELNING AV AVFALL*
* varav reglerat avfall 4 710 ton
477 206 000 kWh ENERGI FRÅN VERKSAMHETEN…
ÄR TILLRÄCKLIGT FÖR ATT DRIVA ETT SVENSKT HUSHÅLL I 58 066 ÅR
206 120 TON KOLDIOXID
FRÅN TRANSPORTER SKULLE FYLLA EN KUB LIKA HÖG SOM EMPIRE STATE BUILDING
1 KG KOLDIOXID SKULLE FYLLA EN 811.7 MM HÖG KUB Hållbarhetsnot 3
vid borrning efter mineraler. Affärsområdena analyserar redovisade data för att identifiera de enheter som konsumerar mest och fokuserar insatserna för att minska påverkan.
Investeringar i miljöeffektivitet Minskad energiförbrukning kan reducera driftskostnaderna både för Atlas Copco och för kunderna. Under 2014 lanserade Gruppen en fokuserad kampanj för att öka miljömedvetenheten och resurseffektiviteten. Kampanjen väntas ge resultat under det kommande året.
Effektiva verksamhetsprocesser Wuxitec, en tillverkningsenhet i Kina, var tidigare den största förbrukaren av vatten inom affärsområdet Kompressorteknik. Till följd av en noggrann kartläggning av vattenförbrukningen och riktade aktiviteter, såsom uppgradering av kyltorn, lyckades fabriken uppnå en betydande minskning, inklusive
en minskning med 40% jämfört med året innan, under den månad när konsumtionen är högst. Samtliga medarbetare på enheten har varit involverade och engagerade i översynen av den dagliga konsumtionen. Betydande investeringar har gjorts för att uppgradera utrustningen vid de olika enheterna, vilket har förbättrat energieffektiviteten och även lett till minskat avfall.
Effektiv logistik Två av Gruppens största distributionscenter lyckades minska koldioxidutsläppen i gram per tonkilometer med 65% och kostnaderna med 33% till följd av en konsolidering av leveranserna till ett gemensamt logistikcenter i Ryssland och en övergång från flyg- till vägtransporter. Flygtransporter har minskats och används endast när något går sönder eller vid andra akuta situationer och andra transportsätt har också införts för att minska miljöpåverkan och förbättra logistiken.
En relativ minskning av vattenförbrukningen främst tack vare effektivitetsåtgärder och ett proaktivt arbete med att åtgärda läckage.
VATTENFÖRBRUKNING
En ökning av koldioxidutsläpp från energi, främst på grund av förvärv.
KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN ENERGI
En ökning av energiförbrukningen främst på grund av förvärv där tillverkningsprocesserna kräver en strikt temperaturkontroll.
ENERGIFÖRBRUKNING
Absolut koldioxidutsläpp oförändrat till följd av volymeffekter och åtgärder för effektivare transporter vilka motverkar påverkan från förvärv.
KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER
ATLAS COPCO-AKTIEN
Aktiekursens utveckling och avkastning
Under 2014 steg kursen på A-aktien med 22% till SEK 218.40 (178.30) och kursen på B-aktien steg med 23% till SEK 200.90 (163.20). Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Atlas Copcos A-aktie, motsvarande summan av utdelning, inlösen och kurstillväxt, har varit 22.0% under den senaste tioårsperioden och 19.6 % under den senaste femårsperioden. Motsvarande avkastning på Nasdaq Stockholm var 11.6 % (2005–2014) respektive 13.6 % (2010–2014).
Handel och börsvärde
Atlas Copcos aktier är noterade på Nasdaq Stockholm där 37 % av den totala handeln av A-aktien ägde rum under 2014 (47% för B-aktien). Övriga marknadsplatser, så kallade Multilateral Trading Facilities (MTF), såsom BATS Chi-X, Turquoise och Burgundy svarade för cirka 20 % (15), och återstående 43% (38) handlades utanför publika marknader, till exempel genom "over the counter trading".
Börsvärdet vid årets slut 2014 var MSEK 261 719 (213 348 vid årets slut 2013) och företaget representerade 4.9% (4.4) av Nasdaq Stockholms totala marknadsvärde. Totalt var Atlas Copcos aktier de femte (andra) mest omsatta under 2014.
Ett program för depåbevis (American Depositary Receipts, ADR) etablerades i USA 1990. Ett depåbevis motsvarar en aktie. Depåbank är Citibank N.A. Vid årets slut 2014 var 8 648 609 depåbevis utestående, varav 7 404 391 representerade A-aktier och 1 244 218 B-aktier.
| AKTIEINFORMATION | A-AKTIEN | B-AKTIEN |
|---|---|---|
| Nasdaq Stockholm | ATCO A | ATCO B |
| ISIN-kod * | SE0000101032 SE0000122467 | |
| Depåbevis, ADR | ATLKY.OTC | ATLCY.OTC |
| Totalt antal aktier | 839 394 096 | 390 219 008 |
| % av rösterna | 95.6 | 4.4 |
| % av aktiekapitalet | 68.3 | 31.7 |
| varav aktier som innehas av Atlas Copco | 11 111 707 | 501 379 |
| % av rösterna | 1.3 | 0.1 |
| % av aktiekapitalet | 0.9 | 0.0 |
* Kan komma att ändras under 2015 efter inlösenförfarandet.
Personaloptionsprogram och återköp av egna aktier
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2015 ett liknande prestationsbaserat långsiktigt incitamentsprogram som under tidigare år. Avsikten är att täcka programmet genom återköp av bolagets egna aktier. Företagets innehav av egna aktier den 31 december 2014 framgår av tabellen nedan.
Utdelning och automatiskt inlösenförfarande
Styrelsen föreslår årsstämman att en ordinarie utdelning om SEK 6.00 (5.50) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2014. Utdelningen föreslås att betalas ut i två lika stora delar. Om aktieägarna godkänner styrelsens förslag kommer den årliga utdelningstillväxten för femårsperioden 2010–2014 att uppgå till 15%. Under samma period har utdelningen i genomsnitt uppgått till 52% av resultat per aktie före utspädning.
Vidare föreslår styrelsen ett automatiskt inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för SEK 6.00 per aktie. Både utdelningen och inlösenförfarandet är föremål för godkännande av årsstämman 2015. Se mer information på sidan 19.
YTTERLIGARE INFORMATION
- ➔ Ytterligare data per aktie finns i femårsöversikten på sidan 133.
- ➔ För information om fördelning av aktier, optionsprogram och återköp av egna aktier, se noterna 5, 20 och 23.
- ➔ Detaljerad information om aktien och lån finns på www.atlascopco.se/ir.
KONTAKT INVESTERARRELATIONER
- ➔ www.atlascopco.se/ir
- ➔ [email protected] / telefon 08 743 8291
KURSUTVECKLING
Ägarstruktur
Vid årets slut 2014 hade Atlas Copco 70 914 aktieägare (72 738 vid årets slut 2013). De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 35% (35) av rösterna och 33% (34) av antalet aktier. Svenska investerare svarade för 52% (53) av antalet aktier och motsvarande 50% (51) av rösterna.
DE TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA*
| 31 december 2014 | % av rösterna | % av kapitalet |
|---|---|---|
| Investor AB | 22.3 | 16.8 |
| Swedbank Robur fonder | 3.8 | 4.9 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3.4 | 4.0 |
| SEB Investment Management | 1.4 | 1.1 |
| Fjärde AP-fonden | 1.0 | 1.2 |
| AMF | 0.8 | 2.5 |
| Folksam | 0.8 | 0.9 |
| Första AP-fonden | 0.8 | 0.9 |
| SPP fonder AB | 0.6 | 0.6 |
| Nordea Investment Funds | 0.5 | 0.6 |
| Övriga | 64.6 | 66.6 |
| Totalt | 100.0 | 100.0 |
| – varav aktier som innehas av Atlas Copco | 1.3 | 0.9 |
* Aktieägare som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden.
ÄGARFÖRDELNING PER LAND, 31 DECEMBER 2014, PROCENT AV KAPITALET
AKTIEÄGARSTRUKTUR, 31 DECEMBER 2014
| Antal aktier | % av ägarna | % av kapitalet |
|---|---|---|
| 1–500 | 59.6 | 0.6 |
| 501–2 000 | 26.0 | 1.6 |
| 2 001–10 000 | 11.1 | 2.7 |
| 10 001–50 000 | 2.2 | 2.7 |
| 50 001–100 000 | 0.3 | 1.3 |
| >100 000 | 0.8 | 91.1 |
| Totalt | 100.0 | 100.0 |
| ÄGARKATEGORIER | % av kapitalet |
|---|---|
| Utländska ägare (juridiska och privatpersoner) | 47.8 |
| Finansiella företag | 38.9 |
| Svenska privatpersoner | 5.5 |
| Övriga svenska juridiska personer | 4.1 |
| Socialförsäkringsfonder | 2.0 |
| Intresseorganisationer | 1.4 |
| Staten | 0.3 |
| Totalt | 100.0 |
EMISSIONER 2005–2014 1) Förändring av aktiekapital, MSEK Utskiftat belopp, MSEK
| Split | 4:1 | ||
|---|---|---|---|
| Aktieinlösen | 209 602 184 aktier à SEK 20 | –262.0 | –4 192.0 |
| Split | 3:1 | ||
| Aktieinlösen 2) | 628 806 552 aktier à SEK 40 | –262.0 | –24 415.7 |
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier | 262.0 | |
| Indragning av aktier som innehas av Atlas Copco | 28 000 000 aktier | –17.5 | |
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier | 17.5 | |
| Split | 2:1 | ||
| Aktieinlösen 3) | 1 229 613 104 aktier à SEK 5 | –393.0 | –6 067.0 |
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier | 393.0 | |
1) För information fram till 2005, se www.atlascopco.se/ir 2) 610 392 352 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco. 3) 1 213 493 751 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco.
VINST OCH UTSKIFTNING PER AKTIE
2010 2011 2012 2013 2014
Vinst, SEK Inlösen av aktier, SEK Utdelning, SEK (för 2014 enligt styrelsens förslag)
SEK
| 2015 | 28 april | Årsstämma |
|---|---|---|
| Kvartalsrapport januari–mars | ||
| 29 april* | Aktier handlas utan rätt till utdelning SEK 3.00 | |
| 5 maj* | Första utdelningen betalas ut (preliminärt) | |
| 15 maj* | Aktier handlas utan rätt till inlösenaktie SEK 6.00 | |
| 15 juni* | Inlösen betalas ut (preliminärt) | |
| 16 juli | Kvartalsrapport april–juni | |
| 20 oktober | Kvartalsrapport juli–september | |
| 29 oktober* | Aktier handlas utan rätt till utdelning SEK 3.00 | |
| 3 november* Andra utdelningen betalas ut (preliminärt) | ||
| 17 november Kapitalmarknadsdag | ||
| 2016 | 28 januari | Bokslutskommuniké 2015 |
| Kvartalsrapport oktober–december 2015 | ||
* Styrelsens förslag till årsstämman. Avstämningsdag är första handelsdagen efter den dag aktier handlas utan rätt till utdelning/inlösenaktie.
ATLAS COPCO HÖGT RANKAD I DOW JONES HÅLLBARHETSINDEX
2014 rankades Atlas Copco återigen bland de främsta företagen i sin bransch i det prestigefyllda Dow Jones hållbarhetsindex för 2014/2015.
Indexet listar världens ledande hållbarhetsfokuserade företag. Indexet hjälper till att identifiera och mäta företagen som representerar en attraktiv investeringsmöjlighet genom att demonstrera en förmåga att handskas med hållbarhetsfrågor.
KONCERNENS STYRNING
Atlas Copco beskriver i sin bolagsstyrningsrapport hur tillämpliga regler implementeras i effektiva kontrollsystem för att åstadkomma långsiktig tillväxt. Bra bolagsstyrning handlar inte bara om att följa relevanta regelverk, det handlar också om att göra det som är rätt. Utmaningen är att finna rätt balans mellan risk och kontroll i en decentraliserad ledarskapsmodell. Målet är att vara hållbara när det gäller produktivitet och lönsamhet, men även när det gäller styrning.
Atlas Copco är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm AB (Nasdaq Stockholm). Atlas Copcos bolagsstyrning baseras på svenska regler och svensk lagstiftning: främst den svenska aktiebolagslagen, men även noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och andra relevanta regelverk.
Atlas Copco redovisar inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning för räkenskapsåret 2014.
Rapporten om koncernens styrning har granskats av revisorerna. Se sidan 123.
FÖLJANDE INFORMATION FINNS TILLGÄNGLIG PÅ WWW.ATLASCOPCO.COM
Styrelsen:
- ➔ Atlas Copcos bolagsordning
- ➔ Affärskoden
- ➔ Rapporter om koncernens styrning från 2004 (som en del av årsredovisningen)
- ➔ Information om Atlas Copcos årsstämma
- ➔ Fullmaktsblankett för årsstämman
STYRELSENS ARBETE 2014 I SAMMANDRAG
TILL MINNE AV PETER WALLENBERG
Peter Wallenberg 1926–2015
Atlas Copcos hedersordförande Peter Wallenberg som var aktiv inom Gruppen i mer än 61 år avled vid en ålder av 88 år i januari 2015. Han var en betydelsefull person inom svenskt och internationellt näringsliv.
Peter Wallenberg, född 1926, började sitt långa och produktiva partnerskap med Atlas Copco 1953 som anställd på en serviceverkstad i Nacka.
Han var alltid ivrig att lära sig om alla delar av företaget och var inte rädd för att ta sig an tuffa fysiska uppgifter. Ett tag arbetade han i Kärrgruvan där han lärde sig att hantera bergborrmaskiner. Han flyttade till USA 1956
där han arbetade som försäljare av kompressorer. Trots att han var jurist vid denna tid lärde han sig alla de tekniska aspekterna inklusive hur man servade utrustningen.
1959 började han att arbeta för Atlas Copco i Afrika där han var verksamhetschef för Centralafrikanska federationen (Zimbabwe, Zambia och Malawi) och senare även för Kongo. Han arbetade även i Storbritannien innan han återvände till Sverige 1968 för att arbeta som chef för affärsområdet Gruv- och anläggningsteknik. 1974 blev han Styrelseordförande, en position han hade i 22 år. 1996 utnämndes han till Hedersordförande.
" Vi kommer att minnas Peter Wallenberg som den mest hängivna och engagerade personen inom Atlas Copco", säger Ronnie Leten, VD och koncernchef för Atlas Copco. "Han var en sann inspiration för mig personligen och för otaliga före detta kollegor och vänner i Gruppen."
När Peter Wallenberg avgick som ordförande 1996 skapade Atlas Copco ett nytt pris i hans namn. "The Peter Wallenberg Marketing and Sales Award" belönar den mest innovativa och framgångsrika metoden inom försäljning och marknadsföring. Priset presenteras varje år vid Atlas Copcos årsstämma i Stockholm.
STYRNINGSSTRUKTUR
1. AKTIEÄGARE
Vid årets slut 2014 hade Atlas Copco 70 914 aktieägare (72 738 vid årets slut 2013). De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 35% (35) av rösterna och 33% (34) av antalet aktier. Svenska investerare ägde 52% (53) av kapitalet, vilket motsvarar 50% (51) av rösterna. Den största aktieägaren är Investor AB, med 17% av aktiekapitalet och 22% av rösterna. Mer information om Atlas Copcos aktieägare finns i avsnittet Atlas Copco-aktien på sidorna 54–55.
2. ÅRSSTÄMMA
Årsstämman är Atlas Copcos högsta beslutande organ vid vilken alla aktieägare har rätt att delta. Aktieägarna kan utöva sin rösträtt i en rad viktiga frågor, till exempel val av styrelseledamöter och revisorer, godkännande av de finansiella rapporterna, ansvarsfrihet för VD och koncernchef och för styrelsen, och godkänna den föreslagna vinstdispositionen. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieägarregistret och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav aktier. Atlas Copco uppmuntrar alla aktieägare att delta vid årsstämman och aktieägare som inte själva kan närvara får
företrädas av ombud. En aktieägare eller ett ombud får ha två biträden med sig på stämman. Fullmaktsblankett finns tillgänglig inför årsstämman på www.atlascopco.com/ arsstamma.
Årsstämman 2014 hölls den 29 april 2014 i Stockholm. 59% av rösterna i bolaget och 56% av aktiekapitalet fanns representerat.
Beslut vid årsstämman 2014 inkluderade:
- fastställande av resultat- och balansräkningar för moderbolaget och koncernen för 2013
- ansvarsfrihet för VD och koncernchef och för styrelsen för räkenskapsåret 2013
- fastställande av styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen med en utdelning om 5.50 kronor per aktie
- att antalet styrelseledamöter valda av årsstämman för tiden fram till nästa årsstämma ska vara nio ledamöter utan suppleanter
- beslut om styrelsens arvode
- godkännande av styrelsens förslag beträffande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
- godkännande av styrelsens förslag avseende omfattning och principer avseende en prestationsbaserad personaloptionsplan för 2014
- godkännande av revisionbolaget Deloitte AB med huvudansvarig revisor Jan Berntsson till bolagets revisor till årsstämman 2015
Aktieägare som önskar kontakta valberedningen eller vill ha en fråga besvarad av styrelsen vid årsstämman kan skicka sina förslag med ordinarie post eller e-post till följande adresser:
Atlas Copco AB, Chefsjurist 105 23 Stockholm [email protected] eller [email protected].
Förslagen måste ha inkommit till styrelsen respektive valberedningen senast sju veckor före årsstämman för att kunna inkluderas i kallelsen och dagordningen för årsstämman.
ÅRSSTÄMMA 2015
Årsstämman för Atlas Copco AB hålls den 28 april 2015 kl. 16.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.
NÄRVARO VID ATLAS COPCOS ÅRSSTÄMMA
STYRNINGSSTRUKTUR, FORTSÄTTNING
3. VALBEREDNING
Valberedningen är ansvarig för att se till att Atlas Copco AB:s styrelse har den kunskap, erfarenhet och mångfald som krävs för att uppnå en hållbar och lönsam utveckling för Atlas Copco-Gruppen.
Baserat på styrelseordförandens kommentarer utvärderar valberedningen styrelsens arbete varje år. Valberedningen förbereder också ett förslag vad gäller antal styrelseledamöter med namnförslag, inklusive styrelsens ordförande, och ett förslag till arvode till ordförande och övriga ledamöter som ej är anställda i bolaget, såväl som ett förslag till ersättning för kommittéarbete. Slutligen föreslår valberedningen också ett revisionsföretag inklusive revisionsarvode.
Förslagen och valberedningens uttalande kommer att publiceras senast i samband med kallelsen till årsstämman 2015.
I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och kriterierna beslutade av årsstämman 2012, ska representanter för de fyra största direktregistrerade eller ägargrupperade aktieägare, som anges i aktieboken per den 30 september respektive år, tillsammans med styrelsens ordförande utgöra valberedningen.
Medlemmarna i valberedningen presenterades den 20 oktober 2014 och representerade cirka 30% av samtliga röster i bolaget. Valberedningen hade två möten under året. Medlemmarna i valberedningen har inte fått någon ersättning för sitt arbete i valberedningen.
Medlemmar i valberedningen för årsstämman 2015
Petra Hedengran, Investor AB, Ordförande Jan Andersson, Swedbank Robur Fonder Ramsay Brufer, Alecta Hans Ek, SEB Fonder Hans Stråberg, Atlas Copco AB
4. STYRELSE
Styrelsen är övergripande ansvarig för organisation, administration och förvaltning av Atlas Copcos verksamhet i enlighet med företagets och aktieägarnas intresse. Styrelsen är ansvarig för att följa tillämpliga regler och för att implementera effektiva kontrollsystem i den decentraliserade organisationen. Ett effektivt kontrollsystem ger rätt balans mellan risk och kontroll. Det långsiktiga tillväxtmålet utvärderas regelbundet av styrelsen baserat på koncernens finansiella ställning, samt finansiella, legala, sociala och miljömässiga risker. Syftet är att uppnå en hållbar och lönsam utveckling för koncernen.
Styrelsemedlemmar
Styrelsen består av nio valda styrelseledamöter, inklusive VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två fackligt utsedda ledamöter som har varsin personlig suppleant. Atlas Copco uppfyllde 2014 års krav från Nasdaq Stockholm och reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning gällande styrelsemedlemmars oberoende. Alla medlemmar i styrelsen har deltagit i utbildning som arrangerats av Nasdaq Stockholm.
Styrelsens arbete
Styrelsen följer löpande upp den strategiska inriktningen, det ekonomiska resultatet och metoderna för att upprätthålla en hållbar lönsamhet för Gruppen. Styrelsen bevakar också regelbundet att effektiva kontrollsystem är på plats. Styrelsen följer även upp att Gruppens affärskod efterlevs och att ett system för "whistleblowing" finns på plats. Utöver den allmänna ansvarsfördelning som gäller enligt den svenska aktiebolagslagen, ser styrelsen och dess kommittéer (revisionskommittén, ersättningskommittén, med flera) årligen över och antar "Arbetsordningen" och "De skriftliga instruktionerna", som är de dokument som styr styrelsens arbete och fördelning av uppgifter mellan styrelsen och VD, samt företagets redovisningsprocesser.
Under 2014 sammanträdde styrelsen åtta gånger: fem gånger på Atlas Copco AB i Nacka, en gång per capsulam, ett över telefon och en gång i Storbritannien, inklusive ett besök hos Edwards. Styrelseledamöternas närvaro presenteras på sidorna 60–61.
" Styrelsen följer löpande upp den strategiska inriktningen, det ekonomiska resultatet och metoderna för att upprätthålla en hållbar lönsamhet för Gruppen."
Under året har ingen avvikande ståndpunkt i någon beslutsfråga tagits till protokollet. Styrelsen utvärderar löpande koncernchefens, Ronnie Leten, arbete. Vid den årliga revisionen redovisade den huvudansvarige revisorn, Jan Berntsson, Deloitte, sina synpunkter och styrelsen hade även en separat sammankomst med revisorn då medlemmar ur koncernledningen inte närvarade.
Utvärdering av styrelsens arbete
Den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive dess kommittéers (revisionskommittén, ersättningskommittén med flera), genomfördes av styrelsens ordförande, Hans Stråberg. Han har utvärderat styrelsens arbetsprocesser, kompetens och sammansättning, inklusive styrelsemedlemmarnas bakgrund, erfarenhet och mångfald. Hans iakttagelser presenterades för valberedningen.
Ersättning till styrelsen
Ersättning och arvode baseras på det arbete som utförts av styrelsen. Årsstämman 2014 beslutade att anta ersättningskommitténs förslag till arvode för ordförande och övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget, samt förslaget till arvode för arbete i kommittéerna. Se även not 5.
- Ordförande erhöll SEK 1 900 000
- Var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda av bolaget tilldelades SEK 570 000
- Ett belopp på SEK 225 000 tilldelades ordföranden för revisionskommittén och SEK 150 000 till var och en av de övriga medlemmarna i kommittén
- Ett belopp på SEK 60 000 tilldelades var och en av medlemmarna i ersättningskommittén
- Ett belopp på SEK 60 000 tilldelades sådan styrelseledamot som deltagit i annat kommittéarbete som styrelsen har beslutat
- Årsstämman beslöt vidare att 50% av de fastställda styrelsearvodena kunde erhållas i form av syntetiska aktier.
5. REVISIONSKOMMITTÉ
Revisionskommitténs huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och intern kontroll, redovisning, finansiell rapportering och riskhantering, samt att övervaka Gruppens finansiella struktur och verksamhet och att godkänna ekonomiska garantier som delegerats av styrelsen. Revisionskommitténs arbete omfattar även att se över rutinerna för internrevision. Revisionskommitténs arbete styrs av en skriftlig arbetsordning som årligen revideras och godkänns av styrelsen. Ordföranden i kommittén har den redovisningskompetens som är ett krav enligt aktiebolagslagen och två av medlemmarna är oberoende i förhållande till bolaget och dess största ägare.
Under året har kommittén sammanträtt fem gånger och var då fulltalig. Under början av året slutförde kommittén förslaget till extern revisor, Deloitte, till och med 2017, vilket är föremål för årligt godkännande vid årsstämman. Förslaget presenterades för valberedningen och godkändes senare av årsstämman. Samtliga möten i revisionskommittén, inklusive protokoll, har redovisats för styrelsen.
Revisionskommitté 2014–2015
Ulla Litzén, Ordförande Hans Stråberg Staffan Bohman Johan Forssell
6. ERSÄTTNINGSKOMMITTÉ
Ersättningskommitténs huvudsakliga uppgift är att lämna förslag till styrelsen om ersättning till VD och koncernchefen samt till ett långsiktigt incitamentsprogram för nyckelmedarbetare. Syftet med ett långsiktigt incitamentsprogram är att anpassa nyckelmedarbetares intressen till aktieägarnas. Ersättningspolicyn för koncernledningen syftar till att säkerställa principer för rättvisa och konsekvens avseende ersättningar, förmåner och avgångar. Grundlönen bestäms av befattning och prestation medan den rörliga ersättningen bestäms av hur de individuella målen uppfylls. Ersättningspolicyn utvärderas årligen och årsstämman 2014 godkände riktlinjerna för ersättning. Se ytterligare information i not 5.
Ersättningskommittén sammanträdde två gånger under 2014 och var då fulltalig. Ersättningskommittén har också under året stöttat VD och koncernchef vid besluten om ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen. Protokollen har redovisats för styrelsen.
Ersättningskommitté 2014–2015
Hans Stråberg, Ordförande Peter Wallenberg Jr Anders Ullberg
7. EXTERN REVISOR
Den externa revisorn har till uppgift att granska Atlas Copcos årsredovisning och redovisningssed, samt att granska styrelsens och koncernchefens förvaltning av bolaget. Vid årsstämman 2014 valdes Deloitte AB till revisionsfirma fram till årsstämman 2015 i enlighet med ett förslag från valberedningen. Huvudansvarig revisor är Jan Berntsson, auktoriserad revisor på Deloitte AB.
Vid årsstämman 2014 hänvisade Jan Berntsson till revisionsberättelsen för moderbolaget och koncernen i årsredovisningen och beskrev processen för genomförandet av revisionen. Han tillstyrkte också fastställande av de presenterade resultat- och balansräkningarna, ansvarsfrihet för VD och koncernchef och styrelsen, samt den föreslagna vinstdispositionen.
8. INTERNREVISION
Styrelsen är ansvarig för att Atlas Copco har tillräckliga interna kontrollsystem på plats för den finansiella rapporteringen. Läs mer på sidorna 64–65.
| STYRELSE | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Hans Stråberg | Ronnie Leten | Ulla Litzén | Anders Ullberg | Staffan Bohman |
| Född Funktion |
1957 Ordförande sedan 2014 |
1956 Styrelseledamot VD och koncernchef |
1956 Styrelseledamot |
1946 Styrelseledamot |
1949 Styrelseledamot |
| Utbildning | Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg |
Civilekonom från universitetet i Hasselt, Belgien |
Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, och MBA från Massachusetts Institute of Technology, USA |
Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm |
Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och Stanford Executive Program, USA |
| Nationalitet / invald år | Svensk / 2013 | Belgisk / 2009 | Svensk / 1999 | Svensk / 2003 | Svensk / 2003 |
| Styrelsemedlemskap | Styrelsemedlem i Investor AB, Stora Enso Oyj, Finland, N Holding AB, Mellby Gård AB, Hedson AB och styrelseordförande i Roxtec AB, CTEK AB, Nikkarit Holding AB och Orchid Orthopedics Inc. |
Styrelseordförande i Electrolux AB. |
Styrelsemedlem i SKF AB, Boliden AB, Alfa Laval AB, NCC AB och Husqvarna AB. |
Styrelseordförande i BE Group AB, Boliden AB, Natur & Kultur och Studsvik AB. Styrelse ledamot i Beijer Alma, Valedo Partners och Åkers AB. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. |
Styrelserdförande i Höganäs AB och Cibes Lift Group AB. Vice ordförande i Rezidor Hotel Group AB, Kollegiet för svensk bolags styrning samt förtroende rådet för SNS. Styrelse ledamot i Ratos AB och Boliden AB. |
| Arbetslivserfarenhet och övrig information |
VD och koncernchef för Electrolux AB. Olika chefsbefattningar inom Electroluxkoncernen i Sverige och USA. EU Co-Chair TA BD, TransAtlantic Business Dialogue. |
VD och koncernchef Atlas Copco AB.* Chef för affärsområdet Kompressorteknik. Chef för divisionerna Airtec och Industrial Air samt olika chefsbefattningar inom IT, logistik, affärsutveckling och tillverkning i affärs området Kompressor teknik i Belgien. |
Chef för W Capital Management AB (helägt dotterbolag till Wallenbergsstiftelserna), samt direktör och medlem i ledningsgruppen på Investor AB. |
Ekonomidirektör för Swedyards (Celsius Group), vice VD och finans- och ekonomi direktör för SSAB Swedish Steel och VD och koncernchef för SSAB Swedish Steel. |
Koncernchef för Sapa AB, Gränges AB och DeLaval AB. |
| Total ersättning 2014, KSEK 1) |
1 990 | – | 1 110 | 686 | 933 |
| Styrelsenärvaro | 8 av 8 | 7 av 8 2) | 8 av 8 | 8 av 8 | 7 av 8 |
| Närvaro ersättnings kommittén |
1 av 1 från årsstämman 2014 Ordförande |
– | – | 2 av 2 | – |
| Närvaro revisions kommittén |
5 av 5 | – | 5 av 5 Ordförande |
– | 5 av 5 |
| Innehav i Atlas Copco AB 3) |
7 220 syntetiska aktier | 19 166 A-aktier 24 000 B-aktier 208 029 syntetiska aktier/ personaloptioner |
75 800 A-aktier 3 000 B-aktier 2 302 syntetiska aktier |
14 000 A-aktier 10 000 B-aktier 2 302 syntetiska aktier |
10 000 A-aktier 30 000 B-aktier 4 180 syntetiska aktier |
| Oberoende i förhållande till Atlas Copco och dess ledning |
Ja | Nej 4) | Ja | Ja | Ja |
| Oberoende i förhållande till större aktieägare |
Nej 6) | Ja | Ja | Ja | Ja |
| Närvaro vid årsstämma | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
Styrelsemedlemmar utsedda av fackföreningar
Bengt Lindgren Styrelseledamot Född 1957 Ordförande i IF Metall, Atlas Copco Invald 1990 Styrelsenärvaro 7 av 8
Mikael Bergstedt Styrelseledamot Född 1960 Ordförande i PTK, Atlas Copco Invald 2004 Styrelsenärvaro 8 av 8
Ulf Ström Suppleant Född 1961 Ordförande i IF Metall, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro Invald 2008 Styrelsenärvaro 8 av 8
Kristina Kanestad
Suppleant Född 1966 Ordförande i Unionen, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro Invald 2007 Styrelsenärvaro 8 av 8
- Samtliga lärosäten och företag är baserade i
- 1) Se mer information om beräkning av
- 2) Ett styrelsemöte avhandlade endast ersättningen till VD och koncernchef.
- 3) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2014.
- 4) VD och koncernchef för Atlas Copco.
- 5) Medlem i koncernledningen i ett bolag där VD och koncernchef är styrelseordförande
- 6) Styrelsemedlem i ett bolag som är större
- 7) Anställd i ett bolag som är större ägare
| KONCERN LEDNING Namn Befattning |
Ronnie Leten VD och koncernchef |
Nico Delvaux Vice vd för Atlas Copco AB |
Mats Rahmström Vice vd för Atlas Copco AB |
Johan Halling Vice vd för Atlas Copco AB |
|---|---|---|---|---|
| och chef för affärsområdet Kompressorteknik |
och chef för affärsområdet Industriteknik |
och chef för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik |
||
| I nuvarande befattning sedan |
2009 | 2014 | 2008 | 2013 |
| Nationalitet / anställningsår |
Belgisk / 1997 | Belgisk / 1991 | Svensk / 1988 | Svensk / 1998 |
| Född | 1956 | 1966 | 1965 | 1952 |
| Utbildning | Civilekonomexamen från universitetet i Hasselt, Belgien |
Civilingenjör i elektromekanik från universitetet i Bryssel och MBA från Handelshogeschool i Antwerpen, Belgien |
MBA från Henley Management College, Storbritannien |
Civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds universitet |
| Arbetslivserfarenhet och övrig information |
Ronnie Leten anställdes först av Atlas Copco 1985. Han har sedan dess varit chef för affärsområdet Kompressorteknik och chef för divisionerna Airtec och Industrial Air. Han har också haft olika chefs befattningar inom IT, logistik, affärsutveckling och tillverkning inom affärs området Kompressorteknik. Samtliga befattningar i Belgien. |
Nico Delvaux började sin karriär på Atlas Copco 1991 och har haft befattningar inom försäljning, marknadsföring, service, integration av förvärv och som bolagschef i Benelux, Italien, Kanada och USA. Innan hans nuvarande position var Nico Delvaux chef för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. |
Mats Rahmström har haft flera befattningar inom för säljning, service, marknads föring och som bolagschef inom affärsområdet Industri teknik. Mellan 1998 och 2006 var han chef för marknads bolagen i Sverige, Kanada och Storbritannien. Från 2006 till 2008 var han chef för divisionen Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry inom affärsområdet Industriteknik. |
Johan Halling började på Atlas Copco 1998 som chef för en av de elverktygsdivisioner som Atlas Copco ägde vid tidpunkten. Mellan 2002 och 2013 var han chef för divisionen Rock Drilling Tools. |
| Externa uppdrag | Styrelseordförande i Electrolux AB. |
Styrelsemedlem i Permobil Holding AB. |
Styrelseordförande i Eson Pac Group AB. |
|
| Innehav i Atlas Copco AB 1) |
19 166 A-aktier 24 000 B-aktier 208 029 syntetiska aktier/ personaloptioner |
5 811 A-aktier 66 704 syntetiska aktier/ personaloptioner |
6 780 A-aktier 91 057 syntetiska aktier/ personaloptioner |
7 955 A-aktier 85 456 syntetiska aktier/ personaloptioner |
1) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2014. Se not 23 för mer information om optionsprogrammet och matchning av aktier.
VD och koncernchefen, Ronnie Leten, har inga större aktieinnehav eller delägarskap i företag med vilka Atlas Copco har betydande affärsrelationer. Samtliga lärosäten och företag är baserade i Sverige om inte annat anges.
9. KONCERNLEDNING
Koncernledningen består, utöver VD och koncernchef, av fyra affärsområdeschefer och fyra chefer ansvariga för Gruppens koncernfunktioner; Kommunikation och samhällskontakter, Organisationsutveckling och personal, Ekonomi och finans, samt Juridik. VD och koncernchefen är ansvarig för den löpande förvaltningen av Gruppen enligt styrelsens riktlinjer och instruktioner.
Ersättning till koncernledningen
Ersättningspolicyn utvärderas och presenteras årligen av styrelsen på årsstämman för godkännande. Vid årsstämman 2014 antogs styrelsens förslag. Ersättningen består av en årlig grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till en
högsta procentsats av grundlönen. Inget styrelsearvode utgår för arbete utfört i Gruppens styrelser eller för andra uppdrag som utförts.
| Andrew Walker | Annika Berglund | Jeanette Livijn | Hans Ola Meyer | Håkan Osvald |
|---|---|---|---|---|
| Vice vd för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik |
Informationsdirektör | Personaldirektör | Finans- och ekonomidirektör |
Chefsjurist |
| 2014 | 1997 | 2007 | 1999 | 2012 |
| Irländsk / 1986 | Svensk / 1979 | Svensk / 1987 | Svensk / 1991 | Svensk / 1985 |
| 1961 | 1954 | 1963 | 1955 | 1954 |
| Civilingenjörsexamen och MBA från University College Dublin, Irland |
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Universitetet i Antwerpen, Belgien |
Civilekonomexamen från Växjö högskola |
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm |
Juristexamen från Uppsala universitet |
| Andrew Walker började sin karriär på Atlas Copco på Irland 1986 och har sedan dess haft olika ledande positioner i bland annat Storbritannien, Irland, Belgien och USA. Innan hans nuvarande position var Andrew Walker chef för servicedivisionen inom affärsområdet Kompressorteknik. |
Annika Berglund började sin karriär som marknads analytiker på Atlas Copco 1979. Sedan dess har hon haft ett antal befattningar inom Gruppen med inrikt ning mot marknadsföring, försäljning och ekonomi i Europa. Innan hon tillträdde sin nuvarande position var hon marknadschef för elektronikföretaget Atlas Copco Controls (Danaher Motion). |
Jeanette Livijn började arbeta på Atlas Copco med ekonomi och ekonomi styrning 1987 och hade olika befattningar inom denna funktion. Sedan 1997 har Jeanette Livijn haft olika chefsbefattningar inom personalområdet. Innan hon tillträdde sin nuvarande befattning var hon personalchef för affärsområdet Industriteknik. |
Hans Ola Meyer anställdes 1978 för att arbeta med Gruppens redovisning och ekonomi. Han flyttade senare till Ecuador som ekonomichef. Mellan 1984 och 1991 hade han olika befattningar på Penningmarknadsmäklarna. Han återvände till Atlas Copco 1991 som ekonomi chef i Spanien. 1993 blev han finansdirektör i Atlas Copco AB och medlem av koncernledningen. |
Håkan Osvald började som bolagsjurist på Atlas Copco 1985. 1989 blev han jurist på Atlas Copco North America Inc. och Chicago Pneumatic Tool Company, USA. 1991 utnämndes han till biträdande chefsjurist för Atlas Copco-gruppen, med särskilt ansvar för förvärv. Innan sin nuvarande befattning var han chefsjurist operations. Sedan 2012 är han sekreterare i styrelsen för Atlas Copco AB. |
| Medlem i Rådet för finansiell rapportering och styrelseledamot för Riksbankens Jubileumsfond. |
Ordförande i svenska ICC:s referensgrupp för konkurrens. |
|||
| 3 998 A-aktier 37 033 syntetiska aktier/ personaloptioner |
10 467 A-aktier 7 900 B-aktier 83 496 syntetiska aktier/ personaloptioner |
3 414 A-aktier 29 369 syntetiska aktier/ personaloptioner |
7 286 A-aktier 18 021 B-aktier 62 311 syntetiska aktier/ personaloptioner |
3 709 A-aktier 2 600 B-aktier 40 669 syntetiska aktier/ personaloptioner |
INTERN KONTROLL ÖVER FINANSIELL RAPPORTERING
Detta avsnitt beskriver Atlas Copcos system för intern kontroll avseende finansiell rapportering i enlighet med de krav som anges i Svensk kod för bolagsstyrning och den svenska aktiebolagslagen.
Grunden för internkontrollprocessen utgörs av en kontrollmiljö som skapar struktur för de andra fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Utgångspunkten för processen är regelramverket för internkontroll utgiven av Committee of Sponsoring Organizations
of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.
Internkontroll bestäms av den övergripande kontrollmiljön. Styrelsen ansvarar för att fastställa ett effektivt system för internkontroll och styr arbetet genom VD. Koncernledningen anger tonen för verksamheten och påverkar medarbetarnas
medvetenhet gällande kontroll. En framgångsfaktor för en stark kontrollmiljö handlar om att säkra att organisationsstrukturen, beslutsvägar, koncernvärderingar i termer av etik och integritet, samt befogenheter är klart definierade och förmedlade genom styrdokument såsom interna policyer, riktlinjer, manualer och koder. Alla medarbetare måste följa dessa policyer och riktlinjer.
Företaget tillämpar olika processer för att bedöma och identifiera de huvudsakliga riskerna gällande missvisande finansiell rapportering. Riskbedömningar genomförs regelbundet för att identifiera nya risker och följa upp att den interna kontrollen förbättrats med avseende på tidigare identifierade risker.
Identifierade risker hanteras via företagets kontrollaktiviteter, vilka dokumenterats i process- och internkontrollbeskrivningar på bolags-, divisions-, affärsområdes- och koncernnivå. Dessa syftar till att förebygga,
PROCESSER OCH VERKTYG
PROKURA
Prokura är delegeringen av befogenheter både med avseende på tredje part eller internt. Den syftar till att definiera hur ansvaret är fördelat på befattningar och därmed på individer.
FREKVENS: När en person rekryteras till en ny position
STYRELSEMÖTEN
Den interna strukturen med operativa styrelser (business boards), som är organiserade efter operativt ansvar (det vill säga parallellt med den legala bolagsstyrelsestrukturen), och bolagsgenomgångar av lokal företagsledning och ansvarig divisionsledning är väsentliga verktyg för att följa upp efterlevnaden av interna policyer, riktlinjer, instruktioner och koder, samt av effektiviteten i kontrollaktiviteterna avseende finansiell rapportering.
FREKVENS: 3–4 gånger per år
RAPPORTERING
Varje månad upprättas operativa rapporter för att mäta och analysera lönsamhet per produktkategori, bolag, verksamhetsgren, division och affärsområde. Varje division konsoliderar sina enheter och rapporterar justeringar och elimineringar. Kvartalsvis kompletteras dessa rapporter med tilläggsinformation och specifikationer. Dessa rapporter utgör grunden för Gruppens konsoliderade delårs- och årsrapporter. Rapporter upprättas också för att mäta och analysera resultat avseende sociala indikatorer och miljöpåverkan.
Gruppen använder ett gemensamt system för konsolideringen av rapporterna, vilket även ger tillgång till vissa systembaserade valideringsrapporter. Analyspaketet innehåller en serie standardiserade styrkort som används för att analysera och följa upp nyckeltal och trender i förhållande till uppsatta mål.
FREKVENS: Månadsvis, kvartalsvis, årligen
AFFÄRSCONTROLLING
Varje enhet har en controller som ansvarar för att det finns adekvata processer för internkontroll över den finansiella rapporteringen och att koncernens kontrollprocesser har införts. Controllern ansvarar även för att The Way We Do Things följs i alla avseenden och att rapporterna är korrekta, fullständiga och levereras i tid. Det finns controller på divisions-, affärsområdes- och koncernnivå, med motsvarande ansvar på dessa aggregerade nivåer.
FREKVENS: Kontinuerligt
upptäcka och rätta till fel och överträdelser och omfattar till exempel attest- och utanordningsinstruktioner, kontroller i affärssystem samt redovisnings- och rapporteringsprocesser.
Företaget har informations- och kommunikationskanaler som syftar till att säkerställa att information identifieras, samlas in och kommuniceras på ett sätt och inom en tidsram som möjliggör för medarbetare att utföra sina uppgifter. Instruktioner för rapportering och redovisningsriktlinjer förmedlas till berörda medarbetare genom den interna databasen The Way We Do Things med stöd av exempelvis utbildningsprogram för olika medarbetarkategorier.
Företaget följer regelbundet upp att interna policyer, riktlinjer, manualer och koder följs, samt övervakar effektiviteten i kontrollaktiviteterna. Internkontrollen utvärderas löpande inom verksamheten, inklusive regelbundna genomgångar med
ledningen och tillsynsaktiviteter. Vidare genomförs separata utvärderingar genom internrevisioner och självutvärderingar. Revisionskommittén har en viktig roll i att stödja styrelsen i övervakningen av hur de interna kontrollprocesserna underlättar lämplig internkontroll av den finansiella rapporteringen.
Aktiviteter under 2014
Under 2014 utförde Gruppens internrevisionsavdelning internrevisioner i 113 (107) enheter av 511 (452) möjliga. Revisionerna utfördes i 46 länder. En riskbaserad internrevisionsplan genomfördes. Majoriteten av internrevisionerna utfördes under ledning av medarbetare från Gruppens internrevisionsavdelning tillsammans med deltagare med kompetenser från redovisning, controlling, inköp, marknad, personal, juridik, etc. Internrevisionerna omfattade enheternas relevanta processer med utökat fokus på
personal och IT-säkerhet. Revisioner av ITsäkerheten utfördes av Gruppens enhet för IT-säkerhet och omfattade 53 (61) enheter.
Fokus under 2015
Under 2015 kommer Gruppens internrevisionsfunktion att fortsätta arbetet med översyn av processer och verktyg samt riskbaserad internrevisionsplan med fokus på risker, styrning och kontroll, samt att rekommendera ledande metoder.
| INTERN KONTROLL, STATISTIK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Operativa enheter i Gruppen | 511 | 452 |
| Genomförda internrevisioner | 113 | 107 |
| Genomförda självutvärderingar | 317 | 318 |
PROCESSER OCH VERKTYG
INTERNREVISIONER
Internrevisionsprocessen syftar till att addera värde till varje operativ enhet genom att erbjuda en oberoende och objektiv funktion för revision och rådgivning och att identifiera och rekommendera förbättringar. Processen syftar dessutom till att vara ett verktyg för medarbetarutveckling och till att identifiera och rekommendera ledande metoder inom Gruppen.
Internrevisioner planeras årligen och initieras av Gruppens internrevisionsfunktion med ett riskbaserat sätt. Det omfattar till exempel när ett bolag byter chef, efter händelser med betydande negativ inverkan, strukturförändringar, anmärkningar från externa revisorer, vid etablering av ett nytt bolag eller efter förvärv, eller om det gått en lång tid sedan den senaste revisionen. Internrevisioner utförs normalt av en grupp medarbetare från verksamheten med olika kompetenser.
Atlas Copco bedriver verksamhet på många komplexa marknader där risken för kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption är hög. Därför utvärderas efterlevnaden av Affärskoden i internrevisionsprocessen, inklusive miljöaspekter och relationer med affärspartner.
FREKVENS: Alla enheter minst vart femte år
SJÄLVUTVÄRDERING
Syftet med denna process är framför allt att stödja lokala enhetschefers utvärdering av status inom kontrollrutiner och att åtgärda svagheter. Internkontrollen är ett av dessa områden, vilket inkluderar intern kontroll av finansiell rapportering. Andra områden omfattar legala frågor, kommunikation och varumärkesstrategi, samt Affärskoden. På koncernnivå ger de sammanlagda resultaten grund för förbättringar av Gruppens processer, förtydligande av instruktioner etc.
FREKVENS: Årligen
HOTLINE
Koncernen har en process där medarbetare och andra intressenter kan rapportera beteenden eller handlingar som innebär en möjlig överträdelse av lagar eller Gruppens riktlinjer inklusive överträdelser mot riktlinjer och policyer gällande redovisning och finansiell rapportering. Detta inkluderar även upplevda fall av kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering eller korruption. Processen fungerar som ett komplement till liknande rutiner som finns på landnivå i vissa länder. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och den som lämnar uppgifterna garanteras anonymitet. Ansträngningar har gjorts för att öka medvetenheten om denna process hos alla medarbetare och chefer exempelvis genom utbildningar i Affärskoden och medvetenhet kring bedrägerier.
FREKVENS: Vid behov
EFTERLEVNADSPROCESS
I efterlevnadsprocessen ombeds koncernledningen, divisionsledningar och samtliga chefer ansvariga för ett operativt- eller holdingbolag, samt vissa andra positioner, signera en skrivelse där man garanterar efterlevnad av Affärskoden och gällande lagar.
FREKVENS: Årligen
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER
MSEK om ej annat anges
ATLAS COPCO-GRUPPEN Sida
| Koncernens resultaträkning | 67 |
|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultat | 67 |
| Koncernens balansräkning | 68 |
| Koncernens förändring av eget kapital | 69 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 70 |
Not
| 1 Väsentliga redovisningsprinciper | 71 |
|---|---|
| 2 Förvärv | 77 |
| 3 Avyttringar och tillgångar till försäljning | 79 |
| 4 Segmentinformation | 80 |
| 5 Anställda och personalkostnader | 82 |
| 6 Ersättning till revisorer | 85 |
| 7 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 85 |
| 8 Finansiella intäkter och kostnader | 86 |
| 9 Skatter | 86 |
| 10 Övrigt totalresultat | 87 |
| 11 Resultat per aktie | 88 |
| 12 Immateriella tillgångar | 88 |
| 13 Materiella anläggningstillgångar | 90 |
| 14 Andelar i intresseföretag | 91 |
| 15 Övriga finansiella tillgångar | 91 |
| 16 Varulager | 91 |
| 17 Kundfordringar | 92 |
| 18 Övriga fordringar | 92 |
| 19 Likvida medel | 92 |
| 20 Eget kapital | 93 |
| 21 Räntebärande skulder | 94 |
| 22 Leasingavtal | 95 |
| 23 Ersättningar till anställda | 96 |
| 24 Övriga skulder | 100 |
| 25 Avsättningar | 101 |
| 26 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 101 |
| 27 Finansiell exponering och principer för riskhantering | 101 |
| 28 Närstående | 107 |
| 29 Händelser efter balansdagen | 107 |
| Resultaträkning | 108 | |
|---|---|---|
| Rapport över totalresultat | 108 | |
| Balansräkning | 108 | |
| Förändring av eget kapital | 109 | |
| Kassaflödesanalys | 109 | |
| Not | ||
| A1 Väsentliga redovisningsprinciper | 110 | |
| Anställda, personalkostnader samt ersättning | ||
| A2 | till revisorer | 111 |
| A3 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 111 | |
| A4 Finansiella intäkter och kostnader | 111 | |
| A5 Bokslutsdispositioner | 111 | |
| A6 Inkomstskatt | 112 | |
| A7 Immateriella tillgångar | 112 | |
| A8 Materiella tillgångar | 112 | |
| A9 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder | 113 | |
| A10 Andelar i koncernföretag | 113 | |
| A11 Övriga finansiella tillgångar | 113 | |
| A12 Övriga fordringar | 113 | |
| A13 Likvida medel | 113 | |
| A14 Eget kapital | 113 | |
| A15 Pensioner och liknande förpliktelser | 114 | |
| A16 Övriga avsättningar | 115 | |
| A17 Räntebärande skulder | 116 | |
| A18 Övriga skulder | 116 | |
| A19 Finansiell exponering och principer för riskhantering | 117 | |
| A20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 117 | |
| A21 Direktägda dotterföretag | 117 | |
| A22 Närstående | 119 |
MODERBOLAGET Sida
Koncernens resultaträkning
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 4 | 93 721 | 83 888 |
| Kostnad för sålda varor | –58 669 | –51 766 | |
| Bruttoresultat | 35 052 | 32 122 | |
| Marknadsföringskostnader | –9 825 | –8 338 | |
| Administrationskostnader | –5 668 | –4 801 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –2 933 | –2 117 | |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 573 | 514 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | – 191 | –331 |
| Andel av intresseföretags resultat | 14 | 7 | 7 |
| Rörelseresultat | 4, 5, 6, 16 | 17 015 | 17 056 |
| Finansiella intäkter | 8 | 313 | 394 |
| Finansiella kostnader | 8 | –1 237 | –1 184 |
| Finansnetto | –924 | –790 | |
| Resultat före skatt | 16 091 | 16 266 | |
| Inkomstskatt | 9 | –3 916 | –4 184 |
| Årets resultat | 12 175 | 12 082 | |
| Resultat hänförligt till: | |||
| – moderbolagets ägare | 12 169 | 12 072 | |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 6 | 10 | |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 11 | 10.01 | 9.95 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 11 | 9.99 | 9.92 |
Koncernens rapport över totalresultat
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 175 | 12 082 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda planer | –759 | 45 | |
| Skatt hänförlig till poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | 194 | –18 | |
| –565 | 27 | ||
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | 5 687 | 444 | |
| – realiserat och omklassificerat till resultaträkningen | – | 16 | |
| Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter | –1 052 | –712 | |
| Kassaflödessäkringar | –199 | –31 | |
| Justering för belopp som överförts till redovisat värde på förvärvade verksamheter | 81 | – | |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | 10 | 711 | 410 |
| 5 228 | 127 | ||
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 10 | 4 663 | 154 |
| Årets totalresultat | 16 838 | 12 236 | |
| Totalresultat hänförligt till: | |||
| – moderbolagets ägare | 16 806 | 12 229 | |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 32 | 7 |
Koncernens balansräkning
| Belopp i MSEK | Not | 31 december, 2014 | 31 december, 2013 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 12 | 33 197 | 17 279 |
| Hyresmaskiner | 13 | 3 177 | 2 420 |
| Övriga materiella anläggningstillgångar | 13 | 9 433 | 6 907 |
| Andelar i intresseföretag | 14 | 115 | 101 |
| Övriga finansiella tillgångar | 15 | 1 810 | 2 316 |
| Övriga fordringar | 56 | 23 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 1 549 | 961 |
| Summa anläggningstillgångar | 49 337 | 30 007 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 16 | 18 364 | 16 826 |
| Kundfordringar | 17 | 19 903 | 16 619 |
| Skattefordringar | 480 | 309 | |
| Övriga fordringar | 18 | 5 632 | 4 798 |
| Övriga finansiella tillgångar | 15 | 2 150 | 1 697 |
| Likvida medel | 19 | 9 404 | 17 633 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 11 | 2 | |
| Summa omsättningstillgångar | 55 944 | 57 884 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 105 281 | 87 891 | |
| EGET KAPITAL | Sidan 69 | ||
| Aktiekapital | 786 | 786 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 6 037 | 5 743 | |
| Reserver | 4 239 | –963 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 39 513 | 34 081 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 50 575 | 39 647 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 178 | 147 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 50 753 | 39 794 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | 21 | 22 182 | 19 997 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 23 | 2 531 | 1 414 |
| Övriga skulder | 1 070 | 392 | |
| Avsättningar | 25 | 888 | 682 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 1 127 | 1 027 |
| Summa långfristiga skulder | 27 798 | 23 512 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | 21 | 2 284 | 5 595 |
| Leverantörsskulder | 7 876 | 6 418 | |
| Skatteskulder | 1 602 | 845 | |
| Övriga skulder | 24 | 13 475 | 10 662 |
| Avsättningar | 25 | 1 493 | 1 065 |
| Summa kortfristiga skulder | 26 730 | 24 585 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 105 281 | 87 891 |
Se not 26 för information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
Koncernens förändring av eget kapital
| 2014 | Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
| Vid årets början | 786 | 5 743 | –65 | –898 | 34 081 | 39 647 | 147 | 39 794 |
| Årets resultat | 12 169 | 12 169 | 6 | 12 175 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | –87 | 5 289 | –565 | 4 637 | 26 | 4 663 | ||
| Årets totalresultat | –87 | 5 289 | 11 604 | 16 806 | 32 | 16 838 | ||
| Utdelning | –6 681 | –6 681 | –1 | –6 682 | ||||
| Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 277 | 586 | 863 | 863 | ||||
| Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 17 | 10 | 27 | 27 | ||||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||||
| – årets kostnader | 32 | 32 | 32 | |||||
| – utnyttjande av optioner | –119 | –119 | –119 | |||||
| Vid årets slut | 786 | 6 037 | –152 | 4 391 | 39 513 | 50 575 | 178 | 50 753 |
| 2013 | Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
| Vid årets början | 786 | 5 628 | –46 | –1 047 | 28 810 | 34 131 | 54 | 34 185 |
| Årets resultat | 12 072 | 12 072 | 10 | 12 082 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | –19 | 149 | 27 | 157 | –3 | 154 | ||
| Årets totalresultat | –19 | 149 | 12 099 | 12 229 | 7 | 12 236 | ||
| Utdelning Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande |
–6 668 –2 |
–6 668 –2 |
–1 87 |
–6 669 85 |
||||
| Förvärv av A-aktier | –390 | –390 | –390 | |||||
| Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 98 | 287 | 385 | 385 | ||||
| Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 17 | 12 | 29 | 29 | ||||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||||
| – årets kostnader | 39 | 39 | 39 | |||||
| – utnyttjande av optioner | –106 | –106 | –106 | |||||
| Vid årets slut | 786 | 5 743 | –65 | –898 | 34 081 | 39 647 | 147 | 39 794 |
Se not 10 och 20 för ytterligare information.
Koncernens kassaflödesanalys
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 17 015 | 17 056 | |
| Justering för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 12,13 | 3 709 | 2 703 |
| Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster | –298 | –554 | |
| Kassamässigt rörelseöverskott | 20 426 | 19 205 | |
| Finansnetto, erhållet/betalt | –849 | –523 | |
| Betald skatt | –3 828 | –4 622 | |
| Pensionsfinansiering och utbetalning av pension till anställda | –115 | –634 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 15 634 | 13 426 | |
| Förändring av: | |||
| Varulager | 1 924 | 577 | |
| Rörelsefordringar | –280 | –651 | |
| Rörelseskulder | 412 | –464 | |
| Förändring av rörelsekapital | 2 056 | –538 | |
| Ökning av hyresmaskiner | –1 719 | –1 456 | |
| Försäljning av hyresmaskiner | 416 | 435 | |
| Nettokassaflöde från den löpande verksamheten | 16 387 | 11 867 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar | –1 548 | –1 255 | |
| Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar | 86 | 64 | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –1 187 | –1 009 | |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 10 | 12 | |
| Förvärv av dotterföretag | 2 | –8 415 | –1 493 |
| Försäljning av dotterföretag | 3 | – | –56 |
| Investeringar i övriga finansiella tillgångar, netto | 489 | –735 | |
| Nettokassaflöde från investeringsverksamheten | –10 565 | –4 472 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Utbetald utdelning | –6 681 | –6 668 | |
| Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | –1 | –1 | |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | – | –3 | |
| Återköp och avyttringar av egna aktier | 890 | 24 | |
| Upptagna lån | 2 935 | 4 334 | |
| Amortering av lån | –11 151 | –181 | |
| Lösen av CSA* | –290 | – | |
| Amortering av finansiella leasingskulder | –60 | –40 | |
| Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten | –14 358 | –2 535 | |
| Årets nettokassaflöde | –8 536 | 4 860 | |
| Likvida medel vid årets början | 17 633 | 12 416 | |
| Årets nettokassaflöde | –8 536 | 4 860 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 307 | 357 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 9 404 | 17 633 |
* Credit Support Annex, se not 27.
1. Väsentliga redovisningsprinciper
Väsentliga redovisningsprinciper
Koncernredovisningen omfattar Atlas Copco AB, moderföretaget ("bolaget"), och dess dotterföretag (tillsammans "Gruppen" eller Atlas Copco) och Gruppens andelar i intresseföretag. Atlas Copco AB har huvudkontor i Nacka, Sverige.
Grund för upprättande
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS). Koncernredovisningen är också upprättad enligt den svenska rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" och tillämpliga uttalanden utfärdade av Rådet för finansiell rapportering. Dessa kräver vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar som är upprättade enligt IFRS.
De redovisningsprinciper som beskrivs nedan har, såvida inte annat anges, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen och för alla företag som omfattas av koncernredovisningen. Årsredovisningen för Gruppen och för Atlas Copco AB, inklusive finansiella rapporter, godkändes för utfärdande den 13 februari 2015. Balansräkningar och resultaträkningar blir föremål för fastställande av årsstämman den 28 april 2015.
Grund för konsolidering
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Därmed betraktas ett rörelseförvärv som en transaktion i vilken Gruppen direkt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Gruppens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag över vilka bolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande föreligger när bolaget har kontroll över ett företag, exponeras för, eller har rätten till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Normalt bygger bestämmande inflytande och därmed intagandet i koncernredovisningen på ägande. Med några få undantag bygger intagandet i koncernredovisningen på avtal som ger Gruppen bestämmande inflytande i ett företag. Se även not A22 för information om Gruppens dotterföretag.
Koncerninterna mellanhavanden och interna intäkter och kostnader som uppkommer vid koncerninterna transaktioner elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Vinster och förluster från koncerninterna transaktioner som redovisas bland tillgångar, till exempel varulager och anläggningstillgångar, elimineras i sin helhet, men förluster bara i den mån det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
Rörelseförvärv
Per förvärvstidpunkten – det datum då bestämmande inflytande erhålls – redovisas varje identifierbar förvärvad tillgång och skuld till sitt verkliga värde. Transfererad köpeskilling innefattar tillgångar som överlåtits av Gruppen, uppkomna skulder till de tidigare ägarna av det förvärvade företaget och egetkapitalandelar som Gruppen utfärdat i utbyte mot bestämmande inflytande i det förvärvade företaget. Efterföljande ändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat, såvida den villkorade köpeskillingen inte klassificeras som eget kapital. Gruppens transaktionskostnader i samband med ett rörelseförvärv kostnadsförs när de uppkommer.
Goodwill beräknas som summan av transfererad köpeskilling, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet på Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav fanns) minus nettot av beloppen per förvärvstidpunkten på de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna.
Innehav utan bestämmande inflytande värderas vid första redovisningstillfället antingen
- till verkligt värde, eller
- till innehavets proportionella andel av det verkliga värdet på identifierbara nettotillgångar.
Efterföljande resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande fördelas på innehavet utan bestämmande inflytande även om detta innebär att det uppstår en underskottsposition för innehavet i fråga. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion mellan eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare och innehav
utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den proportionella andelen av de förvärvade nettotillgångarna redovisas i eget kapital. För uppgifter om förvärv under året, se not 2.
Intresseföretag
Ett intresseföretag är ett företag i vilket Gruppen har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över ekonomiska och operativa strategier. När Gruppen innehar 20–50% av rösterna anses ett betydande inflytande föreligga, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att de redovisade värdena för innehav i intresseföretag motsvarar Gruppens andel av redovisat eget kapital i intresseföretaget, eventuell goodwill och eventuella övriga kvarvarande justeringar till verkligt värde som redovisats per förvärvstidpunkten.
"Andelar av intresseföretags resultat", som redovisas i resultaträkningarna, utgörs av Gruppens andel av intresseföretagets resultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och andra justeringar som uppkommit på grund av eventuella kvarstående justeringar till verkligt värde som redovisats vid förvärvstidpunkten. Utdelning från ett intresseföretag minskar innehavets redovisade värde.
Gruppens andel av orealiserade vinster och förluster vid transaktioner med intresseföretag elimineras, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov av tillgången. När Gruppens andel av förluster i ett intresseföretag motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget redovisar inte Gruppen ytterligare förluster såvida inte Gruppen har påtagit sig förpliktelser eller gjort utbetalningar å intresseföretagets vägnar.
Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta
Koncernredovisningen redovisas i svenska kronor (SEK) som är Atlas Copco AB:s funktionella valuta och även rapporteringsvaluta för Gruppens finansiella rapportering. Såvida inte annat anges redovisas beloppen i miljoner svenska kronor (MSEK).
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och valutaförluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder samt andra rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" och valutakursvinster och förluster hänförliga till övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder ingår i "Finansiella intäkter och kostnader". Valutakursdifferenser vid omräkning till funktionell valuta redovisas i "Övrigt totalresultat" i följande fall:
- omräkning av en finansiell skuld identifierad som säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet,
- omräkning av koncerninterna fordringar på eller skulder till en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten,
- kassaflödessäkringar av valutarisk i den utsträckning som säkringen är effektiv.
Vid konsolideringen omräknas balansräkningar för utländska dotterföretag till SEK med de valutakurser som gällde vid rapportperiodens slut och resultaträkningarna omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningsdifferenser som uppstår vid sådan valutaomräkning redovisas i "Övrigt totalresultat" och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts i koncernredovisningen återfinns i not 27.
Segmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av Gruppen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Alla rörelsesegments rörelseresultat följs regelbundet upp av Gruppens VD och koncernchef (som anses vara högste verkställande beslutsfattare) i syfte att fatta beslut om hur resurser ska fördelas på rörelsesegmenten och bedöma deras resultat. Se även not 4.
Redovisning av intäkter
Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, uppskattade kundreturer, rabatter samt andra likartade avdrag. Se not 4 för ytterligare information om intäkter uppdelade i segment eller efter geografiskt område.
Försäljning av varor
Intäkter från varuförsäljning redovisas när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, dvs. när Gruppen varken behåller rätten att avyttra varorna eller innehar faktisk kontroll över de sålda varorna, det är sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. När produkten kräver installation och detta utgör en betydande del av avtalet redovisas intäkten när installationen har slutförts. Intäkter redovisas inte för åtaganden om återköp om avtalets innebörd är att de risker och fördelar som är förknippade med ägande inte har överförts till köparen. Inga intäkter redovisas om det råder betydande osäkerhet angående risken för återlämnande av varor.
Utförande av tjänster
Intäkter från tjänster redovisas med hänvisning till färdigställandegranden för kontraktet. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter jämfört med totala beräknade utgifter för uppdraget. När utfallet för ett servicekontrakt inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter i den mån det finns uppkomna kostnader som väntas kunna återvinnas. När det är sannolikt att de totala kontraktskostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. När tjänster utgörs av ett obestämt antal aktiviteter under servicekontraktets löptid redovisas intäkterna linjärt.
Maskinuthyrning
Hyresintäkter från hyresmaskiner redovisas linjärt över hyresperioden. Försäljning av hyresmaskiner redovisas som intäkt när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. Det redovisade värdet för de sålda hyresmaskinerna redovisas som kostnad för sålda varor. Investeringar och försäljning av hyresmaskiner ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Kommissioner och royaltyavgifter redovisas enligt periodiseringsprincipen, utifrån avtalets ekonomiska innebörd. Vinster eller förluster vid utrangering eller avyttring av en anläggningstillgång fastställs genom jämförelse av erhållna intäkter från avyttringen med det redovisade värdet för anläggningstillgången. Sådana intäkter och kostnader redovisas under "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader". Se även not 7.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att de kommer att erhållas och att Gruppen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med dem. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för uppkomna utgifter redovisas systematiskt i resultaträkningen i samma perioder som utgifterna uppkommer och redovisas efter avdrag för tillhörande kostnader.
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i årets resultat genom tilllämpning av effektivräntemetoden. Utdelning redovisas i årets resultat per det datum Gruppens rätt att erhålla betalningen fastställts. Se även not 8.
Inkomstskatter
Inkomstskatter innefattar både aktuella och uppskjutna skatter. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i "Övrigt totalresultat" eller i eget kapital, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip
Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader samt balanserade outnyttjade underskottsavdrag och andra skattemässiga avdrag. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: den första redovisningen av goodwill, den första redovisningen (annan än vid rörelseförvärv) av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag och intresseföretag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid, och för vilka bolaget kan styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna.
En uppskjuten skattefordran redovisas bara i den mån det är sannolikt att det kommer att gå att utnyttja denna fordran mot framtida skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen för respektive skattesubjekt.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder samt när skatterna debiteras av en och samma skattemyndighet och när Gruppen avser att betala de aktuella skattefordringarna och -skulderna med ett nettobelopp. För uppgifter om Gruppens skatter, se not 9.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning. Utspädningseffekter uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller enligt de anställdas val av aktier eller kontanter i de aktierelaterade incitamentsprogrammen.
Aktieoptioner har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris. När utspädningseffekten beräknas justeras lösenpriset med värdet på framtida tjänster hänförliga till optionerna. Om optioner för vilka de anställda kan välja mellan reglering i aktier eller reglering i kontanter har en utspädningseffekt justeras årets resultat med skillnaden mellan redovisningen av optioner som regleras med kontanter och optioner som regleras med aktier. Vid beräkningen av resultat per aktie används det alternativ som har den största utspädningseffekten. Se även not 11.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill redovisas till anskaffningsvärde, enligt vad som fastställts vid förvärvstidpunkten för en verksamhet (se "Rörelseförvärv"), efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som väntas gynnas av rörelseförvärvets synergieffekter. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år eller när det finns tecken på att det behöver prövas. Prövningen av nedskrivningsbehovet utförs på den nivå på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av bolaget. Atlas Copcos fyra affärsområden har identifierats som kassagenererande enheter. Goodwill redovisas som en immateriell tillgång med obestämbar nyttjandeperiod.
Teknikbaserade immateriella tillgångar
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer. Forskningsprojekt som förvärvats som del av rörelseförvärv redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Efter det första redovisningstillfället redovisas forskningsprojekt till anskaffningsvärde efter avdrag för av- och nedskrivningar. Utgifter för utveckling kostnadsförs när de uppkommer, såvida inte utvecklingsaktiviteterna uppfyller villkoren för att aktiveras, dvs.
- produkten eller processen som utvecklas bedöms vara tekniskt och kommersiellt gångbar, och
- Gruppen har avsikt och förmåga att färdigställa och sälja eller använda produkten eller processen.
De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för material, direkt lön och andra direkt till projektet hänförliga utgifter. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Varumärken
Varumärken som förvärvas av Gruppen aktiveras med utgångspunkt från de verkliga värdena vid förvärvstidpunkten. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. Övriga varumärken, som har bestämbara nyttjandeperioder, redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar
Förvärvade marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar
Förvärvade immateriella tillgångar avseende kontraktsbaserade rättigheter som licenser eller franchiseavtal aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter för internt upparbetad goodwill, varumärken och liknande poster kostnadsförs när de uppkommer. Förändringar i Gruppens immateriella tillgångar under året beskrivs i not 12.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång innefattar inköpspris, tullar samt kostnader direkt hänförliga till att bringa tillgången på plats och i skick att användas. Lånekostnader för tillgångar som tar en avsevärd tid att färdigställa för avsedd användning läggs till i anskaffningsvärdet fram tills att tillgångarna i allt väsentligt är färdiga för avsedd användning eller försäljning och skrivs därefter av. Gruppen aktiverar utgifter vid det första redovisningstillfället och vid utbyte av betydande delar av materiella anläggningstillgångar, om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer Gruppen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter redovisas som kostnader i årets resultat den period de uppkommer.
Hyresmaskiner
Hyresflottan består av diesel- och eldrivna kompressorer, generatorer, lufttorkar och till mindre del av allmän anläggningsutrustning. Hyresmaskinerna redovisas vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Hyresmaskiner skrivs av till ett restvärde som uppgår till 0–10% av anskaffningsvärdet.
Avskrivningar
Avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärde genom tillämpning av linjär avskrivning över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Delar av materiella anläggningstillgångar, vars anskaffningsvärde är betydande i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde, skrivs av separat när delarnas nyttjandeperioder inte överensstämmer med nyttjandeperioderna för tillgångens övriga delar. Följande nyttjandeperioder används vid avskrivningar:
| Teknikbaserade immateriella tillgångar | 3–15 år |
|---|---|
| Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod | 5–15 år |
| Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar | 5–10 år |
| Byggnader | 25–50 år |
| Maskiner och inventarier | 3–10 år |
| Fordon | 4–5 år |
| Datorutrustning, maskin- och programvara | 3–10 år |
| Hyresmaskiner | 3–8 år |
Nyttjandeperioderna och restvärdena omprövas årligen. Mark, tillgångar under uppförande, goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder skrivs inte av. För ändringar i Gruppens materiella anläggningstillgångar, se not 13.
Leasing
Gruppen agerar både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras som antingen finansiella leasingavtal eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal föreligger då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägande i all väsentlighet har överförts till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.
Gruppen som leasetagare
Ett finansiellt leasingavtal medför att leasetagaren redovisar den leasade anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen. Initialt redovisas en motsvarande skuld. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av framtida minimileaseavgifter. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden. Vid operationella leasingavtal redovisar inte leasetagaren den leasade tillgången i balansräkningen. Leasingavgiften
för operationella leasingavtal fördelas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen.
Gruppen som leasegivare
I de fall där Gruppen är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången som hyresmaskin. Tillgången omfattas av Gruppens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal där Gruppen är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordringen. Se även not 22.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Det redovisade värdet på Gruppens icke-finansiella tillgångar prövas åtminstone varje balansdag för att fastställa om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov. Om det finns en sådan indikation, uppskattas återvinningsvärdet för tillgången. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet (dvs. det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde). Vid bedömning av nyttjandevärde diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten. När det gäller prövning av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångar i kassagenererande enheter, vilka är den minsta grupp av tillgångar som genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende från kassaflöden från andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningar redovisas i årets resultat. En nedskrivning som avser goodwill återförs inte. När det gäller andra tillgångar prövas nedskrivningar under tidigare perioder för möjlig återföring av nedskrivningen per varje rapportdag.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset för varor i lager minus uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Varulagret redovisas enligt först in-, först ut-principen och innefattar kostnader för anskaffning och för att bringa varorna till dess aktuella plats och skick. Egentillverkade lagervaror och produkter i arbete innefattar en rimlig andel av tillverkningsomkostnaderna baserat på normal kapacitet. Varulager redovisas netto efter avdrag för inkurans och internvinster uppkomna vid leveranser från produktionsbolag till marknadsbolag. Se även not 16.
Eget kapital
Aktier som utfärdas av bolaget klassificeras som eget kapital. Tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emissionen av stamaktier och aktieoptioner redovisas som en avdragspost i eget kapital efter avdrag för eventuella skatteeffekter.
När aktier som är klassificerade som eget kapital återköps, redovisas beloppet för erlagd köpeskilling som en reducering av eget kapital, efter avdrag för eventuella skatteeffekter. Återköpta aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital. När egna aktier därefter säljs eller återutges, redovisas erhållet belopp som en ökning av eget kapital och det överskott eller underskott som blir följden av transaktionen överförs till eller från övrigt tillskjutet kapital.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när
- Gruppen har en legal eller informell förpliktelse (till följd av en inträffad händelse),
- det är sannolikt att Gruppen kommer att behöva reglera förpliktelsen, och
- beloppet för förpliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
En avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Om effekten av pengars tidsvärde är väsentlig fastställs avsättningen genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden från uppskattade utgifter.
Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda varor i samband med att produkterna säljs, baserat på ett uppskattat
anskaffningsvärde utifrån historiska data gällande nivån för reparationer och ersättningsprodukter.
En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och när denna antingen har påbörjats eller har gjorts allmänt känd.
Befintliga förpliktelser som uppstår på grund av förlustbringande kontrakt redovisas som avsättningar. Ett förlustbringande kontrakt antas föreligga när Gruppen har ett kontrakt enligt vilket de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla kontraktets förpliktelser överstiger de ekonomiska fördelarna som kontraktet väntas ge. Innan en avsättning kan fastställas redovisar Gruppen eventuella nedskrivningar på den tillgång som är förknippad med kontraktet. För uppgifter om avsättningar, se not 25.
Pensioner och liknande förpliktelser
Planer för ersättning efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Vid en avgiftsbestämd plan betalar Gruppen fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckligt med tillgångar för att betala samtliga ersättningar till anställda. Avgifter till avgiftsbestämda planer kostnadsförs när de anställda tillhandahåller tjänster till företaget som berättigar till ersättningen.
Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning är förmånsbestämda planer och det är Gruppens förpliktelse att tillhandahålla avtalade förmåner till nuvarande och tidigare anställda. Nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Beloppet diskonteras för att fastställa nuvärdet och reduceras med det verkliga värdet för eventuella förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, dvs. planer med tillgångar som överstiger förpliktelserna, redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.
Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom tilllämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method, vilken innebär att kostnaden fördelas över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs varje år av oberoende aktuarier som använder aktuariella antaganden om personalomsättning, livslängd, framtida ökningar av löner och sjukvårdskostnader. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och ändringar av verkligt värde på förvaltningstillgångar leder till omvärderingar och redovisas i "Övrigt totalresultat". Varje kvartal görs en omvärdering i syfte att justera nuvärdet för pensionsskulder och verkligt värde för pensionstillgångar mot "Övrigt totalresultat". Nettoränta på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader. Se även not 23.
Aktierelaterade ersättningar
Gruppen har aktierelaterade incitamentsprogram, bestående av personaloptioner och syntetiska personaloptioner, som erbjudits till vissa anställda beroende på befattning och utförd prestation. Dessutom erbjuds styrelsen syntetiska aktier.
Det verkliga värdet på personaloptioner som endast kan regleras med aktier (egetkapitalinstrumentreglerade) redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten genom tillämpning av Black-Scholes modell, redovisas som en personalkostnad över intjänandeperioden. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats.
Det verkliga värdet på de syntetiska optionerna, syntetiska aktierna och optionerna för vilka det finns ett val för de anställda att reglera dem med aktier eller kontanter redovisas enligt principer för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter. Dessa innebär att värdet redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten och sedan räknas om per varje balansdag genom tillämpning av Black-Scholes modell, periodiseras och redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Förändringar i verkligt värde under intjänandeperioden och efter intjänandeperioden fram till reglering redovisas i "Årets resultat" som en personalkostnad. Den ackumulerade kostnaden motsvarar det kontantbelopp som betalas vid regleringen.
Sociala avgifter betalas kontant och redovisas på ett sätt som stämmer överens med principerna för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, vare sig de avser aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter. Se även not 23.
Finansiella tillgångar och skulder – finansiella instrument Redovisning i och borttagande från balansräkningen
Finansiella tillgångar och skulder redovisas när Gruppen blir en part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Transaktioner med finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som är den dag då Gruppen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgångarna. Kundfordringar redovisas när fakturor har skickats. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när rättigheterna i kontraktet har realiserats eller förfallit, eller när Gruppen inte längre har kontroll över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i balansräkningen när det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att antingen reglera nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.
Värdering av finansiella instrument
Finansiella instrument värderas, klassificeras och redovisas enligt IAS 39, enligt följande kategorier:
Gruppen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
- Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
- Lånefordringar och kundfordringar
- Investeringar som hålls till förfall
- Tillgångar som kan säljas
Gruppen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier:
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet • Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet: I denna kategori ingår finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel eller identifieras som sådana vid det första redovisningstillfället. En finansiell tillgång eller skuld innehas för handel om Gruppen förvaltar sådana investeringar och fattar köp- och säljbeslut på grundval av deras verkliga värde. Ett derivat som inte är identifierat eller effektivt som säkringsinstrument kategoriseras också som att det innehas för handel. Finansiella instrument i den här kategorin värderas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i "Årets resultat". Verkligt värde fastställs enligt beskrivning i not 27.
Låne- och kundfordringar: Låne- och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad, t.ex. kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel. Låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och med en fast löptid, vilka Gruppen har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Investeringar som hålls till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Finansiella tillgångar som kan säljas: Den här kategorin består av ickederivat som antingen är identifierade som att de kan säljas eller inte är klassificerade i någon av ovanstående kategorier. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Förändringar av det verkliga värdet redovisas i "Övrigt totalresultat" med undantag för nedskrivningar och valutavinster och -förluster på monetära poster som kan säljas, vilka redovisas i årets resultat. När en investering tas bort från balansräkningen överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i "Övrigt totalresultat" till årets resultat. Verkligt värde fastställs enligt beskrivning i not 27.
Övriga finansiella skulder: Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden. Leverantörs- och låneskulder redovisas i den här kategorin.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
För finansiella tillgångar, förutom de som är klassificerade så att de värderas till verkligt värde via årets resultat, prövas nedskrivningsbehovet per slutet av varje rapportperiod. Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter tyder på att, till följd av en eller flera händelser som inträffade efter det första redovisningstillfället för den finansiella tillgången, de uppskattade framtida kassaflödena för investeringen har påverkats negativt. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för betydande finansiella tillgångar och i vissa fall kollektivt i grupper med liknande kreditrisker. Nedskrivningar redovisas i årets resultat. En nedskrivning återförs om återföringen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen har redovisats. För finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och finansiella tillgångar som kan säljas och som är skuldebrev redovisas återföringen i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas och som är aktier samt andra aktierelaterade värdepapper redovisas återföringen i övrigt totalresultat.
Derivat och säkringsredovisning
Derivat redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per det datum ett derivatkontrakt ingås därefter värderas det till verkligt värde. Metoden för att redovisa uppkommen vinst eller förlust beror på om derivatet är identifierat som ett säkringsinstrument och, i så fall, karaktären på den post som säkras. En förändring i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas som operationella eller finansiella poster, beroende på syftet med användningen av derivatet. Räntebetalningar avseende ränteswappar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, medan förändringar i verkligt värde avseende framtida betalningar redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument.
För att villkoren för säkringsredovisning ska vara uppfyllda måste säkringsförhållandet:
- vara formellt identifierat,
- väntas effektivt skydda den säkrade posten, och
- vara dokumenterat.
Gruppen bedömer, utvärderar och dokumenterar säkringens effektivitet såväl vid säkringens början som löpande.
Säkringar av verkligt värde: Förändringar i verkligt värde för ett derivat som är identifierat som säkringsinstrument och som uppfyller villkoren för ett sådant instrument redovisas i årets resultat tillsammans med eventuella förändringar i verkligt värde för den säkrade tillgången eller skulden. Gruppen använder säkringsredovisning till verkligt värde för ränteswappar som används för att säkra fast ränta på lån.
Säkring av kassaflöde: Förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument som avser den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vinster eller förluster som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat.
Det belopp som redovisats i eget kapital via "Övrigt totalresultat" återförs till årets resultat i samma period som den säkrade posten påverkar årets resultat. Men när den säkrade prognostiserade transaktionen leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld överförs det belopp som tidigare har redovisats i övrigt totalresultat och har ackumulerats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i den första värderingen av anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången eller skulden. När en prognostiserad transaktion ej längre förväntas inträffa redovisas den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital direkt i årets resultat. Gruppen använder valutaterminer för att säkra delar av framtida kassaflöden från prognostiserade transaktioner i utländska valutor. Ränteswappar används också som säkringar av kassaflöden, för att säkra ränta på lån med rörlig ränta.
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: Gruppen säkrar en betydande del av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrumentet redovisas i "Övrigt totalresultat" i den mån säkringen är effektiv och de ackumulerade förändringarna i verkligt värde redovisas som en separat komponent i eget kapital. Vinst eller förlust som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat. Vid avyttring av utlandsverksamheter omförs den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital till årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen. Gruppen använder lån och terminskontrakt som säkringsinstrument.
Tillgångar som innehas för försäljning
Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde inom ett år kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. På datumet för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader och det redovisade värdet. Efter omklassificeringen skrivs tillgångarna inte längre av. Vinster och förluster som redovisats vid omvärderingar och vid avyttringar redovisas i årets resultat.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse som härrör från inträffade händelser och som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt.
Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2014
Följande omarbetade och ändrade IFRS-standarder har tillämpats av Gruppen från och med 2014.
Ändringar i IAS 32 Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Standarden förtydligar befintliga tillämpningsproblem avseende kraven på kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Standarden har inte haft någon väsentlig inverkan för Gruppen.
"The package of five"
IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 Separata finansiella rapporter (omarbetad 2011) och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (omarbetad 2011) kallas "The package of five" i EU. Gruppen har granskat sina innehav i andra företag för att bedöma om slutsatsen att konsolidera företag i koncernredovisningen ser annorlunda ut i IFRS 10 än i IAS 27. Inga skillnader identifierades för något innehav och därför har dessa standarder inte haft någon inverkan på koncernredovisningen, förutom i fråga om ytterligare upplysningar.
Ändring i IAS 39 Novering av derivat och fortlöpande tillämpning av säkringsredovisning
Ändringen tillåter att företag fortsätter med säkringsredovisning när ett derivat överförs till en central motpart och vissa förutsättningar är uppfyllda. Ändringen har inte haft någon inverkan för Gruppen.
Nya eller ändrade redovisningsstandarder som träder i kraft efter 2014
Följande standarder, tolkningar och ändringar var utfärdade men hade inte trätt i kraft per 31 december 2014 och har inte tillämpats av Gruppen. Bedömningen av effekten av att införa dessa standarder och tolkningar på koncernredovisningen är preliminär.
Förbättringar av IFRS 2010–2012 och IFRS 2011–2013 utfärdade i december 2013
Förbättringarna innefattar ett antal ändringar i olika IFRS. Förbättringarna väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
Ändringar i IAS 19 (2011) utfärdade i november 2013
Ändringarna innebär att det blir tillåtet att redovisa bidrag, som är oberoende av antal tjänstgöringsår, som en minskning av kostnaderna avseende tjänstföring i den period när tjänsten utförs. Förbättringarna väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
Ändringar i IFRS 5 – Non-current Assets Held for Sale and Discontinued Operations – Changes in methods of disposal*
Ändringen förtydligar vägledningen med avseende på konsekventa kriterier och redovisningskrav för en tillgång (eller avyttringsgrupp) som är klassificerad att innehas för försäljning och för en tillgång (eller avyttringsgrupp) som är klassificerad att innehas för värdeöverföring till ägare. Det sker ingen förändring i bedömningsmetod och omklassificering.
Ändringar i IFRS 7 – Financial Instruments Disclosures
– Servicing contracts*
Ändringen klargör hur upplysningskraven för fortsatt engagemang i en överlåten finansiell tillgång ska tillämpas vid förvaltningsavtal.
Ändringar i IFRS 7 – Financial Instruments Disclosures – Applicability of the amendments to IFRS 7 to condensed interim financial statements* Ändringen förtydligar innebörden av att den ytterligare upplysning som krävs enligt ändringen i IFRS 7 Disclosure-Offsetting Finanical Assets and Financial Liabilities inte krävs specifikt för alla delårsrapporter, utom när andra upplysningar krävs för de förkortade finansiella rapporter som har framställts enligt IAS 34.
Ändringar i IAS 16 och IAS 38 - Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortization issued in May 2014* Ändringen väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
Ändringar i IAS 19 Employee Benefits – Discount rate: regional market issue*
Ändringarna avser att diskonteringsräntan ska fastställas genom att per rapportperiodens slut utgå från marknadsräntor på förstklassiga företagsobligationer för länder där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer. Ändringen innebär att ordet "länder" byts ut mot "valutor".
IFRS 9 Finansiella instrument*
Standarden ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, och behandlar klassificering och värdering av finansiella instrument samt säkringsredovisning. Den kommer sannolikt att påverka Gruppens redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den träder i kraft den 1 januari 2018 och Gruppen har ännu inte bedömt hela effekten av IFRS 9.
Ändringar i IFRS 10 och IAS 28 - Sale or Contribution of Assets between an Investor and its Associate or Joint Venture issued in September 2014* Ändringen väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers issued in May 2014* Denna nya standard som ersätter befintliga standarder för intäktsredovisning anger hur och när Gruppen ska redovisa intäkter samt kräver att Gruppen ger användare av finansiella rapporter tillgång till mer informativa och relevanta upplysningar. Standarden träder i kraft den 1 januari 2017. Effekten på intäktsredovisningen utreds för närvarande.
IFRIC 21 Avgifter
Tolkningen behandlar när en skyldighet att betala en avgift till staten ska redovisas. Tolkningen har inte haft någon inverkan för Gruppen.
* Visar att standarden ännu inte har godkänts av EU.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar samt använder uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade belopp i koncernredovisningen. Dessa uppskattningar, bedömningar och hänförliga antaganden bygger på erfarenhet och andra faktorer som anses vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period då ändringen görs och i framtida perioder om dessa perioder påverkas.
Nedan följer de uppskattningar och bedömningar som, enligt företagsledningens uppfattning, är viktiga för redovisade belopp i de finansiella rapporterna och för vilka det finns betydande risk att framtida händelser eller ny information kan medföra en förändring av dem.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, andra immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Goodwill och vissa varumärken skrivs inte av, utan i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Dessutom sker regelbundna prövningar av om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Prövningen av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån företagsledningens beräkningar av framtida kassaflöden som grundas på interna affärsplaner och prognoser.
Uppskattningar och bedömningar
Företagsledningens bedömning krävs när det gäller nedskrivningar, i synnerhet vid bedömning av:
- om en händelse har inträffat som kan påverka tillgångarnas värden,
- om en tillgångs redovisade värde kan styrkas av det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden som uppskattas baserat på fortsatt användning av tillgången i verksamheten,
- att adekvata antaganden används vid upprättande av kassaflödesprognoser, och.
- diskonteringen av dessa kassaflöden.
Förändringar av de antaganden som gjorts av företagsledningen vid fastställande av eventuell nivå för nedskrivning kan påverka finansiell ställning och operativa resultat. Se not 12.
Antaganden vid värdering av pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Pensionsförpliktelser och övriga ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de antaganden företagsledningen gjort och som aktuarierna har använt vid beräkning av dessa belopp. De viktigaste antagandena innefattar diskonteringsräntor, inflation, framtida löneökningar, livslängd och utvecklingen av sjuk- och hälsovårdskostnader. De aktuariella antagandena granskas årligen och ändras när det bedöms vara lämpligt.
Se not 23 för ytterligare information om gjorda antaganden vid beräkning av pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning.
Kundfordringar och finansiella fordringar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Gruppen uppskattar risken för att fordringar inte blir betalda och gör avsättningar för osäkra fordringar baserat dels på individuella bedömningar, dels på kollektiva bedömningar som utgår från historiska förlustnivåer.
Uppskattningar och bedömningar
I företagsledningens bedömning beaktas snabba förändringar av marknadsvillkoren, vilket kan vara särskilt känsligt i kundfinansieringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet "Kreditrisker" i not 27.
Varulager
Uppskattningar och bedömningar
Gruppen värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet, genom tillämpning av först in-, först ut- principen, och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen uppskattat försäljningspris, artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods och försäljningskostnader. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet understiger anskaffningsvärdet fastställs en värderingsreserv för lagerinkurans. Se även not 16.
Rättsliga förfaranden och skattekrav
Uppskattningar och bedömningar
Atlas Copco redovisar en skuld när Gruppen har en förpliktelse till följd av en inträffad händelse och ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Gruppen granskar regelbundet utestående rättsliga ärenden för att bedöma behovet av avsättningar i de finansiella rapporterna. Vid dessa genomgångar beaktas förhållandena i varje särskilt ärende av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa jurister och rådgivare. De finansiella rapporterna kan påverkas i den mån som företagsledningens bedömning av de faktorer som beaktats inte överensstämmer med faktiskt utfall.
Dessutom är juridiska personer inom Gruppen ofta föremål för revision av skattemyndigheter enligt praxis i de länder där Gruppen bedriver verksamhet. I de fall där skattemyndigheterna gör en annan tolkning av skattelagstiftningen gör Gruppen uppskattningar av troligt utfall av tvisten, samt av potentiella betalningskrav. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar.
Uppskjuten skatt
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Uppskjutna skattefordringar redovisas för temporära skillnader mellan de redovisade beloppen på tillgångar och skulder och respektive skattemässiga värden samt outnyttjade balanserade underskottsavdrag. Gruppen bokför uppskjutna skattefordringar baserat på företagsledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. De faktiska utfallen kan skilja sig från uppskattningarna på grund av förändringar i affärsklimat och i skattelagstiftning. Se not 9.
Redovisning av intäkter
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden per balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter i förhållande till totala beräknade utgifter för uppdraget.
Uppskattningar och bedömningar
Företagsledningens bedömningar omfattar till exempel följande:
- om ägandets risker och fördelar har överförts till köparen för att avgöra om intäkter och kostnader ska redovisas den aktuella perioden,
- färdigställandegraden i ett servicekontrakt och de uppskattade sammanlagda kontraktskostnaderna för att bedöma intäkter som ska redovisas och om eventuella förluster ska redovisas,
- kundkreditrisk (dvs. risken för att kunden inte kommer att uppfylla betalningsförpliktelsen) för att bedöma om betalning är sannolik eller inte och för att motivera intäktsredovisning aktuell period.
Avsättningar för garantier
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättningar för produktgarantier ska täcka framtida åtaganden för försäljningsvolymer som redan har realiserats. Garantiavsättningen är en komplex uppskattning på grund av de olika variabler som ingår i beräkningarna. Beräkningsmetoderna bygger på typen av produkter som har sålts och historiska data angående reparationer och ersättningar. De underliggande uppskattningarna för att beräkna avsättningen granskas minst en gång varje kvartal samt när nya produkter introduceras eller när andra förändringar sker som kan påverka beräkningen. Se not 25.
2. Förvärv
| Nedan sammanfattas de mest betydande förvärven 2014 och 2013: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvstidpunkt | Land | Affärsområde | Intäkter 1) | Antal anställda 1) | |
| 31 dec 2014 | Titan Technologies International Inc. | USA | Industriteknik | 35 | 14 |
| 10 sep 2014 | Henrob | USA och Storbritannien | Industriteknik | 1 063 | 400 |
| 3 sep 2014 | Ash Air (NZ) Ltd. och Fox Air NZ Ltd. | Nya Zeeland | Kompressorteknik | 162 | 120 |
| 27 maj 2014 | Cavaletti Equipamentos e Servicos Ltda | Brasilien | Kompressorteknik | 26 | 34 |
| 5 maj 2014 | National Pump & Compressor Ltd. & McKenzie Compressed Air Inc., distributör |
USA | Kompressorteknik | 2) | 120 |
| 3 feb 2014 | Geawelltech, distributör | Sverige | Gruv- och bergbrytningsteknik | 2) | 19 |
| 9 jan 2014 | Edwards Group | Global | Kompressorteknik | 6 950 | 3 400 |
| 22 nov. 2013 | Tentec Ltd. | Storbritannien | Industriteknik | 105 | 65 |
| 17 okt. 2013 | Archer Underbalanced Services | USA | Gruv- och bergbrytningsteknik | 230 | 75 |
| 14 okt. 2013 | Synatec | Tyskland | Industriteknik | 105 | 120 |
| 10 sep. 2013 | Pneumatic Holdings | USA | Bygg- och anläggningsteknik | 73 | 16 |
| 9 sep. 2013 | Dost Kompresör, distributör | Turkiet | Kompressorteknik | 2) | 16 |
| 3 maj 2013 | National Pump & Compressor, distributör | USA | Kompressorteknik | 2) | 45 |
| 2 maj 2013 | Saltus-Werk Max Forst GmbH | Tyskland | Industriteknik | 70 | 65 |
| 23 april 2013 | Rapid-Torc | USA och Belgien | Industriteknik | 75 | 30 |
| 3 april 2013 | MEYCO | Schweiz | Gruv- och bergbrytningsteknik | 190 | 45 |
| 5 mars 2013 | Shandong Rock Drilling Tools Co., Ltd. | Kina | Gruv- och bergbrytningsteknik | 420 | 687 |
| 28 feb. 2013 | Air et Techniques Energies Provence, distributör | Frankrike | Kompressorteknik | 2) | 30 |
1) Årsintäkter och antal anställda vid förvärvstidpunkten.
2) Tidigare distributör av Atlas Copcos produkter. Inga upplysningar lämnas rörande intäkter för tidigare distributörer av Atlas Copcos produkter.
Samtliga förvärv 2014 genomfördes via köp av 100 % av aktierna och rösterna eller genom köp av nettotillgångarna i de förvärvade verksamheterna. Koncernen fick bestämmande inflytande över verksamheterna vid förvärvstidpunkten. Inga egetkapitalinstrument har emitterats i samband med förvärven. Samtliga förvärv har redovisats genom tillämpning av förvärvsmetoden.
De belopp som redovisas i tabellerna på sidan 78 ger information om redovisade belopp sammantaget per affärsområde eftersom de relativa beloppen för de enskilda förvärven inte bedöms vara betydande. Verkligt värde avseende immateriella tillgångar skrivs av på 5–15 år. För de förvärv som innefattar en klausul om villkorad köpeskilling har det verkliga värdet beräknats baserat på en diskonteringsränta på 10.5%. Gruppen analyserar för närvarande de slutliga värdena på de förvärvade rörelserna. Inga väsentliga justeringar väntas. Mindre justeringar avseende förvärven 2013 är inkluderade i tabellerna på nästa sida.
2. Förvärv, fortsättning
| Kompressorteknik | Redovisade värden | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||
| Immateriella tillgångar | 4 256 | 64 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 1 280 | 10 | ||
| Övriga tillgångar | 2 547 | 34 | ||
| Likvida medel | 917 | 14 | ||
| Räntebärande skulder | –3 305 | –2 | ||
| Övriga skulder och avsättningar | –2 681 | –38 | ||
| Identifierbara tillgångar, netto | 3 014 | 82 | ||
| Goodwill | 5 257 | 21 | ||
| Total köpeskilling | 8 271 | 103 | ||
| Uppskjuten köpeskilling | 13 | – | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –917 | –14 | ||
| Kassautflöde, netto | 7 367 | 89 |
Den 9 januari slutförde affärsområdet Kompressorteknik förvärvet av Edwards Group, som har huvudkontor i Storbritannien. Edwards har över 90 års erfarenhet och är teknik- och marknadsledare inom sofistikerade vakuumprodukter och reningssystem. Produkterna och relaterad service är viktiga för tillverkningsprocesser, t.ex. av halvledare och platta bildskärmar och används inom ett växande antal industriella applikationer. Förvärvet av Edwards ger Atlas Copco möjlighet att expandera inom ett växande område som betjänar industrier som Atlas Copco känner väl. Det finns flera synergier mellan vakuum- och tryckluftslösningar när det gäller försäljning, service och teknisk utveckling. Immateriella tillgångar på 3 933 och goodwill på 5 118 redovisades för förvärvet. Mer information om de förvärvade tillgångarna och skulderna finns på sidan 79.
I maj förvärvade Quincy Compressor LLC som är baserat i USA kompressorverksamheten tillhörande National Pump & Compressor Ltd. och McKenzie Compressed Air Inc. National Pump & Compressors verksamhet finns i Texas och Alabama, medan McKenzie Compressed Air är inriktat på Texas. Verksamheterna är inriktade på distribution, service och uthyrning av kompressorrelaterad utrustning för användning inom t.ex. tillverkning, byggoch anläggning, petrokemi, raffinering och oljeutvinning. Förvärven innebär att Quincy Compressor ytterligare kan stärka sin närvaro i Texas, särskilt i området kring Mexikanska golfen. Immateriella tillgångar på 196 och goodwill på 108 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.
I maj förvärvades också det brasilianska företaget Cavaletti Equipamentos e Servicos Ltda, en konkurrerande distributör som är verksam på landsbygden kring São Paulo med en tydlig inriktning på eftermarknaden. Genom att introducera varumärket Chicago Pneumatic är motivet till förvärvet att öka verksamheten i området kring São Paulo. Immateriella tillgångar på 15 redovisades för förvärvet.
Verksamheten för kompressordistribution och service förvärvades från Lancaster Group i Nya Zeeland i september. De förvärvade verksamheterna var Ash Air (NZ) Ltd., Fox Air NZ Ltd., MBAR 2011 Ltd. och Ash Air Oil & Gas Ltd. Verksamheterna erbjuder förstklassig försäljning och service av stationära kompressorer och tillhörande utrustning till en bred kundbas i området. Genom att förvärva denna grupp av förstklassiga distributörer utökar och stärker Atlas Copco ytterligare sin verksamhet i Nya Zeeland. Immateriella tillgångar på 112 och goodwill på 31 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.
| Industriteknik | Redovisade värden | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||||
| Immateriella tillgångar | 1 348 | 225 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 529 | 35 | |||
| Övriga tillgångar | 418 | 125 | |||
| Likvida medel | 40 | 6 | |||
| Räntebärande skulder | –302 | –33 | |||
| Övriga skulder och avsättningar | –670 | –95 | |||
| Identifierbara tillgångar, netto | 1 363 | 263 | |||
| Goodwill | 1 807 | 308 | |||
| Total köpeskilling | 3 170 | 571 | |||
| Uppskjuten köpeskilling | –2 135 | –5 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –40 | –6 | |||
| Kassautflöde, netto | 995 | 560 |
I september förvärvade affärsområdet Industriteknik Henrob, specialist på självstansande nitning, med säte i USA och Storbritannien. Henrob är pionjär och marknadsledare inom området självstansande nitning, som är en mekanisk monteringsmetod för att fästa samman två eller flera lager av material som är svåra att svetsa, t.ex. aluminium, och förvärvet ger Atlas Copco möjlighet att expandera inom ett snabbväxande marknadssegment med spjutspetsteknologi. Immateriella tillgångar på 1 332 och goodwill på 1 802 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.
I december förvärvades Titan Technologies International Inc., som är baserat i USA och levererar kraftfulla bultverktyg till olje- och gasindustrier samt andra industrier. Förvärvet innebär att Atlas Copcos erbjudande med överlägsna bultningslösningar utökas till fler kunder i segment som olja och gas samt kraftproduktion. Immateriella tillgångar på 16 redovisades för förvärvet.
Total köpeskilling uppgick till 3 170. Detta inbegriper uppskjuten köpeskilling för årets förvärv uppgående till 2 177. Av den uppskjutna köpeskillingen motsvarar 794 verkligt värde på en uppskjuten villkorad köpeskilling avseende förvärvet av Henrob. Den villkorade köpeskillingen betalas beroende på vissa framtida milstolpar avseende intäkts- och tillväxtmål inom tre år efter förvärvet, på sammanlagt högst MUSD 129 (MSEK 917). Det verkliga värdet har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet kommer att betalas ut. Den kvarvarande uppskjutna köpeskillingen avseende Henrob betalades i januari 2015.
| Gruv- och bergbrytningsteknik | Redovisade värden | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | ||||
| Immateriella tillgångar | 8 | 196 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | –6 | 121 | |||
| Övriga tillgångar | 23 | 343 | |||
| Likvida medel | 33 | 1 | |||
| Övriga skulder och avsättningar | –15 | –52 | |||
| Identifierbara tillgångar, netto | 43 | 609 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | -89 | |||
| Goodwill | 13 | 275 | |||
| Total köpeskilling | 56 | 795 | |||
| Uppskjuten köpeskilling | 30 | –2 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –33 | –1 | |||
| Kassautflöde, netto | 53 | 792 |
I februari förvärvade affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik det svenska företaget Geawelltech, en tidigare distributör för Atlas Copco som säljer, hyr ut och tillverkar brunnsborrutrustning och geoteknisk borrutrustning. Jordborrningsteknik är ett strategiskt segment och förvärvet passar in i Atlas Copcos befintliga produktportfölj. Immateriella tillgångar på 14 och goodwill på 13 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.
| Bygg- och anläggningsteknik | Redovisade värden | |||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||
| Immateriella tillgångar | – | 28 | ||
| Övriga tillgångar | – | 22 | ||
| Övriga skulder och avsättningar | –1 | –12 | ||
| Identifierbara tillgångar, netto | –1 | 38 | ||
| Goodwill | 1 | 13 | ||
| Total köpeskilling | – | 51 | ||
| Kassautflöde, netto | – | 51 |
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik gjorde inga förvärv under 2014.
2. Förvärv, fortsättning
| Sammanlagt verkligt värde av | Redovisade värden i Gruppen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| förvärvade tillgångar och skulder | 2014 | varav Edwards |
2013 | |||
| Immateriella tillgångar | 5 612 | 3 933 | 513 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 1 803 | 1 252 | 166 | |||
| Övriga långfristiga fordringar | 74 | 74 | – | |||
| Varulager | 1 333 | 1 013 | 283 | |||
| Fordringar* | 1 426 | 1 254 | 240 | |||
| Övriga omsättningstillgångar | 155 | 148 | 1 | |||
| Likvida medel | 990 | 917 | 21 | |||
| Räntebärande skulder | –3 607 | –3 300 | –35 | |||
| Övriga skulder och avsättningar | –2 546 | –2 177 | –88 | |||
| Uppskjutna skatteskulder, netto | –821 | –454 | –109 | |||
| Identifierbara tillgångar, netto | 4 419 | 2 660 | 992 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – | –89 | |||
| Goodwill | 7 078 | 5 118 | 617 | |||
| Total köpeskilling | 11 497 | 7 778 | 1 520 | |||
| Uppskjuten köpeskilling | –2 092 | – | –7 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –990 | –917 | –21 | |||
| Kassautflöde, netto | 8 415 | 6 861 | 1 492 |
* Bruttobeloppet uppgår till 1 459 (240) varav 33 (0) väntas vara ej indrivningsbara fordringar.
Den goodwill som redovisats för förvärv avser i första hand de synergieffekter som väntas vid integrering av dessa företag i Gruppens befintliga struktur.
Den totala köpeskillingen för samtliga förvärv uppgick till 11 497. Total köpeskilling innefattar uppskjuten köpeskilling som ännu inte erlagts för förvärv under 2014 och reglering av uppskjuten köpeskilling för förvärv under tidigare år. För samtliga förvärv uppgick det totala kassaflödet till 8 415 efter avdrag för förvärvade likvida medel på 990.
Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 20 (57) och innefattades i "Administrationskostnader" i resultaträkningen 2014. Kostnader avseende förvärvet av Edwards, som slutfördes i januari 2014, togs med i resultaträkningen för 2013.
| Bidrag från verksamheter förvärvade 2014 och 2013 uppdelade på affärsområden |
Kompressor teknik |
Industri teknik |
bergbrytningsteknik | Gruv- och | Bygg- och anläggnings teknik |
Gruppen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Bidrag från förvärvstidpunkten | ||||||||||
| Intäkter | 8 763 | 68 | 506 | 140 | 53 | 346 | – | 18 | 9 322 | 572 |
| Rörelseresultat | 1 577 | –10 | 81 | 7 | 4 | –10 | – | –1 | 1 662 | –14 |
| Årets resultat | 1 282 | –11 | ||||||||
| Bidrag om förvärvet hade genomförts 1 januari |
||||||||||
| Intäkter | 8 972 | 154 | 1 144 | 346 | 58 | 487 | – | 63 | 10 174 | 1 050 |
| Rörelseresultat | 1 598 | –13 | 98 | 16 | 5 | –14 | – | 1 | 1 701 | –10 |
| Årets resultat | 1 327 | –7 |
Edwards intäkter uppgick till 8 535 och rörelseresultatet till 1 555 för 2014.
3. Avyttringar och tillgångar till försäljning
Avyttringar
Inga materiella verksamhetsavyttringar av tillgångar och skulder har gjorts under 2014.
Under 2013 sålde gruppen sin verksamhet i Iran till en lokal distributör och i december 2013 konsoliderade Atlas Copco den egna försäkringsverksamheten samt avyttrade Atlas Copco Reinsurance SA, captive bolaget i Luxemburg, utan påverkan på försäkringskapacitetet.
Tillgångar till försäljning
Två byggnader baserade i Frankrike och Sverige, med ett värde om 10, omklassificerades till tillgångar till försäljning under 2014. Tillgångar till försäljning från tidigare år, om 1, såldes under 2014.
| Redovisat värde på avyttrade tillgångar och skulder | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Materiella tillgångar | – | 1 |
| Varulager | – | 7 |
| Fordringar | – | 6 |
| Likvida medel | – | 585 |
| Övriga skulder och avsättningar | – | –173 |
| Redovisat värde, netto | – | 426 |
| Realisationsvinst | – | 87 |
| Omförda omräkningsdifferenser | – | 16 |
| Likvida medel i avyttrade verksamheter | – | –585 |
| Kassaeffekt, netto | – | –56 |
4. Segmentinformation
| 2014 | Kompressor teknik |
Industri teknik |
Gruv- och bergbrytningsteknik |
Bygg- och anläggnings teknik |
Grupp gemensamma funktioner |
Elimineringar | Gruppen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 42 002 | 11 399 | 25 626 | 14 422 | 272 | – | 93 721 |
| Interna intäkter | 163 | 51 | 92 | 317 | 124 | –747 | – |
| Summa intäkter | 42 165 | 11 450 | 25 718 | 14 739 | 396 | –747 | 93 721 |
| Rörelseresultat | 8 974 | 2 557 | 4 307 | 1 768 | –550 | –41 | 17 015 |
| – varav andel av intresseföretags resultat | – | 6 | 1 | – | – | – | 7 |
| Finansnetto | –924 | ||||||
| Inkomstskatt | –3 916 | ||||||
| Årets resultat | 12 175 | ||||||
| Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | |||||||
| Avskrivningar | 1 215 | 389 | 952 | 771 | 364 | –91 | 3 600 |
| Nedskrivningar | –7 | – | 116 | – | – | – | 109 |
| Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | –141 | 58 | 7 | –49 | 22 | – | –103 |
| Tillgångar i segmenten | 37 837 | 13 207 | 19 848 | 17 623 | 4 245 | –2 697 | 90 063 |
| – varav goodwill | 9 343 | 3 989 | 1 481 | 5 107 | – | – | 19 920 |
| Andelar i intresseföretag | 1 | 100 | 14 | – | – | – | 115 |
| Ej fördelade tillgångar | 15 103 | ||||||
| Summa tillgångar | 105 281 | ||||||
| Skulder i segmenten | 11 695 | 3 104 | 4 938 | 2 751 | 3 858 | –2 366 | 23 980 |
| Ej fördelade skulder | 30 548 | ||||||
| Summa skulder | 54 528 | ||||||
| Investeringar | |||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 647 | 272 | 1 000 | 942 | 578 | –126 | 3 313 |
| – varav leasade tillgångar | 8 | 2 | 33 | 3 | – | – | 46 |
| Immateriella tillgångar | 296 | 163 | 416 | 182 | 130 | – | 1 187 |
| Summa investeringar | 943 | 435 | 1 416 | 1 124 | 708 | –126 | 4 500 |
| Förvärvad goodwill | 5 257 | 1 807 | 13 | 1 | – | – | 7 078 |
| 2013 | Kompressor teknik |
Industri teknik |
Gruv- och bergbrytningsteknik |
Bygg- och anläggnings teknik |
Grupp gemensamma funktioner |
Elimineringar | Gruppen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 31 741 | 9 463 | 28 981 | 13 486 | 217 | – | 83 888 |
| Interna intäkter | 41 | 38 | 32 | 481 | 84 | –676 | 0 |
| Summa intäkter | 31 782 | 9 501 | 29 013 | 13 967 | 301 | –676 | 83 888 |
| Rörelseresultat | 7 279 | 2 138 | 6 083 | 1 733 | –132 | –46 | 17 056 |
| – varav andel av intresseföretags resultat | 4 | 3 | 7 | ||||
| Finansnetto | –790 | ||||||
| Inkomstskatt | –4 184 | ||||||
| Årets resultat | 12 082 | ||||||
| Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | |||||||
| Avskrivningar | 695 | 263 | 839 | 613 | 342 | –65 | 2 687 |
| Nedskrivningar | 5 | – | 7 | 4 | – | – | 16 |
| Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | –14 | 30 | –60 | –1 | –115 | – | –160 |
| Tillgångar i segmenten | 19 729 | 7 544 | 19 325 | 16 588 | 3 834 | –2 274 | 64 746 |
| – varav goodwill | 2 629 | 1 836 | 1 317 | 5 056 | – | – | 10 838 |
| Andelar i intresseföretag | 1 | 88 | 12 | – | – | – | 101 |
| Ej fördelade tillgångar | 23 044 | ||||||
| Summa tillgångar | 87 891 | ||||||
| Skulder i segmenten | 8 505 | 1 960 | 4 613 | 2 447 | 2 372 | –1 263 | 18 634 |
| Ej fördelade skulder | 29 463 | ||||||
| Summa skulder | 48 097 | ||||||
| Investeringar | |||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 305 | 123 | 941 | 969 | 585 | –165 | 2 758 |
| – varav leasade tillgångar | 6 | 2 | 29 | 10 | – | – | 47 |
| Immateriella tillgångar | 140 | 75 | 427 | 158 | 209 | – | 1 009 |
| Summa investeringar | 445 | 198 | 1 368 | 1 127 | 794 | –165 | 3 767 |
| Förvärvad goodwill | 21 | 308 | 275 | 13 | – | – | 617 |
2013 har räknats om till följd av att Portable Energy divisionen flyttats från Kompressorteknik till Bygg- och anläggningsteknik.
4. Segmentinformation, fortsättning
Gruppen är uppdelad i separata och fokuserade men ändå integrerade affärsområden som vart och ett bedriver verksamheten i divisioner. Affärsområdena erbjuder olika produkter och tjänster till olika kundgrupper. De utgör också grunden för Gruppens ledningsstruktur och struktur för intern rapportering och granskas av Gruppens verkställande direktör och koncernchef, som är Gruppens högste verkställande beslutsfattare. Samtliga affärsområden leds på global nivå och deras roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina respektive verksamheter. För en beskrivning av affärsområdena, se sidorna 20–35.
Gruppgemensamma funktioner, dvs. funktioner som omfattar alla affärsområden eller gruppen i sin helhet, anses inte vara ett segment.
Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är desamma som beskrivits i not 1. Atlas Copcos internpriser bestäms enligt marknadsmässiga villkor.
Tillgångar i segmenten består av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, övriga långfristiga fordringar, lager och kortfristiga fordringar.
Skulder i segmenten innefattar icke räntebärande skulder, såsom skulder i den löpande verksamheten, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder. Investeringar innefattar materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, men innefattar inte effekten av goodwill, immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar genom förvärv.
INTÄKTER FRÅN EXTERNA KUNDER
Geografisk information
De intäkter som redovisas baseras på var kunderna finns, medan anläggningstillgångar grundas på var tillgångarna är belägna. Dessa tillgångar innefattar andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, andelar i intresseföretag, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning.
| Geografiskt | Intäkter | Anläggningstillgångar | |||
|---|---|---|---|---|---|
| område/land | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Nordamerika | |||||
| Kanada | 3 282 | 3 217 | 331 | 261 | |
| USA | 15 778 | 11 268 | 7 567 | 4 286 | |
| Övriga länder | 2 143 | 2 215 | 129 | 105 | |
| 21 203 | 16 700 | 8 027 | 4 652 | ||
| Sydamerika | |||||
| Brasilien | 3 727 | 3 783 | 392 | 327 | |
| Chile | 1 821 | 2 058 | 121 | 111 | |
| Övriga länder | 2 552 | 2 677 | 69 | 51 | |
| 8 100 | 8 518 | 582 | 489 | ||
| Europa | |||||
| Belgien | 811 | 743 | 1 948 | 1 654 | |
| Frankrike | 2 625 | 2 469 | 244 | 243 | |
| Italien | 1 728 | 1 533 | 996 | 969 | |
| Ryssland | 2 783 | 3 283 | 96 | 156 | |
| Storbritannien | 2 886 | 1 873 | 13 691 | 715 | |
| Sverige | 1 939 | 1 910 | 9 815 | 9 507 | |
| Tyskland | 4 673 | 3 854 | 3 172 | 3 034 | |
| Övriga länder | 11 434 | 9 804 | 1 398 | 1 182 | |
| 28 879 | 25 469 | 31 360 | 17 460 | ||
| Afrika/Mellanöstern | |||||
| Sydafrika | 2 425 | 2 591 | 213 | 162 | |
| Övriga länder | 6 812 | 6 883 | 362 | 256 | |
| 9 237 | 9 474 | 575 | 418 | ||
| Asien/Australien | |||||
| Australien | 3 851 | 4 986 | 433 | 317 | |
| Indien | 2 750 | 2 887 | 573 | 505 | |
| Kina | 11 536 | 9 724 | 2 827 | 2 186 | |
| Övriga länder | 8 165 | 6 130 | 1 430 | 579 | |
| 26 302 | 23 727 | 5 263 | 3 587 | ||
| Summa | 93 721 | 83 888 | 45 807 | 26 606 |
4. Segmentinformation, fortsättning
| Kvartalsdata | |
|---|---|
| -------------- | -- |
| Intäkter per affärsområde | 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 | 2 | 3 | 4 | 1 | 2 | 3 | 4 |
| Kompressorteknik | 9 409 | 10 353 | 10 718 | 11 685 | 7 382 | 8 037 | 7 816 | 8 546 |
| – varav externa | 9 361 | 10 307 | 10 682 | 11 653 | 7 367 | 8 020 | 7 815 | 8 538 |
| – varav interna | 48 | 46 | 36 | 32 | 15 | 17 | 1 | 8 |
| Industriteknik | 2 505 | 2 650 | 2 827 | 3 468 | 2 183 | 2 243 | 2 383 | 2 692 |
| – varav externa | 2 493 | 2 636 | 2 816 | 3 454 | 2 177 | 2 233 | 2 374 | 2 679 |
| – varav interna | 12 | 14 | 11 | 14 | 6 | 10 | 9 | 13 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 6 251 | 6 396 | 6 449 | 6 622 | 7 562 | 7 857 | 6 885 | 6 709 |
| – varav externa | 6 237 | 6 373 | 6 398 | 6 618 | 7 545 | 7 851 | 6 882 | 6 704 |
| – varav interna | 14 | 23 | 51 | 4 | 17 | 6 | 3 | 5 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 3 354 | 4 068 | 3 692 | 3 625 | 3 173 | 3 850 | 3 495 | 3 449 |
| – varav externa | 3 272 | 3 971 | 3 621 | 3 558 | 3 071 | 3 706 | 3 385 | 3 324 |
| – varav interna | 82 | 97 | 71 | 67 | 102 | 144 | 110 | 125 |
| Gruppgemensamma funktioner/elimineringar | –96 | –119 | –96 | –40 | –73 | –144 | –27 | –130 |
| Summa | 21 423 | 23 348 | 23 590 | 25 360 | 20 227 | 21 843 | 20 552 | 21 266 |
| Rörelseresultat per affärsområde | 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 | 2 | 3 | 4 | 1 | 2 | 3 | 4 |
| Kompressorteknik | 1 915 | 2 219 | 2 369 | 2 471 | 1 671 | 1 834 | 1 826 | 1 948 |
| i % av intäkterna | 20.4 | 21.4 | 22.1 | 21.1 | 22.6 | 22.8 | 23.4 | 22.8 |
| Industriteknik | 543 | 595 | 636 | 783 | 487 | 482 | 548 | 621 |
| i % av intäkterna | 21.7 | 22.5 | 22.5 | 22.6 | 22.3 | 21.5 | 23.0 | 23.1 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 1 071 | 1 155 | 856 | 1 225 | 1 771 | 1 738 | 1 384 | 1 190 |
| i % av intäkterna | 17.1 | 18.1 | 13.3 | 18.5 | 23.4 | 22.1 | 20.1 | 17.7 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 406 | 545 | 422 | 395 | 384 | 511 | 454 | 384 |
| i % av intäkterna | 12.1 | 13.4 | 11.4 | 10.9 | 12.1 | 13.3 | 13.0 | 11.1 |
| Gruppgemensamma funktioner/elimineringar | –175 | –175 | –138 | –103 | –157 | –32 | 0 | 12 |
| Rörelseresultat | 3 760 | 4 339 | 4 145 | 4 771 | 4 156 | 4 533 | 4 212 | 4 155 |
| i % av intäkterna | 17.6 | 18.6 | 17.6 | 18.8 | 20.5 | 20.8 | 20.5 | 19.5 |
| Finansnetto | –158 | –165 | –266 | –335 | –111 | –254 | –195 | –230 |
| Resultat före skatt | 3 602 | 4 174 | 3 879 | 4 436 | 4 045 | 4 279 | 4 017 | 3 925 |
| i % av intäkterna | 16.8 | 17.9 | 16.4 | 17.5 | 20.0 | 19.6 | 19.5 | 18.5 |
5. Anställda och personalkostnader
| Medelantal | 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| anställda | Kvinnor | Män | Summa | Kvinnor | Män | Summa | ||
| Moderbolaget | ||||||||
| Sverige | 61 | 56 | 117 | 60 | 49 | 109 | ||
| Dotterföretag | ||||||||
| Nordamerika | 1 005 | 5 303 | 6 308 | 912 | 4 877 | 5 789 | ||
| Sydamerika | 515 | 2 749 | 3 264 | 461 | 2 757 | 3 218 | ||
| Europa | 3 122 | 15 233 | 18 355 | 2 883 | 13 997 | 16 880 | ||
| – varav Sverige | 734 | 3 464 | 4 198 | 768 | 3 620 | 4 388 | ||
| Afrika/Mellanöstern | 404 | 2 285 | 2 689 | 408 | 2 311 | 2 719 | ||
| Asien/Australien | 2 374 | 10 538 | 12 912 | 2 021 | 9 423 | 11 444 | ||
| Summa dotterföretag | 7 420 | 36 108 | 43 528 | 6 685 | 33 365 | 40 050 | ||
| Summa | 7 481 | 36 164 | 43 645 | 6 745 | 33 414 | 40 159 |
| Kvinnor i Atlas Copcos styrelse och koncernledning, % | Per den 31 december 2014 |
Per den 31 december 2013 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Styrelse exklusive fackliga företrädare | 33 | 30 |
| Koncernledning | 22 | 22 |
5. Anställda och personalkostnader, fortsättning
| 2014 | 2013 |
|---|---|
| 16 679 | 14 565 |
| 941 | 907 |
| 3 206 | 2 802 |
| 20 826 | 18 274 |
| 15 | 14 |
| Gruppen |
1) Avser tidigare medlemmar i koncernledningen.
| Ersättningar och andra förmåner till styrelsen KSEK |
Arvode | Värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten |
Antal aktier vid tilldelnings tidpunkten |
Övriga arvoden 1) |
Summa arvoden inkl. värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten 2014 |
Effekt av ändrad intjäningsperiod och förändring i verkligt värde på syntetiska aktier 2) |
Summa redovisad kostnad 2014 3) |
Summa redovisad kostnad 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande: | ||||||||
| Sune Carlsson (slutade i april 2014) | 463 | – | – | – | 463 | 809 | 1 272 | 2 025 |
| Hans Stråberg (vice ordförande 2013, ny ordförande från april 2014) |
806 | 950 | 4 975 | 234 | 1 990 | 63 | 2 053 | 667 |
| Övriga styrelseledamöter: | ||||||||
| Ulla Litzén 4) | 744 | – | – | 366 | 1 110 | 165 | 1 275 | 958 |
| Anders Ullberg | 566 | – | – | 120 | 686 | 165 | 851 | 640 |
| Staffan Bohman 4) | 744 | – | – | 189 | 933 | 250 | 1 183 | 887 |
| Margareth Övrum | 283 | 285 | 1 492 | – | 568 | 433 | 1 001 | 618 |
| Johan Forsell | 283 | 285 | 1 492 | 144 | 712 | 433 | 1 145 | 743 |
| Gunilla Nordström | 283 | 285 | 1 492 | – | 568 | 288 | 856 | 580 |
| Peter Wallenberg Jr | 283 | 285 | 1 492 | 60 | 628 | 191 | 819 | 640 |
| Övriga styrelseledamöter föregående år: | – | – | – | – | – | – | – | –78 |
| Fackliga företrädare (4 personer) | 44 | – | – | – | 44 | – | 44 | 34 |
| Summa 2014 | 4 499 | 2 090 | 10 943 | 1 113 | 7 702 | 2 797 | 10 499 | |
| Summa 2013 | 5 171 | 1 483 | 8 638 | 800 | 7 454 | 259 | 7 713 |
1) Avser ersättning för medverkan i styrelsekommittéer.
2) Avser syntetiska aktier som erhölls 2009–2014.
3) Avsättningar för syntetiska aktier per 31 december 2014 uppgick till MSEK 13 (13).
4) Ulla Litzén och Staffan Bohman har fakturerat sina arvoden. Erhållet arvode inkluderar kompensation för sociala kostnader.
| Ersättningar och andra förmåner till koncernledningen KSEK |
Grundlön | Rörlig ersättning 1) |
Övriga förmåner 2) |
Pensions avgifter |
Totalt, exkl. redovisad kostnad för aktierelaterade incitaments program |
Redovisad kostnad för aktierelaterade incitaments program 3) |
Summa redovisad kostnad 2014 |
Summa redovisad kostnad 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef | ||||||||
| Ronnie Leten | 12 000 | 6 592 4) | 1 803 | 4 200 | 24 595 | 5 599 | 30 194 | 19 612 |
| Övriga medlemmar i koncernledningen (8 befattningar) |
22 760 | 9 537 | 18 828 5) | 7 274 | 58 399 | 11 248 | 69 647 | 45 070 |
| Summa 2014 | 34 760 | 16 129 | 20 631 | 11 474 | 82 994 | 16 847 | 99 841 | |
| Summa 2013 | 32 957 | 10 114 | 5 388 | 10 486 | 58 945 | 5 737 | 64 682 | |
| Summa ersättning och andra förmåner till styrelse och koncernledning |
110 340 | 72 395 |
1) Avser rörlig ersättning intjänad 2014 som utbetalas 2015.
2) Avser semesterlön, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och övriga förmåner.
3) Avser aktieoptioner och syntetiska optioner som erhölls 2009--2014 och inkluderar redovisade kostnader som beror på förändringar i aktiekurs och intjänandeperiod. Se även not 23.
4) Koncernchefen har utnyttjat möjligheten att erhålla den rörliga ersättningen för 2013, vilken utbetalas 2014, som en ytterligare pensionsförsäkring.
5) Inkluderar engångskostnad på grund av förändringar i koncernledningen.
Ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktör och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen
Principer för ersättning till styrelsen och koncernledningen
Principerna för ersättning till styrelsen och koncernledningen godkänns på årsstämman av aktieägarna. De principer som godkändes av årsstämman 2014 beskrivs nedan.
Styrelseledamöter
Ersättning och arvoden bygger på det arbete styrelsen utför. De ersättningar och arvoden som godkänts för 2014 beskrivs i tabellen på föregående sida. Ersättning till koncernchef och VD, som ingår i koncernledningen, beskrivs i de kommande avsnitten.
Årsstämman beslutade att varje styrelseledamot ska ha rätt att välja att erhålla 50 % av 2014 års bruttoarvode före skatt, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier och resterande del i kontanter. Antalet erhållna syntetiska aktier baseras på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under de tio handelsdagar som följer närmast efter att den första delårsrapporten för 2014 publicerats. Aktierätterna intjänas med 25 % per kvartal som ledamot kvarstår i styrelsen. De syntetiska aktierna medför en rätt att efter fem år erhålla utbetalning av ett kontant belopp per syntetisk aktie, vilket fastställs baserat på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under tio handelsdagar efter publiceringen av den första delårsrapporten för utbetalningsåret. Utdelningar på A-aktier fram till tiden för utbetalning gottskrivs ledamot i form av tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. Om styrelseledamot avgår före utbetalningstidpunkten enligt ovan äger ledamot rätt att begära tidigareläggning av utbetalning. Förtida utbetalning sker då tolv månader efter avgångstidpunkten, annars gäller ursprunglig tidpunkt för utbetalning.
Fem styrelseledamöter accepterade rätten att erhålla syntetiska aktier. Antal och värde vid tidpunkten för tilldelning och vid räkenskapsårets utgång framgår per styrelseledamot i tabellen på föregående sida.
Koncernledning
Koncernledningen består av koncernchefen och övriga åtta medlemmar i ledningsgruppen. Ersättningen till koncernledningen ska bestå av grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner.
Nedan beskrivs de olika riktlinjerna för fastställande av ersättningsbelopp:
- Grundlönen fastställs utifrån befattning, kvalifikationer och individuella prestationer.
- Rörlig ersättning beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig ersättning kan maximalt uppgå till 70 % av grundlönen för koncernchefen, 50% för affärsområdescheferna samt 40 % för övriga medlemmar i koncernledningen.
- Resultatrelaterat personaloptionsprogram för 2014, se not 23.
- Pensionspremier betalas enligt en avgiftsbestämd plan med premier på 25–35 % av grundlönen beroende på ålder.
- Övriga förmåner består av tjänstebil och privat sjukförsäkring.
- För de som är anställda utomlands betalas vissa förmåner i enlighet med Atlas Copcos villkor för utlandsanställda.
- En ömsesidig uppsägningstid om sex månader ska tillämpas.
Styrelsen har rätt att frångå principerna ovan om det i ett enskilt fall föreligger särskilda omständigheter. Inget arvode utgår till koncernledningen för arbete i styrelser i Gruppens dotterföretag eller för tjänster som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.
VD och koncernchef
Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 70 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Enligt ett avtal har VD och koncernchef möjlighet att välja mellan att erhålla den rörliga ersättningen i form av kontantutbetalning eller pensionsförsäkring.
VD och koncernchef omfattas av pensionsplanen för Atlas Copco Airpower n.v. och avgifterna följer Atlas Copcos pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. VD och koncernchef har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35 % av grundlönen samt inkluderar pension till efterlevande. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension.
Övriga medlemmar i koncernledningen
De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan där premien varierar mellan 25 % och 35 % av grundlönen beroende på ålder. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension. Pensionsåldern är 65 år.
Koncernledningens innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner Innehavet av personaloptioner/syntetiska personaloptioner vid årets slut visas nedan:
Personaloptioner/syntetiska personaloptioner per 31 dec, 2014 Övriga medlemmar
| Summa | 326 216 | 750 507 |
|---|---|---|
| 2014 1) | 118 187 | 254 412 |
| 2013 | 5 471 | 11 906 |
| 2012 | 109 383 | 254 366 |
| 2011 | 93 175 | 157 203 |
| 2010 | – | 72 620 |
| 2009 | – | – |
| Tilldelningsår | VD och koncernchef | i koncernledningen |
1) Uppskattade tilldelningar för optionsprogrammet 2014 inklusive matchningsaktier. Se även not 23 för ytterligare information.
Uppsägning av anställning
VD och koncernchef har rätt till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om vederbörande inte har funnit en ny anställning.
Övriga medlemmar i koncernledningen har rätt till avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders lön och aldrig högre än 24 månaders lön.
Eventuell inkomst som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättningen utgår medför en minskning av avgångsvederlaget med motsvarande belopp.
För VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen bygger avgångsvederlaget endast på grundlön och innefattar inte rörlig ersättning. Ingen av dem har möjlighet att själva utlösa avgångsvederlaget. Avgångsvederlag betalas endast ut om anställningen avslutas från bolagets sida.
Ersättningskommitté och övriga kommittéer
Under 2014 var styrelsens ordförande Hans Stråberg samt styrelseledamöterna Peter Wallenberg Jr och Anders Ullberg medlemmar i ersättningskommittén. Kommittén lade fram förslag på ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén bistod också VD och koncernchef vid fastställande av ersättningen till övriga medlemmar i koncernledningen.
Revisionskommittén bestod av Ulla Litzén, ordförande, Staffan Bohman, Johan Forsell och Hans Stråberg.
Dessutom deltog Anders Ullberg, ordförande, Ulla Litzén och Hans Stråberg i en kommitté som arbetade med återköp och försäljning av Atlas Copco-aktier.
Avsteg från de av årsstämman godkända principerna för ersättning till koncernledningen
Under 2014 skedde ett avsteg från principerna för ersättning till koncernledningen. I samband med att anställningen för en medlem i koncernledningen avslutades via en ömsesidig överenskommelse avtalades att avgångsvederlaget, som omfattar 18 månader, inte skulle minskas till följd av inkomster från ny anställning, vilket är ett avsteg från de godkända principerna. På grund av vissa aspekter av den lag som är tillämplig för anställningsavtalet ansågs det vara gynnsamt för Atlas Copco att göra detta avsteg, vilket också inbegrep en rättsligt bindande konkurrensklausul.
Förslag till förändring i riktlinjerna för ersättning till koncernledningen Styrelsen föreslår årsstämman 2015 en förändring i riktlinjerna för ersättning till koncernledningen på följande punkt:
• Rörlig ersättning beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig ersättning kan maximalt uppgå till 80 % av grundlönen för koncernchefen, 60% för affärsområdescheferna samt 50 % för övriga medlemmar i koncernledningen.
5. Anställda och personalkostnader, fortsättning
Personalsammansättning
Atlas Copco strävar efter utveckla lokalt ledarskap där bolaget verkar. Den geografiska spridningen för anställda och högre chefer utvecklas löpande. Eftersom Atlas Copco är kundfokuserat bolag arbetar 50 % av alla anställda med marknadsföring, försäljning eller service.
| Geografisk spridning av anställda, % | Anställda | Högre chefers nationalitet |
|---|---|---|
| Nordamerika | 15 | 8 |
| Sydamerika | 7 | 3 |
| Europa | 42 | 69 |
| Afrika/Mellanöstern | 6 | 6 |
| Asien/Australien | 29 | 14 |
| Summa | 100 | 100 |
| Anställda uppdelade i yrkeskategorier, % | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Produktion | 27 | 28 |
| Marknadsföring | 8 | 8 |
| Försäljning och support | 13 | 13 |
| Service | 29 | 29 |
| Administration | 16 | 16 |
| Forskning och utveckling | 7 | 6 |
| Summa | 100 | 100 |
6. Ersättning till revisorer
| Revisionsarvoden och andra tjänster | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| Revisionsarvode | 58 | 52 |
| Andra revisionstjänster än revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| Övriga tjänster, skatt | 6 | 7 |
| Övriga tjänster, övrigt | 4 | 5 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revisionsarvode | 6 | 2 |
| Summa | 75 | 67 |
Revisionsarvode avser revision av de finansiella rapporterna och räkenskaperna. För moderbolaget innefattar detta även styrelsens och VD:s förvaltning av verksamheten.
Andra revisionstjänster än revisionsuppdraget avser till exempel garantiförklaringar och bestyrkanderapport med begränsad säkerhet om Atlas Copcos hållbarhetsredovisning.
Skattetjänster inkluderar både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet.
Övriga tjänster utgörs huvudsakligen av konsulttjänster, till exempel "due-diligence" i samband med förvärv.
På årsstämman 2014 valdes Deloitte till Gruppens revisor fram till årsstämman 2015.
7. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| Övriga rörelseintäkter | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Erhållna provisioner | 15 | 22 |
| Intäkter från försäkringsverksamhet | 151 | 171 |
| Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
23 | 21 |
| Realisationsvinst vid avyttring av verksamheter | – | 87 |
| Valutakursdifferenser, netto | 213 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 171 | 213 |
| Summa | 573 | 514 |
| Övriga rörelsekostnader | 2014 | 2013 |
| Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar |
–27 | –8 |
| Valutakursdifferenser, netto | – | –248 |
| Övriga rörelsekostnader | –164 | –75 |
| Summa | –191 | –331 |
Rörelseresultatet inkluderar 62 (127) i realiserat resultat av valutasäkringar som tidigare redovisats direkt i eget kapital.
8. Finansiella intäkter och kostnader
| Finansiella intäkter och kostnader | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | ||
| – likvida medel | 142 | 156 |
| – finansiella leasingfordringar | 169 | 196 |
| – övrigt | 2 | 9 |
| Realisationsvinst | ||
| – övriga tillgångar | – | 12 |
| Förändring i verkligt värde – övriga tillgångar | – | 21 |
| Finansiella intäkter | 313 | 394 |
| Räntekostnader | ||
| – räntebärande skulder | –897 | –829 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –69 | –191 |
| – pensionsavsättningar, netto | –46 | –71 |
| Realisationsförlust | ||
| – övriga tillgångar | –16 | – |
| Förändring i verkligt värde – övriga skulder och räntebärande skulder |
–42 | – |
| Valutakursförluster, netto | –161 | –76 |
| Nedskrivningar | –6 | –17 |
| Finansiella kostnader | –1 237 | –1 184 |
| Finansiella kostnader, netto | –924 | –790 |
I "Valutakursförluster, netto" ingår valutakursvinster om 98 (1 235) på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och valutakursförluster om 259 (1 311) på övriga skulder.
Se not 27 för ytterligare information.
9. Skatter
| Summa | –3 916 | –4 184 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 253 | 102 |
| Aktuell skatt | –4 169 | –4 286 |
| Inkomstskatt | 2014 | 2013 |
Nedan följer en avstämning av bolagens vägda genomsnittliga skatt utifrån de nationella skattesatserna för respektive land jämfört med faktisk total skatt:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 16 091 | 16 266 |
| Vägd genomsnittlig skatt utifrån nationella | ||
| skattesatser | –4 624 | –4 696 |
| – i % | 28.7 | 28.9 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –430 | –408 |
| Kupongskatt på utdelning | –49 | –172 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 420 | 1 304 |
| Justeringar från tidigare år: | ||
| – aktuell skatt | –100 | –243 |
| – uppskjuten skatt | –89 | 74 |
| Effekter av utnyttjade underskottsavdrag m.m. | 15 | 7 |
| Förändring av skattesats, uppskjuten skatt | –6 | 7 |
| Underskottsavdrag som inte värderats | –47 | –33 |
| Övriga poster | –6 | –24 |
| Inkomstskatt | –3 916 | –4 184 |
| Effektiv skatt i % | 24.3 | 25.7 |
Den effektiva skattesatsen var 24.3% (25.7). Kupongskatt på utdelningar som uppgår till –49 (–172) avser avsättningar för ökade vinster i länder där Atlas Copco måste betala kupongskatt på överföring av vinster. Ej skattepliktiga intäkter på 1 420 (1 304) avser intäkter som inte beskattas eller som beskattas lägre på grund av lokala lagar i olika länder. Nettot för skatteärenden och skattetvister i olika länder uppgick till –100 (–243).
Tidigare ej aktiverade underskottsavdrag och temporära avdragsgilla skillnader som har redovisats mot aktuella skattekostnader uppgick till 15 (7). Inga väsentliga ej redovisade underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller temporära skillnader har använts för att minska den uppskjutna skatten.
I nedanstående tabell visas en avstämning av nettoförändringen i uppskjuten skatt från årets början till årets slut:
| Förändringar i uppskjuten skatt | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –66 | –416 |
| Rörelseförvärv | –821 | –109 |
| Avyttringar | – | 161 |
| Redovisat i årets resultat | 253 | 102 |
| Skatt på belopp redovisade i eget kapital | 1 011 | 236 |
| Omräkningsdifferenser | 45 | –40 |
| Vid årets slut | 422 | –66 |
9. Skatter, fortsättning
De uppskjutna skattefordringar och -skulder som redovisas i balansräkningen hänför sig till följande:
| Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder | 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Netto | Tillgångar | Skulder | Netto | |
| Immateriella tillgångar | 119 | 2 360 | –2 241 | 31 | 931 | –900 |
| Materiella anläggningstillgångar | 361 | 755 | –394 | 290 | 649 | –359 |
| Övriga finansiella tillgångar | 23 | 26 | –3 | 6 | 8 | –2 |
| Varulager | 1 618 | 43 | 1 575 | 1 562 | 47 | 1 515 |
| Kortfristiga fordringar | 256 | 224 | 32 | 197 | 277 | –80 |
| Rörelseskulder | 736 | 53 | 683 | 495 | 133 | 362 |
| Avsättningar | 457 | 5 | 452 | 265 | 1 | 264 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 645 | 6 | 639 | 350 | – | 350 |
| Räntebärande skulder | 265 | – | 265 | 12 | 601 | –589 |
| Underskottsavdrag m.m. | 220 | – | 220 | 184 | – | 184 |
| Övriga poster 1) | 13 | 819 | –806 | 4 | 815 | –811 |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder | 4 713 | 4 291 | 422 | 3 396 | 3 462 | –66 |
| Kvittning fordringar/skulder | –3 164 | –3 164 | – | –2 435 | –2 435 | – |
| Uppskjutna skattefordringar/skulder, netto | 1 549 | 1 127 | 422 | 961 | 1 027 | –66 |
1) Övriga poster består framför allt av skatteavdrag som inte är hänförliga till en viss balanspost.
Uppskjutna skattefordringar avseende balanserade underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att den tillhörande skatteförmånen realiseras genom framtida skattepliktiga resultat. Per 31 december uppgick Gruppens balanserade underskottsavdrag till totalt 4 079 (3 347), varav uppskjutna skattefordringar om 861 (729) redovisades. Skattemässigt värde på de redovisade balanserade underskottsavdragen uppgick till 220 (184). Det finns inga förfallodatum för utnyttjande av större delen av de underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats. Det finns inga förfallodatum för en väsentlig del av de balanserade underskottsavdrag för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats.
Förändringar i temporära skillnader under året som har redovisats i resultaträkningen hänför sig till följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –21 | –20 |
| Materiella anläggningstillgångar | 23 | –86 |
| Övriga finansiella tillgångar | –13 | 38 |
| Varulager | –153 | 16 |
| Kortfristiga fordringar | 64 | –80 |
| Rörelseskulder | 159 | –65 |
| Avsättningar | 11 | –10 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 46 | 18 |
| Räntebärande skulder | 86 | –13 |
| Övriga poster | 55 | 328 |
| Förändringar på grund av temporära skillnader | 257 | 126 |
| Underskottsavdrag m.m. | –4 | –24 |
| Redovisat i årets resultat | 253 | 102 |
10. Övrigt totalresultat
| Övrigt totalresultat för året | 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | |
| Hänförliga till moderbolagets ägare | ||||||
| Poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | ||||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda planer | –759 | 194 | –565 | 45 | –18 | 27 |
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | ||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | 5 661 | 449 | 6 110 | 447 | 241 | 688 |
| – realiserat och omklassificerat till resultaträkningen | – | – | – | 16 | – | 16 |
| Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter | –1 052 | 231 | –821 | –712 | 157 | –555 |
| Säkring av kassaflöde | –199 | 31 | –168 | –31 | 12 | –19 |
| Justering för belopp som överförts till redovisat värde på förvärvade verksamheter |
81 | – | 81 | – | – | – |
| Summa övrigt totalresultat | 3 732 | 905 | 4 637 | –235 | 392 | 157 |
| Hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande | ||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | 26 | – | 26 | –3 | – | –3 |
| Summa övrigt totalresultat | 3 758 | 905 | 4 663 | –238 | 392 | 154 |
11. Resultat per aktie
| Belopp i SEK | Resultat per aktie före utspädning | Resultat per aktie efter utspädning | ||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Resultat per aktie | 10.01 | 9.95 | 9.99 | 9.92 |
Beräkningen av resultat per aktie ovan baseras på resultat och antalet aktier enligt nedan.
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 12 169 | 12 072 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 2014 | 2013 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning | 1 215 605 904 | 1 212 768 391 |
| Effekt av personaloptioner | 988 378 | 1 392 042 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning | 1 216 594 282 | 1 214 160 433 |
Instrument med potentiell utspädningseffekt
Per den 31 december 2014 hade Atlas Copco sex utestående personaloptionsprogram, varav lösenpriset för 2012 och 2014 års program översteg genomsnittlig aktiekurs för A-aktier, SEK 196 per aktie. Dessa program anses därför sakna utspädningseffekt och har undantagits från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig aktiekurs i framtiden överstiger lösenpriset kommer dessa optioner att ge upphov till utspädning.
12. Immateriella tillgångar
Prövning av nedskrivningsbehov för kassagenererande enheter innehållande goodwill och för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder Prövningarna av nedskrivningsbehoven (inklusive känslighetsanalyser) görs per 30 september varje år.
Aktuell goodwill följs upp av företagsledningen på affärsområdesnivå. Goodwill har därför prövats för nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå med undantag för vad som anges nedan.
Verksamheter som förvärvades under 2014, liksom under tidigare år, och deras respektive kassaflöden har i de flesta fall kort tid efter förvärvet integrerats med Atlas Copcos övriga verksamhet. Skulle de förvärvade verksamheterna inte vara integrerade, eller ännu inte ha blivit integrerade och följaktligen följas upp separat, kommer den tillhörande goodwillens nedskrivningsbehov att prövas separat. Atlas Copco förvärvade Edwardsgruppen den 9 januari 2014. Goodwill och immateriella tillgångar har inkluderats i Kompressortekniks värden. Detta år har deras värden även prövats separat.
De kassagenererande enheternas återvinningsvärden har beräknats som nyttjandevärde baserat på företagsledningens femårsprognos för nettokassaflöde där de viktigaste antagandena är intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar.
Alla antaganden om femårsprognosen görs individuellt för varje affärsområde utifrån dess marknadsposition samt respektive marknads egenskaper och utveckling. Prognoserna representerar företagsledningens bedömning och bygger på både externa och interna källor. För perioden efter fem år uppskattas den årliga tillväxten till 3%. Gruppens vägda genomsnittliga kapitalkostnad för 2014 var 8% (8) efter skatt (cirka 10.5% (10.5) före skatt) och har använts som diskonteringsränta vid fastställande av återvinningsvärdena.
I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder fördelat på affärsområden. Redovisat värde för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppdelat på kassagenererande enheter
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Varumärken | Goodwill | Varumärken | Goodwill | ||
| Kompressorteknik | 1 098 | 9 343 | – | 2 629 | |
| Industriteknik | – | 3 989 | – | 1 836 | |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | – | 1 481 | – | 1 317 | |
| Bygg- och anläggningsteknik | 1 225 | 5 107 | 1 225 | 5 056 | |
| Summa | 2 323 | 19 920 | 1 225 | 10 838 |
Varunamnen Edwards i divisionen Atlas Copco Vacuum Solutions och Dynapac i divisionen Road Construction Equipment representerar starka varunamn som har använts under lång tid i sina respektive branscher. Företagsledningens avsikt är att dessa varunamn ska användas under en icke tidsbestämd period.
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar redovisas i följande poster i resultaträkningen:
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Internt upparbetade |
Förvärvade | Internt upparbetade |
Förvärvade | |
| Kostnad för sålda varor | 16 | 32 | 17 | 37 |
| Marknadsföringskostnader | 16 | 458 | 11 | 280 |
| Administrationskostnader | 53 | 43 | 33 | 24 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader |
420 | 266 | 313 | 98 |
| Övriga operationella kostnader | – | 7 | – | – |
| Summa | 505 | 806 | 374 | 439 |
Nedskrivningar av immateriella tillgångar uppgick till 106 (12), varav 76 (12) redovisades som forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen och 23 (0) redovisades som marknadsföringskostnader samt 7 (0) som övriga operationella kostnader. Av redovisade nedskrivningar avsåg 57 (12) aktiverade utvecklingskostnader för avvecklade projekt. Nedskrivningar på 45 (0) avseende varumärkes-, marknadsförings- och kundrelaterade immateriella tillgångar och andra teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar avsåg i huvudsak nyligen genomförda förvärv inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik.
12. Immateriella tillgångar, fortsättning
| Internt upparbetade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | Produkt utveckling |
Övriga teknik- och kontraktsbaserade |
Produkt utveckling |
Varumärken | Marknads- och kundrelaterade |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Goodwill | Summa |
| Anskaffningsvärde | ||||||||
| Vid årets början | 4 604 | 972 | 67 | 2 421 | 2 202 | 1 705 | 10 865 | 22 836 |
| Investeringar | 769 | 250 | 30 | – | – | 138 | – | 1 187 |
| Rörelseförvärv | – | – | – | 1 010 | 2 291 | 2 311 | 7 078 | 12 690 |
| Avyttringar och utrangeringar | –132 | –10 | – | –29 | –1 | –46 | – | –218 |
| Omklassificeringar | – | –4 | – | 1 | –1 | 2 | – | –2 |
| Omräkningsdifferenser | 244 | 70 | –1 | 339 | 666 | 548 | 2 014 | 3 880 |
| Vid årets slut | 5 485 | 1 278 | 96 | 3 742 | 5 157 | 4 658 | 19 957 | 40 373 |
| Av- och nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | 2 634 | 441 | 61 | 471 | 1 111 | 812 | 27 | 5 557 |
| Periodens avskrivningar | 383 | 65 | 6 | 107 | 339 | 305 | – | 1 205 |
| Periodens nedskrivningar | 57 | – | –3 | 20 | 4 | 21 | 7 | 106 |
| Avyttringar och utrangeringar | –119 | –9 | – | –29 | –1 | –45 | – | –203 |
| Omklassificeringar | 4 | 13 | –4 | – | –1 | –10 | – | 2 |
| Omräkningsdifferenser | 135 | 27 | –1 | 62 | 174 | 109 | 3 | 509 |
| Vid årets slut | 3 094 | 537 | 59 | 631 | 1 626 | 1 192 | 37 | 7 176 |
| Redovisade värden | ||||||||
| Vid årets början | 1 970 | 531 | 6 | 1 950 | 1 091 | 893 | 10 838 | 17 279 |
| Vid årets slut | 2 391 | 741 | 37 | 3 111 | 3 531 | 3 466 | 19 920 | 33 197 |
| Internt upparbetade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Produkt utveckling |
Övriga teknik- och kontraktsbaserade |
Produkt utveckling |
Varumärken | Marknads- och kundrelaterade |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Goodwill | Summa |
| Anskaffningsvärde | ||||||||
| Vid årets början | 3 880 | 692 | 64 | 2 293 | 1 941 | 1 539 | 10 206 | 20 615 |
| Investeringar | 702 | 231 | 2 | – | – | 74 | – | 1 009 |
| Rörelseförvärv | – | – | – | 125 | 254 | 135 | 617 | 1 131 |
| Avyttringar och utrangeringar | –39 | –5 | – | – | – | –22 | – | –66 |
| Omklassificeringar | – | 39 | 1 | – | –1 | –38 | – | 1 |
| Omräkningsdifferenser | 61 | 15 | – | 3 | 8 | 17 | 42 | 146 |
| Vid årets slut | 4 604 | 972 | 67 | 2 421 | 2 202 | 1 705 | 10 865 | 22 836 |
| Av- och nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | 2 300 | 352 | 57 | 375 | 916 | 710 | 26 | 4 736 |
| Periodens avskrivningar | 308 | 54 | –2 | 95 | 187 | 159 | – | 801 |
| Periodens nedskrivningar | 12 | – | – | – | – | – | – | 12 |
| Avyttringar och utrangeringar | –28 | –3 | – | – | – | –22 | – | –53 |
| Omklassificeringar | –6 | 36 | 6 | – | – | –36 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 48 | 2 | – | 1 | 8 | 1 | 1 | 61 |
| Vid årets slut | 2 634 | 441 | 61 | 471 | 1 111 | 812 | 27 | 5 557 |
| Redovisade värden | ||||||||
| Vid årets början | 1 580 | 340 | 7 | 1 918 | 1 025 | 829 | 10 180 | 15 879 |
| Vid årets slut | 1 970 | 531 | 6 | 1 950 | 1 091 | 893 | 10 838 | 17 279 |
Övriga teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar innefattar datorprogram, patent och kontraktbaserade rättigheter såsom licenser och franchiseavtal. Alla immateriella tillgångar, förutom goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av.
För information om principer för av- och nedskrivningar, se not 1. Se not 2 för information om rörelseförvärv.
13. Materiella anläggningstillgångar
| Byggnader | Maskiner och | nyanläggningar | ||
|---|---|---|---|---|
| och mark | inventarier | och förskott | Summa | Hyresmaskiner |
| 4 538 | 11 772 | 449 | 16 759 | 4 707 |
| 185 | 831 | 573 | 1 589 | 1 724 |
| 779 | 770 | 251 | 1 800 | 3 |
| –7 | – | –12 | –19 | – |
| –48 | –1 012 | – | –1 060 | –651 |
| 187 | 399 | –642 | –56 | –341 |
| 539 | 979 | 55 | 1 573 | 571 |
| 6 173 | 13 739 | 674 | 20 586 | 6 013 |
| 1 936 | 7 916 | – | 9 852 | 2 287 |
| 226 | 1 277 | – | 1 503 | 892 |
| – | 3 | – | 3 | – |
| –36 | –940 | – | –976 | –390 |
| 58 | –70 | – | –12 | –224 |
| 192 | 591 | – | 783 | 271 |
| 2 376 | 8 777 | – | 11 153 | 2 836 |
| 2 602 | 3 856 | 449 | 6 907 | 2 420 |
| 3 797 | 4 962 | 674 | 9 433 | 3 177 |
| Pågående |
| Byggnader | Maskiner och | Pågående nyanläggningar |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | och mark | inventarier | och förskott | Summa | Hyresmaskiner |
| Anskaffningsvärde | |||||
| Vid årets början | 4 291 | 10 694 | 857 | 15 842 | 4 257 |
| Investeringar | 88 | 766 | 443 | 1 297 | 1 461 |
| Rörelseförvärv | 47 | 93 | – | 140 | 92 |
| Avyttring av verksamhet | – | –8 | – | –8 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –51 | –380 | – | –431 | –625 |
| Omklassificeringar | 186 | 632 | –848 | –30 | –336 |
| Omräkningsdifferenser | –23 | –25 | –3 | –51 | –142 |
| Vid årets slut | 4 538 | 11 772 | 449 | 16 759 | 4 707 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | 1 770 | 7 226 | – | 8 996 | 2 227 |
| Periodens avskrivningar | 183 | 1 008 | – | 1 191 | 695 |
| Periodens nedskrivningar | – | 4 | – | 4 | – |
| Rörelseförvärv | 11 | 28 | – | 39 | 27 |
| Avyttring av verksamhet | – | –7 | – | –7 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –41 | –338 | – | –379 | –354 |
| Omklassificeringar | 5 | –8 | – | –3 | –239 |
| Omräkningsdifferenser | 8 | 3 | – | 11 | –69 |
| Vid årets slut | 1 936 | 7 916 | – | 9 852 | 2 287 |
| Redovisade värden | |||||
| Vid årets början | 2 521 | 3 468 | 857 | 6 846 | 2 030 |
| Vid årets slut | 2 602 | 3 856 | 449 | 6 907 | 2 420 |
För information om principer för avskrivningar se not 1.
14. Andelar i intresseföretag
| Ackumulerade värden på kapitalandelar | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 101 | 107 |
| Förvärv av intresseföretag | – | 1 |
| Utdelning | –3 | –1 |
| Årets resultat efter skatt | 7 | 7 |
| Omräkningsdifferenser | 10 | –13 |
| Vid årets slut | 115 | 101 |
| 1) Atlas Copcos procentuella | |
|---|---|
| andel av varje innehav | |
| representerar både ägar | |
| andel och röster. |
| Sammanfattning av finansiell information för intresseföretag | Land | Tillgångar | Skulder | Eget kapital |
Intäkter | Årets resultat |
Gruppens andel, % 1) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | |||||||
| Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd. | Kina | 65 | 14 | 51 | 45 | –1 | 25 |
| Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd. | Kina | 90 | 30 | 60 | 89 | 3 | 25 |
| Yanggu Wuyue Special Steel Co.Ltd. | Kina | 827 | 970 | –143 | 109 | –80 | 25 |
| Toku-Hanbai Group | Japan | 327 | 151 | 176 | 631 | 13 | 50 |
| Reintube S.L. | Spanien | 8 | 6 | 2 | 14 | – | 47 |
| 2013 | |||||||
| Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd. | Kina | 50 | 6 | 44 | 36 | –1 | 25 |
| Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd. | Kina | 109 | 53 | 56 | 138 | 16 | 25 |
| Yanggu Wuyue Special Steel Co.Ltd. | Kina | 589 | 635 | –46 | 132 | –56 | 25 |
| Toku-Hanbai Group | Japan | 288 | 134 | 154 | 631 | 8 | 50 |
| Reintube S.L. | Spanien | 6 | 4 | 2 | 9 | – | 47 |
Ovanstående tabell bygger på de senaste tillgängliga finansiella rapporterna från intresseföretag. Gruppen har slutat redovisa sin del av förluster i Yanggu Wuyue Special Steel Co. Ltd.. Den oredovisade delen av förluster för 2014 uppgår till –20. Ackumulerade oredovisade förluster uppgår till –39, beräknade enligt balansdagskurs för december.
15. Övriga finansiella tillgångar
Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar, förutom investeringar som hålls till förfall, motsvarar det redovisade värdet.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Förvaltningstillgångar överstigande pensions åtaganden (not 23) |
100 | 132 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | – | 3 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 160 | 186 |
| Investeringar som kan säljas | 2 | 2 |
| Investeringar som hålls till förfall | 190 | 156 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
– | 368 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – finansiella leasingfordringar | 397 | 438 |
| – övriga finansiella fordringar | 961 | 1 031 |
| Vid årets slut | 1 810 | 2 316 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Investeringar som hålls till förfall | 172 | 170 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – finansiella leasingfordringar | 502 | 362 |
| – övriga finansiella fordringar | 1 476 | 1 165 |
| Vid årets slut | 2 150 | 1 697 |
Se not 22 för information om finansiella leasingavtal och not 27 för information om derivat och kreditrisk.
16. Varulager
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Råmaterial | 1 108 | 598 |
| Produkter i arbete | 2 622 | 2 522 |
| Halvfabrikat | 4 567 | 4 229 |
| Färdigvaror | 10 067 | 9 477 |
| Vid årets slut | 18 364 | 16 826 |
I kostnad för sålda varor ingår avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar av varulagret med 861 (451). Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar, som redovisats i resultaträkningen, uppgick till 294 (189). Tidigare nedskrivningar har återförts till följd av förbättrade marknadsvillkor på vissa marknader.
Det belopp för varor i lager som redovisats som kostnad uppgick till 44 890 (38 906). Varor i lager som ställts som säkerhet för skulder uppgick till 60 (17). Se även not 26.
17. Kundfordringar
Verkligt värde för kundfordringar motsvarar det redovisade värdet. Kundfordringar kategoriseras som låne- och kundfordringar.
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Avsättningar vid årets början | 759 | 767 |
| Rörelseförvärv och avyttringar | 33 | –6 |
| Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar |
393 | 504 |
| Belopp använda för fastställda värdeminskningar | –176 | –348 |
| Upplösning av ej nödvändiga avsättningar | –160 | –149 |
| Ändring i diskonterade belopp | –1 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | 91 | –10 |
| Vid årets slut | 939 | 759 |
Kundfordringar om 19 903 (16 619) redovisas netto efter avsättningar för osäkra fordringar och andra nedskrivningar uppgående till 939 (759).
Avsättningar för osäkra fordringar samt nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen uppgick till 394 (504).
Se not 27 för information om kreditrisker.
18. Övriga fordringar
Verkligt värde för övriga fordringar motsvarar det redovisade värdet.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 134 | 107 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 32 | 143 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som låneford ringar och kundfordringar |
||
| – övriga fordringar | 2 789 | 2 137 |
| – upplupna intäkter | 1 869 | 1 803 |
| Förutbetalda kostnader | 808 | 608 |
| Vid årets slut | 5 632 | 4 798 |
Övriga fordringar består främst av momsfordringar och förskott till leverantörer. Upplupna intäkter avser främst service- och entreprenadkontrakt. Förutbetalda kostnader inkluderar poster såsom hyror, försäkring, räntor, IT- och personalkostnader.
Se not 27 för information om derivat.
19. Likvida medel
Verkligt värde för likvida medel motsvarar det redovisade värdet. Likvida medel klassificeras som låne- och kundfordringar.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 6 184 | 4 990 |
| Kortfristiga likvida placeringar | 3 220 | 12 643 |
| Vid årets slut | 9 404 | 17 633 |
Under 2014 hade likvida medel en uppskattad genomsnittlig effektiv ränta på 0.69% (0.34). Uppskattad genomsnittlig effektiv ränta har ökat på grund av större placeringar i valutor med högre räntor. Garanterade men outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till MEUR 1 460 (1 440) vilket motsvarar MSEK 13 932 (12 902).
Se även not 27 för ytterligare information.
20. Eget kapital
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående aktier | A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa |
| Vid årets början | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 |
| Antal aktier vid årets slut | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 |
| – varav innehas av Atlas Copco | –11 111 707 | –501 379 | –11 613 086 | –15 414 812 | –645 379 | –16 060 191 |
| Summa utestående aktier vid årets slut | 828 282 389 | 389 717 629 | 1 218 000 018 | 823 979 284 | 389 573 629 | 1 213 552 913 |
Per 31 december 2014 uppgick Atlas Copco AB:s aktiekapital till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.
| Antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Återköp/avyttring av aktier | 2014 | Mandat från årsstämman 2014 apr–dec |
Mandat från årsstämman 2013 jan–mar |
2013 | Mandat från årsstämman 2013 apr–dec. |
Mandat från årsstämman 2012 jan–mar |
Anskaffningsvärde som påverkar eget kapital 2014 |
2013 |
| Vid årets början | 16 060 191 | 16 190 929 | 2 152 | 2 061 | ||||
| Återköp av A-aktier | – | – | – | 2 148 475 | – | 2 148 475 | – | 390 |
| Avyttring av A-aktier | –4 303 105 | –3 162 080 | –1 141 025 | –2 106 312 | –1 106 096 | –1 000 216 | –586 | –287 |
| Avyttring av B-aktier | –144 000 | –144 000 | – | –172 901 | –113 500 | –59 401 | –10 | –12 |
| Vid årets slut | 11 613 086 | 16 060 191 | 1 556 | 2 152 | ||||
| Andel av utestående aktier | 1.0 | 1.3 |
Årsstämman 2014 godkände ett mandat för styrelsen att återköpa och sälja A-aktier och B-aktier på Nasdaq Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet. Mandatet gäller fram till nästa årsstämma och tillåter:
- Köp av högst 4 800 000 A-aktier, varav högst 3 500 000 kan överlåtas till innehavare av personaloptioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2014.
- Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som en del av sitt styrelsearvode.
- Försäljning av högst 55 000 A-aktier för att täcka kostnader relaterade till tidigare utfärdade syntetiska aktier till styrelseledamöter.
- Försäljning av högst 8 800 000 A-aktier och B-aktier för att täcka förpliktelser enligt de resultatbaserade optionsprogrammen 2009, 2010 och 2011.
Årsstämman 2013 godkände ett mandat för styrelsen att återköpa och sälja A-aktier och B-aktier på Nasdaq Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet. Mandatet gäller fram till nästa årsstämma och tillåter:
- Köp av högst 4 250 000 A-aktier, varav högst 3 500 000 kan överlåtas till innehavare av personaloptioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2013.
- Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som en del av sitt styrelsearvode.
- Försäljning av högst 55 000 A-aktier för att täcka kostnader relaterade till tidigare utfärdade syntetiska aktier till styrelseledamöter.
- Försäljning av högst 8 100 000 A-aktier och B-aktier för att täcka förpliktelser enligt de resultatbaserade optionsprogrammen 2008, 2009 och 2010.
Återköp och försäljning styrs vid varje given tidpunkt av marknadsvillkor, myndigheters begränsningar och bolagets kapitalstruktur. Under 2014 återköptes 4 303 105 A-aktier och 144 000 B-aktier avyttrades enligt mandaten från årsstämmorna 2013 och 2014. Mer information om återköpen och försäljningarna enligt årsstämmans mandat finns i tabellen ovan.
A-aktierna innehas för att kunna användas i personaloptionsprogrammen för åren 2009–2014. B-aktierna som innehas kan avyttras över tid för att täcka kostnader avseende optionsprogrammen, däribland sociala avgifter, kontantregleringar eller utfall av andra incitamentslösningar i länder där tilldelning av aktieoptioner inte är lämplig. Totalt antal A-aktier och B-aktier som innehas av Atlas Copco redovisas i tabellen ovan.
Reserver
Konsoliderat eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:
Säkringsreserv
Säkringsreserven består av den effektiva delen av nettoförändringar i verkligt värde för vissa instrument som används för kassaflödessäkringar.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven består av alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter, omräkning av koncerninterna fordringar på eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheter samt från omräkning av skulder som säkrar bolagets nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande uppgår till 178 (147). Fem dotterföretag, däribland Shandong Rock Drilling Tools Co. Ltd och Atlas Copco (India) Ltd., har innehav utan bestämmande inflytande. Inget av dessa innehav har någon väsentlig betydelse för Gruppen.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 6.00 (5.50) per aktie, totalt SEK 7 308 000 108 om aktier som bolaget ägde per 31 december 2014 undantas. Styrelsen föreslår också ett inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för SEK 6.00 per aktie. Det motsvarar totalt SEK 7 308 000 108 om de aktier som bolaget ägde per 31 december 2014 undantas. Kombinerat med den föreslagna utdelningen kommer aktieägarna att erhålla SEK 14 616 000 216. För ytterligare information se vinstdisposition på sidan 19.
Den föreslagna utdelningen för 2013 på SEK 5.50 per aktie som beslutades av årsstämman den 29 april 2014 har i enlighet med detta beslut utbetalats av Atlas Copco AB. Total utbetald utdelning uppgick till SEK 6 681 226 409.
21. Räntebärande skulder
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Återköpt | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | ||
| Förfall | nominellt belopp | värde | värde | värde | värde | |
| Långfristiga | ||||||
| Medium Term Note Program MEUR 600 | 2014 | MEUR 260 | – | – | 3 079 | 3 132 |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2019 | 4 771 | 5 076 | 4 480 | 4 771 | |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2023 | 4 746 | 5 191 | 4 453 | 4 424 | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 800 | 2017 | 6 635 | 7 088 | 5 689 | 6 220 | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 150 | 2019 | MUSD 7.5 | 1 117 | 1 446 | 928 | 1 246 |
| Bilaterala lån EIB MEUR 213 | 2014 | – | – | 1 908 | 1 908 | |
| Bilaterala lån EIB MEUR 275 | 2019 | 2 624 | 2 693 | 2 464 | 2 543 | |
| Bilaterala lån NIB MEUR 100 | 2014 | – | – | 896 | 898 | |
| Bilaterala lån NIB MSEK 705 | 2014 | – | – | 705 | 714 | |
| Bilaterala lån NIB MEUR 180 | 2024 | 1 718 | 1 803 | – | – | |
| Övriga banklån | 405 | 405 | 305 | 305 | ||
| Avgår: kortfristig del av långfristiga lån | –52 | –52 | –5 043 | –5 096 | ||
| Summa långfristiga obligationer och lån | 21 964 | 23 650 | 19 864 | 21 065 | ||
| Skulder avseende finansiella leasingavtal | 109 | 109 | 66 | 66 | ||
| Övriga finansiella skulder | 109 | 109 | 67 | 67 | ||
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 22 182 | 23 868 | 19 997 | 21 198 | ||
| Kortfristiga | ||||||
| Kortfristig del av långfristiga lån | 52 | 52 | 5 043 | 5 096 | ||
| Kortfristiga lån | 2 163 | 2 163 | 505 | 504 | ||
| Skulder avseende finansiella leasingavtal | 69 | 69 | 47 | 47 | ||
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 2 284 | 2 284 | 5 595 | 5 647 | ||
| Vid årets slut | 24 466 | 26 152 | 25 592 | 26 845 |
Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde beror på att vissa skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde och inte till verkligt värde. Se not 27 för mer information om Gruppens exponering för ränte- och valutakursrisker.
Under 2014 har två lån förfallit, Medium Term Note Program om MEUR 600, varav MEUR 260 tidigare återköpts, samt ett bilateralt lån uppgående till MEUR 213. I slutet av 2014 refinansierades två lån från NIB om MEUR 100 och MSEK 705 i förtid via ett nytt bilateralt lån från NIB om MEUR 180 med förfall 2024.
Efter balansdagen har Atlas Copco AB ingått ett nytt låneavtal med EIB om MEUR 300. För tillfället är denna facilitet inte utnyttjad. Faciliteten är tillgänglig under ett år (till och med januari 2016). Om faciliteten inte används före detta datum kommer den att förfalla.
Atlas Copco har kreditbetyget A (A) från Standard & Poor's Corporation, A (–) från Fitch Ratings och A2 (A2) från Moody's Investor Service Inc avseende långfristig upplåning. Låneavtalen innehåller inte några restriktioner utöver standardåtaganden avseende lika ställning och ställande av säkerhet.
Gruppens kreditfaciliteter presenteras i tabellen nedan.
| Motsvarande i SEK | MSEK 55 106 | MSEK 15 271 | |
|---|---|---|---|
| Garanterad men ej nyttjad kredit, NIB 5) |
MEUR 20 | 2015 | – |
| Kreditfacilitet | MEUR 800 | 2019 | – |
| Kreditfacilitet 4) | MEUR 640 | 2019 | – |
| Företagscertifikat 1, 2) | MSEK 17 656 | – | – |
| Medium Term Note Program 1, 3) | MUSD 3 000 | – | MUSD 1 948 |
| Kreditfaciliteter | Nominellt belopp | Förfall | Utnyttjat |
1) Räntan baseras på marknadsvillkoren vid den tidpunkt när kreditfaciliteten utnyttjas. Förfallodatum fastställs när kreditfaciliteten utnyttjas.
2) De maximala belopp som finns tillgängliga inom ramen för dessa program är MUSD 1 000, MEUR 400 och MSEK 6 000, motsvarande totalt MSEK 17 656 (16 098).
3) Utnyttjade nominella belopp är MEUR 1 600 (1 600), vilket motsvarar MUSD 1 948 (2 201). 4) Kreditfaciliteten på MEUR 640 har två stycken ettåriga förlängningsoptioner. Facilititen kan nyttjas i olika valutor.
5) Atlas Copco har sedan balansdagen ökat sitt bilaterala lån från NIB om MEUR 180 till MEUR 200.
Gruppens kort- och långfristiga räntebärande skulder är fördelade på de valutor som visas i tabellen nedan.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Lokal valuta (miljoner) |
MSEK | % | Lokal valuta (miljoner) |
MSEK | % |
| EUR | 1 464 | 13 970 | 58 | 1 946 | 17 438 | 68 |
| SEK | 29 | 29 | – | 710 | 710 | 3 |
| USD | 1 197 | 9 384 | 38 | 1 053 | 6 853 | 27 |
| Övrigt | – | 1 083 | 4 | – | 591 | 2 |
| Summa | 24 466 | 100 | 25 592 | 100 |
I tabellen nedan visas förfallostrukturen för Gruppens räntebärande skulder inklusive effekten av ränteswappar.
| Redovisat | ||||
|---|---|---|---|---|
| Förfall | Fast | Rörlig | värde | Verkligt värde |
| 2015 | – | 2 284 | 2 284 | 2 284 |
| 2016 | – | 347 | 347 | 347 |
| 2017 | 4 976 | 1 821 | 6 797 | 7 251 |
| 2018 | – | 29 | 29 | 29 |
| 2019 | 8 512 | 14 | 8 526 | 9 228 |
| 2020 | – | 13 | 13 | 13 |
| 2021 | – | 3 | 3 | 3 |
| 2022 | – | 3 | 3 | 3 |
| 2023 | 4 746 | – | 4 746 | 5 191 |
| 2024 | – | 1 718 | 1 718 | 1 803 |
| Summa | 18 234 | 6 232 | 24 466 | 26 152 |
22. Leasingavtal
Operationella leasingavtal – leasetagare
Leasingkostnaderna för tillgångar som hyrs enligt operationella leasingavtal uppgick till 925 (816) och härrörde främst från hyrda lokaler, maskiner, datoroch kontorsutrustning. Operationella leasingavtal för kontor och fabriker löper vanligen på 10–15 år. Summa leasingkostnader innefattar minimileaseavgifter på 865 (780), variabla avgifter på 72 (48) och leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrts på 12 (12). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 731 | 597 |
| Mellan ett och fem år | 1 348 | 1 100 |
| Senare än fem år | 550 | 247 |
| Summa | 2 629 | 1 944 |
Betalningar avseende framtida minimiavgifter för objekt som vidareuthyrs förväntas inflyta med totalt 27 (25).
Finansiella leasingavtal – leasetagare
| Tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal | ||
|---|---|---|
| Maskiner och inventarier |
Hyresmaskiner | |
| Redovisat värde vid årets början, 2014 | 112 | 8 |
| Redovisat värde vid årets slut, 2014 | 151 | 14 |
| Redovisat värde vid årets början, 2013 | 119 | 7 |
| Redovisat värde vid årets slut, 2013 | 112 | 8 |
Tillgångar som nyttjas enligt finansiella leasingavtal består i första hand av fordon.
Framtida betalningar avseende tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal kommer att förfalla enligt följande:
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Minimilease avgifter |
Ränta | Kapitalbelopp | Minimilease avgifter |
Ränta | Kapitalbelopp | |
| Inom ett år | 75 | 6 | 69 | 51 | 4 | 47 |
| Mellan ett och fem år | 116 | 10 | 106 | 74 | 8 | 66 |
| Senare än fem år | 3 | – | 3 | – | – | – |
| Summa | 194 | 16 | 178 | 125 | 12 | 113 |
Finansiella leasingavtal – leasegivare
Gruppen erbjuder kunder leasingfinansiering via Atlas Copco Customer Finance och vissa andra dotterföretag. Se not 27 för information om finansiell exponering och principer för riskhantering. Framtida leasingavgifter som kommer att erhållas förfaller enligt följande:
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
Bruttoinvestering | Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
|
| Inom ett år | 539 | 502 | 393 | 362 |
| Mellan ett och fem år | 395 | 385 | 477 | 423 |
| Senare än fem år | 13 | 12 | 18 | 15 |
| 947 | 899 | 888 | 800 | |
| Ej intjänade finansiella intäkter | – | 48 | – | 88 |
| Summa | 947 | 947 | 888 | 888 |
Operationella leasingavtal – leasegivare
Atlas Copco har utrustning som hyrs ut till kunder enligt operationella leasingavtal. Långsiktiga operationella leasingavtal finansieras och administreras av Atlas Copco Customer Finance samt av vissa andra dotterföretag. Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 370 | 366 |
| Mellan ett och fem år | 310 | 287 |
| Senare än fem år | 95 | 69 |
| Summa | 775 | 722 |
LEASINGKOSTNADER ENLIGT OPERATIONELLA LEASINGAVTAL – LEASETAGARE
23. Ersättningar till anställda
Pensioner och liknande förpliktelser
Atlas Copco tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner och övriga långfristiga ersättningar till anställda på de flesta av sina större verksamhetsställen. De mest betydande planerna vad gäller storlek finns i Belgien, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. Vissa planer är fonderade med öronmärkta tillgångar eller fonder som innehas skilt från Gruppen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av Gruppen i takt med att de förfaller.
De belgiska planerna avser förtidspensioner samt ersättningar i samband med jubileer och vid uppsägning. Samtliga planer är ofonderade.
I Kanada tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan och en kompletterande ålderspension för personer i företagsledningen. Båda planerna är fonderade. Det finns även två ofonderade planer – en pensionsplan och en plan för ersättningar efter avslutad anställning.
De tyska planerna inkluderar planer för pensioner, förtidspensioner och ersättningar vid jubileer. Planerna är fonderade från och med 2013.
Det finns tre förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige. ITP-planen är en slutlönebaserad plan som omfattar huvuddelen av tjänstemännen i Sverige. Atlas Copco finansierar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje förmånsbestämda pensionsplanen hänför sig till högre tjänstemän som har gått i pension. Utöver förmånsbestämda pensionsplaner för pension har Atlas Copco förpliktelser för familjepensioner för många tjänstemän i Sverige. Dessa förpliktelser tryggas genom ett försäkringsbolag, Alecta. Planen redovisas som avgiftsbestämd plan eftersom det inte finns tillräcklig information för att beräkna nettopensionsförpliktelsen.
I Storbritannien finns en slutlönebaserad pensionsplan. Denna plan är fonderad. Under 2010 omvandlades planen till en avgiftsbestämd plan för framtida tjänster.
I USA tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan, en plan för sjukvård efter avslutad anställning samt ett antal kompletterande pensionsförmåner för företagsledningen. Pensionsplanen är fonderad medan de andra planerna är ofonderade.
Gruppen identifierar ett antal risker i placeringarna av pensionsförvaltningstillgångar. De största riskerna är ränterisk, marknadsrisk, motpartsrisk, likviditets- och inflations-risk samt valutarisk. Gruppen arbetar löpande för att hantera riskerna och har en långsiktig investeringshorisont. Investeringsportföljen ska vara diversifierad vilket innebär att flera tillgångstyper, marknader och emittenter används. Med jämna mellanrum ska en bedömning genomföras av förvaltningen av tillgångar och skulder. Studien ska innefatta ett antal element. De viktigaste elementen är tillgångarnas duration och förfallostruktur för skulderna, den förväntade avkastningen på tillgångarna, den förväntade utvecklingen av skulder, de prognostiserade kassaflödena och påverkan på förpliktelsen av en ränteändring.
Förpliktelser för pensioner till anställda och övriga långfristiga ersättningar till anställda, netto, redovisas i följande poster i balansräkningen:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar (not 15) | –100 | –132 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 2 531 | 1 414 |
| Övriga avsättningar (not 25) | 206 | 40 |
| Vid årets slut | 2 637 | 1 322 |
Tabellerna nedan visar koncernens förpliktelser för pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda, de antaganden som använts för att fastställa dessa förpliktelser, förvaltningstillgångar relaterade till dessa förpliktelser för ersättningar till anställda, samt de belopp som redovisas i resultat- och balansräkningen. Nettobeloppet som redovisas i balansräkningen uppgick till 2 637 (1 322). Den vägda genomsnittliga löptiden för förpliktelsen är 15.8 (15.8) år.
| Fonderade | Ofonderade | Övriga | Övriga | |
|---|---|---|---|---|
| planer | planer | planer | planer | Summa |
| 8 757 | 1 493 | 93 | 198 | 10 541 |
| –7 866 | – | –88 | – | –7 954 |
| 891 | 1 493 | 5 | 198 | 2 587 |
| 29 | – | – | – | 29 |
| – | – | 21 | – | 21 |
| 920 | 1 493 | 26 | 198 | 2 637 |
| pensions | pensions | fonderade | ofonderade |
| 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser | 6 600 | 928 | 84 | 169 | 7 781 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –6 442 | – | –81 | – | –6 523 |
| Nuvärdet för nettoförpliktelser | 158 | 928 | 3 | 169 | 1 258 |
| Begränsning av tillgångsvärdet | 45 | – | – | – | 45 |
| Övriga avsättningar för pensioner och liknande | – | – | – | 19 | 19 |
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | 203 | 928 | 3 | 188 | 1 322 |
| Förvaltningstillgångar | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| består av följande: | Noterade marknadspriser |
Onoterade marknadspriser |
Summa | 2013 |
| Skuldinstrument | 4 665 | 471 | 5 136 | 3 502 |
| Egetkapitalinstrument | 1 212 | 184 | 1 396 | 1 151 |
| Kassa och bank | 242 | 66 | 308 | 1 035 |
| Fastigheter | 255 | 216 | 471 | 306 |
| Övriga | 284 | 359 | 643 | 529 |
| Vid årets slut | 6 658 | 1 296 | 7 954 | 6 523 |
| Förändring i förvaltningstillgångar | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets början | 6 523 | 5 659 |
| Förvärvade bolag | 67 | 65 |
| Ränteintäkter | 276 | 212 |
| Omvärderingar – avkastning på förvaltningstillgångar | 477 | 14 |
| Regleringar | –33 | –1 |
| Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren | 176 | 786 |
| Inbetalning av avgifter från anställda | 18 | 17 |
| Administrationskostnader | –5 | –5 |
| Förmåner betalda av planen | –247 | –241 |
| Omklassificeringar | 16 | – |
| Omräkningsdifferenser | 686 | 17 |
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets slut | 7 954 | 6 523 |
| Europa | 5 902 | 4 981 |
|---|---|---|
| Nordamerika Övriga världen |
1 863 189 |
1 485 57 |
| Summa | 7 954 | 6 523 |
| Begränsning av tillgångsvärdet | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Begränsning av tillgångsvärdet vid årets början | 45 | – |
| Räntor | 1 | – |
| Omvärderingar – begränsning av tillgångsvärdet | –20 | 43 |
| Omräkningsdifferenser | 3 | 2 |
| Begränsning av tillgångsvärdet vid årets slut | 29 | 45 |
| Förändringar av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början | 7 781 | 7 702 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
248 | 217 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder | –6 | –5 |
| Vinst/förlust vid reglering | 5 | – |
| Räntekostnader (+) | 325 | 283 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till erfarenhetsmässiga justeringar |
49 | 17 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till förändringar i finansiella antaganden |
1 225 | –231 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till förändringar i demografiska antaganden |
–6 | 150 |
| Rörelseförvärv/avyttringar | 488 | 66 |
| Regleringar | –33 | –1 |
| Ersättningar betalade med förvaltningstillgångar eller företagets tillgångar |
–473 | –456 |
| Omklassificeringar | 55 | – |
| Omräkningsdifferenser | 883 | 39 |
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut | 10 541 | 7 781 |
Omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat uppgår till 759 (–45) och 13 (9) i resultaträkningen. Gruppen förväntas betala 331 till förmånsbestämda pensionsplaner för 2015. Kostnaderna för de avgiftsbestämda planerna uppgick totalt till 689 (685).
| Belopp som redovisas i resultaträkningen | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
248 | 217 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder |
–6 | –5 |
| Vinst/förlust vid reglering | 5 | – |
| Räntekostnad netto | 49 | 71 |
| Inbetalning av avgifter från anställda | –18 | –17 |
| Omvärderingar av övriga långfristiga personalersättningar |
13 | 9 |
| Administrationskostnader | 5 | 5 |
| Summa | 296 | 280 |
Den totala pensionskostnaden för förmånsbestämda planer uppgick till 296 (280), varav 247 (209) har redovisats som rörelsekostnader och 49 (71) som finansiella kostnader.
| Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen (uttryckta som vägda medeltal, i %) |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | ||
| Europa | 1.82 | 3.76 |
| Nordamerika | 3.72 | 4.57 |
| Framtida löneökningar | ||
| Europa | 2.64 | 2.97 |
| Nordamerika | 3.51 | 3.53 |
| Ökning av sjukvårdskostnader | ||
| Nordamerika | 8.19 | 8.20 |
Koncernen har identifierat diskonteringsränta, framtida löneökningar och mortalitet som de väsentliga aktuariella antagandena för att beräkna förmånsbestämda förpliktelser. Förändringar i de aktuariella antagandena påverkar nuvärdet av nettoförpliktelsen. Diskonteringsräntan fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer med hög kreditvärdighet (AAA eller AA), om sådan finns tillgänglig, motsvarande pensionsförpliktelsernas duration. I länder där företagsobligationer inte finns tillgängliga används statsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan. I Sverige används, i linje med tidigare år, bostadsobligationer som grund för fastställande av diskonteringsräntan.
Atlas Copcos mortalitetsantaganden fastställs på landbasis, baserat på de senaste mortalitetsstudier som finns tillgängliga. Generationstabeller används när det är möjligt, vilket innebär att antaganden innehåller förväntade förbättringar i den förväntade livslängden över tiden.
Tabellen nedan visar känslighetsanalys för diskonteringsräntan och ökad förväntad livslängd. Tabellen beskriver den potentiella effekten på nuvärdet av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen.
| Känslighetsanalys | Europa | Nordamerika |
|---|---|---|
| Ändring i diskonteringsränta +0.50% | –112 | –136 |
| Ändring i diskonteringsränta –0.50% | 124 | 153 |
| Förändring i livsantagande, +1 år | 57 | 68 |
Aktierelaterade incitamentsprogram
Årsstämmorna 2009–2013 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram i enlighet med styrelsens förslag om ett optionsprogram för respektive år. Årsstämman 2014 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram för 2014 liknande programmen för 2009–2013.
Optionsprogram 2009–2014
På årsstämmorna 2009–2014 beslutades det att införa resultatbaserade personaloptionsprogram för respektive år. Beslutet att tilldela optioner fattades i april respektive år och optionerna utfärdades i mars påföljande år (utfärdandedatum). Antalet optioner som utfärdats för respektive programår var beroende av värdeskapande i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added) under respektive år som programmen tilldelades. För optionsprogrammet 2014 varierar antalet optioner linjärt inom ett förutbestämt EVA intervall. Storleken på programmet och intervallets gränser har fastställts av styrelsen och har godkänts av årsstämman samt är kompatibla med Gruppens långsiktiga affärsplan.
I samband med utfärdandet beräknades lösenpriset till 110 % av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Personaloptionerna utfärdades utan att den anställde erlade någon ersättning och rätten till optionerna kvarstår endast till den del de är inlösenbara vid tidpunkten för anställningen upphörande. Optionsprogrammet 2009 har en löptid på fem år från tidpunkten för utfärdande och optionerna kan ej överlåtas. Optionsprogrammen 2010–2014 har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten och optionerna kan ej överlåtas. Optionerna i programmet för 2009 är inlösenbara med en tredjedel per år med början ett år efter utfärdandet. Optioner i programmen för 2010–2014 blir inlösenbara till 100 % tre år efter tilldelningen.
Programmen för 2010–2014 innefattar ett krav på medlemmarna i Gruppens verkställande ledning (31 personer sammanlagt) att köpa Atlas Copcos A-aktier för 10 % av deras bruttogrundlön för att kunna bli tilldelade optioner. Ett lägre investerat belopp minskar antalet optioner i motsvarande grad. Dessutom har medlemmar i den verkställande ledningen som har investerat i Atlas Copcos A-aktier möjlighet att för varje köpt aktie köpa en aktie till en kurs motsvarande 75 % av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Denna rätt gäller från tre år efter tilldelningen fram till att optionsprogrammen löper ut.
Styrelsen hade rätt att besluta att genomföra en alternativ incitamentslösning, syntetiska optioner, för nyckelpersoner i sådana länder där det inte är lämpligt att tilldela personaloptioner.
I programmen 2009–2014 kan optionsberättigade i Sverige begära att personaloptionerna regleras genom att bolaget erlägger en kontant betalning motsvarande överskjutande belopp av stängningskursen för aktierna jämfört med lösenpriset på lösendatum minus eventuella administrationskostnader. På grund av möjligheten till sådant val för anställda i Sverige klassificeras personaloptionerna i redovisningssyfte som kontantreglerade enligt IFRS 2.
Black-Scholes modell användes för att beräkna det verkliga värdet på personaloptionerna/syntetiska optionerna i programmet per utfärdandedatum. Eftersom utfärdandedatum för 2014 års program blir i mars 2015 har det verkliga värdet simulerats med hjälp av en Monte Carlo-modell till vad det skulle kunna fastställas till i mars 2015. För programmen 2013 och 2014 baserades det verkliga värdet på optionerna/de syntetiska optionerna på följande antaganden:
| Viktiga antaganden | 2014 års program (per 31 dec. 2014) |
2013 års program (per utfärdandedatum) |
|---|---|---|
| Förväntat lösenpris | SEK 240/164 1) | SEK 193/132 1) 2) |
| Förväntad volatilitet | 30% | 33% |
| Förväntad löptid (år) | 3.05 | 3.1 |
| Förväntad aktiekurs | SEK 218.45 | SEK 190.00 |
| Förväntad utdelning (tillväxt) | SEK 6.05 (10%) | SEK 5.50 (10%) |
| Riskfri ränta | 0.07% | 0.90% |
| Genomsnittligt tilldelningsvärde | SEK 27.33/56.70 1) | SEK 32.90/58.00 1) 2) |
| Maximalt antal optioner | 4 622 729 | 4 072 858 |
| – varav förverkade | 194 075 | 4 072 858 |
| Antal matchningsaktier | 38 292 | 43 675 |
1) Matchningsaktier för verkställande ledningen. 2) Verkligt utfall.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska utvecklingen av kursen på Atlas Copcos A-aktie samt andra aktier på aktiemarknaden.
Vid fastställande av optionens förväntade löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen hos olika kategorier av optionsberättigade.
För optionerna i programmen 2009–2014 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under följande intjänandeperioder:
| Program | Intjänandeperiod | Lösenperiod | ||
|---|---|---|---|---|
| Personal optioner |
Från | Till | Från | Till |
| 2009 | Juni 2009 | Mars 2013 | Mars 2011 | Mars 2015 |
| 2010 | Juni 2010 | April 2013 | Maj 2013 | April 2015 |
| 2011 | Juni 2011 | April 2014 | Maj 2014 | April 2016 |
| 2012 | Juni 2012 | April 2015 | Maj 2015 | April 2017 |
| 2013 | Juni 2013 | April 2016 | Maj 2016 | April 2018 |
| 2014 | Maj 2014 | April 2017 | Maj 2017 | April 2019 |
För 2014 års program har en ny beräkning av verkligt värde gjorts och kommer att göras per varje balansdag fram till utfärdandet.
Tidsaxel 2014 års optionsplan
| Slutdatum för planen | Utfärdande av optioner |
Fastställande av lösenpris |
Verkställande ledningens egna investeringar |
tilldelning | Information om | Årsstämma | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Optioner och matchningsaktier inlösenbara | Intjänandeperiod | ||||||
| 30 april 2019 | 1 maj 2017 | mars 2015 | februari 2015 | november 2014 | maj 2014 | april 2014 |
För de syntetiska optionerna och optionerna som är klassificerade som kontantreglerade redovisas det verkliga värdet som en kostnad över samma intjänandeperiod, dock görs en ny beräkning av det verkliga värdet per varje balansdag och förändringar i verkligt värde efter intjänandeperioden fortsätter att redovisas som personalkostnad.
I enlighet med IFRS 2 uppgick kostnaden för 2014 för samtliga aktierelaterade incitamentsprogram till 141 (56) exklusive sociala avgifter, varav 32 (39) avser optioner som regleras med egetkapitalinstrument. Sociala avgifter redovisas i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 7) och klassificeras som personalkostnader.
I balansräkningen uppgick avsättningar för syntetiska optioner och aktieoptioner som klassificeras som kontantreglerade per 31 december till 157 (186). Atlas Copco-aktier innehas av moderbolaget för att täcka åtaganden i samband med programmen 2009–2014. Se även not 20.
| Sammanfattning av aktierelaterade incitamentsprogram | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Program | Initialt antal anställda |
Initialt antal optioner |
Förfallo datum |
Lösenpris, SEK |
Aktieslag | Verkligt värde på tilldelnings datum |
Realvärde för intjänade syntetiska optioner |
| Personaloptioner | |||||||
| 2007 | 177 | 3 222 149 | Mar. 30, 13 | 101.94 | A | 132.50 | – |
| 2008 | 198 | 3 570 079 | Mar. 20, 14 | 68.93 | A | 22.32 | – |
| 2009 | 222 | 3 902 878 | Mar. 20, 15 | 104.86 | A | 28.59 | – |
| 2010 | 221 | 3 796 922 | Apr. 30, 15 | 166.99 | A | 28.32 | – |
| 2011 | 224 | 2 735 804 | Apr. 30, 16 | 184.00 | A | 22.47 | – |
| 2012 | 248 | 3 440 015 | Apr. 30, 17 | 200.00 | A | 28.30 | – |
| 2013 | 250 | – | N/a | N/a | N/a | N/a | – |
| Matchningsaktier | |||||||
| 2010 | 21 | 38 334 | Apr. 30, 15 | 113.59 | A | 53.40 | – |
| 2011 | 20 | 39 495 | Apr. 30, 16 | 125.00 | A | 41.23 | – |
| 2012 | 28 | 42 289 | Apr. 30, 17 | 136.00 | A | 52.30 | – |
| 2013 | 28 | 43 675 | Apr. 30, 18 | 132.00 | A | 58.00 | – |
| Syntetiska optioner | |||||||
| 2007 | 38 | 589 966 | Mar. 30, 13 | 101.94 | A | – | 116.46 |
| 2008 | 41 | 635 348 | Mar. 20, 14 | 68.93 | A | – | 149.47 |
| 2009 | 47 | 741 240 | Mar. 20, 15 | 104.86 | A | – | 113.54 |
| 2010 | 49 | 756 351 | Apr. 30, 15 | 166.99 | A | – | 51.41 |
| 2011 | 48 | 530 524 | Apr. 30, 16 | 184.00 | A | – | 34.40 |
| 2012 | 56 | 704 004 | Apr. 30, 17 | 200.00 | A | – | – |
| 2013 | 58 | – | N/a | N/a | N/a | N/a | – |
Antal optioner/syntetiska optioner 2014
| Program | Utestående vid årets början |
Tilldelade | Utnyttjade | Förfallna/ förverkade |
Utestående per 31 dec. |
– varav intjänade |
Återstående löptid, månader |
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Personaloptioner | ||||||||
| 2008 | 688 171 | – | 687 129 | 1 042 | – | – | – | 180 |
| 2009 1) | 876 113 | – | 640 922 | – | 235 191 | 235 191 | 3 | 202 |
| 2010 2) | 3 155 039 | – | 1 811 823 | 15 127 | 1 328 089 | 1 328 089 | 4 | 208 |
| 2011 3) | 2 595 051 | – | 409 255 | 21 654 | 2 164 142 | 2 164 142 | 16 | 208 |
| 2012 4) | 3 367 853 | – | – | 137 098 | 3 230 755 | – | 28 | – |
| Matchningsaktier | ||||||||
| 2010 | 25 315 | – | 16 349 | – | 8 966 | 8 966 | 4 | 205 |
| 2011 | 36 522 | – | 13 676 | – | 22 846 | 22 846 | 16 | 204 |
| 2012 | 42 289 | – | – | 4 430 | 37 859 | – | 28 | – |
| 2013 | 43 675 | – | – | 4 798 | 38 877 | – | 40 | – |
| Syntetiska optioner | ||||||||
| 2008 | 74 388 | – | 73 861 | 527 | – | – | – | 182 |
| 2009 | 158 950 | – | 119 246 | – | 39 704 | 39 704 | 3 | 203 |
| 2010 | 579 826 | – | 355 292 | – | 224 534 | 224 534 | 4 | 201 |
| 2011 | 487 216 | – | 140 752 | 21 654 | 324 810 | 324 810 | 16 | 202 |
| 2012 | 691 977 | – | – | 63 354 | 628 623 | – | 28 | – |
Alla siffror har justerats för effekten av den aktiesplit som genomfördes 2007 och inlösen av aktier 2011 i enlighet med den metod som används av Nasdaq Stockholm för att justera börsnoterade optioner.
1) Varav 84 492 har redovisats som kontantreglerade.
2) Varav 504 534 har redovisats som kontantreglerade.
3) Varav 793 359 har redovisats som kontantreglerade.
4) Varav 1 115 905 har redovisats som kontantreglerade.
| Program | Antal optioner/syntetiska optioner 2013 Utestående vid årets början |
Tilldelade | Utnyttjade | Förfallna/ förverkade |
Utestående per 31 dec. |
– varav intjänade |
Återstående löptid, månader |
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Personaloptioner | ||||||||
| 2007 | 443 102 | – | 443 102 | – | – | – | – | 184 |
| 2008 | 1 355 874 | – | 667 703 | – | 688 171 | 688 171 | 3 | 182 |
| 2009 | 1 200 730 | – | 315 541 | 9 076 | 876 113 | 876 113 | 15 | 181 |
| 2010 | 3 524 615 | – | 324 195 | 45 381 | 3 155 039 | 3 155 039 | 16 | 184 |
| 2011 | 2 703 323 | – | – | 108 272 | 2 595 051 | – | 28 | – |
| 2012 | 3 440 015 | – | – | 72 162 | 3 367 853 | – | 40 | – |
| Matchningsaktier | ||||||||
| 2010 | 27 780 | – | 2 465 | – | 25 315 | 25 315 | 16 | 176 |
| 2011 | 39 495 | – | – | 2 973 | 36 522 | – | 28 | – |
| 2012 | 42 289 | – | – | – | 42 289 | – | 40 | – |
| 2013 | – | 43 675 | – | – | 43 675 | – | 52 | – |
| Syntetiska optioner | ||||||||
| 2007 | 53 008 | – | 53 008 | – | – | – | – | 185 |
| 2008 | 171 402 | – | 97 014 | – | 74 388 | 74 388 | 3 | 184 |
| 2009 | 231 978 | – | 66 221 | 6 807 | 158 950 | 158 950 | 15 | 181 |
| 2010 | 756 351 | – | 146 271 | 30 254 | 579 826 | 579 826 | 16 | 183 |
| 2011 | 519 697 | – | – | 32 481 | 487 216 | – | 28 | – |
| 2012 | 704 004 | – | – | 12 027 | 691 977 | – | 40 | – |
Alla siffror har justerats för effekterna av aktiesplit och inlösen av aktier som genomfördes 2007 och 2011 i enlighet med den metod som används av Nasdaq Stockholm för att justera börsnoterade optioner.
24. Övriga skulder
Verkligt värde för övriga skulder motsvarar det redovisade värdet.
| Övriga kortfristiga skulder | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 337 | 34 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 159 | 209 |
| Övriga finansiella skulder | ||
| – övriga skulder | 3 061 | 2 245 |
| – upplupna kostnader | 6 537 | 5 159 |
| Förskott från kunder | 2 219 | 1 798 |
| Förutbetalda intäkter | 49 | 47 |
| Förutbetalda intäkter avseende entreprenadavtal | 190 | 313 |
| Förutbetalda intäkter avseende servicekontrakt | 923 | 857 |
| Vid årets slut | 13 475 | 10 662 |
Upplupna kostnader inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld, upplupna räntor och upplupna rörelsekostnader.
Se även not 27 för information om Gruppens derivat.
25. Avsättningar
| 2014 | Produkt garantier |
Omstrukturering | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
| Under året | ||||
| – gjorda avsättningar | 1 136 | 156 | 504 | 1 796 |
| – utnyttjade avsättningar | –1 046 | –86 | –476 | –1 608 |
| – återförda avsättningar | –173 | –8 | –102 | –283 |
| Rörelseförvärv | 255 | 27 | 218 | 500 |
| Omräkningsdifferenser | 133 | 9 | 87 | 229 |
| Vid årets slut | 1 173 | 206 | 1 002 | 2 381 |
| Långfristiga | 186 | 74 | 628 | 888 |
| Kortfristiga | 987 | 132 | 374 | 1 493 |
| Summa | 1 173 | 206 | 1 002 | 2 381 |
| 2013 | Produkt garantier |
Omstrukturering | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 925 | 150 | 901 | 1 976 |
| Under året | ||||
| – gjorda avsättningar | 830 | 85 | 320 | 1 235 |
| – utnyttjade avsättningar | –697 | –100 | –334 | –1 131 |
| – återförda avsättningar | –187 | –24 | –95 | –306 |
| Rörelseförvärv | 1 | – | – | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –4 | –3 | –21 | –28 |
| Vid årets slut | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
| Långfristiga | 123 | 32 | 527 | 682 |
| Kortfristiga | 745 | 76 | 244 | 1 065 |
| Summa | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
| 2014, Förfall |
Produkt garantier |
Omstrukturering | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Inom ett år | 987 | 132 | 374 | 1 493 |
| Mellan ett och fem år | 181 | 55 | 563 | 799 |
| Senare än fem år | 5 | 19 | 65 | 89 |
| Summa | 1 173 | 206 | 1 002 | 2 381 |
Övriga avsättningar består huvudsakligen av belopp som rör aktierelaterade ersättningar inklusive sociala avgifter, övriga långfristiga ersättningar till anställda (se not 23) samt förpliktelser för återställande av miljö.
26. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut och andra förpliktelser |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Lager och materiella anläggningstillgångar | 61 | 22 |
| Kapitalförsäkringar | 111 | 78 |
| Övriga fordringar | 392 | 121 |
| Summa | 564 | 221 |
| Eventualförpliktelser | 2014 | 2013 |
| Diskonterade växlar | 17 | 15 |
| Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser | 270 | 188 |
| Summa | 287 | 203 |
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser avser främst pensionsåtaganden och åtaganden avseende krav från kunder samt diverse rättsliga frågor.
27. Finansiell exponering och principer för riskhantering
Kapitalförvaltning
Atlas Copco definierar kapital som räntebärande skulder och eget kapital, vilket vid årets slut uppgick till 75 219 (65 386). Gruppens policy är att ha en adekvat kapitalstruktur för att behålla investerarnas, fordringsägarnas och marknadens förtroende och som ett stöd för verksamhetens framtida utveckling. Styrelsens uppfattning är att utdelningen över en konjunkturcykel bör motsvara cirka 50% av resultatet per aktie. På senare år har styrelsen också föreslagit, och årsstämman godkänt, utdelning av "överskottskapital" till aktieägarna genom inlösen och återköp av aktier.
Gruppen omfattas inte av några externa kapitalkrav.
Finansiella risker
Gruppen exponeras för olika finansiella risker i verksamheten. Dessa finansiella risker innefattar:
- Finansierings- och likviditetsrisk Ränterisk
- Valutarisk Kreditrisk
- Övriga marknads- och prisrisker
Styrelsen fastställer övergripande finansiella policyer och säkerställer att dessa följs. Gruppens kommitté för hantering av finansiella risker (FRMC) hanterar Gruppens finansiella risker utifrån sitt mandat från styrelsen. Medlemmarna i FRMC är koncernchefen, finans- och ekonomidirektören, koncernens treasurer och chefen för Treasury Control. FRMC sammanträder en gång per kvartal, eller oftare vid behov.
Group Treasury har det operativa ansvaret för finansiell riskhantering i Gruppen. Group Treasury hanterar och styr finansiell riskexponering, säkerställer att rätt finansiering finns på plats genom lån och garanterade kreditfaciliteter samt hanterar Gruppens likviditet.
Finansierings- och likviditetsrisk
Finansieringsrisk är risken att Gruppen vid en given tidpunkt inte har tillgång till adekvat finansiering till godtagbara villkor. Likviditetsrisk är risken att Gruppen, på grund av bristande likviditet på marknaden, inte har tillgång till sina medel när dessa behövs.
Gruppens policy för finansieringsrisk
Gruppens policy för finansieringsrisk avser Atlas Copco AB och Atlas Copco Airpower n.v. eftersom externa lån i huvudsak finns i dessa två företag.
- Gruppen bör som lägst ha MSEK 6 000 i garanterade kreditfaciliteter för att kunna uppnå operativa och strategiska mål samt möta kreditbedömningskriterier. Faktiskt belopp vid årsskiftet var MEUR 1 460 (1 440) vilket motsvarar MSEK13 932 (12 902).
- Genomsnittlig återstående löptid (tid till förfall) för Gruppens externa lån bör vara minst 3 år. Faktisk löptid vid årsskiftet var 5.1 år (4.4).
- Högst MSEK 5 000 av Gruppens externa lån får ha en löptid kortare än 12 månader. Under 2015 är det inga förfall (4 987).
- Tillräcklig finansiering på dotterföretagsnivå ska alltid finnas på plats.
Status vid årets slut
Per 31 december förekom inga avvikelser från Gruppens policy för finansieringsrisk. Likvida medel uppgick till 9 404 (17 633). Gruppens likviditet är god med hänsyn till förfallostrukturen för externa lån, storleken på likvida medel vid årets slut samt tillgängliga kreditfaciliteter från banker. Se not 21 för information om utnyttjade lån, löptider och tillgängliga kreditfaciliteter.
I nedanstående tabell visas förfallostrukturen för Gruppens finansiella tillgångar och skulder. Siffrorna visar avtalsenliga odiskonterade kassaflöden baserade på avtalad tidpunkt då Gruppen är skyldig att betala, eller har rätt att erhålla betalning, och innefattar både ränta och nominella belopp.
| Finansiella instrument | Upp till 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Finansiella tillgångar | 11 | 1 543 | 101 |
| Övriga fordringar | – | 50 | 6 |
| Derivat | 76 | 114 | – |
| Långfristiga finansiella tillgångar | 87 | 1 707 | 107 |
| Kundfordringar | 19 903 | – | – |
| Finansiella tillgångar | 2 209 | – | – |
| Övriga fordringar | 2 393 | – | – |
| Derivat | 166 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 1 869 | – | – |
| Likvida medel | 9 404 | – | – |
| Kortfristiga finansiella tillgångar | 35 944 | – | – |
| Finansiella tillgångar | 36 031 | 1 707 | 107 |
| Skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 731 | 17 861 | 7 058 |
| Övriga finansiella skulder | – | 109 | – |
| Derivat | 37 | 135 | – |
| Övriga skulder | – | 669 | – |
| Långfristiga finansiella skulder | 768 | 18 774 | 7 058 |
| Skulder till kreditinstitut | 2 238 | – | – |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | 52 | – | – |
| Derivat | 496 | – | – |
| Övriga upplupna kostnader | 6 537 | – | – |
| Leverantörsskulder | 7 876 | – | – |
| Övriga skulder | 3 061 | – | – |
| Kortfristiga finansiella skulder | 20 260 | – | – |
| Finansiella skulder | 21 028 | 18 774 | 7 058 |
Derivat som är identifierade som tillgångar som används för säkringsredovisning uppgår till 192 (329) och derivat som är identifierade som skulder som används för säkringsredovisning uppgår till 309 (224). Övriga derivat klassificeras som att de innehas för handel.
Ränterisk
Ränterisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i räntenivån.
Gruppens ränteriskpolicy
Enligt Gruppens ränteriskpolicy ska den genomsnittliga durationen (det vill säga den period för vilken räntesatserna är fasta) vara minst 6 månader (6) och högst 48 månader (48).
Status vid årets slut
I syfte att hantera ränterisken använder Gruppen ränteswappar för att konvertera ränta på lån. Gruppen har dels ingått ränteswappar för att konvertera fast ränta till rörlig. Dessa swappar är identifierade som instrument för säkringar av verkligt värde, med ett nominellt belopp om MUSD 200 (200). Gruppen använder även ränteswappar för att konvertera rörliga räntor till fasta på lånet om MEUR 275 (275). Dessa swappar är identifierade som instrument för
Inklusive effekten av derivaten uppgick effektiv ränta och ränteduration avseende Gruppens skulder till 3.0% (2.7) respektive 46 månader (45) vid årets slut 2014. Exklusive derivat uppgick Gruppens effektiva ränta till 3.5% (3.3) och genomsnittlig ränteduration uppgick till 42 månader (41).
| Utestående | 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| derivatinstrument hänförliga till ränterisk |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
||
| Ränteswappar, säkringar av verkligt värde |
||||||
| Tillgångar | MSEK 160 MUSD 200 | MSEK 186 MUSD 200 | ||||
| Skulder | – | – | – | – | ||
| Ränteswappar, kassaflödessäkringar |
||||||
| Tillgångar | – | – | – | – | ||
| Skulder | MSEK 148 | MEUR 275 | MSEK 15 MEUR 275 |
Nedanstående tabeller visar den uppskattade effekten i MSEK av en parallellförskjutning uppåt eller nedåt med 1 procentenhet (100 räntepunkter) av alla räntor på externa lån och på de ränteswappar som säkrar lånen.
Den första tabellen visar den uppskattade effekten på resultat före skatt. Den andra tabellen visar effekten på verkligt värde för de externa lån och ränteswappar som redovisas till verkligt värde. Vissa lån redovisas till upplupet anskaffningsvärde och påverkas således inte av förändringar i räntenivån. För huvuddelen av ränteswapparna tillämpas säkringsredovisning av verkligt värde eller kassaflöden, vilket innebär att effekten på resultatet är liten.
| Räntekänslighet, resultat | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Effekt på resultat | Effekt på resultat | |
| Marknadsränta +1% | –32 | –48 |
| Marknadsränta –1% | 32 | 48 |
| Räntekänslighet, verkligt värde |
2014 | 2013 | ||
|---|---|---|---|---|
| Effekt på resultat |
Effekt på övrigt totalresultat |
Effekt på resultat |
Effekt på övrigt totalresultat |
|
| Marknadsränta +1% | 5 | 118 | 4 | 127 |
| Marknadsränta –1% | –5 | –126 | –4 | –135 |
Valutarisk
Gruppen bedriver verksamhet på olika geografiska marknader och genomför transaktioner noterade i utländska valutor vilket innebär exponering för valutakursrörelser. Detta påverkar både transaktionsexponeringen (kassaflödet) och omräkningsexponeringen (balansräkningen). Nedan förklaras de två olika exponeringarna var för sig.
Transaktionsexponering
Gruppens valutariskpolicy
Transaktionsexponering innebär en risk att lönsamheten påverkas negativt av ändrade valutakurser, vilka påverkar kassaflöden i utländska valutor i verksamheten. Eftersom Gruppen bedriver verksamhet på olika marknader sker in- och utflöden i olika valutor. Som en naturlig del av affärsverksamheten uppstår ett nettoöverskott eller ett nettounderskott av en viss valuta. Nettopositionens värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår en transaktionsexponering. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av transaktionsexponering:
- Exponeringar bör minskas genom att matcha in- och utflöden i samma valutor.
- Ledningen för respektive affärsområde och division ansvarar för att upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser.
- Baserat på antagandet att valutasäkring inte har någon betydande positiv eller negativ inverkan på Gruppens resultat på lång sikt, rekommenderar inte policyn att transaktionsexponering säkras på löpande basis. Affärsområdena och divisionerna bör därför normalt inte säkra valutarisker. Säkring kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med avtalet.
- FRMC kan besluta om att delar av transaktionsexponeringen bör säkras. Transaktionerna ska uppfylla villkoren för säkringsredovisning enligt IFRS och säkring över 18 månader är inte tillåten.
Status vid årets slut
Gruppen har fortsatt att hantera transaktionsexponering i huvudsak genom att matcha in- och utflöden i samma valutor. Derivatinstrument har bara använts för att säkra rörelsebetingade flöden och har främst använts för att säkra transaktioner i AUD, EUR, GBP och USD.
Nominella nettobelopp i de viktigaste valutorna framgår av tabellen nedan. Under 2014 förvärvades Edwards av Atlas Copco. Edwards säkrar framtida kassaflöden i större utsträckning än resten av Atlas Copco-gruppen vilket förklarar ökningen av säkringar under 2014.
| Utestående derivatinstrument hänförliga till transaktionsexponering |
2014 Nominellt belopp, netto |
2013 Nominellt belopp, netto |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||
| AUD | MAUD –106 | MAUD –52 |
| EUR | MEUR 39 | MEUR 20 |
| GBP | MGBP 150 | MGBP 9 |
| USD | MUSD –537 | MUSD –19 |
I nedanstående tabell visas verkligt värde för alla utestående derivatinstrument som säkrar transaktionsexponering.
| Utestående derivatinstrument hänförliga till transaktionsexponering |
2014 Verkligt värde |
2013 Verkligt värde |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||
| Tillgångar | 41 | 56 |
| Skulder | 128 | 5 |
Valutorna med de största över- och underskotten framgår av graf 1. Beloppen som redovisas i graf 1 motsvarar uppskattningen av de nettobelopp Gruppen måste räkna om till olika valutor. Uppskattningarna bygger på Gruppens koncerninterna betalningar och på betalningsflöden från kunder och till leverantörer i de mest betydande valutorna. Den rörelsebetingade transaktionsexponeringen i MSEK uppgår till 10 401 (11 162) och har beräknats som rörelsebetingade exponerade nettokassaflöden.
Nedanstående tabell visar effekten på transaktionsexponeringen om SEK försvagas eller förstärks med en procentenhet mot alla andra valutor.
| Känslighet för transaktionsexponering | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| SEK valutakurs +1% | –96 | –93 |
| SEK valutakurs –1% | 96 | 93 |
Graf 2 visar hur Gruppens resultat före skatt påverkas av effekterna av ensidiga rörelser i USD och EUR om inga valutaflöden hade säkrats, samt före påverkan av motverkande prisjusteringar och andra liknande åtgärder. Grafen visar t.ex. att Gruppens resultat före skatt avseende uppskattat nettoflöde i USD skulle minska med cirka 459 (360) om USD försvagades med 5%.
Omräkningsexponering
Gruppens valutariskpolicy
Risken för omräkningsexponering är risken att värdet på Gruppens nettoinvesteringar i utländska valutor påverkas negativt av ändringar i valutakurser. Gruppens världsomspännande verksamhet ger upphov till en valutaeffekt eftersom finansiella rapporter för företag med andra funktionella valutor än SEK räknas om till SEK vid upprättandet av koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder noterade i en viss valuta. Effekten av valutakursfluktuationer på dessa nettopositioner utgör själva omräkningseffekten.
Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av omräkningsexponering:
- Omräkningsexponering bör minskas genom att matcha tillgångar och skulder i samma valutor.
- FRMC kan besluta att säkra en del av, eller hela, den återstående omräkningsexponeringen. Eventuell säkring av omräkningsexponeringen ska uppfylla villkoren för säkringsredovisning enligt IFRS.
Status vid årets slut
Gruppen använder lån och derivat för att minska omräkningsexponeringen för nettoinvesteringar i USD och EUR i koncernredovisningen och för att minska den valutarisk som är hänförlig till innehav i dotterföretag. Dessa instrument är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen.
De finansiella instrumenten i tabellen nedan används för att säkra nettotillgångar som är noterade i EUR och USD.
| Utestående finansiella | 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| instrument hänförliga till omräknings exponering |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
|
| Derivat | |||||
| Tillgångar | – | – | – | – | |
| Skulder | MSEK –99 | MEUR 330 | MSEK 222 | MEUR 582 | |
| Externa lån | |||||
| Lån i EUR 1) | MSEK –2 073 MEUR 1 452 | MSEK –177 | MEUR 1 428 | ||
| Lån i USD 1) | MSEK –108 | MUSD 58 | MSEK –27 | MUSD 58 |
1) I balansräkningen är de lån som är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar rapporterade till upplupet anskaffningsvärde och inte till verkligt värde.
Gruppens låneportfölj exponeras också för rörelser i valutakurser. Effekten på resultatet skulle dock vara mycket begränsad eftersom i princip alla Gruppens lån identifieras som säkringar av nettoinvesteringar och effekten redovisas i övrigt totalresultat (se även not 1, Redovisningsprinciper, Finansiella tillgångar och skulder).
Graf 3 visar Gruppens känslighet för valutaomräkningseffekter när utländska dotterföretags resultat räknas om. Grafen visar t.ex. att omräkningseffekten på Gruppens resultat före skatt skulle uppgå till –135 (–135) om SEK skulle stärkas med 1%. En försvagning av SEK med 1% skulle påverka Gruppens resultat före skatt med 135 (135).
Kreditrisk
Kreditrisk kan delas upp i rörelsebetingad och finansiell kreditrisk. Dessa risker beskrivs mer utförligt i följande avsnitt. I tabellen nedan visas total exponering avseende tillgångar som klassificeras som finansiella instrument per 31 december.
| Kreditrisk | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar | ||
| – kundfordringar | 19 959 | 16 642 |
| – finansiella leasingfordringar | 899 | 800 |
| – övriga finansiella fordringar | 2 437 | 2 196 |
| – övriga fordringar | 2 393 | 1 734 |
| – upplupna intäkter | 1 869 | 1 803 |
| – likvida medel | 9 404 | 17 633 |
| Investeringar som hålls till förfall | 362 | 326 |
| Investeringar som kan säljas | 2 | 2 |
| Derivat | 326 | 439 |
| 37 651 | 41 575 |
Rörelsebetingad kreditrisk
Gruppens kreditriskpolicy
Rörelsebetingad kreditrisk är risken att kunderna inte uppfyller sina betalningsförpliktelser. Gruppens rörelsebetingade kreditriskpolicy är att affärsområden, divisioner och enskilda affärsenheter ansvarar för de affärsrisker som genereras i deras respektive verksamheter. Den rörelsebetingade kreditrisken mäts som totalsumman netto av fordringar på en kund.
Status vid årets slut
Eftersom Gruppens försäljning är fördelad på flertalet kunder och ingen enskild kund står för en betydande andel av Gruppens affärsrisk sker bevakningen av affärskreditrisker främst på affärsområdes-, divisions- eller affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet måste ha en godkänd affärsriskpolicy.
Gruppen har en intern kundfinansieringsverksamhet (Atlas Copco Customer Finance) som ett stöd vid försäljning av utrustning. Per 31 december uppgick kreditportföljen för kundfinansieringsverksamheten till cirka 2 809 (2 707), bestående av 92 (100) som redovisas som kundfordringar, 836 (822) som redovisas som finansiella leasingfordringar och 1 881 (1 785) som redovisas som övriga finansiella fordringar. Atlas Copco Customer Finance har även icke uppsägningsbara operationella leasingavtal som uppgår till 751 (641). Det finns ingen betydande koncentration av kreditrisk i denna verksamhet. Ingen kund står för mer än 5% av totala utestående fordringar. Se även not 22.
Atlas Copco Customer Finance har som säkerhet för sin kreditportfölj huvudsakligen återtaganderätter i maskinerna. Affärsenheterna kan även till viss del överföra försäkring av affärsrisk till externa företag (vanligen till ett exportkreditföretag).
Avsättningar för kreditrisker
Affärsenheterna fastställer avsättningar som motsvarar deras uppskattning av uppkomna värdeminskningar avseende kundfordringar och andra fordringar. De huvudsakliga delarna i denna avsättning är särskilda avsättningar för värdeminskningar som avser individuellt betydande exponeringar samt en komponent för kollektiv nedskrivning som fastställts för grupper med likartade tillgångar avseende värdeminskningar som ännu inte har identifierats. Avsättning för kollektiv nedskrivning fastställs utifrån historik om inställda betalningar för liknande finansiella tillgångar. Vid årets slut 2014 uppgick avsättningarna för osäkra fordringar till 4.5% (4.4) av bruttot av totala kundfordringar. I följande tabell redovisas bruttovärdet för kundfordringar uppdelade efter ålder tillsammans med hänförliga avsättningar för kreditrisker.
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Brutto Nedskrivningar | Brutto Nedskrivningar | ||
| Ännu ej förfallna | 13 824 | 18 | 11 138 | 5 |
| Förfallna men inte nedskrivna |
||||
| 0–30 dagar | 3 452 | – | 2 916 | – |
| 31–60 dagar | 984 | – | 908 | – |
| 61–90 dagar | 480 | – | 544 | – |
| Över 90 dagar | 1 695 | – | 1 410 | – |
| Förfallna och individuellt nedskrivna |
||||
| 0–30 dagar | 76 | 5 | 140 | 2 |
| 31–60 dagar | 40 | 5 | 43 | 3 |
| 61–90 dagar | 37 | 14 | 21 | 5 |
| Över 90 dagar | 310 | 232 | 281 | 215 |
| Kollektiv nedskrivning | – | 665 | – | 529 |
| 20 898 | 939 | 17 401 | 759 |
Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för kundfordringar uppgick till 598 (617). Cirka 60% av säkerheterna består av återtaganderätter och 40% av exportkreditförsäkring. Baserat på historik för förlustnivån på fordringar och den varierade kundbasen bedöms kreditrisken vara begränsad.
Bruttobeloppet för Gruppens finansiella leasingfordringar uppgick till 919 (822), varav 20 (22) har skrivits ned. Bruttobeloppet för övriga finansiella fordringar uppgick till 2 489 (2 247), varav 52 (51) har skrivits ned. Det finns inga betydande förfallna belopp som inte har skrivits ned. Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar uppgick till 640 (575) respektive 1 900 (1 620) och består huvudsakligen av återtaganderätter.
Finansiell kreditrisk
Gruppens kreditriskpolicy
Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken för att Gruppen ådrar sig förluster avseende Gruppens investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparten inte betalar. Den finansiella kreditrisken mäts på olika sätt beroende på vad det är för transaktionstyp.
Investeringstransaktioner
Det ska finnas effektiva system för likviditetsstyrning som syftar till att minimera överskottslikviditet i verksamheter där kapitalet inte kan investeras eller användas för att minska Gruppens räntebärande skulder. Likvida medel får endast placeras om minst ett kreditbetyg (enligt kreditbedömningar från Standard & Poor's, Fitch Ratings eller Moody's) för motparten eller för underliggande instrument är minst A-/A3 när det gäller finansiella motparter och fonder samt BBB-/Baa3 när det gäller ickefinansiella motparter. Investeringar i strukturerade finansiella produkter är inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg, såvida de inte godkänts av FRMC. Andra kriterier som beaktas vid investeringar innefattar att begränsa exponeringen ifråga för en enskild motpart samt placeringens löptid och likviditet. En lista på godkända motparter med en högsta gräns för exponering för respektive motpart upprätthålls och övervakas.
Derivattransaktioner
Som en del av Gruppens hantering av finansiella risker använder Gruppen derivattransaktioner med finansiella motparter. Sådana transaktioner kan endast ske med godkända motparter för vilka det finns fastställda kreditlimiter och med vilka ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal och CSA-avtal (Credit Support Annex) gäller. Derivatkontrakt kan endast ingås av Group Treasury eller i sällsynta fall av annan enhet, dock endast efter godkännande av koncernens treasurer. Atlas Copco använder derivat främst som säkringsinstrument och enligt policyn får endast standardiserade derivat (till skillnad från strukturerade derivat) användas.
Status vid årets slut
Vid årets slut 2014 uppgick den beräknade kreditrisken på derivat, med beaktande av aktuellt marknadsvärde och säkerheter till 182 (254).
Tabellen nedan visar Gruppens samlade derivatinnehav.
| Utestående derivatinstrument hänförliga till finansiell exponering |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ränteswappar | ||
| Tillgångar | 160 | 187 |
| Skulder | 153 | 25 |
| Valutaterminskontrakt | ||
| Tillgångar | 125 | 195 |
| Skulder | 374 | 237 |
| Utestående derivatinstrument hänförliga till |
| rörelsebetingad exponering | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Tillgångar | 41 | 56 |
| Skulder | 128 | 5 |
Inga finansiella tillgångar eller skulder nettoredovisas i balansräkningen. Derivat omfattas av kvittningsavtal och verkligt värde på derivat som inte nettoredovisas i balansräkningen uppgår till 326 (439) för tillgångar och 655 (267) för skulder. I tabellen nedan visas de derivat som omfattas av kvittningsavtal.
| Utestående nettoposition för derivatinstrument | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Netto redovisas i balans räkningen |
Netto i balans räkningen |
Kvittnings avtal |
Likvida säker heter |
Netto position |
|||||
| Tillgångar | ||||||||||
| Derivat | 326 | – | 326 | –131 | –13 | 182 | ||||
| Skulder | ||||||||||
| Derivat | 655 | – | 655 | –131 | –381 | 143 |
Övriga marknads- och prisrisker
Råvaruprisrisk är risken att kostnaden för direkta och indirekta material ska stiga på grund av en prisökning på underliggande råvaror på de globala marknaderna. Gruppen är direkt och indirekt exponerad för fluktuationer i råvarupriser. Kostnadsökningar på råvaror och komponenter sammanfaller ofta med hög efterfrågan från slutkunder och uppvägs av ökad försäljning till kunder inom gruvnäringen samt högre marknadspriser. Gruppen säkrar därför inte råvaruprisrisker.
Verkligt värde på finansiella instrument
I Atlas Copcos balansräkning redovisas finansiella instrument till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde fastställs enligt en hierarki för verkligt värde, som består av tre nivåer. Dessa nivåer ska återspegla i vilken omfattning verkligt värde bygger på observerbara marknadsdata eller egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av varje nivå i hierarkin för verkligt värde och också de värderingsmetoder som används för varje finansiellt instrument.
Nivå 1
Nivå 1 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos en mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Nivå 2
Nivå 2 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på modeller som använder andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser). Exempel på observerbara data är data som kan fungera som en grund för uppskattning av priser, till exempel marknadsräntor och avkastningskurvor.
Nivå 3
Nivå 3 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på en värderingsmodell, varigenom betydande indata inte bygger på observerbara marknadsdata.
Värderingsmetoder
Derivat
Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Räntebärande skulder
Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Finansiella leasingavtal och övriga finansiella fordringar
Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor för liknande avtal och nuvärde av framtida kassaflöden.
Gruppens finansiella instrument uppdelade i kategorier
Det redovisade värdet för Gruppens finansiella instrument motsvarar verkligt värde i alla kategorier förutom för räntebärande skulder och investeringar som hålls till förfall. Se not 21 för mer information om Gruppens räntebärande skulder.
Följande tabell visar finansiella instrument till verkligt värde och per kategori.
| Finansiella instrument uppdelade i hierarkin för verkligt värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde | Nivå 1 | Nivå 2 | |||||
| Finansiella tillgångar | 192 | – | 192 | ||||
| Övriga fordringar | 1 414 | – | 1 414 | ||||
| Derivat | 160 | – | 160 | ||||
| Långfristiga finansiella | |||||||
| tillgångar | 1 766 | – | 1 766 | ||||
| Kundfordringar | 19 903 | – | 19 903 | ||||
| Finansiella tillgångar | 2 150 | – | 2 150 | ||||
| Övriga fordringar | 2 393 | – | 2 393 | ||||
| Derivat | 166 | – | 166 | ||||
| Övriga upplupna intäkter | 1 869 | 11 | 1 858 | ||||
| Likvida medel | 9 404 | – | 9 404 | ||||
| Kortfristiga finansiella | |||||||
| tillgångar | 35 885 | 11 | 35 874 | ||||
| Finansiella tillgångar | 37 651 | 11 | 37 640 | ||||
| Räntebärande skulder | 23 650 | 18 801 | 4 849 | ||||
| Övriga finansiella skulder | 218 | – | 218 | ||||
| Derivat | 159 | – | 159 | ||||
| Övriga skulder | 669 | – | 669 | ||||
| Långfristiga finansiella | |||||||
| skulder | 24 696 | 18 801 | 5 895 | ||||
| Räntebärande skulder | 2 284 | – | 2 284 | ||||
| Derivat | 496 | – | 496 | ||||
| Övriga upplupna kostnader | 6 537 | 267 | 6 270 | ||||
| Leverantörsskulder | 7 876 | – | 7 876 | ||||
| Övriga skulder | 3 061 | – | 3 061 | ||||
| Kortfristiga finansiella | |||||||
| skulder | 20 254 | 267 | 19 987 | ||||
| Finansiella skulder | 44 950 | 19 068 | 25 882 |
| Valutakurser som använts i de finansiella rapporterna | Balansdagens kurs | Genomsnittlig kurs | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Värde | Valutakod | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |||
| Australien | 1 | AUD | 6.41 | 5.77 | 6.19 | 6.29 | ||
| EU | 1 | EUR | 9.54 | 8.96 | 9.13 | 8.67 | ||
| Hongkong | 100 | HKD | 101.07 | 84.11 | 89.03 | 84.01 | ||
| Kanada | 1 | CAD | 6.74 | 6.08 | 6.24 | 6.32 | ||
| Kina | 1 | CNY | 1.26 | 1.07 | 1.12 | 1.06 | ||
| Storbritannien | 1 | GBP | 12.18 | 10.74 | 11.34 | 10.23 | ||
| USA | 1 | USD | 7.84 | 6.51 | 6.91 | 6.52 |
Relationer
Gruppen har närståenderelationer med bolagets största aktieägare, dess intresseföretag samt med dess styrelseledamöter och koncernledning. Bolagets största aktieägare, Investor AB, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco.
De dotterföretag som är direktägda av moderbolaget redovisas i not A21 i de finansiella rapporterna för moderbolaget. Holdingbolag och operativa dotterföretag redovisas i not A22. Information om intresseföretag finns i not 14. Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 60–63.
Transaktioner och utestående balanser
Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor AB under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor AB.
Investor AB har bestämmande eller betydande inflytande i andra företag med vilka Atlas Copco kan göra affärer i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.
Transaktioner med intresseföretag
Gruppen sålde olika produkter och köpte varor genom vissa intresseföretag till villkor som i allt väsentligt liknade dem som gäller för icke närstående parter.
I följande tabell sammanfattas Gruppens transaktioner med dess intresseföretag:
| 2014 | 2013 |
|---|---|
| 46 | 79 |
| 104 | 135 |
| 29 | 31 |
| 1 | – |
| 4 | 14 |
| 17 | 16 |
| 10 | 10 |
Ersättning till nyckelpersoner i ledande ställning
Ersättning till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 5.
28. Närstående 29. Händelser efter balansdagen
Den 9 februari offentliggjorde Atlas Copco beslutet att avveckla verksamheten Powercrusher, som tillverkar och säljer mobila krossverk och siktar för bergförädling, vägbyggnad och återvinning. Verksamheten Powercrusher ingår i affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Verksamheten har cirka 70 anställda och intäkterna 2014 uppgick till cirka 255 MSEK (28 MEUR).
Den 9 februari sålde Atlas Copco också verksamheten JC Carter, som tillverkar kryogeniska nedsänkta motorpumpar, till Nikkiso Cryo Inc. med säte i Las Vegas i USA. Atlas Copco JC Carter hade cirka 35 anställda och tillhörde Atlas Copcos division Gas and Process inom affärsområdet Kompressorteknik.
Den 3 mars förvärvade Atlas Copco Kalibriercentrum Bayern, som har sitt säte nära München och ytterligare ett laboratorium i Kiel, Tyskland. Företaget tillhandahåller kalibrering och relaterade tjänster till kunder inom t.ex. fordons- och flygindustrin. Det förvärvade bolaget har 27 anställda samt årliga intäkter på cirka MSEK 28 (MEUR 3) och blir del av servicedivisionen inom Atlas Copcos affärsområde Industriteknik.
FINANSIELLA RAPPORTER, MODERBOLAGET
Resultaträkning
| 1 januari–31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| Administrationskostnader | A2 | –464 | –379 |
| Övriga rörelseintäkter | A3 | 193 | 337 |
| Övriga rörelsekostnader | A3 | –7 | 0 |
| Rörelseresultat | –278 | –42 | |
| Finansiella intäkter | A4 | 2 910 | 11 040 |
| Finansiella kostnader | A4 | –1 903 | –1 938 |
| Resultat efter finansiella poster | 729 | 9 060 | |
| Bokslutsdispositioner | A5 | 3 860 | 5 070 |
| Resultat före skatt | 4 589 | 14 130 | |
| Inkomstskatt | A6 | –797 | –855 |
| Årets resultat | 3 792 | 13 275 |
Balansräkning
| Per 31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | A7 | 10 | 15 |
| Materiella tillgångar | A8 | 33 | 30 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | A10, A21 | 93 907 | 93 004 |
| Övriga finansiella tillgångar | A11 | 366 | 721 |
| Summa anläggningstillgångar | 94 316 | 93 770 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Skattefordringar | 20 | 95 | |
| Övriga fordringar | A12 | 3 289 | 6 729 |
| Likvida medel | A13 | 5 153 | 13 302 |
| Summa omsättningstillgångar | 8 462 | 20 126 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 102 778 | 113 896 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 786 | 786 | |
| Reservfond | 4 999 | 4 999 | |
| Summa bundet eget kapital | 5 785 | 5 785 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 274 | 1 866 | |
| Balanserade vinstmedel | 33 449 | 26 053 | |
| Årets resultat | 3 792 | 13 275 | |
| Summa fritt eget kapital | 37 515 | 41 194 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 43 300 | 46 979 | |
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Pensioner och liknande förpliktelser | A15 | 127 | 96 |
| Övriga avsättningar | A16 | 222 | 249 |
| Uppskjutna skatteskulder | A9 | 4 | 452 |
| Summa avsättningar | 353 | 797 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | A17 | 48 353 | 39 432 |
| Övriga skulder | 157 | 24 | |
| Summa långfristiga skulder | 48 510 | 39 456 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | A17 | 9 335 | 25 547 |
| Övriga skulder | A18 | 1 280 | 1 117 |
| Summa kortfristiga skulder | 10 615 | 26 664 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | |||
| OCH SKULDER | 102 778 | 113 896 | |
| Ställda säkerheter | A20 | 502 | 198 |
| Eventualförpliktelser | A20 | 9 579 | 7 570 |
Rapport över totalresultatet
| 1 januari–31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| Årets resultat | 3 792 | 13 275 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen |
|||
| Omräkning av nettoinvestering | 1 911 | 1 108 | |
| Kassaflödessäkringar | 130 | –54 | |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att återföras till |
|||
| resultaträkningen | –449 | –232 | |
| Övrigt totalresultat för året, | |||
| netto efter skatt | –1 592 | –822 | |
| Årets totalresultat | 2 200 | 12 453 |
Förändring av eget kapital
| MSEK om ej annat anges | Antal utestående aktier |
Aktiekapital | Reservfond | Fond för verkligt värde – omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början, 2014 | 1 213 552 913 | 786 | 4 999 | 1 866 | 39 328 | 46 979 |
| Årets totalresultat | –1 592 | 3 792 | 2 200 | |||
| Utdelning | –6 681 | –6 681 | ||||
| Avyttring A-aktier | 4 303 105 | 863 | 863 | |||
| Avyttring B-aktier | 144 000 | 27 | 27 | |||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||
| – årets kostnader | 32 | 32 | ||||
| – utnyttjande av optioner | –119 | –119 | ||||
| Vid årets slut, 2014 | 1 218 000 018 | 786 | 4 999 | 274 | 37 241 | 43 300 |
| Vid årets början, 2013 | 1 213 422 175 | 786 | 4 999 | 2 688 | 32 764 | 41 237 |
| Årets totalresultat | –822 | 13 275 | 12 453 | |||
| Utdelning | –6 668 | –6 668 | ||||
| Förvärv A-aktier | –2 148 475 | –390 | –390 | |||
| Avyttring A-aktier | 2 106 312 | 385 | 385 | |||
| Avyttring B-aktier | 172 901 | 29 | 29 | |||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||
| – årets kostnader | 39 | 39 | ||||
| – utnyttjande av optioner | –106 | –106 | ||||
| Vid årets slut, 2013 | 1 213 552 913 | 786 | 4 999 | 1 866 | 39 328 | 46 979 |
Se även not A14.
Kassaflödesanalys
| 1 januari–31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2014 | 2013 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | –278 | –42 |
| Justering för: | ||
| Avskrivningar | 14 | 14 |
| Realisationsresultat och övriga ej | ||
| kassaflödespåverkande poster | –236 | –177 |
| Kassamässigt rörelseunderskott/-överskott | –500 | –205 |
| Finansnetto, erhållet/betalt | 1 498 | 9 315 |
| Erhållna koncernbidrag | 3 815 | 5 982 |
| Betald skatt | –725 | –1 064 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 4 088 | 14 028 |
| Förändring av | ||
| Rörelsefordringar | 3 457 | –1 550 |
| Rörelseskulder | –5 127 | 5 391 |
| Förändring av rörelsekapital | –1 670 | 3 841 |
| Nettokassaflöde från den löpande verksamheten | 2 418 | 17 869 |
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –12 | –1 |
| Investeringar i dotterföretag | –1 266 | –122 |
| Återbetalningar/investeringar i finansiella tillgångar | 331 | –370 |
| Nettokassaflöde från investeringsverksamheten | –947 | –493 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Utbetald utdelning | –6 681 | –6 668 |
| Återköp och avyttringar av egna aktier | 890 | 24 |
| Förändring av räntebärande skulder | –3 829 | –5 009 |
| Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten | –9 620 | –11 653 |
| Årets nettokassaflöde | –8 149 | 5 723 |
| Likvida medel vid årets början | 13 302 | 7 579 |
| Årets nettokassaflöde | –8 149 | 5 723 |
| Likvida medel vid årets slut | 5 153 | 13 302 |
NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER
MSEK om ej annat anges
A1. Väsentliga redovisningsprinciper
Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Nacka, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.
Atlas Copco AB har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och rekommendation RFR 2, "Redovisning för juridiska personer", nedan kallad "RFR 2", som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med RFR 2 kan moderbolag vars finansiella rapporter för koncernen följer International Financial Reporting Standards (IFRS), godkända av EU, i den mån dessa redovisningsprinciper överensstämmer med den svenska årsredovisningslagen, tillämpa de undantag från IFRS som fastställs i RFR 2 med hänsyn till svensk redovisnings- eller skattelagstiftning.
De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), avrundat till närmaste miljon. Moderbolagets redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på alla perioder, såvida inte annat anges. En närmare beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper återfinns i not 1 till Atlas Copco-gruppens koncernredovisning. Beskrivningar enligt nedan har begränsats till förekommande avvikelser.
För viktiga uppskattningar och bedömningar, se sidan 76.
Dotterföretag
Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisat värde för andelar i koncernföretag prövas för nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Se även Gruppens redovisningsprinciper, Nedskrivningar av finansiella tillgångar, avseende nedskrivningar för ytterligare information.
Transaktionskostnader som uppkommer i samband med ett rörelseförvärv redovisas av moderbolaget som del av förvärvskostnaderna och kostnadsförs därmed inte.
Leasingavtal
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationella leasingavtal.
Ersättningar till anställda
Förmånsbestämda planer
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De viktigaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultatet då de uppstår.
Aktierelaterade ersättningar
Aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har erbjudit anställda i moderbolaget har redovisats enligt de principer som beskrivs i not 1 till Gruppens koncernredovisning.
De aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har tilldelat anställda i dotterföretag redovisas inte som personalkostnad i moderbolaget utan i stället mot andelar i koncernföretag. Denna intjänandekostad redovisas över samma period som i Gruppen och med en motsvarande ökning i eget kapital för ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument och som en förändring av skulder för ersättningar som regleras med kontanter.
Finansiella garantier
Finansiella garantier som moderbolaget har ställt till förmån för dotterföretag värderas inte till verkligt värde. De redovisas som eventualförpliktelser, såvida det inte blir sannolikt att garantierna kommer att leda till betalningar. I sådana fall redovisas en avsättning.
Säkringsredovisning
Externa räntebärande skulder i annan valuta än svenska kronor som används för att säkra valutarisker för investeringar i aktier emitterade av utländska dotterföretag, räknas inte om utifrån valutakurserna på balansdagen. De värderas i stället utifrån valutakursen den dag då säkringen gjordes.
Derivat som används för att säkra investeringar i utländska dotterföretag redovisas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat. Motsvarande förändring i verkligt värde på aktier i dotterföretag redovisas i årets resultat.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
I Sverige är koncernbidrag avdragsgilla, till skillnad från aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Aktieägartillskott redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag och prövas för nedskrivningsbehov.
A2. Anställda, personalkostnader samt ersättning till revisorer
| Medelantal anställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||||
| Kvinnor | Män | Summa | Kvinnor | Män | Summa | |
| Sverige | 61 | 56 | 117 | 60 | 49 | 109 |
| Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, % |
Per den 31 december 2014 |
Per den 31 december 2013 |
|---|---|---|
| Styrelse exklusive fackliga företrädare | 33 | 30 |
| Koncernledning | 22 | 22 |
| Löner och andra ersättningar | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |||
| Ledande befattnings havare 1) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare 1) |
Övriga anställda |
|
| Sverige | 69 | 106 | 42 | 87 |
| varav tantiem | 14 | 7 |
1) Innefattar 8 (9) styrelsemedlemmar som erhåller arvoden från Atlas Copco AB samt koncernchef och VD och 7 (6) personer i koncernledningen som är anställda av och uppbär lön och andra ersättningar från bolaget.
För information om ersättningar till styrelseledamöter, koncernchef och VD samt övriga medlemmar i koncernledningen, se not 5 i koncernredovisningen.
| Pensioner och andra sociala kostnader | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Avtalsenliga pensioner till styrelseledamöter och koncernledning |
10 | 8 |
| Avtalsenliga pensioner till övriga anställda | 22 | 21 |
| Övriga sociala avgifter | 73 | 61 |
| Summa | 105 | 90 |
| Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare | 15 | 14 |
Ersättning till revisorer
Ersättningen för lagstadgad revision och konsultarvoden till revisorer fördelar sig enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| – revisionsarvode | 6 | 6 |
| – andra revisionstjänster än revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| – övriga tjänster, skatt | 2 | 3 |
| Summa | 9 | 10 |
Revisionsarvode avser revision av de finansiella rapporterna och räkenskaperna. För moderbolaget innefattar detta även styrelsens och VD:s förvaltning av verksamheten.
Andra revisionstjänster än revisionsuppdraget avser till exempel garantiförklaringar och bestyrkanderapport med begränsad säkerhet om Atlas Copcos hållbarhetsredovisning.
Skattetjänster inkluderar både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet.
På årsstämman 2014 valdes Deloitte till Gruppens revisor fram till årsstämman 2015.
A3. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Erhållna provisioner | 151 | 171 |
| Övriga rörelseintäkter 1) | 42 | 160 |
| Valutakursdifferenser, netto | – | 6 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 193 | 337 |
| Valutakursdifferenser, netto | –7 | – |
| Summa övriga rörelsekostnader | –7 | – |
1) Övriga rörelseintäkter avser försäkringsersättningar.
A4. Finansiella intäkter och kostnader
| Finansiella intäkter och kostnader | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | ||
| – likvida medel | 26 | 41 |
| – fordringar på koncernföretag | 298 | 233 |
| Utdelningsintäkter från koncernföretag | 2 525 | 10 227 |
| Realisationsvinst | 8 | 512 |
| Förändring i verkligt värde – övriga tillgångar | – | 3 |
| Valutakursvinster, netto | 53 | 24 |
| Finansiella intäkter | 2 910 | 11 040 |
| Räntekostnader | ||
| – räntebärande skulder | –644 | –649 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –69 | –185 |
| – skulder till koncernföretag | –817 | –855 |
| – pensionsavsättningar, netto | –1 | –1 |
| – övrigt | –1 | –4 |
| Nedskrivning | ||
| – nedskrivning av andelar i koncernföretag | –371 | –244 |
| Finansiella kostnader | –1 903 | –1 938 |
| Finansiella intäkter, netto | 1 007 | 9 102 |
Följande tabell visar nettovinst och -förlust uppdelat per kategori inom finansiella instrument.
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Nettovinst/-förlust på | ||
| – lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel | 377 | 298 |
| – övriga tillgångar | – | 3 |
| – övriga skulder | –1 463 | –1 509 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –69 | –185 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2 162 | 10 495 |
| Summa | 1 007 | 9 102 |
Mer information om säkringarna finns i not 27 i koncernredovisningen.
A5. Bokslutsdispositioner
| Obeskattade reserver | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Lämnade koncernbidrag | –328 | –259 |
| Erhållna koncernbidrag | 4 188 | 4 074 |
| Återföring av periodiseringsfond | – | 1 255 |
| Summa | 3 860 | 5 070 |
A6. Inkomstskatt
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –796 | –845 |
| Uppskjuten skatt | –1 | –10 |
| Summa | –797 | –855 |
| Resultat före skatt | 4 589 | 14 130 |
| Svensk inkomstskatt i % | 22.0 | 22.0 |
| Aktuell skatt baserad på resultat före skatt | –1 010 | –3 109 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –249 | –234 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 557 | 2 363 |
| Avdragsgilla kostnader, ej redovisade i resultaträkningen |
19 | 144 |
| Avdragsgilla intäkter, ej redovisade i resultaträkningen |
–97 | – |
| CFC-beskattning | –12 | –33 |
| Justeringar från tidigare år | –5 | 14 |
| Summa | –797 | –855 |
| Effektiv skatt i % | 17.4 | 6.0 |
Moderbolagets effektiva skattesats på 17.4% (6.0) påverkas främst av ej skattepliktiga intäkter i form av utdelningar från dotterbolag.
A7. Immateriella tillgångar
| datorprogram | Aktiverade utgifter för | |
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 36 | 36 |
| Investeringar | – | – |
| Vid årets slut | 36 | 36 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Vid årets början | 21 | 16 |
| Årets avskrivningar | 5 | 5 |
| Vid årets slut | 26 | 21 |
| Redovisat värde | ||
| Vid årets slut | 10 | 15 |
| Vid årets början | 15 | 20 |
A8. Materiella tillgångar
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Summa | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Summa | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||||
| Vid årets början | 23 | 39 | 62 | 23 | 39 | 62 | |
| Investeringar | 4 | 8 | 12 | – | – | – | |
| Avyttringar | – | –1 | –1 | – | – | – | |
| Vid årets slut | 27 | 46 | 73 | 23 | 39 | 62 | |
| Ackumulerade avskrivningar | |||||||
| Vid årets början | 5 | 27 | 32 | 3 | 21 | 24 | |
| Årets avskrivningar | 3 | 6 | 9 | 2 | 6 | 8 | |
| Avyttringar | – | –1 | –1 | – | – | – | |
| Vid årets slut | 8 | 32 | 40 | 5 | 27 | 32 | |
| Redovisat värde | |||||||
| Vid årets slut | 19 | 14 | 33 | 18 | 12 | 30 | |
| Vid årets början | 18 | 12 | 30 | 20 | 18 | 38 |
Byggnader och mark avser förbättringar av hyrda fastigheter. Årets avskrivningar redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen.
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, bilar och kontorsutrustning redovisas under administrationskostnader och uppgick till 38 (39). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 452 (252) och förfaller enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 57 | 38 |
| Mellan ett och fem år | 212 | 140 |
| Senare än fem år | 183 | 74 |
| Summa | 452 | 252 |
A9. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar Skulder | Netto | Tillgångar Skulder | Netto | |||
| Anläggningstillgångar | 1 | – | 1 | 1 | – | 1 |
| Pensioner och liknande förpliktelser |
29 | – | 29 | 21 | – | 21 |
| Övriga avsättningar | 10 | – | 10 | 14 | – | 14 |
| Långfristiga skulder | – | –44 | –44 | – | –488 | –488 |
| Summa | 40 | –44 | –4 | 36 | –488 | –452 |
Nedan följer en avstämning av nettoförändringen i uppskjuten skatt från årets början till årets slut:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | –452 | –674 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 449 | 232 |
| Redovisat i årets resultat | –1 | –10 |
| Vid årets slut | –4 | –452 |
A10. Andelar i koncernföretag
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 93 772 | 93 427 |
| Investeringar | 79 | 38 |
| Säkring av nettoinvestering | –121 | 208 |
| Aktieägartillskott | 1 338 | 135 |
| Avyttringar | –22 | –36 |
| Vid årets slut | 95 046 | 93 772 |
| Ackumulerade uppskrivningar | ||
| Vid årets början | 600 | 600 |
| Vid årets slut | 600 | 600 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –1 368 | –1 124 |
| Nedskrivningar | –371 | –244 |
| Vid årets slut | –1 739 | –1 368 |
| Summa | 93 907 | 93 004 |
Nedskrivningen av andelar i koncernbolag härrör sig främst till Atlas Copco Powercrusher inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Se not A21 för ytterligare information om andelar i koncernföretag.
A11. Övriga finansiella tillgångar
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Fordringar på koncernföretag | 6 | 20 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | – | 3 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 160 | 186 |
| Kapitalförsäkringar | 110 | 78 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
– | 368 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – övriga finansiella fordringar | 90 | 66 |
| Vid årets slut | 366 | 721 |
Kapitalförsäkringar avser avgiftsbestämda pensionsplaner och ställs som säkerhet till förmånstagaren (se not A15 och A20). Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet inkluderade föregående år investeringar i företagsobligationer som har avyttrats under 2014.
A12. Övriga fordringar
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Fordringar på koncernföretag | 2 664 | 6 284 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 134 | 186 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 17 | 63 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – övriga fordringar | 400 | 128 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 74 | 68 |
| Vid årets slut | 3 289 | 6 729 |
Övriga fordringar på 400 (128) avser främst CSA-avtal som används för att minska kreditrisken för derivattransaktioner.
A13. Likvida medel
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Likvida medel klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – kassa och bank | 2 706 | 2 438 |
| – kortfristiga likvida placeringar | 2 447 | 10 864 |
| Vid årets slut | 5 153 | 13 302 |
Moderbolagets garanterade men outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 6 298 (5 734).
A14. Eget kapital
Se not 20 i koncernredovisningen för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Reserver
Moderbolagets eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:
Reservfond
Reservfonden är en del av bundet eget kapital och är inte utdelningsbar.
Fond för verkligt värde – omräkningsreserv
Fonden består av omräkning av koncerninterna fordringar på eller skulder till en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten.
A15. Pensioner och liknande förpliktelser
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avgiftsbestämda pensionsplaner |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
Summa | Avgiftsbestämda pensionsplaner |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
Summa | ||
| Vid årets början | 78 | 18 | 96 | 56 | 19 | 75 | |
| Avsättningar | 38 | – | 38 | 22 | – | 22 | |
| Utbetalningar | –6 | –1 | –7 | – | –1 | –1 | |
| Vid årets slut | 110 | 17 | 127 | 78 | 18 | 96 |
Moderbolaget har kapitalförsäkringar på 110 (78) hänförliga till avgiftsbestämda pensionsplaner. Försäkringarna redovisas som övriga finansiella tillgångar och ställs som säkerhet till förmånstagaren.
Beskrivning av förmånsbestämda pensionsplaner
Moderbolaget har tre förmånsbestämda pensionsplaner. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av Atlas Copco AB:s tjänstemän i Sverige. Atlas Copco tryggar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen hänför sig till tidigare anställda högre tjänstemän som i dag är pensionerade. Denna plan är tryggad genom skuldföring.
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | |
| Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser | 133 | 17 | 150 | 130 | 18 | 148 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –262 | – | –262 | –236 | – | –236 |
| Nuvärdet för nettoförpliktelser | –129 | 17 | –112 | –106 | 18 | –88 |
| Ej redovisade överskott | 129 | – | 129 | 106 | – | 106 |
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | – | 17 | 17 | – | 18 | 18 |
| Förändring av redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser |
Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början | 130 | 18 | 148 | 131 | 19 | 150 |
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 5 | 2 | 7 | 4 | 2 | 6 |
| Räntekostnader | 4 | – | 4 | 4 | – | 4 |
| Övriga förändringar av förpliktelser | 4 | – | 4 | 1 | – | 1 |
| Utbetalda pensioner | –10 | –3 | –13 | –10 | –3 | –13 |
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut | 133 | 17 | 150 | 130 | 18 | 148 |
| Förändringar i förvaltningstillgångar | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets början | 236 | – | 236 | 221 | – | 221 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | 26 | – | 26 | 15 | – | 15 |
| In- och utbetalningar | – | – | – | – | – | – |
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets slut | 262 | – | 262 | 236 | – | 236 |
A15. Pensioner och liknande förpliktelser, fortsättning
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Pensionering i egen regi | ||
| Kostnader exkl. ränta | 10 | 11 |
| Räntekostnader | 1 | 1 |
| Summa | 11 | 12 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 13 | 16 |
| Summa | 13 | 16 |
| Kostnader som täcks av Atlas Copcos pensionsstiftelse |
– | – |
| Nettokostnader för pensioner, exkl. skatter | 24 | 28 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 8 | 10 |
| Kostnader för kreditförsäkring | – | – |
| Summa | 32 | 38 |
Årets pensionskostnader, som redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen, uppgick till 32 (29) varav till ledande befattningshavare 10 (8) och till andra 22 (21).
Moderbolagets andel av förvaltningstillgångarnas verkliga värde i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgår till 262 (236) enligt följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Aktierelaterade värdepapper | 28 | 21 |
| Obligationer | 184 | 175 |
| Fastigheter | 50 | 40 |
| Likvida medel | – | – |
| Summa | 262 | 236 |
Förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse är inte inkluderade i moderbolagets finansiella tillgångar.
Avkastningen på förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgick till 11.3% (7.2).
Moderbolaget tillämpar de aktuariella antaganden som används av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI), bland annat diskonteringsräntan 3.8% (3.8).
Moderbolaget uppskattar att 13 kommer att betalas in till förmånsbestämda planer under 2015.
A16. Övriga avsättningar
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | 249 | 307 |
| Under året | ||
| – gjorda avsättningar | 145 | 16 |
| – utnyttjade avsättningar | –168 | –74 |
| – återförda avsättningar | –4 | – |
| Vid årets slut | 222 | 249 |
Övriga avsättningar omfattar främst avsättningar hänförliga till personaloptionsprogram redovisade enligt IFRS 2 och UFR 7.
A17. Räntebärande skulder
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfall | Återköpt nominellt belopp |
Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde | |
| Långfristiga | ||||||
| Medium Term Note Program MEUR 600 | 2014 | MEUR 260 | – | – | 3 336 | 3 132 |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2019 | 4 458 | 5 076 | 4 458 | 4 771 | |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2023 | 4 528 | 5 191 | 4 454 | 4 424 | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 800 | 2017 | 6 635 | 7 088 | 5 689 | 6 220 | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 150 | 2019 | MUSD 7.5 | 973 | 1 446 | 973 | 1 246 |
| Bilaterala lån EIB MEUR 213 | 2014 | – | – | 2 008 | 1 908 | |
| Bilaterala lån EIB MEUR 275 | 2019 | 2 329 | 2 693 | 2 329 | 2 543 | |
| Bilaterala lån NIB MEUR 100 | 2014 | – | – | 943 | 898 | |
| Bilaterala lån NIB MSEK 705 | 2014 | – | – | 705 | 714 | |
| Bilaterala lån NIB MEUR 180 | 2024 | 1 696 | 1 803 | – | – | |
| Långfristiga räntebärande skulder till koncernföretag | 27 734 | 29 130 | 19 881 | 21 072 | ||
| Avgår: kortfristig del av långfristiga lån | – | – | –5 344 | –5 040 | ||
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 48 353 | 52 427 | 39 432 | 41 888 | ||
| Kortfristiga | ||||||
| Kortfristig del av långfristiga lån | – | – | 5 344 | 5 040 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder till koncernföretag | 9 335 | 9 382 | 20 203 | 20 204 | ||
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 9 335 | 9 382 | 25 547 | 25 244 | ||
| Vid årets slut | 57 688 | 61 809 | 64 979 | 67 132 | ||
| Varav externa räntebärande skulder | 20 619 | 23 297 | 24 895 | 25 856 |
Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde beror på att vissa skulder rapporteras till upplupet anskaffningsvärde och inte till verkligt värde. Under 2014 har två lån förfallit, Medium Term Note Program om MEUR 600, varav MEUR 260 tidigare återköpts, samt ett bilateralt lån uppgående till MEUR 213. I slutet av 2014 refinansierades två lån från NIB om MEUR 100 och MSEK 705 i förtid via ett nytt bilateralt lån från NIB om MEUR 180 med
förfall 2024. Efter balansdagen har Atlas Copco AB ingått ett nytt låneavtal med EIB om MEUR 300. För tillfället är denna facilitet inte utnyttjad. Faciliteten
är tillgänglig under ett år (till och med januari 2016). Om faciliteten inte används före detta datum kommer den att förfalla.
A17. Räntebärande skulder, fortsättning
I tabellen nedan visas förfallostrukturen för moderbolagets externa räntebärande skulder inklusive effekten av ränteswappar.
| Förfall | Fast | Rörlig | Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| 2017 | 4 976 | 1 659 | 6 635 | 7 088 |
| 2019 | 7 760 | – | 7 760 | 9 215 |
| 2023 | 4 528 | – | 4 528 | 5 191 |
| 2024 | – | 1 696 | 1 696 | 1 803 |
| Total | 17 264 | 3 355 | 20 619 | 23 297 |
A18. Övriga skulder
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 40 | 18 |
| Skulder till koncernföretag | 383 | 369 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 337 | 243 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 99 | – |
| Övriga finansiella skulder | ||
| – övriga skulder | 35 | 49 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 386 | 438 |
| Vid årets slut | 1 280 | 1 117 |
Upplupna kostnader inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor.
A19. Finansiell exponering och principer för riskhantering
Moderbolagets räntebärande skulder
Atlas Copco AB hade externa räntebärande skulder på MSEK 20 619 (24 895) och interna räntebärande skulder på MSEK 37 069 (40 084) vid årets slut 2014. Derivatinstrument används för att hantera valuta- och ränterisker i linje med Financial Risk Management Committees riktlinjer, se not 27 i koncernredovisningen.
Säkringsredovisning
Moderbolaget säkrar andelar i dotterföretag genom externa lån på MEUR 1 452 (1 428) och MUSD 142 (142) samt med derivat på MEUR 330 (582). Den använda metoden för säkringsredovisning avseende externa lån bygger på ett undantag i RFR 2. Derivaten redovisas som säkringar av verkligt värde.
Ränterisken hanteras med ränteswappar, som identifieras som säkringar av verkligt värde samt som säkringar av kassaflöden. I not 27 i koncernredovisningen återfinns verkliga värden för dessa swappar samt ytterligare information.
Finansiell kreditrisk
Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att moderbolaget ådrar sig förluster, avseende moderbolagets investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparten inte betalar. Mer information om investerings- och derivattransaktioner finns i not 27 i koncernredovisningen.
I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella instrument per 31 december.
| Finansiell kreditrisk | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 5 153 | 13 302 |
| Fordringar på koncernföretag | 2 670 | 6 304 |
| Derivat | 311 | 438 |
| Övrigt | 564 | 262 |
| Summa | 8 698 | 20 306 |
Hierarki för verkligt värde
Verkliga värden baseras på marknadsvärden eller, i de fall sådana inte är tillgängliga, på observerbara indata eller andra värderingstekniker. De belopp som visas i andra noter är orealiserade och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
För nivåklassificering se not 27 i koncernredovisningen.
Värderingsmetoder
Derivat
Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Räntebärande skulder
Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Moderbolagets finansiella instrument uppdelade i kategorier
Det redovisade värdet för moderbolagets finansiella instrument motsvarar verkligt värde i alla kategorier förutom för räntebärande skulder. Se not A17 för mer information.
A20. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter för derivat | ||
| Övriga fordringar | 392 | 120 |
| Ställda säkerheter för pensionsåtaganden | ||
| Kapitalförsäkringar | 110 | 78 |
| Summa | 502 | 198 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser | ||
| – för externa parter | 3 | 3 |
| – för koncernföretag | 9 576 | 7 567 |
| Summa | 9 579 | 7 570 |
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser inkluderar bankgarantier och kommersiella garantier, CSA-avtal (Credit Support Annex) samt leverantörsgarantier. Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser för koncernföretag har ökat på grund av att Atlas Copco UK Holding Ltd och Atlas Copco North America LLC har nya finansiella garantier på MUSD 99.5 respektive MUSD 99.0.
A21. Direktägda dotterföretag
| 2014 | 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier |
Andel | Redovisat värde |
Antal aktier |
Andel | Redovisat värde |
|
| Direktägda produktbolag | ||||||
| Atlas Copco Airpower n.v., Wilrijk | 76 415 | 100 | 45 988 | 76 415 | 100 | 45 972 |
| Atlas Copco Construction Technique Brasil Ltda, São Paulo | 25 777 505 | 100 | 619 | 25 777 505 | 100 | 619 |
| Atlas Copco Craelius AB, 556041-2149, Märsta | 200 000 | 100 | 53 | 200 000 | 100 | 45 |
| Atlas Copco GIA AB, 556040-0870, Grängesberg | 50 000 | 100 | 152 | 50 000 | 100 | 176 |
| Atlas Copco MAI GmbH, Feistritz an der Drau | 1 | 100 | 34 | 1 | 100 | 34 |
| Atlas Copco Meyco AG, Zurich | 9 000 | 100 | 64 | 5 000 | 100 | 34 |
| Atlas Copco Rock Drills AB, 556077-9018, Örebro | 1 000 000 | 100 | 452 | 1 000 000 | 100 | 432 |
| Atlas Copco Secoroc AB, 556001-9019, Fagersta | 2 325 000 | 100 | 178 | 2 325 000 | 100 | 168 |
| Atlas Copco Welltech AB, 556577-2240, Jonsered | 20 000 | 100 | 78 | – | – | – |
| Construction Tools AB, 556069-7228, Kalmar | 60 000 | 100 | 2 047 | 60 000 | 100 | 2 044 |
| Dynapac Compaction Equipment AB, 556068-6577, Karlskrona | 80 000 | 100 | 1 105 | 80 000 | 100 | 1 105 |
| Gazcon A/S, Lynge | 500 | 100 | 23 | 500 | 100 | 23 |
A21. Direktägda dotterföretag, fortsättning
| 2014 | 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Redovisat | Antal | Redovisat | ||||
| aktier | Andel | värde | aktier | Andel | värde | ||
| Direktägda marknadsbolag | |||||||
| Atlas Copco (Cyprus) Ltd., Nicosia | 99 998 | 100 | 0 | 99 998 | 100 | 0 | |
| Atlas Copco Argentina S.A.C.I., Buenos Aires | 525 000 | 75/1001) | 12 | 525 000 | 75/1001) | 11 | |
| Atlas Copco (India) Ltd., Mumbai | 21 731 582 | 96 | 1 815 | 21 731 128 | 96 | 1 815 | |
| Atlas Copco (Ireland) Ltd., Dublin | 250 000 | 100 | 28 | 250 000 | 100 | 28 | |
| Atlas Copco (Malaysia), Sdn. Bhd., Kuala Lumpur | 1 000 000 | 100 | 14 | 1 000 000 | 100 | 14 | |
| Atlas Copco (Philippines) Inc., Paranaque | 121 995 | 100 | 6 | 121 995 | 100 | 6 | |
| Atlas Copco (Switzerland) AG., Studen/Biel | 8 000 | 100 | 52 | 8 000 | 100 | 51 | |
| Atlas Copco (South East Asia) Pte.Ltd., Singapore | 1 500 000 | 100 | 6 | 1 500 000 | 100 | 6 | |
| Atlas Copco Brasil Ltda., São Paulo | 70 358 841 | 100 | 238 | 70 358 841 | 100 | 237 | |
| Atlas Copco Chilena S.A.C., Santiago | 24 988 | 100 | 9 | 24 998 | 100 | 9 | |
| Atlas Copco CMT Sweden AB, 556100-1453, Nacka | 103 000 | 100 | 98 | 103 000 | 100 | 94 | |
| Atlas Copco Compressor AB, 556155-2794, Nacka | 60 000 | 100 | 12 | 60 000 | 100 | 11 | |
| Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E., Kairo | 5 | 0/1001) | 2 | 5 | 0/1001) | 2 | |
| Atlas Copco Ges.m.b.H., Wien | 1 | 100 | 8 | 1 | 100 | 333 | |
| Atlas Copco Indoeuropeiska AB, 556155-2760, Nacka | 3 500 | 100 | 25 | 3 500 | 100 | 25 | |
| Atlas Copco Eastern Africa Ltd., Nairobi | 482 999 | 100 | 6 | 482 999 | 100 | 6 | |
| Atlas Copco KK, Tokyo | 375 001 | 100 | 30 | 375 001 | 100 | 29 | |
| Atlas Copco Kompressorteknik A/S, Köpenhamn | 4 000 | 100 | 3 | 4 000 | 100 | 3 | |
| Atlas Copco Maroc SA., Casablanca | 3 854 | 96 | 2 | 3 854 | 96 | 2 | |
| Atlas Copco Services Middle East OMC, Bahrain | 500 | 100 | 5 | 500 | 100 | 4 | |
| Atlas Copco Venezuela S.A., Caracas | 25 812 000 | 100 | 42 | 38 000 | 100 | 15 | |
| Chicago Pneumatic Construction Equipment AB, | |||||||
| 556197-5375, Stockholm | 30 000 | 100 | 29 | 30 000 | 100 | 31 | |
| CP Scanrotor Aktiebolag, 556103-0080, Tanum | – | – | – | 1 500 | 100 | 2 | |
| Servatechnik AG., Oftringen | 3 500 | 100 | 28 | 3 500 | 100 | 28 | |
| Soc. Atlas Copco de Portugal Lda., Lissabon | 1 | 100 | 25 | 1 | 100 | 25 | |
| AGRE Kompressoren GmbH, Garsten-St. Ulrich | 200 000 | 100 | 7 | 200 000 | 100 | 29 | |
| Direktägda holdingbolag och andra bolag | |||||||
| Atlas Copco A/S, Langhus | 2 500 | 100 | 40 | 2 498 | 100 | 39 | |
| Atlas Copco Beheer b.v., Zwijndrecht | 15 712 | 100 | 2 429 | 15 712 | 100 | 2 411 | |
| Atlas Copco Customer Finance Chile Ltd., Santiago | 6 317 500 | 0/1001) | 0 | 6 317 500 | 95/1001) | 0 | |
| Atlas Copco Deutschland GmbH , Essen | 1 | 100 | 0 | – | – | – | |
| Atlas Copco Dynapac AB, 556655-0413, Nacka | 86 993 823 | 100 | 3 | 86 993 823 | 100 | 0 | |
| Atlas Copco Finance Belgium bvba, Wilrijk | 1 | 0/1001) | 0 | 1 | 0/1001) | 0 | |
| Atlas Copco Finance Europe n.v., Wilrijk | 1 | 0/1001) | 1 | 1 | 0/1001) | 1 | |
| Atlas Copco France Holding S.A., St. Ouen l'Áumône | 278 255 | 100 | 257 | 278 255 | 100 | 255 | |
| Atlas Copco Holding GmbH, Essen | 2 | 100 | 1 049 | 1 | 100 | 1 044 | |
| Atlas Copco Järla Holding AB, 556062-0212, Nacka | 95 000 | 100 | 20 570 | 95 000 | 100 | 20 570 | |
| Atlas Copco Lugnet Treasury AB, 556277-9537, Nacka | 700 500 | 100 | 723 | 700 500 | 100 | 721 | |
| Atlas Copco Sickla Holding AB, 556309-5255, Nacka | 1 000 | 100 | 10 630 | 1 000 | 100 | 10 615 | |
| Atlas Copco UK Holdings Ltd., Hemel Hempstead | 150 623 666 | 100 | 1 468 | 50 623 666 | 100 | 310 | |
| Atlas Copco USA Holdings Inc., Parsippany NJ | 100 | 100 | 3 429 | 100 | 100 | 3 415 | |
| Dynapac AB, 556655-0421, Karlskrona | 75 000 | 100 | 0 | – | – | – | |
| Econus S A, Montevideo | 21 582 605 | 100 | 17 | 21 582 605 | 100 | 17 | |
| Industria Försäkrings AB, 516401-7930, Nacka | 300 000 | 100 | 30 | 300 000 | 100 | 30 | |
| Oy Atlas Copco AB, Vantaa | 150 | 100 | 32 | 150 | 100 | 32 | |
| Power Tools Distribution n.v., Hoeselt | 1 | 0/1001) | 1 | 1 | 0/1001) | 1 | |
| 2 (16) vilande bolag | 100 | 12 | 100 | 33 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –79 | 42 | |||||
| Redovisat värde, 31 december | 93 907 | 93 004 |
1) Första siffran; andel som innehas av moderbolaget, andra siffran; andel som innehas av Atlas Copco-gruppen.
A22. Närstående
Relationer
Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare, dotterföretag och intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning. Moderbolagets största aktieägare, Investor AB, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco AB.
Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not A21 och andra direkt och indirekt ägda operativa dotterföretag redovisas på sidorna som följer.
Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 60–63.
Transaktioner och utestående balanser
Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor AB under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor AB.
Investor AB har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag som Atlas Copco AB kan göra affärer med i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.
I tabellen nedan redovisas moderbolagets transaktioner med koncernföretag:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Intäkter | ||
| Utdelning | 2 525 | 10 227 |
| Koncernbidrag | 4 188 | 4 074 |
| Ränteintäkter | 298 | 233 |
| Kostnader | ||
| Koncernbidrag | –328 | –259 |
| Räntekostnader | –817 | –855 |
| Fordringar | 2 669 | 6 304 |
| Skulder | 37 454 | 40 454 |
| Garantiförbindelser | 9 576 | 7 567 |
Direkt och indirekt ägda holdingbolag och operativa koncernföretag (exklusive filialer), sorterade per land.
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag | Placering (stad) |
|---|---|---|---|---|---|
| Algeriet | SPA Atlas Copco Algérie | Alger | Egypten | Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E. | Kairo |
| Angola | Atlas Copco Angola Lda | Luanda | Filippinerna | Atlas Copco (Philippines) Inc. | Binan |
| Argentina | Atlas Copco Argentina S.A.C.I | Buenos Aires | Finland | Oy Atlas Copco Ab | Masaby |
| Atlas Copco Servicios Mineros S.A. | Buenos Aires | Oy Atlas Copco Kompressorit Ab | Vanda | ||
| Australien | Atlas Copco Australia Pty Limited | Blacktown | Oy Atlas Copco Louhintatekniikka Ab | Vanda | |
| Atlas Copco Customer Finance Australia | Oy Atlas Copco Rotex Ab | Tammerfors | |||
| Pty Limited | Blacktown | Oy Atlas Copco Tools Ab | Vanda | ||
| Atlas Copco South Pacific Holdings Pty Ltd. Blacktown | Frankrike | ABAC France S.A.S. | Valence | ||
| Henrob (UK) Pty Ltd. | Brisbane | Atlas Copco Applications Industrielles S.A.S. Pontoise | |||
| Bahrain | Atlas Copco Services Middle East OMC | Bahrain | Atlas Copco Compresseurs S.A.S | Franconville | |
| Bangladesh | Atlas Copco Bangladesh Ltd. | Dhaka | Atlas Copco Crépelle S.A.S. | Lille | |
| Belgien | Atlas Copco Airpower n.v. | Wilrijk | Atlas Copco Forage et Construction S.A.S. | Pontoise | |
| Atlas Copco Belgium n.v. | Overijse | Atlas Copco France Holding S.A. | Franconville | ||
| Atlas Copco Business Services n.v. | Wilrijk | Compresseurs Mauguière S.A.S. | Sermamagny | ||
| Atlas Copco Finance Belgium BVBA | Wilrijk | Compresseurs Worthington Creyssensac | |||
| Atlas Copco Finance Europe n.v. | Wilrijk | S.A.S. | Meru | ||
| Atlas Copco Rental Europe n.v. | Wilrijk | Edwards S.A.S. | Gennevilliers | ||
| EDMAC Europe n.v. | Wilrijk | ETS Georges Renault S.A.S. | Nantes | ||
| International Compressor Distribution n.v. | Wilrijk | Exlair S.A.S. | Chereng | ||
| Power Tools Distribution n.v. | Hoeselt | Hibon International S.A. | Gennevilliers | ||
| Edwards Vacuum S.A. | Estaimpuis | Hibon S.A. | Gennevilliers | ||
| Bolivia | Atlas Copco Boliviana SA | La Paz | Seti-Tec S.A.S. | Lognes | |
| Bosnien | Herzegovina Atlas Copco BH d.o.o. | Sarajevo | Förenade arabemiraten |
Atlas Copco Middle East FZE |
Dubai |
| Botswana | Atlas Copco (Botswana) (Pty) Ltd. | Gaborone | Atlas Copco Services Middle East SPC | Abu Dhabi | |
| Brasilien | Atlas Copco Brasil Ltda | Barueri | Ghana | Atlas Copco Ghana Ltd. | Accra |
| Atlas Copco Construction Technique Brasil Ltda São Paulo | Grekland | Atlas Copco Hellas AE | Koropi | ||
| Cavaletti Equipamentos e Servicos Ltda | Valinhos | Hongkong | Atlas Copco China/Hong Kong Ltd. | Kowloon | |
| Chicago Pneumatic Brasil Ltda | Barueri | CP China/Hong Kong Ltd. | Kowloon | ||
| Edwards Vacuo Ltda | São Paulo | Edwards Vacuum Hong Kong Ltd. | Hongkong | ||
| Schucker do Brazil Ltda | São José dos Pinais | Indien | Atlas Copco (India) Ltd. | Pune | |
| Synatec Group of South America Inc. | São Paulo | Edwards India Private Ltd. | Pune | ||
| Bulgarien | Atlas Copco Bulgaria EOOD | Sofia | Indonesien | PT Atlas Copco Indonesia | Djakarta |
| Atlas Copco Lifton EOOD | Roseau | PT Atlas Copco Nusantara | Djakarta | ||
| Burkina Faso Atlas Copco Burkina Faso SARL | Ouagadougou | Irak | Atlas Copco Iraq LLC | Erbil | |
| Chile | Atlas Copco Chilena S.A.C. | Santiago | Irland | Aircosse Ltd. | Dublin |
| Atlas Copco Customer Finance Chile Ltda | Santiago | Atlas Copco (Ireland) Ltd. | Dublin | ||
| Colombia | Atlas Copco Colombia Ltda | Bogotá | Edwards Vacuum Technology Ireland Ltd. | Dublin | |
| Cypern | Atlas Copco (Cyprus) Ltd. | Nicosia | Israel | Edwards Israel Vacuum Ltd. | Qiryat Gat |
| Danmark | Atlas Copco Kompressorteknik A/S | Köpenhamn | Italien | ABAC Aria Compressa S.p.A | Robassomero |
| Gazcon A/S | Lynge | Atlas Copco BLM S.r.L. | Milano | ||
| Demokratiska | Atlas Copco | Lubumbashi | Atlas Copco Italia S.p.A. | Milano | |
| republiken Kongo |
DRC sprl | Atlas Copco Stonetec S.r.L | Bagnolo Piemonte |
| Egypten | Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E. | Kairo |
|---|---|---|
| Filippinerna | Atlas Copco (Philippines) Inc. | Binan |
| Finland | Oy Atlas Copco Ab | Masaby |
| Oy Atlas Copco Kompressorit Ab | Vanda | |
| Oy Atlas Copco Louhintatekniikka Ab | Vanda | |
| Oy Atlas Copco Rotex Ab | Tammerfors | |
| Oy Atlas Copco Tools Ab | Vanda | |
| Frankrike | ABAC France S.A.S. | Valence |
| Atlas Copco Applications Industrielles S.A.S. Pontoise | ||
| Atlas Copco Compresseurs S.A.S | Franconville | |
| Atlas Copco Crépelle S.A.S. | Lille | |
| Atlas Copco Forage et Construction S.A.S. | Pontoise | |
| Atlas Copco France Holding S.A. | Franconville | |
| Compresseurs Mauguière S.A.S. | Sermamagny | |
| Compresseurs Worthington Creyssensac S.A.S. |
Meru | |
| Edwards S.A.S. | Gennevilliers | |
| ETS Georges Renault S.A.S. | Nantes | |
| Exlair S.A.S. | Chereng | |
| Hibon International S.A. | Gennevilliers | |
| Hibon S.A. | Gennevilliers | |
| Seti-Tec S.A.S. | Lognes | |
| Förenade arabemiraten |
Atlas Copco Middle East FZE |
Jebel Ali free zone, Dubai |
| Atlas Copco Services Middle East SPC | Abu Dhabi | |
| Ghana | Atlas Copco Ghana Ltd. | Accra |
| Grekland | Atlas Copco Hellas AE | Koropi |
| Hongkong | Atlas Copco China/Hong Kong Ltd. | Kowloon |
| CP China/Hong Kong Ltd. | Kowloon | |
| Edwards Vacuum Hong Kong Ltd. | Hongkong | |
| Indien | Atlas Copco (India) Ltd. | Pune |
| Edwards India Private Ltd. | Pune | |
| Indonesien | PT Atlas Copco Indonesia | Djakarta |
| PT Atlas Copco Nusantara | Djakarta | |
| Irak | Atlas Copco Iraq LLC | Erbil |
| Irland | Aircosse Ltd. | Dublin |
| Atlas Copco (Ireland) Ltd. | Dublin | |
| Edwards Vacuum Technology Ireland Ltd. | Dublin | |
| Israel | Edwards Israel Vacuum Ltd. | Qiryat Gat |
| Italien | ABAC Aria Compressa S.p.A | Robassomero |
| Atlas Copco BLM S.r.L. | Milano | |
| Atlas Copco Italia S.p.A. | Milano | |
| Atlas Copco Stonetec S.r.L | Bagnolo Piemonte |
A22. Närstående, fortsättning
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag | Placering (stad) |
|---|---|---|---|---|---|
| Italien | Ceccato Aria Compressa S.p.A. | Vicenza | Mexiko | Atlas Copco Mexicana S.A. de C.V. | Tlalnepantla |
| Edwards S.p.A. | Milano | Atlas Copco Rental Mexico | Monterrey | ||
| MultiAir Italia S.r.L. | Cinisello Balsamo | Desarrollos Técnologicos ACMSA | |||
| Japan | Atlas Copco KK | Tokyo | S.A. de C.V. | Tlalnepantla | |
| Edwards Japan Ltd. | Chiba | SCA Schucker de Mexico S.A. de C.V. | Puebla | ||
| Fuji Industrial Technique Co., Ltd. | Osaka | Moçambique Atlas Copco Mozambique | Maputo | ||
| SCA Schucker Japan Co., Ltd. | Yokohama | Mongoliet | Atlas Copco Mongolia LLC | Ulaanbaatar | |
| Kamerun | Atlas Copco Afrique Centrale SA | Douala | Namibia | Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd. | Windhoek |
| Kanada | Atlas Copco Canada Inc. | Dorval | Neder- | ALUP Kompressoren B.V. | Nieuwegein |
| Chicago Pneumatic Tool Co. Canada Ltd. | Toronto | länderna | Atlas Copco Beheer B.V. | Zwijndrecht | |
| Kazakstan | Atlas Copco Central Asia LLP | Almaty | Atlas Copco Internationaal B.V. | Zwijndrecht | |
| Kenya | Atlas Copco Eastern Africa Limited | Nairobi | Atlas Copco Nederland B.V. | Zwijndrecht | |
| Kina | Atlas Copco (China) Investment Co., Ltd. | Shanghai | Cirmac International B.V. | Apeldoorn | |
| Atlas Copco (China) Mining and | Creemers Compressors B.V. | Eindhoven | |||
| Construction Equipment Trading Co., Ltd. | Nanjing | Grass-Air Compressoren B.V. | Oss | ||
| Atlas Copco (Nanjing) Construction and | Nigeria | Atlas Copco Nigeria Ltd. | Lagos | ||
| Mining Equipment Ltd. | Nanjing | Norge | Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S | Langhus | |
| Atlas Copco (Shanghai) Equipment Rental Co., Ltd. |
Shanghai | Atlas Copco A/S | Langhus | ||
| Atlas Copco (Shanghai) Process Equipment | Atlas Copco Kompressorteknikk A/S | Langhus | |||
| Co., Ltd. | Shanghai | Atlas Copco Tools A/S | Langhus | ||
| Atlas Copco (Shanghai) Trading Co., Ltd. | Shanghai | Berema A/S | Langhus | ||
| Atlas Copco (Shenyang) Construction and | Nya Zeeland Atlas Copco (N.Z.) Ltd. | Lower Hutt | |||
| Mining Equipment Ltd. | Shenyang | Exlair (NZ) Limited | Auckland | ||
| Atlas Copco (Wuxi) Compressor Co., Ltd. | Wuxi | Pakistan | Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd. | Lahore | |
| Atlas Copco (Wuxi) Exploration Equipment Ltd. |
Wuxi | Panama | Atlas Copco Central América SA | Panama | |
| Atlas Copco (Zhangjiakou) Construction & | Atlas Copco Panama SA | Panama | |||
| Mining Equipment Ltd. | Zhangjiakou City | Peru | Atlas Copco Peruana SA | Lima | |
| Atlas Copco Industrial Technique (Qingdao) | Polen | ALUP Kompressoren Polska sp. z.o.o. | Warszawa | ||
| Tool Co., Ltd. | Qingdao | Atlas Copco Polska Sp. z o.o. | Warszawa | ||
| Bolaite (Shanghai) Compressor Co., Ltd. | Shanghai | Portugal | Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda | Lissabon | |
| Dynapac (China) Compaction & Paving | Rumänien | Atlas Copco Romania S.R.L. | Bukarest | ||
| Eq Co., Ltd. | Tianjin | Ryssland | CJSC Atlas Copco | Moskva | |
| Edmac (Shanghai) Trading Co., Ltd. | Shanghai | Ekomak Industrial | Moskva | ||
| Edwards Technologies Trading (Shanghai) Co., Ltd. |
Shanghai | Schweiz | Atlas Copco (Schweiz) AG | Studen | |
| Edwards Technologies Vacuum Engineering | Atlas Copco Meyco AG | Zurich | |||
| (Qingdao) Co., Ltd. | Qingdao | Servatechnik AG | Oftringen | ||
| Edwards Technologies Vacuum Engineering | Senegal | Atlas Copco Senegal SARL | Dakar | ||
| (Shanghai) Co., Ltd. | Shanghai | Serbien | Atlas Copco A.D. | Belgrad | |
| Edwards Technologies Vacuum Engineering (Xian) Co., Ltd. |
Xian | Singapore | Atlas Copco (South East Asia) Pte. Ltd. | Singapore | |
| Guangzhou Linghein Compressor Co., Ltd. | Guangzhou | Edwards Technologies Singapore Pte. Ltd. | Singapore | ||
| Kunshan Q-Tech Air System | Slovakien | Atlas Copco s.r.o | Bratislava | ||
| Technologies Ltd. | Kunshan | Slovenien | Atlas Copco d.o.o. | Trzin | |
| Liuzhou Tech Machinery Co., Ltd. | Liuzhou City | Spanien | Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L. | Madrid | |
| SCA Schucker Automation Equipment | Atlas Copco S.A.E. | Madrid | |||
| (Shanghai) Co., Ltd. | Shanghai | Gesan S.A. Group | Zaragoza | ||
| Shandong Rock Drilling Tools Co., Ltd. | Yanggu | Stor- | Air Compressors and Tools Ltd. | Hemel Hempstead | |
| Shanghai Beacon Medaes Medical Gas | britannien | Atlas Copco Ltd. | Hemel Hempstead | ||
| Engineering Consulting Co., Ltd. | Shanghai | Atlas Copco (NI) Ltd. | Lisburn | ||
| Shanghai Tooltec Industrial Tool Co., Ltd. | Shanghai | Atlas Copco Rental UK - Oil & Gas | Dundes | ||
| Wuxi Pneumatech Air/Gas Purity Equipment Co., Ltd. |
Wuxi | Atlas Copco Tools Ltd. | Hemel Hempstead | ||
| Wuxi Shengda Air/Gas Punty | Atlas Copco UK Holdings Ltd. | Hemel Hempstead | |||
| Equipment Co., Ltd | Wuxi | Edwards Chemical Management Europe Ltd. Crawley | |||
| Kroatien | Atlas Copco d.o.o. | Zagreb | Edwards High Vacuum International Ltd. | Crawley | |
| Lettland | Atlas Copco Baltic SIA | Riga | Edwards US Holdco Ltd. | Crawley | |
| Libanon | Atlas Copco Levant S.A.L. | Beirut | Edwards Ltd. | Crawley | |
| Luxemburg | Atlas Copco Finance S.á.r.l. | Luxemburg | Henrob Direct Ltd. | Flintshire | |
| Malaysia | Atlas Copco (Malaysia) Sdn. Bhd. | Shah Alam | Henrob Ltd. | Flintshire | |
| Edwards Technologies Malaysia Sdn. Bhd. | Kuala Lumpur | Medaes Limited | Staveley | ||
| Mali | Atlas Copco Mali Sarl | Bamako | SCA Schucker UK Ltd. | Didcot | |
| Marocko | Atlas Copco Maroc SA | Casablanca | Tentec Ltd. | Birmingham |
| Mexiko | Atlas Copco Mexicana S.A. de C.V. | Tlalnepantla |
|---|---|---|
| Atlas Copco Rental Mexico | Monterrey | |
| Desarrollos Técnologicos ACMSA | ||
| S.A. de C.V. | Tlalnepantla | |
| SCA Schucker de Mexico S.A. de C.V. | Puebla | |
| Moçambique Atlas Copco Mozambique | Maputo | |
| Mongoliet | Atlas Copco Mongolia LLC | Ulaanbaatar |
| Namibia | Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd. | Windhoek |
| Neder- länderna |
ALUP Kompressoren B.V. | Nieuwegein |
| Atlas Copco Beheer B.V. | Zwijndrecht | |
| Atlas Copco Internationaal B.V. | Zwijndrecht | |
| Atlas Copco Nederland B.V. | Zwijndrecht | |
| Cirmac International B.V. | Apeldoorn | |
| Creemers Compressors B.V. | Eindhoven | |
| Grass-Air Compressoren B.V. | Oss | |
| Nigeria | Atlas Copco Nigeria Ltd. | Lagos |
| Norge | Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S | Langhus |
| Atlas Copco A/S | Langhus | |
| Atlas Copco Kompressorteknikk A/S | Langhus | |
| Atlas Copco Tools A/S Berema A/S |
Langhus | |
| Nya Zeeland Atlas Copco (N.Z.) Ltd. | Langhus Lower Hutt |
|
| Exlair (NZ) Limited | Auckland | |
| Pakistan | Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd. | Lahore |
| Panama | Atlas Copco Central América SA | Panama |
| Atlas Copco Panama SA | Panama | |
| Peru | Atlas Copco Peruana SA | Lima |
| Polen | ALUP Kompressoren Polska sp. z.o.o. | Warszawa |
| Atlas Copco Polska Sp. z o.o. | Warszawa | |
| Portugal | Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda | Lissabon |
| Rumänien | Atlas Copco Romania S.R.L. | Bukarest |
| Ryssland | CJSC Atlas Copco | Moskva |
| Ekomak Industrial | Moskva | |
| Schweiz | Atlas Copco (Schweiz) AG | Studen |
| Atlas Copco Meyco AG | Zurich | |
| Servatechnik AG | Oftringen | |
| Senegal | Atlas Copco Senegal SARL | Dakar |
| Serbien | Atlas Copco A.D. | Belgrad |
| Singapore | Atlas Copco (South East Asia) Pte. Ltd. | Singapore |
| Edwards Technologies Singapore Pte. Ltd. | Singapore | |
| Slovakien | Atlas Copco s.r.o | Bratislava |
| Slovenien | Atlas Copco d.o.o. | Trzin |
| Spanien | Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L. | Madrid |
| Atlas Copco S.A.E. | Madrid | |
| Gesan S.A. Group | Zaragoza | |
| Stor- | Air Compressors and Tools Ltd. | Hemel Hempstead |
| britannien | Atlas Copco Ltd. | Hemel Hempstead |
| Atlas Copco (NI) Ltd. | Lisburn | |
| Atlas Copco Rental UK - Oil & Gas | Dundes | |
| Atlas Copco Tools Ltd. | Hemel Hempstead | |
| Atlas Copco UK Holdings Ltd. | Hemel Hempstead | |
| Edwards Chemical Management Europe Ltd. Crawley | ||
| Edwards High Vacuum International Ltd. | Crawley | |
| Edwards US Holdco Ltd. | Crawley | |
| Edwards Ltd. | Crawley | |
| Henrob Direct Ltd. | Flintshire | |
| Henrob Ltd. | Flintshire | |
| Medaes Limited | Staveley | |
| SCA Schucker UK Ltd. | Didcot | |
| Tentec Ltd. | Birmingham |
A22. Närstående, fortsättning
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag | Placering (stad) |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Atlas Copco CMT Sweden AB | Nacka | Tyskland | Construction Tools GmbH | Essen |
| Atlas Copco Compressor AB | Nacka | Desoutter GmbH | Maintal | ||
| Atlas Copco Craelius AB | Märsta | Dynapac GmbH | Wardenburg | ||
| Atlas Copco Customer Finance AB | Nacka | Edwards GmbH | Kirchheim | ||
| Atlas Copco Dynapac AB | Nacka | Ekomak Kompressoren GmbH | Moers | ||
| Atlas Copco GIA AB | Grängesberg | Henrob GmbH | Herford | ||
| Atlas Copco Industrial Technique AB | Nacka | IRMER + ELZE Kompressoren GmbH | Oyenhausen | ||
| Atlas Copco Järla Holding AB | Nacka | Saltus Industrial Technique GmbH | Wuppertal | ||
| Atlas Copco Lugnet Treasury AB | Nacka | SCA Schucker GmbH & Co KG | Bretten | ||
| Atlas Copco Rock Drills AB | Örebro | SCA Schucker Verwaltungs-GmbH | Bretten | ||
| Atlas Copco Secoroc AB | Fagersta | Synatec GmbH | Leinfelden | ||
| Atlas Copco Sickla Holding AB | Nacka | Echterdingen | |||
| Atlas Copco Welltech AB | Jonsered | Ungern | Atlas Copco Kft. | Budapest | |
| Chicago Pneumatic Construction | Industrial Technique Hungary Kft. | Budapest | |||
| Equipment AB | Nacka | Ukraina | LLC Atlas Copco Ukraine | Kiev | |
| Construction Tools PC AB | Kalmar | Uruguay | Econus S A | Montevideo | |
| Dynapac Compaction Equipment AB | Karlskrona | USA | Atlas Copco Assembly Systems LLC | Auburn Hills, MI | |
| Dynapac International AB | Malmö | Atlas Copco Compressors LLC | Rock Hill, SC | ||
| Industria Försäkringsaktiebolag | Nacka | Atlas Copco Comptec LLC | Voorheesville, NY | ||
| Sydafrika | Atlas Copco Holdings South Africa (Pty) Ltd. Boksburg | Atlas Copco Customer Finance USA LLC | Parsippany, NJ | ||
| Atlas Copco Investment Company (Pty) Ltd. Johannesburg | Atlas Copco Drilling Solutions LLC | Garland, TX | |||
| Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd. | Boksburg | Atlas Copco Hurricane LLC | Franklin, IN | ||
| Sydkorea | Atlas Copco Mfg. Korea Co., Ltd. | Seoul | Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC | Santa Maria, CA | |
| CP Tools Korea Co., Ltd. | Seoul | Atlas Copco North America LLC | Parsippany, NJ | ||
| Edwards Korea Ltd. | Seongnam | Atlas Copco Rental LLC | Laporte, TX | ||
| SCA Korea Co., Ltd. | Gyunggi-do | Atlas Copco Secoroc LLC | Grand Prairie, TX | ||
| Taiwan | Atlas Copco Taiwan Ltd. | Taipei | Atlas Copco Specialty Rental LLC | Houston, TX | |
| Edwards Technologies Ltd. | Jhunan | Atlas Copco Tools & Assembly Systems LLC Auburn Hills, MI | |||
| Tanzania | Atlas Copco Tanzania Limited | Geita | Atlas Copco USA Holdings Inc. | Parsippany, NJ | |
| Thailand | Atlas Copco (Thailand) Limited | Bangkok | BeaconMedaes LLC | Rock Hill, SC | |
| Tjeckien | ALUP CZ spol. S.r.o | Breclav | Chicago Pneumatic International Inc. | Rock Hill, SC | |
| Atlas Copco S.r.o. | Prag | Chicago Pneumatic Tool Company LLC | Rock Hill, SC | ||
| Edwards s.r.o. | Lutin | Edwards Vacuum, Inc | Delaware, DE | ||
| Edwards Services s.r.o. | Lutin | Edwards Vacuum, US | Parsippany, NJ | ||
| Industrial Technique Service s.r.o. | Prag | Henrob Corporation | New Hudson, MI | ||
| Turkiet | Atlas Copco Makinalari Imalat AS | Istanbul | Houston Service Industries, Inc | Houston, TX | |
| Dost Kompresör End Mak Imal akım ve Tic A.S ¸ |
Istanbul | Mining, Rock Excavation and Construction LLC |
Commerce City, CO | ||
| Eko Teknik Endüstriyel | Istanbul | Quincy Compressor LLC | Bay Minette, AL | ||
| Ekomak Endüstriyel | Istanbul | SCA Schucker LLC | Novi, NJ | ||
| Ekoser Endüstriyel | Istanbul | Uzbekistan | Atlas Copco Compressors and Mining | ||
| Scanrotor Otomotiv Ticaret A.S. | Istanbul | Technique LLC | Tasjkent | ||
| Tyskland | ALUP Kompressoren GmbH | Köngen | Venezuela | Atlas Copco Venezuela SA | Caracas |
| Atlas Copco ACE Gmbh | Essen | Vietnam | Atlas Copco Vietnam Company Ltd. | Ho Chi Minh City | |
| Atlas Copco Beteiligungs GmbH | Essen | Zambia | Atlas Copco (Zambia) Ltd. | Chingola | |
| Atlas Copco Construction Technique GmbH Wardenburg | Zimbabwe | Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd. | Harare | ||
| Atlas Copco Deutschland GmbH | Essen | Österrike | AGRE Kompressoren GmbH | Garsten-st. Ulrich | |
| Atlas Copco Energas GmbH | Köln | Atlas Copco Ges.m.b.H. | Wien | ||
| Atlas Copco Holding GmbH | Essen | Atlas Copco Powercrusher GmbH | St. Valentin | ||
| Atlas Copco Kompressoren und Drucklufttechnik GmbH |
Essen | ||||
| Atlas Copco MCT GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Tools Central Europe GmbH | Essen |
| Tyskland | Construction Tools GmbH | Essen |
|---|---|---|
| Desoutter GmbH | Maintal | |
| Dynapac GmbH | Wardenburg | |
| Edwards GmbH | Kirchheim | |
| Ekomak Kompressoren GmbH | Moers | |
| Henrob GmbH | Herford | |
| IRMER + ELZE Kompressoren GmbH | Oyenhausen | |
| Saltus Industrial Technique GmbH | Wuppertal | |
| SCA Schucker GmbH & Co KG | Bretten | |
| SCA Schucker Verwaltungs-GmbH | Bretten | |
| Synatec GmbH | Leinfelden Echterdingen |
|
| Ungern | Atlas Copco Kft. | Budapest |
| Industrial Technique Hungary Kft. | Budapest | |
| Ukraina | LLC Atlas Copco Ukraine | Kiev |
| Uruguay | Econus S A | Montevideo |
| USA | Atlas Copco Assembly Systems LLC | Auburn Hills, MI |
| Atlas Copco Compressors LLC | Rock Hill, SC | |
| Atlas Copco Comptec LLC | Voorheesville, NY | |
| Atlas Copco Customer Finance USA LLC | Parsippany, NJ | |
| Atlas Copco Drilling Solutions LLC | Garland, TX | |
| Atlas Copco Hurricane LLC | Franklin, IN | |
| Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC | Santa Maria, CA | |
| Atlas Copco North America LLC | Parsippany, NJ | |
| Atlas Copco Rental LLC | Laporte, TX | |
| Atlas Copco Secoroc LLC | Grand Prairie, TX | |
| Atlas Copco Specialty Rental LLC | Houston, TX | |
| Atlas Copco Tools & Assembly Systems LLC Auburn Hills, MI | ||
| Atlas Copco USA Holdings Inc. | Parsippany, NJ | |
| BeaconMedaes LLC | Rock Hill, SC | |
| Chicago Pneumatic International Inc. | Rock Hill, SC | |
| Chicago Pneumatic Tool Company LLC | Rock Hill, SC | |
| Edwards Vacuum, Inc | Delaware, DE | |
| Edwards Vacuum, US | Parsippany, NJ | |
| Henrob Corporation | New Hudson, MI | |
| Houston Service Industries, Inc | Houston, TX | |
| Mining, Rock Excavation and | ||
| Construction LLC | Commerce City, CO | |
| Quincy Compressor LLC | Bay Minette, AL | |
| SCA Schucker LLC | Novi, NJ | |
| Uzbekistan | Atlas Copco Compressors and Mining Technique LLC |
Tasjkent |
| Venezuela | Atlas Copco Venezuela SA | Caracas |
| Vietnam | Atlas Copco Vietnam Company Ltd. | Ho Chi Minh City |
| Zambia | Atlas Copco (Zambia) Ltd. | Chingola |
| Zimbabwe | Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd. | Harare |
| Österrike | AGRE Kompressoren GmbH | Garsten-st. Ulrich |
| Atlas Copco Ges.m.b.H. | Wien | |
| Atlas Copco Powercrusher GmbH | St. Valentin |
Atlas Copco 2014 121
STYRELSENS UNDERSKRIFTER
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Nacka den 6 mars 2015
Hans Stråberg Ronnie Leten Ordförande VD och koncernchef
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Anders Ullberg Staffan Bohman
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Margareth Øvrum Johan Forssell Gunilla Nordström Peter Wallenberg Jr
Bengt Lindgren Mikael Bergstedt Facklig företrädare Facklig företrädare
Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 mars 2015 Deloitte AB
Jan Berntsson Auktoriserad revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Atlas Copco AB är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till medier för offentliggörande den 12 mars 2015.
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i Atlas Copco AB organisationsnummer 556014-2720
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Atlas Copco AB för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14–47 och 56–122.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Atlas Copco AB för år 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nacka den 6 mars 2015
Deloitte AB
Jan Berntsson Auktoriserad revisor
FINANSIELLA DEFINITIONER
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, i procent av genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser (för affärsområdena: rörelseresultat) i procent av sysselsatt kapital.
Direktavkastning
Utdelning i procent av verksamhetsårets genomsnittliga börskurs.
EBITDA – Earnings Before Interest, Taxes,
Depreciation and Amortization Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar.
EBITDA marginal
EBITDA i procent av fakturering.
Eget kapital per aktie
Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Genomsnittligt antal utestående aktier
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före eller efter utspädning. Aktier som innehas av Atlas Copco räknas inte med i antalet utestående aktier. Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktiebaserade incitamentsprogrammen. Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris.
Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC)
räntebärande skulder x i + börsvärde x r räntebärande skulder + börsvärde
- i: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en premie på 0.5%. En uppskattad schablonskatt har sedan använts.
- r: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en riskpremie för aktier på 5%.
Kapitalomsättningshastighet
Intäkter dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Nettokassaflöde
Förändring av likvida medel exklusive valutakurseffekter.
Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuldsättning i relation till EBITDA.
Nettoskuldsättning/nettokassa
Räntebärande skulder plus ersättningar efter avslutad anställning minus likvida medel och övriga kortfristiga finansiella omsättningstillgångar, justerad för verkligt värde av ränteswappar.
Omsättningshastighet sysselsatt kapital Intäkter dividerad med sysselsatt kapital.
Operativt kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive rörelseförvärv och -avyttringar.
Räntenetto
Räntekostnader minus ränteintäkter.
Räntetäckningsgrad
Resultat före skatt plus räntekostnader och valutakursdifferenser dividerat med räntekostnader och valutakursdifferenser.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av intäkter.
Rörelseresultat
Intäkter minus alla kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och inkomstskatt.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuldsättning i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Soliditet
Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, i procent av balansomslutning.
Sysselsatt kapital
Genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder och avsättningar. Sysselsatt kapital för affärsområdena exkluderar kassa, skatteskulder och -fordringar.
Vinstmarginal
Resultat före skatt i procent av intäkter.
Resultat per aktie
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
MILJÖ-, SOCIALA OCH STYRNINGSRESULTAT 1)
Information om miljö-, sociala och styrningsresultat har under 2012, 2013 och 2014 varit föremål för extern översiktlig granskning. Det kan till viss del påverka jämförelser mellan dessa år och tidigare års resultat.
| Ekonomiskt värde | Not | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Förändring, % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ekonomiskt värde | |||||||
| Intäkter 2) | 70 490 | 82 274 | 91 417 | 84 803 | 94 614 | 11 | |
| Fördelat ekonomiskt värde | |||||||
| Rörelsekostnader 3) | 41 466 | 48 032 | 53 635 | 49 079 | 56 460 | 15 | |
| Löner och andra kontanta ersättningar samt övriga sociala avgifter | 14 699 | 15 910 | 18 108 | 18 274 | 20 826 | 14 | |
| Kostnader för finansiärer 4) | 4 489 | 5 913 | 7 182 | 7 853 | 7 919 | 1 | |
| Betalning av skatter till den offentliga sektorn | 3 619 | 3 902 | 4 377 | 4 286 | 4 169 | –3 | |
| Behålls i verksamheter | 6 217 | 8 517 | 8 115 | 5 311 | 5 240 | –1 | |
| – Inlösen av aktier | – | 6 067 | – | – | – |
| Miljöresultat (tillverkningsenheter och distributionscenter) | Not | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Mål 5) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Materialförbrukning* i '000 ton (järn och stål) | 3 | 141 | 135 | 142 | 138 | 122 | N/a |
| Förpackningsmaterial '000 ton | 3 | 30 | 35 | 36 | 35 | 33 | N/a |
| Direkt energiförbrukning i GWh 6) | 3 | 116 | 132 | 140 | 136 | 130 | N/a |
| Indirekt energiförbrukning i GWh 6) | 3 | 287 | 305 | 301 | 304 | 347 | N/a |
| Total energiförbrukning i GWh | 3 | 403 | 437 | 441 | 440 | 477 | N/a |
| Vattenförbrukning i '000 m3 | 464 | 619 | 623 | 714 | 690 | +/–0/KSV 7) | |
| Koldioxidutsläpp '000 ton (direkt energi) – scope 1** | 24 | 28 | 29 | 29 | 27 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| Koldioxidutsläpp '000 ton (indirekt energi) – scope 2** | 88 | 98 | 76 | 80 | 97 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| Koldioxidutsläpp '000 ton (total energi) – scope 1+2** | 112 | 126 | 105 | 109 | 124 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| Koldioxidutsläpp '000 ton (transporter) – scope 3** | 194 | 214 | 227 | 200 | 206 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| Avfall i '000 ton | 3 | 34 | 34 | 39 | 41 | 48 | N/a |
| Andel återanvänt eller återvunnet avfall, % | 3 | 88 | 95 | 92 | 93 | 93 | Återanvända eller återvinna allt avfall, 100 |
| ISO 14001-certifiering, % av kostnad för sålda varor 7) | 97 | 95 | 94 | 97 | 96 | 100 | |
| ISO 14001-certifiering, % medarbetare | 88 | 91 | 96 | 100 |
| Sociala resultat, medarbetare, hälsa och säkerhet | Not | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Mål 5) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel tjänstemän, % | 61 | 62 | 62 | 63 | 63 | N/a | |
| Andel arbetare, % | 39 | 38 | 38 | 37 | 37 | N/a | |
| Personalomsättning tjänstemän, % | 7.0 | 7.4 | 7.4 | 7.4 | 6.6 | N/a | |
| Personalomsättning arbetare, % | 7.7 | 9.2 | 9.5 | 5.8 | N/a | ||
| Intern rörlighet, % | 9.3 | 8.2 | 7.7 | 7.2 | Uppmuntra | ||
| Arbetsrelaterade olyckor, antal | 4 | 561 | 370 | 391 | 415 | 389 | 0 |
| Arbetsrelaterade olyckor, per en miljon arbetade timmar | 4 | 9.4 | 5.5 | 5.2 | 5.4 | 4.7 | 0 |
| Förlorade dagar på grund av olyckor, per en miljon arbetade timmar | 4 | 98 | 101 | 140 | 128 | 0 | |
| Arbetsrelaterade incidenter, per en miljon arbetade timmar | 4 | 22.1 | 22.7 | 21.0 | 20.8 | N/a | |
| Dödsfall | 4 | 0 | 1 | 3 | 0 | 1 | 0 |
| Frånvaro på grund av sjukdom, % | 2.1 | 1.9 | 2.1 | 2.0 | 1.9 | <2.5 | |
| Frånvaro på grund av sjukdom och olyckor, % | 2.0 | 2.1 | 2.1 | 2.0 | <2.5 | ||
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd | 40 | 45 | 42 | 40 | 41 | N/a | |
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar, tjänstemän | 44 | 48 | 42 | 41 | 40 | N/a | |
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar, arbetare | 34 | 41 | 42 | 39 | 42 | N/a | |
| Medarbetarsamtal, % | 74 | 84 | 83 | 82 | 82 | 100 | |
| Andel kvinnor, % anställda | 16.3 | 16.8 | 16.9 | 16.8 | 17.1 | Öka | |
| Andel kvinnor i chefspositioner, % | 13.5 | 14.6 | 15.1 | 16.2 | 16.6 | Öka | |
| Nationaliteter bland de högsta cheferna, antal | 40 | 44 | 49 | 52 | 54 | Öka | |
| OHSAS 18001-certifiering, % av kostnad för sålda varor 7) | 61 | 67 | 72 | 89 | 91 | 100 | |
| OHSAS 18001-certifiering, % medarbetare | 69 | 85 | 89 | 100 | |||
| Styrningsresultat | Not | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Mål 5) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Betydande leverantörer som åtagit sig att följa Affärskoden, % | 5 | N/a | N/a | 72 | 82 | 100 | ||
| ISO 9001-certifiering, % av kostnad för sålda varor | 88 | 93 | 95 | 100 | ||||
| Anmälningar till hotline, antal | 6 | 20 | 25 | 39 | 47 | 47 | Uppmuntra | |
Positiv trend/målet uppnått Neutral trend Negativ trend/målet ej uppnått
Se fotnoter på följande sida
NOTER TILL MILJÖ-, SOCIALA OCH STYRNINGSRESULTAT
1. Redovisningsprinciper för miljö-, sociala och styrningsresultat
Sedan 2001 har redovisningen upprättats årligen i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Sedan 2006 har redovisningen följt version 3.0 av GRI:s riktlinjer. Den senaste hållbarhetsredovisningen publicerades i mars 2014, som en del av årsredovisningen för 2013.
Denna rapport är också Atlas Copcos Communication on Progress (COP) – en redovisning av resultatet av arbetet med de tio principerna inom FN:s Global Compact. Den finns tillgänglig på www.atlascopco.se/ir och på FN Global Compacts webbplats unglobalcompact.org/cop.
Atlas Copco tillämpar följande internationellt erkända och frivilliga standarder och principer:
- FN Global Compact. Atlas Copco har undertecknat FN Global Compact, ett strategiskt initiativ för företag som åtar sig att i sin verksamhet och strategier följa tio globalt accepterade principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrättliga frågor, miljö och anti-korruption.
- Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Riktlinjerna (G3) innehåller en internationellt erkänd uppsättning indikatorer för ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av företags verksamhet som möjliggör för intressenter att jämföra företags resultat. Atlas Copcos redovisning i enlighet med redovisningsriktlinjerna, inklusive obligatoriska upplysningar, finns tillgänglig på www.atlascopco.com/ir.
Datainsamling och redovisning
Hållbarhetsredovisningen och rapporten om koncernens styrning är integrerade i 2014 års årsredovisning. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen presenteras i huvudsak på sidorna 10–13, 40–53 och 125–131, samt i GRIindex. Redovisade uppgifter har verifierats i enlighet med Atlas Copcos rutiner för intern kontroll. Datainsamling är integrerat i Gruppens koncernredovisningssystem och sammanställs kvartalsvis. Redovisade värden korrigeras vanligtvis inte retroaktivt, men då en justering av tidigare rapporterade siffror sker kan detta vara föranlett av förändrad beräkningsmetod eller omfattning. Miljödata redovisas för produktionsenheter och distributionscenter. Information om affärspartner redovisas för produktionsenheter och medarbetardata omfattar hela verksamheten. Ansvaret för rapporteringen ligger hos respektive bolagschef. Uppgifterna redovisas lokalt och sammanställs därefter på divisions- och affärsområdesnivå, samt på koncernnivå. Verifiering av data sker på respektive nivå innan leverans till externa revisorer för kontroll.
Redovisningen av växthusgaser sker i enlighet med GHG-protokollet (www.ghgprotocol.org) och International Energy Agency (iea.org). Gruppen är medlem i det svenska Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) och följer noga deras rekommendationer, vilket kan påverka riktlinjerna för redovisning av koldioxidutsläpp från transporter.
Omfattning
Årsredovisningen inkluderar information gällande samtliga tre aspekter av Gruppens strategi, det vill säga där Atlas Copco har betydande ekonomisk, miljömässig och social inverkan. Redovisningen omfattar Gruppens
verksamheter under räkenskapsåret 2014, om annat inte anges. Verksamheter som avyttrats under året omfattas inte, vilket däremot förvärvade enheter gör. Detta kan ibland ge upphov till betydande förändringar i redovisat resultat. Begränsningar och redovisningsprinciper liksom justeringar i rapporteringen redovisas i respektive avsnitt i rapporten. All offentliggjord hållbarhetsinformation för redovisningsperioden 2014 finns tillgänglig i Atlas Copcos årsredovisning 2014, med undantag av GRI-index, som finns tillgängligt på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco.com/ir.
Atlas Copcos årsredovisning 2014 innehåller en generell översikt över Gruppens miljöstatus i enlighet med svensk lagstiftning gällande miljöinformation i förvaltningsberättelsen. Vidare har information gällande miljömässiga och sociala aspekter integrerats i årsredovisningen för att ge en mer komplett bild av Gruppen. Atlas Copco redovisar även med hänvisning till de vägledande riktlinjerna i Inaugural Integrated Reporting Framework som utvecklats av International Integrated Reporting Council.
Skälet till att integrera hållbarhetsinformationen i årsredovisningen är att tillhandahålla investerare och intressenter en förhållandevis komplett och lättillgänglig översikt över Atlas Copco-gruppens viktigaste arbete som bidrar till en hållbar utveckling och till ett ökat aktieägarvärde.
Väsentlighet
De GRI-indikatorer som redovisas och analyseras är de som bedöms vara väsentliga för Atlas Copco-gruppen och dess intressenter, och som möjliggör jämförelser med andra företag ur ett vidare perspektiv. Viktiga frågor identifieras i den pågående intressentdialogen och adresseras genom olika program eller åtgärdsplaner med tydliga, mätbara mål.
Intressentdialog
Det är viktigt för Atlas Copco, som global koncern, att ta ansvar för den faktiska och potentiella påverkan företaget har på sina intressenter. Genom diskussioner lyssnar Atlas Copco på, och tar lärdom av, frivilligorganisationer, myndigheter och andra opinionsbildare. Under 2014 hölls en formell intressentdialog med företagets största aktieägare, där medlemmar i koncernledningen deltog. Fokus vid mötet var att presentera Atlas Copcos resultat inom hållbarhet och diskutera koncernens arbete på komplexa marknader. Presentationen finns tillgänglig på www.atlascopco.com/se/sustainability. Andra intressentdialoger förs på olika nivåer i verksamheten. Genom dialogerna fångas viktiga frågor upp och utgör grunden för utvecklingen av strategiska lösningar på utmaningar.
Granskning/revision
Atlas Copco har bedömt sin redovisning som GRI B+-nivå. Redovisningen omfattar samtliga profilindikatorer, hållbarhetsstyrning och minst 20 resultatindikatorer. Årsredovisningen har granskats och godkänts av Atlas Copcos koncernledning och styrelsen. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen 2014 har granskats översiktligt av Deloitte.
Fotnoter till sidan 125
- 1) Beräkningar enligt GRI:s riktlinjer, www.globalreporting.org.
- 2) Intäkter omfattar intäkter, övriga rörelseintäkter, finansiella intäkter, resultat från avvecklade verksamheter och andelar av intresseföretags resultat.
- 3) Rörelsekostnader omfattar kostnad för sålda varor, utgifter för marknadsföring, administration, forskning och utveckling och övriga utgifter med avdrag för ersättning till löner och förmåner.
- 4) Kostnader för finansiärer, inklusive finansiella kostnader och utdelning, men exklusive inlösen och återköp av aktier.
- 5) Basåret är 2010.
- 6) Direkt och indirekt energi redovisas i detalj på Atlas Copcos webbplats: www.atlascopco.com/se/sustainability.
- 7) Kostnad för sålda varor (KSV) i relation till ISO omfattar tillverkningsenheter medan KSV i övriga fall omfattar hela Gruppen. När KSV presenteras i relation till
- hållbarhetsinformation avses kostnad för sålda varor till standardpris. * De färdiga produkterna innehåller delar eller komponenter som inte redovisas.
- ** Standardiserade omräkningsfaktorer publicerade av Greenhouse Gas Protocol Initiative och International Energy Agency används för att beräkna koldioxidutsläpp, se www.ghgprotocol.org och www.iea.org.
En liten minskning av koldioxidutsläpp från indirekt energi beror delvis på uppdateringen av de utsläppsfaktorer som används vid redovisningen.
1. Redovisningsprinciper för miljö-, sociala och styrningsresultat, fortsättning
Ytterligare hållbarhetsinformation
Utöver att producera en integrerad rapport offentliggör Atlas Copco information om miljö-, sociala och styrningsresultat till investerare genom frågeformulär och intervjuer med analytiker. Denna information är i linje med innehållet i årsredovisningen. Atlas Copco ansöker om att inkluderas i ett fåtal välrenommerade och internationellt etablerade hållbarhetsindex, såsom FTSE4Good och RobecoSAM Dow Jones Sustainability Index.
CDP är en internationell icke-vinstdrivande organisation som tillhandahåller självrapporterad data om risker kopplade till klimatförändringar, vatten och skog, till investerare med tillgångar på 87 biljoner USD. Under 2013 började CDS och Dow Jones Sustainability Index sitt samarbete för att effektivisera miljöinformationen. Den maximala poängen är 100 där A är det högsta betyget och bolagen med högst poäng inkluderas i Carbon Disclosure Leadership Index (CDLI).
CDP låter också de deltagande bolagen begära in utsläppsdata från utvalda leverantörer. Under 2014 skickades CDP Supply Chain-enkäten av CDP på uppdrag av 64 bolag.
| Index/ranking/lista | Atlas Copcos resultat | Kommentar |
|---|---|---|
| CDP Investor | 94 B | N/a |
| CDP Supply Chain | 94 | N/a |
| DJSI | poäng: 73; percentil: 89 |
Inkluderad i DJSI:s sustainability yearbook |
| Newsweek Green Rankings |
7:e plats | Rankad global topp-10 |
| Global 100 | 23:e plats | Branschledare inom verkstad |
Atlas Copco har aldrig betalat för att inkluderas i ranking eller listor, oberoende av storleken på den begärda avgiften, och har inte för avsikt att ändra på denna princip i framtiden. Därför har Atlas Copco inte lämnat in någon ansökan om att inkluderas i Ethisphere WME under 2014.
2. Väsentlighet
Atlas Copco utgår ifrån GRI:s kriterier för väsentlighet för att säkra att årsredovisningen adresserar samtliga hållbarhetsfrågor som påverkar eller påverkas av Gruppens verksamhet. Genom väsentlighetsanalysen identifieras viktiga faktorer som utgör betydande risker eller möjligheter för koncernen och om deras påverkan går att beräkna med hjälp av tillförlitliga och sunda undersökningsmetoder. Indikatorer som inte uppfyller kriterierna för väsentlighet klassas som icke-väsentliga och redovisas ej. Övriga väsentliga indikatorer prioriteras utifrån deras betydelse för interna och externa intressenter. De frågor som har högst relevans för båda intressentgrupperna och som bedöms som affärskritiska är inkluderade i årsredovisningen. Övriga väsentliga frågor med lägre prioritet publiceras på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco. com/corporateresponsibility.
Resultatet från intressentdialoger redovisas i väsentlighetsmatrisen nedan och återspeglas i redovisningen.
3. Miljöpåverkan 1)
Resultat i förhållande till mål
Sammantaget ligger Atlas Copco bra till vad gäller målet att minska koldioxidutsläpp från verksamheten och transporter med 20% fram till 2020 i förhållande till kostnad för sålda varor. Förvärven bidrog till en ökning. Förändrade väderförhållanden, såsom varmare vintrar som leder till mindre behov av uppvärmning, och variationer i verksamheten har delvis medfört minskade utsläpp. Målet att bibehålla vattenförbrukningen på 2010 års nivåer i förhållande till kostnad för sålda varor uppfylldes också under 2014. Minskningen beror delvis på korrigeringar i rapporteringen, men koncernen gjorde insatser för att proaktivt åtgärda läckage och genomförde åtgärder för att öka vatteneffektiviteten vilket gav resultat under 2014.
En betydande del av Gruppens miljöpåverkan från verksamheten kommer från material- och energiförbrukning som del i tillverkningen och från avfallet från den verksamheten.
Avfall ökade både som total volym och i förhållande till kostnad för sålda varor. Det påverkades till stor del av ett nyligen genomfört förvärv och av en ökad mängd metallskrot. En nedgång i verksamheten påverkade också kostnaden för sålda varor. Allt metallskrot återvinns.
| Materialförbrukning | 2014 |
|---|---|
| Materialförbrukning 2) i ton (järn och stål) | 121 984 |
| Aluminium | 927 |
| Gummi | 491 |
| Kolväten | 2 330 |
| Flyktiga organiska föreningar | 276 |
| Gaser | 4 848 |
1) Produktionsenheter och distributionscenter.
2) Färdiga produkter inkluderar delar eller komponenter som inte redovisas.
| Energiförbrukning*, % | 2014 |
|---|---|
| Direkt energi, förnybar | 0 |
| Direkt energi, icke-förnybar | 27 |
| Indirekt energi, förnybar | 34 |
| Indirekt energi, icke-förnybar | 39 |
* Direkt energi definieras som bränsle som köpts in och förbrukats för egen produktion, exempelvis olja, kol, naturgas, bensin och diesel. Indirekt energi definieras som energi från externa källor, exempelvis energi som krävs för att producera och leverera elektricitet och fjärrvärme.
| Fördelning av avfall, ton och (%)* | 2014 |
|---|---|
| Energiåtervinning | 9 189 (19) |
| Materialåteranvändning | 1 887 (4) |
| Materialåtervinning | 34 045 (70) |
| Deponi | 3 208 (7) |
* Av vilket reglerat eller farligt avfall 4 710 ton.
Atlas Copco följer tillämpliga lagar i alla länder där verksamheten bedrivs. Incidenter och böter rapporteras enligt gällande lagar vid överträdelser av miljölagstiftning eller vid incidenter som kemiskt utsläpp, olje- eller bränsleutsläpp. Under 2014 rapporterades inga betydande incidenter gällande dessa aspekter.
Fem svenska bolag kräver tillstånd baserat på svensk miljölagstiftning. Dessa verksamheter motsvarar cirka 20% av Gruppens tillverkning och involverar huvudsakligen bearbetning och montering av komponenter. Tillstånden gäller områden såsom utsläpp till vatten och luft, samt buller. Gruppen har beviljats samtliga nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamheten och inget var under revision under 2014. Elva olyckor med negativa miljökonsekvenser inträffade och ett fall av skada/sjukdom till följd av miljöolyckor rapporterades. Alla olyckor hanterades fullt ut och saneringskostnaderna uppgick till KSEK 4 752. Inga överträdelser inträffade under 2014 och inga böter har därmed betalats ut.
Miljöledningssystem
För att bidra till att minska miljöpåverkan och för att säkra tillämpningen av försiktighetsprincipen, har Atlas Copco som mål att införa miljöledningssystem i samtliga verksamheter. Alla produktionsenheter måste certifieras enligt ISO 14001 för att hantera och minska sin miljöpåverkan. Förvärvade produktionsenheter certifieras normalt inom en tvåårsperiod.
Produktansvar
Som ett minimum uppfyller alla produkter lagar och förordningar beträffande miljöpåverkan och de genomgår säkerhetstester före leverans. Alla produkter och all service från Atlas Copco levereras dessutom med relevant produkt-, service- och säkerhetsinformation. Kraven enligt Gruppens rutiner för produkt- och serviceinformation samt märkning omfattar aspekter såsom inköp av komponenter, potentiellt skadliga ämnen, säker hantering och skrotning av produkten. Vid behov ingår även utbildning av kunderna, för att säkerställa en säker produkthantering.
Generellt omfattas endast en begränsad andel av Atlas Copcos produkter av EU-direktivet Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE). Exempelvis omfattas handhållna elektriska verktyg och kontrollinstrument, men däremot inte stora gruvmaskiner och andra kapitalvaror. Atlas Copco har ansvaret för att ta hand om skrotningen av produkter som omfattas av direktivet. Atlas Copco strävar efter att följa lagar och förordningar avseende säkerhet, hälsa och miljö, samt produktinformation och märkning. Inga nya fall av överträdelser av lagar och regler gällande tillhandahållandet av produkter och service har lämnats in under 2014.
Hållbar byggnation
Atlas Copcos mål är att byggnader ska uppföras enligt en hållbar standard såsom LEED. Det gäller såväl nya byggnader som ombyggnationer på mer än 2 000 m2. Hållbara byggnader förväntas leda till minskad miljöpåverkan, minskade underhållskostnader och en förbättrad arbetsmiljö för medarbetare.
Visualisering av miljödata
I Atlas Copcos årsredovisning 2014 förekommer visualiseringar för att underlätta förståelsen av komplexa miljödata. Volymetriska antaganden vad gäller koldioxidutsläpp från transporter, såsom illustrerats på sidan 53, baseras på densiteten av koldioxid vid standardtryck och 15°C: 1.87 kg/m3. Vid denna temperatur och detta tryck skulle gasen uppta en volym om 110.22 miljoner m3, vilket skulle fylla en kub där längden på sidan är 479.4 m. Den relativa höjden på Empire State Building (443 m), Eiffeltornet (324 m) och Frihetsgudinnan (93 m) visas för ytterligare förståelse. Illustrationen utformades med hjälp av ett internt visualiseringsverktyg som utvecklats för Atlas Copco av Carbon Visuals.
Omvandlingen av verksamhetens energiförbrukning till motsvarigheten för hushåll, såsom illustrerats på sidan 52, baseras på den genomsnittliga elförbrukningen per hushåll med elförsörjning under 2011 (källa: Enerdata via World Energy Council). Antaganden för produktrelaterad visualisering förklaras i hållbarhetsnot 10.
4. Säkerhet och hälsa
Säkerhet är ett prioriterat område för Atlas Copco och under 2014 har antalet olyckor minskat till 389 (415). Minskningen beror främst på ett minskat antal rapporterade olyckor från verksamheten i Afrika och Mellanöstern. Verksamheten i Nordamerika redovisade också en liten minskning. Majoriteten av de rapporterade olyckorna skedde i Europa, men antalet skilde sig inte väsentligt jämfört med året innan. Ett ökat antal olyckor rapporterades däremot ifrån Asien/Australien och Sydamerika. Det relativa antalet olyckor minskade till 4.7 (5.4) per en miljon arbetade timmar.
Antalet incidenter ökade till 1 713 (1 620), men det relativa antalet var fortsatt stabilt på 20.8 (21.0) per en miljon arbetade timmar. Verksamheten i Europa och Sydamerika visade på ett ökat antal incidenter, medan samtliga övriga regioner rapporterade en liten minskning.
| Geografisk fördelning av incidenter och olyckor, % |
Arbets relaterade incidenter |
Arbets relaterade olyckor |
|---|---|---|
| Nordamerika | 13 | 10 |
| Sydamerika | 5 | 11 |
| Europa | 72 | 56 |
| Afrika/Mellanöstern | 2 | 5 |
| Asien/Australien | 8 | 18 |
| Totalt | 100 | 100 |
5. Affärspartner
| Affärspartner | Roll i värdekedjan |
Huvudansvariga för riskhantering och efterlevnad |
|---|---|---|
| Leverantörer, underleverantörer |
Tillhandahåller nyckelkomponenter samt tillverkningstjänster |
Inköpsråd |
| Samriskbolag | Delägda bolag med kompletterande produkter och service |
Juristavdelning och lokala chefer |
| Agenter, distributörer |
Säljer och distribuerar produkter till kunder för Atlas Copcos räkning |
Marknadsföringsråd |
Process för utvärdering av leverantörskedjan: Leverantörer utvärderas under och efter att de valts ut av produktbolagen, främst av personalen på inköpsfunktionen. Intern utbildning i genomförande av leverantörsutvärderingar finns i Gruppens databas The Way We Do Things.
Leverantörsutvärderingen omfattar:
- Affärspartners styrning, etik och hållning mot korruption
- Arbetsförhållanden: motverkande av tvångs- eller barnarbete, avskaffande av diskriminering, skyddande av medarbetarnas hälsa och säkerhet, rätt till kollektiva förhandlingar
- Miljömässigt resultat: hantering av avfall, begränsning av utsläpp, minskad användning av naturresurser
- Mänskliga rättigheter, ansvarsfulla inköp och respekt för mänskliga rättigheter inom verksamheten
I vissa fall skickas checklistor för självutvärdering till leverantörer och utvärderingar genomförs på plats antingen med jämna mellanrum eller när det bedöms vara nödvändigt. Dessa resulterar i en rapport med konkreta förslag i form av en åtgärdsplan eller till förbättringar som följs upp vid en avtalad tidpunkt. Atlas Copco kan erbjuda erfarenheter och kunnande till leverantörer som behöver stöd för att klara att uppfylla de minimikrav som anges i checklistans tio kriterier. Leverantörer som inte uppfyller kriterier med röd flagg (såsom nolltolerans mot korruption) eller som inte visar vilja att förbättra sig underkänns. Leverantörsutvärderingar som gäller säkerhet, hälsa, sociala och miljöaspekter inklusive objektiva faktorer såsom kvalitet och finansiell information genomförs i hela Gruppen.
Definition av betydande leverantörer för rapportering: Alla externa leverantörer av varor och tjänster, direkt och indirekt, med ett inköpsvärde som överstiger en bestämd nivå, baserat på 12 månaders värde från oktober föregående år till september innevarande år. För leverantörer i de högriskländer som anges nedan, fastställs de betydande leverantörerna baserat på en betydligt lägre inköpsnivå (cirka 13% av det bestämda värdet) och redovisas.
Högriskländer: Angola, Bolivia, Kina, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien, Iran, Nigeria, Ryssland, Saudiarabien, Uzbekistan, Zimbabwe. Dessa länder har identifierats ha en förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter baserat på den kartläggning av risker som genomförts av Amnesty International och Transparency International 2011. Anpassningen av definitionen hade resulterat i ett lägre antal betydande leverantörer från och med 2013 jämfört med tidigare år. Under 2014 har antalet betydande leverantörer ökat, främst till följd av förvärv.
| Leverantörers engagemang | 2014 | Mål |
|---|---|---|
| Betydande leverantörer, antal | 4 915 | N/a |
| Leverantörer utvärderade i säkerhet, hälsa, miljö och sociala aspekter 1), % |
24 | N/a |
| Godkända leverantörer (inget behov för uppföljning), % |
89 | N/a |
| Leverantörer godkända med villkor (följs upp), % | 10 | N/a |
| Underkända leverantörer (affärsrelationen avslutad) 2), % |
1 | N/a |
| Leverantörer som tillfrågats om att följa Affärskoden, antal |
4 466 | N/a |
| Betydande leverantörer som åtagit sig att följa Affärskoden, % |
82 | 100 |
1) Utvärderingar eller revisioner genomförs av Atlas Copcos team på plats hos leverantörerna. 2) Leverantörer underkänns exempelvis av skäl kopplade till säkerheten på arbetsplatsen,
skydd för arbetare och för att de inte lever upp till miljölagar. Leverantörer underkänns om de bedöms vara ovilliga att leva upp till Atlas Copcos krav och inte är villiga att genomföra förbättringar. Gruppen har inte några svarta listor över affärspartner.
Farliga substanser
Atlas Copco har förteckningar över substanser som antingen är förbjudna eller bör begränsas i sin användning på grund av den potentiella negativa påverkan på hälsa och miljö. Förbjudna substanser är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Substanser som bör begränsas i sin användning är inte förbjudna, men ska ersättas enligt en plan med hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter. Leverantörers användning av sådana substanser kontrolleras regelbundet och om förbjudna substanser upptäcks måste dessa omedelbart ersättas med godkända alternativ. Förteckningarna revideras regelbundet i enlighet med tillämpliga regelverk, inklusive REACH. Gruppens förteckningar över farliga substanser är publicerade på Atlas Copcos webbplats.
6. Styrning
Atlas Copcos hotline är Gruppens funktion för rapportering av möjliga överträdelser av Affärskoden. Gruppen är positiv till rapportering via hotline då det gör det möjligt att agera på potentiella överträdelser av Affärskoden. Under året har hotline förts ut globalt bland medarbetare och affärspartner.
| Anmälningar om möjliga överträdelser, antal | 2014 |
|---|---|
| Bedrägeri | 6 |
| Arbetsvillkor | 28 |
| Korruption | 8 |
| Diskriminering | 4 |
| Övrigt (personliga, organisatoriska frågor) | 1 |
| Totalt | 47 |
Sex fall är ännu under utredning, av vilka tre relaterar till bedrägeri, ett till korruption, och två till arbetsvillkor eller andra områden. Av fall relaterade till bedrägeri och arbetsvillkor var fem underbyggda och ledde till disciplinära åtgärder såsom uppsägning eller ändrade processer för att förhindra framtida upprepning. De påstådda fallen om diskriminering var inte underbyggda och lades ned efter utredning. Koncernledningen har inte fått kännedom om några andra fall av konkurrenshämmande agerande. Inga böter relaterade till anmälningar via hotline har betalats ut under året.
7. Offentliga riktlinjer
Under 2014 tillsatte Atlas Copco en Vice President EU Governmental and Regulatory Affairs som ska samverka direkt med intressenter i frågor som rör offentliga riktlinjer på koncernnivå. Atlas Copco är medlem i branschorganisationer som Teknikföretagen, Federation for the Technology Industry i Belgien, Compressed Air and Gas Institute i USA, det tyska teknikförbundet och många fler. Sedan 1959 har Atlas Copco varit aktivt engagerat i Pneurop, den europeiska sammanslutningen för tillverkare av kompressorer, vakuumpumpar, tryckluftsutrustning och relaterad utrustning. Pneurop företräder sina medlemmar i europeiska och internationella forum angående harmoniseringen av den tekniska, normativa och legala utvecklingen.
Atlas Copco är medlem i Committee for the European Construction Equipment Industry (CECE) som bland annat arbetar för att minska tekniska hinder och förbättra säkerhetsstandarder samt miljöfrågor inom bygg- och anläggningsutrustning. Företaget deltar även i den pågående utvecklingen av internationella standarder, såsom ISO-kommittén ISO/TC 118 och CEN-kommittén CEN 232.
Atlas Copco-gruppen tar inga politiska ställningstaganden och använder inte Gruppens medel eller tillgångar till att stödja politiska kampanjer eller kandidater, eller bistår politiska strävanden med tjänster. Atlas Copco tar inte emot något väsentligt stöd från den offentliga sektorn.
8 Mänskliga rättigheter
Engagemang för mänskliga rättigheter
Atlas Copcos centrala policy är Affärskoden som uppdaterades 2012 för att stödja FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Atlas Copco har också signerat FN:s Global Compact och engagerat sig i arbetet för tio globalt accepterade principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Atlas Copcos affärskod stöder också internationella arbetsorganisationens, ILO, deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Under 2011 åtog sig Atlas Copco att skydda, respektera och bidra till åtgärder för mänskliga rättigheter som föreslås enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I enlighet med ramverket har Atlas Copco följande:
- Policyengagemang: Affärskoden är Atlas Copcos centrala policydokument, baserat på vilket Atlas Copco har gjort ett uttalande om mänskliga rättigheter. Detta finns tillgängligt på webbplatsen.
- Due diligence kring mänskliga rättigheter: en pågående process för att identifiera, förhindra, motverka och redovisa effekterna på mänskliga rättigheter relaterade till Atlas Copcos verksamhet och affärsrelationer.
- Tillgång till åtgärdande faktorer: Atlas Copcos hotline kan användas för att rapportera möjliga överträdelser av mänskliga rättigheter. I de fall där intressenter eller medarbetare inte är nöjda med de lösningar som ges erbjuder Atlas Copco tillgång till medling vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.
8. Mänskliga rättigheter, fortsättning
Integrera rättigheterna för barn, kvinnor och särskilt utsatta grupper
Atlas Copco strävar efter att vara inkluderande i arbetet med mänskliga rättigheter och säkerställa att rättigheterna för utsatta grupper, som barn eller minoriteter, omfattas av Gruppens policyer och processer. Atlas Copco arbetar för att integrera detta i den bredare strategin för mänskliga rättigheter och bedömer den direkta och indirekta påverkan verksamheten kan ha på berörda grupper.
Atlas Copcos arbete med mänskliga rättigheter
Arbetet med mänskliga rättigheter är en kontinuerlig process av lärande, utveckling och implementering. Atlas Copco strävar efter att arbeta med dessa frågor i de delar av värdekedjan Gruppen kan påverka. Atlas Copco ser inte mänskliga rättigheter som en isolerad fråga, utan som ett område med många kopplingar som kan påverkas genom arbetet med korruption och miljöfrågor i enlighet med Affärskoden. Gruppen strävar efter att arbeta med sitt engagemang för FN:s vägledande principer genom hela värdekedjan, från inköp till HR, försäljning, marknadsföring och andra affärsprocesser. Ytterligare information finns i avsnitten Samhälle, Affärspartner och Medarbetare i denna rapport.
I slutet av 2013 inrättade Atlas Copco en tvärfunktionell kommitté för mänskliga rättigheter och etik som redovisar till en styrgrupp. Medlemmarna i kommittén överlappar delvis med råden för säkerhet, hälsa och miljö, samt kvalitet. I styrgruppen ingår två medlemmar ur koncernledningen. Under 2014 började styrgruppen arbeta med frågor kring utbildning, konsekvensanalys och åtgärdspunkter som rör införandet av FN:s vägledande principer.
Sammanställning av åtgärdspunkter från föregående år
I föregående års årsredovisning anger Atlas Copco ett flertal åtgärdspunkter som adresserades under 2014. Koncernledningen godkände riktlinjerna för konfliktdrabbade regioner och dessa spreds till organisationen genom Gruppens centrala databas, The Way We Do Things. Koncernen har vidtagit åtgärder för att säkerställa att ingen framtida försäljning sker till projekt som kan medföra att Gruppen blir medskyldig till brott mot folkrätten, med särskilt fokus på ockuperade områden eller territorier utan självstyre.
Atlas Copco har engagerat sig i samarbeten mellan offentlig sektor och näringsliv på lokal nivå och koncernnivå, för att stödja införandet av FN:s vägledande principer och öka respekten för mänskliga rättigheter. Under 2014 blev Atlas Copco medlem i Swedish Leadership for Sustainable Development, ett nätverk som samordnas av Sida, för att stärka arbetet med miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Gruppen har även deltagit i branschdialoger för att utbyta goda erfarenheter och verktyg för implementering, och dela med sig av lärdomar från lanseringen av Gruppens strategi för mänskliga rättigheter i verksamheten.
Atlas Copco fortsätter dialogen med EIRIS Conflict Risk Network, kring indirekt försäljning till Sudan och klassificeras som "Substantial action". Detta innebär att investerare som följer den riktade lagstiftningen för verksamheter i Sudan inte behöver vidta åtgärder för avyttring. Gruppen kommer att fortsätta sina humanitära projekt i Sudan inom ramen för Vatten åt Alla.
Konfliktmineraler
Atlas Copco är leverantör till kunder som måste redovisa enligt Dodd Frank Act, avsnitt 1502 i USA. Under 2014 fortsatte alla affärsområden att arbeta med den standardmall som utvecklats i ett samarbete mellan Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) och Global e-Sustainability Initiative (GeSI) i syfte att kartlägga de mineraler och inköpsprocesser som används av direkta leverantörer (tier 1). För att säkerställa kvaliteten på engagemanget från leverantörerna och due diligence, har Atlas Copco inte adderat ytterligare nivåer av leverantörer i kartläggningen under 2014.
| FRÅGOR | AKTIVITETER UNDER 2014 | PLANERAT FÖR 2015 |
|---|---|---|
| Potentiella frågor kring mänskliga rättigheter i värdekedjan vid ett dammbygge i Colombia |
Hållbarhetsverktyg för kunder används för att bedöma risker och påverkan |
Fortsätta att följa upp situationen och framstegen i den lokala åtgärdsplanen |
| Åtgärdsplan utvecklad med lokala chefer för arbete med branschkollegor, och genom bilaterala samarbeten med regeringar och frivilligorganisationer |
Fortsätta lanseringen av utbildningen i mänskliga rättigheter i Latinamerika. Utbildningen är översatt till spanska. |
|
| Resultat från undersökningar och åtgärdsplaner presenterades vid den årliga intressentdialogen vid huvudkontoret i Stockholm |
Använda resultaten och lärdomarna från detta fall för att införa Atlas Copcos metod på andra komplexa marknader |
|
| Potentiell distribution (indirekt försäljning) av Atlas Copcos produkter i konfliktregioner, specifikt Myanmar* |
Dialog inledd med EIRIS Conflict Risk Network gällande distribution av produkter i Myanmar, som ledde till slutsatsen att Atlas Copco klassificerats som "Lower Intermediate Risk" |
Förbättrad due diligence inom mänskliga rättigheter i Myanmar har planerats för andra kvartalet 2015 |
9. Skatter
Atlas Copco strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare, som tar hänsyn till lagarna i de länder där företaget är verksamt. Gruppen inser att skatter spelar en viktig roll i att främja den ekonomiska utvecklingen, och anser det också av yttersta vikt att bekämpa korruption och att stödja god affärssed för att skapa största möjliga värde i samhället. Atlas Copco följer alla tillämpliga lagar och styrs alltid av relevanta internationella standarder, främst OECD:s och FN:s riktlinjer. Atlas Copco tror på god företagspraxis när det gäller hantering av skatter, och på att skapa en balans när det gäller intresset av exempelvis kunder, investerare, myndigheter och samhällen i länder där Gruppen är verksam. Se not 9 i koncernredovisningen för information om betalda skatter, redovisat enligt internationella redovisningsprinciper.
Uttalande om redovisning av skatt per land
Atlas Copco har fört en dialog med investerare, frivilligorganisationer och andra företag när det gäller att lämna ut uppgifter om betald skatt per land. Det finns för närvarande ingen internationell standard för redovisning av skatter per land och därför är uppgifterna inte jämförbara mellan bolag. Atlas Copco motsätter sig inte att redovisa skatt per land om riktlinjerna utökas till att omfatta samtliga företag i branschen så att uppgifterna är jämförbara och kan analyseras rättvist.
Närvaro i länder klassade som skatteparadis
Atlas Copco har bolag i fler än 90 länder. En del av bolagen finns i länder som kan klassas som skatteparadis, exempelvis Panama. Anledningen till närvaron i dessa länder är att Gruppen har kunder där som arbetar med pågående projekt, såsom att utvidga Panamakanalen.
10. Kunders energieffektivitet
Ökad försäljning med hjälp av energieffektiva produkter
Atlas Copco har som mål för hela koncernen att öka kunders energieffektivitet med 20% fram till 2020. Varje division inom varje affärsområde utvecklar produktlinjer för att möta ambitionen och på så vis öka försäljningen samtidigt som miljöpåverkan minskar.
| Produktgrupp | Enhet | 2010 | 2014 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ovanjordsriggar | g diesel/m3 brutet berg |
65.2 | 54.4 | –17 | |
| Elektriska mutterdragare | kWh/år | 309 | 296 | –4 | |
| VSD FF-kompressorer | MWh/år | 77 | 62 | –19 | |
| XAHS186 portabla kompressorer |
barliter/g bränsle |
298 | 385 | –29 |
Energieffektiviteten för ovanjordsriggar, som inkluderar hela sortimentet med hydrauliska ovanjordsriggar, förbättrades med 17%. Inom denna produktgrupp som lanserats av affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik visade topphammarriggarna, SmartROC T35 och SmartROC T40, en förbättring med 48%. Ovanjordsriggarna har uppgraderats med Tier IV-motorer, vilket har förbättrat energieffektiviteten. Topphammarriggarna har dessutom modifierats för att rikta energin till pumpar och motorer endast när de används. Beräkningen av energieffektivitet baseras på den uppskattade typiska energiförbrukningen för respektive produkt som ingår i produktgruppen. Uppskattningarna baseras på resultat från utförda fälttester. Siffrorna för energieffektivitet samlas in via ett system som överför all relevant data kring utrustningen elektroniskt för korrekt och tillförlitlig analys. Den förbättrade energieffektiviteten är det genomsnittliga värdet för energieffektivitet för de produkter som sålts under 2010 och 2014.
Elektriska mutterdragare utgör en betydande andel av affärsområdet Industritekniks portfölj. Denna produktgrupp inkluderar elektriska åtdragningsverktyg såsom EME 80-20J som används inom fordonstillverkning. Under 2014 har affärsområdet utvecklat en programvara som möjliggör för flera batteridrivna verktyg att anslutas till en enda styrenhet, vilket har minskat energiförbrukningen och inköpskostnaden. För miljön innebär det lägre koldioxidutsläpp och lägre användning av råmaterial. För beräkningen av energieffektivitet har ett antal verktyg valts ut som representerar hela skalan av momentverktyg. Energiförbrukningen för varje verktyg baseras på ett bestämt arbetsscenario. Siffran för energieffektivitet som redovisas är det vägda genomsnittet av energiförbrukningen och det antal produkter som sålts under 2010 och 2014.
Data för produktgruppen kompressorer med varvtalsstyrning samlades också in direkt från utrustningen då den användes. Utvecklingen av energieffektiviteten omfattar kompressorerna GA 26 VSD FF och GA 15 VSD+.
Serien portabla kompressorer XAHS186 ger betydande energibesparingar och har lägre utsläpp då den uppfyller kraven Stage IIIB för motorer. Under utvecklingsfasen har belastningsanalyser vid typiska tillämpningar gjort det möjligt för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik att komma fram till den bästa kombinationen av designparametrar, en ny motor med katalysator och partikelfilter, och effektiviteten hos Atlas Copcos kompressorelement. Sammantaget har detta möjliggjort en lägre bränsleförbrukning hos kompressorn från 18.4 till 14.8 kg/timme vid 75% belastning, den normala belastningen vid typisk tillämpning.
Visualisering av produkters energieffektivitet
Caset om kompressorer med varvtalsstyrning som presenteras på sidorna 1, 4 och 42 baseras på den totala försäljningen de senaste 20 åren för såväl VSD- som VSD+ kompressorer, med en genomsnittlig storlek på 26 kW. Kompressorerna antas vara i bruk mer än 3 000 timmar per år och energibesparingarna är i förhållande till kompressorer utan varvtalsstyrning. Beräkningarna av energibesparingarna har visualiserats med hjälp av den amerikanska naturskyddsföreningens kalkylator för växthusgasekvivalenter (www.epa.gov/cleanenergy/energy-resources/calculator.html ). Kalkylatorns jämförelser med årliga utsläpp av växthusgaser från bilar och hushåll har använts för att illustrera caset.
REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV ATLAS COPCO AB:S HÅLLBARHETSREDOVISNING
Till Atlas Copco AB
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Atlas Copco AB att översiktligt granska Atlas Copco AB:s hållbarhetsredovisning för år 2014. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 126.
Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 126 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Nacka den 6 mars 2015 Deloitte AB
Jan Berntsson Didrik Roos Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
FEM ÅR I SAMMANDRAG
| MSEK | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | Genomsnittlig tillväxt, fem år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång, intäkter och resultat | ||||||
| Orderingång | 75 178 | 86 955 | 90 570 | 81 290 | 93 873 | 9.9% |
| Intäkter | 69 875 | 81 203 | 90 533 | 83 888 | 93 721 | 8.0% |
| Förändring, organiskt från volym och pris, % | 12 | 22 | 9 | –4 | –2 | |
| EBITDA | 16 413 | 20 082 | 21 930 | 19 759 | 20 724 | 12.4% |
| EBITDA marginal, % | 23.5 | 24.7 | 24.2 | 23.6 | 22.1 | |
| Rörelseresultat | 13 915 | 17 560 | 19 266 | 17 056 | 17 015 | 13.4% |
| Rörelsemarginal, % | 19.9 | 21.6 | 21.3 | 20.3 | 18.2 | |
| Räntenetto | –423 | –506 | –658 | –730 | -699 | |
| Resultat före skatt | 13 495 | 17 276 | 18 562 | 16 266 | 16 091 | 14.2% |
| Vinstmarginal, % | 19.3 | 21.3 | 20.5 | 19.4 | 17.2 | |
| Årets resultat | 9 944 | 12 988 | 13 933 | 12 082 | 12 175 | 14.2% |
| Anställda | ||||||
| Medelantal anställda | 31 214 | 35 131 | 39 113 | 40 159 | 43 645 | |
| Intäkter per anställd, KSEK | 2 239 | 2 311 | 2 315 | 2 089 | 2 147 | |
| Kassaflöde | ||||||
| Kassamässigt rörelseöverskott | 16 673 | 19 906 | 21 583 | 19 205 | 20 426 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 12 555 | 14 536 | 15 819 | 13 426 | 15 634 | |
| Förändring i rörelsekapital | –1 730 | –6 115 | –1 366 | –538 | 2 056 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2 818 | –4 335 | –2 732 | –4 472 | –10 565 | |
| Bruttoinvesteringar i övriga materiella anläggningstillgångar | –868 | –1 728 | –1 672 | –1 255 | –1 548 | |
| Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner | –825 | –1 332 | –1 299 | –1 456 | –1 719 | |
| Nettoinvesteringar i hyresmaskiner | –345 | –788 | –749 | –1 021 | –1 303 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –4 740 | –12 735 | –4 204 | –2 535 | –14 358 | |
| varav utbetald utdelning 1) Operativt kassaflöde |
–3 650 9 698 |
–10 920 6 292 |
–6 070 12 286 |
–6 669 9 888 |
–6 682 13 869 |
|
| Finansiell ställning och avkastning | ||||||
| Balansomslutning | 71 622 | 75 109 | 80 794 | 87 891 | 105 281 | |
| Kapitalomsättningshastighet | 1.02 | 1.14 | 1.15 | 0.98 | 0.98 | |
| Sysselsatt kapital | 50 006 | 49 086 | 54 354 | 62 683 | 70 953 | |
| Omsättningshastighet, sysselsatt kapital, ggr | 1.40 | 1.65 | 1.67 | 1.34 | 1.32 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 28.6 | 37.2 | 35.9 | 27.8 | 24.3 | |
| Skuldsättningsgrad | 5 510 | 14 194 | 9 262 | 7 504 | 15 428 | |
| Nettoskuld/EBITDA | 0.34 | 0.71 | 0.42 | 0.38 | 0.74 | |
| Räntetäckningsgrad | 18.1 | 18.9 | 20.3 | 14.9 | 11.3 | |
| Eget kapital | 29 321 | 28 839 | 34 185 | 39 794 | 50 753 | |
| Skuldsättningsgrad, % | 18.8 | 49.2 | 27.1 | 18.9 | 30.4 | |
| Soliditet, % | 40.9 | 38.4 | 42.3 | 45.3 | 48.2 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 37.6 | 47.6 | 45.5 | 33.6 | 28.1 | |
| Nyckeltal per aktie | ||||||
| Resultat förre utspädning/resultat efter utspädning, SEK | 8.16 / 8.15 | 10.68 / 10.62 | 11.47 / 11.44 | 9.95 / 9.92 | 10.01 / 9.99 | 14.3% |
| Utdelning, SEK | 4.00 | 5.00 | 5.50 | 5.50 | 6.00 2) | 14.9% |
| Utdelning i % av resultat före utspädning | 49.0% | 46.8% | 48.0% | 55.3% | 59.9% | |
| Direktavkastning, % | 3.3% | 3.4% | 3.1% | 3.1% | 2.7% | |
| Inlösen av aktier, SEK | 5.00 | – | – | – | 6.00 2) | |
| Operativt kassaflöde, SEK | 7.98 | 5.18 | 10.12 | 8.15 | 11.41 | |
| Eget kapital, SEK | 24 | 24 | 28 | 33 | 42 | |
| Börskurs, 31 december, A-aktien / B-aktien, SEK | 169.7 / 152.1 | 148.0 / 130.8 | 178.3 / 158.2 | 178.3 / 163.2 | 218.4 / 200.9 | 15.7% / 16.5% |
| Högsta börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 174.0 / 156.2 | 178.5 / 161.2 | 180.9 / 160.3 | 194.1 / 176.4 | 222.6 / 204.3 | |
| Lägsta börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 95.3 / 86.2 | 112.3 / 99.2 | 134.4 / 118.6 | 154.3 / 136.2 | 169.6 / 155.9 | |
| Genomsnittlig börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 122.6 / 111.0 | 150.4 / 134.7 | 158.6 / 141.1 | 179.0 / 160.6 | 196.4 / 181.1 | |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner | 1 215.9 | 1 214.3 | 1 213.8 | 1 212.8 | 1 215.6 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner | 1 217.3 | 1 217.3 | 1 215.6 | 1 214.4 | 1 216.6 | |
| Antal aktieägare den 31 december | 69 275 | 71 379 | 69 272 | 72 738 | 70 914 | |
| Börsvärde 31 december, MSEK | 201 797 | 175 271 | 211 397 | 213 348 | 261 719 | 16.0% |
| Genomsnittlig daglig handelsvolym i A- och B-aktien, totalt | 9 950 630 | 11 005 232 | 9 486 974 | 8 544 643 | 8 599 058 | |
| För definitioner, se sidan 124. Nyckeltal finns också publicerade på www.atlascopco.se/ir. |
1) Inklusive inlösen 2011.
2) Styrelsens förslag.
VI STÅR FÖR HÅLLBAR PRODUKTIVITET
Vi tar ansvar gentemot kunderna, miljön och människorna omkring oss. Vi skapar varaktiga resultat. Det är det vi kallar hållbar produktivitet.
Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Telefon: 08 743 80 00 Org.nr: 556014-2720 www.atlascopco.com