Atlas Copco

2010 – Stark återhämtning av efterfrågan och rekordhögt rörelseresultat

10 Årsredovisning Hållbarhetsredovisning Rapport om koncernens styrning

Innehåll

Årsredovisning

Koncernöversikt	2
VD och koncernchef	4
Atlas Copco i korthet	8

12
24
28
32


36

Rapport över totalresultat 37
Balansräkning 38
Förändring av eget kapital 39
Kassaflödesanalys 40
Noter till koncernens finansiella rapporter 41

Finansiella rapporter, moderbolaget

Moderbolagets finansiella rapportering	81
Noter till moderbolagets finansiella rapporter	83
Vinstdisposition	97

Revisionsberättelse	98
Finansiella definitioner	99

Hållbarhetsredovisning

Företagets ansvar	101
Samhälle och miljö	104
Kunder	110
Medarbetare	113
Affärspartner	117
Aktieägare	119
Sammanfattning av prestanda	120

Koncernens styrning Aktieägare 121 Nomineringsprocessen 121 Styrelse 122 Revisor 126 Koncernledning och struktur 126 Information till kapitalmarknaden 131 Intern kontroll 131

Atlas Copco-aktien	134
Fem år i sammandrag	138
Kvartalsdata	139
Finansiell information	140
Adresser	141

Atlas

Notera: I rapporten används genomgående " . " för att markera decimaler. Belopp är i MSEK om inte annat anges och siffror inom parentes representerar föregående år.

Framåtblickande uttalanden: Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Förutom de faktorer som särskilt kommenteras kan det faktiska utfallet i väsentlig grad komma att påverkas av andra faktorer som till exempel konjunktureffekter, valutakurs- och räntefluktuationer, politiska risker, inverkan av konkurrerande produkter och deras prissättning, produktutveckling, kommersiella och tekniska svårigheter, leverantörsstörningar och stora kundförluster.

Atlas Copco AB och dess dotterföretag benämns ibland Atlas Copco-gruppen, Gruppen, koncernen eller Atlas Copco. Även Atlas Copco AB kallas ibland Atlas Copco. Med varje hänvisning till styrelsen menas styrelsen för Atlas Copco AB.

Årsredovisningen, Hållbarhetsredovisningen och Koncernens styrning publiceras i ett dokument.

Symbolen indikerar att ytterligare information finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats, www.atlascopco.com/se.

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster återhämtade sig kraftigt under 2010 från den låga nivån 2009.
Gruppen stärkte sin marknadsnärvaro och marknadspenetration och lanserade framgångsrikt ett antal nya produkter och tjänster.
29% organisk ordertillväxt.
Intäkterna var MSEK 69 875 (63 762), en volymökning på 11%.
Rörelseresultatet ökade 53% till MSEK 13 915 (9 090), motsvarande en rörelsemarginal på 19.9% (14.3).
Årets resultat uppgick till MSEK 9 944 (6 276).
Operativt kassaflöde var MSEK 9 698 (13 761).
Styrelsen föreslår utskiftning till aktieägare på SEK 9.00 per aktie genom: – utdelning för 2010 på SEK 4.00 (3.00) per aktie och
extra utskiftning av SEK 5.00 per aktie genom obligatorisk inlösen.
Uppdaterade mål för hållbar, lönsam utveckling.

Atlas Copco 2010

2010 i siffror

MSEK	2010	2009	Förändring, %
Orderingång	75 178	58 451	+29
Intäkter	69 875	63 762	+10
Rörelseresultat	13 915	9 090	+53
– i % av intäkterna	19.9	14.3
Resultat före skatt	13 495	8 271	+63
– i % av intäkterna	19.3	13.0
Årets resultat	9 944	6 276	+58
Resultat per aktie före utspädning, SEK	8.16	5.14
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	8.15	5.13
Utdelning per aktie, SEK	4.001)	3.00	+33
Obligatorisk inlösen per aktie, SEK	5.001)	–
Eget kapital per aktie, SEK	24	21
Operativt kassaflöde	9 698	13 761
Avkastning på sysselsatt kapital, %	28.6	17.7
Avkastning på eget kapital, %	37.6	25.8
Medelantal anställda	31 214	31 085

1) Enligt styrelsens förslag.

Definitioner finns på sidan 99.

Atlas Copco-gruppen

Atlas Copco är en industrikoncern med världsledande ställning inom kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning, industriverktyg och monteringssystem. Koncernen erbjuder hållbara lösningar med innovativa produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet. Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och försäljning till fler än 170 länder. Under 2010 hade Atlas Copco omkring 33 000 anställda och en omsättning på 70 miljarder kronor. Mer information finns på www.atlascopco.com.

Verksamhet Intäkter och rörelsemarginal

Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på oljefria och oljeinsprutade stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, generatorer, luftbehandlings- och gasreningsutrustning samt styrsystem för tryckluft. Man erbjuder dessutom specialiserad uthyrning. De viktigaste produktutvecklings- och produktionsenheterna finns i Belgien.

Anläggnings- och gruvteknik

Affärsområdet Industriteknik utvecklar, tillverkar och marknadsför industriverktyg, monteringssystem, eftermarknadsprodukter, mjukvaror och tjänster. Man utvecklar för hållbar produktivitet i applikationer inom fordons- och flygindustrin, generell industri och underhåll, samt fordonsservice globalt. Den huvudsakliga produktutvecklingen och tillverkningsenheterna finns i Sverige och Frankrike.

Andel av koncernens intäkter

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Atlas Copco – i form för framtiden

Det räcker knappast att beskriva 2010 som ett återhämtningens år; förändringen vi upplevde var mer anmärkningsvärd än så. På tolv månader gick vi från en situation med mycket osäker efterfrågan till att presentera ett bokslut med rekordhög orderingång och vinst. Våra fabriker och vår serviceorganisation kör nu för fullt och nya medarbetare ansluter varje dag. Vi har visat stor anpassningsförmåga, under både ned- och uppgången, och vi har sett över våra mål för hållbar, lönsam utveckling. Vi har stärkt vår position och är i form för framtiden.

Sammanfattning av 2010

Tidigt under året förberedde vi oss på att världsekonomin åter skulle vända nedåt. Den utvecklingen slapp vi, och istället såg vi hur både orderingång och lönsamhet fortsatte att stiga, med stabil, ihållande efterfrågeökning på utrustning och tjänster. Efterfrågetillväxten leddes av länder som Brasilien, Kina, Indien och Australien, med kraftigt ökande aktivitet bland kunder i gruvindustrin, såväl som i andra branscher senare under året. Vi såg även en stabil återhämtning i USA för industriell utrustning och inom bilindustrin, medan efterfrågan i södra Europa var fortsatt svag.

Atlas Copcos affärsmodell visade sin styrka igen – precis som under den tuffa perioden i slutet av 2008 och i början av 2009. Vi har en platt struktur, som låter oss fokusera på vår kärnverksamhet och dra nytta av våra partners styrkor. Medan affärsklimatet försämrades kunde vi snabbt minska rörliga kostnader och sysselsatt kapital, och vice versa när ekonomin vände uppåt. Med små, stegvisa investeringar kunde vi snabbt accelerera för att möta kundernas behov.

Vi förstärkte organisationen genom rekryteringar inom tillverkning såväl som inom försäljning och service, och fick nära 3 000 nya medarbetare under året. En stark eftermarknadsverksamhet är central för att komma nära våra kunder. Vi investerade inte bara i fler anställda utan också i kompetensutveckling för servicepersonalen samt i en förstärkt global serviceinfrastruktur.

Den snabbast växande yrkeskategorin var under 2010 personal inom forskning och utveckling, som växte med 200 anställda till mer än 1 700. Området har hög prioritet för Gruppen och utgifterna för produktutveckling ökade med 7% till nästan BSEK 1.6. Vi fattade även beslut om att investera i ett forsknings- och utvecklingscentrum i Kina för anläggnings- och gruvutrustning, samt i ett för kompressorer.

Vi öppnade nya marknadsbolag i Demokratiska republiken Kongo, Panama, Dubai och Mali, samt nya fabriker i Hyderabad i Indien och i Shanghai i Kina. Vi öppnade ett nytt distributionscenter för kompressorutrustning och verktyg i USA, och började bygga ett nytt distributionscenter för Anläggnings- och gruvteknik i Kina.

Gruppen genomförde flera förvärv, av distributörer såväl som av företag som breddar vårt produktutbud. Bland de senare syns österrikiska Hartl, som tillverkar mobila krossar och siktar, samt amerikanska Quincy Compressor, som vi nu helt har integrerat med Atlas Copco. I oktober köpte vi ett holländskt företag, Cirmac International, vilket ger oss intressant teknologi för förnyelsebar energi, med mycket stor tillväxtpotential.

Vi fattade även beslut om att investera i våra befintliga fabriker, inte minst i Fagersta där vi nu genomför en av Atlas Copcos största tillverkningsinvesteringar genom tiderna: MSEK 450 över två år för att utöka tillverkningskapaciteten inom bergborrverktyg. Gruppen konsoliderar även produktionen av utrustning

för vägbyggen samt lätt kompakteringsutrustning, vilket innebär att vi stänger två fabriker, en i Tyskland och en i Sverige.

För helåret uppnådde vi en ökning i orderingången på 29% till rekordhöga BSEK 75 och rörelsemarginalen på 19.9% var också den högsta hittills. Alla tre affärsområden visade en mycket stark utveckling. Den tydligaste förbättringen syntes inom Industriteknik, som arbetade mycket hårt för att vända krisens effekter.

Under både finanskrisen och den följande uppgången har Atlas Copco genererat betydande kassaflöden, och vi kan betala en ansenlig utdelning till aktieägarna utan att riskera vår förmåga att finansiera fortsatt tillväxt. Styrelsen har föreslagit till årsstämman en ordinarie utdelning på fyra kronor per aktie, samt ett obligatoriskt inlösenprogram på fem kronor per aktie, vilket motsvarar totalt BSEK 11.

Mål för hållbar, lönsam utveckling

Den ordinarie utdelningen motsvarar ungefär 50% av vår nettovinst, en nivå som vi kommer att försöka upprätthålla även under kommande år. Detta är ett av de finansiella mål som vi anser är viktiga för att skapa värde till aktieägarna i framtiden. Kapitalet ska framför allt användas för att utveckla och expandera verksamheten. Vi kommer framöver att öka fokus på tillväxt, med bibehållen hög lönsamhet och hög avkastning på sysselsatt kapital. Atlas Copcos mål för årlig försäljningstillväxt är 8%,

mätt över en konjunkturcykel, men vi vill naturligtvis alltid växa snabbare än våra viktigaste konkurrenter.

Vi prioriterar framför allt fyra saker för att åstadkomma denna kontinuerliga, lönsamma tillväxt: vi kommer att ytterligare utöka vår närvaro på tillväxtmarknader, fortsätta utveckla vår serviceorganisation, utveckla en ännu starkare produktportfölj och ständigt förbättra verksamhetens effektivitet.

Atlas Copco har idag marknadsbolag i 86 länder och försäljning på 178 marknader; praktiskt taget hela världen. Vi kommer att fortsätta öppna nya marknadsbolag där vi ser ett behov, men i allt högre grad stärka vår närvaro på de viktigaste tillväxtmarknaderna genom att investera i ytterligare resurser för produktdesign och -utveckling. Utvecklingen av vår strategi med flera varumärken kommer också att fördjupa vår närvaro på dessa marknader.

Regionala center för produktdesign och -utveckling kommer att bidra till att hålla vår produktportfölj i gott skick. Vi vill vara säkra på att Atlas Copco alltid använder den senaste tekniken och att vi håller oss á jour med våra kunders behov. Att arbeta tätt med våra partner, både kunder och leverantörer, är helt avgörande för att uppmuntra innovation inom områden som produktdesign, effektivitet och energiförbrukning. När vi dessutom har toppmoderna regionala distributionscenter kan vi komma med rätt erbjudanden, skräddarsydda för kundernas behov, var de än befinner sig.

Under året har vi investerat i ytterligare förbättringar av vår serviceverksamhet och detta är en process som kommer att fortsätta. Vi kommer till exempel att göra servicenätverket ännu tätare. Vi kommer att lägga mycket kraft på kompetensutveckling för att utveckla lovande medarbetare, och på att förbättra mångfalden bland chefer och den interna rörligheten på företaget. Mångfald, sett till nationalitet och kön, är en nyckel till framgång för Atlas Copco på tillväxtmarknaderna, eftersom det tryggar att vi har bra anställda med god lokalkännedom.

Atlas Copco har också fastställt ett antal ambitiösa mål för utvecklingen av våra produkter, tjänster och lösningar, såväl

som för vår egen verksamhet. En förutsättning för hållbar, lönsam tillväxt är att vi lever upp till högt ställda krav på hur vi påverkar miljön, på det sociala ansvaret i länder där vi verkar och på vårt etiska beteende.

Koncernen har bestämt sig för att dubbla sitt bidrag till Vatten åt Alla från och med 2011. Organisationen, som drivs av Atlas Copco-anställda, finansierar projekt för att säkerställa rent dricksvatten till behövande. Den har hjälpt mer än en miljon människor sedan starten 1984. Atlas Copcos anställda bidrar med frivilliga donationer, som Gruppen från och med nu kommer att matcha med två gånger så mycket.

Våra produkter, som står för Gruppens största inverkan på miljön, måste ständigt bli mer energieffektiva. För att driva den här utvecklingen har vi satt som mål att vi på Atlas Copco ska förbättra våra kunders energieffektivitet med 20% till år 2020, jämfört med idag. Alla produktutvecklingsprojekt måste ta med detta i beräkningen. Den enorma potential vi ser i att modernisera tryckluftsutrustningen hos världens industrier tål att upprepas. Om alla våra kunder bytte till Atlas Copcos VSD-kompressorer, med varvtalsstyrning, och installerade värmeåtervinningsutrustning, skulle vi bidra till att både skona miljön och öka våra kunders produktivitet.

Vi har bestämt oss för att minska koldioxidutsläppen från våra egna fabriker och från våra transporter med 20% under samma tidsperiod. Andra mål är att behålla vattenförbrukningen

Vi kommer framöver att öka fokus på tillväxt, med bibehållen hög lönsamhet och hög avkastning på sysselsatt kapital. »

på nuvarande nivåer, återanvända eller återvinna avfall, samt se till att alla nya Atlas Copco-byggnader uppförs i enlighet med standarder för hållbart byggande.

Under 2010 satte vi extra fart på Atlas Copcos arbete med säkerhet och hälsa, och dessa ansträngningar har redan gett tydliga resultat. Tjugo av våra fabriker blev certifierade enligt OHSAS 18001, en internationellt erkänd standard för hantering av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, och antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukfrånvaron inom Gruppen minskade.

Marknadsandelar och lönsamhet

Vi har naturligtvis utmaningar framför oss. Utvecklingsmarknaderna väntas fortsätta växa betydligt under de kommande åren, vilket kan skapa påfrestningar i leveransskedjan. Vi kommer att vara tvungna att klara av en kapacitetsökning utan att för den skull tappa vår anpassningsförmåga. Samtidigt är de ekonomiska utsikterna på de mogna marknaderna i Europa och i Nordamerika mindre lovande.

Under de senaste åren har vi dock visat vår förmåga att vara "bäst i klassen" vad gäller lönsamhet, både under cykliska toppar och dalar. Vi kommer att fortsätta skapa värde genom att förbättra verksamhetens effektivitet, ha bäst hantering av distributionskedjan och dra nytta av styrkorna hos våra partner. Allt detta innebär att Atlas Copco är i form för framtiden. Vi har ett

brett, globalt försäljningsnätverk, en stark närvaro på växande marknader och kundsegment, en attraktiv plattform för eftermarknaden och en portfölj med innovativa produkter. Framför allt har vi ett team som vill ta en större andel av marknaden.

Det gångna året har varit spännande och våra duktiga medarbetare och affärspartner åstadkom verkligen goda resultat. Jag vill tacka alla som bidrog, inklusive våra kunder för deras lojalitet. Utsikterna för världsekonomin är goda, med fortsatt stark utveckling på tillväxtmarknaderna, och vi ser fram emot ytterligare ett lovande år för Atlas Copco.

Ronnie Leten VD och koncernchef Stockholm den 2 februari 2011

Vi står för hållbar produktivitet

Vision

Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice ®, den som nuvarande och blivande kunder samt andra viktiga intressenter tänker på först och sedan väljer.

Affärsidé

Strategi

Atlas Copco har globalt starka positioner i de flesta segment där Gruppen erbjuder produkter och tjänster. Gruppen fokuserar på att stärka positionen inom segment där den har sin kärnkompetens.

För att nå visionen First in Mind—First in Choice® arbetar Gruppen enligt tre övergripande strategiska riktlinjer:

Organisk och förvärvad tillväxt

Tillväxten ska främst vara organisk, med stöd av utvalda förvärv. Tillväxten kan ske genom:

geografisk expansion, genom att öppna nya marknadsbolag
ökad marknadsbearbetning, genom utökad utbildning för personal inom service och försäljning
ökat leveransomfång
att förbättra distributionskanaler och varumärken
att kontinuerligt lansera nya produkter till existerande applikationer
att finna nya applikationer till existerande produkter
att förvärva fler kanaler till marknaden, exempelvis fler varumärken eller distributionskanaler
att förvärva produkter till existerande applikationer
att förvärva teknologi/expertis i närliggande applikationer.

Innovationer och ständiga förbättringar

För att vara marknadsledande krävs kontinuerligt stora investeringar i forskning och utveckling. Kunden ska erbjudas produkter och lösningar som ökar produktiviteten. De nya produkterna och lösningarna ska dessutom erbjuda kunderna ytterligare fördelar om de jämför med existerande produkter eller med vad konkurrenterna erbjuder.

Stärkt eftermarknad

Eftermarknaden omfattar förbrukningsvaror, tillbehör, reservdelar, service, underhåll och utbildning. En stärkt eftermarknad ger ett stabilt intäktsflöde, hög tillväxtpotential och optimerade affärsprocesser, samtidigt som produktutvecklarna får ökad förståelse för kundernas behov och önskemål.

Struktur

Gruppen är organiserad i tre separata, fokuserade men ändå integrerade affärsområden, vars verksamheter bedrivs inom divisioner.

Affärsområdenas roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina verksamheter.

Divisionerna är separata operativa enheter, där var och en är ansvarig för att tillväxt och lönsamhet är i enlighet med de strategier och mål som sätts av affärsområdet. Divisionerna bedriver sina verksamheter genom marknadsbolag, distributionscenter och produktbolag.

Gemensamma leverantörer av tjänster – interna och externa – används för att tjänster ska erbjudas snabbare, till högre kvalitet och lägre kostnad, så att divisionerna kan fokusera på sina kärnverksamheter.

Processer

Gruppgemensamma strategier, processer och goda exempel är samlade i databasen The Way We Do Things. Processer som omfattas är ekonomistyrning, juridik, personaladministration, information, varumärkesarbete, affärskod, krishantering, IT, försäkrings-, standardiserings- och miljöfrågor. Informationen lagras elektroniskt och finns tillgänglig för alla anställda. Även om mycket av dokumentationen är självinstruerande utbildas cheferna regelbundet i hur processerna ska implementeras. Oavsett var Atlas Copcos medarbetare är stationerade förväntas de arbeta efter dessa principer och riktlinjer.

Medarbetare

Atlas Copcos tillväxt är nära sammankopplad med hur väl Gruppen lyckas vara en god arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller kvalificerade och motiverade anställda. Den globala verksamheten sköts av ett stort antal bolag och Atlas Copco arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling, att medarbetarna delar med sig av sina kunskaper och implementerar de grundläggande värderingarna: samverkan, engagemang och förnyelse. Alla medarbetare förväntas bidra genom att sträva efter att uppnå sina egna och Gruppens mål.

Atlas Copco-gruppen förenas och stärks av:

en gemensam vision och identitet
gemensamma varumärken
gemensamma resurser och gemensamt stöd för infrastrukturen
gemensamma processer och goda erfarenheter som delas
gemensamma leverantörer av tjänster
resurser i form av kapital och personal
en gemensam ledarskapsmodell
företagskultur och grundläggande värderingar: samverkan, engagemang och förnyelse.

Organisation 2011

Faktorer som driver försäljningen

Investeringar i kapitalvaror inom den privata och offentliga sektorn, såsom tillverkningsindustri, infrastruktur och gruvdrift påverkar Atlas Copcos försäljning. Viktiga kundgrupper inom tillverknings- och processindustrin efterfrågar och investerar i tryckluftsprodukter och lösningar, industriverktyg samt monteringssystem. Sådana industriinvesteringar är betydelsefulla och påverkas av kundernas strävan att öka kapaciteten, sänka kostnader samt förbättra produktivitet och kvalitet. Kunder inom anläggnings- och gruvindustrierna investerar i utrustning, till exempel för bergbrytning, demolering och vägbyggnation. Stora infrastrukturinvesteringar, såsom tunnelbyggnation för vägar, järnvägar och vattenkraftverk är ofta beroende av politiska beslut. Privata investeringar från anläggnings- och gruvindustrierna kan påverkas av ett antal faktorer, såsom den underliggande bygg- och anläggningsaktiviteten, räntenivåer, metallpriser samt lagernivåer av metall.

Kunder efterfrågar också service, underhåll, utbildning, reservdelar, tillbehör, förbrukningsvaror och hyresutrustning. Denna efterfrågan uppkommer när utrustningen eller produkterna används, vid industriproduktion, bygg- och anläggningsaktivitet eller malmbrytning. Dessutom finns en trend att hyra istället för

äga sin utrustning, vilket leder till ökad efterfrågan då kunderna i allt större utsträckning letar efter leverantörer som erbjuder tilläggstjänster eller koncept, snarare än enbart utrustning. Atlas Copco strävar efter att erbjuda mer service och eftermarknadsprodukter i enlighet med Gruppens eftermarknadsstrategi. Efterfrågan inom eftermarknaden är relativt stabil jämfört med den på utrustning. Eftermarknaden och uthyrning står för ungefär 40% av Atlas Copcos intäkter.

Mål

Att öka produktiviteten är grunden för Atlas Copcos affärsverksamhet.

Det innebär att hjälpa kunder att få ut mer av varje investering. Vare sig det är att göra produkter snabbare, mer energieffektiva, säkrare eller mer ergonomiska, så ska resultatet vara ökad produktivitet. Atlas Copco uppnår detta genom att följa några grundläggande värderingar; engagemang, samverkan och innovation.

Att engagera sig i hållbar produktivitet betyder att Atlas Copco alltid ser långsiktigt. Kunderna måste veta att de kommer att vara produktiva inte bara idag eller i morgon, utan också om ett år eller om tio år. Atlas Copco strävar alltid efter att leverera högsta möjliga produktivitet, men anser också att ett kortsiktigt perspektiv i slutänden skulle skada både företaget och dess kunder.

Hållbar produktivitet omfattar en rad teman: att tillverka säkra, effektiva produkter med minimal miljöpåverkan, att samverka med kunder, att utveckla innovativa produkter, att ha en bra, mångsidig arbetsplats, att investera i kompetensutveckling, och att vara närvarande i de samhällen där vi har verksamhet.

Atlas Copcos ambition för hållbar utveckling uttrycks också i form av mål för den operativa verksamheten, produkter, tjänster och lösningar. Se tabellen nedan för en sammanfattning av alla mål.

Vi står för hållbar produktivitet »

Detta är Atlas Copcos varumärkeslöfte – ett löfte om att skapa säkra, varaktiga resultat med en ansvarsfull användning av mänskliga, naturliga och ekonomiska resurser.

Mål för produkter, tjänster och lösningar	Öka kundnöjdheten varje år	Öka kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020*	Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster
Verksamhetsmål	Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv	Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*	Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*
Återanvända eller återvinna avfall		Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard**	Ingen korruption och inga mutor	Arbeta med affärs partner som står för höga etiska, miljö mässiga och sociala standarder
	Inga arbetsrelaterade olyckor	Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda	Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda. Sjukfrånvaro under 2.5%	Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet. Uppmuntra till intern rörlighet.
Finansiella mål	Årlig försäljningstillväxt på 8% över en konjunkturcykel	Bibehållen hög avkastning på sysselsatt kapital	Alla förvärvade verksamheter ska bidra till värdeskapande	Årlig utdelning på cirka 50% av resultat per aktie

Mål för hållbar, lönsam utveckling

* Från 2010.

** LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) eller jämförbar standard för gröna byggnader.

Värdeskapande

De senaste åren har Atlas Copco visat förmågan att nå en topp-position bland jämförbara industriföretag vad gäller lönsamhet – både i cykliska upp- och nedgångar.

Företagets ambition framöver är att öka fokus på tillväxt med bibehållen hög lönsamhet. Detta ska leda till att resultatet ökar och, tillsammans med fortsatta effektivitetsförbättringar vad gäller sysselsatt kapital, att mer värde skapas.

Utvecklingsmarknaderna förväntas fortsätta växa starkt de kommande åren och med en betydande närvaro på dessa marknader har Atlas Copco goda förutsättningar att tillgodogöra sig denna tillväxt. Å andra sidan står de mogna marknaderna i Europa och Nordamerika inför större utmaningar för tillväxt än under det senaste decenniet.

Gruppens mål för årlig försäljningstillväxt är 8%, mätt över en konjunkturcykel. Ambitionen är samtidigt att växa snabbare än de viktigaste konkurrenterna.

Avkastningen på sysselsatt kapital, det vill säga rörelseresultat i förhållande till operativa nettotillgångar för Atlas Copcos nuvarande verksamheter, har varit stabilt hög genom åren. Målet är att fortsätta leverera en hög avkastning på sysselsatt kapital genom att ständigt förbättra verksamhetens effektivitet och samtidigt generera den ovan nämnda tillväxten. Alla förvärvade verksamheter förväntas bidra med positivt värdeskapande (det vill säga en avkastning på sysselsatt kapital som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden).

Atlas Copco strävar efter att ha en stark men samtidigt kostnadseffektiv finansiering av verksamheten. Kapitalanvändningen ska prioritera utveckling och tillväxt av verksamheten. Den höga lönsamheten och kassagenereringen som har uppnåtts tillåter att detta görs samtidigt som målet för aktieutdelning höjs till cirka 50% av resultat per aktie.

Historiska resultat

Avkastning på sysselsatt kapital

Operativt kassaflöde/intäkter

Utdelning/resultat per aktie

Styrelsens redogörelse för verksamheten 2010

Marknadsöversikt och efterfrågeutveckling

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster återhämtade sig starkt under 2010 från de låga nivåerna 2009, då effekten från finanskrisen var mycket stor. Efterfrågan började återhämta sig i slutet av 2009 och en sekventiell tillväxt noterades under alla kvartal 2010. Tillväxten var särskilt stark under det första halvåret. Den bästa utvecklingen noterades i kundsegment som hade ett besvärligt år 2009, såsom gruv-, bygg- och anläggningsindustri samt tillverkning, medan segment som olja och gas, och allmännyttiga verksamheter redovisade måttligare tillväxt.

Gruppen stärkte sin marknadsnärvaro och marknadspenetration och lanserade framgångsrikt ett antal nya produkter och tjänster. Detta bidrog också till den starka utvecklingen.

Orderingången ökade 29% till MSEK 75 178 (58 451). Volymerna ökade 28% för jämförbara enheter. Tillväxten drevs framför allt av högre orderingång för utrustning, men en stabil tvåsiffrig tillväxt noterades också för eftermarknadsverksamheten. Volymerna ökade 20% inom Kompressorteknik, 38% inom Anläggnings- och gruvteknik och 31% inom Industriteknik. Priserna steg 1%, medan valutakursförändringar påverkade negativt med 4%. Annulleringar av order i början av 2009 motsvarade 2%. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35.

Nordamerika

Försäljningen förbättrades väsentligt i Nordamerika, som stod för 18% (16) av orderingången. Totalt ökade orderingången 50% i lokala valutor, inklusive förvärv på cirka 8%. Efterfrågan på de mest betydelsefulla typerna av utrustning återhämtade sig starkt, mest uttalat för tryckluftsutrustning, industriverktyg och monteringssystem från tillverkningsindustrin, samt för gruv- och anläggningsmaskiner. Aktivitetsnivån inom de flesta kundsegment förbättrades och orderingången inom eftermarknaden noterade god tillväxt.

Sydamerika

Sydamerika, som motsvarar 11% (10) av orderingången, påverkades också av den globala finanskrisen under 2009, men efterfrågan höll i sig bättre än i de flesta andra regioner. Investeringar i utrustning och eftermarknaden ökade betydligt under 2010 och orderingången var rekordhög. Samtliga kundsegment utvecklades väl och efterfrågan från gruvindustrin var exceptionellt stark. Totalt ökade orderingången 40% i lokala valutor.

Marknadsutsikter på kort sikt

Efterfrågan på Gruppens produkter och tjänster väntas, totalt sett, öka något. Efterfrågan från utvecklingsmarknaderna liksom från gruvindustrin förväntas vara fortsatt stark. Den senaste tidens förbättring på vissa mogna marknader såsom Nordamerika förväntas fortsätta. Publicerat den 2 februari 2011 ⁰

Europa

Europa stod för 31% (36) av orderingången, som ökade 20% i lokala valutor. Efterfrågan ökade i de flesta segment och marknader. Försäljningen av gruvutrustning och relaterad eftermarknad återhämtade sig starkt och efterfrågan på entreprenadmaskiner förbättrades, men låg fortfarande kvar på en relativt låg nivå. Aktiviteten och kapacitetsutnyttjandet förbättrades inom tillverkningsoch processindustrierna, vilket resulterade i en ökad efterfrågan på både underhåll och utrustning. Följaktligen noterade eftermarknadsverksamheten god tillväxt och försäljningen av industrikompressorer, industriverktyg och monteringssystem ökade.

Geografiskt utvecklades orderingången starkast i Östeuropa, särskilt Ryssland. Tillväxten var också hög på marknader med en hög andel export, till exempel Tyskland och Sverige. Efterfrågan var svag på många marknader i södra och sydvästra Europa med en låg orderingång i till exempel Spanien och Italien.

Afrika/Mellanöstern

Afrika/Mellanöstern stod för 11% (12) av orderingången. Orderingången för gruv- och anläggningsutrustning förbättrades betydligt i regionen, medan den låg kvar på föregående års nivå för tryckluftsutrustning. Totalt ökade orderingången 22% i lokala valutor.

Asien/Australien

Efterfrågan i Asien/Australien, som motsvarar 29% (26) av orderingången, ökade kraftigt och orderingången nådde en ny rekordnivå. Totalt ökade orderingången med 43% i lokala valutor. Efterfrågan på gruv- och anläggningsutrustning förbättrades kraftigt, liksom efterfrågan på industriverktyg och standardmodeller av stationära och portabla kompressorer. Försäljningen av eftermarknadsprodukter och tjänster utvecklades mycket väl och noterade stark tvåsiffrig tillväxt. Stark tillväxt och rekordhög orderingång noterades i Kina, Indien och många andra utvecklingsmarknader i regionen. Försäljningen ökade kraftigt också i Sydkorea, men måttligt i Japan. I Australien återhämtade sig gruvnäringen snabbt och även här nådde orderingången ett nytt rekord.

Geografisk fördelning av orderingång per affärsområde, %

	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Gruppen
Nordamerika	16	18	24	18
Sydamerika	9	14	6	11
Europa	35	25	47	31
Afrika/
Mellanöstern	9	15	2	11
Asien/Australien	31	28	21	29
Totalt	100	100	100	100

Fördelning av orderingång per geografiskt område, %

	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Gruppen
Nordamerika	44	44	12	100
Sydamerika	37	59	4	100
Europa	52	35	13	100
Afrika/
Mellanöstern	40	59	1	100
Asien/Australien	50	44	6	100
Totalt	47	44	9	100

Orderingång per kundkategori, %

	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Gruppen
Bygg- och
anläggning	13	41	2	24
Tillverkning	37	0	82	25
Processindustri	24	0	2	11
Gruv	7	55	0	28
Service	10	2	2	6
Övrigt	9	2	12	6
Totalt	100	100	100	100

Kunder klassificeras enligt standarder för näringsgrensindelning. Klassificeringen visar inte alltid slutanvändarens näringsgren.

Betydande händelser och strukturförändringar

Förvärv

Gruppen genomförde åtta förvärv under året, vilket tillförde intäkter på MSEK 1 104 under 2010. Kompressorteknik förvärvade Quincy Compressor, en USA-baserad tillverkare av kompressorer, Cirmac International BV, ett företag baserat i Nederländerna som specialiserat sig på biogasuppgraderingssystem för förnyelsebar energiproduktion och gasbehandlingssystem för olje-, gas- och kemisk industri, samt två distributörer i USA. Anläggnings- och gruvteknik förvärvade Hartl Anlagenbau GmbH, Österrike, ett företag som tillverkar och säljer mobila krossar och siktar, och en oberoende lokal tillverkare och distributör av borrutrustning i Storbritannien. Industriteknik förvärvade två försäljnings- och serviceverksamheter i USA. Förvärv integreras alltid i den existerande affärsstrukturen för att ge de bästa möjligheterna till lönsam tillväxt och för att utveckla synergier.

I januari 2011 undertecknades ett avtal om att förvärva pumpverksamheten från J.C. Carter LLC, baserad i USA. Affären väntas vara slutförd under första kvartalet 2011. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35 samt not 2.

Stärkt marknadsnärvaro och marknadspenetration

Atlas Copco etablerade fyra nya marknadsbolag under 2010, i Demokratiska republiken Kongo, i Panama, i Dubai (Förenade Arabemiraten), samt i Mali, och två nya distributionscenter, i USA och i Kina.

I februari 2011 meddelades att Atlas Copco beslutat att investera cirka MSEK 60 för att bygga ett nytt forsknings-och utvecklingscenter i Nanjing, Kina. Centret kommer att stödja affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik.

De nya enheterna kommer att förbättra närvaro och stöd lokalt och visar Gruppens engagemang till dessa marknader.

Investeringar

Flera investeringar genomfördes under året för att förbättra kapaciteten, produktiviteten och effektiviteten. I november invigdes, till exempel, en ny fabrik i Kina för turbokompressorer och turboexpandrar för gas- och processindustrin.

Atlas Copco beslutade i december att investera cirka MSEK 450 i utökad produktionskapacitet av bergborrverktyg för att möta efterfrågan från gruv- och anläggningsindustrin. Investeringen i modern maskinteknik kommer att öka kapaciteten och skapa omkring 70 arbetstillfällen lokalt under de kommande två till tre åren.

Omstrukturering

I augusti meddelades beslutet att konsolidera tillverkningen av väganläggningsmaskiner. Planen omfattar nedläggning av en fabrik i Lingen, Tyskland och utbyggnader av fabrikerna i Wardenburg, Tyskland och Karlskrona. Fabriken i Lingen stängdes i slutet av 2010. Kostnader för denna omstrukturering uppgick till MSEK 100.

I januari 2011 inledde Atlas Copco förhandlingar med fackföreningar om en plan för att flytta produktionen av lätt packningsutrustning från Ljungby till Rousse, Bulgarien.

Uppdaterade mål för hållbar, lönsam utveckling

Atlas Copcos vision är att vara First in Mind—First in Choice® för sina intressenter. Denna vision driver gruppens strategier och mål för verksamheten.

De uppdaterade målen presenterades den 2 februari 2011. Se sidorna 10–11.

Utdelning och obligatorisk inlösen av aktier

Styrelsen föreslår årsstämman utskiftning till aktieägare på SEK 9.00 per aktie genom:

utdelning på SEK 4.00 (3.00) per aktie och
extra utskiftning av SEK 5.00 per aktie genom obligatorisk inlösen.

Se även sidan 23.

Ekonomisk översikt och analys

Intäkter

Gruppens intäkter ökade 10% till MSEK 69 875 (63 762). Volymen steg 11% för jämförbara enheter hänförligt till alla affärsområden: Kompressorteknik +7%, Anläggnings- och gruvteknik +13% och Industriteknik +26%. Priserna steg 1% medan valutaomräkningseffekten var –4%. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35 samt not 2 och 3.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade 53% till rekordhöga MSEK 13 915 (9 090), motsvarande en marginal på 19.9% (14.3). Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster var MSEK –100 (–569) och den justerade rörelsemarginalen var 20.1% (15.1). Marginalen påverkades positivt av de kostnadsminskningar och effektiviseringar som genomfördes 2009, i kombination med högre produktionsvolymer i fabrikerna. Även en gynnsam försäljningsmix och prishöjningar gav stöd till rörelsemarginalen. Valutakursförändringar hade en negativ effekt på MSEK 65 på rörelseresultatet, men påverkade marginalen positivt med cirka en halv procentenhet.

Rörelseresultatet för affärsområdet Kompressorteknik ökade 41% till MSEK 8 127 (5 752), vilket motsvarar en marginal på 23.5% (17.7). Föregående års resultat inkluderar omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster om MSEK –234 och den justerade rörelsemarginalen var 18.4%. Rörelsemarginalen gynnades av volym, mix, effektivitetsförbättringar, produktkostnadsminskningar, prishöjningar och mer gynnsamma valutakurser. Avkastningen på sysselsatt kapital var 69% (45).

Rörelseresultatet för affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik ökade 51% till MSEK 5 243 (3 470), vilket motsvarar en marginal på 18.0% (13.4). Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster var MSEK –100 (–143) och den justerade rörelsemarginalen var 18.3% (13.9). Marginalen gynnades främst av ökade volymer i kombination med kostnadseffektiviseringar som genomförts efter den finansiella krisen. En gynnsam försäljningsmix med mer intäkter från reservdelar och service bidrog också till marginalen. Avkastningen på sysselsatt kapital var 27% (17).

Rörelseresultatet för affärsområdet Industriteknik ökade 399% till MSEK 1 262 (253), motsvarande en marginal på 19.5% (4.7). Föregående års resultat inkluderar omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster om MSEK –187 och den justerade rörelsemarginalen var 8.2%. Betydligt högre

volymer i kombination med effektiviseringar och lägre operativa kostnader påverkade resultatet och marginalen positivt. Avkastningen på sysselsatt kapital var 50% (9).

Kostnader för koncerngemensamma funktioner och elimineringar ökade till MSEK –717 (–385), delvis beroende på omvärdering av avsättningen för aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen är säkrade med egna aktier men denna motverkande effekt redovisas bara i eget kapital när programmen löses in och inte i resultaträkningen.

Avskrivningar och EBITDA

Avskrivningar uppgick till MSEK 2 498 (2 470), varav byggnader och maskiner svarade för MSEK 995 (1 026), hyresmaskiner för MSEK 680 (720), och avskrivningar på immateriella tillgångar för MSEK 823 (724). Vinst före avskrivningar, EBITDA, uppgick till MSEK 16 413 (11 560), vilket motsvarar en marginal på 23.5% (18.1).

Finansnetto

Gruppens finansnetto uppgick till MSEK –420 (–819). Räntenettot minskade till MSEK –423 (–808). Den minskade räntekostnaden speglar en lägre räntebärande skuld, tack vare ett starkt kassaflöde. Valutakursdifferenser uppgick till MSEK –25 (19).

Övriga finansiella poster uppgick till MSEK 28 ( –30). Se not 27 för ytterligare information om finansiella instrument, finansiell exponering och principer för kontroll av finansiella risker.

Resultat före skatt

Resultat före skatt ökade 63% till MSEK 13 495 (8 271), motsvarande en vinstmarginal på 19.3% (13.0).

Skatter

Skattekostnader under året uppgick till MSEK 3 551 (1 995), vilket motsvarar en effektiv skattesats på 26.3% (24.1) i relation till resultat före skatt. Se även not 10.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat ökade 58% till MSEK 9 944 (6 276), varav MSEK 9 921 (6 244) och MSEK 23 (32) är hänförligt till moderbolagets ägare respektive innehav utan bestämmande inflytande. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till SEK 8.16 (5.14) respektive SEK 8.15 (5.13).

Nyckeltal per affärsområde

	Intäkter		Rörelseresultat		Rörelse marginal, %		Avkastning på sysselsatt kapital, %		Investeringar i anläggningar1)
	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Kompressorteknik	34 602	32 524	8 127	5 752	23.5	17.7	69	45	506	659
Anläggnings- och gruvteknik	29 156	25 909	5 243	3 470	18.0	13.4	27	17	1 029	854
Industriteknik	6 472	5 392	1 262	253	19.5	4.7	50	9	60	94
Gruppgemensamma funktioner/ elimineringar	–355	–63	–717	–385					98	116
Totalt för Gruppen	69 875	63 762	13 915	9 090	19.9	14.3	29	18	1 693	1 723

1) Exklusive leasade tillgångar.

Nyckeltal

MSEK	2010	2009
Orderingång	75 178	58 451
Intäkter	69 875	63 762
Rörelseresultat	13 915	9 090
– i % av intäkterna	19.9	14.3
Resultat före skatt	13 495	8 271
– i % av intäkterna	19.3	13.0
Årets resultat	9 944	6 276
Resultat per aktie före utspädning, SEK	8.16	5.14
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	8.15	5.13

Försäljningsbrygga

		Orderstock,
MSEK	Orderingång	31 december	Intäkter
2008	73 572	20 692	74 177
Annulleringar, %	+1		–
Strukturförändring, %	0		0
Valuta, %	+7		+8
Pris, %	+1		+1
Volym, %	–30		–23
Totalt, %	–21		–14
2009	58 451	14 265	63 762
Annulleringar, %	+2		–
Strukturförändring, %	+2		+2
Valuta, %	–4		–4
Pris, %	+1		+1
Volym, %	+28		+11
Totalt, %	+29		+10
2010	75 178	18 677	69 875

För mer detaljer och kommentarer, se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35.

Balansräkning

Gruppens totala tillgångar ökade 6% till MSEK 71 622 (67 874). Valutaomräkningseffekten var negativ och påverkade värdet med ungefär 4%. Tillgångar exklusive valutaomräkningseffekter, likvida medel och övriga finansiella omsättningstillgångar ökade cirka 3% för jämförbara enheter, vilket främst är ett resultat av intäktsökningen och motsvarande ökning av rörelsekapital.

Balansräkning i sammandrag

MSEK	31 december 2010		31 december 2009
Immateriella
anläggningstillgångar	13 464	19%	12 697	19%
Hyresmaskiner	1 843	3%	2 056	3%
Övriga materiella anläggningstillgångar	5 702	8%	5 993	9%
Övriga anläggningstillgångar	4 123	6%	6 556	9%
Varulager	12 939	18%	11 377	17%
Kundfordringar och övriga fordringar	17 474	24%	15 433	23%
Finansiella omsättningstillgångar	1 734	2%	1 530	2%
Likvida medel	14 264	20%	12 165	18%
Tillgångar som innehas för försäljning	79	0%	67	0%
Summa tillgångar	71 622	100%	67 874	100%
Eget kapital	29 321	41%	25 671	38%
Räntebärande skulder	21 692	30%	25 735	38%
Icke räntebärande skulder	20 609	29%	16 468	24%
Summa eget kapital och skulder	71 622	100%	67 874	100%

Rörelseresultat och resultat före skatt

Omsättningshastighet och avkastning på sysselsatt kapital

Genomsnittlig kapitalkostnad (före skatt), %

Avkastning på eget kapital och resultat per aktie

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

Ekonomisk översikt och analys

(fortsättning)

Anläggningstillgångar och investeringar

Anläggningstillgångar minskade, främst till följd av valutaomräkningseffekter, men delvis motverkat av förvärv.

Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 868 (954), eller 87% (93) av de årliga avskrivningarna. Större investeringar gjordes i Kompressortekniks och Anläggningsoch gruvtekniks tillverkningsenheter i Kina och Indien. Anläggnings- och gruvteknik gjorde dessutom större investeringar i USA och i Australien.

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar, i första hand hänförliga till aktivering av vissa utvecklingsutgifter, uppgick till MSEK 517 (657).

Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner uppgick till MSEK 825 (769), medan försäljning av begagnade hyresmaskiner uppgick till 480 (557). Därmed ökade nettoinvesteringarna i hyresmaskiner till MSEK 345 (212).

Aktier i RSC Holdings Inc. till ett värde av MSEK 190 avyttrades. Innehavet utan bestämmande inflytande i denna maskinuthyrningsverksamhet redovisas som finansiell anläggningstillgång som innehas till försäljning. Det bokförda värdet på denna tillgång var vid årsskiftet MSEK 504 (549).

Volymen av finansiella leasingavtal för kundfinansiering minskade, men i mindre utsträckning än under föregående år då flera betydande avyttringar av utrustning under leasingavtal genomfördes.

Rörelsekapital

Varulager och kundfordringar ökade 14% respektive 13% då intäkterna ökade kraftigt. Varulager i förhållande till intäkter vid årsskiftet steg till 18.5% (17.8), men kundfordringar minskade till 19.1% (19.2). Motsvarande genomsnittliga värden minskade till 17.4% (22.9) respektive 18.4% (21.0).

Leverantörsskulder ökade med 37%. Genomsnittliga leverantörsskulder i förhållande till intäkterna ökade till 8.2% (8.0).

Likvida medel

Likvida medel ökade till MSEK 14 264 (12 165). Ökningen var ett resultat av förbättrad lönsamhet, delvis motverkat av ökade investeringar och mer medel bundet i rörelsekapital.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, uppgick till MSEK 20 114 (23 967). Ett lån på MSEK 2 000 amorterades av under året. Ersättningar efter avslutad anställning (pensioner) minskade till MSEK 1 578 (1 768). Se not 21 och 23 för ytterligare information.

Nettoskuldsättning

Gruppen hade vid årets slut en nettoskuldsättning på MSEK 5 510 (10 906), justerat med –184 (–1 134) för verkligt värde på relaterade ränteswappar. Nettoskuld i förhållande till EBITDA, var 0.3 (0.9). Nettoskuldsättningsgraden var 19% (42).

Eget kapital

MSEK	2010	2009
Vid årets början	25 671	23 768
Årets resultat	9 944	6 276
Övrigt totalresultat för året	–2 951	–710
Transaktioner med aktieägare	–3 343	–3 663
Vid årets slut	29 321	25 671
Eget kapital hänförligt till
– moderbolagets ägare	29 141	25 509
– innehav utan bestämmande inflytande	180	162

Vid årets slut uppgick Gruppens eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande till MSEK 29 321 (25 671). Omräkningsdifferenser redovisade i övrigt totalresultat uppgick till MSEK –4 536 (–1 585). Nettoeffekten efter skatter hänförlig till säkringar och verkligt värde reserv uppgick till MSEK 1 585 (875). MSEK 3 646 (3 648) skiftades ut till ägarna till moderbolaget i form av ordinarie utdelning. Försäljning och återköp av egna aktier uppgick till, netto, MSEK 384 (0).

Eget kapital per aktie uppgick till SEK 24 (21). Andelen eget kapital av de totala tillgångarna utgjorde 41% (38). Vid årsskiftet var Atlas Copcos börsvärde, exklusive bolagets egna aktieinnehav, MSEK 199 921 (123 440) eller 682% (481) av redovisat eget kapital.

Den information angående offentliga anbud som anges för moderbolaget på sidan 23, gäller även för Gruppen.

Kassaflöde

Kassamässigt rörelseöverskott uppgick till MSEK 16 673 (11 434).

Rörelsekapitalet ökade med MSEK 1 730 (minskade med 6 715) då rörelsekapitalet ökade i linje med den ökade affärsvolymen. Hyresmaskiner ökade, netto, med MSEK 345 (212). Nettokassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 10 825 (14 604).

Investeringar i materiella anläggningstillgångar var MSEK –815 (–875). Nettokassaflödet från övriga investeringsverksamheter, exklusive förvärv och avyttringar var MSEK –312 (32). Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 9 698 (13 761), vilket motsvarar 14% (22) i relation till företagets intäkter.

Nettokassaflödet från förvärv ökade, framför allt genom förvärvet av Quincy, och uppgick till MSEK –1 691 (–171).

Betalda utdelningar uppgick till MSEK –3 650 (–3 652) och försäljning och återköp av egna aktier uppgick till, netto, MSEK 384 (0). Ett obligationslån på MSEK 2 000 amorterades av medan stängningen av ränteswapavtal för andra lån gav ett positivt kassaflöde på MSEK 1 161. Både posterna ligger under förändring av räntebärande skulder, vilka uppgick till MSEK –1 474 (–3 152).

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastigheten var 1.02 (0.89) och omsättningshastigheten på sysselsatt kapital var 1.40 (1.20).

Avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital ökade till 28.6% (17.7) och avkastning på eget kapital till 37.6% (25.8). Avkastning på sysselsatt kapital exklusive kundfinansieringsverksamheten var 30.7% (19.6). Gruppen använder en sammanvägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) på 8% som minimikrav för investeringar och som övergripande jämförelsemått.

Operativt kassaflöde Produktutveckling

Målet med aktiviteterna inom forskning och utveckling är att uppnå Gruppens vision First in Mind—First in Choice® genom innovation och nära samverkan med kunder. Det breda spann av teknologier som används av Atlas Copco – från avancerade datoriserade kontrollsystem, hydraulik och pneumatik till specialiserade teknologier såsom komprimering av luft och bergborrning – skapar en spännande och utmanande miljö för Gruppens produktutvecklare. En framgångsrik metod för att behålla en ledande marknadsposition har varit att arbeta nära universitet samt i olika samarbeten och allianser med kunder runt om i världen. Under 2010 ökade investeringarna i produktutveckling, inklusive aktiverade utvecklingsutgifter, 7% till MSEK 1 579 (1 472), vilket motsvarar 2.3% (2.3) av intäkterna och 2.8% (2.7) av rörelsekostnaderna. Antalet produktutvecklingsprojekt ökade, inklusive fler projekt med fokus på att utveckla differentierade lösningar för kunder på utvecklingsmarknader. Produktivitet, tillförlitlighet, säkerhet, energieffektivitet och produktkostnad är exempel på viktiga kriterier för projekten. I det fall som, till exempel, energieffektivitet bedöms vara ett viktigt kriterium, kommer ett projekt inte att godkännas om målet för energieffektivitet inte uppnås. För ytterligare information, se beskrivningar under respektive affärsområde.

Utgifter för forskning och utveckling

Ytterligare finansiell information

Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com/ir:

Årsredovisningar
Kvartalsrapporter
Presentationer av kvartalsresultat
Presentationsmaterial från kapitalmarknadsdagar
Låneinformation
Nyckeltal
Information om förvärv och avyttringar
Aktieinformation

Leverantörsskulder

MSEK

Personal

MSEK	2010	2009
Medelantal anställda, totalt	31 214	31 085
– Sverige	3 890	3 863
– Utlandet	27 324	27 222
Affärsområden
– Kompressorteknik	14 338	14 277
– Anläggnings- och gruvteknik	12 733	12 564
– Industriteknik	3 024	3 182
– Gruppgemensamma funktioner	1 119	1 062

Under 2010 ökade medelantalet anställda i Atlas Copco-gruppen med 129 till 31 214. Vid årsskiftet var antalet anställda 32 790 (29 802) och antalet heltidsanställda konsulter/extern arbetskraft var 1 696 (1 042). För jämförbara enheter ökade antalet anställda med 2 972. Förvärv tillförde 670 anställda. Se not 5.

Chefsförsörjning och rekrytering

Kompetenta och engagerade chefer är avgörande för att Atlas Copco ska kunna genomföra sin strategi. Atlas Copcos strategi för chefsförsörjning är att ha ett flöde av potentiella ledare inom Gruppen som strävar mot allt mer utmanande befattningar, vilket därmed säkerställer rekryteringen till ledande befattningar.

Intern rörlighet är ett sätt att öka effektiviteten och undvika stagnation i organisationen. När en chef har genomfört sitt uppdrag får han/hon ett nytt uppdrag, antingen inom den nuvarande befattningen eller i en ny. Målet är att 85% av cheferna ska rekryteras internt. Utfallet för 2010 var 96% (91).

Atlas Copcos anställda uppmuntras att utvecklas professionellt genom att söka de lediga befattningar som annonseras på den interna arbetsmarknaden, som startades 1992. Under 2010 utannonserades 3 330 (1 343) lediga tjänster, varav 353 (190) var internationella.

Gruppen har chefer på utlandsuppdrag från 46 (46) länder som arbetar i 57 (56) länder. Andelen utlandsanställda svenskar har sjunkit från 28% 2000 till 11% 2010. De utlandsanställdas roll är att bidra till de lokala chefernas utveckling samtidigt som de själva får en internationell, professionell erfarenhet för att sedan kunna gå vidare till än mer krävande befattningar inom Gruppen.

Kartläggning av kompetens används i stor omfattning för att fastställa anställnings- och resursbehov, särskilt inom kärnområden. Extern rekrytering av unga medarbetare med hög potential sker genom aktiv marknadsföring av Atlas Copco som arbetsgivare. Gruppen strävar efter att öka andelen kvinnliga ledare och har många initiativ för att stödja detta. Andelen kvinnor i ledande ställning var 13.5% (13.6), och andelen kvinnor bland nyligen nyutexaminerade nyanställda var på en fortsatt hög nivå. Andelen kvinnliga anställda minskade dock till 16.3% (17.0).

Lika möjligheter, rättvisa och mångfald är grundpelare i Atlas Copcos riktlinjer för personalutveckling. Atlas Copcos arbetsstyrka speglar den lokala rekryteringsbasen och innefattar alla kulturer, religioner och nationaliteter.

Kompetensutveckling

Ett av Gruppens mål för 2010 var att varje medarbetare i genomsnitt ska genomföra 40 timmars utbildning per år. Under 2010 uppnåddes detta mål och genomsnittet var 40 timmar (34).

För att bygga upp och utveckla chefernas ledarskapsförmåga finns ett flertal utbildningsprogram och programutbudet utökades ytterligare under 2010.

En betydande del av de utbildningar som genomförs är relaterade till produkter och tillämpningar. Nyanställda servicetekniker, produktspecialister och säljare får omfattande utbildning inom detta område och utbildningar hålls sedan fortlöpande för att hålla kunskaperna och kompetensen på en hög nivå. Produktoch tillämpningsutbildningar hålls även för kunder och konsulter.

Ytterligare en viktig del av kompetensutveckling är värdebaserad försäljningsutbildning, i vilken kunskapen om produkterna och förståelsen för kundernas applikationer är nödvändig.

En viktig del i produkt- och tillämpningsutbildningar är säkerhet och det har också hållits ett flertal utbildningar speciellt inom säkerhet och hälsa. Detta ligger i linje med Gruppens vision att eliminera arbetsrelaterade olyckor och under året minskade antalet olyckor ytterligare jämfört med föregående år. Denna utveckling har även gynnats av införandet av arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001 i flera bolag inom Gruppen.

Språkutbildning, framför allt i engelska, genomförs frekvent för att underlätta kommunikation inom organisationen. Ledarskapsutbildningar genomförs fortlöpande med ambitionen att förbättra effektivitet och processer, exempelvis genom särskilda utbildningar för eftermarknadschefer och teamchefer. Speciella kurser inom områdena processer och effektivitet finns också bland de aktiviteter som genomförts, exempelvis utbildning för kostnadseffektiv produktion och kostnadseffektiv forskning och utveckling.

Samtliga anställda, både nyrekryterade och befintliga anställda får utbildning i The Way We Do Things, som är Gruppens viktigaste ledningsverktyg. Alla anställda ska också få utbildning i Affärskoden.

Målsättningen är att varje anställd ska få en årlig kompetensutvärdering såväl som en personlig utvecklingsplan.

Se hållbarhetsredovisningen för ytterligare information om vad Gruppen uppnått i förhållande till målen inom det sociala området.

Mångfald 2010

Det finns 40 nationaliteter bland de 323 högsta cheferna i Gruppen. Tabellen nedan visar andelen lokala chefer från regionen.

Nordamerika	43%
Sydamerika	71%
Europa	93%
Afrika/Mellanöstern	41%
Asien	59%
Australien	29%

Säkerhet, hälsa och miljö

Atlas Copco strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som skapar säkra, varaktiga resultat genom att använda resurser – människor, miljö och kapital – på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt.

Gällande miljölagstiftning följs i verksamheter och processer runt om i världen. Gruppen rapporterar incidenter som är i strid med miljölagstiftning såväl som incidenter som innefattar kemikalie-, olje- eller gasutsläpp i enlighet med dessa lagar. Inga betydande incidenter ur dessa aspekter rapporterades under 2010.

Gruppen bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt svensk miljölagstiftning i åtta svenska bolag, vilka står för 20% av Gruppens tillverkning. Dessa verksamheter omfattar framför allt bearbetning och montering av komponenter och tillstånden avser, till exempel, utsläpp i vatten och luft samt buller. Under 2010 varken förnyades eller reviderades något tillstånd och Gruppen har erhållit alla tillstånd som behövs för att bedriva sin verksamhet. Inga påföljder relaterade till miljötillstånd har ålagts Gruppen under 2010.

Atlas Copco har en global policy för säkerhet, hälsa och miljö för att stödja sina satsningar inom dessa områden. Gruppen har också fastställt specificerade mål för säkerhet, hälsa och miljö, se sidorna 10–11. De relaterade interna målen anger till exempel att samtliga produktbolag och större marknadsbolag ska certifieras i enlighet med de internationella standarderna ISO 14001 och OHSAS 18001. Under året har tio produktbolag blivit ISO 14001 certifierade och 20 OHSAS 18001-certifierade. Produktbolagen med ISO 14001- och OHSAS 18001-certifiering representerade 97% (95) respektive 61% av kostnad för sålda varor.

Atlas Copco har som mål att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö inom alla sina verksamheter, för alla intressenter. Alla anställda ska arbeta i ett bolag som har ett certifierat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö. I slutet av 2010 arbetade ⁰

Riskfaktorer och riskhantering

Att exponeras för risker är en del av affärsverksamheten. Detta avspeglas i Atlas Copcos riskhantering, vars syfte är att identifiera, mäta och förhindra att risker realiseras, samt att fortlöpande göra förbättringar och på så sätt minska potentiella risker. Atlas Copcos riskhantering är inriktad på affärs-, finansiella och övriga potentiella betydande risker såsom legala risker, samt de risker som kan hota bolagets goda anseende och rykte.

I systemet för riskhantering ingår bedömningar, som ska genomföras inom alla enheter. Inarbetade verktyg används för utvärdering och rangordning av befintliga risker utifrån deras potentiella ekonomiska inverkan och sannolikheten att de ska bli verklighet.

Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer och instruktioner ger de ansvariga cheferna verktyg för att övervaka och följa upp verksamhetens utveckling, för att tidigt kunna upptäcka avvikelser som skulle kunna utvecklas till risker. Cheferna är ansvariga för att utveckla strategier och verksamhet i sina respektive enheter, för att identifiera möjligheter och risker samt för att övervaka och

61% (32) av Atlas Copcos anställda i ett bolag som hade ett certifierat ledningssystem.

Atlas Copcos huvudsakliga miljöpåverkan sker när produkterna används. Gruppen fokuserar på att utveckla produkter och lösningar för att öka energieffektiviteten. Säkerhets-, hälso-, miljö- såväl som ergonomiska aspekter har under många år utgjort en integrerad del av Atlas Copcos produktutvecklingsprocess. Kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning samt industriverktyg utvecklas och tillverkas för att bli än mer energieffektiva, säkra och ergonomiska.

Atlas Copco strävar även efter att minska miljöpåverkan i form av energi- och vattenförbrukning, avfall och koldioxidutsläpp. Under 2010 var förbrukningen av vatten stabil i absoluta tal, men minskade i relativa tal. Koldioxidutsläpp från produktionsenheter ökade i absoluta tal, men minskade relativt sett.

Se hållbarhetsredovisningen för ytterligare information kring Atlas Copcos resultat när det gäller säkerhet, hälsa och miljö.

ISO 14001-certifiering

följa upp. Detta görs både formellt med hjälp av tillgängliga verktyg, och informellt genom kontinuerlig kommunikation med medarbetare, kunder och andra intressenter.

Ett systematiskt sätt att följa upp läget i verksamheterna är genom månadsrapporter, där cheferna beskriver utvecklingen i sina respektive enheter. I dessa månadsrapporter hissas "varningsflaggor" om negativa avvikelser eller risker identifieras, och detta följs av avhjälpande åtgärder. Se även rapporten om koncernens styrning.

Marknadsrisker

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. En utbredd finansiell kris och ekonomisk nedgång, som den under 2008–2009, påverkar både Gruppens intäkter och lönsamhet negativt. Vidare påverkas kundernas förmåga att finansiera sina investeringar av finansmarknadernas funktion.

Gruppens försäljning är dock väl spridd med kunder i många branscher och länder världen över, vilket begränsar effekten när förändringarna i efterfrågan är avgränsade till en enskild bransch, land eller region.

Förändringar i kunders produktionsnivåer inverkar på försäljningen av reservdelar, service och förbrukningsvaror. Dessa förändringar har historiskt varit förhållandevis små i jämförelse med förändringarna i investeringar, vilket indikerar en mer begränsad risk för försämrad servicerelaterad försäljning på grund av lägre produktionsnivåer.

Atlas Copco har en ledande position inom de flesta marknadssegment där bolaget bedriver verksamhet och antalet konkurrenter av jämförbar storlek är relativt få. På tillväxtmarknader etableras regelbundet nya, mindre konkurrenter, vilket kan påverka Atlas Copco negativt, framför allt genom konkurrenskraftig prissättning.

Produktutvecklingsrisker

Atlas Copcos tillväxt och lönsamhet på lång sikt är beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. För att säkra sin ledande position på marknaden, investerar Atlas Copco kontinuerligt i forskning och utveckling för att utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och förväntningar. Om Atlas Copco inte klarar att framgångsrikt introducera nya produkter av hög kvalitet och vid rätt tidpunkt kan det påverka intäkter och resultat negativt.

En av utmaningarna i detta avseende blir att kontinuerligt utveckla innovativa, hållbara produkter som konsumerar mindre resurser (såsom energi, vatten, stål och arbetsinsats) över hela livscykeln. Varje Atlas Copco-division har utarbetat mätbara effektivitetsmål för sina huvudsakliga produktkategorier. I varje specifikation för ett nytt produktutvecklingsprojekt tas hänsyn till energi och andra resurser, såväl som till ergonomi, säkerhet och hälsa.

Produktutvecklingsinsatser speglar även nationell och regional lagstiftning i USA och EU inom områden såsom utsläpp, buller- och vibrationsnivåer och återvinning. Detta kan öka risken för konkurrens på tillväxtmarknader där lågkostnadsprodukter inte påverkas av sådana regler.

Teknologier för kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning och monteringsverktyg anses vara relativt mogna. Risken bedöms som liten att en konkurrent genom ett teknologiskt framsteg allvarligt skulle kunna hota Gruppens position.

Produktionsrisker

Atlas Copco har en global tillverkningsstrategi som bygger på egen tillverkning av nyckelkomponenter och montering. Tillverkningen av nyckelkomponenterna är koncentrerad till ett fåtal platser. Vid avbrott eller om kapaciteten inte är tillräcklig på dessa platser kan det få följder för leveranserna eller för produkternas kvalitet. I syfte att minimera dessa risker och ha en hög flexibilitet, övervakar tillverkningsenheterna kontinuerligt produktionsprocessen, gör riskbedömningar och utbildar medarbetare. Därutöver investeras i moderna maskiner som kan utföra flera olika slags uppgifter och fabrikerna är utrustade med sprinklersystem för brandbekämpning.

Många komponenter köps in från underleverantörer. Tillgängligheten är beroende av underleverantörerna och om de

skulle drabbas av driftstörningar eller ha otillräcklig kapacitet kan det påverka leveranserna. För att minimera dessa risker har Atlas Copco etablerat ett globalt nätverk av underleverantörer. Det innebär att det i de flesta fall finns mer än en underleverantör som kan leverera en viss komponent.

Atlas Copco är också direkt och indirekt exponerad för råvarupriser. Kostnadsökningar för råmaterial och komponenter sammanfaller ofta med stark slutkundsefterfrågan och kan delvis kompenseras genom ökad försäljning till kunder inom gruvsektorn och delvis av högre marknadspriser.

Atlas Copco påverkar miljön i produktionsprocessen genom användningen av naturtillgångar och genom att generera utsläpp och avfall. För att begränsa miljöpåverkan från produktionen har Gruppen som mål att alla tillverkningsenheter ska vara certifierade i enlighet med standarden ISO 14001.

Distributionsrisker

Atlas Copco distribuerar produkter och tjänster huvudsakligen direkt till slutkunden, men även via distributörer och uthyrningsföretag. Den fysiska distributionen av produkter från Atlas Copco är koncentrerad till ett antal distributionscenter och effektiviteten av dessa övervakas fortlöpande för att minimera störningar och förbättra leveranseffektiviteten.

Distributionen av tjänster beror på hur effektiv eftermarknadsorganisationen är. Atlas Copco anslår betydande medel till utbildning av medarbetare och utveckling av denna organisation. Distributörernas prestation kan inverka negativt på Atlas Copcos försäljning, men eftersom alla distributörer är lokala/regionala är den negativa påverkan för Gruppen från dåliga prestationer begränsad.

Risker vid förvärv och avyttringar

Atlas Copco har som mål att växa inom alla sina affärsområden. Tillväxten ska framför allt vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv. I syfte att säkerställa att förvärv blir framgångsrika har Gruppen inrättat en särskild grupp för förvärvsprocessen. Den erbjuder utbildning i Atlas Copcos processer för förvärv, vilka baseras på erfarenhet från ett antal förvärv. Förvärvsgruppen stödjer alla affärsenheter före och under förvärv. Den initierar även en uppföljning efter ett år och en komplett granskning av förvärvet efter 18 månader. Det är svårt att integrera förvärvade verksamheter och det är inte säkert att varje integrering lyckas. Kostnader hänförliga till förvärv kan därför bli högre än förväntat och/eller synergier kan ta längre tid att realisera än förväntat.

Prövningar av nedskrivningsbehov görs årligen på förvärvad goodwill. Om goodwill inte anses rätt värderad vid en sådan prövning kan det resultera i en nedskrivning, vilket skulle påverka Atlas Copco-gruppens resultat.

Finansiella risker

Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. I enlighet med de övergripande målen i fråga om tillväxt, rörelsemarginal, avkastning på kapital och skydd för långivare, har Atlas Copco antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av finansiella risker.

Turbulensen på finansmarknaderna under 2008 och 2009 visade att det kan bli dyrare och svårare för låntagare i allmänhet att ta upp ny finansiering. Atlas Copco har visserligen redan säkrat långsiktiga lån och har garanterade långsiktiga krediter, men en förnyad turbulens och försämring av hur finansmarknaderna fungerar skulle kunna leda till ökade kostnader samt svårigheter med att hantera framtida finansieringsbehov.

Atlas Copcos nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Generellt sett föredrar Atlas Copco att ha en kort räntebindningstid, vilket kan resultera i större volatilitet i nettoräntekostnaden jämfört med att ha en lång räntebindningstid. Historiskt har dock högre räntor tenderat att spegla en stark konjunktur under vilken Gruppen har goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Gruppens resultat under perioder av en svagare konjunktur kanske inte är lika starkt, men räntorna tenderar då också att vara lägre och minska nettoräntekostnaden.

Valutakursförändringar kan påverka Gruppens resultat negativt när intäkter från försäljning och kostnader för produktion och inköp är i skilda valutor (transaktionsrisk). För att begränsa den möjliga negativa effekten av denna exponering bevakar och justerar Gruppens verksamheter löpande försäljningsprisnivåer och kostnadsstrukturer. Gruppens ledning kompletterar dessa åtgärder genom finansiella säkringar. En negativ effekt på Gruppens vinster kan också inträffa när de utländska dotterföretagens resultat räknas om till svenska kronor och på Gruppens eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsrisker). Dessa omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländska valutor och finansiella derivat.

Atlas Copco är exponerat för risken att inte få betalt av vissa av det stora antalet kunder när försäljning sker på kredit. Atlas Copco har de senaste åren byggt upp en egen kundfinansieringsverksamhet, Atlas Copco Customer Finance, för att öka erbjudandet gentemot kunder. Strikta kreditregler används och Atlas Copco Customer

Finance behåller normalt en säkerhet i utrustningen till dess att full betalning erhållits. Atlas Copco har ingen större koncentration av kreditrisk och avsättningar för kreditförluster bedöms vara tillräckliga baserat på kända fall och generella avsättningar för förluster baserat på historiska förlustnivåer. Se not 27.

Risk som avser anseendet

Gruppens anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas dels av Gruppens verksamhet eller agerande, dels av externa intressenters agerande. Atlas Copco-gruppen undviker handlingar som skulle kunna riskera Gruppens goda rykte och vidtar många åtgärder för att trygga sitt anseende.

För att säkerställa god affärssed på samtliga marknader utbildas chefer löpande i Atlas Copcos affärskod och förbättrade utbildningsprogram för chefer infördes 2010. Då och då möter Atlas Copco kunder, till exempel inom gruvindustrin, som har problem rörande miljö- och människorättsfrågor i sin verksamhet. För att hantera sådana situationer har Gruppen utvecklat en checklista för utvärdering av Atlas Copcos kunder. Resultaten kan användas för utvärdering av ryktes- och hållbarhetsrisker.

Risker som avser Gruppens goda rykte kan även uppstå i relationen med leverantörer som inte lever upp till internationellt accepterade etiska, sociala och miljömässiga standarder. Utvärderingar av leverantörer utförs kontinuerligt i enlighet med en checklista baserad på FN:s Global Compact. Insatser kan göras för att stödja leverantörer som visar en vilja att åtgärda brister i förhållande till Atlas Copcos förväntningar. Om en förbättring ändå inte kan uppvisas avslutar Atlas Copco affärsrelationen.

Risker för korruption och bedrägeri

Gruppen är medveten om risken att utsättas för bedrägeri av externa eller interna parter och har interna kontrollrutiner såsom

Riskkategorier	Möjliga risker för Atlas Copco	Riskhantering
Marknadsrisk	Förändringar i kundernas investeringsnivåer, brist på finansiering för kunderna, konkurrenters beteende	Månatliga rapporter, diversifierad struktur, ledande marknadspositioner
Produktutveckling	Brist på nya produkter, lagstiftning, ökade energikostnader	Kontinuerlig forskning och utveckling
Produktion	Störningar eller kapacitetsbrist i egna fabriker eller hos leverantörer, ökade kostnader, utsläpp	Fabriksutrustning som klarar flera moment, brett leverantörsnätverk, miljöcertifieringar
Distribution	Störningar i distributionscenter	Kontinuerlig övervakning av effektivitet, utbildning
Förvärv och avyttringar	Integrationsproblem, kostnader, nedskrivning av goodwill	Stöd från Atlas Copcos grupp för förvärvsprocessen
Finansiella risker	Valuta- och ränteförändringar, kreditförluster, svårigheter att erhålla finansiering	Riktlinjer för finansiella risker, säkring, justeringar av priser och kostnader, långsiktiga lån
Rykte	Etiska eller andra överträdelser internt, hos leverantörer eller kunder	Utbildning i Atlas Copcos affärskod, utvärderingar av leverantörer och kunder
Korruption och bedrägerier	Bedrägerier av interna eller externa parter, korruption på några marknader	Internrevision, etisk hjälplinje, utbildning av personal, legala avdelningen
Legala risker	Rättstvister angående produkter och patent, affärs- och finansiella avtal	Månatlig, kvartalsvis och årlig genomgång av den legala riskexponeringen
Försäkringsbara risker	Fysisk skada på alla försäkringsbara tillgångar och andra intressen	Sedvanliga försäkringsprogram, omfattande granskningar av riskhantering
Finansiell rapportering	Den interna och externa rapporteringen kan misslyckas med att ge en rättvisande bild av den verkliga finansiella ställningen och resultatet	Internrevisioner och andra kontrollrutiner, externa revisioner
Säkerhet och hälsa	Olyckor, sjukdomar, pandemier	Införande av OHSAS 18001-standard för säkerhet och hälsa. Program för att öka medvetenheten.
Miljö (utvärderas under styckena om produktion och produktutveckling)	Ökade energikostnader, föroreningar	Produktutveckling, miljöcertifieringar

internrevision och en etisk hjälplinje för att motverka och upptäcka avvikelser som kan vara ett resultat av sådana aktiviteter. Den interna revisions- och säkerhetsfunktionen är etablerad för att säkra bolagsstyrningen, intern kontroll och policyer för riskhantering, se även avsnittet om internkontroll i rapporten om koncernens styrning.

Det är uppenbart att korruption och mutor förekommer på marknader där Atlas Copco bedriver verksamhet. I det korruptionsindex som sammanställdes av organisationen Transparency International för 2010 fick den stora merparten av de 178 länder som undersökts en lägre poäng än fem, på en skala från noll (indikerar att landet uppfattas vara mycket korrumperat) till tio (uppfattas ha en låg grad av korruption). För att undvika risken för att osunda lojalitetsförhållanden ska uppstå, eller för att brott ska begås, måste anställda avstå från att ge eller ta emot någonting som har mer än ett symboliskt värde från någon aktör. Gruppen har skapat utbildningsmoduler för att öka medvetenheten om sådant oacceptabelt beteende och därmed hjälpa dem att undvika det. Under 2010 undertecknade cirka 3 000 anställda ett dokument och åtog sig att agera mot korruption.

Legala risker

Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom Gruppen ligger hos den legala avdelningen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponering som förekommer inom den operativa och legala strukturen med fokus på speciella områden, görs årligen en särskild genomlysning av samtliga bolag i Gruppen. Resultatet sammanställs, analyseras och redovisas, med särskilt beaktande av trender inom riskområden, för såväl styrelsen som revisor.

Slutsatsen för verksamhetsåret 2010 var att Atlas Copcos möjliga legala risk har varit på samma nivå som 2009, vilket framför allt återspeglar att antalet käranden i USA gällande produktansvar för respiratoriskt kumulativt trauma har planat ut på en låg nivå. I beaktande av storleken på Gruppens verksamhet är den faktiska totala risknivån fortsatt låg.

Atlas Copcos affärsverksamhet påverkas av många affärsmässiga och ekonomiska avtal med kunder, leverantörer och andra motparter, samt av licenser, patent och annan immaterialrätt. Detta är normalt för ett bolag som Atlas Copco och bolaget är inte beroende av något specifikt avtal eller någon immaterialrätt.

Försäkringsbara risker

Atlas Copco har ett sedvanligt försäkringsprogram på plats för att skydda Gruppens och dess aktieägares alla försäkringsbara tillgångar och intressen. Varje bolag inom Gruppen ansvarar för att hantera och redovisa sina försäkringsfrågor i enlighet med riktlinjerna i försäkringsprogrammet.

Atlas Copcos försäkringsprogram tillhandahålls av Gruppens egna försäkringsbolag Industria Försäkringsaktiebolag och Atlas Copco Reinsurance SA, vilka bibehåller en del av riskexponeringen. Återförsäkringskapacitet köps dessutom in från ledande återförsäkringsbolag i samarbete med internationella försäkringsmäklare. Omfattningen av försäkringsrisker som täcks av försäkringsprogrammet inkluderar fastigheter, olika typer av ansvarsrisker, godsflöden, förmögenhetsbrott samt skadeståndskrav gentemot VD eller styrelse.

I anslutning till försäkringsprogrammet har standarder för att förebygga förluster utvecklats genom ett stort antal undersökningar för riskhantering. Dessa sker regelbundet och fokuserar på fysiska skador på Gruppens fabriker och de finansiella konsekvenserna. Slutsatserna av undersökningarna summeras i en graderad skala, vilket ger ledningen kontroll över och en överblick av riskexponering inom de olika enheterna. Genom kontroll och anpassning i termer av riskhanteringsnivåer, kan risken för händelser som kan orsaka betydande skada och allvarligt påverka verksamheten inom Atlas Copco-gruppen minskas. Dessutom ger den interna försäkringsfunktionen vägledning i avtalsmässiga frågor som rör logistik, förvärv och strukturförändringar, samt produkt- och allmän ansvarsförsäkring. Denna interna kompetens bidrar till att minska exponeringen för försäkringsbara risker.

Finansiella rapporteringsrisker

Atlas Copcos dotterbolag rapporterar sin finansiella ställning regelbundet i enlighet med interna rapporteringsregler och International Financial Reporting Standards (IFRS). Gruppens koncernredovisning, baserad på dessa rapporter, upprättas i enlighet med IFRS och relevanta delar av årsredovisningslagen som redovisas i RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner". Risken relaterad till kommunikationen av den finansiella informationen till kapitalmarknaden är att rapporterna inte ger en rättvis bild av Gruppen verkliga finansiella ställning och resultat. För att minimera denna risk har Gruppen ett flertal interna rutiner på plats för att säkerställa uppfyllelsen av Gruppens instruktioner, standarder, lagar och regleringar, se även avsnittet Internkontroll i rapporten om koncernens styrning.

Risker kring säkerhet och hälsa

Gruppen utvärderar och hanterar regelbundet risker avseende säkerhet och hälsa, med målet att förhindra och minska olyckor och sjukdomar relaterade till arbetet, samt för att skapa en arbetsmiljö som främjar de anställdas välmående. Säkerhet och hälsa var fokuserade områden under 2010 för alla Atlas Copcobolag. Utbildningsprogram för att öka medvetenheten har genomförts och gruppen kommer att införa OHSAS 18001 i alla större enheter.

Atlas Copco är medvetet om risken att allvarliga sjukdomar och pandemier kan störa affärsverksamheten och skada de anställda. Arbetsplatsprogram för att minska effekten av pandemin HIV/AIDS har införts i södra Afrika, där anställda kan bli testade, få information samt konsultationer och behandling när så behövs. När det gäller pandemisk influensa (H1N1) följde alla Atlas Copco-bolag medicinska anvisningar och instruktioner för att minska risken att personal smittades.

Moderbolaget

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen. Bolaget har sitt säte i Nacka, Sverige. Verksamheten innefattar holdingbolagsfunktioner såväl som delar av Gruppens finansfunktion.

Resultat

Resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK 6 767 (10 656). Föregående års resultat inkluderar en vinst på MSEK 2 500 från försäljning av koncernbolag. Se not A4. Årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till MSEK 5 988 (10 562).

Finansiering

Moderbolagets balansomslutning var MSEK 108 791 (108 537). Vid årets slut 2010 uppgick likvida medel till MSEK 10 813 (9 264) och räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, till MSEK 59 696 (65 953), varav merparten är koncerninterna lån. Andelen eget kapital uppgick till 43% (38) av totala tillgångar och de disponibla vinstmedlen var MSEK 41 122 (35 483).

Personal

Det genomsnittliga antalet anställda i moderbolaget var 101 (96).

En sammanställning av ersättningar till styrelsen, verkställande direktör och övriga medlemmar i koncernledningen, samt övriga uppgifter och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2010, redovisas i not 5.

Styrelsen föreslår för årsstämman 2011 att riktlinjerna ska gälla ytterligare ett år.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. Atlas Copco har antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Atlas Copco AB och Gruppen exponeras för. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av finansiella risker. Se även avsnittet Riskfaktorer och riskhantering på sidorna 19–22.

Aktier och aktiekapital

Vid årets slut uppgick Atlas Copcos aktiekapital till MSEK 786 (786) och totalt 1 229 613 104 aktier, uppdelat på 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier, var utgivna vid årets slut. Exklusive Atlas Copcos eget innehav av aktier var 1 218 376 231 aktier utestående. A-aktier ger ägaren en röst medan B-aktier ger ägaren en tiondels röst. Investor AB är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco AB. Vid årets slut 2010 hade Investor totalt 205 471 326 aktier, motsvarande 22.3% av rösterna och 16.7% av kapitalet.

Det finns inga begränsningar som förbjuder överlåtelse av bolagets aktier och bolaget känner inte till att liknande överenskommelser existerar. Bolaget är inte heller part i något avtal som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns ingen begränsning i antalet röster som kan avges av en aktieägare vid en bolagsstämma.

Som framgår av bolagsordningen, har bolagsstämman full beslutanderätt för val av styrelsemedlemmar och det finns inga andra bestämmelser hänförliga till tillsättande och entledigande av styrelsemedlemmar eller förändringar av bolagsordningen. På motsvarande vis finns heller inga avtal med styrelsemedlemmar eller anställda gällande kompensation för den händelse ett offentligt uppköpserbjudande förändrar deras nuvarande position.

Aktieåterköp

Under 2010 avyttrades, netto, 1 750 160 A-aktier och 716 367 B-aktier för MSEK 384. Alla transaktioner genomfördes i enlighet med årsstämmobeslut, samtliga relaterade till förpliktelser och åtaganden avseende de resultatbaserade optionsprogrammen. Inga aktier återköptes eller avyttrades 2009.

Vid slutet av 2010 uppgick Atlas Copcos innehav till 9 524 840 A-aktier och 1 712 033 B-aktier, vilket motsvarar 0.9% av både aktiekapitalet och det totala antalet aktier. A-aktierna hålls för att kunna fullfölja åtagandet att tillhandahålla aktier under de resultatbaserade optionsprogrammen och B-aktier hålls i syfte att avyttras över tiden för att täcka kostnader relaterade till de resultatbaserade optionsprogrammen. Se not 20 och A13.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 4.00 (3.00) per aktie, motsvarande MSEK 4 874 (3 646), betalas ut för verksamhetsåret 2010 och att de disponibla vinstmedlen efter utdelningen balanseras i ny räkning som beskrivs på sidan 97.

Obligatorisk inlösen av aktier

Atlas Copco har genererat betydande kassaflöden både under finanskrisen och under den snabba tillväxten 2010. Följaktligen är Gruppens finansiella ställning stark.

För att justera Gruppens balansräkning till en mer effektiv struktur utan att riskera möjligheten att finansiera ytterligare tillväxt föreslår styrelsen årsstämman ett inlösenförfarande där varje aktie delas upp i en ordinarie aktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien kommer sedan automatiskt att lösas in för SEK 5.00 per aktie. Det motsvarar totalt MSEK 6 092. Inlösenförfarandet är föremål för godkännande vid årsstämman 2011.

Personaloptionsprogram

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett resultatbaserat optionsprogram. För koncernledningen kräver planen att egna investeringar görs i Atlas Copco-aktier.

Programmet föreslås som tidigare täckas genom återköp av bolagets egna aktier.

Kompressorteknik

Efterfrågan på tryckluftsutrustning och service ökade under 2010. Flera nya produkter introducerades och kompletterande verksamheter förvärvades för att utöka erbjudandet och förbättra marknadsnärvaron. Lönsamheten nådde en ny rekordnivå med stöd av högre intäktsvolymer kombinerat med effektivitetsåtgärder som genomfördes föregående år.

21% organisk ordertillväxt
Rekordhögt rörelseresultat
Strategiska förvärv

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

I december 2009 ingicks ett avtal om att förvärva Quincy Compressor baserat i USA. Huvuddelen av förvärvet genomfördes i mars, och förvärvet av bolagets kinesiska verksamhet slutfördes i augusti. Quincy Compressor designar och tillverkar kolvkompressorer, skruvkompressorer samt vakuumpumpar, vilka säljs genom ett nätverk av oberoende distributörer under varumärket Quincy. Planen är att utveckla varumärket Quincy ytterligare i linje med Gruppens väl etablerade flervarumärkesstrategi.

Andra strukturförändringar i USA inkluderar förvärv av två kompressordistributörer samt öppnandet av ett nytt distributionscenter. Den nya distributionsanläggningen förbättrar kundservicen betydligt på den nordamerikanska marknaden.

I oktober förvärvades Cirmac International B.V. Företaget är baserat i Nederländerna och specialiserat på biogasuppgraderingssystem för förnyelsebar energiproduktion samt gasbehandlingssystem för olja, gas och kemiska industrier. Förvärvet utökar Atlas Copcos erbjudande av hållbara lösningar.

I januari 2011 undertecknades ett avtal om att förvärva pumpverksamheten av J.C. Carter LLC, baserad i USA. J.C. Carter är en ledande tillverkare av kryogeniska nedsänkta motorpumpar, vilka har många användningsområden på den växande naturgasmarknaden. Affären väntas vara slutförd under första kvartalet 2011.

Närvaron i Mellanöstern förbättrades när ett marknadsbolag i Dubai, Förenade Arabemiraten, invigdes i oktober. Förutom produkter och tjänster som erbjuds från affärsområdet Kompressorteknik, erbjuder marknadsbolaget också bygg- och anläggningsutrustning och gruvutrustning.

I november invigdes en ny produktionsenhet i Kina. Enheten möjliggör montering och förpackning av hela sortimentet av turbokompressorer och expansionsturbiner.

Affärsutveckling

Efterfrågan på tryckluftsutrustning från tillverknings- och processindustrierna förbättrades märkbart under året och försäljningen av både stora industrikompressorer och små- och medelstora kompressorer var betydligt högre än den låga nivån 2009. Den bästa utvecklingen för industrikompressorer noterades i Nord- och Sydamerika samt i Asien. Efterfrågan på energieffektiva lösningar fortsatte att vara stark. Försäljningen av luftbehandlingsutrustning såsom tryckluftstorkar, kylare och filter,

ökade i samtliga regioner, vilket avspeglar ett kontinuerligt fokus på tryckluftskvaliteten.

Orderingången för gas- och processkompressorer samt -expandrar ökade. En god utveckling noterades i Nordamerika, Asien och Australien, medan andra regioner noterade en oförändrad eller något negativ utveckling.

Efterfrågan på portabla kompressorer från bygg- och anläggningsindustrin samt maskinuthyrningsföretag ökade betydligt. En viktig, bidragande orsak var att efterfrågan från hyresföretag ökade efter en period med låga investeringar. Den bästa utvecklingen noterades i Nord- och Sydamerika samt i Europa.

Den specialiserade uthyrningen, framför allt av oljefri- och högtrycksutrustning, förbättrades i många utvecklingsländer, men var i stort sett oförändrad totalt.

Eftermarknadsverksamheten, försäljning av service och reservdelar, noterade stabil tvåsiffrig tillväxt. Betydande tillväxt noterades i Asien, Östeuropa och Sydamerika och en ökad aktivitet i Nordamerika och Västeuropa bidrog också.

Intäkterna uppgick till MSEK 34 602 (32 524), en volymökning med 7%. Rörelseresultatet ökade till rekordhöga MSEK 8 127 (5 752), vilket motsvarar en marginal på 23.5% (17.7). Föregående års rörelseresultatet inkluderar MSEK 234 i omstruktureringskostnader och den justerade marginalen var 18.4%. Rörelsemarginalen påverkades positivt av högre försäljningsvolymer, en gynnsam försäljningsmix, prisökningar, effektivitetsförbättringar, produktkostnadsminskningar såväl som gynnsamma valutakurser. Avkastningen på sysselsatt kapital var 69% (45).

Hållbar produktutveckling

Affärsområdet utvecklar kontinuerligt maskiner, eftermarknadsprodukter och tjänster för att hjälpa till att förbättra kundernas produktivitet i deras tillämpningar av komprimerad gas och tryckluft. Stor uppmärksamhet ges under produktutvecklingsprocessen till att förbättra tillförlitligheten, luftkvaliteten och energieffektiviteten hos de nya produkterna eftersom dessa är viktiga egenskaper för kunderna. Lägre produktionskostnad och miljöpåverkan är andra viktiga aspekter och alla komponenter som används utvärderas ur ett säkerhets-, miljö-, kvalitets-, design- och kostnadseffektivitetsperspektiv. I produktutvecklingsprocessen arbetar affärsområdet ständigt med att anpassa sig till olika länders lagstiftning, som ofta handlar om miljö- och/eller säkerhetsaspekter.

Ett flertal produktlanseringar genomfördes 2010. Produkterbjudandet inom lågtrycksmaskiner utökades med en serie energieffektiva skruvblåsmaskiner såväl som en serie centrifugalkompressorer, främst för behandling av avloppsvatten. Sortimentet av små oljesmorda skruvkompressorer med varvtalsstyrning omarbetades med ett nytt kompressorelement och en ny elektronisk styrenhet. Det nya sortimentet erbjuder betydande energibesparingar och mindre buller än tidigare versioner. Nya serier av stora oljesmorda skruvkompressorer introducerades också och erbjudandet inom vakuumsystem för medicinsk användning förstärktes med förbättrade system för styrning och fjärrövervakning.

Ett sortiment av energiåtervinningskit för små och medelstora oljesmorda skruvkompressorer introducerades. Dessa kan efter-

Nyckeltal

	2010	2009
Orderingång	35 420	29 680
Intäkter	34 602	32 524
Rörelseresultat	8 127	5 752
Rörelsemarginal, %	23.5	17.7
Jämförelsestörande poster	–	–234
Justerat rörelseresultat	8 127	5 986
Justerad rörelsemarginal, %	23.5	18.4
Avkastning på sysselsatt kapital, %	69	45
Investeringar	506	659
Medelantal anställda	14 338	14 277

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2008	36 511	35 587
Strukturförändring, %	0	0
Valuta, %	+7	+8
Pris, %	+1	+1
Volym, %	–27	–18
Totalt, %	–19	–9
2009	29 680	32 524
Strukturförändring, %	+3	+3
Valuta, %	–5	–5
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+20	+7
Totalt, %	+19	+6
2010	35 420	34 602

monteras och möjliggör återvinning på upp till 94 procent av den spillvärme som genereras av kompressorn.

Sortimentet av luftbehandlingsutrustning utökades med ett antal olika torkar. Ett högkapacitetsfilter var en annan luftbehandlingsprodukt som introducerades.

En serie integrerade kyltorkar för små oljesmorda kompressorer och ett sortiment av oljesmorda skruvkompressorer är exempel på produkter utvecklade särskilt för den asiatiska marknaden.

Utbudet inom sortimentet av portabla kompressorer förstärktes med en containermonterad portabel kompressor för olje- och gasindustrin. En portabel enverktygskompressor lanserades. Den är mycket kompakt och smidig och möter de senaste utsläppskraven. En serie enkla portabla generatorer introducerades också.

Blåsmaskin med skruvteknologi, för luft med lågt tryck. Skruvteknologi är i genomsnitt 30 procent mer energieffektiv jämfört med lobteknik.

Andel av Gruppens intäkter

Andel av Gruppens rörelseresultat

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Affärsområdet Kompressorteknik består av sju divisioner inom följande produktområden: industrikompressorer, luftbehandlingsutrustning, portabla kompressorer, generatorer, gas- och processkompressorer, service samt specialiserad uthyrning.

Affärsområdets ledning

Den 2 februari 2011 Affärsområdeschef: Stephan Kuhn

Kompressortekniks divisioner är:

Oil-free Air, chef Chris Lybaert
Industrial Air, chef Ray Löfgren
Specialty Rental, chef Horst Wasel
Portable Air, chef Geert Follens
Gas and Process, chef Peter Wagner
Airtec, chef Paul Frigne
Compressor Technique Service, chef Nico Delvaux

Verksamheten

Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på oljefria och oljesmorda stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, eldrivna generatorer, luftbehandlingsutrustning samt styrsystem för tryckluft. Man erbjuder dessutom specialiserad uthyrning. Affärsområdet utvecklar produkter och lösningar för ökad produktivitet i applikationer inom tillverknings-, anläggnings- och processindustrier globalt. De viktigaste produktutvecklings- och produktionsenheterna finns i Belgien, med ytterligare enheter i Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Tyskland och USA.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av tryckluftslösningar. Detta ska åstadkommas genom samverkan, engagemang, förnyelse och genom att erbjuda största möjliga kundvärde. Strategin är att ytterligare utveckla den ledande positionen inom tryckluftsområdet och att skapa lönsam tillväxt genom att dra fördel av den starka globala marknadsnärvaron, förbättra närvaron i Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Östeuropa samt kontinuerligt utveckla förbättrade produkter och lösningar som tillgodoser kundernas behov. Den lokala närvaron stärks ytterligare genom att flervarumärkesstrategin används på fler marknader. I strategin ingår att lägga fortsatt fokus på eftermarknadsverksamheten, såväl som att utveckla verksamheter inom fokuserade områden som luftbehandlingsutrustning samt tryckluftslösningar för tåg, fartyg och sjukhus. Ambitionen är att fortsätta utöka eftermarknadsverksamheten, att ytterligare stärka positionen inom specialiserad uthyrning, att utveckla nya verksamheter såsom blåsmaskiner, högtryckskompressorer för naturgas och luft, samt kompressorer för vätgas. Tillväxten ska främst vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv.

Strategiska aktiviteter

Öka marknadstäckningen och investeringar i medarbetare inom försäljning, service och underhåll
Etablera närvaro på nya marknader
Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat kundvärde
Utöka produktutbudet, med nya kompressorer, luftbehandlingsutrustning och service
Utöka utbudet, utvecklingen och marknadsföringen av eftermarknadsprodukter och tjänster
Fokus genom en specialiserad serviceorganisation som ger enhetlig service på alla marknader
Förbättra effektiviteten i verksamheten

Marknaden

Den globala marknaden för tryckluftsutrustning och tillhörande eftermarknadsprodukter och tjänster karakteriseras av en diversifierad kundbas. Produkterna är avsedda för ett brett spektrum av tillämpningar där tryckluft används som kraftkälla, främst i tillverknings- eller bygg- och anläggningsindustrin, alternativt har en integrerad roll i industriprocesser – aktiv luft. Ett betydande kundsegment är monteringsverksamheter, där tryckluft driver monteringsverktyg. I industriprocesser behövs ren, torr och oljefri luft i applikationer där tryckluften kommer i direktkontakt med slutprodukten. Det gäller till exempel inom livsmedels-, läkemedels-, elektronik- och textilindustrin. Utöver process- och tillverkningsindustrin används industrikompressorer i så vitt skilda applikationer som snötillverkning, vid fiskeodlingar, på snabbtåg och sjukhus. Dieseldrivna portabla kompressorer och generatorer är tillförlitliga kraftkällor för maskiner och verktyg i bygg- och anläggningssektorn liksom i ett flertal industriella tillämpningar. Gas- och processkompressorer och expandrar levereras till olika processindustrier, såsom fabriker för luftseparering, kraftverk, kemiska och petrokemiska verksamheter samt applikationer för flytande naturgas. De mest betydelsefulla kundsegmenten är tillverknings- och processindustrierna som tillsammans svarar för nästan två tredjedelar av

intäkterna. Bygg- och anläggningsindustrin är ett annat betydelsefullt segment, främst för portabla kompressorer och generatorer. Kunder finns också inom kraftbolag och i tjänstesektorn.

Stationära industrikompressorer med tillhörande luftbehandlingsutrustning och eftermarknad svarar för cirka 70% av försäljningen. Stora gas- och processkompressorer svarar för ungefär 10%. Återstoden kommer från portabla kompressorer, generatorer och specialiserad uthyrning, cirka 20% av försäljningen.

Eftermarknaden stod för 33% (32) av de totala intäkterna under 2010.

Marknadstrender

Energieffektivitet och energiåtervinning fokus på livscykelkostnaden för tryckluftsutrustning
Ökad miljömedvetenhet energibesparingar och minskning av koldioxidutsläpp
Arbetsplatskompressorer med låg ljudnivå
Luft med rätt kvalitet luftbehandlingsutrustning
Outsourcing av underhåll och övervakning av kompressorinstallationer
Energiinspektion av installationer
Nya applikationer för tryckluft
Specialiserad uthyrning

Faktorer som driver efterfrågan

Investeringar i maskiner
Industriproduktion
Bygg- och anläggningsaktivitet
Energikostnader

Marknadsposition

Kompressorteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Kompressortekniks huvudkonkurrent på marknaden för kompressorer och luftbehandlingsutrustning är Ingersoll-Rand. Andra konkurrenter är Kaeser, Hitachi, Gardner-Denver, Cameron, Sullair, Parker Hannifin, Doosan Infracore samt regionala och lokala konkurrenter, till exempel Fusheng och Kaishan i Kina. På marknaden för gas- och processkompressorer och expandrar är de största konkurrenterna Siemens och MAN Turbo.

Andel av intäkter

PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN

Atlas Copco erbjuder alla betydande teknologier för luftkomprimering och kan erbjuda kunderna den bästa lösningen för varje tillämpning.

Stationära industrikompressorer finns med motorstorlekar från 1.5 till 15 000 kW.

Kolvkompressorer

Kolvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används såväl för vanliga industriapplikationer som i specialiserade tillämpningar.

Skruvkompressorer

Skruvkompressorer finns som oljesmorda och oljefria. De används i många industriapplikationer och finns tillgängliga som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).

Oljefria tand- och scrollkompressorer

Oljefria tand- och scrollkompressorer används i industri- och medicinska applikationer som kräver högkvalitativ oljefri luft. Vissa modeller finns som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).

Tillförlitlig och energieffektiv tryckluftstork.

Containermonterad portabel kompressor för olje- och gasindustrin, certifierad för drift i farliga områden.

Oljefria blåsmaskiner

Oljefria blåsmaskiner finns med olika teknologier: lob, skruv och turbo. Oljefria blåsmaskiner används i tillämpningar i processindustrin där ett jämnt flöde av luft med lågt tryck krävs, till exempel vid behandling av avloppsvatten och för transport.

Oljefria centrifugalkompressorer

Oljefria centrifugalkompressorer används i industritillämpningar som kräver konstanta, stora volymer oljefri tryckluft. De kallas även turbokompressorer.

Gas- och processkompressorer

Gas- och processkompressorer levereras framför allt till olje- och gasindustri, kemisk, petrokemisk och processindustri, samt till kraftverk. Den huvudsakliga produktkategorin är centrifugalkompressorer, eller turbokompressorer, med flera steg, vilka kompletteras med expansionsturbiner.

Luftbehandlingsutrustning

Tryckluftstorkar, kylare och filter levereras för att producera tryckluft med rätt kvalitet.

Portabla kompressorer tillhandahåller tryckluft för tillämpningar där flexibilitet och flyttbarhet krävs. Dessa finns med motorstorlekar mellan 18 och 429 kW.

Portabla oljesmorda skruvkompressorer Portabla oljesmorda skruvkompressorer används främst i tillämpningar inom bygg- och anläggningsindustrin där tryckluft används som kraftkälla för utrustning, såsom luftdrivna spett och bergborrmaskiner.

Boosters

När extra högt tryck behövs används boosters för att öka trycket på luften som levereras av portabla kompressorer. Denna luft med högt tryck används framför allt inom borrning och inom olje- och gasapplikationer.

Portabla oljefria skruvkompressorer

Portabla oljefria skruvkompressorer används för tillfälliga behov av oljefri tryckluft, främst i industriapplikationer. Utrustningen hyrs ut genom Specialty Rental-divisionen.

Portabla generatorer tillhandahåller elektricitet

Portabla generatorer

Portabla generatorer används för tillfälliga behov av elektricitet, främst inom bygg- och anläggningsapplikationer. Andra tillämpningar för generatorer är elförsörjning för evenemang, reservström och elektricitet till otillgängliga platser.

Belysningsmaster

Belysningsmaster tillhandahåller ljus på natten för säkert bygg- och anläggningsarbete.

Anläggnings- och gruvteknik

Efterfrågan återhämtade sig starkt under 2010 med betydande ordertillväxt för gruv-, bygg- och anläggningsutrustning, reservdelar och service. Ett distributionscenter etablerades i Kina och tre marknadsbolag öppnades, i linje med strategin att ge särskild uppmärksamhet till tillväxtmarknader.

39% organisk ordertillväxt
Mycket stark efterfrågan från gruvsektorn och god tillväxt även för bygg- och anläggningsutrustning
Rekordhög rörelsemarginal, med stöd av volym, effektivitet och mix

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Affärsområdet genomförde två förvärv under året. Hartl Anlagenbau, ett österrikiskt företag som tillverkar och säljer mobila krossverk och siktar förvärvades i augusti. Förvärvet är ett steg in i ett nytt produktområde och ökar Atlas Copcos erbjudande till kunder i bygg- och anläggningsindustrin. H & F Drilling Supplies i Storbritannien förvärvades i september. Bolaget är specialiserat på bergborrningsprodukter för infordrings- och pålningsapplikationer och tillverkar borrningssystem, och var tidigare också en distributör för Atlas Copco.

I augusti annonserades beslutet att konsolidera tillverkningen av asfaltsfräsar och små asfaltsläggare. Planen inkluderade stängning av en fabrik i Lingen, Tyskland, och expansion av fabrikerna i Wardenburg, Tyskland, och Karlskrona. Fabriken i Lingen stängdes i slutet av 2010.

I januari 2011 påbörjade Atlas Copco förhandlingar med fackföreningar med anledning av en plan att flytta produktion av lätt packningsutrustning från Ljungby till Rousse, Bulgarien. Planen är att utöka fabriken för att hysa den nya produktionslinjen samt att lägga ut nuvarande maskinbearbetning till underleverantörer.

Atlas Copco beslutade i december att investera cirka MSEK 450 i utökad produktionskapacitet av bergborrverktyg i Fagersta för att möta efterfrågan från gruv- och anläggningsindustrin. Investeringen i modern produktionsteknik kommer att öka kapaciteten och skapa omkring 70 nya arbetstillfällen under de kommande två till tre åren.

Den globala närvaron förstärktes ytterligare med öppnandet av marknadsbolag i Mali, Demokratiska republiken Kongo och Panama, som alla erbjuder både gruv- och anläggningsutrustning. Marknadsbolagen i Panama och Demokratiska republiken Kongo marknadsför dessutom tryckluftsutrustning.

I augusti flyttade affärsområdesledningen från Stockholm till Shanghai, Kina. Dessutom, för att ytterligare förstärka kundstödet i regionen, etablerades ett nytt distributionscenter för reservdelar och förbrukningsvaror och i februari 2011 meddelades att Atlas Copco beslutat att bygga ett nytt forsknings- och utvecklingscenter i Nanjing, Kina.

Affärsutveckling

Till följd av återhämtningen för metallpriser och ökat förtroende och aktivitet i gruvindustrin ökade efterfrågan från gruvföretag och entreprenörer betydligt jämfört med 2009. Orderingången för borrningsutrustning för gruvor och dagbrott samt för prospekteringsutrustning ökade över hela världen. Ökningen var stark i alla regioner och orderingången nådde historiska toppar i Australien och Sydamerika. En av de största ordrarna någonsin för affärsområdet vanns i Kazakstan i september. Utrustningen, underjordsriggar, lastare och truckar, ska användas i tre olika gruvor i landet.

Efterfrågan från bygg- och anläggningsindustrin förbättrades också betydligt jämfört med föregående år, även om tillväxten var något lägre jämfört med gruvutrustning. Ordervolymer för ovanjordsriggar, för tillämpningar såsom stenbrott och vägbyggen, samt för underjordsriggar för infrastrukturprojekt, såsom tunnlar och vattenkraft, ökade i alla regioner. Försäljningen av lätt entreprenadutrustning, såsom spett och krossar, såväl som väganläggningsmaskiner hade också en stark utveckling i de flesta regioner. Geografiskt var den bästa utvecklingen för entreprenadutrustning i Sydamerika och Asien, inklusive Kina och Indien där betydande order på väganläggningsmaskiner respektive bergborrutrustning vanns.

Eftermarknaden för både gruv- och anläggningsindustrin utvecklades mycket positivt och noterade en stark tillväxt i alla regioner, med en särskilt god utveckling i Sydamerika. Även försäljningen av förbrukningsvaror visade god tillväxt i alla regioner, i linje med den högre aktiviteten inom både gruv- och anläggningssegmenten.

Intäkterna ökade till MSEK 29 156 (25 909), en ökning med 13% i volym. Rörelseresultatet ökade till MSEK 5 243 (3 470), motsvarande en rekordhög marginal på 18.0% (13.4). I rörelseresultatet ingår MSEK 100 (143) i omstruktureringskostnader och den justerade rörelsemarginalen var 18.3% (13.9). Marginalen stöddes av effekterna av högre produktionsvolymer, en gynnsam försäljningsmix, effektiviseringar och prishöjningar. Avkastningen på sysselsatt kapital var 27% (17).

Hållbar produktutveckling

Ett antal nya och förbättrade maskiner och eftermarknadsprodukter lanserades under 2010, alla med målet att öka kunders produktivitet och effektivitet kombinerat med minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet.

För kunder inom gruvindustrin introducerades två nya gruvtruckar, såväl som ett fjärrövervakningssystem för underjordsutrustning.

Bland de produkter som utvecklats för både gruv- och anläggningsindustrins kunder finns en borrigg för smala tunnlar och gruvorter, och en ovanjordsrigg för sten- och dagbrott. Även utbudet av förbrukningsvaror utökades med många nya borrkronor för applikationer såsom prospektering, spränghålsborrning och pålning. Ett system för slagassisterad roterande borrning, som borrar upp till 50% snabbare än vanlig roterande borrning och ger raka hål och släta väggar introducerades också. Erbjudandet av pålitliga standardmaskiner utökades med ett antal produkter, samtliga lokalt utvecklade och tillverkade i Asien.

Nyckeltal

	2010	2009
Orderingång	33 436	23 500
Intäkter	29 156	25 909
Rörelseresultat	5 243	3 470
Rörelsemarginal, %	18.0	13.4
Jämförelsestörande poster	–100	–143
Justerat rörelseresultat	5 343	3 613
Justerad rörelsemarginal, %	18.3	13.9
Avkastning på sysselsatt kapital, %	27	17
Investeringar	1 029	854
Medelantal anställda	12 733	12 564

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2008	30 129	31 660
Annulleringar, %	+2	–
Strukturförändring, %	0	0
Valuta, %	+6	+7
Pris, %	+1	+2
Volym, %	–31	–27
Totalt, %	–22	–18
2009	23 500	25 909

Annulleringar, %	+4	-
Strukturförändring, %	+1	+1
Valuta, %	–2	–2
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+38	+13
Totalt, %	+42	+13
2010	33 436	29 156

En direktkontrollerad borrigg för stora tunnlar i anläggningsprojekt lanserades. Förbättringar jämfört med tidigare versioner är mindre buller och mer ergonomiskt utformade kontrollpaneler för operatören. Tre kraftiga bergborrar för tunneldrivning introducerades också. Ett antal väganläggningsmaskiner introducerades, däribland två fräsmaskiner som kompletterar serien av kompakta fräsmaskiner. Nya hydrauliska spett lanserades, både riggburna och handhållna. De fyra modellerna av handhållna hydraulspett vibrerar mindre än sina föregångare. Många nya hydrauliska redskap såsom saxar och krossar introducerades för anläggningsmarknaden. En av dessa är en hydraulisk sax med boxformad käft som kan anpassa rivningsmaterialet till en storlek som är väl lämpad för krossning.

Andel av Gruppens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Intäkter och rörelsemarginal

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik består av åtta divisioner inom följande produktområden: borriggar, bergborrverktyg, mobila krossverk, last-, prospekterings- och entreprenadutrustning, samt utrustning för vägoch markarbeten.

Affärsområdets ledning

Den 2 februari 2011 Affärsområdeschef: Björn Rosengren

Björn Rosengren lämnar Atlas Copco den 1 september 2011 för att tillträda posten som VD och koncernchef för finska Wärtsilä Corporation.

Anläggnings- och gruvtekniks divisioner är:

Underground Rock Excavation, chef David Shellhammer
Surface Drilling Equipment, chef Andreas Malmberg
Drilling Solutions, chef Robert Fassl
Road Construction Equipment, chef Claes Ahrengart
Secoroc, chef Johan Halling
Construction Tools, chef Henk Brouwer
Geotechnical Drilling and Exploration, chef Peter Salditt

• Utöka produktutbudet genom modulbaserad design och

• Utveckla globala tjänstekoncept/kompetenser och öka erbjudandet med fler eftermarknadsprodukter • Erbjuda ökat stöd till nyckelkunder, ta mer ansvar för service och eftermarknad och erbjuda globala avtal

• Förvärva kompletterande verksamheter • Förbättra effektiviteten i verksamheten

• Rocktec, chef Kobus Malan

datoriserade styrsystem

Verksamheten

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på bergborrningsutrustning, bergborrverktyg, mobila krossverk, last-, prospekterings- och entreprenadutrustning, samt utrustning för väg- och markarbeten. Man utvecklar för ökad produktivitet inom bergbrytning under och ovan jord, prospekteringsborrning, bergförstärkning, brunnsborrning, olje- och gasborrning, samt packnings- och beläggningsutrustning för väg- och anläggningsarbeten globalt. Affärsområdet har sin huvudsakliga produktutveckling och tillverkning i Sverige och i USA, med ytterligare enheter i Australien, Brasilien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Indien, Japan, Kanada, Kina, Sydafrika, Tyskland och Österrike.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av utrustning och eftermarknadstjänster för bergbrytnings-, vägbyggnads- och demoleringsapplikationer inom gruv-, bygg- och anläggningsindustrierna.

Strategin är att växa genom att behålla och stärka den ledande marknadspositionen som global leverantör till gruv- och entreprenadindustrierna, att utveckla positionen inom bergborrnings- och lastningsutrustning, prospekteringsborrning, lätt entreprenadutrustning och utrustning för vägbyggen, samt att öka intäkterna genom att erbjuda fler eftermarknadsprodukter och tjänster till kunderna.

Strategiska aktiviteter

Öka marknadstäckningen
Investera i medarbetare och kompetensutveckling
Investera i design-, utvecklings- och produktionskapacitet på tillväxtmarknader som Kina och Indien för att möta lokal efterfrågan
Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökad produktivitet och säkerhet samtidigt som miljöpåverkan minskar

dukter och tjänster för olika tillämpningar. Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik erbjuder dock endast produkter och tjänster

Marknaden

för utvalda applikationer inom gruv- och anläggningsindustrin. Gruvsektorn utgör ett betydelsefullt kundsegment som står för mer än hälften av affärsområdets intäkter. Tillämpningarna omfattar produktion och utvecklingsarbeten i både gruvor och dagbrott, såväl som mineralprospektering. Kunderna efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg, last- och transportutrustning och borrningsutrustning för prospektering.

Den totala marknaden för gruv- och anläggningsutrustning är mycket stor och ett stort antal företag erbjuder ett brett utbud av pro-

Det andra betydelsefulla kundsegmentet är bygg- och anläggningsindustrin, som svarar för något mindre än hälften av intäkterna. Entreprenörer, som ofta arbetar med infrastrukturprojekt som väg-, tunnel- och dammbyggen, efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg, mobila krossverk samt utläggnings- och packningsutrustning. Specialiserade entreprenörer och maskinuthyrningsföretag är viktiga kunder för lätt entreprenadutrustning, såsom spett, krosstänger, borrar och handhållen packningsutrustning.

Gruvföretag och entreprenörer är viktiga kundgrupper för eftermarknadsprodukter, såsom underhållskontrakt, service och reservdelar, liksom för förbrukningsvaror och uthyrning. Eftermarknadsverksamheten, försäljning av förbrukningsvaror och maskinuthyrning stod för 53% (51) av intäkterna under 2010.

30 Atlas Copco 2010

Claes Ahrengart Johan Halling Henk Brouwer Peter Salditt Kobus Malan

Marknadstrender

Mer produktiv utrustning
Fler intelligenta produkter och mer fjärrstyrning
Ökat fokus på miljö och säkerhet
Konsolidering av kunder och leverantörer
Leverantörer flyttar fram i värdekedjan prestations‑ baserade kontrakt för eftermarknaden

Faktorer som driver efterfrågan

Gruvor och dagbrott

Investeringar i maskiner
Malmproduktion

Bygg- och anläggning

Infrastruktur- och offentliga investeringar
Anläggningsaktivitet

Marknadsposition

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Anläggnings- och gruvtekniks främsta konkurrent inom de flesta produktområden är Sandvik. Andra konkurrenter är Furukawa på marknaden för borrutrustning under och ovan jord samt inom entreprenadverktyg, Boart Longyear inom bergborrutrustning för gruvor, prospekteringsborrningsutrustning och bergborrverktyg, Caterpillar för utrustning för gruvor och dagbrott, samt Volvo, Caterpillar, Wirtgen och Bomag inom väganläggningsmaskiner. Dessutom finns det flera konkurrenter lokalt, regionalt och inom vissa nischer.

Andel av intäkter

PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN

Atlas Copco erbjuder en rad produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.

Bergborrutrustning under jord

Borriggar under jord används till att borra spränghål i hårt berg för att utvinna malm i gruvor eller till bergbrytning för väg-, järnvägs- och kraftverkstunnlar och för underjordiska lagringsanläggningar. Hål borras också för bergförstärkning med bergbultar. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrar. Maskiner för stigortsborrning används för att borra hål med stor diameter, 0.6–6.0 meter, vilka kan användas bland annat till ventilation eller till malm- och persontransporter.

Last- och transportutrustning under jord

Underjordsfordon används främst inom gruvapplikationer för att lasta och transportera malm och/eller bergavfall.

Utrustning för ovanjordsborrning

Borriggar ovan jord används främst för spränghålsborrning i dagbrott, stenbrott och infrastrukturprojekt, men även vid borrning efter vatten och grunt belägen olja och gas. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrmaskiner liksom rotationsborriggar.

Bergborrverktyg

Bergborrverktyg omfattar borrkronor och borrstänger för spränghålsborrning såväl under som ovan jord, liksom förbrukningsvaror för stigorts- och rotationsborrning.

Gruvtruck för tillförlitliga och snabba transporter under jord

Prospekteringsborrningsutrustning och

utrustning för grundläggningsteknik Affärsområdet levererar ett brett utbud av utrustning för prospekteringsborrning under och ovan jord. Ett omfattande sortiment av utrustning för grundläggningsteknik inklusive system för borrning i lösa formationer erbjuds också. Applikationerna inkluderar förankring, geoteknisk undersökning, markförstärkning och brunnsborrning.

Borrningsutrustning som ökar borrhastigheten med upp till 50%

Entreprenad- och demoleringsverktyg

Hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett, krosstänger och borrar levereras till entreprenad-, demolerings- och gruvföretag.

Mobila krossar och siktar

Mobila krossar och siktar används framför allt till att producera krossmaterial i stenbrott och för att återvinna byggavfall.

Kompakterings- och beläggningsutrustning

Affärsområdet erbjuder utrustning för kompaktering och asfaltering till vägbyggnadsmarknaden. Vältar används för att sammanpacka alla typer av jordunderlag eller nylagd asfalt. Fräsar används för att ta bort gammal asfalt och asfaltutläggare för att lägga ut ny. Produktutbudet inkluderar även mindre handhållen kompakterings- och betongutrustning.

Industriteknik

Efterfrågan på industriverktyg och monteringssystem ökade kraftigt från de låga nivåerna föregående år. Affärsområdet förstärkte sin position på viktiga områden, introducerade många nya produkter och erhöll ett prestigefyllt designpris.

32% organisk ordertillväxt
Stark återhämtning av rörelseresultat och -marginal
Förvärv av distributörer i USA

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

I maj förvärvade Atlas Copco försäljnings- och marknadsföringsverksamheten från distributören Tooling Technologies Inc. i södra USA. Verksamheten har försäljning i Texas och kringliggande stater, inklusive norra Mexiko. Kunderna finns i fordonsoch verkstadsindustrin, såväl som i segment som petrokemi/oljeutvinning, kraftproduktion, offentlig sektor, elektronik- och flygindustrin. I september genomfördes en liknande transaktion genom förvärvet av försäljnings- och marknadsföringsverksamheten från Kramer Air Tools Inc., en distributör i Michigan, USA. Båda transaktionerna förstärker Atlas Copcos närvaro, marknadstäckning och kundstöd ytterligare på den viktiga nordamerikanska marknaden.

Påbörjade strukturförändringar under 2009 fortsatte i viss utsträckning i början av året. Syftet med dessa förändringar är att förbättra effektiviteten inom tillverkning och logistik.

Affärsutveckling

Kapacitetsutnyttjandet och aktivitetsnivån i de flesta av affärsområdets viktiga kundsegment förbättrades betydligt. Följaktligen återhämtade sig efterfrågan snabbt och ökningen var stark i alla betydande regioner.

Försäljningen av industriverktyg till verkstadsindustrin, till exempel tillverkare av elektronikprodukter, vitvaror, flygplan och fartyg, ökade under året och noterade stabil tillväxt jämfört med föregående år i alla regioner. Den bästa utvecklingen noterades i Nordamerika och Asien.

Efterfrågan på avancerade industriverktyg och monteringssystem från fordonsindustrin var också mycket starkare under 2010 än 2009 eftersom fordonstillverkarna började investera i ny utrustning, både för befintliga och nya monteringslinor. Ökningen var stark i Nordamerika och Asien. Försäljningen i Asien nådde en historiskt hög nivå, främst på grund av god efterfrågan i Kina och Sydkorea, medan Japan låg kvar i linje med föregående år.

Verksamheten för fordonsservice, som säljer verktyg till företag med stora fordonsflottor samt till specialiserade verkstäder, ökade försäljningen från föregående års låga nivåer i alla betydande regioner.

Eftermarknadsverksamheten växte också stadigt. Den bästa utvecklingen noterades i Nord- och Sydamerika och i Asien.

Intäkterna uppgick till MSEK 6 472 (5 392), en ökning med 26% i volym. Rörelseresultatet ökade kraftigt med 399% till MSEK 1 262 (253), motsvarande en rörelsemarginal på 19.5% (4.7). Föregående års rörelseresultat inkluderar MSEK 187 i omstruktureringskostnader och den justerade rörelsemarginalen var 8.2%. Den stora ökningen av rörelseresultatet och marginalen berodde främst på de betydligt högre volymerna i kombination med effektiviseringar och lägre kostnader. Avkastningen på sysselsatt kapital var 50% (9).

Hållbar produktutveckling

Industritekniks produktutvecklingsprocess fokuserar på att erbjuda kunderna ökad kvalitet, produktivitet såväl som förbättrad ergonomi. Affärsområdet erbjuder kunder verktyg som ofta är snabbare och mer kraftfulla än sina föregångare, har samma eller förbättrad precision och tillförlitlighet och lägre buller- och vibrationsnivåer. Hänsyn tas även till miljöaspekter vilket till exempel resulterar i allt mer energieffektiva verktyg. Nya produkter och tjänster introduceras kontinuerligt på marknaden och 2010 var ett år med många produktlanseringar.

En serie batteridrivna verktyg lanserades för att tillgodose specifika krav från kunder inom fordonsindustrin. En annan produktintroduktion, inriktad i första hand på denna kundgrupp, var en serie elektriska skruvdragare med förbättrade ergonomiska egenskaper, låg vikt och hög prestanda för tillämpningar med medelhöga vridmoment. Serien är en plattform för framtida utveckling. Ett åtdragningsverktyg för monteringslinor med höga vridmoment introducerades. Verktyget är kraftfullt, kompakt, har låg vikt och det ger omedelbar återkoppling till operatören om resultatet av varje åtdragning och samlar även in data för processförbättring och spårbarhet. Ett nytt sortiment av kostnadseffektiva kontrollenheter för elektriska monteringsverktyg lanserades. Flera nya modeller av slipmaskiner och en rad tryckluftsdrivna skruvdragare för olika industriella tillämpningar introducerades på marknaden. En avancerad tryckluftsborr som har utvecklats i nära samarbete med flygindustrin presenterades i slutet av året. Borren är ergonomiskt utformad och har också en modulär design, vilket gör verktyget mer flexibelt och underhållet enklare.

Ett verktygspositioneringssystem introducerades. Det kan liknas vid ett småskaligt GPS-system för sladdlösa verktyg på en monteringslinje och säkerställer att åtdragningarna görs vid rätt station och på rätt produkt. Virtuella arbetsstationer skapas i systemet och verktyg kopplas till dem och endast det rätta verktyget fungerar på en specifik arbetsstation.

I slutet av november, vann Atlas Copco det prestigefyllda iF designpriset för ett av sina avancerade elektriska verktyg – en kraftfull mutterdragare med pistolgrepp och ergonomiska egenskaper. Den är utrustad med en ny motor med bättre kylning, vilket ger ett verktyg som är upp till 45% snabbare än sina föregångare och 30% lättare. En inbyggd momentomvandlare ger åtdragningen hög precision och gör det möjligt att registrera och lagra all åtdragningsdata.

Andel av Gruppens intäkter

Intäkter per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Asien/ Australien, 21%	Nordamerika, 25%
Afrika/Mellan östern, 2%
Europa, 47%	Sydamerika, 5%

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Nyckeltal

	2010	2009
Orderingång	6 730	5 367
Intäkter	6 472	5 392
Rörelseresultat	1 262	253
Rörelsemarginal, %	19.5	4.7
Jämförelsestörande poster	–	–187
Justerat rörelseresultat	1 262	440
Justerad rörelsemarginal, %	19.5	8.2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	50	9
Investeringar	60	94
Medelantal anställda	3 024	3 182

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2008	7 407	7 450
Strukturförändring, %	0	0
Valuta, %	+7	+7
Pris, %	0	0
Volym, %	–35	–35
Totalt, %	–28	–28
2009	5 367	5 392
Strukturförändring, %	+1	+1
Valuta, %	–8	–8
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+31	+26
Totalt, %	+25	+20
2010	6 730	6 472

Atlas Copco 2010 33

Affärsområdet Industriteknik består av fyra divisioner inom produktområdena industriverktyg och monteringssystem.

Affärsområdets ledning

Den 2 februari 2011 Affärsområdeschef: Mats Rahmström

Industritekniks divisioner är:

Atlas Copco Tools and Assembly Systems Motor Vehicle Industry, chef Anders Lindquist
Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry, chef Tobias Hahn
Chicago Pneumatic Tools, chef Norbert Paprocki
Tooltec, chef Roger Sandström

Norbert Paprocki Roger Sandström

Verksamheten

Atlas Copco, Chicago Pneumatic, Desoutter, Fuji och Rodcraft är varumärken som används för industriverktyg och monteringssystem.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av industriverktyg, monteringssystem samt eftermarknadsprodukter och tjänster till fordonsindustrin och till andra utvalda segment inom verkstadsindustrin och fordonsservice.

Strategin är att verksamheten ska fortsätta växa genom att bygga vidare på det tekniska ledarskapet och kontinuerligt erbjuda produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet. Viktiga aktiviteter är att utöka produktutbudet, främst för fordonsindustrin, och tillhandahålla mer service, kunskap och utbildning. Affärsområdet ökar dessutom sin närvaro inom verkstadsindustrin och fordonsservice samt på geografiskt utvalda marknader i Asien och Östeuropa. Dessutom undersöks aktivt möjligheterna att förvärva kompletterande verksamheter.

Strategiska aktiviteter

Öka marknadstäckningen och satsningen på medarbetare inom försäljning, service och underhåll
Förbättra närvaron på utvalda marknader
Utveckla nya hållbara produkter och lösningar som ger ökat kundvärde och minskad miljöpåverkan
Utöka produktutbudet

Marknaden

Den globala marknaden för industriverktyg, inom de produktkategorier som Atlas Copco marknadsför, beräknas uppgå till över BSEK 20.

Fordonsindustrin och dess underleverantörer är ett viktigt kundsegment som svarar för något mindre än hälften av Industritekniks intäkter. Den vanligaste applikationen är montering. Fordonsindustrin har legat i framkant när det gäller att kräva mer precisa åtdragningsverktyg som minimerar fel i produktionen och möjliggör att åtdragningsmomenten kan lagras och spåras. Affärsområdet har framgångsrikt utvecklat avancerade elektriska industriverktyg och monteringssystem som hjälper kunder att genomföra åtdragning enligt specifikation vilket minimerar fel och störningar i produktionen.

Inom verkstadsindustrin används industriverktyg i ett flertal tillämpningar. Kunderna finns inom montering, verkstads- och teknikföretag, skeppsvarv, gjuterier och maskintillverkare. Utrustningen som erbjuds är monteringsverktyg, borrmaskiner, slående verktyg, slipmaskiner, lyft- och draganordningar samt tillbehör. Luftmotorer levereras även separat för olika produktionstillämpningar.

Till fordonsservice – bil- och lastbilsverkstäder samt däck- och chassiverkstäder – levereras verktyg som slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Efterfrågan ökar på eftermarknadsprodukter och tjänster, såsom underhållsavtal och kalibreringstjänster, som ökar kundernas produktivitet. Eftermarknaden stod för 26% (26) av de totala intäkterna under 2010.

Marknadstrender

Mer avancerade verktyg och system och en ökad betydelse av kunskap och utbildning, för att motsvara ökade krav på kvalitet och produktivitet
Fler industriverktyg med elmotorer, vilka delvis ersätter tryckluftsverktyg
Både allmän verkstadsindustri och fordonsindustrin flyttar produktion österut
Ökat kundfokus på produktivitet, ergonomi och miljö

Faktorer som driver efterfrågan

Investeringar i monteringslinjer
Ersättning och service av verktyg och system
Förändringar i tillverkningsmetoder, till exempel byte från tryckluftsdrivna till elektriska verktyg
Industriproduktion

Marknadsposition

Industriteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Industritekniks konkurrenter inom industriverktyg är Apex Tool Group, Ingersoll-Rand, Stanley Black & Decker, Uryu, Bosch samt flera lokala och regionala konkurrenter.

Andel av intäkter

KUNDGRUPPER, PRODUKTER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDEN

Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet industriverktyg på marknaden.

Fordonsindustrin

Fordonsindustrin efterfrågar främst avancerade monteringsverktyg och -system. De erbjuds ett brett sortiment elektriska monteringsverktyg, kontrollsystem och tillhörande mjukvaror för säkerhetskritiska åtdragningar. Specialiserade applikationscenter runt om i världen konfigurerar passande monteringssystem. Systemen gör det möjligt att läsa av, samla in och lagra monteringsinformation. Bilindustrin, liksom andra tillverkande industrier, efterfrågar också vanliga industriverktyg.

Fordonsservice

Affärsområdet erbjuder verktyg som är starka, kraftfulla och pålitliga för att möta efterfrågan från den professionelle användaren inom fordonsservice. Verktyg som erbjuds är slående mutterdragare, andra slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Verkstadsindustrin

Affärsområdet tillhandahåller ett komplett sortiment produkter, tjänster och produktionslösningar för verkstadsindustrin. Det sträcker sig från vanliga åtdragningsverktyg, borr- och slipmaskiner till de mest avancerade monteringssystem som finns. En stor grupp specialister finns tillgängliga för att stödja kunder som vill förbättra sin produktionseffektivitet.

Koncernens resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
Intäkter	4	69 875	63 762
Kostnad för sålda varor	7	–43 468	–42 631
Bruttoresultat		26 407	21 131
Marknadsföringskostnader		–6 914	–6 806
Administrationskostnader		–4 173	–3 845
Forsknings- och utvecklingskostnader		–1 517	–1 410
Övriga rörelseintäkter	8	192	260
Övriga rörelsekostnader	8	–93	–240
Andel av intresseföretags resultat	14	13	–
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7	13 915	9 090
Finansiella intäkter	9	423	1 352
Finansiella kostnader	9	–843	–2 171
Finansnetto		–420	–819
Resultat före skatt		13 495	8 271
Inkomstskatt	10	–3 551	–1 995
Årets resultat		9 944	6 276
Resultat hänförligt till:
– moderbolagets ägare		9 921	6 244
– innehav utan bestämmande inflytande		23	32
Resultat per aktie före utspädning, SEK	11	8.16	5.14
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	11	8.15	5.13

Koncernens rapport över totalresultat

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
Årets resultat		9 944	6 276
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter		–3 419	–1 098
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter		2 032	951
Kassaflödessäkringar		–49	410
Finansiella tillgångar som kan säljas		217	–128
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–82	–
Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat	10	–1 650	–845
Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat, omklassificerat till resultaträkningen		–	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	10	–2 951	–710
Årets totalresultat		6 993	5 566
Totalresultat hänförligt till:
– moderbolagets ägare		6 971	5 540
– innehav utan bestämmande inflytande		22	26

Koncernens balansräkning

Per 31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	12	13 464	12 697
Hyresmaskiner	13, 22	1 843	2 056
Övriga materiella anläggningstillgångar	13, 22	5 702	5 993
Andelar i intresseföretag	14	108	101
Övriga finansiella tillgångar	15	2 701	4 064
Övriga fordringar		5	10
Uppskjutna skattefordringar	10	1 309	2 381
Summa anläggningstillgångar		25 132	27 302
Omsättningstillgångar
Varulager	16	12 939	11 377
Kundfordringar	17	13 318	12 212
Skattefordringar		407	395
Övriga fordringar	18	3 749	2 826
Övriga finansiella tillgångar	15	1 734	1 530
Likvida medel	19	14 264	12 165
Tillgångar som innehas för försäljning	3	79	67
Summa omsättningstillgångar		46 490	40 572
SUMMA TILLGÅNGAR		71 622	67 874

EGET KAPITAL	Sid 39
Aktiekapital		786	786
Övrigt tillskjutet kapital		5 312	5 129
Reserver		935	3 885
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		22 108	15 709
Summa eget kapital hänförligt till
moderbolagets ägare		29 141	25 509
Innehav utan bestämmande inflytande		180	162
SUMMA EGET KAPITAL		29 321	25 671
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	21, 22	19 615	21 008
Ersättningar efter avslutad anställning	23	1 578	1 768
Övriga skulder		187	82
Avsättningar	25	855	576
Uppskjutna skatteskulder	10	1 167	589
Summa långfristiga skulder		23 402	24 023

Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	21, 22	499	2 959
Leverantörsskulder		6 398	4 678
Skatteskulder		1 197	428
Övriga skulder	24	9 530	8 830
Avsättningar	25	1 275	1 285
Summa kortfristiga skulder		18 899	18 180
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		71 622	67 874

Se not 26 för information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Koncernens förändring av eget kapital

2010	Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balan serade vinst medel	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Vid årets början	786	5 129	–50	105	3 830	15 709	25 509	162	25 671
Årets totalresultat	–	–	–48	135	–3 037	9 921	6 971	22	6 993
Utdelning						–3 646	–3 646	–4	–3 650
Ändringar i innehav utan bestämmande inflytande						1	1		1
Förvärv av A-aktier						–88	–88		–88
Avyttring av A-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		139				240	379		379
Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB		44				49	93		93
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader						24	24		24
– utnyttjande av optioner						–102	–102		–102
Vid årets slut	786	5 312	–98	240	793	22 108	29 141	180	29 321

2009		Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balan serade vinst medel	Summa	Innehav utan bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Vid årets början	786	5 129	–352	233	4 708	13 123	23 627	141	23 768
Årets totalresultat	–	–	302	–128	–878	6 244	5 540	26	5 566
Utdelning						–3 648	–3 648	–6	–3 654
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande							–	1	1
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader						16	16		16
– utnyttjande av optioner						–26	–26		–26
Vid årets slut	786	5 129	–50	105	3 830	15 709	25 509	162	25 671

Se även not 10 och 20.

Koncernens kassaflödesanalys

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		13 915	9 090
Justering för:
Av- och nedskrivningar	7	2 498	2 470
Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster		260	–126
Kassamässigt rörelseöverskott		16 673	11 434
Finansnetto, erhållet/betalt		–960	–1 574
Betald skatt		–2 813	–1 759
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		12 900	8 101
Förändring av:
Varulager		–1 978	5 568
Rörelsefordringar		–2 535	3 324
Rörelseskulder		2 783	–2 177
Förändring av rörelsekapital		–1 730	6 715
Ökning av hyresmaskiner*		–825	–769
Försäljning av hyresmaskiner*		480	557
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten		10 825	14 604
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar		–868	–954
Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar		53	79
Investeringar i immateriella tillgångar		–517	–657
Försäljning av immateriella tillgångar		10	6
Försäljning av aktier		197	13
Förvärv av dotterföretag	2	–1 710	–196
Avyttring av dotterföretag	3	19	25
Avyttring/förvärv av intresseföretag	14	–	4
Investeringar i övriga finansiella tillgångar, netto		–2	666
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten		–2 818	–1 014
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning		–3 650	–3 652
Återköp och avyttring av egna aktier		384	–
Upptagna lån		270	74
Amortering av lån		–1 695	–3 125
Amortering av finansiella leasingskulder		–49	–101
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten		–4 740	–6 804
Årets nettokassaflöde		3 267	6 786
Likvida medel vid årets början		12 165	5 455
Årets nettokassaflöde		3 267	6 786
Valutakursdifferens i likvida medel		–1 168	–76
Likvida medel vid årets slut	19	14 264	12 165

* Kassaflöden från ökning och försäljning av hyresmaskiner har omklassificerats från investeringsverksamheten till den löpande verksamheten

Noter till koncernens finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges

Not		Sida
1	Väsentliga redovisningsprinciper	42
2	Förvärv	50
3	Tillgångar som innehas för försäljning och avyttringar	52
4	Segmentinformation	53
5	Anställda och personalkostnader	55
6	Ersättning till revisorer	57
7	Rörelsens kostnader	57
8	Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	57
9	Finansiella intäkter och kostnader	58
10	Skatter	58
11	Resultat per aktie	60
12	Immateriella tillgångar	61
13	Materiella anläggningstillgångar	63
14	Andelar i intresseföretag	64
15	Övriga finansiella tillgångar	64
16	Varulager	65
17	Kundfordringar	65
18	Övriga fordringar	65
19	Likvida medel	65
20	Eget kapital	65
21	Räntebärande skulder	66
22	Leasingavtal	67
23	Ersättningar till anställda	68
24	Övriga skulder	72
25	Avsättningar	72
26	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	72
27	Finansiell exponering och principer för riskhantering	73
28	Närstående	80
29	Händelser efter balansdagen	80
30	Viktiga uppskattningar och bedömningar	80

1. Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB (även kallat "bolaget") har huvudkontor i Stockholm i Sverige. Koncernredovisningen omfattar Atlas Copco AB med dotterföretag (tillsammans kallas de för Gruppen eller Atlas Copco) och Gruppens andelar i intresseföretag. Atlas Copco är en världsledande industrikoncern inom kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning, industriverktyg och monteringssystem.

Grund för upprättande

Uttalande om att IFRS följs

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har antagits av EU. Koncernredovisningen är också upprättad enligt den svenska rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" från december 2010 och tillämpliga uttalanden utfärdade av Rådet för finansiell rapportering. De innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska

koncernredovisningar som är upprättade enligt IFRS. De redovisningsprinciper som redovisas nedan har tillämpats konsekvent för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen, såvida inte annat anges, och har tillämpats konsekvent på alla företag som omfattas av koncernredovisningen. Årsredovisningen för Gruppen och bolaget, inklusive finansiella rapporter, har godkänts för utfärdande den 11 februari 2011, och balansräkningar och resultaträkningar blir föremål för fastställande av årsstämman den 20 april 2011.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De finansiella rapporterna redovisas i svenska kronor som är Atlas Copco AB:s funktionella valuta och även rapporteringsvaluta för Gruppens finansiella rapportering. Såvida inte annat anges redovisas beloppen i miljoner svenska kronor.

Värderingsgrund

Koncernredovisningen upprättas baserat på anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde; finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella derivat och finansiella tillgångar klassificerade som att de kan säljas.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, per datumet för den ursprungliga klassificeringen som innehav för försäljning.

Användande av uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciper och de redovisade värdena för tillgångar och skulder. Dessa uppskattningar, bedömningar och hänförliga antaganden bygger på erfarenhet och andra faktorer som anses vara rimliga under rådande omständigheter. Det faktiska utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period då ändringen görs och i framtida perioder om dessa perioder påverkas. Information om betydande områden där det råder osäkerhet i uppskattningarna samt om viktiga bedömningar vid tillämpning av principer som har betydande inverkan på de finansiella rapporterna återfinns i not 30.

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda inom tolv månader efter balansdagen.

Ändrade redovisningsprinciper Dessa omarbetade och ändrade standarder tillämpas från 2010:

Omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

Den omarbetade IFRS 3 tillämpas framåtriktat och har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernredovisningen. Den omarbetade IFRS 3 fortsätter att kräva förvärvsmetoden för rörelseförvärv men nu kostnadsförs transaktionskostnader som uppkommit i samband med ett rörelseförvärv.

Villkorad köpeskilling värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och efterföljande justeringar av köpeskillingen redovisas i årets resultat. Villkorad köpeskilling avseende rörelseförvärv genomförda före den 1 januari 2010 redovisas även fortsättningsvis enligt den tidigare IFRS 3 där efterföljande förändringar ledde till justeringar av goodwill.

För varje rörelseförvärv finns det ett val angående värderingen av innehav utan bestämmande inflytande. Innehavet ska värderas antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade företagets identifierbara tillgångar. Det här innebär också att goodwill antingen redovisas "i sin helhet" (för de sammanlagda förvärvade nettotillgångarna) eller "delvis" (endast avseende moderbolagets andel av nettotillgångarna). Under 2010 gjordes inga förvärv som innefattade innehav utan bestämmande inflytande.

Enligt den ändrade IAS 27 redovisas ändringar i innehav utan bestämmande inflytande som inte leder till erhållande eller förlust av bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner. Tidigare redovisades goodwill eller vinst från ett förvärv till lågt pris när innehav utan bestämmande inflytande förvärvades och för minskningar av innehav utan bestämmande inflytande redovisades differensen mellan erhållen köpeskilling och det redovisade värdet för andelen av de avyttrade nettotillgångarna i årets resultat. Den ändrade IAS 27 har inte haft någon retroaktiv effekt på koncernredovisningen.

Övriga nya och ändrade IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar Övriga nya och ändrade IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar som trädde i kraft den 1 januari 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernredovisningen.

Rörelseförvärv och konsolidering

Gruppens resultat- och balansräkning omfattar alla företag över vilka bolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att direkt eller indirekt utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning av om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion i vilken Gruppen direkt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Per förvärvstidpunkten, det vill säga det datum då bestämmande inflytande erhålls, redovisas varje identifierbar förvärvad tillgång och skuld till sitt verkliga värde. Undantag från denna värderingsprincip görs för inkomstskatt, ersättningar till anställda, aktierelaterade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, som värderas enligt de principer som beskrivs separat för varje post nedan. Ytterligare undantag görs för förvärvade tillgångar avseende rätt till gottgörelse och återköpta rättigheter. Tillgångar avseende rätt till gottgörelse värderas på samma grund som det gottgjorda objektet. Återköpta rättigheter värderas utifrån den återstående avtalstiden för det hänförliga avtalet oavsett om marknadsaktörer skulle överväga potentiella avtalsförnyelser vid bestämmande av dess verkliga värde.

Överförd köpeskilling värderas till verkligt värde. Den innefattar summan av verkliga värden per förvärvstidpunkten på de överlåtna tillgångarna, de uppkomna skulderna till de tidigare ägarna till det förvärvade företaget och egetkapitalandelar som Gruppen utfärdat. Villkorad köpeskilling värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar i det verkliga värdet redovisas i årets resultat, såvida den villkorade köpe

skillingen inte klassificeras som eget kapital. I det fallet sker ingen omvärdering och den efterföljande regleringen redovisas under eget kapital. Gruppens transaktionskostnader i samband med ett rörelseförvärv, till exempel ersättning till den som förmedlat en affär, arvoden för juridiska tjänster, arvoden för företagsbesiktning och andra arvoden för rådgivnings- och konsulttjänster kostnadsförs när de uppkommer.

Goodwill beräknas som summan av överförd köpeskilling, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet på Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav finns) minus nettot av beloppen per förvärvstidpunkten på de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna. Goodwill skrivs inte av utan prövas minst en gång per år för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Om, efter en ny bedömning, nettot av beloppen per förvärvstidpunkten för identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder överstiger summan av den överförda köpeskillingen, beloppet för eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget och det verkliga värdet för Gruppens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget (om sådant innehav finns) redovisas det överskjutande beloppet omedelbart i årets resultat som vinst från ett förvärv till lågt pris.

Innehav utan bestämmande inflytande värderas vid första redovisningstillfället till antingen verkligt värde eller innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Valet av värderingsgrund görs för varje förvärv. Efterföljande resultat och andra komponenter i totalresultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande fördelas på innehav utan bestämmande inflytande även om detta innebär att det uppstår en underskottsposition för innehav utan bestämmande inflytande.

Förändringar i Gruppens innehav i dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner. De redovisade beloppen för Gruppens innehav och innehav utan bestämmande inflytande justeras för att avspegla förändringarna i deras relativa intressen i dotterföretagen. Eventuell skillnad mellan det belopp som innehav utan bestämmande inflytande justeras med och det verkliga värdet för betald eller erhållen ersättning redovisas direkt i eget kapital och hänförs till moderbolagets ägare.

Resultat för under året förvärvade verksamheter redovisas i koncernens resultaträkning från och med förvärvstidpunkten. Vinst eller förlust för dotterföretag i vilka Gruppen förlorat bestämmande inflytande under året beräknas utifrån Gruppens redovisade nettotillgångar i sådana verksamheter, inklusive resultatet fram till tidpunkten då det bestämmande inflytandet upphörde. Eventuell kvarvarande investering i det tidigare dotterföretaget redovisas till verkligt värde per datumet när det bestämmande inflytandet upphörde och eventuell vinst eller förlust redovisas i koncernens resultaträkning.

Koncerninterna mellanhavanden och transaktioner, inklusive intäkter, kostnader och utdelning, elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Vinster och förluster från koncerninterna transaktioner som redovisas som tillgångar, till exempel varulager och anläggningstillgångar, elimineras i sin helhet, men förluster bara i den mån att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag i vilka Gruppen har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande över ekonomiska och operativa strategier. När Gruppen innehar 20–50% av rösterna anses ett betydande inflytande föreligga, såvida inte annat klart kan påvisas.

Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden från den tidpunkt när betydande inflytande har fastställts till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Enligt kapitalandelsmetoden motsvarar de redovisade värdena för innehav i intresseföretag Gruppens andel av redovisat eget kapital i intresseföretag, eventuell goodwill och eventuella övriga kvarvarande justeringar till verkligt värde som redovisats per förvärvstidpunkten. I årets resultat för Gruppen inkluderas "Andel av intresseföretags resultat" som utgörs av koncernens andel av intresseföretagets resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och andra justeringar som uppkommit vid fördelningen av köpeskillingen. Utdelning

från ett intresseföretag minskar innehavets redovisade värde.

Eventuellt anskaffningsvärde som överstiger Gruppens andel vid förvärvstidpunkten av verkligt värde netto för identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser för intresseföretaget redovisas som goodwill. Goodwillbeloppet innefattas i det redovisade värdet för intresseföretaget och nedskrivningsbehovet prövas som del av den investeringen.

Orealiserade vinster och förluster vid transaktioner med intresseföretag elimineras motsvarande Gruppens andel, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av Gruppen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Alla rörelsesegments rörelseresultat följs regelbundet upp av Gruppens VD (som anses vara högste verkställande beslutsfattare) i syfte att fatta beslut om hur resurser ska fördelas på rörelsesegmenten och bedöma deras resultat. Se även not 4.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta (transaktioner denominerade i annan valuta än den funktionella valutan) omräknas till den kurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och -förluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder och andra rörelsefordringar och -skulder innefattas i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Valutavinster och -förluster hänförliga till övriga finansiella tillgångar och skulder innefattas i finansiella intäkter och kostnader.

Valutakursdifferenser vid omräkning till funktionell valuta redovisas i årets resultat förutom när de redovisas i övrigt totalresultat i följande fall:

differenser som uppstår vid omräkning av egetkapitalinstrument som kan säljas
en finansiell skuld identifierad som säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet
avseende koncerninterna fordringar från eller skulder till en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten, eller
säkringsinstrument som uppfyller villkoren för säkring i kassaflödessäkringar som säkrar valutarisk i den mån säkringarna är effektiva.

Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts vid årsboksluten återfinns i not 27.

Omräkning av utlandsverksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar till verkligt värde i koncernredovisningen, räknas om till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkterna och kostnaderna räknas om till en genomsnittskurs som är en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital som omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet eller när eget kapital eller del därav återförs redovisas de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring av nettoinvesteringar, i årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen.

Redovisning av intäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag. Intäkter redovisas när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de hänförliga kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Försäljning av varor

Intäkter från varuförsäljning redovisas när väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, vilket i de flesta fall sker i samband med leverans. När produkten kräver installation och installationen utgör en betydande del av avtalet redovisas intäkten när installationen färdigställts. Intäkter redovisas inte för åtaganden om återköp om avtalets innebörd är att de risker och fördelar som är förknippade med ägande inte har överförts till köparen. Inga intäkter redovisas om det råder betydande osäkerhet angående risken för återlämnande av varor.

Utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen i förhållande till färdigställandegraden per balansdagen. Färdigställandegraden fastställs utifrån nedlagda utgifter i förhållande till totala beräknade utgifter för uppdraget. När utfallet för ett servicekontrakt inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter i den mån det finns uppkomna kostnader som väntas kunna återvinnas. Kontraktskostnader redovisas som kostnader i den period där de uppkommer. När det är sannolikt att de totala kontraktskostnaderna kommer att överstiga de totala intäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. När tjänster utgörs av ett obestämt antal aktiviteter under servicekontraktets löptid redovisas intäkterna linjärt.

Maskinuthyrning

Intäkter från maskinuthyrningsverksamheten genereras och redovisas per dag, vecka eller månad. Hyresintäkterna redovisas linjärt. Intäkter från transporttjänster, bränsleförsäljning och försäljning av reservdelar, varor samt ny och begagnad utrustning redovisas när produkten eller tjänsten levererats till kunden. Intäkter från försäljning av hyresmaskiner redovisas som intäkt när väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet överförts till köparen. Det redovisade värdet för den sålda hyresutrustningen redovisas som kostnad för sålda varor. Investeringar och försäljning av hyresmaskiner innefattas i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Kommissioner och royaltyavgifter redovisas enligt periodiseringsprincipen, utifrån avtalets ekonomiska innebörd.

Vinster eller förluster vid utrangering eller avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom jämförelse av erhållna intäkter från avyttringen med det redovisade värdet för den materiella anläggningstillgången och redovisas netto under "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader".

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att de kommer att erhållas och att Gruppen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med dem. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för uppkomna utgifter redovisas systematiskt i resultaträkningen i samma perioder som utgifterna uppkommer och redovisas efter avdrag för tillhörande kostnader. Stöd hänförliga till tillgångar redovisas genom att stödet dras av från tillgångens redovisade värde och redovisas i årets resultat under tillgångens nyttjandeperiod som lägre avskrivning.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet samt förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat och som säkrar poster som redovisas som finansiella intäkter. Ränteintäkter redovisas i årets resultat när de uppkommer, med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelning redovisas i årets resultat per det datum Gruppens rätt att erhålla betalningen fastställts.

Finansiella kostnader utgörs av räntekostnader på lån, förändringar i nuvärde för avsättningar, förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet,

nedskrivningar som redovisas för finansiella tillgångar och vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat och som säkrar poster som redovisas som finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Gruppen redovisar resultat per aktie före och efter utspädning. Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare divideras med vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier, vilka består av personaloptioner som regleras med aktier eller som enligt den anställdes val kan regleras med aktier eller kontant. I förekommande fall justeras även resultatet med avseende på skillnaden mellan behandling för optioner som regleras med kontanter eller som regleras med aktier, för vilka de anställda kan välja reglering i aktier eller kontanter. Optionerna har en utspädningseffekt om lösenpriset understiger börskursen och effekten på antalet potentiella aktier ökar när storleken på denna skillnad ökar.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill som uppkommer vid ett rörelseförvärv består av skillnaden mellan förvärvets anskaffningsvärde och det verkliga värdet för de identifierbara nettotillgångarna.

Goodwill fördelas på den kassagenererande enhet som väntas gynnas av rörelseförvärvets synergieffekter och nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. När det gäller omorganisation eller avyttring av en kassagenererande enhet på vilken goodwill har fördelats, omfördelas goodwill på de påverkade enheterna baserat på deras relativa värden.

Teknikbaserade immateriella tillgångar

Utgifter för forskning som utförs i syfte att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap kostnadsförs när de uppkommer. Forskningsprojekt som förvärvats som del av rörelseförvärv redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde per förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde). Efter första redovisningstillfället redovisas forskningsprojekt som förvärvats i rörelseförvärv till anskaffningsvärde minus av- och nedskrivningar.

Utgifter för utveckling kostnadsförs när de uppkommer såvida inte utvecklingsaktiviteterna används vid planering eller utformning av produktion av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer. I sådana fall aktiveras utvecklingsutgifterna om det bedöms att produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt gångbar samt att Gruppen har avsikt och förmåga att färdigställa, sälja eller använda den immateriella tillgången. De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för material, direkt lön och andra utgifter som är direkt hänförliga till utvecklingsprojektet. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avoch nedskrivningar.

Datorprogram aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Varumärken

Varumärken som förvärvas av Gruppen aktiveras med utgångspunkt från deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde). Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet prövas minst en gång per år. Övriga varumärken, som har bestämbara nyttjandeperioder, redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar.

Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar

Förvärvade marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar såsom kundrelationer och andra likartade poster aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde) och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Förvärvade immateriella tillgångar avseende kontraktsbaserade rättigheter som licenser eller franchiseavtal aktiveras baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten (vilket betraktas som deras anskaffningsvärde) och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den kortare av nyttjandeperioden och avtalets löptid.

Utgifter för internt upparbetad goodwill, varumärken och liknande poster kostnadsförs när de uppkommer.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Kostnaden för en materiell anläggningstillgång innefattar inköpspris, tullar samt kostnader direkt hänförliga till att bringa tillgången på plats och i skick att användas. Gruppen aktiverar utgifter vid det första redovisningstillfället och vid utbyte av betydande delar av materiella anläggningstillgångar när kostnaden uppkommer, om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter redovisas som kostnader i årets resultat den period de uppkommer.

Hyresmaskiner

Hyresflottan består av diesel- och eldrivna kompressorer, generatorer, lufttorkar och till mindre del av allmän anläggningsutrustning. Hyresmaskinerna redovisas vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Hyresmaskiner skrivs av till ett restvärde som uppgår till 0–10% av anskaffningsvärdet.

Avskrivningar

Avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärde genom tillämpning av linjär avskrivning över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperioden är obestämbar. Delar av materiella anläggningstillgångar vars anskaffningsvärde är betydande i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde skrivs av separat när delarnas nyttjandeperioder inte överensstämmer med nyttjandeperioderna för tillgångens övriga delar.

Följande nyttjandeperioder används vid avskrivningar:

	År
Teknikbaserade immateriella tillgångar	3–15
Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod	5–10
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar	5–10
Byggnader	25–50
Maskiner och inventarier	3–10
Fordon	4–5
Datorutrustning, maskin- och programvara	3–8
Hyresmaskiner	3–12

Nyttjandeperioderna och restvärdena omprövas årligen. Mark, goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder skrivs inte av.

Leasade tillgångar

I sin verksamhet agerar Gruppen både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella leasingavtal. Ett leasingavtal är ett finansiellt leasingavtal då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.

Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Vid det första redovisningstillfället värderas den leasade tillgången till ett belopp motsvarande det lägre av dess verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgiften. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden. Vid operationella leasingavtal redovisar inte leasetagaren den leasade tillgången i balansräkningen. I årets resultat fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.

I de fall där Gruppen är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången som hyresmaskin. Tillgången omfattas av Gruppens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Gruppen är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas, bestående av de framtida minimileaseavgifterna och eventuella restvärden som garanteras till leasegivaren. Leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordringen.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförliga till förvärv, uppförande eller produktion av s.k. kvalificerade tillgångar, som är tillgångar som tar avsevärd tid att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, läggs till i anskaffningsvärdet för dessa tillgångar, fram till att tillgångarna i allt väsentligt är färdiga för avsedd användning eller försäljning.

Alla andra lånekostnader kostnadsförs när de uppkommer.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Det redovisade värdet för Gruppens tillgångar, med undantag för finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, varulager, anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning, förvaltningstillgångar för pensionsstiftelser och uppskjutna skattefordringar prövas åtminstone varje balansdag för att fastställa om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov enligt IAS 36 Nedskrivningar. Undantagna tillgångar redovisas i enlighet med den standard som är tillämplig för varje tillgångsslag.

Om det finns indikation på nedskrivningsbehov enligt IAS 36 uppskattas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod prövas nedskrivningsbehovet minst en gång varje år. Årlig prövning av nedskrivningsbehov genomförs även för immateriella tillgångar som ännu inte tagits i bruk.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte går att hänföra väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång uppskattas återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet, som är den minsta grupp av tillgångar som innefattar tillgången i fråga och som genererar väsentligen oberoende kassaflöden. Goodwill fördelas alltid på en kassagenererande enhet eller på grupper av kassagenererande enheter och prövas på den lägsta nivå i Gruppen på vilken goodwillen i fråga följs upp internt. Detta är vanligen på divisionsnivå.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid bedömning av nyttjandevärde diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten. Nedskrivningar som redovisas för kassagenererande enheter fördelas i första hand på det redovisade värdet för goodwill som är allokerad på den kassagenererande enheten (gruppen av enheter). Därefter görs en proportionell nedskrivning av de andra tillgångarna i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar redovisas i årets resultat.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. När det gäller andra tillgångar bedöms nedskrivningar under tidigare perioder per varje balansdag för indikationer på att tidigare nedskrivningar inte längre är motiverade. En nedskrivning återförs om det har skett förändringar i de uppskattningar och bedömningar som användes vid fastställande av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den mån tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha fastställts, efter avskrivning, om ingen nedskrivning hade redovisats.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten minus uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Varulager redovisas enligt först in-, först ut-principen och innefattar kostnader för anskaffning och för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Egentillverkade lagervaror och produkter i arbete innefattar en rimlig andel av tillverkningsomkostnaderna baserat på normal kapacitet. Varulager redovisas netto efter avdrag för inkurans och internvinster uppkomna vid leveranser från produktionsbolag till marknadsbolag.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när Gruppen har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och att detta kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Om effekten av pengars tidsvärde är väsentlig fastställs avsättningen genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, i tillämpliga fall, de risker som är hänförliga till skulden.

En avsättning för beräknade produktgarantier belastar kostnaden för sålda varor i samband med att produkterna säljs. Beräkningen baseras på historiska data gällande nivån för reparationer och ersättningsprodukter.

Avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och när denna antingen har påbörjats eller har gjorts allmänt känd. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

En avsättning för förlustbringande kontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som Gruppen väntas erhålla för ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. Avsättningen värderas till nuvärdet av det lägre av förväntad kostnad för att avsluta kontraktet och den förväntade nettokostnaden för att fortsätta med kontraktet. Innan en avsättning kan fastställas redovisar Gruppen eventuella nedskrivningar på de tillgångar som är förknippade med kontraktet.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställning enligt vilken Gruppen betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar till anställda i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda tillhandahåller tjänster till företaget som berättigar till ersättningen.

Förmånsbestämda planer

I länder där Gruppen bedriver verksamhet finns ett antal förmånsbestämda planer avseende pensioner och sjukvård efter avslutad tjänstgöring. Nuvärdet av nettoförpliktelsen beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen som nuvärdet av förpliktelserna efter avdrag för verkligt värde på eventuella förvaltningstillgångar.

Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom tillämpning av den så kallade Projected Unit Credit Method, vilken innebär att kostnaden fördelas över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen till antaganden såsom förväntade framtida löneökningar, inflation, ökningar i sjukvårdskostnader och livslängd. Förväntade framtida utbetalningar diskonteras med en ränta som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer och med hänsyn till beräknad återstående löptid för respektive åtagande.

Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och av det verkliga värdet på förvaltningstillgångar ger upphov till aktuariella vinster eller förluster. Sådana vinster eller förluster, inom 10% av värdet av förpliktelser eller förvaltningstillgångar, som ligger inom "korridoren", redovisas inte omedelbart. Vinster eller förluster överstigande korridoren redovisas i resultatet över den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de anställda.

Förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar som överstiger förpliktelserna, redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, begränsade till värdet på de ackumulerade aktuariella förlusterna och nuvärdet av de ekonomiska fördelar som är tillgängliga för Gruppen från förvaltningstillgångarna.

Räntedelen i pensionskostnaden, liksom räntedelen i kostnaden för andra ersättningar efter avslutad tjänstgöring samt avkastning på förvaltningstillgångar, redovisas inte bland rörelsekostnader utan som räntekostnad. Se not 9 och 23 för ytterligare information.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Gruppens nettoförpliktelse avseende andra långfristiga förmåner till anställda än pensionsplaner är beloppet för de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Förmånerna diskonteras för att fastställa nuvärdet och det verkliga värdet för eventuella hänförliga tillgångar dras av. Samma diskonteringsfaktor som för förmånsbestämda planer används. Beräkningen utförs med hjälp av den s.k. Projected Unit Credit Method. Eventuella aktuariella vinster eller förluster redovisas i den period när de uppkommer.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning redovisas som en kostnad när Gruppen är bevisligen förpliktigad att säga upp anställda, då Gruppen har en detaljerad formell plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera den före den normala tidpunkten för anställningens upphörande. När ersättningar erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång redovisas en kostnad när det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet accepteranden kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga förpliktelser för ersättningar till anställda värderas utan diskontering och kostnadsförs vid tillhandahållandet av tjänsten.

En skuld redovisas avseende det belopp som väntas bli betalt enligt kortfristiga kontanta bonusplaner om Gruppen har en befintlig legal eller informell förpliktelse att betala detta belopp till följd av den anställdes tjänstgöring under tidigare perioder och det går att uppskatta förpliktelsen på ett tillförlitligt sätt.

Aktierelaterade ersättningar

Gruppen har aktierelaterade incitamentsprogram, vilka har erbjudits vissa anställda beroende på befattning och utförd prestation. Dessa program består av personaloptioner och syntetiska personaloptioner. Dessutom erbjuds styrelsen syntetiska aktier.

Det verkliga värdet på personaloptioner som endast kan regleras med aktier (egetkapitalinstrumentreglerade) redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten genom tillämpning av Black-Scholes-modellen, redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats.

Det verkliga värdet på de syntetiska optionerna, syntetiska aktierna och optioner för vilka det finns ett val för de anställda att reglera dem med aktier eller kontanter redovisas enligt principer för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter. Dessa innebär att värdet redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten och sedan räknas om per varje balansdag genom tillämpning av Black-Scholes-modellen, periodiseras och redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Förändringar i verkligt värde under intjänandeperioden och efter intjänandeperioden fram till reglering redovisas i årets resultat som en personalkostnad. Den ackumulerade

kostnaden motsvarar det kontantbelopp som har betalats (eller skuldbelopp som överförts till eget kapital när anställda kunnat göra ett val och valt att reglera med aktier) vid regleringen.

Sociala avgifter betalas kontant. Sociala avgifter redovisas på ett sätt som stämmer överens med principerna för aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, vare sig de avser aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter. Avtal med banker, avseende aktieoptioner och syntetiska optioner, redovisas som separata finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Vinster och förluster från dessa avtal redovisas som finansiella poster.

Finansiella instrument

Redovisning i och borttagande från balansräkningen Finansiella tillgångar och skulder redovisas när Gruppen blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som är den dag då Gruppen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Kundfordringar redovisas när fakturor har skickats. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när rätten att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten löper ut eller överlåts samt när Gruppen inte längre i allt väsentligt har alla de risker och fördelar som är förknippade med ägande. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen (helt eller delvis) när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i balansräkningen endast när legal kvittningsrätt föreligger och avsikten är att antingen reglera nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.

Värdering och klassificering

Finansiella instrument redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde med tillägg eller avdrag för transaktionskostnader om det är en finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte värderas till verkligt värde via resultatet.

Finansiella instrument klassificeras vid det första redovisningstillfället enligt kategorierna i IAS 39, beroende på syftet med förvärvet av instrumentet. Detta bestämmer efterföljande värdering. De finansiella instrumenten klassificeras enligt följande:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Gruppen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel med fordringsrätterna. Lånefordringar och kundfordringar värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde, som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Kundfordringar ingår i denna kategori. I de flesta fall redovisas kundfordringar inte till upplupet anskaffningsvärde, på grund av den korta förväntade löptiden.
Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och med en fast löptid, vilka Gruppen har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Fasta eller fastställbara betalningar och fast löptid innebär att ett avtal definierar beloppen och tidpunkterna för betalning till innehavaren, såsom ränta och amorteringar. Investeringar som hålls till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Ett instrument redovisas till verkligt värde via resultatet om det innehas för handel eller identifieras som sådant vid det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet om Gruppen förvaltar sådana investeringar och fattar köp- och säljbeslut på grundval av deras verkliga värde. Finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet värderas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat.
Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat och som identifieras som att de kan säljas. Efter det första redovisningstillfället värderas de till verkligt värde och förändringar av det verkliga värdet redovisas i övrigt totalresultat med undantag för nedskrivningar och valutavinster och -förluster på monetära poster som kan säljas, vilka redovisas i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas och som inte är monetära poster (till exempel egetkapitalinstrument) innefattar den vinst eller förlust som redovisas i övrigt totalresultat eventuella hänförliga valutakomponenter. När en investering tas bort från balansräkningen överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat till årets resultat.
Finansiella skulder redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde minskat med hänförliga transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde som bestäms genom tillämpning av effektivräntemetoden. Lånekostnader redovisas som en kostnad i den period när de uppkommer såvida de inte är direkt hänförliga till förvärv, uppförande eller produktion av en så kallad kvalificerad tillgång.
Derivatinstrument värderas till verkligt värde. För derivat som inte är del i säkringsredovisning (klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder som innehas för handel) redovisas förändringar i verkligt värde som rörelseintäkt eller finansiell intäkt, alternativt rörelsekostnad eller finansiell kostnad, beroende på syftet med användningen av derivaten och på huruvida derivaten hänför sig till operationella eller finansiella poster. Förändringar i verkligt värde för derivat redovisas i årets resultat om inte derivaten är identifierade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar eller som säkringar av nettoinvesteringar (se avsnitt nedan om säkringsredovisning). Förändringar i verkligt värde avseende valutaswappar delas in i tre komponenter. Ränta redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, valutakurseffekter redovisas som kursdifferenser och övriga förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat som vinster eller förluster från finansiella instrument. Räntebetalningar avseende ränteswappar redovisas i årets resultat som ränteintäkter eller räntekostnader, medan förändringar i verkligt värde avseende framtida betalningar redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument. Effekter av ränteswappar som används för säkringsredovisning redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad. Förändringar i verkligt värde avseende valutakontrakt redovisas som kursdifferenser och räntekomponenten redovisas som räntekostnad.

Effektivräntemetoden är en metod som används vid beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över perioden i fråga. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid eller, i tillämpliga fall, en kortare period till den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra överkurser och underkurser.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel och kortfristiga likvida placeringar som är omedelbart tillgängliga och som inte är utsatta för betydande risk för värdefluktuationer. En investering kan normalt sett endast räknas som likvida medel om löptiden från anskaffningstidpunkten understiger tre månader.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten och att säkringsdokumentation upprättas. Gruppen bedömer, utvärderar och dokumenterar säkringens effektivitet såväl vid säkringens början som löpande. Principen för att redovisa vinster och förluster från säkringsinstrument beror på typen av säkring, det vill säga vilken typ av riskexponering som minskas av instrumentet.

Säkringar av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde för ett derivat som är avsett att användas som och som uppfyller villkoren för ett säkringsinstrument redovisas i årets resultat, tillsammans med eventuella förändringar i verkligt värde för den säkrade tillgången eller skulden som uppkommer på grund av den säkrade risken. Dessa förändringar i verkligt värde av den säkrade tillgången eller skulden redovisas i årets resultat för att balansera effekten av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet.

Om säkringsinstrumentet inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, avbryts säkringsredovisningen. Justeringen av verkligt värde i det redovisade värdet för den säkrade posten som härrör från den säkrade risken skrivs av mot årets resultat från den tidpunkten.

Kassaflödessäkringar

Förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument som är ett derivat och är identifierat som kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat i den mån säkringen är effektiv och de ackumulerade förändringarna i verkligt värde redovisas som en separat komponent i eget kapital. I den mån säkringen är ineffektiv redovisas förändringar i verkligt värde i årets resultat.

Den ackumulerade vinst eller förlust som tidigare redovisats via övrigt totalresultat kvarstår fram till att den prognostiserade transaktionen inträffar. När den säkrade posten är en icke-finansiell tillgång överförs det redovisade värdet i eget kapital via övrigt totalresultat till tillgångens redovisade värde. I övriga fall överförs det belopp som redovisats i eget kapital via övrigt totalresultat till resultatet i samma period som den säkrade posten påverkar resultatet.

Säkringsredovisningen avbryts när Gruppen häver säkringsförhållandet, när säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, eller när det inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Eventuell vinst eller förlust redovisad i övrigt totalresultat och ackumulerat i eget kapital vid tidpunkten kvarstår i eget kapital och redovisas när den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i årets resultat. När en prognostiserad transaktion ej längre förväntas inträffa redovisas den vinst eller förlust som ackumulerats i eget kapital direkt i årets resultat.

Säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamheter

Gruppen säkrar en betydande del av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. Vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som härrör från den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Vinst eller förlust som härrör från den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i årets resultat. Vid avyttring av utlandsverksamheter eller när eget kapital eller del därav återförs, redovisas den till verksamheten hänförliga ackumulerade vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat i årets resultat, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttringen.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, förutom vad gäller sådana tillgångar som är klassificerade som att de värderas till verkligt värde via resultatet, bedöms per varje balansdag för att fastställa huruvida det anses föreligga objektiv indikation på att en nedskrivning ska göras. Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter indikerar att en eller flera händelser har haft negativ inverkan på tillgångens uppskattade framtida kassaflöden. Nedskrivningsbehovet för finansiella tillgångar som enskilt har stor betydelse prövas individuellt löpande eller bedöms i vissa fall kollektivt i grupper med liknande kreditrisker. En nedskrivning av en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan dess redovisade värde och nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektivräntan. En nedskrivning avseende en finansiell tillgång som kan säljas beräknas genom att använda dess aktuella verkliga värde. För finansiella tillgångar som kan säljas redovisas eventuella ackumulerade förluster, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Nedskrivningar avseende alla övriga kategorier finansiella tillgångar redovisas direkt i årets resultat.

En nedskrivning återförs om återföringen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen har redovisats. För finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldebrev redovisas återföringen i årets resultat. För finansiella tillgångar som kan säljas som är aktier och andra aktierelaterade värdepapper redovisas återföringen i övrigt totalresultat.

Eget kapital

Aktier klassificeras som eget kapital. Tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emissionen av stamaktier och aktieoptioner redovisas som en avdragspost i eget kapital efter avdrag för eventuella skatteeffekter.

När aktier som är klassificerade som eget kapital återköps, redovisas beloppet för erlagd köpeskilling, som innefattar direkt hänförbara kostnader efter avdrag för eventuella skatteeffekter, som ett avdrag från eget kapital. Återköpta aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital. När egna aktier därefter säljs eller återutges redovisas erhållet belopp som en ökning av eget kapital och det överskott eller underskott som blir följden av transaktionen överförs till eller från övrigt tillskjutet kapital.

Inkomstskatter

Inkomstskatter ingår i koncernredovisningen med både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. I dessa fall redovisas även den hänförliga inkomstskatten i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

En aktuell skatteskuld eller -fordran redovisas för den beräknade skatten som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt eller tidigare år.

Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas antingen utifrån skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och respektive skattemässiga värden, så kallade temporära skillnader, eller balanserade outnyttjade underskottsavdrag och andra skattemässiga avdrag. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: den första redovisningen av goodwill, den första redovisningen (annan än vid rörelseförvärv) av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag och intresseföretag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

En uppskjuten skattefordran redovisas bara i den mån det är troligt att det kommer att gå att utnyttja denna fordran mot framtida skattepliktiga resultat. Uppskjutna skattefordringar minskas till den del det inte längre är sannolikt att hänförliga skattefördelar kommer att uppnås. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen för respektive skattesubjekt.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när skatterna debiteras av en och samma skattemyndighet och Gruppen avser att betala skatterna med ett nettobelopp.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Gruppen klassificerar en anläggningstillgång eller avyttringsgrupp som tillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning. För att klassificeras som en tillgång som innehas för försäljning måste tillgången eller avyttringsgruppen vara tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Företagsledningen måste ha fattat beslut om en plan för försäljning och försäljningen förväntas vara genomförd inom ett år.

En avvecklad verksamhet är en del av Gruppens verksamhet som representerar en självständig verksamhetsgren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare.

Klassificeringen som avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. En avyttringsgrupp som ska läggas ned kan också uppfylla kraven på avvecklad verksamhet per det datum den inte längre nyttjas.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning omvärderas det redovisade värdet för tillgångarna (och för alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga IFRS. Vid första klassificering som innehav för försäljning redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Nedskrivningar vid första klassificering som innehav för försäljning och efterföljande vinster eller förluster vid omvärdering redovisas i årets resultat. Vinster redovisas inte om de överstiger eventuell ackumulerad nedskrivning.

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder i avyttringsgrupper redovisas separat i balansräkningen. Resultat efter skatt samt vinster och förluster som redovisats vid värdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader eller vid avyttring redovisas separat i resultaträkningen för avvecklade verksamheter. När en verksamhet är klassificerad som avvecklad verksamhet räknas den jämförande resultaträkningen om, som om verksamheten hade klassificerats som avvecklad verksamhet vid jämförelseperiodens början.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse som härrör från inträffade händelser och som inte redovisas som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller då beloppet inte kan beräknas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt.

Nya och ändrade IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar

Följande standarder, tolkningar och ändringar i standarder hade utfärdats men inte trätt i kraft per 31 december 2010 och har inte tillämpats av Gruppen. Bedömningen av effekten av att införa dessa standarder och tolkningar på koncernredovisningen är preliminär.

• IFRS 9 Finansiella instrument (ännu inte antagen av EU) behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar och finansiella skulder samt borttagande från balansräkningen. Standarden kräver att finansiella tillgångar vid det första redovisningstillfället klassificeras som att de värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. När det gäller finansiella skulder är de flesta kraven oförändrade från IAS 39. För finansiella skulder som är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet, redovisas emellertid beloppet för ändringen i verkligt värde hänförligt till effekter av ändringar i kreditrisk för skulden i övrigt totalresultat, såvida inte redovisningen av effekterna av ändringar i skuldens kreditrisk på övrigt totalresultat skulle skapa eller öka en bristande överensstämmelse i redovisningen i årets resultat.

IFRS 9 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare men kan tillämpas tidigare. Standarden kräver i allmänhet retroaktiv tillämpning enligt IAS 8 men det finns flera undantag från principen och övergångsbestämmelserna är omfattande. Om ett företag börjar tillämpa IFRS 9 för rapportperioder som börjar före den 1 januari 2012 behöver det inte räkna om tidigare perioder. Effekten av införandet av IFRS 9 är ännu inte fastställd.

• Ändringen i IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan (ännu inte antagen av EU), innebär att oavsiktliga följder vid redovisning av förskottsbetalningar i de fall där det finns ett lägsta fonderingskrav inte längre kan uppstå. Ändringen innebär att förskottsbetalningar av avgifter under vissa omständigheter redovisas som en tillgång i stället för en kostnad. Den ska tillämpas från och med den tidigaste period som börjar den 1 januari 2011 eller senare men kan tillämpas tidigare. Den kommer endast att ha en begränsad effekt på koncernredovisningen.

Följande ändrade IFRS och nya IFRIC-tolkningar väntas inte ha någon effekt på koncernredovisningen:

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (ännu inte antagen av EU.)
Omarbetad IAS 24 Upplysningar om närstående (2009)
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering, avseende klassificering av nyemissioner
IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument
Förbättringar av IFRS (maj 2010) (ännu inte antagen av EU)
Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter (ännu inte antagen av EU).

2. Förvärv

Nedan sammanfattas de mest betydande förvärven 2010 och 2009:

Förvärvstidpunkt		Land	Affärsområde	Intäkter1)	Antal anställda1)
1 okt 2010	Cirmac International	Nederländerna	Kompressorteknik	127	42
8 sep 2010	Kramer Air Tool – amerikansk distributör	USA	Industriteknik	125	50
1 sep 2010	H & F Drilling Supplies	Storbritannien	Anläggnings- och gruvteknik	59	20
31 aug 2010	Hartl Anlagenbau	Österrike	Anläggnings- och gruvteknik	197	110
2 juni 2010	Tooling Technologies – amerikansk distributör	USA	Industriteknik	2)	22
28 maj 2010	American Air Products – amerikansk distributör	USA	Kompressorteknik	2)	18
1 mars 2010 3)	Quincy Compressor	USA och Kina	Kompressorteknik	900	400
18 jan 2010	Premier Equipment – amerikansk distributör	USA	Kompressorteknik	2)	12
8 sep 2009	Servis. A.C. s.r.o.	Tjeckien	Kompressorteknik	10	10
1 april 2009	Focus och Prisma	Indien	Anläggnings- och gruvteknik	93	104
12 jan 2009	Compressor Engineering	Storbritannien	Kompressorteknik	40	39

1) Årsintäkter och antal anställda vid förvärvstidpunkten.

2) Distributör av Atlas Copcos produkter. Inga upplysningar lämnas rörande intäkter för tidigare distributörer av Atlas Copcos produkter.

3) Förvärvet av Quincy Compressors verksamhet i Kina slutfördes i augusti efter godkännande från kinesiska myndigheter.

Förvärven ovan genomfördes via köp av 100% av aktierna och rösterna eller genom köp av nettotillgångarna i de förvärvade verksamheterna. Koncernen fick bestämmande inflytande över verksamheterna vid förvärvstidpunkten. Inga egetkapitalinstrument har emitterats i samband med förvärven. Samtliga förvärv har redovisats genom tillämpning av förvärvsmetoden.

De belopp som redovisas i nedanstående tabeller ger information om redovisade belopp sammantaget per affärsområde, eftersom de relativa beloppen för de enskilda förvärven inte bedöms vara betydande. Verkligt värde avseende immateriella tillgångar skrivs av på 5–15 år. För de förvärv som innefattar en klausul om villkorad köpeskilling har det verkliga värdet beräknats baserat på en antagen diskonteringsränta på 10.5%. Gruppen går för närvarande igenom de slutliga värdena för de förvärvade rörelserna, men inga väsentliga justeringar väntas.

Kompressorteknik
	Redovisade värden
	2010	2009
Immateriella tillgångar	554	48
Materiella anläggningstillgångar	172	48
Övriga tillgångar	275	10
Likvida medel	25	–
Räntebärande skulder	–	–1
Övriga skulder och avsättningar	–213	–3
Identifierbara tillgångar, netto	813	102
Goodwill	657	55
Total köpeskilling	1 470	157
– varav uppskjuten köpeskilling	–2	–3
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–25	–
Kassautflöde, netto	1 443	154

Affärsområdet Kompressorteknik genomförde fyra förvärv under 2010. I mars fullföljde affärsområdet förvärvet av Quincy Compressor i USA och i augusti slutfördes förvärvet av Quincys kinesiska verksamhet. Quincy Compressor designar och tillverkar kolvkompressorer, skruvkompressorer och vakuumpumpar, främst under varumärket Quincy. Företaget har sitt huvudkontor i Bay Minette i Alabama i USA och har fabriker i Bay Minette, Quincy i Illinois, USA samt i Kunshan i Kina. Atlas Copco planerar att utveckla Quincy som ett självständigt varumärke i linje med Atlas Copco-koncernens väl etablerade varumärkesstrategi. Erlagd köpeskilling uppgick till 1 367 och vid köpet redovisades immateriella tillgångar på 497 och goodwill på 635. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

Det nederländska gasbehandlingsföretaget Cirmac International B.V. förvärvades i oktober. Företaget är specialiserat på biogasuppgraderingssystem för förnyelsebar energiproduktion samt gasbehandlingssystem till olje-, gas- och kemiindustrin. Förvärvet ger Atlas Copco möjlighet att utveckla sitt utbud av hållbara lösningar. Erlagd köpeskilling uppgick till 49 och immateriella tillgångar på 27 och goodwill på 7 redovisades. Denna goodwill väntas inte vara avdragsgill.

Två förvärv av kompressordistributörer i USA gjordes också under året. Kompressordivisionen inom Premier Equipment Corporation, Inc. i Louisiana förvärvades i januari och vissa tillgångar av American Air Products, Inc. med verksamhet i fyra delstater i norra USA förvärvades i maj. Förvärven för Atlas Copco närmare kunderna i dessa områden och ger goda möjligheter till växande kundrelationer. Total köpeskilling uppgick till 48 och vid köpen redovisades immateriella tillgångar på 26 och goodwill på 15. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

Anläggnings- och gruvteknik
	Redovisade värden
	2010	2009
Immateriella tillgångar	93	20
Materiella anläggningstillgångar	46	18
Övriga tillgångar	125	30
Likvida medel	32	2
Räntebärande skulder	–131	–9
Övriga skulder och avsättningar	–75	–24
Identifierbara tillgångar, netto	90	37
Innehav utan bestämmande inflytande	–1	–
Goodwill	167	21
Total köpeskilling	256	58
– varav uppskjuten köpeskilling	–90	–16
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–32	–2
Kassautflöde, netto	134	40

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik genomförde två förvärv under 2010. Hartl Anlagenbau GmbH, som är baserat i S:t Valentin i Österrike, förvärvades i augusti. Företaget tillverkar och säljer mobila krossverk och siktar och i och med detta förvärv går Atlas Copco in på den växande marknaden för mobila krossverk och siktar, vilket innebär en förstärkning av Gruppens erbjudande inom områdena bergförädling och återvinning.

I september förvärvades det brittiska bergborrningsföretaget H & F Drilling Supplies Ltd. Företaget tillverkar och distribuerar borrningsutrustning. De är specialiserade på infordrings- och pålningsapplikationer och säljer samtliga komponenter till borrsträngen. Förvärvet innebär en möjlighet att skapa ett kompetenscenter för att utveckla försäljningen av bergborrningsprodukter med stora diametrar och pålningsapplikationer i Storbritannien och övriga Europa.

Total köpeskilling för de två förvärven uppgick till 242. Detta innefattar villkorad köpeskilling med ett verkligt värde på 98. I avtalet om förvärvet av Hartl ingår en överenskommelse om villkorad köpeskilling enligt vilken en andel av det förvärvade företagets intäkter under åren 2011–2015 ska erläggas till säljaren. Den villkorade köpeskillingens verkliga värde har beräknats baserat på intäktsprognoser för de närmaste fem åren. När det gäller H & F Drilling Supplies måste vissa intäktsmål vara uppnådda de tre första åren efter förvärvet för att den högsta möjliga villkorade ersättningen ska betalas ut. Den villkorade ersättningens verkliga värde har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet för villkorad ersättning kommer att betalas ut.

För Hartl bokfördes immateriella tillgångar på 70 och goodwill på 141. Ett belopp på 80 av goodwillbeloppet förväntas vara skattemässigt avdragsgillt. Immateriella tillgångar på 11 och goodwill på 25 bokfördes vid förvärvet av H & F Drilling Supplies. Denna goodwill är inte skattemässigt avdragsgill.

Industriteknik
	Redovisade värden
	2010	2009
Immateriella tillgångar	141	–
Materiella anläggningstillgångar	1	–
Övriga tillgångar	14	–
Identifierbara tillgångar, netto	156	–
Goodwill	28	2
Total köpeskilling	184	2
– varav uppskjuten köpeskilling	–51	–
Kassautflöde, netto	133	2

Affärsområdet Industriteknik gjorde två förvärv av verktygsdistributörer i USA under 2010. Tooling Technologies Inc:s försäljnings- och marknadsföringsverksamhet i södra USA och norra Mexiko förvärvades i juni och

Sammanlagt verkligt värde av förvärvade tillgångar och skulder
	i Gruppen	Redovisade värden
	2010	2009
Immateriella tillgångar	788	68
Materiella anläggningstillgångar	219	66
Övriga anläggningstillgångar	–	–16
Varulager	176	17
Fordringar*	238	39
Likvida medel	57	2
Räntebärande skulder	–131	–10
Övriga skulder och avsättningar	–278	–5
Uppskjutna skatteskulder, netto	–10	–22
Identifierbara tillgångar, netto	1 059	139
Innehav utan bestämmande inflytande	–1	–
Goodwill	852	78
Total köpeskilling	1 910	217
– varav uppskjuten köpeskilling	–143	–19
Likvida medel i förvärvade verksamheter	–57	–2
Kassautflöde, netto	1 710	196

* Bruttobeloppet uppgår till 255 (42) varav 17 (3) väntas vara ej indrivbara fordringar.

Den goodwill som redovisats för förvärv avser i första hand de synergieffekter som väntas vid integrering av dessa företag i Gruppens befintliga struktur. Den totala köpeskillingen för samtliga förvärv uppgick till 1 910. Total köpeskilling innefattar uppskjuten köpeskilling som ännu inte erlagts för förvärv under 2010 och reglering av uppskjuten köpeskilling för förvärv under tidigare år. För samtliga förvärv uppgick det totala kassautflödet till 1 710 efter avdrag för förvärvade likvida medel på 57.

Förvärvsrelaterade kostnader innefattades i administrationskostnader i resultaträkningen 2010 och uppgick till 8. År 2009 uppgick transaktionskostnader avseende pågående förvärv (det vill säga som avslutas 2010) till 9 och kostnadsfördes när de uppkom.

Bidrag från verksamheter förvärvade 2010 och 2009 uppdelat på affärsområden Kompressorteknik Anläggnings- och gruvteknik Industriteknik Gruppen 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Bidrag från förvärvstidpunkten Intäkter 941 81 115 66 48 – 1 104 147 Rörelseresultat 112 – –13 6 25 – 124 6 Årets resultat 74 5 Bidrag om förvärvet hade genomförts 1 januari Intäkter 1 281 95 418 85 132 – 1 831 180 Rörelseresultat 144 2 –9 9 53 – 188 11 Årets resultat 120 8

I januari 2011 tecknades avtal om att förvärva pumpverksamheten av J.C. Carter LCC i USA. J.C. Carter är en ledande tillverkare av kryogeniska nedsänkta motorpumpar, vilka har många användningsområden på den växande naturgasmarknaden. Affären förväntas slutföras under första kvartalet 2011. Eftersom Atlas Copco ännu inte har uppnått bestämmande inflytande över verksamheten har den inte redovisats under 2010.

Kramer Air Tool Inc. i Michigan förvärvades i september. Överenskommelserna stärker ytterligare Atlas Copcos närvaro, marknadstäckning och stöd till kunderna i dessa områden.

Total köpeskilling för de två förvärven uppgår till 188. Detta innefattar verkligt värde för villkorad köpeskilling på 43. När det gäller förvärvet av Tooling Technologies består köpeskillingen huvudsakligen av ett avtal om villkorad köpeskilling. Detta kräver att en andel av det förvärvade företagets intäkter betalas till säljaren i fem år efter förvärvet. Avtalet innefattar ett högsta och ett lägsta belopp för den villkorade köpeskillingen. Även avtalet om förvärv av Kramer innehåller en klausul om villkorad köpeskilling, enligt vilken Atlas Copco ska betala ett visst belopp per år under åren 2011–2014. Storleken på beloppet är beroende av om intäkterna för den förvärvade verksamheten når olika nivåer av det angivna målet för varje år. Den villkorade ersättningens verkliga värde för de två förvärven har beräknats baserat på antagandet att maximibeloppet för villkorad ersättning kommer att betalas ut. Immateriella tillgångar på 27 respektive 114 och goodwill på 31 bokfördes avseende förvärven. Denna goodwill är skattemässigt avdragsgill.

3. Tillgångar som innehas för försäljning och avyttringar

Avyttringar

Inga betydande avyttringar gjordes under 2010 och 2009. Vinsterna från avyttringar redovisas under övriga rörelseintäkter. Se not 8.

I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrade verksamheter per avyttringstidpunkten.

Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringar
	2010	2009
Varulager	–	2
Fordringar	19	21
Identifierbara tillgångar, netto	19	23
Realisationsvinst	–	2
Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel	19	25

Som del av divisionen Specialty Rentals strategi att fokusera på kärnverksamheten avyttrade affärsområdet Kompressorteknik Guimerá S.A. i februari 2008. Erhållen köpeskilling 2010 och 2009 gällde främst denna avyttring.

Tillgångar som innehas för försäljning

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik omstrukturerade vissa verksamheter i Tyskland och omklassificerade därför vissa fastigheter som tillgångar som innehas för försäljning under 2010. Dessa uppgick till 18 vid årets slut.

I affärsområdet Industriteknik omklassificerades tillgångar i Japan till tillgångar som innehas för försäljning under 2009, varav försäljning av maskiner och inventarier slutfördes under 2010, medan de återstående tillgångarna, byggnader, uppgick till 28 (31) vid årets slut. Byggnader och inventarier i Storbritannien som klassificerades som tillgångar som innehas för försäljning 2008 avyttrades delvis under 2009. Kvarvarande tillgångar var oförändrade under 2010 och uppgick till 33 (36) vid årets slut. Tillgångarna är fortfarande klassificerade som att de innehas för försäljning på grund av besvärliga marknadsvillkor under året. De tillgångar som innehas för försäljning värderas till redovisat värde, vilket uppgår till totalt 79 (67) och tillgångarna väntas bli sålda under 2011. Uppskattat nettoförsäljningsvärde följs upp regelbundet.

4. Segmentinformation

2010	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Grupp gemensamma funktioner	Elimineringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	34 246	29 047	6 446	136		69 875
Interna intäkter	356	109	26	52	–543	–
Summa intäkter	34 602	29 156	6 472	188	–543	69 875
Rörelseresultat	8 127	5 243	1 262	–656	–61	13 915
– varav andel av intresseföretags resultat		5	8			13
Finansnetto						–420
Inkomstskatt						–3 551
Årets resultat						9 944
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar	1 038	948	217	267	–46	2 424
Nedskrivningar	67	6	1			74
Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden	67	70	–15	227		349
Tillgångar	20 450	25 538	3 881	3 284	–1 869	51 284
– varav goodwill	2 420	5 838	511			8 769
Andelar i intresseföretag		4	104			108
Ej fördelade tillgångar						20 230
Summa tillgångar						71 622
Skulder	8 630	6 248	1 369	3 211	–1 512	17 946
Ej fördelade skulder						24 355
Summa skulder						42 301
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	517	1 052	64	222	–123	1 732
– varav leasade tillgångar	11	23	4	1		39
Immateriella tillgångar	158	269	84	6		517
Summa investeringar	675	1 321	148	228	–123	2 249
Förvärvad goodwill	657	167	28			852

2009	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Grupp gemensamma funktioner	Elimineringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	32 312	25 840	5 376	234		63 762
Interna intäkter	212	69	16	52	–349	–
Summa intäkter	32 524	25 909	5 392	286	–349	63 762
Rörelseresultat	5 752	3 470	253	–441	56	9 090
– varav andel av intresseföretags resultat		1	–1			–
Finansnetto						–819
Inkomstskatt						–1 995
Årets resultat						6 276
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar	1 074	944	191	257	–56	2 410
Nedskrivningar	43	1	16			60
Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden	–2	–64	–23	93		4
Tillgångar	19 450	23 081	3 650	3 773	–1 528	48 426
– varav goodwill	1 938	5 783	533			8 254
Andelar i intresseföretag			101			101
Ej fördelade tillgångar						19 347
Summa tillgångar						67 874
Skulder	8 337	4 459	1 110	2 380	–1 177	15 109
Ej fördelade skulder						27 094
Summa skulder						42 203
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	673	887	95	169	–53	1 771
– varav leasade tillgångar	14	33	1			48
Immateriella tillgångar	216	342	74	25		657
Summa investeringar	889	1 229	169	194	–53	2 428
Förvärvad goodwill	55	21	2			78

Gruppen är uppdelad i tre separata och fokuserade men ändå integrerade affärsområden, som vart och ett bedriver verksamhet i divisioner. Affärsområdena erbjuder olika produkter och tjänster till olika kundgrupper. De utgör också grunden för Gruppens ledningsstruktur och struktur för intern rapportering, och granskas av Gruppens VD som har identifierats som dess högste verkställande beslutsfattare.

Samtliga affärsområden leds på global nivå och deras roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina respektive verksamheter. Nedan beskrivs affärsområdena:

• Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på oljefria och oljeinsprutade stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, generatorer, luftbehandlings- och gasreningsutrustning samt styrsystem för tryckluft. Man erbjuder dessutom specialiserad uthyrning.
• Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på bergborrningsutrustning, bergborrverktyg, mobila krossverk, last-, prospekterings- och entreprenadutrustning, samt utrustning för väg- och markarbeten.
• Affärsområdet Industriteknik utvecklar, tillverkar och marknadsför industriverktyg, monteringssystem, eftermarknadsprodukter, mjukvaror och tjänster. Man utvecklar för hållbar produktivitet i applikationer inom fordons- och flygindustrin, generell industri och underhåll, samt fordonsservice globalt.

Gruppgemensamma funktioner innefattar funktioner som gäller alla affärsområden eller koncernen i sin helhet och anses inte vara ett segment. Redovisningsprinciperna för rörelsesegmenten är desamma som beskrivits i not 1. Atlas Copcos internpriser bestäms enligt marknadsmässiga villkor.

Tillgångar i segmenten består av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, övriga långfristiga fordringar, lager och kortfristiga fordringar. Skulder i segmenten innefattar icke räntebärande skulder, såsom skulder i den löpande verksamheten, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder. Investeringar innefattar materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar men innefattar inte effekten av goodwill, immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar genom förvärv.

Intäkter från externa kunder består av följande kategorier:
	2010	2009
Försäljning av utrustning	39 844	36 996
Service (inkl. reservdelar, förbrukningsmaterial och tillbehör)	27 769	24 503
Uthyrning	2 262	2 263
	69 875	63 762

Geografisk information

De intäkter som redovisas baseras på var kunderna finns, medan anläggningstillgångar grundas på var tillgångarna är belägna. Dessa innefattar andra anläggningstillgångar än finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning.

Geografiskt område/land	Intäkter			Anläggningstillgångar
	2010	2009	2010	2009
Nordamerika
Kanada	2 638	2 207	194	229
USA	8 137	6 647	3 672	2 654
Övriga länder i Nordamerika	1 575	1 510	70	82
	12 350	10 364	3 936	2 965
Sydamerika
Brasilien	4 035	2 826	347	389
Övriga länder i Sydamerika	3 693	2 894	145	143
	7 728	5 720	492	532
Europa
Belgien	689	720	1 260	1 579
Italien	1 865	1 913	998	1 219
Sverige	1 573	1 579	8 457	8 436
Tyskland	2 985	3 360	1 296	1 646
Övriga länder i Europa	15 290	15 715	1 669	1 604
	22 402	23 287	13 680	14 484
Afrika/Mellanöstern
Sydafrika	2 321	2 268	177	190
Övriga länder i Afrika/Mellanöstern	5 629	5 511	155	184
	7 950	7 779	332	374
Asien/Australien
Australien	3 896	3 020	301	213
Indien	2 886	2 478	480	475
Kina	7 830	6 796	1 125	1 048
Övriga länder i Asien/Australien	4 833	4 318	663	655
	19 445	16 612	2 569	2 391
	69 875	63 762	21 009	20 746

5. Anställda och personalkostnader

Medelantal	2010			2009
anställda	Kvinnor		Män Summa	Kvinnor		Män Summa
Moderbolaget
Sverige	56	45	101	50	46	96
Dotterföretag
Nordamerika	654	3 456	4 110	643	3 361	4 004
Sydamerika	353	2 193	2 546	331	1 948	2 279
Europa	2 329	12 041	14 370	2 489	12 068	14 557
– varav Sverige	616	3 173	3 789	691	3 076	3 767
Afrika/Mellanöstern	324	1 807	2 131	403	1 953	2 356
Asien/Australien	1 381	6 575	7 956	1 356	6 437	7 793
Summa
dotterföretag		5 041 26 072	31 113	5 222		25 767 30 989
	5 097		26 117 31 214		5 272 25 813 31 085

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, %
	2010	2009
Moderbolaget
Styrelse exklusive fackliga företrädare	401)	33
Koncernledning	25	25
1) 33% vid årets slut.
Sjukfrånvaro, %
	2010	2009
Moderbolaget	0.9	1.0
Svenska bolag	3.1	3.4
Långtidssjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro	31.0	32.6
Gruppen	2.1	2.1

Ersättningar och andra förmåner	Gruppen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Löner och andra ersättningar	11 759	10 281	150	129
Avtalsenliga pensioner	697	728	18	19
Övriga sociala avgifter	2 243	2 330	58	51
	14 699	13 339	226	199
Pensionsförpliktelser till styrelseledamöter och koncernledning1)	22	24	22	24

1) Avser tidigare medlemmar i koncernledningen.

Ersättningar och andra förmåner till styrelsen

KSEK	Arvode	Värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten	Antal aktier vid tilldelnings tidpunkten	Övriga arvoden1)	Summa arvoden inkl. värde på syntetiska aktier vid tilldelnings tidpunkten 2010	Effekt av periodisering och förändring i verkligt värde på syntetiska aktier2)	Summa redovisad kostnad 20103)	Summa redovisad kostnad 20093)
Styrelseordförande:
Sune Carlsson	750	750	6 645	181	1 681	1 622	3 303	2 166
Vice ordförande:
Jacob Wallenberg	275	275	2 436	60	610	593	1 203	790
Övriga styrelseledamöter:
Staffan Bohman	225	225	1 993	121	571	488	1 059	710
Christel Bories	225	225	1 993	–	450	488	938	600
Margareth Øvrum	225	225	1 993	–	450	488	938	600
Johan Forssell	225	225	1 993	121	571	488	1 059	710
Ulla Litzén	225	225	1 993	253	703	488	1 191	830
Anders Ullberg	225	225	1 993	120	570	488	1 058	720
Gunilla Nordström	168	225	1 993	–	393	30	423
Fackliga företrädare (4 pers)	47				47		47	36
Summa	2 590	2 600	23 032	856	6 046	5 173	11 219	7 162
Summa 2009	2 349	2 375	31 299	800	5 524	1 638		7 162

1) Avser ersättning för medverkan i styrelsekommittéer. 2) Avser syntetiska aktier som erhölls 2008, 2009 och 2010.

3) Avsättning för syntetiska aktier vid årets slut uppgick till MSEK 13 (5).

Ersättningar och andra förmåner till koncernledningen

KSEK	Grundlön	Rörlig lön1)	Redovisade kostnader för aktieoptioner och syntetiska optioner 3)	Övriga förmåner 4)	Pensions avgifter	Summa redovisad kostnad 2010	Summa redovisad kostnad 2009
VD och koncernchef
Ronnie Leten	8 500	5 9502)	2 687	607	2 975	20 719	20 6485)
Övriga medlemmar i koncernledningen
(sju befattningar)	18 446	6 955	18 203	1 765	6 035	51 404	42 905
Summa	26 946	12 905	20 890	2 372	9 010	72 123	63 553
Summa 2009	27 860	11 883	12 318	2 375	9 117		63 553
Summa ersättning och andra förmåner till styrelse och koncernledning						83 342	77 715

1) Avser rörlig lön intjänad 2010 som utbetalas 2011.

2) Koncernchefen har valt att lyfta sin ersättning för 2010 i form av pensionsförsäkring.

3) Mer information om aktieersättningar finns i not 23.

4) Avser semesterlön, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring, bidrag till bostad (samt för 2009 bidrag till flytt).

5) Avser ersättning till Ronnie Leten och Gunnar Brock 2009.

Ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktör och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

Principer för ersättning till styrelsen och koncernledningen Principerna för ersättning till styrelsen och koncernledningen godkänns på årsstämman av aktieägarna. De beslut som godkändes av årsstämman 2010 beskrivs nedan.

Styrelseledamöter

Ersättning och arvoden bygger på det arbete styrelsen utför. De arvoden som godkänts för 2010 beskrivs i tabellen på föregående sida. Ersättning till koncernchef och VD, som ingår i koncernledningen, beskrivs i de kommande avsnitten.

Årsstämman beslöt att varje styrelseledamot ska ha rätt att erhålla 50% av 2010 års bruttoarvode före skatt, exklusive arvode för utskottsarbete, i form av syntetiska aktier och resterande del i kontanter. Antalet erhållna syntetiska aktier baseras på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under de tio handelsdagar som följer närmast efter att den första delårsrapporten för 2010 publicerats. Aktierätterna intjänas med 25% per påbörjat kvartal som ledamot kvarstår i styrelsen. De syntetiska aktierna medför en rätt att efter fem år erhålla utbetalning av ett kontant belopp per syntetisk aktie vilket fastställs baserat på ett genomsnitt av slutkursen för A-aktier under 10 handelsdagar efter publiceringen av den första delårsrapporten för utbetalningsåret. Utdelningar på A-aktier fram till tiden för utbetalning gottskrivs ledamot i form av tilldelning av ytterligare syntetiska aktier. Om styrelseledamot avgår före utbetalningstidpunkten enligt ovan äger ledamot rätt att begära tidigareläggning av utbetalning. Förtida utbetalning sker då tolv månader efter avgångstidpunkten, annars gäller ursprunglig tidpunkt för utbetalning.

Samtliga styrelseledamöter accepterade rätten att erhålla syntetiska aktier. Antal och värde vid tidpunkten för tilldelning och vid räkenskapsårets utgång framgår per styrelseledamot i tabellen på föregående sida.

Koncernledning

Koncernledningen består av koncernchefen och övriga sju medlemmar i ledningsgruppen. Ersättningen till koncernledningen ska bestå av grundlön, rörlig lön, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Nedan beskrivs de olika riktlinjerna för fastställande av ersättningsbelopp:

Grundlönen fastställs utifrån befattning, kvalifikationer och individuella prestationer.
Rörlig lön beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig lön kan uppgå till högst 70% av grundlönen för koncernchefen, högst 50% för affärsområdescheferna samt högst 40% för övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Resultatrelaterat personaloptionsprogram för 2010 enligt godkännande av styrelsen. Se not 23.
Pensionspremier betalas enligt en avgiftsbestämd plan med premier på 25–35% av grundlönen, beroende på ålder.
Övriga förmåner består av tjänstebil och privat sjukförsäkring.
• För de som är anställda utomlands betalas vissa förmåner i enlighet med Atlas Copcos policy för utlandsanställda.

Sex månaders ömsesidig uppsägningstid tillämpas. Ersättning vid uppsägning kan högst uppgå till ett belopp motsvarande 24 månaders grundlön. Styrelsen har rätt att frångå principerna ovan om det i ett enskilt fall föreligger särskilda omständigheter. Inget arvode utgår till koncernledningen för arbete i Gruppens styrelser i koncernföretag eller för tjänster som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.

VD och koncernchef

Den rörliga lönen kan uppgå till högst 70% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Enligt ett avtal har VD och koncernchefen möjlighet att välja mellan att erhålla den rörliga ersättningen i form av kontantutbetalning eller pensionsförsäkring.

VD och koncernchefen omfattas av pensionsplanen för Atlas Copco Airpower n.v. och avgifterna följer Atlas Copcos pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. Han har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen samt inkluderar pension till efterlevande. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension.

Övriga medlemmar i koncernledningen

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension. Pensionsåldern är 65 år.

Koncernledningens innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner

Innehavet av personaloptioner/syntetiska personaloptioner vid årets slut visas nedan:

Personaloptioner/syntetiska personaloptioner per 31 dec 2010
Tilldelningsår	2006	2007	2008	2009	20101)	Summa
Verkställande direktör Övriga medlemmar i koncern	–		58 7502) 58 7502)		52 875 123 166 293 541
ledningen2)	88 125	151 768 195 832		132 190 306 336		874 251
1) Uppskattade tilldelningar för optionsprogrammet 2010 inklusive matchningsaktier.

2) Inklusive innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner från tidigare befattningar.

Se även not 23.

Uppsägning av anställning

VD och koncernchef har rätt till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om vederbörande inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen har rätt till avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders lön och aldrig högre än 24 månaders lön.

Varje inkomst som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättningen utgår, innebär en minskning av avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

För VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen bygger avgångsvederlaget endast på grundlön och innefattar inte rörlig ersättning. Ingen av dem har möjlighet att själva utlösa avgångsvederlaget. Det kan endast bolaget göra om anställningen avbryts.

Ersättningskommitté och övrig kommitté

Under 2010 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar i ersättningskommittén. Kommittén lade fram förslag på ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén bistod också VD och koncernchef vid fastställande av ersättningen till övriga medlemmar i koncernledningen.

Dessutom deltog tre styrelseledamöter i en kommitté som arbetade med återköp och försäljning av egna aktier.

6. Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer och arvoden för rådgivning eller tjänster utöver revision fördelar sig enligt nedan:

	2010	2009
Deloitte/KPMG
– Revisionsarvode	44	58
– Skatterelaterade tjänster	2	12
– Övriga tjänster	8	3
Övriga revisionsföretag
– Revisionsarvode	5	5
	59	78

På årsstämman 2010 valdes Deloitte till Gruppens revisor för en period om fyra år. Arvodet för 2009 avser KPMG och arvodet för 2010 avser Deloitte, som Gruppens valda revisorer.

7. Rörelsens kostnader

Av- och nedskrivningar	2010	2009
Produktutveckling	408	379
Varumärken	59	40
Marknads- och kundrelaterade tillgångar	156	142
Övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar	200	147
Goodwill	–	16
Byggnader	158	161
Maskiner och inventarier	837	865
Hyresmaskiner	680	720
	2 498	2 470

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar redovisas i följande poster i resultaträkningen:

	2010		2009
	Internt upp arbetade	För värvade	Internt upp arbetade	För värvade
Kostnad för sålda varor	27	13	27	20
Marknadsförings kostnader	6	188	5	205
Administrations kostnader	54	72	34	16
Forsknings- och utvecklingskostnader	389	74	359	58
	476	347	425	299

Nedskrivningar för 2010 uppgick till 72 (39), varav 57 (23) redovisades som utvecklingskostnader, 15 (10) som marknadsföringskostnader och – (6) som kostnad för sålda varor. Nedskrivningar redovisades för aktiverade utvecklingskostnader uppgående till 40 (23) avseende avvecklade projekt. Nedskrivningen av varumärket på 5 och av övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar på 18 avser framför allt omlokalisering av affärsverksamhet från Nya Zeeland till Indien inom affärsområdet Kompressorteknik. Nedskrivning av marknads- och kundrelaterade tillgångar på 9 berodde på ändringar i kundbasen i Lettland, Litauen och Slovenien. Nedskrivningen av goodwill på 16 för 2009 avsåg två mindre förvärv där verksamheterna har avvecklats.

Kostnad för sålda varor

Det belopp för varor i lager som redovisas som kostnad uppgick till 32 202 (32 688).

Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 14 699 (13 339), se not 5.

8. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2010	2009
Övriga rörelseintäkter
Erhållna provisioner	18	26
Intäkter från försäkringsverksamhet	106	122
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	21	31
Realisationsvinst vid avyttring av verksamheter	–	2
Övriga rörelseintäkter	47	79
	192	260

	2010	2009
Övriga rörelsekostnader
Realisationsförlust vid försäljning av
anläggningstillgångar	–21	–27
Valutakursdifferenser	–19	–158
Övriga rörelsekostnader	–53	–55
	–93	–240

Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av statliga stöd som erhållits i Kina.

Rörelseresultatet inkluderar 22 (–106) i realiserat och 2 (–2) i orealiserat resultat av valutasäkringar som tidigare redovisades direkt i eget kapital.

Information rörande förändringar i finansiella instruments verkliga värden vid användande av värderingsteknik finns i not 27.

9. Finansiella intäkter och kostnader

	2010	2009
Ränteintäkter
– investeringar som hålls till förfall	4	6
– tillgångar som innehas för handel	1	13
– bankmedel	76	95
– lånefordringar och kundfordringar	260	240
Utdelningsintäkter
– övriga finansiella tillgångar	1	1
Valutakursvinster, netto	–	19
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	–	930
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–	47
Realisationsvinst
– avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas	81	–
– övriga finansiella tillgångar	–	1
Finansiella intäkter	423	1 352
Räntekostnader
– finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–826	–1 240
– skulder som innehas för handel	–99	–
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	287	198
– pensionsavsättningar, netto	–126	–120
Valutakursförluster, netto	–25	–
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	–	–53
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–2	–
– avseende övriga skulder	–37	–862
Nedskrivningar
– lånefordringar och kundfordringar	–15	–94
Finansiella kostnader	–843	–2 171
Finansiella kostnader, netto	–420	–819

Under 2010 sålde Atlas Copco tillgångar klassificerade som att de kan säljas motsvarande 3.2 miljoner aktier av innehavet i RSC Holdings Inc. vilket ledde till en realisationsvinst på 81, inklusive 82 som tidigare redovisats i eget kapital och efter avdrag för försäljningskostnader. Se även not 27, Övriga finansiella marknads-/prisrisker.

Årets låga räntor hade en fortsatt positiv inverkan på räntekostnaderna som exklusive ränta på pensionsavsättningar minskade från 1 042 till 638.

Den betydande minskningen i värdet på tillgångar som klassificeras som att de värderas till verkligt värde via resultatet och verkligt värde på övriga skulder är följden av stängning av ränteswappar under 2010. Detta kommer att leda till en lägre känslighet för rörelser i korta räntor. Se även not 27, Ränterisk.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan inkluderar följande, avseende tillgångar/skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet:

	2010	2009
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	340	341
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–826	–1 240

Följande tabell visar nettovinst och -förlust per kategori finansiella instrument.

	2010	2009
Nettovinst/förlust på
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	1	890
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	322	241
– finansiella tillgångar som kan säljas	81	–
– investeringar som hålls till förfall	4	6
– övriga skulder	–987	–2 081
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	285	245
	–294	–699
Övriga finansiella kostnader
– räntekostnad för pensionsavsättningar, netto	–126	–120
Finansiella kostnader, netto	–420	–819

I vinsten på tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet ingår valutakursvinster på 1 081 (960) medan valutakursförluster på 1 106 (941) ingår i förlusten på övriga skulder.

10. Skatter

Inkomstskatt	2010	2009
Aktuell skatt	–3 619	–2 095
Uppskjuten skatt	68	100
	–3 551	–1 995

Nedan följer en avstämning av bolagens vägda genomsnittliga skatt utifrån de nationella skattesatserna för respektive land jämfört med faktisk total skatt:

	2010	2009
Resultat före skatt	13 495	8 271
Vägd genomsnittlig skatt utifrån nationella skattesatser	–3 900	–2 512
– i %	28.9	30.4
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–231	–167
Kupongskatt på utdelning	–271	–133
Ej skattepliktiga intäkter	891	838
Justeringar från tidigare år:
– aktuell skatt	64	–28
– uppskjutna skatter	–24	–72
Effekter av utnyttjade underskottsavdrag m m	2	120
Förändring av skattesats, uppskjuten skatt	–5	15
Underskottsavdrag som inte värderats	–80	–86
Övriga poster	3	30
Inkomstskatt	–3 551	–1 995
Effektiv skatt i %	26.3	24.1

Den effektiva skattesatsen uppgick till 26.3% (24.1). En högre ökning av vinst före skatt än av skatteförmåner ledde till en högre effektiv skattesats.

Tidigare ej aktiverade underskottsavdrag och temporära skillnader som har redovisats mot aktuella skattekostnader uppgick till 2 (120). Inga väsentliga ej redovisade underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller temporära skillnader har använts för att minska den uppskjutna skatten. Ingen betydande uppskjuten skattekostnad har uppstått på grund av nedskrivning av tidigare redovisad uppskjuten skattefordran.

Uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på direkta innehav i dotterföretag har inte redovisats. För koncernföretag har moderbolaget kontroll över realiseringen av de uppskjutna skatteskulderna/-fordringarna och realisering kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Nedan följer en avstämning av förändringen i uppskjuten skattefordran netto från årets början till årets slut:

Förändringar i uppskjuten skatt	2010	2009
Vid årets början	1 792	2 535
Rörelseförvärv	–10	–22
Redovisat i årets resultat	68	100
Skatt på belopp redovisade i eget kapital	–1 650	–842
Omräkningsdifferenser	–58	21
Vid årets slut	142	1 792

De uppskjutna skattefordringar och -skulder som redovisas i balansräkningen hänför sig till följande:

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder		2010		2009
	Tillgångar	Skulder	Netto	Tillgångar	Skulder	Netto
Immateriella tillgångar	30	766	–736	36	870	–834
Materiella anläggningstillgångar	237	429	–192	248	449	–201
Övriga finansiella anläggningstillgångar	1	220	–219	2	226	–224
Varulager	1 147	4	1 143	751	4	747
Kortfristiga fordringar	155	14	141	119	25	94
Rörelseskulder	411	6	405	382	8	374
Avsättningar	292	4	288	226	5	221
Ersättningar efter avslutad anställning	175	7	168	181	8	173
Räntebärande skulder	12	855	–843	998	2	996
Underskottsavdrag	444	–	444	759	–	759
Övriga poster	80	537	–457	111	424	–313
Uppskjutna skattefordringar/-skulder	2 984	2 842	142	3 813	2 021	1 792
Kvittning fordringar/skulder	–1 675	–1 675	–	–1 432	–1 432	–
Skattefordringar/-skulder, netto	1 309	1 167	142	2 381	589	1 792

Övriga poster består framför allt av skatteavdrag som inte är hänförliga till en viss balanspost.

Per 31 december 2010 hade Gruppen balanserade underskottsavdrag på 2 793 (4 023), varav uppskjutna skattefordringar ej redovisats för 1 366 (1 234) eftersom det inte anses sannolikt att Gruppen kommer att kunna utnyttja dem mot framtida skattepliktiga vinster. Det finns inga förfallodatum för utnyttjande av större delen av de underskottsavdrag för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats.

Förändringar i temporära skillnader under året som har redovisats i resultaträkningen hänför sig till följande:

	2010	2009
Immateriella tillgångar	107	85
Materiella anläggningstillgångar	–14	–83
Övriga finansiella anläggningstillgångar	–1	–11
Varulager	442	–107
Kortfristiga fordringar	52	37
Rörelseskulder	43	5
Avsättningar	81	–22
Ersättningar efter avslutad anställning	16	–35
Räntebärande skulder	–189	130
Övriga poster	–165	–155
Förändringar på grund av temporära skillnader	372	–156
Underskottsavdrag m m	–304	256
	68	100

Koncernens rapport över totalresultat

		2010			2009
Övrigt totalresultat för året	Före skatt	Skatt	Efter skatt	Före skatt	Skatt	Efter skatt
Hänförliga till moderbolagets ägare
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter	–3 418	–1 117	–4 535	–1 092	–487	–1 579
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter	2 032	–534	1 498	951	–250	701
Säkring av kassaflöde	–49	1	–48	410	–108	302
Investeringar som kan säljas	217	–	217	–128	–	–128
– realiserat och omklassificerat till resultaträkningen	–82	–	–82	–	–	–
	–1 300	–1 650	–2 950	141	–845	–704
Hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter	–1		–1	–6		–6
	–1 301	–1 650	–2 951	135	–845	–710

11. Resultat per aktie

		Resultat per aktie före utspädning	Resultat per aktie efter utspädning
Belopp i SEK	2010	2009	2010	2009
Resultat per aktie	8.16	5.14	8.15	5.13

Beräkningen av resultat per aktie ovan baseras på resultat och antalet aktier enligt nedan.

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare	2010	2009
Årets resultat	9 921	6 244

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning och, vid utspädning, genom att justera årets resultat med skillnaden mellan redovisning av optioner som regleras med kontanter och optioner som regleras med aktier när det gäller optioner där de anställda kan välja mellan reglering med aktier eller med kontanter.

Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktierelaterade incitamentsprogrammen.

Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris. Utspädningseffekten ökar i proportion till ökningen i skillnaden mellan den genomsnittliga aktiekursen under perioden och optionernas lösenpris. När utspädningseffekten beräknas justeras lösenpriset med värdet på framtida tjänster hänförliga till optionerna.

Genomsnittligt antal utestående aktier	2010	2009
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning	1 215 882 771	1 215 909 704
Effekt av personaloptioner	1 395 798	434 544
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning	1 217 278 569	1 216 344 248

Instrument med potentiell utspädningseffekt

Per 31 december 2010 hade Atlas Copco fem utestående personaloptionsprogram, varav lösenpriset för 2010 års program översteg genomsnittlig aktiekurs för A-aktier, SEK 123 (81) per aktie. Detta program anses därför sakna utspädningseffekt och har undantagits från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig aktiekurs i framtiden stiger till en nivå över lösenpriset kommer dessa optioner att ge upphov till utspädning.

12. Immateriella tillgångar

	Förvärvade immateriella tillgångar
2010	Produkt- utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärken	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 826	498	64	1 820	1 282	836	8 284	15 610
Investeringar	414	36				67		517
Rörelseförvärv				328	396	68	852	1 644
Avyttringar och utrangeringar	–120	–1		–2		–13		–136
Omklassificeringar	–4	4	4			10		14
Omräkningsdifferenser	–203	–28	–2	–60	–124	–52	–340	–809
Vid årets slut	2 913	509	66	2 086	1 554	916	8 796	16 840
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 536	215	38	173	497	424	30	2 913
Periodens avskrivningar	358	78	10	54	147	104		751
Periodens nedskrivningar	40			5	9	18		72
Rörelseförvärv						4		4
Avyttringar och utrangeringar	–113	–1	–1			–10		–125
Omklassificeringar	–3		4			–1		–
Omräkningsdifferenser	–130	–15	–1	–16	–43	–31	–3	–239
Vid årets slut	1 688	277	50	216	610	508	27	3 376
Redovisade värden
Vid årets början	1 290	283	26	1 647	785	412	8 254	12 697
Vid årets slut	1 225	232	16	1 870	944	408	8 769	13 464

	Internt upparbetade immateriella tillgångar		Förvärvade immateriella tillgångar
2009	Produkt- utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärken	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 444	450	64	1 847	1 301	781	8 414	15 301
Investeringar	539	66				52		657
Rörelseförvärv					48	20	78	146
Avyttringar och utrangeringar	–89	–2			–3	–6		–100
Omklassificeringar	22	–5				24		41
Omräkningsdifferenser	–90	–11		–27	–64	–35	–208	–435
Vid årets slut	2 826	498	64	1 820	1 282	836	8 284	15 610
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 314	159	25	140	377	355	15	2 385
Periodens avskrivningar	343	59	13	40	142	88		685
Periodens nedskrivningar	23						16	39
Avyttringar och utrangeringar	–89	–1			–3	–3		–96
Omklassificeringar	–1	3						2
Omräkningsdifferenser	–54	–5		–7	–19	–16	–1	–102
Vid årets slut	1 536	215	38	173	497	424	30	2 913
Redovisade värden
Vid årets början	1 130	291	39	1 707	924	426	8 399	12 916
Vid årets slut	1 290	283	26	1 647	785	412	8 254	12 697

Övriga teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar innefattar datorprogram, patent och kontraktsbaserade rättigheter såsom licenser och franchiseavtal. Alla immateriella tillgångar, förutom goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av. För information avseende av- och nedskrivningar se not 1 och 7. Se not 2 för information om rörelseförvärv.

Prövning av nedskrivningsbehov för kassagenererande enheter innehållande goodwill och för immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder

Atlas Copco prövar det redovisade värdet för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, vissa varumärken, med avseende på nedskrivningsbehov minst en gång per år. Prövningarna av nedskrivningsbehoven (inklusive känslighetsanalyser) görs per 30 september varje år. Utöver den årliga genomgången görs per varje rapportdatum en bedömning för att fastställa om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov.

I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill och varumärken med obestämbara nyttjandeperioder fördelat per division.

Förvärvade verksamheter och hänförliga kassaflöden integreras historiskt med övriga Atlas Copco-verksamheter kort tid efter förvärvet. Därför prövar Gruppen nedskrivningsbehoven på divisionsnivå, eftersom divisionerna har identifierats som kassagenererande enheter. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde bygger på nyttjandevärde. Detta värde bygger i sin tur på kassaflödesprognoser för fem år, som utgår från företagsledningens prognoser, där de viktigaste antagandena är intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringar och diskonteringsräntor.

Alla antaganden om femårsprognosen uppskattas individuellt för varje division utifrån deras marknadsposition samt respektive marknads egenskaper och utveckling. De använda prognoserna representerar företagsledningens bedömning och bygger på både externa och interna källor. För perioden efter fem år uppskattas den årliga tillväxtökningen till 3%. Gruppens vägda genomsnittliga kapitalkostnad för 2010 var 8% (7.4%) efter skatt (cirka 10.5% (9.9%) före skatt) och har använts som diskonteringsränta vid fastställande av återvinningsvärdena.

Redovisat värde för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder uppdelat på kassagenererande enhet

	2010
	Varumärken	Goodwill	Varumärken	Goodwill
Kompressorteknik
Oil-free Air		252		264
Industrial Air		1 289		1 036
Specialty Rental		85		92
Portable Air		52		30
Gas and Process		144		152
Compressor Technique Service		567		332
Affärsområdesnivå		31		32
	–	2 420	–	1 938
Anläggnings- och gruvteknik
Underground Rock Excavation		45		45
Surface Drilling Equipment		279		134
Drilling Solutions		242		248
Road Construction Equipment	1 225	3 118	1 225	4 448
Secoroc		151		132
Construction Tools		1 820		575
Geotechnical Drilling and Exploration		171		188
Affärsområdesnivå		12		13
	1 225	5 838	1 225	5 783
Industriteknik
Tools and Assembly Systems Motor Vehicle Industry		143		134
Tools and Assembly Systems General Industry		52		56
Chicago Pneumatic Tools	103	312	114	338
Affärsområdesnivå		4		5
	103	511	114	533
	1 328	8 769	1 339	8 254

Immateriella tillgångar på 1 306 överfördes till divisionen Construction Tools och 24 till divisionen Portable Air från divisionen Road Construction Equipment efter en överföring av ansvaret för lätt packningsutrustning respektive pumpar.

13. Materiella anläggningstillgångar

			Pågående
2010	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	nyanläggningar och förskott	Summa	Hyresmaskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	3 950	9 773	302	14 025	4 023
Investeringar	151	811	–58	904	828
Rörelseförvärv	71	149	8	228
Avyttringar och utrangeringar	–26	–486		–512	–712
Omklassificeringar 1)	–44	–4	–2	–50	–1
Omräkningsdifferenser	–263	–643	–6	–912	–145
Vid årets slut	3 839	9 600	244	13 683	3 993
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 564	6 468		8 032	1 967
Periodens avskrivningar	156	837		993	680
Periodens nedskrivningar	2			2
Rörelseförvärv	2	7		9
Avyttringar och utrangeringar	–23	–437		–460	–407
Omklassificeringar 1)	–11	–7		–18
Omräkningsdifferenser	–124	–453		–577	–90
Vid årets slut	1 566	6 415		7 981	2 150
Redovisade värden
Vid årets början	2 386	3 305	302	5 993	2 056
Vid årets slut	2 273	3 185	244	5 702	1 843

1) I enlighet med IFRS 5 omklassificerades anläggningstillgångar avseende viss verksamhet i Tyskland till tillgångar som innehas för försäljning under det fjärde kvartalet. Se även not 3.

	Byggnader	Maskiner och	Pågående nyanläggningar
2009	och mark	inventarier	och förskott	Summa	Hyresmaskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	3 685	9 676	698	14 059	4 111
Investeringar	494	871	–379	986	785
Rörelseförvärv	9	25		34	41
Avyttringar och utrangeringar	–39	–463		–502	–921
Omklassificeringar 2)	–34	–52	–16	–102	13
Omräkningsdifferenser	–165	–284	–1	–450	–6
Vid årets slut	3 950	9 773	302	14 025	4 023
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 496	6 210		7 706	1 829
Periodens avskrivningar	145	860		1 005	720
Periodens nedskrivningar	16	5		21
Rörelseförvärv		9		9
Avyttringar och utrangeringar	–19	–407		–426	–579
Omklassificeringar 2)	–9	–19		–28	11
Omräkningsdifferenser	–65	–190		–255	–14
Vid årets slut	1 564	6 468		8 032	1 967
Redovisade värden
Vid årets början	2 189	3 466	698	6 353	2 282
Vid årets slut	2 386	3 305	302	5 993	2 056

2) Enligt IFRS 5 omklassificerades anläggningstillgångar avseende verksamhet i Japan till tillgångar som innehas för försäljning under det fjärde kvartalet. Se även not 3.

Redovisade taxeringsvärden för Gruppens fastigheter i Sverige uppgår till 276 (273) och avser endast byggnader och mark. Motsvarande redovisat värde netto för dessa uppgår till 336 (332). För information avseende avskrivningar se not 1 och 7. Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

14. Andelar i intresseföretag

Ackumulerade värden för kapitalandelar	2010	2009
Vid årets början	101	121
Förvärv av dotterföretag	–	–16
Avyttring av intresseföretag	–	–4
Utdelning	–2	–2
Årets resultat efter skatt	13	–
Omräkningsdifferenser	–4	2
Vid årets slut	108	101

Sammanfattning av finansiell information för intresseföretag

	Land	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Intäkter	Årets resultat	Andel av kapital, %
2010
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	49	5	44	41	2	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	43	25	18	202	7	50
Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd.	Kina	63	38	25	86	9	25
Toku-Hanbai KK	Japan	281	113	168	644	8	50
2009
Focus Rocbit Pvt. Ltd.	Indien	–	–	–	13	2	25
Prisma Roctools Pvt. Ltd.	Indien	–	–	–	7	–	25
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	48	4	44	32	–2	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	31	19	12	94	–	50
Shenzen Nectar Engineering & Equipment Co. Ltd.	Kina	77	58	19	108	4	25
Toku-Hanbai KK	Japan	265	97	168	523	–	50

Ovanstående tabell bygger på de senaste tillgängliga finansiella rapporterna från intresseföretag. Atlas Copcos procentuella andel av varje innehav representerar både ägarandel och röster.

År 2008 förvärvade Atlas Copco (India) Ltd. 25% av Focus Rocbit Pvt. Ltd. och Prisma Roctools Pvt. Ltd. i Indien i syfte att stärka Gruppens ställning på marknaden för borrkronor och hammare. Atlas Copco utnyttjade år 2009 möjligheten att förvärva återstående aktier i båda företagen.

15. Övriga finansiella tillgångar

	2010	2009
Anläggningstillgångar
Förvaltningstillgångar överstigande pensionsåtaganden (not 23)	590	562
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	6	10
– identifierade för säkringsredovisning	206	1 298
Investeringar som kan säljas	504	549
Värdepapper som hålls till förfall	159	185
Övriga aktier och investeringar	5	6
Finansiella leasingfordringar	480	700
Övriga finansiella fordringar	751	754
	2 701	4 064
Omsättningstillgångar
Investeringar som hålls till förfall
– statsobligationer	254	219
Finansiella leasingfordringar	430	585
Övriga finansiella fordringar	1 050	726
	1 734	1 530

Investeringar som kan säljas består av aktier i RSC Holdings Incorporated som härrör från avyttringen av maskinuthyrningsverksamheten under 2006. Gruppens innehav uppgick till 10.5% per 31 december 2009, vilket minskades till 7.4% under 2010 genom försäljning av aktier. Aktierna hade ett värde på 504 (549) vid årets slut. Se även not 9 och not 27, Övriga finansiella marknads-/prisrisker.

Den betydande minskningen i verkligt värde för derivat beror främst på stängning av ränteswappar under 2010. Se även not 27 Gruppens ränteriskpolicy.

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal och not 27 för ytterligare information om derivat som värderas till verkligt värde.

16. Varulager

	2010	2009
Råmaterial	513	503
Produkter i arbete	2 390	2 353
Halvfabrikat	3 406	2 891
Färdigvaror	6 630	5 630
	12 939	11 377

I kostnad för sålda varor ingår avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar av varulagret med 350 (508). Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar, som redovisats i resultaträkningen, uppgick till 185 (108). Tidigare nedskrivningar har återförts till följd av förbättrade marknadsvillkor på vissa marknader.

Ingen del av totalt redovisat värde för varor har ställts som säkerhet för lån eller andra skulder.

17. Kundfordringar

Kundfordringar redovisas netto efter avsättningar för osäkra fordringar och andra nedskrivningar uppgående till 659 (621). Avsättningar för osäkra fordringar samt nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen uppgick till 401 (339). Se not 27 för information om kreditrisker.

18. Övriga fordringar

	2010	2009
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	27	46
– identifierade för säkringsredovisning	321	109
Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar
– övriga fordringar	2 464	2 016
– upplupna intäkter	406	184
Förutbetalda kostnader	531	471
	3 749	2 826

Ökningen av värdet på derivat identifierade för säkringsredovisning är framför allt en effekt av att den svenska kronan stärkts mot euron.

Övriga fordringar består främst av momsfordringar och förskott till leverantörer. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter inkluderar poster såsom hyror, försäkring, räntor, premier och kommissioner. Se not 27 för ytterligare information om derivat som värderas till verkligt värde.

19. Likvida medel

	2010	2009
Kassa och bank	3 105	2 959
Kortfristiga likvida placeringar	11 159	9 206
	14 264	12 165

Likvida medel uppgick till 14 264 (12 165) vid årets slut. Under 2010 hade kortfristiga likvida placeringar en genomsnittlig effektiv ränta på 0.67% (1.26). Förvaltningen av MEUR 500 har lagts ut på två banker. Bankerna kan placera medlen enligt samma riktlinjer för investeringar som styr Atlas Copcos egen förvaltning av medel.

Outnyttjade lånelöften uppgick till 13 188 (7 207). Se även not 27.

20. Eget kapital

Utestående aktier 2010	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–9 524 840	–1 712 033	–11 236 873
Summa utestående aktier vid årets slut	829 869 256	388 506 975	1 218 376 231
Utestående aktier 2009	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–11 275 000	–2 428 400	–13 703 400
Summa utestående aktier vid årets slut	828 119 096	387 790 608	1 215 909 704

Moderbolaget Atlas Copco AB:s aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

Återköp av aktier			Belopp som påverkar eget kapital
	2010	Antal aktier 2009		2009
Vid årets början	13 703 400	13 703 400	1 212	1 212
Återköp av A-aktier	813 000	–	88	–
Avyttring av A-aktier	–2 563 160	–	–240	–
Avyttring av B-aktier	–716 367	–	–49	–
Vid årets slut	11 236 873	13 703 400	1 011	1 212
Andel av totalt antal aktier	0.9%	1.1%

Årsstämman 2010 godkände ett mandat för styrelsen att fram till nästa årsstämma återköpa och sälja A- och B-aktier på NASDAQ OMX Stockholm i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt det resultatbaserade optionsprogrammet eller att anpassa bolagets kapitalstruktur enligt följande:

• Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som del av styrelsearvodet.
• Köp av högst 5 730 000 A-aktier, varav högst 4 765 874 ska användas för överföring till innehavare av optioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2010.
• Köp av högst 5% av alla emitterade aktier, exklusive de aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman den 28 april 2010, men inklusive aktier som bolaget ska köpa baserat på mandat som godkändes av denna årsstämma.
• Försäljning av högst 2 525 000 A-aktier och högst 2 400 000 B-aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman 2010, i syfte att täcka kostnader för att uppfylla förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen 2006–2008.

Aktierna kan endast köpas till en kurs som vid en given tidpunkt ligger inom angivet handelsintervall.

Under perioden april–december 2010 avyttrades 2 543 576 A-aktier och 651 106 B-aktier i enlighet med det mandat som godkändes vid årsstämman 2010. Inklusive de transaktioner som genomfördes under första kvartalet 2010 i enlighet med det mandat som godkändes vid årstämman 2009, vilket beskrivs på nästa sida, avyttrades under 2010 netto 1 750 160 A-aktier och 716 367 B-aktier.

Årsstämman 2009 godkände ett mandat att vid ett eller flera tillfällen köpa tillbaka högst 5 570 000 A-aktier på NASDAQ OMX Stockholm för att kunna uppfylla förpliktelserna avseende det resultatbaserade optionsprogrammet 2009 samt avseende de syntetiska aktier som erbjöds som del av ersättningen till styrelsen.

Årsstämman 2009 godkände också ett mandat att sälja högst 1 445 000 B-aktier i Atlas Copcos ägo på NASDAQ OMX Stockholm, vid ett eller flera tillfällen, för att täcka kostnader, däribland sociala avgifter, kontantregleringar eller utfall av andra incitamentslösningar i länder där det inte är lämpligt att tilldela aktieoptioner enligt förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen för 2006 och 2007. Mandaten var giltiga fram till årsstämman 2010. Inga aktier återköptes eller avyttrades 2009. Under första kvartalet 2010 återköptes 813 000 A-aktier, medan 19 584 A-aktier och 65 261 B-aktier avyttrades enligt detta beslut.

Årsstämman 2008 fattade beslut att köpa tillbaka högst 10% av det totala antalet aktier som emitterats av Atlas Copco på NASDAQ OMX Stockholm. Mandatet var giltigt fram till årsstämman 2009. Inga aktier återköptes enligt detta beslut.

A-aktierna innehas för att kunna användas i personaloptionsprogrammen för åren 2006, 2007, 2008 och 2009.

Totalt antal A- och B-aktier som innehas av Atlas Copco redovisas i tabellen på föregående sida. B-aktierna kan avyttras över tid för att täcka kostnader avseende personaloptionsprogrammen.

Reserver

Konsoliderat eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:

Säkringsreserv

Säkringsreserven består av den effektiva delen av nettoförändringar i verkligt värde för vissa instrument som används för kassaflödessäkringar.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven består av alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de finansiella rapporterna i utlandsverksamheter, omräkning av koncerninterna fordringar från eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheter samt från omräkning av skulder som säkrar bolagets nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Verkligt värdereserv

Reserven för verkligt värde består av ackumulerad nettoförändring av verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas fram till att investeringen tas bort från balansräkningen eller skrivs ned.

Se not 27 för information om kapitalförvaltning.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 4.00 (3.00) per aktie, totalt SEK 4 873 504 924 (3 645 587 402), om aktier som bolaget ägde per 31 december 2010 undantas. Styrelsen föreslår också ett inlösenförfarande, där varje aktie delas i en stamaktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien löses därefter automatiskt in till SEK 5.00 per aktie, vilket blir sammanlagt SEK 6 091 881 155 om de aktier som bolaget ägde per 31 december 2010 undantas. I kombination med föreslagen ordinarie utdelning kommer aktieägarna att få SEK 10 965 386 079.

För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 97.

Den föreslagna utdelningen för 2009 på SEK 3.00 per aktie som beslutades av årsstämman den 28 april 2010 har i enlighet med detta beslut utbetalats av Atlas Copco AB. Totalt utbetald utdelning uppgick till SEK 3 645 587 402.

21. Räntebärande skulder

	2010		2009
	Redovisat värde	Nominellt belopp	Redovisat värde	Nominellt belopp
Långfristiga
Medium Term Note Program	8 499	7 915	11 456	10 841
Övriga obligationslån	7 169	6 407	7 219	6 792
Övriga banklån	3 922	3 922	4 357	4 265
Avgår: kortfristig del av banklån	–37	–37	–2 095	–2 095
Summa långfristiga lån	19 553	18 207	20 937	19 803
Skulder avseende finansiella leasingavtal	62	62	71	71
	19 615	18 269	21 008	19 874
Kortfristiga
Kortfristig del av banklån	37	37	2 095	2 095
Kortfristiga lån	417	417	815	815
Skulder avseende finansiella leasingavtal	45	45	49	49
	499	499	2 959	2 959
	20 114	18 768	23 967	22 833

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

Bolaget har utestående lån bestående av obligationsprogram på MSEK 3 000 med en löptid på fem år, MEUR 600 med en löptid på sju år och MUSD 800 med en löptid på tio år. Detta kompletteras med lån från Europeiska Investeringsbanken och Nordiska Investeringsbanken.

Atlas Copco har kreditbetyget A-/A3 avseende långfristig upplåning. Under året förföll obligationer för MSEK 2 000.

Bolaget har en bekräftad kreditlimit på MSEK 6 390 som förfaller 2017 och på MUSD 1 000 som förfaller 2012. Dessa krediter har aldrig utnyttjats.

Bolaget har företagscertifikatprogram för kortfristig upplåning i USA, Sverige och vissa europeiska länder. Totalt finns MUSD 1 500 och MSEK 6 000, motsvarande totalt MSEK 16 196 (16 810), tillgängliga enligt dessa program. Per 31 december 2010 och 2009 fanns inga utestående belopp enligt dessa program. Programmen har kreditbetyget K1 i Sverige och A2/P2 internationellt.

Låneavtalen innehåller inte några restriktioner utöver standardåtaganden avseende lika ställning och ställande av säkerhet.

Skillnaden mellan redovisat värde och nominellt belopp för Gruppens externa lån beror på justeringen till verkligt värde, vilken är följden av de lägre marknadsräntorna jämfört med de nominella räntorna för lånen som är identifierade som säkrade poster i säkringar av verkligt värde.

Se not 27 för ytterligare information om låneskuldernas förfallostruktur och Gruppens exponering för ränte- och valutakursrisker.

Atlas Copco-gruppens kort- och långfristiga lån är fördelade på följande valutor:

Fördelning av kort- och långfristiga räntebärande skulder
	2010			2009
Valutor	Lokal valuta (miljoner)	MSEK	%	Lokal valuta (miljoner)	MSEK	%
EUR	969	8 725	43	969	10 013	42
SEK	3 347	3 347	17	6 044	6 044	25
USD	1 079	7 333	36	1 016	7 319	31
Övriga		709	4		591	2
		20 114	100		23 967	100

Operationella leasingavtal – leasetagare

Leasingkostnaderna för tillgångar som hyrs enligt operationella leasingavtal uppgick till 688 (717) och härrörde främst från hyrda lokaler, maskiner, dator- och kontorsutrustning. Kontor och fabriker som hyrs enligt operationella leasingavtal löper vanligen på 10–15 år. Summa leasingkostnader innefattar minimileaseavgifter på 649 (685), variabla avgifter på 45 (39) och leasingintäkter avseende objekt som vidareuthyrts på 6 (7). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2010	2009
Inom ett år	520	502
Mellan ett och fem år	979	875
Senare än fem år	438	407
	1 937	1 784

Det sammanlagda beloppet av framtida minimileaseavgifter som avser objekt som vidareuthyrs uppgick till 46 (40).

Operationella leasingavtal – leasegivare

Atlas Copco har utrustning som hyrs ut till kunder enligt operationella leasingavtal. Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2010	2009
Inom ett år	336	232
Mellan ett och fem år	312	257
Senare än fem år	15	32
	663	521

Variabla avgifter som redovisades som intäkter uppgick till 3 (7).

Finansiella leasingavtal – leasetagare

Tillgångar som används enligt finansiella leasingavtal består i första hand av fordon.

Tillgångar nyttjade under finansiella leasingavtal
	Maskiner och inventarier	Hyres maskiner
Redovisat värde vid årets början, 2010	125	17
Redovisat värde vid årets slut, 2010	106	13
Redovisat värde vid årets början, 2009	163	6
Redovisat värde vid årets slut, 2009	125	17

Framtida betalningar kommer att förfalla enligt följande:

		2010			2009
	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp	Minimilease avgifter	Ränta	Kapitalbelopp
Inom ett år	51	6	45	57	8	49
Mellan ett och fem år	68	8	60	76	9	67
Senare än fem år	2	–	2	4	–	4
	121	14	107	137	17	120

Finansiella leasingavtal – leasegivare

Gruppen erbjuder kunder leasingfinansiering via Atlas Copco Customer Finance och vissa andra dotterföretag. Framtida leasingavgifter som kommer att erhållas förfaller enligt följande:

	2010			2009
	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimilease avgifter	Brutto investering	Nuvärde av framtida minimilease avgifter
Inom ett år	478	430	664	585
Mellan ett och fem år	500	455	754	680
Senare än fem år	28	25	18	15
	1 006	910	1 436	1 280
Ej intjänade finansiella intäkter		96		151
Ej garanterat restvärde		–		5
	1 006	1 006	1 436	1 436

23. Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelserna, netto, redovisas i följande poster i balansräkningen:

	2010	2009
Finansiella tillgångar (not 15)	–590	–562
Ersättningar efter avslutad anställning	1 578	1 768
Övriga avsättningar (not 25)	63	66
Totalt, netto	1 051	1 272

Atlas Copco tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner och ersättningar på de flesta av sina större verksamhetsställen. De mest betydande planerna vad gäller storlek finns i Belgien, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. Vissa planer är fonderade med öronmärkta tillgångar eller fonder som innehas skilt från Gruppen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av Gruppen i takt med att de förfaller.

Avkastningen på tillgångarna förbättrades under 2010 och ett betydande antal planer översteg de antaganden om förväntad avkastning på tillgångarna som hade utarbetats i början av året. Den höga avkastningen var mest tydlig i länder där tillgångsportföljen innehöll en hög andel obligationer, i och med att de allmänt lägre räntorna under 2010 bidrog till att höja värdet på portföljerna.

Under 2010 inkluderades två nya länder vilket har lett till en ökning av nettoförplikternas diskonterade nuvärde med 68, varav 61 för Indien och 7 för Thailand, samt en ökning av förvaltningstillgångarnas verkliga värde med 19 i och med att en av planerna i Indien är fonderad.

I Storbritannien omvandlades pensionsplanen från förmånsbestämd plan till avgiftsbestämd plan för framtida tjänster. Denna övergång bokfördes som en reducering på 35 redovisad som en post av engångskaraktär i pensionskostnaden för 2010.

I Kanada återfördes under 2010 justeringar av lägsta fondering på 56 för 2009 på grund av underskottet i slutet av året. Effekterna av denna

intäkt upphävdes av redovisningen av de aktuariella förlusterna i pensionskostnaderna.

De belgiska planerna avser förtidspensioner samt ersättningar i samband med jubileer och vid uppsägning. Samtliga planer är ofonderade.

I Kanada tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan och en kompletterande ålderspension för personer i företagsledningen, båda fonderade, samt två ofonderade planer – en pensionsplan och en plan för ersättningar efter avslutad anställning.

De tyska planerna inkluderar planer för pensioner, förtidspensioner samt ersättningar vid jubileer och dödsfall. Samtliga planer är ofonderade.

I Storbritannien finns en slutlönebaserad pensionsplan som är fonderad. Enligt vad som är angivet ovan har planen under 2010 omvandlats till en avgiftsbestämd plan för framtida tjänster. Planen har den största förmånsbestämda förpliktelsen av alla planer och står för 26% av Gruppens totala förmånsbestämda förpliktelser.

Det finns tre förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av tjänstemännen i Sverige. Atlas Copco finansierar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Atlas Copco har också förpliktelser för familjepensioner för tjänstemän. Denna plan tryggas genom ett försäkringsbolag. Planen redovisas som avgiftsbestämd plan, eftersom det inte finns tillräcklig information för att beräkna nettopensionsförpliktelsen. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som har valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen som redovisas i enlighet med IAS 19 hänför sig till högre tjänstemän som gått i pension. De senare två pensionsavtalen har beaktats i balansräkningen.

I USA tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan, en plan för sjukvård efter avslutad anställning och ett antal kompletterande pensionsförmåner för företagsledningen. Pensionsplanen är fonderad, medan de andra planerna är ofonderade.

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar uppgick till 501 (81). Av den totala pensionskostnaden på 295 (346) har 169 (226) redovisats som rörelsekostnad och 126 (120) som finansiell kostnad.

Ersättningar efter avslutad anställning
2010	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Övriga ofonderade planer	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser	5 039	1 464	222	6 725
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–5 064	–	–	–5 064
Nuvärdet för nettoförpliktelser	–25	1 464	222	1 661
Oredovisade kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	–1	–7	–	–8
Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–)	–577	–80	41	–616
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–603	1 377	263	1 037
Övriga avsättningar för pensioner och liknande	–	–	14	14
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–603	1 377	277	1 051
2009
Förmånsbestämda förpliktelser	4 893	1 536	266	6 695
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–4 852	–	–	–4 852
Nuvärdet för nettoförpliktelser	41	1 536	266	1 843
Justering avseende lägsta fonderingskrav	55	–	–	55
Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–)	–706	57	6	–643
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–610	1 593	272	1 255
Övriga avsättningar för pensioner och liknande	–	–	17	17
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–610	1 593	289	1 272

2010	2009
4 852	4 863
212	233
289	–152
–34	–124
140	238
17	20
–205	–233
–207	7

5 064	4 852

Förvaltningstillgångarna består av följande:

	2010	2009
Aktierelaterade värdepapper	650	634
Obligationer	3 675	3 606
Övriga	624	485
Kassa och bank	115	127
	5 064	4 852

Förvaltningstillgångarna fördelas på följande geografiska områden:

	2010	2009
Europa	3 676	3 520
Nordamerika	1 358	1 321
Övriga världen	30	11
	5 064	4 852

I förvaltningstillgångar ingår Atlas Copco AB:s B-aktier med 18 (19). I förvaltningstillgångar ingår inga fastigheter som disponeras av bolag inom Gruppen.

Förändringar av förpliktelser avseende förmånsbestämda planer
	2010	2009
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	6 695	6 741
Kostnader för pensioner intjänade under året	168	176
Räntekostnader	338	353
Aktuariella erfarenhetsbaserade vinster (–) / förluster (+)	125	56
Aktuariella antagandebaserade vinster (–) / förluster (+)	256	93
Regleringar	–68	–135
Ersättningar betalade med förvaltningstillgångar eller företagets tillgångar	–420	–489
Övriga	67	20
Omräkningsdifferenser	–436	–120
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	6 725	6 695

De förmånsbestämda förpliktelserna för ersättningar till anställda består av planer i följande geografiska områden:

	2010	2009
Europa	5 004	5 110
Nordamerika	1 607	1 546
Övriga världen	114	39
	6 725	6 695

Belopp som redovisas i resultaträkningen
	2010	2009
Kostnader för pensioner intjänade under året	168	176
Räntekostnader	338	353
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–212	–233
Inbetalning av avgifter från anställda	–17	–20
Kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	11	22
Avskrivning av oredovisad aktuariell förlust	91	–1
Regleringar/reduceringar	–28	2
Justering avseende lägsta fonderingskrav	–56	47
	295	346

Kostnaderna redovisas i följande poster i resultaträkningen:	2010	2009
Kostnad för sålda varor	56	80
Marknadsföringskostnader	48	58
Administrationskostnader	53	74
Forsknings- och utvecklingskostnader	12	14
Finansiella kostnader (not 9)	126	120
	295	346

Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen
(uttryckta som vägda medeltal)	2010	2009
Diskonteringsränta
Europa	4.76	5.00
Nordamerika	5.44	5.94
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Europa	4.31	4.43
Nordamerika	5.15	6.24
Framtida löneökningar
Europa	3.05	3.33
Nordamerika	3.18	3.51
Ökning av sjukvårdskostnader
Nordamerika	9.0	9.4
Framtida pensionsökningar
Europa	2.28	2.15
Nordamerika	0.34	0.35

Diskonteringsräntan fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på företagsobligationer med hög kreditvärdighet (AAA eller AA), om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsernas duration. I länder där företagsobligationer inte finns tillgängliga används statsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.

För 2010 har Gruppen använt svenska bostadsobligationer för att fastställa den svenska diskonteringsräntan. Marknaden för svenska bostadsobligationer bedöms vara förstklassig (AAA eller AA) och likvid och uppfyller därmed kraven i IAS 19.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar baseras på avkastningen på statsobligationer med tillägg för en riskpremie som avser egetkapitalinstrument. Antagandet återspeglar också fördelningen av tillgångarna för respektive plan samt avkastningen för respektive land eller region.

Förväntad löneökning bygger i de flesta länder på en reallöneökning på 1% plus inflation. Även om den absoluta takten för beviljad löneökning kan förefalla vara volatil år från år, är stabiliteten högre på längre sikt när ökningarna uttrycks i reala termer.

Antagande om sjukvårdskostnadernas utveckling har en betydande effekt på de belopp som redovisas i årets resultat för planer för sjukvård efter avslutad anställning. En förändring med en procentenhet av den antagna utvecklingen av sjukvårdskostnader får följande effekt:

Ökning av sjukvårdskostnader

	Ökning med en procent enhet	Minskning med en procent enhet
Effekten på totala kostnader för tjänstgöring	7.7%	–5.4%
Effekt på förmånsbestämd förpliktelse	8.2%	–7.1%

Historisk information
	2010	2009	2008	2007	2006
Nuvärde för förmånsbestämda förpliktelser	6 725	6 695	6 741	6 288	6 416
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	5 064	4 852	4 863	4 936	4 739
Nuvärdet för nettoförpliktelser	1 661	1 843	1 878	1 352	1 677
Erfarenhetsbaserade justeringar hänförliga till:
	2010	2009	2008	2007	2006

Förvaltningstillgångar 289 –152 –293 –66 11 Förpliktelser för planer 125 –56 –33 16 –51

Gruppen förväntas betala 309 (287) till avgiftsbestämda pensionsplaner för 2011.

Aktierelaterade incitamentsprogram

År 2000 beslöt styrelsen att införa ett globalt personaloptionsprogram för åren 2000–2003 för nyckelpersoner inom Gruppen. Styrelsen skulle besluta om genomförande av detta program varje år. Det fattades inga beslut om personaloptionsprogram 2004 och 2005. Årsstämmorna 2006, 2007, 2008 och 2009 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram i enlighet med styrelsens förslag om ett optionsprogram för respektive år. Årsstämman 2010 beslutade att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram för 2010 liknande programmen för 2006, 2007, 2008 och 2009.

Optionsprogram 2000–2003

Programmet 2000–2003 innehöll tilldelning av personaloptioner som gav innehavaren rätt att förvärva Atlas Copco AB:s A-aktier till ett lösenpris som beräknades till 110% av genomsnittlig kurs under en tiodagarsperiod före tilldelningen.

I några länder tilldelades istället syntetiska optioner av juridiska och skattemässiga skäl. Syntetiska optioner ger inte innehavaren rätt att förvärva aktier, utan endast att erhålla skillnaden mellan A-aktiens kurs på lösendagen och ett fast pris, vilket motsvarar lösenpriset för personaloptionerna.

Villkoren för personaloptionerna/de syntetiska optionerna för perioden 2000–2003 var följande: de utfärdades av Atlas Copco AB, hade en löptid på sex år från tiden för tilldelning och intjänades med en tredjedel per år från denna tidpunkt. Personaloptionerna kunde inte överlåtas. De tilldelades utan kostnad och innehöll inga resultatvillkor. Detta program hade löpt ut vid utgången av 2009.

Optionsprogram 2006–2010

På årsstämmorna 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 beslöts att införa resultatbaserade personaloptionsprogram för respektive år. Beslutet att tilldela optioner fattades i maj/juni respektive år och optionerna utfärdades i mars påföljande år (utfärdandedatum). Antalet optioner som utfärdats för respektive programår var beroende av värdeskapande i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added) under respektive år som programmen tilldelades. För optionsprogrammet 2010 angavs intervallet för EVA till SEK 900 000 000 och utfärdande varierar linjärt inom intervallet från noll till 100% av intervallets övre gräns. Storleken på programmet och intervallets gränser har fastställts av styrelsen och har godkänts av årsstämman samt är kompatibla med Gruppens långsiktiga affärsplan.

I samband med utfärdandet beräknades lösenpriset till 110% av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Personaloptionerna utfärdades utan att den anställde erlade någon ersättning och rätten till optionerna i 2006–2008 års program kvarstår även om anställningen avslutas. För 2009 och 2010 års program gäller dock att optionerna kvarstår endast till den del de är inlösenbara vid tidpunkten för anställningens upphörande. Optionsprogrammet 2009 har en löptid på fem år från tidpunkten för utfärdande och optionerna kan ej överlåtas. Optionsprogrammet 2010 har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten och optionerna kan ej överlåtas. Optionerna i programmen för 2006–2009 blir inlösenbara med en tredjedel per år med början ett år efter utfärdandet. Optioner i programmet för 2010 blir inlösenbara till 100% tre år efter tilldelningen.

Programmet för 2010 innefattar ett krav på medlemmarna i Gruppens verkställande ledning (27 personer sammanlagt) att köpa Atlas Copco A-aktier för 10% av deras bruttogrundlön för att kunna bli tilldelade optioner. Ett lägre investerat belopp minskar antalet optioner i motsvarande grad. Dessutom har medlemmar i den verkställande ledningen som har investerat i Atlas Copcos A-aktier möjlighet att för varje köpt aktie köpa en aktie till en kurs motsvarande 75 procent av genomsnittlig kurs för A-aktier under en tiodagarsperiod efter datumet för publicering av rapporten för fjärde kvartalet. Denna rätt gäller från tre år efter tilldelningen fram till att optionsprogrammet löper ut.

Styrelsen hade rätt att besluta att genomföra en alternativ incitamentslösning, syntetiska optioner, för nyckelpersoner i sådana länder där det inte är lämpligt att tilldela personaloptioner.

I programmen 2008, 2009 och 2010 kan optionsberättigad i Sverige begära att personaloptionerna regleras genom att bolaget erlägger en kontant betalning motsvarande överskjutande belopp av stängningskursen för aktierna jämfört med lösenpriset på lösendatum minus eventuella administrationskostnader. På grund av möjligheten till sådant val för anställda i Sverige klassificeras personaloptionerna i redovisningssyfte som kontantreglerade enligt IFRS 2.

Black-Scholes modell användes för att beräkna det verkliga värdet på personaloptionerna/syntetiska optionerna i programmet per utfärdandedatum. Eftersom utfärdandedatum för 2010 års program blir i mars 2011 har det verkliga värdet simulerats med hjälp av en Monte Carlo-modell till vad det skulle kunna fastställas till i mars 2011. För programmen 2010 och 2009 baserades det verkliga värdet för optionerna/de syntetiska optionerna på följande antaganden:

Viktiga antaganden	Program 2010 (31 december 2010)	Program 2009 (per utfärdande datum)
Förväntat lösenpris	SEK 187/127.5 1)	SEK 108 2)
Förväntad volatilitet	30%	35%
Förväntad löptid	3.11– 4.11	2.89–4.89 år
Förväntad/uppskattad aktiekurs	SEK 170.20	SEK 117.80
Förväntad utdelning (tillväxt)	SEK 3.30 (10%)	SEK 3.00 (10%)
Riskfri ränta	2.41–2.59	1.52–2.15%
Genomsnittligt tilldelningsvärde	SEK 30.13/54.78 1)	SEK 29.65 2)
Maximalt antal optioner	4 699 874	4 699 874
– varav förverkade	249 686	2 723 752
Antal matchningsaktier	37 218

1) Matchningsaktier för verkställande ledningen 2) Verkligt utfall

Tidsaxel 2010 års optionsplan

Årsstämma	Tilldelning	Verkställande ledningens egna investeringar	Fastställande av lösenpris	Utfärdande		Slutdatum för planen
					Intjänandetid	Optioner och matchningsaktier inlösningsbara
april 2010	juni 2010	nov 2010	feb 2011	mars 2011		1 maj 2013 1 maj 2015

Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska utvecklingen av kursen på Atlas Copcos A-aktier samt andra aktier på aktiemarknaden.

Vid fastställande av optionens förväntade löptid, har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen hos olika kategorier av optionsberättigade.

För optioner i programmen 2006–2008 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden maj till mars påföljande år. För optioner i 2009 års program redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden juni 2009 till mars 2013. För optioner i programmet 2010 redovisas det verkliga värdet som en kostnad under perioden juni 2010 till april 2013. För programmet 2010 har en ny beräkning av verkligt värde gjorts och kommer att göras per varje balansdag fram till utfärdandet av programmet (mars 2011). För de syntetiska optionerna och optionerna som

är klassificerade som kontantreglerade redovisas det verkliga värdet som en kostnad över samma intjänandeperiod, dock görs en ny beräkning av det verkliga värdet per varje balansdag och förändringar i verkligt värde efter intjänandeperioden fortsätter att redovisas som personalkostnad.

I enlighet med IFRS 2 uppgick kostnaden för 2010 för samtliga aktierelaterade incitamentsprogram till 209 (90) exklusive sociala avgifter, varav 24 (16) avser optioner som regleras med egetkapitalinstrument. Sociala avgifter redovisas i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 7) och klassificeras som personalkostnader.

I balansräkningen uppgick avsättningar för syntetiska optioner och aktieoptioner som klassificeras som kontantreglerade per 31 december till 246 (90). Atlas Copco-aktier innehas av moderbolaget för att täcka åtaganden i samband med programmen 2006–2009. Se även not 20.

Sammanfattning av aktierelaterat incitamentsprogram1)

	Personaloptioner					Syntetiska optioner
Program	2003	2006	2007	20082)	20092)	2003	2006	2007	2008	2009
Initialt antal anställda	138	183	177	198	222	127	36	38	41	47
Initialt antal optioner	3 337 019	3 201 795	3 128 361	3 466 164	3 789 276	2 901 754	543 320	572 794	616 855	719 665
Förfallodatum	11 maj 2009	30 mars 2012	30 mars 2013	20 mars 2014	20 mars 2015	11 maj 2009	30 mars 2012	30 mars 2013	20 mars 2014	20 mars 2015
Lösenpris, SEK	28.81	111.06	105	71	108	28.81	111.06	105	71	108
Aktieslag	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A
Verkligt värde på tilldelningsdatum		32.78	132.50	22.32	28.59
Realvärde för intjänade syntetiska optioner							58.64	64.70	98.70

Antal optioner/syntetiska optioner 2010
Utestående vid årets början	–	3 201 795	3 040 239	3 245 857	3 789 276	–	499 360	528 733	572 794	719 665
Tilldelade	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Utnyttjade		– –1 483 145	–713 806	–347 520	–	–	–333 116	–167 868	–87 232	–
Förfallna/förverkade	–	–	–		– –2 123 779	–	–	–	–	–409 040
Utestående vid årets slut		1 718 650	2 326 433	2 898 337	1 665 497	–	166 244	360 865	485 562	310 625
– varav intjänade	–	1 718 650	2 326 433	2 898 337	1 665 497	–	166 244	360 865	485 562	310 625
– varav inlösningsbara	–	1 718 650	1 310 133	734 495	–	–	166 244	184 644	103 712	–
Återstående löptid, månader	–	15	27	39	51	–	15	27	39	51
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade under året, SEK	–	145	149	137	–	–	143	147	132	–

Antal optioner/syntetiska optioner 2009

674 175	3 201 795	3 040 239	3 363 353	–	266 522	499 360	528 733	587 481	–
–	–	–	–	3 789 276	–	–	–	–	719 665
–674 175	–	–	–	–	–266 522	–	–	–	–
–	–	–	–117 496	–	–	–	–	–14 687	–

–	3 201 795	3 040 239	3 245 857	3 789 276	–	499 360	528 733	572 794	719 665
–	3 201 795	3 040 239	3 245 857	–	–	499 360	528 733	572 794	–
–	2 134 530	1 013 413	–	–	–	332 907	176 244	–	–
–	27	39	51	63	–	27	39	51	63
									–
	70	–	–	–	–	74	–	–	–

1) Alla siffror har justerats för effekterna av den aktiesplit som genomfördes i juni 2005 och den som genomfördes i maj 2007.

2) Inkluderar utfärdade optioner där de optionsberättigade i Sverige kan välja mellan att reglera dem med aktier eller kontanter.

24. Övriga skulder

	2010	2009
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	169	170
– identifierade för säkringsredovisning	371	6
Finansiella skulder klassificerade som övriga skulder
– övriga rörelseskulder	2 340	2 447
– upplupna kostnader	4 067	3 695
Förskott från kunder	2 166	2 072
Förutbetalda intäkter	59	78
Förutbetalda intäkter avseende servicekontrakt	358	362
	9 530	8 830

Ökningen av värdet på derivat identifierade för säkringsredovisning är en effekt av att den amerikanska dollarn stärkts mot euron.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor. Se även not 27 för mer information om värdering av derivat.

25. Avsättningar

2010	Produktgarantier	Omstrukturering	Övriga	Summa
Vid årets början	845	152	864	1 861
Under året
– gjorda avsättningar	893	53	607	1 553
– utnyttjade avsättningar	–705	–93	–229	–1 027
– återförda avsättningar	–103	–20	–54	–177
Rörelseförvärv	42	1	–	43
Omräkningsdifferenser	–66	–9	–48	–123
Vid årets slut	906	84	1 140	2 130
Långfristiga	122	45	688	855
Kortfristiga	784	39	452	1 275
	906	84	1 140	2 130

2009	Produktgarantier	Omstrukturering	Övriga	Summa
Vid årets början	914	147	849	1 910
Under året
– gjorda avsättningar	911	176	674	1 761
– utnyttjade avsättningar	–866	–154	–565	–1 585
– återförda avsättningar	–83	–15	–74	–172
Rörelseförvärv	1	–	1	2
Omräkningsdifferenser	–32	–2	–21	–55
Vid årets slut	845	152	864	1 861
Långfristiga	101	32	443	576
Kortfristiga	744	120	421	1 285
	845	152	864	1 861

Avsättningar för produktgarantier redovisas vid den tidpunkt produkten säljs och ska täcka den beräknade kostnaden för att reparera eller ersätta defekta produkter. För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data avseende reparationer och utbyten. Eftersom garantiperioderna är begränsade, är huvuddelen av avsättningen klassificerad som kortfristig. Avsättning för omstrukturering består främst av avgångsvederlag till anställda och kostnader för att lägga ned anläggningar. Övriga avsättningar består huvudsakligen av belopp som rör aktierelaterade ersättningar inklusive sociala avgifter, ersättningar i samband med jubileer (se not 23), förpliktelser för återställande av miljö samt avsättning för serviceverksamhet.

26. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2010	2009
Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	11	33
Ställda säkerheter för pensionsåtagande
Kapitalförsäkringar	52	47
	63	80

	2010	2009
Eventualförpliktelser
Diskonterade växlar	20	23
Borgensförbindelser och övriga
eventualförpliktelser	93 113	103 126

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser avser framför allt garantier till leverantörer i den löpande verksamheten, ofta i form av remburser eller bankgarantier.

27. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Översikt

Atlas Copco Group Treasury har det operativa ansvaret för finansiell riskhantering i Gruppen. Kommittén för hantering av finansiella risker (Financial Risk Management Committee – FRMC) ansvarar för att säkerställa att Gruppen har principer och system för övervakning och styrning av de finansiella risker som kan påverka Gruppen. Dessa innefattar:

• Finansierings- och likviditetsrisk
• Ränterisk
• Valutarisk
• Kreditrisk

Utöver principer på koncernnivå finns det likartade principer för valutaoch kreditrisker på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå. Efterlevnaden av principerna följs upp av Group Treasury och rapporteras varje kvartal till FRMC. Avvikelser rapporteras omedelbart.

I hanteringen av finansiella risker använder Gruppen derivat och påtar sig även finansiella skulder. Alla sådana transaktioner utförs inom ramen för de riktlinjer som fastställts av FRMC. Generellt strävar Gruppen efter att använda säkringsredovisning för att minska den volatilitet i årets resultat som kan bli följden av justeringar till verkligt värde. I de fall där säkringsredovisning inte är tillämplig får Gruppen fördelarna med en ekonomisk säkring men resultatet kan påverkas av justeringar till verkligt värde under det finansiella instrumentens löptid.

Medlemmarna i FRMC är koncernchefen, finans- och ekonomidirektören, koncernens treasurer och treasuryenhetens controller. Representanter från andra funktioner bjuds normalt in för att diskutera särskilda risker. FRMC sammanträder en gång per kvartal, eller oftare vid behov.

Den stora kassan under året ledde till en mer fokuserad hantering. Se finansiella kreditrisker för mer information.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk är risken att Gruppen och dess dotterföretag vid en given tidpunkt inte har tillgång till adekvat finansiering till godtagbara villkor. Per den 31 december uppgick likvida medel till 14 264 (12 165). Gruppens likviditet är god med tanke på förfallostrukturen för externa lån samt storleken på kassa och kortfristiga placeringar vid årets slut.

Gruppens policy för finansieringsrisk

• Gruppen bör som lägst ha MSEK 6 000 i bekräftade och tillräckliga ej bekräftade krediter i beredskap för att kunna uppnå operativa och strategiska mål (faktisk: 13 188).
• Genomsnittlig återstående löptid (tid till förfall) för Atlas Copco AB:s externa skulder bör vara minst 3 år (faktisk: 4.4 år).
• Högst MSEK 5 000 av Atlas Copco AB:s externa skulder får ha en löptid som är kortare än 12 månader (faktisk: 0). Nästa förfall är 2012.

Vid årets slut 2010 bestod Gruppens huvudsakliga tillgängliga kreditfaciliteter av:

• Bekräftad kredit på MUSD 1 000 med förfall 2012. Räntekostnaden för att utnyttja krediten är LIBOR plus 0.14% per år. Om genomsnittligt utnyttjande överstiger 50% blir tillämplig räntesats LIBOR plus 0.165% per år. Krediten har aldrig utnyttjats.
• Bekräftad kredit på 6 390 med förfall 2017. Räntekostnaden för att använda krediten är tillämplig IBOR plus 1.22%. Krediten har aldrig utnyttjats.
• Ej bekräftade ettåriga företagscertifikatprogram i EUR, SEK och USD uppgående till 16 196 (16 810) (i motsvarande MSEK). Inga belopp var utnyttjade vid årets slut 2010. Kostnaderna för att använda dessa krediter beror på marknadsläget vid tiden för utnyttjandet.

I tabellen nedan visas förfallostrukturen för Gruppens räntebärande skulder exklusive finansiella leasingskulder men inklusive effekten av ränteswappar:

2010 Förfall	Fast	Rörlig	Redovisat värde	Nominellt belopp
2011		454	454	454
2012	2 605	72	2 677	2 584
2013		288	288	288
2014	5 894	1 918	7 812	7 321
2015		901	901	901
2016		705	705	705
2017	4 650	1 550	6 200	5 438
2018			–	–
2019	969	1	970	970
	14 118	5 889	20 007	18 661

Ränterisk

Ränterisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Gruppens ränteriskpolicy

Genomsnittlig duration (det vill säga den period för vilken räntesatserna är fasta) ska vara minst sex månader och högst 36 månader, med ett riktmärke på tolv månader. Atlas Copco föredrar vanligtvis kort duration (rörlig ränta) som kan leda till instabilare nettoräntekostnader jämfört med lång duration (fast ränta). Fastförräntade lån konverteras vanligen till kortare duration genom användande av ränteswappar. Historiskt har högre räntor tenderat att spegla en stark ekonomi under vilken Gruppen har goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Även om Gruppens resultat inte är lika starkt under perioder med svagare ekonomi, tenderar de allmänna räntorna då också att vara lägre, vilket innebär lägre nettoräntekostnader.

Under 2010 var räntorna låga i ett historiskt perspektiv och Gruppen höjde därför tillåten högsta genomsnittlig duration till 36 månader. Därefter höjdes durationen till nära 36 månader genom att större delen av de ränteswappar som ingicks 2007 stängdes.

I syfte att konvertera fast ränta till rörlig ränta har Atlas Copco AB använt ränteswappar, som är identifierade som säkringsinstrument, med nominella belopp på MUSD 200 (föregående år: MEUR 600, MSEK 2 640 och MUSD 600). Inklusive effekten av derivaten uppgick vid årets slut 2010 effektiv ränta och ränteduration avseende Gruppens skulder till 2.7% (1.8) respektive 2.9 år (1.0).

Exklusive derivat uppgick Gruppens effektiva ränta till 4.6% (4.2) och genomsnittlig ränteduration uppgick till 3.3 år (3.5). Enligt uppskattning skulle en parallellförskjutning uppåt med 1 procentenhet (100 punkter) av alla räntor ha minskat det verkliga värdet för Atlas Copcos skuldportfölj (efter avdrag för investeringar och inklusive derivat) med cirka 558 (234) per 31 december och ökat räntekostnaderna med 46 (191).

Efter att större delen av ränteswapparna hade stängts minskade utestående verkligt värde till 206 (1 284). Beräkningen av effektivräntesatsen beaktar effekterna av utestående och stängda ränteswappar. I nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde avseende säkring av ränterisker som ingår i årets resultat före skatt:

	Nettoresultat
Säkring av verkligt värde	2010	2009
Finansiella skulder	–318	457
Ränterelaterade derivat	316	–410
	–2	47

Valutarisk

Valutarisk är risken att Gruppens lönsamhet påverkas negativt av förändringar i valutakurser. Detta påverkar både transaktionsexponering (flöde) och omräkningsexponering (balansräkning).

Gruppens valutariskpolicy

a) Transaktionsexponering

Eftersom Atlas Copco bedriver verksamhet på olika marknader sker inoch utflöden i olika valutor. Som en naturlig del av affärsverksamheten uppstår ett nettoöverskott eller -underskott för en viss valuta. Denna nettopositions värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår en transaktionsexponering. De största valutorna med över- och underskott framgår av Diagram 1.

Beloppen som redovisas i Diagram 1 är baserade på Gruppens koncerninterna betalningar, eftersom de för de flesta valutor är en bra uppskattning av de externa flödena, och på de externa betalningsflödena från kunder och till leverantörer i de viktigaste valutorna. Total transaktionsexponering, värderad i SEK, uppgår till 11 907 (10 263), beräknad som exponerade flöden netto per valuta omräknat till SEK.

Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av transaktionsexponering:

• Exponeringar bör minskas genom att matcha in- och utflöden i samma valutor.
• Ledningarna för affärsområdena och divisionerna ansvarar för att upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser. Affärsområdena och divisionerna bör normalt inte säkra valutarisker. Säkring kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med avtalet.
• Med grund i antagandet att säkring inte har någon betydande, positiv eller negativ, inverkan på Gruppens resultat på lång sikt kräver inte policyn att transaktionsexponeringen säkras på löpande basis. FRMC beslutar från gång till gång om delar av transaktionsexponeringen bör säkras.

I enlighet med ovanstående har Atlas Copco ingått valutaterminskontrakt som är identifierade som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. Som del i den normala affärsverksamheten erhålls eller betalas säkrade kassaflöden och valutaeffekterna redovisas i resultatet. Hänförliga säkringsinstrument förfaller månadsvis och redovisas i resultatet, vilket därmed utjämnar effekterna av de säkrade kassaflödena för respektive period. Säkringskvoten var 6% (1) vid årets slut.

Verkligt värde för valutaterminskontrakt uppgick till –1 (–6) vid årets slut och förfallostrukturen framgår i tabellen till höger. Ett realiserat

Diagram 1

–15 000 AUD BRL CAD CNY GBP HKD INR RUB USD ZAR Övriga EUR SEK Uppskattad årlig transaktionsexponering i Gruppens viktigaste valutor 2010 och 2009

6 000 9 000 MSEK Diagram 2 Transaktionsexponering – effekt av kursrörelser i USD och EUR före säkring

Förfallostruktur valutaterminskontrakt	MSEK 350
Kv 1 2011	300 250 6
Kv 2 2011	200 –1 150
Kv 3 2011	–6 100
Kv 4 2011	50 – 0
	–1 –50

nettoresultat för valutasäkringar på 22 (–106) ingår i resultatet för 2010. Diagram 2 visar hur Gruppens resultat före skatt påverkas av effekterna av ensidiga rörelser i USD och EUR, om inga valutaflöden säkrats samt före påverkan av motverkande prisjusteringar och andra liknande åtgärder.

En försvagning av SEK med 1 procentenhet gentemot alla andra valutor skulle ha ökat det verkliga värdet av låneportföljen med 144 (162). Effekten på resultatet skulle vara mycket begränsad eftersom i princip alla Gruppens lån identifieras som säkringar av nettoinvesteringar och effekten redovisas i övrigt totalresultat (se även not 1, Redovisningsprinciper, Finansiella instrument). Samma ändring skulle ha en effekt på 138 på övrigt totalresultat. Atlas Copco har även ett valutaterminskontrakt på MUSD 700 som är identifierat som säkring av den kassaflödesrisk som är förknippad med ett visst finansiellt mellanhavande mellan företag inom Gruppen. Detta terminskontrakts verkliga värde uppgick per 31 december till –346 (100) med en motsvarande vinst på underliggande lån vilka båda redovisas i årets resultat. De kassaflöden som är hänförliga till återbetalningen av lånet och terminskontraktets förfall infaller 2013.

b) Omräkningsexponering

Atlas Copcos världsomspännande verksamhet ger upphov till en valutaeffekt när företag med andra funktionella valutor än svenska kronor räknas om till kronor vid upprättandet av koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder denominerade i en viss valuta. Effekten av valutakursfluktuationer på dessa nettopositioner utgör själva omräkningseffekten. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av omräkningsexponering:

• Omräkningsexponering bör minskas genom att matcha tillgångar och skulder i samma valutor.
• FRMC kan besluta att säkra återstående omräkningsexponering.

I syfte att minska omräkningsexponeringen för nettoinvesteringar i USD och EUR i koncernredovisningen och den valutarisk som är hänförlig till innehav i dotterföretag använder Atlas Copco lån och terminskontrakt, vilka är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen. Externa lån på sammanlagt MEUR 1 483 (1 470) används för att säkra motsvarande nettotillgångar i EUR i dotterföretag. Vid årets slut uppgick förändringen i det verkliga värdet för säkringsinstrumenten till –234 (–1 560), varav valutaeffekt på 359 (–907). Atlas Copco använder också lån uppgående till MUSD 58 (58) för att säkra motsvarande nettotillgångar i USD. Verkligt värde för säkringsinstrumenten uppgick till –82 (–102) vid årets slut 2010. I nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde som ingår i nettoresultatet för året, exklusive belopp som har omklassificerats till årets resultat:

		Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvestering	2010	2009
Eget kapital	2 032	–952
Lån och terminskontrakt realiserade och orealiserade	–2 032	952
	–	–

Diagram 3 visar Gruppens känslighet för valutaomräkningseffekter när utländska dotterföretags resultat räknas om.

Diagram 3

Kreditrisk

Kreditrisk kan delas upp i rörelsebetingad och finansiell kreditrisk. Dessa risker beskrivs mer utförligt i följande avsnitt.

I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella instrument per 31 december:

Kreditrisk	2010	2009
Kundfordringar	13 323	12 222
Investeringar som hålls till förfall	413	404
Investeringar som kan säljas	504	549
Finansiella fordringar	2 716	2 771
Derivat	560	1 463
Övriga	2 473	1 977
Likvida medel	14 264	12 165
	34 253	31 551

Gruppens policy för rörelsebetingad kreditrisk

Rörelsebetingad kreditrisk kan delas upp i affärsrelaterad och politisk kreditrisk.

a) Gruppens affärsriskpolicy

Affärsrisk är risken att kunderna inte uppfyller sina betalningsförpliktelser. Gruppens affärsriskpolicy är att affärsområden, divisioner och enskilda affärsenheter ansvarar för de affärsrisker som genereras i deras verksamheter. Eftersom Gruppens försäljning är fördelad på tusentals kunder och ingen enskild kund står för en betydande andel av Gruppens affärsrisk sker bevakningen av affärskreditrisker främst på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet måste ha en godkänd affärsriskpolicy.

Atlas Copco har de senaste åren byggt upp en egen kundfinansieringsverksamhet, Atlas Copco Customer Finance, för att öka erbjudandet gentemot kunder. Vid årets slut hade denna kundfinansieringsverksamhet en kreditportfölj om cirka 3 184 (3 189). Det finns ingen större koncentration av kreditrisk i denna verksamhet.

Gruppen har som säkerhet för sin kreditportfölj huvudsakligen återtaganderätter i maskinerna när medel- eller långfristig finansiering beviljas kunden (vanligen genom Atlas Copco Customer Finance). Affärsenheterna kan även, i begränsad utsträckning, överföra försäkring av affärsrisk till externa företag (vanligen till ett exportkreditföretag).

b) Gruppens policy för politisk risk

Politisk risk är risken att centralbanken eller annan myndighet i ett visst land inte tillåter överföringar av medel till ett utländskt Atlas Copco-företag (trots det faktum att kunden eller ett Atlas Copco-företag i landet vill och har tillräckliga medel att betala). Gruppens policy för politiska risker är att dessa bör övervakas och hanteras på koncernnivå, baserat på riskbedömningen för landet. Gruppen behåller normalt de flesta politiska risker eftersom Gruppens försäljning sker i hela världen och Gruppen historiskt enbart ådragit sig obetydliga förluster på grund av politisk risk. I vissa länder är emellertid policyn att köpa försäkring som skydd mot politisk risk.

Avsättningar för kreditrisker

Affärsenheterna fastställer avsättningar som motsvarar deras uppskattning av uppkomna värdeminskningar avseende kundfordringar och andra fordringar. De huvudsakliga delarna i denna avsättning är särskilda avsättningar för värdeminskningar som avser individuellt betydande exponeringar och en komponent för kollektiv nedskrivning som fastställts för grupper med likartade tillgångar avseende värdeminskningar som ännu inte har identifierats. Avsättning för kollektiv nedskrivning fastställs utifrån historik om inställda betalningar för liknande finansiella tillgångar. Vid årets slut 2010 uppgick avsättningarna för osäkra fordringar till 4.7% (4.8) av bruttot av totala kundfordringar.

I följande tabeller redovisas bruttovärdet för kundfordringar, finansiella leasingfordringar och andra fordringar uppdelade efter ålder tillsammans med hänförliga avsättningar för kreditrisker.

		2010	2009
Kundfordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	9 728	7	8 721	3
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	2 004		1 881
31–60 dagar	717		725
61–90 dagar	321		307
Över 90 dagar	869		820
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar	26	3	18	3
31–60 dagar	35	7	14	3
61–90 dagar	17	9	12	5
Över 90 dagar	265	223	345	246
Kollektiv nedskrivning		410		361
	13 982	659	12 843	621

Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för kundfordringar uppgick till 756 (809). Cirka 50% av säkerheterna består av återtaganderätter och 50% av exportkreditförsäkring.

	2010			2009
Finansiella leasingfordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	909	6	1 295	18
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	2		2
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar	1	1	2	1
31–60 dagar	1		2	1
61–90 dagar	1		1
Över 90 dagar	8	4	7	4
Kollektiv nedskrivning		1
	922	12	1 309	24

	2010	2009
Övriga finansiella fordringar	Brutto	Ned skrivningar	Brutto	Ned skrivningar
Ännu ej förfallna	1 763	10	1 447	32
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	6		9
31–60 dagar	1		1
Över 90 dagar			3
Förfallna och individuellt nedskrivna
0–30 dagar	8	2	13	4
31–60 dagar	4	1	8	2
61–90 dagar	5	1	7	4
Över 90 dagar	67	39	74	40
	1 854	53	1 562	82

Det totala uppskattade verkliga värdet på säkerheter för finansiella leasingfordringar och övriga finansiella fordringar uppgick till 627 (909) respektive 1 170 (1 089) och består huvudsakligen av återtaganderätter.

Avsättningar för osäkra kundfordringar	2010	2009
Avsättningar vid årets början	621	548
Rörelseförvärv	17	3
Avsättningar redovisade för potentiella
värdeminskningar	401	339
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–158	–172
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–177	–82
Ändring i diskonterade belopp	–3	–
Omräkningsdifferenser	–42	–15
Avsättningar vid årets slut	659	621

Nedskrivningar av finansiella leasingfordringar	2010	2009
Avsättningar vid årets början	24	13
Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar	9	30
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–18	–9
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–3	–10
Avsättningar vid årets slut	12	24

Nedskrivningar av övriga finansiella fordringar	2010	2009
Avsättningar vid årets början	82	13
Avsättningar redovisade för potentiella
värdeminskningar	17	100
Belopp använda för fastställda värdeminskningar	–31	–6
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar	–15	–25
Avsättningar vid årets slut	53	82

Gruppens policy för finansiell kreditrisk

Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att Gruppen ådrar sig förluster, avseende Gruppens investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparter inte betalar.

a) Investeringstransaktioner

Det ska finnas effektiva system för likviditetsstyrning som syftar till att minimera överskottslikviditet i verksamheter som inte kan investeras eller användas för att minska Gruppens räntebärande skulder. Likvida medel får endast placeras om kreditbetyget (enligt kreditbedömningar från Standard & Poor's eller Moody's) för motparten eller för underliggande instrument är minst A-/A3 när det gäller finansiella motparter, fonder eller statsobligationer och BBB-/Baa3 när det gäller icke-finansiella motparter. Investeringar i komplexa finansiella produkter är inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg, såvida det inte godkänts av FRMC. Andra kriterier som beaktas vid investeringar innefattar att begränsa exponeringen ifråga om en enskild motpart samt placeringens löptid och likviditet. Gruppens fortsatta starka kassaflöde resulterade i likvida medel på 14 264 (12 165) vid årets slut. I december fick två banker i uppdrag att förvalta MEUR 500 i linje med investeringsriktlinjerna som styr hur Gruppens överskottslikviditet ska hanteras.

b) Derivattransaktioner

Som en del av Gruppens hantering av finansiella risker använder Gruppen derivattransaktioner med finansiella motparter. Sådana transaktioner kan endast ske med godkända motparter för vilka det finns fastställda kreditlimiter och med vilka ISDAs (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal gäller. Vid årets slut 2010 uppgick den beräknade kreditrisken på finansiella transaktioner med beaktande av transaktionens nominella värde, ett tillägg för tid samt marknadsvärdet (om positivt för Atlas Copco) till 490 (3 234). Den betydande minskningen i värde beror främst på stängningen av ränteswappar.

Derivatkontrakt kan endast ingås av Group Treasury eller i sällsynta fall av annan enhet, dock endast efter godkännande av Group Treasury. Atlas Copco använder derivat endast som säkringsinstrument och enligt policyn får endast standardiserade instrument användas.

Utestående derivatinstrument relaterade till finansiell exponering	2010	2009
Ränteswappar
Fordringar	510	1 307
Skulder	–20	–66
Valutaterminskontrakt
Fordringar	26	156
Skulder	–507	–137

Utestående derivatinstrument relaterade till rörelsebetingad exponering	2010	2009
Valutaterminskontrakt
Fordringar	24	–
Skulder	–25	–6

Övriga finansiella marknads-/prisrisker

Utöver de ovan nämnda riskerna innefattade Gruppens huvudsakliga finansiella marknads-/prisrisker vid årets slut följande:

• Gruppen hade ett innehav på 7 607 759 (10 816 575) aktier i RSC Holdings Inc. motsvarande cirka 7.4% (10.5) av det totala antalet aktier. Aktierna är noterade på New York-börsen (börskod RRR). Aktiernas marknadsvärde, per årets slut 2010, uppgick till 504 (549), vilket överstiger anskaffningsvärdet med 263 (116). Dessa aktier är klassificerade som tillgångar som kan säljas.
Pensionsfonders placeringar. Gruppens fonderade förmånsbestämda pensionsplaner uppgick till sammanlagt 5 064 (4 852) vid årets slut 2010. En policy fastställer riktlinjer för pensionsfondernas placeringar enligt nedan:
Tillgångarna bör investeras med låg risk.

– Investeringsportföljen bör vara diversifierad, det vill säga flera produkter och emittenter bör utnyttjas. Högst 10% av tillgångarna kan investeras i en emittent. Det finns vanligen inga begränsningar avseende statsobligationer.

Garantiförbindelser

Per årets slut hade Gruppen utfärdade garantier på cirka 267 (264) avseende externa parter, vilket vanligen sker för att underlätta kundfinansiering vid försäljningen av Gruppens produkter. I samband med vissa affärstransaktioner, exempelvis processer rörande offentliga anbud, tillhandahåller Gruppen även fullgörandegarantier och/eller finansiella garantier.

Kapitalförvaltning

Atlas Copco definierar kapital som räntebärande skulder och eget kapital, vilket vid årets slut uppgick till 49 435 (49 638). Atlas Copco-gruppen omfattas inte av några externa kapitalkrav.

Styrelsens policy är att upprätthålla en adekvat kapitalstruktur för att behålla investerarnas, fordringsägarnas och marknadens förtroende och för att stödja verksamhetens framtida utveckling. Styrelsens uppfattning

är att utdelningen över en konjunkturcykel bör motsvara cirka 50% av resultat per aktie. Styrelsen har också på senare år föreslagit, och årsstämman godkänt, utdelning av "överskottskapital" (i förhållande till t ex kreditbetyg och strategiska mål) till aktieägarna genom inlösen och återköp av aktier.

Gruppens långfristiga räntebärande skulder har haft samma betyg, A–/A3, från Standard & Poor's respektive Moody's sedan 1999. Kortfristiga skulder har kreditbetyget A2/P2. Gruppens utestående lån per årets slut framgår av not 21.

Verkligt värde på tillgångar och skulder

Verkliga värden baseras på marknadsvärde eller – i de fall sådana inte är tillgängliga – härleds från en antagen avkastningskurva. De belopp som visas är orealiserade och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

På grund av den korta löptiden för kundfordringar och leverantörsskulder antas det redovisade värdet vara den bästa approximationen av verkligt värde.

Nivå 1 innefattar alla tillgångar och skulder värderade till verkligt värde där instrumentet i sig är noterat på en aktiv marknad. I och med att Atlas Copco endast använder standardiserade derivat i sin hedgingverksamhet är alla räntesatser och valutakurser som används vid värdering direkt observerbara på aktiva marknader. Se även tabellen nedan.

Värderingsmetoder

Derivat

Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas utifrån rådande marknadsläge. Ränteswappar värderas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.

Räntebärande skulder

Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor och nuvärde av framtida kassaflöden.

Finansiella leasingavtal

Verkliga värden beräknas baserat på marknadsräntor för liknande avtal och nuvärde av framtida kassaflöden.

Aktieinnehav

Verkliga värden baseras på aktiekurs och valutakurser vid årets slut. Se tabellen nedan.

Hierarki för verkligt värde

Tabellen nedan visar finansiella instrument som värderas till verkligt värde, uppdelat på värderingsmetod. De olika nivåerna har definierats enligt följande:

• Nivå 1 noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
• Nivå 2 andra indata än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser)
• Nivå 3 indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbara marknadsdata (inte observerbara indata).

2010	Nivå 1	Nivå 2	Summa	2009	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar som kan säljas	504		504	Finansiella tillgångar som kan säljas	549		549
Derivat		560	560	Derivat		1 463	1 463
Finansiella tillgångar	504	560	1 064	Finansiella tillgångar	549	1 463	2 012
Derivat		552	552	Derivat		209	209
Finansiella skulder	–	552	552	Finansiella skulder	–	209	209

Valutakurser som använts i de finansiella rapporterna

				Balansdagens kurs		Genomsnittlig kurs
	Värde	Valutakod	2010	2009	2010	2009
Australien	1	AUD	6.92	6.43	6.61	5.98
EU	1	EUR	9.00	10.34	9.57	10.63
Hongkong	100	HKD	87.33	92.92	92.79	98.55
Kanada	1	CAD	6.80	6.87	6.96	6.68
Storbritannien	1	GBP	10.53	11.43	11.15	11.86
USA	1	USD	6.80	7.21	7.21	7.64

Gruppens finansiella instrument per kategori

Nedan visas Gruppens finansiella instrument uppdelade på kategorier vid årets slut 2010 och 2009:

2010
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Investeringar som hålls till förfall	Tillgångar som kan säljas	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			1 236	159	504	1 899	1 899
Övriga fordringar			5			5	5
Derivat	206	6				212	212
Långfristiga finansiella tillgångar	206	6	1 241	159	504	2 116	2 116
Kundfordringar			13 318			13 318	13 318
Finansiella tillgångar			1 480	254		1 734	1 734
Övriga fordringar			2 068			2 068	2 068
Derivat	321	27				348	348
Övriga upplupna intäkter			405			405	405
Likvida medel			14 264			14 264	14 264
Kortfristiga finansiella tillgångar	321	27	31 535	254	–	32 137	32 137
Finansiella tillgångar	527	33	32 776	413	504	34 253	34 253

2009
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Investeringar som hålls till förfall	Tillgångar som kan säljas	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			1 460	185	549	2 194	2 194
Övriga fordringar			10			10	10
Derivat	1 298	10				1 308	1 308
Långfristiga finansiella tillgångar	1 298	10	1 470	185	549	3 512	3 512
Kundfordringar			12 212			12 212	12 212
Finansiella tillgångar			1 311	219		1 530	1 530
Övriga fordringar			1 793			1 793	1 793
Derivat	109	46				155	155
Övriga upplupna intäkter			184			184	184
Likvida medel			12 165			12 165	12 165
Kortfristiga finansiella tillgångar	109	46	27 665	219	–	28 039	28 039
Finansiella tillgångar	1 407	56	29 135	404	549	31 551	31 551

2010
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			19 615	19 615	21 125
Derivat		12		12	12
Övriga skulder			171	171	171
Långfristiga finansiella skulder	–	12	19 786	19 798	21 308
Skulder till kreditinstitut			417	417	417
Kortfristig del av räntebärande skulder			82	82	82
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	499	499	499
Derivat	371	169		540	540
Övriga upplupna kostnader			4 067	4 067	4 067
Leverantörsskulder			6 398	6 398	6 398
Övriga skulder			2 340	2 340	2 340
Kortfristiga finansiella rörelseskulder	371	169	12 805	13 345	13 345
Finansiella skulder	371	181	33 090	33 642	35 152

2009
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			21 008	21 008	21 933
Derivat		33		33	33
Övriga skulder			45	45	45
Långfristiga finansiella skulder	–	33	21 053	21 086	22 011
Skulder till kreditinstitut			815	815	815
Kortfristig del av räntebärande skulder			2 144	2 144	2 605
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	2 959	2 959	3 420
Derivat	6	170		176	176
Övriga upplupna kostnader			3 695	3 695	3 695
Leverantörsskulder			4 678	4 678	4 678
Övriga skulder			2 447	2 447	2 447
Kortfristiga finansiella rörelseskulder	6	170	10 820	10 996	10 996
Finansiella skulder	6	203	34 832	35 041	36 427

28. Närstående

Relationer

Gruppen har närståenderelationer med bolagets största aktieägare, dess intresseföretag samt med dess styrelseledamöter och koncernledning. Bolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco.

De dotterföretag som är direktägda av moderbolaget redovisas i not A20 i de finansiella rapporterna för moderbolaget. Holdingbolag och operativa dotterföretag redovisas i not A21. Information om intresseföretag finns i not 14. Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 124–126 och 128–130.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor.

Investorkoncernen har bestämmande eller betydande inflytande i andra företag med vilka Atlas Copco kan göra affärer i den ordinarie verksamheten. Alla sådana affärer görs på affärsmässiga villkor.

Transaktioner med intresseföretag

Gruppen sålde olika produkter och köpte varor genom vissa intresseföretag till villkor som i allt väsentligt liknade dem som gäller för icke närstående parter. I följande tabell sammanfattas Gruppens transaktioner med dess intresseföretag:

	2010	2009
Intäkter	19	7
Inköp av varor	51	43
Inköp av tjänster	32	31
Vid årets slut:
Kundfordringar	10	4
Leverantörsskulder	11	6
Garantiförbindelser	10	11

Ersättning till nyckelpersoner i ledande ställning

Ersättning till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 5.

29. Händelser efter balansdagen

Det har inte förekommit några händelser efter balansdagen som kräver justering av eller upplysningar i de finansiella rapporterna eller noterna.

30. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade belopp i koncernredovisningen med tillhörande noter. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar. Gjorda uppskattningar och bedömningar som, enligt företagsledningens uppfattning, är viktiga för redovisade belopp i de finansiella rapporterna och för vilka det finns betydande risk att framtida händelser eller ny information kan förändra dessa uppskattningar och bedömningar innefattar följande:

Viktiga källor för osäkerhet i uppskattningar Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, andra immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar

I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar på goodwill samt på vissa varumärken, utan i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Dessutom sker en regelbunden nedskrivningsprövning. Dessa prövningar baseras på en genomgång av återvinningsvärdet som uppskattas utifrån företagsledningens beräkningar av framtida kassaflöden utifrån interna affärsplaner och prognoser. Se not 12 för ytterligare information om de uppskattningar som används vid denna genomgång.

Företagsledningens bedömning krävs när det gäller nedskrivningar, i synnerhet vid bedömning av

om en händelse har inträffat som kan påverka tillgångarnas värden,
om en tillgångs redovisade värde får stöd av nuvärdet netto av framtida kassaflöden, som uppskattas utifrån fortsatt användning av tillgången i verksamheten, och
att adekvata antaganden används vid upprättande av kassaflödesprognoser.

Förändringar av de antaganden som gjorts av företagsledningen vid fastställande av eventuell nivå för nedskrivning kan påverka ekonomiska villkor och operativa resultat.

Antaganden vid värdering av pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning

Pensionsförpliktelserna är beroende av de antaganden företagsledningen gjort och som aktuarierna har använt vid beräkning av dessa belopp. Antagandena inkluderar diskonteringsräntor, inflation, lönetillväxt, långsiktig avkastning på förvaltningstillgångar, utveckling av pensioneringar, livslängd, trenden för sjuk- och hälsovårdskostnader och övriga faktorer. De aktuariella antagandena granskas årligen och ändras när det bedöms vara lämpligt. Faktiskt utfall som skiljer sig från företagsledningens antaganden ackumuleras och skrivs av över framtida perioder och påverkar därför redovisade kostnader och förpliktelser i framtida perioder. Se not 23 för ytterligare information om gjorda antaganden vid beräkning av pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning.

Avsättningar för osäkra fordringar

Gruppen gör avsättningar för osäkra fordringar baserat dels på individuella bedömningar, dels på kollektiva bedömningar som utgår från historiska förlustnivåer. I företagsledningens bedömning beaktas också snabba förändringar av marknadsvillkoren, vilket kan vara särskilt känsligt i kundfinansieringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Kreditrisker i not 27.

Lagerinkurans

Gruppen värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet, genom tillämpning av först in-, först ut-principen, och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods, hanteringsoch andra försäljningskostnader. Se not 16.

Rättsliga förfaranden

I enlighet med IFRS redovisar Gruppen en skuld när Atlas Copco har en förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Gruppen granskar regelbundet utestående rättsliga ärenden för att bedöma behovet av avsättningar i de finansiella rapporterna. Vid dessa genomgångar beaktas förhållandena i varje särskilt ärende av interna bolagsjurister, vid behov med hjälp av externa jurister och rådgivare. De finansiella rapporterna kan påverkas i den mån som företagsledningens bedömning av de faktorer som beaktats inte överensstämmer med faktiskt utfall.

Viktiga bedömningar i redovisningen

Inga avgörande redovisningsmässiga bedömningar har gjorts vid tillämpningen av Gruppens redovisningsprinciper.

Finansiella rapporter, moderbolaget

Resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
Administrationskostnader	A2	–397	–330
Övriga rörelseintäkter	A3	147	146
Övriga rörelsekostnader	A3	–6	0
Rörelseresultat		–256	–184

Finansiella intäkter	A4	8 394	14 135
Finansiella kostnader	A4	–1 371	–3 295
Resultat före skatt		6 767	10 656

Inkomstskatt	A5	–779	–94
Årets resultat		5 988	10 562

Rapport över totalresultatet

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
Årets resultat		5 988	10 562
Övrigt totalresultat
Lämnade koncernbidrag		–221	–336
Skatteeffekt av koncernbidrag		58	88
Omräkning av nettoinvestering		3 154	1 352
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		2 991	1 104
Årets totalresultat	Sid 82	8 979	11 666

Balansräkning

Per 31 december
Belopp i MSEK	Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	A6	29	39
Materiella tillgångar	A7	31	19
Finansiella tillgångar
Uppskjutna skattefordringar	A8	–	1 230
Andelar i koncernföretag	A9, A20	90 110	90 542
Övriga finansiella tillgångar	A10	986	2 050
Summa anläggningstillgångar		91 156	93 880
Omsättningstillgångar
Skattefordringar		62	66
Övriga fordringar	A11	6 760	5 327
Likvida medel	A12	10 813	9 264
Summa omsättningstillgångar		17 635	14 657
SUMMA TILLGÅNGAR		108 791	108 537

EGET KAPITAL	Sid 82
Bundet eget kapital
Aktiekapital		786	786
Reservfond		4 999	4 999
Summa bundet eget kapital		5 785	5 785
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		1 664	–1 490
Balanserade vinstmedel		33 470	26 411
Årets resultat		5 988	10 562
Summa fritt eget kapital		41 122	35 483
SUMMA EGET KAPITAL		46 907	41 268

AVSÄTTNINGAR
Pensioner och liknande förpliktelser	A14	76	72
Övriga avsättningar	A15	358	130
Uppskjutna skatteskulder	A8	600	–
Summa avsättningar		1 034	202

SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	A16	48 377	53 026
Övriga skulder		12	33
Summa långfristiga skulder		48 389	53 059

Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	A16	11 319	12 927
Övriga skulder	A17	1 142	1 081
Summa kortfristiga skulder		12 461	14 008
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		108 791	108 537

Ställda säkerheter	A19	52	47
Eventualförpliktelser	A19	525	248

Förändring av eget kapital

	Antal			Fond för verkligt värde
MSEK om ej annat anges	utestående aktier	Aktie kapital	Reserv fond	– omräknings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa
Vid årets början, 2010	1 215 909 704	786	4 999	–1 490	36 973	41 268
Årets totalresultat				3 154	5 825	8 979
Utdelning					–3 646	–3 646
Förvärv A-aktier	–813 000				–88	–88
Avyttring A-aktier	2 563 160				379	379
Avyttring B-aktier	716 367				93	93
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader					24	24
– utnyttjande av optioner					–102	–102
Vid årets slut, 2010	1 218 376 231	786	4 999	1 664	39 458	46 907
Vid årets början, 2009	1 215 909 704	786	4 999	–2 842	30 317	33 260
Årets totalresultat				1 352	10 314	11 666
Utdelning					–3 648	–3 648
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument
– årets kostnader					16	16
– utnyttjande av optioner					–26	–26
Vid årets slut, 2009	1 215 909 704	786	4 999	–1 490	36 973	41 268

Se även not A13.

Kassaflödesanalys

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	2010	2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	–256	–184
Justering för:
Avskrivningar	8	7
Realisationsresultat och övriga ej kassaflödespåverkande poster	–58	0
Kassamässigt rörelseöverskott	–306	–177
Finansnetto, erhållet/betalt	4 489	6 029
Betald skatt	–8	372
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital	4 175	6 224
Förändring av
Rörelsefordringar	822	1 369
Rörelseskulder	–183	155
Förändring av rörelsekapital	639	1 524
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten	4 814	7 748
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella tillgångar	–	–14
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–16	–16
Investeringar i dotterföretag	–118	–652
Avyttring av dotterföretag/återbetalning av aktieägartillskott	2	1
Investeringar i finansiella tillgångar	–33	696
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten	–165	15
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning	–3 646	–3 648
Återköp och avyttringar av egna aktier	384	–
Förändring av räntebärande skulder	162	1 562
Nettokassaflöde från
finansieringsverksamheten	–3 100	–2 086
Årets nettokassaflöde	1 549	5 677
Likvida medel vid årets början	9 264	3 587
Årets nettokassaflöde	1 549	5 677
Likvida medel vid årets slut	10 813	9 264

82 Atlas Copco 2010

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges

A1. Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Stockholm, Sverige. Verksamheten omfattar administrativa funktioner, holdingverksamhet och delar av Group Treasury.

Atlas Copco AB har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och rekommendation RFR 2, "Redovisning för juridiska personer" (december 2010), nedan kallad "RFR 2", som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering. I enlighet med RFR 2 ska moderbolag vars finansiella rapporter för koncernen följer IFRS, upprätta sina finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB), samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), antagna av Europeiska Unionen, i den mån dessa redovisningsprinciper och tolkningar överensstämmer med den svenska årsredovisningslagen, och kan tillämpa de undantag från IFRS som fastställs i RFR 2 med hänsyn till svensk skattelagstiftning.

De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), avrundat till närmaste miljon. Moderbolagets redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på alla perioder, såvida inte annat anges. En närmare beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper återfinns i not 1 till Atlas Copco-gruppens koncernredovisning. Beskrivningar enligt nedan har begränsats till förekommande avvikelser.

För viktiga uppskattningar och bedömningar se not 30 till Atlas Copco-gruppens koncernredovisning.

Ändrade redovisningsprinciper

I moderbolaget redovisas i enlighet med RFR 2 transaktionskostnader som uppkommer i samband med ett rörelseförvärv som del av förvärvskostnaderna och kostnadsförs därmed inte.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta (transaktioner denominerade i annan valuta än den funktionella valutan) omräknas till den kurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutavinster och -förluster hänförliga till kundfordringar och leverantörsskulder och andra rörelsefordringar och -skulder innefattas i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Valutavinster och -förluster avseende övriga finansiella tillgångar och skulder innefattas i finansiella intäkter och kostnader, förutom för valutakursdifferenser på koncerninterna fordringar från, eller skulder till, en utlandsverksamhet som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten vilka redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts vid årsboksluten återfinns i not 27 till koncernredovisningen.

Dotterföretag

Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisat värde för andelar i koncernföretag prövas för nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Se även Gruppens redovisningsprinciper avseende nedskrivningar för ytterligare information.

Leasingavtal

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationella leasingavtal.

Ersättningar till anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De viktigaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultatet då de uppstår.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har erbjudit anställda i moderbolaget har redovisats enligt de principer som beskrivs i not 1 till koncernredovisningen.

De aktierelaterade ersättningar som moderbolaget har tilldelat anställda i dotterföretag redovisas inte som personalkostnad i moderbolaget utan istället som ökning av andelar i koncernföretag. Denna ökning redovisas över samma period som i Gruppen och med en motsvarande ökning i eget kapital för ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument och som en ökning av skulder för ersättningar som regleras med kontanter.

Finansiella garantier

Finansiella garantier som moderbolaget har ställt till förmån för dotterföretag värderas inte till verkligt värde. De redovisas som eventualförpliktelser, såvida det inte blir sannolikt att garantierna kommer att leda till betalningar. I sådana fall redovisas en avsättning.

Säkringsredovisning

Externa räntebärande skulder i annan valuta än svenska kronor som används för att säkra valutarisker för investeringar i aktier emitterade av utländska dotterföretag, omvärderas inte utifrån gällande valutakurser på balansdagen. De värderas i stället utifrån valutakursen den dag då säkringen gjordes.

Derivat som används för att säkra investeringar i utländska dotterföretag redovisas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i årets resultat. Motsvarande förändring i verkligt värde på aktier i dotterföretag redovisas i årets resultat.

Inkomstskatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital och förändringar i reserverna redovisas som uppskjuten skatt i resultaträkningen.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

I Sverige är koncernbidrag avdragsgilla, till skillnad från aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas så att de i huvudsak återspeglar transaktionens ekonomiska innebörd.

Aktieägartillskott och koncernbidrag, som har samma syfte som aktieägartillskott, redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag i moderbolagets balansräkning, med förbehåll för prövning av nedskrivningsbehovet.

Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Av moderbolaget lämnade koncernbidrag redovisas i övrigt totalresultat, netto efter skatt.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, IFRS 5

Moderbolaget tillämpar IFRS 5, men redovisar inte tillgångar som innehas för försäljning (avyttringsgrupper) separat i balansräkningen. Vidare redovisas inte avvecklade verksamheter separat i resultaträkningen.

A2. Anställda, personalkostnader samt ersättning till revisorer

Medelantal anställda
		2010			2009
	Kvinnor	Män	Summa	Kvinnor	Män	Summa
Sverige	56	45	101	50	46	96

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, %
	2010	2009
Styrelse exklusive fackliga företrädare	401)	33
Koncernledning	25	25

1) 33% vid årets slut.

Löner och andra ersättningar

	2010		2009
	Ledande befatt nings havare1)	Övriga anställda	Ledande befatt nings havare1)	Övriga anställda
Sverige	69	79	53	73
varav tantiem	32		21

1) Innefattar 9 (8) styrelsemedlemmar som erhåller arvoden från Atlas Copco AB samt koncernchef och VD och 6 (6) personer i koncernledningen som är anställda av och uppbär lön och andra ersättningar från bolaget.

För information om ersättningar till styrelseledamöter, koncernchef och VD samt övriga medlemmar i koncernledningen, se not 5 i koncernredovisningen.

Pensioner och andra sociala kostnader	2010	2009
Avtalsenliga pensioner till styrelseledamöter
och koncernledning	8	8
Avtalsenliga pensioner till övriga anställda	24	21
Övriga sociala avgifter	58	51
	90	80
Pensionsförpliktelser till ledande
befattningshavare	23	22

Sjukfrånvaro, %	2010	2009
Total sjukfrånvaro	0.9	1.0
Sjukfrånvaro för män	0.7	0.7
Sjukfrånvaro för kvinnor	1.0	1.2
Långtidssjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro	28.2	–
Sjukfrånvaro män
Anställda yngre än 30 år	1.3	3.6
Anställda 30–49 år	0.9	0.5
Anställda 50 år och äldre	0.4	0.4
Sjukfrånvaro kvinnor
Anställda yngre än 30 år	0.4	0.5
Anställda 30–49 år	1.2	1.2
Anställda 50 år och äldre	1.1	1.9

Ersättning till revisorer

Ersättningen för lagstadgad revision och konsultarvoden till revisorer fördelar sig enligt följande:

	2010	2009
Deloitte AB
– Revisionsarvode	6	–
– Övrigt	1	–
KPMG AB
– Revisionsarvode	–	6
– Övrigt	0	1
	7	7

På årsstämman 2010 valdes Deloitte till moderbolagets revisor för en period om fyra år.

Övriga arvoden avser främst rådgivning i skatte- och redovisningsfrågor.

A3. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2010	2009
Erhållna provisioner	147	139
Valutakursdifferenser, netto	–	7
Summa övriga rörelseintäkter	147	146
Valutakursdifferenser, netto	–6	–
Summa övriga rörelsekostnader	–6	0

A4. Finansiella intäkter och kostnader

	2010	2009
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
– bankmedel	73	148
– koncernföretag	153	673
Utdelningsintäkter	4 099	8 241
Koncernbidrag	4 028	1 976
Valutakursvinst, netto	39	–
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	–	550
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–	47
Realisationsvinst
– vinst vid försäljning av andelar i koncernföretag	2	2 500
Finansiella intäkter	8 394	14 135
Finansiella kostnader
Räntekostnader
– finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–711	–1 019
– skulder som innehas för handel	–94	–
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	287	198
– koncernföretag	–808	–1 849
– pensionsavsättningar, netto	–1	–1
Valutakursförlust, netto	–	–19
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	–	–8
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–2	–
– avseende övriga skulder	–41	–487
Nedskrivningar
– andelar i koncernföretag	–1	–109
– finansiella tillgångar	–	–1
Finansiella kostnader	–1 371	–3 295
Finansiella intäkter, netto	7 023	10 840

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan innefattar följande, avseende tillgångar/skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet:

	2010	2009
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	226	821
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–1 519	–2 868

Följande tabell visar nettovinst och -förlust per kategori finansiella instrument.

	2010	2009
Nettovinst/förlust på
– finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet	–	542
– lånefordringar och kundfordringar, inkl. bankmedel	264	801
– övriga skulder	–1 654	–3 355
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	285	245
Resultat från andelar i koncernföretag	8 128	12 607
	7 023	10 840

Mer information om säkringarna finns i not 27 i koncernredovisningen, i avsnittet Säkringsredovisning.

	2010	2009
Aktuell skatt	–74	–12
Uppskjuten skatt	–705	–82
	–779	–94
Svensk inkomstskatt i %	26.3	26.3
Resultat före skatt	6 767	10 656
Aktuell skatt baserad på resultat före skatt	–1 780	–2 803
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–34	–55
Ej skattepliktiga intäkter	1 079	2 824
Justering från tidigare år, uppskjuten skatt	–3	2
CFC-beskattning	–41	–50
Justeringar från tidigare år	–	–12
	–779	–94
Effektiv skatt i %	11.5	0.9

Moderbolagets effektiva skattesats på 11.5% påverkas främst av ej skattepliktiga utdelningar. Motsvarande siffra för 2009 på 0.9% påverkades främst av ej skattepliktiga utdelningar och en ej skattepliktig realisationsvinst.

A6. Immateriella tillgångar

	Aktiverade utgifter för datorprogram
	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	42	28
Investeringar	–	14
Avyttringar och utrangeringar	–6	–
Vid årets slut	36	42
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	3	0
Årets avskrivningar	4	3
Vid årets slut	7	3
Redovisat värde
Vid årets slut	29	39
Vid årets början	39	28

A7. Materiella tillgångar

		2010					2009
	Mark anläggningar	Inventarier m m	Pågående nyanläggningar	Summa	Mark anläggningar	Inventarier m m	Pågående nyanläggningar	Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	37	9	50	4	30	–	34
Investeringar	–	1	15	16	–	7	9	16
Avyttringar och utrangeringar	–	–16	–	–16	–	0	–	0
Vid årets slut	4	22	24	50	4	37	9	50
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	3	28	–	31	1	26	–	27
Årets avskrivningar	1	3	–	4	2	2	–	4
Avyttringar och utrangeringar	–	–16	–	–16	–	0	–	0
Vid årets slut	4	15	–	19	3	28	–	31
Redovisat värde
Vid årets slut	–	7	24	31	1	9	9	19
Vid årets början	1	9	9	19	3	4	–	7

Årets avskrivningar på materiella anläggningstillgångar redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen.

Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, bilar och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader och uppgick till 15 (16). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 250 (191) och förfaller enligt följande:

	2010	2009
Inom ett år	22	15
Mellan ett och fem år	120	64
Senare än fem år	108	112
	250	191

A8. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
		2010		2009
	Till		Till

	gångar	Skulder	Netto	gångar	Skulder	Netto
Anläggnings tillgångar	1	–	1	0	–	0
Underskotts avdrag	–	–	–	488	–	488
Pensioner och liknande förpliktelser	19	–	19	18	–	18
Övriga avsättningar	9	–	9	6	–	6
Långfristiga skulder	–	–629	–629	718	–	718
	29	–629	–600	1 230	–	1 230

Följande är en avstämning av total uppskjuten skatt från årets början till årets slut:

	2010	2009
Vid årets början	1 230	1 704
Redovisat i eget kapital	–1 125	–392
Redovisat i årets resultat	–705	–82
Vid årets slut	–600	1 230

A9. Andelar i koncernföretag

	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	91 065	88 199
Investeringar	51	–
Säkring av nettoinvestering	–761	–375
Aktieägartillskott	281	15 917
Avyttringar och utrangeringar	–2	–12 676
Vid årets slut	90 634	91 065
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	600	600
Vid årets slut	600	600
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–1 123	–1 014
Årets nedskrivningar	–1	–109
Vid årets slut	–1 124	–1 123
	90 110	90 542

Se not A20 för ytterligare information om andelar i koncernföretag.

A10. Övriga finansiella tillgångar

	2010	2009
Fordringar hos koncernföretag	697	687
Andra långfristiga värdepappersinnehav	–	1
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	6	10
– identifierade för säkringsredovisning	206	1 298
Kapitalförsäkringar	52	47
Övriga långfristiga fordringar	25	7
	986	2 050

Kapitalförsäkringar avser avgiftsbestämda pensionsplaner och ställs som säkerhet till förmånstagaren (se not A14 och A19).

A11. Övriga fordringar

	2010	2009
Fordringar hos koncernföretag	6 117	5 120
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	24	33
– identifierade för säkringsredovisning	321	109
Övriga fordringar	227	16
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	71	49
	6 760	5 327

A12. Likvida medel

	2010	2009
Kassa och bank	84	272
Kortfristiga likvida placeringar	10 729	8 992
	10 813	9 264

Moderbolagets garanterade men outnyttjade kreditlöften uppgick till 13 188 (7 206).

A13. Eget kapital

Utestående aktier
2010	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Antal aktier vid årets slut	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco AB	–9 524 840	–1 712 033	–11 236 873
Summa utestående aktier vid årets slut	829 869 256	388 506 975	1 218 376 231

Moderbolagets aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (0.64). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

Återköp av egna aktier

		Antal aktier	eget kapital	Belopp som påverkar
	2010	2009	2010	2009
Vid årets början	13 703 400	13 703 400	1 212	1 212
Återköp A-aktier	813 000		88
Avyttring A-aktier	–2 563 160		–240
Avyttring B-aktier	–716 367		–49
Vid årets slut	11 236 873	13 703 400	1 011	1 212
Andel av totalt antal aktier	0.9%	1.1%

• Köp av högst 70 000 A-aktier, för senare försäljning på marknaden i samband med betalning till styrelseledamöter som har valt att ta emot syntetiska aktier som del av styrelsearvodet.
• Köp av högst 5 730 000 A-aktier, varav högst 4 765 874 ska användas för överföring till innehavare av optioner enligt det resultatbaserade optionsprogrammet 2010.
• Köp av högst 5% av alla emitterade aktier, exklusive de aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman den 28 april 2010, men inklusive aktier som bolaget ska köpa baserat på mandat som godkändes av denna årsstämma.
• Försäljning av högst 2 525 000 A-aktier och högst 2 400 000 B-aktier som innehas av bolaget per tidpunkten för årsstämman 2010, i syfte att täcka kostnader för att uppfylla förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen 2006–2008.

Aktierna kan endast köpas till en kurs som vid en given tidpunkt ligger inom angivet handelsintervall.

Under perioden april–december 2010 avyttrades 2 543 576 A-aktier och 651 106 B-aktier i enlighet med det mandat som godkändes vi årsstämman 2010. Inklusive de transaktioner som genomfördes under första kvartalet 2010 i enlighet med det mandat som godkändes vid årstämman 2009, vilket beskrivs nedan, avyttrades under 2010 netto 1 750 160 A-aktier och 716 367 B-aktier.

A13. Forts.

kontantregleringar eller utfall av andra incitamentslösningar i länder där det inte är lämpligt att tilldela aktieoptioner enligt förpliktelserna i de resultatbaserade optionsprogrammen för 2006 och 2007. Mandaten var giltiga fram till årsstämman 2010. Inga aktier återköptes eller avyttrades 2009. Under första kvartalet 2010 återköptes 813 000 A-aktier, medan 19 584 A-aktier och 65 261 B-aktier avyttrades enligt detta beslut.

A-aktierna innehas för att kunna användas i personaloptionsprogrammen för åren 2006, 2007, 2008 och 2009.

Totalt antal A- och B-aktier som innehas av Atlas Copco redovisas i tabellen på föregående sida. B-aktierna kan avyttras över tid för att täcka kostnader avseende personaloptionsprogrammen.

Reserver

Moderbolagets eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs nedan:

Reservfond

Reservfonden är en del av bundet eget kapital och är ej utdelningsbar.

Fond för verkligt värde – omräkningsreserv

Reserven består av omräkning av koncerninterna fordringar från eller skulder till utlandsverksamheter som i allt väsentligt är del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheterna.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 4.00 (3.00) per aktie, totalt SEK 4 873 504 924 (3 645 587 402), om aktier som bolaget ägde per 31 december 2010 undantas. Styrelsen föreslår också ett inlösenförfarande, där varje aktie delas i en stamaktie och en inlösenaktie. Inlösenaktien löses därefter automatiskt in till SEK 5.00 per aktie, vilket blir sammanlagt SEK 6 091 881 155 om de aktier som bolaget ägde per 31 december 2010 undantas. Tillsammans med föreslagen ordinarie utdelning kommer aktieägarna att få SEK 10 965 386 079.

För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 97.

A14. Pensioner och liknande förpliktelser

		2010			2009
	Avgiftsbestämda pensionsplaner	Förmåns bestämda pensions planer	Summa	Avgiftsbestämda pensionsplaner	Förmåns bestämda pensions planer	Summa
Vid årets början	47	25	72	29	26	55
Avsättningar	5	–	5	18	–	18
Utbetalningar	–	–1	–1	–	–1	–1
Vid årets slut	52	24	76	47	25	72

Moderbolaget har kapitalförsäkringar på 52 (47) hänförliga till avgiftsbestämda pensionsplaner. Försäkringarna redovisas som övriga finansiella tillgångar och ställs som säkerhet till förmånstagaren.

Beskrivning av förmånsbestämda pensionsplaner

Moderbolaget har tre förmånsbestämda pensionsplaner. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av Atlas Copco AB:s tjänstemän i Sverige. Atlas Copco tryggar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen hänför sig till tidigare anställda högre tjänstemän som i dag är pensionerade. Denna plan är tryggad genom skuldföring.

A14. Forts.

		2010			2009
	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	127	24	151	132	25	157
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–202	–	–202	–185	–	–185
Nuvärdet för nettoförpliktelser	–75	24	–51	–53	25	–28
Ej redovisade överskott	75	–	75	53	–	53
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–	24	24	–	25	25

Förändring av redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	132	25	157	144	26	170
Kostnader för pensioner intjänade under året	2	–	2	2	–	2
Räntekostnader	4	1	5	4	1	5
Övriga förändringar av förpliktelser	1	–	1	–5	–	–5
Utbetalda pensioner	–12	–2	–14	–13	–2	–15
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	127	24	151	132	25	157

Förändringar i förvaltningstillgångar	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa	Fonderade pensions planer	Ofonderade pensions planer	Summa
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets
början	185	–	185	174	–	174
Avkastning på förvaltningstillgångar	17	–	17	11	–	11
In- och utbetalningar	–	–	–	–	–	–
Verkligt värde för förvaltningstillgångar
vid årets slut	202	–	202	185	–	185

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

	2010	2009
Pensionering i egen regi
Kostnader exkl. ränta	14	14
Räntekostnader	1	1
	15	15
Pensionering genom försäkring
Kostnader för pensioner intjänade under året	18	15
	18	15
Kostnader som täcks av Atlas Copcos pensionsstiftelse	–	–
	–	–
Nettokostnader för pensioner exkl. skatter	33	30
Särskild löneskatt på pensionskostnader	8	9
Kostnader för kreditförsäkring	0	0
	41	39

Årets pensionskostnader, som redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen, uppgick till 32 (29) varav till ledande befattningshavare 8 (8) och till andra 24 (21).

Moderbolagets andel av förvaltningstillgångarnas verkliga värde i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgår till 202 (185) enligt följande.

	2010	2009
Aktierelaterade värdepapper	31	26
Obligationer	134	152
Fastigheter	33	–
Likvida medel	4	7
	202	185

Förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse är inte inkluderade i Atlas Copco-gruppens finansiella tillgångar.

Avkastningen på förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgick till 10.0% (6.4).

Moderbolaget tillämpar de aktuariella antaganden som används av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI), bland annat diskonteringsräntan 3.9% (3.9).

Moderbolaget uppskattar att 12 kommer att betalas in till förmånsbestämda planer under 2011.

A15. Övriga avsättningar

	2010	2009
Vid årets början	130	40
Under året
– gjorda avsättningar	269	107
– utnyttjade avsättningar	–41	–17
Vid årets slut	358	130

Övriga avsättningar omfattar främst avsättningar hänförliga till personaloptionsprogram redovisade enligt IFRS 2 och uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR7).

A16. Räntebärande skulder

	2010		2009
	Redo visat värde	Nomi nellt belopp	Redo visat värde	Nomi nellt belopp
Långfristiga räntebärande skulder
Medium Term Note Program	8 610	8 026	10 768	10 153
Övriga obligationslån	7 172	6 411	7 257	6 738
Övriga banklån	3 657	3 657	3 656	3 656
Långfristiga räntebärande skulder till koncernföretag	28 938	28 938	33 345	33 345
Avgår: kortfristig del av banklån	–	–	–2 000	–2 000
	48 377	47 032	53 026	51 892
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristig del av banklån	–	–	2 000	2 000
Kortfristiga lån	10	10	166	166
Kortfristiga räntebärande skulder till koncernföretag	11 309	11 309	10 761	10 761
	11 319	11 319	12 927	12 927
Summa räntebärande skulder	59 696	58 351	65 953	64 819

A17. Övriga skulder

	2010	2009
Leverantörsskulder	29	18
Skulder till koncernföretag	299	500
Derivat
– inte identifierade för säkringsredovisning	71	165
– identifierade för säkringsredovisning	371	6
Övriga skulder	11	4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	361	388
	1 142	1 081

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor.

A18. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Moderbolagets skulder

Atlas Copco AB hade externa skulder på MSEK 19 449 (21 847) och interna skulder på MSEK 40 247 (44 106) vid årets slut 2010. Derivatinstrument används för att hantera valuta- och ränterisker i linje med Financial Risk Management Committees riktlinjer, se not 27 i koncernredovisningen.

2010 Förfall	Fast	Rörlig	Redovisat värde	Nominellt belopp
2011		10	10	10
2012	2 605		2 605	2 513
2013			–	–
2014	6 005	2 008	8 013	7 522
2015		943	943	943
2016		705	705	705
2017	4 650	1 550	6 200	5 438
2018			–	–
2019	973		973	973
	14 233	5 216	19 449	18 104

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar andelar i dotterföretag genom externa lån på MEUR 913 (913) och MUSD 142 (142), interna lån på MEUR 3 214 (3 214) och derivat på MEUR 570 (556). Den uppskjutna säkringsredovisningen för externa lån bygger på ett undantag i RFR 2. Derivaten redovisas som säkringar av verkligt värde.

Effekten av valutakursförändringar som per rapportdagen uppgår till MSEK 1 664 (–1 490) efter skatt har redovisats i eget kapital.

Ränterisken hanteras med ränteswappar, som identifieras som säkringar av verkligt värde. I not 27 i koncernredovisningen återfinns verkliga värden för dessa swappar samt mer information.

Finansiell kreditrisk

Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att moderbolaget ådrar sig förluster, avseende moderbolagets investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner, till följd av att motparter inte betalar. Mer information om investeringstransaktioner samt om derivattransaktioner finns i not 27 i koncernredovisningen.

I tabellen nedan visas faktisk exponering avseende finansiella instrument per 31 december:

Finansiell kreditrisk	2010	2009
Likvida medel	10 813	9 264
Fordringar hos koncernföretag	6 814	5 807
Derivat	557	1 450
Övriga	319	76
	18 503	16 597

Värderingsmetoder

Derivat

Verkligt värde för standardiserade terminskontrakt beräknas utifrån noterade marknadspriser. Verkligt värde för valutaterminskontrakt beräknas med hjälp av terminsvalutakursen.

Räntebärande skulder

Verkliga värden beräknas genom användning av diskonterade kassaflöden och de räntesatser som rådde per balansdagen.

Hierarki för verkligt värde

I tabellen nedan visas finansiella instrument som värderas till verkligt värde uppdelat på värderingsmetod. De olika nivåerna har definierats enligt följande:

• Nivå 1 noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
• Nivå 2 andra indata än noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (det vill säga som priser) eller indirekt (det vill säga härledda från priser)
• Nivå 3 indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbara marknadsdata (inte observerbara indata).

2010	Nivå 1	Nivå 2	Summa	2009	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Derivat		557	557	Derivat		1 450	1 450
Finansiella tillgångar	–	557	557	Finansiella tillgångar	–	1 450	1 450
Derivat		454	454	Derivat		204	204
Finansiella skulder	–	454	454	Finansiella skulder	–	204	204

Moderbolagets finansiella instrument per kategori

Nedan visas moderbolagets finansiella instrument uppdelade på kategorier per årets slut 2010 och 2009:

Derivat som används i säkrings	Finansiella tillgångar som	Lånefordringar
	innehas för handel	och kund fordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
		77	77	77
206	6		212	212
		697	697	697
206	6	774	986	986
		227	227	227
321	24		345	345
		15	15	15
		10 813	10 813	10 813
		6 117	6 117	6 117
321	24	17 172	17 517	17 517
527	30	17 946	18 503	18 503
	redovisning

2009

Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Lånefordringar och kund fordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar			55	55	55
Derivat	1 298	10		1 308	1 308
Långfristiga fordringar på koncernföretag			687	687	687
Långfristiga finansiella tillgångar	1 298	10	742	2 050	2 050
Övriga fordringar			16	16	16
Derivat	109	33		142	142
Övriga upplupna intäkter			5	5	5
Likvida medel			9 264	9 264	9 264
Kortfristiga fordringar på koncernföretag			5 120	5 120	5 120
Kortfristiga finansiella tillgångar	109	33	14 405	14 547	14 547
Finansiella tillgångar	1 407	43	15 147	16 597	16 597

A18. Forts.

2010
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			19 439	19 439	20 701
Derivat		12		12	12
Långfristiga skulder till koncernföretag			28 938	28 938	28 938
Långfristiga finansiella skulder	–	12	48 377	48 389	49 651
Skulder till kreditinstitut			10	10	10
Kortfristiga skulder till koncernföretag			11 309	11 309	11 309
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	11 319	11 319	11 319
Derivat	371	71		442	442
Övriga upplupna kostnader			361	361	361
Leverantörsskulder			29	29	29
Övriga skulder			310	310	310
Kortfristiga finansiella rörelseskulder	371	71	700	1 142	1 142
Finansiella skulder	371	83	60 396	60 850	62 112

2009
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde
Skulder till kreditinstitut			19 681	19 681	21 608
Derivat		33		33	33
Långfristiga skulder till koncernföretag			33 345	33 345	33 345
Långfristiga finansiella skulder	–	33	53 026	53 059	54 986
Skulder till kreditinstitut			2 000	2 000	2 000
Kortfristiga skulder till koncernföretag			10 761	10 761	10 761
Kortfristiga räntebärande finansiella skulder	–	–	12 761	12 761	12 761
Derivat	6	165		171	171
Övriga upplupna kostnader			388	388	388
Leverantörsskulder			18	18	18
Övriga skulder			504	504	504
Kortfristiga finansiella rörelseskulder	6	165	910	1 081	1 081
Finansiella skulder	6	198	66 697	66 901	68 828

A19. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2010	2009
Ställda säkerheter för pensionsåtaganden
Kapitalförsäkringar	52	47
	52	47

Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser
– för externa parter	3	3
– för koncernföretag	522	245
	525	248

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser inkluderar bankgarantier och kommersiella garantier samt leverantörsgarantier.

A20. Direktägda dotterföretag

		2010			2009
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Antal aktier	Andel	Redovisat värde
Direktägda produktbolag
Atlas Copco Airpower N.V., Wilrijk	76 415	100	45 793	76 415	100	45 785
Atlas Copco Construction Tools AB, 556069-7228, Nacka	60 000	100	122	60 000	100	108
Atlas Copco Craelius AB, 556041-2149, Märsta	200 000	100	36	200 000	100	28
Atlas Copco MAI GmbH, Feistritz an der Drau	1	100	129	1	100	129
Atlas Copco Rock Drills AB, 556077-9018, Örebro	1 000 000	100	411	1 000 000	100	375
Atlas Copco Secoroc AB, 556001-9019, Fagersta	2 325 000	100	160	2 325 000	100	149
Direktägda marknadsbolag
Atlas Copco (Cyprus) Ltd., Nicosia	99 998	100	0	99 998	100	0
Atlas Copco Argentina S.A.C.I., Buenos Aires	525 000	75/1001)	11	525 000	75/1001)	11
Atlas Copco (India) Ltd., Mumbai	18 899 360	84	602	18 899 360	84	596
Atlas Copco (Ireland) Ltd., Dublin	250 000	100	37	250 000	100	37
Atlas Copco (Malaysia), Sdn. Bhd., Kuala Lumpur	1 000 000	100	14	1 000 000	100	13
Atlas Copco (Philippines) Inc., Paranaque	121 995	100	6	121 995	100	4
Atlas Copco (Switzerland) AG., Studen/Biel	8 000	100	14	8 000	100	13
GreenField Brazil Ltda, Sao Paulo	5 997	100	4	5 997	100	4
Atlas Copco (South East Asia) Pte.Ltd., Singapore	1 500 000	100	5	1 500 000	100	5
Atlas Copco Brasil Ltda., Sao Paulo	22 909 089	100	228	22 909 089	100	227
Atlas Copco Chilena S.A.C., Santiago de Chile	24 998	100	7	24 998	100	7
Atlas Copco CMT Sweden AB, 556100-1453, Nacka	103 000	100	14	103 000	100	12
Atlas Copco Compressor AB, 556155-2794, Nacka	60 000	100	11	60 000	100	11
Atlas Copco Customer Finance Chile Ltd., Santiago de Chile	6 317 500	95/1001)	0	6 317 500	95/1001)	0
GreenField AG, Birsfelden	5 997	100	37	5 997	100	37
Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E., Cairo	5	0/1001)	1	5	0/1001)	1
Atlas Copco Ges.m.b.H., Vienna	1	100	54	1	100	6
Atlas Copco Iran AB, 556155-2760, Nacka	3 500	100	1	3 500	100	1
Atlas Copco Eastern Africa Ltd., Nairobi	482 999	100	5	482 999	100	5
Atlas Copco KK, Tokyo	375 001	100	27	375 001	100	25
Atlas Copco Kompressorteknik A/S, Copenhagen	4 000	100	3	4 000	100	3
Atlas Copco Maroc SA., Casablanca	3 854	96	1	3 854	96	1
Atlas Copco Services Middle East OMC, Bahrain	500	100	3	500	100	2
Atlas Copco Venezuela S.A., Caracas	38 000	100	15	38 000	100	15
Chicago Pneumatic Construction Equipment AB, 556197-5375, Stockholm	30 000	100	31	–	–	–
CP Scanrotor Aktiebolag, 556103-0080, Tanum	1 500	100	2	1 500	100	2
Servatechnik AG., Oftringen	3 500	100	28	3 500	100	28
Soc. Atlas Copco de Portugal Lda., Lisbon	1	100	23	1	100	23
AGRE Kompressoren GmbH, Garsten-St. Ulrich	200 000	100	29	200 000	100	29

A20. Forts.

		2010		2009
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Antal aktier	Andel	Redovisat värde
Direktägda holdingbolag och andra bolag
Atlas Copco A/S, Langhus	2 498	100	17	2 498	100	16
Atlas Copco Beheer b.v., Zwijndrecht	15 712	100	670	15 712	100	637
Atlas Copco Dynapac AB, 556655-0413, Nacka	86 993 823	100	5 310	86 993 823	100	5 298
Atlas Copco Finance Belgium bvba, Wilrijk	1	0/1001)	0	1	0/1001)	0
Atlas Copco Finance Europe n.v., Wilrijk	1	0/1001)	0	1	0/1001)	0
Atlas Copco France Holding S.A., St. Ouen l'Áumône	278 255	100	179	278 255	100	172
Atlas Copco Holding GmbH, Essen	1	100	271	1	100	269
Atlas Copco Järla Holding AB, 556062-0212, Nacka	95 000	100	20 570	95 000	100	20 550
Atlas Copco Lugnet Treasury AB, 556277-9537, Nacka	700 500	100	719	700 500	100	718
Atlas Copco Reinsurance SA, Luxembourg	4 999	100	16	4 999	100	16
Atlas Copco Sickla Holding AB, 556309-5255, Nacka	1 000	100	10 612	1 000	100	10 590
Atlas Copco UK Holdings Ltd., Hemel Hempstead	50 623 666	100	298	50 623 666	100	297
Atlas Copco USA Holdings Inc., Pine Brook, NJ	100	100	3 394	100	100	3 353
CP Scanrotor Global AB, 556337-5897, Tanum	1 000	100	0	1 000	100	0
Dynapac Nordic AB, 556653-3658, Stockholm	1 000	100	19	–	–	–
Econus S A, Montevideo	21 582 605	100	17	21 582 605	100	16
Industria Försäkrings AB, 516401-7930, Nacka	300 000	100	30	300 000	100	30
Gulf Turbomachinery, Dubai	–	–	–	6	50/1001)	3
Oy Atlas Copco AB, Vantaa	150	100	30	150	100	30
Power Tools Distribution n.v., Hoeselt	1	0/1001)	0	1	0/1001)	0
16 vilande bolag		100	34		100	34
Säkring av nettoinvestering			60			821
Redovisat värde			90 110			90 542

1) Första siffran: moderbolagets ägarandel i procent, andra siffran: Atlas Copco-gruppens ägarandel i procent.

Relationer

Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare, dotterföretag, intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning.

Moderbolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar cirka 22% av rösterna i Atlas Copco AB.

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not A20 och andra direkt och indirekt ägda operativa dotterföretag redovisas på sidorna som följer.

Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 124–126 och 128–130.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar, och har inga utestående balanser med Investor.

Investorkoncernen har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag som Atlas Copco AB kan göra affärer med, i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.

I tabellen nedan redovisas moderbolagets transaktioner med koncernföretag:

	2010	2009
Intäkter
Utdelning	4 099	8 241
Koncernbidrag	4 028	1 976
Ränteintäkter	153	673
Kostnader
Koncernbidrag	–221	–336
Räntekostnader	–808	–1 849
Fordringar	6 814	5 807
Skulder	40 546	44 606
Garantiförbindelser	522	245

Direkt och indirekt ägda holding- och operativa koncernföretag (exklusive filialer), sorterade per land.

Land	Företag	Placering (Stad)	Land	Företag	Placering (Stad)
Algeriet	SPA Atlas Copco Algérie	Alger	Irland	Atlas Copco (Ireland) Ltd	Dublin
Angola	Atlas Copco Angola Lda	Luanda		Atlas Copco Customer
Argentina	Atlas Copco Argentina S.A.C.I	Buenos Aires	Italien	Finance Italia S.p.A	Milano
	Atlas Copco Servicios Mineros S.A.	Buenos Aires		ABAC Aria Compressa S.p.A	Robassomero
Australien	Atlas Copco South Pacific Holdings Pty Ltd	Blacktown		Ceccato Aria Compressa S.p.A.	Vicenza
	Atlas Copco Australia Pty Ltd	Blacktown		Atlas Copco BLM S.r.l.	Milano
	Atlas Copco Customer Finance Australia			Atlas Copco Italia S.p.A.	Milano
	Pty Ltd	Blacktown		Desoutter Italiana S.r.l.	Milano
Bahrain	Atlas Copco Services Middle East OMC	Bahrain		MultiAir Italia S.r.l.	Milano
Bangladesh	Atlas Copco Bangladesh Ltd	Dhaka	Japan	Fuji Air Tools Co., Ltd	Osaka
Belgien	Power Tools Distribution n.v.	Tongeren		KTS Co., Ltd	Tokyo
	Atlas Copco ASAP n.v.	Wilrijk		Atlas Copco KK	Tokyo
	Atlas Copco Rental Europe n.v.	Rumst	Kanada	Atlas Copco Canada Inc.	Dollards des Ormeaux, QC
	CP Benelux n.v.	Hoeselt		Chicago Pneumatic Tool Co. Canada Ltd	Toronto, ON
	Atlas Copco Finance Belgium bvba	Wilrijk	Kazakhstan	Atlas Copco Central Asia LLP	Almaty
	Atlas Copco Finance Europe n.v. Atlas Copco Airpower n.v.	Wilrijk	Kenya	Atlas Copco Eastern Africa Ltd	Nairobi
	International Compressor Distribution n.v.	Wilrijk Wilrijk	Kina	Atlas Copco (China) Investment Co Ltd	Shanghai
	Atlas Copco Belgium n.v.	Overijse		Atlas Copco (Nanjing) Construction and
Bolivia	Atlas Copco Boliviana SA	La Paz		Mining Equipment Ltd	Nanjing
Bosnien				Atlas Copco (Shanghai) Process
	Herzegovina Atlas Copco BH d.o.o.	Sarajevo		Equipment Co Ltd	Shanghai
Botswana	Atlas Copco (Botswana) (Pty) Ltd	Gaborone		Atlas Copco (Wuxi) Compressor Co Ltd	Wuxi
Brasilien	Atlas Copco Brasil Ltda	Sao Paulo		Atlas Copco (Wuxi) Research and Development Center Co Ltd	Wuxi
	Dynapac Brasil Industria e Comercio Ltda Sao Paulo			Atlas Copco (Zhangjiakou) Construction
	Chicago Pneumatic Brasil Ltda	Sao Paulo		& Mining Equipment Ltd	Zhangjiakou
Bulgarien	Atlas Copco Lifton Eood	Ruse		Dynapac (China) Compaction
	Atlas Copco Bulgaria Eood	Sofia		& Paving Eq Co Ltd	Tianjin
	ALUP Compressors Bulgaria OOD Ltd	Sofia		Kunshan Q-Tech Air System Technologies Ltd	Kunshan
Chile	Atlas Copco Customer Finance Chile Ltda Santiago Atlas Copco Chilena S.A.C.	Santiago		Tooltec (Qingdao) Tool Co Ltd	Qingdao
Colombia	Atlas Copco Colombia Ltda	Bogota		Atlas Copco (Shenyang) Construction
Cypern	Atlas Copco (Cyprus) Ltd	Nicosia		and Mining Equipment Ltd	Shenyang
Demokratiska				Atlas Copco (Wuxi) Exploration
republiken				Equipment Ltd Liuzhou Tech Machinery Co Ltd	Wuxi
Kongo	Atlas Copco DRC sprl	Lubumbashi		Shanghai Bolaite Compressor Co Ltd	Liuzhou Shanghai
Danmark	Atlas Copco Kompressorteknik A/S	Copenhagen		Wuxi Pneumatech Air/Gas Purity
Egypten	Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E.	Cairo		Equipment Co Ltd	Wuxi
Filippinerna Finland	Atlas Copco (Philippines) Inc. Oy Atlas Copco Ab	Binan Vantaa		Atlas Copco (Shanghai) Equipment
	Oy Atlas Copco Rotex Ab	Tampere		Rental Co Ltd	Shanghai/Pudong
	Oy Atlas Copco Kompressorit Ab	Vantaa		Atlas Copco (Shanghai) Trading Co Ltd	Shanghai/Pudong
	Oy Atlas Copco Louhintatekniikka Ab	Vantaa		Dynapac (Tianjin) International Trading Co Ltd	Tianjin
	Oy Atlas Copco Tools Ab	Vantaa		Shanghai Tooltec Industrial Tool Co Ltd	Shanghai
Frankrike	Atlas Copco France Holding S.A.	St. Ouen L'aumône		Shenyang Rui Feng Machinery Ltd	Shenyang
	Atlas Copco Crépelle S.A.S.	Lille	Kroatien	Atlas Copco d.o.o.	Zagreb
	Compresseurs Worthington		Lettland	Atlas Copco Latvija SIA	Riga
	Creyssensac S.A.S.	Meru	Litauen	Atlas Copco Lietuva UAB	Kaunas
	ETS Georges Renault S.A.S.	Nantes	Luxemburg	Atlas Copco Finance S.á.r.l.	Luxemburg
	ABAC France S.A.S.	Valence		Atlas Copco Reinsurance SA	Luxemburg
	Atlas Copco Applications Industrielles S.A.S.	St. Ouen L'aumône	Malaysia	Atlas Copco (Malaysia) Sdn. Bhd.	Kuala Lumpur
	Atlas Copco Compresseurs S.A.S	St. Ouen L'aumône	Mali	Atlas Copco Mali Sárl	Bamako
	Atlas Copco Forage et Construction S.A.S. St. Ouen L'aumône		Marocko	Atlas Copco Maroc SA	Casablanca
	Compresseurs Mauguière S.A.S.	Meru	Mexico	Desarrollos Técnologicos
	Techfluid Nord S.A.S.	Lille		ACMSASA de CV	Tlalnepantla
	Vibratechniques S.A.S.	Saint Valéry-En-Caux	Mongoliet	Atlas Copco Mexicana SA de CV Atlas Copco Mongolia LLC	Tlalnepantla Ulan Bator
Förenade			Namibia	Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd	Windhoek
	Arabemiraten Atlas Copco Services Middle East SPC	Abu Dhabi	Neder-	Atlas Copco Beheer B.V.	Zwijndrecht
	Atlas Copco Middle East FZE	Dubai	länderna	Atlas Copco Internationaal B.V.	Zwijndrecht
Ghana	Atlas Copco Ghana Ltd	Accra		Grass-Air Holding B.V.	Oss
Grekland	Atlas Copco Hellas AE	Rentis Koropi		Atlas Copco Rental B.V.	Rotterdam
Hong Kong	CP China/Hong Kong Ltd	Kowloon		ALUP Kompressoren B.V.	Nieuwegein
Indien	Atlas Copco China/Hong Kong Ltd Atlas Copco (India) Ltd	Kowloon Pune		Atlas Copco Nederland B.V.	Zwijndrecht
Indonesien	PT Atlas Copco Indonesia	Jakarta		Creemers Compressors B.V.	Oss
	PT Atlas Copco Fluidcon	Jakarta		Grass-Air Compressoren B.V.	Oss
				Cirmac International B.V.	Apeldoorn

A21. Forts.

Land	Företag	Placering (Stad)	Land	Företag	Placering (Stad)
	Nya Zeeland Atlas Copco (N.Z.) Ltd	Mt. Wellington	Sydafrika	Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd	Witfield
	Intermech Ltd	Auckland	Sydkorea	CP Tools Korea Co. Ltd	Seoul
Nigeria	Atlas Copco CMT & CT Nigeria Ltd	Abuja		Atlas Copco Mfg. Korea Co. Ltd	Seoul
Norge	Atlas Copco A/S	Langhus	Taiwan	Atlas Copco Taiwan Ltd	Taipei
	Atlas Copco Anlegg- og Gruveteknikk A/S Langhus		Tanzania	Atlas Copco Tanzania Ltd	Geita
	Atlas Copco Kompressorteknikk A/S	Langhus	Thailand	Sickla Holding (Thailand) Ltd	Bangkok
	Atlas Copco Tools A/S	Langhus		Atlas Copco (Thailand) Ltd	Bangkok
	Berema A/S	Langhus	Tjeckien	Atlas Copco S.r.o.	Praha
	Dynapac Norway A/S	Oslo		ALUP CZ spol. S.r.o	Breclav
Pakistan	Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd	Lahore	Turkiet	Atlas Copco Makinalari Imalat AS	Istanbul
Panama	Atlas Copco Central América SA	Panama City		Scanrotor Otomotiv Ticaret AS	Istanbul
Peru	Atlas Copco Peruana SA	Lima	Tyskland	Atlas Copco Holding GmbH	Essen
Polen	ALUP Kompressoren Polska Sp. Z.o.o.	Warsawa		Rodcraft Pneumatic Tools GmbH	Muelheim
	Atlas Copco Polska Sp. Z.o.o.	Warsawa		Dynapac GmbH	Wardenburg
	Dynapac Poland Sp. Z.o.o.	Katowice		Atlas Copco Application Center
Portugal	Sociedade Atlas Copco de Portugal Lda	Lissabon		Europe GmbH	Essen
Rumänien	Atlas Copco Romania S.R.L.	Otopeni		Atlas Copco Construction Tools GmbH	Essen
	S.C. ALUP Kompressoren Romania S.R.L.Baia Mare			Atlas Copco Energas GmbH	Köln
	Atlas Copco Industrial Technique S.R.L.	Pitesti		IRMER + ELZE Kompressoren GmbH	Bad Oeynhausen
Ryssland	ZAO Atlas Copco	Khimki			Villingen
Schweiz	Atlas Copco (Schweiz) AG	Studen/Biel		Microtec Systems GmbH	Schwenningen
	GreenField AG	Birsfelden		ALUP-Kompressoren GmbH	Köngen
	Servatechnik AG	Oftringen		Atlas Copco Kompressoren und Drucklufttechnik GmbH	Essen
Serbien	Atlas Copco A.D.	Belgrad		Atlas Copco MCT GmbH	Essen
Singapore	ABAC DMS Air Compressors Pte Ltd	Singapore		Atlas Copco Tools Central Europe GmbH Essen
	Atlas Copco (South East Asia) Pte Ltd	Singapore		Chicago Pneumatic Tool Verwaltungs
	Fluidcon Services (Pte) Ltd	Singapore		GmbH	Maintal
Slovakien	Atlas Copco Compressors Slovakia s.r.o	Trencin		Desoutter GmbH	Maintal
	Industrial Technique s.r.o.	Bratislava		TBB Industrial Tools Services GmbH	Dingolfing
Slovenien	Atlas Copco d.o.o.	Trzin	Ukraina	LLC Atlas Copco Ukraine	Kiev
Spanien	Atlas Copco S.A.E.	Madrid	Ungern	Industrial Technique Hungary Kft	Budapest
	Aire Comprimido Industrial Iberia, S.L	Madrid		ALUP Magyaroszàg Kft	Eger
	Desoutter S.A.	Madrid		Atlas Copco Kft	Budapest
	Dynapac Iberia SLU	Madrid	Uruguay	Econus S A	Montevideo
Stor-	Atlas Copco UK Holdings Ltd	Hemel Hempstead	USA	Atlas Copco North America LLC	Pine Brook, Nj
britannien	Air Compressors & Tools Ltd	Hemel Hempstead		Atlas Copco USA Holdings, Inc.	Pine Brook, Nj
	ABAC UK Ltd	Oxon		MedaesUSCo, Inc.	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Ltd	Hemel Hempstead		Atlas Copco ASAP North America LLC	Pine Brook, Nj
	PS Pneumatic Services Ltd	Manchester		Atlas Copco Customer Finance USA LLC Pine Brook, Nj
	Medaes Ltd	Chesterfield		Chicago Pneumatic International, Inc.	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco (NI) Ltd	Lisburn		Atlas Copco Assembly Systems LLC	Auburn Hills, Mi
Sverige	Atlas Copco AB	Nacka		Atlas Copco Comptec LLC	Voorheesville, Ny
	Dynapac AB	Karlskrona		Atlas Copco Drilling Solutions LLC	Garland, Tx
	Atlas Copco Järla Holding AB	Nacka		Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC	Santa Maria, Ca
	Atlas Copco Nacka Holding AB	Nacka		Atlas Copco Secoroc LLC	Grand Prairie, Tx
	Atlas Copco Sickla Holding AB	Nacka		Chicago Pneumatic Tool Company LLC	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Lugnet Treasury AB	Nacka		Beacon Medical Products LLC	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Customer Finance AB	Nacka		Atlas Copco Rental LLC	Laporte, Tx
	Industria Försäkringsaktiebolag	Nacka		Atlas Copco Compressors LLC	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Construction Tools AB	Nacka		Atlas Copco Construction & Mining
	Atlas Copco Craelius AB	Märsta		Technique USA LLC	Commerce City, Co
	Atlas Copco Rock Drills AB	Örebro		Atlas Copco Tools & Assembly
	Atlas Copco Secoroc AB	Fagersta		Systems LLC	Auburn Hills, Mi
	Atlas Copco Tools AB	Nacka		Benz Compressed Air Systems, Inc.	Montebello, Ca
	Atlas Copco CMT Sweden AB	Nacka		Atlas Copco Hurricane LLC	Franklin, In
	Atlas Copco Compressor AB	Nacka		Atlas Copco Specialty Rental LLC	Humble, Tx
	Atlas Copco Iran AB	Nacka		Quincy Compressor, Inc.	Pine Brook, Nj
	CP Scanrotor Aktiebolag	Fjällbacka		Quincy Compressor LLC	Bay Minette, Al
	Chicago Pneumatic Construction		Venezuela	Atlas Copco Venezuela SA	Caracas
	Equipment AB	Stockholm	Vietnam	Atlas Copco Vietnam Company Ltd	Hanoi
	Dynapac Compaction Equipment AB	Karlskrona	Zambia	Atlas Copco (Zambia) Ltd	Chingola
	Dynapac International AB	Malmö	Zimbabwe	Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd	Harare
Sydafrika	Atlas Copco Holdings South Africa (Pty) Ltd	Witfield	Österrike	AGRE Kompressoren GmbH	St Ulrich
	Atlas Copco Investment			Atlas Copco Powercrusher GmbH	St Valentin
	Company (Pty) Ltd	Witfield		Atlas Copco MAI GmbH	Feistritz An Der Drau
	ZAQ Coalfields Drilling Services (Pty) Ltd Witfield			Atlas Copco Ges.m.b.H.	Wien

Sydafrika	Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd	Witfield
Sydkorea	CP Tools Korea Co. Ltd	Seoul
	Atlas Copco Mfg. Korea Co. Ltd	Seoul
Taiwan	Atlas Copco Taiwan Ltd	Taipei
Tanzania	Atlas Copco Tanzania Ltd	Geita
Thailand	Sickla Holding (Thailand) Ltd	Bangkok
	Atlas Copco (Thailand) Ltd	Bangkok
Tjeckien	Atlas Copco S.r.o.	Praha
	ALUP CZ spol. S.r.o	Breclav
Turkiet	Atlas Copco Makinalari Imalat AS	Istanbul
	Scanrotor Otomotiv Ticaret AS	Istanbul
Tyskland	Atlas Copco Holding GmbH Rodcraft Pneumatic Tools GmbH	Essen
	Dynapac GmbH	Muelheim Wardenburg
	Atlas Copco Application Center
	Europe GmbH	Essen
	Atlas Copco Construction Tools GmbH	Essen
	Atlas Copco Energas GmbH	Köln
	IRMER + ELZE Kompressoren GmbH	Bad Oeynhausen
		Villingen
	Microtec Systems GmbH ALUP-Kompressoren GmbH	Schwenningen Köngen
	Atlas Copco Kompressoren und
	Drucklufttechnik GmbH	Essen
	Atlas Copco MCT GmbH	Essen
	Atlas Copco Tools Central Europe GmbH Essen
	Chicago Pneumatic Tool Verwaltungs
	GmbH	Maintal
	Desoutter GmbH	Maintal
Ukraina	TBB Industrial Tools Services GmbH LLC Atlas Copco Ukraine	Dingolfing Kiev
Ungern	Industrial Technique Hungary Kft	Budapest
	ALUP Magyaroszàg Kft	Eger
	Atlas Copco Kft	Budapest
Uruguay	Econus S A	Montevideo
USA	Atlas Copco North America LLC	Pine Brook, Nj
	Atlas Copco USA Holdings, Inc.	Pine Brook, Nj
	MedaesUSCo, Inc.	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco ASAP North America LLC	Pine Brook, Nj
	Atlas Copco Customer Finance USA LLC Pine Brook, Nj
	Chicago Pneumatic International, Inc.	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Assembly Systems LLC	Auburn Hills, Mi
	Atlas Copco Comptec LLC Atlas Copco Drilling Solutions LLC	Voorheesville, Ny Garland, Tx
	Atlas Copco Mafi-Trench Company LLC	Santa Maria, Ca
	Atlas Copco Secoroc LLC	Grand Prairie, Tx
	Chicago Pneumatic Tool Company LLC	Rock Hill, Sc
	Beacon Medical Products LLC	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Rental LLC	Laporte, Tx
	Atlas Copco Compressors LLC	Rock Hill, Sc
	Atlas Copco Construction & Mining
	Technique USA LLC	Commerce City, Co
	Atlas Copco Tools & Assembly Systems LLC	Auburn Hills, Mi
	Benz Compressed Air Systems, Inc.	Montebello, Ca
	Atlas Copco Hurricane LLC	Franklin, In
	Atlas Copco Specialty Rental LLC	Humble, Tx
	Quincy Compressor, Inc.	Pine Brook, Nj
	Quincy Compressor LLC	Bay Minette, Al
Venezuela	Atlas Copco Venezuela SA	Caracas
Vietnam	Atlas Copco Vietnam Company Ltd	Hanoi
Zambia	Atlas Copco (Zambia) Ltd	Chingola
Zimbabwe	Atlas Copco Zimbabwe (Private) Ltd	Harare
Österrike	AGRE Kompressoren GmbH Atlas Copco Powercrusher GmbH	St Ulrich St Valentin
	Atlas Copco MAI GmbH	Feistritz An Der Drau
	Atlas Copco Ges.m.b.H.	Wien

Vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition

Enligt Atlas Copco AB:s balansräkning står följande belopp till årsstämmans förfogande:

Balanserade vinstmedel inklusive reserv för verkligt värde Årets resultat	SEK SEK	35 133 833 357 5 987 657 607
	SEK	41 121 490 964
Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande:
Till aktieägare utdelas SEK 4.00 per aktie	SEK	4 873 504 924
I ny räkning balanseras	SEK	36 247 986 040
	SEK	41 121 490 964

Föreslagen aktiesplit och tvingande inlösen av aktier

Styrelsen föreslår att årsstämman 2011 fattar beslut om ett förfarande för automatisk inlösen av aktier, innefattande en split 2:1. Förslaget innefattar också en minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna genom återlösen av aktier där en aktie löses in för SEK 5.00 och en ökning av aktiekapitalet genom en fondemission utan aktier varvid fritt eget kapital utnyttjas. Sammanlagt kommer MSEK 6 092 att utdelas till aktieägarna utöver föreslagen aktieutdelning.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nacka den 11 februari, 2011

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Ordförande Vice ordförande

Staffan Bohman Johan Forssell Ronnie Leten Styrelseledamot Styrelseledamot VD och koncernchef

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Ulla Litzén Gunilla Nordström Anders Ullberg Margareth Øvrum

Mikael Bergstedt Bengt Lindgren Facklig företrädare Facklig företrädare

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2011 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Informationen i denna rapport är sådan som Atlas Copco AB är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till medier för offentliggörande den 15 mars 2011.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Atlas Copco AB, organisationsnummer 556014-2720

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Atlas Copco AB för år 2010. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–97. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Nacka den 17 februari 2011 Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, i procent av genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser (för affärsområdena: rörelseresultat) i procent av sysselsatt kapital.

Direktavkastning

Utdelning i procent av verksamhetsårets genomsnittliga börskurs.

EBITDA – Earnings Before Interest,

Taxes, Depreciation and Amortization Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar.

EBITDA marginal

EBITDA i procent av fakturering.

Eget kapital per aktie

Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Genomsnittligt antal utestående aktier

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före eller efter utspädning. Aktier som innehas av Atlas Copco räknas inte med i antalet utestående aktier. Utspädningseffekterna uppkommer på grund av aktieoptioner som kan regleras med aktier eller som enligt de anställdas val kan regleras med aktier eller kontanter i de aktiebaserade incitamentsprogrammen. Aktieoptionerna har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger optionernas lösenpris.

Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC)

räntebärande skulder x i + börsvärde x r räntebärande skulder + börsvärde

i: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en premie på 0.5%. En uppskattad schablonskatt har sedan använts.
r: En uppskattad genomsnittlig riskfri räntesats på 4% plus en riskpremie för aktier på 5%.

Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) före skatt

WACC dividerat med (1 – uppskattad schablonskatt)

Kapitalomsättningshastighet

Intäkter dividerad med genomsnittlig balansomslutning.

Nettokassaflöde

Förändring av likvida medel exklusive valutakurseffekter.

Nettoskuld/EBITDA

Nettoskuldsättning i relation till EBITDA.

Nettoskuldsättning/nettokassa

Räntebärande skulder plus ersättningar efter avslutad anställning minus likvida medel och övriga kortfristiga finansiella omsättningstillgångar, justerad för verkligt värde av ränteswappar.

Omsättningshastighet sysselsatt kapital

Intäkter dividerad med sysselsatt kapital.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive rörelseförvärv och -avyttringar.

Räntenetto

Räntekostnader minus ränteintäkter.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt plus räntekostnader och valutakursdifferenser dividerat med räntekostnader och valutakursdifferenser.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av intäkter.

Rörelseresultat

Intäkter minus alla kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och inkomstskatt.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuldsättning i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Soliditet

Eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande, i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder och avsättningar. Sysselsatt kapital för affärsområdena exkluderar kassa, skatteskulder och -fordringar.

Vinstmarginal

Resultat före skatt i procent av intäkter.

Resultat per aktie

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets ägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Hållbarhetsredovisning

Atlas Copcos vision är att vara och förbli First in Mind— First in Choice®, med andra ord att vara det företag intressenterna tänker på först och sedan väljer. Visionen är också drivkraften bakom Gruppens strategi för företagets ansvar. Målet är att vara en god samhällsmedborgare på alla marknader. Som sådan satsar Atlas Copco på att ha en positiv inverkan inom ramen för arbetet med företagets ansvar: genom de ekonomiska, miljörelaterade och sociala dimensionerna och genom medarbetarnas stolthet över Gruppens värderingar.

Atlas Copco utsågs för sjätte gången till ett av världens 100 mest hållbara företag. Majoriteten av Gruppens produktionsenheter är ISO 14001-certifierade och affärspartner uppmanas att införa ledningssystem för arbetet med säkerhet, hälsa och miljö.

Viktiga händelser under 2010

• Det nya varumärkeslöftet Vi står för hållbar produktivitet lanserades och infördes på global nivå.
• Vinnare av Industrins Stora Hållbarhetspris i Sverige.
• Rankad bland de främsta i Sverige för CSR-redovisningen på webbplatsen.
• Omfattande program för säkerhet och hälsa inklusive ett internt pris inom säkerhet och hälsa.
• Uppnådde OHSAS 18001-certifiering vid några av de största produktionsenheterna.

Ett ordmoln har skapats för att kommunicera det nya varumärkeslöftet.

• Fortsatt fokus på innovationer av energieffektiva produkter och lösningar. Vinnare av det prestigefyllda svenska "iF design award" för den energieffektiva mutterdragaren Tensor.
• Atlas Copco fick, för andra året i rad, en utmärkelse för HIV/AIDS-programmet i Sydafrika.

Om redovisningen

Atlas Copcos hållbarhetsredovisning har publicerats årligen sedan 2001 och är framtagen i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Sedan 2006 följer redovisningen den senaste versionen (3.0) av GRI:s riktlinjer.

Denna redovisning är också Atlas Copcos Communication on Progress (COP), det vill säga rapportering av arbetet med de tio principerna inom FN:s Global Compact.

Grunden för hållbarhetsredovisningen presenteras i detta avsnitt när det gäller hållbarhetsredovisningen och i not 1 när det gäller de finansiella redovisningsprinciperna.

Atlas Copcos hållbarhetsredovisning innehåller information om de tre aspekterna av Gruppens strategi för företagets ansvar, det vill säga de områden där Atlas Copco har en betydande ekonomisk, miljörelaterad och social påverkan. Den innehåller också exempel på aktiviteter som medarbetarna är stolta över att presentera.

Rapporten omfattar Gruppens alla verksamheter under verksamhetsåret 2010, det vill säga Atlas Copco och dess dotterbolag, om inget annat anges. Verksamheter som avyttrats under året ingår inte, vilket däremot enheter som förvärvats gör. Detta kan ibland ge upphov till betydande förändringar i redovisat resultat. Begränsningar och redovisningsprinciper liksom justeringar i rapporteringen redovisas i

respektive avsnitt. Under 2010 gäller det rapportering av utsläpp till luft. Miljödata redovisas två gånger per år för producerande enheter, inklusive distributionscenter och applikationscenter. Miljöpåverkan från uthyrningsverksamheten redovisas på sidan 120. Information om medarbetare redovisas på kvartalsbasis och all övrig data redovisas på årsbasis och omfattar hela verksamheten. Ansvaret för redovisningen ligger på respektive bolagschef. Uppgifterna sammanställs av Gruppens funktioner för controlling och information samt redovisas därefter till koncernledningen.

Hållbarhetsredovisningen och rapporten om koncernens styrning ingår i årsredovisningen för 2010. För att undvika upprepningar hänvisas ibland till dessa rapporter inklusive avsnittet VD och koncernchef.

Atlas Copcos senaste hållbarhetsredovisning och rapport om koncernens styrning publicerades i mars 2010 som en del av årsredovisningen för 2009. Atlas Copco har använt GRI:s indikatorprotokoll vid sammanställningen och redovisningen av information om kärnindikatorer i hållbarhetsredovisningen, om annat ej anges i GRI-index. Atlas Copco har också använt GRI:s vägledning för definition av redovisningens innehåll och motsvarande principer om väsentlighet, kommunikation med intressenterna, hållbarhetssammanhang och fullständighet, se också Atlas Copcos hållbarhets- och rapporteringsdefinitioner på www.atlascopco.com/cr. De GRI-indikatorer som redovisas och analyseras är de som anses vara relevanta och av störst vikt för Atlas Copco och dess intressenter och som underlättar jämförelse med andra företag i ett vidare perspektiv.

GRI-index för Atlas Copcos hållbarhetsredovisning 2010 har publicerats på www.atlascopco.com/cr och visar hur Atlas Copco har implementerat GRI:s riktlinjer. Redovisningen är utformad enligt Atlas Copcos intressentmodell, se sidan 101. Atlas Copco har bedömt sin hållbarhetsredovisning som A-nivå vilket bekräftades av Deloitte. Det innebär att Deloitte håller med om att innehåll, sidreferenser och kommentarer i Atlas Copcos hållbarhetsredovisning 2010 och GRI-index stämmer överens med GRI:s A-nivå.

Granskning/revision

Redovisade fakta och uppgifter har granskats i enlighet med Atlas Copcos rutiner för internkontroll. Hållbarhetsredovisningen har granskats och godkänts av Atlas Copcos koncernledning. Hållbarhetsredovisningen för 2010 har inte varit föremål för granskning med begränsad säkerhet av en extern part.

Företagets ansvar

Atlas Copco har samma standarder och förväntningar på resultat för alla verksamheter runt om i världen. Affärskoden hjälper medarbetarna att förstå Gruppens ambition och engagemang gentemot intressenterna. Policydokument, riktlinjer och instruktioner finns i den interna databasen The Way We Do Things som är tillgänglig för alla anställda. De ska hjälpa Gruppens bolag och enskilda personer att tolka och införa Affärskoden. Nya medarbetare informeras rutinmässigt om dessa standarder och förväntningar. Atlas Copcos bolag har fastställt rutiner för att förmedla Gruppens synpunkter till affärspartner och kunder.

Internationella riktlinjer och standarder

Atlas Copcos affärskod bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Internationella arbetstagarorganisationens förklaring om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen, FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för

multinationella företag. Principerna omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Atlas Copco har stött principerna i FN:s Global Compact under många år och blev formell medlem under 2008 vilket innebär ett långsiktigt åtagande.

www.unglobalcompact.org

Företagets ansvar

Atlas Copcos arbete med företagets ansvar syftar till att uppnå hållbarhet. Det omfattar säkerhet, hälsa, miljö och frågor kring mänskliga rättigheter, liksom etiska förhållanden till medarbetare, affärspartner, kunder, aktieägare, samhället och miljön. Gruppens arbete med företagsansvar baseras på de policyer som sammanfattas i Affärskoden, som godkändes av Atlas Copcos styrelse 2004 och stöddes av facket. De tillhörande principerna, riktlinjerna, processerna och instruktionerna har publicerats och finns tillgängliga för alla medarbetare i The Way We Do Things. Styrningsstrukturen, som omfattar företagets ansvar, redovisas också i rapporten om koncernens styrning.

Roller och ansvarsfördelning

Styrelsen godkänner formellt Gruppens affärskod. Koncernledningen är ansvarig för principerna i Affärskoden och de principer, riktlinjer, processer och instruktioner som finns i The Way We Do Things. Koncernledningen tar också vid behov initiativ till vägledning, stödaktiviteter och uppföljningsrutiner samt fastställer Gruppens mål. Den tillhandahåller stödfunktioner för arbetet med företagets ansvar genom Gruppens råd för säkerhet, hälsa och miljö (SHE), samt funktionen Organisationsutveckling och personalfrågor. Talesperson i koncernledningen för frågor som rör företagets ansvar är informationsdirektören. Koncernchefen är ansvarig för företagets ansvar och rapporterar direkt till styrelsen i situationer med exempelvis betydande miljömässiga och sociala aspekter.

Affärsområdenas ansvar är att utveckla, införa och följa upp mål och strategier inom verksamheten som helhet, vilket inkluderar resultat inom områdena miljö och socialt ansvar.

Divisionerna är de högsta operativa enheterna inom Gruppen och de inför policyer för företagets ansvar inom sina ansvarsområden. De formulerar mätbara mål för produktutvecklingsprojekt och genomför leverantörsutvärderingar i tillämpliga fall.

Riskutvärderingar gällande legala,sociala och miljömässiga resultat redovisas vid styrelsemöten. Internrevisionsfunktionen följer upp interna kontrollrutiner.

Mål

Utifrån visionen att vara och förbli First in Mind—First in Choice® för sina intressenter fastställde Atlas Copcos koncernledning och styrelse i februari 2011 reviderade och mer ambitiösa mål för Gruppen. Målen beskrivs på sidorna 10–11. En sammanfattning av resultat presenteras på sidan 120. Analysen redovisas i respektive intressentavsnitt i hållbarhetsredovisningen.

Utbildning

Ibland kan miljörelaterade och sociala hänsyn överskugga strikt affärsmässiga överväganden. Därför finns vägledande dokument och utbildningsmaterial som stöd för verksamheterna vid införandet av policyer för företagets ansvar inom ramen för det affärsmässiga ansvaret.

Gruppen har en process som innebär att alla anställda får utbildning i Affärskoden. Under 2010 hade cirka 80% av Atlas Copcos anställda fått utbildning i Affärskoden, i huvudsak genom Gruppens internutbildning på lokal nivå.

Ett av Gruppens mål är att alla anställda ska arbeta i ett bolag med ett ledningssystem försäkerhet, hälsa och miljö. Det innebär att alla anställda ska få utbildning inom området. En interaktiv modul för utbildning i säkerhets-, hälso- och miljöfrågor finns tillgänglig för alla anställda. Chefer erbjuds en särskild utbildning.

Under 2010 lanserade Atlas Copco ett globalt utbildningspaket om Affärskoden,riktat till chefer över hela världen. Utbildningsmaterialet inkluderar ett antal fallstudier med dilemman inom mänskliga rättigheter, korruption, miljöfrågor och allmän affärsetik. Ambitionen är att under 2011 utveckla och lansera en fokuserad interaktiv utbildning inom korruption till alla anställda.

Under året lanserades ett utbildningspaket på global nivå, med syfte att öka medvetenheten om bedrägerier, främst för chefer och affärscontroller.

Andra företag/ organisationer Atlas Copco Aktieägare Kunder Medarbetare Affärspartner Samhälle och miljö Media Analytiker och bedömningsinstitut Officiella organ Frivilligorganisationer Universitet och högskolor Fackföreningar Konkurrenter Branschorganisationer

Atlas Copcos intressentmodell

Rapportering av överträdelser

Via den etiska hjälplinjen på koncernnivå kan medarbetare rapportera ageranden eller handlingar som innebär att lagar eller Gruppens affärskod överträds, eller där det finns goda skäl att misstänka sådana överträdelser. Processen med en etisk hjälplinje används när en händelse inte kan redas ut på lokal nivå. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner på landsnivå. Gruppens legala avdelning ansvarar för hanteringen av rapporterna och säkrar att de behandlas konfidentiellt. Uppgiftslämnaren garanteras anonymitet.

Under 2010 rapporteradessammanlagt 20 (26) möjliga överträdelser av Affärskoden till koncernledningen via den etiska hjälplinjen. Typen av överträdelser relaterar främst till organisationsförändringar, ekonomiska frågor och till personliga händelser. Förhållandet till korruption var svårt att urskilja och det förekom inga fall av diskriminering under redovisningsperioden. I elva av de rapporterade fallen fanns grund till att vidta åtgärder, såsom en internrevision, en polisutredning eller en disciplinär åtgärd. Fem fall är ännu under utredning.Inga fall av bedrägerier eller diskriminering väntar på utredning.

Under året upptäcktes ett fall av bedrägeri, vilket följdes upp både genom en intern undersökning och en polisutredning. Fallet gick till rättegång och personen som var involverad har blivit fälld. Bolagets interna kontrollrutiner har setts över för att förhindra en upprepning.

Dimensioner av företagets ansvar

Atlas Copco har delat in sina huvudsakliga aktiviteter inom arbetet med företagets ansvar enligt tre dimensioner: samhällsengagemang (välgörenhet), förändring av interna processer och förändring av industristandarder. Alla är viktiga, men den tredje dimensionen, att påverka sin omgivning och sätta nya industristandarder, har den potentiellt största inverkan på miljön. En tabell med detaljer kring dimensionerna finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats.

Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com/cr:

Hållbarhetsredovisningar sedan 2001
Energieffektiva produkter och lösningar
Affärskoden
Hållbarhetsdiagram
Policy för säkerhet, hälsa och miljö
Projekt för samhällsengagemang och fallstudier
Listor över farliga substanser och ämnen
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter
GRI-index
Hållbarhets- och rapporteringsdefinitioner
Hållbar produktivitet

Intressentdialog

Atlas Copco för dialoger med ett antal intressenter om Gruppens arbete med företagets ansvar. Dialogerna förs både på lokal nivå och på koncernnivå. Syftet är att identifiera möjligheter till förbättring av hållbarhetsarbetet inom områdena säkerhet, hälsa och miljö, samt etiska aspekter, göra jämförelser med andra multinationella företag och ta del av olika intressenters synpunkter på Gruppen.

Utöver de identifierade intressentgrupperna: kunder, affärspartner, samhälle och miljö, medarbetare och aktieägare, används inga generella urvalskriterier då Gruppen försöker ta tillvara varje tillfälle till intressentdialoger.

Atlas Copco värdesätter samtal med frivilligorganisationer, myndigheter och andra inflytandegrupper, med vilka konstruktiva dialoger kan föras. Gruppen lyssnar på de råd de ger och drar lärdom av deras synpunkter. Inga intressenter exkluderas.

Atlas Copco svarar på undersökningar från större bedömningsinstitut, såsom SAM, Eiris och Vigeo.

Regelbundna möten hålls med följande:

• Större aktieägare och socialt ansvarstagande investerare (SRI)
• Amnesty International
• Transparency International
• Studenter, exempelvis genom uppsatsskrivande, praktikplatser, jobbmässor vid universitet och tekniska skolor
• Nätverk med fokus på företagsansvar, exempelvis FN:s Global Compacts nordiska nätverk, Globalt Ansvar
• Diskussionsgrupper som stöds av branschorganisationer där Atlas Copco är medlem
• Branschorganisationer, exempelvis Pneurop och CECE

Under 2010 har Atlas Copco genomfört en formell intressentdialog med Gruppens största aktieägare. Medlemmar i koncernledningen deltog vid detta möte. Mötet uppfattades positivt och resulterade i en lista med frågor för Atlas Copco att beakta och ta hänsyn till i sitt arbete med företagets ansvar.

Huvudsakliga frågor i dialogen med intressenter/inflytandegrupper

Intressenter	Intressenternas synpunkter	Fokus 2010
Samhälle och miljö	Fortsätta att utveckla och mäta prestanda inom projekt för samhällsengagemang.	Ytterligare främjande av Vatten åt alla-projektet och en mer strukturerad uppföljning av välgörenhetsprojekt och projekt för samhällsengagemang.
Kunder	Öka energieffektiviteten i produkter och lösningar ytterligare.	Fortsatt fokus på att utveckla och lansera nya och mer energi effektiva, säkra och ergonomiska produkter och lösningar. Fortsatt fokus från kunderna på Atlas Copcos hållbarhets prestanda.
	Utvärdera kundrisker i länder med svaga regeringar1).	Kartläggning av kundrisker och checklistor har utvecklats och kommer att lanseras i Gruppen under 2011.
Medarbetare	Fortsätta att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö i alla verksamheter.	Flera införanden av OHSAS 18001, vilket sätter ytterligare fokus på säkerhet och hälsa. Utvidgning av HIV/AIDS-programmet till fler länder.
	Fortsätta att stärka medarbetarrelationer och öka lojaliteten.	Resultatet från medarbetarundersökningen 2010 visar att det finns områden som kräver uppmärksamhet och förbättringar, såsom utbildning under arbetet och coachning.
	Säkra medarbetarnas kunskap om innehållet i Affärskoden samt efterlevnaden av den.	Lansering av process för efterlevnaden av Affärskoden och lansering av uppdaterat utbildningspaket.
Affärspartner	Process för uppföljning av leverantörer med avseende på sociala aspekter.	Global lansering av utbildning, inom leverantörsutvärderingar, för inköpare och kvalitetsexperter. Tredjepartsrevision av sociala aspekter genomförd hos affärspartner i Kina.
Aktieägare	Fortsätta att förbättra resultat och hållbarhetsredovisningen med avseende på uppföljning av mål för nyckeltal.	Resultat i förhållande till målen redovisas. Resultaten presenteras och analyseras på Atlas Copcos webbplats.

1) Enligt OECD:s definition

Samhälle och miljö

Atlas Copco är en världsledande leverantör av produktivitetshöjande lösningar till industrin. Gruppen bedriver egen verksamhet i 86 länder och har produktionsanläggningar i 20 länder i fem världsdelar. Med sin globala täckning når Gruppen kunder inom tillverknings-, process-, gruv-, bygg och servicesektorerna i över 170 länder.

Atlas Copco påverkar därmed ett stort antal lokala samhällen, där man bidrar till den ekonomiska och sociala utvecklingen, samtidigt som det finns ett ansvar att leda verksamheten på ett miljömässigt sunt sätt. Gruppen är ett globalt företag med ambitiösa tillväxtplaner och verksamheter i olika regioner där sociala normer och kulturer varierar väsentligt.

Samhälle

Atlas Copco anser att det sociala ansvaret sträcker sig utanför den egna arbetsplatsen. De sociala, miljörelaterade och politiska risker, samt risker avseende Gruppens anseende, som finns i en global verksamhet utvärderas. Gruppen strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare och samverkan räknas som en viktig framgångsfaktor. Därför eftersträvar Atlas Copco konstruktiva dialoger med nyckelintressenter i samhällen där företaget är verksamt. Processen att utvärdera och hantera verksamhetens inverkan i samhället vid etablering, pågående verksamhet och avyttring, är inkluderad i Gruppens process för förvärv och avyttringar sedan 2009. Under 2010 förvärvade Atlas Copco åtta bolag och förvärvsprocessen användes vid samtliga, inklusive mänskliga rättigheter. Gruppens bolag verkar som goda samhällsmedborgare och fattar lokala beslut gällande sina nyckelintressenter. Gruppen inhämtar information om påverkan på lokala samhällen genom processen för förvärv och avyttringar, samt regelbundet vid verksamhetens styrelsemöten. Atlas Copcos processer har med få undantag varit tillräckliga för att begränsa effekten på miljön eller detlokala samhället.En analys av miljön vid förvärv eller avyttringar ingår i den normala proceduren och vid behov återställs miljön.

Samhällsengagemang och välgörenhet

Atlas Copcos bolag har sedan länge ett lokalt engagemang i de samhällen där de verkar. Utöver att stödja lokala välgörenhetsprojekt uppmuntrar Gruppens policy för samhällsengagemang bolagen att ge stöd vid naturkatastrofer och andra katastrofer som drabbar människor. Policyn behandlar också värdet av att stödja satsningar som initieras av de anställda genom att följa principen om ekonomisk matchning. Principen innebär att bolag i Gruppen ska matcha de ekonomiska bidrag som de anställda ger.

I Atlas Copcos bolag görs en analys av behoven i det lokala samhället för att avgöra hur Atlas Copco bäst kan bidra. Initiativet Vatten åt Alla är det viktigaste exemplet på denna typ av engagemang.

Sedan 1984 har Atlas Copco stött organisationen Vatten åt Alla, som drivs av medarbetarna. Organisationen samlar in medel för att finansiera brunnsborrning och utrustning som ska ge behövande samhällen rent dricksvatten. Från och med 2011 har Atlas Copco tagit ett steg längre, från att matcha de anställdas bidrag till projektet, till att dubbla det. Tillgången till vatten nåsfrämst genom borrning, grävning och installation av handpumpar eller genom att skydda naturliga vattenkällor. Genom åren har organisationen Vatten åt Alla gett drygt 1 000 000 människor tillgång till rent vatten genom brunnar. Organisationen Vatten åt Alla finns i tolv länder och är på väg att etableras i ytterligare länder. Med stöd från Gruppen och sina lokala chefer driver Atlas Copcos medarbetare de lokala Vatten åt Alla-organisationerna på frivillig basis och till stor del på sin egen fritid. Medarbetarna ger bidrag av varierande storlek till organisationen. Ytterligare information om organisationen Vatten åt Alla finns på www.water4all.org.

Gruppens lokala välgörenhetssatsningar, som lokala bolag har valt ut och stödjer, inriktar sig främst på tre områden: utbildning, en trygg uppväxt för barn, samt sjukdomsbekämpning. I enlighet med detta stödjer Atlas Copcos bolag skolor och universitet för att höja utbildningsnivån och hjälper barnhem att erbjuda en trygg uppväxtmiljö.

För all lokal välgörenhetska stödet ges under en medellång ellerlång tid. Vid naturkatastrofer eller andra katastrofersom drabbar människor är behovet av stöd av en annan karaktär och kan ges under en kortare tid. Ofta ges detta stöd i form av produkter såsom generatorer och spett, men det kan också handla om bidrag som samlasin av medarbetarna och som matchas av Atlas Copco. Vid jordbävningen i Chile i februari 2010, förlorade många av Atlas Copcos medarbetare och deras familjer sina hem och fick såväl finansiellt stöd som annan hjälp från Gruppens bolag och dess medarbetare. Vid katastrofen på Haitisamlade Atlas Copcos medarbetare in bidrag över hela världen för att stödja de drabbade.

Mänskliga rättigheter

Affärskoden stödjer och omfattar grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätten till facklig anslutning och kollektivavtal, förbud mot tvångs- och barnarbete, samt ursprungsbefolkningens rättigheter. Dessa rättigheter respekteras i Gruppens verksamheter världen över. De grundläggande principerna framförs också till affärspartner.

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer på marknader där Atlas Copco har verksamhet. För att identifiera områden med risker som är hänförliga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna rådgör Atlas Copco med Amnesty International. På så sätt kan stöd ges åt bolagen med verksamhet i sådana områden. I länder, såsom Angola, Demokratiska republiken Kongo, Iran, Uzbekistan och Kina, är risken för kränkningar av mänskliga rättigheter hög enligt Amnesty International, exempelvis genom barn- eller ungdomsarbete och tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. Atlas Copco har försäljnings- och serviceverksamhet i dessa länder. I Kina har företaget även omfattande produktion.

Gruppens bolag i länder med hög risk för kränkningar av mänskliga rättigheter uppmuntras att utvärdera sina affärsprocesser och affärsrelationer och att agera för att minimera riskerna. För att stödja de lokala bolagens arbete inom detta område tillhandahåller Atlas Copco riktlinjer som hjälp för identifiering och hantering av sådana risker.

Aspekter om mänskliga rättigheter är integrerade i förvärvsprocessen. Så snart ett förvärv har genomförts införs Atlas Copcos riktlinjer och policyer.

Atlas Copco betonar och följer upp att Gruppens bolag har system för att informera kunder och affärspartner om riktlinjerna för mänskliga rättigheter. Dessutom ska bolagen, genom rutinen för självutvärdering, bedöma risken för att Gruppens anseende skadas om den förknippas med vissa kunder, se rapporten om koncernens styrning. Hittills har 72% av Atlas Copcos affärsenheter infört rutinen.

Det har inte förekommit några händelser gällande brott mot ursprungsbefolkningars rättigheter bland Gruppens anställda och koncernledningen har inte fått kännedom om något fall av brott mot mänskliga rättigheter under 2010.

Uppträdande i strid med konkurrensregler samt korruption

Som en global samhällsmedborgare med värdefulla varumärken inser Atlas Copco vikten av att aktivt arbeta för att bygga upp medvetenhet om, och iakttagande av, principer för integritet i affärer. Atlas Copco har antagit en nollvision när det gäller korruption och mutor. Enheterna instrueras att inte ge eller ta emot något som betingar mer än ett symboliskt värde till eller från en intressent, för att undvika osund lojalitet eller lagbrott.

För att bekämpa korruption finns utbildningspaket som behandlar metoder och uppträdande inom området. Corruption Perception Index från Transparency International används i utbildningen (se www.transparency.org). De lokala bolagen uppmuntras att hålla praktiskt inriktade kurser som behandlar affärsintegritet och tänkbara etiska dilemman. Den etiska hjälplinjen stödjer medarbetare och andra intressenter att rapportera beteenden eller ageranden som kan vara i strid med Affärskoden. Över 90% av Atlas Copcos bolag har, enligt rutinen för egenkontroll, rutiner på plats för att analysera risker som är förknippade med korruption.

Under 2010 startade Atlas Copco en formell processför efterlevnaden av Affärskoden genom vilken cheferna ombads att formellt bekräfta efterlevnaden av den. Genom denna process och internrevisioner analyseras samtliga bolag regelbundet vad gäller risker kopplade till korruption. Den nya processen kommer att vara årlig och utvecklas till att även omfatta processen för och redovisningen av kommissionsbetalningar. Den resulterade i ytterligare utbildningstillfällen för chefer med diskussioner kring dilemman och förståelsen för innehållet och tillämpningen av Affärskoden.

Gruppen stödjer sund konkurrens och förbjuder uttryckligen diskussioner eller överenskommelser med konkurrenter om prissättning eller marknadsuppdelning. Koncernledningen har inte fått kännedom om något fall av konkurrenshämmande agerande eller korruption under 2010. Det finns inte några pågående rättsliga åtgärder inom detta område och inga böter har betalats ut under året.

Exempel på samhällsengagemang och välgörenhetsprojekt i världen:

Offentliga riktlinjer

Atlas Copco är medlem i branschorganisationer som Teknikföretagen, Agoria (Federation for the Technology Industry) i Belgien, CAGI (Compressed Air and Gas Institute) i USA, det tyska teknikförbundet VDMA och många fler.

Atlas Copco har sedan 1959 varit aktivt involverad i Pneurop, den europeiska sammanslutningen för tillverkare av kompressorer, vakuumpumpar, tryckluftsutrustning och relaterad utrustning. Pneurop företräder sina medlemmar i europeiska och internationella forum angående harmoniseringen av den tekniska, normativa och legala utvecklingen inom bygg- och anläggningsutrustning.

Atlas Copco är medlem i CECE, the Committee for the European Construction Equipment Industry. De arbetar bland annat för att undanröja tekniska hinder och förbättra säkerhet och miljöaspekter vid utveckling av bygg- och anläggningsutrustning.

Atlas Copco deltar i den pågående utvecklingen av internationella standarder och är involverad i ISO-kommittén ISO/TC 118 och CEN-kommittén CEN 232. Atlas Copco deltog, som representant för svensk industri, i utvecklingen av den vägledande standarden för socialt ansvar ISO 26000.

Atlas Copco-gruppen tar inga politiska ställningstaganden och använder inte Gruppens medel eller tillgångar för att stödja politiska kampanjer eller kandidater, eller bistår på något annat sätt politiska strävanden med tjänster.

Miljö

Livscykelanalys visar att miljöpåverkan från Atlas Copcos produkter är störst då de används genom den energi de förbrukar och inte då de produceras. Gruppen arbetar för att minska denna påverkan redan i designstadiet och genom den kontinuerliga produktutvecklingen liksom genom ständiga förbättringar vid produktionsanläggningarna där miljömässiga aspekter är integrerade i verksamheten.

Atlas Copcos redovisning omfattar produktionsenheterna, inklusive distributionscenter och applikationscenter. Gruppen har beslutat att inte inkludera miljöresultat för marknadsbolagen. Kvaliteten på redovisningen inom marknadsbolagen utvecklas kontinuerligt men behöver förbättras ytterligare.

Atlas Copco-gruppens huvudsakliga miljöpåverkan är hänförlig till koldioxidutsläpp när produkterna används, samt i något mindre utsträckning till transporter och tillverkning. Den huvudsakliga redovisningen gällande miljöaspekter rör därför områdena energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Atlas Copco redovisar dock även vattenförbrukning, förbrukning av förpackningsmaterial, avfall, samt andra utsläpp till luften.

Miljöledningssystem

För att minska miljöeffekterna, och för att säkra tillämpningen av försiktighetsprincipen, inför Atlas Copco miljöledningssystem i samtliga verksamheter, vilket är ett av Gruppens mål. Under 2010 arbetade 78% (73) av Atlas Copcos anställda i en miljö med verifierat ledningssystem.

Alla produktionsenheter ska vara certifierade enligt den internationella standarden om miljö ISO 14001. Förvärvade produktionsenheter certifieras normalt inom en tvåårsperiod. Under 2010 blev ytterligare tio produktionsenheter certifierade enligt ISO 14001. Av Gruppens 84 produktionsenheter, inklusive distributionscenter och applikationscenter, är 65 ISO 14001-certifierade, vilket motsvarar 97% (95) av kostnaden för sålda varor.

Resursanvändning

Att omvandla råvaror och inköpta komponenter till slutprodukter är en grundläggande del av Atlas Copcos verksamhet. I processen används stora mängder material, energi och vatten. Gruppen arbetar kontinuerligt med att göra resursanvändningen i tillverkningsprocessen effektivare.

Redovisningen av energiförbrukning är uppdelad i direkt och indirekt energi, liksom i förnyelsebar och icke-förnyelsebar energi. Direkt energi definierassom bränsle som köptsin och förbrukats för egen produktion, exempelvis olja, kol, naturgas, bensin och diesel. Indirekt energi definieras som energi från externa källor, exempelvis energi som krävs för att producera och leverera elektricitet och fjärrvärme. Förnyelsebar energi omfattar elektricitet och värme som genererats av solkraft, vindkraft, vattenkraft, geotermiska resurser, biobränslen och vätgas från förnyelsebara resurser.

En detaljerad översikt över direkt och indirekt energiförbrukning per primär källa finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats, både för förnyelsebar och icke-förnyelsebar energi: www.atlascopco.com/corporateresponsibility/cratatlas/ environment/useofresources/

Under 2010 minskade energiförbrukningen med 6% mätt i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras av en ökad affärsvolym. Några exempel på effektiviseringsåtgärder under 2010 är förbättrad belysning i flera produktionsenheter och en övergång till mer effektiva och miljövänliga energikällor. Under 2010 kom 27% (27) av elförbrukningen från förnyelsebara källor.

Gruppens nya mål om ökad energieffektivitet hos kunderna med 20% fram till 2020 relaterar till energieffektivitet inom viktiga produktgrupper. Aktiviteter när det gäller lanseringar av energieffektiva produkter under 2010 presenteras i kundavsnittet i denna redovisning.

Atlas Copco följer upp användningen av det material som används i produktionsprocessen, samt vid packning av slutprodukter och reservdelar. Det direkta material som används mest i produktionsprocessen är stål, antingen som råstål eller som en del av de komponenter som framställs internt eller av underleverantörer. Mätt i vikt står stål för mer än 92% av det råmaterial som används i produktionen. Beräkningen av återvunnet stål utgår ifrån europeiska medelvärden och motsvarar cirka 90% av stålförbrukningen.

Stål och annat betydande direkt material redovisas på koncernnivå. I produktionen används också aluminium, koppar och mässing, plast, gummi, oljor och fetter, samt naturgas. En detaljerad översikt finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats. De färdiga produkterna består huvudsakligen av delar eller komponenter vilka inte redovisas.

Det pågår initiativ i bolagen för att byta till mer miljövänliga material, exempelvis när det gäller plast. De servicelådor som används tillverkas av återvunnet, miljövänligt material.

Varje år belönar Gruppen interna framsteg inom miljöområdet. Vinnare av Atlas Copcos miljöpris 2010 var lanseringen av revisioner av energieffektiviteten på plats hos kunden, vilket kan minska energikostnaderna med i genomsnitt 25%. Minskningen kan samtidigt öka produktiviteten. Revisionen utvärderar kundens system för tryckluft och optimerar installationen.

Gruppen har pågående initiativ för att minska resursanvändningen, exempelvis samlas stationära kompressorer, borriggar och hydrauliska spett in från kunder, renoveras och säljs som begagnad utrustning. Under 2010 lanserades Xtended Life Program genom vilket hydraulspett tas in, restaureras och säljs på nytt. Kraven som ska uppfyllas på kvalitet, prestanda och tillförlitlighet är samma som för nya enheter.

Att begränsa användningen av förpackningsmaterial är ett prioriterat område för Gruppens bolag. Konsumtionen minskade med 4% i förhållande till kostnaden för sålda varor huvudsakligen på grund av etableringen av lokala distributionscenter vilket minskar behovet av stora mängder förpackningsmaterial.

Atlas Copco bedriver verksamhet i länder där vatten är en begränsad resurs och har förståelse för vattnets betydelse, vilket märks genom engagemanget i den medarbetarledda organisationen Vatten åt Alla. Gruppens nya mål för vatten stödjer bolagen i arbetet med att hålla vattenkonsumtionen på nuvarande nivå. Vattenförbrukningen redovisas som en total siffra och inte per källa, då vatten vanligtvis köps in och Gruppens förbrukning inte anses ha betydande miljöpåverkan. Vattenförbrukningen är till stor del relaterad till andra processer än produktionen. Vattenförbrukningen minskade med 20% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Den relativa minskningen kan främst förklaras av oförändrad vattenförbrukning trots ökade aktiviteter i produktionsenheterna under året. Under 2010 förekom inga oplanerade utsläpp till vatten och planerade utsläpp var obetydande.

Utsläpp och avfall

Klimatförändringar ligger högt på den politiska dagordningen och är ett globalt miljöproblem. Atlas Copco redovisar koldioxidutsläpp från både direkt och indirekt energiförbrukning i produktionen, samt från transporter till och från produktionsanläggningarna. Vid beräkningen av koldioxidutsläpp användsstandardiserade omräkningsfaktorer publicerade av Greenhouse Gas Protocol Initiative, se www.ghgprotocol.org.

Gruppens mål är att minska koldioxidutsläppen från energin som används i produktionen med 20% i förhållande till kostnaden ISO 14001-certifiering

Energiförbrukning

Förpackningsmaterial

Vattenförbrukning

Koldioxidutsläpp från transporter

Mål: återanvända eller återvinna avfall

Fördelning av avfall*

* varav reglerat avfall 2 600 ton

för sålda varor fram till 2020. Under 2010 minskade koldioxidutsläppen från produktionsenheter med 9% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras främst av en ökad användning av förnyelsebar energi i några stora produktbolag, exempelvis vid produktbolaget i Karlskrona, som minskade sina koldioxidutsläpp med mer än 60%, motsvarande 1 106 ton koldioxid och i Örebro, som minskade sina koldioxidutsläpp med mer än 22%. I absoluta tal ökade Gruppens koldioxidutsläpp med 14%, vilket understiger produktionsökningen. Atlas Copcos produktionsenheter fortsätter arbetet med att minska koldioxidutsläppen.

Under 2010 började Atlas Copco att redovisa utsläpp till luft, av svaveldioxid och kväveoxid.

Utsläpp till luft

	Kg
Svaveldioxid, SO2	14 095
Kväveoxid, NOx	57 773

Uthyrningsverksamheten fortsatte arbetet med att byta ut hyresflottan till mer miljövänlig utrustning, vilket minskar kolspåret (carbon footprint). Målet är att öka andelen kompressorer med varvtalsstyrning i hyresflottan.

Transporten av varor till och från produktionen köps in. Gruppen är medlem i det svenska Nätverket för Transport och Miljö (NTM) och följer noga dess rekommendationer vilket kan påverka redovisningen. Gruppens mål är att minska koldioxidutsläppen från transporter med 20% i förhållande till kostnaden för sålda varor fram till 2020. Under 2010 minskade koldioxidutsläppen från transporter med 23% i förhållande till kostnaden för sålda varor. Minskningen förklaras främst av att transportbolagen har förbättrat sin redovisning, men även av ett aktivt val av vissa bolag att ersätta flygtransporter med andra transportmedel, såsom båt. Andra åtgärder för att minska transporterna är att utnyttja varje transport bättre och att reducera dess vikt, samt att skicka reservdelar direkt till kunderna i stället för via säljbolag.

Under året fortsatte Gruppen arbetet med att följa upp utsläpp som orsakats av tjänsteresor. Webbaserade möten, telefon- och videokonferenser används i stor utsträckning. Flera bolag har investerat i videokonferensenheter.

Atlas Copcos manual för kemikalier och gaser är vägledande och finns tillgänglig för verksamheten globalt. Användningen av kemikalier övervakas och följs upp i Gruppens globala databas, vilken används av majoriteten av produktbolagen.

Atlas Copco använder köldmedia i vissa produkter (torkar) och processer (installationer av kylsystem). De köldmedia som används i Atlas Copcos produkter påverkar inte ozonskiktet. Det är en kontinuerlig strävan att införa köldmedia med lägre klimatpåverkan. Majoriteten av köldmedia finns i slutna system i produkterna och frigörs inte under produkternas livslängd. Under 2010 uppgick mängden köldmedia som använts för anläggningsutrustningen (fastigheter) till 0.3 ton, inklusive 0.2 ton HCFC och 0.1 ton HFC och HFC-blandningar. Ett nyligen förvärvat bolag rapporterade 30 kg av den förbjudna substansen CFC-11, som kommer att utredas ytterligare och bytas ut.

Atlas Copco följer upp de olika avfallskategorierna i produktionsprocessen, bland annat farligt avfall, vars hantering är reglerad. Målet är att begränsa förekomsten av avfall och att allt avfall återanvänds eller återvinns. Eftersom den råvara som förs in i processen till största delen utgörs av stål, är det inte förvånande att metallskrot utgör merparten av avfallet. I princip återvinns eller återanvänds allt detta skrot. Annat avfall är exempelvis olika plaster, men också trä och papper i form av inkommande förpackningsmaterial samt avfall från kontor.

Det finns pågående initiativ för att minska den mängd avfall som deponeras, exempelvis genom ökad separering av avfall i samarbete med återvinningsföretag. Ett annat exempel gäller separationen av metallskrot från olja innan det skickas till extern återvinning. Atlas Copcos manual för avfallshantering är ett vägledande dokument som beskriver strikta rutiner och nödvändiga handlingar gällande avfallshantering. Den finns tillgänglig för alla bolag i den interna databasen The Way We Do Things.

Elektronisk utrustning såsom datorer och mobiltelefoner leasas eller köps in. Hyrd utrustning returneras till leverantören och inköpt utrustning säljs exempelvis till välgörande ändamål såsom skolor eller sjukhus, alternativt skickas till avfallshantering.

Under 2010 ökade mängden avfall i förhållande till kostnaden för sålda varor med 1% och andelen återanvänt eller återvunnet avfall har ökat till 76%.

Biologisk mångfald

Nästan alla Atlas Copcos produktionsenheter ligger i industriområden. Atlas Copco Comptec, i staten New York, USA som svarar för 1.7% av kostnaden för sålda varor för de rapporterande produktionsenheterna, ligger dock nära ett skyddat område av värde för den biologiska mångfalden. Bolagets tomtfastighet uppgår till 178 000 m2. Området påverkas av Atlas Copcos vattenanvändning för att kyla kompressorerna när de testas. Under 2006 vidtogs åtgärder i samarbete med lokala myndigheter. Under 2010 rapporterades inga händelser från enheterna med avseende på biologisk mångfald.

Atlas Copco undersöker miljöpåverkan från verksamheten genom livscykelanalyser. Miljöpåverkan varierar beroende på bolagens storlek och läge. De hanterar den potentiella påverkan på den biologiska mångfalden, exempelvis vattenförbrukningen, genom ledningssystemet ISO 14001.

Rättsfall och miljöincidenter

Atlas Copco följer tillämpliga miljölagar i de länder där verksamhet bedrivs. Incidenter rapporteras och böter betalas enligt gällande lagar vid överträdelser av miljölagstiftning eller vid incidenter som kemiskt spill, olje- eller bränslespill. Under 2010 inträffade inga betydande incidenter och inga större bötesbelopp har betalats ut.

Ekonomi

Atlas Copcos övergripande mål är att leverera en hållbar och lönsam utveckling. När målet uppnås tillför tillväxten tydligt ett högre mervärde för både lokala och globala ekonomier, exempelvis genom anställning av lokala medarbetare och inköp från lokala leverantörer. Gruppens mål för hållbar, lönsam utveckling redovisas i årsredovisningen på sidorna 10–11. Försäljningstillväxten inom de olika regionerna redovisas på sidan 12.

I många länder får Atlas Copcos samhällsnära verksamhet indirekta positiva ekonomiska följder, exempelvis genom utbildning av ingenjörer. Gruppen tar dock inte emot några väsentliga bidrag från myndigheter.

Atlas Copco utvärderar den ekonomiska hållbarheten i termer av ekonomiskt värde genererat inom den egna verksamheten. Det ekonomiska värde som genereras genom försäljning av produkter och tjänster till kunder fördelas mellan olika intressenter, medan en del stannar kvar i verksamheten.

Utveckling och fördelning av ekonomiskt värde

Genom att lägga ut delar av tillverkning och andra aktiviteter på underleverantörer bidrar Atlas Copco till ytterligare anställningstillfällen och ekonomisk stabilitet. Rörelsekostnaderinklusive ersättning till leverantörer för varor och tjänster med avdrag för funktionella kostnader och löner och förmåner uppgick till MSEK 41 466 (41 593).

Löner och ekonomiska förmåner inom Gruppen ökade med 10% till MSEK 14 699 (13 339).

Atlas Copcos finansiärer, exempelvis aktieägare och långivare tillhandahåller medel för att finansiera de tillgångar som används för att skapa ekonomiskt värde. I gengäld får dessa intressenter årliga utdelningar och räntebetalningar. Betalningar till finansiärer minskade med 23% till MSEK 4 489 (5 819).

Gruppen bidrar till den ekonomiska utvecklingen i de regioner där den bedriver verksamhet, till exempel till pensionsfonder och sociala förmåner genom att betala skatter, sociala avgifter och andra avgifter. Under 2010 ökade betalningartillregeringar genom direktskatt med 73% till MSEK 3 619 (2 095).

Det ekonomiska värde som behölls i verksamheten ökade med 146% till MSEK 6 217 (2 528), till följd av ökad efterfrågan under 2010. Ytterligare information presenteras i årsredovisningen och på sidan 120.

Fördelning förädlingsvärde

Kunder

Atlas Copco strävar efter att vara en prioriterad leverantör till befintliga och potentiella kunder. Detta uppnås genom att utveckla, tillverka och leverera produkter av högsta kvalitet och lösningar som ger en hållbar produktivitet. Gruppens framgång bygger på samverkan med kunderna.

Atlas Copcos kunder efterfrågar hållbara produkter och lösningar som ökar deras produktivitet. Genom att erbjuda förstklassiga produkter och tjänster, som uppfyller eller överträffar kundernas krav, tillför Gruppen ett mervärde till kundernas verksamhet och deras affärsmål.

Att sätta kunden i centrum har varit en fortsatt grundläggande princip inom Atlas Copco under 2010. Marknadsbolagen följer upp sina resultat genom att mäta sin kundandel. Det är ett mått på hur kunderna värdesätter de produkter och tjänster som Gruppen erbjuder. Dessutom, i enlighet med Gruppens kvalitetspolicy, genomför alla enheter kundundersökningar för att mäta hur nöjda kunderna är. De använder ett gemensamt koncept för att mäta kundernas lojalitet och ständigt förbättra resultatet. Det övergripande målet är att nå en långsiktigt lönsam tillväxt. Under 2010 utvecklades processen ytterligare för att säkra att måtten på kundlojalitet kopplas till lönsam tillväxt och till kontinuerliga förbättringar av verksamhetsprocesser. 2010 års undersökningar betonade vikten av att bibehålla en marknadsledande position, inte bara inom produktutveckling och resultat, men även när det gäller effektiva leveranskedjor och utmärkt service och support till eftermarknaden.

Gruppen inser att det finns en risk för att varumärket urholkas om företaget förknippas med vissa kunder. I länder som definieras som högriskområden försöker Atlas Copco minimera riskerna genom att se till att Gruppens egna åtaganden uppfylls vad gäller säkerhet och tekniskt ledarskap för sina produkter och tjänster, samt genom affärsrutiner. Dessutom strävar Gruppen efter att bygga upp en medvetenhet om de etiska riktlinjer som Gruppen stödjer. För att hjälpa bolagen med denna process har den interna riktlinjen för utvärdering av kundrisker ytterligare utvecklats. Riktlinjen kommer främst att användas vid finansiering från exportkreditinstitut och utbildning kommer att hållas under 2011.

Atlas Copco följer både lokala och internationella regler (OFAC i USA, FN och EU) och föreskrifter avseende handel i högriskländer. Atlas Copco följer sin egen affärskod i all verksamhet.

Andel produktbolag som har ett kvalitetsledningssystem (ISO 9001)

Produkter och lösningar

Atlas Copcos produkter och lösningar förbättras kontinuerligt när det gäller kundernas krav på kvalitet, kostnad och effektivitet liksom avseende ergonomiska, säkerhets-, hälso- och miljömässiga aspekter. Gruppen följer gällande lagar och förordningar. Striktare lagar har en direkt effekt på utvecklingen av exempelvis mer miljövänliga eller säkrare produkter. Sett över produktens hela livscykel, från produktutveckling, tillverkning, användning till avyttring, sker den största påverkan när produkterna används. När produkter utvecklas försöker Gruppen minska miljöpåverkan genom att förbättra varje produkts egenskaper. Livscykelanalyser visar att energiförbrukning är den faktor som har störst påverkan på miljön.

Atlas Copco utvärderar också relevanta aspekter av ergonomi, säkerhet och hälsa inte bara vid utvecklingen av produkten utan genom alla stadier i dess livscykel. Samtliga väsentliga produkt- och tjänstekategorier omfattas och bedöms i termer av påverkan på säkerhet och hälsa.

En nyligen genomförd förändring inom produktutvecklingsprocessen är förflyttningen av teknisk kunskap till centrum för produktutveckling i Indien och Kina.

Gruppen är organiserad i tre separata, men ändå integrerade, affärsområden. Varje affärsområde bedriver verksamhet globalt. Inriktning och prioritering varierar beroende på produktens natur och den lösning som erbjuds. Då varje affärsområde tillverkar flera olika slags produkter och lösningar är det svårt att redovisa en konsoliderad miljöeffekt. Nedan presenteras några exempel inom respektive affärsområde.

Kompressorteknik

Under 2010 fortsatte affärsområdet Kompressorteknik att fokusera på ständiga förbättringar av produkter och tjänster som ska minska kundernas energiförbrukning och öka deras kapacitet. Produktförbättringar gjordes inom samtliga Atlas Copcos kompressorvarumärken. Exempelvis den energieffektiva, oljefria blåsmaskinen med skruvteknik, och den nya serien små, oljeinsprutade skruvkompressorer med varvtalsstyrning, som ger väsentliga energibesparingar och lägre bullernivåer än sina föregångare. Atlas Copcos energieffektiva serie blåsmaskiner med skruvteknik för tillämpningar för luftblåsning har visat sig vara i genomsnitt 30% mer energieffektiv än traditionell blåsteknik. Vid en typisk kommunal eller industriell vattenreningsanläggning står luftblåsmaskiner för upp till 70% av de totala elkostnaderna.

En serie enheter för energiåtervinning lanserades. Den är gjord för skruvkompressorer och möjliggör återvinning av upp till 94% av överskottsenergin. Mer än 45% av industriapplikationer använder varmt vatten i sina processer. Energiåtervinningsenheterna möjliggör att i förväg uppvärmt vatten används i dessa processer för att begränsa användningen av traditionella energikällor och på så vis minska koldioxidutsläppen.

Portföljen med uppgraderingskit för utrustning har utökats bland annat med AirScan, AirOptimizer och AirConnectsom

erbjuder kunderna övergripande kontroll över hela systeminstallationer eller konfigureringar. Detta intelligenta kontrollsystem har visatsig kunna leda till energibesparingar med upp till 25%.

Under 2010 utrustades många kompressorrum med AirOptimizer-lösningen vilket ledde till energibesparingar med i genomsnitt 7%. En ny serie portabla luftkompressorer lanserades. Den drivs av en bensinmotor, med lägre utsläpp än gällande gränsvärden. En ny serie lufttorkar lanserades också. Den återspeglar affärsområdets fokus på hållbara lösningar som ökar energieffektiviteten och ger pålitlig prestanda inom varje användningsområde.

Sparar pengar och skonar miljön

Alla tillverkande industrier använder tryckluft. Upp till 10% av all energiförbrukning kommer från tryckluftssystem. Teknologin för varvtalsstyrning följer nära efterfrågan på luft genom att automatiskt justera motorns varvtal, vilket har resulterat i genomsnittliga energibesparingar på 25% för kunderna. De Atlas Copco-kompressorer med varvtalsstyrning som sålts under de senaste fem åren sparar årligen 4 300 GWh åt kunderna, vilket motsvarar koldioxidutsläpp om 1 985 000 ton.

Anläggnings- och gruvteknik

En del av affärsområdet Anläggnings- och gruvtekniks strategi är att utveckla nya produkter och erbjuda tjänster som minskar miljöpåverkan och den totala kostnaden för kunden av att äga produkten. Det åstadkoms genom förbättring av prestanda och minskade kostnader, såsom bränsle, arbetsinsats och reservdelar, samtidigt som en säker arbetsmiljö säkerställs.

Nya maskiner för väganläggning utvecklades såsom den nya tandemasfaltsvälten, som använder nästan 25% mindre bränsle än sina redan bränsleeffektiva föregångare. De nya asfaltsläggarna sparar både pengar och är miljövänliga. De använder 15% mindre bränsle, minskar buller med 50% och är bekväma för operatören, samtidigt som de är mycket effektiva.

Gruvföretag som använder Atlas Copcos lastare kan nu höja sin produktivitet och minska sina bränslekostnader tack vare konstruktionsförbättringar, exempelvis en ny generations skopa som är lättare, kortare och som arbetar snabbare, kombinerat med nya slitstål. Säkerhet, ergonomi och hög produktivitet har stått i fokus vid utvecklingen av en ny direktkontrollerad rigg. Stor vikt har lagts vid interaktionen mellan operatören och maskinen.

Under märkningen Xtended Life Program erbjuder Atlas Copco begagnade hydraulspett. Enheterna restaureras så att deras skick är jämförbar med nya spett. Kunden erhåller en produkt med praktiskt taget normal livslängd, originaldokumentation och en arbetsgaranti.

Atlas Copco lanserade en ny hydraulisk kombinationssax, med en boxformad käft, som ger ökad återvinningstakt vid demoleringsarbeten. Detresulterari att mer material av hög kvalitet kan återvinnas och det blir därmed en minskad påverkan på miljön.

Atlas Copco fick i uppdrag av gruvföretaget Rio Tinto att utveckla ett av två koncept för snabb tunneldrivning, som ska användas vid så kallad blockrasbrytning i gruvor. Den nya maskinen gör det möjligt att snabbt och kostnadseffektivt bygga gruvor som är säkra, produktiva och har minimal miljöpåverkan.

Hållbara produkter lanserade under 2010

Enhet för energiåtervinning för skruvkompressorer Den nya serien enheter för energiåtervinning för skruvkompressorer möjliggör återvinning av upp till 94% av överskottsvärmen.

Underjordstruck

Den nya underjordstrucken drivs av en bränslesnål motor med låga avgasutsläpp och levererar tillförlitlig prestanda. Den är 7–12% mer energieffektiv än sin föregångare. Förarkomforten i hytten inkluderar en luftfjädrad framåtvänd stol, en multifunktionsdisplay, luftkonditionering och instruktörssäte.

Asfaltsläggare

De nya asfaltsläggarna för vägbyggen är 15% mer bränsleeffektiva och har väsentligt reducerade bullernivåer jämfört med tidigare modeller. Den nya, ergonomiska operatörsplattformen är bekväm och möjliggör effektiv asfaltsläggning.

Blåsmaskiner med skruvteknik för lågtryckskompressorer

Den nya och beprövade energieffektiva tekniken för tillämpningar för luftblåsning: ZS-blåsmaskinen med skruvteknik. Skruvtekniken är i genomsnitt 30% mer energieffektiv jämfört med konventionell teknik.

dragare, elektriskt verktyg En kraftfull mutterdragare

med pistolgrepp och ergonomiska egenskaper. Den har utrustats med en ny motor med förbättrad kylning, vilket gör den upp till 45% snabbare och 30% lättare än föregångarna.

System för pulsmutterdragare Nytt system och serie pulsverktyg med ökad noggrannhet och uppföljning, vilket minskar luftförbrukningen när verktyget inte är i drift och resulterar i mindre energiförbrukning.

Industriteknik

Affärsområdet Industriteknik fokuserar bland annat på att utveckla produkter med minskad energiförbrukning då de används, ur ett livscykelperspektiv, samtidigt som produkterna ökar kundens produktivitet.

Ett exempel är den koldioxidneutrala åtdragningen som möjliggörs av batteridrivna verktyg. Ett annat är övergången till energieffektiva elverktyg. För användare av luftdrivna verktyg, säkerställer en revision av tryckluftssystemet att verktygen får rätt lufttryck. Teamen inom produktutveckling samarbetar med marknadsavdelningarna som är lyhörda för kundernas önskemål och identifierar gemensamma behov och nya trender.

Atlas Copcos miljöpris för 2010 tilldelades Industriteknik för lanseringen av revisioner av energieffektiviteten hos kunderna. Kunderna kan dra nytta av revisionen genom minskade energikostnader med i genomsnitt 25%. Minskningen kan leda till ökad produktivitet. Revisionen utvärderar kundens system för tryckluft och optimerar installationen.

Under 2010 lanserades många nya produktersom vida överträffar sina föregångare när det gäller effektivitet, energiförbrukning, ergonomi, avfall och total livscykelkostnad. Exempel på förbättringar var: nya elektriska verktyg,som med sin modulära design är flexibla, lättare och enklare att montera isär. Elektriska verktyg vibrerar mindre och bullrar mindre än luftdrivna verktyg. Vid större, avancerade produktionsenheter, möjliggör de även spårbarhet och kvalitetskontroll. Verktygens optimerade design förbättrar de ergonomiska aspekterna, ökar effektiviteten, ger minskad energiförbrukning och avfall. Industriteknik belönades med det svenska iF design award försin Tensor-mutterdragare,se sid 111.

Effektiva verktyg sparar resurser

Genom att använda elektriska verktyg, som är mer exakta än luftdrivna, kan en mutter dras åt så att dess klämkraft används maximalt. I genomsnitt kan en viktminskning om 20 kg per bil uppnås om lättare skruvar används. Detta skulle kunna minska den globala bränsleförbrukningen med 12 miljarder liter/år, motsvarande fyra oljetankers med maxkapacitet.

Produktansvar

Atlas Copco strävar efter att alltid leverera högkvalitativa produkter och tjänster som bidrar till kundernas produktivitet och framgång. Alla produkter och tjänster utvecklas för att möta och överträffa förväntningar på kvalitet, funktion, säkerhet och miljöhänsyn.

Gruppens kvalitetskoncept är en kombination av faktorer som tillgänglighet, ergonomi, livslängd, prestation, lönsamhet, pålitlighet, säkerhet och möjlighet att erbjuda service. Under designfasen bedöms produkterna dessutom ur ett säkerhets- och hälsoperspektiv vilket inkluderar ergonomi. Samtliga produkter och tjänster från Atlas Copco levereras dessutom med relevant produkt-, service- och säkerhetsinformation. Kraven enligt bolagens rutiner för information och märkning av produkter och tjänster omfattar aspekter såsom inköp av komponenter, innehåll såsom potentiellt skadliga ämnen, säker hantering och kassering av produkten eller tjänsten. Betydande och stora produkt- och

tjänstekategorier omfattas av och utvärderas vad gäller efterlevnaden av rutinerna för information och märkning av produkter och tjänster. Vid behov inkluderas även utbildning av kunderna för att säkra en trygg hantering av produkterna.

Generellt omfattas inte Atlas Copco direkt av EU-direktivet Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) Directive. Ett fåtal produkter har dock definierats som liggande inom ramen för direktivet (handhållna elektriska verktyg och kontrollinstrument). När det gäller dessa produkter bär Atlas Copco som producent ansvaret för att ta hand om skrotade produkter. Ambitionen är global och inte begränsad till EU. Under 2010 returnerades omkring 1% av sålda produkter inom Industriteknik från kunden.

Gruppen strävar efter att följa alla lagar och regler när det gäller säkerhets-, hälso- och miljöaspekter samt produktinformation och märkning. I de fall där produktmärkning krävs följer Atlas Copco dessa lagar.

Inga allvarliga överträdelser av förordningar avseende säkerhet och hälsa, produktinformation eller produktmärkning inträffade under 2010 och inga böter har betalats ut. Det harinte förekommit några incidenter av bristande efterlevnad av regler och frivilliga koder gällande marknadskommunikationen, inklusive marknadsföring, PR och sponsring. Företagen granskarregelbundet efterlevnaden av dessa standarder eller koder, eller vid behov vid årliga genomgångar inom ramen för sina ledningssystem.

Marknadskommunikation och försäljning

Marknadsföring och försäljning av Gruppens produkter och tjänster sker med utgångspunkt i kvalitet, produktivitet, pris, servicenivå och andra relevanta egenskaper. Gruppens bolag ansvarar för marknadsaktiviteter och kommunikation, samt för utbildning av personal inom kundsäkerhet och -hälsa, märkning av produkter och tjänster, marknadskommunikation, kundintegritet samt efterlevnaden av lagar och regler.

Atlas Copcos nya varumärkeslöfte Vi står för hållbar produktivitet ska kommunicera att Atlas Copco inte bara har förmågan att vara innovativa när det kommer till produktivitet utan också är ett företag som tar ansvar. Hållbarhet – att tänka på vad som är varaktigt – har alltid varit en viktig del i Gruppens arbete när det gäller produktutveckling, kundservice, mångfald, säkerhet och miljö.

Det finns tydliga policyer fastställda och publicerade i The Way We Do Things som beskriver hur kommunikationen med olika intressenter ska ske samtidigt som alla tillämpliga lagar, standarder (till exempel ISO) och Affärskoden följs. Följaktligen säljer inte Atlas Copco produkter som är förbjudna på vissa marknader.

Kommunikatörer finns på de lokala marknaderna. Förutom den kompetens de har, erbjuds de intern utbildning genom Atlas Copcos Communications Academy i exempelvis juridiska aspekter inom kommunikation samt i hur man skriver för webbplatserna.

Sponsring

Gruppen har en sponsringspolicy som alla bolag följer. På koncernnivå stöttade Atlas Copco världsutställningen Shanghai World Expo 2010 i Kina. En rad sponsringsaktiviteter stöds också på lokal nivå.

Medarbetare

Atlas Copcos vision är att vara och förbli First in Mind—First in Choice®, det vill säga det företag som potentiella och nuvarande anställda tänker på först och sedan väljer. Under 2010 har Atlas Copco fortsatt att fokusera på sina medarbetare genom att arbeta för en säker och hälsosam arbetsmiljö som erbjuder mångfald.

Anställningsförhållanden och arbetsvillkor

Atlas Copcos personalstrategi är att attrahera, utveckla och behålla motiverade medarbetare. Cheferna förväntas ta ansvar för att utveckla sina medarbetare, sina respektive enheter och sig själva. En av framgångsfaktorerna med denna strategi har varit att uppmuntra mångfald, samtidigt som Gruppens grundläggande principer och värderingar integreras med den lokala kulturen.

I slutet av 2010 hade Atlas Copco 32 790 (29 802) anställda runt om i världen och 88% av arbetsstyrkan fanns utanför Sverige. Under 2010 fick Gruppen 670 (169) nya medarbetare genom förvärv, medan 0 (0) medarbetare lämnade företaget på grund av avyttringar.

Relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare

Alla medarbetare har tillgång till de riktlinjer som finns för personalfrågor, såsom vägledning vid rekrytering, ersättning, medarbetarsamtal och kompetensutveckling. Informationen finns tillgänglig i The Way We Do Things.

Atlas Copco har en policy för icke-diskriminering som omfattar samtliga medarbetare. Alla anställda har rätt att bestämma om de vill företrädas av en fackförening exempelvis vid kollektiva förhandlingar, vilket står i Affärskoden. Under 2010 rapporterade 42% (38) av alla bolag, vilket omfattar 63% (52) av Gruppens medarbetare, att de anställda hade en facklig representant som kan stödja dem. Ökningen beror på att antalet nya medarbetare i bolag med facklig representation har ökat.

I länder där oberoende fackliga föreningar inte är tillåtna har Atlas Copco vidtagit åtgärder för att skapa forum för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel genom miljöoch skyddskommittéer i Kina.

Löner och förmåner sätts i enlighet med marknadskrafterna. Målet är att vara rättvis, konsekvent och konkurrenskraftig, samtidigt som man ligger i linje med industrins genomsnitt för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. För att garantera en rättvis lönestruktur rådgör Atlas Copco med externa bolag för att klassificera de olika positionerna. Ersättningsnivån för varje position bestäms av klassificeringen och av jämförelser med liknande bolag som användersig av samma system. Förhållandet mellan grundlönen för kvinnor och grundlönen för män för respektive medarbetarkategori redovisas inte på koncernnivå. Policyn säkrar dock att medarbetare med samma kvalifikationer, erfarenhet och prestation erhåller lika lön för lika arbete i det land där de arbetar.

Inga väsentliga skillnader förekommer inom Gruppen vad gäller förmåner för heltids- eller deltidsanställda, i betydande verksamheter. För tillfälligt anställda är förmånerna i enlighet

Andel anställda per region

Andel anställda per yrkeskategori

Andel anställda män och kvinnor

Antal olyckor per en miljon arbetade timmar

Sjukfrånvaro i procent

Utbildningstimmar i genomsnitt per anställd

Andel anställda som haft ett utvecklingssamtal

med nationell lagstiftning. Atlas Copcos bolag följer nationella lagar och regleringar när det gäller minimilöner och uppsägningstid vid förändringar i verksamheten.

Atlas Copco uppmuntrar rörlighet över geografiska, organisatoriska och kulturella gränser. Detta är viktigt för kompetensutvecklingen men även för att nyförvärvade företag ska integreras på ett framgångsrikt sätt. Erfarna Atlas Copco-chefer i ledande befattningar leder integrationsprocessen och gör det möjligt att införa Gruppens affärskod, värderingar och vision på ett effektivt och pragmatiskt sätt.

Under 2010 var den interna rörligheten för tjänstemän 9.5% (8), vilket innebär att 1 953 (1 650) anställda bytte befattning. Den externa rekryteringen för tjänstemän uppgick till 15% (6). Borträknat förvärv rekryterades totalt 3 090 (1 230) personer externt. Personalomsättningen bland tjänstemän var 7% (10). Ökningen i den interna rörligheten och externa rekryteringar förklaras av att affärerna har vänt uppåt igen efter den globala finansiella krisen. Personalomsättningen för arbetare redovisades inte på koncernnivå, men siffran kommer att hämtas in för 2011.

Andel tjänstemän och arbetare, %*

	2006	2007	2008	2009	2010
Tjänstemän	70	66	68	67	61
Arbetare	30	34	32	33	39

* Under 2010 har Atlas Copco ändrat definitionen från kollektivanställda till arbetare.

Personalundersökningar

Atlas Copco genomför en personalundersökning minst vartannat år. Under 2010 bjöds samtliga medarbetare in att delta i Gruppens personalundersökning. Resultatet visade på styrkor såsom förmågan att arbeta tillsammans mot gemensamma mål, att medarbetare och chefer visar varandra respekt, samt att det finns en stolthet över att arbeta i företaget. Gruppens utmaningar är att vara en attraktiv arbetsgivare, exempelvis när det gäller utbildning i arbetssituationen, coachning och genomförande av beslut. De områden som kräver uppmärksamhet och förbättringar kommer att följas upp av lokala chefer, genom att bjuda in medarbetarna till workshops för att ta reda på hur de bäst kan förbättra sig inom svaga områden och dra fördel av sina styrkor.

Säkerhet och hälsa

Atlas Copco strävar efter att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö i samtliga verksamheter. Under 2010 fattade koncernledningen beslut om mål inom säkerhet och hälsa. Divisionerna ansvarar för att besluta om aktiviteter för att uppnå dessa mål. Inriktningen på säkerhet och hälsa under 2010 har resulterat i en ny policy för säkerhet, hälsa och miljö, ytterligare certifieringar av arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001 (Occupational Health and Safety Accounting Standard), förbättrade resultat inom arbetsrelaterade olyckor, och uppdaterade definitioner gällande redovisning av incidenter, samt ett nyinstiftat internt pris inom säkerhet och hälsa. Target 40 hrs/employee

Atlas Copcos pris för säkerhet och hälsa delas ut till fyra bolag inom Gruppen som har visat ett långsiktigt engagemang och haft en strukturerad ansats till arbetet inom säkerhet och hälsa som har nått ut till medarbetarna i bolagen. Bolagen hade gott stöd från ledningen och har visat förbättrade resultat inom säkerhet och hälsa över åren. De belönade bolagen kommer att lyftas fram internt som goda exempel för att inspirera andra bolag i deras insatser för säkerhet och hälsa.

Baserat på detaljerad information som finns tillgänglig inom varje bolag, kan lokala chefer vidta lämpliga åtgärder för att ytterligare förbättra situationen för medarbetarna. Nästan alla bolag inom Atlas Copco uppger att en policy för säkerhet och hälsa har införts och att medarbetarna har fått genomgå utbildning inom området. I allmänhet regleras frågor kring säkerhet och hälsa av nationell lagstiftning och förordningar, inte i avtal med fackföreningar. Exempel på aktiviteter är kampanjen Safety F!RST för att främja säkerheten bland de anställda inom Kompressorteknik och andra intressenter, samt hållbarhetsinitiativet, Dynapac Sustainable Way, se sidan 116.

Målet är noll arbetsrelaterade olyckor. Under 2010 uppgick antalet olyckor per en miljon arbetade timmar till 9.3 (11.4). Detta motsvarar 561 (652) olyckor under året. Det genomsnittliga antalet olyckor under de senaste fem åren är 867 (983). Den stora förbättringen förklaras delvis av en ökad medvetenhet i och med införandet av standarden OHSAS 18001 i fler bolag och av framsteg inom det förebyggande arbetet inom produktionsenheterna. Exempelvis ingår säkerhetsutbildning i introduktionsprogram för nyanställda och rapporteringen av olyckstillbud och incidenter ökar på lokal nivå.

Under 2010 blev ytterligare 20 produktbolag OHSAS 18001 certifierade. Av Gruppens 84 produktbolag, inklusive distributionscenter och applikationscenter, är 30 certifierade, vilket motsvarar 61% av kostnaden för sålda varor. Anställda som arbetar i en miljö med OHSAS 18001 representeras i formella kommittéer för säkerhet och hälsa, som är gemensamma för ledning och medarbetare.

Under 2010 inträffade 0 (2) arbetsrelaterade dödsfall i Gruppens verksamheter. Redovisningen av inträffade dödsfall inkluderar bilolyckor i arbetet. Sjukfrånvaron låg oförändrad på 2.1% (2.1). Under perioden 2005–2010 har sjukfrånvaron varierat mellan 2.1% och 2.4%.

HIV/AIDS-pandemin är ett stort problem i vissa länder där Atlas Copco bedriver verksamhet. Gruppen startar HIV/AIDSeller hälsoprogram i länder där förekomsten av svåra sjukdomar såsom HIV/AIDS eller malaria påverkar medarbetarna, företaget och det lokala samhället.

Under 2002 introducerade Atlas Copco ett HIV/AIDSprogram vid verksamheten i Sydafrika, som innebar möjlighet till testning, utbildning, råd och behandling till personer som fått

diagnosen HIV-positiv. Idag sträcker sig Atlas Copcos HIV/ AIDS-program över nio länder i Afrika, exempelvis Sydafrika, Ghana, Zambia, Kenya och Zimbabwe. HIV/AIDS-programmet kommer att fortsätta expandera till ytterligare länder. Inga Atlas Copco-anställda som gått med i programmet och testats negativt för HIV/AIDS har senare testats positivt.

Under 2010 fick Atlas Copcos program i Sydafrika utmärkelsen SWHAP (the Swedish Workplace HIV and AIDS programme, www.swhap.org) Achievement Award för andra året i rad. HIV/ AIDS-programmet i Zambia kom på en god andraplats. Under året har Atlas Copco i Sydafrika erbjudit sina affärspartner stöd och hjälp genom sin erfarenhet och kunskap om hur man bedriver HIV/AIDS-program.

När det gäller den pandemiska influensan (H1N1) instruerades samtliga Atlas Copco-bolag att följa lokala medicinska direktiv och instruktioner för att minska risken för personalen att smittas. Lokala åtgärder omfattade möjligheten till vaccinering under arbetstid och inköp av handdesinfektion till arbetsplatsens toaletter.

Kompetensutveckling

Atlas Copco tror på ett livslångt lärande och anställbarhet och med hänsyn till en arbetsstyrka som blir allt äldre, säkerställer Gruppen utbildning för sina anställda. Målet 2010 var 40 timmars utbildning per år i genomsnitt för samtliga medarbetare, oavsett yrkeskategori, inklusive utbildning i den dagliga arbetssituationen. Under 2010 var det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd 40 (34). Ökningen kan förklaras främst av att affärerna har återvänt och många nya medarbetare har rekryterats som genomgår utbildning när de börjar på Atlas Copco. Exempel på initiativ är utbildning på lokal nivå genom Atlas Copcos Academy i Ryssland, Kina, Indien och Sydafrika, chefsutbildning samt utbildning inom försäljning och service.

Utbildning ur ett koncernperspektiv omfattar workshops och seminariemoduler som utvecklats för att införa Gruppens riktlinjer och arbetssätt. Affärsområdena erbjuder målinriktad utbildning i enlighet med verksamhetens behov. Även om seminarier och workshops fortfarande är den vanligaste utbildningsformen fokuserar Gruppen även på olika former av interaktiva distansutbildningar, såsom e-learningutbildningar och webbseminarier.

Under 2010 lanserade Gruppen nya ledarskapsutbildningar, programmet Atlas Copco Discovery, för bolagschefer och Atlas Copco Explorer för chefer som rapporterar till bolagscheferna. Det är ett utbildningsprogram på hög nivå som kommer att hållas årligen i olika regioner med en medlem ur koncernledningen som värd för seminarierna.

Viss utbildning är obligatorisk; ett exempel är introduktionsutbildningen Atlas Copco Circles, som inkluderar Affärskoden, och ett annat är utbildningen för ökad medvetenhet om säkerhet, hälsa och miljöfrågor.

Andel anställda som arbetar i ett OHSAS 18001

Alla affärsområden har egna kompetensutvecklingsprogram. Under 2010 fortsatte Atlas Copco lanseringen av ett program med korta uppdrag i utlandet, för att öka kompetensen, men också för att öka mångfalden.

Ytterligare ett mått på kompetensbyggandet inom Atlas Copco är andelen anställda med högskoleexamen eller högre. Under 2010 hade 49% (44) av tjänstemännen högskoleexamen eller högre. Ökningen kan delvis förklaras av att nyanställda medarbetare i större utsträckning har en högskoleexamen.

Under 2010 hade 74% (67) av alla anställda ett utvecklingssamtal samt en årlig utvärdering av resultat och karriär. Målet är 100%. Ökningen kan delvis förklaras av ett ökat fokus på genomförandet av utvecklingssamtal.

Jämställdhet, rättvisa och mångfald

Bolagen i Gruppen formulerar en lokal mångfaldspolicy och riktlinjer i enlighet med lokal lagstiftning och förordningar, och i linje med Gruppens policy och lokala ambitioner. Detta kan till exempel inkludera möjligheter till reducerad arbetstid för att ta hand om barn eller tjänstledighet för studier.

Målet är att öka mångfalden både i termer av nationalitet och kön. I huvudsak rekryterar Gruppen chefer och andra medarbetare lokalt där företaget bedriver verksamhet. På så sätt återspeglar Atlas Copcos arbetsstyrka den lokala rekryteringsbasen och omfattar alla kulturer, religioner och nationaliteter. 68% av alla seniora chefer är anställda lokalt.

Atlas Copco har ökat sina satsningar på att positionera sig som arbetsgivare genom dedikerade team. Gruppen upplevs som mer internationell och multikulturell än tidigare. Detta är två extremt viktiga faktorer för dagens studenter och potentiella medarbetare. Atlas Copco rankades som en av Sveriges 100 bästa arbetsgivare under 2010 av Universum.

Atlas Copco strävar efter att öka andelen kvinnliga ledare. Enligt Gruppens policy ska rekryteringsansvariga garantera att det finns minst en kvinnlig kandidat vid extern rekrytering till tjänster där det krävs högskoleutbildning. Under 2010 slutfördes det första mentorprogrammet på hög nivå. Baserat på den goda feedback programmet fick beslöts att genomföra ett andra program, vilket påbörjades i slutet av året. Programmet riktar sig fortfarande till kvinnor med ambitionen och potentialen att bli bolagschefer. Ett globalt nätverk för kvinnliga chefer kallat Plejaderna etablerades för att ytterligare förbättra könsfördelningen.

Atlas Copcos bolag rapporterar och kommenterar det relativa antalet män och kvinnor i organisationen. Under 2010 var andelen kvinnliga medarbetare 16.3% (17.0). Minskningen förklaras av rekryteringen av medarbetare till funktioner inom service och produktion som av tradition är mansdominerade. Andelen kvinnor i ledande befattningar var 13.5% (13.6). Trots att det absoluta antalet kvinnliga högskoleutbildade som nyrekryterades ökade, minskade andelen till 32% (34). Det kommer att vara ett fortsatt fokus på jämställdhet mellan könen under 2011.

Säkerhet och hälsa i fokus under 2010

I linje med Atlas Copcos mål för säkerhet och hälsa ökade Gruppens bolag sitt fokus på säkerhet och hälsa, främst medarbetarnas, med syfte att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och tillbud. Nedan följer ett antal exempel på aktiviteter inom området säkerhet och hälsa:

I början av 2010 lanserade affärsområdet Kompressorteknik en kampanj kallad Safety F!RST med målet att minska antalet olyckor i varje operativ enhet med minst 50% jämfört med föregående år. Den planeras löpa över en treårsperiod, med detaljerade aktiviteter för varje år.

Inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik har divisionen Road Construction Equipment lanserat Dynapac Sustainable Way – en dag med målet att öka fokus, kunskapen och intresset kring

hållbarhetsfrågor. Som en väsentlig del av dagen inbjuds alla deltagare till en promenad genom Dynapacs fabriker för att identifiera förbättringsområden med inriktning på innovationer som ökar effektiviteten, bidrar till miljöförbättringar, ökad energieffektivitet och minskat avfall. Hållbarhetsdagen upprepades i slutet av året och den kommer att hållas årligen för att bibehålla fokus på frågor inom säkerhet och hälsa.

Inom affärsområdet Industriteknik arrangerades en särskild dag med inriktning på säkerhet i arbetet, medarbetarhälsa och minskad miljöpåverkan från bolagets verksamhet. Samtliga enheter världen över – säljbolag, produktionsenheter och distributionscenter – deltog i workshops.

"Vi ville ge medarbetarna en tydlig bild av vad Industriteknik gör inom säkerhet, hälsa och miljö samt göra dem medvetna om deras eget ansvar och hur de kan bidra", säger affärsområdeschefen Mats Rahmström.

Affärspartner

Atlas Copco strävar efter att ha ett nära samarbete med affärspartner, såsom leverantörer, underleverantörer, partner i samriskbolag och agenter och att vara det företag dessa föredrar.

Inköpsprocessen inom Gruppen är decentraliserad och hanteras av divisionerna. Lokala inköp av förbrukningsvaror görs dock i de flesta fall av de enskilda enheterna. Atlas Copco uppmuntrar till lokala inköp då det gynnar regionen där Gruppen är verksam. Det underlättar också för nära relationer med leverantörer och för att uppnå hög kvalitet och effektivitet, samtidigt som det minskar påverkan på miljön.

Atlas Copco har ett nära samarbete med affärspartner, särskilt i projektens inledningsfas och när det gäller nya leverantörer. Utbildning och resurser tillhandahålls i stor utsträckning i nya inköpsprojekt. Gruppens bolag väljer och utvärderar sina affärspartner till viss del utifrån deras sociala och miljörelaterade engagemang och utveckling. Affärspartner utvärderas då de väljs och därefter regelbundet samt vid behov, exempelvis när det förekommer kvalitetsproblem vad gäller inköpta komponenter. Ibland skickas checklistor för självutvärdering till leverantörerna och utvärderingar på plats hos leverantören förekommer regelbundet eller vid behov. Fysiska utvärderingar på plats resulterar i en rapport med definierade förslag till utveckling vilka följs upp vid en avtalad tidpunkt.

För att underbygga Affärskoden har en gemensam checklista med tio punkter tagits fram, som bygger på FN:s Global Compact och ILO:s (International Labour Organization) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetet. Listan klargör Gruppens förväntningar på sina affärspartner. Den finns också publicerad på Atlas Copcos webbplats. Enligt checklistan ställs krav på att affärspartner tar ansvar för underleverantörers affärsverksamhet. Om det anses nödvändigt, har Atlas Copco dock rätt att utvärdera längre ner i leveranskedjan. Särskilda kriterier på leverantörerna har utvecklats inom divisionerna med stöd av förväntningarna i Affärskoden. Alla affärspartner uppmuntras att införa ledningssystem inom säkerhet, hälsa och miljö.

Under året har beslut fattats om tre fokuserade områden avseende leverantörsutvärderingarna inom det sociala och miljömässiga området. Dessa områden kommer att adresseras under det kommande året och avser leverantörens engagemang vad gäller checklistan, användningen av Atlas Copcos lista över farliga ämnen, samt implementeringen av ledningssystem inom säkerhet, hälsa och miljö. Checklistan utgör grunden för riktlinjerna vid leverantörsutvärderingar. Mallen för leverantörsutvärderingar har anpassats till Gruppens olika verksamheter.

Under 2010 anlitade Atlas Copco ett tredjepartsföretag för leverantörsutvärderingar i Kina, främst på det sociala området. Syftet var att lära från goda exempel och att utbilda kvalitetsingenjörer, vilka deltog i en av revisionerna. Lärdomarna kommer att integreras i Gruppens checklista och utbildningsprogram.

Resultat från leverantörsutvärderingar

Gruppens bolag redovisar kvantitativa data för leverantörer som utvärderats, godkänts eller underkänts, samt för dem som behöver utvecklas. De rapporterar i vilka regioner leverantörerna finns och om statusen på den miljörelaterade och sociala utvärderingen.

En leverantör klassas som godkänd om Atlas Copco har genomfört en utvärdering på leverantörens arbetsplats och därefter rapporterat att det inte finns någon risk för brott mot Affärskoden, eller att leverantören har åtgärdat alla förslag till utveckling från en tidigare utvärdering.

Det interna utbildningsprogrammet i leverantörsutvärderingar utvecklades ytterligare och publicerades i den interna databasen The Way We Do Things som finns tillgänglig för alla medarbetare. Under 2010 har också utbildningstillfällen hållits i Kina, där Atlas Copcos inköpare och kvalitetsingenjörer utbildats i processen. Utbildning arrangeras på global nivå och kommer att fortsätta under 2011.

I de fall affärspartners verksamhet riskerar att strida mot Affärskoden kan Atlas Copco och affärspartnern komma överens om förbättringsplaner och Atlas Copco kan bistå med erfarenhet och kunskap.

Arbetet med leverantörsutvärderingar intensifierades vid produktionsenheterna. På vissa platser bjöds leverantörerna in till en leverantörsdag och fick där information och utbildning inom Atlas Copcos rutin för leverantörsutvärdering. Arbetet har i flera fall lett till förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljöarbete.

Betydande leverantörer definieras som direkta betydande leverantörer samt relevanta indirekta leverantörer. Under 2010 utvärderade Atlas Copco 2 813 leverantörer, motsvarande 19% av det totala antalet betydande leverantörer (14 968), när det gäller deras miljöarbete, antingen direkt hos leverantörerna eller genom granskning av dessas egna rapporter. Av de leverantörer som

utvärderats ur ett miljöperspektiv godkändes 91%. De fick omdömet genomsnittlig, bra eller exceptionellt bra. Övriga 9% godkändes med villkor och kommer att följas upp. Motsvarande siffror för de sociala utvärderingarna var 2 676 utvärderade leverantörer, varav 91% blev godkända och 9% godkändes med villkor. Omkring 83% av de betydande leverantörerna som tillfrågades bekräftade sitt engagemang i Affärskoden.

Under 2010 avvisades sex leverantörer av miljöskäl och åtta av sociala, säkerhets- och hälsoskäl. Leverantörerna avvisades, eller godkändes ej, då de inte bedömdes leva upp till Atlas Copcos krav och inte var villiga att genomföra förbättringar. Det gällde till exempel säkerhet på arbetsplatsen, skydd för anställda och att miljölagar inte följdes. Leverantörsutvärderingar kommer att vara ett fortsatt fokusområde.

Farliga substanser

Atlas Copco har förteckningar över substanser som är antingen förbjudna eller som bör begränsas i sin användning på grund av den potentiella negativa inverkan på hälsa och miljö. Substanser som bör begränsas i sin användning är inte förbjudna enligt lag, men ska ersättas enligt en plan med beaktande av tekniska och ekonomiska perspektiv. Förbjudna substanser är inte tillåtna i Gruppens produkter eller processer. Leverantörers användning av sådana substanser kontrolleras regelbundet och om förbjudna substanser upptäcks kräver Atlas Copco att dessa omedelbart ersätts med godkända alternativ. Förteckningarna revideras regelbundet i enlighet med tillämpliga regelverk, inklusive REACH.

Den andra fasen av en leverantörsundersökning lanserades 2010 av affärsområdet Kompressorteknik för att öka medvetenheten om användning av förbjudna eller farliga ämnen. Undersökningen resulterade i en ökad medvetenhet om skadliga ämnen som används av leverantörer och frågan kommer att följas.

Atlas Copcos förteckningar över farliga ämnen finns tillgänglig på Atlas Copcos webbplats.

Leverantörsutvärderingar säkrar en hållbar leveranskedja

Som leverantörer av komponenter till Gruppens produktionsenheter utgör affärspartner en viktig del i värdekedjan. Många av dessa affärspartner är verksamma i länder där etiska, sociala och miljömässiga standarder skiljer sig från dem som fastställts inom ramen för frivilliga etiska riktlinjer.

Atlas Copco strävar efter att bygga upp en bas av skickliga och konkurrenskraftiga leverantörer genom att söka efter affärsmöjligheter och begränsa risker. Leverantörerna väljs ut och värderas delvis utifrån objektiva faktorer såsom kvalitet, leveranssäkerhet, pris och säkerhet, men också utifrån deras engagemang och utveckling inom miljö och socialt ansvar.

Stegen i en leverantörsutvärdering

1. Utvärderingen inleds med en intervju med chefer om miljöledningssystem, lagar och regleringar, tillstånd, utbildning inom hantering av nödsituationer, underhåll, anställningsvillkor, arbetstider, och så vidare.
2. Nästa steg är en rundvandring på fabriken där fokus ligger på hälso- och säkerhetsaspekter: underhåll av maskinparken, ventilering, hantering av farligt avfall, läckage, föroreningsrisk, tillgång till brandsläckare, hantering av kemiska produkter, samt tillgång till skyddsutrustning, toaletter, dricksvatten, belysning och första hjälpen utrustning, samt efterlevnad av lokal lagstiftning.
3. Utvärderingen avslutas med förslag till förbättringar. Arbetsgruppen går tillsammans med leverantören igenom checklistan och ger direkt återkoppling om områden som behöver åtgärdas.

I fall där leverantörer potentiellt inte lever upp till Atlas Copcos affärskod görs insatser för att stödja dem som vill genomföra förbättringar. Om ingen förbättring kan visas upp avslutar dock Atlas Copco affärsrelationen.

Aktieägare

Atlas Copco-gruppen har ambitiösa mål för hållbar och lönsam utveckling och värdeskapande. Därmed är det viktigt för Atlas Copco att säkerställa goda relationer med alla intressenter.

Investerare, särskilt etiska fonder, är allt mer intresserade av att utöver den ekonomiska utvärderingen även utvärdera Atlas Copco ur ett hållbarhetsperspektiv. Många av dessa investerare har uppfattningen att ledande hållbara företag kommer att skapa betydande långsiktiga värden genom innovationer, att attrahera och behålla de bästa medarbetarna, samt att vara kundernas förstahandsval.

Utmaningar avseende företagets ansvar

Atlas Copcos metod för att bedöma och hantera risker, däribland de risker som rör Gruppens arbete med företagets ansvar, beskrivs i årsredovisningen, se avsnittet om riskfaktorer och riskhantering.

Ett särskilt område med potentiella risker, men också möjligheter, är den globala klimatförändringen. Regeringar och myndigheter runt om i världen skärper successivt lagar och förordningar som rör koldioxidutsläpp från produkter och industriella processer. Atlas Copco har löpande utvecklat allt mer energieffektiva produkter med minskade utsläpp. För närvarande berörs inte någon av Gruppens verksamheter av system för utsläppshandel eller liknande. Atlas Copco fortsätter att följa och stödja Kyotoprotokollet och som exempel deltar Atlas Copco Airpower i det frivilliga program som de flamländska myndigheterna har tagit fram.

Atlas Copco är en mindre energikonsument i den egna verksamheten och är bara till en mindre del påverkad av förändringar i energipriser. Extrema väderförhållanden, naturkatastrofer och andra händelser kan dock leda till brist på resurser som vatten och energi, vilket kan påverka Gruppen.

Atlas Copcos försäkringsbolag bedömer exponeringen för fastighetsrisker till följd av extrema väderförhållanden och faran vid naturkatastrofer. Förebyggande åtgärder vidtas för att minska risknivåerna där så krävs. Allmänt sett anses Atlas Copcos exponering för den här typen av risk vara låg varför de potentiella ekonomiska konsekvenserna inte har kvantifierats.

Atlas Copco har etablerat en manual för hållbarhetsaspekter vid byggnationer, som finns tillgänglig när nya produktionsenheter byggs, vilken inkluderar hänsyn till klimatrisker såsom väderrelaterade risker och risker för naturkatastrofer.

Utmärkelser inom hållbarhet

Under 2010 har Atlas Copco mottagit några utmärkelser inom företagsansvar:

• Svensk industris pris för mest hållbara industriföretag 2010. Atlas Copco belönades för sin övergripande hållbarhetsansats inklusive den energieffektiva kompressorn med energiåtervinning och priset inom socialt ansvar för Vatten åt Alla.
SWHAP (the Swedish Workplace HIV and AIDS programme, www.swhap.org) Achievement Award för Atlas Copcos HIV/ AIDS-program i Sydafrika för andra året i rad. Tätt efter, på andra plats, kom HIV/AIDS-programmet i Atlas Copco Zambia.
Lokala utmärkelser inom det sociala området och miljöområdet, samt för hållbara produkter.

Hållbarhetsindex

Det är viktigt att inte bara följa Atlas Copcos policyer och resultat från år till år, utan att även se på resultat i förhållande till jämförbara företag och externa standarder. På så sätt lär sig Gruppen av jämförelser och kan formulera mer utmanande mål.

Utöver redovisningen av nyckeltal, vilka har definierats utifrån GRI:s indikatorprotokoll, redovisar Atlas Copco varje år sina resultat inom hållbarhetsområdet till ett antal företag som arbetar med att bedöma hållbarhetsarbete. Atlas Copco placerade sig inte i Dow Jones Sustainability Index 2010/2011. Gruppen kommer att sträva efter att placera sig i nästa års index.

Atlas Copco fanns med i:

• Listan 2010 Global 100 av Corporate Knights, www.global100.org
• Atlas Copco A har valts ut för inkludering i Ethibel PIONEER och Ethibel EXCELLENCE Investment Register (se www.ethibel.org)
• FTSE4Good Global Index, www.ftse.com
• OMX GES Sustainability Nordic index från NASDAQ OMX Stockholm och GES Investments Services, indexes.nasdaqomx.com
• Folksams Jämställdhetsindex 2010, www.folksam.se
• Carbon Disclosure Projects (CDP) årliga redovisning av klimateffekten, www.cd-project.net

Gruppen fick sin senaste placering i december 2010 från NASDAQ OMX.

Sammanfattning av prestanda1)

GRI indikator*	Ekonomiska indikatorer 4)	2006	2007	2008	2009	2010
EC1	Genererat förädlingsvärde
EC1	Intäkter	60 430	64 391	77 370	65 374	70 490
EC1	Fördelat förädlingsvärde
EC1	Rörelsekostnader 2)	30 483	38 888	46 084	41 593	41 466
EC1	Löner och andra kontanta ersättningar	10 965	12 696	14 555	13 339	14 699
EC1	Betalning till finansiärer 3)	3 846	5 119	7 097	5 819	4 489
EC1	Skatter och sociala avgifter	2 690	3 434	3 194	2 095	3 619
EC1	Samhällsinvesteringar n/a	–	–	–	–	–
EC1	Behålls i verksamheter	12 446	4 254	6 440	2 528	6 217
EC1	– Inlösen av aktier	–	24 416	–	–	–
	– Återköp av aktier	3 776	–	–	–	–
GRI indikator*	Sociala indikatorer/medarbetare4)	2006	2007	2008	2009	2010	Mål 5)
LA7	Antal olyckor per en miljon arbetade timmar	17.5	17.4	13.8	11.4	9.3	0
LA7	Antal olyckor		911	881	652	561	0
LA7	Sjukfrånvaro, %	2.4	2.3	2.3	2.1	2.1	<2.5
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	39	37	38	34	40
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar, tjänstemän		39	39	36	44
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar, arbetare		35	36	30	34
LA12	Andel utvecklingssamtal, % anställda	71.0	68.1	74.0	67.1	74.1	100
LA13	Andel kvinnor, % anställda	16.2	16.4	16.6	17.0	16.3
LA13	Andel kvinnor i chefsposition, % chefer	11.7	12.0	12.9	13.6	13.5
GRI
indikator*	Miljörelaterade indikatorer (produktionsenheter) 4)	2006	2007	2008	2009	2010	Mål 5)
EN1	Materialförbrukning i '000 ton (stål)	85	143	138	104	145
EN1	Förpackningsmaterial i '000 ton	31	35	44	26	31
EN36)	Direkt energiförbrukning i GWh		122	140	101	119
EN46)	Indirekt energiförbrukning i GWh		258	276	251	297
EN3+EN4	Energiförbrukning i GWh	321	380	416	352	416
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3	523	497	547	523	524	behålla på nuvarande nivå
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (direkt energi)	2 2220	25	30	21	25	–20%/KSV (2020)
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (indirekt energi)	69	80	90	78	88	–20%/KSV (2020)
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (total energi)	89	105	120	99	113	–20%/KSV (2020)
EN17	CO2-utsläpp '000 ton (transporter)	198	312	305	206	197	–20%/KSV (2020)
EN197)	Köldmedia i ton				0.9	0.3
							återanvända
EN22	Avfall i '000 ton	27	35	38	27	35	eller återvinna
GRI indikator*	Miljörelaterade indikatorer (specialiserad uthyrning) 4)	2006	2007	2008	2009	2010	Mål 5)
EN3 + EN4	Energiförbrukning i GWh	40	65	27	17	8
							behålla på
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3	25	19	23	16	15	nuvarande nivå
EN16	CO2-utsläpp i '000 ton (energi)	24	17	7	5	3	–20%/KSV (2020)
EN17	CO2-utsläpp i '000 ton (transporter)	2	9	4	3	5	–20%/KSV (2020)

* Beräkningar enligt GRI:s riktlinjer, www.globalreporting.org.

1) Förändringarna återspeglar både förändringar i volym, konsumtion och i ett ökat antal rapporterande enheter.

2) I kostnad sålda varor, som ingår i rörelsekostnader, ingår även skatter som betalats till lokala regeringar.

3) Betalning till finansiärer inkluderar finansiella kostnader och utdelning, men är exklusive inlösen och återköp av aktier.

4) Redovisade värden har inte korrigerats retroaktivt.

5) Basåret är 2010.

6) Direkt och indirekt energi redovisas i detalj på Atlas Copco webbplatsen: www.atlascopco.com/corporateresponsibility/cratatlas/environment/useofresources.

7) EN19 Köldmedia som tillförts anläggningsutrustning (fastigheter) redovisas.

Koncernens styrning

Atlas Copco AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (OMX Stockholm). Atlas Copcos bolagsstyrning baseras därför på svenska regler och svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, men även noteringsavtalet med OMX Stockholm, den nya utgåvan av Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och andra relevanta regelverk.

Mer information om koncernens styrning

Följande information finns tillgänglig på www.atlascopco.com:

Rapporter om koncernens styrning sedan 2004
Atlas Copcos bolagsordning
En punkt-för-punkt-rapport som visar hur väl Atlas Copcos rapport överensstämmer med bolagskoden
Atlas Copcos affärskod
Information om Atlas Copcos Årsstämma

Aktieägare

I avsnittet Atlas Copco-aktien på sidorna 134–137 beskrivs ägarstruktur, aktiekapital, rösträtt och utdelningspolitik samt handel och börsvärde.

Årsstämma

Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i Euroclears aktieägarregister och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav av aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av ombud och en fullmaktsblankett finns tillgänglig för dessa. En aktieägare eller ett ombud får ha två biträden med sig på stämman.

På årsstämman som hölls i Stockholm den 28 april 2010 deltog aktieägare som representerade 49.2% av rösterna i bolaget och 52.6 % av aktiekapitalet.

Enligt vad som anges i kallelsen till årsstämman, som inkluderar alla ärenden, väljer årsstämman styrelseledamöter för en period om ett år. Styrelseledamot kan föreslås till omval fram till och med det år ledamoten fyller 70 år. Nominering av styrelseledamöter sker i enlighet med den process som fastställs av årsstämman efter förslag från valberedningen.

Nomineringsprocessen

Styrelsemedlemmar

Processen att nominera och presentera styrelseledamöter som föreslås till val eller omval vid årsstämman 2011 har skett i enlighet med den nomineringsprocess och de kriterier som fastställdes vid årsstämman 2010.

I enlighet med processen och kriterierna kontaktade styrelsens ordförande Sune Carlsson under oktober 2010 de fyra största aktieägarna per den 30 september för att etablera en valberedning. Förutom Sune Carlsson ingick följande representanter i valberedningen: Petra Hedengran, Investor AB, ordförande, Ramsay Brufer, Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidig, KG Lindvall, Swedbank Robur fonder, och Håkan Sandberg, Handelsbanken Fonder. Namnen på medlemmarna offentliggjordes den 17 oktober 2010 tillsammans med information om hur man kunde kontakta valberedningen. Medlemmarna representerade cirka 30% av samtliga röster i bolaget. I slutet av oktober vidtog valberedningen förberedelser till ett förslag som presenteras för årsstämman 2011 och som täcker de beslutspunkter som angavs vid årsstämman 2010 och som beaktar kraven i Svensk kod för bolagsstyrning.

I enlighet med den formella utvärderingsprocessen av styrelsen som valberedningen antagit, genomförde Sune Carlsson en utvärdering av utfört arbete och de arbetsprocesser som tillämpas av styrelsen och dess ledamöter. Utvärderingen redovisades för valberedningen. Han presenterade också sin bedömning av behoven av speciell kompetens i styrelsen i beaktande av bolagets nuvarande utvecklingsfas och, tillsammans med övriga medlemmar i valberedningen, jämförde dessa behov med de resurser som för närvarande finns inom styrelsen. Valberedningen hade också diskussioner med medlemmar i styrelsen.

Parallellt med att kallelsen till årsstämman 2011 publiceras kommer valberedningen i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning att ge en motivering till sitt förslag till styrelse. Motiveringen kommer att publiceras på Atlas Copcos webbplats.

I inbjudan till årsstämman 2011 kommer valberedningen att lämna förslag på ordförande på stämman, antal styrelseledamöter med namnförslag, samt styrelsens ordförande och vice ordförande. Valberedningen kommer även att lämna förslag på arvode till ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter ej anställda i bolaget samt även ett förslag på ersättning för kommittéarbete. Dessutom kommer valberedningen att presentera ett förslag på den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen fram till årsstämman 2012, tillsammans med en lista med beslutspunkter på årsstämman.

Ingen ersättning har utgått till Sune Carlsson eller till någon av de övriga deltagarna för deras arbete i valberedningen.

Revisor

Vid årsstämman 2010 valdes revisionsfirman Deloitte AB, Sverige, fram till årsstämman 2014, i enlighet med valberedningens förslag.

Närvaro vid Atlas Copcos årsstämma

Antal aktieägare

Fördelning av aktier, % av rösterna

Styrelse

Vid årsstämman 2010 valdes tio styrelseledamöter, varav en är bolagets VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två fackligt utsedda ledamöter som har var sin personlig suppleant.

Under 2010 sammanträdde styrelsen åtta gånger: sex gånger på Atlas Copco AB i Nacka, en gång per capsulam och en gång på Atlas Copco (Shanghai) Trading Co., Ltd. Kina. Varje styrelsemöte följer en godkänd agenda. En förteckning över kvarstående frågor från tidigare sammanträden samt dokumentation till stöd för punkterna på dagordningen sändes till samtliga styrelseledamöter inför varje styrelsemöte. Ersättnings- och revisionskommittéernas möten har redovisats för styrelsen och mötesprotokollen distribuerats. Hans Sandberg, chefsjurist och styrelsens sekreterare och Hans Ola Meyer, ekonomi- och finansdirektör har båda varit närvarande vid de flesta mötena. De två affärsområdescheferna, Björn Rosengren och Mats Rahmström, har varit närvarande vid ett möte var under året, då de presenterat en djupgående analys av sina respektive verksamhetsområden. Jeanette Livijn, personalchef, Mats Högberg, chef för den koncerngemensamma IT-funktionen och Ken Lagerborg, finanschef, presenterade situationen inom sina ansvarsområden på styrelsemötena i april respektive juli. 35 40 MSEK %

På sammanträdet i februari 2011 redovisade huvudansvarig revisor Jan Berntsson, Deloitte, sina slutsatser av den årliga revisionen 2010, såväl som den så kallade hard close i september som per 31 december. Representanter för koncernledningen närvarade inte vid styrelsens diskussion med revisorn om revisionsprocessen och dess slutsatser. 15 20 25

Arbetsordning och skriftliga instruktioner ⁰⁴ ⁰⁵ ⁰⁶ ⁰⁷ ⁰⁸ 1) ⁰

Arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna för styrelse och kommittéer har uppdaterats och antagits av styrelsen vid varje konstituerande styrelsesammanträde sedan 1999. Utöver uppgiften att förbereda frågor för beslut av styrelsen, som beskrivs i arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna, har Anders Ullberg, Ulla Litzén och Sune Carlsson haft i uppdrag att ge stöd till koncernledningen vid genomförande av de mandat för återköp av aktier som antogs av årsstämman. Revenues, MSEK Operating margin, %

Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen reglerar arbetsordningen i huvudsak följande:

Lägsta antalet styrelsemöten per år, samt när och var de ska hållas.
VD:s befogenhet att underteckna kvartalsrapporter för det första och tredje kvartalet.
Styrelsens delegering av mandat att förbereda frågor för beslut av styrelsen.
De punkter som normalt ska finnas på dagordningen för varje styrelsemöte som exempelvis en rapport över ekonomisk status, affärsutveckling ur ekonomisk och operativ synpunkt, förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om investeringar över MSEK 20, förändringar i den legala strukturen, uppföljning av förvärv, ekonomiska garantier och utnämningar.
När styrelsematerialet ska vara tillgängligt inför varje möte.
Identifiering av ordförandens huvudsakliga uppgifter.
Protokollföring.
Bildandet av ersättningskommittén och revisionskommittén samt fastställandet av kommittéernas viktigaste uppgifter.
Styrelsens rätt till viktig information, rätt att uttala sig å bolagets vägnar samt sekretesskyldighet.

De skriftliga instruktionerna, som reglerar fördelningen av uppgifter mellan styrelsen och VD samt bolagets rapporteringsprocesser, särskilt avseende den finansiella rapporteringen, omfattar i huvudsak följande:

VD:s ansvar för den dagliga verksamheten, för företagets ansvar och för att upprätthålla såväl den operativa (affärsdrivna), som den legala (ägardrivna) strukturen.
Strukturen och innehållet i databasen The Way We Do Things som omfattar Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner. The Way We Do Things är Gruppens i särklass viktigaste styrmedel med bland annat en detaljstyrning av all redovisning och finansiell rapportering inom bolaget. Se faktaruta på sidan 133.
Frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen, såsom kvartalsrapporter, större investeringar, förändringar av den legala strukturen, vissa utnämningar och ekonomiska garantier.
I vilken ordning som de vice VD:arna ska tjänstgöra vid VD:s frånvaro.
Rapportering till styrelsen från den externa revisorn efter slutförande av revisionen.

Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Under året har ingen avvikande ståndpunkt i någon beslutsfråga tagits till protokollet. Däremot har styrelsen i några fall beslutat att bordlägga en fråga till ett senare möte eller avslagit ett förslag från ledningen. Varje styrelseledamot kommenterade marknadsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen från hans/hennes perspektiv vid varje sammanträde.

Bland de större frågor som styrelsen behandlat under året ingår uppföljning av åtgärder för att öka produktionen, kostnadsutvecklingen för råvaror och förvärvsstrategier. Vidare har styrelsen haft omfattande diskussioner angående kapitalstrukturen.

Under året har styrelsen löpande behandlat den strategiska inriktningen, de ekonomiska resultaten och metoderna för att upprätthålla en hållbar lönsamhet för Atlas Copco-gruppen i ett återhämtningsskede. Frågor relaterade till företagets ansvar innefattades med ett särskilt fokus på säkerhet och hälsa.

Ersättning till styrelsen

Årsstämman 2010 fastställde följande belopp: Ordföranden erhöll SEK 1 500 000, vice ordföranden SEK 550 000 och envar av övriga styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget SEK 450 000. Ett belopp på SEK 200 000 tilldelades ordföranden för revisionskommittén och SEK 125 000 till envar av de övriga tre medlemmarna i kommittén. Ett belopp på SEK 60 000 tilldelades envar av de tre medlemmarna i ersättningskommittén och SEK 60 000 till sådan styrelseledamot som deltagit i annat kommittéarbete som styrelsen beslutat.

Årsstämman beslöt vidare att 50% av de fastställda styrelsearvodena kunde erhållas i form av syntetiska aktier. Samtliga ledamöter accepterade detta erbjudande innan årsstämman.

Ersättning till koncernledningen

År 1999 tillsatte styrelsen en ersättningskommitté. Under 2010 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar. Kommittén lämnade ett förslag om ersättning till VD och koncernchef samt ett förslag på ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar högst 280 nyckelmedarbetare. Kommittén bistod dessutom VD och koncernchef när det gällde att bestämma ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen.

Under 2003 fastställde styrelsen en ersättningspolicy för koncernledningen. Syftet var att säkerställa att principer tillämpas på ett rättvist och konsekvent sätt avseende ersättningar (grundlön, rörlig ersättning, eventuella långsiktiga incitamentsprogram), förmåner (pensions- och sjukförmåner, förmånsbil) samt avgångar (uppsägningstid och avgångsvederlag). Grundlönen bestäms av befattning och prestation och den rörliga ersättningen bestäms av hur de fastställda målen uppfyllts. Syftet med ett långsiktigt incitamentsprogram är att anpassa nyckelmedarbetares intressen till aktieägarnas.

Ersättningspolicyn utvärderas årligen och presenterades på årsstämman 2010 för godkännande. Den gällande ersättningspolicyn finns beskriven i årsredovisningen. Ersättningskommittén sammanträdde två gånger under året och var då fulltalig.

Revisionskommittén

Revisionskommittén bestod under 2010 av styrelseledamöterna Ulla Litzén, ordförande, Sune Carlsson, Staffan Bohman och Johan Forssell. Ordföranden i kommittén har redovisningskompetens vilket är ett krav enligt koden och två av medlemmarna är oberoende i förhållande till bolaget och till dess största ägare. Kommittén sammanträdde sex gånger. För medlemmarnas närvaro, se tabell på sidan 126. I mötena deltog också ansvarig revisor Thomas Thiel, KPMG, respektive Jan Berntsson, Deloitte, Atlas Copcos VD och koncernchef Ronnie Leten, finans- och ekonomidirektör Hans Ola Meyer, samt chefen för Gruppens internrevisionsenhet Anders Björkdahl.

Revisionskommittén följer en skriftlig arbetsordning som antogs av styrelsen 2003 och som revideras och godkänns varje år, senast i april 2010. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll samt inom redovisning och finansiell rapportering och att övervaka Gruppens finansiella struktur och verksamhet. I början av 2010 slutförde kommittén förslaget av välja Deloitte som revisor för perioden fram till årsstämman 2014 och presenterade förslaget till nomineringskommittén. Förslaget godkändes senare av årsstämman. Under 2010 koncentrerades arbetet till uppföljning av 2009 års revision, revisorns genomgång av halvårsrapporten i enlighet med fastställda kvartalsrutiner och den så kallade hard close-revisionen som genomfördes per 30 september. Dessutom granskades varje kvartalsrapport, den finansiella exponeringen, kapital- och finansstrukturen och skatter genomlystes regelbundet. En utvärdering avseende Gruppens interna kontrollrutiner och vissa riskområden bevakades av kommittén.

Styrelse

Fackliga företrädare

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Ronnie Leten Ulla Litzén Anders Ullberg Staffan Bohman Margareth Øvrum

Christel Bories Johan Forssell Bengt Lindgren Ulf Ström Mikael Bergstedt Kristina Kanestad

Styrelse

Styrelsen består av tio valda styrelseledamöter, varav en är VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två medlemmar som är utsedda av fackföreningar, med varsin personlig suppleant. Atlas Copco uppfyllde 2010 års krav från OMX Stockholm och de föreslagna reglerna från Svensk kod för bolagsstyrning rörande styrelsemedlemmars oberoende, vilket också säkerställer att intressekonflikter undviks. Se tabell på sidan 125.

Alla medlemmar i styrelsen har deltagit i utbildning som arrangerats av OMX Stockholm.

Sune Carlsson, ordförande, civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, Sverige. Styrelseledamot i investmentbolaget Investor AB, Sverige, rederiet Stena AB, Sverige, och bilsäkerhetsföretaget Autoliv Inc, USA. Arbetslivserfarenhet: Vice ordförande i Scania AB, Sverige, VD och koncernchef för SKF AB, Sverige, och VD för ASEA AB, Sverige, och ABB Ltd, Schweiz.

Jacob Wallenberg, vice ordförande, civilekonom och MBA från Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Styrelseordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Vice ordförande i affärsbanken SEB AB, Sverige och flygbolaget SAS AB, Sverige. Styrelseledamot i kraft- och automationsföretaget ABB Ltd, Schweiz, Coca-Cola Company, USA, forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Sverige och Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Arbetslivserfarenhet: Ordförande SEB AB, VD och koncernchef för SEB AB, Vice VD och ansvarig för Enskilda divisionen, SEB AB, Vice VD och ekonomi- och finansdirektör på Investor AB. Samtliga befattningar baserade i Sverige.

Ronnie Leten, VD och koncernchef. Civilekonom från universitetet i Hasselt, Belgien. Arbetslivserfarenhet: Olika befattningar på livsmedelsföretaget General Biscuits, fabrikschef för Monroe Tenneco, affärsutvecklingschef för Atlas Copco Kompressorteknik, chef för divisionen Atlas Copco Airtec, chef för divisionen Atlas Copco Industrial Air, chef för affärsområdet Atlas Copco Kompressorteknik. Samtliga befattningar baserade i Belgien.

Ulla Litzén, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige och MBA från Massachusetts Institute of Technology, USA. Styrelseledamot i lagertillverkaren SKF AB, gruvföretaget Boliden AB, verkstadsföretaget Alfa Laval AB, byggföretaget NCC AB och tillverkaren av utomhusprodukter Husqvarna AB, samtliga i Sverige. Arbetslivserfarenhet: VD för W Capital Management AB, Sverige, direktör och medlem i koncernledningen för Investor AB, Sverige.

Anders Ullberg, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Styrelseordförande i gruvföretaget Boliden AB, Sverige, och teknik- och tjänsteföretaget Studsvik AB, Sverige. Styrelseledamot i aluminiumprofiltillverkaren Sapa AB, Sverige, investmentföretaget Beijer Alma, Sverige och tillverkaren av valsar, Åkers AB, Sverige. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering och medlem i Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Arbetslivserfarenhet: Ekonomidirektör, Swedyards (Celsius Group), Vice VD och finans- och ekonomidirektör för SSAB Swedish Steel och VD och koncernchef för SSAB Swedish Steel. Samtliga befattningar baserade i Sverige.

Staffan Bohman, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige och Stanford Executive Program, USA. Styrelseledamot i holdingbolaget Inter-IKEA Holding N.V., Nederländerna, riskkapitalbolaget Ratos AB, gruvföretaget Boliden AB, hisstillverkaren Cibes Lift AB och komponenttillverkaren OSM AB, samtliga i Sverige. Ordförande i sjukhus- och sociala omsorgsorganisationen Ersta Diakoni, Sverige, och vice ordförande i förtroenderådet för forsknings- och nätverksorganisationen SNS. Arbetslivserfarenhet: Koncernchef för Sapa AB, Gränges AB och DeLaval AB, samtliga i Sverige.

Margareth Øvrum, civilingenjör i teknisk fysik från Norges Tekniska Högskola (NTH). Koncerndirektör på Statoil, Norge, med ansvar för affärsområdet teknologi och ny energi. Medlem i styrelsen för svenska riskkapitalbolaget Ratos AB och det Norska forskningsrådet. Arbetslivserfarenhet: Flera ledande positioner på Statoil, inom teknologi, projekt, produktion, underhåll, hälsa, säkerhet, miljö och inköp, samtliga baserade i Norge.

Christel Bories, civilekonom från HEC School of Management i Paris, Frankrike. VD och koncernchef för Alcan Engineered Products som ingår i aluminiumproducenten Rio Tinto Alcan, Kanada. Christel Bories ingår i Rio Tinto Alcans ledningsgrupp och är medlem i styrelsen för European Aluminium Association, Belgien. Arbetslivserfarenhet: Medlem i koncernledningen för materialteknologigruppen Umicore, Frankrike, inom aluminiumkonglomeratet Pechiney och i Alcan, Kanada. Lämnade styrelsen i december 2010.

Johan Forssell, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Han ingår i ledningsgruppen för investmentbolaget Investor AB, Sverige, och är ansvarig för företagets kärninvesteringar. Johan Forssell är medlem i styrelsen för försvars- och

säkerhetsföretaget Saab AB, Sverige, och för stiftelsen SSE-MBA, Sverige. Arbetslivserfarenhet: Analyschef, ansvarig för verkstadsindustri och hälsosektorerna, ansvarig för verkstadsindustri och kärninnehav på Investor AB.

Gunilla Nordström, civilingenjör i elektronik och industriell marknadsföring från Linköpings Tekniska Högskola, Sverige. Hon är chef för Electrolux Vitvaror Asia Pacific, med bas i Singapore och vice VD i vitvaruföretaget Electrolux AB, Sverige. Medlem i styrelsen för Videocon Industries Limited, Indien. Arbetslivserfarenhet: Chefsbefattningar inom Ericsson och Sony Ericsson i Europa, Latinamerika och Asien.

Fackliga företrädare (lokala avdelningar)

Bengt Lindgren, ordförande i IF Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Secoroc AB, Fagersta, Sverige.

Suppleant Ulf Ström, vice ordförande i IF Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Mikael Bergstedt, ordförande i Ledarnas lokala avdelning, Atlas Copco Tools AB, Tierp, Sverige.

Suppleant Kristina Kanestad, ordförande i Unionen, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Hedersordförande

Peter Wallenberg, ekonomie och juris doktor, juristexamen, Stockholms universitet, Sverige. Anställd på olika befattningar inom Atlas Copco-gruppen 1953–1974 och styrelseordförande 1974–1996. Hedersordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Ordförande i forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sverige. Peter Wallenberg

Atlas Copco AB:s styrelse, roller, och beroendeförhållanden

Namn	Födelsår	Nationalitet	Invald	Funktion	Revisions kommitté	Ersättnings kommitté	Oberoende i förhål lande till bolagets största aktieägare	Oberoende i förhål lande till bolaget och dess ledning
Sune Carlsson	1941	Svensk	1997	Ordförande	Medlem	Ordförande	Nej2)	Ja
Jacob Wallenberg1)	1956	Svensk	1998	Vice ordförande		Medlem	Nej2)	Ja
Ronnie Leten	1956	Belgisk	2009	Medlem			Ja	Nej3)
Ulla Litzén	1956	Svensk	1999	Medlem	Ordförande		Ja	Ja
Anders Ullberg	1946	Svensk	2003	Medlem		Medlem	Ja	Ja
Staffan Bohman	1949	Svensk	2003	Medlem	Medlem		Ja	Ja
Margareth Øvrum	1958	Norsk	2008	Medlem			Ja	Ja
Christel Bories4)	1964	Fransk	2008	Medlem			Ja	Ja
Gunilla Nordström	1959	Svensk	2010	Medlem			Ja	Ja
Johan Forssell	1971	Svensk	2008	Medlem	Medlem		Nej5)	Ja
Bengt Lindgren	1957	Svensk	1990	Medlem*
Ulf Ström	1961	Svensk	2008	Medlem*
Mikael Bergstedt	1960	Svensk	2004	Medlem*
Kristina Kanestad	1966	Svensk	2007	Medlem*

1) Jacob Wallenberg var även medlem i Atlas Copco AB:s styrelse 1985–1994.

2) Styrelsemedlem i ett bolag som är större ägare (Investor AB)

3) VD och koncernchef i Atlas Copco

4) Lämnade styrelsen i december 2010

5) Anställd i ett bolag som är större ägare (Investor AB)

* Facklig representant

Styrelsemedlemmarnas närvaro under 2010

Namn	Styrelse möten	Års stämma	Revisions kommitténs möten	Ersättnings kommitténs möten
Sune Carlsson	8 av 8	Ja	6 av 6	2 av 2
Jacob Wallenberg	8 av 8	Ja		2 av 2
Ronnie Leten	8 av 8	Ja
Ulla Litzén	8 av 8	Ja	6 av 6
Anders Ullberg	8 av 8	Ja		2 av 2
Staffan Bohman	7 av 8	Ja	6 av 6
Margareth Øvrum	8 av 8	Ja
Christel Bories	6 av 8	Ja
Gunilla Nordström1)	5 av 5	Ja
Johan Forssell	8 av 8	Ja	5 av 6
Bengt Lindgren	8 av 8	Ja
Ulf Ström	8 av 8	Ja
Mikael Bergstedt	7 av 8	Ja
Kristina Kanestad	8 av 8	Ja

Styrelsens innehav2) i Atlas Copco

Namn	A-aktier	B-aktier	Syntetiska aktier/ personaloptioner
Sune Carlsson	20 000	34 284	25 495
Jacob Wallenberg	163 000		9 321
Ronnie Leten	15 666	8 000	293 541
Ulla Litzén	75 800	3 000	7 674
Anders Ullberg	14 000	10 000	7 674
Staffan Bohman	10 000	30 000	7 674
Margareth Øvrum			7 674
Christel Bories			7 674
Gunilla Nordström			1 993
Johan Forssell		2 000	7 674
Bengt Lindgren
Ulf Ström
Mikael Bergstedt
Kristina Kanestad

1) Gunilla Nordström invaldes i Styrelsen vid årsstämman 2010.

2) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2010.

Revisor

Revisionsfirman KPMG AB valdes för perioden fram till årsstämman 2010 med auktoriserade revisorn Thomas Thiel som huvudansvarig för revisionen. Efter en omfattande utvärderingsprocess valde årsstämman 2010 Deloitte AB för perioden fram till årsstämman 2014 och auktoriserade revisorn Jan Berntsson har valts som huvudansvarig revisor. Deloitte AB har nödvändig kompetens och ett världsomspännande nätverk som uppfyller Atlas Copcos krav.

De huvudansvariga revisorerna rapporterade personligen sina observationer och redovisade samtidigt sin syn på kvaliteten på den interna kontrollen inom Gruppen vid styrelsemötena i februari 2010 respektive i februari 2011. De deltog vid revisionskommitténs alla möten och träffade regelbundet representanter för företagsledningen.

Koncernledning och struktur

Atlas Copcos verksamhet är organiserad i tre affärsområden, som vid årsskiftet omfattade 19 divisioner. Utöver affärsområdena finns fyra koncernfunktioner samt ett antal interna leverantörer av tjänster (service providers).

Affärsområden och divisioner

Gruppens operativa organisation är byggd på principen om decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter genom att genomföra och följa upp strategier och mål – finansiella, miljörelaterade och sociala – som fastställts för varje affärsområde. Divisionerna är Gruppens operativt högsta enheter med ansvar för operativt resultat och sysselsatt kapital, strategier och struktur för produktutveckling, tillverkning, marknadsföring, försäljning och uthyrning, samt service för de produkter och lösningar som ingår i divisionens ansvarsområde. Utförlig information om affärsområdena finns på sidorna 24–35.

Interna leverantörer av tjänster

Ett led i strävan för lönsam tillväxt är att kombinera nyttan av en decentraliserad operativ organisation med de synergifördelar som Atlas Copco-gruppen kan erbjuda. Som ett komplement till divisionerna har därför ett antal interna leverantörer av tjänster byggts upp för att erbjuda tjänster inom administration, IT-stöd, finans, försäkringar samt distribution av produkter. Informationsteknologin innebär att personer som är utspridda i världen ändå kan arbeta tillsammans och därigenom höja kvaliteten på dessa tjänster. De interna tjänsteleverantörerna är viktiga delar i Gruppens strategi och struktur, som underlättar både realiserandet av interna synergivinster och en kontinuerlig effektivisering av processer och rutiner.

Operativt ansvar

Förutom en formell styrelse har varje bolag en eller flera operativa styrelser, som kallas business boards och som återspeglar Gruppens operativa struktur. En business board är rådgivande och beslutsfattande i operativa frågor.

Varje division har en business board som ger råd och fattar beslut i strategiska frågor, samt säkerställer genomförande av kontroll och utvärdering. En division kan ha ett eller flera produktbolag (producerande enheter) och marknadsbolag (säljande enheter).

Koncerngemensamma processer

Atlas Copco har regelbundet infört och finslipat processer och kontrollsystem för att på ett effektivt sätt skapa lönsam tillväxt.

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar principer, riktlinjer, processer och instruktioner för Atlas Copco-gruppen.

Atlas Copco-gruppens ambition är att växa organiskt och att göra kompletterande förvärv som ligger nära kärnverksamheten. För att säkerställa en framgångsrik förvärvsprocess och integrering har bolaget utvecklat en process i två steg: söka efter och kartlägga potentiella förvärv, genomföra förvärv, samt integrering och uppföljning av förvärv. Processen används vid samtliga förvärv. Bolagets policy är att ha helägda bolag.

När det gäller Gruppens långsiktiga affärsmässiga hållbarhet prioriteras Atlas Copcos primära intressenter – kunder, medarbetare, affärspartner och aktieägare – men även andra intressenter på de lokala marknader där Gruppen bedriver verksamhet. Med dessa förs kontinuerligt en informell dialog för att behandla relevanta frågor. På så sätt tas ständigt hänsyn till dessa intressenters åsikter och förväntade reaktioner på affärsbeslut som påverkar dem.

Riktlinjer för affärsetik samt sociala och miljörelaterade frågor sammanfattas i Atlas Copcos affärskod. Koden omfattar alla anställda och måste följas på samtliga marknader. Atlas Copco strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö där såväl de mänskliga rättigheterna som arbetsrätten respekteras. Gruppen har en tradition att utveckla innovativa produktivitetshöjande lösningar som samtidigt minimerar påverkan på miljön.

Vision

Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice®, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer.

Mål för hållbar, lönsam utveckling

Styrelsen har fastställt ett begränsat antal mål på koncernnivå, se tabellen nedan. Inom ramen för dessa mål formulerar varje affärsområde och division relevanta mål för sin verksamhet.

Riskhantering

Se förvaltningsberättelsen, sidorna 19–22.

Mål för hållbar, lönsam utveckling

Mål för produkter, tjänster och lösningar	Öka kundnöjdheten varje år.	Öka kundernas energieffektivitet med 20% till år 2020*.	Erbjuda säkra och tillförlitliga produkter och tjänster.
Verksamhetsmål	Utveckla nya produkter och tjänster med ett livscykelperspektiv.	Minska koldioxidutsläpp från verksamheten med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Minska koldioxidutsläpp från varutransporter med 20% i relation till kostnad för sålda varor till år 2020*.	Behålla vatten förbrukningen på nuvarande nivå.
	Återanvända eller återvinna avfall.	Uppföra Atlas Copco byggnader i enlighet med hållbar byggnads standard**.	Ingen korruption och inga mutor.	Arbeta med affärs partner som står för höga etiska, miljö mässiga och sociala standarder.
	Inga arbetsrelaterade olyckor.	Kompetensutveckling och årliga utvecklings samtal för alla anställda.	Säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda. Sjukfrånvaro under 2.5%.	Öka mångfald både vad gäller kön och nationalitet. Uppmuntra till intern rörlighet.
Finansiella mål	Årlig försäljningstillväxt på 8% över en konjunkturcykel.	Bibehållen hög avkastning på sysselsatt kapital.	Alla förvärvade verksamheter ska bidra till värdeskapande.	Årlig utdelning på cirka 50% av resultat per aktie.

* Från 2010.

** LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) eller jämförbar standard för gröna byggnader.

Styrningsstruktur

Koncernledning

Utöver VD och koncernchef består koncernledningen av tre affärsområdeschefer och fyra chefer ansvariga för koncernfunktionerna ekonomi och finans, organisationsutveckling och personal, juridik, samt kommunikation och varumärkesstrategi.

VD och koncernchef

Ronnie Leten tillträdde som VD och koncernchef den 1 juni 2009. Han tog civilekonomexamen från universitetet i Hasselt, Belgien, 1979. Innan han började på Atlas Copco 1985 arbetade han i olika befattningar på livsmedelsföretaget General Biscuits, Belgien. Mellan 1985 och 1995 hade han olika chefsbefattningar på Atlas Copco Kompressorteknik inom områdena informationsteknologi, logistik och tillverkning. Mellan 1995 och 1997 var han fabrikschef för Monroe Tenneco i Belgien, en underleverantör till bilindustrin. Ronnie Leten återvände till Atlas Copco 1997 som affärsutvecklingschef för Kompressorteknik. 1999 tillträdde han tjänsten som chef för divisionen Airtec, 2001 blev han chef för divisionen Industrial Air och 2006 chef för affärsområdet Kompressorteknik. Samtliga befattningar har varit baserade i Belgien. Vare sig Ronnie Leten eller honom närstående har aktier/ delägarskap i bolag som Atlas Copco-gruppen har betydande affärsförbindelser med.

Affärsområdeschefer

Stephan Kuhn, chef för affärsområdet Kompressorteknik från juni 2009. Han har en MBA från Bentley College in Waltham, MA, USA. Stephan Kuhn började sin karriär på Atlas Copco 1995 som chef för ett samriskföretag, en verktygstillverkare, i Kina, och hade därefter chefspositioner i Belgien och Tyskland. Stefan Kuhn var chef för divisionen Surface Drilling Equipment inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik när han 2008 lämnade bolaget för en position utanför Gruppen.

Björn Rosengren, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik. Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Sverige, 1985. Mellan 1985 och 1995 hade Björn Rosengren olika befattningar inom svetskoncernen Esab, Sverige, och var bland annat marknadschef i Schweiz och Sverige samt hade andra internationella befattningar inom marknadsföring. Från 1995 var han VD för hydraulikföretaget Nordhydraulic, Nordwin AB, Sverige. Björn Rosengren kom till Atlas Copco 1998 som chef för Craeliusdivisionen och var chef för divisionen Rock Drilling Equipment innan han tillträdde sin nuvarande befattning 2002. Björn Rosengren lämnar Atlas Copco den 1 september 2011 för en position som VD och koncernchef för finska Wärtsilä Corporation.

Externa uppdrag: HTC AB, professionella golvbehandlingssystem, Sverige och Danfoss A/S, produkter och lösningar för klimat- och energisektorn, Danmark.

Mats Rahmström, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Industriteknik. Mats Rahmström tog en MBA 2005 från Henley Management College i Storbritannien. Han började på Atlas Copco 1988 och har sedan dess haft olika positioner inom försäljning, service, marknadsföring och som bolagschef inom affärsområdet Industriteknik. Mellan 1998 och 2006 var han chef för marknadsbolagen i Sverige, Kanada och Storbritannien. Från 2006 till 2008 var han chef för divisionen Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry inom affärsområdet Industriteknik. Mats Rahmström tillträdde sin nuvarande befattning i juni 2008.

Koncernledning

Första raden, från vänster: Ronnie Leten, Stephan Kuhn, Björn Rosengren, Mats Rahmström. Andra raden: Hans Ola Meyer, Jeanette Livijn, Hans Sandberg, Annika Berglund.

Ansvariga för koncernfunktioner

Hans Ola Meyer, finans- och ekonomidirektör, tog 1977 civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Han anställdes av Atlas Copco 1978 för att arbeta med Gruppens redovisning och ekonomi. Senare flyttade han till Ecuador som ekonomichef. Mellan 1984 och 1991 arbetade han i olika befattningar på Penningmarknadsmäklarna, Sverige, bland annat som chef för kapitalförvaltningen. Hans Ola Meyer återvände till Atlas Copco 1991 som ekonomichef i Spanien. 1993 blev han finansdirektör i Atlas Copco AB och medlem av koncernledningen. Hans Ola Meyer har haft sin nuvarande befattning sedan 1999.

Externa uppdrag: Medlem i Rådet för finansiell rapportering och medlem i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond.

Jeanette Livijn, personalchef. Hon tog sin civilekonomexamen vid Växjö högskola 1987 och började på Atlas Copco samma år. Hon började arbeta med ekonomi och ekonomistyrning och hade olika befattningar på marknadsbolag, produktbolag och divisioner inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik samt inom affärsområdet Industriteknik. Sedan 1997 har Jeanette Livijn haft olika chefsbefattningar inom personalområdet. Innan hon började på sin nuvarande befattning var hon personalchef för affärsområdet Industriteknik. Jeanette Livijn ingår i koncernledningen sedan 2007.

Hans Sandberg, chefsjurist. Juristexamen, Uppsala universitet, Sverige, 1970. Master of Comparative Jurisprudence (MCJ), New York University, USA, 1972. År 1972 började Hans Sandberg som tingsnotarie vid Södra Roslagens tingsrätt, Sverige, och arbetade därefter som biträdande jurist vid Lagerlöf Advokatbyrå, Sverige. Hans Sandberg anställdes 1975 av Atlas Copco som företagsjurist. Han utsågs till chefsjurist på Atlas Copco North America Inc, USA 1980. Sin nuvarande befattning tillträdde han 1984 och sedan 1989 ingår han i koncernledningen. Hans Sandberg är sekreterare i styrelsen för Atlas Copco AB sedan 1991.

Externa uppdrag: Ordförande för juridikstyrelsen vid branschoch arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Sverige.

Annika Berglund, informationsdirektör. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, 1980, samt MBA, Universitetet i Antwerpen, Belgien, 1995. Annika Berglund började som marknadsanalytiker på Atlas Copco 1979. Sedan dess har hon haft ett antal befattningar inom Gruppen med inriktning mot marknadsföring, försäljning och ekonomi i Europa. Innan hon 1997 tillträdde sin nuvarande befattning var hon marknadschef för elektronikföretaget Atlas Copco Controls (Danaher Motion), Sverige. Annika Berglund ingår i koncernledningen sedan 1997.

Externa uppdrag: Medlem i kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen i Shanghai.

Koncernledning

Namn	Födelseår	Nationalitet	Anställd sedan	Funktion	A-aktier	B-aktier	Personal optioner
Ronnie Leten1)	1956	Belgisk	1997	VD och koncernchef	15 666	8 000	293 541
Stephan Kuhn	1962	Tysk	2009	Affärsområde Kompressorteknik	2 161		116 724
Björn Rosengren	1959	Svensk	1998	Affärsområde Anläggnings- och gruvteknik	2 884		264 322
Mats Rahmström	1965	Svensk	1988	Affärsområde Industriteknik	2 040		136 185
Hans Ola Meyer	1955	Svensk	1991	Ekonomi och finans	3 286	24 923	132 729
Jeanette Livijn	1963	Svensk	1987	Organisationsutveckling och personal	1 085		68 157
Hans Sandberg	1946	Svensk	1975	Juridik	11 539	14 000	83 099
Annika Berglund	1954	Svensk	1979	Kommunikation och varumärkesstrategi	8 867	5 900	73 035

Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2010, inklusive tilldelning enligt 2010 års program och matchande aktier. Se även not 23. 1) Ronnie Leten var även anställd i Gruppen 1985–1995.

Ersättning till koncernledning

Ersättningen består av en årlig grundlön, rörlig ersättning, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till en högsta procentsats av grundlönen. Inget styrelsearvode utgår för arbete utfört i Gruppens styrelser eller för andra uppdrag som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning. Se not 5 och 23.

VD och koncernchef: Den rörliga ersättningen kan ge maximalt 70% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande.

VD och koncernchef ingår i Atlas Copco Airpower n.v:s pensionsplan med samma premie som i Atlas Copco-gruppens pensionspolicy för högre svenska chefer. Han är berättigad att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen och innefattar pension till efterlevande.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att grundlönen utgör ersättning för den generella prestationen, medan rörlig ersättning är för en kombination av Gruppens och individens resultat. Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 40% eller 50% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande.

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Samtliga dessa pensionsplaner är intjänade och pensionen är avsedd att utgå livsvarigt. Pensionsåldern är 65 år.

Uppsägning av anställning

För samtliga medlemmar i koncernledningen är grundlönen basen för avgångsvederlaget. Ingen av dem har möjlighet att själv utlösa avgångsvederlaget.

Varje ersättning som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättning utgår, minskar avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

VD och koncernchef: Principen för uppsägning av VD och koncernchef är att om någon part avser att avsluta anställningen gäller sex månaders uppsägningstid. Han är berättigad till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om han inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att ersättning utgår om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders och aldrig högre än 24 månaders lön.

Information till kapitalmarknaden

Styrelsen för Atlas Copco AB antog 2004 en informationspolicy som uppfyller de krav som ställs i noteringsavtalet med OMX Stockholm. Denna policy uppdaterades 2007 och 2010 på grund av nya regler och föreskrifter. Finansiella rapporter upprättas enligt lag och International Financial Reporting Standards (IFRS).

Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:

Årsredovisning
Delårsrapporter
Pressmeddelanden, så snart som möjligt, för att offentliggöra information om beslut eller andra händelser och omständigheter som är av kurspåverkande natur.
Presentationer och telefonkonferenser för analytiker, investerare och journalister i samband med delårsrapporter och/eller andra väsentliga händelser.

Alla rapporter och pressmeddelanden publiceras samtidigt av en extern distributör och direkt därefter på Gruppens hemsida www.atlascopco.com.

Intern kontroll

Här lämnas en beskrivning av de rutiner för intern kontroll som avser den finansiella rapporteringen och som är etablerade i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Avsnittet täcker även Atlas Copcos icke-finansiella rutiner.

Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljön som styrelsen och koncernledningen har fastställt. En viktig del av kontrollmiljön är att organisationsstruktur, beslutsvägar och befogenheter är klart definierade och förmedlade i form av styrdokument som interna policyer, riktlinjer, manualer och koder.

Bolaget tillämpar olika processer för riskbedömning och identifiering av de huvudsakliga riskerna. Se även förvaltningsberättelsen, sidorna 19–22. Riskbedömningsprocessen uppdateras löpande för att omfatta förändringar som väsentligen påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

De identifierade riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter, vilka dokumenterats i process- och internkontrollbeskrivningar på bolags-, divisions-, affärsområdes- och koncernnivå. Dessa omfattar bland annat attest- och utanordningsinstruktioner, kontroller i affärssystem samt redovisnings- och rapporteringsrutiner.

Bolaget har kanaler för information och kommunikation som syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är komplett och korrekt. Instruktioner och riktlinjer förmedlas till berörd personal genom databasen The Way We Do Things som finns på intranätet, med stöd av exempelvis chefsutbildningsprogram och utbildning för controller och redovisningspersonal.

Bolaget följer ständigt upp att interna policyer, riktlinjer, manualer och koder följs samt övervakar även effektiviteten i kontrollaktiviteterna. Revisionskommittén har en viktig roll i styrelsens övervakning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Atlas Copcos interna kontrollprocesser

Prokura: Delegeringen av befogenhet att agera både med avseende på tredje part eller internt, eller prokura, som denna fullmakt kallas inom Atlas Copco-gruppen, har till syfte att definiera hur ansvaret är fördelat på befattningar, och därmed på individer. Med varje befattning som omfattas av en prokura följer en fastställd befogenhet att agera, med angivna rättigheter och förpliktelser. Målet är att varje enskild person med befogenhet att fatta beslut ska ha en sådan definierad skriftlig prokura. Delegeringen av befogenheter i Gruppen börjar med styrelsens delegering till VD och koncernchef av befogenheten att ansvara för den operativa verksamheten. Därefter delegerar han befogenheter till dem som rapporterar till honom och så fortsätter detta vidare i beslutsordningen i hela Gruppens legala och operativa struktur.

Affärscontrolling: Varje enhet har en controller som bland annat ansvarar för att det finns adekvata rutiner för internkontroll, att koncernens kontrollprocesser har införts och att eventuell riskexponering redovisas. Controllern ansvarar även för att The Way We Do Things följs i alla avseenden och att de finansiella rapporterna är korrekta, fullständiga och levereras i tid. För många enheter sammanställs de finansiella rapporterna av den interna tjänsteleverantören ASAP enligt en standardiserad process. Dessutom finns controller på divisions-, affärsområdes- och koncernnivå, med motsvarande ansvar på dessa aggregerade nivåer.

Finansiell rapportering: Varje månad upprättas operativa rapporter för att mäta lönsamhet per produktkategori, bolag, verksamhetsgren, division och affärsområde. Varje division konsoliderar sina enheter och rapporterar justeringar och elimineringar. Kvartalsvis kompletteras dessa rapporter med tilläggsinformation och specifikationer i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin. Dessa rapporter utgör grunden för Gruppens konsoliderade delårsoch årsrapporter.

Gruppen använder ett gemensamt system för konsolideringen av rapporterna. Information lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning. Analyspaketet innehåller en serie standardiserade styrkort för uppföljning av nyckeltal, trender och utvecklingen i förhållande till uppsatta mål.

Icke-finansiell rapportering: Rapporter för att mäta och utvärdera sociala indikatorer och miljöpåverkan upprättas kvartalsvis och årsvis per bolag, division och affärsområde. De konsoliderade rapporterna utgör basen för den kvartalsvisa rapporteringen och för hållbarhetsredovisningen, se sidorna 101–120. Informationen lagras i en central databas från vilken utdrag kan göras för analys och uppföljning, inklusive styrkort för uppföljning av nyckeltal, trender och utvecklingen i förhållande till uppsatta mål.

Business boards: En struktur med operativa styrelser (business boards), som är organiserade efter operativt ansvar (det vill säga parallellt med den legala bolagsstyrelsestrukturen), samt bolagsgenomgångar av lokal företagsledning och ansvarig divisionsledning är väsentliga verktyg för att följa upp efterlevnaden av interna policyer, riktlinjer, instruktioner och koder samt kontrollrutinernas effektivitet.

Internrevisioner: Inom Atlas Copco har internrevisionsprocessen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, att identifiera och rekommendera förbättringar och att vara ett verktyg för personalutveckling. Processen syftar dessutom till att identifiera och rekommendera ledande metoder inom Gruppen.

Internrevisioner initieras av den division som ansvarar för verksamheten, av ansvarigt holdingbolag, eller av en gruppfunktion. En internrevision genomförs varje gång ett bolag byter chef eller, exempelvis, efter händelser med betydande negativ inverkan, strukturförändringar, anmärkningar från externa revisorer, vid etablering av ett nytt bolag, om en längre tid passerat sedan den senaste internrevisionen, eller som en planerad riskstyrd revision.

Målet är att revision ska ske på varje operativ enhet åtminstone en gång vart fjärde år. Internrevisioner utförs normalt av en grupp anställda från olika delar av organisationen, med lämplig kompetens för den revision som ska genomföras. Det finns standardiserade hjälpmedel för planering och riskbedömning före en revision, samt revisionsprogram och mallar för rapportering och uppföljningsaktiviteter.

Internrevisionsavdelningen, bildad 2008, med ett litet team engagerade internrevisorer har fortsatt att stärka internrevisionsfunktionen med avseende på kvantitet och kvalitet. Chefen för Gruppens internrevisionsenhet deltog i samtliga möten i revisionskommittén under året.

Revision efter förvärv: Revision av förvärv sker cirka 18–24 månader efter förvärvets genomförande enligt en särskild mall, där målet är att följa upp synergieffekter, integrationsaktiviteter och förvärvsprocessen som sådan. Den utförs av ett team, varav

åtminstone en person ska ha praktisk erfarenhet av förvärv. Revisionen initieras av och avrapporteras till ett förvärvsprocessråd med Gruppens operativa chefsjurist som ordförande. En sammanfattning presenteras för styrelsen.

Särskilda riskområden: På begäran av revisionskommittén har ledningen under året identifierat ett antal särskilda områden för vilka risker bedöms. Aktiviteter i syfte att kontrollera dessa risker planeras och övervakas. Resultat och slutsatser rapporteras sedan till revisionskommittén. Exempel på de områden som identifierats är vissa länder/regioner, strukturförändringar, vissa redovisningsprinciper, affärsprocesser och IT-system.

Självutvärdering: Rutinen har som främsta syfte att stödja lokala enhetschefers förståelse för och utvärdering av status för deras ansvarsområden. Internkontroll är ett av dessa områden. Även juridiska frågor, kommunikation och varumärkesstrategi, och affärskod ingår i utvärderingen. Varje år går enhetscheferna igenom ett omfattande frågeformulär för att själva bedöma i vilken mån de egna enheterna uppfyller de fastställda kraven. Svaren används av respektive enhetschef vid planering av nödvändiga förbättringsåtgärder samt aggregerade för statistisk utvärdering av kontrollrutinerna, samt som bas för förbättringar av Gruppens processer, förtydligande av instruktioner, etc.

Etisk hjälplinje: Atlas Copco har ett system där anställda kan rapportera beteenden eller handlingar som innebär, eller kan uppfattas som, en överträdelse av lagar eller Atlas Copcos riktlinjer. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner som finns på landsnivå i vissa länder. Uppgifterna behandlas konfidentiellt

Rutiner för internkontroll – översikt

Rutin Omfattning Frekvens Prokura Definierar hur ansvar delegeras till personer När en person rekryteras till en ny befattning Affärscontrolling Säkerställer adekvata kontrollrutiner, införande av koncernprocesser och rapportering av riskexponering Löpande Finansiell rapportering Upprättas för att mäta lönsamhet och utgöra grund för Gruppens konsoliderade (offentliga) rapporter Månadsvis, kvartalsvis, årligen Icke-finansiell rapportering Upprättas för att mäta framsteg inom områden som rör miljömässiga och sociala resultat, se även hållbarhetsredovisningen Kvartalsvis, årligen Business boards och bolagsgenomgångar Uppföljning av hur väl The Way We Do Things följs samt av effektiviteten i kontrollaktiviteter 3–4 gånger per år Internrevisioner Utgöra oberoende objektiv kontroll, rekommendera förbättringsåtgärder och bidra till personalutveckling, säkerställa att Gruppens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering sker i enlighet med fastställda riktlinjer Alla enheter minst en gång per fyraårsperiod Revision efter förvärv Uppföljning av synergieffekter, integrationsaktiviteter och förvärvsprocessen som sådan 18 månader efter förvärvet Särskilda riskområden Identifiera, bedöma och styra större risker och övervaka vidtagna åtgärder Årligen Självutvärdering Stödja enhetschefen vid beslut om rätt åtgärder och för att bedöma kontrollrutiner på koncernnivå Årligen Etisk hjälplinje Lyfta fram möjliga missförhållanden genom anonyma rapporter Vid behov Uppgift om efterlevnad För att säkerställa efterlevnad av Affärskoden och gällande lagar. Årligen

och den som lämnar uppgifterna får vara anonym. Ansträngningar har gjorts för att öka medvetenheten om denna process hos alla anställda. En utbildning för att öka medvetandet om risker för bedrägerier introducerades under 2010 med alla chefer som en primär målgrupp.

Uppgift om efterlevnad: Under 2010 lanserades en ny rutin där ledningsgruppen, divisionsledningar och samtliga chefer ansvariga för ett operativt- eller holdingbolag, samt vissa andra positioner har ombetts signera en skrivelse där man garanterar efterlevnad av Atlas Copcos affärskod och gällande lagar. Rutinen kommer att repeteras årligen.

Internkontroll – statistik

	2010	2009	2008
Operativa enheter inom Gruppen	388	392	395
Genomförda internrevisioner (inklusive revisioner efter förvärv)	105	107	86
Genomförda självutvärderingar	280	290	250

The Way We Do Things

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar Gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner inom följande huvudområden:

• Affärskod

Redovisning och affärskontroll
Revision och internkontroll
Kommunikation och varumärkesstrategi
Krishantering
Säkerhet, hälsa, miljöledning och kvalitet
Gruppstandarder
Informationsteknologi
Försäkring
Juridik
Personal

Varje process i The Way We Do Things har en ägare inom koncernledningen. Chefer på olika nivåer ansvarar för införandet av dessa processer inom sina respektive ansvarsområden. För att öka förståelsen och samtidigt säkerställa införandet av processerna finns utbildningsmoduler kopplade till de viktigaste delarna i The Way We Do Things. Samtliga anställda ska ha tillgång till The Way We Do Things.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Atlas Copco AB, organisationsnummer 556014-2720

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010, som ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 121–133, och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Nacka den 17 februari 2011

Deloitte AB

Jan Berntsson Auktoriserad revisor

Atlas Copco-aktien

Den 31 december 2010 var börskursen för Atlas Copcos A-aktie SEK 169.70. Under 2010 steg kursen på A-aktien 61%. Industriindex och generalindex på NASDAQ OMX Stockholm steg 48% respektive 23%. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Atlas Copcos A-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kurstillväxten, har under den senaste tioårsperioden varit 23.1% och 20.7% under den senaste femårsperioden. Motsvarande avkastning på NASDAQ OMX Stockholm i sin helhet var 5.9% (2001–2010) respektive 8.0% (2006–2010).

Utdelning och utdelningspolitik

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 4.00 (3.00) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2010. Det motsvarar totalt MSEK 4 874 (3 646) om bolagets innehav av egna aktier undantas.

Utdelningen till aktieägarna ska reflektera företagets resultat och kassaflödets utveckling liksom framtida tillväxtmöjligheter.

Styrelsens uppfattning är att utdelningen bör motsvara cirka 50% av resultat per aktie. Om styrelsens förslag till utdelning på SEK 4.00 per aktie fastställs kommer den årliga utdelningstillväxten för 5-årsperioden 2006–2010 att uppgå till 13.5%. Under samma period har utdelningen i genomsnitt uppgått till 38.5% av resultat per aktie före utspädning. Utdelningen har i genomsnitt uppgått till 47.3% av resultat per aktie före utspädning om resultat från avvecklade verksamheter inte räknas med.

Obligatorisk inlösen av aktier

Atlas Copco har genererat betydande kassaflöden både under finanskrisen och under den snabba tillväxten 2010. Följaktligen är Gruppens finansiella ställning stark.

aktie. Det motsvarar totalt MSEK 6 092 om bolagets innehav av egna aktier undantas. Inlösenförfarandet är föremål för godkännande vid årsstämman 2011.

Personaloptionsprogram

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 ett prestationsbaserat långsiktigt incitamentsprogram. För koncernledningen kräver planen att egna investeringar görs i Atlas Copco-aktier. Planen föreslås som tidigare täckas genom återköp av bolagets egna aktier.

Handel i egna aktier

Under 2010 avyttrades, netto, totalt 1 750 160 A-aktier och 716 367 B-aktier i enlighet med årsstämmobeslut. Inga aktier återköptes eller avyttrades 2009.

Per den 31 december 2010 uppgick Atlas Copcos innehav till 9 524 840 A-aktier och 1 712 033 B-aktier, vilket motsvarar 0.9% av det totala antalet aktier.

Symboler och koder

	A-aktien	B-aktien
NASDAQ OMX Stockholm	ATCO A	ATCO B
ISIN-kod	SE0000101032	SE0000122467
Reuters	ATCOa.ST	ATCOb.ST
Bloomberg	ATCOA SS	ATCOB SS
ADR	ATLKY.OTC	ATLSY.OTC

Aktiekapital och röster

Atlas Copcos aktiekapital vid årsskiftet 2010/2011 uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64. A-aktien berättigar till en röst medan B-aktien berättigar till en tiondels röst. Det totala antalet röster uppgick till 878 415 997.

Kursutveckling

Fördelning av aktier, 31 december 2010

Aktieslag	Antal aktier	% av röster	% av kapital
A-aktier	839 394 096	95.6	68.3
B-aktier	390 219 008	4.4	31.7
Totalt	1 229 613 104	100.0	100.0
– varav A-aktier som innehas av Atlas Copco	9 524 840	1.1	0.8
– varav B-aktier som innehas av Atlas Copco	1 712 033	0.0	0.1
Totalt, netto efter aktier som innehas av Atlas Copco	1 218 376 231

Börsvärde

Atlas Copcos börsvärde den 31 december 2010 var MSEK 199 921 (123 440), exklusive aktier som innehas av Atlas Copco. Detta motsvarar 4.8% (3.6) av NASDAQ OMX Stockholms totala värde.

Handel

Handel med Atlas Copco-aktier sker i huvudsak på NASDAQ OMX Stockholm, där Atlas Copco-aktier var de fjärde (femte) mest omsatta under 2010. Totalt omsattes 1 497 818 033 aktier, varav 1 208 884 055 A-aktier och 288 933 978 B-aktier, vilket motsvarar ett värde på MSEK 177 948 (153 541). I genomsnitt omsattes 5 920 229 (8 151 292) aktier per börsdag, vilket motsvarar MSEK 703 (612). Omsättningshastigheten var 122% (166), vilket kan jämföras med hela börsens snitt på 95% (119). Handel med Atlas Copco-aktier sker även på andra marknadsplatser, så kallade Multilateral Trading Facilities, till exempel Chi-X Europe, BATS och Burgundy. Dessa står för uppskattningsvis 25–30% av den totala handeln. Handeln med Atlas Copco-aktier visade en nettoexport på MSEK 837 (nettoimport på 3).

Atlas Copco-optioner

Köp- och säljoptioner samt terminer, som omfattar vardera 100 Atlas Copco A-aktier, finns noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Under 2010 handlades 905 490 (851 773) optionskontrakt. Eftersom optionerna enbart ger innehavaren rätt att köpa och sälja redan befintliga aktier orsakar optionerna ingen utspädningseffekt.

Depåbevis i USA

Ett program för depåbevis (American Depositary Receipt, ADR) etablerades i USA 1990. Sedan dess finns såväl A- som B-aktier tillgängliga som depåbevis i USA utan formell börsregistrering. Ett depåbevis motsvarar en aktie. Depåbank är Citibank N.A. Vid årsskiftet 2010/2011, var 15 272 081 (17 956 680) depåbevis utestående, varav 11 674 333 A-aktier och 3 597 748 B-aktier.

Vinst och utskiftning per aktie

1) Utdelning och inlösen enligt styrelsens förslag.

Börsvärde

Ägarstruktur

Vid årsskiftet 2010/2011 hade Atlas Copco 69 275 aktieägare (61 645). De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden, svarade för 34% (36) av rösterna och 33% (34) av antalet aktier. Andelen utlandsägda aktier uppgick till 47% (42), vilket motsvarar 52% (47) av rösterna.

Aktieägarstruktur, 31 december 2010

Antal aktier	% av aktieägare	% av kapital
1–500	55.9	0.6
501–2 000	28.6	1.8
2 001–10 000	12.1	2.9
10 001–50 000	2.4	2.8
50 001–100 000	0.3	1.3
>100 000	0.7	90.6
	100.0	100.0

Ägarfördelning per land, 31 december 2010 % av röster

Ägarfördelning per land, 31 december 2010 % av kapital

Emissioner 1973–2010

			Förändring av aktiekapital, MSEK	Betalt/erhållet belopp, MSEK
1973	Fondemission	1:2	69.2
1974	Nyemission	1:4 SEK 25	51.7	51.7
1976	Nyemission	1:5 SEK 50	51.7	103.5
1979	Fondemission	1:6	51.7
	Nyemission	1:6 SEK 60	51.7	124.1
1982	Fondemission	1:4	103.5
	Nyemission (riktad)	2 765 000 aktier à SEK 135	69.1	373.3
1989	Fondemission	1 B-aktie: 3 A-aktier	195.5
1990	Nyemission (riktad)	4 000 000 B-aktier à SEK 320.13	100.0	1 280.5
	Konvertering1)	7 930 aktier	0.2	1.2
1991	Konvertering1)	42 281 aktier	1.1	6.3
1992	Konvertering1)	74 311 aktier	1.9	11.1
1993	Apportemission2)	383 500 aktier à SEK 317	9.5	121.6
	Konvertering1)	914 496 aktier	22.9	137.2
1994	Split	5:1 kvotvärde SEK 5
1999	Nyemission	1:7 SEK 160	130.4	4 173.8
2005	Split	4:1 kvotvärde SEK 1.25
	Aktieinlösen	209 602 184 aktier à SEK 20	–262.0	–4 192.0
2007	Split	3:1 kvotvärde SEK 0.417
	Aktieinlösen 3)	628 806 552 aktier à SEK 40	–262.0	–24 415.7
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.625	262.0
	Indragning av aktier som innehas av Atlas Copco	28 000 000 aktier	–17.5
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier, kvotvärde SEK 0.639	17.5

1) Avseende 1987/1993 års förlagslån.

2) Emissionen genomfördes i samband med förvärvet av The Robbins Company.

3) 610 392 352 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco.

**De 10 största aktieägarna*, 31 december 2010**

	Antal aktier	A-aktier	B-aktier	% av rösterna	% av kapital
Investor	205 471 326	194 803 726	10 667 600	22.30	16.71
Alecta	48 193 000	22 705 000	25 488 000	2.87	3.92
Swedbank Robur	43 684 003	16 298 442	27 385 561	2.17	3.55
Handelsbanken fonder	17 450 243	9 568 815	7 881 428	1.18	1.42
Nordea fonder	17 649 593	8 861 791	8 787 802	1.11	1.44
Folksam – KPA	19 089 642	8 699 739	10 389 903	1.11	1.55
AP 2	11 562 737	8 085 015	3 477 722	0.96	0.94
AP 1	14 483 553	6 633 026	7 850 527	0.84	1.18
SEB	15 483 453	6 401 315	9 082 138	0.83	1.26
AP 4	9 021 042	5 884 296	3 136 746	0.71	0.73
Övriga	827 524 512	551 452 931	276 071 581	65.92	67.30
	1 229 613 104	839 394 096	390 219 008	100.00	100.00
– varav aktier som innehas av Atlas Copco	11 236 873	9 524 840	1 712 033	1.10	0.91
Totalt, netto efter Atlas Copcos innehav	1 218 376 231	829 869 256	388 506 975

*Aktieägare som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos Euroclear Sweden.

Nyckeltal per aktie1)

SEK	2006	2007	2008	2009	2010	Genomsnittlig årlig tillväxt 5 år, %
Resultat före utspädning	12.24	6.09	8.33	5.14	8.16	9.4
Resultat efter utspädning	12.22	6.09	8.33	5.13	8.15
Utdelning	2.38	3.00	3.00	3.00	4.002)	13.5
– i % av resultat före utspädning	19.4%	49.3%	36.0%	58.4%	49.0%
Direktavkastning, %	2.4%	2.7%	3.5%	3.7%	3.3%
Inlösen av aktier		20.00			5.002)
Operativt kassaflöde	2.453)	3.76	3.91	11.32	7.98
Eget kapital	27	12	20	21	24
Börskurs, 31 december, A	115	97	67	105	170	13.9
Börskurs, 31 december, B	111	88	60	93	152	13.8
Högsta börskurs, A	118	134	113	107	173
Lägsta börskurs, A	85	91	49	55	155
Genomsnittlig börskurs, A	99	113	86	81	123
Börsvärde, 31 december, MSEK	138 865	114 630	78 350	123 440	199 921
Genomsnittligt antal aktier	1 254 210 894	1 220 784 704	1 219 099 275	1 215 909 704	1 215 882 771
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning	1 256 025 654	1 222 305 273	1 219 815 398	1 216 344 248	1 217 278 569

1)Vinst per aktie och andra siffror per aktie har justerats för aktiesplit 2:1 under 2007. Ingen justering har gjorts för inlösen av aktier enligt rekommendation från

Sveriges Finansanalytikers Förening. För justering av 2006 års aktiesiffror, även för inlösen av aktier, använd justeringsfaktor 0.85.

2) Enligt styrelsens förslag.

3) Kvarvarande verksamhet.

Analytiker som följer Atlas Copco

ABG Sundal Collier	Handelsbanken
Erik Pettersson	Peder Frölén
Bank of America-Merrill Lynch .	HSBC
Ben Maslen	Colin Gibson
Barclays Capital .	Jefferies International .
Allan Smylie	John Dean
Carnegie	JP Morgan
Joakim Höglund	Nico Dil
Cheuvreux	Morgan Stanley .
Johan Eliason	Guillermo Peigneux
Citigroup .	Nomura .
Natalia Mamaeva	Michael Hagmann
CSFB .	Nordea .
Andre Kukhnin	Ann-Sofie Nordh och Johan Trocmé
Danske Bank	Redburn Partners
Anders Idborg	James Moore
Deutsche Markets	Societe Generale .
Johan Wettergren	Sebastien Gruter
DnB Nor	Swedbank .
Erik Bergöö	Mats Liss
Enskilda Securities	The Royal Bank of Scotland .
Anders Eriksson	Klas Bergelind
Evli Bank	UBS
Magnus Axén	Fredric Stahl
Exane BNP Paribas	UniCredit Research .
Jonathan Mounsey	Alasdair Leslie
Execution Limited .	Ålandsbanken .
Nick Paton	Anders Roslund
Goldman Sachs .	Öhman .
Samson Edmunds	Oscar Stjerngren

Fem år i sammandrag

Orderingång 55 239 69 059 73 572 58 451 Intäkter och resultat Intäkter 50 512 63 355 74 177 63 762 20 25 17 –14 Förändring, % 20 29 17 –22 Förändring, exklusive valuta, % Förändring, organiskt från volym och pris, % 17 18 12 –22 10 840 13 866 15 886 11 560 EBITDA 21.5 21.9 21.4 18.1 EBITDA marginal, % Rörelseresultat 9 203 12 066 13 806 9 090 18.2 19.0 18.6 14.3 Rörelsemarginal, % –654 –453 –1 243 –808 Räntenetto –1.3 –0.7 –1.7 –1.3 i % av intäkterna 14.3 11.2 8.5 8.2 Räntetäckningsgrad, ggr 8 695 10 534 13 112 8 271 Resultat före skatt Vinstmarginal, % 17.2 16.6 17.7 13.0 6 260 7 416 10 006 6 276 Resultat från kvarvarande verksamheter 15 373 7 469 10 190 6 276 Årets resultat Anställda 24 378 29 522 34 119 31 085 Medelantal anställda 2 072 2 146 2 174 2 051 Fakturering per anställd, SEK, tusental Kassaflöde1) 10 722 13 730 15 805 11 434 Kassamässigt rörelseöverskott Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 8 197 10 005 11 874 7 889 Förändring i rörelsekapital –2 045 –2 326 –2 291 6 715 –4 419 –8 808 –4 352 –1 014 Kassaflöde från investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar i fastigheter, maskiner och inventarier –1 035 –1 331 –1 741 –954 –2.0 –2.1 –2.3 –1.5 i % av intäkterna –1 133 –1 028 –1 158 –769 Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner1) Nettoinvesteringar i hyresmaskiner1) –638 –442 –739 –212 –1.3 –0.7 –1.0 –0.3 i % av intäkterna –7 973 –14 943 –2 706 –6 804 Kassaflöde från finansieringsverksamheten varav betald utdelning2) –6 452 –27 344 –3 667 –3 652 Operativt kassaflöde 3 065 4 589 4 751 13 761 Finansiell ställning och avkastning Balansomslutning 55 255 56 659 75 394 67 874 1.29 1.14 1.16 0.89 Kapitalomsättningshastighet, ggr	MSEK	2006	2007	2008	2009	2010
						75 178

						69 875
						10
						14
						12
						16 413
						23.5
						13 915
						19.9
						–423
						–0.6
						18.1
						13 495
						19.3
						9 944
						9 944

						31 214
						2 239


						16 673
						12 555
						–1 730
						–2 818
						–868
						–1.2
						–825
						–345
						–0.5
						–4 740
						–3 650
						9 698

						71 622
						1.02
25 797 39 512 44 372 53 160 Sysselsatt kapital						50 006
Omsättningshastighet, sysselsatt kapital, ggr 1.96 1.60 1.67 1.20						1.40
36.2 29.3 33.5 17.7 Avkastning på sysselsatt kapital, %						28.6
–12 364 19 775 21 686 10 906 Nettoskuldsättning						5 510
Nettoskuld / EBITDA –1.14 1.43 1.37 0.94						0.34
32 708 14 640 23 768 25 671 Eget kapital						29 321
–37.8 135.1 91.2 42.5 Skuldsättningsgrad, %						18.8
Soliditet, % 59.2 25.8 31.5 37.8						40.9
54.8 34.7 57.7 25.8 Avkastning på eget kapital, %						37.6

Definitioner finns på sidan 99.

Nyckeltal per aktie finns på sidan 137.

Nyckeltal i USD och EUR finns på www.atlascopco.com

1) Kassaflöde från ökning och försäljning av hyresmaskiner har omklassificerats från investeringsverksamheten till den löpande verksamheten från och med 2009.

2) Inklusive inlösen av aktier 2007 samt återköp av egna aktier 2006.

Kvartalsdata

Intäkter per affärsområde

	2009				2010
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik	8 360	8 221	7 799	8 144	7 659	8 615	8 877	9 451
– av vilka externa	8 292	8180	7 757	8 083	7 593	8 519	8 807	9 327
– av vilka interna	68	41	42	61	66	96	70	124

Anläggnings- och gruvteknik	6 816	6 722	5 976	6 395	6 233	7 393	7 357	8 173
– av vilka externa	6 785	6 712	5 968	6 375	6 204	7 350	7 339	8 154
– av vilka interna	31	10	8	20	29	43	18	19
Industriteknik	1 483	1 211	1 243	1 455	1 483	1 535	1 569	1 885
– av vilka externa	1 478	1 207	1 240	1 451	1 473	1 529	1 564	1 880
– av vilka interna	5	4	3	4	10	6	5	5
Gruppgemensamma funktioner/elimineringar	–82	1	70	–52	–74	–113	–60	–108
Atlas Copco-gruppen	16 577	16 155	15 088	15 942	15 301	17 430	17 743	19 401

Rörelseresultat per affärsområde

	2009				2010
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik	1 384	1 323	1 451	1 594	1 577	2 000	2 312	2 238
i % av intäkterna	16.6	16.1	18.6	19.6	20.6	23.2	26.0	23.7
Anläggnings- och gruvteknik	868	875	823	904	960	1 331	1 312	1 640
i % av intäkterna	12.7	13.0	13.8	14.1	15.4	18.0	17.8	20.1
Industriteknik	76	–13	83	107	243	289	317	413
i % av intäkterna	5.1	–1.1	6.7	7.4	16.4	18.8	20.2	21.9
Gruppgemensamma funktioner/elimineringar	–156	–119	45	–155	–153	–121	–159	–284
Rörelseresultat	2 172	2 066	2 402	2 450	2 627	3 499	3 782	4 007
i % av intäkterna	13.1	12.8	15.9	15.4	17.2	20.1	21.3	20.7

Finansnetto	–378	–123	–192	–126	–130	–96	–107	–87
Resultat före skatt	1 794	1 943	2 210	2 324	2 497	3 403	3 675	3 920
i % av intäkterna	10.8	12.0	14.6	14.6	16.3	19.5	20.7	20.2

Finansiell information

Välkommen till årsstämman

Aktieägarna i Atlas Copco AB kallas till ordinarie årsstämma onsdagen den 20 april 2011 kl 17.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.

Finansiell information från Atlas Copco

Atlas Copco publicerar följande ekonomiska rapporter:

20 april 2011	Kvartalsrapport januari–mars
18 juli 2011	Kvartalsrapport april–juni
21 oktober 2011	Kvartalsrapport juli–september
31 january 2012	Kvartalsrapport oktober–december
Mars 2012	Årsredovisning 2011

Årsredovisningen kan beställas från Atlas Copco AB Informationsavdelningen 105 23 Stockholm www.atlascopco.com Tel: 08-743 80 00 Fax: 08-643 37 18

Kontaktinformation:

Investerarrelationer:	Ingrid Andvaller, chef investerarrelationer, [email protected]
Media:	Daniel Frykholm, presschef, [email protected]
Hållbarhet:	Karin Holmquist, chef CR-relationer, [email protected]

Hemsidan www.atlascopco.com har information riktad mot intressentgrupperna kunder, studenter, media och finansmarknaden, på flera språk.

På www.atlascopco.com/ir, som finns på svenska och engelska, finns finansiella rapporter och nyckeltal i digital form. Det är också möjligt att prenumerera på information från Gruppen. Presentationer för investerare kan laddas ned och här finns också möjlighet att se och/eller lyssna på presentationer som rör kvartalsrapporter (på engelska).

På www.atlascopco.com/cr, som finns på svenska och engelska, finns hållbarhetsredovisningen och nyckeltal i digitalt format.

Adresser

Atlas Copco Group Center Atlas Copco AB 105 23 Stockholm

Besöksadress: Sickla Industriväg 19, Nacka Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

www.atlascopco.com Reg. No.: 556014-2720

Ny besöksadress!

Atlas Copco Kompressorteknik Airpower n.v. P O Box 100 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco Industrial Air P O Box 103 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 24 07

Atlas Copco Oil-free Air P O Box 104 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 28 73

Atlas Copco Portable Air P O Box 102 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 401 62 00

Atlas Copco Gas and Process Schlehenweg 15 DE-509 99 Köln, Tyskland Telefon: +49 2236 965 00 Fax: +49 2236 965 08 76

Atlas Copco Specialty Rental P O Box 107 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 450 62 80

Atlas Copco Compressor Technique Service P O Box 222 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11 Fax: +32 3 870 28 85

Atlas Copco Airtec P O Box 101 BE-2610 Wilrijk, Belgien Telefon: +32 3 870 21 11

Fax: +32 3 870 24 43

Atlas Copco Anläggnings- och gruvteknik 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco Underground Rock Excavation 701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 70 70

Atlas Copco Surface Drilling Equipment 701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 72 51

Atlas Copco Drilling Solutions PO Box 462288 Garland, TX 75046-2288, USA Telefon: +1 972 496 74 00 Fax: +1 972 496 74 25

Atlas Copco Secoroc Box 521 737 25 Fagersta Telefon: 0223-461 00 Fax: 0223-461 01

Atlas Copco Construction Tools 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 96 00 Fax: 08-743 96 50

Atlas Copco Geotechnical Drilling and Exploration 195 82 Märsta Telefon: 08-587 785 00 Fax: 08-591 187 82

Atlas Copco Road Construction Equipment 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 83 00 Fax: 08-743 83 90

Atlas Copco Rocktec 701 91 Örebro Telefon: 019-670 70 00 Fax: 019-670 75 13

Atlas Copco Industriteknik 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 80 00 Fax: 08-644 90 45

Atlas Copco Tools and Assembly Systems Motor Vehicle Industry 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-640 05 46

Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-640 05 46

Chicago Pneumatic Tools ZAC de la Lorie 38, Rue Bobby Sands BP 10273 FR-44818 Saint Herblain, Frankrike Telefon: +33 2 40 80 20 00 Fax: +33 2 40 33 27 07

Tooltec 105 23 Stockholm Telefon: 08-743 95 00 Fax: 08-640 05 46

Vi står för hållbar produktivitet

Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Tel: 08-743 80 00 Org.nr: 556014-2720 www.atlascopco.com

AI assistant

Atlas Copco — Annual Report 2010

2883_10-k_2011-03-15_8a097e5f-7a92-44a6-948c-fe0dd6563d21.pdf

Atlas Copco

Innehåll

Årsredovisning

Finansiella rapporter, moderbolaget

Hållbarhetsredovisning

Koncernens styrning Aktieägare 121 Nomineringsprocessen 121 Styrelse 122 Revisor 126 Koncernledning och struktur 126 Information till kapitalmarknaden 131 Intern kontroll 131

Atlas

Atlas Copco 2010

2010 i siffror

Atlas Copco-gruppen

Verksamhet Intäkter och rörelsemarginal

Anläggnings- och gruvteknik

Orderingång per kundkategori

Intäkter per geografiskt område

Atlas Copco – i form för framtiden

Sammanfattning av 2010

Mål för hållbar, lönsam utveckling

Marknadsandelar och lönsamhet

Vi står för hållbar produktivitet

Vision

Affärsidé

Strategi

Organisk och förvärvad tillväxt

Innovationer och ständiga förbättringar

Stärkt eftermarknad

Struktur

Processer

Medarbetare

Atlas Copco-gruppen förenas och stärks av:

Organisation 2011

Faktorer som driver försäljningen

Mål

Vi står för hållbar produktivitet »

Mål för hållbar, lönsam utveckling

Värdeskapande

Avkastning på sysselsatt kapital

Operativt kassaflöde/intäkter

Utdelning/resultat per aktie

Styrelsens redogörelse för verksamheten 2010

Marknadsöversikt och efterfrågeutveckling

Nordamerika

Sydamerika

Marknadsutsikter på kort sikt

Europa

Afrika/Mellanöstern

Asien/Australien

Geografisk fördelning av orderingång per affärsområde, %

Fördelning av orderingång per geografiskt område, %

Orderingång per kundkategori, %

Betydande händelser och strukturförändringar

Förvärv

Stärkt marknadsnärvaro och marknadspenetration

Investeringar

Omstrukturering

Uppdaterade mål för hållbar, lönsam utveckling

Utdelning och obligatorisk inlösen av aktier

Ekonomisk översikt och analys

Intäkter

Rörelseresultat

Avskrivningar och EBITDA

Finansnetto

Resultat före skatt

Skatter

Årets resultat och resultat per aktie

Nyckeltal per affärsområde

Nyckeltal

Försäljningsbrygga

Balansräkning

Balansräkning i sammandrag

Rörelseresultat och resultat före skatt

Genomsnittlig kapitalkostnad (före skatt), %

Avkastning på eget kapital och resultat per aktie

Ekonomisk översikt och analys

Anläggningstillgångar och investeringar

Rörelsekapital

Likvida medel

Räntebärande skulder

Atlas Copco Annual Report 2010