Annual Report • Mar 30, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
The global leader in
| Verksamhetsbeskrivning | |||
|---|---|---|---|
| ------------------------ | -- | -- | -- |
| ASSA ABLOY i korthet | ||
|---|---|---|
| 2008 i korthet | 1 | |
| Kommentar från VD och koncernchef | 2 | |
| Vision, finansiella mål och strategi | 6 | |
| Säkerhetsmarknaden | 9 | |
| Produkter | 14 | |
| Division EMEA | 18 | |
| Division Americas | 20 | |
| Division Asia Pacific | 22 | |
| Division Global Technologies | 26 | |
| Division Entrance Systems | 30 | |
| Hållbar utveckling | 32 | |
| Medarbetare | 35 | |
| Finansiella rapporter | Förvaltningsberättelse | 38 |
| Väsentliga risker och riskhantering | 41 | |
| Omsättning och resultat | 44 | |
| Koncernens resultaträkning | 45 | |
| Kommentarer per division | 46 | |
| Rapportering per division | 47 | |
| Finansiell ställning | 48 | |
| Koncernens balansräkning | 49 | |
| Kassaflöde | 50 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 51 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 52 | |
| Moderbolagets rapporter | 54 | |
| Noter | 56 | |
| Kommentarer till fem år i sammandrag | 80 | |
| Fem år i sammandrag | 81 | |
| Kvartalsinformation | 82 | |
| Nyckeltalsdefinitioner | 83 | |
| Förslag till vinstdisposition | 84 | |
| Revisionsberättelse | 85 | |
| Bolagsstyrningsrapport | 86 | |
| aktieägarinformation | Styrelse | 90 |
| Koncernledning | 92 | |
| ASSA ABLOY-aktien | 95 | |
| Information till aktieägare | 98 | |
| Ordlista | 99 | |
Omslagsbild: Clarion Hotel Sign i Stockholm använder de senaste säkerhetslösningarna från ASSA ABLOY med bland annat dörrar som är förberedda för att identifiera användaren och öppnas genom ett säkert SMS skickat till en mobiltelefon.
Bolagsstyringsrapport och aktieägarinformation
ASSA ABLOY är världsledande inom låsoch dörrlösningar som uppfyller slutanvändarnas krav på trygghet, säkerhet och användarvänlighet.
ASSA ABLOY finns representerat i alla stora regioner, på både mogna och nya marknader, med ledande positioner i större delen av Europa, Nordamerika och Australien. I det snabbväxande området för elektromekaniska säkerhetslösningar har koncernen en ledande ställning inom till exempel passerkontroll, identifiering, dörrautomatik och hotellsäkerhet.
Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen utvecklats från ett regionalt bolag till en internationell koncern med 32 700 anställda och en omsättning på cirka 35 miljarder SEK. Som världens ledande låskoncern erbjuder ASSA ABLOY ett mer komplett produktutbud för låsoch dörrlösningar än något annat företag på marknaden.
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag på de nord- och sydamerikanska kontinenterna. Största delen av försäljningen sker i USA, Kanada och Mexiko. Sydamerika växer i betydelse där Brasilien är den viktigaste marknaden. Några av divisionens ledande varumärken är Corbin Russwin, Curries, Emtek, Medeco, Phillips, SARGENT och La Fonte. Divisionen har 8 600 anställda och divisionsledningen är placerad i New Haven, Connecticut, USA.
Americas andel av koncernen EMEAs andel av koncernen Asia Pacifics andel av koncernen
Division
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag i Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA). Huvuddelen av försäljningen sker i Västeuropa men tillväxtmarknader i Östeuropa och Mellanöstern växer i betydelse. Några av divisionens ledande varumärken är ABLOY, ASSA, IKON, TESA, Yale och Vachette. Divisionen har 11 900 anställda och divisionsledningen är placerad i London, Storbritannien.
Divisionen tillverkar och säljer lås, cylindrar, elektromekaniska produkter, säkerhetsdörrar och beslag i Asien och Oceanien. Australien och Nya Zeeland står för en stor del av försäljningen men Kina och andra asiatiska marknader växer snabbt i betydelse. Kina är även ett viktigt tillverkningsland. Några av divisionens ledande varumärken är Lockwood, Guli, Wangli, Baodean, Beijing Tianming, Shenfei, Interlock och iRevo. Divisionen har 7 100 anställda och divisionsledningen är placerad i Hongkong, Kina.
Divisionen är global och tillverkar och säljer produkter för elektronisk passerkontroll, säkert utfärdande av kort, identifieringsteknologi och elektroniska låsprodukter för hotell. Divisionen består av två affärsenheter, HID Global och ASSA ABLOY Hospitality, som säljer sina produkter över hela världen. Ledande varumärken är HID, Fargo, Elsafe och VingCard. Divisionen har 2 800 anställda och divisionsledningen är placerad i Stockholm , Sverige.
Entrance Systems är en global division som tillverkar och säljer automatiska dörrsystem och service. Produkterna säljs under varumärket Besam. Divisionen har försäljning och egen direktservice över hela världen samt tillverkning i Sverige, Storbritannien, USA och Kina. Divisionen har 2 300 anställda och divisionsledningen är placerad i Landskrona, Sverige.
| Finansiell översikt | Nyckeltal | 2006 | 2007 | 2008 | Förändring |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 31 137 | 33 550 | 34 918 | +4% | |
| Varav: Organisk tillväxt, % | 9 | 7 | 0 | ||
| Varav: Förvärvad tillväxt, % | 3 | 5 | 4 | ||
| Varav: Valutaeffekt, % | 0 | –4 | 0 | ||
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 4 7711 | 5 458 | 5 5261 | +1% | |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 15,31 | 16,3 | 15,8 1 | ||
| Resultat före skatt (EBT), MSEK | 4 1001 | 4 609 | 4 756 1 | +3% | |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 3 528 | 4 808 | 4 769 | –1% | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,11 | 18,4 | 17,21 | ||
| Data per aktie | 2006 | 2007 | 2008 | Förändring | |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning (EPS), SEK/aktie | 7,991 | 9,02 | 9,211 | +2% | |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK/aktie | 39,13 | 46,76 | 55,91 | ||
| Utdelning, SEK/aktie | 3,25 | 3,60 | 3,602 | ||
| Antal aktier efter utspädning, 1 000-tal | 376 033 | 380 713 | 380 713 |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och jämförelsestörande poster 2008. 2 Av styrelsen föreslagen utdelning.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2008
Det är glädjande att konstatera att ASSA ABLOY för 2008 redovisade sin hittills högsta omsättning och resultat samtidigt som investeringarna i produktutveckling och marknadsnärvaro fortsatte på en hög nivå. Världskonjunkturen försvagades successivt under året men pågående strukturprogram och andra åtgärder gav goda besparingseffekter som motverkade den successivt försvagade marknaden. Förvärvsaktiviteten fortsatte i ett högt tempo med 18 genomförda förvärv.
Omsättningen under 2008 ökade med 4 procent och uppgick till 34 918 MSEK (33 550). Rörelseresultatet ökade samtidigt med 1 procent exklusive engångs- och strukturkostnader, återigen det högsta resultatet någonsin för koncernen, och uppgick till 5 526 MSEK (5 458) motsvarande en rörelsemarginal på 15,8 procent (16,3).
Sett över en femårsperiod har den totala tillväxten exklusive valutaeffekter uppgått till goda 52 procent uppdelad på 30 procent organisk tillväxt och 22 procent förvärvad tillväxt. Kassaflödet under hela perioden har varit mycket gott med en väsentligt stärkt balansräkning.
För ASSA ABLOY är organisk tillväxt den enskilt viktigaste drivkraften för lönsamhet och framgång. Organisk tillväxt drivs främst av produktutveckling, marknadsbearbetning och ökad marknadstäckning. Året präglades av fortsatta kraftiga investeringar i produktutveckling, som kommer att ge en mängd nya spännande produkter och goda bidrag till
tillväxten under 2009 och framåt. Parallellt fortsatte också den framgångsrika utbyggnaden av marknadsorganisationen genom en ökad satsning på specifikationssäljare, arkitekter och ett utökat fokus på det snabbväxande området för elektromekaniska låslösningar. Effektiviteten i marknadsbearbetningen ökar i takt med att de skilda varumärkena framgångsrikt går samman under huvudvarumärket ASSA ABLOY.
På förvärvsfronten var aktiviteten hög under året med 18 förvärv där ASSA ABLOYs positioner successivt förstärkts särskilt på de för framtiden viktiga tillväxtmarknaderna i Asien.
ASSA ABLOY verkar i en industri under konsolidering där förvärv utgör en viktig del i koncernens utveckling. Genom förvärven kompletteras ASSA ABLOYs produktutbud, tillförs ny teknologi samt ökar koncernens geografiska marknadstäckning. De förvärvade bolagen kommer att tillföra en omsättning på årsbasis om cirka 1 800 MSEK. Samtliga fem divisioner förvärvade nya enheter. Bland de större förvärven kan noteras nordamerikanska Rockwood, italienska Gardesa och Valli&Valli, svenska Copiax, sydkoreanska Cheil samt de kinesiska företagen Beijing Tianming och Shenfei.
ASSA ABLOYs strukturprogram från 2006 som avslutas i början av 2009 har varit mycket framgångsrikt med stora besparingar och mycket förhöjd effektivitet i koncernens produktionsenheter. Programmet som omfattade 50 enskilda strukturåtgärder har lett till att 24 producerande enheter har lagts ned och ytterligare ett stort antal har ändrat inriktning till huvudsakligen slutmontering. En konsekvens av programmet är att alltmer av standardproduktionen har flyttats till lågkostnadsländer som bedrivs både i egen och i extern regi. Produktionsprocessen har förbättrats samtidigt som lokal närvaro på slutkundsmarknaderna säkerställts för snabb leverans och effektiv montering av kundanpassade produkter. Nettobesparingen från programmet är 600 MSEK per år och mer än 2 000 anställda har nu lämnat koncernen.
Under andra halvåret av 2008 genomfördes en ny genomgång av produktionsstrukturen i högkostnadsländerna. Syftet är att ytterligare höja takten i omstruktureringen och avser de enheter som ännu ej har konverterats från full produktion till slutmontering. Genomgången har resulterat i ett fyrtiotal strukturprojekt där hela kostnaden resultatfördes under tredje och fjärde kvartalet 2008. Vissa projekt startade redan under andra halvåret. Totalt berörs 1 800 anställda i det nya programmet och återbetalningstiden för projekten beräknas till 2–3 år.
Samtidigt som produktionsomläggningen i högkostnadsländerna har genomförts är det mycket tillfredsställande att konstatera att ASSA ABLOY har hållit ett högt tempo i utbyggnaden av produktionsbasen i lågkostnadsländer. Antalet anställda i lågkostnadsländerna har de senaste två åren ökat med 50 procent och uppgår nu till över 12 000 personer, mer än 40 procent av koncernens totala antal anställda.
Division EMEA påverkades av det successivt försämrade konjunkturläget i Europa under året och hade en negativ organisk tillväxt på 2 procent (+7). Rörelseresultatet var oförändrat exklusive jämförelsestörande poster.
Förändringsarbetet inom marknads- och säljorganisationerna, som bland annat innebär att de förs samman under varumärket ASSA ABLOY, fortsatte ge goda resultat. Arbetet med gemensamma produktplattformar ledde till lanseringen av ett stort antal mycket lovande elektromekaniska och elektroniska produkter såsom Aperio och olika Hi-O-lösningar.
Under 2008 färdigställdes större delen av projekten från det strukturprogram som lanserades 2006. Under andra halvåret av 2008 initierades ett nytt program där resterande delar av divisionens produktionsenheter i högkostnadsländer kommer att konverteras från full produktion till montering.
Ett antal förvärv genomfördes varav de större var Gardesa, Copiax och Valli&Valli. Gardesa är en ledande italiensk tillverkare av högsäkerhetsdörrar. Copiax är en svensk säkerhetsgrossist. Valli&Valli är en ledande italiensk tillverkare av designade handtag. Förvärven stärker ASSA ABLOYs position som leverantör av kompletta dörr- och låslösningar på marknaden.
Division Americas hade en organisk tillväxt på 4 procent (5) under året, men med olika utveckling inom segmenten. Efterfrågan inom det kommersiella segmentet var fortsatt god under året medan efterfrågan inom bostadssegmentet var starkt negativ. Med den låga exponeringen mot bostadssegmentet påverkades dock divisionen endast i mindre utsträckning av detta. Lönsamheten förbättrades ytterligare under året och rörelseresultatet ökade med 5 procent.
Satsningen på en gemensam, segmenterad säljorganisation och ökat specifikationsarbete för att stimulera efterfrågan har visat sig mycket framgångsrik och har lett till ökade marknadsandelar och ett framflyttande av positionerna.
Arbetet med strukturåtgärder och Lean-metoder fortsatte framgångsrikt. Under året förvärvades det nordamerikanska företaget Rockwood som tillverkar dörrkomponenter.
Division Asia Pacific hade 0 procent (10) i organisk tillväxt under året. Marknadsutvecklingen i Australien och Nya Zeeland var negativ under året medan den var positiv på
framför allt den kinesiska marknaden. Dock skedde en avmattning även på denna marknad mot slutet av året. Exportförsäljningen till koncernens enheter i Nordamerika och Västeuropa sjönk också mot slutet av året påverkat av svag efterfrågan och lagerreduktioner.
Trots den svaga efterfrågan ökade rörelseresultatet med 11 procent tack vare ett effektiviseringsarbete som fortsatte i oförminskad takt. Två av de fyra produktionsenheterna i Australien och Nya Zeeland är stängda och de kvarvarande fokuseras på montering och kundanpassningar.
Två större förvärv slutfördes, dels dörrtillverkaren Beijing Tianming och dels Shenfeis dörrstängarverksamhet. Med dessa förvärv kan nu koncernen erbjuda ett komplett program för dörr- och låslösningar på den kinesiska marknaden.
Den organiska tillväxten blev 0 procent (11) för året och rörelseresultatet minskade med 3 procent. Affärsenheten HID Globals tillväxt var svagt negativ och affärsenheten ASSA ABLOY Hospitalitys var svagt positiv.
Inom HID Global visade dock Identity and Access Management tillväxt medan Identification Solutions (före detta ITG) var negativt beroende på minskad efterfrågan, utfasning av olönsamma kundsegment samt förseningar i många kundprojekt. HID Global lanserade ett stort antal innovativa produkter under året. Produkterna som kombinerar logisk och fysisk access rönte stort intresse, bland annat de som från och med 2008 inkluderas i vissa modeller av Dells bärbara datorer.
Affärsenheten ASSA ABLOY Hospitality lanserade ett antal nya innovativa produkter på marknaden. En viktig lansering var Signature RFID, som är den första produkten på marknaden som kombinerar RFID-teknologi med NFC och möjliggör användande av mobiltelefoner för att kommunicera med låslösningen.
Division Entrance Systems organiska tillväxt var 3 procent (6) och rörelseresultatet ökade med 5 procent med oförändrad rörelsemarginal.
Efterfrågan från detaljhandeln i Europa och Nordamerika försvagades under året. Detta kompenserades dock i stor utsträckning av ökad efterfrågan från sjuk- och hälsovård samt från ökande efterfrågan på tillväxtmarknaderna. Även en god försäljning inom servicesegmentet bidrog positivt. Bland annat lanserades en ny global plattform för automatiska dörrstängare.
Flytten av produktionen i den tyska anläggningen till Tjeckien är nu fullt genomförd och den nya produktionsenheten i Kina fungerar mycket tillfredsställande. Förutom ett flertal mindre förvärv av serviceverksamheter på både mogna och nya marknader slutfördes det större förvärvet av det sydkoreanska företaget Cheil.
Koncernen är väl positionerad för långsiktig uthållig tillväxt genom vår position som marknadsledare med global närvaro. Fokus på det kommersiella segmentet, hög andel eftermarknadsförsäljning och en ökande andel snabbväxande elektromekaniska och elektroniska produkter bidrar till stabilitet i tillväxt och intjäning. Säljorganisationerna samlas under huvudvarumärket ASSA ABLOY vilket ger goda resultat.
Nya produkter är den viktigaste källan till organisk tillväxt. Ökningen av investeringarna i produktutveckling har legat på mellan 10 och 20 procent per år de senaste åren. Antalet utvecklingsingenjörer uppgår nu till nära 1 000 personer. Mycket av arbetet koncentreras på snabbväxande elektromekaniska låslösningar som tas fram som globala gemensamma produktplattformar som anpassas till de lokala marknaderna. Produktplattformarna utvecklas dels av koncernens gemensamma utvecklingsavdelning, Shared Technologies, och dels genom projekt inom och mellan divisionerna där kompetenser samlas för bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser. Ett stort antal nya produkter kommer att lanseras under 2009.
Försäljningen av elektromekaniska produkter har ökat kraftigt från 20 till 34 procent av den totala omsättningen under 2000-talet och utvecklingen kommer att fortsätta framöver då tillväxten inom segmentet är två till tre gånger högre än för traditionella mekaniska produkter.
Koncernen satsar medvetet på att öka närvaron på tillväxtmarknaderna i Asien, Östeuropa, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika. Andelen försäljning på dessa marknader har nu passerat 16 procent av koncernens totala försäljning att jämföra med 9 procent för fyra år sedan.
Världskonjunkturen har successivt försvagats under 2008 och i ett accelererande tempo mot slutet av året och i inledningen av 2009. Detta har haft en kraftigt negativ inverkan på byggkonjunkturen både på de mogna och på de nya marknaderna vilket lett till minskad efterfrågan på koncernens produkter. För 2009 som helhet förväntar vi oss en negativ organisk tillväxt. Vi vidtog därför åtgärder redan under 2008 för att anpassa koncernen till marknadsläget och som resultat lämnade 10 procent av de anställda koncernen under året. Under 2009 fortsätter aktiviteterna både med de långsiktiga strukturprogrammen och övriga åtgärder för hålla kostnader, vinstmarginaler och kassaflöden på en fortsatt god nivå. Även möjligheterna till finansiering har blivit starkt begränsade på kapitalmarknaden vilket innebär att vi måste inta en försiktig hållning i förvärvsfrågor samt lägga ännu mer vikt på arbetet med kassaflöde och effektivisering av rörelsekapitalet.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare i koncernen som under året bidragit till koncernens framgångar och ser fram mot att tillsammans med er fortsätta att göra ASSA ABLOY ännu bättre trots det bekymmersamma marknadsläget och de utmaningar vi nu ställs inför.
Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen genomgått ett antal distinkta utvecklingssteg och etablerat en global ledarposition. Mycket har åstadkommits men det finns fortfarande många viktiga marknader och produktområden att konsolidera. Vi har aldrig haft ett bättre produktprogram, en större marknadstäckning och så många nya innovativa produkter som vi har nu. Fortsatt efterfrågan på trygghet och säkerhet samt befolkningstillväxt och urbanisering medför att det finns en underliggande strukturell och över tiden ökande efterfrågan på koncernens produkter. Kombinerat med de strukturåtgärder som nu genomförs innebär det att vi över tiden har mycket goda möjligheter till fortsatt tillväxt med god lönsamhet.
Stockholm den 13 februari 2009
Johan Molin VD och koncernchef
Johan Molin, VD och koncernchef. Stående från vänster: Åke Sund, chef Marknad och Affärsutveckling. Ulf Södergren, Teknisk direktör. Tomas Eliasson, Ekonomi- och finansdirektör. Tim Shea, affärsenhetschef ASSA ABLOY Hospitality. Sittande från vänster: Martin Brandt, divisionschef Asia Pacific. Juan Vargues, divisionschef Entrance Systems. Thanasis Molokotos, divisionschef Americas. Tzachi Wiesenfeld, divisionschef EMEA. Denis Hébert, affärsenhetschef HID Global.
ASSA ABLOYs vision är:
De finansiella målen är:
De finansiella målen är långsiktiga och ska betraktas som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.
Den övergripande inriktningen för koncernen är att leda trenden mot högre säkerhet med ett produktdrivet erbjudande med kunden i fokus. De huvudsakliga produktområdena är de traditionella produktsegmenten mekaniska lås och säkerhetsdörrar samt de snabbväxande produktsegmenten elektromekaniska och elektroniska lås, passerkontroll, identifieringsteknologi och automatiska dörrar.
ASSA ABLOYs starka utveckling baseras på en långsiktig strukturell tillväxt i efterfrågan på våra viktigaste marknader i Europa och Nordamerika, en ökande efterfrågan på nya marknader samt framgångar inom de snabbväxande produktsegmenten.
De strategiska handlingsplanerna är indelade i tre fokuserade områden: marknadsnärvaro, produktledarskap och kostnadseffektivitet.
ASSA ABLOYs strategi för att öka marknadsnärvaron har tre huvudsakliga inriktningar:
ASSA ABLOY innehar många av branschens starkaste varumärken. För att bättre möta den ökande efterfrågan på mer kompletta säkerhetslösningar samlas säljkåren på de lokala marknaderna under huvudvarumärket ASSA ABLOY. Koncernens lokala produktvarumärken kopplas successivt starkare till detta och ett antal globala produktvarumärken kompletterar huvudvarumärket. Exempel på ett globalt varumärke är Yale som används på bostadsmarknaden. Ett annat är ABLOY som används för kunder med krav på en mycket hög säkerhetsnivå.
Tillväxten inom kärnverksamheten ökas genom ett antal aktiviteter. En av de viktigaste aktiviteterna är arbetet med att utveckla specifikations- och projektmarknaden genom ett intensifierat samarbete med arkitekter, säkerhetskonsulter och större slutanvändare. En fortsatt utveckling av distributionskanalerna genom bland annat utbildning och en tydlig marknadssegmentering är också ett prioriterat område. Inom det snabbväxande området elektroniska och automatiska dörrlösningar, där koncernen har en marknadsledande position, görs löpande investeringar i utveckling av marknadskanalerna.
Expandera på nya marknader och segment Koncernen kommer att expandera på nya geografiska marknader genom utveckling av distributionskanalerna, med anpassade produkterbjudanden samt genom förvärv. Koncernens närvaro på OEM-marknaden för dörr- och fönstertillverkare varierar mellan de olika marknaderna. Här finns en stor potential genom förbättrad marknadstäckning. Arbetet med att utveckla kanaler och produkter för bostadsmarknaden fortsätter, och särskilt prioriterat är produktområdet digitala dörrlås. Genom att utnyttja koncernens styrka inom vissa teknologier skapas nya intressanta tillväxtområden. Ett exempel är RFID som anpassas för speciella användningsområden såsom beröringsfria hotellås som öppnas med kort.
Det övergripande målet är att kontinuerligt utveckla produkter med ökad kundnytta och lägre produktkostnader. En viktig aktivitet för att uppnå detta är att använda gemensamma produktplattformar med färre komponenter. För ökad kundnytta utvecklas även nya produkter i nära samarbete med ASSA ABLOYs slutanvändare och distributörer. Processen för produktutveckling har effektiviserats genom införandet av en tydlig och gemensam utvecklingsprocess
samt genom att separera underhåll och förbättring av befintliga produkter från nyutveckling. Allt större krav ställs på lås- och dörrprodukter och den tekniska nivån höjs kontinuerligt samtidigt som elektromekaniska låslösningar växer betydligt snabbare än traditionella mekaniska produkter. Globala gemensamma produktplattformar som anpassas till de lokala marknaderna har därför blivit allt viktigare. Utvecklingen av dessa plattformar görs dels inom koncernfunktionen för produktutveckling, Shared Technologies, och dels som samarbeten inom och mellan divisionerna.
Koncernen arbetar fokuserat med kostnadseffektivitet inom samtliga områden. Arbetet med gemensamma produktplattformar och färre komponenter samt gemensam produktutveckling har redan nämnts ovan.
Värdekedjan inom produktionen ses kontinuerligt över och förmåga till flexibel och kundnära slutmontering kombineras med överflyttning av standardproduktion i stora volymer till externa och interna produktionsenheter i lågkostnadsländer.
Arbetet med införandet av Lean-metoder fortsätter inom koncernens verksamheter. Lean-metoder leder till effektivare produktionsflöden, bättre kontroll av materialkostnader, bättre rutiner för beslutsfattande, kortare utvecklingstider samt ett ökat samarbete med marknad och säljkår. Många av koncernens bolag har arbetat efter dessa principer i många år vilket lett till ökad effektivitet.
Inom inköpsområdet har ett omfattande arbete med samordning inletts avseende råmaterial och komponenter. Detta kommer att öka i betydelse då delar av komponentförsörjningen flyttas till externa leverantörer. Andelen av koncernens totala inköp av råmaterial, komponenter och färdiga varor som kommer från lågkostnadsländer har ökat från 23 procent till 37 procent de senaste fyra åren.
Supportfunktioner såsom IT, kundsupport och ekonomi samordnas. Funktioner som inte har direkt kontakt med den kommersiella verksamheten, exempelvis IT-nätverk, samordnas regionalt och globalt. Funktioner som är direkt affärskritiska samordnas inom divisionerna och deras affärsenheter.
Visste du att 50 000 människor i Peking varje dag öppnar sina hotelldörrar utan att röra vid låset?
Ledande hotell över hela världen använder samma användarvänliga passerlösning från ASSA ABLOY, ett beröringsfritt RFID-kort öppnar låset, signalen överförs med radiofrekvens och kan även användas för andra smidiga funktioner.
ASSA ABLOYs dotterbolag VingCard har levererat det beröringsfria elektroniska låset Signature RFID till rummen på Marriott Renaissance Beijing Hotel, Peking. ASSA ABLOY är marknadsledande på Pekings exklusiva hotellmarknad och vinner även marknadsandelar på den totala marknaden. Inför OS 2008 levererade ASSA ABLOY säkerhetsprodukter till fler än 30 000 hotellrum på omkring 90 hotell i Peking. Dessa hotell representerar över 50 procent av den totala marknaden av fyr- och femstjärniga hotell i Peking.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2008
ASSA ABLOY är idag världsledande leverantör av totala lås- och dörrlösningar. I takt med att koncernen har vuxit har produktportföljen kompletterats och utvecklats för att täcka de mycket varierande behoven för till exempel flygplatser, skolor, sjukhus, kontor och privata bostäder. Utvecklingen inom säkerhetsmarknaden drivs främst av ett ökat välstånd, urbanisering och en generell trend mot högre säkerhet. En ytterligare faktor är att brottslighet, våld och terrorism har tilltagit. De underliggande trenderna och den växande osäkerheten sätter säkerhetstänkandet högt på agendan vilket driver utvecklingen av mer avancerade lösningar och uppgraderingar av befintliga säkerhetssystem. Den totala säkerhetsmarknaden består huvudsakligen av säkerhetstjänster respektive elektroniska och mekaniska säkerhetsprodukter.
ASSA ABLOY uppskattar den totala säkerhetsmarknaden till drygt 200 miljarder EUR. Koncernen har koncentrerat sin verksamhet till elektroniska och mekaniska säkerhetsprodukter samt säkerhetsdörrar. Det segment som koncernen är aktiv inom står för cirka 15 procent av totalmarknaden och ASSA ABLOY har drygt 10 procents global marknadsandel inom det segmentet men med stora variationer mellan olika marknader.
ASSA ABLOYs produktsortiment för elektroniska säkerhetsprodukter omfattar bland annat elektroniska cylindrar, automatiska dörrar, säker identifikation och olika produkter för passerkontroll som bland annat använder radiofrekvensiell identifiering (RFID). Elektroniska produkter har i regel hög funktionalitet och hög säkerhet vilket gör att produkterna lämpar sig bra för kommersiella applikationer. Genom fokuserad produktutveckling inom detta område ökar användningsområdena för ASSA ABLOYs elektromekaniska produkter kontinuerligt.
Den årliga tillväxten på marknaden för elektroniska säkerhetsprodukter uppskattas till två till tre gånger högre än mekaniska säkerhetsprodukter. De elektroniska produkterna står idag för cirka 1/3 av koncernens försäljning och andelen elektroniska produkter ökar varje år.
Till mekaniska säkerhetsprodukter räknas främst produkter som förutom lås även omfattar dörrstängare, utrymningsprodukter och fönsterbeslag. ASSA ABLOY är även en stor tillverkare av säkerhetsdörrar samt dörrbeslag. Utvecklingen inom mekaniska säkerhetsprodukter drivs främst av renovering och ersättning av gamla lås i befintliga dörrar och fönster samt nybyggnation. Marknaden växer i genomsnitt under en konjunkturcykel i takt med respektive marknads BNP och är relativt stabil för ASSA ABLOY. Det beror dels på att känsligheten för konjunkturcykler är mindre tack vare en stor eftermarknad och dels på att ASSA ABLOYs verksamhet är spridd över ett stort antal länder med olika konjunkturcykler.
Idag är endast 3–4 procent av alla dörrar elektromekaniska men andelen stiger kontinuerligt. Det finns en stor potential att uppgradera traditionella mekaniska lås till elektromekaniska låslösningar för att på så sätt addera högre säkerhet och bättre funktionalitet. ASSA ABLOY är marknadsledare inom elektromekaniska låslösningar som till exempel elektromekaniska låshus, passerkontroll och elstängare.
ASSA ABLOY samarbetar med arkitekter, myndigheter och större slutkunder för att erbjuda de bästa säkerhetslösningarna för olika typer av dörröppningar. Behoven inom olika områden varierar stort eftersom säkerhetslösningen för varje dörr anpassas efter dörrens placering och användningsområde, till exempel om det är en entrédörr, dörr för en datahall eller ett konferensrum.
Dörrens funktionalitet måste även anpassas utifrån säkerhets- och bekvämlighetsaspekter. Detta kan påverkas av om det är en inner- eller ytterdörr, hur ofta den kommer att öppnas, hur många som kommer att använda den samt särskilda krav som till exempel vid brandsäkerhet. Dessutom ökar kraven på att produkterna enkelt ska kunna integreras i nya eller befintliga säkerhetssystem och IT-nätverk.
Amerikaner spenderar mer än dubbelt så mycket på utrymningsanordningar som européer. Omvänt spenderar nordeuropéer tre till fyra gånger så mycket på högsäkerhetslås till
bostäder som amerikaner. Även dörrautomatik har betydligt större spridning i Europa jämfört med USA. Spridningen av elektromekaniska produkter är betydligt större inom det kommersiella segmentet än inom bostadssegmentet. Om efterfrågan på säkerhets- och utrymningslösningar skulle vara lika stora i Europa som i USA skulle grovt räknat den totala marknaden fördubblas. Detta är en stor potential för ASSA ABLOY.
Globalt är låsmarknaden fortfarande fragmenterad. Däremot är marknaden per land relativt konsoliderad eftersom det är ganska vanligt att bolag i den industrialiserade delen av världen fortfarande är familjeägda och ledande på sina respektive hemmamarknader. De är väletablerade och har starka band med lokala distributörer. I mindre utvecklade länder är däremot etablerade låsstandarder och varumärken inte lika vanliga.
Idag kännetecknas säkerhetsmarknaden av att tillverkarna av säkerhetsprodukter, som exempelvis ASSA ABLOY, når slutkunden huvudsakligen genom olika distributionskanaler. En stor del av ASSA ABLOYs produkter säljs i små volymer till många slutkunder med mycket varierande behov. Detta har lett till att distributionen av mekaniska och elektromekaniska säkerhetsprodukter i huvudsak är lokal och fragmenterad.
För att nå ut med nya innovativa lösningar krävs nära samarbete inte bara med distributörer utan även med arkitekter, säkerhetskonsulter och större slutanvändare. Detta samarbete stimulerar efterfrågan hos distributörerna och kunderna. Bygg- och låsgrossister, säkerhetskonsulter samt låssmeder har en viktig roll i att kunna leverera de produkter som specificeras för olika byggnadsprojekt. ASSA ABLOY har utvecklat ett nära samarbete med arkitekter och säkerhetskonsulter för att specificera ändamålsenliga produkter och att åstadkomma en väl fungerande säkerhetslösning. Många dörr- och fönstertillverkare monterar in låshus och beslag i sina produkter innan dessa levereras till kund.
När det gäller elektroniska säkerhetsprodukter går produkterna från tillverkare till slutanvändare via framför allt säkerhetsinstallatörer och specialiserade distributörer.
Produkterna säljs även genom så kallade integratörer som ofta erbjuder en helhetslösning för installation av skalskydd, passerkontroll och i ökande grad även datasäkerhet.
En av de mest kritiska delarna för en väl fungerande total dörr- och säkerhetslösning är installationen av de olika ingående komponenterna. ASSA ABLOY arbetar nära distributionskanalerna för att erbjuda slutkunderna de rätta produkterna, en korrekt installation, och därmed en väl fungerande säkerhetslösning.
Distributörerna har även en viktig roll i att ta hand om service och support efter installationen. Distributörens roll kan variera mellan olika kundsegment. Inom det kommersiella segmentet agerar distributörerna på vissa marknader som konsulter och projektledare för att skapa bra säkerhetslösningar. De har god kunskap om kundens behov och säkerställer att produkterna uppfyller lokala bestämmelser.
I takt med utvecklingen mot fler komplexa säkerhetslösningar ställs allt högre krav på kompetensen inom distributionsledet. Ett exempel på en specialiserad säkerhetsdistributör är låssmeder som är en viktig distributör av mekaniska och elektromekaniska säkerhetsprodukter på många marknader. De köper direkt från tillverkaren eller via grossister och tillhandahåller rådgivning, leverans, installation och service. Vissa låssmeder har en mer elektronikbetonad verksamhet. Men IT-integratörer börjar också erbjuda fysiska säkerhetslösningar i allt större utsträckning.
ASSA ABLOYs huvudsakliga kundsegment är det kommersiella segmentet med institutionella och kommersiella kunder, vilket utgör cirka 80 procent av omsättningen, medan bostadssegmentet står för cirka 20 procent.
Hit räknas institutionella och kommersiella kunder som till exempel universitet, sjukhus, kontor, flygplatser och köpcentra där ett stort antal människor dagligen passerar. ASSA ABLOY har vanligtvis primär kontakt med kundens säkerhetschef, en person väl insatt i säkerhetsbehoven och
som deltar aktivt i planeringen av säkerhetslösningarna. Ledtiderna för dessa typer av projekt är ofta långa och bygger huvudsakligen på kundanpassade lösningar. Distribution och installation sköts till stor del av installatörer och låssmeder.
Segmentet karaktäriseras av kundernas behov av professionell rådgivning och installation. Behovet tillgodoses i huvudsak av specialiserade distributörer och installatörer till exempel låssmeder. ASSA ABLOY arbetar aktivt med utbildning av distributörer och mer standardiserade lösningar för mindre och medelstora företag till exempel butiker och kontor.
Majoriteten av försäljningen utgör främst utbyte eller uppgradering av befintliga säkerhetsprodukter. Privatkunden har ett stort behov av rådgivning och installationshjälp. ASSA ABLOY har utvecklat ett antal hemsäkerhetskoncept för att möta konsumenternas behov. Beroende på geografisk marknad samarbetar ASSA ABLOY dessutom med dörr- och fönstertillverkare eller specialiserade distributionskanaler som byggvaruhus och låssmeder.
Den ökade efterfrågan på elektromekaniska produkter är en av de tydligaste trenderna inom säkerhetsmarknaden. Här syns också en ökad teknisk standardisering där olika komponenter i säkerhetslösningen enklare kan integreras med varandra. ASSA ABLOYs produkter strävar efter öppna standarder för att enkelt kunna kopplas ihop med kundens övriga säkerhets- och administrativa system.
Kundernas preferenser för olika säkerhetslösningar polariseras och man kan se en förändring i efterfrågan på olika nivåer av säkerhet. Det finns en ökad efterfrågan på kompletta säkerhetslösningar i det högre segmentet men även på produkter av god kvalité som täcker de grundläggande säkerhetsbehoven.
Trots att en konsolidering har pågått under de senaste tio åren är säkerhetsbranschen fortfarande fragmenterad ur ett globalt perspektiv. I vissa länder finns en stark tillverkare med en stor andel av marknaden lokalt. Dessa företag är ofta fokuserade på den inhemska marknaden med begränsad internationell verksamhet.
Globalt är ASSA ABLOY marknadsledare med fem andra stora aktörer som huvudkonkurrenter vilka delvis har verksamhet inom ASSA ABLOYs segment: Ingersoll-Rand, Stanley Works, Dorma, Kaba och Black & Decker. Tre av dem återfinns i USA och två i Europa. Samtliga konkurrenter är starkast på sina respektive hemmamarknader och har också en närvaro på vissa andra marknader även om ingen av dem har en lika stor marknadstäckning som ASSA ABLOY. Marknaden i Asien är fortfarande mycket fragmenterad där de största tillverkarna har en begränsad marknadsandel.
För att effektivt kunna konkurrera på en global marknad arbetar ASSA ABLOYs säljkår alltmer över bolagsgränserna. Den gemensamma säljorganisationen arbetar under huvudvarumärket ASSA ABLOY, men de agerar samtidigt som representanter för de lokala produktvarumärken som kunden redan känner till. Säljarna hanterar därmed inte enbart ett enda varumärke utan flera produktvarumärken för att lösa kundernas säkerhetsbehov.
Distributionskanaler för säkerhetsmarknaden Idag kännetecknas säkerhetsmarknaden av att tillverkarna av säkerhetspro-
dukter, som exempelvis ASSA ABLOY, når slutkunden huvudsakligen genom olika distributionskanaler. En stor del av ASSA ABLOYs produkter säljs i små volymer till många slutkunder med mycket varierande behov.
ASSA ABLOY har genom koncernens många förvärv ett brett innehav av välkända varumärken och världens största installerade bas av lås. För att kunna ta tillvara och förvalta denna värdefulla tillgång och dra nytta av koncernens storlek kombineras ASSA ABLOYs logotyp med de enskilda produktvarumärkena. Därmed bevaras kopplingen till den installerade basen och koncernen ökar synligheten av huvudvarumärket ASSA ABLOY vilket fortsättningsvis kommer att utvecklas. Under huvudvarumärket ASSA ABLOY erbjuder koncernen en mängd kompletta säkerhetslösningar som inget av produktvarumärkena enskilt kan erbjuda.
Som ett komplement till huvudvarumärket har koncernen ett antal globala varumärken som alla är ledande inom sina respektive segment i marknaden. Dessa varumärken är HID inom RFID och passerkontroll, Yale inom bostadsmarknaden, Besam inom automatiska dörrar, Mul-T-Lock och
ABLOY inom högsäkerhetslås samt VingCard/Elsafe inom hotell och kryssningsmarknaden.
Den ökande synligheten av ASSA ABLOY som huvudvarumärke för kompletta säkerhetslösningar visar på den stora bredden inom koncernens produktsortiment som världens största leverantör av säkerhetslösningar.
En komplett säkerhetslösning från ASSA ABLOY innehåller många olika typer av produkter. I entrén återfinns till exempel automatiska dörrar samt passerkontroll och passersystem finns även på respektive kontorsplan. Inom kontoren finns till exempel säkerhetsdörrar, högsäkerhetscylindrar, mekaniska cylindrar, handtag och gångjärn samt innerdörrar. Accesskort för passerkontroll kan även användas för att logga in på datorer och nätverk. Detta är exempel på produkter från ASSA ABLOY som skapar en komplett säkerhetslösning.
Den intelligenta dörren är ansluten till nätverket där varje enskild komponent runt dörren kan kommunicera interaktivt med andra system, till exempel säkerhets- eller underhållssystem. Fördelarna är säker information om varje komponent, enkel installation genom standardiserade anslutningar samt fjärrstyrd konfigurering över nätet som också kan kopplas till Internet.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2008
ASSA ABLOYs vision är att vara den mest innovativa leverantören av totala lås- och dörrlösningar. Under de senaste åren har investeringarna i forskning och utveckling ökat kraftigt. Genom att ta tillvara divisionernas kompetenser och utveckla gemensamma teknologiplattformar skapar ASSA ABLOY morgondagens säkerhetslösningar. Säkra, bekväma och flexibla lösningar för dörrmiljön utgör basen för framtida tillväxt.
ASSA ABLOY har den största basen av installerade lås och låssystem globalt och produkterna är väl anpassade till lokala och regionala standarder. Med utgångspunkt i den installerade basen utvecklar koncernen morgondagens lösningar, där mekanisk identifikation kompletteras med eller ersätts av elektroniska koder.
Människor tilldelas access till dörrar eller datorer. Nycklar, kort och andra identifikationsbärare tillförs koder och dessa koder och tillträden hanteras säkert och distribueras krypterat. Med de senaste årens förvärv inom nya teknologier och kompetensuppbyggnad av övriga resurser är ASSA ABLOY väl rustad att möta morgondagens utmaningar.
Men säkerhet är långt ifrån bara identifikation. De mekaniska och elektromekaniska produkter som förhindrar intrång och säkerställer snabb utrymning är lika viktiga för den slutliga lösningen. En väl genomtänkt specificerad säkerhetslösning tar också hänsyn till designen på produkterna och ser till att de förenklar användandet. Koncernens elektromekaniska produkter bidrar till att alla säkerhetskrav blir tillgodosedda. Segmentet elektromekaniska produkter växer fort och står nu för mer än en tredjedel av koncernens försäljning.
Genom ASSA ABLOYs kommunikationsplattform Hi-O kan de elektromekaniska produkterna kopplas samman och hela dörrmiljön anslutas till Internet. Detta innebär att den säkerhetsansvarige kan kontrollera dörrens status on-line, vilket höjer säkerheten och effektiviserar underhållet. Under 2008 har de första Hi-O systemen installerats och integration med fler än tio av marknadens ledande säkerhetssystem har gjorts. Mjukvara utvecklas kontinuerligt för att underlätta integrationen men också möjliggöra fjärrprogrammering, diagnostik och felsökning.
Med radiofrekvensiell identifiering (RFID) och trådlös kommunikation skapas nya säkerhetsapplikationer samtidigt som koncernen erbjuder tjänster som underlättar för användaren.
Den trådlösa Aperio-teknologin introducerades på marknaden under året och möjliggör kostnadseffektiv anslutning av fler dörrar i ett befintligt passersystem. Batteridrivna elektromekaniska cylindrar och lås kommunicerar trådlöst med det befintliga nätverket. Inga dyra installationskostnader, inga nya passerkort och inget nytt passersystem behövs. Aperio har under året fått flera innovationspriser.
Smartair är till skillnad från Aperio ett off-line system. I Smartair "up-date-on-card" ökas säkerheten och bekväm-
Under 2008 lanserade Lockwood nästa generations elektriska slutbleck på den australiensiska marknaden. Slutblecket har ett kompakt format och erbjuder den senaste teknologin med förprogrammerade funktioner i kombination med tillvalsfunktioner som Fail safe/Faile secure. Produkten överträffar de allra högsta australiensiska kraven på säkerhet och hållbarhet när den används i kombination med en godkänd låsenhet. Den lanseras för export i början av 2009 och några av de största exportmarknaderna är: Storbritannien, Korea, Nya Zeeland, Nederländerna, Singapore, Hongkong och Kina.
Aperio – trådlös dörrkontroll Aperio är en ny teknik som utvecklats för att uppgradera dörrmiljöer, idag låsta med nycklar, och koppla dem trådlöst till ett befintligt system för elektronisk passerkontroll. Tekniken ger slutanvändare ett enkelt och intelligent sätt att höja säkerhetsnivån i sina lokaler – till en lägre kostnad än ett traditionellt system. Aperio-tekniken gör att säkerhets- och IT-chefer enkelt och kostnadseffektivt kan öka
TimeLox®, världsledande leverantör av trådlösa, onlineanslutna, elektroniska låssystem med Zigbee-teknologi för hotell, resortanläggningar och exklusiva kasinon, har installerat sitt låssystem DC-One ONLINE i över 20 000 hotellrum över hela världen. DC-One ONLINE är ett trådlöst, elektroniskt låssystem med online-anslutning och RF-teknologi. TimeLox passerade milstolpen 20 000 hotellrum i samband med installationen i 3 186 rum på Mandalay Bay Hotel & Casino i Las Vegas. Därmed är DC-One ONLINE världens mest utbredda trådlösa online-låssystem för hotell.
dörrlösningar.
Tekniken knyter samman mekaniska och elektroniska säkerhetslösningar till intelligenta
Besams nya karuselldörr är konstruerad för att tillgodose marknadens krav på automatiska karuselldörrar som kan klara höga trafikvolymer på ett säkert och smidigt sätt. Den 3-vingade dörren finns i två storlekar och skapar en imponerande entré som alltid är öppen och som rymmer ett stort antal människor med eller utan kundvagnar. Dörrens patenterade drivmekanism sitter i utkanten av trumman vilket ger en mindre belastning och därmed lägre underhållskostnader.
Låsenheten SARGENT Passport 1000 P.2 är utrustad med Wi-Fi-teknologi, vilket innebär att låset kan anslutas trådlöst till programvaran PERSONA Campus™. Detta program möjliggör ändring av passerrättigheter och transaktioner. PERSONA Campus™ är kompatibel med de flesta transaktionsapplikationer för bostäder och studenthem, vilket gör att man inte behöver duplicera data.
Produkten använder den befintliga IT-infrastrukturen för att kommunicera med servern. Dessa funktioner gör den till en heltäckande, ekonomisk och unik passerkontrollösning för studenthem och andra universitetsmiljöer.
ligheten genom så kallad validering, tillträde uppdateras på passerkortet för en viss period. Är kortet inte uppdaterat i någon av de speciella läsare/skrivare som följer med systemet, får personen inte tillträde. Tappade kort kan enkelt spärras och blir obrukbara för obehöriga.
För hotell har VingCard utnyttjat RFID och den trådlösa tekniken som mobiltelefoni erbjuder i kombination med ett nytt kommunikationsgränsnitt Near Field Communication (NFC). Hotellgästen kan med hjälp av mobiltelefon beställa rum såväl som ta emot tillträde till de dörrar gästen får tillgång till och dessutom betala över nätet. Mobiltelefonen fungerar som kodbärare och öppnas när telefonen hålls nära låset. Under 2008 har denna innovativa applikation fått flera fina utmärkelser som bästa NFC tjänst 2008 under NFC Forum i Monaco.
ASSA ABLOYs affär bygger inte bara på nya innovationer. Koncernens styrka är den mångfald av traditionella såväl som nya produkter, med vilka en mängd olika dörrmiljöer kan byggas. Produkter för olika klimat, typer av byggnader och för anläggningar med varierande krav på säkerhet och trygghet. Hundratusentals olika komponenter som kombineras för att tillfredställa krav från konsumenter, arkitekter
och installatörer. Produkter med rätt kvalitet, design och kostnad och som finner sin plats i såväl nya byggnader som fastigheter under renovering.
ASSA ABLOY arbetar med att bygga en koncerngemensam process för produktutveckling med målet att halvera produktutvecklingstiden och öka antalet nya produkter. En tydlig "Gateway process" med gemensam terminologi och tvärfunktionellt samarbete snabbar på och förbättrar kvalitén i produktframtagningen.
Under 2008 har fokus legat på att introducera "Voice of the Customer", en strategi för att stärka kundrelationerna och integrera kunderna i utvecklingsprocessen.
Ytterligare ett fokus har varit att förbättra produktplaneringsprocessen, där över hundra interna personer har utbildats för att sprida processen vidare.
Inom ramen för produktutvecklings- och inköpsprocessen intensifierades arbetet med värdeanalys och värdeskapande produktförbättring så kallat Value Analysis/Value Engineering, VA/VE. Målet är att sänka kostnaderna för produkten utan att försämra funktionaliteten och har lett till att kostnadsbesparingarna har ökat avsevärt i ASSA ABLOYs befintliga produktsortiment.
Utvalda modeller i Dells Latitude E-familj av bärbara datorer har utrustats med en inbyggd beröringsfri kortläsare som kan läsa HID Globals beröringsfria smarta kort iCLASS. Samma kort kan användas både för passerkontroll och kontroll av datorbehörighet. Utvecklingen innebär att HID Global som är en huvudaktör på marknaden för fysisk passerkontroll och identifieringsteknologi, utökar sitt erbjudande med "logisk säkerhet".
När en användare startar sin bärbara dator håller användaren upp ett iCLASS-kort framför datorns kortläsare. Om kortet är giltigt startas datorn och användaren får tillgång till operativsystemet. Beröringsfria iCLASS smarta kort använder säker och beröringsfri teknologi för att överföra data mellan kortet och läsaren. Korten är billiga, användarvänliga och enkla att implementera. Möjligheten att använda samma kort för att få tillträde till både byggnader och datorer gör detta till en säker, smidig och kostnadseffektiv säkerhetslösning.
Att integrera denna teknologi i en traditionell datorplattform ger ökad säkerhet och funktionalitet för ASSA ABLOYs kunder. Tekniken ger kunderna praktiska och prisvärda möjligheter att säkra datorer och information.
Den intelligenta låsteknologin i Besams svängdörr SW100 ger en ökad säkerhet och trygghet, dessutom uppskattas den nästan helt tysta motorn av personal och patienter. Produkten kommer att lanseras på flera marknader runt om i världen under 2009.
Svenska sjukhus var bland de första att använda Besams automatiska svängdörrar, vilka tillgodoser behovet av säkerhet och bekvämlighet för personal med händerna fulla och patienter med begränsad rörlighet. Dörrarna lanserades 1962 och sjukhus över hela världen förlitar sig idag på Besams kompletta utbud av sväng-, skjut-, karuselldörrar och service som ger säkra in- och utpasseringar, förbättrar intern logistik och isolerar rum som kräver ren miljö som operationssalar och laboratorium.
Under 2008 har EMEA fortsatt med offensiva marknadssatsningar för att utveckla och leda den europeiska låsmarknaden. Vidare har divisionen gjort stora investeringar i nya, innovativa produkter och flera paneuropeiska produktplattformar kommer att lanseras under 2009. Under senare delen av året försvagades den europeiska låsmarknaden allt mer och kraftfulla åtgärder sattes in för att möta nedgången. Som ett resultat av detta ökade aktiviteterna inom Operational Excellence, ett program inriktat på Lean-metoder, inköp och administration, och goda besparingar uppnåddes.
Division EMEA tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, cylindrar, säkerhetsdörrar och tillbehör i Europa, Mellanöstern och Afrika. EMEA består av en mängd koncernbolag som har goda kunskaper om sina lokala och i många avseenden diversifierade marknader och som säljer produkter under några av branschens mest respekterade varumärken.
Divisionens omsättning uppgick under året till 13 988 MSEK (13 477) vilket var en ökning med 4 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader blev 2 289 MSEK (2 295), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 16,4 procent (17,0).
Året inleddes med god tillväxt. Under slutet av 2008 ledde den finansiella krisen till en nedgång på bostadsmarknaden och förseningar av kommersiella projekt. Detta gällde
| Elekromekaniska och elektroniska MSEK |
2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Mekaniska lås, låssystem och tillbehör Resultaträkning |
||
| Omsättning | 13 477 | 13 988 |
| Tillväxt, % | 8 | 4 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 2 295 | 2 289 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1, % | 17,0 | 16,4 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 10 055 | 12 306 |
| – varav goodwill | 4 926 | 5 766 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % | 21,9 | 19,9 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde Bostadsmarknaden |
2 267 | 2 421 |
| Medelantal anställda Institutionella marknaden |
12 493 | 11 903 |
| 1 Exklusive jämförelsestörande poster. |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och jämförelsestörande poster 2008.
Divisionen tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, cylindrar, säkerhetsdörrar och tillbehör i Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA).
framför allt regioner som Storbritannien, Spanien, Baltikum och till viss del i Frankrike, Italien och Skandinavien. Den negativa resultatpåverkan från den minskade försäljningen motverkades till största delen av besparingarna från effektiviseringsprogram inom produktion tillsammans med divisionens övriga satsningar på ökad effektivitet.
EMEAs bolag agerar på en starkt diversifierad marknad med stora lokala skillnader. Byggregler, säkerhetsnormer och klimat är starkt varierande mellan länderna i Nordeuropa, Sydeuropa och till viss del Mellanöstern och Afrika. Därför är det stor skillnad mellan vilka produkter som efterfrågas och säljs på respektive marknad. ASSA ABLOYs regionala bolag har goda lokala kunskaper om låsstandarder och långsiktiga relationer med distributörerna vilket gör efterfrågan stabil. Dessutom är eftermarknadsandelen i försäljningen betydande då basen av installerade lås utgörs av många miljoner enheter som kontinuerligt byts och uppgraderas.
EMEAs säljorganisation är strukturerad efter vertikala segment för att bearbeta marknaden och arbetet med att utveckla detta fortsatte under året. Många säljorganisationer har samordnats under huvudvarumärket ASSA ABLOY. Specifikation av kompletta dörr- och låslösningar får en allt större betydelse för försäljningen, varför antalet specifikationssäljare kraftigt har ökats och det nära samarbetet med arkitekter och säkerhetskonsulter ytterligare förstärkts.
Under 2008 genomförde EMEA tre stora förvärv: Gardesa, Copiax och Valli&Valli. Gardesa är en ledande italiensk tillverkare av högsäkerhetsdörrar i stål och erbjuder både standarddörrar och specialdörrar som kan anpassas efter kundens behov. Copiax är en svensk säkerhetsgrossist med inriktning på låssmeder, säkerhetsinstallatörer och bygghandlare. Valli&Valli är en ledande italiensk tillverkare av designhandtag och tillbehör. Förvärven stärker ytterligare ASSA ABLOYs produkterbjudande inom kompletta dörrlösningar till marknaden.
Som ett resultat av de kraftigt ökade investeringarna i forskning och utveckling under de senaste åren har en mängd nya elektromekaniska och elektroniska produkter lanserats. Exempel på sådana produkter är cylindrar och låshus med
Aperio-teknologi samt Hi-O-lösningar. Koncernens nya utvecklingsprocess sätter ökat kundvärde i fokus samtidigt som produkterna blir mer kostnadseffektiva och håller en högre kvalitet. Produkterna har mottagits väl av kunderna och förstärkt ASSA ABLOYs marknadsledande ställning inom kompletta säkerhetslösningar.
Arbetet med att ytterligare stärka försäljningsorganisationen på den starkt diversifierade europeiska marknaden fortsätter genom bland annat satsningarna på specifikationssäljare.
Att arbeta under huvudvarumärket ASSA ABLOY innebär inte bara ett gemensamt ansikte mot kunden utan även en starkt breddad produktportfölj byggd på koncernens totala erbjudande samt i ökad utsträckning de gemensamma produktplattformarna inom och utom divisionen.
2006 lanserade ASSA ABLOY ett effektivitetsprogram med syfte att förbättra produktionseffektiviteten och flytta tillverkningen till lågkostnadsländer. Under 2008 fortsatte koncernen att utlokalisera produktionen av komponenter och enkla produkter, huvudsakligen till utvalda leverantörer i lågkostnadsländer. Produktionen av en del viktiga komponenter koncentreras till specialiserade anläggningar, till exempel cylindrar i Tjeckien och låshus i Rumänien. För att bibehålla en hög servicenivå och närhet till kunderna så kommer anläggningarna i Västeuropa att fokusera på slutmontering och produktanpassning. Majoriteten av projekten i 2006 års effektivitetsprogram kommer att slutföras i början av 2009 och ett antal fabriksnedläggningar har genomförts i högkostnadsländer.
I slutet av 2008 inleddes en ny översyn av produktionsstrukturen i högkostnadsländer för de enheter som ännu inte har gått över från full produktion till slutmontering och kundanpassning. Det nya programmet kommer att implementeras från och med 2009 och beräknas vara klart 2011.
Ett viktigt initiativ inom EMEA är att samordna inköp till de olika produktionsenheterna. Detta har lett till en ökad andel inköp i lågkostnadsländer samt ett bättre utnyttjande av skalfördelar inom divisionen.
Administrativa tjänster samordnas regionvis för att öka effektiviteten. Gemensam administration har redan implementerats i Tyskland med goda resultat och under de närmaste åren kommer samtliga regioner att organiseras på liknande sätt.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2008
ASSA ABLOYs tillväxt inom Americas fortsatte under 2008 genom fokuserade satsningar för att öka efterfrågan på produkterna främst inom det kommersiella segmentet. Divisionen ökade sin omsättning och sina marginaler tack vare god tillväxt inom det kommersiella segmentet. Bostadssegmentet uppvisade en negativ tillväxt på grund av nedgången på den amerikanska bostadsmarknaden. Mot slutet av året minskade tillväxten inom de flesta segmenten som ett resultat av den omfattande nedgången i marknaden.
Division Americas tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, cylindrar och säkerhetsdörrar på de amerikanska kontinenterna. Största delen av divisionens försäljning sker i Nordamerika, där ASSA ABLOY har en omfattande säljorganisation och säljer sina produkter genom distributörer. I Sydamerika och Mexiko sker försäljningen via distributörer, grossister och byggvaruhus. Division Americas verkar inom både det kommersiella segmentet och inom
bostadssegmentet. Det kommersiella segmentet står för större delen av divisionens omsättning.
Divisionens omsättning uppgick under året till 10 467 MSEK (10 220) vilket var en ökning med 2 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 5 procent till 2 101 MSEK (1 995), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 20,1 procent (19,5).
| Elekromekaniska och elektroniska MSEK |
2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Mekaniska lås, låssystem och tillbehör Resultaträkning |
||
| Omsättning | 10 220 | 10 467 |
| Tillväxt, % | 1 | 2 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 1 995 | 2 101 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1, % | 19,5 | 20,1 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 8 595 | 9 639 |
| – varav goodwill | 4 928 | 6 236 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % | 22,7 | 24,5 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde Bostadsmarknaden |
2 211 | 2 097 |
| Institutionella marknaden Medelantal anställda |
9 428 | 8 573 |
| 1 Exklusive omstruktureringskostnader. |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och 2008.
Divisionen tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, cylindrar, säkerhetsdörrar och beslag på de amerikanska kontinenterna.
Skillnad mellan produkter för olika marknadssegment
På den nordamerikanska marknaden är det en tydlig skillnad mellan produkter avsedda för bostadssegmentet och produkter avsedda för det kommersiella segmentet. Därför är få av divisionens produkter gångbara inom båda segmenten och även distributionskanalerna är helt åtskilda. Säkerhetsdörrar och dörrkarmar utgör viktiga komponenter i de lösningar som erbjuds till kommersiella kunder.
Det kommersiella segmentet står för en stor del av divisionens försäljning i USA och Kanada och hade en god positiv utveckling under året. Inom det kommersiella segmentet är institutionella kunder dominerande. Americas arbetar aktivt med specifikation för att öka efterfrågan inom segmentet. Typiska säkerhetslösningar återfinns i offentliga byggnader, sjukhus, skolor och studenthem, flygplatser, transportterminaler, idrottsanläggningar, köpcenter, produktionsanläggningar och kontorsbyggnader.
Eftersom kraven på säkerhet och trygghet ofta är mångfacetterade i dessa miljöer, krävs det vanligtvis fler lås- och dörrfunktioner än i typiska bostadsapplikationer. Föreskrifter för brand- och utrymningssäkerhet i byggnaderna ändras ofta och ställer allt högre krav på produkternas funktionalitet, komplexitet och hållbarhet. Det blir allt viktigare att säkerhetslösningarna omfattar hela dörrmiljön. En helhetslösning från ASSA ABLOY är ofta en kombination av dörr, dörrkarm, lås, dörrstängare eller utrymningsbeslag, passersystem och nyckelsystem med hög säkerhet.
Bostadssegmentet, som endast utgör en mindre del av divisionens omsättning, visade en kraftigt negativ trend till följd av den nuvarande nedgången på bostadsmarknaden. Omfattande initiativ för att sänka kostnader och erbjuda innovativa lösningar har gett positiva resultat för att hantera det försämrade marknadsläget.
De latinamerikanska marknaderna har utvecklats mycket positivt under året. Den allt högre levnadsstandarden i dessa tillväxtekonomier har ökat behovet av bättre säkerhetsnivåer. Varje land kräver unika säkerhetslösningar beroende på lokala normer och standarder. Till exempel har flera nya produkter och en stark efterfrågan på mer avancerade säkerhetslösningar i höghusområden resulterat i god försäljningstillväxt för ASSA ABLOY i Brasilien.
Under 2008 förvärvades Rockwood, en ledande amerikansk tillverkare av både standardiserade och specialtillverkade, dekorativa dörrkomponenter. Rockwood kompletterar divisionens produkterbjudande till kommersiella kunder.
Integrering av elektronik i traditionella mekaniska dörr- och säkerhetsprodukter har en hög prioritet inom division
Americas. Inom produktutvecklingen fortsätter fokuseringen på design för produkter och specifika användarlösningar. Lean-aktiviteter både inom produktion och administration är en viktig del av Americas arbete och leder till ständiga förbättringar genom hela divisionen. Outsourcing av vissa komponenter och förbättringar inom automatiseringsprocessen kompletterar divisionens kostnadseffektiva strategi.
Under 2008 fortsatte Americas att fokusera på specifikation av säkerhetslösningar och försäljningsaktiviteter för slutanvändare. Säljkåren förstärkte ytterligare sina kunskaper om installatörernas och slutanvändarnas behov och fokuserar på att sälja kompletta säkerhetslösningar snarare än enskilda produkter.
Divisionen arbetar även med arkitekter och säkerhetskonsulter tidigt i byggprocessen. ASSA ABLOYs specifikationskonsulter förmedlar sina expertkunskaper för att säkerställa att säkerhetslösningen uppfyller lagkrav och tillgodoser slutanvändarens behov av funktion och säkerhet. Sådana aktiviteter stärker relationerna till arkitekterna och ökar möjligheterna till beställningar när projektet upphandlas.
Under 2008 lanserade divisionen säljkampanjen för Hi-O i Nordamerika. Hi-O står för Highly Intelligent Operation och är ett nytt koncept för intelligenta dörrsystem som förenklar installation, service och utbyggnad. Den innovativa Hi-Oteknologin har blivit mycket väl mottagen på marknaden.
Andra produkter som har lanserats under 2008 är trådlösa lås för passerkontroll samt elektroniska cylinderlås.
Divisionen arbetar med Operational Excellence på många olika sätt för att ytterligare förbättra divisionens resultat. Några av de områden som division Americas fokuserar på är gemensam administration, effektiv produktion, Lean-metoder och samordnade inköp till produktionsanläggningarna.
Americas fortsätter samordningen av administrativa tjänster för koncernbolag inom samma marknadssegment. Förutom ekonomi och personal har man även samordnat juridik och IT-tjänster, vilket har lett till ökad effektivitet och kvalitet för koncernen. Arbetet med att samordna administrationen kommer att fortsätta under 2009.
Lean-metoder är fortfarande en stor drivkraft för Americas och metoderna effektiviserar kontinuerligt arbetet inom både produktion och administration. Lean-metoder leder till effektivare produktionsflöden, bättre kontroll över materialkostnader, bättre rutiner för beslutsfattande, kortare utvecklingstider samt ett ökat samarbete med marknadsoch säljteamen. Detta har bidragit till en ökad rörelsemarginal under 2008. Arbetet med att utveckla Lean-metoder kommer att fortsätta under 2009.
ASSA ABLOY Årsredovisning 2008
Försäljningen i Asien ökade kraftigt under 2008 och genom en kombination av organisk tillväxt och strategiska förvärv är ASSA ABLOY nu den ledande aktören på den kinesiska marknaden. Som ett resultat av den fokuserade förvärvsstrategin erbjuder koncernen ett komplett sortiment av lås- och dörrlösningar på de asiatiska marknaderna. Den starka tillväxten i Asien mattades av i slutet av 2008. Även på de mer mogna marknaderna i Australien och Nya Zeeland bromsade tillväxten in under andra halvåret som ett resultat av nedgången på bostads- och detaljhandelsmarknaderna.
Division Asia Pacific tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, högsäkerhetsdörrar och beslag. Divisionen är uppdelad i fem geografiska underregioner; Nordasien, Kina, Sydasien, Australien och Nya Zeeland samt en gemensam grupp för högsäkerhetsdörrar. Australien och Nya Zeeland står för omkring hälften av divisionens försäljning och Kina och övriga Asien står för den andra hälften. I Asien är divisionens största varumärken Yale, Guli och Baodean. Marknaderna i Australien och Nya Zeeland är mer utvecklade med etablerade låsstandarder och starka varumärken som Lockwood och Interlock. Produktionsenheterna i Kina levererar stora volymer till ASSA ABLOYs övriga regioner.
Divisionens omsättning uppgick under året till 3 321 MSEK (2 780) vilket var en ökning med 19 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 11 procent till 357 MSEK (322), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 10,8 procent (11,6).
| Elekromekaniska och elektroniska MSEK |
2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Mekaniska lås, låssystem och tillbehör Resultaträkning |
||
| Omsättning | 2 780 | 3 321 |
| Tillväxt, % | 20 | 19 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 322 | 357 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1, % | 11,6 | 10,8 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 2 520 | 2 768 |
| – varav goodwill | 1 211 | 1 628 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % | 13,8 | 13,2 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde Bostadsmarknaden |
294 | 460 |
| Medelantal anställda Institutionella marknaden |
5 445 | 7 065 |
| 1 Exklusive omstruktureringskostnader. |
Divisionen tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, säkerhetsdörrar och beslag i Asien, Australien och Nya Zeeland.
Den kinesiska låsmarknaden växer snabbt tack vare en stark urbanisering. Inflyttningen från landsbygden till städerna och moderniseringen av både bostäder och kommersiella fastigheter skapar ett ökat säkerhetsbehov. Marknaden är fragmenterad med många lokala säkerhetsföretag, men ASSA ABLOY har en ledande ställning som den största låstillverkaren i Kina.
I Kina används ofta samma sorts lås, handtag och beslag till både bostäder och kontor. Försäljningen omfattar dels produkter tillverkade i regionen men även premiumprodukter importerade från Europa och Nordamerika.
Under 2008 startade ASSA ABLOY en dörrgrupp bestående av koncernbolagen Wangli, Beijing Tianming och Pyropanel. Dessa koncernbolag samarbetar för att utveckla nya produkter, teknologier och försäljningskanaler samt för att sänka kostnaderna för att anpassa produkterna till olika lands- och säkerhetsstandarder. Satsningen på den nya dörrgruppen väntas leda till högre tillväxt på grund av ökat fokus inom hela regionen på högre säkerhetskrav för dörrar inom bland annat brandsäkerhet.
I Kina finns få nationella och regionala standarder för hur lås, dörrar och beslag ska vara utformade och passa ihop. ASSA ABLOY samarbetar med kinesiska myndigheter för att ta fram och förbättra dessa säkerhetsstandarder.
Under 2008 uppvisade den kinesiska marknaden en stark tillväxt som dock mattades av något mot slutet av året.
ASSA ABLOY genomförde två stora förvärv i Kina under 2008, Beijing Tianming och Shenfei. Beijing Tianming är en ledande tillverkare av brandklassade säkerhetsdörrar på den lokala marknaden. I Kina ställs allt högre krav på brand- och utrymningssäkerhet i byggnader och Beijing Tianming är en idealisk samarbetspartner för utvecklare och specifikationskonsulter inom byggbranschen. Shenfei säljer dörrstängare både på den lokala kinesiska marknaden och för export. Förvärvet ger ett utökat försäljningsnätverk och produkterna kompletterar väl koncernens produktportfölj.
ASSA ABLOY är idag det i särklass största låsföretaget i Kina med över 7 000 medarbetare på den lokala marknaden. Koncernen har därmed en ledande position inom dörr- och låslösningar med ett komplett produktsortiment som omfattar många olika segment och välkända varumärken. Detta har åstadkommits tack vare en god kombination av förvärvad och organisk tillväxt.
Det finns fortfarande stor tillväxtpotential på de stora, fragmenterade marknaderna i övriga Asien. Dessa marknader är i allmänhet outvecklade med låga säkerhetsstandarder och drivs därför huvudsakligen av priset på lås- och säkerhetslösningen.
Under 2008 visade ASSA ABLOY en god tillväxt i samtliga större länder i Asien. Kraftfulla ansträngningar för att utveckla säljorganisationen, med fokuserade säljteam och med inriktning på färre men starkare varumärken, har stärkt produkterbjudandet ytterligare.
I Sydkorea är koncernbolaget iRevo marknadsledande inom digitala dörrlås. Denna typ av dörrlås på bostadsmarknaden har haft stora framgångar både i Sydkorea och Kina. Under det första kvartalet 2009 kommer iRevo att börja montera digitala dörrlås i Shanghai för att möta den stora kinesiska efterfrågan inom detta segment.
I Australien och Nya Zeeland har ASSA ABLOY en marknadsledande position både på bostadsmarknaden och den kommersiella marknaden med de etablerade varumärkena Lockwood och Interlock. Den nya säljorganisationen som är organiserad inom marknadssegmentering och specifikationsarbete med kundansvariga för stora nationella kunder, visade under 2008 en positiv utveckling. Under den senare delen av året försvagades bostadsmarknaden och den kommersiella marknaden vilket ledde till minskad försäljning.
Produktutveckling och produktsortiment Innovation och fortsatt produktutveckling är viktiga faktorer för att divisionen ska underhålla ett attraktivt produktsortiment och öka försäljningen. Elektromekaniska säkerhetsprodukter får allt större betydelse och det finns stor tillväxtpotential inom det kommersiella segmentet för elektroniska cylindrar. Produkter som Verso CLIQ och Abloy Smart Disc har lanserats med stor framgång och utvärderas kontinuerligt för produktförbättringar. Division Asia Pacific arbetar tillsammans med europeiska koncernbolag som ASSA och effeff för att utveckla produkter för den lokala marknaden.
Divisionen har fortsatt att investera i produktionsanläggningar i Kina, främst för att möta den ökande efterfrågan på den lokala marknaden men också för att öka koncernens interna leveranser till Europa och Nordamerika.
Efter nedläggningen av två fabriker i Wellington, Nya Zeeland och i Brisbane, Australien kommer de kvarvarande fabrikerna i Auckland, Nya Zeeland och i Melbourne, Australien att fokusera på kundanpassade lösningar och slutmontering. En stor del av komponenterna och standardprodukterna kommer att tillverkas på divisionens kinesiska fabriker. Produktiviteten i dessa fabriker förbättras kontinuerligt genom fortsatt implementering av Lean-metoder och investeringar i halvautomatiserade processer och hållbarhetsarbete.
Visste du att den mest besökta dörröppningen på Walker Art Center får väldigt lite uppmärksamhet?
Det finns mycket att se på Walker Art Center i Minneapolis, Minnesota – en unik byggnad som rymmer konstutställningar, uppträdande och utbildningar både inomhus och utomhus. När Centret renoverades och byggdes ut 2005 så ville arkitekterna att besökarna skulle komma
till en informell inspirerande plats. Det minimalistiska angreppssättet passar den genomtänkta dörröppningslösningen som knappast märks, trots att den används av majoriteten av museets besökare.
Utvecklingen för Global Technologies två affärsenheter HID Global och ASSA ABLOY Hospitality var blandad under 2008. Inom HID Global uppvisade HID Identity and Access Management god tillväxt och förbättrad lönsamhet medan HID Identification Solutions (tidigare ITG) hade en negativ försäljningsutveckling och svag lönsamhet då arbetet med att fasa ut olönsamma kunder fortsatte samtidigt som vissa kundprojekt försenats. Affärsenheten ASSA ABLOY Hospitality uppvisade en stabil försäljning under året med en lätt vikande lönsamhet.
Global Technologies har en ledande position som leverantör av elektroniska säkerhetslösningar över hela världen. Divisionen består av två affärsenheter, HID Global och ASSA ABLOY Hospitality, där försäljningen sker huvudsakligen till det kommersiella segmentet. HID Global tillhandahåller lösningar för säker identifiering och utfärdande, främst inom passerkontroll men även för ett växande antal andra applikationer som till exempel logisk access för datorer och nätverk. ASSA ABLOY Hospitality är marknadsledande inom elektroniska låssystem och kassaskåp för hotell och kryssningsfartyg världen över.
Divisionens omsättning uppgick under året till 4 884 MSEK (4 922) vilket var en minskning med 1 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader minskade med 3 procent till 729 MSEK (754), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 14,9 procent (15,3). Rörelsemarginalen
| ASSA ABLOY Identification Technologies (ITG) MSEK |
2007 | 2008 |
|---|---|---|
| HID Global Resultaträkning |
||
| Omsättning | 4 922 | 4 884 |
| Tillväxt, % | 17 | –1 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 | 754 | 729 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1, % | 15,3 | 14,9 |
| Sysselsatt kapital | ||
| Sysselsatt kapital | 5 181 | 6 112 |
| – varav goodwill | 3 640 | 4 275 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % | 14,7 | 12,7 |
| Kassaflöde | ||
| Kassaflöde Bostadsmarknaden |
699 | 672 |
| Institutionella marknaden Medelantal anställda |
2 650 | 2 811 |
| 1 Exklusive omstruktureringskostnader. |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och 2008.
Divisionen säljer elektronisk passerkontroll och säkerhetslösningar över hela världen.
belastades av fortsatta satsningar på en utökad marknadsoch försäljningsorganisation inom de snabbväxande segmenten access kontroll och säkert utfärdande.
HID Global är världsledande inom områdena elektronisk passerkontroll, säkert utfärdande av smarta kort och identifieringsteknologi med hjälp av beröringsfria kort och läsare för såväl fysisk som logisk access. HID Identity and Access Managements produktutbud omfattar olika typer av kortläsare, smarta kort för passerkontroll och kontrollsystem samt säkert utfärdande av smarta kort. Produkterna hanterar flera olika teknologier, bland annat radiofrekvensiell identifiering (RFID), magnetremsa och biometri och säljs under varumärken som HID, Indala och Omnikey. Inom området för säkert utfärdande av smarta kort har koncernbolaget Fargo ett flertal skrivarprodukter inriktade på distribuerad hantering av olika typer av kort.
HID Identification Solutions levererar innovativa produkter inom beröringsfri smartkortsteknologi för säker identifiering, till exempel elektroniska pass och identitetskort, beröringsfria betalkort, ID-märkning av djur och olika applikationer för automatisk identifiering under varumärket Sokymat. Kunderna är framför allt externa systemintegratörer inom den statliga, finansiella och industriella sektorerna. HID Connect är affärsenhetens teknologiska samarbetsprogram som tillhandahåller inbyggda och virtuella produktlösningar till ett växande nätverk med över 100 applikations- och systemutvecklare över hela världen. Genom detta program kan affärsenhetens teknologi användas i utvecklandet av en mängd olika applikationer med smartkortsteknologi, bland annat passerkontroll, registrering av närvaro och tid, parkeringskontroll, biometrisk verifiering, digital säkerhet, dokumentutskrift samt kontroll av tillverkningsprocesser.
Under året har HID Global fortsatt att med stor framgång utveckla nya banbrytande produkter. En av de mest lovande är lanseringen av inbyggda kortläsare i bland annat Dells bärbara datorer som kombinerar fysisk och logisk access i ett och samma system vilket möjliggör användande av beröringsfria smarta kort för såväl byggnad som dator. Vidare fortsatte lanseringen av dörrcontrollers genom EDGE, en innovativ IP-baserad dörrcontroller som ger dörren en unik IP-adress som lätt kan distansövervakas via Internet. Inom sjukvårdsområdet lanserades kort och smartkortläsare, Omnikey eHealth läsare, för snabb och säker portabel läsning av patientjournaler. Andra intressanta framgångsrika produkter var den biometriska läsaren bioCLASS som kompletterar produkterna inom fysisk accesskontroll.
Inom området betalsystem rönte Fargos högdefinitionsprintrar stor framgång inom banksektorn där de används för säkert utfärdande av betalkort direkt på det lokala bankkontoret. De nya produkterna har bidragit till god tillväxt för affärsenheten. HID Identification Solutions (tidigare ITG) har haft en negativ försäljningsutveckling under året då arbetet med att fasa ut olönsamma kunder fortsatte samtidigt som vissa kundprojekt försenats. Under 2008 har det tidigare ITG omorganiserats till en mer fokuserad
HID Global arbetar med en gemensam teknikplattform för säker identifiering genom smarta kort, RFID och kryptering. Nedan är exempel på HID Globals produkterbjudande inom den här delen av säkerhetsmarknaden.
enhet, HID Identification Solutions (IDS), som etablerat kompetenscenter och marknadsorganisationer inriktade på identifierings- och accesshantering. Detta har skapat ett bra utgångsläge för att förstärka och förbättra kunderbjudandet till befintliga och framtida kunder inom viktiga affärssegment.
ASSA ABLOY Hospitality tillverkar elektroniska låssystem och kassaskåp för hotell och kryssningsfartyg. Affärsenheten omfattar ledande globala varumärken som VingCard, Elsafe och Timelox. Världens mest kända varumärke för låssystem till hotell, VingCard, har produkter installerade i över 35 000 hotell över hela världen med över 6 miljoner hotellrum.
ASSA ABLOY Hospitality – Viktiga händelser under 2008 Försäljningen för ASSA ABLOY Hospitality var stabil under året som helhet, både för nybyggnation av hotell och eftermarknad. Mot slutet av året märktes dock att kunderna i ökande grad senarelade större projekt. Detta påverkade försäljningen negativt under fjärde kvartalet. Samtliga lås inom hotellsegmentet är elektromekaniska, med en livslängd på cirka tio år vilket gör att eftermarknaden är betydande. Hospitality fortsatte framgångsrikt med att bygga ut positionen på tillväxtmarknaderna genom nya distributörer. Den viktiga eftermarknadsförsäljningen och serviceverksamheten ökade från 30 till 36 procent av den totala försäljningen.
Nya innovativa produkter har varit viktiga för tillväxten under 2008. Ett exempel är VingCards senaste lösning för elektroniska lås, Signature RFID, som är branschens första beröringsfria RFID-lås för hotell som är kompatibelt med NFC-mobiler. Systemet gör det möjligt för hotellgäster att få bokningsbekräftelse, rumsnummer och en krypterad tillträdeskod till rummet via SMS innan de anländer till hotellet. Gästen behöver inte stå i kö vid hotellreceptionen utan kan gå direkt till rummet och låsa upp dörren med hjälp av sin mobiltelefon. VingCards Signature RFID-säkerhetslösning fick pris för bästa NFC-tjänst på NFC Forum under WIMAmässan i Monaco i april 2008.
Ett annat exempel är ett projekt där trådlös Zigbeeteknologi har använts för att på ett kostnadseffektivt sätt erbjuda hotell en högre säkerhetsnivå via flervägskommunikation mellan fristående elektroniska lås och hotellets bokningssystem. Under första kvartalet 2009 kompletteras detta med en ny serie elektroniska kassaskåp som också kommunicerar med Zigbee-teknologi.
En viktig strategisk prioritering för HID Global är den globala lanseringen av 'HID on the Desktop', en serie logiska accesslösningar som bidrar till ett ökat utnyttjande av befintliga investeringar i fysisk access. Med 'HID on the Desktop' används samma smarta kort för att komma in på kontoret eller universitetet som för att logga in på datorn.
En annan viktig prioritering för HID Global är att i ökande utsträckning tillhandahålla läsarteknologi för alla divisioner inom ASSA ABLOY-koncernen. Läsarteknologin integreras i vanliga mekaniska dörr- och låslösningar. Detta innebär ökad tillväxt både för HID Global och för de övriga divisionerna då teknologinivån höjs avsevärt i de traditionella produkterna och kunderna kan erbjudas både högre säkerhet och bättre funktionalitet.
HID Global implementerar även Lean-metoder i produktionen och har speciella Lean-projektledare på alla affärsenhetens anläggningar över hela världen vilket leder till ökad effektivitet.
En strategisk prioritering för ökad tillväxt inom ASSA ABLOY Hospitality är att erbjuda uppgraderingar av redan installerade produkter. Viktiga komponenter i detta är teknologier som RFID, NFC och Zigbee RF-onlinelösningar.
Strategiskt betydelsefullt för ASSA ABLOY Hospitality är också att öka kundbasen vid sidan av de traditionella hotelloch kryssningskunderna. Satsningar görs därför inom andra segment, som exempelvis senior- och studentboenden, där krav på säkerhet och tillgänglighet kan tillgodoses med de produkter och teknologier som ASSA ABLOY Hospitality erbjuder.
Viktiga satsningar görs också för att öka effektiviteten inom affärsenheten. Exempel på detta är den pågående omlokaliseringen av produktionen till lågkostnadsländer och utlokalisering av viss komponenttillverkning till högkvalitativa leverantörer i lågkostnadsländer.
Med 340 000 flyg per år är Mexico City Airport en av de största flygplatserna i världen, och en av många som använder ASSA ABLOYs teknologi för beröringsfri passerkontroll.
Latinamerikas mest trafikerade flygplats ställer höga krav på passerkontroll. Därför används en kombination av RFID-teknologi och biometrisk lösning för matchning av fingeravtryck. Flygplatsen använder beröringsfria smarta kort från koncernbolaget HID Global. För att passera en kontrollerad dörr måste användaren först identifiera sig med sitt passerkort och sedan placera fingret på den biometriska läsaren.
ASSA ABLOY Entrance Systems hade god försäljningsutveckling under 2008 även om efterfrågan mattades mot slutet av året. På de europeiska och nordamerikanska marknaderna bidrog nya produkter och förvärv till en god utveckling och i Asien var tillväxttakten hög. Utökad service fortsatte att vara en viktig del av erbjudandet till marknaden.
Division Entrance Systems är världsledande leverantör av automatiska dörrlösningar. Produktsortimentet som säljs under varumärket Besam, inkluderar slagdörrar, skjutdörrar, karuselldörrar, luftridåer och ett omfattande service- och underhållsprogram. En betydande del av försäljningen sker direkt till stora slutkunder inom sjukvårdssektorn, den kommersiella sektorn och transportsektorn.
Divisionens omsättning uppgick under året till 3 173 MSEK (2 987), en ökning med 6 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader ökade med 5 procent till 453 MSEK (432), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 14,3 procent (14,4).
På divisionens största marknader mattades efterfrågan av mot slutet av året, främst på grund av lägre investeringar inom den viktiga detaljhandelssektorn. Detta kompense-
| MSEK 2007 |
2008 |
|---|---|
| Resultaträkning | |
| Omsättning 2 987 |
3 173 |
| Tillväxt, % 10 |
6 |
| Rörelseresultat (EBIT)1 432 |
453 |
| Rörelsemarginal (EBIT)1, % 14,4 |
14,3 |
| Sysselsatt kapital | |
| Sysselsatt kapital 3 149 |
3 425 |
| – varav goodwill 2 566 |
2 763 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % 13,7 |
13,8 |
| Kassaflöde | |
| Kassaflöde 497 Bostadsmarknaden |
399 |
| Medelantal anställda 2 137 |
2 260 |
| Institutionella marknaden 1 Exklusive omstruktureringskostnader. |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och 2008.
Divisionen är en global leverantör av automatiska dörrar med ett komplett utbud av service och tjänster för eftermarknaden.
rades dock av ökad försäljning till andra segment som sjukvårds- och hotellsektorn. Asien var den region som visade bäst tillväxt under året.
Under andra halvåret sjönk marginalen något för divisionen på grund av ökad priskonkurrens och en större andel försäljning på nya marknader där marginalerna är lägre. Divisionen gjorde även stora investeringar i nya produkter och ökade marknadsaktiviteter.
Under året accelererade Entrance Systems aktiviteterna inom divisionens effektivitetsprogram och fortsatte att anpassa produkterna efter de lokala marknaderna i Asien och Nordamerika vilket förstärkte konkurrenskraften på flera viktiga marknader.
Automatiska dörrlösningar och serviceerbjudanden erbjuds främst inom det kommersiella segmentet som utgörs av slutanvändare både inom den privata och offentliga sektorn. Typiska kunder är detaljhandeln, sjukhus, äldreboenden, hotell, flygplatser, transportterminaler, offentliga byggnader, skolor och kontorsbyggnader. För att tillgodose slutanvändarnas behov blir det allt viktigare att kunna erbjuda automatiska dörrlösningar i form av kompletta paket. En totallösning från Entrance Systems består vanligtvis av en kombination av automatiska skjut-, slag- och karuselldörrar med säkerhets- och bekvämlighetssensorer samt ett förebyggande serviceprogram.
Divisionens produktsortiment, globala resurser samt kunskaper om slutkundernas lokala behov gör ASSA ABLOY till en idealisk partner för att skapa ett brett urval av säkra, praktiska och pålitliga dörrlösningar som kompletteras av skräddarsydda servicekoncept.
Tillväxten inom EMEA var negativ och påverkades av de försämrade marknadsförhållandena men trots det fortsatte divisionen att öka sina marknadsandelar. Flera faktorer var positiva för försäljningen, bland annat nya produktlanseringar, utvecklandet av nya servicekoncept och ett antal förvärv i Portugal, Turkiet och Sydafrika.
Försäljningen på den nordamerikanska marknaden var stabil under 2008 men påverkades negativt av den omfattande marknadsnedgången inom främst detaljhandelssegmentet.
Lanseringen av de nya slagdörrstängarna under 2008 fick ett mycket positivt mottagande och kommer att bidra till en starkare ställning på marknaden. En ny regional organisation implementerades med målet att tillvarata synergier efter de förvärv som gjorts de senaste åren samt att öka lönsamheten i regionen.
Försäljningen i Asien har varit fortsatt stark under året med en positiv utveckling i Kina och Sydostasien. Förvärvet av Cheil i Sydkorea har gett en betydligt starkare ställning i regionen. Marknaderna i Australien och Nya Zeeland mattades av men divisionen förstärkte sin marknadsposition både genom organiskt tillväxt och genom ett antal kompletterande förvärv i Perth, Adelaide och Wellington.
Divisionen har fortsatt att investera i produktutveckling och påbörjade ett flertal viktiga projekt under 2008. Den nya automatiska lågenergidörren Besam SW100 lanserades under året i Nordamerika och Europa. I Nordamerika lanserades även den robusta slagdörren Besam Swingmaster 900 under 2008. Dessa produkter har flera konkurrensmässiga fördelar, bland annat låga driftskostnader.
Under 2009 kommer flera andra produktlanseringar att göras inom de viktiga produktområdena slagdörrar, skjutdörrar och karuselldörrar.
Entrance Systems arbetar kontinuerligt med att utöka sitt kunderbjudande genom att sälja kompletta automatiska dörrlösningar, inklusive ett omfattande servicekoncept. En förebyggande kontinuerlig service är fördelaktig för kunderna och fortlöpande kontakt med slutkunderna ger dessutom ökade möjligheter till merförsäljning. Stor vikt läggs på serviceteknikernas säljutbildning för att dra nytta av deras dagliga kontakt med kunder. Inom serviceorganisationen arbetar divisionen för att bli effektivare, automatisera processerna ännu mer och öka antalet kundbesök.
Under 2008 fortsatte omlokaliseringen av delar av produktionen från hög- till lågkostnadsländer. Bland de större åtgärderna var nedläggningen av produktionsanläggningen i Tyskland i början av året, varvid man överförde all verksamhet till den nya produktionsanläggningen i Tjeckien. Efter ett antal förvärv i Storbritannien under de senaste åren tog divisionen beslutet att samla verksamheten under det gemensamma namnet Besam UK. Integrationsprocessen kommer att slutföras i början av 2009.
Försäljnings- och produktivitetshöjande åtgärder har vidtagits inom serviceorganisationen. Ett stort antal servicetekniker i flera olika länder har utrustats med handdatorer för att bli mer effektiva i sitt arbete inom kund- och ordermottagning vilket har gett gott resultat.
Ett nytt program för standardisering av affärsprocesser i alla europeiska organisationer har inletts under året med målet att öka effektiviteten och minska kostnaderna.
Årsredovisning 2008
ASSA ABLOYs arbete med hållbarhetsfrågor innebär att det integreras i alla affärsprocesser och i hela värdekedjan. Hållbarhetsarbetet berör både interna och externa intressenter. Det bygger på en kontinuerlig riskanalys i hela värdekedjan samt på ASSA ABLOYs Uppförandekod.
2008 års Hållbarhetsredovisning kommer att publiceras i samband med årsstämman 2009.
ASSA ABLOYs Uppförandekod bygger på internationella riktlinjer, till exempel FNs deklaration om mänskliga rättigheter och ILOs (International Labour Organization) kärnkonventioner. De områden som omfattas av Uppförandekoden är miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och socialt ansvarstagande. Det löpande arbetet bedrivs i en trestegsprocess bestående av analys, genomförande och uppföljning. Alla delar av affärsverksamheten berörs såsom ledning, inköp, produktion, förvärv, investeringar, forskning och utveckling (FoU), försäljning och medarbetarfrågor.
Miljösamordnare på koncern- och divisionsnivå ser till att policies, program och verktyg för miljöfrågor finns tillgängliga och implementeras, medan HR-funktionen på koncernoch divisionsnivå ansvarar för sociala och etiska frågor.
Råd, med representanter från koncernen och samtliga divisioner, hanterar frågor som rör deras affärsprocesser/ funktioner samt implementeringen av koncerngemensamma verktyg.
Internrevisioner av hållbarhetsarbetet genomförs löpande i ASSA ABLOYs produktionsenheter. Revisionerna omfattar miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter samt affärsetik och följs upp med detaljerade åtgärdsplaner. Verktygen för internrevision används även gentemot ASSA ABLOYs leverantörer. Arbetet med att utvärdera ASSA ABLOYs leverantörer startade under 2007 och fortsatte under 2008. ASSA ABLOY ser det som fördelaktigt för alla parter att arbeta nära leverantörerna och stödja deras utveckling och förbättringar.
Ett viktigt verktyg i hållbarhetsarbetet är miljöledningsstandarden ISO 14001. Rapportering sker enligt Global Reporting Initiatives, GRI, C-nivå. Mätningar utgör beslutsunderlag för användningen av kemikalie-, energi- och vatten, hälsa och säkerhet samt jämställdhet. Uppförandekodens whistle-blower-mekanism är ett verktyg vid misstänkt överträdelse av koden.
Det under 2007 antagna programmet för hållbarhetsfrågor pågår och löper fram till 2010. Programmet innehåller 20
målsättningar inom områdena kemikaliehantering, energieffektivisering, hälsa och säkerhet, relationer till leverantörer, FoU, medarbetarfrågor och övergripande styrning. Projekt har definierats med mål, tidplan och kostnads- och intäktsanalys. Under de år som programmet löper kommer bland annat följande aktiviteter att genomföras:
ASSA ABLOY arbetar kontinuerligt med att minska farliga ämnen i produktionen och att hitta ersättningar till dessa. Många produktionsanläggningar har redan fasat ut klorerade lösningsmedel med lyckat resultat. Sedan programmets start har konsumtionen kraftigt minskats och utfasning i endast två enheter återstår.
Miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller motsvarande har införts i de flesta av koncernens produktionsanläggningar. Antalet certifikat visas i tabellen på sidan 33 tillsammans med motsvarande antal certifierbara system för de nordamerikanska enheterna. Antalet produktionsanläggningar med miljöpåverkan av någon omfattning är begränsat till ett mindre antal. Hållbarhetsprogrammets mål är att samtliga miljöpåverkande anläggningar ska ha certifierats och att nyförvärvade bolag ska vara certifierade inom två år efter förvärvet.
ASSA ABLOY sammanställde år 2005 för första gången mätbara resultat på energiförbrukningen och koldioxidutsläppen inom koncernbolagen. Detta utgör basen för åtgärder inom ramen för hållbarhetsprogrammet. Målet för alla enheter är energibesparingar om sammanlagt 15 procent till och med 2012. En analys av transporternas bidrag till energiförbrukningen kommer också att göras och hur en ökad samordning kan leda till minskade utsläpp.
ASSA ABLOY har tagit fram en avtalsmall för globala leverantörskontrakt i koncernen. Utbildning och implementering av dessa har påbörjats under 2008. Kontrakten innehåller bland annat krav på leverantörerna att leva upp till koncernens Uppförandekod. Syftet med avtalsmallen är att säkerställa ett enhetligt förhållningssätt till kvalitet och hållbarhet.
ASSA ABLOYs FoU-process, från förstudier till produktlansering, innehåller ett antal avstämningspunkter där projektplanen gås igenom och beslut fattas om projektets fortsättning. Utvärdering av miljö-, hälso- och säkerhetsaspekter sker vid dessa avstämningstillfällen.
ASSA ABLOYs arbete inom hälsa och säkerhet i produktionen bygger på en nollvision när det gäller skador. Mål har ställts upp för skadefrekvens och för förlorade arbetsdagar på grund av skador. Benchmarks genomförs på divisionsnivå baserade på rapportering från varje produktionsenhet. Även i arbetet med att förebygga alkohol- och droganvändning sker ett erfarenhetsutbyte mellan enheterna.
ASSA ABLOYs Uppförandekod ska motverka all form av diskriminering på arbetsplatsen. Företaget vill också arbeta aktivt för att främja jämställdhet och mångfald. Varje division vidtar åtgärder för att underlätta kvinnors karriärutveckling. Generellt ges prioritet åt det underrepresenterade könet vid alla rekryteringar, förutsatt likvärdiga kvalifikationer.
ASSA ABLOYs Uppförandekod introducerades 2004. Den bygger på koncernens värderingar, riktlinjer samt internationella konventioner. En uppdaterad kort version av Uppförandekoden publicerades 2008 och distribueras i hela koncernen på 17 språk. Uppförandekoden behandlar nedanstående områden:
ASSA ABLOY eftersträvar en öppen dialog med intressenter i omvärlden. Det övergripande syftet är att få synpunkter från omvärlden när det gäller företagets strategiska val och att bidra till en hållbar utveckling som gynnar såväl företaget som dess intressenter. Under 2008 genomfördes rundabordssamtal samt en resa med etikanalytiker till koncernens produktionsanläggningar samt underleverantörer i Tjeckien och i Rumänien.
Mer information om Hållbar utveckling finns i ASSAABLOYs Hållbarhetsredovisning 2008 och ASSAABLOYs Uppförandekod. Båda dokumenten finns på www.assaabloy.com.
| Mål | Resultat 2006 | Resultat 2007 | Resultat 2008 | Trend |
|---|---|---|---|---|
| Energihushållning – I tillverkningen: 15 procent minskad för brukning 2012 jämfört med 2006, baserat på normaliserade värden. |
17,4 MWh/MSEK | 16,0 MWh/MSEK | 13,8 MWh/MSEK | |
| Organiska lösningsmedel – Utfasning av all användning av perkloretylen och trikloretylen – slutet av 2009.1 |
172 ton | 93 ton | 42 ton | |
| Hälsa och säkerhet Nollvision och mål för förbättring: • 2007: IR 10; ILDR 220 • 2008: IR 9; ILDR 200 – IR, injury rate = antal skador per miljoner arbetade timmar. – ILDR injury lost day rate = antal förlorade arbetsdagar på grund av skador per miljoner arbetade timmar. |
IR 10,9 ILDR 242 |
IR 9,5 ILDR 179 |
IR 8,7 ILDR 166 |
|
| ISO 14001 – Tillämpning i alla fabriker med betydande miljöpåverkan. 2 |
54 | 68 | 63 | |
| Leverantörer – Hållbarhetsvärderingar – uppförandekod krav på alla leverantörer. Hållbarhetsrevisioner hos leverantörer i riskkategorin. |
40 hållbarhets revisioner i Kina |
120 hållbarhets revisioner i Kina |
100 hållbarhets revisioner i Kina |
|
| Jämställdhet – Förbättra nuvarande nivåer av jämställdhet för högre befattningar. |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 9% Nivå 4: 10% Nivå 5: ingen mätning |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 14% Nivå 4: 19% Nivå 5: 22% |
Nivå 2: 0% Nivå 3: 11% Nivå 4: 17% Nivå 5: 23% |
1 Anläggningar med helt slutna tvättprocesser kommer att fasas ut när maskinerna är uttjänta. Försämring Oförändrat Förbättring
Läs mer om de uppdaterade målet i Hållbarhetsredovisningen 2008.
2 Antal certifikat tillsammans med motsvarande certifierbara system för nordamerikanska enheter. Förändringen beror dels på stängning av fabriker i strukturprogrammet och dels att det tillkommit
ett antal nya anläggningar med certifikat.
SARGENT Powered by PERSONA är baserat på WiFi-teknologi. Wi-Fi är en trådlös teknik som används i hemmanätverk, mobiltelefoner och videospel.
Studenterna har ett personligt ID-kort för att öppna dörrarna till studenthemmet och andra byggnader på campusområdet. De använder även kortet i cafeterian och i automater, som lånekort på biblioteket och när de använder tvättmaskinerna. De 32 byggnaderna och 11 studenthemmen har enbart ASSA ABLOY produkter. Bland annat används de senaste WiFilåsen Powered by PERSONA från SARGENT, som ansluts till det befintliga trådlösa nätverket.
ASSA ABLOYs vision är att vara ett attraktivt företag och en attraktiv arbetsplats för sina medarbetare. I detta ingår ett medvetet arbete för att utveckla och behålla medarbetare och att kunna rekrytera nya kompetenta medarbetare när så behövs.
En ny version av ASSA ABLOYs introduktionsprogram, "Entrance to ASSA ABLOY", lanserades 2008. Det är ett interaktivt webbaserat program som ger medarbetarna runt om i världen en gemensam kunskapsbas om ASSA ABLOY, innehållande bland annat företagets historia, produkter, strategi och uppförandekod. Programmet är obligatoriskt för alla medarbetare.
En global medarbetarundersökning genomfördes för första gången 2006. Den visade att ASSA ABLOYs medarbetare generellt sett är nöjda med jobb och arbetsplats. Undersökningen följdes upp med olika aktiviteter under 2007 för att bearbeta områden med mindre positivt utfall. Undersökningen upprepades 2008 med cirka 18 000 deltagare. Resultatet var positivt och visade på en större eller mindre förbättring inom alla områden jämfört med 2006, vilket bekräftar att de uppföljningsaktiviteter som genomförts har haft effekt.
ASSA ABLOY bedriver två koncerngemensamma chefsutbildningsprogram, ASSA ABLOY Management Training (MMT) och ASSA ABLOY Business Leadership Program.
MMT har bedrivits sedan 1996 och till dags dato har över 300 chefer deltagit. Programmet omfattar fyra moduler utspridda över ett år. Det främsta syftet är att stödja integrationen av koncernföretagen, erbjuda tillfälle att utveckla det interna kontaktnätet, lära sig mera om de olika verksamheterna och produkterna samt att utbyta erfarenheter mellan
olika delar av koncernen. Under 2008 genomfördes det 12:e programmet med 30 deltagare.
ASSA ABLOY Business Leadership Program introducerades 2005. Det är resultatet av ett samarbete med IMD (Institute for Management Development) i Lausanne, Schweiz. Trettio chefer deltog i programmet under 2008 och cirka 150 har deltagit sedan programmets start.
ASSA ABLOYs "Scholarship Program" erbjuder medarbetare möjlighet att under en kortare period arbeta vid något annat koncernbolag. Alla medarbetare kan söka programmet. Syftet är erfarenhetsutbyte och att lära mera om andra metoder, arbetssätt och kulturer och att återföra dessa erfarenheter till den egna arbetsplatsen.
Målet för ASSA ABLOYs globala Talent Management Process är att dra fördel av koncernens samlade resurser vad avser dagens och morgondagens ledare och specialister och att erbjuda utvecklingsmöjligheter utanför den egna enheten. Processen omfattar ett strukturerat sätt att arbeta med ersättarplanering och utveckling av koncernens medarbetare.
En grundläggande princip i ASSA ABLOYs rekryteringspolicy är att ge företräde åt interna kandidater förutsatt lika kvalifikationer som externa sökanden. För att stimulera och underlätta den interna rörligheten har ASSA ABLOY som policy att annonsera alla lediga platser på koncernens globala intranet.
Visste du att 100 000 människor i Korea öppnar dörren till sina lägenheter genom ett fingeravtryck?
Digitala lås gör det möjligt att lägga till funktioner. Låsen i det här projektet är integrerade i bostädernas nätverk.
Högintelligenta bostadslås är väldigt populära i Korea och 45 procent av lägenheterna har digitala eller biometriska lås. ASSA ABLOYs bolag iRevo utvecklade marknaden och är fortfarande marknadsledare. I fastigheterna i Seoul som visas på bilden installeras nu 3 410 fingeravtrycksläsare. Det finns ett allt större intresse för smarta säkerhetslösningar globalt och ASSA ABLOY erbjuder en mängd produkter under det välkända bostads- och konsumentvarumärket Yale.
| Förvaltningsberättelse | 38 | |
|---|---|---|
| Väsentliga risker och riskhantering | 41 | |
| Omsättning och resultat | 44 | |
| Koncernens resultaträkning | 45 | |
| Kommentarer per division | 46 | |
| Rapportering per division | 47 | |
| Finansiell ställning | 48 | |
| Koncernens balansräkning | 49 | |
| Kassaflöde | 50 | |
| Koncernens kassaflödesanalys | 51 | |
| Förändringar i koncernens eget kapital | 52 | |
| Moderbolagets rapporter | 54 | |
| Noter | ||
| 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper | 56 | |
| 2 Försäljningsintäkter | 61 | |
| 3 Ersättning till revisorer | 61 | |
| 4 Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 61 | |
| 5 Resultatandel i intressebolag | 61 | |
| 6 Operationella leasingavtal | 61 | |
| 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag | 61 | |
| 8 Avskrivningar | 61 | |
| 9 Valutakursdifferenser i resultaträkningen | 62 | |
| 10 Finansiella intäkter | 62 | |
| 11 Finansiella kostnader | 62 | |
| 12 Inkomstskatt | 62 | |
| 13 Vinst per aktie | 62 | |
| 14 Immateriella anläggningstillgångar | 63 | |
| 15 Materiella anläggningstillgångar | 65 | |
| 16 Aktier i dotterbolag | 66 | |
| 17 Andelar i intressebolag | 66 | |
| 18 Uppskjuten inkomstskatt | 67 | |
| 19 Övriga finansiella anläggningstillgångar | 67 | |
| 20 Varulager | 67 | |
| 21 Kundfordringar | 67 | |
| 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument | 67 | |
| 23 Moderbolagets eget kapital | 72 | |
| 24 Aktiekapital, antal aktier och utdelning per aktie | 72 | |
| 25 Reserver | 72 | |
| 26 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning 72 | ||
| 27 Övriga avsättningar | 75 | |
| 28 Övriga kortfristiga skulder | 75 | |
| 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 75 | |
| 30 Ansvarsförbindelser | 75 | |
| 31 Företagsförvärv | 76 | |
| 32 Kassaflöde | 77 | |
| 33 Personal | 78 | |
| 34 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut | 79 | |
| Kommentarer till fem år i sammandrag | 80 | |
| Fem år i sammandrag | 81 | |
| Kvartalsinformation | 82 | |
| Nyckeltalsdefinitioner | 83 | |
| Förslag till vinstdisposition | 84 | |
| Revisionsberättelse | 85 | |
| Bolagsstyrning | 86 | |
| Styrelse | 90 | |
| Koncernledning | 92 | |
| ASSA ABLOY-aktien | 95 | |
| Information till aktieägare | 98 | |
| Ordlista | 99 |
ASSAABLOY ABs (publ.), org.nr 556059-3575, årsredovisning innehåller koncernens redovisning för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2008. ASSAABLOY är världsledande inom lås- och dörrlösningar som uppfyller slutanvändarnas krav på trygghet, säkerhet och användarvänlighet.
Omsättningen ökade under året med 4 procent till 34 918 MSEK (33 550) med en organisk tillväxt om 0 procent och en förvärvad tillväxt om 4 procent. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader ökade med 1 procent till 5 526 MSEK (5 458) motsvarande en rörelsemarginal om 15,8 procent (16,3). Resultatet före skatt exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 4 756 MSEK (4 609).
Rörelseresultatet för året har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 1 180 MSEK samt engångskostnader om 77 MSEK hänförligt till framtagande av kompletterande låsskydd i den svenska rörelsen. Inklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet (EBIT) till 4 269 MSEK och motsvarande marginal till12,2 procent.
Det operativa kassaflödet exklusive omstruktureringsbetalningar uppgick till 4 769 MSEK (4 808), en minskning med 1 procent. Vinst per aktie exklusive omstrukturerings- och engångskostnader ökade med 2 procent till 9,21 SEK (9,02).
Strukturprogrammet som initierades 2006 har varit en stor framgång och kommer att slutföras under 2009. Den årliga besparingen ligger nära målnivån 600 MSEK och kommer att nås under 2009. Mer än 2 000 anställda har lämnat koncernen i samband med förändringarna i produktionsstrukturen.
Strukturprogrammet som initierades andra halvåret 2008 var i full gång vid årsskiftet. Programmet omfattar ett 40-tal projekt, beräknas kosta 1 180 MSEK och berör 1 800 anställda. Programmet innebär en stängning av 15 produktionsanläggningar och en omläggning till slutmontering i de kvarvarande anläggningarna i högkostnadsländer. I tillägg till detta har beslutats att genomföra en konsolidering av administrativa stödfunktioner. Återbetalningstiden för hela programmet är beräknad till 2–3 år. Hela kostnaden har belastat resultatet i tredje och fjärde kvartalet 2008.
Utbetalningar relaterade till strukturprogrammen uppgick till 485 MSEK för helåret.
Division Americas förvärvade i juni Rockwood, en ledande producent av specialiserade dörrkomponenter i USA. Bolaget omsätter 48 MUSD på årsbasis och bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället.
Division Asia Pacific förvärvade i juni Beijing Tianmings säkerhetsdörrverksamhet. Verksamheten är belägen strax utanför Peking, har 400 anställda och omsätter 100 MSEK på årsbasis. Förvärvet bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället. Under hösten lade divisionen också ett offentligt bud på de återstående 49 procent av aktierna i sydkoreanska iRevo. Mer än 90 procent av det totala antalet utestående aktier innehas nu av ASSA ABLOY och den koreanska börsen har godkänt företagets begäran om avnotering. De första 51 procenten av iRevo förvärvades under 2007 och företaget konsolideras i koncernen sedan 1 oktober 2007.
Förvärvet av den kinesiska dörrstängartillverkaren Shenfei har godkänts av myndigheterna och konsolideras sedan årsskiftet. Omsättningen på årsbasis beräknas uppgå till 180 MSEK och förvärvet kommer att bidra positivt till vinst per aktie under 2009.
I februari förvärvade division EMEA 20 procent av aktierna i Copiax, en svensk säkerhetsgrossist inriktad på låssmeder, säkerhetsinstallatörer och byggfackhandeln, och lade samtidigt ett bud på återstående aktier. Förvärvet godkändes under hösten av konkurrensmyndigheterna och konsoliderades under tredje kvartalet. Bolaget omsätter 400 MSEK och har 45 anställda. Divisionen avslutade även förvärven av Valli&Valli, en ledande italiensk tillverkare av designade handtag, och Gardesa, en av Italiens ledande tillverkare av högsäkerhetsdörrar. Sammanlagt omsätter de båda bolagen 75 MEUR och har 370 anställda. Samtliga förvärv bidrog positivt till vinst per aktie under året.
Division Entrance Systems förvärvade i juli Cheil, ett ledande koreanskt företag med ett brett produktutbud inom dörrautomatik och service. Bolaget har 50 anställda och omsätter cirka 150 MSEK på årsbasis. Förvärvet bidrog positivt till vinst per aktie från förvärvstillfället.
Med mindre förvärv inkluderade konsoliderades sammanlagt 18 förvärv under året. Det sammanlagda förvärvspriset för dessa 18 förvärv uppgår till 2 013 MSEK och preliminära förvärvsanalyser indikerar att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämd livslängd uppgår till omkring 1 460 MSEK. Förvärvspriset är justerat för förvärvad nettoskuld och beräknade tilläggsköpeskillingar.
Konkurrensmyndigheten i Tyskland har avslagit företagets ansökan om förvärv av tyska SimonsVoss. ASSA ABLOY har lämnat in en formell överklagan och överväger för närvarande nästa steg i processen.
ASSA ABLOYs kostnader för forskning och utveckling uppgick under året till 890 MSEK (776), vilket motsvarar 2,5 procent (2,3) av omsättningen.
Inom ASSA ABLOY finns en central funktion, Shared Technologies, med ansvar för standardiseringen av elektronik inom koncernens gemensamma plattformar. Målet är att standardiseringen ska ge lägre utvecklingskostnader och en förkortad utvecklingstid för nya produkter.
ASSA ABLOY bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt svenska miljöbalken i två av dotterbolagen i Sverige. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom dotterbolagen Assa AB och ASSA OEM AB. Bolagen bedriver verksamhet med mekanisk verkstad och gjuteri och därtill hörande anläggning för ytbeläggning, vilket påverkar den yttre miljön med utsläpp till vatten och luft samt avfall.
Dotterbolagen Assa AB och ASSA OEM AB arbetar aktivt med miljöfrågor och är certifierade enligt ISO 14001. Fler– talet av enheterna utanför Sverige bedriver tillståndspliktig verksamhet och innehar motsvarande tillstånd enligt lokal lagstiftning.
ASSA ABLOYs enheter världen över arbetar målmedvetet med att reducera utsläppen av växthusgaser. Detta gäller enheter både på mogna och på nya marknader, och i befintliga såväl som nyförvärvade bolag. I ASSA ABLOYs största producerande enhet i Nordamerika, Sargent Manufacturing, har en investering gjorts i ett kombinerat kraftvärmeverk. Genom att använda kraftverket både för kraftgenerering och uppvärmning har verkningsgraden höjts från 40 procent till 90 procent, vilket avsevärt reducerat energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Investeringen har dessutom en finansiell återbetalningstid på bara två år.
2008 års hållbarhetsredovisning med uppföljning av koncernens 20-punktsprogram samt övrig information om hållbar utveckling kommer att publiceras i samband med årsstämman i april 2009.
Långsiktigt förväntar sig ASSAABLOY att efterfrågan på säkerhet kommer att öka. Arbetet med att fokusera på kundnytta, innovationer och att utnyttja ASSAABLOYs starka position kommer att påskynda tillväxten och förbättra lönsamheten.
Den organiska försäljningstillväxten förväntas vara god. Rörelsemarginalen (EBIT) och det operativa kassaflödet förväntas att utvecklas väl.
2009 blir ett utmanande år då den finansiella krisen medfört att investeringar i byggnation påverkats kraftigt negativt och därför förväntas negativ organisk tillväxt för ASSA ABLOY under året.
ASSA ABLOY hade vid årets slut 22 921 aktieägare. ASSA ABLOYs huvudägare är Investment AB Latour och SäkI (9,7 procent av kapitalet och 29,8 procent av rösterna) samt Melker Schörling AB (4,0 procent av kapitalet och 11,6 procent av rösterna). Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 50 procent av aktiekapitalet och 34 procent av rösterna. De tio största aktieägarna representerade motsvarande 41 procent av aktiekapitalet och 60 procent av rösterna.
Ett aktieägaravtal som bland annat innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier finns mellan Gustaf Douglas, Melker Schörling och dem närstående bolag. Styrelsen för ASSA ABLOY känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i ASSA ABLOY.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Varje aktie av serie A motsvarar tio röster och varje aktie av serie B en röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Styrelsen i ASSA ABLOY föreslår att årsstämman 2009 beslutar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande. Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att ASSA ABLOY-koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av grundlön, rörlig lön, övriga förmåner och pension.
Utöver grundlön ska koncernledningen även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål (och i vissa fall andra nyckeltal) inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division). Rörlig lön ska motsvara maximalt 75 procent av grundlönen för VD och övriga personer i koncernledningen. Kostnaden för rörlig lön till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 35 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.
ASSA ABLOY har inga ersättningsåtaganden som ej förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare, i enlighet med här i beskrivna ersättningsprinciper, inklusive tidigare ingångna åtaganden avseende så kallad long-term incentive, "LTI" (se sidan 40).
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra
sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Samtliga i koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen.
Vid uppsägning av VD ska ersättningsskyldigheten för bolaget maximalt motsvara 24 månaders lön och övriga anställningsförmåner. Vid uppsägning av någon av de övriga personerna i koncernledningen ska ersättningen från bolaget maximalt motsvara 18 månaders lön och övriga anställningsförmåner. Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Ersättning till ledande befattningshavare inom ASSA ABLOY för 2008 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjer som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2008 därefter godkände. Under 2008 tillämpades samma riktlinjer för ersättning som styrelsens ovan angivna förslag inför årsstämman 2009.
Sedan tiden före årsstämman 2007, samt därutöver i ett enskilt fall under 2008 där särskilda skäl bedömdes föreligga, har ASSA ABLOY ingått avtal (long-term incentive, "LTI") med delar av koncernledningen (exklusive VD), vilket innebär en möjlighet att erhålla rörlig lön baserad på förbättringar av vinst per aktie (67 procent) och organisk tillväxt (33 procent). Maximalt belopp, 2 MSEK per person, utgår om vinst per aktie ökar med 10 procent jämfört med föregående år och den organiska tillväxten uppgår till 6 procent. En tredjedel av denna rörliga lön utbetalas följande år, medan två tredjedelar hålls inne under ett respektive två år och växer med en avkastning motsvarande koncernens avkastning på sysselsatt kapital. Utbetalning av resterande två tredjedelar sker endast under förutsättning att, vid respektive periods utgång, befattningshavaren inte på eget initiativ har lämnat sin befattning eller har avskedats på grund av avtalsbrott.
För ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare, se not 33.
Transaktioner mellan ASSA ABLOY och närstående som väsentligen påverkat företagets ställning och resultat har inte ägt rum.
Osäkerhet om framtida utveckling och händelseförlopp är ett naturligt riskmoment i all affärsverksamhet. Risktagandet som sådant ger möjligheter till fortsatt ekonomisk tillväxt, men riskerar givetvis även att negativt påverka affärsverksamheten och dess uppsatta målsättningar. Det är därför av stor vikt att ha en systematisk och effektiv process för riskbedömning samt en väl fungerande riskhantering generellt. Riskhanteringen inom ASSA ABLOY syftar ej till att undvika risker utan att på ett kontrollerat sätt identifiera, hantera och reducera effekterna av dessa risker. Detta arbete sker utifrån en bedömning av riskernas sannolikhet och potentiella effekt för koncernen.
ASSA ABLOY är en internationell koncern med stor geografisk spridning, vilket innebär en exponering för olika former av såväl strategiska, operativa som finansiella risker. Strategiska risker avser förändringar i affärsverksamhetens omgivning med potentiellt betydande effekter på ASSA ABLOYs verksamhet och affärsmål. Operativa risker utgörs av risker direkt hänförliga till affärsverksamheten medförande en potentiell påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Finansiella risker utgörs främst av finansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt risker kring koncernens pensionsåtaganden.
ASSA ABLOYs styrelse har det övergripande ansvaret för koncernens riskhantering och beslutar om koncernens strategiska inriktning baserat på koncernledningens rekommendationer. I den decentraliserade anda som genomsyrar ASSA ABLOY, samt i syfte att hålla riskanalysen och riskhanteringen så nära de faktiska riskerna som möjligt, sker en stor del av arbetet med operativa risker på divisions- och affärsenhetsnivå.
Till de risker som ASSA ABLOY möter av denna karaktär hör olika former av omvärldsrisker med påverkan på säkerhetsmarknaden generellt, främst förändringar av kundbeteenden, konkurrenter, varumärkespositionering och miljörisker. Till detta ska läggas landspecifika risker.
ASSA ABLOY har en global marknadstäckning med försäljning och tillverkning i ett stort antal länder. Tyngdpunkten finns i Västeuropa och Nordamerika, men andelen av försäljningen har under senare år ökat även i Asien samt Central- och Östeuropa. Koncernen är därmed av naturliga skäl exponerad för såväl generella omvärldsrisker som landspecifika risker i form av politiska beslut, övergripande förändringar av regelverk med mera. Förändringar i kundbeteenden generellt liksom konkurrenters agerande påverkar efterfrågan av olika produkter och dess lönsamhet.
Kunder och leverantörer, inklusive relationerna med dessa, är föremål för löpande lokal översyn. Koncernen har även sedan tidigare upprättat en central funktion för en omfattande omvärldsbevakning, främst inriktad på branschspecifika faktorer. Under 2008 har åtgärder vidtagits för att ytterligare stärka denna funktion, bland annat avseende spridningen av relevant information till koncernens olika affärsenheter. Vad gäller konkurrenter genomförs riskanalys både centralt och lokalt.
Koncernen innehar ett flertal av branschens starkaste varumärken, varav flera är globala och väl kompletterar koncernens huvudvarumärke ASSA ABLOY. Till huvudvarumärket kopplas även lokala produktvarumärken successivt i en allt högre grad. ASSA ABLOYs goda rykte och anseende generellt sett är en av koncernens styrkor och utgör ett fundament för marknadsledarskap.
Aktiviteter pågår kontinuerligt i syfte att bibehålla och ytterligare förstärka ASSA ABLOYs goda rykte. Det innebär bland annat att tillse efterlevnad av ASSA ABLOYs Uppförandekod. Uppförandekoden har sedan tidigare införts i koncernen och var under 2008 föremål för en översyn och uppdatering. Koden ger uttryck för koncernens höga ambitioner inom bland annat socialt hänsynstagande, engagemang och miljöhänsyn. En mer utförlig beskrivning om uppförandekoden återfinns i avsnittet om hållbar utveckling på sidan 32.
Operativa risker utgörs av risker direkt hänförliga till affärsverksamheten med en potentiell påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Till operativa risker hör legala risker, förvärv av nya verksamheter, strukturåtgärder, tillgång och prisfluktuationer på råmaterial, kundberoende med mera. Risker kring efterlevnad av lagar och förordningar samt kring finansiell rapportering och intern kontroll ingår även i denna kategori.
Hanteringen av dessa risker presenteras närmare i tabellen på sidan 42.
| Operativa risker | Riskhantering | Kommentar |
|---|---|---|
| Legala risker | Förväntade och genomförda förändringar i lag stiftning följs löpande upp i de länder där koncer nen är verksam. |
Det bedöms vid utgången av 2008 ej finnas ute stående legala tvister som kan leda till väsentliga kostnader för koncernen. |
| En koncernövergripande legal policy är införd, vil ken specificerar det juridiska ramverk inom vilken affärsverksamhet får bedrivas. |
||
| Utestående och potentiella tvister och andra legala ärenden inrapporteras regelbundet till koncernens centrala juristfunktion. |
||
| Riktlinjer kring efterlevnad av gällande konkur renslagstiftning är införda. |
||
| Legala risker kopplade till egendom och ansvars frågor utvärderas löpande tillsammans med representanter för försäkringsbolag. |
||
| Förvärv av nya verksamheter |
Förvärv genomförs av ett antal personer med stor förvärvserfarenhet samt med stöd av konsulter inom till exempel juridiska och ekonomiska områden. |
Koncernens förvärv under 2008 redovisas i förvaltningsberättelsen samt i not 31 Företags förvärv. |
| Förvärv genomförs i enlighet med en enhetlig och fördefinierad koncernövergripande process. Den består av fyra dokumenterade faser: strategi, utvärdering, genomförande och integration. |
||
| Omstruktureringsåtgärder | Respektive strukturprogram drivs i projektform med fastställda aktiviteter och tidplan. |
Strukturprogrammens omfattning, kostnader och besparingar presenteras mer utförligt i för |
| Koncernen genomför särskilda strukturprogram, vilket innebär att en del tillverkningsenheter ändrar inriktning till i huvudsak slutmontering samt att vissa enheter läggs ned. |
De olika projekten följs upp systematiskt och på regelbunden basis. |
valtningsberättelsen. |
| Prisfluktuationer och tillgång till råmaterial |
Inköp och hantering av råmaterial sker främst på divisions-/affärsenhetsnivå. |
För ytterligare information kring materialinköp, se not 7. |
| Koordinering sker med hjälp av regionala råd samt med hjälp av övergripande ansvariga för utvalda materialkomponenter. |
||
| Kundförluster | Kundfordringarna är spridda över ett stort antal kunder på ett stort antal marknader. |
Fordran på varje enskild kund är i förhållande till total kundfordran relativt liten. Risken för väsent |
| Kreditrisker hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå. |
liga kreditförluster för koncernen bedöms vara begränsad. |
|
| Försäkringsrisker | Ett koncernövergripande försäkringsprogram finns etablerat, främst avseende egendoms-, avbrotts-, och ansvarsrisker. Försäkringsprogram met omfattar samtliga affärsenheter. |
Koncernen bedöms i stort ha ett adekvat försäk ringsskydd och en rimlig balans mellan bedömd riskexponering och försäkringskostnad. |
| Exponeringen för ovannämnda riskområden inom koncernen regleras bland annat med hjälp av eget återförsäkringsbolag (så kallat captive). |
||
| Risker relaterade till intern kontroll |
Organisationen bedöms som förhållandevis transparent och med tydliga ansvarsfördelningar. |
Intern kontroll och övriga relaterade frågor pre senteras mer utförligt i Bolagsstyrningsrapporten. |
| Instruktioner kring ansvarsfördelning, behörig heter och andra internkontrollrutiner regleras i en handbok för intern kontroll. |
||
| Efterlevnad av handboken utvärderas årligen i form av självutvärderingar. |
||
| Risker kring finansiell rapportering |
En väl etablerad controllerorganisation på både divisions- och koncernnivå analyserar och över vakar kvaliteten på finansiell rapportering. |
Se även avsnittet 'Grund för rapporternas upp rättande' i not 1. |
| En övergripande systematiserad riskbedömning av den finansiella rapporteringen har genomförts under 2008. |
Ytterligare information om riskhantering kring finansiell rapportering återfinns i Bolagsstyr ningsrapporten. |
Treasuryavdelningen inom ASSA ABLOY ansvarar för koncernens kort- och långfristiga finansiering, finansiell cash management, valutarisker samt övrig finansiell riskhantering. Finansverksamheten är centraliserad till en treasuryavdelning som hanterar huvuddelen av alla finansiella transaktioner samt koncernens finansiella risker med ett koncernövergripande fokus. Treasury har under året flyttats från Genève till huvudkontoret i Stockholm för att ytterligare effektivisera arbetet med de finansiella riskerna inom företaget.
Ansvarsfördelning och kontrollen av koncernens finansieringsverksamhet regleras i en finanspolicy vilken årligen uppdateras och fastställs av styrelsen. Treasury har det huvudsakliga ansvaret för finansiella risker inom de ramar som finanspolicyn fastställer. I detta arbete används en stor mängd finansiella instrument. Redovisningsprinciper, riskhantering och riskexponering beskrivs mer i detalj i not 1 och not 22 samt not 26 för pensionsåtaganden.
Koncernens finansiella risker utgörs i huvudsak av finansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt risker avseende koncernens pensionsåtaganden.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Finansieringsrisken kan minskas genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen samt genom att upprätthålla en god kreditvärdighet. Risken minskas ytterligare via betydande outnyttjade bekräftade kreditlöften.
Eftersom ASSA ABLOY säljer sina produkter i länder över hela världen och har bolag i över 60 länder exponeras koncernen för effekter av förändringar av valutakurser. Dessa förändringar påverkar resultatet i koncernen både när utländska dotterbolags resultaträkningar omräknas till svenska kronor, så kallad omräkningsexponering, och när produkter exporteras och säljs i länder utanför tillverkningslandet, även kallad transaktionsexponering. Omräkningsexponeringen är främst relaterad till resultat i USD och EUR. Denna typ av exponering säkras inte. Valutarisken i form av transaktionsexponering, det vill säga export respektive import av varor, är relativt begränsad inom koncernen, även om den förväntas öka över tiden som ett resultat av rationaliseringar inom tillverkning och inköp. Koncernen har under 2008 hanterat transaktionsexponeringen genom att säkra förväntade kassaflöden i säkringsbara valutor för nästkommande räkenskapsår. Säkringar gjordes genom derivat, huvudsakligen genom en valutakorg. För 2009 har koncernen lagt om policyn och huvudprincipen är att låta valutaförändringar slå igenom i affärsrörelsen så snabbt som möjligt. Som ett resultat av detta säkras i normalfallet endast begränsade delar av de löpande valutaflödena.
Förändringar i valutakurser påverkar också koncernens skuldsättning och eget kapital. Skillnaden mellan de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder i respektive utländsk valuta påverkas av valutakursförändringar och ger upphov till en omräkningsdifferens som påverkar koncernens eget kapital. En generell försvagning av SEK leder till en ökning av nettoskulden men ökar samtidigt koncernens eget kapital. Vid årsskiftet var de största utländska nettotillgångarna i USD och EUR.
När det gäller ränterisker har förändringar i räntenivån en direkt inverkan på ASSA ABLOYs räntenetto. Räntenettot påverkas också av storleken på koncernens nettoskuld och dess valutasammansättning. Nettoskulden var 14 013 MSEK (12 953) vid utgången av 2008. Skulden var främst emitterad i SEK, USD och EUR. Treasury mäter koncernens ränteexponering och beräknar resultateffekten av förändringar i räntenivån över rullande 12 månader. Förutom att ta upp lån i rörlig eller fast ränta används olika räntederivat för att justera räntekänsligheten. Vid årets utgång uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden, exklusive pensionsskulder, till cirka 23 (25) månader.
Kreditrisker uppstår både inom den vanliga affärsverksamheten och genom de finansiella transaktioner Treasury genomför. Kundfordringar är spridda över ett stort antal kunder, vilket minskar kreditrisken. Kreditrisker relaterade till den operativa affärsverksamheten hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå.
Den finansiella riskhanteringen medför vissa motpartsrisker för ASSA ABLOY. Denna exponering uppstår bland annat genom placeringar av likviditet, via upplåning och derivatinstrument. Motpartslimiter sätts för varje finansiell motpart och följs upp löpande.
ASSA ABLOY hade vid utgången av 2008 åtaganden för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning om 3 963 MSEK (4 384). Koncernen förvaltar pensionstillgångar till ett värde av 2 604 MSEK (3 177). Pensionsavsättningar i balansräkningen uppgår till 1 182 MSEK (1 156). Förändringen av tillgångarnas och skuldernas värde från år till år beror dels på hur aktie- och räntemarknaderna utvecklas och dels på vilka aktuariella antaganden som görs. De antaganden som görs avser bland annat diskonteringsräntor och förväntade inflations- och löneökningsnivåer.
Koncernens omsättning ökade till 34 918 MSEK (33 550). Valutaeffekter påverkade omsättningen positivt med 16 MSEK jämfört med 2007.
| % | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 7 | 0 |
| Förvärvad tillväxt | 5 | 4 |
| Kurseffekter | –4 | 0 |
| Totalt | 8 | 4 |
I lokal valuta ökade omsättningen med 4 procent (12) varav den organiska tillväxten för jämförbara enheter uppgick till 0 procent (7) och förvärvade enheter bidrog positivt med 4 procent (5).
| % | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Mekaniska lås, låssystem och tillbehör | 48 | 47 |
| Elektromekaniska och elektroniska lås | 33 | 34 |
| Säkerhetsdörrar och beslag | 19 | 19 |
Omsättning av mekaniska lås, låssystem och tillbehör uppgick till 47 procent (48). Omsättningen av elektromekaniska och elektroniska lås har ökat till 34 procent (33) och omsättningen av säkerhetsdörrar och beslag uppgick till 19 procent (19).
Totala lönekostnader inklusive sociala kostnader och pensionskostnader uppgick till 10 016 MSEK (10 066) vilket motsvarar 29 procent (30) av omsättningen. Medelantalet anställda uppgick till 32 723 (32 267). Medelantalet anställda i moderbolaget uppgick till 101 (98).
Koncernens materialkostnader uppgick till 11 329 MSEK (10 721) vilket motsvarar 32 procent (32) i förhållande till omsättningen. Ökningen var huvudsakligen hänförlig till ökade kostnader för råmaterial samt outsourcing.
Övriga inköpskostnader uppgick till 7 172 MSEK (6 424) vilket motsvarar 20 procent (19) av omsättningen.
Avskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 921 MSEK (910) vilket motsvarar 3 procent (3) av omsättningen.
Rörelseresultatet (EBIT) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 5 526 MSEK (5 458) och påverkades positivt av valutaeffekter om 5 MSEK. Motsvarande rörelsemarginal uppgick till 15,8 procent (16,3).
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 6 447 MSEK (6 366). Motsvarande marginal var 18,5 procent (19,0).
Rörelseresultatet för året har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till 1 180 MSEK samt engångskostnader om 77 MSEK hänförligt till framtagande av kompletterande låsskydd i den svenska rörelsen. Inklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet (EBIT) till 4 269 MSEK och motsvarande marginal till12,2 procent.
Totala omstruktureringskostnader uppgick till 1 180 MSEK (–) av vilket nedskrivningar av tillgångar, främst maskiner och inventarier, uppgick till 141 MSEK. Resterande del avser främst utbetalningar i samband med personalneddragningar.
Resultat före skatt exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 4 756 MSEK (4 609). En ökning med 3 procent jämfört med föregående år. De negativa valutaeffekterna uppgick till 14 MSEK. Finansnettot uppgick till –770 MSEK (–849). Minskningen var främst hänförlig till en engångskostnad om 75 MSEK under sista kvartalet 2007. Vinstmarginalen definierad som resultat före skatt i förhållande till omsättningen uppgick till 13,6 procent (13,7) exklusive årets omstrukturerings- och engångskostnader.
Moderbolagets resultat före skatt uppgick till 1 589 MSEK (2 351).
Koncernens skattekostnad uppgick till 1 061 MSEK (1 240), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 30 procent (27). Ökningen av den effektiva skattesatsen beror på att uppskjuten skatt inte beaktats på vissa omstruktureringskostnader.
Vinst per aktie exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 9,21 SEK (9,02) vilket motsvarar en ökning med 2 procent.
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 2 | 33 550 | 34 918 |
| Kostnad för sålda varor | –19 751 | –21 532 | |
| Bruttoresultat | 13 799 | 13 386 | |
| Försäljningskostnader | –5 664 | –6 129 | |
| Administrationskostnader | 3 | –1 930 | –2 067 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –776 | –890 | |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 4 | 19 | –43 |
| Resultatandel i intressebolag | 5 | 9 | 12 |
| Rörelseresultat | 6–9 | 5 458 | 4 269 |
| Finansiella intäkter | 10 | 27 | 47 |
| Finansiella kostnader | 9, 11 | –876 | –817 |
| Resultat före skatt | 4 609 | 3 499 | |
| Inkomstskatt | 12 | –1 240 | –1 061 |
| Årets resultat | 3 368 | 2 438 | |
| Fördelning av årets resultat: | |||
| Aktieägarna i ASSA ABLOY AB | 3 358 | 2 413 | |
| Minoritetsintresse | 10 | 25 | |
| Vinst per aktie | |||
| före utspädning, SEK | 13 | 9,18 | 6,60 |
| efter utspädning, SEK | 13 | 9,02 | 6,55 |
| efter utspädning exkl jämförelsestörande poster, SEK | 13 | 9,02 | 9,21 |
ASSA ABLOY är organiserat i fem divisioner. De tre divisionerna EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), Americas (Nord- och Sydamerika) och Asia Pacific (Asien och Oceanien) tillverkar och säljer mekaniska och elektromekaniska lås, säkerhetsdörrar och beslag på sina respektive geografiska marknader. Division Global Technologies verkar över hela världen inom produktområdena passersystem, säkert utfärdande av kort, identifieringsteknologi samt hotellås. Division Entrance Systems är en global leverantör av automatiska dörrar och service. I tabellen på sidan 47 redovisas koncerngemensamma funktioner i kolumnen Övrigt.
Omsättningen uppgick till 13 988 MSEK (13 477) med en organisk tillväxt om –2 procent (7). Förvärvade enheter bidrog med 4 procent. Rörelseresultatet exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 2 289 MSEK (2 295) med en rörelsemarginal (EBIT) om 16,4 procent (17,0). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstrukturerings- och engångskostnader uppgick till 19,9 procent (21,9). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 2 421 MSEK (2 267).
Många marknader kände av en minskad försäljning mot slutet av året till följd av den ekonomiska nedgången på bostadsmarknaden och förseningar av kommersiella projekt. Besparingarna från effektiviseringsprogram inom produktionen har, tillsammans med divisionens övriga satsningar på Operational excellence, till stor del bättrat på marginalen under året.
Omsättningen uppgick till 10 467 MSEK (10 220) med en organisk tillväxt om 4 procent (5). Förvärvade enheter bidrog med 2 procent till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 2 101 MSEK (1 995), med en rörelsemarginal (EBIT) om 20,1 procent (19,5). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 24,5 procent (22,7). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 2 097 MSEK (2 211).
Divisionen ökade sin omsättning och sina marginaler främst på grund av god tillväxt inom det kommersiella segmentet. Bostadssegmentet uppvisade en negativ tillväxt på grund av nedgången på den amerikanska bostadsmarknaden.
Omsättningen uppgick till 3 321MSEK (2 780) med 0 procent (10) organisk tillväxt. Förvärvade enheter bidrog med 20 procent till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 357 MSEK (322) med en rörelsemarginal (EBIT) om 10,8 procent (11,6). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 13,2 procent (13,8). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 460 MSEK (294).
Marknadsutvecklingen i Australien och Nya Zeeland var negativ under året medan den var positiv på framför allt den kinesiska marknaden. Dock skedde en avmattning även på denna marknad mot slutet av året. Exportförsäljningen till koncernens enheter i Nordamerika och Västeuropa sjönk också mot slutet av året påverkat av lagerreduktioner på dessa marknader.
Omsättningen uppgick till 4 884 MSEK (4 922) med en organisk tillväxt om 0 procent (11). Förvärvade och avyttrade enheter minskade omsättningen med 1 procent netto. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 729 MSEK (754) med en rörelsemarginal (EBIT) om 14,9 procent (15,3). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 12,7 procent (14,7). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 672 MSEK (699).
Affärsenheten HID Globals tillväxt var svagt negativ och affärsenheten ASSA ABLOY Hospitalitys var svagt positiv. Inom HID Global visade dock Identity and Access Management tillväxt medan Identification Solutions (före detta ITG) var negativt beroende på utfasning av olönsamma kundsegment samt kundförseningar.
Omsättningen uppgick till 3 173 MSEK (2 987) med en organisk tillväxt om 3 procent (6). Förvärvade enheter bidrog med 3 procent till omsättningen. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 453 MSEK (432) med en rörelsemarginal (EBIT) om 14,3 procent (14,4). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 13,8 procent (13,7). Det operativa kassaflödet före betald ränta uppgick till 399 MSEK (497).
Efterfrågan från detaljhandeln i Europa och Nordamerika försvagades under året. Detta kompenserades dock i stor utsträckning av ökad efterfrågan från sjuk- och hälsovård samt från tillväxtmarknaderna. En god försäljning inom servicesegmentet bidrog positivt.
Kostnader för koncerngemensamma funktioner som till exempel koncernledning, ekonomi och finans, inköp och Shared Technologies uppgick till 404 MSEK (340).
| EMEA1 | Americas2 | Asia Pacific3 | Global Technologies4 |
Entrance Systems |
Övrigt | Totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Omsättning, externt | 13 073 | 13 578 | 10 166 | 10 426 | 2 558 | 3 031 | 4 805 | 4 748 | 2 949 | 3 135 | – | 33 550 | 34 918 | |
| Omsättning, internt | 405 | 410 | 54 | 41 | 222 | 290 | 117 | 136 | 38 | 39 | –836 | –915 | ||
| Omsättning | 13 477 | 13 988 | 10 220 | 10 467 | 2 780 | 3 321 | 4 922 | 4 884 | 2 987 | 3 173 | –836 | -915 | 33 550 | 34 918 |
| Organisk tillväxt | 7% | –2% | 5% | 4% | 10% | 0% | 11% | 0% | 6% | 3% | 7% | 0% | ||
| Resultatandel i intressebolag | 3 | 3 | 6 | 9 | – | – | – | – | – | – | – | – | 9 | 12 |
| Rörelseresultat (EBIT) exkl | ||||||||||||||
| jämförelsestörande poster | 2 295 | 2 289 | 1 995 | 2 101 | 322 | 357 | 754 | 729 | 432 | 453 | –340 | –404 | 5 458 | 5 526 |
| Rörelsemarginal (EBIT) | 17,0% | 16,4% | 19,5% | 20,1% | 11,6% | 10,8% | 15,3% | 14,9% | 14,4% | 14,3% | 16,3% | 15,8% | ||
| Jämförelsestörande poster6 | – | –863 | – | –77 | – | –65 | – | –149 | – | –103 | – | – | – | –1 257 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 295 | 1 426 | 1 995 | 2 024 | 322 | 293 | 754 | 580 | 432 | 350 | –340 | –404 | 5 458 | 4 269 |
| Finansnetto | –849 | –770 | ||||||||||||
| Inkomstskatt | –1 240 | –1 061 | ||||||||||||
| Årets resultat | 3 368 | 2 438 | ||||||||||||
| Sysselsatt kapital | 10 055 | 12 306 | 8 595 | 9 639 | 2 520 | 2 768 | 5 181 | 6 112 | 3 149 | 3 425 | –879 | –1 400 | 28 621 | 32 850 |
| – varav goodwill | 4 926 | 5 766 | 4 928 | 6 236 | 1 211 | 1 628 | 3 640 | 4 275 | 2 566 | 2 763 | – | – | 17 270 | 20 669 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exkl | ||||||||||||||
| jämförelsestörande poster | 21,9% | 19,9% | 22,7% | 24,5% | 13,8% | 13,2% | 14,7% | 12,7% | 13,7% | 13,8% | 18,4% | 17,2% | ||
| Tillgångar | 13 933 | 16 637 | 9 839 | 11 137 | 3 269 | 3 950 | 6 602 | 7 293 | 3 771 | 4 631 | 317 | 1 311 | 37 732 | 44 960 |
| – varav andelar i intressebolag | 32 | 31 | 2 | 2 | 5 | 5 | – | – | – | – | – | – | 39 | 38 |
| Skulder | 3 953 | 4 330 | 1 235 | 1 500 | 763 | 1 183 | 1 174 | 1 181 | 721 | 1 206 | 14 217 | 16 722 | 22 064 | 26 122 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 295 | 1 426 | 1 995 | 2 024 | 322 | 293 | 754 | 580 | 432 | 350 | –340 | –404 | 5 458 | 4 269 |
| Omstruktureringskostnader | – | 786 | – | 77 | – | 65 | – | 149 | – | 103 | – | – | – | 1 180 |
| Avskrivningar | 433 | 455 | 218 | 205 | 69 | 80 | 138 | 136 | 38 | 37 | 12 | 8 | 909 | 921 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –524 | –403 | –187 | –235 | –84 | –107 | –197 | –152 | –36 | –37 | –22 | –29 | –1 050 | –962 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 173 | 75 | 45 | 20 | 27 | 9 | 33 | 23 | 22 | 5 | – | – | 299 | 133 |
| Förändring av rörelsekapitalet | –111 | 82 | 140 | 5 | –40 | 120 | –29 | –64 | 41 | –60 | –27 | –88 | –25 | –5 |
| Kassaflöde5 | 2 267 | 2 421 | 2 211 | 2 097 | 294 | 460 | 699 | 672 | 497 | 399 | 5 591 | 5 536 | ||
| Ej kassaflödespåverkande poster | –49 | –49 | –49 | –49 | ||||||||||
| Erlagd och erhållen ränta | –734 | –718 | –734 | –718 | ||||||||||
| Operativt kassaflöde5 | 4 808 | 4 769 | ||||||||||||
| Investeringar i dotterbolag | –275 | –762 | –319 | –420 | –357 | –331 | –304 | –114 | –102 | –204 | – | – | –1 358 | –1 831 |
| Medelantal anställda | 12 493 | 11 903 | 9 428 | 8 573 | 5 445 | 7 065 | 2 650 | 2 811 | 2 137 | 2 260 | 113 | 111 | 32 267 | 32 723 |
1 Europa, Mellanöstern och Afrika.
2 Nord- och Sydamerika.
3 Asien, Australien och Nya Zeeland.
4 ASSA ABLOY Hospitality och HID Global.
5 Exklusive strukturbetalningar.
6 Jämförelsestörande poster består av omstruktureringskostnader och
engångskostnader. Engångskostnader avser EMEA och uppgår till 77 MSEK.
| MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 28 621 | 32 850 |
| – varav goodwill | 17 270 | 20 669 |
| Nettoskuld | 12 953 | 14 013 |
| Eget kapital | 15 668 | 18 838 |
| – varav minoritetsintresse | 201 | 163 |
Det sysselsatta kapitalet i koncernen, beräknat som totala tillgångar reducerat med räntebärande tillgångar och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld, uppgick till 32 850 MSEK (28 621). Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 17,2 procent (18,4).
Immateriella tillgångar uppgick till 22 662 MSEK (18 708). Förändringen förklaras av valutaeffekter samt genomförda förvärv. Under året har goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämd livslängd tillkommit med cirka 1 460 MSEK. En värderingsmodell, baserad på diskonterade framtida kassaflöden, används för att utvärdera eventuella nedskrivningsbehov av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämd livslängd. Ingen nedskrivning har gjorts under året.
Materiella anläggningstillgångar uppgick till 5 952 MSEK (5 345). Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar reducerat med försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 829 MSEK (751). Planenliga avskrivningar uppgick till 921 MSEK (909).
Kundfordringar uppgick till 6 372 MSEK (5 537) och varulagret uppgick till 5 383 MSEK (4 399). Genomsnittlig kredittid för kundfordringar uppgick till 52 dagar (54). Varulagrets genomloppstid uppgick till 105 dagar (104). Ett systematiskt arbete pågår inom koncernen för att öka kapitaleffektiviteten.
Nettoskuldsättningen uppgick till 14 013 MSEK (12 953) varav 1 182 MSEK (1 156) utgjordes av pensionsförpliktelser. Nettoskulden har ökat genom förvärv, valutaeffekter och utdelning till aktieägarna samt reducerats av det starka operativa kassaflödet.
Koncernens långfristiga lånefinansiering utgörs huvudsakligen av Private Placement-program i USA uppgående till 630 MUSD (630), Incentiveprogram om 138 MEUR (238) samt av en treårig bankfinansiering uppgående till 1 000 MSEK (0).
Koncernens kortfristiga lånefinansiering utgörs huvudsakligen av Commercial paper-program om maximalt 1 000 MUSD (1 000) respektive 5 000 MSEK (5 000). Vid årsskiftet utnyttjades Commercial paper-programmen med 3 215 MSEK (4 166). Därutöver finns väsentliga kreditlöften främst i form av ett Multi-Currency-Revolving-Credit-avtal (MCRF) på maximalt 1 100 MEUR (1 100), vilket vid årsskiftet inte utnyttjades alls.
Räntetäckningsgraden, beräknad som resultat före skatt ökat med räntenetto dividerat med räntenetto uppgick till 5,7 (7,4). Räntebindningen har i stort sett varit oförändrad under året, med genomsnittliga löptider uppgående till 23 månader (25) vid årsskiftet.
Likvida medel uppgick till 1 931 MSEK (1 338). De likvida medlen är placerade i banker med hög kreditvärdighet.
Vissa av ASSA ABLOYs större finansieringsavtal innehåller en sedvanlig så kallad "Change of Control"-klausul. Klausulen innebär att långivarna äger rätt att, under vissa förutsättningar påkalla omförhandlingar av villkoren eller säga upp avtalen om kontrollen över bolaget förändras.
Koncernens eget kapital uppgick vid årets slut till 18 838 MSEK (15 668). Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,8 procent (21,0). Soliditeten uppgick till 41,9 procent (41,5). Skuldsättningsgraden, beräknad som nettoskuldsättning dividerad med eget kapital, uppgick till 0,74 (0,83).
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | 18 708 | 22 662 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 5 345 | 5 952 |
| Andelar i intressebolag | 17 | 39 | 38 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 19 | 170 | 317 |
| Uppskjutna skattefordringar | 18 | 881 | 757 |
| Summa anläggningstillgångar | 25 143 | 29 726 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 4 399 | 5 383 |
| Kundfordringar | 21 | 5 537 | 6 372 |
| Aktuella skattefordringar | 404 | 249 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 449 | 479 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 368 | 485 | |
| Derivatinstrument | 22 | 94 | 277 |
| Kortfristiga placeringar | 22 | – | 58 |
| Likvida medel | 22 | 1 338 | 1 931 |
| Summa omsättningstillgångar | 12 589 | 15 234 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 37 732 | 44 960 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 24 | 366 | 366 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 8 887 | 8 887 | |
| Reserver | 25 | –540 | 1 572 |
| Balanserade vinstmedel | 6 754 | 7 850 | |
| 15 467 | 18 675 | ||
| Minoritetsintresse | 201 | 163 | |
| Summa eget kapital | 15 668 | 18 838 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga lån | 22 | 5 805 | 6 248 |
| Konvertibelt förlagslån | 22 | 2 245 | 1 518 |
| Uppskjutna skatteskulder | 18 | 119 | 56 |
| Pensionsavsättningar | 26 | 1 156 | 1 182 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 27 | 774 | 1 453 |
| Övriga långfristiga skulder | 122 | 151 | |
| Summa långfristiga skulder | 10 221 | 10 608 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga lån | 22 | 5 258 | 6 400 |
| Konvertibelt förlagslån | 22 | – | 1 096 |
| Derivatinstrument | 22 | 26 | 92 |
| Leverantörsskulder | 2 503 | 2 909 | |
| Aktuella skatteskulder | 249 | 377 | |
| Kortfristiga avsättningar | 27 | 566 | 787 |
| Övriga kortfristiga skulder | 28 | 624 | 729 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 2 617 | 3 124 |
| Summa kortfristiga skulder | 11 843 | 15 514 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 37 732 | 44 960 |
| MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) | 5 458 | 4 269 |
| Omstruktureringskostnader | – | 1 180 |
| Avskrivningar | 909 | 921 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –751 | –829 |
| Förändring av rörelsekapital | –25 | –5 |
| Erlagd och erhållen ränta | –734 | –718 |
| Ej kassaflödespåverkande poster | –49 | –49 |
| Operativt kassaflöde1 | 4 808 | 4 769 |
| Operativt kassaflöde / Resultat före skatt |
1,04 | 1,022 |
1 Exklusive omstruktureringsbetalningar.
2 Exklusive omstruktureringskostnader.
Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 4 769 MSEK (4 808) vilket motsvarar 102 procent (104) av resultat före skatt exklusive omstruktureringskostnader. Moderbolagets kassaflöde uppgick till 1 MSEK (–1).
Direkta nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 829 MSEK (751), vilket motsvarar 90 procent (83) av avskrivningarna på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Den låga netto– investeringsnivån förklaras främst av koncernens långsiktiga arbete med att optimera investeringar och att rationalisera produktionsstrukturen.
| MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Varulager | –148 | –144 |
| Kundfordringar | –256 | 38 |
| Leverantörsskulder | 219 | –59 |
| Övrigt rörelsekapital | 160 | 160 |
| Förändring i rörelsekapital | –25 | –5 |
Varulagrets genomloppstid uppgick vid årets slut till 105 dagar (104). Kapitalbindning i varulager har ökat något under året vilket belastar kassaflödet med –144 MSEK (–148). Den minskade kapitalbindningen i kundfordringar är delvis hänförlig till den svagare försäljningen mot slutet av året.
| MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verksamhet |
3 871 | 4 369 |
| Omstruktureringsbetalningar | 424 | 485 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –751 | –829 |
| Återläggning av betald skatt | 1 264 | 742 |
| Operativt kassaflöde | 4 808 | 4 769 |
Total köpeskilling för årets investeringar i dotterbolag uppgick till 2 030 MSEK (1 675). Förvärvad kassa uppgick till 58 MSEK (100).
Nettoskulden har främst påverkats av det starka operativa kassaflödet, utdelning till aktieägarna, förvärv samt valutaeffekter.
| MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets början | 13 560 | 12 953 |
| Operativt kassaflöde | –4 808 | –4 769 |
| Strukturbetalningar | 424 | 485 |
| Betald skatt | 1 264 | 742 |
| Förvärv | 1 376 | 1 819 |
| Utdelning | 1 189 | 1 317 |
| Omräkningsdifferens | –52 | 1 466 |
| Nettoskuld vid årets slut | 12 953 | 14 013 |
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHET | |||
| Rörelseresultat | 5 458 | 4 269 | |
| Avskrivningar | 8 | 909 | 921 |
| Återläggning av omstruktureringskostnader | – | 1 180 | |
| Omstruktureringsbetalningar | –424 | –485 | |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 32 | –49 | –49 |
| Kassaflöde före räntor och skatt | 5 894 | 5 836 | |
| Erlagd ränta | –764 | –732 | |
| Erhållen ränta | 30 | 14 | |
| Betald inkomstskatt | –1 264 | –742 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 3 896 | 4 376 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | 32 | –25 | –5 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 3 871 | 4 369 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar | 14, 15, 32 | –1 050 | –962 |
| Försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 14, 15, 32 | 299 | 133 |
| Investeringar i dotterbolag | 32 | –1 358 | –1 831 |
| Övriga investeringar | 32 | –18 | 12 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –2 127 | –2 648 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Utdelning | –1 189 | –1 317 | |
| Upptagna långfristiga lån | 924 | 1 000 | |
| Amortering av långfristiga lån | –926 | – | |
| Övriga upptagna lån och amorteringar netto | –377 | –994 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –1 568 | –1 311 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 176 | 410 | |
| LIKVIDA MEDEL | |||
| Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde |
1 154 176 |
1 338 410 |
|
| Omräkningsdifferens i likvida medel | 8 | 183 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22 | 1 338 | 1 931 |
| MSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel |
Minoritets intresse |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2007-01-01 | 24 | 366 | 8 887 | –253 | 4 585 | 60 | 13 645 |
| Årets omräkningsdifferens | –287 | –4 | –291 | ||||
| Värdeförändringar finansiella instrument | 25 | 0 | 0 | ||||
| Intäkter/kostnader redovisade direkt mot eget kapital | –287 | –4 | –291 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 3 358 | 10 | 3 368 | ||||
| Summa intäkter och kostnader | –287 | 3 358 | 6 | 3 077 | |||
| Utdelning avseende 2006 | 24 | –1 189 | –1 189 | ||||
| Förvärv | 135 | 135 | |||||
| Utgående balans 2007-12-31 | 24 | 366 | 8 887 | –540 | 6 754 | 201 | 15 668 |
| Ingående balans 2008-01-01 | 24 | 366 | 8 887 | –540 | 6 754 | 201 | 15 668 |
| Årets omräkningsdifferens | 2 112 | 19 | 2 131 | ||||
| Värdeförändringar finansiella instrument | 25 | 0 | 0 | ||||
| Intäkter/kostnader redovisade direkt mot eget kapital | 2 112 | 19 | 2 131 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 2 413 | 25 | 2 438 | ||||
| Summa intäkter och kostnader | 2 112 | 2 413 | 44 | 4 569 | |||
| Utdelning avseende 2007 | 24 | –1 317 | –1 317 | ||||
| Förvärv | –82 | –82 | |||||
| Utgående balans 2008-12-31 | 24 | 366 | 8 887 | 1 572 | 7 850 | 163 | 18 838 |
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 3, 6, 8, 9 | –660 | –554 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9 | –221 | –229 |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 4 | 1 641 | 1 775 |
| Rörelseresultat | 9, 33 | 760 | 992 |
| Finansiella intäkter | 10 | 2 294 | 1 443 |
| Finansiella kostnader | 9, 11 | –703 | –846 |
| Resultat före skatt | 2 351 | 1 589 | |
| Inkomstskatt | 12 | –197 | –435 |
| Årets resultat | 2 154 | 1 154 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 14 | 692 | 506 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 6 | 4 |
| Aktier i dotterbolag | 16 | 13 266 | 16 061 |
| Fordringar hos dotterbolag | 2 374 | 2 624 | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 19 | 101 | 79 |
| Summa anläggningstillgångar | 16 439 | 19 274 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos dotterbolag | 14 837 | 15 268 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 13 | 36 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 31 | 24 | |
| Likvida medel | 0 | 1 | |
| Summa omsättningstillgångar | 14 881 | 15 329 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 31 320 | 34 603 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 23 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24 | 366 | 366 |
| Reservfond | 8 905 | 8 905 | |
| Fond för verkligt värde | 142 | 408 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 3 186 | 2 943 | |
| Årets resultat | 2 154 | 1 154 | |
| Summa eget kapital | 14 753 | 13 776 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 27 | 91 | 58 |
| Summa avsättningar | 91 | 58 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga lån | 22 | 1 500 | 1 000 |
| Konvertibelt förlagslån | 22 | 2 245 | 1 517 |
| Långfristiga skulder till dotterbolag | 2 374 | 2 624 | |
| Övriga långfristiga skulder | 335 | 4 | |
| Summa långfristiga skulder | 6 454 | 5 145 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga lån | 22 | 622 | 2 224 |
| Konvertibelt förlagslån | 22 | – | 1 096 |
| Leverantörsskulder | 28 | 18 | |
| Kortfristiga skulder till dotterbolag | 9 260 | 12 123 | |
| Aktuella skatteskulder | 1 | 31 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 7 | 16 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 104 | 116 |
| Summa kortfristiga skulder | 10 022 | 15 624 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 31 320 | 34 603 | |
| Ställda säkerheter | 34 | Inga | Inga |
| Ansvarsförbindelser | 30 | 9 939 | 8 501 |
Moderbolagets kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|
| LÖPANDE VERKSAMHET | |||
| Rörelseresultat | 760 | 992 | |
| Avskrivningar | 8 | 212 | 188 |
| Kassaflöde före räntor och skatt | 972 | 1 180 | |
| Erlagd och erhållen ränta | 170 | 160 | |
| Erhållen utdelning | 1 489 | 555 | |
| Erlagd och erhållen inkomstskatt | 3 | 20 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 2 634 | 1 915 | |
| Förändring av rörelsekapital | –987 | –819 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 647 | 1 096 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar | –496 | 0 | |
| Försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 1 | 0 | |
| Investeringar i dotterbolag | –676 | –1 560 | |
| Övriga investeringar | 20 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –1 151 | –1 560 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Utdelning | –1 189 | –1 317 | |
| Upptagna lån och amortering av lån netto | 692 | 1 782 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –497 | 465 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –1 | 1 | |
| LIKVIDA MEDEL | |||
| Likvida medel vid årets början | 1 | 0 | |
| Årets kassaflöde | –1 | 1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 1 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för verk ligt värde |
Balanserade vinstmedel |
Totalt |
| Ingående balans 2007-01-01 | 366 | 8 905 | 43 | 4 927 | 14 241 | |
| Värdeförändringar, finansiella instrument | 99 | 99 | ||||
| Lämnade/erhållna koncernbidrag | –766 | –766 | ||||
| Skatteeffekt koncernbidrag | 214 | 214 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 2 154 | 2 154 | ||||
| Summa intäkter och kostnader | 99 | 1 602 | 1 701 | |||
| Utdelning avseende 2006 | 24 | –1 189 | –1 189 | |||
| Utgående balans 2007-12-31 | 24 | 366 | 8 905 | 142 | 5 340 | 14 753 |
| Ingående balans 2008-01-01 | 366 | 8 905 | 142 | 5 340 | 14 753 | |
| Värdeförändringar, finansiella instrument | 266 | 266 | ||||
| Lämnade/erhållna koncernbidrag | –1 500 | –1 500 | ||||
| Skatteeffekt koncernbidrag | 420 | 420 | ||||
| Årets resultat enligt resultaträkningen | 1 154 | 1 154 | ||||
| Summa intäkter och kostnader | 266 | 74 | 340 | |||
| Utdelning avseende 2007 | 24 | –1 317 | –1 317 | |||
| Utgående balans 2008-12-31 | 24 | 366 | 8 905 | 408 | 4 097 | 13 776 |
ASSA ABLOY tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU) samt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rap‑ portering RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Redovisningsprinciperna baseras på de per 2008‑12‑31 antagna IFRS och har tillämpats på alla presen‑ terade år, om inte annat anges. I det följande presenteras de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upp‑ rättandet av de finansiella rapporterna, vilka utgörs av den information som lämnas på sidorna 38–84.
ASSA ABLOYs koncernredovisning har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, såsom de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värde‑ rade till verkligt värde via resultaträkningen.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalifice‑ rade uppskattningar och bedömningar görs för redovis‑ ningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Upp‑ skattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträk‑ ning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i upp‑ skattningar och bedömningar leda till ändringar i den finan‑ siella rapporteringen.
Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen av poster såsom identifierbara tillgångar och skulder vid förvärv liksom vid nedskrivnings‑ prövning av goodwill och andra tillgångar, vid fastställandet av aktuariella antaganden för beräkning av ersättningar till anställda, andra avsättningar samt vid värdering av upp‑ skjutna skatter. Uppskattningar och bedömningar utvärde‑ ras löpande och baseras på såväl historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedöm‑ ningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod vara av mest väsentlig betydelse för koncern‑ redovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvär‑ den på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antagan‑ den om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kom‑ mande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 14.
Följande IFRS och ändringar till befintliga IFRS har publice‑ rats men ännu ej trätt i kraft och har inte tillämpats vid upp‑ rättandet av de finansiella rapporterna.
• IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (ändring), gäller från den 1 januari 2009.
• IFRS 3 Rörelseförvärv (ändring), gäller från den 1 juli 2009, föremål för EUs godkännandeprocess.
Ledningen analyserar vilken inverkan de nya och ändrade IFRS kommer att få på de finansiella rapporterna. Ändring‑ arna i IAS 1, IAS 27, IFRS 3 samt den nya IFRS 8 är de som huvudsakligen bedöms relevanta för koncernen och kom‑ mer således att leda till vissa förändringar i de finansiella rap‑ porterna. Samtliga ändringar sker med tillämpning framåt och kommer således inte att påverka rapporter som upprät‑ tats före respektive ikraftträdande. Ändringarna i IAS 1 kom‑ mer framför allt att innebära förändringar i uppställningsfor‑ merna och benämningarna av de finansiella rapporterna. Ändringarna i IAS 27 påverkar redovisningen av minoritets‑ intressen i framtida transaktioner. IFRS 3 kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv med avseende på redovisningen av transaktionskostnader, villkorade köpeskil‑ lingar och successiva förvärv. IFRS 8 kommer inte att påverka segmentsindelningen utan endast presentationen av seg‑ menten. I övrigt bedöms för närvarande ingen av de ovan nämnda nya och ändrade IFRS komma att ha en väsentlig inverkan på koncernredovisningen.
Koncernredovisningen omfattar ASSA ABLOY AB (moder‑ bolaget) och bolag i vilka moderbolaget vid periodens slut, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av röstvärdet samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har ett bestämmande inflytande, till exempel genom rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Under året för‑ värvade bolag ingår i koncernredovisningen med värden från och med tidpunkten då bestämmande inflytande upp‑ kommit. Under året sålda bolag ingår i koncernredovis‑ ningen fram till den tidpunkt då bestämmande inflytande upphört.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs‑ metoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet på aktier i dotterföretag eliminerats mot deras egna kapital vid för‑ värvstillfället. Det egna kapitalet i dotterföretagen bestäms därvid utifrån en marknadsmässig värdering av tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser vid förvärvstidpunkten. I koncernens egna kapital inkluderas således endast den del av det egna kapitalet i dotterföretagen som uppkommit efter förvärvstidpunkten. En positiv skillnad mellan anskaff‑ ningsvärdet på aktier i dotterföretag och verkligt värde på koncernens andel av förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. En eventuell negativ skillnad, negativ good‑ will, intäktsförs omedelbart efter fastställande.
33
34
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt oreali‑ serade vinster på transaktioner mellan koncernföretag eli‑ mineras i koncernredovisningen.
Minoritetsintressen baseras på dotterföretagens bokslut med beaktande av verkligtvärdejusteringar enligt upprättad förvärvsanalys. Minoritetens andel i dotterföretags resultat redovisas i resultaträkningen, där nettoresultatet fördelas på moderbolagets aktieägare samt minoritetsintressen. Minoritetens andel i dotterföretags eget kapital redovisas separat inom koncernens eget kapital. Transaktioner med minoritetsaktieägare redovisas som transaktioner med tredje part.
Som intresseföretag betraktas bolag som inte är dotterföre‑ tag och över vilka koncernen har ett betydande (men inte bestämmande) inflytande. Vanligtvis avses företag där inne‑ havet omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna.
Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandels‑ metoden. I koncernens balansräkning redovisas innehaven av intresseföretag till anskaffningsvärde och det redovisade värdet justeras för andelen i intresseföretagens resultat efter förvärvstillfället. Utdelningar från intresseföretag redovisas som en reduktion av innehavens redovisade värde. Andelen i intresseföretagens resultat redovisas inom rörelseresultatet i koncernresultaträkningen då innehaven är rörelsebetingade.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelat i fem divisioner. Tre divisioner baseras på produkter som säljs på lokala marknader inom respektive division: EMEA, Americas och Asia Pacific. Global Technologies och Entrance Systems utgörs av produkter som säljs på den globala marknaden. Divisionerna speglar en indelning av koncernens verksamhet utifrån väsentliga risker och ekonomiska fördelar. Divisio‑ nerna utgör den operationella strukturen för intern kontroll och rapportering samt utgör koncernens segment för extern finansiell rapportering. Sekundärt segment finns inte.
Funktionell valuta motsvarar lokal valuta i respektive land där koncernbolagen bedriver verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom tillämpning av de valutakurser som gäller på transaktions‑ dagen. Valutakursvinster och -förluster som uppstår vid betalning av transaktioner i utländsk valuta, liksom vid omräkning av monetära balansposter i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas normalt i resultaträkningen. Undantag utgör transaktioner relaterade till kvalificerade säk‑ ringar av kassaflöden som redovisas i eget kapital. Fordringar och skulder värderas till balansdagens kurs.
Vid omräkning av utländska dotterföretags bokslut, som upprättats i funktionell valuta som avviker från koncernens rapportvaluta, omräknas alla balansposter utom nettore‑ sultatet till balansdagens kurs och nettoresultatet omräk‑ nas till genomsnittskurs. Resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs för perioden. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska dotterföretag redovisas i omräkningsreserven i eget kapital.
Kurserna, i förhållande till koncernens rapporterings‑ valuta (SEK), på de i koncernen ingående valutorna i vägda genomsnitt respektive per balansdagen framgår av följ‑ ande tabell.
| Genomsnittskurs | Slutkurs | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Argentina | ARS | 2,16 | 2,08 | 2,04 | 2,25 |
| Australien | AUD | 5,65 | 5,55 | 5,64 | 5,38 |
| Brasilien | BRL | 3,46 | 3,62 | 3,59 | 3,26 |
| Kanada | CAD | 6,29 | 6,20 | 6,54 | 6,30 |
| Schweiz | CHF | 5,63 | 6,11 | 5,68 | 7,37 |
| Chile | CLP | 0,013 | 0,012 | 0,013 | 0,012 |
| Kina | CNY | 0,89 | 0,94 | 0,88 | 1,14 |
| Tjeckien | CZK | 0,33 | 0,38 | 0,35 | 0,41 |
| Danmark | DKK | 1,24 | 1,29 | 1,26 | 1,47 |
| Estland | EEK | 0,59 | 0,62 | 0,60 | 0,70 |
| Euroland | EUR | 9,24 | 9,65 | 9,42 | 10,96 |
| Storbritannien | GBP | 13,48 | 12,11 | 12,79 | 11,27 |
| Hongkong | HKD | 0,86 | 0,85 | 0,82 | 1,00 |
| Ungern | HUF | 0,037 | 0,039 | 0,037 | 0,041 |
| Israel | ILS | 1,65 | 1,83 | 1,66 | 2,02 |
| Kenya | KES | 0,100 | 0,095 | 0,101 | 0,099 |
| Korea | KRW | 0,0073 | 0,0060 | 0,0068 | 0,0062 |
| Litauen | LTL | 2,68 | 2,80 | 2,73 | 3,17 |
| Mexiko | MXN | 0,62 | 0,59 | 0,59 | 0,57 |
| Malaysia | MYR | 1,96 | 1,98 | 1,94 | 2,22 |
| Norge | NOK | 1,15 | 1,17 | 1,18 | 1,11 |
| Nya Zeeland | NZD | 4,97 | 4,66 | 4,97 | 4,53 |
Intäkter
Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernens försäljningsintäkter utgörs huvudsakligen av produktförsäljning. Service relaterad till sålda produkter utgör en mycket begränsad del av intäk‑ terna. Intäktsredovisning vid försäljning av koncernens pro‑ dukter görs när alla väsentliga risker och fördelar förknippade med ägandet har överförts till köparen i enlighet med gäl‑ lande försäljningsvillkor, normalt vid leverans. Om produkten kräver installation hos kund sker intäktsredovisning när installationen slutförts. Intäkter från servicekontrakt intäkts‑ förs löpande över kontraktstiden. I den mån det förekommer längre installationer tillämpas successiv vinstavräkning.
Polen PLN 2,45 2,74 2,62 2,64 Ryssland RUB 0,26 0,26 0,26 0,26 Singapore SGD 4,48 4,65 4,45 5,39 Slovenien SIT 0,039 0,039 0,038 0,038 Slovakien SKK 0,27 0,31 0,28 0,36 Thailand THB 0,20 0,20 0,19 0,22 USA USD 6,74 6,59 6,40 7,78 Sydafrika ZAR 0,96 0,81 0,94 0,82
Transaktioner mellan koncernbolag sker på affärsmässiga grunder och därmed till marknadspriser. Koncernintern för‑ säljning elimineras ur koncernresultaträkningen och resul‑ tat som uppkommer vid försäljning mellan koncernbolag har eliminerats i sin helhet.
Ekonomiska bidrag och stöd från stater, myndigheter eller liknande redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla villkor förknippade med bidragen samt att bidrag kommer att erhållas. Bidrag relate‑ rade till tillgångar redovisas genom att bidraget reducerar tillgångens redovisade värde.
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten redovisas i balansräkningen i den omfattning som dessa utgifter förväntas generera framtida ekonomiska fördelar för koncernen samt under förutsättning att de ekonomiska fördelarna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Aktiverade utgifter för utvecklingsarbeten avskrivs över bedömd nyttjandeperiod. Sådana immateriella tillgångar som ännu ej tagits i bruk prövas årligen för nedskrivning. Utgifter för vidareutveckling av befintliga produkter kost‑ nadsförs när de uppkommer.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig.
Redovisningen av skatt i resultaträkningen innefattar all skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, jus‑ teringar avseende tidigare års aktuella skatt samt föränd‑ ringar i uppskjuten skatt. Dessa skatter har beräknats till nominella belopp enligt varje lands skatteregler och enligt de skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam‑ manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Avseende poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas även eventuell skatteeffekt mot eget kapital. Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden vilket innebär att uppskjuten skatt redovisas för alla temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskatt‑ ning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i ASSA ABLOYs koncernredovisning då moderbolaget kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillna‑ derna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid. Uppskjutna skattefordringar och upp‑ skjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal kvitt‑ ningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar Goodwill representerar den positiva skillnaden mellan för‑ värvskostnad och verkligt värde av koncernens andel av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar på för‑ värvsdagen och redovisas till anskaffningskostnad reduce‑ rad med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter (KGE) och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivnings‑ prövning genomförs på kassagenererande enheter och sker systematiskt på årlig basis med hjälp av en värderingsmodell baserad på diskonterade framtida kassaflöden. Uppskjutna skattefordringar baserade på lokala skattesatser redovisas avseende skattemässigt avdragsgill goodwill (med motsva‑ rande reduktion av goodwillvärdet). Sådana uppskjutna skattefordringar kostnadsförs i takt med att avdragsrätten utnyttjas. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar utgörs huvudsakligen av olika typer av immateriella rättig‑
heter såsom varumärken, teknologi och kundrelationer. Förvärvsrelaterade identifierbara immateriella rättigheter redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen och därefter till anskaffningsvärdet reducerat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över uppskattad nyttjandeperiod. Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas årligen för ned‑ skrivningsbehov på samma sätt som goodwill.
En immateriell tillgång som inte är förvärvsrelaterad redo‑ visas endast om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att anskaffningsvärdet kan mätas på ett till‑ förlitligt sätt. En sådan tillgång redovisas till anskaffnings‑ värde och skrivs av över bedömd nyttjandeperiod, vanligtvis 3–5 år. Redovisat värde utgörs av anskaffningsvärdet reduce‑ rat med ackumulerade av- och nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings‑ värde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter aktiveras då det är sannolikt att ekonomiska fördelar förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsförs löpande. Avskriv‑ ningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärde reducerat med beräknat restvärde. Inga avskrivningar görs på mark. För övriga tillgångar skrivs anskaffningsvärdet av över bedömd nyttjandeperiod vilket för koncernen ger följande genom‑ snittliga avskrivningsperioder:
Tillgångars restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. Vinst/förlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgång redovisas i resultat‑ räkningen som övrig rörelseintäkt/-kostnad och utgörs av skillnaden mellan försäljningsintäkt och redovisat värde.
Inom koncernen förekommer huvudsakligen operationell leasing. Leasingavgifterna kostnadsförs jämnt över avtals‑ perioden och redovisas inom rörelsens kostnader.
Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden så kallade kassagenererande enheter (KGE).
För tillgångar som skrivs av görs nedskrivningsprövning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart.
När ett nedskrivningsbehov fastställts görs nedskrivning med det belopp med vilket det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
32
33
34
Varulager värderas med tillämpning av först-in-först-ut-prin‑ cipen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj‑ ningsvärdet på balansdagen. I koncernredovisningen sker avdrag för internvinster som uppkommer vid leveranser mellan koncernföretag. Produkter i arbete och färdiga varor inkluderar såväl direkt nedlagda kostnader som skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Reservering sker när det finns objek‑ tiva bevis för att koncernen inte kommer att erhålla redo‑ visade belopp. Årets förändring i reserverat belopp redovi‑ sas i resultaträkningen.
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde. Löpande värdering av finansiella instrument beror på hur de klassificerats när de redovisats första gången, vilket i sin tur beror på syftet med förvärvet av instrumentet. Klassifice‑ ringen fastställs när ett instrument redovisas första gången. Finansiella instrument indelas i följande kategorier.
"Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen" omfattar finansiella tillgångar som inne‑ has för handel och finansiella tillgångar som vid första redo‑ visningen klassificerats att redovisas till verkligt värde via resultaträkningen samt derivat som inte ingår i någon säk‑ ringsrelation kvalificerad för säkringsredovisning. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträk‑ ningen i den period de uppkommer. Avseende redovisning av derivat i kvalificerade säkringsrelationer se avsnittet om säk‑ ringsredovisning.
"Lånefordringar och andra fordringar" är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betal‑ ningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och andra fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde baserat på diskon‑ tering med tillämpning av effektiv ränta. Kategorin omfattar långfristiga fordringar, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel.
"Tillgångar som är tillgängliga för försäljning" inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificerats som tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna för finansiella tillgångar. Kon‑ cernen innehar inga tillgångar relaterade till denna kategori.
"Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde" är finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och som inte ingår i en säkringsrelation kvalificerad för säkringsredovisning. Dessa skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde baserat på diskontering med tillämpning av effektiv ränta. Kategorin omfattar långfristiga och kortfristiga låneskulder som inte utgör säkrade poster, övriga långfristiga och kortfristiga skulder och leverantörs‑ skulder.
Förvärv respektive avyttring av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket motsvarar den tidpunkt då koncernen förpliktigat sig till köpet respektive försäljningen. Transaktionskostnader inkluderas initialt i verkligt värde för alla finansiella instrument utom för de som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Verkligt värde för noterade finansiella instrument baseras på köpkursen på balansdagen. För finansiella instrument på en icke aktiv marknad liksom onoterade värdepapper fastställs verkligt värde genom tillämpning av lämplig värderingsme‑ tod såsom att använda tillgänglig information om aktuella tredjepartstransaktioner, jämförelse med likvärdiga instru‑ ment och analys av diskonterade kassaflöden.
Gränsdragningen mellan redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell till‑ gång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som för‑ väntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balans‑ dagen klassificeras således som omsättningstillgångar.
Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansda‑ gen redovisas som kortfristiga skulder.
En finansiell tillgång tas bort ur redovisningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknip‑ pade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort ur redovisningen när åtagandet upp‑ fyllts, upphävts eller löpt ut.
Säkringsredovisning tillämpas endast på transaktioner som avser att säkra en specifik risk och som kvalificerar för säkrings‑ redovisning. Koncernen innehar ett begränsat antal finansiella instrument som kvalificerar för säkringsredovisning. Då trans‑ aktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrate‑ gin avseende säkringen.
En finansiell skuld utgör en säkrad post då den ingår i en särkringsrelation som kvalificerar för säkringsredovisning och således effektivt säkras av ett derivat som utgör säkrings‑ instrument. Såväl skulden (den säkrade posten) som derivatet (säkringsinstrumentet) värderas löpande till verkligt värde. Vid beräkning av verkligt värde förändringar beaktas endast all‑ männa förändringar i marknadsräntorna och ej rörelser i kre‑ ditspreaden för det enskilda bolaget.
Förändringar i verkligt värde från såväl den säkrade pos‑ ten som säkringsinstrumentet redovisas löpande i resultat‑ räkningen (finansiella poster). Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 22.
Resultat från omvärdering av ett säkringsinstrument som ingår i en säkringsrelation som kvalificerar för säkringsredo‑ visning av kassaflöde redovisas i eget kapital i den period det uppkommer och förs till resultaträkningen i den period då det säkrade kassaflödet redovisas. Ineffektiv del av resultatet redovisas i resultaträkningen i den period det uppkommer.
En avsättning redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och att det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar redovisas till ett värde motsvarande det utflöde av resurser som sann‑ olikt kommer att krävas för att reglera åtagandet. Avsatta belopp diskonteras till nuvärde i de fall tidsvärdet bedöms materiellt.
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmåns‑ bestämda pensionsplaner. Omfattande förmånsbestämda planer finns framför allt i USA, Storbritannien och Tyskland. I huvudsakligen USA tillhandahålls även sjukförmåner efter avslutad anställning som redovisas på samma sätt som för‑ månsbestämda pensionsplaner. Beräkningar relaterade till de förmånsbestämda planerna i koncernen utförs av obero‑ ende aktuarier och baseras på ett antal aktuariella antagan‑ den om till exempel diskonteringsränta, framtida inflation och löneökningar. Åtagandena värderas per balansdagen till diskonterat värde. För fonderade planer minskas åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Oredo‑ visade aktuariella vinster och förluster, överstigande det högsta av 10 procent av antingen nuvärdet av åtagandet eller det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar ("korridoren"), fördelas över förväntad genomsnittlig åter‑ stående anställningstid. Pensionskostnaden för förmånsbe‑ stämda planer fördelas över den anställdes yrkesverksamma tid. Den del av räntekomponenten i pensionskostnaden som avser underskottet i pensionsplaner redovisas som finansiell kostnad. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbe‑ stämda pensionsplaner redovisas som kostnad i den period till vilken de hänför sig utifrån den anställdes utförda tjäns‑ ter. Svenska koncernbolag tillämpar UFR 4 vilket innebär att särskild löneskatt beräknas på skillnaden mellan pensions‑ kostnad fastställd enligt IAS 19 och pensionskostnad fast‑ ställd enligt de regler som tillämpas i juridisk person.
Befintliga aktiebaserade incitamentsprogram har utgivits till marknadsvärde och innebär därför ingen personalkostnad för koncernen.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Koncernens moderbolag, ASSAABLOY AB, bedriver koncern‑ ledning och tillhandahåller koncerngemensamma funktioner. Moderbolagets intäkter utgörs av koncerninterna franchise‑ intäkter och royaltyintäkter. De väsentliga balansposterna utgörs av aktier i dotterföretag, koncerninterna fordringar och skulder samt extern upplåning. Moderbolaget har upp‑ rättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. RFR 2.1 innebär att moder‑ bolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska till‑ lämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskatt‑ ning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Moderbolagets intäkter utgörs av koncerninterna franchiseintäkter och royaltyintäkter. I resultaträkningen redovisas dessa intäkter som övriga rörelseintäkter för att tydliggöra att moderbolaget inte har någon produktför‑ säljning som övriga externt verksamhetsdrivande koncern‑ företag.
Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4. Pensionsförpliktelserna täcks genom att försäkring tecknas hos försäkringsbolag.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Forsknings- och utvecklingskostnader kostnadsförs när de uppkommer.
Immateriella tillgångar består av patenterad teknologi och andra immateriella rättigheter. Immateriella tillgångar skrivs av över 5 år.
Ägda materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumule‑ rade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen. Samtliga leasingavtal i moderbolaget utgörs av och redovisas enligt reglerna för operationell leasing.
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde. Värdeföränd‑ ringen på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen med undantag av valutakursförändringar på monetära pos‑ ter som utgör del av bolagets nettoinvestering i utländsk verksamhet, för vilka värdeförändringar redovisas i fond för verkligt värde.
Företaget redovisar koncernbidrag i enlighet med UFR 2. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Kon‑ cernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som en utdel‑ ning vilket innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktu‑ ella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen och läm‑ nat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernens försäljningsintäkter utgörs huvudsakligen av pro‑ duktförsäljning. Service relaterad till sålda produkter utgör en mycket begränsad del av intäkterna (3–4 procent).
Försäljning till kunder i respektive land
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | |
| USA | 10 681 | 11 005 | |
| Frankrike | 2 501 | 2 597 | |
| Storbritannien | 2 179 | 1 965 | |
| Tyskland | 1 649 | 1 731 | |
| Sverige | 1 547 | 1 541 | |
| Australien | 1 583 | 1 539 | |
| Nederländerna | 1 180 | 1 267 | |
| Kina | 827 | 1 195 | |
| Spanien | 1 350 | 1 193 | |
| Kanada | 1 144 | 1 149 | |
| Finland | 867 | 887 | |
| Norge | 798 | 834 | |
| Danmark | 773 | 810 | |
| Mellanöstern | 586 | 680 | |
| Italien | 493 | 671 | |
| Mexiko | 679 | 634 | |
| Asien (exklusive Kina och Korea) | 468 | 576 | |
| Tjeckien | 382 | 444 | |
| Sydamerika | 408 | 441 | |
| Belgien | 410 | 440 | |
| Korea | 231 | 439 | |
| Schweiz | 302 | 332 | |
| Sydafrika | 324 | 303 | |
| Nya Zeeland | 325 | 290 | |
| Österrike | 290 | 276 | |
| Afrika (exklusive Sydafrika) | 182 | 258 | |
| Ryssland | 215 | 211 | |
| Centralamerika (exklusive Mexiko) | 174 | 192 | |
| Polen | 138 | 170 | |
| Portugal | 127 | 169 | |
| Baltikum | 154 | 139 | |
| Irland | 74 | 80 | |
| Grekland | 56 | 74 | |
| Rumänien | 66 | 61 | |
| Turkiet | 54 | 58 | |
| Övriga länder | 333 | 267 | |
| Totalt | 33 550 | 34 918 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Revision | ||||
| Pricewaterhouse Coopers | 22 | 26 | 2 | 3 |
| Övriga | 6 | 6 | – | – |
| Andra uppdrag än revisionsuppdraget |
||||
| Pricewaterhouse Coopers | 12 | 10 | 2 | 2 |
| Övriga | 5 | 5 | 2 | 1 |
| Totalt | 45 | 47 | 6 | 6 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Hyresintäkter | 14 | 14 |
| Resultat vid försäljning av anläggnings‑ | ||
| tillgångar, netto | 52 | 56 |
| Statliga bidrag | 4 | 10 |
| Rörelserelaterade skatter | –42 | –38 |
| Övrigt, netto | –9 | –85 |
| Totalt | 19 | –43 |
Övriga rörelseintäkter i moderbolaget utgörs huvudsakligen av franchise- och royaltyintäkter från dotterbolagen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | 3 | 3 |
| Cerraduras de Colombia Cerracol S.A | 6 | 9 |
| Totalt | 9 | 12 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | |
| Under året betalda leasingavgifter |
273 | 279 | 11 | 13 | |
| Totalt | 273 | 279 | 11 | 13 | |
| Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter: Förfaller till betalning |
|||||
| (2008) 2009 | 254 | 253 | 12 | 13 | |
| Förfaller till betalning (2009) 2010 |
199 | 200 | 12 | 13 | |
| Förfaller till betalning (2010) 2011 |
155 | 156 | 12 | 14 | |
| Förfaller till betalning (2011) 2012 |
113 | 111 | 12 | 14 | |
| Förfaller till betalning (2012) 2013 Förfaller till betalning |
76 | 90 | 12 | 12 | |
| (2013) 2014 eller senare |
145 | 112 | 12 | 12 | |
| Totalt | 942 | 922 | 72 | 78 |
I resultaträkningen redovisas kostnaderna fördelade per funktion. Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt kostnader för forskning och utveckling uppgick totalt till 30 618 MSEK (28 121). Nedan visas dessa kostnader fördelade på de viktigaste kostnadsslagen:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Ersättningar till anställda (not 33) | 10 066 | 10 016 |
| Direkta materialkostnader | 10 721 | 11 329 |
| Avskrivningar (not 8, 14, 15) | 910 | 921 |
| Övriga inköpskostnader | 6 424 | 7 172 |
| Omstruktureringskostnader | – | 1 180 |
| Totalt | 28 121 | 30 618 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Immateriella rättigheter | 107 | 124 | 210 | 186 |
| Maskiner | 436 | 424 | – | – |
| Inventarier | 239 | 240 | 2 | 2 |
| Byggnader | 126 | 134 | – | – |
| Markanläggningar | 1 | 1 | – | – |
| Totalt | 909 | 921 | 212 | 188 |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Valutakursdifferenser redovisade i rörelse resultatet Valutakursdifferenser redovisade i finansiella kostnader (not 11) |
–20 –24 |
6 4 |
–2 77 |
4 –3 |
| Totalt | –44 | 10 | 75 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Resultat från andelar i dotterbolag |
– | – | 1 489 | 486 |
| - varav utdelningar från dotterbolag |
– | – | 1 489 | 555 |
| - varav nedskrivning av aktier i dotterbolag |
– | – | – | –69 |
| Koncerninterna ränteintäkter |
– | – | 803 | 956 |
| Externa ränteintäkter och liknande resultatposter |
27 | 47 | 2 | 1 |
| Totalt | 27 | 47 | 2 294 | 1 443 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Koncerninterna | ||||
| räntekostnader | – | – | –484 | –578 |
| Räntekostnader, konvertibla förlagslån |
–76 | –110 | –76 | –110 |
| Räntekostnader, övriga skulder |
–625 | –665 | –88 | –125 |
| Räntekostnader, räntederivat |
3 | 24 | – | – |
| Räntekostnader, valutaderivat |
–53 | –31 | 1 | – |
| Valutakursdifferenser på finansiella instrument |
–12 | –17 | 77 | –3 |
| Värdeförändringar derivatinstrument, |
||||
| säkringsredovisning Värdeförändringar |
18 | 148 | – | – |
| derivatinstrument, ej säkringsredovisning |
–28 | –11 | –30 | –22 |
| Värdeförändringar på lån, säkringsredovisning |
–18 | –148 | – | – |
| Värdeförändringar på lånefordringar |
–75 | – | –75 | – |
| Övriga finansiella kostnader |
–10 | –7 | –28 | –8 |
| Totalt | –876 | –817 | –703 | –846 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Aktuell skatt Skatt hänförlig till |
–1 090 | –1 047 | –209 | –419 |
| tidigare år | –14 | 14 | 12 | –16 |
| Uppskjuten skatt | –136 | –28 | – | – |
| Totalt | –1 240 | –1 061 | –197 | –435 |
Förklaring till skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats baserad på resultat före skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Procent | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | ||
| Svensk inkomst‑ skattesats |
28 | 28 | 28 | 28 | ||
| Effekt av utländska skattesatser |
3 | 4 | – | – | ||
| Ej skattepliktiga intäkter/ ej avdragsgilla kostnader, |
||||||
| netto Avdragsgill goodwill |
–3 –1 |
–3 –1 |
–20 – |
–1 – |
||
| Utnyttjade under‑ skottsavdrag |
–1 | –1 | – | – | ||
| Övrigt | 1 | – | – | – | ||
| Omstrukturerings‑ kostnader |
– | 3 | – | – | ||
| Skattesats enligt resultaträkningen |
27 | 30 | 8 | 27 |
Vinst per aktie före utspädning
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
3 358 | 2 413 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 | |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK per aktie) |
9,18 | 6,60 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
3 358 | 2 413 | |
| Räntekostnad för konvertibla skuldebrev efter skatt |
55 | 81 | |
| Nettovinst för beräkning av resultat per aktie efter utspädning |
3 413 | 2 494 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 | |
| Antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) |
12 615 | 14 795 | |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning (tusental) |
378 533 | 380 713 | |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK per aktie) |
9,02 | 6,55 |
Vinst per aktie efter utspädning och jämförelsestörande poster
| 2007 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
3 358 | 2 413 |
| Räntekostnad för konvertibla skuldebrev efter skatt |
55 | 81 |
| Jämförelsestörande poster efter skatt1 | – | 1 014 |
| Nettovinst för beräkning av resultat per aktie efter utspädning |
3 413 | 3 508 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) |
365 918 | 365 918 |
| Antagen konvertering av konvertibla skuldebrev (tusental) |
12 615 | 14 795 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning (tusental) |
378 533 | 380 713 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK per aktie) |
9,02 | 9,21 |
Koncernen
1 Jämförelsestörande poster består av omstruktureringskostnader och engångs‑ kostnader. Engångskostnader uppgår till 77 MSEK.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008, MSEK | Goodwill | Immateriella rättigheter |
Totalt | Immateriella rättigheter |
| Ingående ackumulerat anskaffningsvärde | 17 271 | 1 866 | 19 137 | 938 |
| Inköp | – | 114 | 114 | – |
| Förvärv av dotterbolag | 1 208 | 251 | 1 459 | – |
| Justeringar av föregående års förvärv | –13 | – | –13 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –4 | –7 | –11 | – |
| Omklassificeringar | – | 78 | 78 | – |
| Omräkningsdifferenser | 2 207 | 363 | 2 570 | – |
| Utgående ackumulerad anskaffningsvärde | 20 669 | 2 665 | 23 334 | 938 |
| Ingående ackumulerat av-/nedskrivning | – | –429 | –429 | –246 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 7 | 10 | – |
| Omklassificeringar | – | –34 | –34 | – |
| Nedskrivningar | – | – | 0 | – |
| Årets avskrivningar | – | –124 | –124 | –186 |
| Omräkningsdifferenser | – | –92 | –95 | – |
| Utgående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –672 | –672 | –432 |
| Bokfört värde | 20 669 | 1 993 | 22 662 | 506 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2007, MSEK | Goodwill | Totalt | Immateriella rättigheter |
|
| Ingående ackumulerat anskaffningsvärde | 16 683 | 1 474 | 18 157 | 443 |
| Inköp | – | 103 | 103 | 495 |
| Förvärv av dotterbolag | 1 029 | 341 | 1 370 | – |
| Justeringar av föregående års förvärv | –22 | – | –22 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | – | –2 | –2 | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –419 | –50 | –469 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 17 271 | 1 866 | 19 137 | 938 |
| Ingående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –332 | –332 | –36 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 2 | 2 | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | – |
| Nedskrivningar | – | – | – | – |
| Årets avskrivningar | – | –107 | –107 | –210 |
| Omräkningsdifferenser | – | 8 | 8 | – |
| Utgående ackumulerad av-/nedskrivning | – | –429 | –429 | –246 |
| Bokfört värde | 17 271 | 1 437 | 18 708 | 692 |
Immateriella rättigheter består i huvudsak av varumärken och licenser. Bokfört värde på immateriella rättigheter med obestämbar nyttjandeperiod uppgår till 1 138 MSEK (763).
Nyttjandeperioden har fastställts som obestämbar i de fall tidsperioden, under vilken en tillgång bedöms komma att bidra med ekonomiska fördelar, inte kan bestämmas.
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella rättigheter redovisas huvudsakligen som kostnad för sålda varor i resul‑ taträkningen.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokeras på koncernens kassagenererande enheter (KGE). Koncernen undersöker varje år för respektive kassagenererande enhet om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som redovisas i not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Väsentliga antaganden som använts för beräkning av nyttjandevärden:
Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och förväntningar på den fram‑ tida marknadsutvecklingen. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 3 procent använts för samtliga KGE. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonte‑ ringsränta i lokal valuta efter skatt använts vid beräkningarna.
Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 9,0–10,0 procent (EMEA 9,0 procent, Americas 9,0 pro‑ cent, Asia Pacific 10,0 procent, Global Technologies 10,0 procent och Entrance Systems 9,0 procent).
Sammanfattning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelat på kassagenere‑
| rande enheter: | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EMEA | Americas | Asia Pacific | Global Technologies |
Entrance Systems |
Totalt |
| Goodwill Immateriella tillgångar med |
5 766 | 6 236 | 1 628 | 4 275 | 2 763 | 20 669 |
| obestämbar nyttjandeperiod | 233 | 256 | 247 | 377 | 25 | 1 138 |
| Totalt | 5 999 | 6 492 | 1 875 | 4 652 | 2 788 | 21 807 |
Sammantaget ligger den använda diskonteringsräntan i intervallet 9,0–10,0 procent (EMEA 9,0 procent, Americas 9,0 pro‑ cent, Asia Pacific 10,0 procent, Global Technologies 10,0 procent och Entrance Systems 9,0 procent).
Sammanfattning av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelat på kassagenere‑ rande enheter:
| MSEK | EMEA | Americas | Asia Pacific | Global Technologies |
Entrance Systems |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 4 926 | 4 928 | 1 211 | 3 639 | 2 566 | 17 270 |
| Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
73 | 161 | 219 | 310 | – | 763 |
| Totalt | 4 999 | 5 089 | 1 430 | 3 949 | 2 566 | 18 033 |
Känslighetsanalys har gjorts för respektive kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Om den uppskattade rörelsemarginalen efter budgetperiodens utgång hade varit en procentenhet lägre än ledningens bedömning, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 6 procent (EMEA 6 procent, Americas 5 procent, Asia Pacific 8 procent, Global Technologies 6 procent, Entrance Systems 6 procent).
Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit en procentenhet lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 13 procent (EMEA 13 procent, Americas 13 procent, Asia Pacific 11 procent, Global Technologies 11 procent, Entrance Systems 13 procent).
Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit en pro‑ centenhet högre än grundantagandet om 9,0–10,0 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 14 procent (EMEA 14procent, Americas 14 procent, Asia Pacific 13 procent, Global Technologies 13 procent, Entrance Systems 14 procent). Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att för‑ ändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet.
Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en nedskrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.
Om den uppskattade rörelsemarginalen efter budgetperiodens utgång hade varit 10 procent lägre än ledningens bedöm‑ ning, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 9 procent (EMEA 9 procent, Americas 10 procent, Asia Pacific 9 pro‑ cent, Global Technologies 9 procent, Entrance Systems 10 procent).
Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit 10 procent lägre än grundantagandet om 3 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 4 procent (EMEA 4 procent, Americas 4 procent, Asia Pacific 4 procent, Global Technologies 4 procent, Entrance Systems 4 procent).
Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit 10 pro‑ cent högre än grundantagandet om 9,0–10,0 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 13 procent (EMEA 13procent, Americas 13 procent, Asia Pacific 13 procent, Global Technologies 13 procent, Entrance Systems 13 procent). Dessa beräkningar är hypotetiska och ska inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att för‑ ändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet.
Inget av de hypotetiska fallen ovan skulle föranleda en nedskrivning av goodwill i en enskild kassagenererande enhet.
30
31
32
33
34
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008, MSEK | Byggnader | Mark och markanlägg ningar |
Maskiner | Inventarier | Totalt | Inventarier |
| Ingående ackumulerat | ||||||
| anskaffningsvärde | 3 133 | 736 | 5 959 | 1 966 | 11 794 | 16 |
| Inköp | 144 | 8 | 318 | 194 | 664 | 0 |
| Förvärv av dotterbolag | 87 | 2 | 96 | 17 | 202 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –57 | –1 | –489 | –170 | –717 | –1 |
| Omklassificeringar | 35 | 1 | 39 | –17 | 58 | – |
| Omräkningsdifferenser | 507 | 88 | 1 141 | 376 | 2 112 | – |
| Utgående ackumulerat | ||||||
| anskaffningsvärde | 3 849 | 834 | 7 064 | 2 366 | 14 113 | 15 |
| Ingående ackumulerad | ||||||
| av- och nedskrivning | –1 352 | –25 | –4 125 | –1 354 | –6 857 | –10 |
| Försäljningar/utrangeringar | 42 | 1 | 456 | 147 | 646 | 1 |
| Nedskrivningar Årets avskrivningar |
–18 –134 |
– –1 |
–62 –424 |
– –239 |
–80 –798 |
– –2 |
| Omklassificeringar | – | – | – | 34 | 34 | – |
| Omräkningsdifferenser | –278 | –7 | –968 | –316 | –1 568 | – |
| Utgående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 740 | –32 | –5 123 | –1 728 | –8 623 | –11 |
| Pågående nyanläggningar | 462 | |||||
| Bokfört värde | 2 109 | 802 | 1 941 | 638 | 5 952 | 4 |
Taxeringsvärdet för koncernens svenska byggnader uppgick till 128 MSEK (120). Taxeringsvärdet för koncernens svenska markfastigheter uppgick till 5 MSEK (14).
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007, MSEK | Byggnader | Mark och markanlägg ningar |
Maskiner | Inventarier | Totalt | Inventarier |
| Ingående ackumulerat | ||||||
| anskaffningsvärde | 2 982 | 700 | 5 575 | 1 764 | 11 021 | 17 |
| Inköp | 166 | 5 | 310 | 214 | 695 | 3 |
| Förvärv av dotterbolag | 83 | 72 | 73 | 35 | 263 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | –165 | –28 | –120 | –122 | –435 | –4 |
| Omklassificeringar | 48 | –19 | 58 | 66 | 153 | – |
| Omräkningsdifferenser | 19 | 6 | 63 | 9 | 97 | – |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde |
3 133 | 736 | 5 959 | 1 966 | 11 794 | 16 |
| Ingående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 282 | –24 | –3 789 | –1 189 | –6 284 | –10 |
| Försäljningar/utrangeringar | 71 | – | 100 | 103 | 274 | 2 |
| Nedskrivningar | – | – | – | –1 | –1 | – |
| Årets avskrivningar | –126 | –1 | –436 | –239 | –802 | –2 |
| Omklassificeringar | – | – | 18 | –18 | 0 | – |
| Omräkningsdifferenser | –15 | 0 | –18 | –10 | –43 | – |
| Utgående ackumulerad av- och nedskrivning |
–1 352 | –25 | –4 125 | –1 354 | –6 857 | –10 |
| Pågående nyanläggningar | 408 | |||||
| Bokfört värde | 1 781 | 711 | 1 834 | 612 | 5 345 | 6 |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Företagsnamn | Org. nummer, säte | Antal aktier | Ägarandel | Redovisat värde, MSEK |
| ASSA Sverige AB | 556061-8455, Eskilstuna | 70 | 100 | 197 |
| Timelox AB | 556214-7735, Landskrona | 15 000 | 100 | 22 |
| ASSA ABLOY Entrance Systems AB | 556204-8511, Landskrona | 1 000 | 100 | 81 |
| ASSA ABLOY Kredit AB | 556047-9148, Stockholm | 400 | 100 | 528 |
| ASSA ABLOY Identification Technology Group AB | 556645-4087, Stockholm | 1 000 | 100 | 220 |
| ASSA ABLOY Svensk Fastighets AB | 556645-0275, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| ASSA ABLOY Asia Holding AB | 556602-4500, Stockholm | 1 000 | 100 | 189 |
| ASSA ABLOY IP AB | 556608-2979, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| ASSA ABLOY OY | 1094741-7, Joensuu | 800 000 | 100 | 1 595 |
| ASSA ABLOY Norge A/S | 979207476, Moss | 150 000 | 100 | 538 |
| ASSA ABLOY Danmark A/S | CVR 10050316, Herlev | 60 500 | 100 | 376 |
| ASSA ABLOY Deutschland GmbH | HR B 66227, Berlin | 2 | 100 | 1 064 |
| ASSA ABLOY Nederland BV | 23028070, Geertruidenberg | 3 515 | 100 | 87 |
| Nemef BV | 08023138, Apeldoorn | 4 000 | 100 | 928 |
| Integrated Engineering B.V. | 33216643, Amsterdam | 500 | 100 | 9 |
| ASSA ABLOY France SAS | 412140907, R.C.S. Versailles | 15 184 271 | 100 | 1 964 |
| Interlock Holding AG | CH-020.3.913.588-8, Zürich | 211 000 | 98 | 0 |
| HID Global Switzerland S.A. | CH-232-0730018-2, Granges | 2 500 | 100 | 47 |
| ASSA ABLOY Holding GmbH | FN 273601f, A-6175, Kematen | 1 | 100 | 15 |
| ASSA ABLOY Ltd | 2096505, Willenhall | 1 330 000 | 100 | 3 002 |
| ITG (UK) Ltd | 5099094, Haverhill | 1 | 100 | 1 |
| Aontec Teoranta | 364896, Galway | 501 000 | 100 | 323 |
| Mul-T-Lock Ltd | 520036583, Yavne | 13 787 856 | 90 | 901 |
| ASSA ABLOY Holdings (SA) Ltd | 1948/030356/06, Johannesburg | 100 220 | 100 | 184 |
| ASSA ABLOY Inc | 039347-83, Oregon | 100 | 100 | 2 259 |
| Fleming Door Products, Ltd | 147126, Ontario | 25 846 600 | 100 | 0 |
| ABLOY Holdings Ltd | 1148165260, St Laurent, Quebec | 1 | 100 | 13 |
| AAC Acquisition Inc. | 002098175, Ontario | 1 | 100 | 78 |
| ASSA ABLOY Australia Pacific Pty Ltd | ACN 095354582, Oakleigh, Victoria | 48 190 000 | 100 | 242 |
| ASSA ABLOY South Asia Pte Ltd | 199804395K, Singapore | 3 400 000 | 100 | 43 |
| Grupo Industrial Phillips, S.A de C.V. | GIP980312169, Mexico | 27 036 635 | 100 | 765 |
| ASSA ABLOY Innovation AB | 556192-3201, Stockholm | 2 500 | 100 | 1 |
| ASSA ABLOY Hospitality AB | 556180-7156, Göteborg | 1 000 | 100 | 14 |
| ASSA ABLOY North America AB | 556671-9851, Stockholm | 1 000 | 100 | 0 |
| WHAIG Limited | EC21330, Bermuda | 100 100 | 100 | 303 |
| ASSA ABLOY Asia Pacific Ltd | 53451, Hong Kong | 1 000 000 | 100 | 72 |
| Totalt | 16 061 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008 Företagsnamn | Registreringsland | Antal andelar | Kapitalandel | Redovisat värde, MSEK |
| Talleres Agui S.A | Spanien | 4 800 | 40 | 16 |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | Norge | 305 | 50 | 11 |
| Panpan Security Industries Co. Ltd. | Kina | 123 323 | 3 | 5 |
| Cerraduras de Colombia Cerracol S.A | Colombia | 182 682 | 29 | 2 |
| Renato Fattorini SRL | Italien | 1 | 25 | 4 |
| Totalt | 38 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2007 Företagsnamn | Registreringsland | Antal andelar | Kapitalandel | Redovisat värde, MSEK |
| Talleres Agui S.A | Spanien | 4 800 | 40 | 14 |
| Låsgruppen Wilhelm Nielsen AS | Norge | 305 | 50 | 12 |
| Panpan Security Industries Co. Ltd. | Kina | 123 323 | 3 | 5 |
| Cerraduras de Colombia Cerracol S.A | Colombia | 182 682 | 29 | 2 |
| Renato Fattorini SRL | Italien | 1 | 25 | 5 |
| Övriga | 1 | |||
| Totalt | 39 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 439 | 430 |
| Pensioner | 187 | 106 |
| Övriga uppskjutna skattefordringar | 255 | 221 |
| Uppskjutna skattefordringar | 881 | 757 |
| Uppskjutna skatteskulder | 119 | 56 |
| Uppskjuten skattefordran, netto | 762 | 701 |
| Vid årets slut | 762 | 701 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | –1 | 13 |
| Redovisning i resultaträkningen | –136 | –28 |
| Förvärv av dotterbolag | –84 | –46 |
| Vid årets början | 983 | 762 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på uppskatt‑ ningsvis 900 MSEK (900) för vilka uppskjutna skatteford‑ ringar ej har värderats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Andra aktier och andelar Räntebärande långfristiga |
37 | 37 | 29 | 28 |
| fordringar Övriga långfristiga |
105 | 256 | 72 | 51 |
| fordringar | 28 | 24 | – | – |
| Totalt | 170 | 317 | 101 | 79 |
Andra aktier och andelar värderas till anskaffningsvärde, räntebärande långfristiga fordringar och övriga långfristiga fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | |
| Material och förrådsartiklar | 1 157 | 1 458 | |
| Produkter i arbete | 1 361 | 1 630 | |
| Färdiga varor | 1 782 | 2 213 | |
| Förskott till leverantörer | 99 | 82 | |
| Totalt | 4 399 | 5 383 |
Nedskrivning av lager uppgick till 188 MSEK (103).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Kundfordringar | 5 831 | 6 776 |
| Reservering för värdeminskning | –294 | –404 |
| Totalt | 5 537 | 6 372 |
| Åldersanalys av årets kundfordringar | ||
| Ej förfallna kundfordringar | 3 866 | 4 408 |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: |
||
| < 3 månader | 1 292 | 1 448 |
| 3 –12 månader | 156 | 224 |
| > 12 månader | 17 | 62 |
| 1 465 | 1 734 | |
| Nedskrivna kundfordringar: | ||
| < 3 månader | 216 | 288 |
| 3 –12 månader | 144 | 179 |
| > 12 månader | 140 | 167 |
| 500 | 634 | |
| Reservering för värdeminskning | –294 | –404 |
| Totalt | 5 537 | 6 372 |
| Kundfordringar per valuta | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| EUR | 1 947 | 2 343 |
| USD | 1 621 | 2 023 |
| GBP | 362 | 269 |
| AUD | 269 | 250 |
| CNY | 111 | 241 |
| SEK | 202 | 202 |
| Övriga valutor | 1 025 | 1 044 |
| Totalt | 5 537 | 6 372 |
| Årets förändring i reserv för osäkra kundfordringar |
2007 | 2008 |
| Ingående balans | 278 | 294 |
| Förvärv (+) / avyttringar (–) | 8 | 0 |
| Konstaterade förluster | –71 | –78 |
| Återförda outnyttjade belopp Reservering för osäkra kundfordringar |
–23 89 |
–39 184 |
| Valutaeffekt | 13 | 43 |
Genom sin internationella verksamhet är ASSA ABLOY expo‑ nerat för flera typer av finansiella risker. Den finansiella risk‑ hanteringen för ASSA ABLOYs enheter har utförts i enlighet med ASSA ABLOY-koncernens finanspolicy. Principerna för den finansiella riskhanteringen beskrivs nedan.
ASSA ABLOYs finanspolicy, vilken årligen fastställs av styrel‑ sen, utgör ett ramverk av riktlinjer och föreskrifter för hante‑ ring av finansiella risker och finansiella aktiviteter.
ASSA ABLOYs finansiella aktiviteter koordineras centralt och huvuddelen av de finansiella transaktionerna ingås genom dotterbolaget ASSA ABLOY Financial Services AB som är koncernens internbank. Externa finansiella transak‑ tioner utförs av Treasury som inkluderar hanteringen av transaktioner med utländska valutor och räntor. Treasury uppnår flera stordriftsfördelar vid upplåning, bindande av räntor och vid växling av valutaflöden.
Målet med koncernens kapitalstruktur är att trygga koncer‑ nens förmåga att fortsätta sin verksamhet, för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter. Genom att upprätthålla en optimal kapital‑ struktur hålls kapitalkostnaderna på en så låg nivå som möj‑ ligt. För att anpassa kapitalstrukturen utifrån de behov som uppstår kan koncernen göra förändringar i den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktie‑ ägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernen bedömer kapitalet bland annat på basis av förhållandet mellan nettoskuld och eget kapital.
Nettoskuld beräknas som räntebärande skulder, inklusive negativa marknadsvärden på derivat, plus pensionsavsätt‑ ningar minskat med likvida medel, övriga räntebärande pla‑ ceringar och positiva marknadsvärden i derivat. Tabellen "Nettoskuldsättning och eget kapital" på sidan 68 visar ställ‑ ningen per den 31 december.
67
Nettoskuldsättning och eget kapital Not 22 forts.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | –105 | –256 |
| Kortfristiga räntebärande placeringar inkl derivat |
–220 | –688 |
| Kassa och bank | –1 212 | –1 579 |
| Pensionsavsättningar | 1 156 | 1 182 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 8 050 | 7 766 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||
| inkl derivat | 5 284 | 7 589 |
| Totalt | 12 953 | 14 013 |
| Eget kapital | 15 668 | 18 838 |
| Nettoskuldsättning/eget kapital | 0,83 | 0,74 |
En annan viktig variabel vid bedömningen av koncernens kapitalstruktur är den kreditvärdering som kreditvärderings‑ instituten åsätter koncernens skulder. För att ha tillgång till både lång- och kortfristig finansiering från kapitalmarkna‑ derna när så behövs är det väsentligt att upprätthålla en god kreditrating. ASSA ABLOY upprätthåller både en lång- och kortfristig kreditrating från Standard & Poor's samt en kort‑ fristig rating från Moody's.
| 31 december 2007 | 31 december 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | < 1 år | > 1 < 2 år | > 2 < 5 år | > 5 år | < 1 år | > 1 < 2 år | > 2 < 5 år | > 5 år |
| Långfristiga banklån | –51 | –51 | –640 | –412 | –43 | –36 | –1 036 | – |
| Långfristiga kapitalmarknadslån | –239 | –1 813 | –997 | –3 601 | –252 | –252 | –2 148 | –4 317 |
| Konvertibla lån | –110 | –1 029 | – 1 444 | – | –1 164 | –50 | –1 577 | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | –25 | –103 | – | – | –27 | –148 | –74 |
| Kortfristiga banklån | –5 088 | – | – | – | –1 728 | – | – | – |
| Företagscertifikat samt kort‑ fristiga kapitalmarknadslån |
–3 060 | – | – | – | –4 820 | – | – | – |
| Derivat | 45 | 3 | –8 | 1 | 94 | 42 | 72 | 22 |
| Summa per period | –8 503 | –2 915 | –3 192 | –4 012 | –7 913 | –323 | –4 837 | –4 369 |
| Likvida medel inkl räntebärande | ||||||||
| fordringar | 1 338 | 1 989 | ||||||
| Kundfordringar | 5 537 | 6 372 | ||||||
| Leverantörsskulder | –2 503 | –2 909 | ||||||
| Netto | –4 131 | –2 461 | ||||||
| Bekräftade kreditlöften | 10 360 | –10 360 | 12 055 | –12 055 | ||||
| Justerad förfalloprofil | 6 229 | –2 915 | –3 192 | –14 372 | 9 594 | –323 | –4 837 | –16 424 |
Extern finansiering/nettoskuld
| Redovisat | Varav moder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kreditramar/faciliteter | Belopp, MSEK |
Löptid | värde, MSEK |
Valuta | Belopp 2007 |
Belopp 2008 |
bolaget , MSEK |
| US Private Placement Program | 388 | Dec 2011 | 388 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 674 | Maj 2012 | 6741 | USD | 80 | 80 | |
| US Private Placement Program | 408 | Dec 2013 | 408 | USD | 53 | 53 | |
| US Private Placement Program | 721 | Maj 2015 | 7211 | USD | 80 | 80 | |
| US Private Placement Program | 586 | Dec 2016 | 586 | USD | 76 | 76 | |
| US Private Placement Program | 388 | Apr 2017 | 388 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 388 | Maj 2017 | 388 | USD | 50 | 50 | |
| US Private Placement Program | 947 | Dec 2018 | 947 | USD | 122 | 122 | |
| US Private Placement Program | 544 | Maj 2020 | 544 | USD | 70 | 70 | |
| Multi–Currency RCF | 12 055 | Jun 2014 | 0 | EUR | 1 100 | 1 100 | |
| Banklån | 1 000 | Okt 2011 | 1 000 | SEK | 0 | 1 000 | 1 000 |
| Incentive Program | 1 096 | Jun 2012 | 1 096 | EUR | 100 | 100 | 1 096 |
| Incentive Program | 421 | Jun 2011 | 421 | EUR | 38 | 38 | 421 |
| Övriga långfristiga lån | 205 | 205 | |||||
| Totala långfristiga lån | 19 821 | 7 766 | 2 517 | ||||
| Global MTN Program | 16 439 | Nov 2009 | 1 500 | SEK | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Globalt CP Program | 7 779 | 607 | EUR | 205 | 56 | ||
| Svenska CP Program | 5 000 | 2 608 | EUR/SEK | 25/2 000 | 0/2 637 | ||
| Incentive Program | 1 096 | Jun 2009 | 1 096 | EUR | 100 | 100 | 1 096 |
| Banklån | 724 | Feb 2009 | 724 | EUR | 66 | 66 | 724 |
| Övriga banklån | 546 | 546 | |||||
| Checkkredit | 1 174 | 415 | |||||
| Totala kortfristiga lån | 32 757 | 7 495 | 3 320 | ||||
| Totala kreditramar/faciliteter | 52 577 | 15 261 | 5 837 | ||||
| Likvida medel | –1 579 | –1 | |||||
| Kortfristiga räntebärande placeringar | –410 | ||||||
| Långfristiga räntebärande placeringar | –256 | –51 | |||||
| Marknadsvärde derivat | –185 | ||||||
| Pensioner | 1 182 | ||||||
| Nettoskuld | 14 013 | 5 785 |
1 Lånen säkringsredovisas.
1 2
3
4
5
6
7
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
29
30
31
32
33 34
Not 22 forts.
| Institut | Kortsiktigt | Utsikt | Långsiktigt Utsikt | |
|---|---|---|---|---|
| Standard & Poor's | A2 | Stabil | A – | Negativ |
| Moody's | P2 | Stabil | n/a |
Båda institutens ratings är oförändrade sedan föregående år. Utsikterna för den långsiktiga ratingen från Standard & Poor's ändrades under januari 2009 från stabil till negativ.
Finansieringsrisken definieras som risken att ej kunna möta betalningsåtaganden som ett resultat av otillräcklig likvidi‑ tet eller svårigheter att få extern finansiering. ASSA ABLOY hanterar finansieringsrisken på konsoliderad nivå. Treasury ansvarar för extern upplåning och externa placeringar. ASSA ABLOY strävar efter att vid varje tillfälle ha tillgång till kort‑ siktiga såväl som långsiktiga låneramar. Enligt finanspolicyn bör tillgängliga låneramar inkludera en reserv (medel som är tillgängliga men som inte används) motsvarande 10 procent av koncernens omsättning.
Rating
Tabellen "Förfallostruktur" på sidan 68 visar att förfallotid‑ punkterna inte är koncentrerade till en speciell tidpunkt inom den närmsta framtiden, särskilt om man beaktar den vid årsskiftet helt outnyttjade kreditfaciliteten om 1 100 MEUR som löper till 2014. Vidare ska även finansiella till‑ gångar beaktas vid bedömningen av förfallostrukturen. Tabellen visar odiskonterade kassaflöden relaterade till kon‑ cernens finansiella instrument per balansdagen varför samma belopp ej återfinns i balansräkningen.
Koncernens långfristiga lånefinansiering utgörs huvudsak‑ ligen av Private Placement-program i USA uppgående till 630 MUSD (630), Incentiveprogram om 138 MEUR (238) samt bilateralt banklån uppgående till 1 000 MSEK (0). Kon‑ cernens kortfristiga lånefinansiering utgörs huvudsakligen av två Commercial paper-program om maximalt 1 000 MUSD (1 000) respektive 5 000 MSEK (5 000). Vid årsskiftet utnyttjades Commercial paper-programmen med 3 215 MSEK (4 166). Därutöver finns väsentliga kreditlöften främst i form av en Multi-Currency-Revolving-Credit-Facility på 1 100 MEUR (1 100), vilken vid årsskiftet inte utnyttjades alls. Koncernens policy är att den genomsnittliga återstå‑ ende löptiden på räntebärande skulder inte ska understiga 18 månader. Vid årets slut var den genomsnittliga löptiden, exklusive pensionsavsättningen, 41 månader (43). Vissa av ASSA ABLOYs större finansieringsavtal innehåller en sedvan‑ lig så kallad "Change of Control"-klausul. Klausulen innebär att långivarna äger rätt att, under vissa förutsättningar, påkalla omförhandlingar av villkoren eller säga upp avtalen om kontrollen över bolaget förändras.
Moderbolaget har under året endast tagit upp ett nytt lån, ett bilateralt banklån om 1 000 MSEK.
Incentive 2004 löper med en rörlig ränta som motsvarar 0,9* EURIBOR + 47 baspunkter. Eventuell konvertering av Incen‑ tive 2004 kommer att ske under en period av 90 dagar i mars till och med juni 2009. Vid full konvertering, vid en konverte‑ ringskurs för skuldebrev 1 om 10,20 EUR, skuldebrev 2 om 12,20 EUR, skuldebrev 3 om 14,30 EUR och skuldebrev 4 om 16,30 EUR, tillkommer 7 782 155 aktier. Utspädningseffek‑ ten vid maximal konvertering uppgår till 2,1 procent av aktiekapitalet och 1,4 procent av totalt röstetal.
Incentive 2006 löper med en rörlig ränta som motsvarar 0,9* EURIBOR + 45 baspunkter. Eventuell konvertering av Incentive 2006 kommer att ske under en period av 180 dagar från december 2010 till juni 2011. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 14,60 EUR, skulde‑ brev 2 om 15,90 EUR, skuldebrev 3 om 17,30 EUR och skulde‑ brev 4 om 18,60 EUR, tillkommer 2 332 350 aktier. Utspäd‑ ningseffekten vid maximal konvertering uppgår till 0,6 procent av aktiekapitalet och 0,4 procent av totalt röstetal.
Incentive 2007 löper med en rörlig ränta som motsvarar 0,9* EURIBOR + 35 baspunkter. Eventuell konvertering av Incentive 2007 kommer att ske under en period av 30 dagar i maj och juni 2012. Vid full konvertering, vid en konverte‑ ringskurs för skuldebrev 1 om 18,00 EUR, skuldebrev 2 om 20,50 EUR, skuldebrev 3 om 23,00 EUR och skuldebrev 4 om 25,40 EUR, tillkommer 4 679 610 aktier. Utspädningseffek‑ ten vid maximal konvertering uppgår till 1,2 procent av aktiekapitalet och 0,8 procent av totalt röstetal.
Vid maximal konvertering av de tre programmen tillkom‑ mer totalt 14 794 115 aktier vilket innebär en utspädnings‑ effekt på 3,9 procent av aktiekapitalet och 2,6 procent av totala röstetalet. Incentive 2004 uppgår till 100 MEUR, Incentive 2006 uppgår till 38 MEUR och Incentive 2007 uppgår till 100 MEUR.
Valutasammansättningen av ASSA ABLOYs upplåning är beroende av valutafördelningen av koncernens tillgångar. Valutaswappar används för att uppnå den önskade valuta‑ fördelningen. Se tabellen "Nettoskuldsättning per valuta" nedan.
Kortfristiga räntebärande placeringar uppgick vid årets slut till 410 MSEK (126). Utöver detta finns räntebärande lång‑ fristiga fordringar om 256 MSEK (105) samt finansiella deri‑ vat med ett positivt marknadsvärde om 277 MSEK (94) som, utöver likvida medel, ingår i definitionen av finansiell netto‑ skuld. Placeringar av likvida medel sker huvudsakligen i ränte‑ bärande instrument med hög likviditet och som utges av
Nettoskuldsättning per valuta
| 2007-12-31 | 2008-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Nettoskuldsättning exkl valutaswappar |
Nettoskuldsättning inkl valutaswappar |
Nettoskuldsättning exkl valutaswappar |
Nettoskuldsättning inkl valutaswappar |
|
| USD | 3 166 | 4 645 | 4 713 | 5 662 | |
| EUR | 6 258 | 4 824 | 4 621 | 4 021 | |
| SEK | 3 745 | 1 174 | 4 920 | 2 048 | |
| GBP | 114 | 1 051 | 18 | 936 | |
| AUD | –47 | 543 | –94 | 576 | |
| KRW | 286 | 286 | 487 | 487 | |
| DKK | 1 | 286 | 0 | 283 | |
| Övrigt | –569 | 143 | –651 | 0 | |
| Totalt | 12 953 | 12 953 | 14 013 | 14 013 |
emittenter med ett kreditbetyg om minst A-, enligt Standard & Poor's eller liknande institut. Den genomsnittliga löptiden för likvida medel var 2,2 dagar (4,3) vid utgången av 2008. Moderbolagets likvida medel finns på ett underkonto till koncernens gemensamma koncernkonto.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Kassa och bank Kortfristiga place‑ ringar med löptid |
1 212 | 1 579 | 0 | 1 |
| under 3 månader | 126 | 352 | – | – |
| Likvida medel | 1 338 | 1 931 | 0 | 1 |
| Kortfristiga place‑ ringar med löptid mer än 3 månader |
– | 58 | – | – |
| Långfristiga ränte‑ bärande fordringar |
105 | 256 | 73 | 51 |
| Positivt marknads‑ värde derivat |
94 | 277 | – | – |
| Totalt | 1 537 | 2 522 | 73 | 52 |
Treasury hanterar ränterisken i likvida medel. Derivatinstru‑ ment såsom ränteswappar och FRA (Forward Rate Agree‑ ments) kan användas för att hantera ränterisken. Placering‑ arna är till största delen kortfristiga. Löptiden för huvuddelen av placeringarna är tre månader eller kortare. Räntebindningstiden för dessa kortfristiga placeringar var 2,2 dagar (4,3) vid slutet av 2008. En förändring nedåt på avkastningskurvan med en procentenhet skulle minska kon‑ cernens ränteintäkter med cirka 20 MSEK (13) och koncer‑ nens eget kapital med 15 MSEK (10).
Förändringar i räntenivån har en direkt inverkan på ASSA ABLOYs räntenetto. Identifiering och hantering av koncer‑ nens ränteexponering sker inom Treasury, som analyserar koncernens ränteexponering och beräknar resultateffekten av förändringar i räntenivån över rullande 12 månader. Kon‑ cernen eftersträvar att hålla upplåningen i en blandning av fast och rörlig ränta och använder ränteswappar när det bedöms nödvändigt. Finanspolicyn stipulerar att den genomsnittliga räntebindningstiden i normalfallet ska vara 24 månader. Vid årets utgång uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden, exklusive pensionsskulder, till cirka 23 månader (25). En förändring uppåt på avkastningskurvan med en procentenhet skulle öka koncernens räntekostnader med cirka 91 MSEK (87) och minska koncernens egna kapital med 67 MSEK (64).
Valutarisker påverkar ASSA ABLOY huvudsakligen genom omräkning av sysselsatt kapital och nettoskuld, genom omräkning av resultat i utländska dotterbolag samt genom resultateffekter på flöden av varor mellan länder med olika valutor.
Valutarisken i form av transaktionsexponering, eller export respektive import av varor, är begränsad inom koncernen. Under 2008 hanterade koncernen transaktionsexpone‑ ringen genom att säkra förväntade kassaflöden i alla säk‑ ringsbara valutor för 12 månader efter balansdagen. Säkring skedde genom derivat, huvudsakligen genom en valutakorg som förenklade kontraktshanteringen och sänkte de admi‑ nistrativa kostnaderna. För 2009 har koncernen lagt om poli‑ cyn och huvudprincipen är att låta valutaförändringar slå
igenom i affärsrörelsen så snabbt som möjligt. Som ett resul‑ tat av detta säkras i normalfallet endast begränsade delar av det löpande valutaflödena.
Transaktionsflöden avseende större valutor (import + och export –)
| Valutaexponering, MSEK | |||
|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||
| 283 | 357 | ||
| 232 | 413 | ||
| –218 | |||
| 385 | |||
| 286 | |||
| –220 | |||
| –678 | |||
| 146 | –329 | ||
| –242 443 184 –220 –925 |
Tabellen nedan visar effekterna på koncernens resultat före skatt vid 10 procents försvagning av den svenska kronan gentemot de större valutorna, med alla andra variabler kon‑ stanta.
| Valuta, MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| AUD | 22 | 21 |
| CAD | 12 | 13 |
| CHF | 9 | 7 |
| EUR | 139 | 145 |
| GBP | 24 | 13 |
| NOK | 31 | 25 |
| USD | 229 | 238 |
Omräkningsexponering i balansräkningen Effekterna av omräkning av sysselsatt kapital begränsas av att en stor del av finansieringen sker i lokal valuta.
Kapitalstrukturen i varje land optimeras med utgångs‑ punkt i lokal lagstiftning. När så är möjligt, under dessa förut‑ sättningar, eftersträvas generellt samma skuldsättningsgrad per valuta som i koncernen som helhet för att enskilda valu‑ tors rörelser ska få begränsad effekt. Treasury använder valutaderivat för att åstadkomma lämplig finansiering och för att eliminera oönskad valutaexponering.
I tabellen "Nettoskuldsättning per valuta" på sidan 69 visas användningen av valutaterminskontrakt i relation till finansiering i större valutor. Terminskontrakten används för att neutralisera den exponering som uppkommer mellan extern skuld och interna behov.
Finansiell riskhantering exponerar ASSA ABLOY för vissa motpartsrisker. Denna exponering uppstår bland annat genom placering av överskottslikviditet samt genom skulde‑ brev och derivatinstrument.
ASSA ABLOYs policy är att minimera den potentiella kre‑ ditrisken för överskottslikviditet genom att använda kassa‑ flöde från dotterbolagen för att amortera på koncernens lån. Detta hanteras främst via så kallade cash pools som inrättats av Treasury. Cirka 78 procent (75) av koncernens försäljning reglerades via cash pools under 2008. Koncernen kan dock kortsiktigt placera överskottslikviditet i bank för att matcha upplåningen och kassaflödet.
För att motpartsriskerna ska kunna begränsas fördelas derivatinstrument mellan banker med utgångspunkt från
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Not 22 forts. de risknivåer som definieras i finanspolicyn. Treasury tecknar endast derivatkontrakt med banker som har en god rating.
ISDA-avtal (full nettning av transaktioner vid en parts underlåtenhet att fullfölja åtaganden) har ingåtts vad gäller ränte- och valutaderivat.
Koncernens kundfordringar är fördelade över ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Koncentrationen av kreditrisker förknippade med kundfordringarna är därmed begränsad. Det verkliga värdet på kundfordringarna motsva‑ rar det redovisade värdet. Kreditrisker relaterade till operativ verksamhet hanteras lokalt på bolagsnivå och följs upp på divisionsnivå.
Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framför allt metaller) som används i tillverk‑ ningen. Koncernen använder inte finansiella terminskon‑ trakt för att säkra råvaruinköp.
Finansiella derivatinstrument såsom valuta- och ränte‑ terminer används i erforderlig utsträckning. Syftet med att använda derivatinstrument är begränsat till att reducera exponering mot finansiella risker.
De positiva och negativa verkliga värdena i tabellen "Ute‑ stående derivatinstrument" nedan visar verkliga värden om instrumenten avslutades vid årsskiftet, baserat på tillgäng‑ liga verkliga värden och är desamma som de redovisade vär‑ dena i balansräkningen. Det nominella beloppet motsvarar kontraktens bruttovärde.
För redovisningsändamål klassificeras finansiella instru‑ ment utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen "Finansiella instrument" nedan ger en översikt över finansiella tillgångar och skulder, värderingskategori samt redovisat och verkligt värde per post.
Vid beräkning av verkligt värde beaktas endast allmänna förändringar i marknadsräntorna och ej rörelser i kredit‑ spreaden för det enskilda bolaget.
| 31 december 2007 | 31 december 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Instrument, MSEK | Positivt marknads värde |
Negativt marknads värde |
Nominellt värde |
Positivt marknads värde |
Negativt marknads värde |
Nominellt värde |
| Valutaterminer, upplåning | 61 | –19 | 6 058 | 124 | –72 | 4 312 |
| Valutaterminer, transaktionsexponering | 2 | –2 | 31 | – | – | – |
| Valutakorgsoption | 6 | – | – | – | – | – |
| Ränteswappar | 26 | –5 | 2 089 | 153 | –20 | 2 411 |
| Summa | 94 | –26 | 9 092 | 277 | –92 | 6 723 |
Finansiella instrument: redovisade värden och verkliga värden per värderingskategori
| 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | IAS 39 kategori* |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 1 | 170 | 170 | 317 | 317 |
| Kundfordringar | 1 | 5 537 | 5 537 | 6 372 | 6 372 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | 449 | 449 | 479 | 479 |
| Derivatinstrument – säkringsredovisning | 5 | 26 | 26 | 153 | 153 |
| Derivatinstrument – innehav för handel | 2 | 68 | 68 | 124 | 124 |
| Derivatinstrument | 94 | 94 | 277 | 277 | |
| Kortfristiga placeringar | 1 | – | – | 58 | 58 |
| Statsobligationer | 3 | 51 | 51 | – | – |
| Övriga likvida medel | 1 | 1 287 | 1 287 | 1 931 | 1 931 |
| Likvida medel | 1 | 1 338 | 1 338 | 1 931 | 1 931 |
| Finansiella skulder | |||||
| Långfristiga lån – säkringsredovisning | 2 | 1 024 | 1 073 | 1 245 | 1 433 |
| Långfristiga lån – ej säkringsredovisning | 4 | 4 781 | 4 920 | 5 003 | 5 433 |
| Långfristiga lån | 5 805 | 5 993 | 6 248 | 6 866 | |
| Konvertibla förlagslån | 4 | 2 245 | 2 245 | 2 614 | 2 614 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 122 | 122 | 151 | 151 |
| Kortfristiga skulder – ej säkringsredovisning | 4 | 5 258 | 5 258 | 6 400 | 6 400 |
| Derivatinstrument – säkringsredovisning | – | – | – | – | |
| Derivatinstrument – innehav för handel | 2 | 26 | 26 | 92 | 92 |
| Derivatinstrument | 26 | 26 | 92 | 92 | |
| Leverantörsskulder | 4 | 2 503 | 2 503 | 2 909 | 2 909 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 624 | 624 | 729 | 729 |
* Tillämpliga IAS 39 kategorier:
1 = Lånefordringar och andra fordringar. 2 = Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen.
3 = Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning.
4 = Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde.
5 = Derivat säkringsredovisning.
1
Moderbolagets eget kapital uppdelas i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av aktiekapital, reserv‑ fond och fond för verkligt värde. Bundna fonder får inte minskas genom utdelning. Fritt eget kapital utgörs av balan‑ serade vinstmedel och årets resultat.
Reservfonden består av överkurs (vid emission av aktier erhållet belopp överstigande aktiernas nominella belopp) avseende aktier som emitterades till och med 2005.
| Antal aktier, tusental | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| A-aktier | B-aktier | Total | Aktie kapital, TSEK |
|||
| Ingående balans per 2007-01-01 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 | ||
| Utgående balans per 2007-12-31 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 | ||
| Antal röster, tusental | 191 753 | 346 743 | 538 496 | |||
| Ingående balans per 2008-01-01 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 | ||
| Utgående balans per 2008-12-31 |
19 175 | 346 743 | 365 918 | 365 918 | ||
| Antal röster, tusental | 191 753 | 346 743 | 538 496 |
Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs efterhand. Varje aktie av serie A medför tio röster och varje aktie av serie B en röst. Alla emitterade aktier är fullt betalda.
Genomsnittligt antal aktier i tusental har under året upp‑ gått till 365 918 (365 918). Genomsnittligt antal aktier i tusental efter full konvertering av utestående konvertibla skuldebrev har under året uppgått till 380 713 (378 533).
Under räkenskapsåret utbetald utdelning uppgick totalt till 1 317 MSEK (1 189), vilket motsvarar 3,60 SEK (3,25) per aktie. På bolagsstämman torsdagen den 23 april 2009 kom‑ mer en utdelning avseende år 2008 om 3,60 SEK per aktie, totalt 1 317 MSEK, att föreslås.
| Koncernen, MSEK | Om räknings reserv |
Säkrings reserv |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2007-01-01 | –253 | 0 | –253 |
| Valutakursdifferenser | –287 | – | –287 |
| Finansiella instrument, verkligt värde |
– | 0 | 0 |
| Utgående balans per 2007-12-31 | –540 | 0 | –540 |
| Ingående balans per 2008-01-01 | –540 | 0 | –540 |
| Valutakursdifferenser | 2 112 | 2 112 | |
| Finansiella instrument, verkligt värde |
– | 0 | 0 |
| Utgående balans per 2008-12-31 | 1 572 | 0 | 1 572 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolag. Vid försäljning av ett dotterbolag omförs valutakursdifferen‑ serna till resultaträkningen.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning omfattar pensioner och sjukvårdsersättningar. Pensionsplaner klassi‑ ficeras som antingen förmånsbestämda planer eller avgifts‑ bestämda planer. Pensionsåtaganden i balansräkningen är huvudsakligen hänförbara till förmånsbestämda pensions‑ planer. ASSA ABLOY har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande förmånsbestämda pla‑ nerna finns i USA och Storbritannien. I USA finns även planer för sjukvårdsersättningar efter avslutad anställning.
Belopp som redovisas i resultaträkningen
| Pensionskostnader, MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner (A) | 29 | 56 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 326 | 328 |
| Sjukvårdsersättningar efter avslutad | ||
| anställning (A) | 29 | 29 |
| Totalt | 384 | 413 |
Belopp som redovisas i balansräkningen
| Pensionsavsättningar, MSEK | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner (B) |
701 | 638 |
| Avsättningar för sjukvårdsersättningar efter avslutad anställning (B) |
383 | 485 |
| Avsättningar för avgiftsbestämda pensionsplaner |
72 | 59 |
| Pensionsavsättningar | 1 156 | 1 182 |
| Finansiella tillgångar | –20 | –23 |
| Pensionsavsättningar, netto | 1 136 | 1 159 |
27
28
29
30
31
32
33
34
| Förmånsbestämda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjukvårdsersättningar | pensionsplaner | Totalt | ||||
| Pensionskostnader, MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 7 | 6 | 58 | 50 | 65 | 56 |
| Räntekostnad | 22 | 23 | 206 | 219 | 228 | 242 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | – | – | –214 | –216 | –214 | –216 |
| Aktuariella förluster (vinster), netto | – | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | – | 0 | 0 | 2 | 0 | 2 |
| Förluster (vinster) från reduceringar / regleringar | – | – | –21 | 0 | –21 | 0 |
| Totalt | 29 | 29 | 29 | 56 | 58 | 85 |
| – varav redovisat inom: | ||||||
| Rörelseresultat | 7 | 6 | 58 | 53 | 65 | 59 |
| Finansnetto | 22 | 23 | –29 | 3 | –7 | 26 |
| Totalt | 29 | 29 | 29 | 56 | 58 | 85 |
Aktuariella vinster/förluster som uppstår av förändringar i de aktuariella antagandena för förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i den utsträckning det ackumulerade beloppet av de aktuariella vinsterna/förlusterna överstiger en "korridor" som motsvarar 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandets nuvärde eller det verkliga värdet på planens förvaltnings‑ tillgångar. Överskottet/underskottet periodiseras över beräknad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid från och med året efter den aktuariella vinsten/ förlusten uppstått. Amortering av aktuariella vinster/förluster som uppstått under 2008 påbörjas 2009.
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar avseende förmånsbestämda planer uppgick till –594 MSEK (239) under 2008. Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner med fonderat överskott. Delvis fonderade och ofonderade pen‑ sionsplaner redovisas som avsättningar för pensioner.
| Sjukvårdsersättningar | Förmånsbestämda pensionsplaner |
Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Specifikation av pensionsavsättningar, MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser (C) | – | – | 3 733 | 2 867 | 3 733 | 2 867 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar (D) | – | – | –3 177 | –2 604 | –3 177 | –2 604 |
| Nettovärde fonderade planer | – | – | 556 | 263 | 556 | 263 |
| Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser (C) |
391 | 361 | 260 | 736 | 651 | 1 097 |
| Ej redovisade aktuariella vinster (förluster) | –4 | 122 | –114 | –356 | –118 | –234 |
| Ej redovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
–4 | 2 | –1 | –5 | –5 | –3 |
| 383 | 485 | 701 | 638 | 1 084 | 1 123 | |
| Avsättningar för avgiftsbestämda pensionsplaner | 72 | 59 | ||||
| Totalt | 1 156 | 1 182 |
C) Förändring i pensionsförpliktelser
| Sjukvårdsersättningar | Förmånsbestämda pensionsplaner |
Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | |
| Ingående nuvärde pensionsförpliktelser | 406 | 391 | 4 081 | 3 993 | 4 487 | 4 384 | |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 7 | 6 | 58 | 50 | 65 | 56 | |
| Räntekostnad | 22 | 23 | 206 | 219 | 228 | 242 | |
| Aktuariella förluster (vinster) | 6 | –106 | 13 | –574 | 19 | –680 | |
| Reduceringar / regleringar | 2 | 6 | –40 | –1 | –38 | 5 | |
| Betalningar | –28 | –25 | –175 | –184 | –203 | –209 | |
| Valutakursdifferenser | –24 | 66 | –150 | 99 | –174 | 165 | |
| Utgående nuvärde pensionsförpliktelser | 391 | 361 | 3 993 | 3 602 | 4 384 | 3 963 |
D) Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar
| Förmånsbestämda pensionsplaner |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | ||
| Ingående verkligt värde på förvaltningstillgångar | 3 133 | 3 177 | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 214 | 216 | ||
| Aktuariella vinster (förluster) | 25 | –811 | ||
| Betalningar, netto | –16 | –43 | ||
| Valutakursdifferenser | –179 | 65 | ||
| Utgående verkligt värde på förvaltningstillgångar (E) | 3 177 | 2 604 |
E) Fördelning av förvaltningstillgångar
| Förvaltningstillgångar | 2007 | 2008 |
|---|---|---|
| Aktier | 2 030 | 1 413 |
| Räntebärande investeringar | 959 | 907 |
| Andra tillgångar | 188 | 284 |
| Totalt | 3 177 | 2 604 |
F) Känslighetsanalys av sjukvårdsersättningar
| Effekten av 1 procent förändring i antagen utveckling av | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| sjukvårdsersättningar, MSEK | +1% | –1% | |||
| Effekt på summan av kostnader för tjänstgöring under året och räntekostnader |
3 | –2 | |||
| Effekt på den förmånsbestämda förpliktelsen | 25 | –22 | |||
| Väsentliga aktuariella antaganden (vägt genomsnitt), % | 2007 | 2008 | |||
| Diskonteringsränta | 5,6 | 6,9 | |||
| Förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar 1 | 7,1 | 6,7 | |||
| Förväntad årlig löneökning | 2,4 | 2,2 | |||
| Förväntad årlig pensionsökning | 2,7 | 2,7 | |||
| Förväntad årlig ökning i sjukvårdsersättningar | 11,0 | 9,5 | |||
| Förväntad årlig inflation | 2,9 | 2,8 | |||
| Per den 31 december | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
| Nuvärde av förpliktelser, totalt (+) | 3 960 | 4 892 | 4 487 | 4 384 | 3 963 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar (–) | –2 243 | –3 009 | –3 133 | –3 177 | –2 604 |
| Förpliktelse, netto | 1 717 | 1 883 | 1 354 | 1 207 | 1 359 |
1 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar fastställs baserat på förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av aktuell investeringspolicy. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktieinnehav och räntebärande investeringar. Den förväntade avkastningen baseras på den långfristiga avkastningen på marknaden.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta. Enligt UFR 3 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 7 MSEK (9), varav för moderbolaget 3 MSEK (4). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112,0 procent (152,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåta‑ gandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
1
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Struktur reserv |
Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans 2007-01-01 | 1 257 | 186 | 1 443 | |
| Omklassificering | –3 | 164 | 161 | |
| Återföring outnyttjade belopp | –74 | – | –74 | |
| Årets avsättningar | 54 | 17 | 71 | |
| Förvärv av dotterbolag | – | 293 | 293 | |
| Utnyttjat under året | –424 | –94 | –518 | |
| Valutakursdifferenser | 18 | –54 | –36 | |
| Utgående balans 2007-12-31 | 828 | 512 | 1 340 | |
| Ingående balans 2008-01-01 | 828 | 512 | 1 340 | |
| Omklassificering | – | – | – | |
| Återföring outnyttjade belopp | – | 0 | 0 | |
| Årets avsättningar | 1 038 | 11 | 1 049 | |
| Förvärv av dotterbolag | – | 267 | 267 | |
| Utnyttjat under året | –485 | –114 | –599 | |
| Valutakursdifferenser | 137 | 46 | 183 | |
| Utgående balans 2008-12-31 | 1 518 | 722 | 2 240 | |
| Koncernen | ||||
| Fördelning i balansräkningen: | 2007 | 2008 | ||
| Övriga långfristiga avsättningar | 774 | 1 453 | ||
| Övriga kortfristiga avsättningar | 566 | 787 | ||
| Totalt | 1 340 | 2 240 |
Strukturreserven är främst hänförlig till de pågående omstruktureringsprogrammen som initierades 2006 och 2008. Utgående reserv förväntas huvudsakligen utnyttjas under de kommande tre åren och avser främst utbetalningar hänförliga till personalneddragningar. Långfristig del av strukturreserven uppgår till 870 MSEK. Se även förvaltnings‑ berättelsen för mer information om omstruktureringspro‑ grammen. Övriga avsättningar avser beräknade ej utbetalda köpeskillingar och legala åtaganden inklusive framtida miljö‑ relaterade åtgärder.
Övriga avsättningar i moderbolaget avser beräknade ej utbetalda köpeskillingar.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Moms och punktskatter | 217 | 244 |
| Innehållen källskatt | 74 | 72 |
| Erhållna förskott | 66 | 93 |
| Sociala avgifter och andra skatter | 26 | 38 |
| Övriga kortfristiga skulder | 241 | 282 |
| Totalt | 624 | 729 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Personalrelaterade kostnader |
1 346 | 1 441 | 51 | 57 |
| Kundrelaterade kostnader |
438 | 444 | – | – |
| Förutbetalda intäkter | 121 | 79 | – | – |
| Upplupna ränte | ||||
| kostnader | 87 | 125 | 39 | 55 |
| Övrigt | 625 | 1 035 | 14 | 4 |
| Totalt | 2 617 | 3 124 | 104 | 116 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Garantier Garanti till förmån för |
29 | 36 | – | – |
| dotterbolag | – | – | 9 339 | 8 501 |
| Totalt | 29 | 36 | 9 339 | 8 501 |
Utöver garantier redovisade i tabellen ovan har koncernen ett stort antal mindre bankgarantier beträffande fullgörande av åtaganden i den löpande verksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa garantier.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
| 2008, MSEK | Totalt |
|---|---|
| Kontant betalt, inkl direkta förvärvskostnader | 1 710 |
| Ej utbetald del av köpeskilling | 320 |
| Total köpeskilling | 2 030 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | –822 |
| Goodwill | 1 208 |
| Förvärvade tillgångar och skulder enligt förvärvsanalyser |
|
| Immateriella tillgångar | 251 |
| Materiella anläggningstillgångar | 202 |
| Varulager | 339 |
| Fordringar | 223 |
| Likvida medel | 58 |
| Räntebärande skulder | –40 |
| Övriga skulder | –275 |
| Minoritetsintressen | 64 |
| Förvärvade nettotillgångar till verkliga värden | 822 |
| Justering till verkligt värde, immateriella tillgångar | –233 |
| Justering till verkligt värde, uppskjuten skatt m m | 165 |
| Förvärvade nettotillgångar till bokförda värden | 754 |
| Kontant reglerad köpeskilling | 1 710 |
| Likvida medel i förvärvade dotterbolag | –58 |
| Förändring i koncernens likvida medel vid förvärv | 1 652 |
| Nettoomsättning från förvärvstidpunkten | 691 |
| EBIT från förvärvstidpunkten | 82 |
| Nettoresultat från förvärvstidpunkten | 9 |
Förvärvade enheters årsomsättning 2008 uppgick till totalt 1 732 MSEK och nettoresultatet till totalt 29 MSEK. Inget enskilt väsentligt förvärv har genomförts under 2008. I november 2008 utökades innehavet i iRevo och uppgår till drygt 90 procent av aktiekapitalet. Rockwood, Valli & Valli, Gardesa och Shenfei utgör de största förvärven under 2008.
Den 24 juni 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Rockwood Manufacturing Company, en ledande amerikansk producent av standardiserade, dekorativa och specialiserade dörrkomponenter. Genom förvärvet tillförs ASSA ABLOY en välrenommerad tillverkare av dörrkomponenter. Med för‑ värvet av Rockwood tar ASSA ABLOY ytterligare ett steg i stra‑ tegin att erbjuda kompletta dörrlösningar på den kommersi‑ ella marknaden i USA. Bolaget har sitt huvudkontor och sin fabrik i Rockwood Pennsylvania. Varumärket har särredovi‑ sats och resterade goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning.
Den 3 juli 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Valli&Valli, en ledande italiensk producent av designade handtag. Genom förvärvet tillförs ASSA ABLOY ett spän‑ nande produktprogram och ett välkänt varumärke som efterfrågas av designers och arkitekter över hela världen. Förvärvet kommer att stärka ASSA ABLOYs ledande position på den italienska marknaden och det kommer även att stärka koncernens specifikationsarbete i många andra län‑ der. Företaget är baserat nära Milano i Italien. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Den 9 juli 2008 förvärvades 100 procent av aktiekapitalet i Gardesa, en av Italiens ledande tillverkare av högsäkerhets‑ dörrar i stål. Gardesa är ett bra tillskott till ASSA ABLOY genom sitt ledande varumärke, mycket intressanta produkt‑ portföljer, avancerade teknologi, och sin attraktiva italienska design. Största delen av produkterna säljs genom företagets distributionsnätverk i Italien, medan cirka 25 procent säljs via distributörer till andra marknader i Europa, Afrika och Asien. Gardesa ligger i närheten av Piacenza i Italien. Varu‑ märket har särredovisats och resterande goodwill är huvud‑ sakligen hänförlig till synergier och andra immateriella till‑ gångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning.
Den 19 december 2008 förvärvades 100 procent av aktie‑ kapitalet i Shenfei, en ledande kinesisk tillverkare av dörr‑ stängare. Förvärvet är ett viktigt steg inom strategin på tillväxtmarknader och tillför både marknadsnärvaro och kompletterar ASSA ABLOYs produktportfölj. Shenfei kom‑ pletterar på ett utmärkt sätt koncernens portfölj av lås och dörrlösningar och tillför ett värdefullt distributionsnätverk i Kina. Shenfei är beläget i Wen Zou, söder om Shanghai. För‑ värvsanalysen är preliminär. Goodwill är huvudsakligen hän‑ förlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
| 2007, MSEK | Totalt |
|---|---|
| Kontant betalt, inkl direkta förvärvskostnader | 1 424 |
| Ej utbetald del av köpeskilling | 251 |
| Total köpeskilling | 1 675 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | –646 |
| Goodwill | 1 029 |
| Förvärvade tillgångar och skulder enligt förvärvsanalyser: |
|
| Immateriella tillgångar | 341 |
| Materiella anläggningstillgångar | 273 |
| Varulager | 253 |
| Fordringar | 271 |
| Likvida medel | 100 |
| Räntebärande skulder | –104 |
| Övriga skulder | –345 |
| Minoritetsintresse | –143 |
| Förvärvade nettotillgångar till verkliga värden | 646 |
| Justering till verkligt värde, immateriella tillgångar | –328 |
| Justering till verkligt värde, uppskjuten skatt m m | 120 |
| Förvärvade nettotillgångar till bokförda värden | 438 |
| Kontant reglerad köpeskilling | 1 424 |
| Likvida medel i förvärvade dotterbolag | –100 |
| Förändring i koncernens likvida medel vid förvärv | 1 324 |
| Nettoomsättning från förvärvstidpunkten | 989 |
| EBIT från förvärvstidpunkten | 134 |
| Nettoresultat från förvärvstidpunkten | 46 |
Förvärvade enheters årsomsättning 2007 uppgick till 1 841 MSEK och nettoresultatet till totalt 64 MSEK. Inget enskilt väsentligt förvärv har genomförts under 2007. Pemko, Aontec, Baodean och iRevo utgör de största förvärven under 2007.
Den 1 januari 2007 förvärvade koncernen 100 procent av aktiekapitalet i Pemko Manufacturing Company, en ledande nordamerikansk tillverkare av dörrkomponenter. Genom förvärvet tillförs ASSA ABLOY en välrenommerad tillverkare av dörrkomponenter. Pemkos produkter kompletterar ASSA ABLOYs nuvarande produkterbjudande och distributionska‑ naler. Bolaget har sitt huvudkontor i Ventura, Kalifornien där även en stor del av verksamheten bedrivs. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier oc h andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Den 3 juli 2007 förvärvade koncernen 100 procent av aktie‑ kapitalet i Aontec Teoranta, en av världens största tillverkare av RFID-"inlays" för elektroniska pass. Genom förvärvet ökade kundbasen och ASSA ABLOY fick tillgång till ytterli‑ gare en högsäkerhetsanläggning samt kompletterande till‑ verkningsteknologi för RFID-"inlays". Aontec utvecklar och producerar RFID-"inlays" för framför allt europeiska tillver‑ kare av pass och integratörer av säkerhetslösningar. Tillverk‑ ningen sker i en högsäkerhetsanläggning på Irland. Immate‑ riella tillgångar i form av kundrelationer och licenser har särredovisats. Resterande goodwill är huvudsakligen hänför‑ lig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterier för separat redovisning.
Den 1 oktober 2007 förvärvade koncernen 70 procent av Baodean, ett ledande kinesiskt låsföretag. Baodean tillverkar och marknadsför inbrottssäkra dörrlås och cylindrar, huvud‑ sakligen för den kinesiska marknaden. Företaget är ledande på den kinesiska marknaden för inbrottssäkra lås i segmen‑ tet för hög säkerhet och har utvecklat ett omfattande sup‑ port- och servicenätverk. Baodean ligger i Zhejilangregio‑ nen, söder om Shanghai. Varumärket har särredovisats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriteri‑ erna för separat redovisning.
Den 12 oktober 2007 förvärvade koncernen drygt 50 pro‑ cent av aktiekapitalet i iRevo, ett företag som är noterat på Seoulbörsen och är marknadsledande inom digitala dörrlås. Förvärvet bidrar till ASSA ABLOY-koncernen bland annat genom dess marknadsledande ställning i Korea och tillgång till effektiva distributionskanaler för bostadsmarknaden, samt genom möjligheten att kunna dra fördel av ASSA ABLOYs globala distributionsnät. Varumärket har särredovi‑ sats och resterande goodwill är huvudsakligen hänförlig till synergier och andra immateriella tillgångar som ej uppfyller kriterierna för separat redovisning.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 |
| Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet |
||
| Resultat vid försäljning av inventarier | –58 | –31 |
| Förändring av pensionsavsättning | 20 | –3 |
| Övrigt | –11 | –15 |
| Justering för poster som ej ingår i | ||
| kassaflödet | –49 | –49 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Varulager ökning/minskning (–/+) | –148 | –144 |
| Kundfordringar ökning/minskning (–/+) | –256 | 38 |
| Leverantörsskulder ökning/minskning (+/–) | 219 | –59 |
| Övrigt rörelsekapital ökning/minskning (–/+) | 160 | 160 |
| Förändring av rörelsekapital | –25 | –5 |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar |
||
| Investeringar i materiella och immateriella | ||
| anläggningstillgångar | –1 050 | –962 |
| Försäljning av materiella och immateriella | ||
| anläggningstillgångar | 299 | 133 |
| Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar |
–751 | –829 |
| Investeringar i dotterbolag | ||
| Förvärvade tillgångar och skulder enligt förvärvsanalyserna: |
||
| Immateriella anläggningstillgångar | –1 370 | –1 459 |
| Materiella tillgångar | –273 | –202 |
| Varulager | –253 | –339 |
| Kundfordringar | –206 | –203 |
| Övriga fordringar | –65 | –20 |
| Minoritet | 143 | –64 |
| Långfristiga skulder | 117 | 70 |
| Leverantörsskulder | 154 | 135 |
| Övriga kortfristiga skulder | 74 | 70 |
| Förvärvad nettoskuld | 4 | –18 |
| Köpeskilling | –1 675 | –2 030 |
| Avgår förvärvade likvida medel | 100 | 58 |
| Avgår ej utbetald del av köpeskilling | 251 | 320 |
| Tillkommer utbetald del av köpeskilling | ||
| avseende föregående år | –34 | –179 |
| Investeringar i dotterbolag | –1 358 | –1 831 |
| Övriga investeringar | ||
| Investeringar och försäljningar i övriga aktier | –13 | 1 |
| Investeringar och försäljningar av övriga | ||
| finansiella tillgångar | –5 | 11 |
| Övriga investeringar | –18 | 12 |
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||||||||
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
|||||
| Sverige | 587 | 8 | 590 | 5 | |||||
| Finland | 329 | 0 | 339 | 0 | |||||
| Norge | 276 | 1 | 311 | 1 | |||||
| Danmark | 185 | 1 | 230 | 0 | |||||
| Storbritannien | 625 | 3 | 503 | 3 | |||||
| Belgien | 67 | 0 | 45 | 0 | |||||
| Nederländerna | 227 | 2 | 245 | 2 | |||||
| Frankrike | 635 | 4 | 430 | 4 | |||||
| Tyskland | 554 | 4 | 568 | 2 | |||||
| Schweiz | 212 | 1 | 230 | 1 | |||||
| Italien | 120 | 1 | 154 | 0 | |||||
| Spanien | 280 | 2 | 288 | 2 | |||||
| Tjeckien | 90 | 0 | 133 | – | |||||
| Rumänien | 48 | – | 48 | – | |||||
| Israel | 87 | – | 118 | 0 | |||||
| Sydafrika | 69 | – | 67 | – | |||||
| Kanada | 205 | 1 | 194 | 2 | |||||
| USA | 2 666 | 8 | 2 733 | 11 | |||||
| Mexiko | 195 | 1 | 151 | 0 | |||||
| Sydamerika | 69 | 0 | 76 | 0 | |||||
| Kina | 155 | 0 | 166 | 0 | |||||
| Australien | 391 | 0 | 303 | 0 | |||||
| Nya Zeeland | 80 | – | 85 | 0 | |||||
| Korea | 59 | 0 | 39 | 0 | |||||
| Övriga | 136 | 0 | 278 | 2 | |||||
| Totalt | 8 347 | 36 | 8 324 | 35 |
| Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | |||||||
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
Löner och andra ersättningar |
varav tantiem till VD |
||||
| Sverige | 96 | 6 | 102 | 3 | ||||
| Övriga | 12 | – | 0 | – | ||||
| Totalt | 108 | 6 | 102 | 3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 |
| Sociala kostnader | 1 719 | 1 692 | 55 | 55 |
| – varav pensionskostnader | 384 | 413 | 21 | 20 |
| Totalt | 1 719 | 1 692 | 55 | 55 |
Arvode till styrelsens ledamöter 2008 (inklusive utskottsarbete), TSEK
| Namn och befattning | Styrelse | Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Sociala kostnader |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas, ordförande | 900 | 100 | – | 102 | 1 102 |
| Jorma Halonen, ledamot | 450 | – | – | – | 450 |
| Carl Douglas, ledamot | 450 | – | – | 141 | 591 |
| Birgitta Klasén, ledamot | 450 | – | 100 | 173 | 723 |
| Eva Lindqvist, ledamot | 450 | – | – | 141 | 591 |
| Johan Molin, ledamot, verkställande direktör och koncernchef | – | – | – | – | – |
| Sven-Christer Nilsson, ledamot | 450 | 50 | – | 157 | 657 |
| Lars Renström, ledamot | 450 | – | 100 | 173 | 723 |
| Ulrik Svensson, ledamot | 450 | – | 200 | 204 | 854 |
| Arbetstagarrepresentanter (2 st) | – | – | – | – | – |
| Totalt | 4 050 | 150 | 400 | 1 092 | 5 692 |
Ersättningar och övriga förmåner till ledande befattningshavare 2008
| TSEK | Lön/arvode | Rörlig lön | Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Johan Molin | 12 831 | 2 625 | 100 | 3 500 |
| Övriga ledande befattningshavare (9 st) | 29 460 | 8 933 | 1 548 | 8 092 |
| Totala ersättningar och förmåner | 42 291 | 11 558 | 1 648 | 11 592 |
| Totala kostnader 1 | 51 426 | 14 055 | 1 813 | 13 910 |
1 Totala kostnader för ledande befattningshavare inkluderar sociala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på pensioner samt tillkommande kostnader för övriga förmåner. Löner och andra ersättningar till koncernledningen uppgick år 2007 till 63 MSEK, sociala kostnader uppgick till 26 MSEK, varav pensionskost‑ nader 13 MSEK.
1
2
3
4
32
33
34
och moderbolagets ledning Löner och andra ersättningar till styrelsen och moderbolagets ledning uppgick till 31 MSEK (34). Sociala kostnader uppgick till 19 MSEK (19), varav pensionskostnader 10 MSEK (8).
För VD har avtalats om en uppsägningstid om 24 månader vid uppsägning från företagets sida. Något avgångsvederlag utgår ej.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2008 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,4 | 1,8 |
| – långtidssjukfrånvaro 1 | – | – |
| – sjukfrånvaro för män | 2,7 | 2,0 |
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 1,8 | 1,2 |
| – anställda –29 år | 0,9 | 0,6 |
| – anställda 30–49 år | 1,5 | 1,0 |
| – anställda 50 år – 1 | – | – |
1 Uppgifter lämnas ej på grund av att den kan hänföras till enskilda individer.
Medelantal anställda per land fördelat på kvinnor och män
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||||||
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||
| Sverige | 1 490 | 587 | 903 | 1 433 | 536 | 897 | |
| Finland | 1156 | 457 | 699 | 1 073 | 420 | 653 | |
| Norge | 685 | 219 | 466 | 667 | 245 | 422 | |
| Danmark | 408 | 149 | 259 | 414 | 141 | 273 | |
| Storbritannien | 1 554 | 717 | 837 | 1 315 | 525 | 790 | |
| Belgien | 211 | 83 | 128 | 224 | 83 | 141 | |
| Nederländerna | 646 | 109 | 537 | 620 | 91 | 529 | |
| Frankrike | 2 265 | 889 | 1 376 | 2 124 | 907 | 1 217 | |
| Tyskland | 1 275 | 484 | 791 | 1 242 | 485 | 757 | |
| Schweiz | 428 | 177 | 251 | 407 | 159 | 248 | |
| Italien | 406 | 178 | 228 | 604 | 202 | 402 | |
| Spanien | 786 | 230 | 556 | 760 | 224 | 536 | |
| Tjeckien | 1 115 | 712 | 403 | 1 085 | 578 | 507 | |
| Rumänien | 839 | 350 | 489 | 484 | 234 | 250 | |
| Israel | 459 | 132 | 327 | 460 | 131 | 329 | |
| Sydafrika | 710 | 328 | 382 | 534 | 206 | 328 | |
| Kanada | 564 | 113 | 451 | 581 | 107 | 474 | |
| USA | 7 203 | 2 342 | 4 861 | 6 961 | 2 246 | 4 715 | |
| Mexiko | 2 371 | 1 456 | 915 | 1 721 | 1 042 | 679 | |
| Sydamerika | 695 | 165 | 530 | 659 | 172 | 487 | |
| Malaysia | 416 | 252 | 164 | 527 | 369 | 158 | |
| Kina | 4 333 | 1 821 | 2 512 | 5 962 | 2 939 | 3 023 | |
| Korea | 85 | 22 | 63 | 266 | 50 | 216 | |
| Australien | 1 048 | 318 | 730 | 954 | 283 | 671 | |
| Nya Zeeland | 301 | 99 | 202 | 336 | 116 | 220 | |
| Övriga | 818 | 302 | 516 | 1 310 | 583 | 727 | |
| Totalt | 32 267 | 12 691 | 19 576 | 32 723 | 13 074 | 19 649 |
| Moderbolaget | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2008 | ||||||||
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||||
| Sverige | 90 | 29 | 61 | 101 | 32 | 69 | |||
| Övriga | 8 | 2 | 6 | – | – | – | |||
| Totalt | 98 | 31 | 67 | 101 | 32 | 69 |
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter fördelat på kvinnor och män
| 2007 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | Varav kvinnor | Varav män | Totalt | Varav kvinnor | Varav män | ||
| Styrelsen2 | 8 | 1 | 7 | 9 | 2 | 7 | |
| Koncernledning –varav moderbolagets ledning |
10 4 |
– – |
10 4 |
10 4 |
– – |
10 4 |
|
| Totalt | 18 | 1 | 17 | 19 | 2 | 17 |
2 Exklusive arbetstagarrepresentanter.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | |
| Fastighetsinteckningar | 41 | 41 | Inga | Inga | |
| Övriga inteckningar | 32 | 30 | Inga | Inga | |
| Totalt | 73 | 71 | Inga | Inga |
En viss återhämtning av efterfrågan på viktiga marknader bidrog till en klar förbättring av organisk tillväxt. Genomförda förvärv bidrog till verksamheten inom divisionerna EMEA och Global Technologies. Negativa omräkningseffekter fortsatte att belasta rapporterad omsättning och resultat. Rörelsemarginalen ökade tack vare bättre volymer och besparingar från pågående åtgärdsprogram, väsentligt högre inköpspriser på viktiga metaller neutraliserades av höjda försäljningspriser och förändringar i inköpsstrukturen. Det operativa kassaflödet var sedvanligt starkt.
ASSA ABLOY har under året vidareutvecklat koncernens strategi i syfte att stärka den organiska tillväxten inom ASSA ABLOYs kärnverksamhet och inom attraktiva och snabbväxande marknader och produktsegment samt att bättre utnyttja koncernens storlek för att generera betydande besparingar inom främst produktion och inköp.
Försäljningen var relativt svag i början av året men förbättrades därefter successivt vilket resulterade i en god organisk tillväxt för helåret. Utvecklingen hade sin grund i en god efterfrågan på den viktiga USA-marknaden. Ett flertal mindre bolag förvärvades främst i divisionerna Asia Pacific och Global Technologies.
Programmet "Leverage & Growth" avslutades vid årsslutet. Programmet har bidragit till att öka koncernens effektivitet och produktivitet. Både rörelsemarginalen och det operativa kassaflödet förbättrades under året. Johan Molin efterträdde Bo Dankis som VD och koncernchef.
ASSA ABLOY stärkte sin position genom att fokusera på kundnyttan både inom de traditionella verksamheterna och i segment med något högre marknadstillväxt som elektromekaniska lås, dörrautomatik, passagesystem och identifieringsteknik.
Det blev ett mycket bra år för ASSA ABLOY med den högsta organiska tillväxten i bolagets historia samt en kraftig förbättring av lönsamheten. ASSA ABLOYs starka utveckling hade sin grund i en god ekonomisk tillväxt på koncernens viktigaste marknader i Europa och Nordamerika samt framgång inom snabbväxande segment som elektromekaniska lås, passagekontroll, automatiska dörrar och identifieringsteknologi. Förvärvstakten ökade genom förvärv av bland annat Fargo Electronics som är världsledande inom det snabbväxande segmentet för säkert utfärdande av kort.
Ett treårigt strukturprogram lanserades under året för att
realisera synergier och öka effektiviteten inom koncernens tillverkande enheter. Programmet innebär att stora delar av produktionen ändrar inriktning från full produktion till i huvudsak slutmontering. Delar av produktionen kommer att flyttas till lågkostnadsländer vilket innebär att ett antal produktionsenheter kommer att läggas ned.
Totala omstruktureringskostnader uppgick till 1 274 MSEK och beräknas ge 600 MSEK i årliga besparingar med full effekt under 2009.
Volymtillväxt, förvärv och genomförda strukturåtgärder har bidragit till den starka ökningen av rörelseresultatet.
Det blev ett år med stark tillväxt för ASSA ABLOY kombinerat med en fortsatt mycket tillfredsställande resultatutveckling. Samtliga fem divisioner visade tillväxt, ökad lönsamhet och förbättrad avkastning. ASSA ABLOYs starka utveckling hade sin grund i en långsiktig strukturell tillväxt i efterfrågan på de viktigaste marknaderna i Europa och Nordamerika, en ökande efterfrågan på nya marknader samt framgångar inom snabbväxande segment som elektromekaniska lås, passagekontroll, säkert utfärdande av smarta kort, automatiska dörrar och identifieringsteknologi. Förvärvstakten var fortsatt hög under året och bland de större förvärven kan noteras kinesiska Baodean, koreanska iRevo, irländska Aontec, nordirländska Powershield, nordamerikanska Pemko och australiensiska Pyropanel.
Det treåriga strukturprogrammet för koncernens tillverkande enheter fortsatte implementeras med stor framgång under året. Samtliga 50 projekt genomförs enligt plan och mer än 1 300 personer, av totalt 2 000, har nu lämnat koncernen. Besparingarna hade vid slutet av 2007 nått över 60 procent av målet, med målsättningen att nå 600 MSEK i årliga besparingar under 2009.
Volymtillväxt, förvärv, priskontroll och genomförda strukturåtgärder likväl som kontinuerliga förbättringar inom produktion, administration och marknadsbearbetning bidrog till den starka finansiella utvecklingen.
2008 blev ett rekordår för ASSA ABLOY med ökad försäljning och ökad vinst främst på grund av fokuserade satsningar för att öka efterfrågan främst inom de kommersiella och institutionella marknaderna. Koncernen ökade investeringarna inom produktutveckling och fler produkter än någonsin lanserades på marknaden. Marknaden försämrades dock mot slutet av året då den finansiella krisen medfört att investeringar i byggnation påverkats negativt.
| Belopp i MSEK om ej annat anges | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat | |||||
| Omsättning | 25 526 | 27 802 | 31 137 | 33 550 | 34 918 |
| Organisk tillväxt, % | 5 | 5 | 9 | 7 | 0 |
| Förvärvad tillväxt, % | 5 | 1 | 3 | 5 | 4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 4 606 | 4 960 | 5 6691 | 6 366 | 6 4471 |
| Avskrivningar | 923 | 882 | 898 | 909 | –921 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 3 683 | 4 078 | 4 7711 | 5 458 | 5 5261 |
| Resultat före skatt (EBT) | 3 199 | 3 556 | 2 626 | 4 609 | 3 499 |
| Årets resultat | 2 356 | 2 613 | 1 756 | 3 368 | 2 438 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 3 018 | 3 153 | 2 968 | 3 871 | 4 369 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –1 505 | –1 052 | –3 871 | –2 127 | –2 648 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –1 413 | –2 027 | 1 203 | –1 568 | –1 311 |
| Årets kassaflöde | 100 | 73 | 300 | 176 | 410 |
| Operativt kassaflöde | 3 439 | 3 702 | 3 528 | 4 808 | 4 769 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||
| Sysselsatt kapital | 23 461 | 26 653 | 27 205 | 28 621 | 32 850 |
| – varav goodwill | 13 917 | 15 716 | 16 683 | 17 270 | 20 669 |
| Nettoskuld | 12 208 | 12 240 | 13 560 | 12 953 | 14 013 |
| Minoritetsintresse | 27 | 71 | 60 | 201 | 163 |
| Eget kapital exkl minoritetsintresse | 11 226 | 14 342 | 13 585 | 15 467 | 18 674 |
| Data per aktie, SEK | |||||
| Vinst per aktie efter skatt och före utspädning | 6,42 | 7,13 | 4,77 | 9,18 | 6,60 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning (EPS) | 6,33 | 6,97 | 7,991 | 9,02 | 9,211 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 34,74 | 42,85 | 39,13 | 46,76 | 55,91 |
| Utdelning per aktie | 2,60 | 3,25 | 3,25 | 3,60 | 3,602 |
| Kurs på B-aktien vid årets slut | 113,50 | 125,00 | 149,00 | 129,75 | 88,50 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 18,0 | 17,8 | 18,21 | 19,0 | 18,51 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 14,4 | 14,7 | 15,3 1 | 16,3 | 15,81 |
| Vinstmarginal (EBT), % | 12,5 | 12,8 | 8,4 | 13,7 | 10,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 15,3 | 15,9 | 12,1 | 18,4 | 13,3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital exkl jämförelsestörande poster, % | 15,3 | 15,9 | 17,1 | 18,4 | 17,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 20,0 | 18,1 | 11,5 | 21,0 | 12,8 |
| Soliditet, % | 37,4 | 42,8 | 38,4 | 41,5 | 41,9 |
| Nettoskuldsättning/eget kapital | 1,09 | 0,85 | 0,99 | 0,83 | 0,74 |
| Räntetäckningsgrad | 7,6 | 8,2 | 5,1 | 7,4 | 5,7 |
| Ränta konvertibelt förlagslån netto efter skatt | 24,0 | 33,1 | 43,6 | 55,0 | 81,0 |
| Antal aktier, 1000-tal | 365 918 | 365 918 | 365 918 | 365 918 | 365 918 |
| Antal aktier efter utspädning, 1000-tal | 378 718 | 378 718 | 376 033 | 380 713 | 380 713 |
| Medelantal anställda | 29 160 | 29 578 | 31 243 | 32 267 | 32 723 |
1 Exklusive omstruktureringskostnader 2006 och jämförelsestörande poster 2008.
2 För 2008 enligt styrelsens förslag.
| KONCERNEN I SAMMANDRAG | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK om ej annat anges | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 |
| Omsättning | 8 227 | 8 329 | 8 274 | 8 721 | 33 550 | 8 203 | 8 526 | 8 722 | 9 468 | 34 918 |
| Organisk tillväxt | 8% | 7% | 7% | 6% | 7% | 0% | 5% | 1% | -4% | 0% |
| Bruttoresultat exkl jämförelse | ||||||||||
| störande poster | 3 383 | 3 425 | 3 405 | 3 587 | 13 799 | 3 383 | 3 547 | 3 590 | 3 898 | 14 418 |
| Bruttoresultat / Omsättning | 41,1% | 41,1% | 41,2% | 41,1% | 41,1% | 41,2% | 41,6% | 41,2% | 41,2% | 41,3% |
| Rörelseresultat före avskrivningar | ||||||||||
| (EBITDA) exkl jämförelsestörande poster |
1 518 | 1 554 | 1 625 | 1 670 | 6 366 | 1 476 | 1 599 | 1 669 | 1 703 | 6 447 |
| Rörelsemarginal (EBITDA) | 18,5% | 18,7% | 19,6% | 19,1% | 19,0% | 18,0% | 18,8% | 19,1% | 18,0% | 18,5% |
| Avskrivningar | –229 | –229 | –221 | –230 | –909 | –232 | –222 | –234 | –233 | –921 |
| Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster |
1 289 | 1 325 | 1 404 | 1 440 | 5 458 | 1 244 | 1 378 | 1 435 | 1 469 | 5 526 |
| Rörelsemarginal (EBIT) | 15,7% | 15,9% | 17,0% | 16,5% | 16,3% | 15,2% | 16,2% | 16,5% | 15,5% | 15,8% |
| Jämförelsestörande poster 4 | – | – | – | – | – | – | – | –247 | –1 010 | –1 257 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 289 | 1 325 | 1 404 | 1 440 | 5 458 | 1 244 | 1 378 | 1 188 | 460 | 4 269 |
| Finansnetto | –188 | –197 | –193 | –271 | –849 | –189 | –190 | –207 | –184 | –770 |
| Resultat före skatt (EBT) | 1 101 | 1 128 | 1 211 | 1 168 | 4 609 | 1 055 | 1 188 | 980 | 276 | 3 499 |
| Vinstmarginal (EBT) | 13,4% | 13,5% | 14,6% | 13,4% | 13,7% | 12,9% | 13,9% | 11,2% | 2,9% | 10,0% |
| Skatter | –298 | –306 | –327 | –309 | –1 240 | –283 | –323 | –271 | –184 | –1 061 |
| Årets resultat | 803 | 822 | 884 | 859 | 3 368 | 772 | 865 | 709 | 92 | 2 438 |
| Fördelning av årets resultat: | ||||||||||
| Aktieägarna i ASSA ABLOY AB | 803 | 820 | 882 | 854 | 3 358 | 772 | 857 | 700 | 84 | 2 413 |
| Minoritetsintresse | 1 | 2 | 2 | 5 | 10 | 0 | 8 | 8 | 9 | 25 |
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | |
| OPERATIVT KASSAFLÖDE | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 289 | 1 325 | 1 404 | 1 440 | 5 458 | 1 244 | 1 378 | 1 188 | 460 | 4 269 |
| Omstruktureringskostnader | – | – | – | – | – | – | – | 247 | 933 | 1 180 |
| Avskrivningar | 229 | 229 | 221 | 230 | 909 | 232 | 222 | 234 | 233 | 921 |
| Rörelsens nettoinvesteringar | –101 | –218 | –220 | –212 | –751 | –164 | –173 | –199 | –293 | –829 |
| Förändring av rörelsekapitalet | –469 | –159 | 53 | 550 | –25 | –581 | –113 | –111 | 801 | –5 |
| Erlagd och erhållen ränta | –124 | –216 | –149 | –245 | –734 | –162 | –206 | –134 | –217 | –718 |
| Ej kassaflödespåverkande poster | –19 | –4 | –3 | –23 | –49 | 14 | –26 | –36 | –1 | –49 |
| Operativt kassaflöde1 | 805 | 957 | 1 306 | 1 740 | 4 808 | 583 | 1 081 | 1 189 | 1 916 | 4 769 |
| Operativt kassaflöde / | ||||||||||
| Resultat före skatt | 0,73 | 0,85 | 1,08 | 1,49 | 1,04 | 0,55 | 0,91 | 0,972 | 1,492 | 1,022 |
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | |
| NETTOSKULDENS FÖRÄNDRING | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 |
| Nettoskuld vid periodens ingång | 13 560 | 13 799 | 14 534 | 13 456 | 13 560 | 12 953 | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 12 953 |
| Operativt kassaflöde | –805 | –957 | –1 306 | –1 740 | –4 808 | –583 | –1 081 | –1 189 | –1 916 | –4 769 |
| Strukturbetalningar | 44 | 81 | 90 | 209 | 424 | 111 | 97 | 126 | 152 | 485 |
| Betald skatt | 173 | 433 | 258 | 400 | 1 264 | 127 | 251 | 81 | 283 | 742 |
| Förvärv | 509 | 92 | 341 | 434 | 1 376 | 126 | 473 | 717 | 503 | 1 819 |
| Utdelning | – | 1 189 | – | – | 1 189 | – | 1 317 | – | – | 1 317 |
| Omräkningsdifferens | 318 | –103 | –461 | 194 | –52 | –320 | 78 | 726 | 981 | 1 466 |
| Nettoskuld vid periodens utgång | 13 799 | 14 534 | 13 456 | 12 953 | 12 953 | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 | 14 013 |
| Nettoskuldsättning / Eget kapital | 0,94 | 1,02 | 0,91 | 0,83 | 0,83 | 0,79 | 0,87 | 0,80 | 0,74 | 0,74 |
| kv1 | kv2 | kv3 | kv4 | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | |||
| NETTOSKULD | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | ||
| Långfristiga räntebärande fordringar | –139 | –161 | –197 | –105 | –102 | –83 | –89 | –256 | ||
| Kortfristiga räntebärande | ||||||||||
| placeringar inkl derivat | –79 | –119 | –261 | –220 | –332 | –191 | –133 | –688 | ||
| Kassa och bank | –998 | –1 549 | –979 | –1 212 | –953 | –1 221 | –1 534 | –1 579 | ||
| Avsättningar till pensioner | 1 337 | 1 239 | 1 213 | 1 156 | 1 151 | 1 150 | 1 131 | 1 182 | ||
| Övriga långfristiga ränte | ||||||||||
| bärande skulder | 7 392 | 8 218 | 8 002 | 8 050 | 7 707 | 7 683 | 7 539 | 7 766 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||||||||||
| inkl derivat | 6 285 | 6 906 | 5 678 | 5 284 | 4 943 | 6 212 | 7 096 | 7 589 | ||
| Totalt | 13 799 | 14 534 | 13 456 | 12 953 | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 |
| SYSSELSATT KAPITAL OCH FINANSIERING |
kv 1 2007 |
kv 2 2007 |
kv 3 2007 |
kv 4 2007 |
kv 1 2008 |
kv 2 2008 |
kv 3 2008 |
kv 4 2008 |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sysselsatt kapital | 28 535 | 28 822 | 28 198 | 28 621 | 28 116 | 29 045 | 31 538 | 32 850 | ||
| – varav goodwill | 17 375 | 17 237 | 17 077 | 17 270 | 16 508 | 17 068 | 18 851 | 20 669 | ||
| Nettoskuld | 13 799 | 14 534 | 13 456 | 12 953 | 12 414 | 13 549 | 14 010 | 14 013 | ||
| Minoritetsintresse | 59 | 56 | 56 | 201 | 181 | 188 | 211 | 163 | ||
| Eget kapital (exkl minoritetsintresse) | 14 677 | 14 232 | 14 686 | 15 467 | 15 521 | 15 308 | 17 317 | 18 674 | ||
| kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | kv 1 | kv 2 | kv 3 | kv 4 | Helår | |
| DATA PER AKTIE, SEK | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2007 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 |
| Vinst per aktie efter skatt och före utspädning |
2,19 | 2,24 | 2,41 | 2,34 | 9,18 | 2,11 | 2,34 | 1,91 | 0,23 | 6,60 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspädning |
2,16 | 2,20 | 2,36 | 2,30 | 9,02 | 2,08 | 2,30 | 1,89 | 0,29 | 6,55 |
| Vinst per aktie efter skatt och utspäd ning exkl jämförelsestörande poster |
2,16 | 2,20 | 2,36 | 2,30 | 9,02 | 2,08 | 2,30 | 2,38 | 2,45 | 9,21 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 42,46 | 43,68 | 44,68 | 46,76 | 46,76 | 46,64 | 46,13 | 51,61 | 55,91 | 55,91 |
| ANTAL AKTIER | Mar 2007 |
Jun 2007 |
Sep 2007 |
Dec 2007 |
Helår 2007 |
Mar 2008 |
Jun 2008 |
Sep 2008 |
Dec 2008 |
Helår 2008 |
| Antal aktier före utspädning, 1000-tal | 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 365 918 | |||||||||
| Antal aktier efter utspädning, 1000-tal3 376 033 376 599 380 713 380 713 378 533 380 713 380 713 380 713 380 713 380 713 |
1 Exklusive strukturbetalningar. 2 Resultat före skatt exkl jämförelsestörande poster.
3 Vägt genomsnitt.
4 Jämförelsestörande poster består av omstruktureringskostnader och engångskostnader. Engångskostnader uppgår till 77 MSEK i fjärde kvartalet och helåret.
Förändring av omsättning i jämförbara enheter efter justering för förvärv och valutakurseffekter.
Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Resultatet före skatt i förhållande till omsättning.
Se uppställningen av operativt kassaflöde för ingående delar.
Investeringar i anläggningstillgångar reducerat med försäljning av anläggningstillgångar.
Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Räntebärande skulder minskat med räntebärande placeringar.
Balansomslutning minskad med räntebärande tillgångar och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld.
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Resultat före skatt plus räntenetto dividerat med räntenetto.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibelt förlagslån i förhållande till genomsnittligt eget kapital (exklusive minoritetsintressen) efter utspädning.
Resultat före skatt ökat med räntenetto i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen i förhållande till vägt genomsnitt av antal aktier före utspädning.
Årets resultat exklusive minoritetsintressen plus räntekostnader efter skatt avseende konvertibelt förlagslån i förhållande till vägt genomsnitt av antal aktier efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen ökat med konvertibelt förlagslån i förhållande till antal aktier efter utspädning.
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Årets resultat: 1 154 MSEK Balanserade vinstmedel: 2 943 MSEK SUMMA: 4 097 MSEK
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 3,60 SEK per aktie, maximalt 1 317 MSEK, utdelas till aktieägarna samt att återstoden, 2 780 MSEK, överföres i ny räkning.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås tisdagen den 28 april 2009. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelning komma att sändas ut genom VPC ABs försorg måndagen den 4 maj 2009.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 13 februari 2009
Gustaf Douglas Ordförande
Carl Douglas Styrelseledamot Jorma Halonen Styrelseledamot
Birgitta Klasén Styrelseledamot
Eva Lindqvist Styrelseledamot
Johan Molin Verkställande direktör
Sven-Christer Nilsson Styrelseledamot
Lars Renström Styrelseledamot
Ulrik Svensson Styrelseledamot
Seppo Liimatainen Arbetstagarledamot
Mats Persson Arbetstagarledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Huvudansvarig
Bo Karlsson Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ASSA ABLOY AB för år 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–84. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 13 februari 2009
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Bo Karlsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig
ASSA ABLOY är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.
Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, aktiebolagslagen och regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm ("Stockholmsbörsen"). ASSA ABLOY tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och bedöms, vid utgången av 2008, följa samtliga dess bestämmelser.
Bolagsstyrningsrapporten redogör för hur bolagsstyrningen har bedrivits i ASSA ABLOY under verksamhetsåret 2008. Rapporten har ej granskats av bolagets revisorer.
ASSA ABLOY verkar för att verksamheten ska generera god långsiktig avkastning för aktieägare och andra intressenter. En effektiv bolagsstyrning inom ASSA ABLOY kan sammanfattas i ett antal samverkande komponenter som beskrivs nedan.
Decentraliserad organisation
ASSA ABLOY hade vid årets slut 22 921 aktieägare. ASSA ABLOYs huvudägare är Investment AB Latour och SäkI (9,7 procent av kapitalet och 29,8 procent av rösterna) samt Melker Schörling AB (4,0 procent av kapitalet och 11,6 procent av rösterna). Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 50 procent av aktiekapitalet och 34 procent av rösterna. De tio största aktieägarna representerade motsvarande 41 procent av aktiekapitalet och 60 procent av rösterna.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Varje aktie av serie A motsvarar tio röster och varje aktie av serie B en röst. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
ASSA ABLOYs aktie av serie B är noterad på Stockholmsbörsens lista för större bolag (Large Cap). ASSA ABLOYs börsvärde uppgick vid utgången av året till 32 383 MSEK. Styrelsens målsättning är att utdelningen långsiktigt ska motsvara 33–50 procent av resultatet efter schablonskatt, dock alltid med beaktande av ASSA ABLOYs långsiktiga finansieringsbehov.
Aktieägarnas rätt att besluta i ASSA ABLOYs angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och är anmälda i tid har rätt att delta på bolagsstämman, personligen eller genom ombud. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet. För vissa frågor föreskriver dock aktiebolagslagen att ett förslag ska biträdas av en högre majoritet. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos ASSA ABLOYs styrelse under särskild adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VD, val av styrelseledamöter, styrelseordförande, valberedning och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, arvode till styrelse och revisorer. Extra bolagsstämma kan hållas om styrelsen anser att behov finns eller om ASSA ABLOYs revisorer eller ägare till minst 10 procent av aktierna begär det.
Styrelse Revisionsutskott Finansiell rapportering Extern revision Vid årsstämman i april 2008 deltog aktieägare som representerade 49 procent av aktiekapitalet och 66 procent av rösterna i bolaget.
VD och koncernledning AZYc^c\h[^adhd[^G^ia^c\_ZgdX]Eda^X^Zh >ciZgcdcigdaadX]g^h`]VciZg^c\ Decentraliserad organisation Vid årsstämman omvaldes styrelseledamöterna Gustaf Douglas, Carl Douglas, Sven-Christer Nilsson samt Johan Molin. Vidare valdes Birgitta Klasén, Eva Lindqvist, Jorma Halonen, Lars Renström och Ulrik Svensson till ledamöter av styrelsen. Gustaf Douglas omvaldes till ordförande i styrelsen.
Det noterades att årsstämman 2006 valt PricewaterhouseCoopers, med auktoriserade revisorn Peter Nyllinge som huvudansvarig revisor, till revisorer för en fyraårsperiod fram till årsstämman 2010.
Aktieägare Bolagsstämma Valberedning Styrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott Finansiell rapportering Extern revision Stämman fastställde, enligt styrelsens och verkställande direktörens förslag, utdelningen till 3,60 SEK per aktie. Stämman beslutade därutöver om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, arvode till styrelsen och revisorerna samt utsåg ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2009.
Inför årsstämman 2009 utgörs valberedningen av Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Gustaf Douglas (Investment AB Latour och SäkI), Staffan Grefbäck (Alecta), Mats Tunér (SEB Fonder) och Marianne Nilsson (Swedbank Robur). Mikael Ekdahl är valberedningens ordförande. För det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter, inte längre skulle tillhöra de största aktieägarna i ASSA ABLOY äger valberedningen rätt att utse en annan representant för någon av de större aktieägarna att ersätta sådan ledamot. Detsamma gäller för det fall en ledamot av valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare eller av något annat skäl lämnar valberedningen före årsstämman 2009. Valberedningen har under året utsett Mats Tunér (SEB Fonder) att ersätta Björn Lind (SEB Fonder). Valberedningen har till uppgift att på aktieägarnas uppdrag förbereda val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2009 har valberedningen gjort en bedömning av huruvida den nuvarande styrelsen är ändamålsenligt sammansatt och uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets nuvarande situation och framtida inriktning. Den årliga utvärderingen av styrelsen har varit en del av underlaget för denna bedömning. Sökandet efter lämpliga styrelseledamöter pågår kontinuerligt under året och förslag till nya ledamöter sker i varje enskilt fall med utgångspunkt i en av valberedningen fastställd kravprofil.
Aktieägare som vill lägga fram förslag till valberedningen kan göra detta via e-mail till nominationcommittee@ assaabloy.com. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman som beräknas publiceras omkring den 20 mars 2009.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för koncernens organisation och förvaltning samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen beslutar om koncernens övergripande mål, strategier och policies samt förvärv, avyttringar och investeringar. Styrelsen godkänner årsredovisning och delårsrapporter, föreslår utdelning och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman samt fattar beslut rörande koncernens finansiella struktur. Till styrelsens övriga uppgifter hör bland annat att:
Styrelsens arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan styrelse och VD uppdateras och fastställs minst en gång per år. Styrelsen har även utfärdat skriftliga anvisningar där det anges hur den finansiella rapporteringen till styrelsen ska ske.
Styrelsens ordförande ska, förutom att leda styrelsearbetet, fortlöpande följa koncernens verksamhet och utveckling genom kontakter med VD. Ordföranden ska samråda med VD i strategiska frågor samt företräda bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. Ordföranden ska vidare, vid behov, medverka vid viktigare externa kontakter samt, i samråd med VD, i övriga frågor av särskild betydelse. Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens arbete årligen utvärderas samt att nya styrelseledamöter erhåller lämplig utbildning.
Styrelsen har minst fyra ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde per år. De ordinarie sammanträdena äger rum i anslutning till bolagets avgivande av helårs- respektive delårsbokslut. Minst en gång årligen sker ett besök vid och en fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter, eventuellt kombinerat med ett styrelsesammanträde. Därutöver hålls extra styrelsesammanträden vid behov. Samtliga sammanträden följer en godkänd dagordning. Inför varje möte skickas förslag till dagordning, inklusive dokumentation, ut till samtliga styrelseledamöter.
Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Syftet med utskotten är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område. Utskotten har inte någon beslutsbefogenhet. Utskottsledamöterna utses årligen av styrelsen vid det konstituerande styrelsesammanträdet. Instruktioner till utskotten ingår som en del av styrelsens arbetsordning.
Styrelsen har under året hållit nio sammanträden, varav två per telefon. Vid två av mötena har en ledamot varit frånvarande och vid ett möte har två ledamöter varit frånvarande. I övrigt har samtliga ledamöter varit närvarande vid samtliga möten. Vid de ordinarie styrelsemötena har verkställande direktören och koncernchefen redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning, inklusive utsikter för de kommande kvartalen. Dessutom har investeringar samt förvärv och avyttringar behandlats. Samtliga förvärv och avyttringar med ett värde på skuldfri basis överstigande 100 MSEK beslutas av styrelsen. Beloppsgränsen förutsätter att ärendet avser förvärv eller avyttring inom ramen för i styrelsen överenskommen strategi.
Viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar förvärven av Rockwood, Gardesa, Shenfei och Valli&Valli samt det strukturprogram som kommunicerades under 2008. Under året genomförde även styrelsen fördjupade genomgångar av koncernens verksamheter inom Americas och HID Global samt besök vid ett antal av koncernens sälj- och produktionsenheter i Kina och Tjeckien.
Under 2008 har ersättningsutskottet utgjorts av Gustaf Douglas (ordförande) och Sven-Christer Nilsson.
Ersättningsutskottet har till uppgift att utarbeta de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen föreslår årsstämman att besluta om. Styrelsens förslag till riktlinjer inför årsstämman 2009 framgår av sidan 39. Ersättningsutskottet bereder även frågor rörande lön, bonus, pension, avgångsvederlag och incitamentsprogram för VD och övriga ledande befattningshavare.
Utskottet har under året haft ett möte vid vilket samtliga ledamöter närvarat. Mötena i ersättningsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Under 2008 har revisionsutskottet utgjorts av Ulrik Svensson (ordförande), Birgitta Klasén och Lars Renström.
I revisonsutskottets arbetsuppgifter ingår att kontinuerligt kvalitetssäkra ASSA ABLOYs finansiella rapportering. En löpande dialog förs med bolagets revisor bland annat angående revisionens inriktning och omfattning. Revisionsutskottet ansvarar vidare för att utvärdera revisionsinsatsen och informera bolagets styrelse och valberedning om resultatet därav samt att fortlöpande följa upp aktuell riskbild avseende legala risker i verksamheten.
Revisionsutskottet har under året haft fyra möten vid vilka samtliga ledamöter, bolagets revisor samt representanter från företagsledningen närvarat. Mötena i revisionsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Viktigare frågor som revisionsutskottet behandlat under året inbegriper uppföljning av redovisningsaspekter i samband med strukturprogrammet och fastställande av nya riktlinjer för tillsättandet av externa revisorer lokalt samt upphandling av andra tjänster än revision från bolagets revisorer. Därutöver har revisionsutskottet fortlöpande uppdaterats om den flytt som skett av Treasuryverksamheten från Genève till Stockholm, samt informerat sig om koncernens finansieringssituation givet turbulensen på kreditmarknaderna under året. Revisionsutskottet har även initierat en översyn av koncernens policies och riktlinjer för förvaltning av de medel som svarar mot koncernens pensionsskuld.
Styrelsen består av elva ledamöter. Nio ledamöter väljs av årsstämman på en period av ett år och två av ledamöterna utses av arbetstagarorganisationerna i enlighet med svensk lag. Arbetstagarorganisationerna utser även två suppleanter. Med undantag av verkställande direktören ingår ingen av styrelsens ledamöter i företagsledningen. Verkställande direktören saknar väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med ASSA ABLOY.
Bolagsstämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna. Årsstämman 2008 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med ett sammanlagt belopp om 4 050 000 SEK (ersättning för utskottsarbete inte inkluderat) att fördelas mellan ledamöterna enligt följande; 900 000 SEK till ordföranden samt 450 000 SEK till envar av övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget. Som ersättning för utskottsarbete ska ordföranden för revisionsutskottet erhålla 200 000 SEK, ordföranden för ersättningsutskottet 100 000 SEK, ledamot i revisionsutskottet 100 000 SEK samt ledamot i ersättningsutskottet 50 000 SEK.
Styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag. Till VD och arbetstagarrepresentanter utgår inga styrelsearvoden. För ytterligare information om arvode till styrelsens ledamöter för 2008, se not 33.
Styrelsens oberoende
ASSA ABLOYs styrelse uppfyller kraven på oberoende enligt regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning.
| Oberoende i förhållande till bolaget |
Oberoende i förhållande till bolagets |
||
|---|---|---|---|
| Namn | Befattning | och bolagsledningen | större aktieägare |
| Gustaf Douglas | Ordförande | Ja | Nej |
| Carl Douglas | Ledamot | Ja | Nej |
| Jorma Halonen | Ledamot | Ja | Ja |
| Birgitta Klasén | Ledamot | Ja | Ja |
| Eva Lindqvist | Ledamot | Ja | Ja |
| Johan Molin | Ledamot, verkställande direktör och koncernchef |
Nej | – |
| Sven-Christer Nilsson | Ledamot | Ja | Ja |
| Lars Renström | Ledamot | Ja | Ja |
| Ulrik Svensson | Ledamot | Ja | Nej |
Styrelsens sammansättning och aktieinnehav
| Namn | Befattning | Invald | Född | Ersättnings utskottet |
Revisions utskottet |
A-aktier1 | B-aktier1 | Incentive program B-aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas | Ordförande | 1994 | 1938 | Ordförande | – | 13 865 243 | 21 750 000 | – |
| Carl Douglas | Ledamot | 2004 | 1965 | – | – | – | – | – |
| Jorma Halonen | Ledamot | 2008 | 1948 | – | – | – | 1 000 | – |
| Birgitta Klasén | Ledamot | 2008 | 1949 | – | Ledamot | – | 4 000 | – |
| Eva Lindqvist | Ledamot | 2008 | 1958 | – | – | – | – | – |
| Johan Molin | Ledamot, verkställande direktör och koncernchef |
2006 | 1959 | – | – | – | 500 000 | 440 000 |
| Sven-Christer Nilsson | Ledamot | 2001 | 1944 | Ledamot | – | – | 2 500 | – |
| Lars Renström | Ledamot | 2008 | 1951 | – | Ledamot | – | 10 000 | – |
| Ulrik Svensson | Ledamot | 2008 | 1961 | – Ordförande | – | 3 000 | – | |
| Seppo Liimatainen | Ledamot, arbetstagar representant |
2003 | 1950 | – | – | – | 2 600 | – |
| Mats Persson | Ledamot, arbetstagar representant |
1994 | 1955 | – | – | – | – | – |
| Rune Hjälm | Suppleant, arbetstagar representant |
2005 | 1964 | – | – | – | – | – |
| Per Edvin Nyström | Suppleant, arbetstagar representant |
1994 | 1955 | – | – | – | 7 727 | 7 800 |
1 Inklusive närstående och genom bolag.
Årsredovisning 2008
Gustaf Douglas
Carl Douglas
Jorma Halonen
Birgitta Klasén
Eva Lindqvist
Johan Molin
Styrelseledamöter valda av årsstämman 2008
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 1994. Född 1938.
Huvudägare i Investment AB Latour och SäkI AB. Egen företagare sedan 1980.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande SäkI AB. Styrelseledamot i Stiftelsen Svenska Dagbladet och Moderata Samlingspartiet. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 6 746 425 A-aktier och 19 450 000 B-aktier genom Investment AB Latour, 7 118 818 A-aktier och 2 300 000 B-aktier genom SäkI AB.
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2004. Född 1965. BA (Bachelor of Arts). Egen företagare. Övriga uppdrag: Vice ordförande i Securitas AB. Styrelseledamot i Investment AB Latour, Niscayah Group AB, Swegon AB och SäkI AB. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): —
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2008. Född 1948.
Civilekonom.
Vice verkställande direktör för AB Volvo och ställföreträdande koncernchef för Volvokoncernen 2004–2008. Verkställande direktör för Volvo Lastvagnar 2001–2004. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom Scania, till exempel VD för Saab-Scania i Finland 1990–1996, vice VD 1996–1998 och VD 1998–2001 för Scania Latin America. Dessförinnan ledande befattningar inom tele- och datakommunikationsindustrin 1972–1990.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Niscayah Group AB och CPS Color. Styrelseledamot i SEMCON AB och NICDP (Advisory Board to the Saudi Arabian Government).
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 1 000 B-aktier.
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2008.
Född 1949.
Civilingenjör.
Fristående IT konsult (Senior IT Advisor). Chief Information Officer (CIO) och chef för Information Management på EADS (European Aeronautics Defence and Space Company) 2004–2005. CIO och Senior Vice President på Pharmacia 1996–2001 och dessförinnan CIO på Telia. Innehade olika tjänster inom IBM 1976–1994.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Acando AB och BISNODEAB.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 4 000 B-aktier.
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2008. Född 1958.
Civilingenjör och civilekonom.
Senior Vice President inom Mobile Business på TeliaSonera AB 2006–2007. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom TeliaSonera AB, till exempel President and Head of Business Operation International Carrier, samt olika positioner inom Ericssonkoncernen 1981–1999.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Xelerated AB och Admeta AB samt styrelseledamot i bland annat Schibstedt, Niscayah Group AB, Transmode AB och Nordia Innovation AB. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): —
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2006. Född 1959. Civilekonom.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Electrolux.
VD och koncernchef i ASSA ABLOY AB sedan 2005. Koncernchef Nilfisk-Advance 2001–2005. Olika positioner inom främst finans och marknad, sedermera divisionschef, inom Atlas Copco-koncernen 1983–2001.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 500 000 B-aktier samt Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 440 000 B-aktier.
Sven-Christer Nilsson
Lars Renström
Ulrik Svensson
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2001. Född 1944.
Fil. kand., Lunds Universitet.
VD och koncernchef Telefonaktiebolaget LM Ericsson 1998–1999, olika positioner inom främst marknad och ledning i Ericssonkoncernen 1982–1997.
Övriga uppdrag: Ordförande i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och i Swedish ICT Research AB. Styrelseledamot i Sprint Nextel Corporation, CEVA, Inc. och Tilgin AB. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 2 500 B-aktier.
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2008. Född 1951. Civilingenjör och civilekonom.
VD och koncernchef för Alfa Laval AB sedan 2004. VD och koncernchef för Seco Tools AB 2000-2004. VD och divisionschef för Atlas Copco Rock Drilling Tools 1997–2000. Innan dess ett flertal ledande befattningar inom ABB och Ericsson. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval AB.
Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 10 000 B-aktier.
Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2008. Född 1961. Civilekonom.
VD i Melker Schörling AB. Finansdirektör i Swiss International Airlines Ltd. 2003–2006. Finansdirektör i Esselte AB 2000–2003 samt ekonomiansvarig/finansdirektör för Stenbecksgruppens utländska telekomsatsningar 1992–2000. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AAK AB, Loomis AB, Niscayah Group AB, Hexpol AB och Flughafen Zürich. Aktieinnehav (inklusive närstående och genom bolag): 3 000 B-aktier.
Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer
Seppo Liimatainen Mats Persson Rune Hjälm
Seppo Liimatainen Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 2003. Född 1950. Arbetstagarrepresentant, Privattjänstemannakartellen. Aktieinnehav: 2 600 B-aktier.
Mats Persson Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB sedan 1994. Född 1955. Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Aktieinnehav: —
Styrelsesuppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer
Rune Hjälm Styrelsesuppleant i ASSA ABLOY AB sedan 2005. Född 1964. Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Ordförande i EWC, ASSA ABLOY Europeiska Företagsråd. Aktieinnehav: —
Per Edvin Nyström
Per Edvin Nyström
Styrelsesuppleant i ASSA ABLOY AB sedan 1994. Född 1955. Arbetstagarrepresentant, IF Metall. Aktieinnehav: 7 727 B-aktier och Incentive 2004 motsvarande 7 800 B-aktier
Från vänster: Åke Sund, Ulf Södergren, Denis Hébert, Tim Shea, Johan Molin, Martin Brandt, Juan Vargues, Thanasis Molokotos, Tzachi Wiesenfeld, Tomas Eliasson.
Född 1959 Civilekonom VD och koncernchef samt chef för division Global Technologies Anställd sedan 2005 Aktieinnehav: 500 000 B-aktier. Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 440 000 B-aktier.
Född 1960 Civilingenjör, MBA Executive Vice President Chef för division Asia Pacific Anställd sedan 1996. Aktieinnehav: Incentive 2006, vid full konvertering motsvarande 60 700 B-aktier.
Född 1956 Civilekonom, MBA Executive Vice President Chef för Global Technologies affärsenhet HID Global Anställd sedan 2002 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 62 200 B-aktier.
Född 1962 Civilekonom Executive Vice President Ekonomi- och Finansdirektör Anställd sedan 2006 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 108 600 B-aktier.
Född 1958 Civilingenjör Executive Vice President Chef för division Americas Anställd sedan 1996 Aktieinnehav: 25 000 B-aktier. Incentive 2004, Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 105 400 B-aktier.
Född 1959 Civilingenjör, MBA Executive Vice President Chef för Global Technologies affärsenhet ASSA ABLOY Hospitality Anställd sedan 2004 Aktieinnehav: Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 21 500 B-aktier.
Född 1957 Diplomerad Marknadsekonom Executive Vice President Chef Marknad och Affärsutveckling Anställd sedan 1994 Aktieinnehav: Incentive 2004, Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 223 900 B-aktier.
Född 1953 Civilingenjör och Civilekonom, Executive Vice President Teknisk direktör Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: Incentive 2004, Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 217 600 B-aktier.
Född 1959 Maskiningenjör, MBA Executive Vice President Chef för division Entrance Systems Anställd sedan 2002 Aktieinnehav: Incentive 2004, Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 229 600 B-aktier.
Född 1958 Högskoleingenjör, MBA Executive Vice President Chef för division EMEA Anställd sedan 2000 Aktieinnehav: Incentive 2004, Incentive 2006 och Incentive 2007, vid full konvertering motsvarande 183 800 B-aktier.
Koncernledningen består av verkställande direktören, cheferna för koncernens divisioner, ekonomi- och finansdirektören, direktören för teknik och produktutveckling samt direktören med ansvar för marknad och affärsutveckling. ASSA ABLOYs verksamhet är uppdelad i fem divisioner där den bärande principen är att divisionerna i så stor utsträckning som möjligt ska vara ansvariga för affärsverksamheten medan huvudkontorets olika funktioner ansvarar för samordning, uppföljning, policies och guidelines på övergripande nivå. Sammansättningen av koncernen ger ett geografiskt och strategiskt fördelat ansvar i syfte att erhålla korta beslutsvägar. Ledningsfilosofin bygger på tillit och respekt för lokala förhållanden och kulturer.
Koncernens mest betydelsefulla riktlinjer och policies definierar vilka produktområden koncernen ska verka inom och beskriver principer för marknadsbearbetning, tillväxt, produktutveckling, organisation, kostnadseffektivitet och medarbetarutveckling. Dessa principer finns samlade i skriften "Strategy to Action" som har förmedlats till samtliga medarbetare i koncernen. Övriga betydelsefulla riktlinjer och policies avser finansiell styrning, kommunikationsfrågor, koncernens varumärken, affärsetik samt miljöfrågor. Gemensamma finans-, redovisnings- och investeringspolicies sätter ramarna för finansiell styrning och uppföljning. ASSA ABLOYs kommunikationspolicy syftar till att säkerställa att väsentlig information lämnas i rätt tid och på ett korrekt sätt i relation till aktiemarknadsregler, samt att iaktta att övriga rättsliga krav uppfylls . Riktlinjer vad gäller varumärken syftar till att bevara och utveckla de stora värden som finns i koncernens varumärken.
ASSA ABLOY har antagit en uppförandekod (Code of Conduct) som gäller för hela koncernen. Uppförandekoden, som är baserad på internationellt vedertagna konventioner, är ett uttryck för vilka värderingar och riktlinjer som ska gälla inom koncernen med avseende på miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och socialt ansvar. Tillämpningen av uppförandekoden i koncernens olika enheter följs upp regelbundet i syfte att tillse efterlevnad och aktualitet.
ASSA ABLOYs verksamhet är decentraliserad. Decentraliseringen är ett medvetet strategiskt val baserat på låsbranschens lokala karaktär och en övertygelse om den divisionaliserade styrningsmodellens fördelar. En annan bidragande faktor är att koncernen byggts upp under relativt kort tid via ett stort antal förvärv.
ASSA ABLOYs operativa struktur är anpassad för att skapa största möjliga transparens, underlätta finansiell och operationell uppföljning samt främja flödet av information och kommunikation i koncernen. Koncernen består av fem divisioner fördelat på omkring 30 affärsenheter. Affärsenheterna består sedan i sin tur av ett större antal sälj- och produktionsenheter beroende på strukturen i respektive affärsenhet. Förutom uppföljning per enhet görs även en uppföljning av produkter och marknader.
ASSA ABLOYs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har utformats i syfte att ge en rimlig försäkran om tillförlitlig finansiell rapportering samt att denna är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. Processen är baserad på ramverket för intern kontroll utgiven av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Processen kan delas upp i ett antal delkomponenter, så som de definieras i ovannämnda ramverk, och beskrivs närmare nedan.
Styrelsen är ansvarig för en väl fungerande intern kontroll och har i detta syfte fastställt grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Här kan nämnas styrelsens arbetsordning och instruktion till verkställande direktören, uppförandekod, finanspolicy med mera. Regelbundna möten sker med revisionsutskottet som även årligen fastställer internrevisionsplanen. Koncernen har en upprättad funktion för internrevision, vars primära mål är en tillförlitlig finansiell rapportering.
En väl fungerande decentraliserad organisationsstruktur inom ASSA ABLOY bidrar i väsentlig grad till en god kontrollmiljö. Enhetliga redovisnings- och rapportinstruktioner tilllämpas av samtliga enheter i koncernen. Miniminivåer för intern kontroll av den finansiella rapporteringen har fastställts under 2008 i form av en handbok. Uppförandekoden har varit också varit föremål för översyn och uppdaterats under året.
I riskbedömningen ingår att identifiera och utvärdera risken för väsentliga fel i redovisning och rapportering både på koncern-, divisions- och lokal nivå. Ett antal dokument har sedan tidigare etablerats som styr redovisningen, rutiner för bokslut samt rapportering och uppföljning. Finansiell rapportering sker i ett koncerngemensamt system med fördefinierade rapportmallar.
En systematiserad övergripande riskbedömning av den finansiella rapporteringen har genomförts under 2008 och kommer även regelbundet att uppdateras under kommande år.
Koncernens controller- och redovisningsorganisation, både på central och divisionsnivå, spelar en betydelsefull roll vad gäller tillförlitlig finansiell information. Den är ansvarig för en fullständig, korrekt och i tid lämnad finansiell rapportering. Finansiella internrevisioner har under året skett inom vissa delar av koncernen, där erfaren ekonomipersonal utför revision i andra enheter än den de är anställda i. Strukturen och formerna för internrevision kommer genomgå en översyn under 2009. Koncernövergripande riktlinjer för intern kontroll har införts under 2008 och berör olika processer såsom order och inköp (inklusive betalningar), bokslutsprocess och anläggningar, men även efterlevnad av olika relevanta policies.
Rapport- och redovisningsmanualer samt övriga riktlinjer för den finansiella rapporteringen kommuniceras till berörda anställda via koncernens intranät. En regelbunden granskning och analys av ekonomiskt utfall sker såväl på affärsenhets- och divisionsnivå som på den operativa styrelsestruktur som finns etablerad. Det finns även etablerade rutiner för extern kommunikation av finansiell information i enlighet med de regelverk som finns för noterade bolag.
Styrelse och revisionsutskott utvärderar och går igenom årsredovisning och kvartalsrapporter inför publicering. Revisionsutskottet följer upp den finansiella rapporteringen samt andra närliggande frågor och diskuterar regelbundet dessa frågor med de externa revisorerna.
Samtliga affärsenheter rapporterar varje månad ekonomiskt utfall, redovisat enligt koncernens redovisningsprinciper. Rapporteringen utgör underlag för kvartalsrapporter och månatlig operativ uppföljning. Den operativa uppföljningen sker enligt en sedan länge etablerad struktur – LockPack – där försäljning, resultat, kassaflöde, kapitalbindning och andra för koncernen viktiga nyckeltal och trender sammanställs och utgör underlag för analys och åtgärder från ledning och controllers på olika nivåer. Den ekonomiska uppföljningen sker kvartalsvis på divisionsstyrelsemöten, månatligen i form av så kallade performance reviews och genom mer informell analys. Försäljningsutvecklingen ägnas särskild uppmärksamhet och uppföljningen sker genom en daglig säljrapportering från samtliga enheter i koncernen. Andra viktiga och koncerngemensamma delar i den interna kontrollen är den årliga affärsplans- och budgetprocessen samt kvartalsvisa prognoser över samtliga ekonomiska parametrar för innevarande kalenderår.
De under året införda riktlinjerna för intern kontroll följdes även upp hos större affärsenheter med hjälp av självutvärderingar kompletterat med en åsiktsyttring (second opinion) från externa revisorer. Självutvärderingar följs sedermera upp på divisions- och koncernnivå i syfte att ytterligare förbättra tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen.
Vid årsstämman 2006 valdes PricewaterhouseCoopers (PwC), med auktoriserade revisorn Peter Nyllinge som huvudansvarig revisor, till bolagets externa revisorer för en fyraårsperiod fram till årsstämman 2010. PwC har varit koncernens revisorer sedan koncernens bildande 1994. PeterNyllinge är född 1966 och har vid sidan av ASSA ABLOY revisionsuppdrag i Securitas, SäkI, Bonnier samt Skandinaviska Enskilda Banken.
PwC avger revisionsberättelse avseende ASSA ABLOY AB, koncernen och en övervägande majoritet av dotterbolagen runt om i världen. Revisionen av ASSA ABLOY AB omfattar även styrelsens och VDs förvaltning.
Bolagets revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet samt på styrelsens möte i februari där han rapporterar sina observationer och rekommendationer från årets koncernrevision.
Den externa revisionen utförs i enlighet med god revisionssed i Sverige. Revisionen av årsredovisningshandlingar för legala enheter utanför Sverige sker i enlighet med lagstadgade krav och andra tillämpliga regler i respektive land. För information om arvoden till revisorer samt utförda uppdrag i koncernen för de tre senaste räkenskapsåren, se not 3 samt Årsredovisning 2007 not 3 på sidan 72.
Sista betalkurs 2008 för ASSA ABLOYs B-aktie uppgick till 88,50 SEK (129,75), vilket motsvarar ett börsvärde på 32 383 MSEK (47 203). Jämfört med förgående års sista betalkurs har ASSA ABLOY aktien sjunkit med 32 procent. Under samma period minskade OMXSPI index på NASDAQ OMX Stockholm med 42 procent. Den högsta slutkursen för aktien, 126,00 SEK, noterades den 2 januari och den lägsta, 69,75 SEK, noterades den 21 november.
ASSA ABLOYs B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Large Cap). Aktien har varit noterad sedan den 8 november 1994.
Den totala omsättningen av aktier var under året 788 miljoner (675) aktier, vilket ger en genomsnittlig omsättning på 3,1 miljoner (2,7) aktier per dag. Omsättningshastigheten uppgick till cirka 227 procent (195) av de börsnoterade aktierna.
Antalet aktieägare var vid årets slut 22 921 (23 961). Investerare utanför Sverige svarade för 50 procent (49) av kapitalet
och 34 procent (33) av rösterna. De tio största aktieägarna stod för motsvarande 41 procent (40) av aktiekapitalet och 60 procent (59) av rösterna. Ägare med mer än 50 000 aktier motsvarade cirka 2 procent av totalt antal ägare och stod för 93 procent av aktiekapitalet och 95 procent av rösterna.
Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie av serie A motsvarar tio röster och varje aktie av serie B en röst.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 3,60 SEK per aktie (3,60), maximalt 1 317 MSEK utdelas till aktieägarna för räkenskapsåret 2008, motsvarande en direktavkastning på B-aktien om 4,1 procent (2,8). Målet är att utdelningen långsiktigt ska motsvara 33–50 procent av resultatet efter schablonskatt, dock alltid med beaktande av ASSA ABLOYs långsiktiga finansieringsbehov.
| SEK/aktie1 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinst efter skatt och utspädning 8 |
2,003 | 2,73 | 2,982 | 3,53 | 3,312 | 6,33 | 6,97 | 7,992 | 9,02 | 9,212 |
| Utdelning | 0,74 | 0,90 | 1,00 | 1,25 | 1,25 | 2,60 | 3,25 | 3,25 | 3,60 | 3,604 |
| Direktavkastning, % 5 | 0,6 | 0,5 | 0,7 | 1,3 | 1,5 | 2,3 | 2,6 | 2,2 | 2,8 | 4,1 |
| Utdelning i % 6, 8 | 32,6 | 30,9 | 30,5 | 32,2 | 33,9 | 42,0 | 47,6 | 64,0 | 40,5 | 52,3 |
| Börskurs, vid periodens slut | 119,50 | 184,50 | 151,00 | 99,50 | 85,50 | 113,50 | 125,00 | 149,00 | 129,75 | 88,50 |
| Högsta börskurs | 140,00 | 206,70 | 186,00 | 159,50 | 110,00 | 113,50 | 126,00 | 151,00 | 164,00 | 126,00 |
| Lägsta börskurs | 73,21 | 110,50 | 94,50 | 76,50 | 67,00 | 84,00 | 89,25 | 109,00 | 124,50 | 69,75 |
| Eget kapital 8 | 16,953 | 30,583 | 35,80 | 35,85 | 31,23 | 34,74 | 42,85 | 39,13 | 46,76 | 55,91 |
| Antal aktier, 1000-tal 7 | 324 200 | 356 712 | 361 730 | 370 935 | 370 935 | 378 718 | 378 718 | 376 033 | 380 713 380 713 |
1 Justeringar har gjorts avseende genomförda nyemissioner.
2 Exklusive jämförelsestörande poster.
3 Nyckeltal har justerats med anledning av byte av redovisningsprincip.
4 Av styrelsen föreslagen utdelning.
5 Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
6 Utdelning i procent av justerat resultat i enlighet med utdelningspolicy.
7 Efter full utspädning.
8 1999–2003 har ej justerats för IFRS.
ASSA ABLOYs tio största aktieägare
Uppgifterna baseras på aktieboken per 31 december 2008.
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Investment AB Latour | 6 746 425 | 19 450 000 | 7,2 | 16,1 |
| SäkI | 7 118 818 | 2 300 000 | 2,6 | 13,6 |
| Melker Schörling AB | 5 310 080 | 9 162 136 | 4,0 | 11,6 |
| Alecta | 23 800 000 | 6,5 | 4,4 | |
| Capital Group Funds | 18 631 900 | 5,1 | 3,5 | |
| Swedbank Robur fonder | 15 175 959 | 4,1 | 2,8 | |
| Oppenheimer Funds (USA) | 13 942 956 | 3,8 | 2,6 | |
| SEB fonder | 11 555 968 | 3,2 | 2,1 | |
| Harbor Funds | 10 578 608 | 2,9 | 2,0 | |
| Wärtsilä Corporation | 7 270 350 | 2,0 | 1,4 | |
| Övriga ägare | 214 874 834 | 58,7 | 39,9 | |
| Totalt antal | 19 175 323 | 346 742 711 | 100,0 | 100,0 |
Källa: SIS Ägarservice AB och VPC AB.
ASSA ABLOYs aktiekapital uppgick den 31 december 2008 till 365 918 034 SEK fördelat på 19 175 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie av serie A medför tio röster och varje aktie av serie B en röst.
| År | Transaktion | A-aktier | C-aktier | B-aktier | Aktiekapital, SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 1989 | 20 000 | 2 000 000 | |||
| 1994 | Split 100:1 | 2 000 000 | 2 000 000 | ||
| 1994 | Fondemission | ||||
| 1994 | Apportemission | 1 746 005 | 1 428 550 | 50 417 555 | 53 592 110 |
| 1996 | Nyemission | 2 095 206 | 1 714 260 | 60 501 066 | 64 310 532 |
| 1996 | Konvertering av C-aktier till A-aktier | 3 809 466 | 60 501 066 | 64 310 532 | |
| 1997 | Nyemission | 4 190 412 | 66 541 706 | 70 732 118 | |
| 1998 | Konverterade skuldförbindelser | 4 190 412 | 66 885 571 | 71 075 983 | |
| 1999 | Konverterade skuldförbindelser före split | 4 190 412 | 67 179 562 | 71 369 974 | |
| 1999 | Fondemission | ||||
| 1999 | Split 4:1 | 16 761 648 | 268 718 248 | 285 479 896 | |
| 1999 | Nyemission | 18 437 812 | 295 564 487 | 314 002 299 | |
| 1999 | Konverterade skuldförbindelser efter split och emissioner | 18 437 812 | 295 970 830 | 314 408 642 | |
| 2000 | Konverterade skuldförbindelser | 18 437 812 | 301 598 383 | 320 036 195 | |
| 2000 | Nyemission | 19 175 323 | 313 512 880 | 332 688 203 | |
| 2000 | Apportemission | 19 175 323 | 333 277 912 | 352 453 235 | |
| 2001 | Konverterade skuldförbindelser | 19 175 323 | 334 576 089 | 353 751 412 | |
| 2002 | Nyemission | 19 175 323 | 344 576 089 | 363 751 412 | |
| 2002 | Konverterade skuldförbindelser | 19 175 323 | 346 742 711 | 365 918 034 | |
| Antal aktier efter utspädning | 19 175 323 | 361 536 826 | 380 712 149 |
ASSA ABLOY har givit ut flera konvertibla förlagslån till de anställda inom koncernen.
Det första förlagslånet emitterades under 1995 och cirka 400 anställda deltog i erbjudandet. Förlagslånet uppgick till cirka 75 MSEK och förföll 2000. Det andra förlagslånet emitterades under 1997. Totalt deltog 1 400 anställda i erbjudandet. Förlagslånet uppgick till 250 MSEK och förföll 2002.
2001 emitterades ett konvertibelt förlagslån på 100 MEUR. Programmet förföll i november 2006 utan att någon konvertering skedde.
Under 2004 beslutades om införandet av ett incitamentsprogram, Incentive 2004. Programmet uppgår till totalt 100 MEUR och är baserat på fyra serier med konvertibler, där varje serie har ett värde av 25 MEUR. Den enda skillnaden mellan konvertibelserierna är konverteringskursen. Vid full konvertering – vid en konverteringskurs om 10,20 EUR för den första konvertibelserien, 12,20 EUR för den andra konvertibelserien, 14,30 EUR för den tredje konvertibelserien och 16,30 EUR för den fjärde konvertibelserien – tillkommer totalt 7 782 155 aktier. Eventuell konvertering kommer att ske under en period av 90 dagar i mars till och med juni 2009.
2006 beslutades om införandet av ett incitamentsprogram för ledande befattningshavare, Incentive 2006.
Programmet uppgår till totalt 38,4 MEUR och är baserat på fyra serier med konvertibler, där varje serie har ett nominellt värde av 9,6 MEUR. Eventuell konvertering av Incentive 2006 kommer att ske under en period av 180 dagar i december 2010 till och med juni 2011. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 14,60 EUR, skuldebrev 2 om 15,90 EUR, skuldebrev 3 om 17,30 EUR och skuldebrev 4 om 18,60 EUR, tillkommer 2 332 350 aktier.
2007 beslutades om ett nytt incitamentsprogram, Incentive 2007. Programmet uppgår till totalt 100 MEUR och är baserat på fyra serier med konvertibler, där varje serie har ett nominellt värde av 25 MEUR. Eventuell konvertering av Incentive 2007 kommer att ske under en period av 30 dagar i maj och juni 2012. Vid full konvertering, vid en konverteringskurs för skuldebrev 1 om 18,00 EUR, skuldebrev 2 om 20,50 EUR, skuldebrev 3 om 23,00 EUR och skuldebrev 4 om 25,40 EUR, tillkommer 4 679 610 aktier.
Vid maximal konvertering av Incentive 2004, 2006 och 2007 tillkommer totalt 14 794 115 aktier vilket innebär en utspädningseffekt på 3,9 procent av aktiekapitalet och 2,6 procent av totalt röstetalet.
Cirka 2 500 anställda i omkring 15 länder deltar i de pågående Incitamentsprogrammen.
| Företag | Namn | Telefonnummer | |
|---|---|---|---|
| ABG Sundal Collier | Christer Fredriksson | +46 8 566 286 26 | [email protected] |
| Carnegie | Oscar Stjerngren | +46 8 676 87 69 | [email protected] |
| Cheuvreux | Patrik Sjöblom | +46 8 723 51 15 | [email protected] |
| Credit Suisse | Andre Kukhnin | +44 20 7888 0350 | [email protected] |
| Deutsche Bank | Johan Wettergren | +46 8 463 55 18 | [email protected] |
| Dresdner Kleinwort | Colin Grant | +44 20 7475 9161 | [email protected] |
| Enskilda Securities | Julian Beer | +46 8 522 296 52 | [email protected] |
| Goldman Sachs | Sam Edmunds | +44 20 7552 1289 | [email protected] |
| Handelsbanken Capital Markets | Peder Frölén | +46 8 701 12 51 | [email protected] |
| HQ Bank | Patric Lindqvist | +46 8 696 20 84 | [email protected] |
| HSBC | Colin Gibson | +44 20 7991 6592 | [email protected] |
| ICAP Securities Ltd | Nick Wilson | +44 20 7532 4683 | [email protected] |
| JP Morgan | Nico Dil | +44 20 7325 4292 | [email protected] |
| Merrill Lynch | Ben Maslen | +44 20 7996 4783 | [email protected] |
| Nordea | Ann-Sofie Nordh | +46 8 534 91 452 | [email protected] |
| Nordea | Johan Trocmé | +46 8 5349 13 99 | [email protected] |
| Erik Penser Bankaktiebolag | Kenneth Toll Johansson | +46 8 463 84 37 | [email protected] |
| Société Générale | Roderick Bridge | +44 20 7762 5086 | [email protected] |
| Swedbank Markets | Niclas Höglund | +46 8 5859 1800 | [email protected] |
| The Royal Bank of Scotland | Klas Bergelind | +44 20 7678 6001 | [email protected] |
| UBS | Fredric Stahl | +44 20 7568 9016 | [email protected] |
Årsstämma för ASSA ABLOY hålls på Moderna Museet, Skeppsholmen, i Stockholm, torsdagen den 23 april 2009 klockan 15.00. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast fredagen den 17 april 2009 för att ha rätt att deltaga i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska ske senast fredagen den 17 april 2009 klockan 16.00 per:
(märk anmälan med "ASSA ABLOY")
Vid anmälan ska anges:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte var äldre än ett år. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 17 april 2009.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Inför årsstämman 2009 utgörs valberedningen av Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Gustaf Douglas (Investment AB Latour och Säkl), Staffan Grefbäck (Alecta), Mats Tunér (SEB fonder) och Marianne Nilsson (Swedbank Robur). Mikael Ekdahl är valberedningens ordförande.
Som avstämningsdag för utdelning föreslås tisdagen den 28 april 2009. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att sändas ut genom Euroclear Sweden ABs försorg måndagen den 4 maj 2009.
Niklas Ribbing, chef Investor Relations Telefon +46 (0) 8 506 485 79 [email protected]
Första kvartalet: 22 april 2009 Andra kvartalet: 29 juli 2009 Tredje kvartalet: 28 oktober 2009 Fjärde kvartalet och årsrapport: februari 2010 Årsredovisning 2009: mars 2010
Aperio är en ny teknologi som gör att mekaniska lås trådlöst kan kopplas till ett befintligt passersystem. Aperiolås kan installeras i nya eller befintliga passersystem och öppnas med samma kort eller bricka som används i passersystemet.
ElectroLynx är en lösning från ASSA ABLOY som förenklar installationen av elektriska enheter i dörrar. Lösningen består av ett kopplingsschema och lättkopplade kontaktdon som kan användas med alla elektriska produkter från ASSA ABLOY. Vid behov kan de installeras inuti dörrar. Med den här lösningen behöver installatörerna inte löda och koppla varje enskild ledning.
ASSA ABLOYs produktutveckling är baserad på en Gatewayprocess som innebär att alla projekt måste passera sex olika steg från idé till installerad produkt.
Fargo HDP – High Definition Printing – är en metod som används vid tillverkning av mycket slitstarka ID-kort med skydd mot manipulering. Med HDP skapas högkvalitativa bilder som placeras mellan Fargos HDP-film och själva kortet och som förstörs automatiskt om någon försöker manipulera kortet.
Hi-O (Highly Intelligent Opening) är en standardiserad ny teknik för säkerhet och kontroll av dörrmiljöer. Hi-O möjliggör interkonnektivitet det vill säga kommunikation mellan alla komponenter som ingår i en dörrlösning för dörröppning.
Ett RFID-"inlay" är en av komponenterna i ett kontaktlöst kort eller liknande handling. Den består av ett kretskort som är kopplat till en antenn som monterats på en plastfilm.
Produktionsfilosofin inom Lean-produktion är att använda så få resurser som möjligt. Fokus är att åstadkomma produktion "Just-in-Time". Det innebär bland annat att material, delar och produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Inom Lean-filosofin ingår strävan efter kontinuerliga förbättringar.
Near Field Communication (NFC) är en standard för trådlös kortdistanskommunikation som utnyttjar magnetisk induktion för att upprätta kommunikation mellan enheter när de rör vid varandra eller är mycket nära varandra.
En förkortning av Original Equipment Manufacturer ett företag som tillverkar den slutliga produkten som kan säljas på den öppna marknaden. I normala fall säljs produkten inte direkt från OEM-företaget utan via återförsäljare. Produkten kan bestå av egentillverkade komponenter eller en kombination av egentillverkade och inköpta komponenter.
Radio Frequency Identification är en teknik för att läsa och lagra information på avstånd från små kombinerade radiosändare/-mottagare och minnen som kallas taggar. En tagg kan vara liten nog för att passa in i en vanlig prislapp på varor i en butik eller för att placeras i en glaskapsel och sättas in under huden på husdjur istället för öronmärkning. RFID används bland annat som teknik för passerkort.
Zigbee är en standard för trådlös styrning och övervakning av utrustning i hem, fastigheter, industrier och andra ställen där behov finns. Tekniken är energisnål och den trådlösa plattformen gör det smidigt att installera i efterhand.
Produktion: ASSA ABLOY i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Emil Larsson, Ulf Huett, Lars Trangius, Getty Images, Mariusz Sznerch© 2008, Rithuset samt ASSA ABLOYs bildbank med flera. Tryck: Elanders AB, Falköping i mars 2009.
ASSA ABLOY is the global leader in door opening solutions,
ASSA ABLOY AB Box 70 340 107 23 Stockholm Klarabergsviadukten 90 111 64 Stockholm Tel +46 (0) 8 506 485 00 Fax +46 (0) 8 506 485 85
www.assaabloy.com
"Sedan ASSA ABLOY bildades 1994 har koncernen genomgått ett antal distinkta utvecklingssteg och etablerat en global ledarposition. Mycket har åstadkommits men det finns fortfarande många viktiga marknader och produktområden att konsolidera. Vi har aldrig haft ett bättre produktprogram, en större marknadsfrågan på trygghet och säkerhet samt befolkningstillväxt och urbanisering medför att det finns en underliggande strukturell och över tiden ökande efterfrågan på koncernens produkter. Kombinerat med de strukturåtgärder som nu genomförs innebär det att vi över tiden har mycket goda möjligheter till fortsatt tillväxt med god lönsamhet."
Johan Molin , VD och koncernchef
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.