Annual Report • Apr 7, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Liane Persson Senior Driftledare
Henrik Axelsson Driftledare
Henrik Simonsson Driftledare
rise är en av Sveriges ledande aktörer inom landbaserad vindkraft. Arise är också ett av få bolag på området som hanterar hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggnation och långsiktig förvaltning av egna och andras vindkraftparker. Med vår industriella ansats medverkar vi samtidigt till en snabb och kostnadseffektiv omställning mot ett långsiktigt energisystem. A
Under 2015 uppgick vår drift- och förvaltningsportfölj till ca 490 MW och den totala produktionen uppgick till 774 GWh (inkl. samägd produktion). Det motsvarar drygt 8% av Sveriges installerade kapacitet. Vi har utvecklat en effektiv förvaltningsmodell som gör oss till en attraktiv partner. Ett helhetskoncept där vi ansvarar för drift, underhåll, teknik, miljörapportering, ekonomi och administration. Och där våra erfarna och dedikerade medarbetare arbetar med avancerade system för uppföljning av drift och service.
| 2015 – Året i korthet • 10 | Hållbarhet • 38 | |
|---|---|---|
| Arise i korthet • 14 | Förvaltningsberättelse • 44 | |
| VD har ordet • 18 | Koncernens resultaträkning • 50 | |
| Vår nya VD har ordet • 20 | Koncernens rapport över totalresultatet • 50 | |
| Ordförande har ordet • 21 | Koncernens balansräkning • 51 | |
| Marknad och omvärld • 22 | Koncernens kassaflödesanalys • 52 | |
| Drift & Förvaltning • 28 | Koncernens eget kapital • 53 | |
| Egen vindkraftdrift • 30 | Definitioner nyckeltal • 53 | |
| Samägd vindkraftdrift • 32 | Koncernens noter • 54 | |
| Projekt • 34 | Moderbolagets resultaträkning • 84 | |
| Vindkraftutveckling • 36 | Moderbolagets balansräkning • 85 |
Moderbolagets kassaflödesanalys • 86 Moderbolagets eget kapital • 87 Moderbolagets noter • 88 Revisionsberättelse • 94 Bolagsstyrningsrapport • 96 Ägarförhållande • 100 Arise styrelse • 102 Arise koncernledning • 103 Årsstämma och kalendarium 2016 • 104 Finansiell information i sammandrag • 106 Översikt över vindkraftparker • 107
ARISE ÅRSSTÄMMA 2016 • Årsstämman hålls den 3 maj i Halmstad • EKONOMISK INFORMATION 2016 • 3 maj – Årsstämma • 3 maj – Delårsrapport första kvartalet • 19 juli – Delårsrapport andra kvartalet • 11 november – Delårsrapport tredje kvartalet • 17 februari 2017 – Delårsrapport fjärde kvartalet • DISTRIBUTION AV ÅRSREDOVISNING 2015 • Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar erhålla tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller ringa Arise växel, telefon 035-20 20 900.
Tack vare bred erfarenhet av vindkraftutveckling och genomtänkta system för analys och uppföljning kan vi kombinera hög elproduktion med låga driftkostnader, både i egna parker och i de vi förvaltar åt externa investerare. Samma systematiska processer är A och O i arbetet med att säkerställa den tekniska livslängden på enskilda verk.
Våra erfarna driftledare övervakar allt som sker i vindkraftparkerna och vidtar åtgärder när det blir nödvändigt. Genom vårt Event Management System har såväl operativ personal som ägare full insyn i alla materiella händelser och åtgärder.
Som elproducent är vi förstås angelägna om att vindkraftverken är i drift när det blåser som bäst. För att optimera driften har vi utvecklat ett kostnadseffektivt arbetssätt med bästa möjliga systemstöd som innebär att vi kan hantera ett stort antal verk. Varje turbin följs kontinuerligt upp avseende både prestanda och tillgänglighet. Alla fel/larm följs upp, kategoriseras och åtgärdas i prioritetsordning.
Vad gäller underhållet använder vi egen servicepersonal i så stor utsträckning som möjligt. Av erfarenhet vet vi att deras arbete ger högre tillgänglighet och väsentliga kostnadsbesparingar.
Ett modernt vindkraftverk ska under normala omständigheter fungera och leverera förnybar elenergi under 20 till 25 år. Detta under förutsättning att det först har uppförts och sedan underhållits enligt konstens alla regler.
Vi behärskar hela värdekedjan och lämnar inget åt slumpen. Med noggrann planering i alla led från vindmätningar och parklayout till byggnation och drift med rätt leverantörskontakter och underhållsinsatser, säkerställer vi en optimerad livslängd på varje verk.
Dagens kraftverk har en navhöjd upp till 140 meter.
Foto med benäget tillstånd av Vestas.
En modern växellåda utvecklar uppemot 5000 hästkrafter och väger 28 ton.
Maskinhuset på nya vindkraftverk inklusive nav och vingar har en totalvikt på c:a 200 ton.
Designad att tåla stormbyar mellan 60–70 m/s.
nder året avyttrades projekten Mombyåsen (33 MW) till Allianz Capital Partners, Skogaby (7,2 MW) till Allianz Global Investors och Ryssbol (12 MW) till KumBro Vind AB, totalt 52MW. Därtill färdigställdes det tidigare avyttrade projektet Brotorp (46,2 MW) som överlämnades till BlackRock i december 2015. Arise har därmed nästan 490MW i
förvaltning, vilket tillsammans motsvarar drygt 8% av Sveriges totala installerade U vindkraftkapacitet under år 2015.
Försäljningen av tre parker under 2015 förstärkte ytterligare Arise position på den svenska vindkraftmarknaden och visar att bolagets projektportfölj jämte bygg-, drift- och förvaltningskompetens utgör en attraktiv plattform för investerare som vill investera i nordisk förnybar energi. Bolagets affärsmodell är därmed väl balanserad givet de utmanande marknadsförutsättningarna som råder. Vi är fortsatt övertygade om att stadiga intäkter från förvaltningsuppdrag samt långsiktiga intäkter från egna och samägda parker, kombinerat med direkta vinster vid försäljning av projekt, skapar betydande värde för våra aktieägare.
Årets produktion blev 774GWh, en ökning med 19% jämfört med föregående år. Produktionen var över förväntan i nästan samtliga parker på grund av starkare vindar än normalt.
Intäkterna uppgick till 508mkr (288), exklusive intäkter i Samägd vindkraftdrift vilken, enligt gällande redovisningsregler, redovisas som en del av bolagets samlade rörelseresultat.
Den genomsnittliga intäkten för Egen vindkraft uppgick till 340kr/MWh för el och 165kr/MWh för elcertifikat. Motsvarande siffror för Samägd vindkraftdrift uppgick till 322kr/MWh respektive 179kr/MWh.
Beslut fattades under året om att skriva ner bolagets tillgångar relaterade till Egen- och Samägd vindkraftdrift samt Vindkraftutveckling med −190mkr varav −39mkr påverkade rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA). Därtill togs ytterligare −23mkr i engångskostnader varför resultatpåverkande poster av engångskaraktär under året uppgick till −213 mkr.
Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 255mkr (199) före och 193mkr (197) efter poster av engångskaraktär. Årets resultat före skatt blev 49mkr (−21) före och −164mkr (−24) efter poster av engångskaraktär.
Under året avyttrades totalt 52MW varav drygt 45MW byggstartades för externa investerares räkning och 7,2MW utgjorde försäljning av redan driftsatt produktion. Förvaltningsuppdrag ökade samtidigt med 82 MW, då bolaget även tecknade ett förvaltningsavtal om 30MW ej kopplat till försäljningar av projekt. Parken Brotorp överlämnades till BlackRock under december 2015 efter att projektet genomförts enligt tidplan och under budget. Slutavräkning för Brotorp förväntas ske under kvartal 1 2016.
Bolaget har fortsatt att reducera nettoskulden till följd av försäljningar av både byggklara och driftsatta projekt. Vid utgången av året uppgick räntebärande nettoskuld till 1 248mkr (1449) samtidigt som den underliggande produktionskapaciteten endast minskade med 24,2GWh. Med detta fortsätter bolaget att anpassa lånefinansieringen till rådande marknadsförhållanden.
A
rise är en ledande aktör på den nordiska vindkraftmarknaden. Sedan starten 2007 har bolaget uppfört eller har för närvarande under uppförande ca 460MW landbaserad vindkraft, varav 253MW fortsatt är i bolagets ägo. Därtill har bolaget en omfattande projektportfölj om ca 600MW i Sverige samt pågående
utvärdering av flera projekt i Norge. I Skottland pågår förprojektering av projekt om ca 150MW för vilka bolaget har tecknat arrendeavtal.
Verksamheten är integrerad, vilket innebär att bolaget har kontroll över hela värdekedjan – från prospektering och tillståndshantering till byggande och drift av vindkraftparker samt försäljning av förnybar el. Därtill bygger och förvaltar Arise vindkraftparker för externa investerares räkning . System för analys och driftuppföljning, systematiska processer och en omfattande erfarenhet av vindkraftutveckling säkerställer en hög kvalitet, tillgänglighet och elproduktion i egna parker såväl som i de parker vi förvaltar åt externa investerare. Vår industriella ansats bidrar till en snabb och kostnadseffektiv omställning mot ett långsiktigt energisystem. Målet är att genom effektiv
finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling inom området förnybar energi, över tid ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt.
Vår strategi för att skapa aktieägarvärde innebär att vi på kort sikt fokuserar på kassaflöden snarare än tillväxt i den egna produktionskapaciteten innefattande bl.a. avyttring av redan driftsatta tillgångar. Bolagets finansiella ställning och kassaflöden stärks genom att frigjort kapital i första hand används till att reducera bolagets nettoskuld och räntekostnader. Vidare avser vi att skapa ytterligare intäkter genom att löpande avyttra byggklara projekt, inklusive byggledning och förvaltning, till investerare.
Vi är övertygade om att det är en långsiktig klok strategi och lönsamt att äga vindkraftVår affärsmodell omfattar tre områden
Operationell förvaltning och drift av egna och andras vindkraftparker
Projektutveckling, byggnation och försäljning av vindkraftparker
Produktion och försäljning av el och elcertifikat
tillgångar och har därför som ambition att över tid öka den egna produktionskapaciteten. Detta sker genom investeringar i nya hel- och delägda projekt där Arise levererar en effektiv byggledning och förvaltning. Den egenkapitalinsats som krävs för en fortsatt långsiktig expansion avses finansieras med bolagets egna kassaflöden.
En kombination av intäkter från projektutveckling, förvaltning samt försäljning av egenproducerad el tror vi är ett effektivt sätt att skapa bra kassaflöden och aktieägarvärde, både på kort och lång sikt.
På grund av fallande el- och elcertifikatpriser beslutade bolaget om att genomföra nedskrivningar vilket ledde till negativ avkastning på sysselsatt kapital under 2015. Bolagets projektförsäljningsverksamhet utvecklades väl med tre försäljningar under året. Vidare har bolaget fortsatt att reducera fasta kostnader samt att minska nettoskuldsättningen.
Ambitionen är därför fortsatt att med ovan beskriven strategi öka koncernens avkastning och kassaflöde kommande år även om rådande låga el- och elcertifikatpriser är utmanande ur ett kraftproduktionsperspektiv.
Arise ska vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och därigenom medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle. Bolaget ska aktivt bidra till utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige, Norge och andra utvalda marknader.
Bolagets övergripande mål är att genom effektiv finansiering, förvaltning, drift och projektutveckling inom området förnybar energi ge aktieägarna en god avkastning i form av utdelning samt aktievärdetillväxt.
Arise affärsidé är att sälja el producerad i egna och samägda vindkraftparker, försäljning av vindkraftprojekt, driftsatta eller färdiga att byggas, samt förvaltning av desamma. Bolaget har kontroll över hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggande och drift och långsiktigt ägande samt försäljning av förnybar el.
ret präglades av goda vindar och affärer
Skogaby (7,2 MW) – kund Allianz Global Investors Mombyåsen (33 MW) – kund Allianz Capital Partners Ryssbol (12 MW) – kund KumBro Vind AB
Under året har Norge och Sverige beslutat att öka de s.k. certifikatkvoterna fr.o.m. den 1 januari 2016, vilket innebär att förbrukningen av elcertifikat avsevärt ökar. Det överskott av elcertifikat som byggts upp, med låga certifikatpriser som följd, arbetas nu bort i snabb takt vilket är positivt för prisutvecklingen på elcertifikat. Positivt är likaledes de beslut om förtida avstängning av äldre svensk kärnkraft som aviserats. Det handlar om två block i Oskarshamn samt två i Ringhals med en total kapacitet om 2 800 MW. Kabeln till Baltikum (700 MW) driftsattes under året. Tillsammans med ovan nämnda kärnkraftnedstängning leder ökade exportmöjligheter till en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på el i Sverige.
Försäljning, byggnation och förvaltning av vindkraftprojekt åt externa kunder fungerar väl och vi är en attraktiv partner för både svenska och internationella investerare. Bolaget förvaltar idag ca 490MW landbaserad vindkraft, drygt 8% av Sveriges installerade kapacitet, varav cirka hälften åt externa ägare. Under året har bolagets fasta kostnader reducerats, organisationen effektiviserats och rutinerna trimmats. Vår redan effektiva förvaltnings- och
byggorganisation har därmed vässats ytterligare och vi har kapacitet att uppföra och förvalta ännu fler vindkraftparker utan större behov av nyanställning. Nya förvaltnings- och bygguppdrag erhålls främst i samband med försäljning av nya projekt ur vår projektportfölj bestående av ca 600MW tillståndsgivna projekt. Alla med god vindpotential och attraktiv investeringskostnad per producerad kilowattimme. Till detta kommer projektportföljen i Skottland vilken består av ytterligare ca 150MW under utveckling.
Årets kassaflöde var positivt. Detta användes främst till att sänka bolagets belåningsgrad och uppgick därefter till 46 mkr. Vår strategi är att använda frigjort kapital i samband med försäljning av projekt samt kassaflöden från det samägda projektet Jädraås till att reducera belåningsgraden ytterligare. Bolagets likviditet är samtidigt god, ca 203mkr vid årsskiftet.
Bolaget är på det hela taget i gott skick. Organisationen är effektiv och medarbetarna erfarna och skickliga, vilket bevisas av att vi på endast ca 30 personer kan förvalta drygt 8% av Sveriges vindkraftsflotta samtidigt som vi bygger och säljer ett stort antal nya MW. Vi är övertygade om att vår mix av egen elproduktion samt förvaltning, försäljning och byggnation av nya projekt åt andra över tid kommer att visa sig vara framgångsrik.
Det har varit några väldigt stimulerande år sedan starten 2007 som innefattat både med- och motgångar. Allt har inte gått som planerat men jag tror ändå att vi navigerat hyggligt under svåra marknadsförutsättningar. Bolaget har en stabil grund och en affärsmodell som bevisligen fungerar bra. Det är därför med glädje jag lämnar över bolaget till vår nya VD, Daniel Johansson. Jag vill samtidigt passa på att tacka aktieägare, styrelse och kollegor för förtroendet att vara med och bygga upp ett av Sveriges ledande oberoende kraftbolag inom vindkraftbranschen.
Halmstad i mars 2016 Peter Nygren VD Arise 2007–2015
T ack Peter för ett fantastiskt arbete med att bygga upp och etablera Arise som ett ledande vindkraftföretag i Sverige! Jag vill också tacka styrelsen för förtroendet man har visat genom att utse mig till ny VD! Det är med glädje och entusiasm jag tar mig an uppgiften att leda Arise.
Den kanske största och viktigaste trenden i världen just nu är hur hållbarhetsfrågorna på allvar får allt större betydelse. Finansmarknaden och företag fokuserar allt mer på miljö- och hållbarhetsfrågor. Det påverkar dagligen affärsbeslut och processer i företagen. Fossila tillgångar väljs aktivt bort. Förnybar energi väljs istället. Politiker har en tydlig miljöagenda och medborgare gör aktiva miljöval som en naturlig del av vardagen. Samhället är mitt uppe i en fundamental omvandling.
Mitt i detta står Arise som utvecklare och byggare av ny förnybar energi och som långsiktig ägare av vindkraft. Vi är en del av den pågående omställningen. Det är i sig ingen självklar garanti för att vi ska göra strålande ekonomiska resultat. Det är rentav en paradox att vi är en del av den pågående omställningen, men att vi samtidigt kan påverkas negativt av att oljepriser och andra fossila råvaror faller i pris. Det finns förstås många bakomliggande förklaringar, såsom att den s.k. råvarububblan spruckit och att "shale gas" utvinns i större utsträckning och till lägre kostnader. Det påverkar förstås även elpriserna. Det nyligen träffade, globala klimatavtalet har inte heller följts upp med de nödvändiga ekonomiska styrmedel som krävs för att nå de klimatmål som satts upp. Det måste bli dyrare att släppa ut växthusgaser.
Trots dessa omständigheter känner jag mig trygg i att
Arise har en självklar roll för att bidra till ekologiskt hållbar energiförsörjning, till konkurrenskraftiga priser. Vi är en del av Europas strävan mot minskat externt energiberoende och bidrar till att uppfylla EU-målet om en minskning av klimatutsläppen med 40% och målet om minst 27% förnybar energi till 2030. Detta möjliggörs genom en gemensam europeisk elmarknad och med nya överföringsförbindelser till olika delar av Europa, senast NordBalt-förbindelsen från sydöstra Sverige till Baltikum.
Jag är imponerad över den kompetens som finns hos medarbetarna i Arise. Vi har en djup och mångårig erfarenhet av att utveckla och bygga vindkraft till konkurrenskraftiga priser. Det är glädjande att vi under 2015 vid upprepade tillfällen har bevisat vår förmåga att sälja vindkraftprojekt som vi utvecklat, byggt och därefter tagit under förvaltning. Jag känner en tillförsikt i att vi ska kunna omsätta vår projektportfölj i nya affärer. Jag känner mig även komfortabel med den finansiering som är tryggad och med att vi lyckats arbeta upp en kassa om drygt 200 mkr. Jag ska efter bästa förmåga arbeta för att tillsammans med medarbetarna realisera bolagets fulla potential.
Halmstad i mars 2016 Daniel Johansson VD Arise
et är med glädje jag kan konstatera att aktieägarna i Arise för första gången på länge fick en positiv kursutveckling under 2015, aktien steg med 13%. En liten uppgång men ändock naggande god. Jag hoppas att Dvindarna har vänt.
När det gäller bolagets verksamhet löper verksamheten väl gällande byggnation och försäljning av vindkraftparker till externa investerare men däremot inte när det gäller elpriset som under 2015 fortsatte falla till nivåer som inte setts på mycket länge. Trots det och framförallt tack vare våra externa affärer lyckades vi vända utvecklingen till en underliggande vinst när det gäller rörelseresultatet. Våra mycket kompetenta medarbetare har gjort en storstilad insats i försäljnings- och anläggningsarbetet. Inte bara medarbetarna utan även styrelsens breda kompetens och förtjänstfulla arbete vill jag passa på att framhålla.
Vi ser ljust på möjligheterna att fortsätta utveckla vår affär när det gäller att sälja och bygga nya parker ur vår projektportfölj gällande förnybar och hållbar energi till både inhemska och internationella investerare. När det gäller prisutvecklingen hoppas vi framförallt på en förbättring avseende elcertifikatpriserna där vi sett en viss stabilisering under 2015.
Under året bestämde sig vår mångårige VD Peter Nygren, tillika en av bolagets grundare, för att lämna VD-posten för att istället ägna sig åt framtida affärsutveckling för Arise. Efter en intensiv rekryteringsprocess kunde vi med glädje rekrytera Daniel Johansson som ny VD. Daniel har nyligen börjat och under hans ledning kommer vi att utveckla vår
affär och strategi ytterligare. Jag vill passa på att tacka Peter Nygren för ett fantastiskt arbete med att etablera och göra Arise framgångsrikt.
Bolaget är nu väl rustat för att möta alla de utmaningar vi står inför, framförallt de rekordlåga el- och certifikatpriserna. Med en stark kassa, god kostnadskontroll, stor projektportfölj samt en ny VD och mycket kompetenta, duktiga medarbetare ser vi framtiden an med tillförsikt.
Halmstad i mars 2016 Joachim Gahm Styrelseordförande Arise
verige och Norge har ett gemensamt stödsystem och utbyggnadsmål för förnybar kraft. De båda länderna har också, i grunden, samma elpris. Länderna är dock uppdelade i olika elprisområden där elpriset kan variera vid samma tidpunkt. I Sverige finns fyra olika prisområden.
Elpriset är normalt högre i den södra landsänden och lägre i norr. Variationen beror på högre konsumtion i den södra landsänden medan produktionen har sin tyngdpunkt i norr. Norge är uppdelat i sex prisområden där priset varierar beroende på vattenkrafttillgång. S
Då såväl stödsystem som prissättning på kraft är lika i de båda länderna har Arise definierat sin hemmamarknad som Sverige och Norge. Vindkraftutveckling bedrivs också i Skottland.
Även om intäktssidan är lika för ett vindkraftprojekt i Sverige och Norge skiljer sig de båda länderna åt vad gäller övriga förutsättningar för en vindkraftetablering. Generellt gäller att vindpotentialen utefter den norska västkusten är god och i många fall bättre än i de svenska projekten. Sverige har å andra sidan bättre elanslutningsmöjligheter. I båda länderna belastas ett vindkraftprojekt av en förhöjd fastighetsskatt. I Sverige är skatten definierad och bestämd från centralt håll medan den i Norge fastställs lokalt och varierar mellan olika kommuner. Den norska fastighetsskatten är normalt avsevärt mycket högre än den svenska.
En annan skillnad är arbetskraftskostnaden för servicetekniker och byggarbeten, där norska projekt, som regel, har en avsevärt högre bygg- och servicekostnad.
Nordliga projekt, i såväl Sverige som Norge, kan räkna med minskad tillgänglighet p.g.a. isbildning på blad och utrustning. Dylika problem drabbar sällan projekt i södra Sverige eller projekt utefter den norska västkusten där Golfströmmen motverkar isbildning.
Inmatningskostnaden för kraft har likaledes en geografisk variation. Det är i allmänhet billigare att mata in kraft där tyngdpunkten i konsumtionen finns och dyrare på platser långt ifrån konsumtionscentra.
För att nå samma avkastning i två likartade projekt i Sverige och Norge måste därför:
Under år 2015 producerade Sveriges drygt 3 200 vindkraftverk 16,6TWh el. Det motsvarar cirka 12% av Sveriges totala elförbrukning. Elproduktionen från vindkraft ökade med nästan 45% jämfört med föregående år, vilket till största delen berodde på mer vind 2015 och till viss del på att fler verk var i drift (Källa: Energimyndigheten). Totalt installerades drygt 600MW eller uppskattningsvis 185 vindkraftverk under året. Ett normalår producerar alla nu installerade vindkraftverk i Sverige drygt 11% av Sveriges totala elbehov (Källa: Svensk Vindenergi), att jämföras med Danmarks 39% eller Tysklands 27%. Det finns m.a.o. möjlighet att öka antalet installerade vindkraftverk i Sverige betydligt. Vindkraftutvecklingen har gått snabbt och bidrar till att hålla ner elpriserna i Sverige, till nytta för såväl konsumenter som industri. Vindkraftverken blir allt effektivare och kan nu på allvar konkurrera med all annan ny kraft. Utbyggnaden av svensk vindkraft saktade dock in betydligt under 2015 då endast drygt 600 nyaMW driftsattes, att jämföra med drygt 1 050MW under 2014 (Källa: Svensk Vindenergi), vilket enligt Arise bedömning främst beror på låga priser på både el och elcertifikat.
En ökad ambition till Tysklands nivåer skulle innebära att antalet vindkraftverk nära nog behöver fördubblas. Med en utbyggnadstakt om 400 verk per år skulle detta kunna klaras av under en 10-årsperiod. I och med att vindkraften nu är så pass kostnadseffektiv vore en dylik satsning att föredra, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv, jämfört med andra alternativ. Sverige och Norge har dessutom en god möjlighet att balansera ökad vindkraftproduktion med sin goda tillgång på vattenkraft.
Parallellt med utbyggnaden av vindkraft sker en avveckling av svensk kärnkraft. De svenska kärnkraftsägarna har fattat beslut om att stänga ned fyra (av totalt 10) kärnkraftsreaktorer fram till 2020, varav en redan tagits ur drift. (Källor: OKG och Vattenfall)
Som tidigare nämnts är vindpotentialen på den norska västkusten god. Förstärkning av elnäten pågår och antalet tillståndsgivna parker ökar. De indikationer som tidigare funnits att marknaden i Norge börjar komma igång, ser nu ut att innebära att fler projekt beslutas och sätts igång.
Vindförutsättningarna utefter den skotska västkusten är ypperliga och överträffar t.o.m. ofta de bästa norska projekten. Under året som gick förändrades dock det brittiska systemet, som även inkluderar Skottland, vilket innebär att man numera tillämpar ett auktionsbaserat stödsystem för förnybar kraftproduktion. I första hand har detta stöd riktats till havsbaserad vindkraft, medan landbaserad vindkraft hittills varit utan. Motivet har varit att begränsa utbyggnaden av landbaserad vindkraft i de mer tätbefolkade delarna av de brittiska öarna. Den fortsatta utbyggnaden av landbaserad vindkraft kommer därför främst att ske i glesfolkade områden och Arise projekt i Skottland är därvidlag väl lokaliserade. Bedömningen är att vindresursen i våra projekt möjliggör en lönsam investering även utifrån en intäktsnivå baserad på s.k. UK Base Price, som för närvarande ligger i storleksordningen £ 42/MWh eller ca 30% över nu rådande intäkter från el och elcertifikat i Sverige.
Arise har under åren studerat ett flertal marknader jämte Norge, Sverige och Skottland. Däribland Polen, Finland, Turkiet, baltländerna, Rumänien samt Italien och Spanien. I flertalet av dessa länder är den politiska och/eller regulatoriska osäkerheten för stor. I Finland har ambitionen vad gäller utbyggnad av förnybar kraft reducerats. Arise utvärderar fortlöpande utvecklingspotentialen i nämnda länder samt andra europeiska länder och jämför dessa med bedömd lönsamhet i utvecklingen av den egna projektportföljen.
Den svenska vindkraftmarknaden har delvis ändrat utseende de senaste åren. Antalet bolag som utvecklar och bygger vindkraftparker är nu färre samtidigt som det kommit in nya långsiktiga ägare till större vindkraftparker i form av svenskt och utländskt pensionskapital. Skälet till det senare är att alternativinvesteringar i exempelvis räntepapper och statsobligationer ger en förhållandevis låg avkastning jämfört med en vindkraftinvestering där man ofta erhåller en relativt högre avkastning, även med dagens låga intäktsnivåer. En investering som idag ger en total avkastning efter skatt på runt 6% kan mycket väl visa sig vara en utmärkt investering om prisnivån på el- och elcertifikat förbättras. En utveckling som inte är osannolik, givet den utfasning av kärnkraft i Storbritannien, Tyskland och Sverige samt utfasningen av tysk kolproducerad kraft som kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Investeringar i större parker görs också i samarbete med stora elförbrukare med nya etableringar i Sverige som exempelvis Google och IKEA.
När det gäller enskilda verk eller mindre parker är investerarna ofta svenska kommuner med en uttalad miljöambition samt vilja att själva producera sin el lokalt där den också förbrukas.
Strategin hos de större nordiska kraftbolagen (Fortum, E.ON, Statkraft och Vattenfall) skiljer sig visserligen åt men gemensamt är att de söker medinvesterare i de lite större vindkraftsatsningarna. E.ON har en något lägre aktivitet vad gäller investeringar i vindkraft medan Statkraft hitintills har varit en av de mest aktiva investerarna i marknaden.
Den tekniska utvecklingen har varit snabb de senaste åren med allt större rotorer, högre torn och generellt sett effektivare vindkraftverk. Denna utveckling har tillsammans med en lägre EUR/SEK-kurs och effektivare byggmetoder lett till att investeringskostnaden per producerad kWh sjunkit med över 30%. Den tekniska utvecklingen verkar nu delvis ha mognat och det handlar istället om att hitta effektiva projekt med bra vindpotential, enkel elanslutning och i övrigt goda byggförhållanden. Investeringskostnaden per producerad kWh bör kunna sänkas ytterligare något i de bästa vindkraftprojekten, men har för det stora flertalet av projekten planat ut.
Arise fokuserar uteslutande på de bästa projekten i projektportföljen vilka är ca 600MW tillståndsgivna projekt i attraktiva vindlägen. Vår ambition är att öka projektportföljen något i både Norge och Sverige genom förvärv av bra projekt med långt framskriden tillståndsprocess.
Kostnadsnivån för alternativ elproduktion, exempelvis kärnkraft, har klarlagts i och med den brittiska regeringens beslut att erbjuda kraftbolag ca 1 000SEK/MWh (1 kr/kWh) för byggnation av ny kärnkraft. I jämförelse med landbaserad vindkraft är denna kostnad mycket hög. Svensk landbaserad vindkraft kan i dagsläget uppföras till ett pris som är ca hälften jämfört med brittisk och sannolikt också svensk ny kärnkraft.
Elprisområde Nord Pool består av de nordiska länderna (DK,
SWE, NO och FIN) samt de baltiska länderna. Systempriset på Nord Pool beräknas utifrån priser i de olika fysiska prisområdena inom systemet. I Sverige finns fyra områden, med ett lägre pris i norr och ett högre pris i söder.
Utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige och Norge stöds av ett kostnadseffektivt elcertifikatsystem. Ett system som är gemensamt för båda länderna. Merkostnaden för svenska elkonsumenter är låg, ca 3–5 öre/kWh inklusive moms. I länder med statsstödda system, exempelvis Italien och Tyskland, är kostnaden för att stötta utbyggnaden av vind- och solkraft åtta till tio gånger högre (Källa: Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015).
Elcertifikatsystemet är konstruerat så att landets utbyggnadsmål för förnybar kraft ska nås. Detta åstadkoms genom att efterfrågan på elcertifikat regleras genom den s.k. kvotplikten – mängden elcertifikat en elkonsument behöver köpa i relation till sin årliga elförbrukning. Genom att ändra kvotplikten kan myndigheten styra priset på elcertifikat vid kontrollstationer vart femte år. Svensk elintensiv industri har ingen kvotplikt och heller ingen elcertifikatkostnad. Industrin kan istället dra nytta av låga elpriser som följd av den utbyggnad av förnybar kraft som sker. Många av företagen producerar själva också elcertifikat och får därigenom en extra intäkt.
Vid kontrollstation 2015 beslutade Sverige och Norge att öka den s.k. kvotplikten kraftigt. Skälet är att det byggts upp ett överskott av certifikat vilket lett till prispress och att utbyggnadstakten saktat in. Justeringen innebär att balans mellan tillgång och efterfrågan successivt återskapas, vilket sannolikt leder till högre elcertifikatpriser och att utbyggnadstakten åter tar fart.
Arise prissyn är att elpriset fortsatt kommer att vara volatilt medan elcertifikatpriset sannolikt kommer att stiga från dagens nivåer. Det sammanlagda marknadspriset på el och elcertifikat kommer sannolikt att möjliggöra en lönsam utbyggnad av de bästa vindkraftprojekten. Då priscyklerna på el och elcertifikat av olika anledningar inte korrelerar, innebär det att en väl avvägd säkringspolicy är avgörande för att säkerställa en god lönsamhet. Arise har sedan 2009 uppnått snittpriser över rådande marknadspriser. Under 2015 uppgick Arise realiserade pris för el och elcertifikat tillsammans till ett snittpris om 505kr/MWh vilket är betydligt över marknadssnittpriset 2015 som var ca 367kr/MWh.
För segmentet Egen vindkraftdrift har Arise säkrat merparten av produktionen under första halvåret 2016 men har en mer öppen position därefter. Produktion från Jädraåsprojektet inom segmentet Samägd vindkraftdrift
| 2016 | 2017 | 2018 | |
|---|---|---|---|
| Egen produktion, budget,GWh | 388 | 388 | 388 |
| Prissäkrad elproduktion,GWh 1) | 223 | 48 | 18 |
| Prissäkrad certifikatproduktion,GWh | 70 | 125 | 85 |
| Säkrat elpris, inkl CFD, SEK/MWh 1,2) | 334 | 252 | 208 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 212 | 187 | 156 |
| Samägd produktion, budget,GWh | 285 | 285 | 285 |
| Prissäkrad elproduktion,GWh | 177 | 177 | 178 |
| Prissäkrad certifikatproduktion,GWh | 243 | 255 | 118 |
| Säkrat elpris, inkl CFD, SEK/MWh | 423 | 423 | 377 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 178 | 182 | 160 |
9,2 SEK/EUR kurs
1) Inkluderar uthyrda vindkraftparker under H1 2016
2) Inkluderar CFD för områdessäkrat pris, annars systempris
är säkrad enligt bankvillkor på rullande femårsbasis.
Ovan följer en jämförelse mellan bolagets realiserade totala intäkter under perioden 2009–2015 och rådande marknadspriser. Som framgår av grafen är bolagets intäkter högre än marknadspris alla kvartal utom tre, vilket ger tyngd både åt bolagets strategi och prissäkringsförmåga.
Jämte intäkter från försäljning av producerad el och elcertifikat, har Arise även andra intäktskällor, som beskrivs nedan.
För all svensk förnybar kraft utställs ett bevis på elens ursprung, en s.k. ursprungsmärkning. En producerad MWh ger upphov till en ursprungsmärkning, ett s.k. GoO (Guarantee of Origin) som kan säljas vidare till elkonsumenter som
vill stötta utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige. Ett GoO betingar ett värde av några kronor per MWh om det säljs till svenska konsumenter medan värdet är högre om det exporteras. Arise har registrerat alla anläggningar även i det engelska systemet och kunde därmed under delar av 2015 sälja GoO:s till engelska kunder till ett högre pris.
I samband med försäljning av ett vindkraftprojekt, eller delar av detsamma, tecknas som regel ett förvaltningsavtal. Avtalet innebär att säljaren tillser att service, drift och underhåll sköts på ett bra sätt samt att övrig administration av vindkraftparken ombesörjs. Arise har nu tecknat förvaltningsavtal om ca 235 MW. Inklusive den egna produktionen om ca 254MW förvaltar bolaget nu knappt 490MW vilket motsvarar drygt 8% av Sveriges installerade vindkraft-
kapacitet vid utgången av år 2015. Jämte fasta intäkter från externa förvaltningsuppdrag ökar stordriftsfördelarna vilket sänker kostnaden också i de egna parkerna. Bolaget har väl utvecklade system och metoder vilket gör att vi effektivt, och utan större resursförstärkningar, kan förvalta ytterligare ett antalMW vilket också är vår ambition.
Vid vidareförsäljning av driftsatta parker, liksom av parker redo att byggstartas, utgår en s.k. utvecklingsersättning. Projekt Brotorp överlämnades till BlackRock under december månad och avräkning av projektet förväntas ske under kvartal 1, 2016. För närvarande pågår två byggprojekt: Ryssbol 12MW vilket uppförs för KumBro Vinds räkning samt Mombyåsen 33MW som uppförs för Allianz Capital Partners räkning. Utvecklingsersättningen bokförs månatligen varefter projekten framskrider. Båda dessa planeras att överlämnas till kund under år 2016. I tillägg avyttrades den driftsatta parken Skogaby 7,2MW till Allianz Global Investors under 2015.
I samband med uppförandet av en såld byggbar park svarar Arise för projektledningen av byggnationen vilket ger ytterligare intäkter.
Intresset för svenska vindkraftinvesteringar är relativt stort både från svenska och utländska långsiktiga investerare. Det beslut som nu fattats rörande revidering av elcertifikatsystemet är positivt och innebär att förutsättningar nu finns för att utbyggnadstakten åter ska ta fart.
Ett bekymmersfritt ägande med operationell förvaltning och drift av vindkraftparker
Arise har under åren kontinuerligt utvecklat sin arbetsmodell för driftuppföljning och effektiv förvaltning av såväl egna som externt ägda parker.
Vi erbjuder helhetslösningar för våra kunder där vi tar ansvar för drift, underhåll, i vissa fall service, teknisk förvaltning, miljörapportering, ekonomi och administration.
Vi erbjuder ett modernt arbetssätt med bästa möjliga programvarustöd som innebär att vi kostnadseffektivt kan hantera ett stort antal turbiner. Varje enskild turbin följs kontinuerligt upp avseende både prestanda och tillgänglighet. Alla fel/larm följs upp, kategoriseras och åtgärdas i prioritetsordning.
En strukturerad planering, användande av EMS system (Event Management System), innebär att såväl operativ personal som ägaren har full insyn i alla materiella händelser/åtgärder, planerade och oförutsedda, i respektive park.
Vi har standardiserade rapportformat där vi bl.a. tillämpar produktionsbaserad tillgänglighetsuppföljning. Rapportgenereringen är till stor del automatiserad och vi redovisar varje månad på vindkraftsverksnivå prestanda, tillgänglighet och mest frekventa fel/larm samt konsekvenser i form av produktionsförluster.
Arise använder egen servicepersonal i ett antal parker. Detta har inneburit väsentliga kostnadsbesparingar, samt att vi byggt upp egen kompetens inom service och underhåll vilket också är en fördel för att kunna ha kontroll på våra leverantörer.
Ett utmanade marknadsklimat innebär att förbättring av lönsamheten blir allt viktigare. Arise har under ett antal år arbetat fokuserat med produktionsoptimering. Hittills är det beräknade resultatet 2–4% förbättrad produktion, på årsbasis.
490 MW, 188 verk Varav egna och Arise andel i samägda parker; 253,5 MW, 106 verk
Externa uppdrag driftsatta och under byggnation; 235,5 MW, 82 verk
30 • EGEN VINDKRAFTDRIFT
ENERGI I KILOWATTIMMAR 1MWh = 1000 KWh 1GWh = 1000 000 KWh
Egen vindkraftdrift
EFFEKT WATT 1MW = 1000 000 W 1GW = 1000 000 000 W
Segmentet Egen vindkraftdrift omfattar 11 vindkraftparker om totalt 152MW. Normalårsproduktionen från dessa parker under ett fullt driftår uppskattas till ca 388GWh. Samtliga parker är belägna i södra Sverige fördelat mellan öst- och västkusten.
Under 2015 producerade Arise helägda vindkraftparker 442GWh (401), utfallet var ca 9% över budget, justerat för försäljningen av Skogaby. Vindåret 2015 var energimässigt starkare än normalt. Parker vilka utgör säkerhet för bolagets gröna säkerställda obligation producerade 379 GWh. Vid årets början hade vi ca 159MW och vid årets utgång ca 152MW i drift. Skillnaden förklaras av att Skogabyparken, om 7,2MW, såldes i september 2015. Genomsnittsintäkten från försäljning av el och elcertifikat var 505 kr/MWh, en nedgång jämfört med föregående år (611kr/MWh) beroende på lägre marknadspriser. Till följd av lägre marknadspriser beslutades om nedskrivning av tillgångar inom segmentet under 2015. Tillsammans med retroaktiv fastighetsskatt belastades segmentet med engångskostnader om totalt −127 mkr (0) under 2015. Till följd av högre produktion och effektivare drift var dock den specifika rörelsekostnaden lägre än föregående år och uppgick till 118kr/MWh (135), en minskning med 13%. Resultatet före skatt blev därför 1 mkr (27) före och −126 mkr (27) efter poster av engångskaraktär.
Inga projekt är för närvarande under uppförande för segmentet Egen vindkraftdrift. Parker kan både komma att byggas och säljas under de närmaste åren.
Arise ansvarar för förvaltning i samtliga våra parker. Arise personal utför själv all service och tillsyn för parkerna Oxhult, Råbelöv, Blekhem, Gettnabo och Idhult fördelat på två serviceteam. Ett team är baserat i sydöstra Sverige och ett i sydvästra Sverige. I nämnda parker är egna serviceteam billigare än inköpta tjänster. Serviceansvaret för övriga projekt ligger för närvarande hos respektive vindkraftleverantör, då detta är en billigare lösning.
| Egen vindkraftdrift i siffror, mkr | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 223 | 245 |
| Intäkter | 225 | 260 |
| Rörelsekostnader | −52 | −54 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
173 | 206 |
| Rörelseresultat (EBIT) | −41 | 113 |
| Resultat före skatt | −126 | 27 |
| Intäkter, kr/MWh | 505 | 611 |
| Kostnad kr/MWh | 118 | 135 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 2 076 | 2 111 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) |
neg. | 5,4% |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) |
8,3% | 9,8% |
Samägd vindkraftdrift
Samägd vindkraftdrift
nom segmentet Samägd vindkraft ingår projektet Jädraås som Arise samäger till 50% med Platina Partners LLP. Projektet omfattar 66 verk à 3,1MW, totalt 203MW. Den beräknade normalårsproduktionen under ett fullt Idriftår uppgår till 572GWh.
Under 2015 uppgick elproduktionen till 664GWh (518) varav Arise andel uppgick till 332GWh (249). Den kraftiga produktionsökningen beror på att 2015 var ett starkt vindår samtidigt som 2014 utgjorde ett svagt vindår i parken. Vi förväntar oss fortsatt att över tid genomsnittligt uppnå den förväntade normalårsproduktionen.
Till följd av lägre marknadspriser beslutades om nedskrivning av tillgångar inom segmentet under 2015. Vidare ökade fastighetsskatten retroaktivt från 2014 vilket tillsammans gjorde att engångskostnader belastade segmentet med totalt −44mkr (0) under 2015.
Resultatet före skatt blev därför 16mkr (−8) före, och −28mkr (−8) efter poster av engångskaraktär.
Arise ansvarar sedan övertagande av projektet för den operationella förvaltningen. Arise analyserar olika möjliga optimeringsåtgärder för att kunna lyfta produktionen. För service av parken ansvarar vindkraftleverantören Vestas som har ett serviceteam på plats permanent.
| Samägd vindkraftdrift | ||
|---|---|---|
| i siffror, mkr | 2015 | 2014 |
| Intäkter | 166 | 137 |
| Rörelsekostnader | −42 | −36 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
124 | 101 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 21 | 38 |
| Resultat före skatt | −28 | −8 |
| Intäkter, kr/MWh | 501 | 550 |
| Kostnad kr/MWh | 128 | 145 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1 418 | 1 447 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT) |
1,5% | 2,6% |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA) |
8,7% | 7,0% |
SÖDRA KÄRRA Verktyp: Vestas V100 Antal: 6 Årlig produktion(GWh): 37,4 Driftsatt år: 2011/2012
FRÖSLIDA Verktyp: GE 2,5XL Antal: 9 Årlig produktion(GWh): 55,4 Driftsatt år: 2011
BOHULT Verktyp: GE 1,6–100 Antal: 8 Årlig produktion (GWh): 46,3 Driftsatt år: 2014
OXHULT Verktyp: Vestas V90 Antal: 12 Årlig produktion(GWh): 56,8 Driftsatt år: 2009
KÅPHULT Verktyp: GE 2,5XL Antal: 7 Årlig produktion(GWh): 40,6 Driftsatt år: 2010/2011
RÅBELÖV Verktyp: Vestas V90 Antal: 5 Årlig produktion(GWh): 22,8 Driftsatt år: 2010
JÄDRAÅS* Verktyp: Vestas V112 Antal: 66 Årlig produktion(GWh): 572 Driftsatt år: 2012/2013
BLEKHEM Verktyp: Vestas V100 Antal: 6 Årlig produktion(GWh): 30,1 Driftsatt år: 2011/2012
*Samägd vindkraftdrift (50%).
IDHULT Verktyp: Vestas V90 Antal: 8 Årlig produktion(GWh): 36,2 Driftsatt år: 2011
SKÄPPENTORP Verktyp: Vestas V112 Antal: 1 Årlig produktion(GWh): 8,5 Driftsatt år: 2012
GETTNABO Verktyp: Vestas V90 Antal: 6 Årlig produktion(GWh): 30,3 Driftsatt år: 2011
BRUNSMO Verktyp: GE 2,5XL Antal: 5 Årlig produktion(GWh): 24,5 Driftsatt år: 2010
STORRUN, KROKOM KOMMUN Verktyp: Nordex N90 Antal: 12 Driftsatt år: 2009 Ägare: Primer Super Ltd. Pty.
JÄDRAÅS, OCKELBO KOMMUN Verktyp: Vestas V112 Antal: 66 Driftsatt år: 2012/2013 Ägare: Arise AB/Platina Partners
STJÄRNARP, HALMSTAD KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 3 Driftsatt år: 2013 Ägare: KumBro Vind AB
SKOGABY, LAHOLMS KOMMUN Verktyp: Vestas V100 Antal: 4 Driftsatt år: 2013 Ägare: Allianz Global Investors
MOMBYÅSEN, SANDVIKENS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 10 Driftsättning: 2016 Ägare: Allianz Capital Partners
RYSSBOL, HYLTE KOMMUN Verktyp: Vestas V110 Antal: 6 Driftsättning: 2016 Ägare: KumBro Vind AB
BROTORP, MÖNSTERÅS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 14 Driftsatt år: 2015 Ägare: BlackRock
MOMBYÅSEN, SANDVIKENS KOMMUN Verktyp: Vestas V126 Antal: 10 Driftsättning: 2016 Ägare: Allianz Capital Partners RYSSBOL, HYLTE KOMMUN Verktyp: Vestas V110 Antal: 6 Driftsättning: 2016 Ägare: KumBro Vind AB
| Vindkraftutveckling i siffror, mkr | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Intäkter | 294 | 36 |
| Rörelsekostnader och aktiverat arbete |
−239 | −44 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
55 | −8 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 18 | −21 |
| Resultat före skatt | −4 | −50 |
indkraftutveckling omfattar allt projektutvecklingsarbete och utgörs av arrendeavtal, vindmätningar, tillståndsansökningar, utformning av parker samt upphandling av de arbeten, komponenter och den finansiering som krävs. Verksamheten omfattar även byggnation, byggledning och Vdriftsättning samt försäljning av byggklara och driftsatta vindkraftparker.
Vår projektportfölj om ca 600MW består av ett antal projekt i södra Sverige och några större projekt i mellersta och norra Sverige. Fördelarna med att bygga i söder är tillgången till ett starkt elnät, lägre inmatningskostnad, lägre transportkostnader, möjlighet att bygga året runt samt lägre eller inga produktionsförluster till följd av snö och is. I den nordliga landsändan ger dock skalfördelar av riktigt stora projekt – tillsammans med en utökad möjlighet att få bygga högre verk, och därmed nå höga vindar – goda ekonomiska förutsättningar. Genom bättre förhållanden med bred geografisk spridning minskar vindrisken genom att det i princip alltid blåser någonstans i Sverige.
Under året har vi fortsatt att framgångsrikt förverkliga vår strategi att avyttra byggklara och driftsatta parker. Totalt avyttrades 52MW till investerare varav drygt 45MW utgjorde byggklara och 7,2MW driftsatta projekt.
I januari 2015 tecknades ett förvaltningsavtal med Whitehelm för den driftsatta parken Storrun 30 MW.
I juni tecknades ett villkorat avtal om försäljning och byggnation av Ryssbol 12MW till KumBro Vind AB. Villkoren för affären uppfylldes i november månad 2015 varefter byggnation startade. Ryssbol beräknas vara färdigställd och överlämnad till kund i slutet av 2016. Arise ansvarar för byggnation och kommer även utföra teknisk förvaltning av parken när den är driftsatt. Ryssbol utgör den andra transaktionen med KumBro Vind vilket är glädjande.
I augusti avyttrades projektet Mombyåsen 33MW till Allianz Capital Partners. Förvaltningsavtal tecknades även för byggnation och drift av parken. Därtill står Arise för entreprenaden vad gäller vägar, fundament samt det interna elnätet. Arise har i sin tur upphandlat underentreprenörer i detta syfte. Projektet beräknas vara färdigställt i slutet av 2016.
I september 2015 avyttrades den driftsatta parken Skogaby 7,2MW till Allianz Global Investors samtidigt som ett förvaltningsavtal ingicks för parken. Avslutningsvis överlämnades projektet Brotorp 46,2MW till BlackRock i december 2015, där slutavräkning förväntas ske under kvartal 1, 2016.
Sammantaget uppgår förvaltningen till knappt 490MW varav 235MW utgör projekt som förvaltas åt externa investerare. Det är glädjande att notera att kunderna utgörs av såväl stora internationella kapitalförvaltare som av kommunala bolag, vilket visar vår förmåga att möta behov hos olika typer av kunder.
Vidare avyttrades bolagets kran till Mammoet Wind A/S under 2015. Kranen köptes 2009 för att säkra kapacitet och minska ledtider. Det interna behovet av krankapacitet har dock minskat och kan nu tillgodoses av andra parter, däribland Mammoet Wind med vilka ett samarbetsavtal har tecknats.
Under året har arbete pågått med att utveckla bolagets projektportfölj. Däribland har Solberg 75MW tagits till byggklar status och sålts till Fortum under kvartal 1 2016. Bolaget har även intensivt arbetat med projekten Kölvallen och Skaftåsen vilka tillsammans utgör ca 300 MW. Arise har sedan tidigare förvärvat rätten att köpa dessa projekt. Projekten är tillståndsgivna men har ännu ej vunnit laga kraft. Bolaget har även arbetat med den övriga projektportföljen samt löpande utvärderat nya projekt. Inga nya projekträttigheter har dock säkrats annat än Mombyåsen vilken slutförvärvades från E.ON Wind och som sedan såldes vidare till Allianz Capital Partners under 2015.
Fokus är fortsatt att detaljplanera de tillståndsgivna projekt som bolaget förfogar över samt att förvärva ytterligare projekträttigheter. På kortare sikt är strategin att i första hand sälja projekt till externa investerare, där Arise står för byggledning och förvaltning av projekt. Bolaget har dock gjort bedömningen att färre projekt kommer att kunna realiseras givet nuvarande marknadspriser på el- och elcertifikat och har därför skrivit ned projektportföljen med −31 MSEK.
Vad gäller projekten i Skottland råder osäkerhet runt intäktsregimen men Arise bedömning är att projekten kan realiseras även med nuvarande marknadspris givet de starka vindresurserna som projekten förfogar över. Projekten ligger dock en bit fram i tiden vad gäller byggstart, som förväntas kunna ske först runt 2018–2019. Aktiviteterna i Norge har varit på en låg nivå.
indkraften i Sverige stod under 2015 för 12% av Sveriges elförbrukning, ett betydande tillskott i den svenska elproduktionen. Under året har det aviserats om avveckling av fyra av Sveriges 10 kärnkraftsreaktorer och samhället får allt mer fokus på att ställa om till en långsiktigt hållbar energiproduktion. Att världens länder gick samman
och tecknade ett rättsligt bindande klimatavtal vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 visar också på den globala viljan att välja hållbara alternativ. Sol, vind och vatten är några av de förnybara alternativ som har ökat kraftigt de senaste åren. Vindkraft kombinerat med andra förnybara energislag, är en del i ett mer förnybart samhälle för kommande generationer. V
Stora aktörer på finansmarknaden såväl inom övrigt svenskt och internationellt näringsliv väljer aktivt bort att investera i fossila och icke hållbara tillgångar, p.g.a. de höga riskerna, och styr medvetet investeringarna mot mer hållbara tekniker och energislag. Vi är med vår affärsmodell och vår inriktning på förnybar energi väl positionerade för att ta till vara de affärsmöjligheter som detta skapar vilket i sin tur borgar för goda möjligheter till värdeskapande för våra aktieägare. Vindkraften medför inte några skadliga utsläpp till miljön i form av växthusgaser, gifter eller andra föroreningar. Risken för höga avvecklingskostnader är ytterst begränsad och försumbar jämfört med annan elproduktion. Kostnaden kan kalkyleras och avsättning för demonteringsarbetet görs ofta hos Länsstyrelsen. Detta är sällan fallet för andra energislag, exempelvis kärnkraft, där avvecklingskostnaden ofta är både okänd och betydande.
Certifikatsystemet ger en extra intäkt till en producent av förnybar el. Vår syn är att denna intäkt över tiden, tillsammans med intäkten för el, skapar tillräcklig lönsamhet och avkastning för ägaren av vindkraftparken. Detta förutsatt att investering och drift sker effektivt – vilket vår affärsmodell borgar för.
Våra vindkraftparker är lokaliserade i olika delar av landet vilket ger oss en god geografisk riskspridning.
Nya vindkraftparker innebär ett positivt tillskott av förnybar el. Inget energislag är dock helt utan påverkan på sin omgivning. Vi för omfattande och ständiga diskussioner med såväl kommun som medborgare på de orter där vi planerar nya vindkraftparker. Den kontakten fortsätter även efter det att vindkraftparken etablerats och vi strävar efter konstruktiv kommunikation med våra grannar. När så erfordras utför vi utredningar av ljudpåverkan, rörliga skuggor, påverkan på fåglar och fladdermöss m.m. Utredningarna redovisas till tillsynsmyndigheterna och blir därmed publika handlingar, möjliga att ta del av för alla som är intresserade. Verksamheten i vindkraftparkerna redovisas även årligen i miljörapporter och genom annan redovisning till kommuner och länsstyrelser.
När vi bygger vindkraftparker leder detta till ökade arbetstillfällen i projektet, men också en ökad aktivitet och positiva effekter för lokalt näringsliv som transportföretag, affärer, hotell, bensinstationer etc. Närboende engageras och intresset från byalag och föreningar ökar. I några vindkraftparker utgår årligen en bygdepeng som fördelas mellan lokala projekt som ska främja bygden. I andra vindkraftparker fördelas arrendet mellan markägarna, som då får en extra inkomstkälla utöver t.ex. skogsbruk. Skogsbruk och vindkraft är en bra kombination, där el och inkomster produceras i väntan på att skogen ska kunna avverkas. I samband med att parken byggs anläggs nya vägar och befintliga förstärks vilket också underlättar för skogsbruket i området och minskar uppkomsten av körskador i övrig skog.
En god och säker arbetsmiljö är en strategisk fråga, vilket tydligt anges i vår arbetsmiljöpolicy. Målet är att skapa en sund och utvecklande arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa och vårt mål är att vara en arbetsgivare och arbetsplats i framkant när det gäller omsorg om medarbetarna. Etik och moral är
en annan oerhört viktig fråga och vi ska se till att vi alltid beter oss och uppträder på ett trovärdigt, hyggligt och bra sätt.
Jämställdhet: I vår jämställdhetspolicy och uppförandekod är vi tydliga med att vi inte gör skillnad på kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller andra faktorer. Viktiga riktlinjer är att ge alla samma möjlighet till kompetensutveckling, samma möjlighet att förena arbete och familj samt att sexuella eller andra trakasserier inte accepteras. Det finns i dagsläget en obalans vad gäller kön, ålder och etnicitet som vi strävar efter att utjämna. Vi söker ständigt efter de skickligaste medarbetarna där kompetensen är styrande vilket vi gradvis tror kommer att minska denna obalans.
Mänskliga rättigheter: Våra mark- och anläggningsentreprenörer finns huvudsakligen i Sverige, men dessa anlitar i sin tur ibland entreprenörer från andra länder. Våra vindkraftverk tillverkas på en global marknad, vilket gör att delar kan komma ifrån hela världen. Vi har haft möjlighet att göra ett fåtal besök i utländska tillverkande fabriker. Då vi inte har resurser att kontrollera hela leverantörsled, har vi valt att enbart arbeta med stora, välkända och etablerade varumärken och företag som har agerat under lång tid på den svenska och internationella marknaden. I vår uppförandekod anges tydligt att barnarbete eller arbete under tvång eller hot om våld inte accepteras samt att organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Trivsel och arbetsmiljö: Kontinuerliga medarbetarundersökningar görs med hjälp av en extern konsult, vilket även ger en jämförelse med andra bolag. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år enligt fastställda mallar. Bland medarbetarförmånerna finns ett friskvårdsprogram i form av bidrag från arbetsgivaren till köp av friskvårdsåtgärder som gymkort eller deltagande i annan fysisk aktivitet.
Säkerhet och hälsa: Våra entreprenörer får inte påbörja något arbete utan att ha en arbetsmiljöansvarig på plats. De ska även ha upprättat en arbetsmiljöplan samt en kvalitetsplan. Vi har ett fåtal egna bygg- och projektledare på plats samt servicetekniker under drift. För dessa gäller samma strikta regler. För arbeten uppe i ett vindkraftverk gäller särskilda regler. Då våra servicetekniker utför ett riskfyllt arbete, lägger vi stor vikt att de får rätt utbildning samt att de alltid arbetar minst två tillsammans i vindkraftverken.
Etik och moral: Att upprätthålla en hög affärsetisk standard är lika viktigt som att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och bestämmelser, vilket betonas i vår uppförandekod. Vi kräver ärlighet och integritet i koncernens samtliga verksamheter och förväntar oss detsamma från kunder, leverantörer och samarbetspartners. Avsevärda restriktioner finns gällande gåvor och belöningar, och mutor får inte förekomma. Andra områden som betonas i uppförandekoden gäller bolagets politiska neutralitet och relevant redovisning av ekonomiska transaktioner enligt vedertagna redovisningsprinciper.
Brytning och utvinning av kol innebär omfattande ingrepp i naturen och medför risk för stor negativ miljöpåverkan. Vid förbränning bildas aska, tungmetaller och växthusgaser. Kärnkraften alstrar avfall som kräver säker lagring i tusentals år. Avveckling av ett kärnkraftverk tar många 10-tals år och olyckor med oerhört stora negativa konsekvenser har förekommit flera gånger i närtid, bl.a. i Japan. Vindkraften har inte dessa problem. Den energi och materialpåverkan ett vindkraftverk orsakar har tjänats in redan efter ca sex månaders drift och utsläppen under drift är helt neutrala för miljön med undantag för en begränsad lokal påverkan. De lokala störningarna berör framförallt fem områden:
Ljud: Ljudet från vindkraftverkets vingar samt generator kan upplevas som störande. Därför finns tydliga regler för den högsta tillåtna ljudnivån för verken. Vi utför regelbundet ljudmätningar runt om i våra vindkraftparker för att verifiera att vi inte överskrider gränsvärden. Ljudmätningarna utförs enligt standardiserade metoder och redovisas för tillsynsmyndigheterna och andra intressenter.
Skuggor: Roterande skuggor från vingarna kan upplevas störande. Vi har ett generellt gränsvärde på maximalt åtta timmar per år vid närliggande bostäder i samtliga vindkraftparker. Vi utför därför alltid beräkningar av skuggpåverkan för närliggande bostäder i samband med byggnation av en ny vindkraftpark. Vid behov utrustas vindkraftverk med så kallad skuggreglering, vilket innebär att vindkraftverket stoppas vid risk för stor skuggpåverkan på någon bostad.
Landskapsbilden: Vindkraftverken kan synas på mycket långt håll i öppna landskap. Därför undviker man att placera vindkraftparker i känsliga områden. Våra egna vindkraftparker är placerade i aktiv skogsbruks- eller jordbruksmark.
Djur och naturvärden: En vindkraftetablering kräver noggrann planering så att störningen på djur och naturvärden minimeras. Vi har utfört ett stort antal fågel-, fladdermus- och naturvärdesinventeringar inför vindkraftetableringar. Vindkraftprojekteringar har avbrutits på platser som har för höga
naturvärden. I flertalet driftsatta vindkraftparker har vi även utfört studier av påverkan på fåglar och fladdermöss.
Kulturmiljö och arkeologi: Inför etablering av en vindkraftpark utför vi arkeologiska inventeringar i området. Vi försöker alltid minimera påverkan på fornlämningar och får ibland flytta en planerad vindkraftposition för att undvika höga kulturmiljövärden.
Vi strävar ständigt efter att hitta nya lösningar för att effek-
tivisera produkter och processer. Hur vi kan få ut mer produktion av våra vindkraftverk, effektivisera byggprocessen, standardisera vårt arbetssätt samt skapa mervärde för våra kunder är några av de saker vi fokuserat på de senaste åren. Teknikutveckling ligger oss varmt om hjärtat liksom att effektivt utnyttja energi och råvaror. Vi är nyfikna på vad som kommer att fungera i framtiden och vi vill vara delaktiga i en omställning till ett hållbart samhälle.
Styrelsen och verkställande direktören för Arise AB (publ), organisationsnummer 556274−6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2015.
Arise AB är moderbolag i Arisekoncernen, som övervägande består av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver parkerna där vindkraftverken ingår, se redovisning av dessa på sidan 107. Sedan tidigare år finns även Arise Elnät AB, Arise Drift och Förvaltning AB, Arise JV AB och Arise Kran AB. De tre senare bolagen kommer att avvecklas över tid då ingen verksamhet längre bedrivs i dessa. Därutöver finns intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som Arise AB samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag kontrollerat av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger vindkraftparken Jädraåsen bestående av 66 st. 3,1MW verk som formellt drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB.
Moderbolaget står för det huvudsakliga arbetet med att utveckla projekt (projektera lämpliga vindlägen, teckna arrendeavtal, arbeta fram konsekvensbeskrivningar, utarbeta detaljplaner och tillstånd), avyttra projekt till externa investerare, bygga nya projekt, förvalta projekt både interna och externa (tekniskt och ekonomiskt) samt hantera koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat.
Arise Elnät AB är helt inriktat på elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bl.a. koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät. Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige.
Under januari tecknades ett förvaltningsavtal med Whitehelm Capital för parken Storrun om totalt 30 MW. I juni tecknades ett villkorat avtal om försäljning och byggnation av Ryssbol 12MW till KumBro Vind AB. Villkoren för affären uppfylldes i november månad 2015 varefter byggnation startade. Ryssbol beräknas vara färdigställd och överlämnad till kund i slutet av 2016. Arise ansvarar för byggnationen och kommer även utföra teknisk förvaltning av parken när den är driftsatt. I augusti avyttrades projektet Mombyåsen 33MW till Allianz Capital Partners. Förvaltningsavtal tecknades även för byggnation och drift av parken. Därtill står Arise för entreprenaden vad gäller vägar, fundament samt det interna elnätet. Projektet beräknas vara färdigställt under slutet av 2016. I september 2015 avyttrades den driftsatta parken Skogaby 7,2MW till Allianz Global Investors samtidigt som ett förvaltningsavtal ingicks för parken. Projektet Brotorp 46,2MW överlämnades till BlackRock i december 2015 och slutavräkning med BlackRock förväntas ske under det första kvartalet 2016.
Produktionen i bolagets Egna och Samägda parker ökade till 774GWh under året till följd av bättre vindar än normalt.
På grund av låga el- och elcertifikatspriser fattades beslut om att skriva ner bolagets egna driftsatta parker med −120mkr och bolagets andel i intressebolag med −39 mkr. Därtill skrevs bolagets projektportfölj ned med −31 mkr.
Bolaget genomförde vidare en omorganisation och utsåg ny VD vilket innebar att ledningsgruppen minskade till fyra personer samt att organisationen i övrigt minskade något.
Nettoomsättningen är hänförlig till produktionen av el i segmentet Egen vindkraft och består av intäkter för såld el samt sålda och intjänade elcertifikat för faktisk producerad el. Under året har flera parker hyrts ut och de uthyrningsintäkter som belöper på denna produktion ingår också i nettoomsättningen. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat. Inom nettoomsättningen ingår därutöver försäljningsintäkter från sålda projekt vilka bruttoredovisas inom nettoomsättningen. Vindens energiinnehåll under året har varit god. Produktionen av Egen (inklusive uthyrd) och Samägd vindkraftdrift under året uppgick till 774GWh (650), en ökning med 19%, varav produktionen från Egen vindkraftdrift uppgick till 442GWh (401). Under året har Arise fortsatt att framgångsrikt avyttra driftsatta och byggklara projekt samt utöka förvaltningsverksamheten. Totalt tecknades avtal om avyttring av 52MW och förvaltningsavtal tecknades för totalt 82 MW. Till följd av låga elpriser har beslut fattats om nedskrivningar om totalt −190mkr innefattande både driftsatta tillgångar samt bolagets projektportfölj. Därtill har en viss omorganisation skett vilket innefattar en minskning av bolagets koncernledning samt viss minskning av personal även i den övriga organisationen. Under 2015 utnämndes Daniel Johansson till ny VD och tillträdde sin tjänst i januari 2016.
Nettoomsättningen uppgick till 487mkr (258). Ökningen beror på högre vinster i samband med projektförsäljningar samt att dessa försäljningar har bruttoredovisats inom nettoomsättningen. Övriga rörelseintäkter uppgick till 21mkr (30). Detta innebär att de totala intäkterna uppgick till 508mkr (288). Aktiverat arbete för egen räkning minskade till 10mkr (13). Resultat i intressebolag uppgick till −25mkr (−1) efter nedskrivning om −39mkr och reserveringar om −5mkr och avser bolagets 50%-iga ägarandel i Siroccokoncernen samt finansiella intäkter på kapitalinsatsen i intressebolaget. Rörelsekostnaderna ökade till −301mkr (−104), varav −174mkr är hänförliga till bruttoredovisning av försälj
ningar och −127mkr är jämförbara med −104mkr i rörelsekostnader under föregående år. Detta innebar att rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 193mkr (197), inklusive nedskrivning om −39mkr och andra poster av engångskaraktär om −23 mkr. Justerat för poster av engångskaraktär ökade EBITDA till 255mkr (199) och är hänförligt till ett större bidrag från projektförsäljningar inom segmentet Vindkraftutveckling och ett starkare underliggande resultat i Samägd vindkraftdrift. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till −58mkr (91) inkluderat avskrivningar med −99mkr (−105) och nedskrivningar med −151mkr (−1). Finansnettot förbättrades till −106mkr (−115), varför resultatet före skatt uppgick till −164mkr (−24). Justerat för poster av engångskaraktär ökade resultatet före skatt till 49mkr (−21). Resultat efter skatt var −156mkr (−25) motsvarande ett resultat per aktie om −4,67kr (−0,75) både före och efter utspädning.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 28mkr (118) och försäljningar minskade materiella anläggningstillgångar med 145mkr (97).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 218mkr (185). Rörelsekapitalförändringar minskade kassaflödet med −48mkr (−23) vilket gav ett kassaflöde från den löpande verksamheten på 170mkr (162). Investeringar i, och försäljningar av materiella anläggningstillgångar har skett med 116mkr (−22) varefter kassaflödet efter investeringar uppgick till 287mkr (140). Netto av lång- och kortfristiga räntebärande skulder har minskat kassaflödet med −156mkr (−101). Räntor om −92mkr (−181) har betalats och räntor om 7mkr (43) har erhållits. Nettobetalningar till och från spärrade konton har skett med 1mkr (65) varefter kassaflödet för året uppgick till 46mkr (−34).
Räntebärande nettoskuld uppgick till 1 248mkr (1 449). Soliditeten vid periodens slut var 39,4% (39,7). Likvida medel uppgick till 203mkr (157) och outnyttjade krediter uppgick till 18mkr (112). Därtill har bolaget under 2014 och 2015 återköpt egna obligationer för 32mkr respektive 18mkr, dvs. totalt 50mkr.
Eftersom Arise endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter den svenska skattesatsen 22,0%.
Beaktat koncernens skattemässiga underskottsavdrag och avskrivningsmöjligheter är bedömningen att ingen
betald skatt kommer att redovisas under de närmaste åren.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 31 (31). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 31 (33). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget har stått för det huvudsakliga arbetet med att utveckla projekt (projektera lämpliga vindlägen, teckna arrendeavtal, arbeta fram konsekvensbeskrivningar, utarbeta detaljplaner och tillstånd), avyttra projekt till externa investerare, bygga nya projekt, förvalta projekt både interna och externa (tekniskt och ekonomiskt) samt hantera koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy. De elproducerande dotterbolagen säljer sin elproduktion till kund enligt avtal och överskjutande el till Arise till spotpris och Arise säljer vidare till spotmarknaden. Denna koncerninterna handelsverksamhet redovisas brutto i resultaträkningen. I moderbolagets verksamhet ingår också uthyrning av produktionsanläggningar. Vindkraftverk hyrs in från dotterbolag för vidare uthyrning till extern part.
Moderbolagets totala intäkter uppgick under året till 369mkr (321). Inköp av el och elcertifikat, hyra av vindkraft, personal- och övriga externa kostnader, aktiverat arbete för egen räkning samt av- och nedskrivning av anläggningstillgångar uppgick till −447mkr (−352) varvid rörelseresultatet (EBIT) uppgick till −78mkr (−31). Ett finansnetto på −364mkr (−5), inklusive nedskrivningar, samt koncernbidrag på 138mkr (66) medförde att resultatet efter skatt uppgick till −304mkr (23).
Koncernens huvudsakliga verksamhet är att producera förnybar el utan utsläpp av CO2, stoft eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Verksamheten omfattar bygg- och anläggningsarbeten i samband med uppförande av vindkraftverk och tillhörande elanläggningar, vilka följer det regelverk som gäller för dylik verksamhet.
Koncernens hantering av oljor, kemikalier och drivmedel är begränsad till oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, till vad som följer av de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till leverantörernas och koncernens tjänstefordon. Driften av vindkraftanläggningar ger upphov till direkt miljöpåverkan genom ljud, skuggor och synintryck.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillståndspliktig och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den befintliga verksamheten.
Arise indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), finansiella risker (energipriser, certifikatpriser, valutor, räntor, finansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise bedömer att det kommer att finnas efterfrågan på elektricitet som producerats med vind under överskådlig framtid. Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 innebär att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50% av den totala energianvändningen. För vindkraften innebär detta en nationell planeringsram som motsvarar 30TWh år 2020, varav 20TWh på land och 10TWh till havs. Vindkraften i Sverige producerade under 2015 16,6TWh (11,5), vilket är 12% av Sveriges elanvändning (enligt www.svenskenergi.se).
Konjunkturkänsligheten hör samman med priser på råvaror och därtill priser på el och elcertifikat. I tillägg styr detta också möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital, där sämre konjunktur på de finansiella marknaderna innebär att kapitalanskaffningen kan försvåras.
Arise intäkter är beroende av pris på el och elcertifikat och den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året, dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geografiska platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas, minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka bolagets resultat. Vidare är Arise intäkter beroende av möjligheten att avyttra driftsatta och byggklara projekt till
externa investerare. Genom att ha etablerat en omfattande projektportfölj samt en plattform för bygg- och driftförvaltning är Arise konkurrensmässigt en av de aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare och investerare ett helhetskoncept med vindkraftutbyggnad inklusive projekträttigheter, nätuppkoppling och storskalig upphandling av verk. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett fluktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcertifikatprisrisker hanteras på likartat sätt. Rådande marknadspriser på el och elcertifikat under 2015 gjorde att bolaget beslutade om nedskrivningar. Det föreligger osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen och skulle el och elcertifikatpriser sjunka kan det utgöra en indikation på risk för värdenedgång i befintliga investeringar.
Den överenskommelse som Sverige och Norge träffade om revidering av elcertifikatsystemet kommer enligt Energimyndigheten sannolikt att påverka elcertifikatprisutvecklingen i positiv riktning.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid upphandling av verk och vid elförsäljning på Nord Pool, där båda normalt prissätts i EUR. Säkring av vindkraftinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto. Ränterisken har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swapavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Arise ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 100 mkr.
För mer information, se Not 11 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 71–77.
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftstopp i alla bolagets vindkraftverk, som följd av samtidiga tekniska haverier, bedöms som låg. Dels beroende på att parkerna är geografiskt spridda, dels beroende på att flera olika fabrikat installeras. Risken reduceras i takt med utbyggnaden av produktionskapacitet på ytterligare platser. Bolaget har infört ett komplett underhållssystem för samtliga vind
kraftverk, som bl.a. innefattar kvalificerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i varje verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Detta system gör bolaget mindre beroende av vindkraftleverantören och kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet. Arise gör bedömningen att det inte finns några tvister som kan få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning. Koncernens försäkringsprogram innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar, ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Arise bedömer att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med djup insikt i, samt löpande och nära kontakt med verksamheterna, reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 96–99. Denna och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på Arise hemsida www.arise.se.
Det finns inte några bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Totalt antal aktier, röster, utdelning och nya aktier
Den 30 december 2015 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning.
Per den 31 december 2015 fanns ett teckningsoptionsprogram (serie 7) och det gav per den 31 december 2015 rätt till teckning av motsvarande 6 000 aktier som vid fullt utnyttjande skulle ge 0,0% i utspädningseffekt. Detta teckningsoptionsprogram med rätt till teckning av 6 000 aktier löpte ut den 11 mars 2016 och inga aktier har tecknats, Not 17.
Bolaget innehar 54 194 egna aktier till ett kvotvärde om 0,08kr per aktie och till en ersättning om 27,56kr per aktie.
Vid årsstämman den 5 maj 2015 fattades beslut om ändring av bolagsordning för att möjliggöra utgivande av preferensaktier, inrättande av program med teckningsoptioner samt bemyndiganden för styrelsen att fatta beslut om emission av stamaktier, preferensaktier och konvertibler, återköp av egna aktier och överlåtelse av egna aktier.
Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet finns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare finns på sidan 100. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Claesson & Anderzén med bolag.
Vid en ägarförändring som innebär "Change of Control" eller om Arise avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm blir en klausul i de båda obligationsavtalen tillämplig, vilket innebär att obligationsinnehavare har rätt att påkalla inlösen av obligationen inklusive upplupen ränta.
Förutom dessa avtal har koncernen inga andra väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal finns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Arise lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som affärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter. Den förväntas även att respekteras och tillämpas av koncernens leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga affärspartners.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktivt med gåvor och att alla affärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, som på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise intar en neutral ställning i politiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd.
Arise rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, etnicitet, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ursprung etc. Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, inte heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Bolagets riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 5 maj 2015 och gäller intill nästa årsstämma. Lön och övriga anställningsvillkor ska vara sådana att koncernen alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar och uppförande. Lön ska fastställas per kalenderår med lönerevision den 1 januari varje år.
Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning ska regleras i anställningsavtalet för respektive ledande befattningshavare. Bolagets maximala kostnader för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, inklusive sociala avgifter, redovisas inför bolagets årsstämma. Rörlig ersättning ska huvudsakligen baseras på bolagets resultat. Ledande befattningshavare har under 2015 till följd av ett bättre underliggande resultat kunnat erhålla rörlig ersättning som vid maximalt utfall motsvarar fyra månadslöner. Ersättningsutskottet föreslår och utvärderar rörliga mål för ledande befattningshavare varje verksamhetsår. Ersättningsutskottets utvärdering redovisas för styrelsen.
Vissa ledande befattningshavare kan komma att erbjudas att ingå i aktierelaterade optionsprogram i Arise, vilka program redogörs för i årsredovisningen och de fullständiga förslagen inför denna årsstämma. Ersättningsutskottet och styrelsen ska årligen värdera om man till stämman ska föreslå aktierelaterade incitamentsprogram.
Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal kan ledande befattningshavare äga rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Avstående av lön och rörlig ersättning kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar
förutsatt att kostnaden för bolaget är oförändrad över tiden.
För ledande befattningshavare gäller normalt sex månaders uppsägningstid från den anställdes sida och maximalt tolv månaders uppsägningstid från företagets sida undantaget en av de ledande befattningshavarna som har 24 månaders uppsägningstid från företagets sida, varav de sista tolv månaderna är avräkningsbara. Avgångsvederlag utöver lön under uppsägningstid förekommer inte.
För 2016 föreslås huvudsakligen likartade riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare. Vidare beskrivning av riktlinjerna finns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
Arise har ingått avtal med Fortum Generation AB om avyttring av det byggklara projektet Solberg 75 MW. I tillägg kommer Arise att leverera byggprojektledningstjänster till projektet. Byggstart är villkorat slutligt investeringsbeslut av Fortum. Arise förvärvade ursprungligen projektet från Ownpower Projects AB under 2011. Projektet har därefter utvecklats i partnerskap med Ownpower Projects AB genom ett vinstdelningsavtal. Köpeskillingen för projektet kommer därför att delas mellan Arise och Ownpower Projects AB. I tillägg till förväntad vinst har Arise fått ersättning för nedlagda kostnader i samband med att transaktionen genomfördes.
Till årsstämmans förfogande står:
| Moderbolaget | kkr |
|---|---|
| Ansamlad förlust från föregående år | −78 052 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1 367 021 |
| Årets resultat | −304 215 |
| Summa disponibla vinstmedel | 984 754 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 984 754
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter.
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 487 | 258 | |
| Övriga rörelseintäkter | 21 | 30 | |
| Summa intäkter | 2 | 508 | 288 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2 | 10 | 13 |
| Personalkostnader | 4 | −51 | −39 |
| Övriga externa kostnader | 5 | −250 | −64 |
| Resultat i intressebolag | 10 | −25 | −1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 193 | 197 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 9 | −250 | −106 |
| Rörelseresultat (EBIT) | −58 | 91 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 1 | 1 |
| Finansiella kostnader | 6 | −107 | −117 |
| Resultat före skatt | −164 | −24 | |
| Inkomstskatt | 7 | 8 | −1 |
| Årets resultat | −156 | −25 | |
| Resultat per aktie (kr) | |||
| Före utspädning | −4,67 | −0,75 | |
| Efter utspädning | −4,67 | −0,75 | |
| Antal aktier vid årets ingång | 33 428 070 | 33 428 070 | |
| Antal aktier vid årets utgång | 33 428 070 | 33 428 070 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 33 373 876 aktier (2014: 33 373 876 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningseffekt men ingen utspädningseffekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna.
| Avrundat till mkr | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | −156 | −25 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | 37 | −70 |
| Omräkningsdifferens | −5 | 18 |
| Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag | 57 | 2 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | −21 | 12 |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 69 | −38 |
| Summa totalresultat för året | −87 | −63 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 1 836 | 2 209 | ||
| Innehav i intresseföretag | 10 | – | – | ||
| Fordran intresseföretag | 22 | 445 | 415 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 41 | 53 | ||
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 23 | 24 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 2 345 | 2 701 | |||
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 13 | 62 | 20 | ||
| Kundfordringar | 15 | 15 | 3 | ||
| Fordran intresseföretag | 22 | – | 27 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 11, 14 | 37 | 28 | ||
| Derivattillgångar | 11 | 16 | 0 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 89 | 30 | ||
| Likvida medel | 203 | 157 | |||
| Summa omsättningstillgångar | 422 | 266 | |||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 767 | 2 967 | |||
| EGET KAPITAL | |||||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 | ||
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 320 | 1 320 | |||
| Säkringsreserv | −74 | −145 | |||
| Balanserad vinst/ansamlad förlust | −158 | −1 | |||
| Summa eget kapital | 1 090 | 1 178 | |||
| SKULDER | |||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 1 415 | 1 557 | ||
| Avsättningar | 19 | 22 | 24 | ||
| Summa långfristiga skulder | 1 437 | 1 581 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 58 | 72 | ||
| Förskott från kunder | 41 | – | |||
| Leverantörsskulder | 31 | 19 | |||
| Derivatskulder | 11 | 59 | 76 | ||
| Övriga skulder | 11 | 1 | 2 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 49 | 39 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 240 | 208 | |||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 767 | 2 967 | |||
| Ansvarsförbindelser | 21 | Inga | Inga | ||
| Ställda säkerheter | 21 | 2 282 | 2 846 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | −58 | 91 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 | 277 | 94 |
| Betald skatt | −2 | −1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
218 | 185 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | −35 | 6 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | −77 | 101 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 65 | −130 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 170 | 162 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggstillgångar | −28 | −118 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 145 | 97 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 116 | −22 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Minskning av räntebärande skulder | −156 | −101 | |
| Erhållit från/betalning till spärrade konton | 1 | 65 | |
| Betald ränta | −92 | −181 | |
| Erhållen ränta | 7 | 43 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −241 | −174 | |
| Årets kassaflöde | 46 | −34 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 157 | 191 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 203 | 157 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | 1 474 | 1 629 | |
| Spärrade likvida medel vid årets utgång | −22 | −23 | |
| Nettoskuld | 1 248 | 1 449 |
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings- reserv |
Balanserad vinst/an- samlad förlust |
Totalt eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2014−01−01 | 3 | 1 320 | −107 | 24 | 1 240 | |
| Årets resultat | −25 | −25 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | −38 | −38 | ||||
| Utgående balans per 2014−12−31 | 3 | 1 320 | −145 | −1 | 1 178 | |
| Ingående balans per 2015−01−01 | 3 | 1 320 | −145 | −1 | 1 178 | |
| Årets resultat | −156 | −156 | ||||
| Övrigt totalresultat för året | 69 | 69 | ||||
| Utgående balans per 2015−12−31 | 3 | 1 320 | −76 | −157 | 1 090 |
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till summa intäkter.
Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i förhållande till summa intäkter.
Rullande 12 månaders rörelseresultat (EBIT) i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt sysselsatt kapital för perioden. I segmentsredovisningen beräknas detta nyckeltal på ett genomsnitt på motsvarande värden vid periodens ingång och utgång.
Rullande 12 månaders rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt sysselsatt kapital för perioden. I segmentsredovisningen beräknas detta nyckeltal på ett genomsnitt på motsvarande värden vid periodens ingång och utgång.
Rullande 12 månaders nettoresultat i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt eget kapital för perioden.
Eget kapital i förhållande till antal aktier i genomsnitt.
Räntebärande skulder minskat med kassa och spärrade likvida medel.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Eget kapital plus räntebärande nettoskuld.
Arise AB (publ) med organisationsnummer 556274−6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och bolagets aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2015 har godkänts av styrelsen den 22 mars 2016 och kommer att föreläggas årsstämman den 3 maj 2016 för fastställande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Arise följer och har upprättat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) som godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. "Kompletterande redovisningsregler för koncerner", vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i Not 1 punkten 3.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde justerat för gjorda av- och nedskrivningar förutom finansiella instrument vilka värderats till verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Följande standarder tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015:
Årliga förbättringar av IFRS-standarder, tydliggör endast existerande krav och tillämpningen av dessa förändringar har inte haft någon inverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar för det aktuella räkenskapsåret eller föregående räkenskapsår och förväntas inte heller ha någon inverkan.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell.
Efter de ändringar som antogs av IASB i juli 2014 förväntar sig koncernen inte någon inverkan på klassificeringen, värderingen eller redovisningen av koncernens finansiella tillgångar och skulder.
Koncernens redovisning av finansiella skulder kommer inte att ändras, då de nya kraven endast påverkar redovis
ningen av finansiella skulder som redovisas till verkligt värde över resultaträkningen och koncernen inte har några skulder av det slaget.
De nya säkringsredovisningsreglerna i IFRS 9 är mer förenliga med företagets riskhantering i praktiken. Generellt sett kommer det bli lättare att tillämpa säkringsredovisning eftersom standarden inför en mer principbaserad ansats för säkringsredovisningen. Den nya standarden inför även utökade upplysningskrav och förändringar i presentationen. Den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv utgår från förväntade kreditförluster vilket kan medföra tidigare redovisning av kreditförluster. Koncernen har ännu inte utvärderat hur koncernens säkringsredovisning och reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas av de nya reglerna.
Principerna gäller from 1 januari 2018. Enligt övergångsreglerna i den fullständiga versionen av IFRS 9 var förtida tillämpning i etapper tillåten för räkenskapsår som påbörjats före 1 februari 2015. Efter detta datum måste reglerna tillämpas i sin helhet.
IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal.
IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten – en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen.
Ett företag kan välja mellan "full retroaktivitet" eller framåtriktad tillämpning med ytterligare upplysningar. För närvarande kan koncernen inte uppskatta de nya reglernas inverkan på de finansiella rapporterna. Koncernen kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året. IFRS 15 gäller från den 1 januari 2018.
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard, IFRS 16 som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC−15 och SIC−27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad.
För närvarande kan koncernen inte uppskatta de nya reglernas inverkan på de finansiella rapporterna. Koncernen kommer att göra en detaljerad utvärdering under det kommande året och har därmed ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
Principerna förväntas tillämpas av koncernen från 1 januari 2018.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
Dotterbolag är alla företag där koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter,
intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, värderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde per den tidpunkt när det bestämmande inflytandet förloras. Ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Intressebolag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intressebolagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identifieras vid förvärvet.
Om ägarandelen i ett intressebolag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intressebolag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet,
beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intressebolagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intressebolag" i resultaträkningen.
Vinster och förluster från "uppströms-" och "nedströmstransaktioner" mellan koncernen och dess intresseföretag redovisas i koncernens finansiella rapporter endast i den utsträckning de motsvarar icke närstående företags innehav i intresseföretaget. Orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Som finansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Koncernen har per 1 juli 2015 inte längre några finansiella leasingavtal sedan koncernen avyttrat kranen, se Not 9.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark definieras som operationell leasing. Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden. Koncernen har tecknat avtal om uthyrning av vindkraftparker där koncernen är leasegivare, dessa hyresavtal definieras också som operationella leasingavtal. Löptiden för avtalen avseende uthyrningen av vindkraftsparkerna är korta och belöper på ett år i taget. Hela leasingintäkten är variabel och baseras på produktionen i vindkraftsverket. Leasingavgiften intäktsförs därmed i takt med faktisk produktion.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurs eller den dag posterna omvärderas. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och uppkomna kursdifferenser inkluderas i periodens resultat. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Realiserade vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion samt intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Därtill omfattar nettoomsättningen även utvecklingsersättning från sålda projekt. I syfte att på ett bättre sätt spegla bolagets verksamhet har under 2015 också omklassificering utförts från övriga intäkter till nettoomsättning för följande:
Dessa intäkter utgör en del av bolagets ordinarie affärsverksamhet och utgör därmed en del av bolagets nettoomsättning. Motsvarande jämförelsesiffror har räknats om och presenteras enligt nya redovisningsprinciperna, se vidare Not 2. Vidare anses försäljning av projekt utgöra försäljning av en lagertillgång, se vidare Not 2. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats i koncernredovisningen där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp brutto redovisas som nettoomsättning. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. Motsvarande jämförelsesiffror har räknats om och presenteras enligt de nya redovisningsprinciperna.
För beräkning av snittpriser är utvecklingsersättning, förvaltningsintäkter samt försäljning av projekt exkluderade.
Övriga rörelseintäkter består av intäkter från kranuthyrning, försäljning av anläggningstillgångar samt övriga mindre poster, se Not 2.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period då elen producerats. Intäkter från el och elcertifikat redovisas i nettoomsättningen för segment Vindkraftdrift från tidpunkten för driftsättning. Intäkter från uthyrning av vindkraftsanläggningar redovisas i den period som el produceras. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat.
Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Försäljning av projekt intäktsredovisas i takt med att riskerna i projektet övergår från Arise till köpare.
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensionsförpliktelser finns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien är baserad på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sidan 49.
Koncernen har per 31 december 2015 en aktierelaterad ersättningsplan där regleringen görs med aktier. Utestående teckningsoptioner har utgivits i en serie. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 7) har baserats på beräknat marknadspris vid teckningstillfället enligt Black & Scholes värderingsmodell. När teckningsoptionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
Utöver teckningsoptioner fattade styrelsen i januari 2014 samt årsstämman i maj 2014 beslut om att införa incitamentsprogram med syntetiska optioner för de anställda
inklusive ledande befattningshavare i Arise, med högst 278000 syntetiska optioner. Varje option ger rätt att få en kontant utbetalning från Arise motsvarande mellanskillnaden mellan å ena sidan marknadsvärdet för en aktie i Arise vid lösentidpunkten och å andra sidan det i förtid fastställda värdet om 25 kr. Mellanskillnaden ska dock högst kunna vara 40kr (tak). Premien de anställda har betalt motsvarar optionens marknadsvärde enligt Black & Scholes och vedertagna antaganden.
Mellanskillnaden mellan verkligt värde på optionerna vid varje rapporteringstidpunkt och erlagd premie redovisas som skuld och kostnadsförs, dock maximalt 40 kr/option, se Not 4. De sociala avgifter som uppkommer i samband med teckningsoptionerna betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning.
Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader vilka medför eller reducerar skatt i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital, då även eventuell skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för vindkraftanläggningar innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under bygg- och montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper och inkluderas i anskaffningskostnaden för vindkraftverk.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för den linjära avskrivningen. Avskrivning på vindkraftsanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
Vid varje rapporttillfälle görs en prövning av tillgångarnas nyttjandeperiod och en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga
in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tilllägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträffat en förändring i de antaganden som låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar kan kategoriseras i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Den enda kategori som bolaget innehar är lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av "Fordran intressebolag", "Kundfordringar" och "Övriga fordringar" samt "Likvida medel" i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas. Vid varje rapporttillfälle utvärderar Arise
om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger innefattar bland annat indikationer på att en gäldenär eller grupp av gäldenärer har betydande finansiella svårigheter, att betalningar av räntor eller kapitalbelopp har uteblivit eller är försenade, att det är sannolikt att gäldenären eller gruppen av gäldenärer kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, eller att det finns observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av uppskattade framtida kassaflöden såsom förändringar i förfallna skulder eller andra ekonomiska förutsättningar som korrelerar med kreditförluster.
För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning.
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka värderas till verkligt värde.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring), (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller (c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (säkring av nettoinvestering).
Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verkligt värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i övrigt totalresultat och särredovisas inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ineffektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i finansnettot.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Säkringar av nettoinvesteringar i verksamhet med annan funktionell valuta redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital
redovisas i resultaträkningen när verksamheten avyttras helt eller delvis.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i Not 11.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, se Not 9.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom 1 år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcertifikat eller om annat avtal träffats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av "först in, först ut-metoden" (FIFO).
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren, vilket för Arise innebär Egen vindkraftdrift, Samägd vindkraftdrift och Övrig vindkraftutveckling.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kom
mer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier ska klassificeras som Skulder, men är icke tillämpbart på Arise.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Då något koncernföretag köper moderbolagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, till dess att aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor, ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs, eller andra förutsättningar är för handen, kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan:
Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar i form av vindkraftparker och vindkraftprojekt. Bokförda värden testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i Not 1, Redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för vindkraftparker och projekt, vilka anses utgöra kassagenererande enheter, har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden för vindkraftparker i drift eller förväntade nyttjandevärden för projektportföljen. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och antaganden om avkastningskrav och val av diskonteringsränta. Under 2015 har en diskonteringsränta om 7,4% (7,0) använts. Under 2015 har noterats en fortsatt vikande prisutveckling på el och elcertifikat, vilken av styrelsen och företagsledningen har föranlett ett nedskrivningsbehov om −120mkr i bolagets egna driftsatta parker och −39mkr avseende anläggningstillgångar i bolagets andel i intressebolag. Styrelsens och företagsledningens antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på prisprognoser upprättade av extern expertis. Framtida prisantaganden avseende el och elcertifikat samt diskonteringsränta är de faktorer som påverkar mest i samband med en känslighetsanalys. Prisutvecklingen är beroende av bl.a prisutvecklingen för certifikat och utvecklig av priser på el generellt, dessutom inverkar koncernens förmåga till prissäkring. Diskonteringsräntan är beroende på underliggande räntenivå, riskfaktorer och finansieringsmöjligheter. Skulle prisnivån på el och elcertifikat falla ytterligare, eller bedömningen om den framtida prisutvecklingen inte infrias, samtidigt som vald diskonteringsränta är oförändrad, kommer också beräknade nyttjandevärden att minska. Detta skulle kunna få en väsentlig påverkan på Arise resultat och ställning.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 30 mkr (24), Not 7. Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på
bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Underskotten förväntas kunna utnyttjas inom en rimlig framtid.
Nyttjandeperioden för ett vindkraftverk har bedömts uppgå till i snitt ca 25 år och denna ligger till grund för investeringskalkylen.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens avbeställningar kunna komma att ske. Vidare är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift ej kommer att uppgå till det maximala beloppet, se Not 21.
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 22mkr (24) vilket avsatts i räkenskaperna, se Not 19, och inkluderats i avskrivningsunderlaget.
Koncernen äger 50% i Sirocco Wind Holding AB. Företagsledningen har analyserat graden av inflytande som koncernen har över Sirocco Wind Holding AB och fastställt att den har betydande inflytande och därmed klassificeras investeringen som ett intresseföretag. Detta har fastställts baserat på avtalsvillkor och styrelserepresentation.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Dessutom ingår intäkter från uthyrd produktion i nettoomsättningen och den del som belöper på el och certifikat har vid beräkning av nyckeltal inräknats med 85mkr (88) bland elintäkterna och 54mkr (51) bland certifikatintäkterna. Därtill omfattar nettoomsättningen även utvecklingsersättning från sålda projekt, förvaltningsintäkter och övriga ersättningar från uthyrningsverksamheten. Vidare vid
försäljning av projekt omklassas anläggningstillgång till omsättningstillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats i koncernredovisningen där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp brutto redovisas som nettoomsättningen. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| El | 66 | 71 |
| Elcertifikat | 18 | 35 |
| Hyresintäkter | 139 | 139 |
| Utvecklings- och förvaltningsintäkter |
264 | 13 |
| Nettoomsättning | 487 | 258 |
Som framgår av ovan har omklassificering av vissa intäkter gjorts under 2015 och vissa poster som tidigare redovisats som övriga intäkter ingår numera i nettoomsättningen. Nettoomsättningen för 2014 som redovisats i 2014 års årsredovisning uppgick till 254 mkr och övriga intäkter uppgick till 34 mkr, innebärande att 4 mkr har omklassificerats mellan övriga intäkter och nettoomsättningen i jämförelsetalen för 2014.
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen positivt med 6mkr (8).
Elproduktion i Egen vindkraftdrift (inklusive uthyrd) uppgick under året till 442,1GWh (401,4). Den genomsnittliga intäkten för el var 340kr per MWh (396) och för elcertifikat 165kr per MWh (215), dvs. en snittintäkt på 505kr per producerad MWh (611).
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster;
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Intäkter från kranuthyrning | 7 | 9 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
11 | 12 |
| Övriga poster | 4 | 9 |
| Övriga rörelseintäkter | 21 | 30 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftprojekt.
Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån avkastning och lönsamhet på de vindkraftparker som byggts och driftsatts vilka utgör segmentet Egen vindkraftdrift samt koncernens övriga verksamhet vilken består av utveckling och försäljning av vindkraftparker och utgörs av segmentet Vindkraftutveckling. Intressebolag, som redovisningsmässigt inte konsolideras och som för närvarande endast består av Sirocco Wind Holding AB, Jädraåsprojektet, åskådliggörs i segmentet Samägd vindkraftdrift som om denna verksamhet konsoliderades. Internpriserna mellan koncernens olika segment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd", dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
| Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Avrundat till mkr) | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning extern | 223 | 245 | 166 | 137 | 264 | 13 | −166 | −137 | 487 | 258 |
| Nettoomsättning intern | – | – | – | – | 10 | 7 | −10 | −7 | – | – |
| Övriga rörelseintäkter Not a |
1 | 15 | – | – | 20 | 16 | – | – | 21 | 30 |
| Summa intäkter | 225 | 260 | 166 | 137 | 294 | 36 | −176 | −144 | 508 | 288 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | – | – | – | – | 10 | 13 | – | – | 10 | 13 |
| Rörelsekostnader | −52 | −54 | −42 | −36 | −249 | −57 | 42 | 43 | −301 | −104 |
| Resultat från andelar i i-bolag | – | – | – | – | – | – | −25 | −1 | −25 | −1 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA) | 173 | 206 | 124 | 101 | 55 | −8 | −159 | −102 | 193 | 197 |
| Avskrivningar | −94 | −93 | −64 | −63 | −6 | −12 | 64 | 63 | −99 | −105 |
| Nedskrivningar | −120 | – | −39 | – | −31 | −1 | 39 | – | −152 | −1 |
| Rörelseresultat (EBIT) | −41 | 113 | 21 | 38 | 18 | −21 | −55 | −39 | −58 | 91 |
| Finansnetto Not b |
−85 | −86 | −48 | −46 | −22 | −30 | 48 | 46 | −106 | −115 |
| Resultat före skatt (EBT) | −126 | 27 | −28 | −8 | −4 | −50 | −7 | 8 | −164 | −24 |
| Tillgångar | 2 055 | 2 288 | 1 518 | 1 611 | 267 | 264 | −1 073 | −1 196 | 2 767 | 2 967 |
| – varav fordran intressebolag | – | – | – | – | 445 | 442 | – | – | 445 | 442 |
| – varav inköp anläggningstillgångar 1) | 1 | 6 | – | – | 26 | 105 | – | 1 | 27 | 112 |
1) Inköp av anläggningstillgångar andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar
| Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Avrundat till mkr) | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Not a – Övriga rörelseintäkter | ||||||||||
| Intäkter från kranuthyrning | – | – | – | – | 7 | 9 | – | – | 7 | 9 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
– | 12 | – | – | 11 | – | – | – | 11 | 12 |
| Övriga poster | 1 | 2 | – | – | 2 | 7 | – | – | 3 | 9 |
| 1 | 15 | – | – | 20 | 16 | – | – | 21 | 30 | |
| Not b – Finansnetto | ||||||||||
| Totalt finansnetto | −87 | −93 | −74 | −73 | −19 | −22 | 74 | 73 | −106 | −115 |
| Avgår räntekostnader aktieägarlån | 3 | 8 | 26 | 26 | −3 | −8 | −26 | −26 | − | − |
| Finansnetto exklusive aktieägarlån | −85 | −86 | −48 | −46 | −22 | −30 | 48 | 46 | −106 | −115 |
Segmenten Egen och Samägd vindkraftdrift redovisas exklusive interna räntekostnader på aktieägarlån. Motsvarande post har eliminerats från segmentet Vindkraftutveckling.
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige.
Elimineringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, hyra för mätutrustning, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillstånds− och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader.
| Medeltalet anställda | 2015 | 2014 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||||
| Moderbolaget | 6 | 22 | 28 | 5 | 11 | 16 | |||
| Dotterbolag | 0 | 3 | 3 | 1 | 14 | 15 | |||
| Koncernen totalt | 6 | 25 | 31 | 6 | 25 | 31 |
| Löner och andra ersättningar | Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 4,7 | 0,6 | 25,0 | 4,0 | – | 10,5 |
| Dotterbolag 1) | 1,4 | 0,2 | 1,6 | 3,4 | – | 7,1 |
| Koncernen totalt | 6,1 | 0,8 | 26,6 | 7,4 | – | 17,6 |
| Löner och andra ersättningar | Löner och | Sociala ersättn. kostnader |
Varav pensionsk. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pensionsk. |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 27,8 | 16,3 | 6,2 | 12,7 | 9,2 | 4,0 |
| Dotterbolag | 3,0 | 2,3 | 1,0 | 10,4 | 5,6 | 1,9 |
| Koncernen totalt | 30,8 | 18,6 | 7,2 | 23,1 | 14,8 | 5,9 |
1) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0 (0,1)mkr utgått till styrelseledamöter i dotterbolag.
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 0,8 | ||||
| Maud Olofsson | 0,3 | ||||
| Peter Gyllenhammar | 0,3 | ||||
| Jon G Brandsar | – | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 1,4 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 2,2 | 0,6 | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 7,9 | 1,5 | 0,3 | 2,3 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 10,1 | 2,1 | 0,4 | 2,9 |
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 0,8 | ||||
| Maud Olofsson | 0,3 | ||||
| Peter Gyllenhammar | 0,3 | ||||
| Jon G Brandsar | – | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 1,4 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 2,2 | – | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 8,5 | – | 0,3 | 2,1 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 10,7 | – | 0,4 | 2,7 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2015.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är knutet till kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Detta program har kompletterats med individuellt ersättningsprogram som baseras på uppsatta individuella mål. Målen för 2015 uppnåddes till olika delar och rörlig ersättning har därmed utgått med 3,5mkr (föregående år 0,0). Några andra ersättningar eller ersättningar med utspädningseffekt förekommer ej.
Utöver teckningsoptioner har styrelsen i Arise i januari 2014 fattat beslut om att införa incitamentsprogram med syntetiska optioner för de anställda i Arise, med högst 278 000 syntetiska optioner. Varje option ger rätt att den 10 januari 2017 få en kontant utbetalning från Arise motsvarande mellanskillnaden mellan å ena sidan marknadsvärdet för en aktie i Arise vid lösentidpunkten och å andra sidan det i förtid fastställda värdet om 25 kr. Mellanskillnaden ska dock högst kunna vara 40kr (tak). Den totala kostnaden i anledning av erbjudandet kan uppgå till högst 9,4 mkr, beräknat på maximal utbetalning om 40kr per option.
Värdet 25kr motsvarar 125% av den för aktier i Bolaget
på Nasdaq OMX Stockholms officiella kurslista volymviktade genomsnittliga senaste betalkursen under perioden från den 16 december 2013 till den 3 januari 2014. Premien uppgick till 3,04kr per option och motsvarade optionens marknadsvärde enligt Black & Scholes och vedertagna antaganden.
Viktiga indata i modellen var vägd genomsnittlig aktiekurs på 20,12kr på tilldelningsdagen, ovanstående lösenpris, volatilitet på 33%, förväntad utdelning på 0%, förväntad löptid på optionerna på 3 år och årlig riskfri ränta på 1,12%. Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av dagliga aktiekurser under de senaste 3 åren. Den totala kostnad som redovisats i resultaträkningen för de syntetiska optionerna som tilldelats styrelseledamöter och anställda uppgår till 0,7 mkr.
Totalt har 235 000 syntetiska optioner tecknats av de anställda varav ledande befattningshavare tecknat 140 000 optioner. För ledande befattningshavare (7 st.) var optionsprogrammet villkorat av stämmans godkännande i maj 2014.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 35% av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2015 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 27% (27) av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning.
Se Not 17 angående teckningsoptionsprogram som har riktats till anställda.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 6 och 24 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat storleken på eventuella löneökningar samt kriterier för bedömning och utfall av rörlig ersättning. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman, som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag. Ersättningar till verkställande direktören för
| 2015 | 2014 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | ||
| Styrelse | 1 | 20% | 4 | 80% | 1 | 20% | 4 | 80% | |
| Koncernledning | 0 | 0% | 7 | 100% | 0 | 0% | 7 | 100% |
Peter Nygren har under året varit både styrelseledamot och verkställande direktör och i tabellen ovan ingår han både i styrelsen och i koncernledningen.
| Revisionskostnader | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,8 | 0,8 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,2 | 0,2 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| Övriga tjänster | 0,2 | 0,1 |
| Summa | 1,3 | 1,2 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 1 | 1 |
| Kursvinster | 0 | 0 |
| Summa finansiella intäkter | 1 | 1 |
| Räntekostnader | −100 | −116 |
| Kursförluster | −7 | −1 |
| Summa finansiella kostnader | −107 | −117 |
verksamhetsåret 2015 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Peter Gyllenhammar och Jon Brandsar. Verkställande direktören är normalt föredragande i utskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att utarbeta förslag till ersättning för verkställande direktören samt till- eller avstyrka dennes förslag till ersättningar och villkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till honom. Vidare upprättar utskottet principer för lönesättning och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare, vilka principer föreläggs årsstämman för godkännande. Ersättningsutskottet framlägger förslag till ersättningar, villkor och principer för styrelsen som sedan beslutar i dessa frågor. Utskottet har under 2015 sammanträtt vid två tillfällen.
| Skatt på redovisat resultat | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 8 | −1 |
| Redovisad skatt | 8 | −1 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjande underskottsavdrag 1) |
30 | 24 |
| Derivat till verkligt värde | 10 | 42 |
| Anläggningstillgångar | 2 | −13 |
| S:a bokf uppskjuten skatt | 41 | 53 |
| Avstämning av redovisad skatt i koncernen |
||
| Resultat före skatt | −164 | −24 |
| Skatt 22% | 36 | 5 |
| Skatteeffekt av: Resultat intressebolag, redan skattat |
−2 | −6 |
| Nedskrivning intressebolag | −9 | – |
| Underskott som inte kan utnyttjas | −33 | – |
| Övriga tillkommande och avgående poster |
16 | 0 |
| Redov skatt, årets resultat | 8 | −1 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 53 | 43 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
8 | −1 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital 2) |
−21 | 11 |
| Utgående värde, netto | 41 | 53 |
1) Koncernens totala underskottsavdrag uppgår till 288mkr (109). Av dessa är 66mkr spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2018. Av de skattemässiga underskotten förväntas 151mkr inte kunna utnyttjas mot framtida vinster. Resterande 137mkr förväntas kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster, främst beroende på operativa driftsöverskott men också från vinster vid försäljning av vindkraftparker. Därutöver förväntas de skattemässiga underskotten kunna utnyttjas mot upplösning av gjorda överavskrivningar på materiella anläggningstillgångar. Underskottsavdragen har ingen tidsbegränsning för dess utnyttjande.
2) Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat avser koncernens säkringsreserv hänförlig till ränte-, el- och valutaterminskontrakt.
| Underskotts- avdrag |
Anläggnings- tillgångar |
kostn/intäkter | Upplupna Kassaflödes- säkringar |
Totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde, netto | 24 | 5 | 0 | 25 | 53 | |||||||
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat | 6 | −3 | 0 | 6 | 8 | |||||||
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital | −21 | −21 | ||||||||||
| Utgående värde, netto | 30 | 2 | 0 | 10 | 41 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 250 | 106 |
| Poster hänförliga till innehavet i intressebolag | 25 | 1 |
| Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar | 2 | −12 |
| Summa | 277 | 94 |
| Byggnader och mark 1) |
Vindkraft, Inventarier, Förskott och fundament och verktyg och pågående ny elanläggning installationer anläggningar |
Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 2 | 3 | 2 427 | 2 111 | 82 | 85 | 137 | 501 | 2 648 | 2 700 |
| Inköp/investeringar | – | 0 | 1 | 99 | – | 7 | 26 | 6 | 27 | 112 |
| Försäljning/utrangering | −1 | −1 | −106 | −73 | −66 | −10 | −13 | −80 | −186 | −164 |
| Omklassificeringar | – | – | −2 | 290 | – | – | −6 | −290 | −8 | 0 |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | 2 | 2 321 | 2 427 | 15 | 82 | 144 | 137 | 2 481 | 2 648 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivning |
0 | 0 | −367 | −274 | −46 | −41 | −26 | −25 | −439 | −340 |
| Årets avskrivning | 0 | 0 | −96 | −95 | −3 | −9 | – | – | −99 | −105 |
| Årets nedskrivning 3) | – | – | −120 | – | – | – | −31 | −1 | −152 | −1 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 0 | 8 | 2 | 36 | 4 | 0 | 43 | 6 | |
| Utg ack av- och nedskrivning | 0 | 0 | −574 | −367 | −13 | −46 | −57 | −26 | −645 | −440 |
| Utgående planenligt restvärde 2) | 1 | 2 | 1 747 | 2 060 | 2 | 36 | 87 | 111 | 1 836 | 2 209 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 0mkr (1). Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 0mkr (1), varav 0mkr (0) utgör taxeringsvärde för mark.
2) Av ovan materiella anläggningstillgångar så utgör de uthyrda vindkraftsparkerna 1 705mkr (1 706) i anskaffningsvärde, −420mkr (−285) i ackumulerade av- och nedskrivningar. Årets av- och nedskrivningar på uthyrda vindkraftsparker uppgår till 135 (66)mkr.
3) Upplysningar om nedskrivningen och beräkningen av återvinningsvärdena finns i noten 1, punkten 3.
Koncernen leasade under 2015 en kran och en lastbil enligt icke uppsägningsbara leasingavtal där leasingperioden uppgår till 8 år. Denna kran och lastbil avyttrades under 2015 och leasen löstes. Dessutom leasas tjänstebilar enligt uppsägningsbara leasingavtal med leasingperiod om 3 år. I planenligt restvärde ingår finansiella leasingkontrakt om 0mkr (30).
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan. Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 12mkr (18), varav variabla avgifter uppgår till 8 mkr (14) och minimileasingersättningar uppgår till 4mkr (4).
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 4 | 4 |
| Inom 2 till 5 år | 14 | 14 |
| Inom 6 till 20 år | 36 | 39 |
| Summa | 54 | 57 |
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade och justeras i efterhand med faktisk förändring av KPI, vilket kan både öka och minska avgiften. Beloppen i tabellen förutsätter oförändrat index i framtiden. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
Bolaget har också ingått operationella leasingavtal som leasegivare avseende uthyrning av vindkraftparker. Dessa avtal belöper samtliga på maximalt 12 månader och hela leasingavgiften är variabel och baseras på faktisk produktion i vindkraftsverken, det finns inte någon minimileaseavgift i avtalen. Leasingavgiften intäktsförs i takt med faktisk produktion.
| Innehav i intressebolag | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 0 | 6 |
| Andel i intressebolags resultat | −11 | −27 |
| Nedskrivning | −31 | – |
| Kursdifferenser | – | 5 |
| Derivatposter 1) | 43 | 16 |
| Utgående bokfört värde | 0 | 0 |
| Resultat i intressebolag | ||
| Andel i intressebolags resultat (netto efter skatt 22%) |
−11 | −27 |
| Nedskrivning | −31 | – |
| Finansiella intäkter från intressebolag (brutto före skatt) |
26 | 26 |
| Nedskrivning fordran | −8 | – |
| Summa | −25 | −1 |
1) Poster hänförliga till Övrigt totalresultat
Finansiella intäkter från intressebolag är hänförliga till lämnade aktieägarlån som anses vara en långsiktig investering i intressebolag och därmed anses ha samma karaktär som tillskjutet eget kapital.
Koncernens innehav i intresseföretag som redovisas
enligt kapitalandelsmetoden innefattar 50% innehav i Sirocco Wind Holding AB, se Not 9 på sidan 91. Intresseföretaget har aktiekapital som består enbart av stamaktier vilka ägs direkt av koncernen. Sirocco Wind Holding AB bedriver sin verksamhet i Sverige. Sirocco Wind Holding AB är ett privat företag och det finns inga noterade priser tillgängliga för dess aktier.
Nedan visas finansiell information i sammandrag om Sirocco Wind Holding AB, vilka redovisas med kapitalandelsmetoden. Informationen avser de belopp som redovisas i intresseföretagets bokslut (inte Arise ABs andel av dessa belopp) justerade för skillnader i redovisningsprinciper mellan koncernen och intresseföretaget. Omräkning har skett till balansdagskurserna 9,1828 SEK/EUR (9,4160) och genomsnittskurserna 9,3365SEK/EUR (9,1076) och beloppen redovisas i mkr.
| Sammandragen information | ||
|---|---|---|
| från balansräkningen | 2015 | 2014 |
| Anläggningstillgångar | 2 836 | 3 062 |
| Omsättningstillgångar | 217 | 127 |
| Summa tillgångar | 3 053 | 3 189 |
| Långfristiga skulder 1) | 2 974 | 3 041 |
| Kortfristiga skulder | 79 | 148 |
| Summa skulder | 3 053 | 3 189 |
| Nettotillgångar | 0 | 0 |
| 1) Härav aktieägarlån | 905 | 883 |
| Sammandragen information | ||
| från resultat och totalresultat | 2015 | 2014 |
| Summa intäkter | 332 | 274 |
| Summa årets resultat | −84 | −54 |
| Övrigt totalreultat | 84 | −111 |
| Summa totalresultat | 0 | −165 |
| Erhållna utdelningar från intresseföretag |
– | – |
De väsentligaste finansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, finansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk.
Det övergripande syftet med koncernens finansiella riskhantering är att identifiera och kontrollera koncernens finansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets finansfunktion. Alla finansiella risker som
finns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala finansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är elprisrisken. Risken uppkommer i de fall elförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, till viss del ska vara prissäkrad. I finanspolicyn görs en uppdelning mellan vindkraftprojekt som ska byggas i framtiden, där bolaget har egna medel att finansiera egenkapitaldelen (portfölj A), och projekt av färdiga och övertagna vindkraftparker (portfölj B).
Portfölj A kan säkras inom en fallande 5-årsgräns upp till maximalt 60%. Säkring av prisrisken kan alltså ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el ska ske. Någon nedre gräns är inte fastställd då bolaget inte ska tvingas att göra låga och ofördelaktiga prissäkringar till denna portfölj.
För portfölj B gäller att säkring ska ske med minst 30% och maximalt 75% där nedre tidsgräns är 3 år och övre tidsgräns är 10 år på rullande basis. Prissäkringen ska vid varje tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal. Resterande volym, som inte är prissäkrad, säljs till rörligt pris.
Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och finansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool), hos bank (t.ex. DNB) eller annan motpart som handlar med finansiella säkringar (t.ex. Axpo). Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, dvs. risken att produktion uteblir eller försenas. Risk kan också uppstå i det fall produktionen, på grund av låg eller ingen vind och/ eller produktionsstörningar, understiger fasta leveransåtagande i de bilaterala kontrakten. Kompletterande el måste då köpas via Nord Pool till då rådande marknadspris vilket kan vara högre än försäljningspris i det fasta leveranskontraktet.
Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas finansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25% av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av finansiella derivat ska ut föras så att säkringsredovisning enligt IFRS 9 uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och i övrigt totalresultat och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar via Nord Pool sker som regel i prisområde Norden, så kallat Systempris, jämfört med faktisk produktion och leverans som sker i det prisområde respektive vindkraftpark är etablerad. I samband med prissäkringar över Nord Pool ska strävan vara att även prisområdesrisken elimineras genom handel med så kallade CFD (Contracts For Difference).
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med Scandem som, förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt, även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som så kallad balanskraft genom Scandems försorg. Genom sammanlagring med Scandems övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise skulle hanterat denna själv.
Elcertifikaten skiljer sig mot elpriset framför allt genom att certifikaten kan sparas och lagras. Certifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet. Detta innebär att en fysisk leverans av elcertifikat måste ske vid senare tidpunkt än både intjänandet och erhållandet. Elcertifikatprisrisk uppkommer i de fall certifikatförsäljningen inte är prissäkrad och prisförändringar på certifikatmarknaden kommer därmed att ha en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat.
Prissäkringar av elcertifikat kan endast ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare. Huvuddelen av leveransen av elcertifikat sker normalt i samband med den årliga avräkningen i mars som sammanfaller med certifikatpliktigas årsdeklaration. Prissäkringsperioden för ett kalenderår löper därför från april till mars. En viss andel av elcertifikaten måste därför lagras så att ett "säkerhetslager" av elcertifikat kan byggas upp för att säkerställa att leverans i enlighet med prissäkringsavtalen kan ske fram till mars året efter kalenderåret.
Löpande försäljning kan därför endast ske av certifikat som innehas utöver "säkerhetslagret". Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
Även inom marknaden för elcertifikat varierar priserna över tiden och koncernens strävan är att elcertifikaten ska prissäkras enligt samma principer som för elen enligt be- skrivningen ovan. Resterande volym som inte är prissäkrad kan säljas till rörligt spotmarknadspris på SKM:s (Svensk Kraftmäkling) handelsplats. Eftersom elcertifikat kan lager- föras uppstår en prisrisk i lager avseende de certifikat som inte prissäkrats och löpande säljs, det så kallade "spotlagret".
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transaktionsexponering), inköp av vindraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering).
Samtliga av dessa transaktioner sker väsentligen i EUR. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto. I vissa fall tecknar även Koncernen avtal om försäljningar av projekt varför en valutaexponering kan uppstå under tiden fram till att projektet är färdigställt.
Valutaexponeringen på försäljningssidan uppstår då el säljs i EUR på Nord Pool eller via bank. Försäljning av el- och elcertifikat, uthyrning av vindkraftanläggningar samt bilaterala försäljningskontrakt tecknade direkt med slutanvändare av elenergin sker dock normalt i SEK och ger därför inte upphov till några valutaexponeringar.
Om ett bilateralt avtal tecknas i EUR uppstår en valutariskexponering.
Bolagets policy är att dagliga leveranser av el inte valutasäkras. Skälet till detta är att produktionen varierar med vindförhållandet aktuell dag eller timme och därmed också är svår att förutse. Däremot bör den försäljning av el som prissäkras finansiellt i EUR även valutasäkras i SEK. Valutasäkring kan ske på månadsvis eller kvartalsvis prissäkrade belopp. Bolagets policy är således att spotförsäljning av el i EUR varken prissäkras eller valutasäkras. Eftersom bolaget också har löpande utbetalningar i EUR av bl.a. servicekostnader till turbinleverantörer, uppnås därmed en naturlig säkring av flödet av EUR. En eventuell överlikviditet i EUR ska löpande säljas.
För projekt som säljs i EUR eftersträvar Koncernan att valutasäkra dessa flöden.
Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalningsflöden samt omräkning av finansiella tillgångar och skulder. Arise nettoflöde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdifferenser på rörelseskulder som hänförs till investeringar bokförs tillsammans med aktuell investering.
Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdifferenser på finansiella skulder och fordringar redovisas i finansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skulder i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i Jädraåsprojektet uppkom en valutaexponering då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna exponering har till viss del säkrats genom att de parker som byggdes under 2013 finansierades genom banklån i EUR. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken definieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration).
Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa effekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadseffektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se Not 18.
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2015 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | 10% | +/−19 |
| Elpris | 10% | +/−1 |
| Elcertifikatspris | 10% | +/−6 |
| Räntekostnad | 1%-enhet | +/−10 |
| Investeringskostnad | 10% | +/−1 |
| EUR/SEK | 10% | +/−8 |
Notera att påverkan på resultat före skatt är baserat på de säkringar som koncernen hade under 2015.
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligationer eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande | Icke ränte- bärande |
Räntebärande | Icke ränte- bärande |
|||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Långfristiga fordringar | 445 | – | – | 415 | – | – |
| Spärrade likvida medel | – | 22 | – | – | 23 | – |
| Kortfristiga fordringar | 0 | – | 69 | 27 | – | 31 |
| Likvida medel | – | 203 | – | – | 157 | – |
| Långfristiga skulder | −1 129 | −304 | 17 | −1 521 | −60 | 24 |
| Kortfristiga skulder | −58 | – | −132 | −66 | −6 | −97 |
| Totalt | −742 | −78 | −46 | −1 145 | 114 | −42 |
utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 100. Koncernens soliditetsmål uppgår till 25%, utfall per den 31 december 2015 var 39,4% (39,7).
Finansieringsrisken definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda finansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernen är dock beroende av att från tid till annan kunna refinansiera utestående lån. Koncernens policy anger att en likviditetsberedskap inklusive outnyttjade checkräkningskrediter uppgående till 100mkr alltid ska finnas tillgänglig.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala finansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk kommer att vara fördelad på ett fåtal kunder som kommer att stå för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlånings-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certifikat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa finansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde, lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De finansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värdehierarkin. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde för elterminer beräknas som nuvärdet av förväntade kassaflöden baserat på observerbara elpriser. Verkligt värde på valutaterminer fastställs genom användning av kurser på terminerna på balansdagen.
Säkringsreserven utgörs av ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt nettoinvestering i utländsk verksamhet. I enlighet med finanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalningsflöden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar
underliggande kontrakterade order och betalningsflöden.
Tabellen nedan visar en sammanställning över koncernens utestående derivatkontrakt per 31 december.
| Utestående derivatkontrakt | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Elterminer | 9 | −5 |
| Valutaterminer, SEK/EUR | 0 | – |
| Ränteswappar | −52 | −62 |
| Utestående derivatkontrakt | −43 | −67 |
| Nettning av derivat 2015−12−31 | Tillgångar | Skulder |
| Bruttobelopp | 32 | −75 |
| Nettningsbara belopp | −16 | 16 |
Derivatkontrakten redovisas exklusive andelar i intressebolags derivat. 2014 års värden har räknats om.
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning och projektförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK. Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar utgör −1mkr (0).
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt inklusive hälften av elterminskontrakten för Jädraås uppgick till 214mkr (380). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning, förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tre åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick till −17mkr (0). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande två åren. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal inklusive hälften av ränteswapparna för Jädraås uppgick till 1 926mkr (2 433). De fasta räntorna varierar mellan 4,4 och 6,0% (4,2 och 8,1). De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
| PRISSÄKRINGAR PER 31 DEC 2015 | |||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2018 | |
| Egen produktion, budget,GWh | 388 | 388 | 388 |
| Prissäkrad elproduktion,GWh 1) | 223 | 48 | 18 |
| Prissäkrad certifikatproduktion,GWh | 70 | 125 | 85 |
| Säkrat elpris, inkl CFD, SEK/MWh 1,2) | 334 | 252 | 208 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 212 | 187 | 156 |
| Samägd produktion, budget,GWh | 285 | 285 | 285 |
| Prissäkrad elproduktion,GWh | 177 | 177 | 178 |
| Prissäkrad certifikatproduktion,GWh | 243 | 255 | 118 |
| Säkrat elpris, inkl CFD, SEK/MWh | 423 | 423 | 377 |
| Säkrat certifikatpris, SEK/MWh | 178 | 182 | 160 |
9,2 SEK/EUR kurs
1) Inkluderar uthyrda vindkraftparker under H1 2016
2) Inkluderar CFD för områdessäkrat pris, annars systempris
I nedanstående tabeller framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2015 och 2014.
Tillgångar
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Fordran intressebolag | – | 445 | 445 |
| Spärrade medel | – | 22 | 22 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran intressebolag | – | 0 | 0 |
| Kundfordringar | – | 15 | 15 |
| Derivattillgångar | 16 | – | 16 |
| Övriga fordringar | – | 31 | 31 |
| Likvida medel | – | 203 | 203 |
| Summa omsättningstillgångar | 16 | 249 | 266 |
| Summa tillgångar | 16 | 717 | 734 |
| Derivat värderat | Övriga finansiella | ||
|---|---|---|---|
| Skulder | till verkligt värde | skulder | Summa |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | 1 415 | 1 415 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | 58 | 58 |
| Förskott från kunder | – | 41 | 41 |
| Leverantörsskulder | – | 31 | 31 |
| Derivatskulder | 59 | – | 59 |
| Övriga skulder | – | 1 | 1 |
| Summa kortfristiga skulder | 59 | 131 | 191 |
| Summa skulder | 59 | 1 546 | 1 606 |
Tillgångar
| Derivat värderat | Lånefordringar, | ||
|---|---|---|---|
| till verkligt värde | kundfordringar | Summa | |
| Fordran intressebolag | – | 415 | 415 |
| Spärrade medel | – | 23 | 23 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran intressebolag | – | 27 | 27 |
| Kundfordringar | – | 3 | 3 |
| Derivattillgångar | 1 | – | 1 |
| Övriga fordringar | – | 24 | 24 |
| Likvida medel | – | 157 | 157 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 | 211 | 212 |
| Summa tillgångar | 1 | 649 | 650 |
| Derivat värderat | Övriga finansiella | ||
|---|---|---|---|
| Skulder | till verkligt värde | skulder | Summa |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | 1 557 | 1 557 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | 72 | 72 |
| Leverantörsskulder | – | 19 | 19 |
| Derivatskulder | 76 | – | 76 |
| Övriga skulder | – | 2 | 2 |
| Summa kortfristiga skulder | 76 | 93 | 169 |
| Summa skulder | 76 | 1 650 | 1 726 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av Not 18, Räntebärande skulder. Övriga finansiella skulder, såsom t.ex. leverantörsskulder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1–60 dagar.
I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas, ökar också möjligheterna att effektivisera och diversifiera kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker, återbetalning av kapital till aktieägare eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, finansiell risk, förväntad avkastning och kassaflöde i bolagets investeringar. Kapitalet bedöms på basis av soliditeten där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. En soliditet överstigande 25% eftersträvas och per den 31 december 2015 uppgick soliditeten till 39,4% (per den 31 december 2014 var den 39,7%).
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 22 | 23 |
| Övriga fordringar | 1 | 1 |
| Summa | 23 | 24 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 19 | 17 |
| Reservdelar | 3 | 3 |
| Pågående byggprojekt | 40 | – |
| Summa | 62 | 20 |
Varulager redovisas enligt principer beskrivna i Not 1.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Aktuella skattefordringar | 6 | 4 |
| Övriga fordringar | 31 | 24 |
| Summa | 37 | 28 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 23 | 5 |
| Nedskrivning av kundfordringar | −8 | −2 |
| Kundfordringar – netto | 15 | 3 |
| Fordringar närstående (Not 22) | 445 | 442 |
| Övriga fordringar (Not 12) | 1 | 1 |
| Övriga fordringar (Not 14) | 37 | 28 |
| Avgår långfristig del | −445 | −415 |
| Kortfristig del | 53 | 59 |
På balansdagen var 9mkr (5) av kundfordringarna förfallna och nedskrivning för kundförlust har skett med 8mkr (2). 9mkr (1) av dessa är fortfarande obetalda på grund av att en av Arise underentreprenörer har inträtt i en ackordssituation. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 14 | 3 |
| 3–6 månader | 2 | 2 |
| 6–12 månader | 7 | – |
| Summa | 23 | 5 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikat intäkter | 7 | 5 |
| Upplupen utvecklingsersättning | 57 | 9 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 25 | 16 |
| Summa | 89 | 30 |
| Antal registrerade aktier i moderbolaget |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 33 428 070 | 33 428 070 |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 33 428 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr.
Under åren 2008 och 2013 har det skett utgivning av teckningsoptioner för aktier i Arise AB riktade till anställda samt externa intressenter såsom markägare och rådgivare. Per 31 december 2015 kvarstår ett program riktat till anställda.
| Anställda Serie 7 |
Totalt | |
|---|---|---|
| Optioner 2013 | 6 000 | 6 000 |
| Ger rätt att teckna antal aktier |
6 000 | 6 000 |
| Teckningskurs (kr) | 30 |
Utestående teckningsoptionsprogram under 2015 var av 2 olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 7) har baserats på beräknat marknadspris vid varje teckningstillfälle enligt Black & Scholes värderingsmodell. Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt. Vid utgivandet har optionerna värderats enligt Black & Scholes och redovisas som del i anskaffningskostnaden för projektportföljen. Vid utgången av 2015 kvarstod endast serie 7 då teckningsperioden för serie 5 löpt ut och ingen teckning av aktier har skett.
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under vissa bestämda perioder teckna en aktie i Arise AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Optionsserie 5 har inte utnyttjats fram till förfallodagen 28 februari 2015 vilket innebär att vid fullt utnyttjande av tilldelade optioner (serie 7 med 6 000 optioner), uppgår utspädningseffekten till 0,0% av såväl aktiekapital som röster.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och emitterat obligationslån. Avtalen innehåller så kallade negativklausuler som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av förändringar av Arise finansiella nyckeltal. Sådana villkor, s.k. kovenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bl.a. krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar samt viss avsättning på s.k. skuldreservkonto. Inga kovenanter har överträtts under året.
Koncernens totala kreditramar uppgår per 31 december 2015 till 1491mkr (1629) varav 18mkr (112) är outnyttjade. Kreditramarna utnyttjas huvudsakligen för verksamhetsfinansiering i form av bank- och obligationslån. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar. För närvarande innehas kontrakt med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,6 år (2,9). Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga effektiva räntesats har under året uppgått till 5,5% (6,1).
| Räntebärande skulder | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 1 474 | 1 629 |
| Kortfristig del | −58 | −72 |
| Summa | 1 415 | 1 557 |
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Banklån | 141 | 208 | 139 | 209 |
| Obligationslån | 1350 | 1400 | 1343 | 1403 |
| Skulder avseende finansiell leasing | – | 28 | – | 28 |
| Summa | 1491 | 1636 | 1482 | 1641 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på en låneränta mellan 3,3% och 6,3%., (2014: 2,1 –6,1%) och är i nivå 2 i verkligt-värde-hierarkin.
| Avrundat till mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån–1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | Totalt kontrakterat kassaflöde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån * | 1 | 13 | 23 | 21 | 80 | 137 |
| Obligationslån | 45 | 88 | 525 | 938 | 31 | 1 627 |
| Leverantörsskulder | 72 | – | – | – | – | 72 |
| Totalt | 117 | 100 | 548 | 960 | 110 | 1836 |
* Vid beräkning av räntebetalningar för banklån har i räntan beaktats effekten av ränteswappar utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Det säkerställda obligationslånet är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är på nominellt 1100 mkr, varav 1 050mkr (1 100) är utestående och löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 3,00 procentenheter. Obligationslånet förfaller i april 2019.
Det icke säkerställda obligationslånet är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är på nominellt 350mkr, varav 50mkr har återköpts, och löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 6,00 procentenheter. Obligationslånet förfaller i september 2017.
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk 22 (24) mkr. Avsättningen följer vindkraftparkernas nyttjandeperiod.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupna finansiella kostnader | 11 | 20 |
| Upplupna personrelaterade kostnader |
18 | 9 |
| Upplupen fastighetsskatt | 13 | 5 |
| Övriga upplupna kostnader | 7 | 6 |
| Summa | 49 | 39 |
| Ställda säkerheter | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 533 | 741 |
| Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk, arrenden och verksamhetsrelaterade avtal |
1 749 | 2 075 |
| Finansiella leasingkontrakt | 0 | 30 |
| Summa | 2 282 | 2 846 |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift under 2016 maximalt kan komma att uppgå till 21 mkr. Skulle en avbeställningsavgift bli aktuell under 2016 är det dock företagsledningens bedömning att beloppet kommer att vara lägre.
Bolaget har ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Mombyåsen med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och internt elnät.
Arise AB samäger Sirocco Wind Holding AB till 50% med Sydvästanvind AB (50%), som i sin tur kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LLP.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av holdingbolaget JVAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Jädraås Vindkraft AB. Sirocco Wind Holding AB äger också 100% av holdingbolaget HKAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Hällåsen Kraft AB. Tillsammans bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsparken", som består av 66 st. verk om totalt 203MW i Jädraås utanför Gävle.
| Följande transaktioner har skett med närstående |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Projektledning och administrativa tjänster |
3 | 3 |
| Summa | 3 | 3 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster
har skett till avtalat fast pris baserat på marknadsmässiga villkor. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| Lån till närstående | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Utlåning till intressebolag: | ||
| Vid årets början | 442 | 406 |
| Upplupen ränta från föregående år | 26 | 51 |
| Kursdifferenser | −11 | 26 |
| Nedskrivning | −8 | – |
| Lån som utbetalats under året | −4 | −41 |
| Vid årets slut | 445 | 442 |
| Varav långfristig del: | 445 | 415 |
| Varav kortfristig del: | – | 27 |
Långfristiga fordringar på närstående i form av aktieägarlån till bolag inom Sirocco-koncernen saknar förfallodag.
De verkliga värdena på dessa lån baseras på diskonterade kassaflöden till en räntesats om ca 6%. Diskonteringsräntan motsvarar Euribor plus lämplig kreditbedömning vilket har bedömts marknadsmässigt. Upplupen ränta på bokslutsdagen uppgick till 26mkr (26) vilket har redovisats i årets resultat.
Beträffande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till Not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster finns inte att redovisa.
Arise har ingått avtal med Fortum Generation AB om avyttring av det byggklara projektet Solberg 75 MW. I tillägg kommer Arise att leverera byggprojektledningstjänster till projektet. Byggstart är villkorat slutligt investeringsbeslut av Fortum. Arise förvärvade ursprungligen projektet från Ownpower Projects AB under 2011. Projektet har därefter utvecklats i partnerskap med Ownpower Projects AB genom ett vinstdelningsavtal. Köpeskillingen för projektet kommer därför att delas mellan Arise och Ownpower Projects AB. Arise andel av vinsten förväntas kunna uppgå till maximalt 30mkr och beror delvis på hur byggnationen av projektet faller ut. Därtill har Arise fått ersättning för nedlagda kostnader i samband med att transaktionen genomfördes uppgående till ca 33mkr.
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Försäljning av el och elcertifikat | 154 | 159 | |
| Uthyrning vindkraft | 135 | 139 | |
| Utvecklings- och förvaltningsintäkter | 79 | 18 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1 | 5 | |
| Summa intäkter | 2 | 369 | 321 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 13 | 9 | |
| Inköp av el och elcertifikat | −158 | −160 | |
| Hyra av vindkraft | −135 | −139 | |
| Kostnad sålda projekt och entreprenad | −60 | – | |
| Personalkostnader | 3 | −45 | −22 |
| Övriga externa kostnader | 4 | −28 | −35 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | −43 | −27 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | −35 | −4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | −78 | −31 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 29 | 63 |
| Finansiella kostnader | 5 | −393 | −69 |
| Resultat efter finansiella poster | −442 | −36 | |
| Koncernbidrag | 138 | 66 | |
| Resultat före skatt | −304 | 29 | |
| Inkomstskatt | 6 | 0 | −7 |
| Årets resultat och totalresultat | −304 | 23 |
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 55 | 90 |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 1 743 | 1 952 |
| Fordran koncernbolag | 47 | 75 | |
| Innehav i intressebolag | 9 | 0 | 89 |
| Fordran intressebolag | 18 | 445 | 415 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 24 | 24 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 10 | 13 | 10 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 327 | 2 655 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 11 | 46 | 3 |
| Fordringar koncernföretag | 75 | 93 | |
| Fordringar intresseföretag | 18 | – | 27 |
| Kundfordringar | 13 | 0 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 4 | 12 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel |
12 | 7 154 |
11 107 |
| Summa omsättningstillgångar | 299 | 253 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 626 | 2 908 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 3 | 3 | |
| Reservfond | 0 | 0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 367 | 1 367 | |
| Ansamlad förlust | −78 | −101 | |
| Årets resultat | −304 | 23 | |
| Summa eget kapital | 987 | 1 292 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 13 | 1 318 | 1 349 |
| Summa långfristiga skulder | 1 318 | 1 349 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig del obligtionslån | 13 | 50 | 50 |
| Skulder till koncernföretag | 178 | 184 | |
| Förskott från kunder | 41 | – | |
| Leverantörsskulder | 22 | 11 | |
| Övriga skulder | 1 | 1 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 14 | 29 | 23 |
| Summa kortfristiga skulder | 320 | 267 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 626 | 2 908 | |
| Ställda säkerheter | 16 | 1 719 | 1 927 |
| Ansvarsförbindelser | 16 | Inga | Inga |
| Avrundat till mkr | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | −78 | −31 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 15 | 35 | 4 |
| Betald skatt | 0 | 1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
−43 | −26 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | −37 | 13 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 49 | 26 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 56 | 11 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 24 | 23 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investering/försäljning av materiella anläggningstillgångar | −6 | −4 | |
| Investering i dotterbolag | – | −1 043 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | −6 | −1 047 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Obligationslån | −36 | 999 | |
| Erhållit från/betalning till spärrade konton | −3 | 0 | |
| Betald ränta | −77 | −72 | |
| Erhållen ränta | 4 | 56 | |
| Utdelning | 2 | – | |
| Erhållet koncernbidrag | 139 | 64 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 28 | 1 046 | |
| Årets kassaflöde | 47 | 23 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 107 | 85 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 154 | 107 |
| Avrundat till mkr | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Ansamlad förlust |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2014−01−01 | 3 | 0 | 1 367 | −101 | 1 268 |
| Årets resultat och totalresultat | 0 | 23 | 23 | ||
| Utgående balans per 2014−12−31 | 3 | 0 | 1 367 | −78 | 1 292 |
| Ingående balans per 2015−01−01 | 3 | 0 | 1 367 | −78 | 1 292 |
| Årets resultat och totalresultat | 0 | −304 | −304 | ||
| Utgående balans per 2015−12−31 | 3 | 0 | 1 367 | −382 | 987 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IAS 39 vilket innebär att finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla moderbolaget. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Dessutom ingår bland intäkterna även intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm-bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Försäljning av projekt anses utgöra försäljning av en lagertillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp brutto redovisas som nettoomsättningen. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. Försäljning av projekt
intäktsredovisas i takt med att riskerna i projektet övergår från Arise till köpare.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget.
Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen och skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterbolag.
Intäkterna omfattar försäljning av producerad el, försäljning av elcertifikat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion, intäkter från uthyrda produktionsanläggningar, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen samt intäkter från försäljning av projekt. Försäljning av projekt anses utgöra försäljning av en lagertillgång. Därmed har denna försäljning bruttoredovisats där det bokförda värdet på anläggningstillgången utgör kostnad för såld vara och motsvarande intäktsbelopp brutto redovisas som nettoomsättningen. Realisationsresultatet utgör därmed det samma som om bolaget skulle ha nettoredovisat vinsten vid försäljning. Försäljning av projekt intäktsredovisas i takt med att riskerna i projektet övergår från Arise till köpare. Resultat av finansiella derivat redovisas netto med 6mkr (7).
För personalrelaterad information – se Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,5 | 0,5 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,2 | 0,2 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 |
| Övriga tjänster | 0,2 | 0,1 |
| Summa | 1,0 | 0,9 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | 2 | – |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier | −2 | – |
| Ränteintäkter | 29 | 37 |
| Kursvinster | – | 27 |
| Summa finansiella intäkter | 29 | 63 |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier | −208 | – |
| Nedskrivning av intressebolagsaktier | −96 | – |
| Räntekostnader | −78 | −69 |
| Kursförluster | −11 | – |
| Summa finansiella kostnader | −393 | −69 |
| Skatt på redovisat resultat | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 0 | −7 |
| Redovisad skatt | 0 | −7 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjande underskottsavdrag |
24 | 24 |
| S:a bokf uppskjuten skatt | 24 | 24 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 24 | 30 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
0 | −7 |
| Utgående värde, netto | 24 | 24 |
| Byggnader och mark 1) |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förskott och pågående ny anläggningar |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 2 | 3 | 17 | 18 | 108 | 105 | 127 | 126 |
| Inköp/investeringar | – | 0 | 0 | 4 | 19 | 3 | 19 | 8 |
| Försäljning/utrangering | 0 | −1 | – | −5 | −13 | – | −13 | −6 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | −6 | – | −6 | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 | 2 | 18 | 17 | 108 | 108 | 127 | 127 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar |
0 | 0 | −12 | −13 | −25 | −23 | −38 | −36 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | −3 | −2 | – | – | −3 | −2 |
| Årets nedskrivningar 2) | – | – | – | – | −31 | −1 | −31 | −1 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 0 | – | 3 | – | 0 | 0 | 3 |
| Utg ack av- och nedskrivn | 0 | 0 | −15 | −12 | −57 | −25 | −72 | −38 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 | 3 | 3 | 5 | 51 | 83 | 55 | 90 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 0mkr (1). Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 0mkr (2), varav 0mkr (1) utgör taxeringsvärde för mark.
2)Upplysningar om nedskrivningen och beräkningen av återvinningsvärdena finns i noten 1 punkten 3.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 1 952 | 115 |
| Investering i dotterbolag | – | 1 837 |
| Nedskrivning av aktier | −210 | – |
| Utgående bokfört värde | 1 743 | 1 952 |
| Namn | Organisations- nummer |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i% |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arise Elnät AB | 556747−2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 3 | 3 |
| Arise Drift och Förvaltning AB | 556756−2730 | Halmstad | 1 000 | 100% | 4 | 4 |
| Arise Kran AB | 556758−8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 7 | 5 |
| Arise JV AB | 556758−8891 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind Farm 2 AB | 556758−9113 | Halmstad | 1 000 | 100% | 98 | 157 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833−5813 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 5 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869−2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867−9913 | Halmstad | 500 | 100% | 8 | 8 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867−9798 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 4 AB | 556868−0069 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 8 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867−9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868−0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867−9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868−0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 9 AB | 556758−8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 1 621 | 1 621 |
| Summa | 1 743 | 1 811 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 89 | 89 |
| Investering i intressebolag | ||
| Omklassificering | 8 | – |
| Nedskrivning av aktier | −96 | – |
| Utgående bokfört värde | 0 | 89 |
| Namn | Organisations- nummer |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i% |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | 556864−8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 0 | 47 |
| – JVAB Holding AB | 556864−2069 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| – Jädraås Vindkraft AB | 556733−6481 | Stockholm | 1 000 | 100% | – | – |
| – HKAB Holding AB | 556864−2051 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| – Hällåsen Kraft AB | 556864−2077 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
Bolagen listade nedanför Sirocco Wind Holding AB är helägda bolag till detta bolag.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 12 | 9 |
| Övriga aktier och andelar | 1 | 1 |
| Summa | 13 | 10 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 3 | – |
| Reservdelar | 3 | 3 |
| Pågående byggprojekt | 40 | – |
| Summa | 46 | 3 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupen utvecklingsersättning | 6 | 10 |
| Förutbetalda kostnader | 1 | 1 |
| Summa | 7 | 11 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Obligationslån | 1 382 | 1 418 |
| Bankavgifter | −14 | −19 |
| 1 368 | 1 399 | |
| Kortfristig del | −50 | −50 |
| Långfristig del | 1 318 | 1 349 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupna personrelaterade kostnader |
16 | 6 |
| Upplupna räntekostnader | 11 | 16 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 | 1 |
| Summa | 29 | 23 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar |
35 | 4 |
| Summa | 35 | 4 |
| Ställda säkerheter | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 1 719 | 1 927 |
| Summa | 1 719 | 1 927 |
| Ansvarsförbindelser | – | – |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift under 2016 maximalt kan komma att uppgå till 21mkr. Vidare är det företagsledningens bedömning att en eventuell avbeställningsavgift ej kommer att uppgå till det maximala beloppet.
Bolaget har ingått ett entreprenadavtal i samband med projektet Mombyåsen med åtagande om utförande av viss entreprenad rörande vägar, fundament och internt elnät.
Under året har följande transaktioner skett med närstående:
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster till dotterbolag |
88 | 52 |
| Inköp av varor och tjänster från dotterbolag |
233 | 242 |
| Transaktioner med övriga ledande befattningshavare |
– | – |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 88mkr (52). Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten, vidaredebiterade administrationskostnader samt förvaltningstjänster till dotterbolag som äger driftsatta vindkraftparker. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 233 mkr (242) och utgörs av el och elcertifikat, hyreskostnader för vindkraft som moderbolaget i sin tur har hyrt ut samt inköp av diverse konsulttjänster.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Siroccokoncernen hänvisas till Not 22 för koncernen.
För information om fordran hos intressebolag – se Not 22 till koncernens finansiella rapporter.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed
att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Halmstad den 22 mars 2016
Ordförande Ledamot Ledamot
Joachim Gahm Peter Nygren Maud Olofsson
Peter Gyllenhammar Daniel Johansson Jon G Brandsar Ledamot Verkställande direktör Ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise AB för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–93.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise AB för år 2015.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 22 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Arise AB (publ) ("Arise") är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6–9 § årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2015. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på vår hemsida www.arise.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis. Avvikelser från Koden redovisas löpande i bolagsstyrningsrapporten. Bolaget har inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs där bolagets aktier är upptagna till handel eller i övrigt begått överträdelse av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Arise ca 2 730 aktieägare per den 30 december 2015. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Claesson och Anderzén med bolag. Mer information om de större aktieägarna finns också på Arise hemsida www.arise.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2015 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag, och medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken och som anmält sitt deltagande i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud. Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang i
fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen innehåller inte särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordningen. Den senaste årsstämman som hölls var årsstämman den 5 maj 2015 i Halmstad. Stämman fattade då beslut om bl.a. ändring av bolagsordning för att möjliggöra utgivande av preferensaktier, inrättande av program med teckningsoptioner samt bemyndiganden för styrelsen att fatta beslut om emission av stamaktier, preferensaktier och konvertibler, återköp av egna aktier och överlåtelse av egna aktier. Protokollet från årsstämman återfinns på Arise hemsida. Nästa årsstämma kommer att hållas den 3 maj 2016 i Halmstad. En aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämma kan skicka en skriftlig begäran till Arise AB (publ), Att: Styrelsens ordförande, Box 808, SE−301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Vid årsstämman den 5 maj 2015 beslutade stämman att fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, utsedda av årsstämman 2015. Valberedningen inför årsstämman 2015 har bestått av Johan Claesson (CA m.fl.) Bengt Hellström (Tredje AP-fonden), Leif Jansson (L Energy Holding AB och Ny Holding AB etc.), Unni Hongseth (Statkraft AS) samt styrelsens ordförande Joachim Gahm. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna för arbete i valberedningen.
Valberedningen ska enligt Koden ha i uppgift att bereda frågor om val och arvodering inför bolagsstämma. Valberedningen har inför årsstämman den 3 maj 2016 föreslagit omval av styrelseledamöterna Joachim Gahm, Maud Olofsson, Jon Brandsar och Peter Gyllenhammar. Vidare har valberedningen föreslagit omval av Joachim Gahm som styrelseordförande. Peter Nygren har avböjt omval. I samband med årsstämman den 3 maj 2016 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Vid den senaste årsstämman som hölls den 5 maj 2015 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Joachim Gahm (ordförande), Maud Olofsson, Jon Brandsar, Peter Gyllenhammar samt dåvarande verkställande direktör Peter Nygren. Inga styrelsesuppleanter utsågs.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2015 har styrelsen haft elva möten vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. Under räkenskapsåret 2016 har hittills två möten ägt rum.
På sidan 101 finns en redovisning av styrelsen, uppgifter om deras övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktie- och optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av Not 4 på sidan 66. Samtliga stämmovalda styrelseledamöter förutom Peter Nygren har varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sidan 102). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större ägare. Mer information om styrelsen finns på Arise hemsida www.arise.se.
| Antal hållna |
Närvar- ande vid |
Närvaro % |
|
|---|---|---|---|
| Joachim Gahm, ordförande | 11 | 11 | 100 |
| Maud Olofsson | 11 | 11 | 100 |
| Peter Nygren | 11 | 11 | 100 |
| Peter Gyllenhammar | 11 | 11 | 100 |
| Jon Brandsar | 11 | 11 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt sammanträffande på Arise kontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under 2015 har ett mindre antal av styrelsens möten av praktiska skäl hållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare. Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden och sekreteraren. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bl.a. vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte. Styrelsens ordförande har under året låtit genomföra en styrelseutvärdering genom utskick av enkät. Resultatet har sammanställts på anonym basis och redovisats inför styrelse och valberedning av styrelsens ordförande.
Fram till årsstämman 2016 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Joachim Gahm (ordförande) Maud Olofsson, Jon Brandsar och Peter Gyllenhammar. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt två gånger under 2015. Utskottet bereder frågor om ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, samt även frågor om eventuella rörliga ersättningsprogram respektive eventuella optionsprogram inom koncernen. Samtliga av utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2016 består revisionsutskottet av
styrelseledamöterna Maud Olofsson (ordförande), Joachim Gahm och Peter Gyllenhammar. Bolagets finansdirektör Linus Hägg är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt fem gånger under 2015 och samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Revisionsutskottet bereder frågor om bl.a. finansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn.
Arise koncernledning samt koncernledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 103.
Vid årsstämma under 2015 (och vid årsstämma under 2014) utsågs Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsfirma, med auktoriserade revisorn Magnus Willfors som huvudansvarig revisor, för perioden fram till nästföljande årsstämma. Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Målet med den interna finansiella kontrollen inom Arise är att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontrollsystem för att övervaka verksamheten och koncernens finansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bl.a. av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna. I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker bl.a. genom arbetsordningar för styrelse och utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise finns även riktlinjer och policies om finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor och affärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekonomisystem med samma kontoplan.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har
till uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller finansdirektören rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bl.a. till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identifiera potentiella källor till fel inom den finansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller. Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den finansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för t.ex. valuta och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp effektiviteten i den interna kontrollen ingår i arbetet både i styrelsen och i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bl.a. att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision. Ledningens rapporter till styrelsen och revisionsutskottet inkluderar uppföljning av positioner enligt finans
policy och eventuella avvikelser. Bland de åtgärder som styrelsen vidtar för att följa upp den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen ingår att styrelsen uppdrar åt ledningen att återrapportera om utfall av redovisningsrelaterade frågor.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt medför att alla delar i verksamheten på ett effektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer avseende hantering av information i den finansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna. För kommunikation med externa parter finns dessutom en policy som anger
riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts, innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion kommer dock att prövas årligen.
Under året har fokus varit på frågor avseende finansiering, investeringar och diskussioner om avyttringar.
Halmstad den 22 mars 2016
Joachim Gahm Peter Nygren Jon G Brandsar Ordförande Ledamot Ledamot
Maud Olofsson Daniel Johansson Peter Gyllenhammar Ledamot Verkställande direktör Ledamot
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 96–99 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 22 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Willfors Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise AB uppgår till ca 2,7 mkr, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Bestämmelser i de båda nya obligationsavtalen som tecknades 2014 möjliggör utdelning med ett belopp motsvarande 50% av föregående års positiva kassaflöde under förutsättning att bolagets soliditet uppgår till minst 30%. I bolagets Finanspolicy anges vidare att koncernens soliditet vid alla tillfällen bör överstiga 25%. Bolagets ambition är att över tid skapa förutsättningar för utdelning till aktieägarna givet att stämman så beslutar.
| Ägarstruktur per den 30 december 2015 |
Aktier | Andel av röster & aktie kapital,% |
|---|---|---|
| Claesson & Anderzén med bolag | 4 156 501 | 12,43 |
| Tredje AP-fonden | 3 340 133 | 9,99 |
| Grundare | 3 188 080 | 9,54 |
| Statkraft AS | 2 495 613 | 7,47 |
| Catella Fondförvaltning | 1 508 737 | 4,51 |
| Ernström Finans AB | 1 500 000 | 4,49 |
| Peter Gyllenhammar med bolag 1 500 000 | 4,49 | |
| Svenska Handels banken AB FOR PB |
1 369 000 | 4,10 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension |
714 310 | 2,14 |
| KL Ventures | 640 000 | 1,91 |
| Övriga aktieägare | 12 961 502 | 38,77 |
| Totalt utestående aktier | 33 373 876 | 99,84 |
| Arise AB | 54 194 | 0,16 |
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,00 |
| Antal aktier | Ackumulerat antal aktier |
Aktiekapital, kr |
Ackumulerat aktiekapital, kr |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 1986 | Bolagsbildning | 50 000 | 50 000 | 50 000,00 | 50 000,00 |
| 1997 | Split | 950 000 | 1 000 000 | 50 000,00 | |
| 1998 | Fondemission | 1 000 000 | 50 000,00 | 100 000,00 | |
| 2007 | Nyemissioner | 473 077 | 1 473 077 | 47 307,70 | 147 307,70 |
| 2008 | Nyemissioner | 1 420 000 | 2 893 077 | 142 000,00 | 289 307,70 |
| 2008 | Fondemission | 2 893 077 | 867 923,10 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Split | 11 572 308 | 14 465 385 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Nyemission | 51 000 | 14 516 385 | 4 080,00 | 1 161 310,80 |
| 2008 | Nyemission 1) | 937 500 | 15 453 885 | 75 000,00 | 1 236 310,80 |
| 2009 | Nyemission | 5 972 185 | 21 426 070 | 477 774,80 | 1 714 085,60 |
| 2010 | Nyemission | 135 000 | 21 561 070 | 10 800 | 1 724 885,60 |
| 2010 | Nyemission | 10 000 000 | 31 561 070 | 800 000 | 2 524 885,60 |
| 2011 | Nyemission | 227 500 | 31 788 570 | 18 200,00 | 2 543 085,60 |
| 2011 | Nyemission | 15 000 | 31 803 570 | 1 200,00 | 2 544 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 50 000 | 31 853 570 | 4 000,00 | 2 548 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 1 574 500 | 33 428 070 | 125 960,00 | 2 674 245,60 |
1) Riktad nyemission i samband med förvärv av bolaget PLU Energy Intressenter AB, som fusionerades med moderbolaget under 2009.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan 2007 och styrelsens ordförande sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. övriga uppdrag: Styrelseledamot i Kungsleden AB och Catella AB. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E. Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E. Öhman J:or Fondkommission AB.
utbildning: Civilekonom från Stockholms universitet (1990).
innehav, egna och via bolag: 10 000 aktier.
oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Jon G Brandsar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014. Var även tidigare styrelseledamot mellan åren 2008–2013.
övriga uppdrag: Rådgivare i Statkraft AS. Tidigare vice verkställande direktör för vindkraft och teknik i Statkraft AS med ansvar för land- och havsbaserad vindkraft, fjärrvärme, innovation samt småskalig vindkraft. Tidigare koncernchef för Trondheim Energiverk, teknisk chef för Statkraft samt avdelningschef för Statkraft Engineering och ABB. utbildning: Elingenjör från GIH Gjøvik (1977). innehav: –
oberoende/beroende: Jon G Brandsar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Maud Olofsson är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 25 april 2012.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Visita och styrelseledamot i Diös Fastigheter AB, Envac AB, ÅF AB samt i ROMO Norr AB. Tidigare Centerpartiets partiledare 2001–2011, Sveriges närings- och energiminister 2006–2011 och vice statsminister 2006–2010.
innehav, egna och via bolag: 7500 aktier.
oberoende/beroende: Maud Olofsson är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Gyllenhammar är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 6 maj 2014.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bronsstädet Industriförvaltning AB och Galjaden Holding AB samt tidigare styrelseledamot i Catella AB (publ). Peter Gyllenhammar är arbetande ägare i Peter Gyllenhammar AB. innehav, egna och via bolag: 1500 000 aktier oberoende/beroende: Peter Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Nygren är styrelseledamot sedan inval vid årsstämma den 27 april 2011.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Solberg Vindkraft AB, styrelseledamot i Sirocco Wind Holding AB, Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB, PLU Energy Holding AB, NyHolding i Motala AB och NyHolding AS.
utbildning: MBA-studier vid Uppsala Universitet (2001). innehav med familj och bolag: 1414 340 aktier, 20 000 syntetiska optioner.
oberoende/beroende: Peter Nygren är oberoende i förhållande till Arise större ägare men är beroende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare genom sin anställning som ledande befattningshavare i Arise.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2015.
Från vänster: Peter Nygren, Peter Gyllenhammar, Maud Olofsson, Joachim Gahm samt Jon Gunnar Brandsar.
VD sedan januari 2016. Daniel har stor kunskap och erfarenhet i energifrågor. Har tidigare arbetat som statssekreterare
i Alliansregeringen med fokus på energifrågor och har även ett förflutet i finansbranschen.
innehav: 6 000 aktier.
Anställd som Finanschef i oktober 2011 och Finansdirektör sedan 2015. Linus har mångårig erfarenhet av kapital-
marknaderna samt av förvärv och fusioner. Linus kommer närmast från ABG Sundal Collier.
innehav: 10000 aktier och 20 000 syntetiska optioner.
Chef Projektutveckling och ansvarig för arrenden samt utveckling av nya markområden för vindkraftetableringar. Leif
har bred erfarenhet av affärsutveckling och har tidigare haft flera ledande befattningar bland annat som VD. innehav med familj och bolag: 1293 909 aktier och 20 000 syntetiska optioner.
Operativ chef och därmed ansvarig för Arise operativa verksamhet. Per-Erik har mer än 25 års erfarenhet av energi-
området, bl.a. från projektledning av större projekt och energihandel. Han kommer närmast från SCA-koncernen där han varit globalt energiansvarig.
innehav: 4700 aktier och 20 000 syntetiska optioner.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2015.
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise årsstämma tisdagen den 3 maj 2016 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Halmstad. Före bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 27 april 2016, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast onsdagen den 27 april 2016, helst före kl. 16.00, via e-post till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 035−20 20 900, per fax 035−22 78 00, eller per post till Arise AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad.
Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, personeller organisationsnummer och registrerat aktieinnehav anges, samt uppgift om eventuellt antal biträden. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges. Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att finnas på www.arise.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast onsdagen den 27 april 2016. Det innebär att aktieägare i god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (så kallad rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat samt övriga fullständiga förslag finns tillgängliga på bolagets hemsida www.arise.se senast från och med 12 april 2016. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arise.se publiceras all finansiell information så snart den är offentliggjord. Under 2016 kommer finansiell information att lämnas enligt följande:
Första kvartalet: 3 maj 2016 Andra kvartalet: 19 juli 2016 Tredje kvartalet: 11 november 2016 Fjärde kvartalet: 17 februari 2017
Årsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.arise.se. Den skickas ut per post till aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den som önskar ett tryckt exemplar är välkommen att beställa via formulär på hemsidan eller genom Arise växel, telefon 035−20 20 900. Årsredovisningen för 2015 beräknas finnas tillgänglig i början av april 2016.
Ansvarig för Arise finansiella information är VD Daniel Johansson och Finansdirektör Linus Hägg. Linus Hägg svarar även för bolagets IR-frågor.
Daniel Johansson, VD
Tel. 0702−244 133
Linus Hägg, Finansdirektör Tel. 0702−448 916
| mkr | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sammandrag resultaträkningar | ||||||
| Nettoomsättning* | 487 | 258 | 264 | 236 | 222 | 67 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)** |
193 | 197 | 211 | 186 | 179 | 35 |
| Rörelseresultat (EBIT)** | −58 | 91 | 117 | 64 | 105 | −2 |
| Resultat före skatt | −164 | −24 | 32 | −22 | 65 | −24 |
| Årets resultat | −156 | −25 | 29 | −16 | 47 | −18 |
| Sammandrag balansräkningar | ||||||
| Totala anläggningstillgångar | 2 345 | 2 701 | 2 867 | 2 753 | 2 615 | 1 734 |
| Likvida medel | 203 | 157 | 191 | 341 | 137 | 250 |
| Eget kapital | 1 090 | 1 178 | 1 240 | 1 152 | 1 243 | 1 195 |
| Balansomslutning | 2 767 | 2 967 | 3 231 | 3 207 | 2 869 | 2 075 |
| Räntebärande nettoskuld | 1 248 | 1449 | 1 438 | 1 265 | 1 192 | 536 |
| Sammandrag kassaflöde | ||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 170 | 162 | 213 | 170 | 211 | 32 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 116 | −22 | −292 | −176 | −822 | −812 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −241 | −174 | −71 | 210 | 498 | 688 |
| Årets kassaflöde | 46 | −34 | −150 | 204 | −113 | −92 |
| Nyckeltal | ||||||
| Driftsatt kapacitet vid periodens slut, MW | 254 | 261 | 253 | 139 | 136 | 47 |
| Elproduktion under året (egen och samägd),GWh | 774 | 650 | 599 | 351 | 247 | 89 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | neg | neg | 0,86 | neg | 1,46 | neg |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | neg | neg | 0,86 | neg | 1,46 | neg |
| EBITDA-marginal,% | 37,9 | 68,4 | 75,6 | 75,0 | 70,1 | 39,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (EBIT),% | neg | 3,4 | 4,6 | 2,6 | 5,2 | neg |
| Avkastning på justerat sysselsatt kapital (EBITDA),% |
7,7 | 7,3 | 8,2 | 7,6 | 8,8 | 2,8 |
| Avkastning på eget kapital,% | neg | neg | 2,4 | neg | 3,9 | neg |
| Soliditet,% | 39,4 | 39,7 | 38,4 | 35,9 | 43,3 | 57,6 |
| Antal anställda vid periodens slut | 31 | 31 | 31 | 44 | 35 | 27 |
* Justering har gjorts för utvecklings- och förvaltningsintäkter som ingår i nettoomsättningen.
** Justering har gjorts för räntor från Jädraås som flyttats från Finansiella intäkter till Andel i intressebolags resultat.
| Förväntad normal | årsproduktion,GWh1) | Fullasttimmar, MWh/år Kapacitetsfaktor,% |
SEK/normalårsproduktion, KWh Bokfört värde 31/12 –2015, Bokfört värde 31/12 –2015, Bokfört värde 31/12 –2015, Antal vindkraftverk |
||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kapacitet, MW Nominell |
Prisområde | Driftsatt, år | MSEK/MW | Fabrikat | Modell | Kommun | Land | ||||||||
| Egen vindkraftdrift | MSEK | ||||||||||||||
| Oxhult | 24,0 | 56,8 | 2 367 | 27% | IV | 2009 | 263 | 4,6 | 11,0 | 12 | Vestas | V 90 | Laholm | Sverige | |
| Råbelöv | 10,0 | 22,8 | 2 280 | 26% | IV | 2010 | 104 | 4,6 | 10,4 | 5 | Vestas | V 90 | Kristianstad | Sverige | |
| Brunsmo | 12,5 | 24,0 | 1 920 | 22% | IV | 2010 | 108 | 4,5 | 8,7 | 5 | GE | 2,5 XL | Karlskrona | Sverige | |
| Kåphult | 17,5 | 40,6 | 2 320 | 26% | IV | 2010/2011 | 195 | 4,8 | 11,1 | 7 | GE | 2,5 XL | Laholm | Sverige | |
| Fröslida | 22,5 | 55,4 | 2 462 | 28% | IV | 2011 | 264 | 4,8 | 11,7 | 9 | GE | 2,5 XL | Hylte | Sverige | |
| Idhult | 16,0 | 36,2 | 2 263 | 26% | IV | 2011 | 168 | 4,7 | 10,5 | 8 | Vestas | V 90 | Mönsterås | Sverige | |
| Södra Kärra | 10,8 | 37,4 | 3 463 | 40% | III | 2011/2012 | 151 | 4,0 | 14,0 | 6 | Vestas | V 100 | Askersund | Sverige | |
| Blekhem | 10,8 | 30,1 | 2 787 | 32% | IV | 2011/2012 | 146 | 4,9 | 13,5 | 6 | Vestas | V 100 | Västervik | Sverige | |
| Gettnabo | 12,0 | 30,3 | 2 525 | 29% | IV | 2011 | 125 | 4,1 | 10,4 | 6 | Vestas | V 90 | Torsås | Sverige | |
| Skäppentorp | 3,1 | 8,5 | 2 764 | 32% | IV | 2012 | 38 | 4,4 | 12,3 | 1 | Vestas | V 112 | Mönsterås | Sverige | |
| Bohult | 12,8 | 46,3 | 3 617 | 41% | IV | 2014 | 187 | 4,0 | 14,6 | 8 | GE | 1,6−100 | Halmstad | Sverige | |
| Totalt | 152,0 | 388,4 | 2 556 | 29% | 1 749 | 4,5 | 11,5 | 73 | |||||||
| Egen vindkraftdrift under byggnation Inga pågående byggprojekt inom Egen vindkraftdrift Totalt Egen vindkraftdrift |
152,0 | 388 | 2 556 | 29% | 1 749 | 4,5 | 11,5 | 73 | |||||||
| Samägd vindkraftdrift | |||||||||||||||
| Jädraås 2) | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | III | 2012/13 | 1 352 | 4,7 | 13,3 | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige | |
| Totalt | 101,5 | 286 | 2 818 | 32% | 1 352 | 4,7 | 13,3 | 33 | |||||||
| Samägd vindkraftdrift under byggnation Inga pågående byggprojekt inom Samägd vindkraftdrift |
|||||||||||||||
| Totalt Samägd vindkraftdrift | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | 1 352 | 4,7 | 13,3 | 33 | |||||||
| TOTALT EGEN & SAMÄGD VINDKRAFTDRIFT | 253,5 | 674 | 2 661 | 30% | 3 101 | 4,6 | 12,2 | 106 | |||||||
| Externa projekt under byggnation och/eller förvaltning | |||||||||||||||
| Jädraås (kund Platina Partners LLP) 3) | 101,5 | 286,0 | 2 818 | 32% | III | 2012/13 | n/a | n/a | n/a | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige | |
| Stjärnarp (kund KumBro Vind AB) | 5,4 | n/a | n/a | n/a | IV | 2013 | n/a | n/a | n/a | 3 | Vestas | V 100 | Halmstad | Sverige | |
| Brotorp (kund BlackRock) | 46,2 | n/a | n/a | n/a | IV | 2015 | n/a | n/a | n/a | 14 | Vestas | V 126 | Mönsterås | Sverige | |
| Storrun (kund Whitehelm) | 30,0 | n/a | n/a | n/a | II | 2009 | n/a | n/a | n/a | 12 | Nordex | N90 | Krokom | Sverige | |
| Skogaby (kund Allianz Global Investors) | 7,2 | n/a | n/a | n/a | IV | 2013 | n/a | n/a | n/a | 4 | Vestas | V 100 | Laholm | Sverige | |
| Mombyåsen (under byggnation, kund Allianz Capital Partners) |
33,0 | n/a | n/a | n/a | III | 2016 | n/a | n/a | n/a | 10 | Vestas | V 126 | Sandviken | Sverige | |
| Ryssbol (under byggnation, kund KumBro Vind AB) | 12,0 | n/a | n/a | n/a | IV | 2016 | n/a | n/a | n/a | 6 | Vestas | V 110 | Hylte | Sverige | |
| Totalt externa projekt under förvaltning | 235,3 | n/a | n/a | n/a | 82 | ||||||||||
| TOTALT EGEN & SAMÄGD VINDKRAFTDRIFT INKL. FÖRVALTNING |
488,7 | n/a | n/a | n/a | 188 |
1) Förväntad produktion +/− 5% vid ett givet normalår. 2) Motsvarar bokfört värde av Arise andel om 50%. 3) Förvaltning av 50% av projektet för Platina Partners LLP's räkning
produktion: hstd reklambyrå. tryck: Printografen foto: Håkan Nilsson; vindkraftfotografier, Tina Axelsson; styrelseordförande, Anders Sällström; styrelsen, Patrik Leonardsson; kvällsbilder Halmstad, iStock samt Getty Images.
Arise AB, Box 808, 301 18 Halmstad Telefon 035-20 20 900 | www.arise.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.