Atlas Copco — Annual Report 2007

Mar 25, 2008

Atlas Copco 2007 – ett mycket bra år

Årsredovisning Hållbarhetsredovisning Rapport om koncernens styrning 07

Innehåll

Årsredovisning
Koncernöversikt	2
VD och koncernchef	4
Atlas Copco i korthet	8
Atlas Copco-gruppens förvaltningsberättelse
Styrelsens redogörelse för verksamheten	12
Kompressorteknik	24
Anläggnings- och gruvteknik	28
Industriteknik	32
Finansiell rapportering Atlas Copco-gruppen
Resultaträkning	36
Balansräkning	37
Förändring av eget kapital	38
Kassaflödesanalys	39
Noter till Atlas Copco-gruppens
finansiella rapportering	40
Finansiell rapportering Moderbolaget
Moderbolagets finansiella rapportering	77
Noter till moderbolagets finansiella rapportering	79
Vinstdisposition	91
Revisionsberättelse	92
Finansiella definitioner	93
Hållbarhetsredovisning
Viktiga händelser under året	94
Samhället och miljön	98
Kunder	104
Medarbetare	107
Affärspartners	110
Aktieägare	111
Hållbarhetsutveckling i sammandrag	112
Definitioner	113
Koncernens styrning
Aktieägare	114
Nomineringsprocess	115
Styrelse	118
Revisorer	119
Koncernledning och struktur	120
Information till kapitalmarknaden	125
Intern kontroll över finansiell rapportering	125
Atlas Copco-aktien	128
Fem år i sammandrag	132

Kvartalsdata 133 Legala bolag 134 Finansiell information 136 Adresser 137

Intäkter och rörelsemarginal 80 000 MSEK

1) Inklusive avvecklade verksamheter

40

%

Atlas Copco 2007

Notera: I rapporten används genomgående " . " för att markera decimaler. Belopp är i MSEK om inte annat anges och siffror inom parentes representerar föregående år.

Framåtblickande uttalanden: Vissa uttalanden i denna rapport är framåtblickande och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Förutom de faktorer som särskilt kommenteras kan det faktiska utfallet i väsentlig grad komma att påverkas av andra faktorer som till exempel konjunktureffekter, valutakurs- och räntefluktuationer, politiska risker, inverkan av konkurrerande produkter och deras prissättning, produktutveckling, kommersiella och tekniska svårigheter, leverantörsstörningar och stora kundförluster.

Atlas Copco AB och dess dotterföretag benämns ibland Atlas Copco-gruppen, Gruppen, koncernen eller Atlas Copco. Även Atlas Copco AB kallas ibland Atlas Copco. Med varje hänvisning till styrelsen menas styrelsen för Atlas Copco AB.

Årsredovisningen, Hållbarhetsredovisningen och Koncernens styrning publiceras i ett dokument.

Dessutom produceras Achieve, ett årligt magasin, som visar hur Atlas Copco arbetar för att nå visionen First in Mind—First in Choice®.

Resultat per aktie

• Förbättrad efterfrågan, ökad marknadsnärvaro och marknadsbearbetning, samt framgångsrika produktlanseringar.
• Fortsatt stark ordertillväxt i alla regioner.
• Intäkter MSEK 63 355 (50 512), 16% i volymökning.
• Rörelseresultat MSEK 12 066 (9 203), motsvarande en rekordhög rörelsemarginal på 19.0% (18.2).
• Utskiftning av kapital till aktieägare om totalt MSEK 27 315.
• Strategiskt förvärv av verksamhet med utrustning inom väg- och markarbeten.
• Föreslagen utdelning för 2007: SEK 3.00 (2.38) per aktie.

Atlas Copco 2007

2007 i siffror
MSEK	2007	2006	Förändring, %
Orderingång	69 059	55 239	+25
Intäkter	63 355	50 512	+25
Rörelseresultat	12 066	9 203	+31
– i % av intäkterna	19.0	18.2
Resultat före skatt	10 534	8 695	+21
– i % av intäkterna	16.6	17.2
Resultat från kvarvarande verksamheter	7 416	6 260	+18
Resultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, SEK	6.05	4.98	+21
Resultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, SEK	6.04	4.96	+22
Resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt	53	9 113
Årets resultat1)	7 469	15 373
Resultat per aktie före utspädning, SEK1) 3)	6.09	12.24
Resultat per aktie efter utspädning, SEK1) 3)	6.09	12.22
Utdelning per aktie, SEK3)	3.002)	2.38	+26
Obligatorisk inlösen per aktie, SEK3)	20
Eget kapital per aktie, SEK1) 3)	12	27
Operativt kassaflöde	4 589	3 065
Avkastning på sysselsatt kapital, %	29	36
Avkastning på eget kapital, %1)	34.7	54.8
Medelantal anställda	29 522	24 378

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

2) Enligt styrelsens förslag.

3) Justerat för aktiesplit.

Kompressorteknik

Atlas Copco-gruppen

Atlas Copco är en världsledande leverantör av produktivitetshöjande lösningar för industrin. Produkterna och tjänsterna sträcker sig från luft- och gaskompressorer, generatorer, gruvoch anläggningsutrustning, industriverktyg och monteringssystem till relaterad eftermarknad och uthyrning.

I nära samarbete med kunder och affärspartners, och med 135 års erfarenhet, bedriver Atlas Copco utveckling för att öka kundernas produktivitet. Med huvudkontor i Stockholm når Gruppen mer än 160 marknader globalt. Under 2007 hade Atlas Copco en omsättning på BSEK 63 och 33 000 anställda.

Verksamhet Intäkter och rörelsemarginal

Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på oljefria och oljeinsprutade stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, generatorer, luftbehandlingsutrustning samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet utvecklar basteknologi inom sina kärnområden och erbjuder dessutom specialiserad uthyrning.

Utveckling, tillverkning och montering är koncentrerad till Belgien, med ytterligare enheter i Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Nya Zeeland, Schweiz,Tjeckien, Tyskland och USA.

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på bergborrverktyg, bergborriggar för tunnel- och gruvapplikationer, ovanjordsriggar, lastutrustning, prospekteringsborrningsutrustning, entreprenadutrustning och utrustning för väg- och markarbeten.

Affärsområdet har sin huvudsakliga produktutveckling och tillverkning i Sverige, Tyskland och USA. Det har ytterligare enheter i Australien, Brasilien, Bulgarien, Chile, Finland, Indien, Japan, Kanada, Kina, Sydafrika och Österrike.

Affärsområdet Industriteknik utvecklar, tillverkar och marknadsför industriverktyg, monteringssystem samt produkter och tjänster till eftermarknaden. Affärsområdets produkter behövs i industriell tillverkning, till exempel inom fordons- och flygplansindustrin, verkstadsindustrin, underhåll, samt fordonsservice.

Affärsområdet har produktutveckling och tillverkning i Sverige, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Storbritannien, Tyskland, Ungern och USA. Det har även applikationscenter för monteringssystem på flera marknader.

1) Exklusive verksamheten för professionella elverktyg.

Nya rekord under 2007

Vi är glada att meddela våra aktieägare och anställda att 2007 var Atlas Copcos fjärde rekordår i följd. Vi ser framtiden an med en gedigen struktur och affärsfilosofi med målsättningen att fortsätta generera uthållig tillväxt och skapa ytterligare värde.

Sammanfattning av 2007

Efterfrågan på våra produkter och tjänster var stark på alla geografiska marknader, med 25% ordertillväxt eller mer på alla kontinenter. Samtliga kundsegment var mycket aktiva, särskilt gruvindustrin som var exceptionellt stark.

Investeringar för att stärka våra försäljnings- och serviceorganisationer resulterade i förbättringar av våra redan starka marknadspositioner, både på utvecklingsmarknader, i Europa samt i Nordamerika.

Vi både genomförde och beslutade om stora investeringar för att utöka vår produktionskapacitet och omstrukturera vår tillverkning, för att höja produktivitet och kvalitet samt komma närmare våra kunder på de snabbast växande marknaderna.

Divisionen Gas and Process fabrik i Köln, Tyskland, ska utökas.

Dessa marknader har en enorm potential och deras betydelse kommer säkerligen att öka. Under 2007 kom mer än 40% av orderingången från utvecklingsmarknader och fem av våra 10 största marknader är utvecklingsländer. Dessutom påverkas vi indirekt genom ökande försäljning till andra kunder som gynnas av den ekonomiska boomen i Asien och på andra platser. Vår verkligt globala fördelning av försäljning och service innebär att vi står väl rustade för de kommande åren.

Vårt starka kassaflöde och nya kapitalstruktur, efter försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten i Nordamerika, tillät oss inte bara att investera och göra förvärv, utan också att ge våra aktieägare en extra kapitalutskiftning om BSEK 24. Totalt delades BSEK 27.3 ut genom vår årliga utdelning och ett inlösenprogram.

Intäkterna under 2007 ökade 25% till MSEK 63 355. Rörelseresultat ökade 31% till MSEK 12 066, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 19.0% (18.2).

Affärsområden

Våra affärsområden delar ambitionen att vara den kunderna kommer att tänka på först och sedan också väljer, det vill säga First in Mind—First in Choice®. Vi är så övertygade om styrkan i denna vision att vi nu har registrerat den som varumärke.

Regionens andel av Gruppens försäljning

Om vi ska klara av att uppnå detta måste vi bli en ännu mer kundfokuserad organisation, som verkligen lyssnar till kunderna. Vi har börjat undersöka kundernas lojalitet inom alla affärsområden. På starka varumärken ställs höga krav och resultaten visar att vi har en bit kvar innan vi kan påstå att vi helt möter våra kunders höga förväntningar. Vi ser fram emot att följa utvecklingen genom årliga undersökningar.

Kompressorteknik

Kompressorteknik är världsledande inom tryckluftsprodukter och -lösningar. Affärsområdet genomförde strategiska förvärv för att bredda sitt

sortiment gentemot både nya och gam-

la kunder, men den viktigaste drivkraften är fortfarande att sträva efter organisk tillväxt.

Orderingången ökade 23%, varav volym och pris bidrog med 16%. Det mesta av återstoden kom från förvärvet av ABAC, en italiensk tillverkare och distributör av små och medelstora kolvoch skruvkompressorer. Förvärvet stödjer affärsområdets strategi att ha flera varumärken, som syftar till att nå fler kunder med ett

bredare sortiment. Integrationen av ABAC har gått bra, om än något långsammare än väntat på grund av det höga kapacitetsutnyttjandet vid Kompressortekniks fabriker.

Andra förvärv under året var GreenField i Schweiz, som bidrog med en serie produkter för komprimerad naturgas, samt Mafi-Trench i USA, en leverantör av turboexpandrar för oljeoch gasindustrin. Båda förvärven hjälper Kompressorteknik att möta en ökande efterfrågan på energibesparande och miljövänliga lösningar.

Kompressortekniks tillväxtstrategi inkluderar också att löpande lansera nya produkter, samt ett starkt fokus på eftermarknaden. Från och med 2008 har affärsområdet slagit samman service- och reservdelsverksamheter från andra divisioner till en särskild servicedivision.

Den 1 januari 2007 skapades den nya divisionen Specialty Rental, som fokuserar på att leverera oljefri och högtrycksluft för användning inom industrin. Divisionen blev det första uthyrningsföretag i världen att få en trippel certifiering för sin efterlevnad av internationella standarder inom kvalitet, miljö samt hälsa och säkerhet.

Anläggnings- och gruvteknik Efterfrågan från anläggnings- och gruvindustrierna fortsatte att

vara stark under hela året, vilket bidrog till ytterligare ett rekordresultat för affärsområdet.

Den största händelsen under 2007 för Anläggnings- och gruvteknik var förvärvet av Dynapac, en ledande tillverkare av asfaltutläggare och packningsutrustning för vägbyggen. Detta förvärv, som gav upphov till

den nya divisionen Road Construction Equipment, är det största i affärsområdets historia med totala intäkter 2007 om nästan BSEK 5. Den strategiska kopplingen till Atlas Copco är utmärkt, med liknande kunder och distributörer på infrastrukturmarknaden. Orderingången och försäljningen av Dynapacs utrustning har fortlöpt väl efter förvärvet. Resultatutvecklingen ligger dock efter på grund av produktionsstörningar och effektivitetsproblem vid några av dess fabriker. Dessa frågor har hög prioritet och målsättningen är att inom två till tre år ha ett resultat som ligger i linje med resten av affärsområdet.

Eftermarknadsverksamheten har utvecklats mycket väl under året. Atlas Copco vann flera stora servicekontrakt, vilket garanterar att den levererade utrustningen har högsta möjliga produktivitet och kvalitet under sin användning.

I stort hade Anläggnings- och gruvteknik en extremt bra utveckling. Intäkterna ökade 33% till MSEK 25 140 och rörelse-

resultat steg 46% till 4 384, motsvarande en rörelsemarginal på 17.4% (15.9), vilket är ett nytt rekord.

Industriteknik

Industriteknik fortsatte omorganisera sin produktutveckling och tillverkning och ökade sitt kundfokus efter att affärsområdet delades in i fem olika divisioner under 2006, efter att tidigare ha varit två divisioner.

Förändringarna har givit resultat: Orderingången ökade med 8% till MSEK 7 043 och intäkterna steg 7% till MSEK 6 871, trots svagare efterfrågan från fordonsindustrin i Nordamerika. Affärsområdets rörelseresultat steg 14% till MSEK 1 539, vilket motsvarar en rekordhög rörelsemarginal om 22.4% (20.9).

Genom att skapa en division med särskilt fokus på den allmänna industrin har dessa kunder fått välbehövlig uppmärksamhet, vilket syns i ett uppsving i orderingången med 22% organiskt.

Vi har nu flyttat en del av Industritekniks monteringsverksamhet i Storbritannien till en ny fabrik i Ungern, vilket både sänker kostnaderna och tar oss närmare våra kunder. Industriteknik har även etablerat ett center i Polen för reparationer av verktyg från affärsområdet.

Även om Industriteknik fortfarande föredrar organisk tillväxt, genomförde affärsområdets minsta division, CP Vehicle Service, två förvärv under 2007. Köpet av Rodcraft-koncernen ger tillfälle att växa med nya produkter för både nya och gamla kunder, medan det mindre förvärvet av KTS i Japan kommer att underlätta tillväxt på den marknad som har näst flest bilar i världen. KTS kommer också att leverera komponenter och fungera som en monteringsenhet inom affärsområdet.

Miljöförbättringar och socialt engagemang

Utöver att skapa värde för våra kunder och aktieägare strävar vi efter att Atlas Copco ska vara en god medborgare och arbetsgivare i alla länder där vi verkar. Den allvarligaste och mest brådskande utmaningen inom detta område är den miljömässiga påverkan som uppkommer genom vårt arbete med att skapa tillväxt. Det är uppenbart att ekonomisk utveckling måste mätas och vägas mot potentiella negativa konsekvenser, såsom miljö-

förstöring och sociala orättvisor.

För att försäkra oss om att vi ständigt minskar vår miljöpåverkan har vi nu definierat ännu tydligare mål och krav för Gruppen och alla dess bolag. Från och med 2008 har vi lagt till konkreta mål om att minska våra koldioxidutsläpp från fabriker och transporter.

Vår största möjlighet ligger dock i att utvärdera våra verksamheters miljöpåverkan utifrån produkternas hela

livscykel, det vill säga att våra produkter och tjänster ska ha den bästa miljöeffekten och energieffektiviteten på marknaden sett över hela den tid de används. Detta är inte bara bra för miljön, utan också för affärerna – när energipriserna stiger kräver våra kunder i allt större utsträckning produkter som hjälper dem att minska sina kostnader.

Vi är stolta över samarbetet mellan Atlas Copco och våra anställda runtom i världen, i allt från att stödja barnhem i Indien till att engagera sig i HIV/AIDS-projekt i södra Afrika och donera pengar till organisationen Vatten åt Alla, som under åren har hjälpt hundratusentals människor att få tillgång till rent dricksvatten.

Det är också uppmuntrande att våra ansträngningar på detta område har fått erkännanden från omvärlden. Under 2007

listades vi som ett av världens 100 mest hållbara företag vid World Economic Forum och blev utvalda som ny medlem av Dow Jones hållbarhetsindex.

Surfar på vågen?

När vi ser tillbaka på 2007 och de föregående åren av stark tillväxt är det värt att fråga sig: Hur mycket är en följd av att vi surfar på en våg av global ekonomisk tillväxt och hur mycket är resultatet av våra egna handlingar?

Det råder inget tvivel om att vi har gynnats av den starka världsekonomin, men det är också klart att vårt arbete med att stärka försäljningsorganisationen och öka vårt fokus på eftermarknaden har givit oss förbättrade marknadspositioner. Dessutom har våra resultat uppnåtts under ett år som också kännetecknades av stark motvind i form av högre råvarukostnader, negativa valutaeffekter, kapacitetsbegränsningar både i vår egen organisation och hos leverantörer, samt avsevärda ansträngningar med att integrera större förvärv.

Det finns ett antal interna och externa faktorer som stödjer vår ambition att fortsätta ha god tillväxt: Den ekonomiska utvecklingen i Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och andra utvecklingsländer; fortsatta investeringar i infrastruktur och utvinning av naturresurser; våra kunders ansträngningar för att öka sin produktivitet och förbättra sin energieffektivitet; vårt fortsatta fokus på eftermarknaden och på att bredda vårt sortiment.

Även om vi kommer att fortsätta göra selektiva förvärv bygger vår vision och strategi fortfarande på att växa från verksamhetens kärna, genom att dra nytta av våra befintliga utvecklingsmöjligheter och skapa nya.

Vi tackar alla våra aktieägare, anställda och andra intressenter för ert stöd och vi ser fram emot fortsatt samarbete för att lyckas med utmaningen att leverera ytterligare ett rekordår.

Gunnar Brock VD och koncernchef Stockholm, 4 februari 2008

Vision och affärsidé

Vision

Atlas Copco-gruppens vision är att vara First in Mind—First in Choice ®, den som nuvarande och blivande kunder samt andra viktiga intressenter tänker på först och sedan väljer.

Affärsidé

Atlas Copco är en världsledande leverantör av produktivitetshöjande lösningar för industrin. Produkterna och tjänsterna sträcker sig från luft- och gaskompressorer, generatorer, gruvoch anläggningsutrustning, industriverktyg och monteringssystem till relaterad eftermarknad och uthyrning.

Strategi

Atlas Copco har globalt starka positioner i de flesta segment där Gruppen erbjuder produkter och tjänster. Gruppen fokuserar på att stärka positionen inom segment där den har sin kärnkompetens.

För att nå visionen First in Mind—First in Choice® arbetar Gruppen enligt tre övergripande strategiska riktlinjer:

Organisk och förvärvad tillväxt

Tillväxten ska främst vara organisk, med stöd av utvalda förvärv. Tillväxten kan ske genom:

• geografisk expansion, genom att öppna nya marknadsbolag
• ökad marknadsbearbetning, med mer personal inom service och försäljning
• ökat leveransomfång
• att förvärva fler kanaler till marknaden, exempelvis fler varumärken eller distributionskanaler
• att kontinuerligt lansera nya produkter till existerande applikationer
• att finna nya applikationer till existerande produkter
• att förvärva produkter till existerande applikationer
• att förvärva teknologi/expertis i närliggande applikationer

Innovationer och ständiga förbättringar För att vara marknadsledande krävs kontinuerligt stora investeringar i forskning och utveckling. Kunden ska erbjudas produkter och lösningar som ökar produktiviteten. De nya produkterna och lösningarna ska dessutom

Silenced SmartRig är en av världens mest tystgående borriggar.

erbjuda kunderna ytterligare fördelar om de jämför med existerande produkter eller med vad konkurrenterna erbjuder.

Stärkt eftermarknad

Eftermarknaden omfattar tillbehör, förbrukningsvaror, reservdelar, service, underhåll och utbildning. En stärkt eftermarknad ger ett stabilt intäktsflöde, hög tillväxtpotential och optimerade affärsprocesser, samtidigt som produktutvecklarna får ökad förståelse för kundernas behov och önskemål.

Under 2007 öppnade Atlas Copco ett marknadsbolag i Tanzania. Under 2007 bildades en särskild servicedivision för

Kompressorteknik.

Mål

Finansiella mål

Atlas Copco-gruppen har fastställt finansiella mål som ska leda till att aktieägarvärde skapas och ökar kontinuerligt. Det övergripande målet är att växa och uppnå en avkastning på sysselsatt kapital som alltid överstiger Gruppens genomsnittliga totala kapitalkostnad.

De finansiella målen är:

• att uppnå en årlig tillväxt på 8%,
• att uppnå en rörelsemarginal på 15%, och
• att utmana och kontinuerligt öka rörelsekapitalets effektivitet, när det gäller anläggningstillgångar, lager, kundfordringar och hyresflotta.

För att nå dessa mål följs en beprövad process som tillämpas för varje operativ enhet inom Gruppen: först stabilitet, därefter lönsamhet och slutligen tillväxt.

Kapitalomsättningshastighet

Icke-finansiella mål

Allmänna

• Alla anställda ska få utbildning i affärskoden, inklusive utbildning i mänskliga rättigheter.

Sociala

• Varje medarbetare ska erbjudas i genomsnitt 40 timmars kompetensutveckling per år.
• Varje medarbetare ska årligen genomgå ett utvecklingssamtal.
• Intern rörlighet uppmuntras och 85% av cheferna ska rekryteras internt.
• Nolltolerans för arbetsrelaterade olyckor.

Miljörelaterade

• Alla produktbolag/fabriker ska vara ISO 14001-certifierade.
• Alla anställda ska arbeta i en miljö med miljöledningssystem.
• Alla divisioner ska ha mätbara mål för de huvudsakliga produktkategorierna med syfte att förbättra energieffektiviteten.
• Alla produktbolag/fabriker ska minska koldioxidutsläppen, inklusive transporter till och från produktionsanläggningar.

Affärspartners

• Affärspartners ska utvärderas ur ett miljömässigt och socialt perspektiv utöver affärsmässiga mål.
• Affärspartners ska uppmuntras att införa ett miljöledningssystem som liknar Atlas Copcos system.

Tillväxt, intäkter

Rörelsemarginal

Avkastning på sysselsatt kapital

Inklusive avvecklade verksamheter 2003–2004.

Faktorer som driver försäljningen

Investeringar i kapitalvaror inom den privata och offentliga sektorn, såsom tillverkningsindustri, infrastruktur och gruvdrift påverkar Atlas Copcos försäljning. Viktiga kundgrupper inom tillverknings- och processindustrin efterfrågar och investerar i tryckluftsprodukter och lösningar, industriverktyg samt monteringssystem. Sådana industriinvesteringar är betydelsefulla och påverkas av kundernas strävan att sänka sina kostnader och öka sin produktivitet, kvalitet och kapacitet. Kunder inom anläggnings- och gruvindustrierna investerar i utrustning, såsom borriggar, borrverktyg, spett, portabla kompressorer och generatorer. Stora infrastrukturinvesteringar, såsom tunnelbyggnation för vägar, järnvägar och vattenkraftverk är ofta beroende av politiska beslut. Privata investeringar från anläggnings- och gruvindustrierna kan påverkas av ett antal faktorer, såsom den underliggande bygg- och anläggningsaktiviteten, räntenivåer, metallpriser samt lagernivåer av metall.

Kunder efterfrågar också service, underhåll, utbildning, reservdelar, tillbehör, förbrukningsvaror och hyresutrustning. Denna efterfrågan uppkommer under den tid utrustningen eller produkterna används, under industriproduktion, bygg- och anläggningsaktivitet eller malmbrytning. Dessutom finns en trend att hyra istället för äga sin utrustning, vilket leder till ökad efterfrågan då kunderna i allt större utsträckning letar efter leverantörer som

erbjuder tilläggstjänster eller koncept, snarare än enbart utrustning. Atlas Copco strävar efter att erbjuda mer service och eftermarknadsprodukter i enlighet med Gruppens eftermarknadsstrategi. Efterfrågan för dessa tjänster och produkter är relativt stabil jämfört med den på utrustning.

Idag genererar eftermarknaden, förbrukningsvaror och uthyrning ungefär 40% av Atlas Copcos fakturering.

Varumärken

För att uppnå visionen First in Mind—First in Choice®, det vill säga att bli den kunderna tänker på först och sedan väljer, äger Gruppen mer än 30 varumärken. Flervarumärkesstrategin är grundläggande för Atlas Copco då man genom att använda

fler varumärken på ett bättre sätt kan tillfredställa olika kundsegments behov.

Atlas Copco-varumärket står för cirka 85% av Gruppens omsättning.

Struktur

Gruppen är organiserad i tre separata, fokuserade men ändå integrerade affärsområden, vars verksamheter bedrivs inom divisioner.

Affärsområdenas roll är att utveckla, implementera och följa upp målsättningar och strategier inom sina verksamheter.

Divisionerna är separata operativa enheter, där var och en är ansvarig för att tillväxt och lönsamhet är i enlighet med de strategier och mål som sätts av affärsområdet. Divisionerna bedriver sina verksamheter genom marknadsbolag, distributionscenter och produktbolag.

Gemensamma leverantörer av tjänster – interna och externa – används för att tjänster ska erbjudas snabbare, till högre kvalitet och lägre kostnad, så att divisionerna kan fokusera på sina kärnverksamheter.

Atlas Copco-gruppen förenas och stärks av:

• En gemensam vision och identitet
• Gemensamma varumärken
• Gemensamma resurser och gemensamt stöd för infrastrukturen
• Gemensamma processer och goda erfarenheter som delas
• Gemensamma leverantörer av tjänster
• Resurser i form av kapital och personal
• En gemensam ledarskapsmodell
• Företagskultur och grundläggande värderingar: samverkan, engagemang och förnyelse.

Processer

Gruppgemensamma strategier, processer och goda exempel är samlade i databasen The Way We Do Things. Processer som omfattas är ekonomistyrning, juridik, personaladministration, information, varumärkespositionering, affärskod, krishantering, IT, försäkrings-, standardiserings- och miljöfrågor. Informationen lagras elektroniskt och finns tillgänglig för alla anställda. Även om mycket av dokumentationen är självinstruerande utbildas cheferna regelbundet i hur processerna ska implementeras. Oavsett var Atlas Copcos medarbetare är stationerade förväntas de arbeta efter dessa principer och riktlinjer.

Medarbetare

Atlas Copcos tillväxt är nära sammankopplad med hur väl Gruppen lyckas vara en god arbetsgivare som attraherar, utvecklar och behåller kvalificerade och motiverade anställda. Den globala verksamheten sköts av flera företag och Atlas Copco arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling, att medarbetarna delar med sig av sina kunskaper och implementerar de grundläggande värderingarna: samverkan, engagemang och förnyelse. Alla medarbetare förväntas bidra genom att sträva efter att uppnå sina egna och Gruppens mål.

Interna och externa tjänsteleverantörer

Styrelsens redogörelse för verksamheten 2007

Marknadsöversikt och försäljningsutveckling

Atlas Copco noterade stark tillväxt för merparten av sina produkter och tjänster under 2007. Efterfrågan från tillverkningsoch processindustrierna på industriutrustning och relaterade eftermarknadsprodukter ökade. Efterfrågan från gruvindustrin var exceptionellt stark och bygg- och anläggningsindustrins efterfrågan på utrustning och tjänster låg kvar på en god nivå.

Försäljningen gynnades av förbättrad marknadsnärvaro och marknadspenetration samt av framgångsrika lanseringar av nya produkter; både utrustning, eftermarknadsprodukter och tjänster. Utbyggnaden av produktionskapacitet gav stöd åt tillväxten.

Orderingången steg 25% till MSEK 69 059 (55 239). Volymtillväxten var 16% för jämförbara enheter hänförligt till alla affärsområden: Kompressorteknik +14%, Anläggnings- och gruvteknik +21% samt Industriteknik +7%. Priserna steg 2% och strukturförändringar (förvärv och avyttringar) tillförde 11%. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35.

Orderingången visade tvåsiffrig tillväxt i alla geografiska regioner.

Nordamerika

Efterfrågan på Gruppens produkter och tjänster i Nordamerika, som stod för 20% (22) av Gruppens totala försäljning, fortsatte att öka inom de flesta produkt- och kundsegment. Investeringsaktiviteten inom tillverknings- och processindustrierna var fortsatt gynnsam och försäljningen av industriutrustning och relaterade eftermarknadsprodukter ökade. Ett undantag var fordonsindustrin, där efterfrågan på avancerade monteringsverktyg och system minskade jämfört med föregående år. Investeringar inom gruvindustrins viktigaste segment fortsatte på en hög nivå under året. Den allmänna efterfrågan från bygg- och anläggningsindustrin var fortsatt god. Sammantaget ökade orderingången 25% i lokala valutor.

Sydamerika

Sydamerika står för 7% (7) av Gruppens försäljning. Efterfrågan ökade för kompressorer, gruvutrustning och anläggningsutrustning samt för industriverktyg. Den bästa utvecklingen noterades i Brasilien. Totalt ökade orderingången 34% i lokala valutor.

Europa

Europa, som utgör 40% (39) av Gruppens försäljning, uppvisade stark efterfrågan från de flesta kundsegment. Investeringar i tryckluftsutrustning, anläggnings- och gruvutrustning samt industriverktyg fortsatte på en hög nivå under hela året. Efterfrågan på avancerade monteringsverktyg och -system från fordonsindustrin samt på verktyg från verkstadsindustrin steg i Västeuropa, medan efterfrågan på anläggningsutrustning planade ut mot slutet av året i några länder. Geografiskt sett noterades de högsta tillväxttakterna i Östeuropa, inklusive Ryssland, men tillväxten var även god på marknader som Tyskland och Norden. Sammantaget ökade orderingången 28% i lokala valutor.

Afrika/Mellanöstern

Afrika/Mellanöstern står för 10% (10) av Gruppens försäljning. Utvecklingen i regionen var mycket gynnsam för de flesta produkter och tjänster, och tillväxten var god. Efterfrågan på gruvutrustning var särskilt stark i södra Afrika. Totalt ökade orderingången 41% i lokala valutor.

Asien/Australien

Efterfrågan i Asien/Australien, som utgör 23% (22) av Gruppens försäljning, var mycket stark. Efterfrågan på industriutrustning var god i hela Asien och försäljningen av gruv- och anläggningsutrustning växte betydligt i både Asien och Australien. I Kina, Indien och Australien var utvecklingen mycket stark och tillväxttakterna högre än genomsnittet för regionen. Sammantaget ökade orderingången 33% i lokala valutor.

Betydande händelser och strukturförändringar

Förvärv

Gruppen genomförde sju förvärv under året, vilket tillförde årliga intäkter på MSEK 7 313 samt 3 894 anställda. Affärsområdet Kompressorteknik genomförde tre förvärv, men avyttrade även delar av och tillgångar inom den uthyrningsverksamhet som inte tillhörde kärnverksamheten. Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik genomförde två förvärv, inklusive Dynapac AB, och Industriteknik två. Förvärv integreras alltid i den existerande affärsstrukturen för att ge de bästa möjligheterna till lönsam tillväxt och för att utveckla synergier. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35 samt not 2.

Nya divisioner

Den 1 januari 2007 bildades den nya divisionen Specialty Rental inom affärsområdet Kompressorteknik. Den är ansvarig för all verksamhet inom specialuthyrning, med fokus främst på industrin. Divisionen innefattar verksamheten Prime Energy i Nordamerika, som tidigare ingick i det nu avyttrade affärsområdet Maskinuthyrning.

En ny division, Road Construction Equipment, bildades inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik efter förvärvet av Dynapac AB, som slutfördes den 31 maj 2007.

Den 1 januari 2008 bildades även Atlas Copcos första servicedivision, inom affärsområdet Kompressorteknik. Kundservice och reservdelsverksamheter från andra divisioner inom affärsområdet har slagits samman för att skapa en specialiserad servicedivision.

Händelser efter bokslutskommunikén

Inga händelser efter 31 december 2007 har haft någon betydande påverkan på Gruppens struktur eller finansiella position.

	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Gruppen
Nordamerika	15	23	25	20
Sydamerika	6	10	4	7
Europa	44	32	55	40
Afrika/Mellanöstern	8	15	2	10
Asien/Australien	27	20	14	23
Totalt	100	100	100	100

Fördelning av orderingång per geografiskt område, %

	Kompressor teknik	Anläggnings och gruvteknik	Industri teknik	Totalt
Nordamerika	39	48	13	100
Sydamerika	42	52	6	100
Europa	55	32	13	100
Afrika/Mellanöstern	40	58	2	100
Asien/Australien	60	34	6	100

Orderingång per kundkategori, %

	Kompressor	Anläggnings	Industri
	teknik	och gruvteknik	teknik	Gruppen
Bygg- och anläggning	14	43	1	24
Tillverkning	36	2	82	28
Processindustri	25	1	2	13
Gruv	5	46	0	20
Service	9	2	1	6
Övrigt	11	6	14	9
Totalt	100	100	100	100

Kunder klassificeras enligt standarder för näringsgrensindelning. Klassificeringen visar inte alltid slutanvändarens näringsgren.

Orderingång

Marknadsutsikter på kort sikt

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster från de flesta kundsegment och regioner väntas ligga kvar på nuvarande höga nivåer.

De positiva marknadsutsikterna omfattar merparten av bygg- och anläggningssegmentet, medan byggnadsverksamhet som är relaterad till bostäder väntas vara fortsatt svag, främst i Nordamerika.

Publicerat den 4 februari 2008

Underlag för information

I förvaltningsberättelsen redovisas kvarvarande verksamhet i jämförelsesiffrorna från föregående år, om inte annat anges. Tillgångar, relaterade skulder samt kassaflöden från den avyttrade maskinuthyrningsverksamheten har exkluderats.

Ekonomisk översikt och analys

Intäkter

Gruppens intäkter steg 25% till MSEK 63 355 (50 512). Volymen steg 16% för jämförbara enheter hänförligt till alla affärsområden: Anläggnings- och gruvteknik +20%, Kompressorteknik +16% och Industriteknik +6%. Priserna steg 2% och strukturförändringar (förvärv och avyttringar) stod för 11%. Effekten av valutaomräkning var negativ med 4%. Se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35 samt not 2 och 3.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet ökade 31% till MSEK 12 066 (9 203), motsvarande en rörelsemarginal på 19.0% (18.2), som båda är rekordhöga ur ett företagshistoriskt perspektiv. Rekordhöga rörelsemarginaler uppnåddes även inom samtliga tre affärsområden, främst till följd av högre intäktsvolymer och prisökningar. De positiva effekterna uppvägde mer än väl kostnaderna för utökade aktiviteter inom marknadsföring och försäljning, högre materialkostnader, ogynnsamma förändringar i valutakurser samt effekten av lägre marginaler i nyligen förvärvade bolag. Den negativa effekten av valutakursförändringar uppgick till cirka MSEK 870 jämfört med föregående år, och den påverkade rörelsemarginalen med nära en procentenhet.

Rörelseresultatet för affärsområdet Kompressorteknik ökade 27% till MSEK 6 749 (5 323), vilket motsvarar en marginal på 21.2% (20.9). Föregående års siffror har justerats för att inkludera specialuthyrningsverksamheten i Nordamerika, som integrerades i affärsområdet från och med den 1 januari 2007. Rörelsemarginalen gynnades av ökade intäkter och höjda priser samt realisationsvinster från försäljningen av uthyrningstillgångar i Australien och Nederländerna, men påverkades negativt av valutaeffekter och nyligen genomförda förvärv. Nettoeffekten på rörelsemarginalen av realisationsvinsterna samt valuta och nyligen genomförda förvärv var negativ, med ungefär en och en halv procentenhet. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 65% (70).

Rörelseresultatet för affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik steg 46% till MSEK 4 384 (3 010), vilket motsvarar en marginal på 17.4% (15.9). Rörelseresultatet gynnades kraftigt av högre intäktsvolymer och prisökningar. Den positiva effekten uppvägde mer än väl de negativa effekterna från valutakursförändringar och nyligen genomförda förvärv, som sammantaget

påverkade rörelsemarginalen med cirka två procentenheter. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 32% (35).

Rörelseresultatet för affärsområdet Industriteknik ökade 14% till MSEK 1 539 (1 346), motsvarande en marginal på 22.4% (20.9). Rörelsemarginalen gynnades av ökade priser, en fördelaktig försäljningsmix och effektivitetsförbättringar, medan valutakursförändringar och omstruktureringskostnader påverkade marginalen negativt. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 58% (63).

Avskrivningar och EBITDA

Avskrivningar uppgick till MSEK 1 800 (1 637), varav hyresutrustning svarade för MSEK 588 (634), byggnader och maskiner för MSEK 731 (623) och avskrivningar på immateriella tillgångar MSEK 481 (380). Vinst före avskrivningar, EBITDA, uppgick till MSEK 13 866 (10 840), vilket motsvarar en marginal på 21.9% (21.5).

Finansnetto

Gruppens finansnetto uppgick till MSEK –1 532 (–508). Nettoräntekostnaden minskade till MSEK –453 (–654). Efter försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten i november 2006 hade Gruppen i början av året ett överskott av likvida medel, som ändrades till en nettoskuldsättning efter den stora utskiftningen av kapital till aktieägarna i juni. Den högre belåningen i samband med utskiftningen av kapital gav Gruppen en effektivare kapitalstruktur. I finansnettot ingår en realisationsvinst på MSEK 134 från försäljningen av en del av aktierna i den avyttrade uthyrningsverksamheten. Dessutom ingår en nedskrivning om MSEK 864 för att återspegla marknadsvärdet av de rättigheter till skuldebrev som utgjorde en villkorad extrabetalning vid försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten. Valutakursdifferenser uppgick till MSEK –54 (257).

Övriga finansiella poster uppgick till MSEK –295 (–111), huvudsakligen hänförligt till negativa effekter av värdering till verkligt värde av finansiella instrument. Se not 27 för ytterligare information om finansiella instrument, finansiell exponering och principer för kontroll av finansiella risker.

Resultat före skatt

Atlas Copco-gruppens resultat före skatt ökade 21% till MSEK 10 534 (8 695), motsvarande en marginal på 16.6% (17.2).

Nyckeltal per affärsområde

	Intäkter		Rörelseresultat Rörelsemarginal, %		Avkastning på syssel­satt kapital, %		Investeringar i anläggningar1)
	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Kompressorteknik	31 900	25 488	6 749	5 323	21.2	20.9	65	70	925	932
Anläggnings- och gruvteknik	25 140	18 914	4 384	3 010	17.4	15.9	32	35	1 074	969
Industriteknik	6 871	6 440	1 539	1 346	22.4	20.9	58	63	159	83
Gruppgemensamma funktioner/Elimineringar	–556	–330	–606	–476					201	184
Totalt för Gruppen	63 355	50 512	12 066	9 203	19.0	18.2	29	36	2 359	2 168

1) Exklusive leasade tillgångar.

Skatter

Skattekostnader under året uppgick till MSEK 3 118 (2 435), vilket motsvarar 29.6% (28.0) av resultatet före skatt. Se även not 10. Nedskrivningen av rättigheten till skuldebrev med MSEK 864, för vilken ingen skatteminskning har redovisats, uppgick skattekostnaden till 27.4% av resultatet före skatt. Skattesatsen har minskat till följd av den kapitalomstrukturering som slutförts under året.

Årets resultat och resultat per aktie

Resultat från kvarvarande verksamhet steg 18% till MSEK 7 416 (6 260). Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet uppgick till SEK 6.05 (4.98), en ökning med 21%.

Årets resultat uppgick till MSEK 7 469 (15 373), varav MSEK 7 439 (15 349) och MSEK 30 (24) är hänförligt till aktieägarna respektive minoritetsintressen. Resultatet innefattar resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt, på MSEK 53 (9 113). Se även not 3. Resultat per aktie före utspädning och inklusive avvecklade verksamheter uppgick till SEK 6.09 (12.24). Resultat per aktie efter utspädning uppgick till SEK 6.09 (12.22).

Nyckeltal

MSEK	2007	2006
Orderingång	69 059	55 239
Intäkter	63 355	50 512
Rörelseresultat	12 066	9 203
– i % av intäkterna	19.0	18.2
Resultat före skatt	10 534	8 695
– i % av intäkterna	16.6	17.2
Resultat från kvarvarande verksamheter	7 416	6 260
Resultat per aktie före utspädning, SEK	6.05	4.98
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	6.04	4.96
Årets resultat1)	7 469	15 373
Resultat per aktie före utspädning, SEK1) 2)	6.09	12.24
Resultat per aktie efter utspädning, SEK1) 2)	6.09	12.22

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

2) Justerat för aktiesplit.

Försäljningsbrygga

		Orderstock,
MSEK	Orderingång	31 december	Intäkter
2005	44 744	9 014	42 205
Strukturförändring, %	+3		+3
Valuta, %	0		0
Pris, %	+2		+2
Volym, %	+18		+15
Totalt, %	+23		+20
2006	55 239	12 639	50 512
Strukturförändring, %	+11		+11
Valuta, %	-4		-4
Pris, %	+2		+2
Volym, %	+16		+16
Totalt, %	+25		+25
2007	69 059	19 618	63 355

För mer detaljer och kommentarer, se även affärsområdesavsnitten på sidorna 24–35.

MSEK % Intäkter och marginaler

Rörelseresultat och resultat före skatt

Kapitalomsättningshastighet och avkastning på sysselsatt kapital

Avkastning på eget kapital och resultat per aktie

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

Ekonomisk översikt och analys (fortsättning)

Balansräkning

Gruppens totala tillgångar ökade till MSEK 56 659 (55 255). Tillgångarna vid årets slut 2006 inkluderade en betydande andel av intäkterna från försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten. Tillgångar exklusive likvida medel i jämförbara enheter ökade cirka 17%, vilket avspeglar verksamhetens tillväxt med motsvarande ökning av anläggningstillgångar och rörelsekapital. Förvärv minus avyttringar tillförde ungefär 33% och valutaomräkningseffekter cirka 1%.

Balansräkning i sammandrag

MSEK		31 dec 2007	31 dec 2006
Immateriella anläggningstillgångar	11 665	21%	4 299	8%
Hyresmaskiner	1 906	3%	1 979	4%
Övriga materiella anläggningstillgångar	4 894	9%	3 777	7%
Övriga anläggningstillgångar	4 245	8%	3 161	6%
Varulager	12 725	22%	8 487	15%
Kundfordringar och övriga fordringar	16 627		29% 12 401	22%
Finansiella omsättningstillgångar	1 124	2%	1 016	2%
Likvida medel	3 473		6% 20 135	36%
Summa tillgångar	56 659		100% 55 255	100%
Eget kapital	14 640		26% 32 708	59%
Räntebärande skulder	24 397	43%	8 787	16%
Icke räntebärande skulder	17 622		31% 13 760	25%
Summa eget kapital och skulder	56 659		100% 55 255	100%

Anläggningstillgångar och investeringar

Anläggningstillgångar ökade, främst till följd av förvärv och investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar (fastigheter, maskiner och inventarier).

Förvärvet av Dynapac ökade immateriella anläggningstillgångar med MSEK 5 724, vilket främst består av goodwill och varumärket. Övriga förvärv tillförde MSEK 1 653. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar, i första hand hänförliga till aktivering av vissa utvecklingsutgifter, uppgick till MSEK 530 (524).

Bruttoinvesteringar i hyresutrustning uppgick till MSEK 1 028 (1 133), medan försäljning av begagnad hyresutrustning uppgick till 586 (495). Därmed uppgick nettoinvesteringar i hyresutrustning till MSEK 442 (638).

Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 331 (1 035), 82% mer än de årliga avskrivningarna. Betydande investeringar för att öka produktionskapaciteten gjordes i Kompressortekniks fabriker i Belgien, Kina, Tyskland och Indien, i Anläggnings- och gruvtekniks fabriker i Sverige och Tyskland samt i Industritekniks fabrik i Sverige.

Investeringar i finansiella tillgångar, främst finansiella leasingavtal hänförliga till finansiering av kunders utrustning, ökade till MSEK 1 088 (986). Minoritetsinnehavet i maskinuthyrningsverksamheten redovisas som finansiell anläggningstillgång. Rättigheten till skuldebrev skrevs ned till noll vid slutet av året, för att återspegla marknadsvärdet. Det totala bokförda värdet på dessa tillgångar var vid årsskiftet MSEK 957 (1 333).

Rörelsekapital

Varulager ökade 50% och kundfordringar 31%, som en följd av förvärv och den kraftiga försäljningstillväxten. Det genomsnittliga värdet av varulager i förhållande till intäkterna steg till 17.3% (15.8), medan kundfordringar i förhållande till intäkterna sjönk till 18.6% (19.1). Vid årets slut var motsvarande värden 20.1% (16.8) respektive 20.7% (19.7).

Leverantörsskulder steg 36%. Genomsnittliga leverantörsskulder i förhållande till intäkterna ökade till 8.1% (7.6).

Likvida medel

Likvida medel uppgick till MSEK 3 473 (20 135). Föregående års siffra var ovanligt hög då den innefattade kontantersättningen från den avyttrade maskinuthyrningsverksamheten. Den betydande minskningen beror på den stora utskiftningen av kapital till aktieägarna, totalt MSEK 27 315.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder, exklusive ersättningar efter avslutad anställning, uppgick till MSEK 22 669 (7 140). Ökningen är främst ett resultat av det obligationsupplåningsprogram i flera valutor som genomfördes i samband med den omfattande utskiftningen av kapital till aktieägarna. Ersättningar efter avslutad anställning steg till MSEK 1 728 (1 647), främst på grund av skulder i förvärvade bolag. Se även not 21 och 23.

Eget kapital

Förändring av eget kapital i sammandrag

MSEK	2007	2006
Vid årets början	32 708	25 808
Intäkter och kostnader redovisade
direkt i eget kapital, netto	1 791	–1 940
Årets resultat	7 469	15 373
Transaktioner med bolagets ägare	–27 328	–6 533
Vid årets slut	14 640	32 708
Eget kapital
– hänförligt till moderbolagets aktieägare	14 524	32 616
– hänförligt till minoriteten	116	92

Vid årets slut uppgick Gruppens eget kapital inklusive minoritetsintressen till MSEK 14 640 (32 708). Omräkningsdifferenser redovisade direkt i eget kapital uppgick till MSEK 1 899 (–1 739). Nettoeffekten efter skatter hänförligt till säkringar och verkligt värde reserv uppgick till MSEK –108. MSEK 2 899 (2 672) skiftades ut till aktieägarna i moderbolaget i form av ordinarie utdelning och MSEK 24 416 genom ett obligatoriskt inlösenförfarande, se sidan 23. Under 2006 uppgick återköp av aktier till MSEK 3 776.

Eget kapital per aktie uppgick till SEK 12 (27). Andelen eget kapital av de totala tillgångarna utgjorde 26% (59). Vid årsskiftet var Atlas Copcos börsvärde på den Nordiska Börsen MSEK 114 630 (138 865) eller 782% (425) av redovisat eget kapital.

Nettokassa/nettoskuldsättning

Gruppen hade vid årets slut en nettoskuldsättning på MSEK 19 800 (nettokassa på MSEK 12 364).

Skuldsättningsgraden, det vill säga nettoskuldsättning i förhållande till eget kapital, var 135% (–38). Föregående års siffror avspeglar den extraordinära kapitalstruktur som blev följden av att maskinuthyrningsverksamheten avyttrades.

Kassaflöde

Kassaflödet före förändring av rörelsekapital (intäkter minus rörelsekostnader efter återföring av ej kassaflödespåverkande poster, såsom avskrivningar, och efter skatt) uppgick till MSEK 10 005 (8 197).

Rörelsekapitalet ökade med MSEK 2 326 (2 045) då kundfordringar och varulager steg till följd av den kraftiga volymökningen.

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten ökade till MSEK 7 679 (6 152). Nettokassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till MSEK –8 808 (–4 419), vilket avspeglar ökade investeringar i materiella anläggningstillgångar och finansiella tillgångar för kundfinansiering, samt nettoeffekten av förvärv/avyttringar, vilken uppgick till MSEK –5 718 (–1 332).

Det operativa kassaflödet före förvärv/avyttringar och utdelningar uppgick till MSEK 4 589 (3 065), vilket motsvarar 7% (6) av Gruppens intäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastigheten var 1.14 (1.29) och omsättningshastigheten på sysselsatt kapital var 1.60 (1.96). Omsättningshastigheten sjönk då kontantersättningen från den avyttrade maskinuthyrningsverksamheten redovisades som tillgång i balansräkningen under det första halvåret.

Avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital föll till 29.3% (35.1) och avkastning på eget kapital till 34.7% (54.8) inklusive avvecklade verksamheter. Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive nedskrivningen av engångskaraktär på MSEK 864, uppgick till 31.4% och avkastning på eget kapital till 38.7%. Gruppen använder en sammanvägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) på 8.5%, vilket motsvarar en kapitalkostnad före skatt på cirka 11.8%, som minimikrav för investeringar och som övergripande jämförelsemått.

Leverantörsskulder

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

Produktutveckling

MSEK	2007	2006
Kostnader för forskning och utveckling
– kostnadsförda under året1)	1 286	1 111
– aktiverade under året	394	325
Totalt	1 680	1 436
– i % av intäkterna	2.7	2.8

1) varav avskrivningar på aktiverade kostnader MSEK 234 (220).

Kontinuerlig forskning och utveckling för att säkerställa innovativa produkter är avgörande för att Atlas Copcos divisioner ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Investeringarna i dessa aktiviteter, inklusive aktiverade utvecklingsutgifter, steg 17% till MSEK 1 680 (1 436) vilket motsvarar 2.7% (2.8) av intäkterna. För ytterligare information, se beskrivningar under respektive affärsområde.

Personal

	2007	2006
Medelantal anställda, totalt	29 522	24 378
– Sverige	3 898	3 142
– Utlandet	25 624	21 236
Affärsområden
– Kompressorteknik	14 066	11 795
– Anläggnings- och gruvteknik	11 132	8 625
– Industriteknik	3 386	3 103
– Gruppgemensamma funktioner	938	855

Under 2007 ökade medelantalet anställda i Atlas Copco-gruppen med 5 144 till 29 522 (24 378). Vid årsskiftet var antalet anställda 32 947 (25 900). För jämförbara enheter steg antalet anställda med 3 236. Förvärv, netto efter avyttringar, tillförde 3 811 anställda. Se även not 5.

Chefsförsörjning

Kompetenta och engagerade chefer är avgörande för att Atlas Copco ska kunna genomföra sin strategi. Atlas Copcos strategi för chefsförsörjning är att ha ett flöde av potentiella ledare inom Gruppen som strävar mot allt mer utmanande befattningar, vilket därmed säkerställer rekryteringen till ledande befattningar.

Intern rörlighet är ett sätt att öka effektiviteten och undvika stagnation i organisationen. När en chef har genomfört sitt uppdrag får han/hon ett nytt uppdrag, som antingen är inom den nuvarande befattningen eller i en ny.

Målet är att 85% av cheferna ska rekryteras internt. Utfallet för 2007 var 80% (80).

Kostnader för forskning och utveckling

Atlas Copcos anställda uppmuntras att utvecklas professionellt genom att söka de lediga befattningar som annonseras på den interna arbetsmarknaden, som startades 1992. Under 2007 utannonserades 3 019 (1 946) lediga tjänster, varav 533 (346) var internationella.

Gruppen har 323 (275) utlandsanställda från 45 länder som arbetar i 55 länder. Andelen utlandsanställda svenskar har sjunkit från 38% 1997 till 15% 2007. De utlandsanställdas uppgift är att bidra till de lokala chefernas utveckling samtidigt som de själva får en internationell, professionell erfarenhet för att sedan kunna gå vidare till än mer krävande befattningar inom Gruppen.

Extern rekrytering av unga medarbetare med hög potential sker genom aktiv marknadsföring av Atlas Copco som arbetsgivare.

Nationalitet utlandsanställda 2007

Övriga, 38%	Sverige, 15%
Kanada, 4%	Belgien, 18%
USA, 5%	Storbritannien, 10%
Frankrike, 4%	Tyskland, 6%

Riskfaktorer och riskhantering

Att exponeras för risker är en del av affärsverksamheten. Detta avspeglas i Atlas Copcos riskhantering, vars syfte är att identifiera, mäta och förhindra att risker blir verklighet, samt att fortlöpande göra förbättringar och på så sätt minska potentiella risker. Atlas Copcos riskhantering är inriktad på affärs-, finansiella och övriga betydande risker såsom legala risker, samt de risker som kan hota bolagets goda anseende och rykte. I systemet för riskhantering ingår regelbundna bedömningar, som genomförs inom alla affärsområden och divisioner. Dessa undersökningar bygger på inarbetade verktyg för utvärdering och rangordning av befintliga risker utifrån deras potentiella ekonomiska inverkan och sannolikheten att de ska bli verklighet.

Affärsrisker

Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer och instruktioner ger de ansvariga cheferna verktyg för att övervaka och följa upp verksamhetens utveckling, för att tidigt kunna upptäcka avvikelser som skulle kunna utvecklas till risker. Cheferna är ansvariga för att utveckla strategier och verksamhet i sina respektive enheter, för att identifiera möjligheter och risker samt för att övervaka och följa upp, både formellt med hjälp av tillgängliga verktyg, och informellt genom kontinuerlig kommunikation med medarbetare, kunder och andra intressenter. Ett systematiskt sätt att följa upp verksamheterna är genom månadsrapporter, där cheferna beskriver utvecklingen i sina respektive enheter. I dessa månadsrapporter hissas "varningsflaggor" om negativa avvikelser eller risker identifieras. Alla operativa enheter har utöver sina legala styrelser även så kallade Business Boards, som är behjälpliga med rådgivning och beslutsfattande i operativa frågor. Denna process och struktur ska garantera välgrundade och korrekta riskbedömningar, att risker upptäcks på ett tidigt stadium samt att adekvata beslut fattas och korrigeringar görs utan dröjsmål.

Marknadsrisker

Efterfrågan på Atlas Copcos produkter och tjänster påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar i utrustning kan förändras väsentligt om den ekonomiska situationen i en bransch, ett land eller en region förändras. Även förändringar i den politiska situationen eller politiska beslut som påverkar en bransch eller ett land kan påverka investeringar i utrustning. Gruppens försäljning är väl spridd med kunder i många branscher i fler än 160 länder världen över. Denna spridning begränsar den sammanlagda effekten om efterfrågan förändras väsentligt i en enskild bransch, land eller region. Även om en global ekonomisk nedgång naturligtvis skulle påverka Gruppen tyder dess struktur och historia på att vinstmarginalen sannolikt visar motståndskraft även i sådana tider. Förändringar i kunders produktionsnivåer inverkar på försäljningen av eftermarknadsprodukter och tjänster. Dessa förändringar har dock varit förhållandevis små i jämförelse med förändringarna i investeringar, vilket innebär att risken för en försämrad försäljning på grund av lägre produktionsnivåer hittills har varit begränsad.

Atlas Copco har en ledande ställning i de flesta marknadssegment där bolaget bedriver verksamhet, och det finns ett begränsat antal konkurrenter av jämförbar storlek. På utvecklingsmarknader etableras regelbundet nya, mindre konkurrenter, vilket kan påverka Atlas Copco lokalt, framför allt genom prissättningen. Teknologierna för kompressorer, gruvutrustning och industriverktyg bedöms vara relativt mogna och risken anses vara liten att ett större tekniskt framsteg av en konkurrent skulle kunna undergräva Gruppens ställning i någon betydande utsträckning.

Produktutvecklingsrisker

Atlas Copcos tillväxt och lönsamhet på lång sikt är beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. Om Atlas Copco inte klarar av att framgångsrikt introducera nya produkter vid rätt tidpunkt kan det påverka intäkter och resultat negativt.

Produktionsrisker

Atlas Copco har en global tillverkningsstrategi som grundas på egen tillverkning av nyckelkomponenter kompletterat med inköp av andra komponenter från underleverantörer. Tillverkningen av nyckelkomponenterna är koncentrerad till ett fåtal platser. Vid avbrott eller om kapaciteten inte är tillräcklig på dessa platser kan det få följder för leveranserna. I syfte att minimera dessa risker och ha en hög flexibilitet, övervakar tillverkningsenheterna kontinuerligt produktionsprocessen, gör riskbedömningar och utbildar medarbetare. Därutöver investeras i moderna maskiner som kan utföra flera olika slags uppgifter och fabrikerna är utrustade med sprinklersystem och dylikt.

Tillgängligheten på komponenter som inte tillhör kärnverksamheten är beroende av underleverantörerna och om de skulle drabbas av driftstörningar eller ha otillräcklig kapacitet kan det påverka leveranserna. För att minimera dessa risker har Atlas Copco bildat ett globalt nätverk av underleverantörer. Det innebär att det i de flesta fall finns mer än en underleverantör som kan leverera en viss komponent.

Till följd av sin tillverkningsstrategi har Atlas Copco begränsad direkt exponering för förändringar i råvarupriser. Gruppen har de senaste åren kunnat uppväga stigande kostnader med högre priser.

Distributionsrisker

Atlas Copco distribuerar produkter och tjänster huvudsakligen direkt till slutkunden, men även via distributörer. All fysisk distribution av produkter är koncentrerad till ett antal servicecenter. Effektiviteten vad gäller leveranserna kontrolleras fortlöpande för att minimera störningar. Distributionen av tjänster beror på hur effektiv eftermarknadsorganisationen är. Atlas Copco anslår betydande medel till utbildning av medarbetare och utveckling av denna organisation. Distributörernas effektivitet kan inverka negativt på Atlas Copcos försäljning. Däremot har ingen enskild distributör någon väsentlig betydelse för Gruppen.

Risker vid förvärv och avyttringar

Atlas Copco har som mål att växa inom alla sina affärsområden. Tillväxten ska framför allt vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv. I syfte att säkerställa att förvärv blir framgångsrika har Gruppen inrättat en särskild kompetensgrupp för förvärvsprocessen, som hjälper alla affärsenheter vid förvärv och initierar utvärderingar efteråt. Det är svårt att integrera förvärvade verksamheter och det är inte säkert att integreringen lyckas väl. Kostnader hänförliga till förvärv kan därför bli högre än förväntat. Även avyttringar av tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten kan visa sig bli mer kostsamma än förväntat och påverka Gruppens resultat.

Övriga affärsrisker som ständigt övervakas i alla industrier och länder där Atlas Copco verkar omfattar pris- och kostnadsutveckling, konkurrenssituation, teknisk utveckling, patent och produktansvarskrav, utvecklingen för garantikostnader, försäkringskrav och att attrahera samt behålla nyckelpersoner och utbildad personal.

Finansiella risker

Atlas Copco exponeras för valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. I enlighet med de övergripande målen i fråga om tillväxt, rörelsemarginal och avkastning på kapital, har Atlas Copco antagit en policy för kontroll av de finansiella risker som Gruppen exponeras för. Policyn har utformats för att öka stabiliteten i Gruppens resultat- och utdelningstillväxt, samtidigt som långivarnas intressen skyddas. En kommitté för finansiell riskhantering sammanträder regelbundet för att fatta beslut om hantering av valutarisker, ränterisker och andra finansiella risker. Se även not 27.

Valutakursförändringar kan påverka Gruppens resultat negativt när intäkter från försäljning och kostnader för inköp och produktion är i skilda valutor (transaktionsrisk). För att begränsa den möjliga negativa effekten av denna exponering bevakar och justerar Gruppens verksamheter löpande försäljningsprisnivåer och kostnadsstrukturer. I vissa fall kompletterar Gruppens ledning dessa åtgärder genom finansiella säkringar för att skydda Gruppens vinster. En negativ effekt på Gruppens vinster kan också inträffa när de utländska dotterföretagens resultat räknas

om till svenska kronor (omräkningsrisk) och på Gruppens eget kapital när de utländska dotterföretagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor (omräkningsrisk). Dessa omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländska valutor och finansiella derivat.

Atlas Copcos nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Generellt sett föredrar Atlas Copco att ha en kort räntebindningstid, vilket kan resultera i större volatilitet i nettoräntekostnaden jämfört med att ha en lång räntebindningstid. Historiskt har dock högre räntor tenderat att spegla en stark ekonomi under vilken Gruppen har goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Gruppens resultat under perioder av en svagare ekonomi kanske inte är lika goda, men räntorna tenderar då också att vara lägre och minska nettoräntekostnaden.

Atlas Copco är exponerat för risken att inte få betalt av någon av det stora antal kunder när försäljning sker på kredit. För att motverka denna risk har alla marknadsbolag en kreditpolicy. Det finns ingen större koncentration av kreditrisk och avsättningar för kreditförluster bedöms vara tillräckliga baserat på kända fall och generella avsättningar för förluster baserat på historiska förlustnivåer.

Övriga betydande risker

Risk som avser anseendet

Gruppens anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas dels av Gruppens verksamhet eller agerande, dels av externa intressenters agerande. Atlas Copco-gruppen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Gruppens goda rykte och vidtar många åtgärder för att trygga sitt anseende.

• Atlas Copco strävar efter att vara en god samhällsmedborgare på de platser där bolaget är verksamt. Gruppen uppmuntrar till konstruktiva dialoger med intressenter.
• För att säkerställa god affärssed på samtliga marknader utbildas chefer löpande i Atlas Copcos affärskod. Koden sammanfattar interna policydokument och riktlinjer som rör affärsetik samt sociala och miljörelaterade aspekter. Affärskoden finns tillgänglig på Gruppens webbplats www.atlascopco.com/csr.
• Korruption, mutor och brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer på marknader där Atlas Copco bedriver sin verk-

samhet. För att öka medvetenheten bland medarbetarna om sådant oacceptabelt beteende och för att därigenom undvika det, använder Gruppen information som Transparency International sammanställt för att kartlägga länder med betydande risker kopplade till korruption och mutor, och Amnesty Business Group för att identifiera i vilka länder där brott mot de mänskliga rättigheterna är vanligt förekommande. Atlas Copco har en intern rutin för rapportering av överträdelser.

• Gruppen inser att det finns en risk för varumärket med att kopplas till vissa kunder, och försöker minimera dessa risker främst genom att försäkra sig om att dess egna åtaganden möts vad gäller säkerheten hos dess produkter och tjänster.

Miljörisker

Atlas Copco påverkar miljön under produktionsprocessen, genom användandet av naturresurser och genereringen av utsläpp och avfall. Större risker är dock kopplade till produkternas användning under hela livscykeln, samt andra externa faktorer. Ett antal sådana risker har identifierats och räknas upp i hållbarhetsredovisningen.

Legala risker

Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom Gruppen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen vid Atlas Copco AB. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponering som äger rum inom Gruppen inom den operativa och legala strukturen, görs sedan lång tid tillbaka årligen en särskild genomlysning av samtliga bolag i Gruppen. Resultatet sammanställs, analyseras och redovisas, med särskilt beaktande av trendutveckling av riskområden, för såväl styrelsen som revisor.

Slutsatsen för verksamhetsåret 2007 enligt redovisningen till styrelsen och revisorn var att Atlas Copcos möjliga legala risk har planat ut eller till och med minskat under 2007 och återspeglar primärt en väsentlig minskning av käranden i USA gällande produktansvar för respiratoriskt kumulativt trauma. Den 31 december 2007 ingick Atlas Copco i totalt 127 (126) asbestmål med sammanlagt 1 282 (4 708) individer som käranden. Det är viktigt att notera att inte i något av dessa mål har en produkt från Atlas

Copco identifierats som skadeorsak. I huvudsak är ursprunget till påståendena försäljningen av vissa kompressorprodukter som kan ha innehållit packningar med en asbestkomponent. Alla sådana packningar hade tillverkats av andra. I samtliga fall finns flera svaranden, i genomsnitt 105 (122) företag per mål. Så i beaktande av Gruppens världsomspännande omfattning av verksamheten och det faktum att Gruppens produkter hittills inte har sammankopplats med någon faktisk skada i dessa fall, är den faktiska totala risknivån fortsatt låg.

Atlas Copcos affärsverksamhet påverkas av många affärsmässiga och ekonomiska avtal med kunder, leverantörer och andra motparter, samt av licenser, patent och annan immaterialrätt. Detta är normalt för ett bolag som Atlas Copco och bolaget är inte avhängigt av något specifikt avtal eller någon immaterialrätt.

Bedrägeririsker

Gruppen är medveten om risken att utsättas för bedrägeri av externa eller interna parter, och har interna kontrollrutiner som syftar till att hindra och upptäcka avvikelser som kan vara ett resultat av den sortens handlingar. Dessa rutiner inkluderar interna revisioner samt kanaler för att slå larm. Se även avsnittet om internkontroll i Koncernens styrning.

Försäkringsbara risker

Atlas Copcos bolag identifierar, analyserar, övervakar och hanterar fortlöpande försäkringsbara risker och vidtar åtgärder för att minska risken för förluster. Varje bolag ansvarar för att hantera och redovisa sina försäkringsfrågor i enlighet med riktlinjerna i Gruppens försäkringsprogram. Syftet är att garantera att det finns en försäkringstäckning enligt dessa riktlinjer. Gruppens försäkringsbolag ansvarar för hantering och samordning av den globala försäkringsbara risken och tillhandahåller försäkringsrådgivning till alla Atlas Copcos bolag. Atlas Copco köper försäkringstäckning från internationellt sett topprankade och erkända försäkringsbolag och använder sig av världens ledande mäklarfirmor för konsulttjänster inom riskhantering och försäkring.

Miljöpåverkan

Atlas Copco strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte skadar miljön. Gällande miljölagstiftning följs i verksamheter och i processer runt om i världen. Gruppen bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt svensk miljölagstiftning i sju svenska bolag. Dessa verksamheter omfattar framför allt bearbetning och montering av komponenter och tillstånden avser, till exempel, utsläpp i vatten och luft samt buller.

Till stöd för miljöarbetet har Atlas Copco en koncernövergripande miljöpolicy. Policyn slår fast att samtliga produktbolag ska certifieras i enlighet med den internationella standarden ISO 14001 och att alla övriga bolag inom Atlas Copco-gruppen ska införa miljöledningssystem.

Under året har 13 enheter blivit ISO 14001-certifierade. Sammantaget uppgick andelen ISO 14001-certifierade produktionsenheter till 91% (92) av kostnad för sålda varor.

Miljömässiga och ergonomiska aspekter har under många år utgjort en integrerad del av Atlas Copcos produktutvecklingsprocess. Kompressorer, anläggnings- och gruvutrustning samt industriverktyg utvecklas och tillverkas för att bli än mer energieffektiva och ergonomiska. Se även Hållbarhetsredovisningen.

Moderbolaget

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen. Bolaget har sitt säte i Stockholm, Sverige. Verksamheten innefattar holdingbolagsfunktioner såväl som Gruppens internbank.

Resultat

Resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK 198 (52 730). Föregående års resultat inkluderade mycket stora utdelningar från dotterföretag och realisationsvinster till följd av en omfattande kapitalomstrukturering inom Gruppen. Se även not A4. Årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till MSEK 534 (52 689). De disponibla vinstmedlen var MSEK 28 638 (55 979).

Finansiering

Moderbolagets balansomslutning var MSEK 105 361 (88 602). Vid årets slut 2007 uppgick likvida medel till MSEK 89 (3 725) och räntebärande skulder till MSEK 69 238 (24 624). Ökningen av skulder beror främst på den stora utskiftningen av kapital till aktieägarna som beskrivs nedan. Andelen eget kapital inklusive kapitalandel av obeskattade reserver uppgick till 34% (71) av totala tillgångar.

Personal

Medelantalet anställda i moderbolaget var 85 (77). En sammanställning av ersättningar till styrelsen, verkställande direktör och övriga medlemmar i koncernledningen, samt övriga uppgifter och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2007, redovisas i not 5. Styrelsen föreslår för årsstämman 2008 att riktlinjerna ska gälla utan ändringar i ytterligare ett år.

Aktier och aktiekapital

Vid årets slut uppgick Atlas Copcos aktiekapital till MSEK 786 (786). Totalt 1 229 613 104 aktier, uppdelat på 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier var utestående vid årets slut. Exklusive Atlas Copcos eget innehav av aktier var 1 220 784 704 aktier utestående. A-aktier ger ägaren en röst medan B-aktier ger ägaren en tiondels röst. Investor AB är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco AB. Vid årets slut 2007 hade Investor totalt 189 629 826 aktier, motsvarande 21.2% av rösterna och 15.4% av kapitalet.

Det finns inga begränsningar som förbjuder överlåtelse av bolagets aktier och bolaget känner inte till att liknande överenskommelser existerar. Bolaget är inte heller part i något avtal som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns ingen begränsning i antalet röster som kan avges av en aktieägare vid en bolagsstämma och det finns inga pensionsstiftelser eller liknande organisationer för anställda med ett aktieinnehav som kan utöva rösträtt.

Som framgår av bolagsordningen, har bolagsstämman full beslutanderätt för val av styrelsemedlemmar och det finns inga andra bestämmelser hänförliga till tillsättande och entledigande av styrelsemedlemmar eller förändringar av bolagsordningen. På motsvarande vis finns heller inga avtal med styrelsemedlemmar eller anställda gällande kompensation för den händelse ett offentligt uppköpserbjudande förändrar deras nuvarande position.

När det gäller uppsägning av anställning på grunder som inte avser ett offentligt uppköpserbjudande är VD berättigad till tolv månaders inledande avgångsvederlag vid uppsägning. Andra medlemmar i koncernledningen är berättigade till avgångsvederlag som varierar beroende på anställningstid, dock uppgående till lägst tolv månader och högst 24 månader. Se även not 5. Avgångsvederlag till andra anställda bygger normalt på kollektivavtal och arbetsrättslagstiftning.

Aktiesplit och inlösen

För att få en mer effektiv balansräkningsstruktur godkände årsstämman 2007 ett inlösenförfarande som genomfördes under året. Varje aktie delades upp i två ordinarie aktier samt en inlösenaktie. Inlösenaktierna löstes automatiskt in för SEK 40 per aktie. Detta motsvarade en total utskiftning av MSEK 24 416 till aktieägarna.

Aktieåterköp under 2007

Efter aktiespliten i maj 2007 uppgick Atlas Copcos innehav av egna aktier till 36 828 400 B-aktier. 28 000 000 av dessa B-aktier drogs in i juli. Årsstämman 2007 godkände också ett mandat att sälja resterande 8 828 400 B-aktier samt köpa högst 6 400 000 Aaktier för användning i företagets personaloptionsprogram. Intäkterna kan även användas för att täcka kostnader för sociala avgifter. Handeln inleddes den 3 december och vid årsslutet 2007 uppgick Atlas Copcos egna innehav till 3 577 500 A-aktier samt 5 250 900 B-aktier, motsvarande 0.7% av det totala antalet aktier.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår bolagsstämman att en utdelning på SEK 3.00 (2.38) per aktie, motsvarande MSEK 3 662 (2 899), betalas ut för verksamhetsåret 2007 och att de disponibla vinstmedlen efter utdelningen balanseras i ny räkning som beskrivs på sidan 91.

Återköp av aktier, förslag till Årsstämman

För att löpande kunna anpassa kapitalstrukturen till företagets kapitalbehov, och därmed bidra till ökat aktieägarvärde, föreslår styrelsen att Årsstämman godkänner ett mandat för återköp av högst 10% av det totala antalet aktier som är utgivna av företaget på den Nordiska Börsen.

Kompressorteknik

Kompressorteknik är världsledande på produkter och lösningar för tryckluft. Under 2007 växte affärsområdet både organiskt och genom strategiska förvärv.

• Stark ordertillväxt på de flesta marknader och inom de flesta produktområden med en organisk tillväxt på 16%.
• Rekordhöga intäkter och rörelseresultat.
• Särskilda divisioner för specialuthyrning och service bildades.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Den 1 januari 2007 bildades den nya divisionen Specialty Rental. Den har ansvar för all verksamhet inom specialuthyrning, med ett särskilt fokus på industriella applikationer. Dessutom ingår verksamheten Prime Energy i Nordamerika, som tidigare var en del av affärsområdet Rental Service. För att fokusera på sin kärnverksamhet avyttrade divisionen under året delar av sina verksamheter i Australien och Nederländerna.

Affärsområdet slutförde tre strategiska förvärv under 2007. De förvärvade verksamheterna förbättrar närvaron och penetrationen på många marknader och tillför produkter, tjänster och teknisk kunskap som kan utveckla den befintliga verksamheten och bidra till att bygga upp nya verksamheter nära affärsområdets kärnkompetenser. Dessutom har affärsområdet under året förvärvat strategiska distributörer på Irland och i Nordamerika.

Förvärvet av industridivisionen inom italienska ABAC Group S.p.A., som huvudsakligen tillverkar kolvkompressorer och små skruvkompressorer, slutfördes i april med vissa villkor från konkurrensmyndigheterna i Tyskland och Österrike. För att uppfylla dessa villkor såldes i juli delar av dotterbolaget Alup Kompressoren GmbH i Tyskland.

I mars köptes GreenField, ett företag baserat i Schweiz, som huvudsakligen är verksamt inom högtrycksapplikationer för gaser, framför allt komprimerad naturgas till fordon.

Tillgångarna i Mafi-Trench Corporation förvärvades i augusti. Mafi-Trench, med huvudkontor i Kalifornien, USA, är en ledande tillverkare av turboexpandrar för kolväte som i huvudsak används inom olje- och gasindustrin. Se även not 2.

I Indien slutförde affärsområdet arbetet med att fokusera sin tillverkning till Pune. En investering vid den tyska fabriken för tillverkning av turbokompressorer och expanderturbiner offentliggjordes också under året. Dessa investeringar gjordes för att ytterligare stödja tillväxten på viktiga marknader och kundsegment. Kapaciteten för tillverkning av nyckelkomponenter till kompressorer har utökats, främst i Belgien och Kina.

Ett nytt marknadsbolag etablerades i Pakistan under året. Marknadsbolaget arbetar som en del av Kompressorteknik men representerar alla Atlas Copcos tre affärsområden.

Den 1 januari 2008 bildades Atlas Copcos första servicedivision inom affärsområdet, då kundservice- och reservdelsverksamheter från andra divisioner inom affärsområdet slogs samman till en specialiserad servicedivision.

Affärsutveckling

Försäljningen av stationära industrikompressorer med tillhörande eftermarknadsprodukter och tjänster var mycket stark under året, stödd av gynnsam efterfrågan och ytterligare förbättringar i närvaro och penetration av nya och befintliga marknadssegment. Industrins investeringar i ökad kapacitet samt i energibesparande åtgärder var viktiga drivkrafter för försäljningen av utrustning. Efterfrågan på stora oljefria skruv- och turbokompressorer, som används inom specialiserade applikationer såsom elektronik-, läkemedels-, textil- och livsmedelsindustri, fortsatte på en mycket hög nivå. Standardiserade oljeinsprutade maskiner, som används i en mängd olika industriella applikationer, hade också en god utveckling. Försäljningen av kompressorer med reglerbart varvtal (VSD) fortsatte visa styrka, vilket avspeglar den höga efterfrågan på energieffektiva produkter. Låga bullernivåer och inbyggd kapacitet för luftbehandling efterfrågades också, vilket gynnade arbetsplatskompressorer med låg ljudnivå. Den starka volymtillväxten var geografiskt väl spridd med tvåsiffrig tillväxt i alla regioner. Även eftermarknaden växte starkt i alla regioner.

Orderingången för gas- och processkompressorer och expandrar var exceptionellt stark. Stora order vanns inom områden såsom återkondensering och transport av flytande naturgas, naturgaskraftverk, samt kemisk och petrokemisk industri.

Efterfrågan på portabla kompressorer från bygg- och anläggningsindustrin och närliggande kunder, som exempelvis maskinuthyrningsföretag, var stark i Asien, Sydamerika och Östeuropa, medan efterfrågan i Nordamerika och Västeuropa planade ut. Den specialiserade uthyrningen, främst av portabla oljefria kompressorer, noterade hälsosam tillväxt på alla större marknader.

Intäkterna uppgick till MSEK 31 900 (25 488), en volymökning med 16%. Rörelseresultatet steg till rekordhöga MSEK 6 749 (5 323), vilket motsvarar en marginal på 21.2% (20.9). Rörelseresultatet inkluderar MSEK 115 i realisationsvinster från avyttringarna av hyresverksamheter. Föregående års siffror har justerats för att inkludera den nordamerikanska specialuthyrningsverksamheten, som integrerades i affärsområdet från den 1 januari 2007. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 65% (70).

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling fortsatte vara ett viktigt verktyg för att stödja kort- och långsiktig utveckling. Kartläggning av kompetens används i stor omfattning för att fastställa anställnings- och resursbehov, särskilt inom kärnområden. Ett strukturerat tränings- och utbildningsprogram som går under benämningen AIR Academy och som i första hand vänder sig till sälj- och serviceingenjörer lanserades i alla större länder. Det årliga antalet utbildningstimmar per anställd uppnådde 40 timmar.

Andel av Gruppens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

%

MSEK

Kompressorteknik, inklusive Prime Energy från 2006.

Nyckeltal

	2007	2006
Orderingång	35 005	28 491
Intäkter	31 900	25 488
Rörelseresultat	6 749	5 323
Rörelsemarginal, %	21.2	20.9
Avkastning på sysselsatt kapital, %	65	70
Investeringar	925	932
Medelantal anställda	14 066	11 795

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2005	21 770	20 672
Strukturförändringar, %	+4	+4
Valuta, %	–1	–1
Pris, %	+2	+2
Volym, %	+23	+15
Totalt, %	+28	+20
2006	27 910	24 907
Justerat för Prime Energy	581	581
2006	28 491	25 488
Strukturförändringar, %	+11	+11
Valuta, %	–4	–4
Pris, %	+2	+2
Volym, %	+14	+16
Totalt, %	+23	+25
2007	35 005	31 900

Skruvkompressorer finns som oljeinsprutade och oljefria

Produktutveckling

Affärsområdet utvecklar kontinuerligt maskiner, eftermarknadsprodukter och tjänster som ger kostnadseffektiva lösningar för kundens behov av komprimerad gas och tryckluft, samtidigt som de ger betydande energibesparingar och minskad miljöpåverkan.

Flera nya produkter och lösningar lanserades under 2007. Många av de nyligen introducerade produkterna och modellerna är mindre, har lägre bullernivåer och är mer miljövänliga sett till energieffektivitet och med minskad risk för utsläpp jämfört med sina föregångare, samtidigt som de har samma kraft och lufttryck. En serie mindre vatteninsprutade stationära kompressorer kompletterades med nya luftkylda enheter. Inom en annan serie små stationära kompressorer lanserades en ny och förbättrad generation produkter.

Ett antal eftermarknadsprodukter och tjänster lanserades eller förbättrades under året. Ett exempel är en tjänst för fullständig uppkoppling som kan ansluta och optimera alla installationer på distans.

Sortimentet av portabla kompressorer uppdaterades med en ny version av de populära kompressorerna med HardHat™-huv, nu med en inbyggd generator för att klara behovet av både luft och elektricitet på byggarbetsplatser. Portabla generatorer med HardHat™-huven introducerades också under året.

Kapitelhuvud Affärsområdet Kompressorteknik består av sju divisioner inom följande produktområden: industrikompressorer, luftbehandlingsutrustning, portabla kompressorer, generatorer, gas- och processkompressorer, service samt specialiserad uthyrning.

Affärsområdets ledning

Den 4 februari 2008 Affärsområdeschef: Ronnie Leten

Kompressortekniks divisioner är:

• Oil-free Air, chef Chris Lybaert
• Industrial Air, chef Ray Löfgren
• Specialty Rental, chef Horst Wasel
• Portable Air, chef Geert Follens
• Gas and Process, chef André Schmitz
• Airtec, chef Filip Vandenberghe
• Compressor Technique Service, chef Nico Delvaux

Geert Follens André Schmitz Filip Vandenberghe Nico Delvaux

Ett flertal designförbättringar gjordes på sortimentet av stora gas- och processkompressorer och expandrar, vilket resulterade i mer energieffektiva och kompakta maskiner. Under året levererades den största gas och processkompressor som Atlas Copco någonsin byggt.

Under 2006 satte Atlas Copco en ny standard för ren tryckluft när de oljefria skruvkompressorerna blev först i världen med att bli certifierade som 100% oljefria. Under 2007 utökades antalet kompressorer med denna "Class Zero"-märkning till att inkludera serier av kolv-, centrifug-, tand-, scroll- och vatteninsprutade kompressorer.

Verksamheten

Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför, distribuerar och utför service på oljefria och oljeinsprutade stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, generatorer, luftbehandlingsutrustning (tryckluftstorkar, kylare och filter) samt styrsystem för tryckluft. Affärsområdet har också egna resurser för utveckling av basteknologi inom sina kärnområden. Dessutom erbjuder affärsområdet specialiserad uthyrning av främst kompressorer och generatorer. Utveckling, tillverkning och montering är koncentrerad till Belgien, med ytterligare enheter i Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Kina, Nya Zeeland, Schweiz, Tjeckien, Tyskland och USA.

Vision och strategi

Affärsområdets målsättning är att vara First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av tryckluftslösningar. Detta ska åstadkommas genom samverkan, engagemang, innovationer och genom att erbjuda största möjliga kundvärde. Strategin är att ytterligare stärka den ledande positionen inom tryckluftsområdet och att skapa lönsam tillväxt genom att dra fördel av den starka globala marknadsnärvaron, förbättra närvaron i Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Östeuropa samt kontinuerligt utveckla förbättrade produkter och lösningar som tillgodoser kundernas behov.

Den lokala närvaron stärks ytterligare genom att flervarumärkeskonceptet används på fler marknader. I strategin ingår att lägga fortsatt fokus på eftermarknadsverksamheten, såväl som att utveckla verksamheter inom fokuserade segment som flytande och komprimerad naturgas, luftbehandlingsutrustning samt tryckluftslösningar för tåg, fartyg och sjukhus. Ambitionen är att fortsätta utöka eftermarknadsverksamheten, att ytterligare stärka positionen inom specialiserad uthyrning, att utveckla nya verksamheter såsom blåsmaskiner, högtryckskompressorer för naturgas och luft, samt kompressorer för vätgas. Tillväxten ska främst vara organisk och kompletteras med utvalda förvärv.

Strategiska aktiviteter

• Öka marknadstäckningen och satsningen på medarbetare inom försäljning, service och underhåll
• Etablera närvaro på nya marknader
• Utveckla nya produkter och lösningar som ger ökat kundvärde
• Utöka produktutbudet med nya kompressorer, luftbehandlingsutrustning och service
• Utöka utbudet inom eftermarknad, utveckling och marknadsföring av eftermarknadsprodukter och tjänster
• Fokus genom en särskild specialiserad organisation som ger enhetlig service på alla marknader

Marknaden

Den globala marknaden för tryckluftsutrustning och tillhörande eftermarknad karaktäriseras av en diversifierad kundbas. Produkterna är avsedda för ett brett spektrum av tillämpningar där tryckluft används som kraftkälla i tillverknings- eller bygg- och anläggningsindustrin, alternativt har en integrerad roll i industriprocesser – aktiv luft. En betydande applikation är montering, där tryckluft driver monteringsverktyg. I industriprocesser behövs ren, torr och oljefri luft av hög kvalitet i applikationer där tryckluften kommer i direktkontakt med slutprodukten. Det gäller till exempel i livsmedels-, läkemedels-, elektronik- och textilindustrin. Dieseldrivna portabla kompressorer och generatorer är tillförlitliga kraftkällor för maskiner och verktyg i bygg- och

anläggningssektorn liksom i ett flertal industriella tillämpningar. Gas- och processkompressorer levereras till olika processindustrier, såsom fabriker för luftseparering, kraftverk samt applikationer för flytande naturgas. De mest betydelsefulla kundsegmenten är tillverknings- och processindustrierna som tillsammans svarar för nästan två tredjedelar av intäkterna. Bygg- och anläggningsindustrin är ett annat betydelsefullt segment, främst för portabla kompressorer och generatorer. Kunder finns också inom kraftbolag och i tjänstesektorn.

Stationära industrikompressorer med tillhörande luftbehandlingsutrustning och dess eftermarknad svarar för cirka 65–70% av försäljningen. Stora gas- och processkompressorer svarar för ungefär 10%. Återstoden kommer ifrån portabla kompressorer, generatorer och specialiserad uthyrning, cirka 20–25% av försäljningen. Eftermarknaden svarade för omkring 26% av den totala försäljningen under 2007.

Marknadstrender

• Energieffektivitet fokus på livscykelkostnaden för tryckluftsutrustning
• Arbetsplatskompressorer med låg ljudnivå
• Luft med rätt kvalitet luftbehandlingsutrustning
• Outsourcing av underhåll och övervakning av kompressorinstallationer
• Energiinspektion av installationer
• Nya applikationer för tryckluft
• Specialiserad uthyrning

Faktorer som driver efterfrågan

• Investeringar i maskiner
• Industriproduktion
• Bygg- och anläggningsaktivitet
• Energikostnad

Marknadsposition

Kompressorteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Kompressortekniks huvudkonkurrent på marknaden för kompressorer och luftbehandlingsutrustning är Ingersoll-Rand. Andra konkurrenter är Kaeser, Hitachi, Gardner-Denver, Cameron, CompAir, Sullair, Parker Hannifin samt regionala och lokala konkurrenter. Aggreko är huvudkonkurrent när det gäller specialiserad uthyrning. På marknaden för kompressorer för processgastillämpningar är de största konkurrenterna Siemens och MAN Turbo.

Uthyrning, 7% Utrustning, 67% Eftermarknad, 26%

Produkter och applikationer

Atlas Copco erbjuder alla teknologier för luftkomprimering och kan erbjuda kunderna den bästa lösningen för varje tillämpning.

Stationära industrikompressorer finns med motorstorlek från 1.5 till 15 000 kW.

Kolvkompressorer

Kolvkompressorer finns som oljeinsprutade och oljefria. De används såväl för vanliga industriapplikationer som i specialiserade tillämpningar.

Skruvkompressorer

Skruvkompressorer finns som oljeinsprutade och oljefria. De används i många industriapplikationer och finns tillängliga som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).

Oljefria tand- och scrollkompressorer

Oljefria tand- och scrollkompressorer används i industri- och medicinska applikationer som kräver högkvalitativ oljefri luft. Vissa modeller finns som arbetsplatskompressorer med integrerade torkar samt med energieffektiv varvtalsstyrning (VSD).

Oljefria blåsmaskiner

Oljefria blåsmaskiner används i tillämpningar i processindustrin där ett jämnt flöde av lågtrycksluft krävs.

Oljefria centrifugalkompressorer

Oljefria centrifugalkompressorer används i industritillämpningar där det finns behov av stora volymer oljefri tryckluft. De kallas även turbokompressorer.

Gas- och processkompressorer

Gas- och processkompressorer används i processindustrin. Den huvudsakliga produktkategorin är centrifugalkompressorer, eller turbokompressorer, med flera steg, vilka kompletteras med expansionsturbiner.

Portabla kompressorer och generatorer används vid tillfälliga behov av tryckluft eller el. Portabla kompressorer finns med motorstorlekar mellan 21.6 och 429 kW. Generatorer finns inom området 12–1 250 kVA.

Portabla oljeinsprutade skruvkompressorer

Portabla oljeinsprutade skruvkompressorer används främst i tillämpningar inom bygg- och anläggningsindustrin där tryckluft används som kraftkälla för utrustning, såsom luftdrivna spett och bergborrmaskiner.

Portabla oljefria kompressorer

Portabla oljefria kompressorer används för tillfälliga behov av oljefri tryckluft, främst i industriapplikationer. Utrustningen hyrs ut genom Specialty Rental-divisionen.

Portabla generatorer

Portabla generatorer används för tillfälliga behov av elkraft, främst inom bygg- och anläggningsapplikationer.

Oljefri vatteninsprutad skruvkompressor

Scrollkompressor med integrerad tork

Portabel generator

Anläggnings- och gruvteknik

Under 2007 fortsatte efterfrågan på både gruv- och anläggningsutrustning att vara stark. Affärsområdet stärkte sin position inom många områden och utökade sitt produktutbud. Volymtillväxten var stark, med stöd från fortsatta investeringar i personal och produktionskapacitet.

• Fortsatt stark utveckling, både inom gruvor och anläggning.
• Förvärvet av Dynapac utökar närvaron på marknaden för vägarbeten.
• Rekordhöga intäkter och förbättrad rörelsemarginal.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

Affärsområdet slutförde ett större strategiskt förvärv under 2007 och förvärvade även distributörer på Balkan och i USA. Dessutom förvärvades fullt ägande i två företag från tidigare joint venturepartners. De förvärvade verksamheterna förbättrar närvaron och penetrationen på nyckelmarknader, samt tillför produkter, tjänster och teknisk kunskap som hjälper till att bygga upp nya verksamheter.

I februari 2007 tecknades ett avtal om att förvärva Dynapac, en ledande leverantör av packnings- och utläggningsutrustning för vägarbetsmarknaden. Förvärvet har konsoliderats från och med juni och arbetar som en egen division, Road Construction Equipment, inom affärsområdet.

De återstående 40% av aktierna i Wuxi-Hobic Diamond Bit Co Ltd, Kina, förvärvades i juni. Företaget tillverkar diamantborrningsverktyg för prospekteringsmarknaden.

I november köptes de resterande 75% av aktierna i joint ventureföretaget Shenyang Ruifeng Machinery Ltd. Ruifeng, som är baserat i Shenyang, Kina, och som tillverkar kärnkomponenter för lätt entreprenadutrustning.

Se även not 2.

Ett nytt marknadsbolag öppnades i Tanzania i februari. Det hör verksamhetsmässigt till affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik och erbjuder gruv- och byggutrustning, men även kompressorer och generatorer.

I oktober öppnade affärsområdet två nya marknadsbolag i Kroatien och Bosnien-Hercegovina genom förvärvet av distributörer i området.

En investering om MSEK 140 för att bygga ut borrstålsfabriken i Fagersta slutfördes under året och en ytterligare investering om MSEK 224 godkändes för samma fabrik.

I Indien slutförde affärsområdet sitt arbete med att koncentrera tillverkningen till en plats, samt med att utöka produktionskapaciteten. Ytterligare en investering kommer att genomföras på platsen för att inleda tillverkning av asfaltläggare och vältar.

Investeringar i att utöka kapaciteten för hydrauliska spett, både maskinburna och handhållna, fortsatte vid fabrikerna för entreprenadutrustning i Tyskland, Sverige och Bulgarien.

Affärsutveckling

Efterfrågan på borrningsutrustning från underjordsgruvor och dagbrott fortsatte vara mycket stark under året, vilket avspeglar den goda efterfrågan på råvaror och de höga metallpriserna. Orderingången för underjordsriggar och lastutrustning ökade avsevärt. Försäljningen av stora borriggar för användning ovan jord ökade också. Undantaget var stora rotationsborriggar som används i utvinning av kol och gas, där efterfrågan avtog, särskilt i Nordamerika. Efterfrågan på prospekteringsutrustning var mycket stark, till följd av de höga priserna på mineraler. Eftermarknadsverksamheten och försäljningen av förbrukningsvaror fortsatte att utvecklas väl, vilket avspeglar den höga aktivitetsnivån i gruvor runt om i världen. Alla gruvmarknader utvecklades väl. Australien, Asien och Östeuropa visade de högsta tillväxttalen.

Efterfrågan från bygg- och anläggningssektorn förbättrades och försäljningen lyftes genom förvärvet av Dynapac. Försäljningen av riggar för arbeten ovan jord, såsom stenbrott och vägarbeten, fortsatte växa stadigt. Orderingången på underjordsriggar för infrastrukturprojekt, såsom tunnelbyggen och vattenkraftstationer, ökade. Försäljningen av lätt entreprenadutrustning som spett och krosstänger utvecklades gynnsamt på de flesta utvecklingsmarknader men var totalt sett oförändrad jämfört med föregående år. Efterfrågan på utrustning för vägbyggen visade en hälsosam tillväxt. Även eftermarknadsverksamheten fortsatte att utvecklas starkt. Den bästa utvecklingen för bygg- och anläggningsutrustning uppnåddes i Asien, Australien och Mellanöstern.

Intäkterna ökade 33% till en rekordnivå på MSEK 25 140 (18 914), en volymökning med 20%. Rörelseresultatet steg till rekordhöga MSEK 4 384 (3 010), motsvarande en marginal på 17.4% (15.9). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 32% (35).

Kompetensutveckling

Över 4 000 nya medarbetare har tillkommit inom affärsområdet under 2007. Kompetensutveckling har hög prioritet och det årliga antalet utbildningstimmar per anställd uppgick till 37 timmar. En viktig aktivitet, främst för de nya medarbetarna, har varit internutbildning i The Way We Do Things, som är Gruppens viktigaste ledningsverktyg. Produkt- och säljutbildning för kunder och medarbetare har också genomförts. CMT-akademin i Sverige fortsatte träna säljbolags- och försäljningschefer i gruv-, byggoch anläggningsapplikationer. Akademin grundades under andra halvåret 2005.

Produktutveckling

En viktig verksamhet för affärsområdet är att löpande introducera nya och förbättrade produkter som ökar kundernas produktivitet och effektivitet. Under 2007 lanserades ett antal nya maskiner och eftermarknadsprodukter.

För gruvapplikationer lanserades bland annat en liten tunnelborrigg, en lågt byggd 10-tonslastare, en produktlinje lastare för kolindustrin och en gruvtruck anpassad för låga utrymmen. Ett

Andel av Gruppens intäkter

antal nya och förbättrade ovanjordsborriggar introducerades också, liksom en snabbare bergborr som används både i gruvor och för anläggningsarbeten.

Ett antal pneumatiska och hydrauliska spett av varierande storlek introducerades, bland annat en 10 ton tung hydraulisk hammare, vilket är världens största som finns i serieproduktion. En ny sorts krosstång är ett annat demoleringsverktyg som lanserades på marknaden.

För vägbyggnadsmarknaden lanserades jordpackningsvältar och en ny generation tandemasfaltvältar.

Nya eftermarknadsprodukter, förbrukningsvaror och serviceprodukter lanserades också under året.

Många av de nya produkterna är automatiserade i högre utsträckning än sina föregångare. Ett exempel är det nya systemet för automatisk hantering av borrstål som introducerats för underjordsriggar. En annan trend i produktutvecklingen är introduktionen av mer energieffektiva och på andra sätt miljövänliga produkter. Den nya sänkborren för brunnsborrning, som använder vatten istället för olja som smörjmedel, är ett bra exempel på detta.

En trearmad tunnelborrigg med mekaniserat stånghanteringssystem för ökad säkerhet

Nyckeltal

	2007	2006
Orderingång	27 447	20 563
Intäkter	25 140	18 914
Rörelseresultat	4 384	3 010
Rörelsemarginal, %	17.4	15.9
Avkastning på sysselsatt kapital, %	32	35
Investeringar	1 074	969
Medelantal anställda	11 132	8 625

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2005	16 581	15 154
Strukturförändringar, %	+1	+1
Valuta, %	0	0
Pris, %	+3	+3
Volym, %	+20	+21
Totalt, %	+24	+25
2006	20 563	18 914
Strukturförändringar, %	+13	+15
Valuta, %	–5	–6
Pris, %	+4	+4
Volym, %	+21	+20
Totalt, %	+33	+33
2007	27 447	25 140

Intäkter per geografiskt område

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Kapitelhuvud Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik består av åtta divisioner inom följande produktområden: borriggar, bergborrverktyg, last-, prospekterings-, entreprenad- och vägarbetsutrustning.

Affärsområdets ledning

Den 4 februari 2008 Affärsområdeschef: Björn Rosengren

Anläggnings- och gruvtekniks divisioner är:

• Underground Rock Excavation, chef Patrik Nolåker
• Surface Drilling Equipment, chef Stephan Kuhn
• Drilling Solutions, chef Robert Fassl
• Road Construction Equipment, chef Claes Ahrengart
• Secoroc, chef Johan Halling
• Construction Tools, chef Henk Brouwer
• Geotechnical Drilling and Exploration, chef Hans Lidén
• Rocktec, chef Roger Sandström

Björn Rosengren Patrik Nolåker Stephan Kuhn Robert Fassl

Claes Ahrengart Johan Halling Henk Brouwer Hans Lidén Roger Sandström

Verksamheten

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på bergborrverktyg, bergborriggar för tunnel- och gruvapplikationer, ovanjordsriggar, lastutrustning, prospekteringsborrningsutrustning, entreprenadutrustning och utrustning för väg- och markarbeten. Affärsområdet har sina huvudsakliga produktutvecklings- och tillverkningsenheter i Sverige, Tyskland och USA, med ytterligare enheter i Australien, Brasilien, Bulgarien, Chile, Finland, Indien, Japan, Kanada, Kina, Sydafrika och Österrike.

Vision och strategi

Affärsområdets målsättning är att vara First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av utrustning och eftermarknadstjänster för bergbrytnings- vägbyggnads- och demoleringsapplikationer inom gruv-, bygg- och anläggningsindustrierna.

Strategin är att växa genom att behålla och stärka den ledande marknadspositionen som global leverantör av bergborrningsoch lastningsutrustning till gruv- och entreprenadindustrierna, att utveckla positionen inom prospekteringsborrning, lätt entreprenadutrustning och utrustning för vägbyggen, samt att öka intäkterna genom att erbjuda fler eftermarknadsprodukter och tjänster till kunderna.

Strategiska aktiviteter

• Öka marknadstäckningen och investera i medarbetare inom försäljning, service och underhåll – särskild uppmärksamhet på tillväxtmarknader i fokus
• Utveckla nya produkter och lösningar som ger ökad produktivitet

• Utöka produktutbudet genom modulbaserad design och datoriserade styrsystem

• Utveckla globala tjänstekoncept/kompetenser och öka erbjudandet med fler eftermarknadsprodukter

• Erbjuda ökat stöd till nyckelkunder, ta mer ansvar för service och eftermarknad och erbjuda globala avtal
• Förvärv av kompletterande verksamheter

Marknaden

Den totala marknaden för gruv- och anläggningsutrustning är mycket stor och ett stort antal företag erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster till olika tillämpningar. Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik erbjuder dock endast produkter och tjänster för utvalda applikationer inom gruv- och anläggningsindustrin.

Gruvsektorn utgör ett betydelsefullt kundsegment och svarar för cirka hälften av intäkterna. Tillämpningarna omfattar produktion och utvecklingsarbeten i både gruvor och dagbrott, såväl som mineralprospektering. Kunderna efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg, last- och transportutrustning och borrningsutrustning för prospektering.

Det andra betydelsefulla kundsegmentet är bygg- och anläggningsindustrin, som svarar för närmare hälften av intäkterna. Privata och offentliga entreprenörer, som ofta arbetar med infrastrukturprojekt som väg- tunnel- och dammbyggen, efterfrågar bergborrutrustning, bergborrverktyg samt utläggnings- och packningsutrustning. Specialiserade entreprenörer och maskinuthyrningsföretag är viktiga kunder för lätt entreprenadutrustning, såsom spett, borrar och handhållen packningsutrustning.

Gruvföretag och entreprenörer är viktiga kundgrupper för eftermarknadsprodukter, såsom underhållskontrakt, service och reservdelar, liksom för förbrukningsvaror och uthyrning. Eftermarknaden, förbrukningsvaror och uthyrning av maskiner, växer stadigt och motsvarade cirka 45% av försäljningen under 2007.

Marknadstrender

• Mer produktiv utrustning
• Fler intelligenta produkter och mer fjärrstyrning
• Konsolidering av kunder och leverantörer
• Leverantörer flyttar fram i värdekedjan prestationsbaserade kontrakt för eftermarknaden

Faktorer som driver efterfrågan

• Gruvor och dagbrott
• Investeringar i maskiner
• Malmproduktion

Bygg- och anläggning

• Infrastruktur- och offentliga investeringar
• Anläggningsaktivitet

Marknadsposition

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Anläggnings- och gruvtekniks främsta konkurrent inom de flesta produktområden är Sandvik. Andra konkurrenter är Furukawa inom borrutrustning under och ovan jord samt inom entreprenadverktyg, Boart Longyear inom bergborrutrustning för gruvor, prospekteringsborrningsutrustning och bergborrverktyg, Caterpillar Elphinstone inom last- och transportutrustning samt Volvo, Wirtgen och Bomag inom vägbyggnadsutrustning.

Andel av intäkter

Produkter och applikationer

Atlas Copco erbjuder en rad produkter och tjänster som ökar kundernas produktivitet.

Bergborrutrustning under jord

Borriggar under jord används till att borra spränghål i hårt berg för att utvinna malm i gruvor eller till bergbrytning för väg-, järnvägs- och kraftverkstunnlar och för underjordiska lagringsanläggningar. Hål borras också för bergförstärkning med bergbultar. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrar. Maskiner för stigortsborrning används för att borra hål med stor diameter, 0.6–6.0 meter, vilka kan användas bl a till ventilation eller till malm- och persontransporter.

Last- och transportutrustning under jord

Underjordsfordon används främst inom gruvapplikationer för att lasta och transportera malm och/ eller bergavfall.

Utrustning för ovanjordsborrning

Borriggar ovan jord används främst för spränghålsborrning i dagbrott, stenbrott och infrastrukturprojekt, men även vid borrning efter vatten och grunt belägen olja och gas. Affärsområdet erbjuder borriggar med hydrauliska och pneumatiska bergborrmaskiner liksom rotationsborriggar.

Bergborrverktyg

Bergborrverktyg omfattar borrkronor och borrstänger för spränghålsborrning såväl under som ovan jord, liksom förbrukningsvaror för stigortsoch rotationsborrning.

Prospekteringsborrningsutrustning och utrustning för grundläggningsteknik

Affärsområdet levererar ett brett utbud av utrustning för prospekteringsborrning under jord och ovan jord. Ett omfattande sortiment erbjuds också av utrustning för grundläggningsteknik där system för borrning i lösa formationer ingår. Applikationerna inkluderar förankring, geoteknisk undersökning, markförstärkning och brunnsborrning.

Entreprenad- och demoleringsverktyg

Hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett, stålsaxar och borrar levereras till entreprenad-, demolerings- och gruvföretag.

Packnings- och asfaltläggningsutrustning Affärsområdet erbjuder utrustning för packning och asfaltutläggning till vägbyggnadsmarknaden. Vältar används för att packa alla typer av jordunderlag eller nylagd asfalt. Produktutbudet inkluderar stora asfaltutläggare samt fräsar för att ta bort gammal asfalt. Dessutom finns även mindre, handhållen, packnings- och betongutrustning.

Gruvtruck anpassad för låga utrymmen

Ovanjordsrigg

Hydraulisk krosstång, maskinburen

Industriteknik

Under 2007 stärkte affärsområdet sin position ytterligare som en världsledande leverantör inom industriverktyg och monteringssystem. Den förfinade struktur som introducerades i början av 2006 resulterade i ytterligare ökat fokus på de marknader där affärsområdet verkar.

• Stark försäljning till kunder inom verkstadsindustrin, medan efterfrågan från fordonsindustrin låg kvar på samma nivå som föregående år.
• Strategiska förvärv ökar utbudet till kunder inom fordonsservice
• Rörelseresultat och -marginal på rekordnivåer.

Betydelsefulla händelser och strukturförändringar

I januari 2007 invigdes ett nytt teknikcenter i Nantes, Frankrike. Centret är huvudkontor för divisionerna CP Industrial och CP Vehicle Service och kommer att fokusera på marknadsföring samt forskning och utveckling av nya verktyg för tillverkningsindustri och fordonsservice.

Affärsområdet genomförde två förvärv under 2007. Köpet av den tyska koncernen Rodcraft slutfördes i mars. Rodcraft levererar pneumatiska verktyg och verkstadsutrustning till marknaden för fordonsservice och förvärvet ger divisionen CP Vehicle Service möjlighet att utöka produktutbudet till både nya och existerande kunder. I december förvärvades det japanska företaget KTS Co. Ltd. Företaget tillverkar handhållna luftverktyg för fordonsservice.

Se även not 2.

Affärsområdet etablerade under året en fabrik i Ungern för montering av pneumatiska verktyg och har flyttat montering från Storbritannien till den ungerska fabriken. Omstruktureringskostnader i samband med flytten var omkring MSEK 45 under året. Fabriken i Ungern tas helt i bruk under första kvartalet 2008.

Affärsutveckling

Försäljningen av industriverktyg till verkstadsindustrin (såsom vitvaror, flygplan och skeppsvarv) förbättrades avsevärt i alla regioner, vilket speglar utökade aktiviteter inom marknadsföring och försäljning, ett starkt produktutbud och generellt god efterfrågan från alla större marknader.

Efterfrågan på avancerade industriverktyg och monteringssystem från fordonsindustrin var god på många marknader men den fortsatte vara svag i Nordamerika, där försäljningen minskade jämfört med föregående år. Eftermarknaden utvecklades gynnsamt och visade god tillväxt. Verksamheten för fordonsservice, som säljer verktyg till företag med stora fordonsflottor samt till specialiserade verkstäder, växte måttligt jämfört med föregående år sett till jämförbara enheter.

Affärsområdets organiska ordertillväxt var 8%. Geografiskt sett var tillväxten mycket stark i Östeuropa och Asien. Tillväxten var god i Västeuropa medan Nordamerika inte nådde upp till samma nivåer som föregående år.

Intäkterna uppgick till MSEK 6 871 (6 440), en volymökning på 6%. Rörelseresultatet steg 14% till rekordhöga MSEK 1 539 (1 346), vilket motsvarar en rekordhög rörelsemarginal på 22.4% (20.9). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 58% (63).

Kompetensutveckling

Varje chef har i uppdrag att försäkra sig om att det strategiska innehållet i hans eller hennes uppdrag är definierat och rätt uppfattat. Varje anställd har årligen ett utvecklingssamtal med sin chef. Då görs en kompetensgenomgång och den anställdes utvecklingsplan utvärderas och diskuteras. Gap-analyser används som verktyg för kompetensutveckling i marknadsbolagen, kopplat till den interna utbildningsorganisationen.

Utbildningsplaner utarbetas utifrån de behov som finns hos den anställde eller en grupp anställda. Antalet utbildningstimmar per anställd var i genomsnitt 40 timmar under året. Divisionerna förordade värdebaserad säljutbildning, SAP-utbildning, ledarskapsutbildning för verkstadschefer, utvecklingsprogram för kvalitetsfunktioner samt produktutbildning. Affärsområdet erbjuder även finansiell utbildning till anställda i chefsställning som saknar ekonomisk bakgrund. En stor del av utbildningarna är interaktiv databaserad distansutbildning, som enkelt kan anpassas till varje användares behov och utbildningsnivå. Affärsområdet stödjer initiativ som chefsutbildningar, personal- och grupputveckling, språkutbildningar etc.

Produktutveckling

Affärsområdet investerar stora resurser i produkt- och processutveckling för att löpande kunna erbjuda sina kunder nya och innovativa produkter och tjänster som förbättrar deras produktivitet.

Under året introducerades ett antal verktyg, system och eftermarknadstjänster.

En ny generation av den framgångsrika Tensor-serien mutterdragare lades till utbudet av avancerade monteringsverktyg som erbjuder full spårbarhet. Dessutom introducerades en serie batteridrivna verktyg under samma namn. Den nya serien ger överlägsen prestanda och tillförlitlighet jämfört med andra alternativ på marknaden och har det sladdlösa verktygets alla fördelar.

Utbudet av industriverktyg för verkstadsindustrin utökades med flera nya pneumatiska monteringsverktyg och bearbetande verktyg, såsom slående mutterdragare och en ny serie slipmaskiner. För kunder inom fordonsservice introducerades en liten ergonomisk slående mutterdragare med ett utmärkt förhållande mellan effekt/vikt, samt ett antal handhållna putsmaskiner och en serie sladdlösa verktyg med bland annat slående mutterdragare och borrar. Erbjudandet av eftermarknadsprodukter, där service ingår, förbättrades ytterligare och introducerades hos fler kunder.

Andel av Gruppens intäkter

Intäkter per geografiskt område

Intäkter och rörelsemarginal

Resultat och avkastning

Industriteknik, exkl. professionella elverktyg för 2003 och 2004.

Nyckeltal

	2007	2006
Orderingång	7 043	6 533
Intäkter	6 871	6 440
Rörelseresultat	1 539	1 346
Rörelsemarginal, %	22.4	20.9
Avkastning på sysselsatt kapital, %	58	63
Investeringar	159	83
Medelantal anställda	3 386	3 103

Försäljningsbrygga

	Orderingång	Intäkter
2005	6 086	6 064
Strukturförändringar, %	+4	+3
Valuta, %	0	0
Pris, %	+1	+2
Volym, %	+2	+1
Totalt, %	+7	+6
2006	6 533	6 440
Strukturförändringar, %	+3	+3
Valuta, %	–3	–3
Pris, %	+1	+1
Volym, %	+7	+6
Totalt, %	+8	+7
2007	7 043	6 871

Atlas Copco ²⁰⁰⁷ 33

Kapitelhuvud Affärsområdet Industriteknik består av fem divisioner inom produktområdena industriverktyg och monteringssystem.

Affärsområdets ledning

Den 4 februari 2008 Affärsområdeschef: Fredrik Möller

Industritekniks divisioner är:

• Atlas Copco Tools and Assembly Systems Motor Vehicle Industry, chef Anders Lindquist
• Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry, chef Mats Rahmström
• Chicago Pneumatic Industrial, chef Norbert Paprocki
• Chicago Pneumatic Vehicle Service, chef Yves Antier
• Tooltec, chef Håkan Söderström

Norbert Paprocki Yves Antier Håkan Söderström

Verksamheten

Affärsområdet Industriteknik utvecklar, tillverkar och marknadsför högkvalitativa industriverktyg, monteringssystem samt produkter och tjänster till eftermarknaden. Affärsområdet svarar mot behoven från industriell tillverkning, såsom fordonsoch flygplansindustrin, verkstadsindustrin, underhåll, samt fordonsservice.

Industriteknik har sin produktutveckling och tillverkning i Sverige, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Storbritannien, Tyskland, Ungern och USA. Det har även applikationscenter för monteringssystem på flera marknader.

Atlas Copco, CP Chicago Pneumatic, Desoutter, Fuji Air Tools, Microtec och Rodcraft är varumärken som används för industriverktyg och monteringssystem.

Vision och strategi

Visionen är att bli First in Mind—First in Choice®, det vill säga den kunderna tänker på först och sedan väljer som leverantör av industriverktyg, monteringssystem samt eftermarknadstjänster till fordonsindustri och till andra utvalda områden inom verkstadsindustrin och fordonsservice.

Strategin är att verksamheten ska fortsätta växa genom att bygga vidare på det tekniska ledarskapet och kontinuerligt erbjuda produkter och eftermarknadstjänster som ökar kundernas produktivitet. Att utöka erbjudandet, främst för fordonsindustrin, och tillhandahålla mer service, kunskap och utbildning är viktiga aktiviteter. Affärsområdet ökar dessutom sin närvaro inom verkstadsindustrin och fordonsservice samt på geografiskt utvalda marknader i Asien och Östeuropa. Dessutom undersöks aktivt möjligheterna att förvärva kompletterande verksamheter.

Strategiska aktiviteter

• Öka marknadstäckningen och satsningen på medarbetare inom försäljning, service och underhåll

• Förbättra närvaron på utvalda marknader
• Utveckla nya produkter och lösningar som ger ökat kundvärde
• Utöka produktutbudet, inklusive elektriska verktyg för verkstadsindustrin
• Utöka utbudet inom eftermarknad, inklusive tjänster och rådgivning

Marknaden

Den globala marknaden för industriverktyg, inom de produktkategorier som Atlas Copco marknadsför, beräknas uppgå till klart över BSEK 15. Fordonsindustrin och dess underleverantörer är ett viktigt kundsegment som svarar för ungefär hälften av Industritekniks intäkter. Den vanligaste applikationen är montering. Fordonsindustrin har legat i framkant när det gäller att kräva mer precisa åtdragningsverktyg som minimerar fel i produktionen och möjliggör att åtdragningsmomenten kan lagras och spåras. Affärsområdet har framgångsrikt utvecklat elektriska industriverktyg och monteringssystem som hjälper kunder att genomföra åtdragning enligt specifikation vilket minimerar fel i produktionen.

Industriverktyg används dessutom i ett flertal andra applikationer för industriell tillverkning. Kunderna finns inom montering, verkstads- och teknikföretag, varv, gjuterier och maskintillverkare. Utrustningen som erbjuds är monteringsverktyg, borrmaskiner, slående verktyg, slipmaskiner, lyft- och draganordningar samt tillbehör. Luftmotorer levereras även separat för olika applikationer i produktionsenheter.

Till fordonsservice – bilverkstäder, bil- och lastbilsservice samt däck- och chassiverkstäder – levereras verktyg som slående mutterdragare, slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Efterfrågan ökar på eftermarknadsprodukter och -tjänster (såsom underhållsavtal och kalibreringstjänster) som ökar kundernas produktivitet. Eftermarknaden motsvarade cirka 23% av den totala försäljningen under 2007.

Marknadstrender

• Mer avancerade verktyg och system och en ökad betydelse av kunskap och utbildning, för att motsvara ökade krav på kvalitet och produktivitet
• Fler industriverktyg med elmotorer, vilka delvis ersätter tryckluftsverktyg
• Produktivitet och ergonomi

Faktorer som driver efterfrågan

• Investeringar i monteringslinor
• Ersättning och service av verktyg och system
• Förändringar i tillverkningsmetoder, t ex byte från pneumatiska till elektriska verktyg
• Industriproduktion

Marknadsposition

Industriteknik har en ledande marknadsposition globalt i de flesta av sina verksamheter.

Konkurrenter

Industritekniks konkurrenter inom industriverktyg är Cooper Industries, Ingersoll-Rand, Uryu, Stanley, Bosch samt flera lokala och regionala konkurrenter.

Andel av intäkter

Kundgrupper, produkter och applikationer

Affärsområdet Industriteknik erbjuder det mest omfattande sortimentet industriverktyg på marknaden.

Fordonsindustrin

Fordonsindustrin efterfrågar främst avancerade monteringsverktyg och -system. De erbjuds ett brett sortiment elektriska monteringsverktyg, kontrollsystem och tillhörande mjukvaror för säkerhetskritiska åtdragningar. Specialiserade applikationscenter runt om i världen konfigurerar passande monteringssystem. Systemen gör det möjligt att läsa av, samla in och lagra monteringsinformation. Fordonsindustrin, liksom andra tillverkande industriföretag, efterfrågar också vanliga industriverktyg.

Fordonsservice

Affärsområdet erbjuder verktyg som är starka, kraftfulla och pålitliga för att möta efterfrågan från den professionelle användaren. Verktyg som erbjuds är slående mutterdragare, slående verktyg, borr-, poler- och slipmaskiner.

Industriell tillverkning

Affärsområdet tillhandahåller ett komplett sortiment produkter, tjänster och produktionslösningar för industriell tillverkning. Det sträcker sig från vanliga åtdragningsverktyg, borr- och slipmaskiner till de mest avancerade monteringssystem som finns. En stor grupp specialister finns tillgänglig för att stödja kunder som vill förbättra sin produktionseffektivitet.

Tryckluftsdriven vinkelslipmaskin

Slående mutterdragare som erbjuds kunder inom fordonsservice

Koncernens resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2007	2006
Intäkter	4	63 355	50 512
Kostnad för sålda varor	7	–39 896	–31 516
Bruttoresultat		23 459	18 996
Marknadsföringskostnader		–6 549	–5 560
Administrationskostnader		–3 518	–2 970
Forsknings- och utvecklingskostnader		–1 286	–1 111
Övriga rörelseintäkter	8	292	122
Övriga rörelsekostnader	8	–335	–291
Andelar i intresseföretags resultat	14	3	17
Rörelseresultat	4, 5, 6, 7	12 066	9 203
Finansiella intäkter	9	688	666
Finansiella kostnader	9	–2 220	–1 174
Finansnetto		–1 532	–508
Resultat före skatt		10 534	8 695
Inkomstskatt	10	–3 118	–2 435
Resultat från kvarvarande verksamheter		7 416	6 260
Resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt	3	53	9 113
Årets resultat		7 469	15 373
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		7 439	15 349
Minoritetsintressen		30	24
Resultat per aktie före utspädning, SEK	11	6.09	12.24
– varav kvarvarande verksamheter		6.05	4.98
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	11	6.09	12.22
– varav kvarvarande verksamheter		6.04	4.96

Koncernens balansräkning

Belopp i MSEK Not 2007 2006 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 12 11 665 4 299 Hyresmaskiner 13 1 906 1 979 Övriga materiella anläggningstillgångar 13 4 894 3 777 14 71 77 Andelar i intresseföretag Övriga finansiella anläggningstillgångar 15 3 331 2 459 Övriga fordringar 11 6 Uppskjutna skattefordringar 10 832 619 Summa anläggningstillgångar 22 710 13 216 Omsättningstillgångar Varulager 16 12 725 8 487 Kundfordringar 17 13 116 9 976 Skattefordringar 578 135 Övriga fordringar 18 2 933 2 290 Övriga finansiella tillgångar 15 1 124 1 016 Likvida medel 19 3 473 20 135 Summa omsättningstillgångar 33 949 42 039 SUMMA TILLGÅNGAR 56 659 55 255 EGET KAPITAL Sid 38 Aktiekapital 786 786 Övrigt tillskjutet kapital 5 075 4 999 Reserver 1 534 –253 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 7 129 27 084 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 14 524 32 616 Minoritetsintressen 116 92 SUMMA EGET KAPITAL 14 640 32 708 SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder 21, 22 19 926 1 163 Ersättningar efter avslutad anställning 23 1 728 1 647
Övriga skulder 63 149
Avsättningar 25 505 443
Uppskjutna skatteskulder 10 823 648
Summa långfristiga skulder 23 045 4 050
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder 21, 22 2 743 5 977
Leverantörsskulder 5 591 4 108
Skatteskulder 1 189 1 541
Övriga skulder 24 8 523 6 155
Avsättningar 25 928 716
Summa kortfristiga skulder 18 974 18 497
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 56 659 55 255

Se not 26 för information om ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

Koncernens förändring av eget kapital

2006				Reserver
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balan serade vinst medel	Summa	Minoritets intressen	Summa eget kapital
Vid årets början	786	4 999	–	–	1 675	18 256	25 716	92	25 808
Omräkningsdifferenser					–1 727		–1 727	–12	–1 739
Realiserat vid avyttring av dotterföretag					–199		–199		–199
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterföretag					–3		–3		–3
Skatt på poster redovisade direkt i eget kapital					1		1		1
Intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital, netto	–	–	–	–	–1 928	–	–1 928	–12	–1 940
Årets resultat						15 349	15 349	24	15 373
Summa redovisade intäkter och kostnader för
året exkl transaktioner med bolagets ägare	–	–	–	–	–1 928	15 349	13 421	12	13 433
Utdelning						–2 672	–2 672	–4	–2 676
Återköp av egna aktier						–3 776	–3 776		–3 776
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med eget kapitalinstrument
– Årets kostnader						13	13		13
– Utnyttjande av optioner						–86	–86		–86
Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag							–	–8	–8
Vid årets slut	786	4 999	–	–	–253	27 084	32 616	92	32 708

2007				Reserver
Belopp i MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Verkligt värde reserv	Omräk nings reserv	Balan serade vinst medel	Summa	Minoritets intressen	Summa eget kapital
Vid årets början	786	4 999	–	–	–253	27 084	32 616	92	32 708
Omräkningsdifferenser					1 895		1 895	4	1 899
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterföretag					–824		–824		–824
Förändring i verkliga värden
– Kassaflödessäkringar			–86				–86		–86
– Tillgångar som kan säljas				562			562		562
Realiserat vid avyttring, tillgångar som kan säljas				–15			–15		–15
Skatt på poster redovisade direkt i eget kapital			24		231		255		255
Intäkter och kostnader redovisade
direkt i eget kapital, netto	–	–	–62	547	1 302		1 787	4	1 791
Årets resultat						7 439	7 439	30	7 469
Summa redovisade intäkter och kostnader för
året exkl transaktioner med bolagets ägare	–	–	–62	547	1 302	7 439	9 226	34	9 260
Utdelning						–2 899	–2 899	–4	–2 903
Inlösen av aktier	–262					–24 154	–24 416		–24 416
Ökning av aktiekapital på grund av fondemission	262					–262	–		–
Indragning av aktier	–18					18	–		–
Ökning av aktiekapital på grund av fondemission	18					–18	–		–
Avyttring av B-aktier som innehafts av Atlas Copco		76				246	322		322
Förvärv av A-aktier						–347	–347		–347
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med eget kapitalinstrument
– Årets kostnader						89	89		89
– Utnyttjande av optioner						–67	–67		–67
Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag								–6	–6
Vid årets slut	786	5 075	–62	547	1 049	7 129	14 524	116	14 640

Se även not 20.

Koncernens kassaflödesanalys

Inklusive avvecklade verksamheter

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2007	2006
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		12 066	13 581
Justering för:
Av- och nedskrivningar	7	1 800	2 142
Realisationsresultat och övriga ej
kassaflödespåverkande poster		–136	–374
Kassamässigt rörelseöverskott		13 730	15 349
Finansnetto, erhållet/betalt		–379	–12
Kassaflöde från övriga poster		–	–4
Betald skatt		–3 346	–3 775
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		10 005	11 558
Förändring av:
Varulager		–2 332	–1 870
Rörelsefordringar		–1 417	–1 803
Rörelseskulder		1 423	1 320
Förändring av rörelsekapital		–2 326	–2 353
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten		7 679	9 205
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Investeringar i hyresmaskiner		–1 028	–6 357
Investeringar i övriga materiella anläggningstillgångar		–1 331	–1 198
Försäljning av hyresmaskiner		586	1 763
Försäljning av övriga materiella anläggningstillgångar		126	200
Investeringar i immateriella tillgångar		–530	–524
Försäljning av immateriella tillgångar		3	4
Försäljning av aktier		172	7
Förvärv av dotterföretag	2	–6 139	–1 333
Avyttring av dotterföretag	3	–475	22 969
Övriga investeringar, netto		–1 088	–994
Nettokassaflöde från investeringsverksamheten		–9 704	14 537
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning Inlösen av aktier		–2 903 –24 416	–2 676 –
Återköp av egna aktier		–25	–3 776
Upptagna lån		19 804	30
Amortering av lån		–7 340	–766
Amortering av finansiella leasingskulder		–63	–309
Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten		–14 943	–7 497
Årets nettokassaflöde		–16 968	16 245
Likvida medel vid årets början		20 135	3 727
Årets nettokassaflöde		–16 968	16 245
Valutakursdifferens i likvida medel		306	163
Likvida medel vid årets slut	19	3 473	20 135

Se not 3 för information om kassaflöden för kvarvarande och avvecklade verksamheter.

Noter till koncernens finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges.

Innehåll

Not		Sida
1	Väsentliga redovisningsprinciper	41
2	Förvärv	47
3	Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	49
4	Segmentinformation	50
5	Anställda och personalkostnader	52
6	Ersättning till revisorer	53
7	Rörelsens kostnader	54
8	Övriga rörelseintäkter och -kostnader	54
9	Finansiella intäkter och kostnader	54
10	Skatter	55
11	Resultat per aktie	56
12	Immateriella tillgångar	57
13	Materiella anläggningstillgångar	59
14	Andelar i intresseföretag	60
15	Övriga finansiella tillgångar	60
16	Varulager	61
17	Kundfordringar	61
18	Övriga fordringar	61
19	Likvida medel	61
20	Eget kapital	61
21	Räntebärande skulder	62
22	Leasingavtal	63
23	Ersättningar till anställda	64
24	Övriga skulder	68
25	Avsättningar	68
26	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	69
27	Finansiell exponering och principer för riskhantering	69
28	Närstående	76
29	Händelser efter balansdagen	76
30	Viktiga uppskattningar och bedömningar	76

1. Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB (även kallat "bolaget") har huvudkontor i Stockholm i Sverige. Koncernredovisningen omfattar Atlas Copco AB med dotterföretag (tillsammans kallas de för Gruppen eller Atlas Copco) och Gruppens andelar i intresseföretag.

Grund för upprättande

Uttalande om att IFRS följs

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EU. Rapporterna har även upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR30:06 som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar som är upprättade i enlighet med IFRS.

De redovisningsprinciper som redovisas nedan har tillämpats konsekvent för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen och har tillämpats konsekvent av företagen i Gruppen.

Årsredovisningen för Gruppen och bolaget, inklusive finansiella rapporter, utfärdades av styrelsen den 15 februari 2008, och balansräkningar och resultaträkningar ska godkännas av årsstämman den 24 april 2008.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De finansiella rapporterna redovisas i svenska kronor som är Atlas Copco AB:s funktionella valuta och även rapporteringsvaluta för Gruppens finansiella rapportering. Såvida inte annat anges redovisas beloppen i miljoner svenska kronor.

Värderingsgrund

Koncernredovisningen upprättas baserat på anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde, finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som att de kan säljas och skulder avseende kontantreglerade aktierelaterade ersättningsavtal.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.

Användande av uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciper. Dessa uppskattningar, bedömningar och hänförliga antaganden bygger på erfarenhet och andra faktorer som anses vara rimliga under rådande omständigheter. Det faktiska utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Information om betydande områden där det råder osäkerhet i uppskattningarna samt i viktiga bedömningar vid tillämpning av principer som har betydande inverkan på de finansiella rapporterna återfinns i not 30.

Klassificering

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar, kortfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda inom tolv månader efter balansdagen.

Ändrade redovisningsprinciper

Ingen ändring av redovisningsprinciper har genomförts under 2007, förutom förändringar i upplysningar på grund av införandet av nya standarder som nämns i följande avsnitt.

Nya standarder och tolkningar av betydelse för Gruppen, införda under 2007

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och ändring av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: upplysningar om kapital har införts. Detta har ökat mängden upplysningar hänförliga till betydelsen av finansiella instrument för finansiell ställning och resultat, samt mängden kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskernas karaktär och omfattning.

Införandet av andra nya IFRIC-tolkningar (IFRIC 7–10) har inte haft någon inverkan på koncernredovisningen.

Rörelseförvärv och konsolidering

Atlas Copco-gruppens resultat- och balansräkning omfattar alla företag över vilka bolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att direkt eller indirekt utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning av om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att rörelseförvärv betraktas som en transaktion i vilken Gruppen direkt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. De förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna och eventualförpliktelserna redovisas i koncernredovisningen till verkligt värde, när bestämmande inflytande har fastställts. Anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv beräknas som summan av, per tidpunkten för erhållandet av det bestämmande inflytandet, det verkliga värdet för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och egetkapitalinstrument emitterade av Gruppen för att förvärva verksamheten. Kostnader som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet ingår också i anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet.

Goodwill som uppkommer vid ett förvärv består av skillnaden mellan förvärvets anskaffningsvärde och det verkliga värdet för de identifierbara nettotillgångar som förvärvats genom rörelseförvärvet och redovisas i balansräkningen. Goodwill skrivs inte av. Om andelen av nettotillgångarnas verkliga värde per ikraftträdandet av det bestämmande inflytandet överstiger kostnaden för rörelseförvärvet redovisar Gruppen det efter omprövning överskjutande beloppet direkt i resultaträkningen.

Resultat för under året förvärvade verksamheter redovisas i Gruppens koncernresultaträkning från och med förvärvstidpunkten. Vinst eller förlust för under året avyttrade företag beräknas utifrån Gruppens redovisade nettotillgångar i sådana verksamheter, inklusive resultat fram till tidpunkten för avyttringen.

Koncerninterna mellanhavanden och eventuella orealiserade intäkter och kostnader hänförliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster på koncerninterna transaktioner elimineras, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

Rörelseförvärv per och efter den 1 januari 2004 har redovisats i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. Rörelseförvärv före den 1 januari 2004 räknades inte om när IFRS började tillämpas, utan redovisas enligt de principer som tidigare användes i Gruppen i enlighet med svensk redovisningssed. Enligt denna redovisas inte immateriella tillgångar separat i samma utsträckning som enligt IFRS 3 och eventualförpliktelser värderas inte till verkligt värde vid det första redovisningstillfället för rörelseförvärv.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag i vilka Gruppen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, över ekonomiska och operativa strategier. När Gruppen innehar 20–50% av rösterna, anses ett betydande inflytande föreligga, såvida inte annat klart kan påvisas.

Andelar i intresseföretag redovisas i Gruppens koncernredovisning enligt kapitalandelsmetoden från den tidpunkt när betydande inflytande har fastställts till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas investeringarna vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och därefter justeras det redovisade värdet för investerarens andel av resultatet, erhållen utdelning och avskrivning av skillnaden mellan verkligt värde och intresseföretagens redovisade värde för tillgångarna vid förvärvet.

Atlas Copcos andel av intresseföretagens resultat efter skatt redovisas som en separat post i resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster vid transaktioner med intresseföretag elimineras motsvarande Gruppens intressen, förluster emellertid enbart i den mån det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

Segmentrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av Gruppen, vilken antingen tillhandahåller varor och tjänster (rörelsegren), eller

1. Forts.

varor och tjänster i en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), och som exponeras för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra segment. Gruppens primära rörelsegrenar är affärsområdena.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Funktionell valuta är valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken ett företag bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta (transaktioner denominerade i annan valuta än den funktionella valutan) omräknas till den kurs som gällde vid tidpunkten för transaktionen. Fordringar och skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser vid omräkning till funktionell valuta redovisas i resultaträkningen, förutom vad avser differenser som uppkommer vid omräkningen av egetkapitalinstrument som kan säljas, en finansiell skuld identifierad som säkring av nettoinvesteringen i en utlandsverksamhet eller kassaflödessäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning, som redovisas direkt i eget kapital. Valutakurser för de viktigaste valutorna som använts vid årsboksluten återfinns i not 27.

Omräkning av självständiga utlandsverksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i självständiga utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar till verkligt värde i koncernredovisningen, räknas om till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkterna och kostnaderna räknas vanligen om till en genomsnittskurs som är en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas som en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av en självständig utlandsverksamhet redovisas de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring av nettoinvesteringar, i resultaträkningen, vilket därmed ökar eller minskar resultatet för avyttrandet. Ackumulerade omräkningsdifferenser som uppkom före övergången till IFRS den 1 januari 2004 redovisas inte som en separat komponent i eget kapital och realiseras inte vid avyttring.

Redovisning av intäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, rabatter eller andra likartade avdrag. Inga intäkter redovisas om det inte är sannolikt att betalningen kan återvinnas, eller om det inte går att värdera hänförliga intäkter och kostnader på ett tillförlitligt sätt.

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter från varuförsäljning redovisas när leverans skett och väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, vilket i de flesta fall sker i samband med leverans. När produkten kräver installation och installationen utgör en betydande del av avtalet, redovisas intäkten när installationen färdigställts. Åtaganden om återköp kan leda till att intäkter inte kan redovisas om innebörden i avtalet är sådan att kunden endast har leasat produkten under en viss tid. Inga intäkter redovisas om det råder betydande osäkerhet angående risken för återlämnande av varor.

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen i förhållande till färdigställandegraden per balansdagen alternativt linjärt, under förutsättning att en tillförlitlig uppskattning av vinsten kan göras.

Maskinuthyrning

Intäkter från maskinuthyrningsverksamheten genereras och redovisas per dag, vecka eller månad samt genereras och redovisas från försäljning av reservdelar, tillbehör samt ny och begagnad utrustning. Hyresintäkterna redovisas linjärt.

Övriga intäkter och kostnader

Kommissioner och royaltyavgifter redovisas enligt periodiseringsprincipen, utifrån avtalets ekonomiska innebörd.

Vinster eller förluster vid utrangering eller avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom jämförelse av erhållna intäkter från avyttringen med det redovisade värdet för den materiella anläggningstillgången, och redovisas netto under "Övriga rörelseintäkter" eller "Övriga rörelsekostnader".

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas i balansräkningen när det föreligger rimlig säkerhet för att de kommer att erhållas och att Gruppen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med dem. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för uppkomna utgifter redovisas systematiskt i resultaträkningen i samma perioder som utgifterna. Statliga stöd som kompenserar Gruppen för en tillgångs anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen fördelade på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.

Finansiella kostnader och intäkter

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, samt vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen när de uppkommer, med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelning redovisas i resultaträkningen per det datum Gruppens rätt att erhålla betalningen fastställts.

Finansiella kostnader utgörs av räntekostnader på lån, förändringar i nuvärde för avsättningar, förändringar i verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivningar som redovisas för finansiella tillgångar och förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill som uppkommer vid ett rörelseförvärv består av skillnaden mellan förvärvets anskaffningsvärde och det verkliga värdet för de identifierbara nettotillgångarna.

Goodwill som uppkom vid förvärv som gjordes före den 1 januari 2004 redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivningar fram till den 31 december 2003, och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkom vid förvärv som gjordes efter den 31 december 2003 redovisas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningsbehovet prövas årligen.

Teknikbaserade immateriella tillgångar

Utgifter för forskning som utförs i syfte att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs när de uppkommer. Forskningsprojekt som förvärvats i rörelseförvärv aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde minus av- och nedskrivningar.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet tillämpas vid planering eller utformning av produktion av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer, aktiveras om det bedöms att produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt gångbar samt att Gruppen har avsikt och förmåga att färdigställa, sälja eller använda den immateriella tillgången. De utgifter som aktiveras innefattar utgifter för material, direkt lön och andra utgifter som är direkt hänförliga till utvecklingsprojektetet. Aktiverade utvecklingsutgifter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Datorprogram aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Varumärken

Varumärken som förvärvas av Gruppen aktiveras med utgångspunkt från deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Vissa varumärken beräknas ha obestämbar livslängd, medan andra skrivs av utifrån deras uppskattade nyttjandeperioder.

Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar

Förvärvade marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar såsom kundrelationer och andra likartade poster aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Förvärvade immateriella tillgångar som är hänförliga till avtalsrättigheter såsom licenser eller franchiseavtal aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den kortare av nyttjandeperioden och avtalets löptid.

Utgifter för internt upparbetad goodwill, varumärken och liknande poster kostnadsförs när de uppkommer.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Kostnaden för en materiell anläggningstillgång innefattar anskaffningsvärde, tullar samt kostnader direkt hänförliga till att bringa tillgångarna på plats och i skick att användas. Gruppen aktiverar utgifter vid det första redovisningstillfället och vid utbyte av betydande delar av materiella anläggningstillgångar när kostnaden uppkommer, om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer koncernen till del och att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter redovisas som kostnader i den period de uppkommer.

Hyresmaskiner

Före avyttringen av maskinuthyrningsverksamheten 2006 omfattade hyresflottan ett brett sortiment av allt från mindre maskiner såsom pumpar, generatorer och elverktyg till större maskiner som kompressorer, borriggar, grävmaskiner, arbetsplattformar, lastmaskiner och baklastare. Hyresmaskinerna redovisas vid det första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och skrivs av över den beräknade nyttjandeperioden. Hyresmaskiner skrivs av till ett restvärde som uppgår till 0–10% av anskaffningsvärdet.

Avskrivningar

Avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärde genom tillämpning av linjär avskrivning över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperioden är obestämbar. Delar av materiella anläggningstillgångar vars anskaffningsvärde är betydande i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde skrivs av separat när delarnas nyttjandeperiod inte överensstämmer med nyttjandeperioden för tillgångens övriga delar.

Följande nyttjandeperioder används vanligen vid avskrivningar:

	År
Teknikbaserade immateriella tillgångar	3–15
Varumärken med begränsad livslängd	5–10
Marknads- och kundrelaterade immateriella tillgångar	5–10
Byggnader	25–50
Maskiner och inventarier	3–10
Fordon	4–5
Datorutrustning, maskin- och programvara	3–5
Hyresmaskiner	3–12

Nyttjandeperioderna och restvärdena omvärderas årligen. Mark, goodwill och varumärken med obestämbar livslängd skrivs inte av.

Leasade tillgångar

I sin verksamhet agerar Gruppen både som leasegivare och leasetagare. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella leasingavtal. Ett leasingavtal är ett finansiellt leasingavtal då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägande i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om detta inte är fallet redovisas leasingavtalet som ett operationellt leasingavtal.

Redovisning av finansiella leasingavtal medför att leasetagaren redovisar anläggningstillgången som en tillgång i balansräkningen och att en motsvarande skuld redovisas vid det första redovisningstillfället. Anläggningstillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal skrivs av enligt plan över uppskattad nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som ränta och amortering av leasingskulden. Vid operationella leasingavtal redovisar inte leasetagaren den leasade tillgången i balansräkningen. I resultaträkningen fördelas leasingavgiften för operationella leasingavtal linjärt över leasingperioden.

I de fall där Gruppen är leasegivare enligt ett operationellt leasingavtal klassificeras tillgången som hyresmaskin. Tillgången omfattas av Gruppens avskrivningsprinciper. Leasingavgifterna redovisas i resultatet

linjärt över leasingperioden. Vid finansiella leasingavtal, när Gruppen är leasegivare, redovisas transaktionen som en försäljning och en leasingfordran redovisas. Leasingavgifter redovisas som ränteintäkt och återbetalning av leasingfordringen.

Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

Det redovisade värdet för Gruppens tillgångar, med undantag för finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, varulager, anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning, förvaltningstillgångar för pensionsstiftelser och uppskjutna skattefordringar, prövas åtminstone varje balansdag för att fastställa om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov enligt IAS 36 Nedskrivningar. Undantagna tillgångar redovisas i enlighet med den standard som är tillämplig för varje tillgångsslag.

Om det finns indikation på nedskrivningsbehov enligt IAS 36 uppskattas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod prövas nedskrivningsbehovet minst en gång varje år. Årlig prövning av nedskrivningsbehov genomförs även för immateriella tillgångar som ännu inte tagits i bruk.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte går att hänföra väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång prövas nedskrivningsbehovet för en kassagenererande enhet, som är den minsta grupp av tillgångar som innefattar tillgången i fråga och som genererar väsentligen oberoende kassaflöden. Goodwill fördelas alltid till en kassagenererande enhet eller till grupper av kassagenererande enheter och prövas på den lägsta nivå i Gruppen på vilken goodwillen i fråga följs upp internt. Detta är vanligen på divisionsnivå.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid bedömning av nyttjandevärde diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången. Nedskrivningar som redovisas för kassagenererande enheter fördelas i första hand till det redovisade värdet för goodwill som är allokerad till den kassagenererande enheten (gruppen av enheter). Därefter görs en proportionell nedskrivning av de andra tillgångarna i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. När det gäller andra tillgångar bedöms nedskrivningar under tidigare perioder per varje balansdag för indikationer på att tidigare nedskrivningar inte längre är motiverade. En nedskrivning återförs om det har skett förändringar i de uppskattningar och bedömningar som användes vid fastställande av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den mån tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha fastställts, efter avskrivning, om ingen nedskrivning hade redovisats.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset minus uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Varulager redovisas enligt först in, först ut-principen och innefattar kostnader för anskaffning och för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Egentillverkade lagervaror och produkter i arbete innefattar en tillämplig del av omkostnaderna. Varulager redovisas netto efter avdrag för inkurans och internvinster uppkomna vid leveranser från produktionsbolag till marknadsbolag.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när Gruppen har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och att detta kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

En avsättning för beräknade produktgarantier belastar kostnaden för sålda varor i samband med att produkterna säljs. Beräkningen baseras på historiska data gällande nivån för reparationer och ersättningsprodukter.

Avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av Gruppen och när denna antingen har påbörjats eller har gjorts allmänt känd. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

1. Forts.

En avsättning för förlustbringande kontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som Gruppen väntas erhålla för ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga förpliktelser för ersättningar till anställda värderas utan diskontering och kostnadsförs vid tillhandahållandet av tjänsten.

En skuld redovisas avseende det belopp som väntas bli betalt enligt kortfristiga kontanta bonusplaner eller vinstandelsplaner om Gruppen har en befintlig legal eller informell förpliktelse att betala detta belopp till följd av den anställdes tjänstgöring under tidigare perioder och det går att uppskatta förpliktelsen på ett tillförlitligt sätt.

Avgiftsbestämda planer

En avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställning enligt vilken ett företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad för ersättningar till anställda i resultaträkningen när de förfaller. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den mån en kontant återbetalning eller minskning av framtida avgifter är tillgänglig.

Förmånsbestämda planer

I länder där Gruppen bedriver verksamhet finns ett antal förmånsbestämda planer avseende pensioner och sjukvård efter avslutad tjänstgöring. Nuvärdet av nettoförpliktelsen beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning av de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen som nuvärdet av förpliktelserna med avdrag för verkligt värde för eventuella förvaltningstillgångar.

Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom tilllämpning av den så kallade Projected Unit Credit Method, som innebär att kostnaden fördelas över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med hänsyn tagen till antaganden såsom förväntade framtida löneökningar, inflation, ökningar i sjukvårdskostnader och livslängd. Förväntade framtida utbetalningar diskonteras med en ränta som gäller på balansdagen för företagsobligationer eller statsobligationer av hög kvalitet och med hänsyn till beräknad återstående löptid för respektive åtagande.

Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och av det verkliga värdet på förvaltningstillgångar ger upphov till aktuariella vinster eller förluster. Sådana vinster eller förluster inom 10% av värdet av förpliktelser eller förvaltningstillgångar, som ligger inom "korridoren", redovisas inte omedelbart. Vinster eller förluster överstigande "korridoren" redovisas i resultatet över den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de anställda. Vinster eller förluster före den 1 januari 2004 har redovisats i eget kapital.

Förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga med tillgångar som överstiger förpliktelserna, redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, begränsade till värdet på de ackumulerade aktuariella förlusterna och nuvärdet av de ekonomiska fördelar som är tillgängliga för Gruppen från förvaltningstillgångarna.

Räntedelen i pensionskostnaden, liksom räntedelen i kostnaden för andra ersättningar efter avslutad tjänstgöring, samt avkastning på förvaltningstillgångar redovisas inte bland rörelsekostnader utan som räntekostnad. Se not 9 och 23 för ytterligare information.

Aktierelaterade ersättningar

Gruppen har aktierelaterade incitamentsprogram, vilka har erbjudits vissa anställda beroende på befattning och utförd prestation. Dessa program består av personaloptioner och syntetiska personaloptioner.

Det verkliga värdet på tilldelade personaloptioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten genom tillämpning av Black & Scholes-modellen, redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats.

Det verkliga värdet på de syntetiska optionerna redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde, som beräknas per tilldelningstidpunkten och sedan räknas om per varje balansdag genom tillämpning av Black & Scholes-modellen, redovisas som en kostnad över intjänandeperioden. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen som en personalkostnad. Den totala kostnaden som redovisas över intjänandeperioden motsvarar det kontantbelopp som betalats vid reglering.

Sociala avgifter betalas kontant. Sociala avgifter redovisas på samma sätt som syntetiska optioner oavsett om de är hänförliga till aktieoptionerna eller de syntetiska optionerna. Avtal med banker, som rör aktieoptionerna och de syntetiska optionerna, redovisas som separata finansiella instrument i enlighet med IAS 39. Vinster och förluster från dessa avtal redovisas som finansiella poster.

Finansiella instrument

Redovisning i balansräkningen

Finansiella tillgångar och skulder redovisas när Gruppen blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Gruppen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Kundfordringar redovisas när fakturor har skickats. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala.

En finansiell tillgång (eller del av en finansiell tillgång) tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från de finansiella instrumenten löper ut eller överlåts samt Gruppen inte längre i allt väsentligt har alla de risker och fördelar som är förknippade med ägande. En finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i balansräkningen endast när legal kvittningsrätt föreligger och avsikten är att antingen reglera nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.

Värdering och klassificering

Finansiella instrument redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde med tillägg eller avdrag för transaktionskostnader om det är en finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Klassificeringen av ett finansiellt instrument, i enlighet med kategorierna i IAS 39, bestämmer värderingen och redovisningen. Finansiella tillgångar och finansiella skulder klassificeras i de olika kategorierna vid första redovisningstillfället och redovisas därmed beroende på avsikten med förvärvet. Detta bestämmer efterföljande värdering. De finansiella instrumenten klassificeras enligt följande:

• Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivatinstrument, med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Gruppen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel med fordringsrätterna. Lånefordringar och kundfordringar värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde, som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Kundfordringar ingår i denna kategori. I de flesta fall redovisas kundfordringar till nominellt belopp utan diskontering på grund av den korta förväntade löptiden.
• Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fastställda eller med rimlig säkerhet fastställbara betalningar och med en fast löptid vilka Gruppen har en utrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Investeringar som hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån effektivräntemetoden, efter avdrag för eventuella nedskrivningar.

• Ett instrument redovisas till verkligt värde via resultaträkningen om det innehas för handel eller identifieras som sådant vid det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras som värderade till verkligt värde via resultaträkningen om Gruppen förvaltar sådana investeringar och fattar köp- och säljbeslut på grundval av deras verkliga värde. Finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt värde och förändringar av detta redovisas i resultaträkningen.

• Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat och som identifieras som att de kan säljas. Efter det första redovisningstillfället värderas de till verkligt värde och förändringar av det verkliga värdet redovisas direkt i eget kapital med undantag för nedskrivningar och valutavinster och valutaförluster på monetära poster som kan säljas, vilka redovisas i resultaträkningen. När en investering tas bort från balansräkningen överförs den ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital till resultaträkningen.

• Finansiella skulder redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde minskat med hänförliga transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde som bestäms genom tillämpning av effektivräntemetoden. Låneutgifter redovisas som kostnader i den period de uppstår, oavsett hur de upplånade medlen används.
• Derivatinstrument värderas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde för derivat redovisas i resultaträkningen om inte derivaten är identifierade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar eller som säkringar av nettoinvesteringar. Förändringar i verkligt värde avseende räntevalutaswappar delas in i tre komponenter. Ränta redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader, valutakurseffekter redovisas som kursdifferenser och förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen som vinster eller förluster från finansiella instrument. Räntebetalningar avseende ränteswappar redovisas i resultaträkningen som ränteintäkter eller räntekostnader, medan förändringar i verkligt värde avseende framtida betalningar redovisas som vinster eller förluster från finansiella instrument. Effekter av ränteswappar som används för säkringsredovisning redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad. Förändringar i verkligt värde avseende valutakontrakt redovisas som kursdifferenser och räntekomponenten redovisas som räntekostnad.

Fasta eller fastställbara betalningar och fast löptid innebär att ett avtal definierar beloppen och tidpunkterna för betalning till innehavaren, såsom ränta och amorteringar.

Effektivräntemetoden är en metod som används vid beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller skuld, och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över perioden i fråga. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel och kortfristiga likvida placeringar som är omedelbart tillgängliga och som inte är utsatta för betydande risk för värdefluktuationer. En investering kan normalt sett endast räknas som likvida medel om löptiden från anskaffningstidpunkten understiger tre månader.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten och att säkringsdokumentation upprättas. Gruppen bedömer, utvärderar och dokumenterar säkringens effektivitet såväl vid säkringens början som löpande. Principen för att redovisa vinster och förluster från säkringsinstrument beror på typen av säkring, det vill säga vilken typ av riskexponering som säkras av instrumentet.

Förändringar i verkligt värde för ett derivat som är avsett att användas som och kvalificerar som ett säkringsinstrument redovisas över resultaträkningen, tillsammans med eventuella förändringar i verkligt värde för den säkrade tillgången eller skulden som uppkommer på grund av den säkrade risken. Dessa förändringar i verkligt värde av den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen för att balansera effekten av vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet.

Efter beslut i Financial Risk Management Committee kan transaktionsexponering säkras med derivatinstrument. Huvudprincipen är att kassaflödessäkring eller verkligt-värdesäkring ska uppnås i de konsoliderade räkenskaperna. Se not 27 för ytterligare information.

Förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument som är ett derivat och är identifierat som kassaflödessäkring redovisas direkt i eget kapital i den mån säkringen är effektiv. I den mån säkringen är ineffektiv redovisas förändringar i verkligt värde i resultaträkningen.

Om säkringsinstrumentet inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in, avbryts säkringsredovisingen framåtriktat. Den ackumulerade vinst eller

förlust som tidigare redovisats i eget kapital kvarstår fram till att den prognostiserade transaktionen inträffar. När den säkrade posten är en icke-finansiell tillgång överförs det redovisade värdet i eget kapital till tillgångens redovisade värde. I övriga fall överförs det belopp som redovisats i eget kapital till resultaträkningen i samma period som den säkrade posten påverkar resultatet.

Gruppens policy är generellt att inte säkra de valutarisker som kan hänföras till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Om nettoinvesteringar säkras redovisas den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som härrör från den effektiva delen av säkringen i eget kapital. Vinster eller förluster hänförliga till den del av säkringen som inte är effektiv redovisas omedelbart i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas över resultaträkningen när den utländska verksamheten avyttras.

För derivat som inte är del i säkringsredovisning redovisas förändringar i verkligt värde som rörelseintäkt eller finansiell intäkt, alternativt rörelsekostnad eller finansiell kostnad, beroende på syftet med användningen av derivatet och på huruvida derivatet hänför sig till operationella eller finansiella poster.

Nedskrivningar av finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar, förutom vad gäller sådana tillgångar som är klassificerade som att de värderas till verkligt värde via resultaträkningen, bedöms per varje balansdag för att fastställa huruvida det anses föreligga objektiva belägg för att en nedskrivning ska göras. Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter indikerar att en eller flera händelser har haft negativ inverkan på tillgångens uppskattade framtida kassaflöden. En nedskrivning av en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan dess redovisade värde och nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektivräntan. En nedskrivning avseende en finansiell tillgång som kan säljas beräknas genom att använda dess aktuella verkliga värde. Nedskrivningsbehovet för finansiella tillgångar som enskilt har stor betydelse prövas individuellt löpande. Övriga finansiella tillgångar bedöms kollektivt i grupper med liknande kreditrisker. För finansiella tillgångar som kan säljas redovisas eventuella ackumulerade förluster, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende alla övriga kategorier finansiella tillgångar redovisas direkt i resultaträkningen.

En nedskrivning återförs om återföringen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen har redovisats. För finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och finansiella tillgångar som kan säljas som är skuldebrev, redovisas återföringen i resultaträkningen. För finansiella tillgångar som kan säljas som är aktier och andra aktierelaterade värdepapper redovisas återföringen direkt i eget kapital.

Eget kapital

Aktier klassificeras som eget kapital. Tillkommande kostnader som är direkt hänförliga till emissionen av stamaktier och aktieoptioner redovisas som en avdragspost i eget kapital, efter avdrag för eventuella skatteeffekter.

När aktier som är klassificerade som eget kapital återköps, redovisas beloppet för erlagd köpeskilling, som innefattar direkt hänförbara kostnader efter avdrag för eventuella skatteeffekter, som ett avdrag från eget kapital. Återköpta aktier klassificeras som egna aktier och redovisas som en avdragspost under eget kapital. När egna aktier därefter säljs eller återutges redovisas erhållet belopp som en ökning av eget kapital och det överskott eller underskott som blir följden av transaktionen överförs till eller från balanserade vinstmedel.

Inkomstskatter

Inkomstskatter ingår i koncernredovisningen med både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen om inte den underliggande transaktionen redovisas direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även den hänförliga inkomstskatten direkt i eget kapital.

En aktuell skatteskuld eller fordran redovisas för den beräknade skatten som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt eller tidigare år.

Uppskjuten skatt beräknas antingen utifrån skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och respektive skattemässiga värden, så kallade temporära skillnader, eller balanserade outnyttjade underskottsavdrag och andra skattemässiga avdrag. Temporära skillnader hänförliga till följande tillgångar och skulder har inte beaktats: ej

1. Forts.

avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag och intresseföretag i den mån de sannolikt inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

En uppskjuten skattefordran redovisas bara i den mån det är troligt att det kommer att gå att utnyttja denna fordran mot framtida skattepliktiga resultat. Uppskjutna skattefordringar minskas till den del det inte längre är sannolikt att hänförliga skattefördelar kommer att uppnås. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen för respektive skattesubjekt.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Gruppen klassificerar en anläggningstillgång eller avyttringsgrupp som tillgångar som innehas för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning. För att klassificeras som en tillgång som innehas för försäljning måste tillgången eller avyttringsgruppen vara tillgänglig för omedelbar försäljning i aktuellt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

En avvecklad verksamhet är en del av Gruppens verksamhet som representerar en självständig verksamhetsgren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare.

Klassificeringen som avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. En avyttringsgrupp som ska läggas ned kan också uppfylla kraven på avvecklad verksamhet per det datum den inte längre nyttjas.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning omvärderas det redovisade värdet för tillgångarna (och för alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga IFRS. Vid första klassificering som innehav för försäljning redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper generellt till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Nedskrivningar vid första klassificering som innehav för försäljning och efterföljande vinster eller förluster vid omvärdering redovisas i resultaträkningen. Vinster redovisas inte om de överstiger eventuell ackumulerad nedskrivning.

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder i avvecklingsgrupper redovisas separat i balansräkningen. Resultat efter skatt samt vinster och förluster som redovisats vid värdering till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader eller vid avyttring redovisas separat i resultaträkningen för avvecklade verksamheter. När en verksamhet är klassificerad som avvecklad verksamhet räknas den jämförande resultaträkningen om som om verksamheten hade klassificerats som avvecklad verksamhet vid jämförelseperiodens början.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns en möjlig eller faktisk förpliktelse som härrör från inträffade händelser och som inte rapporteras som skuld eller avsättning, då det antingen är osannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller att beloppet inte kan beräknas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt.

Resultat per aktie

Gruppen redovisar resultat per aktie före och efter utspädning. Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier, vilket inbegriper aktieoptioner som tilldelats anställda.

Nya IFRS-standarder och IFRIC-tolkningar

Följande standarder, tolkningar och tillägg till standarder hade utfärdats men inte trätt i kraft före den 31 december 2007 och har inte tillämpats av Gruppen.

• I IFRS 8 Rörelsesegment, introduceras "företagsledningens synsätt" i segmentrapporteringen. IFRS 8, som måste tillämpas i Gruppens finansiella rapporter för 2009, kommer att kräva upplysning om information för segment baserat på de interna rapporter som regelbundet granskas av Gruppens högste verkställande beslutsfattare i syfte att bedöma varje segments resultat och fördela resurser till dem. För närvarande redovisar Gruppen information om segment avseende rörelsegrenar och geografiska områden. Antagandet av denna standard väntas inte kräva någon förändring av redovisningen av segment.

• Enligt den omarbetade IAS 23 Lånekostnader kan ett företag inte längre kostnadsföra låneutgifter utan ett företag ska aktivera låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som del av den tillgångens anskaffningsvärde. Den omarbetade IAS 23 måste tillämpas för Gruppens finansiella rapporter för 2009 och kommer att medföra en ändring av redovisningsprincip för Gruppen. Enligt övergångsbestämmelserna kommer Gruppen att tillämpa IAS 23 på kvalificerade tillgångar för vilka aktivering av låneutgifter påbörjas per eller efter ikraftträdandet.
• IFRIC 11/IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, kräver att avtal om aktierelaterade ersättningar enligt vilka ett företag erhåller varor eller tjänster som ersättning för företagets egna egetkapitalinstrument ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument oavsett hur egetkapitalinstrumenten erhålls. IFRIC 11 måste tillämpas i Gruppens finansiella rapporter för år 2008. Retroaktiv tillämpning krävs. Den väntas inte ha någon effekt på koncernredovisningen.
• IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, innehåller vägledning om vissa redovisnings- och värderingsfrågor som uppkommer vid redovisning av PTP-avtal (public-to-private) om ekonomiska eller samhälleliga tjänster. IFRIC 12, som måste tilllämpas i Gruppens finansiella rapporter för år 2008, kommer inte att ha någon effekt på koncernredovisningen.
• IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram, behandlar redovisning för företag som driver, eller på annat sätt deltar i, kundlojalitetsprogram riktade till kunderna. Den avser kundlojalitetsprogram enligt vilka kunden kan lösa in bonuspoäng i form av gratis eller rabatterade varor eller tjänster. IFRIC 13, som måste tillämpas i Gruppens finansiella rapporter för år 2009, kommer inte att ha någon effekt på koncernredovisningen.
• IFRIC 14/IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan, förtydligar när återbetalningar eller minskningar av framtida avgifter avseende förmånsbestämda tillgångar bör betraktas som tillgängliga samt innehåller vägledning om effekten av lägsta fonderingskrav på sådana tillgångar. Dessutom behandlas när ett lägsta fonderingskrav kan ge upphov till en förpliktelse. IFRIC 14 måste tillämpas i Gruppens finansiella rapporter för år 2008. Retroaktiv tillämpning krävs. Gruppen har ännu inte fastställt tolkningens potentiella effekt.

Följande standarder har utfärdats av International Accounting Standards Board men har ännu inte godkänts av EU. Bolaget har ännu inte bedömt effekten av dem på koncernredovisningen:

• I den omarbetade IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar förtydligas begreppet "intjäningsvillkor", andra egenskaper i aktierelaterade ersättningar som inte är "intjäningsvillkor" och hur dessa villkor bör redovisas. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.
• Omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv, och följdändringar i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, kräver ändringar i koncernredovisningen och i hur rörelseförvärv redovisas. De omarbetade standarderna träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.
• Omarbetade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: A Revised Presentation, kräver vissa förändringar i utformningen av de finansiella rapporterna samt föreslagna ändringar av benämningen för de finansiella rapporterna (inget krav på tillämpning). Den omarbetade rapporten innebär inga förändringar av redovisningen och värderingen av de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Den omarbetade IAS 1 träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

2. Förvärv

Nedan sammanfattas de mest betydande förvärven 2007 och 2006:
---------------------------------------------------------------	--

Ikraftträdande		Land	Affärsområde	Intäkter1)	Antal anställda1)
12 dec 2007	KTS	Japan	Industriteknik	75	46
1 nov 2007	Shenyang Ruifeng	Kina	Anläggnings- och gruvteknik	100	700
1 aug 2007	Mafi-Trench	USA	Kompressorteknik	360	120
31 maj 2007	Dynapac	Sverige med flera	Anläggnings- och gruvteknik	4 600	2 100
2 april 2007	ABAC	Italien med flera	Kompressorteknik	1 700	650
15 mars 2007	GreenField	Schweiz med flera	Kompressorteknik	270	200
1 mars 2007	Rodcraft	Tyskland	Industriteknik	208	78
31 okt 2006	Technisches Büro Böhm	Tyskland	Industriteknik	54	30
2 okt 2006	Bolaite	Kina	Kompressorteknik	137	309
28 aug 2006	Microtec Systems	Tyskland	Industriteknik	18	18
25 aug 2006	BeaconMedaes	USA/Storbritannien	Kompressorteknik	720	386
13 juli 2006	BEMT Tryckluft	Sverige/Lettland/Litauen	Kompressorteknik	50	40
8 maj 2006	Thiessen Team	Kanada med flera	Anläggnings- och gruvteknik	160	142
24 feb 2006	Fuji Air Tools	Japan/Brasilien	Industriteknik	190	120
3 jan 2006	Consolidated Rock Machinery	Sydafrika	Anläggnings- och gruvteknik	160	50
2 jan 2006	BLM	Italien	Industriteknik	59	44

1) Årsintäkter och antal anställda vid förvärvstidpunkten.

Ovanstående förvärv genomfördes genom förvärv av bestämmande inflytande via köp av aktier och röster eller köp av de förvärvade verksamheternas nettotillgångar. Gruppen erhöll bestämmande inflytande över verksamheten från och med förvärvstidpunkten. Inga egetkapitalinstrument har emitterats i samband med förvärven. Samtliga förvärv har redovisats genom tillämpning av förvärvsmetoden.

De belopp som redovisas i nedanstående tabeller ger information om redovisade värden och justeringar till verkliga värden sammantaget per affärsområde, eftersom de relativa beloppen för de enskilda förvärven inte bedöms vara väsentliga. Då förvärvet av Dynapac är relativt betydande redovisas ytterligare uppgifter om de redovisade och verkliga värdena på nästa sida. Redovisade värden före förvärvet fastställdes utifrån tillämpliga IFRS omedelbart före förvärvet. Gruppen går för närvarande igenom de slutliga värdena för de förvärvade företagen, men inga väsentliga justeringar väntas. Liknande justeringar från förvärv under 2006 är inte väsentliga.

Kompressorteknik
		Juste ringar till		Redovisade värden i Gruppen
Redovisade värden i förvärvade företag		verkligt värde	2007	2006
Immateriella tillgångar	7	498	505	241
Materiella anläggningstillgångar	82	–4	78	53
Tillgångar som innehas för försäljning	111	12	123	–
Övriga tillgångar	1 081		1 081	435
Likvida medel	88		88	26
Räntebärande skulder	–302		–302	–117
Övriga skulder och avsättningar	–677	–132	–809	–246
Identifierbara tillgångar, netto	390	374	764	392
Minoritetsintressen			2	9
Goodwill			843	525
Erlagd köpeskilling			1 609	926

Affärsområdet Kompressorteknik genomförde tre förvärv under 2007. Det mest betydande förvärvet var ABAC-koncernen som har sitt huvudkontor i Italien. ABAC tillverkar kolvkompressorer till industrin. Företaget bedriver även betydande verksamhet på marknaden för skruvkompressorer under olika varumärken. Kunderna är huvudsakligen små och medelstora industriföretag samt fordonsindustrins eftermarknad. I samband med förvärvet måste vissa verksamheter i Tyskland avyttras på grund av konkurrenslagstiftning. Erlagd köpeskilling uppgick till 1 178 och goodwill på 733 redovisades vid köpet.

Övriga förvärv innefattade GreenField, en verksamhet som tillverkar och marknadsför produkter inom högtrycksapplikationer för gaser, i huvudsak komprimerad naturgas för naturgasfordon, och Mafi-Trench Corporation, en ledande amerikansk leverantör av turboexpandrar till olje- och gasindustrin. Förvärvade immateriella tillgångar innefattade främst kundrelationer, varumärken och andra teknikbaserade immateriella tillgångar.

Anläggnings- och gruvteknik
		Juste ringar till	Redovisade värden i Gruppen
Redovisade värden i förvärvade företag	verkligt värde	2007	2006
Goodwill	1 363	–1 363	–	–
Immateriella tillgångar	84	1 244	1 328	47
Materiella anläggningstillgångar	343	60	403	26
Övriga tillgångar	2 718		2 718	105
Likvida medel	322		322	1
Räntebärande skulder	–2 796		–2 796	–3
Övriga skulder och avsättningar	–1 367	–297	–1 664	–37
Identifierbara tillgångar, netto	667	–356	311	139
Minoritetsintressen			4	–
Goodwill			4 463	22
Erlagd köpeskilling			4 778	161

Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik genomförde två förvärv under 2007, däribland Dynapac-koncernen, som beskrivs mer utförligt i följande avsnitt, samt den kvarvarande andelen på 75% i joint-venture företaget Shenyang Ruifeng Machinery Ltd. Detta förvärv stärkte Atlas Copcos tillverkning av kärnkomponenter till entreprenadverktyg i Kina och gav Gruppen fullständig kontroll över tillverkningen av delar och komponenter till pneumatiska bergborrar samt pneumatiska och hydrauliska spett.

Genom förvärvet av Dynapac-koncernen i maj 2007 erhöll Atlas Copco en ledande leverantör av packnings- och utläggningsutrustning för väg och markarbeten. Dynapac-koncernen har sitt huvudkontor i Sverige och har produktionsanläggningar i sex länder samt försäljning i över 115 länder.

2. Forts.

Industriteknik	Juste ringar till	Redovisade värden i Gruppen
	Redo­visade värden i förvärvade företag		2007	2006
Immateriella tillgångar	2	157	159	36
Materiella anläggnings
tillgångar	40		40	50
Övriga tillgångar	97		97	198
Likvida medel	19		19	127
Räntebärande skulder	–43		–43	–37
Övriga skulder och
avsättningar	–89	–63	–152	–108
Identifierbara till
gångar, netto	26	94	120	266
Goodwill			61	134
Erlagd köpeskilling			181	400

Affärsområdet Industriteknik förvärvade två verksamheter under 2007. En tysk koncern, Rodcraft, förvärvades i maj 2007. Rodcraft-koncernen är leverantör av pneumatiska verktyg och verktygsutrustning till fordonsbranschens eftermarknad. Koncernen har ett stort distributionsnätverk i över 50 länder runt om i världen. Gruppen förvärvade också KTS Co. Ltd, en ledande japansk tillverkare av handhållna tryckluftsverktyg till marknaden för fordonsservice. Förvärvet stärkte ytterligare divisionen CP Vehicle Services ställning som ledande leverantör av verktyg och produkter till fordonsindustrin.

Sammanlagt verkligt värde av tillgångar och skulder för förvärv

			Redovisade värden i Gruppen		varav Dynapac
	Redovisade värden i förvär vade företag	Justeringar till verkligt värde	2007	2006	Redovisade värden i förvär vade företag	Justeringar till verkligt värde	Redovisade värden i Gruppen
Goodwill	1 363	–1 363	–	–	1 363	–1 363	–
Immateriella tillgångar	93	1 899	1 992	324	83	1 204	1 287
Materiella anläggningstillgångar	465	56	521	129	320	65	385
Tillgångar som innehas för försäljning	111	12	123	–			–
Övriga långfristiga fordringar	12		12	9	1		1
Varulager	1 832		1 832	363	1 422		1 422
Fordringar	2 052		2 052	366	1 260		1 260
Likvida medel	429		429	154	300		300
Räntebärande skulder	–3 141		–3 141	–157	–2 753		–2 753
Övriga skulder och avsättningar	–2 189	94	–2 095	–385	–1 412	94	–1 318
Uppskjutna skatteskulder, netto	56	–586	–530	–6	40	–385	–345
Identifierbara tillgångar, netto	1 083	112	1 195	797	624	–385	239
Minoritetsintressen			6	9
Goodwill			5 367	681			4 437
Erlagd köpeskilling			6 568	1 487			4 676
Likvida medel i förvärvade
verksamheter			–429	–154			–300
Kassautflöde netto			6 139	1 333			4 376

Den mest betydande bokförda immateriella tillgången avsåg varumärket Dynapac, eftersom det är välkänt på marknaden och eftersom kunderna i den här sektorn i allmänhet anses vara lojala mot starka varumärken. Varumärket väntas bidra positivt till Gruppens kassaflöden och värderingen byggde på besparingar avseende royaltyavgifter. En diskonteringsfaktor på 10% användes. Varumärket anses ha obestämbar livslängd och skrivs inte av. Goodwill avseende Dynapac hänför sig i första hand till pågående program för att förbättra verksamhetens effektivitet samt de synergieffekter som kan uppnås vid integrationen av Dynapacs verksamhet i Gruppens marknadsorganisation. Den goodwill som redovisats för andra förvärv avser i första hand de synergieffekter som väntas vid integrering av dessa företag i Gruppens befintliga struktur.

Total erlagd köpeskilling uppgick till 6 568 inklusive direkt hänförliga kostnader på 62 (varav 5 är hänförliga till Dynapac). För samtliga förvärv uppgick det totala kassautflödet till 6 139 exklusive förvärvade likvida medel på 429.

	Bidrag från företag förvärvade 2007 och 2006 uppdelat på affärsområden
	Kompressorteknik		Anläggnings- och gruvteknik		varav Dynapac	Industriteknik		Gruppen
	2007	2006	2007	2006	2007	2007	2006	2007	2006
Bidrag från ikraftträdandet
Intäkter	1 708	533	2 754	141	2 737	188	279	4 650	953
Rörelseresultat	121	18	149	1	151	34	57	304	76
Årets resultat								168	49
Bidrag om förvärvet hade genomförts 1 januari
Intäkter	2 444	1 195	4 984	211	4 920	319	376	7 747	1 782
Rörelseresultat	198	64	381	1	379	42	70	621	135
Årets resultat								269	91

3. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Nedan sammanfattas de mest betydande avyttringarna 2007 och 2006:

Ikraftträdande		Land	Affärsområde	Intäkter1)	Antal anställda1)
17 dec 2007	ABIRD	Nederländerna	Kompressorteknik	94	31
29 aug 2007	Prime Industrial Rentals	Australien	Kompressorteknik	112	52
27 nov 2006	Rental Service Corporation	USA/Kanada	Rental Service	11 958	5 100

1) Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten.

I syfte att fokusera på kärnverksamheten för divisionen Specialty Rental i affärsområdet Kompressorteknik avyttrade Gruppen delar av två verksamheter i Australien och Nederländerna 2007. Vinsterna från dessa avyttringar redovisas under övriga rörelseintäkter. Se not 8.

Gruppen slutförde försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten i Nordamerika i november 2006. Avyttringen innefattade samtliga verksamheter i affärsområdet Maskinuthyrning med undantag

Resultatet för de avvecklade verksamheterna fördelas enligt nedan:

Resultaträkning, avvecklade verksamheter
	2007	2006
Intäkter		10 740
Kostnaden för sålda varor		–5 559
Bruttoresultat		5 181
Marknadsföringskostnader		–522
Administrationskostnader		–319
Övriga rörelseintäkter		38
Rörelseresultat		4 378
Finansiella intäkter		–
Finansiella kostnader		–628
Finansnetto		–628
Resultat före skatt		3 750
Inkomstskatt		–1 537
Resultat från verksamheten		2 213
Vinst vid försäljning av avvecklade verksamheter	53	7 525
Skatt på vinst vid försäljning av
avvecklade verksamheter		–625
Årets resultat	53	9 113
Resultat per aktie före utspädning, kronor	0.04	7.26
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	0.04	7.25

Vinsten på 53 för 2007 är hänförlig till den slutlikvid som erhölls vid försäljningen av maskinuthyrningsverksamheten.

av specialuthyrningsverksamheten, som integrerades i affärsområdet Kompressorteknik. Resultatet för den avyttrade maskinuthyrningsverksamheten redovisades som avvecklade verksamheter. Nettovinsten på 53 som redovisas som avvecklad verksamhet 2007 motsvarar slutlikvid för denna avyttring som erhölls under 2007. Observera att i koncernens kassaflödesanalys för räkenskapsåret 2006 redovisas inte kassaflödena skilt från avvecklade verksamheter.

I nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrade verksamheter per avyttringstidpunkten. Värdena för 2007 innefattar även delar av ABAC-koncernen enligt de villkor som fastställts av konkurrensmyndigheter för att detta förvärv skulle godkännas. Värdena för 2006 innefattar redovisat värde för de avyttrade verksamheterna avseende maskinuthyrningsverksamheten den 27 november 2006.

Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringarna
	2007	2006
Hyresmaskiner	162	13 441
Övriga materiella anläggningstillgångar	6	1 318
Tillgångar som innehas för försäljning	105	–
Övriga långfristiga fordringar	–	–1 323
Varulager	–	116
Fordringar	19	1 765
Likvida medel	–	–17
Räntebärande skulder	–3	–876
Övriga skulder och avsättningar	–959	–1 595
Uppskjutna skatteskulder, netto	–25	–2 791
Identifierbara tillgångar, netto	–695	10 038
Realisationsvinst	168	6 901
Säkringsvinst och omräkningsdifferenser	–	–199
Goodwill	52	6 212
Erhållen köpeskilling	–475	22 952
Likvida medel i avyttrade verksamheter	–	17
Erhållna likvida medel netto	–475	22 969

Erhållen köpeskilling för avyttrade enheter inklusive avyttringen av ABAC samt maskinuthyrningsverksamheten i Australien uppgick till 421 för 2007. Den erhållna köpeskillingen har minskats med utbetalningar om 896 som är relaterade till maskinuthyrningsverksamheten som såldes under 2006, vilket ger en nettokassaflödeseffekt för 2007 om –475.

Kassaflöden från kvarvarande och avvecklade verksamheter redovisas i nedanstående tabell:

Kassaflöden från kvarvarande och avvecklade verksamheter		2007		2006
	Kvarvarande verksam heter	Avvecklade verksam heter	Summa	Kvarvarande verksam heter	Avvecklade verksam heter	Summa
Kassaflöden från:
löpande verksamheten	7 679	–	7 679	6 152	3 053	9 205
investeringsverksamheten	–8 808	–896	–9 704	–4 419	18 956	14 537
finansieringsverksamheten	–14 943	–	–14 943	–7 973	476	–7 497
Årets nettokassaflöde	–16 072	–896	–16 968	–6 240	22 485	16 245
Likvida medel vid årets början			20 135			3 727
Valutakursdifferens i likvida medel			306			163
Likvida medel vid årets slut			3 473			20 135

4. Segmentinformation

				Gemen
		Anläggnings		samma
2007	Kompressor teknik	och gruv teknik	Industri teknik	koncern funktioner	Elimi neringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	31 654	24 726	6 849	126		63 355
Interna intäkter	246	414	22	33	–715	–
Summa intäkter	31 900	25 140	6 871	159	–715	63 355
Rörelseresultat	6 749	4 384	1 539	–566	–40	12 066
– varav andel av i intresseföretags resultat	1	–4	6			3
Finansnetto						–1 532
Inkomstskatt						–3 118
Resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt1)						53
Årets resultat						7 469
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar/nedskrivningar	884	653	158	141	–36	1 800
Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden	94	83	–4	–7		166
Tillgångar per rörelsegren	19 312	22 543	4 239	3 576	–2 090	47 580
– varav goodwill	1 835	5 592	475			7 902
Innehav i intresseföretag	4		67			71
Ej fördelade tillgångar						9 008
Summa tillgångar						56 659
Skulder per rörelsegren	7 775	4 997	1 406	3 419	–2 000	15 597
Ej fördelade skulder						26 422
Summa skulder						42 019
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	945	1 110	163	323	–121	2 420
– varav leasade tillgångar	20	36	4	1		61
Immateriella tillgångar	239	187	91	13		530
Summa investeringar	1 184	1 297	254	336	–121	2 950
Förvärvad goodwill	843	4 463	61			5 367

2006	Kompressor teknik	Anläggnings och gruv teknik	Industri teknik	Gemen samma koncern funktioner	Elimi neringar	Gruppen
Intäkter från externa kunder	25 396	18 587	6 423	106		50 512
Interna intäkter	92	327	17		–436	–
Summa intäkter	25 488	18 914	6 440	106	–436	50 512
Rörelseresultat	5 323	3 010	1 346	–407	–69	9 203
– varav andel av intresseföretags resultat	7	3	7			17
Finansnetto						–508
Inkomstskatt						–2 435
Resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt1)						9 113
Årets resultat						15 373
Kostnader som inte motsvaras av kassaflöden
Avskrivningar/nedskrivningar	813	589	144	153	–62	1 637
Övriga kostnader som inte motsvaras av kassaflöden	53	28	16	–45		52
Tillgångar per rörelsegren	14 833	11 608	3 342	2 606	–1 568	30 821
– varav goodwill	1 051	1 099	421			2 571
Innehav i intresseföretag		14	63			77
Ej fördelade tillgångar						24 357
Summa tillgångar						55 255
Skulder per rörelsegren	6 105	2 959	1 196	2 265	–955	11 570
Ej fördelade skulder						10 977
Summa skulder						22 547
Investeringar
Materiella anläggningstillgångar	991	984	89	303	–116	2 251
– varav leasade tillgångar	59	15	6	3		83
Immateriella tillgångar	264	167	75	18		524
Summa investeringar	1 255	1 151	164	321	–116	2 775
Förvärvad goodwill	525	22	134			681

1) Se not 3 för information om avvecklade verksamheter.

Gruppen bedriver verksamhet i ett antal divisioner i tre affärsområden. Dessa affärsområden stämmer in på definitionen för redovisning per rörelsegren i och med att de erbjuder olika produkter och tjänster till olika kundgrupper. Dessa grupper utgör också grunden för Gruppens ledningsstruktur och struktur för intern rapportering. Samtliga affärsområden leds på global nivå med egna försäljningsorganisationer och strävar efter att upprätthålla nära och långsiktiga relationer med sina kunder.

Nedan beskrivs affärsområdena:

• Affärsområdet Kompressorteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför, distribuerar och utför service på oljefria och oljeinsprutade stationära kompressorer, portabla kompressorer, gas- och processkompressorer, expansionsturbiner, eldrivna generatorer, luftbehandlingsutrustning samt styrsystem för tryckluft för applikationer inom tillverknings-, anläggnings- och processindustrier i hela världen. Det erbjuder även specialuthyrning av främst kompressorer och generatorer. Återstående del av den tidigare maskinuthyrningsverksamheten har integrerats i detta affärsområde.
• Affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik utvecklar, tillverkar, marknadsför och utför service på bergborrverktyg, entreprenadoch demoleringsutrustning, bergborriggar och lastningsutrustning inom områdena bergbrytning under och ovan jord, prospekteringsborrning, bergförstärkning, grundläggning, brunnsborrning samt olje- och gasborrning i hela världen. En ny division, Road Construction Equipment, bildades i och med förvärvet av Dynapac-koncernen som är en ledande leverantör av packningsoch utläggningsutrustning för väg- och markarbeten.
• Affärsområdet Industriteknik utvecklar, tillverkar och marknadsför högkvalitativa industriverktyg, monteringssystem samt produkter och tjänster till eftermarknaden. Affärsområdet tillgodoser behoven hos industriell tillverkningsindustri, såsom fordons- och flygplansindustrin, verkstadsindustrin samt underhåll och fordonsservice.

Gemensamma koncernfunktioner innefattar funktioner som gäller alla affärsområden eller koncernen i sin helhet. Redovisningsprinciperna för segmenten är samma som de som beskrivs i not 1. Atlas Copcos internpriser fastställs på affärsmässiga grunder.

Tillgångar i segmenten består av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, övriga långfristiga fordringar, lager och kortfristiga fordringar. Skulder i segmenten innefattar icke räntebärande skulder, såsom skulder i den löpande verksamheten, övriga avsättningar och övriga långfristiga skulder. Investeringar innefattar materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar men innefattar ej effekten av goodwill, immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar genom förvärv.

Intäkter från externa kunder består av följande kategorier:

	2007	2006
Försäljning av utrustning	40 284	30 068
Service (inkl. reservdelar, förbrukningsmaterial
och tillbehör)	20 493	17 771
Uthyrning	2 578	2 673
	63 355	50 512

De intäkter som redovisas för de geografiska områdena bygger på var kunderna finns, medan tillgångar och investeringar bygger på var tillgångarna är belägna.

Efter geografiskt område			Intäkter1) Tillgångar			Investeringar1)
	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Nordamerika	12 418	11 229	7 951	6 770	563	578
Sydamerika	4 690	3 474	1 772	1 086	138	112
Europa	26 324	20 190	29 228	16 679	1 750	1 551
– varav Sverige	1 545	1 185	12 773	4 997	532	658
Afrika/Mellanöstern	6 391	4 591	1 674	1 206	110	142
Asien/Australien	13 532	11 028	6 955	5 080	389	392
	63 355	50 512	47 580	30 821	2 950	2 775

1) Intäkter och investeringar innefattar endast kvarvarande verksamheter.

5. Anställda och personalkostnader

Medelantal anställda
		2007			2006
	Kvinnor		Män Summa Kvinnor			Män Summa
Moderbolaget
Sverige	46	39	85	44	33	77
Dotterföretag
Nordamerika	678	3 563	4 241	562	3 030	3 592
Sydamerika	266	1 738	2 004	222	1 446	1 668
Europa		2 701 12 372	15 073		1 955 10 463	12 418
– varav Sverige	622	3 191	3 813	505	2 560	3 065
Afrika/Mellanöstern	245	1 863	2 108	272	1 432	1 704
Asien/Australien		1 145 4 866	6 011	901	4 018	4 919
Summa dotter­företag			5 035 24 402 29 437		3 912 20 389	24 301
			5 081 24 441 29 522		3 956 20 422	24 378

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, %
	2007	2006
Moderbolaget
Styrelse exklusive fackliga företrädare	29	25
Koncernledning	25	25

Sjukfrånvaro, %
	2007	2006
Moderbolaget	2.1	2.7
Svenska bolag	3.6	3.7
Långtidssjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro	31.8	32.4
Gruppen	2.3	2.4

Ersättningar och andra förmåner		Gruppen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Löner och andra ersättningar	10 670	8 387	108	80
Avtalsenliga pensioner	473	612	21	16
Övriga sociala avgifter	2 253	1 966	45	42
	13 396	10 965	174	138
Pensionsförpliktelser till styrelseledamöter och koncernledningen1)	27	28	27	28

1) Avser tidigare medlemmar i koncernledningen.

Ersättning och andra förmåner till styrelsen och koncernledningen

KSEK	Arvode	Grundlön	Rörlig lön1)	Redovisade kostnader för aktie optioner5)	Övriga förmåner3)	Pensions avgifter1)	Övriga avgifter4)	Summa 2007	Summa 2006
Styrelseordförande:
Sune Carlsson	1 350						150	1 500	1 534
Vice ordförande:
Jacob Wallenberg	500						50	550	569
Övriga styrelseledamöter:
Staffan Bohman	400						100	500
Thomas Leysen	75							75
Ulla Litzén	400						200	600
Grace Reksten Skaugen	400							400
Anders Ullberg	400						100	500
Övriga styrelseledamöter föregående år									2 579
Fackliga företrädare	57							57
Koncernledning:
Gunnar Brock, VD och koncernchef		8 652	6 056	2 932	402	3 610		21 652	18 482
Övriga medlemmar i koncern ledningen (7 befattningar)		18 848	8 293	6 987	1 120	11 1452)		46 393	33 845
Summa	3 582	27 500	14 349	9 919	1 522	14 755	600	72 227	57 009

1) Koncernchefen har valt att lyfta sin ersättning för 2007 i form av pensionsförsäkring.

2) Innefattar avtal om avgångsvederlag i form av pension.

3) Avser semesterlön, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring samt försäkringspremie för sjukpension.

4) Avser ersättning för medverkan i revisions- och ersättningskommittéer.

5) Mer information om aktierelaterade ersättningar finns i not 23.

Ersättningar till styrelseledamöter, verkställande direktör och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

Principer för ersättning till styrelsen och koncernledningen Principerna för ersättning till styrelsen och koncernledningen godkänns av årsstämman. De beslut som godkändes av årsstämman 2007 beskrivs nedan.

Styrelseledamöter

Ersättning och arvoden bygger på det arbete styrelsen utför och godkänns av årsstämman. De arvoden som godkänts för 2007 beskrivs i tabellen på föregående sida med undantag för koncernchef och VD som ingår i koncernledningen, som beskrivs i de kommande avsnitten.

Koncernledning

Koncernledningen består av koncernchef och övriga sju medlemmar i ledningsgruppen. Ersättningen till koncernledningen ska bestå av grundlön, rörlig lön, möjliga långsiktiga incitament (personaloptioner), pensionspremier och andra förmåner. Nedan beskrivs de olika riktlinjerna för fastställande av ersättningsbelopp:

• Grundlönen fastställs utifrån befattning, kvalifikationer och individuella prestationer.
• Rörlig lön beror på hur vissa i förväg fastställda kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Rörlig lön kan uppgå till högst 70% av grundlönen för koncernchefen, högst 50% för cheferna för affärsområdena samt högst 40% för andra medlemmar i ledningsgruppen.
• Resultatrelaterat personaloptionsprogram för 2007 enligt godkännande av styrelsen. Se not 23.
• Pensionspremier betalas enligt en avgiftsbestämd plan med premier på mellan 25% och 35% av grundlönen, beroende på ålder. Dessutom är koncernchefen berättigad till en sjukpension motsvarande 50% av grundlönen.
• Övriga förmåner består av tjänstebil och privat sjukförsäkring. Sex månaders ömsesidig uppsägningstid tillämpas. Ersättning

vid uppsägning kan högst uppgå till ett belopp motsvarande 24 månaders grundlön.

Styrelsen har rätt att frångå principerna ovan om det i ett enskilt fall föreligger särskilda omständigheter. Inget arvode utgår till koncernledningen för arbete i Gruppens styrelser eller för tjänster som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.

Koncernchef och VD

Den rörliga lönen kan uppgå till högst 70% av grundlönen, uppdelat på högst 50% baserat på Gruppens resultat före skatt och högst 20% för olika projekt. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Enligt avtal har VD och koncernchefen möjlighet att välja mellan att erhålla den rörliga ersättningen i form av kontantutbetalning eller pensionsförsäkring. Till följd av detta har bolaget köpt kapitalförsäkring för 22 som redovisas som en tillgång för att kvitta de hänförliga förpliktelserna till koncernchefen. Kapitalförsäkringstillgången har ställts som säkerhet för förpliktelserna.

VD och koncernchefen omfattas av Atlas Copco-gruppens pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. Han har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och uppgår till 35% av grundlönen samt inkluderar pension till efterlevande. Enligt avtal med koncernchefen har beslut fattats om att frysa sjukpensionspremien på 2005 års nivå och i stället öka pensionspremien. Detta är kostnadsneutralt för bolaget. Pensionspremien är därför något högre än 35% och sjukpensionen något lägre än 50%. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension.

Övriga medlemmar i koncernledningen

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Dessa pensionsplaner är intjänade och utbetalas livsvarigt vid pension. Pensionsåldern är 65 år.

Koncernledningens innehav av personaloptioner/syntetiska personaloptioner

Innehavet av personaloptioner/syntetiska personaloptioner vid årets slut visas nedan:

Personaloptioner/syntetiska personaloptioner per den 31 dec 2007
Tilldelningsår	2002	2003	2006	20071)	Summa
Verkställande direktör Övriga medlemmar				165 814 165 814 117 500 117 500 566 628
i koncernledningen	41 454			82 892 293 750 264 375 682 471

1) Uppskattade tilldelningar för optionsprogrammet 2007.

Se även not 23.

Uppsägning av anställning

VD och koncernchef har rätt till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om vederbörande inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen har rätt till avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders lön och aldrig högre än 24 månaders lön.

En medlem i ledningen lämnade bolaget 2007. Utöver avgångsvederlag, som var angivet i anställningsavtalet, har bolaget samtyckt till att betala pensionskostnader i ytterligare tre år (från 62 till 65 års ålder). Alla kostnader hänförliga till avgångs- och pensionsavtal ingår i resultatet för 2007.

Varje inkomst som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättningen utgår, innebär en minskning av avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

För VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen bygger avgångsvederlaget endast på grundlön och innefattar inte rörlig ersättning. Ingen av dem har möjlighet att själva utlösa avgångsvederlaget, utan det kan endast bolaget göra om en anställning avbryts.

Ersättningskommitté

Under 2007 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar i ersättningskommittén. Kommittén lade fram förslag på ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén bistod också VD och koncernchef vid fastställande av ersättningen till övriga medlemmar i koncernledningen.

6. Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer och arvoden för rådgivning eller tjänster utöver revision av kvarvarande verksamheter fördelar sig enligt nedan:

	2007	2006
KPMG
–Revisionsarvode	55	37
–Övrigt	14	10
Övriga revisionsfirmor
–Revisionsarvode	5	3
	74	50

Arvodena till KPMG 2007 innefattar revision i samband med obligationsemissionen.

Övriga arvoden till KPMG avser främst rådgivning i skatte- och redovisningsfrågor.

7. Rörelsens kostnader

Av- och nedskrivningar	2007	2006
Produktutveckling	241	223
Varumärken	43	16
Marknads- och kundrelaterade tillgångar	94	60
Övriga teknik- och kontraktsbaserade tillgångar	103	81
Byggnader	88	73
Maskiner och inventarier	643	550
Hyresmaskiner	588	634
	1 800	1 637

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar redovisas i följande poster i resultaträkningen:

	2007		2006
	Internt upp arbetade	Förvär vade	Internt upp arbetade	Förvär vade
Kostnad för sålda varor Marknadsförings	20	11	19	8
kostnader Administrations	3	140	1	74
kostnader	22	10	12	15
Forsknings- och utvecklingskostnader	232	43	219	32
	277	204	251	129

Nedskrivningarna för 2006 uppgick till sammanlagt 5 varav 2 redovisades som kostnad för sålda varor och 3 som utvecklingskostnader. Inga nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar redovisas för 2007.

Kostnad för sålda varor

Det belopp för varor i lager som redovisas som kostnad uppgick till 30 002 (25 360).

8. Övriga rörelseintäkter och -kostnader

	2007	2006
Övriga rörelseintäkter
Erhållna kommissionsintäkter	38	19
Intäkter från försäkringsverksamhet	58	60
Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar	46	23
Realisationsvinst vid avyttring av verksamheter	115	1
Övriga rörelseintäkter	35	19
	292	122

	2007	2006
Övriga rörelsekostnader
Realisationsförlust vid försäljning av
anläggningstillgångar	–10	–7
Valutakursdifferenser	–229	–275
Övriga rörelsekostnader	–96	–9
	–335	–291

Realisationsvinsterna vid avyttring av verksamheter hänför sig till försäljningen av verksamheten ABIRD i Nederländerna och delar av uthyrningsverksamheten i Australien. Se även not 3. Information rörande förändringar i finansiella instruments verkliga värden vid användande av värderingsteknik finns i not 27.

9. Finansiella intäkter och kostnader

	2007	2006
Ränteintäkter
– investeringar som hålles till förfall	11	9
– bankmedel	154	131
– lånefordringar och kundfordringar	356	115
Utdelningsintäkter
– övriga finansiella tillgångar	1	1
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som innehas för handel	25	151
Realisationsvinst
– avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas	134	–
– övriga finansiella tillgångar	7	2
Valutakursvinster, netto	–	257
Finansiella intäkter	688	666
Räntekostnader
– finansiella skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde	–907	–620
– skulder som innehas för handel	1	–239
– derivatinstrument för säkring av verkligt värde	3	12
– pensionsavsättningar, netto	–71	–62
Valutakursförluster, netto	–54	–
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som innehas för handel	–285	–91
– ineffektiv del av säkring av verkligt värde	–4	–6
– övriga skulder	–20	–168
Nedskrivningar
– lånefordringar och kundfordringar	–19	–
– finansiella tillgångar som kan säljas	–864	–
Finansiella kostnader	–2 220	–1 174
Finansiella kostnader, netto	–1 532	–508

Förändringen i verkligt värde från finansiella instrument som innehas för handel inkluderar 25 (151) som härrör från de finansiella instrument som har upptagits i samband med personaloptionsprogrammet. Vinsten vid avyttring av tillgångar som kan säljas härrörde från försäljningen av andelar i den avyttrade uthyrningsverksamheten. I vinsten från avyttringen ingår 15 som tidigare redovisats i eget kapital.

Räntekostnaden för 2006 påverkades negativt av stängning av vissa derivatinstrument i slutet av 2005, hänförliga till förlängning av Gruppens genomsnittliga ränteperiod. Förluster från finansiella instrument för 2006 innefattar –137 i avsättning hänförlig till köp av obligationer i januari 2007.

En nedskrivning på 864 redovisades avseende rättigheter till skuldebrev, som erhölls i samband med avyttringen av uthyrningsverksamheten.

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan innefattar följande, avseende tillgångar (skulder) som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen:

	2007	2006
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	521	255
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–907	–620

I följande tabell presenteras nettovinst och -förlust per kategori finansiella instrument. Den exkluderar räntekostnader på pensionsavsättningar, men inkluderar effekten av valutakursvinster och -förluster fördelade per kategori.

	2007	2006
Nettovinst/förlust på
– finansiella tillgångar som innehas för handel	–478	221
– lånefordringar och kundfordringar, inkl bankmedel	549	–809
– finansiella tillgångar som kan säljas	–730	–4
– investeringar som hålles till förfall	11	9
– övriga skulder	–812	131
– derivatinstrument för säkring till verkligt värde	–1	6
	–1 461	–446

Rörelseresultatet inkluderar –107 realiserat och 1 orealiserat resultat av valutasäkringar.

Information rörande förändringar i finansiella instruments verkliga värden vid användande av värderingsteknik finns i not 27.

10. Skatter

Inkomstskatt
		2007			2006
	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa	Kvarvarande verksamheter	Avvecklade verksamheter	Summa
Aktuell skatt	–3 434	–	–3 434	–2 690	–637	–3 327
Uppskjuten skatt	316	–	316	255	–900	–645
	–3 118	–	–3 118	–2 435	–1 537	–3 972

Skatterna för 2006 innefattar inte skatter hänförliga till vinsten vid försäljning av maskinuthyrningsverksamheten, vilken klassificerades som avvecklad verksamhet. Skatt på vinst vid försäljningen av avvecklade verksamheter uppgick till 0 (625). Se not 3 för mer information om avvecklade verksamheter.

Nedan följer en avstämning av bolagens vägda genomsnittliga skatt utifrån de nationella skattesatserna för respektive land jämfört med faktisk total skatt:

	2007	2006
Resultat före skatt, kvarvarande verksamheter	10 534	8 695
Resultat före skatt, avvecklade verksamheter	–	3 750
Resultat före skatt	10 534	12 445
Vägd genomsnittlig skatt utifrån
nationella skattesatser	–3 371	–4 253
– i %	32.0	34.2
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–90	–118
Implicit ränta på periodiseringsfond	–13	–13
Kupongskatt på utdelning	–30	–13
Ej skattepliktiga intäkter	611	243
Justeringar från tidigare år:
– Aktuell skatt	19	17
– Uppskjuten skatt	107	37
Effekter av utnyttjade underskottsavdrag m m	17	125
Förändring av skattesats, uppskjuten skatt	25	–1
Underskottsavdrag som inte värderats	–384	–10
Övriga poster	–9	14
Inkomstskatt	–3 118	–3 972
Effektiv skatt i %	29.6	31.9

Den effektiva skattesatsen uppgick till 29.6% (31.9). Den påverkades positivt av den omstrukturering av kapital som genomfördes i slutet av 2006 och ökade Gruppens ej skattepliktiga intäkter. Detta utjämnades delvis av de nedskrivningar för vilka inga skatteförmåner hade redovisats vid årets slut 2007.

Tidigare ej aktiverade underskottsavdrag och temporära skillnader som har redovisats mot aktuella skattekostnader uppgick till 17 (125). Inga väsentliga ej redovisade underskottsavdrag, outnyttjade skatteavdrag eller temporära skillnader har använts för att minska den uppskjutna skatten. Ingen betydande uppskjuten skattekostnad har uppstått på grund av nedskrivning av någon tidigare redovisad uppskjuten skattefordran.

Uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader mellan bokföringsmässigt och skattemässigt värde på direkta innehav i dotterföretag och intresseföretag har inte redovisats. Moderbolaget har kontroll över realiseringen av de uppskjutna skatteskulderna/ tillgångarna och realisering kommer inte att ske inom överskådlig framtid. Nedan följer en avstämning av förändringen i den uppskjutna skatteskulden, netto från årets början till årets slut:

Förändringar i uppskjuten skatt	2007	2006
Vid årets början	–29	–2 489
Rörelseförvärv	–530	–6
Avyttring, avvecklade verksamheter	25	2 791
Redovisat i årets resultat	316	–645
Skatt på belopp redovisade i eget kapital	228	1
Omräkningsdifferenser	–1	319
Vid årets slut	9	–29

De uppskjutna skattefordringar och -skulder som redovisas i balansräkningen hänför sig till följande:

Uppskjutna skattefordringar och -skulder		2007			2006
	Fordringar	Skulder	Netto	Fordringar	Skulder	Netto
Immateriella tillgångar	124	473	–349	226	330	–104
Materiella anläggningstillgångar	240	707	–467	178	285	–107
Övriga finansiella tillgångar	3	147	–144	14	60	–46
Varulager	679	6	673	489	4	485
Kortfristiga fordringar	128	117	11	78	191	–113
Likvida medel					8	–8
Rörelseskulder	210	3	207	231	1	230
Avsättningar	161	12	149	125	6	119
Ersättningar efter avslutad anställning	205	13	192	222	11	211
Räntebärande skulder	48	1	47	25		25
Underskottsavdrag	51		51	7		7
Övriga poster	237	598	–361	2	730	–728
Uppskjutna skattefordringar/-skulder	2 086	2 077	9	1 597	1 626	–29
Kvittning fordringar/skulder	–1 254	–1 254	–	–978	–978	–
Skattefordringar/-skulder, netto	832	823	9	619	648	–29

Övriga poster består framför allt av skatteavdrag (periodiseringsfond och liknande) som inte är hänförliga till en viss balanspost.

Per 31 december 2007 hade Gruppen balanserade underskottsavdrag på 1 483 (63), varav ingen uppskjuten skattefordran hade redovisats för 1 307 (37) eftersom det inte anses sannolikt att Gruppen kommer att kunna utnyttja dem mot framtida skattepliktiga vinster. Det finns inga förfallodatum för utnyttjande av de redovisade underskottsavdragen för vilka inga uppskjutna skattefordringar har redovisats.

10. Forts.

Förändringar i temporära skillnader under året som har redovisats i resultaträkningen hänför sig till följande:

	2007	2006
Immateriella tillgångar	–36	–146
Materiella anläggningstillgångar	41	–788
Övriga finansiella tillgångar	–102	–35
Varulager	140	111
Kortfristiga fordringar	190	13
Likvida medel	8	–8
Rörelseskulder	–50	120
Avsättningar	24	2
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	–33	39
Räntebärande skulder	–134	10
Tillgångar som innehas för försäljning	11	–
Övriga poster	224	43
Förändringar på grund av temporära skillnader	283	–639
Underskottsavdrag m m	33	–6
	316	–645

11. Resultat per aktie

	Resultat per aktie före utspädning		Resultat per aktie efter utspädning
Belopp i SEK	2007	2006	2007	2006
Resultat per aktie	6.09	12.24	6.09	12.22
– varav kvarvarande verksamheter	6.05	4.98	6.04	4.96
– varav avvecklade verksamheter	0.04	7.26	0.04	7.25

Beräkningen av resultat per aktie ovan baseras på resultat och antalet aktier enligt nedan. Efter aktiesplit 3:1 med automatisk inlösen av var tredje aktie under det andra kvartalet 2007 har tidigare perioders resultat per aktie och antal aktier justerats med faktor 2, vilket återspeglar den ekonomiska innebörden av transaktionen som var en aktiesplit 2:1 kombinerad med en extra utdelning.

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	2007	2006
Årets resultat	7 439	15 349
– varav kvarvarande verksamheter	7 386	6 236
– varav avvecklade verksamheter	53	9 113

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning. Utspädningseffekter uppstår på grund av aktieoptioner i de aktierelaterade incitamentsprogrammen.

Genomsnittligt antal utestående aktier	2007	20061)
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning	1 220 784 704	1 254 210 894
Effekt av personaloptioner	1 520 569	1 814 760
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning	1 222 305 273	1 256 025 654

1) Antalet aktier för 2006 har justerats med faktor 2 enligt beskrivning ovan.

Instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt

Atlas Copco har utestående personaloptionsprogram vars lösenkurs översteg stamaktiernas genomsnittskurs (106 kr/aktie inklusive justering för inlösen av aktier). Dessa optioner anses därför sakna utspädningseffekt och har undantagits från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om genomsnittlig aktiekurs i framtiden stiger till en nivå över lösenpriset kommer dessa optioner att medföra utspädning.

12. Immateriella tillgångar

		Internt upparbetade immateriella tillgångar	Förvärvade immateriella tillgångar
2007	Produkt utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärke	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	1 321	212	3	229	485	513	2 583	5 346
Investeringar	394	111				25		530
Rörelseförvärv			63	1 495	376	76	5 367	7 377
Avyttring av rörelse							–52	–52
Avyttringar och utrangeringar	–3			–5	–9	–4		–21
Omklassificeringar		10	–3		–4	–2		1
Omräkningsdifferenser	34	7		–4	–18	6	17	42
Vid årets slut	1 746	340	63	1 715	830	614	7 915	13 223
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	636	57	2	50	126	164	12	1 047
Periodens avskrivningar	234	43	7	43	94	60		481
Rörelseförvärv			9			9		18
Avyttringar och utrangeringar	–3			–3	–9	–3		–18
Omklassificeringar	2	1	–5		–2	4
Omräkningsdifferenser	23	2		2	–1	3	1	30
Vid årets slut	892	103	13	92	208	237	13	1 558
Redovisade värden
Vid årets början	685	155	1	179	359	349	2 571	4 299
Vid årets slut	854	237	50	1 623	622	377	7 902	11 665

		Internt upparbetade immateriella tillgångar	Förvärvade immateriella tillgångar
2006	Produkt utveckling	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Produkt utveckling	Varumärke	Marknads och kund relaterade	Övriga teknik- och kontrakts baserade	Goodwill	Summa
Anskaffningsvärde
Vid årets början	1 040	134	3	134	339	427	9 250	11 327
Avgår: avvecklade verksamheter							–7 161	–7 161
Kvarvarande verksamheter vid
årets början	1 040	134	3	134	339	427	2 089	4 166
Investeringar	325	87				112		524
Rörelseförvärv				115	185	24	681	1 005
Avyttringar och utrangeringar	–9	–1				–5		–15
Omklassificeringar	–1	–3						–4
Omräkningsdifferenser	–34	–5		–20	–39	–45	–187	–330
Vid årets slut	1 321	212	3	229	485	513	2 583	5 346
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	437	31	1	39	74	125	13	720
Periodens avskrivningar	220	28		14	60	53		375
Nedskrivningar	3			2				5
Rörelseförvärv						1		1
Avyttringar och utrangeringar	–6					–5		–11
Omklassificeringar		–1	1
Omräkningsdifferenser	–18	–1		–5	–8	–10	–1	–43
Vid årets slut	636	57	2	50	126	164	12	1 047
Redovisade värden
Vid årets början	603	103	2	95	265	302	9 237	10 607
Avgår: avvecklade verksamheter							–7 161	–7 161
Kvarvarande verksamheter vid årets början	603	103	2	95	265	302	2 076	3 446
Vid årets slut	685	155	1	179	359	349	2 571	4 299

Övriga teknik- och kontraktsbaserade immateriella tillgångar innefattar datorprogram, patent och kontraktsbaserade rättigheter såsom licenser och franchiseavtal. Alla immateriella tillgångar, förutom goodwill och varumärken med obestämbar livslängd, skrivs av. För information avseende avskrivningar se not 1 och 7. Se not 2 och 3 för information om förvärv och avyttringar.

12. Forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för kassagenererande enheter innehållande goodwill

I tabellen presenteras det redovisade värdet för goodwill fördelat på divisionerna.

Förvärvade verksamheter integreras historiskt med övriga Atlas Copco-verksamheter kort tid efter förvärvet, vilket även innefattar de hänförliga kassaflödena. Därför genomför Gruppen prövningar av nedskrivningsbehoven på divisionsnivå, eftersom divisionerna har identifierats som kassagenererande enheter. De kassagenererande enheternas återvinningsvärde bygger på nyttjandevärde. Detta värde bygger i sin tur på kassaflödesprognoser för fem år, som utgår från företagsledningens prognoser, där de viktigaste antagandena är intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringar och diskonteringsfaktorer.

Intäktstillväxten för femårsprognosen uppskattas för varje division utifrån deras marknadsställning samt respektive slutmarknads egenskaper och utveckling. De prognostiserade tillväxtsiffrorna för femårsperioden ligger mellan 0% och 14%, vilket, i genomsnitt, är i linje med Gruppens tillväxtmål. Tillväxttakten efter prognosperioden uppgår till 0–3%. Rörelsemarginalerna väntas ligga på samma nivå som 2007. Gruppens vägda genomsnittliga kapitalkostnad för 2007, 8.5% (cirka 11.8% före skatt), har använts som diskonteringsfaktor vid fastställande av återvinningsvärden.

De största förändringarna i redovisat värde för goodwill 2007 härrör från förvärven av Dynapac, som integrerats i den nybildade divisionen Road Construction Equipment, och ABAC, som integrerats i divisionen Industrial Air. För dessa två förvärv som slutfördes 2007 gjordes värderingarna före förvärven. Dessa värderingar innefattar de viktigaste antagandena, har granskats vid årets slut och det finns inga indikationer på nedskrivningsbehov.

Återvinningsvärdena för alla divisioner överstiger deras redovisade värden och därmed har inga nedskrivningar redovisats. Gruppen har också bedömt återvinningsvärdenas känslighet för rimligen väntade ogynnsamma förändringar i de viktigaste antagandena. Även dessa uppskattade belopp översteg de redovisade värdena.

Redovisad goodwill per kassagenererande enhet
	2007	2006
Kompressorteknik
Oil-free Air	263	232
Industrial Air	1 320	657
Specialty Rental	68	118
Portable Air	13	12
Gas and Process	137	–
Affärsområdesnivå	34	32
	1 835	1 051
Anläggnings- och gruvteknik
Underground Rock Excavation	44	44
Surface Drilling Equipment	93	93
Drilling Solutions	208	200
Road Construction Equipment	4 437	–
Secoroc	106	111
Construction Tools	517	467
Geotechnical Drilling and Exploration	174	171
Affärsområdesnivå	13	13
	5 592	1 099
Industriteknik
Tools and Assembly Systems Motor
Vehicle Industry	101	100
Tools and Assembly Systems General Industry	27	26
Chicago Pneumatic Industrial	265	278
Chicago Pneumatic Vehicle Service	75	11
Tooltec	2	2
Affärsområdesnivå	5	4
	475	421
Summa	7 902	2 571

13. Materiella anläggningstillgångar

2007	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar och förskott	Summa	Hyres maskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 442	6 545	353	9 340	3 727
Investeringar	208	1 115	69	1 392	1 028
Rörelseförvärv	340	733	13	1 086	52
Avyttring av rörelse	–9	–7		–16	–406
Avyttringar och utrangeringar	–93	–386		–479	–876
Omklassificeringar		3		3	–2
Omräkningsdifferenser	42	122	3	167	25
Vid årets slut	2 930	8 125	438	11 493	3 548
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 121	4 442		5 563	1 748
Periodens avskrivningar	88	643		731	588
Rörelseförvärv	68	518		586	31
Avyttring av rörelse	–6	–4		–10	–244
Avyttringar och utrangeringar	–53	–337		–390	–493
Omklassificeringar		4		4	–2
Omräkningsdifferenser	24	91		115	14
Vid årets slut	1 242	5 357		6 599	1 642
Redovisade värden
Vid årets början	1 321	2 103	353	3 777	1 979
Vid årets slut	1 688	2 768	438	4 894	1 906

2006	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Pågående nyanläggningar och förskott	Summa	Hyres maskiner
Anskaffningsvärde
Vid årets början	2 690	7 979	301	10 970	20 111
Avgår: avvecklade verksamheter1)	–266	–1 797	–38	–2 101	–16 437
Kvarvarande verksamheter vid årets början	2 424	6 182	263	8 869	3 674
Investeringar	164	843	108	1 115	1 136
Rörelseförvärv	71	189		260	1
Avyttringar och utrangeringar	–53	–297		–350	–722
Omklassificeringar		1		1	1
Omräkningsdifferenser	–164	–373	–18	–555	–363
Vid årets slut	2 442	6 545	353	9 340	3 727
Av- och nedskrivningar
Vid årets början	1 298	5 169		6 467	6 655
Avgår: avvecklade verksamheter1)	–186	–880		–1 066	–4 981
Kvarvarande verksamheter vid årets början	1 112	4 289		5 401	1 674
Periodens avskrivningar	73	550		623	634
Rörelseförvärv	23	108		131
Avyttringar och utrangeringar	–16	–259		–275	–395
Omklassificeringar	–5	3		–2
Omräkningsdifferenser	–66	–249		–315	–165
Vid årets slut	1 121	4 442		5 563	1 748
Redovisade värden
Vid årets början	1 392	2 810	301	4 503	13 456
Avgår: avvecklade verksamheter1)	–80	–917	–38	–1 035	–11 456
Kvarvarande verksamheter vid årets början	1 312	1 893	263	3 468	2 000
Vid årets slut	1 321	2 103	353	3 777	1 979

1) I enlighet med IFRS 5 omklassificerades anläggningstillgångar hänförliga till maskinuthyrningsverksamheten som tillgångar som innehas för försäljning i slutet av första kvartalet och avyttrades därefter under det fjärde kvartalet. Se även not 3.

Redovisade taxeringsvärden för Gruppens fastigheter i Sverige uppgår till 268 (153) och avser endast byggnader och mark. Motsvarande redovisat värde netto för dessa uppgår till 240 (167). För information avseende avskrivningar se not 1 och 7. Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

14. Andelar i intresseföretag

Ackumulerade värden för kapitalandelar	2007	2006
Vid årets början	77	83
Förvärv av intresseföretag	3	1
Förvärv av dotterföretag	–9	–2
Utdelningar	–1	–3
Årets resultat efter skatt	3	7
Omräkningsdifferenser	–2	–9
Vid årets slut	71	77

Sammanfattning av finansiell information för intresse företag		Till		Eget		Årets	Andel av
	Land	gångar	Skulder	kapital	Intäkter	resultat	kapital, %
2007
ABAC Air Compressors SA Pty Ltd.	Sydafrika	4	1	3	7	1	50
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	10	1	9	10	–	25
Shenyang Rui Feng Machinery Ltd.	Kina				17	–5	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	8	5	3	30	2	50
Toku-Hanbai KK	Japan	98	44	54	283	4	50
Övriga				2		1
				71		3
2006
Qingdao Qianshao Pneumatic Tool Manufacturing Tech Ltd.	Kina	11	2	9	8	–1	25
Shenyang Rui Feng Machinery Ltd.	Kina	26	12	14	22	–	25
Shanghai Toku International Co. Ltd.	Kina	6	5	1	20	1	50
Toku-Hanbai KK	Japan	100	48	52	312	7	50
Övriga				1
				77		7

Ovanstående tabell bygger på senast tillgänglig finansiell information och avser Atlas Copcos andel av respektive företag.

Innehavet på 50% i det sydafrikanska företaget ABAC förvärvades i samband med köpet av ABAC-koncernen. Den kvarvarande andelen på 75% i Shenyang Rui Feng Machinery Ltd. förvärvades 2007. Se även not 2 för mer information om förvärv.

Förvärvet 2006 är hänförligt till innehav i ett företag som förvärvades i samband med Fuji-investeringen. Gruppen förvärvade även alla aktier i ett tidigare intresseföretag i Sydafrika varvid detta företag blev ett helägt dotterföretag.

Intäkter från del av intresseföretagens resultat enligt vad som redovisas i resultaträkningen för 2006 innefattar även 10 hänförligt till vinsten vid försäljningen av Pneumatic Equipment Corporation i Filippinerna som såldes under 2006 (tidigare inkluderat i övriga i tabellen ovan).

15. Övriga finansiella tillgångar

	2007	2006
Anläggningstillgångar
Förvaltningstillgångar överstigande pensions åtaganden (not 23)	423	294
Derivatinstrument
– ej avsedda för säkringsredovisning	6	4
– avsedda för säkringsredovisning	341	62
Investeringar som innehas för försäljning	957	1 333
Värdepapper som hålles till förfall	59	–
Övriga aktier och investeringar	12	10
Fordringar avseende finansiella leasingavtal	1 052	544
Övriga långfristiga fordringar	481	212
	3 331	2 459
Omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar som hålles till förfall
– statsobligationer	281	269
Fordringar avseende finansiella leasingavtal	546	459
Andra finansiella fordringar	297	288
	1 124	1 016

Investeringar som innehas för försäljning innefattar andelen för maskinuthyrningsverksamheten som avyttrades 2006. Gruppen hade ett innehav på 14.53% i verksamheten med ett värde på 413 vid årets slut 2006, vilket minskade till 11.5% under 2007 på grund av försäljningen av en del av aktierna. Aktierna hade ett värde på 957 vid årets slut 2007. Den villkorade tilläggsköpeskillingen, som vid försäljningstidpunkten erhölls i form av rättigheter till skuldebrev, uppgick till 920 vid årets slut 2006. Denna skrevs ned under 2007. Se även not 9.

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal och not 27 för information om derivat till verkligt värde.

16. Varulager

	2007	2006
Råmaterial	458	348
Produkter i arbete	2 783	2 028
Halvfabrikat	3 188	2 118
Färdigvaror	6 296	3 993
	12 725	8 487

I kostnad för sålda varor ingår avsättningar för inkurans och andra nedskrivningar av varulagret med 263 (360). Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar, som redovisats i resultaträkningen, uppgick till 86 (67).

17. Kundfordringar

Kundfordringar redovisas netto efter avsättningar för osäkra fordringar och andra nedskrivningar uppgående till 346 (278). Avsättningar för osäkra fordringar samt nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen uppgick till 118 (104). Se not 27 för information om kreditrisker.

18. Övriga fordringar

	2007	2006
Derivatinstrument
– ej avseda för säkringsredovisning	292	492
– avsedda för säkringsredovisning	351	–
Finansiella tillgångar klassificerade som lånefordringar och kundfordringar
– övriga fordringar	1 683	1 290
– förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	607	508
	2 933	2 290

Övriga fordringar bestod av främst momsfordringar och förskott till leverantörer. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter inkluderar poster såsom hyror, försäkring, räntor, premier och kommissioner. Se not 22 för information om finansiella leasingavtal och not 27

för information om derivat till verkligt värde.

19. Likvida medel

	2007	2006
Kassa och bank	3 247	2 057
Kortfristiga likvida placeringar	226	18 078
	3 473	20 135

Likvida medel uppgick till 3 473 (20 135) vid årets slut. Före betalningen av utdelning och inlösen av aktier under andra kvartalet 2007 lades förvaltningen av cirka 15 000 för likvida medel ut på fem banker som placerade dem i värdepapper med högt kreditbetyg enligt de mandat som utformats av Atlas Copco. Under det första halvåret 2007 hade dessa placeringar en genomsnittlig effektiv ränta på 3.72% (3.77). Placeringarna klassificerades som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Garanterade men outnyttjade kreditlöften uppgick till 6 451 (4 903).

För ytterligare information se not 27.

20. Eget kapital

Antal aktier	A-aktier	B-aktier	Summa
Vid årets början	419 697 048	209 109 504	628 806 552
Split 3:1	839 394 096	418 219 008	1 257 613 104
Inlösen av aktier	–419 697 048	–209 109 504	–628 806 552
Indragning av aktier som innehafts av
Atlas Copco		–28 000 000	–28 000 000
Summa utestå
ende aktier	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
– varav innehas av Atlas Copco	–3 577 500	–5 250 900	–8 828 400
Summa utestå ende aktier, efter avdrag för aktier som innehas av
Atlas Copco	835 816 596	384 968 108	1 220 784 704

Moderbolaget Atlas Copco AB:s aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (1.25). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

I syfte att justera Gruppens balansräkning till en mer effektiv kapitalstruktur beslöt årsstämman om ett inlösenförfarande som genomfördes under året. Följande transaktioner har redovisats:

• Aktiesplit av A-aktier och B-aktier till två stamaktier och en inlösenaktie.
• Återbetalning till aktieägarna genom inlösen av 628 806 552 inlösenaktier för SEK 40 per aktie. Detta motsvarar en total utdelning till aktieägarna på 24 416, med hänsyn tagen till att 18 414 200 aktier innehades av Atlas Copco AB och därmed inte var berättigade till utbetalning.
• Ökning av aktiekapitalet med 262 genom en fondemission från balanserade vinstmedel.
• Indragning av 28 000 000 B-aktier som innehades av Atlas Copco.
• Ökning av aktiekapitalet med 18 genom en fondemission från balanserade vinstmedel.

Återköp av aktier Antal aktier Redovisat värde 2007 2006 2007 2006 Vid årets början 18 414 200 3 776 Återköp av B-aktier 18 414 200 3 776 Aktiesplit 3:1 36 828 400 Inlösen av aktier –18 414 200 –1 259 Indragning av B-aktier som innehafts av Atlas Copco AB –28 000 000 –1 914 Försäljning av B-aktier – 3 577 500 – 246 Återköp av A-aktier 3 577 500 347 Vid årets slut 8 828 400 18 414 200 704 3 776 Andel av totalt antal aktier 0.7% 2.9%

Efter indragning den 4 juli 2007 av 28 000 000 B-aktier som innehafts av Atlas Copco uppgick bolagets innehav till 8 828 400 egna B-aktier. Enligt det beslut som fattades av årsstämman 2007 kan bolagets återstående innehav av B-aktier avyttras och 6 400 000 A-aktier köpas.

Målet är att använda behållningen från försäljningen av B-aktier i huvudsak till att köpa egna A-aktier som därefter kan användas i bolagets personaloptionsprogram.

Behållningen kan också användas för att täcka kostnader för sociala avgifter.

Handeln i egna aktier påbörjades den 13 december 2007 och den 31 december 2007 hade 3 577 500 B-aktier sålts och samma mängd A-aktier köpts. Innehavet vid årets slut framgår av tabellen ovan.

Reserver

Konsoliderat eget kapital innefattar vissa reserver som beskrivs enligt nedan:

Säkringsreserv

Säkringsreserven består av den effektiva delen av nettoförändringar i verkligt värde för särskilda instrument som används för kassaflödessäkringar.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utlandsverksamheter samt vid omräkning av skulder som används för säkring av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterföretag.

Verkligtvärdereserv

Reserven för verkligt värde består av ackumulerad nettoförändring av verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas fram till att investeringen tas bort från balansräkningen eller skrivs ned.

Se not 27 för information om kapitalförvaltning.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 3.00 (2.38) per aktie, totalt SEK 3 662 354 112 (2 899 363 672). För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 91.

21. Räntebärande skulder

		2007		2006
	Redovisat värde	Nominellt belopp	Redovisat värde	Nominellt belopp
Anläggningstillgångar
Medium Term Note
Program	10 572	10 681	–	–
Övriga obligationslån	6 212	6 084	5 287	5 277
Övriga banklån	3 466	3 466	668	668
Avgår: Kortfristig del av
banklån	–408	–408	–4 883	–4 883
Summa långfristiga lån	19 842	19 823	1 072	1 062
Finansiella
leasingskulder	84	84	91	91
	19 926	19 907	1 163	1 153
Omsättningstillgångar
Kortfristig del av banklån	408	408	4 883	4 883
Kortfristiga lån	2 280	2 280	1 046	1 046
Finansiella
leasing­skulder	55	55	48	48
	2 743	2 743	5 977	5 977
	22 669	22 650	7 140	7 130

Se not 22 för information om finansiella leasingavtal.

21. Forts.

Under det andra kvartalet 2007 genomförde Atlas Copco en finansieringsplan för att finansiera den extraordinära utdelningen, förvärven av Dynapac och ABAC och för allmänna syften i företaget. Finansieringsplanen och utdelningen till aktieägarna gav Atlas Copco en mer effektiv kapitalstruktur.

Bolaget lånade upp omkring 16 000 genom ett obligationsprogram bestående av MSEK 2 000 med en löptid på tre år, MSEK 3 000 med en löptid på fem år, MEUR 600 med en löptid på sju år och MUSD 800 med en löptid på tio år. Obligationsprogrammet i flera valutor kompletterades med lån från Europeiska Investeringsbanken och Nordiska Investeringsbanken och ett certifikatprogram. Atlas Copco har för närvarande kreditbetyget A-/A3 avseende långfristig upplåning. Se även avsnittet "Kapitalförvaltning" i not 27.

Atlas Copco AB har företagscertifikatprogram för kortfristig upplåning i USA, Sverige och vissa europeiska länder. Totalt finns MUSD 1 500 och MSEK 6 000 (motsvarande totalt 15 683) tillgängliga under dessa program. Vid årets slut 2007 var 855 (–) utestående med avseende på dessa program. Programmen har kreditbetyget K1 i Sverige och A2/P2 internationellt.

Låneavtalen innehåller inte några restriktioner utöver standardåtaganden avseende lika ställning och ställande av säkerhet.

Se not 27 för ytterligare information om låneskuldernas förfallostruktur och Gruppens exponering för ränte- och valutakursrisker.

Atlas Copco-gruppens kort- och långfristiga lån är fördelade på följande valutor. I nedanstående tabell beaktas även effekten av derivat vid årets slut.

räntebärande skulder	Fördelning kort- och långfristiga
		2007		2006
Valutor	Lokal valuta (miljoner)	MSEK	%	%
EUR	967	9 160	40	1
SEK	5 859	5 859	26	1
USD	1 005	6 486	29	82
Övriga		1 164	5	16
		22 669	100	100

22. Leasingavtal

Operationella leasingavtal – leasetagare

Leasingkostnader för tillgångar som hyrs enligt operationella leasingavtal, såsom hyrda lokaler, maskiner och betydande dator- och kontorsutrustning, redovisas som rörelsekostnader och uppgick till 415 (394). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 1 389 (1 046). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2007	2006
Inom ett år	391	331
Mellan ett och fem år	798	670
Senare än fem år	200	45
	1 389	1 046

Operationella leasingavtal – leasegivare

Atlas Copco har utrustning som hyrs ut till kunder enligt operationella leasingavtal. Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2007	2006
Inom ett år	115	115
Mellan ett och fem år	169	159
Senare än fem år	17	24
	301	298

Finansiella leasingavtal – leasetagare

Tillgångar nyttjade enligt finansiella leasingavtal
	Maskiner och inventarier	Hyres maskiner
Redovisat värde vid årets början, 2007	121	9
Redovisat värde vid årets slut, 2007	131	7
Redovisat värde vid årets början, 2006	893	13
Redovisat värde vid årets slut, 2006	121	9

Framtida betalningar kommer att förfalla enligt följande:

		2007			2006
	Minimilease avgifter	Ränta	Kapital belopp	Minimilease avgifter	Ränta	Kapital belopp
Inom ett år	64	9	55	57	9	48
Mellan ett och fem år	91	11	80	97	7	90
Senare än fem år	4	–	4	1	–	1
	159	20	139	155	16	139

Finansiella leasingavtal – leasegivare

Gruppen erbjuder kunder leasingfinansiering via Atlas Copco Customer Finance och vissa andra dotterföretag. Framtida leasingavgifter som kommer att erhållas förfaller enligt följande:

	2007		2006
	Brutto investering	Nuvärde av minimilease avgifter	Brutto investering	Nuvärde av minimilease avgifter
Inom ett år	619	546	482	459
Mellan ett och fem år	1 149	1 002	565	520
Senare än fem år	34	30	14	10
	1 802	1 578	1 061	989
Ej intjänade finansiella intäkter		204		58
Ej garanterat restvärde		20		14
	1 802	1 802	1 061	1 061

23. Ersättningar till anställda

Ersättningar efter avslutat anställning

2007	Fonderade pensions planer	Ofonde rade pensions planer	Övriga ofondera de planer	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser	4 595	1 459	234	6 288
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–4 936			–4 936
Nuvärdet för nettoförpliktelser	–341	1 459	234	1 352
Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–)	–106	92	5	–9
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–447	1 551	239	1 343
Övriga avsättningar för pensioner och liknande			20	20
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–447	1 551	259	1 363
2006
Förmånsbestämda förpliktelser	4 745	1 460	211	6 416
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–4 739			–4 739
Nuvärdet för nettoförpliktelser	6	1 460	211	1 677
Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–)	–298	6	3	–289
Redovisade belopp för förmånsbestämda förpliktelser	–292	1 466	214	1 388
Övriga avsättningar för pensioner och liknande			14	14
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–292	1 466	228	1 402

Gruppen finansierar förmånsbestämda pensionsplaner och ersättningar på de flesta av sina större verksamhetsställen. De mest betydande planerna vad gäller storlek finns i Belgien, Frankrike, Italien, Kanada, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. Vissa planer är fonderade med särskilda tillgångar eller fonder som innehas skilt från Gruppen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av Gruppen i takt med att de förfaller.

Under 2007 har Gruppen genomfört större förvärv, vilket har lett till en ökning av nuvärdet för nettoförpliktelser med 101. Detta inkluderar 51 för Dynapac, 49 för ABAC och 1 för GreenField.

Två större särskilda händelser har redovisats under 2007 som lett till en intäkt av engångskaraktär i resultaträkningen i USA på 53 och i Italien på 5.

I USA har en så kallad "soft freeze" för anställda som ej omfattas av en så kallad "grandfather clause", det vill säga ej omfattas av nyinförda regler avseende de amerikanska pensionsplanerna från 31 december 2007, lett till en reducering, och en intäktseffekt netto i resultaträkningen på 43. Dessutom redovisades en vinst på 10 hänförlig till nedläggningen 2006 av en av de amerikanska anläggningarna.

I Italien, efter reformen 2007, omvandlades TFR-planen från förmånsbestämd plan till avgiftsbestämd plan för framtida tjänster. Övergången till reformen bokfördes som en reducering enligt IAS 19 och redovisas som en intäkt av engångskaraktär för pensionskostnaden på 5.

Exklusive de 135 i justering av engångskaraktär avseende aktuariell värderingsmetod i Belgien för 2006 och den sammanlagda reduceringen/ regleringen på 56 för 2007, har pensionskostnaden ökat med 5% från 2006 till 2007.

De belgiska planerna avser förtidspensioner samt ersättningar i samband med jubileer och vid uppsägning. Samtliga planer är ofonderade.

I Kanada tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan och en kompletterande ålderspension för personer i företagsledningen, båda fonderade, samt en plan för andra förmåner efter avslutad anställning.

I Frankrike erbjuder företagen ersättning vid pension. I de flesta företagen är dessa förmåner ofonderade. En ny plan lades till 2007 på grund av förvärvet av ABAC.

De tyska planerna inkluderar planer för pensioner, förtidspensionering samt ersättningar vid jubileer och dödsfall. Samtliga planer är ofonderade. Ytterligare planer har lagts till efter förvärven av Dynapac och ABAC.

I Storbritannien finns en slutlönebaserad pensionsplan som är fonderad. Planen har fortfarande den största förmånsbestämda förpliktelsen av alla och står för 29% av Gruppens totala förmånsbestämda förpliktelser.

I Italien tillhandahåller Atlas Copco lagstadgad ersättning vid uppsägning (TFR), vilken betalas ut som ett engångsbelopp vid avslutad anställning. Planen är ofonderad. En plan lades till med anledning av förvärvet av ABAC.

De norska företagen erbjuder ett försäkrat slutlönebaserat system. Dessutom finns en ofonderad förtidspensionsplan.

Det finns tre förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av tjänstemännen i Sverige. Atlas Copco finansierar förmånerna genom en pensionsstiftelse.

Under 2007 lades Dynapac Sveriges plan till, men planen är ännu inte en del av pensionsstiftelsen.

Atlas Copco har också förpliktelser för familjepensioner för tjänstemän. Denna plan tryggas genom ett ansvarsförsäkringsbolag. Planen redovisas som avgiftsbestämd plan, eftersom det inte finns tillräcklig information för att beräkna nettopensionsförpliktelsen. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen som redovisas i enlighet med IAS 19 hänför sig till högre tjänstemän som gått i pension. Dessa pensionsavtal har beaktats i balansräkningen.

I Schweiz erbjuder Gruppen en så kallad "cash-balance plan" där en minimiavkastning garanteras. Under 2007 lades ytterligare en plan till med anledning av förvärvet av GreenField. Dessa planer är fonderade.

I USA tillhandahåller Atlas Copco en pensionsplan, en plan för sjukvård efter avslutad anställning och ett antal kompletterande pensionsförmåner för företagsledningen. Pensionsplanen är fonderad, medan de andra planerna är ofonderade.

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar uppgick till 177 (238). Av den totala pensionskostnaden på 214 (392), har 143 (328) redovisats som rörelsekostnad och 71 (62) som finansiella kostnader.

Pensionsförpliktelserna, netto, redovisas i följande poster i balansräkningen:
	2007	2006
Finansiella tillgångar (not 15)	–423	–294
Ersättningar efter avslutad anställning	1 728	1 647
Övriga avsättningar (not 25)	58	49
Totalt, netto	1 363	1 402

Förändringar i förvaltningstillgångarna
	2007	2006
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets
början	4 739	4 445
Planändringar	–	76
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	243	227
Skillnad mellan förväntad och faktisk
avkastning på förvaltningstillgångar	–66	11
Rörelseförvärv	69	31
Regleringar	–32	–9
Inbetalning av avgifter från arbetsgivaren	419	554
Inbetalning av avgifter från anställda	18	17
Förmåner betalda av planen	–366	–368
Omräkningsdifferenser	–88	–245
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
vid årets slut	4 936	4 739

Förvaltningstillgångarna består av följande:
	2007	2006
Aktier och andra aktierelaterade värdepapper	1 159	1 178
Obligationer	3 277	3 261
Övriga	424	266
Kassa och bank	76	34
	4 936	4 739

Förvaltningstillgångarna fördelas på följande geografiska områden

	2007	2006
Europa	3 641	3 532
Nordamerika	1 245	1 160
Övriga världen	50	47
	4 936	4 739

Förvaltningstillgångar innefattar till ingen del Gruppens finansiella instrument eller fastigheter som disponeras av bolag inom Gruppen.

Förändringar av förpliktelser avseende förmånsbestämda planer
---------------------------------------------------------------	--	--	--	--	--

	2007	2006
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	6 416	6 656
Kostnader för pensioner intjänade under året	196	192
Räntekostnader	314	291
Aktuariella erfarenhetsbaserade vinster (–) / förluster (+)	–16	51
Aktuariella antagandebaserade vinster (–) / förluster (+)	–319	–287
Rörelserförvärv	170	37
Regleringar	–89	–9
Ersättningar betalade med förvaltningstillgångar eller företagets tillgångar	–366	–369
Effekt av ändrade uppskattningar		135
Övrigt	5	85
Omräkningsdifferenser	–23	–366
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	6 288	6 416

De förmånsbestämda förpliktelserna för ersättningar till anställda består av planer i följande geografiska områden

	2007	2006
Europa	4 785	4 903
Nordamerika	1 444	1 441
Övriga världen	59	72
	6 288	6 416

Belopp som redovisas i resultaträkningen

	2007	2006
Kostnader för pensioner intjänade under året	196	192
Räntekostnader	314	291
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–243	–227
Inbetalning av avgifter från anställda	–18	–17
Kostnader för pensioner intjänade under tidigare år	6	5
Avskrivning av oredovisad aktuariell förlust	15	12
Förlust vid regleringar	–56	1
Effekt av ändrade uppskattningar	–	135
	214	392

Kostnaderna redovisas i följande

poster i resultaträkningen

	2007	2006
Kostnad för sålda varor	44	155
Marknadsföringskostnader	33	69
Administrationskostnader	56	85
Forsknings-och utvecklingskostnader	10	19
Finansiella kostnader (not 9)	71	62
Avvecklade verksamheter	–	2
	214	392

Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen (uttryckta som vägda medeltal)

	2007	2006
Diskonteringsränta
Europa	5.15	4.54
Nordamerika	5.83	5.66
Övriga världen	3.79	3.97
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Europa	3.60	3.61
Nordamerika	4.83	5.42
Övriga världen	2.65	2.52
Framtida löneökningar
Europa	3.39	3.37
Nordamerika	3.51	0.94
Övriga världen	3.34	3.36
Ökning av sjukvårdskostnader
Nordamerika	9.0	9.5
Framtida pensionsökningar
Europa	2.12	2.16
Nordamerika	0.40	0.35
Övriga världen	n/a	n/a

Förväntad avkastning på tillgångar baseras på avkastningen på statsobligationer med tillägg för en riskpremie som avser egetkapitalinstrument. Antagandet återspeglar också fördelningen av tillgångarna för respektive plan samt avkastningen för respektive land eller region.

23. Forts.

Antagande om sjukvårdskostnadernas utveckling har en betydande effekt på de belopp som redovisas i resultaträkningen. En förändring med en procentenhet av den antagna utvecklingen av sjukvårdskostnader får följande effekt:

Ökning av sjukvårdskostnader	Ökning med en pro centenhet	Minskning med en pro centenhet
Effekten på totala kostnader för tjänstgöring	9.2%	–9.1%
Effekt på förmånsbestämd förpliktelse	9.0%	–8.0%

Historisk information
	2007	2006	2005	2004	2003
Nuvärde för förmåns bestämda förpliktelser	6 288	6 416	6 656	6 201	5 907
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	4 936	4 739	4 445	3 234	3 025
Nuvärdet för netto förpliktelser	1 352	1 677	2 211	2 967	2 882

Erfarenhetsbaserade justeringar hänförligt till:	2007	2006	2005	2004
Förvaltningstillgångar	–66	11	244	86
Förpliktelser för planer	16	–51	–142	16

Gruppen räknar med att betala 333 till förmånsbestämda pensionsplaner under 2008.

Avgiftsbestämda planer

Utöver de förmånsbestämda planerna finansierar Gruppen även pensionsförmåner och liknande förmåner genom avgiftsbestämda planer. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 304 (284).

Aktierelaterade incitamentsprogram

Under 2000 beslöt styrelsen att införa ett globalt personaloptionsprogram för åren 2000–2003 för nyckelpersoner inom Gruppen. Styrelsen ska besluta om genomförande av detta program varje år. Det fattades inga beslut om personaloptionsprogram 2004 och 2005. Årsstämman 2006 beslutade att införa ett prestationsbaserat personaloptionsprogram för 2006 i enlighet med styrelsens förslag om en optionsplan för 2006–2008. Årsstämman 2007 beslutade att införa ett prestationsbaserat personaloptionsprogram för 2007 som liknar programmet för 2006.

Optionsplan 2000–2003

Programmen 2000–2003 innehöll tilldelning av personaloptioner, vilka gav innehavaren rätt att förvärva Atlas Copco AB:s A-aktier till ett lösenpris som beräknades som 110% av genomsnittlig kurs under en tiodagarsperiod före tilldelningen.

I några länder (USA, Belgien, Brasilien, Kanada, Indien, Malaysia och Filippinerna) tilldelades i stället syntetiska optioner av juridiska och skattemässiga skäl. Syntetiska optioner ger inte innehavaren rätt att förvärva aktier, utan endast att erhålla skillnaden mellan A-aktiens kurs på lösendagen och ett fast pris motsvarande lösenpriset för personaloptionerna.

Villkoren för personaloptionerna/de syntetiska optionerna för perioden 2000–2003 är följande: de utfärdas av Atlas Copco AB, har en löptid på sex år från tilldelningstidpunkten och en tredjedel intjänas per år från tilldelningstidpunkten. De kan inte överlåtas. Personaloptionerna tilldelades utan kostnad och innehöll inga resultatvillkor.

Optionsplan 2006-2008

Programmet 2006

På årsstämman 2006 beslöts att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram som skulle ge högst 220 nyckelpersoner i Gruppen möjlighet att förvärva sammanlagt 3 760 000 A-aktier i Atlas Copco, justerat för effekten av den aktiesplit som genomfördes i juni 2007.

Tilldelningen av optioner berodde på hur värdetillväxten utvecklades i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added), under 2006, och tilldelningen ägde rum i mars 2007. Personaloptionerna har utfärdats med grund i Gruppens uppnådda resultat och tilldelas utan att den anställde erlägger någon ersättning för dem. De har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten. De kan inte överlåtas. På årsstämman i april 2007 beslöts att rätten till optionerna ska kvarstå även om anställningen avslutas. Till följd av detta har sammanlagda beräknade intjänandekostnader hänförliga till 2006 års optionsprogram redovisats i sin helhet per 31 december 2007. Optionerna kan lösas in med en tredjedel per år, från mars 2008. I några länder (Australien, Kina, Indien, Malaysia, Filippinerna, Sydafrika, Schweiz och USA) tilldelades i stället syntetiska optioner av juridiska och skattemässiga skäl. Syntetiska optioner ger inte innehavaren rätt att förvärva aktier, utan endast att erhålla skillnaden mellan A-aktiens kurs på lösendagen och ett fast pris motsvarande lösenpriset för personaloptionerna.

Tilldelningen av personaloptioner/syntetiska optioner maximerades till följande antal per person inom de olika grupperna efter omräkning som återspeglar 2007 års aktiesplit:

• Kategori 1 koncernchefen 117 500 personaloptioner
• Kategori 2 affärsområdeschefer 58 750 personaloptioner
• Kategori 3 övriga medlemmar i koncernledningen och divisionschefer – 29 375 personaloptioner

– Kategori 4 – övriga nyckelpersoner – 14 687 personaloptioner På grund av att optionerna/de syntetiska optionerna tillkänna-

gavs i maj 2006 beroende på EVA för 2006, beräknades ett uppskattat verkligt värde på tilldelningsdagen för optionerna/de syntetiska optionerna vid den tidpunkten. Det uppskattade tilldelningsvärdet utgör grunden för redovisningen av intjänandekostnader i enlighet med IFRS 2. Det faktiska lösenpriset för programmet bestämdes vid tilldelningsdagen i mars 2007.

Black & Scholes modell har använts vid beräkningen. Det uppskattade verkliga värdet för optionerna/de syntetiska optionerna per tilldelningsdagen bygger på följande antaganden:

– Lösenpris	SEK 103.6
– Förväntad volatilitet	25%
– Förväntad löptid	3.88–4.88 år
– Förväntad/uppskattad aktiekurs	SEK 92.34
– Förväntad utdelning (tillväxt per år)	SEK 1.81 (10%)
– Riskfri ränta	3.49%–3.62%

Beräkningen resulterade i ett genomsnittligt tilldelningsvärde på SEK 15.86 per option. Verkligt värde för de syntetiska optionerna beräknas per varje balansdag.

Programmet 2007

På årsstämman 2007 beslöts att införa ett resultatbaserat personaloptionsprogram med villkor och bestämmelser motsvarande 2006 års program. Beslutet berättigade högst 220 nyckelpersoner i Gruppen möjlighet att förvärva sammanlagt 3 760 000 A-aktier i Atlas Copco. Tilldelningen av optioner är beroende av värdetillväxten i Gruppen, uttryckt som EVA (Economic Value Added), under 2007. Optionerna tilldelas i mars 2008 och kan lösas in med en trejdedel per år efter mars 2009. De tilldelas utan att ersättning erläggs av den anställde. De har en löptid på fem år från tilldelningstidpunkten. På årsstämman 2007 beslöts att rätten till optionerna ska kvarstå även om anställningen avslutas. De kan inte överlåtas. Styrelsen har rätt att besluta att genomföra en alternativ incitamentslösning för nyckelpersoner i sådana länder där det inte är genomförbart att tilldela personaloptioner.

Tilldelningen av personaloptioner maximerades till följande antal per person inom de olika grupperna:

• Kategori 1 koncernchefen 117 500 personaloptioner
• Kategori 2 affärsområdeschefer 58 750 personaloptioner
• Kategori 3 övriga medlemmar i koncernledningen och divisionschefer – 29 375 personaloptioner

– Kategori 4 – övriga nyckelpersoner – 14 687 personaloptioner

På grund av att tilldelningen beror på EVA för 2007, har ett uppskattat verkligt värde på tilldelningsdagen beräknats och redovisas enligt IFRS från tillkännagivandet till de som omfattas av optionsprogrammet, maj 2007, och utifrån antagandet att endast aktieoptioner kommer att utfärdas. En omräkning av uppskattade siffror görs när den verkliga tilldelningen i februari/mars 2008 blir känd.

Black & Scholes modell har använts i beräkningen av det uppskattade verkliga värdet på tilldelningsdagen, baserat på följande antaganden:

– Lösenpris	SEK 132.50
– Förväntad volatilitet	25%

– Förväntad löptid 3.85–4.85 år

– Förväntad/uppskattad aktiekurs SEK 117.50

– Förväntad utdelning (tillväxt) SEK 4.75 (10%)

– Riskfri ränta 4.15%–4.17%

Beräkningen gav till resultat ett genomsnittligt tilldelningsvärde på SEK 21.78 per option. Sammanlagt väntas cirka 3 760 000 optioner och syntetiska optioner utfärdas till 220 personer enligt programmet under februari/mars 2008.

Sammanfattning av aktierelaterat incitamentsprogram1)
			Personaloptioner			Syntetiska optioner
Program	2000	2001	2002	2003	2006	2000	2001	2002	2003	2006
Initialt antal anställda	120	142	145	138	182	28	118	125	127	33
Initialt antal optioner	3 005 389	3 316 292	3 378 473	3 337 019	3 187 108	704 711	2 735 941	2 963 935	2 901 754	499 360
Förfallodatum	26 april 2006	13 maj 2007	12 maj 2008	11 maj 2009	30 mar 2012	26 april 2006	13 maj 2007	12 maj 2008	11 maj 2009	30 mar 2012
Lösenpris, SEK	30.68	32.41	36.41	28.81	111.06	30.68	32.41	36.41	28.81	111.06
Aktieslag	A	A	A	A	A	A	A	A	A	A
Antal optioner 2007
Utestående vid årets början	–	359 270	889 717	1 279 110	–	–	106 041	285 511	784 815	–
Tilldelade					3 187 108					499 360
Utnyttjade	–	–317 816	–234 009	–345 101	–	–	–106 041	–218 339	–335 091	–
Förverkade	–	–41 454			–	–				–
Utestående vid
årets slut	–	–	655 708	934 009	3 187 108	–	–	67 172	449 724	499 360
– varav intjänade	–	–	655 708	934 009	3 187 108	–	–	67 172	449 724	499 360
Återstående löptid, månader	–	–	5	17	51	–	–	5	17	51
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade under året, SEK	–	107	108	107	–	–	101	103	104	–
Antal optioner 2006
Utestående vid årets början	351 172	607 670	1 313 086	2 072 376	–	21 206	245 610	843 965	1 629 358	–
Utnyttjade	–330 445	–248 400	–423 369	–793 266	–	–21 206	–139 569	–558 454	–844 543	–
Förverkade	–20 727	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Utestående vid
årets slut	–	359 270	889 717	1 279 110	–	–	106 041	285 511	784 815	–
– varav intjänade	–	359 270	889 717	1 279 110	–	–	106 041	285 511	784 815	–
Återstående löptid, månader	–	–	17	29	63	–	–	17	29	63
Genomsnittlig aktiekurs för utnyttjade under året, SEK	84	85	84	86	–	82	89	85	87	–

1) Alla siffror har justerats för effekterna av den aktiesplit som genomfördes i juni 2005 och den som genomfördes i maj 2007.

Avsättning för sociala avgifter görs för båda typerna av instrument och klassificeras som personalkostnader. Enligt IFRS 2 uppgick nettokostnaden för 2007 för de aktierelaterade incitamentsprogrammen till 93 (66) exklusive sociala kostnader. Avsättningar för syntetiska optioner per 31 december 2007 uppgick till 51 (78).

24. Övriga skulder

	2007	2006
Förskott från kunder	1 936	1 135
Derivatinstrument
– ej avsedda för säkringsredovisning	108	64
– avsedda för säkringsredovisning	674	3
Övriga rörelseskulder	1 929	1 906
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	3 876	3 047
	8 523	6 155

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor. Se även not 27 för mer information om värdering av derivat.

25. Avsättningar

2007	Produkt garantier	Omstrukturering	Service kontrakt	Övrigt	Summa
Vid årets början	526	37	166	430	1 159
Under året
– gjorda avsättningar	683	22	240	306	1 251
– utnyttjade avsättningar	–557	–14	–231	–201	–1 003
– återförda avsättningar	–32	–8	–7	–35	–82
Rörelseförvärv	87			5	92
Omräkningsdifferenser	3		5	8	16
Vid årets slut	710	37	173	513	1 433
Långfristiga	127	30	62	286	505
Kortfristiga	583	7	111	227	928
	710	37	173	513	1 433

2006	Produkt garantier	Omstrukturering	Service kontrakt	Övrigt	Summa
Vid årets början	483	63	143	476	1 165
Avgår: avvecklade verksamheter		–10		–16	–26
Kvarvarande verksamheter vid årets början	483	53	143	460	1 139
Under året
– gjorda avsättningar	561	23	223	233	1 040
– utnyttjade avsättningar	–477	–21	–181	–223	–902
– återförda avsättningar	–17	–13	–11	–44	–85
Rörelseförvärv	17			23	40
Omräkningsdifferenser	–41	–5	–8	–19	–73
Vid årets slut	526	37	166	430	1 159
Långfristiga	108	25	65	245	443
Kortfristiga	418	12	101	185	716
	526	37	166	430	1 159

Avsättningar för produktgarantier redovisas vid den tidpunkt produkten säljs och ska täcka den beräknade kostnaden för att reparera eller ersätta defekta produkter. För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data avseende reparationer och utbyten. Eftersom garantiperioderna är begränsade, är huvuddelen av avsättningen klassificerad som kortfristig. Avsättningar för servicekontrakt avser huvudsakligen fakturerade belopp för ännu ej utförd service. Övriga avsättningar består av belopp som rör aktierelaterade ersättningar inklusive sociala avgifter, förmåner till jubilarer (se not 23) och förpliktelser för återställande av miljö.

26. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2007	2006
Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	61	42
Företagsinteckningar	40	7
	101	49
Eventualförpliktelser
Diskonterade växlar	30	39
Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser	636	1 974
	666	2 013

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser hänför sig framför allt till garantier till leverantörer i den löpande verksamheten, ofta i form av remburser eller bankgarantier.

27. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Översikt

Kommittén för hantering av finansiella risker (Financial Risk Management Committee – FRMC) ansvarar för att säkerställa att Gruppen har principer och system för övervakning och styrning av de finansiella risker som kan påverka Gruppen. Dessa innefattar:

• Finansieringsrisker
• Ränterisker
• Valutarisker
• Kreditrisker

Utöver principer på koncernnivå finns det likartade principer för valutaoch kreditrisker på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå.

I hanteringen av finansiella risker köper och säljer Gruppen derivat och påtar sig även finansiella skulder. Alla sådana transaktioner utförs inom ramen för de riktlinjer som fastställts av FRMC. Vanligen strävar Gruppen efter att använda säkringsredovisning för att minska den volatilitet i resultaträkningen som kan bli följden av justeringar till verkligt värde.

Medlemmarna i FRMC är koncernchefen, finans- och ekonomidirektören, koncernens treasurer och treasuryenhetens controller. Representanter från andra funktioner bjuds normalt in för att diskutera särskilda risker. FRMC sammanträder ungefär en gång per kvartal, eller oftare vid behov.

Finansieringsrisker

Finansieringsrisk är risken att Gruppen och dess dotterföretag vid en given tidpunkt inte har tillgång till adekvat finansiering till godtagbara villkor.

Gruppens policy för finansieringsrisk

• Gruppen bör som lägst ha MUSD 1 000 i bekräftade och tillräckliga ej bekräftade krediter i beredskap för att kunna uppnå operativa och strategiska mål samt mål avseende kreditbedömning.
• Genomsnittlig återstående löptid (tid till förfall) bör vara minst tre år.

• Högst MSEK 5 000 bör förfalla inom tolv månader

I nedanstående tabell visas förfallostrukturen för Gruppens skulder inklusive effekten av ränteswappar:

Atlas Copco-gruppen

Förfall	Fast	Rörlig	2007 Totalt
2008	–	463	463
2009	–	101	101
2010	–	2 056	2 056
2011	–	6	6
2012	–	2 973	2 973
2013 och senare	1 566	13 224	14 790
Totalt	1 566	18 823	20 389

Vid årets slut 2007 bestod Gruppens huvudsakliga tillgängliga kreditmöjligheter av:

• MUSD 1 000 bekräftad revolverande kredit med förfall 2012. Krediten var inte utnyttjad. Räntekostnaden för att använda krediten är LIBOR plus 0.14% per år. Om genomsnittligt utnyttjande överstiger 50% blir tillämplig räntesats LIBOR plus 0.165% per år.
• Ej bekräftat ettårigt företagscertifikatprogram i SEK, EUR och USD uppgående till 15 683 (motsvarande MSEK). Vid årets slut 2007 utnyttjades ett belopp på 855. Kostnaderna för att använda dessa krediter beror på marknadsläget när de används.

Ränterisker

Ränterisk är risken att Gruppen påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Gruppens ränteriskpolicy

Genomsnittlig duration (det vill säga den period för vilken räntesatserna är fasta) bör vara minst sex månader och högst 24 månader, med ett riktmärke på tolv månader. Atlas Copco föredrar vanligtvis kort duration som kan leda till instabilare nettoräntekostnader jämfört med fasta räntor (lång duration). Fastförräntade lån konverteras vanligen till kortare duration genom användande av ränteswappar. Historiskt har högre räntor tenderat att spegla en stark ekonomi under vilken Gruppen har goda resultat och således kan klara av högre räntekostnader. Även om Gruppens resultat inte är lika starkt under perioder med svagare ekonomi, tenderar de allmänna räntorna också att vara lägre, vilket innebär lägre nettoräntekostnader.

Exklusive derivat uppgår Gruppens effektiva ränta till 5.2% (7.3) och genomsnittlig duration uppgick till 4.6 (2.7) år.

I syfte att konvertera fast ränta till rörlig på lån i EUR, SEK och USD använder Atlas Copco ränteswappar som är identifierade som säkringsinstrument, med nominella belopp på motsvarande MEUR 600, MUSD 700 samt MSEK 3 000. Verkligt värde för ränteswapparna vid årets slut 2007 uppgick till 214 (–). Inklusive effekten av derivaten uppgick vid årets slut 2007 effektiv ränta och genomsnittlig duration avseende Gruppens skulder till 5.1% (6.9) respektive 1.0 år (0.7).

I nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde som ingår i nettoresultatet för året:

Säkring av verkligt värde	Nettoresultat 2007	Nettoresultat 2006
Finansiella skulder	–25	29
Ränterelaterade derivat	14	–35
	–11	–6

27. Forts.

Enligt uppskattning skulle en parallellförskjutning uppåt med 1 procentenhet (100 punkter) av alla räntor ha minskat det verkliga värdet för Atlas Copcos skuldportfölj (efter avdrag för investeringar och inklusive derivat) med cirka 188 (41) per 31 december 2007.

Valutarisker

Valutarisk är risken att Gruppens lönsamhet påverkas negativt av förändringar i valutakurser. Detta påverkar både transaktionsexponering (flöde) och omräkningsexponering (balansräkning).

En försvagning av SEK med 1 procentenhet gentemot alla andra valutor skulle ha ökat det verkliga värdet av låneportföljen med 151 (58).

Gruppens valutariskpolicy

a) Transaktionsexponering

Eftersom Atlas Copco bedriver verksamhet på olika marknader sker in- och utflöden i olika valutor. Om dessa flöden inte är lika stora uppstår ett nettoöverskott eller -underskott för en viss valuta. Denna nettopositions värde fluktuerar med valutakurserna och därmed uppstår en transaktionsexponering. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av transaktionsexponering:

• Exponeringar bör minskas genom att i så hög grad som möjligt matcha in- och utflöden i samma valutor för att minska nettopositionen.
• Ledningarna för affärsområdena och divisionerna ansvarar för att upprätthålla en beredskap för att justera sina verksamheter (pris och kostnad) för att kompensera för ogynnsamma kursrörelser. Affärsområdena och divisionerna bör normalt inte säkra valutarisker. Finansiell säkring kan emellertid vara motiverad vid långa avtal där det inte finns möjlighet att ändra avtalspriset eller de kostnader som sammanhänger med avtalet.
• Med grund i antagandet att säkring inte har någon betydande, positiv eller negativ, inverkan på Gruppens resultat på lång sikt kräver inte policyn att transaktionsexponeringen säkras på löpande basis. FRMC beslutar från tid till annan om transaktionsexponeringen bör säkras, i sin helhet eller delvis.

I enlighet med ovan, efter beslut av FRMC, ingick Atlas Copco i slutet av 2007 i valutaterminskontrakt som är identifierade som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. Som del i den normala affärsverksamheten erhålls säkrade kassaflöden och valutaeffekterna redovisas i resultatet. Hänförliga säkringsinstrument förfaller månadsvis och redovisas i resultatet, vilket därmed utjämnar effekterna av de säkrade kassaflödena för respektive period. Verkligt värde för valutaterminskontrakt uppgick till 39 vid årets slut 2007. Ett realiserat nettoresultat för valutasäkringar på –107 ingår i resultatet för 2007.

Atlas Copco AB ingick även valutaterminskontrakt på MUSD 1 200, som är identifierade som säkringar av den kassaflödesrisk som är förknippad med vissa lån mellan företag inom Gruppen. Dessa terminskontrakts verkliga värde uppgick på balansdagen till 435 (64). De kassaflöden som är hänförliga till dessa lån infaller med MUSD 500 år 2008 och med MUSD 700 år 2013, där nettoeffekten av valutan löpande ingår i resultatet.

Diagram 1

Beräknad årlig transaktionsexponering i Gruppens viktigaste valutor 2007

b) Omräkningsexponering

Atlas Copcos världsomspännande verksamhet ger upphov till en valutaeffekt när företag med andra funktionella valutor än svenska kronor räknas om till kronor vid upprättandet av koncernredovisningen. Exponeringen är nettot av tillgångar och skulder denominerade i en viss valuta. Effekten av valutakursfluktuationer på dessa nettopositioner utgör själva omräkningseffekten. Nedan beskrivs Gruppens allmänna principer för hantering av omräkningsexponering:

• Omräkningsexponering bör minskas genom att i så hög grad som möjligt matcha tillgångar och skulder i samma valutor.
• FRMC kan besluta att säkra återstående omräkningsexponering.

Värdet av de utländska dotterföretagens nettotillgångar vid årets slut 2007 var cirka 64 600 (43 500) och visas i diagram 4. I syfte att minska omräkningsexponeringen för nettoinvesteringar i koncernredovisningen och den valutarisk som är hänförlig till innehav i dotterföretag använder Atlas Copco lån och terminskontrakt, som är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen. Det säkrade beloppet per balansdagen uppgick till 55 073 (3 187).

Gruppen har säkrat två nettoinvesteringar, en i EUR och en i USD. De säkringsinstrument som används för att säkra innehav i EUR i dotterföretag är lån och derivat på sammanlagt MEUR 1 851 (352). Vid årets slut 2007 uppgick det verkliga värdet för säkringsinstrumenten till 946, varav valutaeffekt på 612. Atlas Copco använder också lån och derivat uppgående till MUSD 253 (450) för att säkra aktiepositionerna i USD. Verkligt värde för säkringsinstrumenten vid årets slut 2007 uppgick till 83.

I nedanstående tabell visas justeringar till verkligt värde som ingår i nettoresultatet för året:

Säkring av netto investeringar	Nettoresultat 2007	Nettoresultat 2006
Eget kapital	441	+3
Lån	–441	–3
	0	0

Diagram 3 visar Gruppens känslighet för valutaomräkningseffekter när utländska dotterbolags resultat räknas om.

Diagram 3

Diagram 4

Resultatförändring, MSEK

–10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 USD EUR Övriga MSEK

Kreditrisker

Kreditrisker kan delas upp i affärsrelaterad, politisk och finansiell kreditrisk. Dessa risker beskrivs mer utförligt nedan.

Gruppens kreditriskpolicy

a) Gruppens affärsriskpolicy

Affärsrisk är risken att kunderna inte uppfyller sina betalningsförpliktelser. Gruppens affärsriskpolicy är att affärsområden, divisioner och enskilda affärsenheter ansvarar för de affärsrisker som genereras i deras verksamheter. Eftersom Gruppens försäljning är fördelad på tusentals kunder och ingen enskild kund står för en betydande andel av Gruppens affärsrisk sker bevakningen av affärskreditrisker främst på affärsområdes-, divisions- och affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet måste ha en godkänd affärsriskpolicy.

Gruppen har vanligen säkerhet avseende maskinerna när medel- eller långfristig finansiering beviljas kunden (vanligen genom Atlas Copco Customer Finance). Affärsenheterna kan även, i begränsad utsträckning, överföra försäkring av affärsrisk från externa företag (vanligen till ett exportkreditföretag).

b) Gruppens policy för politisk risk

Politisk risk är risken att centralbanken eller annan myndighet i ett visst land inte tillåter överföringar av medel till ett utländska Atlas Copcoföretag (trots det faktum att kunden eller ett Atlas Copco-företag i landet vill och har tillräckliga medel att betala). Gruppens policy för politiska risker är att dessa bör övervakas och hanteras på koncernnivå, baserat på riskbedömningen för landet samt limiter för länder, som fastställs av FRMC. Beslut avseende hanteringen av politisk risk kan handla om att överföra exponering för politisk risk i ett visst land till en extern part, för att tillfälligt undvika fler risker i ett visst land m m. Gruppen behåller normalt de flesta politiska risker eftersom Gruppens försäljning sker i hela världen och Gruppen historiskt enbart ådragit sig ej betydande förluster på grund av politisk risk.

Avsättningar för nedskrivning av kreditrisker

Affärsenheterna fastställer avsättningar för nedskrivningar som motsvarar deras uppskattning av uppkomna värdeminskningar avseende kundfordringar och andra fordringar. De huvudsakliga delarna i denna avsättning är särskilda avsättningar för värdeminskningar som avser enskilda betydande exponeringar och en komponent för kollektiv nedskrivning som fastställts för grupper med likartade tillgångar avseende värdeminskningar som ännu inte har identifierats. Avsättning för kollektiv nedskrivning fastställs utifrån historik om inställda betalningar för liknande finansiella tillgångar. Vid årets slut 2007 uppgick avsättningarna för osäkra fordringar till 2.6% (2.7) av bruttot av totala kundfordringar.

I nedanstående tabell redovisas bruttovärdet för kundfordringar, finansiella leasingfordringar och andra fodringar uppdelade efter ålder tillsammans med hänförliga avsättningar för nedskrivningar.

		2007		2006
Kundfordringar	Brutto	Nedskriv ningar	Brutto	Nedskriv ningar
Ännu ej förfallna	9 183	2	8 059	–
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	2 147	–	1 092	–
31–60 dagar	836	–	392	–
61–90 dagar	383	–	208	–
Över 90 dagar	609	–	350	–
Förfallna och enskilt nedskrivna
0–30 dagar	72	21	26	10
31–60 dagar	25	7	11	6
61–90 dagar	22	8	9	4
Över 90 dagar	196	178	113	113
Kollektiv nedskrivning		130		145
Totalt	13 473	346	10 260	278

27. Forts.

		2007		2006
Fordringar avseende finansiella leasing avtal	Brutto	Nedskriv ningar	Brutto	Nedskriv ningar
Ännu ej förfallna	1 581	2	1 000	–
Förfallna men inte nedskrivna
0–30 dagar	13	–	1	–
31–60 dagar	2	–	1	–
61–90 dagar	2	–	1	–
Över 90 dagar	2	–	–	–
Totalt	1 600	2	1 003	–
		2007		2006
Övriga finansiella fordringar	Brutto	Nedskriv ningar	Brutto	Nedskriv ningar
Ännu ej förfallna	791	13	500	–
Totalt	791	13	500	–
Avsättning för osäkra kundfordringar			2007	2006
Avsättningar vid årets början			278	284
Rörelseförvärv			41	10
Avyttring av rörelse			–1	–
Avsättningar redovisade för potentiella värdeminskningar			118	104
Belopp använda för fastställda
värdeminskningar			–52	–55
Upplösning av ej nödvändiga avsättningar			–40	–39
Valutakursdifferenser			2	–26
Avsättningar vid årets slut			346	278

Finansiell kreditrisk

Kreditrisk för finansiella transaktioner är risken att Gruppen ådrar sig förluster till följd av att motparter inte betalar, avseende Gruppens investeringar, bankmedel eller derivattransaktioner.

Gruppens kreditriskpolicy för finansiella transaktioner

a) Investeringstransaktioner

Det bör finnas effektiva system för likviditetsstyrning i syfte att minimera överskottslikviditet genom att minska Gruppens räntebärande skulder. Återstående överskottslikviditet bör investeras i syfte att erhålla avkastning. Sådana investeringar kan endast göras om kreditbetyget för motparten eller underliggande investering är minst A3/A- enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Investeringar i komplexa finansiella produkter är ej tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg, såvida det inte godkänts av FRMC.

b) Derivattransaktioner

Som en del av Gruppens hantering av finansiella risker använder Gruppen derivattransaktioner med finansiella motparter. Sådana transaktioner kan endast ske med godkända motparter för vilka det finns fastställda kreditlimiter och med vilka ISDA (International Swaps and Derivatives Association) har ramavtal. Vid årets slut uppgick den beräknade kreditrisken på finansiella transaktioner med beaktande av transaktionens nominella värde, ett tillägg för tid samt marknadsvärdet (om positivt för Atlas Copco) till 3 468 (2 439).

Derivatkontrakt bör endast ingås av Gruppens treasuryenhet eller i sällsynta fall av annan enhet, dock endast efter godkännande av koncernens treasuryenhet.

Övriga finansiella marknads-/prisrisker

Utöver de ovan nämnda riskerna innefattade Gruppens huvudsakliga finansiella marknads-/prisrisker vid årets slut 2007:

• Gruppen hade ett innehav på 11 816 575 aktier i RSC Holdings Inc. motsvarande cirka 11.5% av det totala antalet aktier. Aktierna är noterade på New York-börsen. Aktiernas marknadsvärde, per årets slut 2007, uppgick till cirka 957, vilket överstiger anskaffningsvärdet med cirka 569. Dessa aktier är klassificerade som att de kan säljas. En ökning av aktiekursen med 1 procentenhet innebär en förändring på MUSD 1.5 för Atlas Copco.
• Investeringar i pensionsfonder. Gruppens fonderade förmånsbestämda pensionsplaner uppgick till sammanlagt 4 936 vid årets slut 2007. En policy för pensionsinvesteringar fastställer riktlinjer för investeringar för dessa fonder enligt nedan:
• Tillgångarna bör investeras med låg risk (exempelvis obligationer med låg risk eller aktierelaterade instrument, företrädesvis med kapitalgaranti).
• Investeringsportföljen bör vara diversifierad, det vill säga flera produkter och emittenter bör utnyttjas. Högst 10% av tillgångarna kan investeras i en emittent. Det finns vanligen inga begränsningar avseende statsobligationer.

Garantiförbindelser

Per årets slut 2007 hade Gruppen utfärdade garantier för cirka 209 avseende externa parter, vilket vanligen sker för att underlätta kundfinansiering vid försäljningen av Gruppens produkter. I samband med vissa affärstransaktioner, exempelvis processer rörande offentliga anbud, tillhandahåller Gruppen även fullgörandegarantier och/eller ekonomiska garantier.

Kapitalförvaltning

Atlas Copco definierar kapital som räntebärande skulder och eget kapital, som per årets slut 2007 uppgick till 37 309 (39 848). Atlas Copcogruppen omfattas inte av några externa kapitalkrav.

Styrelsens policy är att upprätthålla en adekvat kapitalstruktur för att behålla investerarnas, kreditorernas och marknadens förtroende och för att stödja verksamhetens framtida utveckling. Styrelsens uppfattning är att utdelningen över en konjunkturcykel bör motsvara 40–50 % av resultat per aktie. Styrelsen har också på senare år föreslagit, och årsstämman godkänt, en fördelning av "överskottskapital" (i förhållande till exempelvis kreditbetyg och strategiska mål) till aktieägarna genom inlösen och återköp av aktier.

Efter beslutet att sälja uthyrningsverksamheten i Nordamerika 2006 vidtog Gruppen betydande åtgärder avseende kapitalförvaltning, däribland:

• Återköp av aktier under fjärde kvartalet 2006 för totalt 3 776.
• Återköp av obligationer om MUSD 625 med förfall 2008 och 2009.
• Emission av uppskattningsvis 19 024 (till startkurser) av nya och mindre kostsamma lån med längre löptider under andra kvartalet 2007.
• Tvingande inlösen av aktier (juni 2007) på 24 416.

Målet med dessa sammanhängande åtgärder var att bygga upp en långsiktig kapitalstruktur som är mer effektiv och har lägre risk.

Gruppens långfristiga räntebärande skulder har haft samma betyg, A3/A--, från Moody's respektive Standard & Poor's sedan 1999. Kortfristiga skulder har kreditbetyget P2/A2. Stabiliteten i kreditbetyg avseende långfristiga skulder har varit ett mål i samband med de betydande utdelningarna och återköpen av aktier under 2006 och 2007. Gruppens utestående lån per årets slut 2007 framgår av not 21.

Verkligt värde på tillgångar och skulder

Verkliga värden baseras på marknadsvärde eller – i de fall sådana inte är tillgängliga – härleds från en antagen avkastningskurva.

De belopp som visas är orealiserade och kommer inte nödvändigtvis att realiseras.

Värderingsmetoder

Derivatinstrument

Verkligt värde för standardiserade terminskontrakt, FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswaptions beräknas utifrån noterade marknadspriser.

Barriärswappar (barrier swaps)

Verkligt värde bygger på implicit volatilitet för räntetak/räntegolv i SEK och swapräntekurvan för SEK.

Annullerbara swappar (cancellable swaps)

Verkligt värde bygger på ränteswaptions i SEK och swapräntekurvan för SEK.

Ränteswappar och valutaswappar Dessa värderas utifrån diskonterade kassaflöden.

Valutakontrakt Värderas med terminsvalutakursen.

Standardiserade valutaoptioner Värderas med Garman & Kohlhagens värderingsmodell för optioner.

Räntebärande skulder Verkliga värden beräknas utifrån diskonterade kassaflöden.

Finansiella leasingavtal

Verkliga värden baseras på nuvärdet av framtida kassaflöden, vilka diskonteras med marknadsräntan för liknande avtal.

Den totala nettoförändringen av verkligt värde, vilken har beräknats med hjälp av en värderingsteknik som redovisas i resultaträkningen för 2007, uppgick till cirka –18.

Valutakurser som använts i årsboksluten
			Balansdagens kurs		Genomsnittlig kurs
	Värde	Valutakod	2007	2006	2007	2006
Australien	1	AUD	5.65	5.43	5.65	5.57
EU	1	EUR	9.47	9.05	9.25	9.26
Hong Kong	100	HKD	82.76	88.44	86.50	95.02
Kanada	1	CAD	6.59	5.92	6.30	6.52
Storbritannien	1	GBP	12.90	13.49	13.49	13.58
USA	1	USD	6.46	6.88	6.75	7.38

27. Forts.

Gruppens finansiella instrument per kategori

Nedan visas Gruppens finansiella instrument uppdelade på kategorier per årets slut 2007 och 2006:

2007
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Investeringar som hålles till förfall	Till­gångar som kan säljas	Totalt redo visat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Finansiella tillgångar			1 545	59	957	2 561	2 508	2 561
Övriga fordringar			11			11	11	11
Derivat	341	6				347	347	19 711
Summa långfristiga
finansiella tillgångar	341	6	1 556	59	957	2 919	2 866	22 283
Kundfordringar			13 116			13 116	13 116	13 116
Finansiella tillgångar			843	281		1 124	1 124	1 124
Övriga fordringar			1 382			1 382	1 382	1 382
Derivat	351	292				643	643	15 775
Övriga upplupna intäkter			141			141	141	141
Likvida medel			3 473			3 473	3 473	3 473
Summa kortfristiga finansiella tillgångar	351	292	18 955	281	–	19 879	19 879	35 011
Summa finansiella tillgångar	692	298	20 511	340	957	22 798	22 745	57 294

2006
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Investeringar som hålles till förfall	Till­gångar som kan säljas	Totalt redo visat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Finansiella tillgångar			766		1 333	2 099	2 110	2 110
Övriga fordringar			6			6	6	6
Derivat	62	4				66	66	1 031
Summa långfristiga
finansiella tillgångar	62	4	772	–	1 333	2 171	2 182	3 147
Kundfordringar			9 976			9 976	9 976	9 976
Finansiella tillgångar			747	269		1 016	1 016	1 016
Övriga fordringar			1 203			1 203	1 203	1 203
Derivat		492				492	492	18 908
Övriga upplupna kostnader			99			99	99	99
Likvida medel			20 135			20 135	20 135	20 135
Summa kortfristiga finansiella tillgångar	–	492	32 160	269	–	32 921	32 921	51 337
Summa finansiella
tillgångar	62	496	32 932	269	1 333	35 092	35 103	54 484

2007
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redo visat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Skulder till kreditinstitut			19 926	19 926	20 004	19 907
Derivat	7			7	7	1 788
Övriga skulder			50	50	50	50
Summa långfristiga finansiella skulder	7	–	19 976	19 983	20 061	21 745
Skulder till kreditinstitut			2 280	2 280	2 280	2 280
Kortfristig del av räntebärande skulder			463	463	463	463
Summa kortfristiga finansiella räntebärande skulder	–	–	2 743	2 743	2 743	2 743
Derivat	674	108		782	782	18 586
Andra upplupna kostnader			3 476	3 476	3 476	3 476
Leverantörsskulder			5 591	5 591	5 591	5 591
Övriga skulder			1 929	1 929	1 929	1 929
Summa kortfristiga finansiella rörelseskulder	674	108	10 996	11 778	11 778	29 582
Summa finansiella skulder	681	108	33 715	34 504	34 582	54 070

2006
Finansiella instrument – skulder	Derivat som används i säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redo visat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Skulder till kreditinstitut			1 163	1 163	1 370	1 072
Derivat	8	99		107	107	3 043
Övriga skulder			41	41	41	41
Summa långfristiga finansiella skulder	8	99	1 204	1 311	1 518	4 156
Skulder till kreditinstitut			1 046	1 046	1 046	1 046
Kortfristig del av räntebärande skulder			4 931	4 931	5 072	4 916
Summa kortfristiga finansiella räntebärande skulder	–	–	5 977	5 977	6 118	5 962
Derivat	3	64		67	67	7 547
Övriga upplupna kostnader			2 788	2 788	2 788	2 788
Leverantörsskulder			4 108	4 108	4 108	4 108
Övriga skulder			1 906	1 906	1 906	1 906
Summa kortfristiga finansiella rörelseskulder	3	64	8 802	8 869	8 869	16 349
Summa finansiella skulder	11	163	15 983	16 157	16 505	26 467

Relationer

Gruppen har närståenderelationer med bolagets största aktieägare, dess dotterföretag, intresseföretag samt med dess styrelseledamöter och koncernledning. Bolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar cirka 21% av rösterna i Atlas Copco.

De dotterföretag som är direktägda av moderbolaget redovisas i not A22 i de finansiella rapporterna för moderbolaget. Holdingbolag och operativa dotterföretag redovisas på sidorna 134–135. Information om intresseföretag finns i not 14. Information om styrelseledamöter och koncernledning presenteras på sidorna 118–119 och 122–123.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar och inlösen av aktier och har inga utestående balanser med Investor.

Investorgruppen har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag med vilka Atlas Copco kan göra affärer i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.

Transaktioner med intresseföretag

Gruppen sålde olika produkter och köpte varor genom vissa intresseföretag till villkor som i allt väsentligt liknade dem som gäller för icke närstående parter. I följande tabell sammanfattas Gruppens transaktioner med dess intresseföretag:

	2007	2006
Intäkter	47	16
Inköp av varor	193	201
Inköp av tjänster	21	26
Vid årets slut:
Kundfordringar	4	3
Leverantörsskulder	14	29
Garantiförbindelser	10	11

Ersättning till nyckelpersoner i ledande ställning

Ersättning till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 5.

29. Händelser efter balansdagen

Det finns inga händelser efter balansdagen, som kräver justering av eller upplysning i de finansiella rapporterna eller noterna.

30. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör uppskattningar och bedömningar som påverkar redovisade belopp i koncernredovisningen med tillhörande noter. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar. Gjorda uppskattningar och bedömningar som, enligt företagsledningens uppfattning, är viktiga för redovisade belopp i de finansiella rapporterna och där det finns betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa uppskattningar och bedömningar inkluderar följande:

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningsprövning av goodwill, andra immateriella tillgångar och andra långfristiga tillgångar

I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar på goodwill samt vissa varumärken, utan i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och andra långfristiga tillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter. Dessutom sker en regelbunden nedskrivningsprövning. Dessa prövningar baseras på en genomgång av kassagenererande enheters återvinningsvärde som uppskattas baserat på företagsledningens beräkningar av framtida kassaflöden utifrån affärsplaner och prognoser. Se not 12 för ytterligare information om förutsättningarna för de uppskattningar som används här.

Företagsledningens bedömning krävs när det gäller nedskrivningar, i synnerhet vid bedömning

– av om en händelse har inträffat som kan påverka tillgångarnas värden, – av om en tillgångs redovisade värde får stöd av nuvärdet netto av

framtida kassaflöden, som uppskattas utifrån fortsatt användning av tillgången i verksamheten, och

– av om adekvata antaganden används vid upprättande av kassaflödesprognoser.

Förändringar av de antaganden som valts av företagsledningen vid fastställande av eventuell nivå för nedskrivning kan påverka ekonomiska villkor och operativa resultat.

Antaganden vid värdering av pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning

Pensionsförpliktelserna beror på de antaganden företagsledningen gjort och som aktuarierna har använt sig av vid beräkning av dessa belopp. Antagandena inkluderar diskonteringsräntor, inflation, lönetillväxt, långsiktig avkastning på förvaltningstillgångar, utveckling av pensioneringar, livslängd, trenden för sjuk- och hälsovårdskostnader och övriga faktorer. De aktuariella antagandena granskas årligen och ändras när det bedöms vara lämpligt. Verkligt utfall som skiljer sig från företagsledningens antaganden ackumuleras och skrivs av över framtida perioder och påverkar därför redovisade kostnader och förpliktelser i framtida perioder. Se not 23 för ytterligare information om gjorda antaganden vid beräkning av pensioner och pensionsförpliktelser.

Rättsliga förfaranden

I enlighet med IFRS redovisar Gruppen en skuld när Atlas Copco har en förpliktelse som en följd av inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Gruppen granskar regelbundet utestående rättsliga ärenden för att bedöma behovet av reserver i de finansiella rapporterna. Vid dessa genomgångar beaktas förhållanden i varje specifikt ärende av interna bolagsjurister och vid behov med hjälp av externa jurister och rådgivare. De finansiella rapporterna kan påverkas till den del företagsledningens bedömning av de faktorer som beaktats inte överensstämmer med faktiskt utfall.

Reserver för kreditförluster

Gruppen gör avsättningar för kreditförluster baserat dels på individuella bedömningar, dels på generella bedömningar som utgår från historiska förlustnivåer. I företagsledningens bedömning beaktas också snabba förändringar av marknadsvillkoren, vilket kan vara särskilt känsligt i kundfinansieringsverksamhet.

Lagerinkurans

Gruppen värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet, genom tillämpning av först in-, först ut-principen, och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods, hanterings- och andra försäljningskostnader.

Viktiga bedömningar i redovisningen

Inga avgörande redovisningsmässiga bedömningar har gjorts vid tillämpningen av Gruppens redovisningsprinciper.

Moderbolaget

Resultaträkning

1 januari–31 december
Belopp i MSEK	Not	2007	2006
Administrationskostnader		–379	–305
Övriga rörelseintäkter	A3	171	146
Övriga rörelsekostnader	A3	–1	–1
Rörelseresultat		–209	–160
Finansiella intäkter	A4	3 211	54 067
Finansiella kostnader	A4	–2 804	–1 177
Resultat efter finansiella
poster		198	52 730
Bokslutsdispositioner	A5	393	325
Resultat före skatt		591	53 055
Inkomstskatt	A6	–57	–366
Årets resultat		534	52 689

Kassaflödesanalys

Belopp i MSEK 2007 2006 Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat –209 –160 Justering för: Avskrivningar 3 2 Realisationsresultat och övriga ej kassa flödespåverkande poster 399 –116 Kassamässigt rörelseöverskott 193 –274 Finansnetto, erhållet/betalt –1 170 3 099 Betald skatt –344 –991 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital –1 321 1 834 Förändring av Rörelsefordringar 701 122 Rörelseskulder –86 76 Förändring av rörelsekapital 615 198 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten –706 2 032 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar –8 –4 Investeringar i materiella anläggningstillgångar –2 –3 Investeringar i dotterföretag –5 679 –1 238 Investeringar i finansiella tillgångar –3 581 – Nettokassaflöde från investeringsverksamheten –9 270 –1 245 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utbetald utdelning –2 899 –2 672 Inlösen av aktier –24 415 – Återköp av egna aktier –26 –3 776 Förändring av räntebärande skulder 33 680 7 487 Nettokassaflöde från finansierings verksamheten 6 340 1 039 Årets nettokassaflöde –3 636 1 826 Likvida medel vid årets början 3 725 1 899 Årets nettokassaflöde –3 636 1 826 Likvida medel vid årets slut 89 3 725	1 januari–31 december

Balansräkning

Per 31 december
Belopp i MSEK	Not	2007	2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	A7	12	4
Materiella anläggningstillgångar	A8	8	9
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjutna skattefordringar	A9	132	–
Andelar i koncernföretag	A10	95 065	79 718
Övriga finansiella anläggnings tillgångar	A11	1 420	302
Summa anläggningstillgångar		96 637	80 033
Omsättningstillgångar
Skattefordringar		320	206
Övriga fordringar	A12	8 315	4 638
Likvida medel	A13	89	3 725
Summa omsättningstillgångar		8 724	8 569
SUMMA TILLGÅNGAR		105 361	88 602
EGET KAPITAL	Sid 78
Bundet eget kapital Aktiekapital		786	786
Reservfond		4 999	4 999
Summa bundet eget kapital		5 785	5 785
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		–557	–
Balanserad vinst		28 661	3 290
Årets resultat		534	52 689
Summa fritt eget kapital		28 638	55 979
SUMMA EGET KAPITAL		34 423	61 764
Obeskattade reserver	A15	1 178	1 571
AVSÄTTNINGAR
Pensioner och liknande förpliktelser	A16	52	48
Övriga avsättningar	A17	86	110
Uppskjutna skatteskulder	A9	–	41
Summa avsättningar		138	199
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	A18	43 654	9 816
Övriga skulder		7	107
Summa långfristiga skulder		43 661	9 923
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder Övriga skulder	A18 A19	24 817 1 144	14 760 385
Summa kortfristiga skulder		25 961	15 145
SUMMA EGET KAPITAL OCH
SKULDER		105 361	88 602
Ställda säkerheter	A21	23	17
Eventualförpliktelser	A21	5 654	5 447

Förändring av eget kapital

	Antal			Fond för verkligt värde
MSEK om ej annat anges.	utestående aktier	Aktie kapital	Reservfond	– omräk ningsreserv	Balanserad vinst	Summa
Vid årets början, 2006	628 806 552	786	4 999	–	9 811	15 596
Utdelning					–2 672	–2 672
Återköp av egna aktier	–18 414 200				–3 776	–3 776
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med eget­kapitalinstrument
– Årets kostnader					13	13
– Utnyttjande av optioner					–86	–86
Årets resultat					52 689	52 689
Vid årets slut, 2006	610 392 352	786	4 999	–	55 979	61 764
Vid årets början, 2007	610 392 352	786	4 999	–	55 979	61 764
Utdelning					–2 899	–2 899
Aktiesplit 3:1	1 257 613 104
– varav innehas av Atlas Copco AB	–36 828 400
Inlösen av aktier	–628 806 552	–262			–24 161	–24 423
– varav innehas av Atlas Copco AB	18 414 200				7	7
Ökning av aktiekapital på grund av fondemission		262			–262
Indragning av aktier	–28 000 000	–18				–18
– varav innehas av Atlas Copco AB	28 000 000				18	18
Ökning av aktiekapital på grund av fondemission		18			–18
Avyttring av B-aktier som innehades av Atlas Copco AB	–3 577 500				322	322
Förvärv av A-aktier	3 577 500				–347	–347
Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstru ment
– Årets kostnader					89	89
– Utnyttjande av optioner					–67	–67
Omräkning av nettoinvestering				–557		–557
Årets resultat					534	534
Vid årets slut, 2007	1 220 784 704	786	4 999	–557	29 195	34 423

Se även not A14.

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

MSEK om ej annat anges.

A1. Väsentliga redovisningsprinciper

Atlas Copco AB är moderbolag i Atlas Copco-gruppen och har huvudkontor i Stockholm, Sverige. Verksamheten omfattar holdingverksamhet samt Atlas Copco-gruppens Internbank. Atlas Copco AB har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06, Redovisning för juridisk person, härefter kallad "RR 32" utgiven av Redovisningsrådet. I enlighet med RR 32 ska moderbolag vars finansiella rapporter för koncernen följer IFRS, upprätta sina finansiella rapporter i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB), samt tolkningar utfärdade av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), antagna av Europeiska unionen, i den mån dessa redovisningsprinciper och tolkningar överensstämmer med den svenska årsredovisningslagen, och kan tillämpa de undantag från IFRS som fastställs i RR 32 med hänsyn till svensk skattelagstiftning. Moderbolaget har tillämpat två undantag som anges i RR 32:06.

De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, avrundat till närmaste miljon. En närmare beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper återfinns i not 1 till Atlas Copcogruppens finansiella rapportering. Beskrivningar enligt nedan har begränsats till förekommande avvikelser.

För väsentliga uppskattningar och bedömningar se not 30 till Atlas Copco-gruppens finansiella rapporter.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. Redovisat värde för andelar i koncernföretag är prövat för nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Se även koncernens redovisningsprinciper om nedskrivningar på sidan 43 för ytterligare information.

Leasingavtal

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationella leasingavtal.

Ersättning för anställda

Förmånsbestämda planer

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig

avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

Finansiella garantier

Finansiella garantier som moderbolaget har ställt till förmån för dotterföretag värderas inte till verkligt värde. De redovisas som eventualförpliktelser, såvida det inte blir sannolikt att garantierna kommer att leda till betalningar. I sådana fall redovisas en avsättning.

Säkringsredovisning

Räntebärande skulder i annan valuta än svenska kronor som används för att säkra valutarisker för investeringar i aktier emitterade av utländska dotterföretag, omvärderas inte utifrån gällande valutakurser på balansdagen. De värderas istället utifrån valutakursen den dag då säkringen gjordes.

Inkomstskatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital och förändringar i reserverna redovisas som uppskjuten skatt i resultaträkningen.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

I Sverige är koncernbidrag avdragsgilla, till skillnad från aktieägartillskott. Koncernbidrag redovisas så att de i huvudsak återspeglar transaktionens ekonomiska innebörd.

Aktieägartillskott och koncernbidrag som har samma syfte som aktieägartillskott aktiveras som investeringar i dotterföretag i moderbolagets balansräkning, med förbehåll för nedskrivningsprövning. Koncernbidrag som moderbolaget har tagit emot i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot eget kapital netto efter skatt. Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen.

Tillgångar till försäljning och avvecklad verksamhet, IFRS 5

Moderbolaget tillämpar IFRS 5, men redovisar inte tillgångar till försäljning (avyttringsgrupper) separat i balansräkningen. Vidare redovisas inte verksamheter under avveckling separat i resultaträkningen.

A2. Anställda och personalkostnader och ersättningar till revisorer

	Medelantal anställda
		2007			2006
	Kvinnor	Män	Summa	Kvinnor	Män	Summa
Sverige	46	39	85	44	33	77

Andel kvinnor i Atlas Copcos styrelse och ledning, % 2007 2006 Styrelse exklusive fackliga företrädare 29 25 Koncernledning 25 25

Löner och andra ersättningar
	2007		2006
	Ledande befatt nings havare1)	Övriga anställda	Ledande befatt nings havare1)	Övriga anställda
Sverige	50	58	38	42
varav tantiem	21		12

1) 8 (7) styrelsemedlemmar erhåller arvoden från Atlas Copco AB och 7 (7) personer i ledningsgruppen är anställda och uppbär lön och övriga förmåner från bolaget.

Pensioner och andra sociala kostnader	2007	2006
Avtalsenliga pensioner till
styrelseledamöter och koncernledning	14	7
Avtalsenliga pensioner till övriga anställda	20	6
Övriga sociala
kostnader	45	42
Totalt	79	55
Pensionsförpliktelser till ledande befatt ningshavare	26	26

A2. Forts.

Sjukfrånvaro, %
	2007	2006
Total sjukfrånvaro	2.1	2.7
Sjukfrånvaro för män	0.6	0.8
Sjukfrånvaro för kvinnor	3.2	4.1
Långtidssjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro	71.7	66.9
Sjukfrånvaro män
Anställda yngre än 30 år	0.4	0.3
Anställda 30–49 år	0.8	1.5
Anställda 50 år och äldre	0.3	0.1
Sjukfrånvaro kvinnor
Anställda yngre än 30 år	0.8	0.1
Anställda 30–49 år	1.5	3.1
Anställda 50 år och äldre	6.8	7.2

Ersättning till revisorer

Ersättningen för lagstadgad revision och konsultarvoden till revisorer fördelar sig enligt följande:

	2007	2006
KPMG Bohlins AB
Revisionsarvode	7	4
Övrigt	4	3
	11	7

A3. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2007	2006
Erhållna provisioner	160	137
Övrigt	11	9
Summa övriga rörelseintäkter	171	146
Summa övriga rörelsekostnader	–1	–1

A4. Finansiella intäkter och kostnader

	2007	2006
Finansiella intäkter
Ränteintäkter
– bankmedel	66	24
– koncernföretag	606	1 001
Utdelningsintäkter	690	45 904
Koncernbidrag	1 577	1 241
Återförda nedskrivningar	–	710
Realisationsvinst från försäljning av aktier	–	5 036
Förändring i verkligt värde
– finansiella tillgångar som innehas för handel	26	151
Valutakursvinst	246	–
Finansiella intäkter	3 211	54 067

Finansiella kostnader Räntekostnader

– finansiella skulder värderade till upplupet

Netto finansiella poster	407	52 890
Finansiella kostnader	–2 804	–1 177
– finansiella tillgångar	–397	–
Nedskrivningar
Förändring i förluster från övriga skulder	–20	–167
– ineffektivitet i verkligt-värde-säkring	–4	–6
– tillgångar som innehas för handel	–411	–92
Förändring i verkligt värde
Valutakursförlust	–117	–98
– derivat för kassaflödessäkring	2	12
– koncernföretag	–1 132	–126
– tillgångar som innehas för handel	1	–193
anskaffningsvärde	–726	–507

Finansiella intäkter och finansiella kostnader ovan innefattar följande, avseende tillgångar/skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen:

	2007	2006
Summa ränteintäkter avseende finansiella tillgångar	672	1 025
Summa räntekostnader avseende finansiella skulder	–1 858	–633

	2007	2006
Nettovinst/förlust på
– tillgångar som innehas för handel	–501	326
– fordringar och skulder, inkl bankmedel	423	–801
– övriga skulder	–1 780	468
– derivat instrument för säkring till verkligt värde	–2	6

Den betydande nettokassan under de första fem månaderna 2007 ledde till höga ränteintäkter. Efter inlösen och utdelning i maj ökade moderbolaget sina skulder i betydande utsträckning. Detta är skälet till den betydande ökningen av både interna och externa räntekostnader under sista halvåret 2007. Moderbolaget säkrade också en betydande andel av skulderna vilket ökar beloppet av tillgångar som värderas till verkligt värde. Mer information om säkringarna finns i not 27 i koncernredovisningen, i avsnittet Säkringsredovisning.

Under 2006 gav en koncernintern omstrukturering upphov till en betydande realisationsvinst (som inte är skattepliktig) i ett helägt dotterföretag.

Moderbolaget fördelade och redovisade realisationsvinsten som en utdelning på 44 901.

År 2006 redovisades även en realisationsvinst på 5 035 i samband med den koncerninterna försäljningen av innehavet på 40% i Atlas Copco North America Inc.

Räntedelen vid avsättning för framtida pensionskostnader är inte klassificerad som rörelsekostnad utan redovisas som räntekostnad. Beloppet är baserat på ett medelvärde av gjorda avsättningar vid årets början och årets slut. För 2007 uppgår denna till 1 (1).

A5. Bokslutsdispositioner

	2007	2006
Bokslutsdispositioner	393	325
	393	325

Skattelagstiftningen i Sverige ger företag möjlighet till konsolidering genom skattemässigt avdragsgilla avsättningar till obeskattade reserver. Den obeskattade reserv som skapas genom detta förfarande är inte utdelningsbar.

Om moderbolaget, i enlighet med koncernredovisningen, fördelade obeskattade reserver i eget kapital och uppskjuten skatt, hade uppskjuten skattekostnad uppgått till 110 (91).

A6. Inkomstskatt

	2007	2006
Aktuell skatt	–230	–400
Uppskjuten skatt	173	34
	–57	–366
Svensk inkomstskatt i %	28.0	28.0
Resultat före skatt	591	53 055
Aktuell skatt baserad på resultat	–165	–14 855
före skatt (28%)
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	–198	–30
Ej skattepliktiga intäkter	250	14 522
Justering från tidigare år, uppskjuten skatt	89	–
Implicit ränta på periodiseringsfond	–11	–12
CFC-beskattning	–18	–13
Justeringar från tidigare år	–4	22
	–57	–366
Effektiv skatt i %	9.7	0.7

Moderbolagets effektiva skattesats på 9.7% påverkas främst av ej skattepliktiga utdelningar. Motsvarande siffra för 2006, 0.7%, påverkades främst av ej skattepliktiga utdelningar och realisationsvinster.

A7. Immateriella tillgångar

	Aktiverade utgifter för datorprogram
	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	–
Investeringar	8	4
Vid årets slut	12	4

Datorprogrammen har ännu ej tagits i bruk och därför har avskrivningsperioden ännu inte inletts.

A8. Materiella anläggningstillgångar

		2007			2006
	Mark anlägg ningar	Inven tarier	m.m. Summa	Mark anlägg ningar	Inven tarier	m.m. Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	26	30	4	23	27
Investeringar	–	2	2	–	3	3
Vid årets slut	4	28	32	4	26	30
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början	1	20	21	1	18	19
Årets avskriv
ningar	–	3	3	–	2	2
Vid årets slut	1	23	24	1	20	21
Redovisat värde
Vid årets slut	3	5	8	3	6	9
Vid årets
början	3	6	9	3	5	8

Årets avskrivningar på materiella anläggningstillgångar redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen.

Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 12 (11). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgick till 36 (40). Framtida betalningar för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

	2007	2006
Inom ett år	11	10
Mellan ett och fem år	21	27
Senare än fem år	4	3
	36	40

Atlas Copco AB har, på balansdagen, inte några leasingavtal som klassificerats som finansiella leasingavtal.

A9. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

		2007			2006
	Till gångar	Skul der	Summa	Till gångar	Skul der	Summa
Finansiella anläggningstill
gångar	93	1	92	–	13	–13
Övriga fordringar	–	–	–	–	137	–137
Pensioner och liknande förplik
telser	16	–	16	14	–	14
Övriga avsätt ningar	14	–	14	22	–	22
Långfristiga skulder	10	–	10	4	–	4
Kortfristiga skulder	–	–	–	69	–	69
	133	1	132	109	150	–41

Följande är en avstämning av total uppskjuten skatt från årets början till årets slut:

	2007	2006
Vid årets början	–41	–75
Redovisat i årets resultat	173	34
Vid årets slut	132	–41

A10. Andelar i koncernföretag

	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	79 721	8 887
Investeringar	17 874	47 190
Aktieägartillskott	481	25 833
Avyttringar och utrangeringar	0	–2 189
Återbetalning av kapital	–2 607	–
Vid årets slut	95 469	79 721
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	600	600
Vid årets slut	600	600
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–603	–1 403
Avyttringar och utrangeringar	–	90
Återförda nedskrivningar	–	710
Årets nedskrivningar	–401	–
Vid årets slut	–1 004	–603
	95 065	79 718

Se not A22 för ytterligare information om andelar i koncernföretag.

A11. Övriga finansiella anläggningstillgångar

	2007	2006
Fordringar hos koncernföretag	1 037	206
Andelar i intresseföretag	–	–
Andra långfristiga värdepappersinnehav	5	5
Derivat
– ingen säkringsredovisning	130	4
– säkringsredovisning	217	62
Kapitalförsäkringar	23	17
Övriga långfristiga fordringar	8	8
	1 420	302

Kapitalförsäkringar avser avgiftsbestämda pensionsplaner och ställs som säkerhet till förmånstagaren (se not A16 och A21).

Andelar i intresseföretag	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	–	72
Avyttringar och utrangeringar	–	–72
Vid årets slut	–	–
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–	–72
Avyttringar och utrangeringar	–	72
Vid årets slut	–	–
Redovisat värde	–	–

A12. Övriga fordringar

	2007	2006
Fordringar hos koncernföretag	7 643	4 092
Derivat
– ej avsedda för säkringsredovisning	614	479
Övriga fordringar	15	32
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	43	35
	8 315	4 638

A13. Likvida medel

	2007	2006
Kassa och bank	74	205
Kortfristiga likvida placeringar	15	3 520
	89	3 725

Moderbolagets garanterade men outnyttjade kreditlöften uppgick till 6 455 (4 126).

A14. Eget kapital

	A-aktier	B-aktier	Totalt
Vid årets början	419 697 048	209 109 504	628 806 552
Split 3:1	839 394 096	418 219 008	1 257 613 104
Inlösen av aktier	–419 697 048	–209 109 504	–628 806 552
Indragning av aktier som innehafts av Atlas Copco AB		–28 000 000	–28 000 000
Summa utestående
aktier	839 394 096	390 219 008	1 229 613 104
Varav innehas av Atlas Copco AB	–3 577 500	–5 250 900	–8 828 400
Summa utestå­ ende aktier, efter avdrag för aktier som innehas av

Moderbolagets, Atlas Copco AB, aktiekapital uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på cirka SEK 0.64 (1.25). A-aktier berättigar innehavaren till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie och B-aktier berättigar innehavaren till rösträtt med en tiondels röst per aktie.

Atlas Copco AB 835 816 596 384 968 108 1 220 784 704

I syfte att justera Gruppens balansräkning till en mer effektiv kapitalstruktur beslöt årsstämman om ett inlösenförfarande som genomfördes under året. Följande transaktioner har redovisats:

• Aktiesplit av A-aktier och B-aktier till två stamaktier och en inlösenaktie.
• Återbetalning till aktieägarna genom inlösen av 628 806 552 inlösenaktier för SEK 40 per aktie. Detta motsvarar en total utdelning till aktieägarna på 24 416, med hänsyn tagen till att 18 414 200 aktier innehades av Atlas Copco AB och därmed inte var berättigade till utbetalning.
• Ökning av aktiekapitalet med 262 genom en fondemission från balanserade vinstmedel.
• Indragning av 28 000 000 B-aktier som innehades av Atlas Copco AB.
• Ökning av aktiekapitalet med 18 genom en fondemission från balanserade vinstmedel.

Återköp av egna aktier
	Antal aktier		Redovisat värde
	2007	2006	2007	2006
Vid årets början	18 414 200		3 776
Återköp av B-aktier		18 414 200		3 776
Aktiesplit 3:1	36 828 400
Inlösen av aktier	–18 414 200		–1 259
Indragning av B-aktier som innehafts av Atlas
Copco AB	–28 000 000		–1 914
Försäljning av B-aktier	–3 577 500		–246
Återköp av A-aktier	3 577 500		347
Vid årets slut	8 828 400	18 414 200	704	3 776
Andel av totalt antal
aktier	0.7%	2.9%

A14. Forts.

Efter indragning av 28 000 000 B-aktier som innehades av Atlas Copco AB den 14 juli 2007 uppgick moderbolagets innehav till 8 828 400 egna B-aktier. Enligt det beslut som fattades av årsstämman 2007 kan bolagets återstående innehav av B-aktier avyttras och 6 400 000 A-aktier köpas.

Målet är att använda behållningen från försäljningen av B-aktier i huvudsak till att köpa egna A-aktier som därefter kan användas i moderbolagets personaloptionsprogram. Behållningen kan också användas för att täcka kostnader för sociala avgifter.

Handeln i egna aktier påbörjades den 13 december 2007 och den 31 december 2007 hade 3 577 500 B-aktier sålts och samma antal A-aktier köpts. Innehavet vid årets slut framgår av tabellen ovan.

Reserver

Moderbolagets eget kapital innefattar vissa resever som beskrivs enligt nedan:

Reservfond

Reservfonden är en del av bundet eget kapital och är ej utdelningsbar.

Fond för verkligt värde

Fonden består av valutakursfluktuationer avseende nettoinvesteringar i utländska dotterföretag.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 3.00 (2.38) per aktie, totalt SEK 3 662 354 112 (2 899 363 672). För ytterligare information, se vinstdisposition på sidan 91.

A16. Pensioner och liknande förpliktelser

2007 2006 Avgiftsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda pensionsplaner Summa Avgiftsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda pensionsplaner Summa Vid årets början 17 31 48 10 35 45 Avsättningar 6 – 6 7 – 7 Utbetalningar – –2 –2 – –4 –4 Vid årets slut 23 29 52 17 31 48

Årets pensionskostnader, som redovisas under administrationskostnader i resultaträkningen, uppgick till 34 (10). Under 2006 erhöll Atlas Copco AB gottgörelse från Atlas Copcos pensionsstiftelse på 18. Ingen gottgörelse erhölls under 2007. Exklusive gottgörelse från pensionsstiftelsen uppgår årets pensionskostnader till 34 (28), varav styrelse och VD 6 (5) och övriga anställda 28 (23).

Moderbolaget har kapitalförsäkringar på 23 (17) hänförliga till avgiftsbestämda pensionsplaner. Försäkringarna redovisas som andra finansiella tillgångar och ställs som säkerhet till förmånstagaren.

Beskrivning av förmånsbestämda pensionsplaner

Moderbolaget har tre förmånsbestämda pensionsplaner. ITP-planen är en slutlönebaserad pensionsplan som omfattar huvuddelen av Atlas Copco AB:s tjänstemän i Sverige. Atlas Copco tryggar förmånerna genom en pensionsstiftelse. Den andra planen hänför sig till en grupp anställda som tjänar mer än tio basbelopp och som valt bort ITP-planen. Denna plan är försäkrad. Den tredje planen hänför sig till tidigare anställda högre tjänstemän som i dag är pensionerade. Denna plan är tryggad genom skuldföring.

A15. Obeskattade reserver

	2007	2006
Ackumulerade avskrivningar utöver plan	2	2
Periodiseringsfonder	1 176	1 569
	1 178	1 571

Avsättningar till periodiseringsfonder har gjorts

År	2007	2006
2001	–	393
2002	419	419
2003	321	321
2004	436	436
	1 176	1 569

A16. Forts.

	2007				2006
	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa
Redovisade belopp för förmånsbestämda
förpliktelser	145	31	176	152	31	183
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–187	–	–187	–190	–	–190
Netto förmånsbestämda förpliktelser	–42	31	–11	–38	31	–7
Ej redovisade överskott	42	–	42	38	–	38
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	–	31	31	–	31	31

Förändring av redovisade belopp för förmåns bestämda förpliktelser	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets början	152	31	183	160	35	195
Kostnader för pensioner intjänade under året	2	–	2	1	–	1
Räntekostnader	4	1	5	5	1	6
Utbetalda pensioner	–13	–2	–15	–14	–5	–19
Förmånsbestämda förpliktelser vid årets slut	145	30	175	152	31	183

Förändringar i förvaltningstillgångar	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa	Fonderade pensionsplaner	Ofonderade pensionsplaner	Summa
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets början	190	–	190	200	–	200
Avkastning på förvaltningstillgångar	3	–	3	8	–	8
In- och utbetalningar	–6	–	–6	–18	–	–18
Verkligt värde för förvaltningstillgångar vid årets slut	187	–	187	190	–	190

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen, då de uppstår.

	2007	2006
Pensionering i egen regi
Kostnader exklusive ränta	16	15
Räntekostnader	1	1
	17	16
Pensionering genom försäkring
Kostnader för pensioner intjänade under året	20	13
	20	13
Särskild löneskatt på pensionskostnader	10	4
Kostnad för kreditförsäkring	0	0
Årets pensionskostnader	47	33
Kostnader som täcks av Atlas Copcos
pensionsstiftelse	–	–18
Redovisad nettokostnad hänförlig
till pensioner	47	15

Moderbolagets andel av förvaltningstillgångarnas verkliga värde i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgår till 187 (190) enligt följande.

	2007	2006
Aktierelaterade värdepapper	52	66
Obligationer	119	120
Övriga finansiella tillgångar	14	3
Likvida medel	2	1
	187	190

Förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse är inte inkluderade i Atlas Copco-gruppens finansiella tillgångar.

Avkastningen på förvaltningstillgångarna i Atlas Copcos pensionsstiftelse uppgick till 4.2% (4.0).

Moderbolaget tillämpar de aktuariella antaganden som används av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI), bland annat diskonteringsräntan 4.4% (4.2%).

Moderbolaget uppskattar att 17 kommer att betalas in till förmånsbestämda planer under 2008.

A17. Övriga avsättningar

	2007	2006
Vid årets början	110	144
Gjorda avsättningar	10	65
Utnyttjade avsättningar	–34	–99
Vid årets slut	86	110

Övriga avsättningar omfattar främst avsättningar för sociala avgifter hänförliga till personaloptionsprogram redovisade enligt IFRS 2 och URA 46.

A18. Räntebärande skulder

		Nomi nellt		Nomi nellt
	2007	belopp	2006	belopp
Långfristiga räntebärande skulder
Medium Term Note Program	10 404	10 513	–	–
Övriga obligationslån	6 264	6 137	5 263	5 263
Övriga banklån	2 951	2 951	516	516
Långfristiga räntebärande
skulder till koncernföretag	24 035	24 035	8 850	8 850
Avgår: kortfristig del	–	–	–4 813	–4 813
	43 654	43 636	9 816	9 816
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristig del av banklån	–	–	4 813	4 813
Kortfristiga lån	896	896	35	–
Kortfristiga räntebärande skulder till koncernföretag	23 921	23 921	9 912	9 912
	24 817	24 817	14 760	14 725
Summa räntebärande skulder	68 471	68 453	24 576	24 541

A19. Övriga skulder

	2007	2006
Leverantörsskulder	12	16
Derivat
– ej avsedda för säkringsredovisning	354	47
– avsedda för säkringsredovisning	413	–
Övriga skulder	5	15
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	360	307
	1 144	385

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderar poster såsom sociala avgifter, semesterlöneskuld och upplupna räntor.

A20. Finansiell exponering och principer för riskhantering

Moderbolagets skulder

Atlas Copco AB hade externa skulder på MSEK 19 747 (5 814) och interna skulder på MSEK 47 585 (18 762) vid årets slut 2007. Derivatinstrument används för att hantera valuta- och ränterisker i linje med FRMC:s riktlinjer. Se även not 27 i koncernredovisningen.

MSEK Förfall	Fast	Rörlig	2007 Totalt
2008
2009
2010		2 000	2 000
2011
2012		2 961	2 961
Efter 2012	1 566	13 220	14 786
Totalt	1 566	18 181	19 747

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar andelar i dotterföretag genom uppskjuten säkringsredovisning av lån på MEUR 912 och MUSD 142.5 samt en säkring av verkligt värde genom derivatinstrument på MEUR 589 och MUSD 75. Uppskjuten säkringsredovisning bygger på ett undantag i RR32 och uppskjuten valutaeffekt uppgick till MSEK 763 per balansdagen.

Dessa säkringar är identifierade som säkringar av nettoinvesteringar i koncernredovisningen.

Ränterisken hanteras med ränteswappar, som identifieras som säkringar av verkligt värde. I not 27 i koncernredovisningen återfinns verkliga värden och nominella belopp för dessa swappar. Mer information finns i not 27 i koncernredovisningen.

Interna lån om MEUR 3 966 har reducerat bolagets nettoinvestering i utlandsverksamhet. Effekten av valutakursförändringar som per rapportdagen uppgår till MSEK –557 efter skatt, har redovisats i eget kapital.

A20. Forts.

Moderbolagets finansiella instrument per kategori

Nedan visas moderbolagets finansiella instrument uppdelade på kategorier per årets slut 2007 och 2006:

2007 Finansiella instrument – tillgångar	Derivat avsedda för säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Finansiella tillgångar			28	28	28	28
Derivat	217	130		347	347	19 711
Långfristiga fordringar på koncernbolag			1 037	1 037	1 037	1 037
Summa långfristiga finansiella tillgångar	217	130	1 065	1 412	1 412	20 776
Övriga fordringar			15	15	15	15
Derivat		614		614	614	15 720
Likvida medel		89		89	89	89
Kortfristiga fordringar på koncernbolag			7 643	7 643	7 643	7 643
Summa kortfristiga finansiella tillgångar	–	703	7 658	8 361	8 361	23 467
Summa finansiella tillgångar	217	833	8 723	9 773	9 773	44 243

2006
Finansiella instrument – tillgångar	Derivat avsedda för säkrings redovisning	Finansiella tillgångar som innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Finansiella tillgångar			22	22	22	22
Derivat	62	4		66	66	1 031
Långfristiga fordringar på koncernbolag			206	206	206	206
Summa långfristiga finansiella tillgångar	62	4	228	294	294	1 259
Kundfordringar			3	3	3	3
Finansiella tillgångar			13	13	13	13
Övriga fordringar			16	16	16	16
Derivat		479		479	479	18 908
Likvida medel		3 725		3 725	3 725	3 725
Kortfristiga fordringar på koncernbolag			4 092	4 092	4 092	4 092
Summa kortfristiga finansiella tillgångar	–	4 204	4 124	8 328	8 328	26 757
Summa finansiella tillgångar	62	4 208	4 352	8 622	8 622	28 016

A20. Forts.

2007
Finansiella instrument – skulder	Derivat avsedda för säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Skulder till kreditinstitut			19 619	19 619	19 824	19 907
Derivat		7		7	7	1 788
Långfristiga skulder till koncernbolag			24 035	24 035	24 035	24 035
Summa långfristiga finansiella skulder	–	7	43 654	43 661	43 866	45 730
Skulder till kreditinstitut			896	896	896	896
Kortfristiga skulder till koncernbolag			23 921	23 921	23 921	23 921
Summa kortfristiga finansiella
räntebärande skulder	–	–	24 817	24 817	24 817	24 817
Derivat	413	354		767	767	18 586
Övriga upplupna kostnader			360	360	360	360
Leverantörsskulder			12	12	12	12
Övriga skulder			5	5	5	5
Summa kortfristiga finansiella
rörelseskulder	413	354	377	1 144	1 144	18 963
Summa finansiella skulder	413	361	68 848	69 622	69 827	89 510

2006
Finansiella instrument – skulder	Derivat avsedda för säkrings redovisning	Finansiella skulder som innehas för handel	Övriga skulder	Totalt redovisat värde	Verkligt värde	Nominellt belopp
Skulder till kreditinstitut			966	966	1 028	1 028
Derivat	8	99		107	107	3 043
Långfristiga skulder till koncernbolag			8 850	8 850	8 850	8 850
Summa långfristiga finansiella skulder	8	99	9 816	9 923	9 985	12 921
Skulder till kreditinstitut			35	35	35	35
Kortfristig del av räntebärande skulder			4 813	4 813	5 123	4 916
Kortfristiga skulder till koncernbolag			9 912	9 912	9 912	9 912
Summa kortfristiga finansiella räntebärande skulder	–	–	14 760	14 760	15 070	14 863
Derivat		47		47	47	7 546
Övriga upplupna kostnader			307	307	307	307
Leverantörsskulder			16	16	16	16
Övriga skulder			15	15	15	15
Summa kortfristiga finansiella rörelseskulder	–	47	338	385	385	7 884
Summa finansiella skulder	8	146	24 914	25 068	25 440	35 668

A21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

23 23	17 17
3	3
	5 444
	5 447
	5 651 5 654

Borgensförbindelser och övriga eventualförpliktelser inkluderar bank- och kommersiella garantier samt leverantörsgarantier. Av redovisade eventualförpliktelser för koncernföretag avser 5 348 (5 140) en borgensförbindelse utställd till ett koncernföretag utan någon anknytning till extern part.

A22. Direktägda koncernföretag

	2007			2006
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Redovisat värde
Direktägda produktbolag
Atlas Copco Airpower N.V. Wilrijk, Belgien	76 415	100	58 428	58 428
Atlas Copco Construction Tools AB, 556069-7228, Nacka	60 000	100	100	100
Atlas Copco Craelius AB, 556041-2149, Märsta	200 000	100	20	20
Atlas Copco MAI GmbH, Feistritz an der Drau	1	100	129	124
Atlas Copco Rock Drills AB, 556077-9018, Örebro	1 000 000	100	352	352
Atlas Copco Secoroc AB, 556001-9019, Fagersta	2 325 000	100	139	139
Direktägda marknadsbolag
Atlas Copco (Cyprus) Ltd., Nicosia	99 998	100	0	0
Atlas Copco Argentina S.A.C.I, Buenos Aires	525 000	75	10	10
Atlas Copco (India) Ltd., Mumbai	18 899 360	84	593	593
Atlas Copco (Ireland) Ltd., Dublin	250 000	100	36	36
Atlas Copco (Malaysia), Sdn. Bhd., Kuala Lumpur	1 000 000	100	12	12
Atlas Copco (Philippines) Inc., Paranaque	121 995	100	3	3
Atlas Copco (Schweiz) AG., Studen/Biel	7 997	100	12	12
GreenField Brazil Ltda	5 997	100	1	–
Rodcraft Sarl, Schweiz	1	100	1	–
Atlas Copco (South East Asia) Pte.Ltd., Singapore	1 500 000	100	4	8
Atlas Copco Brasil Ltda., Sao Paulo	22 909 089	100	65	65
Atlas Copco Chilena S.A.C., Santiago de Chile	24 998	100	6	6
Atlas Copco CMT Sweden AB, 556100-1453, Nacka	103 000	100	10	10
Atlas Copco Compressor AB, 556155-2794, Nacka	60 000	100	10	10
Atlas Copco Customer Finance Chile Ltd., Santiago de Chile	6 317 500	95/1001)	0	0
GreenField AG, Studen/Biel	5 997	100	37	37
Atlas Copco Equipment Egypt S.A.E., Kairo	5	0/801)	0	0
Atlas Copco Ges.m.b.H., Wien	1	100	7	7
Atlas Copco Iran AB, 556155-2760, Nacka	3 500	100	0	0
Atlas Copco Eastern Africa Ltd., Nairobi	482 999	100	5	5
Atlas Copco KK, Tokyo	375 001	100	23	23
Atlas Copco Kompressorteknik A/S, Köpenhamn	4 000	100	2	2
Atlas Copco Maroc SA., Casablanca	3 852	96	1	1
Atlas Copco Services Middle East OMC, Bahrain	500	100	1	1
Atlas Copco Venezuela S.A., Caracas	38 000	100	14	14
BEMT Tryckluft AB, 556273-1801 Staffanstorp	1 500	100	37	37
BIAB Tryckluft AB, 556439-1208, Ludvika	5 000	100	6	6
CP Scanrotor Aktiebolag, 556103-0080 Tanum	1 500	100	1	1
Servatechnik AG., Oftringen	3 500	100	28	28
Soc. Atlas Copco de Portugal Lda., Lissabon	1	100	22	22

	2007			2006
	Antal aktier	Andel	Redovisat värde	Redovisat värde
Direktägda holdingbolag och andra bolag
Atlas Copco A/S, Langhus	2 498	100	15	15
Atlas Copco Dynapac AB, Stockholm	86 993 823	100	4 676	–
Atlas Copco Finance Europe n.v., Belgien	4 200 000	100	12 675	–
Gulf Turbomachinery, Dubai	12	50	2	–
Atlas Copco Beheer b.v., Zwijndrecht	15 712	100	604	604
Atlas Copco France Holding S.A., St. Ouen lÁumône	221 112	100	118	118
Atlas Copco Holding GmbH, Essen	1	99/1001)	444	258
Atlas Copco Industrial Technique AB, 556207-8898, Nacka	40 000	100	5	5
Atlas Copco Järla Holding AB, 556062-0212 Nacka	95 000	100	10 402	10 402
Atlas Copco Lugnet Treasury AB, 556277-9537, Nacka	700 500	100	717	717
Atlas Copco Nacka Holding AB, 556397-7452, Nacka	100 000	100	12	2 692
Atlas Copco PAIR Ltd., London	3	100	0	10
Atlas Copco Reinsurance SA, Luxemburg	4 999	100	8	8
Atlas Copco Sickla Holding AB, 556309-5255, Nacka	1 000	100	994	994
Atlas Copco UK Holdings Ltd., Hemel Hempstead	50 623 666	100	294	294
Atlas Copco USA Holdings Inc., Pine Brook, NJ	100	100	3 335	3 335
CP Scanrotor Global AB, 556337-5897, Hamburgsund	1 000	100	21	40
Econus S A, Montevideo	21 582 605	100	63	63
Industria Försäkrings AB, 516401-7930, Nacka	50 000	100	30	5
Oy Atlas Copco Ab, Vantaa	150	100	30	30
Power Tools Distribution n.v., Hoeselt	1	0/100	0	0
14 vilande bolag		100	16	16
Omräkningsdifferens			489	–
Redovisat värde			95 065	79 718

1) Första siffran: moderbolagets ägarandel i procent, andra siffran: Atlas Copco-gruppens ägarandel i %.

A23. Närstående parter

Relationer

Moderbolaget har närståenderelationer med sina största aktieägare, dotterföretag, intresseföretag samt med styrelseledamöter och koncernledning.

Moderbolagets största aktieägare, Investorkoncernen, kontrollerar omkring 21% av rösterna i Atlas Copco AB.

Moderbolagets direktägda dotterföretag redovisas i not A22 och andra indirekt ägda dotterföretag redovisas på sidorna 134–135.

Information om intresseföretag redovisas i not A10.

Information om styrelseledamöter och koncernledning redovisas på sidorna 115–116 och 118–119.

Transaktioner och utestående balanser

Gruppen har inte haft några transaktioner med Investor under året, förutom aviserade utdelningar och har inga utestående balanser med Investor.

Investorkoncernen har även bestämmande eller betydande inflytande i andra företag som Atlas Copco AB kan göra affärer med, i den ordinarie verksamheten. Alla sådana transaktioner görs på affärsmässiga villkor.

I tabellen nedan redovisas moderbolagets transaktioner med sina dotterföretag:

	2007	2006
Intäkter
Utdelning	690	45 904
Koncernbidrag	1 577	1 241
Ränteintäkter	606	1 002
Kostnader
Räntekostnader	1 132	126
Fordringar	8 405	4 298
Skulder	47 956	18 762
Garantiförbindelser
Koncernföretag	5 649	5 442

Vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition

Enligt Atlas Copco AB:s balansräkning står följande belopp till årstämmans förfogande:

	SEK	28 638 069 243
Årets resultat	SEK	534 444 531
Balanserade vinstmedel från föregående år	SEK	28 103 624 712

Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras enligt följande:

	SEK	28 638 069 243
I ny räkning balanseras	SEK	24 975 715 131
Till aktieägare utdelas SEK 3.00 per aktie	SEK	3 662 354 112

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Nacka den 15 februari 2008

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Ordförande Vice ordförande

Ulla Litzén Grace Reksten Skaugen Styrelseledamot Styrelseledamot

Anders Ullberg Staffan Bohman Gunnar Brock Styrelseledamot Styrelseledamot Koncernchef och VD

Bengt Lindgren Mikael Bergstedt Facklig företrädare Facklig företrädare

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2008. KPMG Bohlins AB

Thomas Thiel Auktoriserad revisor

Informationen i denna rapport är sådan som Atlas Copco (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 25 mars 2008.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Atlas Copco AB (publ) Organisationsnummer 556014-2720

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Atlas Copco AB (publ) för år 2007. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–91. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Nacka den 18 februari 2008 KPMG Bohlins AB

Thomas Thiel Auktoriserad revisor

Finansiella definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, i procent av genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsintresse.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser (för affärsområdena: rörelseresultat) i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Direktavkastning

Utdelning i procent av verksamhetsårets genomsnittliga börskurs.

EBITDA marginal

Resultat före av- och nedskrivningar i procent av fakturering.

Eget kapital per aktie

Eget kapital, inklusive minoritetsintresse, dividerat med antal aktier.

Genomsnittligt antal utestående aktier

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före eller efter utspädning. Aktier som innehas av Atlas Copco räknas inte med i antalet utestående aktier. Vägt antal utestående aktier efter utspädning är det antal aktier som skulle vara utestående om alla konvertibla instrument, t ex personaloptioner, skulle omvandlas till aktier.

Genomsnittlig kapitalkostnad (WACC)

räntebärande skulder x i + börsvärde x r räntebärande skulder + börsvärde

• i: Den svenska riskfria räntesatsen (statsobligationer, 10 år) plus ytterligare
• 0.5 procentenheter som kompensation för skillnaden mellan Atlas Copcos och Svenska Statens låneräntor, och justerad för schablonskatt.
• r: Den svenska riskfria räntesatsen plus en vedertagen riskpremie (5.0%).

WACC före skatt

WACC dividerat med (1-schablonskatt)

Kapitalomsättningshastighet

Fakturering dividerad med genomsnittlig balansomslutning.

Nettokassaflöde

Förändring av likvida medel exklusive valutakurseffekter.

Nettoskuld/EBITDA

Nettoskuldsättning i relation till resultat före av- och nedskrivningar.

Nettoskuldsättning/nettokassa

Räntebärande skulder/avsättningar med avdrag för likvida medel och finansiella omsättningstillgångar.

Omsättningshastighet sysselsatt kapital

Fakturering dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar.

Resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)

Rörelseresultat plus av- och nedskrivningar.

Räntenetto

Räntekostnader minus ränteintäkter.

Räntetäckningsgrad

Resultat före skatt, med tillägg för räntekostnader och valutakursdifferenser, dividerat med räntekostnader och valutakursdifferenser.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av fakturering.

Rörelseresultat

Fakturerad försäljning minus alla kostnader hänförliga till rörelsen men exklusive finansnetto och skatter.

Skuldsättningsgrad

Nettoskuldsättning i relation till eget kapital inklusive minoritetsintresse.

Soliditet

Eget kapital, inklusive minoritetsintresse, i procent av balansomslutning.

Sysselsatt kapital

Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder och avsättningar. Sysselsatt kapital för affärsområdena exkluderar kassa, skatteskulder och -fordringar.

Vinstmarginal

Resultat före skatt i procent av fakturering.

Vinst per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Hållbarhetsredovisning

Atlas Copcos vision är att vara och fortsätta vara First in Mind—First in Choice ®, med andra ord att vara och att fortsätta vara nummer ett hos de viktigaste intressenterna. Detta är också drivkraften för Gruppens hållbarhetsstrategi. Målet är att vara en god samhällsmedborgare på alla marknader. Som sådan satsar Atlas Copco på att ha en positiv inverkan inom ramen för hållbarhetsarbetet: genom de ekonomiska, miljörelaterade och sociala dimensionerna och genom den stolthet hos medarbetarna som Gruppens värderingar ger.

Viktiga händelser under året

• Atlas Copco har fått erkännande för sitt hållbarhetsarbete av flera oberoende bedömningsinstitut.
• Atlas Copco har ytterligare förbättrat miljöarbetet genom att fastställa reviderade miljömål och genom bättre utbildning.
• 91% av alla produktbolag är nu ISO 14001-certifierade.
• Atlas Copcos största affärsområde, Kompressorteknik, har fått trippelcertifiering (ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001) för divisionen Specialty Rental samt för ett antal marknadsbolag.
• Antalet arbetsrelaterade olycksfall har fortsatt att sjunka i Gruppen.

GRI:s innehållsförteckning

Atlas Copcos hållbarhetsredovisning upprättas sedan 2001 enligt Global Reporting Initiative:s (GRI) riktlinjer. Denna redovisning är den andra enligt de uppdaterade GRI-riktlinjerna version 3.0.

Redovisningen innehåller en kortfattad innehållsförteckning enligt GRI, där de viktigaste avsnitten framgår. En mer utförlig version med ytterligare kommentarer finns på Gruppens hemsida: www.atlascopco.com/csr.

GRI:s innehållsförteckning

	Avsnitt	Sida
1	Strategi och analys	4–7, 94–97
2	Organisationsprofil	8–11, 94–97
3	Rapportparametrar	94–95
4	Styrning, åtagande och engagemang.	114–127
5	Ledningens inriktning och resultatindikatorer
	– Ekonomiska	98, 109–110
	– Miljörelaterade	22, 98–101
	– Produktansvar	104–105
	– Arbetsmiljö och värdigt arbete	107–109
	– Mänskliga rättigheter	101–110
	– Samhälle	98–100, 111

Dialoger med intressenter

Atlas Copco för regelbundna dialoger med ett antal intressenter om Gruppens hållbarhetsarbete. Dialogerna förs både på lokal nivå och på koncernnivå. Syftet är att identifiera hur hållbarhetsarbetet kan förbättras inom områdena säkerhet, hälsa och miljö, göra jämförelser med andra ledande multinationella företag och ta del av olika intressenters synpunkter på Gruppen.

Atlas Copco uppmuntrar till lärande och utveckling genom att samarbeta med lokala intressenter, eftersom de kan bidra till Gruppens hållbarhetsutveckling. Atlas Copco önskar att de lokala bolagen håller konstruktiva dialoger med lokala intressenter som lokala myndigheter, hälsovårdsmyndigheter, skolor, universitet och liknande verksamheter där en sådan dialog kan vara värdefull.

Atlas Copco värdesätter samtal med inflytandegrupper, lyssnar på de råd de ger utifrån den kunskap och erfarenhet de har och drar lärdom av att lyssna på deras synpunkter. Regelbundna möten hålls med:

• Amnesty Business Group (medlem sedan 2005)
• Transparency International
• Bedömningsinstitut som bedömer hållbarhetsarbete
• Studenter
• Nätverk med fokus på hållbarhet, främst i de nordiska länderna
• Diskussionsgrupper som stöds av branschorganisationer där
• Atlas Copco är medlem

Under 2008 kommer Atlas Copco att ytterligare utveckla sina dialoger med intressenter, inrätta en mer proaktiv process för att samla in synpunkter och få kunskap om intressenternas förväntningar och intresseområden.

Intressenter och inflytandegrupper

Universitet och högskolor

Se Hållbarhetsdefinitioner på sid 113 för förklaring till intressenter och inflytandegrupper

Huvudsakliga ämnen i diskussioner med intressenter/inflytandegrupper

Intressenter	Intressenternas synpunkter	Resultat 2007
Samhället och miljön	Visa fortsatta framsteg med avseende på miljörelaterade aspekter.	ISO 14001-certifiering för 91% av Atlas Copcos produkt bolag.
	Fortsätta utveckla projekt för samhällsengagemang.	Ytterligare 100 000 personer har fått tillgång till rent dricks vatten genom organisationen Vatten åt Alla.
Kunder	Öka energieffektiviteten i produkter och lösningar ytterligare.	Fler produkter och lösningar uppfyller krav på hållbar utveckling till exempel genom lägre energiförbrukning och bättre ergonomi.
Medarbetare	Fortsätta att erbjuda en säker och sund arbetsmiljö i hela världen.	Ett nytt mål, nolltolerans, för att förebygga arbetsrelaterade olyckor och att öka fokus på hälsa och säkerhet.
	Medarbetarundersökningar genomförs vartannat år för att mäta Gruppens ställning som arbetsgivare.	Resultatet används för att ytterligare förbättra personal relationer och öka lojaliteten.
Affärspartners	Erbjuda mer information om implementering av leverantörs utvärderingar och resultatet av sådana utvärderingar.	Fler och nya leverantörer har utvärderats, både ur ett miljö relaterat och ur ett socialt perspektiv.
Aktieägare	Fortsätta att förbättra hållbarhetsredovisningen och följa upp mål för nyckeltal.	Informera om risker ur ett ägarperspektiv.

Om denna redovisning

Atlas Copcos hållbarhetsredovisning innehåller information om de tre aspekterna av Gruppens hållbarhetsstrategi, det vill säga de områden där Atlas Copco har en betydande ekonomisk, miljörelaterad och social inverkan. Den innehåller också exempel på aktiviteter som medarbetarna är stolta över att presentera.

Redovisningen omfattar Gruppens alla verksamheter under räkenskapsåret 2007 om inget annat anges. Verksamheter som avyttrats under året ingår inte, vilket däremot enheter som förvärvats gör (se årsredovisningen för närmare information). Begränsningar och redovisningsprinciper som gäller specifikt för vissa aspekter av Gruppens hållbarhetsarbete omnämns i det aktuella avsnittet i redovisningen.

Hållbarhetsredovisningen och rapporten om koncernens styrning ingår i årsredovisningen för 2007. För att undvika upprepningar hänvisas ibland till dessa rapporter, inklusive avsnittet VD och koncernchef. Atlas Copcos senaste hållbarhetsredovisning och rapport om koncernens styrning publicerades i mars 2007 som del av årsredovisningen för 2006.

Hållbarhetsredovisningen för 2007 har utarbetats med utgångspunkt från den senaste versionen (3.0) av de riktlinjer för hållbarhetsredovisning som tagits fram av Global Reporting Initiative (GRI). De GRI-indikatorer som redovisas och analyseras är de som anses vara relevanta och av störst vikt för Atlas Copco-gruppen och dess intressenter, och som underlättar jämförelse med andra företag i ett vidare perspektiv. Redovisningen är utformad enligt Atlas Copcos intressentmodell.

Granskning/revision

Redovisade fakta och uppgifter har granskats i enlighet med Atlas Copcos rutiner för internkontroll av icke-finansiell redovisning. Hållbarhetsredovisningen har granskats och godkänts av Atlas Copcos koncernledning. Den har inte granskats av externa revisorer.

Affärskod

Atlas Copcos affärskod innehåller de värderingar och riktlinjer som ligger till grund för Gruppens sociala ansvar och engagemang, såväl inom den egna globala organisationen som i förhållandet till externa intressenter.

Atlas Copco har samma standarder och förväntningar på resultat för alla verksamheter runt om i världen. Affärskoden hjälper medarbetarna att förstå Gruppens anda och engagemang gentemot intressenterna. Policydokument, riktlinjer och instruktioner finns i databasen The Way We Do Things, som ska vara tillgänglig för alla anställda. De ska hjälpa Gruppens bolag och enskilda personer att tolka och implementera affärskoden. Nyanställd personal informeras rutinmässigt om dessa standarder och förväntningar. Se även sidan 120.

Gruppens bolag har fastställt rutiner för att förmedla Gruppens synpunkter till affärspartners och kunder. Affärspartners, inklusive leverantörer, agenter och samriskföretag, uppmuntras att följa samma standarder som Atlas Copco.

Affärskoden finns på elva språk, både i elektroniskt och tryckt format. Den kan laddas ned från Gruppens hemsida: www.atlascopco.com/csr.

Information om Atlas Copcos ledningsstruktur finns i avsnittet Koncernens styrning, sidorna 114–127.

Internationella riktlinjer och standarder

Atlas Copco följer följande frivilliga internationella etiska riktlinjer:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, www.un.org
• Internationella arbetsorganisationens förklaring om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen, www.ilo.org
• FN:s Global Compact, www.unglobalcompact.org
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag, www.oecd.org

Hållbart utvecklingsarbete

Atlas Copco-gruppens arbete för en hållbar utveckling bygger på de riktlinjer som sammanfattas i affärskoden, de principer, riktlinjer, processer och instruktioner som fastställts i The Way We Do Things, samt de frivilliga internationella etiska riktlinjer som Gruppen följer.

Hållbarhetsmålen uppdaterades senast i januari 2008 av Atlas Copcos koncernledning.

Koncernledningen är ansvarig för principerna i affärskoden samt de principer, riktlinjer, processer och instruktioner som finns i The Way We Do Things. Koncernledningen tar också vid behov initiativ till vägledning, stödaktiviteter och uppföljningsrutiner. Den tillhandahåller stödfunktioner för hållbarhetsarbete genom funktionerna "Organisationsutveckling och personalfrågor", "Samhällskontakter och miljö", samt "Gruppens miljöråd".

"Organisationsutveckling och personalfrågor" ger vägledning, stöd och uppföljning av personalfrågor inklusive kompetensutveckling, samt gör utvärderingar inom mångfald, hälsa och säkerhet.

"Samhällskontakter och miljö" ger vägledning, stöd och uppföljning av frågor som rör miljörelaterat och socialt resultat, samt affärsintegritet. Funktionen samordnar hållbarhetsfrågor samt ger råd till koncernledning och divisioner i hållbarhetsfrågor.

"Gruppens miljöråd" ger vägledning, stöd och uppföljning av framför allt miljörelaterade frågor och resultat.

Divisioner ansvarar för implementering av affärskoden, de principer, riktlinjer, processer och instruktioner som finns i The Way We Do Things samt följer upp och redovisar resultat.

Mål för hållbarhetsarbetet

Utifrån affärskoden och andra riktlinjer för hållbarhet har Atlas Copco inrättat en rad kvalitativa och kvantitativa strategier och mål för Gruppens ekonomiska (finansiella), miljörelaterade och sociala resultat. De ekonomiska målen beskrivs i årsredovisningen. Nedanstående mål för miljö och sociala frågor gäller samtliga bolag inom Atlas Copco. Resultaten följs regelbundet upp.

Under 2007 fastställde Gruppen ett mål om nolltolerans för arbetsrelaterade olyckor. Dessutom reviderade Atlas Copco sina miljömål i januari 2008 i syfte att skapa ännu större fokus på detta område. Målen beskrivs nedan.

Icke-finansiella målsättningar

Allmänna

• Alla anställda ska få utbildning i affärskoden, inklusive utbildning i mänskliga rättigheter.

Sociala

• Varje medarbetare ska erbjudas i genomsnitt 40 timmars kompetensutveckling per år.
• Varje medarbetare ska årligen genomgå ett utvecklingssamtal.
• Intern rörlighet uppmuntras och 85% av cheferna ska rekryteras internt.
• Nolltolerans för arbetsrelaterade olyckor.

Miljörelaterade

• Alla produktbolag/fabriker ska vara ISO 14001-certifierade.
• Alla anställda ska arbeta i en miljö med miljöledningssystem.
• Alla divisioner ska ha mätbara mål för de huvudsakliga produktkategorierna med syfte att förbättra energieffektiviteten.
• Alla produktbolag/fabriker ska minska koldioxidutsläppen, inklusive transporter till och från produktionsanläggningar.

Affärspartners

• Affärspartners ska utvärderas ur ett miljömässigt och socialt perspektiv utöver affärsmässiga mål.
• Affärspartners ska uppmuntras att införa ett miljöledningssystem liknande Atlas Copcos system.

Resultatet i förhållande till målen redovisas i avsnitten Samhälle och miljö, Kunder, Personal, Affärspartners samt Aktieägare. Nyckeltal för de senaste fem åren redovisas på sidan 112.

Verktyg och utbildning

Ibland kan miljörelaterade och sociala hänsyn överskugga strikt affärsmässiga överväganden. Vägledningar och utbildningsmaterial har därför utvecklats som stöd för verksamheterna vid införandet av hållbarhetsriktlinjer inom ramen för det affärsmässiga ansvaret.

Sedan affärskoden introducerades 2003 har cirka 70% av Atlas Copcos anställda fått utbildning i koden, i huvudsak genom Gruppens internutbildning på lokal nivå. Siffran är något lägre än 2006, på grund av de många förvärvade enheterna år 2007.

Ett av miljömålen är att alla anställda ska arbeta i en miljö med miljöledningssystem. Följden är att alla anställda ska få relevant utbildning. En interaktiv utbildningsmodul om miljö finns tillgänglig för alla anställda. Bolagschefer erbjuds en särskild utbildning.

Dessutom har Al Gores film "En obekväm sanning" använts i utbildningar på alla större marknader för att ytterligare höja medvetenheten.

Alla utbildningsmoduler om hållbarhet finns tillgängliga i The Way We Do Things.

Rapportering av överträdelser

Sedan 2005 har Atlas Copco ett system på koncernnivå där anställda kan rapportera ageranden eller handlingar som innebär att lagar eller Atlas Copcos affärskod överträds, eller där det finns goda skäl att misstänka sådana överträdelser. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner som kan finnas på landsnivå. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och den som lämnar uppgifterna får vara anonym.

Under 2007 fick koncernledningen kännedom om fem möjliga överträdelser av affärskoden via den etiska hjälplinjen, hotline@se.atlascopco.com. I fyra fall gjordes en särskild intern granskning för att utreda och bedöma omständigheterna kring de rapporterade fallen. I två av fallen vidtogs åtgärder till följd av utredningen.

Under 2008 kommer ytterligare ansträngningar att göras för att säkerställa att den etiska hjälplinjen är känd av alla anställda, även i alla förvärvade bolag.

Affärskoden finns på 11 olika språk.

Samhälle och miljö

Atlas Copco är en världsledande leverantör av produktivitetshöjande lösningar till industrin. Gruppen bedriver verksamhet i cirka 85 länder och har produktionsanläggningar i 22 länder i fem världsdelar. Med sin globala täckning når Gruppen kunder inom tillverknings-, process-, gruv-, bygg- och servicesektorn i över 160 länder. Atlas Copco påverkar därmed ett stort antal lokala samhällen, där man bidrar till den ekonomiska och sociala utvecklingen, samtidigt som det finns ett ansvar att leda verksamheten på ett miljömässigt sunt sätt.

Ekonomi

Atlas Copco har som mål att skapa värde för sina intressenter och att skapa en hållbar och lönsam tillväxt. När målet uppnås innebär tillväxten tydligt ett högre mervärde för både lokala och globala ekonomier.

Atlas Copco bedömer ekonomisk hållbarhet i termer av begreppet förädlingsvärde, som är det ekonomiska värde som Gruppens egna verksamheter skapar. Det ekonomiska värde som genereras genom försäljning av produkter och tjänster till kunder fördelas i stor utsträckning mellan olika intressenter, alternativt en del stannar kvar i verksamheten.

Utveckling och fördelning av förädlingsvärdet

Under de senaste åren har förädlingsvärdet ökat stadigt, vilket möjliggjort ständigt ökande utbetalningar till flera av Atlas Copcos intressenter. Under 2007 ökade förädlingsvärdet med 23% till MSEK 25 819 (20 939), i huvudsak till följd av de ökade intäkter som genererats av verksamheten och förvärv. Förädlingsvärdet per anställd ökade till KSEK 875 (808).

Under 2007 hade Atlas Copco i genomsnitt 29 522 (24 378) anställda. Löner och annan kontant ersättning som betalats ut av Gruppen ökade med 19% till MSEK 9 700 (8 133).

Gruppen bidrar till den ekonomiska utvecklingen i de regioner där den bedriver verksamhet, till exempel till pensionsfonder och sociala förmåner genom att betala skatter, sociala avgifter och andra avgifter. Under 2007 ökade skatter och sociala avgifter med 22% till MSEK 5 371 (4 401).

Genom att lägga ut delar av tillverkning och andra aktiviteter på underleverantörer bidrar Atlas Copco till nya anställningstillfällen och ekonomisk tillväxt. Ersättning till leverantörer för varor och tjänster uppgick till MSEK 37 536 (29 573), en ökning med 27%.

Atlas Copcos aktieägare och långivare tillhandahåller medel för att finansiera de tillgångar som används för att skapa förädlingsvärde. I gengäld får dessa intressenter räntebetalningar och årliga utdelningar. Under 2007 uppgick räntekostnaderna netto till MSEK 453 (654). Utdelningen steg med 8% till MSEK 2 899 (2 672). År 2006 användes MSEK 3 776 till återköp av egna aktier. År 2007 utskiftades MSEK 24 416 till aktieägarna genom en obligatorisk inlösen av aktier som får till följd att värdet som behölls i verksamheten sjönk med MSEK 17 020 (+1 303).

Miljö

I likhet med de flesta industriföretag påverkar Atlas Copco miljön genom att naturresurser används i produktionsprocessen och att utsläpp och avfall genereras när produkterna distribueras, används och slutligen skrotas. Gruppen arbetar för att minska dessa effekter, både vid utformning av nya produkter, i den kontinuerliga produktutvecklingen och genom att ständigt förbättra produktionsanläggningarna, där miljömässiga aspekter är integrerade. Av den anledningen följs ett antal nyckeltal, varav några redovisas här.

Under 2007 ökade Atlas Copcos intäkter i volym med 27% (inklusive förvärv). Samtidigt, tack vare effektivare processer och starkare fokus på miljöfrågor ökade användningen av naturresurser i långsammare takt, förutom vad gäller transportrelaterad bränsleförbrukning. I absoluta tal steg exempelvis energiförbrukningen med 18%, vattenförbrukningen med 3%, koldioxidutsläppen från energi med 19% och köldmedia med 20%. Såväl transportbränsle som koldioxidutsläpp från transporter steg med 55%.

De viktigaste miljörelaterade indikatorerna

Nyckeltal	Förändring 2007/2006, i absoluta tal, %
Intäktsvolym (inklusive förvärv)	+27
Energiförbrukning	+18
Vattenförbrukning	+3
Transportbränsle	+55
Köldmedia	+20
Koldioxidutsläpp från energi	+19
Koldioxidutsläpp från transporter	+55

Utveckling av förädlingsvärdet

Miljöledningssystem

Ett av Atlas Copcos viktigaste miljömål är att samtliga verksamheter ska införa miljöledningssystem (EMS) för att minska miljöeffekterna. Under 2007 arbetade 44% av Atlas Copcos anställda i en EMS-miljö. Målet är 100%.

Alla produktbolag ska vara certifierade enligt den internationella standarden ISO 14001. Arbetet med certifieringar har hittills varit framgångsrikt och andelen ISO 14001-certifierade produktbolag har under de senaste åren ökat kontinuerligt. Under 2007 blev ytterligare 13 rapporterande produktbolag ISO 14001 certifierade, vilket motsvarade 91% (92) av kostnaden för sålda varor.

ISO 14001-certifiering

Resursanvändning

Att omvandla råvaror och inköpta komponenter till slutprodukter är en grundläggande del av Atlas Copcos verksamhet. I processen används årligen stora mängder material, energi och vatten. Gruppen är medveten om denna miljöpåverkan och arbetar kontinuerligt med att göra resursanvändningen i tillverkningsprocessen effektivare. Bland annat har både energiförbrukning och vattenförbrukning minskat avsevärt de senaste åren. Mätt i förhållande till kostnad för sålda varor minskade energiförbrukningen med 12% och vattenförbrukningen minskade med 23% under 2007.

Atlas Copco följer upp användningen av en stor del av det material som används i produktionsprocessen, samt vid packning av slutprodukter och reservdelar.

Det material som används mest i produktionsprocessen är stål, antingen som råstål eller som en del av de komponenter som framställs internt eller av underleverantörer. Mätt i vikt har mängden stål, som står för över 95% av allt material som används, ökat under de senaste åren på grund av att Atlas Copcos verksamhet växer. Merparten är återvunnet material. I produktionen används också aluminium, koppar och mässing, plast, gummi, oljor och fetter samt naturgas.

Under åren har avsevärda satsningar gjorts för att minska onödigt förpackningsmaterial, exempelvis genom att optimera förpackningslösningar och återanvända förpackningsmaterial. I Atlas Copcos produktbolag för entreprenadverktyg i Kina uppgick exempelvis minskningen av förpackningsmaterial med 38% i förhållande till kostnaden för sålda varor 2007.

Åtgärder vidtas för att minska vattenförbrukningen, och exempelvis har Atlas Copcos produktionsenhet för entreprenadutrustning i Tyskland minskat vattenförbrukningen med 50% genom användning av en kondensor för processvattnet.

ISO 14001 certifikation

Energiförbrukning

Vattenförbrukning

Förpackningsmaterial

Majoriteten av Gruppens anläggningar är anslutna till kommunala reningsanläggningar och ett fåtal har egna reningsanläggningar.

Utsläpp och avfall

Klimatförändringar ligger högt upp på den politiska dagordningen i dag och är kanske det mest globala av alla miljöproblem. Klimatförändringar orsakas i hög grad av att växthusgaser släpps ut i atmosfären. Den vanligaste växthusgasen är koldioxid (CO2), som också är en biprodukt vid förbränning av fossila bränslen för energiproduktion eller transport. Atlas Copco redovisar och gör en uppskattning av koldioxidutsläpp från både direkt och indirekt energiförbrukning i produktionen, från transporter till och från produktionsanläggningarna samt från köldmedia (vid beräkningen av koldioxidutsläpp används standardiserade omräkningsfaktorer från Greenhouse Gas Protocol Initiative, se även www.ghgprotocol.org). I förhållande till kostnaden för sålda varor under 2007 uppgick minskningen av koldioxidutsläpp från energi på produktionsanläggningar till 11% tack vare investeringar i mer energieffektiv produktion, exempelvis uppgraderingar av luftkonditioneringssystem, byte till VSDkompressorer med variabel varvtalsstyrning (Variable Speed Drive) och byte av belysningen i produktionsanläggningarna.

I förhållande till kostnaden för sålda varor under 2007 uppgick ökningen av koldioxidutsläpp från transporter till 16%. Den höga efterfrågan på marknaden och påföljande volymtillväxt utgjorde utmaningar för produktbolagen. De har strävat efter att tillgodose kundernas behov och har samtidigt försökt hålla energiförbrukningen för transporter på en acceptabel nivå. För att kunna uppfylla leveransutfästelser till kunderna har emellertid en större andel leveranser skett med flygfrakt under 2007.

Atlas Copco mäter inte utsläpp som orsakas av affärsresenärer, men uppmuntrar aktivt alternativ som webb-, telefon- och videokonferenser.

Atlas Copco använder köldmedia i vissa produkter (torkar) och processer (köldinstallationer). År 2007 minskade mängden köldmedia i förhållande till kostnaden för sålda varor med 11%. Gruppen är medveten om att vissa köldmedia påverkar ozonskiktet negativt och erbjuder produkter som inte har någon inverkan på ozonskiktet (0 ODP). Gruppen strävar efter att kunna använda dessa media i alla produkter. Majoriteten av de redovisade köldmedia finns i slutna system i Atlas Copcos produkter och frigörs inte under produktens användning.

Atlas Copco följer upp de olika avfallskategorierna i produktionsprocessen, bland annat farligt avfall, vars hantering är reglerad. Eftersom den råvara som förs in i processen till största delen består av stål, är det inte förvånande att metallskrot utgör merparten av avfallet. I princip återvinns eller återanvänds allt detta skrot. Annat avfall är exempelvis olika plaster, men också trä och papper i form av inkommande förpackningsmaterial samt avfall från kontor.

År 2007 minskade mängden avfall i förhållande till kostnaden för sålda varor med 6%.

Av den totala mängden avfall som Gruppen genererar räknas mindre än 6% som farligt avfall. Det måste hanteras och avyttras på ett särskilt sätt. Övrigt avfall återanvänds på plats, återvinns av avfallshanteringsföretag eller bränns för att ge energi vid kommunala värme- och kraftverk.

Rättsfall och miljöincidenter

Atlas Copco följer tillämpliga miljölagar i de länder där verksamhet bedrivs. Incidenter rapporteras och böter enligt gällande lagar betalas vid överträdelser av miljölagstiftning eller vid incidenter som kemiskt spill, olje- eller bränslespill. Under 2007 inträffade inga större incidenter.

Mänskliga rättigheter

Atlas Copcos affärskod stödjer grundläggande mänskliga rättigheter och dessa respekteras i Gruppens verksamheter världen över. Atlas Copco tolererar inte någon form av barn- eller tvångsarbete, motarbetar aktivt diskriminering och uppmuntrar till jämställdhet och mångfald. Gruppen anser att anställda inom alla verksamheter har rätt att välja om de vill organisera sig eller inte. Föreningsfrihet samt rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras i alla Atlas Copcos verksamheter. Dessa grundläggande principer framförs också till affärspartner runt om i världen.

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer på marknader där Atlas Copco har verksamhet, bland annat i Asien och i Afrika. För att identifiera områden med risker som är

hänförliga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna rådgör Atlas Copco med Amnesty Business Group och får även utbildning av dem. Atlas Copco-gruppen kan därmed ge stöd åt egna bolag med verksamhet i sådana områden. Dessa bolag uppmuntras att utvärdera sina affärsprocesser och affärsrelationer och att agera för att minimera riskerna där det är möjligt.

För att stödja de lokala bolagens arbete inom detta område tillhandahåller Atlas Copco riktlinjer som hjälp för identifiering och hantering av sådana risker.

Genom Atlas Copcos rutin för självutvärdering, Control Self Assessment, (se även sidan 126) betonas att bolagen ska ha – och Gruppen kontrollerar också att de har – system för att informera såväl kunder som affärspartner om Gruppens riktlinjer för mänskliga rättigheter. Där ingår också att bedöma risken för att Gruppens anseende skadas om Gruppen förknippas med vissa kunder. Cirka hälften av Atlas Copcos enheter har hittills infört rutinen.

Samhälle

Atlas Copco är ett globalt företag med ambitiösa tillväxtplaner och verksamheter i regioner där sociala normer och kulturer varierar. Affärskoden är därmed ett viktigt verktyg i arbetet med Gruppens sociala ansvar.

Atlas Copco anser att det sociala ansvaret sträcker sig utanför den egna arbetsplatsen. De risker – sociala, miljörelaterade, politiska och risker avseende Gruppens anseende – som finns i en global verksamhet utvärderas. Gruppen strävar efter att vara en god och pålitlig samhällsmedborgare och just samverkan, som är ett av Gruppens tre kärnvärden, räknas som en viktig framgångsfaktor. Därför eftersträvas en konstruktiv dialog med de viktigaste intressenterna i samhället.

Gruppen uppmuntrar till lärande och utveckling genom samverkan med lokala samhällsgrupper. Det innebär ett aktivt deltagande i lokala miljönätverk och engagemang i aktiviteter för miljön där det anses vara värdefullt både för samhället i stort och för de lokala bolagen.

Samhällsengagemang och välgörenhet

Atlas Copcos bolag har sedan länge ett lokalt engagemang i de samhällen där de verkar. Utöver att stödja lokala välgörenhetsprojekt uppmuntrar Gruppens policy för samhällsengagemang bolagen att ge stöd vid naturkatastrofer och andra katastrofer som drabbar människor. Policyn behandlar också värdet av att stödja satsningar som initieras av de anställda genom att följa principen om ekonomisk matchning. Principen innebär att bolag i Gruppen ska matcha de ekonomiska bidrag som de anställda ger.

Sedan 1984 har Atlas Copco stött organisationen Vatten åt Alla, som drivs av anställda. Organisationen samlar in medel för att finansiera brunnsborrning och utrustning som ska ge behövande samhällen rent dricksvatten. Det sker oftast genom borrning, grävning och installation av handpumpar eller genom att skydda naturliga vattenkällor. Organisationen Vatten åt Alla har under åren gett över 800 000 människor tillgång till rent vatten och en brunn kan räcka i närmare 30 år. Mer än 2 500 brunnar har installerats med organisationens stöd.

Under 2007 rapporterade Vatten åt Alla att ytterligare 100 000 personer fått tillgång till en hållbar källa med rent vatten tack vare de bidrag som mottagits.

För sex år sedan införde Atlas Copco ett HIV/AIDS-program i verksamheten i Sydafrika, som innefattar testning, utbildning och – för dem som får beskedet att de bär på hivsmitta – rådgivning och behandling. Projektet omfattar idag även Zambia och Zimbabwe och kommer inom kort att utvidgas till flera länder i regionen. När det gäller att öka medvetenheten om detta samarbetar Atlas Copco med Reality Training, ett konsultföretag som sysselsätter cirka 25 kvinnor varav merparten är hivsmittade. Atlas Copco har fått erkännande för sitt arbete på det här området.

Atlas Copcos lokala välgörenhetssatsningar – som lokala bolag har valt ut och stödjer – inriktar sig främst mot tre områden: utbildning, en trygg uppväxt för barn samt sjukdomsbekämpning. I enlighet med detta stödjer Atlas Copcos bolag skolor eller universitet för att höja utbildningsnivån och hjälper barnhem att erbjuda en trygg uppväxtmiljö.

För all lokal välgörenhet ska stödet ges under en medellång eller lång tid. Vid naturkatastrofer eller andra katastrofer som drabbar människor, är behovet av stöd av en annan karaktär och kan ges under en kortare tid.

Exempel på samhällsengagemang och välgörenhetsprojekt runt om i världen

Uppträdande i strid med konkurrensregler

Som en global samhällsmedborgare med värdefulla varumärken är Atlas Copco medvetet om vikten av att aktivt arbeta för att bygga upp medvetenhet om, och iakttagande av, principer för integritet i affärer. Vad gäller korruption instruerar Atlas Copco sina enheter att inte ge eller ta emot något som betingar mer än ett symboliskt värde till eller från en intressent, för att undvika osund lojalitet.

I Gruppen används utbildningspaket som behandlar metoder och uppträdande mot korruption. Corruption Perception Index från Transparency International används i utbildningen (se även www.transparency.org). De lokala bolagen uppmuntras att hålla praktiskt inriktade kurser som behandlar affärsintegritet i verksamheten och möjliga etiska problem. Över 90% av Atlas Copcos bolag har rutiner på plats för att analysera risker som är förknippade med korruption.

Gruppen stödjer sund konkurrens och förbjuder uttryckligen diskussioner eller överenskommelser med konkurrenter om prissättning eller marknadsuppdelning. Koncernledningen har inte fått kännedom om något fall av konkurrenshämmande agerande under 2007, och det finns inte några pågående rättsliga åtgärder inom detta område.

Offentliga riktlinjer

Atlas Copco är medlem i branschorganisationer som Teknikföretagen, CAGI (Compressed Air and Gas Institute) i USA och det tyska teknikförbundet VDMA. Företaget deltar aktivt i utvecklingen av internationella standardiseringsprogram.

Sedan 1959 har Atlas Copco varit aktiv medlem i Pneurop, den europeiska sammanslutningen för tillverkare av kompressorer och tryckluftsutrustning. Organisationen utfärdar rekommendationer för bullertestning, säkerhetsrekommendationer, testrutiner för mätning av dammutsläpp med mera. Atlas Copco införde tidigt dessa rekommendationer i sina verksamheter. Flera av dessa rekommendationer har legat till grund för ISO- och CEN-standarder.

År 2000 blev Atlas Copco medlem i CECE, Committee for the European Construction Equipment Industry. De arbetar bland annat för att undanröja tekniska hinder och förbättra säkerhet och miljöaspekter vid utveckling av bygg- och anläggningsutrustning.

Atlas Copco deltar i det pågående arbetet med att ta fram standarden ISO 26 000 för socialt ansvar.

Atlas Copco-gruppen tar inga politiska ställningstaganden och använder inte Gruppens medel eller tillgångar för att stödja politiska kampanjer eller kandidater, eller bistår på något annat sätt politiska strävanden med tjänster.

Samarbete för rent dricksvatten

Atlas Copco-gruppen är en av de huvudsakliga bidragsgivarna till Vatten åt Alla, vars mål är att ge människor i nöd tillgång till rent dricksvatten.

Vatten åt Alla är en personalstyrd organisation som samlar in medel bland Atlas Copcos anställda till grävning eller borrning efter dricksvatten. Organisationens motto är "Rent dricksvatten – en mänsklig rättighet". Sedan organisationens bildande 1984 har mer än 800 000 människor fått tillgång till rent vatten i länder där det råder brist på dricksvatten.

Pågående projekt bedrivs i:

• Wardakprovinsen, Afghanistan
• Burkina Faso, Mali och Senegal
• Indapur, Indien (Pune området i Maharastra)

Atlas Copco-gruppen uppmuntrar till lärande och utveckling genom engagemang i samhället och betraktar Vatten åt Alla som ett av sina viktigaste långsiktiga projekt, på grund av de anställdas engagemang. Gruppen stöder de anställda i organisationens uppbyggnad och expansion. Atlas Copco matchar de anställdas bidrag till organisationen med ett belopp av motsvarande storlek.

Organisationen Vatten åt Alla kan nås på info@water4all.org. För mer information om Atlas Copcos engagemang i organisationen skicka e-post till csr@se.atlascopco.com.

Kunder

Atlas Copco strävar efter att vara en prioriterad leverantör till befintliga och potentiella kunder. Detta uppnås genom att utveckla, tillverka och leverera produkter och lösningar av högsta kvalitet. Gruppens framgång bygger på att i samverkan med kunder skapa en hållbar konkurrenskraft.

Genom att erbjuda förstklassiga produkter och tjänster som uppfyller eller överträffar kundernas krav tillför Gruppen ett mervärde till kundernas egen verksamhet och deras affärsmål.

Atlas Copcos marknadsbolag följer upp sina resultat genom att mäta sin kundandel. Det är ett mått på hur kunderna värdesätter de produkter och tjänster som Gruppen erbjuder. Dessutom, i enlighet med Gruppens kvalitetspolicy, genomför alla divisioner kundundersökningar för att mäta hur nöjda kunderna är med Atlas Copco. Alla divisioner använder konceptet Net Promoter Score för att mäta kundens lojalitet och vid behov förbättra resultatet. Det övergripande målet är att uppnå en långsiktig lönsam tillväxt.

Gruppen inser att det finns en risk att varumärket kan urholkas om företaget förknippas med vissa kunder. I länder som definieras som högriskområden försöker Atlas Copco minimera riskerna genom att för det första se till att Gruppens egna åtaganden uppfylls vad gäller säkerhet och tekniskt ledarskap för sina produkter och tjänster samt genom affärsrutiner, och för det andra bygga upp en medvetenhet om de etiska riktlinjer som Gruppen följer. Atlas Copco följer både lokala och internationella regler (OFAC i USA, FN och EU) och föreskrifter avseende handel i högriskländer. Atlas Copco följer sin egen affärskod i all verksamhet.

Produkter och lösningar

Sett över produktens hela livscykel sker inte den största miljöpåverkan i produktionsprocessen, utan när Atlas Copcos produkter används. När produkter utvecklas försöker Atlas Copco minska miljöpåverkan genom att förbättra varje produkts egenskaper. Livscykelanalyser visar att energiförbrukning, oljespill, buller och damm är de faktorer som har störst påverkan på miljön. Under produktutvecklingen ingår även relevanta aspekter av ergonomi, säkerhet och hälsa.

Atlas Copco är indelat i tre separata, men ändå integrerade, affärsområden. Varje affärsområde bedriver verksamhet globalt. Inriktning och prioritering varierar beroende på produktens natur och den lösning som erbjuds. Då varje affärsområde tillverkar

flera olika slags produkter och lösningar är det svårt att redovisa en konsoliderad miljöeffekt. Alla divisioner specificerar och redovisar emellertid denna inverkan på årsbasis för sina huvudsakliga produktgrupper.

Under 2007 gjorde Atlas Copcos affärsområden ett antal produktförbättringar. Några exempel följer här nedan.

Affärsområdet Kompressorteknik fortsätter att utveckla energieffektiva produkter. Effektivare produkter och applikationer med variabel varvtalsstyrning, som kan spara upp till 35% av energiförbrukningen, och ett utbrett användande av AirScan™ undersökning för att kunna uppgradera olika installationer finns nu för ett stort sortiment av våra produkter. I genomsnitt minskar sålda kompressorers energiförbrukning med 1% per år. Bullernivån för mindre dieseldrivna kompressorer har minskat betydligt. Sedan år 2001 har genomsnittsnivån sjunkit med 30%. För att hjälpa kunderna att spara energi erbjuder Kompressorteknik även en tjänst för att hitta läckage i tryckluftssystem.

Inom affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik är de viktigaste miljörelaterade områdena utformningen av mer energieffektiva produkter, ytterligare minskning av oljeläckage om slangar skadas vid gruvarbete, minskning av damm och buller samt ersättning av farliga ämnen.

Anläggnings- och gruvteknik fortsätter att införa nya motorer med låga utsläpp i alla divisioner. Fjärrunderhåll (fjärrstyrning) av bergborrar finns för tio produkttyper, vilket medför färre serviceresor till borriggarna.

För att förbättra luftkvaliteten i gruvorna har affärsområdet utformat en bergborr med minskat oljespill eftersom smörjoljan riktas till en utloppsnippel, till vilken kunden kan välja att ansluta en slang för att samla upp smörjoljan.

För att ytterligare minska risken för oljespill har divisionen Underground Rock Excavation ett pågående projekt som avser mer hållfasta slangar.

Affärsområdet har som mål att minimera användandet av bly. I bergborrar har brons som innehåller bly ersatts av ett miljövänligt material i 80% av definierade produkter. Den nya generationen elektroniska moduler och datorer som används i borriggar är nu RoHS-kompatibla (Restriction of Hazardous Substances).

Affärsområdet Industriteknik har lanserat produkter med förbättrad energieffektivitet, ersatt farliga ämnen, utvecklat ergonomin för bland annat mindre buller och vibrationer, längre livslängd samt förbättrad demontering och återvinning av material. Ett exempel på ersättning av farliga ämnen är införandet av en ny generation avancerade åtdragningssystem, som är RoHS-

kompatibla. Elektriska monteringsverktyg och -system utgör en källa till energibesparingar då deras energiförbrukning är lägre jämfört med tryckluftsdrivna system. Denna kontinuerliga förändring styrs av en gradvis ny och mer omfattande produktportfölj med elverktyg, som ersätter tryckluftsverktyg.

Konceptet Walk-the-Line introducerades under 2007 av affärsområdet. Det innebär att deras tekniker fysiskt går längs monteringslinan för att lära sig vilka verktyg som för närvarande används i kundernas anläggningar. Detta skapar möjlighet till diskussioner om lägre energiförbrukning, förbättrad ergonomi och högre säkerhet.

Som ledande leverantör av handhållna industriverktyg har Industriteknik länge känt till vikten av ergonomi i utformningen av verktyg. En handledning, "Utvärdering av vibrationsexponering för industriverktyg", har utvecklats för arbetsgivare vars personal använder vibrerande handverktyg. Den bygger på EUdirektiv 2002/44/EC, om arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker i samband med vibrationer i arbetet.

Under 2007 publicerades den andra utgåvan av boken "Power Tools Ergonomics". I boken utvärderas motordrivna verktyg ur ett ergonomiskt perspektiv.

En handledning har tagits fram för arbetsgivare vars anställda använder vibrerande handverktyg.

Produktansvar

Atlas Copco strävar efter att alltid leverera högkvalitativa produkter och tjänster som bidrar till kundernas produktivitet och framgång. Alla produkter och tjänster utvecklas för att möta och överträffa förväntningar på kvalitet, funktion, säkerhet och miljöhänsyn.

Gruppens kvalitetskoncept är en kombination av faktorer som tillgänglighet, ergonomi, livslängd, prestation, lönsamhet, pålitlighet, säkerhet och möjlighet att erbjuda service. Under designfasen bedöms produkterna dessutom ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv, där ergonomiska aspekter ingår. Samtliga produkter från Atlas Copco levereras dessutom med relevant produkt-, service- och säkerhetsinformation.

Nyligen har initiativ också tagits för att utveckla en andra livscykel för äldre produkter. Fokus för dessa produkter ligger på kvalitet, hälso- och säkerhetsaspekter.

Inga betydande fall av överträdelser av förordningar avseende hälsa och säkerhet, produktinformation eller produktmärkning inträffade under 2007.

Marknadskommunikation

Atlas Copco har fastställt tydliga kommunikationsregler som finns i The Way We Do Things, där det beskrivs hur kommunikationen med olika intressenter ska ske samtidigt som alla tillämpliga lagar, standarder och frivilliga riktlinjer följs. Fler kommunikationschefer och kommunikatörer har anställts på de lokala marknaderna. Förutom den kompetens de för med sig, erbjuds de intern utbildning i exempelvis juridiska aspekter inom kommunikation eller hur hemsidorna ska utformas.

Affärer för en renare värld

Oro över växthuseffekten har lett till ett allt större tryck på företag som Atlas Copco att minska föroreningarna och satsa mer på en hållbar utveckling. Men Atlas Copcos möjligen största bidrag till en renare värld styrs faktiskt av en affärsmöjlighet – en allt större efterfrågan på mer energieffektiva kompressorer.

Inför stigande elkostnader vänder sig kunder till Atlas Copco för att få hjälp att minska energiförbrukningen i deras kompressorer som i genomsnitt står för cirka 10% av deras elräkning och ibland ändå upp till 40%. I bästa fall kan Atlas Copco minska energiförbrukningen i en tryckluftsinstallation med så mycket som 50%.

Den mest dramatiska förbättringen blev möjlig för omkring tio år sedan i och med införandet av variabel varvtalsstyrning (VSD), en teknik för att driva kompressorn på lägsta erforderliga effekt. Enbart det kan minska energiförbrukningen med upp till 35% men det finns även många andra förbättringar som kan göras.

Luft är knappast gratis, om nu någon tror det. Läckage kan innebära en minskning av upp till 30% av en kompressors effekt. Därför erbjuder Atlas Copco AirScan™ som är en genomgång av kundens tryckluftssystem där man identifierar olika besparingsmöjligheter. Kunder kan också teckna ett serviceavtal, AirOptimizer™, som innebär en löpande kontroll av att systemet är så effektivt som möjligt.

Utöver minskningen av energiförbrukning erbjuder Atlas Copco energiåtervinningssystem som hjälper kunderna återanvända överskottsvärme från kompressorerna och värma upp sina fabriker. På Gruppens egen anläggning i Tierp har detta minskat kostnaderna för vattenuppvärmning med två tredjedelar.

Vad betyder den här utvecklingen sett ur ett större perspektiv? Tack vare kontinuerlig produktutveckling och en större andel sålda VSD-kompressorer blir Atlas Copcos kompressorer i genomsnitt 1% mer energieffektiva varje år. Det låter kanske inte så mycket men sett över en tioårsperiod har effekten varit påtaglig. Om det inte hade skett förbättringar i energieffektiviteten under den tidsperioden hade de stationära kompressorer som Atlas Copco sålde 2007 förbrukat cirka 2 000 gigawattimmar mer el än vad de faktiskt gjorde.

Marknadspotentialen, och möjligheten att bidra till en bättre miljö, är ännu större. VSD-kompressorer motsvarar mindre än en fjärdedel av försäljningsintäkterna på kompressorer. Kundgenomgångar visar emellertid att det skulle vara motiverat ur ett kostnadsperspektiv att använda dem i 70% av alla applikationer. Utmaningen är att få inköparna att beakta kostnaden för kompressorns hela livscykel, i stället för bara den initiala investeringen. Att ersätta en gammal kompressor kan minska andelen energi i livscykelkostnaden från 70% till 50%.

Trots förbättringarna kan man tro att tillverkare helt enkelt skulle försöka hitta andra lösningar, med tanke på de stigande energipriserna, i stället för att lägga pengarna på luft. Det har faktiskt skett en övergång från användandet av tryckluftsverktyg till elverktyg i fabrikerna men många påtagliga fördelar kvarstår, såsom effekt i förhållande till storlek, vilket håller marknaden aktiv. Dessutom har övergången mer än uppvägts av ökad användning av luft som del av produktionsprocessen. Nio tiondelar av allt öl som bryggs i världen tillverkas med hjälp av Atlas Copcos oljefria luftkompressorer, textilindustrin har mångfaldigat produktiviteten genom att införa tryckluft i processerna och i den ständigt ökande produktionen av PET-flaskor är tryckluft ett viktigt inslag.

Vad händer i framtiden om energipriserna fortsätter att stiga? Ett större intresse i tillväxtmarknader, både vad gäller energieffektivitet och miljöfrågor, tyder på att marknaden kommer att fortsätta växa för energisnåla kompressorer. Atlas Copco står väl rustat att dra nytta av en sådan utveckling och samtidigt göra en insats för miljön.

Besparingsmöjlighet med VSD

Medarbetare

Atlas Copcos vision är att bli och fortsätta att vara First in Mind—First in Choice®, det vill säga det företag som potentiella och nuvarande anställda tänker på först och väljer. Under 2007 har Atlas Copco fortsatt att fokusera på sina medarbetare genom att arbeta för en säker och hälsosam arbetsmiljö som erbjuder mångfald.

Arbetsmiljö och värdigt arbete

I slutet av 2007 hade Atlas Copco 32 947 anställda runt om i världen och 86.6% av arbetsstyrkan fanns utanför Sverige. Under 2007 medförde förvärv att Gruppen fick 3 894 nya medarbetare, medan 83 anställda lämnade Gruppen på grund av avyttringar.

Atlas Copcos personalstrategi är att attrahera, utveckla och behålla motiverade medarbetare. Cheferna förväntas ta ansvar för sin egen utveckling och för hur deras respektive enheter utvecklas för att anta nya utmaningar. En av framgångsfaktorerna i denna strategi har varit att uppmuntra mångfald, samtidigt som Gruppens grundläggande principer och värderingar integreras med den lokala kulturen.

Relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare

Alla medarbetare ska ha tillgång till de riktlinjer som finns för personalfrågor, såsom vägledning vid rekrytering, ersättning, medarbetarsamtal och kompetensutveckling.

Atlas Copcos policy är att alla anställda ska ha rätt att bestämma om de vill företrädas av en fackförening. År 2007 hade 40% av samtliga anställda facklig representation, vilket innebär att de omfattades av kollektivavtal. Atlas Copco följer nationella lagar och förordningar i fråga om uppsägningstid vid förändringar av verksamheten.

Löner och förmåner sätts i enlighet med marknadskrafterna. Målet är att vara rättvis, konsekvent och konkurrenskraftig, samtidigt som man ligger i linje med industrins genomsnitt för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Ett exempel

Atlas Copco Specialty Rental har tilldelats trippelcertifikat

Atlas Copcos division Specialty Rental har tilldelats trippelcertifikat för sina ledningssystem inom kvalitet, miljö och hälsa av Lloyd's Register Quality Assurance. Det är det första uthyrningsföretag som tilldelas trippelcertifikat för flera anläggningar och avser standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001, vilket därmed blir en norm för hela branschen globalt.

Trippelcertifikatet har en grundläggande plats i divisionen Specialty Rentals affärsidé att bli och vara marknadsledande i världen inom uthyrning av oljefria högtrycks- och tryckluftsapplikationer. Det här visar på divisionens engagemang i kvaliteten på tjänsterna, omsorgen om verksamhetens inverkan på miljön och om hälsan hos personal och kunder – och det kommer att skapa affärsmöjligheter inom nya kundsegment och applikationer.

Antal olyckor per en miljon arbetade timmar

Utbildning i genomsnitt per anställd och år

Anställda per yrkeskategori

Andel män och kvinnor i chefspositioner

Andel nyexaminerade män och kvinnor som rekryterats under året

gällande anställningsförmåner är till exempel i Indien, där Atlas Copco har infört en ny sjukförsäkring för samtliga anställda och deras familjer samt en olycksfallsförsäkring som täcker alla anställda.

Atlas Copco förordar rörlighet över geografiska, organisatoriska och kulturella gränser. Detta är viktigt för kompetensutvecklingen, men även för att nyförvärvade företag ska kunna integreras på ett framgångsrikt sätt. Erfarna Atlas Copco-chefer i ledande befattningar leder integrationsprocessen och gör det möjligt att införa Gruppens affärskod, värderingar och vision på ett effektivt och pragmatiskt sätt. Under 2007 var den interna rörligheten för tjänstemän 8.6%, vilket innebär att 1 888 anställda gick till andra befattningar. Den externa rekryteringen för samma kategori uppgick till 18.6% och har varierat mellan 13.3% och 18.6% under de senaste fem åren. Borträknat förvärv rekryterades totalt 4 116 personer externt.

Personalundersökningar

Personalenkäter genomförs vartannat år för att mäta hur attraktiv Gruppen är som arbetsgivare. Mätningen visar i vilken utsträckning de anställda är lojala och i vilken grad de föredrar Atlas Copco som arbetsgivare. Resultatet från 2006 års enkät användes för att ytterligare förbättra relationen till personalen och öka deras lojalitet. I vissa fall gjordes även lokala enkäter.

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Atlas Copco strävar efter att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö i samtliga verksamheter. Gruppen har som mål att minska antalet olyckor till noll och vidta åtgärder i tillämpliga fall. Som stöd för detta mäter Gruppen antalet olyckor och sjukfrånvaron samt försöker aktivt säkerställa en minskning över tiden.

Antalet olyckor sjönk något under 2007 till 17.4 (17.5) olyckor per en miljon arbetade timmar.

Under 2007 inträffade inga arbetsrelaterade dödsfall i Gruppens verksamheter.

Sjukfrånvaron har minskat något, till 2.3% (2.4). Under perioden 2003–2007 har sjukfrånvaron legat mellan 2.2% och 2.5%.

Kompetensutveckling

Under 2007 var det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd 37.2 (38.9). Minskningen beror på nyligen förvärvade företag som ännu inte har utbildningsprogram i samma utsträckning som andra Atlas Copco-bolag. Atlas Copco har ett mål på 40 timmars utbildning i genomsnitt per anställd och år.

Utbildning ur ett koncernperspektiv omfattar workshops och seminariemoduler som utvecklats för att införa Gruppens riktlinjer och arbetssätt. Affärsområdena erbjuder målinriktad utbildning i enlighet med verksamhetens behov. Även om seminarier och workshops fortfarande är den mest populära formen av utbildning så har interaktiv distansutbildning utvecklats till ett effektivt verktyg för att sprida kunskap, både inom Gruppen och mellan produktspecialister och kunder.

Alla affärsområden har ett eget kompetensutvecklingsprogram med väldefinierade kurser, såsom Kompressorteknik med AIRAcademy.

Atlas Copco bolag har infört kompetensutvecklingsprogram i vissa länder såsom Kina, Indien och Sydafrika. Dessa program omfattar 20-30 kurser per år i exempelvis affärskoden, språk, presentationsteknik och andra Atlas Copco-relaterade processer.

Ytterligare ett mått på kompetensbyggandet inom Atlas Copco är andelen anställda med högskoleexamen (eller högre). Under 2007 hade 42.1% (40.5) av tjänstemännen högskoleexamen (eller högre). Andelen har ökat oavbrutet sedan 2003.

Under 2007, hade 68.1% (71.0) av alla anställda ett utvecklingssamtal samt en årlig utvärdering av resultat och karriär. Minskningen i utvecklingssamtal förklaras av att de nyligen förvärvade enheterna inte har varit del av Gruppen ett helt år. Målet är 100%.

Rättvisa och mångfald

Grundstenar i Atlas Copcos policy för de anställdas utveckling är lika förutsättningar, rättvisa och mångfald. I huvudsak rekryterar Gruppen både chefer och andra medarbetare lokalt där företaget bedriver verksamhet. På så sätt återspeglar Atlas Copcos arbetsstyrka den lokala rekryteringsbasen och omfattar alla kulturer, religioner och nationaliteter. Atlas Copco strävar dock efter att öka andelen kvinnliga ledare. Enligt Gruppens policy ska rekryteringsansvariga garantera att det finns minst en kvinnlig kandidat vid extern rekrytering till tjänster där det krävs universitetsutbildning.

Atlas Copcos bolag rapporterar och kommenterar det relativa antalet män och kvinnor i organisationen. Sedan 2005 har Atlas Copco ett internt mentorprogram för kvinnliga chefer. Målet är att skapa ett regelbundet diskussionsforum för ämnen som de deltagande kvinnorna valt ut och som skapar en starkare känsla av tillhörighet.

Under 2007 ökade andelen kvinnor totalt samt andelen kvinnor i ledande befattningar något. Andelen kvinnliga medarbetare var 16.4% (16.2), och andelen kvinnliga chefer 12.0% (11.8). Av de högskoleutbildade som nyrekryterades under 2007 var 32.9% (26.0) kvinnor.

Lisa Zettlin, försäljningschef på Atlas Copco i Ryssland, startade sin karriär på Atlas Copco Tools i Sverige. Här håller hon en utbildning för sina ryska kollegor.

Affärspartners

Atlas Copco strävar efter att vara det företag som leverantörer, underleverantörer, partner i samriskbolag och agenter föredrar ett nära samarbete med. Målet är att det nära samarbetet ska leda till att Gruppen levererar förstklassiga produkter och tjänster, samtidigt som miljömässigt och socialt sunda affärsprinciper uppfylls.

Atlas Copco ser ett ökat behov av att ha dialoger med och bedöma affärspartners utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Gruppens bolag väljer och utvärderar till viss del sina affärspartners utifrån deras sociala och miljörelaterade engagemang och utveckling.

En gemensam förteckning med tio punkter, som bygger på FN:s Global Compacts tio principer, är grunden för Affärskoden och de klarlägger Gruppens förväntningar på sina affärspartners och underleverantörer.

Atlas Copcos rapporterande enheter lämnar kvantitativa data för leverantörer som utvärderats, godkänts eller underkänts, samt de som behöver utvecklas, sett utifrån förväntningar på hållbarhet och/eller på verksamhet. De rapporterar i vilka regioner leverantörerna finns och om statusen på den miljörelaterade och sociala utvärderingen. Denna rapportering avseende leverantörer är ny och utvecklas löpande. Utbildning i leverantörsutvärdering ges på global nivå. Ett exempel på detta var Atlas Copcos division Drilling Solutions som bjöd in leverantörer och höll utbildningar under 2007.

Atlas Copco uppmuntrar alla affärspartners att införa miljöledningssystem liknande Atlas Copcos.

Under 2007 utvärderade Atlas Copco 1 270 viktiga leverantörer, antingen direkt hos leverantörerna, genom certifiering eller genom granskning av leverantörernas egna rapporter. Samtliga granskningar omfattade en miljömässig bedömning och cirka 63% av granskningarna omfattade även sociala aspekter (inklusive frågor om mänskliga rättigheter). Av de leverantörer som utvärderats utifrån ett miljöperspektiv bedömdes 89% vara genomsnittliga, bra eller exceptionellt bra. Övriga 11% av leverantörerna behöver utvecklas och kommer att observeras av Atlas Copco. Motsvarande siffror för de sociala utvärderingarna är 85% respektive 15%.

Under 2007 fick två leverantörer avslag då de inte ansågs motsvara Atlas Copcos krav.

Atlas Copco har förteckningar över ämnen som kan vara skadliga för hälsan och för miljön. Ämnen som ska ersättas när detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt kan användas restriktivt. Det finns en annan förteckning över ämnen som är förbjudna. Leverantörernas användning av olika ämnen kontrolleras regelbundet och om det upptäcks att förbjudna ämnen används måste dessa omgående ersättas med godkända alternativ.

På vissa marknader är det nödvändigt att arbeta med leverantörer som inte har samma normer som Gruppen. I sådana fall kan Atlas Copco bidra till positivt miljöarbete genom att erbjuda sin erfarenhet och sitt kunnande. Av olika skäl är för närvarande cirka 11% av Gruppens 7 000 viktigaste leverantörer klassade som riskleverantörer.

Aktieägare

Gruppen har ambitiösa tillväxtmål för att skapa och kontinuerligt öka aktieägarvärdet. Därmed är det viktigt för Atlas Copco att säkerställa sina goda relationer med alla intressenter.

Investerare, särskilt etiska fonder, är allt mer intresserade av att utöver den ekonomiska utvärderingen även utvärdera Atlas Copco ur ett icke-ekonomiskt perspektiv. Många av dessa investerare har uppfattningen att ledande hållbara företag kommer att skapa betydande långsiktiga värden genom innovationer, att attrahera och behålla de bästa medarbetarna samt vara kundernas förstahandsval.

Atlas Copco strävar efter en öppen, uppriktig och korrekt kommunikation inom ramen för affärssekretessen. Sedan 2002 publicerar Atlas Copco en hållbarhetsredovisning som ger aktieägare och andra intressenter insyn i Gruppens strategier och resultat.

Utmaningar och risker avseende hållbarhet

För att kunna bedriva en bra och sund verksamhet är det viktigt att bedöma större strategiska, operativa, finansiella och legala risker samt risker som kan påverka Gruppens anseende. Atlas Copcos metod för att bedöma och hantera risker, däribland risker som rör Gruppens hållbarhetsarbete, beskrivs i årsredovisningen.

Atlas Copco har beslutat att öka uppmärksamheten på följande områden som rör hållbarhet:

• 1. Risk avseende anseende inom gruvindustrin: Några av de länder med denna typ av industri har problem med miljörelaterade frågor och frågor som rör mänskliga rättigheter.
• 1. Korruption: Transparency Internationals Corruption Perception Index visar att trenderna när det gäller affärsintegritet i många länder går åt fel håll.
• 1. Energiförbrukningen under en produkts livscykel: Förutom utmaningen att minska förbrukningen är energi en knapp resurs.
• 1. Affärspartners: Många affärspartners finns i länder med andra etiska, sociala och miljörelaterade normer än de som återfinns i frivilliga internationella etiska riktlinjer.

Ett särskilt område där det finns potentiella risker, men också möjligheter, är den globala klimatförändringen. Regeringar och myndigheter runt om i världen skärper successivt lagar och förordningar som rör koldioxidutsläpp från produkter och industriella processer. Atlas Copco har löpande utvecklat allt mer energieffektiva produkter och minskat utsläppen. För närvarande berörs inte någon av Gruppens verksamheter av system för utsläppshandel eller liknande. Atlas Copco fortsätter att stödja Kyotoprotokollet och Atlas Copco Airpower deltar exempelvis i det frivilliga program som de flamländska myndigheterna tagit fram.

Atlas Copco är en mindre energikonsument i den egna verksamheten och är bara till en mindre del påverkad av förändringar i energipriser. Extrema väderförhållanden, naturkatastrofer och andra händelser kan skapa brist på resurser som vatten och energi, vilket kan påverka Gruppen.

Atlas Copcos försäkringsbolag bedömer exponeringen för fastighetsrisker till följd av extrema väderförhållanden och faran vid naturkatastrofer. Förebyggande åtgärder vidtas för att minska risknivåerna där så krävs. Allmänt sett anses Atlas Copcos exponering för den här typen av risk vara låg.

Hållbarhetsindex

Utöver redovisningen av nyckeltal, som har definierats utifrån GRI:s indikatorer, redovisar Atlas Copco varje år sin hållbarhetsutveckling till ett antal företag som sysslar med bedömning av hållbarhet.

År 2007 fanns Atlas Copco med på:

• Dow Jones Sustainability Index
• FTSE4Goods Global Index
• Global 100 av Corporate Knights Inc.
• Amnesty Business Rating

Atlas Copco deltar sedan 2007 i Carbon Disclosure Projects (CDP) årliga redovisning av klimateffekten (www.cd-project.net). Vid behov deltar Atlas Copco även i andra undersökningar.

Hållbarhetsindex

Atlas Copco hållbarhetsarbete har uppmärksammats av ett antal organisationer som arbetar med hållbarhetsindex. Gruppen fick sin senaste placering på ett hållbarhetsindex i januari 2008. Mer information om Atlas Copcos deltagande i externa bedömningar av hållbarhetsarbetet finns tillgängligt vid förfrågan.

Sammanfattning av prestanda under 2007

GRI indikator	Ekonomiska indikatorer	2003	20042)	20051)	20061)	2007
EC1	Genererat förädlingsvärde
EC1	Intäkter	44 619	48 654	42 205	50 512	63 355
EC1	Fördelat förädlingsvärde
EC1	Kostnad för varor och tjänster	25 048	27 188	25 245	29 573	37 536
EC1	Förädlingsvärde (Intäkter – kostnad för varor och tjänster)	19 571	21 466	16 960	20 939	25 819
EC1	Löner och andra kontanta ersättningar	8 537	8 821	6 858	8 133	9 700
EC1	Skatt och sociala avgifter	4 030	4 558	3 646	4 401	5 371
EC1	Nettoräntekostnader	386	225	469	654	453
EC1	Utdelning	1 219	1 575	1 890	2 672	2 899
EC1	Inlösen av aktier/återköp av aktier	–	–	4 192	3 776	24 416
EC1	Behålls i verksamheter	5 399	6 287	–95	1 303	–17 020
GRI indikator	Sociala indikatorer	2003	2004	2005	2006	2007
LA7	Antal olyckor per en miljon arbetade timmar	24.2	26.2	23.8	17.5	17.4
LA7	Sjukfrånvaro, %	2.8	2.4	2.2	2.4	2.3
LA10	Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	30.0	27.7	33.7	38.9	37.2
LA12	Andel utvecklingssamtal, % anställda	67.4	66.6	69.0	71.0	68.1
LA13	Andel kvinnor, % anställda	17.0	16.0	14.5	16.2	16.4
LA13	Andel kvinnor i chefsposition, % chefer	10.0	10.0	9.0	11.7	12.0
GRI indikator	Miljörelaterade indikatorer (produktionsenheter)3)	2003	2004	2005	2006	2007
EN1	Materialförbrukning i ton (stål)	30	52	82	85	143
EN1	Förpackningsmaterial, i '000 ton	15	24	26	31	35
EN3 + EN4	Energiförbrukning i GWh	273	274	311	321	380
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3	428	508	476	523	497
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (energi)	64	69	86	89	105
EN16	CO2-utsläpp '000 ton (transporter)	131	169	175	198	312
EN19	Köldmedia i ton	52	82	67	73	84
EN22	Avfall i '000 ton	22	23	23	27	35
EN29	Transporter i '000 m3 drivmedel	50	65	67	76	120
GRI indikator	Miljörelaterade indikatorer (specialiserad uthyrning)	2003	2004	2005	2006	2007
EN3 + EN4	Energiförbrukning i GWh				40	65
EN8	Vattenförbrukning i '000 m3				25	18.8
EN16	CO2-utsläpp i '000 ton (energi)				24	16.7
EN16	CO2-utsläpp i '000 ton (transporter)				2.3	8.7

1) Ekonomiska indikatorer exkluderar maskinuthyrningsverksamheten i Nordamerika som avyttrades under 2006.

2) Ekonomiska indikatorer exkluderar elverktygsverksamheten som avyttrades under 2004.

3) Förändringar återspeglar både förändringar i volym, förbrukning och en ökning av antalet rapporterande bolag.

Hållbarhets- och rapporteringsdefinitioner

Arbetsplatsrelaterad olycka

Sjukdom eller skada som leder till förlorat medvetande, begränsning av arbets- eller rörelseförmåga, eller förflyttning till en annan befattning samt kräver sjukvård utöver första hjälpen. Definitionen omfattar inte olyckor som uppstår vid resor till eller från arbetet.

Avfall

Avfall redovisas i ton och i följande kategorier: metallskrot från produktion, plast, papper, oljor och lösningsmedel, färg, sten och betong, förorenad jord samt blandat avfall. Avfallet delas in i klassificeringar:

Återanvändning: avfallsmaterialet återanvänds i sin befintliga form.

Återvinning: avfallet behandlas/omvandlas till användbart skick.

Energiåtervinning: avfallet bränns för att ge energi.

Deponi: allt övrigt avfall som inte klassificeras enligt ovanstående indelningar.

Farligt avfall: mängden av den särskilda del av avfallet vars hantering är reglerad enligt definitionen på och klassificeringen av farligt avfall, enligt tillämpning i företagens land eller region, eller enligt definitionen i Baselkonventionen.

Energiförbrukning

Energi som används i produktionen inkluderar produktion, uppvärmning, kylning, ventilation och bränsle levererat med hyrda maskiner. Energi som används vid transporter mäts från alla ingående och utgående transporter i kubikmeter bränsle.

Fossila bränslen

Fossila bränslen är bränslen som har sitt ursprung i organismer från en tidigare geologisk tidsålder, däribland kol, olja, naturgas och torv.

Förpackningsmaterial

Förpackningsmaterial mäts som förbrukningen av utgående förpackningsmaterial, det vill säga material som används för att packa Atlas Copcos originalprodukter och reservdelar, såsom papper/kartong, plast, trä, packchips (skum) och järn/stål.

Förädlingsvärde

Ett mått på företagets produktiva bidrag, det vill säga det förädlingsvärde som skapas genom bearbetning och annan verksamhet. Förädlingsvärde beräknas genom att från intäkterna dra av kostnaderna för köp av råmaterial, färdiga produkter och halvfabrikat samt tjänster.

Global Reporting Initiative (GRI)

GRI är en fristående internationell organisation som utarbetar riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Mer information finns på: www. globalreporting.org.

Hållbarhet

Hållbarhet är att tillgodose befintliga behov utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillgodose sina behov. Det är också att förbättra allas livskvalitet, både nu och för kommande generationer. Hållbarhet har tre dimensioner: ekonomisk, miljörelaterad och social hållbarhet.

Inflytandegrupper

Inflytandegrupper är en person eller grupp som anses ha en indirekt påverkan på Atlas Copco eller på dess intressenter genom inflytande.

Intressent

En intressent är en person eller grupp som i betydande grad väntas kunna påverka eller bli påverkad av Atlas Copcos aktiviteter, produkter eller lösningar.

ISO 9001

ISO 9001 är en internationell standard som har utvecklats av ISO (International Organization for Standardization).

ISO 14001

ISO 14001 är en internationell standard som har utvecklats av ISO (International Organization for Standardization) för upprättande och certifiering av miljöledningssystem.

Koldioxid (CO2)

Koldioxid är den vanligaste växthusgasen i atmosfären.

Kostnaden för sålda varor

Kostnaden för sålda varor är alla kostnader som uppkommer vid tillverkningen av varor (och tillhandahålla tjänster) som ska säljas, inklusive kostnad för material, löner, värdeminskning för utrustning, men exklusive kostnader för marknadsföring, administration och produktutveckling.

Köldmedia

Den totala mängden olika köldmedia som läggs till utrustning på anläggningar (inklusive kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar) och/eller färdiga produkter som lämnar anläggningen under året redovisas.

Livscykelanalys (LCA)

LCA är en metod för bedömning av den totala miljöpåverkan hos en produkt eller tjänst "från vaggan till graven" inklusive samtliga faser i produktion, användning och skrotning.

Megawattimme (MWh)

En megawattimme är ett mått på elektrisk energi som motsvarar den energi en energikälla på en megawatt ger under en timme. Prefixet mega betyder en miljon. I rapporten används även begreppet gigawattimme (GWh). Prefixet giga betyder en miljard.

Miljöledningssystem (EMS)

EMS är den del av det generella ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, verksamhetsplanering, arbetsmetoder, procedurer, processer och resurser för utveckling, införande, uppfyllande, granskning och underhåll av miljöpolicyn. Ett miljöledningssystem innebär en systematisk och dokumenterad metod för miljöledning.

Nyckeltal

De viktigaste nyckeltalen är de nyckeltal GRI (Global Reporting Initiative) har definierat i sina riktlinjer som dels bedöms vara av intresse för de flesta av intressentgrupperna och dels är av väsentlig betydelse för företaget.

OHSAS 18001

OHSAS 18001 är en internationell standard som har utvecklats av ISO (International Organization for Standardization) för upprättande och certifiering av arbetsmiljöledningssystem.

Ozone Depleting Potential (ODP)

ODP står för den ozonnedbrytande potential en kemisk förening har.

Restriction of Hazardous Substances (RoHS)

RoHS är ett EU-direktiv som förbjuder eller begränsar användandet av bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom samt flamskyddsmedlen PBB och PBDE i nya elektriska och elektroniska produkter.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro beräknas som frånvaro från arbetet till följd av den anställdes egen sjukdom och innefattar inte frånvaro för vård av sjukt barn eller vård av anhörig. Den indikator på sjukfrånvaro som används inom Atlas Copco-gruppen mäter antalet sjukdagar i förhållande till det totala antalet arbetsdagar.

Vatten

Vattenförbrukning i kubikmeter, ägt och köpt, mäts via interna vattenmätare eller av vattenbolag.

Hållbarhetsinformation

Förutom regelbundna dialogerna uppmuntras intressenterna att ta kontakt med Atlas Copco via hemsidan. Läs mer om Atlas Copco och Gruppens framsteg inom hållbarhetsområdet på www.atlascopco.com/csr.

Intressenter och inflytandegrupper får gärna skicka kommentarer och frågor per e-post till:

Jo Cronstedt, chef för samhällskontakter och miljö, telefon +46 8 743 8000 eller e-post till jo.cronstedt@se.atlascopco.com, Karin Holmquist, controller hållbarhetsfrågor, telefon +46 8 743 8000 eller e-post till karin.holmquist@se.atlascopco.com

Koncernens styrning

Atlas Copco AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm AB (Nordiska börsen). Atlas Copcos bolagsstyrning baseras därför på svenska regler och svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, men även noteringsavtalet med Nordiska Börsen, svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen och andra relevanta regelverk. Denna rapport om bolagsstyrning är inte granskad av bolagets revisorer.

Atlas Copcos bolagsordning, såväl som en rapport där det, punkt för punkt, redovisas hur den svenska koden för svensk bolagsstyrning följs, finns tillgänglig på Gruppens hemsida www.atlascopco.com/ir.

Aktieägare

Vid slutet av 2007 hade Atlas Copco 50 825 aktieägare enligt det av VPC AB förda aktieägarregistret. Utländska fondförvaltare redovisade ett innehav av cirka 46.5% av aktiekapitalet, motsvarande 50.6% av rösterna. De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är direktregistrerade eller registrerade som grupp hos VPC hade ett totalt innehav motsvarande 33.7% av rösterna och 30.8% av aktiekapitalet.

De tio största aktieinnehavarna, 31 december 2007

	33.7% av röster	30.8% av kapital
Investor	21.21	15.42
Alecta	3.11	4.02
Swedbank Robur	1.91	3.25
Handelsbanken fonder	1.74	2.11
AP 4	1.52	1.13
Folksam KPA	1.01	1.26
AP 1	0.90	0.96
Nordea fonder	0.83	1.28
AP 2	0.80	0.88
Länsförsäkringar fonder	0.62	0.52
Övriga	66.35	69.17
	100.0	100.0
– varav aktier som innehas av Atlas Copco	0.47	0.72

Tabellen visar de största aktieägarna, efter röstetal, som är direktregistrerade eller registrerade som grupp hos VPC.

Aktiekapital, rösträtt och utdelningspolitik

I syfte att justera Gruppens balansräkning till en mer effektiv kapitalstruktur beslöt årsstämman 2007 att genomföra en aktiesplit 3:1 i kombination med ett inlösenförfarande där var tredje aktie löstes in i juni 2007.

Antalet aktier i Atlas Copco bestod vid slutet av 2007 av 1 229 613 104 aktier, varav 839 394 096 A-aktier och 390 219 008 B-aktier. A-aktier berättigar till en röst medan B-aktier berättigar till en tiondels röst. En börspost innehåller 200 aktier.

Under 2006 köpte Atlas Copco tillbaka ett antal egna B-aktier. Majoriteten av dessa aktier drogs in 2007 men bolaget behöll 8 828 400 B-aktier. Årsstämman 2007 beslöt att ge ett mandat att sälja återstoden av B-aktierna och köpa högst 6 400 000 A-aktier till bolagets aktieoptionsprogram för år 2006 och 2007. Vid årets slut 2007 uppgick Atlas Copcos innehav till 5 250 900 A-aktier och 3 577 500 B-aktier. Det sammanlagda antalet utestående aktier, efter avdrag för Atlas Copcos innehav, uppgick till 1 220 784 704.

Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Atlas Copco-gruppens utdelningspolitik innebär att utdelningen ska spegla utvecklingen av bolagets vinst och kassaflöde samt dess framtida tillväxtmöjligheter. Styrelsens uppfattning är att utdelningen bör motsvara 40–50% av resultatet per aktie.

Handel och börsvärde

Handel med Atlas Copco-aktier sker på Nordiska Börsen. Aktierna är även tillgängliga som depåbevis i USA utan formell notering på amerikansk börs.

Atlas Copcos börsvärde den 31 december 2007 var MSEK 114 630 (138 865), exklusive de aktier som innehades av Atlas Copco.

Årsstämma

Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i VPC:s aktieägarregister och som till bolaget anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sitt totala innehav av aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av ombud. En aktieägare eller ett ombud får ha två biträden med sig på stämman.

På årsstämman som hölls i Stockholm i april 2007 deltog aktieägare som representerade 39.3% av rösterna i bolaget och 37.1% av aktiekapitalet.

Enligt vad som anges i kallelsen till årsstämman, väljer årsstämman styrelseledamöter för en period om ett år. Styrelseledamot kan föreslås till omval fram till och med det år ledamoten fyller 70 år. Nominering av styrelseledamöter sker i enlighet med den process som fastställs av årsstämman efter förslag från valberedningen.

Valberedning

Val till styrelse

Nominering och presentation av styrelseledamöter som föreslås till val eller omval vid årsstämman 2008 har skett i enlighet med den nomineringsprocess och de kriterier som fastställdes på årsstämman 2007.

I enlighet med dessa kontaktade styrelsens ordförande, Sune Carlsson, under oktober 2007 de fyra största aktieägarna per den 30 september, för att etablera en valberedning. Förutom Sune Carlsson var följande representanter i valberedningen: Petra Hedengran, Investor AB, ordförande, KG Lindvall, Swedbank Robur Fonder, Ramsay Brufer, Alecta Pensionsförsäkring, ömsesidig och Patrik Hertsberg, Handelsbanken Fonder. Namnen på medlemmarna offentliggjordes den 23 oktober 2007 tillsammans med information om hur man kunde kontakta valberedningen. Medlemmarna representerade cirka 26% av samtliga röster i bolaget. I slutet av 2007 vidtog valberedningen förberedelser till ett förslag som presenteras för årsstämman 2008 och som täcker de beslutspunkter som angavs vid årsstämman 2007 och som beaktar kraven i aktiebolagslagen.

I enlighet med den formella utvärderingsprocessen av styrelsen som valberedningen antagit, genomförde styrelsens ordförande, Sune Carlsson, enskilda diskussioner med varje styrelseledamot varefter han gjorde en utvärdering av utfört arbete och de arbetsprocesser som tillämpas av styrelsen och dess ledamöter. Utvärderingen redovisades för valberedningen. Han presenterade också sin bedömning av behoven av speciell kompetens i styrelsen i beaktande av bolagets nuvarande utvecklingsfas och, tillsammans med övriga medlemmar i valberedningen, jämfördes dessa behov med de resurser som för närvarande finns inom styrelsen.

I inbjudan till årsstämman 2008 kommer valberedningen att lämna förslag på ordförande på stämman, antal styrelseledamöter med namnförslag samt styrelsens ordförande och vice ordförande. Valberedningen kommer även att lämna förslag på arvode till ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter ej anställda i bolaget samt även ett förslag på ersättning för kommittéarbete. Dessutom kommer valberedningen att presentera ett förslag på den process och de kriterier som ska styra tillsättandet av medlemmarna i valberedningen fram till årsstämman 2009.

Ingen ersättning har utgått till Sune Carlsson eller till någon av de övriga deltagarna för deras arbete i valberedningen.

Val av revisor

På årsstämman 2006 återvaldes revisionsfirman KPMG Bohlins AB (KPMG), Sverige, fram till årsstämman 2010, i enlighet med valberedningens förslag.

Styrelse

Vid årsstämman 2007 valdes sju styrelseledamöter, varav en är bolagets VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två fackligt utsedda ledamöter som har var sin personlig suppleant.

Under 2007 sammanträdde styrelsen tio gånger: sex gånger på Atlas Copco AB i Nacka, en gång i Mumbai i Indien, två gånger per capsulam och en gång per telefon. Det främsta skälet till besöket i Indien var att ge styrelsen möjlighet att besöka två större Atlas Copco-fabriker i Pune och Nasik. Styrelsemötena följer en godkänd dagordning. En förteckning över kvarstående frågor från tidigare sammanträden samt dokumentation till stöd för punkterna på dagordningen sändes till samtliga styrelseledamöter inför varje styrelsemöte. Ersättnings- och revisionskommittéernas möten har redovisats för styrelsen och mötesprotokollen distribuerats. Hans Sandberg, chefsjurist och styrelsens sekreterare, samt Hans Ola Meyer, ekonomi- och finansdirektör, var närvarande på samtliga möten. De tre affärsområdescheferna, Ronnie Leten, Björn Rosengren och Fredrik Möller, har varit närvarande på ett möte var under året, då de presenterat en djupgående analys av sina respektive verksamhetsområden. Affärsområdescheferna har också presenterat större förvärvsprojekt för styrelsen under året. Dessutom redovisade koncernens treasurer, Ken Lagerborg, läget inom sitt ansvarsområde på sammanträdet i juli.

På sammanträdet i februari redovisade huvudansvarig revisor Thomas Thiel, KPMG, sina slutsatser av den årliga revisionen, såväl den s.k. hard close i september som per 31 december. Representanter för koncernledningen närvarade inte vid styrelsens diskussion med revisorn om revisionsprocessen och slutsatserna.

Arbetsordning och skriftliga instruktioner

Arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna har uppdaterats och antagits av styrelsen vid varje konstituerande styrelsesammanträde sedan 1999. Utöver uppgiften att förbereda frågor för beslut av styrelsen, som beskrivs i arbetsordningen och de skriftliga instruktionerna, har Anders Ullberg, Ulla Litzén och Sune Carlsson haft i uppdrag att ge stöd till koncernledningen vid genomförande av det program för återköp av aktier som antogs av årsstämman.

Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen reglerar arbetsordningen i huvudsak följande:

• Lägsta antalet styrelsemöten per år, samt när och var de ska hållas under året.
• VD:s befogenhet att underteckna kvartalsrapporter för det första och tredje kvartalet.
• Styrelsens delegering av mandat att förbereda frågor för beslut av styrelsen.
• De punkter som normalt ska finnas på dagordningen för varje styrelsemöte som exempelvis en rapport över ekonomisk status, affärsutveckling ur ekonomisk och operativ synpunkt, förvärv och avyttringar av verksamheter, beslut om investeringar över MSEK 20, förändringar i den legala strukturen, uppföljning av förvärv, ekonomiska garantier och utnämningar.
• När styrelsematerialet ska vara tillgängligt inför varje möte.
• Identifiering av ordförandens huvudsakliga uppgifter.
• Protokollföring.
• Bildandet av ersättningskommittén och revisionskommittén samt fastställandet av kommittéernas viktigaste uppgifter.
• Styrelsens rätt till viktig information, rätt att uttala sig på bolagets vägnar samt sekretesskyldighet.

De skriftliga instruktionerna, som reglerar fördelningen av uppgifter mellan styrelsen och VD samt bolagets rapporteringsprocesser, särskilt avseende den finansiella rapporteringen, omfattar i huvudsak följande:

• VD:s ansvar för den dagliga verksamheten och för att upprätthålla såväl den operativa (affärsdrivna) som den legala (ägardrivna) strukturen.

• Strukturen och innehållet i databasen The Way We Do Things som omfattar Atlas Copco-gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner. The Way We Do Things är Gruppens i särklass viktigaste styrmedel med bland annat en detaljstyrning av all redovisning och finansiell rapportering inom bolaget. (Se även faktaruta på sidan 120)
• Frågor som alltid kräver styrelsebeslut eller anmälan till styrelsen, såsom kvartalsrapporter, större investeringar, förändringar av den legala strukturen, vissa utnämningar och ekonomiska garantier.
• I vilken ordning som de vice VD:arna ska tjänstgöra vid VD:s frånvaro.
• Rapportering till styrelsen från den externa revisorn efter slutförande av revisionen.

Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Under året har ingen avvikande ståndpunkt i någon beslutsfråga tagits till protokollet. Däremot har styrelsen i några fall beslutat att bordlägga en fråga till ett senare möte. Varje styrelseledamot kommenterade marknadsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen från sitt perspektiv vid varje sammanträde.

Bland de större frågor som styrelsen behandlat under året ingår beslut om ett antal förvärv samt investeringar i förbättrad produktionskapacitet. Vidare har styrelsen haft omfattande diskussioner angående kapitalstrukturen.

Under året har styrelsen löpande behandlat den strategiska inriktningen, de ekonomiska resultaten och metoderna för att upprätthålla en hållbar, lönsam tillväxt för Atlas Copco-gruppen.

Ersättning till styrelsen

Årsstämman 2007 fastställde följande (oförändrade) belopp: Ordföranden erhöll SEK 1 350 000, vice ordföranden SEK 500 000 och envar av övriga styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget SEK 400 000. Ett belopp på SEK 150 000 tilldelades till ordförande för revisionskommittén och SEK 100 000 till envar av de övriga två medlemmarna i kommittén. Ett belopp på SEK 50 000 tilldelades till envar av de tre medlemmarna i ersättningskommittén och SEK 50 000 till två styrelseledamöter

som deltog i annat kommittéarbete som styrelsen beslutat. Styrelsen antog på det konstituerande styrelsemötet en policy om investering av del av arvodet i bolagets aktier.

Ersättning till koncernledningen

År 1999 tillsatte styrelsen en ersättningskommitté. Under 2007 var styrelsens ordförande Sune Carlsson, vice ordförande Jacob Wallenberg och styrelseledamot Anders Ullberg medlemmar. Kommittén lämnade ett förslag om ersättning till VD och koncernchef samt ett förslag på ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar högst 220 nyckelmedarbetare. Kommittén hjälpte dessutom VD och koncernchef när det gällde att bestämma ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen.

Under 2003 fastställde styrelsen en ersättningspolicy för koncernledningen. Syftet var att säkerställa att principer tillämpas på ett rättvist och konsekvent sätt avseende ersättningar (grundlön, rörlig ersättning, eventuella långsiktiga incitamentsprogram), förmåner (pensions- och sjukförmåner, förmånsbil) samt avgångar (pensionsålder, uppsägningstid och avgångsvederlag). Grundlönen bestäms av befattning och övergripande prestation och den rörliga ersättningen bestäms av uppfyllande av fastställda mål.

Ersättningspolicyn utvärderas årligen och presenterades på årsstämman 2007 för godkännande. Den gällande ersättningspolicyn finns beskriven i årsredovisningen.

Ersättningskommittén sammanträdde en gång under året och var då fulltalig.

Revisionskommittén

Revisionskommittén följer en skriftlig arbetsordning som antogs av styrelsen 2003 och som revideras och godkänns varje år, senast i april 2007. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att stödja styrelsen i dess arbete att uppfylla sitt ansvar inom områdena revision och internkontroll såväl som inom redovisning och finansiell rapportering. Under 2007 koncentrerades arbetet till uppföljning av både 2006 års revision och den s.k. hard-close-revisionen som genomfördes per 30 september. Dessutom granskade varje kvartalsrapport av kommittén, en utvärdering genomfördes med avseende Gruppens på interna kontrollrutiner och vissa riskområden bevakades. Vidare granskade kommittén den stora förändring av Gruppens kapitalstruktur som genomfördes under året.

Revisionskommittén bestod under 2007 av styrelseledamöterna Ulla Litzén (ordförande), Sune Carlsson och Staffan Bohman och de sammanträdde fem gånger. Samtliga medlemmar var närvarade på alla möten. I mötena deltog också ansvarig revisor Thomas Thiel, KPMG, Atlas Copcos VD och koncernchef Gunnar Brock, finans- och ekonomidirektör Hans Ola Meyer samt Gruppens internrevisor Anders Björkdahl.

Styrelse

Anders Ullberg

Sune Carlsson Jacob Wallenberg Gunnar Brock Ulla Litzén Staffan Bohman Grace Reksten Skaugen

Fackliga företrädare Hedersordförande

Bengt Lindgren Ulf Ström Mikael Bergstedt Kristina Kanestad Peter Wallenberg

Styrelse

Styrelsen består av sju valda styrelseledamöter, varav en är VD och koncernchef. I styrelsen ingår också två medlemmar som är utsedda av fackföreningar, vilka har varsin personlig suppleant. Förutom VD och koncernchef och de fackliga representanterna, är tre av styrelsemedlemmarna inte oberoende – de är samtliga ledamöter i styrelsen för Investor AB, Sverige, som är den största enskilda aktieägaren i Atlas Copco.

Sune Carlsson, ordförande, civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, Sverige. Styrelseledamot i investmentbolaget Investor AB, Sverige, och bilsäkerhetsföretaget Autoliv Inc, USA.

Jacob Wallenberg, vice ordförande, civilekonom och MBA från Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Styrelseordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Vice ordförande i affärsbanken SEB AB, Sverige samt flygbolaget SAS AB, Sverige. Styrelseledamot i forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Sverige, kraft- och automationsföretaget ABB Ltd, Schweiz, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, Nobelstiftelsen, Sverige, samt Coca-Cola Company, USA.

Gunnar Brock, VD och koncernchef. Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Styrelseordförande för tillverkaren och leverantören av kirurgiska engångsprodukter Mölnlycke Health Care Group, styrelseledamot i leksakstillverkaren Lego A/S, Danmark, skogsförädlingsföretaget Stora Enso Oyj, Finland, samt bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Sverige. Medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sverige.

Ulla Litzén, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, samt MBA från Massachusetts Institute of Technology, USA. Styrelseledamot i lagertillverkaren SKF AB, läkemedelsföretaget Karo Bio AB, gruvföretaget Boliden AB, verkstadsföretaget Alfa Laval AB och hotellföretaget Rezidor Hotel Group, samtliga i Sverige.

Anders Ullberg, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Styrelseordförande i gruvföretaget Boliden AB, Sverige, teknik- och tjänsteföretaget Studsvik AB, Sverige och vice ordförande i IT-konsultföretaget TietoEnator, Finland Styrelseledamot i aluminiumprofiltillverkaren Sapa Holding AB, Sverige, investmentföretaget Beijer Alma, Sverige, samt medlem i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Staffan Bohman, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, samt Stanford Executive Program, USA. Vice ordförande i IT-företaget EDB Business Partner ASA, Norge, och i riskkapitalbolaget Swedfund International AB, Sverige. Styrelseledamot i industrikoncernen Trelleborg AB, Sverige, lastbilstillverkaren Scania AB, Sverige, holdingbolaget Inter-IKEA, Nederländerna, riskkapitalbolaget Ratos AB, Sverige, och gruvföretaget Boliden AB, Sverige.

Grace Reksten Skaugen, MBA från Handelshögskolan BI i Norge, fysikexamen och doktorsgrad i laserfysik, Imperial College of Science and Technology, London University, Storbritannien. Styrelseordförande i statliga fastighetsföretaget Entra Eeindom och i investmentföretaget Ferd Holding AS, samt styrelseledamot i oljebolaget StatoilHydro ASA, alla med säte i Norge. Styrelseledamot i investmentbolaget Investor AB, Sverige.

Fackliga företrädare (lokala avdelningar)

Bengt Lindgren, ordförande i Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Secoroc AB, Fagersta, Sverige.

Suppleant Ulf Ström, vice ordförande i Metalls verkstadsklubb på Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Mikael Bergstedt, ordförande i Ledarnas lokala avdelning, Atlas Copco Tools AB, Tierp, Sverige.

Suppleant Kristina Kanestad, ordförande i Unionen, Atlas Copco Rock Drills AB, Örebro, Sverige.

Hedersordförande

Peter Wallenberg, ekonomie doktor h.c, juristexamen, Stockholms universitet, Sverige. Anställd på olika befattningar inom Atlas Copco-gruppen 1953–1974. Styrelseordförande 1974–1996. Hedersordförande i investmentbolaget Investor AB, Sverige. Ordförande i forskningsstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sverige.

Styrelsens sammansättning och innehav av aktier1) i Atlas Copco

Namn	Funktion	Födelse år	Nationalitet Invald		Del tagande i styrelse möten (10)	Revisions kommitté	Ersättnings kommitté	Obero ende	A-aktier B-aktier		Personal optioner
Sune Carlsson	Styrelse ordförande	1941	Svensk	1997	10	Medlem	Ordförande	Nej	20 000	34 284
Jacob Wallenberg*)	Vice ordförande	1956	Svensk	1998	10		Medlem	Nej	234 790 15 960
Gunnar Brock	VD och koncernchef	1950	Svensk	2002	10			Nej	46 200 87 000		449 128
Ulla Litzén		1956	Svensk	1999	10	Ordförande		Ja	75 800
Anders Ullberg		1946	Svensk	2003	9		Medlem	Ja	14 000
Staffan Bohman		1949	Svensk	2003	9	Medlem		Ja	5 000	15 000
Grace Reksten Skaugen		1953	Norsk	2004	8			Nej	940
Bengt Lindgren	Facklig företrädare	1957	Svensk	1990	9			Nej
Ulf Ström***)					7
Mikael Bergstedt**)	Facklig företrädare	1960	Svensk	2004	10			Nej
Kristina Kanestad***)					7

1) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per årets slut 2007.

*) Jacob Wallenberg var också styrelseledamot i Atlas Copco AB åren 1985–1994.

**) Ordinarie ledamot sedan årsstämman 2007.

***) Suppleant sedan årsstämman 2007.

Revisor

På årsstämman 2006 återvaldes revisionsfirman KPMG Bohlins AB (KPMG) för perioden fram till årsstämman 2010 med auktoriserade revisorn Thomas Thiel som huvudansvarig för revisionen. KPMG har nödvändig kompetens och ett världsomspännande nätverk som väl uppfyller Atlas Copcos krav på geografisk täckning.

Den huvudansvarige revisorn rapporterade personligen sina observationer och redovisade samtidigt sin syn på kvaliteten på den interna kontrollen inom Gruppen på styrelsemötena i februari 2007 och 2008. Han deltog vid revisionskommitténs alla möten och träffade regelbundet representanter för företagsledningen.

Koncernledning och struktur

Atlas Copcos verksamhet är organiserad i tre affärsområden, som vid årsskiftet omfattade 19 (18) divisioner, i och med att divisionen Road Construction Equipment lades till i affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik. Från den 1 januari 2008 är divisionerna 20 till antalet, då affärsområdet Kompressorteknik har etablerat en ny division med inriktning på service. Utöver affärsområdena finns fyra koncernfunktioner samt ett antal interna leverantörer av tjänster (service providers).

Affärsområden och divisioner

Gruppens affärsmässiga organisation är byggd på principen om decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena ansvarar för att utveckla sina respektive verksamheter genom att genomföra och följa upp strategier och mål – finansiella, miljörelaterade och sociala – som fastställts för varje affärsområde. Divisionerna är Gruppens operativt högsta enheter med ansvar för operativt resultat och sysselsatt kapital, strategier och struktur för produktutveckling, tillverkning, marknadsföring, försäljning och uthyrning, samt service för de produkter och lösningar som ingår i divisionens ansvar. Utförlig information om affärsområdena finns på sidorna 24–35.

Interna leverantörer av tjänster

Ett led i strävan för lönsam tillväxt är att kombinera nyttan av en decentraliserad operativ organisation med de synergifördelar som Atlas Copco-gruppen kan erbjuda. Som ett komplement till divisionerna har därför ett antal interna leverantörer av tjänster (service providers) byggts upp för att erbjuda tjänster inom administration, IT-stöd, finans-/banktjänster, försäkringar samt distribution av produkter. Informationsteknologin innebär att personer som är utspridda i världen ändå kan arbeta tillsammans och därigenom höja kvaliteten på dessa tjänster. De interna tjänstebolagen är viktiga delar i Gruppens strategi och struktur, som underlättar både realiserandet av interna synergivinster och en kontinuerlig effektivisering av processer och rutiner.

Operativt ansvar

Förutom en formell styrelse har varje bolag en eller flera operativa styrelser, som kallas Business Boards, och som återspeglar Gruppens operativa struktur. En Business Board ska vara rådgivande och beslutsfattande i operativa frågor.

Varje division har en Business Board som ger råd och fattar beslut i strategiska frågor, samt säkerställer genomförande av kontroll och utvärdering. En division kan ha ett eller flera produktbolag (producerande enheter) och marknadsbolag (säljande enheter).

Koncerngemensamma processer

Atlas Copco har regelbundet infört och finslipat processer och kontrollsystem för att på ett effektivt sätt skapa lönsam tillväxt.

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar principer, riktlinjer, processer och instruktioner för Atlas Copco-gruppen.

Atlas Copco-gruppens ambition är att växa organiskt samt att göra kompletterande förvärv som ligger nära kärnverksamheten. Bolagets policy är att ha helägda bolag. För att säkerställa en framgångsrik förvärvsstrategi och integrering har bolaget utvecklat en process i tre steg: söka efter och kartlägga potentiella förvärv, genomföra förvärv, samt integrering och uppföljning av förvärv. Processen används vid samtliga förvärv.

När det gäller Gruppens långsiktiga affärsmässiga hållbarhet prioriteras främst Atlas Copcos intressenter – kunder, medarbetare, affärspartners och aktieägare – men även intressenter på de lokala marknader där Gruppen bedriver verksamhet. Med dessa förs kontinuerligt en informell dialog för att behandla relevanta ärenden. På så sätt tas ständigt hänsyn till dessa intressenters åsikter och förväntade reaktioner på affärsbeslut som påverkar dem.

Riktlinjer för affärsetik samt sociala och miljörelaterade frågor sammanfattas i Atlas Copcos affärskod. Koden omfattar alla anställda och måste följas på samtliga marknader. Atlas Copco strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö där såväl de mänskliga rättigheterna som arbetsrätten respekteras. Gruppen har en tradition att utveckla innovativa produktivitetshöjande lösningar som samtidigt minimerar påverkan på miljön.

The Way We Do Things

The Way We Do Things är Atlas Copco-gruppens i särklass viktigaste styrmedel och omfattar Gruppens principer, riktlinjer, processer och instruktioner inom följande huvudområden:

• Affärskod
• Kommunikation och varumärkesstrategi
• Krishantering
• Miljöledning
• Finans/kontroll/redovisning
• Gruppstandarder
• Informationsteknologi
• Försäkring
• Juridik
• Personal

Varje process i The Way We Do Things har en ägare inom koncernledningen. Chefer på olika nivåer ansvarar för införandet av dessa processer inom sina respektive ansvarsområden. För att öka förståelsen och samtidigt säkerställa införandet av processerna finns utbildningsmoduler kopplade till de viktigaste delarna i The Way We Do Things. Samtliga anställda ska ha tillgång till The Way We Do Things.

Vision

Atlas Copco-gruppen har som vision att vara First in Mind— First in Choice®, det vill säga den som kunder och andra huvudintressenter tänker på först och sedan väljer. De operativa enheterna fastställer mål, anpassade för sina respektive verksamheter. De satta målen avspeglar ambitionen att nå visionen, och följs noggrant upp.

Styrelsen har fastställt ett begränsat antal finansiella och icke-finansiella mål (för hållbar utveckling) på koncernnivå. Inom ramen för dessa mål får respektive affärsområde och division relevanta mål för sin verksamhet.

Finansiella mål

Atlas Copco-gruppen har fastställt finansiella mål som ska leda till att aktieägarvärde skapas och kontinuerligt ökar. Det övergripande målet är att växa och uppnå en avkastning på sysselsatt kapital som alltid överstiger Gruppens genomsnittliga totala kapitalkostnad.

De finansiella målen är:

• att uppnå en årlig tillväxt på 8%,
• att uppnå en rörelsemarginal på 15%, och
• att ifrågasätta och kontinuerligt öka rörelsekapitalets effektivitet, när det gäller anläggningstillgångar, lager, kundfordringar och hyresflotta.

För att nå dessa mål följs en beprövad process som tillämpas i varje operativ enhet inom Gruppen: först stabilitet, därefter lönsamhet och slutligen tillväxt.

Icke-finansiella mål

Atlas Copco-gruppen har definierat icke-finansiella mål för att vidareutvecklas inom miljörelaterade och sociala områden. Allmänna

• Alla anställda ska få utbildning i affärskoden, inklusive utbildning i mänskliga rättigheter.

Sociala

• Varje medarbetare ska erbjudas i genomsnitt 40 timmars kompetensutveckling per år.
• Varje medarbetare ska årligen genomgå ett utvecklingssamtal.
• Intern rörlighet uppmuntras och 85% av cheferna ska rekryteras internt.
• Nolltolerans för arbetsrelaterade olyckor.
• Miljörelaterade
• Alla produktbolag/fabriker ska vara ISO 14001-certifierade.
• Alla anställda ska arbeta i en miljö med miljöledningssystem.
• Alla divisioner ska ha mätbara mål för de huvudsakliga
• produktkategorierna med syfte att förbättra energieffektiviteten.
• Alla produktbolag/fabriker ska minska koldioxidutsläppen, inklusive transporter till och från produktionsanläggningar. Affärspartners
• Affärspartners ska utvärderas ur ett miljömässigt och socialt perspektiv utöver affärsmässiga mål.
• Affärspartners ska uppmuntras att införa ett miljöledningssystem liknande Atlas Copcos system.

Riskfaktorer och riskhantering

Se förvaltningsberättelsen, sidan 19.

Atlas Copco och bolagets viktigaste intressenter

Koncernledning

Från vänster till höger, bakre raden: Hans Ola Meyer och Annika Berglund. Främre raden: Hans Sandberg, Fredrik Möller, Ronnie Leten, Gunnar Brock, Jeanette Livijn och Björn Rosengren.

Koncernledning

Utöver VD och koncernchef består koncernledningen av tre affärsområdeschefer och fyra chefer ansvariga för koncernfunktionerna ekonomi och finans, organisationsutveckling och personal, juridik, samt kommunikation och varumärkesstrategi.

VD och koncernchef

Gunnar Brock tog 1974 civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm, Sverige. Han tillträdde sin befattning som VD och koncernchef för Atlas Copco 2002.

Mellan 1974 och 1992 hade Gunnar Brock olika befattningar inom förpackningsföretaget Tetra Pak, Sverige, bland annat chefsuppdrag i Europa och Asien samt vice VD för Tetra Pakkoncernen. Mellan 1992 och 1994 var han VD och koncernchef för verkstadskoncernen Alfa Laval, Sverige, och 1994 till 2000 hade Gunnar Brock motsvarande befattning i Tetra Pak-koncernen. Innan han tillträdde sin nuvarande befattning var han VD för lasthållartillverkaren Thule International, Sverige.

Vid sidan av aktieinnehav i Atlas Copco har Gunnar Brock, eller till honom närstående, inga aktier/delägarskap i bolag som Atlas Copco-gruppen har betydande affärsförbindelser med.

Externa uppdrag: Styrelseordförande för tillverkaren och leverantören av kirurgiska engångsprodukter Mölnlycke Health Care Group, styrelseledamot i skogsförädlingsföretaget Stora Enso Oyj, Finland, leksakstillverkaren Lego A/S, Danmark, och bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Sverige. Medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sverige.

Affärsområdeschefer

Ronnie Leten, chef för affärsområdet Kompressorteknik. Civilekonom från universitetet i Hasselt, Belgien, 1979. Fram till 1985 arbetade han i olika befattningar på livsmedelsföretaget General Biscuits. Mellan 1985 och 1995 hade han olika chefsbefattningar på Atlas Copco Kompressorteknik inom områdena informationsteknologi, logistik och tillverkning. Mellan 1995 och 1997 var han fabrikschef för Monroe Tenneco i Belgien, en underleverantör till bilindustrin. Ronnie Leten återvände till Atlas Copco 1997 som affärsutvecklingschef för Kompressorteknik. 1999 tillträdde han tjänsten som chef för divisionen Airtec och 2001 blev han chef för divisionen Industrial Air. Samtliga befattningar har varit baserade i Belgien. Han tillträdde sin nuvarande befattning i juli 2006.

Björn Rosengren, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Anläggnings- och gruvteknik. Civilingenjörsexamen, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Sverige, 1985. Mellan 1985 och 1995 hade Björn Rosengren olika befattningar inom svetskoncernen Esab, Sverige, och var bland annat marknadschef i Schweiz och Sverige samt hade andra internationella befattningar inom marknadsföring. Från 1995 var han VD för hydraulikföretaget Nordhydraulic, Nordwin AB, Sverige. Björn Rosengren kom till Atlas Copco 1998 som chef för Craeliusdivisionen och var chef för divisionen Rock Drilling Equipment innan han tillträdde sin nuvarande befattning 2002.

Externa uppdrag: HTC AB, professionella golvbehandlingssystem, Sverige.

Fredrik Möller, vice VD för Atlas Copco AB och chef för affärsområdet Industriteknik. Fredrik Möller har en civilingenjörsexamen från Linköpings tekniska högskola, Sverige, 1988, och en MBA från Weatherhead School of Management, Case Western Reserve University, USA, 1990. Han började på Atlas Copco 1990 och har haft chefsbefattningar inom försäljning, marknadsföring och produktutveckling i Sverige och har ansvarat för ett marknadsbolag i USA. Mellan 2003 och 2005 var Fredrik Möller chef för divisionen Atlas Copco Tools and Assembly Systems. Han tillträdde sin nuvarande befattning 2005.

Ansvariga för koncernfunktioner

Hans Ola Meyer, finans- och ekonomidirektör. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, 1977. Han anställdes av Atlas Copco 1978 för att arbeta med Gruppens redovisning och ekonomi. Senare flyttade han till Ecuador som ekonomichef. Mellan 1984 och 1991 arbetade han i olika befattningar på Penningmarknadsmäklarna, Sverige, bland annat som chef för kapitalförvaltningen. Hans Ola Meyer återvände till Atlas Copco 1991 som ekonomichef i Spanien. 1993 blev han finansdirektör i Atlas Copco AB och medlem av koncernledningen. Hans Ola Meyer har haft sin nuvarande befattning sedan 1999.

Jeanette Livijn, personalchef. Hon tog sin civilekonomexamen på Växjö högskola 1987 och började på Atlas Copco samma år. Hon började arbeta med ekonomi och ekonomistyrning och hade olika befattningar på affärsområdet Gruv- och anläggningsteknik samt inom affärsområdet Industriteknik, i marknadsbolag, produktbolag, divisioner och affärsområden. Sedan

tio år tillbaka har Jeanette Livijn haft olika chefsbefattningar inom personalområdet. Innan hon började på nuvarande befattning var hon personalchef för affärsområdet Industriteknik. Jeanette Livijn ingår i koncernledningen sedan 2007.

Hans Sandberg, chefsjurist. Juristexamen, Uppsala universitet, Sverige, 1970. Master of Comparative Jurisprudence (MCJ), New York University, USA, 1972. År 1972 började Hans Sandberg som tingsnotarie vid Södra Roslagens tingsrätt, Sverige, och arbetade därefter som biträdande jurist vid Lagerlöf Advokatbyrå, Sverige. Hans Sandberg anställdes 1975 av Atlas Copco som företagsjurist. År 1980 utsågs han till chefsjurist på Atlas Copco North America Inc, USA. År 1984 tillträdde han sin nuvarande befattning och sedan 1989 ingår han i koncernledningen. Hans Sandberg är sekreterare i styrelsen för Atlas Copco AB sedan 1991.

Externa uppdrag: Ordförande för juridikstyrelsen vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Sverige.

Annika Berglund, informationsdirektör. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, Sverige, 1980, samt MBA, Universitetet i Antwerpen, Belgien, 1995. Annika Berglund började som marknadsanalytiker på Atlas Copco 1979. Sedan dess har hon haft ett antal befattningar inom Gruppen med inriktning mot marknadsföring, försäljning och ekonomi i Europa. Innan hon 1997 tillträdde sin nuvarande befattning var hon marknadschef för elektronikföretaget Atlas Copco Controls (Danaher Motion), Sverige. Annika Berglund ingår i koncernledningen sedan 1999.

Koncernledning

			Anställd				Personal
Namn	Födelseår	Nationalitet	sedan	Funktion	A-aktier	B-aktier	optioner
Gunnar Brock	1950	Svensk	2002	VD och koncernchef	46 200	87 000	449 128
Ronnie Leten	1956	Belgisk	1997	Affärsområdeschef Kompressorteknik	8 000		72 562
Björn Rosengren	1959	Svensk	1998	Affärsområdeschef Anläggnings- och gruvteknik			58 750
Fredrik Möller	1963	Svensk	1990	Affärsområdeschef Industriteknik			58 750
Hans Ola Meyer	1955	Svensk	1991	Ekonomi och finans	1 713	19 800	112 281
Jeanette Livijn	1963	Svensk	1987	Organisationsutveckling och personal			49 225
Hans Sandberg	1946	Svensk	1975	Koncernjurist	10 000	10 000	29 375
Annika Berglund	1954	Svensk	1979	Kommunikationsdirektör	7 515	3 695	70 812

1) Eget eller närstående juridiska eller fysiska personers innehav per 31 december 2007, inklusive tilldelning enligt 2007 års program. Se även not 23.

Ersättning till koncernledning

Ersättningen består av en årlig grundlön, rörlig ersättning, samt pensions- och andra förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till en högsta procentsats av grundlönen. Inget styrelsearvode utgår för arbete utfört i Gruppens styrelser eller för andra uppdrag som utförs utöver det direkta ansvaret i respektive befattning.

VD och koncernchef: Den rörliga ersättningen kan ge maximalt 70% av grundlönen, uppdelat på högst 50% baserat på Gruppens resultat före skatt och högst 20% för olika projekt. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande.

VD och koncernchefen omfattas av Atlas Copco-gruppens pensionspolicy för högre svenska chefer, vilket innebär en avgiftsbestämd plan. Han är berättigad att gå i pension vid 60 års ålder. Premiens storlek är åldersrelaterad och är 35% av grundlönen och innefattar pension till efterlevande. Han är dessutom berättigad till en sjukpension motsvarande 50% av grundlönen. Enligt avtal med koncernchefen har beslut fattats om att frysa sjukpensionspremien på 2005 års nivå och i stället öka pensionspremien. Detta är kostnadsneutralt för bolaget. Pensionspremien är därför något högre än 35% och sjukpensionen något lägre än 50%. Samtliga dessa pensionsplaner är intjänade och pensionen är avsedd att utgå livsvarigt. Se även not 5.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att grundlönen utgör ersättning för den generella prestationen, medan rörlig ersättning är för en kombination av Gruppens och individens resultat. Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 40% eller 50% av grundlönen. Den rörliga ersättningen är inte pensionsgrundande.

De medlemmar i koncernledningen som är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pension, där premien varierar mellan 25% och 35% av grundlönen beroende på ålder. Även de medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige har en avgiftsbestämd pensionsplan. Samtliga dessa pensionsplaner är intjänade och pensionen är avsedd att utgå livsvarigt. Pensionsåldern är 65 år.

Uppsägning av anställning

För samtliga medlemmar i koncernledningen är grundlönen basen för avgångsvederlaget. Ingen av dem har möjlighet att själv utlösa avgångsvederlaget.

Varje ersättning som personen i fråga uppbär från anställning eller annan affärsverksamhet under den tid som ersättning utgår, minskar avgångsvederlaget med motsvarande belopp.

VD och koncernchef: Principen för uppsägning av VD och koncernchef är att om någon part avser att avsluta anställningen gäller sex månaders uppsägningstid. Han är berättigad till tolv månaders avgångsvederlag om bolaget avbryter anställningen och ytterligare tolv månader om han inte har funnit en ny anställning.

Övriga medlemmar i koncernledningen: Principen är att ersättning utgår om bolaget avbryter anställningen. Avgångsvederlagets storlek beror på anställningstid inom bolaget samt ålder, men är aldrig lägre än motsvarande tolv månaders och aldrig högre än 24 månaders lön.

Information till kapitalmarknaden

Styrelsen för Atlas Copco AB antog 2004 en informationspolicy som uppfyller de krav som ställs i noteringsavtalet med Nordiska Börsen. Denna policy uppdaterades 2007 på grund av nya regler och föreskrifter. Finansiella rapporter upprättas enligt lag och International Financial Reporting Standards (IFRS) redovisningsstandarder.

Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:

• Årsredovisning
• Delårsrapporter
• Pressmeddelanden om händelser som i icke oväsentlig grad kan påverka aktiekursen
• Presentationer och telefonkonferenser för analytiker, investerare och journalister i samband med delårsrapporter och/eller andra väsentliga händelser.

Alla rapporter och pressmeddelanden publiceras samtidigt av en extern distributör och direkt därefter på Gruppens hemsida www.atlascopco.com.

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Här lämnas en beskrivning av de rutiner för intern kontroll som avser den finansiella rapporteringen. I likhet med föregående år och med hänvisning till "Tillämpning av kodens regler om rapportering av intern kontroll", ett uttalande från Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 5 september 2006, innehåller den inget uttalande från styrelsen om hur väl internkontrollen fungerat under året.

Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljön som styrelsen och ledningen har fastställt. En viktig del av kontrollmiljön är att organisationsstruktur, beslutsvägar och befogenheter är klart definierade och förmedlade i form av styrdokument som interna policies, riktlinjer, manualer och koder.

Delegeringen av befogenhet att agera både med avseende på tredje part eller internt, eller prokura, som denna fullmakt kallas inom Atlas Copco-gruppen, har till syfte att definiera hur ansvaret är fördelat på befattningar, och därmed på individer. Med varje befattning som omfattas av en prokura följer en fastställd befogenhet att agera, med angivna rättigheter och förpliktelser. Målet är att varje enskild person med befogenhet att fatta beslut ska ha en sådan definierad skriftlig prokura. Delegeringen av befogenheter i Gruppen börjar med styrelsens delegering till VD och koncernchef av befogenheten att ansvara för den operativa verksamheten. Därefter delegerar han befogenheter till dem som rapporterar till honom och så fortsätter detta vidare i beslutsordningen i hela Gruppens legala och operativa struktur.

Bolaget tillämpar olika processer för riskbedömning och identifiering av de huvudsakliga riskerna. Riskbedömningsprocessen uppdateras löpande för att omfatta förändringar som

väsentligen påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

De identifierade riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter, vilka dokumenterats i process- och internkontrollbeskrivningar på bolags-, divisions-, affärsområdes- och koncernnivå. Dessa omfattar bland annat attestinstruktioner, kontroller i affärssystem samt redovisnings- och rapporteringsrutiner.

Bolaget har informations- och kommunikationskanaler som syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är komplett och korrekt. Instruktioner och riktlinjer förmedlas till berörd personal via intranätet, med stöd av exempelvis chefsutbildningsprogram.

Bolaget följer upp att interna policies, riktlinjer, manualer och koder följs samt övervakar även effektiviteten i kontrollaktiviteterna. Revisionskommittén har en viktig roll i styrelsens övervakning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Atlas Copco har inrättat följande huvudsakliga interna kontrollprocesser avseende den finansiella rapporteringen:

Affärscontrolling: Varje enhet har en controller som bland annat ansvarar för att det finns adekvata rutiner för internkontroll, att koncernens kontrollprocesser har införts och att eventuell riskexponering redovisas. Controllern ansvarar även för att The Way We Do Things följs i alla avseenden och att de finansiella rapporterna, som för många enheter framställs av den interna tjänsteleverantören ASAP enligt en standardiserad process, är korrekta, fullständiga och levereras i tid. Dessutom finns controllers på divisions-, affärsområdes- och koncernnivå, med motsvarande ansvar på dessa aggregerade nivåer.

Finansiell rapportering: Varje månad upprättas operativa rapporter för att mäta lönsamhet per bolag, division och affärsområde. Varje division konsoliderar sina enheter och rapporterar divisionsjusteringar och elimineringar till Atlas Copco AB. Alla legala enheter rapporterar kvartalsvis i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin. Rapporterna, som stäms av med de operativa rapporterna, utgör grunden för Gruppens konsoliderade delårs- och årsrapporter som redovisas för marknaden.

Både när det gäller den legala och den operativa rapporteringen använder Gruppen ett gemensamt system för konsolideringen. Information lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning på koncern-, affärsområdes-, divisions- och enhetsnivå. Analyspaketet innehåller en serie standardiserade styrkort för uppföljning av nyckeltal i förhållande till historiska trender och de satta målen. Ett pågående projekt har som mål att ersätta det befintliga rapport- och konsolideringssystemet och ytterligare förbättra processen för finansiell rapportering.

För att säkerställa en korrekt tillämpning av IFRS samt kvaliteten på den finansiella rapporteringen har Gruppen under året vidareutvecklat och utbildat ett internt internationellt nätverk av kvalificerade redovisningsekonomer som ska vara ett regionalt stöd och fungera som ambassadörer för koncernredovisningen.

Business boards: En struktur med interna styrelser (Business Boards), som är organiserade efter operativt ansvar (det vill säga parallellt med den formella bolagsstyrelsestrukturen), samt bolagsgenomgångar av lokal ledning och ansvarig divisionsledning är väsentliga verktyg för att följa upp efterlevandet av interna policies, riktlinjer, instruktioner och koder samt kontrollrutinernas effektivitet.

Internrevision: Inom Atlas Copco har internrevisionsprocessen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, att identifiera och rekommendera förbättringar samt att vara ett verktyg för personalutveckling. Internrevisioner initieras huvudsakligen av den division som ansvarar för verksamheten eller av ansvarigt holdingbolag, men kan också initieras av andra parter. En internrevision genomförs rutinmässigt varje gång en enhet byter chef. En internrevision kan emellertid genomföras av annan anledning, exempelvis efter händelser med betydande negativ inverkan eller efter strukturella förändringar, kommentarer från externa revisorer, om en längre tidsperiod passerat sedan senaste internrevisionen, eller som en planerad riskstyrd revision. Målet är att revision ska ske på varje operativ enhet åtminstone en gång vart fjärde år. Det finns standardiserade hjälpmedel för planering och riskbedömning före en revision, samt checklistor och mallar för rapportering och uppföljning.

Chefen för Gruppens internrevisionsfunktion, som rapporterar till ekonomi- och finansdirektören, deltog i revisionskommitténs samtliga sammanträden under året. Avsikten är att stärka denna funktion ytterligare under 2008. Som stöd vid underhåll och utveckling av processen har ett internrevisionsråd bildats med representanter från koncernfunktioner och holdingbolag i Nordamerika, Europa och Asien. Internrevisioner utförs av en grupp anställda, från olika delar av organisationen, med lämplig kompetens för den revision som ska genomföras.

Revision efter förvärv sker cirka 18 månader efter förvärvets genomförande enligt en särskild mall, där målet är att följa upp synergieffekter, integrationsaktiviteter och förvärvsprocessen som sådan. Den utförs av ett team på minst två personer, varav

åtminstone en ska ha praktisk erfarenhet av förvärv. Revisionen initieras av och avrapporteras till en styrgrupp för förvärvsprocessen, som utsetts av koncernledningen.

Speciella riskområden: På begäran av revisionskommittén har ledningen under året identifierat ett antal särskilda områden för vilka risker bedöms. Aktiviteter i syfte att kontrollera dessa risker planeras och övervakas. Resultat och slutsatser rapporteras sedan till revisionskommittén i ett standardiserat format. Exempel på de områden som identifierats är vissa länder/regioner, strukturförändringar, vissa redovisningsprinciper, affärsprocesser och IT-system.

Självutvärdering: Rutinen har som främsta syfte att stödja lokala enhetschefers förståelse för och utvärdering av status för deras ansvarsområden. Intern kontroll är ett av dessa områden. Även juridiska frågor, varumärkesstrategi och affärskod ingår i utvärderingen. Varje år går enhetscheferna igenom ett omfattande frågeformulär för att själva bedöma i vilken mån de egna enheterna uppfyller de fastställda kraven. Svaren används av respektive enhetschef vid planering av nödvändiga förbättringsåtgärder samt aggregerade för statistisk utvärdering av kontrollrutinerna på koncernnivå. Som del av internrevisionerna ombeds revisionsteamen att bekräfta de svar i frågeformulären som vid behov bör åtgärdas, för att därigenom förbättra kvaliteten och tillförlitligheten i utvärderingarna.

Etisk hjälplinje: Sedan några år tillbaka har Atlas Copco ett system där anställda kan rapportera ageranden eller handlingar som innebär överträdelse av lagar eller Atlas Copcos riktlinjer, eller där det finns goda skäl att misstänka sådana överträdelser. Systemet fungerar som ett komplement till liknande rutiner som kan finnas på landsnivå. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och den som lämnar uppgifterna får vara anonym.

Under 2008 kommer ytterligare utbildningar att genomföras för att säkerställa att alla anställda känner till processen, även i de förvärvade företagen.

Rutiner för internkontroll – översikt

Rutin	Omfattning	Frekvens
Prokura	Definierar hur ansvar delegeras till personer	När en person rekryteras till en ny befattning
	Säkerställer adekvata kontrollrutiner, införande av koncernprocesser
Affärscontrolling	och rapportering av riskexponering	Löpande
	Upprättas för att mäta lönsamhet och utgöra grund för Gruppens	Månadsvis (operativa)
Finansiell rapportering	konsoliderade (offentliga) rapporter	Kvartalsvis, årligen (formella)
Icke-finansiell rapportering	Upprättas för att mäta framsteg inom områden som rör miljömässiga och sociala resultat. Se även hållbarhetsredovisningen.	Kvartalsvis, årligen
Business Boards och	Uppföljning av hur väl The Way We Do Things följs samt av effektiviteten
bolagsgenomgångar	i kontrollaktiviteter	3–4 gånger per år
Internrevisioner	Utgöra oberoende objektiv kontroll, rekommendera förbättringsåtgärder och bidra till personalutveckling	Alla enheter minst en gång per fyraårsperiod
	Uppföljning av synergieffekter, integrationsaktiviteter och förvärvs
Revision efter förvärv	processen som sådan	18 månader efter förvärvet
	Identifiera, bedöma och styra större risker
Särskilda riskområden	och övervaka vidtagna åtgärder	Kvartalsvis
	Stödja enhetschefen vid beslut om rätt åtgärder och för att bedöma
Självutvärdering	kontrollrutiner på koncernnivå	Årligen
Etisk hjälplinje/anmälan om
missförhållanden	Lyfta fram möjliga missförhållanden genom anonyma rapporter	Vid behov

Atlas Copco-aktien

Den 31 december 2007 var börskursen för Atlas Copcos Aaktie SEK 96.50. Under 2007 sjönk kursen på A-aktien 16%. Justerat för den inlösen av aktier som genomfördes under året sjönk kursen 1%. På den Nordiska Börsen Stockholm steg industriindex 7% medan generalindex sjönk 6%. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på Atlas Copcos Aaktie, dvs summan av utdelningen och kurstillväxten, var under den senaste tioårsperioden 14.8% och under den senaste femårsperioden 36.7%. Motsvarande avkastning på den Nordiska Börsen Stockholm i sin helhet var 9.9% (1998–2007) och 22.5% (2003–2007).

Utdelning och utdelningspolitik

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på SEK 3.00 (2.38) per aktie betalas ut för verksamhetsåret 2007. Det motsvarar totalt MSEK 3 662 (2 899).

Utdelningen till aktieägarna ska reflektera företagets resultat och kassaflödets utveckling liksom framtida tillväxtmöjligheter.

Styrelsens uppfattning är att utdelningen bör motsvara 40–50% av resultat per aktie. Om styrelsens förslag till utdelning på SEK 3.00 per aktie fastställs kommer den årliga utdelningstillväxten för femårsperioden 2003–2007 att uppgå till 26%. Under samma period har utdelningen i genomsnitt uppgått till 34.3% av resultat per aktie före utspädning. Utdelningen har i genomsnitt uppgått till 48.6% av resultat per aktie före utspädning om resultat från avvecklade verksamheter inte räknas in.

Föreslaget mandat för återköp av aktier

Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman godkänner ett mandat för återköp av högst 10% av det totala antalet aktier utgivna av företaget på den Nordiska Börsen. Mandatet föreslås gälla under perioden till ordinarie årsstämma 2009.

Syftet med förslaget är att kontinuerligt kunna anpassa kapitalstrukturen till företagets kapitalbehov, och därmed bidra till ökat värde för aktieägarna.

Aktiesplit och obligatoriskt inlösenförfarande

En aktiesplit och ett obligatoriskt inlösenförfarande genomfördes under 2007. Varje aktie delades upp i 2 ordinarie aktier och 1 inlösenaktie. Inlösenaktien löstes därefter in för SEK 40.00 per aktie (SEK 20.00 justerat för aktiesplit). Inlösen motsvarade totalt MSEK 24 416. Tillsammans med den ordinarie utdelningen erhöll aktieägarna MSEK 27 315.

Skattefrågor för aktieägare i Sverige

Skatteverket har publicerat information om inlösen och allmänna råd om fördelning av anskaffningsutgift för taxeringsåret 2008. En inlösning av aktier anses som en försäljning av aktier och en kapitalvinstberäkning ska därför göras. Anskaffningsutgiften för inlösenaktierna dras av från inlösenlikviden som räknas som försäljningspriset.

Skatteverkets allmänna råd:

• Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie av serie A bör 85% hänföras till kvarvarande aktier i samma serie och 15% till inlösenaktien.
• Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie av serie B bör 84% hänföras till kvarvarande aktier i samma serie och 16% till inlösenaktien.

För ytterligare information hänvisas till Skatteverket, www.skatteverket.se.

Transaktioner i egna aktier

Årsstämman 2006 godkände, enligt ett förslag från styrelsen, ett mandat att köpa tillbaka högst 10% av det totala antalet utestående aktierna utgivna av företaget. Återköpen inleddes i oktober 2006 och efter aktiespliten i maj 2007 uppgick Atlas Copcos egna innehav till 36 828 400 B-aktier. 28 000 000 av de egna Baktierna drogs in den 4 juli 2007. Årsstämman 2007 godkände ett mandat att avyttra kvarvarande B-aktier och köpa högst 6 400 000 A-aktier som kan komma att överlåtas under bolagets personaloptionsprogram. Mandatet är giltigt fram till ordinarie

Kursutveckling

årsstämma 2008. Transaktioner i egna aktier inleddes den 3 december 2007 och per den 31 december 2007 uppgick Atlas Copcos innehav av egna aktier till 3 577 500 A-aktier och 5 250 900 B-aktier, vilket motsvarar 0.7% av det totala antalet aktier.

Symboler och koder

	A-aktien	B-aktien
Nordiska Börsen	ATCO A	ATCO B
Börspost	200 aktier	200 aktier
ISIN-kod	SE0000101032	SE0000122467
Reuters	ATCOa.ST	ATCOb.ST
Bloomberg	ATCOA SS	ATCOB SS
ADR	ATLKY.OTC	ATLSY.OTC

Aktiekapital

Atlas Copcos aktiekapital vid årsskiftet 2007/2008 uppgick till SEK 786 008 190 fördelat på 1 229 613 104 aktier, var och en med ett kvotvärde på SEK 0.64. A-aktien berättigar till en röst medan B-aktien berättigar till en tiondels röst. En börspost innehåller 200 aktier.

Fördelning av aktier, 31 december 2007

Aktieslag	Antal aktier		% av röster % av kapital
A-aktier	839 394 096	95.6	68.3
B-aktier	390 219 008	4.4	31.7
Totalt	1 229 613 104	100.0	100.0
– varav A-aktier som innehas av Atlas Copco	3 577 500	0.4	0.3
– varav B-aktier som innehas av Atlas Copco	5 250 900	0.1	0.4
Totalt, netto efter aktier som innehas av Atlas Copco	1 220 784 704

Preskription av kupongaktier

Icke VPC-registrerade aktier från 1974 har sålts och rättigheterna har omvandlats till en rättighet att erhålla avkastning. Denna rättighet förfaller under 2010.

Börsvärde

Atlas Copcos börsvärde den 31 december 2007 var MSEK 114 630 (138 865), exklusive aktier som innehas av Atlas Copco. Detta motsvarar 2.9% (3.3) av det totala värdet på den Nordiska Börsen Stockholm.

Handel

Handel med Atlas Copco-aktier sker i huvudsak på den Nordiska Börsen. Under 2007 var Atlas Copco-aktier de 3:e (2:a) mest omsatta i Stockholm. Totalt omsattes 2 849 593 068 aktier, varav 2 359 191 217 A-aktier och 490 401 851 B-aktier, vilket motsvarar ett värde på MSEK 316 670 (311 682). I genomsnitt omsattes 11 398 372 (12 735 654) aktier per börsdag, vilket motsvarar MSEK 1 267 (1 242). Omsättningshastigheten var 232% (254), vilket kan jämföras med hela börsens snitt på 139% (147). Handeln med Atlas Copco-aktier visade en nettoimport på MSEK 1 444 (nettoexport på 1 123).

1) För 2007 enligt styrelsens förslag.

Börsvärde

Atlas Copco-optioner

Köp- och säljoptioner samt terminer, som omfattar vardera 100 Atlas Copco A-aktier, finns noterade på den Nordiska Börsen. Under 2007 handlades 569 748 (531 330) optionskontrakt. Eftersom optionerna enbart ger innehavaren rätt att köpa och sälja redan befintliga aktier orsakar optionerna ingen utspädningseffekt.

Depåbevis i USA

Ett program för depåbevis (American Depositary Receipt, ADR) etablerades i USA 1990. Sedan dess finns såväl A- som B-aktier tillgängliga som depåbevis i USA utan formell börsregistrering. Ett depåbevis motsvarar en aktie. Depåbank är Citibank N.A. Vid årsskiftet 2007/2008, var 9 856 680 (6 543 816) depåbevis utestående, varav 7 858 932 A-aktier och 1 997 748 B-aktier.

Ägarstruktur

Vid årsskiftet 2007/2008 hade Atlas Copco 50 825 aktieägare (40 260). De 10 största aktieägarna, efter röstetal, som är registrerade direkt eller som ägargrupp hos VPC, svarade för 34% (33) av rösterna och 31% (30) av antalet aktier. Antalet utlandsägda aktier uppgick till 47% (48), vilket motsvarar 51% (52) av rösterna.

Ägarfördelning per land, 31 december 2007 % av röster

Ägarfördelning per land, 31 december 2007 % av kapital

Ägarstruktur, 31 december 2007

Antal aktier	% av aktieägare	% av kapital
1–500	40.8	0.4
501–2 000	36.2	1.6
2 001–10 000	17.7	3.2
10 001–50 000	3.6	3.0
50 001–100 000	0.5	1.5
>100 000	1.2	90.3
	100.0	100.0

Emissioner 1973–2007

			Förändring av aktiekapital, MSEK	Betalt/erhållet belopp, MSEK
1973	Fondemission	1:2	69.2
1974	Nyemission	1:4 SEK 25	51.7	51.7
1976	Nyemission	1:5 SEK 50	51.7	103.5
1979	Fondemission	1:6	51.7
	Nyemission	1:6 SEK 60	51.7	124.1
1982	Fondemission	1:4	103.5
	Nyemission (riktad)	2 765 000 aktier à SEK 135	69.1	373.3
1989	Fondemission	1 B-aktie: 3 A-aktier	195.5
1990	Nyemission (riktad)	4 000 000 B-aktier à SEK 320.13	100.0	1 280.5
	Konvertering1)	7 930 aktier	0.2	1.2
1991	Konvertering1)	42 281 aktier	1.1	6.3
1992	Konvertering1)	74 311 aktier	1.9	11.1
1993	Apportemission2)	383 500 aktier à SEK 317	9.5	121.6
	Konvertering1)	914 496 aktier	22.9	137.2
1994	Split	5:1 kvotvärde SEK 5
1999	Nyemission	1:7 SEK 160	130.4	4 173.8
2005	Split	4:1 kvotvärde SEK 1.25
	Aktieinlösen	209 602 184 aktier à SEK 20	–262.0	–4 192.0
2007	Split	3:1 kvotvärde SEK 0.417
	Aktieinlösen3)	628 806 552 aktier á SEK 40	–262.0	–24 415.7
		Ingen utgivning av nya aktier,
	Fondemission	kvotvärde SEK 0.625	262.0
	Indragning av aktier som innehas
	av Atlas Copco	28 000 000 aktier	–17.5
	Fondemission	Ingen utgivning av nya aktier,
		kvotvärde SEK 0.639	17.5

1) Avseende 1987/93 års förlagslån.

2) Emissionen genomfördes i samband med förvärvet av The Robbins Company.

3) 610 392 352 aktier netto efter aktier som innehas av Atlas Copco.

De 10 största aktieinnehavarna, 31 december 2007

	Antal aktier	A-aktier	B-aktier	% av rösterna	% av kapitalet
Investor	189 629 826	185 943 226	3 686 600	21.21	15.42
Alecta	49 420 000	24 900 000	24 520 000	3.11	4.02
Swedbank Robur	40 001 456	14 195 920	25 805 536	1.91	3.25
Handelsbanken fonder	25 902 449	14 062 124	11 840 325	1.74	2.11
AP 4	13 902 500	13 302 500	600 000	1.52	1.13
Folksam KPA	15 446 995	8 096 641	7 350 354	1.01	1.26
AP 1	11 786 092	7 475 692	4 310 400	0.90	0.96
Nordea fonder	15 748 781	6 396 384	9 352 397	0.83	1.28
AP 2	10 809 025	6 596 911	4 212 114	0.80	0.88
Länsförsäkringar fonder	6 419 128	5 326 227	1 092 901	0.62	0.52
Övriga	850 546 852	553 098 471	297 448 381	66.35	69.17
	1 229 613 104	839 394 096	390 219 008	100.00	100.00
–varav aktier som innehas av Atlas Copco	8 828 400	3 577 500	5 250 900	0.47	0.72
Totalt, netto efter Atlas Copcos innehav	1 220 784 704	835 816 596	384 968 108

Nyckeltal per aktie1)

						Genomsnittlig årlig
SEK	2003	2004	2005	2006	2007	tillväxt 5 år, %
Resultat före utspädning	2.61	3.71	5.22	12.24	6.09	21.3
Resultat efter utspädning		3.70	5.21	12.22	6.09
Utdelning	1.25	1.50	2.13	2.38	3.002)	25.6
– i % av resultat före utspädning	48.0%	40.5%	40.7%	19.4%	49.3%
Direktavkastning, %	3.4%	3.3%	3.3%	2.4%	2.7%
Inlösen av aktier			3.34		20.00
Operativt kassaflöde	4.46	3.74	2.983)	2.453)	3.76
Eget kapital	17	18	21	27	12
Börskurs, 31 dec, A	43	50	89	115	97	27.8
Börskurs, 31 dec, B	39	47	80	111	88	27.9
Högsta börskurs, A	47	52	89	118	134
Lägsta börskurs, A	26	41	50	85	91
Genomsnittlig börskurs, A	37	46	64	99	113
Börsvärde, 31 december, MSEK	52 369	61 312	107 430	138 865	114 630
Genomsnittligt antal aktier	1 257 613 104	1 257 613 104	1 257 613 104	1 254 210 894	1 220 784 704
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning		1 257 613 104 1 259 024 322	1 259 882 976	1 256 025 654	1 222 305 273

1) Vinst per aktie och andra siffror per aktie har justerats för aktiesplit 2:1 under 2007 och 3:1 under 2005. Ingen justering har gjorts för inlösen av aktier enligt rekommendation från Sveriges Finansanalytikers Förening. För justering av historiska aktiesiffror, även för inlösen av aktier, använd justeringsfaktor 0.85 för åren före 2007

och faktor 0.798 för åren före 2005.

2) Enligt styrelsens förslag.

3) Kvarvarande verksamhet.

Analytiker som följer Atlas Copco

ABG Sundal Collier	Glitnir .
Erik Ejerhed	Ola Asplund
ABN Amro	Goldman Sachs .
Lars Glemstedt	James Moore
Carnegie .	Handelsbanken
Anders Idborg	Peder Frölén
Cazenove	Hagströmer & Qviberg .
Glen Liddy	Hans-Olov Öberg
Cheuvreux .	HSBC
Johan Eliason	Edward Stacey
Citigroup .	JP Morgan
Tim Adams	Nick Paton
CSFB	Kaupthing Bank .
Patrick Marshall	Joakim Höglund
Danske Bank .	Merrill Lynch .
Henrik Breum	Ben Maslen
Deutsche Bank .	Nordea
Johan Wettergren	Ann-Sofie Nordh och Johan Trocmé
Dresdner Kleinwort Wasserstein	SG Securities
Colin Grant	Roderick Bridge
Enskilda Securities .	Swedbank
Anders Eriksson	Mats Liss
Evli Bank .	UBS
Magnus Axén	Fredric Stahl
Exane BNP Paribas	Öhman .
Olivier Esnou	Anders Roslund

Fem år i sammandrag

Orderingång 45 149 44 659 44 744 55 239 Intäkter och resultat Intäkter 44 619 43 192 42 205 50 512 Förändring, % –6 9 25 20 Förändring, exklusive valuta, % 4 14 22 20 Förändring, organiskt från volym och pris, % 3 10 15 17	69 059 63 355 25 29 18 13 866 21.9 12 066 19.0
EBITDA 8 623 9 567 8 355 10 840
EBITDA marginal, % 19.3 22.1 19.8 21.5
Rörelseresultat 5 310 6 651 6 938 9 203
Rörelsemarginal, % 11.9 15.4 16.4 18.2
Räntenetto –386 –374 –469 –654	–453
i % av intäkterna –0.9 –0.9 –1.1 –1.3	–0.7
Räntetäckningsgrad, ggr 7.5 9.1 11.7 14.3	11.2
Resultat före skatt 4 913 6 382 6 863 8 695	10 534
Vinstmarginal, % 11.0 14.8 16.3 17.2	16.6
Resultat från kvarvarande verksamheter 4 430 4 964 6 260	7 416
Årets resultat 3 274 4 671 6 581 15 373	7 469
Anställda
Medelantal anställda 25 707 23 849 21 431 24 378	29 522
Fakturering per anställd, kSEK 1 736 1 811 1 969 2 072	2 146
Kassaflöde2)
Kassamässigt rörelseöverskott 8 291 9 816 12 084 10 722	13 730
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 6 799 8 305 10 230 8 197	10 005
Förändring i rörelsekapital 863 –445 –231 –2 045	–2 326
Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 823 –5 568 –1 996 –4 419	–8 808
Bruttoinvesteringar i fastigheter, maskiner och inventarier –724 –841 –840 –1 035	–1 331
i % av intäkterna –1.6 –1.9 –2.0 –2.0	–2.1
Bruttoinvesteringar i hyresmaskiner –2 681 –3 991 –6 396 –1 133	–1 028
Nettoinvesteringar i hyresmaskiner –1 175 –2 050 –4 032 –638	–442
i % av intäkterna –2.6 –4.7 –9.6 –1.3	–0.7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 895 –3 490 –7 521 –7 973	–14 943
varav betald utdelning3) –1 219 –1 575 –6 082 –6 452	–27 344
Operativt kassaflöde 5 609 4 697 4 521 3 065	4 589
Finansiell ställning och avkastning2)
Balansomslutning 45 862 48 168 54 955 55 255	56 659
Kapitalomsättningshastighet, ggr 0.95 0.99 1.02 1.29	1.14
Sysselsatt kapital 32 859 33 174 34 970 25 797	39 512
Omsättningshastighet, sysselsatt kapital, ggr 1.33 1.41 1.51 1.96	1.60
Avkastning på sysselsatt kapital, % 16.8 22.1 28.5 36.2	29.3
Nettoskuldsättning 7 613 7 860 7 229 –12 364	19 800
Nettoskuld / EBITDA 0.88 0.82 0.87 –1.14	1.43
Eget kapital 21 015 22 601 25 808 32 708	14 640
Skuldsättningsgrad, % 36.1 34.8 28.0 –37.8	135.2
Soliditet, % 45.9 46.9 47.0 59.2	25.8
Avkastning på eget kapital, % 16.0 21.6 27.8 54.8	34.7

Definitioner finns på sidan 93.

Nyckeltal per aktie finns på sidan 131.

Nyckeltal i USD och EUR finns på www.atlascopco.com

1) Inklusive avvecklade verksamheter.

2) Inklusive avvecklade verksamheter för 2005.

3) Inklusive inlösen av aktier 2005 och 2007 samt återköp av egna aktier 2006 och 2007.

Kvartalsdata

Intäkter per affärsområde

				2006				2007
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik1)	5 789	6 215	6 540	6 944	6 794	8 126	8 304	8 676
Anläggnings- och gruvteknik	4 568	4 719	4 567	5 060	5 093	6 292	6 634	7 121
Industriteknik	1 676	1 629	1 493	1 642	1 591	1 714	1 646	1 920
Elimineringar	–85	–119	–62	–64	–88	–147	–153	–168
Atlas Copco-gruppen	11 948	12 444	12 538	13 582	13 390	15 985	16 431	17 549

Rörelseresultat per affärsområde

				2006				2007
MSEK	1	2	3	4	1	2	3	4
Kompressorteknik1)	1 195	1 275	1 442	1 411	1 440	1 622	1 801	1 886
i % av intäkterna	20.6	20.5	22.0	20.3	21.2	20.0	21.7	21.7
Anläggnings- och gruvteknik	703	721	748	838	912	1 125	1 119	1 228
i % av intäkterna	15.4	15.3	16.4	16.6	17.9	17.9	16.9	17.2
Industriteknik	351	336	311	348	378	392	343	426
i % av intäkterna	20.9	20.6	20.8	21.2	23.8	22.9	20.8	22.2
Gruppgemensamma funktioner/
Elimineringar	–153	5	–195	–133	–189	–102	–136	–179
Rörelseresultat	2 096	2 337	2 306	2 464	2 541	3 037	3 127	3 361
i % av intäkterna	17.5	18.8	18.4	18.1	19.0	19.0	19.0	19.2
Finansnetto	–64	–137	–225	–82	–64	178	–419	–1 227
Resultat före skatt	2 032	2 200	2 081	2 382	2 477	3 215	2 708	2 134
i % av intäkterna	17.0	17.7	16.6	17.5	18.5	20.1	16.5	12.2

1) Omräknat för att inkludera Prime Energy 2006.

Legala bolag

(Holding och operativa bolag, exklusive filialer)

Land	Bolag	Placering (Stad)	Land	Bolag	Placering (Stad)
Algeriet	SPA Atlas Copco Algérie	ALGER	Indonesien	P T Atlas Copco Indonesia	JAKARTA
Angola Argentina	Atlas Copco Angola Lda. Atlas Copco Argentina S.A.C.I	LUANDA BUENOS AIRES	Irland	Atlas Copco (Ireland) Ltd. Aircrosse Ltd.	DUBLIN DUBLIN
	Atlas Copco Servicios Mineros S.A. BUENOS AIRES		Italien	Atlas Copco Italia S.p.A.	MILANO
Australien	Atlas Copco Australia Pty Ltd.	BLACKTOWN		Atlas Copco Customer Finance
	Atlas Copco Customer Finance			Italia S.p.A.	MILANO
	Australia Pty Ltd.	BLACKTOWN		Atlas Copco BLM S.R.L.	MILANO
	Atlas Copco South Pacific Holdings			ABAC Aria Compressa S.p.A.	ROBASSOMERO
	Pty Ltd. Dynapac Australia Pty Ltd.	BLACKTOWN SYDNEY		Ceccato Aria Compressa S.p.A. Desoutter Italiana S.r.l.	VICENZA MILANO
	Fuji Air Tools (AUST) Pty Ltd.	HORNSBY		Dynapac S.p.A.	MILANO
Bahrain	Atlas Copco Services Middle			Rodcraft Te.Co. S.r.l.	MILANO
	East OMC	BAHRAIN	Japan	Atlas Copco KK	TOKYO
Belgien	Atlas Copco Airpower n.v.	WILRIJK		Atlas Copco Shizouka Service KK	SHIZOUKA CITY
	Atlas Copco ASAP n.v.	WILRIJK		KTS Co. Ltd.	TOKYO
	Atlas Copco Belgium n.v. Atlas Copco Finance Europe n.v.	OVERIJSE WILRIJK	Kanada	Fuji Air Tools Co. Ltd. Atlas Copco Canada Inc.	OSAKA LASALLE
	Atlas Copco Rental Europe n.v.	RUMST		Chicago Pneumatic Tool Co
	CP Benelux n.v.	WONDELGEM		Canada Ltd.	TORONTO
	Power Tools Distribution n.v.	TONGEREN		Dynapac Canada Ltd.	ONTARIO
	Rodcraft Benelux B.V.B.A./S.P.R.L	BRUSSELS	Kazakstan	Atlas Copco Central Asia LLP	ALMATY
Bolivia	Atlas Copco Boliviana SA	LA PAZ	Kenya	Atlas Copco Eastern Africa Ltd.	NAIROBI
Botswana Brasilien	Atlas Copco (Botswana) (Pty) Ltd. Atlas Copco Brasil Ltda.	GABORONE SAO PAULO	Kina	Atlas Copco (China) Investment Co Ltd.	SHANGHAI
	Chicago Pneumatic Brasil Ltda.	SAO PAULO		Atlas Copco (Shanghai) Trading
	Dynapac Brasil Industria e Comercio			Co Ltd.	SHANGHAI/PU DONG
	Ltda.	SAO PAOLO		Atlas Copco (Nanjing) Construction
	GreenField Brazil Ltda.	SAO PAOLO		and Mining Equipment Ltd.	NANJING
Bulgarien	Atlas Copco Bulgaria EOOD	SOFIA		Atlas Copco (Shenyang) Construction and Mining Equipment Ltd.	SHENYANG
	Atlas Copco Lifton Eood ALUP Compressors Bulgaria OOD	ROUSSE		Atlas Copco (Wuxi) Compressor
	Ltd.	SOFIA		Co Ltd.	WUXI
Chile	Atlas Copco Chilena S.A.C.	SANTIAGO		Atlas Copco (Wuxi) Exploration
	Atlas Copco Customer Finance			Equipment Ltd.	WUXI
	Chile Ltda.	SANTIAGO		Atlas Copco (Zhangjiakou) Construction & Mining
Colombia Cypern	Atlas Copco Colombia Ltda. Atlas Copco (Cyprus) Ltd.	BOGOTA NICOSIA		Equipment Ltd.	ZHANGJIAKOU
Danmark	Atlas Copco Kompressorteknik A/S KÖPENHAMN			CP Qianshao (Qingdao) Power
Egypten	Atlas Copco Equipment Egypt			Tools Ltd.	QINGDAO
	S.A.E.	KAIRO		Dynapac (China) Compaction &
Filippinerna	Atlas Copco (Philippines) Inc.	PARANAQUE		Paving Eq Co Ltd. Dynapac (Tianjin) International	TIANJIN
Finland	Oy Atlas Copco Ab	VANTAA		Trading Co Ltd.	TIANJIN
	Oy Atlas Copco Kompressorit Ab Oy Atlas Copco Louhinta--	VANTAA		Liuzhou Tech Machinery Co Ltd.	LIUZHOU
	tekniikka Ab	VANTAA		Shanghai Bolaite Compressor
	Oy Atlas Copco Rotex Ab	TAMMERFORS		Co Ltd.	SHANGHAI
	Oy Atlas Copco Tools Ab	VANTAA		Shanghai Tooltec Pneumatic Tool Co Ltd.	SHANGHAI
Frankrike	Atlas Copco France Holding S.A.	ST. OUEN L'AUMÔNE		Shenyang Rui Feng Machinery Ltd	SHENYANG
	Atlas Copco Applications Industrielles S.A.S.	ST. OUEN L'AUMÔNE		Wuxi Pneumatech Air/Gas Purity
	Atlas Copco Compresseurs			Equipment Co Ltd.	WUXI
	S.A.S.	ST. OUEN L'AUMÔNE	Kroatien	Atlas Copco d.o.o.	SPLIT
	Atlas Copco Crépelle S.A.S.	LILLE	Lettland Litauen	BaltAir SIA UAB Baltair	RIGA KLAIPEDA
	Atlas Copco Drilling Solutions		Luxemburg	Atlas Copco Finance S.à.r.l.	LUXEMBURG
	S.A.S. Atlas Copco Forage et Démolition	ST. OUEN L'AUMÔNE		Atlas Copco Reinsurance SA	LUXEMBURG
	S.A.S.	ST. OUEN L'AUMÔNE	Malaysia	Atlas Copco (Malaysia) Sdn. Bhd.	KUALA LUMPUR
	ABAC France S.A.	VALENCE	Mexiko	Atlas Copco Mexicana SA de CV	TLALNEPANTLA
	Compresseurs Mauguière S.A.S.	MERU		Inversora Capricornio SA de CV Dynapac Mexico S de RL de CV	TLALNEPANTLA COL DE VALLE
	Compresseurs Worthington			Prime Equipment SA de CV	MONTERREY
	Creyssensac S.A.S. ETS Georges Renault S.A.S.	MERU NANTES	Marocko	Atlas Copco Maroc SA	CASABLANCA
	Dynapac Concrete SnC	TOURNAN-EN-BRIE	Mongoliet	Atlas Copco Mongolia LLC	ULANBATOR
	Dynapac France SnC	TOURNAN-EN-BRIE	Namibia	Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd.	WINDHOEK
	Dynapac Services SAS	TOURNAN-EN-BRIE		Nederländerna Atlas Copco Abird B.V.	ROTTERDAM
	Rodcraft KORB S.A.R.L	VILLEJUIF		Atlas Copco Beheer B.V. Atlas Copco Internationaal B.V.	ZWIJNDRECHT ZWIJNDRECHT
	Techfluid Nord SAS Vibratechnique SnC	LILLE TOURNAN-EN-BRIE		Atlas Copco Ketting Marine
Förenade				Center B.V.	IJMUIDEN
	Arabemiraten Atlas Copco Middle East FZE	DUBAI		Atlas Copco Nederland B.V.	ZWIJNDRECHT
	Atlas Copco Services Middle			Creemers Compressors B.V.	EINDHOVEN
	East SPC, Abu Dhabi	ABU DHABI		Grass-Air Compressoren B.V.	OSS
Ghana	Gulf Turbomachinery Company FZCO DUBAI Atlas Copco Ghana Ltd.	ACCRA	Norge	Atlas Copco A/S Atlas Copco Anlegg- og	LANGHUS
Grekland	Atlas Copco Hellas AE	RENTIS		Gruveteknikk A/S	LANGHUS
Hong Kong	Atlas Copco China/Hong Kong Ltd.	KOWLOON		Atlas Copco Kompressorteknikk A/S LANGHUS
	CP China/Hong Kong Ltd.	KOWLOON		Atlas Copco Tools A/S	LANGHUS
Indien	Atlas Copco (India) Ltd.	PUNE		Berema A/S	LANGHUS
	Dynapac Compaction and Paving			Dynapac Norway A/S	OSLO
	Equipment (India) Pvt Ltd.	NEW DEHLI

Land	Bolag	Placering (Stad)	Land	Bolag	Placering (Stad)
Nya Zeeland	Atlas Copco (N.Z.) Ltd. Intermech Ltd.	MT. WELLINGTON AUCKLAND		Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd. ABAC Air Compressors SA Pty Ltd	BOKSBURG WESTVILLE
Pakistan	Atlas Copco Pakistan (Pvt) Ltd.	LAHORE		Dynapac (SA) (Pty) Ltd.	JOHANNESBURG
Peru	Atlas Copco Peruana SA	LIMA	Sydkorea	Atlas Copco Mfg. Korea Co. Ltd.	SEOUL
Polen	Atlas Copco Polska Sp. Zo. o.	WARSZAWA		CP Tools Korea Co. Ltd.	SEOUL
	ALUP Kompressoren Polska sp.		Taiwan	Atlas Copco Taiwan Ltd.	TAIPEI
	Zo. o. z.	WARSZAWA	Tanzania	Atlas Copco Tanzania Ltd.	GEITA
Portugal	Dynapac Poland Sp. Zo. o.z. (Ltd) Sociedade Atlas Copco de	KATOWICE	Thailand	Atlas Copco (Thailand) Ltd.	BANGKOK
	Portugal Lda.	LISSABON	Tjeckien	Atlas Copco Service (Thailand) Ltd. BANGKOK Atlas Copco s.r.o.	PRAG
Rumänien	Atlas Copco Industrial			Atlas Copco Lutos a.s.	LUBENEC
	Technique SRL	PITESTI		ALUP CZ spol. S.r.o.	BRECLAV
	Atlas Copco Romania S.R.L.	OTOPENI	Turkiet	Atlas Copco Makinalari Imalat AS	ISTANBUL
	S.C. ALUP Kompressoren Romania			Scanrotor Otomotiv Ticaret A.S.	BURSA
Ryssland	S.R.L ZAO Atlas Copco	BAIA MARE MOSKVA	Tyskland	Atlas Copco Holding GmbH	ESSEN
	ZAO Dynapac CIS	ST. PETERSBURG		ABAC Deutschland GmbH ALUP Kompressoren GmbH	KÖNGEN KÖNGEN
	ZAO Dynapac Rus	MOSKVA		IRMER + ELZE Kompressoren
	ZAO Dynapac Ural	YEKATERINBURG		GmbH	BAD OEYNHAUSEN
Serbien	Atlas Copco A.D.	NOVI BEOGRAD		Atlas Copco Application Center
Schweiz	Atlas Copco (Schweiz) A.G.	STUDEN/BIEL		Europe GmbH	ESSEN
	GreenField A.G. Rodcraft Sarl.	STUDEN/BIEL CAROUGE		Atlas Copco Construction Tools GmbH	ESSEN
	Servatechnik A.G.	OFTRINGEN		Atlas Copco Energas GmbH	KÖLN
Singapore	Atlas Copco (South East Asia)			Atlas Copco Kompressoren und
	Pte. Ltd.	SINGAPORE		Drucklufttechnik GmbH	ESSEN
	ABAC DMS Air Compressors Pte Ltd. SINGAPORE			Atlas Copco MCT GmbH	ESSEN
Slovakien Slovenien	Industrial Technique s.r.o. Atlas Copco d.d.	BRATISLAVA LJUBLJANA		Atlas Copco Tools Central Europe GmbH	ESSEN
Spanien	Atlas Copco S.A.E.	MADRID		Dynapac GmbH	WARDENBURG
	ABAC Iberica Aire Comprimido S. A. MADRID			Desoutter GmbH	MAINTAL
	Desoutter S.A.	MADRID		Microtech Systems GmbH	VILLIGEN
	Dynapac Iberica SLU	MADRID			SCHWENNINGEN
	Guimerá, S.A.	BARCELONA		RDW GmbH	KÖNGEN
	Puska Pneumatic S.A. Worthington Internacional	VIZCAYA		Rodcraft Pneumatic Tools GmbH TBB Industrial Tools Services GmbH LANDSHUT	MUELHEIM
	Compresores S.A.	MADRID		TBB Q-service GmbH	DINGOLFING
	Storbritannien Atlas Copco UK Holdings Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD	Ukraina	LLC Atlas Copco Ukraine	KIEV
	Atlas Copco Compressors Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD	Ungern	Atlas Copco Kft.	BUDAPEST
	Atlas Copco Construction &			ALUP Magyaroszàg Kft.	EGER
	Mining Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD		Industrial Technique Hungary Kft.	BUDAPEST
	Atlas Copco Kolfor Ltd. Atlas Copco (Northern Ireland) Ltd. LISBURN	DUNDEE	USA	Atlas Copco ASAP North America LLC	PINEBROOK, NJ
	Atlas Copco Tools Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD		Atlas Copco Assembly
	ABAC UK Ltd.	OXON		Systems LLC	AUBURN HILLS, MI
	Compressed Air Systems Ltd.	LISBURN		Atlas Copco Compressors LLC	ROCK HILL, SC
	Desoutter Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD		Atlas Copco Comptec LLC	VOORHEESVILLE, NY
	Desoutter Sales Ltd. Dynapac Ltd.	HEMEL HEMPSTEAD RUGBY		Atlas Copco Construction Mining Technique USA LLC	COMMERCE CITY, CO
	Medaes Ltd.	DERBYSHIRE		Atlas Copco Construction
Sverige	Atlas Copco AB	NACKA		Tools LLC	WEST SPRING
	Atlas Copco CMT Sweden AB	NACKA			FIELD, MA
	Atlas Copco Compressor AB	NACKA		Atlas Copco Customer Finance
	Atlas Copco Construction Tools AB	NACKA		USA LLC Atlas Copco Drilling Solutions LLC	PINE BROOK, NJ GARLAND, TX
	Atlas Copco Craelius AB Atlas Copco Customer Finance AB	MÄRSTA NACKA		Atlas Copco North America LLC	PINE BROOK, NJ
	Atlas Copco Industrial			Atlas Copco Tools & Assembly
	Technique AB	NACKA		Systems LLC	AUBURN HILLS, MI
	Atlas Copco Industrial Technique			Atlas Copco USA Holdings Inc.	PINE BROOK, NJ
	Finance KB	NACKA		Atlas Copco Prime Energy LLC American Imported Machinery	DEER PARK, TX
	Atlas Copco Iran AB Atlas Copco Järla Holding AB	NACKA NACKA		Company Inc.	ROCK HILL, SC
	Atlas Copco Lugnet Treasury AB	NACKA		Beacon Medical Products LLC	ROCK HILL, SC
	Atlas Copco Nacka Holding AB	NACKA		Benz Compressed Air Systems Inc. MONTEBELLO, CA
	Atlas Copco Rock Drills AB	ÖREBRO		Chicago Pneumatic Tool
	Atlas Copco Secoroc AB	FAGERSTA		Company LLC Dynapac USA Inc.	ROCK HILL, SC CHARLOTTE, NC
	Atlas Copco Sickla Holding AB Atlas Copco Tools AB	NACKA NACKA		Mafi-Trench Company LLC	SANTA MARIA, CA
	BEMT Tryckluft AB	STAFFANSTORP		Pneumatech LLC	KENOSHA, WI
	BIAB Tryckluft AB	LUDVIKA	Venezuela	Atlas Copco Venezuela SA	CARACAS
	CP Scanrotor AB	TANUM	Vietnam	Atlas Copco Vietnam Company Ltd. HANOI
	Dynapac AB	NACKA	Zambia	Atlas Copco (Zambia) Ltd.	CHINGOLA
	Dynapac Compaction Equipment ABKARLSKRONA		Zimbabwe Österrike	Atlas Copco Zimbabwe (Pty) Ltd. Atlas Copco Ges.m.b.H.	HARARE WIEN
	Dynapac Nordic AB Industria Försäkrings AB	STOCKHOLM NACKA		Atlas Copco MAI GmbH	FEISTRITZ AN DER
	Nordic Construction Equipment AB STOCKHOLM				DRAU
Sydafrika	Atlas Copco Holdings South Africa			AGRE Kompressoren GmbH	ST ULRICH
	(Pty) Ltd.	WITFIELD
	Atlas Copco Secoroc (Pty) Ltd.	SPRINGS

Finansiell information

Välkommen till årsstämman

Aktieägarna i Atlas Copco AB kallas till ordinarie årsstämma torsdagen den 24 april 2008 kl 17.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.

Finansiell information från Atlas Copco

Atlas Copco publicerar följande ekonomiska rapporter:

24 april 2008 Kvartalsrapport januari–mars
18 juli 2008 Kvartalsrapport april–juni
23 oktober 2008 Kvartalsrapport juli–september
2 februari 2009 Kvartalsrapport oktober–december
mars 2009 Årsredovisning 2008

Årsredovisningen kan beställas från

Atlas Copco AB Informationsavdelningen 105 23 Stockholm www.atlascopco.com Tel: 08 743 8000 Fax: 08 643 3718

Kontaktinformation:

Investerarrelationer: Ingrid Andersson, chef investerarrelationer, ir@se.atlascopco.com

Hemsidan www.atlascopco.com har information riktad mot intressentgrupperna kunder, studenter, media och finansmarknaden, på flera språk.

På www.atlascopco.com/ir, som finns på svenska och engelska, finns finansiella rapporter och nyckeltal i digital form. Det är också möjligt att prenumerera på information från Gruppen. Presentationer för investerare kan laddas ner och här finns också möjligt att se och/eller lyssna på presentationer som rör kvartalsrapporter (dessa finns dock enbart på engelska).

Adresser

Atlas Copco Group Center

Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Tel: 08 743 8000 Fax: 08 644 9045 atlascopco.com Org.nr: 556014-2720

Atlas Copco Kompressorteknik

Airpower n.v. P O Box 100 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2443

Atlas Copco Industrial Air P O Box 103 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2576

Atlas Copco Oil-free Air P O Box 104 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2443

Atlas Copco Portable Air P O Box 102 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2443

Atlas Copco Gas and Process Am Ziegelofen 2 DE-50999 Köln, Tyskland Tel: +49 2236 965 00 Fax: +49 2236 965 05 22

Atlas Copco Specialty Rental P O Box 107 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2443

Atlas Copco Compressor Technique Service P O Box 222 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 450 62 00

Atlas Copco Airtec P O Box 101 BE-2610 Wilrijk, Belgien Tel: +32 3 870 2111 Fax: +32 3 870 2443

Atlas Copco

Fax: 08 644 9045

Anläggnings- och gruvteknik SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 8000

Atlas Copco Underground Rock Excavation SE-701 91 Örebro Tel: 019 670 7000 Fax: 019 670 7070

Atlas Copco Surface Drilling Equipment SE-701 91 Örebro Tel: 019 670 7000 Fax: 019 670 7298

Atlas Copco Drilling Solutions PO Box 462288 Garland TX 75046-2288, USA Tel: +1 972 496 7400 Fax: +1 972 496 7425

Atlas Copco Secoroc Box 521 SE-737 25 Fagersta Tel: 0223 461 00 Fax: 0223 461 01

Atlas Copco Construction Tools SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 9600 Fax: 08 743 9650

Atlas Copco Geotechnical Drilling and Exploration SE-195 82 Märsta Tel: 08 587 785 00 Fax: 08 591 187 82

Atlas Copco Road Construction Equipment SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 93 00 Fax: 08 743 83 90

Atlas Copco Rocktec SE-701 91 Örebro Tel: 019 670 7000 Fax: 019 670 7513 Atlas Copco

Industriteknik SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 8000 Fax: 08 644 9045

Atlas Copco Tools and Assembly Systems Motor Vehicle Industry SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 9500 Fax: 08 640 0546

Atlas Copco Tools and Assembly Systems General Industry SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 9500 Fax: 08 640 0546

Chicago Pneumatic Industrial ZAC de la Lorie 38, Rue Bobby Sands BP 10273 FR-44818 Saint Herblain, Frankrike Tel: +33 2 40 80 20 00 Fax: +33 2 40 33 27 07

Chicago Pneumatic Vehicle Service ZAC de la Lorie 38, Rue Bobby Sands BP 10273 44818 Saint Herblain, Frankrike Tel: +33 2 40 33 20 00 Fax: +33 2 40 33 27 07

Atlas Copco Tooltec SE-105 23 Stockholm Tel: 08 743 9500 Fax: 08 640 0546

Atlas Copco marknadsbolag i världen

Algeriet	+213 (0)21 32 83 25	Grekland	+30 (0)210 349 96 00	Marocko	+212 (0)22 60 00 40	Storbritannien	+44 (0)1442 26 12 01
Argentina	+54 (0)11 47 17 22 00	Hongkong	+852 27 97 66 00	Mexico	+52 (0)55 22 82 06 00	Sverige	+46 (0)8 743 80 00
Australien	+61 (0)2 96 21 99 99	Indien	+91 (0)20 39 85 21 00	Mongoliet	+ 976 (0)11 34 49 91	Sydafrika	+27 (0)11 821 90 00
Bahrain	+973 17 22 15 51	Indonesien	+62 (0)21 780 10 08	Namibia	+264 (0)61 26 13 96	Sydkorea	+82 (0)2 21 89 40 00
Belgien	+32 (0)2 689 05 11	Iran	+98 (0)21 66 93 77 11	Nederländerna	+31 (0)78 623 02 30	Taiwan	+886 (0)3 479 68 38
Bolivien	+591 (0)2 211 20 00	Irland	+353 (0)1 450 59 78	New Zeeland	+64 (0)9 579 40 69	Tanzania	+255 (0)28 252 05 62
Botswana	+267 395 91 55	Italien	+39 02 61 79 91	Norge	+47 64 86 08 60	Thailand	+66 (0)38 56 29 00
Brasilien	+55 (0)11 41 96 87 00	Japan	+81 (0)3 57 65 78 01	Pakistan	+92 (0)42 574 94 06	Tjeckien	+420 (0) 225 43 40 00
Bulgarien	+359 (0)2 489 31 78	Kanada	+1 514 366 2626	Peru	+51 (0)1 224 86 80	Turkiet	+90 (0)216 581 05 81
Chile	+56 (2) 442 36 00	Kazakstan	+7 (0)727 258 85 34	Polen	+48 (0)22 572 68 00	Tyskland	+49 (0)201 217 70
Colombia	+57 (0)1 419 92 00	Kenya	+254 (0)20 660 50 00	Portugal	+351 214 16 85 00	Ukraina	+380 (0)44 499 18 70
Cypern	+357 22 48 07 40	Kina	+86 (0)21 22 08 48 00	Rumänien	+40 (0)21 352 36 23	Ungern	+36 (0)23 80 36 00
Danmark	+45 43 45 46 11	Kongo, Demokratiska		Ryssland	+7 495 933 60 27	USA	+1 973 439 34 00
Egypten	+20 (0)2 610 03 37	republiken	+243 (0)990 53 90 01	Saudiarabien	+966 (0)2 693 33 57	Uzbekistan	+998 (0)711 20 47 64
Filippinerna	+63 (0)2 843 05 35	Kroatien	+385 (0)1 379 41 18	Schweiz	+41 (0)32 374 14 00	Venezuela	+58 (0)212 256 23 11
Finland	+358 (0)9 29 64 41	Kuwait	+965 398 79 60 61	Serbien	+381 (0)11 311 66 18	Vietnam	+84 (0)8 898 96 38
Frankrike	+33 (0)1 39 09 30 00	Lettland	+371 760 91 90	Singapore	+65 68 62 28 11	Zambia	+260 (0)2 31 12 81
Förenade		Litauen	+370 (0)37 22 88 61	Slovakien	+421 (0)32 743 80 01	Zimbabwe	+263 (0)4 62 17 61
Arabemiraten	+971 (0)4 886 19 96	Makedonien	+389 (0)2 311 23 83	Slovenien	+386 (0)1 560 07 10	Österrike	+43 (0)1 76 01 20
Ghana	+233 (0)21 77 45 12	Malaysia	+60 (0)3 51 23 88 88	Spanien	+34 91 627 91 00

We are committed to your superior productivity through interaction and innovation.

Atlas Copco AB (publ) 105 23 Stockholm Tel: 08-743 8000 Org.nr: 556014-2720 www.atlascopco.com