AI assistant
Atlas Copco — Annual Report 2013
Mar 13, 2014
2883_10-k_2014-03-13_2b8d77be-4871-4f9a-b48d-800e11c8b7ba.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Atlas copco Årsredovisning 2013
Atlas Copco åstadkom ett bra resultat i ett blandat affärsklimat
Om årsredovisningen
Atlas Copco tror på att leverera innovativa produkter, pålitlig service och lönsam tillväxt och att samtidigt vara en ansvarsfull samhällsmedborgare. Årsredovisningen speglar Atlas Copcos mål att skapa hållbar, lönsam utveckling och integrerar ekonomisk, hållbarhets- och bolagsstyrningsinformation för att beskriva Atlas Copco på ett övergripande och sammanhängande sätt.
Årsredovisningen är indelad i två delar för enkel navigering.
"Det här är Atlas Copco" innehåller relevant information om Atlas Copcos vision, uppdrag, strategi, struktur och styrning, hur vi gör affärer och långsiktiga resultat.
"året i sammandrag" beskriver Atlas Copcos prestationer och resultat under året.
| Atlas Copco-gruppen | Omslagets insida |
|---|---|
| Sammanfattning av resultat 2013 | 2 |
| VD och koncernchef | 3 |
| Det här är Atlas Copco | 6 |
| Vision, uppdrag, strategi och värderingar | 6 |
| Mål för hållbar, lönsam utveckling | 8 |
| Medarbetare, processer, struktur och styrning | 9 |
| Så här gör vi affärer | 10 |
| Skapar värde för alla intressenter | 12 |
| året i sammandrag | 14 |
| Förvaltningsberättelse | 14 |
| Marknadsöversikt och efterfrågeutveckling | 14 |
| Viktiga händelser | 15 |
| Ekonomisk översikt och analys | 15 |
| Moderbolaget | 19 |
| Kompressorteknik | 20 |
| Industriteknik | 24 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 28 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 32 |
| Risker, riskhantering och möjligheter | 36 |
| Innovativa, hållbara produkter och tjänster | 40 |
| Medarbetare | 44 |
Notera: Beloppen som presenteras är i MSEK om inte annat anges och siffror inom parentes avser föregående år.
Framåtblickande uttalanden: Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Förutom de faktorer som särskilt kommenteras kan det faktiska utfallet i väsentlig grad komma att påverkas av andra faktorer som till exempel konjunktureffekter, valutakurs- och räntefluktuationer, politiska risker, inverkan av konkurrerande produkter och deras prissättning, produktutveckling, kommersiella och tekniska svårigheter, leverantörsstörningar och stora kundförluster.
Atlas Copco AB och dess dotterföretag benämns ibland Atlas Copco-gruppen, Gruppen, koncernen eller Atlas Copco. Även Atlas Copco AB kallas ibland Atlas Copco. Med varje hänvisning till styrelsen menas styrelsen för Atlas Copco AB.
| Affärspartner | 48 |
|---|---|
| Samhälle | 49 |
| Miljö | 52 |
| Atlas Copco-aktien | 54 |
| Koncernens styrning | 56 |
| Finansiella rapporter (Atlas Copco-gruppen) | 67 |
| Noter (Atlas Copco-gruppen) | 71 |
| Finansiella rapporter (Moderbolaget) | 108 |
| Noter (Moderbolaget) | 110 |
| Styrelsens underskrifter | 122 |
| Revisionsberättelse | 123 |
| Finansiella definitioner | 124 |
| Hållbarhetsnoter (Atlas Copco-gruppen) | 125 |
| Revisors rapport över översiktlig granskning av | |
| Atlas Copco AB:s hållbarhetsredovisning | 132 |
| Fem år i sammandrag | 133 |
Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen finns på sidorna 14–47 och 56–122. Bolagsstyrningsrapporten som granskats av revisorerna finns på sidorna 56–65.
Hållbarhetsinformation som har granskats översiktligt av revisorerna finns på sidorna 10–13, 48–53 och 125–132.
Kontaktinformation:
Investerarrelationer:
Mattias Olsson, chef investerarrelationer [email protected]
Media:
Ola Kinnander, presschef [email protected]
Hållbarhet:
Mala Chakraborti, chef för ansvarsfullt företagande [email protected]
Atlas Copco-gruppen
Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder. Under 2013 hade Atlas Copco en omsättning på 84 miljarder kronor och fler än 40 000 anställda.
kompressorteknik
Intäkter 2013 MSEK 33 839
Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder industrikompressorer, vakuumlösningar, gasoch processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, USA, Kina och Indien.
industriteknik
Intäkter 2013 MSEK 9 501
Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och flygindustrierna, industriell tillverkning och underhåll samt inom fordonsservice. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, Frankrike och Japan.
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor ovan och under jord, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.
Bygg- och anläggningsteknik
Intäkter 2013 MSEK 12 257
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalteringsoch kompakteringsutrustning. Affärsområdet erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning och tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbeten, olja och gas, energi, borrning och vägbyggen. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, Sverige, USA, Kina, Indien och Brasilien.
att investera i marknadsnärvaro, produktutveckling och service.
de något. Serviceverksamheten och förbrukningsvaror gick däremot fortsatt bra. Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning genomfördes. Affärsområdet gjorde tre förvärv.
och antalet anställda inom försäljning, service, samt forskning och utveckling ökade.
vi står för hållbar produktivitet
sidan 44
ökade kundbesparingar
Atlas Copco vidareutvecklade innovationen inom kompressorer med varvtalsstyrning och ökade de genomsnittliga kundbesparingarna från 25% till 50%.
sidorna 21 och 41
MSEK 6 950 under 2013.
cirka 3 400 medarbetare och intäkter på
sidan 21
Turbomolekulär pump för avancerade vakuumtillämpningar
omfattande sortiment
Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet av industriverktyg och monteringssystem på marknaden.
sidan 24
Läs mer på www.atlascopco.com
Sammanfattning av Resultat 2013
| Ekonomi | Enhet | Mål | 2013 | 2012 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | MSEK | 81 290 | 90 570 | –10 | ||
| Intäkter | MSEK | 8% tillväxt | 83 888 | 90 533 | –7 | |
| EBITDA | MSEK | 19 759 | 21 930 | –10 | ||
| Rörelseresultat | MSEK | 17 056 | 19 266 | –11 | ||
| – i procent av intäkterna | % | 20.3 | 21.3 | |||
| Resultat före skatt | MSEK | 16 266 | 18 562 | –12 | ||
| – i procent av intäkterna | % | 19.4 | 20.5 | |||
| Årets resultat | MSEK | 12 082 | 13 933 | –13 | ||
| Resultat per aktie före utspädning | SEK | 9.95 | 11.47 | |||
| Resultat per aktie efter utspädning | SEK | 9.92 | 11.44 | |||
| Utdelning per aktie | SEK | Cirka 50% av resultat per aktie |
5.501) | 5.50 | 0 | |
| Eget kapital per aktie | SEK | 33 | 28 | |||
| Operativt kassaflöde | MSEK | 9 931 | 12 286 | –19 | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | Fortsatt hög | 27.8 | 35.9 | ||
| Avkastning på eget kapital | % | 33.6 | 45.5 | |||
| Miljö | Enhet | Mål | 2013 | 2012 | Förändring | |
| CO2-utsläpp | '000 ton | 309 | 332 | –23 | ||
| – från verksamheten (Scope 1+2) | '000 ton | –20%/KSV | 109 | 105 | +4 | |
| – från transporter (Scope 3) | '000 ton | –20%/KSV | 200 | 227 | –27 | |
| Vattenförbrukning | '000 m3 | +/–0 m3/KSV | 714 | 623 | +91 | |
| Andel återanvänt eller återvunnet avfall | % | 100 | 93 | 92 | +1 | |
| Hållbar byggnation | antal | Öka | 4 | 4 | 0 | |
| ISO 14001 miljöledningssystem | % av kostnad för sålda varor |
100 | 97 | 94 | +3 | |
| Medarbetare, Hälsa och Säkerhet |
Enhet | Mål | 2013 | 2012 | Förändring | |
| Medelantal anställda | antal | 40 159 | 39 113 | +1 046 | ||
| Kompetensutveckling | timmar/anställd | 40 | 42 | –2 | ||
| Årliga utvecklingssamtal | % | 100 | 82 | 83 | –1 | |
| Intern rörlighet | % | Uppmuntra | 7.7 | 8.2 | –0.5 | |
| Andel kvinnor av anställda | % | Öka | 16.8 | 16.9 | –0.1 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mångfald i nationalitet bland de högsta cheferna | antal | Öka | 52 | 49 | +3 | |
| Sjukfrånvaro | % | <2.5 | 2.0 | 2.1 | –0.1 | |
| Olyckor | antal/en miljon timmar | 0 | 5.4 | 5.4 | 0 | |
| Dödsfall | antal | 0 | 0 | 3 | –3 | |
| OHSAS 18001 system för hälsa och säkerhet | % av kostnad för sålda varor |
100 | 89 | 72 | +17 |
| styrning | Enhet | Mål | 2013 | 2012 | Förändring | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Rapportering till hotline | antal | Uppmuntra | 47 | 39 | +8 | |
| Betydande leverantörers engagemang i Affärskoden 2) | % | 100 | 72 | N/a | – |
Positiv trend/målet uppnått Neutral Negativ trend/målet inte uppnått
1) Enligt styrelsens förslag.
2) Se hållbarhetsnot 6.
En sammanställning av Gruppens mål finns på sidan 8.
hållbar tillväxt byggd på fem pelare
Atlas Copco åstadkom ett bra resultat under 2013 i ett blandat affärsklimat. Vi fortsatte arbetet för att nå våra mål för hållbar, lönsam utveckling. De är att vara First in mind—First in choice ® för nuvarande och potentiella kunder, att utveckla innovativa produkter, erbjuda utmärkt service, och att förbättra kundernas energieffektivitet.
Vi är övertygade om att Atlas Copco kommer att fortsätta dra långsiktig nytta av de globala megatrenderna, trots en avvaktande marknad. Dessa trender är: industrins efterfrågan på energieffektivitet och produktivitet, där våra produkter och tjänster har en nyckelroll; urbaniseringen, som kräver investeringar i infrastruktur och mineraler; och behovet av investeringar i expansiva regioner som Asien och Afrika.
Summering av 2013
Vår serviceverksamhet utvecklades väl under 2013 och fortsatte att växa i betydelse. Det var också ett bra år för vår industriverksamhet med stabil efterfrågan på verktyg, monteringssystem, kompressorer och bygg- och anläggningsutrustning. Den svaga punkten var efterfrågan för gruvutrustning då den globala gruvindustrin försvagades märkbart. Det gjorde att det blev ett besvärligt år för ett av våra fyra affärsområden, och det var också den huvudsakliga orsaken till att den totala orderingången för Gruppen minskade med 7% organiskt.
Förra året firade Atlas Copco 140 år. När vi ser tillbaka på vår fantastiska historia kan vi konstatera att grunden för vår framgång alltid har varit densamma: att finnas nära kunderna, vara innovativa, erbjuda professionell service, driva en effektiv verksamhet och attrahera och utveckla kompetenta medarbetare. Låt oss titta närmare på vad Atlas Copco har gjort under året för att stärka oss inom ramen för dessa grundpelare för en hållbar, lönsam tillväxt.
Närvaro är grundläggande
För oss själva är vi ett Atlas Copco, men vår omvärld möter oss i många olika skepnader genom våra varumärken. Kunder runt om i världen känner våra kompressorer som Ceccato eller Quincy, våra verktyg som Chicago Pneumatic eller Desoutter, och vår anläggnings- och gruvutrustning som Shenyang – för att nämna ett fåtal av
våra varumärken. Vi finns nära befintliga och potentiella kunder, antingen direkt som Atlas Copco eller indirekt genom våra varumärken. Att vi tillsammans kan erbjuda kunderna olika värdeerbjudanden är en stor tillgång.
Vi fortsatte att utöka vår närvaro under 2013, genom expansionen västerut i Kina, genom att utöka vår närvaro i Ryssland, och utöka säljkåren i USA. Atlas Copco har kunder i 182 länder och egen verksamhet i hälften av dessa. Vi stärker vår verksamhet inte bara på nyckelmarknader som Kina, men även på allt viktigare marknader som Indonesien, Vietnam, Mocambique, Angola och Algeriet. Bygg- och anläggningsteknik fortsatte att etablera säljorganisationer, dedikerade för affärsområdet, runt om i världen, exempelvis i Brasilien och Österrike. Denna ökade fokusering stärker effektiviteten och förbättrar kundernas upplevelse av oss.
Närvaro handlar också om att finnas i rätt marknadssegment. Atlas Copco expanderar sitt produkt- och serviceerbjudande både organiskt och genom förvärv. I januari 2014 slutförde vi förvärvet av Edwards Group, en global ledare inom vakuumlösningar – en teknologi som har mycket gemensamt med våra kompressorer. Förvärvet kommer att ge oss tillgång till ännu mer teknisk kunskap och möjliggöra mer omfattande lösningar till tillverkningsindustrin. Atlas Copco förvärvade elva bolag under 2013. Ett exempel på hur dessa hjälper oss att bredda vår marknadsnärvaro är Synatec, som levererar produkter och lösningar för att förbättra verkstadsföretags arbetsflöden, såväl som datainsamling och analys.
Ökar kundvärdet
Innovationer har varit grunden för Atlas Copcos verksamhet sedan starten 1873, och innovationskraften inom företaget är fortsatt mycket stark. Vi lanserar kontinuerligt nya produkter som är mer produktiva, energieffektiva, säkra och ergonomiska. En innovation som lanserades under 2013 är den banbrytande GA VSD+ kompressorn, som halverar energiförbrukningen jämfört med traditionella kompressorer och som sätter en ny industristandard för effektivitet. En ny serie elektriska lastmaskiner och truckar för underjordsbruk kommer att minska utsläppen från gruvindustrin och hjälpa kunderna att bli mer produktiva. Energieffektivet och lägre koldioxidutsläpp är något som efterfrågas världen över, och det kan vi erbjuda. Innovationer kan förstås handla om många olika saker, inklusive design. Det blev tydligt förra året då Atlas Copco belönades med produktdesignpriset Red Dot för en mycket produktiv och ergonomisk elektrisk mutterdragare.
Som ett bevis på vår innovationskultur har vi cirka 3 400 aktiva patent världen över, motsvarande cirka 900 uppfinningar. Forbes magasin inkluderade återigen Atlas Copco på sin lista över världens 100 mest innovativa företag. Men vi kan självklart aldrig ta positionen som ledande innovatör för given. Omvärlden är i ständig förändring och vi måste arbeta hårt för att ligga i framkant. Vi fortsätter därför att investera i produktutveckling och i att öka kunskapen hos våra ingenjörer och andra som har en nyckelroll inom området.
Gruppens John Munck-pris, för tekniska framsteg, tilldelades under 2013 utvecklarna av en innovativ skruvåtdragningslösning för elektronikindustrin. Den mycket lätta, kompakta och flexibla designen låter tillverkare använda systemet för många olika slags produkter. Den hjälper mobiltelefonindustrin att öka produktiviteten och kvaliteten i sin produktion, och har därmed satt en ny standard.
Ger kunderna trygghet
Atlas Copcos serviceverksamhet har gjort stora framsteg sedan den första dedikerade servicedivisionen etablerades 2008, och efter omorganisationen 2011 då en särskild servicedivision inrättades inom varje affärsområde. Serviceintäkterna fortsatte att öka och utgör nu 43% av omsättningen. För första gången i vår historia har vi nu fler medarbetare inom service än i tillverkningen.
Service handlar om så mycket mer än
"Service låter oss samverka med kunderna"
underhåll av maskiner och försäljning av reservdelar. Det spelar en viktig roll i att hjälpa kunderna att bli mer produktiva. Som ett exempel lanserade vi under 2013 ett dataövervakningssystem för kompressorer som gör det möjligt att mäta utrustningens prestanda på distans och se exakt när de är i behov av underhåll. Verktyget, som kallas SMARTLink, ger kunderna kontroll, och låter dem fokusera på sin verksamhet i stället för på sina kompressorer.
Eftersom arbetet med service låter oss samverka med kunderna får vi värdefull inblick i deras behov. Det ger i sin tur nya idéer till innovativa produkter.
Det finns alltid ett bättre sätt
Atlas Copco arbetar ständigt för att hitta smartare sätt att bedriva verksamheten, väl medvetna om att det alltid går att göra saker bättre. Genom att göra monteringen mer flexibel och effektiv kan vi korta leveranstiden till kunderna samtidigt som vi gör den mer tillförlitlig. Vi öppnade två toppmoderna kompressorfabriker i Kina och Indien som arbetar enligt metoden "lean production", vilket handlar om att finna vägar för att ständigt förbättra verksamheten. Det stämmer väl överens med vår strategi att vara en kapitallätt och flexibel organisation. Vi moderniserar också våra säljkontor så att vi ska kunna ge våra kunder en ännu bättre upplevelse.
För att förbli en effektiv organisation måste vi anpassa vår kostnadskostym. Förra året fick affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erfara detta då vi tyvärr var tvungna att minska personalstyrkan på grund av ett mycket krävande affärsklimat.
Operativ effektivitet handlar också om att se till att våra medarbetare har en säker arbetsmiljö. Atlas Copco strävar efter att antalet arbetsrelaterade olyckor ska vara noll och att våra medarbetare ska vara friska och må bra. Atlas Copco har åtagit sig att följa FN:s Global Compact, ett policyinitiativ för företag som är engagerade i att anpassa sina verksamheter och strategier efter tio globalt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbete, miljö och anti-korruption. Det är delvis tack vare vårt arbete på detta område som vi blivit erkända som ett av de mest hållbara företagen i världen. Än en gång var vi med i Dow Jones Sustainabilityindex och på den årliga Global 100-listan, som rankar företag som visar att de kan öka produktiviteten samtidigt som de förbrukar mindre resurser.
Snabbare kompetensutveckling
Våra medarbetare är förutsättningen för närvaro, innovationer, service och operativ effektivitet. Det handlar om att attrahera, rekrytera och utveckla kompetenta medarbetare, och att ha en arbetsplats med mångfald när det gäller kön, ålder och nationalitet. Andelen kvinnliga medarbetare var cirka 17%. Bland de 405 mest seniora cheferna fanns 52 nationaliteter, vilket är resultatet av vår ambition att vara ledande.
Vi utvecklar inte bara våra medarbetares kompetens, vi letar också efter metoder för att göra det mer effektivt. Vi ser det som ett sätt att utveckla kompetens snabbare – det vill säga att korta den tid det tar för medarbetare att klara sina uppgifter. Vi förbereder vår personal för en föränderlig värld, inte minst när det gäller den digitala utvecklingen som påverkar så mycket av det vi gör i våra kontakter med kunderna. I snabbväxande länder är det särskilt viktigt att vi ägnar rätt resurser till att förbättra arbetskraftens kompetens.
Ett exempel på hur vi snabbt utvecklar kompetensen finns i affärsområdet Industriteknik. I Kina pågår ett ledarskapsprogram som omfattar flera nivåer, inklusive coachning, personlig utveckling och en analys av chefens affärsplan. Programmet ska göra ledarna snabbare redo för att hantera efterfrågan på en marknad i snabb tillväxt.
Strävan framåt
Atlas Copco kommer att fortsätta skapa värde genom att bygga vidare på dessa fem pelare för hållbar tillväxt. Vi är rustade för att göra så mycket mer. Vår globala säljkår, närvaro på marknader som växer,
| våra strategiska pelare |
|---|
| närva ro |
| innovation |
| service |
| effe ktivitet |
| medarbetare |
expansiva serviceverksamhet och innovativa produkter kommer att göra att vi förblir konkurrenskraftiga och flexibla. Jag är övertygad om att vi har ett utmärkt läge att dra fördel av alla de spännande möjligheter som vi kommer att möta under 2014 och i framtiden.
Låt mig tacka våra aktieägare, medarbetare, kunder och alla andra som bidrar till Atlas Copcos hållbara utveckling, och särskilt tacka Sune Carlsson som har beslutat att gå vidare efter att under det senaste decenniet framgångsrikt ha tjänat som styrelsens ordförande.
Ronnie Leten VD och koncernchef Stockholm den 30 januari 2014
Det här är Atlas Copco
Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitetslösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kompressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrusning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på produktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi.
Vision och strategi
Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice ® för sina kunder och andra huvudsakliga intressenter, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer. Uppdraget är att uppnå en hållbar, lönsam utveckling. Hållbarhet spelar en central roll i Atlas Copcos vision och det är en viktig del av koncernens uppdrag. En integrerad hållbarhetsstrategi, med stöd av ambitiösa mål, hjälper företaget att leverera ökat värde till alla intressenter på ett sätt som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt. För att uppfylla uppdraget har styrelsen antagit ett antal mål. Strategier och resultat presenteras löpande i denna årsredovisning.
- För ytterligare information om bolagsstyrning, styrelse och koncernledning, se sidorna 56–65.
- För ytterligare information om riskhantering, se sidorna 36–39.
- Detaljerad information om affärsområdena finns på sidorna 20–35.
Våra värderingar och vårt sätt att jobba
Atlas Copco-gruppen förenas och stärks av:
| En gemensam vision och identitet |
Gemensamma varumärken |
Gemensamma resurser och infrastruktur |
Gemensamma processer och goda erfarenheter som samlas i databasen The Way We Do Things |
|---|---|---|---|
| Delade finansiella och personella resurser, och deras fria rörlighet |
Företagskulturen och värderingarna: samverkan, engagemang och innovation |
En gemensam ledarskapsmodell |
Gemensamma leverantörer av tjänster |
MÅL FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM UTVECKLING
| De kundfokuserade målen syftar till att säkerställa ökad marknadsnärvaro, kundnöjdhet och -lojalitet. Atlas Copco |
Mål för produkter, tjänster och lösningar |
First in Mind—First in Choice ®, förstahands valet för kunder och potentiella kunder för alla varumärken |
Öka kundlojaliteten | Öka kundernas energi effektivitet med 20% till år 2020* |
Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster |
|---|---|---|---|---|---|
| levererar energieffektiva, produktiva, säkra och tillförlitliga produkter och lösningar genom innovationer och ständiga förbättringar. |
First in Mind—First in Choice ®, den arbetsgivare som nuvarande och framtida medarbetare väljer först |
Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda |
Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet Uppmuntra till intern rörlighet |
Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda Inga arbetsrelaterade olyckor Sjukfrånvaro under 2.5% |
|
| Verksamhetsmålen fokuserar på personal utveckling, miljöresultat, hälsa och säkerhet, samt på affärsetik |
Verksamhets mål |
Ingen korruption och inga mutor |
Arbeta med affärspartner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder |
Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv |
Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard |
| och integritet. | Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020* |
Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020* |
Behålla vatten förbrukningen på nuvarande nivå |
Återanvända eller återvinna avfall |
|
| De finansiella målen | Årlig försäljningstillväxt | Bibehållen hög avkastning | Alla förvärvade verk | Årlig utdelning på cirka | |
| syftar till att stödja ökat ekonomiskt värdeskapande. |
Finansiella mål |
på 8% över en konjunkturcykel |
på sysselsatt kapital | samheter ska bidra till värdeskapande |
50% av resultat per aktie |
* Från 2010
Skapar värde för alla intressenter
Gruppens mål som infördes 2011 syftar till att kontinuerligt leverera hållbar, lönsam utveckling. Det innebär ett ökat ekonomiskt värdeskapande och samtidigt en positiv inverkan på samhället och miljön och på så vis skapas gemensamma värden. För att uppnå detta har fem strategiska grundpelare definierats som avgörande.
strategiska grundpelare FÖR HÅLLBAR LÖNSAM tillväxt
NÄRVARO
Öka marknadsnärvaron och -penetrationen och utöka produkt- och serviceerbjudandet inom utvalda marknadssegment.
INNOVATION
Investera i forskning och utveckling och kontinuerligt lansera nya produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.
SERVICE
Öka serviceerbjudandet, utföra service på en högre andel av den installerade utrustningen och ge kunderna trygghet.
Effektivitet
Ständigt sträva efter att förbättra verksamhetens resultat med en effektiv och ansvarsfull användning av humankapital, naturresurser och kapital.
Medarbetare
Attrahera, rekrytera och utveckla kompetenta medarbetare och hitta sätt att utveckla deras kompetens snabbare.
Struktur och styrning
Atlas Copcos organisation bygger på principen om decentraliserat ansvar och befogenheter. Atlas Copcos verksamhet är organiserad i fyra affärsområden och består av 22 divisioner. Varje operativ enhet har en styrelse som avspeglar Gruppens operativa struktur. Styrelsen ansvarar för att ge råd och fatta beslut i strategiska och operativa frågor. Den säkerställer också att kontroller och bedömningar görs. Dessutom har varje juridisk enhet en styrelse som fokuserar på regelefterlevnad och som avspeglar den legala strukturen i Gruppen.
MEDARBETARE
Atlas Copcos tillväxt är nära sammankopplad med hur väl Gruppen lyckas med att vara en god arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller kvalificerade och motiverade medarbetare. Den globala verksamheten sköts av ett stort antal bolag och Atlas Copco arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling, att medarbetarna delar med sig av sina kunskaper och med att implementera de grundläggande
värderingarna: samverkan, engagemang och innovation. Alla medarbetare förväntas bidra genom att sträva efter att uppnå sina egna och Gruppens mål. Atlas Copcos definition av gott ledarskap är förmågan att skapa bestående resultat.
Processer
Gruppgemensamma strategier, processer och goda exempel är samlade i databasen The Way We Do Things. Processer som omfattas är bolagsstyrning, säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet, redovisning och affärskontroll, finans, skatt, revision och internkontroll, IT, personal, juridik, kommunikation och varumärkesstrategi, krishantering, administrativa tjänster, försäkrings- och standardiseringsfrågor samt förvärv. Informationen lagras elektroniskt och finns tillgänglig för alla medarbetare. Även om dokumentationen till stor del är självinstruerande utbildas cheferna regelbundet i hur processerna ska implementeras. Oavsett var Atlas Copcos medarbetare är stationerade förväntas de arbeta efter dessa principer och riktlinjer.
Vi står för hållbar produktivitet
Vi tar ansvar gentemot kunderna, miljön och människorna omkring oss. Vi skapar varaktiga resultat. Det är det vi kallar hållbar produktivitet.
Affärsområdena ansvarar för att utveckla sin respektive verksamhet genom att implementera och följa upp strategier och mål för att uppnå en
Styrelsen ansvarar för organisationen och förvaltningen av Gruppen, att löpande bedöma Gruppens finansiella ställning, ekonomiska, legala, sociala och miljömässiga risker och se till att organisationen är utformad för tillfredsställande kontroll. Styrelsen godkänner formellt Affärskoden.
VD och koncernchef är ansvarig för den löpande förvaltningen av Gruppen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Han är ansvarig för att se till att organisationen arbetar för att uppnå målen
Divisionerna är separata operativa enheter, var och en ansvarig för att leverera resultat i linje med de strategier och mål som fastställts av affärsområdet. Varje division har globalt ansvar för ett specifikt produkt- eller serviceerbjudande. En division kan ha ett eller flera produktbolag (enheter som ansvarar för produktutveckling, tillverkning och marknadsföring) och har flera marknadsbolag (enheter som ansvarar för kundkontakter, försäljning och service) som är dedikerade eller som delas med andra divisioner.
hållbar, lönsam utveckling.
för en hållbar, lönsam utveckling.
Varje affärsområde har en servicedivision med globalt ansvar för service av affärsområdets produkter och lösningar.
Gemensamma tjänsteleverantörer – interna eller externa – har etablerats med uppdrag att tillhandahålla tjänster snabbare, till högre kvalitet och till en lägre kostnad, så att divisionerna kan fokusera på sina kärnverksamheter.
Så här gör vi affärer
Atlas Copco kännetecknas av fokuserade verksamheter, en global närvaro med direktförsäljning och -service, en stark, stabil och växande serviceverksamhet, professionella medarbetare och en flexibel tillverkning som binder lite kapital. Atlas Copco står för hållbar produktivitet, vilket innebär att vi gör allt vi kan för skapa varaktiga resultat med en ansvarsfull användning av humankapital, naturresurser och kapital.
Försäljning och service
Kundfokus är en ledstjärna för Atlas Copco. Ambitionen är att ha goda kundrelationer och hjälpa kunderna att öka sin produktivitet på ett hållbart sätt. Försäljning och service sker främst direkt, men kompletteras med andra försäljningskanaler, till exempel genom distributörer, för att maximera marknadsnärvaron. Gruppen har försäljning i fler än 180 länder och cirka 80% av försäljningen sker direkt till slutanvändaren.
Försäljningen av utrustning utförs av ingenjörer med hög kunskap om tillämpningarna och ambitionen är att erbjuda den bästa lösningen för kundens specifika tillämpning. I erbjudandet ingår även service och underhåll som utförs av tekniker. Inom varje affärsområde finns en särskild organisation som ansvarar för service. Ansvaret omfattar utveckling av serviceprodukter, försäljning och marknadsföring, teknisk support samt leverans av service och uppföljning.
Stabil serviceverksamhet
Mer än 40% av intäkterna genereras av service (reservdelar, underhåll, reparationer, förbrukningsvaror, tillbehör och uthyrning). Dessa intäkter är mer stabila än försäljning av utrustning och utgör en stark bas för verksamheten.
Tillverkning och logistik
Tillverkningsfilosofin är att internt konstruera och tillverka de komponenter som
faktorer som driver försäljningen
är kritiska för utrustningens prestanda. För icke-kritiska komponenter utnyttjar Atlas Copco affärspartners kapacitet och kompetens och samarbetar med dem för att kontinuerligt uppnå produkt- och processförbättringar. Ungefär 75% av produktionskostnaden för utrustning utgörs av inköpta komponenter och cirka 25% av internt tillverkade komponenter, monterings- och indirekta kostnader.
Utrustning står för mindre än 60% av intäkterna och Atlas Copco har organiserat sin tillverkning och logistik för att snabbt kunna anpassa sig till förändringar i efterfrågan på utrustning. Tillverkningen av utrustning baseras främst på kundorder och bara viss standardutrustning med höga volymer tillverkas utifrån förväntad efterfrågan.
Monteringen av utrustning utförs till stor del i egna fabriker. Monteringen är vanligtvis effektiv och flödesorienterad och den slutliga produkten levereras normalt sett direkt till slutanvändaren. Organisationen arbetar kontinuerligt med att använda humankapital, naturresurser och kapital mer effektivt.
Innovation
Atlas Copco är övertygad om att det alltid finns ett bättre sätt att göra saker. Innovation och produktutveckling är centralt för Gruppen och alla produkter utformas internt. En viktig aktivitet är att utveckla nya eller förbättrade produkter som ger påtagliga fördelar när det gäller produktivitet, energieffektivitet och/eller livscykelkostnad för kunden och som samtidigt kan tillverkas effektivt. Atlas Copco skyddar tekniska innovationer med patent.
Innovation omfattar också bättre processer för att förbättra flödet och användningen av tillgångar och information. Innovation förbättrar kundnöjdheten och bidrar till att stärka kundrelationer, varumärket, såväl som resultatet. Överkapacitet och ineffektivitet måste alltid ifrågasättas.
Investeringar i anläggningstillgångar och behov av rörelsekapital
Investeringarna i materiella anläggningstillgångar är måttliga och kan anpassas till förändringar i efterfrågan på kort och medellång sikt. De flesta investeringarna relaterar till maskiner för tillverkning av komponenter och produktionsenheter för att tillverka nyckelkomponenter och för montering.
Gruppens behov av rörelsekapital påverkas av att försäljning och service huvudsakligen sker direkt, vilket kräver ett visst mått av lager och kundfordringar, samt av tillverkningsfilosofin. I en förbättrad konjunktur med högre volymer behövs mer rörelsekapital. Om konjunkturen försämras, kommer behovet av rörelsekapital att minska.
Förvärv
Förvärv sker främst inom eller mycket nära redan befintliga kärnverksamheter. Samtliga divisioner måste kartlägga och utvärdera närliggande verksamheter som kan erbjuda påtagliga synergier med befintliga verksamheter. Samtliga förvärvade verksamheter förväntas bidra till att skapa ekonomiskt värde.
Humankapital
Atlas Copco strävar efter att vara en god arbetsgivare för att attrahera, utveckla och behålla kvalificerade och motiverade medarbetare. Medarbetarna är själva ansvariga för sin yrkeskarriär och stöds genom fortlöpande kompetensutveckling och en intern arbetsmarknad. Anställda uppmuntras att utvecklas professionellt och att ta sig an nya befattningar.
Om företaget behöver anpassa kapaciteten i en sämre konjunktur, är den första åtgärden att stoppa rekryteringar. Uppsägningar är en sista utväg och vid behov kommer Atlas Copco att ge stöd till sina anställda.
Flexibel och motståndskraftig verksamhet
AFFÄRSKODen
De interna policydokument som rör affärsetik, sociala och miljömässiga frågor sammanfattas i Atlas Copcos affärskod. Alla anställda och chefer i Gruppens företag, liksom affärspartner, förväntas följa dessa riktlinjer.
Vi utnyttjar kapaciteten och kompetensen hos våra affärspartner. Läs hur på sidan 48
Leverantörerna måste uppfylla krav när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och etik. Se målen på sidan 8
Produktutveckling & design
Kontinuerliga investeringar i innovation. Läs mer på sidan 40
75%av produktkostnaden består av inköpta komponenter
tillverkning
Rörlig kostnadsstruktur och kapitallätt verksamhet samt kompetenta och engagerade medarbetare. Se målen på sidan 8
Skapar värde för alla intressenter
Genom att integrera hållbarhet i Atlas Copcos kundfokuserade mål och verksamhetsmål kan Atlas Copco minska kostnader, begränsa risker och skapa affärsmöjligheter. Gruppen skapar en positiv påverkan på samhället och miljön som i sin tur påverkar Atlas Copcos resultat positivt – på så vis skapas gemensamma värden. Atlas Copco använder denna grundtanke som gynnar alla parter till att öka försäljningen, göra sunda investeringar och skapa ekonomiskt värde.
kunder
Atlas Copco är verksamt i hela världen och har ett långsiktigt åtagande att bidra till kundernas framgång. Samverkan och nära relationer med kunderna är viktigt för att få värdefulla synpunkter till utvecklingen av produkter, service och lösningar som bidrar till att förbättra kundernas produktivitet på ett hållbart sätt.
affärspartner
Atlas Copco har ett nära samarbete med sina affärspartner, såsom leverantörer och distributörer, och delar sin kunskap och erfarenhet. Samverkan med leverantörer bidrar till utvecklingen av produkter och tjänster, samt till förbättrade processer och logistik. Det är viktigt att affärspartner delar Atlas Copcos värderingar och agerar på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt, som beskrivet i Affärskoden.
medarbetare
Atlas Copco strävar efter att rekrytera, behålla och utveckla duktiga medarbetare som karakteriseras av mångfald. Gruppen har åtagit sig att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö som bidrar till att utveckla medarbetarnas karriär och kompetens. Atlas Copco uppmuntrar medarbetare att samverka inom Gruppen. Atlas Copco samverkar även med potentiella framtida medarbetare genom jobbmässor på universitet och tekniska högskolor, samt genom att uppmuntra examensprojekt och praktik.
Samhälle och miljö
Atlas Copco värderar diskussioner med frivilligorganisationer, myndigheter och andra aktörer med vilka Gruppen kan föra en konstruktiv dialog kring sin strategi för hållbar produktivitet. Gruppen har regelbundna möten med organisationer som Transparency International och engagerar sig direkt genom myndighetsrelationer i länder där verksamheten bedrivs. Diskussionerna hjälper Atlas Copco att förbättra hållbarhetsarbetet och möjliggör jämförelser med resultaten från andra multinationella företag.
Aktieägare
Gruppen kommunicerar regelbundet med aktieägare, investerare och andra aktörer på kapitalmarknaden, exempelvis genom årsstämman, kvartalsrapporter, kapitalmarknadsdagar och andra möten. Syftet är att kommunicera strategin för att generera ökat ekonomiskt värde över tid på ett hållbart sätt. Många investerare anser att ledande hållbara företag kan skapa betydande långsiktigt värde genom innovationer, genom att attrahera och behålla de bästa medarbetarna och genom att vara kundernas förstahandsval.
omfattande hälsoprogram utvidgas till Affärspartner
Atlas Copco Sydafrikas friskvårdsprogram har i över ett decennium varit framgångsrikt i arbetet med att adressera samhälls- och hälsoproblem som utgör en betydande affärsrisk för verksamheten. Programmet är omfattande och angriper problemet med HIV/AIDS från flera håll, inklusive utbildning, medicinska ingrepp, samt insatser för att övervinna samhällets stigman och främja positiva livsval såsom finansiell planering.
Programmets framgång grundas på en stark policy och ett engagemang från ledningen för att utveckla en hälsosam arbetsplats utan diskriminering. Atlas Copco täcker kostnaderna för alla medarbetare och erbjuder konfidentiell frivillig rådgivning och tester, samt behandling för den som blir HIV-positiv. Programmet täcker
Under 2002 introducerade Atlas Copco ett HIV/AIDSprogram i Sydafrika. Programmet, som omfattar information samt konsultation och behandling för anställda som får diagnosen HIV-positiv, har nu utökats till att även omfatta affärspartner.
även den anställdes partner och, i vissa länder, även barnen. Friskvårdsprogrammet utvecklas genom utbildning, program för att öka medvetenheten och uppsökande verksamhet.
Det främsta beviset för programmets framgång är att medan antalet nya fall av HIV-positiva har ökat med tvåsiffriga tal i Sydafrika, har det inte förekommit några nya fall av HIV-positiva bland Gruppens anställda sedan 2007. Förutom ökad produktivitet har programmet bidragit till lägre försäkringspremier på cirka ZAR 1 miljon per år, pengar som i stället avsatts till de anställdas pensioner.
Idag omfattar Atlas Copcos HIV/ AIDS-program nio länder i Afrika och utökas till att även omfatta affärspartner.
Atlas Copco Zambia stöder till exem-
pel sex olika leverantörer i genomförandet av arbetsplatsprogram och -strategier för att adressera HIV och friskvård på arbetsplatsen. Detta program når över 4 000 anställda med utbildning och testning för att bekämpa HIV.
Resultatet av ansträngningarna är att Atlas Copco skapar gemensamma värden genom att minska produktivitetsrelaterade avbrott i försörjningskedjan och samtidigt tar itu med ett betydande socialt problem.
"Förutom ökad produktivitet har programmet bidragit till lägre försäkringspremier på cirka ZAR 1 miljon per år, pengar som avsatts till de anställdas pensioner."
Flexibla förpackningar SPARAR PENGAR OCH MILJÖN
Att leverera till våra globala kunder kräver ett starkt distributionsnätverk. Transport- och förpackningsmetoder kan dock ha betydande ekonomisk och miljömässig påverkan. En ny förpackningslösning har visat sig vara effektiv genom att både spara kostnader och minska koldioxidutsläpp.
Att använda felaktiga eller otillräckliga kvantiteter av förpackningsmaterial kan leda till att produkter skadas under transporten. Samtidigt kan det skapa ineffektivitet och stora volymer avfall som kräver mer bränsle för transporter.
För att övervinna dessa utmaningar har en flexibel förpackningslösning delvis genomförts i distributionscentret i Allen, Texas, USA. Den innovativa lösningen innefattar kartonger gjorda av 100% återvinningsbart material som kan anpassas till önskad storlek och som har standardiserade konfigurationer särskilt utformade med transport och hantering i åtanke. Resultatet är att mängden gods per container/pall maximeras, vilket ger lägre fraktkostnader och minskad klimatpåverkan genom bättre nyttjande av transportutrymmen för lastbil, tåg, flyg och båt. Sammantaget har tiden det tar att packa och lasta kartongerna minskat med 75% jämfört med tidigare lösningar, vilket resulterar i ökad produktivitet och effektivitet.
Under en femmånadersperiod har fraktkostnaderna minskat med 30% och besparingarna beräknas uppgå till över
USD 2 miljoner per år. Koldioxidutsläppen från transporter kan minskas med mer än 60 ton per år enbart från detta initiativ. Dessutom förhindrar förpackningstekniken rörelser och skador under transport och säkerställer att kunderna får produkterna i perfekt skick.
ÅRET I SAMMANDRAG
MARKNADSÖVERSIKT OCH EFTERFRÅGEUTVECKLING
Orderingången för Atlas Copcos utrustning var lägre jämfört med föregående år främst till följd av en betydande minskning i orderingången för gruvutrustning. Orderingången för små och medelstora kompressorer till tillverkningsindustrin var stabil, medan order för stora kompressorer för processindustrin minskade något. Orderingången för industriverktyg och monteringssystem ökade på grund av investeringar från fordonsindustrin. Den totala efterfrågan på anläggningsmaskiner för infrastruktur- och anläggningsarbeten var något svagare. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 20–35.
Serviceverksamheten har fortsatt att utvecklas positivt och växte organiskt inom alla affärsområden.
Orderingången minskade med 10% till MSEK 81 290 (90 570), vilket motsvarar 7% organisk nedgång.
Nordamerika
Orderingången i Nordamerika minskade med 6% i lokala valutor med en stabil orderingång i USA och en betydande minskning i Kanada och i Mexiko på grund av deras högre exponering mot den svaga gruvindustrin. Orderingången var dock robust för industriverktyg och monteringssystem, för entreprenadutrustning och små- och medelstora industrikompressorer, medan den var lägre för stora kompressorer. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden, utom i Gruv- och bergbrytningsteknik. Nordamerika stod för 20 % (20) av orderingången.
Sydamerika
Orderingången i Sydamerika minskade med 19% i lokala valutor, främst beroende på lägre försäljning av gruvutrustning och industrikompressorer. Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem såväl som för anläggningsmaskiner var stabil. Serviceverksamheten växte inom alla affärsområden. Sydamerika stod för 10% (11) av orderingången.
Europa
Orderingången minskade med 2% i lokala valutor i Europa med en lätt ökad orderingång för industriverktyg och monteringssystem samt för industrikompressorer, men med lägre orderingång för anläggnings- och gruvutrustning. Geografiskt var utvecklingen blandad. Tyskland, Storbritannien och Turkiet hade en positiv utveckling, medan de flesta marknader i Syd- och Östeuropa hade en negativ utveckling. Serviceverksamheten var stabil. Totalt svarade Europa för 32% (29) av orderingången.
Afrika/Mellanöstern
Orderingången minskade med 10% i lokala valutor i Afrika/ Mellanöstern, som representerade 11% (11) av Gruppens orderingång. Den främsta förklaringen var lägre efterfrågan på gruvutrustning. Serviceverksamheten växte kraftigt.
Asien/Australien
Orderingången i Asien/Australien minskade med 15% i lokala valutor främst eftersom order på gruvutrustning minskade kraftigt i Australien och något i Asien. Sammantaget var dock orderingången i stort sett oförändrad i Asien som påverkades positivt av ökade investeringar i industriverktyg och monteringssystem från fordonsindustrin, särskilt i Kina, där även orderingången på små- och medelstora kompressorer förbättrades. Det var dock en negativ utveckling i regionen för stora kompressorer, vilket påverkade orderingången i Sydkorea och Kina. Serviceverksamheten fortsatte att växa i hög takt i regionen. Asien/Australien stod för 27% (29) av orderingången.
Marknadsutsikter på kort sikt
Publicerad den 30 januari 2014 Den totala efterfrågan på Gruppens produkter och tjänster förväntas ligga kvar på nuvarande nivå.
FÖRSÄLJNINGSBRYGGA Atlas Copco-gruppen
| Orderingång | Orderstock, 31 december | Intäkter | |
|---|---|---|---|
| 2011 | 86 955 | 24 714 | 81 203 |
| Strukturförändring, % | +2 | +2 | |
| Valuta, % | 0 | 0 | |
| Pris, % | +2 | +2 | |
| Volym, % | 0 | +7 | |
| Totalt, % | +4 | +11 | |
| 2012 | 90 570 | 24 020 | 90 533 |
| Strukturförändring, % | +1 | +1 | |
| Valuta, % | –4 | –4 | |
| Pris, % | +1 | +1 | |
| Volym, % | –8 | –5 | |
| Totalt, % | –10 | –7 | |
| 2013 | 81 290 | 19 263 | 83 888 |
Operating margin, % Revenues, MSEK ORDERINGÅNG, INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL
Marknadsnärvaro
Närvaron förstärktes ytterligare med en ökning av försäljningsoch serviceingenjörer på många marknader i Asien och Afrika/ Mellanöstern. Även antalet anställda inom forskning och utveckling ökade i Asien.
Atlas Copco hade egna marknadsbolag i 92 (89) länder och produktionsanläggningar i 23 (22) länder på fem kontinenter i slutet av året. Intäkter rapporterades i 182 (176) länder.
Viktiga händelser
Förvärv och avyttringar
Gruppen slutförde elva förvärv under året. Förvärven tillförde intäkter på MSEK 572 under 2013. I början av 2014 slutfördes två förvärv, inklusive förvärvet av Edwards Group Ltd, en ledande global leverantör av vakuumlösningar och reningssystem med intäkter under 2013 på cirka MSEK 6 950. Se även not 2 och 30, samt affärsområdesavsnitten på sidorna 20–35.
I december konsoliderade Atlas Copco den egna försäkringsverksamheten och avyttrade Atlas Copco Reinsurance SA, captivebolaget i Luxemburg. Försäkringskapaciteten förblir oförändrad, men är nu koncentrerad i det svenska captivebolaget.
Investeringar i tillverkning och anpassning av kapacitet
Två anläggningar för att utöka monteringskapaciteten för portabla och industrikompressorer invigdes i Kina och Indien. I Sverige slutfördes det enskilt största investeringsprojektet någonsin i Atlas Copcos historia. Investeringen uppgick till cirka MSEK 450 och ökade produktionskapaciteten av bergborrverktyg.
Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning har genomförts, bland annat ökad egen slutmontering.
Specialty Rental-divisionen till affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik
Den 1 januari 2014 flyttades Specialty Rental-divisionen från affärsområdet Kompressorteknik till affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Målsättningen är att förstärka tillväxten genom att ytterligare utveckla produkt- och servicesynergier. Pro-forma information finns på sidorna 21 och 33.
Certifieringar inom kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet
I september 2012 beslutade Atlas Copco att samtliga produktbolag, liksom alla enheter med 70 eller fler anställda ska vara certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 vid utgången av 2013. Målet uppnåddes inte helt men alla enheter har inlett certifieringsprocessen.
Förändringar i koncernledningen
Atlas Copco utnämnde Johan Halling till chef för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik och medlem i koncernledningen från den 1 augusti 2013. Han efterträdde Bob Fassl.
Utmärkelser
Atlas Copco fick följande utmärkelser: Inkluderades i Dow Jones Sustainability World Index och FTSE4Good, ett av det 100 mest innovativa företagen i världen enligt Forbes, samt rankades bland världens främsta hållbara företag av Global 100.
EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS
| NYCKELTAL, MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Orderingång | 81 290 | 90 570 |
| Intäkter | 83 888 | 90 533 |
| EBITDA | 19 759 | 21 930 |
| Rörelseresultat | 17 056 | 19 266 |
| – i % av intäkterna | 20.3 | 21.3 |
| Resultat före skatt | 16 266 | 18 562 |
| – i % av intäkterna | 19.4 | 20.5 |
| Årets resultat | 12 082 | 13 933 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 9.95 | 11.47 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 9.92 | 11.44 |
| FÖRSÄLJNINGSBRYGGA | Kompressorteknik | Industriteknik | Gruv- och bergbrytningsteknik | Bygg- och anläggningsteknik | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | Orderingång | Intäkter | ||
| 2011 | 34 664 | 31 760 | 8 462 | 7 821 | 31 751 | 29 356 | 12 786 | 12 918 | |
| Strukturförändring, % | +2 | +2 | +10 | +11 | +1 | +1 | +2 | +2 | |
| Valuta, % | 0 | 0 | –1 | –1 | 0 | +1 | –1 | –1 | |
| Pris, % | +1 | +1 | +1 | +1 | +3 | +3 | +2 | +2 | |
| Volym, % | –1 | +6 | +1 | +11 | +1 | +11 | –1 | –3 | |
| Totalt, % | +2 | +9 | +11 | +22 | +5 | +16 | +2 | 0 | |
| 2012 | 35 469 | 34 714 | 9 435 | 9 566 | 33 482 | 34 054 | 13 001 | 12 888 | |
| Strukturförändring, % | 0 | 0 | +2 | +1 | +1 | +1 | 0 | 0 | |
| Valuta, % | –4 | –4 | –3 | –3 | –5 | –5 | –5 | –5 | |
| Pris, % | +1 | +1 | 0 | 0 | +3 | +2 | +1 | +1 | |
| Volym, % | –2 | 0 | +3 | +1 | –21 | –13 | 0 | –1 | |
| Totalt, % | –5 | –3 | +2 | –1 | –22 | –15 | –4 | –5 | |
| 2013 | 33 823 | 33 839 | 9 594 | 9 501 | 26 092 | 29 013 | 12 471 | 12 257 |
Intäkter
Gruppens intäkter minskade med 7% till MSEK 83 888 (90 533). Målet är att uppnå en årlig tillväxt på 8% över en konjunkturcykel. Under de senaste 10 åren har den årliga intäktsökningen varit nästan 7%. Om de avyttrade verksamheterna relaterade till professionella elverktyg och maskinuthyrning exkluderas har den årliga intäktsökningen varit cirka 11%.
Revenue growth, average Försäljningstillväxt, GENOMSNITTLIG
Rörelseresultat
Rörelseresultatet minskade med 11 % till MSEK 17 056 (19 266) vilket motsvarar en marginal på 20.3% (21.3). Jämförelsestörande poster, inklusive effekter från aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram, var MSEK 63 (–182) och den justerade rörelsemarginalen var 20.3% (21.5).
Rörelseresultatet för affärsområdet Kompressorteknik minskade med 2% till MSEK 7 823 (8 017), vilket motsvarar en oförändrad marginal på 23.1% (23.1). Rörelseresultatet och marginalen påverkades negativt av valuta. Rörelsemarginalen fick stöd av effektivitetsförbättringar, men påverkades negativt av utspädning från förvärv.
Rörelseresultatet för affärsområdet Industriteknik var MSEK 2 138 (2 158), vilket motsvarar en marginal på 22.5% (22.6). Rörelsemarginalen fick stöd av högre volymer men påverkades negativt av utspädning från förvärv.
Brygga – intäkter och rörelseresultat
| MSEK | 2013 | Volym, pris, mix och övrigt |
Valuta | Förvärv | Omstrukture ring och realisations vinster |
Aktierela terade långsiktiga incitaments program |
2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 83 888 | –3 345 | –4 150 | 850 | – | – | 90 533 |
| Rörelseresultat | 17 056 | –1 215 | –1 225 | –15 | +90 | +155 | 19 266 |
| Marginaleffekt, % | 20.3 | –0.6 | –0.5 | –0.2 | +0.1 | +0.2 | 21.3 |
20.3% (21.3). Den påverkades negativt av nettoeffekten av volym, pris, mix och operativa kostnader, av valuta och utspädning från förvärv. Effekten från jämförelsestörande poster var positiv.
Rörelsemarginalen minskade till
| Intäkter | Rörelseresultat | Rörelsemarginal, % | Avkastning på sysselsatt kapital, % |
Investeringar i anläggningar 1) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kompressorteknik | 33 839 | 34 714 | 7 823 | 8 017 | 23.1 | 23.1 | 61 | 62 | 1 085 | 987 |
| Industriteknik | 9 501 | 9 566 | 2 138 | 2 158 | 22.5 | 22.6 | 42 | 43 | 121 | 170 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 29 013 | 34 054 | 6 083 | 8 335 | 21.0 | 24.5 | 41 | 59 | 912 | 1 298 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 12 257 | 12 888 | 1 214 | 1 332 | 9.9 | 10.3 | 10 | 10 | 255 | 286 |
| Gruppgemensamma funktioner/ elimineringar |
–722 | –689 | –202 | –576 | 338 | 230 | ||||
| Totalt för Gruppen | 83 888 | 90 533 | 17 056 | 19 266 | 20.3 | 21.3 | 28 | 36 | 2 711 | 2 971 |
1) Exklusive leasade tillgångar.
Rörelseresultatet för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik minskade med 27% till MSEK 6 083 (8 335) inklusive omstruktureringskostnader på MSEK 120. Den justerade rörelsemarginalen var 21.4% (24.5) och påverkades negativt av lägre volymer, valuta och utspädning från förvärv.
Rörelseresultatet för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik minskade med 9% till MSEK 1 214 (1 332), vilket motsvarar en marginal på 9.9% (10.3). Föregående år ingick omstruktureringskostnader om MSEK 65. Den justerade rörelsemarginalen var 9.9% (10.8) och påverkades negativt av valuta.
Kostnader för gruppgemensamma funktioner och elimineringar minskade till MSEK –202 (–576) inklusive en vinst på MSEK 90 relaterat till försäljningen av Gruppens captive försäkringsbolag i Luxemburg (föregående år ingick en vinst på MSEK 100 från försäljningen av kundfinansieringstillgångar), en försäkringsersättning om MSEK 155 samt en effekt från avsättningar för aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram på MSEK –62 (–217).
Avskrivningar och EBITDA
Avskrivningarna var MSEK 2 703 (2 664). Resultat före avskrivningar, EBITDA, uppgick till MSEK 19 759 (21 930), motsvarande en marginal på 23.6% (24.2).
Finansnetto
Koncernens finansnetto uppgick till MSEK –790 (–704). Räntenettot ökade till MSEK –730 (–658). Övriga finansiella poster var MSEK –60 (–46). Se not 9 och 28.
Resultat före skatt
Resultat före skatt minskade med 12% till MSEK 16 266 (18 562), vilket motsvarar en vinstmarginal på 19.4% (20.5).
Skatter
Årets skattekostnad uppgick till MSEK 4 184 (4 629), vilket motsvarar en effektiv skattesats på 25.7% (24.9) i förhållande till resultat före skatt. Se not 10.
Årets resultat och resultat per aktie
Årets resultat minskade med 13% till MSEK 12 082 (13 933), varav MSEK 12 072 (13 920) och MSEK 10 (13) hänförligt till moderbolagets ägare respektive innehav utan bestämmande inflytande. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till SEK 9.95 (11.47) respektive SEK 9.92 (11.44).
Balansräkning
BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG
| MSEK | 31 december 2013 | 31 december 2012 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggnings tillgångar |
17 279 | 19% | 15 879 | 20% | |
| Hyresmaskiner | 2 420 | 3% | 2 030 | 3% | |
| Övriga materiella anläggnings tillgångar |
6 907 | 8% | 6 846 | 8% | |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 401 | 4% | 3 481 | 4% | |
| Varulager | 16 826 | 19% | 17 653 | 22% | |
| Kundfordringar och övriga fordringar |
21 726 | 25% | 21 155 | 26% | |
| Finansiella omsättnings tillgångar |
1 697 | 2% | 1 333 | 2% | |
| Likvida medel | 17 633 | 20% | 12 416 | 15% | |
| Tillgångar som innehas för försäljning |
2 | 0% | 1 | 0% | |
| Summa tillgångar | 87 891 | 100% | 80 794 | 100% | |
| Eget kapital | 39 794 | 45% | 34 185 | 42% | |
| Räntebärande skulder | 27 006 | 31% | 23 201 | 29% | |
| Icke räntebärande skulder | 21 091 | 24% | 23 408 | 29% | |
| Summa eget kapital och skulder |
87 891 | 100% | 80 794 | 100% |
Koncernens balansomslutning ökade med 9% till MSEK 87 891 (80 794). Valutaomräkningseffekter var –1%. Effekten av ökningen av likvida medel och övriga finansiella omsättningstillgångar var cirka 8%, exklusive effekten av förvärv som representerade cirka 2%. Exklusive dessa effekter ökade tillgångarna med cirka 2% för jämförbara enheter, främst på grund av en nettoökning av materiella anläggningstillgångar och högre kundfordringar.
Eget kapital
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 34 185 | 28 839 |
| – Byte av redovisningsprincip | – | –617 |
| Justerad ingående balans | 34 185 | 28 222 |
| Årets resultat | 12 082 | 13 933 |
| Övrigt totalresultat för året | 154 | –1 908 |
| Transaktioner med aktieägare | –6 627 | –6 062 |
| Vid årets slut | 39 794 | 34 185 |
| Eget kapital hänförligt till | ||
| – moderbolagets ägare | 39 647 | 34 131 |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 147 | 54 |
Vid årets slut uppgick Gruppens eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande till MSEK 39 794 (34 185). Övrigt totalresultat för året var MSEK 12 236 (12 025), se sidan 67 och not 11. Transaktioner med aktieägarna inkluderar utdelning MSEK –6 669 (–6 070), försäljning och återköp av egna aktier om netto MSEK 24 (271), förändring av innehav utan bestämmande inflytande av MSEK 85 (–107) och aktierelaterade ersättningar om netto MSEK –67 (–156).
Eget kapital per aktie uppgick till SEK 33 (28). Andelen eget kapital av balansomslutningen uppgick till 45% (42). Vid årsskiftet var Atlas Copcos börsvärde MSEK 213 348 (211 397) eller 536% (616) av redovisat eget kapital. Den information som rör offentliga uppköpserbjudanden som anges för moderbolaget på sidan 19, gäller även för Gruppen.
Räntebärande skulder och nettoskuldsättning
Räntebärande skulder uppgick till MSEK 27 006 (23 201), varav ersättningar efter avslutad anställning (pensioner) var MSEK 1 414 (2 149). Koncernen har en genomsnittlig löptid på 4.4 år på räntebärande skulder. Se not 22 och 24 för ytterligare information.
Koncernens nettoskuldsättning, justerat med MSEK –172 (–190) för det verkliga värdet av relaterade ränteswappar, uppgick till MSEK 7 504 (9 262) vid årets slut. Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 0.4 (0.4) och nettoskuldsättningsgraden var 19% (27).
Kreditvärdering
Atlas Copcos lång- och kortfristiga skulder har värderats av Moody's och Standard & Poor's med lång-/kortfristig värdering A2/P1 respektive A/A1.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL OCH RESULTAT PER AKTIE
Dividend/earnings per share, UTDELNING/RESULTAT PER AKTIE, GENOMSNITT
Atlas Copco strävar efter att ha en stark men också kostnadseffektiv finansiering av verksamheten. Prioriteringen för kapitalanvändning är att utveckla och expandera verksamheten. Den goda lönsamheten och kassaflödet möjliggör för koncernen att göra det och samtidigt ha ambitionen att distribuera cirka 50% av årets resultat som utdelning till aktieägarna. Utdelningspolitik historik
–2003 30–40% av årets resultat 2003–2011 40–50% av årets resultat 2011– cirka 50% av årets resultat
Operativt kassaflöde och investeringar
Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till MSEK 19 205 (21 583). Rörelsekapitalet ökade med MSEK 538 (1 366) och hyresmaskiner med MSEK 1 021 (749). Nettokassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 11 867 (13 704).
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar var MSEK –1 191 (–1 605), 100% (143) av de årliga avskrivningarna. Större investeringar gjordes av Kompressorteknik i Kina, Belgien, USA och Tyskland; av Industriteknik i Sverige; av Gruv- och bergbrytningsteknik i Sverige, USA och Kina; samt av Byggoch anläggningsteknik i Kina och Sverige.
Nettoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar, främst avseende aktivering av utvecklingskostnader, uppgick till MSEK –997 (–913).
Investeringar i övriga finansiella tillgångar uppgick till MSEK –735 (–474), främst relaterade till kundfinansiering. Under 2012 avyttrades en portfölj av finansierings- och leasingkontrakt för MSEK 1 400.
Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 9 931 (12 286), vilket motsvarar 12% (14) av Gruppens intäkter.
Nettokassaflödet från förvärv och avyttringar av dotterföretag ökade och uppgick till MSEK –1 549 (–1 195).
Kassaflöde från finansiering
Utbetalda utdelningar uppgick till MSEK –6 669 (–6 070). Försäljning och återköp av egna aktier uppgick till, netto, MSEK 24 (271). Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, främst relaterat till Atlas Copco (India) Ltd uppgick till MSEK –3 (–107). Förändring av räntebärande skulder uppgick till MSEK 4 113 (1 702) och omfattar ett 10-årigt obligationslån om MEUR 500 som emitterades under året.
Rörelsekapital
Varulager i förhållande till intäkter vid årsskiftet uppgick till 20.1% (19.5) och kundfordringar till 19.8% (17.6). Motsvarande genomsnittliga värden var 20.9% (20.3) respektive 19.3% (18.6). Genomsnittliga leverantörsskulder i förhållande till intäkterna var 7.8% (8.2).
Kapitalomsättningshastighet
Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0.98 (1.15) och omsättningshastigheten på sysselsatt kapital var 1.34 (1.67).
Avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital var 27.8% (35.9) och avkastning på eget kapital 33.6% (45.5). Gruppen använder en sammanvägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) på 8% (8) som minimikrav för investeringar och som övergripande jämförelsemått.
Personal
År 2013 ökade medelantalet anställda i Atlas Copco-gruppen med 1 046 till 40 159. Vid årets slut var antalet anställda 40 241 (39 811) och antalet heltidsanställda konsulter/extern arbetskraft var 2 137 (2 109). För jämförbara enheter minskade den totala personalstyrkan med 718 och förvärv tillförde 1 176 för en total ökning med 458. Se även sidorna 44–47.
| Medelantal anställda, totalt | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Atlas Copco-gruppen | 40 159 | 39 113 |
| – Sverige | 4 497 | 4 702 |
| – Utlandet | 35 662 | 34 411 |
| Affärsområden | ||
| – Kompressorteknik | 15 910 | 15 471 |
| – Industriteknik | 4 553 | 4 389 |
| – Gruv- och bergbrytningsteknik | 13 347 | 12 766 |
| – Bygg- och anläggningsteknik | 4 996 | 5 101 |
| – Gruppgemensamma funktioner | 1 353 | 1 386 |
Gruppens mål är att fortsätta leverera en hög avkastning på sysselsatt kapital genom att ständigt förbättra verksamhetens effektivitet och generera tillväxt. Alla förvärvade verksamheter förväntas ha en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, GENOMSNITT
Omsättningshastighet sysselsatt kapital, ggr
OMSÄTTNINGSHASTIGHET OCH AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL
Omsättningshastighet sysselsatt kapital, ggr Avkastning på sysselsatt kapital, %
OPERATIVT KASSAFLÖDE
MODERBOLAGET
Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Nacka, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.
Resultat
Resultat före skatt uppgick till MSEK 14 130 (3 960). Årets resultat uppgick till MSEK 13 275 (3 024).
Finansiering
Moderbolagets balansomslutning uppgick till MSEK 113 896 (108 741). Vid årsskiftet 2013 uppgick likvida medel till MSEK 13 302 (7 579) och räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, till MSEK 64 979 (63 485), varav merparten är koncerninterna lån. Andelen eget kapital uppgick till 41% (38) av de totala tillgångarna och de disponibla vinstmedlen var MSEK 41 194 (35 452).
Personal
Medelantalet anställda i moderbolaget var 109 (109).
Ersättningar
En sammanställning av ersättningar till styrelsen, VD och koncernchef och övriga medlemmar i koncernledningen, samt övriga uppgifter och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2013, redovisas i not 5.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. Atlas Copco har antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Atlas Copco AB och Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av dessa risker. Se även avsnittet Risker, riskhantering och möjligheter på sidorna 36–39.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 5.50 (5.50) per aktie, motsvarande MSEK 6 675 (6 668), betalas ut för verksamhetsåret 2013 och att de disponibla vinstmedlen efter utdelningen balanseras i ny räkning som beskrivs nedan.
SEK
| Balanserade vinstmedel inklusive reserv för verkligt värde |
27 918 560 883 |
|---|---|
| Årets resultat | 13 274 967 512 |
| 41 193 528 395 | |
| Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande: |
|
| Till aktieägare utdelas SEK 5.50 per aktie | 6 674 541 022 |
| I ny räkning balanseras | 34 518 987 373 |
| Totalt | 41 193 528 395 |
Aktier och aktiekapital
Vid årets slut uppgick Atlas Copcos aktiekapital till MSEK 786 (786) och totalt 1 229 613 104 aktier, uppdelat på 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier, var utgivna vid årets slut. Exklusive Atlas Copcos eget innehav av 15 414 812 A-aktier och 645 379 B-aktier var 1 213 552 913 aktier utestående. A-aktier ger ägaren en röst medan B-aktier ger ägaren en tiondels röst.
Investor AB är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco AB. Vid årets slut 2013 hade Investor AB totalt 206 895 611 aktier, motsvarande 22.3% av rösterna och 16.8% av kapitalet.
Det finns inga begränsningar som förbjuder överlåtelse av bolagets aktier och bolaget känner inte till att liknande överenskommelser existerar. Bolaget är inte heller part i något avtal som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns ingen begränsning i antalet röster som kan avges av en aktieägare vid en bolagsstämma.
Som framgår av bolagsordningen, har bolagsstämman full beslutanderätt för val av styrelsemedlemmar och det finns inga andra bestämmelser hänförliga till tillsättande och entledigande av styrelsemedlemmar eller förändringar av bolagsordningen. På motsvarande vis finns heller inga avtal med styrelsemedlemmar eller anställda gällande kompensation för den händelse ett offentligt uppköpserbjudande förändrar deras nuvarande position.
Kompressorteknik
Orderingången för utrustning för tryckluft och gas minskade något under 2013, medan serviceverksamheten fortsatte att växa. Affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro, innovation och kompetens och utökar också verksamheten till vakuumlösningar genom att förvärva Edwards.
| NYCKELTAL, MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 33 823 | 35 469 | –5 |
| Intäkter | 33 839 | 34 714 | –3 |
| Rörelseresultat | 7 823 | 8 017 | –2 |
| Rörelsemarginal, % | 23.1 | 23.1 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 61 | 62 | |
| Investeringar | 1 085 | 987 | |
| Medelantal anställda | 15 910 | 15 471 | +3 |
året i sammandrag
Affärsutveckling
Orderingången för stationära industrikompressorer och luftbehandlingsutrustning, såsom tryckluftstorkar, kylare och filter, var något lägre jämfört med föregående år. Orderingången för små och medelstora kompressorer var stabil på alla större marknader. Orderingången för stora kompressorer och för gas- och processkompressorer och expansionsturbiner minskade dock; för dessa maskiner ökade orderingången i Europa, men den var lägre i Nordamerika och på de viktiga asiatiska marknaderna.
Den specialiserade uthyrningsverksamheten växte.
Efterfrågan på service utvecklades positivt och fortsatte att växa på alla större marknader.
Den totala orderingången sjönk 1% organiskt.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro, särskilt i Asien, och antalet anställda inom försäljning, service och produktutveckling ökade under året. Dessutom startade produktionen av kompressorer i två nya fabriker i Kina och i Indien.
Den 1 januari 2014 flyttades Specialty Rental-divisionen från affärsområdet Kompressorteknik till affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Målsättningen är att förstärka tillväxten genom att ytterligare utveckla produkt- och servicesynergier. Pro-forma information presenteras nedan.
| PRO-forma msek |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Orderingång | 31 765 | 33 481 |
| Intäkter | 31 782 | 32 725 |
| Rörelseresultat | 7 239 | 7 474 |
| Rörelsemarginal, % | 22.9 | 22.8 |
Förvärv
Affärsområdet gjorde tre förvärv under 2013:
• Air et Techniques Energies Provence (ATEP), en kompressordistributör i Frankrike med 30 anställda.
- National Pump & Compressors kompressorverksamhet i delstaten Illinois, USA, med cirka 45 anställda.
- Dost Kompresör, en kompressordistributör i Turkiet, med 16 anställda.
Förvärv av Edwards, utökad verksamhet till vakuumlösningar
Den 9 januari 2014 slutfördes förvärvet av Edwards, en ledande global leverantör av vakuumlösningar och reningssystem. Produkterna och relaterad service är viktiga för tillverkningsprocesser av till exempel halvledare och platta bildskärmar och används inom ett växande antal industriella applikationer.
Förvärvet av Edwards ger Atlas Copco möjligheten att expandera till en växande marknad som tillgodoser industrier som Atlas Copco känner väl. Det finns flera synergier mellan vakuum- och tryckluftslösningar inom försäljning, service och teknologiutveckling.
Edwards hade runt 3 400 anställda och intäkter på cirka MSEK 6 950 under 2013, av vilka mer än hälften i Asien.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna uppgick till MSEK 33 839 (34 714), motsvarande en organisk tillväxt på 1%. Rörelseresultatet minskade med 2% till MSEK 7 823 (8 017), motsvarande en marginal på 23.1% (23.1). Rörelseresultatet och marginalen påverkades negativt av valuta. Rörelsemarginalen fick stöd av effektivitetsförbättringar, men påverkades negativt av utspädning från förvärv. Avkastningen på sysselsatt kapital var 61% (62).
Orderingång per kundkategori
Intäkter per region
Andel av intäkter
orderingång, intäkter och rörelsemarginal
INNOVATION Flera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- • En serie små oljesmorda skruvkompressorer med kompakt design och banbrytande energieffektivitet. Den prisbelönta varvtalsstyrda serien av kompressorer uppnår en energibesparing på i genomsnitt 50% jämfört med modeller med fast varvtal.
- Ett sortiment utrustningar för tillämpningar för medicinsk luft med bland annat kompressorer, luftrenare och en styrenhet för att uppnå optimal prestanda för installationen.
- 0 20 000 40 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 5 10 • En energieffektiv stor oljesmord skruvkompressor som har upp till 10% lägre energiförbrukning jämfört med föregående generation. Den är också utrustad med ett energiåtervinningssystem.
- En serie mycket energieffektiva centrifugalkompressorer, vilka sparar upp till 7% energi vid full belastning.
Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder industrikompressorer, vakuumlösningar, gas- och processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, USA, Kina och Indien.
Marknaden
Den globala marknaden för tryckluftsutrustning, luft- och gasbehandlingsutrustning, vakuumlösningar och tillhörande service karakteriseras av en diversifierad kundbas. Kunderna efterfrågar lösningar som är tillförlitliga, produktiva och effektiva och som passar till specifika tillämpningar.
Kompressorer används i ett brett spektrum av tillämpningar. I industriprocesser krävs ren, torr och oljefri luft inom till exempel livsmedels-, läkemedels-, elektronik- och textilindustrin. Tryckluft används också som kraftkälla för industriverktyg vid montering och i så vitt skilda tillämpningar som snötillverkning, fiskodling, på snabbtåg och på sjukhus. Blåsmaskiner används inom applikationer där det finns ett behov av ett konstant flöde av luft med lågt tryck, såsom rening av avloppsvatten och transport av material.
Gas- och processkompressorer och expandrar levereras till olika processindustrier, såsom anläggningar för luftseparering, kraftverk, kemiska och petrokemiska verksamheter samt applikationer för flytande naturgas.
Vakuumlösningar krävs i ett antal industriella applikationer där lufttrycket måste vara lägre än det atmosfäriska trycket och/eller där miljön måste vara ren. Tillämpningar inkluderar tillverkning av halvledare, platta bildskärmar, kemikalier och läkemedel samt att förpacka, lyfta upp och transportera.
Stationära industrikompressorer med tillhörande luftbehandlingsutrustning, reservdelar och service svarar för cirka 75% av försäljningen. Stora gas- och processkompressorer svarar för cirka 10%, och vakuumlösningar inklusive service för cirka 15%. Den förvärvade Edwardsverksamheten ingår i beskrivningen ovan.
Marknadstrender
- Energieffektivitet/-besparingar, energiåtervinning och minskning av CO2-utsläpp
- Ökad efterfrågan på service och övervakning av tryckluftsanläggningar
- Fokus på totallösningar och den totala kostnaden över livscykeln
- Nya tillämpningar för tryckluft, komprimerad gas och vakuum
Faktorer som driver efterfrågan
- Investeringar i maskiner
- Industriproduktion
- Energikostnader
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av tryckluft samt gas- och vakuumlösningar. Detta ska åstadkommas genom samverkan, engagemang, innovation och genom att erbjuda största möjliga kundvärde.
Strategin är att vidareutveckla Atlas Copcos ledande position inom utvalda nischer och utöka verksamheten på ett sätt som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt. Detta ska ske genom att dra fördel av den starka globala marknadsnärvaron, förbättrad marknadspenetration på mogna och växande marknader samt kontinuerligt utveckla förbättrade produkter och lösningar som tillgodoser kundernas behov. Den lokala närvaron stärks ytterligare genom att använda flera varumärken. I strategin ingår att lägga fortsatt fokus på serviceverksamheten, såväl som att utveckla verksamheter inom fokuserade områden som luftbehandlingsutrustning, kompressorer med lågt tryck, vakuumlösningar samt kompressorlösningar för tåg, fartyg och sjukhus. Ambitionen är att fortsätta expandera serviceverksamheten och att utveckla nya verksamheter. Affärsområdet söker aktivt efter att förvärva kompletterande verksamheter.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat värde och energieffektivitet för kunderna
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Kompressortekniks huvudkonkurrenter på marknaden för industrikompressorer och luftbehandlingsutrustning är Ingersoll-Rand, Kaeser, Hitachi, Gardner-Denver, Cameron, Sullair och Parker Hannifin. Det finns också flera regionala och lokala konkurrenter. På marknaden för gas- och processkompressorer och expandrar är de största konkurrenterna Siemens och MAN Turbo. På marknaden för vakuumlösningar är de främsta konkurrenterna Busch, Gardner Denver, Oerlikon/Leybold och Pfeiffer Vacuum.
Marknadsposition Kompressorteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Atlas Copco erbjuder samtliga betydande teknologier för luftkomprimering, luft- och gasbehandlingsutrustning, luftstyrningssystem och vakuumlösningar och erbjuder därmed kunderna den bästa lösningen för varje tillämpning.
Kolvkompressorer
Kolvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används såväl för vanliga industriapplikationer som i specialiserade tillämpningar.
Oljefria tand- och scrollkompressorer
Oljefria tand- och scrollkompressorer används i industri- och medicinska applikationer som kräver högkvalitativ oljefri luft. Vissa modeller finns som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).
Skruvkompressorer
Skruvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används i många industriapplikationer och finns tillgängliga som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD) och utrustning för energiåtervinning.
Oljefria blåsmaskiner
Oljefria blåsmaskiner finns med olika teknologier: lob, skruv och turbo. Oljefria blåsmaskiner används i tillämpningar i processindustrin där ett jämnt flöde av luft med lågt tryck krävs, till exempel vid behandling av avloppsvatten och för transport.
Oljefria centrifugalkompressorer
Oljefria centrifugalkompressorer används i industritillämpningar som kräver konstanta, stora volymer oljefri tryckluft. De kallas även turbokompressorer.
Gas- och processkompressorer
Gas- och processkompressorer levereras framför allt till olje- och gasindustri, kemisk, petrokemisk och processindustri samt till kraftverk. Den huvudsakliga produktkategorin är centrifugalkompressorer, eller turbokompressorer, med flera steg, vilka kompletteras med expansionsturbiner.
Vakuumlösningar
Vakuumprodukter och reningsutrustning är viktiga för tillverkningsprocesser som kräver rena vakuummiljöer, såsom för halvledare och platta bildskärmar, och används också inom ett växande antal industriella applikationer.
Luftbehandlingsutrustning
Tryckluftstorkar, kylare, gasrenare och filter levereras för att producera rätt kvalitet av tryckluft eller gas. Dessutom erbjuds lösningar för medicinsk luft och kvävegenerering såväl som system för biogasuppgraderingar.
Flera varumärken används för att öka den lokala närvaron och nå specifika kundsegment
Oljesmord skruvkompressor med kompakt design och banbrytande energieffektivitet
Turbomolekulär pump för avancerade vakuumtillämpningar
Affärsområdeschef: Stephan Kuhn
divisionerna 1 januari 2014
- 1. Compressor Technique Service Chef Andrew Walker
- 2. Industrial Air Chef Joeri Ooms
- 3. Oil-free Air Chef Chris Lybaert
- 4. Vacuum Solutions Chef Geert Follens
- 5. Gas and Process Chef Peter Wagner
- 6. Quality Air Chef Horst Wasel
- 7. Airtec Chef Philippe Ernens
Industrial Technique industriteknik
Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem fick stöd av investeringar från fordonsindustrin och orderingången ökade. Affärsområdet förvärvade fyra kompletterande verksamheter och fortsatte att investera i marknadsnärvaro, produktutveckling och service.
| NYCKELTAL, MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 9 594 | 9 435 | +2 | |
| Key figures, MSEK | Intäkter | 2013 9 501 |
2012 9 566 |
Change, % –1 |
| Orders received | Rörelseresultat | 2 138 | 9 435 2 158 |
–1 |
| Revenues | Rörelsemarginal, % | 22.5 | 9 566 22.6 |
–xx |
| Operating profit | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 42 | 2 155 43 |
–xx |
| Operating margin, % | Investeringar | 121 | 22.5 170 |
|
| Investments | Return on capital employed, % Medelantal anställda |
4 553 | 43 4 389 170 |
+4 |
Året i sammandrag
Affärsutveckling
Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem fick stöd av investeringar från fordonsindustrin och orderingången ökade med 3% organiskt.
Orderingången för avancerade industriverktyg och monteringssystem till fordonsindustrin ökade då tillverkarna fortsatte att utrusta nya monteringslinjer och uppgradera befintliga med nya och mer produktiva verktyg och system. Ordervolymerna ökade på samtliga större marknader med stark utveckling i Kina, Indien och Storbritannien. Verksamheten för limningsutrustning utvecklades väl och bidrog till tillväxten med stark försäljning i framför allt Asien och Nordamerika.
Ordervolymerna för industriverktyg till tillverkningsindustrin minskade i de tre stora regionerna Europa, Nordamerika och Asien. Försäljningen till elektronikoch flygindustrin höll upp väl, men försäljningen till de flesta andra segment inom montering, inklusive montering av anläggningsmaskiner, minskade.
Orderingången var i stort sett oförändrad för fordonsservice, som säljer verktyg till åkerier och specialiserade verkstäder.
Serviceverksamheten fortsatte att utvecklas väl. Kunderna kräver allt mer stöd i form av service och underhåll och en tvåsiffrig ordertillväxt uppnåddes i USA, Kina och Brasilien.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet ökade sin närvaro på utvalda marknader och kundsegment genom att förvärva kompletterande verksamheter och utöka resurserna inom produktutveckling och service.
Förvärv
Affärsområdet gjorde fyra förvärv under 2013:
• Rapid-Torc, som utvecklar och marknadsför hydrauliska momentnycklar. Bolaget är USA-baserat med intäkter på cirka MSEK 75 och 30 anställda.
- Tillgångarna i Saltus-Werk Max Forst GmbH, en tillverkare av mekaniska och elektriska momentlösningar med säte i Tyskland, och intäkter på cirka MSEK 70 och 65 anställda.
- Synatec som levererar lösningar för kvalitetsförbättring huvudsakligen till fordonsindustrin. Det Tysklandsbaserade bolaget hade 120 anställda och intäkter på MSEK 105.
- Det brittiska bolaget Tentec Ltd., som utvecklar och marknadsför hydrauliska monteringsverktyg, med intäkter på MSEK 105 samt 65 anställda.
Produktdesignpris
En elektrisk mutterdragare fick produktdesignpriset Red Dot. Det mångsidiga verktyget kombinerar ett pistolgreppsoch ett vinkelverktyg i en enhet med två avtryckare, vilket ger hög precision, kortare cykeltider, maximal flexibilitet och ökad produktivitet. I vissa applikationer kan verktyget öka produktiviteten med mer än 50%.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna minskade med 1% till MSEK 9 501 (9 566), en ökning med 1% organiskt. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 138 (2 158), vilket motsvarar en marginal på 22.5% (22.6). Rörelsemarginalen fick stöd av högre volymer, men påverkades negativt av utspädning från förvärv. Avkastning på sysselsatt kapital var 42% (43).
Orderingång per kundkategori
Intäkter per region
Andel av intäkter
orderingång, intäkter och rörelsemarginal
INNOVATION Flera industriverktyg och monteringssystem introducerades, bland annat följande exempel:
- • En serie elektriska monteringsverktyg med styrenhet som är lätt att installera. Dessa erbjuder samma snabbhet som tryckluftsdrivna verktyg, men har precisionen och kontrollen som ett elektriskt verktyg, vilket bidrar till ökad produktivitet, förbättrad ergonomi och lägre energiförbrukning.
- • En tryckluftsdriven slipmaskin med en tvåstegs turbinmotor som ger en extremt hög effektivitet i kombination med hög
0 20 000 40 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 5 10 komfort och säkerhet för operatören. En varvtalsregulator bidrar till att minska processtiden till ett minimum och eftersom jobbet blir klart snabbare blir den totala energiförbrukningen betydligt lägre.
• Ett elektriskt pulsverktyg för montering. De huvudsakliga fördelarna med verktyget är ökad monteringskvalitet och förbättrad energieffektivitet (lägre koldioxidutsläpp) jämfört med ett tryckluftsverktyg.
Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och flygindustrierna, industriell tillverkning och underhåll samt inom fordonsservice. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, Frankrike och Japan.
Marknaden
Fordonsindustrin, inklusive underleverantörer, är ett viktigt kundsegment som representerar ungefär hälften av Industritekniks intäkter. Den vanligaste tillämpningen är montering. Fordonsindustrin har legat i framkant när det gäller att kräva mer precisa åtdragningsverktyg som minimerar fel i produktionen och möjliggör lagring och spårning av åtdragningsmomenten. Affärsområdet har framgångsrikt utvecklat avancerade elektriska industriverktyg och monteringssystem som hjälper kunder att utföra åtdragningar enligt deras specifikation, vilket minimerar fel och avbrott i produktionen. Detta omfattar också ett brett erbjudande av lösningar för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och lättare material använder fordonsindustrin i allt högre utsträckning limning och tätning. Affärsområdet erbjuder doseringsutrustning för lim och tätningsmedel.
Inom verkstadsindustrin används industriverktyg i ett flertal tillämpningar såsom montering, borrning och materialavverkning. Kunderna finns inom montering, till exempel elektronik, flyg- och vitvaror, i verkstadsindustrin, skeppsvarv, gjuterier och maskintillverkare. Utrustningen som erbjuds är monteringsverktyg för allt fler vridmoment, borrmaskiner, slående verktyg, slipmaskiner, lyftblock och löpvagnar samt tillbehör. Luftmotorer levereras separat för olika tillämpningar i produktionsanläggningar.
Till fordonsservice – bil- och lastbilsverkstäder samt däck och chassiverkstäder – levereras verktyg som slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.
Det finns en växande efterfrågan på service, till exempel underhållsavtal och kalibreringstjänster som ökar kundernas produktivitet.
Marknadstrender
- Högre krav på kvalitet, produktivitet, flexibilitet, ergonomi och miljö
- Mer avancerade verktyg och system och ökad betydelse av service, kunskap och utbildning
- Fler industriverktyg med elmotorer som delvis ersätter tryckluftsverktyg
- Efterfrågan på lägre bränsleförbrukning driver efterfrågan på alternativa monteringsmetoder, till exempel limning
- Både verkstadsindustrin och fordonsindustrin flyttar produktion österut
Faktorer som driver efterfrågan
- Investeringar i industriverktyg och system, till exempel monteringslinjer
- Förändringar i tillverkningsmetoder och högre krav, till exempel kvalitetssäkring och spårbarhet
- Industriproduktion
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service till fordonsindustrin, till utvalda segment inom verkstadsindustrin samt till fordonsservice.
Strategin är att verksamheten ska fortsätta växa genom att bygga vidare på det tekniska ledarskapet och kontinuerligt erbjuda produkter och service som förbättrar kundernas produktivitet. Viktiga aktiviteter är att utöka produktsortimentet, främst till fordonsindustrin, och tillhandahålla mer service, kunskap och utbildning. Affärsområdet ökar också sin närvaro inom verkstadsindustri och fordonsservice samt på geografiskt utvalda marknader i Asien och Östeuropa. Närvaron förbättras genom användning av flera varumärken. Affärsområdet söker aktivt efter att förvärva kompletterande verksamheter. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad kvalitet och produktivitet, förbättrad ergonomi och minskad miljöpåverkan
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Industritekniks konkurrenter inom industriverktyg är Apex Tool Group, Ingersoll-Rand, Stanley Black & Decker, Uryu, Bosch samt flera lokala och regionala konkurrenter. Inom utrustning för limning och tätning är de huvudsakliga konkurrenterna Nordson och Graco.
Marknadsposition Industriteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet av industriverktyg och monteringssystem på marknaden.
Fordonsindustrin
Fordonsindustrin efterfrågar främst avancerade monteringsverktyg och -system. De erbjuds ett brett sortiment elektriska monteringsverktyg, kontrollsystem och tillhörande mjukvaror för säkerhetskritiska åtdragningar. Specialiserade applikationscenter runt om i världen konfigurerar lämpliga monteringssystem. Systemen gör det möjligt att läsa av, samla in och lagra monteringsinformation. Fordonsindustrin, liksom andra tillverkande industrier, efterfrågar också vanliga industriverktyg. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och användning av lättare material använder fordonsindustrin i allt högre utsträckning lim och erbjuds doseringsutrustning för lim och tätningsmedel.
Verkstadsindustrin
Affärsområdet tillhandahåller ett komplett sortiment produkter, tjänster och produktionslösningar för verkstadsindustrin. Det sträcker sig från vanliga åtdragningsverktyg, borr- och slipmaskiner till de mest avancerade monteringssystemen på marknaden. Det omfattar också ett brett sortiment av tillbehör. Utrustning för limning och tätning erbjuds också till verkstadsindustrin. En stor grupp specialister finns tillgängliga för att stödja kunder som vill förbättra sin produktionseffektivitet.
Fordonsservice
Affärsområdet erbjuder verktyg som är starka, kraftfulla och tillförlitliga för att möta efterfrågan från den professionelle användaren inom fordonsservice. Verktyg som erbjuds är slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.
Hydraulisk momentnyckel för tillämpningar med höga vridmoment
Tryckluftsdriven turbinslipmaskin med extremt
Affärsområdeschef: Mats Rahmström
divisionerna
1 januari 2014
- 1. Industrial Technique Service Chef Lars Eklöf
- 2. MVI Tools and Assembly Systems Chef Tobias Hahn
- 3. General Industry Tools and Assembly Systems Chef Henrik Elmin
- 4. Chicago Pneumatic Tools Chef Philippe Artzet
Gruv- och bergbrytningsteknik
Efterfrågan på utrustning från kunder inom gruvindustrin var svag och orderingången på utrustning minskade betydligt. Orderingången på utrustning för infrastrukturprojekt minskade något. Serviceverksamheten och förbrukningsvaror gick däremot fortsatt bra. Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning genomfördes. Affärsområdet gjorde tre förvärv.
| NYCKELTAL, MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 26 092 | 33 482 | –22 |
| Intäkter | 29 013 | 34 054 | –15 |
| Rörelseresultat | 6 083 | 8 335 | –27 |
| Rörelsemarginal, % | 21.0 | 24.5 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 41 | 59 | |
| Investeringar | 912 | 1 298 | |
| Medelantal anställda | 13 347 | 12 766 | +5 |
Året i sammandrag
Affärsutveckling
Efterfrågan på utrustning från kunder inom gruvindustrin var svag eftersom kunderna avvaktade med att investera i utrustning. Ordervolymerna minskade betydligt jämfört med föregående år för alla typer av utrustning och påverkades också av annulleringar på mer än MSEK 500. Geografiskt minskade orderingången endast måttligt i Afrika och i Asien, medan den mest negativa utvecklingen skedde i regionerna med den bästa utvecklingen under 2012, Australien och Sydamerika.
Orderingången för utrustning för infrastrukturprojekt minskade något och den påverkade borrningsutrustning både ovan och under jord. Geografiskt sett ökade orderingången i Europa och var oförändrad i Asien, medan den minskade betydligt i Nord- och Sydamerika.
Efterfrågan på service och reservdelar var god och den nyinrättade servicedivisionen fortsatt att investera i organisationen och tog flera initiativ att vidareutveckla verksamheten. Volymerna var oförändrade, eftersom tillväxten i Asien, Afrika/Mellanöstern och Sydamerika kompenserade för en negativ utveckling i Australien och Nordamerika.
Försäljningen av förbrukningsvaror minskade något, framför allt eftersom försäljningen av förbrukningsvaror för prospekteringsborrning minskade.
Den totala orderingången sjönk 18% organiskt.
Organisationsutveckling
Flera åtgärder för att anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på gruvutrustning har genomförts, bland annat ökad egen slutmontering. Den totala arbetsstyrkan för jämförbara enheter har minskat med cirka 1 200 under året, främst inom tillverkning, men även i andra kategorier.
Johan Halling utsågs till chef för affärsområdet och medlem av koncernledningen från den 1 augusti 2013.
Förvärv
Affärsområdet gjorde tre förvärv under 2013:
- 75% av Shandong Rock Drilling Tools Co, Ltd, en ledande kinesisk leverantör av bergborrverktyg med intäkter på MSEK 420 och 687 anställda.
- Schweiz-baserade MEYCO Equipment, som tillverkar utrustning för sprutbetong, med intäkter på MSEK 190 och cirka 45 anställda.
- De operationella tillgångarna av Archer Underbalanced Services, en serviceleverantör av borrutrustning och tryckluftslösningar till landbaserade olje- och gasutvinningsföretag i USA, med intäkter på MSEK 230 och 75 anställda.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna minskade till MSEK 29 013 (34 054), vilket motsvarar 11% organisk nedgång. Rörelseresultatet minskade med 27% till MSEK 6 083 (8 335), inklusive omstruktureringskostnader på MSEK 120. Den justerade rörelsemarginalen var 21.4% (24.5) och påverkades också negativt av lägre volymer, valuta och utspädning från förvärv. Avkastning på sysselsatt kapital var 41% (59).
Orderingång per kundkategori
Intäkter per region
Andel av intäkter
orderingång, intäkter och rörelsemarginal
60 000 INNOVATION Flera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- Ett torrborrningssystem som är idealiskt för projekt där vattentillgången är dålig eller där det inte går att använda vatten till följd av bergförhållanden eller temperaturer.
- En underjordslastare för större gruvverksamheter, vilken förväntas vara den mest produktiva på marknaden. Flera funktioner bidrar till säker drift och en snabbare och mer effektiv lastningscykel.
- 0 20 000 40 000 5 • En elektrisk lastare som har lägre energiförbrukning, producerar mindre värme och har en lägre ljudnivå jämfört med en motsvarande dieseldriven lastmaskin.
- 2009 2010 2011 2012 2013 0 • En kompakt rigg för bergbultning som passar de minsta tunnlarna och gruvorterna och som kan förbättra säkerheten genom att eliminera manuell bultning som varit det enda alternativet i detta segment.
25
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor och dagbrott, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.
Marknaden
Den totala marknaden för utrustning för gruv- och anläggningstillämpningar är mycket stor och ett stort antal bolag erbjuder ett brett utbud av produkter till olika tillämpningar. Affärsområdet Gruvoch bergbrytningsteknik erbjuder dock endast produkter och service för utvalda tillämpningar.
Kunder inom gruvindustrin representerar cirka två tredjedelar av affärsområdets intäkter. Tillämpningarna omfattar produktions- och utvecklingsarbeten i både gruvor och dagbrott, samt mineralprospektering. Kunderna efterfrågar bergborrningsutrustning, bergborrverktyg, last- och transportutrustning samt borrningsutrustning för prospektering.
Entreprenörer inom infrastruktur, bygg- och anläggningsindustrin representerar en tredjedel av intäkterna. Tillämpningarna omfattar spränghålsborrning för tunneldrivning, till exempel för väg-, järnvägs- och dammbyggen, stenbrott, borrning efter vatten, energi, olja och gas, samt markförstärkning. Kunderna efterfrågar bergborrningsutrustning, bergborrverktyg och utrustning för markförstärkning.
Utrustningen säljs framför allt direkt till slutanvändaren och affärsområdet har en stor organisation som erbjuder service, reservdelar och förbrukningsvaror. Gruvbolag och entreprenörer har behov av service, reservdelar och förbrukningsvaror, ofta i form av avtal där tillgänglighet och produktivitet är viktiga kriterier.
Marknadstrender
- Mer produktiv och säker utrustning, inklusive lösningar för att arbeta förarlöst och med fjärrstyrning
- Ökat fokus på miljö
- Konsolidering av kunder och leverantörer
- Prestationsbaserade kontrakt för service och förbrukningsvaror
- Fokus på totalkostnaden för verksamheten och optimering av värdekedjan
Faktorer som driver efterfrågan
Gruvor och dagbrott
• Investeringar i maskiner • Malmproduktion
Bygg- och anläggning
- Infrastruktur- och offentliga investeringar
- Anläggningsaktivitet
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av utrustning och service för bergbrytning för gruvor, dagbrott samt anläggningsarbeten.
Strategin är att växa genom att upprätthålla och förstärka Atlas Copcos ledande marknadsposition som en global leverantör för bergbrytningsutrustning och service, genom att utveckla positionen inom bergborrnings- och lastningsutrustning, prospekteringsborrning, och relaterad utrustning, samt att öka intäkterna genom att erbjuda mer service till kunderna. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad produktivitet och säkerhet i linje med kundernas efterfrågan, till exempel datoriserade styrsystem, fjärrstyrning och lösningar för att arbeta förarlöst
- Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader
- Utöka utbudet av produkter och service
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Utveckla serviceverksamheten
- Anpassa kostnader och kapital till kundefterfrågan och genomföra andra aktiviteter för att förbättra effektiviteten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Gruv- och bergbrytningstekniks främsta konkurrent inom de flesta produktområden är Sandvik. Andra konkurrenter är Furukawa på marknaden för borrutrustning under och ovan jord, Boart Longyear inom bergborrutrustning för gruvor, prospekteringsborrningsutrustning och bergborrverktyg, Joy Global för utrustning för dagbrott samt Caterpillar för utrustning för gruvor och dagbrott. Dessutom finns det flera konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer.
MarKNADSposition
Gruv- och bergbrytningsteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder ett omfattande sortiment av produktivitetshöjande utrustning för bergbrytnings- och anläggningsarbeten.
Bergborrutrustning under jord
Borriggar under jord används till att borra spränghål i hårt berg för att utvinna malm i gruvor eller till bergbrytning för väg-, järnvägs- och kraftverkstunnlar och för underjordiska lagringsanläggningar. Hål borras också för bergförstärkning med bergbultar. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrar samt handhållen borrutrustning. Maskiner för stigortsborrning används för att borra hål med stor diameter, vilka kan användas bland annat till ventilation eller till malm- och persontransporter.
Last- och transportutrustning under jord Underjordsfordon används främst inom gruvapplikationer för att lasta och transportera malm och/eller bergavfall.
Andra fordon för underjordstillämpningar Andra fordon används för skrotning, bultning, laddning, för att lyfta och för att spruta betong.
Utrustning för ovanjordsborrning
Borriggar ovan jord används främst för spränghålsborrning i dagbrott, stenbrott och infrastrukturprojekt, men även vid borrning efter vatten och grunt belägen olja och gas. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrmaskiner samt rotationsborriggar.
Bergborrverktyg
Bergborrverktyg omfattar borrkronor och borrstänger för spränghålsborrning såväl under som ovan jord, liksom förbrukningsvaror för stigorts- och rotationsborrning.
Prospekteringsborrningsutrustning och utrustning för grundläggningsteknik
Affärsområdet levererar ett brett utbud av utrustning för prospekteringsborrning under och ovan jord. Ett omfattande sortiment av utrustning för grundläggningsteknik inklusive system för borrning i lösa formationer erbjuds också. Tillämpningarna inkluderar förankring, geoteknisk undersökning, markförstärkning och brunnsborrning.
Mobila krossar och siktar
Mobila krossar och siktar används framför allt till att producera krossmaterial i stenbrott och för att återvinna byggavfall.
Elektrisk underjordslastare
Affärsområdeschef: Johan Halling
1.
2.
divisionerna 1 januari 2014
- 1. Mining and Rock Excavation Service Chef Markku Teräsvasara
- 2. Underground Rock Excavation
- Chef David Shellhammer 3. Surface and Exploration Drilling Chef Victor Tapia
- 4. Drilling Solutions Chef Peter Salditt
- 5. Rock Drilling Tools Chef Helena Hedblom
- 6. Rocktec Chef Scott Barker
Bygg- och anläggningsteknik
Efterfrågan på bygg- och anläggningsmaskiner var i stort sett oförändrad under 2013. Affärsområdet fortsatte att investera i marknadsnärvaro och produktutveckling och antalet anställda inom försäljning, service, samt forskning och utveckling ökade.
| NYCKELTAL, MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 12 471 | 13 001 | –4 |
| Intäkter | 12 257 | 12 888 | –5 |
| Rörelseresultat | 1 214 | 1 332 | –9 |
| Rörelsemarginal, % | 9.9 | 10.3 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10 | 10 | |
| Investeringar | 255 | 286 | |
| Medelantal anställda | 4 996 | 5 101 | –2 |
ÅRET I SAMMANDRAG
Affärsutveckling
Efterfrågan på bygg- och anläggningsmaskiner var i stort sett oförändrad under 2013. Den totala orderingången ökade 1% organiskt eftersom serviceverksamheten ökade något. En bra tillväxt noterades i Sydamerika och i Afrika/Mellanöstern. Orderingången ökade marginellt i Asien och i Nordamerika medan den minskade i Europa.
Orderingången för produkter för portabel energiförsörjning, som till exempel portabla kompressorer, generatorer, pumpar och ljustorn samt för väganläggningsmaskiner, ökade något. För dessa produkter ökade orderingången i Sydamerika och i Afrika/Mellanöstern, men minskade i Europa och på den viktiga kinesiska marknaden. Orderingången för entreprenadverktyg såsom spett och tyst demoleringsutrustning minskade. Minskningen förklaras främst av en lägre orderingång i Europa. Det motverkades endast delvis av en ökad orderingång i USA och i Kina.
Serviceverksamheten för affärsområdet fortsatte att växa i alla större regioner i världen utom i Europa där volymerna var något lägre. Orderingången ökade kraftigt i USA.
Marknadsnärvaro och organisationsutveckling
Affärsområdet ökade sin närvaro på utvalda marknader genom att fortsätta att inrätta särskilda marknadsbolag för Bygg- och anläggningsteknik på flera marknader. Antalet anställda ökade i Nordamerika, Asien och i Afrika/Mellanöstern. Antalet försäljningsingenjörer och servicetekniker ökade, medan anställda inom tillverkning och administration minskade.
Investeringarna i produktutveckling var fortsatt höga och antalet anställda inom forskning och utveckling ökade med mer än 10%.
Den 1 januari 2014 flyttades Specialty Rental-divisionen från affärsområdet Kompressorteknik till affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Målsättningen är att förstärka tillväxten genom att ytterligare utveckla produkt- och servicesynergier. Pro-forma information presenteras nedan.
| PRO-forma , MSEK |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Orderingång | 14 260 | 14 607 |
| Intäkter | 13 967 | 14 658 |
| Rörelseresultat | 1 733 | 1 825 |
| Rörelsemarginal, % | 12.4 | 12.5 |
En del av de överförda intäkterna var interna, vilket förklarar varför intäkterna som lagts till i Bygg- och anläggningsteknik är lägre än intäkterna som dragits ifrån Kompressorteknik.
Förvärv
Affärsområdet gjorde ett förvärv 2013:
• Pneumatic Holdings Inc., en amerikansk leverantör av lätta tryckluftsdrivna entreprenadverktyg, med intäkter på MSEK 73 och 16 anställda.
Intäkter, resultat och avkastning
Intäkterna minskade med 5% till MSEK 12 257 (12 888), på grund av valutaeffekter. Rörelseresultatet minskade till MSEK 1 214 (1 332), vilket motsvarar en marginal på 9.9% (10.3). I föregående års rörelseresultat ingår omstruktureringskostnader om MSEK 65. Den justerade rörelsemarginalen var 9.9% (10.8) och påverkades negativt av valuta. Avkastning på sysselsatt kapital var 10% (10).
Orderingång per kundkategori
Intäkter per region
Andel av intäkter
orderingång, intäkter och rörelsemarginal
INNOVATION Flera nya produkter och lösningar introducerades, bland annat följande exempel:
- En asfaltsutläggare lämplig för motorvägsbeläggningar. Maskinen är utrustad med ett antal funktioner för förbättrad förarkontroll. Den kan utrustas med en motorstyrning som kan spara upp till 15% av bränslekostnaderna.
- Ett sortiment av små dränkbara pumpar, främst avsedda för uthyrningsindustrin inom bygg- och anläggningsutrustning. Pumparna är lätta, robusta och enkla att underhålla.
- 0 20 000 40 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 10 • En serie kompakta vältar för jordpackning med mjukvara och funktioner för att optimera packningsprestandan. Dessa vältar är också lättare att underhålla och har lägre ljudnivå och bränsleförbrukning än sina föregångare.
- Ett sortiment portabla kompressorer utvecklade för maskinuthyrningsbranschen. Maskinerna är kompakta, lätta att använda, tillförlitliga och enkla att underhålla för att uppfylla kraven i uthyrningsbranschen.
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning och tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbeten, olja och gas, energi, borrning och vägbyggen. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, Sverige, USA, Kina, Indien och Brasilien.
Marknaden
Den totala marknaden för bygg- och anläggningsutrustning är mycket stor. Det finns ett stort antal företag som erbjuder ett brett utbud av produkter och service för olika tillämpningar. Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder dock endast produkter och service för utvalda tillämpningar.
Det mest betydelsefulla kundsegmentet är bygg- och anläggning, som svarar direkt för mer än hälften av intäkterna. Entreprenörer, ofta involverade i infrastrukturprojekt såsom vägbyggen, annan anläggningsverksamhet och/eller demoleringsarbeten, efterfrågar kompakteringsoch asfalteringsutrustning och lätt entreprenadutrustning, såsom spett och krossar. Dieseldrivna portabla kompressorer och generatorer är tillförlitliga kraftkällor för maskiner och verktyg i bygg- och anläggningsbranschen, såväl som för många gruv- och industritillämpningar.
Entreprenörer och hyresföretag är viktiga kunder för service, inklusive reservdelar, underhållsavtal och reparationer.
Marknadstrender
- Högre krav på produktivitet, flexibilitet och ergonomi
- Ökat fokus på miljö och säkerhet
- Konsolidering av kunder och leverantörer
- Ökad efterfrågan på servicekontrakt
Faktorer som driver efterfrågan
- Infrastruktur och offentliga investeringar
- Demolering och återvinning
- Investeringar i flexibel/portabel kraftutrustning
Vision och strategi
Visionen är att vara First in Mind—First in Choice ® som leverantör av utrustning och serviceverksamhet för portabla kraftkällor, väganläggning och demoleringsapplikationer för bygg- och anläggningsindustrin.
Strategin är att växa genom att utveckla marknadspositionen som global leverantör inom utvalda nischer för byggoch anläggningsindustri, för entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalteringsoch kompakteringsutrustning. Marknadsnärvaron förbättras genom att använda flera varumärken. I strategin ingår också utveckling av specialiserad uthyrning och utveckling av serviceverksamheten, att öka intäkterna genom att erbjuda fler kunder mer service. Tillväxt ska uppnås på ett sätt som är ekonomiskt, miljövänligt och socialt ansvarsfullt.
Strategiska aktiviteter
- Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader/segment
- Ta vara på försäljnings- och servicesynergier mellan bygg- och anläggningsverksamheterna
- Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad produktivitet, säkerhet och minskad miljöpåverkan
- Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader
- Utveckla mer konkurrenskraftiga erbjudanden, med olika värdeerbjudanden
- Genomföra mer service på en större del av den installerade basen av utrustning
- Utveckla serviceverksamheten
- Förbättra effektiviteten i verksamheten
- Investera i medarbetare och kompetensutveckling
- Förvärva kompletterande verksamheter och integrera dem framgångsrikt
Konkurrenter
Bygg- och anläggningstekniks främsta konkurrenter på marknaden för portabla kompressorer är Doosan Infracore, Kaeser och Sullair. Volvo, Caterpillar och Wirtgen är de främsta konkurrenterna på marknaden för väganläggningsmaskiner och Sandvik, Furukawa och Wacker Neuson för entreprenadverktyg. Dessutom finns ett stort antal konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer. Sany och XCMG är exempel på kinesiska konkurrenter på marknaden för väganläggningsmaskiner.
MarkNADSposition
Bygg- och anläggningsteknik har ledande eller starka marknadspositioner globalt i de flesta av sina verksamheter.
PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder en rad produkter för utvalda tillämpningar inom anläggningsarbeten, demolering och vägbyggen.
Portabla kompressorer
främst i industriapplikationer.
olje- och gasapplikationer.
Boosters
Generatorer
platser.
Portabla, oljesmorda kompressorer används främst i tillämpningar inom bygg- och anläggningsindustrin där tryckluft används som kraftkälla för utrustning, såsom luftdrivna spett och bergborrmaskiner. Portabla oljefria kompressorer används för att tillgodose tillfälliga behov av oljefri tryckluft,
När extra högt tryck behövs används boosters för att öka trycket på luften som levereras av portabla kompressorer. Denna luft med högt tryck används framför allt inom borrning och inom
Portabla generatorer används för tillfälliga behov av elektricitet, främst inom bygg- och anläggningsapplikationer. Andra tillämpningar för generatorer är elförsörjning för evenemang, reservström och elektricitet till otillgängliga
Ljustorn
Belysning för säker verksamhet dygnet runt.
Pumpar
Dränkbara pumpar, framför allt för vatten.
Asfalterings- och kompakteringsutrustning
Affärsområdet erbjuder ett sortiment av utrustning för kompaktering och asfaltering för väganläggningsarbeten. Vältar används för att sammanpacka alla typer av jordunderlag eller nylagd asfalt. Fräsar används för att ta bort gammal asfalt och asfaltutläggare för att lägga ut ny. Produktutbudet inkluderar även mindre handhållen kompakterings- och betongutrustning.
Entreprenad- och demoleringsverktyg
Hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett, krosstänger och borrar levereras till entreprenad-, demolerings- och gruvföretag.
borrapplikationer
Affärsområdeschef: Nico Delvaux
1.
2.
divisionerna
1 januari 2014
- 1. Construction Technique Service Chef Adrian Ridge
- 2. Specialty Rental Chef Ray Löfgren
- 3. Portable Energy Chef Norbert Paprocki
- 4. Road Construction Equipment Chef Peter Lauwers
- 5. Construction Tools Chef Vladimir Kozlovskiy
risker, riskhantering och Möjligheter
All affärsverksamhet medför risker. Atlas Copco har ett strukturerat och proaktivt sätt att hantera företagets risker. Rätt hanterade risker kan leda till möjligheter och addera värde till verksamheten. Risker som inte hanteras väl kan orsaka incidenter och förluster.
valutor
■ Lån, räntor och
" Förmågan att förebygga, upptäcka och hantera riskerna är dock kritisk för en effektiv styrning och kontroll av verksamheten."
Atlas Copcos globala och diversifierade verksamhet med kunder i många olika branscher ger en god spridning av risker såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Förmågan att förebygga, upptäcka och hantera riskerna är dock kritisk för en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Målet är att nå Gruppens mål med ett välhanterat risktagande i linje med strategin och inom ramen för The Way We Do Things.
eller upptäcka
Gruppens funktioner för juridik, försäkring, finans, skatt, internrevision och controlling och redovisning tillhandahåller policyer, riktlinjer och instruktioner för att stödja Gruppens bolag i att etablera sin riskhantering. Riskhantering är ett operativt ansvar som följs upp regelbundet vid styrelsemöten. Implementeringen revideras regelbundet genom interna och externa revisioner.
Strategiska och operativa risker inkluderar exempelvis politiska beslut, marknadsförutsättningar, miljö, och förändringar i affärsbeteende och affärsklimat, leverantörsberoende, prisjusteringar, tillgång till material, medarbetarnas kompetens, integrering av förvärvade enheter, kundkreditrisker och IT-risker. Arbetet med att hantera och minska riskerna pågår kontinuerligt.
Finansiella risker omfattar valutarisker, ränterisker, finansiering, likviditet, pensionsskulder och finansiella kreditrisker. Gruppens finansfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också Gruppens bolag vid implementeringen av finansiella policyer och riktlinjer.
■ Medvetenhet och krisplanering
Risker för avvikelser från lagar och regler hanteras av verksamheten med stöd från Gruppens legala avdelning.
Risker i rapporteringen omfattar exempelvis felaktigheter i den interna koncernrapporteringen eller i den externa rapporteringen till myndigheter. Läs mer i avsnittet Intern kontroll av finansiell rapportering i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 64–65.
Företagets riskhanteringsprocess hanteras av avdelningen Insurance & Risk Management. Den omfattar strategisk och operativ riskbedömning på divisionsnivå men ger också en övergripande bild av koncernens risker.
Medvetenhet och hantering av risker kan leda till möjligheter. På sidorna 37–39 presenteras risker, motverkande faktorer och potentiella möjligheter för varje riskkategori.
risker, riskhantering och möjligheter
| Risk | beskrivning | motverkande faktorer | möjligheter |
|---|---|---|---|
| Marknads ris ker |
En utbredd finansiell kris och ekonomisk ned gång påverkar inte bara Gruppen negativt utan även kundernas möjligheter att finansie ra sina investeringar. Förändringar i kundernas produktionsnivåer påverkar även Gruppens försäljning av reservdelar, service och förbruk ningsvaror. På tillväxtmarknader etableras regelbundet nya, mindre konkurrenter vilket kan påverka Gruppen negativt. |
P Väl spridd försäljning med kunder i många länder och branscher. Försäljning av reserv delar och service är relativt stabil i jämförelse med försäljning av utrustning. P Månatlig uppföljning av marknads- och försäljningsutveckling möjliggör snabba åtgärder. P Flexibel tillverkning möjliggör snabb anpassning till förändringar i efterfrågan på utrustning. P Ledande position inom de flesta marknads segment ger skalfördelar. |
➔ En betydande konkurrensfördel till följd av en stark global närvaro som inkluderar tillväxt marknader. ➔ Möjlighet att positivt påverka både samhälle och miljö genom Gruppens högkvalitativa och hållbara produkter och höga etiska standard. ➔ Fortsätta att utveckla nära, långsiktiga och strategiska relationer med kunder och leverantörer. |
| Produkt utvecklings ris ker |
En av utmaningarna för Atlas Copcos långsik tiga tillväxt och lönsamhet kommer att vara att kontinuerligt utveckla innovativa, hållbara produkter som förbrukar mindre resurser un der livscykeln. Atlas Copcos produkterbjudan de påverkas också av nationell och regional lagstiftning inom områden såsom utsläpp, buller- och vibrationsnivåer och återvinning. Det kan dock finnas ökad risk för konkurrens på tillväxtmarknader där lågkostnadsproduk ter inte påverkas av sådana regler. |
P Kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling för att utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och förväntningar, även i perioder av ekonomisk nedgång. P Utveckla produkter med ett livscykelperspek tiv och sätta mätbara effektivitetsmål för var je divisions huvudsakliga produktkategorier. P Utveckla produkter med mindre utsläpp, vibrationer eller buller, samt ökad möjlighet till återvinning för att möta lagkrav. |
➔ Betydande möjligheter att stärka konkurrens kraften genom innovationer av högkvalitativa, hållbara produkter och att skapa ett integrerat värdeerbjudande till kunderna. |
| Till verknings ris ker |
Tillverkning av nyckelkomponenter är koncen trerad till ett fåtal platser. Avbrott i produktio nen eller otillräcklig kapacitet kan få följder för leveranserna eller för produkternas kvalitet. Produktionsanläggningarna riskerar också att påverka miljön negativt genom verksam heten, exempelvis genom farligt avfall och utsläpp. Atlas Copco är direkt eller indirekt exponerat för råvarupriser. |
P Tillverkningsenheterna övervakar kontinuer ligt produktionsprocessen, testar produkter nas säkerhet och kvalitet, gör riskbedöm ningar och utbildar medarbetare. P Tillverkningsenheterna investerar i modern utrustning som kan utföra flera olika slags uppgifter. P Produktionsenheter är föremål för regelbund na riskhanteringsundersökningar för att säkerställa att de uppfyller Atlas Copcos standard för förebyggande av skador. P Målet är att certifiera alla tillverkningsenheter i enlighet med standarden ISO 14001. |
➔ Fortsatta möjligheter att i hög grad främja ständiga förbättringar för att effektivisera produktionen, minska ineffektiviteter, samt upprätthålla en hög flexibilitet i produktions processen. ➔ Kostnadsökningar vad gäller råmaterial och komponenter sammanfaller ofta med stark efterfrågan från slutkunder och kan delvis kompenseras genom ökad försäljning till gruvkunder och ökade marknadspriser. |
| Risker i leverantörs kedjan |
Atlas Copco och dess affärspartner, såsom leverantörer, entreprenörer och partner i sam riskbolag, måste hålla samma höga standard när det gäller miljö, arbetsvillkor och mänskli ga rättigheter för att inte äventyra Gruppens rykte och varumärke. Tillgången till många komponenter är beroende av leverantörer och om dessa drabbas av produktionsstopp eller brister i kapaciteten, kan det få oönskade effekter på leveranserna. Användningen av många leverantörer ökar ris ken för att produkter innehåller komponenter som inte är hållbart producerade, såsom ris ken att elektroniska komponenter innehåller konfliktmineraler (vars handel eller skatt finan sierar väpnade grupper i konfliktområden såsom Demokratiska republiken Kongo). |
P Välja och utvärdera affärspartner utifrån objektiva faktorer såsom kvalitet, leverans, pris och tillförlitlighet samt miljömässigt och socialt ansvar och engagemang. P Atlas Copco fortsätter arbetet med att under söka och undanröja förekomsten av konflikt mineraler i värdekedjan. P Atlas Copco har etablerat ett globalt nätverk av underleverantörer för att minska beroen det av enskilda leverantörer. P Affärspartner ombeds att underteckna ett brev om efterlevnad av Affärskoden. P Lanserat elektronisk utbildning för affärs partner för att öka kännedomen om Atlas Copcos affärskod. |
➔ Öka Atlas Copcos flexibilitet och minska kost nader genom att förbättra leverantörernas lagerhantering när efterfrågan förändras. ➔ Fortsätta att vara en självklar samarbetspart ner och främja ökad effektivitet, hållbarhet och säkerhet. Starka leverantörsrelationer ger Atlas Copco en mer konkurrenskraftig position. ➔ Möjlighet att stärka relationen med kunderna genom att stödja kunder som påverkas av Dodd Frank-lagstiftningen om konflikt mineraler. ➔ Främja mänskliga rättigheter och verka för för bättrade arbetsförhållanden, samt minskad korruption och konflikter. |
| Dis tributions ris ker |
Atlas Copco distribuerar främst produkter och tjänster direkt till slutkunden. Om distributio nen inte är effektiv påverkar det kundnöjdhet, försäljning och lönsamhet. Viss försäljning sker indirekt via distributörer och uthyrningsföretag och deras prestation kan inverka negativt på Atlas Copcos försäljning. Distributionen av produkter kan leda till ökade koldioxidutsläpp från transporter. |
P Den fysiska distributionen av produkter är koncentrerad till ett antal distributions center vars leveranseffektivitet övervakas fortlöpande. P Betydande resurser allokeras till utbildning och utveckling av serviceorganisationen. P Då indirekt försäljning sker lokalt/regionalt är den negativa påverkan från svaga presta tioner begränsad. P Ökat fokus på smartare och effektivare trans porter, inklusive optimering av fordonets last ning och att skicka större eller kombinerade leveranser för att minska de totala utsläppen per transport. |
➔ Fortsätta att stärka relationen med kunderna genom punktliga leveranser av produkter och tjänster. ➔ Effektivare transporter kan spara tid och kost nader åt kunden samtidigt som det minskar miljöpåverkan i den egna verksamheten. ➔ Atlas Copco kan minska sina egna bränsle kostnader och resursbehov vilket ökar Gruppens förmåga till anpassning. |
| Risker vid förvärv och avyttringar |
Integrationsprocessen av förvärvade enheter är en komplicerad process som inte alltid är framgångsrik. Kostnader relaterade till ett för värv kan bli högre och/eller synergier kan ta längre tid att realisera än förväntat. Prövningar av nedskrivningsbehov görs årli gen på förvärvad goodwill. Om goodwill inte anses rätt värderad vid en sådan prövning kan det resultera i en nedskrivning, vilket skulle påverka Gruppens resultat. Förvärv och avyttringar kan påverka det lokala samhället och/eller miljön, direkt eller indirekt. |
P Gruppen har inrättat en särskild grupp för för värvsprocessen som erbjuder utbildning och stödjer affärsenheterna före, under och efter ett förvärv. P Atlas Copco riktlinjer och policyer tillämpas för att bedöma och hantera de miljömässiga eller sociala effekterna av verksamheten i be rörda samhällen när förvärvet är genomfört. P Hänsyn gällande mänskliga rättigheter och miljö är integrerat vid förvärv och avyttringar. |
➔ Att identifiera hinder för integrering kan tillåta Atlas Copco att förbättra processen genom metoder såsom arbetsväxling, utbildning eller teambuildingövningar. Det skulle inte bara leda till en smidigare integrationsprocess utan också till lägre driftskostnader genom att minska driftstopp och låta nyförvärvade bolag bli produktiva och effektiva snabbare. |
| Risk | beskrivning | motverkande faktorer | möjligheter |
|---|---|---|---|
| Finansiella ris ker |
Valutakursförändringar kan påverka Gruppens resultat negativt när intäkter från försäljning och kostnader för produktion och inköp är i skilda valutor (transaktionsrisk). En negativ effekt på Gruppens resultat kan också inträffa när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till SEK och på Gruppens eget ka pital när de utländska dotterföretagens netto tillgångar räknas om till SEK (omräkningsrisk). Atlas Copcos nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Atlas Copco är exponerat för risken att inte få betalt av vissa av det stora antalet kunder till vilka försäljning har skett på kredit. |
P En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av finansiella risker. P Gruppens verksamheter bevakar och justerar löpande försäljningspriser och kostnader för att begränsa transaktionsriskerna. Dessa åtgärder kan kompletteras med valuta säkringar. P Omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländsk valuta och finansiella derivat. P Strikta kreditpolicyer tillämpas och ingen större koncentration av kreditrisk existerar i Atlas Copco. Avsättningen för osäkra ford ringar baseras på kända fall och historiska förluster och bedöms vara tillräcklig. För Atlas Copco Customer Finance, den egna kundfinansieringsverksamheten, minskas riskerna genom att behålla en säkerhet i ut rustningen till dess att full betalning erhållits, genom att köpa kreditförsäkringar och/eller genom att överföra risken till en tredje part. |
➔ Ett proaktivt arbete med de finansiella riskerna förbättrar vinstmarginalen och skapar även möjligheter till mer stabila kassaflöden. Sammantaget ger arbetet med finansiell riskminimering en möjlighet att förbättra verksamhetens motståndskraft. ➔ Atlas Copco Customer Finance kan skapa bättre affärsrelationer med och attrahera fler kunder. |
| Risker som avser anseendet |
Gruppens anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas dels av Gruppens verksam het eller agerande, dels av externa intressen ters agerande. Produkterna måste leva upp till varumärkeslöftet och hålla hög kvalitet, vara säkra och ha låg miljöpåverkan då de an vänds av kunderna. Risker för anseendet kan förekomma vid avvikelser gällande produkt märkning eller vid falsk marknadsföring. Missnöjda medarbetare kan också förringa Atlas Copcos varumärke. |
P Alla Atlas Copco-produkter är testade och kvalitetssäkrade. P Gruppen övervakar strikt produkternas märk ning och tillhandahåller utbildning i kommuni kation. P Gruppen för en aktiv dialog med sina intres senter för att adressera frågor och få upp slag/idéer till möjliga förbättringar. P Utbildning i Affärskoden, inklusive ett årligt undertecknande av efterlevnad. P Ett tydligt och välkänt varumärkeslöfte. P En omfattande medarbetarundersökning genomförs vartannat år och följs upp aktivt. |
➔ Varumärkespositionering. ➔ Engagemanget i intressenterna minskar inte bara riskerna för anseendet i vissa fall, det ska par också möjligheter till ökad medvetenhet och trovärdighet för Atlas Copcos varumärke genom förbättringar och innovationer. ➔ Leveranser av testade och kvalitetssäkrade produkter ökar kundnöjdheten och främjar återkommande affärer. ➔ Attrahera, utveckla och behålla medarbetare som följer Affärskoden. |
| Rappor terings- ris ker |
Risken relaterad till kommunikationen av den finansiella informationen till kapitalmarknaden är att rapporterna inte ger en rättvis bild av Gruppens verkliga finansiella ställning och resultat. De hållbarhetsdata som rapporteras utgörs till stor del av uppskattningar, och motsvarar därmed inte exakt Gruppens påverkan. |
P Atlas Copcos dotterbolag rapporterar sin finansiella ställning regelbundet i enlighet med International Financial Reporting Stan dards (IFRS ). Gruppens koncernredovisning, baserad på dessa rapporter, upprättas i enlig het med IFRS och relevanta delar av årsredo visningslagen som redovisas i RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". P Gruppen har ett flertal rutiner för att säker ställa efterlevnaden av Gruppens instruktio ner, standarder och regler, exempelvis internrevisioner. P Atlas Copco redovisar hållbarhetsdata i enlig het med GRI:s principer 3.0. För att minime ra riskerna arbetar Atlas Copco med utbild ning för att förbättra redovisningsarbetet. |
➔ Integrerad rapportering identifierar och skapar möjligheter till affärssynergier. ➔ Arbetet med rapporteringsrisker ökar trans parensen och förbättrar möjligheterna att pre sentera verksamheten rättvist och korrekt. ➔ Förbättrad rapportering resulterar också direkt i förbättrad riskhantering, särskilt då uppgifterna har integrerats för att belysa samband. |
| Risker för korr uption och bedrägeri |
Korruption och mutor förekommer på marknader där Atlas Copco bedriver sin verksamhet. |
P Policy om nolltolerans för mutor och korrup tion, inklusive påskyndande betalningar. P Interna kontrollrutiner för att förebygga och upptäcka avvikelser. Internrevisionsfunktionen är etablerad för att säkra bolagsstyrningen, intern kontroll och policyer för riskhantering. P Verktyg för självutvärdering för att analysera interna kontrollprocesser. P Utbildning i Affärskoden och medvetenhet kring bedrägerier, samt workshops på temat affärsintegritet och etiska frågeställningar. P Gruppens hotline är etablerad globalt. Genom den kan medarbetarna anonymt, och utan påföljd, rapportera överträdelser. P Gruppen stödjer rättvis konkurrens och för bjuder diskussioner eller överenskommelser med konkurrenter gällande prissättning och uppdelning av marknaden. |
➔ Genom att bekämpa korruption och bedräge rier skapar Atlas Copco möjligheter att arbeta med sina branschkollegor och förändra inter nationell marknadspraxis. Vägran att betala mutor kan resultera i tillfälliga förseningar el ler motgångar men det minskar kostnader på både lång och kort sikt, skapar möjligheter att förbättra effektiviteten i verksamheten och ökar stabiliteten på de marknader där Atlas Copco är verksamt. ➔ Arbetet mot korruption och bedrägerier ökar Atlas Copcos trovärdighet och transparens samt skapar ytterligare möjligheter till förbätt rade relationer med företagets intressenter. |
| Legala ris ker |
Atlas Copcos affärsverksamhet påverkas av många lagar och regler, samt av affärs mässiga och ekonomiska avtal med kunder, leverantörer och andra motparter, samt av licenser, patent och annan immaterialrätt. |
P Egen juridisk avdelning med jurister på fem kontinenter. P En årlig undersökning av legala risker inom samtliga bolag i Gruppen utöver den fortlö pande uppföljningen av den legala riskexpo neringen. Resultatet av undersökningen sammanställs, analyseras och redovisas för styrelsen och revisorerna. |
➔ Att uppfylla legala normer och regler minime rar kostnader och ökar möjligheterna att stär ka Atlas Copcos anseende. Det skapar också möjligheter att utveckla pålitliga samarbeten och att förbättra verksamhetens stabilitet. |
| Risk | beskrivning | motverkande faktorer | möjligheter |
|---|---|---|---|
| Försäkrings bara ris ker |
Försäkringsbara risker omfattar koncernens tillgångar och intressen, t.ex. egendoms skador, avbrott i verksamheten, försäkring av transporter, ansvar, inklusive produktansvar, och reseförsäkring. Atlas Copco har ett skräddarsytt försäkrings program för att skydda Gruppens försäkrings bara tillgångar och intressen. Varje bolag inom Gruppen ansvarar för att hantera och redovisa sina försäkringsfrågor i enlighet med riktlinjer na i försäkringsprogrammet. |
P Atlas Copco-gruppens försäkringsprogram tillhandahålls av Gruppens eget försäkrings bolag Industria Försäkringsaktiebolag, vilket bibehåller en del av riskexponeringen. P Försäkringskapacitet köps också in från ledande försäkringsbolag och återförsäk ringsbolag i samarbete med internationella försäkringsmäklare. P Skadehantering köps in globalt från ledande leverantörer och ett nätverk av lokala försäk ringsgivare utfärdar försäkringsbrev lokalt för att säkerställa att lokala lagar efterlevs. P I anslutning till försäkringsprogrammet har standarder för att förebygga förluster utveck lats genom ett stort antal undersökningar för riskhantering. |
➔ Arbetet med försäkringsbara risker minimerar kostnader. ➔ Genom kontroll och anpassning i termer av riskhanteringsnivåer kan risken för händelser som kan orsaka betydande skada och allvar ligt påverka verksamheten inom Atlas Copco gruppen begränsas och verksamheten kan fortlöpa utan avbrott. ➔ Användningen av egna försäkringsbolag möj liggör en strikt kontroll över alla försäkrings bara intressen och skulder. Det möjliggör också en nära uppföljning av varje enskild försäkringsskada som påverkar Gruppen, vilket kan bidra till att eliminera eller minska framtida krav. ➔ Skräddarsydda försäkringslösningar. |
| Risker kring säkerhet och hälsa |
Problem med friskvård och sjukfrånvaro kan påverka produktiviteten och effektiviteten i verksamheten. Olyckor eller incidenter på arbetsplatsen på grund av bristande säkerhetsåtgärder eller skyddsutrustning kan inverka negativt på produktiviteten och på Atlas Copco som arbetsgivare. Atlas Copco inser att risken finns för att allvar liga sjukdomar och pandemier kan störa affärsverksamheten och skada anställda. |
P Gruppen utvärderar regelbundet säkerhets och hälsorisker i verksamheten. P Gruppen kommer att införa OHSAS 18001 i alla större enheter. P Program finns på arbetsplatsen för att mins ka effekterna av HIV/AIDS i södra Afrika. P Atlas Copcos affärspartner utbildas kring Gruppens policyer, inklusive bolagets förhåll ningssätt till hälsa och säkerhet. |
➔ Förbättrad säkerhet och hälsa i verksamheten ökar både de anställdas produktivitet och moral. ➔ Atlas Copcos varumärke kan fortsätta att stär kas genom säkra produkter och det är en möj lighet för Gruppen att fortsätta att utvecklas för att ses som ledare i branschen. ➔ Atlas Copco kan också förbättra arbetsvillkoren för kunder och leverantörer, vilket kan skapa långvariga relationer och återkommande beställningar. |
| Miljöris ker (externa) |
De primära externa miljöriskerna kommer från förändringar i klimat och naturtillgångar, för ändringar i regelverk, beskattning och priser på resurser. Ur ett verksamhetsperspektiv utgör högre skatter på bränsle/energi en risk för Atlas Copco då det kan öka Atlas Copcos rörelse kostnader. Regler och krav som rör koldioxidutsläpp från produkter och industriprocesser skärps kontinuerligt. Förändringar i den genomsnittliga nederbör den kan påverka hela Atlas Copcos verksam het antingen direkt eller genom att störa leveranskedjan. |
P Atlas Copco utvecklar kontinuerligt produkter med förbättrad energieffektivitet och minska de utsläpp. P I den egna verksamheten har Atlas Copco ett flertal mål kopplade till resurs- och energi förbrukning med syfte att minimera kostna der och negativ miljöpåverkan. P De köldmedia som används i Atlas Copcos produkter påverkar inte ozonskiktet och finns i slutna system för att förhindra att de frigörs till atmosfären under produkternas livslängd. Ambitionen är att fortsätta lansera köldmedia med lägre klimatpåverkan. P Atlas Copcos försäkringsbolag bedömer exponeringen av egendomsrisker på grund av extrema väderförhållanden och risken för naturkatastrofer. Förebyggande åtgärder vidtas för att minska risknivåerna där det behövs. |
➔ Det proaktiva arbetet med miljörisker kan skapa betydande möjligheter att driva innovationer på Atlas Copco. ➔ Då många kunder är verksamma i områden med extrem vattenstress eller vattenbrist kan det finnas en stark kundefterfrågan på vatten effektiva produkter eller produkter för vatten återvinning. Detta innebär en stor affärsmöj lighet att utöka Atlas Copcos innovationer till området vattenförbrukning. ➔ Effekter och prognoser om klimatförändringar kan framkalla förändringar i konsumenternas vanor och beteende. Till följd av klimathändel ser kan Atlas Copcos kunder bli mer medvet na om miljörisker och efterfråga hållbara pro dukter från Gruppen. |
| Risker kring mänskliga rättigheter |
Atlas Copco har verksamhet i länder där det enligt Amnesty International finns en hög risk för kränkning av mänskliga rättigheter exem pelvis i form av barnarbete, tvångsarbete eller påtvingat arbete. Atlas Copco kommer ibland i kontakt med kunder, exempelvis inom gruvindustrin, som möter problem rörande miljöfrågor och frågor kring mänskliga rättigheter. Risker rörande Gruppens anseende kan också uppstå på grund av relationen med leverantörer som inte lever upp till internatio nellt accepterade etiska, sociala och miljö standarder. |
P Vägledning och regelbunden samverkan, för att identifiera risker, med väletablerade frivilligorganisationer. P Gap-analys av alla policyer och processer för att se att de stämmer överens med standar der i FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, som Atlas Copco har förbundit sig att följa sedan 2011. P Due diligence-process och integrering av in terna kontroller av kränkningar av mänskliga rättigheter i affärsprocesser. P Utveckling av en särskild utbildning i mänskli ga rättigheter för att öka medarbetarnas medvetenhet och kunskap. P Gruppens verktyg för utvärdering av kunder nas hållbarhetsarbete används internt för att bedöma risker kopplade till hållbarhet. P Leverantörsutvärderingar genomförs regel bundet i enlighet med en checklista som |
➔ Att följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och den så kallade "do no harm"-principen minskar risker och kostnader avsevärt; ett företags förmåga att "do good" enligt dessa principer skapar dock även betydande affärsmöjligheter samtidigt som det påverkar samhället positivt. Arbetet med att fortsätta utveckla en arbetsplats med mångfald kan till exempel öka Atlas Copcos konkurrenskraft väsentligt och det kan även öka Gruppens kunskap och kapacitet att skräddarsy produkter enligt kundernas önske mål och behov. ➔ Arbetet med mänskliga rättigheter har en positiv inverkan på relationen med såväl med arbetare som investerare. ➔ Stark affärsetik främjar dessutom intern stabi litet samtidigt som engagemanget i sociala frågor ger en mer stabil marknad vilket skapar långsiktiga affärsmöjligheter. |
baseras på FN:s Global Compact.
Innovativa, hållbara produkter och tjänster
I en värld med allt knappare resurser skapar Atlas Copcos forskning och utveckling mervärde för kunderna genom ständig utveckling av hållbara produkter och tjänster.
optimerar kundernas produktivitet
Atlas Copco levererar banbrytande teknologier i form av säkra, tillförlitliga och energieffektiva produkter som utformats för att optimera kundernas produktivitet och konkurrensfördelar. Gruppens högkvalitativa serviceerbjudande säkerställer att kunderna får ut mesta möjliga ur varje investering och fortsätter att ha Atlas Copco First in Mind—First in Choice ®.
Med kunder i världsklass över hela världen är Atlas Copcos största utmaning att fortsätta möta deras behov av hållbara produkter som ger ökad produktivitet. Att driva Gruppens innovationer genom samarbeten med kunder och med universitet har varit en framgångsrik metod för att bibehålla en ledande marknadsposition. Atlas Copcos långvariga relationer med leverantörer låter också Gruppen dra nytta av deras kompetens för att ytterligare utveckla produkt- och serviceerbjudandet. Atlas Copcos livscykelperspektiv på innovationer säkerställer kundernas produktivitet och nöjdhet samtidigt som det bidrar till Atlas Copcos egna hållbarhetsmål om att minska miljöpåverkan och därmed gynnar det båda parter.
Produktutveckling med ett livscykelperspektiv
Atlas Copco har ett livscykelperspektiv på innovationer och några affärsområden har särskilda eco-konstruktörer som vid produktutvecklingen bedömer påverkan från inköpta material, produkternas energiförbrukning och olika alternativ vid skrotning.
Att välja rätt material vid produkt-
utvecklingen kan påverka kvaliteten, hållbarheten och det slutliga omhändertagandet av produkterna, men besluten kan också ha betydande inverkan på samhället och miljön. Leverantörskedjan, till exempel, står för en stor andel av Atlas Copcos miljöpåverkan eftersom mycket av de resursintensiva aktiviteterna, såsom ståltillverkning, utförs av affärspartner. Atlas Copco delar kundernas ambition att hantera mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i värdekedjan, i syfte att leverera produkter och service som har anskaffats på ett ansvarsfullt sätt.
En annan betydande del av Atlas Copcos miljöpåverkan rör produkternas användning, där energiförbrukningen har störst påverkan. Därför har Atlas Copcos produktutvecklingsprojekt ambitiösa mål för minskad energiförbrukning. Målet är att öka kundernas energieffektivitet med 20 % fram till 2020, mätt som vägd total energiförbrukning från det totala antalet sålda produkter per år. Gruppen har börjat mäta kundernas energieffektivitet, men att konsolidera informationen har visat sig vara en stor utmaning givet den stora och diversifierade produktportföljen. Därför presenteras ingen siffra för Gruppen 2013.
Produkter såsom stationära kompressorer, borriggar, hydraulhammare och industriverktyg kan returneras, renoveras och säljas vidare som begagnad utrustning. Denna utrustning håller samma höga standard som när den var ny vad gäller kvalitet, prestanda och energieffektivitet.
Kundfokuserade innovationer
Det breda spannet av teknologier som används inom Atlas Copco – från avancerade styrsystem, hydraulik och pneumatik till specialiserade teknologier såsom luftkomprimering och bergborrning – skapar en spännande arbetsmiljö för Gruppens utvecklingsingenjörer i många länder.
Atlas Copcos forsknings- och utvecklingsprojekt drivs av nyckelkriterier med inriktning på förbättrad produktivitet, tillförlitlighet, ergonomi, säkerhet och energieffektivitet, som måste uppfyllas för att lösningen ska bli godkänd. Som svar på kundernas behov av att sänka sina energikostnader vidareutvecklade Atlas Copco innovationen inom kompressorer med varvtalsstyrning och ökade de genomsnittliga kundbesparingarna från 25 % till 50 %. Gruppens certifierade oljefria kompressorer levererar tryckluft helt utan
Utgifter för Forskning och Utveckling, msek 2 306
Antal medarbetare inom Fou
Kundfokuserade mål
- First in Mind—First in Choice ® för kunder och potentiella kunder för alla varumärken
- Öka kundlojaliteten
- Öka kundernas energieffektivitet med 20% till 2020
- Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster
produkter på sidorna 21, 25, 29, och 33
läs mer om Atlas Copcos nya innovativa
Produktutveckling med ett livscykelperspektiv
Kunderna värderar atlas Copcos arbete med hållbar produktivitet ur ett livscykelperspektiv
Att förstå den totala miljöpåverkan av ett köp är viktigt för många av Atlas Copcos kunder som arbetar aktivt med leverantörskedjan. Det är skälet till att Atlas Copcos eco-konstruktörer arbetar för att minska påverkan genom varje led i produktens livscykel: inköp, tillverkning, användning och skrotning. Gruppen lämnar kundspecifik information gällande hållbar produktivitet på begäran, genom frågeformulär såsom CDP Supply Chain. Se hållbarhetsnot 1.
Atlas Copcos CDP-poäng (som leverantör): 93/100 Genomsnitt i leverantörskedjan: 49*
olja till kunder i läkemedels- och livsmedelsindustrin. Genom åren har Atlas Copco säkerställt att elektriska verktyg med en modulär design är flexibla, lättare och enklare att montera isär. De minskade vibrationerna jämfört med luftdrivna verktyg förbättrar inte bara ergonomin, den gör det möjligt för kunderna att effektivt slutföra känsliga monteringsprocesser med minskad felfrekvens.
Temperaturerna i gruvor kan överstiga 50 grader och Atlas Copcos kunder möter ytterligare utmaningar kring säkerheten såsom stenras och föroreningar från maskinerna. Atlas Copco har fokuserat på fjärrstyrd gruvbrytning, ergonomiskt utformade hytter och till och med elektriska alternativ till underjordsutrustning. Nya bygg- och anläggningsmaskiner syftar till att minska miljöpåverkan genom att öka energieffektiviteten, förbättra prestandan och minska kostnader, såsom för
bränsle, arbetskraft och reservdelar.
Antalet medarbetare inom forskning och utveckling ökade under 2013 med 7 % till 2 665. De flesta av medarbetarna är baserade i Europa, men ökningstakten i Asien var mycket hög.
Investeringarna i produktutveckling, inklusive aktiverade utvecklingsutgifter, ökade med 3% till MSEK 2 306 (2 231) motsvarande 2.7% (2.5) av intäkterna och 3.5% (3.1) av rörelsekostnaderna.
Produktansvar
Som ett minimum uppfyller alla produkter lagar och förordningar beträffande miljöpåverkan och de genomgår säkerhetstester före leverans. Alla produkter och all service från Atlas Copco levereras dessutom med relevant produkt-, service- och säkerhetsinformation. Kraven enligt Gruppens rutiner för produkt- och serviceinformation samt märkning omfattar aspekter
såsom inköp av komponenter, potentiellt skadliga ämnen, säker hantering och skrotning av produkten. Vid behov ingår även utbildning av kunderna, för att säkerställa en säker hantering av produkterna.
Generellt är det endast en begränsad andel av Atlas Copcos produkter som omfattas av EU-direktivet Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE). Exempelvis omfattas handhållna elektriska verktyg och kontrollinstrument, men däremot inte stora gruvmaskiner och andra kapitalvaror. Atlas Copco har ansvaret för att ta hand om skrotningen av produkter som omfattas av direktivet.
Atlas Copco strävar efter att följa lagar och förordningar avseende säkerhet, hälsa och miljö, samt produktinformation och märkning. Inga nya fall har lämnats in under 2013 för överträdelser av lagar och regler gällande tillhandahållandet eller användningen av produkter och service.
* Poängen är endast en bedömning av kvaliteten och fullständigheten i ett företags svar. Under 2013 vidarebefordrade CDP informationsförfrågningar på uppdrag av flera av Atlas Copcos kunder gällande utsläppen relaterade till produktionen och användningen av specifika produkter (hållbarhetsnot 1).
" Atlas Copcos produktutvecklings- projekt har ambitiösa mål för att minska energiförbrukningen."
Ett pågående fall från 2006 avgjordes och Atlas Copco betalade KSEK 150 i böter för en arbetsrelaterad olycka hos en kund.
Försäljning och marknadskommunikation
Atlas Copcos produkter och service marknadsförs och säljs med utgångspunkt i kvalitet, produktivitet, pris, servicenivå och andra relevanta faktorer. Divisionerna ansvarar för marknadsföring och kommunikation, utbildning av personal om produkternas egenskaper och fördelar, kundsäkerhet och -hälsa, märkning av produkter och service, kundintegritet, samt efterlevnad av lagar och regler.
Kundrelationer
Atlas Copco är medvetet om vikten av att skydda sitt rykte genom att arbeta med kunder som följer samma krav inom miljö, etik och socialt ansvar. Gruppen fortsätter
att informera om sina etiska riktlinjer. Lanseringen av ett verktyg för hållbarhetsbedömning av kunder har påbörjats och Atlas Copco har identifierat möjliga sätt att förbättra verktyget och den övergripande strategin för mänskliga rättigheter (hållbarhetsnot 9). Verktyget används redan vid finansiering via exportkreditinstitut.
Kundlojalitet
Dagligen, efter kontakt med Atlas Copco i samband med köp och/eller service, får tusentals kunder besvara enkäter där de ombeds lämna synpunkter i syfte att mäta kundlojaliteten. Kunder involveras ofta i diskussioner för att ge återkoppling som kan lösa problem och förbättra produkter och service. Ett antal nyckeltal har fastställts, exempelvis tillgängligheten av reservdelar, vilka ska följas upp kontinuerligt för att säkerställa att kundnöjdheten förbättras.
Öka varumärkeskännedom
För att ytterligare bredda marknaden och mäta i vilken utsträckning Gruppen är First in Mind—First in Choice ® bland befintliga och potentiella kunder genomför Atlas Copco undersökningar om varumärkeskännedom på olika marknader. Baserat på resultaten vidtas åtgärder för att intensifiera kundbearbetning eller för att skräddarsy marknadsaktiviteter till vissa målgrupper på ett attraktivt och effektivt sätt. Det övergripande syftet är att stödja tillväxten och stärka positionen på en specifik marknad eller inom ett specifikt segment.
Det finns såväl externa som interna drivkrafter för produktutveckling.
Exempel på Externa drivkrafter:
Kunders krav och önskemål Lagar och regleringar Användartrender Designtrender Konkurrens Ökad säkerhet Förbättrad ergonomi Miljöpåverkan
Exempel på Interna drivkrafter:
Nya teknologier Nya tillämpningar Kortare ledtider Ökad kvalitet Ökad produktivitet Standardisering och modularisering Ökad säkerhet Förbättrad ergonomi Miljöpåverkan
Utgifter för forskning och utveckling
Medarbetare
Atlas Copcos framgång bygger på starka värderingar och på de duktiga medarbetare som för fram dem. Gruppen tror på att erbjuda sina medarbetare en arbetsmiljö med hög standard vad gäller ledarskap och på att erbjuda möjligheter för varje individ att utvecklas professionellt. Att erbjuda en arbetsplats med mångfald och goda förhållanden vad gäller hälsa, säkerhet och arbetsvillkor är en viktig del av Atlas Copcos varumärke som arbetsgivare och en viktig framgångsfaktor för Gruppen.
Attrahera, Rekrytera och utveckla medarbetare
Atlas Copcos personalstrategi är att attrahera, rekrytera och utveckla skickliga medarbetare, medan cheferna förväntas ta ansvar för att utveckla sina medarbetare, sina respektive enheter och sig själva.
Andel anställda per Andel anställda per region yrkeskategori
Säkerhet och hälsa
Atlas Copco har en global policy för säkerhet, hälsa och miljö och arbetar hårt för att kontinuerligt förbättra arbetsvillkoren, med att genomföra förbättrande och förebyggande åtgärder, samt att följa upp genom tydliga ambitioner inom ramen för Gruppens mål. Under 2013 var 89% (motsvarande 85% av de anställda) av de största bolagen i Gruppen certifierade enligt OHSAS 18001, vilket innebär att Gruppen inte riktigt nådde ambitionen om 100%, men är i ett bra läge för att nå målet under 2014. Under 2013 arbetade 70% av Atlas Copcos medarbetare med att bygga världsledande produkter till kunder i produktionsenheterna eller med att leverera högkvalitativ service och försäljning. Detta innebär arbete med tunga maskiner eller att köra långa sträckor för att nå kunderna, ett arbete som ofta kan vara farligt om inte säkerhetsföreskrifterna följs noga. Eftersom humankapitalet är en av Gruppens framgångsfaktorer säkerställer Atlas Copco alltid att arbetsplatserna har robust standard vad gäller säkerhet, hälsa och ergonomi. Till följd av de tre tragiska dödsfallen under 2012 har Gruppen ytterligare fokuserat insatserna genom konceptet Safety First som är utformat för att främja ett säkert beteende bland medarbetarna. Under 2013 rapporterades inga dödsfall och även antalet incidenter minskade. Det kan, åtminstone delvis, vara ett positivt resultat från den fokuserade kampanjen, men Atlas Copco kommer att fortsätta följa upp kvaliteten på rapporteringen av incidenter för att säkerställa att det sker reella framsteg. Trots att antalet olyckor per en miljon arbetade timmar är oförändrat, är det ett förbättringsområde att möta ökningen av det totala antalet olyckor, särskilt i vissa regioner såsom Asien och Afrika. Ökningen i dessa regioner förklaras delvis av förbättrad upptäckt och rapportering av olyckor, något som uppmuntrats av Gruppen för att förbättra kvaliteten i uppföljningen (hållbarhetsnot 4). Atlas Copco strävar efter att ytterligare stärka Gruppens arbetssätt genom utbildning, kommunikation och uppföljning vid bolagsgenomgångar under 2014.
En hälsosam arbetsmiljö är lika viktigt för Atlas Copcos produktivitet som att stödja medarbetare med en hälsosam livsstil. Atlas Copcos bolag utformar program för hälsa och friskvård som möter de specifika behoven i ett land eller en region. HIV/AIDS är till exempel ett stort problem i vissa länder där Atlas Copco är verksamt (se exempel på sidan 13) och med hög förekomst i den åldersgrupp (15–49 år) som påverkar arbetskraften mest. I andra länder är sjukdomar som diabetes ett växande problem och medarbetare erbjuds friskvårdsprogram, inklusive rådgivning och medicinsk behandling.
Atlas Copco strävar efter att främja hälsa och välmående men medarbetare behöver självklart ibland vara hemma från
arbetet av hälsoskäl. Detta återspeglas i Gruppens mål och under 2013 uppgick sjukfrånvaron till 2.0% (2.1) vilket är under den accepterade nivån på 2.5%.
Arbetsmarknadsrelationer och arbetsvillkor
Som frivillig medlem i FN:s Global Compact säkerställer Atlas Copco att angivna arbetsvillkor, såsom rätten till kollektivavtal, står angivna i Affärskoden, vilken uppdateras regelbundet. Gruppen ser fackföreningar och arbetstagarrepresentanter som ett nödvändigt och värdefullt stöd för sina medarbetare, och främjar relationer baserade på ömsesidig respekt och konstruktiv dialog. Under 2013 omfattades 41% av alla medarbetare av kollektivavtal. I länder där oberoende fackföreningar inte är tillåtna har Atlas Copco vidtagit åtgärder för att skapa forum för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel genom miljö- och skyddskommittéer i Kina. Policyn för icke-diskriminering omfattar samtliga medarbetare och Affärskoden omfattar också anställdas rättigheter.
Sjukfrånvaro
Ledarskap
Atlas Copco strävar efter att utveckla chefer med mångfald som har modet att leda och viljan att utveckla engagerade medarbetare. Gruppens chefer och medarbetare är stolta ambassadörer för Atlas Copcos värderingar: samverkan, engagemang och innovation. Atlas Copco erbjuder löpande utbildningar i ledarskap och personalstrategi, med syfte att förbättra effektivitet och processer, samt särskilda utbildningar för servicechefer och teamledare.
Atlas Copco strävar efter att både utveckla personalen lokalt och samtidigt erbjuda internationella möjligheter genom intern rörlighet. Internationella chefer fokuserar därför på att utveckla lokala chefer och att tillgodogöra sig internationell, professionell erfarenhet som rustar dem för ännu mer utmanande positioner i Gruppen. Sammantaget kommer Atlas Copcos chefer på internationella poster från 56 länder och de arbetar i 61 länder. Under 2013 var 63% (64) av de högsta cheferna lokalt anställda. 52 nationaliteter är representerade bland de 405 högsta cheferna världen över. Andelen svenska chefer på internationella poster har minskat från 23% år 2001 till 12% år 2013.
Andelen kvinnor i ledande befattningar ökade till 16.2% (15.1). För att öka andelen har Gruppen en policy enligt vilken det ska finnas minst en kvinnlig kandidat vid rekrytering till tjänster som kräver högskoleutbildning. Atlas Copcos kvalificerade mentorprogram för kvinnor genomfördes för femte året i rad och det globala, professionella nätverket för kvinnor som är intresserade av chefspositioner, fokuserade på att stödja dem i deras professionella utveckling och på att hitta vägar att attrahera kvinnliga medarbetare till Gruppen i framtiden.
Jämställdhet, rättvisa och mångfald
Atlas Copcos affärskod slår fast att Gruppen tror på att rekrytera och befordra medarbetare enbart på grundval av de kvalifikationer som krävs för tjänsten. Därför är lika möjligheter, rättvisa och mångfald grundpelare i Atlas Copcos personalstrategi. Företaget strävar efter att ha en arbetsstyrka som motsvarar den lokala rekryteringsbasen och som omfattar alla kulturer, religioner och nationaliteter och Gruppens mål är att öka mångfalden både vad gäller kön och nationalitet.
Ökad mångfald främjar ett internationellt synsätt, stimulerar innovation och ökar förmågan att arbeta över kulturella gränser och expandera till nya marknader. Det ger också en ökad förståelse för de samhällen där Atlas Copco är verksamt. En viktig framgångsfaktor för strategin är att uppmuntra mångfald och integrera Gruppens grundläggande principer och värderingar med den lokala kulturen. Bolagen i Atlas Copco formulerar lokala policyer och riktlinjer för mångfald som ligger i linje med Gruppens policy, lokala lagar och regleringar, samt lokala ambitioner. Det kan omfatta möjligheter till reducerad arbetstid för vård av barn eller tjänstledighet för studier.
Mångfald förblir en utmaning och frågan adresseras genom olika initiativ som lanseringen av ett program med korta utlandsuppdrag för att öka kompetensutveckling och mångfald, mentorprogram, ett globalt nätverk och policyer. Under 2013 var andelen kvinnliga medarbetare 16.8% (16.9). Andelen nyutexaminerade kvinnor bland de tjänstemän som rekryterades under året var 22% (26).
" Ökad mångfald främjar ett internationellt synsätt, stimulerar innovationer och ökar förmågan att arbeta över kulturella gränser"
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling är centralt för att attrahera och behålla nöjda medarbetare och målet är att säkra kompetensutveckling och coachning för samtliga medarbetare. Alla medarbetare ska få den utbildning och coachning som krävs för att uppnå goda resultat, inklusive utbildning i arbetet, samt ett årligt utvecklingssamtal, oavsett personalkategori. Under 2013 var det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd 40 (42) och 82% (83) av alla medarbetare hade ett utvecklingssamtal.
Samtliga medarbetare får utbildning i The Way We Do Things, Gruppens enskilt viktigaste ledningsverktyg. Affärsområdena erbjuder målinriktad utbildning i enlighet med verksamhetens behov. Ett viktigt område är värdebaserad säljutbildning, där förståelsen för produkten och kundens tillämpning är central. Språkutbildning, främst i engelska, hålls regelbundet för att underlätta kommunikationen inom Gruppen.
Ett mått på framstegen med att stärka kompetensen inom Atlas Copco är andelen medarbetare med högskoleexamen. Under 2013 hade 53% (52) av tjänstemännen högskoleexamen.
Chefsförsörjning och -rekrytering
Kompetenta och engagerade chefer är en nödvändighet för att realisera Gruppens strategi. Atlas Copcos strategi för chefsförsörjning är att ha ett internt flöde av potentiella ledare som strävar mot allt mer utmanande positioner och därigenom säkra rekryteringen till ledande positioner.
När en chef har fullgjort sitt uppdrag får han eller hon söka ett nytt uppdrag i den befintliga befattningen eller i en ny. Kartläggning av kompetenser sker i hög utsträckning för att undersöka behovet av resurser, särskilt inom nyckelområden. Atlas Copcos varumärke som arbetsgivare marknadsförs aktivt för att säkra den externa rekryteringen av unga medarbetare med stor potential.
Rörlighet och personalomsättning
Atlas Copcos mål är att uppmuntra rörlighet över geografiska, organisatoriska och kulturella gränser. Det är viktigt för att utveckla kompetenser, men även för en framgångsrik integrering av nyligen förvärvade bolag. Erfarna chefer på höga positioner leder integrationsprocessen och gör det möjligt att etablera Gruppens affärskod, värderingar och vision på ett
Utbildningstimmar i
effektivt och pragmatiskt sätt. Målet är att 85% av cheferna ska rekryteras internt. Utfallet under 2013 var 86 %.
Atlas Copcos medarbetare uppmuntras och stöds till att utvecklas professionellt genom att ansöka till lediga tjänster på den interna arbetsmarknaden som skapades 1992. Under 2013 utannonserades 3 657 tjänster varav 390 var internationella.
Under 2013 uppgick den interna rörligheten till 7.7 % (8.2). Den externa rekryteringen uppgick till 10%, exklusive förvärv. Personalomsättningen låg kvar på 8% (8).
Intern rörlighet 8%
Andel anställda som har haft ett utvecklingssamtal
%
Affärspartner
Affärspartner som leverantörer, underleverantörer och samriskbolag är viktiga och strategiska partner för Atlas Copcos framgång. Att vårda långsiktiga relationer med affärspartner gynnar båda parter, säkrar konkurrenskraften och utvecklingsförmågan på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Atlas Copco har därför som mål att arbeta med affärspartner som delar Gruppens höga krav på kvalitet, affärsetik och resurseffektivitet.
Se hållbarhetsnot 6
Atlas Copcos inköpsstrategier är starkt decentraliserade för att öka organisationens flexibilitet. På divisionsnivå finns inköpsråd som övervakar leverantörskedjan. Dessa samlas som en del av Gruppens inköpsråd för att utveckla centrala policyer och verktyg som påverkar hela verksamheten. Lokala inköp av förbrukningsvaror uppmuntras för att gynna de samhällen där Gruppen är verksam, genom arbetstillfällen och genom att bidra till direkta och indirekta inkomster. Lokala inköp utförs främst av de enskilda enheterna vilket också underlättar nära relationer med lokala partner för att uppnå hög kvalitet och effektivitet, samtidigt som det minskar miljöpåverkan från transporter.
Affärspartner omfattar inte enbart leverantörer. Affärskoden inkluderar nyckelaktörer såsom underleverantörer, agenter och distributörer i definitionen och Atlas Copcos arbete med affärspartner omfattar därmed hela värdekedjan.
Samtliga affärspartner utvärderas opartiskt utifrån parametrar som pris, kvalitet, tillförlitlighet, viktiga miljöfrågor, samt sociala och etiska frågor. De huvudsakliga verktygen för utvärdering av affärspartner är checklistan med tio punkter baserat på FN:s Global Compact och den internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet, samt platsbesök (hållbarhetsnot 6). Direkta leverantörer (Tier 1) förväntas arbeta för att säkra att underleverantörer (Tier 2) lever upp till Atlas Copcos standarder. Under 2013 har Gruppen börjat använda verktyget för hållbarhetsbedömning av kunder vid utvärdering av agenter och distributörer, för att undersöka potentiella risker och ytterligare fördjupa relationerna (hållbarhetsnot 9.)
Förbättrad leverantörsutvärdering och lokala utbildningsinsatser
Atlas Copco har en extremt stor internationell leverantörsbas, vilket innebär stora utmaningar när det gäller att upprätthålla standarden i leverantörskedjan. Atlas Copco prioriterar uppföljning av leverantörer som representerar den största delen av det årliga inköpsvärdet, samt den största risken, för att säkra att Affärskoden följs samtidigt som resurser används effektivt. Under 2013 reviderades definitionen av betydande leverantörer för att bättre integrera risker avseende mänskliga rättigheter och korruption. Som ett resultat följs en större andel inköp från högriskländer upp genom checklistor för självutvärdering eller leverantörsbesök, även om inköpsvolymerna är låga. Atlas Copcos introduktionsbrev till affärspartner uppdaterades också under året i syfte att förbättra efterlevnaden och integrera konfliktmineraler i kraven gällande mänskliga rättigheter. Efterlevnad av miljö-, sociala och affärsetiska klausuler i checklistan krävs för 100% av alla nya avtal. När det däremot gäller frågor som inte är rödflaggade (som att ha ett miljöledningssystem), försöker Atlas Copco samarbeta med affärspartner för att ta fram en åtgärdsplan för att hjälpa dem att uppfylla kriterierna inom 6–12 månader.
Skärpt syn på risker inom mänskliga rättigheter och korruption
Atlas Copcos nätverk av affärspartner inkluderar marknader med hög risk ur perspektivet mänskliga rättigheter och korruption. Den här risken är särskilt förhöjd i konfliktdrabbade områden och under 2013 har Atlas Copco, i enlighet med åtagandet gällande de vägledande principerna om företag och mänskliga rättigheter, inlett processer för att säkra att Gruppen inte är delaktig i brott mot
mänskliga rättigheter i enlighet med principerna. Avsaknaden av efterlevnad vad gäller legal och politisk infrastruktur i vissa av dessa komplexa marknader är en utmaning, men Atlas Copco har fått stöd och råd från investerare och frivilligorganisationer genom intressentdialog.
Resultat från leverantörsutvärderingar
Leverantörsutvärderingar genomförs i huvudsak av produktbolagen. En leverantör klassas som godkänd om Atlas Copco har genomfört en utvärdering hos leverantören och rapporterat att det inte finns någon risk för brott mot Affärskoden, eller att leverantören har åtgärdat alla förslag till åtgärder från en tidigare utvärdering. Under 2013 granskades 846 betydande leverantörer avseende kvalitet och 670 avseende standarder för säkerhet, hälsa, miljö och etik. Av dessa underkändes åtta betydande leverantörer av kvalitetsskäl och åtta på grund av standarder gällande säkerhet, hälsa, miljö- och etik (hållbarhetsnot 6).
geografisk spridning av leverantörer
Samhälle
Society
Med sin globala räckvidd har Atlas Copco inflytande på den ekonomiska och sociala utvecklingen i de länder där företaget är verksamt. Gruppen förväntas visa inflytandet på ett positivt sätt och strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare som skapar gemensamma värden.
Atlas Copco 2013 49
På lång sikt är sunda affärsmetoder ekonomiskt lönsamma då verksamheten blir mer effektiv samtidigt som Gruppen befäster sitt anseende som en pålitlig och trovärdig partner som bedriver sin affärsverksamhet med integritet. Ur ett kortsiktigt perspektiv kan efterlevnaden av Atlas Copcos principer ha en negativ effekt på vissa affärsmöjligheter.
Nolltolerans mot korruption
Korruption medför mycket negativa globala konsekvenser och är både en orsak till fattigdom och ett hinder för att komma till rätta med problemet. Kampen mot korruption är också central i arbetet med mänskliga rättigheter och miljöpåverkan, eftersom korruption kan hindra de myndigheter och processer som behövs för att hantera frågorna. Atlas Copco-gruppen har nolltolerans när det gäller korruption och styrelsen har uttryckligen kommunicerat att korruption aldrig är en acceptabel väg för att säkra en affär. Denna grundregel stärker varumärket och bidrar till en rättvis konkurrens på marknaden.
Förebygga, upptäcka, reagera
Att inte acceptera korruption kan låta enkelt. Men för ett globalt företag med verksamhet i många kulturer med olika normer är det en utmaning att leva upp till. Målet är att det inte ska förekomma någon korruption eller mutor, vilket stöds av en policy, metoder, utbildning och en process för övervakning. Affärskoden uttrycker tydligt Atlas Copcos nolltolerans mot korruption, inklusive påskyndande betalningar. Då incidenter inträffar vidtas kraftfulla åtgärder. Det ska inte innebära några nackdelar för anställda som vägrar att ta emot
eller betala mutor, eller som rapporterar överträdelser. Interna kontrollrutiner har etablerats för att minimera risken för korruption och mutor, exempelvis genom uppdelning av ansvar. Internrevisioner inkluderar efterlevnaden av Affärskoden. Medvetenhet om, och efterlevnad av, principer för integritet i affärsaktiviteter är en prioritet för Atlas Copco.
Gruppens hotline kan användas av medarbetare för att rapportera händelser eller ageranden som är, eller kan uppfattas som, överträdelser av lagar eller Affärskoden. Den är ett komplement till liknande processer på landnivå. Gruppens legala avdelning ansvarar för hanteringen av företagets hotline och garanterar att anmälningar behandlas konfidentiellt. Personen som gör anmälan garanteras anonymitet.
Utbildning
Affärskoden delas ut till alla nyanställda och utbildning erbjuds globalt. Cheferna får också djupgående lärarledd utbildning kring etiska dilemman. Utbildningen i korruption, som utvecklats av FN:s Global Compact, har genomgåtts av chefer innan de signerade efterlevnaden av Affärskoden.
hotline
47 möjliga överträdelser av Affärskoden rapporterades via företagets hotline under 2013.
Överträdelserna relaterade främst till organisationsförändringar, ekonomiska frågor och personrelaterade händelser. Internrevisioner, arbetsväxling och kommunikation är några åtgärder som vidtagits till följd av anmälningarna.
Så arbetar Atlas Copco med mänskliga rättigheter i värdekedjan
Atlas Copcos affärskod stöder FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och den är en central policy som guidar verksamheten i arbetet med alla frågor, inklusive mänskliga rättigheter.
| Leverantörer | Atlas Copco har integrerat Global Compacts principer i leverantörsutvärderingar och -styrning. Läs mer i avsnittet Affärspartner på sidan 48. |
Exempel på fokusområden: förbud mot barn- och tvångsarbete, samt ansvarsfulla inköp från högriskländer eller konfliktregioner. |
|---|---|---|
| Gruppens egen verksamhet |
Gruppens operativa mål syftar till att skapa en trygg, hälsosam och rättvis arbetsmiljö. Läs mer i avsnittet om Medarbetare på sidan 44. |
Exempel på fokusområden: säkra att Gruppens medarbetare har rättvisa arbetsvillkor, mångfald på arbetsplatsen och rätten att gå med i fackföreningar. |
| Kun der |
Gruppen stärker sitt arbete med hjälp av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Läs mer i hållbarhetsnot 9. |
Exempel på fokusområden: produktsäkerhet, trygga levnadsstandard genom att minimera miljöpåverkan vid användningen av Gruppens produkter, frågor kring omlokalisering av samhällen, säkerhetsfrågor. |
| Samhällen där Atlas Copco är verksamt |
Vatten åt Alla och andra samhällsengagemang främjar tillgången till hälsa, utbildning och trygg utveckling för barn. |
Exempel på fokusområden: hälsa, utbildning, främjande av barns rättigheter, skydda utsatta grupper, hjälp vid katastrofer. |
Vatten åt alla stöder den mänskliga rättigheten till hälsa
Sedan 1984 har Atlas Copco stöttat den frivilliga, medarbetarledda organisationen Vatten åt Alla som samlar in medel för att finansiera brunnsborrning, rening och utrustning med syfte att tillhandahålla rent dricksvatten till byar och samhällen. Sedan starten har Vatten åt Alla gett mer än 1.2 miljoner människor tillgång till rent vatten. Initiativet finns etablerat i 25 länder och fler är på gång.
Se www.water4all.org för mer information.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter finns integrerat i Gruppens mål och policyer och drivs i verksamheten av Atlas Copcos affärskod. Gruppens yttrande om mänskliga rättigheter finns publicerat på Atlas Copcos webbplats, och Gruppen strävar efter att arbeta med mänskliga rättigheter både genom sin egen verksamhet och genom sina affärsrelationer. Atlas Copcos affärspartner förväntas iaktta samma höga standarder vad gäller mänskliga rättigheter som Atlas Copco. Genom interna kontrollprocesser säkerställer Atlas Copco att Gruppens bolag har interna processer för att informera kunder och affärspartner om sina policyer för mänskliga rättigheter och för att bedöma möjliga risker för anseendet. Under 2013 etablerades en styrkommitté för mänskliga rättigheter och etik som kommer att inleda sitt arbete under 2014. Kommittén rapporterar till ett Compliance Board, där två medlemmar ur koncernledningen ingår. Med början 2014 kommer kommittén att fokusera på att strukturera Atlas Copcos strategi för mänskliga rättigheter, lansera utbildning och due diligence och även erbjuda stöd till verksamheten i arbetet med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Due diligence inom mänskliga rättigheter
En process för att bedöma och hantera social påverkan på samhällen och mänskliga rättigheter från verksamheten utvecklades och testades i Ghana och Kazakstan under 2011. Mindre undersökningar lanserades 2013 för att bedöma påverkan från Gruppens verksamhet ur ett människorättsperspektiv (hållbarhetsnot 9).
Samhällsengagemang och välgörenhet
Atlas Copco har länge varit engagerat i de samhällen där företaget verkar. Gruppens olika initiativ i samhället väljs ut och stöds av de lokala bolagen och är inriktade på utbildning, en trygg uppväxt för barn och bekämpning av sjukdomar såsom HIV/ AIDS och malaria. Bolagen uppmuntras också, i Gruppens policy för samhällsengagemang och välgörenhet, att ge stöd vid naturkatastrofer och andra katastrofer som drabbar människor. Stöd kan ges i form av produkter, tid eller pengar. Satsningar som initieras och leds av de anställda stöds genom principen om ekonomisk matchning. Bolagen i Gruppen matchar de ekonomiska bidrag som medarbetarna ger. Initiativet Vatten åt Alla är det tydligaste exemplet på denna typ av engagemang. Företagets kostnader för samhällsengagemang fördelades under 2013 enligt följande: monetära donationer 78%, fysiska gåvor 4% och i värde av tid 18%. Atlas Copco stöttade det lokala samhället i Filippinerna i efterdyningarna av tyfonen genom att bidra med ljustorn och annan utrustning, samt genom monetära donationer. Under 2013 gick 4 % av Atlas Copcos samhälls- och välgörenhetsinvesteringar till katastrofhjälp.
Utveckling och fördelning av ekonomiskt värde
Atlas Copco skapade sysselsättning och finansiell stabilitet genom tillverkning via underleverantörer och andra aktiviteter. Rörelsekostnader inklusive kostnader för leverantörer för varor och tjänster, funktionella kostnader och med avdrag för löner och förmåner uppgick till MSEK 49 079 (53 635). Löner och
andra kontanta ersättningar ökade med 1% till MSEK 18 274 (18 108).
Gruppens finansiärer, såsom aktieägare och långivare, tillhandahåller medel för att finansiera de tillgångar som används för att skapa ett ekonomiskt värde. I gengäld får dessa intressenter årliga utdelningar och ränta. Kostnaden för finansiärer ökade med 9 % till MSEK 7 853 (7 182).
Atlas Copco bidrar till den ekonomiska utvecklingen i de regioner där företaget bedriver verksamhet, genom betalningar till pensionsfonder och sociala förmåner, samt betalningar av skatter, sociala avgifter och andra avgifter. Under 2013 minskade betalningar av skatter till den offentliga sektorn med 2% till MSEK 4 286 (4 377). Samhällsinvesteringar uppgick till MSEK 14.1 (11.7).
Det ekonomiska värde som behölls i verksamheten minskade med 35% till MSEK 5 311 (8 115), till följd av minskade intäkter och ökad utdelning och löner.
Skatter
Atlas Copco strävar efter att vara en god samhällsmedborgare och att alltid betala skatter i enlighet med vad som är rättvist och lagligt. Gruppen har fört en dialog med intressenter när det gäller offentliggörande av skatter per land (not 10 och hållbarhetsnot 10).
fördelning av ekonomiskt värde
Miljö
Atlas Copco strävar efter att minska verksamhetens miljöpåverkan genom hela värdekedjan och att erbjuda energieffektiva produkter som är utvecklade med ett livscykelperspektiv.
Fördelning av Energiförbrukning Fördelning av avfall*
Atlas Copco har integrerade miljömål i både de operativa och produktrelaterade målen. På så vis kan Gruppen använda begränsade naturresurser på ett ansvarsfullt sätt, samtidigt som man skapar operativ effektivitet i processen. Det här är ett värde Atlas Copco även kan erbjuda sina kunder, eftersom de ofta verkar i resursintensiva branscher och Gruppens produkter är särskilt utformade för att minska både energiförbrukning och
I Atlas Copcos egen verksamhet är energiförbrukning och koldioxidutsläpp de mest betydande miljöindikatorerna, men Gruppen följer också och redovisar vattenförbrukning, förbrukning av material och avfall. Atlas Copco arbetar också för att minska påverkan från leverantörer och för att minska sin miljöpåverkan
kostnader.
* varav reglerat avfall 4 827 ton
den operativa effektiviteten men också genom att hjälpa Atlas Copco att vara och förbli First in Mind—First in Choice ® för kunder med höga krav på sina leverantörer. De mest betydande råvarorna för Atlas Copco är stål och järn, som mätt i vikt står för mer än 90% av råmaterialet. De delar som Atlas Copco tillverkar eller monterar i produktionen består huvudsakligen av återvunnet stål.
Energi
Gruppen investerar för att öka energieffektiviteten, exempelvis genom att förbättra tillverkningsprocesser. Under 2013 började fler affärsområden gå över till förnyelsebara energikällor som vindkraft, vattenkraft och solkraft vid produktionsenheterna. Under 2013 kom 37% (22) av energiförbrukningen från förnyelsebara källor. Delar av ökningen kan hänföras till förbättrad redovisning. Den totala energiförbrukningen i produktionen minskade med 0.2% i absoluta tal, medan förbrukningen i förhållande till kostnaden för sålda varor ökade med 8.5% jämfört med året innan.
Läs mer om Atlas Copcos livscykeltänkande vid produktutveckling på sidan 41
Den relativa ökningen beror främst på minskad efterfrågan, vilket hade en större effekt på kostnaden av sålda varor än på energiförbrukningen.
Gruppen har också ett mål om ökad energieffektivitet hos kunderna med 20% fram till 2020 som gäller inom viktiga produktgrupper, och som började rapporteras under 2012. Målet ska uppnås genom att tillhandahålla innovativa energieffektiva produkter och tjänster, som leder till miljöbesparingar och sänkta energikostnader. På affärsområdessidorna i denna rapport presenteras några exempel på sådana produkter.
Utsläpp och avfall
Atlas Copco redovisar koldioxidutsläpp från direkt och indirekt energiförbrukning i produktionen, samt från transporter till och från produktionsanläggningarna. Gruppens operativa mål är att minska koldioxidutsläppen från energiförbrukning i produktion och från transporter med 20 % i förhållande till kostnaden för sålda varor fram till år 2020. Under 2013 ökade
Energiförbrukning
Förbättrad resurseffektivitet i tillverkningsprocessen adderar direkt värde till verksamheten, inte bara genom att öka
genom hela värdekedjan.
Resursanvändning
En relativ ökning av energiförbrukningen främst på grund av minskad verksamhet vilket hade en större påverkan på kostnaden av sålda varor än det hade på energiförbrukningen.
av koldioxidutsläpp, främst på grund av förvärv.
Koldioxidutsläpp från energi
utsläppen från produktionsenheter med 3.4% i absoluta tal och med 12.4% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Ökningen beror främst på nyligen genomförda förvärv.
Atlas Copco använder köldmedia i vissa produkter (torkar) och processer (installationer av kylsystem). De köldmedia som används i produkter påverkar inte ozonskiktet, och ambitionen är att fortsätta att införa köldmedia med lägre klimatpåverkan. Huvuddelen av köldmedia finns i slutna system i produkterna och frigörs inte under produkternas livstid.
Transporter
Transporter av varor till och från produktionen köps in och följs upp (det vill säga indirekta utsläpp, Scope 3 enligt GHG Protocol). Under 2013 minskade utsläppen från produktionsenheter med 4.3% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras främst av minskad flygfrakt och minskad efterfrågan från kunder under året.
Gruppen fortsätter arbetet med att följa upp utsläpp som orsakas av tjänsteresor. Webbaserade möten, telefon- och videokonferenser används i stor utsträckning.
Avfall och farligt avfall
Målet är att begränsa förekomsten av avfall och att allt avfall återanvänds eller återvinns. Eftersom stål är den råvara som används mest i processen, utgörs merparten av avfallet av metallskrot. I princip återvinns eller återanvänds allt detta skrot.
Under 2013 ökade mängden avfall i förhållande till kostnaden för sålda varor med 13% och andelen återanvänt eller återvunnet avfall var 93%. Det finns pågående initiativ för att minska den mängd avfall som går till deponi, samt den mängd avfall som kommer från förpackningsmaterial.
Farligt avfall inom Atlas Copcos verksamhet inkluderar främst kadmium, beryllium och bly. Atlas Copco följer upp de olika avfallskategorierna i tillverkningsprocessen, bland annat reglerat (ibland refererat till som farligt) avfall. Reglerade ämnen är ännu inte förbjudna att använda men de ska ersättas enligt en plan som tar hänsyn till tekniska och ekonomiska aspekter. Ämnen som är klassade som förbjudna är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Gruppens bolag övervakar hanteringen av farligt avfall hos affärspartner.
Hållbar byggnation
Atlas Copcos mål är att byggnader ska uppföras enligt en hållbar standard såsom LEED. Det gäller såväl nya byggnader som ombyggnationer på mer än 2 000 m2 . De förväntade resultaten av hållbara byggnader är minskad miljöpåverkan, minskade underhållskostnader och en förbättrad arbetsmiljö för medarbetarna (hållbarhetsnot 3).
Vatten
Med verksamhet i flera länder där vatten är en knapp resurs har Atlas Copco börjat använda vattenindex för att kartlägga verksamheter i områden med risk för vattenbrist. Gruppens bolag i dessa områden ska införa en plan för hantering av riskerna, exempelvis ur ett fysiskt, legalt eller kostnadsperspektiv. Innovativ produktutveckling syftar också till att
minska vattenförbrukningen exempelvis vid borrning efter mineraler. Affärsområdena analyserar informationen för att identifiera de enheter som konsumerar mest och fokusera insatserna för att minska påverkan.
Jämfört med 2012 ökade vattenförbrukningen i produktionen med 14.7% i absoluta tal och med 24.7% i förhållande till kostnaden för sålda varor. En av orsakerna bakom ökningen är att ett marknadsbolag i Kina har byggts ut till en produktionsenhet, vilket har påverkat förbrukningsmönstret. Ett annat skäl är förvärvet av ett produktbolag i Kina som använder vatten för värmebehandling och andra processer. Förbättrad vatteneffektivitet vid den här enheten kommer att vara ett fokusområde under 2014. De läckage som förekom 2012 har åtgärdats och enheterna har övervakats för att förhindra liknande händelser under 2013.
Sammanfattning av resultat 2013
- Den totala energiförbrukningen minskade något, men den ökade i relation till kostnad för sålda varor på grund av en minskad verksamhet.
- En relativ ökning av vattenförbrukningen främst på grund av organisationsförändringar och förvärv.
- En relativ ökning av koldioxidutsläpp från energi, främst på grund av förvärv.
- Avfallet ökade delvis på grund av en ökning av mängden metallskrot, varav allt går till återvinning.
- En relativ minskning av koldioxidutsläpp från transporter främst till följd av förbättrad logistik samt minskad efterfrågan.
En relativ minskning av koldioxidutsläpp till följd av förbättrad logistik och minskad efterfrågan.
Koldioxidutsläpp från transporter
Avfall
En relativ ökning av vattenförbrukningen främst på grund av förvärv.
Vattenförbrukning
atlas copco-aktien
Aktiekursens utveckling och avkastning
Under 2013 var kursen för A-aktien oförändrad på SEK 178.30 medan kursen på B-aktien ökade med 3% till SEK 163.20. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Atlas Copcos A-aktie, motsvarande summan av utdelning, inlösen och kurstillväxt, har under den senaste tioårsperioden varit 21.4% och under den senaste femårsperioden 26.1%. Motsvarande avkastning på NASDAQ OMX Stockholm var 12.0 % (2004–2013) respektive 20.0 % (2009–2013).
Handel
Atlas Copcos aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm, där 36 % av den totala handeln ägde rum 2013. Övriga marknadsplatser så kallade Multilateral Trading Facilities (MTF), såsom BATS Chi-X, Turquoise och Burgundy svarade för cirka 22 %, och återstående 42 % handlades utanför publika marknader, till exempel genom "over the counter trading". Börsvärdet vid årets slut var MSEK 213 348 (211 397) och företaget representerade 4.4% (5.4) av NASDAQ OMX Stockholms totala marknadsvärde. Totalt var Atlas Copcos aktier de näst (tredje) mest omsatta under 2013. Betavärdet för Atlas Copcos A-aktie under de senaste fem åren och under 2013 var 1.4 respektive 1.3.
Ytterligare information:
- ➔ Ytterligare data per aktie finns tillgänglig i femårsöversikten på sidan 133.
- ➔ För information om fördelning av aktier, optionsprogram och återköp av egna aktier, se noterna 5 och 21.
- ➔ Detaljerad information om aktien och lånestruktur finns på www.atlascopco.se/ir.
Kontakt investerarrelationer
- ➔ www.atlascopco.se/ir
- ➔ [email protected] / telefon 08 743 8291
| Aktieinformation | A-aktien | B-aktien |
|---|---|---|
| NASDA Q OMX Stockholm |
ATCO A | ATCO B |
| ISIN -kod |
SE0000101032 | SE0000122467 |
| Depåbevis, ADR | ATLKY.OTC | ATLCY.OTC |
| Utestående aktier | 839 394 096 | 390 219 008 |
| % av rösterna | 95.6 | 4.4 |
| % av aktiekapitalet | 68.3 | 31.7 |
| varav aktier som innehas av Atlas Copco |
15 414 812 | 645 379 |
| % av rösterna | 1.8 | 0.1 |
| % av aktiekapitalet | 1.3 | 0.1 |
Depåbevis i USA
Ett program för depåbevis (American Depositary Receipts, ADR) etablerades i USA 1990. Ett depåbevis motsvarar en aktie. Depåbank är Citibank N.A. Vid årets slut 2013 var 9 040 293 depåbevis utestående, varav 7 617 466 representerade A-aktier och 1 422 827 B-aktier.
Personaloptionsprogram och återköp av egna aktier
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2014 ett liknande prestationsbaserat långsiktigt incitamentsprogram som under tidigare år. Avsikten är att täcka programmet genom återköp av bolagets egna aktier. Företagets innehav av egna aktier den 31 december 2013 framgår av tabellen "Aktieinformation".
Utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 5.50 (5.50) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2013. Det motsvarar 55% (48) av resultatet per aktie och totalt MSEK 6 675 (6 668) om bolagets innehav av egna aktier undantas. Om aktieägarna fastställer styrelsens förslag till utdelning på SEK 5.50 per aktie kommer den årliga utdelningstillväxten för femårsperioden 2009–2013 att uppgå till 13%. Under samma period har utdelningen i genomsnitt uppgått till 51% av resultatet per aktie.
kursutveckling
Ägarstruktur
Vid årsskiftet 2013/2014 hade Atlas Copco 72 738 (69 272) aktieägare. De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 35% (33) av rösterna och 34% (33) av antalet aktier. Svenska investerare svarade för 53% (51) av antalet aktier och motsvarande 51% (48) av rösterna.
De tio största aktieägarna*
| 31 december 2013 | % av rösterna % av kapitalet | |
|---|---|---|
| Investor AB | 22.3 | 16.8 |
| Swedbank | 3.7 | 5.0 |
| Alecta | 2.7 | 3.4 |
| AMF | 1.3 | 2.8 |
| SEB | 1.2 | 1.1 |
| AP4 | 1.0 | 1.1 |
| Handelsbanken | 0.9 | 1.2 |
| AP1 | 0.9 | 1.0 |
| Folksam | 0.8 | 0.8 |
| SPP Fonder | 0.6 | 0.6 |
| Övriga | 64.6 | 66.2 |
| Totalt | 100.0 | 100.0 |
| – varav aktier som innehas av Atlas Copco | 1.8 | 1.3 |
| Totalt, netto efter Atlas Copcos aktieinnehav |
98.2 | 98.7 |
Aktieägarstruktur, 31 December 2013
| Antal aktier | % av ägarna % av kapitalet |
|||
|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 58.5 | 0.6 | ||
| 501–2 000 | 26.9 | 1.7 | ||
| 2 001–10 000 | 11.4 | 2.9 | ||
| 10 001–50 000 | 2.1 | 2.7 | ||
| 50 001–100 000 | 0.3 | 1.4 | ||
| >100 000 | 0.8 | 90.7 | ||
| Totalt | 100.0 | 100.0 |
| ägarkategorier | % av kapitalet |
|---|---|
| Utländska ägare (juridiska och privatpersoner) | 47.3 |
| Finansiella företag | 38.2 |
| Svenska privatpersoner | 5.8 |
| Övriga svenska juridiska personer | 3.7 |
| Socialförsäkringsfonder | 3.4 |
| Intresseorganisationer | 1.3 |
| Staten | 0.3 |
| Totalt aktieägare | 100.0 |
* Aktieägare som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden.
ägarfördelning per land, 31 december 2013, Procent av kapitalet
| Emissioner 2003–20131) | Förändring av aktiekapital, MSEK |
Betalt/erhållet belopp, MSEK |
||
|---|---|---|---|---|
| 2005 | Split | 4:1 kvotvärde SEK 1.25 | ||
| Aktieinlösen | 209 602 184 aktier à SEK 20 | –262.0 | –4 192.0 | |
| 2007 | Split | 3:1 kvotvärde SEK 0.417 | ||
| Aktieinlösen 2) | 628 806 552 aktier à SEK 40 | –262.0 | –24 415.7 | |
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.625 | 262.0 | ||
| Indragning av aktier som innehas av Atlas Copco | 28 000 000 aktier | –17.5 | ||
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.639 | 17.5 | ||
| 2011 | Split | 2:1 kvotvärde SEK 0.320 | ||
| Aktieinlösen 3) | 1 229 613 104 aktier à SEK 5 | –393.0 | –6 067.0 | |
| Fondemission | Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.639 | 393.0 |
1) För information fram till 2003, se www.atlascopco.se/ir 2) 610 392 352 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco. 3) 1 213 493 751 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco.
vinst och utdelning per aktie
viktiga datum
| 2014 | |
|---|---|
| 29 april | Årsstämma |
| Kvartalsrapport januari–mars | |
| 30 april | Aktier handlas utan rätt till utdelning* |
| 8 maj | Utbetalning av aktieutdelning (prelminärt) |
| 16 juli | Kvartalsrapport april–juni |
| 20 oktober | Kvartalsrapport juli–september |
| 19 november Kapitalmarknadsdag | |
| 2015 | |
| 29 januari | Bokslutskommuniké 2014 |
| Kvartalsrapport oktober–december 2014 |
Atlas Copco utsedd till ledare i FTSE4Good index
Under 2013, valdes Atlas Copco återigen som medlem av FTSE4Good index, vilket inkluderar världsledande företag som utmärker sig inom miljö-, sociala och andra styrningsfrågor. Atlas Copco utnämndes också till "Ledare" inom indexets verkstadssegment som endast inkluderar fem företag globalt. Atlas Copco har även inkluderats i andra hållbarhetsindex, exempelvis Dow Jones Sustainability Indices.
Koncernens styrning
Atlas Copco beskriver i sin bolagsstyrningsrapport hur tillämpliga regler implementeras i effektiva kontrollsystem för att åstadkomma långsiktig tillväxt. En bra bolagsstyrning handlar inte bara om att följa relevanta regelverk, det handlar också om att göra det som är rätt. Atlas Copco arbetar med utmaningen att finna rätt balans mellan risk och kontroll i en decentraliserad ledarskapsmodell. Målet är att vara hållbara när det gäller produktivitet och lönsamhet, men även när det gäller styrning.
Atlas Copco är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (OMX Stockholm). Atlas Copcos bolagsstyrning baseras på svenska regler och svensk lagstiftning: främst den svenska aktiebolagslagen, men även noteringsavtalet med OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och andra relevanta regelverk.
Atlas Copco redovisar inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning för räkenskapsåret 2013
Rapporten om koncernens styrning har granskats av revisorerna.
Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com:
- ➔ Atlas Copcos bolagsordning
- ➔ Affärskoden
- ➔ Rapporter om koncernens styrning från 2004 (som en del av årsredovisningen)
- ➔ Information om Atlas Copcos årsstämma
- ➔ Fullmaktsblankett för årsstämman
Ytterligare information om bolagsstyrning:
- ➔ Svensk kod för bolagsstyrning finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se
- ➔ Aktiebolagslagen finns tillgänglig på www.riksdagen.se
- ➔ Noteringsavtal för Nasdaq OMX finns tillgängligt på www.nasdaqomx.com
Viktiga händelser under 2013:
➔ Hans Stråberg valdes till ny styrelseledamot och vice ordförande
God bolagsstyrning handlar inte bara om att följa relevanta regelverk. Det handlar också om att göra det som är rätt.
Styrelseordförandens kommentar:
År 1997 valdes jag till styrelseledamot i Atlas Copco och sedan 2003 har jag varit ordförande. Jag är mycket stolt över att vara en del av Gruppen och dess framgång. Den konsekventa strategin och strävan att alltid bli bättre har inte bara varit styrelsens högsta prioritet, utan är fortfarande det sätt på vilket Gruppen arbetar. Jag är fast övertygad om att Atlas Copcos framgång baseras på en tydlig strategi som implementeras genom att balansera risk och kontroll, en ständig anpassning till en föränderlig omvärld och framför allt, hårt arbete av hängivna medarbetare.
Under mina år som ordförande har aktieägarna haft en årlig totalavkastning på cirka 22%. Atlas Copco säljer i dagsläget innovativa produkter i mer än 180 länder. Det är med fullt förtroende jag nu drar mig tillbaka och låter styrelsen och Atlas Copco fortsätta sitt framgångsrika arbete för fortsatt hållbar produktivitet och lönsamhet.
Sune Carlsson
Styrningsstruktur
1. Aktieägare
Vid årets slut 2013 hade Atlas Copco 72 738 aktieägare (69 272 vid årets slut 2012). De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 35% (33) av rösterna och 34% (33) av antalet aktier. Svenska investerare ägde 53% (51) av aktierna och representerade 51% (48) av rösterna.
Den största aktieägaren är Investor AB, med 17% av aktiekapitalet och 22% av rösterna. Ytterligare information om Atlas Copcos aktieägare finns i avsnittet Atlas Copco-aktien på sidorna 54–55.
2. årsstämma
Årsstämman är Atlas Copcos högsta beslutande organ vid vilken alla aktieägare är välkomna att delta. Aktieägarna kan utöva sin rösträtt i en rad viktiga frågor, till exempel val av styrelseledamöter, godkännande av de finansiella rapporterna, ansvarsfrihet för VD och koncernchef och för styrelsen, och godkänna den föreslagna vinstdispositionen. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieägarregistret och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav aktier.
Atlas Copco uppmuntrar alla aktieägare att delta vid årsstämman och aktieägare som inte själva kan närvara får företrädas av ombud. En aktieägare eller ett ombud får ha två biträden med sig på stämman. Fullmaktsblankett finns tillgänglig inför årsstämman på www.atlascopco.com/arsstamma.
Årsstämman 2013 hölls den 29 april 2013 i Stockholm. 59.3% av rösterna i bolaget och 57.7% av aktiekapitalet fanns representerat.
Beslut vid årsstämman 2013 inkluderade:
- fastställande av resultat- och balansräkningar för moderbolaget och koncernen för 2012 ■ ansvarsfrihet för VD och koncernchef och
- styrelsen för räkenskapsåret 2012
- fastställande av styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen med en utdelning om 5.50 kronor per aktie
- att antalet styrelseledamöter valda av årsstämman för tiden fram till nästa årsstämma ska vara tio ledamöter utan suppleanter ■ beslut om styrelsens arvode
- godkännande av styrelsens förslag beträffande riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
- ningshavare ■ godkännande av styrelsens förslag avseende omfattning och principer avseende en prestationsbaserad personaloptionsplan för 2013.
Aktieägare som önskar kontakta valberedningen eller vill ha en fråga besvarad av styrelsen vid årsstämman kan skicka sina förslag med ordinarie post eller e-post till följande adress:
Atlas Copco AB, Chefsjurist 105 23 Stockholm [email protected] eller [email protected].
Förslagen måste nå styrelsen och valberedningen senast sju veckor före årsstämman för att kunna inkluderas i kallelsen och agendan för årsstämman.
Årsstämma 2014
Årsstämman 2014 kommer att hållas den 29 april 2014, kl. 16.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.
Närvaro vid Atlas Copcos årsstämma
Styrningsstruktur, fortsättning
3. Valberedning
Valberedningen är ansvarig för att se till att styrelsen har den kunskap, erfarenhet och mångfald som krävs för att säkra en hållbar och lönsam utveckling för Atlas Copco.
Med utgångspunkt i styrelseordförandens kommentarer utvärderar valberedningen styrelsens arbete varje år. Valberedningen förbereder också ett förslag vad gäller antal styrelseledamöter med namnförslag, samt styrelsens ordförande och vice ordförande. Vidare lämnar den också ett förslag till arvode till ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter som ej är anställda i bolaget, samt även ett förslag till ersättning för kommittéarbete.
Valberedningen kommer också att föreslå för årsstämman 2014 ett revisionsföretag och arvodet för en sådan revision. Förslagen och valberedningens uttalande kommer att publiceras senast i samband med kallelsen till årsstämman 2014.
I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och kriterierna beslutade av årsstämman 2012, utgör representanter för de fyra största aktieägarna, enligt aktieägarregistret den 30 september, tillsammans med styrelsens ordförande, valberedningen för årsstämman 2014. Medlemmarna i valberedningen för årsstämman 2014 presenterades den 25 oktober 2013 och representerade cirka 30% av samtliga röster i bolaget. Valberedningen hade två möten under året. Medlemmarna i valberedningen har inte fått någon ersättning för sitt arbete i valberedningen.
Medlemmar i valberedningen för årsstämman 2014
Petra Hedengran, Investor AB (ordförande) Jan Andersson, Swedbank Robur Fonder Ramsay Brufer, Alecta Peder Hasslev, AMF Sune Carlsson, Atlas Copco AB
4. styrelse
Styrelsen är övergripande ansvarig för organisation, administration och förvaltning av Atlas Copcos verksamhet i enlighet med företagets och aktieägarnas intresse. Styrelsen är ansvarig för att följa tillämpliga regler och för att implementera effektiva kontrollsystem i den decentraliserade organisationen. Ett effektivt kontrollsystem ger rätt balans mellan risk och kontroll. Det långsiktiga tillväxtmålet utvärderas regelbundet av styrelsen baserat på koncernens finansiella situation, samt finansiella, sociala och miljömässiga risker. Syftet är att uppnå en hållbar och lönsam utveckling för koncernen.
Styrelsemedlemmar
Styrelsen består av tio valda styrelseledamöter, inklusive VD och koncernchefen. I styrelsen ingår också två fackligt utsedda ledamöter som har varsin personlig suppleant. Atlas Copco uppfyllde 2013 års krav från OMX Stockholm och reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning gällande styrelsemedlemmars oberoende. Alla medlemmar i styrelsen har deltagit i utbildning som arrangerats av OMX Stockholm.
Styrelsens arbete
Styrelsen följer löpande upp den strategiska inriktningen, det ekonomiska resultatet och metoderna för att upprätthålla en hållbar lönsamhet för Gruppen. Styrelsen säkrar också regelbundet att effektiva kontrollsystem på plats. Under 2013 har styrelsen också fokuserat på ämnen som säkerhet och förvärvet av Edwards Ltd. Utöver den allmänna ansvarsfördelning som gäller enligt den svenska aktiebolagslagen, ser styrelsen och dess kommittéer (revisionskommittén, ersättningskommittén, med flera) årligen över och återantar "Arbetsordningen" och "De skriftliga instruktionerna", som är de dokument som styr styrelsens arbete och fördelning av uppgifter mellan styrelsen och VD, samt företagets redovisningsprocesser.
Under 2013 sammanträdde styrelsen nio gånger: sex gånger på Atlas Copco AB i Nacka, två gånger per capsulam och en gång i Antwerpen, Belgien. Styrelseledamöternas närvaro presenteras på sidorna 60–61. Under året har ingen avvikande ståndpunkt i någon beslutsfråga tagits till protokollet. Styrelsen utvärderar löpande koncernchefens, Ronnie Letens, arbete. Vid den årliga revisionen redovisade den
" Styrelsen följer löpande upp den strategiska inriktningen, det ekonomiska resultatet och metoderna för att upprätthålla en uthållig lönsamhet för Atlas Copco-gruppen."
huvudansvarige revisorn, Jan Berntsson, Deloitte, sina slutsatser och styrelsen hade även ett separat möte med revisorn då medlemmar ur koncernledningen inte närvarade.
Utvärdering av styrelsens arbete
Den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive dess kommittéers (revisionskommittén, ersättningskommittén m.fl.) genomfördes av styrelsens ordförande, Sune Carlsson. Han har utvärderat styrelsens arbetsprocesser, kompetens och sammansättning, inklusive styrelsemedlemmarnas bakgrund, erfarenhet och mångfald. Hans slutsatser presenterades för valberedningen.
Ersättning till styrelsen
Ersättning och arvode baseras på det arbete som utförts av styrelsen. Årsstämman 2013 beslutade att anta ersättningskommitténs förslag till arvode för ordförande och övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget, samt förslaget till arvode för arbete i kommittéerna. Se även not 5.
- Ordförande erhöll SEK 1 850 000
- Vice ordförande erhöll SEK 750 000
- Var och en av de övriga styrelseledamöterna som inte är anställda av bolaget tilldelades SEK 555 000
- Ett belopp på SEK 200 000 tilldelades ordföranden för revisionskommittén och SEK 125 000 till var och en av de övriga medlemmarna i kommittén
- Ett belopp på SEK 60 000 tilldelades var och en av medlemmarna i ersättningskommittén
- Ett belopp på SEK 60 000 till sådan styrelseledamot som deltagit i annat kommittéarbete som styrelsen har beslutat
- Årsstämman beslöt vidare att 50% av de fastställda styrelsearvodena kunde erhållas i form av syntetiska aktier.
5. revisionskommitté
Revisionskommitténs huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och intern kontroll, redovisning, finansiell rapportering och riskhantering, samt att övervaka Gruppens finansiella struktur och verksamhet och att godkänna ekonomiska garantier som delegerats av styrelsen. Revisionskommitténs arbete omfattar även att se över rutinerna för internrevision. Revisionskommitténs arbete styrs av en skriftlig arbetsordning som revideras och godkänns varje år. Ordföranden i kommittén har den redovisningskompetens som är ett krav enligt aktiebolagslagen och två av medlemmarna är oberoende i förhållande till bolaget och dess största ägare.
Under året har kommittén sammanträtt sex gånger och var då fulltalig. Under hösten 2013 påbörjade kommittén processen med att välja extern revisor vid årsstämman 2014. Samtliga möten i revisionskommittén, inklusive protokoll, har redovisats för styrelsen.
Revisionskommitté 2013–2014
Ulla Litzén, ordförande Sune Carlsson, till den 28 april 2013 Hans Stråberg, från den 29 april 2013 Staffan Bohman Johan Forssell
6. ersättningskommittén
Ersättningskommitténs huvudsakliga uppgift är att lämna förslag till styrelsen om ersättning till VD och koncernchefen samt till ett långsiktigt incitamentsprogram för nyckelmedarbetare. Syftet med ett långsiktigt incitamentsprogram är att anpassa nyckelmedarbetares intressen till aktieägarnas. Ersättningspolicyn för koncernledningen syftar till att säkerställa principer för rättvisa och konsekvens avseende ersättningar, förmåner och avgångar. Grundlönen bestäms av befattning och prestation medan den rörliga ersättningen bestäms av hur de individuella målen
uppfylls. Ersättningspolicyn utvärderas årligen och årsstämman 2013 godkände riktlinjerna för ersättning. Se ytterligare information i not 24.
Ersättningskommittén sammanträdde en gång under 2013 och var då fulltalig. Ersättningskommittén har också under året stöttat VD och koncernchef vid besluten om ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen. Protokollen har redovisats för styrelsen.
Ersättningskommitté 2013–2014
Sune Carlsson, ordförande Peter Wallenberg Jr Anders Ullberg
7. Extern revisor
Den externa revisorn har till uppgift att granska Atlas Copcos årsredovisning och redovisningssed, samt att granska styrelsens och koncernchefens förvaltning av bolaget. Vid årsstämman 2010 valdes Deloitte AB till revisionsfirma fram till årsstämman 2014 i enlighet med ett förslag från valberedningen. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Jan Berntsson vid Deloitte AB.
Vid årsstämman 2013 hänvisade Jan Berntsson till revisionsberättelsen för moderbolaget och koncernen i årsredovisningen och beskrev processen för genomförandet av revisionen. Han tillstyrkte också fastställande av de presenterade resultat- och balansräkningarna, ansvarsfrihet för VD och koncernchef och styrelsen, samt den föreslagna vinstdispositionen.
8. Internrevision
Styrelsen är ansvarig för att Atlas Copco har tillräckliga interna kontrollsystem på plats för den finansiella rapporteringen. Läs mer på sidorna 64–65.
9. koncernledning
Koncernledningen består, utöver VD och koncernchef, av fyra affärsområdeschefer och fyra chefer ansvariga för Gruppens koncernfunktioner; Kommunikation och samhällskontakter, Organisationsutveckling och personal, Ekonomi och finans, samt Juridik. VD och koncernchefen är ansvarig för den löpande förvaltningen av Gruppen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Ersättning till koncernledningen
Ersättningspolicyn utvärderas och presenteras årligen av styrelsen på årsstämman för godkännande. Vid årsstämman 2013 antogs styrelsens förslag.
Ersättningen består av en årlig grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till en högsta procentsats av grundlönen. Inget styrelsearvode utgår för arbete utfört i Gruppens styrelser eller för andra uppdrag som utförts.
1941
Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
styrelse
Namn Född Funktion
Utbildning
vice ordförande sedan 2013
Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Civilekonom från universitetet Hasselt,
Belgien.
Ulla Litzén 1956 Styrelseledamot
Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, och MBA från Massachusetts Institute of Technology, USA.
Anders Ullberg 1946 Styrelseledamot
Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
| Nationalitet / invald år | Svensk / 1997 | Svensk / 2013 | Belgisk / 2009 | Svensk / 1999 | Svensk / 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsemedlemskap | Vice ordförande i Investor AB och styrelseledamot i Wärtsilä Oyj, Finland. |
Styrelsemedlem i Investor AB, Stora Enso Oyj, Finland, N Holding AB, Mellby Gård AB och styrelseordförande Roxtec AB, CTEK och Orchid Orthopedics. |
Vice ordförande i Electrolux AB. |
Styrelsemedlem i SKF AB, Boliden AB, Alfa Laval AB, NCC AB och Husqvarna AB. |
Styrelseordförande i BE Group AB, Boliden AB, Natur & Kultur, och Studsvik AB. Styrelse ledamot i Beijer Alma, Valedo Partners, och Åkers AB. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. |
| Arbetslivserfarenhet och övrig information |
VD och koncernchef för AB SKF, och vice VD för ASEA AB och ABB Ltd., Schweiz. |
VD och koncernchef för Electrolux AB. Olika chefsbefattningar inom Electroluxkoncernen i Sverige och USA. EU Co-Chair TABD, TransAtlantic Business Dialogue. |
VD och koncernchef Atlas Cocpo AB*. Chef för affärsområdet Kompressorteknik. Chef för divisionerna Airtec och Industrial Air samt olika chefsbefattningar inom IT, logistik, affärsutveckling och tillverkning i affärs området Kompressor teknik i Belgien. |
Chef för W Capital Management AB (helägt dotterbolag till Wallenbergsstiftelserna) och direktör och medlem i ledningsgruppen på Investor AB. |
Ekonomidirektör för Swedyards (Celsius Group), vice VD och finans- och ekonomi direktör för SSA B Swedish Steel och VD och koncernchef för SSA B Swedish Steel. |
| Total ersättning 2013, KSEK 1) |
1 898 | 750 | – | 929 | 611 |
| Styrelsenärvaro | 9 av 9 Ordförande |
6 av 6 sedan årsstämman 2013 |
9 av 9 | 9 av 9 | 9 av 9 |
| Närvaro ersättnings kommittén |
1 av 1 Ordförande |
– | – | – | 1 av 1 |
| Närvaro revisions kommittén |
3 av 3 fram till årsstämman 2013 |
3 av 3 sedan årsstämman 2013 |
– | 6 av 6 Ordförande |
– |
| Innehav i Atlas Copco AB 2) |
20 000 A-aktier 34 284 B-aktier 24 452 syntetiska aktier |
2 182 syntetiska aktier | 19 166 A-aktier 24 000 B-aktier 389 345 syntetiska aktier/ personaloptioner |
75 800 A-aktier 3 000 B-aktier 5 658 syntetiska aktier |
14 000 A-aktier 10 000 B-aktier 5 658 syntetiska aktier |
| Oberoende i förhållande till Atlas Copco och dess ledning |
Ja | Ja | Nej 3) | Ja | Ja |
| Oberoende i förhållande till större aktieägare |
Nej 5) | Nej 5) | Ja | Ja | Ja |
| Närvaro vid årsstämma | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
Styrelsemedlemmar och suppleanter utsedda av fackföreningar
Bengt Lindgren Styrelseledamot Född 1957 Ordförande i IF Metall, Atlas Copco Secoroc AB, Fagersta Invald 1990 Styrelsenärvaro 8 av 9
Mikael Bergstedt Styrelseledamot Född 1960 Ordförande i PTK, Atlas Copco Tools AB, Tierp Invald 2004 Styrelsenärvaro 9 av 9
Ulf Ström Suppleant Född 1961 Ordförande i IF Metall, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro Invald 2008 Styrelsenärvaro 9 av 9
Kristina Kanestad Suppleant Född 1966
Ordförande i Unionen, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro Invald 2007 Styrelsenärvaro 9 av 9
| Konce rn ledning |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Ronnie Leten | Stephan Kuhn | Mats Rahmström | Johan Halling | Nico Delvaux | |
| Befattning | VD och koncernchef | Vice vd för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Kompressorteknik |
Vice vd för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Industriteknik |
Vice vd för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Gruv- och bergbrytnings teknik |
Vice vd för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Bygg- och anläggnings teknik |
|
| I nuvarande befattning sedan |
2009 | 2009 | 2008 | 2013 | 2011 | |
| Nationalitet / anställningsår |
Belgisk / 1997 | Tysk / 2009 | Svensk / 1988 | Svensk / 1998 | Belgisk / 1991 | |
| Född | 1956 | 1962 | 1965 | 1952 | 1966 | |
| Utbildning | Civilekonomexamen från universitetet i Hasselt, Belgien. |
Civilekonomexamen från Bentley College i Waltham, USA. |
MBA från Henley Management College, Storbritannien. |
Civilingenjörsexamen i maskinteknik från Lunds universitet. |
Civilingenjör i elektro mekanik från universitetet i Bryssel och MBA från Handelshogeschool i Antwerpen, Belgien. |
|
| Arbetslivserfarenhet och övrig information |
Ronnie Leten anställdes först av Atlas Copco 1985. Han har sedan dess varit chef för affärsområdet Kompressorteknik och chef för divisionerna Air tec och Industrial Air. Han har också haft olika chefs befattningar inom IT, logis tik, affärsutveckling och tillverkning inom affärsom rådet Kompressorteknik. Samtliga befattningar i Belgien. |
Stephan Kuhn började sin karriär på Atlas Copco 1995 som chef för ett samriskföretag, en verktygstillverkare, i Kina. Han hade därefter chefs positioner i Belgien och Tyskland. Han var chef för divisionen Surface Drilling Equipment inom dåvaran de affärsområdet Anlägg nings- och gruvteknik när han 2008 lämnade bolaget för en position utanför Gruppen för en kort tid. |
Mats Rahmström har haft flera befattningar inom försäljning, service, marknadsföring och som bolagschef inom affärs området Industriteknik. Mellan 1998 och 2006 var han chef för marknads bolagen i Sverige, Kanada och Storbritannien. Från 2006 till 2008 var han chef för divisionen Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry inom affärsområdet Industriteknik. |
Johan Halling började på Atlas Copco 1998 som chef för en av de elverk tygsdivisioner som Atlas Copco ägde vid tidpunk ten. Mellan 2002 och 2013 var han chef för divisionen Rock Drilling Tools. Innan han kom till Atlas Copco var han chef för VOAC Hy draulics, ett samriskbolag mellan Atlas Copco och Volvo. Mellan 1981 och 1990 hade han olika be fattningar inom ABB och var även divisionschef för ABB Robotics and Factory Automation. |
Nico Delvaux började sin karriär på Atlas Copco 1991 och har haft befatt ningar inom försäljning, marknadsföring, service, integration av förvärv och som bolagschef i Benelux, Italien, Kanada och USA. Mellan 2008 och 2011 var han chef för servicedivisionen inom affärsområdet Kompressorteknik. |
|
| Externa uppdrag | Vice ordförande i Electrolux AB. |
Styrelsemedlem i Permobil Holding AB. |
Ordförande i Eson Pac Group AB. |
|||
| Innehav i Atlas Copco AB 1) |
19 166 A-aktier 24 000 B-aktier 389 345 syntetiska aktier/ personaloptioner |
6 682 A-aktier 151 744 syntetiska aktier/ personaloptioner |
6 680 A-aktier 151 568 syntetiska aktier/ personaloptioner |
6 277 A-aktier 109 326 syntetiska aktier/ personaloptioner |
5 776 A-aktier 80 319 syntetiska aktier/ personaloptioner |
1) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2013, inklusive tilldelning enligt 2013 års program och matchande aktier. Se not 24. VD och koncernchefen, Ronnie Leten, har inga större aktieinnehav eller delägarskap i företag med vilka Atlas Copco har betydande affärsrelationer.
Samtliga lärosäten och företag är baserade i Sverige om inte annat anges.
Namn Ronnie Leten Stephan Kuhn Mats Rahmström Johan Halling Nico Delvaux Annika Berglund Jeanette Livijn Hans Ola Meyer Håkan Osvald
Informationsdirektör Personaldirektör Finans- och
ekonomidirektör
Chefsjurist
| 2009 2008 2013 2011 |
1997 | 2007 | 1999 | 2012 |
|---|---|---|---|---|
| Tysk / 2009 Svensk / 1988 Svensk / 1998 Belgisk / 1991 |
Svensk / 1979 | Svensk / 1987 | Svensk / 1991 | Svensk / 1985 |
| 1965 1952 1966 |
1954 | 1963 | 1955 | 1954 |
| Civilekonomexamen MBA från Henley Civilingenjörsexamen i Civilingenjör i elektro från Bentley College i Management College, maskinteknik från Lunds mekanik från universitetet Storbritannien. universitet. i Bryssel och MBA från Handelshogeschool i Antwerpen, Belgien. |
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Universitetet i Antwerpen, Belgien. |
Civilekonomexamen från Växjö högskola. |
Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. |
Juristexamen från Uppsala universitet. |
| Mats Rahmström har haft Johan Halling började på Nico Delvaux började sin flera befattningar inom Atlas Copco 1998 som karriär på Atlas Copco försäljning, service, chef för en av de elverk 1991 och har haft befatt marknadsföring och som tygsdivisioner som Atlas ningar inom försäljning, bolagschef inom affärs Copco ägde vid tidpunk marknadsföring, service, området Industriteknik. ten. Mellan 2002 och 2013 integration av förvärv och Mellan 1998 och 2006 var var han chef för divisionen som bolagschef i Benelux, han chef för marknads Rock Drilling Tools. Innan Italien, Kanada och USA. bolagen i Sverige, Kanada han kom till Atlas Copco Mellan 2008 och 2011 och Storbritannien. Från var han chef för VOAC Hy var han chef för 2006 till 2008 var han chef draulics, ett samriskbolag servicedivisionen inom för divisionen Atlas Copco mellan Atlas Copco och affärsområdet Tools and Assembly Volvo. Mellan 1981 och Kompressorteknik. Systems General Industry 1990 hade han olika be inom affärsområdet fattningar inom ABB och Industriteknik. var även divisionschef för ABB Robotics and Factory Automation. |
Annika Berglund började som marknadsanalytiker på Atlas Copco 1979. Sedan dess har hon haft ett antal befattningar inom Gruppen med inriktning mot marknadsföring, för säljning och ekonomi i Europa. Innan hon tillträd de sin nuvarande position var hon marknadschef för elektronikföretaget Atlas Copco Controls (Danaher Motion). |
Jeanette Livijn började arbeta på Atlas Copco med ekonomi och ekono mistyrning 1987 och hade olika befattningar inom denna funktion. Sedan 1997 har Jeanette Livijn haft olika chefsbefattning ar inom personalområdet. Innan hon tillträdde sin nuvarande befattning var hon personalchef inom affärsområdet Industri teknik. |
Hans Ola Meyer anställdes 1978 för att arbeta med Gruppens redovisning och ekonomi. Senare flyttade han till Ecuador som eko nomichef. Mellan 1984 och 1991 hade han olika befattningar på Penning marknadsmäklarna. Meyer återvände till Atlas Copco 1991 som ekonomichef i Spanien. 1993 blev han finansdirektör i Atlas Copco AB och medlem av koncernledningen. |
Håkan Osvald började som bolagsjurist på Atlas Copco 1985. 1989 blev han jurist på Atlas Copco North America Inc. och Chicago Pneumatic Tool Company, USA. 1991 utnämndes han till biträdande chefsjurist för Atlas Copco-gruppen, med särskilt ansvar för förvärv. Innan sin nu varande befattning var han chefsjurist operations. Sedan 2012 är han sekreterare i styrelsen för Atlas Copco AB. |
| Styrelsemedlem i Ordförande i Eson Pac Permobil Holding AB. Group AB. |
Medlem i Rådet för finan siell rapportering och styrelseledamot för Riks bankens Jubileumsfond. |
Ordförande i svenska ICC:s referensgrupp för konkurrens. |
||
| 6 680 A-aktier 6 277 A-aktier 5 776 A-aktier 151 568 syntetiska aktier/ 109 326 syntetiska aktier/ 80 319 syntetiska aktier/ personaloptioner personaloptioner personaloptioner |
10 467 A-aktier 7 900 B-aktier 97 111 syntetiska aktier/ personaloptioner |
3 414 A-aktier 52 268 syntetiska aktier/ personaloptioner |
7 286 A-aktier 18 021 B-aktier 131 181 syntetiska aktier/ personaloptioner |
2 569 A-aktier 2 600 B-aktier 55 796 syntetiska aktier/ personaloptioner |
Atlas Copco 2013 63
INTERN kontroll över finansiell rapportering
Detta avsnitt beskriver Atlas Copcos system för intern kontroll avseende finansiell rapportering i enlighet med de krav som anges i Svensk kod för bolagsstyrning och den svenska aktiebolagslagen.
Grunden för internkontrollprocessen utgörs av en kontrollmiljö som skapar styrning och ger struktur för de andra fyra komponenterna i processen – riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Utgångspunkten för processen är regelramverket för internkontroll utgiven av Committee of Sponsoring Organizations
of the Treadway Commission (COSO), www.coso.org.
Internkontroll bestäms av den övergripande kontrollmiljön. Styrelsen ansvarar för att fastställa ett effektivt system för internkontroll och styr arbetet genom VD. Koncernledningen anger tonen för verksamheten och påverkar medarbetarnas medvetenhet gällande kontroll. En fram-
gångsfaktor för en stark kontrollmiljö handlar om att säkra att organisationsstrukturen, beslutsvägar, koncernvärderingar i termer av etik och integritet, samt befogenheter är klart definierade och förmedlade genom styrdokument såsom interna policyer, riktlinjer, manualer och koder. Alla medarbetare måste följa dessa policyer och riktlinjer.
Företaget tillämpar olika processer för att bedöma och identifiera de huvudsakliga riskerna gällande missvisande finansiell rapportering. Riskbedömningsprocessen genomförs regelbundet för att identifiera nya risker och följa upp att den interna kontrollen förbättrats med avseende på tidigare identifierade risker.
Identifierade risker hanteras via företagets kontrollaktiviteter, vilka dokumenterats i process- och internkontrollbeskrivningar på bolags-, divisions-, affärsområdes- och koncernnivå. Dessa syftar till att förebygga, upptäcka och rätta till fel och överträdelser och omfattar till exempel
processer ochverktyg
Prokura
Prokura är delegeringen av befogenheter både med avseende på tredje part eller internt. Den syftar till att definiera hur ansvaret är fördelat på befattningar och därmed på individer.
frekvens: När en person rekryteras till en ny position
STYRELSEMÖTEN
Den interna strukturen med operativa styrelser (business boards), som är organiserade efter operativt ansvar (det vill säga parallellt med den legala bolagsstyrelsestrukturen), och bolagsgenomgångar av lokal företagsledning och ansvarig divisionsledning är väsentliga verktyg för att följa upp efterlevnaden av interna policyer, riktlinjer, instruktioner och koder, samt av effektiviteten i kontrollaktiviteterna avseende finansiell rapportering.
frekvens: 3–4 gånger per år
rapportering
Varje månad upprättas operativa rapporter för att mäta och analysera lönsamhet per produktkategori, bolag, verksamhetsgren, division och affärsområde. Varje division konsoliderar sina enheter och rapporterar justeringar och elimineringar. Kvartalsvis kompletteras dessa rapporter med tilläggsinformation och specifikationer. Dessa rapporter utgör grunden för Gruppens konsoliderade delårsoch årsrapporter. Rapporter upprättas också för att mäta och analysera resultat avseende sociala indikatorer och miljöpåverkan.
Gruppen använder ett gemensamt system för konsolideringen av rapporterna, vilket även ger tillgång till vissa systembaserade valideringsrapporter. Analyspaketet innehåller en serie standardiserade styrkort som används för att analysera och följa upp nyckeltal och trender i förhållande till uppsatta mål.
frekvens: Månadsvis, kvartalsvis, årligen
affärscontrolling
Varje enhet har en controller som ansvarar för att det finns adekvata processer för internkontroll över den finansiella rapporteringen och att koncernens kontrollprocesser har införts. Controllern ansvarar även för att The Way We Do Things följs i alla avseenden och att rapporterna är korrekta, fullständiga och levereras i tid. Det finns controller på divisions-, affärsområdes- och koncernnivå, med motsvarande ansvar på dessa aggregerade nivåer.
frekvens: Kontinuerligt
attest- och utanordningsinstruktioner, kontroller i affärssystem samt redovisnings- och rapporteringsrutiner.
Företaget har informations- och kommunikationskanaler som syftar till att säkerställa att information identifieras, samlas in och kommuniceras på ett sätt och inom en tidsram som möjliggör för medarbetare att utföra sina uppgifter. Instruktioner för rapportering och redovisningsriktlinjer förmedlas till berörda medarbetare genom den interna databasen The Way We Do Things med stöd av exempelvis utbildningsprogram för olika medarbetarkategorier.
Företaget följer ständigt upp att interna policyer, riktlinjer, manualer och koder följs, samt övervakar effektiviteten i kontrollaktiviteterna. Internkontrollen utvärderas löpande inom verksamheten, inklusive regelbundna genomgångar med ledningen och tillsynsaktiviteter. Vidare genomförs separata utvärderingar genom internrevisioner och självutvärderingar.
Revisionskommittén har en viktig roll i att stödja styrelsen i övervakningen av hur de interna kontrollprocesserna underlättar lämplig internkontroll av den finansiella rapporteringen.
Aktiviteter under 2013
Under 2013 utförde Gruppens internrevisionsavdelning internrevisioner i 107 (88) enheter av 452 (438) möjliga. Revisionerna utfördes i 38 länder. En riskbaserad internrevisionsplan genomfördes. Majoriteten av internrevisionerna utfördes under ledning av medarbetare från Gruppens internrevisionsavdelning tillsammans med deltagare från verksamheten med kompetenser från redovisning, controlling, inköp, marknad, personal, juridik, etc. Internrevisionerna omfattade många verksamhetsländer och alla processer med utökat fokus på personal, hållbarhet och IT säkerhet. IT säkerhetsrevisioner utfördes av Gruppens IT-säkerhetsenhet och omfattade 61 enheter.
Fokus under 2014
Under 2014 kommer Gruppens internrevisionsfunktion fortsätta arbetet med översyn och förbättring av processer och verktyg samt riskbaserad internrevisionsplan med fokus på att skydda Gruppens tillgångar, efterlevnad inom inköpsprocessen och att rekommendera ledande metoder.
| Intern kontroll, statistik |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Operativa enheter i Gruppen | 452 | 438 |
| Genomförda internrevisioner | 107 | 88 |
| Genomförda självutvärderingar | 318 | 299 |
processer och verktyg
Internrevisioner
Internrevisionsprocessen syftar till att addera värde till varje operativ enhet genom att erbjuda en oberoende och objektiv funktion för revision och rådgivning och att identifiera och rekommendera förbättringar. Processen syftar dessutom till att vara ett verktyg för medarbetarutveckling och till att identifiera och rekommendera ledande metoder inom Gruppen.
Internrevisioner planeras årligen och initieras av Gruppens internrevisionsfunktion med ett riskbaserat sätt. Det omfattar till exempel när ett bolag byter chef, efter händelser med betydande negativ inverkan, strukturförändringar, anmärkningar från externa revisorer, vid etablering av ett nytt bolag eller efter förvärv, eller om det gått en lång tid sedan den senaste revisionen. Internrevisioner utförs normalt av en grupp medarbetare från verksamheten med olika kompetenser.
Atlas Copco bedriver verksamhet på många komplexa marknader där risken för kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption är hög. Därför utvärderas efterlevnaden av Affärskoden i internrevisionsprocessen, inklusive miljöaspekter och relationer med affärspartner.
frekvens: Alla enheter minst vart femte år
självutvärdering
Syftet med denna process är framför allt att stödja lokala enhetschefers utvärdering av status inom kontrollrutiner och att åtgärda svagheter. Internkontrollen är ett av dessa områden, vilket inkluderar intern kontroll av finansiell rapportering. Andra områden omfattar legala frågor, kommunikation och varumärkesstrategi, samt Affärskoden. På koncernnivå ger de sammanlagda resultaten grund för förbättringar av Gruppens processer, förtydligande av instruktioner etc.
frekvens: Årligen
Hotline
Koncernen har en process där medarbetare och andra intressenter kan rapportera beteenden eller handlingar som innebär en möjlig överträdelse av lagar eller Gruppens riktlinjer inklusive överträdelser mot riktlinjer och policyer gällande redovisning och finansiell rapportering. Detta inkluderar även upplevda fall av kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering eller korruption. Processen fungerar som ett komplement till liknande rutiner som finns på landnivå i vissa länder. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och den som lämnar uppgifterna garanteras anonymitet. Ansträngningar har gjorts för att öka medvetenheten om denna process hos alla medarbetare och chefer exempelvis genom utbildningar i Affärskoden och medvetenhet kring bedrägerier.
frekvens: Vid behov
efterlevnadsprocess
I efterlevnadsprocessen ombeds koncernledningen, divisionsledningar och samtliga chefer ansvariga för ett operativt- eller holdingbolag, samt vissa andra positioner, signera en skrivelse där man garanterar efterlevnad av Affärskoden och gällande lagar.
frekvens: Årligen
Finansiella rapporter Och noter
MSEK om ej annat anges
Atlas Copco-gruppen Sida Koncernens resultaträkning 67 Koncernens rapport över totalresultat 67 Koncernens balansräkning 68 Koncernens förändring av eget kapital 69 Koncernens kassaflödesanalys 70
| 71 |
|---|
| 77 |
| 79 |
| 80 |
| 82 |
| 85 |
| 85 |
| 85 |
| 86 |
| 86 |
| 87 |
| 88 |
| 88 |
| 90 |
| 91 |
| 91 |
| 91 |
| 92 |
| 92 |
| 92 |
| 93 |
| 94 |
| 95 |
| 96 |
| 100 |
| 101 |
| 101 |
| 101 |
| 107 |
| 107 |
| 1 Väsentliga redovisningsprinciper 2 Förvärv 3 Avyttringar 4 Segmentinformation 5 Anställda och personalkostnader 6 Ersättning till revisorer 7 Rörelsens kostnader 8 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 9 Finansiella intäkter och kostnader 10 Skatter 11 Övrigt totalresultat 12 Resultat per aktie 13 Immateriella tillgångar 14 Materiella anläggningstillgångar 15 Andelar i intresseföretag 16 Övriga finansiella tillgångar 17 Varulager 18 Kundfordringar 19 Övriga fordringar 20 Likvida medel 21 Eget kapital 22 Räntebärande skulder 23 Leasingavtal 24 Ersättningar till anställda 25 Övriga skulder 26 Avsättningar 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 28 Finansiell exponering och principer för riskhantering 29 Närstående 30 Händelser efter balansdagen |
Moderbolaget Sida
| Resultaträkning | 108 |
|---|---|
| Rapport över totalresultat | 108 |
| Balansräkning | 108 |
| Förändring av eget kapital | 109 |
| Kassaflödesanalys | 109 |
Not
| A1 Väsentliga redovisningsprinciper | 110 | |
|---|---|---|
| A2 | Anställda, personalkostnader samt ersättning till revisorer |
111 |
| A3 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 111 | |
| A4 Finansiella intäkter och kostnader | 111 | |
| A5 Bokslutsdispositioner | 111 | |
| A6 Inkomstskatt | 112 | |
| A7 Immateriella tillgångar | 112 | |
| A8 Materiella tillgångar | 112 | |
| A9 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder | 113 | |
| A10 Andelar i koncernföretag | 113 | |
| A11 Övriga finansiella tillgångar | 113 | |
| A12 Övriga fordringar | 113 | |
| A13 Likvida medel | 113 | |
| A14 Eget kapital | 113 | |
| A15 Pensioner och liknande förpliktelser | 114 | |
| A16 Övriga avsättningar | 115 | |
| A17 Räntebärande skulder | 116 | |
| A18 Övriga skulder | 116 | |
| A19 Finansiell exponering och principer för riskhantering | 117 | |
| A20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 117 | |
| A21 Direktägda dotterföretag | 117 | |
| A22 Närstående | 119 |
Koncernens resultaträkning
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 4 | 83 888 | 90 533 |
| Kostnad för sålda varor | 7 | –51 766 | –55 771 |
| Bruttoresultat | 32 122 | 34 762 | |
| Marknadsföringskostnader | –8 338 | –8 646 | |
| Administrationskostnader | –4 801 | –4 973 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –2 117 | –2 034 | |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 514 | 475 |
| Övriga rörelsekostnader | 8 | –331 | –319 |
| Andel av intresseföretags resultat | 15 | 7 | 1 |
| Rörelseresultat | 4, 5, 6, 7, 17 | 17 056 | 19 266 |
| Finansiella intäkter | 9 | 394 | 408 |
| Finansiella kostnader | 9 | –1 184 | –1 112 |
| Finansnetto | –790 | –704 | |
| Resultat före skatt | 16 266 | 18 562 | |
| Inkomstskatt | 10 | –4 184 | –4 629 |
| Årets resultat | 12 082 | 13 933 | |
| Resultat hänförligt till: | |||
| – moderbolagets ägare | 12 072 | 13 920 | |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 10 | 13 | |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 9.95 | 11.47 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 9.92 | 11.44 |
Koncernens rapport över totalresultat
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK |
Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 12 082 | 13 933 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | |||
| Omräkningar av förmånsbestämda planer | 45 | –479 | |
| Skatt hänförlig till poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | –18 | 116 | |
| 27 | –363 | ||
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | |||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | 444 | –1 903 | |
| – realiserat och omklassificerat till resultaträkningen | 16 | – | |
| Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter | –712 | 645 | |
| Kassaflödessäkringar | –31 | –22 | |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | 11 | 410 | –265 |
| 127 | –1 545 | ||
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 11 | 154 | –1 908 |
| Årets totalresultat | 12 236 | 12 025 | |
| Totalresultat hänförligt till: | |||
| – moderbolagets ägare | 12 229 | 12 016 | |
| – innehav utan bestämmande inflytande | 7 | 9 |
Koncernens balansräkning
| TILLG ÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 13 17 279 15 879 15 352 Hyresmaskiner 14 2 420 2 030 2 117 Övriga materiella anläggningstillgångar 14 6 907 6 846 6 538 Andelar i intresseföretag 15 101 107 124 Övriga finansiella tillgångar 16 2 316 2 074 2 283 Övriga fordringar 23 38 94 Uppskjutna skattefordringar 10 961 1 262 1 114 Summa anläggningstillgångar 30 007 28 236 27 622 Omsättningstillgångar Varulager 17 16 826 17 653 17 579 Kundfordringar 18 16 619 15 960 16 783 Skattefordringar 309 632 533 Övriga fordringar 19 4 798 4 563 4 680 Övriga finansiella tillgångar 16 1 697 1 333 1 773 Likvida medel 20 17 633 12 416 5 716 Tillgångar som innehas för försäljning 2 1 55 Summa omsättningstillgångar 57 884 52 558 47 119 SUMMA TILLG ÅNGAR 87 891 80 794 74 741 EGET KAPITAL Sidan 69 Aktiekapital 786 786 786 Övrigt tillskjutet kapital 5 743 5 628 5 412 Reserver –963 –1 093 448 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 34 081 28 810 21 513 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 39 647 34 131 28 159 Innehav utan bestämmande inflytande 147 54 63 SUMMA EGET KAPITAL 39 794 34 185 28 222 SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder 22 19 997 20 150 17 013 Ersättningar efter avslutad anställning 24 1 414 2 149 1 878 Övriga skulder 392 342 368 Avsättningar 26 682 785 717 Uppskjutna skatteskulder 10 1 027 1 678 1 207 Summa långfristiga skulder 23 512 25 104 21 183 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 22 5 595 902 3 422 Leverantörsskulder 6 418 6 700 7 696 Skatteskulder 845 1 642 2 005 Övriga skulder 25 10 662 11 070 11 007 Avsättningar 26 1 065 1 191 1 206 Summa kortfristiga skulder 24 585 21 505 25 336 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 87 891 80 794 74 741 |
Belopp i MSEK | Not | 31 december, 2013 |
31 december, 2012 |
1 januari , 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
Se not 27 för information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser.
Koncernens förändring av eget kapital
| 2013 | Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Om - räknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
| Vid årets början | 786 | 5 628 | –46 | –1 047 | 28 810 | 34 131 | 54 | 34 185 |
| Årets resultat | 12 072 | 12 072 | 10 | 12 082 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | –19 | 149 | 27 | 157 | –3 | 154 | ||
| Årets totalresultat | –19 | 149 | 12 099 | 12 229 | 7 | 12 236 | ||
| Utdelning | –6 668 | –6 668 | –1 | –6 669 | ||||
| Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande | –2 | –2 | 87 | 85 | ||||
| Förvärv av A-aktier | –390 | –390 | –390 | |||||
| Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 98 | 287 | 385 | 385 | ||||
| Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 17 | 12 | 29 | 29 | ||||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||||
| – årets kostnader | 39 | 39 | 39 | |||||
| – utnyttjande av optioner | –106 | –106 | –106 | |||||
| Vid årets slut | 786 | 5 743 | –65 | –898 | 34 081 | 39 647 | 147 | 39 794 |
| 2012 | Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Om - räknings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
| Vid årets början | 786 | 5 412 | –25 | 473 | 22 130 | 28 776 | 63 | 28 839 |
| –Byte av redovisningsprincip | –617 | –617 | –617 | |||||
| Justerad ingående balans | 786 | 5 412 | –25 | 473 | 21 513 | 28 159 | 63 | 28 222 |
| Årets resultat | 13 920 | 13 920 | 13 | 13 933 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | –21 | –1 520 | –363 | –1 904 | –4 | –1 908 | ||
| Årets totalresultat | –21 | –1 520 | 13 557 | 12 016 | 9 | 12 025 | ||
| Utdelning | –6 069 | –6 069 | –1 | –6 070 | ||||
| Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande | –90 | –90 | –17 | –107 | ||||
| Förvärv av A-aktier | –477 | –477 | –477 | |||||
| Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 178 | 498 | 676 | 676 | ||||
| Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB | 38 | 34 | 72 | 72 | ||||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||||
| – årets kostnader | 50 | 50 | 50 | |||||
| – utnyttjande av optioner | –206 | –206 | –206 | |||||
| Vid åres slut | 786 | 5 628 | –46 | –1 047 | 28 810 | 34 131 | 54 | 34 185 |
Se not 11 och 21 för ytterligare information.
Koncernens kassaflödesanalys
| 1 januari–31 december Belopp i MSEK Not |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | 17 056 | 19 266 |
| Justering för: | ||
| Av- och nedskrivningar 7 |
2 703 | 2 664 |
| Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster | –554 | –347 |
| Kassamässigt rörelseöverskott | 19 205 | 21 583 |
| Finansnetto, erhållet/betalt | –523 | –592 |
| Betald skatt | –4 622 | –5 053 |
| Pensionsfinansiering och utbetalning av pension till anställda | –634 | –119 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 13 426 | 15 819 |
| Förändring av: | ||
| Varulager | 577 | –639 |
| Rörelsefordringar | –651 | –71 |
| Rörelseskulder | –464 | –656 |
| Förändring av rörelsekapital | –538 | –1 366 |
| Ökning av hyresmaskiner | –1 456 | –1 299 |
| Försäljning av hyresmaskiner | 435 | 550 |
| Nettokassaflöde från den löpande verksamheten | 11 867 | 13 704 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i övriga materialla anläggningstillgångar | –1 255 | –1 672 |
| Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar | 64 | 67 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –1 009 | –920 |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 12 | 7 |
| Försäljning av investeringar | – | 1 455 |
| Förvärv av dotterföretag 2 |
–1 493 | –1 195 |
| Försäljning av dotterföretag 3 |
–56 | – |
| Investeringar i övriga finansiella tillgångar, netto | –735 | –474 |
| Nettokassaflöde från investeringsverksamheten | –4 472 | –2 732 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Utbetald utdelning | –6 668 | –6 069 |
| Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | –1 | –1 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –3 | –107 |
| Återköp och avyttringar av egna aktier | 24 | 271 |
| Upptagna lån | 4 334 | 6 857 |
| Amortering av lån | –181 | –5 097 |
| Amortering av finansiella leasingskulder | –40 | –58 |
| Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten | –2 535 | –4 204 |
| Årets nettokassaflöde | 4 860 | 6 768 |
| Likvida medel vid årets början | 12 416 | 5 716 |
| Årets nettokassaflöde | 4 860 | 6 768 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | 357 | –68 |
| Likvida medel vid årets slut 20 |
17 633 | 12 416 |
1. Väsentliga redovisningsprinciper
Väsentliga redovisningsprinciper
Koncernredovisningen omfattar Atlas Copco AB, moderföretaget (även kallat "bolaget"), och dess dotterföretag (tillsammans kallas de för "Gruppen" eller Atlas Copco) och Gruppens andelar i intresseföretag. Atlas Copco AB har huvudkontor i Nacka, Sverige.
Grund för upprättande
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS). Koncernredovisningen är också upprättad enligt den svenska rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" och tillämpliga uttalanden utfärdade av Rådet för finansiell rapportering. Dessa innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar som är upprättade enligt IFRS.
De redovisningsprinciper som beskrivs nedan har, såvida inte annat anges, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen och för alla företag som omfattas av koncernredovisningen. Årsredovisningen för Gruppen och för Atlas Copco AB, inklusive finansiella rapporter, godkändes för utfärdande den 4 mars 2014. Balansräkningar och resultaträkningar blir föremål för fastställande av årsstämman den 29 april 2014.
Grund för konsolidering
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Därmed betraktas ett rörelseförvärv som en transaktion i vilken Gruppen direkt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Gruppens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag över vilka bolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att direkt eller indirekt utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Koncerninterna mellanhavanden och interna intäkter och kostnader som uppkommer vid koncerninterna transaktioner elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Vinster och förluster från koncerninterna transaktioner som redovisas bland tillgångar, till exempel varulager och anläggningstillgångar, elimineras i sin helhet, men förluster bara i den mån det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
Rörelseförvärv
Per förvärvstidpunkten − det datum då bestämmande inflytande erhålls − redovisas varje identifierbar förvärvad tillgång och skuld till sitt verkliga värde. Transfererad köpeskilling innefattar tillgångar som överlåtits av Gruppen, uppkomna skulder till de tidigare ägarna av det förvärvade företaget och egetkapitalandelar som Gruppen utfärdat i utbyte mot bestämmande inflytande i det förvärvade företaget. Efterföljande ändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat, såvida den villkorade köpeskillingen inte klassificeras som eget kapital. Gruppens transaktionskostnader i samband med ett rörelseförvärv kostnadsförs när de uppkommer.
Goodwill beräknas som summan av transfererad köpeskilling, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet på Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav fanns) minus nettot av beloppen per förvärvstidpunkten på de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna.
Innehav utan bestämmande inflytande värderas vid första redovisningstillfället antingen
• till verkligt värde, eller
• till innehavets proportionella andel av det verkliga värdet på identifierbara nettotillgångar.
Efterföljande resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande fördelas på innehavet utan bestämmande inflytande även om detta innebär att det uppstår en underskottsposition för innehavet i fråga. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion mellan eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den proportionella andelen av de förvärvade nettotillgångarna redovisas i eget kapital. För uppgifter om förvärv under året, se not 2.
Intresseföretag
Ett intresseföretag är ett företag i vilket Gruppen har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över ekonomiska och operativa strategier. När Gruppen innehar 20−50% av rösterna anses ett betydande inflytande föreligga, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att de redovisade värdena för innehav i intresseföretag motsvarar Gruppens andel av redovisat eget kapital i intresseföretaget, eventuell goodwill och eventuella övriga kvarvarande justeringar till verkligt värde som redovisats per förvärvstidpunkten.
Andelar av intresseföretags resultat, som redovisas i resultaträkningarna, utgörs av Gruppens andel av intresseföretagets resultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och andra justeringar som uppkommit på grund av eventuella kvarstående justeringar till verkligt värde som redovisats vid förvärvstidpunkten. Utdelning från ett intresseföretag minskar innehavets redovisade värde.
Gruppens andel av orealiserade vinster och förluster vid transaktioner med intresseföretag elimineras, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov av tillgången. När Gruppens andel av förluster i ett intresseföretag motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget redovisar inte Gruppen ytterligare förluster såvida inte Gruppen har påtagit sig förpliktelser eller gjort utbetalningar å intresseföretagets vägnar.
Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta
Koncernredovisningen redovisas i svenska kronor (SEK) som är Atlas Copco AB:s funktionella valuta och även rapporteringsvaluta för Gruppens finansiella rapportering. Såvida inte annat anges redovisas beloppen i miljoner svenska kronor (MSEK).
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och valutaförluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder samt andra rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" och valutakursvinster och förluster hänförliga till övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder ingår i "Finansiella intäkter och kostnader". Valutakursdifferenser vid omräkning till funktionell valuta redovisas i "Övrigt totalresultat" i följande fall:
- • omräkning av egetkapitalinstrumentsom kan säljas,
- • omräkning av en finansiellskuld identifierad som säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet,
- • omräkning av koncerninterna fordringar på ellerskuldertill en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten,
- • kassaflödessäkringar av valutarisk i den utsträckning som säkringen är effektiv.
Vid konsolideringen omräknas balansräkningar för utländska dotterföretag till SEK med de valutakurser som gällde vid rapportperiodens slut och resultaträkningarna omräknas till rapportperiodens genomsnittskurser. Omräkningsdifferenser som uppstår vid sådan valutaomräkning redovisas i "Övrigt totalresultat" och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts i koncernredovisningen återfinns i not 28.
Segmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av Gruppen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Alla rörelsesegments rörelseresultat följs regelbundet upp av Gruppens VD och koncernchef (som anses vara högste verkställande beslutsfattare) i syfte att fatta beslut om hur resurser ska fördelas på rörelsesegmenten och bedöma deras resultat. Se även not 4.
Redovisning av intäkter
Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, uppskattade kundreturer, rabatter samt andra likartade avdrag. Se not 4 för ytterligare information om intäkter uppdelade i segment eller efter geografiskt område.
Försäljning av varor
Intäkter från varuförsäljning redovisas när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, dvs. när Gruppen varken behåller rätten att avyttra varorna eller innehar faktisk kontroll över de sålda varorna, det är sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. När produkten kräver installation och detta utgör en betydande del av avtalet redovisas intäkten när installationen har slutförts. Intäkter redovisas inte för åtaganden om återköp om avtalets innebörd är att de risker och fördelar som är förknippade med ägande inte har överförts till köparen. Inga intäkter redovisas om det råder betydande osäkerhet angående risken för återlämnande av varor.
Utförande av tjänster
Intäkter från tjänster redovisas med hänvisning till färdigställandegran-
den för kontraktet. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter jämfört med totala beräknade utgifter för uppdraget. När utfallet för ett servicekontrakt inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter i den mån det finns uppkomna kostnader som väntas kunna återvinnas. När det är sannolikt att de totala kontraktskostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. När tjänster utgörs av ett obestämt antal aktiviteter under servicekontraktets löptid redovisas intäkterna linjärt.
Maskinuthyrning
Hyresintäkter från hyresmaskiner redovisas linjärt över hyresperioden. Försäljning av hyresmaskiner redovisas som intäkt när de väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. Det redovisade värdet för de sålda hyresmaskinerna redovisas som kostnad för sålda varor. Investeringar och försäljning av hyresmaskiner ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Kommissioner och royaltyavgifter redovisas enligt periodiseringsprincipen, utifrån avtalets ekonomiska innebörd. Vinster eller förluster vid utrangering eller avyttring av en anläggningstillgång fastställs genom jämförelse av erhållna intäkter från avyttringen med det redovisade värdet för den materiella anläggningstillgången. Sådana intäkter och kostnader redovisas netto under "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader". Se även not 8.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att de kommer att erhållas och att Gruppen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med dem. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för uppkomna utgifter redovisas systematiskt i resultaträkningen i samma perioder som utgifterna uppkommer och redovisas efter avdrag för tillhörande kostnader.
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i årets resultat genom tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelning redovisas i årets resultat per det datum Gruppens rätt att erhålla betalningen fastställts. Se även not 9.
Inkomstskatter
Inkomstskatter innefattar både aktuella och uppskjutna skatter. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i "Övrigt totalresultat" eller i eget kapital, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip
Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader samt balanserade outnyttjade underskottsavdrag och andra skattemässiga avdrag. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: den första redovisningen av goodwill, den första redovisningen (annan än vid rörelseförvärv) av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag och intresseföretag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
En uppskjuten skattefordran redovisas bara i den mån det är sannolikt att det kommer att gå att utnyttja denna fordran mot framtida skattepliktiga resultat.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen för respektive skattesubjekt.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder samt när skatterna debiteras av en och samma skattemyndighet och när Gruppen avser att betala de aktuella skattefordringarna och -skulderna med ett nettobelopp. För uppgifter om Gruppens skatter, se not 10.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning.
Utspädningseffekter uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller enligt de anställdas val av aktier eller kontanter i de aktierelaterade incitamentsprogrammen. Aktieoptioner har en
utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris. När utspädningseffekten beräknas justeras lösenpriset med värdet på framtida tjänster hänförliga till optionerna. Om optioner för vilka de anställda kan välja mellan reglering i aktier eller reglering i kontanter har en utspädningseffekt justeras årets resultat med skillnaden mellan redovisningen av optioner som regleras med kontanter och optioner som regleras med aktier. Vid beräkningen av resultat per aktie används det alternativ som har den största utspädningseffekten. Se även not 12.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill redovisas till anskaffningsvärde, enligt vad som fastställts vid förvärvstidpunkten för en verksamhet (se "Rörelseförvärv"), efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheter som väntas gynnas av rörelseförvärvets synergieffekter. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år eller när det finns tecken på att det behöver prövas. Atlas Copcos fyra affärsområden har identifierats som kassagenererande enheter. Goodwill redovisas som en immateriell tillgång med obestämbar nyttjandeperiod.
Teknikbaserade immateriella tillgångar
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer. Forskningsprojekt som förvärvats som del av rörelseförvärv redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Efter det första redovisningstillfället redovisas forskningsprojekt till anskaffningsvärde efter avdrag för av- och nedskrivningar. Utgifter för utveckling kostnadsförs när de uppkommer, såvida inte utvecklingsaktiviteterna uppfyller villkoren för att aktiveras, dvs.
- • produkten eller processen ärtekniskt och kommersiellt gångbar, och
- • Gruppen har avsikt och förmåga attfärdigställa och sälja eller använda den immateriella tillgången.
De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för material, direkt lön och andra direkt till projektet hänförliga utgifter. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Varumärken
Varumärken som förvärvas av Gruppen aktiveras med utgångspunkt från de verkliga värdena vid förvärvstidpunkten. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. Övriga varumärken, som har bestämbara nyttjandeperioder, redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar
Förvärvade marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar
Förvärvade immateriella tillgångar avseende kontraktsbaserade rättigheter som licenser eller franchiseavtal aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter för internt upparbetad goodwill, varumärken och liknande poster kostnadsförs när de uppkommer. Förändringar i Gruppens immateriella tillgångar under året beskrivs i not 13.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång innefattar inköpspris, tullar samt kostnader direkt hänförliga till att bringa tillgången på plats och i skick att användas. Lånekostnader för tillgångar som tar en avsevärd tid att färdigställa för avsedd användning läggs till i anskaffningsvärdet fram tills att tillgångarna i allt väsentligt är färdiga för avsedd användning eller försäljning och skrivs därefter av. Gruppen aktiverar utgifter vid det första redovisningstillfället och vid utbyte av betydande delar av materiella anläggningstillgångar, om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer Gruppen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter redovisas som kostnader i årets resultat den period de uppkommer.
Hyresmaskiner
Hyresflottan består av diesel- och eldrivna kompressorer, generatorer, lufttorkar och till mindre del av allmän anläggningsutrustning. Hyresmaskinerna redovisas vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Hyresmaskiner skrivs av till ett restvärde som uppgår till 0−10% av anskaffningsvärdet.
Avskrivningar
Avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärde genom tillämpning av linjär avskrivning över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Delar av materiella anläggningstillgångar, vars anskaffningsvärde är betydande i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde, skrivs av separat när delarnas nyttjandeperioder inte överensstämmer med nyttjandeperioderna för tillgångens övriga delar. Följande nyttjandeperioder används vid avskrivningar:
| Teknikbaserade immateriella tillgångar | 3–15 år |
|---|---|
| Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod | 5–15 år |
| Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar | 5–10 år |
| Byggnader | 25–50 år |
| Maskiner och inventarier | 3–10 år |
| Fordon | 4–5 år |
| Datorutrustning, maskin- och programvara | 3–10 år |
| Hyresmaskiner | 3–8 år |
Nyttjandeperioderna och restvärdena omprövas årligen. Mark, tillgångar under uppförande, goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder skrivs inte av. För ändringar i Gruppens materiella anläggningstillgångar, se not 14.
Leasing
Gruppen agerar både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras som antingen finansiella leasingavtal eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal föreligger då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägande i all väsentlighet har överförts till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.
Gruppen som leasetagare
Ett finansiellt leasingavtal medför att leasetagaren redovisar den leasade anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen. Initialt redovisas en motsvarande skuld. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av framtida minimileaseavgifter. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden. Vid operationella leasingavtal redovisar inte leasetagaren den leasade tillgången i balansräkningen. Leasingavgiften för operationella leasingavtal fördelas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen.
Gruppen som leasegivare
I de fall där Gruppen är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången som hyresmaskin. Tillgången omfattas av Gruppens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal där Gruppen är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren, redovisas. Leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordringen. Se även not 23.
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Det redovisade värdet på Gruppens icke-finansiella tillgångar prövas åtminstone varje balansdag för att fastställa om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov. Om det finns en sådan indikation, uppskattas återvinningsvärdet för tillgången. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet (dvs. det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde). Vid bedömning av nyttjandevärde diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten. När det gäller prövning av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångar i kassagenererande enheter, vilka är den minsta grupp av tillgångar som genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende från kassaflöden från andra tillgångar eller
grupper av tillgångar. Nedskrivningar redovisas i årets resultat. En nedskrivning som avser goodwill återförs inte. När det gäller andra tillgångar prövas nedskrivningar under tidigare perioder för möjlig återföring av nedskrivningen per varje rapportdag.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset för varor i lager minus uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Varulagret redovisas enligt först in-, först ut-principen och innefattar kostnader för anskaffning och för att bringa varorna till dess aktuella plats och skick. Egentillverkade lagervaror och produkter i arbete innefattar en rimlig andel av tillverkningsomkostnaderna baserat på normal kapacitet. Varulager redovisas netto efter avdrag för inkurans och internvinster uppkomna vid leveranser från produktionsbolag till marknadsbolag. Se även not 17.
Eget kapital
Aktier klassificeras som eget kapital. Tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emissionen av stamaktier och aktieoptioner redovisas som en avdragspost i eget kapital efter avdrag för eventuella skatteeffekter.
När aktier som är klassificerade som eget kapital återköps, redovisas beloppet för erlagd köpeskilling som en reducering av eget kapital, efter avdrag för eventuella skatteeffekter. Återköpta aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital. När egna aktier därefter säljs eller återutges, redovisas erhållet belopp som en ökning av eget kapital och det överskott eller underskott som blir följden av transaktionen överförs till eller från övrigt tillskjutet kapital.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när
- • Gruppen har en legal ellerinformellförpliktelse (tillföljd av en inträffad händelse),
- • det ärsannolikt att Gruppen kommer att behöva reglera förpliktelsen, och
• beloppetförförpliktelsen kan uppskattas på etttillförlitligtsätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Om effekten av pengars tidsvärde är väsentlig fastställs avsättningen genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden från uppskattade utgifter.
Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda varor i samband med att produkterna säljs, baserat på ett uppskattat anskaffningsvärde utifrån historiska data gällande nivån för reparationer och ersättningsprodukter. En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och när denna antingen har påbörjats eller har gjorts allmänt känd.
Befintliga förpliktelser som uppstår på grund av förlustbringande kontrakt redovisas som avsättningar. Ett förlustbringande kontrakt antas föreligga när Gruppen har ett kontrakt enligt vilket de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla kontraktets förpliktelser överstiger de ekonomiska fördelarna som kontraktet väntas ge. Innan en avsättning kan fastställas redovisar Gruppen eventuella nedskrivningar på den tillgång som är förknippad med kontraktet. För uppgifter om avsättningar, se not 26.
Pensioner och liknande förpliktelser
Planer för ersättning efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Vid en avgiftsbestämd plan betalar Gruppen fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckligt med tillgångar för att betala samtliga ersättningar till anställda. Avgifter till avgiftsbestämda planer kostnadsförs när de anställda tillhandahåller tjänster till företaget som berättigar till ersättningen.
Övriga planer för ersättning efter avslutad anställning är förmånsbestämda planer och det är Gruppens förpliktelse att tillhandahålla avtalade förmåner till nuvarande och tidigare anställda. Nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Beloppet diskonteras för att fastställa nuvärdet och reduceras med det verkliga värdet för eventuella förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, dvs. planer med tillgångar som överstiger förpliktelserna, redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.
Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom till-
lämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method, vilken innebär att kostnaden fördelas över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs varje år av oberoende aktuarier som använder aktuariella antaganden om personalomsättning, livslängd, framtida ökningar av löner och sjukvårdskostnader. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och ändringar av verkligt värde på förvaltningstillgångar leder till omvärderingar och redovisas i "Övrigt totalresultat". Varje kvartal görs en omvärdering i syfte att justera nuvärdet för pensionsskulder och verkligt värde för pensionstillgångar mot "Övrigt totalresultat". Nettoränta på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader. Se även not 24.
Aktierelaterade ersättningar
Gruppen har aktierelaterade incitamentsprogram, bestående av personaloptioner och syntetiska personaloptioner, som erbjudits till vissa anställda beroende på befattning och utförd prestation. Dessutom erbjuds styrelsen syntetiska aktier.
Det verkliga värdet på personaloptioner som endast kan regleras med aktier (egetkapitalinstrumentreglerade) redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten genom tillämpning av Black-Scholes modell, redovisas som en personalkostnad över intjänandeperioden. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats.
Det verkliga värdet på de syntetiska optionerna, syntetiska aktierna och optionerna för vilka det finns ett val för de anställda att reglera dem med aktier eller kontanter redovisas enligt principer för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter. Dessa innebär att värdet redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten och sedan räknas om per varje balansdag genom tillämpning av Black-Scholes modell, periodiseras och redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Förändringar i verkligt värde under intjänandeperioden och efter intjänandeperioden fram till reglering redovisas i "Årets resultat" som en personalkostnad. Den ackumulerade kostnaden motsvarar det kontantbelopp som betalas vid regleringen.
Sociala avgifter betalas kontant och redovisas på ett sätt som stämmer överens med principerna för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, vare sig de avser aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter. Se även not 24.
Finansiella tillgångar och skulder – finansiella instrument Redovisning i och borttagande från balansräkningen
Finansiella tillgångar och skulder redovisas när Gruppen blir en part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Transaktioner med finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som är den dag då Gruppen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgångarna. Kundfordringar redovisas när fakturor har skickats. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när rättigheterna i kontraktet har realiserats eller förfallit, eller när Gruppen inte längre har kontroll över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i balansräkningen när det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att antingen reglera nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.
Värdering av finansiella instrument
Finansiella instrument värderas, klassificeras och redovisas enligt IAS 39, enligt följande kategorier:
- Gruppen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:
- • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
- • Lånefordringar och kundfordringar
- • Investeringarsom hållstillförfall
- • Tillgångarsom kan säljas
- Gruppen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier:
- • Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
- • Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet: I denna kategori ingår finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel eller identifieras som sådana vid det första redovisningstillfället.
En finansiell tillgång eller skuld innehas för handel om Gruppen förvaltar sådana investeringar och fattar köp- och säljbeslut på grundval av deras verkliga värde. Ett derivat som inte är identifierat eller effektivt som säkringsinstrument kategoriseras också som att det innehas för handel. Finansiella instrument i den här kategorin värderas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i "Årets resultat". Verkligt värde fastställs enligt beskrivning i not 28.
Låne- och kundfordringar: Låne- och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad, t.ex. kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel. Låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Investeringar som hålls till förfall: Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och med en fast löptid, vilka Gruppen har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Investeringar som hålls till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Finansiella tillgångar som kan säljas: Den här kategorin består av ickederivat som antingen är identifierade som att de kan säljas eller inte är klassificerade i någon av ovanstående kategorier. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Förändringar av det verkliga värdet redovisas i "Övrigt totalresultat" med undantag för nedskrivningar och valutavinster och -förluster på monetära poster som kan säljas, vilka redovisas i årets resultat. När en investering tas bort från balansräkningen överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i "Övrigt totalresultat" till årets resultat. Verkligt värde fastställs enligt beskrivning i not 28.
Övriga finansiella skulder: Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden. Leverantörs- och låneskulder redovisas i den här kategorin.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
För finansiella tillgångar, förutom de som är klassificerade så att de värderas till verkligt värde via årets resultat, prövas nedskrivningsbehovet per slutet av varje rapportperiod. Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter tyder på att, till följd av en eller flera händelser som inträffade efter det första redovisningstillfället för den finansiella tillgången, de uppskattade framtida kassaflödena för investeringen har påverkats negativt. Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för betydande finansiella tillgångar och i vissa fall kollektivt i grupper med liknande kreditrisker. Nedskrivning redovisas i resultaträkningen. En nedskrivning återförs om återföringen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen har redovisats. För finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och finansiella tillgångar som kan säljas och som är skuldebrev redovisas återföringen i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas och som är aktier samt andra aktierelaterade värdepapper redovisas återföringen i övrigt totalresultat.
Derivat och säkringsredovisning
Derivat redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per det datum ett derivatkontrakt ingås därefter värderas det till verkligt värde. Metoden för att redovisa uppkommen vinst eller förlust beror på om derivatet är identifierat som ett säkringsinstrument och, i så fall, karaktären på den post som säkras. En förändring i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas som operationella eller finansiella poster, beroende på syftet med användningen av derivatet. Räntebetalningar avseende ränteswappar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, medan förändringar i verkligt värde avseende framtida betalningar redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument.
För att villkoren för säkringsredovisning ska vara uppfyllda måste säkringsförhållandet vara:
- • formelltidentifierat,
- • väntas effektivtskydda den säkrade posten, och
- • dokumenterat.
Gruppen bedömer, utvärderar och dokumenterar säkringens effektivitet såväl vid säkringens början som löpande.
Derivat som uppfyller villkoren för säkringsredovisning kategoriseras i tre typer av säkringar: säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, vilka alla beskrivs nedan. Om säkringsinstrumentet inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, avbryts säkringsredovisningen.
Säkringar av verkligt värde: Förändringar i verkligt värde för ett derivat som är identifierat som säkringsinstrument och som uppfyller villkoren för ett sådant instrument redovisas i årets resultat tillsammans med eventuella förändringar i verkligt värde för den säkrade tillgången eller skulden. Justeringen av verkligt värde för den säkrade postens redovisade värde skrivs av mot årets resultat från den tidpunkt då säkringsförhållandet upphörde. Gruppen använder säkringsredovisning till verkligt värde för ränteswappar som används för att säkra fast ränta på lån.
Säkring av kassaflöde: Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrumentet redovisas i "Övrigt totalresultat" i den mån säkringen är effektiv och de ackumulerade förändringarna i verkligt värde redovisas som en separat komponent i eget kapital. Vinst eller förlust som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat.
Det belopp som redovisats i eget kapital via "Övrigt totalresultat" återförs till årets resultat i samma period som den säkrade posten påverkar årets resultat. Eventuell ackumulerad vinst eller förlust som kvarstår i eget kapital redovisas när den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i årets resultat. När en prognostiserad transaktion ej längre förväntas inträffa redovisas den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital direkt i årets resultat. Gruppen använder valutaterminer för att säkra delar av framtida kassaflöden från prognostiserade transaktioner i utländska valutor. Ränteswappar används också som säkringar av kassaflöden, för att säkra ränta på lån med rörlig ränta.
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: Gruppen säkrar en betydande del av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. Förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument som avser den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vinster eller förluster som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat. Vid avyttring av utlandsverksamheter omförs den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital till årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen. Gruppen använder lån och terminskontrakt som säkringsinstrument.
Tillgångar som innehas för försäljning
Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde inom ett år kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. På datumet för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde, efter avdrag för försäljningskostnader och det redovisade värdet. Efter omklassificeringen skrivs tillgångarna inte längre av. Vinster och förluster som redovisats vid omvärderingar och vid avyttringar redovisas i årets resultat.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse som härrör från inträffade händelser och som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt.
Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2013
Följande omarbetade och ändrade IFRS-standarder har tillämpats av Gruppen från och med 2013.
Ändringar i IAS 1 Presentation av poster i övrigt totalresultat Ändringen innebar ändringar i hur övrigt totalresultat presenteras. Separata delsummor krävs för poster som kan omklassificeras till årets resultat och för poster som inte kan omklassificeras.
Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda
Ändringarna i IAS 19 började tillämpas av Atlas Copco från och med den 1 januari 2013 med fullständig retroaktiv tillämpning. Korridormetoden är inte längre tillåten och alla aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i övrigt totalresultat för att den pensionstillgång eller pensionsskuld, netto, som redovisas i koncernredovisningen ska avspegla hela värdet av underskottet eller överskottet i planen. Dessutom ska räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
ersätts med räntenetto avseende förmånsbestämd skuld/tillgång netto. Följden är att koncernresultaträkningarna och koncernbalansräkningarna för tidigare år har räknats om. Se även not 24.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument:
Upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Ändringarna förtydligar upplysningskraven om rätten att kvitta finansiella tillgångar och finansiella skulder. Ändringarna har inte haft någon betydande inverkan på de finansiella rapporterna.
IFRS 13 Värdering till verkligt värde
Standarden fastställer ett enda ramverk för alla värderingar till verkligt värde när verkligt värde krävs eller tillåts enligt IFRS. IFRS 13 definierar verkligt värde som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas för att överlåta en skuld i en ordnad transaktion på den huvudsakliga (eller mest fördelaktiga) marknaden per värderingstidpunkten vid rådande marknadsvillkor. Verkligt värde enligt IFRS 13 är ett försäljningspris ("exit price") oavsett om det priset är direkt observerbart eller uppskattas med hjälp av annan värderingsteknik. Standarden innebär inte någon förändring av när ett företag måste använda verkligt värde. Standarden har inte haft någon väsentlig inverkan för Gruppen, förutom vad gäller ytterligare upplysningar.
Ändringar i IAS 36 Upplysningar om återvinningsvärde för icke-finansiella tillgångar
Ändringarna i IAS 36 begränsar kravet på att upplysa om återvinningsvärdet för en tillgång eller kassagenererande enhet till perioder i vilka en nedskrivning har redovisats eller återförts. De utvidgar och förtydligar även de upplysningskrav som gäller när en tillgångs eller kassagenererande enhets återvinningsvärde har fastställts med grund i verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014. Ändringaran har tillämpats i förtid av Gruppen.
Förbättringar av IFRS 2009−2011 utfärdade i maj 2012
Förbättringarna innefattar ett antal ändringar i olika IFRS. Ändringarna har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
Nya eller ändrade redovisningsstandarder som träder i kraft efter 2013
Följande standarder, tolkningar och ändringar hade utfärdats men inte trätt i kraft per 31 december 2013 och har inte tillämpats av Gruppen. Bedömningen av effekten av att införa dessa standarder och tolkningar på koncernredovisningen är preliminär.
Ändringar i IAS 32 Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Standarden förtydligar befintliga tillämpningsproblem avseende kraven på kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014 och de väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
IFRS 9 Finansiella instrument*
Standarden är tänkt att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, och behandlar klassificeringen och värderingen av finansiella instrument. Den kommer sannolikt att påverka Gruppens redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Datum för ikraftträdandet är ännu inte bestämt, men kommer inte vara tidigare än 1 januari 2017. Gruppen har ännu inte bedömt den fullständiga effekten av IFRS 9.
"The package of five"
IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 Separata finansiella rapporter (omarbetad 2011) och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (omarbetad 2011) kallas "The package of five". Inom EU börjar dessa standarder gälla för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. De väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
Ändring i IAS 39 Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting*
Ändringen tillåter att företag fortsätter med säkringsredovisning när ett derivat överförs till en central motpart och vissa förutsättningar är uppfyllda. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014. Ändringen väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
IFRIC 21 Levies*
Tolkningen behandlar när en skyldighet att betala en avgift till staten ska redovisas. Tolkningen träder i kraft den 1 januari 2014 och väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
Förbättringar av IFRS 2010−2012 och IFRS 2011−2013 utfärdade i december 2013*
Förbättringarna innefattar ett antal ändringar i olika IFRS. Förbättringarna väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
Ändringar i IAS 19 (2011) utfärdade i november 2013*
Ändringarna tillåter inbetalning av avgifter, som är oberoende av antal tjänsteår, redovisas som en minskning av kostnader avseende tjänstgöring i den period då tjänsten utförs. Ändringarna väntas inte ha någon väsentlig inverkan för Gruppen.
* Visar att standarden ännu inte har godkänts av EU.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar samt använder uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade belopp i koncernredovisningen. Dessa uppskattningar, bedömningar och hänförliga antaganden bygger på erfarenhet och andra faktorer som anses vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period då ändringen görs och i framtida perioder om dessa perioder påverkas.
Nedan följer de uppskattningar och bedömningar som, enligt företagsledningens uppfattning, är viktiga för redovisade belopp i de finansiella rapporterna och för vilka det finns betydande risk att framtida händelser eller ny information kan medföra en förändring av dem.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, andra immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar av goodwill eller av vissa varumärken, utan i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Dessutom sker regelbundna prövningar av om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Prövningen av nedskrivningsbehov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas utifrån företagsledningens beräkningar av framtida kassaflöden som grundas på interna affärsplaner och prognoser.
Uppskattningar och bedömningar
Företagsledningens bedömning krävs när det gäller nedskrivningar, i synnerhet vid bedömning av:
- om en händelse har inträffat som kan påverka tillgångarnas värden, – om en tillgångs redovisade värde kan styrkas av det diskonterade
- nuvärdet av framtida kassaflöden som uppskattas baserat på fortsatt användning av tillgången i verksamheten, och
- att adekvata antaganden används vid upprättande av kassaflödesprognoser.
Förändringar av de antaganden som gjorts av företagsledningen vid fastställande av eventuell nivå för nedskrivning kan påverka finansiell ställning och operativa resultat. Se not 13.
Antaganden vid värdering av pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Pensionsförpliktelser och övriga ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de antaganden företagsledningen gjort och som aktuarierna har använt vid beräkning av dessa belopp. De viktigaste antagandena innefattar diskonteringsräntor, inflation, framtida löneökningar, livslängd och utvecklingen av sjuk- och hälsovårdskostnader. De aktuariella antagandena granskas årligen och ändras när det bedöms vara lämpligt.
Se not 24 för ytterligare information om gjorda antaganden vid beräkning av pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning.
Kundfordringar och finansiella fordringar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Gruppen uppskattar risken för att fordringar inte blir betalda och gör avsättningar för osäkra fordringar baserat dels på individuella bedömningar, dels på kollektiva bedömningar som utgår från historiska förlustnivåer.
Uppskattningar och bedömningar
I företagsledningens bedömning beaktas snabba förändringar av marknadsvillkoren, vilket kan vara särskilt känsligt i kundfinansieringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet "Kreditrisker" i not 28.
Varulager
Uppskattningar och bedömningar
Gruppen värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet, genom tilllämpning av först in-, först ut- principen, och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods och försäljningskostnader. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet understiger anskaffningsvärdet fastställs en värderingsreserv för lagerinkurans. Se även not 17.
Rättsliga förfaranden
Uppskattningar och bedömningar
I enlighet med IFRS redovisar Atlas Copco en skuld när Gruppen har en förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Gruppen granskar regelbundet utestående rättsliga ärenden för att bedöma behovet av avsättningar i de finansiella rapporterna. Vid dessa genomgångar beaktas förhållandena i varje särskilt ärende av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa jurister och rådgivare. De finansiella rapporterna kan påverkas i den mån som företagsledningens bedömning av de faktorer som beaktats inte överensstämmer med faktiskt utfall.
Uppskjuten skatt
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Uppskjutna skattefordringar redovisas för temporära skillnader mellan de redovisade beloppen på tillgångar och skulder och respektive skattemässiga värden samt outnyttjade balanserade underskottsavdrag. Gruppen bokför uppskjutna skattefordringar baserat på företagsledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. De faktiska utfallen kan skilja sig från uppskattningarna på grund av förändringar i affärsklimat och i skattelagstiftning. Se not 10.
Redovisning av intäkter
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden per balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter i förhållande till totala beräknade utgifter för uppdraget.
Uppskattningar och bedömningar
Företagsledningens bedömningar omfattar till exempel följande:
- om ägandets risker och fördelar har överförts till köparen för att avgöra om intäkter och kostnader ska redovisas den aktuella perioden,
- färdigställandegraden i ett servicekontrakt och de uppskattade sammanlagda kontraktskostnaderna för att bedöma intäkter som ska redovisas och om eventuella förluster ska redovisas,
- kundkreditrisk för att bedöma om betalning är sannolik eller inte, för att motivera intäktsredovisning.
Avsättningar för garantier
Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar
Avsättningar för produktgarantier ska täcka framtida åtaganden för försäljningsvolymer som redan har realiserats. Garantiavsättningen är en komplex uppskattning på grund av de olika variabler som ingår i beräkningarna. Beräkningsmetoderna bygger på typen av produkter som har sålts och historiska data angående reparationer och ersättningar. De underliggande uppskattningarna för att beräkna avsättningen granskas minst en gång varje kvartal samt när nya produkter introduceras eller när andra förändringar sker som kan påverka beräkningen. Se not 26.
2. Förvärv
| Nedan sammanfattas de mest betydande förvärven 2013 och 2012: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Överlåtelsedatum | Land | Affärsområde | Intäkter1) | Antal anställda1 ) | |
| 22 nov. 2013 | Tentec Ltd. | Storbritannien | Industriteknik | 105 | 65 |
| 17 okt. 2013 | Archer Underbalanced Services | USA | Gruv- och bergbrytningsteknik | 230 | 75 |
| 14 okt. 2013 | Synatec | Tyskland | Industriteknik | 105 | 120 |
| 10 sep. 2013 | Pneumatic Holdings | USA | Bygg- och anläggningsteknik | 73 | 16 |
| 9 sep. 2013 | Dost Kompresör, distributör | Turkiet | Kompressorteknik | 2) | 16 |
| 3 maj 2013 | National Pump & Compressor, distributör USA | Kompressorteknik | 2) | 45 | |
| 2 maj 2013 | Saltus-Werk Max Forst GmbH | Tyskland | Industriteknik | 70 | 65 |
| 23 april 2013 | Rapid-Torc | USA och Belgien |
Industriteknik | 75 | 30 |
| 3 april 2013 | MEYCO | Schweiz | Gruv- och bergbrytningsteknik | 190 | 45 |
| 5 mars 2013 | Shandong Rock Drilling Tools Co., Ltd. | Kina | Gruv- och bergbrytningsteknik | 420 | 687 |
| 28 feb. 2013 | Air et Techniques Energies Provence, distributör |
Frankrike | Kompressorteknik | 2) | 30 |
| 26 okt. 2012 | NewTech Drilling Products | USA | Gruv- och bergbrytningsteknik | 45 | 20 |
| 2 aug. 2012 | Ekomak | Turkiet med flera | Kompressorteknik | 200 | 160 |
| 1 aug. 2012 | Gazcon A/S | Danmark | Kompressorteknik | 30 | 21 |
| 16 mars 2012 | Guangzhou Linghein Compressor | Kina | Kompressorteknik | 100 | 160 |
| 13 feb. 2012 | Wuxi Shengda Air/Gas Purity Equipment Co., Ltd. |
Kina | Kompressorteknik | 85 | 130 |
| 31 jan. 2012 | Neumatica, distributör | Colombia | Gruv- och bergbrytningsteknik | 2) | 15 |
| 31 jan. 2012 | GIA Industri AB |
Sverige | Gruv- och bergbrytningsteknik | 230 | 113 |
| 12 jan. 2012 | Perfora S.p.A. | Italien | Gruv- och bergbrytningsteknik | 90 | 43 |
| 4 jan. 2012 | Houston Service Industries, Inc. | USA | Kompressorteknik | 240 | 123 |
1) Årsintäkter och antal anställda vid förvärvstidpunkten.
2) Tidigare distributör av Atlas Copcos produkter. Inga upplysningar lämnas rörande intäkter för tidigare distributörer av Atlas Copcos produkter.
Undantaget förvärvet av Shandong (75% av aktierna förvärvades) genomfördes förvärven ovan via köp av 100% av aktierna och rösterna eller genom köp av nettotillgångarna i de förvärvade verksamheterna. Gruppen fick bestämmande inflytande över verksamheterna vid förvärvstidpunkten. Inga egetkapitalinstrument har emitterats i samband med förvärven. Samtliga förvärv har redovisats genom tillämpning av förvärvsmetoden.
De belopp som redovisas i nedanstående tabeller ger information om redovisade belopp sammantaget per affärsområde eftersom de relativa beloppen för de enskilda förvärven inte bedöms vara betydande. Verkligt värde avseende immateriella tillgångar skrivs av på 5–15 år. För de förvärv som innefattar en klausul om villkorad köpeskilling har det verkliga värdet beräknats baserat på en diskonteringsränta på 10.5%. Gruppen analyserar för närvarande de slutliga värdena för de förvärvade rörelserna. Inga väsentliga justeringar väntas.
| Kompressorteknik | Redovisade värden | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||||
| Immateriella tillgångar | 64 | 292 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 74 | |||
| Övriga tillgångar | 34 | 267 | |||
| Likvida medel | 14 | 24 | |||
| Räntebärande skulder | –2 | –132 | |||
| Övriga skulder och avsättningar | –38 | –150 | |||
| Identifierbara tillgångar, netto | 82 | 375 | |||
| Goodwill | 21 | 274 | |||
| Total köpeskilling | 103 | 649 | |||
| Uppskjuten köpeskilling | – | 14 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –14 | –24 | |||
| Kassautflöde, netto | 89 | 639 |
Affärsområdet Kompressorteknik genomförde tre förvärv 2013, samtliga av distributörer. Det franska företaget Air et Techniques Energies Provence förvärvades i februari. Företaget säljer och erbjuder högkvalitativ service av stationära kompressorer och tillhörande produkter till ett brett spektrum av industriella kunder. Förvärvet väntas ytterligare stärka Atlas Copcos närvaro i Frankrike. Immateriella tillgångar på 7 redovisades för förvärvet.
I maj förvärvades National Pump & Compressors kompressorverksamhet i delstaten Illinois i USA. Den förvärvade verksamheten har distribuerat produkter av märket Quincy i över 60 år och med förvärvet avser Atlas Copco att bygga vidare på National Pump & Compressors arbete genom att ytterligare öka marknadsnärvaron och utveckla serviceverksamheten. Immateriella tillgångar på 26 redovisades för förvärvet.
I september förvärvades Dost Kompresör ve Endüstri Makinalari Imal Bakim ve Ticaret A.S., med säte i Istanbul i Turkiet. Förvärvet väntas utöka Atlas Copcos närvaro på den allt viktigare turkiska marknaden. Immateriella tillgångar på 30 redovisades för förvärvet.
Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 103.
2. Förvärv, fortsättning
| Industriteknik | Redovisade värden | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||||
| Immateriella tillgångar | 225 | 1 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 35 | – | |||
| Övriga tillgångar | 125 | 1 | |||
| Likvida medel | 6 | – | |||
| Räntebärande skulder | –33 | – | |||
| Övriga skulder och avsättningar | –95 | –11 | |||
| Identifierbara tillgångar, netto | 263 | –9 | |||
| Goodwill | 308 | –15 | |||
| Total köpeskilling | 571 | –24 | |||
| Uppskjuten köpeskilling | –5 | 244 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –6 | – | |||
| Kassautflöde, netto | 560 | 220 |
Affärsområdet Industriteknik gjorde fyra förvärv under 2013. I april förvärvades USA-baserade Rapid-Torc som utvecklar och säljer hydrauliska momentnycklar. Förvärvet breddar Atlas Copcos erbjudande till befintliga kunder och ger möjlighet att serva nya kunder inom segmenten olja och gas samt kraftproduktion. Immateriella tillgångar på 46 och goodwill på 18 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.
I maj förvärvades Saltus-Werk Max Forst GmbH, tillverkare av mekaniska och elektriska momentlösningar med säte i Tyskland. Förvärvet innebär en breddning av Atlas Copcos produkt- och serviceerbjudande till fordonsindustrin och allmän tillverkningsindustri och säkerställer att Gruppen blir en mer komplett leverantör av momentnycklar inom kvalitetssäkring. Immateriella tillgångar på 17 och goodwill på 21 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.
I oktober förvärvades det tyska företaget Synatec GmbH, som erbjuder lösning för kvalitetsförbättring till främst fordonsindustrin. Förvärvet passar väl in i Atlas Copcos strategi att stärka portföljen med produktivitetslösningar till fordonsindustrin och andra tillverkningsindustrier. Immateriella tillgångar på 103 och goodwill på 146 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.
I november förvärvade Atlas Copco brittiska Tentec Ltd., som utvecklar och marknadsför hydrauliska monteringsverktyg. Förvärvet breddar Atlas Copcos utbud av produkter och tjänster som erbjuds till olja och gas, kraftproduktions- och gruvindustrierna. Immateriella tillgångar på 59 och goodwill på 123 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.
Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 571. Detta innefattar villkorad köpeskilling med ett verkligt värde på 114 avseende förvärven av Rapid-Torc och Synatec. För att maximibeloppet avseende Rapid-Torc ska betalas ut måste vissa intäktsmål uppnås de första två åren efter förvärvet. Det verkliga värdet på den villkorade köpeskillingen har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet kommer att betalas ut. I avtalet om förvärvet av Synatec ingår en överenskommelse om villkorad köpeskilling baserad på intäkterna under de kommande tre och ett halvt åren. Det verkliga värdet har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet i huvudsak kommer att betalas ut.
| Gruv- och bergbrytningsteknik | Redovisade värden | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Immateriella tillgångar | 196 | 121 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 121 | 9 | ||
| Övriga tillgångar | 343 | 174 | ||
| Likvida medel | 1 | 9 | ||
| Räntebärande skulder | – | –117 | ||
| Övriga skulder och avsättningar | –52 | –62 | ||
| Identifierbara tillgångar, netto | 609 | 134 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | –89 | – | ||
| Goodwill | 275 | 229 | ||
| Total köpeskilling | 795 | 363 | ||
| Uppskjuten köpeskilling | –2 | –21 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –1 | –9 | ||
| Kassautflöde, netto | 792 | 333 |
Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik gjorde tre förvärv under 2013. I mars förvärvades 75% av Shandong Rock Drilling Tools Co., Ltd., en ledande kinesisk leverantör av bergborrverktyg. Förvärvet stärker Atlas Copcos ställning på den lokala marknaden för förbrukningsvaror till gruvoch anläggningsverksamhet. Immateriella tillgångar på 119 och goodwill på 245 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill. Innehav utan bestämmande inflytande uppgick till 89 och har värderats till den proportionella andelen av de förvärvade nettotillgångarna.
I april förvärvades MEYCO, med säte i Schweiz. Förvärvet breddar Atlas Copcos utbud med mobil utrustning för applicering av sprutbetong vid arbeten under jord. Immateriella tillgångar på 38 och goodwill på 32 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.
I oktober förvärvades rörelsetillgångarna i Archer Underbalanced Services, en ledande serviceleverantör av sänkborrhammare, borrkronor och tryckluftslösningar till landbaserade olje- och gasutvinningsföretag i USA. Förvärvet stärker Atlas Copcos distribution och ökar närvaron i den amerikanska olje- och gasutvinningsindustrin. Immateriella tillgångar på 39 redovisades för förvärvet.
Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 795. Detta inkluderar villkorad köpeskilling med ett verkligt värde på 21 hänförlig till förvärvet av Archer Underbalanced Services. I förvärvsavtalet ingår en villkorad köpeskilling som baseras på intäkterna under 2014. Det verkliga värdet har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet kommer att betalas ut.
| Bygg- och anläggningsteknik | Redovisade värden | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Immateriella tillgångar | 28 | – | ||
| Övriga tillgångar | 22 | 1 | ||
| Övriga skulder och avsättningar | –12 | –5 | ||
| Identifierbara tillgångar, netto | 38 | –4 | ||
| Goodwill | 13 | 7 | ||
| Total köpeskilling | 51 | 3 | ||
| Kassautflöde, netto | 51 | 3 |
Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik gjorde ett förvärv under 2013. I september förvärvades Pneumatic Holdings Inc., en ledande amerikansk leverantör av lätta tryckluftsdrivna entreprenadverktyg. Förvärvet stärker Atlas Copcos distribution och närvaro på den nordamerikanska entreprenadmarknaden. Immateriella tillgångar på 28 och goodwill på 13 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill. Erlagd köpeskilling uppgick till 51.
2. Förvärv, fortsättning
| Sammanlagt verkligt värde av förvärvade tillgångar och skulder |
Redovisade värden i Gruppen |
|
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Immateriella tillgångar | 513 | 414 |
| Materiella anläggningstillgångar | 166 | 83 |
| Varulager | 283 | 209 |
| Fordringar* | 240 | 233 |
| Övriga omsättningstillgångar | 1 | 1 |
| Likvida medel | 21 | 33 |
| Räntebärande skulder | –35 | –249 |
| Övriga skulder och avsättningar | –88 | –184 |
| Uppskjutna skatteskulder, netto | –109 | –44 |
| Identifierbara tillgångar, netto | 992 | 496 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –89 | – |
| Goodwill | 617 | 495 |
| Total köpeskilling | 1 520 | 991 |
| Uppskjuten köpeskilling | –7 | 237 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –21 | –33 |
| Kassautflöde, netto | 1 492 | 1 195 |
* Bruttobeloppet uppgår till 240 (243) varav 0 (10) väntas vara ej indrivningsbara fordringar.
Den goodwill som redovisats för förvärv avser i första hand de synergieffekter som väntas vid integrering av de förvärvade företagen i Gruppens befintliga struktur.
Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 1 520. Total köpeskilling innefattar uppskjuten köpeskilling som ännu inte erlagts för förvärv under 2013 samt reglering av uppskjuten köpeskilling för förvärv under tidigare år. För samtliga förvärv uppgick det totala kassautflödet till 1 492 efter avdrag för förvärvade likvida medel på 21.
Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 57 (11) och innefattades i "Administrationskostnader" i resultaträkningen för 2013. Dessa inkluderar kostnader för Edwardsförvärvet som slutfördes i januari 2014.
| Bidrag från verksamheter förvärvade 2013 och 2012 uppdelade på affärsområden |
Kompressor Industri teknik teknik |
Gruv- och bergbrytningsteknik |
Bygg- och anläggnings teknik |
Gruppen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Bidrag från förvärvstidpunkten | ||||||||||
| Intäkter | 68 | 497 | 140 | – | 346 | 306 | 18 | – | 572 | 803 |
| Rörelseresultat | –10 | –30 | 7 | – | –10 | –20 | –1 | – | –14 | –50 |
| Årets resultat | –11 | –42 | ||||||||
| Bidrag om förvärvet hade genomförts 1 januari |
||||||||||
| Intäkter | 154 | 724 | 346 | – | 487 | 309 | 63 | – | 1 050 | 1 033 |
| Rörelseresultat | –13 | –13 | 16 | – | –14 | –19 | 1 | – | –10 | –32 |
| Årets resultat | –7 | –28 |
Den 9 januari 2014 slutfördes förvärvet av Edwards, en ledande global leverantör av vakuumlösningar och reningssystem. Se not 30 för mer information.
3. Avyttringar
Avyttringar
Som en respons på de finansiella handelssanktionerna mot Iran och den minskade verksamheten för Atlas Copco som har varit följden, avyttrades gruppens verksamhet i landet i maj till en lokal distributör.
I december konsoliderade Atlas Copco den egna försäkringsverksamheten och avyttrade Atlas Copco Reinsurance SA, captivebolaget i Luxemburg. Försäkringskapaciteten förblir oförändrad, men är nu koncentrerad i det svenska captivebolaget.
Resultatet från avyttringar redovisas under "Övriga rörelseintäkter", se not 8.
| Redovisat värde på avyttrade tillgångar och skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Materiella tillgångar | 1 | – |
| Varulager | 7 | – |
| Fordringar | 6 | – |
| Likvida medel | 585 | – |
| Övriga skulder och avsättningar | –173 | – |
| Redovisat värde, netto | 426 | – |
| Realisationsvinst | 87 | – |
| Omförda omräkningsdifferenser | 16 | – |
| Likvida medel i avyttrade verksamheter | –585 | – |
| Kassaeffekt, netto | –56 | – |
4. Segmentinformation
| Kompressor teknik |
Industri teknik |
Gruv- och bergbryt ningsteknik |
Bygg- och anläggnings teknik |
Grupp gemensamma funktioner |
Elimineringar | Gruppen |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 83 888 | ||||||
| – | ||||||
| 33 839 | 9 501 | 29 013 | 12 257 | 301 | –1 023 | 83 888 |
| 7 823 | 2 138 | 6 083 | 1 214 | –132 | –70 | 17 056 |
| – | 4 | 3 | – | – | – | 7 |
| –790 | ||||||
| –4 184 | ||||||
| 12 082 | ||||||
| Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | ||||||
| 1 062 | 263 | 839 | 295 | 342 | –114 | 2 687 |
| 5 | – | 7 | 4 | – | – | 16 |
| –10 | 30 | –60 | –5 | –115 | –160 | |
| 21 972 | 7 544 | 19 325 | 14 551 | 3 834 | –2 480 | 64 746 |
| 2 712 | 1 836 | 1 317 | 4 973 | – | – | 10 838 |
| 1 | 88 | 12 | – | – | – | 101 |
| 23 044 | ||||||
| 87 891 | ||||||
| 8 794 | 1 960 | 4 613 | 2 158 | 2 372 | –1 263 | 18 634 |
| 29 463 | ||||||
| 48 097 | ||||||
| 1 092 | 123 | 941 | 264 | 585 | –247 | 2 758 |
| 7 | 2 | 29 | 9 | – | – | 47 |
| 142 | 75 | 427 | 156 | 209 | – | 1 009 |
| 1 234 | 198 | 1 368 | 420 | 794 | –247 | 3 767 |
| 21 | 308 | 275 | 13 | – | – | 617 |
| 33 791 48 |
9 463 38 |
28 981 32 |
11 436 821 |
217 84 |
– –1 023 – |
| 2012 | Kompressor teknik |
Industri teknik |
Gruv- och bergbryt ningsteknik |
Bygg- och anläggnings teknik |
Grupp gemensamma funktioner |
Elimineringar | Gruppen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 34 638 | 9 536 | 33 998 | 12 119 | 242 | – | 90 533 |
| Interna intäkter | 76 | 30 | 56 | 769 | 77 | –1 008 | – |
| Summa intäkter | 34 714 | 9 566 | 34 054 | 12 888 | 319 | –1 008 | 90 533 |
| Rörelseresultat | 8 017 | 2 158 | 8 335 | 1 332 | –618 | 42 | 19 266 |
| – varav andel av intresseföretags resultat | – | –1 | 2 | – | – | – | 1 |
| Finansnetto | –704 | ||||||
| Inkomstskatt | –4 629 | ||||||
| Årets resultat | 13 933 | ||||||
| Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden | |||||||
| Avskrivningar | 1 030 | 250 | 798 | 280 | 361 | –129 | 2 590 |
| Nedskrivningar | 16 | – | 53 | 5 | – | – | 74 |
| Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden |
73 | 23 | –7 | 13 | 26 | – | 128 |
| Tillgångar i segmenten | 21 081 | 6 686 | 19 702 | 14 075 | 3 636 | –1 960 | 63 220 |
| – varav goodwill | 2 678 | 1 481 | 1 079 | 4 942 | – | – | 10 180 |
| Andelar i intresseföretag | 1 | 98 | 8 | – | – | – | 107 |
| Ej fördelade tillgångar | 17 467 | ||||||
| Summa tillgångar | 80 794 | ||||||
| Skulder i segmenten | 8 124 | 1 852 | 5 560 | 1 939 | 3 902 | –1 584 | 19 793 |
| Ej fördelade skulder | 26 816 | ||||||
| Summa skulder | 46 609 | ||||||
| Investeringar | |||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 1 003 | 171 | 1 337 | 289 | 499 | –269 | 3 030 |
| – varav leasade tillgångar | 16 | 1 | 39 | 3 | – | – | 59 |
| Immateriella tillgångar | 189 | 102 | 332 | 138 | 159 | – | 920 |
| Summa investeringar | 1 192 | 273 | 1 669 | 427 | 658 | –269 | 3 950 |
| Förvärvad goodwill | 274 | –15 | 229 | 7 | – | – | 495 |
4. Segmentinformation, fortsättning
Gruppen är uppdelad i separata och fokuserade men ändå integrerade affärsområden som vart och ett bedriver verksamheten i divisioner. Affärsområdena erbjuder olika produkter och tjänster till olika kundgrupper. De utgör också grunden för Gruppens ledningsstruktur och struktur för intern rapportering och granskas av Gruppens verkställande direktör och koncernchef, som är Gruppens högste verkställande beslutsfattare. Samtliga affärsområden leds på global nivå och deras roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina respektive verksamheter. För en beskrivning av affärsområdena, se sidorna 20–35.
Gruppgemensamma funktioner, dvs. funktioner som omfattar alla affärsområden eller gruppen i sin helhet, anses inte vara ett segment.
Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är desamma som beskrivits i not 1. Atlas Copcos internpriser bestäms enligt marknadsmässiga villkor.
Tillgångar i segmenten består av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, övriga långfristiga fordringar, lager och kortfristiga fordringar.
Skulder i segmenten innefattar icke räntebärande skulder, såsom skulder i den löpande verksamheten, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder. Investeringar innefattar materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, men innefattar inte effekten av goodwill, immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar genom förvärv.
| Geografisk information | ||
|---|---|---|
| ------------------------ | -- | -- |
De intäkter som redovisas baseras på var kunderna finns, medan anläggningstillgångar grundas på var tillgångarna är belägna. Dessa tillgångar innefattar andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, andelar i intresseföretag, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning.
| Geografiskt | Intäkter Anläggningstillgångar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| område/land | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Nordamerika | ||||||
| Kanada | 3 217 | 4 029 | 261 | 258 | ||
| USA | 11 268 | 11 231 | 4 286 | 4 042 | ||
| Övriga länder | 2 215 | 2 931 | 105 | 83 | ||
| 16 700 | 18 191 | 4 652 | 4 383 | |||
| Sydamerika | ||||||
| Brasilien | 3 783 | 3 839 | 327 | 304 | ||
| Chile | 2 058 | 2 411 | 111 | 112 | ||
| Övriga länder | 2 677 | 3 128 | 51 | 46 | ||
| 8 518 | 9 378 | 489 | 462 | |||
| Europa | ||||||
| Belgien | 743 | 823 | 1 654 | 1 425 | ||
| Frankrike | 2 469 | 2 409 | 243 | 234 | ||
| Italien | 1 533 | 1 633 | 969 | 995 | ||
| Ryssland | 3 283 | 4 196 | 156 | 158 | ||
| Sverige | 1 910 | 2 041 | 9 507 | 9 157 | ||
| Tyskland | 3 854 | 3 888 | 3 034 | 2 743 | ||
| Övriga länder | 11 677 | 11 970 | 1 897 | 1 642 | ||
| 25 469 | 26 960 | 17 460 | 16 354 | |||
| Afrika/Mellanöstern | ||||||
| Sydafrika | 2 591 | 3 443 | 162 | 158 | ||
| Övriga länder | 6 883 | 7 207 | 256 | 230 | ||
| 9 474 | 10 650 | 418 | 388 | |||
| Asien/Australien | ||||||
| Australien | 4 986 | 5 708 | 317 | 236 | ||
| Indien | 2 887 | 3 182 | 505 | 558 | ||
| Kina | 9 724 | 10 199 | 2 186 | 1 686 | ||
| Övriga länder | 6 130 | 6 265 | 579 | 688 | ||
| 23 727 | 25 354 | 3 587 | 3 168 | |||
| Summa | 83 888 | 90 533 | 26 606 | 24 755 |
4. Segmentinformation, fortsättning
Kvartalsdata
| Intäkter per affärsområde | 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 | 2 | 3 | 4 | 1 | 2 | 3 | 4 |
| Kompressorteknik | 7 842 | 8 556 | 8 334 | 9 107 | 8 306 | 8 692 | 8 599 | 9 117 |
| – varav externa | 7 825 | 8 539 | 8 333 | 9 094 | 8 287 | 8 672 | 8 584 | 9 095 |
| – varav interna | 17 | 17 | 1 | 13 | 19 | 20 | 15 | 22 |
| Industriteknik | 2 183 | 2 243 | 2 383 | 2 692 | 2 471 | 2 420 | 2 280 | 2 395 |
| – varav externa | 2 177 | 2 233 | 2 374 | 2 679 | 2 464 | 2 414 | 2 271 | 2 387 |
| – varav interna | 6 | 10 | 9 | 13 | 7 | 6 | 9 | 8 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 7 562 | 7 857 | 6 885 | 6 709 | 8 434 | 8 846 | 8 278 | 8 496 |
| – varav externa | 7 545 | 7 851 | 6 882 | 6 704 | 8 418 | 8 807 | 8 265 | 8 508 |
| – varav interna | 17 | 6 | 3 | 5 | 16 | 39 | 13 | –12 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 2 761 | 3 403 | 3 090 | 3 003 | 3 206 | 3 697 | 3 074 | 2 911 |
| – varav externa | 2 613 | 3 188 | 2 867 | 2 768 | 3 006 | 3 477 | 2 910 | 2 726 |
| – varav interna | 148 | 215 | 223 | 235 | 200 | 220 | 164 | 185 |
| Gruppgemensamma funktioner/elimineringar | –121 | –216 | –140 | –245 | –163 | –218 | –137 | –171 |
| Summa | 20 227 | 21 843 | 20 552 | 21 266 | 22 254 | 23 437 | 22 094 | 22 748 |
| Rörelseresultat per affärsområde | 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 | 2 | 3 | 4 | 1 | 2 | 3 | 4 | |
| Kompressorteknik | 1 792 | 1 969 | 1 970 | 2 092 | 1 834 | 1 911 | 2 065 | 2 207 | |
| i % av intäkterna | 22.9 | 23.0 | 23.6 | 23.0 | 22.1 | 22.0 | 24.0 | 24.2 | |
| Industriteknik | 487 | 482 | 548 | 621 | 593 | 552 | 480 | 533 | |
| i % av intäkterna | 22.3 | 21.5 | 23.0 | 23.1 | 24.0 | 22.8 | 21.1 | 22.3 | |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | 1 771 | 1 738 | 1 384 | 1 190 | 2 077 | 2 196 | 2 036 | 2 026 | |
| i % av intäkterna | 23.4 | 22.1 | 20.1 | 17.7 | 24.6 | 24.8 | 24.6 | 23.8 | |
| Bygg- och anläggningsteknik | 263 | 381 | 316 | 254 | 344 | 489 | 356 | 143 | |
| i % av intäkterna | 9.5 | 11.2 | 10.2 | 8.5 | 10.7 | 13.2 | 11.6 | 4.9 | |
| Gruppgemensamma funktioner/elimineringar | –157 | –37 | –6 | –2 | –234 | –120 | –12 | –210 | |
| Rörelseresultat | 4 156 | 4 533 | 4 212 | 4 155 | 4 614 | 5 028 | 4 925 | 4 699 | |
| i % av intäkterna | 20.5 | 20.8 | 20.5 | 19.5 | 20.7 | 21.5 | 22.3 | 20.7 | |
| Finansnetto | –111 | –254 | –195 | –230 | –120 | –185 | –188 | –211 | |
| Resultat före skatt | 4 045 | 4 279 | 4 017 | 3 925 | 4 494 | 4 843 | 4 737 | 4 488 | |
| i % av intäkterna | 20.0 | 19.6 | 19.5 | 18.5 | 20.2 | 20.7 | 21.4 | 19.7 |
5. Anställda och personalkostnader
| Medelantal | 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| anställda | Kvinnor | Män | Summa | Kvinnor | Män | Summa |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 60 | 49 | 109 | 61 | 48 | 109 |
| Dotterföretag | ||||||
| Nordamerika | 912 | 4 877 | 5 789 | 974 | 4 603 | 5 577 |
| Sydamerika | 461 | 2 757 | 3 218 | 468 | 2 653 | 3 121 |
| Europa | 2 883 | 13 997 | 16 880 | 2 810 | 14 123 | 16 933 |
| – varav Sverige | 768 | 3 620 | 4 388 | 783 | 3 810 | 4 593 |
| Afrika/Mellanöstern | 408 | 2 311 | 2 719 | 393 | 2 211 | 2 604 |
| Asien/Australien | 2 021 | 9 423 | 11 444 | 1 901 | 8 868 | 10 769 |
| Summa | ||||||
| dotterföretag | 6 685 33 365 40 050 | 6 546 32 458 39 004 | ||||
| Summa | 6 745 33 414 40 159 | 6 607 32 506 | 39 113 |
| Kvinnor i Atlas Copcos styrelse och koncernledning, % |
Per den 31 december 2013 |
Per den 31 december 2012 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Styrelse exklusive fackliga företrädare | 30 | 33 |
| Koncernledning | 22 | 22 |
5. Anställda och personalkostnader, fortsättning
| Ersättningar och andra förmåner Gruppen |
Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Löner och andra ersättningar | 14 565 | 14 419 | 132 | 161 | |
| Avtalsenliga pensioner | 907 | 881 | 15 | 15 | |
| Övriga sociala avgifter | 2 802 | 2 808 | 61 | 69 | |
| Summa | 18 274 | 18 108 | 208 | 245 | |
| Pensionsförpliktelser till styrelseledamöter och koncernledning 1) | 14 | 15 | 14 | 15 |
1) Avser tidigare medlemmar i koncernledningen.
| Ersättningar och andra förmåner till styrelsen KSEK |
Arvode | Värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten |
Antal syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten |
Övriga arvoden 1) |
Summa arvoden inkl. värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten 2013 |
Effekt av ändrad intjänings period och för ändring i verk ligt värde på syntetiska aktier 2) |
Summa redovisad kostnad 2013 3) |
Summa redovisad kostnad 2012 3) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande: | ||||||||
| Sune Carlsson | 1 838 | – | – | 60 | 1 898 | 127 | 2 025 | 3 108 |
| Vice ordförande: | ||||||||
| Hans Stråberg (ny april 2013) | 281 | 375 | 2 182 | 94 | 750 | –83 | 667 | – |
| Övriga styrelseledamöter: | ||||||||
| Staffan Bohman 4) | 614 | – | – | 154 | 768 | 118 | 887 | 987 |
| Peter Wallenberg Jr | 276 | 277 | 1 614 | 60 | 613 | 27 | 640 | 484 |
| Margareth Øvrum | 276 | 277 | 1 614 | – | 553 | 65 | 618 | 912 |
| Johan Forsell | 276 | 277 | 1 614 | 125 | 678 | 65 | 743 | 1 037 |
| Ulla Litzén 4) | 682 | – | – | 247 | 929 | 29 | 958 | 1 089 |
| Anders Ullberg | 551 | – | – | 60 | 611 | 29 | 640 | 949 |
| Gunilla Nordström | 343 | 277 | 1 614 | – | 620 | –40 | 580 | 661 |
| Övriga styrelseledamöter föregående år: | –78 | –78 | 577 | |||||
| Fackliga företrädare (4 personer) | 34 | – | – | – | 34 | – | 34 | 48 |
| Summa 2013 | 5 171 | 1 483 | 8 638 | 800 | 7 454 | 259 | 7 713 | |
| Summa 2012 | 4 314 | 1 080 | 7 072 | 860 | 6 254 | 3 598 | 9 852 | |
1) Avser ersättning för medverkan i styrelsekommittéer.
2) Avser syntetiska aktier som erhölls 2008-2013.
3) Avsättningar för syntetiska aktier per 31 december 2013 uppgick till 13 (18).
4) Ulla Litzén och Staffan Bohman har fakturerat sina arvoden. Erhållet arvode inkluderar kompensation för sociala kostnader.
| Ersättningar och andra förmåner till koncernledningen KSEK |
Grundlön | Rörlig ersättning 1) 4) |
Övriga förmåner 2) |
Pensions avgifter |
Totalt, exkl. redovisad kost nad för aktie relaterade incitaments program |
Redovisad kostnad för aktierelaterade incitaments program 3) |
Summa redovisad kostnad 2013 |
Summa redovisad kostnad 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef | ||||||||
| Ronnie Leten | 10 000 | 3 000 | 1 745 | 3 500 | 18 245 | 1 367 | 19 612 | 25 754 |
| Övriga medlemmar i koncernledningen (8 befattningar) 5) |
22 957 | 7 114 | 3 643 | 6 986 | 40 700 | 4 370 | 45 070 | 54 161 |
| Summa 2013 | 32 957 | 10 114 | 5 388 | 10 486 | 58 945 | 5 737 | 64 682 | |
| Summa 2012 | 32 599 | 16 589 | 5 231 | 10 203 | 64 622 | 15 293 | 79 915 | |
| Summa ersättning och andra förmåner till styrelse och koncernledning |
72 395 | 89 767 |
1) Avser rörlig ersättning intjänad 2013 som utbetalas 2014.
2) Avser semesterlön, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och bidrag till bostad.
3) Avser aktieoptioner och syntetiska optioner som erhölls 2008–2013 och inkluderar redovisade kostnader som beror på förändringar i aktiekurs och intjänandeperiod.
Se även not 24.
4) Koncernchefen har utnyttjat möjligheten att erhålla 50% av den rörliga ersättningen för 2012, betald 2013, som en ytterligare pensionsförsäkring.
5) Bob Fassl lämnade bolaget 31 juli 2013 och Johan Halling blev medlem i koncernledningen 1 augusti 2013.
Ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktör och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen
Principer för ersättning till styrelsen och koncernledningen
Principerna för ersättning till styrelsen och koncernledningen godkänns på årsstämman av aktieägarna. De principer som godkändes av årsstämman 2013 beskrivs nedan.
Styrelseledamöter
Ersättning och arvoden bygger på det arbete styrelsen utför. De ersättningar och arvoden som godkänts för 2013 beskrivs i tabellen på föregående sida. Ersättning till koncernchef och VD, som ingår i koncernledningen, beskrivs i de kommande avsnitten.
Årsstämman beslutade att varje styrelseledamot ska ha rätt att välja att erhålla 50% av 2013 års bruttoarvode före skatt, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier och resterande del i kontanter. Antalet erhållna syntetiska aktier baseras på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under de tio handelsdagar som följer närmast efter att den första delårsrapporten för 2013 publicerats. Aktierätterna intjänas med 25% per kvartal som ledamot kvarstår i styrelsen. De syntetiska aktierna medför en rätt att efter fem år erhålla utbetalning av ett kontant belopp per syntetisk aktie, vilket fastställs baserat på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under tio handelsdagar efter publiceringen av den första delårsrapporten för utbetalningsåret. Utdelningar på A-aktier fram till tiden för utbetalning gottskrivs ledamot i form av tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. Om styrelseledamot avgår före utbetalningstidpunkten enligt ovan äger ledamot rätt att begära tidigareläggning av utbetalning. Förtida utbetalning sker då tolv månader efter avgångstidpunkten, annars gäller ursprunglig tidpunkt för utbetalning.
Fem styrelseledamöter accepterade rätten att erhålla syntetiska aktier. Antal och värde vid tidpunkten för tilldelning och vid räkenskapsårets utgång framgår per styrelseledamot i tabellen på föregående sida.
Koncernledning
Koncernledningen består av koncernchefen och övriga åtta medlemmar i ledningsgruppen. Ersättningen till koncernledningen ska bestå av grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner.
Nedan beskrivs de olika riktlinjerna för fastställande av ersättningsbelopp:
- Grundlönen fastställs utifrån befattning, kvalifikationer och individuella prestationer.
- Rörlig ersättning beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig ersättning kan maximalt uppgå till 70% av grundlönen för koncernchefen, 50% för affärsområdescheferna samt 40% för övriga medlemmar i ledningsgruppen.
- Resultatrelaterat personaloptionsprogram för 2013, se not 24.
- Pensionspremier betalas enligt en avgiftsbestämd plan med premier på 25–35% av grundlönen beroende på ålder.
- Övriga förmåner består av tjänstebil och privat sjukförsäkring.
- För de som är anställda utomlands betalas vissa förmåner i enlighet med Atlas Copcos villkor för utlandsanställda.
Sex månaders ömsesidig uppsägningstid tillämpas. Ersättning vid uppsägning kan högst uppgå till ett belopp motsvarande 24 månaders grundlön.
Styrelsen har rätt att frångå principerna ovan om det i ett enskilt fall föreligger särskilda omständigheter. Inget arvode utgår till koncernledningen för arbete i styrelser i Gruppens dotterföretag eller för tjänster som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.
VD och koncernchef
Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 70% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Enligt ett avtal har VD och koncernchef möjlighet att välja mellan att erhålla den rörliga ersättningen i form av kontantutbetalning eller pensionsförsäkring.
VD och koncernchef omfattas av pensionsplanen för Atlas Copco Airpower N.V. och avgifterna följer Atlas Copcos pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. VD och koncernchef har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen samt inkluderar pension till efterlevande. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension.
Övriga medlemmar i koncernledningen
De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension. Pensionsåldern är 65 år.
Koncernledningens innehav av personaloptioner/syntetiska
personaloptioner Innehavet av personaloptioner/syntetiska personaloptioner vid årets slut visas nedan:
Personaloptioner/syntetiska personaloptioner per 31 dec, 2013
| Tilldelningsår | VD och koncernchef | Övriga medlemmar i koncernledningen |
|---|---|---|
| 2008 | – | 40 510 |
| 2009 | 54 459 | 54 460 |
| 2010 | 126 857 | 235 994 |
| 2011 | 93 175 | 218 831 |
| 2012 | 109 383 | 267 070 |
| 2013 1) | 5 471 | 12 448 |
| Summa | 389 345 | 829 313 |
1) Uppskattade tilldelningar för optionsprogrammet 2013 inklusive matchningsaktier. Se även not 24 för ytterligare information.
Uppsägning av anställning
VD och koncernchef har rätt till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om vederbörande inte har funnit en ny anställning.
Övriga medlemmar i koncernledningen har rätt till avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders lön och aldrig högre än 24 månaders lön.
Eventuell inkomst som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättningen utgår medför en minskning av avgångsvederlaget med motsvarande belopp.
För VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen bygger avgångsvederlaget endast på grundlön och innefattar inte rörlig ersättning. Ingen av dem har möjlighet att själva utlösa avgångsvederlaget. Avgångsvederlag betalas endast ut om anställningen avslutas från bolagets sida.
Ersättningskommitté och övriga kommittéer
Under 2013 var styrelsens ordförande Sune Carlsson samt styrelseledamöterna Peter Wallenberg Jr och Anders Ullberg medlemmar i ersättningskommittén. Kommittén lade fram förslag på ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén bistod också VD och koncernchef vid fastställande av ersättningen till övriga medlemmar i koncernledningen.
Dessutom deltog tre styrelseledamöter i en kommitté som arbetade med återköp och försäljning av Atlas Copcos aktier.
6. Ersättning till revisorer
| Revisionsarvoden och andra tjänster | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| Revisionsarvode | 52 | 51 |
| Andra revisionstjänster än revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| Övriga tjänster, skatt | 7 | 5 |
| Övriga tjänster, övrigt | 5 | 12 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revisionsarvode | 2 | 2 |
| Summa | 67 | 71 |
På årsstämman 2010 valdes Deloitte till Gruppens revisor för en period om fyra år. Ersättning till revisorer och arvoden för rådgivning eller tjänster utöver revision fördelar sig enligt ovan.
7. Rörelsens kostnader
| Av- och nedskrivningar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Produktutveckling | 318 | 320 |
| Varumärken | 95 | 114 |
| Marknads- och kundrelaterade tillgångar | 187 | 190 |
| Övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar | 213 | 236 |
| Byggnader | 183 | 184 |
| Maskiner och inventarier | 1 012 | 939 |
| Hyresmaskiner | 695 | 681 |
| Summa | 2 703 | 2 664 |
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar redovisas i följande poster i resultaträkningen:
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Internt upparbetade |
Förvärvade | Internt upparbetade |
Förvärvade | ||
| Kostnad för sålda varor | 17 | 37 | 16 | 23 | |
| Marknadsförings kostnader |
11 | 280 | 23 | 293 | |
| Administrationskostnader | 33 | 24 | 54 | 47 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader |
313 | 98 | 312 | 92 | |
| Summa | 374 | 439 | 405 | 455 |
Nedskrivningar av immateriella tillgångar uppgick till 12 (54), varav 12 (19) redovisades som forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen, 0 (34) som marknadsföringskostnader och 0 (1) som kostnad för sålda varor. Av redovisade nedskrivningar avsåg 12 (18) aktiverade utvecklingskostnader för avvecklade projekt.
8. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| Övriga rörelseintäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Erhållna provisioner | 22 | 24 |
| Intäkter från försäkringsverksamhet | 171 | 175 |
| Realisationsvinst på tillgångar som innehas för försäljning |
– | 137 |
| Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
21 | 19 |
| Realisationsvinst vid avyttring av verksamheter | 87 | – |
| Övriga rörelseintäkter | 213 | 120 |
| Summa | 514 | 475 |
| Övriga rörelsekostnader | 2013 | 2012 |
| Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar |
–8 | –19 |
| Valutakursdifferenser, netto | –248 | –183 |
| Övriga rörelsekostnader | –75 | –117 |
| Summa | –331 | –319 |
Rörelseresultatet inkluderar 127 (–36) i realiserat resultat av valutasäkringar som tidigare redovisats direkt i eget kapital.
9. Finansiella intäkter och kostnader
| Finansiella intäkter och kostnader | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | ||
| – likvida medel | 156 | 129 |
| – finansiella leasingfordringar | 196 | 217 |
| – övrigt | 9 | 8 |
| Realisationsvinst | ||
| – övriga tillgångar | 12 | 3 |
| Förändring i verkligt värde – övriga tillgångar | 21 | – |
| Valutakursvinster, netto | – | 51 |
| Finansiella intäkter | 394 | 408 |
| Räntekostnader | ||
| – räntebärande skulder | –829 | –753 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –191 | –175 |
| – pensionsavsättningar, netto | –71 | –84 |
| Förändring i verkligt värde – övriga skulder och räntebärande skulder |
– | –83 |
| Valutakursförluster, netto | –76 | – |
| Nedskrivningar | –17 | –17 |
| Finansiella kostnader | –1 184 | –1 112 |
| Finansiella kostnader, netto | –790 | –704 |
Räntebärande skulder var högre under 2013 vilket resulterade i högre räntekostnader.
I "Valutakursförluster, netto" ingår valutakursvinster om 1 235 (387) på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och valutakursförluster om 1 311 (336) på övriga skulder.
Se not 28 för ytterligare information.
10. Skatter
| Inkomstskatt | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –4 286 | –4 377 |
| Uppskjuten skatt | 102 | –252 |
| Summa | –4 184 | –4 629 |
Nedan följer en avstämning av bolagens vägda genomsnittliga skatt utifrån de nationella skattesatserna för respektive land jämfört med faktisk total skatt:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 16 266 | 18 562 |
| Vägd genomsnittlig skatt utifrån nationella skattesatser |
–4 696 | –5 491 |
| – i % | 28.9 | 29.6 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –408 | –417 |
| Kupongskatt på utdelning | –172 | –117 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 304 | 1 145 |
| Justeringar från tidigare år: | ||
| – aktuell skatt | –243 | 7 |
| – uppskjuten skatt | 74 | 63 |
| Effekter av utnyttjade underskottsavdrag m.m. | 7 | 23 |
| Förändring av skattesats, uppskjuten skatt | 7 | 186 |
| Underskottsavdrag som inte värderats | –33 | –24 |
| Övriga poster | –24 | –4 |
| Inkomstskatt | –4 184 | –4 629 |
| Effektiv skatt i % | 25.7 | 24.9 |
Den effektiva skattesatsen var 25.7% (24.9). Kupongskatt på utdelningar avser avsättningar för ökade vinster i länder där Atlas Copco måste betala kupongskatt på överföring av vinster. Nettot för skatteärenden och skattetvister i olika länder, inkluderat Belgien, uppgick till –243 (7).
Tidigare ej aktiverade underskottsavdrag och temporära avdragsgilla skillnader som har redovisats mot aktuella skattekostnader uppgick till 7 (23). Inga väsentliga ej redovisade underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller temporära skillnader har använts för att minska den uppskjutna skatten. Sänkningen av bolagsskatten i Sverige från 26.3% till 22%, som trädde i kraft den 1 januari 2013, hade en positiv effekt för år 2012 som inkluderas i "Förändring av skattesats, uppskjuten skatt", i tabellen ovan.
I nedanstående tabell visas en avstämning av nettoförändringen i uppskjuten skatt från årets början till årets slut:
| Förändringar i uppskjuten skatt | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Vid årets början | –416 | –338 |
| Byte av redovisningsprincip | – | 245 |
| Justerad öppningsbalans | –416 | –93 |
| Rörelseförvärv | –109 | –44 |
| Avyttringar | 161 | – |
| Redovisat i årets resultat | 102 | –252 |
| Skatt på belopp redovisade i eget kapital | 236 | 50 |
| Omräkningsdifferenser | –40 | –77 |
| Vid årets slut | –66 | –416 |
10. Skatter, fortsättning
De uppskjutna skattefordringar och -skulder som redovisas i balansräkningen hänför sig till följande:
| Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder | 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder | Netto | Tillgångar | Skulder | Netto | ||
| Immateriella tillgångar | 31 | 931 | –900 | 14 | 790 | –776 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 290 | 649 | –359 | 267 | 559 | –292 | |
| Övriga finansiella tillgångar | 6 | 8 | –2 | 5 | 41 | –36 | |
| Varulager | 1 562 | 47 | 1 515 | 1 492 | 6 | 1 486 | |
| Kortfristiga fordringar | 197 | 277 | –80 | 212 | 195 | 17 | |
| Rörelseskulder | 495 | 133 | 362 | 533 | 80 | 453 | |
| Avsättningar | 265 | 1 | 264 | 289 | 1 | 288 | |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 350 | – | 350 | 343 | 7 | 336 | |
| Räntebärande skulder | 12 | 601 | –589 | 12 | 838 | –826 | |
| Underskottsavdrag m.m. | 184 | – | 184 | 221 | – | 221 | |
| Övriga poster 1) | 4 | 815 | –811 | 3 | 1 290 | –1 287 | |
| Uppskjutna skattefordringar/skulder | 3 396 | 3 462 | –66 | 3 391 | 3 807 | –416 | |
| Kvittning fordringar/skulder | –2 435 | –2 435 | – | –2 129 | –2 129 | – | |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder, netto | 961 | 1 027 | –66 | 1 262 | 1 678 | –416 |
1) Övriga poster består framför allt av skatteavdrag som inte är hänförliga till en viss balanspost.
Per den 31 december hade Gruppen balanserade underskottsavdrag på 3 347 (2 297), varav uppskjutna skattefordringar inte redovisats för 1 569 (1 518) eftersom det inte anses sannolikt att Gruppen kommer att kunna utnyttja dem mot framtida skattepliktiga vinster. Det finns inga förfallodatum för utnyttjande av större delen av de underskottsavdrag för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats.
Förändringar i temporära skillnader under året som har redovisats i resultaträkningen hänför sig till följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | –20 | 15 |
| Materiella anläggningstillgångar | –86 | –21 |
| Övriga finansiella tillgångar | 38 | – |
| Varulager | 16 | –22 |
| Kortfristiga fordringar | –80 | –6 |
| Rörelseskulder | –65 | –53 |
| Avsättningar | –10 | 33 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 18 | –12 |
| Räntebärande skulder | –13 | 65 |
| Övriga poster | 328 | –318 |
| Förändringar på grund av temporära skillnader | 126 | –319 |
| Underskottsavdrag m.m. | –24 | 67 |
| Redovisat i årets resultat | 102 | –252 |
11. Övrigt totalresultat
| Övrigt totalresultat för året | 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | ||
| Hänförliga till moderbolagets ägare | |||||||
| Poster som inte kommer att återföras till resultaträkningen | |||||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda planer | 45 | –18 | 27 | –479 | 116 | –363 | |
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | |||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | 447 | 241 | 688 | –1 899 | –124 | –2 023 | |
| – realiserat och omklassificerat till resultaträkningen | 16 | – | 16 | – | – | – | |
| Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter | –712 | 157 | –555 | 645 | –142 | 503 | |
| Säkring av kassaflöde | –31 | 12 | –19 | –22 | 1 | –21 | |
| –235 | 392 | 157 | –1 755 | –149 | –1 904 | ||
| Hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande | |||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | –3 | – | –3 | –4 | – | –4 | |
| Summa övrigt totalresultat | –238 | 392 | 154 | –1 759 | –149 | –1 908 |
12. Resultat per aktie
| Belopp i SEK | Resultat per aktie före utspädning | Resultat per aktie efter utspädning | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Resultat per aktie | 9.95 | 11.47 | 9.92 | 11.44 |
Beräkningen av resultat per aktie ovan baseras på resultat och antalet aktier enligt nedan.
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 12 072 | 13 920 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 2013 | 2012 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning | 1 212 768 391 | 1 213 848 110 |
| Effekt av personaloptioner | 1 392 042 | 1 746 377 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning | 1 214 160 433 | 1 215 594 487 |
Instrument med potentiell utspädningseffekt
Per den 31 december 2013 hade Atlas Copco sex utestående personaloptionsprogram, varav lösenpriset för 2011, 2012 och 2013 års program översteg genomsnittlig aktiekurs för A-aktier, SEK 179 per aktie. Dessa program anses därför sakna utspädningseffekt och har undantagits från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig aktiekurs i framtiden överstiger lösenpriset kommer dessa optioner att ge upphov till utspädning.
13. Immateriella tillgångar
Prövning av nedskrivningsbehov för kassagenererande enheter innehållande goodwill och för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder
Prövningarna av nedskrivningsbehoven (inklusive känslighetsanalyser) görs per 30 september varje år.
Aktuell goodwill följs upp av företagsledningen på affärsområdesnivå. Goodwill har därför prövats för nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå.
Samtliga verksamheter som förvärvades under 2013, liksom under tidigare år, och deras respektive kassaflöden har kort tid efter förvärvet integrerats med Atlas Copcos övriga verksamhet. Skulle de förvärvade verksamheterna inte vara integrerade, och följaktligen följas upp separat, kommer den tillhörande goodwillens nedskrivningsbehov att prövas separat.
De kassagenererande enheternas återvinningsvärden har beräknats som nyttjandevärde baserat på företagsledningens femårsprognos för
nettokassaflöde där de viktigaste antagandena är intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar.
Alla antaganden om femårsprognosen görs individuellt för varje affärsområde utifrån dess marknadsposition samt respektive marknads egenskaper och utveckling. Prognoserna representerar företagsledningens bedömning och bygger på både externa och interna källor. För perioden efter fem år uppskattas den årliga tillväxtökningen till 3%. Gruppens vägda genomsnittliga kapitalkostnad för 2013 var 8% (8) efter skatt (cirka 10.5% (10.5) före skatt) och har använts som diskonteringsränta vid fastställande av återvinningsvärdena.
I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder fördelat på affärsområden.
| Redovisat värde för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara | ||||
|---|---|---|---|---|
| nyttjandeperioder uppdelat på kassagenererande enheter | 2013 | 2012 | ||
| Varumärken | Goodwill | Varumärken | Goodwill | |
| Kompressorteknik | – | 2 712 | – | 2 678 |
| Industriteknik | – | 1 836 | – | 1 481 |
| Gruv- och bergbrytningsteknik | – | 1 317 | – | 1 079 |
| Bygg- och anläggningsteknik | 1 225 | 4 973 | 1 225 | 4 942 |
| Summa | 1 225 | 10 838 | 1 225 | 10 180 |
Varumärket Dynapac i divisionen Road Construction Equipment representerar ett starkt varumärke som har använts under lång tid i sin bransch. Företagsledningens avsikt är att detta varumärke ska användas under en icke tidsbestämd period.
13. Immateriella tillgångar, fortsättning
| Internt upparbetade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Produkt utveckling |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Produkt utveckling |
Varumärken | Marknads- och kundrelaterade |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Goodwill | Summa |
| Anskaffningsvärde | ||||||||
| Vid årets början | 3 880 | 692 | 64 | 2 293 | 1 941 | 1 539 | 10 206 | 20 615 |
| Investeringar | 702 | 231 | 2 | – | – | 74 | – | 1 009 |
| Rörelseförvärv | – | – | – | 125 | 254 | 135 | 617 | 1 131 |
| Avyttringar och utrangeringar | –39 | –5 | – | – | – | –22 | – | –66 |
| Omklassificeringar | – | 39 | 1 | – | –1 | –38 | – | 1 |
| Omräkningsdifferenser | 61 | 15 | – | 3 | 8 | 17 | 42 | 146 |
| Vid årets slut | 4 604 | 972 | 67 | 2 421 | 2 202 | 1 705 | 10 865 | 22 836 |
| Av- och nedskrivningar | ||||||||
| Vid årets början | 2 300 | 352 | 57 | 375 | 916 | 710 | 26 | 4 736 |
| Periodens avskrivningar | 308 | 54 | –2 | 95 | 187 | 159 | – | 801 |
| Periodens nedskrivningar | 12 | – | – | – | – | – | – | 12 |
| Avyttringar och utrangeringar | –28 | –3 | – | – | – | –22 | – | –53 |
| Omklassificeringar | –6 | 36 | 6 | – | – | –36 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 48 | 2 | – | 1 | 8 | 1 | 1 | 61 |
| Vid årets slut | 2 634 | 441 | 61 | 471 | 1 111 | 812 | 27 | 5 557 |
| Redovisade värden | ||||||||
| Vid årets början | 1 580 | 340 | 7 | 1 918 | 1 025 | 829 | 10 180 | 15 879 |
| Vid årets slut | 1 970 | 531 | 6 | 1 950 | 1 091 | 893 | 10 838 | 17 279 |
| Internt upparbetade immateriella tillgångar |
Förvärvade immateriella tillgångar | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Produkt utveckling |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Produkt utveckling |
Varumärken | Marknads- och kundrelaterade |
Övriga teknik och kontrakts baserade |
Goodwill | Summa | |||||
| Anskaffningsvärde | |||||||||||||
| Vid årets början | 3 404 | 538 | 61 | 2 261 | 1 804 | 1 472 | 9 979 | 19 519 | |||||
| Investeringar | 636 | 221 | – | – | – | 63 | – | 920 | |||||
| Rörelseförvärv | – | – | 3 | 83 | 222 | 107 | 495 | 910 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –72 | –68 | –1 | –4 | –1 | –29 | – | –175 | |||||
| Omklassificeringar | –8 | 15 | – | – | – | –7 | – | – | |||||
| Omräkningsdifferenser | –80 | –14 | 1 | –47 | –84 | –67 | –268 | –559 | |||||
| Vid årets slut | 3 880 | 692 | 64 | 2 293 | 1 941 | 1 539 | 10 206 | 20 615 | |||||
| Av- och nedskrivningar | |||||||||||||
| Vid årets början | 2 091 | 342 | 57 | 280 | 761 | 609 | 27 | 4 167 | |||||
| Periodens avskrivningar | 300 | 89 | 2 | 88 | 183 | 144 | – | 806 | |||||
| Periodens nedskrivningar | 16 | – | 2 | 26 | 7 | 3 | – | 54 | |||||
| Rörelseförvärv | – | – | – | – | – | 1 | – | 1 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –65 | –68 | – | –4 | –1 | –29 | – | –167 | |||||
| Omklassificeringar | 6 | –4 | –5 | – | – | 12 | – | 9 | |||||
| Omräkningsdifferenser | –48 | –7 | 1 | –15 | –34 | –30 | –1 | –134 | |||||
| Vid årets slut | 2 300 | 352 | 57 | 375 | 916 | 710 | 26 | 4 736 | |||||
| Redovisade värden | |||||||||||||
| Vid årets början | 1 313 | 196 | 4 | 1 981 | 1 043 | 863 | 9 952 | 15 352 | |||||
| Vid årets slut | 1 580 | 340 | 7 | 1 918 | 1 025 | 829 | 10 180 | 15 879 |
Övriga teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar innefattar datorprogram, patent och kontraktsbaserade rättigheter såsom licenser och franchiseavtal. Alla immateriella tillgångar, förutom goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av.
För information om av- och nedskrivningar se not 1 och 7. Se not 2 för information om rörelseförvärv.
14. Materiella anläggningstillgångar
| 2013 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Pågående nyanläggningar och förskott |
Summa | Hyresmaskiner |
|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | |||||
| Vid årets början | 4 291 | 10 694 | 857 | 15 842 | 4 257 |
| Investeringar | 88 | 766 | 443 | 1 297 | 1 461 |
| Rörelseförvärv | 47 | 93 | – | 140 | 92 |
| Avyttring av verksamhet | – | –8 | – | –8 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –51 | –380 | – | –431 | –625 |
| Omklassificeringar | 186 | 632 | –848 | –30 | –336 |
| Omräkningsdifferenser | –23 | –25 | –3 | –51 | –142 |
| Vid årets slut | 4 538 | 11 772 | 449 | 16 759 | 4 707 |
| Av– och nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | 1 770 | 7 226 | – | 8 996 | 2 227 |
| Periodens avskrivningar | 183 | 1 008 | – | 1 191 | 695 |
| Periodens nedskrivningar | – | 4 | – | 4 | – |
| Rörelseförvärv | 11 | 28 | – | 39 | 27 |
| Avyttring av verksamhet | – | –7 | – | –7 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –41 | –338 | – | –379 | –354 |
| Omklassificeringar | 5 | –8 | – | –3 | –239 |
| Omräkningsdifferenser | 8 | 3 | – | 11 | –69 |
| Vid årets slut | 1 936 | 7 916 | – | 9 852 | 2 287 |
| Redovisade värden | |||||
| Vid årets början | 2 521 | 3 468 | 857 | 6 846 | 2 030 |
| Vid årets slut | 2 602 | 3 856 | 449 | 6 907 | 2 420 |
| 2012 | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Pågående nyanläggningar och förskott |
Summa | Hyresmaskiner |
|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | |||||
| Vid årets början | 4 203 | 10 191 | 648 | 15 042 | 4 455 |
| Investeringar | 119 | 829 | 781 | 1 729 | 1 301 |
| Rörelseförvärv | 49 | 61 | – | 110 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –23 | –386 | – | –409 | –753 |
| Omklassificeringar 1) | 140 | 355 | –554 | –59 | –572 |
| Omräkningsdifferenser | –197 | –356 | –18 | –571 | –174 |
| Vid årets slut | 4 291 | 10 694 | 857 | 15 842 | 4 257 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | 1 672 | 6 832 | – | 8 504 | 2 338 |
| Periodens avskrivningar | 181 | 922 | – | 1 103 | 681 |
| Periodens nedskrivningar | 3 | 17 | – | 20 | – |
| Rörelseförvärv | 5 | 22 | – | 27 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | –14 | –331 | – | –345 | –421 |
| Omklassificeringar 1) | –5 | –5 | – | –10 | –275 |
| Omräkningsdifferenser | –72 | –231 | – | –303 | –96 |
| Vid årets slut | 1 770 | 7 226 | – | 8 996 | 2 227 |
| Redovisade värden |
| Vid årets början | 2 531 | 3 359 | 648 | 6 538 | 2 117 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets slut | 2 521 | 3 468 | 857 | 6 846 | 2 030 |
1) En portfölj med finansierings- och leasingavtal hänförlig till Atlas Copco Customer Finance omklassificerades under 2012 till tillgångar som innehas för försäljning. Det bokförda värdet på de hyresmaskiner som omklassificerades uppgick till 258.
För information om avskrivningar se not 1 och 7. Se not 23 för information om finansiella leasingavtal.
15. Andelar i intresseföretag
| Ackumulerade värden på kapitalandelar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 107 | 124 |
| Förvärv av intresseföretag | 1 | – |
| Utdelning | –1 | –4 |
| Årets resultat efter skatt | 7 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –13 | –14 |
| Vid årets slut | 101 | 107 |
1) Atlas Copcos procentuella andel av varje innehav representerar både ägarandel och röster.
| Land | Tillgångar | Skulder | Eget kapital |
Intäkter | Årets resultat |
Gruppens andel, % 1) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Japan | 288 | 134 | 154 | 631 | 8 | 50 |
| Kina | 50 | 6 | 44 | 36 | –1 | 25 |
| Kina | 109 | 53 | 56 | 138 | 16 | 25 |
| Kina | 589 | 635 | –46 | 132 | –56 | 25 |
| Spanien | 6 | 4 | 2 | 9 | – | 47 |
| Japan | 280 | 106 | 174 | 677 | – | 50 |
| Kina | 49 | 5 | 44 | 35 | –2 | 25 |
| Kina | 81 | 42 | 39 | 137 | 6 | 25 |
| Spanien | 6 | 4 | 2 | 13 | – | 47 |
Ovanstående tabell bygger på de senaste tillgängliga finansiella rapporterna från intresseföretag.
16. Övriga finansiella tillgångar
Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar, förutom investeringar som hålls till förfall, motsvarar det redovisade värdet.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Förvaltningstillgångar överstigande pensionsåtaganden (not 24) |
132 | 214 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 3 | 1 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 186 | 257 |
| Investeringar som kan säljas | 2 | 2 |
| Investeringar som hålls till förfall | 156 | 182 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet |
368 | – |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – finansiella leasingfordringar | 438 | 503 |
| – övriga finansiella fordringar | 1 031 | 915 |
| Vid årets slut | 2 316 | 2 074 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Investeringar som hålls till förfall | 170 | 18 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – finansiella leasingfordringar | 362 | 429 |
| – övriga finansiella fordringar | 1 165 | 886 |
| Vid årets slut | 1 697 | 1 333 |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av en investering i en obligation.
Se not 23 för information om finansiella leasingavtal och not 28 för information om derivat och kreditrisk.
17. Varulager
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Råmaterial | 598 | 608 |
| Produkter i arbete | 2 522 | 2 840 |
| Halvfabrikat | 4 229 | 4 530 |
| Färdigvaror | 9 477 | 9 675 |
| Vid årets slut | 16 826 | 17 653 |
I kostnad för sålda varor ingår avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar av varulagret med 451 (527). Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar, som redovisats i resultaträkningen, uppgick till 189 (146). Tidigare nedskrivningar har återförts till följd av förbättrade marknadsvillkor på vissa marknader.
Det belopp för varor i lager som redovisats som kostnad uppgick till 38 906 (41 823). Varor i lager som ställts som säkerhet för skulder uppgick till 17 (23). Se även not 27.
18. Kundfordringar
Verkligt värde för kundfordringar motsvarar det redovisade värdet. Kundfordringar kategoriseras som låne- och kundfordringar.
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avsättningar vid årets början | 767 | 705 |
| Rörelseförvärv och avyttringar | –6 | 10 |
| Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar |
504 | 417 |
| Belopp använda för fastställda värdeminskningar | –348 | –199 |
| Upplösning av ej nödvändiga avsättningar | –149 | –130 |
| Ändring i diskonterade belopp | 1 | – |
| Omräkningsdifferenser | –10 | –36 |
| Vid årets slut | 759 | 767 |
Kundfordringar om 16 619 (15 960) redovisas netto efter avsättningar för osäkra fordringar och andra nedskrivningar uppgående till 759 (767). Avsättningar för osäkra fordringar samt nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen uppgick till 504 (417).
Se not 28 för information om kreditrisker.
19. Övriga fordringar
Verkligt värde för övriga fordringar motsvarar det redovisade värdet.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 107 | 180 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 143 | 20 |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – övriga fordringar | 2 137 | 2 240 |
| – upplupna intäkter | 1 803 | 1 336 |
| Förutbetalda kostnader | 608 | 787 |
| Vid årets slut | 4 798 | 4 563 |
Övriga fordringar består främst av momsfordringar och förskott till leverantörer. Upplupna intäkter består framför allt av pågående arbete. Denna post är högre 2013 på grund av större servicevolymer och ökade projektbaserade intäkter. Förutbetalda kostnader inkluderar poster såsom hyror, försäkring, räntor, IT- och personalkostnader.
Se not 28 för information om derivat.
20. Likvida medel
Verkligt värde för kortfristiga likvida placeringar motsvarar det redovisade värdet. Likvida medel klassificeras som lånefordringar och kundfordringar.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 4 990 | 5 377 |
| Kortfristiga likvida placeringar | 12 643 | 7 039 |
| Vid årets slut | 17 633 | 12 416 |
Likvida medel uppgick till 17 633 (12 416) per den 31 december. Ökningen i likvida medel var en följd av fortsatt lönsamhet. Under 2013 hade kortfristiga likvida placeringar en uppskattad genomsnittlig effektiv ränta på 0.34% (0.73). Garanterade men outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 12 902 (6 390).
Se även not 28 för ytterligare information.
21. Eget kapital
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående aktier | A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | |
| Vid årets början | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | |
| Antal aktier vid årets slut | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | 839 394 096 | 390 219 008 | 1 229 613 104 | |
| – varav innehas av Atlas Copco | –15 414 812 | –645 379 | –16 060 191 | –15 372 649 | –818 280 | –16 190 929 | |
| Summa utestående aktier vid årets slut | 823 979 284 | 389 573 629 | 1 213 552 913 | 824 021 447 | 389 400 728 | 1 213 422 175 |
Per den 31 december 2013 uppgick Atlas Copco AB:s aktiekapital till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.
| Antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mandat från årsstämman |
Mandat från årsstämman |
Mandat från årsstämman |
Mandat från årsstämman |
Anskaffningsvärde som påverkar eget kapital |
||||
| Återköp/avyttring av aktier | 2013 | 2013 apr–dec |
2012 jan–mar |
2012 | 2012 apr–dec |
2011 jan–mar |
2013 | 2012 |
| Vid årets början | 16 190 929 | 17 999 076 | 2 061 | 2 116 | ||||
| Återköp av A-aktier | 2 148 475 | – | 2 148 475 | 2 751 525 | 2 451 525 | 300 000 | 390 | 477 |
| Avyttring av A-aktier | –2 106 312 | –1 106 096 | –1 000 216 | –4 066 506 | –1 798 487 | –2 268 019 | –287 | –498 |
| Avyttring av B-aktier | –172 901 | –113 500 | –59 401 | –493 166 | –320 599 | –172 567 | –12 | –34 |
| Vid årets slut | 16 060 191 | 16 190 929 | 2 152 | 2 061 | ||||
| Andel av utestående aktier | 1.3% | 1.3% |
Årsstämman 2013 godkände ett mandat för styrelsen att återköpa och sälja A-aktier och B-aktier på NASDAQ OMX Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet. Mandatet gäller fram till nästa årsstämma och tillåter:
- • Köp av högst 4 250 000 A-aktier, varav högst 3 500 000 kan överlåtas till innehavare av personaloptioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2013.
- • Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som en del av sitt styrelsearvode.
- • Försäljning av högst 55 000 A-aktier för att täcka kostnader relaterade till tidigare utfärdade syntetiska aktier till styrelseledamöter.
- • Försäljning av högst 8 100 000 A-aktier och B-aktier för att täcka förpliktelser enligt de resultatbaserade optionsprogrammen 2008, 2009 och 2010.
Årsstämman 2012 godkände ett mandat för styrelsen att återköpa och sälja A-aktier och B-aktier på NASDAQ OMX Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet. Mandatet gällde fram till årsstämman 2013 och tillät:
- • Köp av högst 4 550 000 A-aktier, varav högst 3 500 000 kan överlåtas till innehavare av personaloptioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2012.
- • Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som en del av sitt styrelsearvode.
- • Försäljning av högst 15 000 A-aktier för att täcka kostnader relaterade till tidigare utfärdade syntetiska aktier till styrelseledamöter.
- • Försäljning av högst 4 700 000 A-aktier för att täcka förpliktelser enligt de resultatbaserade optionsprogrammen 2008 och 2009 samt försäljning av högst 1 200 000 B-aktier för att täcka motsvarande kostnader för programmet 2007.
Återköp och försäljning styrs vid varje given tidpunkt av marknadsvillkor, myndigheters begränsningar och kapitalstrukturen. Under 2013 återköptes netto 42 163 A-aktier och 172 901 B-aktier avyttrades enligt mandaten från årsstämmorna 2012 och 2013. Mer information om återköpen och försäljningarna enligt årsstämmans mandat finns i tabellen ovan.
A-aktierna innehas för att kunna användas i personaloptionsprogrammen för åren 2008–2013. B-aktierna som innehas kan avyttras över tid för att täcka kostnader avseende optionsprogrammen, däribland sociala avgifter, kontantregleringar eller utfall av andra incitamentslösningar i länder där tilldelning av aktieoptioner inte är lämplig. Totalt antal A-aktier och B-aktier som innehas av Atlas Copco redovisas i tabellen ovan.
Reserver
Konsoliderat eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:
Säkringsreserv
Säkringsreserven består av den effektiva delen av nettoförändringar i verkligt värde för vissa instrument som används för kassaflödessäkringar.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven består av alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter, omräkning av koncerninterna fordringar på eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheter samt från omräkning av skulder som säkrar bolagets nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 5.50 (5.50) per aktie, totalt SEK 6 674 541 022 om aktier som bolaget ägde per 31 december 2013 undantas. För ytterligare information se vinstdisposition på sidan 19.
Den föreslagna utdelningen för 2012 på SEK 5.50 per aktie som beslutades av årsstämman den 29 april 2013 har i enlighet med detta beslut utbetalats av Atlas Copco AB. Total utbetald utdelning uppgick till SEK 6 667 833 243.
22. Räntebärande skulder
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfall | Återköpt nominellt belopp |
Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | ||
| Långfristiga | |||||||
| Medium Term Note Program MEUR 600 |
2014 | MEUR 260 |
3 079 | 3 132 | 3 042 | 3 173 | |
| Medium Term Note Program MEUR 500 |
2019 | 4 480 | 4 771 | 4 307 | 4 731 | ||
| Medium Term Note Program MEUR 500 |
2023 | 4 453 | 4 424 | – | – | ||
| Kapitalmarknadslån MUSD 800 | 2017 | 5 689 | 6 220 | 5 860 | 6 604 | ||
| Kapitalmarknadslån MUSD 150 | 2019 | MUSD 7.5 | 928 | 1 246 | 931 | 1 358 | |
| Bilaterala lån EIB MEUR 213 |
2014 | 1 908 | 1 908 | 1 834 | 1 837 | ||
| Bilaterala lån EIB MEUR 275 |
2019 | 2 464 | 2 543 | 2 369 | 2 460 | ||
| Bilaterala lån NIB MEUR 100 |
2015 | 896 | 898 | 862 | 866 | ||
| Bilaterala lån NIB MSEK 705 | 2016 | 705 | 714 | 705 | 718 | ||
| Övriga banklån | 305 | 305 | 392 | 392 | |||
| Avgår: kortfristig del av långfristiga lån | –5 043 | –5 096 | –272 | –272 | |||
| Summa långfristiga obligationer och lån | 19 864 | 21 065 | 20 030 | 21 867 | |||
| Skulder avseende finansiella leasingavtal | 66 | 66 | 72 | 72 | |||
| Övriga finansiella skulder | 67 | 67 | 48 | 48 | |||
| Summa långfristiga räntebärande skulder | 19 997 | 21 198 | 20 150 | 21 987 | |||
| Kortfristiga | |||||||
| Kortfristig del av långfristiga lån | 5 043 | 5 096 | 272 | 272 | |||
| Kortfristiga lån | 505 | 504 | 593 | 593 | |||
| Skulder avseende finansiella leasingavtal | 47 | 47 | 37 | 37 | |||
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 5 595 | 5 647 | 902 | 902 | |||
| Vid årets slut | 25 592 | 26 845 | 21 052 | 22 889 |
Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde beror på att vissa skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde och inte till verkligt värde. Se not 28 för mer information om Gruppens exponering för ränte- och valutakursrisker.
Atlas Copco har kreditbetyget A2 (A2) från Moody's Investor Service, Inc. och A (A) från Standard & Poor's Corporation avseende långfristig upplåning. Låneavtalen innehåller inte några restriktioner utöver standardåtaganden avseende lika ställning och ställande av säkerhet.
Gruppens tillgängliga kreditfaciliteter presenteras i tabellen nedan.
| Motsvarande i SEK | MSEK 48 544 | MSEK 14 338 | |
|---|---|---|---|
| Kreditfacilitet | MEUR 1 440 |
2018 | – |
| Företagscertifikat 1, 2) | MSEK 16 098 | – | – |
| Medium Term Note Program 1, 3) MUSD 3 000 | – | MUSD 2 201 | |
| Tillgängliga kreditfaciliteter | Nominellt belopp |
Förfall | Utnyttjade |
1) Räntan baseras på marknadsvillkoren vid den tidpunkt när kreditfaciliteten utnyttjas. Förfallodatum fastställs när kreditfaciliteten utnyttjas.
2) De maximala belopp som finns tillgängliga inom ramen för dessa program är MUSD 1 000, MEUR 400 och MSEK 6 000, motsvarande totalt MSEK 16 098 (15 977).
3) Utnyttjade nominella belopp MEUR 1 600 motsvarar MUSD 2 201.
Gruppens kort- och långfristiga lån är fördelade på de valutor som visas i tabellen nedan.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutor | Lokal valuta (miljoner) |
MSEK | % | Lokal valuta (miljoner) |
MSEK | % |
| EUR | 1 946 | 17 438 | 68 | 1 451 | 12 502 | 59 |
| SEK | 710 | 710 | 3 | 820 | 820 | 4 |
| USD | 1 053 | 6 853 | 27 | 1 051 | 6 865 | 33 |
| Övriga | – | 591 | 2 | – | 865 | 4 |
| Summa lån | 25 592 | 100 | 21 052 | 100 |
I tabellen nedan visas förfallostrukturen för Gruppens lån inklusive effekten av ränteswappar.
| 2013 Förfall | Fast | Rörlig | Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 3 079 | 2 516 | 5 595 | 5 647 |
| 2015 | – | 1 190 | 1 190 | 1 192 |
| 2016 | – | 758 | 758 | 768 |
| 2017 | 4 267 | 1 446 | 5 713 | 6 244 |
| 2018 | – | 7 | 7 | 7 |
| 2019 | 7 872 | 1 | 7 873 | 8 561 |
| 2020 | – | 1 | 1 | 1 |
| 2023 | 4 453 | 2 | 4 455 | 4 425 |
| Summa lån | 19 671 | 5 921 | 25 592 | 26 845 |
23. Leasingavtal
Operationella leasingavtal − leasetagare
Leasingkostnaderna för tillgångar som hyrs enligt operationella leasingavtal uppgick till 816 (803) och härrörde främst från hyrda lokaler, maskiner, dator- och kontorsutrustning. Operationella leasingavtal för kontor och fabriker löper vanligen på 10−15 år. Summa leasingkostnader innefattar minimileaseavgifter på 780 (768), variabla avgifter på 48 (47) och leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrts på 12 (12). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 597 | 588 |
| Mellan ett och fem år | 1 100 | 1 080 |
| Senare än fem år | 247 | 218 |
| Summa | 1 944 | 1 886 |
Betalningar avseende framtida minimiavgifter för objekt som vidareuthyrs förväntas inflyta med totalt 25 (36).
Finansiella leasingavtal − leasetagare
| Tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal | |||
|---|---|---|---|
| Maskiner och inventarier |
Hyresmaskiner | ||
| Redovisat värde vid årets början, 2013 | 119 | 7 | |
| Redovisat värde vid årets slut, 2013 | 112 | 8 | |
| Redovisat värde vid årets början, 2012 | 114 | 12 | |
| Redovisat värde vid årets slut, 2012 | 119 | 7 |
Tillgångar som nyttjas enligt finansiella leasingavtal består i första hand av fordon.
Framtida betalningar avseende tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal kommer att förfalla enligt följande:
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | Ränta | Kapitalbelopp | Minimileaseavgifter | Ränta | Kapitalbelopp | |
| Inom ett år | 51 | 4 | 47 | 43 | 6 | 37 |
| Mellan ett och fem år | 74 | 8 | 66 | 80 | 10 | 70 |
| Senare än fem år | – | – | – | 2 | – | 2 |
| Summa | 125 | 12 | 113 | 125 | 16 | 109 |
Finansiella leasingavtal − leasegivare
Gruppen erbjuder kunder leasingfinansiering via Atlas Copco Customer Finance och vissa andra dotterföretag. Framtida leasingavgifter som kommer att erhållas förfaller enligt följande:
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
Bruttoinvestering | Nuvärde av framtida minimileaseavgifter |
||
| Inom ett år | 393 | 362 | 451 | 429 | |
| Mellan ett och fem år | 477 | 423 | 534 | 485 | |
| Senare än fem år | 18 | 15 | 20 | 18 | |
| 888 | 800 | 1 005 | 932 | ||
| Ej intjänade finansiella intäkter | – | 88 | – | 73 | |
| Summa | 888 | 888 | 1 005 | 1 005 |
Operationella leasingavtal − leasegivare
Atlas Copco har utrustning som hyrs ut till kunder enligt operationella leasingavtal. Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:
| Summa | 722 | 546 |
|---|---|---|
| Senare än fem år | 69 | 39 |
| Mellan ett och fem år | 287 | 246 |
| Inom ett år | 366 | 261 |
| 2013 | 2012 |
24. Ersättningar till anställda
Pensioner och liknande förpliktelser
Atlas Copco tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner och övriga långfristiga ersättningar till anställda på de flesta av sina större verksamhetsställen. De mest betydande planerna vad gäller storlek finns i Belgien, Kanada, Storbritannien,
Sverige, Tyskland och USA. Vissa planer är fonderade med öronmärkta tillgångar eller fonder som innehas skilt från Gruppen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av Gruppen i takt med att de förfaller.
De belgiska planerna avser förtidspensioner samt ersättningar i samband med jubileer och vid uppsägning. Samtliga planer är ofonderade.
I Kanada tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan och en kompletterande ålderspension för personer i företagsledningen. Båda planerna är fonderade. Det finns även två ofonderade planer − en pensionsplan och en plan för ersättningar efter avslutad anställning.
De tyska planerna inkluderar planer för pensioner, förtidspensioner och ersättningar vid jubileer. Planerna är fonderade från och med 2013.
Det finns tre förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige. ITP-planen är en slutlönebaserad plan som omfattar huvuddelen av tjänstemännen i Sverige. Atlas Copco finansierar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje förmånsbestämda pensionsplanen hänför sig till högre tjänstemän som har gått i pension. Utöver förmånsbestämda pensionsplaner för pension har Atlas Copco förpliktelser för familjepensioner för många tjänstemän i Sverige. Dessa förpliktelser tryggas genom ett försäkringsbolag, Alecta. Planen redovisas som avgiftsbestämd plan eftersom det inte finns tillräcklig information för att beräkna nettopensionsförpliktelsen.
I Storbritannien finns en slutlönebaserad pensionsplan. Denna plan är fonderad. Under 2010 omvandlades planen till en avgiftsbestämd plan för framtida tjänster.
I USA tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan, en plan för sjukvård efter avslutad anställning samt ett antal kompletterande pensionsförmåner för företagsledningen. Pensionsplanen är fonderad medan de andra planerna är ofonderade.
Gruppen identifierar ett antal risker i placeringarna av pensionsförvaltningstillgångar. De största riskerna är ränterisk, marknadsrisk, motpartsrisk, likviditets- och inflationsrisk samt valutarisk. Gruppen arbetar löpande för att hantera riskerna och har en långsiktig investeringshorisont. Investeringsportföljen ska vara diversifierad vilket innebär att flera tillgångstyper, marknader och emittenter används. Investeringarna ska i möjligaste mån vara inflationskopplade. Med jämna mellanrum ska en bedömning genomföras av förvaltningen av tillgångar och skulder. Studien ska innefatta ett antal element. De viktigaste elementen är tillgångarnas duration och förfallostruktur för skulderna, den förväntade avkastningen på tillgångarna, den förväntade utvecklingen av skulder, de prognostiserade kassaflödena och påverkan på förpliktelsen av en ränteändring.
Förpliktelser för pensioner till anställda och övriga långfristiga ersättningar till anställda, netto, redovisas i följande poster i balansräkningen:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar (not 16) | –132 | –214 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 1 414 | 2 149 |
| Övriga avsättningar (not 26) | 40 | 119 |
| Vid årets slut | 1 322 | 2 054 |
Den ändrade versionen av IAS 19 Ersättningar till anställda började tilllämpas av Atlas Copco från och med den 1 januari 2013 med fullständig retroaktiv tillämpning. Som en konsekvens har resultaträkningar och balansräkningar räknats om för tidigare år. Effekten på berörda rader specificeras i tabellen nedan.
| Balansräkning | 31 december, 2012 |
|---|---|
| Övriga finansiella tillgångar | –507 |
| Uppskjutna skattefordringar | 152 |
| Eget kapital | –947 |
| Ersättningar efter avslutad anställning | 748 |
| Uppskjutna skatteskulder | –198 |
| Övriga skulder och avsättningar | 42 |
| Resultaträkning | 31 december, 2012 |
| Rörelseresultat | 38 |
| Resultat före skatt | 24 |
| Periodens resultat | 19 |
Tabellerna nedan visar koncernens förpliktelser för pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda, de antaganden som använts för att fastställa dessa förpliktelser, förvaltningstillgångar relaterade till dessa förpliktelser för ersättningar till anställda, samt de belopp som redovisas i resultatoch balansräkningen. Nettobeloppet som redovisas i balansräkningen uppgick till 1 322 (2 054). Minskningen om 732 beror främst på fondering av planer i Tyskland. Den vägda genomsnittliga löptiden för förpliktelsen är 15.8 (14.9) år.
| Ersättning efter avslutad anställning 2013 |
Fonderade pensions planer |
Ofonderade pensions planer |
Övriga fonderade planer |
Övriga ofonderade planer |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser | 6 600 | 928 | 84 | 169 | 7 781 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –6 442 | – | –81 | – | –6 523 |
| Nuvärdet för nettoförpliktelser | 158 | 928 | 3 | 169 | 1 258 |
| Övriga avsättningar för pensioner och liknande | – | – | – | 19 | 19 |
| Begränsning av tillgångsvärdet | 45 | – | – | – | 45 |
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | 203 | 928 | 3 | 188 | 1 322 |
| 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser | 5 924 | 1 509 | – | 269 | 7 702 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –5 659 | – | – | – | –5 659 |
| Nuvärdet för nettoförpliktelser | 265 | 1 509 | – | 269 | 2 043 |
| Övriga avsättningar för pensioner och liknande | – | – | – | 11 | 11 |
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | 265 | 1509 | – | 280 | 2 054 |
| Förvaltningstillgångar | 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|---|
| består av följande: | Noterade marknads priser |
Onoterade marknads priser |
Summa | |
| Skuldinstrument | 2 438 | 1 064 | 3 502 | 3 282 |
| Egetkapitalinstrument | 800 | 351 | 1 151 | 679 |
| Kassa och bank | 976 | 59 | 1 035 | 623 |
| Fastigheter | 200 | 106 | 306 | 340 |
| Övriga | 230 | 299 | 529 | 735 |
| Vid årets slut | 4 643 | 1 880 | 6 523 | 5 659 |
| Förändring i förvaltningstillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar | ||
| vid årets början | 5 659 | 5 553 |
| Förvärvade bolag | 65 | – |
| Ränteintäkter | 212 | 231 |
| Omvärderingar – avkastning på förvaltningstillgångar | 14 | 27 |
| Regleringar | –1 | –32 |
| Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren | 786 | 195 |
| Inbetalning av avgifter från anställda | 17 | 16 |
| Administrationskostnader | –5 | –6 |
| Förmåner betalda av planen | –241 | –205 |
| Omräkningsdifferenser | 17 | –120 |
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar | ||
| vid årets slut | 6 523 | 5 659 |
| Förvaltningstillgångar fördelas på följande geografiska områden: |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Europa | 4 981 | 4 042 |
| Nordamerika | 1 485 | 1 566 |
| Övriga världen | 57 | 51 |
| Summa | 6 523 | 5 659 |
| Begränsning av tillgångsvärdet | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Begränsning av tillgångsvärdet vid årets början | – | – |
| Omvärderingar – begränsning av tillgångsvärdet | 43 | – |
| Omräkningsdifferenser | 2 | – |
| Begränsning av tillgångsvärdet vid årets slut | 45 | – |
| Förändringar av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början | 7 702 | 7 301 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
217 | 183 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder |
–5 | – |
| Räntekostnader (+) | 283 | 315 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till erfarenhetsmässiga justeringar |
17 | 100 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till förändringar i finansiella antaganden |
–231 | 432 |
| Aktuariella vinster (–)/förluster (+) hänförliga till förändringar i demografiska antaganden |
150 | –11 |
| Rörelseförvärv/avyttringar | 66 | 23 |
| Regleringar | –1 | –32 |
| Ersättningar betalade med förvaltningstillgångar eller företagets tillgångar |
–456 | –417 |
| Omräkningsdifferenser | 39 | –192 |
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut | 7 781 | 7 702 |
Omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat uppgår till –45 (479) och 9 (14) i resultaträkningen. Gruppen förväntas betala 321 till förmånsbestämda pensionsplaner för 2014. Kostnaderna för de avgiftsbestämda planerna uppgick totalt till 685 (677).
| Belopp som redovisas i resultaträkningen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period |
217 | 183 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder |
–5 | – |
| Räntekostnad netto | 71 | 84 |
| Inbetalning av avgifter från anställda | -0–17 | –16 |
| Omvärderingar av övriga långfristiga personalersättningar |
9 | 14 |
| Administrationskostnader | 5 | 6 |
| Summa | 280 | 271 |
Den totala pensionskostnaden för förmånsbestämda planer uppgick till 280 (271), varav 209 (187) har redovisats som rörelsekostnader och 71 (84) som finansiella kostnader.
| Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen (uttryckta som vägda medeltal, i %) |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | ||
| Europa | 3.76 | 3.64 |
| Nordamerika | 4.57 | 3.92 |
| Framtida löneökningar | ||
| Europa | 2.97 | 2.84 |
| Nordamerika | 3.53 | 3.51 |
| Ökning av sjukvårdskostnader | ||
| Nordamerika | 8.20 | 9.00 |
Koncernen har identifierat diskonteringsränta, framtida löneökningar och mortalitet som de väsentliga aktuariella antagandena för att beräkna förmånsbestämda förpliktelser. Förändringar i de aktuariella antagandena påverkar nuvärdet av nettoförpliktelsen. Diskonteringsräntan fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer med hög kreditvärdighet (AAA eller AA), om sådan finns tillgänglig, motsvarande pensionsförpliktelsernas duration. I länder där företagsobligationer inte finns tillgängliga används statsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan. I Sverige används, i linje med tidigare år, bostadsobligationer som grund för fastställande av diskonteringsräntan.
Atlas Copcos mortalitetsantaganden fastställs på landbasis, baserat på de senaste mortalitetssstudier som finns tillgängliga. Generationstabeller används när det är möjligt, vilket innebär att antaganden innehåller förväntade förbättringar i den förväntade livslängden över tiden. Tabellen nedan visar känslighetsanalys för diskonteringsräntan och ökad förväntad livslängd. Tabellen beskriver den potentiella effekten på nuvärdet av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen.
| Känslighetsanalys | Europa | Nordamerika |
|---|---|---|
| Ändring i diskonteringsränta +0.50% | –507 | –109 |
| Ändring i diskonteringsräntan –0.50% | 450 | 102 |
| Förändring i livsantagande, +1 år | 138 | 38 |
Aktierelaterade incitamentsprogram
Årsstämmorna 2008–2012 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram i enlighet med styrelsens förslag om ett optionsprogram för respektive år. Årsstämman 2013 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram för 2013 liknande programmen för 2008–2012.
Optionsprogram 2008–2013
På årsstämmorna 2008–2013 beslutades det att införa resultatbaserade personaloptionsprogram för respektive år. Beslutet att tilldela optioner fattades i maj/ juni respektive år och optionerna utfärdades i mars påföljande år (utfärdandedatum). Antalet optioner som utfärdats för respektive programår var beroende av värdeskapande i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added) under respektive år som programmen tilldelades. För optionsprogrammet 2013 varierar antalet optioner linjärt inom ett förutbestämt EVA intervall. Storleken på programmet och intervallets gränser har fastställts av styrelsen och har godkänts av årsstämman samt är kompatibla med Gruppens långsiktiga affärsplan.
I samband med utfärdandet beräknades lösenpriset till 110% av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Personaloptionerna utfärdades utan att den anställde erlade någon ersättning och rätten till optionerna i 2008 års program kvarstår även om anställningen avslutas. För 2009–2013 års program gäller dock att rätten till optionerna kvarstår endast till den del de är inlösenbara vid tidpunkten för anställningens upphörande. Optionsprogrammen 2008–2009 har en löptid på fem år från tidpunkten för utfärdande och optionerna kan ej överlåtas. Optionsprogrammen 2010–2013 har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten och optionerna kan ej överlåtas. Optionerna i programmen för 2008–2009 är inlösenbara med en tredjedel per år med början ett år efter utfärdandet. Optioner i programmen för 2010–2013 blir inlösenbara till 100% tre år efter tilldelningen.
Programmen för 2010–2013 innefattar ett krav på medlemmarna i Gruppens verkställande ledning (31 personer sammanlagt) att köpa Atlas Copco A-aktier för 10% av deras bruttogrundlön för att kunna bli tilldelade optioner. I 2011–2013 års program gavs också möjligheten att istället deponera privat ägda Atlas Copco A-aktier till motsvarande värde. Ett lägre investerat belopp minskar antalet optioner i motsvarande grad. Dessutom har medlemmar i den verkställande ledningen som har investerat i Atlas Copcos A-aktier möjlighet att för varje köpt eller deponerad (2010–2013 års program) aktie köpa en aktie till en kurs motsvarande 75% av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Denna rätt gäller från tre år efter tilldelningen fram till att optionsprogrammen löper ut.
Styrelsen hade rätt att besluta att genomföra en alternativ incitamentslösning, syntetiska optioner, för nyckelpersoner i sådana länder där det inte är lämpligt att tilldela personaloptioner.
I programmen 2008–2013 kan optionsberättigade i Sverige begära att personaloptionerna regleras genom att bolaget erlägger en kontant betalning motsvarande överskjutande belopp av stängningskursen för aktierna jämfört med lösenpriset på lösendatum minus eventuella administrationskostnader. På grund av möjligheten till sådant val för anställda i Sverige klassificeras personaloptionerna i redovisningssyfte som kontantreglerade enligt IFRS 2.
Black-Scholes modell användes för att beräkna det verkliga värdet på personaloptionerna/syntetiska optionerna i programmet per utfärdandedatum. Eftersom utfärdandedatum för 2013 års program blir i mars 2014 har det verkliga värdet simulerats med hjälp av en Monte Carlo-modell till vad det skulle kunna fastställas till i mars 2014. För programmen 2012 och 2013 baserades det verkliga värdet på optionerna/de syntetiska optionerna på följande antaganden:
| Viktiga antaganden | 2013 års program (per 31 dec. 2013) |
2012 års program (per utfärdande datum) |
|---|---|---|
| Förväntat lösenpris | SEK 198/135 1) | SEK 200/136 1) 2) |
| Förväntad volatilitet | 33% | 33% |
| Förväntad löptid (år) | 3.05 | 3.10 |
| Förväntad aktiekurs | SEK 180.03 | SEK 184.00 |
| Förväntad utdelning (tillväxt) | SEK 6.10 (10%) | SEK 5.50 (10%) |
| Riskfri ränta | 1.18% | 1.10% |
| Genomsnittligt tilldelningsvärde | SEK 26.36/48.94 1) | SEK 28.30/52.30 1) 2) |
| Maximalt antal optioner | 4 072 858 | 4 385 494 |
| – varav förverkade | 4 072 858 | 241 475 |
| Antal matchningsaktier | 45 036 | 42 289 |
1) Matchningsaktier för verkställande ledningen. 2) Verkligt utfall.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska utvecklingen av kursen på Atlas Copcos A-aktie samt andra aktier på aktiemarknaden.
Vid fastställande av optionens förväntade löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen hos olika kategorier av optionsberättigade.
För optionerna i programmen 2008–2013 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under följande intjänandeperioder:
| Program | Intjänandeperiod | Lösenperiod | ||
|---|---|---|---|---|
| Personal optioner |
Från | Till | Från | Till |
| 2008 | Maj 2008 | Mars 2009 | Mars 2010 | Mars 2014 |
| 2009 | Juni 2009 | Mars 2013 | Mars 2011 | Mars 2015 |
| 2010 | Juni 2010 | April 2013 | Maj 2013 | April 2015 |
| 2011 | Juni 2011 | April 2014 | Maj 2014 | April 2016 |
| 2012 | Juni 2012 | April 2015 | Maj 2015 | April 2017 |
| 2013 | Juni 2013 | April 2016 | Maj 2016 | April 2018 |
För 2013 års program har en ny beräkning av verkligt värde gjorts och kommer att göras per varje balansdag fram till utfärdandet.
Tidsaxel 2013 års optionsplan
| Slutdatum för planen | Utfärdande av optioner |
Fastställande av lösenpris |
Verkställande ledningens egna investeringar |
Information om tilldelning |
Årsstämma |
|---|---|---|---|---|---|
| Optioner och matchningsaktier inlösningsbara | Intjänandeperiod | ||||
| 1 maj, 2016 30 april, 2018 |
mars 2014 | februari 2014 | november 2013 | juni 2013 | april 2013 |
För de syntetiska optionerna och optionerna som är klassificerade som kontantreglerade redovisas det verkliga värdet som en kostnad över samma intjänandeperiod, dock görs en ny beräkning av det verkliga värdet per varje balansdag och förändringar i verkligt värde efter intjänandeperioden fortsätter att redovisas som personalkostnad.
I enlighet med IFRS 2 uppgick kostnaden för 2013 för samtliga aktierelaterade incitamentsprogram till 56 (184) exklusive sociala avgifter, varav 39 (50) avser optioner som regleras med egetkapitalinstrument. Sociala
avgifter redovisas i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 7) och klassificeras som personalkostnader.
I balansräkningen uppgick avsättningar för syntetiska optioner och aktieoptioner som klassificeras som kontantreglerade per 31 december till 186 (223). Atlas Copco-aktier innehas av moderbolaget för att täcka åtaganden i samband med programmen 2008–2013. Se även not 21.
| Sammanfattning av aktierelaterade incitamentsprogram | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Program | Initialt antal anställda |
Initialt antal optioner |
Förfallo datum |
Lösenpris, SEK |
Aktieslag | Verkligt värde på tilldelnings datum |
Realvärde för intjänade synte tiska optioner |
| Personaloptioner | |||||||
| 2006 | 183 | 3 297 784 | 30 mar 12 | 107.83 | A | 32.78 | – |
| 2007 | 177 | 3 222 149 | 30 mar 13 | 101.94 | A | 132.50 | – |
| 2008 | 198 | 3 570 079 | 20 mar 14 | 68.93 | A | 22.32 | – |
| 2009 | 222 | 3 902 878 | 20 mar 15 | 104.86 | A | 28.59 | – |
| 2010 | 221 | 3 796 922 | 30 apr 15 | 166.99 | A | 28.32 | – |
| 2011 | 224 | 2 735 804 | 30 apr 16 | 184.00 | A | 22.47 | – |
| 2012 | 248 | 3 440 015 | 30 apr 17 | 200.00 | A | 28.30 | – |
| Matchningsaktier | |||||||
| 2010 | 21 | 38 334 | 30 apr 15 | 113.59 | A | 53.40 | – |
| 2011 | 20 | 39 495 | 30 apr 16 | 125.00 | A | 41.23 | – |
| 2012 | 28 | 42 289 | 30 apr 17 | 136.00 | A | 52.30 | – |
| Syntetiska optioner | |||||||
| 2006 | 36 | 559 608 | 30 mar 12 | 107.83 | A | – | 70.47 |
| 2007 | 38 | 589 966 | 30 mar 13 | 101.94 | A | – | 76.36 |
| 2008 | 41 | 635 348 | 20 mar 14 | 68.93 | A | – | 109.37 |
| 2009 | 47 | 741 240 | 20 mar 15 | 104.86 | A | – | 73.44 |
| 2010 | 49 | 756 351 | 30 apr 15 | 166.99 | A | – | 11.31 |
| 2011 | 48 | 530 524 | 30 apr 16 | 184.00 | A | – | – |
| 2012 | 56 | 704 004 | 30 apr 17 | 200.00 | A | – | – |
Antal optioner/syntetiska optioner 2013
| Program | Utestående vid årets början |
Tilldelade | Utnyttjade | Förfallna/ förverkade |
Utestående per 31 dec. |
– varav intjänade |
Återstående löptid, månader |
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Personaloptioner | ||||||||
| 2007 | 443 102 | – | 443 102 | – | – | – | – | 184 |
| 2008 1) | 1 355 874 | – | 667 703 | – | 668 171 | 668 171 | 3 | 182 |
| 2009 2) | 1 200 730 | – | 315 541 | 9 076 | 876 113 | 876 113 | 15 | 181 |
| 2010 3) | 3 524 615 | – | 324 195 | 45 381 | 3 155 039 | 3 155 039 | 16 | 184 |
| 2011 4) | 2 703 323 | – | – | 108 272 | 2 595 051 | – | 28 | – |
| 2012 5) | 3 440 015 | – | – | 72 162 | 3 367 853 | – | 40 | – |
| Matchningsaktier | ||||||||
| 2010 | 27 780 | – | 2 465 | – | 25 315 | 25 315 | 16 | 176 |
| 2011 | 39 495 | – | – | 2 973 | 36 522 | – | 28 | – |
| 2012 | 42 289 | – | – | – | 42 289 | – | 40 | – |
| Syntetiska optioner | ||||||||
| 2007 | 53 008 | – | 53 008 | – | – | – | – | 185 |
| 2008 | 171 402 | – | 97 014 | – | 74 388 | 74 388 | 3 | 184 |
| 2009 | 231 978 | – | 66 221 | 6 807 | 158 950 | 158 950 | 15 | 181 |
| 2010 | 756 351 | – | 146 271 | 30 254 | 579 826 | 579 826 | 16 | 183 |
| 2011 | 519 697 | – | – | 32 481 | 487 216 | – | 28 | – |
| 2012 | 704 004 | – | – | 12 027 | 691 977 | – | 40 | – |
Alla siffror har justerats för effekten av den aktiesplit som genomfördes 2007 och inlösen av aktier 2011 i enlighet med den metod som används av NASDAQ OMX Stockholm för att justera börsnoterade optioner.
1) Varav 374 399 har redovisats som kontantreglerade.
5) Varav 1 177 649 har redovisats som kontantreglerade.
2) Varav 352 049 har redovisats som kontantreglerade. 3) Varav 1 235 303 har redovisats som kontantreglerade.
4) Varav 981 821 har redovisats som kontantreglerade.
| Antal optioner/syntetiska optioner 2012 | Genomsnittlig | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Program | Utestående vid årets början |
Tilldelade | Utnyttjade | Förfallna/ förverkade |
Utestående per 31 dec. |
– varav intjänade |
Återstående löptid, månader |
aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK |
| Personaloptioner | ||||||||
| 2006 | 893 092 | – | 771 949 | 121 143 | – | – | – | 168 |
| 2007 | 1 813 790 | – | 1 370 688 | – | 443 102 | 443 102 | 3 | 167 |
| 2008 | 2 635 218 | – | 1 279 344 | – | 1 355 874 | 1 355 874 | 15 | 165 |
| 2009 | 1 573 712 | – | 359 368 | 13 614 | 1 200 730 | 658 419 | 27 | 166 |
| 2010 | 3 615 378 | – | – | 90 763 | 3 524 615 | – | 28 | – |
| 2011 | 2 735 804 | – | – | 32 481 | 2 703 323 | – | 40 | – |
| 2012 | – | 3 440 015 | – | – | 3 440 015 | – | 52 | – |
| Matchningsaktier | ||||||||
| 2010 | 31 344 | – | – | 3 564 | 27 780 | – | 28 | – |
| 2011 | 39 495 | – | – | – | 39 495 | – | 40 | – |
| 2012 | – | 42 289 | – | – | 42 289 | – | 52 | – |
| Syntetiska optioner | ||||||||
| 2006 | 82 746 | – | 82 746 | – | – | – | – | 169 |
| 2007 | 211 146 | – | 158 138 | – | 53 008 | 53 008 | 3 | 168 |
| 2008 | 395 834 | – | 224 432 | – | 171 402 | 171 402 | 15 | 167 |
| 2009 | 292 703 | – | 60 725 | – | 231 978 | 125 333 | 27 | 167 |
| 2010 | 756 351 | – | – | – | 756 351 | – | 28 | – |
| 2011 | 530 524 | – | – | 10 827 | 519 697 | – | 40 | – |
| 2012 | – | 704 004 | – | – | 704 004 | – | 52 | – |
Alla siffror har justerats för effekten av den aktiesplit som genomfördes 2007 och inlösen av aktier 2011 i enlighet med den metod som används av NASDAQ OMX Stockholm för att justera börsnoterade optioner.
25. Övriga skulder
Verkligt värde för övriga skulder motsvarar det redovisade värdet.
| Övriga kortfristiga skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 34 | 40 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 209 | 741 |
| Övriga finansiella skulder | ||
| – övriga skulder | 2 245 | 2 320 |
| – upplupna kostnader | 5 159 | 4 908 |
| Förskott från kunder | 1 798 | 2 289 |
| Förutbetalda intäkter | 47 | 63 |
| Förutbetalda intäkter avseende entreprenadavtal | 313 | 140 |
| Förutbetalda intäkter avseende servicekontrakt | 857 | 569 |
| Vid årets slut | 10 662 | 11 070 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld, upplupna räntor och upplupna rörelsekostnader.
Se även not 28 för information om Gruppens derivat.
26. Avsättningar
| 2013 | Produkt garantier |
Omstrukturering | Övrigt Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 925 | 150 | 901 | 1 976 |
| Under året | ||||
| – gjorda avsättningar | 830 | 85 | 320 | 1 235 |
| – utnyttjade avsättningar | –697 | –100 | –334 | –1 131 |
| – återförda avsättningar | –187 | –24 | –95 | –306 |
| Rörelseförvärv | 1 | – | – | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –4 | –3 | –21 | –28 |
| Vid årets slut | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
| Långfristiga | 123 | 32 | 527 | 682 |
| Kortfristiga | 745 | 76 | 244 | 1 065 |
| Summa | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
| Produkt | Övrigt Summa | ||
|---|---|---|---|
| 1 923 | |||
| 988 | 117 | 321 | 1 426 |
| –839 | –89 | –183 | –1 111 |
| –134 | –31 | –37 | –202 |
| 12 | – | 5 | 17 |
| –40 | –3 | –34 | –77 |
| 925 | 150 | 901 | 1 976 |
| 785 | |||
| 818 | 115 | 258 | 1 191 |
| 925 | 150 | 901 | 1 976 |
| garantier 938 107 |
Omstrukturering 156 35 |
829 643 |
| 2013, Förfall |
Produkt garantier |
Omstrukturering | Övrigt Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Inom ett år | 745 | 76 | 244 | 1 065 |
| Mellan ett och fem år | 121 | 13 | 452 | 586 |
| Senare än fem år | 2 | 19 | 75 | 96 |
| Summa | 868 | 108 | 771 | 1 747 |
Övriga avsättningar består huvudsakligen av belopp som rör aktierelaterade ersättningar inklusive sociala avgifter, övriga långfristiga ersättningar till anställda (se not 24) samt förpliktelser för återställande av miljö.
27. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut och andra förpliktelser |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Lager och materiella anläggningstillgångar | 22 | 32 |
| Kapitalförsäkringar | 78 | 55 |
| Övriga fordringar | 121 | 38 |
| Summa | 221 | 125 |
| Eventualförpliktelser | 2013 | 2012 |
| Diskonterade växlar | 15 | 7 |
| Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser |
188 | 155 |
| Summa | 203 | 162 |
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser avser främst pensionsåtaganden och åtaganden avseende krav från kunder samt diverse rättsliga frågor.
28. Finansiell exponering och principer för riskhantering
Kapitalförvaltning
Atlas Copco definierar kapital som räntebärande skulder och eget kapital, vilket vid årets slut uppgick till 65 386 (55 237). Gruppens policy är att ha en adekvat kapitalstruktur för att behålla investerarnas, fordringsägarnas och marknadens förtroende och som ett stöd för verksamhetens framtida utveckling. Styrelsens uppfattning är att utdelningen över en konjunkturcykel bör motsvara cirka 50% av resultat per aktie. På senare år har styrelsen också föreslagit, och årsstämman godkänt, utdelning av "överskottskapital" till aktieägarna genom inlösen och återköp av aktier.
Gruppen omfattas inte av några externa kapitalkrav.
Finansiella risker
Gruppen exponeras för olika finansiella risker i verksamheten. Dessa finansiella risker innefattar:
• Finansierings- och likviditetsrisk
- • Ränterisk
- • Valutarisk
- • Kreditrisk
- Övriga marknads- och prisrisker
Gruppens kommitté för hantering av finansiella risker (FRMC) fastställer övergripande riktlinjer och system för att säkerställa övervakning och hantering av Gruppens finansiella risker. Medlemmarna i FRMC är koncernchefen, finans- och ekonomidirektören, koncernens treasurer och chefen för Treasury Control. FRMC sammanträder en gång per kvartal, eller oftare vid behov.
Group Treasury har det operativa ansvaret för finansiell riskhantering i Gruppen. Group Treasury hanterar och styr finansiell riskexponering, säkerställer att rätt finansiering finns på plats genom lån och garanterade kreditfaciliteter samt hanterar Gruppens likviditet.
Finansierings- och likviditetsrisk
Finansieringsrisk är risken att Gruppen vid en given tidpunkt inte har tillgång till adekvat finansiering till godtagbara villkor. Likviditetsrisken är risken att Gruppen inte har tillgång till sina medel när dessa behövs, på grund av bristande likviditet på marknaden.
Gruppens policy för finansieringsrisk
- • Gruppen bör som lägst ha MSEK 6 000 i garanterade kreditfaciliteter för att kunna uppnå operativa och strategiska mål samt möta kreditbedömningskriterier. Faktiskt belopp vid årsskiftet var 12 902 (6 390).
- • Genomsnittlig återstående löptid (tid till förfall) för externa lån bör vara minst 3 år. Faktisk löptid vid årsskiftet var 4.4 år (4.3).
- • Högst MSEK 5 000 av Atlas Copco AB:s och Atlas Copco Airpower N.V:s externa lån får ha en löptid som är kortare än 12 månader. Under 2014 förfaller MSEK 4 987 (0).
- • Tillräcklig finansiering på dotterföretagsnivå ska alltid finnas på plats.
Status vid årets slut
Per 31 december förekom inga avvikelser från Gruppens policy för finansieringsrisk. Likvida medel uppgick till 17 633 (12 416). Gruppens likviditet är god med tanke på förfallostrukturen för externa lån, storleken på kassa och kortfristiga placeringar vid årets slut samt tillgängliga kredit-
faciliteter från banker. Se not 22 för information om utnyttjade lån, löptider och tillgängliga kreditfaciliteter.
I nedanstående tabell visas förfallostrukturen för Gruppens finansiella tillgångar och skulder. Siffrorna visar avtalsenliga odiskonterade kassaflöden baserade på avtalad tidpunkt då Gruppen är skyldig att betala eller har rätt att erhålla betalning och innefattar både ränta och nominella belopp.
| Finansiella instrument | Upp till 1 år | 1–5 år |
Över 5 år |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Finansiella tillgångar | 21 | 2 218 | 30 |
| Övriga fordringar | – | 23 | – |
| Derivat | 63 | 158 | – |
| Långfristiga finansiella tillgångar | 84 | 2 399 | 30 |
| Kundfordringar | 16 619 | – | – |
| Finansiella tillgångar | 1 832 | – | – |
| Övriga fordringar | 1 734 | – | – |
| Derivat | 250 | – | – |
| Övriga upplupna intäkter | 1 803 | – | – |
| Likvida medel | 17 633 | – | – |
| Kortfristiga finansiella tillgångar | 39 871 | – | – |
| Finansiella tillgångar | 39 955 | 2 399 | 30 |
| Skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 833 | 9 681 | 13 013 |
| Övriga finansiella skulder | – | 68 | – |
| Derivat | 28 | 118 | 28 |
| Övriga skulder | – | 214 | – |
| Långfristiga finansiella skulder | 861 | 10 081 | 13 041 |
| Skulder till kreditinstitut | 555 | – | – |
| Kortfristig del av räntebärande | |||
| skulder | 4 999 | – | – |
| Derivat | 243 | – | – |
| Övriga upplupna kostnader | 5 159 | – | – |
| Leverantörsskulder | 6 418 | – | – |
| Övriga skulder | 2 245 | – | – |
| Kortfristiga finansiella skulder | 19 619 | – | – |
| Finansiella skulder | 20 480 | 10 081 | 13 041 |
Derivat som är identifierade som tillgångar som används för säkringsredovisning uppgår till 329 (277) och derivat som är identifierade som skulder som används för säkringsredovisning uppgår till 224 (808). Övriga derivat klassificeras som att de innehas för handel.
Ränterisk
Ränterisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i räntenivån.
Gruppens ränteriskpolicy
Enligt Gruppens ränteriskpolicy ska den genomsnittliga durationen (det vill säga den period för vilken räntesatserna är fasta) vara minst 6 månader (6) och högst 48 månader (48).
Status vid årets slut
I syfte att hantera ränterisken använder Gruppen ränteswappar för att konvertera ränta på lån. Gruppen har ingått ränteswappar för att konvertera fast ränta till rörlig. Dessa swappar är identifierade som instrument för säkringar av verkligt värde, med ett nominellt belopp om MUSD 200 (oförändrat jämfört med föregående år). Gruppen använder även ränteswappar för att konvertera rörliga räntor till fasta på lånet om MEUR 275 (mer information om lån finns i not 22). Dessa swappar är identifierade som instrument för kassaflödessäkringar.
Inklusive effekten av derivaten uppgick effektiv ränta och ränteduration avseende Gruppens skulder till 2.5% (2.8) respektive 44 månader (41) vid årets slut 2013. Exklusive derivat uppgick Gruppens effektiva ränta till 3.5% (3.7) och genomsnittlig ränteduration uppgick till 36 månader (33).
| Utestående | 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| derivatinstrument hänförliga till ränterisk |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
|
| Ränteswappar, säkringar av verkligt värde |
|||||
| Tillgångar | MSEK 186 | MUSD 200 | MSEK 257 MUSD 200 | ||
| Skulder | – | – | – | – | |
| Ränteswappar, säkringar av kassaflöden |
|||||
| Tillgångar | – | – | – | – | |
| Skulder | MSEK 15 | MEUR 275 |
MSEK 68 MEUR | 275 |
Nedanstående tabeller visar den uppskattade effekten i MSEK av en parallellförskjutning uppåt eller nedåt med 1 procentenhet (100 räntepunkter) av alla räntor på externa lån och på de ränteswappar som säkrar lånen.
Den första tabellen visar den uppskattade effekten på resultat före skatt. Den andra tabellen visar verkligt värde effekten för externa lån och ränteswappar. Vissa lån är rapporterade till upplupet anskaffningsvärde och påverkas således inte av förändringar i räntenivån. För huvuddelen av ränteswapparna tillämpas säkringsredovisning och verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat, vilket innebär att effekten på resultatet är låg.
| Räntekänslighet, resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Effekt på resultat | Effekt på resultat | |
| Marknadsränta +1% | –48 | –51 |
| Marknadsränta –1% | 48 | 51 |
| Räntekänslighet för verkligt värde |
2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|---|
| Effekt på resultat |
Effekt på övrigt total resultat |
Effekt på resultat |
Effekt på övrigt total resultat |
|
| Marknadsränta +1% | 4 | 127 | 4 | 146 |
| Marknadsränta –1% | –4 | –135 | –4 | –158 |
Valutarisk
Gruppen bedriver verksamhet på olika geografiska marknader och genomför transaktioner noterade i utländska valutor, vilket innebär att exponering för valutakursrörelser uppkommer. Detta påverkar både transaktionsexponering (kassaflöde) och omräkningsexponering (balansräkning). De två olika exponeringarna förklaras separat nedan.
Transaktionsexponering
Gruppens valutariskpolicy
Risken för transaktionsexponering är risken att lönsamheten påverkas negativt av ändrade valutakurser, vilka påverkar kassaflöden i utländska valutor i verksamheten. Eftersom Gruppen bedriver verksamhet på olika marknader sker in- och utflöden i olika valutor. Som en naturlig del av affärsverksamheten uppstår ett nettoöverskott eller nettounderskott för en viss valuta. Nettopositionens värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår en transaktionsexponering. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av transaktionsexponering:
- • Exponeringar bör minskas genom att matcha in- och utflöden i samma valutor.
- • Ledningen för respektive affärsområde och division ansvarar för att upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser.
- • Baserat på antagandet att säkring inte har någon betydande positiv eller negativ inverkan på Gruppens resultat på lång sikt rekommenderar inte policyn att transaktionsexponering säkras på löpande basis. Affärsområdena och divisionerna bör därför normalt inte säkra valutarisker. Säkring kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med avtalet.
- • FRMC kan från gång till annan besluta om att delar av transaktionsexponeringen bör säkras. Transaktionerna ska uppfylla villkoren för säkringsredovisning enligt IFRS och säkring över 18 månader är inte tillåten.
Status vid årets slut
Gruppen har fortsatt att hantera transaktionsexponering i huvudsak genom att matcha in- och utflöden i samma valutor. Derivatinstrument har bara använts i begränsad omfattning för att säkra rörelsebetingade flöden och har främst använts för att säkra transaktioner i AUD. Nominellt utestående belopp i AUD är 48 (176). Verkligt värde för utestående valutaterminskontrakt var 42 (18) per 31 december.
Vidare har Gruppen, i begränsad omfattning, använt derivatinstrument för att säkra viss transaktionsexponering i andra valutor än AUD. Gruppen har köpt valutor uppgående till ett nominellt belopp om 445 (389) och sålt valutor uppgående till ett nominellt belopp om 436 (399). Dessa nominella belopp har räknats om till SEK från den ursprungliga valutan genom användning av balansdagskursen. I tabellen nedan visas verkligt värde för alla utestående derivatinstrument avseende transaktionsexponering.
| Utestående derivatinstrument hänförliga till transaktionsexponering |
2013 Verkligt värde |
2012 Verkligt värde |
|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||
| Tillgångar | 56 | 32 |
| Skulder | 5 | 4 |
Valutorna med de största över- och underskotten framgår av figur 1. Beloppen som redovisas i figur 1 motsvarar uppskattningen av de nettobelopp Gruppen måste räkna om till olika valutor. Uppskattningarna bygger på Gruppens koncerninterna betalningar och på betalningsflöden från kunder och till leverantörer i de mest betydande valutorna. Den rörelsebetingade transaktionsexponeringen i MSEK uppgår till 11 162 (14 054) och har beräknats som rörelsebetingade exponerade kassaflöden netto.
AUD BRL CAD CNY EUR GBP HKD INR NOK PLN RUB SEK USD ZAR Övriga AUD BRL CAD CNY EUR GBP HKD INR NOK PLN RUB SEK USD ZAR Övriga Nedanstående tabell visar effekten av en procentenhets försvagning eller förstärkning av SEK mot alla andra valutor på transaktionsexponeringen.
| Känslighet för transaktionsexponering | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Valutakurs +1% | –93 | –133 |
| Valutakurs –1% | 93 | 133 |
Graf 2 visar hur Gruppens resultat före skatt påverkas av effekterna av ensidiga rörelser i USD och EUR om inga valutaflöden hade säkrats samt före påverkan av motverkande prisjusteringar och andra liknande åtgärder. Figuren visar t.ex. att Gruppens resultat före skatt avseende uppskattat nettoflöde i USD skulle minska med cirka 360 (420) om USD försvagades med 5%.
Omräkningsexponering
Gruppens valutariskpolicy
0 50 100 150 200 250 300 350 Risken för omräkningsexponering är risken att värdet på Gruppens nettoinvesteringar i utländska valutor påverkas negativt av ändringar i valutakurser. Gruppens världsomspännande verksamhet ger upphov till en valutaeffekt eftersom finansiella rapporter för företag med andra funktionella valutor än SEK räknas om till SEK vid upprättandet av koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder noterade i en viss valuta. Effekten av valutakursfluktuationer på dessa nettopositioner utgör själva omräkningseffekten.
–150 Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av omräkningsexponering:
- –250 • Omräkningsexponering bör minskas genom att matcha tillgångar och skulder i samma valutor.
- –350 –5 –4 –3 –2 –1 0 1 2 3 4 5 • FRMC kan besluta att säkra del av eller hela den återstående omräkningsexponeringen. Eventuell säkring av omräkningsexponeringen ska uppfylla villkoren för säkringsredovisning enligt IFRS.
Status vid årets slut
Gruppen använder lån och derivat för att minska omräkningsexponeringen för nettoinvesteringar i USD och EUR i koncernredovisningen och för att minska den valutarisk som är hänförlig till innehav i dotterföretag. Dessa instrument är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen.
Gruppen har en valutaswap för att konvertera ett underliggande lån på MUSD 800 till en skuld i EUR. Inklusive lånet på MUSD 800 som konverteras till EUR, uppgår de externa lånen som används för säkring av nettotillgångar noterade i EUR till MEUR 2 010 (2 080). Vid årets slut uppgick förändringen i verkligt värde för säkringsinstrumenten noterade i EUR till 45 (–98), varav valutaeffekten uppgick till 469 (554). Atlas Copco använder också lån uppgående till MUSD 58 (58) för att säkra motsvarande nettotillgångar i USD. Verkligt värde för säkringsinstrument som är noterade i USD uppgick till −27 (−72) vid årets slut 2013.
| Utestående | 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| derivatinstrument hänförliga till omräkningsexponering |
Verkligt Nominellt värde belopp |
Verkligt värde |
Nominellt belopp |
||
| Valutaswap | |||||
| Tillgångar | MSEK 1 MUSD 800 | – | |||
| Skulder | MSEK 389 MUSD 800 |
Gruppens låneportfölj exponeras också för rörelser i valutakurser. Effekten på resultatet skulle dock vara mycket begränsad eftersom i princip alla Gruppens lån identifieras som säkringar av nettoinvesteringar och effekten redovisas i övrigt totalresultat (se även not 1, Redovisningsprinciper, Finansiella tillgångar och skulder).
Figur 3 visar Gruppens känslighet för valutaomräkningseffekter när utländska dotterföretags resultat räknas om. Figuren visar t.ex. att omräkningseffekten på Gruppens resultat före skatt skulle uppgå till –135 (–135) om SEK skulle stärkas med 1%. En försvagning av SEK med 1% skulle påverka Gruppens resultat före skatt med 135 (135).
Kreditrisk
Kreditrisk kan delas upp i rörelsebetingad och finansiell kreditrisk. Dessa risker beskrivs mer utförligt i följande avsnitt. I tabellen nedan visas total exponering avseende finansiella tillgångar per 31 december.
| Kreditrisk Change in profit, MSEK |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar | ||
| – kundfordringar | 16 642 | 15 998 |
| – finansiella leasingfordringar | 800 | 932 |
| – övriga finansiella fordringar | 2 196 | 1 801 |
| – övriga fordringar | 1 734 | 1 870 |
| – upplupna intäkter | 1 803 | 1 336 |
| – likvida medel | 17 633 | 12 416 |
| Investeringar som hålls till förfall | 326 | 200 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 2 | 2 |
| Derivat | 439 | 458 |
| 41 575 | 35 013 |
Rörelsebetingad kreditrisk
Gruppens kreditriskpolicy
Rörelsebetingad kreditrisk är risken att kunderna inte uppfyller sina betalningsförpliktelser. Gruppens rörelsebetingade kreditriskpolicy är att affärsområden, divisioner och enskilda affärsenheter ansvarar för de affärsrisker som genereras i deras respektive verksamheter. Den rörelsebetingade kreditrisken mäts som totalsumman netto av fordringar på en kund.
Status vid årets slut
Eftersom Gruppens försäljning är fördelad på tusentals kunder och ingen enskild kund står för en betydande andel av Gruppens affärsrisk sker bevakningen av affärskreditrisker främst på affärsområdes-, divisionseller affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet måste ha en godkänd affärsriskpolicy.
Gruppen har en intern kundfinansieringsverksamhet (Atlas Copco Customer Finance) som ett stöd vid försäljning av utrustning. Per 31 december uppgick kreditportföljen för kundfinansieringsverksamheten till cirka 2 707 (2 672), bestående av 100 (83) som redovisas som kundfordringar, 822 (917) som redovisas som finansiella leasingfordringar och 1 785 (1 672) som redovisas som övriga finansiella fordringar. Atlas Copco Customer Finance har även icke uppsägningsbara operationella leasingavtal som uppgår till 641 (550). Det finns ingen betydande koncentration av kreditrisk i denna verksamhet. Ingen kund står för mer än 5% av summa utestående fordringar. Se även not 23.
Atlas Copco Customer Finance har som säkerhet för sin kreditportfölj huvudsakligen återtaganderätter i maskinerna. Affärsenheterna kan även till viss del överföra försäkring av affärsrisk till externa företag (vanligen till ett exportkreditföretag).
Avsättningar för kreditrisker
Affärsenheterna fastställer avsättningar som motsvarar deras uppskattning av uppkomna värdeminskningar avseende kundfordringar och andra fordringar. De huvudsakliga delarna i denna avsättning är särskilda avsättningar för värdeminskningar som avser individuellt betydande exponeringar samt en komponent för kollektiv nedskrivning som fastställts för grupper med likartade tillgångar avseende värdeminskningar som ännu inte har identifierats. Avsättning för kollektiv nedskrivning fastställs utifrån historik om inställda betalningar för liknande finansiella tillgångar. Vid årets slut 2013 uppgick avsättningarna för osäkra fordringar till 4.4% (4.6) av bruttot av totala kundfordringar. I följande tabeller redovisas bruttovärdet för kundfordringar uppdelade efter ålder tillsammans med hänförliga avsättningar för kreditrisker.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Brutto Nedskrivningar | Brutto Nedskrivningar | ||
| Ännu ej förfallna | 11 138 | 5 | 11 057 | 15 |
| Förfallna men inte nedskrivna |
||||
| 222 3 444 555 33 0–30 dagar |
2 916 | – | 2 617 | – |
| 31–60 dagar | 908 | – | 831 | – |
| 61–90 dagar | 544 | – | 432 | – |
| Över 90 dagar | 1 410 | – | 1 288 | – |
| Förfallna och individuellt nedskrivna |
||||
| 0–30 dagar | 140 | 2 | 120 | 2 |
| 31–60 dagar | 43 | 3 | 37 | 3 |
| 61–90 dagar | 21 | 5 | 22 | 3 |
| Över 90 dagar | 281 | 215 | 361 | 267 |
| Kollektiv nedskrivning | – | 529 | – | 477 |
| Change in exchange rate SEK, % | 17 401 | 759 | 16 765 | 767 |
1 2 3 4 Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för kundfordringar uppgick till 617 (692). Cirka 59% av säkerheterna består av återtaganderätter och 41% av exportkreditförsäkring. Baserat på historik för förlustnivån på fordringar och den varierade kundbasen bedöms kreditrisken vara begränsad.
–5 –4 –3 –2 –1 0 Bruttobeloppet för Gruppens finansiella leasingfordringar uppgick till 822 (944), varav 22 (12) har skrivits ned. Bruttobeloppet för övriga finansiella fordringar uppgick till 2 247 (1 849), varav 51 (48) har skrivits ned. Det finns inga betydande förfallna belopp som inte har skrivits ned. Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar uppgick till 575 (485) respektive 1 620 (1 091) och består huvudsakligen av återtaganderätter.
Finansiell kreditrisk
Change in profit, MSEK Gruppens kreditriskpolicy
Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken för att Gruppen ådrar sig förluster avseende Gruppens investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparten inte betalar. Den finansiella kreditrisken mäts på olika sätt beroende på vad det är för transaktionstyp.
Investeringstransaktioner
Det ska finnas effektiva system för likviditetsstyrning som syftar till att minimera överskottslikviditet i verksamheter där kapitalet inte kan investeras eller användas för att minska Gruppens räntebärande skulder.
Likvida medel får endast placeras om minst ett kreditbetyg (enligt kreditbedömningar från Standard & Poor's eller Moody's) för motparten eller för underliggande instrument är minst A-/A3 när det gäller finansiella motparter, fonder eller statsobligationer och BBB-/Baa3 när det gäller ickefinansiella motparter. Investeringar i strukturerade finansiella derivat är inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg, såvida de inte godkänts av FRMC. Andra kriterier som beaktas vid investeringar innefattar att begränsa exponeringen ifråga för en enskild motpart samt placeringens löptid och likviditet. En lista på godkända motparter med en högsta gräns för exponering för respektive motpart upprätthålls och övervakas.
Derivattransaktioner
Som en del av Gruppens hantering av finansiella risker använder Gruppen derivattransaktioner med finansiella motparter. Sådana transaktioner kan endast ske med godkända motparter för vilka det finns fastställda kreditlimiter och med vilka ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal och CSA-avtal (Credit Support Annex) gäller. Derivatkontrakt kan endast ingås av Group Treasury eller i sällsynta fall av annan enhet, dock endast efter godkännande av Group Treasurer. Atlas Copco använder derivat främst som säkringsinstrument och enligt policyn får endast standardiserade derivat (till skillnad från strukturerade derivat) användas.
Status vid årets slut
Vid årets slut 2013 uppgick den beräknade kreditrisken på derivat, med beaktande av aktuellt marknadsvärde och säkerheter till 254 (400). Tabellen nedan visar Gruppens samlade derivatinnehav:
| Utestående derivatinstrument hänförliga till finansiell exponering |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Valutaswappar | ||
| Tillgångar | 1 | – |
| Skulder | – | 389 |
| Ränteswappar | ||
| Tillgångar | 187 | 258 |
| Skulder | 25 | 84 |
| Valutaterminskontrakt | ||
| Tillgångar | 195 | 168 |
| Skulder | 237 | 387 |
| Utestående derivatinstrument hänförliga till rörelsebetingad exponering |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Tillgångar | 56 | 32 |
| Skulder | 5 | 4 |
Inga finansiella tillgångar eller skulder nettoredovisas i balansräkningen. Derivat omfattas av kvittningsavtal och verkligt värde på derivat som inte nettoredovisas i balansräkningen uppgår till 439 för tillgångar och 267 för skulder. I tabellen nedan visas de derivat som omfattas av kvittningsavtal.
| Utestående nettoposition för derivat | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Netto redovisas i balans räkningen |
Netto i balans räkningen |
Kvittnings avtal |
Likvida säker heter |
Netto position |
|||
| Tillgångar | ||||||||
| Derivat | 439 | – | 439 | –182 | –3 | 254 | ||
| Skulder | ||||||||
| Derivat | 267 | – | 267 | –182 | –80 | 5 |
Övriga marknads- och prisrisker
Råvaruprisrisk är risken att kostnaden för direkta och indirekta material ska stiga på grund av en prisökning på underliggande råvaror på de globala marknaderna. Gruppen är direkt och indirekt exponerad för fluktuationer i råvarupriser. Kostnadsökningar på råvaror och komponenter sammanfaller ofta med hög efterfrågan från slutkunder och uppvägs av ökad försäljning till kunder inom gruvnäringen samt högre marknadspriser. Gruppen säkrar därför inte råvaruprisrisker.
Verkligt värde på finansiella instrument
I Atlas Copcos balansräkning redovisas finansiella instrument till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Enligt IFRS 13, Värdering till verkligt värde, fastställs verkligt värde enligt en hierarki för verkligt värde, som består av tre nivåer. Dessa nivåer ska återspegla i vilken omfattning verkligt värde bygger på observerbara marknadsdata eller egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av varje nivå i hierarkin för verkligt värde och också de värderingsmetoder som används för varje finansiellt instrument.
Nivå 1
Nivå 1 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser med lätthet och regelbundet finns tillgängliga på en börs, hos en mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Nivå 2
Nivå 2 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på modeller som använder andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser). Exempel på observerbara data är data som kan fungera som en grund för uppskattning av priser, till exempel marknadsräntor och avkastningskurvor.
Nivå 3
Nivå 3 består av finansiella instrument för vilka verkligt värde baseras på en värderingsmodell, varigenom betydande indata inte bygger på observerbara marknadsdata.
| Finansiella tillgångar och skulder uppdelade i hierarkin för verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | |||||
| värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | ||
| Finansiella tillgångar | 658 | 368 | 290 | – | |
| Övriga fordringar | 1 469 | – | 1 469 | – | |
| Derivat | 188 | – | 188 | – | |
| Långfristiga finansiella | |||||
| tillgångar | 2 315 | 368 | 1 947 | – | |
| Kundfordringar | 16 619 | – | 16 619 | – | |
| Finansiella tillgångar | 1 697 | – | 1 696 | – | |
| Övriga fordringar | 2 137 | – | 2 137 | – | |
| Derivat | 250 | – | 250 | – | |
| Övriga upplupna intäkter | 1 803 | 18 | 1 785 | – | |
| Likvida medel | 17 633 | – | 17 633 | – | |
| Kortfristiga finansiella | |||||
| tillgångar | 40 139 | 18 | 40 120 | – | |
| Finansiella tillgångar | 42 454 | 386 | 42 067 | – | |
| Räntebärande skulder | 21 303 | 16 661 | 4 642 | – | |
| Övriga finansiella skulder | 68 | – | 68 | – | |
| Derivat | 24 | – | 24 | – | |
| Övriga skulder | 214 | – | 214 | – | |
| Långfristiga finansiella skulder |
21 609 | 16 661 | 4 948 | – | |
| Räntebärande skulder | 5 647 | 3 132 | 2 515 | – | |
| Derivat | 243 | – | 243 | – | |
| Övriga upplupna kostnader | 5 159 | 326 | 4 833 | – | |
| Leverantörsskulder | 6 417 | – | 6 417 | – | |
| Övriga skulder | 2 245 | – | 2 245 | – | |
| Kortfristiga finansiella | |||||
| skulder | 19 711 | 3 458 | 16 253 | – | |
| Finansiella skulder | 41 320 | 20 119 | 21 201 | – |
Värderingsmetoder
Derivat Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Räntebärande skulder
Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Finansiella leasingavtal och övriga finansiella fordringar Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor för liknande avtal och nuvärde av framtida kassaflöden.
Gruppens finansiella instrument uppdelade i kategorier
Det redovisade värdet för Gruppens finansiella instrument motsvarar verkligt värde i alla kategorier förutom för räntebärande skulder. Se även not 22.
| Valutakurser som använts i de finansiella rapporterna | Balansdagens kurs | Genomsnittlig kurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Värde | Valutakod | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Australien | 1 | AUD | 5.77 | 6.78 | 6.29 | 6.99 |
| EU | 1 | EUR | 8.96 | 8.61 | 8.67 | 8.71 |
| Hongkong | 100 | HKD | 84.11 | 84.25 | 84.01 | 86.84 |
| Kanada | 1 | CAD | 6.08 | 6.56 | 6.32 | 6.74 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 10.74 | 10.51 | 10.23 | 10.70 |
| USA | 1 | USD | 6.51 | 6.53 | 6.52 | 6.74 |
Relationer
Gruppen har närståenderelationer med bolagets största aktieägare, dess intresseföretag samt med dess styrelseledamöter och koncernledning. Bolagets största aktieägare, Investor AB, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco.
De dotterföretag som är direktägda av moderbolaget redovisas i not A21 i de finansiella rapporterna för moderbolaget. Holdingbolag och operativa dotterföretag redovisas i not A22. Information om intresseföretag finns i not 15. Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 60–63.
Transaktioner och utestående balanser
Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor AB under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor AB.
Investor AB har bestämmande eller betydande inflytande i andra företag med vilka Atlas Copco kan göra affärer i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.
Transaktioner med intresseföretag
Gruppen sålde olika produkter och köpte varor genom vissa intresseföretag till villkor som i allt väsentligt liknade dem som gäller för icke närstående parter.
I följande tabell sammanfattas Gruppens transaktioner med dess intresseföretag:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 79 | 74 |
| Inköp av varor | 135 | 30 |
| Inköp av tjänster | 31 | 30 |
Vid årets slut:
| Kundfordringar | – | 2 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 14 | 7 |
| Övriga räntebärande skulder | 16 | 8 |
| Garantiförbindelser | 10 | 10 |
Ersättning till nyckelpersoner i ledande ställning
Ersättning till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 5.
29. Närstående 30. Händelser efter balansdagen
Atlas Copco förvärvar Edwards och utökar sin verksamhet till vakuumlösningar
Den 9 januari 2014 slutfördes förvärvet av Edwards, en ledande global leverantör av vakuumlösningar och reningssystem och USD 9.25 per aktie betalades till Edwards aktieägare.
Baserat på Edwards preliminära oreviderade resultaträkning för 2013 uppgick intäkterna till cirka MGBP 680 (MSEK 6 950) och justerad EBITDA till cirka MGBP 160 (MSEK 1 640).
Om den preliminära resultaträkningen bekräftas, är kraven enligt avtalet från den 19 augusti 2013 för en maximal tilläggsköpeskilling till Edwards aktieägare på USD 1.25 per aktie uppfyllda. Betalning kommer att ske omedelbart efter en sådan bekräftelse som väntas under det första kvartalet 2014.
I så fall skulle den totala köpeskillingen på USD 10.50 per aktie motsvara ett bolagsvärde på MSEK 9 900 (MUSD 1 500), varav en nettoskuld om cirka MSEK 2 100 (MUSD 300) vid tidpunkten för stängning. En preliminär fördelning av köpeskillingen framgår av tabellen nedan.
| Total köpeskilling | 7 800 |
|---|---|
| Goodwill | 5 000 |
| Identifierbara tillgångar, netto | 2 800 |
| Övriga skulder och avsättningar | –3 200 |
| Räntebärande skulder | –3 000 |
| Likvida medel | 900 |
| Övriga tillgångar | 2 700 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 300 |
| Immateriella tillgångar | 4 100 |
| Preliminära värden, MSEK |
Edwards kommer att konsolideras från och med januari 2014 och ingå i Atlas Copcos nya Vacuum Solutions-division inom affärsområdet Kompressorteknik.
Atlas Copco uppskattar, baserat på ovanstående preliminära värden, att avskrivningen av immateriella tillgångar kommer att bli cirka MSEK 250 under 2014.
Finansiella rapporter, moderbolaget
Resultaträkning
| 1 januari−31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2013 | 2012 |
| Administrationskostnader | A2 | –379 | –453 |
| Övriga rörelseintäkter | A3 | 337 | 218 |
| Övriga rörelsekostnader | A3 | 0 | –1 |
| Rörelseresultat | –42 | –236 | |
| Finansiella intäkter | A4 | 11 068 | 1 375 |
| Finansiella kostnader | A4 | –1 966 | –1 907 |
| Resultat efter finansiella poster | 9 060 | –768 | |
| Bokslutsdispositioner | A5 | 5 070 | 4 728 |
| Resultat före skatt | 14 130 | 3 960 | |
| Inkomstskatt | A6 | –855 | –936 |
| Årets resultat | 13 275 | 3 024 |
Rapport över totalresultatet
| 1 januari−31 december Belopp i MSEK |
Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 13 275 | 3 024 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkning av nettoinvestering | –822 | 872 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt |
–822 | 872 | |
| Årets totalresultat | 12 453 | 3 896 |
Balansräkning
| Per 31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK TILLGÅNGAR |
Not | 2013 | 2012 |
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | A7 | 15 | 20 |
| Materiella tillgångar | A8 | 30 | 38 |
| Finansiella tillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | A10, A21 | 93 004 | 92 903 |
| Övriga finansiella tillgångar | A11 | 721 | 398 |
| Summa anläggningstillgångar | 93 770 | 93 359 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Skattefordringar | 95 | – | |
| Övriga fordringar | A12 | 6 729 | 7 803 |
| Likvida medel | A13 | 13 302 | 7 579 |
| Summa omsättningstillgångar | 20 126 | 15 382 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 113 896 | 108 741 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 786 | 786 | |
| Reservfond | 4 999 | 4 999 | |
| Summa bundet eget kapital | 5 785 | 5 785 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 1 866 | 2 688 | |
| Balanserade vinstmedel | 26 053 | 29 740 | |
| Årets resultat | 13 275 | 3 024 | |
| Summa fritt eget kapital | 41 194 | 35 452 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 46 979 | 41 237 | |
| Obeskattade reserver | A5 | – | 1 255 |
| AVSÄTTNINGAR | |||
| Pensioner och liknande förpliktelser | A15 | 96 | 75 |
| Övriga avsättningar | A16 | 249 | 307 |
| Uppskjutna skatteskulder | A9 | 452 | 674 |
| Summa avsättningar | 797 | 1 056 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | A17 | 39 432 | 48 863 |
| Övriga skulder | 24 | 82 | |
| Summa långfristiga skulder | 39 456 | 48 945 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | A17 | 25 547 | 14 622 |
| Skatteskulder | – | 140 | |
| Övriga skulder | A18 | 1 117 | 1 486 |
| Summa kortfristiga skulder | 26 664 | 16 248 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
113 896 | 108 741 | |
| Ställda säkerheter | A20 | 198 | 94 |
| Eventualförpliktelser | A20 | 7 570 | 368 |
Förändring av eget kapital
| Antal | Aktie | Reserv | Fond för verkligt värde − omräknings |
Balanserade vinstmedel inklusive |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK om ej annat anges | utestående aktier | kapital | fond | reserv | årets resultat | Summa |
| Vid årets början, 2013 | 1 213 422 175 | 786 | 4 999 | 2 688 | 32 764 | 41 237 |
| Årets totalresultat | –822 | 13 275 | 12 453 | |||
| Utdelning | –6 668 | –6 668 | ||||
| Förvärv A-aktier | –2 148 475 | –390 | –390 | |||
| Avyttring A-aktier | 2 106 312 | 385 | 385 | |||
| Avyttring B-aktier | 172 901 | 29 | 29 | |||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||
| – årets kostnader | 39 | 39 | ||||
| – utnyttjande av optioner | –106 | –106 | ||||
| Vid årets slut, 2013 | 1 213 552 913 | 786 | 4 999 | 1 866 | 39 328 | 46 979 |
| Vid årets början, 2012 | 1 211 614 028 | 786 | 4 999 | 1 816 | 35 694 | 43 295 |
| Årets totalresultat | 872 | 3 024 | 3 896 | |||
| Utdelning | –6 069 | –6 069 | ||||
| Förvärv A-aktier | –2 751 525 | –477 | –477 | |||
| Avyttring A-aktier | 4 066 506 | 676 | 676 | |||
| Avyttring B-aktier | 493 166 | 72 | 72 | |||
| Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument |
||||||
| – årets kostnader | 50 | 50 | ||||
| – utnyttjande av optioner | –206 | –206 | ||||
| Vid årets slut, 2012 | 1 213 422 175 | 786 | 4 999 | 2 688 | 32 764 | 41 237 |
Se även not A14.
Kassaflödesanalys
| 1 januari−31 december Belopp i MSEK |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | –42 | –236 |
| Justering för: | ||
| Avskrivningar | 14 | 13 |
| Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster |
–177 | 949 |
| Kassamässigt rörelseunderskott/-överskott | –205 | 726 |
| Finansnetto, erhållet/betalt | 9 315 | –130 |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag | 5 982 | 4 314 |
| Betald skatt | –1 064 | –1 742 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 14 028 | 3 168 |
| Förändring av | ||
| Rörelsefordringar | –1 550 | 1 770 |
| Rörelseskulder | 5 391 | 289 |
| Förändring av rörelsekapital | 3 841 | 2 059 |
| Nettokassaflöde från den löpande verksamheten |
17 869 | 5 227 |
| 1 januari−31 december Belopp i MSEK |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –1 | –1 |
| Investeringar i dotterföretag | –122 | –1 625 |
| Investeringar i finansiella tillgångar | –370 | 396 |
| Nettokassaflöde från investerings verksamheten |
–493 | –1 230 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Utbetald utdelning | –6 668 | –6 069 |
| Återköp och avyttringar av egna aktier | 24 | 271 |
| Förändring av räntebärande skulder | –5 009 | 6 592 |
| Nettokassaflöde från finansierings verksamheten |
–11 653 | 794 |
| Årets nettokassaflöde | 5 723 | 4 791 |
| Likvida medel vid årets början | 7 579 | 2 788 |
| Årets nettokassaflöde | 5 723 | 4 791 |
| Likvida medel vid årets slut | 13 302 | 7 579 |
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
MSEK om ej annat anges
A1. Väsentliga redovisningsprinciper
Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Nacka, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.
Atlas Copco AB har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och rekommendation RFR 2, "Redovisning för juridiska personer", nedan kallad "RFR 2", som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med RFR 2 kan moderbolag vars finansiella rapporter för koncernen följer International Financial Reporting Standards (IFRS), godkända av EU, i den mån dessa redovisningsprinciper överensstämmer med den svenska årsredovisningslagen, tillämpa de undantag från IFRS som fastställs i RFR 2 med hänsyn till svensk skattelagstiftning.
De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), avrundat till närmaste miljon. Moderbolagets redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på alla perioder, såvida inte annat anges. En närmare beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper återfinns i not 1 till Atlas Copco-gruppens koncernredovisning. Beskrivningar enligt nedan har begränsats till förekommande avvikelser.
För viktiga uppskattningar och bedömningar, se sidan 76.
Dotterföretag
Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisat värde för andelar i koncernföretag prövas för nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Se även Gruppens redovisningsprinciper, Nedskrivningar av finansiella tillgångar, avseende nedskrivningar för ytterligare information.
Transaktionskostnader som uppkommer i samband med ett rörelseförvärv redovisas av moderbolaget som del av förvärvskostnaderna och kostnadsförs därmed inte.
Leasingavtal
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationella leasingavtal.
Ersättningar till anställda
Förmånsbestämda planer
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De viktigaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultatet då de uppstår.
Aktierelaterade ersättningar
Aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har erbjudit anställda i moderbolaget har redovisats enligt de principer som beskrivs i not 1 till Gruppens koncernredovisning.
De aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har tilldelat anställda i dotterföretag redovisas inte som personalkostnad i moderbolaget utan i stället som ökning av andelar i koncernföretag. Denna ökning redovisas över samma period som i Gruppen och med en motsvarande ökning i eget kapital för ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument och som en ökning av skulder för ersättningar som regleras med kontanter.
Finansiella garantier
Finansiella garantier som moderbolaget har ställt till förmån för dotterföretag värderas inte till verkligt värde. De redovisas som eventualförpliktelser, såvida det inte blir sannolikt att garantierna kommer att leda till betalningar. I sådana fall redovisas en avsättning.
Säkringsredovisning
Externa räntebärande skulder i annan valuta än svenska kronor som används för att säkra valutarisker för investeringar i aktier emitterade av utländska dotterföretag, räknas inte om utifrån valutakurserna på balansdagen. De värderas i stället utifrån valutakursen den dag då säkringen gjordes.
Derivat som används för att säkra investeringar i utländska dotterföretag redovisas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat. Motsvarande förändring i verkligt värde på aktier i dotterföretag redovisas i årets resultat.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
I Sverige är koncernbidrag avdragsgilla, till skillnad från aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.
A2. Anställda, personalkostnader samt ersättning till revisorer
| Medelantal anställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||||
| Kvinnor | Män | Summa | Kvinnor | Män | Summa | |
| Sverige | 60 | 49 | 109 | 61 | 48 | 109 |
| styrelse och ledning, % | Andel kvinnor i Atlas Copcos | Per den 31 december 2013 |
Per den 31 december 2012 |
|||
| Styrelse exklusive fackliga företrädare | 30 | 33 | ||||
| Koncernledning | 22 | 22 |
| Löner och andra ersättningar | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Ledande befattnings havare 1) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare 1) |
Övriga anställda |
|
| Sverige | 42 | 87 | 58 | 101 |
| varav tantiem | 7 | 12 |
1) Innefattar 9 (8) styrelsemedlemmar som erhåller arvoden från Atlas Copco AB samt koncernchef och VD och 6 (6) personer i koncernledningen som är anställda av och uppbär lön och andra ersättningar från bolaget.
För information om ersättningar till styrelseledamöter, koncernchef och VD samt övriga medlemmar i koncernledningen, se not 5 i koncernredovisningen.
| Pensioner och andra sociala kostnader | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avtalsenliga pensioner till styrelseledamöter och koncernledning |
8 | 8 |
| Avtalsenliga pensioner till övriga anställda | 21 | 22 |
| Övriga sociala avgifter | 61 | 69 |
| Summa | 90 | 99 |
| Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare |
14 | 14 |
Ersättning till revisorer
Ersättningen för lagstadgad revision och konsultarvoden till revisorer fördelar sig enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| – revisionsarvode | 7 | 7 |
| – övrigt | 3 | 1 |
| Summa | 10 | 8 |
På årsstämman 2010 valdes Deloitte till moderbolagets revisor för en period om fyra år.
Övriga arvoden avser främst rådgivning i skatte- och redovisningsfrågor.
A3. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Erhållna provisioner | 171 | 218 |
| Övriga rörelseintäkter 1) | 160 | – |
| Valutakursdifferenser, netto | 6 | – |
| Summa övriga rörelseintäkter | 337 | 218 |
| Valutakursdifferenser, netto | 0 | –1 |
| Summa övriga rörelsekostnader | 0 | –1 |
1) Övriga rörelseintäkter avser försäkringsersättningar.
A4. Finansiella intäkter och kostnader
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | ||
| – likvida medel | 96 | 87 |
| – koncernföretag | 206 | 237 |
| Utdelningsintäkter | 10 227 | 1 004 |
| Förändring i verkligt värde – övriga tillgångar | 3 | – |
| Realisationsvinst | 512 | – |
| Valutakursvinster, netto | 24 | 47 |
| Finansiella intäkter | 11 068 | 1 375 |
| Räntekostnader | ||
| – räntebärande skulder | –708 | –660 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –185 | –174 |
| – koncernföretag | –824 | –1 013 |
| – pensionsavsättningar, netto | –1 | –1 |
| – övrigt | –4 | – |
| Förändring i verkligt värde – övriga skulder och räntebärande skulder |
– | –59 |
| Nedskrivning av andelar i koncernföretag | –244 | – |
| Finansiella kostnader | –1 966 | –1 907 |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | 9 102 | –532 |
Ökningen i finansiella intäkter och kostnader netto beror främst på en högre utdelning från dotterbolag. Realisationsvinsten om 512 är resultat från försäljning av koncernföretag. Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan inkluderar följande, avseende tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar | 302 | 324 |
| Summa räntekostnader avseende finansiella skulder | –1 537 | –1 674 |
Följande tabell visar nettovinst och -förlust per kategori finansiella instrument:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Nettovinst/-förlust på | ||
| – lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel | 326 | 371 |
| – övriga fordringar | 3 | – |
| – övriga skulder | –1 537 | –1 733 |
| – derivatinstrument för säkring av verkligt värde | –185 | –174 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10 495 | 1 004 |
| Summa | 9 102 | –532 |
Mer information om säkringarna finns i not 28 i koncernredovisningen.
A5. Bokslutsdispositioner
| Obeskattade reserver | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avsättning till periodiseringsfond | – | 1 255 |
| Bokslutsdispositioner | ||
| Lämnade koncernbidrag | –259 | –167 |
| Erhållna koncernbidrag | 4 074 | 6 150 |
| Återföring/avsättning till periodiseringsfond | 1 255 | –1 255 |
| Summa | 5 070 | 4 728 |
A6. Inkomstskatt
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | –845 | –1 001 |
| Uppskjuten skatt | –10 | 65 |
| Summa | –855 | –936 |
| Resultat före skatt | 14 130 | 3 960 |
| Svensk inkomstskatt i % | 22.0 | 26.3 |
| Aktuell skatt baserad på resultat före skatt | –3 109 | –1 041 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –234 | –3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 363 | 265 |
| Avdragsgilla kostnader, ej redovisade i resultaträkningen |
144 | –176 |
| Justering från tidigare år, uppskjuten skatt | – | 88 |
| Förändring av skattesats, uppskjuten skatt | – | –17 |
| CFC-beskattning | –33 | –54 |
| Justeringar från tidigare år | 14 | 2 |
| Summa | –855 | –936 |
| Effektiv skatt i % | 6.0 | 23.6 |
Moderbolagets effektiva skattesats på 6.0% (23.6) påverkas främst av ej skattepliktiga intäkter i form av utdelningar från dotterbolag.
A7. Immateriella tillgångar
| Aktiverade utgifter för datorprogram |
||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 36 | 36 |
| Investeringar | – | – |
| Vid årets slut | 36 | 36 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Vid årets början | 16 | 12 |
| Årets avskrivningar | 5 | 4 |
| Vid årets slut | 21 | 16 |
| Redovisat värde | ||
| Vid årets slut | 15 | 20 |
| Vid årets början | 20 | 24 |
A8. Materiella tillgångar
| 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Summa | Byggnader och mark |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| 23 | 39 | 62 | 23 | 38 | 61 |
| – | – | – | – | 1 | 1 |
| 23 | 39 | 62 | 23 | 39 | 62 |
| 3 | 21 | 24 | 1 | 14 | 15 |
| 2 | 6 | 8 | 2 | 7 | 9 |
| 5 | 27 | 32 | 3 | 21 | 24 |
| 18 | 12 | 30 | 20 | 18 | 38 |
| 20 | 18 | 38 | 22 | 24 | 46 |
| 2013 |
Byggnader och mark avser förbättringar av hyrda fastigheter. Årets avskrivningar redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen.
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, bilar och kontorsutrustning redovisas under administrationskostnader och uppgick till 39 (29). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 252 (251) och förfaller enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 38 | 30 |
| Mellan ett och fem år | 140 | 118 |
| Senare än fem år | 74 | 103 |
| Summa | 252 | 251 |
A9. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Till gångar |
Skulder | Netto | Till gångar |
Skulder | Netto | |
| Anläggnings tillgångar |
1 | – | 1 | 0 | – | 0 |
| Pensioner och liknande förpliktelser |
21 | – | 21 | 16 | – | 16 |
| Övriga avsättningar |
14 | – | 14 | 14 | – | 14 |
| Långfristiga skulder |
– | –488 | –488 | – | –704 | –704 |
| Summa | 36 | –488 | –452 | 30 | –704 | –674 |
Nedan följer en avstämning av nettoförändringen i uppskjuten skatt från årets början till årets slut:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | –674 | –629 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 232 | –110 |
| Redovisat i årets resultat | –10 | 65 |
| Vid årets slut | –452 | –674 |
A10. Andelar i koncernföretag
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 93 427 | 91 822 |
| Investeringar | 38 | 1 263 |
| Säkring av nettoinvestering | 208 | –186 |
| Aktieägartillskott | 135 | 528 |
| Avyttringar | –36 | – |
| Vid årets slut | 93 772 | 93 427 |
| Ackumulerade uppskrivningar | ||
| Vid årets början | 600 | 600 |
| Vid årets slut | 600 | 600 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –1 124 | –1 124 |
| Nedskrivningar | –244 | – |
| Vid årets slut | –1 368 | –1 124 |
| Summa | 93 004 | 92 903 |
Se not A21 för ytterligare information om andelar i koncernföretag.
A11. Övriga finansiella tillgångar
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Fordringar på koncernföretag | 20 | 20 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 3 | 1 |
| – identifierade för säkringsredovisning | 186 | 257 |
| Kapitalförsäkringar | 78 | 56 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen |
368 | – |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – övriga finansiella fordringar | 66 | 64 |
| Vid årets slut | 721 | 398 |
Kapitalförsäkringar avser avgiftsbestämda pensionsplaner och ställs som säkerhet till förmånstagaren (se not A15 och A20).
A12. Övriga fordringar
| 2013 2012 |
|
|---|---|
| 6 284 7 495 |
Fordringar på koncernföretag |
| Derivat | |
| 186 180 |
– inte identifierade för säkringsredovisning |
| 63 20 |
– identifierade för säkringsredovisning |
| Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
|
| 128 36 |
– övriga fordringar |
| 68 72 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
| 6 729 7 803 |
Vid årets slut |
A13. Likvida medel
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Likvida medel klassificerade som lånefordringar och kundfordringar |
||
| – kassa och bank | 2 438 | 1 937 |
| – kortfristiga likvida placeringar | 10 864 | 5 642 |
| Vid årets slut | 13 302 | 7 579 |
Moderbolagets garanterade men outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 5 734 (6 390).
A14. Eget kapital
Se not 21 i koncernredovisningen för information om aktietransaktioner och mandat godkända av årsstämman.
Reserver
Reservfond
Moderbolagets eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:
Reservfonden är en del av bundet eget kapital och är inte utdelningsbar.
Fond för verkligt värde – omräkningsreserv
Fonden består av omräkning av koncerninterna fordringar på eller skulder till en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten.
A15. Pensioner och liknande förpliktelser
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avgiftsbestämda pensionsplaner |
Förmåns bestämda pensionsplaner |
Summa | Avgiftsbe stämda pen sionsplaner |
Förmåns bestämda pensionsplaner |
Summa | |
| Vid årets början | 56 | 19 | 75 | 55 | 19 | 74 |
| Avsättningar | 22 | – | 22 | 1 | – | 1 |
| Utbetalningar | – | –1 | –1 | – | – | – |
| Vid årets slut | 78 | 18 | 96 | 56 | 19 | 75 |
Moderbolaget har kapitalförsäkringar på 78 (56) hänförliga till avgiftsbestämda pensionsplaner. Försäkringarna redovisas som övriga finansiella tillgångar och ställs som säkerhet till förmånstagaren.
Beskrivning av förmånsbestämda pensionsplaner
Moderbolaget har tre förmånsbestämda pensionsplaner. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av Atlas Copco AB:s tjänstemän i Sverige. Atlas Copco tryggar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen hänför sig till tidigare anställda högre tjänstemän som i dag är pensionerade. Denna plan är tryggad genom skuldföring.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | |
| Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser | 130 | 18 | 148 | 131 | 19 | 150 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –236 | – | –236 | –221 | – | –221 |
| Nuvärdet för nettoförpliktelser | –106 | 18 | –88 | –90 | 19 | –71 |
| Ej redovisade överskott | 106 | – | 106 | 90 | – | 90 |
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | – | 18 | 18 | – | 19 | 19 |
| Förändring av redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser |
Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början | 131 | 19 | 150 | 133 | 19 | 152 |
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 4 | 2 | 6 | 5 | 2 | 7 |
| Räntekostnader | 4 | – | 4 | 4 | 1 | 5 |
| Övriga förändringar av förpliktelser | 1 | – | 1 | –1 | – | –1 |
| Utbetalda pensioner | –10 | –3 | –13 | –10 | –3 | –13 |
| Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut | 130 | 18 | 148 | 131 | 19 | 150 |
| Förändringar i förvaltningstillgångar | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa | Fonderade pensionsplaner |
Ofonderade pensionsplaner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets början | 221 | – | 221 | 208 | – | 208 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | 15 | – | 15 | 13 | – | 13 |
| In- och utbetalningar | – | – | – | – | – | – |
| Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets slut | 236 | – | 236 | 221 | – | 221 |
A15. Pensioner och liknande förpliktelser, fortsättning
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Pensionering i egen regi | ||
| Kostnader exkl. ränta | 11 | 13 |
| Räntekostnader | 1 | 1 |
| Summa | 12 | 14 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 16 | 17 |
| Summa | 16 | 17 |
| Kostnader som täcks av Atlas Copcos pensionsstiftelse |
– | – |
| – | – | |
| Nettokostnader för pensioner, exkl. skatter | 28 | 31 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 10 | 7 |
| Kostnader för kreditförsäkring | – | 0 |
| Summa | 38 | 38 |
Årets pensionskostnader, som redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen, uppgick till 29 (30) varav till ledande befattningshavare 8 (8) och till andra 21 (22).
Moderbolagets andel av förvaltningstillgångarnas verkliga värde i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgår till 236 (221) enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Aktierelaterade värdepapper | 21 | 30 |
| Obligationer | 175 | 140 |
| Fastigheter | 40 | 30 |
| Likvida medel | – | 21 |
| Summa | 236 | 221 |
Förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse är inte inkluderade i moderbolagets finansiella tillgångar.
Avkastningen på förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgick till 7.2 % (7.2).
Moderbolaget tillämpar de aktuariella antaganden som används av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI), bland annat diskonteringsräntan 3.8 % (3.8).
Moderbolaget uppskattar att 13 kommer att betalas in till förmånsbestämda planer under 2014.
A16. Övriga avsättningar
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | 307 | 274 |
| Under året | ||
| – gjorda avsättningar | 16 | 170 |
| – utnyttjade avsättningar | –74 | –137 |
| – återförda avsättningar | – | – |
| Vid årets slut | 249 | 307 |
Övriga avsättningar omfattar främst avsättningar hänförliga till personaloptionsprogram redovisade enligt IFRS 2 och UFR 7.
A17. Räntebärande skulder
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfall | Återköpt nominellt belopp |
Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde | |
| Långfristiga | ||||||
| Medium Term Note Program MEUR 600 | 2014 | MEUR 260 | 3 336 | 3 132 | 3 416 | 3 173 |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2019 | 4 458 | 4 771 | 4 458 | 4 731 | |
| Medium Term Note Program MEUR 500 | 2023 | 4 454 | 4 424 | – | – | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 800 | 2017 | 5 689 | 6 220 | 5 860 | 6 604 | |
| Kapitalmarknadslån MUSD 150 | 2019 | MUSD 7.5 | 973 | 1 246 | 973 | 1 358 |
| Bilaterala lån EIB MEUR 213 | 2014 | 2 008 | 1 908 | 2 008 | 1 837 | |
| Bilaterala lån EIB MEUR 275 | 2019 | 2 329 | 2 543 | 2 329 | 2 460 | |
| Bilaterala lån NIB MEUR 100 | 2015 | 943 | 898 | 943 | 866 | |
| Bilaterala lån NIB MSEK 705 | 2016 | 705 | 714 | 705 | 718 | |
| Långfristiga räntebärande skulder till koncernföretag | 19 881 | 21 072 | 28 171 | 29 991 | ||
| Avgår: kortfristig del av långfristiga lån | –5 344 | –5 040 | – | – | ||
| Summa långfristiga lån | 39 432 | 41 888 | 48 863 | 51 738 | ||
| Kortfristiga | ||||||
| Kortfristig del av långfristiga lån | 5 344 | 5 040 | – | – | ||
| Kortfristiga lån | – | – | 25 | 25 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder till koncernföretag | 20 203 | 20 204 | 14 597 | 14 606 | ||
| Summa kortfristiga lån | 25 547 | 25 244 | 14 622 | 14 631 | ||
| Summa räntabärande skulder | 64 979 | 67 132 | 63 485 | 66 369 | ||
| Varav externa lån | 24 895 | 25 856 | 20 717 | 21 772 |
Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde beror på att vissa skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde och inte till verkligt värde.
A17. Räntebärande skulder, fortsättning
I tabellen nedan visas förfallostrukturen för moderbolagets lån inklusive effekten av ränteswappar.
| 2013 Förfall |
Fast | Rörlig | Redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 3 336 | 2 008 | 5 344 | 5 040 |
| 2015 | – | 943 | 943 | 898 |
| 2016 | – | 705 | 705 | 714 |
| 2017 | 4 267 | 1 422 | 5 689 | 6 220 |
| 2018 | – | – | – | – |
| 2019 | 7 760 | – | 7 760 | 8 560 |
| 2023 | 4 454 | – | 4 454 | 4 424 |
| Summa | 19 817 | 5 078 | 24 895 | 25 856 |
A18. Övriga skulder
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 18 | 18 |
| Skulder till koncernföretag | 369 | 341 |
| Derivat | ||
| – inte identifierade för säkringsredovisning | 243 | 40 |
| – identifierade för säkringsredovisning | – | 741 |
| Övriga finansiella skulder | ||
| – övriga skulder | 49 | 4 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 438 | 342 |
| Vid årets slut | 1 117 | 1 486 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor.
A19. Finansiell exponering och principer för riskhantering
Moderbolagets räntebärande skulder
Atlas Copco AB hade externa räntebärande skulder på MSEK 24 895 (20 717) och interna räntebärande skulder på MSEK 40 084 (42 768) vid årets slut 2013. Derivatinstrument används för att hantera valuta- och ränterisker i linje med Financial Risk Management Committees riktlinjer, se not 28 i koncernredovisningen.
Säkringsredovisning
Moderbolaget säkrar andelar i dotterföretag genom externa lån på MEUR 1 428 (1 428) och MUSD 142 (142), samt med derivat på MEUR 582 (652). Den använda metoden för säkringsredovisning avseende externa lån bygger på ett undantag i RFR 2. Derivaten redovisas som säkringar av verkligt värde.
Ränterisken hanteras med ränteswappar, som identifieras som säkringar av verkligt värde samt som säkringar av kassaflöden. I not 28 i koncernredovisningen återfinns verkliga värden för dessa swappar samt ytterligare information.
Finansiell kreditrisk
Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att moderbolaget ådrar sig förluster, avseende moderbolagets investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparten inte betalar. Mer information om investerings- och derivattransaktioner finns i not 28 i koncernredovisningen.
I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella instrument per 31 december:
| Finansiell kreditrisk | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 13 302 | 7 579 |
| Fordringar på koncernföretag | 6 304 | 7 515 |
| Derivat | 438 | 458 |
| Övrigt | 262 | 172 |
| Summa | 20 306 | 15 724 |
Hierarki för verkligt värde
Verkliga värden baseras på marknadsvärden eller, i de fall sådana inte är tillgängliga, på observerbara indata eller andra värderingstekniker. De belopp som visas i andra noter är orealiserade och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.
För nivåklassificering se not 28 i koncernredovisningen.
A19. Finansiell exponering och principer för riskhantering, fortsättning
Värderingsmetoder
Derivat
Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Räntebärande skulder
Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.
Moderbolagets finansiella instrument uppdelade i kategorier
Det redovisade värdet för moderbolagets finansiella instrument motsvarar verkligt värde i alla kategorier förutom för räntebärande skulder. Se även not A17.
A20. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter för pensionsåtaganden | ||
| Övriga fordringar | 120 | 38 |
| Kapitalförsäkringar | 78 | 56 |
| Summa | 198 | 94 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser |
||
| – för externa parter | 3 | 3 |
| – för koncernföretag | 7 567 | 365 |
| Summa | 7 570 | 368 |
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser inkluderar bankgarantier och kommersiella garantier, CSA-avtal (Credit Support Annex) samt leverantörsgarantier. Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser för koncernföretag har ökat på grund av att Atlas Copco Airpower n.v. Belgium har en ny finansiell garanti på 800 MEUR.
A21. Direktägda dotterföretag
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier |
Andel | Redovisat värde |
Antal aktier |
Andel | Redovisat värde |
|
| Direktägda produktbolag | ||||||
| Atlas Copco Airpower n.v., Wilrijk | 76 415 | 100 | 45 972 | 76 415 | 100 | 45 826 |
| Atlas Copco Construction Tools AB, 556069-7228, Nacka | 60 000 | 100 | 2 044 | 60 000 | 100 | 116 |
| Atlas Copco Craelius AB, 556041-2149, Märsta | 200 000 | 100 | 45 | 200 000 | 100 | 44 |
| Atlas Copco GIA AB, 556040-0870, Grängesberg | 50 000 | 100 | 176 | 50 000 | 100 | 138 |
| Atlas Copco MAI GmbH, Feistritz an der Drau | 1 | 100 | 34 | 1 | 100 | 129 |
| Atlas Copco Meyco AG, Switzerland | 5 000 | 100 | 34 | – | – | – |
| Atlas Copco Rock Drills AB, 556077-9018, Örebro | 1 000 000 | 100 | 432 | 1 000 000 | 100 | 426 |
| Atlas Copco Secoroc AB, 556001-9019, Fagersta | 2 325 000 | 100 | 168 | 2 325 000 | 100 | 169 |
| Gazcon A/S, Lynge | 500 | 100 | 23 | 500 | 100 | 23 |
| Dynapac Compaction Equipment AB, 556068-6577, Karlskrona | 80 000 | 100 | 1 105 | 80 000 | 100 | 915 |
| Dynapac Brasil Industria e Comercio Ltda, São Paulo | 25 777 505 | 100 | 619 | 25 777 505 | 100 | 82 |
A21. Direktägda dotterföretag, fortsättning
| 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Redovisat | Antal | 2012 | Redovisat | ||
| aktier | Andel | värde | aktier | Andel | värde | |
| Direktägda marknadsbolag | ||||||
| Atlas Copco (Cyprus) Ltd., Nicosia | 99 998 | 100 | 0 | 99 998 | 100 | 0 |
| Atlas Copco Argentina S.A.C.I., Buenos Aires | 525 000 | 75/1001) | 11 | 525 000 | 75/1001) | 11 |
| Atlas Copco (India) Ltd., Mumbai | 21 731 128 | 96 | 1 815 | 21 723 714 | 96 | 1 700 |
| Atlas Copco (Ireland) Ltd., Dublin | 250 000 | 100 | 28 | 250 000 | 100 | 90 |
| Atlas Copco (Malaysia), Sdn. Bhd., Kuala Lumpur | 1 000 000 | 100 | 14 | 1 000 000 | 100 | 15 |
| Atlas Copco (Philippines) Inc., Paranaque | 121 995 | 100 | 6 | 121 995 | 100 | 6 |
| Atlas Copco (Switzerland) AG., Studen/Biel | 8 000 | 100 | 51 | 8 000 | 100 | 51 |
| Atlas Copco (South East Asia) Pte.Ltd., Singapore | 1 500 000 | 100 | 6 | 1 500 000 | 100 | 5 |
| Atlas Copco Brasil Ltda., São Paulo | 70 358 841 | 100 | 237 | 70 358 841 | 100 | 234 |
| Atlas Copco Chilena S.A.C., Santiago | 24 998 | 100 | 9 | 24 998 | 100 | 9 |
| Atlas Copco CMT Sweden AB, 556100-1453, Nacka | 103 000 | 100 | 94 | 103 000 | 100 | 14 |
| Atlas Copco Compressor AB, 556155-2794, Nacka | 60 000 | 100 | 11 | 60 000 | 100 | 12 |
| Atlas Copco Customer Finance Chile Ltd., Santiago | 6 317 500 | 95/1001) | 0 | 6 317 500 | 95/1001) | 0 |
| Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E., Kairo | 5 | 0/1001) | 2 | 5 | 0/1001) | 2 |
| Atlas Copco Ges.m.b.H., Wien | 1 | 100 | 333 | 1 | 100 | 332 |
| Atlas Copco Iran AB, 556155-2760, Nacka | 3 500 | 100 | 25 | 3 500 | 100 | 32 |
| Atlas Copco Eastern Africa Ltd., Nairobi | 482 999 | 100 | 6 | 482 999 | 100 | 5 |
| Atlas Copco KK, Tokyo | 375 001 | 100 | 29 | 375 001 | 100 | 29 |
| Atlas Copco Kompressorteknik A/S, Köpenhamn | 4 000 | 100 | 3 | 4 000 | 100 | 3 |
| Atlas Copco Maroc SA., Casablanca | 3 854 | 96 | 2 | 3 854 | 96 | 1 |
| Atlas Copco Services Middle East OMC, Bahrain | 500 | 100 | 4 | 500 | 100 | 4 |
| Atlas Copco Venezuela S.A., Caracas | 38 000 | 100 | 15 | 38 000 | 100 | 15 |
| Chicago Pneumatic Construction Equipment AB, | ||||||
| 556197-5375, Stockholm | 30 000 | 100 | 31 | 30 000 | 100 | 62 |
| CP Scanrotor Aktiebolag, 556103-0080, Tanum | 1 500 | 100 | 2 | 1 500 | 100 | 2 |
| Servatechnik AG., Oftringen | 3 500 | 100 | 28 | 3 500 | 100 | 28 |
| Soc. Atlas Copco de Portugal Lda., Lissabon | 1 | 100 | 25 | 1 | 100 | 24 |
| AGRE Kompressoren GmbH, Garsten-St. Ulrich | 200 000 | 100 | 29 | 200 000 | 100 | 29 |
| Direktägda holdingbolag och andra bolag | ||||||
| Atlas Copco A/S, Langhus | 2 498 | 100 | 39 | 2 498 | 100 | 18 |
| Atlas Copco Beheer b.v., Zwijndrecht | 15 712 | 100 | 2 411 | 15 712 | 100 | 718 |
| Atlas Copco Dynapac AB, 556655-0413, Nacka | 86 993 823 | 100 | 0 | 86 993 823 | 100 | 5 512 |
| Atlas Copco Finance Belgium bvba, Wilrijk | 1 | 0/1001) | 0 | 1 | 0/1001) | 0 |
| Atlas Copco Finance Europe n.v., Wilrijk | 1 | 0/1001) | 1 | 1 | 0/1001) | 1 |
| Atlas Copco France Holding S.A., St. Ouen l'Áumône | 278 255 | 100 | 255 | 278 255 | 100 | 179 |
| Atlas Copco Holding GmbH, Essen | 1 | 100 | 1 044 | 1 | 100 | 290 |
| Atlas Copco Järla Holding AB, 556062-0212, Nacka | 95 000 | 100 | 20 570 | 95 000 | 100 | 20 570 |
| Atlas Copco Lugnet Treasury AB, 556277-9537, Nacka | 700 500 | 100 | 721 | 700 500 | 100 | 721 |
| Atlas Copco Reinsurance SA, Luxemburg | – | – | – | 4 999 | 100 | 16 |
| Atlas Copco Sickla Holding AB, 556309-5255, Nacka | 1 000 | 100 | 10 615 | 1 000 | 100 | 10 620 |
| Atlas Copco UK Holdings Ltd., Hemel Hempstead | 50 623 666 | 100 | 310 | 50 623 666 | 100 | 299 |
| Atlas Copco USA Holdings Inc., Pine Brook, NJ | 100 | 100 | 3 415 | 100 | 100 | 3 411 |
| Dynapac Nordic AB, 556653-3658, Stockholm | – | – | – | 1 000 | 100 | 19 |
| Econus S A, Montevideo | 21 582 605 | 100 | 17 | 21 582 605 | 100 | 17 |
| Industria Försäkrings AB, 516401-7930, Nacka | 300 000 | 100 | 30 | 300 000 | 100 | 30 |
| Oy Atlas Copco AB, Vantaa | 150 | 100 | 32 | 150 | 100 | 31 |
| Power Tools Distribution n.v., Hoeselt | 1 | 0/1001) | 1 | 1 | 0/1001) | 1 |
| 16 vilande bolag | 100 | 33 | 100 | 33 | ||
| Säkring av nettoinvestering | 42 | –166 | ||||
| Redovisat värde, 31 december | 93 004 | 92 903 |
1) Första siffran; andel som innehas av moderbolaget, andra siffran; andel som innehas av Atlas Copco-gruppen.
A22. Närstående
Relationer
Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare, dotterföretag och intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning.
Moderbolagets största aktieägare, Investor AB, kontrollerar cirka 22 % av rösterna i Atlas Copco AB.
Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not A21 och andra direkt och indirekt ägda operativa dotterföretag redovisas på sidorna som följer.
Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 60–63.
Transaktioner och utestående balanser
Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor AB under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor AB.
Investor AB har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag som Atlas Copco AB kan göra affärer med i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.
I tabellen nedan redovisas moderbolagets transaktioner med koncernföretag:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Intäkter | ||
| Utdelning | 10 227 | 1 004 |
| Koncernbidrag | 4 074 | 6 150 |
| Ränteintäkter | 206 | 237 |
| Kostnader | ||
| Koncernbidrag | –259 | –167 |
| Räntekostnader | –824 | –1 013 |
| Fordringar | 6 304 | 7 515 |
| Skulder | 40 454 | 43 109 |
| Garantiförbindelser | 7 570 | 365 |
| Direkt och indirekt ägda holdingbolag och operativa koncernföretag (exklusive filialer), sorterade per land. | ||
|---|---|---|
| -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | -- | -- |
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag |
|---|---|---|---|---|
| Algeriet | SPA Atlas Copco Algérie | Alger | Demokratiska | |
| Angola | Atlas Copco Angola Lda | Luanda | republiken | |
| Argentina | Atlas Copco Argentina S.A.C.I | Buenos Aires | Kongo | Atlas Copco DRC sprl |
| Atlas Copco Servicios Mineros S.A. | Buenos Aires | Egypten | Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E. | |
| Australien | Atlas Copco Australia Pty Limited | Blacktown | Filippinerna | Atlas Copco (Philippines) Inc. |
| Atlas Copco Customer Finance | Finland | Oy Atlas Copco Ab Oy Atlas Copco Kompressorit Ab |
||
| Australia Pty Limited | Blacktown | Oy Atlas Copco Louhintatekniikka Ab | ||
| Atlas Copco South Pacific Holdings Pty Ltd. |
Blacktown | Oy Atlas Copco Rotex Ab | ||
| Bahrain | Atlas Copco Services Middle East OMC Bahrain | Oy Atlas Copco Tools Ab | ||
| Bangladesh | Atlas Copco Bangladesh Ltd. | Dhaka | Frankrike | ABAC France S.A.S. |
| Belgien | Atlas Copco Airpower N.V. | Wilrijk | Atlas Copco Applications Industrielles | |
| Atlas Copco Business Services N.V. | Wilrijk | S.A.S. | ||
| Atlas Copco Belgium N.V. | Overijse | Atlas Copco Compresseurs S.A.S | ||
| Atlas Copco Finance Belgium BVBA | Wilrijk | Atlas Copco Crépelle S.A.S. | ||
| Atlas Copco Finance Europe N.V. | Wilrijk | Atlas Copco Forage et Construction | ||
| Atlas Copco Rental Europe N.V. | Wilrijk | S.A.S. | ||
| EDMAC Europe N.V. | Wilrijk | Atlas Copco France Holding S.A. | ||
| International Compressor Distribution N.V. |
Wilrijk | Compresseurs Mauguière S.A.S. Compresseurs Worthington |
||
| Power Tools Distribution N.V. | Hoeselt | Creyssensac S.A.S. | ||
| Bolivia | Atlas Copco Boliviana SA | La Paz | ETS Georges Renault S.A.S. | |
| Bosnien | EXLAIR S.A.S. | |||
| Herzegovina | Atlas Copco BH d.o.o. | Sarajevo | Seti-Tec S.A.S. | |
| Botswana | Atlas Copco (Botswana) (Pty) Ltd. | Gaborone | Förenade arab | |
| Brasilien | Atlas Copco Brasil Ltda | São Paulo | emiraten | Atlas Copco Middle East FZE |
| Chicago Pneumatic Brasil Ltda | São Carlos | Atlas Copco Services Middle East SPC | ||
| Atlas Copco Construction Technique | Ghana Grekland |
Atlas Copco Ghana Ltd. Atlas Copco Hellas AE |
||
| Brasil Ltda | São Paulo | Hongkong | Atlas Copco China/Hong Kong Ltd. | |
| Synatec Group of South America Inc. | São Paulo | CP China/Hong Kong Ltd. | ||
| Schucker do Brazil Ltda | São José dos Pinais |
Indien | Atlas Copco (India) Ltd. | |
| Bulgarien | Atlas Copco Bulgaria EOOD | Sofia | Indonesien | PT Atlas Copco Indonesia |
| Atlas Copco Lifton EOOD | Rouse | PT Atlas Copco Nusantara | ||
| Burkina Faso | Atlas Copco Burkina Faso SARL | Ouagadougou | Irak | Atlas Copco Iraq LLC |
| Chile | Atlas Copco Chilena S.A.C. | Santiago | Irland | Atlas Copco (Ireland) Ltd. |
| Atlas Copco Customer Finance | Italien | ABAC Aria Compressa S.p.A | ||
| Chile Ltda | Santiago | Atlas Copco BLM S.r.L. | ||
| Colombia | Atlas Copco Colombia Ltda | Bogotá | Atlas Copco Customer Finance | |
| Cypern | Atlas Copco (Cyprus) Ltd. | Nicosia | Italia S.p.A | |
| Danmark | Atlas Copco Kompressorteknik A/S | Köpenhamn | Atlas Copco Italia S.p.A. | |
| Gazcon A/S | Lynge |
Atlas Copco 2013 119
A22. Närstående, fortsättning
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag | Placering (stad) |
|---|---|---|---|---|---|
| Italien | Atlas Copco Stonetec S.r.L | Bagnolo | Namibia | Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd. | Windhoek |
| Ceccato Aria Compressa S.p.A. | Vicenza | Nederländerna | ALUP Kompressoren B.V. | Nieuwegein | |
| MultiAir Italia S.r.L. | Cinisello Balsamo | Atlas Copco Beheer B.V. | Zwijndrecht | ||
| Japan | Atlas Copco KK | Tokyo | Atlas Copco Internationaal B.V. | Zwijndrecht | |
| Fuji Industrial Technique Co., Ltd. | Osaka | Atlas Copco Nederland B.V. | Zwijndrecht | ||
| SCA Schucker Japan Co., Ltd. | Yokohama | Cirmac International B.V. | Apeldoorn | ||
| Kamerun | Atlas Copco Afrique Centrale SA | Douala | Creemers Compressors B.V. | Eindhoven | |
| Kanada | Atlas Copco Canada Inc. | Dorval | Grass-Air Compressoren B.V. | Oss | |
| Chicago Pneumatic Tool Co. Canada Ltd. Toronto | Nigeria | Atlas Copco Nigeria Ltd. | Abuja | ||
| Kazakstan | Atlas Copco Central Asia LLP | Almaty | Norge | Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S Langhus | |
| Kenya | Atlas Copco Eastern Africa Limited | Nairobi | Atlas Copco A/S | Langhus | |
| Kina | Atlas Copco (China) Investment Co., Ltd. Shanghai | Atlas Copco Kompressorteknikk A/S | Langhus | ||
| Atlas Copco (Nanjing) Construction | Atlas Copco Tools A/S | Langhus | |||
| and Mining Equipment Ltd. | Nanjing | Berema A/S | Langhus | ||
| Atlas Copco (Shanghai) Equipment | Nya Zeeland | Atlas Copco (N.Z.) Ltd. | Lower Hutt | ||
| Rental Co., Ltd. | Shanghai | Pakistan | Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd. | Lahore | |
| Atlas Copco (Shanghai) Process Equipment Co., Ltd. |
Shanghai | Panama | Atlas Copco Central América SA | Panama | |
| Atlas Copco (Shanghai) Trading Co., Ltd. Shanghai | Atlas Copco Panama SA | Panama | |||
| Atlas Copco (Shenyang) Construction | Peru | Atlas Copco Peruana SA | Lima | ||
| and Mining Equipment Ltd. | Shenyang | Polen | ALUP Kompressoren Polska sp. z.o.o. | Warszawa | |
| Atlas Copco (Wuxi) Compressor Co., Ltd. Wuxi | Atlas Copco Polska Sp. z o.o. | Warszawa | |||
| Atlas Copco (Wuxi) Exploration | Portugal | Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda | Lissabon | ||
| Equipment Ltd. | Wuxi | Rumänien | Atlas Copco Romania S.R.L. | Bukarest | |
| Atlas Copco (Wuxi) Research and Development Center Co., Ltd. |
Wuxi | Ryssland | Ekomak Industrial | Moskva | |
| Atlas Copco (Zhangjiakou) Construction | ZAO Atlas Copco | Moskva | |||
| & Mining Equipment Ltd. | Zhangjiakou City | Schweiz | Atlas Copco (Schweiz) AG | Studen | |
| Bolaite (Shanghai) Compressor Co., Ltd. Shanghai | Servatechnik AG | Oftringen | |||
| Dynapac (China) Compaction & Paving | Senegal | Atlas Copco Senegal SARL | Dakar | ||
| Eq Co., Ltd. | Tiajin | Serbien | Atlas Copco A.D. | Belgrad | |
| Edmac (Shanghai) Trading Co., Ltd. | Shanghai | Singapore | ABAC DMS Air Compressors Pte. Ltd. | Singapore | |
| Guangzhou Linghein Compressor | Atlas Copco (South East Asia) Pte. Ltd. | Singapore | |||
| Co., Ltd. | Guangzhou | Fluidcon Services Pte. Ltd. | Singapore | ||
| Kunshan Q-Tech Air System Technologies Ltd. |
Kunshan | Slovakien | Atlas Copco Compressors Slovakia s.r.o Trenˇcín | ||
| Liuzhou Tech Machinery Co., Ltd. | Liuzhou City | Industrial Technique s.r.o. | Bratislava | ||
| SCA Schucker Automation Equipment | Slovenien | Atlas Copco d.o.o. | Trzin | ||
| (Shanghai) Co., Ltd. | Shanghai | Spanien | Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L. | Pinto (Madrid) | |
| Shandong Rock Drilling Tools Co. Ltd. | Yanggu | Atlas Copco S.A.E. | Madrid | ||
| Shanghai Beacon Medaes Medical Gas | Grupos Electrógenos Europa, S.A. | Zaragoza | |||
| Engineering Consulting Co., Ltd. | Shanghai | Stor | Hemel | ||
| Shanghai Tooltec Industrial Tool Co., Ltd. Shanghai | britannien | Air Compressors and Tools Ltd. | Hempstead | ||
| Atlas Copco Industrial Technique (Qingdao) Tool Co., Ltd. |
Qingdao | Atlas Copco Ltd. | Hemel Hempstead |
||
| Wuxi Pneumatech Air/Gas Purity Equipment Co., Ltd. |
Wuxi | Atlas Copco UK Holdings Ltd. | Hemel Hempstead |
||
| Wuxi Shengda Air/Gas Punty | Atlas Copco (NI) Ltd. | Lisburn | |||
| Equipment Co., Ltd | Wuxi | Medaes Limited | Staveley | ||
| Kroatien | Atlas Copco d.o.o. | Zagreb | SCA Schucker UK Ltd. | Didcot | |
| Lettland | Atlas Copco Baltic SIA | Riga | Tentec Ltd. | Birmingham | |
| Libanon | Atlas Copco Levant S.A.L. | Beirut | Sverige | Atlas Copco Compressor AB | Nacka |
| Luxemburg | Atlas Copco Finance S.á.r.l. | Luxemburg | Atlas Copco Construction Tools AB | Kalmar | |
| Malaysia | Atlas Copco (Malaysia) Sdn. Bhd. | Kuala Lumpur | Atlas Copco Craelius AB | Märsta | |
| Mali | Atlas Copco Mali Sarl | Bamako | Atlas Copco Customer Finance AB | Nacka | |
| Marocko | Atlas Copco Maroc SA | Casablanca | Atlas Copco Dynapac AB | Nacka | |
| Mexiko | Atlas Copco Mexicana S.A. de C.V. | Tlalnepantla | Atlas Copco GIA AB | Grängesberg | |
| Atlas Copco Rental Mexico | Monterrey | Atlas Copco Industrial Technique AB | Nacka | ||
| Desarrollos Técnologicos ACMSA | Atlas Copco Järla Holding AB | Nacka | |||
| S.A. de C.V. | Tlalnepantla | Atlas Copco Lugnet Treasury AB | Nacka | ||
| SCA Schucker de Mexico S.A. de C.V. | Puebla | Atlas Copco Rock Drills AB | Örebro | ||
| Moçambique | Atlas Copco Mozambique | Maputo | Atlas Copco Secoroc AB | Fagersta | |
| Mongoliet | Atlas Copco Mongolia LLC | Ulaanbaatar |
| Namibia | Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd. | Windhoek |
|---|---|---|
| Nederländerna | ALUP Kompressoren B.V. | Nieuwegein |
| Atlas Copco Beheer B.V. | Zwijndrecht | |
| Atlas Copco Internationaal B.V. | Zwijndrecht | |
| Atlas Copco Nederland B.V. | Zwijndrecht | |
| Cirmac International B.V. | Apeldoorn | |
| Creemers Compressors B.V. | Eindhoven | |
| Grass-Air Compressoren B.V. | Oss | |
| Nigeria | Atlas Copco Nigeria Ltd. | Abuja |
| Norge | Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S Langhus | |
| Atlas Copco A/S | Langhus | |
| Atlas Copco Kompressorteknikk A/S | Langhus | |
| Atlas Copco Tools A/S | Langhus | |
| Berema A/S | Langhus | |
| Nya Zeeland | Atlas Copco (N.Z.) Ltd. | Lower Hutt |
| Pakistan | Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd. | Lahore |
| Panama | Atlas Copco Central América SA | Panama |
| Atlas Copco Panama SA | Panama | |
| Peru | Atlas Copco Peruana SA | Lima |
| Polen | ALUP Kompressoren Polska sp. z.o.o. | Warszawa |
| Atlas Copco Polska Sp. z o.o. | Warszawa | |
| Portugal | Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda | Lissabon |
| Rumänien | Atlas Copco Romania S.R.L. | Bukarest |
| Ryssland | Ekomak Industrial | Moskva |
| ZAO Atlas Copco | Moskva | |
| Schweiz | Atlas Copco (Schweiz) AG | Studen |
| Servatechnik AG | Oftringen | |
| Senegal | Atlas Copco Senegal SARL | Dakar |
| Serbien | Atlas Copco A.D. | Belgrad |
| Singapore | ABAC DMS Air Compressors Pte. Ltd. | Singapore |
| Atlas Copco (South East Asia) Pte. Ltd. | Singapore | |
| Fluidcon Services Pte. Ltd. | Singapore | |
| Slovakien | Atlas Copco Compressors Slovakia s.r.o Trenˇcín | |
| Industrial Technique s.r.o. | Bratislava | |
| Slovenien | Atlas Copco d.o.o. | Trzin |
| Spanien | Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L. | Pinto (Madrid) |
| Atlas Copco S.A.E. | Madrid | |
| Grupos Electrógenos Europa, S.A. | Zaragoza | |
| Stor britannien |
Air Compressors and Tools Ltd. | Hemel Hempstead |
| Hemel | ||
| Atlas Copco Ltd. | Hempstead | |
| Hemel | ||
| Atlas Copco UK Holdings Ltd. | Hempstead | |
| Atlas Copco (NI) Ltd. | Lisburn | |
| Medaes Limited | Staveley | |
| SCA Schucker UK Ltd. | Didcot | |
| Tentec Ltd. | Birmingham | |
| Sverige | Atlas Copco Compressor AB | Nacka |
| Atlas Copco Construction Tools AB | Kalmar | |
| Atlas Copco Craelius AB | Märsta | |
| Atlas Copco Customer Finance AB | Nacka | |
| Atlas Copco Dynapac AB | Nacka | |
| Atlas Copco GIA AB | Grängesberg | |
| Atlas Copco Industrial Technique AB | Nacka | |
| Atlas Copco Järla Holding AB | Nacka | |
| Atlas Copco Lugnet Treasury AB | Nacka | |
| Atlas Copco Rock Drills AB | Örebro | |
| Atlas Copco Secoroc AB | Fagersta | |
| Atlas Copco Sickla Holding AB | Nacka |
A22. Närstående, fortsättning
| Land | Företag | Placering (stad) | Land | Företag | Placering (stad) |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Chicago Pneumatic Construction | USA | Atlas Copco Hurricane LLC | Franklin, IN | |
| Equipment AB | Nacka | Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC | Santa Maria, CA | ||
| Dynapac Compaction Equipment AB | Karlskrona | Atlas Copco North America LLC | Parsippany, NJ | ||
| Dynapac International AB | Malmö | Atlas Copco Rental LLC | Laporte, TX | ||
| Industria Försäkringsaktiebolag | Nacka | Atlas Copco Secoroc LLC | Grand Prairie, TX | ||
| Sydafrika | Atlas Copco Holdings South Africa | Atlas Copco Specialty Rental LLC | Humble, TX | ||
| (Pty) Ltd. Atlas Copco Investment Company |
Boksburg | Atlas Copco Tools & Assembly Systems LLC |
Auburn Hills, MI | ||
| (Pty) Ltd. | Johannesburg | Atlas Copco USA Holdings Inc. | Parsippany, NJ | ||
| Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd. | Boksburg | BeaconMedaes LLC | Rock Hill, SC | ||
| ZAQ Coalfields Drilling Services (Pty) Ltd. Middelburg | Bond Acquisition LLC | Parsippany, NJ | |||
| Sydkorea | Atlas Copco Mfg. Korea Co., Ltd. | Seoul | Chicago Pneumatic International Inc. | Rock Hill, SC | |
| CP Tools Korea Co., Ltd. | Seoul | Chicago Pneumatic Tool Company LLC | Rock Hill, SC | ||
| SCA Korea Co., Ltd. | Gyunggi-do | Houston Service Industries | Houston, TX | ||
| Taiwan | Atlas Copco Taiwan Ltd. | Taipei | Quincy Compressor LLC | Bay Minette, AL | |
| Tanzania | Atlas Copco Tanzania Limited | Geita | Santa Fe Springs, | ||
| Thailand | Atlas Copco (Thailand) Limited | Bangkok | Pneumatic Holdings | CA | |
| Tjeckien | ALUP CZ spol. S.r.o | Bˇreclav | Uzbekistan | Atlas Copco Compressors and Mining | |
| Atlas Copco S.r.o. | Prag | Technique LLC | Tasjkent | ||
| Turkiet | Atlas Copco Makinalari Imalat AS | Istanbul | Venezuela | Atlas Copco Venezuela SA | Caracas |
| Eko Teknik Endüstriyel | Istanbul | Vietnam | Atlas Copco Vietnam Company Ltd. | Ho Chi Minh City | |
| Ekomak Endüstriyel | Istanbul | Zambia | Atlas Copco (Zambia) Ltd. | Chingola | |
| Ekoser Endüstriyel | Istanbul | Zimbabwe | Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd. | Harare | |
| Scanrotor Otomotiv Ticaret A.S. | Istanbul | Österrike | AGRE Kompressoren GmbH | Garsten-st. Ulrich | |
| Tyskland | ALUP Kompressoren GmbH | Köngen | Atlas Copco Ges.m.b.H. | Wien | |
| Atlas Copco ACE Gmbh | Essen | Atlas Copco Powercrusher GmbH | St. Valentin | ||
| Saltus Industrial Technique GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Beteiligungs GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Construction Tools GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Energas GmbH | Köln | ||||
| Atlas Copco Holding GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Kompressoren und Drucklufttechnik GmbH |
Essen | ||||
| Atlas Copco MCT GmbH | Essen | ||||
| Atlas Copco Tools Central Europe GmbH Essen | |||||
| Desoutter GmbH | Maintal | ||||
| Ekomak Kompressoren GmbH | Moers | ||||
| Dynapac GmbH | Wardenburg | ||||
| Dynapac Holding GmbH | Wardenburg | ||||
| IRMER + ELZE Kompressoren GmbH | Oyenhausen | ||||
| SCA Schucker GmbH & Co KG | Bretten | ||||
| SCA Schucker Verwaltungs-GmbH | Bretten | ||||
| Synatec GmbH | Leinfelden Echterdingen |
||||
| Synatec Electronic GmbH | Leinfelden Echterdingen |
||||
| Leinfelden | |||||
| Datan Software & Analyse GmbH | Echterdingen | ||||
| Gefahard Industrie Electronic GmbH | Michelstadt | ||||
| Ungern | Atlas Copco Kft. | Budapest | |||
| Industrial Technique Hungary Kft. | Budapest | ||||
| Synatec Group of Eastern Europe Kft. | Budapest | ||||
| Ukraina | LLC Atlas Copco Ukraine | Kiev | |||
| Uruguay | Econus S A | Montevideo | |||
| USA | Atlas Copco Assembly Systems LLC | Auburn Hills, MI | |||
| Atlas Copco Compressors LLC | Rock Hill, SC | ||||
| Atlas Copco Comptec LLC | Voorheesville, NY | ||||
| Atlas Copco Construction Mining Technique USA LLC |
Commerce City, CO |
||||
| Atlas Copco Customer Finance USA LLC Parsippany, NJ | |||||
| Atlas Copco Drilling Solutions LLC | Garland, TX |
| USA | Atlas Copco Hurricane LLC | Franklin, IN | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC | Santa Maria, CA | ||||
| Atlas Copco North America LLC | Parsippany, NJ | ||||
| Atlas Copco Rental LLC | Laporte, TX | ||||
| Atlas Copco Secoroc LLC | Grand Prairie, TX | ||||
| Atlas Copco Specialty Rental LLC | Humble, TX | ||||
| Atlas Copco Tools & Assembly Systems LLC |
Auburn Hills, MI | ||||
| Atlas Copco USA Holdings Inc. | Parsippany, NJ | ||||
| BeaconMedaes LLC | Rock Hill, SC | ||||
| Bond Acquisition LLC | Parsippany, NJ | ||||
| Chicago Pneumatic International Inc. | |||||
| Chicago Pneumatic Tool Company LLC | Rock Hill, SC | ||||
| Houston Service Industries | Houston, TX | ||||
| Quincy Compressor LLC | Bay Minette, AL | ||||
| Pneumatic Holdings | Santa Fe Springs, CA |
||||
| Uzbekistan | Atlas Copco Compressors and Mining Technique LLC |
Tasjkent | |||
| Venezuela | Atlas Copco Venezuela SA | Caracas | |||
| Vietnam | Atlas Copco Vietnam Company Ltd. | Ho Chi Minh City | |||
| Zambia | Atlas Copco (Zambia) Ltd. | Chingola | |||
| Zimbabwe | Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd. | Harare | |||
| Österrike | AGRE Kompressoren GmbH | Garsten-st. Ulrich | |||
| Atlas Copco Ges.m.b.H. | Wien | ||||
| Atlas Copco Powercrusher GmbH | St. Valentin | ||||
Styrelsens underskrifter
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Nacka den 4 mars 2014
Sune Carlsson Hans Stråberg Ronnie Leten Ordförande Vice ordförande VD och koncernchef
Ulla Litzén Anders Ullberg Staffan Bohman Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Margareth Øvrum Johan Forssell Gunilla Nordström Peter Wallenberg Jr
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Bengt Lindgren Mikael Bergstedt Facklig företrädare Facklig företrädare
Vår revisionsberättelse har lämnats den 4 mars 2014 Deloitte AB
Jan Berntsson Auktoriserad revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Atlas Copco AB är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till medier för offentliggörande den 13 mars 2014.
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Atlas Copco AB organisationsnummer 556014-2720
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Atlas Copco AB för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14–47 och 56–122.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar
inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Atlas Copco AB för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 56–65 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Nacka den 4 mars 2014
Deloitte AB
Jan Berntsson Auktoriserad revisor
finansiella definitioner
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, i procent av genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser (för affärsområdena: rörelseresultat) i procent av sysselsatt kapital.
Direktavkastning
Utdelning i procent av verksamhetsårets genomsnittliga börskurs.
EBITDA – Earnings Before Interest,
Taxes, Depreciation and Amortization Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar.
EBITDA marginal
EBITDA i procent av fakturering.
Eget kapital per aktie
Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Genomsnittligt antal utestående aktier
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före eller efter utspädning. Aktier som innehas av Atlas Copco räknas inte med i antalet utestående aktier. Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktiebaserade incitamentsprogrammen. Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris.
Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC)
räntebärande skulder x i + börsvärde x r
- räntebärande skulder + börsvärde i: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en premie på 0.5%. En uppskattad schablonskatt har sedan använts.
- r: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en riskpremie för aktier på 5%.
Kapitalomsättningshastighet
Intäkter dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Nettokassaflöde
Förändring av likvida medel exklusive valutakurseffekter.
Nettoskuld/EBITDA
Nettoskuldsättning i relation till EBITDA.
Nettoskuldsättning/nettokassa
Räntebärande skulder plus ersättningar efter avslutad anställning minus likvida medel och övriga kortfristiga finansiella omsättningstillgångar, justerad för verkligt värde av ränteswappar.
Omsättningshastighet sysselsatt kapital
Intäkter dividerad med sysselsatt kapital.
Operativt kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive rörelseförvärv och -avyttringar.
Räntenetto
Räntekostnader minus ränteintäkter.
Räntetäckningsgrad
Resultat före skatt plus räntekostnader och valutakursdifferenser dividerat med räntekostnader och valutakursdifferenser.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av intäkter.
Rörelseresultat
Intäkter minus alla kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och inkomstskatt.
Skuldsättningsgrad
Nettoskuldsättning i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Soliditet
Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, i procent av balansomslutning.
Sysselsatt kapital
Genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder och avsättningar. Sysselsatt kapital för affärsområdena exkluderar kassa, skatteskulder och -fordringar.
Vinstmarginal
Resultat före skatt i procent av intäkter.
Resultat per aktie
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
miljö-, socialA och styrningsresultat 1)
Information om miljö-, sociala och styrningsresultat har under 2012 och 2013 varit föremål för extern översiktlig granskning. Det kan till viss del påverka jämförelser mellan dessa år och tidigare års resultat.
| Ekonomiskt värde | Not | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Förändring, % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ekonomiskt värde | |||||||
| Intäkter 2) | 65 374 | 70 490 | 82 274 | 91 417 | 84 803 | –7 | |
| Fördelat ekonomiskt värde | |||||||
| Rörelsekostnader 3) | 41 593 | 41 466 | 48 032 | 53 635 | 49 079 | –8 | |
| Löner och kontanta ersättningar samt övriga sociala avgifter | 13 339 | 14 699 | 15 910 | 18 108 | 18 274 | 1 | |
| Kostnader för finansiärer 4) | 5 819 | 4 489 | 5 913 | 7 182 | 7 853 | 9 | |
| Betalning av skatter till den offentliga sektorn | 2 095 | 3 619 | 3 902 | 4 377 | 4 286 | –2 | |
| Behålls i verksamheter | 2 528 | 6 217 | 8 517 | 8 115 | 5 311 | –35 | |
| – Inlösen av aktier | – | – | 6 067 | – | – | ||
| – Återköp av aktier | – | – | – | – | – |
| Miljöresultat (tillverkningsenheter och distributionscenter) | Not | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Mål 5) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Materialförbrukning* i '000 ton (järn och stål) | 3 | 104 | 141 | 135 | 142 | 138 | N/a |
| Förpackningsmaterial '000 ton | 3 | 26 | 30 | 35 | 36 | 35 | N/a |
| Direkt energiförbrukning i GWh 6) | 3 | 101 | 116 | 132 | 140 | 136 | N/a |
| Indirekt energiförbrukning i GWh 6) | 3 | 251 | 287 | 305 | 301 | 304 | N/a |
| Total energiförbrukning i GWh | 3 | 352 | 403 | 437 | 441 | 440 | N/a |
| Vattenförbrukning i '000 m3 | 523 | 464 | 619 | 623 | 714 | +/–0/KSV 7) | |
| CO2-utsläpp '000 ton (direkt energi) – scope 1** | 21 | 24 | 28 | 29 | 29 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| CO2-utsläpp '000 ton (indirekt energi) – scope 2** | 78 | 88 | 98 | 76 | 80 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| CO2-utsläpp '000 ton (total energi) – scope 1+2** | 99 | 112 | 126 | 105 | 109 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| CO2-utsläpp '000 ton (transporter) – scope 3** | 206 | 194 | 214 | 227 | 200 | –20%/KSV (2020) 7) | |
| Återanvända eller | |||||||
| Avfall i '000 ton | 3 | 27 | 34 | 34 | 39 | 41 | återvinna allt avfall |
| Andel återanvänt eller återvunnet avfall, % | 3 | 87 | 88 | 95 | 92 | 93 | 100 |
| ISO 14001-certifiering, % av kostnad för sålda varor 7) | 95 | 97 | 95 | 94 | 97 | 100 | |
| ISO 14001-certifiering, % medarbetare | 88 | 91 | 100 |
| Sociala resultat, medarbetare, hälsa och säkerhet | Not | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Mål 5) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel tjänstemän, % | 4 | 67 | 61 | 62 | 62 | 63 | N/a |
| Andel arbetare, % | 4 | 33 | 39 | 38 | 38 | 37 | N/a |
| Personalomsättning tjänstemän, % | 4 | 10.0 | 7.0 | 7.4 | 7.4 | 7.4 | N/a |
| Personalomsättning arbetare, % | 4 | 7.7 | 9.2 | 9.5 | N/a | ||
| Intern rörlighet, % | 4 | 9.3 | 8.2 | 7.7 | Uppmuntra | ||
| Arbetsrelaterade olyckor, antal | 5 | 652 | 561 | 370 | 391 | 415 | 0 |
| Arbetsrelaterade olyckor, per en miljon arbetade timmar | 5 | 11.4 | 9.3 | 5.7 | 5.4 | 5.4 | 0 |
| Förlorade dagar på grund av olyckor, per en miljon arbetade timmar | 5 | 101 | 104 | 140 | 0 | ||
| Arbetsrelaterade incidenter, per en miljon arbetade timmar | 5 | 22.8 | 23.4 | 21.0 | N/a | ||
| Dödsfall | 5 | 2 | 0 | 1 | 3 | 0 | 0 |
| Frånvaro på grund av sjukdom, % | 2.1 | 2.1 | 2.0 | 2.1 | 2.0 | <2.5 | |
| Frånvaro på grund av sjukdom och olyckor, % | 2.1 | 2.2 | 2.1 | <2.5 | |||
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd | 34 | 40 | 45 | 42 | 40 | N/a | |
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar, tjänstemän | 36 | 44 | 48 | 42 | 41 | N/a | |
| Genomsnittligt antal utbildningstimmar, arbetare | 30 | 34 | 41 | 42 | 39 | N/a | |
| Utvecklingssamtal, % | 67 | 74 | 84 | 83 | 82 | 100 | |
| Andel kvinnor, % anställda | 17.7 | 16.3 | 16.8 | 16.9 | 16.8 | Öka | |
| Andel kvinnor i chefspositioner, % | 13.6 | 13.5 | 14.6 | 15.1 | 16.2 | Öka | |
| Nationaliteter bland de högsta cheferna, antal | 4 | 39 | 40 | 44 | 49 | 52 | Öka |
| OHSAS 18001-certifiering, % av kostnad för sålda varor 7) |
61 | 67 | 72 | 89 | 100 | ||
| OHSAS 18001-certifiering, % medarbetare |
69 | 85 | 100 | ||||
| Styrningsresultat | Not | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Mål 5) |
| Betydande leverantörer som åtagit sig att följa Affärskoden, % | 6 | N/a | N/a | 72 | 100 |
Positiv trend / målet uppnått Neutral Negativ trend / målet ej uppnått
ISO 9001-certifiering, % av kostnad för sålda varor 88 93 100 Anmälningar till hotline, antal 7 20 25 39 47 Uppmuntra
Se fotnoter på följande sida
Noter till miljö-, sociala och styrningsresultat
1. Redovisningsprinciper för miljö-, sociala och styrningsresultat
Sedan 2001 har redovisningen upprättats årligen i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Sedan 2006 har redovisningen följt version 3.0 av GRI:s riktlinjer. Den senaste hållbarhetsredovisningen publicerades i mars 2013 som en del av årsredovisningen för 2012.
Denna rapport är också Atlas Copcos Communication on Progress (COP) – en redovisning av resultatet av arbetet med de tio principerna inom FN:s Global Compact. Den finns tillgänglig på www.atlascopco.se/ir och på FN Global Compacts webbplats unglobalcompact.org/COP.
- Atlas Copco tillämpar följande internationellt erkända och frivilliga standarder och principer:
- FN Global Compact. Atlas Copco har undertecknat FN Global Compact, ett strategiskt initiativ för företag som åtar sig att i sin verksamhet och strategier följa tio globalt accepterade principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och anti-korruption.
- Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Riktlinjerna (G3) innehåller en internationellt erkänd uppsättning indikatorer för ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av företags verksamhet som möjliggör för intressenter att jämföra företags resultat. Atlas Copcos redovisning i enlighet med redovisningsriktlinjerna, inklusive obligatoriska upplysningar, finns tillgänglig på www.atlascopco.se/ir.
Datainsamling och redovisning
Hållbarhetsredovisningen och rapporten om koncernens styrning är integrerade i 2013 års årsredovisning. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen presenteras i huvudsak på sidorna 3–5, 10–13, 40–53 och 125–131, samt i GRI-index. Redovisade uppgifter har verifierats i enlighet med Atlas Copcos rutiner för intern kontroll. Datainsamling är integrerat i Gruppens koncernredovisningssystem och sammanställs kvartalsvis. Redovisade värden korrigeras inte retroaktivt. Miljödata redovisas för produktionsenheter och distributionscenter. Information om affärspartner redovisas för produktionsenheter och medarbetardata omfattar hela verksamheten. Ansvaret för rapporteringen ligger hos respektive bolagschef. Uppgifterna redovisas lokalt och sammanställs därefter på divisions- och affärsområdesnivå, samt på koncernnivå. Verifiering av data sker på respektive nivå innan leverans till externa revisorer för kontroll.
Redovisningen av utsläpp av växthusgaser sker i enlighet med protokollet från Greenhouse Gas Reporting (GHG), www.ghgprotocol.org. Gruppen är medlem i det svenska Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) och följer noga deras rekommendationer, vilket kan påverka riktlinjerna för redovisning av koldioxidutsläpp från transporter.
Omfattning
Årsredovisningen inkluderar information gällande samtliga tre aspekter av Gruppens strategi, det vill säga där Atlas Copco har betydande ekonomisk, miljömässig och social inverkan. Redovisningen omfattar Gruppens verksamheter under räkenskapsåret 2013, om annat inte anges. Verksamheter som avyttrats under året omfattas inte, vilket däremot förvärvade enheter gör. Detta kan ibland ge upphov till betydande förändringar i
redovisat resultat. Begränsningar och redovisningsprinciper liksom justeringar i rapporteringen redovisas i respektive avsnitt i rapporten. All offentliggjord hållbarhetsinformation för redovisningsperioden 2013 finns tillgänglig i Atlas Copcos årsredovisning 2013, med undantag av GRI-index, som finns tillgängligt på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco.com/ir.
Atlas Copcos årsredovisning 2013 innehåller en generell översikt över Gruppens miljöstatus i enlighet med svensk lagstiftning gällande miljöinformation i förvaltningsberättelsen. Vidare har information gällande miljömässiga och sociala aspekter integrerats i årsredovisningen för att ge en mer komplett bild av Gruppen. Atlas Copco redovisar även med hänvisning till de vägledande riktlinjerna i Inaugural Integrated Reporting Framework som utvecklats av International Integrated Reporting Council.
Skälet till att integrera hållbarhetsinformationen i årsredovisningen är att tillhandahålla investerare och intressenter en förhållandevis komplett och lättillgänglig översikt över Atlas Copco-gruppens viktigaste arbete som bidrar till en hållbar utveckling och till ett ökat aktieägarvärde.
Väsentlighet
De GRI-indikatorer som redovisas och analyseras är de som bedöms vara relevanta och av störst vikt för Atlas Copco-gruppen och dess intressenter, och som underlättar jämförelser med andra företag ur ett vidare perspektiv. Viktiga frågor identifieras i den pågående intressentdialogen och adresseras genom olika program eller åtgärdsplaner med tydliga, mätbara mål.
Intressentdialog
Det är viktigt för Atlas Copco, som global koncern, att ta ansvar för den faktiska och potentiella påverkan företaget har på sina intressenter. Genom diskussioner lyssnar Atlas Copco på, och tar lärdom av, frivilligorganisationer och myndigheter och andra påverkande aktörer. Under 2013 hölls en formell intressentdialog med företagets största aktieägare där medlemmar i koncernledningen deltog. Andra intressentdialoger förs på olika nivåer i verksamheten. Genom dialogerna fångas viktiga frågor upp och utgör grunden för utvecklingen av strategiska lösningar på utmaningar. Integreringen av finansiella, miljömässiga och sociala aspekter i årsredovisningen är ett resultat av intressenternas påverkan.
Granskning/revision
Atlas Copco har bedömt sin redovisning som GRI B+-nivå. Redovisningen omfattar samtliga profilindikatorer, hållbarhetsstyrning och minst 20 resultatindikatorer. Årsredovisningen har granskats och godkänts av Atlas Copcos koncernledning och styrelsen. Hållbarhetsinformationen i årsredovisningen 2013 har granskats översiktligt av Deloitte.
Ytterligare hållbarhetsinformation
Utöver att producera en integrerad rapport offentliggör Atlas Copco information om miljö-, socialt och styrningsresultat till investerare genom frågeformulär och intervjuer med analytiker. Denna information är i linje med innehållet i årsredovisningen.
Fotnoter till sidan 125
- 1) Beräkningar enligt GRI:s riktlinjer, www.globalreporting.org. Förändringarna återspeglar både förändringar i volym, förbrukning och i ett ökat antal rapporterande enheter.
- 2) Intäkter omfattar intäkter, övriga rörelseintäkter, finansiella intäkter, resultat från avvecklade verksamheter och andelar av intresseföretags resultat.
- 3) Rörelsekostnader omfattar kostnad för sålda varor, utgifter för marknadsföring, administration, forskning och utveckling och övriga utgifter med avdrag för ersättning till löner och förmåner.
- 4) Kostnader för finansiärer, inklusive finansiella kostnader och utdelning, men exklusive inlösen och återköp av aktier.
- 5) Basåret är 2010.
- 6) Direkt och indirekt energi redovisas i detalj på Atlas Copcos webbplats: www.atlascopco.com/corporateresponsibility.
- 7) Kostnad för sålda varor (KSV) i relation till ISO omfattar tillverkningsenheter medan KSV i övriga fall omfattar hela Gruppen. När KSV presenteras i relation till hållbarhetsinformation avses kostnad för sålda varor till standardpris.
- * De färdiga produkterna innehåller delar eller komponenter som inte redovisas.
- ** Standardiserade omräkningsfaktorer publicerade av Greenhouse Gas Protocol Initiative används för att beräkna koldioxidutsläpp, se www.ghgprotocol.org.
1. Redovisningsprinciper för miljö-, sociala och styrningsresultat, fortsättning 2. Väsentlighet
Atlas Copco ansöker om att inkluderas i ett fåtal välrenommerade och internationellt etablerade index inriktade på hållbarhet, såsom FTSE-4Good och RobecoSAM Dow Jones Sustainability Index.
CDP är en internationell, icke vinstdrivande organisation som tillhandahåller självrapporterad data om risker kopplade till klimatförändringar, vatten och skog, till investerare med tillgångar på 87 biljoner USD. Under 2013 började CDP och Dow Jones Sustainability Index sitt samarbete för att effektivisera miljöinformationen. Den maximala poängen är 100 där A är den högsta nivån på information, och bolagen med högst poäng inkluderas i Carbon Disclosure Leadership Index (CDLI).
CDP låter också de deltagande bolagen begära in utsläppsdata från utvalda leverantörer. Under 2013 skickades CDP Supply Chain-enkäten av CDP på uppdrag av 65 bolag som representerar 1 biljon USD i inköpskraft. PwC Global analyserade de insamlade svaren.
| Index/Ranking/Lista | Atlas Copcos resultat | Kommentar |
|---|---|---|
| CDP Investor | 93 B | Nordic CDLI |
| CDP Supply Chain | 93 | N/a |
| DJSI | ||
| FTSE 4Good |
96/100 | ESG branschledare |
| Ethisphere WME | N/a | n.a |
Atlas Copco utgår ifrån GRI:s kriterier för väsentlighet för att säkra att årsredovisningen adresserar samtliga hållbarhetsfrågor som påverkar eller påverkas av Gruppens verksamhet. Genom väsentlighetsanalysen identifieras viktiga faktorer som utgör betydande risker eller möjligheter för koncernen och om deras påverkan går att beräkna med hjälp av tillförlitliga och sunda undersökningsmetoder. Indikatorer som inte uppfyller kriterierna klassas som icke-väsentliga och redovisas ej. Övriga väsentliga indikatorer prioriteras utifrån deras betydelse för interna och externa intressenter. De frågor som har högst relevans för båda intressentgrupperna och som bedöms som affärskritiska är inkluderade i årsredovisningen. Övriga väsentliga frågor med lägre prioritet publiceras på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco.com/corporateresponsibility.
Resultatet från intressentdialoger redovisas i väsentlighetsmatrisen nedan och återspeglas i redovisningen.
3. Miljöpåverkan 1) 4. Medarbetare
Den huvudsakliga delen av Gruppens miljöpåverkan från verksamheten kommer från material- och energiförbrukning som del i tillverkningen och från avfallet från den verksamheten. Resursanvändningen följer affärsutvecklingen till stor del, till exempel avseende förbrukning av stål. Atlas Copco strävar efter att minska koldioxidutsläpp från verksamheten. Som ett resultat av korrigeringar i redovisningen och satsningar inom området, har andelen indirekt energi från förnybara resurser ökat något under 2013.
Avfall ökade både som total volym och i förhållande till kostnad för sålda varor. Det påverkades till stor del av ett nyligen genomfört förvärv och även av en ökning av det metallskrot som genererats. En nedgång i verksamheten påverkade också kostnaden för sålda varor. Allt metallskrot återvinns.
| Materialförbrukning | 2013 |
|---|---|
| Materialförbrukning 2) i ton (järn och stål) | 138 266 |
| Aluminium | 1 114 |
| Gummi | 478 |
| Kolväten | 1 864 |
| Flyktiga organiska föreningar | 291 |
| Gaser | 4 501 |
1) Produktionsenheter och distributionscenter. 2) Färdiga produkter inkluderar delar eller komponenter som inte redovisas.
| Energiförbrukning*, % | 2013 |
|---|---|
| Direkt energi, förnybar | 0 |
| Direkt energi, icke-förnybar | 31 |
| Indirekt energi, förnybar | 37 |
| Indirekt energi, icke-förnybar | 32 |
* Direkt energi definieras som bränsle som köpts in och förbrukats för egen produktion, exempelvis olja, kol, naturgas, bensin och diesel. Indirekt energi definieras som energi från externa källor, exempelvis energi som krävs för att producera och leverera elektricitet och fjärrvärme.
| Fördelning av avfall, ton och (%)* | 2013 |
|---|---|
| Energiåtervinning | 7 636 (19) |
| Materialåteranvändning | 1 069 (3) |
| Materialåtervinning | 28 974 (71) |
| Deponi | 2 868 (7) |
* Av vilket reglerat eller farligt avfall 4 827 ton.
Atlas Copco följer tillämpliga miljölagar i alla länder där verksamheten bedrivs. Incidenter och böter rapporteras enligt gällande lagar vid överträdelser av miljölagstiftning eller vid incidenter som kemiskt utsläpp, olje- eller bränsleutsläpp. Under 2013 inträffade inga betydande incidenter gällande dessa aspekter.
Fem svenska bolag kräver tillstånd baserat på svensk miljölagstiftning. Dessa verksamheter motsvarar cirka 20% av Gruppens tillverkning och involverar huvudsakligen bearbetning och montering av komponenter. Tillstånden gäller områden såsom utsläpp till vatten och luft, samt buller. Gruppen har beviljats samtliga nödvändiga tillstånd för att bedriva verksamheten och inget var under revision under 2013. Inga påföljder för överträdelser av miljötillstånd har ålagts Gruppen under 2013.
Miljöledningssystem
För att bidra till att minska miljöpåverkan och för att säkra tillämpningen av försiktighetsprincipen, har Atlas Copco som mål att införa miljöledningssystem i samtliga verksamheter. Alla produktionsenheter måste certifieras enligt ISO 14001 för att hantera och minska sin miljöpåverkan. Förvärvade produktionsenheter certifieras normalt inom en tvåårsperiod. Under 2013 motsvarade andelen tillverkningsenheter certifierade enligt ISO 14001 97% av kostnaden för sålda varor och 91% av medarbetarna i de bolagen.
I den interna databasen The Way We Do Things finns information för medarbetarna om Gruppens personalstrategi, inklusive riktlinjer för rekrytering, löner och förmåner, utvecklingssamtal och kompetensutveckling.
Medarbetarundersökningar
Atlas Copco genomför en medarbetarundersökning minst vartannat år. Den senaste genomfördes 2012. Under 2013 har den lokala ledningen följt upp områden som behöver förbättras och bjudit in medarbetarna till workshops i syfte att förbättra sig inom svaga områden och dra fördel av sina styrkor.
Löner och förmåner
Atlas Copco strävar efter att erbjuda löner och förmåner som är rättvisa, konsekventa och konkurrenskraftiga, samtidigt som de är i linje med industrins genomsnitt, för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. En rättvis lönestruktur utgår ifrån ett klassificeringssystem baserat på en särskild ersättningsnivå för varje position och jämförelser görs med liknande företag som använder samma system. För tillfälligt anställda är förmånerna i enlighet med nationell lagstiftning. Detta gäller också minimilöner och uppsägningstid vid förändringar i verksamheten.
Arbetskraftsprofil
Atlas Copco strävar efter att utveckla lokala chefer där verksamheten bedrivs. Den geografiska spridningen av anställda och seniora chefer förändras fortlöpande. Som ett kundorienterat företag arbetar 50% av alla anställda med marknadsföring, försäljning eller service.
| Geografisk fördelning av medarbetare, % |
Medarbetare | Nationalitet bland högsta cheferna |
|---|---|---|
| Nordamerika | 14 | 9 |
| Sydamerika | 8 | 4 |
| Europa | 42 | 69 |
| Afrika/Mellanöstern | 7 | 6 |
| Asien/Australien | 29 | 12 |
| Totalt | 100 | 100 |
| Medarbetare per personalkategori, % | 2013 | |
| Produktion | 28 | |
| Marknadsföring | 8 | |
| Försäljning | 13 | |
| Service | 29 | |
| Administration | 16 | |
| Forskning och utveckling | 6 | |
| Totalt | 100 |
5. Säkerhet och hälsa
Atlas Copco har ett fokuserat säkerhetsarbete. Antalet olyckor ökade till 415 (391). Förbättrad redovisning från Asien och Afrika förklarar delvis det ökade antalet olyckor. Det relativa antalet olyckor låg kvar på 5.4 (5.4) per en miljon arbetade timmar. Antalet incidenter minskade till 1 620 (1 710). Atlas Copco kommer att fortsätta fokusera på att förbättra redovisningen, och på att vidta åtgärder för att minska antalet olyckor och incidenter i Gruppen.
| Geografisk fördelning av incidenter och olyckor, % |
Arbets relaterade incidenter |
Arbets relaterade olyckor |
|---|---|---|
| Nordamerika | 13 | 13 |
| Sydamerika | 3 | 9 |
| Europa | 70 | 55 |
| Afrika/Mellanöstern | 4 | 9 |
| Asien/Australien | 10 | 14 |
| Totalt | 100 | 100 |
6. Affärspartner
| Affärspartner | Roll i värdekedjan |
Huvudansvariga för riskhantering och efterlevnad |
|
|---|---|---|---|
| Leverantörer, underleverantörer |
Tillhandahåller nyckelkomponenter samt tillverkningstjänster |
Inköpsråd | |
| Samriskbolag | Delägda bolag med kompletterande produkter och service |
Juristavdelning och lokala chefer |
|
| Agenter, distributörer |
Säljer och distribuerar produkter till kunder för Atlas Copcos räkning |
Marknadsföringsråd |
Process för utvärdering av leverantörskedjan: Leverantörer utvärderas under och efter att de valts ut av produktbolagen, främst av personalen på inköpsfunktionen. Intern utbildning i genomförande av leverantörsutvärderingar finns i Gruppens databas The Way We Do Things. Leverantörsutvärderingen omfattar:
- Affärspartners styrning, etik och hållning mot korruption
- Arbetsförhållanden: motverkande av tvångs- eller barnarbete, avskaffande av diskriminering, skyddande av medarbetarnas hälsa och säkerhet, rätt till kollektiva förhandlingar
- Miljömässigt resultat: hantering av avfall, begränsning av utsläpp, minskad användning av naturresurser
- Mänskliga rättigheter: ansvarsfulla inköp och respekt för mänskliga rättigheter inom verksamheten
I vissa fall skickas checklistor för självutvärdering till leverantörer och utvärderingar genomförs på plats antingen med jämna mellanrum eller när det bedöms vara nödvändigt. Dessa resulterar i en rapport med konkreta förslag i form av en åtgärdsplan eller till förbättringar som följs upp vid en avtalad tidpunkt. Atlas Copco kan erbjuda erfarenheter och kunnande till leverantörer som behöver stöd för att klara att uppfylla de minimikrav som anges i checklistans tio kriterier. Leverantörer som inte uppfyller kriterier med röd flagg (såsom nolltolerans mot korruption) eller som inte visar vilja att förbättra sig underkänns. Leverantörsutvärderingar som gäller säkerhet, hälsa, sociala och miljöaspekter inklusive objektiva faktorer såsom kvalitet och finansiell information genomförs i hela Gruppen.
Definition av betydande leverantörer för rapportering: Alla externa leverantörer av varor och tjänster, direkt och indirekt, med ett inköpsvärde som överstiger en bestämd nivå, baserat på 12 månaders värde från oktober föregående år till september innevarande år. För leverantörer i de högriskländer som anges nedan, fastställs de betydande leverantörerna baserat på en betydligt lägre inköpsnivå (cirka 13% av det bestämda värdet) och redovisas.
Högriskländer: Angola, Bolivia, Kina, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien, Iran, Nigeria, Ryssland, Saudiarabien, Uzbekistan, Zimbabwe. Dessa länder har identifierats ha en förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter baserat på den kartläggning av risker som genomförts av Amnesty International och Transparency International 2011. Anpassningen av definitionen har lett till ett lägre antal betydande leverantörer under 2013 jämfört med tidigare år.
| Leverantörers engagemang | 2013 | Mål |
|---|---|---|
| Betydande leverantörer, antal | 4 070 | N/a |
| Leverantörer utvärderade i säkerhet, hälsa, miljö och sociala aspekter 1), % |
16 | N/a |
| Godkända leverantörer (inget behov av uppföljning), % |
90 | N/a |
| Leverantörer godkända med villkor (följs upp), % | 9 | N/a |
| Underkända leverantörer (affärsrelationen avslutad) 2), % |
1 | N/a |
| Leverantörer som tillfrågats om att följa Affärskoden, antal |
3 315 | N/a |
| Betydande leverantörer som åtagit sig att följa Affärskoden, % |
72 | 100 |
1) Utvärderingar eller revisioner genomförs av Atlas Copcos team på plats hos
leverantörerna.
2) Leverantörer underkänns exempelvis av skäl kopplade till säkerheten på arbetsplatsen, skydd för arbetare och för att de inte lever upp till miljölagar. Leverantörer underkänns om de bedöms vara ovilliga att leva upp till Atlas Copcos krav och inte är villiga att genomföra förbättringar. Gruppen håller inte några svarta listor över affärspartner.
6. Affärspartner, forts.
Farliga substanser
Atlas Copco har förteckningar över substanser som antingen är förbjudna eller som bör begränsas i sin användning på grund av den potentiella negativa påverkan på hälsa och miljö. Förbjudna substanser är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Substanser som bör begränsas i sin användning är inte förbjudna, men ska ersättas enligt en plan med hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter. Leverantörers användning av sådana substanser kontrolleras regelbundet och om förbjudna substanser upptäcks måste dessa omedelbart ersättas med godkända alternativ. Förteckningarna revideras regelbundet i enlighet med tillämpliga regelverk, inklusive REACH. Gruppens förteckningar över farliga substanser är publicerade på Atlas Copcos webbplats.
7. Styrning
Atlas Copcos hotline är Gruppens funktion för rapportering av möjliga överträdelser av Affärskoden. Gruppen är positiv till rapportering via hotline då det gör det möjligt att agera på potentiella överträdelser av Affärskoden. Under året har hotline förts ut globalt bland anställda och affärspartner.
| Anmälningar om möjliga överträdelser, antal | 2013 |
|---|---|
| Bedrägeri | 10 |
| Arbetsvillkor | 23 |
| Korruption | 8 |
| Diskriminering | 4 |
| Övrigt (personliga, organisatoriska frågor) | 2 |
| Totalt | 47 |
Sju fall är ännu under utredning, av vilka tre relaterar till bedrägeri, tre till arbetsvillkor och en till korruption. Av fall relaterade till bedrägeri och arbetsvillkor var tre underbyggda och ledde antingen till disciplinära åtgärder såsom uppsägning, eller inväntar rättegång. De påstådda fallen om diskriminering var inte underbyggda och lades ned efter utredning. Koncernledningen har inte fått kännedom om några andra fall av konkurrenshämmande agerande. Inga böter har betalats under året.
8. Offentliga riktlinjer
Atlas Copco är medlem i branschorganisationer som Teknikföretagen, Federation for the Technology Industry i Belgien, Compressed Air and Gas Institute i USA, det tyska teknikförbundet och många fler. Atlas Copco har sedan 1959 varit aktivt engagerat i Pneurop, den europeiska sammanslutningen för tillverkare av kompressorer, vakuumpumpar, tryckluftsutrustning och relaterad utrustning. Pneurop företräder sina medlemmar i europeiska och internationella forum angående harmoniseringen av den tekniska, normativa och legala utvecklingen.
Atlas Copco är medlem i Committee for the European Construction Equipment Industry (CECE) som bland annat arbetar för att minska tekniska hinder och förbättra säkerhetsstandarder samt miljöfrågor inom bygg- och anläggningsutrustning. Företaget deltar även i den pågående utvecklingen av internationella standarder, såsom ISO-kommittén ISO/TC 118 och CEN-kommittén CEN 232.
Atlas Copco-gruppen tar inga politiska ställningstaganden och använder inte Gruppens medel eller tillgångar till att stödja politiska kampanjer eller kandidater, eller bistår politiska strävanden med tjänster. Atlas Copco tar inte emot något väsentligt stöd från den offentliga sektorn.
9. Mänskliga rättigheter
Engagemang för mänskliga rättigheter
Atlas Copcos centrala policy är Affärskoden som uppdaterades 2012 för att stödja FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Atlas Copco har också signerat FN:s Global Compact och engagerat sig i arbetet för tio globalt accepterade principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Atlas Copcos affärskod stöder också internationella arbetsorganisationens, ILO, deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Under 2011 åtog sig Atlas Copco att skydda, respektera och bidra till åtgärder för mänskliga rättigheter som föreslås enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I enlighet med ramverket har Atlas Copco följande:
- Policyengagemang: Affärskoden är Atlas Copcos centrala policydokument, baserat på vilket Atlas Copco har gjort ett uttalande om mänskliga rättigheter. Detta finns tillgängligt på webbplatsen.
- Due diligence kring mänskliga rättigheter: en pågående process för att identifiera, förhindra, motverka och redovisa effekterna på mänskliga rättigheter relaterade till Atlas Copcos verksamhet och affärsrelationer.
- Tillgång till åtgärdande faktorer: Atlas Copcos hotline kan användas för att rapportera möjliga överträdelser av mänskliga rättigheter. I de fall där intressenter eller medarbetare inte är nöjda med de lösningar som ges erbjuder Atlas Copco tillgång till medling vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.
Integrera rättigheterna för barn, kvinnor och särskilt utsatta grupper
Atlas Copco strävar efter att vara inkluderande i arbetet med mänskliga rättigheter och säkerställa att rättigheterna för utsatta grupper, som barn eller minoriteter, omfattas av Gruppens policyer och processer. Atlas Copco arbetar för att integrera detta i den bredare strategin för mänskliga rättigheter och bedömer den direkta och indirekta påverkan verksamheten kan ha på relevanta grupper.
Atlas Copcos arbete med mänskliga rättigheter
Arbetet med mänskliga rättigheter är en kontinuerlig process av lärdomar, utveckling och implementering. Atlas Copco strävar efter att arbeta med dessa frågor i de delar Gruppen kan påverka genom hela värdekedjan. Atlas Copco ser inte mänskliga rättigheter som en isolerad fråga, utan som ett område med många kopplingar som kan påverkas genom arbetet med korruption och miljöfrågor i enlighet med Affärskoden. Gruppen strävar efter att arbeta med sitt engagemang för FN:s vägledande principer genom hela värdekedjan, från inköp till HR, försäljning, marknadsföring och andra affärsprocesser. Ytterligare information finns i avsnitten Samhälle, Affärspartner och Medarbetare i denna rapport.
I slutet av 2013 inrättade Atlas Copco en tvärfunktionell kommitté för mänskliga rättigheter och etik som redovisar till en styrgrupp. Medlemmarna i styrkommittén överlappar delvis med råden för säkerhet, hälsa och miljö, samt kvalitet. I styrgruppen ingår två medlemmar ur koncernledningen. Kommittén kommer under 2014 att börja arbeta med frågor som utbildningsbehov, konsekvensanalys och Atlas Copcos arbete med de vägledande principerna. Kommittén strävar efter att arbeta med en intern och en extern referenspanel som ännu inte har satts samman.
Konfliktmineraler
Atlas Copco är leverantör till kunder som måste redovisa enligt Dodd Frank Act, avsnitt 1502 i USA. Under 2013 började alla affärsområden arbeta med den standardmall som utvecklats i ett samarbete mellan Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC) och Global e-Sustainability Initiative (GeSI) i syfte att kartlägga de mineraler och inköpsprocesser som används av direkta leverantörer (tier 1).
| Frågor | Aktiviteter under 2013 | Planerade aktiviteter under 2014 |
|---|---|---|
| Potentiell distribution (direkt och indirekt försäljning) av Atlas Copcos produkter i projekt som kränker |
Internrevision genomförd för att bedöma risker och utvärdera processer. |
Koncernledningen ska godkänna centrala riktlinjer inriktade på konfliktregioner och komplexa marknader. |
| mänskliga rättigheter i icke | Åtgärdsplan utvecklad med lokala chefer gällande | |
| självstyrande och/eller ockuperade områden |
utbildning och uppföljning av distributörer för att förhindra framtida försäljning till sådana projekt. |
Uppföljning av åtgärdsplan med lokala chefer |
| Offentlig-privata samarbeten ska utvecklas för att ge | ||
| Tvärfunktionell kommitté för mänskliga rättigheter och etik bildades för att proaktivt övervaka och adressera frågor i hela värdekedjan. |
den lokala ledningen lämpligt stöd och kunskap om riskhantering kopplat till mänskliga rättigheter. |
|
| Potentiell distribution (indirekt | Dialog med EIRIS Conflict Network om distribution av | Fortsatta humanitära insatser i Sudan genom Vatten |
| försäljning) av Atlas Copcos produkter i konfliktregioner: |
produkter i Sudan har lett till deras slutsats att Atlas Copco är klassificerad som att Gruppen vidtar |
åt Alla-projekt och genomföra tredjepartsutvärdering för att intyga att projekt är betydande i förhållande till |
| specifikt i Sudan | åtgärder "Substantial Action", vilket betyder att investerare som följer den specifika lagstiftning som gäller för Sudan inte behöver avyttra aktier. |
Atlas Copcos affärsverksamhet i Sudan. |
10. Skatter
Atlas Copco strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare, som tar hänsyn till lagarna i de länder där företaget är verksamt. Gruppen förstår att skatter spelar en viktig roll i att främja den ekonomiska utvecklingen, men anser det också av yttersta vikt att bekämpa korruption och att stödja god affärssed för att skapa största möjliga värde i samhället. Atlas Copco följer alla tillämpliga lagar och styrs alltid av relevanta internationella standarder, främst OECD:s och FN:s riktlinjer. Atlas Copco tror på god företagspraxis när det rör hantering av skatter, och på att skapa en balans när det gäller intresset av exempelvis kunder, investerare, myndigheter och samhällen i länder där Gruppen är verksam. Se not 10 till de finansiella rapporterna för information om betalda skatter, redovisat enligt internationella redovisningsprinciper.
Uttalande om redovisning av skatt per land
Atlas Copco har fört en dialog med investerare, frivilligorganisationer och andra företag när det gäller att lämna ut uppgifter om betald skatt per land. Det finns för närvarande ingen internationell standard för redovisning av skatter per land, och därför är uppgifterna inte jämförbara mellan bolag. Atlas Copco motsätter sig inte att redovisa skatt per land om riktlinjerna utökas till att omfatta samtliga företag i branschen så att uppgifterna är jämförbara och kan analyseras rättvist.
Närvaro i länder klassade som skatteparadis
Atlas Copco har bolag i fler än 90 länder. En del av bolagen finns i länder som kan klassas som skatteparadis, exempelvis Panama. Anledningen till närvaron i dessa länder är att Gruppen har kunder där som arbetar med pågående projekt, såsom att utvidga Panamakanalen.
Revisors rapport över översiktlig granskning av Atlas Copco AB:s hållbarhetsredovisning
Till läsarna av Atlas Copco AB:s hållbarhetsredovisning.
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Atlas Copco AB att översiktligt granska Atlas Copco AB:s hållbarhetsredovisning för år 2013. Bolaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 126.
Styrelsens och företagsledningens ansvar för
hållbarhetsredovisningen
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier vilka framgår på sidan 126 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3 (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av bolagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.
En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som bolaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidan 126. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.
Uttalande
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.
Nacka den 4 mars 2014 Deloitte AB
Jan Berntsson Lennart Nordqvist Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR
Fem år i sammandrag
| MSEK | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Genomsnittlig tillväxt, fem år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång, intäkter och resultat | ||||||
| Orderingång | 58 451 | 75 178 | 86 955 | 90 570 | 81 290 | 2.0% |
| Intäkter | 63 762 | 69 875 | 81 203 | 90 533 | 83 888 | 2.5% |
| Förändring, organiskt från volym och pris, % | –22 | 12 | 22 | 9 | –4 | |
| EBITDA | 11 560 | 16 413 | 20 082 | 21 930 | 19 759 | 4.5% |
| EB ITDA marginal, % |
18.1 | 23.5 | 24.7 | 24.2 | 23.6 | |
| Rörelseresultat | 9 090 | 13 915 | 17 560 | 19 266 | 17 056 | 4.3% |
| Rörelsemarginal, % | 14.3 | 19.9 | 21.6 | 21.3 | 20.3 | |
| Räntenetto | –808 | –423 | –506 | –658 | –730 | |
| Resultat före skatt | 8 271 | 13 495 | 17 276 | 18 562 | 16 266 | 4.4% |
| Vinstmarginal, % | 13.0 | 19.3 | 21.3 | 20.5 | 19.4 | |
| Årets resultat | 6 276 | 9 944 | 12 988 | 13 933 | 12 082 | 3.5% |
| Anställda | ||||||
| Medelantal anställda | 31 085 | 31 214 | 35 131 | 39 113 | 40 159 | |
| Intäkter per anställd, KSEK | 2 051 | 2 239 | 2 311 | 2 315 | 2 089 | |
| Kassaflöde1) Kassamässigt rörelseöverskott |
11 434 | 16 673 | 19 906 | 21 583 | 19 205 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 7 889 | 12 555 | 14 536 | 15 819 | 13 426 | |
| Förändring i rörelsekapital | 6 715 | –1 730 | –6 115 | –1 366 | –538 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 014 | –2 818 | –4 335 | –2 732 | –4 472 | |
| Bruttoinvesteringar i övriga materiella anläggningstillgångar | –954 | –868 | –1 728 | –1 672 | –1 255 | |
| Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner 1) | –769 | –825 | –1 332 | –1 299 | –1 456 | |
| Nettoinvesteringar i hyresmaskiner 1) | –212 | –345 | –788 | –749 | –1 021 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –6 804 | –4 740 | –12 735 | –4 204 | –2 535 | |
| varav utbetald utdelning 2) | –3 652 | –3 650 | –10 920 | –6 070 | –6 669 | |
| Operativt kassaflöde | 13 761 | 9 698 | 6 292 | 12 286 | 9 931 | |
| Finansiell ställning och avkastning | ||||||
| Balansomslutning | 67 874 | 71 622 | 75 109 | 80 794 | 87 891 | |
| Kapitalomsättningshastighet | 0.89 | 1.02 | 1.14 | 1.15 | 0.98 | |
| Sysselsatt kapital | 53 160 | 50 006 | 49 086 | 54 354 | 62 683 | |
| Omsättningshastighet, sysselsatt kapital, ggr | 1.20 | 1.40 | 1.65 | 1.67 | 1.34 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17.7 | 28.6 | 37.2 | 35.9 | 27.8 | |
| Skuldsättningsgrad | 10 906 | 5 510 | 14 194 | 9 262 | 7 504 | |
| Nettoskuld/EBITDA | 0.94 | 0.34 | 0.71 | 0.42 | 0.38 | |
| Räntetäckningsgrad | 8.2 | 18.1 | 18.9 | 20.3 | 14.9 | |
| Eget kapital | 25 671 | 29 321 | 28 839 | 34 185 | 39 794 | |
| Skuldsättningsgrad, % | 42.5 | 18.8 | 49.2 | 27.1 | 18.9 | |
| Soliditet, % | 37.8 | 40.9 | 38.4 | 42.3 | 45.3 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 25.8 | 37.6 | 47.6 | 45.5 | 33.6 | |
| Nyckeltal per aktie | ||||||
| Resultat före utspädning/Resultat efter utspädning, SEK | 5.14 / 5.13 | 8.16 / 8.15 | 10.68 / 10.62 | 11.47 / 11.44 | 9.95 / 9.92 | 3.6% |
| Utdelning, SEK | 3.00 | 4.00 | 5.00 | 5.50 | 5.50 3) | 12.9% |
| Utdelning i % av resultat före utspädning | 58.4% | 49.0% | 46.8% | 48.0% | 55.3% | |
| Direktavkastning % | 3.7% | 3.3% | 3.4% | 3.1% | 3.1% | |
| Inlösen av aktier, SEK | – | 5.00 | – | – | – | |
| Operativt kassaflöde, SEK | 11.32 | 7.98 | 5.18 | 10.12 | 8.19 | |
| Eget kapital, SEK | 21 | 24 | 24 | 28 | 33 | |
| Börskurs, 31 december, A-aktien / B-aktien, SEK | 105.3 / 93.5 | 169.7 / 152.1 | 148.0 / 130.8 | 178.3 / 158.2 | 178.3 / 163.2 | 14.1% / 15.0% |
| Högsta börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 108.4 / 96.5 | 174.0 / 156.2 | 178.5 / 161.2 | 180.9 / 160.3 | 194.1 / 176.4 | |
| Lägsta börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 51.8 / 46.3 | 95.3 / 86.2 | 112.3 / 99.2 | 134.4 / 118.6 | 154.3 / 136.2 | |
| Genomsnittlig börskurs, A-aktien / B-aktien, SEK | 80.5 / 71.8 | 122.6 / 111.0 | 150.4 / 134.7 | 158.6 / 141.1 | 179.0 / 160.6 | |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner | 1 215.9 | 1 215.9 | 1 214.3 | 1 213.8 | 1 212.8 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner | 1 216.3 | 1 217.3 | 1 217.3 | 1 215.6 | 1 214.4 | |
| Antal aktieägare den 31 december | 61 645 | 69 275 | 71 379 | 69 272 | 72 738 | |
| Börsvärde 31 december, MSEK | 124 854 | 201 797 | 175 271 | 211 397 | 213 348 | 14.3% |
| Genomsnittligt daglig handelsvolym i A- och B-aktier, totalt | 10 526 139 | 9 950 630 | 11 005 232 | 9 486 974 | 8 544 643 |
För definitioner, se sidan 124. Nyckeltal finns också publicerade på www.atlascopco.se/ir.
1) Kassaflöde från ökning och försäljning av hyresmaskiner har omklassificerats från investeringsverksamheten till den löpande verksamheten från och med 2009.
2) Inklusive inlösen 2011.
3) Styrelsens förslag.
vi står för hållbar produktivitet
Vi tar ansvar gentemot kunderna, miljön och människorna omkring oss. Vi skapar varaktiga resultat. Det är det vi kallar hållbar produktivitet.
Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Telefon: 08 743 80 00 Org.nr: 556014-2720 www.atlascopco.com