Annual Report • Apr 4, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Arise Windpower AB | Årsredovisning 2011
| VD har ordet 4 | |
|---|---|
| Arise Windpower i korthet 6 | |
| Verksamhetsbeskrivning 8 | |
| Parker i drift och byggnation 10 | |
| Projektutveckling 14 | |
| Marknad18 | |
| Förvaltningsberättelse 22 | |
| Koncernens 'nansiella rapporter 29 | |
| Koncernens noter33 | |
| Moderbolagets 'nansiella rapporter 50 | |
| Moderbolagets noter53 | |
| Förslag till vinstdisposition57 | |
| Revisionsberättelse 58 | |
| Bolagsstyrning 59 | |
| Ägarförhållande 63 | |
| Styrelse64 | |
| Koncernledning 65 | |
Q Samarbetsavtal tecknas angående uppförandet av Jädraås vindpark, ca 200 MW
Q Beslutad byggstart 6 st Vestas V90 verk i Gettnabo, Torsås (12 MW – 29 GWh/år)
Q Övertagande av 7 st GE verk i Kåphult, Laholm (17,5 MW – 47 GWh/år)
Q Förvärv av projektbolaget JVAB samt -nansiering och byggstart av norra Europas största landbaserade vindkraftprojekt, Jädraåsprojektet tillsammans med Platina Partners (203 MW – 570 GWh/år). Total investering 3,1 miljarder kr.
Q Övertagande av 6 st Vestas V90 verk i Gettnabo, Torsås (12 MW – 29 GWh/år)
Q Övertagande av 12 st Vestas V100 verk i Södra Kärra, Askersund och Blekhem, Västervik (21,6 MW – 65 GWh/år)
Inklusive Jädraåsprojektet har Arise Windpower vid utgången av 2011 byggstartat ca 342 MW, varav Arise Windpower direkt och indirekt äger ca 241 MW.
Bolaget uppvisade ett positivt resultat före skatt under årets samtliga kvartal. Totalt uppgick resultatet före skatt till 65 mkr under 2011.
Arise Windpower AB är nu Sveriges ledande företag vad gäller landbaserad vindkraft mätt i produktionskapacitet (MW). De mål vi satte upp vid börsintroduktionen för verksamhetsåret 2011 har infriats. Bolaget är lönsamt och levererade förra året ett resultat om ca 65 mkr före skatt och en vinstmarginal på närmare 23%.
Trots det har aktiekursen sjunkit kraftigt mot introduktionskursen mars 2010.
Vad kan det bero på och vart är vindkraftutvecklingen i Sverige och Europa på väg? Är branschen uthållig och lönsam eller bara en "grön" /uga? Vad gör ett vindkraftbolag lönsamt, hur kommer el- och elcerti-katpriserna att utvecklas och -nns det en framtid för ett bolag som Arise? Det är säkert frågor som Du som aktieägare, nuvarande eller blivande, funderar på.
Vindkraftutvecklingen i Sverige har tredubblats under perioden 2009 till 2011 och kommer, enligt Energimyndighetens beräkningar, att svara för mer än 5 % av Sveriges elförsörjning år 2012.
I Tyskland, Portugal, Spanien och Danmark är det betydligt mer än så, mellan 10 till 25 %. Vindkraft har där blivit en etablerad del av kraftsystemet och en produktionsresurs att räkna med. Beroendet av importerade bränslen för kraftproduktion minskar liksom utsläpp till luft och vatten.
I Tyskland spelar vindkraften en viktig roll efter beslutet att stänga landets alla 17 kärnkraftreaktorer till år 2022.
Sverige är tillsammans med Norge och möjligen också Skottland de länder i Europa som har bäst förutsättningar för just vindkraft. Med bra vindlägen och en god tillgång på reglerkraft i form av vattenkraft. Att Sverige dessutom har ett utomordentligt elnät, ett väl utbyggt vägnät samt är relativt glesbebyggt är ytterligare plus.
I takt med att vindkraftverken blir effektivare kan de nu på allvar konkurrera med både kärnkraft och ny kolkraft vad gäller kostnad per producerad årskilowatttimme. Det blåser visserligen inte alltid men ett vindkraftverk producerar el ca 6 000 timmar per ett år eller 68% av årets alla timmar. Det är till och med lite bättre än utnyttjandegraden för svensk kärnkraft år 2010.
Vår uppfattning är att vindkraftindustrin är här för att stanna och att ett e1ektivt vindkraftbolag med tillräckligt stor installerad kapacitet kan leverera ett utmärkt resultat och avkastning till sina aktieägare. Receptet för att nå dit är att ha många MW och vindkraftverk i drift, hålla hög tillgänglighet på dessa samt säkra in den största kostnadsposten, räntan, liksom intäkterna i form av el och elcerti-kat.
Varför många MW i drift? Jo svaret är att det -nns väsentliga stordriftsfördelar på inköpssidan. De fasta kostnaderna för administration samt att vidmakthålla tillräckliga resurser och kompetens för att säkerställa att verken fungerar väl är också i stort sett desamma om man har ett 50-tal MW i drift eller /era hundra. Varje ny MW som adderas innebär att overheadkostnaderna kan slås ut på /er kilowattimmar med förbättrat resultat som följd.
Av det skälet är det viktigt att expansionen sker snabbt och att bolaget tidigt når en kritisk massa, där kassa/ödet från vindkraftverk i drift betalar den löpande verksamheten. Arise har nått och passerat den punkten.
Den största kostnadsposten i en vindkraftverksamhet är kostnaden för lånat kapital. Bränslet, d.v.s. vinden, är gratis. Kapitalkostnaden är som störst de första åren och sjunker i takt med att lånen amorteras. En investering i en vindkraftpark är dock en långsiktig investering som, om den sköts väl, ger ett stadigt och bra kassa/öde under många år och en bra avkastning till ägaren.
Hur kan då vinsten i ett ungt bolag som Arise förbättras redan under vindkraftparkernas första driftår? Lösningen är att kombinera utveckling av och investeringar i den egna projektportföljen med utvecklingsintäkter, som genereras genom att sälja av delar av projekt.
Ett exempel är Jädraåsprojektet. Det är norra Europas största vindkraftprojekt med en planerad installerad e1ekt om ca 203 MW. Arise köpte projektet tillståndsgivet, utvecklade det ytterligare till byggstarten och sålde sedan vidare hälften av projektet med en vinst om dryga 45 mkr före skatt.
Erfarenheterna från Jädraåsprojektet gör att bolagets a1ärsmodell nu delvis utvecklats. Strategin att bygga och äga egna vindkraftparker i södra Sverige har kompletterats med ambitionen att förvärva redan tillståndsgivna och större byggklara parker i övriga landet samt i Norge. Parkerna bör ha en tillståndsgiven e1ekt om minst 100 MW.
Fördelen med ett större projekt är att det kan drivas av en separat projektorganisation med en endast marginell personalförstärkning. Projekten kan också generera goda utvecklingsersättningar likt Jädraås. De större projekten adderar därmed både kortsiktiga vinster samt borgar för långsiktig lönsamhet och bra kassa/öden över tid.
Med ovanstående som bakgrund och givet att elcerti-katmarknaden nu är gemensam för både Sverige och Norge har bolagets hemmamarknad omde-nierats till att omfatta hela Sverige samt Norge.
När det gäller prisutvecklingen för el och elcerti-kat så är det Bolagets bedömning att priserna kommer att stiga från dagens låga nivåer. Elcerti-katpriserna pressas av nuvarande obalans mellan efterfrågan och utbud där utbudet är nära 1,5 gånger efterfrågan. Med ett så massivt överskott pressas priserna på certi-kat ned vilket också skett.
Det -nns tre faktorer som enligt Bolagets bedömning talar för stigande elcerti- -katpriser:
Det gemensamma elcerti-katsystemet med Norge adderar nya köpare samtidigt som utbyggnaden av norsk förnyelsebar kraft sannolikt inte går så fort som man tänkt sig. Det visar erfarenheter inte minst från den svenska tillståndsgivningen. De norska elcerti-katköparna får därmed vända sig till svenska producenter vilket minskar det svenska överskottet.
Vid utgången av år 2012 samt år 2014 fasas en stor del äldre certi-katberättigad elproduktion ur systemet.
Kvotpliktskurvan, d.v.s. den andel elcerti-kat en elkonsument måste ha varje år, ökar from år 2013 genom ett Riksdagsbeslut i juli 2010.
Faktorer ovan förväntas alla minska överskottet av elcerti-kat kommande år med stigande priser som följd.
Elpriserna lever sitt eget liv och följer årstid, det hydrologiska mönstret samt konjunkturen i Sverige och i Europa. För närvarande pressas priserna av milt väder kombinerat med ett massivt hydrologiskt överskott i Norge och Sverige samt relativt låga elpriser i övriga Europa. Överskottet i vattenmagasinen kan snabbt förbytas till ett normalläge eller underskott med stigande priser som följd. Det -nns, enligt vår syn, inga makroekonomiska trender som pekar på att elpriset skulle vara lägre i framtiden jämfört med de senaste årens medelpris. Med stigande oljepriser skulle man snarare kunna dra den motsatta slutsatsen d.v.s. att elpriset kommer att öka.
Totalt sett har bolaget också levererat ett snittpris på runt 750 kr/MWh under perioden 2009 t.o.m. 2011. Prissäkringar för åren 2012 t.o.m. år 2014 ligger över 800 kr/ MWh för en del av planerad produktion, se vidare tabell sidan 6. Därigenom kan Bolaget leverera positiva kassa/öden även om låga el- och elcerti-katpriser skulle bestå en längre period.
Vad gäller kapitalförsörjning har bolaget hitintills inte haft några problem att anska1a vare sig lånat eller eget kapital till nya projekt. Det visar inte minst den låne-nansiering om 2,1 miljarder som anordnades för Jädraåsprojektet mitt under brinnande EU-kris hösten 2011.
Anska1ning av eget kapital är alltid en balans mellan utspädning och den ökade vinst och kassa/öde nya investeringarna genererar. Av det skälet lanserade vi i mars månad 2012 en icke säkerställd obligation om 350 mkr före emissionskostnader. Emissionen övertecknades inom ett dygn.
Pengarna kommer att användas som eget kapital i nya projekt och ersätter därmed behovet att emittera aktier för motsvarande belopp. Obligationen löper med en ränta om ca 7 % vilket i jämförelse med avkastningskravet på eget kapital får betraktas som förmånligt.
Även om kunnande om planering, inköp och installation av vindkraftverk är en förutsättning för verksamheten, så krävs det så mycket mer än så för att nå god lönsamhet i en storskalig vindkraftsatsning. En djup förståelse för elmarknaden i Norden och Europa kombinerat med en klok prissäkringsstrategi är nödvändig för att nå en god intjäning. Förmågan att attrahera lånat och eget kapital, utveckla och e1ektivisera dessa samt ha en god räntebindningsstrategi är likaledes nödvändigt.
Att vara en attraktiv beställare leder till inköpsfördelar och lägre investeringskostnader. Att driva vindkraftverken e1ektivt och med hög kvalitet gör att de håller länge och borgar för god intjäningsförmåga och goda kassa/öden många år framöver.
Arise Windpower har alla dessa kvaliteter samt målet att växa och leverera ett bra och ökande resultat till våra aktieägare.
Fokus för bolaget år 2012 är kortfattat följande:
Och hur var det då slutligen med aktiekursen. Ja om den svaga kursutvecklingen beror på att den förnyelsebara sektorn generellt sett haft en svag kursutveckling i Europa, om de låga el- och certi-katpriser påverkat kursen negativt eller det helt enkelt berott på dålig marknadskommunikation är värt att fundera på. Vår kommunikationsstrategi har varit att hålla en relativt låg pro-l, inte blåsa upp förväntningarna utan endast kommunicera det vi med säkerhet kan eller har levererat.
Vi kommer att fortsätta på inslagen väg men i större utsträckning än tidigare försöka förklara hur ekonomin ser ut i ett snabbväxande vindkraftbolag samt leverera värdefulla nyckeltal som Ni som investerare kan följa och använda Er av.
Kommunikationen är också så mycket intressantare nu när vi har ett stort antal MW i drift och under byggnation samt en spännande expansionsfas framför oss.
Vårt medellånga mål; att nå 700 MW i drift eller byggnation vid utgången av år 2014, ligger fast. Bolaget är redan nu ledande vad gäller landbaserad vindkraft i Sverige och det -nns utrymme för att öka ambitionsnivån något.
Vi ber därför att få återkomma med en ny intressant målbild för år 2015 och därefter.
Halmstad i mars 2012 Peter Nygren VD Arise Windpower
Arise Windpower är ett ledande före tag inom den snabbt växande svenska vindkraftmarknaden.
A1ärsidén och styrkan ligger i att kunna hantera hela värdekedjan genom en fullt integrerad modell och organisation. Detta inkluderar identi-ering av lämpliga markområden eller projekt, projektutveckling, -nansiering, byggnation, drift och underhåll samt ägande och förvaltning av vindkraftparker, inklusive försäljning av el och elcerti-kat. Bolaget kan därmed utnyttja stordriftsfördelar i form av låga investerings- och driftkostnader.
Bolaget har en stark projektportfölj om mer än 1 000 MW i södra Sverige där förutsättningarna för vindkraftetableringar är extra förmånliga. Bolagets a1ärsidé är att sälja förnyelsebar el producerad i egna landbaserade vindkraftverk.
Parkerna byggs för att behållas i 20 år eller mer. Fokus, jämte kostnadse1ektivitet och lönsamhet, är därför kvalitet och hög tillgänglighet.
En väl utvecklad prissäkringsstrategi vad gäller el- och elcerti-kat underlättar anska1ning av lånat kapital samt leder till att intäkterna stabiliseras.
Lönsamhetskravet är strikt: inga nya vindkraftparker uppförs om inte investeringen förväntas ge en avkastning om minst 10% på totalt investerat kapital.
Förväntad avkastning i Bolagets portfölj överstiger detta krav.
| Elprissäkrad produktion | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
|---|---|---|---|---|
| Totalt elprissäkrad produktion (GWh) | 138 | 123 | 66 | 35 |
| Viktat snittpris el prissäkringar (kr/MWh) | 459 | 473 | 425 | 572 |
| Totalt CFD prissäkrad produktion (GWh) | 395 | 420 | 61 | 0 |
| Viktat snittpris CFD prissäkringar (kr/MWh) | 53 | 52 | 88 | 0 |
| Totalt certi'katprissäkrad produktion (GWh) | 172 | 182 | 179 | 0 |
|---|---|---|---|---|
| Viktat snittpris certi'katprissäkringar (kr/MWh) | 320 | 322 | 257 | 0 |
Arise Windpowers målsättning är att vid utgången av år 2014 ha cirka 700 MW vindkraft i drift eller i byggnation med vindkraftsverk i storleksklassen 1,6 –3,0 MW. Detta motsvarar en investering på cirka 10 miljarder kr.
För att uppnå denna målsättning har Bolaget sedan starten 2006 tecknat cirka 350 arrendeavtal för mark i södra Sverige och etablerat en omfattande projektportfölj bestående av drygt ett sjuttiotal projekt. Därtill har bolaget som ambition att förvärva och genomföra ett stort projekt (+100 MW) per år.
För att säkerställa framtida leverans av nödvändiga insatsvaror har Arise Windpower tecknat ramavtal med GE Energy. Leveransavtal har även tecknats avseende leverans av betong och vägmaterial i södra Sverige. Dessutom har långsiktiga avtal vad gäller elutrustning och elanslutning för nya parker tecknats. Arise Windpower har därmed säkrat en stor del av behovet av insatsvaror under 2012 och 2013.
Utöver vindkraftverk arbetar Koncernen med etablering av de elnät som krävs för inkoppling av Bolagets vindkraftparker till det allmänna elnätet.
Med egna resurser och egen kompetens kortas ledtider och kostnaden för elanslutning minskas. För att undvika fördröjningar i samband med resning av vindkraftverk har Bolaget fr.o.m. sommaren 2010 en egen mobilkran specialanpassad för etablering av vindkraftverk.
Arise Windpowers intäkter uppkommer från försäljningen av el och elcerti-kat. För att hantera den risk som uppstår då marknadspriserna varierar har Arise Windpower som policy att säkra upp till 60 procent av den framtida förväntade produktionen i en fallande prissäkringskanal upp till fem år.
Prissäkringar för perioden 2012 –2014 tillser en god intjäningsförmåga från driftsatta parker även under perioder med låga el- och elcerti-katpriser. Bolagets prissäkringar per den sista december 2011 samt historiskt utfall jämfört med marknadsspotpriser och snittpris för totala säkringar framgår av tabellen samt grafen på sidan 6.
| mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Sammandrag resultaträkningar | ||||
| Nettoomsättning | 180 | 67 | 27 | — |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 177 | 35 | 2 | – 15 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 104 | – 2 | – 11 | – 16 |
| Finansiella poster, netto | – 38 | – 22 | – 1 | 10 |
| Resultat före skatt | 65 | – 24 | – 11 | – 7 |
| Årets resultat | 47 | – 18 | – 8 | – 3 |
| Sammandrag balansräkningar | ||||
| Totala anläggningstillgångar | 2 615 | 1 734 | 918 | 355 |
| Likvida medel | 137 | 250 | 341 | 409 |
| Eget kapital | 1 243 | 1 195 | 680 | 374 |
| Balansomslutning | 2 880 | 2 075 | 1 348 | 824 |
| Räntebärande nettoskuld | 1 203 | – 536 | – 259 | 119 |
| Sammandrag kassa!öde | ||||
| Kassa6öde från den löpande verksamheten | 200 | 32 | – 120 | 71 |
| Kassa6öde från investeringsverksamheten | – 822 | – 812 | – 568 | – 334 |
| Kassa6öde från 'nansieringsverksamheten | 509 | 688 | 620 | 627 |
| Nyckeltal | ||||
| Driftsatt kapacitet vid periodens slut, MW | 136,1 | 46,5 | 34,0 | — |
| Elproduktion under perioden, GWh | 246,6 | 88,5 | 36,0 | — |
| Resultat per aktie, före utspädning, kr | 1,46 | neg | neg | neg |
| Resultat per aktie, efter utspädning, kr | 1,46 | neg | neg | neg |
| EBITDA-marginal, % | 98,1% | 52,6% | 6,4% | neg |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 8,7% | 2,8% | 0,3% | neg |
| Avkastning på eget kapital, % | 3,9% | neg | neg | neg |
| Soliditet, % | 43,2% | 57,6% | 50,5% | 45,3% |
| Antal anställda vid periodens slut | 35 | 27 | 21 | 15 |
För de!nitioner se sidan 32
Arise Windpower är ett av de ledande företagen inom den snabbt växande svenska vindkraftmarknaden. Vi tar hand om hela värdekedjan vid etablering av nya vindkraftparker, från projektutveckling till försäljning av förnyelsebar el från de egna landbaserade vindkraftverken.
Företaget arbetar industriellt, storskaligt och resultatorienterat. Detta innebär att uppbyggnaden sker metodiskt, e1ektivt och i många parallella projekt. Organisationen har alla de nyckelresurser som krävs för en snabb och e1ektiv projektutveckling.
Den nuvarande trenden med alltmer fokus mot förnyelsebara åtgärder i alla delar av vårt samhälle gör att vi känner vi en stark tilltro till hela vår a1ärsidé.
Arise Windpower har bedrivit vindkraftsetablering sedan 2006 och har utvecklats till en ledande vindkraftaktör på den svenska marknaden.
Arise Windpowers vision är att vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och genom detta medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle.
Bolaget avser att aktivt delta i utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige och Norge.
2008
Arise ingår ett antal arrendeavtal och projektutvecklingen påbörjas (jun 2006)
Ny VD och nytt kontor (jun 2007)
Arise Elnät AB bildas (jul 2007)
Vindmätning påbörjas (jul 2007)
Lyftkran för uppförande av vindkraftverk beställs (dec 2007)
Förstärkning av styrelsen
2009
De första vindkraftverken upphandlas och byggnation av elnät påbörjas (maj 2008) Finansiering för de första verken säkras (maj 2008) Byggnation av Arise första projekt, Oxhult, påbörjas (aug 2008 – mar 2009)
Förstärkning av styrelsen
bidrag från Energimyndigheten (mar 2009) Tillstånd på plats för 48 MW, byggstart för Råbelöv och Brunsmo (jun 2009)
Oxhult tas i drift (mar-maj 2009) Arise erhåller MSEK 50 i
Ramavtal med GE Energy rörande 52 verk för leverans 2010–2012 (jul 2009)
Nyemission om MSEK 328 genomförs (sep 2009)
Ramavtal med Vestas rörande 60 verk för leverans 2010–2012 (okt 2009) In6yttning i nytt kontor i
Halmstad (dec 2009) Råbelöv tas i drift (dec 2009) Förstärkning av styrelsen 2010 Beslut om byggstart i Mönsterås, 16 MW (februari) Brunsmo tas i drift (mar 2010)
Börsnotering på NASDAQ OMX Stockholm (mar 2010)
10-årigt samarbetsavtal med EON i samband med att elnätstationen i Knäred säljs (maj 2010)
Fröslida, Idhult och Kåphult tas i drift (dec 2010)
Beslut om byggstart i Kåphult, 17,5 MW, samt avtal med Swedbank om 'nansiering för projektet (jun 2010)
Beslut om utökning av parken i Fröslida med ytterligare 3 verk till totalt 22,5 MW (jun 2010)
Beslut om byggstart i Askersund och Västervik, 22 MW (okt 2010)
Låneavtal tecknas med DnB NOR avseende vindkraftparken i Fröslida (dec 2010)
Samarbetsavtal tecknas för uppförande av Jädraås, ca 200 MW (feb 2011)
Övertagande av 16 MW i Idhult (mar 2011)
Övertagande av 22,5 MW i Fröslida (mar 2011)
Beslut byggstart 12 MW i Gettnabo (apr 2011)
Övertagande av 17,5 MW i Kåphult (maj 2011)
Förvärv av projektbolaget JVAB samt !nansiering och byggstart av norra Europas största landbaserade vindkraftprojekt, 203 MW i Jädraås, med Platina Partners. Total investering 3,1 mdr kr (okt 2011)
Övertagande av 12 MW i Gettnabo, (nov 2011)
Övertagande av 21,6 MW i Södra Kärra och Blekhem (dec 2011)
Arise Windpower har som målsättning att ha cirka 700 MW vindkraft i drift eller i byggnation vid utgången av år 2014, motsvarande en investering på cirka 10 miljarder kronor varav cirka 25–30 procent förväntas utgöra eget kapital. Med ca 700 MW driftsatt producerar Bolaget omkring 2 TWh förnyelsebar el per år.
Arise Windpowers a1ärsidé är att sälja el från egna landbaserade vindkraftverk. Bolaget har kontroll över hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till -nansiering, byggande och drift av verken samt försäljning av förnyelsebar el och långsiktigt ägande.
Arise Windpower har en erfaren och välrenommerad organisation med nu 38 personer. Tillvägagångssättet är industriellt vilket ger skalfördelar och en hög kostnads- samt kvalitetskontroll.
Den fullt integrerade a1ärsmodellen, inklusive ett eget elnätsbolag, en egen kran och en intern serviceorganisation ger Bolaget möjlighet att internt och kostnadseffektivt hantera alla steg i värdekedjan. Därtill reduceras /askhalsar vilket säkerställer utbyggnadsplanen.
Bolagets organisationsstruktur framgår av -guren nedan.
för ökat värdeskapande
Arise Windpower har följande strategier för att maximera värdet för sina aktieägare:
Bolaget har breddat sin strategi till att utöver den egna projektportföljen ha som ambition att genomföra stora projekt i Sverige och i Norge. Stora projekt de-nieras som en sammanhängande vindkraftpark med en möjlig installerad e1ekt om 100 MW eller mer.
Bolagets egen utvecklingsportfölj är koncentrerad till södra Sverige. I södra Sverige -nns bra vindförhållanden, ett starkt elnät med låga kostnader för inmatning samt lägre transiteringskostnader för producerad el, vilket är fördelaktig jämfört med den norra delen av Sverige.
Efter det att Sverige blev indelat i fyra prisområden är även elpriset i södra Sverige högre jämfört med landet som helhet. Därtill är vägnätet och infrastrukturen väl utbyggt vilket leder till en relativt lägre investeringskostnad i samband med uppförande av vindkraftsparker.
Den södra delen av Sverige är dock tätare befolkad jämfört med den nordliga vilket medför att vindkraftparkerna i söder som regel består av färre antal verk jämfört med nordligt belägna vindkraftparker. För att möjliggöra etablering av stora projekt omfattar nu även Bolagets strategi projekt i övriga Sverige samt i Norge.
I samtliga sådana fall är det bolagets avsikt att förvärva projekt med eller nära tillstånd.
Anledningen till att Bolaget utökat sin strategi till att även inbegripa stora projekt i övriga Sverige samt Norge är att Bolaget kan få en ännu högre utväxling på sin industriella ansats och organisation, få bra lönsamhet i projekten samt skapa ytterligare intäktskällor.
Då Norge sedan den 1 januari 2012 ingår i den gemensamma certi-katmarknaden för Sverige och Norge har Bolaget valt att betrakta Norge som sin hemmamarknad tillsammans med Sverige.
Bolagets mål 2012 är att byggstarta 50 – 100 MW ur egen portfölj samt att byggstarta ytterligare ett stort projekt (+100 MW).
Vad gäller stora projekt har Bolaget under 2012 tecknat en avsiktsförklaring med Platina Partners avseende det s.k. Lingboprojektet omfattande upp till 85 st vindkraftverk (160–250 MW) strax väster om Gävle. Projektet är tillståndsgivet och bolaget har rätt att förvärva mellan 12,5 % till 50,0 % av projektet motsvarande 20 till 125 MW installerad kapacitet. Detaljplanering pågår liksom upphandling av entreprenörer och leverantörer. Byggstart planeras ske vintern 2012/2013.
För att -nansiera den planerade utbyggnaden har en obligation emitterats under 2012 och tillfört bolaget 350 mkr. Likviden kan i sin helhet användas som eget kapital i nya projekt.
Därtill bedömer Bolaget att utbyggnaden 2012 kan -nansieras med egna kassa/öden, frigörande av kapital genom en e1ektivare kapitalstruktur i be-ntliga och nya projekt samt genom avyttring av enskilda verk eller grupper av verk.
| Vindkraftdrift | ||
|---|---|---|
| mkr | 2011 | 2010 |
| Produktion, GWh | 246,6 | 88,5 |
| Totala intäkter | 188 | 74 |
| Intäkt kr/MWh | 762 | 836 |
| Rörelsekostnader | – 32 | – 19 |
| Kostnad kr/MWh | 130 | 215 |
| EBITDA | 156 | 55 |
| EBITDA-marginal | 83% | 74% |
Under 2011 producerade Arise totalt 246,6 GWh från bolagets vindkraftparker jämfört med 88,5 GWh under 2010. Vindåret i energimängd var normalt enligt trettioårigt danskt vindindex.
Totalt övertogs 6 parker om totalt 89,6 MW under året vilket innebär att antalet installerade MW som producerade energi gradvis steg från 46,5 MW vid början av året till 136,1 MW vid utgången av 2011.
Tillsammans uppgick intäkterna i segmentet vindkraftproduktion till 188 mkr under 2011 med en EBITDA om 156 mkr. Att Arise kunde bibehålla en bra prisnivå trots fallande el och elcerti-kat priser är till följd av bolagets säkringsstrategi och förmåga att genomföra densamma.
Under första kvartalet 2012, räknar bolaget med att överta 3,1 MW, vilka redan är driftsatta. Bolaget har då 139,2 MW driftsatt kapacitet och en beräknad normalårsproduktion om 358 GWh.
Inklusive övriga intäkter hänförliga till elcerti-kat var de totala intäkterna för segmentet 762 kr/MWh under 2011 vilket är betydligt över marknadspriset under 2011.
Driftskostnaderna uttryckt som kr/MWh har också minskat i takt med att produktionen ökat. Framöver kommer Arise även successivt att börja ta över servicen i vissa parker genom det egna servicebolaget vilket kommer leda till kostnadsförbättringar i dessa parker.
Då bolaget driftsatte mycket produktion under året förekom även intäkter före övertagande och aktivering under året vilket har bidragit positivt.
Under året har Arise implementerat ett centralt system för att bevaka och följa upp verken. Systemet tar emot information om hur verken producerar och annan vital information i realtid. Detta gör att bolaget kan e1ektivisera driften och förutse hän-
delser och därmed säkerställa en hög teknisk tillgänglighet och livslängd på verken.
Under kvartal 1 2012 kommer bolaget att ha övertagit och driftsatt totalt 139,2 MW motsvarande en beräknad normalårsproduktion om 358 GWh. Intjäningsförmågan från dessa driftsatta parker under ett normalt vindår åskådliggörs i tabellen nedan. Exemplen baseras på bolagets långsiktiga intäktsmål för el och elcerti-kat om 750 kr/MWh respektive en medelintäkt som baseras på Bolagets säkringar per utgången av 2011 och marknadspriser per mars 2012 motsvarande sammanlagt 660 kr/MWh. Rörelsekostnaderna baseras på ett genomsnitt av intervallet 115 –155 kr/MWh.
Baserat på Bolagets långsiktiga intäktsmål skulle parker i drift under ett normalt vindår generera en EBITDA om cirka 220 mkr. Även vid nuvarande marknadspriser kombinerat med Bolagets säkringar beräknas parker i drift under ett normalår att generera tillräckligt med kassa/öden för att möta administrativa kostnader, projektutveckling och andra gemensamma funktioner samt räntor och amorteringar. Då har inte intäkter från Jädraåsprojektet räknats in, se vidare nedan.
Utöver bolagets driftsatta parker byggs för närvarande 203 MW i projekt Jädraåsen tillsammans med Platina Partners med en beräknad normalårsproduktion om 570 GWh. Driftstart är planerad till senhösten 2012 och vintern/våren 2013. Arise andel i projektet är 50% eller cirka 101,5 MW respektive 285 GWh. Vinster i Jädraåsprojektet kommer att bidra till att stärka Bolagets kassa/öden ytterligare.
Arise parker kan delas in i tre generationer. Det är glädjande att bolagets industriella ansats har bidragit till att löpande sänka investeringskostnaderna mätt som investeringskostnad genom beräknad års-
| mkr | Långsiktigt intäktsmål |
Marknads pris + säkr. |
|---|---|---|
| Produktion, GWh | 358 | 358 |
| Totala intäkter | 269 | 236 |
| Intäkt kr/MWh | 750 | 660 |
| Rörelsekostnader | – 48 | – 48 |
| Kostnad kr/MWh | 135 | 135 |
| EBITDA | 220 | 188 |
| EBITDA-marginal | 82% | 80% |
Illustrativt exempel vid 139,2 MW/ 358 Gwh i drift.
kilowattimme (kr/KWh). I det senaste projektet, Jädraåsen, är investeringskostnaden bedömd till ca 5,1 kr/KWh, netto efter ersättningar till ägarna.
Anledningen till den sjunkande kostnaden är /era. En fallande EUR-kurs, stordriftsfördelar – vilket lett till generellt lägre priser på insatsvaror och entreprenader – ökad teknisk e1ektivitet och inte minst att bolaget utvecklat sina metoder och därmed kan bygga mer e1ektiva parker med stort kostnadsfokus på alla komponenter.
Under 2011 byggdes de första parkerna med 1,8 MW turbiner och större blad. Dessa är något dyrare mätt i mkr/MW men kapacitetsfaktorn till följd av större svepyta och mindre turbin är mycket god.
De nya vindkraftverken utnyttjar m.a.o. energiinnehållet i vinden mer e1ektivt. Antalet fullasttimmar i projektet i Södra Kärra är exempelvis beräknat till hela 3 148 MWh per MW och år trots att medelvinden är relativt modest runt 6,6 meter per sekund på navhöjd.
Kapacitetsfaktorn för de nya verk som kommer ut på marknaden i år och nästa år är ännu högre.
Bolaget arbetar proaktivt för att minska driftskostnaderna genom det egna servicebolaget samt att höja tillgängligheten och e1ektiviteten i parkerna genom realtidsbevakning och uppföljning.
Sammantaget är det bolagets bedömning att parker i drift och byggnation tillsammans väl uppnår målet om en avkastning på totalt kapital före skatt om 10% vid en total intäkt om 750 kr/MWh, realt, under en kalkylperiod om 20 år.
På sid 13 -nns en översikt över bolagets vindkraftparker i drift och byggnation.
Den beräknade genomsnittliga investeringskostnaden för hela portföljen av parker i drift och byggnation uppgår till cirka 5,5 kr/KWh. Detta motsvarar en investeringskostnad om 14,7 mkr/MW.
Utvecklingen i Bolagets beräknade investeringskostnad uttryckt som kr/KWh och mkr/MW åskådliggörs nedan.
Den beräknade genomsnittliga kapacitetsfaktorn för hela portföljen av parker i drift och byggnation uppgår till cirka 31%, vilket motsvarar knappt 2 700 fullasttimmar per MW och år.
I förhållande till investeringskostnaden har bolaget löpande byggt mer e1ektiva
parker sedan start. Att nå ett högt antal fullasttimmar eller en hög kapacitetsfaktor är inget självändamål i sig utan det måste alltid ställas i relation till investeringskostnaden. Bolaget kan därför komma att bygga nya typer av verk med ett högre antal fullasttimmar per MW och år likväl som tidigare generationers verk med en lägre produktionse1ektivitet.
Val av teknik beror på vad som, med hänsyn taget till investeringskostnaden, skapar den högsta avkastningen på totalt investerat kapital. Utvecklingen i Bolagets beräknade kapacitetsfaktor och antalet fullasttimmar per MW åskådliggörs i graferna på sidan 11.
Driftskostnaden uttryckt som kr/MWh är i genomsnitt inom intervallet 115 –155 kr/ MWh. Driftskostnaden är ofta högre under de första driftåren dels på grund av fasta servicekontrakt men också till följd av att bolaget genomför intrimningsåtgärder och omfattande analysarbete av parkerna under de första åren. Analyserna bolaget gör är viktiga för att ta till vara på möjligheterna att löpande utveckla bolagets kompetens och därmed kunna höja e1ektiviteten och tillgängligheten i be-ntliga såväl som i planerade parker.
Genom ett eget servicebolag kan Arise ta över ansvaret för service och underhåll för parker i drift när de fasta kontrakten löper ut eller välja att fortsatt outsourca tjänsten beroende på vilket som ger bäst kostnadse1ektivitet och kvalitet.
Arise analyserar för närvarande den bedömda ekonomiska livslängden för vindkraftparker. Detta på grund av att /ertalet komponenter bedöms ha en betydligt längre livslängd än 20 år.
Därtill kan konstateras att /era stora europeiska vindkraftbolag använder sig av en ekonomisk livslängd om minst 25 år för vindkraftparker med stöd av tekniska utredningar. En längre livslängd för parkerna skulle påverka bolagets avkastning positivt.
Vad gäller investeringskostnaden genom beräknad årskilowattimme är det Arise bedömning att den kommer att kunna minskas ytterligare. Projekt som nu planeras ligger runt eller under 5,0 kr/KWh. Detta möjliggörs genom bra vindlägen och fortsatta skalfördelar med en attraktiv investeringskostnad i förhållande till den teknik bolaget väljer som följd. Vidare innebär detta att bolaget kommer att fortsätta bygga nya generationens turbiner med en högre produktion per installerad MW men även tidigare generationers turbiner under förutsättning att priset möjliggör en lägre investeringskostnad per KWh.
Bolagets målsättning är att när den installerade kapaciteten når 2 TWh ska den genomsnittliga investeringskostnaden vara 5,0 kr/KWh eller lägre.
| Nom. kap. MW |
Förv. prod.1) GWh |
Fullast timmar MWh/år |
Kapaci tetsfak tor % |
Drift satt år |
Initial invest. mkr |
Investerings kostnad per års-KWh |
Inv.kostn. mkr/MW |
Antal verk |
Fabrikat | Kommun | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Helägda parker | |||||||||||
| Generation 1 | |||||||||||
| Oxhult | 24,0 | 62 | 2 583 | 29% | 2009 | 415 | 6,7 | 17,3 | 12 | Vestas V 90 | Laholm |
| Råbelöv | 10,0 | 26 | 2 600 | 30% | 2010 | 139 | 5,3 | 13,9 | 5 | Vestas V 90 | Kristianstad |
| Brunsmo | 12,5 | 30 | 2 400 | 27% | 2010 | 197 | 6,6 | 15,8 | 5 | GE 2,5 XL | Karlskrona |
| Generation 1 | 46,5 | 118 | 2 538 | 29% | 752 | 6,4 | 16,2 | 22 | |||
| Generation 2 | |||||||||||
| Kåphult | 17,5 | 47 | 2 686 | 31% | 2011 | 252 | 5,4 | 14,4 | 7 | GE 2,5 XL | Laholm |
| Fröslida | 22,5 | 56 | 2 489 | 28% | 2011 | 327 | 5,8 | 14,5 | 9 | GE 2,5 XL | Hylte |
| Idhult | 16,0 | 35 | 2 188 | 25% | 2011 | 209 | 6,0 | 13,0 | 8 | Vestas V 90 | Mönsterås |
| Generation 2 | 56,0 | 138 | 2 464 | 28% | 788 | 5,7 | 14,1 | 24 | |||
| Generation 3 | |||||||||||
| Södra Kärra | 10,8 | 34 | 3 148 | 36% | 2011 | 179 | 5,3 | 16,6 | 6 | Vestas V 100 | Västervik |
| Blekhem | 10,8 | 31 | 2 870 | 33% | 2011 | 174 | 5,6 | 16,1 | 6 | Vestas V 100 | Askersund |
| Gettnabo | 12,0 | 29 | 2 417 | 28% | 2011 | 150 | 5,2 | 12,5 | 6 | Vestas V 90 | Torsås |
| Skäppentorp2) | 3,1 | 8 | 2 699 | 31% | 2012 | 43 | 5,2 | 14,0 | 1 | Vestas V 112 | Mönsterås |
| Generation 3 | 36,7 | 102 | 2 789 | 32% | 545 | 5,3 | 14,9 | 19 | |||
| Totalt helägt | 139,2 | 358 | 2 574 | 29% | 2 085 | 5,8 | 15,0 | 65 | |||
| Delägda parker | |||||||||||
| Jädraås3) | 101,5 | 285 | 2 809 | 32% 2012/13 | 1 448 | 5,1 | 14,3 | 33 | Vestas V 112 | Ockelbo | |
| Totalt | 240,7 | 643 | 2 673 | 31% | 3 533 | 5,5 | 14,7 | 98 |
1) Förväntad produktion +/–5% vid ett normalt vindår.
2) Driftsatt men övertas första kvartalet 2012
3) Motsvarar Arise andel om 50%. Investeringen är netto efter utvecklingsersättningar samt spärrade medel.
Arise Windpower har under året arbetat vidare med att utveckla och förädla projektportföljen fram till färdiga tillstånd. De ansträngningar som gjordes under 2010 har burit frukt under året i form av ett /ertal beslut från länsstyrelser och kommuner att ge tillstånd till nya vindkraftparker.
Bolagets målmedvetna arbete har också lett till att en mängd ansökningar för myndigheternas hantering och beslut har lämnats in under året. Genom detta har Bolaget säkerställt en fortsatt hög utbyggnadstakt under de kommande åren.
Projektportföljen har också utökats och består nu av ett sjuttiotal projekt. Av dessa har 10 uppförts och är i drift.
Bolaget arbetar aktivt med detaljplanering i ytterligare cirka fyrtio projekt medan tjugo projekt fortfarande är på utvecklingsstadiet eller vilande på grund av att försvaret har beslutat om stoppområden runt /ygbaser, skjutfält och övriga militära intressen inklusive väderradarmaster.
bolaget fått en mycket stor erfarenhet av projektgenomförande.
Investeringskostnaden har successivt kunnat pressas ned vilket leder till ökad lönsamheten i nya projekt.
I och med att vi är stora köpare av varor och tjänster skapas skalfördelar och en stark position gentemot Bolagets leverantörer. Exempel på inköp under perioden 2009 t.o.m. 2012 (inklusive hela Jädraåsprojektet) är:
Värdet av totala genomförda och kontrakterade inköp från 2009 till 2012, inklusive hela Jädraåsprojektet, överstiger 5 mdr.
Vidare har Arise målmedvetna strategi varit att kartlägga vinden på plats i varje enskilt projekt.
Bolaget har identi-erat vindpotentialen
i alla aktuella projekt och skapat förutsättningar för bästa möjliga placering av verken jämte val av rätt turbin. Detta bidrar tillsammans till att reducera osäkerheterna i planerade nya investeringar.
2011 var också året då Arise på allvar, inom ramen för den breddade strategin, startade projektutvecklingsarbete i projekt i 100 till 200 MW klassen. Denna strategi innebär att Arise får ännu bättre avsättning på Bolagets projektutvecklingsresurser och på den kompetens som byggts upp.
Stora projekt kan Arise välja att äga i sin helhet eller delar alternativt att avyttra. I projektet Jädraåsen bevisade Bolaget sin förmåga att skapa värde genom de projektutvecklingsersättningar som genererades. På så sätt bidrar projektutvecklingen nu även direkt till att stärka bolagets lönsamhet.
Synen på vindkraften i samhället tenderar att bli mer positiv i takt med att allt /er parker uppförs. Erfarenheten visar tyd-
ligt att motståndet är störst innan parken byggs och därefter vänder den negativa reaktionen oftast till något positivt.
Med ordentliga avstånd till intilliggande fastigheter och rätt val av vindkraftverk kan intrånget och störningen i naturen minimeras. Ljudmätningar skall göras i efterhand och nivåer enligt tillståndet skall underskridas.
Vad man inte kan förebygga är det visuella intryck en vindkraftpark medför. Verken är stora och höga och de syns även om Arise mestadels har placerat dessa i skogsmiljö. Bolagets erfarenhet är ändå att vindkraft uppfattas positivt, även lokalt, när man väl vant sig vid den nya landskapsbilden.
Flera instanser har också mognat i sin handläggning av vindkraftärenden och till exempel teleoperatörer och luftfartens organisationer har visat sig mer lösningsorienterade rörande kon/ikter mellan vindkraften och /yget.
En kvarstående problematik är Försvarets hållning om att deras tekniska utrustning och deras /ygplan JAS inte kan fungera som önskat inom fyra mil från ett vindkraftverk vilket för många kan förefalla märkligt.
Militärens ställningstagande påverkar dock endast en begränsad del av Bolagets portfölj och förväntas inte påverka Bolagets utbyggnadsplaner.
Utvecklingen går mot större variation i turbinstorlek och e1ekt och därför anpassas planering och ansökningar så att största möjliga /exibilitet byggs in i tillstånden. Länsstyrelsernas krav på utredningar och tekniska redovisningar ökar allt mer och ribban har på sina håll höjts till, i Arise tycke, överambitiösa nivåer.
Samtidigt har miljödomstolarna fått bra rutiner för att hantera vindkraftärenden och samhällets behov av förnyelsebar energi vinner allt /er segrar i rättssalarna.
Genom bevakning av rättsfall blir Arise allt bättre på att bedöma sina rättigheter och allt /er exploatörer överklagar också beslut och får inte sällan rätt.
Sammanfattningsvis har Arise en välutvecklad förmåga att förse Bolaget med byggbara tillstånd i en takt som harmonierar med bolagets utbyggnadsmål.
Projekten är kategoriserade enligt följande kriterier:
Vindkraftprojekt där parken överlämnats efter provdrift och producerar el. Under de tre första månaderna sker intrimning av vindkraftverken liksom en större första service. Verken producerar under den perioden inte optimalt. Full och normal produktion kan därför förväntas först tre månader efter godkänd provdrift och övertagande.
Avser projekt där erforderliga tillstånd erhållits, investeringsbeslut fattats av bolagets styrelse, -nansiering avseende lånat och eget kapital -nns att tillgå samt att merparten av projektets totala investeringskostnad är upphandlad.
Projekt som erhållit de tillstånd som krävs för att påbörja byggnation men där detta ännu inte påbörjats.
I vissa fall inväntar Arise Windpower att tillräcklig vinddata -nns tillgänglig.
En tillståndsansökan påbörjas med myndighetssamråd när bolaget ansöker om tillstånd för uppförande av vindkraftparken hos berörda länsstyrelser och kommuner.
Om Arise Elnät ska etablera elnätet ansöker bolaget också om nätkoncession hos Energimarknadsinspektionen.
Stadiet avslutas i och med att alla tillstånd erhållits eller i det eventuella fallet då någon ansökan avslagits.
När Arise Windpower tecknat arrendeavtal påbörjas projektering kring platsens detaljerade förutsättningar för vindkraftetablering. Området analyseras noggrant och exakta koordinater bestäms för de planerade vindkraftverken. Inledningsvis utgår vindstudier från teoretiska kartor men senare påbörjas faktiska vindmätningar med bolagets vindmätningsutrustning.
Långsiktiga arrendeavtal har tecknats för hela projektportföljen, vilket ger bolaget rätt, men ingen skyldighet, att uppföra vindkraftverk på respektive fastighet. För merparten av projekten har projekteringen påbörjats men är ännu inte färdig. Det förstudiearbete som bolaget genomfört innan arrendeavtalet tecknats genererar en preliminär utsättning av antalet nya vindkraftverk. Inledningsvis utgår vindstudier från teoretiska kartor men senare påbörjas faktiska vindmätningar med bolagets vindmätningsutrustning.
| Antal projekt |
Antal vind kraftverk |
Total e7ekt (MW) |
Genomsnittlig e7ekt per verk (MW) |
|
|---|---|---|---|---|
| I drift | 9 | 64 | 136 | 2,1 |
| Under byggnation/driftsättning | 2 | 34 | 103 | 3,0 |
| Projektportfölj | ||||
| Erhållna tillstånd | 4 | 12 | 31 | 2,6 |
| Tillståndsansökan | 32 | 223 | 593 | 2,7 |
| Projektplanering färdig | 17 | 86 | 258 | 3,0 |
| Arrendeavtal tecknade | 5 | 24 | 72 | 3,0 |
| Total portfölj | 69 | 443 | 1 194 | 2,7 |
Projektportfölj ovan berörs till ca 15 % (ca 150 MW) av Försvarets aviserade begränsningar p.g.a. JAS. Införandet av en dylik begränsning påverkar dock inte bolagets utbyggnadsplaner då återstående projekt är tillräckliga för planerad expansion samt att arrendeportföljen kontinuerligt fylls på. Parker i drift eller under byggnation berörs överhuvudtaget inte. Det totala antalet MW i portföljen kan både öka och minska över tid vilket är naturligt i takt med att projekten närmar sig byggstart och att vindmässigt svaga lägen gallras ut liksom lägen där det &nns motstående intressen och hinder. Projektportföljen fylls därför på i jämn takt med nya arrendeavtal.
Vindåret 2011 var ungefär normalt jämfört med ett danskt 30-årigt vindkraftindex (www.vindstat.dk).
Året avslutades med goda vindar som på det hela taget kompenserade för vindtappet under årets första kvartal. Se vidare den vänstra grafen nedan, som visar vindens energiinnehåll under perioden 1979 t.o.m. 2011 där 100 är det sammanlagda medelvärdet över perioden. Månadsvis variation i vindenergi enligt samma index under år 2011 framgår av den högra grafen nedan.
Även om korrelationen mellan danskt vindindex och Bolagets parker kan utgöra en grov referens för vindenergiinnehållet förekommer variationer både regionalt och lokalt.
Vindkraftleverantörerna erbjuder generellt vindkraftverk med större vingdiameter och högre tornhöjder vilket leder till ökad produktion räknat per installerad e1ekt. Den kommunala acceptansen för högre vindkraftverk har också ökat vilket är positivt för Bolaget. Med ökad tornhöjd ökar medelvinden och därmed också elproduktionen. Bolaget har exempelvis erhållit tillstånd för och byggt ett verk i Mönsterås med maximal totalhöjd om 198 m att jämföras med den maximala totalhöjden i tidigare projekt om 150 meter.
Ett exempel på hur produktionse1ektiviteten ökar framgår av följande exempel. Exemplet är baserat på en medelvind om 6,7 meter per sekund på navhöjd samt 12 % totala parkförluster:
| Fabrikat – typ | MWh/år | Fullasttimmar |
|---|---|---|
| V 90 – 2,0 MW | 5 284 | 2 642 h |
| V 100 – 1,8 MW | 5 986 | 3 326 h |
| Ökad e7ektivitet | 13 % | 26 % |
Som framgår av ovan ökar produktionen betydligt för en V100 jämfört med en V90 maskin trots att e1ekten samtidigt minskats med 10%. Skälet till detta är den betydligt större svepytan en V100 har (100 meter rotordiameter) jämfört med en V90 maskin (90 meter rotordiameter). Trenden är ökad rotordiameter och högre torn, två faktorer som var för sig leder till ökad elproduktion tack vara större svepytor samt högre vindstyrkor.
Trots ekokomisk kris i många EU-länder och -nansiell oro har bolaget, tillsammans med Platina Partners LLP lyckats -nansiera och byggstarta Norra Europas största landbaserade vindkraftprojekt, det s.k. Jädraåsprojektet. Avtal om långsiktig låne- -nansiering om hela 2,1 mdr kr på goda villkor tecknades i oktober 2011. Detta om något är ett bevis på att vindkraftinvesteringar även fortsatt är av intresse för banker och låne-nansiärer.
Finansieringen utgjorde också en milstolpe så tillvida att det i tillägg till a1ärsbanker -nansierades av Eksport Kredit Fonden och PensionDanmark. I stora projekt framöver bedömer Bolaget att det kommer att fortsätta att använda olika former av publik -nansiering som till exempel exportkreditorganisationer och statliga pensionskassor i tillägg till a1ärsbanker.
Ytterligare en intressant -nansieringskälla är obligationsmarknaden där Bolaget i mars 2012 lyckades emittera den första vindkraftobligationen i Sverige. Obligationen övertecknades på bara en dag och innan Bolagets road show ens han starta. Denna icke säkerställda obligation kan i sin helhet användas som eget kapital i nya projekt.
Bolaget har från start inte upplevt några väsentliga svårigheter att låne-nansiera de projekt som Bolaget har planerat att byggstarta och känner fortsatt gott stöd från de a1ärsbanker bolaget arbetar med. Vidare har Bolaget genom projektet Jädraåsen lyckats diversi-era sin skuldkapitalbas.
Elcerti-katsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.
Från år 2002 fram till år 2011 har den förnybara elproduktionen ökat med drygt 13 TWh, framför allt genom ny biokraft och vindkraft. 1 500 nya anläggningar har tagits i drift, varav merparten är vindkraft. Målet med det svenska elcerti-katsystemet är att nå 25 TWh ny förnybar energi år 2020 jämfört med 2002 års nivå.
Elcerti-katsystemet berör främst pro-
Vindens energiinnehåll 1979 – 2011 Vindindex 2011 jämfört med snittet 1997 – 2011
18
ducenter av förnybar el, elleverantörer, elintensiv industri och vissa elanvändare. De energikällor som har rätt att tilldelas elcerti-kat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.
Syftet med elcerti-katen är att ge en extra intäkt till producenter av förnybar energi.
Efterfrågan på elcerti-kat styrs av den s.k. kvotplikten d.v.s. hur mycket certi-kat en elförbrukare måste köpa i relation till den el som förbrukas. Kvotplikten varierar år från år och är utformad för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på elcerti-kat.
Kvotkurvan kan ändras efter godkännande av den svenska Riksdagen vilket också skett vid ett tillfälle. Se vidare den vänstra grafen nedan, som visar den nya kvotplikten jämfört med tidigare kvotplikten efter ett beslut i Riksdagen år 2010 som gäller from år 2013. Den heldragna linjen visar tillväxtmålet i Sverige.
Kvotplikten är satt utifrån en prognos och syftar till att tillgång och efterfrågan skall vara balanserad. Balans uppnås genom den justering av kvotplikten som sker vart <ärde år, vilket inträ1ar senast år 2015 nästa gång.
Under åren 2007 t.o.m. 2010 har överskottet av elcerti-kat i princip varit oförändrat eller ca 5 miljoner elcerti-kat. År 2011 ökade överskottet kraftigt till närmare 9 miljoner certi-kat. Skälet till detta är dels lägre elkonsumtion än förväntat och dels den kraftiga utbyggnaden av främst vindkraft som skett.
Vid utgången av år 2012 fasas en stor del äldre elcerti-katberättigad elproduktion, främst biobaserad sådan, ut ur systemet och ytterligare utfasning sker år 2014. Ackumulerat överskott kommer därmed att minska, resulterande i en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan. En mer utförlig beskrivning av elcerti-katsystemet -nns på Arise hemsida.
Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcerti-katsmarknad. Det innebär att handel med elcerti-kat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcerti-katsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna. För Sveriges del innebär detta att ambitionen om att nå 25 TWh ny förnybar energi per 2020 jämfört med 2002 års nivå kvarstår.
Marknaden för elcerti-kat har därmed över tid fördubblats jämfört med tidigare då den var begränsad till Sverige. Detta är positivt och leder till en ökad likviditet och en förbättrad prissättning på certi- katmarknaden.
Av erfarenhet vet Arise att det tar tid att erhålla tillstånd för byggnation av såväl ny vatten- som vindkraft. I många fall krävs också elnätsförstärkningar vilket tar ytterligare tid.
Utbyggnaden av ny elcerti-katberättigad elproduktion i Norge kommer därför sannolikt inledningsvis att vara relativt begränsad. Det är istället troligt att Norge som land är nettoimportör av svenska elcerti-kat vilket bör leda till en reduktion av det svenska överskottet.
I takt med att överskottet av elcerti-kat har ökat har också priset på elcerti-kat sjunkit och var vid utgången av år 2011 endast ca 155 kr/MWh (ref SKM) för spotleveranser. Se vidare högra grafen nedan vilken visar priset i kr/MWh.
Bolagets och Energimyndighetens bedömning är att priset kommer att öka jämfört med dagens nivåer. Skälen till detta är, som tidigare nämnts;
Den ökning av kvotplikten som träder i kraft den 1:a januari 2013
Utfasningen av en betydande andel elcerti-katberättigad produktion som sker 2012 och 2014
Den gemensamma marknaden med Norge vilket innebär att Norge inledningsvis är nettoköpare av elcerti-kat.
Elcerti-katprisutvecklingen är också nära förknippat med elprisutvecklingen i Norden. Skälet är att dessa två intäktsströmmar tillsammans måste vara på en nivå som möjliggör att ny förnyelsebar produktion kan byggas i den takt som behövs för att uppnå de förnyelsebara målen som Sverige och Norge har satt.
I nuläget bedöms den nödvändiga intäktsnivån till mellan ca 700 till 750 kr/ MWh. Teoretiskt borde därför elcerti-katpriset vara mellanskillnaden mellan det pris som krävs för en lönsam utbyggnad av vindkraft och rådande elpris. I praktiken råder dock en viss tröghet och tidsfördröjning mellan prisförändringar på el och elcerti-kat.
Det är därför av största vikt att ha en fungerande och genomtänkt prissäkringsstrategi på plats och att den totala framtida intäkten byggs upp över tid vid tidpunkter då forwardpriserna för el respektive certi- kat är lika med eller bättre än kalkylpris. Se vidare bolagets prissäkringsstrategi sid 7.
Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra olika prisområden. Detta innebär att priset nu kan skilja sig åt i de fyra
områdena vid samma tillfälle beroende på tillgång och efterfrågan i respektive område. Det södra området kallat prisområde Malmö har normalt ett högre pris än snittet av de fyra medan det nordliga området kallat Luleå har ett lägre pris än snittet.
Då bolagets produktion till övervägande del är belägen i prisområde Malmö har bolaget i normalfallet en fördel av prisområdesuppdelningen.
På terminsmarknaden handlas prisområdesskillnaden mellan Malmö och det s.k. systempriset, d.v.s. snittet av alla de Nordiska länderna, inklusive Estland vilka numer också tillhör Nord Pool området, kring 8 EUR/MWh för åren 2013 till 2015. Terminerna för år 2012 är lägre eller ca 4 till 6 €/MWh.
Utfallet i prisområdesskillnad mellan Malmö och systempris under perioden november 2011 till februari 2012 har varit 1 till 2 EUR/MWh.
Bolaget har prissäkrat all produktion i område Malmö under perioden 2012 och 2013 till ett pris om ca 5,5 till 6 €/MWh och en del (20 %) av år 2014 till ett pris om ca 10 €/MWh.
En mild vinter 2011/2012 har pressat elpriserna liksom välfyllda vattenmagasin i Norge och Sverige. Prisutvecklingen på koldioxid, kol, olja och gas har också stor betydelse för elpriset liksom hur industriproduktionen i Europa utvecklas.
Se vidare den vänstra grafen nedan, som visar priset i EUR/MWh.
Bolagets fundamentala pristro är att elpriset i Norden kommer att ligga 5 till 7 EUR/MWh under de tyska elpriserna vilka i någon mån är prislikare i Europa. I Tyskland pågår just nu en kraftig utbyggnad av kolkraft för att ersätta den stora mängd kärnkraft som stängts ned eller beslutats att stängas.
Historiskt har de tyska elpriserna, baserad på äldre kolkraft, varit runt 50 till 55 EUR/MWh vilket, med Bolagets antaganden, skulle leda till ett elpris i Norden om runt 45 till 48 €/MWh.
Ny kolkraft ökar priset med ca 10 €/ MWh samtidigt som bränslepriserna minskar något som följd av en ökad förbränningse1ektivitet. Den massiva utbyggnaden av vind- och solkraft i Tyskland motverkar dock en kraftig prishöjning i Tyskland.
Nettoe1ekten torde ändå vara att det tyska elpriset ökar något vilket kan leda till stigande priser i Norden under perioder då området är beroende av import av kraft. P.g.a. det goda hydrologiska läge som just nu råder i Sverige och Norge är förhållandet snarare det omvända d.v.s. kraft kan exporteras från Sverige och Norge vilket också avtecknar sig i nuvarande låga spotoch forwardpriser i Norden.
Vindkraften i Sverige ökade kraftigt under 2011. Antalet med vindkraft producerade TWh ökade med 2,55 TWh till cirka 6,1 TWh i 2011. Antalet installerade vindkraftverk uppgick vid utgången av 2011 till 2 039 vilket var en ökning med 354 och antalet installerade MW uppgick till 2 899, vilket var en ökning med 755 MW.
Vid utgången av 2012 förväntar sig Svensk vindenergi att årsproduktionen från svensk vindkraft uppgår till knappt 8 TWh. Energimyndigheten prognostiserar 8 TWh för 2012 samt 9 TWh för 2013.
På den svenska vindkraftmarknaden -nns många aktörer som är aktiva i olika delar av värdekedjan.
Bland ägare och operatörer av landbaserad svensk vindkraft är Arise Windpower marknadsledande för projekt över 10 MW både vad gäller kapacitet i drift och vad gäller kombinationen av kapacitet i drift och byggnation. Arise marknadsandel avseende kapacitet som installerades i 2011 uppgick till ca 12%.
Nedan listas de aktörer som med projekt om minst 10 MW har mer än 50 MW i drift eller byggnation i Sverige.
| Aktör | MW i drift och byggnation | |
|---|---|---|
| Arise | 342/241 | |
| Skellefteå Kraft/Fortum | 225 | |
| Statkraft/SCA/Södra | 209 | |
| HG Capital | 181 | |
| PWP | 132 | |
| Eolus | 118 | |
| Svevind | 116 | |
| Jämtkraft/Skanska/O2 | 111 | |
| Vattenfall | 108 | |
| Rabbalshede Kraft | 93 | |
| Vindin | 79 | |
| Stena Renewable | 74 | |
| EON | 55 | |
Källa: Svensk vindenergi och Arise Windpower Arise si7ror anger totalt och andel av Jädraåsprojektet.
Bland aktörer i branschen märks integrerade kraftbolag, private equity-rmor, markägare och vindkraftsutvecklare som till någon grad har som a1ärsmodell att äga vindkraftverk. Det -nns även andra utvecklare vars a1ärside till största del grundas på att utveckla projekt för vidareförsäljning.
Källa: NASDAQ OMX Källa: Svensk Vindenergi
Styrelsen och verkställande direktören för Arise Windpower AB (publ), organisationsnummer 556274-6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 – 2011-12-31.
Arise Windpower AB är moderbolag i koncernen, som består av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver parkerna där vindkraftverken ingår. Sedan tidigare år -nns även Arise Elnät AB, Arise Service AB och Arise Kran AB. Under året förvärvades intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som bolaget samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag som kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger projektet Jädraåsen som drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hälleåsen Kraft AB.
Moderbolaget projekterar lämpliga vindlägen och arbetar fram tillstånd, bistår med upphandling av -nansiering, huvudkomponenter och entreprenader, projekterar lämpliga förvärv av projekt eller bolag samt administrerar och sköter el- och certi-katförsäljningen för koncernbolagen.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 1 AB förvaltar de elproducerande vindkraftparkerna med 12 st. verk i Oxhult utanför Laholm, 5 st. verk i Råbelöv utanför Kristianstad, 5 st. verk i Brunsmo utanför Karlskrona samt 7 st. verk i parken Kåphult som ligger strax intill Oxhultsparken. Driftsättning av Kåphultsparken skedde under februari och övertagandet skedde i slutet av maj 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 3 AB förvaltar vindkraftparken Fröslida utanför Hylte innehållande 9 st. verk. Driftsättning startade strax före årsskiftet 2010/2011 och övertagandet av parken skedde i slutet av mars 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 4 AB förvaltar vindkraftparken Idhult utanför Mönsterås innehållande 8 st. verk. Driftsättning startade i början av året och övertagandet av parken skedde i slutet av mars 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 5 AB förvaltar vindkraftparken Gettnabo utanför Torsås innehållande 6 st. verk. Driftsättning startade i september och övertagandet av parken skedde i slutet av november 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 6 AB förvaltar vindkraftparkerna Blekhem utanför Västervik och Södra Kärra utanför Askersund. Parkerna består av 6 verk vardera. Driftsättning startade i november och övertagandet av parkerna skedde i slutet av december 2011.
Dotterbolaget Arise Elnät AB verksamhet är koncentrerad till elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bl.a. koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering
av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät.
Dotterbolaget Arise Service AB har sedan årets början byggt upp och utvecklat serviceverksamheten med syfte att på sikt ansvara och kunna utföra service på koncernens vindkraftverk.
Dotterbolaget Arise Kran AB har stått för lyften av vindkraftsverken i de parker som byggts under året förutom Fröslida. Kranen har även hyrts ut till andra externa kunder.
Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige.
Under året har parkerna Fröslida, Idhult, Kåphult, Gettnabo, Blekhem och Södra Kärra på totalt 90 MW driftsatts och övertagits. Beräknad produktion på helårsbasis uppgår till ca 232 GWh för de sex parkerna. Utbyggnaden har i stort sett löpt i enlighet med plan trots att tillståndsprocessen även under 2011 varit oerhört trög och omfattande.
Förvärv, -nansiering, investeringsbeslut och byggstart har skett av Jädraåsprojektet. Den sammanlagda investeringen inklusive utbyggnad och förvärv av 66 stycken V112verk från Vestas uppgår totalt till 3,1 miljarder kronor. Arise hälftendel av produktionen beräknas uppgå till minst 285 GWh per år, räknat på ett normalt vindår.
Jädraåsprojektet har till viss del -nansierats med egna aktier om 28 mkr och genom en riktad nyemission om 47 mkr.
Bolaget har genomfört nyemission samt utgivit teckningsoptioner till personalen vilket tillsammans tillfört bolaget cirka 11 mkr före emissionskostnader.
Av den av årsstämmans beslutade riktade emission om högst 300 000 teckningsoptioner har ledande befattningshavare tecknat sig för 112 000 optioner.
Låneavtal har under året ingåtts med DNB (tidigare DnB NOR). Jädraåsprojektet är -nansierat av ett banksyndikat bestående av DNB, SEB, Eksport Kredit Fonden (EKF) och Pensiondanmark Pensionforsikring.
Nettoomsättningen under året uppgick till 180 (67) mkr, en ökning med 170 %. Därutöver har 31 (19) mkr aktiverats för arbete för egen räkning och övriga rörelseintäkter uppgick till 74 (22) mkr, varav utvecklingsersättningen för Jädraåsprojektet bidrog med 37 mkr. Detta innebar att de totala intäkterna uppgick till 286 (107) mkr, en ökning med 166 procent.
Nettoomsättningen är hänförlig till produktionen av el i koncernens vindkraftparker och består av intäkter för såld el och sålda och intjänade elcerti-kat för faktisk producerad el. Vindens energiinnehåll under året har varit i enlighet med de senaste 30 årens medelvärde enligt dansk vindkraftstatistik.
Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 177 (35) mkr. Personalkostnader uppgick till – 45 (– 31) mkr och övriga externa kostnader uppgick till – 64 (– 41) mkr. Ökningen är hänförbar främst till utökningen av verksamheten med större antal projekt och en ökning av antalet anställda samt att kostnaderna för kranverksamheten redovisas bland övriga externa kostnader.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 104 (– 2) mkr och häri ingår planenliga avskrivningar med – 73 (– 37) mkr. Finansnettot var – 38 (– 22) mkr och resultat före skatt 65 (– 24) mkr. Resultatet efter skatt var 47 (– 18) mkr vilket motsvarade ett resultat per aktie på 1,46 (neg) kronor både före och efter utspädning.
Totalresultatet uppgick till – 37 (– 19) mkr efter att kassa/ödessäkringarna av el, räntor och valutor minskat totalresultatet med – 84 (– 1) mkr.
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 522 mkr och hela det investerade beloppet är relaterat till planenlig vindkraftsutbyggnad. Föregående år investerades 900 mkr varav 61 mkr avsåg investering i en mobilkran. Investeringar i -nansiella anläggningstillgångar avseende Jädraåsprojektet uppgick till 376 (–) mkr.
Arise Windpowers kassa/öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 177 (28) mkr och kassa/ödet efter investeringar uppgick till – 622 (– 780) mkr. Lång- och kortfristiga räntebärande skulder har ökats med 606 (206) mkr. Räntebetalningar minskade kassa/ödet med – 56 (– 23) mkr och betalningar till spärrade konton har gjorts med – 52 (– 20) mkr. Nyemissioner tillförde koncernen netto 11 (525) mkr varefter kassa/ödet för året uppgick till – 113 (– 92) mkr.
Räntebärande nettoskuld uppgick till 1 203 (536) mkr. Soliditeten vid periodens slut var 43,2 (57,6) %.
Likvida medel uppgick till 137 (250) mkr och vid periodens utgång fanns därutöver outnyttjade krediter och bidrag om 38 (388) mkr.
Eftersom Arise Windpower endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter svensk skattesats, vilken motsvarar 26,3 procent.
Arise Windpower har även under 2011 bedrivit viss forskning genom att samarbeta och aktivt stödja en professur vid Högskolan i Halmstad inriktad på landbaserade vindanalyser. Därutöver bedriver koncernen ett utvecklingsarbete tillsammans med Vestas och GE Energy för att öka kunskapen om vindbeteenden i olika miljöer. Dessutom pågår ett internt arbete med att förbättra mätning och analys av enskilda parker och verk.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 32 (24). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 35 (27). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i not 4 till koncernens -nansiella rapporter.
Moderbolaget har fortsatt att under året bygga upp verksamheten, stått för det huvudsakliga arbetet med att projektera lämpliga vindlägen, tecknat arrendeavtal, arbetat fram konsekvensbeskrivningar, tagit fram detaljplaner och tillstånd att bygga, gjort upphandlingar, hanterat koncernens handelsverksamhet av el och elcerti-kat samt utfört administrativa tjänster.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd -nanspolicy. De elproducerande dotterbolagen (Arise Wind Farm-bolagen) säljer all elproduktion till moderbolaget till avtalat pris. Moderbolaget säljer vidare till kunder baserat på bilaterala avtal eller på spotmarknaden varvid nettoresultatet av handelsverksamheten redovisas i nettoomsättningen.
Moderbolagets bruttoresultat, som även består av koncerninterna fakturerade kostnader inklusive aktiverat arbete för egen räkning uppgick under året till 86 (24) mkr och nettoresultatet efter skatt uppgick till 13 (– 5) mkr. Moderbolaget har för dotterbolags räkning tidigare betalat förskott för en del investeringar, vilka har återbetalats under perioden med 105 (– 213) mkr. Kapitalisering av dotterbolag har skett med – 191 (– 248) mkr och 286 (– ) mkr har tillförts intressebolag.
Medelantalet anställda var under året 18 (16) och vid årsskiftet hade moderbolaget 23 (20) anställda. Beträ1ande antal anställda, löner, ersättningar och anställningsvillkor hänvisas till not 4 till koncernen -nansiella rapporter på sidorna 38 – 39.
Koncernens huvudsakliga verksamhet är att producera och transitera förnyelsebar el utan utsläpp av stoft, CO2 eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Verksamheten omfattar bygg- och anläggningsarbeten i samband med uppförande av vindkraftverk och tillhörande elanläggningar, vilka följer det regelverk som gäller för dylik verksamhet.
Koncernens hantering av oljor, kemikalier och drivmedel är begränsad till oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, till vad som följer av de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till leverantörernas och koncernens tjänstefordon. Driften av vindkraftsanläggningar ger upphov till direkt miljöpåverkan genom ljud, skuggor och synintryck.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillståndspliktig och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den be-ntliga verksamheten.
Arise Windpower indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), -nansiella risker (energipriser, certi-katspriser, valutor, räntor, -nansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise Windpower bedömning är att efterfrågan på elektricitet som producerats med vind kommer att vara fortsatt hög under överskådlig framtid. Det politiska mål som Energimyndigheten initierat innebär att före år 2020 ska hela 30 TWh av Sveriges elkonsumtion komma från förnyelsebar energi. Detta innebär ett betydande utbyggnadsbehov av vindkraften, som under 2011 producerade 6 TWh.
Konjunkturkänsligheten hör främst samman med möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital, där sämre konjunktur på de -nansiella marknaderna innebär att kapitalanska1ningen kan försvåras.
Arise Windpowers intäkter är beroende av den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året och dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geogra-ska
platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka Bolagets resultat.
Konkurrensmässigt är Arise Windpower en av de få aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare ett helhetskoncept med vindkraftsutbyggnad inklusive nätuppkoppling, storskalig upphandling av verk samt tillgång till en hjulburen kran med kapacitet att lyfta alla på marknaden förekommande vindkraftverk i storleksklassen upp till 3 MW. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett /uktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcerti-katsprisrisker hanteras på likartat sätt.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid upphandling av verk och vid elförsäljning på Nord Pool, där båda normalt prissätts i EUR. Flödesmässigt kommer denna risk till viss del på sikt att utjämna sig själv men tills dess motverkar koncernen delvis detta genom att valutasäkra transaktioner i utländsk valuta. Ränterisken har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swap- eller capavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise Windpower inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Arise Windpower ska upprätthålla -nansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 50 mkr.
För mer information se not 11 till koncernens -nansiella rapporter på sidorna 42 –45.
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftsstopp i alla Bolagets vindkraftverk som följd av samtidiga tekniska haverier är bedömd som låg. Dels beroende på att parkerna är geogra-skt spridda men också beroende på att /era olika fabrikat installeras, i dagsläget Vestas och GE. Risken reduceras i takt med utbyggnaden av produktionskapacitet på ytterligare platser.
Arbete pågår med att bygga upp ett komplett underhållssystem för samtliga vindkraftverk innefattande, bland annat, kvali-cerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i vart verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Detta system gör Bolaget mindre beroende av vindkraftleverantören och kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet.
Arise Windpower gör bedömningen att det inte -nns några tvister som kan få någon väsentlig inverkan på koncernens -nansiella ställning. Koncernens försäkringsprogram innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar, ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Arise Windpower bedömer att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med djup insikt i, samt löpande och nära kontakt med verksamheterna reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året -nns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 59 – 62.
Den 31 december 2011 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning.
Teckningsoptionsprogram -nns och dessa program gav per den 31 december 2011 rätt till teckning av motsvarande 1 262 500 aktier som vid fullt utnyttjande ger 3,6 % i utspädningse1ekt. Dock innehåller ett av optionsavtalen villkor som innebär att maximalt 830 000 aktier bedöms kunna tecknas (not 15), vilket skulle innebära 2,4 % i utspädningse1ekt.
Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet -nns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare -nns på sidan 63.
Förutom sedvanliga villkor i kreditavtal har koncernen inga väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal -nns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett o1entligt uppköpserbjudande.
Arise Windpower lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som a1ärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, a1ärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter. Den förväntas även respekteras och tillämpas av koncernens leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga a1ärspartners.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktiva med gåvor och att alla a1ärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, som på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise Windpower intar en neutral ställning i politiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som e1ektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd.
Arise Windpower rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ursprung etc.
Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, inte heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Ledande befattningshavare skall erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på personens ansvar och uppförande. Bonus skall baseras på mål hänförliga till och relevanta för verksamheten. Ledande befattningshavare har under 2011 kunnat erhålla bonus som vid maximalt utfall motsvarar 4 månadslöner.
För 2012 föreslås likartade riktlinjer avseende bonus samt införande av ytterligare ett teckningsoptionsprogram.
Vidare beskrivning av riktlinjerna -nns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
I mitten av mars 2012 emitterade bolaget en senior och icke säkerställd obligation på den svenska marknaden. Obligationens volym uppgår till 350 miljoner kronor och har ett slutligt förfall år 2015. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) +5,00 procentenheter. Obligationen kommer att noteras på NASDAQ OMX Stockholm.
Arise har också tecknat en principöverenskommelse med Platina Partners LLP att man tillsammans har för avsikt -nansiera, uppföra, äga och förvalta Lingboprojektet, totalt uppgående till mellan 160 till 250 MW.
Lingboprojektet är utvecklat av Bergvik Skog AB med rätt för Platina att förvärva projektet i sin helhet och Arise har i sin tur rätt att förvärva en ägarandel om 12,5 % till 50 % av projektet. Lingboprojektet är beläget ca 3 mil norr om Jädraåsprojektet och är fullt tillståndsgivet med möjlighet att uppföra upp till 85 st. vindkraftverk. Detaljplanering och förberedelse för byggstart pågår och byggstart förväntas kunna ske tidigast hösten/vintern 2012.
Principöverenskommelsen är villkorad Parternas styrelsebeslut vilket för Arise räkning bedöms kunna fattas den 25 april i år. Nödvändigt kapital för att Arise ska uppnå en ägarandel överstigande 12,5 % i Lingboprojektet har anska1ats genom en lyckad obligationsemission om 350 mkr. Den ägarandel som 350 mkr representerar beror på projektets slutliga storlek. Principöverenskommelsen är en utökning på parternas framgångrika samarbete i Jädraåsprojektet, 203 MW, vilket är under uppförande och löper enligt plan. Arise befäster, i och med det utökade samarbetet med Platina, sin position som det ledande företaget vad gäller landbaserad vindkraft i Sverige.
Bolagets -nanser är fortsatt starka och utbyggnaden löper i huvudsak enligt plan, trots att tillståndsprocessen är fortsatt trög. Inräknat Jädraåsprojektet har Arise genomfört eller påbörjat utbyggnad om totalt cirka 340 MW, varav cirka 240 MW motsvarar Arise andel, jämfört med målet att vid utgången av 2011 ha 260 MW i drift eller byggnation. Med Lingboprojektet tillkommer ytterligare mellan 160 till 250 MW. Bolagets resurser kommer under 2012 att fokuseras på byggnationen av Jädraåsprojektet, utveckling av både Lingboprojektet och av den egna projektportföljen varför byggstart av ytterligare projekt sannolikt kommer att ske först under andra eller tredje kvartalet 2012.
Bolagets bedömning är vidare att ytterligare 50 till 100 MW skall kunna byggstartas under året och att dessa kan -nansieras med egna kassa/öden, en e1ektivare kapitalstruktur samt via avyttring av enskilda verk eller grupper av verk. Bolaget avser också fortsätta att vidareutveckla större vindkraftparker i 100 MW-klassen jämte utvecklingen av den egna projektportföljen. Detta passar bolagets industriella modell väl och är samtidigt en god källa till anska1ning av eget kapital.
Bolagets långsiktiga mål är oförändrat, dvs. att vid utgången av år 2014 ha ca 700 MW (motsvarande ca 300 vindkraftverk) i drift eller under byggnation.
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 180 | 67 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 31 | 19 | |
| Övriga rörelseintäkter | 74 | 22 | |
| Summa intäkter | 2 | 286 | 107 |
| Personalkostnader | 4 | – 45 | – 31 |
| Övriga externa kostnader | 5 | – 64 | – 41 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 177 | 35 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 9 | – 73 | – 37 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 104 | – 2 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 8 | 2 |
| Finansiella kostnader | 6 | – 46 | – 25 |
| Resultat före skatt | 65 | – 24 | |
| Inkomstskatt | 7 | – 18 | 6 |
| Årets resultat | 47 | – 18 | |
| Resultat per aktie (kr) | |||
| Före utspädning | 1,46 | neg | |
| Efter utspädning | 1,46 | neg | |
| Antal aktier vid årets ingång | 30 635 570 | 20 488 570 | |
| Antal aktier vid årets utgång | 33 428 070 | 30 635 570 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 32 031 820 aktier (2010: 25 562 070 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningse7ekt men ingen utspädningse7ekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna.
Vid beräkningen har antalet aktier i eget förvar under 2010 ej medräknats.
| Belopp i mkr | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 47 | – 18 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassa6ödessäkringar | – 108 | – 1 |
| Omräkningsdi7erens | – 6 | – |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 30 | 0 |
| Övrigt totalresultat för året netto efter skatt | – 84 | – 1 |
| Summa totalresultat för året | – 37 | – 19 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 2 127 | 1 678 |
| Innehav i intresseföretag | 10 | 84 | – |
| Fordran intressebolag | 10,22 | 285 | – |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 45 | 34 |
| Övriga 'nansiella anläggningstillgångar | 12 | 75 | 23 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 615 | 1 734 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 13 | 24 | 17 |
| Kundfordringar | 15 | 29 | 3 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11,14 | 12 | 18 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 63 | 53 |
| Likvida medel | 137 | 250 | |
| Summa omsättningstillgångar | 265 | 340 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 880 | 2 075 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 324 | 1 238 | |
| Säkringsreserv | – 95 | – 11 | |
| Balanserad vinst/Ansamlad förlust | 12 | – 35 | |
| Summa eget kapital | 1 243 | 1 195 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 1 330 | 759 |
| Avsättningar | 19 | 20 | 7 |
| Summa långfristiga skulder | 1 350 | 766 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 82 | 47 |
| Leverantörsskulder | 22 | 26 | |
| Övriga skulder | 11 | 139 | 23 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 44 | 19 |
| Summa kortfristiga skulder | 287 | 114 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 880 | 2 075 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 2 624 | 1 809 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | 50 | 58 |
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 104 | – 2 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassa6ödet | 8 | 75 | 30 |
| Betald skatt | – 1 | 0 | |
| Kassa!öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 177 | 28 | |
| Kassa!öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning av varulager | – 7 | – 16 | |
| Ökning(–)/minskning(+) av rörelsefordringar | – 14 | 2 | |
| Ökning av rörelseskulder | 44 | 17 | |
| Kassa!öde från den löpande verksamheten | 200 | 32 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | – 549 | – 900 | |
| Statligt stöd | 27 | – | |
| Investering i intressebolag | – 8 | – | |
| Investering av övriga 'nansiella anläggningstillgångar | – 291 | – | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | – | 88 | |
| Kassa!öde från investeringsverksamheten | – 822 | – 812 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Ökning av räntebärande skulder | 606 | 206 | |
| Betalning till spärrade konton | – 52 | – 20 | |
| Betald ränta | – 66 | – 25 | |
| Erhållen ränta | 10 | 2 | |
| Nyemission | 11 | 525 | |
| Kassa!öde från #nansieringsverksamheten | 509 | 688 | |
| Årets kassa!öde | – 113 | – 92 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 250 | 341 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 137 | 250 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | – 1 412 | – 806 | |
| Spärrade likvida medel vid periodens utgång | 73 | 20 | |
| Nettoskuld / Netto räntebärande tillgångar | – 1 203 | – 536 | |
| Belopp i mkr | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2010-01-01 | 2 | 706 | – 10 | – 17 | 680 |
| Årets resultat | – 18 | – 18 | |||
| Övrigt totalresultat för året | – 1 | – 1 | |||
| Summa totalresultat | – 1 | – 35 | – 36 | ||
| Nyemission | 1 | 553 | 554 | ||
| Kostnad för nyemission | – 29 | – 29 | |||
| Skatt avseende kostnad för nyemission | 8 | 8 | |||
| Värdejustering av utgivna optioner | 0 | 0 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare, redov. direkt i eget kapital | 1 | 532 | 533 | ||
| Utgående balans per 2010-12-31 | 3 | 1 238 | – 11 | – 35 | 1 195 |
| Ingående balans per 2011-01-01 | 3 | 1 238 | – 11 | – 35 | 1 195 |
| Årets resultat | 47 | 47 | |||
| Övrigt totalresultat för året | – 84 | – 84 | |||
| Summa totalresultat | – 84 | 47 | – 38 | ||
| Nyemission | 0 | 11 | 11 | ||
| Nyemission vid förvärv av intressebolag | 47 | 47 | |||
| Värdejustering av utgivna optioner | 0 | 0 | |||
| Utnyttjande av aktier i eget förvar vid förvärv av tillgång | 28 | 28 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare, redov. direkt i eget kapital | 0 | 86 | 86 | ||
| Utgående balans per 2011-12-31 | 3 | 1 324 | – 95 | 12 | 1 243 |
DEFINITIONER AV NYCKELTAL
EBITDA / genomsnittligt sysselsatt kapital
Årets resultat / genomsnittligt eget kapital
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) / nettoomsättning
Årets resultat / genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning
Årets resultat / genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning
Räntebärande skulder – kassa – spärrade likvida medel
Eget kapital / totala tillgångar
Arise Windpower AB (publ) med organisationsnummer 556274- 6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2011 har godkänts av styrelsen den 27 mars 2012 och kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2012 för fastställande.
Arise Windpower följer och har upprättat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) som godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för 'nansiell rapporterings rekommendation RFR 1. "Kompletterande redovisningsregler för koncerner", vilken speci'cerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anska7ningsvärde förutom 'nansiella instrument vilka värderats till verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att för förmånsbestämda planer så kan "korridormetoden" inte längre tillämpas och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Denna ändring påverkar inte koncernen då endast avgiftsbestämda planer 'nns. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassi'cering, värdering och redovisning av 'nansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för 'nansiella tillgångar och i oktober 2010 för 'nansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassi'cering och värdering av 'nansiella instrument. IFRS 9 anger att 'nansiella tillgångar ska klassi'ceras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anska7ningsvärde. Klassi'cering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets a7ärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassa6ödena. För 'nansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identi'erade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat e7ekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 10 "Consolidated 'nancial statements" bygger på redan existerande principer då den identi'erar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla e7ekten på de 'nansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tilllämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla e7ekten på de 'nansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt de'nition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS standards redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla e7ekten av IFRS 13 på de 'nansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är de företag där koncernen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande in6ytande. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande in6ytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande in6ytandet upphör.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identi'erbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anska7ningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identi'erbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anska7ningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer
Intresseföretag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande in6ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anska7ningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identi'eras vid förvärvet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intresseföretag omklassi'ceras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det 'nns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intresseföretag" i resultaträkningen.
Leasingavtal klassi'ceras i koncernredovisningen antingen som ' nansiella eller operationella. Som 'nansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och 'nansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för 'nansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristiga räntebärande skulder och Kortfristiga räntebärande skulder. Räntedelen i de 'nansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt 'nansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark de'nieras som operationell leasing. Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och uppkomna kursdi7erenser inkluderas i periodens resultat. Kursdi7erenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdi7erenser på 'nansiella fordringar och skulder redovisas i 'nansnettot. Vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och
förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcerti'kat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Övriga rörelseintäkter består av utvecklingsersättning, intäkter för såld men ej producerad el, intäkter från kranuthyrning, reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar samt övriga mindre poster (not 2).
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcerti'kat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcerti'katen intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Intäkter från el- och elcerti'kat redovisas i nettoomsättningen för segment Vindkraftdrift från tidpunkten för driftssättning.
Elcerti'katen redovisas i balansräkningen som varulager när de 'nns registrerade på energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det 'nns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor som är förknippade med bidraget.
Intäkter från statliga bidrag redovisas i resultaträkningen i samma period som kostnaden som bidraget erhållit för redovisas. Avseende statliga bidrag som erhållits för investeringar i anläggningstillgångar redovisas dessa i balansräkningen genom att reducera investeringsbeloppet.
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensionsförpliktelser 'nns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien baserar sig på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sid 15.
Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader vilka medför eller reducerar skatt i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att 'nnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats direkt mot eget kapital förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital då även eventuell skattee7ekt redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anska7ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anska7ningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassa6ödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anska7ningsvärdet för vindkraftsanläggningar innefattar, till skillnad från anska7ningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under byggnadsoch montagetid inkluderas i anska7ningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper och inkluderas i anska7ningskostnaden för vindkraftverk.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anska7ningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftsanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Avskrivning på vindkraftsanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
– Övriga inventarier 3–5 år
Vid varje rapporttillfälle görs en prövning av tillgångarnas nyttjandeperiod och en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträ7at en förändring i de antaganden som låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar kan kategoriseras i följande kategorier: 'nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, samt 'nansiella tillgångar som kan säljas. Klassi'ceringen är beroende av för vilket syfte den 'nansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassi'ceringen av de 'nansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Den enda kategori som bolaget innehar är lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar är 'nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassi'ceras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Fordran intressebolag, Kundfordringar och andra fordringar samt Likvida medel i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anska7ningstidpunkten till upplupet anska7ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
En 'nansiell tillgång eller 'nansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise Windpower blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En 'nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En 'nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av 'nansiella tillgångar redovisas på a7ärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas. Vid varje rapporttillfälle utvärderar Arise Windpower om det 'nns objektiva indikationer på att en 'nansiell tillgång eller grupp av 'nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används o:ciella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga 'nansiella tillgångar och 'nansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassa6öden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det 'nns legal rätt att kvitta och när avsikt 'nns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka värderas till verkligt värde.
Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verklig värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. Vid kassa6ödessäkring redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den e7ektiva delen av säkringen redovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ine7ektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i 'nansnettot.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är e7ektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassa6öden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften åter'nns i not 11.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga 'nansiella skulder" och värderas till upplupet anska7ningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av e7ektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anska7ningsvärdet för tillgången, (not 9).
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassi'ceras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anska7ningsvärde med tillämpning av e7ektivräntemetoden.
Varulager värderas till det lägsta av anska7ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcerti'kat eller om annat avtal trä7ats. Anska7ningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden (FIFO).
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering, vilket för Arise innebär Vindkraftsdrift och Övrig vindkraftsutveckling.
Stamaktier klassi'ceras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier skall klassi'ceras som Skulder, men är icke tillämpbart på Arise.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Då något koncernföretag köper Moderföretagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, tills dess aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skattee7ekter) i balanserad vinst.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs eller andra förutsättningar är för handen kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar. Då denna typ av bedömningar normalt får störst betydelse inom området värdering av skatter, kan de bedömningarna som görs avseende framtida beskattning få en väsentlig påverkan på Arise Windpowers resultat och ställning.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 17 (25) mkr (not 7). Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Koncernens verksamhet, i form av utfallet av driftsatta parker, förväntas att ge betydande överskott de närmaste åren varför Arise Windpower anser att det 'nns faktorer som övertygande talar för att de underskottsavdrag som skattefordringarna är hänförliga till, kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
Nyttjandeperioden för ett vindkraftverk har bedömts uppgå till cirka 20 år och denna ligger till grund för investeringskalkylen. I de fall nyttjandeperioden understiger 20 år kan Arise Windpowers resultat och kassa6öde komma att påverkas negativt.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå (not 9 och 21).
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 20 (7) mkr vilket avsatts i räkenskaperna (not 19) och inkluderas i avskrivningsunderlaget.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcerti'kat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| El | 106 | 38 |
| Elcerti'kat | 74 | 29 |
| Nettoomsättning | 180 | 67 |
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen positivt med 8 (7) mkr.
Koncernens elproduktion uppgick under året till 246,6 (88,5) GWh. Den genomsnittliga intäkten för el var 432 (429) kr per MWh och för elcerti'kat 300 (325) kr per MWh, dvs. en snittintäkt per producerad MWh på 732 (754) kr per MWh.
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster:
| Övriga rörelseintäkter | 74 | 22 |
|---|---|---|
| Övriga poster | 9 | 1 |
| Projektledning och administrativa tjänster | 5 | — |
| Utvecklingsersättning | 37 | — |
| Vinst vid försäljn. av anläggningstillgångar | — | 5 |
| Intäkter från kranuthyrning | 16 | 9 |
| Övriga intäkter avseende el och certi'kat | 8 | 7 |
| 2011 | 2010 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftsprojekt.
Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån avkastning och lönsamhet på de vindkraftparker som byggts och driftsatts varför Vindkraftdrift är den primära indelningsgrunden i segmentsrapporteringen. All övrig verksamhet i koncernen syftar till att ut-veckla vindkraftparker varför dessa aktiviteter har rubricerats Övrig vindkraftutveckling. Internpriserna mellan koncernens olika seg-ment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
| Vindkraftdrift | Övr. vindkraftutveckl. | Elimineringar | Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Nettoomsättning extern | 180 | 67 | — | — | — | — | 180 | 67 |
| Nettoomsättning intern | — | — | 6 | 18 | – 6 | – 18 | — | — |
| Aktiverat arbete för egen räkning | — | — | 31 | 19 | — | — | 31 | 19 |
| Övriga intäkter | 8 | 7 | 67 | 15 | — | 74 | 22 | |
| Summa intäkter | 188 | 74 | 104 | 51 | – 6 | – 18 | 286 | 107 |
| Rörelseresultat före avskrivn. (EBITDA) | 156 | 55 | 18 | – 9 | 3 | – 11 | 177 | 35 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 93 | 22 | 14 | – 12 | – 4 | – 12 | 104 | – 2 |
| Resultat före skatt(EBT) | 53 | – 1 | 16 | – 12 | – 4 | – 12 | 65 | – 24 |
| Tillgångar | 2 443 | 1 658 | 435 | 417 | — | — | 2 880 | 2 075 |
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige. I segmentet vindkraftsdrift utgör 24 (23) mkr försäljning till en enskild kund. Elimineringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, hyra för mätutrustning, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader.
| Medeltalet anställda | 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | |
| Moderbolaget | 5 | 15 | 20 | 5 | 13 | 18 |
| Dotterbolag | 1 | 11 | 12 | - | 6 | 6 |
| Koncernen totalt | 6 | 26 | 32 | 5 | 19 | 24 |
| Löner och andra ersättningar | ||||||
| Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
|
| Moderbolaget 1) | 4,0 | 0,5 | 18,4 | 5,3 | - | 8,2 |
| Dotterbolag 2) | 3,4 | 0,7 | 5,6 | 2,1 | 0,2 | 3,0 |
| Koncernen totalt | 7,4 | 1,2 | 24,0 | 7,4 | 0,2 | 11,2 |
| Löner och andra ersättningar | ||||||
| Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pen sionskostn. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pen sionskostn. |
|
| Moderbolaget | 22,4 | 9,5 | 3,6 | 13,5 | 7,7 | 2,5 |
| Dotterbolag | 9,0 | 4,3 | 1,8 | 5,1 | 3,4 | 1,3 |
| Koncernen totalt | 31,4 | 13,8 | 5,4 | 18,6 | 11,1 | 3,8 |
| Ersättningar till styrelse, verkställande direk- tör och andra ledande befattningshavare |
Styrelse arvode |
Löner | Rörlig er sättning |
Övriga för måner |
Pensions kostnad |
|
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | |||||
| Birger von Hall | 0,5 | |||||
| Joachim Gahm | 0,7 | |||||
| Jon G Brandsar | — | |||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,2 | |||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 1,8 | 0,4 | 0,1 | 0,6 | ||
| Andra ledande befattningshavare (5 stycken) | 4,9 | 1,1 | 0,2 | 1,3 | ||
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare |
6,7 | 1,5 | 0,3 | 1,9 |
1) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0,4 (1,8) mkr utgått till tidigare styrelseledamoten Ulf Corné under första kvartalet 2011 (se moderbolagets not 16 sidan 56).
2) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0,3 (0,3) mkr utgått till tre styrelseledamöter i dotterbolag.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2011.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är direkt knutet till de kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Målen för 2011 uppnåddes till viss del och rörlig ersättning baserat på detta ersättningsprogram utgick i form av lön och pension med 5,1 (0,8) mkr. Några andra ersättningar förekommer ej.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 35 % av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2011 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 28 (26) procent av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning.
Ersättningar och förmåner i form av 'nansiella instrument har ej utgått eller förekommit.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 3 och 6 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningsutskottet har vidare föreslagit kriterier för bedömning av rörlig ersättning samt pensionsvillkor och avgångsvederlag. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag.
| Sjukfrånvaro i koncernen, procent | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 2,2% | 1,0% |
| Korttidssjukfrånvaro | 0,9% | 0,3% |
| Långtidssjukfrånvaro | 1,3% | 0,7% |
| Sjukfrånvaro för män | 1,9% | 1,1% |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 3,3% | 0,6% |
| Sjukfrånvaro, anställda under 30 år | 0,4% | 4,7% |
| Sjukfrånvaro, anställda 30–49 år | 3,8% | 0,1% |
| Sjukfrånvaro, anställda 50 år och äldre | 0,7% | 0,3% |
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| Revisionsverksamh. utöver rev.uppdraget | 1 | 0 |
| Skatterådgivning | 1 | 0 |
| Övriga tjänster | 0 | 1 |
| Summa | 3 | 2 |
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2011 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Birger von Hall, (ordförande) och Joachim Gahm. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att utarbeta förslag till ersättning för verkställande direktören samt till- eller avstyrka dennes förslag till ersättningar och villkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till honom. Vidare upprättar utskottet principer för lönesättning och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare, vilka föreläggs årsstämman för godkännande. Ersättningsutskottet framlägger förslag till ersättningar, villkor och principer för styrelsen som sedan beslutar i dessa frågor. Utskottet har under 2011 sammanträtt vid tre tillfällen.
| Kvinnor | Män | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Procent | Antal | Procent | ||
| 2011 | |||||
| Styrelse | 0 | 0% | 4 | 100% | |
| Koncernledning | 0 | 0% | 6 | 100% | |
| 2010 | |||||
| Styrelse | 0 | 0% | 6 | 100% | |
| Koncernledning | 1 | 10% | 9 | 90% | |
| Summa #nansiella kostnader | – 46 | – 25 |
|---|---|---|
| Kursförluster | – 6 | – 1 |
| Räntekostnader | – 40 | – 24 |
| Summa #nansiella intäkter | 8 | 2 |
| Kursvinster | 0 | 0 |
| Ränteintäkter | 8 | 2 |
| 2011 | 2010 | |
1) Koncernens totala underskottsavdrag uppgår till 66 (96) mkr. Av dessa är 37 (37) mkr spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2014. De skattemässiga underskotten förväntas i sin helhet kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster.
2) Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat avser koncernens säkringsreserv hänförlig till ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt skattee7ekt för kostnad avseende nyemission.
Not 7 Skatter
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Summa | 75 | 30 |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av materiella anläggningstillgångar | — | – 5 |
| Nedskrivning optionslikvider | 0 | 0 |
| Orealiserad kursvinst | 2 | – 2 |
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 73 | 37 |
| 2011 | 2010 |
| Byggnader och mark 1) |
Vindkraft, Inventarier, fundament och verktyg och elanläggning installationer |
Förskott och pågående ny anläggningar 2) |
Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående anska7ningsvärde | 6 | 5 | 749 | 470 | 75 | 8 | 897 | 429 | 1 728 | 911 |
| Inköp/investeringar 3) | — | 2 | 13 | — | 4 | 68 | 506 | 846 | 523 | 916 |
| Bidrag | — | — | — | — | — | — | — | – 16 | — | – 16 |
| Försäljningar/utrangeringar | — | – 1 | — | – 82 | – 1 | – 1 | — | — | – 1 | – 83 |
| Omklassi'ceringar | – 3 | — | 1 295 | 361 | 2 | — | – 1 293 | – 362 | — | — |
| Utg. anska\$ningsvärde | 3 | 6 | 2 057 | 749 | 80 | 75 | 110 | 897 | 2 250 | 1 728 |
| Ingående ackumulerade av och nedskrivningar |
— | — | – 44 | – 12 | – 5 | – 1 | — | — | – 50 | – 13 |
| Årets avskrivningar | — | — | – 62 | – 32 | – 11 | – 5 | — | — | – 73 | – 37 |
| Omklassi'ceringar | — | — | 1 | — | – 1 | — | — | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | — | — | – 105 | – 44 | – 17 | – 5 | — | — | – 123 | – 50 |
| Utg. planenligt restvärde 4) | 3 | 6 | 1 952 | 705 | 63 | 70 | 110 | 893 | 2 127 | 1 678 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 (2) mkr. Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 2 (3) mkr, varav
1 (1) mkr utgör taxeringsvärde för mark.
2) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 15 (76) mkr.
3 ) I årets investeringar ingår aktiverad ränta med 16 (5) mkr beräknad utifrån en genomsnittlig räntesats på 4,4% (3,7%).
4) I planenligt restvärde ingår 'nansiella leasingkontrakt om 50 (58) mkr.
Bolaget har fullföljt sina åtaganden enligt tidigare tecknat ramavtal med Vestas. Ramavtalet har därmed upphört att gälla. Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2012. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för Bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 (87) mkr under 2012. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2014.
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan. Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 16 (6) mkr.
| Inom 1 år 3 Inom 2 till 5 år 12 Inom 6 till 20 år 39 |
54 54 |
|---|---|
| 40 | |
| 11 | |
| 2011 2010 |
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | — | — |
| Förvärv | 89 | |
| Eliminering interntransaktioner | – 5 | — |
| Utgående bokfört värde | 84 | — |
Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess andel av tillgångar och skulder är som följer:
| Intressebolag | Registreringsland & valuta | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Resultat | Ägarandel % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | Sverige, EUR | 512 | 428 | — | — | 50% |
De väsentligaste 'nansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, 'nansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk.
Det övergripande syftet med koncernens 'nansiella riskhantering är att identi'era och kontrollera koncernens 'nansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets 'nansfunktion. Alla 'nansiella risker som 'nns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala 'nansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är energiprisrisken som består av elpris samt elcerti'katpris. Risken uppkommer i de fall energiförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, skall vara prissäkrad från 30 till 60 % med en fallande prissäkringskanal över kommande år där kanalen år 5 ska vara 0 till 10 procent, se grafen nedan. Resterande volym säljs till rörligt pris. Prissäkringen skall vid vart tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal. Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och 'nansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool). Säkring av prisrisken kan ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el skall ske.
I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, d.v.s. risken att produktion uteblir eller försenas. Risk kan också uppstå i det fall produktionen, p.g.a. låg eller ingen vind och/eller produktionsstörningar, understiger fasta leveransåtagande i de bilaterala kontrakten. Kompletterande el måste då köpas via Nord Pool till då rådande marknadspris vilket kan vara högre än försäljningspris i det fasta leveranskontraktet. Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas 'nansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25 % av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av 'nansiella derivat skall utföras så att säkringsredovisning enligt IAS 39 uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar via Nord Pool sker som regel i prisområde Norden, så kallat Systempris, jämfört med faktisk produktion och leverans som sker i prisområde Stockholm. I samband med prissäkringar över Nord Pool skall strävan vara att även prisområdesrisken elimineras genom handel med s.k. CFD (Contracts For Di7erence).
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med Scandem som förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som s.k. balanskraft genom Scandems försorg. Genom sammanlagring med Scandems övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise Windpower skulle hanterat denna själv.
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transaktionsexponering), inköp av vindraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering). Samtliga av dessa transaktioner sker väsentligen i EUR. Risken på försäljningssidan hanteras genom att valutadelen av prissäkrad el terminsäkras genom valutaterminskontrakt i EUR. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto.
Enligt koncernens fastställda 'nanspolicy skall kontrakterade och prognostiserade betalnings6öden pris- och valutakurssäkras upp till fem år i en kanal mellan 30 och 60 procent. Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalnings6öden samt omräkning av 'nansiella tillgångar och skulder. Arise netto6öde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdi7erenser på rörelseskulder bokförs tillsammans med investeringen. Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdi7erenser på 'nansiella skulder och fordringar redovisas i 'nansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skulder i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i jädraåsprojektet har en valutaexponering uppkommit då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna exponering är ej säkrad. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken de'nieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens 'nanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration). Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa e7ekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadse7ektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar och räntacap, som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se not 16.
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2011 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | 10% | 16 |
| Elpris | 10% | 10 |
| Elcerti'katspris | 10% | 7 |
| Räntekostnad | 1%-enhet | – 7 |
| Investeringskostnad | 10% | – 11 |
| EUR/kr för investeringar | 10% | – 8 |
| EUR/kr för elpriser | 10% | 6 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande | Icke räntebärande | Räntebärande | Icke räntebärande | |||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Kortfristiga fordringar | 104 | 1 | 73 | |||
| Långfristiga fordringar | 287 | 45 | 34 | |||
| Spärrade likvida medel | 73 | 20 | ||||
| Likvida medel | 137 | 250 | ||||
| Kortfristiga skulder | – 82 | – 205 | – 47 | – 67 | ||
| Långfristiga skulder | – 1 308 | – 22 | – 579 | – 180 | ||
| Totalt | – 1 021 | 106 | – 56 | – 579 | 44 | 40 |
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligation eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 63. Koncernens soliditetsmål uppgår till 25 procent, utfall per den 31 december 2011 var 43,2 (57,6) procent.
Finansieringsrisken de'nieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla 'nansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda 'nansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernens policy anger att en likviditetsberedskap uppgående till 50 mkr alltid skall 'nnas tillgänglig.
Koncernens utbyggnadsplan kräver fortsatt 'nansiering. Genom nyemission, företagsobligationer eller andra kapitaltillskottsformer möjliggörs en fortsatt låne'nansiering, se not 18.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala 'nansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas 'nansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk kommer att vara fördelad på ett fåtal kunder som kommer att stå för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool, som är den i detta sammanhang absolut största kunden.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlåning-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certi'kat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa 'nansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De 'nansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värde hierarkin. De olika nivåerna de'nieras enligt följande:
– Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
– Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
– Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3)
Säkringsreserven utgörs av ränte-, el- och valutaterminskontrakt. I enlighet med 'nanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalnings6öden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar underliggande kontrakterade orders och betalnings6öden.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i mkr | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Elterminer | – 11 | – 11 | 9 | 9 |
| Valutaterminer, EUR/SEK | — | — | – 4 | – 4 |
| Valutaterminer, SEK/EUR | 3 | 3 | 5 | 5 |
| Ränteswappar | – 114 | – 114 | – 21 | – 21 |
| Säkringsreserv | – 122 | – 122 | – 11 | – 11 |
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position 'nns mot6öde i SEK. Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassa6ödessäkringar utgör en förlust på 3 (—) mkr.
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt uppgick till 69 (54) mkr. De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning förväntas inträ7a vid varierande tidpunkter under de kommande fem åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick till 42 (–131) mkr. De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträ7a vid varierande tidpunkter under de kommande två åren. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående ränteswap- och capavtal uppgick till 1 394 (717) mkr. De fasta räntorna varierar 3,2 – 6,3 (3,2 – 6,3) procent. De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i säkringsreserven i eget kapital kommer kontinuerligt att överföras till 'nansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
I nedanstående tabeller framgår det hur de 'nansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2011 och 2010
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Icke-'nansiella tillgångar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 2 127 | 2 127 | ||
| Innehav i intresseföretag | – 1 | 85 | 84 | |
| Fordran intressebolag | 285 | 285 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 45 | 45 | ||
| Övriga 'nansiella anläggningstillgångar | 75 | 23 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 24 | 24 | ||
| Kundfordringar | 29 | 29 | ||
| Övriga fordringar | 4 | 8 | 12 | |
| Förutbetalda kostn. och upplupna intäkter | 63 | 63 | ||
| Likvida medel | – 1 | 138 | 137 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 175 | 87 | 265 |
| Summa tillgångar | 2 | 664 | 2 214 | 2 880 |
| Derivat värderat till verkligt värde |
Övriga 'nan siella skulder |
Icke-'nansiella skulder |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 330 | 1 330 | ||
| Avsättningar | 20 | 20 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 82 | 82 | ||
| Leverantörsskulder | 22 | 22 | ||
| Övriga skulder | 134 | 5 | 139 | |
| Upplupna kostn. och förutbetalda intäkter | 44 | 44 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 134 | 109 | 44 | 287 |
| Summa skulder | 134 | 1 459 | 44 | 1 637 |
| Belopp i mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån – 1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | Totalt kontrakt. kassa6öde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | 1 | 2 | 0 | — | — | 3 |
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Icke-'nansiella tillgångar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 1 678 | 1 678 | ||
| Uppskjutna skattefordringar | 34 | 34 | ||
| Övriga 'nansiella anläggningstillgångar | 23 | 23 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 17 | 17 | ||
| Kundfordringar | 3 | 3 | ||
| Övriga fordringar | 9 | 9 | 18 | |
| Förutbetalda kostn, och upplupna intäkter | 53 | 53 | ||
| Likvida medel | 250 | 250 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 9 | 262 | 70 | 340 |
| Summa tillgångar | 9 | 318 | 1 748 | 2 075 |
| Derivat värderat till verkligt värde |
Övriga 'nan siella skulder |
Icke-'nansiella skulder |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 759 | 759 | ||
| Avsättningar | 7 | 7 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 47 | 47 | ||
| Leverantörsskulder | 26 | 26 | ||
| Övriga skulder | 21 | 2 | 23 | |
| Upplupna kostn. och förutbetalda intäkter | 19 | 19 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 21 | 75 | 19 | 114 |
| Summa skulder | 21 | 840 | 19 | 880 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av not 18, Räntebärande skulder. Övriga 'nansiella skulder, såsom t ex leverantörsskulder och förskott till kunder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1 – 60 dagar.
Bolaget är i en kraftig expansionsfas och målet avseende kapitalstrukturen är att säkerställa de medel som krävs för att fortsätta genomföra den utbyggnad som kommunicerats i samband med börsintroduktionen 2010. I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas ökar också möjligheterna att e7ektivisera och diversi'era kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere samtidigt som erforderligt investeringsutrymme måsta bibehållas för att säkra bolagets utbyggnadstakt. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, 'nansiell risk samt förväntad avkastning och kassa6öde i bolagets investeringar. I framtiden kommer även utdelning och möjlighet att återbetala kapital till aktieägarna vara ett sätt att justera kapitalstrukturen. Kapitalet bedöms på basis av soliditeten där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. Under 2011 var bolagets strategi, som var oförändrad jämfört med 2010, att upprätthålla en soliditet om minst 25%. Dock eftersträvas en soliditet överstigande 25% under den nuvarande expansionsfasen. Soliditeten per den 31 december 2011 uppgick till 43,2% och per den 31 december 2010 till 57,6%. Den minskade soliditeten var främst en följd av planenliga investeringar vilka enligt bolagets 'nansiella mål 'nansieras till mellan 70–75% med lånat kapital.
| Övriga fordringar | 1 | 1 |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 73 | 20 |
| Periodiserade kreditavgifter | 1 | 2 |
| 2011 | 2010 |
| Elcerti'kat | 14 | 7 |
|---|---|---|
| Elektrisk utrustning | 10 | 10 |
| Summa | 24 | 17 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| Summa | 12 | 18 |
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 5 | 5 |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 1 |
| Derivat | 5 | 9 |
| Momsfordran | — | 3 |
| 2011 | 2010 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 29 | 3 |
| Reservering för osäkra fordringar | — | — |
| Kundfordringar – netto | 29 | 3 |
| Fordringar på närstående (not 22) | 285 | — |
| Övriga fordringar (not 12) | 1 | 1 |
| Övriga fordringar (not 14) | 12 | 18 |
| Avgår långfristig del | – 286 | – 1 |
| Kortfristig del | 41 | 21 |
Långfristiga fordringar på närstående i form av aktieägarlån till bolag inom Sirocco-koncernen saknar förfallodag. De verkliga värdena på dessa lån baseras på diskonterade kassa6öden till en räntesats om ca 6%. Diskonteringsräntan motsvarar Euribor plus lämplig kreditbedömning.
På balansdagen var 1 (1) mkr av kundfordringarna förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Samtliga kundfordringar är betalda under 2012. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
| Summa | 29 | 3 |
|---|---|---|
| 3–6 månader | — | — |
| Mindre än 3 månader | 29 | 3 |
| 2011 | 2010 |
| Summa | 63 | 53 |
|---|---|---|
| Övriga förutbetalda kostnader | 7 | 5 |
| Förutbetalda 'nansiella kostnader 2) | 14 | 4 |
| Övriga upplupna intäkter 1) | 7 | 39 |
| Upplupna el- och certi'katintäkter | 35 | 5 |
| 2011 | 2010 |
1) Fordran Energimyndigheten ingår med 7 (35) mkr.
2) Avser kostnad i samband med upptagande av lån, periodiseras över låneavtalens löptid.
| Antal registrerade aktier i moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 31 561 070 | 21 426 070 |
| Nyemissioner | 1 867 000 | 10 135 000 |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 31 561 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr.
Under åren 2008 och 2011 fattades beslut om utgivning av teckningsoptioner för aktier i Arise Windpower AB riktade till anställda och externa intressenter såsom markägare och rådgivare.
| Anställda | Externa Intressenter | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Optioner 2008, ej utnyttjade | — | 192 500 | |
| Optioner 2011 | 300 000 | — | |
| Ger rätt att teckna antal aktier | 300 000 | 962 500 | 1 262 500 |
Utestående teckningsoptionsprogram är två olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 6) har baserats på beräknat marknadspris vid varje teckningstillfälle enligt Black & Scholes värderingsmodell.
Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt.
| Serie 5 | Serie 6 | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Optioner 2008, ej utnyttjade | 192 500 | — | 192 500 |
| Optioner 2011 | — | 300 000 | 300 000 |
| Ger rätt att teckna antal aktier | 962 500 | 300 000 | 1 262 500 |
| Teckningskurs (kr) | 45 | 55 |
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under vissa bestämda perioder teckna en eller fem aktier i Arise Windpower AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Teckningsperiod för serie 5 omfattar 1/2 – 28/2 respektive år 2009 – 2015 Teckningsperiod för serie 6 omfattar 3/3 – 15/3 under år 2014
Utnyttjande av teckningsoption i serie 5 förutsätter därutöver att vissa villkor uppfyllts avseende avtal, tillstånd och uppförande av vindkraftverk.
Vid fullt utnyttjande av tilldelade optioner uppgår utspädningse7ekten till 3,6 % av såväl aktiekapital som röster. Enligt ledningens bedömning innebär ovan nämnda villkor i serie 5 att maximalt optioner motsvarande 830 000 aktier kan komma att utnyttjas, vilket skulle innebära en utspädningse7ekt på 2,4 %.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och avtalen innehåller så kallade negativklausuler och villkor som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av vissa förändringar av Arise Windpowers 'nansiella nyckeltal. Sådana villkor, så kalllade covenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bland annat krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar samt viss avsättning på så kallat skuldreservkonto.
Koncernens totala kreditramar uppgår till 1 460 (953) mkr per 31 december 2011 och utnyttjas huvudsakligen för verksamhets'nansiering i form av banklån. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar och räntecap. För närvarande innehas ett 6ertal kontrakt med en genomsnittlig räntebindningstid på 5,4 (3,7) år. Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga e7ektiva räntesats har under året uppgått till 4,4 (3,9 procent).
| Summa | 1 330 | 759 |
|---|---|---|
| Kortfristig del av långfristiga lån | – 82 | – 47 |
| Långfristiga lån | 1 412 | 806 |
| 2011 | 2010 |
| Totalt | 60 | 140 | 324 | 746 | 523 | 1 794 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | 6 | 21 | 14 | 41 | ||
| Ränteterminskontrakt* | ||||||
| Leverantörsskulder | 22 | 22 | ||||
| Banklån* | 32 | 119 | 310 | 746 | 523 | 1 731 |
| Belopp i Mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån–1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | Totalt kontrakterat kassa6öde |
* Vid beräkning av räntebetalningar för banklån har i räntan beaktats e7ekten av ränteterminskontrakten utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position 'nns mot6öde i kr.
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk.
| Summa | 44 | 19 |
|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader | 26 | 12 |
| Upplupna personrelaterade kostnader | 15 | 7 |
| Upplupna 'nansiella kostnader | 3 | — |
| 2011 | 2010 |
| Finansiella leasingkontrakt | 50 | 58 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Summa | 2 624 | 1 809 |
| Säkerhetsöverlåt. av vindkraftv. och arrenden | 1 950 | 1 183 |
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 674 | 626 |
| Ställda säkerheter | 2011 | 2010 |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se not 9.
Arise Windpower AB samäger Sirocco Wind Holding AB med Sydvästanvind AB som i sin tur kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LTT.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av holdingbolaget JVAB Holding AB som i sin tur äger 100% av Jädraås Vindkraft AB. Sirocco
Följande transaktioner har skett med närstående:
| Summa | 10 | — |
|---|---|---|
| Utvecklingsersättning | 5 | — |
| Projektledning och administrativa tjänster | 5 | — |
| 2011 | 2010 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster har skett till internt avräkningspris utan vinstpåslag. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| Vid årets slut | 285 | — |
|---|---|---|
| Lån som utbetalats under året | 285 | — |
| Vid årets början | — | — |
| Utlåning till intresseföretag: | ||
| 2011 | 2010 | |
Beträ7ande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster 'nns inte att redovisa.
I mitten av mars 2012 emitterade bolaget en senior och icke säkerställd obligation på den svenska marknaden. Obligationens volym uppgår till 350 miljoner kronor och har ett slutligt förfall år 2015. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 5,00 procentenheter. Obligationen kommer att noteras på NASDAQ OMX Stockholm.
Arise har också tecknat en principöverenskommelse med Platina Partners LLP att man tillsammans har för avsikt 'nansiera, uppföra, äga och förvalta Lingboprojektet, totalt uppgående till mellan 160 till 250 MW.
Lingboprojektet är utvecklat av Bergvik Skog AB med rätt för Platina att förvärva projektet i sin helhet och Arise har i sin tur rätt att förvärva en ägarandel om 12,5 % till 50 % av projektet. Lingboprojektet är beläget ca 3 mil norr om Jädraåsprojektet och är fullt tillståndsgivet med möjlighet att uppföra upp till 85 st. vindkraftverk. Detaljplanering och förberedelse för byggstart pågår och byggstart förväntas kunna ske tidigast hösten/vintern 2012.
Principöverenskommelsen är villkorad Parternas styrelsebeslut vilket för Arise räkning bedöms kunna fattas den 25 april i år. Nödvändigt kapital för att Arise ska uppnå en ägarandel överstigande 12,5 % i Lingboprojektet har anska7ats genom en lyckad obligationsemission om 350 mkr. Den ägarandel som 350 mkr representerar beror på projektets slutliga storlek. Principöverenskommelsen är en utökning på Parternas framgångrika samarbete i Jädraåsprojektet, 203 MW, vilket är under uppförande och löper enligt plan. Arise befäster, i och med det utökade samarbetet med Platina, sin position som det ledande företaget vad gäller landbaserad vindkraft i Sverige.
Wind Holding AB också äger 100% av holdingbolaget HKAB Holding AB som i sin tur äger 100% av Hälleåsen Kraft AB.
Tillsamman bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsprojektet", d.v.s. byggnation av 66 st verk om totalt 203 MW i Jädraås utanför Gävle.
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 68 | 10 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 18 | 13 | |
| Summa intäkter | 2 | 86 | 24 |
| Personalkostnader | 3 | – 30 | – 22 |
| Övriga externa kostnader | 4 | – 17 | – 13 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 39 | – 12 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | – 3 | – 1 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 36 | – 13 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 7 | 6 |
| Finansiella kostnader | 5 | – 7 | 0 |
| Resultat efter #nansiella poster | 36 | – 7 | |
| Koncernbidrag | – 18 | – | |
| Resultat före skatt | 18 | – 7 | |
| Inkomstskatt | 6 | – 5 | 2 |
| Årets resultat och totalresultat | 13 | – 5 |
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 119 | 254 |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 700 | 509 |
| Innehav i intressebolag | 9 | 89 | — |
| Fordran intressebolag | 9 | 285 | — |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 17 | 22 |
| Övriga 'nansiella anläggningstillgångar | 10 | 10 | 9 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 220 | 794 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 11 | 9 | 8 |
| Fordringar på koncernföretag | — | 364 | |
| Kundfordringar | 28 | — | |
| Aktuella skattefordringar | 1 | 1 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3 | 1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 28 | 40 |
| Likvida medel | 96 | 38 | |
| Summa omsättningstillgångar | 165 | 452 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 385 | 1 246 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 3 | 3 | |
| Reservfond | 0 | 0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 368 | 1 282 | |
| Ansamlad förlust | -59 | – 53 | |
| Årets resultat | 13 | – 5 | |
| Summa eget kapital | 1 325 | 1 227 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 33 | — | |
| Leverantörsskulder | 15 | 7 | |
| Övriga skulder | 1 | 6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 12 | 6 |
| Summa kortfristiga skulder | 60 | 19 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 385 | 1 246 | |
| Ställda säkerheter | 15 | 700 | 220 |
| Ansvarsförbindelser | 15 | Inga | Inga |
| Belopp i mkr | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 36 | – 13 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassa6ödet | 14 | – 15 | 1 |
| Betald skatt | – 1 | 0 | |
| Kassa!öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | – 21 | – 12 | |
| Kassa!öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning av varulager | – 1 | – 7 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 347 | – 272 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 35 | – 14 | |
| Kassa!öde från den löpande verksamheten | 402 | – 305 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Försäljning/Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 105 | – 213 | |
| Statliga stöd | 27 | — | |
| Investering i dotterbolag | – 191 | – 248 | |
| Investering i intressebolag | – 14 | — | |
| Investering i övriga 'nansiella anläggningstillgångar | – 286 | – 1 | |
| Kassa!öde från investeringsverksamheten | – 359 | – 462 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Utlåning koncernföretag | — | 50 | |
| Betald ränta | – 1 | — | |
| Erhållen ränta | 7 | 3 | |
| Betalning till spärrade konton | – | – 8 | |
| Nyemission | 11 | 525 | |
| Kassa!öde från #nansieringsverksamheten | 16 | 570 | |
| Årets kassa!öde | 58 | – 197 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 38 | 235 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 96 | 38 | |
| Belopp i mkr | Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Ansamlad förlust samt årets resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2010-01-01 | 2 | 0 | 750 | – 53 | 698 |
| Årets resultat och totalresultat | – 5 | – 5 | |||
| Nyemission | 1 | 554 | 554 | ||
| Kostnad för nyemission | – 29 | – 29 | |||
| Skatt avseende kostnad för nyemission | 8 | 8 | |||
| Utnyttj. av aktier i eget förvar i samband med förvärv av tillgång | 1 | 1 | |||
| Utgående balans per 2010-12-31 | 3 | 0 | 1 283 | – 59 | 1 227 |
| Ingående balans per 2011-01-01 | 3 | 0 | 1 283 | – 59 | 1 227 |
| Årets resultat och totalresultat | 13 | 13 | |||
| Nyemission | 0 | 11 | 11 | ||
| Nyemission vid förvärv av intressebolag | 47 | 47 | |||
| Utnyttj. av aktier i eget förvar i samband med förvärv av tillgång | 28 | 28 | |||
| Utgående balans per 2011-12-31 | 3 | 0 | 1 368 | – 46 | 1 326 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för 'nansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för 'nansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IAS 39 vilket innebär att 'nansiella instrument värderas till anska7ningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla moderbolaget. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcerti'kat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcerti- 'katen intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Elcerti'katen redovisas i balansräkningen som varulager när de 'nns registrerade på energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med Rådet för 'nansiell rapporterings uttalande UFR 2. Detta innebär att koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som kostnad i resultaträkningen och skattee7ekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterföretag.
Nettoomsättningen omfattar utvecklingsersättning, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen, nettot av försäljning och inköp av producerad el och elcerti'kat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion samt övriga mindre poster.
För personalrelaterad information – se not 4 till koncernens 'nansiella rapporter.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 1 | — |
| Revisionsverksamh. utöver rev.uppdraget | 0 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | 0 |
| Övriga tjänster | 0 | 1 |
| Summa | 2 | 2 |
| Summa #nansiella kostnader | – 7 | 0 |
|---|---|---|
| Kursförluster | – 6 | 0 |
| Räntekostnader | – 1 | — |
| Summa #nansiella intäkter | 7 | 6 |
| Ränteintäkter | 7 | 6 |
| Nedskrivningar av dotterbolagsaktier | – 14 | — |
| Utdelning från dotterbolag | 14 | — |
| 2011 | 2010 |
| Skatt på årets resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | – 5 | 2 |
| Redovisad skatt | – 5 | 2 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag | 17 | 22 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 17 | 22 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 22 | 13 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat | – 5 | 2 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital 1) | – | 8 |
| Utgående värde, netto | 17 | 22 |
1) Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital avser skattee7ekt för kostnad avseende nyemission.
Omräkning har skett till den för 2011 och 2010 års gällande skattesats om 26,3% för samtliga uppskjutna skatter.
| Byggnader och mark 1) |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förskott och pågående | nyanläggningar 2) | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående anska7ningsvärde | 1 | 1 | 12 | 2 | 244 | 38 | 258 | 42 |
| Inköp/investeringar | 2 | — | 3 | 4 | 347 | 206 | 351 | 210 |
| Inköp från koncernbolag | — | — | — | 6 | — | — | — | 6 |
| Försäljningar/utrangeringar | — | — | — | — | – 484 | — | – 484 | — |
| Utgående anska\$ningsvärde | 3 | 1 | 15 | 12 | 107 | 244 | 125 | 258 |
| Ingående ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | – 3 | 0 | — | — | – 3 | 0 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | – 3 | – 1 | — | — | – 3 | – 1 |
| Övertagna avskrivningar | — | — | — | – 2 | — | — | — | – 2 |
| Försäljningar/utrangeringar | — | — | 0 | — | — | — | 0 | — |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | – 6 | – 3 | — | — | – 6 | – 3 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 1 | 9 | 9 | 107 | 244 | 119 | 254 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 (1) mkr. Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 2 (0) mkr, varav 1 (0) mkr utgör taxeringsvärde för mark
2) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 15 (76) mkr.
Bolaget har fullföljt sina åtaganden enligt tidigare tecknat ramavtal med Vestas. Ramavtalet har därmed upphört att gälla. Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2012. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för Bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 (87) mkr under 2012. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2014.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 509 | 260 |
| Investering i dotterbolag | 205 | 249 |
| Nedskrivning av aktier | – 14 | — |
| Utgående bokfört värde | 700 | 509 |
| Namn | Org.nr. | Säte | Antal aktier | Ägd andel i procent | Inneh. bokf. värde | Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arise Elnät AB | 556747-2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 21 | 21 |
| Arise Service AB | 556756-2730 | Halmstad | 1 000 | 100% | 4 | 4 |
| Arise Kran AB | 556758-8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 7 | 7 |
| Arise Wind Farm 1 AB | 556732-8942 | Halmstad | 1 000 | 100% | 290 | 293 |
| Arise Wind Farm 2 AB | 556758-9113 Halmstad | 1 000 | 100% | 259 | 282 | |
| Arise Wind Farm 4 AB | 556758-8933 | Halmstad | 1 000 | 100% | 117 | 124 |
| Arise Wind Farm 7 AB | 556758-8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind Farm 8 AB | 556758-8891 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833-5813 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869-2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867-9913 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867-9798 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 4 AB | 556868-0069 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867-9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868-0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867-9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868-0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Summa | 700 | 731 |
Innehavet i Arise Wind Farm 3 AB, Arise Wind Farm 5 AB och Arise Wind Farm 6 AB har under året överförts till Arise Wind Farm 2 AB. Aktierna i Arise Elnät AB har skrivits ner med 14 mkr, vilket motsvarar den utdelning som erhållits.
| Utgående bokfört värde | 89 | — |
|---|---|---|
| Investering i intressebolag | 89 | — |
| Ingående bokfört värde | — | — |
| 2011 | 2010 |
| Namn | Org.nr. | Säte | Antal aktier | Ägd andel (%) | Innehavets bokförda värde | Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | 556864-8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 89 | 84 |
| JVAB Holding AB | 556864-2069 | Falun | 50 000 | 100% | — | — |
| Jädraås Vindkraft AB | 556733-6481 | Falun | 1 000 | 100% | — | — |
| HKAB Holding AB | 556864-2051 | Falun | 50 000 | 100% | — | — |
| Hälleåsen Kraft AB | 556864-2077 | Falun | 50 000 | 100% | — | — |
| Totalt | 89 | 84 |
Samtliga dotterbolag till Sirocco Wind Holding AB är helägda av detta bolag.
| Utgående bokfört värde | 10 | 9 |
|---|---|---|
| Övriga aktier och andelar | 1 | 1 |
| Spärrade likvida medel | 9 | 8 |
| 2011 | 2010 |
| Summa | 9 | 8 |
|---|---|---|
| Elcerti'kat | 9 | 8 |
| 2011 | 2010 | |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| Summa | 28 | 40 |
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader | 2 | 1 |
| Upplupna ränteintäkter | 3 | — |
| Upplupna intäkter Energimyndigheten | 7 | 34 |
| Upplupna el- och certi'katintäkter | 16 | 5 |
| 2011 | 2010 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Upplupna personrelaterade kostnader | 10 | 4 |
| Övriga upplupna kostnader | 2 | 2 |
| Summa | 12 | 6 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Summa | – 15 | 1 |
|---|---|---|
| Övriga poster | 0 | — |
| Koncernbidrag | – 18 | — |
| Av- och nedskrivn. av mat. anläggningstillg. | 3 | 1 |
| 2011 | 2010 |
| Ansvarsförbindelser | — | — |
|---|---|---|
| Summa | 700 | 220 |
| Aktier i dotterbolag | 700 | 220 |
| 2011 | 2010 |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se not 7.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Försäljn. av varor och tjänster till dotterbolag | 398 | 60 |
| Inköp av varor och tjänster från dotterbolag | 190 | 68 |
| Transaktioner med huvudägare | ||
| Ulf Corné genom Forsus AB | 0 | 2 |
| Summa | — | — |
| Trans. med övriga led. befattningshavare | — | — |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 398 (60) mkr. Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 190 (68) mkr och utgörs av el och elcerti'kat samt inköp av diverse konsulttjänster.
Under året har Ulf Corné på uppdragsbasis arbetat med av bolaget speci'cerade arbetsuppgifter varvid marknadsmässig ersättning utgått med 0,4 (1,8) mkr. Utöver vad som framgår ovan har ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några a7ärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i not 4 till koncernens 'nansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Sirocco-koncernen hänvisas till not 22 för koncernen.
| kkr |
|---|
| – 58 747 |
| 1 368 496 |
| 13 153 |
| 1 296 596 |
| Balanseras i ny räkning | 1 296 596 |
|---|---|
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassa6ödesanalyser samt noter. Resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 25 april 2012 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Halmstad 27 mars 2012
Pehr G Gyllenhammar Birger von Hall Joachim Gahm Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Jon G Brandsar Peter Nygren Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 27 mars 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Org nr 556274-6726
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise Windpower AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–57.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om e7ektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets 'nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess 'nansiella resultat och kassa6öden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens 'nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassa6öden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträ7ande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise Windpower AB för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträ7ande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträ7ande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträ7ande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg 27 mars 2012
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Arise Windpower AB (publ) är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6-9§§ Årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2011. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise -nns på vår hemsida www.arisewindpower.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis.
Som förklarad avvikelse från Koden noteras att styrelsens ordförande har varit valberedningens ordförande. Skälet till avvikelsen är baserad på styrelseordförandens erfarenhet av liknande uppdrag och övriga meriter. Övriga avvikelser från Koden redovisas löpande i Bolagsstyrningsrapporten. Under 2011 har bolaget inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs bolagets aktier är upptagna till handel vid eller av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB's aktieägarregister hade Arise cirka 3 354 aktieägare per den 31 december 2011. Aktieägarna med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10 % av rösterna utgörs av Tredje AP-fonden. Mer information om de större aktieägarna -nns också på Arise hemsida www.arisewindpower.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2011 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag, samt medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken och som anmält sitt deltagande i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det -nns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud. Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordning.
Den senaste årsstämman som hölls var årsstämman den 27 april 2011 i Halmstad. Stämman bemyndigade då styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna aktier, överlåtelse av egna aktier och emission av aktier. Protokollet från årsstämman åter- -nns på Arise hemsida.
Nästa årsstämma kommer att hållas den 25 april 2012 i Halmstad. En aktieägare
som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämma kan skicka en skriftlig begäran till Arise Windpower AB (publ), Att: styrelsens ordförande, Box 808, SE-301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Vid årsstämman den 27 april 2011 beslutade stämman fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, innefattande representanter för de fyra största ägarna per ingången av oktober månad och styrelsens ordförande. Valberedningen inför årsstämman 2012 består av Bengt Hellström (för Tredje APfonden), Joachim Gahm för grundare med familj och bolag (L Energy Holding & Ny Holding AB etc.), Albert Hæggström (för Länsförsäkringar), Peter van Berlekom (för Nordea Fonder) samt styrelsens ordförande Pehr G Gyllenhammar. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Valberedningen ska enligt Koden ha i uppgift att bereda frågor om val och arvodering inför bolagsstämma. I samband med årsstämman den 25 april 2012 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise Windpower AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det -nns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter.
Vid den senaste årsstämman som hölls den 27 april 2011 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Pehr G Gyllenhammar (ordförande), Jon G Brandsar, Birger von Hall, Joachim Gahm, samt verkställande direktör Peter Nygren. Inga styrelsesuppleanter utsågs.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2011 har styrelsen haft arton möten, vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. Under räkenskapsåret 2012 har hittills två möten ägt rum.
På sidan 64 -nns en redovisning av styrelsen, uppgifter om deras övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktie- och optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av not 4 på sidorna 38 –39. Samtliga stämmovalda styrelseledamöter förutom Peter Nygren, har varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sid 64). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större ägare.
Det noteras att Peter Nygren enligt pressmeddelande från Arise låtit omdisponera 3 162 498 aktier till bolag. Mer information om styrelsen -nns på Arise hemsida www.arisewindower.se.
De stämmovalda styrelseledamöternas närvaro under räkenskapsåret 2011
| Ledamot | Antal möten |
När varo |
När varo % |
|---|---|---|---|
| Pehr G Gyllenhammar | 18 | 18 | 100 |
| Birger von Hall | 18 | 18 | 100 |
| Joachim Gahm | 18 | 18 | 100 |
| Peter Nygren | 11 | 11 | 100 |
| Jon G Brandsar | 18 | 18 | 100 |
| Leif Jansson | 7 | 7 | 100 |
| Ulf Corné | 7 | 7 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt sammanträ1ande på Arise huvudkontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under 2011 har ett /ertal av styrelsens möten av praktiska skäl avhållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare.
Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott.
Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bland annat vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte. Styrelsen har utvärderat sitt arbete. Utvärderingen har varit intern och genomförts i ordförandens regi, samt har avsett både styrelsearbetet och respektive ledamot. Resultatet av utvärderingen har gjorts tillgängligt för valberedningen. Styrelsen har utvärderat verkställande direktörens arbete.
Fram till årsstämma 2012 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Birger von Hall (ordförande) och Joachim Gahm. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt tre gånger under 2011. Samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten.
Utskottet bereder frågor om ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, samt även frågor om eventuella rörliga ersättningsprogram inom koncernen. Samtliga utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2012 består revisionsutskottet av styrelseledamöterna Birger von Hall (ordförande), Joachim Gahm och Jon G Brandsar. CFO Aomas Johansson är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt sju gånger under 2011. Närvaron har under året varit hög vid samtliga sammanträden.
Revisionsutskottet bereder frågor om bland annat -nansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn. En särskilt inrättad -nanskommitté har därjämte berett vissa frågor om kapitalanska1ning och förvärv.
Ledamöternas i revisionsutskottet närvaro under räkenskapsåret 2011
| Ledamot | Antal möten |
När varo |
När varo % |
|---|---|---|---|
| Birger von Hall | 7 | 7 | 100 |
| Joachim Gahm | 7 | 6 | 86 |
| Jon G Brandsar | 7 | 7 | 100 |
Arise koncernledning samt koncern ledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 65 .
Vid årsstämma under 2008 utsågs Öhr lings PricewaterhouseCoopers AB till revisions -rma, med auktoriserade revisorn Bror Frid som huvudansvarig revisor, för perioden fram till den årsstämma som hålls under det <ärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.
Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Målet med den interna -nansiella kon trollen inom Arise är att skapa en e 1ektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt de -nierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontroll system för att övervaka verksamheten och koncernens -nansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bland annat av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledar -loso -, organisations struktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna.
I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en e 1ektiv hante ring av verksamhetens risker bland annat genom arbetsordningar för styrelse och utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören.
I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise -nns även riktlinjer och policies om -nansiell styrning och uppföljning, kom munikationsfrågor och a 1ärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekono misystem med samma kontoplan.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har som uppgift att säkerställa att
fastlagda principer för den -nansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller CFO rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den -nansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bland annat till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa -nansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer och att den externa -nansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identi-era potentiella källor till fel inom den -nansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen i takt med att Arise expanderar. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller.
Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den -nansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identi-erade väsentligaste riskerna avseende den -nansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för till exempel valuta och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp e1ektiviteten i den interna kontrollen ges stor vikt i styrelsearbetet samt arbetet i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt medför att alla delar i verksamheten på ett e1ektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer avseende hantering av information i den -nansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna.
För kommunikation med externa parter -nns dessutom en policy som anger riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion kommer dock att prövas årligen.
Under året har fokus varit på -nansieringsfrågor, investeringsfrågor och förvärv av Jädraåsprojektet.
Halmstad 27 mars 2012
Pehr G Gyllenhammar Birger von Hall Joachim Gahm Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Jon G Brandsar Peter Nygren Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande Direktör
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 59 – 62 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg 27 mars 2012
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bror Frid Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise Windpower AB uppgår till ca. 2,7 mkr, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Finansieringsvillkor kan påverka möjligheterna att lämna utdelning. I samband med utgivandet av en obligation under mars 2012 har bolaget förbundit sig att inte lämna någon utdelning förrän efter 31 mars 2015. I Finanspolicyn anges att koncernens soliditet bör överstiga 25%.
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,00% |
|---|---|---|
| Övriga aktieägare | 4 822 017 | 14,43% |
| Svenska Handelsbanken | 200 000 | 0,60% |
| Morgan Stanley and Co LLC | 200 600 | 0,60% |
| Pohjola Bank PLC Client A/C | 205 659 | 0,62% |
| Hanvad Invest AB | 249 165 | 0,75% |
| Global Wind Energy Fund | 253 621 | 0,76% |
| Avanza Pension | 267 719 | 0,80% |
| Lundaslättens Vindfabrik | 280 165 | 0,84% |
| Ethos Aktiefond | 342 600 | 1,02% |
| KLP-Pension | 350 000 | 1,05% |
| Länsförsäkringar Bohuslän | 400 373 | 1,20% |
| Pehr G Gyllenhammar | 446 639 | 1,34% |
| KL Ventures AB | 500 000 | 1,50% |
| Vätterledens Invest AB | 734 182 | 2,20% |
| Ernström Finans AB | 1 381 818 | 4,13% |
| Alecta Pensionsförsäkring | 1 500 000 | 4,49% |
| Arbejdsmarkedets Tillaegspension | 1 951 071 | 5,84% |
| Ownpower Projects Europe AB | 2 300 000 | 6,88% |
| Statkraft AS | 2 495 613 | 7,47% |
| Länsförsäkringar Fondförvaltning AB | 2 888 739 | 8,64% |
| Nordea Investment Funds | 3 271 329 | 9,79% |
| Grundare med familj och bolag | 3 750 397 | 11,22% |
| Tredje AP-fonden | 4 636 363 | 13,87% |
| Ägarstruktur den 31 december 2011 | Aktier | Andel av röster och aktiekapital |
| DE STÖRSTA ÄGARNA |
| AKTIEKAPITALETS UTVECKLING | Antal aktier | Ackumulerat antal aktier |
Aktiekapital, kr | Ackumulerat aktiekapital, kr |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 1986 | Bolagsbildning | 50 000 | 50 000 | 50 000,00 | 50 000,00 |
| 1997 | Split | 950 000 | 1 000 000 | 50 000,00 | |
| 1998 | Fondemission | 1 000 000 | 50 000,00 | 100 000,00 | |
| 2007 | Nyemissioner | 473 077 | 1 473 077 | 47 307,70 | 147 307,70 |
| 2008 | Nyemissioner | 1 420 000 | 2 893 077 | 142 000,00 | 289 307,70 |
| 2008 | Fondemission | 2 893 077 | 867 923,10 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Split | 11 572 308 | 14 465 385 | 1 157 230,80 | |
| 2008 | Nyemission | 51 000 | 14 516 385 | 4 080,00 | 1 161 310,80 |
| 2008 | Nyemission | 937 500 | 15 453 885 | 75 000,00 | 1 236 310,80 |
| 2009 | Nyemission | 5 972 185 | 21 426 070 | 477 774,80 | 1 714 085,60 |
| 2010 | Utnyttjande av teckningsoptioner | 135 000 | 21 561 070 | 10 800 | 1 724 885,60 |
| 2010 | Nyemission | 10 000 000 | 31 561 070 | 800 000 | 2 524 885,60 |
| 2011 | Utnyttjande av teckningsoptioner | 227 500 | 31 788 570 | 18 200,00 | 2 543 085,60 |
| 2011 | Utnyttjande av teckningsoptioner | 15 000 | 31 803 570 | 1 200,00 | 2 544 285,60 |
| 2011 | Utnyttjande av teckningsoptioner | 50 000 | 31 853 570 | 4 000,00 | 2 548 285,60 |
| 2011 | Nyemission | 1 574 500 | 33 428 070 | 125 960,00 | 2 674 245,60 |
Pehr G Gyllenhammar Jon G Brandsar Joachim Gahm Birger von Hall Peter Nygren
Pehr G Gyllenhammar är styrelseledamot och Styrelsens ordförande sedan inval vid bolagsstämma den 2 oktober 2007. Övriga uppdrag: Vice Chairman i Rothschild Europé, styrelseordförande i Rothschild Nordic AB samt Chairman i Thomson Reuter Founder Share Company. Utbildning: Jur. Kand. från Lunds Universitet (1959).
Innehav: 446 639 aktier.
Oberoende/beroende: Pehr G Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Jon G Brandsar är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 16 juni 2008. Övriga uppdrag: Executive Vice President, Wind Power and Technologies i Statkraft AS, VD i Statkraft Development AS samt styrelseordförande i Trondheim Energi AS. Utbildning: Elingenjör från GIH Gjøvik (1977).
Innehav: –
Oberoende/beroende: Jon G Brandsar får anses vara oberoende styrelseledamot i förhållande till Arise Windpowers större ägare beaktat att Statkraft AS innehar 7,5 procent av aktierna i Arise Windpower.
Jon G Brandsar är även oberoende i förhållande till Arise Windpower och dess ledande befattningshavare.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007. Övriga uppdrag: Delägare och styrelseledamot i Sustainable Growth Capital SGC AB, styrelseledamot i Kungsleden AB. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E.Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E.Öhman J:or Fondkommission AB. Utbildning: Civilekonom från Stockholms
universitet (1990). Innehav: 10 000 aktie.
Oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Birger von Hall är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Aktiebolaget Club Avancez och Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum. Styrelseledamot i The Local Firm Sweden AB, The Royal Bachelors Club Residence Aktiebolag, A och B von Hall AB, Chalmers Innovation A:liate Fund AB (publ) samt Emils Kårhus AB. Utbildning: Civilingenjör från Chalmers tekniska högskola (1974).
Innehav, egna och via bolag: 40 000 aktier.
Oberoende/beroende: Birger von Hall är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Nygren är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 27 april 2011. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i samtliga dotterbolag till Arise Windpower, styrelseordförande i Sirocco Wind Holding AB, styrelseordförande i JVAB Holding AB, Jädraås Vindkraft AB och HKAB Holding AB. Styrelseledamot i Hälleåsen Kraft AB, PLU Energy Holding AB, NyHolding i Motala AB och NyHolding AS samt styrelsesuppleant i Zinwin AB.
Utbildning: MBA-studier vid Uppsala Universitet (2001).
Innehav med familj och bolag: 1 340 187 aktier och 17 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 17 000 aktier). Oberoende/beroende: Peter Nygren är oberoende i förhållande till Arise Windpowers större ägare men är beroende i förhållande till Arise Windpower och dess ledande befattningshavare genom sin anställning som ledande befattningshavare i Arise Windpower.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2011.
Peter Nygren, f. 1958
VD sedan 2007. Peter har lång erfarenhet från större energiprojekt bl.a. som ansvarig för energifrågor inom SCA-koncernen, Vice President projekt'nansiering NCC, Key Customer Manager Vattenfall och Projektchef Calor Industrier.
1 340 187 aktier och 17 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 17 000 aktier).
Lars Fröding, f. 1963 COO sedan februari 2011. Ansvarig för tillstånd och detaljplaner. Lars har lång erfarenhet från o7entlig förvaltning och han ansvarar för tillståndsfrågor och myndighetskontakter inom plan, bygg och miljö för de vindkraftverk som planeras. Innehav: 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Leif är ansvarig för arrenden, utveckling av nya markområden för vindkraftsetableringar samt sedan februari 2011 även ansvarig för investerarrelationer. Leif har bred erfarenhet av a7ärsutveckling och har tidigare haft 6era ledande befattningar bl.a. som VD.
Innehav med familj och bolag: 1 278 909 aktier.
CFO sedan 2008. Thomas har bred erfarenhet som bl.a. VD, 'nans- och administrativ chef, ekonomichef och auktoriserad revisor.
Innehav: 55 000 aktier och 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Gary Ericson, f. 1952 Marknadsansvarig sedan mars 2011. Gary har mångårig erfarenhet inom energibranschen och kommer närmast från Halmstads Energi och Miljö AB. Innehav: 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Finanschef sedan oktober 2011. Linus har mångårig erfarenhet av kapitalmarknaderna och kommer närmast från ABG Sundal Collier.
Innehav: 10 000 aktier och 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2011.
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise Windpowers årsstämma onsdagen den 25 april 2012 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Rådhusgatan 4, 302 43 Halmstad. Efter bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken torsdagen den 19 april 2012, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast torsdagen den 19 april 2012, helst före kl 16.00, via e-mail till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 035 20 20 900, per fax 035 22 78 00, eller per post till Arise Windpower AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad.
Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer, registrerat aktieinnehav samt uppgift om eventuellt antal biträden anges. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise Windpower för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges. Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att -nnas på www.arisewindpower.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast torsdagen den 19 april 2012. Det innebär att aktieägare i god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (s.k. rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat sänds till aktieägare som så begär, samt kommer dessutom att -nnas tillgängliga på www.arisewindpower.se och huvudkontoret i Halmstad.
Övriga fullständiga förslag -nns senast från och med onsdagen den 4 april 2012 tillgängliga på www.arisewindpower.se och huvudkontoret. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arisewindpower.se publiceras all -nansiell information så snart den är o1entliggjord. Under 2012 kommer -nansiell information att lämnas enligt följande:
Årsredovisningen skickas ut per post till de aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den -nns även tillgänglig på www.arisewindpower.se.
Ansvarig för Arise -nansiella information är VD Peter Nygren och CFO Aomas Johansson. För IR-frågor svarar Leif Jansson.
Peter Nygren, VD Tel. 0706-300 680 Aomas Johansson, CFO Tel. 0768-211 115 Leif Jansson, IR Tel. 0707-340 554
Årsredovisningen är producerad av Andrarum CCC AB, Limhamn. Vindkraftfotogra&er: Håkan Nilsson. Foton styrelse & ledning: PeO Persson. Repro & tryck: JMS, Vellinge 2012. Vid produktionen har vi strävat efter låg miljöpåverkan. Tryckeriet är svanenmärkt och pappret är tillverkat av återvunnen &ber, vilket har sparat växande träd och reducerat utsläppen av växthusgaser jämfört med papper tillverkat av ny &ber.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.