Atlas Copco — Annual Report 2011

Mar 19, 2012

Atlas Copco

2011 – Nya rekord för försäljning och resultat

11 Årsredovisning Hållbarhetsredovisning Rapport om koncernens styrning

Innehåll

Årsredovisning

Koncernöversikt	2
VD och koncernchef	4
Atlas Copco i korthet	8

Atlas Copco-gruppens förvaltningsberättelse
Styrelsens redogörelse för verksamheten 2011	12
Kompressorteknik	24
Industriteknik	28
Gruv- och bergbrytningsteknik	32
Bygg- och anläggningsteknik	36

Finansiella rapporter, Atlas Copco-gruppen
Resultaträkning	40
Rapport över totalresultat	40
Balansräkning	41
Förändring av eget kapital	42
Kassaflödesanalys	43
Noter till koncernens finansiella rapporter	44
Finansiella rapporter, moderbolaget
Moderbolagets finansiella rapportering	85

Vinstdisposition	101
Revisionsberättelse	102
Finansiella definitioner	103

Noter till moderbolagets finansiella rapporter 87

Hållbarhetsredovisning	104
Samhälle och miljö	108
Kunder	114
Medarbetare	118
Affärspartner	121
Aktieägare	123
Sammanfattning av prestanda	124

Koncernens styrning	125
Aktieägare	125
Nomineringsprocessen	125
Styrelse	126
Revisor	129
Koncernledning och struktur	130
Information till kapitalmarknaden	134
Intern kontroll	135

Atlas Copco-aktien	138
Fem år i sammandrag	142
Kvartalsdata	143
Finansiell information	144
Adresser	145

Intäkter och rörelsemarginal Resultat per aktie

1) Inklusive avvecklade 0 2 4 6 8 10 12 0908 10 11 1) 071) SEK

verksamheter.

Atlas

Notera: I rapporten används genomgående " . " för att markera decimaler. Belopp är i MSEK om inte annat anges och siffror inom parentes representerar föregående år.

Framåtblickande uttalanden: Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Förutom de faktorer som särskilt kommenteras kan det faktiska utfallet i väsentlig grad komma att påverkas av andra faktorer som till exempel konjunktureffekter, valutakurs- och räntefluktuationer, politiska risker, inverkan av konkurrerande produkter och deras prissättning, produktutveckling, kommersiella och tekniska svårigheter, leverantörsstörningar och stora kundförluster.

Atlas Copco AB och dess dotterföretag benämns ibland Atlas Copco-gruppen, Gruppen, koncernen eller Atlas Copco. Även Atlas Copco AB kallas ibland Atlas Copco. Med varje hänvisning till styrelsen menas styrelsen för Atlas Copco AB.

Årsredovisningen, hållbarhetsredovisningen och koncernens styrning publiceras i ett dokument.

Symbolen indikerar att ytterligare information finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco.com/se.

• Gynnsam efterfrågeutveckling för Atlas Copcos produkter.
• Fortsatt stark ökning för eftermarknaden.
• Ny affärsområdesstruktur med fyra affärsområden och fokuserade servicedivisioner.
• Gruppen fortsatte att investera i marknadsnärvaro, nya produkter och teknologier, produktutveckling och produktionskapacitet.
• Rekord för orderingång, intäkter och resultat.
• Orderingången ökade till MSEK 86 955 (75 178), 22% organisk ökning.
• Intäkterna ökade 16% till MSEK 81 203, 22% organisk ökning.
• Rörelseresultatet steg 26% till MSEK 17 560, motsvarande en marginal på 21.6% (19.9).
• Årets resultat var MSEK 12 988 (9 944).
• Resultat per aktie före utspädning var SEK 10.68 (8.16).
• Operativt kassaflöde var MSEK 6 292 (9 698).
• Föreslagen utdelning SEK 5.00 (4.00) per aktie.

Atlas Copco 2011

2011 i siffror

MSEK	2011	2010	Förändring, %
Orderingång	86 955	75 178	+16
Intäkter	81 203	69 875	+16
EBITDA	20 082	16 413	+22
Rörelseresultat	17 560	13 915	+26
– i % av intäkterna	21.6	19.9
Resultat före skatt	17 276	13 495	+28
– i % av intäkterna	21.3	19.3
Årets resultat	12 988	9 944	+31
Resultat per aktie före utspädning, SEK	10.68	8.16
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	10.62	8.15
Utdelning per aktie, SEK	5.00 1)	4.00	+25
Obligatorisk inlösen per aktie, SEK	–	5.00
Eget kapital per aktie, SEK	24	24
Operativt kassaflöde	6 292	9 698
Avkastning på sysselsatt kapital, %	37.2	28.6
Avkastning på eget kapital, %	47.6	37.6
Medelantal anställda	35 131	31 214

1) Enligt styrelsens förslag.

Definitioner finns på sidan 103.

Atlas Copco-gruppen

Atlas Copco är en industrigrupp med världsledande ställning inom kompressorer, expansionsturbiner och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrustning, industriverktyg och monteringssystem. Med innovativa produkter och tjänster erbjuder Atlas Copco lösningar för hållbar produktivitet. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 170 länder. Under 2011 hade Atlas Copco omkring 37 500 anställda och en omsättning på 81 miljarder kronor. Mer information finns på www.atlascopco.com.

industrikompressorer, gas- och processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt övervakningssystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning. Kompressorteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, USA, Kina och Indien.

Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder

Industriteknik Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och tjänster genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och flygindustrierna, industriell tillverkning och underhåll samt inom fordonsservice. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, Frankrike, Japan och Tyskland.

Gruv- och bergbrytningsteknik Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor ovan och under jord, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.

Bygg- och anläggningsteknik Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbeten och vägbyggen. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, Sverige, Kina och Brasilien. ⁰

Intäkter per geografiskt område

Andel av koncernens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Andel av koncernens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Andel av koncernens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Nya frön för tillväxt

Året som gick var fantastiskt för Atlas Copco, med nya rekord för både försäljning och lönsamhet. Vi fördjupade kontakten med kunderna, etablerade en ny struktur för organisationen och ökade fokus på kundservice. Vi genomförde också ett stort antal intressanta förvärv. Dessa framgångar betyder dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Utsikterna för 2012 är mycket osäkra och vi kommer att fortsätta kämpa för att leverera bra resultat samtidigt som vi sår nya frön för Atlas Copcos hållbara, lönsamma tillväxt.

Sammanfattning av 2011

Efterfrågan på våra produkter och tjänster ökade betydligt under 2011 och planade ut på en hög nivå under det andra halvåret. Tillväxten var mycket bra för gruvutrustning, industriverktyg och kompressorer. Bygg- och anläggningsutrustning utvecklades något sämre, till följd av minskade investeringar i infrastruktur och andra byggprojekt. Vi ser att vi kan skaffa oss fördelar genom att bli ännu mer kundfokuserade, med en organisation som är anpassad för att ge alla kundsegment tillräcklig uppmärksamhet.

Vi har därför skapat en ny struktur för koncernen, med särskilda affärsområden för gruv- och bergbrytning samt för anläggningsutrustning, och tydligare industriellt kundfokus inom Kompressorteknik och Industriteknik. Den nya strukturen stödjer vår ambition att vara ett produktdrivet, kundfokuserat företag. Det nya affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik har sedan starten i juli börjat etablera egna marknadsbolag på utvalda marknader, exempelvis Australien, Ryssland, Kina och Sydafrika.

Både genom dessa etableringar och på andra sätt kommer den nya strukturen att hjälpa oss med de fyra prioriteringar som vi ser som centrala för Atlas Copcos långsiktiga framgång: Att utöka vår närvaro på tillväxtmarknaderna, utveckla serviceverksamheten, fortsätta vara innovativa samt förbättra verksamhetens effektivitet.

Alla affärsområden har nu egna servicedivisioner, vilket hjälper oss att ytterligare stärka vår globala täckning och våra kundrelationer. Dessa divisioner har totalt mer än 13 000 anställda, ungefär 35% av Atlas Copcos hela personalstyrka, vilket är en indikation om hur viktig eftermarknaden är för vårt bolag. Eftermarknaden ger oss stabila intäkter som gör Atlas Copco motståndskraftigt i sämre tider.

Vi investerar också för att fördjupa vår marknadsnärvaro och förbättra vår innovationsförmåga. I oktober invigde vi ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum i Nanjing i Kina. Under året

fattade vi även beslut om att bygga två nya fabriker, en i Indien och en i Kina, för att möta den växande efterfrågan på kompressorer i regionen.

Utvecklingen av vår framtida kapacitet är en balansgång, eftersom vi vill att Atlas Copco ska fortsätta ha förhållandevis små anläggningstillgångar, utan att för den skull riskera vår tillväxtförmåga. Detta innebär att vi investerar ordentligt på tekniksidan och i kundrelationer, samtidigt som vi har strikta krav på investeringar i fasta tillgångar och ser till att ha optimala utrymmen för kontor och tillverkning.

Vi försöker alltså ständigt att hitta möjligheter att effektivisera verksamheten. Under året konsoliderade vi tre mindre tillverkningsenheter för kompressorer i USA till en. Vi har även börjat anpassa våra fabriker för lätt entreprenadutrustning och väganläggningsprodukter till lägre affärsvolymer. På global nivå har vi lagt ut hanteringen av vissa av våra finansiella processer, för att dra nytta av vår affärspartners kompetens och innovationsförmåga.

Helårsresultatet var starkt både sett till tillväxt och lönsamhet. Intäkterna steg 16% till BSEK 81.2 och rörelseresultatet var BSEK 17.6 (13.9), vilket motsvarar en marginal på 21.6% (19.9). Intäkterna ligger nu 10% högre än den förra toppnivån (från 2008) och rörelsemarginalen är nästan två procentenheter högre än det förra rekordet. Atlas Copcos avkastning på sysselsatt kapital, 37% (29), är ytterligare bevis på effektiviteten i vår affärsmodell.

Atlas Copco AB:s styrelse har föreslagit årsstämman en ordinarie utdelning på SEK 5.00 per aktie, 25% mer än 2010. I förhållande till vår starka balansräkning är detta en försiktig utdelning som bibehåller vår kapacitet att finansiera Atlas Copcos fortsatta tillväxt.

Frön för tillväxt

Kommer vi att kunna upprepa det gångna årets framgångar under 2012? Med tanke på de tre senaste årens utveckling och den nuvarande turbulensen i världsekonomin är det extremt svårt att sia om marknadsklimatet det kommande året. På kort sikt kan vi få se en nedgång i världsekonomin, men efterfrågan kan också komma att ligga kvar på nuvarande nivå. Det är till och med möjligt att vi får en ny period med tillväxt. De globala utsikterna är inte enhetliga och tecknen är otydliga, vilket gör det viktigare än någonsin att utveckla verksamheten för att vara snabbrörlig och motståndskraftig, samt att vara uppmärksamma på alla tillväxtmöjligheter.

För att klara av detta måste våra verksamheter arbeta i linje med Atlas Copcos mest grundläggande strategi för att säkra långsiktiga resultat, vilket är att utveckla strategier och tillväxtplaner utifrån tre olika tidshorisonter. I den första horisonten försöker vi utöka och försvara vår kärnverksamhet. I den andra horisonten fokuserar vi på att skapa nya affärer som ligger nära kärnan. I tredje horisonten satsar vi på att skapa alternativ, utvärderar nya marknader och nya sätt att göra affärer. Detta är ett välkänt strategiskt koncept som har fungerat väl för Atlas Copco genom åren. Det gör det möjligt att leverera bra resultat idag samtidigt som vi sår frön för framtida tillväxt.

Dessa "frön" tar många olika former. Ser vi till förvärv så var 2011 ett aktivt år och vi köpte eller tecknade avtal om att köpa mer än tio bolag med totala årliga intäkter på nästan BSEK 2. Investeringar i forskning och utveckling är en annan väg till framtida tillväxt. Under 2011 investerade Atlas Copco BSEK 1.8 inom detta område, en ökning med 14% från 2010. Noteras bör att de flesta förvärv och andra aktiviteter skapar nytta över mer än en tidshorisont, men här följer några exempel på hur vår strategi blev verklighet under året som gick.

Aktivitet	Syfte	Strategisk betydelse
Lanserade skruvkompressorer för Asien, certifierade enligt en ny och striktare kinesisk miljöstandard.	Uppfyller officiella krav, minskar kundernas kostnader, stärker position gentemot lokala konkurrenter.
Förvärvade distributörer i USA, Spanien och Colombia.	Kommer närmare kunderna och stödjer den befintliga verksamhetens tillväxt.	Första horisonten
Förvärvade Gesan, en spansk tillverkare av generatorer.	Stärker Atlas Copcos produktportfölj och når en bredare grupp kunder.
Skapade servicedivisioner för alla affärsområden.	Stärker fokus på serviceverksamheten och förmågan att möta kundernas behov.
Förvärvade GIA, en svensk tillverkare av gruvutrustning.	Breddar Atlas Copcos utbud av utrustning för transport under jord.	Andra
Förvärvade Houston Service Industries, en amerikansk tillverkare av energieffektiva blåsmaskiner.	Stödjer Atlas Copcos ambition att bli ledande inom lågtryckskompressorer.	horisonten
Introducerade en ny affärsområdesstruktur.	Stärker kundfokus.
Förvärvade SCA Schucker, en tysk tillverkare av utrustning till bilindustrin för industriell sammanfogning med lim.	Ger tillgång till en ny typ av teknik som kommer att öka i betydelse på grund av ökad användning av lättviktsmaterial.	Tredje
Inledde ett forskningsprojekt för utveckling av teknologi för borrning av djupa geotermiska brunnar.	Ökar kunskaperna om en potentiellt viktig tillväxtmarknad för Gruppen.	horisonten

Vi såg också flera lovande produkter lanseras förra året. Gruppens John Munck-pris, som belönar viktiga tekniska framsteg, delades år 2011 ut till utvecklarna av en bilningshammare med kraftigt minskade vibrationsnivåer. Atlas Copcos årliga miljöpris gick till teamet som utvecklade en gemensam plattform för borrriggar där resultatet är lägre bränsleförbrukning och en ökad livslängd för motor och förbrukningsvaror.

Det var glädjande att se vårt arbete med innovation uppmärksammas externt, när Atlas Copco inkluderades på två olika rankningar över världens 100 mest innovativa företag, publicerade av Forbes och av Thomson Reuters.

Innovation är viktigt eftersom det är nyckeln till att skapa värde för våra kunder och i slutänden våra aktieägare. Men det finns en enda resurs som är helt avgörande för vår framgång på detta område: människor. Vi arbetar med affärspartners för att dra till oss idéer och bygga en öppen innovationskultur. Vi engagerar oss i kompetensutveckling för att fostra nästa generations ledare och innovatörer.

Att nå våra mål

Kompetensutveckling ingår i de mål som vi introducerade år 2011 för Atlas Copcos verksamheter, produkter, tjänster och lösningar, vilket ska stödja Gruppens hållbara, lönsamma utveckling. Andra mål är att öka kundnöjdheten, förbättra energieffektiviteten i våra produkter och minska antalet arbetsplatsolyckor. Målen har utformats långsiktigt men vi mäter hela tiden hur det går.

De kanske viktigaste målen har med energi att göra, både sett till vår egen verksamhet och våra produkter. Avsikten är att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning med 20% till år 2020. Detta fokus är bra för den globala miljön samtidigt som det går hand i hand med våra affärsmål: Våra kunder gynnas av lägre kostnader över produkternas livscykel och Atlas Copcos verksamhet växer.

Bland koncernens mål finns även en vision att ha noll arbetsrelaterade olyckor samt en trygg och hälsosam arbetsplats för

Vi är förberedda för långsiktig tillväxt i en oförutsägbar värld.

»

alla anställda, med en sjukfrånvaro under 2.5%. Med hjälp av en företagsomspännande kampanj minskade antalet olyckor med en tredjedel och vi kunde glädjas åt att sjukfrånvaron förblev på en låg nivå.

Vi har fortfarande en hel del att göra när det kommer till mångfald inom Atlas Copco, både sett till kön och nationalitet hos våra anställda. Andelen kvinnliga anställda ökade något till 17% och bland våra chefer var 67% (68) lokalt anställda. Dessa siffror är bra med tanke på hur kraftigt antalet anställda har ökat på utvecklingsmarknaderna, men de visar ändå att vi kan bli bättre på att rekrytera bland alla talanger på arbetsmarknaden.

Delvis tack vare vårt mer intensiva arbete på dessa områden har vi återigen kommit med i Dow Jones hållbarhetsindex. I januari 2012 meddelades det också att Atlas Copco är med på listan Global 100 över världens mest hållbara företag.

Atlas Copcos vision är att vara First in Mind—First in Choice® bland våra intressenter, från potentiella medarbetare till kunder, och vi har gjort detta till en del av vår målstruktur. För att mäta om vi är den som kunder och möjliga kunder tänker på först kommer vi att genomföra regelbundna varumärkesundersökningar på de viktigaste marknaderna, utöver våra vanliga enkäter om kundnöjdhet. Resultaten från de första undersökningarna är intressanta. Potentiella kunder känner till Atlas Copco relativt väl, men som alltid måste vi hålla noga koll på våra konkurrenter. Särskilt på marknader som Asien kommer vi att arbeta hårt med

varumärkesbyggande aktiviteter i digital kommunikation och genom andra kanaler. Målet är att ytterligare öka kännedomen om Atlas Copco och utveckla vår starka marknadsposition.

Avslutningsvis vill jag tacka våra kunder, aktieägare, anställda, styrelsemedlemmar och affärspartner för era affärer och för ett gott samarbete under 2011. Vi kan se tillbaka på ett mycket bra år och framåt mot ett år med tryggheten att vi har rätt organisation och motiverade anställda som kan hantera alla möjliga sorters utmaningar. Vi är förberedda för långsiktig tillväxt i en oförutsägbar värld.

Ronnie Leten, VD och koncernchef Stockholm den 31 januari 2012

Vi står för hållbar produktivitet

Atlas Copco är en industrigrupp med världsledande ställning inom kompressorer, expansionsturbiner och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrustning, industriverktyg och monteringssystem. Med innovativa produkter och tjänster erbjuder Atlas Copco lösningar för hållbar produktivitet.

Vision och uppdrag

Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice ®, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer. Uppdraget är att uppnå hållbar, lönsam utveckling. För att uppnå uppdraget har styrelsen antagit ett antal mål, se sidan 10.

Strategi

Atlas Copco har globalt starka positioner i de flesta segment där Gruppen erbjuder produkter och tjänster. Gruppen fokuserar på att stärka positionen inom segment där den har sin kärnkompetens.

För att nå visionen First in Mind—First in Choice® arbetar Gruppen enligt tre övergripande strategiska riktlinjer:

Organisk och förvärvad tillväxt

Tillväxten ska främst vara organisk, med stöd av utvalda förvärv. Tillväxten kan ske genom:

• geografisk expansion, genom att öppna nya marknadsbolag
• ökad marknadsbearbetning, genom utökad utbildning för personal inom service och försäljning
• ökat leveransomfång
• att förbättra distributionskanaler och varumärken
• att kontinuerligt lansera nya produkter till existerande applikationer
• att finna nya applikationer till existerande produkter
• att förvärva fler kanaler till marknaden, exempelvis fler varumärken eller distributionskanaler
• att förvärva produkter till existerande applikationer
• att förvärva teknologi/expertis i närliggande applikationer.

Innovationer och ständiga förbättringar

För att vara marknadsledande krävs kontinuerligt stora investeringar i forskning och utveckling. Kunden ska erbjudas produkter och lösningar som ökar produktiviteten och minskar kostnaden. De nya produkterna och lösningarna ska dessutom erbjuda kunderna ytterligare fördelar om de jämför med existerande produkter eller med vad konkurrenterna erbjuder.

Stärkt eftermarknad

Eftermarknaden omfattar förbrukningsvaror, tillbehör, reservdelar, service, underhåll och utbildning. En stärkt eftermarknad ger ett stabilt intäktsflöde, hög tillväxtpotential och optimerade affärsprocesser, samtidigt som produktutvecklarna får ökad förståelse för kundernas behov och önskemål.

Struktur

Gruppen är organiserad i separata och fokuserade, men ändå integrerade affärsområden, vars verksamheter bedrivs inom divisioner.

Affärsområdenas roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina verksamheter.

Divisionerna är separata operativa enheter, där var och en är ansvarig för att tillväxt och lönsamhet är i enlighet med de strategier och mål som sätts av affärsområdet. Divisionerna bedriver sina verksamheter genom marknadsbolag, distributionscenter och produktbolag.

Gemensamma leverantörer av tjänster – interna och externa – används för att tjänster ska erbjudas snabbare, till högre kvalitet och lägre kostnad, så att divisionerna kan fokusera på sina kärnverksamheter.

Processer

Gruppgemensamma strategier, processer och goda exempel är samlade i databasen The Way We Do Things. Processer som omfattas är bolagsstyrning, säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet, redovisning och affärskontroll, finans, skatt, revision och internkontroll, IT, personal, juridik, kommunikation och varumärkesstrategi, krishantering, administrativa tjänster, försäkrings- och standardiseringsfrågor samt förvärv. Informationen lagras elektroniskt och finns tillgänglig för alla anställda. Även om mycket av dokumentationen är självinstruerande utbildas cheferna regelbundet i hur processerna ska implementeras. Oavsett var Atlas Copcos medarbetare är stationerade förväntas de arbeta efter dessa principer och riktlinjer.

Medarbetare

Atlas Copcos tillväxt är nära sammankopplad med hur väl Gruppen lyckas vara en god arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller kvalificerade och motiverade anställda. Den globala verksamheten sköts av ett stort antal bolag och Atlas Copco arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling, att medarbetarna delar med sig av sina kunskaper och implementerar de grundläggande värderingarna: samverkan, engagemang och innovation. Alla medarbetare förväntas bidra genom att sträva efter att uppnå sina egna och Gruppens mål.

Atlas Copco-gruppen förenas och stärks av:

• en gemensam vision och identitet
• gemensamma varumärken
• gemensamma resurser och gemensamt stöd för infrastrukturen
• gemensamma processer och goda erfarenheter som delas
• gemensamma leverantörer av tjänster
• resurser i form av kapital och personal
• en gemensam ledarskapsmodell
• företagskultur och grundläggande värderingar: samverkan, engagemang och innovation.

Organisation

Faktorer som driver försäljningen

Investeringar i utrustning inom den privata och offentliga sektorn, såsom tillverkningsindustri, infrastruktur och gruvdrift påverkar Atlas Copcos försäljning. Viktiga kundgrupper inom tillverknings- och processindustrin efterfrågar och investerar i tryckluftsprodukter och lösningar, industriverktyg samt monteringssystem. Sådana industriinvesteringar är betydelsefulla och påverkas av kundernas strävan att öka kapaciteten, sänka kostnader samt förbättra produktivitet och kvalitet. Kunder inom anläggnings- och gruvindustrierna investerar i utrustning, till exempel för bergbrytning, demolering och vägbyggnation. Stora infrastrukturinvesteringar, såsom tunnelbyggnation för vägar, järnvägar och vattenkraftverk är ofta beroende av politiska beslut. Privata investeringar från anläggnings- och gruvindustrierna kan påverkas av ett antal faktorer, såsom den underliggande bygg- och anläggningsaktiviteten, räntenivåer, metallpriser samt lagernivåer av metall.

Det finns också en efterfrågan på eftermarknad – service, underhåll, utbildning, reservdelar, tillbehör och förbrukningsvaror –och uthyrning. Denna efterfrågan uppkommer när utrustningen eller produkterna används, vid industriproduktion, bygg- och

anläggningsaktivitet eller malmbrytning. Dessutom finns en outsourcingtrend som driver efterfrågan då kunder i ökad utsträckning söker leverantörer som kan utföra ytterligare tjänster eller funktioner. Efterfrågan på eftermarknaden är relativt stabil jämfört med den på utrustning. Intäkter från eftermarknad och uthyrning står för ungefär 40% av Atlas Copcos intäkter.

	Utrustning, 60%	Eftermarknad och uthyrning, 40%
Tillverknings och process industri	Industri investeringar	Industriproduktion
Bygg- och anläggnings industri	Infrastrukturprojekt	Bygg- och anläggnings aktivitet
Gruv industri	Gruvinvesteringar	Metall- och malmproduktion

Mål

Att öka produktiviteten är grunden för Atlas Copcos affärsverksamhet.

Det innebär att hjälpa kunder att få ut mer av varje investering. Vare sig det är att göra produkter snabbare, mer energieffektiva, säkrare eller mer ergonomiska, så ska resultatet vara ökad produktivitet. Atlas Copco uppnår detta genom att följa några grundläggande värderingar; engagemang, samverkan och innovation.

Att engagera sig i hållbar produktivitet betyder att Atlas Copco alltid ser långsiktigt. Kunderna måste veta att de kommer att vara produktiva inte bara idag eller i morgon, utan också om ett år eller om tio år. Atlas Copco strävar alltid efter att leverera högsta möjliga produktivitet, men anser också att ett kortsiktigt perspektiv i slutänden skulle skada både företaget och dess kunder.

Hållbar produktivitet omfattar en rad teman: att tillverka säkra, effektiva produkter med minimal miljöpåverkan, att samverka med kunder, att utveckla innovativa produkter, att ha en bra, mångsidig arbetsplats, att investera i kompetensutveckling, och att vara delaktig i de samhällen där vi har verksamhet.

Atlas Copcos ambition för hållbar utveckling uttrycks också i form av mål för den operativa verksamheten, samt bolagets produkter, tjänster och lösningar. Se tabellen nedan för en sammanfattning av alla mål. Resultaten finns i hållbarhetsredovisningen och på nästa sida.

Vi står för hållbar produktivitet »

Detta är Atlas Copcos varumärkeslöfte – ett löfte om att skapa säkra, varaktiga resultat med en ansvarsfull användning av mänskliga, naturliga och ekonomiska resurser.

Mål för produkter, tjänster och lösningar	First in Mind—First in Choice®, förstahands valet för kunder och potentiella kunder för alla varumärken.	Öka kundlojaliteten.	Öka kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020*.	Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster.
Verksamhetsmål	First in Mind—First in Choice®, den arbetsgivare som nuvarande och framtida medarbetare väljer först.	Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda.	Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet. Uppmuntra till intern rörlighet.	Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda. Inga arbetsrelaterade olyckor. Sjukfrånvaro under 2.5%.
	Ingen korruption och inga mutor.	Arbeta med affärs partner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder.	Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv.	Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard.
	Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Behålla vatten förbrukningen på nuvarande nivå.	Återanvända eller återvinna avfall.
Finansiella mål	Årlig försäljningstillväxt på 8% över en konjunkturcykel.	Bibehållen hög avkastning på sysselsatt kapital.	Alla förvärvade verk samheter ska bidra till värdeskapande.	Årlig utdelning på cirka 50% av resultat per aktie.

Mål för hållbar, lönsam utveckling

* Från 2010.

Värdeskapande

De senaste åren har Atlas Copco visat förmågan att nå en ledande position bland jämförbara industriföretag vad gäller lönsamhet – både i cykliska upp- och nedgångar. De mål som infördes 2011 syftar till att kontinuerligt leverera hållbar, lönsam utveckling.

Företagets ambition är att fokusera på tillväxt med bibehållen hög lönsamhet. Detta ska leda till att resultatet förbättras och, tillsammans med fortsatta effektivitetsförbättringar vad gäller sysselsatt kapital, att mer värde skapas.

Gruppens mål för årlig försäljningstillväxt är 8%, mätt över en konjunkturcykel. Ambitionen är samtidigt att växa snabbare än de viktigaste konkurrenterna.

Avkastningen på sysselsatt kapital, det vill säga rörelseresultat i förhållande till operativa nettotillgångar för Atlas Copcos nuvarande verksamheter, har varit stabilt hög genom åren. Målet är att fortsätta leverera en hög avkastning på sysselsatt kapital genom att ständigt förbättra verksamhetens effektivitet och samtidigt generera den ovan nämnda tillväxten. Alla förvärvade verksamheter förväntas bidra med positivt värdeskapande (det vill säga en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden).

Atlas Copco strävar efter att ha en stark men samtidigt kostnadseffektiv finansiering av verksamheten. Kapitalanvändningen ska prioritera utveckling och tillväxt av verksamheten. Den höga stabila lönsamheten och kassagenereringen som har uppnåtts tillåter att detta görs samtidigt som Gruppen har ambitionen att dela ut cirka 50% av resultatet som utdelning till aktieägarna.

Resultat

14 % Försäljningstillväxt, genomsnitt

Avkastning på sysselsatt kapital, genomsnitt

Operativt kassaflöde/intäkter, genomsnitt

Utdelning/resultat per aktie, genomsnitt

Styrelsens redogörelse för verksamheten 2011

Marknadsöversikt och efterfrågeutveckling

Efterfrågan för Atlas Copcos produkter och tjänster utvecklades gynnsamt under 2011. Den sekventiella tillväxten som noterades under alla kvartal 2010 fortsatte under första hälften av 2011. Från mitten av året låg efterfrågan kvar på en hög nivå i de flesta kundsegment, undantaget bygg- och anläggningsindustrin, där viss svaghet kunde märkas på några håll. Jämfört med 2010 ökade orderingången betydligt och den var särskilt stark från gruvindustrin. Den sammantagna efterfrågan från de flesta tillverknings- och processindustrierna förbättrades och en stabil tillväxt för orderingången noterades. Fordonsindustrin hade en särskilt bra utveckling och orderingången från detta kundsegment växte kraftigt. Efterfrågan från bygg- och anläggningsindustrin var blandad med lägre orderingång för väganläggningsmaskiner, medan de flesta andra typer av anläggningsutrustning såg ökad orderingång. Gruppen stärkte sin marknadsnärvaro och marknadspenetration och lanserade framgångsrikt ett antal nya produkter och tjänster. Detta bidrog också till den ökade orderingången.

Orderingången ökade 16% till MSEK 86 955 (75 178). Volymerna ökade 20% för jämförbara enheter. Den främsta orsaken till ökningen var högre orderingång för utrustning, men en tvåsiffrig tillväxt noterades också för eftermarknadsverksamheten.Volymerna ökade 21% för Kompressorteknik, 28% för Industriteknik, 25% för Gruv- och bergbrytningsteknik och 7% för Bygg- och anläggningsteknik. Priserna steg 2% medan valutakursförändringar påverkade negativt med 8%. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–39.

Nordamerika

Försäljningen förbättrades betydligt i Nordamerika, som stod för 19% (18) av orderingången. Totalt ökade orderingången 37% i lokala valutor. Alla affärsområden gynnades av den förbättrade efterfrågan och noterade kraftig ordertillväxt. Gruvutrustning, industriverktyg för fordonsmontering samt stora gas- och processkompressorer noterade de högsta tillväxttalen, med stöd av några stora order. Aktivitetsnivån inom de flesta kundsegmenten ökade eller låg kvar på en hög nivå och orderingången för eftermarknaden visade god tillväxt.

Sydamerika

Sydamerika svarade för 10% (11) av orderingången. Den sammantagna efterfrågan utvecklades positivt och orderingången ökade 16% i lokala valutor och nådde ett nytt rekord. Den bästa

Marknadsutsikter på kort sikt, Publicerat den 31 januari, 2012

Sammantaget väntas efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster försvagas något jämfört med den nuvarande höga nivån.

utvecklingen noterades för industriverktyg, men stabil tillväxt sågs också för gruvutrustning och kompressorer. Orderingången för väganläggningsutrustning minskade betydligt, främst i Brasilien. Eftermarknadsverksamheten utvecklades bra och visade upp en stabil ökning.

Europa

Europa stod för 31% (31) av orderingången. Efterfrågan på gruvoch bergbrytningsutrustning fortsatte att förbättras och orderingången ökade kraftigt. Efterfrågan från de flesta tillverknings- och processindustrierna förbättrades och en stabil ordertillväxt noterades, med bäst utveckling för industriverktyg. Orderingången för bygg- och anläggningsutrustning förbättrades, men låg kvar på en relativt låg nivå. Gynnsam tillväxt noterades för eftermarknadsverksamheten. Totalt ökade orderingången med 19% i lokala valutor.

Geografiskt utvecklades orderingången starkast i Sverige, Storbritannien, Tyskland, och i Ryssland. Efterfrågan, som påverkades av den ekonomiska och politiska turbulensen, fortsatte att vara svag i södra Europa med svag orderingång i exempelvis Spanien och Italien.

Afrika/Mellanöstern

Afrika/Mellanöstern stod för 11% (11) av orderingången. Orderingången ökade kraftigt för de flesta typer av utrustning och i alla delar av regionen, förutom i Nordafrika. Totalt ökade orderingången med 29% i lokala valutor.

Asien/Australien

Efterfrågan i Asien/Australien, som motsvarade 29% (29) av orderingången, fortsatte att förbättras och orderingången noterade ett nytt rekord. Totalt sett ökade orderingången med 23% i lokala valutor. Försäljningen av industrikompressorer och -verktyg utvecklades särskilt bra, med stöd av en stark tillväxt i Kina. Orderingången för väganläggningsutrustning försämrades kraftigt på de flesta asiatiska marknader, medan försäljningen av annan bygg- och anläggningsutrustning höll försäljningen uppe. Gruvverksamheten utvecklades mycket starkt med rekordhög orderingång i Australien.

Geografisk fördelning av orderingång per affärsområde, %

	100	100	100	100	100
Asien/Australien	34	22	27	25	29
Afrika/ Mellanöstern	9	1	16	11	11
Europa	33	47	21	38	31
Sydamerika	7	6	13	13	10
Nordamerika	17	24	23	13	19
	Kompressor teknik	Industri teknik	Gruv och berg brytnings teknik	Bygg- och anläggnings	teknik Gruppen

Orderingång per kundkategori, %

	Kompressor teknik	Industri teknik	Gruv och berg brytnings teknik	Bygg- och anläggnings	teknik Gruppen
Bygg- och
anläggning	10	1	32	62	24
Tillverkning	37	85	1	10	25
Processindustri	26	2	1	1	11
Gruv	8	0	63	9	27
Service	11	2	1	5	6
Övrigt	8	10	2	13	7
	100	100	100	100	100

Kunder klassificeras enligt standarder för näringsgrensindelning. Klassificeringen visar inte alltid slutanvändarens näringsgren.

Betydande händelser och strukturförändringar

Ny affärsområdesstruktur och nya divisioner

Atlas Copco ändrade sin affärsområdesstruktur för att förstärka fokus på särskilda produkt- och kundsegment. Från och med den 1 juli 2011 har Gruppen fyra affärsområden istället för tre. Divisionerna för portabla kompressorer och generatorer, utrustning för väganläggningsarbeten samt lätt entreprenadutrustning har gått samman i det nya affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Divisioner med produkter för borrning ovan och under jord, krossning, lastning och transport, samt prospekteringsutrustning verkar inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Kompressorteknik fokuserar på stationär utrustning för luft och gas och relaterad service. En ny division, Quality Air, har bildats för att stärka fokus på luft- och gasbehandlingsprodukter. Alla affärsområden har nu särskilda servicedivisioner.

Förvärv och avyttringar

Gruppen genomförde nio förvärv och en avyttring under året. Förvärven tillförde intäkter på MSEK 804 under 2011. Kompressorteknik förvärvade JC Carter, en USA-baserad tillverkare av kryogeniska nedsänkbara motorpumpar och Penlon Medical Gas Solutions, baserad i Storbritannien. Affärsområdet förvärvade också distributörer i USA och Spanien. Industriteknik förvärvade SCA Schucker, en tysk tillverkare av utrustning för limning och tätning, Seti-Tec, en fransk tillverkare av avancerad borrutrustning och lösningar för flygindustrin, samt Kalibrierdienst Stenger, ett litet tyskt företag som specialiserat sig på mätinstrument för kalibrering av industriverktyg. Gruv- och bergbrytningsteknik avyttrade MAIs verksamhet inom självborrande jordförankringsbultar, baserad i Österrike. Bygg- och anläggningsteknik förvärvade Gesan, en tillverkare av diesel- och bensindrivna

generatorer i Spanien. Förvärv integreras alltid i den existerande affärsstrukturen för att ge de bästa möjligheterna till lönsam tillväxt och för att utveckla synergier.

I januari 2012 slutfördes ytterligare fyra förvärv. Kompressorteknik förvärvade Houston Service Industries, en USA-baserad tillverkare av blåsmaskiner och vakuumpumpar. Gruv- och bergbrytningsteknik förvärvade Perfora, ett italienskt bolag som tillverkar och säljer borrnings- och skärutrustning för dagbrott där man bryter byggnadssten, underjordsverksamheten av GIA Industri AB, en svensk tillverkare av elektriska gruvtruckar, andra gruvfordon och lastare med grävarm för gruv- och tunneltillämpningar, samt tog över försäljningen av borrutrustning och relaterade tjänster från den tidigare distributören i Colombia. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–39 samt not 2.

Investeringar

Atlas Copco investerade omkring MSEK 60 för att bygga ett nytt center för forskning och utveckling i Nanjing, Kina. Centret kommer att stödja affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Investeringen som uppgår till totalt MSEK 450 för att utöka produktionskapaciteten för bergborrverktyg i Fagersta fortsatte. Investeringen i modern maskinteknik kommer att öka kapaciteten och skapa nya arbetstillfällen lokalt. Kompressortekniks tillverkning kommer att kompletteras med två produktionsanläggningar under 2012. Dessa fabriker byggs i Kina och i Indien och investeringarna uppgår till MSEK 150 respektive MSEK 160.

Förvärv av minoritetsaktier i Indien och avnotering av det indiska dotterföretaget

Under 2011 förvärvade Gruppen 11.3% av minoritetsaktierna i Atlas Copco (India) Ltd. för MSEK 991. Gruppen ägde 95.1% av aktierna vid årets slut och det indiska dotterföretaget avnoterades från börserna i Indien under det andra kvartalet.

Omstrukturering

I januari 2011 påbörjade Atlas Copco förhandlingar med facket rörande en plan för att flytta produktionen av lätt packningsutrustning från Ljungby till Rousse, Bulgarien. Fabriken i Ljungby stängdes vid årets slut.

I november tecknade Atlas Copco avtal med Infosys Limited om att sköta delar av koncernens finansiella processer, såsom viss redovisning, rapportering och hantering av leverantörsfakturor. Projektet påverkar omkring 230 tjänster inom Atlas Copco. Av dessa kommer Infosys att erbjuda anställning till cirka 70 anställda som arbetar i Tjeckien.

Uppdaterade mål för hållbar, lönsam utveckling

Atlas Copcos vision är att vara First in Mind—First in Choice® för sina intressenter. Denna vision driver gruppens strategier och mål för verksamheten. De uppdaterade målen presenterades den 2 februari 2011. Se sidorna 10–11.

Förändringar i koncernledningen

Två nya affärsområdeschefer utnämndes, Robert Fassl för Gruvoch bergbrytningsteknik och Nico Delvaux för Bygg- och anläggningsteknik. Atlas Copco utnämnde Håkan Osvald till chefsjurist från den 1 januari 2012. Han efterträder Hans Sandberg som har gått i pension.

Ekonomisk översikt och analys

Intäkter

Gruppens intäkter ökade 16% till MSEK 81 203 (69 875). Volymen steg 20% för jämförbara enheter hänförligt till alla affärsområden: Kompressorteknik +11%, Industriteknik +22%, Gruv- och bergbrytningsteknik +36% och Bygg- och anläggningsteknik +17%. Priserna steg 2% medan valutaomräkningseffekten var –8%. Se också affärsområdesavsnitten på sidorna 24–39 samt not 2 och 3.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade 26%, till rekordhöga MSEK 17 560 (13 915), vilket motsvarar en marginal på 21.6% (19.9). Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster var MSEK –155 (–100) och den justerade rörelsemarginalen var 21.8% (20.1). Marginalen påverkades positivt av högre intäktsvolymer och prisökningar, medan förvärv hade en viss utspädningseffekt. Valutakursförändringar hade en negativ effekt på MSEK 1 840 på rörelseresultatet och påverkade marginalen negativt med ungefär 0.7 procentenheter.

Rörelseresultatet för affärsområdet Kompressorteknik ökade 5% till MSEK 7 592 (7 233), vilket motsvarar en marginal på 23.9% (24.3). Marginalen gynnades av volym, medan intäktsmix, förvärv och valutakursförändringar alla påverkade negativt. Avkastning på sysselsatt kapital var 70% (70).

Rörelseresultatet för affärsområdet Industriteknik ökade 40% till MSEK 1 767 (1 262), vilket motsvarar en marginal på 22.6% (19.5). Betydligt högre volymer påverkade resultatet och marginalen positivt. Avkastning på sysselsatt kapital var 55% (50).

Rörelseresultatet för affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik ökade 46% till MSEK 7 196 (4 919), vilket motsvarar en marginal på 24.5% (21.8). Rörelseresultatet och -marginalen fick stöd framför allt av högre volymer. Avkastning på sysselsatt kapital var 66% (53).

Rörelseresultatet för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik ökade 20% till MSEK 1 460 (1 218), vilket motsvarar en marginal på 11.3% (10.6). Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster var MSEK –105 (–100) och den justerade rörelsemarginalen var 12.1% (11.5). Avkastning på sysselsatt kapital var 12% (11).

Kostnaderna för koncerngemensamma funktioner och elimineringar minskade till MSEK –455 (–717), inklusive omstruktureringskostnader på MSEK 50 relaterat till outsourcing av finansiella processer. Föregående års kostnader inkluderar en negativ effekt från avsättningar för aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen är säkrade med egna aktier, men den kompenserande effekten av säkringen redovisas i eget kapital när aktierna säljs.

Avskrivningar och EBITDA

Avskrivningar uppgick till MSEK 2 522 (2 498), varav byggnader och maskiner svarade för MSEK 991 (995), hyresmaskiner för MSEK 716 (680) och avskrivningar på immateriella tillgångar MSEK 815 (823). Vinst före avskrivningar, EBITDA, var MSEK 20 082 (16 413), vilket motsvarar en marginal på 24.7% (23.5).

Finansnetto

Gruppens finansnetto uppgick till MSEK –284 (–420). Räntenettot ökade till MSEK –506 (–423). Räntenettot påverkades av den betydande utskiftningen av kapital under det andra kvartalet 2011. Valutakursdifferenser uppgick till MSEK –32 (–25), medan övriga finansiella poster om MSEK 254 (28) inkluderar en realisationsvinst på MSEK 350 (81) från försäljningen av alla återstående aktier i RSC Holdings Inc., en finansiell investering som härrör från försäljningen av affärsområdet Maskinuthyrning under 2006. Se not 27 för ytterligare information om finansiella instrument, finansiell exponering och principer för kontroll av finansiella risker.

Resultat före skatt

Resultat före skatt ökade 28% till MSEK 17 276 (13 495), vilket motsvarar en marginal på 21.3% (19.3).

Skatter

Skattekostnader under året uppgick till MSEK 4 288 (3 551), vilket motsvarar en effektiv skattesats på 24.8% (26.3) i relation till resultat före skatt. Se även not 10.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat ökade 31% till MSEK 12 988 (9 944), varav MSEK 12 963 (9 921) och MSEK 25 (23) är hänförligt till moderbolagets ägare respektive innehav utan bestämmande inflytande. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till SEK 10.68 (8.16) respektive SEK 10.62 (8.15).

Nyckeltal

MSEK	2011	2010
Orderingång	86 955	75 178
Intäkter	81 203	69 875
EBIT DA	20 082	16 413
Rörelseresultat	17 560	13 915
– i % av intäkterna	21.6	19.9
Resultat före skatt	17 276	13 495
– i % av intäkterna	21.3	19.3
Årets resultat	12 988	9 944
Resultat per aktie före utspädning, SEK	10.68	8.16
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	10.62	8.15

	Intäkter		Rörelseresultat		Rörelse marginal, %		Avkastning på sysselsatt kapital, %		Investeringar i anläggningar1)
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Kompressorteknik	31 760	29 753	7 592	7 233	23.9	24.3	70	70	992	495
Industriteknik	7 821	6 472	1 767	1 262	22.6	19.5	55	50	155	60
Gruv- och bergbrytningsteknik	29 356	22 520	7 196	4 919	24.5	21.8	66	53	1 294	690
Bygg- och anläggningsteknik	12 918	11 485	1 460	1 218	11.3	10.6	12	11	150	170
Gruppgemensamma funktioner/ elimineringar	–652	–355	–455	–717					469	278
Totalt för Gruppen	81 203	69 875	17 560	13 915	21.6	19.9	37	29	3 060	1 693

1) Exklusive leasade tillgångar.

Försäljningsbrygga

MSEK	Orderingång	Orderstock, 31 december	Intäkter
2009	58 451	14 265	63 762
Annulleringar, %	+2		–
Strukturförändring, %	+2		+2
Valuta, %	–4		–4
Pris, %	+1		+1
Volym, %	+28		+11
Totalt, %	+29		+10
2010	75 178	18 677	69 875
Strukturförändring, %	+2		+2
Valuta, %	–8		–8
Pris, %	+2		+2
Volym, %	+20		+20
Totalt, %	+16		+16
2011	86 955	24 714	81 203

För mer detaljer och kommentarer, se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–39.

Balansräkning

Balansräkning i sammandrag

MSEK	31 december 2011		31 december 2010
Immateriella
anläggningstillgångar	15 352	21%	13 464	19%
Hyresmaskiner	2 117	3%	1 843	3%
Övriga materiella anläggningstillgångar	6 538	9%	5 702	8%
Övriga anläggningstillgångar	3 983	5%	4 123	6%
Varulager	17 579	23%	12 939	18%
Kundfordringar och övriga fordringar	21 996	29%	17 474	24%
Finansiella omsättningstillgångar	1 773	2%	1 734	2%
Likvida medel	5 716	8%	14 264	20%
Tillgångar som innehas för försäljning	55	0%	79	0%
Summa tillgångar	75 109	100%	71 622	100%
Eget kapital	28 839	39%	29 321	41%
Räntebärande skulder	21 939	29%	21 692	30%
Icke räntebärande skulder	24 331	32%	20 609	29%
Summa eget kapital och skulder	75 109	100%	71 622	100%

Gruppens totala tillgångar ökade 5% till MSEK 75 109 (71 622). Exklusive valutaomräkningseffekter, likvida medel och övriga finansiella omsättningstillgångar ökade tillgångarna ungefär 16% för jämförbara enheter, vilket främst är en följd av de ökade intäkterna med motsvarande ökning av rörelsekapitalet.

Anläggningstillgångar och investeringar

Anläggningstillgångar ökade främst på grund av förvärv och ökade investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar.

Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 728 (868), eller 174% (87) av de årliga avskrivningarna. Stora investeringar i anläggningar för tillverkning, forskning och utveckling gjordes av Kompressorteknik i Belgien, Kina, USA och Tyskland. Industritekniks största investeringar var i Sverige och i Kina. Gruv- och bergbrytningsteknik gjorde betydande investeringar i Sverige, Kina, USA och Indien. Byggoch anläggningsteknik gjorde de största investeringarna i Tyskland, men investerade även i Bulgarien, Kina, Kanada och USA.

20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 5 10 15 20 25 MSEK % Intäkter och marginaler

Rörelseresultat och resultat före skatt

Omsättningshastighet och avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på eget kapital och resultat per aktie

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

Ekonomisk översikt och analys

(fortsättning)

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar, i första hand hänförliga till aktivering av vissa utvecklingsutgifter, uppgick till MSEK 619 (517).

Hyresmaskiner ökade med, brutto MSEK 1 332 (825), medan försäljning av begagnade hyresmaskiner uppgick till MSEK 544 (480). Därmed ökade hyresmaskiner med, netto MSEK 788 (345).

Aktier i RSC Holdings Inc. till ett värde av MSEK 591 (190) avyttrades och inga aktier innehades vid årets slut. Minoritetsintresset i denna maskinuthyrningsverksamhet redovisades som finansiell anläggningstillgång som innehas till försäljning. Det bokförda värdet på denna tillgång var vid årsskiftet 2010 MSEK 504.

Volymen av finansiell leasing för kundfinansiering ökade.

Rörelsekapital

Varulager och kundfordringar ökade med 36% respektive 26%, då intäkterna ökade kraftigt. Varulager i förhållande till intäkter vid årsskiftet steg till 21.6% (18.5) och kundfordringar ökade till 20.7% (19.1) jämfört med föregående års låga nivåer. Motsvarande genomsnittliga värden ökade till 19.0% (17.4) respektive minskade till 18.3% (18.4). Högre varulager i relation till intäkter jämfört med föregående år förklaras också av stark tillväxt för gruvutrustning, där andelen varulager är högre än genomsnittet för Gruppen.

Leverantörsskulder ökade med 20%. Genomsnittliga leverantörsskulder i förhållande till intäkterna ökade till 8.8% (8.2).

Likvida medel

Likvida medel minskade till MSEK 5 716 (14 264). Den positiva effekten av förbättrade resultat motverkades mer än väl av den stora utskiftningen av kapital till aktieägarna, ökade investeringar och av mer kapital bundet i rörelsekapital.

Eget kapital

MSEK	2011	2010
Vid årets början	29 321	25 671
Årets resultat	12 988	9 944
Övrigt totalresultat för året	–505	–2 951
Transaktioner med aktieägare	–12 965	–3 343
Vid årets slut	28 839	29 321
Eget kapital hänförligt till
– moderbolagets ägare	28 776	29 141
– innehav utan bestämmande inflytande	63	180

Vid årets slut uppgick Gruppens eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande till MSEK 28 839 (29 321). Omräkningsdifferenser redovisade i övrigt totalresultat uppgick till MSEK –406 (–4 536) och nettoeffekten efter skatter hänförlig till säkringar och verkligt värde reserv uppgick till MSEK –99 (1 585), se sidan 40 och not 10. Transaktioner med aktieägare inkluderar utdelning och inlösen av aktier om totalt MSEK –10 920 (–3 650), försäljning och återköp av egna aktier om, netto, MSEK –1 005 (384), förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Atlas Copco (India) Ltd. om MSEK –991 och aktierelaterade ersättningar om, netto, MSEK –49 (–78), se sidan 42.

Eget kapital per aktie uppgick till SEK 24 (24). Andelen eget

kapital av de totala tillgångarna utgjorde 38% (41). Vid årsskiftet var Atlas Copcos börsvärde, exklusive bolagets egna aktieinnehav, MSEK 172 630 (199 921) eller 599% (682) av redovisat eget kapital. Den information angående offentliga uppköpserbjudanden som anges för moderbolaget på sidan 23, gäller även för Gruppen.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder var totalt MSEK 21 939 (21 692), varav ersättningar efter avslutad anställning (pensioner) var MSEK 1 504 (1 578). Se not 21 och 23 för ytterligare information.

Nettoskuldsättning

Gruppen hade vid årets slut en nettoskuldsättning på MSEK 14 194 (5 510), justerat med MSEK –256 (–184) för verkligt värde på relaterade ränteswappar. Nettoskuld i förhållande till EBITDA, var 0.7 (0.3) och nettoskuldsättningsgraden var 49% (19).

Kassaflöde

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till MSEK 19 906 (16 673). Rörelsekapitalet ökade med MSEK 6 115 (1 730). Hyresmaskiner ökade, netto, med MSEK 788 (345). Nettokassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 8 421 (10 825).

Investeringar i materiella anläggningstillgångar var MSEK –1 676 (–815). Nettokassaflödet från övriga investeringsverksamheter, exklusive förvärv och avyttringar var MSEK –453 (–312). Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 6 292 (9 698), vilket motsvarar 8% (14) i relation till företagets intäkter. Nettokassaflödet från förvärv uppgick till MSEK–2 206 (–1 691).

Betalda utdelningar uppgick till MSEK 4 852 (3 646) och obligatorisk inlösen till MSEK 6 067. Försäljning och återköp av egna aktier uppgick till, netto, MSEK –1 005 (384). Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Atlas Copco (India) Ltd. uppgick till MSEK –991.

Förändring av räntebärande skulder, uppgick till MSEK 181 (–1 474). Föregående år amorterades ett obligationslån på MSEK 2 000 av medan stängningen av ränteswapavtal för andra lån gav ett positivt kassaflöde på MSEK 1 161. Båda posterna ingår i förändring av räntebärande skulder.

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastigheten var 1.14 (1.02) och omsättningshastigheten på sysselsatt kapital var 1.65 (1.40).

Avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital ökade till 37.2% (28.6) och avkastning på eget kapital till 47.6% (37.6). Gruppen använder en sammanvägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) på 8% (8) som minimikrav för investeringar och som övergripande jämförelsemått.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 5.00 (4.00) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2011. Utdelningen motsvarar MSEK 6 058 (4 852) exklusive de aktier som innehas av bolaget. Se också sidan 23.

Produktutveckling

Målet med aktiviteterna inom forskning och utveckling är att uppnå Gruppens vision First in Mind—First in Choice® genom innovation och nära samverkan med kunder. Det breda spann av teknologier som används av Atlas Copco – från avancerade datoriserade kontrollsystem, hydraulik och pneumatik till specialiserade teknologier såsom komprimering av luft och bergborrning – skapar en spännande och utmanande miljö för Gruppens produktutvecklare. En framgångsrik metod för att behålla en ledande marknadsposition har varit att arbeta nära universitet samt i olika samarbeten och allianser med kunder runt om i världen. Under 2011 ökade investeringarna i produktutveckling, inklusive aktiverade utvecklingsutgifter, 14% till MSEK 1 802 (1 579), vilket motsvarar 2.2% (2.3) av intäkterna och 2.8% (2.8) av rörelsekostnaderna. Antalet produktutvecklingsprojekt ökade, inklusive fler projekt med fokus på att utveckla differentierade lösningar för kunder på utvecklingsmarknader. Produktivitet, tillförlitlighet, säkerhet, energieffektivitet och produktkostnad är exempel på viktiga kriterier för projekten. I de fall som, till exempel, energieffektivitet bedöms vara ett viktigt kriterium, kommer ett projekt inte att godkännas om målet för energieffektivitet inte uppnås. För ytterligare information, se beskrivningar under respektive affärsområde.

Ytterligare finansiell information Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.se/ir: – Årsredovisningar – Kvartalsrapporter – Presentationer av kvartalsresultat

• Presentationsmaterial från kapitalmarknadsdagar
• Låneinformation
• Nyckeltal
• Information om förvärv och avyttringar
• Aktieinformation

Kundfordringar

Leverantörsskulder

Personal

MSEK	2011	2010
Medelantal anställda, totalt	35 131	31 214
– Sverige	4 353	3 890
– Utlandet	30 778	27 324
Affärsområden
– Kompressorteknik	14 187	12 832
– Industriteknik	3 562	3 024
– Gruv- och bergbrytningsteknik	10 724	9 078
– Bygg- och anläggningsteknik	5 339	5 160
– Gruppgemensamma funktioner	1 319	1 119

Under 2011 ökade medelantalet anställda i Atlas Copco-gruppen med 3 917 till 35 131. Vid årsskiftet var antalet anställda 37 579 (32 790) och antalet heltidsanställda konsulter/extern arbetskraft var 2 198 (1 696). För jämförbara enheter ökade antalet anställda med 4 520. Förvärv tillförde 816 anställda och avyttringar minskade antalet anställda med 45. Se not 5.

Chefsförsörjning och rekrytering

Kompetenta och engagerade chefer är avgörande för att Atlas Copco ska kunna genomföra sin strategi. Atlas Copcos strategi för chefsförsörjning är att ha ett flöde av potentiella ledare inom Gruppen som strävar mot allt mer utmanande befattningar, vilket därmed säkerställer rekryteringen till ledande befattningar.

Intern rörlighet är ett sätt att öka effektiviteten och undvika stagnation i organisationen. När en chef har genomfört sitt uppdrag får han/hon ett nytt uppdrag, antingen inom den nuvarande befattningen eller i en ny. Målet är att 85% av cheferna ska rekryteras internt. Utfallet för 2011 var 92% (96).

Atlas Copcos anställda uppmuntras att utvecklas professionellt genom att söka de lediga befattningar som annonseras på den interna arbetsmarknaden, som startades 1992. Under 2011 utannonserades 5 041 (3 330) lediga tjänster, varav 603 (353) var internationella.

Gruppen har chefer på utlandsuppdrag från 55 (46) länder som arbetar i 59 (57) länder. Andelen utlandsanställda svenskar har sjunkit från 23% 2001 till 13% 2011. De utlandsanställdas roll är att bidra till de lokala chefernas utveckling samtidigt som de själva får en internationell, professionell erfarenhet för att sedan kunna gå vidare till än mer krävande befattningar inom Gruppen.

Kartläggning av kompetens används i stor omfattning för att fastställa anställnings- och resursbehov, särskilt inom kärnområden. Extern rekrytering av unga medarbetare med hög potential sker genom aktiv marknadsföring av Atlas Copco som arbetsgivare. Gruppen strävar efter att öka andelen kvinnliga ledare och har många initiativ för att stödja detta. Andelen kvinnor i ledande ställning ökade till 14.6% (13.5), och andelen kvinnor bland ny-utexaminerade nyanställda var på en fortsatt hög nivå. Andelen kvinnliga anställda ökade till 16.8% (16.3).

Lika möjligheter, rättvisa och mångfald är grundpelare i Atlas Copcos riktlinjer för personalutveckling. Atlas Copcos arbetsstyrka speglar den lokala rekryteringsbasen och innefattar alla kulturer, religioner och nationaliteter.

Kompetensutveckling

För att bygga upp och utveckla chefernas ledarskapsförmåga finns ett flertal utbildningsprogram och programmen förbättrades ytterligare under 2011.

En betydande del av de utbildningar som genomförs är relaterade till produkter och tillämpningar. Nyanställda servicetekniker, produktspecialister och säljare får omfattande utbildning inom detta område och utbildningar hålls sedan fortlöpande för att hålla kunskaperna och kompetensen på en hög nivå. Produktoch tillämpningsutbildningar hålls även för kunder och konsulter.

Ytterligare en viktig del av kompetensutveckling är värdebaserad försäljningsutbildning, i vilken kunskapen om produkterna och förståelsen för kundernas applikationer är nödvändig.

En viktig del i produkt- och tillämpningsutbildningar är säkerhet och det har också hållits ett flertal utbildningar speciellt inom säkerhet och hälsa. Detta ligger i linje med Gruppens vision att eliminera arbetsrelaterade olyckor och under året minskade antalet olyckor ytterligare jämfört med föregående år. Denna utveckling har även gynnats av införandet av arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001 i flera bolag inom Gruppen.

Språkutbildning, framför allt i engelska, genomförs ofta för att underlätta kommunikation inom organisationen. Ledarskapsutbildningar genomförs fortlöpande med ambitionen att förbättra effektivitet och processer, exempelvis genom särskilda utbildningar för eftermarknadschefer och teamledare. Särskilda kurser om processförbättring och effektivitet finns också bland de aktiviteter som genomförts, exempelvis utbildningar för kostnadseffektiv produktion och kostnadseffektiv forskning och utveckling.

Samtliga anställda, både nyrekryterade och befintliga anställda får utbildning i The Way We Do Things, som är Gruppens viktigaste ledningsverktyg. Alla anställda ska också få utbildning i Affärskoden.

Gruppen mäter antalet utbildningstimmar som varje medarbetare genomgår. Ambitionen är att varje medarbetare i genomsnitt ska genomföra 40 timmars utbildning per år. Under 2011 var det genomsnittliga antalet timmar 45 (40).

Ett av Gruppen mål är att varje anställd ska få en årlig kompetensutvärdering såväl som en personlig utvecklingsplan, vilket 84% (74) av alla anställda hade under 2011.

Se hållbarhetsredovisningen för ytterligare information om vad Gruppen uppnått i förhållande till målen inom det sociala området.

Mångfald

Det finns 44 (40) nationaliteter bland de 345 (323) högsta cheferna i Gruppen. Tabellen nedan visar andelen lokala chefer från regionen.

	2011	2010
Nordamerika	57%	43%
Sydamerika	77%	71%
Europa	94%	93%
Afrika/Mellanöstern	43%	41%
Asien	55%	59%
Australien	50%	29%

Säkerhet, hälsa och miljö

Atlas Copco strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som skapar hållbar, lönsam utveckling genom att använda resurser – människor, miljö och kapital – på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt.

Gällande miljölagstiftning följs i verksamheter och processer runt om i världen. Gruppen rapporterar incidenter som är i strid med miljölagstiftning såväl som incidenter som innefattar kemikalie-, olje- eller gasutsläpp i enlighet med dessa lagar. Inga betydande incidenter ur dessa aspekter rapporterades under 2011.

Gruppen bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt svensk miljölagstiftning i sju svenska bolag, vilka står för ungefär 20% av Gruppens tillverkning. Dessa verksamheter omfattar framför allt bearbetning och montering av komponenter och tillstånden avser, till exempel, utsläpp i vatten och luft samt buller. Under 2011 reviderades ett tillstånd och ett tillstånd är under revidering och Gruppen har erhållit alla tillstånd som behövs för att bedriva sin verksamhet. Inga påföljder relaterade till miljötillstånd har ålagts Gruppen under 2011.

Atlas Copco har en global policy för säkerhet, hälsa och miljö för att stödja sina satsningar inom dessa områden. Gruppen har också fastställt specificerade mål för säkerhet, hälsa och miljö, se sidan 10. De relaterade interna målen anger till exempel att samtliga produktbolag och större marknadsbolag ska certifieras i enlighet med de internationella standarderna ISO 14001 och OHSAS 18001. Produktbolag som är ISO 14001-certifierade och OHSAS 18001-certifierade representerade 95% (97) respektive 67% (61) av kostnad för sålda varor.

Atlas Copco har som mål att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö inom alla sina verksamheter, för alla intressenter. Alla anställda ska arbeta i ett bolag som har ett ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö. I slutet av 2011 arbetade 55% av Atlas Copcos anställda i ett bolag som hade det nya ledningssystemet.

Riskfaktorer och riskhantering

Att exponeras för risker är en del av affärsverksamheten. Detta avspeglas i Atlas Copcos riskhantering, vars syfte är att identifiera, mäta och förhindra att risker realiseras, samt att fortlöpande göra förbättringar och på så sätt minska potentiella risker. Atlas Copcos riskhantering är inriktad på affärs-, finansiella och övriga potentiella betydande risker såsom legala risker, samt de risker som kan hota bolagets goda anseende och rykte.

I systemet för riskhantering ingår bedömningar, som ska genomföras inom alla enheter. Inarbetade verktyg används för utvärdering och rangordning av befintliga risker utifrån deras potentiella ekonomiska inverkan och sannolikheten att de ska bli verklighet.

Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer och instruktioner ger de ansvariga cheferna verktyg för att övervaka och följa upp verksamhetens utveckling, för att tidigt kunna upptäcka avvikelser som skulle kunna utvecklas till risker. Cheferna är ansvariga för att utveckla strategier och verksamhet i sina respektive enheter, Atlas Copcos huvudsakliga miljöpåverkan sker när produkterna används. Gruppen fokuserar på att utveckla produkter och lösningar för att öka energieffektiviteten. Säkerhets-, hälso-, miljösåväl som ergonomiska aspekter har under många år utgjort en integrerad del av Atlas Copcos produktutvecklingsprocess. Kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning samt industriverktyg utvecklas och tillverkas för att bli än mer energieffektiva, säkra och ergonomiska.

Atlas Copco strävar även efter att minska miljöpåverkan i form av energi- och vattenförbrukning, samt avfall och koldioxidutsläpp. Under 2011 ökade dock vattenförbrukningen i både absoluta och relativa tal. Koldioxidutsläpp från produktionsenheter ökade i absoluta tal, men minskade relativt sett.

Se hållbarhetsredovisningen för ytterligare information kring Atlas Copcos resultat när det gäller säkerhet, hälsa och miljö.

för att identifiera möjligheter och risker samt för att övervaka och följa upp. Detta görs både formellt med hjälp av tillgängliga verktyg, och informellt genom kontinuerlig kommunikation med medarbetare, kunder och andra intressenter.

Ett systematiskt sätt att följa upp läget i verksamheterna är genom månadsrapporter, där cheferna beskriver utvecklingen i sina respektive enheter. I dessa månadsrapporter hissas "varningsflaggor" om negativa avvikelser eller risker identifieras, och detta följs av avhjälpande åtgärder. Se även rapporten om koncernens styrning.

Marknadsrisker

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. En utbredd finansiell kris och ekonomisk nedgång, som den under 2008–2009, påverkar både Gruppens intäkter och lönsamhet negativt. Vidare påverkas kundernas förmåga att finansiera sina investeringar av finansmarknadernas funktion.

Gruppens försäljning är dock väl spridd med kunder i många

branscher och länder världen över, vilket begränsar effekten när förändringarna i efterfrågan är avgränsade till en enskild bransch, land eller region.

Förändringar i kunders produktionsnivåer inverkar på försäljningen av reservdelar, service och förbrukningsvaror. Dessa förändringar har historiskt varit förhållandevis små i jämförelse med förändringarna i investeringar, vilket indikerar en mer begränsad risk för försämrad servicerelaterad försäljning på grund av lägre produktionsnivåer.

Atlas Copco har en ledande position inom de flesta marknadssegment där bolaget bedriver verksamhet och antalet konkurrenter av jämförbar storlek är relativt få. På tillväxtmarknader etableras regelbundet nya, mindre konkurrenter, vilket kan påverka Atlas Copco negativt, framför allt genom konkurrenskraftig prissättning.

Produktutvecklingsrisker

Atlas Copcos tillväxt och lönsamhet på lång sikt är beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. För att säkra sin ledande position på marknaden, investerar Atlas Copco kontinuerligt i forskning och utveckling för att utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och förväntningar. Om Atlas Copco inte klarar att framgångsrikt introducera nya produkter av hög kvalitet och vid rätt tidpunkt kan det påverka intäkter och resultat negativt.

En av utmaningarna i detta avseende blir att kontinuerligt utveckla innovativa, hållbara produkter som konsumerar mindre resurser (såsom energi, vatten, stål och arbetsinsats) över hela livscykeln. Varje Atlas Copco-division har utarbetat mätbara effektivitetsmål för sina huvudsakliga produktkategorier. I varje specifikation för ett nytt produktutvecklingsprojekt tas hänsyn till energi och andra resurser, såväl som till ergonomi, säkerhet och hälsa.

Produktutvecklingsinsatser speglar även nationell och regional lagstiftning i USA och EU inom områden såsom utsläpp, buller- och vibrationsnivåer och återvinning. Detta kan öka risken för konkurrens på tillväxtmarknader där lågkostnadsprodukter inte påverkas av sådana regler.

Teknologier för kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning och monteringsverktyg anses vara relativt mogna. Risken bedöms som liten att en konkurrent genom ett teknologiskt framsteg allvarligt skulle kunna hota Gruppens position.

Produktionsrisker

Atlas Copco har en global tillverkningsstrategi som bygger på egen tillverkning av nyckelkomponenter och montering. Tillverkningen av nyckelkomponenterna är koncentrerad till ett fåtal platser. Vid avbrott eller om kapaciteten inte är tillräcklig på dessa platser kan det få följder för leveranserna eller för produkternas kvalitet. I syfte att minimera dessa risker och ha en hög flexibilitet, övervakar tillverkningsenheterna kontinuerligt produktionsprocessen, gör riskbedömningar och utbildar medarbetare. Därutöver investeras i moderna maskiner som kan utföra flera olika slags uppgifter och fabrikerna är utrustade med sprinklersystem för brandbekämpning.

Många komponenter köps in från underleverantörer. Tillgängligheten är beroende av underleverantörerna och om de skulle drabbas av driftstörningar eller ha otillräcklig kapacitet kan det påverka leveranserna. För att minimera dessa risker har Atlas Copco etablerat ett globalt nätverk av underleverantörer. Det innebär att det i de flesta fall finns mer än en underleverantör som kan leverera en viss komponent.

Atlas Copco är också direkt och indirekt exponerad för råvarupriser. Kostnadsökningar för råmaterial och komponenter sammanfaller ofta med stark slutkundsefterfrågan och kan delvis kompenseras genom ökad försäljning till kunder inom gruvsektorn och delvis av högre marknadspriser.

Atlas Copco påverkar miljön i produktionsprocessen genom användningen av naturtillgångar och genom att generera utsläpp och avfall. För att begränsa miljöpåverkan från produktionen har Gruppen som mål att alla tillverkningsenheter ska vara certifierade i enlighet med standarden ISO 14001.

Distributionsrisker

Atlas Copco distribuerar produkter och tjänster huvudsakligen direkt till slutkunden, men även via distributörer och uthyrningsföretag. Den fysiska distributionen av produkter från Atlas Copco är koncentrerad till ett antal distributionscenter och effektiviteten av dessa övervakas fortlöpande för att minimera störningar och förbättra leveranseffektiviteten.

Distributionen av tjänster beror på hur effektiv eftermarknadsorganisationen är. Atlas Copco anslår betydande medel till utbildning av medarbetare och utveckling av denna organisation. Distributörernas prestation kan inverka negativt på Atlas Copcos försäljning, men eftersom alla distributörer är lokala/regionala är den negativa påverkan för Gruppen från dåliga prestationer begränsad.

Risker vid förvärv och avyttringar

Atlas Copco har som mål att växa inom alla sina affärsområden. Tillväxten ska framför allt vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv. I syfte att säkerställa att förvärv blir framgångsrika har Gruppen inrättat en särskild grupp för förvärvsprocessen. Den erbjuder utbildning i Atlas Copcos processer för förvärv, vilka baseras på erfarenhet från ett antal förvärv. Förvärvsgruppen stödjer alla affärsenheter före och under förvärv. Det är svårt att integrera förvärvade verksamheter och det är inte säkert att varje integrering lyckas. Kostnader hänförliga till förvärv kan därför bli högre än förväntat och/eller synergier kan ta längre tid att realisera än förväntat.

Prövningar av nedskrivningsbehov görs årligen på förvärvad goodwill. Om goodwill inte anses rätt värderad vid en sådan prövning kan det resultera i en nedskrivning, vilket skulle påverka Atlas Copco-gruppens resultat.

Finansiella risker

Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. I enlighet med de övergripande målsättningarna i fråga om tillväxt, avkastning på kapital och skydd för långivare, har Atlas Copco antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av finansiella risker.

Turbulensen på finansmarknaderna under 2008 och 2009 visade att det kan bli dyrare och svårare för låntagare i allmänhet att ta upp ny finansiering. Atlas Copco har visserligen redan

säkrat långsiktiga lån och har garanterade långsiktiga krediter, men en förnyad turbulens och försämring av hur finansmarknaderna fungerar skulle kunna leda till ökade kostnader samt svårigheter med att hantera framtida finansieringsbehov.

Atlas Copcos nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Generellt sett föredrar Atlas Copco att ha en kort räntebindningstid, vilket kan resultera i större volatilitet i nettoräntekostnaden jämfört med att ha en lång räntebindningstid. Historiskt har dock högre räntor tenderat att spegla en stark konjunktur under vilken Gruppen har goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Gruppens resultat under perioder av en svagare konjunktur kanske inte är lika starkt, men räntorna tenderar då också att vara lägre och minska nettoräntekostnaden.

Valutakursförändringar kan påverka Gruppens resultat negativt när intäkter från försäljning och kostnader för produktion och inköp är i skilda valutor (transaktionsrisk). För att begränsa den möjliga negativa effekten av denna exponering bevakar och justerar Gruppens verksamheter löpande försäljningsprisnivåer och kostnadsstrukturer. Gruppens ledning kompletterar dessa åtgärder genom finansiella säkringar. En negativ effekt på Gruppens vinster kan också inträffa när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor och på Gruppens eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsrisker). Dessa omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländska valutor och finansiella derivat.

Atlas Copco är exponerat för risken att inte få betalt av vissa av det stora antalet kunder till vilka försäljning har skett på kredit. Atlas Copco har de senaste åren byggt upp en egen kundfinansieringsverksamhet, Atlas Copco Customer Finance, för att öka

erbjudandet gentemot kunder. Strikta kreditregler används och Atlas Copco Customer Finance motverkar risk genom att behålla en säkerhet i utrustningen till dess att full betalning erhållits samt delvis genom att köpa kreditförsäkring. Atlas Copco har ingen större koncentration av kreditrisk och avsättningar för kreditförluster bedöms vara tillräckliga baserat på kända fall och generella avsättningar för förluster baserat på historiska förlustnivåer. Se not 27.

Risk som avser anseendet

Gruppens anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas dels av Gruppens verksamhet eller agerande, dels av externa intressenters agerande. Atlas Copco-gruppen undviker handlingar som skulle kunna riskera Gruppens goda rykte och vidtar många åtgärder för att trygga sitt anseende.

För att säkerställa god affärssed på samtliga marknader utbildas chefer löpande i Atlas Copcos Affärskod och förbättrade utbildningsprogram för chefer infördes 2010. Då och då möter Atlas Copco kunder, till exempel inom gruvindustrin, som har problem rörande miljö- och människorättsfrågor i sin verksamhet. För att hantera sådana situationer har Gruppen utvecklat en checklista för utvärdering av Atlas Copcos kunder. Resultaten kan användas för utvärdering av ryktes- och hållbarhetsrisker. Risker som avser Gruppens goda rykte kan även uppstå i relationen med leverantörer som inte lever upp till internationellt accepterade etiska, sociala och miljömässiga standarder. Utvärderingar av leverantörer utförs kontinuerligt i enlighet med en checklista baserad på FN:s Global Compact. Insatser kan göras för att stödja leverantörer som visar en vilja att åtgärda brister i förhållande till Atlas Copcos förväntningar. Om en förbättring ändå inte kan uppvisas avslutar Atlas Copco affärsrelationen.

Riskkategorier	Möjliga risker för Atlas Copco	Riskhantering
Marknadsrisk	Förändringar i kundernas investeringsnivåer, brist på finansiering för kunderna, konkurrenters beteende	Månatliga rapporter, diversifierad struktur, ledande marknadspositioner
Produktutveckling	Brist på nya produkter, lagstiftning, ökade energikostnader	Kontinuerlig forskning och utveckling
Produktion	Störningar eller kapacitetsbrist i egna fabriker eller hos leverantörer, ökade kostnader, utsläpp	Fabriksutrustning som klarar flera moment, brett leverantörsnätverk, miljöcertifieringar
Distribution	Störningar i distributionscenter	Kontinuerlig övervakning av effektivitet, utbildning
Förvärv och avyttringar	Integrationsproblem, kostnader, nedskrivning av goodwill	Stöd från Atlas Copcos grupp för förvärvsprocessen
Finansiella risker	Valuta- och ränteförändringar, kreditförluster, svårigheter att erhålla finansiering	Riktlinjer för finansiella risker, säkring, justeringar av priser och kostnader, långsiktiga lån
Rykte	Etiska eller andra överträdelser internt, hos leverantörer eller kunder	Utbildning i Atlas Copcos Affärskod, utvärderingar av leverantörer och kunder
Korruption och bedrägerier	Bedrägerier av interna eller externa parter, korruption på några marknader	Internrevision, etisk hjälplinje, utbildning av personal, legala avdelningen
Legala risker	Rättstvister angående produkter och patent, affärs- och finansiella avtal	Månatlig, kvartalsvis och årlig genomgång av den legala riskexponeringen
Försäkringsbara risker	Fysisk skada på alla försäkringsbara tillgångar och andra intressen	Sedvanliga försäkringsprogram, omfattande granskningar av riskhantering
Finansiell rapportering	Den interna och externa rapporteringen kan misslyckas med att ge en rättvisande bild av den verkliga finansiella ställningen och resultatet	Internrevisioner och andra kontrollrutiner, externa revisioner
Säkerhet och hälsa	Olyckor, sjukdomar, pandemier	Införande av OHSAS 18001-standard för säkerhet och hälsa. Program för att öka medvetenheten.
Miljö (utvärderas under styckena om produktion och produktutveckling)	Ökade energikostnader, föroreningar	Produktutveckling, miljöcertifieringar

Risker för korruption och bedrägeri

Gruppen är medveten om risken att utsättas för bedrägeri av externa eller interna parter och har interna kontrollrutiner såsom internrevision och en etisk hjälplinje för att motverka och upptäcka avvikelser som kan vara ett resultat av sådana aktiviteter. Den interna revisions- och säkerhetsfunktionen är etablerad för att säkra bolagsstyrningen, intern kontroll och policyer för riskhantering, se även avsnittet om internkontroll i rapporten om koncernens styrning.

Det är uppenbart att korruption och mutor förekommer på marknader där Atlas Copco bedriver verksamhet. I det korruptionsindex som sammanställdes av organisationen Transparency International för 2011 fick den stora merparten av de 183 länder som undersökts en lägre poäng än fem, på en skala från noll (indikerar att landet uppfattas vara mycket korrumperat) till tio (uppfattas ha en låg grad av korruption). Atlas Copco tolererar varken mutor, korruption, eller andra liknande beteenden. Affärsgåvor eller representation erbjuds eller mottas endast i enlighet med lagar och regler samt praxis i affärslivet. Gruppen har skapat utbildningsmoduler för att öka medvetenheten om sådant oacceptabelt beteende och därmed hjälpa dem att undvika det. Under 2011 undertecknade cirka 3 300 chefer ett dokument och åtog sig att agera mot korruption.

Legala risker

Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom Gruppen ligger hos den legala avdelningen, vilken har egna jurister på fem kontinenter. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponering som förekommer inom den operativa och legala strukturen med fokus på speciella områden, görs årligen en särskild genomlysning av samtliga bolag i Gruppen. Resultatet sammanställs, analyseras och redovisas, med särskilt beaktande av trender inom riskområden, för såväl styrelsen som revisor.

Slutsatsen för verksamhetsåret 2011 var att Atlas Copcos möjliga legala risk har varit på samma nivå som 2010, vilket framför allt återspeglar att antalet käranden i USA gällande produktansvar för respiratoriskt kumulativt trauma har planat ut på en låg nivå. I beaktande av storleken på Gruppens verksamhet är den faktiska totala risknivån fortsatt låg.

Atlas Copcos affärsverksamhet påverkas av många affärsmässiga och ekonomiska avtal med kunder, leverantörer och andra motparter, samt av licenser, patent och annan immaterialrätt. Detta är normalt för ett bolag som Atlas Copco och bolaget är inte beroende av något specifikt avtal eller någon immaterialrätt.

Försäkringsbara risker

Atlas Copco har ett sedvanligt försäkringsprogram på plats för att skydda Gruppens och dess aktieägares alla försäkringsbara tillgångar och intressen. Varje bolag inom Gruppen ansvarar för att hantera och redovisa sina försäkringsfrågor i enlighet med riktlinjerna i försäkringsprogrammet.

Atlas Copcos försäkringsprogram tillhandahålls av Gruppens egna försäkringsbolag Industria Försäkringsaktiebolag och Atlas Copco Reinsurance SA, vilka bibehåller en del av riskexponeringen. Återförsäkringskapacitet köps dessutom in från ledande återförsäkringsbolag i samarbete med internationella försäkringsmäklare. Skadehantering köps in globalt från ledande leverantörer och ett nätverk av lokala försäkringsgivare ger ut försäkringsbrev lokalt för att säkerställa att lokala lagar följs. Omfattningen av försäkringsrisker som täcks av försäkringsprogrammet inkluderar fastigheter, olika typer av ansvarsrisker, godsflöden, förmögenhetsbrott samt skadeståndskrav gentemot VD eller styrelse.

I anslutning till försäkringsprogrammet har standarder för att förebygga förluster utvecklats genom ett stort antal undersökningar för riskhantering. Dessa sker regelbundet inom alla divisioner och fokuserar på fysiska skador på Gruppens anläggningar och de finansiella konsekvenserna. Slutsatserna av undersökningarna summeras i en graderad skala, vilket ger ledningen kontroll över och en överblick av riskexponering inom de olika enheterna. Genom kontroll och anpassning i termer av riskhanteringsnivåer, kan risken för händelser som kan orsaka betydande skada och allvarligt påverka verksamheten inom Atlas Copco-gruppen minskas.

Finansiella rapporteringsrisker

Atlas Copcos dotterbolag rapporterar sin finansiella ställning regelbundet i enlighet med interna rapporteringsregler och International Financial Reporting Standards (IFRS). Gruppens koncernredovisning, baserad på dessa rapporter, upprättas i enlighet med IFRS och relevanta delar av årsredovisningslagen som redovisas i RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Risken relaterad till kommunikationen av den finansiella informationen till kapitalmarknaden är att rapporterna inte ger en rättvis bild av Gruppen verkliga finansiella ställning och resultat. För att minimera denna risk har Gruppen ett flertal interna rutiner på plats för att säkerställa uppfyllelsen av Gruppens instruktioner, standarder, lagar och regler, se även avsnittet Internkontroll i rapporten om koncernens styrning.

Risker kring säkerhet och hälsa

Gruppen utvärderar och hanterar regelbundet risker avseende säkerhet och hälsa, med målet att förhindra och minska olyckor och sjukdomar relaterade till arbetet samt för att skapa en arbetsmiljö som främjar de anställdas välmående. Säkerhet och hälsa var fokuserade områden under 2011 för alla Atlas Copco-bolag. Utbildningsprogram för att öka medvetenheten har genomförts och gruppen kommer att införa OHSAS 18001 i alla större enheter.

Atlas Copco är medvetet om risken att allvarliga sjukdomar och pandemier kan störa affärsverksamheten och skada de anställda. Arbetsplatsprogram för att minska effekten av pandemin HIV/AIDS har införts i södra Afrika, där anställda kan bli testade, få information samt konsultationer och behandling när så behövs.

Moderbolaget

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen. Bolaget har sitt säte i Nacka, Sverige. Verksamheten innefattar holdingbolagsfunktioner såväl som delar av Gruppens finansfunktion.

Resultat

Resultat efter finansiella poster var MSEK 9 154 (6 546). Årets resultat uppgick till MSEK 8 208 (5 825).

Finansiering

Moderbolagets balansomslutning var MSEK 104 215 (108 791). Vid årets slut 2011 uppgick likvida medel till MSEK 2 788 (10 813) och räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, till MSEK 57 900 (59 696), varav merparten är koncerninterna lån. Andelen eget kapital uppgick till 42% (43) av totala tillgångar och de disponibla vinstmedlen var MSEK 37 510 (41 122).

Personal

Det genomsnittliga antalet anställda i moderbolaget var 106 (101).

En sammanställning av ersättningar till styrelsen, verkställande direktör och övriga medlemmar i koncernledningen, samt övriga uppgifter och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2011, redovisas i not 5. Styrelsen föreslår för årsstämman 2012 att samma riktlinjer ska gälla ytterligare ett år.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. Atlas Copco har antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Atlas Copco AB och Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av finansiella risker. Se även avsnittet Riskfaktorer och riskhantering på sidorna 19–22.

Aktier och aktiekapital

Vid årets slut uppgick Atlas Copcos aktiekapital till MSEK 786 (786) och totalt 1 229 613 104 aktier, uppdelat på 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier, var utgivna vid årets slut. Exklusive Atlas Copcos eget innehav av aktier var 1 211 614 028 aktier utestående. A-aktier ger ägaren en röst medan B-aktier ger ägaren en tiondels röst. Investor AB är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco AB. Vid årets slut 2011 hade Investor AB totalt 206 895 611 aktier, motsvarande 22.3% av rösterna och 16.8% av kapitalet.

Det finns inga begränsningar som förbjuder överlåtelse av bolagets aktier och bolaget känner inte till att liknande överenskommelser existerar. Bolaget är inte heller part i något avtal som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns ingen begränsning i antalet röster som kan avges av en aktieägare vid en bolagsstämma.

Som framgår av bolagsordningen, har bolagsstämman full beslutanderätt för val av styrelsemedlemmar och det finns inga andra bestämmelser hänförliga till tillsättande och entledigande av styrelsemedlemmar eller förändringar av bolagsordningen. På motsvarande vis finns heller inga avtal med styrelsemedlemmar eller anställda gällande kompensation för den händelse ett offentligt uppköpserbjudande förändrar deras nuvarande position.

Aktieåterköp

Under 2011 förvärvades, netto, 7 162 790 A-aktier och 400 587 B-aktier avyttrades för MSEK –1 005. Under 2010 avyttrades, netto, 1 750 160 A-aktier och 716 367 B-aktier för MSEK 384. Alla transaktioner genomfördes i enlighet med årsstämmobeslut, samtliga relaterade till förpliktelser och åtaganden avseende de resultatbaserade optionsprogrammen.

Vid slutet av 2011 uppgick Atlas Copcos innehav till 16 687 630 A-aktier och 1 311 446 B-aktier, vilket motsvarar 1.5% av det totala antalet aktier. Vid slutet av 2010 uppgick Atlas Copcos innehav till 9 524 840 A-aktier och 1 712 033 B-aktier, vilket motsvarar 0.9% av det totala antalet aktier. A-aktierna hålls för att kunna fullfölja åtagandet att tillhandahålla aktier under de resultatbaserade optionsprogrammen och B-aktier hålls i syfte att avyttras över tiden för att täcka kostnader relaterade till de resultatbaserade optionsprogrammen. Se not 20 och A13.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 5.00 (4.00) per aktie, motsvarande MSEK 6 058 (4 852), betalas ut för verksamhetsåret 2011 och att de disponibla vinstmedlen efter utdelningen balanseras i ny räkning som beskrivs på sidan 101.

Personaloptionsprogram

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman ett liknande prestationsbaserat långsiktigt incitamentsprogram som under tidigare år. För koncernledningen kräver planen att egna investeringar görs i Atlas Copco-aktier.

Programmet föreslås som tidigare täckas genom återköp av bolagets egna aktier.

Kompressorteknik

Efterfrågan på industriell trycklufts- och gasutrustning samt tjänster förbättrades under 2011. Affärsområdet fortsatte att investera i produktutveckling och ökad närvaro på viktiga marknader. Flera förvärv genomfördes.

• 22% organisk ordertillväxt
• Rekordhöga intäkter och rekordhögt rörelseresultat
• Nya fabriker byggs i Kina och Indien

Affärsutveckling

Efterfrågan på industrikompressorer från tillverknings- och processindustrin förbättrades och orderingången ökade kraftigt. Ökningen i order var högre i början av året när efterfrågan ökade sekventiellt och låg kvar på en gynnsam nivå under det andra halvåret. Geografiskt noterades den högsta försäljningstillväxten i Nordamerika, Sydamerika och i Asien, men god tillväxt uppvisades också i Europa. Efterfrågan på energieffektiva lösningar fortsatte att vara stark. Försäljningen av luftbehandlingsutrustning, såsom tryckluftstorkar, kylare och filter, ökade i samtliga regioner, vilket återspeglar ett fortsatt fokus på tryckluftens kvalitet.

Orderingången för gas- och processkompressorer samt expandrar fördubblades, med mycket god utveckling i Nordamerika och Asien. Viktiga order vanns dessutom i Mellanöstern och i Ryssland.

Den specialiserade uthyrningen, framför allt av oljefri- och högtrycksutrustning, visade tillväxt på de flesta marknader.

Eftermarknadsverksamheten, försäljning av service och reservdelar, utvecklades positivt och en tvåsiffrig organisk tillväxt uppnåddes. Mycket stark tillväxt noterades i Asien.

Innovation

Affärsområdet utvecklar kontinuerligt maskiner, eftermarknadsprodukter och tjänster för att hjälpa till att förbättra kundernas produktivitet i deras tillämpningar av tryckluft och komprimerad gas. Under produktutvecklingsprocessen ges stor uppmärksamhet till att förbättra tillförlitligheten, luftkvaliteten och energieffektiviteten hos de nya produkterna eftersom dessa är viktiga egenskaper för kunderna. Lägre produktionskostnad och miljöpåverkan är andra viktiga aspekter och alla komponenter som används utvärderas ur ett säkerhets-, miljö-, kvalitets-, design- och kostnadseffektivitetsperspektiv. I produktutvecklingsprocessen arbetar affärsområdet ständigt med anpassning till olika länders lagstiftning, som ofta omfattar miljö- och/eller säkerhetsaspekter.

Flera nya produkter introducerades 2011.

En ny, mycket energieffektiv trestegscentrifugalkompressor lanserades. Den har en höghastighetsmotor, är utan växellåda och är utvecklad för industrier som förlitar sig på 100% oljefri luft av hög kvalitet.

Ett utökat sortiment av oljefria centrifugal- och skruvblåsmaskiner med varvtalsstyrning introducerades. Dessa produkter riktar sig främst till reningsverk. Energieffektiva blåsmaskiner kan bidra till att avsevärt minska driftkostnaderna i sådana anläggningar, som är i drift kontinuerligt.

Erbjudandet för marinindustrin utökades med en serie kompressorer lämpliga för att starta motorer. Dessa vattenkylda kolvkompressorer erbjuder en liten och tyst lösning med enkel installation, låga krav på underhåll och låg ägandekostnad.

En serie kolvkompressorer för framför allt järnvägsapplikationer lanserades också.

Många nya industrikompressorer, både små och stora och med differentierade erbjudanden, introducerades. Dessutom introducerades flera kompressormodeller med integrerade torkar och filter. Några av dessa maskiner var särskilt utvecklade för marknaderna i Kina och Indien.

Ett sortiment av kvävegeneratorer lanserades och utbudet av luftbehandlingsutrustning utökades med ett antal olika torkar, kylare och filter.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Från och med den första juli 2011 har verksamheten för portabla kompressorer och generatorer överförts till det nyinrättade affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Kompressorteknik fokuserar på stationär utrustning för luft och gas och relaterad service. Divisionen Quality Air är verksam sedan den 1 januari 2012. Den är fokuserad på luft- och gasbehandlingsprodukter, inklusive verksamheten för medicinsk luft.

Byggnationen av nya tillverkningsanläggningar för kompressorer påbörjades i Kina och Indien under året för att möta den ökande efterfrågan på kompressorer i regionen. Dessa anläggningar kommer att tas i drift under andra halvan av 2012.

Pumpverksamheten hos USA-baserade JC Carter LLC förvärvades i mars 2011. JC Carter är en ledande producent av kryogeniska nedsänkbara motorpumpar för den växande marknaden för naturgas.

I augusti förvärvades Penlons verksamhet Medical Gas Solutions, baserad i Storbritannien. Verksamheten är en ledande leverantör till sjukhus av system för medicinska gaser, medicinska vakuumsystem och komponenter för gasdistribution.

I december kom Atlas Copco överens om att förvärva Houston Service Industries, Inc., en USA-baserad tillverkare av blåsmaskiner och vakuumpumpar. Förvärvet slutfördes i januari 2012.

I december kom Atlas Copco också överens om att förvärva vissa tillgångar av kinesiska Guangzhou Linghein Compressor Co., Ltd. Förvärvet ger Atlas Copco ett nytt starkt regionalt varumärke för industrikompressorer.

Andra strukturförändringar inkluderar förvärv av kompressordistributörer i USA och i Spanien. I USA konsoliderades tre mindre tillverkande enheter för kundanpassade produkter och kompletta paketlösningar till en.

Intäkter, resultat och avkastning

Intäkterna uppgick till MSEK 31 760 (29 753), vilket motsvarar en organisk ökning på 12%. Rörelseresultatet ökade till rekordhöga MSEK 7 592 (7 233), vilket motsvarar en marginal på 23.9% (24.3). Marginalen påverkades positivt av högre volymer och prisökningar, medan produktmix, valutakursförändringar och förvärv hade en negativ påverkan. Avkastning på sysselsatt kapital var 70% (70).

Nyckeltal

	2011	2010
Orderingång	34 664	29 966
Intäkter	31 760	29 753
Rörelseresultat	7 592	7 233
Rörelsemarginal, %	23.9	24.3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	70	70
Investeringar	992	495
Medelantal anställda	14 187	12 832

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2009	25 804	28 604
Strukturförändring, %	+4	+4
Valuta, %	–5	–5
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+16	+4
Totalt, %	+16	+4
2010	29 966	29 753
Strukturförändring, %	+3	+3
Valuta, %	–9	–8
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+21	+11
Totalt, %	+16	+7
2011	34 664	31 760

En ny, mycket energieffektiv centrifugalkompressor

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Andel av intäkter

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

%

MSEK

Affärsområdet Kompressorteknik består av sju divisioner och erbjuder industrikompressorer, gasoch processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt övervakningssystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning.

Affärsområdets ledning

Den 31 januari 2012 Affärsområdeschef: Stephan Kuhn

Kompressortekniks divisioner är:

• Industrial Air, chef Ray Löfgren, till och med den 29 februari 2012
• Oil-free Air, chef Chris Lybaert
• Gas and Process, chef Peter Wagner
• Quality Air, chef Horst Wasel
• Specialty Rental, chef Horst Wasel, till och med den 29 februari 2012. Ray Löfgren från och med den 1 mars 2012.
• Compressor Technique Service, chef Andrew Walker
• Airtec, chef Paul Frigne

Verksamheten

Affärsområdet Kompressorteknik erbjuder industrikompressorer, gas- och processkompressorer och expansionsturbiner, utrustning för luft- och gasbehandling samt övervakningssystem för tryckluft. Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning. Kompressorteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och processindustrierna. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Belgien, Tyskland, USA, Kina och Indien.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av tryckluftslösningar. Detta ska åstadkommas genom samverkan, engagemang, innovation och genom att erbjuda största möjliga kundvärde.

Strategin är att ytterligare utveckla Atlas Copcos ledande position inom tryckluftsområdet och att skapa lönsam tillväxt genom att dra fördel av den starka globala marknadsnärvaron, förbättra närvaron på mogna- och utvecklingsmarknader samt kontinuerligt utveckla förbättrade produkter och lösningar som tillgodoser kundernas behov. Den lokala närvaron stärks ytterligare genom att flervarumärkesstrategin används på flera marknader. I strategin ingår att lägga fortsatt fokus på eftermarknadsverksamheten, såväl som att utveckla verksamheter inom fokuserade områden som luftbehandlingsutrustning samt tryckluftslösningar för tåg, fartyg och sjukhus. Ambitionen är att fortsätta utöka eftermarknadsverksamheten, att ytterligare stärka positionen inom specialiserad uthyrning, och att utveckla nya verksamheter. Tillväxten ska främst vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv.

Horst Wasel Andrew Walker Paul Frigne

Strategiska aktiviteter

• Förbättra marknadstäckningen och etablera närvaro på nya marknader
• Investeringar i medarbetare och kompetensutveckling
• Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat kundvärde
• Utöka produktutbudet, med nya kompressorer och mer utrustning för luft- och gasbehandling
• Utöka utbudet, utvecklingen och marknadsföringen av eftermarknadsprodukter och tjänster
• Fokus genom en specialiserad serviceorganisation som ger enhetlig service på alla marknader
• Förbättra effektiviteten i verksamheten

Marknaden

Den globala marknaden för tryckluftsutrustning och tillhörande eftermarknadsprodukter och tjänster karakteriseras av en diversifierad kundbas. Produkterna används i ett brett spektrum av tilllämpningar där tryckluft används som kraftkälla, främst i tillverkningsindustrin, alternativt har en integrerad roll i industriprocesser. En betydande tillämpning är montering, där tryckluft driver monteringsverktyg. I industriprocesser behövs ren, torr och oljefri luft i applikationer där tryckluften kommer i direktkontakt med slutprodukten. Det gäller till exempel inom livsmedels-, läkemedels-, elektronik- och textilindustrin. Utöver process- och tillverkningsindustrin används industrikompressorer i så vitt skilda applikationer som snötillverkning, vid fiskeodlingar, på snabbtåg och sjukhus. Gas- och processkompressorer och expandrar levereras till olika processindustrier, såsom anläggningar för luftseparering, kraftverk, kemiska och petrokemiska verksamheter samt applikationer för flytande naturgas.

Stationära industrikompressorer med tillhörande luftbehandlingsutrustning och eftermarknad svarar för cirka 85% av försäljningen. Stora gas- och processkompressorer svarar för ungefär 10% och specialiserad uthyrning för cirka 5% av försäljningen.

Marknadstrender

• Energieffektivitet och energiåtervinning fokus på livscykelkostnaden för tryckluftsutrustning
• Ökad miljömedvetenhet energibesparingar och minskning av koldioxidutsläpp
• Arbetsplatskompressorer med låg ljudnivå
• Luft med rätt kvalitet luftbehandlingsutrustning • Outsourcing av underhåll och övervakning av kompressorinstallationer
• Energiinspektion av installationer
• Nya applikationer för tryckluft
• Specialiserad uthyrning

Faktorer som driver efterfrågan

• Investeringar i maskiner
• Industriproduktion
• Energikostnader

Marknadsposition

Kompressorteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Kompressortekniks huvudkonkurrent på marknaden för kompressorer och luftbehandlingsutrustning är Ingersoll-Rand. Andra konkurrenter är Kaeser, Hitachi, Gardner-Denver, Cameron, Sullair, Parker Hannifin, samt regionala och lokala konkurrenter, till exempel Fusheng och Kaishan i Kina. På marknaden för gas- och processkompressorer och expandrar är de största konkurrenterna Siemens och MAN Turbo.

Produkter och tillämpnin gsområden

Atlas Copco erbjuder alla betydande teknologier för luftkomprimering och kan erbjuda kunderna den bästa lösningen för varje tillämpning.

Stationära industrikompressorer finns med motorstorlekar från 1.5 till 30 000 kW.

Kolvkompressorer

Kolvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används såväl för vanliga industriapplikationer som i specialiserade tillämpningar.

Oljefria tand- och scrollkompressorer

Oljefria tand- och scrollkompressorer används i industri- och medicinska applikationer som kräver högkvalitativ oljefri luft. Vissa modeller finns som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).

Skruvkompressorer

Skruvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används i många industriapplikationer och finns tillgängliga som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD) och utrustning för energiåtervinning.

Oljefria blåsmaskiner

Oljefria blåsmaskiner finns med olika teknologier: lob, skruv och turbo. Oljefria blåsmaskiner används i tillämpningar i processindustrin där ett jämnt flöde av luft med lågt tryck krävs, till exempel vid behandling av avloppsvatten och för transport.

Oljefria centrifugalkompressorer

Oljefria centrifugalkompressorer används i industritillämpningar som kräver konstanta, stora volymer oljefri tryckluft. De kallas även turbokompressorer.

Gas- och processkompressorer

Gas- och processkompressorer levereras framför allt till olje- och gasindustri, kemisk, petrokemisk och processindustri samt till kraftverk. Den huvudsakliga produktkategorin är centrifugalkompressorer, eller turbokompressorer, med flera steg, vilka kompletteras med expansionsturbiner.

Flera varumärken används för att öka den lokala närvaron och nå specifika kundsegment

Luftbehandlingsutrustning

Tryckluftstorkar, kylare, gasrenare och filter levereras för att producera rätt kvalitet av tryckluft eller gas. Dessutom erbjuds lösningar för medicinsk luft, och kvävegenerering såväl som system för biogasuppgraderingar.

Portabla oljefria skruvkompressorer

Portabla oljefria skruvkompressorer används för tillfälliga behov av oljefri tryckluft, främst i petrokemiska- eller industriapplikationer. Utrustningen hyrs ut genom Specialty Rental-divisionen.

Industriteknik

Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem ökade betydligt jämfört med föregående år. Affärsområdet fortsatte att investera i närvaro och produktutveckling samt genomförde flera förvärv.

• 30% organisk ordertillväxt
• Starkt rörelseresultat och stark marginal
• Förvärv inom nya teknologier

Affärsutveckling

Kapacitetsutnyttjandet och aktivitetsnivån inom de flesta av affärsområdets viktiga kundsegment var hög under året och efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem var mycket god. Orderingången ökade kraftigt i alla större regioner, med särskilt stark utveckling i Sydamerika och Asien.

Efterfrågan från fordonsindustrin på avancerade industriverktyg och monteringssystem var mycket stark eftersom fordonstillverkare och deras leverantörer investerade i ny utrustning, både för befintliga och nya monteringslinjer. Alla större marknader, däribland USA, Brasilien, Tyskland och Kina, noterade stark ordertillväxt.

Försäljningen av industriverktyg till tillverkningsindustrin, till exempel tillverkare av elektronikprodukter, vitvaror, flygplan och fartyg, ökade också betydligt under året. Rekordhög orderingång noterades i Asien och i Nordamerika.

Verksamheten för fordonsservice, som säljer verktyg till åkerier och specialiserade verkstäder, uppnådde god försäljningsökning.

Eftermarknadsaffären växte tvåsiffrigt. Den bästa utvecklingen noterades i Sydamerika och i Asien.

Innovation

Industritekniks produktutvecklingsprocess fokuserar på att erbjuda kunderna ökad kvalitet, produktivitet och förbättrad ergonomi. Affärsområdet erbjuder kunder verktyg som ofta är snabbare och mer kraftfulla än sina föregångare, har samma eller förbättrad precision och tillförlitlighet och lägre buller- och vibrationsnivåer. Hänsyn tas även till miljöaspekter vilket till exempel resulterar i allt mer energieffektiva verktyg.

En avancerad tryckluftsdriven borr som utvecklats i nära samarbete med flygindustrin introducerades. Borren är ergonomiskt utformad och har även en modulär design, vilket gör verktyget mer flexibelt och underhållet enklare.

Ett antal andra borrar samt slipmaskiner för materialbearbetning introducerades också.

Flera verktyg och system för monteringstillämpningar introducerades, bland annat ett nytt pulsverktyg, med förbättrad precision och övervakning; ett sortiment pneumatiska mutterdragare för höga vridmoment, som kombinerar komfort för operatören med mycket hög effekt i förhållande till vikt; en ny generation av slående verktyg, med ökad effekt i förhållande till vikt; en serie batteridrivna mutterdragare för höga vridmoment; en serie skruvdragare med styrenheter för låga vridmoment för fordonsindustrin; ett nytt sortiment av elektriska åtdragningsverktyg med styrenheter; samt nästa generation av styrenhet, med ytterligare funktioner och fler fördelar. Dessutom introducerades ett mycket förbättrat verktyg för att mäta och analysera vridmoment.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Flera förvärv som utökar produkterbjudandet inom montering och relaterade tjänster genomfördes.

I oktober förvärvades SCA Schucker, en tysk tillverkare av utrustning för limning och tätning som verkar på en relativt stor nischmarknad med få specialiserade globala aktörer. Marknaden växer snabbt, tack vare en ökande användning av lättviktsmaterial inom fordonsindustrin och andra industrier.

I november förvärvades Kalibrierdienst Stenger, en Tysklandsbaserad verksamhet som är specialiserad på att kalibrera mätinstrument för industriverktyg.

Seti-Tec S.A.S., en fransk tillverkare för avancerad borrutrustning till flygindustrin, förvärvades också i november.

I slutet av året bildade affärsområdet en särskild servicedivision. Det finns en tillväxttrend inom service och en fokuserad organisation förbättrar möjligheterna att öka närvaron och erbjudandet inom denna verksamhet.

Intäkter, resultat och avkastning

Intäkterna uppgick till MSEK 7 821 (6 472), en organisk ökning på 24%. Rörelseresultatet ökade med 40% till MSEK 1 767 (1 262), vilket motsvarar en marginal på 22.6% (19.5). Det ökade rörelseresultatet och den förbättrade marginalen var främst ett resultat av högre volymer. Avkastning på sysselsatt kapital var 55% (50).

Nyckeltal

	2011	2010
Orderingång	8 462	6 730
Intäkter	7 821	6 472
Rörelseresultat	1 767	1 262
Rörelsemarginal, %	22.6	19.5
Avkastning på sysselsatt kapital, %	55	50
Investeringar	155	60
Medelantal anställda	3 562	3 024

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2009	5 367	5 392
Strukturförändring, %	+1	+1
Valuta, %	–8	–8
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+31	+26
Totalt, %	+25	+20
2010	6 730	6 472
Strukturförändring, %	+5	+6
Valuta, %	–9	–9
Pris, %	+2	+2
Volym, %	+28	+22
Totalt, %	+26	+21
2011	8 462	7 821

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Andel av intäkter

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Affärsområdet Industriteknik består av fyra divisioner och erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk.

Affärsområdets ledning

Den 31 januari 2012 Affärsområdeschef: Mats Rahmström

Industritekniks divisioner är: • MVI Tools and Assembly Systems, chef Anders Lindquist,

• till och med den 31 mars 2012, chef Tobias Hahn, från och med den 1 april 2012
• General Industry Tools and Assembly Systems, chef Tobias Hahn, till och med den 31 mars 2012
• Chicago Pneumatic Tools, chef Norbert Paprocki
• Industrial Technique Service, chef Lars Eklöf

Norbert Paprocki Lars Eklöf

Verksamheten

Affärsområdet Industriteknik erbjuder industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet utvecklar för hållbar produktivitet för kunder inom fordons- och flygindustrin, verkstadsindustri och underhåll, samt fordonsservice. Produktutveckling och tillverkning sker framför allt i Sverige, Frankrike, Japan och Tyskland.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av industriverktyg, monteringssystem, produkter för kvalitetssäkring, mjukvaror och service till fordonsindustrin och till andra utvalda segment inom verkstadsindustrin samt fordonsservice.

Strategin är att verksamheten ska fortsätta växa genom att bygga vidare på det tekniska ledarskapet och kontinuerligt erbjuda produkter och tjänster som förbättrar kundernas produktivitet. Viktiga aktiviteter är att utöka produktsortimentet, främst för fordonsindustrin, och tillhandahålla mer service, kunskap och utbildning. Affärsområdet ökar också sin närvaro inom verkstadsindustri och fordonsservice samt på geografiskt utvalda marknader i Asien och Östeuropa. Närvaron förbättras genom användning av flera varumärken. Affärsområdet tittar aktivt på att förvärva kompletterande verksamheter.

Strategiska aktiviteter

• Öka marknadstäckningen och förbättra närvaron på utvalda marknader
• Investera i medarbetare inom försäljning, service och underhåll
• Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat kundvärde och minskad miljöpåverkan
• Utöka produktsortimentet

Marknaden

Fordonsindustrin och dess underleverantörer är ett viktigt kundsegment som svarar för ungefär hälften av Industritekniks intäkter. Den vanligaste applikationen är montering. Fordonsindustrin har legat i framkant när det gäller att kräva mer precisa åtdragningsverktyg som minimerar fel i produktionen och möjliggör att åtdragningsmomenten kan lagras och spåras. Affärsområdet har framgångsrikt utvecklat avancerade elektriska industriverktyg och monteringssystem som hjälper kunder att genomföra åtdragning enligt specifikation, vilket minimerar fel och störningar i produktionen. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och användning av lättare material, använder fordonsindustrin i allt högre utsträckning limning och tätning. Affärsområdet erbjuder doseringsutrustning för lim och tätningsmedel.

Inom verkstadsindustrin används industriverktyg i ett flertal tillämpningar. Kunderna finns inom montering, verkstads- och teknikföretag, skeppsvarv, gjuterier och maskintillverkare. Utrustningen som erbjuds är monteringsverktyg, borrmaskiner, slående verktyg, slipmaskiner, lyft- och draganordningar samt tillbehör. Luftmotorer levereras även separat för olika tillämpningar inom produktion.

Till fordonsservice – bil- och lastbilsverkstäder samt däckoch chassiverkstäder – levereras verktyg som slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Efterfrågan ökar på eftermarknadsprodukter och tjänster, såsom underhållsavtal och kalibreringstjänster, som ökar kundernas produktivitet.

Marknadstrender

• Mer avancerade verktyg och system och en ökad betydelse av kunskap och utbildning, för att motsvara ökade krav på kvalitet och produktivitet
• Fler industriverktyg med elmotorer, vilka delvis ersätter tryckluftsverktyg
• Krav på lägre bränsleförbrukning ökar efterfrågan på alternativa monteringsmetoder, till exempel limning
• Både verkstadsindustrin och fordonsindustrin flyttar produktion österut
• Ökat kundfokus på produktivitet, ergonomi och miljö

Faktorer som driver efterfrågan

• Investeringar i monteringslinjer
• Ersättning och service av verktyg och system
• Förändringar i tillverkningsmetoder, till exempel byte från tryckluftsdrivna till elektriska verktyg
• Industriproduktion

Marknadsposition

Industriteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Industritekniks konkurrenter inom industriverktyg är Apex Tool Group, Ingersoll-Rand, Stanley Black & Decker, Uryu, Bosch samt flera lokala och regionala konkurrenter. Inom utrustning för limning och tätning är de huvudsakliga konkurrenterna Nordson och Graco.

kundgrupper , Produkter och tillämpnin gsomr åden

Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet industriverktyg på marknaden.

Fordonsindustrin

Fordonsindustrin efterfrågar främst avancerade monteringsverktyg och -system. De erbjuds ett brett sortiment elektriska monteringsverktyg, kontrollsystem och tillhörande mjukvaror för säkerhetskritiska åtdragningar. Specialiserade applikationscenter runt om i världen konfigurerar lämpliga monteringssystem. Systemen gör det möjligt att läsa av, samla in och lagra monteringsinformation. Fordonsindustrin, liksom andra tillverkande industrier, efterfrågar också vanliga industriverktyg. Med ökande krav på lägre bränsleförbrukning och användning av lättare material använder fordonsindustrin i allt högre utsträckning lim och erbjuds doseringsutrustning för lim och tätningsmedel.

Fordonsservice

Affärsområdet erbjuder verktyg som är starka, kraftfulla och pålitliga för att möta efterfrågan från den professionelle användaren inom fordonsservice. Verktyg som erbjuds är slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Verkstadsindustrin

Affärsområdet tillhandahåller ett komplett sortiment produkter, tjänster och produktionslösningar för verkstadsindustrin. Det sträcker sig från vanliga åtdragningsverktyg, borr- och slipmaskiner till de mest avancerade monteringssystem som finns. Utrustning för limning och tätning erbjuds också till verkstadsindustrin. En stor grupp specialister finns tillgängliga för att stödja kunder som vill förbättra sin produktionseffektivitet.

Gruv- och bergbrytningsteknik

Orderingången från gruvindustrin växte kraftigt och försäljningen till anläggningsprojekt ökade något jämfört med 2010. Affärsområdet fortsatte att investera i närvaro och produktutveckling och ett center för forskning och utveckling invigdes i Kina.

• 28% organisk ordertillväxt
• Rekordhöga intäkter och rekordhögt rörelseresultat
• Nytt center för forskning och utveckling i Kina

Affärsutveckling

Aktiviteten i gruvindustrin fortsatte att utvecklas gynnsamt och efterfrågan från både gruvbolag och entreprenörer ökade jämfört med 2010. Orderingången på borrutrustning för gruvor och dagbrott såväl som för prospekteringsutrustning ökade i hela världen. Kraftig tillväxt noterades i alla regioner, med den högsta ökningen i Nordamerika, med stöd av två stora order i Mexiko.

Efterfrågan på borrutrustning för anläggningsprojekt förbättrades något jämfört med 2010. Ordervolymer för riggar för borrning ovan jord, såsom i stenbrott och vid vägbyggen, förbättrades på de flesta marknader, medan orderingången på underjordsborriggar till anläggningsprojekt, såsom tunnelbyggen och vattenkraft, var i stort sett oförändrad.

Eftermarknadsverksamheten, främst för gruvor och dagbrott, utvecklades mycket positivt och redovisade en stark tillväxt i samtliga regioner, med en särskilt god utveckling i Sydamerika. Även försäljningen av förbrukningsvaror visade god tillväxt i alla regioner, i linje med de högre aktivitetsnivåerna inom både gruvoch anläggningsindustrin.

Innovation

Ett antal nya och förbättrade maskiner och eftermarknadsprodukter lanserades 2011, alla med målet att öka kunders produktivitet och effektivitet kombinerat med minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet.

För kunder i gruvindustrin introducerades en ny lågt byggd underjordsborrigg, speciellt designad för tunneldrivning och produktionsborrning i gruvor med lågt i tak. Ett antal riggar för produktionsborrning under jord uppgraderades med flera funktioner. De stora rotationsborriggarna för dagbrott uppgraderades med en ny hytt. Hytten är större än den tidigare modellen och erbjuder en rad ergonomiska detaljer och säkerhetsfunktioner för att öka produktiviteten. En ny kraftfull kärnborrningsrigg lanserades. Maskinen kan borra så djupt som 2 450 meter och används för prospektering inom gruvindustrin.

Produkter som utvecklats både för gruv- och anläggningskunder inkluderar ett nytt sortiment av bergborrverktyg med en ny gängdesign. Produkten erbjuder upp till 30% längre livslängd. En serie kraftiga bärare för hydrauliska hammare för att utföra spräckning av stenblock i gruvor och dagbrott introducerades också.

Två nya ovanjordsriggar för bygg- och anläggningsarbeten introducerades och flera uppgraderingar till Tier 4-motorer genomfördes. För en av de mindre ovanjordsriggarna introducerades tillvalet av en ny bom som gör det möjligt att genom ett enkelt handgrepp växla från att borra nedåt till att borra uppåt.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Från och med den 1 juli flyttades divisionerna för lätt entreprenadutrustning samt utrustning för väg- och markarbeten till det nya affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Alla övriga divisioner som tidigare tillhörde affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik tillhör nu affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik. Dessutom har en särskild servicedivision skapats. Robert (Bob) Fassl utnämndes till affärsområdeschef.

Atlas Copco investerade ungefär MSEK 60 för att bygga ett nytt center för forskning och utveckling i Nanjing, Kina, för att säkerställa Gruppens konkurrenskraft på den kinesiska marknaden. Centret kommer att sysselsätta cirka 250 personer inom tre år efter dess fullbordan i november 2011. Centret kommer att tillhandahålla ingenjörstjänster, laboratorier och testanläggningar och kommer att fokusera på utveckling specifikt för behoven hos kunder inom den kinesiska gruv- och anläggningsindustrin.

I oktober sålde affärsområdet sin verksamhet inom självborrande jordförankringsbultar, MAI, som är baserad i Österrike. Dessa bultar används framför allt inom anläggningsarbeten. Affären stödjer Atlas Copcos strategi inom bergförstärkning att fokusera på produkter för gruvindustrin.

I januari 2012 förvärvade Atlas Copco underjordsverksamheten av GIA Industri AB, en svensk tillverkare av elektriska gruvtruckar, andra gruvfordon och lastare med grävarm för gruv- och tunneltillämpningar.

I januari 2012 togs också försäljningen av borrutrustning och relaterade tjänster över från den tidigare distributören i Colombia.

Perfora S.p.A., ett italienskt bolag som tillverkar och säljer borrnings- och skärutrustning för dagbrott där man bryter byggnadssten, förvärvades i januari 2012.

Intäkter, resultat och avkastning

Intäkterna ökade till MSEK 29 356 (22 520), vilket motsvarar 38% organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade 46% till MSEK 7 196 (4 919), vilket motsvarar en marginal på 24.5% (21.8). Marginalen fick stöd av effekterna av högre volymer, delvis motverkad av ofördelaktiga valutakurser. Avkastning på sysselsatt kapital var 66% (53).

Nyckeltal

	2011	2010
Orderingång	31 751	26 356
Intäkter	29 356	22 520
Rörelseresultat	7 196	4 919
Rörelsemarginal, %	24.5	21.8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	66	53
Investeringar	1 294	690
Medelantal anställda	10 725	9 079

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2009	17 533	20 202
Strukturförändring, %	+1	+1
Valuta, %	–2	–2
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+50	+11
Totalt, %	+50	+11
2010	26 356	22 520
Strukturförändring, %	0	+1
Valuta, %	–8	–9
Pris, %	+3	+2
Volym, %	+25	+36
Totalt, %	+20	+30
2011	31 751	29 356

En radiostyrd ovanjordsborrigg

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Andel av intäkter

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik består av sju divisioner och erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk.

Affärsområdets ledning

Den 31 januari 2012 Affärsområdeschef: Robert Fassl

Gruv- och bergbrytningstekniks divisioner är:

• Underground Rock Excavation, chef David Shellhammer
• Surface Drilling, chef Markku Teräsvasara
• Drilling Solutions, chef Peter Salditt
• Rock Drilling Tools, chef Johan Halling
• Exploration and Geotechnical Drilling, chef Victor Tapia
• Mining and Rock Excavation Service, chef Andreas Malmberg
• Rocktec, chef Kobus Malan, till och med den 24 februari 2012. Scott Barker, från och med den 1 mars 2012.

Robert Fassl David Shellhammer Markku Teräsvasara Peter Salditt

Johan Halling Victor Tapia Andreas Malmberg Kobus Malan

Verksamheten

Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Affärsområdet utvecklar för ökad produktivitet inom bergbrytning i gruvor och dagbrott och vid anläggningsarbeten, brunnsborrning och för geotekniska tillämpningar. Produktutveckling och tillverkning sker framför allt i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av utrustning och eftermarknadstjänster för bergbrytning för gruvor, dagbrott samt anläggningsarbeten.

Strategin är att växa genom att upprätthålla och förstärka den ledande marknadspositionen som en global leverantör för bergbrytningsutrustning och -tjänster, genom att utveckla positionen inom bergborrnings- och lastningsutrustning, prospekteringsborrning, och relaterad utrustning, samt att öka intäkterna genom att erbjuda fler eftermarknadsprodukter och tjänster till kunderna.

Strategiska aktiviteter

• • Öka marknadstäckningen
• Investera i medarbetare och kompetensutveckling
• Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader som Kina och Indien för att möta lokal efterfrågan

• Utveckla nya hållbara produkter och lösningarsom ger ökad produktivitet och säkerhet samtidigt som miljöpåverkan minskar

• Utöka produktutbudet genom modulbaserad design, inklusive tillval såsom datoriserade styrsystem samt system för automatisering och fjärrstyrning.

• Utveckla globala tjänstekoncept/kompetenser och öka erbjudandet med fler eftermarknadsprodukter
• Erbjuda ökat stöd till nyckelkunder, ta mer ansvar för service och eftermarknad och erbjuda globala avtal
• Förvärva kompletterande verksamheter
• Förbättra effektiviteten i verksamheten

Marknaden

Den totala marknaden för utrustning för gruv- och anläggningstillämpningar är mycket stor och ett stort antal bolag erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster. Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder dock endast produkter och tjänster för utvalda tillämpningar.

Gruvsektorn är ett betydelsefullt kundsegment som representerar ungefär två tredjedelar av affärsområdets årliga intäkter. Tillämpningarna omfattar produktions- och utvecklingsarbeten i både gruvor och dagbrott, såväl som mineralprospektering. Kunderna efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg, last- och transportutrustning och borrningsutrustning för prospektering.

Det andra betydelsefulla kundsegmentet är bygg- och anläggningsindustrin, som svarar för ungefär en tredjedel av de årliga intäkterna. Entreprenörer, som ofta arbetar med infrastrukturprojekt som väg-, tunnel- och dammbyggen, efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg och mobila krossverk.

Utrustningen säljs framför allt direkt till slutanvändaren och affärsområdet har en stor eftermarknadsorganisation som erbjuder service och reservdelar. Gruvbolag och entreprenörer är viktiga kundgrupper för eftermarknadsprodukter såsom underhållsavtal, service och reservdelar, såväl som förbrukningsvaror.

Marknadstrender

• Mer produktiv och säker utrustning, inklusive lösningar för att arbeta förarlöst
• • Mer intelligenta produkter och fjärrstyrning
• • Ökat fokus på miljö och säkerhet
• • Konsolidering av kunder och leverantörer
• • Leverantörer flyttar fram i värdekedjan prestationsbaserade kontrakt för eftermarknaden

Faktorer som driver efterfrågan

Gruvor och dagbrott

• Investeringar i maskiner
• Malmproduktion

Bygg- och anläggning

• Infrastruktur- och offentliga investeringar
• Anläggningsaktivitet

Marknadsposition

Gruv- och bergbrytningsteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Gruv- och bergbrytningstekniks främsta konkurrent inom de flesta produktområden är Sandvik. Andra konkurrenter är Furukawa på marknaden för borrutrustning under och ovan jord, Boart Longyear inom bergborrutrustning för gruvor, prospekteringsborrningsutrustning och bergborrverktyg, Joy Global för utrustning för dagbrott samt Caterpillar för utrustning för gruvor och dagbrott. Dessutom finns det flera konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer.

produkter och tillämPnin gsområden

Atlas Copco erbjuder en rad produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.

Bergborrutrustning under jord

Borriggar under jord används till att borra spränghål i hårt berg för att utvinna malm i gruvor eller till bergbrytning för väg-, järnvägs- och kraftverkstunnlar och för underjordiska lagringsanläggningar. Hål borras också för bergförstärkning med bergbultar. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrar. Maskiner för stigortsborrning används för att borra hål med stor diameter, 0.6–6.0 meter, vilka kan användas bland annat till ventilation eller till malm- och persontransporter.

Last- och transportutrustning under jord

Underjordsfordon används främst inom gruvapplikationer för att lasta och transportera malm och/eller bergavfall.

Utrustning för ovanjordsborrning

Borriggar ovan jord används främst för spränghålsborrning i dagbrott, stenbrott och infrastrukturprojekt, men även vid borrning efter vatten och grunt belägen olja och gas. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrmaskiner liksom rotationsborriggar.

Bergborrverktyg

Bergborrverktyg omfattar borrkronor och borrstänger för spränghålsborrning såväl under som ovan jord, liksom förbrukningsvaror för stigorts- och rotationsborrning.

Prospekteringsborrningsutrustning och utrustning för grundläggningsteknik

Affärsområdet levererar ett brett utbud av utrustning för prospekteringsborrning under och ovan jord. Ett omfattande sortiment av utrustning för grundläggningsteknik inklusive system för borrning i lösa formationer erbjuds också. Applikationerna inkluderar förankring, geoteknisk undersökning, markförstärkning och brunnsborrning.

Mobila krossar och siktar

Mobila krossar och siktar används framför allt till att producera krossmaterial i stenbrott och för att återvinna byggavfall.

Bygg- och anläggningsteknik

Den sammantagna efterfrågan på bygg- och anläggningsutrustning var bättre 2011 än 2010, men den försvagades under året. Affärsområdet fortsatte att investera i produktutveckling och marknadsnärvaro, men anpassade sig också till den svagare efterfrågan.

• 8% organisk ordertillväxt
• Ökade intäkter och förbättrat rörelseresultat
• Förvärv av en generatortillverkare

Affärsutveckling

I början av 2011 var den sammantagna efterfrågan på byggoch anläggningsutrustning gynnsam och orderingången växte kraftigt. Under årets andra hälft försvagades dock efterfrågan för vissa produkter, framför allt för väganläggningsutrustning, på några betydelsefulla marknader såsom Kina, Indien och Brasilien. Denna utveckling fortsatte året ut och ledde till en negativ utveckling av orderingång och intäkter i slutet av året.

Efterfrågan på portabla kompressorer, generatorer, pumpar och ljustorn från entreprenörer och hyresföretag ökade betydligt och en stark försäljningstillväxt noterades. Den bästa utvecklingen sågs i Nord- och Sydamerika, samt i Europa. Försäljning av lätt entreprenadutrustning, såsom spett och krossar, förbättrades också, även om orderingången minskade i slutet av året. Här noterades den bästa utvecklingen i Nordamerika, Asien och i Australien.

Försäljningen av väganläggningsutrustning minskade och nedgången var betydande under den senare delen av året, med mycket svag utveckling i synnerhet i Kina och Brasilien, länder som hade en stark efterfrågan under 2010.

Eftermarknadsverksamheten för affärsområdet utvecklades gynnsamt i alla regioner, med en särskilt bra utveckling i Nordoch Sydamerika.

Innovation

Flera nya produkter lanserades under 2011. Den primära målsättningen är att öka kunders produktivitet och effektivitet kombinerat med minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet.

Sortimenten av portabla kompressorer utökades med ett antal nya maskiner, både stora och små, både med el- och dieselmotorer, samt med olika utrustningsnivå. Flera av de nya produkterna är avsedda främst för de asiatiska marknaderna.

Flera nya modeller av portabla generatorer lanserades, inklusive en 1 MW-enhet som levereras i en standard 20-fots container. Dessutom lanserades flera stora maskiner med Tier 4-motorer, såväl som många mindre enheter som utvecklats speciellt för utvalda marknader. Den förvärvade generatortillverkaren Gesan ökade sitt erbjudande med ett antal tillvalsmöjligheter.

Sortimentet av väganläggningsmaskiner utökades med en ny serie stora bandgående asfaltsutläggare med en innovativ drivlina som möjliggör för läggaren att anpassa motorns varvtal efter de variationer som följer av att flödet av material ändras. Detta system sparar upp till 15% av energikostnaderna. Andra innovativa funktioner för att förbättra kvaliteten på läggningen adderades också. Ett nytt sortiment av jordpackningsvältar presenterades också på utvalda marknader.

För marknaden för betongutrustning introducerades ett nytt sortiment av betongglättare som har "snabbstopp" för förbättrad säkerhet för operatören.

Ett nytt sortiment av kompakteringsutrustning som kan monteras på grävmaskiner lanserades och ett flertal nya demoleringssaxar och -krossar introducerades för att komplettera Atlas Copcos sortiment av tyst demoleringsutrustning. Ett nytt hydraulspett lanserades också. Spettet är 20% mer energieffektivt jämfört med den tidigare modellen. Den innovativa designen använder mindre material, har högre prestanda och tillverkas av upp till 99% återvunnet material.

Betydande händelser och strukturförändringar

Från och med den 1 juli slogs divisionerna för utrustning för väg- och markarbeten, lätt entreprenadutrustning samt portabla kompressorer och generatorer samman till det nya affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. En särskild servicedivision har skapats såväl som särskilda försäljningsorganisationer för Bygg- och anläggningsteknik i flera länder, inklusive USA, Australien, Ryssland, Kina och Sydafrika. Nico Delvaux utnämdes till chef för affärsområdet och kommer i juli 2012 att flytta från Antwerpen, Belgien, till Shanghai, Kina, för att komma närmare den viktiga marknaden i Asien.

I juli förvärvades Grupo Electrógenos GESAN S.A. i Spanien. Gesan är en tillverkare av diesel- och bensindrivna generatorer som säljs genom ett globalt distributörsnätverk.

Produktionen av lätt entreprenadutrustning flyttades från Ljungby till Rousse, Bulgarien, under året. Fabriken i Ljungby stängdes i slutet av 2011.

Intäkter, resultat och avkastning

Intäkterna ökade till MSEK 12 918 (11 485), vilket motsvarar 18% organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade till MSEK 1 460 (1 218), vilket motsvarar en marginal på 11.3% (10.6). Rörelseresultatet innehåller en omstruktureringskostnad på MSEK 105 (100) inklusive kostnader relaterade till stängningen av fabriken i Ljungby, nedskrivningar av vissa kapitaliserade utvecklingskostnader samt uppsägningskostnader. Den justerade rörelsemarginalen var 12.1% (11.5). Avkastning på sysselsatt kapital var 12% (11).

Nyckeltal

	2011	2010
Orderingång	12 786	12 534
Intäkter	12 918	11 485
Rörelseresultat	1 460	1 218
Rörelsemarginal, %	11.3	10.6
Jämförelsestörande poster	–105	–100
Justerat rörelseresultat	1 565	1 318
Justerad rörelsemarginal, %	12.1	11.5
Avkastning på sysselsatt kapital, %	12	11
Investeringar	150	170
Medelantal anställda	5 339	5 160

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2009	9 843	9 627
Strukturförändring, %	+0	+0
Valuta, %	–4	–4
Pris, %	+0	+0
Volym, %	+31	+23
Totalt, %	+27	+19
2010	12 534	11 485
Strukturförändring, %	+1	+2
Valuta, %	–7	–8
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+7	+17
Totalt, %	+2	+12
2011	12 786	12 918

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Andel av intäkter

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

%

20

2 000

MSEK

Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik består av fyra divisioner och erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet tillhandahåller service genom ett globalt nätverk.

Affärsområdets ledning

Den 31 januari 2012 Affärsområdeschef: Nico Delvaux

Bygg- och anläggningstekniks divisioner är:

• Portable Energy, chef Geert Follens
• Road Construction Equipment, chef Peter Lauwers
• Construction Tools, chef Henk Brouwer
• Construction Technique Service, chef Adrian Ridge

Henk Brouwer Adrian Ridge

Nico Delvaux Geert Follens Peter Lauwers

Verksamheten

Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Affärsområdet tillhandahåller service genom ett globalt nätverk. Bygg- och anläggningsteknik utveckar för hållbar produktivitet inom infrastruktur- och anläggningsarbeten och för vägprojekt. Produktutveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Belgien, Tyskland, Sverige, Kina och Brasilien.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av utrustning och eftermarknadstjänster för portabel energi, väganläggning och demoleringsapplikationer för bygg- och anläggningsindustrin.

Strategin är att växa genom att utveckla marknadspositionen som global leverantör inom utvalda nischer för bygg- och anläggningsindustri, för entreprenadverktyg, portabla kompressorer, pumpar, generatorer, ljustorn samt asfalterings- och kompakteringsutrustning. Strategin omfattar även att utveckla eftermarknadsverksamheten, att öka intäkterna genom att erbjuda fler eftermarknadsprodukter och -tjänster till fler kunder.

Strategiska aktiviteter

• • Förbättra effektiviteten i verksamheten
• • Öka marknadstäckning och -närvaro

• • Ta vara på försäljnings- och eftermarknadssynergier mellan bygg- och anläggningsverksamheterna

• • Utveckla nya hållbara produkter och lösningarsom ger ökad produktivitet och säkerhet samtidigt som miljöpåverkan minskar

• • Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader som Kina och Indien för att möta lokal efterfrågan
• • Utveckla mer konkurrenskraftiga erbjudanden, med olika värde
• • Utveckla globala tjänstekoncept/kompetenser och öka erbjudandet med fler eftermarknadsprodukter
• • Investera i medarbetare och kompetensutveckling
• • Förvärva kompletterande verksamheter

Marknaden

Den totala marknaden för bygg- och anläggningsutrustning är mycket stor. Det finns ett stort antal företag som erbjuder ett brett utbud av utrustning och tjänster för olika tillämpningar. Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik erbjuder dock endast produkter och tjänster för utvalda tillämpningar.

Det mest betydelsefulla kundsegmentet är bygg- och anläggning, vilket står för ungefär två tredjedelar av de årliga intäkterna. Entreprenörer, ofta involverade i infrastrukturprojekt såsom väganläggning, annan anläggningsverksamhet och/eller demoleringsarbeten, efterfrågar asfalterings- och kompakteringsutrustning samt anläggnings- och lätt entreprenadutrustning, såsom spett och krossar. Dieseldrivna portabla kompressorer och generatorer är pålitliga energikällor för maskiner och verktyg i byggoch anläggningsbranschen, såväl som för flera gruv- och industritillämpningar.

Entreprenörer såväl som hyresföretag är viktiga kunder för eftermarknadsprodukter såsom underhållsavtal, service och reservdelar.

Marknadstrender

• Mer produktiv utrustning
• Mer intelligenta produkter
• Ökat fokus på miljö och säkerhet
• • Konsolidering av kunder och leverantörer
• • Ökad efterfrågan på eftermarknadstjänster/-avtal

Faktorer som driver efterfrågan

• • Infrastruktur- och offentliga investeringar
• Vägbyggnation och andra anläggningsarbeten
• Demolering och återvinning
• Flexibel/portabel utrustning

Marknadsposition

Bygg- och anläggningsteknik har ledande eller starka marknadspositioner globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Bygg- och anläggningstekniks främsta konkurrenter på marknaden för portabla kompressorer är Doosan Infracore, Kaeser, och Sullair. Volvo, Caterpillar och Wirtgen är de främsta konkurrenterna på marknaden för väganläggningsmaskiner och Sandvik, Furukawa och Wacker Neuson för entreprenadverktyg. Dessutom finns det ett stort antal konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer. Sany och XCMG är exempel på kinesiska konkurrenter på marknaden för väganläggningsmaskiner.

produkter och tillämpnin gsområden

Atlas Copco erbjuder en rad produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.

Portabla kompressorer

Portabla kompressorer används främst i tillämpningar inom bygg- och anläggningsindustrin där tryckluft används som kraftkälla för utrustning, såsom luftdrivna spett och bergborrmaskiner.

Boosters

När extra högt tryck behövs används boosters för att öka trycket på luften som levereras av portabla kompressorer. Denna luft med högt tryck används framför allt inom borrning och inom olje- och gasapplikationer.

Generatorer

Portabla generatorer används för tillfälliga behov av elektricitet, främst inom bygg- och anläggningsapplikationer. Andra tillämpningar för generatorer är elförsörjning för evenemang, reservström och elektricitet till otillgängliga platser.

Ljustorn

Belysning för säker verksamhet dygnet runt.

Pumpar

Dränkbara pumpar, framför allt för vatten.

Asfalterings- och

kompakteringsutrustning Affärsområdet erbjuder ett sortiment av utrustning för kompaktering och asfaltering för väganläggningsarbeten. Vältar används för att sammanpacka alla typer av jordunderlag eller nylagd asfalt. Fräsar används för att ta bort gammal asfalt och asfaltutläggare för att lägga ut ny. Produktutbudet inkluderar även mindre handhållen kompakterings- och betongutrustning.

Entreprenad- och demoleringsverktyg

Hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett, krosstänger och borrar levereras till entreprenad-, demolerings- och gruvföretag.

Jordpackningsvält

Koncernens resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Intäkter	4	81 203	69 875
Kostnad för sålda varor	7	–50 051	–43 468
Bruttoresultat		31 152	26 407
Marknadsföringskostnader		–7 625	–6 914
Administrationskostnader		–4 334	–4 173
Forsknings- och utvecklingskostnader		–1 805	–1 517
Övriga rörelseintäkter	8	293	192
Övriga rörelsekostnader	8	–127	–93
Andel av intresseföretags resultat	14	6	13
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7	17 560	13 915
Finansiella intäkter	9	778	423
Finansiella kostnader	9	–1 062	–843
Finansnetto		–284	–420
Resultat före skatt		17 276	13 495
Inkomstskatt	10	–4 288	–3 551
Årets resultat		12 988	9 944
Resultat hänförligt till:
– moderbolagets ägare		12 963	9 921
– innehav utan bestämmande inflytande		25	23
Resultat per aktie före utspädning, SEK	11	10.68	8.16
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	11	10.62	8.15

Koncernens rapport över totalresultat

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		12 988	9 944
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter		–350	–3 419
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–2	–
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		93	2 032
Kassaflödessäkringar		68	–49
Investeringar som kan säljas		111	217
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–351	–82
Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat	10	–74	–1 650
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	10	–505	–2 951
Årets totalresultat		12 483	6 993
Totalresultat hänförligt till:
– moderbolagets ägare		12 476	6 971
– innehav utan bestämmande inflytande		7	22

Koncernens balansräkning

Per 31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	12	15 352	13 464
Hyresmaskiner	13	2 117	1 843
Övriga materiella anläggningstillgångar	13	6 538	5 702
Andelar i intresseföretag	14	124	108
Övriga finansiella tillgångar	15	2 713	2 701
Övriga fordringar		94	5
Uppskjutna skattefordringar	10	1 052	1 309
Summa anläggningstillgångar		27 990	25 132
Omsättningstillgångar
Varulager	16	17 579	12 939
Kundfordringar	17	16 783	13 318
Skattefordringar		533	407
Övriga fordringar	18	4 680	3 749
Övriga finansiella tillgångar	15	1 773	1 734
Likvida medel	19	5 716	14 264
Tillgångar som innehas för försäljning	3	55	79
Summa omsättningstillgångar		47 119	46 490
SUMMA TILLGÅNGAR		75 109	71 622
EGET KAPITAL	Sid 42
Aktiekapital		786	786
Övrigt tillskjutet kapital		5 412	5 312
Reserver		448	935
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		22 130	22 108
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		28 776	29 141
Innehav utan bestämmande inflytande		63	180
SUMMA EGET KAPITAL		28 839	29 321
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	21, 22	17 013	19 615
Ersättningar efter avslutad anställning	23	1 504	1 578
Övriga skulder		368	187
Avsättningar	25	671	855
Uppskjutna skatteskulder	10	1 390	1 167
Summa långfristiga skulder		20 946	23 402
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	21, 22	3 422	499
Leverantörsskulder		7 696	6 398
Skatteskulder		2 005	1 197
Övriga skulder	24	10 995	9 530
Avsättningar	25	1 206	1 275
Summa kortfristiga skulder		25 324	18 899
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		75 109	71 622

Se not 26 för information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Koncernens förändring av eget kapital

2011	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Vid årets början	786	5 312	–98	240	793	22 108	29 141	180	29 321
Årets totalresultat	–	–	73	–240	–320	12 963	12 476	7	12 483
Utdelning*						–4 851	–4 851	–2	–4 853
Inlösen av aktier	–393					–5 674	–6 067		–6 067
Ökning av aktiekapital via fondemission	393					–393	–		–
Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande						–869	–869	–122	–991
Förvärv av A-aktier						–1 368	–1 368		–1 368
Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		73				236	309		309
Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		27				27	54		54
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader						34	34		34
– utnyttjande av optioner						–83	–83		–83
Vid årets slut	786	5 412	–25	–	473	22 130	28 776	63	28 839

* Netto efter återbetalning av utdelning om 1.

2010 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Vid årets början	786	5 129	–50	105	3 830	15 709	25 509	162	25 671
Årets totalresultat	–	–	–48	135	–3 037	9 921	6 971	22	6 993
Utdelning						–3 646	–3 646	–4	–3 650
Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande						1	1		1
Förvärv av A-aktier						–88	–88		–88
Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		139				240	379		379
Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		44				49	93		93
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader						24	24		24
– utnyttjande av optioner						–102	–102		–102
Vid årets slut	786	5 312	–98	240	793	22 108	29 141	180	29 321

Se även not 10 och 20.

Koncernens kassaflödesanalys

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		17 560	13 915
Justering för:
Av- och nedskrivningar	7	2 522	2 498
Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster		–176	260
Kassamässigt rörelseöverskott		19 906	16 673
Finansnetto, erhållet/betalt		–1 275	–960
Betald skatt		–3 307	–2 813
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		15 324	12 900
Förändring av:
Varulager		–4 267	–1 978
Rörelsefordringar		–3 834	–2 535
Rörelseskulder		1 986	2 783
Förändring av rörelsekapital		–6 115	–1 730
Ökning av hyresmaskiner		–1 332	–825
Försäljning av hyresmaskiner		544	480
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten		8 421	10 825
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar		–1 728	–868
Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar		52	53
Investeringar i immateriella tillgångar		–619	–517
Försäljning av immateriella tillgångar		12	10
Försäljning av aktier		610	197
Förvärv av dotterföretag	2	–2 298	–1 710
Avyttring av dotterföretag	3	92	19
Investeringar i övriga finansiella tillgångar, netto		–456	–2
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten		–4 335	–2 818
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		–4 851	–3 646
Utdelning betald till minoritetsägare		–2	–4
Inlösen av aktier		–6 067	–
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande		–991	–
Återköp av egna aktier		–1 005	384
Upptagna lån		497	270
Amortering av lån		–259	–1 695
Amortering av finansiella leasingskulder		–57	–49
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten		–12 735	–4 740
Årets nettokassaflöde		–8 649	3 267
Likvida medel vid årets början		14 264	12 165
Årets nettokassaflöde		–8 649	3 267
Valutakursdifferens i likvida medel		101	–1 168
Likvida medel vid årets slut	19	5 716	14 264

Noter till koncernens finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges

Not		Sida
1	Väsentliga redovisningsprinciper samt viktiga uppskattningar och bedömningar	45
2	Förvärv	54
3	Tillgångar som innehas för försäljning och avyttringar	56
4	Segmentinformation	57
5	Anställda och personalkostnader	59
6	Ersättning till revisorer	61
7	Rörelsens kostnader	61
8	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	61
9	Finansiella intäkter och kostnader	62
10	Skatter	62
11	Resultat per aktie	64
12	Immateriella tillgångar	65
13	Materiella anläggningstillgångar	67
14	Andelar i intresseföretag	68
15	Övriga finansiella tillgångar	68
16	Varulager	68
17	Kundfordringar	68
18	Övriga fordringar	69
19	Likvida medel	69
20	Eget kapital	69
21	Räntebärande skulder	70
22	Leasingavtal	71
23	Ersättningar till anställda	72
24	Övriga skulder	76
25	Avsättningar	76
26	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	77
27	Finansiell exponering och principer för riskhantering	77
28	Närstående	84
29	Händelser efter balansdagen	84

1. Väsentliga redovisningsprinciper samt viktiga uppskattningar och bedömningar

Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB (även kallat "bolaget") har huvudkontor i Stockholm i Sverige. Koncernredovisningen omfattar Atlas Copco AB med dotterföretag (tillsammans kallas de för Gruppen eller Atlas Copco) och Gruppens andelar i intresseföretag. Atlas Copco är en världsledande industrigrupp inom kompressorer, expansionsturbiner och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrustning, industriverktyg samt monteringssystem.

Grund för upprättande

Uttalande om att IFRS följs

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har antagits av EU. Koncernredovisningen är också upprättad enligt den svenska rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" från juni 2011 och tillämpliga uttalanden utfärdade av Rådet för finansiell rapportering. De innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar som är upprättade enligt IFRS.

De redovisningsprinciper som redovisas nedan har tillämpats konsekvent för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen, såvida inte annat anges, och har tillämpats konsekvent på alla företag som omfattas av koncernredovisningen. Årsredovisningen för Gruppen och bolaget, inklusive finansiella rapporter, har godkänts för utfärdande den 10 februari 2012, och balansräkningar och resultaträkningar blir föremål för fastställande av årsstämman den 27 april 2012.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De finansiella rapporterna redovisas i svenska kronor som är Atlas Copco AB:s funktionella valuta och även rapporteringsvaluta för Gruppens finansiella rapportering. Såvida inte annat anges redovisas beloppen i miljoner svenska kronor.

Värderingsgrund

Koncernredovisningen upprättas baserat på anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde; finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella derivat och finansiella tillgångar klassificerade som att de kan säljas.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, per datumet för den ursprungliga klassificeringen som innehav för försäljning.

Användande av uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciper och de redovisade värdena för tillgångar och skulder. Företagsledningens viktiga uppskattningar och bedömningar som kan ha en betydande effekt på de finansiella rapporterna diskuteras vidare på sidan 53.

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda inom tolv månader efter balansdagen.

Ändrade redovisningsprinciper

Följande omarbetade och ändrade IFRS-standarder och IFRICtolkningar utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB) har tillämpats från och med 2011.

• Ändringen i IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan innebär att oavsiktliga följder vid redovisning av förskottsbetalningar i de fall där det finns ett lägsta fonderingskrav inte längre kan uppstå. Ändringen innebär att förskottsbetalningar av avgifter under vissa omständigheter redovisas som en tillgång i stället för en kostnad. Ändringen

gäller från och med den 1 januari 2011. Den har endast haft en begränsad inverkan på koncernredovisningen.

• Övriga nya och ändrade IFRS-standarder och IFRICtolkningar som trädde i kraft den 1 januari 2011 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
• • Förbättringar av IFRS (maj 2010) inklusive ändringar i IFRS 3, IFRS 7, IAS 1, IAS 27, IAS 34 och IFRIC 13.
• • Omarbetad IAS 24 Upplysningar om närstående (2009) Standarden förtydligar definitionen av en närstående, i synnerhet i samband med betydande inflytande och gemensamt bestämmande inflytande. Dessutom har ett partiellt undantag från att lämna upplysning tagits med för företag med statlig anknytning.
• • Ändringar i IAS 32 Klassificering av teckningsrätter Ändringen kräver att ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att förvärva ett fastställt antal av företagets egetkapitalinstrument till ett fast belopp av en valuta endast ska klassificeras som ett egetkapitalinstrument om företaget erbjuder det finansiella instrumentet proportionellt i förhållande till befintliga ägarandelar till samtliga befintliga ägare till samma slag av företagets egetkapitalinstrument som inte är derivat. Före ändringen redovisades teckningsrätter (teckningsrätter, optioner eller warranter) som var noterade i en annan valuta än emittentens funktionella valuta som derivatinstrument.
• • IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument IFRIC 19 kräver att en finansiell skuld som utsläcks genom emission av egetkapitalinstrument ska värderas till verkligt värde (företrädesvis genom att använda emitterade egetkapitalinstrumentens verkliga värde), där skillnaden mellan verkligt värde för det emitterade instrumentet och det redovisade värdet på den utsläckta skulden redovisas i resultatet.

Ändring i segment

Atlas Copco ändrade sin affärsområdesstruktur för att förstärka fokus på särskilda produkt- och kundsegment. Från och med den 1 juli 2011 har Gruppen fyra affärsområden istället för tre.

Segmenten är från och med den 1 juli 2011:

• Kompressorteknik
• Industriteknik
• Gruv- och bergbrytningsteknik
• Bygg- och anläggningsteknik

Efter förändringarna i affärsområdesstruktur från och med den 1 juli 2011 har jämförelsetalen för segment räknats om från den 1 januari 2010 för att vara jämförbara med den nuvarande strukturen.

Rörelseförvärv och konsolidering

Gruppens resultat- och balansräkning omfattar alla företag över vilka bolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att direkt eller indirekt utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning av om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion i vilken Gruppen direkt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Per förvärvstidpunkten, det vill säga det datum då bestämmande inflytande erhålls, redovisas varje identifierbar förvärvad tillgång och skuld till sitt verkliga värde.

Transfererad köpeskilling värderas till verkligt värde. Den innefattar summan av verkliga värden per förvärvstidpunkten på de överlåtna tillgångarna, de uppkomna skulderna till de tidigare ägarna till det förvärvade företaget och egetkapitalandelar som Gruppen utfärdat. Villkorad köpeskilling värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar i det verkliga värdet redovisas i årets resultat, såvida den villkorade köpeskillingen inte klassificeras som eget kapital. I det fallet sker ingen omvärdering och den efterföljande regleringen redovisas under eget kapital. Villkorad köpeskilling avseende rörelseförvärv genomförda före den 1 januari 2010 redovisas enligt den tidigare IFRS 3 där

efterföljande förändringar ledde till justeringar av goodwill.

Gruppens transaktionskostnader i samband med ett rörelseförvärv, till exempel ersättning till den som förmedlat en affär, arvoden för juridiska tjänster, arvoden för företagsbesiktning och andra arvoden för rådgivnings- och konsulttjänster kostnadsförs när de uppkommer.

Goodwill beräknas som summan av transfererad köpeskilling, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet på Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav fanns) minus nettot av beloppen per förvärvstidpunkten på de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna. Goodwill skrivs inte av utan prövas minst en gång per år för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Om, efter en ny bedömning, nettot av beloppen per förvärvstidpunkten för identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder överstiger summan av den transfererade köpeskillingen, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet för Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav fanns) redovisas det överskjutande beloppet omedelbart i årets resultat.

Innehav utan bestämmande inflytande värderas vid första redovisningstillfället antingen till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Det här innebär att goodwill antingen redovisas "i sin helhet" (för de totala förvärvade nettotillgångarna) eller "delvis" (endast avseende Gruppens andel av nettotillgångarna). Valet av värderingsgrund görs för varje förvärv.

Efterföljande resultat och andra komponenter i totalresultatet hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas på innehav utan bestämmande inflytande även om detta innebär att det uppstår en underskottsposition för innehav utan bestämmande inflytande.

Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion mellan eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den proportionella andelen av de förvärvade nettotillgångarna redovisas i eget kapital. Därmed uppkommer ingen goodwill i samband med sådana transaktioner. Vinster och förluster vid försäljning av innehav utan bestämmande inflytande som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När Gruppens bestämmande inflytande upphör värderas eventuellt kvarstående innehav i dotterföretaget om till verkligt värde och förändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen.

Resultat för de förvärvade verksamheterna redovisas i koncernens resultaträkning från och med förvärvstidpunkten.

Koncerninterna mellanhavanden och transaktioner, inklusive intäkter, kostnader och utdelning, elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Vinster och förluster från koncerninterna transaktioner som redovisas bland tillgångar, till exempel varulager och anläggningstillgångar, elimineras i sin helhet, men förluster bara i den mån att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

Intresseföretag

Ett intresseföretag är ett företag i vilket Gruppen har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över ekonomiska och operativa strategier. När Gruppen innehar 20–50 % av rösterna anses ett betydande inflytande föreligga, såvida inte annat klart kan påvisas.

Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden från den tidpunkt när betydande inflytande har fastställts till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Enligt kapitalandelsmetoden motsvarar de redovisade värdena för innehav i intresseföretag Gruppens andel av redovisat eget kapital i intresseföretag, eventuell goodwill och eventuella övriga kvarvarande justeringar till verkligt värde som redovisats per förvärvstidpunkten. I årets resultat för Gruppen inkluderas "Andel av intresseföretags resultat" som utgörs av koncernens andel av intresseföretagets resultat efter skatt justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och andra justeringar som uppkommit på grund av eventuella kvarstående justeringar till verkligt värde som redovisats vid förvärvstidpunkten. Utdelning från ett intresseföretag minskar innehavets redovisade värde.

Om anskaffningsvärdet vid förvärvstidpunkten överstiger Gruppens andel av verkligt värde netto av identifierbara tillgångar, skulder

46 Atlas Copco 2011

och eventualförpliktelser för intresseföretaget redovisas den överskjutande delen som goodwill. Goodwillbeloppet innefattas i det redovisade värdet för intresseföretaget och nedskrivningsbehovet prövas som del av den investeringen.

Orealiserade vinster och förluster vid transaktioner med intresseföretag elimineras motsvarande Gruppens andel, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov. När Gruppens andel av förluster i ett intresseföretag motsvarar eller överstiger dess innehav i intresseföretaget redovisar inte Gruppen ytterligare förluster såvida inte Gruppen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort utbetalningar å intresseföretagets vägnar.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av Gruppen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Alla rörelsesegments rörelseresultat följs regelbundet upp av Gruppens VD (som anses vara högste verkställande beslutsfattare) i syfte att fatta beslut om hur resurser ska fördelas på rörelsesegmenten och bedöma deras resultat. Se även not 4.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta (transaktioner som är denominerade i annan valuta än den funktionella valutan) omräknas till den kurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och -förluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder och andra rörelsefordringar och -skulder innefattas i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Valutavinster och -förluster hänförliga till övriga finansiella tillgångar och skulder innefattas i finansiella intäkter och kostnader.

Valutakursdifferenser vid omräkning till funktionell valuta redovisas i årets resultat förutom när de redovisas i övrigt totalresultat i följande fall:

• • differenser som uppstår vid omräkning av egetkapitalinstrument som kan säljas,
• • en finansiell skuld identifierad som säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet,
• • avseende koncerninterna fordringar på eller skulder till en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten,
• • säkringsinstrumentsom uppfyller villkoren försäkring i kassaflödessäkringar som säkrar valutarisk i den mån säkringarna är effektiva.

Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts vid årsboksluten återfinns i not 27.

Omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar till verkligt värde i koncernredovisningen, räknas om till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter, kostnader, vinster och förluster räknas om till en genomsnittskurs som är en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital som omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet eller när eget kapital eller del därav återförs, omförs de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring av nettoinvesteringar, till årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen.

Redovisning av intäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag. Intäkter redovisas när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Försäljning av varor

Intäkter från varuförsäljning redovisas när väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, vilket i de festa fall sker i samband med leverans. När produkten kräver installation och detta utgör en betydande del av avtalet redovisas intäkten när installationen har slutförts. Intäkter redovisas inte för åtaganden om återköp om avtalets innebörd är att de risker och fördelar som är förknippade med ägande inte har överförts till köparen. Inga intäkter redovisas om det råder betydande osäkerhet angående risken för återlämnande av varor.

Utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen med hänvisning till färdigställandegraden per balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter i förhållande till totala beräknade utgifter för uppdraget. När utfallet för ett servicekontrakt inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter i den mån det finns uppkomna kostnader som väntas kunna återvinnas. Kontraktskostnader redovisas som kostnader i den period där de uppkommer. När det är sannolikt att de totala kontraktskostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. När tjänster utgörs av ett obestämt antal aktiviteter under servicekontraktets löptid redovisas intäkterna linjärt.

Maskinuthyrning

Intäkter från maskinuthyrningsverksamheten genereras och redovisas per dag, vecka eller månad. Hyresintäkterna redovisas linjärt över hyresperioden. Intäkter från transporttjänster, bränsleförsäljning och försäljning av reservdelar, varor samt ny och begagnad utrustning redovisas när produkten eller tjänsten levererats till kunden. Intäkter från försäljning av hyresmaskiner redovisas som intäkt när väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. Det redovisade värdet för den sålda hyresutrustningen redovisas som kostnad för sålda varor. Investeringar och försäljning av hyresmaskiner ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Kommissioner och royaltyavgifter redovisas enligt periodiseringsprincipen, utifrån avtalets ekonomiska innebörd.

Vinster eller förluster vid utrangering eller avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom jämförelse av erhållna intäkter från avyttringen med det redovisade värdet för den materiella anläggningstillgången och redovisas netto under "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader".

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att de kommer att erhållas och att Gruppen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med dem. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för uppkomna utgifter redovisas systematiskt i resultaträkningen i samma perioder som utgifterna uppkommer och redovisas efter avdrag för tillhörande kostnader. Stöd hänförliga till tillgångar redovisas genom att stödet dras av från tillgångens redovisade värde och redovisas i årets resultat under tillgångens nyttjandeperiod som lägre avskrivning.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet samt förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat och som säkrar poster som redovisas som finansiella intäkter. Ränteintäkter redovisas i årets resultat när de uppkommer, med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelning redovisas i årets resultat per det datum Gruppens rätt att erhålla betalningen fastställts.

Finansiella kostnader utgörs av räntekostnader på lån, förändringar i nuvärde för avsättningar, räntenetto för pensionsavsättningar, förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet, nedskrivningar som redovisas för finansiella tillgångar och vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat och som säkrar poster som redovisas som finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Gruppen redovisar resultat per aktie före och efter utspädning. Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare divideras med vägt genomsnittligt antal

utestående aktier under perioden. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier, vilka består av personaloptioner som regleras med aktier eller som enligt den anställdes val kan regleras med aktier eller kontanter. I förekommande fall justeras även resultatet med avseende på skillnaden mellan behandling för optioner som regleras med kontanter eller som regleras med aktier, för vilka de anställda kan välja reglering i aktier eller kontanter. Optionerna har en utspädningseffekt om lösenpriset understiger börskursen och effekten på antalet potentiella aktier ökar när storleken på denna skillnad ökar.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill som uppkommer vid ett rörelseförvärv består av skillnaden mellan förvärvets anskaffningsvärde och det verkliga värdet för de förvärvade identifierbara nettotillgångarna.

Goodwill fördelas på den kassagenererande enhet som väntas gynnas av rörelseförvärvets synergieffekter och nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. När det gäller omorganisation eller avyttring av en kassagenererande enhet på vilken goodwill har fördelats, omfördelas goodwill på de påverkade enheterna baserat på deras relativa värden.

Teknikbaserade immateriella tillgångar

Utgifter för forskning som utförs i syfte att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap kostnadsförs när de uppkommer. Forskningsprojekt som förvärvats som del av rörelseförvärv redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde). Efter första redovisningstillfället redovisas forskningsprojekt som förvärvats i rörelseförvärv till anskaffningsvärde minus av- och nedskrivningar.

Utgifter för utveckling kostnadsförs när de uppkommer såvida inte utvecklingsaktiviteterna används vid planering eller utformning av produktion av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer. I sådana fall aktiveras utvecklingsutgifterna om det bedöms att produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt gångbar samt att Gruppen har avsikt och förmåga att färdigställa, sälja eller använda den immateriella tillgången. De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för material, direkt lön och andra utgifter som är direkt hänförliga till utvecklingsprojektet. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Datorprogram aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Varumärken

Varumärken som förvärvas av Gruppen aktiveras med utgångspunkt från deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde). Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. Övriga varumärken, som har bestämbara nyttjandeperioder, redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar

Förvärvade marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar såsom kundrelationer och andra likartade poster aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde) och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Förvärvade immateriella tillgångar avseende kontraktsbaserade rättigheter som licenser eller franchiseavtal aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde) och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den kortare av nyttjandeperioden och avtalets löptid.

Utgifter för internt upparbetad goodwill, varumärken och liknande poster kostnadsförs när de uppkommer.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång innefattar inköpspris, tullar samt kostnader direkt hänförliga till att bringa tillgången på plats och i skick att användas. Gruppen aktiverar utgifter vid det första redovisningstillfället och vid utbyte av betydande delar av materiella anläggningstillgångar när kostnaden uppkommer, om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter redovisas som kostnader i årets resultat den period de uppkommer.

Hyresmaskiner

Hyresflottan består av diesel- och eldrivna kompressorer, generatorer, lufttorkar och till mindre del av allmän anläggningsutrustning. Hyresmaskinerna redovisas vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Hyresmaskiner skrivs av till ett restvärde som uppgår till 0–10 % av anskaffningsvärdet.

Avskrivningar

Avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärde genom tillämpning av linjär avskrivning över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Delar av materiella anläggningstillgångar, vars anskaffningsvärde är betydande i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde, skrivs av separat när delarnas nyttjandeperioder inte överensstämmer med nyttjandeperioderna för tillgångens övriga delar.

Följande nyttjandeperioder används vid avskrivningar:

	År
Teknikbaserade immateriella tillgångar	3–15
Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod	5–15
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar	5–10
Byggnader	25–50
Maskiner och inventarier	3–10
Fordon	4–5
Datorutrustning, maskin- och programvara	3–8
Hyresmaskiner	3–12

Nyttjandeperioderna och restvärdena omprövas årligen. Mark, goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder skrivs inte av.

Leasade tillgångar

I sin verksamhet agerar Gruppen både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella leasingavtal. Ett leasingavtal är ett finansiellt leasingavtal då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.

Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgiften. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden. Vid operationella leasingavtal redovisar inte leasetagaren den leasade tillgången i balansräkningen. I årets resultat fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.

I de fall där Gruppen är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången som hyresmaskin. Tillgången omfattas av Gruppens avskrivningsprinciper, dvs. avskrivningen redovisas över tillgångens nyttjandeperiod och eventuella restvärden beaktas. Leasingavgifterna redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Gruppen är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren, redovisas. Leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordringen.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförliga till förvärv, uppförande eller produktion av s.k. kvalificerade tillgångar, som är tillgångar som tar avsevärd tid att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, läggs till i anskaffningsvärdet för dessa tillgångar, fram till dess att tillgångarna i allt väsentligt är färdiga för avsedd användning eller försäljning.

Alla andra lånekostnader kostnadsförs när de uppkommer.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Det redovisade värdet för Gruppens icke-finansiella tillgångar, exempelvis immateriella och materiella anläggningstillgångar, prövas åtminstone varje balansdag för att fastställa om det finns indikation på ett nedskrivningsbehov. Om det finns indikation på nedskrivningsbehov uppskattas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod prövas nedskrivningsbehovet minst en gång varje år. Årlig prövning av nedskrivningsbehov genomförs även för immateriella tillgångar som ännu inte tagits i bruk.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte går att hänföra väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång uppskattas återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet, som är den minsta grupp av tillgångar som innefattar tillgången i fråga och som genererar väsentligen oberoende kassaflöden. Goodwill fördelas alltid på en kassagenererande enhet eller på grupper av kassagenererande enheter och prövas på den lägsta nivå i Gruppen på vilken goodwillen i fråga följs upp internt.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid bedömning av nyttjandevärde diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten. Nedskrivningar som redovisas för kassagenererande enheter fördelas i första hand på det redovisade värdet för goodwill som är allokerad på den kassagenererande enheten (gruppen av enheter). Därefter görs en proportionell nedskrivning av de andra tillgångarna i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar redovisas i årets resultat.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. När det gäller andra tillgångar bedöms nedskrivningar under tidigare perioder per varje balansdag för indikationer på att tidigare nedskrivningar inte längre är motiverade. En nedskrivning återförs om det har skett förändringar i de uppskattningar och bedömningar som användes vid fastställande av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den mån tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha fastställts, efter avskrivning, om ingen nedskrivning hade redovisats.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten minus uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Varulager redovisas enligt först in-, först ut-principen och innefattar kostnader för anskaffning och för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Egentillverkade lagervaror och produkter i arbete innefattar en rimlig andel av tillverkningsomkostnaderna baserat på normal kapacitet. Varulager redovisas netto efter avdrag för inkurans och internvinster uppkomna vid leveranser från produktionsbolag till marknadsbolag.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när Gruppen har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och att detta kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Om effekten av pengars tidsvärde är väsentlig fastställs avsättningen genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, i tillämpliga fall, de risker som är hänförliga till skulden.

En avsättning för beräknade produktgarantier belastar kostnaden för sålda varor i samband med att produkterna säljs. Beräkningen baseras på historiska data gällande nivån för reparationer och ersättningsprodukter.

Avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och när denna antingen har påbörjats eller har gjorts allmänt känd. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

En avsättning för förlustbringande kontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som Gruppen väntas erhålla för ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. Avsättningen värderas till nuvärdet av det lägre av förväntad kostnad för att avsluta kontraktet och den förväntade nettokostnaden för att fortsätta med kontraktet. Innan en avsättning kan fastställas redovisar Gruppen eventuella nedskrivningar på de tillgångar som är förknippade med kontraktet.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställning enligt vilken Gruppen betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar till anställda i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda tillhandahåller tjänster till företaget som berättigar till ersättningen.

Förmånsbestämda planer

I länder där Gruppen bedriver verksamhet finns ett antal förmånsbestämda planer avseende pensioner och sjukvård efter avslutad tjänstgöring. Nettoförpliktelsen beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen som nuvärdet av förpliktelserna efter avdrag för verkligt värde på eventuella förvaltningstillgångar.

Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom tilllämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method, vilken innebär att kostnaden fördelas över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen till antaganden såsom förväntade framtida löneökningar, inflation, ökningar i sjukvårdskostnader och livslängd. Förväntade framtida utbetalningar diskonteras med en ränta som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer och med hänsyn till beräknad återstående löptid för respektive åtagande.

Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och av det verkliga värdet på förvaltningstillgångar ger upphov till aktuariella vinster eller förluster. Sådana vinster eller förluster, inom 10 % av värdet av förpliktelser eller förvaltningstillgångar, som ligger inom "korridoren", redovisas inte omedelbart. Vinster eller förluster överstigande korridoren redovisas i resultatet över den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de anställda.

Förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar som överstiger förpliktelserna, redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, begränsade till värdet på de ackumulerade aktuariella förlusterna och nuvärdet av de ekonomiska fördelar som är tillgängliga för Gruppen från förvaltningstillgångarna.

Räntedelen i pensionskostnaden, liksom räntedelen i kostnaden för andra ersättningar efter avslutad tjänstgöring samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, redovisas inte som rörelsekostnad utan som räntekostnad. Se även not 9 och 23.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Gruppens nettoförpliktelse avseende andra långfristiga förmåner till anställda än pensionsplaner är beloppet för de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Förmånerna diskonteras för att fastställa nuvärdet och det verkliga värdet för eventuella hänförliga tillgångar dras av. Samma diskonteringsfaktor som för förmånsbestämda planer används. Beräkningen utförs med hjälp av den s.k. Projected Unit Credit Method. Eventuella aktuariella vinster eller förluster redovisas i den period när de uppkommer.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning redovisas som en kostnad när Gruppen är bevisligen förpliktigad att säga upp anställda, då Gruppen har en detaljerad formell plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera den före den normala tidpunkten för anställningens upphörande. När ersättningar erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång redovisas en kostnad när det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet accepteranden kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Ersättningar vid uppsägning, såsom bonus för att stanna kvar, kostnadsförs vid tillhandahållandet av tjänsten.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga förpliktelser för ersättningar till anställda värderas utan diskontering och kostnadsförs vid tillhandahållandet av tjänsten.

En skuld redovisas avseende det belopp som väntas bli betalt enligt kortfristiga kontanta bonusplaner om Gruppen har en befintlig legal eller informell förpliktelse att betala detta belopp till följd av den anställdes tjänstgöring under tidigare perioder och det går att uppskatta förpliktelsen på ett tillförlitligt sätt.

Aktierelaterade ersättningar

Gruppen har aktierelaterade incitamentsprogram, vilka har erbjudits vissa anställda beroende på befattning och utförd prestation. Dessa program består av personaloptioner och syntetiska personaloptioner. Dessutom erbjuds styrelsen syntetiska aktier.

Det verkliga värdet på personaloptioner som endast kan regleras med aktier (egetkapitalinstrumentreglerade) redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten genom tillämpning av Black-Scholes-modellen, redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats.

Det verkliga värdet på de syntetiska optionerna, syntetiska aktierna och optioner för vilka det finns ett val för de anställda att reglera dem med aktier eller kontanter redovisas enligt principer för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter. Dessa innebär att värdet redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten och sedan räknas om per varje balansdag genom tillämpning av Black-Scholes-modellen, periodiseras och redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Förändringar i verkligt värde under intjänandeperioden och efter intjänandeperioden fram till reglering redovisas i årets resultat som en personalkostnad. Den ackumulerade kostnaden motsvarar det kontantbelopp som har betalats (eller skuldbelopp som överförts till eget kapital när anställda kunnat göra ett val och valt att reglera med aktier) vid regleringen.

Sociala avgifter betalas kontant. Sociala avgifter redovisas på ett sätt som stämmer överens med principerna för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, vare sig de avser aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter. Avtal med banker, avseende aktieoptioner och syntetiska optioner, redovisas som separata finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Vinster och förluster från dessa avtal redovisas som finansiella poster.

Finansiella tillgångar och skulder

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

Finansiella tillgångar och skulder redovisas när Gruppen blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som är den dag då Gruppen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Kundfordringar redovisas när fakturor har skickats. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när rätten att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten löper ut eller överlåts samt när Gruppen inte längre i allt väsentligt har alla de risker och fördelar som är förknippade med ägande. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i balansräkningen endast när legal kvittningsrätt föreligger och avsikten är att antingen reglera nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.

Värdering och klassificering

Finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde med tillägg eller avdrag för transaktionskostnader. För finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras vid det första redovisningstillfället enligt kategorierna i IAS 39, beroende på syftet med förvärvet av instrumentet.

Detta avgör efterföljande redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder.

Gruppen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

• • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
• • Lånefordringar och kundfordringar
• • Investeringar som hålls till förfall
• • Tillgångar som kan säljas

Gruppen klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier:

• • Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
• • Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet om de innehas för handel eller identifieras som sådana vid det första redovisningstillfället.

En finansiell tillgång eller skuld klassificeras som att den innehas för handel om Gruppen förvaltar sådana investeringar och fattar köpoch säljbeslut på grundval av deras verkliga värde. Ett derivat som inte är en del av säkringsredovisning klassificeras också som att det innehas för handel. Finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet värderas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Gruppen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel med fordringsrätterna. Lånefordringar och kundfordringar värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde, som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.

Kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel ingår i denna kategori. I de flesta fall redovisas kortfristiga fordringar inte till upplupet anskaffningsvärde, på grund av den korta förväntade löptiden. Likvida medel består av kassamedel och kortfristiga likvida placeringar som är omedelbart tillgängliga och som inte är utsatta för betydande risk för värdefluktuationer. En investering kan normalt sett endast räknas som likvida medel om löptiden från anskaffningstidpunkten understiger tre månader.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och med en fast löptid, vilka Gruppen har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Fasta eller fastställbara betalningar och fast löptid innebär att ett avtal definierar beloppen och tidpunkterna för betalning till innehavaren, såsom ränta och amorteringar. Investeringar som hålls till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.

Tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat och som identifieras som att de kan säljas. Efter det första redovisningstillfället värderas de till verkligt värde och förändringar av det verkliga värdet redovisas i övrigt totalresultat med undantag för nedskrivningar och valutavinster och -förluster på monetära poster som kan säljas, vilka redovisas i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas och som inte är monetära poster (till exempel egetkapitalinstrument) innefattar den vinst eller förlust som redovisas i övrigt totalresultat eventuella hänförliga valutakomponenter. När en investering tas bort från balansräkningen överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat till årets resultat.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder värderas efter det första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden. Lånekostnader redovisas som en kostnad i den period när de uppkommer såvida de inte är direkt hänförliga till förvärv, uppförande eller produktion av en s.k. kvalificerad tillgång.

Effektivräntemetoden

Effektivräntemetoden är en metod som används vid beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller en finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid eller, i tillämpliga fall, en kortare period till den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra överkurser och underkurser.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, förutom vad gäller sådana tillgångar som är klassificerade som att de värderas till verkligt värde via resultatet, bedöms per varje balansdag för att fastställa huruvida det anses föreligga objektiv indikation på att en nedskrivning ska göras. Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter indikerar att en eller flera händelser har haft negativ inverkan på tillgångens uppskattade framtida kassaflöden. Nedskrivningsbehovet för finansiella tillgångar som enskilt har stor betydelse prövas individuellt löpande eller bedöms i vissa fall kollektivt i grupper med liknande kreditrisker. En nedskrivning av en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan dess redovisade värde och nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektivräntan. En nedskrivning avseende en finansiell tillgång som kan säljas beräknas genom hänvisning till dess aktuella verkliga värde, och eventuella ackumulerade förluster, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas i årets resultat. Nedskrivningar avseende alla övriga kategorier finansiella tillgångar redovisas direkt i årets resultat.

En nedskrivning återförs om återföringen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen har redovisats. För finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldebrev redovisas återföringen i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas som är aktier och andra aktierelaterade värdepapper redovisas återföringen i övrigt totalresultat.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument

Derivat redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per datumet ett derivatkontrakt ingås och värderas därefter till verkligt värde. Metoden att redovisa uppkommen vinst eller förlust beror på om derivatet är identifierat som ett säkringsinstrument och, i så fall, karaktären på den post som säkras. Gruppen identifierar derivat som uppfyller villkoren för säkringsredovisning som antingen säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

En förändring i verkligt värde redovisas som rörelseintäkt eller finansiell intäkt, alternativt rörelsekostnad eller finansiell kostnad, beroende på syftet med användningen av derivaten och på huruvida derivaten hänför sig till operationella eller finansiella poster.

För derivat som är identifierade som säkringsinstrument, redovisas förändringar i verkligt värde i årets resultat såvida inte derivaten är identifierade som kassaflödessäkringar eller som säkringar av nettoinvesteringar (se avsnitt nedan om säkringsredovisning). Förändringar i verkligt värde avseende valutaswappar och valutakontrakt delas in i tre komponenter. Ränta redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, valutakurseffekter redovisas som kursdifferenser och övriga förändringar i verkligt värde redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument. Räntebetalningar avseende ränteswappar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, medan förändringar i verkligt värde avseende framtida betalningar redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att säkringsförhållandet är formellt identifierat, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten och att säkringsdokumentation upprättas. Gruppen bedömer, utvärderar och dokumenterar säkringens effektivitet såväl vid säkringens början som löpande. Principen för att redovisa vinster och förluster från säkringsinstrument beror på typen av säkring, det vill säga vilken typ av riskexponering som minskas av instrumentet.

Säkringar av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde för ett derivat som är avsett att användas som och som uppfyller villkoren för ett säkringsinstrument redovisas i årets resultat, tillsammans med eventuella förändringar i verkligt värde för den säkrade tillgången eller skulden som uppkommer på grund av den säkrade risken. Dessa förändringar i verkligt värde av den säkrade tillgången eller skulden redovisas i årets resultat för att balansera effekten av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet.

Om säkringsinstrumentet inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, avbryts säkringsredovisningen. Justeringen av verkligt värde i det redovisade värdet för den säkrade posten som härrör från den säkrade risken skrivs av mot årets resultat från den tidpunkten.

Gruppen använder säkringsredovisning till verkligt värde för ränteswappar som används för att säkra fast ränta på lån.

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument som är ett derivat och är identifierat som kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat i den mån säkringen är effektiv och de ackumulerade förändringarna i verkligt värde redovisas som en separat komponent i eget kapital. Vinst eller förlust som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas direkt i årets resultat.

Den ackumulerade vinst eller förlust som tidigare redovisats via övrigt totalresultat kvarstår fram till att den prognostiserade transaktionen påverkar årets resultat. Det belopp som redovisas i eget kapital via övrigt totalresultat omförs till årets resultat i samma period i vilken den säkrade posten påverkar årets resultat (t.ex. när den säkrade prognostiserade försäljningen äger rum). När den säkrade posten är en icke-finansiell tillgång (t.ex. lager eller anläggningstillgång) överförs dock det redovisade värdet i eget kapital via övrigt totalresultat till tillgångens redovisade värde vid första redovisningstillfället.

Säkringsredovisningen avbryts när Gruppen häver säkringsförhållandet, när säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, eller när det inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Eventuell ackumulerad vinst eller förlust som då kvarstår i eget kapital redovisas när den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i årets resultat. När en prognostiserad transaktion ej längre förväntas inträffa redovisas den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital direkt i årets resultat.

Efter beslut av FRMC (Financial Risk Management Committee) använder Gruppen valutaterminer för att säkra delar av framtida kassaflöden från prognostiserade transaktioner som är noterade i utländska valutor.

Säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamheter

Gruppen säkrar en betydande del av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. Vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som härrör från den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vinst eller förlust som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat. Vid avyttring av utlandsverksamheter eller när eget kapital eller del därav återförs, redovisas den till verksamheten hänförliga ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital via årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen.

Gruppen använder lån och terminskontrakt som säkringsinstrument.

Eget kapital

Aktier klassificeras som eget kapital. Tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emissionen av stamaktier och aktieoptioner redovisas som en avdragspost i eget kapital efter avdrag för eventuella skatteeffekter.

När aktier som är klassificerade som eget kapital återköps, redovisas beloppet för erlagd köpeskilling, som innefattar direkt hänförbara kostnader efter avdrag för eventuella skatteeffekter, som ett avdrag från eget kapital. Återköpta aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital. När egna aktier därefter säljs eller återutges, redovisas erhållet belopp som en ökning av eget kapital och det överskott eller underskott som blir följden av transaktionen överförs till eller från övrigt tillskjutet kapital.

Inkomstskatter

Inkomstskatter ingår i koncernredovisningen med både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. I dessa fall redovisas även den hänförliga inkomstskatten i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

En aktuell skatteskuld eller -fordran redovisas för den beräknade skatten som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt eller tidigare år.

Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas antingen utifrån skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och respektive skattemässiga värden, så kallade temporära skillnader, eller balanserade outnyttjade underskottsavdrag och andra skattemässiga avdrag. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: den första redovisningen av goodwill, den första redovisningen (annan än vid rörelseförvärv) av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag och intresseföretag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

En uppskjuten skattefordran redovisas bara i den mån det är sannolikt att det kommer att gå att utnyttja denna fordran mot framtida skattepliktiga resultat. Uppskjutna skattefordringar minskas till den del det inte längre är sannolikt att hänförliga skattefördelar kommer att uppnås. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen för respektive skattesubjekt.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder samt när skatterna debiteras av en och samma skattemyndighet och när Gruppen avser att betala de aktuella skattefordringarna och -skulderna med ett nettobelopp.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Gruppen klassificerar en anläggningstillgång eller avyttringsgrupp som tillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning. För att klassificeras som en tillgång som innehas för försäljning måste tillgången eller avyttringsgruppen vara tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Företagsledningen måste ha fattat beslut om en plan för försäljning och försäljningen förväntas vara genomförd inom ett år.

En avvecklad verksamhet är en del av Gruppens verksamhet som representerar en självständig verksamhetsgren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare.

Klassificeringen som avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. En avyttringsgrupp som ska läggas ned kan också uppfylla kraven på avvecklad verksamhet per det datum den inte längre nyttjas.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning omvärderas det redovisade värdet för tillgångarna (och för alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga IFRS. Vid första klassificering som innehav för försäljning redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Nedskrivningar vid första klassificering som innehav för försäljning och efterföljande vinster eller förluster vid omvärdering redovisas i årets resultat. Vinster redovisas inte om de överstiger eventuell ackumulerad nedskrivning.

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder i avyttringsgrupper redovisas separat i balansräkningen. Resultat efter skatt samt vinster och förluster som redovisats vid värdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader eller vid avyttring redovisas separat i resultaträkningen för avvecklade verksamheter. När en verksamhet är klassificerad som avvecklad verksamhet räknas den jämförande resultaträkningen om, som om verksamheten hade klassificerats som avvecklad verksamhet vid jämförelseperiodens början.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse som härrör från inträffade händelser och som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt.

Nya och ändrade redovisningsstandarder efter 2011

Följande standarder, tolkningar och ändringar i standarder hade utfärdats men inte trätt i kraft per 31 december 2011 och har inte tillämpats av Gruppen. Bedömningen av effekten av att införa dessa standarder och tolkningar på koncernredovisningen är preliminär.

• IFRS 9 Finansiella instrument*

IFRS 9 är den första standarden som har utfärdades som del i ett större projekt att ersätta IAS 39. Standarden behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar och finansiella skulder samt borttagande från balansräkningen. Standarden kräver att finansiella tillgångar vid det första redovisningstillfället klassificeras som att de värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Grunden för klassificering beror på företagets affärsmodell och egenskaperna för de finansiella tillgångarnas avtalade kassaflöden. När det gäller finansiella skulder är de flesta kraven oförändrade från IAS 39, inklusive redovisning till upplupet anskaffningsvärde för de flesta finansiella skulder. Den huvudsakliga förändringen sker när alternativet att värdera till verkligt värde väljs för finansiella skulder. Den del av förändringen i verkligt värde som beror på ett företags egen kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat, såvida inte detta leder till en bristande överensstämmelse i redovisningen. IFRS 9 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 eller senare men kan tillämpas tidigare. Standarden kräver i allmänhet retroaktiv tillämpning enligt IAS 8 men det finns flera undantag från principen och övergångsbestämmelserna är omfattande. Om ett företag börjar tillämpa IFRS 9 för rapportperioder som börjar före den 1 januari 2013 behöver det inte räkna om tidigare perioder, men måste tillhandahålla vissa specifika upplysningar. Effekten av införandet av IFRS 9 är ännu inte fastställd.

• Ändring i IAS 19 Ersättningar till anställda*

Ändringarna i IAS 19 ändrar redovisningen av förmånsbestämda planer och ersättningar vid uppsägning. Den mest betydande ändringen rör redovisningen av ändringar i förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar. Ändringarna kräver redovisning av ändringar i förmånsbestämda förpliktelser och i verkligt värde på förvaltningstillgångar när de inträffar, vilket därmed eliminerar "korridormetoden" som tilläts enligt den föregående versionen av IAS 19 samt ökar takten i redovisningen av kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Ändringarna kräver att alla aktuariella vinster och förluster redovisas direkt i övrigt totalresultat för att den pensionstillgång eller pensionsskuld, netto, som redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning ska avspegla hela värdet av underskottet eller överskottet i planen. Dessutom innebär ändringarna att räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar ersätts med räntenetto avseende förmånsbestämd skuld/tillgång netto.

Den ändrade versionen av IAS 19 träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tilllåten. Standarden väntas få en betydande inverkan på Gruppens koncernredovisning, vilket innefattar redovisningen i balansräkningen av de oredovisade aktuariella förlusterna på 763 i övrigt totalresultat.

• Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument:

Upplysningar – Överföringar av finansiella tillgångar Ändringen ger användare mer information om ett företags exponering för riskerna i överförda finansiella tillgångar, i synnerhet sådana som innefattar värdepapperisering av finansiella tillgångar. Ändringarna kräver också ytterligare upplysningar om en oproportionerlig volym av överföringstransaktioner genomförs vid rapportperiodens slut. Standarden väntas ha en begränsad inverkan på koncernredovisningen. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2011 eller senare.

• Ändring i IAS 1 Utformning av komponenter i övrigt totalresultat* Ändringen kräver en förändring av hur övrigt totalresultat ställs upp, med separata delsummor för komponenter som kan omklassificeras till årets resultat (t.ex. kassaflödessäkringar, omräkning av utländsk valuta) och de komponenter som inte kan omklassificeras (t.ex. omvärdering enligt IAS 19). Standarden gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Den 12 maj 2011 utfärdade IASB följande nya och ändrade vägledning ("paket om fem standarder") om koncernredovisningar och joint arrangements:

• • IFRS 10 Consolidated Financial Statements*
• IFRS 10 innehåller en ny definition av bestämmande inflytande som avgör när företag ska konsolideras. IFRS 10 ersätter den del av IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som avser koncernredovisningar och ersätter SIC 12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen.
• • IFRS 11 Joint Arrangements* IFRS 11 beskriver redovisningen av arrangement i vilka det finns gemensamt bestämmande inflytande. Klyvningsmetoden är inte tilllåten för joint ventures (enligt ny definition). IFRS 11 ersätter IAS 31 Andelar i Joint Ventures och SIC 13 Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag.
• • IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities* IFRS 12 innehåller upplysningskrav för dotterföretag, joint ventures, intresseföretag och "structured entities". IFRS 12 ersätter de krav som tidigare har funnits i IAS 27, IAS 31 och IAS 28 Innehav i intresseföretag.
• • IAS 27 Separate Financial Statements (omarbetad 2011)* IAS 27 har ändrats i och med utfärdandet av IFRS 10 men behåller den nuvarande vägledningen om separata finansiella rapporter.
• • IAS 28 Investments in Associates and Joint Ventures (omarbetad 2011)* IAS 28 har ändrats på grund av följdändringar efter utfärdandet av IFRS 10 och IFRS 11.

Var och en av standarderna i "paketet" gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten så länge var och en av standarderna i denna grupp också tillämpas tidigare. Ändringen förväntas inte ha någon materiell effekt på koncernredovisningen.

• IFRS 13 Fair value measurement*

Standarden fastställer ett enda ramverk för alla värderingar till verkligt värde när verkligt värde krävs eller tillåts enligt IFRS. IFRS 13 innebär inte någon förändring av när ett företag måste använda verkligt värde utan beskriver snarare hur verkligt värde ska beräknas enligt IFRS, när det krävs eller tillåts enligt IFRS. IFRS 13 gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Effekten av införandet av IFRS 13 är ännu inte fastställd.

• Ändringar i IAS 12 Income taxes – Deferred Tax: Recovery of Underlying Assets*

Ändringarna medger ett undantag från de generella principerna i IAS 12 att uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska avspegla skattekonsekvenserna från hur det redovisade värdet på en tillgång förväntas återvinnas. Ändringarna anger särskilt att förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter förväntas återvinnas via försäljning i syfte att redovisa uppskjuten skatt, förutom när detta antagande inte anses gälla i vissa särskilda fall. Ändringarna väntas inte ha någon inverkan på koncernredovisningen.

* Visar att standarden ännu inte har godkänts av EU.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar samt använder uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade belopp i koncernredovisningen med tillhörande noter. Dessa uppskattningar, bedömningar och hänförliga antaganden bygger på erfarenhet och andra faktorer som anses vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period då ändringen görs och i framtida perioder om dessa perioder påverkas. Nedan följer de uppskattningar och bedömningar som, enligt företagsledningens uppfattning, är viktiga för redovisade belopp i de finansiella rapporterna och för vilka det finns betydande risk att framtida händelser eller ny information kan medföra en förändring av dem.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, andra immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar på goodwill samt på vissa varumärken, utan i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Dessutom sker regelbundna prövningar av om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Nedskrivningsprövningarna baseras på en genomgång av återvinningsvärdet som uppskattas utifrån företagsledningens beräkningar av framtida kassaflöden som grundas på interna affärsplaner och prognoser.

Uppskattningar och bedömningar

Företagsledningens bedömning krävs när det gäller nedskrivningar, i synnerhet vid bedömning av:

• om en händelse har inträffat som kan påverka tillgångarnas värden,
• om en tillgångs redovisade värde får stöd av nuvärdet netto av framtida kassaflöden, som uppskattas utifrån fortsatt användning av tillgången i verksamheten, och
• att adekvata antaganden används vid upprättande av kassaflödesprognoser.

Förändringar av de antaganden som gjorts av företagsledningen vid fastställande av eventuell nivå för nedskrivning kan påverka finansiell ställning och operativa resultat.

Per 31 december 2011 uppgick goodwill till 9 952 (8 769) varav nedskrivningen uppgick till 27 (27) och varumärken som inte skrivs av uppgick till 1 328 (1 328). Se även not 12.

Antaganden vid värdering av pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

Pensionsförpliktelserna är beroende av de antaganden företagsledningen gjort och som aktuarierna har använt vid beräkning av dessa belopp. De viktigaste antagandena innefattar diskonteringsräntor, inflation, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, livslängd och utvecklingen av sjuk- och hälsovårdskostnader. De aktuariella antagandena granskas årligen och ändras när det bedöms vara lämpligt. Aktuariella vinster och förluster som är följden av skillnaden mellan antaganden och faktiskt utfall skrivs av över de anställdas förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid enligt "korridormetoden". Per 31 december 2011 uppgick förmånsbestämda förpliktelser och andra ersättningar efter avslutad anställning till 1 504 (1 578) och verkligt värde på förvaltningstillgångar till 608 (590). Se not 23 för ytterligare information om gjorda antaganden vid beräkning av pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning.

Kundfordringar och finansiella fordringar Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

Gruppen uppskattar risken för att fordringar inte blir betalda och gör avsättningar för osäkra fordringar baserat dels på individuella bedömningar, dels på kollektiva bedömningar som utgår från historiska förlustnivåer.

Uppskattningar och bedömningar

.

I företagsledningens bedömning beaktas snabba förändringar av marknadsvillkoren, vilket kan vara särskilt känsligt i kundfinansieringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Kreditrisker i not 27. Totala

avsättningar för uppskattade förluster per 31 december 2011 uppgick till 766 (724) för kundfordringar, finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar med ett motsvarande bruttobelopp på 20 956 (16 758).

Varulager

Uppskattningar och bedömningar

Gruppen värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet, genom tillämpning av först in-, först ut-principen, och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods, hanteringskostnader och andra försäljningskostnader. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet understiger anskaffningsvärdet fastställs en värderingsreserv för lagerinkurans. Se även not 16. Per 31 december 2011 uppgick avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar till 1 168 (1 071), vilket motsvarade 6.2% (7.6) av bruttolagret på 18 747 (14 010).

Rättsliga förfaranden

Uppskattningar och bedömningar

I enlighet med IFRS redovisar Gruppen en skuld när Atlas Copco har en förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Gruppen granskar regelbundet utestående rättsliga ärenden för att bedöma behovet av avsättningar i de finansiella rapporterna. Vid dessa genomgångar beaktas förhållandena i varje särskilt ärende av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa jurister och rådgivare. De finansiella rapporterna kan påverkas i den mån som företagsledningens bedömning av de faktorer som beaktats inte överensstämmer med faktiskt utfall.

Uppskjuten skatt

Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar redovisas för temporära skillnader mellan de redovisade beloppen på tillgångar och skulder och respektive skattemässiga värden samt outnyttjade balanserade underskottsavdrag. Gruppen bokför värderingsreserver för uppskjutna skattefordringar baserat på företagsledningens uppskattningar om framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. De faktiska utfallen kan skilja sig från uppskattningarna på grund av förändringar i affärsklimat och i skattelagstiftning. Per 31 december 2011 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till 1 052 (1 309). Se även not 10.

Redovisning av intäkter Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen genom hänvisning till färdigställandegraden per balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter i förhållande till totala beräknade utgifter för uppdraget.

Uppskattningar och bedömningar

Företagsledningens bedömningar omfattar följande:

• om ägandets risker och fördelar har överförts till köparen för att avgöra om intäkter och kostnader ska redovisas den aktuella perioden,
• färdigställandegraden i ett servicekontrakt och de uppskattade sammanlagda kontraktskostnaderna för att bedöma intäkter som ska redovisas och om eventuella förluster ska redovisas, och
• kundkreditrisk för att bedöma om betalning är sannolik eller inte, för att motivera intäktsredovisning.

Avsättningar för garantier

Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar för produktgarantier ska täcka framtida åtaganden för försäljningsvolymer som redan har realiserats. Garantiavsättningen är en komplex uppskattning på grund av de olika variabler som ingår i beräkningarna. Beräkningsmetoderna bygger på typen av produkter som har sålts och historiska data angående reparationer och ersättningar. De underliggande uppskattningarna för att beräkna avsättningen granskas minst en gång varje kvartal samt när nya produkter introduceras eller när andra förändringar sker som kan påverka beräkningen. Reserven för produktgarantier uppgick till 938 (906) per 31 december 2011.

2. Förvärv

Nedan sammanfattas de mest betydande förvärven 2011 och 2010:

Förvärvs tidpunkt		Land	Affärsområde	Intäkter1)	Antal anställda1)
21 nov 2011	Seti-Tec S.A.S	Frankrike	Industriteknik	40	14
7 okt 2011	Kalibrierdienst Stenger	Tyskland	Industriteknik	6	7
7 okt 2011	SCA Schucker	Tyskland med flera	Industriteknik	600	280
17 aug 2011	Penlon Medical Gas Solutions	Storbritannien	Kompressorteknik	120	100
15 juli 2011	Gesan	Spanien	Bygg- och anläggningsteknik	510	160
1 juli 2011	Sogimair S.A. and Aircom S.A.	Spanien	Kompressorteknik	124	75
31 maj 2011	Tencarva	USA	Kompressorteknik	2)	37
1 april 2011	ABAC Catalunya	Spanien	Kompressorteknik	2)	8
7 mars 2011	J.C. Carter	USA	Kompressorteknik	175	70
1 okt 2010	Cirmac International	Nederländerna	Kompressorteknik	127	42
8 sep 2010	Kramer Air Tool	USA	Industriteknik	125	50
1 sep 2010	H & F Drilling Supplies	Storbritannien	Gruv- och bergbrytningsteknik	59	20
31 aug 2010	Hartl Anlagenbau	Österrike	Gruv- och bergbrytningsteknik	197	110
2 juni 2010	Tooling Technologies	USA	Industriteknik	2)	22
28 maj 2010	American Air Products	USA	Kompressorteknik	2)	18
1 mars 2010 3)	Quincy Compressor	USA	Kompressorteknik	900	400
18 jan 2010	Premier Equipment	USA	Kompressorteknik	2)	12

1) Årsintäkter och antal anställda vid förvärvstidpunkten.

2) Distributör av Atlas Copcos produkter. Inga upplysningar lämnas rörande intäkter för tidigare distributörer av Atlas Copcos produkter.

3) Förvärvet av Quincy Compressors verksamhet i Kina slutfördes i augusti 2010 efter godkännande från kinesiska myndigheter.

Förvärven ovan genomfördes via köp av 100% av aktierna och rösterna eller genom köp av nettotillgångarna i de förvärvade verksamheterna. Gruppen fick bestämmande inflytande över verksamheterna vid förvärvstidpunkten. Inga egetkapitalinstrument har emitterats i samband med förvärven. Samtliga förvärv har redovisats genom tillämpning av förvärvsmetoden.

De belopp som redovisas i nedanstående tabeller ger information om redovisade belopp sammantaget per affärsområde eftersom de relativa beloppen för de enskilda förvärven inte bedöms vara betydande. Verkligt värde avseende immateriella tillgångar skrivs av på 5–15 år. För de förvärv som innefattar en klausul om villkorad köpeskilling har det verkliga värdet beräknats baserat på en antagen diskonteringsränta på 4–10.5%. Gruppen går för närvarande igenom de slutliga värdena för de förvärvade rörelserna, men inga väsentliga justeringar väntas.

Kompressorteknik Redovisade värden 2011 2010 Immateriella tillgångar 140 554 Materiella anläggningstillgångar 17 172 Övriga tillgångar 173 275 Likvida medel 15 25 Räntebärande skulder –5 – Övriga skulder och avsättningar –88 –213 Identifierbara tillgångar, netto 252 813 Goodwill 141 657 Total köpeskilling 393 1 470 – varav uppskjuten köpeskilling 7 –2 Likvida medel i förvärvade verksamheter –15 –25

Affärsområdet Kompressorteknik genomförde fem förvärv under 2011. I mars fullföljde affärsområdet förvärvet av J.C. Carter i Kalifornien i USA. J.C. Carter är en ledande tillverkare av kryogeniska nedsänkbara motorpumpar vilka har många användningsområden på den växande naturgasmarknaden. Produkterna används främst vid återförgasning och bearbetning av flytande naturgas samt vid kondenseringsanläggningar. Förvärvet kommer att utöka Atlas Copcos erbjudande till kunder inom flytande naturgasapplikationer samt till de kemiska och petrokemiska industrierna. Immateriella tillgångar på 22 och goodwill på 8 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

Kassautflöde, netto 385 1 443

Enheten Medical Gas Solutions förvärvades i augusti från Penlon Ltd, med huvudkontor i Storbritannien. Penlon Medical Gas Solutions är en

ledande leverantör till sjukhus av system för medicinska gaser, medicinska vakuumsystem och komponenter för gasdistribution. Förvärvet är i linje med Atlas Copcos strategi att bredda det globala utbudet av produkter för medicinsk gas och att öka intäkterna från eftermarknaden. Immateriella tillgångar på 60 och goodwill på 110 redovisades. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

I juli förvärvades Sogimair S.A. och Aircom S.A. Båda företagen är väletablerade distributörer och leverantörer av service för tryckluft och kylutrustning för olika varumärken på den spanska marknaden. Förvärvet stärker Atlas Copcos flervarumärkesnärvaro ytterligare, baserat på företagens mångåriga rykte som förstklassiga leverantörer av service i Spanien, främst inom den fortsatta utvecklingen av reservdels- och serviceverksamheten. Immateriella tillgångar på 32 och goodwill på 14 redovisades. Goodwillen är skattemässigt avdragsgill.

Ytterligare två förvärv av kompressordistributörer gjordes under året. Dessa förvärv för Atlas Copco närmare kunderna i respektive region. I april förvärvades vissa tillgångar i ABAC Catalunya som sedan länge har varit distributör av ABAC-kompressorer i nordöstra Spanien. Immateriella tillgångar på 4 redovisades för förvärvet. Tillgångar som hör ihop med kompressorverksamheten i Tencarva Machinery Company som har verksamhet i fem stater i östra USA förvärvades i maj. Immateriella tillgångar på 21 och goodwill på 8 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 393. Detta inkluderar villkorad köpeskilling med ett verkligt värde på 11, hänförlig till förvärvet av Tencarva. För att den högsta möjliga villkorade ersättningen ska betalas ut måste vissa intäktsmål uppnås de första tre åren efter förvärvet. Det verkliga värdet på den villkorade köpeskillingen har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet kommer att betalas ut.

Industriteknik

		Redovisade värden
	2011	2010
Immateriella tillgångar	670	141
Materiella anläggningstillgångar	104	1
Övriga tillgångar	401	14
Likvida medel	79	–
Övriga skulder och avsättningar	–198	–
Identifierbara tillgångar, netto	1 056	156
Goodwill	1 076	28
Total köpeskilling	2 132	184
– varav uppskjuten köpeskilling	–373	–51
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–79	–
Kassautflöde, netto	1 680	133

Affärsområdet Industriteknik gjorde tre förvärv under 2011. SCA Schucker, som tillverkar utrustning för industriell sammanfogning med lim, förvärvades i oktober. Företaget tillverkar utrustning för limning och tätning, en relativt stor nischmarknad med få specialiserade globala aktörer. Det har huvudkontor i Tyskland där även tillverkningen är belägen. Dessutom har företaget försäljnings- och serviceverksamheter i bland annat USA, Brasilien, Mexiko och Kina. Förvärvet ger Atlas Copco möjlighet att expandera i ett snabbväxande marknadssegment med toppmodern teknologi. Immateriella tillgångar på 642 och goodwill på 1 059 redovisades. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

Även det tyska företaget Kalibrierdienst Stenger som är specialiserat på att kalibrera mätinstrument för industriverktyg förvärvades i oktober. Förvärvet ger ytterligare möjligheter att utveckla utbudet av eftermarknadstjänster. Immateriella tillgångar på 5 och goodwill på 1 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.

Seti-Tec S.A.S., en fransk tillverkare av avancerad borrutrustning och lösningar för flygindustrin, förvärvades i november. Förvärvet ger en bredare bas för att kunna öka försäljningen till flygindustrin. Immateriella tillgångar på 23 och goodwill på 15 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.

Total köpeskilling för de tre förvärven uppgår till 2 132. Detta inkluderar villkorad köpeskilling med ett verkligt värde på 117. För att den högsta möjliga villkorade köpeskillingen ska betalas ut för SCA Schucker måste vissa intäktsmål uppnås för åren 2011 och 2012. När det gäller Seti-Tec S.A.S. måste vissa mål för intäkter samt rörelsemarginal uppnås under åren 2011–2014 för att maximibeloppet för den villkorade köpeskillingen ska betalas ut. Det verkliga värdet på den villkorade köpeskillingen har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet kommer att betalas ut.

Gruv- och bergbrytningsteknik Redovisade värden 2011 2010 Immateriella tillgångar 12 93 Materiella anläggningstillgångar –8 46 Övriga tillgångar – 125 Likvida medel – 32 Räntebärande skulder – –131 Övriga skulder och avsättningar – –75 Identifierbara tillgångar, netto 4 90 Innehav utan bestämmande inflytande – –1 Goodwill 1 167 Total köpeskilling 5 256 – varav uppskjuten köpeskilling 11 –90 Likvida medel i förvärvade verksamheter – –32 Kassautflöde, netto 16 134

Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik gjorde inga förvärv under 2011. Vissa justeringar relaterade till förvärvet av Hartl Anlagenbau Gmbh har dock gjorts. De 70 som initialt redovisades som immateriella tillgångar har ökats med 7 medan materiella anläggningstillgångar har minskats med 8, vilket resulterar i en förändring av goodwill på 1.

Bygg- och anläggningsteknik

	Redovisade värden
	2011	2010
Immateriella tillgångar	80	–
Materiella anläggningstillgångar	31	–
Övriga tillgångar	294	–
Likvida medel	114	–
Räntebärande skulder	–24	–
Övriga skulder och avsättningar	–203	–
Identifierbara tillgångar, netto	292	–
Goodwill	57	–
Total köpeskilling	349	–
– varav uppskjuten köpeskilling	–18	–
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–114	–
Kassautflöde, netto	217	–

Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik gjorde ett förvärv under 2011. Grupo Electrógenos GESAN S.A. förvärvades i juli. Bolaget tillverkar diesel- och bensindrivna generatorer som säljs genom ett globalt distributörsnätverk. Förvärvet stärker Atlas Copcos produktportfölj, särskilt gentemot kunder i utvecklingsländer. Total köpeskilling uppgick till 349. Immateriella tillgångar på 80 och goodwill på 57 redovisades för förvärvet. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.

Sammanlagt verkligt värde av förvärvade tillgångar och skulder
	i Gruppen	Redovisade värden
	2011	2010
Immateriella tillgångar	902	788
Materiella anläggningstillgångar	144	219
Uppskjutna skattefordringar, netto	1	–
Övriga anläggningstillgångar	5	–
Varulager	368	176
Fordringar*	480	238
Övriga omsättningstillgångar	14	–
Likvida medel	208	57
Räntebärande skulder	–29	–131
Övriga skulder och avsättningar	–489	–278
Uppskjutna skatteskulder, netto	–	–10
Identifierbara tillgångar, netto	1 604	1 059
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–1
Goodwill	1 275	852
Total köpeskilling	2 879	1 910
– varav uppskjuten köpeskilling	–373	–143
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–208	–57
Kassautflöde, netto	2 298	1 710

* Bruttobeloppet uppgår till 506 (255) varav 26 (17) väntas vara ej indrivningsbara fordringar.

Den goodwill som redovisats för förvärv avser i första hand de synergieffekter som väntas vid integrering av dessa företag i Gruppens befintliga struktur. Total köpeskilling för samtliga förvärv uppgick till 2 879. Total köpeskilling innefattar uppskjuten köpeskilling som ännu inte erlagts för förvärv under 2011 och reglering av uppskjuten köpeskilling för förvärv under tidigare år. För samtliga förvärv uppgick det totala kassautflödet till 2 298 efter avdrag för förvärvade likvida medel på 208. Förvärvsrelaterade kostnader innefattades i administrationskostnader i resultaträkningen 2011 och uppgick till 27 (8).

Bidrag från verksamheter förvärvade 2011 och 2010 uppdelat på affärsområden

	Kompressorteknik		Industriteknik		Gruv- och bergbrytningsteknik		Bygg- och anläggningsteknik		Gruppen
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Bidrag från förvärvstidpunkten
Intäkter	268	941	266	48	–	115	270	–	804	1 104
Rörelseresultat	–20	112	59	25	–	–13	8	–	47	124
Årets resultat									2	74
Bidrag om förvärvet hade genomförts 1 januari
Intäkter	441	1 281	970	132	–	418	589	–	2 000	1 831
Rörelseresultat	–20	144	228	53	–	–9	19	–	227	188
Årets resultat									153	120

I december kom Atlas Copco överens om att förvärva vissa tillgångar från kinesiska Guangzhou Linghein Compressor Co., Ltd. Genom förvärvet får Atlas Copco ett nytt starkt regionalt varumärke för industrikompressorer. I januari 2012 genomförde Gruppen fyra förvärv. Houston Services Industries, Inc. är en amerikansk tillverkare av blåsmaskiner och vakuumpumpar. Italienska Perfora S.p.A.tillverkar och säljer säljer borrnings- och skärutrustning för dagbrott där man bryter byggnadssten. Svenska GIA Industri AB:s verksamhet inom underjordsmaskiner breddar Atlas Copcos utbud bland annat med elektriska gruvtruckar, andra gruvfordon och ventilationssystem. Slutligen tog Atlas Copco över försäljningen av borrutrustning samt relaterade tjänster från sin nuvarande distributör, Neumatica Del Caribe S.A., i Colombia.

3. Tillgångar som innehas för försäljning och avyttringar

Avyttringar under 2011
Överlåtelsedatum	Verksamhet	Land	Affärsområde	Intäkter 1)	Antal anställda1)
7 oktober 2011	Självborrande jordförankringsbultar	Österrike	Gruv- och bergbrytningsteknik	100	45

1) Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten.

Avyttringar

I oktober 2011 sålde Atlas Copco MAI GmbH sin verksamhet inom området självborrande jordförankringsbultar; förankringsbultar som främst används inom vägbyggnad. Avyttringen inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik är en del av Atlas Copcos strategi att inom bergförstärkning fokusera på produkter till gruvindustrin. Vinsten från avyttringen uppgick till 8 och redovisas under övriga rörelseintäkter. Se not 8. Inga betydande avyttringar gjordes under 2010. I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrade verksamheter per avyttringstidpunkten.

Redovisat värde på avyttrade tillgångar och skulder
	2011	2010
Goodwill	61	–
Immateriella tillgångar	1	–
Övriga materiella anläggningstillgångar	9
Varulager	17	–
Fordringar	–	19
Övriga skulder och avsättningar	–2	–
Redovisat värde, netto	86	19
Realisationsvinst	8	–
Omförda omräkningsdifferenser	–2	–
Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel	92	19

Erhållen köpeskilling 2010 avsåg framför allt avyttringen 2008 av Guimerá S.A. i affärsområdet Kompressorteknik.

Tillgångar som innehas för försäljning

Efter omstruktureringen av delar av affärsområdet Kompressortekniks verksamhet i Frankrike, omklassificerades vissa tillgångar som används i produktionen till tillgångar som innehas för försäljning under 2011. De uppgick till 7 vid årets slut.

Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik strukturerade om vissa verksamheter i Tyskland och omklassificerade därför ett antal fastigheter till tillgångar som innehas för försäljning under 2010. Dessa uppgick till 18 vid årets slut 2010. Tillgångarna såldes i början av 2011.

I affärsområdet Industriteknik omklassificerades tillgångar i Japan till tillgångar som innehas för försäljning under 2009, varav maskiner och inventarier såldes under 2010. Kvarvarande tillgångar, byggnader, skrevs 2011 ned med -9 och redovisades därefter till 21 (28) vid årets slut. Byggnader och inventarier i Storbritannien som klassificerades som tillgångar som innehas för försäljning 2008 avyttrades delvis under 2009. Kvarvarande tillgångar skrevs ned under 2011 vilket ledde till en förlust på –6. De redovisades till 27 (33) vid årets slut. Tillgångarna är fortfarande klassificerade som att de innehas för försäljning på grund av besvärliga marknadsvillkor under året.

Tillgångar som innehas för försäljning värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader och uppgick till totalt 55 (2010 redovisades de till redovisat värde på 79). Dessa tillgångar förväntas bli sålda under 2012. Uppskattat verkligt värde minus försäljningskostnader följs upp regelbundet.

4. Segmentinformation

2011	Kompressor teknik	Industri teknik	Gruv- och bergbryt ningsteknik	Bygg- och anläggnings teknik	Grupp gemen samma funktioner	Elimineringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	31 674	7 791	29 264	12 226	248		81 203
Interna intäkter	86	30	92	692	66	–966	–
Summa intäkter	31 760	7 821	29 356	12 918	314	–966	81 203
Rörelseresultat	7 592	1 767	7 196	1 460	–374	–81	17 560
– varav andel av intresseföretags resultat		4	2				6
Finansnetto							–284
Inkomstskatt							–4 288
Årets resultat							12 988
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar	957	201	792	281	339	–121	2 449
Nedskrivningar	2		1	70			73
Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden	–210	–13	–56	51	–18		–246
Tillgångar	21 281	6 742	18 964	14 894	4 127	–2 536	63 472
– varav goodwill	2 524	1 553	921	4 954			9 952
Andelar i intresseföretag	1	116	7				124
Ej fördelade tillgångar							11 513
Summa tillgångar							75 109
Skulder	8 929	1 866	6 329	2 283	3 351	–2 131	20 627
Ej fördelade skulder							25 643
Summa skulder							46 270
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	1 006	159	1 328	154	706	–237	3 116
– varav leasade tillgångar	14	4	34	4			56
Immateriella tillgångar	171	117	238	80	13		619
Summa investeringar	1 177	276	1 566	234	719	–237	3 735
Förvärvad goodwill	141	1 076	1	57			1 275

	Kompressor	Industri	Gruv- och bergbryt	Bygg- och anläggnings	Grupp gemen samma
2010	teknik	teknik	ningsteknik	teknik	funktioner	Elimineringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	29 702	6 446	22 512	11 078	137		69 875
Interna intäkter	51	26	8	407	51	–543	–
Summa intäkter	29 753	6 472	22 520	11 485	188	–543	69 875
Rörelseresultat	7 233	1 262	4 919	1 218	–656	–61	13 915
– varav andel av intresseföretags resultat		8	5				13
Finansnetto							–420
Inkomstskatt							–3 551
Årets resultat							9 944
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar	1 029	217	728	277	267	–94	2 424
Nedskrivningar	63	1	6	4			74
Övriga kostnader som inte motsvaras
av kassaflöden	60	–15	66	11	227		349
Tillgångar	18 117	3 881	14 874	13 156	3 284	–2 028	51 284
– varav goodwill	2 361	511	901	4 996			8 769
Andelar i intresseföretag		104	4				108
Ej fördelade tillgångar							20 230
Summa tillgångar							71 622
Skulder	7 630	1 369	5 029	2 219	3 211	–1 512	17 946
Ej fördelade skulder							24 355
Summa skulder							42 301
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	505	64	711	173	432	–153	1 732
– varav leasade tillgångar	10	4	21	3	1		39
Immateriella tillgångar	137	84	138	152	6		517
Summa investeringar	642	148	849	325	438	–153	2 249
Förvärvad goodwill	657	28	167				852

Atlas Copco ändrade sin affärsområdesstruktur för att förstärka fokus på särskilda produkt- och kundsegment. Från och med den 1 juli 2011 har Gruppen fyra affärsområden istället för tre. Efter förändringarna i affärsområdesstrukturen har jämförelsebeloppen för segment räknats om från den 1 januari 2010 för att vara jämförbara med den nuvarande strukturen.

Gruppen är uppdelad i separata och fokuserade men ändå integrerade affärsområden, som vart och ett bedriver verksamheten i divisioner. Affärsområdena erbjuder olika produkter och tjänster till olika kundgrupper. De utgör också grunden för Gruppens ledningsstruktur och struktur för intern rapportering, och granskas av Gruppens VD som har identifierats som dess högste verkställande beslutsfattare.

Samtliga affärsområden leds på global nivå och deras roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina respektive verksamheter. För beskrivning av affärsområdena se sid 24–39.

Gruppgemensamma funktioner innefattar funktioner som gäller alla affärsområden eller koncernen i sin helhet och anses inte vara ett segment. Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är desamma som beskrivits i not 1. Atlas Copcos internpriser bestäms enligt marknadsmässiga villkor.

Tillgångar i segmenten består av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, övriga långfristiga fordringar, lager och kortfristiga fordringar. Skulder i segmenten innefattar icke räntebärande skulder, såsom skulder i den löpande verksamheten, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder. Investeringar innefattar materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar men innefattar inte effekten av goodwill, immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar genom förvärv.

Intäkter från externa kunder

består av följande kategorier:
	2011	2010
Försäljning av utrustning	48 374	39 844
Service (inkl. reservdelar, förbrukningsmaterial och tillbehör)	30 532	27 769
Uthyrning	2 297	2 262
	81 203	69 875

Geografisk information

De intäkter som redovisas baseras på var kunderna finns, medan anläggningstillgångar grundas på var tillgångarna är belägna. Dessa innefattar andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, andelar i intresseföretag, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning.

Geografiskt område/land	Intäkter	Anläggningstillgångar
	2011	2010	2011	2010
Nordamerika
Kanada	3 348	2 638	200	194
USA	9 501	8 137	3 927	3 672
Övriga länder i Nordamerika	2 316	1 575	81	70
	15 165	12 350	4 208	3 936
Sydamerika
Brasilien	3 992	4 035	345	347
Chile	2 111	1 644	86	97
Övriga länder i Sydamerika	2 510	2 049	53	48
	8 613	7 728	484	492
Europa
Belgien	827	689	1 307	1 260
Frankrike	2 345	2 276	235	193
Italien	1 805	1 865	951	998
Ryssland	3 427	2 296	131	124
Sverige	1 856	1 573	8 607	8 457
Tyskland	3 504	2 985	2 962	1 296
Övriga länder i Europa	11 463	10 718	1 583	1 352
	25 227	22 402	15 776	13 680
Afrika/Mellanöstern
Sydafrika	3 143	2 321	169	177
Övriga länder i Afrika/Mellanöstern	5 489	5 629	186	155
	8 632	7 950	355	332
Asien/Australien
Australien	5 423	3 896	439	301
Indien	3 022	2 886	522	480
Kina	9 526	7 830	1 424	1 125
Övriga länder i Asien/Australien	5 595	4 833	799	663
	23 566	19 445	3 184	2 569
	81 203	69 875	24 007	21 009

5. Anställda och personalkostnader

Medelantal		2011			2010
anställda	Kvinnor		Män Summa	Kvinnor		Män Summa
Moderbolaget
Sverige	58	48	106	56	45	101
Dotterföretag
Nordamerika	816	4 017	4 833	654	3 456	4 110
Sydamerika	424	2 472	2 896	353	2 193	2 546
Europa	2 594	13 079	15 673	2 329	12 041	14 370
– varav Sverige	702	3 545	4 247	616	3 173	3 789
Afrika/Mellanöstern	361	1 964	2 325	324	1 807	2 131
Asien/Australien	1 662	7 636	9 298	1 381	6 575	7 956
Summa
dotterföretag		5 857 29 168	35 025		5 041 26 072	31 113
		5 915 29 216	35 131	5 097		26 117 31 214

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, %
Per den 31 december
	2011	2010
Moderbolaget
Styrelse exklusive fackliga företrädare	33	33
Koncernledning	221)	25

1) Genomsnitt 24%.

Ersättningar och andra förmåner		Gruppen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Löner och andra ersättningar	12 610	11 759	123	150
Avtalsenliga pensioner	781	697	15	18
Övriga sociala avgifter	2 519	2 243	49	58
	15 910	14 699	187	226
Pensionsförpliktelser till styrelseledamöter och koncernledning 1)	16	22	16	22

1) Avser tidigare medlemmar i koncernledningen.

Ersättningar och andra förmåner till styrelsen

KSEK	Arvode	Värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten	Antal syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten	Övriga arvoden1)	Summa arvoden inkl. värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten 2011	Effekt av periodisering och förändring i verkligt värde på syntetiska aktier 2)	Summa redovisad kostnad 2011 3)	Summa redovisad kostnad 2010 3)
Styrelseordförande:
Sune Carlsson	844	875	5 240	185	1 904	–362	1 542	3 303
Vice ordförande:
Jacob Wallenberg	311	322	1 931	60	693	–133	560	1 203
Övriga styrelseledamöter:
Staffan Bohman	450	–	–	125	575	–21	554	1 059
Margareth Øvrum	253	263	1 571	–	516	–109	407	938
Johan Forssell	253	263	1 571	125	641	–109	532	1 059
Ulla Litzén	450	–	–	260	710	–21	689	1 191
Anders Ullberg	450	–	–	120	570	–21	549	1 058
Gunilla Nordström	253	263	1 571	0	516	–31	485	423
Övriga styrelseledamöter föregående år:						–99	–99	938
Fackliga företrädare (4 personer)	44				44		44	47
Summa	3 308	1 986	11 884	875	6 169	–906	5 263	11 219
Summa 2010	2 590	2 600	23 032	856	6 046	5 173		11 219

1) Avser ersättning för medverkan i styrelsekommittéer. 2) Avser syntetiska aktier som erhölls 2008, 2009, 2010 och 2011.

3) Avsättningar för syntetiska aktier per 31 december uppgick till MSE K 14 (13).

Ersättningar och andra förmåner till koncernledningen

KSEK	Grundlön	Rörlig lön1)	Redovisade kostnader för aktieoptioner och syntetiska optioner 3)	Övriga förmåner 4)	Pensions avgifter	Summa redovisad kostnad 2011	Summa redovisad kostnad 2010
VD och koncernchef
Ronnie Leten	9 000	5 450 2)	913	684	3 150	19 197	20 719
Övriga medlemmar i koncernledningen (8 befattningar) 5)	20 028	8 571	135	2 586	6 536	37 856	51 404
Summa	29 028	14 021	1 048	3 270	9 686	57 053	72 123
Summa 2010 (8 befattningar)	26 946	12 905	20 890	2 372	9 010		72 123
Summa ersättning och andra förmåner till styrelse och koncernledning						62 316	83 342

1) Avser rörlig lön intjänad 2011 som utbetalas 2012.

3) Mer information om aktieersättningar finns i not 23.

2) Koncernchefen har inte utnyttjat möjligheten att lyfta sin 4) Avser semesterlön, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och bidrag till bostad.

ersättning för 2011 i form av pensionsförsäkring.

5) Fyra affärsområden från den 1 juli 2011.

Ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktör och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

Principer för ersättning till styrelsen och koncernledningen Principerna för ersättning till styrelsen och koncernledningen godkänns på årsstämman av aktieägarna. De beslut som godkändes av årsstämman 2011 beskrivs nedan.

Styrelseledamöter

Ersättning och arvoden bygger på det arbete styrelsen utför. De arvoden som godkänts för 2011 beskrivs i tabellen på föregående sida. Ersättning till koncernchef och VD, som ingår i koncernledningen, beskrivs i de kommande avsnitten.

Årsstämman beslutade att varje styrelseledamot ska ha rätt att erhålla 50% av 2011 års bruttoarvode före skatt, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier och resterande del i kontanter. Antalet erhållna syntetiska aktier baseras på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under de tio handelsdagar som följer närmast efter att den första delårsrapporten för 2011 publicerats. Aktierätterna intjänas med 25% per påbörjat kvartal som ledamot kvarstår i styrelsen. De syntetiska aktierna medför en rätt att efter fem år erhålla utbetalning av ett kontant belopp per syntetisk aktie vilket fastställs baserat på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under tio handelsdagar efter publiceringen av den första delårsrapporten för utbetalningsåret. Utdelningar på A-aktier fram till tiden för utbetalning gottskrivs ledamot i form av tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. Om styrelseledamot avgår före utbetalningstidpunkten enligt ovan äger ledamot rätt att begära tidigareläggning av utbetalning. Förtida utbetalning sker då tolv månader efter avgångstidpunkten, annars gäller ursprunglig tidpunkt för utbetalning.

Fem styrelseledamöter accepterade rätten att erhålla syntetiska aktier. Antal och värde vid tidpunkten för tilldelning och vid räkenskapsårets utgång framgår per styrelseledamot i tabellen på föregående sida.

Koncernledning

Koncernledningen består av koncernchefen och övriga åtta medlemmar i ledningsgruppen. Ersättningen till koncernledningen ska bestå av grundlön, rörlig lön, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Nedan beskrivs de olika riktlinjerna för fastställande av ersättningsbelopp:

• Grundlönen fastställs utifrån befattning, kvalifikationer och individuella prestationer.
• Rörlig lön beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig lön kan uppgå till högst 70% av grundlönen för koncernchefen, högst 50% för affärsområdescheferna samt högst 40% för övriga medlemmar i ledningsgruppen.
• Resultatrelaterat personaloptionsprogram för 2011 enligt godkännande av styrelsen. Se not 23.
• Pensionspremier betalas enligt en avgiftsbestämd plan med premier på 25–35% av grundlönen, beroende på ålder.
• Övriga förmåner består av tjänstebil och privat sjukförsäkring.
• För de som är anställda utomlands betalas vissa förmåner i enlighet med Atlas Copcos policy för utlandsanställda.

Sex månaders ömsesidig uppsägningstid tillämpas. Ersättning vid uppsägning kan högst uppgå till ett belopp motsvarande 24 månaders grundlön.

Styrelsen har rätt att frångå principerna ovan om det i ett enskilt fall föreligger särskilda omständigheter. Inget arvode utgår till koncernledningen för arbete i Gruppens styrelser i koncernföretag eller för tjänster som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.

VD och koncernchef

Den rörliga lönen kan uppgå till högst 70% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Enligt ett avtal har VD och koncernchefen möjlighet att välja mellan att erhålla den rörliga ersättningen i form av kontantutbetalning eller pensionsförsäkring.

VD och koncernchefen omfattas av pensionsplanen för Atlas Copco Airpower n.v. och avgifterna följer Atlas Copcos pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. Han har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen samt inkluderar pension till efterlevande. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension.

Övriga medlemmar i koncernledningen

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension. Pensionsåldern är 65 år.

Koncernledningens innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner Innehavet av personaloptioner/syntetiska personaloptioner vid årets slut visas nedan:

	Personaloptioner/syntetiska personaloptioner per 31 dec, 2011
Tilldel ningsår	2006	2007	2008	2009	2010	20111)	Total
Verkställande direktör		– 60 5112) 60 5112) 54 459 126 857					93 175 395 513
Övriga medlemmar i koncern
ledningen 2)	30 255					97 169 171 445 127 074 282 287 251 080 959 310
	1) Uppskattade tilldelningar för optionsprogrammet 2011 inklusive matchningsaktier.

2) Inklusive innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner från tidigare befattningar.

Se även not 23.

Uppsägning av anställning

VD och koncernchef har rätt till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om vederbörande inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen har rätt till avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders lön och aldrig högre än 24 månaders lön.

Eventuell inkomst som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättningen utgår, innebär en minskning av avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

För VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen bygger avgångsvederlaget endast på grundlön och innefattar inte rörlig ersättning. Ingen av dem har möjlighet att själva utlösa avgångsvederlaget. Det kan endast bolaget göra om anställningen avbryts.

Ersättningskommitté och övrig kommitté

Under 2011 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar i ersättningskommittén. Kommittén lade fram förslag på ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén bistod också VD och koncernchef vid fastställande av ersättningen till övriga medlemmar i koncernledningen.

Dessutom deltog tre styrelseledamöter i en kommitté som arbetade med återköp och försäljning av egna aktier.

6. Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer och arvoden för rådgivning eller tjänster utöver revision fördelar sig enligt nedan:

	2011	2010
Deloitte
– Revisionsarvode	48	44
– Skatterelaterade tjänster	4	2
– Övriga tjänster	5	8
Övriga revisionsföretag
– Revisionsarvode	3	5
	60	59

På årsstämman 2010 valdes Deloitte till Gruppens revisor för en period om fyra år.

7. Rörelsens kostnader

Av- och nedskrivningar	2011	2010
Produktutveckling	429	408
Varumärken	63	59
Marknads- och kundrelaterade tillgångar	151	156
Övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar	172	200
Byggnader	149	158
Maskiner och inventarier	842	837
Hyresmaskiner	716	680
	2 522	2 498

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar redovisas i följande poster i resultaträkningen:

	2011		2010
	Internt upp arbetade	För värvade	Internt upp arbetade	För värvade
Kostnad för sålda varor	17	18	27	13
Marknadsförings kostnader	16	215	6	188
Administrations kostnader	37	35	54	72
Forsknings- och utvecklingskostnader	411	66	389	74
	481	334	476	347

Nedskrivningar av immateriella tillgångar för 2011 uppgick till 67 (72), varav 64 (57) redovisades som utvecklingskostnader i resultaträkningen och – (15) som marknadsföringskostnader. Nedskrivningar redovisades för aktiverade utvecklingskostnader uppgående till 64 (40) avseende avvecklade projekt.

Nedskrivningen 2010 med 5 av varumärket och med 18 av övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar avsåg framför allt omlokalisering av affärsverksamhet från Nya Zeeland till Indien inom affärsområdet Kompressorteknik. Nedskrivningen 2010 med 9 av marknads- och kundrelaterade tillgångar berodde på ändringar i kundbasen i Lettland, Litauen och Slovenien.

Kostnad för sålda varor

Det belopp för varor i lager som redovisas som kostnad uppgick till 38 650 (32 202).

8. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2011	2010
Övriga rörelseintäkter
Erhållna provisioner	18	18
Intäkter från försäkringsverksamhet	198	106
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	15	21
Realisationsvinst vid avyttring av verksamheter	8	–
Valutakursdifferenser	4	–
Övriga rörelseintäkter	50	47
	293	192

	2011	2010
Övriga rörelsekostnader
Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar	–26	–21
Valutakursdifferenser	–	–19
Övriga rörelsekostnader	–101	–53
	–127	–93

Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av statliga stöd som erhållits i Kina. Rörelseresultatet inkluderar 15 (22) i realiserat och –37 (2) i orealiserat resultat av valutasäkringar som tidigare redovisades direkt i eget kapital. Information rörande förändringar i finansiella instruments verkliga värden vid användande av värderingsteknik finns i not 27.

Realisationsvinst vid avyttring av verksamhet uppgående till 8 avsåg Atlas Copco MAI GmbH:s försäljning av verksamheten självborrande jordförankringsbultar. Se även not 3.

9. Finansiella intäkter och kostnader

	2011	2010
Ränteintäkter
– tillgångar som innehas för handel	–	1
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	422	336
– investeringar som hålls till förfall	6	4
Utdelningsintäkter
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	–	1
Förändring i verkligt värde
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	2	–
Realisationsvinst
– finansiella tillgångar som kan säljas	348	81
Finansiella intäkter	778	423
Räntekostnader
– övriga skulder	–697	–826
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	–127	188
– pensionsavsättningar, netto	–110	–126
Valutakursförluster, netto	–32	–25
Förändring i verkligt värde
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–	–2
– avseende övriga skulder	–80	–37
Nedskrivningar
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	–16	–15
Finansiella kostnader	–1 062	–843
Finansiella kostnader, netto	–284	–420

Under 2011 sålde Atlas Copco alla kvarvarande tillgångar som kan säljas i RSC Holdings Inc motsvarande 7.6 miljoner aktier. Detta ledde till, efter avdrag för försäljningskostnader, en realisationsvinst på 350 (81), inklusive 351 (82) som tidigare hade redovisats i eget kapital. Se även not 27, Övriga marknads-/prisrisker.

Sydafrika har BEE-bestämmelser (Black Economic Empowerment) som är avsedda att ge tidigare missgynnade grupper ekonomiska möjligheter. Företag som inte följer BEE-bestämmelserna får, direkt eller indirekt, en konkurrensnackdel. I syfte att uppfylla kraven i BEE-bestämmelserna har Atlas Copco ingått överenskommelser och har vissa förpliktelser. Förändringen i verkligt värde avseende övriga skulder uppgick till –41.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan inkluderar följande, avseende tillgångar/skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet:

	2011	2010
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	428	340
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–697	–826

I valutakursförluster, netto, ingår valutakursvinster om 459 (1 081) på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och valutakursförluster på 491 (1 106) på övriga skulder.

I nedanstående tabell visas justeringar av verkligt värde avseende säkring av ränterisker som innefattats i finansiella intäkter och kostnader under året:

	Nettoresultat
Säkring av verkligt värde	2011	2010
Finansiella skulder	–72	–318
Ränterelaterade derivat	74	316
Ineffektiv del av säkring av verkligt värde	2	–2

Inkomstskatt	2011	2010
Aktuell skatt	–3 902	–3 619
Uppskjuten skatt	–386	68
	–4 288	–3 551

Nedan följer en avstämning av bolagens vägda genomsnittliga skatt utifrån de nationella skattesatserna för respektive land jämfört med faktisk total skatt:

	2011	2010
Resultat före skatt	17 276	13 495
Vägd genomsnittlig skatt utifrån nationella skattesatser	–5 095	–3 900
– i %	29.5	28.9
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–286	–231
Kupongskatt på utdelning	–514	–271
Ej skattepliktiga intäkter	1 356	891
Justeringar från tidigare år:
– aktuell skatt	216	64
– uppskjuten skatt	32	–24
Effekter av utnyttjade underskottsavdrag m m	54	2
Förändring av skattesats, uppskjuten skatt	29	–5
Underskottsavdrag som inte värderats	–82	–80
Övriga poster	2	3
Inkomstskatt	–4 288	–3 551
Effektiv skatt i %	24.8	26.3

Den effektiva skattesatsen uppgick till 24.8% (26.3). Kupongskatt på utdelningar avser avsättningar för ökade vinster i länder där Atlas Copco måste betala kupongskatt på överföring av vinster. Nettot för skatteärenden och skattetvister i olika länder var ett positivt belopp på 216.

Tidigare ej aktiverade underskottsavdrag och temporära skillnader som har redovisats mot aktuella skattekostnader uppgick till 54 (2). Inga väsentliga ej redovisade underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller temporära skillnader har använts för att minska den uppskjutna skatten. En nedskrivning av tidigare redovisad uppskjuten skattefordran i Tyskland ledde till en uppskjuten skattekostnad på 98 redovisad ovan som underskottsavdrag som inte värderats.

Uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på direkta innehav i dotterföretag har inte redovisats. För koncernföretag har moderbolaget kontroll över realiseringen av de uppskjutna skattefordringarna och -skulderna och realisering kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Nedan följer en avstämning av nettoförändringen i uppskjuten skatt från årets början till årets slut:

Förändringar i uppskjuten skatt	2011	2010
Vid årets början	142	1 792
Rörelseförvärv	1	–10
Redovisat i årets resultat	–386	68
Skatt på belopp redovisade i eget kapital	–85	–1 650
Omräkningsdifferenser	–10	–58
Vid årets slut	–338	142

De uppskjutna skattefordringar och -skulder som redovisas i balansräkningen hänför sig till följande:

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder	2011				2010
	Tillgångar	Skulder	Netto	Tillgångar	Skulder	Netto
Immateriella tillgångar	17	771	–754	30	766	–736
Materiella anläggningstillgångar	294	570	–276	237	429	–192
Övriga finansiella tillgångar	1	198	–197	1	220	–219
Varulager	1 571	31	1 540	1 147	4	1 143
Kortfristiga fordringar	214	192	22	155	14	141
Rörelseskulder	545	4	541	411	6	405
Avsättningar	268	1	267	292	4	288
Ersättningar efter avslutad anställning	165	6	159	175	7	168
Räntebärande skulder	11	848	–837	12	855	–843
Underskottsavdrag	162	–	162	444	–	444
Övriga poster	9	974	–965	80	537	–457
Uppskjutna skattefordringar/-skulder	3 257	3 595	–338	2 984	2 842	142
Kvittning fordringar/skulder	–2 205	–2 205	–	–1 675	–1 675	–
Uppskjutna skattefordringar/-skulder, netto	1 052	1 390	–338	1 309	1 167	142

Övriga poster består framför allt av skatteavdrag som inte är hänförliga till en viss balanspost.

Per 31 december 2011 hade Gruppen balanserade underskottsavdrag på 2 377 (2 793), varav uppskjutna skattefordringar ej redovisats för 1 728 (1 366) eftersom det inte anses sannolikt att Gruppen kommer att kunna utnyttja dem mot framtida skattepliktiga vinster. Det finns inga förfallodatum för utnyttjande av större delen av de underskottsavdrag för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats.

Förändringar i temporära skillnader under året som har redovisats i resultaträkningen hänför sig till följande:

	2011	2010
Immateriella tillgångar	–4	107
Materiella anläggningstillgångar	–84	–14
Övriga finansiella tillgångar	21	–1
Varulager	390	442
Kortfristiga fordringar	–118	52
Rörelseskulder	137	43
Avsättningar	–20	81
Ersättningar efter avslutad anställning	–7	16
Räntebärande skulder	96	–189
Övriga poster	–512	–165
Förändringar på grund av
temporära skillnader	–101	372
Underskottsavdrag m m	–285	–304
	–386	68

Koncernens rapport över totalresultat

	2011				2010
Övrigt totalresultat för året	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Hänförliga till moderbolagets ägare
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter	–332	–54	–386	–3 418	–1 117	–4 535
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen	–2	–	–2	–	–	–
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	93	–25	68	2 032	–534	1 498
Säkring av kassaflöde	68	5	73	–49	1	–48
Investeringar som kan säljas	111	–	111	217	–	217
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen	–351	–	–351	–82	–	–82
	–413	–74	–487	–1 300	–1 650	–2 950
Hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter	–18	–	–18	–1	–	–1
	–431	–74	–505	–1 301	–1 650	–2 951

11. Resultat per aktie

	Resultat per aktie före utspädning		Resultat per aktie efter utspädning
Belopp i SEK	2011	2010	2011	2010
Resultat per aktie	10.68	8.16	10.62	8.15

Beräkningen av resultat per aktie ovan baseras på resultat och antalet aktier enligt nedan.

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare	2011	2010
Årets resultat	12 963	9 921

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning och, vid utspädning, genom att justera årets resultat med skillnaden mellan redovisning av optioner som regleras med kontanter och optioner som regleras med aktier när det gäller optioner där de anställda kan välja mellan reglering med aktier eller med kontanter.

Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktierelaterade incitamentsprogrammen.

Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris. Utspädningseffekten ökar i proportion till ökningen i skillnaden mellan den genomsnittliga aktiekursen under perioden och optionernas lösenpris. När utspädningseffekten beräknas justeras lösenpriset med värdet på framtida tjänster hänförliga till optionerna.

Genomsnittligt antal utestående aktier	2011	2010
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning	1 214 287 007	1 215 882 771
Effekt av personaloptioner	2 964 903	1 395 798
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning	1 217 251 910	1 217 278 569

Inlösenprogrammet som godkändes av årsstämman 2011 och som innebar att varje aktie delades upp i en stamaktie och en inlösenaktie som sedan automatiskt löstes in hade ingen inverkan på vägt genomsnittligt antal aktier.

Instrument med potentiell utspädningseffekt

Per 31 december 2011 hade Atlas Copco sex utestående personaloptionsprogram, varav lösenpriset för 2010 och 2011 års program översteg genomsnittlig aktiekurs för A-aktier, SEK 148 per aktie. Dessa program anses därför sakna utspädningseffekt och har undantagits från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig aktiekurs i framtiden stiger till en nivå över lösenpriset kommer dessa optioner att ge upphov till utspädning.

12. Immateriella tillgångar

	Internt upparbetade immateriella tillgångar		Förvärvade immateriella tillgångar
2011	Produkt utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärken	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 913	509	66	2 086	1 554	916	8 796	16 840
Investeringar	492	34				93		619
Rörelseförvärv				175	249	478	1 275	2 177
Avyttring av verksamhet						–2	–61	–63
Avyttringar och utrangeringar	–24	–10		–1	–9	–11		–55
Omklassificeringar	32	6	–6			6		38
Omräkningsdifferenser	–9	–1	1	1	10	–8	–31	–37
Vid årets slut	3 404	538	61	2 261	1 804	1 472	9 979	19 519
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 688	277	50	216	610	508	27	3 376
Periodens avskrivningar	352	62	13	63	151	107		748
Periodens nedskrivningar	64	3						67
Avyttring av verksamhet						–1		–1
Avyttringar och utrangeringar	–15	–8			–9	–6		–38
Omklassificeringar	10	6	–6	–1		2		11
Omräkningsdifferenser	–8	2		2	9	–1		4
Vid årets slut	2 091	342	57	280	761	609	27	4 167
Redovisade värden
Vid årets början	1 225	232	16	1 870	944	408	8 769	13 464
Vid årets slut	1 313	196	4	1 981	1 043	863	9 952	15 352

	Internt upparbetade immateriella tillgångar		Förvärvade immateriella tillgångar
2010	Produkt utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärken	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 826	498	64	1 820	1 282	836	8 284	15 610
Investeringar	414	36				67		517
Rörelseförvärv				328	396	68	852	1 644
Avyttringar och utrangeringar	–120	–1		–2		–13		–136
Omklassificeringar	–4	4	4			10		14
Omräkningsdifferenser	–203	–28	–2	–60	–124	–52	–340	–809
Vid årets slut	2 913	509	66	2 086	1 554	916	8 796	16 840
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 536	215	38	173	497	424	30	2 913
Periodens avskrivningar	358	78	10	54	147	104		751
Periodens nedskrivningar	40			5	9	18		72
Rörelseförvärv						4		4
Avyttringar och utrangeringar	–113	–1	–1			–10		–125
Omklassificeringar	–3		4			–1		–
Omräkningsdifferenser	–130	–15	–1	–16	–43	–31	–3	–239
Vid årets slut	1 688	277	50	216	610	508	27	3 376
Redovisade värden
Vid årets början	1 290	283	26	1 647	785	412	8 254	12 697
Vid årets slut	1 225	232	16	1 870	944	408	8 769	13 464

Övriga teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar innefattar datorprogram, patent och kontraktsbaserade rättigheter såsom licenser och franchiseavtal. Alla immateriella tillgångar, förutom goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av. För information avseende av- och nedskrivningar se not 1 och 7. Se not 2 för information om rörelseförvärv.

Prövning av nedskrivningsbehov för kassagenererande enheter innehållande goodwill och för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder

Atlas Copco prövar det redovisade värdet för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, vissa varumärken, med avseende på nedskrivningsbehov minst en gång per år. Prövningarna av nedskrivningsbehoven (inklusive känslighetsanalyser) görs per 30 september varje år. Utöver den årliga genomgången görs per varje rapportdatum en bedömning för att fastställa om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov.

I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder fördelat på affärsområden.

På grund av omorganisationen av Gruppen under 2011 från tre till fyra affärsområden liksom uppdelningen av divisioner i utrustningsoch eftermarknadsdivisioner, följs nuvarande goodwill upp av företagsledningen på affärsområdesnivå. Goodwill har därför prövats för nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå och de historiska beloppen har räknats om.

Samtliga verksamheter som har förvärvats under 2011 liksom under tidigare år samt deras respektive kassaflöden har kort tid efter förvärvet integrerats med Atlas Copcos övriga verksamhet. I fall då de förvärvade verksamheterna inte skulle vara integrerade och följaktligen följs upp separat, kommer den relaterade goodwillen att prövas för nedskrivningsbehov separat.

De kassagenererande enheternas återvinningsvärden har beräknats som nyttjandevärde baserat på företagsledningens femårsprognos för nettokassaflöde där de viktigaste antagandena är intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar.

Alla antaganden om femårsprognosen uppskattas individuellt för varje affärsområde utifrån dess marknadsposition samt respektive marknads egenskaper och utveckling. De använda prognoserna representerar företagsledningens bedömning och bygger på både externa och interna källor. För perioden efter fem år uppskattas den årliga tillväxtökningen till tre procent. Gruppens vägda genomsnittliga kapitalkostnad för 2011 var 8 % (8 %) efter skatt (cirka 10.5 % (10.5 %) före skatt) och har använts som diskonteringsränta vid fastställande av återvinningsvärdena.

Redovisat värde för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppdelat på kassagenererande enhet

	2011		2010
	Varumärken	Goodwill	Varumärken	Goodwill
Kompressorteknik		2 524		2 361
Industriteknik	103	1 553	103	511
Gruv- och bergbrytningsteknik		921		901
Bygg- och anläggningsteknik	1 225	4 954	1 225	4 996
Summa	1 328	9 952	1 328	8 769

Varumärkena Dynapac hos Road Construction Equipment och Rodcraft hos Chicago Pneumatic Tools representerar starka varumärken som har använts under lång tid i sina respektive branscher. Företagsledningens avsikt är att dessa varumärken ska användas under en icke tidsbestämd period.

13. Materiella anläggningstillgångar

			Pågående
2011	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	nyanläggningar och förskott	Summa	Hyresmaskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	3 839	9 600	244	13 683	3 993
Investeringar	318	986	477	1 781	1 335
Rörelseförvärv	83	61		144
Avyttring av verksamhet		–43		–43
Avyttringar och utrangeringar	–29	–382		–411	–857
Omklassificeringar 1)	–14	9	–80	–85
Omräkningsdifferenser	6	–40	7	–27	–16
Vid årets slut	4 203	10 191	648	15 042	4 455
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 566	6 415		7 981	2 150
Periodens avskrivningar	149	836		985	716
Periodens nedskrivningar		6		6
Avyttring av verksamhet		–34		–34
Avyttringar och utrangeringar	–22	–329		–351	–511
Omklassificeringar 1)	–23	–32		–55
Omräkningsdifferenser	2	–30		–28	–17
Vid årets slut	1 672	6 832		8 504	2 338
Redovisade värden
Vid årets början	2 273	3 185	244	5 702	1 843
Vid årets slut	2 531	3 359	648	6 538	2 117

1) I enlighet med IFRS 5 omklassificerades anläggningstillgångar avseende verksamhet i Frankrike till tillgångar som innehas för försäljning under det fjärde kvartalet. Se även not 3.

			Pågående
2010	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	nyanläggningar och förskott	Summa	Hyresmaskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	3 950	9 773	302	14 025	4 023
Investeringar	151	811	–58	904	828
Rörelseförvärv	71	149	8	228
Avyttringar och utrangeringar	–26	–486		–512	–712
Omklassificeringar 2)	–44	–4	–2	–50	–1
Omräkningsdifferenser	–263	–643	–6	–912	–145
Vid årets slut	3 839	9 600	244	13 683	3 993
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 564	6 468		8 032	1 967
Periodens avskrivningar	156	837		993	680
Periodens nedskrivningar	2			2
Rörelseförvärv	2	7		9
Avyttringar och utrangeringar	–23	–437		–460	–407
Omklassificeringar 2)	–11	–7		–18
Omräkningsdifferenser	–124	–453		–577	–90
Vid årets slut	1 566	6 415		7 981	2 150
Redovisade värden
Vid årets början	2 386	3 305	302	5 993	2 056
Vid årets slut	2 273	3 185	244	5 702	1 843

2) I enlighet med IFRS 5 omklassificerades anläggningstillgångar avseende verksamhet i Tyskland till tillgångar som innehas för försäljning under det fjärde kvartalet. Se även not 3.

För information avseende avskrivningar se not 1 och 7. Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

14. Andelar i intresseföretag

Ackumulerade värden för kapitalandelar	2011	2010
Vid årets början	108	101
Förvärv av intresseföretag	1	–
Utdelning	–	–2
Årets resultat efter skatt	6	13
Omräkningsdifferenser	9	–4
Vid årets slut	124	108

Sammanfattning av finansiell information för intresseföretag

				Eget		Årets	Gruppens
	Land	Tillgångar	Skulder	kapital	Intäkter	resultat	andel, %
2011
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	54	6	48	40	–	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	47	25	22	169	2	50
Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd.	Kina	59	23	36	134	9	25
Toku-Hanbai KK	Japan	303	116	187	689	6	50
Reintube S.L.	Spanien	6	4	2	7	–	47
2010
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	49	5	44	41	2	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	43	25	18	202	7	50
Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd.	Kina	63	38	25	86	9	25
Toku-Hanbai KK	Japan	281	113	168	644	8	50

Ovanstående tabell bygger på de senaste tillgängliga finansiella rapporterna från intresseföretag. Atlas Copcos procentuella andel av varje innehav representerar både ägarandel och röster.

År 2011 förvärvades en andel på 47% i det spanska företaget Reintube S.L. i samband med köpet av dotterföretaget Sogimair. Atlas Copco har en option att förvärva de återstående aktierna i företaget. Optionen kan utnyttjas fram till den 30 juni 2012.

15. Övriga finansiella tillgångar

	2011	2010
Anläggningstillgångar
Förvaltningstillgångar överstigande pensionsåtaganden (not 23)	608	590
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	3	6
– identifierade för säkringsredovisning	281	206
Investeringar som kan säljas	3	509
Värdepapper som hålls till förfall	103	159
Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar
– finansiella leasingfordringar	598	480
– övriga finansiella fordringar	1 117	751
	2 713	2 701
Omsättningstillgångar
Investeringar som hålls till förfall
– statsobligationer	175	254
Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar
– finansiella leasingfordringar	465	430
– övriga finansiella fordringar	1 133	1 050
	1 773	1 734

Den betydande minskningen i investeringar som kan säljas beror främst på försäljningen av de resterande aktierna (7.4%) i RSC Holdings Inc som härrör från avyttringen av maskinuthyrningsverksamheten under 2006. Aktierna hade ett värde om 504 per 31 december 2010. Se även not 9 och not 27, Övriga marknads-/prisrisker.

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal och not 27 för ytterligare information om derivat som värderas till verkligt värde.

16. Varulager

	2011	2010
Råmaterial	560	513
Produkter i arbete	2 822	2 390
Halvfabrikat	4 693	3 406
Färdigvaror	9 504	6 630
	17 579	12 939

I kostnad för sålda varor ingår avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar av varulagret med 349 (350). Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar, som redovisats i resultaträkningen, uppgick till 157 (185). Tidigare nedskrivningar har återförts till följd av förbättrade marknadsvillkor på vissa marknader.

Ingen del av totalt redovisat värde för varor har ställts som säkerhet för lån eller andra skulder.

17. Kundfordringar

Kundfordringar på 16 783 (13 318) redovisas netto efter avsättningar för osäkra fordringar och andra nedskrivningar uppgående till 705 (659). Avsättningar för osäkra fordringar samt nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen uppgick till 366 (401). Se not 27 för information om kreditrisker.

18. Övriga fordringar

	2011	2010
Omsättningstillgångar
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	40	27
– identifierade för säkringsredovisning	467	321
Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar
– övriga fordringar	2 597	2 464
– upplupna intäkter	1 005	406
Förutbetalda kostnader	571	531
	4 680	3 749

Ökningen av värdet på derivat identifierade för säkringsredovisning är främst en effekt av att USD stärkts mot EUR.

Övriga fordringar består främst av momsfordringar och förskott till leverantörer. Upplupna intäkter består framför allt av pågående arbete. Förutbetalda kostnader inkluderar poster såsom hyror, försäkring, räntor, IT, premier och kommissioner.

Se not 27 för ytterligare information om derivat som värderas till verkligt värde.

19. Likvida medel

	2011	2010
Kassa och bank	2 975	3 105
Kortfristiga likvida placeringar	2 741	11 159
	5 716	14 264

Likvida medel uppgick till 5 716 (14 264) vid årets slut. Under 2011 hade kortfristiga likvida placeringar en genomsnittlig effektiv ränta på 1.47% (0.67).

Innan betalningarna uppgående till 10 918 avseende utdelning och tvingande inlösen under andra kvartalet 2011 lades förvaltningen av MEUR 500 ut på två banker som placerade medlen enligt samma placeringspolicy som styr förvaltningen av medel som förvaltas av Atlas Copco. Bekräftade, men ej utnyttjade, lånelöften uppgick till 15 757 (13 188). Se även not 27.

20. Eget kapital

Utestående aktier 2011	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Aktiesplit 2:1	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
	1 678 788 192	780 438 016	2 459 226 208
Inlösen av aktier	–824 811 735	–388 682 016	–1 213 493 751
Inlösen av aktier som innehafts av
Atlas Copco	–14 582 361	–1 536 992	–16 119 353
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–16 687 630	–1 311 446	–17 999 076
Summa utestående aktier vid årets slut	822 706 466	388 907 562	1 211 614 028

Utestående aktier
2010	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–9 524 840	–1 712 033	–11 236 873
Summa utestående aktier vid årets slut	829 869 256	388 506 975	1 218 376 231

Moderbolaget Atlas Copco AB:s aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

Atlas Copco genererade betydande kassaflöden under finanskrisen och under 2010, vilket resulterade i en stark finansiell ställning. För att justera Gruppens kapitalstruktur utan att riskera möjligheten att finansiera ytterligare tillväxt godkände årsstämman 2011 ett inlösenförfarande och följande transaktioner genomfördes under 2011:

• Ändring av bolagsordningen så att lägsta och högsta antalet aktier som får ges ut ökade från intervallet 500 miljoner–2 miljarder till 1 miljard–4 miljarder. Samtidigt ökade högsta antalet A- respektive B-aktier från 2 miljarder till 4 miljarder vardera.
• Aktiesplit av varje A- och B-aktie i en stamaktie och en inlösenaktie.
• Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna genom indragning av 1 229 613 104 inlösenaktier för SEK 5 per aktie. Detta motsvarar en total utdelning till aktieägarna på SEK 6 067 468 755, med hänsyn tagen till att 16 119 353 aktier innehades av Atlas Copco AB och därmed inte var berättigade till utdelning.
• Ökning av aktiekapitalet med SEK 393 genom fondemission, varvid bolagets fria egna kapital togs i anspråk.

Återköp av aktier		Antal aktier		Belopp som påverkar eget kapital
	2011	2010	2011	2010
Vid årets början	11 236 873	13 703 400	1 011	1 212
Aktiesplit 2:1	16 119 353
Inlösen av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB	–14 582 361
Inlösen av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB	–1 536 992
Återköp av A-aktier	9 169 360	813 000	1 368	88
Avyttring av A-aktier	–2 006 570	–2 563 160	–236	–240
Avyttring av B-aktier	–400 587	–716 367	–27	–49
Vid årets slut	17 999 076	11 236 873	2 116	1 011
Andel av totalt antal aktier	1.5%	0.9%

Årsstämman 2011 godkände ett mandat för styrelsen att fram till nästa årsstämma återköpa och sälja A- och B-aktier på NASDAQ OMX Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet eller att anpassa bolagets kapitalstruktur enligt följande:

• Köp av högst 4 300 000 A-aktier, varav högst 3 420 000 kan överlåtas till innehavare av personaloptioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2011.
• Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som del av styrelsearvodet.
• Försäljning av högst 70 000 A-aktier för att täcka kostnader avseende tidigare utfärdade syntetiska aktier till styrelseledamöter.
• Försäljning av högst 4 700 000 A-aktier och högst 1 500 000 B-aktier som för närvarande innehas av bolaget, i syfte att täcka kostnader för att uppfylla förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen 2006–2009.

Återköp och försäljning styrs vid varje given tidpunkt av marknadsvillkor, myndigheters begränsningar och kapitalstrukturen.

Under perioden april–december 2011 återköptes 3 369 360 A-aktier medan 1 715 809 A-aktier och 279 427 B-aktier avyttrades i enlighet med

det mandat som godkändes vid årsstämman 2011. Inklusive de transaktioner som genomfördes under första kvartalet 2011 enligt det mandat som godkändes vid årsstämman 2010 (se beskrivning nedan) återköptes netto 7 162 790 A-aktier och avyttrades 400 587 B-aktier under 2011.

Årsstämman 2010 godkände ett mandat för styrelsen att fram till nästa årsstämma återköpa och sälja A- och B-aktier på NASDAQ OMX Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet eller att anpassa bolagets kapitalstruktur enligt följande:

• Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som del av styrelsearvodet.
• Köp av högst 5 730 000 A-aktier, varav högst 4 765 874 ska användas för överföring till innehavare av optioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2010.
• Köp av högst 5% av alla emitterade aktier, exklusive de aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman den 28 april 2010, men inklusive aktier som bolaget ska köpa baserat på mandat som godkändes av denna årsstämma.
• Försäljning av högst 2 525 000 A-aktier och högst 2 400 000 B-aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman 2010, i syfte att täcka kostnader för att uppfylla förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen 2006–2008.

Mandaten var giltiga fram till årsstämman 2011. År 2010 avyttrades 2 543 576 A-aktier och 651 106 B-aktier. Under det första kvartalet 2011 återköptes 5 800 000 A-aktier, och 290 761 A-aktier respektive 121 160 B-aktier såldes enligt detta beslut.

Årsstämman 2009 godkände ett mandat att vid ett eller flera tillfällen köpa tillbaka högst 5 570 000 A-aktier på NASDAQ OMX Stockholm för att kunna uppfylla förpliktelserna avseende det resultatbaserade optionsprogrammet 2009 samt avseende de syntetiska aktier som erbjöds som del av ersättningen till styrelsen.

Årsstämman 2009 godkände också ett mandat att sälja högst 1 445 000 B-aktier i Atlas Copcos ägo på NASDAQ OMX Stockholm, vid ett eller flera tillfällen, för att täcka kostnader, däribland sociala avgifter, kontantregleringar eller utfall av andra incitamentslösningar i länder där det inte är lämpligt att tilldela aktieoptioner enligt förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen för 2006 och 2007. Mandaten var giltiga fram till årsstämman 2010. Inga aktier återköptes eller avyttrades 2009. Under första kvartalet 2010 återköptes 813 000 A-aktier, medan 19 584 A-aktier och 65 261 B-aktier avyttrades enligt detta beslut.

A-aktierna innehas för att kunna användas i personaloptionsprogrammen för åren 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011.

Totalt antal A- och B-aktier som innehas av Atlas Copco redovisas i tabellen på föregående sida. B-aktierna kan avyttras över tid för att täcka kostnader avseende personaloptionsprogrammen.

Reserver

Konsoliderat eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:

Säkringsreserv

Säkringsreserven består av den effektiva delen av nettoförändringar i verkligt värde för vissa instrument som används för kassaflödessäkringar.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven består av alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de finansiella rapporterna i utlandsverksamheter, omräkning av koncerninterna fordringar från eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheter samt från omräkning av skulder som säkrar bolagets nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Verkligt värdereserv

Reserven för verkligt värde består av ackumulerad nettoförändring av verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas fram till att investeringen tas bort från balansräkningen eller skrivs ned.

Se not 27 för information om kapitalförvaltning.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 5.00 (4.00) per aktie, totalt SEK 6 058 070 140 (4 851 952 608), om aktier som bolaget ägde per 31 december 2011 undantas. För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 101.

Den föreslagna utdelningen för 2010 på SEK 4.00 per aktie som beslutades av årsstämman den 21 april 2011 har i enlighet med detta beslut utbetalats av Atlas Copco AB. Totalt utbetald utdelning uppgick till SEK 4 851 952 608.

20. Forts. 21. Räntebärande skulder

	2011		2010
	Redovisat värde	Nominellt belopp	Redovisat värde	Nominellt belopp
Långfristiga
Medium Term Note Program	8 205	7 829	8 499	7 915
Övriga obligationslån	7 258	6 511	7 169	6 407
Övriga banklån	3 954	3 954	3 922	3 922
Avgår: kortfristig del av banklån	–2 664	–2 664	–37	–37
Summa långfristiga lån	16 753	15 630	19 553	18 207
Skulder avseende finansiella leasingavtal	66	66	62	62
Övriga finansiella skulder	194	194	–	–
	17 013	15 890	19 615	18 269
Kortfristiga
Kortfristig del av banklån	2 664	2 664	37	37
Kortfristiga lån	718	718	417	417
Skulder avseende finansiella leasingavtal	40	40	45	45
	3 422	3 422	499	499
	20 435	19 312	20 114	18 768

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

Utnyttjade krediter

Atlas Copco har kreditbetyget A3 (A3) av Moody's Investor Service, Inc. och A (A–) av Standard & Poor's Corporation avseende långfristig upplåning.

Gruppen har utestående kapitalmarknadslån bestående av obligationsprogram på MSEK 3 000 med en löptid på fem år, varav 487 har blivit återköpta, MEUR 600 med en löptid på sju år, varav MEUR 5 har blivit återköpta, MUSD 800 med en löptid på tio år och MUSD 142.5 med en löptid på 20 år. De kompletteras med bilaterala lån på MEUR 212 från Europeiska Investeringsbanken samt MEUR 100 och MEUR 705 från Nordiska Investeringsbanken.

Låneavtalen innehåller inte några restriktioner utöver standardåtaganden avseende lika ställning och ställande av säkerhet.

Tillgängliga kreditfaciliteter

I november 2011 ingick Atlas Copco ett låneavtal med en löptid på sju år gällande ett bilateralt lån på MEUR 275 med Europeiska Investeringsbanken. Medlen ska utnyttjas före november 2012.

Bolaget har en bekräftad kreditlimit på MSEK 6 390 som förfaller 2017 och på MUSD 1 000 som förfaller 2012. Dessa krediter har aldrig utnyttjats.

Bolaget har företagscertifikatprogram för kortfristig upplåning i USA, Sverige och vissa europeiska länder. Totalt finns MUSD 1 500 och MSEK 6 000, motsvarande totalt MSEK 16 363 (16 196), tillgängliga enligt dessa program. Per 31 december 2011 och 2010 fanns inga utestående belopp för dessa program. Programmen har kreditbetyget K1 i Sverige och A2/P2 internationellt.

Verkligt värdejusteringar, valuta och förfallostruktur

Skillnaden mellan redovisat värde och nominellt belopp för Gruppens externa lån beror på justeringen till verkligt värde, vilken är följden av de lägre marknadsräntorna jämfört med de nominella räntorna för lånen som är identifierade som säkrade poster i säkringar av verkligt värde. Se not 27 för mer information om Gruppens exponering för ränte- och valutakursrisker.

Atlas Copco-gruppens kort- och långfristiga lån är fördelade på följande valutor:

Fördelning av kort- och långfristiga räntebärande skulder

	2011			2010
Valutor	Lokal valuta (miljoner)	MSEK	%	Lokal valuta (miljoner)	MSEK	%
EUR	980	8 758	43	969	8 725	43
SEK	3 278	3 278	16	3 347	3 347	17
USD	1 072	7 406	36	1 079	7 333	36
Övriga		993	5		709	4
		20 435	100		20 114	100

I tabellen nedan visas förfallostrukturen för Gruppens lån inklusive effekten av ränteswappar:

2011 Förfall	Fast	Rörlig	Redovisat värde	Nominellt belopp
2012	2 540	842	3 382	3 354
2013	–	255	255	255
2014	5 665	1 924	7 589	7 240
2015	–	900	900	900
2016	–	748	748	748
2017	4 705	1 568	6 273	5 527
2018	–	1	1	1
2019	984	3	987	987
	13 894	6 241	20 135	19 012

22. Leasingavtal

Operationella leasingavtal – leasetagare

Leasingkostnaderna för tillgångar som hyrs enligt operationella leasingavtal uppgick till 716 (688) och härrörde främst från hyrda lokaler, maskiner, dator- och kontorsutrustning. Kontor och fabriker som hyrs enligt operationella leasingavtal löper vanligen på 10–15 år. Summa leasingkostnader innefattar minimileaseavgifter på 683 (649), variabla avgifter på 40 (45) och leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrts på 7 (6). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2011	2010
Inom ett år	560	520
Mellan ett och fem år	1 086	979
Senare än fem år	278	438
	1 924	1 937

Betalningar avseende framtida minimiavgifter, för objekt som vidareuthyrs, förväntas inflyta med totalt 41 (46).

Operationella leasingavtal – leasegivare

Atlas Copco har utrustning som hyrs ut till kunder enligt operationella leasingavtal. Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2011	2010
Inom ett år	492	336
Mellan ett och fem år	420	312
Senare än fem år	17	15
	929	663

Variabla avgifter som redovisades som intäkter uppgick till 3 (3).

Finansiella leasingavtal – leasetagare

Tillgångar som används enligt finansiella leasingavtal består i första hand av fordon.

Tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal
----------------------------------------------------	--

	Maskiner och inventarier	Hyresmaskiner
Redovisat värde vid årets början, 2011	106	13
Redovisat värde vid årets slut, 2011	114	12
Redovisat värde vid årets början, 2010	125	17
Redovisat värde vid årets slut, 2010	106	13

Framtida betalningar avseende tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal kommer att förfalla enligt följande:

		2011		2010
	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Inom ett år	48	8	40	51	6	45
Mellan ett och fem år	73	8	65	68	8	60
Senare än fem år	1	–	1	2	–	2
	122	16	106	121	14	107

Finansiella leasingavtal – leasegivare

Gruppen erbjuder kunder leasingfinansiering via Atlas Copco Customer Finance och vissa andra dotterföretag. Framtida leasingavgifter som kommer att erhållas förfaller enligt följande:

	2011			2010
	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimilease avgifter	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimilease avgifter
Inom ett år	524	465	478	430
Mellan ett och fem år	642	565	500	455
Senare än fem år	36	33	28	25
	1 202	1 063	1 006	910
Ej intjänade finansiella intäkter	–	139	–	96
	1 202	1 202	1 006	1 006

23. Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelserna, netto,

redovisas i följande poster i balansräkningen:
	2011	2010
Finansiella tillgångar (not 15)	–608	–590
Ersättningar efter avslutad anställning	1 504	1 578
Övriga avsättningar (not 25)	76	63
Totalt, netto	972	1 051

Atlas Copco tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner och ersättningar på de flesta av sina större verksamhetsställen. De mest betydande planerna vad gäller storlek finns i Belgien, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. Vissa planer är fonderade med öronmärkta tillgångar eller fonder som innehas skilt från Gruppen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av Gruppen i takt med att de förfaller.

Avkastningen på tillgångar steg totalt sett under 2011, i huvudsak beroende på att Storbritannien och USA överträffade den förväntade avkastningen med 332. Den diskonteringsränta som användes 2011 var i de flesta länder lägre än den som användes 2010 vilket till stor del förklarade ökningen av nuvärdet netto för nettoförpliktelserna med 522, vilken i huvudsak avsåg Sverige och Storbritannien. Effekten på nuvärdet netto för nettoförpliktelserna på grund av införandet av nya livslängdstabeller i Sverige och USA uppvägdes av förändringen i inflationsindex i Storbritannien.

År 2011 avyttrade Gruppen en enhet i Österrike, vilket ledde till en minskning av den förmånsbestämda förpliktelsen med 2.

I Irland avvecklades den förmånsbestämda pensionsplanen vilket ledde till en regleringskostnad på 12.

De belgiska planerna avser förtidspensioner samt ersättningar i samband med jubileer och vid uppsägning. Samtliga planer är ofonderade.

I Kanada tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan och en kompletterande ålderspension för personer i företagsledningen, båda fonderade, samt två ofonderade planer – en pensionsplan och en plan för ersättningar efter avslutad anställning.

De tyska planerna inkluderar planer för pensioner, förtidspensioner samt ersättningar vid jubileer och dödsfall. Samtliga planer är ofonderade.

I Storbritannien finns en slutlönebaserad pensionsplan som är fonderad. Under 2010 omvandlades planen till en avgiftsbestämd plan för framtida tjänster. De förmåner som intjänats i den förmånsbestämda planen fram till omvandlingen 2010 representerar den största förmånsbestämda förpliktelsen av alla planer och står för 26% av Gruppens totala förmånsbestämda förpliktelser.

Det finns tre förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av tjänstemännen i Sverige. Atlas Copco finansierar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Atlas Copco har också förpliktelser för familjepensioner för tjänstemän. Denna plan tryggas genom ett försäkringsbolag. Planen redovisas som avgiftsbestämd plan, eftersom det inte finns tillräcklig information för att beräkna nettopensionsförpliktelsen. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje förmånsbestämda pensionsplanen hänför sig till högre tjänstemän som gått i pension.

I USA tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan, en plan för sjukvård efter avslutad anställning och ett antal kompletterande pensionsförmåner för företagsledningen. Pensionsplanen är fonderad, medan de andra planerna är ofonderade.

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar uppgick till 543 (501). Av den totala pensionskostnaden på 288 (295) har 178 (169) redovisats som rörelsekostnad och 110 (126) som finansiell kostnad.

Ersättningar efter avslutad anställning
2011	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Övriga ofonderade planer	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser	5 622	1 424	221	7 267
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–5 543	–	–	–5 543
Nuvärdet för nettoförpliktelser	79	1 424	221	1 724
Oredovisade kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	–1	–7	–	–8
Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–)	–722	–101	60	–763
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–644	1 316	281	953
Övriga avsättningar för pensioner och liknande	–	–	19	19
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–644	1 316	300	972
2010
Förmånsbestämda förpliktelser	5 039	1 464	222	6 725
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–5 064	–	–	–5 064
Nuvärdet för nettoförpliktelser	–25	1 464	222	1 661
Oredovisade kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	–1	–7	–	–8
Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–)	–577	–80	41	–616
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–603	1 377	263	1 037
Övriga avsättningar för pensioner och liknande	–	–	14	14
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–603	1 377	277	1 051

Förändringar i förvaltningstillgångarna
	2011	2010
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets början	5 064	4 852
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	211	212
Skillnad mellan förväntad och faktisk avkastning på förvaltningstillgångar	332	289
Regleringar	–77	–34
Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren	357	140
Inbetalning av avgifter från anställda	16	17
Förmåner betalda av planen	–407	–205
Omräkningsdifferenser	47	–207
Verkligt värde för förvaltningstillgångar
vid årets slut	5 543	5 064

Förvaltningstillgångarna består av följande:

	2011	2010
Aktierelaterade värdepapper	657	650
Obligationer	3 466	3 675
Övriga	1 167	624
Kassa och bank	253	115
	5 543	5 064

Förvaltningstillgångarna fördelas på följande geografiska områden:
	2011	2010
Europa	3 990	3 676
Nordamerika	1 520	1 358
Övriga världen	33	30
	5 543	5 064

I förvaltningstillgångar ingår B-aktier i Atlas Copco AB med 11 (18). I förvaltningstillgångar ingår inga fastigheter som disponeras av bolag inom Gruppen.

Förändringar av förpliktelser avseende förmånsbestämda planer
	2011	2010
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	6 725	6 695
Kostnader för pensioner intjänade under året	154	168
Räntekostnader	321	338
Aktuariella erfarenhetsbaserade vinster (–)/förluster (+)	–20	125
Aktuariella antagandebaserade vinster (–)/förluster (+)	542	256
Avyttring av verksamhet	–2	–
Regleringar	–77	–68
Ersättningar betalade med förvaltningstillgångar eller företagets tillgångar	–407	–420
Övriga	–1	67
Omräkningsdifferenser	32	–436
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	7 267	6 725

De förmånsbestämda förpliktelserna för ersättningar till anställda består av planer i följande geografiska områden:

	2011	2010
Europa	5 412	5 004
Nordamerika	1 743	1 607
Övriga världen	112	114
	7 267	6 725

Belopp som redovisas i resultaträkningen
	2011	2010
Kostnader för pensioner intjänade under året	154	168
Räntekostnader	321	338
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–211	–212
Inbetalning av avgifter från anställda	–16	–17
Kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	1	11
Avskrivning av oredovisad aktuariell förlust	18	91
Regleringar/reduceringar	21	–28
Tillgångstak – IFRIC 14	–	–56
	288	295

Kostnaderna redovisas i följande poster i resultaträkningen:
	2011	2010
Kostnad för sålda varor	66	56
Marknadsföringskostnader	43	48
Administrationskostnader	53	53
Forsknings- och utvecklingskostnader	16	12
Finansiella kostnader (not 9)	110	126
	288	295

Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen
(uttryckta som vägda medeltal)	2011	2010
Diskonteringsränta
Europa	4.19	4.76
Nordamerika	4.88	5.44
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Europa	4.58	4.31
Nordamerika	4.85	5.15
Framtida löneökningar
Europa	2.91	3.05
Nordamerika	3.51	3.18
Ökning av sjukvårdskostnader
Nordamerika	9.00	9.00
Framtida pensionsökningar
Europa	2.28	2.28
Nordamerika	0.34	0.34

Diskonteringsräntan fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer med hög kreditvärdighet (AAA eller AA), om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsernas duration. I länder där företagsobligationer inte finns tillgängliga används statsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.

I likhet med 2010 har Gruppen 2011 använt svenska bostadsobligationer för att fastställa den svenska diskonteringsräntan. Marknaden för svenska bostadsobligationer bedöms vara förstklassig (AAA eller AA) och likvid och uppfyller därmed kraven i IAS 19.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar baseras på avkastningen på statsobligationer med tillägg för en riskpremie som avser egetkapitalinstrument. Antagandet återspeglar också fördelningen av tillgångarna för respektive plan samt avkastningen för respektive land eller region.

Förväntad löneökning bygger i de flesta länder på en reallöneökning på 1% plus inflation. Även om den absoluta takten för beviljad löneökning kan förefalla vara volatil år från år, är stabiliteten högre på längre sikt när ökningarna uttrycks i reala termer.

Antagande om sjukvårdskostnadernas utveckling har en betydande effekt på de belopp som redovisas i årets resultat för planer för sjukvård efter avslutad anställning. En förändring med en procentenhet av den antagna utvecklingen av sjukvårdskostnader skulle få följande effekt:

Ökning av sjukvårdskostnader

	Ökning med en procent enhet	Minskning med en procent enhet
Effekten på totala kostnader för tjänstgöring	8.8%	–7.1%
Effekt på förmånsbestämd förpliktelse	6.0%	–8.0%

Historisk information
	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärde för förmånsbestämda förpliktelser	7 267	6 725	6 695	6 741	6 288
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	5 543	5 064	4 852	4 863	4 936
Nuvärdet för nettoförpliktelser	1 724	1 661	1 843	1 878	1 352

Erfarenhetsbaserade justeringar hänförliga till:
	2011	2010	2009	2008	2007
Förvaltningstillgångar	332	289	–152	–293	–66
Förpliktelser för planer	–20	125	–56	–33	16

Gruppen förväntas betala 270 (309) till avgiftsbestämda pensionsplaner för 2012.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Årsstämmorna 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram i enlighet med styrelsens förslag om ett optionsprogram för respektive år. Årsstämman 2011 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram för 2011 liknande programmen för 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010.

Optionsprogram 2006–2011

På årsstämmorna 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011 beslöts att införa resultatbaserade personaloptionsprogram för respektive år. Beslutet att tilldela optioner fattades i maj/juni respektive år och optionerna utfärdades i mars påföljande år (utfärdandedatum). Antalet optioner som utfärdats för respektive programår var beroende av värdeskapande i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added) under respektive år som programmen tilldelades. För optionsprogrammet 2011 varierar antalet optioner linjärt inom ett förutbestämt intervall av EVA. Storleken på programmet och intervallets gränser har fastställts av styrelsen och har godkänts av årsstämman samt är kompatibla med Gruppens långsiktiga affärsplan.

I samband med utfärdandet beräknades lösenpriset till 110% av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Personaloptionerna utfärdades utan att den anställde erlade någon ersättning och rätten till optionerna i 2006–2008 års program kvarstår även om anställningen avslutas. För 2009, 2010 och 2011 års program gäller dock att optionerna kvarstår endast till den del de är inlösenbara vid tidpunkten för anställningens upphörande. Optionsprogrammen 2006–2009 har en löptid på fem år från tidpunkten för utfärdande och optionerna kan ej överlåtas. Optionsprogrammen 2010 och 2011 har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten och optionerna kan ej överlåtas. Optionerna i programmen för 2006–2009 är inlösenbara med en tredjedel per år med början ett år efter utfärdandet.

Optioner i programmet för 2010 och 2011 blir inlösenbara till 100% tre år efter tilldelningen.

Programmen för 2010 och 2011 innefattar ett krav på medlemmarna i Gruppens verkställande ledning (27 personer sammanlagt) att köpa Atlas Copco A-aktier för 10% av deras bruttogrundlön för att kunna bli tilldelade optioner. I 2011 års program gavs också möjligheten att alternativt deponera privat ägda Atlas Copco A-aktier till motsvarande värde. Ett lägre investerat belopp minskar antalet optioner i motsvarande grad. Dessutom har medlemmar i den verkställande ledningen som har investerat i Atlas Copcos A-aktier möjlighet att för varje köpt eller deponerad (2011 års program) aktie köpa en aktie till en kurs motsvarande 75 procent av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Denna rätt gäller från tre år efter tilldelningen fram till att optionsprogrammen löper ut.

Styrelsen hade rätt att besluta att genomföra en alternativ incitamentslösning, syntetiska optioner, för nyckelpersoner i sådana länder där det inte är lämpligt att tilldela personaloptioner.

I programmen 2008–2011 kan optionsberättigad i Sverige begära att personaloptionerna regleras genom att bolaget erlägger en kontant betalning motsvarande överskjutande belopp av stängningskursen för aktierna jämfört med lösenpriset på lösendatum minus eventuella administrationskostnader. På grund av möjligheten till sådant val för anställda i Sverige klassificeras personaloptionerna i redovisningssyfte som kontantreglerade enligt IFRS 2.

Black-Scholes modell användes för att beräkna det verkliga värdet på personaloptionerna/syntetiska optionerna i programmet per utfärdandedatum. Eftersom utfärdandedatum för 2011 års program blir i mars 2012 har det verkliga värdet simulerats med hjälp av en Monte Carlo-modell till vad det skulle kunna fastställas till i mars 2012. För programmen 2011 och 2010 baserades det verkliga värdet för optionerna/de syntetiska optionerna på följande antaganden:

Viktiga antaganden	Program 2011 (31 december 2011)	Program 2010 (per utfärdande datum)
Förväntat lösenpris		SEK 163/111.10 1) SEK 166.99/113.59 1) 2)
Förväntad volatilitet	35%	30%
Förväntad löptid (år)	3.05	3.05
Förväntad/uppskattad aktiekurs	SEK 148.70	SEK 163.40
Förväntad utdelning (tillväxt)	SEK 4.00 (10%)	SEK 4.00 (10%)
Riskfri ränta	0.88%	2.81%
Genomsnittligt tilldelningsvärde	SE K 23.91/42.38 1)	SEK 28.32/53.40 1) 2)
Maximalt antal optioner	3 464 760	4 840 776
– varav förverkade	198 432	287 503
Antal matchningsaktier	36 522	38 334

1) ) Matchningsaktier för verkställande ledningen 2) Verkligt utfall

Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska utvecklingen av kursen på Atlas Copcos A-aktier samt andra aktier på aktiemarknaden.

Vid fastställande av optionens förväntade löptid, har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen hos olika kategorier av optionsberättigade.

För optioner i programmen 2006–2008 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden maj till mars påföljande år. För optioner i 2009 års program redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden juni 2009 till mars 2013. För optioner i 2010 års program redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden juni 2010 till april 2013. För optioner i programmet 2011 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden juni 2011 till april 2014. För programmet 2011 har

Tidsaxel 2011 års optionsplan

Årsstämma	Tilldelning	Verkställande Fastställande ledningens egna investeringar av lösenpris	Utfärdande	Slutdatum för planen
			Intjänandetid	Optioner och matchningsaktier inlösningsbara
april 2011	juni 2011	nov 2011 feb 2012	mars 2012	1 maj 2014 1 maj 2016

en ny beräkning av verkligt värde gjorts och kommer att göras per varje balansdag fram till utfärdandet av programmet (mars 2012). För de syntetiska optionerna och optionerna som är klassificerade som kontantreglerade redovisas det verkliga värdet som en kostnad över samma intjänandeperiod, dock görs en ny beräkning av det verkliga värdet per varje balansdag och förändringar i verkligt värde efter intjänandeperioden fortsätter att redovisas som personalkostnad.

I enlighet med IFRS 2 uppgick kostnaden för 2011 för samtliga

aktierelaterade incitamentsprogram till 15 (209) exklusive sociala avgifter, varav 34 (24) avser optioner som regleras med egetkapitalinstrument. Sociala avgifter redovisas i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 7) och klassificeras som personalkostnader.

I balansräkningen uppgick avsättningar för syntetiska optioner och aktieoptioner som klassificeras som kontantreglerade per 31 december till 191 (246). Atlas Copco-aktier innehas av moderbolaget för att täcka åtaganden i samband med programmen 2006–2011. Se även not 20.

Sammanfattning av aktierelaterat incitamentsprogram
	Personaloptioner									Matchnings aktier	Syntetiska optioner
Program	2006	2007	20081)	20092)	20103)	2010	2006	2007	2008	2009	2010
Initialt antal anställda	183	177	198	222	221	21	36	38	41	47	49
Initialt antal optioner	3 297 784	3 222 149	3 570 079	3 902 878	3 796 922	38 334	559 608	589 966	635 348	741 240	756 351
Förfallodatum			Mar 30, 12 Mar 30, 13 Mar 20, 14 Mar 20, 15 Apr 30, 15							Apr 30, 15 Mar 30, 12 Mar 30, 13 Mar 20, 14 Mar 20, 15 Apr 30, 15
Lösenpris, SEK	107.83	101.94	68.93	104.86	166.99	113.59	107.83	101.94	68.93	104.86	166.99
Aktieslag	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A
Verkligt värde på tilldelningsdatum	32.78	132.50	22.32	28.59	28.32	53.40	–	–	–	–	–
Realvärde för intjänade syntetiska optioner	–	–	–	–	–	–	40.17	46.06	79.07	43.14	–

Antal optioner/syntetiska optioner 2011
Utestående vid årets början	1 770 105	2 396 100	2 980 107	1 738 083	3 796 922	38 334	171 216	371 657	505 142	324 468	756 351
Tilldelade	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Utnyttjade	861 886	582 310	344 889	103 106	–	–	88 470	160 511	109 308	27 227	–
Förfallna/förverkade	15 127	–	–	61 265	181 544	6 990	–	–	–	4 538	–
Utestående vid årets slut	893 092	1 813 790	2 635 218	1 573 712	3 615 378	31 344	82 746	211 146	395 834	292 703	756 351
– varav intjänade	893 092	1 813 790	1 520 906	470 955	–	–	82 746	211 146	199 195	79 415	–
Återstående löptid, månader	3	15	27	39	40	40	3	15	27	39	40
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK	157	155	158	160	–	–	156	160	150	163	–

Antal optioner/syntetiska optioner 2010
Utestående vid årets början	3 297 714	3 131 305	3 338 045	3 925 532	–	–	514 318	544 557	594 989	745 771	–
Tilldelade	–	–	–		– 3 796 922	38 334	–	–	–	–	756 351
Utnyttjade	1 527 609	735 205	357 938	–	–	–	343 102	172 900	89 847	–	–
Förfallna/förverkade	–	–		– 2 187 449	–	–	–	–	–	421 303	–
Utestående vid
årets slut	1 770 105	2 396 100	2 980 107	1 738 083	3 796 922	38 334	171 216	371 657	505 142	324 468	756 351
– varav intjänade	1 770 105	1 349 410	756 515	–	–	–	171 216	190 179	106 821	–	–
Återstående löptid, månader	15	27	39	51	52	52	15	27	39	51	52
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade optioner under året, SEK	145	149	137	–	–	–	143	147	132	–	–

Alla siffror har justerats för effekten av den aktiesplit som genomfördes 2007 och inlösen av aktier 2011 i enlighet med den metod som används av NASDAQ OMX (Stockholmsbörsen) för att justera börsnoterade optioner.

1) Varav 1 076 214 har redovisats som kontantreglerade.

2) Varav 642 144 har redovisats som kontantreglade.

3) Varav 1 406 829 har redovisats som kontantreglerade.

24. Övriga skulder

	2011	2010
Kortfristiga
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	224	127
– identifierade för säkringsredovisning	370	413
Finansiella skulder klassificerade som övriga skulder
– övriga rörelseskulder	2 315	2 340
– upplupna kostnader	4 769	4 067
Förskott från kunder	2 724	2 166
Förutbetalda intäkter	54	59
Förutbetalda intäkter avseende servicekontrakt	539	358
	10 995	9 530

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld, upplupna räntor och upplupna rörelsekostnader. Se även not 27 för mer information om värdering av derivat.

25. Avsättningar

2011	Produktgarantier	Omstrukturering	Övrigt	Summa
Vid årets början	906	84	1 140	2 130
Under året
– gjorda avsättningar	854	108	204	1 166
– utnyttjade avsättningar	–715	–32	–406	–1 153
– återförda avsättningar	–118	–4	–137	–259
Rörelseförvärv	13	–	–	13
Omräkningsdifferenser	–2	–	–18	–20
Vid årets slut	938	156	783	1 877
Långfristiga	84	39	548	671
Kortfristiga	854	117	235	1 206
	938	156	783	1 877

2010	Produktgarantier	Omstrukturering	Övrigt	Summa
Vid årets början	845	152	864	1 861
Under året
– gjorda avsättningar	893	53	607	1 553
– utnyttjade avsättningar	–705	–93	–229	–1 027
– återförda avsättningar	–103	–20	–54	–177
Rörelseförvärv	42	1	–	43
Omräkningsdifferenser	–66	–9	–48	–123
Vid årets slut	906	84	1 140	2 130
Långfristiga	122	45	688	855
Kortfristiga	784	39	452	1 275
	906	84	1 140	2 130

2011, Förfall	Produktgarantier	Omstrukturering	Övrigt	Summa avsättningar
Inom ett år	854	117	235	1 206
Mellan ett och fem år	83	4	472	559
Senare än fem år	1	35	76	112
	938	156	783	1 877

Avsättningar för produktgarantier redovisas vid den tidpunkt då produkten säljs och ska täcka den beräknade kostnaden för att reparera eller ersätta defekta produkter. För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data avseende reparationer och utbyten. Eftersom garantiperioderna är begränsade, är huvuddelen av avsättningen klassificerad som kortfristig.

Avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och de som påverkas av planen har blivit informerade. Beloppen baseras på företagsledningens bästa uppskattningar och justeras vid ändringar. Avsättning för omstrukturering består främst av avgångsvederlag till anställda och kostnader för att lägga ned anläggningar.

Övriga avsättningar består huvudsakligen av belopp som rör aktierelaterade ersättningar inklusive sociala avgifter, ersättningar i samband med jubileer (se not 23) samt förpliktelser för återställande av miljö.

	2011	2010
Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut och andra förpliktelser
Fastighetsinteckningar	36	11
Kapitalförsäkringar	55	52
	91	63

	2011	2010
Eventualförpliktelser
Diskonterade växlar	16	20
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser	97	93
	113	113

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser avser framför allt garantier till leverantörer i den löpande verksamheten, ofta i form av remburser eller bankgarantier.

27. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Översikt

Atlas Copco Group Treasury har det operativa ansvaret för finansiell riskhantering i Gruppen. Kommittén för hantering av finansiella risker (Financial Risk Management Committee – FRMC) ansvarar för att säkerställa att Gruppen har principer och system för övervakning och styrning av de finansiella risker som kan påverka Gruppen. Dessa innefattar:

• • Finansierings- och likviditetsrisk
• • Ränterisk
• • Valutarisk
• • Kreditrisk
• Pensionsrisk

Utöver principer på koncernnivå finns det likartade principer för valutaoch kreditrisker på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå. Efterlevnaden av principerna följs upp av Group Treasury och rapporteras varje kvartal till FRMC. Avvikelser rapporteras omedelbart.

I hanteringen av finansiella risker använder Gruppen derivat och påtar sig även finansiella skulder. Alla sådana transaktioner utförs inom ramen för de riktlinjer som fastställts av FRMC. Generellt strävar Gruppen efter att använda säkringsredovisning för att minska den volatilitet i resultatet som kan bli följden av justeringar till verkligt värde. I de fall där säkringsredovisning inte är tillämplig får Gruppen fördelarna med en ekonomisk säkring men resultatet kan påverkas av justeringar till verkligt värde under de finansiella instrumentens löptid.

Medlemmarna i FRMC är koncernchefen, finans- och ekonomidirektören, koncernens treasurer och treasuryenhetens controller. Representanter från andra funktioner kan delta för att diskutera särskilda risker. FRMC sammanträder en gång per kvartal, eller oftare vid behov.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk är risken att Gruppen och dess dotterföretag vid en given tidpunkt inte har tillgång till adekvat finansiering till godtagbara villkor. Per den 31 december uppgick likvida medel till 5 716 (14 264). Gruppens likviditet är god med tanke på förfallostrukturen för externa lån, storleken på kassa och kortfristiga placeringar vid årets slut samt tillgängliga kreditfaciliteter från banker.

Gruppens policy för finansieringsrisk

• • Gruppen bör som lägst ha MSEK 6 000 i bekräftade krediter för att
• kunna uppnå operativa och strategiska mål (faktiskt belopp: 15 757). • Genomsnittlig återstående löptid (tid till förfall) för Atlas Copco AB:s externa lån bör vara minst 3 år (faktisk löptid: 3.4 år).
• • Högst MSEK 5 000 av Atlas Copco AB:s externa lån får ha en löptid som är kortare än 12 månader (faktiskt belopp: 2 513).

Vid årets slut 2011 bestod Gruppens huvudsakliga tillgängliga kreditfaciliteter av:

• • Bekräftad kredit på MUSD 1 000 (från tio affärsbanker) med förfall i april 2012. Räntekostnaden för att utnyttja krediten är LIBOR plus 0.14% per år. Om genomsnittligt utnyttjande överstiger 50% blir tilllämplig räntesats LIBOR plus 0.165% per år. Krediten har aldrig utnyttjats.
• • Bekräftad kredit på MUSD 6 390 (från tre affärsbanker) med förfall i september 2017. Räntekostnaden för att använda krediten är tillämplig IBOR plus 0.90%. Krediten har aldrig utnyttjats.
• • Bekräftad kredit på MEUR 275 (från Europeiska Investeringsbanken) med förfall 7 år efter att faciliteten börjar utnyttjas. Faciliteten sägs upp om den inte utnyttjas före den 31 december 2012. Inga ytterligare uttag kan göras efter detta datum även om faciliteten endast är delvis utnyttjad.
• • Ej bekräftade ettåriga företagscertifikatprogram i EUR, SEK och USD uppgående till 16 363 (16 196) (i motsvarande MSEK). Inga belopp var utnyttjade vid årets slut 2011. Kostnaderna för att använda dessa krediter beror på marknadsläget vid tiden för utnyttjandet.

I nedanstående tabell visas förfallostrukturen för Gruppens finansiella tillgångar och skulder. Dessa inkluderar räntebelopp uppgående till 3 608, varav 1 098 avser tillgångarna och 2 510 avser skulderna.

Siffrorna visar avtalsenliga odiskonterade kassaflöden baserade på avtalad tidpunkt då Gruppen är skyldig att betala eller har rätt att erhålla betalning och innefattar både ränta och nominella belopp.

Framtida ränteflöden till rörliga räntor har uppskattats genom användning av aktuell räntesats på balansdagen. Valutakurser utgår från kursen per balansdagen.

Se not 21 för ytterligare information om Gruppens förfallostruktur på externa lån.

Finansiella instrument	Upp till 1 år	1–5 år	Över 5 år
Tillgångar
Finansiella tillgångar		2 299	95
Övriga fordringar		94
Derivat		3	281
Långfristiga finansiella tillgångar	–	2 396	376
Kundfordringar	16 783
Finansiella tillgångar	2 298
Övriga fordringar	2 115
Derivat	507
Övriga upplupna intäkter	1 005
Likvida medel	5 716
Kortfristiga finansiella tillgångar	28 424	–	–
Finansiella tillgångar	28 424	2 396	376
Skulder
Skulder till kreditinstitut		17 513	1 152
Övriga finansiella skulder		194
Derivat		21
Övriga skulder		234
Långfristiga finansiella skulder	–	17 962	1 152
Skulder till kreditinstitut	718
Kortfristig del av räntebärande
skulder	3 368
Derivat	594
Övriga upplupna kostnader	4 769
Leverantörsskulder	7 696
Övriga skulder	2 315
Kortfristiga finansiella skulder	19 460	–	–
Finansiella skulder	19 460	17 962	1 152

Ränterisk

Ränterisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Gruppens ränteriskpolicy

I Gruppens ränteriskpolicy står det att den genomsnittliga durationen (det vill säga den period för vilken räntesatserna är fasta) ska vara minst sex månader och högst 36 månader, med ett riktmärke på tolv månader. Atlas Copco föredrar vanligtvis kort duration (rörlig ränta) som kan leda till instabilare nettoräntekostnader jämfört med lång duration (fast ränta). Fastförräntade lån konverteras vanligen till kortare duration genom användande av ränteswappar. Historiskt har högre räntor tenderat att spegla en stark ekonomi under vilken Gruppen uppvisar goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Även om Gruppens resultat inte är lika starkt under perioder med svagare ekonomi, tenderar de allmänna räntorna då också att vara lägre, vilket innebär lägre nettoräntekostnader.

I syfte att konvertera fast ränta till rörlig ränta har Atlas Copco AB använt ränteswappar, som är identifierade som säkringsinstrument, med nominella belopp på MUSD 200 (oförändrat jämfört med föregående år). Inklusive effekten av derivaten uppgick effektiv ränta och ränteduration avseende Gruppens skulder till 2.9% (2.7) respektive 2.3 år (2.9) vid årets slut 2011.

Exklusive derivat uppgick Gruppens effektiva ränta till 4.7% (4.6) och genomsnittlig ränteduration uppgick till 2.6 år (3.3). Enligt uppskattning skulle en parallellförskjutning uppåt med en procentenhet (100 punkter) av alla räntor ha minskat det verkliga värdet för Gruppens skuldportfölj (inklusive derivat) med cirka 468 (558) per 31 december och ökat räntekostnaderna med 44 (46).

Valutarisk

Valutarisk är risken att Gruppens lönsamhet påverkas negativt av förändringar i valutakurser. Detta påverkar både transaktionsexponering (flöde) och omräkningsexponering (balansräkning).

Gruppens valutariskpolicy a) Transaktionsexponering

Eftersom Atlas Copco bedriver verksamhet på olika marknader sker inoch utflöden i olika valutor. Som en naturlig del av affärsverksamheten uppstår ett nettoöverskott eller -underskott för en viss valuta. Nettopositionens värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår en transaktionsexponering. De största valutorna med över- och underskott framgår av Diagram 1.

Beloppen som redovisas i Diagram 1 är baserade på Gruppens koncerninterna betalningar, eftersom de för de flesta valutor är rimliga uppskattningar av de externa flödena, och på de externa betalningsflödena från kunder och till leverantörer i de mest betydande valutorna. Total rörelsebetingad transaktionsexponering, värderad i SEK, uppgår till MSEK 14 936 (7 854), beräknad som rörelsebetingade exponerade flöden netto per valuta.

Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av transaktionsexponering:

• • Exponeringar bör minskas genom att matcha in- och utflöden isamma valutor.
• • Ledningarna för affärsområdena och divisionerna ansvararför att upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser. Affärsområdena och divisionerna bör normalt inte säkra valutarisker. Säkring kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med avtalet.
• • Med grund i antagandet attsäkring inte har någon betydande positiv eller negativ inverkan på Gruppens resultat på lång sikt rekommenderar inte policyn att transaktionsexponering säkras på löpande basis. FRMC beslutar från gång till gång om delar av transaktionsexponeringen bör säkras. I enlighet med ovanstående har Atlas Copco ingått valutaterminskontrakt som är identifierade som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. Som del i den normala affärsverksamheten erhålls eller betalas säkrade kassaflöden och valutaeffekterna redovisas i resultatet. Hänförliga säkringsinstrument förfaller månadsvis och effektiv delredovisas i eget kapital via övrigt totalresultat fram till att den prognostiserade transaktionen påverkar årets resultat. Beloppet som redovisats i eget kapital omförs då till årets resultat, vilket därmed utjämnar effekterna av de säkrade kassaflödena för respektive period. Säkringskvoten var 7.1% (6.0) vid årets slut.

Diagram 1

2011 Transaktionsexponering Uppskattad årlig operationell transaktionsexponering i Gruppens viktigaste valutor 2011 och 2010

78 Atlas Copco 2011

Verkligt värde för valutaterminskontrakt uppgick till –45 (–1) per 31 december. Ett realiserat nettoresultat för valutasäkringar på 15 (22) ingår i resultatet för 2011.

Diagram 2 visar hur Gruppens resultat före skatt påverkas av effekterna av ensidiga rörelser i USD och EUR, om inga valutaflöden säkrats samt före påverkan av motverkande prisjusteringar och andra liknande åtgärder. Diagrammet visar t.ex. att Gruppens resultat före skatt avseende uppskattat nettoflöde i USD skulle minska med cirka 400 (200) om USD försvagades med 5%.

En försvagning av SEK med en procentenhet gentemot alla andra valutor skulle ha ökat det verkliga värdet av låneportföljen med 130 (144). Effekten på resultatet skulle vara mycket begränsad eftersom i princip alla Gruppens lån identifieras som säkringar av nettoinvesteringar och effekten redovisas i övrigt totalresultat (se även not 1, Redovisningsprinciper, Finansiella tillgångar och skulder). Samma ändring skulle ha en effekt på 124 på övrigt totalresultat.

Atlas Copco har även ett valutaterminskontrakt på MUSD 700 som är identifierat som säkring av den kassaflödesrisk som är förknippad med ett visst finansiellt mellanhavande mellan företag inom Gruppen. Terminskontraktets verkliga värde uppgick per 31 december till –325 (–388) vilket redovisas i årets totalresultat. De kassaflöden som är hänförliga till återbetalningen av lånet och terminskontraktets förfall infaller 2013.

Diagram 2

Rörelsebetingad transaktionsexponering – effekt av kursrörelser i USD och EUR före säkring

b) Omräkningsexponering

150 200 250 300 350 Atlas Copcos världsomspännande verksamhet ger upphov till en valutaeffekt när företag med andra funktionella valutor än SEK räknas om till SEK vid upprättandet av koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder noterade i en viss valuta. Effekten av valutakursfluktuationer på dessa nettopositioner utgör själva omräkningseffekten. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av omräkningsexponering:

• • Omräkningsexponering bör minskas genom att matcha tillgångar och skulder i samma valutor.
• • FRMC kan besluta att säkra del av eller hela den återstående omräkningsexponeringen.

–350 –300 I syfte att minska omräkningsexponeringen för nettoinvesteringar i USD och EUR i koncernredovisningen och den valutarisk som är hänförlig till innehav i dotterföretag använder Atlas Copco lån och derivat, vilka är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen. Gruppen har en valutaswap som används för att konvertera ett underliggande lån på MUSD 800 till en skuld i EUR. Inklusive lånet på MUSD 800 som konverteras till EUR, uppgår de externa lånen som används för säkring av nettotillgångar noterade i EUR till MEUR 1 473 (1 483). Vid årets slut uppgick förändringen i verkligt värde för säkringsinstrumenten noterade i EUR till –135 (–42), varav valutaeffekten uppgick till 685 (541). Atlas Copco använder också lån uppgående till MUSD 58 (58) för att säkra motsvarande nettotillgångar i USD. Verkligt värde för säkringsinstrument som är noterade i USD uppgick till –122 (–82) vid årets slut 2011. I nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde som ingår i nettoresultatet för året, exklusive belopp som har omklassificerats till årets resultat:

	Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvestering	2011	2010
Eget kapital	–93	2 032
Lån och terminskontrakt realiserade och orealiserade	93	–2 032
	–	–

Diagram 3 visar Gruppens känslighet för valutaomräkningseffekter när utländska dotterföretags resultat räknas om.

Diagram 3

Omräkningseffekt på resultat före skatt

Valutakursförändring SEK, %

Kreditrisk

Kreditrisk kan delas upp i rörelsebetingad och finansiell kreditrisk. Dessa risker beskrivs mer utförligt i följande avsnitt.

I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella

instrument per 31 december:

Kreditrisk Change in profit, MSEK	2011	2010
Lånefordringar och kundfordringar
– kundfordringar	16 877	13 323
– finansiella leasingfordringar	1 063	910
– övriga finansiella fordringar	2 250	1 801
– övriga fordringar	2 115	2 068
– upplupna intäkter	1 005	405
– likvida medel	5 716	14 264
Investeringar som hålls till förfall MSEK	278	413
Finansiella tillgångar som kan säljas	3	509
Derivat	791	560
	30 098	34 253

Gruppens policy för rörelsebetingad kreditrisk

Rörelsebetingad kreditrisk kan delas upp i affärsrelaterad och politisk kreditrisk.

a) Gruppens affärsriskpolicy

543210–1–2–3–4–5 % USD % change against EUR all other currencies Affärsrisk är risken att kunderna inte uppfyller sina betalningsförpliktelser. Gruppens affärsriskpolicy är att affärsområden, divisioner och enskilda affärsenheter ansvarar för de affärsrisker som genereras i deras respektive verksamheter. Eftersom Gruppens försäljning är fördelad på tusentals kunder och ingen enskild kund står för en betydande andel av Gruppens affärsrisk sker bevakningen av affärskreditrisker främst på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet måste ha en godkänd affärsriskpolicy.

Atlas Copco har de senaste åren byggt upp en egen kundfinansieringsverksamhet, Atlas Copco Customer Finance, i syfte att bredda erbjudandet gentemot kunderna. Per 31 december uppgick kreditportföljen för kundfinansieringsverksamheten till cirka 3 233 (2 466), bestående av 127 (64) som redovisas som kundfordringar, 1 062 (907) som redovisas som finansiella leasingfordringar, 2 044 (1 495) som redovisas som övriga finansiella fordringar. Utöver kreditportföljen har Atlas Copco Customer Finance även icke uppsägningsbara operationella leasingavtal som uppgår till 682 (461). Det finns ingen större koncentration av kreditrisk i denna verksamhet. Se även not 22.

Gruppen har som säkerhet för sin kreditportfölj huvudsakligen återtaganderätter i maskinerna när medel- eller långfristig finansiering tillhandahålls till kunden (vanligen genom Atlas Copco Customer Finance). Affärsenheterna kan även till viss del överföra försäkring av affärsrisk till externa företag (vanligen till ett exportkreditföretag).

b) Gruppens policy för politisk risk

Politisk risk är risken att centralbanken eller annan myndighet i ett visst land inte tillåter överföringar av medel till ett utländskt Atlas Copco-företag (trots det faktum att kunden eller ett Atlas Copco-företag i landet vill och har tillräckliga medel att betala). Gruppens policy för politiska risker är att dessa bör övervakas och hanteras på koncernnivå, baserat på riskbedömningen för landet. Gruppen behåller normalt de flesta politiska risker eftersom försäljning sker i hela världen och Gruppen historiskt enbart ådragit sig obetydliga förluster på grund av politisk risk. Men för länder med bedömningar på 5 till 7 (Atlas Copcos riskbedömning för länder stämmer vanligen överens med EKN:s bedömningar) är policyn att försäkra sig mot politisk risk.

Avsättningar för kreditrisker

Affärsenheterna fastställer avsättningar som motsvarar deras uppskattning av uppkomna värdeminskningar avseende kundfordringar och andra fordringar. De huvudsakliga delarna i denna avsättning är särskilda avsättningar för värdeminskningar som avser individuellt betydande exponeringar och en komponent för kollektiv nedskrivning som fastställts för grupper med likartade tillgångar avseende värdeminskningar som ännu inte har identifierats. Avsättning för kollektiv nedskrivning fastställs utifrån historik om inställda betalningar för liknande finansiella tillgångar. Vid årets slut 2011 uppgick avsättningarna för osäkra fordringar till 4.0% (4.7) av bruttot av totala kundfordringar.

I följande tabeller redovisas bruttovärdet för kundfordringar, finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar uppdelade efter ålder tillsammans med hänförliga avsättningar för kreditrisker.

	2011			2010
Kundfordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	12 207	20	9 728	7
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	2 697		2 004
31–60 dagar	824		717
61–90 dagar	386		321
Över 90 dagar	1 057		869
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar	84	4	26	3
31–60 dagar	37	4	35	7
61–90 dagar	17	7	17	9
Över 90 dagar	273	239	265	223
Kollektiv nedskrivning		431		410
	17 582	705	13 982	659

Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för kundfordringar uppgick till 735 (756). Cirka 50% av säkerheterna består av återtaganderätter och 50% av exportkreditförsäkring. Baserat på historik för förlustnivån på fordringar och den varierade kundbasen bedöms kreditrisken vara begränsad.

	2011			2010
Finansiella leasingfordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	1 068	10	909	6
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	2		2
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar			1	1
31–60 dagar	1		1
61–90 dagar	1		1
Över 90 dagar	3	2	8	4
Kollektiv nedskrivning				1
	1 075	12	922	12

	2011			2010
Övriga finansiella fordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	2 229	18	1 763	10
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	4		6
31–60 dagar			1
61–90 dagar	1
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar	2		8	2
31–60 dagar	11	2	4	1
61–90 dagar	10	4	5	1
Över 90 dagar	42	23	67	39
Kollektiv nedskrivning		2
	2 299	49	1 854	53

Större delen av de finansiella leasingfordringarna och övriga finansiella fordringar avser Atlas Copco Customer Finance. Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar uppgick till 680 (627) respektive 1 635 (1 170) och består huvudsakligen av återtaganderätter.

Avsättningar för osäkra kundfordringar	2011	2010
Avsättningar vid årets början	659	621
Rörelseförvärv	26	17
Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar	366	401
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–215	–158
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–124	–177
Ändring i diskonterade belopp	–4	–3
Omräkningsdifferenser	–3	–42
Avsättningar vid årets slut	705	659
Nedskrivningar av finansiella leasingfordringar	2011	2010
Avsättningar vid årets början	12	24
Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar	12	9
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–7	–18
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–5	–3
Avsättningar vid årets slut	12	12
Nedskrivningar av övriga finansiella fordringar	2011	2010
Avsättningar vid årets början	53	82
Avsättningar redovisade för potentiella
värdeminskningar	14	17
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–13	–31
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–5	–15
Avsättningar vid årets slut	49	53

Gruppens policy för finansiell kreditrisk

Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att Gruppen ådrar sig förluster, avseende Gruppens investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparter inte betalar.

a) Investeringstransaktioner

Det ska finnas effektiva system för likviditetsstyrning som syftar till att minimera överskottslikviditet i verksamheter som inte kan investeras eller användas för att minska Gruppens räntebärande skulder. Likvida medel får endast placeras om kreditbetyget (enligt kreditbedömningar från Standard & Poor's eller Moody's) för motparten eller för underliggande instrument är minst A-/A3 när det gäller finansiella motparter, fonder eller statsobligationer och BBB-/Baa3 när det gäller icke-finansiella motparter. Investeringar i strukturerade finansiella derivat är inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg, såvida de inte godkänts av FRMC. Andra kriterier som beaktas vid investeringar innefattar att begränsa exponeringen ifråga om en enskild motpart samt placeringens löptid och likviditet. En lista på godkända motparter upprätthålls.

b) Derivattransaktioner

Som en del av Gruppens hantering av finansiella risker använder Gruppen derivattransaktioner med finansiella motparter. Sådana transaktioner kan endast ske med godkända motparter för vilka det finns fastställda kreditlimiter och med vilka ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal gäller. Vid årets slut 2011 uppgick den beräknade kreditrisken på finansiella transaktioner med beaktande av transaktionens nominella värde, ett tillägg för tid samt marknadsvärdet (om positivt för Atlas Copco) till 796 (490).

Derivatkontrakt kan endast ingås av Group Treasury eller i sällsynta fall av annan enhet, dock endast efter godkännande av Group Treasury. Atlas Copco använder derivat endast som säkringsinstrument och enligt policyn får endast standardiserade derivat (till skillnad från strukturerade derivat) användas.

Utestående derivatinstrument hänförliga till finansiell exponering	2011	2010
Valutaswappar
Tillgångar	467	298
Skulder	–	–
Ränteswappar
Tillgångar	283	212
Skulder	–10	–20
Valutaterminskontrakt
Tillgångar	34	26
Skulder	–536	–507

	Utestående derivatinstrument hänförliga till rörelsebetingad exponering	2011	2010
Tillgångar		7	24
Skulder		–49	–25

Pensionsrisk

Pensionsrisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i värdet på pensionstillgångar och -skulder.

Gruppens fonderade förmånsbestämda pensionsplaner uppgick till sammanlagt 5 543 (5 064) vid årets slut 2011. En policy fastställer riktlinjer för pensionsfondernas placeringar enligt nedan:

• Tillgångarna bör investeras med låg risk.

• Investeringsportföljen bör vara diversifierad, det vill säga flera produkter och emittenter bör utnyttjas. Högst 10% av tillgångarna kan investeras i en emittent. Det finns vanligen inga begränsningar avseende statsobligationer.

Se not 23 för information om pensionstillgångar och -skulder.

Övriga marknads-/prisrisker

Råvaruprisrisk är risken att kostnaden för direkta och indirekta material ska stiga på grund av en prisökning på underliggande råvaror på de globala marknaderna. Gruppen är direkt och indirekt exponerad för råvarupriser. Kostnadsökningar på råvaror och komponenter sammanfaller ofta med hög efterfrågan från slutkunder och uppvägs av ökad försäljning till kunder inom gruvnäringen samt högre marknadspriser.

Under 2011 sålde Atlas Copco alla kvarvarande tillgångar som kan säljas i RSC Holdings Inc. för nettointäkter på 591, vilket motsvarade 7 607 759 aktier. Marknadsvärdet på aktierna vid årets slut 2010 uppgick till 504. Se även not 9.

Garantiförbindelser

Per årets slut hade Gruppen utfärdade finansiella garantier på cirka 95 (267) avseende externa parter, vilka vanligen tillhandahålls för att underlätta kundfinansiering vid försäljningen av Gruppens produkter. Eftersom dessa garantier inte utgör någon risk för Gruppen, redovisas garantiernas verkliga värde till 0 (0) i balansräkningen per årets slut. Verkligt värde uppskattas baserat på erfarenhet av liknande transaktioner och förlusthistorik. I samband med vissa affärstransaktioner som sker i den löpande verksamheten, exempelvis processer rörande offentliga anbud, tillhandahåller Gruppen även fullgörandegarantier.

Kapitalförvaltning

Atlas Copco definierar kapital som räntebärande skulder och eget kapital, vilket vid årets slut uppgick till 49 211 (49 435). Atlas Copco-gruppen omfattas inte av några externa kapitalkrav.

Styrelsens policy är att upprätthålla en adekvat kapitalstruktur för att behålla investerarnas, fordringsägarnas och marknadens förtroende och för att stödja verksamhetens framtida utveckling. Styrelsens uppfattning är att utdelningen över en konjunkturcykel bör motsvara cirka 50% av resultat per aktie. Styrelsen har också på senare år föreslagit, och årsstämman godkänt, utdelning av "överskottskapital" (i förhållande till exempelvis kreditbetyg och strategiska mål) till aktieägarna genom inlösen och återköp av aktier.

Gruppens långfristiga räntebärande skulder har haft samma betyg, A-/A3, från Standard & Poor's respektive Moody's sedan 1999, men uppgraderades under 2011 till A av Standard & Poor's. Kortfristiga skulder har kreditbetyget A2/P2. Gruppens utestående lån per årets slut framgår av not 21.

Verkligt värde på tillgångar och skulder

Verkliga värden baseras på marknadsvärde eller, i de fall sådana inte är tillgängliga, på observerbara indata eller andra värderingstekniker. De belopp som visas är orealiserade och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

Nivå 1 innefattar alla tillgångar och skulder värderade till verkligt värde där instrumentet i sig är noterat på en aktiv marknad. I och med att Atlas Copco endast använder standardiserade derivat i sin säkringsverksamhet är alla räntesatser och valutakurser som används vid värdering direkt observerbara på aktiva marknader. Se även tabellen nedan.

Värderingsmetoder

Derivat

Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.

Räntebärande skulder

Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.

Finansiella leasingavtal och övriga finansiella fordringar

Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor för liknande avtal och nuvärde av framtida kassaflöden.

Aktieinnehav

Verkliga värden baseras på aktiekurs och valutakurser vid årets slut. Se tabellen nedan.

Hierarki för verkligt värde

Tabellen nedan visar finansiella instrument som värderas till verkligt värde, uppdelat på värderingsmetod. De olika nivåerna har definierats enligt följande:

• • Nivå 1 noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
• • Nivå 2 andra indata än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser)
• • Nivå 3 indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbara marknadsdata (inte observerbara indata).

2011	Nivå 1	Nivå 2	Summa	2010	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar som kan säljas			–	Finansiella tillgångar som kan säljas	504		504
Derivat		791	791	Derivat		560	560
Finansiella tillgångar	–	791	791	Finansiella tillgångar	504	560	1 064
Derivat		615	615	Derivat		552	552
Finansiella skulder	–	615	615	Finansiella skulder	–	552	552

Gruppens finansiella instrument per kategori

Nedan visas Gruppens finansiella instrument uppdelade på kategorier vid årets slut 2011 och 2010:

2011
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Investeringar som hålls till förfall	Tillgångar som kan säljas	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			1 715	103	3	1 821	1 821
Övriga fordringar			94			94	94
Derivat	281	3				284	284
Långfristiga finansiella tillgångar	281	3	1 809	103	3	2 199	2 199
Kundfordringar			16 783			16 783	16 783
Finansiella tillgångar			1 598	175		1 773	1 773
Övriga fordringar			2 115			2 115	2 115
Derivat	467	40				507	507
Övriga upplupna intäkter			1 005			1 005	1 005
Likvida medel			5 716			5 716	5 716
Kortfristiga finansiella tillgångar	467	40	27 217	175	–	27 899	27 899
Finansiella tillgångar	748	43	29 026	278	3	30 098	30 098

2010 Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Investeringar som hålls till förfall	Tillgångar som kan säljas	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			1 231	159	509	1 899	1 899
Övriga fordringar			5			5	5
Derivat	206	6				212	212
Långfristiga finansiella tillgångar	206	6	1 236	159	509	2 116	2 116
Kundfordringar			13 318			13 318	13 318
Finansiella tillgångar			1 480	254		1 734	1 734
Övriga fordringar			2 068			2 068	2 068
Derivat	321	27				348	348
Övriga upplupna intäkter			405			405	405
Likvida medel			14 264			14 264	14 264
Kortfristiga finansiella tillgångar	321	27	31 535	254	–	32 137	32 137
Finansiella tillgångar	527	33	32 771	413	509	34 253	34 253

2011
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som inne has för handel	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			16 819	16 819	18 527
Övriga finansiella skulder			194	194	194
Derivat		21		21	21
Övriga skulder			234	234	234
Långfristiga finansiella skulder	–	21	17 247	17 268	18 976
Skulder till kreditinstitut			718	718	718
Kortfristig del av räntebärande skulder			2 704	2 704	2 704
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	3 422	3 422	3 422
Derivat	370	224		594	594
Övriga upplupna kostnader			4 769	4 769	4 769
Leverantörsskulder			7 696	7 696	7 696
Övriga skulder			2 315	2 315	2 315
Kortfristiga finansiella skulder	370	224	14 780	15 374	15 374
Finansiella skulder	370	245	32 449	36 064	37 772

2010
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som inne has för handel	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			19 615	19 615	21 125
Derivat		12		12	12
Övriga skulder			171	171	171
Långfristiga finansiella skulder	–	12	19 786	19 798	21 308
Skulder till kreditinstitut			417	417	417
Kortfristig del av räntebärande skulder			82	82	82
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	499	499	499
Derivat	413	127		540	540
Övriga upplupna kostnader			4 067	4 067	4 067
Leverantörsskulder			6 398	6 398	6 398
Övriga skulder			2 340	2 340	2 340
Kortfristiga finansiella skulder	413	127	12 805	13 345	13 345
Finansiella skulder	413	139	33 090	33 642	35 152

Valutakurser som använts i de finansiella rapporterna
				Balansdagens kurs		Genomsnittlig kurs
	Värde	Valutakod	2011	2010	2011	2010
Australien	1	AUD	7.01	6.92	6.72	6.61
EU	1	EUR	8.94	9.00	9.02	9.57
Hongkong	100	HKD	88.92	87.33	83.30	92.79
Kanada	1	CAD	6.77	6.80	6.55	6.96
Storbritannien	1	GBP	10.66	10.53	10.37	11.15
USA	1	USD	6.91	6.80	6.48	7.21

Relationer

Gruppen har närståenderelationer med bolagets största aktieägare, dess intresseföretag samt med dess styrelseledamöter och koncernledning. Bolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco.

De dotterföretag som är direktägda av moderbolaget redovisas i not A20 i de finansiella rapporterna för moderbolaget. Holdingbolag och operativa dotterföretag redovisas i not A21. Information om intresseföretag finns i not 14. Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 126–129 och 132–134.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor.

Investorkoncernen har bestämmande eller betydande inflytande i andra företag med vilka Atlas Copco kan göra affärer i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.

Transaktioner med intresseföretag

Gruppen sålde olika produkter och köpte varor genom vissa intresseföretag till villkor som i allt väsentligt liknade dem som gäller för icke närstående parter. I följande tabell sammanfattas Gruppens transaktioner med dess intresseföretag:

	2011	2010
Intäkter	16	19
Inköp av varor	67	51
Inköp av tjänster	29	32
Vid årets slut:
Kundfordringar	13	10
Leverantörsskulder	7	11
Övriga skulder	2	–
Övriga räntebärande skulder	9	–
Garantiförbindelser	10	10

Ersättning till nyckelpersoner i ledande ställning

Ersättning till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 5.

Det har inte förekommit några händelser efter balansdagen som kräver justering av eller upplysningar i de finansiella rapporterna eller noterna.

Finansiella rapporter, moderbolaget

Resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Administrationskostnader	A2	–392	–397
Övriga rörelseintäkter	A3	181	147
Övriga rörelsekostnader	A3	–8	–6
Rörelseresultat		–219	–256
Finansiella intäkter	A4	12 048	8 394
Finansiella kostnader	A4	–2 675	–1 592
Resultat före skatt		9 154	6 546
Inkomstskatt	A5	–946	–721
Årets resultat		8 208	5 825

Rapport över totalresultatet

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		8 208	5 825
Övrigt totalresultat
Omräkning av nettoinvestering		152	3 154
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		152	3 154
Årets totalresultat	Sid 86	8 360	8 979

Balansräkning

Per 31 december
Belopp i MSEK	Not	2011	2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	A6	24	29
Materiella tillgångar	A7	46	31
Finansiella tillgångar
Uppskjutna skattefordringar	A8	–	–
Andelar i koncernföretag	A9, A20	91 298	90 110
Övriga finansiella tillgångar	A10	822	986
Summa anläggningstillgångar		92 190	91 156
Omsättningstillgångar
Skattefordringar		–	62
Övriga fordringar	A11	9 237	6 760
Likvida medel	A12	2 788	10 813
Summa omsättningstillgångar		12 025	17 635
SUMMA TILLGÅNGAR		104 215	108 791
EGET KAPITAL	Sid 86
Bundet eget kapital
Aktiekapital		786	786
Reservfond		4 999	4 999
Summa bundet eget kapital		5 785	5 785
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		1 816	1 664
Balanserade vinstmedel		27 486	33 633
Årets resultat		8 208	5 825
Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL		37 510 43 295	41 122 46 907
AVSÄTTNINGAR
Pensioner och liknande förpliktelser	A14	74	76
Övriga avsättningar	A15	274	358
Uppskjutna skatteskulder	A8	629	600
Summa avsättningar		977	1 034
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	A16	49 557	48 377
Övriga skulder		21	12
Summa långfristiga skulder		49 578	48 389
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	A16	8 343	11 319
Skatteskulder		894	–
Övriga skulder	A17	1 128	1 142
Summa kortfristiga skulder		10 365	12 461
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		104 215	108 791
Ställda säkerheter	A19	55	52
Eventualförpliktelser	A19	410	525

Förändring av eget kapital

MSEK om ej annat anges	Antal utestående aktier	Aktiekapital	Reservfond	Fond för verkligt värde – omräknings reserv	Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat	Summa
Vid årets början, 2011	1 218 376 231	786	4 999	1 664	39 458	46 907
Årets totalresultat				152	8 208	8 360
Utdelning*					–4 851	–4 851
Inlösen av aktier		–393			–5 674	–6 067
Ökning av aktiekapitalet genom fondemission		393			–393	–
Förvärv A-aktier	–9 169 360				–1 368	–1 368
Avyttring A-aktier	2 006 570				309	309
Avyttring B-aktier	400 587				54	54
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader					34	34
– utnyttjande av optioner					–83	–83
Vid årets slut, 2011	1 211 614 028	786	4 999	1 816	35 694	43 295
Vid årets början, 2010 Årets totalresultat	1 215 909 704	786	4 999	–1 490 3 154	36 973 5 825	41 268 8 979
Utdelning					–3 646	–3 646
Förvärv A-aktier	–813 000				–88	–88
Avyttring A-aktier	2 563 160				379	379
Avyttring B-aktier	716 367				93	93
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader					24	24
– utnyttjande av optioner					–102	–102
Vid årets slut, 2010	1 218 376 231	786	4 999	1 664	39 458	46 907

* Inkl återbetald utdelning om 1.

Se även not A13.

Kassaflödesanalys

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	–219	–256
Justering för:
Avskrivningar	7	8
Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster	–139	–58
Kassamässigt rörelseöverskott	–351	–306
Finansnetto, erhållet/betalt	7 483	4 489
Betald skatt	–9	–8
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital	7 123	4 175
Förändring av
Rörelsefordringar	–360	822
Rörelseskulder	–204	–183
Förändring av rörelsekapital	–564	639
Nettokassaflöde från den löpande
verksamheten	6 559	4 814

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	2011	2010
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–30	–16
Investeringar i dotterföretag	–1 216	–118
Avyttring av dotterföretag/återbetalning av aktieägartillskott	–	2
Investeringar i finansiella tillgångar	237	–33
Investeringar i finansiella tillgångar	–1 009	–165
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten
Utbetald utdelning	–4 851	–3 646
Inlösen av aktier	–6 067	–
Återköp och avyttringar av egna aktier	–1 005	384
Förändring av räntebärande skulder	–1 652	162
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten	–13 575	–3 100
Årets nettokassaflöde	–8 025	1 549
Likvida medel vid årets början	10 813	9 264
Årets nettokassaflöde	–8 025	1 549
Likvida medel vid årets slut	2 788	10 813

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges

A1. Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Stockholm, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.

Atlas Copco AB har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och rekommendation RFR 2, "Redovisning för juridiska personer" (september 2011), nedan kallad "RFR 2", som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med RFR 2 ska moderbolag vars finansiella rapporter för koncernen följer IFRS, upprätta sina finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB), samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), antagna av Europeiska Unionen, i den mån dessa redovisningsprinciper och tolkningar överensstämmer med den svenska årsredovisningslagen, och kan tillämpa de undantag från IFRS som fastställs i RFR 2 med hänsyn till svensk skattelagstiftning.

De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), avrundat till närmaste miljon. Moderbolagets redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på alla perioder, såvida inte annat anges. En närmare beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper återfinns i not 1 till Atlas Copco-gruppens koncernredovisning. Beskrivningar enligt nedan har begränsats till förekommande avvikelser.

För viktiga uppskattningar och bedömningar, se sidan 53.

Ändrade redovisningsprinciper

I enlighet med RFR 2 bytte moderbolaget 2011 redovisningsprincip för lämnade koncernbidrag, med retroaktiv tillämpning. De redovisas nu som finansiell post i resultaträkningen i stället för att som tidigare redovisas i övrigt totalresultat. Jämförelsetalen för 2010 har justerats i enlighet med detta, där finansiella kostnader ökade med 221 och skattekostnaderna minskade med 58.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta (transaktioner som är noterade i annan valuta än den funktionella valutan) omräknas till den kurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och -förluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder och andra rörelsefordringar och -skulder innefattas i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Valutavinster och -förluster avseende övriga finansiella tillgångar och skulder innefattas i finansiella intäkter och kostnader, förutom för valutakursdifferenser på koncerninterna fordringar från, eller skulder till, en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten vilka redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts vid årsboksluten återfinns i not 27 till koncernredovisningen.

Dotterföretag

Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisat värde för andelar i koncernföretag prövas för nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Se även Gruppens redovisningsprinciper avseende nedskrivningar för ytterligare information.

Transaktionskostnader som uppkommer i samband med ett rörelseförvärv redovisas av moderbolaget som del av förvärvskostnaderna och kostnadsförs därmed inte.

Leasingavtal

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationella leasingavtal.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De viktigaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultatet då de uppstår.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har erbjudit anställda i moderbolaget har redovisats enligt de principer som beskrivs i not 1 till koncernredovisningen.

De aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har tilldelat anställda i dotterföretag redovisas inte som personalkostnad i moderbolaget utan i stället som ökning av andelar i koncernföretag. Denna ökning redovisas över samma period som i Gruppen och med en motsvarande ökning i eget kapital för ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument och som en ökning av skulder för ersättningar som regleras med kontanter.

Finansiella garantier

Finansiella garantier som moderbolaget har ställt till förmån för dotterföretag värderas inte till verkligt värde. De redovisas som eventualförpliktelser, såvida det inte blir sannolikt att garantierna kommer att leda till betalningar. I sådana fall redovisas en avsättning.

Säkringsredovisning

Externa räntebärande skulder i annan valuta än svenska kronor som används för att säkra valutarisker för investeringar i aktier emitterade av utländska dotterföretag, omvärderas inte utifrån gällande valutakurser på balansdagen. De värderas i stället utifrån valutakursen den dag då säkringen gjordes.

Derivat som används för att säkra investeringar i utländska dotterföretag redovisas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat. Motsvarande förändring i verkligt värde på aktier i dotterföretag redovisas i årets resultat.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

I Sverige är koncernbidrag avdragsgilla, till skillnad från aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas så att de i huvudsak återspeglar transaktionens ekonomiska innebörd.

Aktieägartillskott aktiveras som investeringar i dotterföretag, i moderbolagets balansräkning, och omfattas av prövning av nedskrivningsbehov.

Erhållna koncernbidrag är att jämställa med utdelning och redovisas i årets resultat. Av moderbolaget lämnade koncernbidrag redovisas från 2011, med retroaktiv tillämpning, som finansiell post i resultaträkningen.

A2. Anställda, personalkostnader samt ersättning till revisorer

Medelantal anställda
		2011			2010
	Kvinnor		Män Summa	Kvinnor		Män Summa
Sverige	58	48	106	56	45	101

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, %

2011	2010
33	33
221)	25

1) Genomsnitt 24%

Löner och andra ersättningar
	2011		2010
	Ledande befattnings havare1)	Övriga anställda	Ledande befattnings havare1)	Övriga anställda
Sverige	44	77	69	79
varav tantiem	12		32

1) Innefattar 9 (9) styrelsemedlemmar som erhåller arvoden från Atlas Copco AB samt koncernchef och VD och 7 (6) personer i koncernledningen som är anställda av och uppbär lön och andra ersättningar från bolaget.

För information om ersättningar till styrelseledamöter, koncernchef och VD samt övriga medlemmar i koncernledningen, se not 5 i koncernredovisningen.

Pensioner och andra sociala kostnader	2011	2010
Avtalsenliga pensioner till styrelseledamöter och koncernledning	9	8
Avtalsenliga pensioner till övriga anställda	16	24
Övriga sociala avgifter	49	58
	74	90
Pensionsförpliktelser till ledande
befattningshavare	15	23

Ersättning till revisorer

Ersättningen för lagstadgad revision och konsultarvoden till revisorer fördelar sig enligt följande:

	2011	2010
Deloitte
– revisionsarvode	6	6
– övrigt	3	1
	9	7

På årsstämman 2010 valdes Deloitte till moderbolagets revisor för en period om fyra år.

Övriga arvoden avser främst rådgivning i skatte- och redovisningsfrågor.

A3. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2011	2010
Erhållna provisioner	181	147
Summa övriga rörelseintäkter	181	147
Valutakursdifferenser, netto	–8	–6
Summa övriga rörelsekostnader	–8	–6

A4. Finansiella intäkter och kostnader

	2011	2010
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
– bankmedel	158	73
– koncernföretag	212	153
Utdelningsintäkter	5 640	4 099
Erhållna koncernbidrag	6 005	4 028
Valutakursvinst, netto	31	39
Förändring i verkligt värde
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	2	–
Realisationsvinst
– vinst vid försäljning av andelar i koncernföretag	–	2
Finansiella intäkter	12 048	8 394
Finansiella kostnader
Räntekostnader
– finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–606	–711
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	–126	193
– koncernföretag	–1 665	–808
– pensionsavsättningar, netto	–1	–1
Lämnade koncernbidrag	–268	–221
Förändring i verkligt värde
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–	–2
– avseende övriga skulder	–9	–41
Nedskrivningar
– andelar i koncernföretag	–	–1
Finansiella kostnader	–2 675	–1 592
Finansiella intäkter, netto	9 373	6 802

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan inkluderar följande, avseende tillgångar/skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet:

	2011	2010
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	370	226
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–2 272	–1 519

Följande tabell visar nettovinst och -förlust per kategori finansiella instrument.

	2011	2010
Nettovinst/-förlust på
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	401	264
– övriga skulder	–2 281	–1 560
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	–124	191
Resultat från andelar i koncernföretag	11 377	7 907
	9 373	6 802

Mer information om säkringarna finns i not 27 i koncernredovisningen, i avsnittet Säkringsredovisning.

	2011	2010
Aktuell skatt	–971	–16
Uppskjuten skatt	25	–705
	–946	–721
Svensk inkomstskatt i %	26.3	26.3
Resultat före skatt	9 154	6 546
Aktuell skatt baserad på resultat före skatt	–2 408	–1 722
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–7	–34
Ej skattepliktiga intäkter	1 483	1 079
Avdragsgilla kostnader, ej redovisade i
resultaträkningen	28	–
Justering från tidigare år, uppskjuten skatt	7	–3
CFC-beskattning	–42	–41
Justeringar från tidigare år	–7	–
	–946	–721
Effektiv skatt i %	10.3	11.0

Moderbolagets effektiva skattesats på 10.3 % (11.0 ) påverkas främst av ej skattepliktiga utdelningar.

A6. Immateriella tillgångar

		Aktiverade utgifter för datorprogram
	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	36	42
Investeringar	0	–
Avyttringar och utrangeringar	–	–6
Vid årets slut	36	36
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	7	3
Årets avskrivningar	5	4
Vid årets slut	12	7
Redovisat värde
Vid årets slut	24	29
Vid årets början	29	39

A7. Materiella tillgångar

	2011				2010
	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar Summa		Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	22	24	50	4	37	9	50
Investeringar	–	17	13	30	–	1	15	16
Omklassificeringar	23	8	–31	–	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	–4	–9	–6	–19	–	–16	–	–16
Vid årets slut	23	38	–	61	4	22	24	50
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	4	15	–	19	3	28	–	31
Årets avskrivningar	1	1	–	2	1	3	–	4
Avyttringar och utrangeringar	–4	–2	–	–6	–	–16	–	–16
Vid årets slut	1	14	–	15	4	15	–	19
Redovisat värde
Vid årets slut	22	24	–	46	–	7	24	31
Vid årets början	–	7	24	31	1	9	9	19

Byggnader och mark avser förbättringar av hyrda fastigheter. Årets avskrivningar redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen. Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, bilar och kontorsutrustning redovisas under administrationskostnader och uppgick till 25 (15). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 269 (250) och förfaller enligt följande:

	2011	2010
Inom ett år	29	22
Mellan ett och fem år	113	120
Senare än fem år	127	108
	269	250

A8. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

		2011			2010
	Till gångar	Skulder	Netto	Till gångar	Skulder	Netto
Anläggnings tillgångar	0	–	0	1	–	1
Pensioner och liknande förpliktelser	19	–	19	19	–	19
Övriga avsättningar	16	–	16	9	–	9
Långfristiga skulder	–	–664	–664	–	–629	–629
	35	–664	–629	29	–629	–600

Följande är en avstämning av total uppskjuten skatt från årets början till årets slut:

	2011	2010
Vid årets början	–600	1 230
Redovisat i övrigt totalresultat	–54	–1 125
Redovisat i årets resultat	25	–705
Vid årets slut	–629	–600

A10. Övriga finansiella tillgångar

	2011	2010
Fordringar hos koncernföretag	417	697
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	3	6
– identifierade för säkringsredovisning	281	206
Kapitalförsäkringar	55	52
Övriga långfristiga fordringar	66	25
	822	986

Kapitalförsäkringar avser avgiftsbestämda pensionsplaner och ställs som säkerhet till förmånstagaren (se not A14 och A19).

A11. Övriga fordringar

	2011	2010
Fordringar hos koncernföretag	8 582	6 117
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	40	24
– identifierade för säkringsredovisning	467	321
Övriga fordringar	91	227
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	57	71
	9 237	6 760

A9. Andelar i koncernföretag

	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	90 634	91 065
Investeringar	991	51
Säkring av nettoinvestering	–40	–761
Aktieägartillskott	237	281
Avyttringar och utrangeringar	–	–2
Vid årets slut	91 822	90 634
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	600	600
Vid årets slut	600	600
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–1 124	–1 123
Årets nedskrivningar	–	–1
Vid årets slut	–1 124	–1 124
	91 298	90 110

A12. Likvida medel

	2011	2010
Kassa och bank	202	84
Kortfristiga likvida placeringar	2 586	10 729
	2 788	10 813

Moderbolagets garanterade men outnyttjade kreditlöften uppgick till 15 757 (13 188).

Se not A20 för ytterligare information om andelar i koncernföretag.

A13. Eget kapital

Utestående aktier, 2011	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Aktiesplit 2:1	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
	1 678 788 192	780 438 016	2 459 226 208
Inlösen av aktier	–824 811 735	–388 682 016	–1 213 493 751
Inlösen av aktier som innehafts av Atlas Copco	–14 582 361	–1 536 992	–16 119 353
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–16 687 630	–1 311 446	–17 999 076
Summa utestående aktier vid årets slut	822 706 466	388 907 562	1 211 614 028

Moderbolaget Atlas Copco AB:s aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

Atlas Copco genererade betydande kassaflöden under finanskrisen och under 2010, vilket resulterade i en stark finansiell ställning. För att justera Gruppens kapitalstruktur utan att riskera möjligheten att finansiera ytterligare tillväxt godkände årsstämman 2011 ett inlösenförfarande och följande transaktioner genomfördes under 2011:

• Ändring av bolagsordningen så att lägsta och högsta antalet aktier som får ges ut ökade från intervallet 500 miljoner–2 miljarder, till 1 miljard–4 miljarder. Samtidigt ökade högsta antalet A- respektive B-aktier från 2 miljarder till 4 miljarder vardera.
• Aktiesplit av varje A- och B-aktie i en stamaktie och en inlösenaktie.
• Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna genom indragning av 1 229 613 104 inlösenaktier för SEK 5 per aktie. Detta motsvarar en total utdelning till aktieägarna på SEK 6 067 468 755, med hänsyn tagen till att 16 119 353 aktier innehades av Atlas Copco AB och därmed inte var berättigade till utdelning.
• Ökning av aktiekapitalet med SEK 393 genom fondemission, varvid bolagets fria egna kapital togs i anspråk.

Återköp av aktier	Antal aktier		kapital	Belopp som påverkar eget
	2011	2010	2011	2010
Vid årets början	11 236 873	13 703 400	1 011	1 212
Aktiesplit 2:1	16 119 353
Inlösen av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB	–14 582 361
Inlösen av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB	–1 536 992
Återköp av A-aktier	9 169 360	813 000	1 368	88
Avyttring av A-aktier	–2 006 570	–2 563 160	–236	–240
Avyttring av B-aktier	–400 587	–716 367	–27	–49
Vid årets slut	17 999 076	11 236 873	2 116	1 011
Andel av totalt antal aktier	1.5%	0.9%

För information om mandat godkända av årsstämman samt om aktietransaktioner, se not 20 i koncernredovisningen.

Reserver

Moderbolagets eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:

Reservfond

Reservfonden är en del av bundet eget kapital och är ej utdelningsbar.

Fond för verkligt värde – omräkningsreserv

Reserven består av omräkning av koncerninterna fordringar från eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheterna.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 5.00 (4.00) per aktie, totalt SEK 6 058 070 140 (4 851 952 608), om aktier som bolaget ägde per 31 december 2011 undantas. För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 101.

Den föreslagna utdelningen för 2010 på SEK 4.00 per aktie som beslutades av årsstämman den 21 april 2011 har i enlighet med detta beslut utbetalats av Atlas Copco AB. Totalt utbetald utdelning uppgick till SEK 4 851 952 608.

A14. Pensioner och liknande förpliktelser

		2011			2010
	Avgiftsbestämda pensionsplaner	Förmåns bestämda pensionsplaner	Summa	Avgiftsbestämda pensionsplaner	Förmåns bestämda pensionsplaner	Summa
Vid årets början	52	24	76	47	25	72
Avsättningar	3	–	3	5	–	5
Utbetalningar	–	–5	–5	–	–1	–1
Vid årets slut	55	19	74	52	24	76

Moderbolaget har kapitalförsäkringar på 55 (52) hänförliga till avgiftsbestämda pensionsplaner. Försäkringarna redovisas som övriga finansiella tillgångar och ställs som säkerhet till förmånstagaren.

Beskrivning av förmånsbestämda pensionsplaner

Moderbolaget har tre förmånsbestämda pensionsplaner. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av Atlas Copco AB:s tjänstemän i Sverige. Atlas Copco tryggar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen hänför sig till tidigare anställda högre tjänstemän som i dag är pensionerade. Denna plan är tryggad genom skuldföring.

A14. Forts.

	2011				2010
	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	133	19	152	127	24	151
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–208	–	–208	–202	–	–202
Nuvärdet för nettoförpliktelser	–75	19	–56	–75	24	–51
Ej redovisade överskott	75	–	75	75	–	75
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–	19	19	–	24	24

Förändring av redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	127	24	151	132	25	157
Kostnader för pensioner intjänade under året	4	–	4	2	–	2
Räntekostnader	4	1	5	4	1	5
Övriga förändringar av förpliktelser	9	–	9	1	–	1
Utbetalda pensioner	–11	–6	–17	–12	–2	–14
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	133	19	152	127	24	151

Förändringar i förvaltningstillgångar	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets
början	202	–	202	185	–	185
Avkastning på förvaltningstillgångar	6	–	6	17	–	17
In- och utbetalningar	–	–	–	–	–	–
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets slut	208	–	208	202	–	202

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

	2011	2010
Pensionering i egen regi
Kostnader exkl. ränta	9	14
Räntekostnader	1	1
	10	15
Pensionering genom försäkring
Kostnader för pensioner intjänade under året	15	18
	15	18
Kostnader som täcks av Atlas Copcos
pensionsstiftelse	–	–
	–	–
Nettokostnader för pensioner exkl. skatter	25	33
Särskild löneskatt på pensionskostnader	7	8
Kostnader för kreditförsäkring	0	0
	32	41

Årets pensionskostnader, som redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen, uppgick till 25 (32) varav till ledande befattningshavare 9 (8) och till andra 16 (24).

Moderbolagets andel av förvaltningstillgångarnas verkliga värde i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgår till 208 (202) enligt följande.

	2011	2010
Aktierelaterade värdepapper	33	31
Obligationer	145	134
Fastigheter	27	33
Likvida medel	3	4
	208	202

Förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse är inte inkluderade i Atlas Copco-gruppens finansiella tillgångar.

Avkastningen på förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgick till 3.1% (10.0).

Moderbolaget tillämpar de aktuariella antaganden som används av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI), bland annat diskonteringsräntan 3.9 % (3.9).

Moderbolaget uppskattar att 12 kommer att betalas in till förmånsbestämda planer under 2012.

A15. Övriga avsättningar

	2011	2010
Vid årets början	358	130
Under året
– gjorda avsättningar	–	269
– utnyttjade avsättningar	–51	–41
– återförda avsättningar	–33	–
Vid årets slut	274	358

Övriga avsättningar omfattar främst avsättningar hänförliga till personaloptionsprogram redovisade enligt IFRS 2 och uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR7).

A16. Räntebärande skulder

		2011			2010
		Redo visat värde	Nomi nellt belopp	Redo visat värde	Nomi nellt belopp
Långfristiga ränte bärande skulder
Medium Term Note Program		8 353	7 978	8 610	8 026
Övriga obligationslån		7 246	6 499	7 172	6 411
Övriga banklån		3 657	3 657	3 657	3 657
Långfristiga räntebärande skulder till koncernföretag		32 841	32 841	28 938	28 938
Avgår: kortfristig del av banklån		–2 540	–2 540	–	–
		49 557	48 435	48 377	47 032
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristig del av banklån		2 540	2 540	–	–
Kortfristiga lån		8	8	10	10
Kortfristiga räntebärande skulder till koncernföretag		5 795	5 795	11 309	11 309
		8 343	8 343	11 319	11 319
Summa räntebärande skulder		57 900	56 778	59 696	58 351
2011 Förfall	Fast	Rörlig		Redovisat värde	Nominellt belopp

2012	2 540	8	2 548	2 521
2013			–	–
2014	5 815	2 007	7 822	7 473
2015		943	943	943
2016		705	705	705
2017	4 705	1 568	6 273	5 527
2018			–	–
2019	973		973	973
	14 033	5 231	19 264	18 142

A17. Övriga skulder

	2011	2010
Leverantörsskulder	30	29
Skulder till koncernföretag	120	299
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	221	71
– identifierade för säkringsredovisning	370	371
Övriga skulder	7	11
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	380	361
	1 128	1 142

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor.

A18. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Moderbolagets skulder

Atlas Copco AB hade externa skulder på MSEK 19 264 (19 449) och interna skulder på MSEK 38 636 (40 247) vid årets slut 2011. Derivatinstrument används för att hantera valuta- och ränterisker i linje med Financial Risk Management Committees riktlinjer, se not 27 i koncernredovisningen.

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar andelar i dotterföretag genom externa lån på MEUR 913 (913) och MUSD 142 (142), interna lån på MEUR 3 214 (3 214) och derivat på MEUR 565 (570). Den uppskjutna säkringsredovisningen för externa lån bygger på ett undantag i RFR 2. Derivaten redovisas som säkringar av verkligt värde.

Effekten av valutakursförändringar som per rapportdagen uppgår till MSEK 1 816 (1 664) efter skatt har redovisats i eget kapital.

Ränterisken hanteras med ränteswappar, som identifieras som säkringar av verkligt värde. I not 27 i koncernredovisningen återfinns verkliga värden för dessa swappar samt mer information.

Finansiell kreditrisk

Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att moderbolaget ådrar sig förluster, avseende moderbolagets investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparter inte betalar. Mer information om investeringstransaktioner samt om derivattransaktioner finns i not 27 i koncernredovisningen.

I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella instrument per 31 december:

Finansiell kreditrisk	2011	2010
Likvida medel	2 788	10 813
Fordringar hos koncernföretag	8 999	6 814
Derivat	791	557
Övriga	213	319
	12 791	18 503

Värderingsmetoder

Derivat

Verkligt värde för standardiserade terminskontrakt beräknas utifrån noterade marknadspriser. Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas med hjälp av terminsvalutakursen.

Räntebärande skulder

Verkliga värden beräknas genom användning av diskonterade kassaflöden och de räntesatser som rådde per balansdagen.

Hierarki för verkligt värde

Tabellen nedan visar finansiella instrument som värderas till verkligt värde, uppdelat på värderingsmetod. De olika nivåerna har definierats enligt följande:

• Nivå 1 noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
• Nivå 2 andra indata än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser)
• Nivå 3 indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbara marknadsdata (inte observerbara indata).

2011	Nivå 1	Nivå 2	Summa	2010	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Derivat		791	791	Derivat		557	557
Finansiella tillgångar	–	791	791	Finansiella tillgångar	–	557	557
Derivat		612	612	Derivat		454	454
Finansiella skulder	–	612	612	Finansiella skulder	–	454	454

Moderbolagets finansiella instrument per kategori

Nedan visas moderbolagets finansiella instrument uppdelade på kategorier per årets slut 2011 och 2010:

2011 Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kundfordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			121	121	121
Derivat	281	3		284	284
Långfristiga fordringar på koncernföretag			417	417	417
Långfristiga finansiella tillgångar	281	3	538	822	822
Övriga fordringar			91	91	91
Derivat	467	40		507	507
Övriga upplupna intäkter			1	1	1
Likvida medel			2 788	2 788	2 788
Kortfristiga fordringar på koncernföretag			8 582	8 582	8 582
Kortfristiga finansiella tillgångar	467	40	11 462	11 969	11 969
Summa finansiella tillgångar	748	43	12 000	12 791	12 791

2010 Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kundfordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			77	77	77
Derivat	206	6		212	212
Långfristiga fordringar på koncernföretag			697	697	697
Långfristiga finansiella tillgångar	206	6	774	986	986
Övriga fordringar			227	227	227
Derivat	321	24		345	345
Övriga upplupna intäkter			15	15	15
Likvida medel			10 813	10 813	10 813
Kortfristiga fordringar på koncernföretag			6 117	6 117	6 117
Kortfristiga finansiella tillgångar	321	24	17 172	17 517	17 517
Summa finansiella tillgångar	527	30	17 946	18 503	18 503

A18. Forts.

2011
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			16 716	16 716	18 120
Derivat		21		21	21
Långfristiga skulder till koncernföretag			32 841	32 841	32 841
Summa långfristiga skulder	–	21	49 557	49 578	50 982
Skulder till kreditinstitut			8	8	8
Kortfristig del av räntebärande skulder			2 540	2 540	2 540
Kortfristiga skulder till koncernföretag			5 795	5 795	5 795
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	8 343	8 343	8 343
Derivat	370	221		591	591
Övriga upplupna kostnader			380	380	380
Leverantörsskulder			30	30	30
Övriga skulder			127	127	127
Kortfristiga finansiella skulder	370	221	537	1 128	1 128
Summa finansiella skulder	370	242	58 437	59 049	60 453

2010
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			19 439	19 439	20 701
Derivat		12		12	12
Långfristiga skulder till koncernföretag			28 938	28 938	28 938
Långfristiga finansiella skulder	–	12	48 377	48 389	49 651
Skulder till kreditinstitut			10	10	10
Kortfristiga skulder till koncernföretag			11 309	11 309	11 309
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	11 319	11 319	11 319
Derivat	371	71		442	442
Övriga upplupna kostnader			361	361	361
Leverantörsskulder			29	29	29
Övriga skulder			310	310	310
Kortfristiga finansiella skulder	371	71	700	1 142	1 142
Summa finansiella skulder	371	83	60 396	60 850	62 112

A19. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2011	2010
Ställda säkerheter för pensionsåtaganden
Kapitalförsäkringar	55	52
	55	52
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser
– för externa parter	3	3
– för koncernföretag	407	522
	410	525

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser inkluderar bankgarantier och kommersiella garantier samt leverantörsgarantier.

A20. Direktägda dotterföretag

		2011 2010
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Antal aktier	Andel	Redovisat värde
Direktägda produktbolag
Atlas Copco Airpower n.v., Wilrijk	76 415	100	45 807	76 415	100	45 793
Atlas Copco Construction Tools AB, 556069-7228, Nacka	60 000	100	118	60 000	100	122
Atlas Copco Craelius AB, 556041-2149, Märsta	200 000	100	37	200 000	100	36
Atlas Copco MAI GmbH, Feistritz an der Drau	1	100	129	1	100	129
Atlas Copco Rock Drills AB, 556077-9018, Örebro	1 000 000	100	405	1 000 000	100	411
Atlas Copco Secoroc AB, 556001-9019, Fagersta	2 325 000	100	159	2 325 000	100	160
Direktägda marknadsbolag
Atlas Copco (Cyprus) Ltd., Nicosia	99 998	100	0	99 998	100	0
Atlas Copco Argentina S.A.C.I., Buenos Aires	525 000	75/1001)	11	525 000	75/1001)	11
Atlas Copco (India) Ltd., Mumbai	21 431 921	95	1 592	18 899 360	84	602
Atlas Copco (Ireland) Ltd., Dublin	250 000	100	37	250 000	100	37
Atlas Copco (Malaysia), Sdn. Bhd., Kuala Lumpur	1 000 000	100	14	1 000 000	100	14
Atlas Copco (Philippines) Inc., Paranaque	121 995	100	6	121 995	100	6
Atlas Copco (Switzerland) AG., Studen/Biel	8 000	100	51	8 000	100	14
GreenField Brazil Ltda, São Paulo	5 997	100	4	5 997	100	4
Atlas Copco (South East Asia) Pte.Ltd., Singapore	1 500 000	100	5	1 500 000	100	5
Atlas Copco Brasil Ltda., São Paulo	22 909 089	100	229	22 909 089	100	228
Atlas Copco Chilena S.A.C., Santiago de Chile	24 998	100	8	24 998	100	7
Atlas Copco CMT Sweden AB, 556100-1453, Nacka	103 000	100	12	103 000	100	14
Atlas Copco Compressor AB, 556155-2794, Nacka	60 000	100	11	60 000	100	11
Atlas Copco Customer Finance Chile Ltd., Santiago de Chile	6 317 500	95/1001)	0	6 317 500	95/1001)	0
GreenField AG, Birsfelden	–	–	–	5 997	100	37
Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E., Kairo	5	0/1001)	2	5	0/1001)	1
Atlas Copco Ges.m.b.H., Wien	1	100	54	1	100	54
Atlas Copco Iran AB, 556155-2760, Nacka	3 500	100	1	3 500	100	1
Atlas Copco Eastern Africa Ltd., Nairobi	482 999	100	5	482 999	100	5
Atlas Copco KK, Tokyo	375 001	100	27	375 001	100	27
Atlas Copco Kompressorteknik A/S, Köpenhamn	4 000	100	3	4 000	100	3
Atlas Copco Maroc SA., Casablanca	3 854	96	1	3 854	96	1
Atlas Copco Services Middle East OMC, Bahrain	500	100	3	500	100	3
Atlas Copco Venezuela S.A., Caracas	38 000	100	15	38 000	100	15
Chicago Pneumatic Construction Equipment AB, 556197-5375, Stockholm	30 000	100	56	30 000	100	31
CP Scanrotor Aktiebolag, 556103-0080, Tanum	1 500	100	2	1 500	100	2
Servatechnik AG., Oftringen	3 500	100	28	3 500	100	28
Soc. Atlas Copco de Portugal Lda., Lissabon	1	100	24	1	100	23
AGRE Kompressoren GmbH, Garsten-St. Ulrich	200 000	100	29	200 000	100	29
Direktägda holdingbolag och andra bolag
Atlas Copco A/S, Langhus	2 498	100	17	2 498	100	17
Atlas Copco Beheer b.v., Zwijndrecht	15 712	100	679	15 712	100	670
Atlas Copco Dynapac AB, 556655-0413, Nacka	86 993 823	100	5 508	86 993 823	100	5 310
Atlas Copco Finance Belgium bvba, Wilrijk	1	0/1001)	0	1	0/1001)	0
Atlas Copco Finance Europe n.v., Wilrijk	1	0/1001)	0	1	0/1001)	0
Atlas Copco France Holding S.A., St. Ouen l'Áumône	278 255	100	180	278 255	100	179
Atlas Copco Holding GmbH, Essen	1	100	278	1	100	271
Atlas Copco Järla Holding AB, 556062-0212, Nacka	95 000	100	20 570	95 000	100	20 570
Atlas Copco Lugnet Treasury AB, 556277-9537, Nacka	700 500	100	720	700 500	100	719
Atlas Copco Reinsurance SA, Luxemburg	4 999	100	16	4 999	100	16
Atlas Copco Sickla Holding AB, 556309-5255, Nacka	1 000	100	10 605	1 000	100	10 612
Atlas Copco UK Holdings Ltd., Hemel Hempstead	50 623 666	100	299	50 623 666	100	298
Atlas Copco USA Holdings Inc., Pine Brook, NJ	100	100	3 389	100	100	3 394
CP Scanrotor Global AB, 556337-5897, Tanum	1 000	100	0	1 000	100	0
Dynapac Nordic AB, 556653-3658, Stockholm	1 000	100	19	1 000	100	19

A20. Forts.

	2011
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Antal aktier	Andel	Redovisat värde
Econus S A, Montevideo	21 582 605	100	17	21 582 605	100	17
Industria Försäkrings AB, 516401-7930, Nacka	300 000	100	30	300 000	100	30
Oy Atlas Copco AB, Vantaa	150	100	31	150	100	30
Power Tools Distribution n.v., Hoeselt	1	0/1001)	1	1	0/1001)	0
16 vilande bolag		100	34		100	34
Säkring av nettoinvestering			20			60
Redovisat värde, 31 december			91 298			90 110

1) Första siffran: moderbolagets ägarandel i procent, andra siffran: Atlas Copco-gruppens ägarandel i procent.

Relationer

Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare, dotterföretag, intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning. Moderbolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar cirka 22 % av rösterna i Atlas Copco AB.

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not A20 och andra direkt och indirekt ägda operativa dotterföretag redovisas på sidorna som följer.

Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 128–130 och 132–134.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor.

Investorkoncernen har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag som Atlas Copco AB kan göra affärer med i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.

I tabellen nedan redovisas moderbolagets transaktioner med koncernföretag:

	2011	2010
Intäkter
Utdelning	5 640	4 099
Koncernbidrag	6 005	4 028
Ränteintäkter	212	153
Kostnader
Koncernbidrag	–268	–221
Räntekostnader	–1 665	–808
Fordringar	8 999	6 814
Skulder	38 756	40 546
Garantiförbindelser	407	522

Direkt och indirekt ägda holding- och operativa koncernföretag (exklusive filialer), sorterade per land.

Land	Företag	Placering (Stad)	Land	Företag
Algeriet	SPA Atlas Copco Algérie	Alger	Botswana	Atlas Copco (Botswana) (Pty) Ltd.	Gaborone
Angola	Atlas Copco Angola Lda	Luanda	Brasilien	Atlas Copco Brasil Ltda	São Paulo
Argentina	Atlas Copco Argentina S.A.C.I	Buenos Aires		Chicago Pneumatic Brasil Ltda	São Carlos
	Atlas Copco Servicios Mineros S.A.	Buenos Aires		Dynapac Brasil Industria e Comercio Ltda São Paulo
Australien	Atlas Copco Australia Pty Limited	Blacktown		Schucker do Brazil Ltda	São José dos Pinais
	Atlas Copco Customer Finance		Bulgarien	Atlas Copco Bulgaria EOOD	Sofia
	Australia Pty Limited	Blacktown		Atlas Copco Lifton EOOD	Rouse
	Atlas Copco South Pacific Holdings		Chile	Atlas Copco Chilena S.A.C.	Santiago
	Pty Ltd.	Blacktown		Atlas Copco Customer Finance Chile Ltda Santiago
Bahrain	Atlas Copco Services Middle East OMC	Bahrain	Colombia	Atlas Copco Colombia Ltda	Bogotá
Bangladesh	Atlas Copco Bangladesh Ltd.	Dhaka	Cypern	Atlas Copco (Cyprus) Ltd.	Nicosia
Belgien	Atlas Copco Airpower n.v.	Wilrijk	Danmark	Atlas Copco Kompressorteknik A/S	Köpenhamn
	Atlas Copco ASAP n.v.	Wilrijk	Demokratiska
	Atlas Copco Belgium n.v.	Overijse	republiken
	Atlas Copco Finance Belgium BVBA	Wilrijk	Kongo	Atlas Copco DRC sprl	Lubumbashi
	Atlas Copco Finance Europe n.v.	Wilrijk	Egypten	Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E.	Kairo
	Atlas Copco Rental Europe n.v.	Wilrijk	Filippinerna	Atlas Copco (Philippines) Inc.	Paranaque
	International Compressor Distribution NV Wilrijk		Finland	Oy Atlas Copco Ab	Masaby
	Power Tools Distribution n.v.	Hoeselt		Oy Atlas Copco Kompressorit Ab	Masaby
Bolivia	Atlas Copco Boliviana SA	La Paz		Oy Atlas Copco Louhintatekniikka Ab	Masaby
Bosnien				Oy Atlas Copco Rotex Ab	Tammerfors
	Herzegovina Atlas Copco BH d.o.o.	Sarajevo		Oy Atlas Copco Tools Ab	Masaby

A21. Forts.

Land	Företag	Placering (Stad)	Land	Företag	Placering (Stad)
Frankrike	ABAC France S.A.S.	Valence	Kina	Shanghai Tooltec Industrial Tool Co., Ltd.	Shanghai
	Atlas Copco Applications			Shenyang Rui Feng Machinery Ltd.	Shenyang
	Industrielles S.A.S.	Franconville		Tooltec (Qingdao) Tool Co., Ltd.	Qingdao
	Atlas Copco Compresseurs S.A.S	Franconville		Wuxi Pneumatech Air/Gas Purity
	Atlas Copco Crépelle S.A.S.	Lille		Equipment Co., Ltd.	Wuxi
	Atlas Copco Forage et		Kroatien	Atlas Copco d.o.o.	Zagreb
	Construction S.A.S.	Franconville	Lettland	Atlas Copco Latvija SIA	Riga
	Atlas Copco France Holding S.A.	Franconville	Libanon	Atlas Copco Levant S.A.L. (Offshore)	Beirut
	Compresseurs Mauguière S.A.S.	Sermamagny	Luxemburg	Atlas Copco Finance S.á.r.l.	Luxemburg
	Compresseurs Worthington Creyssensac S.A.S.			Atlas Copco Reinsurance SA	Luxemburg
	ET S Georges Renault S.A.S.	Meru Nantes	Malaysia	Atlas Copco (Malaysia) Sdn. Bhd.	Kuala Lumpur
	Seti-Tec S.A.S.	Lognes	Mali	Atlas Copco Mali Sarl	Bamako
	Techfluid Nord S.A.S.	Chereng	Marocko	Atlas Copco Maroc SA	Casablanca
	Vibratechniques S.A.S.	Saint Valéry-En-Caux	Mexiko	Atlas Copco Mexicana S.A. de C.V.	Tlalnepantla
Förenade	Atlas Copco	Jebel Ali free zone,		Atlas Copco Rental Mexico	Monterrey
Arabemiraten	Middle East FZE	Dubai		Desarrollos Técnologicos ACMSA S.A. de C.V.	Tlalnepantla
	Atlas Copco Services Middle East SPC	Abu Dhabi		SCA Schucker de Mexico S.A. de C.V.	Puebla
Ghana	Atlas Copco Ghana Ltd.	Accra	Mongoliet	Atlas Copco Mongolia LLC	Ulan Bator
Grekland	Atlas Copco Hellas AE	Rentis	Namibia	Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd.	Windhoek
Hong Kong	Atlas Copco China/Hong Kong Ltd.	Kowloon	Neder-	ALUP Kompressoren B.V.	Nieuwegein
	CP China/Hong Kong Ltd.	Kowloon	länderna	Atlas Copco Beheer B.V.	Zwijndrecht
Indien	Atlas Copco (India) Ltd.	Bombay		Atlas Copco Internationaal B.V.	Zwijndrecht
Indonesien	PT Atlas Copco Fluidcon	Jakarta		Atlas Copco Nederland B.V.	Zwijndrecht
	PT Atlas Copco Indonesia	Jakarta		Atlas Copco Rental B.V.	Rotterdam
Irland	Atlas Copco (Ireland) Ltd.	Dublin		Cirmac International B.V.	Apeldoorn
Italien	ABAC Aria Compressa S.p.A	Robassomero		Creemers Compressors B.V.	Eindhoven
	Atlas Copco BLM S.R.L.	Milano		Grass-Air Compressoren B.V.	Oss
	Atlas Copco Customer Finance			Grass-Air Holding B.V.	Oss
	Italia S.p.A Atlas Copco Italia S.p.A.	Milano Milano	Nigeria	Atlas Copco CMT & CT Nigeria Ltd.	Lagos
	Ceccato Aria Compressa S.p.A.	Vicenza	Norge	Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S Langhus
	Desoutter Italiana S.r.l.	Oltrona, Como		Atlas Copco A/S	Langhus
	MultiAir Italia S.r.l.	Cinisello Balsamo		Atlas Copco Kompressorteknikk A/S	Langhus
Japan	Atlas Copco KK	Tokyo		Atlas Copco Tools A/S	Langhus
	Fuji Air Tools Co., Ltd.	Osaka		Berema A/S	Langhus
	SCA Schucker Japan Co., Ltd.	Yokohama		Nya Zeeland Atlas Copco (N.Z.) Ltd.	Lower Hutt
Kanada	Atlas Copco Canada Inc.	Dorval	Pakistan	Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd.	Lahore
	Chicago Pneumatic Tool Co., Canada Ltd. Toronto		Panama	Atlas Copco Central América SA	Panama
Kazakhstan	Atlas Copco Central Asia LLP	Almaty		Atlas Copco Panama SA	Ciudad de Panama
Kenya	Atlas Copco Eastern Africa Limited	Nairobi	Peru	Atlas Copco Peruana SA	Lima
Kina	Atlas Copco (China) Investment Co., Ltd. Shanghai		Polen	ALUP Kompressoren Polska sp. z.o.o.	Warszawa
	Atlas Copco (Nanjing) Construction and			Atlas Copco Polska Sp. z o. o.	Warzawa
	Mining Equipment Ltd.	Nanjing		Dynapac Poland Sp. z.o.o. Gesan Polska Sp. z o.o.	Katowice Krakow
	Atlas Copco (Shanghai) Equipment Rental Co., Ltd.	Shanghai	Portugal	Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda.	Lissabon
	Atlas Copco (Shanghai) Process		Rumänien	Atlas Copco Romania S.R.L.	Bukarest
	Equipment Co., Ltd.	Shanghai		Industrial Technique & Tools S.R.L.	Pitesti
	Atlas Copco (Shanghai) Trading Co., Ltd.	Shanghai		S.C. ALUP Kompressoren Romania S.R.L Baia Mare
	Atlas Copco (Shenyang) Construction		Ryssland	ZAO Atlas Copco	Moskva
	and Mining Equipment Ltd.	Shenyang	Schweiz	Atlas Copco (Schweiz) AG	Studen
	Atlas Copco (Wuxi) Compressor	Wuxi		Servatechnik AG	Oftringen
	Co., Ltd. Atlas Copco (Wuxi) Exploration		Serbien	Atlas Copco A.D.	Beograd
	Equipment Ltd.	Wuxi	Singapore	ABAC DMS Air Compressors Pte Ltd.	Singapore
	Atlas Copco (Wuxi) Research and			Atlas Copco (South East Asia) Pte Ltd.	Singapore
	Development Center Co., Ltd.	Wuxi		Fluidcon Services Pte Ltd.	Singapore
	Atlas Copco (Zhangjiakou) Construction		Slovakien	Atlas Copco Compressors Slovakia s.r.o	Trencin
	& Mining Equipment Ltd.	Zhangjiakou City		Industrial Technique s.r.o.	Bratislava
	Bolaite (Shanghai) Compressor Co., Ltd.	Shanghai	Slovenien	Atlas Copco d.o.o.	Trzin
	Dynapac (China) Compaction & Paving Eq Co., Ltd.	Tiajin	Spanien	Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L.	Pinto (Madrid)
	Edmac (Shanghai) Trading Co., Ltd.	Shanghai		Aire Comprimido S.A.	Madrid
	Kunshan Q-Tech Air System			Atlas Copco S.A.E.	Madrid
	Technologies Ltd.	Kunshan		Desoutter S.A.	Madrid
	Liuzhou Tech Machinery Co., Ltd.	Liuzhou City		GESAN S.A.	Zaragoza
	SCA Schucker Automation Equipment			Sogimair S.A.	Barcelona
	(Shanghai) Co., Ltd.	Shanghai	Stor-	ABAC UK Limited	Bicester
	Shanghai Beacon Medaes Medical Gas		britannien	Air Compressors and Tools Ltd.	Hemel Hempstead
	Engineering Consulting Co., Ltd.	Shanghai		Atlas Copco Ltd.	Hemel Hempstead

A21. Forts.

Land	Företag	Placering (Stad)	Land	Företag	Placering (Stad)
Stor-	Atlas Copco UK Holdings Ltd.	Hemel Hempstead	Tyskland	Atlas Copco Tools Central Europe GmbH Essen
britannien	Atlas Copco (NI) Ltd.	Lisburn		Chicago Pneumatic Tool Verwaltungs
	Medaes Limited	Staveley		GmbH	Geisenheim
Sverige	Atlas Copco AB	Nacka		Desoutter GmbH	Maintal
	Atlas Copco CMT Sweden AB	Nacka		Dynapac GmbH	Wardenburg
	Atlas Copco Compressor AB	Nacka		Dynapac Holding GmbH	Wardenburg
	Atlas Copco Construction Tools AB	Kalmar		IRMER + ELZE Kompressoren GmbH	Oyenhausen
	Atlas Copco Craelius AB	Märsta		SCA Schucker GmbH & Co KG	Bretten
	Atlas Copco Customer Finance AB	Nacka		SCA Schucker Verwaltungs-GmbH	Bretten
	Atlas Copco Dynapac AB	Nacka		TBB Industrial Tools Services GmbH	Dingolfing
	Atlas Copco Järla Holding AB	Nacka	Ukraina	LLC Atlas Copco Ukraine	Kiev
	Atlas Copco Lugnet Treasury AB	Nacka	Ungern	ALUP Magyaroszàg Kft.	Eger
	Atlas Copco Rock Drills AB	Örebro		Atlas Copco Kft.	Budapest
	Atlas Copco Secoroc AB	Fagersta		Industrial Technique Hungary Kft.	Budapest
	Atlas Copco Sickla Holding AB	Nacka	Uruguay	Econus S A	Montevideo
	Atlas Copco Tools AB	Nacka	USA	Atlas Copco Assembly Systems LLC	Auburn Hills, mi
	Chicago Pneumatic Construction			Atlas Copco Compressors LLC	Rock Hill, sc
	Equipment AB	Nacka		Atlas Copco Comptec LLC	Voorheesville, ny
	CP Scanrotor Aktiebolag	Fjällbacka		Atlas Copco Construction Mining
	Dynapac AB	Malmö		Technique USA LLC	Commerce City, co
	Dynapac Compaction Equipment AB	Karlskrona		Atlas Copco Customer Finance USA LLC Parsippany, nj
	Dynapac International AB	Malmö		Atlas Copco Drilling Solutions LLC	Garland, tx
	Industria Försäkringsaktiebolag	Nacka		Atlas Copco Hurricane LLC	Franklin, in
Sydafrika	Atlas Copco Holdings South Africa			Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC	Santa Maria, ca
	(Pty) Ltd.	Benoni		Atlas Copco North America LLC	Parsippany, nj
	Atlas Copco Investment Company			Atlas Copco Rental LLC	Laporte, tx
	(Pty) Ltd.	Johannesburg		Atlas Copco Secoroc LLC	Grand Prairie, tx
	Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd.	Boksburg		Atlas Copco Specialty Rental LLC	Humble, tx
	ZAQ Coalfields Drilling Services (Pty) Ltd. Middelburg			Atlas Copco Tools & Assembly
Sydkorea	Atlas Copco Mfg. Korea Co. Ltd.	Seoul		Systems LLC	Auburn Hills, mi
	CP Tools Korea Co. Ltd.	Seoul		Atlas Copco USA Holdings Inc.	Parsippany, nj
	SCA Korea Co Ltd.	Gyunggi-do		BeaconMedaes LLC	Rock hill, sc
Taiwan	Atlas Copco Taiwan Ltd.	Taipei		Benz Compressed Air Systems, Inc.	Montebello, ca
Tanzania	Atlas Copco Tanzania Limited	Geita		Bond Acquisition LLC	Parsippany, nj
Thailand	Atlas Copco (Thailand) Limited	Bangkok		Chicago Pneumatic International Inc.	Rock Hill, sc
Tjeckien	ALUP CZ spol. S.r.o	Breclav		Chicago Pneumatic Tool Company LLC	Rock Hill, sc
	Atlas Copco S.r.o.	Prag		Houston Service Industries	Houston,tx
Turkiet	Atlas Copco Makinalari Imalat A.S.	Istanbul		Quincy Compressor Inc.	Parsippany, nj
	Scanrotor Otomotiv Ticaret A.S.	Bursa		Quincy Compressor LLC	Bay Minette, al
Tyskland	ALUP Kompressoren GmbH	Köngen		SCA Schucker Company LP	Novi, mi
	Atlas Copco Application Center Europe			SCA Schucker Inc.	Novi, mi
	GmbH	Essen	Venezuela	Atlas Copco Venezuela SA	Caracas
	Atlas Copco Beteiligungsgesellschaft		Vietnam	Atlas Copco Vietnam Company Ltd.	Ho Chi Minh City
	GmbH	Essen	Zambia	Atlas Copco (Zambia) Ltd.	Ndola
	Atlas Copco Contruction Tools GmbH	Essen	Zimbabwe	Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd.	Harare
	Atlas Copco Energas GmbH	Köln	Österrike	AGRE Kompressoren GmbH	Garsten-st. Ulrich
	Atlas Copco Holding GmbH	Essen		Atlas Copco Ges.m.b.H.	Wien
	Atlas Copco Kompressoren und			Atlas Copco Powercrusher GmbH	St. Valentin
	Drucklufttechnik GmbH	Essen
	Atlas Copco MCT GmbH	Essen

Vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition

Enligt Atlas Copco AB:s balansräkning står följande belopp till årsstämmans förfogande:

Balanserade vinstmedel inklusive reserv för verkligt värde	SEK	29 301 741 723
Årets resultat	SEK	8 207 815 943
	SEK	37 509 557 666
Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande:
Till aktieägare utdelas SEK 5.00 per aktie	SEK	6 058 070 140
I ny räkning balanseras	SEK	31 451 487 526
	SEK	37 509 557 666

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nacka den 10 februari 2012

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Ordförande Vice ordförande

Staffan Bohman Johan Forssell Ronnie Leten Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Ulla Litzén Gunilla Nordström Anders Ullberg Margareth Øvrum

Mikael Bergstedt Bengt Lindgren Facklig företrädare Facklig företrädare

Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 februari 2012 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Informationen i denna rapport är sådan som Atlas Copco AB är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till medier för offentliggörande den 19 mars 2012.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Atlas Copco AB organisationsnummer 556014-2720

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Atlas Copco AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–101.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess

finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Atlas Copco AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Nacka den 16 februari 2012

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, i procent av genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser (för affärsområdena: rörelseresultat) i procent av sysselsatt kapital.

Direktavkastning

Utdelning i procent av verksamhetsårets genomsnittliga börskurs.

EBITDA – Earnings Before Interest,

Taxes, Depreciation and Amortization Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar.

EBITDA marginal

EBITD A i procent av fakturering.

Eget kapital per aktie

Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Genomsnittligt antal utestående aktier

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före eller efter utspädning. Aktier som innehas av Atlas Copco räknas inte med i antalet utestående aktier. Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktiebaserade incitamentsprogrammen. Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris.

Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC)

räntebärande skulder x i + börsvärde x r

• räntebärande skulder + börsvärde i: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en premie på 0.5%. En uppskattad schablonskatt har sedan använts.
• r: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en riskpremie för aktier på 5%.

Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) före skatt

WACC dividerat med (1 – uppskattad schablonskatt)

Kapitalomsättningshastighet

Intäkter dividerad med genomsnittlig balansomslutning.

Nettokassaflöde

Förändring av likvida medel exklusive valutakurseffekter.

Nettoskuld/EBITDA

Nettoskuldsättning i relation till EBITD A.

Nettoskuldsättning/nettokassa

Räntebärande skulder plus ersättningar efter avslutad anställning minus likvida medel och övriga kortfristiga finansiella omsättningstillgångar, justerad för verkligt värde av ränteswappar.

Omsättningshastighet sysselsatt kapital

Intäkter dividerad med sysselsatt kapital.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive rörelseförvärv och -avyttringar.

Räntenetto

Räntekostnader minus ränteintäkter.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt plus räntekostnader och valutakursdifferenser dividerat med räntekostnader och valutakursdifferenser.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av intäkter.

Rörelseresultat

Intäkter minus alla kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och inkomstskatt.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuldsättning i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Soliditet

Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder och avsättningar. Sysselsatt kapital för affärsområdena exkluderar kassa, skatteskulder och -fordringar.

Vinstmarginal

Resultat före skatt i procent av intäkter.

Resultat per aktie

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Hållbarhetsredovisning

Hållbarhet spelar en avgörande roll för Atlas Copcos vision att vara First in Mind—First in Choice®, för sina intressenter, och det är en viktig del i arbetet med att skapa långsiktig tillväxt. En integrerad hållbarhetsstrategi som stöds av ambitiösa mål, hjälper företaget att leverera ökat värde till alla intressenter – medarbetare, kunder, affärspartner och investerare – på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande sätt.

I en komplex och föränderlig värld som står inför allvarlig brist på resurser och kritiska miljöutmaningar, inser Atlas Copco att företag måste vara innovativa för att erbjuda varor och tjänster på sätt som minimerar negativ påverkan och tar tillvara möjligheter för att skapa en mer hållbar väg mot framtiden.

Som världsledande leverantör av lösningar för industriell produktivitet, med verksamhet i 86 länder världen över, och produktionsenheter i 21 länder på fem kontinenter, har Atlas Copco en global täckning som spänner över kunder inom tillverkning, process-, gruv-, bygg- och servicesektorer i mer än 170 länder.

Givet verksamhetens karaktär, är de mest relevanta frågorna för Atlas Copco ur ett hållbarhetsperspektiv energi- och vattenförbrukning, kemikalieanvändning, hälsa och säkerhet för medarbetare och hos leverantörer, samt mänskliga rättigheter. Den viktigaste långsiktiga påverkan är energiförbrukningen under produkternas livscykel. Med detta syfte är 95% av Gruppens produktionsenheter certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001, och Atlas Copco uppmuntrar samtliga affärspartner att införa ledningssystem som säkrar hög standard inom säkerhet, hälsa och miljö. Atlas Copco betonar vikten av god affärsetik i relationen med intressenterna och investerar i nödvändig kompetensutveckling i den egna verksamheten för att möta dessa utmaningar.

Atlas Copco är medvetet om spridningseffekterna av företagets aktiviteter och adresserar hållbarhetsfrågorna genom hela värdekedjan. Det handlar om att säkra höga standarder för miljöskydd och arbetsvillkor i leverantörskedjan; reducera negativ miljöpåverkan från Atlas Copcos produkter när de är i bruk, och stärka det värde som företagets produkter tillför samhället genom att göra dem mer resurseffektiva.

Under 2011 presenterade Atlas Copco ambitiösa mål för att ta itu med dessa viktiga frågor där de har störst effekt. Basåret 2010 har använts vid formuleringen av de nya målen. Utöver de befintliga målen för energi och säkerhet, har mål formulerats för mångfald, energieffektiva produkter och lösningar, samt vattenförbrukning. Sammantaget möter de eller överträffar bästa praxis inom industrin genom en ansats som leder till hållbar, lönsam utveckling.

Viktiga händelser 2011

• • Ökade fokus på mänskliga rättigheter. Började anta ramverket baserat på FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter
• • Förbättrad säkerhet resulterade i att antalet olyckor minskade med 33%
• • Relativ ökning av vattenförbrukning med 14% på grund av nya byggnationer
• • Produktlanseringar för ökad energieffektivitet: skruvkompressor med certifikat för energibesparing, ökad energieffektivitet i batteridrivna verktyg och bergborrar

Utmärkelser

• • Ett av världens mest hållbara företag enligt Global 100, www.global100.org
• • Inkluderat i 2011/2012 Dow Jones Sustainability World Index, www.sustainability-indexes.com och FTSE4Good, www.ftse.com
• • Ett av världens 100 mest innovativa företag, www.top100innovators.com

Uppfylla åtaganden

Atlas Copco har åtagit sig att följa globala standarder för etiskt uppförande, arbetsrätt och hög miljöstandard samt att nå sina ambitiösa mål för ökad hållbarhet. Gruppen lever upp till sina åtaganden och värderingar inom miljö, etik, mänskliga rättigheter och andra områden med stöd av en uppsättning policyer, principer och arbetssätt som tillsammans utgör ett ramverk. Detta stöds av Gruppens övergripande ansats till att hantera och engagera sina intressenter.

Vision och mål

Utifrån visionen att vara och förbli First in Mind—First in Choice® för sina intressenter fastställde Atlas Copcos koncernledning och styrelse i februari 2011 reviderade och mer ambitiösa mål för Gruppen. Målen beskrivs på sidorna 10 och 131. En sammanfattning av resultat presenteras på sidan 124. Analysen redovisas i respektive intressentavsnitt i hållbarhetsredovisningen.

Styrningsstruktur

Atlas Copcos styrning sker genom Gruppens gemensamma mål; divisionerna sätter sedan individuella mål. Roller och ansvarsområden fastställs för att säkerställa att hållbarhet är integrerat i hela Gruppen och genomförs på den mest lämpliga nivån. Styrelsen: godkänner formellt Gruppens affärskod. Riskbedömning gällande legala, sociala och miljöresultat redovisas vid styrelsemöten.

VD och koncernchef: ansvarig för hållbarhet, rapporterar direkt till styrelsen i situationer med, exempelvis, betydande miljömässiga och sociala aspekter.

Ansvariga för koncernfunktioner: ansvariga för policyer i Affärskoden samt principer, riktlinjer, processer och instruktioner i The Way We Do Things. Fastställer Gruppens mål och tillhandahåller vägledning, stödaktiviteter och nödvändiga processer för uppföljning. Stöder arbetet i Gruppens råd för säkerhet, hälsa och miljö (SHE), samt funktionen Organisationsutveckling och personalfrågor. Informationsdirektören är talesperson i hållbarhetsfrågor.

Affärsområdeschefer: ansvariga för att utveckla, införa och följa upp mål och strategier inom verksamheten som helhet, vilket inkluderar resultat inom områdena miljö och socialt ansvar. Divisioner: ansvariga för införandet av hållbarhetspolicyer inom sina ansvarsområden. De formulerar också mätbara mål för produktutvecklingsprojekt och genomför leverantörsutvärderingar i tillämpliga fall.

Internrevisionsfunktionen: följer upp interna kontrollrutiner.

Underteckna och stödja internationella deklarationer

Atlas Copcos affärskod baseras på FN:s grundläggande dokument om de mänskliga rättigheterna, den internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen, FN:s Global Compact och

OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Sedan 2008 har Atlas Copco undertecknat Global Compacts principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Affärskoden är översatt till 25 språk och ses regelbundet över. Under 2011 inledde Gruppen en www.unglobalcompact.org inom korruption.

process för att anta FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Atlas Copco följer lokala och internationella lagar och förordningar gällande handel i högriskländer.

Hantera och följa åtaganden

Affärskoden, som fastställdes 2003 och godkändes av Atlas Copcos styrelse 2004 samt undertecknades av facket, är det främsta sättet genom vilket Atlas Copco hanterar åtaganden gällande hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter, anti-korruption och andra aspekter av etisk affärsverksamhet. Relaterade principer, riktlinjer, processer och instruktioner publiceras och finns tillgängliga för alla anställda i The Way We Do Things. Styrningsstrukturen, inklusive dess hållbarhetselement, redovisas också i rapporten om koncernens styrning.

Atlas Copco har en formell process för att säkra efterlevnaden av Affärskoden. Chefer ombeds underteckna en skrivelse om att de ska följa koden. Denna årliga process, tillsammans med internrevisioner, syftar till att analysera risker kopplade till korruption och utvecklas till att även omfatta redovisningen av kommissionsbetalningar, vilka är vanligt förekommande vid agent- och distributörsavtal.

Uppföljning av verksamheten och leverantörskedjan sker genom certifiering i det internationella miljöledningssystemet ISO 14001 och Gruppens ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö.

Kemikalier och farliga ämnen följs upp genom en funktion med förteckningar över farliga ämnen som är förbjudna eller som ska begränsas. Funktionen finns tillgänglig på internet och uppdateras regelbundet med exempelvis nya internationella EUdirektiv såsom REACH. Uppdateringar kommuniceras till organisationen genom nyhetsbrev.

En process för att bedöma och hantera social och miljömässig påverkan från verksamheten vid etablering, drift och avyttring är en del av due diligence. Vid behov kan åtgärder vidtas för att avhjälpa problem. Atlas Copcos processer anses ha varit tillräckliga för att begränsa påverkan på miljön eller på det lokala samhället vid samtliga förvärv och avyttringar under 2011.

Sociala och miljömässiga revisioner genomförs av internrevisionsavdelningen, se rapporten om koncernens styrning.

Utbildning av medarbetare har hög prioritet

Vägledande dokument och utbildningsmaterial finns tillgängligt som stöd för medarbetarna i att möta de åtaganden som finns beskrivna i Affärskoden. Alla medarbetare får utbildning i Affärskoden. Under 2011 hade cirka 90% av Atlas Copcos medarbetare fått utbildning i Affärskoden, i huvudsak genom Gruppens internutbildning på lokal nivå. Alla medarbetare får dessutom relevant utbildning i hälsa och säkerhet som en del i Gruppens mål att alla anställda ska arbeta i ett företag med ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö (SHE). En interaktiv SHE-utbildning finns tillgänglig för alla anställda och särskild utbildning erbjuds till chefer.

Atlas Copco har lanserat en global utbildning i Affärskoden som riktar sig till företagets chefer världen över. Utbildningsmaterialet inkluderar ett antal fallstudier med dilemman inom mänskliga rättigheter, korruption, miljöfrågor och allmän affärsetik. En tredjedel av Gruppens chefer har hittills genomgått utbildningen. Ambitionen under 2012 är att fortsätta lanseringen av utbildningen, men även att lansera en fokuserad interaktiv utbildning

Väsentlighet

Atlas Copco avgör vilka frågor som är mest relevanta för verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv genom en intern analys för att identifiera prioriteringar och nyckelfrågor, och en översyn av intressentdialogen och intressenternas engagemang för att identifiera förbättringsområden. Betydelsen av frågan för externa intressenter har jämförts med betydelsen för Gruppen internt för att bedöma dess vikt. Denna övning inkluderas i Atlas Copcos beslutsprocess för att förbättra sitt hållbarhetsarbete.

Intressenternas syn på Atlas Copcos hållbarhetsfrågor

Mycket viktigt Betydelse	- Energiförbrukning - Arbeta med affärspartner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder - Hantering av risker med vatten - Klimatstrategi - Relationer mellan företag och medarbetare	- Säkra och pålitliga produkter samt kvalitet - Marknadsföring av hållbara produkter - Energieffektiva produkter och lösningar - Minska farliga ämnen i produkter och komponenter - Minska utsläpp till luft och vatten - Ingen korruption och mutor - Säker och hälsosam arbetsmiljö
för externa intressenter Viktigt	- Bolagsstyrning - Förbrukning av råmaterial - Risk- och krishantering - Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering - Investeringar och förvärv - Hållbar konstruktion - Offentliga riktlinjer och lobbying	- Mångfald avseende kön och nationalitet - Öppen och transparent kommunikation - Behålla och attrahera talanger - Kompetensutveckling - Återvinning av avfall
	Viktigt	Mycket viktigt Intern betydelse för företaget

Rapportering av överträdelser

Atlas Copcos etiska hjälplinje kan användas av medarbetare för att rapportera ageranden eller handlingar som innebär att lagar eller Affärskoden överträds. Processen med en etisk hjälplinje används när en händelse inte kan redas ut på lokal nivå. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner på landnivå. Gruppens legala avdelning ansvarar för hanteringen av rapporterna och säkrar att de behandlas konfidentiellt. Uppgiftslämnaren garanteras anonymitet.

Under 2011 rapporteradessammanlagt 25 (20) möjliga överträdelser av Affärskoden till koncernledningen via den etiska hjälplinjen. Typen av överträdelserrelaterarfrämst till organisationsförändringar, ekonomiska frågor och till personliga händelser.I 22 av de rapporterade fallen fanns grund till att vidta åtgärder, såsom en internrevision, en polisutredning eller disciplinär åtgärd såsom uppsägning. Ett fall konstaterades vara ett tydligt fall av bedrägeri och ledde till uppsägning. Två av fallen är fortfarande under utredning, varav ettrör möjlig korruption.

Mer information om hållbarhet

Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com/cr:

• Hållbarhetsredovisningar sedan 2001
• Energieffektiva produkter och lösningar
• Affärskoden
• Hållbarhetsdiagram
• Policy för säkerhet, hälsa och miljö (SHE)
• Projekt för samhällsengagemang och fallstudier
• Förteckningar över farliga substanser
• GRI-index
• Hållbarhets- och rapporteringsdefinitioner

Om redovisningen

Denna redovisning omfattar Atlas Copcos framsteg under 2011 i förhållande till förväntningarna från varje intressentgrupp. Sedan 2001 har denna redovisning upprättats årligen i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den senaste hållbarhetsredovisningen publicerades i mars 2011 som en del av årsredovisningen 2010. De GRIindikatorer som redovisas är de som anses vara mest relevanta och av störst vikt för Atlas Copco och dess intressenter och som underlättar jämförelser med andra företag. Gruppen har bedömt sin redovisning som GRI B-nivå, vilket bekräftats av Deloitte.

Redovisningen omfattar samtliga profilindikatorer, hållbarhetsstyrning, samt minst 20 resultatindikatorer. För ytterligare information om hur Atlas Copco använder GRI:s principer, samt GRI-index, se www.atlascopco.com/cr.

Denna rapport är också Atlas Copcos Communication on Progress (COP), på avancerad nivå, en rapport av arbetet med de tio principerna inom FN:s Global Compact.

Rapporten omfattar Gruppens alla verksamheter under verksamhetsåret 2011, om inget annat anges. Verksamheter som avyttrats under året ingår inte, vilket däremot enheter som förvärvats gör. Detta kan ibland ge upphov till betydande förändringar i redovisat resultat. Begränsningar

och redovisningsprinciper liksom justeringar i rapporteringen redovisas i respektive avsnitt. Gruppen är medlem i Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) och följer noggrant dess rekommendationer, vilket kan påverka redovisningsriktlinjen för koldioxidutsläpp från transporter.

På grund av byte av redovisningssystem och organisationsstruktur har redovisade miljödata för 2010 justerats för att reflektera detta.

Hållbarhetsredovisningen och rapporten om koncernens styrning ingår i årsredovisningen 2011. För att undvika upprepningar hänvisas ibland till dessa rapporter, samt till avsnittet VD och koncernchef. Redovisade fakta och siffror har verifierats enligt Atlas Copcos rutiner för intern kontroll. Hållbarhetsredovisningen har granskats och godkänts av Atlas Copcos koncernledning. Hållbarhetsredovisningen för 2011 har inte varit föremål för granskning med begränsad säkerhet av extern part.

Datainsamlingen är integrerad i Gruppens redovisningssystem och sammanställs kvartalsvis från och med tredje kvartalet 2011. Miljödata redovisas för producerande enheter, inklusive distributionscenter och applikationscenter, samt uthyrningsverksamheter. Information om medarbetare omfattar hela verksamheten. Ansvaret för redovisningen ligger hos respektive bolagschef. Uppgifterna sammanställs av Gruppens funktioner för controlling och information samt redovisas därefter för koncernledningen.

Intressentdialog

Atlas Copco är ansvarigt för de människor och organisationer som berörs av verksamheten. Gruppen strävar efter att vara transparent och att involvera intressenter när det gäller hållbarhetsrelaterade frågor av ömsesidigt intresse, för att skapa en gemensam plattform och nå fram till bättre och mer informerade beslut. De frågor som berör varje intressentgrupp beskrivs i respektive avsnitt och hanteras på både lokal nivå och gruppnivå. Ambitionen är trefaldig: att identifiera möjligheter till förbättring av hållbarhetsarbetet med fokus på säkerhet, hälsa och miljö, samt etiska aspekter; att jämföra resultaten med andra ledande multinationella företag; och att ta hänsyn till intressenternas synpunkter och perspektiv på Gruppen.

Atlas Copcos intressentmodell

Intressentgrupperna är kunder, affärspartner, medarbetare, investerare och samhälle och miljö. Atlas Copco bemöter intressenternas frågor inom ekonomi, miljö, och det sociala området. Gruppen värdesätter också diskussioner med frivilligorganisationer, myndigheter och andra med vilka konstruktiva dialoger kan föras. Inga intressenter exkluderas.

Atlas Copco svarar på undersökningar från större bedömningsinstitut,såsom Sustainable Asset Management (SAM), Eiris, och Vigeo.

Regelbundna möten hålls med:

• • Större aktieägare och socialt ansvarstagande investerare (SRI)
• • Frivilligorganisationer såsom Amnesty International och Transparency International
• • Studenter, exempelvis genom uppsatsskrivande, praktikplatser, jobbmässor vid universitet och tekniska högskolor
• • Nätverk med fokus på företagsansvar, exempelvis FN:s Global Compacts nordiska nätverk, Globalt Ansvar
• • Diskussionsgrupper som stöds av branschorganisationer där Atlas Copco är medlem
• • Branschorganisationer, exempelvis Pneurop och Committee for the European Construction Equipment Industry

Under 2011 har Atlas Copco genomfört en formell intressentdialog med större aktieägare och frivilligorganisationer. Flera individuella möten med intressenter ägde också rum under året.

Intressent	Intressenternas synpunkter	Resultat 2011	Kommentar
Samhälle och miljö	Regelbundet uppdatera Affärskoden och fortsätta arbetet med att bekämpa korruption.	Affärskoden har uppdaterats avseende korruption och mänskliga rättigheter. 33% av Atlas Copcos chefer har fått fördjupad utbildning.	Arbetet med antikorruption var i fokus och alla chefer kommer att få utbildning. Under 2012 kommer en interaktiv utbildning i antikorruption att bli obligatorisk för alla bolagschefer.
	Offentliga riktlinjer.	Möte och intervju kring energieffektivitet med Connie Hedegaard, EU-kommissionär med ansvar för klimatfrågor.	Energieffektivitet var i fokus och EU-kommissionärens synpunkter kommunicerades till 500 chefer vid ett seminarium.
Kunder	Öka energieffektiviteten i produkter och lösningar ytterligare.	Lansering av mer ambitiösa mål och nyckeltal för att öka kundernas energieffektivitet med 20% fram till 2020.	Fler energieffektiva produkter och lösningar utvecklades och lanserades, se kundavsnittet i denna rapport.
	Öka kunskapen om kundrisker i länder med svaga regeringar 1).	Ett verktyg för att öka kunskapen om kunders hållbarhetsresultat utvecklades och testades.	Verktyget för utvärdering av kunders hållbarhet utvecklades och testades under året. Det kommer att lanseras under 2012.
Medarbetare	Fortsätta att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö i alla verksamheter. Rapportera incidenter.	5.7 olyckor/en miljon arbetade timmar och 2.0% sjukfrånvaro. Rapportering av incidenter började.	Olycksstatistiken har förbättrats tack vare fokuserat arbete under de senaste tre åren. Rapportering av incidenter bidrar till att förhindra olyckor i den fortsatta strävan mot noll olyckor.
	Förbättra mångfald avseende kön och nationalitet.	14.8% kvinnliga chefer och 44 nationaliteter bland seniora chefer.	Flera år av kvinnliga mentorprogram har resulterat i ett ökat antal kvinnliga chefer.
Affärspartner	Sätta mål för affärspartner och arbeta med att säkra en hållbar leverantörskedja.	16% av betydande leverantörer utvärderades gällande hållbarhetsaspekter. En interaktiv utbildning för affärspartner utvecklades och lanserades.	Arbetet för att säkra en hållbar leverantörskedja var i fortsatt fokus. Långsiktiga relationer och täta samarbeten ger möjlighet till förbättringar.
Aktieägare	Förbättra resultat och hållbarhetsrapportering genom uppföljning av mål för nyckeltal.	Lansering av fler och mer ambitiösa mål och nyckeltal. Formell intressentdialog med de största ägarna.	Resultat i förhållande till mål redovisas och analyseras i denna rapport och på Atlas Copcos webbplats. Största ägarna godkände att redo visningen är på GRI B-nivå, givet Gruppens mål.

Huvudsakliga frågor i dialogen med intressenter/inflytandegrupper

1) Enligt OECD:s definition

Samhälle och miljö

Atlas Copco har global räckvidd och inflytande på den ekonomiska och sociala utvecklingen i länder där företaget är verksamt. Gruppen förväntas visa inflytandet på ett positivt sätt. Det kräver en noggrann kartläggning av risker i Atlas Copcos värdekedja så att viktiga frågor som uppstår kan hanteras och följas upp effektivt.

Företag förväntas bidra i högre grad till en mer hållbar värld och att ta en bredare, mer inkluderande och transparent roll i samhället. Som en global koncern med ambitiösa tillväxtmål står Atlas Copco inför ett antal möjligheter och utmaningar, inte minst då det är verksamt på en rad olika marknader där kulturer och normer för miljö och socialt ansvar kan variera kraftigt.

Uppträdande i strid med konkurrensregler och korruption

Atlas Copcos mål är att det inte ska förekomma någon korruption eller mutor i den globala verksamheten. Det stöds av en policy, metoder, utbildning och uppföljning som syftar till att uppnå målet (se sidan 105). Affärskoden har uppdaterats med information om nolltolerans mot korruption, inklusive påskyndande utbetalningar. Kraftfulla åtgärder vidtas från fall till fall. Det ska inte innebära några nackdelar för anställda som vägrar att ta emot mutor. Företaget arbetar aktivt för att förhindra, upptäcka och agera på möjliga fall av korruption. Interna kontrollrutiner har etablerats för att minimera risken för korruption och mutor, exempelvis genom uppdelning av ansvar. Det ökar också medvetenheten och efterlevnaden av principer för integritet i affärsaktiviteter, vilket är viktigt att prioritera för Atlas Copco. Gruppens policy informerar de anställda att affärsgåvor som ges och tas emot måste stämma överens med lokal lagstiftning och praxis i affärslivet, för att undvika att skapa osund lojalitet eller bryta mot lagar.

Atlas Copco använder Transparency Internationals Corruption Perception Index i utbildningen av medarbetare. Gruppens bolag uppmuntras att hålla praktiskt inriktade kurser som behandlar affärsintegritet och etiska dilemman. Genom Gruppens etiska hjälplinje kan medarbetare och andra intressenterrapportera beteenden eller ageranden som kan vara istrid med Affärskoden. Över 90% av Atlas Copcos bolag har, enligtrutinen försjälvutvärdering, en process för att analysera korruptionsrisker. Under 2012 är det obligatoriskt för alla bolagschefer att genomgå utbildningen inom korruption från FN:s Global Compact innan de signerar efterlevnaden av Affärskoden.

Under 2012 kommer Atlas Copco att vara aktivt inom Transparency Internationals forum för företag och nätverka med andra stora företag.

Gruppen stödjersund konkurrens och förbjuder diskussioner eller överenskommelser med konkurrenter om prissättning eller uppdelning av marknaden. Koncernledningen har inte fått kännedom om något fall av konkurrenshämmande agerande eller korruption under 2011. Det finnsinga pågående rättsliga åtgärderinom detta område och inga böter har betalats ut under året, se rapportering av överträdelser, sid 106.

Mänskliga rättigheter

Affärskoden stödjer och omfattarinternationellt erkända mänskliga rättigheter, såsom rätten till facklig anslutning och kollektivavtal, förbud mot tvångs- och barnarbete, samt ursprungsbefolkningars rättigheter. Atlas Copco respekterar dessa rättigheter i verksamheten. De grundläggande principerna framförs också till affärspartner världen över. Under 2011 stärktes denna ansats genom att FN:sriktlinjer om företag och mänskliga rättigheter började anammas, (de så kallade Ruggie-principerna)som består av 31 principer.

Kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer på marknader där Atlas Copco har verksamhet. Amnesty International ger råd till Gruppen för att identifiera områden med risker som är hänförliga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stödjer på så sätt Gruppens bolag med verksamhet i sådana områden. I länder såsom Angola, Demokratiska republiken Kongo, Iran, Uzbekistan och Kina, är risken för kränkningar av mänskliga rättigheter hög enligt Amnesty International, exempelvis genom barnarbete och tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. Atlas Copco har försäljnings- och serviceverksamhet i dessa länder och även omfattande produktion i Kina.

Gruppens bolag i länder med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter uppmuntras att utvärdera sina affärsprocesser och affärsrelationer och att agera för att minimera riskerna, med hjälp av riktlinjer som Atlas Copco tagit fram. Riskerna kartläggs genom värdekedjan och finns inkluderade i checklistan för säkerhet, hälsa och miljö vid leverantörsutvärderingar samt i utbildningsmaterial.

Genom rutinen för självutvärdering (se rapporten om koncernens styrning) betonar och följer Atlas Copco upp att Gruppens bolag har processer för att informera kunder och affärspartner om policyer för mänskliga rättigheter, samt för att bedöma risken för att skada anseendet genom att förknippas med vissa kunder. Hittills har 67% av Atlas Copcos affärsenheter infört rutinen.

Det har inte förekommit några händelser gällande brott mot ursprungsbefolkningars rättigheter bland Gruppens anställda och koncernledningen har inte fått kännedom om något fall av brott mot mänskliga rättigheter under 2011, se sid 106 rapportering av överträdelser.

Atlas Copcos affärspartner förväntas följa samma höga standarder när det gäller mänskliga rättigheter som Atlas Copco gör, se sidan 121 Affärspartner.

Due diligence

Aspekter kring mänskliga rättigheter är integrerade i förvärvsprocessen. Så snart ett förvärv har slutförts tillämpas Atlas Copcos riktlinjer och policyerför att bedöma och hantera den miljömässiga och sociala påverkan verksamheten har på samhället. Under 2011 genomförde Atlas Copco utvärderingar av mänskliga rättigheter i Ghana och Kazakstan.I Ghana har Atlas Copco diskuterat mänskliga rättigheter med olika intressenter genom åren.I Kazakstan, är transparens en aktuell fråga men det lokala bolaget använder och diskuterar Affärskoden genom hela värdekedjan.

Goda exempel

1) Solfångare installerade

Auburn Hills, USA Kundcentret installerade nio solpaneler på taket till sin byggnad. De genererar tillsammans 8.8 MWh el årligen och minskar koldioxidutsläppen med 9 ton/år.

2) Program för hälsa och säkerhet Santiago, Chile

Kundcentret har en daglig rutin för säkerhet som innefattar utbildning, vilket har resulterat i en 50-procentig minskning av antalet olyckor, viktigt för ingenjörer som arbetar i gruvor.

3) Vattenförbrukning

Köln, TYSKLAND Företaget i Köln anslöt en ny testbädd till ett vattenkylningstorn, vilket skapade ett kretslopp för kylvatten. Vattenförbrukningen minskade med 30% på ett år.

4) Atlas Copcos miljöpris Örebro, SVERIGE

Produktbolag fick Atlas Copcos miljöpris 2011 för sin nya enhetliga plattform för kontrollsystem, som förbättrar systemets energieffektivitet och minskar antalet komponenter.

6) Hållbar byggnad (LEED guld) Nanjing, Kina

Produktbolaget i Nanjing är den första Atlas Copco-byggnaden med en LEEDcertifiering (guld). En mer hållbar byggnad bidrar till en bättre arbetsmiljö och minskar påverkan på den externa miljön.

7) Utbildning för metallarbetare Kina

Det svenska Metallarbetareförbundet och Atlas Copcos svenska fackliga representanter har utbildat medarbetare i produktbolagen i Kina kring relationer mellan arbetsgivare och anställda, samt medarbetares rättigheter.

Att bedöma och hantera social och miljömässig påverkan från verksamheten vid etablering, drift och avyttring är en del av due diligence-processen. Vid behov vidtas åtgärder för att åtgärda problem, ibland med hjälp av tredje part. Atlas Copcos processer bedöms ha varit tillräckliga för att begränsa påverkan på miljön och det lokala samhället vid alla förvärv och avyttringar under 2011.

Samhällsengagemang och välgörenhet

Atlas Copco har sedan länge ett lokalt engagemang i de samhällen där företaget verkar. Gruppens olika initiativ i samhället väljs ut och stöds av de lokala bolagen och är inriktade på tre områden: utbildning; en trygg uppväxt för barn och sjukdomsbekämpning. Det omfattar stöd till skolor och universitet för att öka utbildningsnivån, samt barnhem för att erbjuda en trygg uppväxtmiljö. Utöver att stödja lokala välgörenhetsprojekt uppmuntrar Gruppens policy för samhällsengagemang bolagen att ge stöd vid naturkatastrofer och andra katastrofer som drabbar människor. Satsningar som initieras av de anställda stöds genom

principen om ekonomisk matchning. Principen innebär att bolag i Gruppen ska matcha de ekonomiska bidrag som de anställda ger. Gruppens bolag gör en analys av behoven i detlokala samhälletför att avgöra hur de bäst kan bidra.Initiativet Vatten åt Alla är det tydligaste exemplet på denna typ av engagemang.

Sedan 1984 har Atlas Copco stött frivilligorganisationen Vatten åt Alla, som drivs av medarbetarna. Organisationen samlar in medel för att finansiera brunnsborrning och utrustning som ska ge behövande samhällen rent dricksvatten. Från och med 2011 har Atlas Copco tagit ett steg längre, från att matcha de anställdas bidrag till projektet, till att dubbla det. Tillgången till vatten nås främst genom borrning, grävning och installation av handpumpar eller genom att skydda naturliga vattenkällor. Genom åren har organisationen Vatten åt Alla gett drygt 1 200 000 människor tillgång till rent vatten. Organisationen Vatten åt Alla finns i tolv länder och är på väg att etableras i ytterligare länder. Ytterligare information finns tillgänglig på www.water4all.org.

För all lokal välgörenhet gäller att stödet ska ges under medellång eller lång tid. Vid naturkatastrofer eller andra katastrofer som drabbar människor är behovet av stöd av en annan karaktär och kan ges under en kortare tid antingen i form av produkter såsom generatorer och spett eller bidrag som samlas in av medarbetarna och som matchas av Atlas Copco. Till de översvämningsdrabbade i Brasilien bidrog Gruppen med mat och mediciner och stöd gavs till anställda och deras familjer i Japan som återhämtade sig efter jordbävningen och tsunamin.

Företagets kostnader för samhällsengagemang och välgörenhet fördelade sig under året som följer: kontanta donationer 91% fysiska gåvor 3% och i värde av tid 6%. Under 2011 donerade Atlas Copco i Sverige SEK 1 300 000 till den svenska Vatten åt Alla-organisationen.

Offentliga riktlinjer

Atlas Copco är medlem i branschorganisationer som Teknikföretagen, Federation forthe Technology Industry i Belgien, Compressed Air and GasInstitute i USA, det tyska teknikförbundet och många fler. Atlas Copco harsedan 1959 varit aktivt involverad i Pneurop, den europeiska sammanslutningen för tillverkare av kompressorer, vakuumpumpar, tryckluftsutrustning och relaterad utrustning. Pneurop företrädersina medlemmari europeiska och internationella forum angående harmoniseringen av den tekniska, normativa och legala utvecklingen inom bygg- och anläggningsutrustning.

Atlas Copco är medlem i Committee for the European Construction Equipment Industry som exempelvis arbetar med att minska tekniska hinder och öka säkerhetsstandarder samt miljöfrågor inom byggnadsutrustning. Dessutom deltar företaget i den pågående utvecklingen av internationella standarder, inklusive ISO-kommittén ISO/TC 118 och CEN kommittén CEN 232.

Atlas Copco-gruppen tar inga politiska ställningstaganden och använder inte Gruppens medel eller tillgångar för att stödja politiska kampanjer eller kandidater, eller bistår på något annat sätt politiska strävanden med tjänster.

Miljöpåverkan

Med globala miljöutmaningar som blir allt mer akuta, och frågor som klimatförändringar högt på den politiska dagordningen, väntas företag bidra till att minska miljöpåverkan på samhället. Atlas Copco strävar efter att möta intressenternas förväntningar på energieffektiv, sund miljöledning i verksamheten och för produkterna, och följer gällande miljölagar i alla länder där Gruppen är verksam. Ett exempel är att när en enhet läggs ned, återställs miljön vid behov.

Atlas Copcos främsta miljöpåverkan sker vid användningen av produkterna. Därför har arbetet med att inkludera miljöhänsyn i designstadiet och genom kontinuerlig produktutveckling, liksom genom ständiga förbättringar vid produktionsanläggningarna där miljömässiga aspekter är integrerade i verksamheten högsta prioritet, inte bara för Atlas Copco utan även för dess kunder, som också eftersträvar olika sätt för att minska sin miljöpåverkan.

Mål:

• Öka kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020
• Uppföra Atlas Copco-byggnader enligt hållbara byggnadsstandarder
• Behålla vattenförbrukningen på nuvarande nivå i relation till kostnad för sålda varor
• Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020
• Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020.
• Återanvända eller återvinna avfall

Miljöledningssystem

För att minska miljöeffekterna, och för att säkra tillämpningen av försiktighetsprincipen, har Atlas Copco som mål att införa miljöledningssystem i samtliga verksamheter. Under 2011 arbetade 55% av medarbetarna i en miljö med ett verifierat miljöledningssystem.

Alla produktionsenheter ska vara certifierade enligt den internationella standarden om miljö ISO 14001. Förvärvade produktionsenheter certifieras normalt inom en tvåårsperiod. Produktionsenheter certifierade enligt ISO 14001 motsvarade 95% av kostnaden för sålda varor. Antalet certifieringar har varit konstant under de senaste fem åren.

Livscykelanalys visar att Atlas Copcos mest betydande miljöpåverkan relaterar till koldioxidutsläpp vid användningen av produkter och i mindre grad till transport och tillverkning. Energiförbrukning och koldioxidutsläpp är därför de mest betydande indikatorerna men Atlas Copco redovisar även vattenförbrukning, förbrukning av förpackningsmaterial, avfall, samt andra utsläpp till luften.

Byggnation

Atlas Copcos mål är att byggnader, både nya och vid renovering, ska byggas enligt en hållbar standard såsom LEED. En manual för hållbara byggnationer stödjer bolagen i Gruppen när nya enheter uppförs, och inkluderar klimatrisker såsom risker för naturkatastrofer. Ett produktbolag i Nanjing, Kina, uppför den första Atlas Copco-byggnaden med en certifiering enligt LEED (guld), och ytterligare byggnader kommer att certifieras enligt standarden.

Resursanvändning

Att omvandla råvaror och inköpta komponenter till slutprodukter är en grundläggande del av Atlas Copcos verksamhet och betydande mängder material, energi och vatten används i processen. Gruppen arbetar kontinuerligt med att göra resursanvändningen i tillverkningsprocessen effektivare. De mest betydande råvarorna för Atlas Copco är stål, gummi och plast. Mätt i vikt står stål för mer än 90% av det råmaterial som används i produktionen. En stor del är återvunnet stål.

Energi

Atlas Copco redovisar sin energiförbrukning i termer av direkt och indirekt energi, liksom i förnyelsebar och icke-förnyelsebar energi. Direkt energi definieras som bränsle som köpts in och förbrukats för egen produktion, exempelvis olja, kol, naturgas, bensin och diesel. Indirekt energi definieras som energi från externa källor, exempelvis energi som krävs för att producera och leverera elektricitet och fjärrvärme. Förnyelsebar energi omfattar elektricitet och värme som genererats av solkraft, vindkraft, vattenkraft, geotermiska resurser, biobränslen och vätgas från förnyelsebara resurser.

Under 2011 minskade den totala energiförbrukningen i verksamheten med 8% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras delvis genom olika åtgärder för ökad energieffektivitet, såsom förbättrad belysning i flera produktionsenheter och byte till mer energieffektiva energikällor.

Under 2011 kom 21% av energiförbrukningen från förnyelsebara källor såsom vindkraft och solkraft. Ett marknadsbolag i USA investerade i solkraft, se goda exempel sidan 109.

Gruppens mål om ökad energieffektivitet hos kunderna med 20% fram till år 2020 gäller energieffektivitet inom viktiga produktgrupper. Framsteg när det gäller energieffektiva produktlanseringar under 2011 redovisas på sid 116 i avsnittet om kunder.

Vatten

Med verksamhet i flera länder där vatten är en knapp resurs har Atlas Copco förståelse för vattnets betydelse och har börjat använda index för vattenanvändning för att kartlägga de bolag som finns i områden där det finns risker kopplade till vatten. Trots att detta inte är ett av de främsta områdena för miljöpåverkan av Atlas Copcos verksamhet, så är det av stor vikt för företagets intressenter. Ett sätt Gruppen bemöter detta genom är den medarbetarledda organisationen Vatten åt Alla. Se sidan 109. Innovativ produktutveckling syftar också till att minska vattenförbrukningen exempelvis vid borrning efter mineraler.

Gruppens mål för vatten stödjer bolagen i arbetet med att hålla vattenförbrukningen på nuvarande nivå. Vattenförbrukningen redovisas som en total siffra. Det köps normalt in och är kopplat till kommunala vattensystem. Vattenförbrukningen är till stor del relaterad till andra processer än produktionen. Vatten som brukas i tillverkningen återanvänds och renas innan det skickas iväg. Vattenförbrukningen ökade med 14% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Ökningen förklaras främst av ökad tillverkning, fler rapporterande enheter (förvärvade bolag), vattenläckage i två fabriker, samt nya byggnader och ombyggnationer av produktbolag.

Fördelning av energiförbrukning

0

Vattenförbrukning Index i relation till kostnad för sålda varor

Mål: bibehålla förbrukningen på nuvarande nivå, basår 2010

090807 10 11

0

En detaljerad översikt över direkt och indirekt energiförbrukning per primär källa finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats, både för förnyelsebar och icke-förnyelsebar energi: www.atlascopco.com

Koldioxidutsläpp från energi

Koldioxidutsläpp från transporter

Mål: –20% (2020), basår 2010

Fördelning av avfall*

*varav reglerat avfall 2 170 ton

Material

Atlas Copco följer användningen av material i produktionsprocessen, samt vid packning av slutprodukter och reservdelar. Det direkta material som används mest i produktionsprocessen är stål, antingen som råstål eller som en del av de komponenter som framställs internt eller av underleverantörer. Mätt i vikt står stål för mer än 90% av det råmaterial som används i produktionen.

Stål och annat betydande direkt material redovisas på Gruppnivå. I produktionen används också aluminium, koppar och mässing, plast, gummi, oljor och fetter, samt naturgas. De färdiga produkterna består huvudsakligen av delar eller komponenter, vilka inte redovisas. Det pågår initiativ i bolagen för att byta till mer miljövänliga material, exempelvis när det gäller plast. En detaljerad översikt finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats. 90 120 150 '000 ton 75 100 125 Index

Utsläpp och avfall

Atlas Copco redovisar koldioxidutsläpp från både direkt och indirekt energiförbrukning i produktionen, samt från transporter till och från produktionsanläggningarna. Vid beräkningen av koldioxidutsläpp används standardiserade omräkningsfaktorer publicerade av Greenhouse Gas Protocol Initiative, se www.ghgprotocol.org. 0 30 090807 10 11 20 Koldioxidutsläpp (energi) 0 25 Index i relation till kostnad för sålda varor

Gruppens mål är att minska koldioxidutsläppen från energin som används i produktionen med 20% i förhållande till kostnaden för sålda varor fram till år 2020. Gruppens mål är i linje med EU:s mål för 2020 och ambitiösa eftersom minskningen baseras på resultatet från 2010, då många större produktionsenheter investerat i förnyelsebar energi. Mål: –20% (2020)

Under 2011 minskade koldioxidutsläppen från produktionsenheter med 4% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras främst av ökad användning av förnyelsebar energi i några stora produktbolag. I absoluta tal ökade Gruppens koldioxidutsläpp med 12%, vilket understiger ökningen i affärsvolym.

Utsläpp till luft

Uthyrningsverksamheten fortsatte arbetet med att byta ut hyresflottan till mer miljövänlig utrustning, vilket minskar koldioxidutsläppen. Målet är att öka andelen kompressorer med varvtalsstyrning i hyresflottan.

Atlas Copcos manual för kemikalier och gaser är vägledande och finns tillgänglig för verksamheten globalt. Användningen av kemikalier övervakas och följs upp i Gruppens globala databas, vilken används av majoriteten av produktbolagen.

Atlas Copco använder köldmedia i vissa produkter (torkar) och processer (installationer av kylsystem). De köldmedia som används påverkar inte ozonskiktet. Det är en kontinuerlig strävan att införa köldmedia med lägre klimatpåverkan. Majoriteten av köldmedia finns i slutna system i produkterna och frigörs inte under produkternas livslängd.

Övriga utsläpp såsom svaveldioxid och kväveoxid redovisas på Atlas Copco webbplats.

Farligt avfall

Farligt avfall inom Atlas Copcos verksamhet inkluderar främst beryllium, kadmium och bly. Atlas Copco följer upp de olika avfallskategorierna i produktionsprocessen, bland annat reglerat

ning av avfall.

(ibland refererat till som farligt) avfall. Reglerade ämnen är ännu inte förbjudna att användas men de ska ersättas i enlighet med en plan som tar hänsyn till tekniska och ekonomiska aspekter. Ämnen klassade som förbjudna är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Gruppens bolag följer utvecklingen gällande farligt avfall hos sina affärspartners. Se sidan 122.

Målet är att begränsa förekomsten av avfall och att allt avfall återanvänds eller återvinns. Eftersom den råvara som brukas i processen till största delen är stål, utgör metallskrot merparten av avfallet. I princip återvinns eller återanvänds allt detta skrot. Annat avfall är exempelvis olika oljor och lösningsmedel, men också trä och papper i form av inkommande förpackningsmaterial samt avfall från kontor.

Avfallshantering

Det finns pågående initiativ för att minska den mängd avfall som deponeras, exempelvis genom ökad separering av avfall i samarbete med återvinningsföretag. Ett annat exempel gäller separationen av metallskrot från olja innan det skickas till extern återvinning. Atlas Copcos manual för avfallshantering är ett vägledande dokument som beskriver strikta rutiner och nödvändiga handlingar gällande avfallshantering. Den finns tillgänglig för alla bolag i den interna databasen The Way We Do Things och på Atlas Copcos webbplats.

Elektronisk utrustning såsom datorer och mobiltelefoner leasas eller köps in. Hyrd utrustning returneras till leverantören och inköpt utrustning doneras exempelvis till skolor eller sjukhus, alternativt skickas till avfallshantering.

Under 2011 minskade mängden avfall i förhållande till kostnaden för sålda varor med 13% och andelen återanvänt eller återvunnet avfall var 95%.

Transporter

Transporten av varor till och från produktionen köps in (det vill säga indirekta utsläpp, Scope 3 enligt GHG Protocol). Gruppens mål är att minska koldioxidutsläppen från transporter med 20% i förhållande till kostnaden för sålda varor fram till 2020. Under 2011 minskade koldioxidutsläppen från transporter med 6% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras främst av att transportbolagen har förbättrat sin redovisning, men även av ett aktivt val av vissa bolag att ersätta flygtransporter med andra transportmedel, såsom båt. Andra åtgärder för att minska transporterna är att utnyttja varje transport bättre och att reducera dess vikt, samt att skicka reservdelar direkt till kunderna i stället för via marknadsbolag.

Gruppen fortsätter arbetet med att följa upp utsläpp som orsakas av tjänsteresor. Webbaserade möten, telefon- och videokonferenser används i stor utsträckning. Flera bolag har investerat i videokonferensenheter.

Efterlevnad av lagar

Atlas Copco följer tillämpliga miljölagar i de länder där verksamhet bedrivs. Incidenter rapporteras och böter betalas enligt gällande lagar vid överträdelser av miljölagstiftning eller vid incidenter som kemiskt spill, olje- eller bränslespill. Under 2011 inträffade inga betydande incidenter och inga större bötesbelopp har betalats ut.

Ekonomi

Socialt ansvar och miljöansvar är viktigt för Atlas Copcos ansats till långsiktig finansiell och ekonomisk tillväxt, vilket skapar värde för såväl den lokala som den globala ekonomin. Några fördelar är: friskare medarbetare, en mer tillförlitlig leverantörskedja, och energieffektiva produkter och lösningar. Atlas Copcos mest betydande ekonomiska påverkan sker genom betalning av skatter, löner till anställda, användningen av lokala och globala leverantörer, samt indirekt i utbildning av ingenjörer och andra yrkesgrupper.

Atlas Copco utvärderar den ekonomiska hållbarheten i termer av ekonomiskt värde genererat inom Gruppens egen verksamhet. Det ekonomiska värde som genereras genom försäljning av produkter och tjänster till kunder fördelas mellan olika intressenter, medan en del stannar kvar i verksamheten.

Gruppens mål för hållbar, lönsam utveckling redovisas i årsredovisningen på sidan 10. Försäljningstillväxten inom de olika regionerna redovisas på sidan 12.

Utveckling och fördelning av ekonomiskt värde

Genom att lägga ut delar av tillverkning och andra aktiviteter på underleverantörer bidrar Atlas Copco till ytterligare arbetstillfällen och ekonomisk stabilitet. Rörelsekostnader inklusive ersättning till leverantörer för varor och tjänster, funktionella kostnader och med avdrag för löner och förmåner uppgick till MSEK 48 032 (41 466).

Löner och förmånerinom Gruppen ökade med 8% till MSEK 15 910 (14 699).

Atlas Copcos finansiärer, exempelvis aktieägare och långivare, tillhandahåller medel för att finansiera de tillgångar som används för attskapa ekonomiskt värde.I gengäld får dessa intressenter årliga utdelningar och räntebetalningar. Betalningar till finansiärer ökade med 32% till MSEK 5 913 (4 489).

Gruppen bidrartill den ekonomiska utvecklingen i de regioner där den bedriver verksamhet, till exempel genom betalningar till pensionsfonder och sociala förmåner, samt betalningar av skatter, sociala avgifter och andra avgifter. Under 2011 ökade betalningar tillregeringar genom direktskatt med 8% till MSEK 3 902 (3 619). Samhällsinvesteringar uppgick till MSEK 17.5.

Det ekonomiska värde som behöllsi verksamheten ökade med 37% till MSEK 8 517 (6 217), till följd av ökad efterfrågan under 2011. Under 2011 delades MSEK 6 067 ut till aktieägare genom en obligatorisk inlösen av aktier. Ytterligare information presenteras i årsredovisningen och på sidan 124.

Fördelning förädlingsvärde

Kunder

Ur ett produktlivscykelperspektiv är kunderna nyckeln till att minska Atlas Copcos totala miljöpåverkan. Genom att utveckla, tillverka och leverera kvalitetsprodukter och lösningar som erbjuder hållbar produktivitet, strävar Gruppen efter att möta kundernas förväntningar om energieffektivitet, säkerhet, tillförlitlighet, ergonomi och resursanvändning. Samtidigt bidrar denna ansats till Atlas Copcos egna hållbarhetsmål om att minska sin miljöpåverkan, något som gynnar båda parter.

Mål:

• First in Mind—First in Choice® för kunder och potentiella kunder för alla varumärken
• Ökad kundlojalitet
• Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv
• Öka kundernas energieffektivitet med 20% fram till 2020
• Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster

Atlas Copcos kunder efterfrågar hållbara produkter och lösningar som ökar deras produktivitet. Genom att erbjuda förstklassiga produkter och tjänster, som uppfyller eller överträffar kundernas krav, tillför Gruppen ett mervärde till kundernas verksamhet och deras affärsmål. Detta inkluderar fokus på kvalitet, kostnader och effektivitet samt ergonomi, säkerhets-, hälso- och miljöaspekter av Atlas Copcos produkter.

Genom att använda elektriska verktyg, som är mer precisa än luftdrivna, kan en mutter dras åt så att dess klämkraft används maximalt. Genom att använda lättare skruvar kan en viktminskning på i genomsnitt 20 kg per bil uppnås. Detta skulle kunna minska den globala bränsleförbrukningen med tolv miljarder liter per år, motsvarande fyra oljetankrar med maxkapacitet.

Kundfokus är en vägledande princip inom Atlas Copco. Marknadsbolag följer upp resultaten genom att mäta kundandelar. Dessutom, i enlighet med Gruppens kvalitetspolicy, genomför alla enheter kundnöjdhetsundersökningar.

Under 2011 etablerades Gruppens mål om att öka kundernas lojalitet. Lojalitetsprogrammen för kunderna utvecklades ytterligare och kopplades tydligare till mål för hållbarhet och lönsam tillväxt. Programmen sträcker sig över mer än 50 marknader, inkluderar 13 varumärken, och ger värdefull feedback på Gruppens produkter i termer av innovation och prestanda, samt på hur väl verksamheten drivs och på den support kunderna får.

Koncernen är medveten om vikten av att skydda sitt rykte genom att arbeta med kunder som följer samma höga krav inom miljö, etik och socialt ansvar. I länder som definieras som högriskländer strävar Atlas Copco efter att minimera dessa risker genom att säkra att företagets egna åtaganden möts när det gäller affärsmetoder och säkerhet och teknologiskt ledarskap för sina produkter och tjänster. I vissa fall genomförs inte affärer på grund av risker för Gruppens renommé. Dessutom strävar Atlas Copco efter att öka medvetenheten om de etiska riktlinjer Gruppen stödjer

och blir ibland inbjuden till kunder för att bidra till att öka deras kunskap. Under året utvecklades och testades ett internt verktyg för hållbarhetsbedömning av kunder. Utbildning i verktyget kommer att hållas under 2012. Verktyget kommer främst att användas vid finansiering via exportkreditinstitut.

Produkter och lösningar

Sett över produktens livscykel, från produktutveckling, tillverkning, användning till avyttring, sker Atlas Copcos största miljöpåverkan när produkterna används och energiförbrukningen har störst påverkan. Gruppen strävar därför efter att minska miljöpåverkan och förbättra kapaciteten hos alla produkter och lösningar för att möta kundernas krav. Som ett minimum följer Gruppen de lagar och regleringar som gäller avseende produkters miljöpåverkan.

Atlas Copco utvärderar relevanta aspekter av ergonomi, säkerhet och hälsa, inte bara vid utvecklingen av produkten utan genom alla stadier i livscykeln. I ökande grad tillhandahålls miljödeklarationer med sålda produkter i några divisioner. Samtliga betydande produkt- eller tjänstekategorier omfattas av och utvärderas när det gäller aspekter kring säkerhet, hälsa och tillförlitlighet.

Gruppen är organiserad i fyra affärsområden. Varje affärsområde bedriver verksamhet globalt. Inriktning och prioritering varierar beroende på produkternas natur och de lösningar som erbjuds. Det är därför svårt att redovisa en konsoliderad miljöpåverkan. Ökad energieffektivitet för kunderna redovisas genom exempel på lanseringar av hållbara produkter, se nedan. Procentuell förändring kommer att redovisas på affärsområdesnivå från och med 2012.

Kompressorteknik

Komprimerad luft är en kritisk komponent för alla tillverkande industrier. Upp till 10% av all energiförbrukning kommer från tryckluftssystem. Atlas Copco är starkt engagerat i att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten för kunderna. Ett bra exempel är den avancerade teknologin för varvtalsstyrning som har resulterat i genomsnittliga energibesparingar på 25% för kunderna. Alla oljefria kompressorer är nu certifierade att leverera luft helt utan oljeinnehåll.

Under 2011 fortsatte affärsområdet Kompressorteknik att leverera innovativa produkter och tjänster med målet att minska kundernas energiförbrukning och öka deras kapacitet. Exempelvis den energieffektiva, oljefria centrifugalkompressorn, startluftskompressorer för marint bruk och den energieffektiva roterande torken för kompressionsvärme. Andra exempel är förbättrad design för turbodrivna expandergeneratorer, en skruvkompressor med energibesparingscertifikat, ny serie oljefria centrifugalblåsmaskiner med reglerad varvtalsstyrning och innovativ luftlagerteknik som säkrar hög energieffektivitet. Det finns också en ny mjukvara som styr upp till sex kompressorer samtidigt och väljer rätt kompressor för varje specifikt moment i produktionen.

Industriteknik

Affärsområdet Industriteknik fokuserar bland annat på att utveckla produkter med minskad energiförbrukning då de används, ur ett livscykelperspektiv, samtidigt som produkterna ökar kundens produktivitet.

Mer energieffektiva verktyg minskar kostnaden för energi och koldioxidutsläpp. Nya elektriska verktyg med en modulär design är flexibla, lättare och enklare att montera isär. Elektriska verktyg vibrerar mindre och bullrar mindre än luftdrivna verktyg. Verktygens optimerade design förbättrar de ergonomiska aspekterna, ökar effektiviteten, ger minskad energiförbrukning och avfall. Atlas Copcos senaste bidrag till att öka precisionen och produktiviteten vid monteringsfabriker är ett verktygsinpassningssystem, som i kombination med en momentarm och en styrenhet, ser till att skruvarna är åtdragna i rätt ordning och läge.

Under 2011 etablerades ett kompetenscenter i Asien för att öka kompetensen och komma närmare kunden. I Sverige etablerades ett samarbete mellan Atlas Copco och ABB med syfte att förbättra arbetsmiljön i produktionen i en av ABB:s fabriker. Det resulterade i ökad produktivitet genom ett förbättrat tryckluftsystem och logistik, samt förbättrad säkerhet och ergonomi för operatörerna.

Gruv- och bergbrytningsteknik

Affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik utvecklar nya produkter och erbjuder tjänster för att minska miljöpåverkan och den totala kostnaden för kunden av att äga maskinen, genom att förbättra prestanda och minska kostnader, samt genom att säkra en trygg arbetsmiljö.

En ny serie ovanjordsriggar uppvisar den hittills högsta energieffektiviteten. Fälttester har uppvisat en minskad bränsleförbrukning på upp till 50%. All ovanjordsutrustning åtföljs av en miljödeklaration. Den nya hydrauliska höghastighetsriggen för långhålsborrning har förbättrad effektivitet och lägre miljöpåverkan. Inom kärnborrning har nya, förbättrade borrkronor och smartare styrsystem givit snabbare borrning som kräver mindre energi. Detta resulterar i energieffektiv kärnborrning och lägre vattenförbrukning.

I USA kommer geotermisk bergborrningsteknik att utvecklas tillsammans med en affärspartner i ett gemensamt projekt. Målet är att öka hastigheten och minska investeringskostnaden vid borrning efter bergvärme.

Bygg- och anläggningsteknik

Affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik utvecklar nya produkter och erbjuder tjänster för att minska miljöpåverkan genom att öka energieffektiviteten, prestandan och minska kostnader, såsom bränsle, arbetsinsats och reservdelar.

Serien med portabla skruvkompressorer har tagits fram för att möta nya standarder för utsläpp och uppfyller utsläppskraven för Tier 4. Divisionen för vägbyggen har tagit fram miljödeklarationer för samtliga produkter. Nya maskiner och system för vägkonstruktion utvecklades såsom systemet för kompakt asfaltsutläggning, som lägger två lager i en process, vilket avsevärt ökar kvaliteten och hållbarhet samt minskar livscykelkostnaderna genom att spara tid och material vid asfaltsutläggning. ECO-mode för tandemasfaltsutläggare har testats och resulterat i minskat buller och bränsleförbrukning med 10%, det vill säga lägre koldioxidutsläpp.

Den nya serien med hydraulhammare sparar både pengar och miljön. Den innovativa designen brukar mindre material, ger hög prestanda och är producerad av upp till 99% återvunnet material. Med förbättrad energieffektivitet minskar spettet kolväteutsläppen från grävmaskinen.

System för kompakt asfaltsutläggning sparar resurser

Systemet för kompakt asfaltsutläggning minskar åtgången av tid och material genom att lägga ut dubbla lager i en process. Det ökar kvaliteten och minskar koldioxidutsläppen avsevärt. Livscykelkostnaderna minskar då tid och material kan sparas vid asfaltsutläggning tack vare ökad hållbarhet.

Hållbara produkter lanserade 2011

Power Focus – ny styrenhet

Atlas Copco tar ännu ett steg mot att erbjuda mer energieffektiv utrustning. Den nya styrenheten Power Focus, för elektriska mutterdragare, förbrukar 40% mindre energi jämfört med sin föregångare. Det innebär en årlig minskning av 100 kWh per system.

Innovativ ovanjordsrigg

Nya ovanjordsriggar har visat upp till 50% minskad bränsleförbrukning. Varje borrigg minskar sina koldioxidutsläpp med 53.5 ton per år. Den nya ljuddämparsatsen för borriggar minskar buller med ytterligare 2dB, vilket sätter en ny standard för marknaden.

Energieffektiv hammare

En ny hydraulhammare som är 20% mer energieffektiv än sin föregångare. Den innovativa designen leder till mindre materialförbrukning, ökad prestanda och är producerad av upp till 99% återvunnet material.

Energieffektiv bergborr

En ny höghastighets-, hydraulisk bergborrmaskin för långhålsborrning har förbättrad effektivitet och miljöpåverkan med 17% förbättrad energieffektivitet.

Innovativ centrifugalkompressor

Atlas Copcos oljefria, höghastighetsdrivna centrifugalkompressor har utvecklats specifikt för kunder inom läkemedels- och elektronikindustrin, som kräver högsta prestanda vad gäller energieffektivitet och tillförlitlighet. Den här industriella, trestegscentrifugalkompressorn för medelhögt tryck är 4% mer energieffektiv än den tidigare versionen turbokompressorer.

Återköp av produkter och smart paketering

Atlas Copco driver olika initiativ för att minska resursanvändningen. Produkter såsom stationära kompressorer, borriggar, hydrauliska spett och industriverktyg köps tillbaka från kunder, renoveras och säljs som begagnad utrustning. Kraven på kvalitet, prestanda och tillförlitlighet är desamma som för nya produkter.

Att optimera förpackningsmaterial är viktigt för Gruppens bolag. Förbrukningen ökade med 1% i förhållande till kostnaden för sålda varor främst till följd av förändrad produktmix.

Produktansvar

Atlas Copco strävar efter att ständigt leverera högkvalitativa produkter och tjänster som bidrar till kundernas produktivitet och tillväxt. Alla produkter och tjänster utvecklas för att möta och överträffa förväntningar på kvalitet, funktion, säkerhet och miljöhänsyn.

Gruppens kvalitetskoncept är en kombination av faktorer som tillgänglighet, ergonomi, livslängd, prestanda, lönsamhet, tillförlitlighet, säkerhet och möjlighet att erbjuda service. Under designfasen bedöms produkterna dessutom ur ett säkerhets- och hälsoperspektiv vilket inkluderar ergonomi. Samtliga produkter och tjänster från Atlas Copco levereras dessutom med relevant produkt-, service- och säkerhetsinformation. Kraven enligt bolagens rutiner för information och märkning av produkter och tjänster omfattar aspekter såsom inköp av komponenter, innehåll såsom potentiellt skadliga ämnen, säker hantering och kassering av produkten eller tjänsten. Vid behov inkluderas även utbildning av kunderna för att säkra en trygg hantering.

Generellt omfattas inte Atlas Copco direkt av EU-direktivet Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) Directive. Handhållna elektriska verktyg och kontrollinstrument har dock definierats som liggande inom ramen för direktivet. När det gäller dessa produkter bär Atlas Copco som producent ansvaret för att ta hand om skrotade produkter. Gruppen hanterar WEEEdirektivet globalt.

Gruppen strävar efter att följa alla lagar och regler när det gäller säkerhets-, hälso- och miljöaspekter samt produktinformation och märkning. Inga böter har betalats ut avseende överträdelser av lagar eller regleringar gällande tillhandahållandet eller användning av produkter och tjänster under 2011.

Försäljning och marknadskommunikation

Marknadsföring och försäljning av Atlas Copcos produkter och tjänster sker med utgångspunkt i kvalitet, produktivitet, pris, servicenivå och andra relevanta aspekter. Gruppens bolag ansvarar för marknadsaktiviteter och kommunikation, samt för utbildning av personal inom kundsäkerhet och -hälsa, märkning av produkter och tjänster, marknadskommunikation, kundintegritet samt efterlevnad av lagar och regler.

Kommunikatörer finns på de lokala marknaderna. Förutom den kompetens de har, erbjuds de intern utbildning genom Atlas Copcos Communications Academy i exempelvis juridiska aspekter inom kommunikation samt i hur man skriver för webbplatserna.

Batteridrivet åtdragningsverktyg

Atlas Copco har utvecklat ett verktyg specifikt för flygindustrin med syfte att sänka energiförbrukningen samtidigt som kvaliteten i åtdragning ökar. Det batteridrivna verktyget ersätter luftdrivna varianter och är mer energieffektivt än jämförbara elektriska verktyg med sladd. Den årliga energibesparingen jämfört med den luftdrivna varianten är 225 kWh per system, givet ett typiskt användningssätt i flygindustrin.

Skruvkompressor med energisparcertifikat

Denna nya kompressorserie är framtagen specifikt för den asiatiska marknaden, och erbjuder små och medelstora industrier kraften och tillförlitligheten hos en industriell skruvkompressor. Den använder det allra främsta inom kompressorelement och är certifierad med Green Label Level 2 effektivitet, vilket är en kinesisk standard.

Medarbetare

Atlas Copcos nuvarande och potentiella medarbetare förväntar sig en arbetsmiljö med hög standard för ledarskap och som ger möjligheter för varje individ att utvecklas professionellt. Att erbjuda en arbetsplats med mångfald, med goda arbetsvillkor och rutiner för hälsa och säkerhet, är en viktig del av Atlas Copcos arbetsgivarprofil, och därmed en framgångsfaktor för Gruppen.

Mål:

• First in Mind—First in Choice® för nuvarande och framtida medarbetare
• Säker och hälsosam arbetsmiljö för samtliga medarbetare – inga arbetsrelaterade olyckor
• Sjukfrånvaro under 2.5%
• Öka mångfalden, både vad gäller nationalitet och kön
• Uppmuntra intern rörlighet
• Säkra kompetensutveckling och årlig coachning

Atlas Copcos personalstrategi är att attrahera, utveckla och behålla motiverade medarbetare. Cheferna förväntas ta ansvar för att utveckla sina medarbetare, sina respektive enheter och sig själva. En av framgångsfaktorerna är att uppmuntra mångfald, och att integrera Gruppens grundläggande principer och värderingar med den lokala kulturen. Ökad mångfald främjar ett internationellt tankesätt, stimulerar innovation och förmågan att arbeta över kulturella gränser och expandera till nya marknader, samt en ökad förståelse för de samhällen där Atlas Copco verkar. Mångfalden förblir en utmaning som Gruppen hanterar genom initiativ som lanseringen av ett program med korta utlandsuppdrag för att öka både kompetensutvecklingen och mångfalden. Mentorprogram, ett globalt nätverk, och policyer syftar till att öka andelen kvinnor i ledande positioner. Läs mer på sidan 18 i årsredovisningen och på sidan 124.

Personalundersökningar

Atlas Copco genomför en personalundersökning minst vartannat år; nästa gång under 2012. Under året arbetade bolagen med resultaten från den undersökning som genomfördes 2010, exempelvis lanserades möjligheter till utbildning i arbetet, olika praktikplatser och coachningsprogram. Lokala chefer följer upp områden som behöver uppmärksamhet och förbättringar, genom workshops med medarbetarna om hur de kan förbättra sig inom svaga områden och dra fördel av sina styrkor.

Relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare

Genom The Way We Do Things, har samtliga medarbetare tillgång till information gällande Gruppens process för personalfrågor, vilket inkluderar riktlinjer vid rekrytering, ersättning, medarbetarsamtal och kompetensutveckling.

Atlas Copcos policy för icke-diskriminering omfattar samtliga medarbetare. Arbetsvillkor, såsom rätten till kollektivavtalsförhandlingar, står angivna i Affärskoden, se sidan 105. Under 2011 omfattades 41% av alla medarbetare av kollektivavtal. Medarbetarnas rättigheter finns inkluderade i Affärskoden, vilken uppdateras regelbundet. I länder där oberoende fackliga föreningar inte är tillåtna har Atlas Copco vidtagit åtgärder för att

skapa forum för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel genom miljö- och skyddskommittéer i Kina.

Löner och förmåner

Atlas Copcos mål är att erbjuda löner och förmåner som är rättvisa, konsekventa och konkurrenskraftiga, samtidigt som man ligger i linje med industrins genomsnitt för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. En rättvis lönestruktur bestäms utifrån ett klassificeringssystem baserat på en särskild ersättningsnivå för varje position, och jämförelser görs med liknande företag som använder samma system. För tillfälligt anställda är förmånerna i enlighet med nationell lagstiftning. Detta gäller också minimilöner och uppsägningstid vid förändringar i verksamheten.

Rörlighet och personalomsättning

Atlas Copco uppmuntrar rörlighet över geografiska, organisatoriska och kulturella gränser. Det är viktigt för utveckling av kompetenser, men även för framgångsrik integration av nyligen förvärvade enheter. Erfarna chefer i ledande positioner leder integrationsprocessen och gör det möjligt att etablera Gruppens affärskod, värderingar och vision på ett effektivt och pragmatiskt sätt.

Under 2011 uppgick den interna rörligheten bland medarbetarna till 9%, vilket innebär att 3 250 personer bytte befattning. Den externa rekryteringen uppgick till 21%, vilket motsvarar 7 270 personer exklusive förvärv. Personalomsättningen var 8%. Ökningen i den interna rörligheten, externa rekryteringar och personalomsättningen förklaras av ökad affärsvolym.

Säkerhet och hälsa

Ett fortsatt fokus på säkerhet och hälsa har resulterat i ett ökat antal bolag som är certifierade enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001 (Occupational Health and Safety Accounting Standard) och färre arbetsrelaterade olyckor. Målet är att alla medarbetare ska arbeta i en miljö med ett ledningssystem för hälsa och säkerhet. Från i år arbetar 55% av medarbetarna i ett bolag som har infört systemet.

Atlas Copcos pris för säkerhet och hälsa 2011 tilldelades fyra bolag inom Gruppen som har visat ett långsiktigt engagemang och haft en strukturerad ansats till arbetet inom hälsa och säkerhet och som visat förbättrade resultat över åren som även gynnat kunderna. Affärsområdena har tagit långsiktiga initiativ för att förbättra resultaten inom säkerhet och hälsa. Kampanjen Safety First främjar säkerheten bland de anställda inom Kompressorteknik, och Industriteknik driver ett initiativ inriktat på hälsa, som har varit framgångsrikt i att förbättra hälsa och välmående. Målet är noll arbetsrelaterade olyckor.

Under 2011 uppgick antalet olyckor per en miljon arbetade timmar till 5.7 (9.3). Detta motsvarar 370 (561) olyckor under året. Den stora förbättringen förklaras delvis av en ökad medvetenhet i och med införandet av standarden OHSAS 18001 i fler bolag. Exempelvis ingår säkerhetsutbildning i introduktionsprogram för nyanställda och rapporteringen av olyckstillbud och incidenter har börjat motverka olyckor. Det totala antalet incidenter var 1 490. Förlorad tid på grund av olyckor var 6 599 dagar. Andelen bolag som är certifierade enligt OHSAS 18001 motsvarar 67% (61) av kostnaden för sålda varor. Anställda som arbetar i en miljö med OHSAS 18001 representeras i formella kommittéer för säkerhet och hälsa, som är gemensamma för ledning och medarbetare.

Antal olyckor per en miljon arbetade timmar

Utbildningstimmar i genomsnitt per anställd

Andel anställda som haft ett utvecklingssamtal

Under 2011 inträffade 1 (0) arbetsrelaterat dödsfall i Atlas Copcos verksamheter. Det rörde en bilolycka. Denna mycket olyckliga händelse rapporterades till koncernledningen och åtgärder vidtogs för att förbättra policyn gällande trafiksäkerhet, vilken nu finns inkluderad i Gruppens globala resepolicy.

Målet är att ha en sjukfrånvaro under 2.5%. Under 2011 var sjukfrånvaron fortsatt låg på 2.0 % (2.1). Regional data finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats.

Insatser mot sjukdomar

HIV/AIDS är ett stort problem i vissa länder där Atlas Copco bedriver verksamhet. Gruppen startar HIV/AIDS- eller hälsoprogram i länder där förekomsten av svåra sjukdomar såsom HIV/ AIDS påverkar medarbetarna och det lokala samhället.

Under 2002 introducerade Atlas Copco ett HIV/AIDSprogram vid verksamheten i Sydafrika, som innebar möjlighet till testning, utbildning, råd och behandling av personer som fått diagnosen HIV-positiv. Idag sträcker sig Atlas Copcos HIV/ AIDS-program över nio länder i Afrika. Inga Atlas Copcoanställda som gått med i programmet och testats negativt för HIV/AIDS har senare testats positivt.

Under året har Atlas Copco i Sydafrika och Zimbabwe erbjudit sina affärspartner stöd och hjälp genom sin erfarenhet och kunskap om hur man bedriver HIV/AIDS-program. Se fallstudien på sidan 109.

Anställda och deras familjemedlemmar i Indien och USA där sjukdomen diabetes är ett växande problem erbjuds friskvård, inklusive rådgivning och mediciner för att behandla sjukdomen.

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling är en viktig del i att attrahera och behålla nöjda medarbetare. Målet är att medarbetare ska få den utbildning och coachning som krävs för att uppnå goda resultat samt ett årligt utvecklingssamtal, oavsett personalkategori, inklusive utbildning i arbetet. Under 2011 var det totala antalet utbildningstimmar 1 583 557 och det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd var 45 (40). Ökningen förklaras främst av en ökad verksamhetsnivå och fler nya medarbetare. Exempel på initiativ är utbildning på lokal nivå genom Atlas Copcos Academy i Ryssland, Kina, Indien och Sydafrika, chefsutbildning samt utbildning inom försäljning och service.

Utbildning ur ett koncernperspektiv omfattar workshops och seminariemoduler som utvecklats för att införa Gruppens riktlinjer och arbetssätt. Affärsområdena erbjuder målinriktad utbildning i enlighet med verksamhetens behov. Även om seminarier och workshops fortfarande är den vanligaste utbildningsformen fokuserar Gruppen även på exempelvis e-learningutbildningar och webbseminarier. Viss utbildning är obligatorisk såsom Atlas Copcos cirklar, som inkluderar Affärskoden, samt utbildningen för ökad medvetenhet om säkerhet, hälsa och miljöfrågor (SHE), som har översatts till tio språk.

Ett mått på framstegen med att stärka kompetensen inom Atlas Copco är andelen anställda med högskoleexamen eller högre. Under 2011 hade 51% av tjänstemännen högskoleexamen eller högre. Under året hade 84% (74) av alla anställda ett utvecklingssamtal samt en årlig utvärdering av resultatet i karriär. Se sidan 18 i årsredovisningen.

Jämställdhet, rättvisa och mångfald

Bolagen i Atlas Copco formulerar en lokal mångfaldspolicy och riktlinjer i enlighet med lokal lagstiftning och regler, och i linje med Gruppens policy och lokala ambitioner. Det kan till exempel inkludera möjligheter till reducerad arbetstid för att ta hand om barn eller tjänstledighet för studier. Målet är att öka mångfalden både vad gäller kön och nationalitet.

I huvudsak rekryterar Gruppen chefer och andra medarbetare lokalt där företaget bedriver verksamhet. På så sätt återspeglar Atlas Copcos arbetsstyrka den lokala rekryteringsbasen och omfattar alla kulturer, religioner och nationaliteter. Att öka andelen chefer som är anställda lokalt är ett långsiktigt mål. 67% (68) av alla seniora chefer är anställda lokalt.

Andelen kvinnliga medarbetare var 17% (16). Andelen kvinnor i ledande befattningar var 15% (14). De små ökningarna förklaras av fokuserade ansträngningar att öka andelen kvinnor på alla positioner i företaget. Trots att det absoluta antalet kvinnliga högskoleutbildade som nyrekryterades ökade, minskade andelen till 31% (32).

För att öka andelen kvinnliga ledare har Gruppen en policy enligt vilken rekryteringsansvariga ska ha minst en kvinnlig kandidat vid extern rekrytering till tjänster där det krävs högskoleutbildning. Det kvalificerade mentorprogrammet för kvinnor genomfördes för tredje året i rad och riktar sig till kvinnor med ambitionen och potentialen att bli bolagschefer. Det globala nätverket för kvinnliga chefer kallat Pleiades stöder deltagare under och efter programmet.

Stor region, stora mål

Marina Krassyuk, General Manager på Atlas Copco Compressor Technique i Centralasien, är från Kazakstan och ansvarig för sitt hemland och fem andra länder i regionen, ett område stort som Europa. Hon reflekterar över en karriär på Atlas Copco som har erbjudit många möjligheter till utveckling sedan hon började 2001.

"Om du gör ett bra jobb och ber om nya utmaningar på Atlas Copco så får du det. Företagskulturen är vänlig. Jag reser ofta och känner mig alltid som om jag besöker familj

eller släktingar på varje kontor i varje land. Det har varit en spännande resa för mig; för tio år sedan när jag började var vi bara fem personer på kontoret och nu är vi över 200", säger hon.

Hennes främsta fokus ligger dock på hemmaplan. "Det finns en enorm potential här. Vi behöver utöka vår verksamhet och jag har redan utannonserat några lediga tjänster. För att vara ärlig trodde jag själv aldrig att jag skulle arbeta inom det här området, men jag har aldrig ångrat mitt val att börja på Atlas Copco".

Affärspartner

Produkter som bär ett Atlas Copco-varumärke måste ha samma höga standard för miljöegenskaper, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, oavsett om de är tillverkade av Atlas Copco eller dess affärspartner, såsom leverantörer, underleverantörer, eller partner i samriskbolag. Atlas Copco har därför en process för att hantera och följa upp leverantörskedjan, med insikten att affärspartner spelar en väsentlig roll när det handlar om att uppnå Gruppens hållbarhetsmål.

Mål:

• Arbeta med affärspartner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder

Gruppens mål är att arbeta med affärspartner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder. Arbetet med leverantörer spelar en viktig roll i att säkra ryktet och varumärket för Atlas Copco.

Det finns tre fokusområden vid utvärderingen av leverantörers resultat inom socialt och miljömässigt ansvar:

• • Affärspartners efterlevnad av en checklista/brev med tio punkter som Atlas Copco har utvecklat. Listan baseras på FN:s Global Compact och den internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet, och finns publicerad på Atlas Copcos webbplats. Checklistan ställer krav på att affärspartner tar ansvar för underleverantörers affärsbeteende. Om det anses nödvändigt har Atlas Copco dock rätt att utvärdera längre ner i leverantörskedjan. Checklistan utgör grunden för riktlinjerna vid leverantörsutvärderingar och inkluderar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. Affärspartner ombeds skriva under checklistan/brevet.
• • Användningen av förteckningarna över farliga substanser.
• • Atlas Copco uppmuntrar alla affärspartner att införa ett ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö.

Inköpsprocessen i Gruppen är decentraliserad och hanteras av divisionerna. Lokala inköp av förbrukningsvaror görs dock i de flesta fall av de enskilda enheterna. Atlas Copco uppmuntrar till lokala inköp då det gynnar regionen där Gruppen är verksam och också underlättar för nära relationer med leverantörer för att

uppnå hög kvalitet och effektivitet, samtidigt som det minskar miljöpåverkan, speciellt vid start av projekt och vid nya leverantörer. Utbildning och resurser är i fokus vid nya upphandlingsprojekt.

Gruppens bolag väljer och utvärderar sina affärspartner till viss del utifrån deras sociala och miljörelaterade engagemang. Miljöengagemanget omfattar miljöledningssystem, policyer, mål, etc. Den potentiella risken för överträdelser av Atlas Copcos Affärskod är central och fokus ligger på att minimera risken vid val och utvärdering av affärspartner.

Affärspartner utvärderas under och efter att de valts ut, exempelvis vid frågor kring kvalitet på inköpta komponenter, eller beroende på aspekter såsom geografisk närvaro, inköpsvolym eller komponentslag. Processen för leverantörsutvärderingar inkluderar till exempel affärspartnerns energiförbrukning och relaterade koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, hänsyn till mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Ibland skickas checklistor för självutvärdering till leverantörerna och utvärderingar på plats hos leverantören förekommer regelbundet eller vid behov. Utvärderingar på plats resulterar i en rapport med definierade förslag till utveckling vilka följs upp vid en avtalad tidpunkt. Om affärspartner bedriver verksamhet på ett sätt som ligger i potentiell konflikt med Affärskoden, kan man komma överens om en förbättringsplan och Atlas Copco kan bidra med erfarenhet och kunskap.

Utbildningsprogrammet i leverantörsutvärderingar finns publicerat i den interna databasen The Way We Do Things som finns tillgänglig för alla medarbetare. Utbildning arrangeras på global nivå.

Under året har en interaktiv utbildning för leverantörer utvecklats och lanserats på Atlas Copcos webbplats. Syftet är att öka medvetenheten om Atlas Copcos krav gällande Affärskoden. Affärspartner såsom betydande leverantörer av direkt material uppmuntras att gå utbildningen antingen på webben eller vid besök.

Resultat från leverantörsutvärderingar

Gruppens bolag redovisar kvantitativa data för leverantörer som utvärderats, godkänts eller underkänts, samt för dem som behöver utvecklas. De rapporterar i vilka regioner leverantörerna finns och om statusen på den miljörelaterade och sociala utvärderingen.

En leverantör klassas som godkänd om Atlas Copco har genomfört en utvärdering på leverantörens arbetsplats och rapporterat att det inte finns någon risk för brott mot Affärskoden, eller att leverantören har åtgärdat alla förslag till utveckling från en tidigare utvärdering.

Arbetet med leverantörsutvärderingar sker framför allt vid produktionsenheterna. På vissa platser bjöds leverantörerna in till en leverantörsdag och fick där information och utbildning inom Atlas Copcos rutin för leverantörsutvärdering. Arbetet har i flera fall lett till förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljöarbete.

Betydande leverantörer definieras som leverantörer av material till produktionen samt relevanta leverantörer av indirekt material. Under 2011 utvärderade Atlas Copco 3 242 leverantörer, motsvarande 16% av det totala antalet betydande leverantörer (20 306), när det gäller deras miljöarbete, antingen direkt hos leverantörerna eller genom granskning av dessas egna rapporter. Av de leverantörer som utvärderats ur ett miljöperspektiv godkändes 93% vilka inte behöver följas upp. 6% av leverantörerna godkändes med villkor och kommer att följas upp. Motsvarande siffror för de sociala utvärderingarna, inklusive affärsetik och mänskliga rättigheter, var 2 835 utvärderade leverantörer, varav 87% godkändes och 12% godkändes med villkor. Cirka 1% av leverantörerna underkändes.

Omkring 78% av de betydande leverantörerna som tillfrågades bekräftade sitt engagemang i Affärskoden eller tiopunktschecklistan/brevet.

Under 2011 underkändes 17 leverantörer av miljöskäl och 16 av sociala, säkerhets- och hälsoskäl. Leverantörerna bedömdes inte leva upp till Atlas Copcos krav och var inte villiga att genomföra förbättringar. Några av de frågor som resulterade i beslutet gällde exempelvis säkerhet på arbetsplatsen, skydd för anställda och att miljölagar inte följdes. Gruppen har inte några svarta listor över affärspartner.

Farliga substanser

Atlas Copco har förteckningar över substanser som är antingen förbjudna eller som bör begränsas i sin användning på grund av den potentiella negativa påverkan på hälsa och miljö. Substanser som bör begränsas i sin användning är inte förbjudna, men ska ersättas enligt en plan med hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter. Förbjudna substanser är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Leverantörers användning av sådana substanser kontrolleras regelbundet och om förbjudna substanser upptäcks måste dessa omedelbart ersättas med godkända alternativ. Förteckningarna revideras regelbundet i enlighet med tillämpliga regelverk, inklusive REACH. Gruppens förteckningar över farliga substanser är publicerade på Atlas Copcos webbplats.

Leverantörsutvärderingar säkrar en hållbar leverantörskedja

Som leverantör av komponenter till Gruppens produktionsenheter utgör affärspartner en viktig del i värdekedjan. Många av dessa affärspartner är verksamma i länder där etiska, sociala och miljömässiga standarder skiljer sig från dem som fastställts inom ramen för frivilliga etiska riktlinjer.

Atlas Copco strävar efter att bygga upp en bas av skickliga och konkurrenskraftiga leverantörer genom att söka efter affärsmöjligheter och begränsa risker. Leverantörerna väljs ut och utvärderas delvis utifrån objektiva faktorer såsom kvalitet, leveranssäkerhet, pris och säkerhet, men också utifrån deras engagemang och utveckling inom miljö och socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter och affärsetik.

Stegen i en leverantörsutvärdering

• 1. Utvärderingen inleds med en intervju med chefer om säkerhet, hälsa och miljöledningssystem, lagar och regler, tillstånd, utbildning inom hantering av nödsituationer, underhåll, anställningsvillkor, arbetstider, etc.
• 1. Nästa steg är en rundvandring på fabriken där fokus ligger på hälso- och säkerhetsaspekter: underhåll av maskinparken, ventilation, hantering av farligt avfall, oljespill, föroreningsrisk, tillgång till brandsläckare, hantering av kemiska produkter, samt tillgång till skyddsutrustning, toaletter, dricksvatten, belysning och första hjälpen-utrustning, samt efterlevnad av lokal lagstiftning.
• 1. Utvärderingen avslutas med förslag till förbättringar. Arbetsgruppen går tillsammans med leverantören igenom checklistan och ger direkt återkoppling om områden som behöver förbättras.

I fall där leverantörer potentiellt inte lever upp till Atlas Copcos Affärskod görs insatser för att stödja dem som vill genomföra förbättringar. Om ingen vilja finns till förbättring avslutar dock Atlas Copco affärsrelationen.

Aktieägare

För Atlas Copco är hållbarhet vägen till långsiktigt värdeskapande. Investerare, i synnerhet etiska fonder, inkluderar i allt större utsträckning sociala, miljömässiga och etiska parametrar i sina traditionella finansiella analyser av företags tillväxtmöjligheter. Investerare söker efter företag som kan uppvisa transparens och öppenhet, innovativ produktutveckling, har förmågan att attrahera och behålla duktiga och engagerade medarbetare, och som ses som en prioriterad partner av sina kunder. Hållbarhet stärker många av dessa egenskaper och är ett sätt att såväl minimera risker som fånga nya möjligheter.

Riskbedömning

Atlas Copcos metod för att bedöma och hantera risker, däribland de risker som rör Gruppens arbete med företagets ansvar, beskrivs i årsredovisningen, se avsnittet om riskfaktorer och riskhantering.

Den globala klimatförändringen anses förknippat med potentiella risker, men också möjligheter för Atlas Copco. Regeringar och myndigheter runt om i världen skärper successivt lagar och förordningar som rör koldioxidutsläpp från produkter och industriella processer. Atlas Copco har löpande utvecklat allt mer energieffektiva produkter med minskade utsläpp. För närvarande berörs inte någon av Gruppens verksamheter av system för utsläppshandel eller liknande. Atlas Copco fortsätter att följa och stödja olika regeringsinitiativ för att bekämpa klimatförändringen.

Atlas Copco är en mindre energikonsument i den egna verksamheten och bara till en begränsad del påverkad av förändringar i energipriser. Extrema väderförhållanden, naturkatastrofer och andra händelser kan dock leda till brist på resurser som vatten och energi, vilket kan påverka verksamheten.

Atlas Copcos försäkringsbolag bedömer exponeringen för fastighetsrisker till följd av extrema väderförhållanden och faran vid naturkatastrofer. Förebyggande åtgärder vidtas för att minska risknivåerna där så krävs. Allmänt sett anses Atlas Copcos exponering för den här typen av risk vara låg varför de potentiella ekonomiska konsekvenserna inte har beräknats.

Carbon Disclosure Project

Atlas Copco finns med på listan i Carbon Disclosure Projects (CDP) årliga redovisning av klimateffekten och fick 72 poäng av maximalt 100 i listningen 2011. Atlas Copco deltog också under året i CDP:s första Water Disclosure Global Report. CDP är en ideell organisation med den största databasen med klimatrelevant information från företag. CDP företräder 655 institutionella investerare och förvaltar sammanlagt 78 biljoner USD. För ytterligare information, se www.cdproject.net

Hållbarhetsindex

Atlas Copco söker efter möjligheter att jämföra sina hållbarhetspolicyer och -resultat med andra företag och externa standarder för att inspirera till nya lärdomar, och till att sätta mer utmanande mål. Utöver redovisningen av nyckeltal, vilka delvis har definierats utifrån Global Reporting Initiatives rapporteringsriktlinjer, redovisar Atlas Copco varje år sina resultat inom hållbarhetsområdet till ett antal företag som arbetar med att bedöma detta arbete.

Global 100

Atlas Copco placerades på plats 10 vid den åttonde listningen av världens 100 mest hållbara företag vid World Economic Forum i Davos, Schweiz. Den kanadensiska affärstidningen Corporate Knights ligger bakom listan Global 100 som är en välkänd undersökning av hållbara globala företag. För mer information se www.global100.org.

Dow Jones Sustainability Index

Under 2011 placerade sig Atlas Copco i Dow Jones Sustainability Index, en lista över världens ledande, hållbarhetsdrivna företag. För förvaltare som fokuserar på investeringar i hållbara företag, erbjuder dessa index en möjlighet att mäta resultatet av investeringar. Atlas Copco fanns tidigare med i DJSI 2007/2008. Placeringen i indexen baseras på en årlig utvärdering och jämförelse mellan företag i samma bransch. Utvärderingen fokuserar på hanteringen av möjligheter och risker utifrån ekonomisk, miljömässig och social utveckling. Hänsyn tas till aspekter såsom bolagsstyrning och strategi, samt till nyckelindikatorer såsom utsläpp och avfall. Atlas Copcos introducering, under 2011, av nya mål för hållbar, lönsam utveckling bedöms ha bidragit till att företaget placerat sig på nytt, och bekräftar Atlas Copcos profil för investerare som fokuserar på dessa frågor. För ytterligare information, www.sustainability-indexes.com.

Atlas Copco fanns även med i:

• FTSE4Good Global Index, www.ftse.com
• • Atlas Copco A har valts ut för inkludering i Ethibel PIO-NEER och Ethibel EXCELLENCE Investment Registers, www.ethibel.org
• • STOXX® Global ESG Leaders index STOXX, www.stoxx.com
• • OMX GES Sustainability Nordic index från NASDAQ OMX Stockholm och GES Investments Services, indexes.nasdaqomx.com
• • GS SUSTAIN från Goldman Sachs, www.gs.com
• • Folksams Miljöindex (4.1) och Folksams index för mänskliga rättigheter (4.0), www.folksam.se

Gruppen fick sin senaste placering i januari 2012 från Global 100.

Sammanfattning av prestanda1)

GRI*	Ekonomiska indikatorer 4)	2007	2008	2009	2010	2011
EC1	Genererat förädlingsvärde
EC1	Intäkter	64 391	77 370	65 374	70 490	82 274
EC1	Fördelat förädlingsvärde
EC1	Rörelsekostnader 2)	38 888	46 084	41 593	41 466	48 032
EC1	Löner och andra kontanta ersättningar	12 696	14 555	13 339	14 699	15 910
EC1	Betalning till finansiärer 3)	5 119	7 097	5 819	4 489	5 913
EC1	Skatter och sociala avgifter	3 434	3 194	2 095	3 619	3 902
EC1	Behålls i verksamheter	4 254	6 440	2 528	6 217	8 517
EC1	– Inlösen av aktier – Återköp av aktier	24 416 –	– –	– –	– –	6 067 –
GRI*	Sociala indikatorer/medarbetare 4)	2007	2008	2009	2010	2011	Mål 5)
LA1	Andel tjänstemän, %	66	68	67	61	62
LA1	Andel arbetare, %	34	32	33	39	38
LA2	Personalomsättning tjänstemän,%			10.0	7.0	7.4
LA2	Personalomsättning arbetare,%					7.7
LA7	Antal olyckor	911	881	652	561	370	0
LA7	Antal olyckor per en miljon arbetade timmar	17.4	13.8	11.4	9.3	5.7	0
LA7	Förlorade dagar på grund av olyckor per en miljon arbetade timmar					101
LA7	Antal incidenter per en miljon arbetade timmar					22.8
LA7	Sjukfrånvaro, på grund av sjukdom, %	2.3	2.3	2.1	2.1	2.0	<2,5
LA7	Sjukfrånvaro, på grund av sjukdom och olyckor, %					2.1
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	37	38	34	40	45
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar, tjänstemän	39	39	36	44	48
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar, arbetare	35	36	30	34	41
LA12	Andel utvecklingssamtal, % anställda	68	74	67	74	84	100
LA13	Andel kvinnor,% anställda	16.4	16.6	17.7	16.3	16.8
LA13	Andel kvinnor i chefsposition, % chefer	12.0	12.9	13.6	13.5	14.6
	Antal nationaliteter, seniora chefer			39	40	44
GRI*	Miljörelaterade indikatorer (produktionsenheter) 4)	2007	2008	2009	20106)	2011	Mål 5)
EN1	Materialförbrukning i '000 ton (stål)	143	138	104	141	135
EN1	Förpackningsmaterial i '000 ton	35	34	26	30	35
EN3	Direkt energiförbrukning i GWh7)	122	140	101	116	132
EN4	Indirekt energiförbrukning i GWh7)	258	276	251	287	305
EN3+EN4	Energiförbrukning i GWh	380	416	352	403	437
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3	497	547	523	464	619	behålla på nuvarande nivå/KSV
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (direkt energi)	25	30	32	24	28	–20%/KSV (2020)
EN16		80	90	78	88	98	–20%/KSV (2020)
	CO2-utsläpp '000 ton (indirekt energi)
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (total energi)	105	120	99	112	126	–20%/KSV (2020)
EN17	CO2-utsläpp '000 ton (transporter)	312	305	206	194	214	–20%/KSV (2020)
EN22	Avfall i '000 ton	35	38	27	34	34	återanvända
EN22	Andel återanvänt eller återvunnet avfall,%	88	88	87	88	95	100%
GRI*	Miljörelaterade indikatorer (specialiserad uthyrning) 4)	2007	2008	2009	20106)	2011	Mål 5)
EN3 + EN4	Energiförbrukning i GWh	65	27	17	9	38
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3	19	23	16	15	12	behålla på nuvarande nivå/KSV
EN16	CO2-utsläpp i '000 ton (energi)	17	7	5	3	10	–20%/KSV (2020)
EN17	CO2-utsläpp i '000 ton (transporter)	9	4	3	5	8	–20%/KSV (2020)

* Beräkningar enligt GRI:s riktlinjer, www.globalreporting.org.

1) Förändringarna återspeglar både förändringar i volym, förbrukning och i ett ökat antal rapporterande enheter.

2) I kostnad sålda varor, som ingår i rörelsekostnader, ingår även skatter som betalats till lokala regeringar.

3) Betalning till finansiärer inkluderar finansiella kostnader och utdelning, men är exklusive inlösen och återköp av aktier.

4) Redovisade värden har inte korrigerats retroaktivt.

5) Basåret är 2010.

6) Ändrade värden i kursiv stil, enligt den nya organisatoriska strukturen och det nya rapporteringssystemet

7) Direkt och indirekt energi redovisas i detalj på Atlas Copcos webbplats: http://www.atlascopco.com/corporateresponsibility/CRatatlas/environment/useofresources/

Koncernens styrning

Atlas Copco AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (OMX Stockholm). Atlas Copcos bolagsstyrning baseras därför på svenska regler och svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, men även noteringsavtalet med OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och andra relevanta regelverk.

Viktiga händ elser 2011

• • Styrelsen har antagit nya mål för hållbar, lönsam utveckling.
• Ny organisation, Atlas Copco har fyra affärsområden istället för tre.
• Ledningsgruppen har fått två nya medlemmar.

Mer information om koncernens styrning

Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com:

• Rapporter om koncernens styrning sedan 2004
• Atlas Copcos bolagsordning
• En punkt-för-punkt-rapport som visar hur väl Atlas Copcos rapport överensstämmer med Svensk kod för bolagsstyrning
• Atlas Copcos affärskod
• Information om Atlas Copcos årsstämma

Svensk kod för bolagsstyrning finns på: www.bolagsstyrning.se

Aktieägare

I avsnittet Atlas Copco-aktien på sidorna 138–141 beskrivs ägarstruktur, aktiekapital, rösträtt och utdelningspolitik samt handel och börsvärde.

Årsstämma

Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i Euroclears aktieägarregister och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav av aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av ombud och en fullmaktsblankett finns tillgänglig för dessa. En aktieägare eller ett ombud får ha två biträden med sig på stämman.

På årsstämman som hölls i Stockholm den 20 april 2011 deltog aktieägare som representerade 54.1% av rösterna i bolaget och 53.3% av aktiekapitalet.

Enligt vad som anges i kallelsen till årsstämman, som inkluderar alla ärenden, väljer årsstämman styrelseledamöter för en period om ett år. En styrelseledamot kan föreslås till omval fram till och med det år ledamoten fyller 70 år om inte annat beslutas av nomineringskommittén. Nominering av styrelseledamöter sker i enlighet med den process som fastställs av årsstämman efter förslag från valberedningen.

ÅRSSTÄ MMA 2012

ÅrAtlas Copco AB:s årsstämma kommer att hållas sstämma 2012 i Stockholm den 27 april 2012.

Kontakt med styrelsen

Om en aktieägare önskar ställa frågor eller av annan anledning vill komma i kontakt med styrelsen, vänligen kontakta: Atlas Copco AB, Chefsjurist, 105 23 Stockholm eller per e-post: board@se.atlascopco.com.

Nomineringsprocessen

Styrelsemedlemmar

Processen att nominera och presentera styrelseledamöter som föreslås till val eller omval vid årsstämman 2012 har skett i enlighet med den nomineringsprocess och de kriterier som fastställdes vid årsstämman 2011.

I enlighet med processen och kriterierna kontaktade styrelsens ordförande Sune Carlsson under oktober 2011 de fyra största aktieägarna per den 30 september för att etablera en valberedning. Förutom Sune Carlsson ingick följande representanter i valberedningen: Petra Hedengran, Investor AB, ordförande, Jan Andersson, Swedbank Robur fonder, Ramsay Brufer, Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidig, och Frank Larsson, Handelsbanken Fonder. Medlemmarna representerade cirka 28% av samtliga röster i bolaget. Namnen på medlemmarna offentliggjordes den 19 oktober 2011. Kontaktinformation till valberedningen presenterades också. I mitten av november vidtog valberedningen förberedelser till ett förslag som presenteras för årsstämman 2012 som täcker de beslutspunkter som angavs vid årsstämman 2011 och som beaktar kraven i Svensk kod för bolagsstyrning.

I enlighet med den formella utvärderingsprocessen av styrelsen som valberedningen antagit, genomförde Sune Carlsson en utvärdering av utfört arbete och de arbetsprocesser som tillämpas av styrelsen och dess ledamöter. Utvärderingen redovisades för valberedningen. Han presenterade också sin bedömning av behoven av speciell kompetens i styrelsen i beaktande av bolagets nuvarande utvecklingsfas och, tillsammans med övriga medlemmar i valberedningen, jämförde dessa behov med de resurser som för närvarande finns inom styrelsen. Valberedningen träffade även VD och koncernchef, Ronnie Leten, för diskussioner.

När kallelsen till årsstämman 2012 publiceras kommer valberedningen i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning att lämna en motivering till sitt förslag till styrelse på Atlas Copcos webbplats.

Närvaro vid Atlas Copcos årsstämma

Antal aktieägare

Fördelning av aktier, % av rösterna

I inbjudan till årsstämman 2012 kommer valberedningen att lämna förslag på ordförande på stämman, antal styrelseledamöter med namnförslag samt styrelsens ordförande. Valberedningen kommer även att lämna förslag på arvode till ordförande, övriga ledamöter ej anställda i bolaget samt även ett förslag på ersättning för kommittéarbete. Dessutom kommer valberedningen att presentera ett förslag på den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen tills något annat bestäms samt en lista med beslutspunkter.

Ingen ersättning har utgått till Sune Carlsson eller till någon av de övriga deltagarna för deras arbete i valberedningen.

Extern revisor

Vid årsstämman 2010 valdes revisionsfirman Deloitte AB, Sverige, fram till årsstämman 2014, i enlighet med valberedningens förslag.

Styrelse MSEK

Vid årsstämman 2011 valdes nio styrelseledamöter, varav en är bolagets VD och koncernchef, Ronnie Leten. I styrelsen ingår också två fackligt utsedda ledamöter som har var sin personlig suppleant. 25 30 35

40

Under 2011 sammanträdde styrelsen sju gånger: fem gånger på Atlas Copco AB i Nacka, en gång per capsulam och en gång i Nanjing, Kina. Varje styrelsemöte följde en godkänd agenda. En förteckning över kvarstående frågor från tidigare sammanträden samt dokumentation till stöd för punkterna på dagordningen sändes till styrelseledamöterna inför varje styrelsemöte. Ersättningsoch revisionskommittéernas möten har redovisats för styrelsen och mötesprotokollen har distribuerats. Hans Sandberg, chefsjurist och styrelsens sekreterare, och Hans Ola Meyer, ekonomi- och finansdirektör, har båda varit närvarande vid de flesta mötena. De två affärsområdescheferna Stephan Kuhn och Robert Fassl har varit närvarande vid ett möte var under året då de presenterade djupgående analyser av sina respektive affärsområden. Jeanette Livijn, personaldirektör, Mats Högberg, chef för den koncerngemensamma IT-funktionen och Ken Lagerborg, finanschef, presenterade situationen inom sina ansvarsområden på styrelsemötena i april respektive november. 08070605041) ⁰ 5 10 15 Revenues, MSEK Operating margin, %

På sammanträdet i januari 2012 utvärderade styrelsen koncernchefens prestationer. Vid samma möte redovisade huvudansvarig revisor Jan Berntsson, Deloitte, sina slutsatser av den årliga revisionen 2011, både den så kallade hard close i september och per 31 december. Representanter för koncernledningen närvarade inte vid dessa diskussioner.

Arbetsordning och skriftliga instruktioner

Arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna för styrelse och kommittéer har uppdaterats och antagits av styrelsen vid varje konstituerande styrelsesammanträde sedan 1999. Utöver uppgiften att förbereda frågor för beslut av styrelsen, som beskrivs i arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna, har Anders Ullberg, Ulla Litzén och Sune Carlsson haft i uppdrag att ge stöd åt koncernledningen vid genomförande av de mandat för återköp av aktier som antogs av årsstämman. Research and development expenses,

Affärskod

I Atlas Copcos affärskod sammanfattas de interna policydokument som rör affärsetik samt sociala och miljörelaterade aspekter. Alla anställda och chefer i Gruppens bolag, såväl som affärspartner, förväntas följa dessa riktlinjer. För att de ska finnas tillgängliga för alla anställda har affärskoden översatts till 23 språk.

Genom en årlig utbildning och efterlevnadsrutin säkerställer Atlas Copco att alla chefer agerar i enlighet med den höga etiska standard som beskrivs i Affärskoden. Det betyder också att cheferna kan erbjuda stöd och vägledning till sina respektive organisationer och till lokala externa intressenter.

Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen reglerar arbetsordningen i huvudsak följande:

• Lägsta antalet styrelsemöten per år, samt när och var de ska hållas.
• VD:s befogenhet att underteckna kvartalsrapporter för det första och tredje kvartalet.
• Styrelsens delegering av mandat att förbereda frågor för beslut av styrelsen.
• De punkter som normalt ska finnas på dagordningen för varje styrelsemöte som exempelvis en rapport över ekonomisk status, affärsutveckling ur ekonomisk och operativ synvinkel, förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om investeringar över MSEK 20, förändringar i den legala strukturen, uppföljning av förvärv, ekonomiska garantier och utnämningar.
• När styrelsematerialet ska vara tillgängligt inför varje möte.
• Identifiering av ordförandens huvudsakliga uppgifter.
• Protokollföring.
• Bildandet av ersättningskommittén och revisionskommittén samt fastställandet av kommittéernas viktigaste uppgifter.
• Styrelsens rätt till viktig information, rätt att uttala sig för bolagets räkning samt sekretesskyldighet.

De skriftliga instruktionerna, som reglerar fördelningen av uppgifter mellan styrelse och koncernchef samt bolagets rapporteringsprocesser, särskilt avseende den finansiella rapporteringen, omfattar i huvudsak följande:

• Koncernchefens ansvar för den dagliga verksamheten, för företagets ansvarstagande och för att upprätthålla såväl den operativa (affärsdrivna), som den legala (ägardrivna) strukturen.
• Strukturen och innehållet i databasen The Way We Do Things som omfattar Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner. The Way We Do Things är Gruppens i särklass viktigaste styrmedel med bland annat en detaljstyrning av all redovisning och finansiell rapportering inom bolaget. Se faktaruta på sidan 137.
• Frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen, såsom kvartalsrapporter, större investeringar, förändringar av den legala strukturen, vissa utnämningar och ekonomiska garantier.
• I vilken ordning som de vice VD:arna ska tjänstgöra vid koncernchefens frånvaro.
• Rapportering till styrelsen från den externa revisorn efter slutförande av revisionen.

Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Under året har ingen avvikande ståndpunkt i någon beslutsfråga tagits till protokollet. Däremot har styrelsen i några fall beslutat att bordlägga en fråga till ett senare möte eller avslagit ett förslag från ledningen. Varje styrelseledamot kommenterade marknadsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen från hans/hennes perspektiv vid varje styrelsemöte.

Bland de större frågor som styrelsen behandlat under året ingår uppföljning av åtgärder för att öka produktionen, kostnadsutvecklingen och utvecklingen i världsekonomin.

Under året har styrelsen löpande behandlat den strategiska inriktningen, de ekonomiska resultaten och metoderna för att upprätthålla en hållbar lönsamhet för Atlas Copco-gruppen. Frågor relaterade till företagets ansvarstagande omfattades med ett särskilt fokus på säkerhet och hälsa.

Ersättning till styrelsen

Årsstämman 2011 fastställde följande belopp: Ordföranden erhöll SEK 1 750 000, vice ordföranden SEK 645 000 och alla övriga styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget SEK 525 000. Ett belopp på SEK 200 000 tilldelades ordföranden för revisionskommittén och SEK 125 000 till envar av de övriga tre medlemmarna i kommittén. Ett belopp på SEK 60 000 tilldelades envar av de tre medlemmarna i ersättningskommittén och SEK 60 000 till sådan styrelseledamot som deltagit i annat kommittéarbete som styrelsen beslutat.

Årsstämman beslöt vidare att 50% av de fastställda styrelsearvodena kunde erhållas i form av syntetiska aktier. Flertalet ledamöter accepterade detta erbjudande innan årsstämman.

Ersättning till koncernledningen

År 1999 tillsatte styrelsen en ersättningskommitté. Under 2011 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar. Kommittén lämnade ett förslag om ersättning till VD och koncernchef samt ett förslag på ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar högst 280 nyckelmedarbetare. Kommittén bistod dessutom VD och koncernchef när det gällde att bestämma ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen.

Under 2003 fastställde styrelsen en ersättningspolicy för koncernledningen. Syftet var att säkerställa att principer tillämpas på ett rättvist och konsekvent sätt avseende ersättningar (grundlön, rörlig ersättning, eventuella långsiktiga incitamentsprogram), förmåner (pensions- och sjukförmåner, förmånsbil) samt avgångar (uppsägningstid och avgångsvederlag). Grundlönen bestäms av befattning och prestation och den rörliga ersättningen bestäms av hur de fastställda målen uppfyllts. Syftet med ett långsiktigt incitamentsprogram är att anpassa nyckelmedarbetares intressen till aktieägarnas.

Ersättningspolicyn utvärderas årligen och presenterades på årsstämman 2011 för godkännande. Den gällande ersättningspolicyn finns beskriven i årsredovisningen. Ersättningskommittén sammanträdde två gånger under året och var då fulltalig.

Revisionskommittén

Revisionskommittén bestod under 2011 av styrelseledamöterna Ulla Litzén, ordförande, Sune Carlsson, Staffan Bohman och Johan Forssell. Ordföranden i kommittén har redovisningskompetens vilket är ett krav enligt aktiebolagslagen och två av medlemmarna är oberoende i förhållande till bolaget och till dess största ägare. Kommittén sammanträdde fem gånger och var

då fulltalig. I mötena deltog också den ansvarige revisorn Jan Berntsson, Deloitte, Atlas Copcos VD och koncernchef Ronnie Leten, finans- och ekonomidirektör Hans Ola Meyer, samt chefen för Gruppens internrevisionsenhet Anders Björkdahl.

Revisionskommittén följer en skriftlig arbetsordning som antogs av styrelsen 2003 och som revideras och godkänns varje år, senast i april 2011. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt inom redovisning och finansiell rapportering och riskhantering såväl som att övervaka

Gruppens finansiella struktur och verksamhet. Under 2011 koncentrerades arbetet till genomgång av varje kvartalsrapport, uppföljning av 2010 års revision, revisorns genomgång av halvårsrapporten i enlighet med fastställda kvartalsrutiner och den så kallade hard close-revisionen som genomfördes per den 30 september. Vidare granskades den finansiella exponeringen, och kapital- och finansstrukturen genomlystes regelbundet. En utvärdering avseende Gruppens interna kontrollrutiner gjordes och vissa riskområden bevakades av kommittén.

Styrelse

Fackliga företrädare

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Ronnie Leten Ulla Litzén Anders Ullberg Staffan Bohman Margareth Øvrum

Styrelsen består av nio valda styrelseledamöter, varav en är VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två medlemmar som är utsedda av fackföreningar, med varsin personlig suppleant. Atlas Copco uppfyllde 2011 års krav från OMX Stockholm och reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning rörande styrelsemedlemmars oberoende, vilket också säkerställer att intressekonflikter undviks. Se tabell på sidan 130.

Alla medlemmar i styrelsen har deltagit i utbildning som arrangerats av OMX Stockholm.

Sune Carlsson, ordförande. Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, Sverige. Styrelseledamot i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Vice ordförande i Scania AB, Sverige, VD och koncernchef för SKF AB, Sverige, och vice VD för ASEA AB, Sverige, och ABB Ltd, Schweiz.

Jacob Wallenberg, vice ordförande. Civilekonom och MBA från Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Styrelseordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Vice ordförande i affärsbanken SEB AB, flygbolaget SAS AB, och telekommunikationsbolaget LM Ericsson, alla i Sverige. Styrelseledamot i kraft- och automationsföretaget ABB Ltd, Schweiz, Coca-Cola Company, USA, forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Sverige och Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Ordförande SEB AB, VD och koncernchef för SEB AB, Vice VD och ansvarig för Enskilda divisionen, SEB AB, Vice VD och ekonomi- och finansdirektör på Investor AB. Samtliga befattningar baserade i Sverige.

Ronnie Leten, VD och koncernchef. Civilekonom från universitetet i Hasselt, Belgien. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Olika befattningar på livsmedelsföretaget General Biscuits, fabrikschef för Monroe Tenneco, underleverantör till bilindustrin, affärsutvecklingschef för Atlas Copco Kompressorteknik, chef för divisionen Atlas Copco Airtec, chef för divisionen Atlas Copco Industrial Air, chef för affärsområdet Atlas Copco Kompressorteknik. Samtliga befattningar baserade i Belgien.

Ulla Litzén, Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige och MBA från Massachusetts Institute of Technology, USA. Styrelseledamot i lagertillverkaren SKF AB, gruvföretaget Boliden AB, verkstadsföretaget Alfa Laval AB, byggföretaget NCC AB och tillverkaren av utomhusprodukter Husqvarna AB, samtliga i Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: VD för W Capital Management AB, Sverige, direktör och medlem i koncernledningen för Investor AB, Sverige.

Anders Ullberg, Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Styrelseordförande i stålgrossisten BE Group AB, gruvföretaget Boliden AB, bokförlaget Natur & Kultur, och teknik- och tjänsteföretaget Studsvik AB. Styrelseledamot i aluminiumprofiltillverkaren Sapa AB, investmentföretaget Beijer Alma, och tillverkaren av valsar, Åkers AB. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och medlem i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Alla positioner i Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Ekonomidirektör, Swedyards (Celsius Group), Vice VD och finans- och ekonomidirektör för SSAB Swedish Steel och VD och koncernchef för SSAB Swedish Steel. Samtliga befattningar baserade i Sverige.

Staffan Bohman, Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige och Stanford Executive Program, USA. Styrelseledamot i holdingbolaget Inter-IKEA Holding N.V., Nederländerna, riskkapitalbolaget Ratos AB, Sverige, gruvföretaget Boliden AB, Sverige, hisstillverkaren Cibes Lift AB, Sverige och komponenttillverkaren OSM AB, Sverige. Ordförande i sjukhusoch sociala omsorgsorganisationen Ersta Diakoni, Sverige, och vice ordförande i förtroenderådet för forsknings- och nätverksorganisationen SNS. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Koncernchef för Sapa AB, Gränges AB och DeLaval AB, samtliga i Sverige.

Margareth Øvrum, Civilingenjör i teknisk fysik från Norges Tekniska Högskola. Medlem i styrelsen för riskkapitalbolaget Ratos AB, Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Koncerndirektör på Statoil med ansvar för affärsområdet teknologi och ny energi. Flera ledande positioner på Statoil, inom teknologi, projekt, produktion, underhåll, hälsa, säkerhet, miljö och inköp. Samtliga positioner i Norge.

Johan Forssell, Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Medlem i styrelsen för försvars- och säkerhetsföretaget Saab AB, Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Medlem i ledningsgruppen för investmentbolaget Investor AB, Sverige. Analyschef, ansvarig för verkstadsindustri och hälsosektorerna, ansvarig för verkstadsindustri och kärninnehav på Investor AB.

Gunilla Nordström, Civilingenjör i elektronik och industriell marknadsföring från Linköpings Tekniska Högskola, Sverige. Arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Chef för Electrolux Vitvaror Asia Pacific, med bas i Singapore och vice VD i vitvaruföretaget Electrolux AB, Sverige. Chefsbefattningar inom telekommunikationsbolaget Ericsson och Sony Ericsson i Europa, Latinamerika och Asien.

Fackliga företrädare och suppleanter utsedda av fackföreningar

Bengt Lindgren, ordförande i IF Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Secoroc AB, Fagersta, Sverige.

Suppleant Ulf Ström, ordförande i IF Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Mikael Bergstedt, ordförande i PTK, Atlas Copco Tools AB, Tierp, Sverige.

Suppleant Kristina Kanestad, ordförande i Unionen, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Hedersordförande

Peter Wallenberg, Ekonomie och juris doktor, juristexamen, Stockholms universitet, Sverige. Hedersordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Ordförande i forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sverige. Anställd på olika befattningar inom Atlas Copco-gruppen 1953– 1974 och styrelseordförande 1974–1996.

Peter Wallenberg

Revisor

Efter en omfattande utvärderingsprocess valde årsstämman 2010 Deloitte AB för perioden fram till årsstämman 2014 och auktoriserade revisorn Jan Berntsson valdes som huvudansvarig revisor. Deloitte AB har nödvändig kompetens och ett världsomspännande nätverk som uppfyller Atlas Copcos krav.

Den huvudansvarige revisorn rapporterade personligen sina observationer och redovisade samtidigt sin syn på kvaliteten på den interna kontrollen inom Gruppen vid styrelsemötena i februari 2011 respektive i januari 2012. Han deltog vid revisionskommitténs alla möten och träffade regelbundet representanter för företagsledningen.

Styrelsen, beroendeförhållande och innehav 5)

				Oberoende	Oberoende
Namn	Födelseår	Nationalitet	Invald	i förhållande till bolagets största ägare	i förhållande till bolaget och dess ledning	A-aktier	B-aktier	Syntetiska aktier/ personaloptioner
Sune Carlsson	1941	Svensk	1997	Nej 2)	Ja	20 000	34 284	32 108
Jacob Wallenberg1)	1956	Svensk	1998	Nej 2)	Ja	163 000		11 755
Ronnie Leten	1956	Belgisk	2009	Ja	Nej 3)	19 166	12 000	395 513
Ulla Litzén	1956	Svensk	1999	Ja	Ja	75 800	3 000	8 086
Anders Ullberg	1946	Svensk	2003	Ja	Ja	14 000	10 000	8 086
Staffan Bohman	1949	Svensk	2003	Ja	Ja	10 000	30 000	8 086
Margareth Øvrum	1958	Norsk	2008	Ja	Ja			9 657
Gunilla Nordström	1959	Svensk	2010	Ja	Ja			3 671
Johan Forssell	1971	Svensk	2008	Nej 4)	Ja		2 000	9 657
Bengt Lindgren *	1957	Svensk	1990
Ulf Ström *	1961	Svensk	2008
Mikael Bergstedt *	1960	Svensk	2004
Kristina Kanestad *	1966	Svensk	2007

1) Jacob Wallenberg var också medlem i Atlas Copco AB:s styrelse 1985–1994

2) Styrelsemedlem i ett bolag som är större ägare (Investor AB)

3) VD och koncernchef för Atlas Copco

Styrelsemedlemmarnas roller och närvaro under 2011

Namn	Roll	Styrelsemöten	Årsstämma	Revisions kommittén	Revisions kommitténs möten	Ersättnings kommittén	Ersättnings kommitténs möten
Sune Carlsson	Ordförande	7 av 7	Ja	Medlem	5 av 5	Ordförande	1 av 1
Jacob Wallenberg	Vice ordförande	7 av 7	Ja			Medlem	1 av 1
Ronnie Leten	Medlem	7 av 7	Ja
Ulla Litzén	Medlem	7 av 7	Ja	Ordförande	5 av 5
Anders Ullberg	Medlem	7 av 7	Ja			Medlem	1 av 1
Staffan Bohman	Medlem	7 av 7	Ja	Medlem	5 av 5
Margareth Øvrum	Medlem	7 av 7	Ja
Gunilla Nordström	Medlem	7 av 7	Ja
Johan Forssell	Medlem	7 av 7	Ja	Medlem	5 av 5
Bengt Lindgren*	Medlem	6 av 7	Ja
Ulf Ström*	Medlem	7 av 7	Ja
Mikael Bergstedt*	Medlem	6 av 7	Ja
Kristina Kanestad*	Medlem	7 av 7	Ja

* Facklig representant.

Koncernledning och struktur

Sedan den 1 juli 2011 är Atlas Copcos verksamhet organiserad i fyra (tre) affärsområden, som vid årsskiftet omfattade 22 (19) divisioner. Varje affärsområde har en egen servicedivision. Utöver affärsområdena finns fyra koncernfunktioner, holdingbolagsfunktioner, samt ett antal tjänsteleverantörer.

Vision och uppdrag

Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice®, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer. Dess uppdrag är att uppnå hållbar, lönsam utveckling. För att uppnå uppdraget har styrelsen antagit ett antal mål, se separat tabell. För varje mål har Atlas Copco definierat en eller flera nyckeltal. Affärsområdena och divisionerna får därefter målsättningar för sina verksamheter inom ramen för Gruppens uppdrag.

Atlas Copcos kultur

4) Anställd i ett bolag som är större ägare (Investor AB)

* Facklig representant

5) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2011.

Atlas Copco ser företagets kultur som en viktig faktor för alla aspekter av hur man kommunicerar, uppträder och bedriver sin verksamhet. Som ett resultat ägnar koncernens ledningsgrupp mycket tid och resurser till att kommunicera och förstärka sina värderingar. Med många nyanställda och förvärvade bolag är detta viktigare än någonsin.

Kärnvärdena samverkan, engagemang och innovation måste förstås och efterlevas i alla delar av organisationen för att säkra nuvarande och framtida framgång.

Affärsområden och divisioner

Gruppens operativa organisation är byggd på principen om decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter genom att genomföra och följa upp strategier och mål – finansiella, miljörelaterade och sociala – som fastställts för varje affärsområde för att uppnå hållbar, lönsam utveckling.

Divisionerna är separata operativa enheter, där var och en är ansvarig för att tillväxt och lönsamhet är i enlighet med de strategier och mål som sätts av affärsområdet, såväl som för struktur för produktutveckling, tillverkning, marknadsföring, försäljning och uthyrning. Varje affärsområde har en servicedivision som ansvarar för service på affärsområdets produkter och lösningar världen över. Utförlig information om affärsområdena finns på sidorna 24–39.

Tjänsteleverantörer

Som ett komplement till divisionerna har därför ett antal tjänsteleverantörer etablerats för att erbjuda arbeten inom administration, IT-stöd, finans, försäkringar samt distribution av produkter. Informationsteknologin innebär att personer som är utspridda i världen kan arbeta tillsammans och därigenom höja kvaliteten på dessa tjänster. Tjänsteleverantörerna är viktiga delar i Gruppens strategi och struktur, som underlättar både realiserandet av interna synergivinster och en kontinuerlig effektivisering av processer och rutiner.

Operativt ansvar

Förutom en formell styrelse har varje bolag en eller flera operativa styrelser, som kallas business boards och som återspeglar Gruppens operativa struktur. En business board är rådgivande och beslutsfattande i operativa frågor.

Varje division har en business board som ger råd och fattar beslut i strategiska frågor, samt säkerställer genomförande av kontroll och utvärdering. En division kan ha ett eller flera produktbolag (producerande enheter) och har marknadsbolag (säljande enheter) som kan vara dedikerade eller delas med andra divisioner.

Koncerngemensamma processer

Atlas Copco har regelbundet infört och finslipat processer och kontrollsystem för att på ett effektivt sätt skapa hållbar lönsam utveckling.

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar principer, riktlinjer, processer och instruktioner för Atlas Copco-gruppen.

Atlas Copco-gruppens ambition är att växa organiskt och att göra kompletterande förvärv som ligger nära kärnverksamheten. För att säkerställa en framgångsrik förvärvsprocess och integrering har bolaget utvecklat en process som omfattar att: söka efter och kartlägga potentiella förvärv, genomföra förvärv, samt integrera och följa upp förvärv. Processen används vid samtliga förvärv. Bolagets policy är att ha helägda bolag.

När det gäller Gruppens långsiktiga affärsmässiga hållbarhet prioriteras Atlas Copcos primära intressenter – kunder, medarbetare, affärspartner och aktieägare – men även andra intressenter i de regioner där Gruppen bedriver verksamhet. Med dessa förs kontinuerligt en informell dialog för att behandla relevanta frågor. På så sätt tas ständigt hänsyn till dessa intressenters åsikter och förväntade reaktioner på affärsbeslut som påverkar dem.

Riktlinjer för affärsetik samt sociala och miljörelaterade frågor sammanfattas i Atlas Copcos affärskod. Koden omfattar alla anställda och måste följas på samtliga marknader. Atlas Copco strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö där såväl de mänskliga rättigheterna som arbetsrätten respekteras. Gruppen har en tradition att utveckla innovativa produktivitetshöjande lösningar som samtidigt minimerar påverkan på miljön.

Riskhantering

Se förvaltningsberättelsen, sidorna 19–22.

Mål för produkter, tjänster och lösningar	First in Mind—First in Choice®, förstahands valet för kunder och potentiella kunder för alla varumärken.	Öka kundlojaliteten.	Öka kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020*.	Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster.
Verksamhetsmål	First in Mind—First in Choice®, den arbetsgivare som nuvarande och framtida medarbetare väljer först.	Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda.	Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet. Uppmuntra till intern rörlighet.	Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda. Inga arbetsrelaterade olyckor. Sjukfrånvaro under 2.5%.
	Ingen korruption och inga mutor.	Arbeta med affärs partner som står för höga etiska, miljömässiga och sociala standarder.	Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv.	Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard.
	Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Behålla vatten förbrukningen på nuvarande nivå.	Återanvända eller återvinna avfall.
Finansiella mål	Årlig försäljningstillväxt på 8% över en konjunkturcykel.	Bibehållen hög avkastning på sysselsatt kapital.	Alla förvärvade verk samheter ska bidra till värdeskapande.	Årlig utdelning på cirka 50% av resultat per aktie.

Mål för hållbar lönsam utveckling

Styrningsstruktur

Koncernledning

Utöver VD och koncernchef består koncernledningen av fyra affärsområdeschefer och fyra chefer ansvariga för koncernfunktionerna ekonomi och finans, organisationsutveckling och personal, juridik, samt kommunikation och varumärkesstrategi.

VD och koncernchef

Ronnie Leten, tillträdde som VD och koncernchef den 1 juni 2009. Han tog civilekonomexamen från universitetet i Hasselt, Belgien, 1979. Innan han började på Atlas Copco 1985 arbetade han i olika befattningar på livsmedelsföretaget General Biscuits, Belgien. Mellan 1985 och 1995 hade han olika chefsbefattningar på Atlas Copco Kompressorteknik inom områdena informationsteknologi, logistik och tillverkning. Mellan 1995 och 1997 var han fabrikschef för Monroe Tenneco i Belgien, en underleverantör till bilindustrin. Ronnie Leten återvände till Atlas Copco 1997 som affärsutvecklingschef för Kompressorteknik. 1999 tillträdde han tjänsten som chef för divisionen Airtec, 2001 blev han chef för divisionen Industrial Air och 2006 chef för affärsområdet Kompressorteknik. Samtliga befattningar har varit baserade i Belgien. Vare sig Ronnie Leten eller honom närstående har aktier/delägarskap i bolag som Atlas Copco-gruppen har betydande affärsförbindelser med.

Affärsområdeschefer

Stephan Kuhn, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Kompressorteknik från juni 2009. Han har en MBA från Bentley College in Waltham, USA. Stephan Kuhn började sin karriär på Atlas Copco 1995 som chef för ett samriskföretag, en verktygstillverkare, i Kina, och hade därefter chefspositioner i Belgien och Tyskland. Stefan Kuhn var chef för divisionen Surface Drilling Equipment inom dåvarande affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik när han 2008 lämnade bolaget för en position utanför Gruppen för en kort tid.

Mats Rahmström, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Industriteknik. Mats Rahmström tog en MBA 2005 från Henley Management College i Storbritannien. Han började på Atlas Copco 1988 och har sedan dess haft olika positioner inom försäljning, service, marknadsföring och som bolagschef inom affärsområdet Industriteknik. Mellan 1998 och 2006 var han chef för marknadsbolagen i Sverige, Kanada och Storbritannien. Från 2006 till 2008 var han chef för divisionen Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry inom affärsområdet Industriteknik. Mats Rahmström tillträdde sin nuvarande befattning i juni 2008.

Robert Fassl, vice VD för Atlas Copco AB och affärsområdeschef för Gruv- och bergbrytningsteknik, började på Atlas Copco 1982. Från 1982 till 1998 hade han flera ledande befattningar inom Atlas Copcos dåvarande affärsområde Anläggnings- och gruvteknik inom finans, service, logistik, inköp och tillverkning. Mellan 1998 och 1999 var han chef för Atlas Copco Kango, Storbritannien, ett produktbolag inom Atlas Copco-gruppen. Från 1999 till 2004 var han chef för Atlas Copco Exploration Products och från 2004 till 2011 var han divisionschef för Atlas Copco Drilling Solutions. Positionerna har varit baserade i Kanada, Sverige, Storbritannien och USA. Robert Fassl tillträdde i sin nuvarande befattning den 1 juli 2011.

Nico Delvaux, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Bygg- och anläggningsteknik. Han är civilingenjör i elektromekanik från universitetet i Bryssel och har en MBA från Handelshogeschool i Antwerpen, Belgien. Han började sin karriär på Atlas Copco 1991 och har haft positioner inom försäljning, marknadsföring, service, integration av förvärv och som bolagschef i Benelux, Italien, Kanada och USA. Mellan 2008 och 2011 var han chef för servicedivisionen inom Atlas Copco Kompressorteknik. Nico Delvaux tillträdde sin nuvarande befattning den 1 oktober 2011.

Koncernledning

Första raden, från vänster: Ronnie Leten, Stephan Kuhn, Mats Rahmström, Robert Fassl, Nico Delvaux. Andra raden: Hans Ola Meyer, Jeanette Livijn, Hans Sandberg, Annika Berglund.

Ansvariga för koncernfunktioner

Hans Ola Meyer, finans- och ekonomidirektör, tog civilekonomexamen 1977 vid Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Han anställdes av Atlas Copco 1978 för att arbeta med Gruppens redovisning och ekonomi. Senare flyttade han till Ecuador som ekonomichef. Mellan 1984 och 1991 hade han olika befattningar på Penningmarknadsmäklarna, Sverige. Hans Ola Meyer återvände till Atlas Copco 1991 som ekonomichef i Spanien. 1993 blev han finansdirektör i Atlas Copco AB och medlem av koncernledningen. Hans Ola Meyer har haft sin nuvarande befattning sedan 1999. Externa uppdrag: Medlem i Rådet för finansiell rapportering och medlem i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond.

Jeanette Livijn, personaldirektör, har civilekonomexamen från Växjö högskola 1987 och började på Atlas Copco samma år. Hon började arbeta med ekonomi och ekonomistyrning och hade olika befattningar på marknadsbolag, produktbolag och divisioner inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik samt inom affärsområdet Industriteknik. Sedan 1997 har Jeanette Livijn haft olika chefsbefattningar inom personalområdet. Innan hon tillträdde sin nuvarande befattning var hon personalchef för affärsområdet Industriteknik. Jeanette Livijn tillträdde sin nuvarande befattning och ingår i koncernledningen sedan 2007.

Hans Sandberg, chefsjurist. Juristexamen, Uppsala universitet, Sverige, 1970. Master of Comparative Jurisprudence (MCJ), New York University, USA, 1972. Därefter började Hans Sandberg som tingsnotarie vid Södra Roslagens tingsrätt, Sverige, och arbetade därefter som biträdande jurist vid Lagerlöf Advokatbyrå, Sverige. Han anställdes 1975 på Atlas Copco som företagsjurist. Han utsågs till chefsjurist på Atlas Copco North America Inc, USA 1980. Han tillträdde som chefsjurist 1984 och ingick sedan 1989 i koncernledningen. Hans Sandberg har varit sekreterare i styrelsen för Atlas Copco AB sedan 1991. Externa uppdrag:

Ordförande för juridikstyrelsen vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Sverige.

Hans Sandberg gick i pension den 31 december 2011 och efterträddes av Håkan Osvald.

Annika Berglund, informationsdirektör. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, 1980, samt MBA, Universitetet i Antwerpen, Belgien, 1995. Annika Berglund började som marknadsanalytiker på Atlas Copco 1979. Sedan dess har hon haft ett antal befattningar inom Gruppen med inriktning mot marknadsföring, försäljning och ekonomi i Europa. Innan hon 1997 tillträdde sin nuvarande befattning var hon marknadschef för elektronikföretaget Atlas Copco Controls (Danaher Motion), Sverige. Annika Berglund ingår i koncernledningen sedan 1997.

Ersättning till koncernledning

Ersättningen består av en årlig grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till en högsta procentsats av grundlönen. Inget styrelsearvode utgår för arbete utfört i Gruppens styrelser eller för andra uppdrag som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning. Se not 5 och 23.

VD och koncernchef: Den rörliga ersättningen kan ge maximalt 70% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. VD och koncernchef ingår i Atlas Copco Airpower n.v:s pensionsplan med samma premie som enligt Atlas Copcogruppens pensionspolicy för högre svenska chefer. Han är berättigad att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen och innefattar pension till efterlevande.

Koncernledning

Namn	Födelseår	Nationalitet	Anställd sedan	Funktion	A-aktier	B-aktier	Personal optioner
Ronnie Leten	1956	Belgisk	1997	VD och koncernchef	19 166	12 000	395 513
Stephan Kuhn	1962	Tysk	2009	Kompressorteknik	5 731		162 380
Mats Rahmström	1965	Svensk	1988	Industriteknik	4 640		185 916
Robert Fassl	1962	Kanadensisk	1982	Gruv- och bergbrytningsteknik	5 151		92 727
Nico Delvaux	1966	Belgisk	1991	Bygg- och anläggningsteknik	1 966		77 343
Hans Ola Meyer	1955	Svensk	1991	Ekonomi och finans	5 286	24 781	160 644
Jeanette Livijn	1963	Svensk	1987	Organisationsutveckling och personal	2 329		73 433
Hans Sandberg	1946	Svensk	1975	Juridik	20 000	12 874	108 778
Annika Berglund	1954	Svensk	1979	Kommunikation och varumärkesstrategi	10 467	5 900	98 089

Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2011, inklusive tilldelning enligt 2011 års program och matchande aktier. Se även not 23.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att grundlönen utgör ersättning för den generella prestationen, medan rörlig ersättning är för en kombination av Gruppens och individens resultat. Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 40% eller 50% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande.

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Samtliga dessa pensionsplaner är intjänade och pensionen är avsedd att utgå livsvarigt. Pensionsåldern är 65 år.

Uppsägning av anställning

För samtliga medlemmar i koncernledningen är grundlönen basen för avgångsvederlaget. Ingen av dem har möjlighet att själv utlösa avgångsvederlaget.

Varje ersättning som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättning utgår, minskar avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

VD och koncernchef: Principen för uppsägning av VD och koncernchef är att om någon part avser att avsluta anställningen gäller sex månaders uppsägningstid. Han är berättigad till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om han inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att ersättning utgår om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders och aldrig högre än 24 månaders lön.

Information till kapitalmarknaden

Styrelsen för Atlas Copco AB antog 2004 en informationspolicy som uppfyller de krav som ställs i noteringsavtalet med OMX Stockholm. Policyn uppdateras när nya regler och föreskrifter träder i kraft. Finansiella rapporter upprättas enligt lag och International Financial Reporting Standards (IFRS).

Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:

• Årsredovisning
• Delårsrapporter
• Pressmeddelanden, så snart som möjligt, för att offentliggöra information om beslut eller andra händelser och omständigheter som är av kurspåverkande natur.
• Presentationer och telefonkonferenser för analytiker, investerare och journalister i samband med delårsrapporter och/eller andra väsentliga händelser.

Alla rapporter och pressmeddelanden publiceras samtidigt av en extern distributör och direkt därefter på Gruppens hemsida www.atlascopco.com.

Intern kontroll

Här lämnas en beskrivning av de rutiner för intern kontroll som avser den finansiella rapporteringen och som är etablerade i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Avsnittet täcker Atlas Copcos mål för hållbar lönsam utveckling.

Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljön som styrelsen och koncernledningen har fastställt. En viktig del av kontrollmiljön är att organisationsstruktur, beslutsvägar och befogenheter är klart definierade och förmedlade i form av styrdokument som interna policyer, riktlinjer, manualer och koder.

Bolaget tillämpar olika processer för riskbedömning och identifiering av de huvudsakliga riskerna. Se även förvaltningsberättelsen, sidorna 19–22. Riskbedömningsprocessen uppdateras löpande för att omfatta förändringar som väsentligen påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

De identifierade riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter, vilka dokumenterats i process- och internkontrollbeskrivningar på bolags-, divisions-, affärsområdes- och koncernnivå. Dessa omfattar bland annat attest- och utanordningsinstruktioner, kontroller i affärssystem samt redovisnings- och rapporteringsrutiner.

Bolaget har kanaler för information och kommunikation som syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är komplett och korrekt. Instruktioner och riktlinjer förmedlas till berörd personal genom databasen The Way We Do Things som finns på intranätet, med stöd av exempelvis chefsutbildningsprogram och utbildning för controller och redovisningspersonal.

Bolaget följer ständigt upp att interna policyer, riktlinjer, manualer och koder följs samt övervakar även effektiviteten i kontrollaktiviteterna. Revisionskommittén har en viktig roll i styrelsens övervakning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Atlas Copcos interna kontrollprocesser

Prokura: Delegeringen av befogenhet att agera både med avseende på tredje part eller internt, eller prokura, som denna fullmakt kallas inom Atlas Copco-gruppen, har till syfte att definiera hur ansvaret är fördelat på befattningar, och därmed på individer. Med varje befattning som omfattas av en prokura följer en fastställd befogenhet att agera, med angivna rättigheter och förpliktelser. Målet är att varje enskild person med någon befogenhet att agera i Gruppens namn ska ha en sådan definierad skriftlig prokura. Delegeringen av befogenheter i Gruppen börjar med styrelsens delegering till VD och koncernchef av befogenheten att ansvara för den operativa verksamheten. Därefter delegerar han befogenheter till dem som rapporterar till honom och så fortsätter detta vidare i beslutsordningen i hela Gruppens legala och operativa struktur.

Affärscontrolling: Varje enhet har en controller som bland annat ansvarar för att det finns adekvata rutiner för internkontroll, att koncernens kontrollprocesser har införts och att eventuell riskexponering redovisas. Controllern ansvarar även för att The Way We Do Things följs i alla avseenden och att de finansiella rapporterna är korrekta, fullständiga och levereras i tid. För många enheter sammanställs de finansiella rapporterna av en tjänsteleverantör enligt en standardiserad process. Dessutom finns controller på divisions-, affärsområdes- och koncernnivå, med motsvarande ansvar på dessa aggregerade nivåer.

Rapportering: Varje månad upprättas operativa rapporter för att mäta lönsamhet per produktkategori, bolag, verksamhetsgren, division och affärsområde. Varje division konsoliderar sina enheter och rapporterar justeringar och elimineringar. Kvartalsvis kompletteras dessa rapporter med tilläggsinformation och specifikationer i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin. Dessa rapporter utgör grunden för Gruppens konsoliderade delårs- och årsrapporter.

Kvartalsvisa och årliga rapporter upprättas också för att mäta och utvärdera sociala indikatorer och miljöpåverkan per bolag, division och affärsområde. De konsoliderade rapporterna utgör basen för den kvartalsvisa rapporteringen och för hållbarhetsredovisningen, se sidorna 104–124.

Gruppen använder ett gemensamt system för konsolideringen av rapporterna. Information lagras i centrala databaser varifrån data hämtas för analys och uppföljning. Analyspaketet innehåller en serie standardiserade styrkort för uppföljning av nyckeltal och trender i förhållande till uppsatta mål.

Business boards: En struktur med operativa styrelser (business boards), som är organiserade efter operativt ansvar (det vill säga parallellt med den legala bolagsstyrelsestrukturen), samt bolagsgenomgångar av lokal företagsledning och ansvarig divisionsledning är väsentliga verktyg för att följa upp efterlevnaden av interna policyer, riktlinjer, instruktioner och koder samt kontrollrutinernas effektivitet.

Internrevisioner: Inom Atlas Copco har internrevisionsprocessen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, att identifiera och rekommendera förbättringar och att vara ett verktyg för personalutveckling. Processen syftar dessutom till att identifiera och rekommendera ledande metoder inom Gruppen.

Internrevisioner initieras av den division som ansvarar för verksamheten, av ansvarigt holdingbolag, eller av en gruppfunktion. En internrevision genomförs varje gång ett bolag byter chef eller, exempelvis, efter händelser med betydande negativ inverkan, strukturförändringar, anmärkningar från externa revisorer, vid etablering av ett nytt bolag eller efter förvärv, om en längre tid passerat sedan den senaste internrevisionen, eller som en planerad riskstyrd revision.

Målet är att revision ska ske på varje operativ enhet åtminstone en gång vart fjärde år. Internrevisioner utförs normalt av en grupp anställda från olika delar av organisationen, med lämplig kompetens för den revision som ska genomföras. Det finns standardiserade hjälpmedel för planering och riskbedömning före en revision, samt revisionsprogram och mallar för rapportering och uppföljningsaktiviteter.

Internrevisionsavdelningen, bildad 2008, med ett team engagerade internrevisorer har fortsatt att stärka internrevisionsfunktionen med avseende på kvantitet och kvalitet. Chefen för Gruppens internrevisionsenhet deltog i samtliga möten i revisionskommittén under året.

Fokusområden: På begäran av revisionskommittén har ledningen under året identifierat ett antal särskilda områden för vilka risker bedöms. Aktiviteter i syfte att kontrollera dessa risker planeras och övervakas. Resultat och slutsatser rapporteras sedan till revisionskommittén. Exempel på de områden som identifierats är vissa länder/regioner, strukturförändringar, vissa redovisningsprinciper, affärsprocesser, bedrägeririsker och IT-system.

Självutvärdering: Rutinen har som främsta syfte att stödja lokala enhetschefers förståelse för och utvärdering av status för deras ansvarsområden. Internkontroll är ett av dessa områden. Även juridiska frågor, kommunikation och varumärkesstrategi, och affärskod ingår i utvärderingen. Varje år går enhetscheferna igenom ett omfattande frågeformulär för att själva bedöma i vilken mån de egna enheterna uppfyller de fastställda kraven. Svaren används av respektive enhetschef vid planering av nödvändiga förbättringsåtgärder samt aggregerade för statistisk utvärdering av kontrollrutinerna, samt som bas för förbättringar av Gruppens processer, förtydligande av instruktioner, etc.

Etisk hjälplinje: Atlas Copco har ett system där anställda kan rapportera beteenden eller handlingar som innebär, eller kan uppfattas som, en överträdelse av lagar eller Atlas Copcos riktlinjer. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner som finns på landsnivå i vissa länder. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och den som lämnar uppgifterna garanteras att få vara anonym. Ansträngningar har gjorts för att öka medvetenheten om denna process hos alla anställda. En utbildning för att öka medvetandet om risker för bedrägerier introducerades 2010 med alla chefer som primär målgrupp. Den har senare spridits vidare i Gruppen.

Efterlevnadsprocess: Atlas Copco har etablerat en rutin där ledningsgruppen, divisionsledningar och samtliga chefer ansvariga för ett operativt- eller holdingbolag, samt vissa andra positioner har ombetts signera en skrivelse där man garanterar efterlevnad av Atlas Copcos affärskod och gällande lagar. Rutinen repeteras årligen.

Internkontroll – statistik

	2011	2010	2009
Operativa enheter inom Gruppen	407	388	392
Genomförda internrevisioner	94	105	107
Genomförda självutvärderingar	284	280	290

Rutiner för internkontroll – översikt

Rutin	Omfattning	Frekvens
Prokura	Definierar hur ansvar delegeras till personer	När en person rekryteras till en ny befattning
Affärscontrolling	Säkerställer adekvata kontrollrutiner, införande av koncernprocesser och rapportering av riskexponering	Löpande
Rapportering	Finansiell rapportering upprättas för att mäta lönsamhet och utgöra grund för Gruppens konsoliderade (publicerade) rapporter	Månadsvis, kvartalsvis, årligen
	Rapportering för att mäta framsteg inom områden som rör miljömässiga och sociala resultat, se även hållbarhetsredovisningen	Kvartalsvis, årligen
Business boards och bolagsgenomgångar	Uppföljning av hur väl The Way We Do Things följs samt av effektiviteten i kontrollaktiviteter	3–4 gånger per år
Internrevisioner	Utgöra oberoende objektiv kontroll, rekommendera förbättringsåtgärder och bidra till personalutveckling, säkerställa att Gruppens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering sker i enlighet med fastställda riktlinjer	Alla enheter minst en gång per fyraårsperiod
Fokusområden	Identifiera, bedöma och styra större risker och övervaka vidtagna åtgärder	Årligen
Självutvärdering	Stödja enhetschefen vid beslut om rätt åtgärder och för att bedöma kontrollrutiner på koncernnivå	Årligen
Etisk hjälplinje	Lyfta fram möjliga missförhållanden genom anonyma rapporter	Vid behov
Uppgift om efterlevnad	För att säkerställa efterlevnad av Affärskoden och gällande lagar	Årligen

Nacka den 10 februari 2012

Styrelsen

The Way We Do Things

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar Gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner inom följande huvudområden:

• • Styrning
• Säkerhet, hälsa, miljöledning och kvalitet
• Redovisning och affärskontroll
• Finans, skatt och kundfinansiering
• Revision och internkontroll
• Informationsteknologi
• Personal
• Juridik
• Kommunikation och varumärkesstrategi
• Krishantering
• Administrativa tjänster
• Försäkring
• Gruppstandarder
• Förvärvsprocessen

Varje process i The Way We Do Things har en ägare inom koncernledningen. Chefer på olika nivåer ansvarar för införandet av dessa processer inom sina respektive ansvarsområden. För att öka förståelsen och samtidigt säkerställa införandet av processerna finns utbildningsmoduler kopplade till de viktigaste delarna i The Way We Do Things. Samtliga anställda ska ha tillgång till The Way We Do Things.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Atlas Copco AB, organisationsnummer 556014-2720

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 125–137, och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Nacka den 16 februari 2012

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Atlas Copco-aktien

Den 31 december 2011 var börskursen för Atlas Copcos A-aktie SEK 148. Under 2011 föll kursen på A-aktien 13%. Verkstadsindex och generalindex på NASDAQ OMX Stockholm föll 21% respektive 17%. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Atlas Copcos A-aktie, det vill säga summan av utdelning, inlösen och kurstillväxt, har under den senaste tioårsperioden varit 20.2% och under den senaste femårsperioden 12.1%. Motsvarande avkastning på NASDAQ OMX Stockholm i sin helhet var 6.0% (2002–2011) respektive –0.2% (2007–2011).

Utdelning och utdelningspolitik

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på 5.00 (4.00) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2011. Det motsvarar totalt MSEK 6 058 (4 852) om bolagets innehav av egna aktier undantas.

Utdelningen till aktieägarna ska reflektera företagets resultat och kassaflödets utveckling liksom framtida tillväxtmöjligheter.

Styrelsens uppfattning är att utdelningen bör motsvara cirka 50% av resultat per aktie. Om styrelsens förslag till utdelning på SEK 5.00 per aktie fastställs kommer den årliga utdelningstillväxten för femårsperioden 2007–2011 att uppgå till 16.1%. Under samma period har utdelningen i genomsnitt uppgått till 46.9% av resultatet per aktie före utspädning.

Obligatorisk inlösen av aktier

Atlas Copco genererade betydande kassaflöden både under finanskrisen och under 2010. För att justera Gruppens balansräkning till en mer effektiv struktur utan att riskera möjligheten att finansiera ytterligare tillväxt föreslog styrelsen en obligatorisk inlösen av aktier för årsstämman 2011. Förslaget godkändes och inlösenförfarandet genomfördes under 2011. Inlösenaktierna löstes automatiskt in mot SEK 5.00 per aktie. Detta motsvarade totalt MSEK 6 067. Tillsammans med den ordinarie utdelningen erhöll aktieägarna MSEK 10 919.

Skattefrågor för aktieägare i Sverige

Skatteverket har publicerat information om inlösen och allmänna råd om fördelning av anskaffningsutgift för inkomståret 2011. Inlösen av aktier anses som en försäljning av aktier och en kapitalvinstberäkning ska därför göras. Anskaffningsutgiften för inlösenaktierna dras av från inlösenlikviden som räknas som försäljningspriset.

Skatteverkets allmänna råd:

• • Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie av serie A bör 97.1% hänföras till kvarvarande aktier i samma serie och 2.9% till inlösenaktien.
• • Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie av serie B bör 96.7% hänföras till kvarvarande aktier i samma serie och 3.3% till inlösenaktien.

För ytterligare information hänvisas till Skatteverket, www.skatteverket.se.

Personaloptionsprogram

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2012 ett liknande prestationsbaserat långsiktigt incitamentsprogram som under tidigare år. För koncernledningen kräver planen att egna investeringar görs i Atlas Copco-aktier. Programmet föreslås som tidigare täckas genom återköp av bolagets egna aktier.

Handel i egna aktier

Under 2011 köptes, netto, totalt 7 162 790 A-aktier och 400 587 B-aktier såldes i enlighet med beviljade mandat. Per den 31 december 2011 uppgick Atlas Copcos innehav till 16 687 630 A-aktier och 1 311 446 B-aktier, vilket motsvarar 1.5% av det totala antalet aktier.

Kursutveckling

Symboler och koder

	A-aktien	B-aktien
NASDAQ OMX Stockholm	ATCO A	ATCO B
ISIN kod	SE0000101032	SE0000122467
Reuters	ATCOa.ST	ATCOb.ST
Bloomberg	ATCOA SS	ATCOB SS
ADR	ATLKY.OTC	ATLCY.OTC

Aktiekapital och röster

Atlas Copcos aktiekapital vid årets slut 2011 uppgick till SEK 768 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, vardera med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64. A-aktien berättigar ägaren till en röst och B-aktien berättigar ägaren till en tiondels röst. Det totala antalet röster uppgick till 878 415 997.

Fördelning av aktier, 31 december 2011

Aktieslag	Antal aktier	% av röster	% av kapital
A-aktier	839 394 096	95.6	68.3
B-aktier	390 219 008	4.4	31.7
Totalt	1 229 613 104	100.0	100.0
varav A-aktier som innehas av Atlas Copco	16 687 630	1.9	1.4
varav B-aktier som innehas av Atlas Copco	1 311 446	0.1	0.1
Totalt, netto efter aktier som innehas av Atlas Copco	1 211 614 028

Börsvärde

Atlas Copcos börsvärde den 31 december 2011 var MSEK 172 630 (199 921), exklusive aktier som innehas av Atlas Copco. Detta motsvarar 5.0% (4.8) av NASDAQ OMX Stockholms totala värde.

Handel

Handel med Atlas Copco-aktier sker i huvudsak på NASDAQ OMX Stockholm, där Atlas Copco-aktier var de fjärde (fjärde) mest omsatta under 2011. Totalt omsattes 1 541 994 935 aktier på NASDAQ OMX, varav 1 188 068 878 A-aktier och 353 926 057 B-aktier, vilket motsvarar ett värde på MSEK 222 305 (177 948). I genomsnitt omsattes 6 094 842 (5 920 229) aktier per börsdag, vilket motsvarar MSEK 879 (703). Omsättningshastigheten var 125% (122), vilket kan jämföras med börsens genomsnitt på 96% (95).

Handel med Atlas Copco-aktier sker även på andra marknadsplatser, så kallade Multilateral Trading Facilities (MTF), till exempel BATS Chi-X Europe, Turquoise och Burgundy. Dessa står för ungefär 20% av den totala handeln. Vidare handlas Atlas Copco-aktien även utanför publika marknadsplatser, till exempel genom så kallad "over the counter", vilket står för ungefär 25–30% av den totala handeln.

Vinst och utskiftning per aktie

1) Utdelning enligt styrelsens förslag.

Börsvärde

Atlas Copco-optioner

Köp- och säljoptioner samt terminer, som omfattar vardera 100 Atlas Copco A-aktier, finns noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Under 2011 handlades 1 039 829 (905 490) optionskontrakt. Eftersom optionerna enbart ger innehavaren rätt att köpa och sälja redan befintliga aktier orsakar optionerna ingen utspädningseffekt.

Depåbevis i USA

Ett program för depåbevis (American Depositary Receipt, ADR) etablerades i USA 1990. Sedan dess finns såväl A- som B-aktier tillgängliga som depåbevis i USA utan formell börsregistrering. Ett depåbevis motsvarar en aktie. Depåbank är Citibank N.A. Vid årets slut 2011, var 11 976 443 (15 272 081) depåbevis utestående, varav 8 445 885 representerade A-aktier och 3 530 558 B-aktier.

Ägarstruktur

Vid årets slut 2011 hade Atlas Copco 71 379 (69 275) aktieägare. De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 34% (34) av rösterna och 33% (33) av antalet aktier. Andelen utlandsägda aktier uppgick till 48% (47), vilket motsvarar 51% (52) av rösterna.

Aktieägarstruktur, 31 december 2011

Antal aktier	% av ägarna	% av kapital
1–500	57.1	0.6
501–2 000	27.8	1.8
2 001–10 000	11.8	2.9
10 001–50 000	2.3	2.7
50 001–100 000	0.3	1.4
>100 000	0.7	90.6
	100.0	100.0

Ägarfördelning per land, 31 december 2011 % av röster

Ägarfördelning per land, 31 december 2011 % av kapital

	Emissioner 1973–2011		Förändring av aktiekapital, MSEK	Betalt/erhållet belopp, MSEK
1973	Fondemission	1:2	69.2
1974	Nyemission	1:4 SEK 25	51.7	51.7
1976	Nyemission	1:5 SEK 50	51.7	103.5
1979	Fondemission	1:6	51.7
	Nyemission	1:6 SEK 60	51.7	124.1
1982	Fondemission	1:4	103.5
	Nyemission (riktad)	2 765 000 aktier à SEK 135	69.1	373.3
1989	Fondemission	1 B-aktie: 3 A-aktier	195.5
1990	Nyemission (riktad)	4 000 000 B-aktier à SEK 320.13	100.0	1 280.5
	Konvertering1)	7 930 aktier	0.2	1.2
1991	Konvertering1)	42 281 aktier	1.1	6.3
1992	Konvertering1)	74 311 aktier	1.9	11.1
1993	Apportemission2)	383 500 aktier à SEK 317	9.5	121.6
	Konvertering1)	914 496 aktier	22.9	137.2
1994	Split	5:1 kvotvärde SEK 5
1999	Nyemission	1:7 SEK 160	130.4	4 173.8
2005	Split	4:1 kvotvärde SEK 1.25
	Aktieinlösen	209 602 184 aktier à SEK 20	–262.0	–4 192.0
2007	Split	3:1 kvotvärde SEK 0.417
	Aktieinlösen 3)	628 806 552 aktier à SEK 40	–262.0	–24 415.7
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.625	262.0
	Indragning av aktier som innehas av Atlas Copco	28 000 000 aktier	–17.5
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.639	17.5
2011	Split	2:1 kvotvärde SEK 0.320
	Aktieinlösen 4)	1 229 613 104 aktier à SEK 5	–393.0	–6 067.0
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.639	393.0

1) Avseende 1987/1993 års förlagslån.

2) Emissionen genomfördes i samband med förvärvet av The Robbins Company.

3) 610 392 352 aktier netto efter aktier som innehades av Atlas Copco.

4) 1 213 493 751 aktier netto efter aktier som innehades av Atlas Copco.

De 10 största aktieägarna*, 31 december 2011

	Antal aktier	A-aktier	B-aktier	% av rösterna	% av kapital
Investor AB	206 895 611	194 803 726	12 091 885	22.3%	16.8%
Swedbank Robur	46 126 555	20 076 731	26 049 824	2.6%	3.8%
Alecta	34 143 000	13 205 000	20 938 000	1.7%	2.8%
Handelsbanken	19 355 987	12 427 361	6 928 626	1.5%	1.6%
SEB Investment	16 465 143	9 006 269	7 458 874	1.1%	1.3%
Folksam	19 297 679	8 650 625	10 647 054	1.1%	1.6%
AP 4	12 373 276	7 676 855	4 696 421	0.9%	1.0%
AP 1	14 199 802	6 655 392	7 544 410	0.8%	1.2%
AP 2	10 222 639	6 295 135	3 927 504	0.8%	0.8%
AMF	26 435 000	3 350 000	23 085 000	0.6%	2.1%
Övriga	824 098 412	557 247 002	266 851 410	66.5%	67.0%
Totalt	1 229 613 104	839 394 096	390 219 008	100.0%	100.0%
– varav aktier som innehas av Atlas Copco	17 999 076	16 687 630	1 311 446	1.9%	1.5%
Totalt, netto efter Atlas Copcos innehav	1 211 614 028	822 706 466	388 907 562

*Aktieägare som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden.

Nyckeltal per aktie

						Genomsnittlig årlig tillväxt
SEK	2007	2008	2009	2010	2011	5 år, %
Resultat före utspädning	6.09	8.33	5.14	8.16	10.68	16.5%
Resultat efter utspädning	6.09	8.33	5.13	8.15	10.62
Utdelning	3.00	3.00	3.00	4.00	5.001)	16.1%
– i % av resultat före utspädning	49.3%	36.0%	58.4%	49.0%	46.8%
Direktavkastning, %	2.7%	3.5%	3.7%	3.3%	3.4%
Inlösen av aktier				5.00
Operativt kassaflöde	3.76	3.91	11.32	7.98	5.18	16.2%
Eget kapital	12	20	21	24	24
Börskurs, 31 december, A	97	67	105	170	148	5.2%
Börskurs, 31 december, B	88	60	93	152	131	3.4%
Högsta börskurs, A	134	113	107	173	177
Lägsta börskurs, A	91	49	55	96	123
Genomsnittlig börskurs, A	113	86	81	123	148
Genomsnittligt antal aktier	1 220.8	1 219.1	1 215.9	1 215.9	1 214.3
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	1 222.3	1 219.8	1 216.3	1 217.3	1 217.3

1) Enligt styrelsens förslag.

Ingen justering har gjorts för inlösen av aktier enligt rekommendation från Sveriges Finansanalytikers Förening.

För justering av historiska aktiedata även för inlösen av aktier använd faktor 0.98.

Analytiker som följer Atlas Copco

ABG Sundal Collier	Exane/BNP Paribas
Anders Idborg	Jonathan Mounsey
Bank of America – Merrill Lynch .	Goldman Sachs
Ben Maslen	Aaron Ibbotson
Barclays .	Handelsbanken
Allan Smylie	Peder Frölén
Berenberg Bank .	HSBC
Alexander Virgo	Colin Gibson
Bernstein Research	Jefferies .
Martin Prozesky	John Dean
Carnegie	JP Morgan Cazenove
Joakim Höglund	Nico Dil
Cheuvreux .	Morgan Stanley .
Andreas Brock	Guillermo Peigneux
Citi .	Nordea .
Natalia Mamaeva	Andreas Koski
Collins Stewart	Pareto Öhman .
Mark Wilson	David Jacobsson
Credit Suisse .	Redburn
Andre Kukhnin	James Moore
Danske Markets .	SEB Enskilda
Oscar Stjerngren	Anders Eriksson
Deutsche Bank	Societe Generale .
Johan Wettergren	Sebastien Gruter
DnB Nor	Swedbank .
Lars Brorson	Anders Roslund
Evli	UBS
Magnus Axén	Fredric Stahl
Espirito Santo IB	William Blair
Edward Stacey	Lawrence de Maria

Fem år i sammandrag

MSEK	2007	2008	2009	2010	2011
Orderingång	69 059	73 572	58 451	75 178	86 955
Intäkter och resultat
Intäkter	63 355	74 177	63 762	69 875	81 203
Förändring, %	25	17	–14	10	16
Förändring, exklusive valuta, %	29	17	–22	14	24
Förändring, organiskt från volym och pris, %	18	12	–22	12	22
EBITDA	13 866	15 886	11 560	16 413	20 082
EBITDA marginal, %	21.9	21.4	18.1	23.5	24.7
Rörelseresultat	12 066	13 806	9 090	13 915	17 560
Rörelsemarginal, %	19.0	18.6	14.3	19.9	21.6
Räntenetto	–453	–1 243	–808	–423	–506
i % av intäkterna	–0.7	–1.7	–1.3	–0.6	–0.6
Räntetäckningsgrad, ggr	11.2	8.5	8.2	18.1	18.9
Resultat före skatt	10 534	13 112	8 271	13 495	17 276
Vinstmarginal, %	16.6	17.7	13.0	19.3	21.3
Resultat från kvarvarande verksamheter	7 416	10 006	6 276	9 944	12 988
Årets resultat	7 469	10 190	6 276	9 944	12 988
Anställda
Medelantal anställda	29 522	34 119	31 085	31 214	35 131
Fakturering per anställd, SEK, tusental	2 146	2 174	2 051	2 239	2 311
Kassaflöde1)
Kassamässigt rörelseöverskott	13 730	15 805	11 434	16 673	19 906
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital	10 005	11 874	7 889	12 555	14 536
Förändring i rörelsekapital	–2 326	–2 291	6 715	–1 730	–6 115
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–8 808	–4 352	–1 014	–2 818	–4 335
Bruttoinvesteringar i fastigheter, maskiner och inventarier	–1 331	–1 741	–954	–868	–1 728
i % av intäkterna	–2.1	–2.3	–1.5	–1.2	–2.1
Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner1)	–1 028	–1 158	–769	–825	–1 332
Nettoinvesteringar i hyresmaskiner1)	–442	–739	–212	–345	–788
i % av intäkterna	–0.7	–1.0	–0.3	–0.5	–1.0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–14 943	–2 706	–6 804	–4 740	–12 735
varav betald utdelning2)	–27 344	–3 667	–3 652	–3 650	–10 920
Operativt kassaflöde	4 589	4 751	13 761	9 698	6 292
Finansiell ställning och avkastning
Balansomslutning	56 659	75 394	67 874	71 622	75 109
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1.14	1.16	0.89	1.02	1.14
Sysselsatt kapital	39 512	44 372	53 160	50 006	49 086
Omsättningshastighet, sysselsatt kapital, ggr	1.60	1.67	1.20	1.40	1.65
Avkastning på sysselsatt kapital, %	29.3	33.5	17.7	28.6	37.2
Nettoskuldsättning	19 775	21 686	10 906	5 510	14 194
Nettoskuld / EBITDA	1.43	1.37	0.94	0.34	0.71
Eget kapital	14 640	23 768	25 671	29 321	28 839
Skuldsättningsgrad, %	135.1	91.2	42.5	18.8	49.2
Soliditet, %	25.8	31.5	37.8	40.9	38.4
Avkastning på eget kapital, %	34.7	57.7	25.8	37.6	47.6

Definitioner finns på sidan 103.

Nyckeltal per aktie finns på sidan 141.

Nyckeltal i USD och EUR finns på www.atlascopco.com

1) Kassaflöde från ökning och försäljning av hyresmaskiner har omklassificerats från investeringsverksamheten till den löpande verksamheten från och med 2009.

2) Inklusive inlösen av aktier 2007 och 2011 samt återköp av egna aktier 2006.

Kvartalsdata

Intäkter per affärsområde

		2010			2011
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik	6 622	7 394	7 598	8 139	6 989	7 676	8 264	8 831
– av vilka externa	6 616	7 378	7 596	8 112	7 000	7 699	8 171	8 804
– av vilka interna	6	16	2	27	–11	–23	93	27
Industriteknik	1 483	1 535	1 569	1 885	1 768	1 800	1 816	2 437
– av vilka externa	1 473	1 529	1 564	1 880	1 763	1 792	1 807	2 429
– av vilka interna	10	6	5	5	5	8	9	8
Gruv- och bergbrytningsteknik	4 876	5 492	5 589	6 563	6 516	6 994	7 642	8 204
– av vilka externa	4 878	5 488	5 587	6 559	6 485	6 987	7 609	8 183
– av vilka interna	–2	4	2	4	31	7	33	21
Bygg- och anläggningsteknik	2 394	3 122	3 047	2 922	3 063	3 599	3 292	2 964
– av vilka externa	2 304	3 003	2 962	2 809	2 930	3 422	3 090	2 784
– av vilka interna	90	119	85	113	133	177	202	180
Gruppgemensamma funktioner/elimineringar	–74	–113	–60	–108	–113	–118	–275	–146
Atlas Copco-gruppen	15 301	17 430	17 743	19 401	18 223	19 951	20 739	22 290

Rörelseresultat per affärsområde

		2010				2011
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik	1 422	1 755	2 030	2 026	1 701	1 840	1 990	2 061
i % av intäkterna	21.5	23.7	26.7	24.9	24.3	24.0	24.1	23.3
Industriteknik	243	289	317	413	401	392	398	576
i % av intäkterna	16.4	18.8	20.2	21.9	22.7	21.8	21.9	23.6
Gruv- och bergbrytningsteknik	917	1 171	1 287	1 544	1 537	1 641	1 959	2 059
i % av intäkterna	18.8	21.3	23.0	23.5	23.6	23.5	25.6	25.1
Bygg- och anläggningsteknik	198	405	307	308	449	499	390	122
i % av intäkterna	8.3	13.0	10.1	10.5	14.7	13.9	11.8	4.1
Gruppgemensamma funktioner/elimineringar	–153	–121	–159	–284	–101	–195	63	–222
Rörelseresultat	2 627	3 499	3 782	4 007	3 987	4 177	4 800	4 596
i % av intäkterna	17.2	20.1	21.3	20.7	21.9	20.9	23.1	20.6
Finansnetto	–130	–96	–107	–87	69	–96	–97	–160
Resultat före skatt	2 497	3 403	3 675	3 920	4 056	4 081	4 703	4 436
i % av intäkterna	16.3	19.5	20.7	20.2	22.3	20.5	22.7	19.9

Finansiell information

Välkommen till årsstämman

Aktieägarna i Atlas Copco AB kallas till ordinarie årsstämma onsdagen den 27 april 2012 kl 15.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.

Finansiell information från Atlas Copco

Atlas Copco publicerar följande ekonomiska rapporter

27 april 2012	Kvartalsrapport januari–mars
17 juli 2012	Kvartalsrapport april–juni
24 oktober 2012	Kvartalsrapport juli–september
31 januari 2013	Kvartalsrapport oktober–december
Mars 2013	Årsredovisning 2012

Årsredovisningen kan beställas från Informationsavdelningen 105 23 Stockholm www.atlascopco.com Tel: 08-743 80 00 Fax: 08-643 37 18

Kontaktinformation:

Investerarrelationer:	Mattias Olsson, chef investerarrelationer, ir@se.atlascopco.com
Media:	Daniel Frykholm, presschef, media@se.atlascopco.com
Hållbarhet:	Karin Holmquist, chef för ansvarsfullt företagande, cr@se.atlascopco.com

Hemsidan www.atlascopco.com har information riktad mot intressentgrupperna kunder, studenter, media och finansmarknaden, på flera språk.

På www.atlascopco.se/ir, som finns på svenska och engelska, finns finansiella rapporter och nyckeltal i digital form. Det är också möjligt att prenumerera på information från Gruppen. Presentationer för investerare kan laddas ned och här finns också möjlighet att se och/eller lyssna på presentationer som rör kvartalsrapporter (på engelska).

På www.atlascopco.com/cr, som finns på svenska och engelska, finns hållbarhetsredovisningen och nyckeltal i digitalt format.

Adresser

Atlas Copco AB, 105 23 Stockholm

Besöksadress: Sickla Industriväg 19, Nacka Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

www.atlascopco.com Org.nr: 556014-2720

Atlas Copco Kompressorteknik

Airpower n.v. P O Box 100 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco Industrial Air P O Box 103 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 07

Atlas Copco Oil-free Air 16 F China Venturetech Plaza No. 819 Nanjing West Road Shanghai 200041, Kina Telefon: +86 21 22 08 48 00 Fax: +86 21 22 08 48 08

Atlas Copco Gas and Process Schlehenweg 15 509 99 Köln, Tyskland Telefon: +49 2236 965 00 Fax: +49 2236 965 08 76

Atlas Copco Quality Air P O Box 98 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco Specialty Rental 5810 Wilson Road Suite 100 Humble, TX 77396, USA Telefon: +1 281 454 2200 Fax: +1 281 454 2211

Atlas Copco Compressor Technique Service P O Box 222 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 29 16

Atlas Copco Airtec

P O Box 101 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco Industriteknik

105 23 Stockholm Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco MVI Tools and Assembly Systems 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco

General Industry Tools and Assembly Systems 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-644 90 45

Chicago Pneumatic Tools ZAC de la Lorie 38, Rue Bobby Sands BP 10273 FR-44818 Saint Herblain cédex, Frankrike Telefon: +33 2 40 80 20 00 Fax: +33 2 40 33 27 07

Atlas Copco Industrial Technique Service 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco Gruv- och bergbrytningsteknik

105 23 Stockholm Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco Underground Rock Excavation 701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 70 70

Atlas Copco Surface Drilling 701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 72 51

Atlas Copco Drilling Solutions P O Box 462288 Garland, TX 75046-2288, USA Telefon: +1 972 496 74 00 Fax: +1 972 496 74 25

Atlas Copco Exploration and Geotechnical Drilling 195 82 Märsta

Telefon: 08-587 785 00 Fax: 08-591 187 82

Atlas Copco

Rock Drilling Tools Box 521 737 25 Fagersta Telefon: 0223-461 00 Fax: 0223-169 57

Atlas Copco Mining and Rock Excavation Service 195 82 Märsta Telefon: 08-587 785 99 Fax: 08-591 187 82

Atlas Copco Rocktec

701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 75 13

Atlas Copco Byggoch anläggningsteknik

16/F China Venturetech Plaza 819 Nanjing West Road CN-200041 Shanghai, Kina Telefon: +86 21 22 08 48 00 Fax: +86 21 62 55 11 81

Atlas Copco

Portable Energy P O Box 102 BE-2630 Aartselaar, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco

Road Construction Equipment Ammerländerstrasse 93 26203 Wardenburg, Tyskland Telefon: +49 4407 97 2 Fax: +49 4407 97 21 59

Atlas Copco Construction Tools Postfach 10 21 52 45021 Essen, Tyskland Telefon: +49 201 633 00 Fax: +49 201 633 22 88

Atlas Copco Construction Technique Service P O Box 97 BE-2630 Aartselaar, Belgien Telefon : +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Vi står för hållbar produktivitet

Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Tel: 08-743 80 00 Org.nr: 556014-2720 www.atlascopco.com