Annual Report • Mar 31, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Styrelseordförandens inledning | 47 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2015 | 48 |
| Styrelse och revisorer | 54 |
| VD och verkställande ledning | 56 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 59 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 60 |
| Förvaltningsberättelse | 62 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 74 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 75 |
| Koncernens totala resultat | 76 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 77 |
| Koncernens finansiella ställning | 80 |
| Kommentarer till koncernens | |
| finansiella ställning | 82 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 82 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassaflöden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Definitioner | 138 |
| Finansiell information | 139 |
| Årsstämma | 139 |
Att bibehålla fräschören hos frukt och grönsaker, efter de skördats, är nyckeln till framgång för livsmedelstillverkare världen över. Ta chili till exempel. Efter att chilifrukterna torkats måste denna starka krydda varsamt förvaras i kyllager för att behålla sin arom. Rätt temperatur och luftfuktighet är avgörande. Liksom att energiförbrukningen minimeras.
Den självklara lösningen: teknologi och utrustning från Alfa Laval. Vårt innovativa tänkande leder vägen för chiliprocessen. En symbol för vår omtanke.
Pure Performance. Livsmedel. Energi. Marin. Verkstad. Kemi. Miljö. Ta nästan vilken bransch som helst. Alfa Laval hjälper de flesta att rena och förädla sina produkter. Om och om igen. Vi finns på plats i fler än 100 länder med produkter, system och service. Vår drivkraft är att skapa ett bättre och bekvämare liv för människor. Och gärna också ge en liten extra krydda åt vardagen.
Alfa Laval är en världsledande leverantör av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets erbjudande är till nytta för de flesta industrier. Idag används Alfa Lavals utrustning inom allt från framställning av livsmedel och läkemedel till kraftproduktion och hantering av avloppsvatten. De bidrar till uppvärmningen av hem och kontorslokaler liksom till bränslehantering och produktion av färskvatten ombord på fartyg, för att ge några exempel.
De flesta industriella processer har behov av någon form av värmeöverföringslösning. Alfa Lavals värmväxlare överför värme eller kyla från, till exempel, en vätska till en annan och är av stor betydelse för effektiviteten i hela processen. Företagets kompakta värmeväxlare kan återvinna värme, optimera kundernas energianvändning, reducera kostnaderna och minska deras miljöpåverkan.
Läs mer på sidan 23.
Separering
Ända sedan företaget grundades 1883 har separatorer utgjort en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera vätskor från andra vätskor samt fasta partiklar från vätskor eller gaser. Idag omfattar erbjudandet, förutom separatorer, även dekantercentrifuger, filter, silar och membran.
Läs mer på sidan 24.
Alfa Laval erbjuder pumpar, ventiler, tankrengöringsutrustning och installationsmaterial för industrier med stränga hygienkrav, som till exempel livs- och läkemedelsindustrin. Efter ett förvärv 2014, inkluderar produktportföljen även pumpsystem för den marina industrin och offshoremarknaden.
Faktureringstillväxt, %* Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %
Målet är att växa minst åtta procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
Målet är en rörelsemarginal på 15 procent över en konjunkturcykel.
Målet är att ha en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent.
*Exklusive växelkursdifferenser
Alfa Laval når kunderna via tre säljande divisioner: Equipment, Process Technology och Marine & Diesel. Försörjningsstrukturen för de tre divisionerna är emellertid gemensam och utgör en fjärde division: Operations. Denna hanterar inköp, produktion och logistik för samtliga nyckelteknologier.
Equipmentdivisionens affär är snabbrörlig och omfattar komponentförsäljning, främst via kanaler, till kunder med återkommande och väldefinierade behov. För mer information om divisionens struktur, slutmarknader och utveckling, gå till sidorna 30–31.
Process Technologydivisionens affär är projektbaserad och omfattar anpassade lösningar och system som säljs direkt till slutkund eller genom entreprenadföretag. Divisionens fyra segment, slutmarknader och utveckling kan ni läsa mer om på sidorna 32–33.
Marine & Diesel
Marine & Diesel har ett brett erbjudande av komponenter, moduler, system och service till kunder inom marin, offshore samt dieselkraft. Läs mer om divisionens fyra segment samt utveckling på sidorna 34–35.
Divisionen ansvarar för koncernens totala produktionsrelaterade inköp, tillverkning, distribution och logistik. Denna centraliserade, koordinerade och global försörjningskedja bidrar till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för en tillförlitlig tillgång till företagets produkter, världen över. Läs mer på sidorna 36–37.
Alfa Lavals försäljnings- och eftermarknadsorganisation verkar, tillsammans med externa partners, i fler än 100 länder och hjälper kunder där att optimera sina processer. Produktionsstrukturen omfattar 42 större produktionsenheter fördelade över Europa, Asien, USA och Latinamerika. Vid utgången av 2015 hade Alfa Laval cirka 17 400 anställda.
Att förse marknaden med nya och än mer effektiva produkter är avgörande för att uppnå lönsam tillväxt. Därför har Alfa Laval som riktvärde att spendera motsvarande 2–2,5 procent av omsättningen på forskning och utveckling varje år. Under 2015 satsades SEK 756 miljoner kronor, motsvarande 1,9 procent, på att utveckla nya produkter, liksom förädla befintliga.
Service, Alfa Lavals eftermarknadsorganisation, erbjuder bland annat reservdelar, uppgraderingar och schemalagda underhållsåtgärder. Mot bakgrund av att företagets produkter finns installerade inom ett stort antal industrier, världen över, är det viktigt att eftermarknadserbjudandet är flexibelt. Alfa Laval kan därför skräddarsy serviceavtalen för att möta kundernas individuella behov och önskemål. Med fler än 100 serviceverkstäder finns Alfa Laval på plats när kunden behöver det. 2015, stod Service för 28,6 procent av gruppens totala orderingång.
Orderingång på Alfa Lavals tio största marknader under 2015.
| MSEK om inget annat anges | +/- %6) | 2015 | 2014 | 2013* | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 1 | 37 098 | 36 660 | 30 202 | 30 339 | 28 671 |
| Omsättning | 13 | 39 746 | 35 067 | 29 801 | 29 813 | 28 652 |
| Justerad EBITDA 1) | 16 | 7 478 | 6 456 | 5 360 | 5 381 | 5 736 |
| Justerad EBITA 2) | 16 | 6 811 | 5 891 | 4 914 | 4 934 | 5 287 |
| Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % | 17,1 | 16,8 | 16,5 | 16,5 | 18,5 | |
| Resultat efter finansiella poster | 32 | 5 444 | 4 117 | 4 172 | 4 529 | 4 676 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 21,6 | 20,5 | 26,4 | 27,4 | 31,3 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 21,7 | 17,6 | 20,4 | 22,9 | 22,9 | |
| Vinst per aktie, SEK | 30 | 9:15 | 7:02 | 7:22 | 7:64 | 7:68 |
| Utdelning per aktie, SEK | 6 | 4:25 3) | 4:00 | 3:75 | 3:50 | 3:25 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 7 | 43:92 | 41:01 | 38:53 | 34:46 | 36:10 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK 4) | 12:25 | -23:48 | 7:82 | 0:78 | -4:93 | |
| Soliditet, % | 35,5 | 30,8 | 46,3 | 41,3 | 43,9 | |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 1,56 | 2,46 | 0,49 | 0,80 | 0,59 | |
| Antal anställda 5) | -2 | 17 417 | 17 753 | 16 262 | 16 419 | 16 064 |
* Omräknad till IFRS 11.
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
5) Antal anställda i slutet av perioden.
6) Procentuell förändring mellan 2014 och 2015.
Orderingången uppgick till 37 098 MSEK 2015, en ökning med 1 procent. Exklusive växelkursdifferenser minskade orderingången med 5 procent.
Alfa Laval genererade ett fritt kassaflöde på 5 140 MSEK (-9 847) under 2015.
Justerad EBITA uppgick till 6 811 MSEK. Det kan jämföras
Justerad EBITA Rörelsemarginal * Omräknad till IFRS 11.
Alfa Laval var ett av de första utländska företagen att etablera sig i Kina. Sedan dess har bolaget aktivt deltagit i utvecklingen av värmeöverföring, separation och flödeshantering i landet, som vuxit till att bli företagets näst största marknad. I januari firades 30-årsjubileet med en middag i Shanghai för fler än 300 medarbetare.
Order värd 85 miljoner kronor för leverans av luftkylarsystem för kylning av centrala processflöden i en naturgasanläggning i USA. I kylprocessen separeras naturgaskondensat från gas för att därefter destilleras till etan, propan och butan, som i sin tur kan användas som råvara i petrokemianläggningar, för uppvärmning av fastigheter eller som drivmedel.
Pumpsystem till FPSO-projekt i Angola
Alfa Laval tar en order, värd hela 260 miljoner kronor, för leverans av Framo pumpsystem. Ordern omfattar system för två FPSO-fartyg som, väl färdigbyggda, kommer att ligga förankrade utanför Angolas kust.
Breddar erbjudandet till LNG
Alfa Laval vill erbjuda fartygsägare lösningar som möjliggör användning av renare bränslen. Som en del i detta engagemang tecknades en licensöverenskommelse avseende ett patent som möjliggör vidareutveckling av lösningar för naturgasdrivna fartyg. Avtalet följer på förvärvet av en Koreabaserad producent av värmeväxlare, lämpliga för bland annat LNG-baserade bränsleapplikationer med höga tryck.
Mediterranean Shipping Company, ett världsledande rederi för containerfartyg, utser Alfa Laval till huvudleverantör av ballastvattenreningssystem. Avtalet förväntas generera order till ett värde av cirka 230 miljoner kronor fram till juli 2016.
För att möta efterfrågan i Västafrika, öppnade Alfa Laval ett försäljningskontor i Accra, huvudstad i Republiken Ghana. Det nya kontoret ska främst fokusera på marknaderna i Nigeria, Ghana, Kamerun, Elfenbenskusten och Senegal, samt industrier såsom olja, gas, livsmedel, marin och diesel.
Alfa Laval utvecklar eftermarknadsaffären genom förvärv av ett nischbolag, som är specialiserat på separationsteknologi. Bolaget förblir en egen organisation och kommer att erbjuda service och reservdelar under eget varumärke.
Återigen har Alfa Lavals VD, Lars Renström tagit plats på Harvard Business Reviews lista över världens 100 bästa VD:ar. Efter en 91a placering 2014, slutade Lars Renström detta år på plats 48. Rankingen har tidigare främst baserats på finansiella parametrar, men detta år inkluderades även hållbarhetsfaktorer såsom miljömässig och social styrning.
Två stora order bokas under månaden, med ett sammanlagt värde om 150 miljoner kronor. Den ena omfattar leverans av en processlösning till ett bryggeri i Indien, med en multinationell bryggerikoncern som kund. Den andra omfattar leverans av Alfa Laval Aalborg pannmoduler till ett FPSO-fartyg som ska byggas i Kina.
Efter 12 framgångsrika år aviserade Lars Renström att han planerar att avgå från sin position som VD och koncernchef. Tom Erixon, VD och koncernchef för OVAKO Group, utses till efterträdare och tillträder den första mars 2016.
Alfa Laval bokar en livsmedelsorder i Kina värd 75 miljoner kronor och en order värd 55 miljoner i Italien, för leverans av en energieffektivitetslösning. Dessutom utsåg en stor asiatisk skeppsägare Alfa Laval till huvudleverantör av ballastvattenreningssystem – ett avtal som sträcker sig till mars 2016 och är värt 70 miljoner kronor.
Stora order för 815 miljoner kronor
Åtta stora order bokas, med ett totalt värde om 815 miljoner kronor. Orderna täcker ett brett spektrum av slutmarknader såsom kraft, bryggeri, naturgas, offshore samt petrokemi och har även en god geografisk spridning.
Koncernchefen har ordet
2015 var ett starkt år för Alfa Laval, som slog rekord för både fakturering och resultat. Samtidigt var orderingången i stort sett oförändrad och det trots att året generellt sett kännetecknades av ökad osäkerhet kring den globala konjunkturen, effekterna av ett fallande oljepris samt en vikande varvskontraktering. Stöd kom bland annat från Frank Mohn AS, det bolag vi förvärvade i maj 2014. Skuldsättningen som uppstod efter förvärvet reducerades samtidigt snabbt, tack vare Alfa Lavals mycket starka kassaflöde. Vidare slutfördes det besparingsprogram som initierades under senare delen av 2014, ett program som innebär att kostnaderna reduceras med 300 miljoner kronor i årstakt från 2016.
Orderingången uppgick till 37,1 miljarder kronor, faktureringen ökade med 13 procent till 39,7 miljarder och rörelsemarginalen uppgick till 17,1 procent, en förbättring jämfört med 2014.
Sett geografiskt upplevde USA, vilket är vår största marknad, de negativa effekterna av oljeprisnedgången medan övriga delar av vår affär i landet var stabil. Kina påverkades av varvsindustrins kontrakteringsnedgång samt av en allmänt avvaktande hållning avseende stora projekt. Sydkorea befäste en tredjeplats tack vare förvärvet av Frank Mohn AS, något som även lyfte Japan. Landet avancerade till en fjärdeplats, med ytterligare stöd av den japanska industrin, vars konkurrenskraft stärktes under året.
Sjunkande olje- och gaspriser fick följdverkningar för Process Technology som såg orderingången minska jämfört med 2014. Störst var den negativa effekten i början av värdekedjan, inom prospektering och utvinning. Längre ner i förädlingskedjan, inom raffinaderi och petrokemi, stärktes kundernas lönsamhet, vilket resulterade i god efterfrågan från petrokemi under det andra halvåret. Långsiktigt är vi övertygade om att olje- och gassektorn är en intressant marknad då dess aktörer kräver och fokuserar på det vi kan erbjuda: hög prestanda och kvalitet. Det är även rimligt att anta att världens energibehov, sett över tiden, kommer att öka. Divisionens nedgång dämpades av en stabil efterfrågan från livsmedels- och läkemedelsindustrin. Speciellt bra utvecklades efterfrågan på processlinjer för bryggeri och vegetabiliska oljor i Latinamerika och Asien. Divisionens eftermarknadsaffär var samtidigt i stort sett oförändrad, vilket var ytterligare en stabiliserande faktor.
För Equipmentdivisionen var orderingången stabil och eftermarknadsaffären, liksom efterfrågan från livsmedels- och läkemedelsindustrin, var oförändrad. Detsamma gällde utrustning till OEMtillverkare medan efterfrågan från allmän industri och byggnation såg en något vikande trend.
Marine & Dieseldivisionen uppnådde god tillväxt tack vare förvärvet av Frank Mohn AS och en god orderingång från offshoresektorn. Den generella varvskontrakteringen minskade däremot kraftigt under året. För Alfa Lavals del var den marina nedgången emellertid måttlig på grund av en gynnsam fartygsmix, med tillväxt för de fartygstyper som innehåller stora värden av Alfa Lavals produkter. Samtidigt var efterfrågan på marina miljölösningar fortsatt god, speciellt för system för ballastvattenrening ombord på existerande fartyg. Frank Mohn fortsatte att överträffa de förväntningar vi hade vid förvärvstillfället, beträffande både orderingång och resultat och integrationen fortlöpte enligt plan.
Serviceverksamheten är ett prioriterat område där vi ser en fortsatt betydande potential, då vår installerade bas kontinuerligt växer. Vårt mål är att sälja in reservdelar och service till en större andel av denna bas och därmed öka våra marknadsandelar. Samtidigt vill vi sälja fler mantimmar och växa inom det vi kallar "service operations". Syftet är att skydda vår installerade bas och säkerställa att det är Alfa Laval som fångar upp tillväxtmöjligheterna. På medellång och lång sikt förväntas Service ge ett betydande bidrag till både lönsamhet och tillväxt. Under året visade Service en orderingångstillväxt om 3,8 procent.
En sund företagskultur är kittet som håller samman ett företag med cirka 17 000 anställda och 98 olika nationaliteter. Vi arbetar därför kontinuerligt med att kommunicera och förankra Alfa Lavals grundläggande värderingar hos samtliga medarbetare.
Alfa Laval ska vara en attraktiv arbetsgivare för motiverade och engagerade medarbetare, basen för vår fortsatta framgång. En viktig förutsättning är möjligheterna till personlig utveckling. Inom Alfa Laval finns det därför ett brett utbud av utbildningar, som man som anställd kan ta del av. En del drivs lokalt, men en stor del ingår i ett centralt program av kurser och utbildningar, tillgängliga för samtliga anställda via en intranetportal. Under 2015 erbjöds det fler än 400 kurser, av vilka drygt hälften var internetbaserade. Den höga andelen är ett resultat av att vi under de senaste åren snabbt expanderat användandet av just
internetbaserad utbildning. Under 2015 gick medarbetarna cirka 18 000 utbildningar, samtliga inom portalens kursutbud.
De förfrågningar vi får från kunder och investerare angående våra produkters inverkan på miljön och kring vårt arbetssätt, inte minst bekämpningen av korruption, ökar varje år. Vi ser dessutom att våra anställda ställer allt fler frågor kring hur vi arbetar med de olika hållbarhetsaspekterna – allt från mänskliga rättigheter till miljöpåverkan.
Ur Alfa Lavals perspektiv gynnar omvärldens krav och förväntningar på hållbarhetsområdet våra möjligheter till fortsatt framgång. Våra produkter minskar energiförbrukningen och optimerar användningen av resurser i många industriella processer. Vi erbjuder produkter för vattenreningsprocesser, liksom produkter som minskar den marina industrins utsläpp i luft och vatten. Samtidigt arbetar vi mycket aktivt med att implementera våra fyra affärsprinciper för att säkerställa att vi själva arbetar på ett sätt som uppfyller omvärldens hållbarhetskrav – i hela vår värdekedja.
För mer information om de specialområden vi valt att prioritera i vårt hållbarhetsarbete, läs i Hållbarhetsrapporten på sidorna 42–45.
Jag har haft förmånen att få vara med på en fantastisk resa tillsammans med Alfa Laval. Min företrädare och hans ledningsgrupp byggde en solid grund och skapade förutsättningar genom ett omfattande förändringsprogram som bland annat skapade en organisation baserad på kundsegment och kostnadseffektivitet.
Efter det har strukturell tillväxt, prissättning, flervarumärkesstrategi, produktutveckling och fokus på eftermarknad varit viktiga framgångsfaktorer. Detta, i kombination med ett fyrtiotal förvärv, har tagit Alfa Laval från drygt 15 miljarder kronor i omsättning till 40, samtidigt som aktiens värde ökat 500 procent. Förvärv har varit och är en viktig del i värdeskapandet då de ger möjlighet att snabbt ta upp nya positioner i marknaden. Skapandet 2012 av en tredje division, Marine & Diesel, har dessutom gett ett mer
"Jag har haft förmånen att få vara med på en fantastisk resa tillsammans med Alfa Laval."
transparent och fokuserat Alfa Laval – än mer motståndskraftigt i konjunkturnedgångar. Jag vill tacka kunder, aktieägare och styrelse för det förtroende ni visat Alfa
Lavals ledning under dessa år. Avslutningsvis vill jag dessutom framföra mitt stora och varma tack till samtliga medarbetare för ert fortsatta engagemang och er beslutsamhet att fortsätta bygga ett framgångsrikt Alfa Laval.
Lund i februari 2016
Lars Renström
VD och koncernchef
Den långsiktiga efterfrågan på Alfa Lavals produkter och lösningar inom värmeöverföring, separation och flödeshantering drivs av övergripande omvärldsförändringar. Alfa Laval arbetar aktivt med att analysera och förstå dessa, liksom underliggande strömningar, för att omsätta det i rätt närvaro och rätt erbjudande. Alfa Laval ser fyra övergripande förändringar som förväntas ha bäring på företagets verksamhet; ett växande energibehov, ökad medvetenhet och reglering på miljöområdet, en växande populations behov av livsmedel samt det transportbehov som uppstår i spåren av en globaliserad värld. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de fyra områdena.
Världens energibehov ökar och mest ökar det i världens tillväxtekonomier. IEA (International Energy Agency) förutspår att efterfrågan år 2040 kommer ha vuxit med cirka 30 procent, från dagens nivåer. En så kraftig tillväxt kommer att innebära en utmaning för försörjningskedjan då det kommer att kräva ökad olje- och gasutvinning liksom utbyggnad av produktionen av energi från andra källor, inte minst förnybara sådana. Även distributionskedjorna behöver utvecklas. Samtidigt kommer fokus på energiåtervinning att behöva öka. Det vill säga, att utveckla och använda teknologier som möjliggör en mer effektiv användning av den energi som redan produceras.
Alfa Lavals erbjudande omfattar produkter och lösningar för olje- och gasutvinning, kraftproduktion, förnybara bränslen, raffinering, energiåtervinning och mycket, mycket mer. Vid sidan av att Alfa Laval aktivt deltar i energisektorns expansion spelar företagets produkter även en viktig roll i att göra världens industriella processer mer energieffektiva, med de kompakta värmeväxlarna som själva hjärtat i affären.
Människans påverkan på miljön står i fokus, med inte minst nya och skärpta lagar som följd. Dessa omfattar ett stort antal områden och inkluderar allt från avgasreningskrav för lastbilar och fartyg till förbud mot att släppa ut förorenat vatten i hav och sjöar. Som ett led i denna utveckling har det även vuxit fram ett hållbarhetstänkande, som fått företag att frivilligt ta egna steg för miljömässiga förbättringar.
Alfa Laval har ett stort utbud av produkter för hantering av olika miljöproblem. Samtidigt är företagets värmeväxlare mycket energieffektiva, vilket är en miljövinst i sig. Alfa Laval erbjuder produkter som bland annat kan rena vevhusgaserna från lastbilar, reducera svavelhalten i avgaserna från fartyg, avvattna rötslam i reningsverk eller rena länsvatten ombord på fartyg.
Den ekonomiska tillväxten i världens utvecklingsländer har varit mycket stark det senaste decenniet. Trots viss avmattning förväntas dessa delar av världen växa dubbelt så fort som mer etablerade ekonomier under kommande år, enligt prognoser från såväl IMF som Världsbanken. Med en starkare ekonomi följer ökad efterfrågan på bättre livsmedel. Samtidigt accelererar urbaniseringen, vilket leder till ökad efterfrågan på allt från olika typer av färdigmat till effektivare försörjningskedjor och livsmedelsaffärer.
Världen knyts samman som aldrig förr. Råvaruutvinning i ett land, förädling i ett annat medan slutprodukterna sedan i sin tur behöver fraktas till globalt spridda kunder och konsumenter. För att detta kretslopp ska fungera behövs effektiva och ekonomiskt försvarbara transportlösningar – sjöfart. Cirka 90 procent av världshandeln skeppas idag med hjälp av fartyg. Över en 20-årsperiod har världshandeln vuxit med i genomsnitt drygt 5 procent per år och så länge denna utveckling håller i sig kommer även behovet av marina transportlösningar att öka.
Produkter för livsmedelssektorn är Alfa Lavals ursprung och erbjudandet har kontinuerligt utvecklats sedan starten 1883. Idag säljs värmeväxlare, separatorer, pumpar och ventiler för hygieniska applikationer till världens livsmedels-, dryckes- och läkemedelsindustrier. Dessutom erbjuds värmeväxlare för kylkedjan, så att råvaror och förädlade livsmedel ska kunna transporteras och förvaras utan att något går till spillo.
Sedan decennier levererar Alfa Laval utrustning till den marina industrin. Traditionellt har produkterna varit knutna till maskinrummet i form av t ex separatorer för rening av bränsle eller värmeväxlare för att kyla motorerna. I dagens produktportfölj ingår dessutom allt ifrån värmeväxlare för färskvattenproduktion till pumpsystem för effektiv lastning och lossning av olika typer av flytande last. Därtill kommer en rad miljölösningar som till exempel ballastvattenreningssystem samt system som sänker svavelhalten i fartygens avgaser.
Att bidra till att skapa en bättre vardag för människor genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom värmeöverföring, separation och flödeshantering.
Visionen är kärnan i arbetet att realisera affärsidén: "att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen." Detta uppnås genom att hjälpa kunderna bli mer produktiva och konkurrenskraftiga genom att leverera högkvalitativa produkter och lösningar inom de tre nyckelteknologierna.
Verksamheten styrs för att realisera affärsidén och samtidigt nå de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning.
Alfa Lavals omsättning ska över en konjunkturcykel växa med i genomsnitt minst åtta procent per år. Delar av det, 4–5 procentenheter, ska genereras organiskt medan förvärv ska stå för 3–4 procentenheter. Målet är satt utifrån vad som realiserats över en längre tidsperiod och även utifrån styrelsens bedömning av framtida möjligheter. 8%
Alfa Laval ska nå en rörelsemarginal (justerad EBITA) på 15 procent över en konjunkturcykel. Detta mål är satt utifrån historiska marginaler samtidigt som det tar hänsyn till ambitionerna för omsättningstillväxt. 15%
Målet är att uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent, en nivå som Alfa Laval ser som en realistisk ambition i ett medelfristigt perspektiv mot bakgrund av de stora förvärv som genomförts på senare år. 20%
Förutom de finansiella målen har styrelsen även fastställt riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet.
Nettoskulden i förhållande till EBITDA, eller rörelseresultat före avskrivningar samt avskrivningar på övervärden, ska långsiktigt vara högst 2. I samband med större förvärv kan skuldsättningen överstiga målet, men det ska ses som en övergående situation då kassaflöden förväntas korrigera detta. 2x
Riktvärdet är att 2 procent av omsättningen ska gå till investeringar. Mot bakgrund av de investeringar och den kapacitetsutbyggnad som genomförts de senaste åren, bedöms denna nivå ge utrymme för såväl ersättningsinvesteringar som en kapacitetsutbyggnad som matchar den organiska tillväxten för koncernens nyckelprodukter. 2%
Kassaflöde från rörelseverksamheten
Kassaflödet från rörelseverksamheten ska ligga på 10 procent av omsättningen, inklusive investeringar i anläggningstillgångar. Nivån är satt lägre än målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 28 procent av resultatet före skatt. 10%
Under 2015 steg faktureringen med 6,9 procent* fördelat på -1,2 procent organisk tillväxt och 8,1 procent förvärvad.
*Exklusive växelkursdifferenser
Under 2015 uppnåddes en rörelsemarginal på 17,1 procent jämfört med 16,8 procent för helåret 2014.
Under 2015 nåddes en avkastning på sysselsatt kapital på 21,6 procent.
12 13 14 15 0 12 13 14 15 0 Vid sidan om de rent finansiella målen har Alfa Laval även en rad målparametrar som är ickefinansiella. Dessa speglar bolagets ambition om en säker arbetsplats och en verksamhet som är så ren och energieffektiv som möjligt. Nyckeltalen omfattar bland annat: minskad vattenförbrukning, ökad energieffektivitet, minskad användning av så kallade grå kemikalier och minskade utsläpp av växthusgaser från godstransporter och resor. För mer information kring dessa mål samt olika hållbarhetsinitiativ gå till: www.alfalaval.com/about-us/sustainability
Nettoskuld/EBITDA Investeringar, %* Kassaflöde från rörelseverksamheten, %*
Vid utgången av 2015 låg nettoskuld/EBITDA på 1,56. Under 2015 låg investeringarna på 1,7 procent. Under 2015 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 13 procent**.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har Alfa Laval lagt fast strategiska prioriteringar, som i sin tur omfattar detaljerade och koncernövergripande nyckelinitiativ. De strategiska prioriteringarna omfattar produkter, närvaro samt det fortlöpande förbättringsarbete som sker inom bolagets alla delar.
Grunden för att nå målet om lönsam tillväxt är Alfa Lavals erbjudande inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Produkternas höga kvalitet och energieffektivitet bedöms vara viktiga kriterier för kunder som vill förbättra sin konkurrenskraft och samtidigt minska påverkan på miljön. Företaget investerar årligen mellan 2 och 2,5 procent av omsättningen i forskning och utveckling för att säkerställa ett erbjudande som även kan möta kundernas framtida behov. Detta kan omfatta helt nya produkter likaväl som vidareutvecklade, än mer effektiva versioner av befintliga.
Att finna nya användningsområden för befintliga produkter och nyckelteknologier är en annan viktig strategisk väg. Samtidigt förstärks och breddas produkterbjudandet kontinuerligt genom förvärv. Då handlar det om kompletterande produkter inom de tre nyckelområdena samt, för bolaget, nya produkter som kompletterar erbjudandet inom applikationsområden där Alfa Laval redan är representerat.
– Alfa Laval letar kontinuerligt efter nya och banbrytande produkter och lösningar. Detta har bland annat resulterat i en helt unik värmeväxlare av tantal – en exceptionellt motståndskraftig metall då den endast reagerar med ett fåtal kemiska föreningar. Samtidigt är den mycket dyr, så en värmeväxlare helt i tantal skulle inte vara ekonomiskt försvarbar. Många kunder använder därför värmeväxlare av zirkonium eller höggradiga legeringar istället. Dessa är dock mindre motståndskraftiga och måste därför regelbundet bytas ut, vilket ger produktionsstopp och höga kostnader. Glas är ett annat alternativ, men det är ett skört material med låg värmeöverföringsförmåga, vilket kräver ökad storlek. Alfa Laval har därför tagit fram en helt unik lösning – en värmeväxlare med ett hårstråstunt lager tantal, metallurgiskt bundet till de ytor som kan komma i kontakt med frätande vätskor. Tantalskiktet är tillräckligt tjockt
för att klara arbetsuppgiften samtidigt som det möjliggör en kostnadseffektiv lösning. Den har ett minimalt rengöringsbehov, är extremt motståndskraftig och samtidigt mycket energieffektiv. En 30 cm hög tantalvärmeväxlare kunde hos en kund ersätta en tre meter hög grafitvärmeväxlare.
För Alfa Laval är den lokala närvaron mycket viktig. Det omfattar allt från produktion och nyförsäljning till eftermarknad. Att selektivt bygga ut och/ eller förstärka i en viss geografi är därför ett övervägande som sker på kontinuerlig basis. Expansionen ska i första hand ske organiskt, antingen på bredden – till nya geografiska områden, eller på djupet – via fördjupad penetration av länder och regioner där Alfa Laval redan finns på plats. I andra hand kan det ske via förvärv – ett effektivt sätt att snabbt stärka den lokala närvaron. Ytterligare ett sätt att expandera, är att addera nya försäljningskanaler.
Det finns grundläggande frågor att ta ställning till för att säkerställa lönsamhet och avkastning. En rör inköp och produktion och handlar såväl om var Alfa Laval ska producera som vad som ska egenproduceras och vad som ska köpas in från leverantörer. En annan rör logistik och hur Alfa Laval kan tillfredsställa kraven på servicenivå, samtidigt som kapitalallokeringen är effektiv. Den tredje rör vilka affärsmodeller som ska appliceras inom företagets divisioner samt vilken bredd Alfa Laval ska ha på erbjudandet.
– Alfa Lavals geografiska fotavtryck ses kontinuerligt över, innefattande bland annat fördelningen av produktion mellan olika enheter. Behovet av denna typ av översyn accentueras av att en rad fabriksenheter tillkommit via förvärv de senaste åren. Som ett led i ett tidigare aviserat besparingsprogram har flera strukturgrepp tagits under året. Bland annat lade det koreanska Alfa Lavalbolaget LHE ner sin produktion i Qingdao, Kina för att flytta tillverkningen av värmeväxlare till en befintlig enhet i Busan, Sydkorea. Samtidigt flyttade Alfa Lavalbolaget Tranter produktionen av svetsade värmeväxlare från Artern, Tyskland till en annan produktionsenhet i Schopfheim. Anläggningen i Artern stängdes under året.
Under åren 2011–2015 förvärvade Alfa Laval tio bolag, med en sammanlagd omsättning på 8 540 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 708 miljoner kronor.
| 2011 | ||
|---|---|---|
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| P&S Multibrand | Kanal | 100 |
| Aalborg Industries A/S, Danmark | Produkt | 3 300 |
| AVYTTRINGAR – |
MOTIV – |
OMSÄTTNING MSEK* – |
| 2012 | ||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| Ytterligare 8,5 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 97,5%) | Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| Vortex Systems, USA | Produkt | 100 |
| Ashbrook Simon-Hartley, USA | Produkt | 500 |
| Gamajet Cleaning Systems, USA | Produkt/geografi | 75 |
| Air Cooled Exchangers, LLC, USA | Produkt/geografi | 350** |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
| 2013 | ||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| Gasförbränningsenhet | Produkt | 40*** |
| Niagara Blower Company | Produkt | 425 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
| 2014 | ||
| FÖRVÄRV Frank Mohn AS |
MOTIV Produkt |
OMSÄTTNING MSEK* 3 600 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
| 2015 | ||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| Service Multibrand | Kanal | 50**** |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
* Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
** Omsättning för 2012.
*** Förväntad omsättning för 2013 vid tidpunkt för förvärvet.
**** Förväntad omsättning 2015 vid tidpunkten för förvärvet.
2015 steg Alfa Lavals aktiekurs. Aktien noterades till som högst 176,90 kronor den 23 april, vilket motsvarade en kursuppgång om 19 procent. Årets lägsta notering för Alfa Lavals aktie inträffade 24 september, då kursen noterades till 126,10 kronor. Aktien slutade året på 155,60 kronor (148,30), viket innebar att aktiekursen för året som helhet steg 5 procent. Inräknat utdelningen om 4,00 kronor per aktie så uppgick Alfa Laval-aktiens totalavkastning till 7,5 procent under 2015. Alfa Lavals börsvärde var vid årets utgång 65,3 (62,2) miljarder kronor.
OMX Stockholm Industrials, det branschindex för industriaktier i vilket Alfa Laval ingår, steg 10 procent under 2015 medan Stockholmsbörsen som helhet endast steg 7 procent. Alfa Laval-aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår också i börsens Large Cap-segment i Stockholm och Norden. Aktien ingår dessutom i flera index såväl i Sverige som utomlands. Några exempel är OMXN40, som består av de 40 bolag i Norden som både har störst börsvärde och tillhör de mest omsatta aktierna, samt OMXS30, som omfattar de 30 mest omsatta aktierna i Stockholm.
Sedan Alfa Laval åternoterades på Stockholmsbörsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 804 procent. Mätt över noteringsperioden så uppgår den genomsnittliga
årliga avkastningen till 16,4 procent, vilket kan jämföras med 7,8 procent för Stockholmsbörsen (SIX Return Index) under samma period.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara på Nasdaq OMX Stockholm utan också på BATS Chi-X Europe, London Stock Exchange och Boat för att nämna några av de största alternativa marknadsplatserna. Under 2015 svarade Stockholmsbörsen för 40 (39) procent av all handel i aktien, men nästan lika mycket, 39 procent, omsattes på BATS Chi-X Europe (36). Likviditeten i Alfa Lavals aktie är god och under 2015 omsattes 988 (750) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 153 (122) miljarder kronor, inräknat samtliga marknadsplatser. Det motsvarar en omsättningshastighet på 2,4 (1,8) gånger antalet utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt 7 742 (6 273) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelning som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntade kapitalbehov. Med beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet att utdelningen över en konjunkturcykel ska motsvara 40–50 procent av justerad vinst per aktie. För 2015 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 4,25
(4,00) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 38,6 (46,7) procent av vinst per aktie, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,84 (2,84) kronor per aktie. Alla aktier har lika röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna. Det totala antalet aktier har varit oförändrat under året, 419 456 315.
Vid 2015 års utgång hade Alfa Laval 37 097 (40 505) aktieägare, vilket innebär en minskning med 3 408 aktieägare (+4 293). De 10 största ägarna kontrollerade 57,4 (55,5) procent av aktierna vid utgången av 2015. Största aktieägare är Tetra Laval B.V., vars innehav under året var oförändrat 26,1 procent. Ägarbilden därutöver har också varit relativt stabil, Swedbank Robur har ökat sitt innehav något och är nu andra största ägare i stället för fjärde största som de var vid utgången av 2014. Första AP-fonden och SEB Investment Management har under året också ökat sina innehav och är nya på listan över de tio största ägarna. Handelsbanken fonder och Andra AP-fonden har däremot minskat sina innehav och hör därmed inte längre till de tio största ägarna.
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 26 035 | 70,2 | 4 017 267 | 1,0 |
| 501 – 1 000 | 4 713 | 12,7 | 3 922 734 | 0,9 |
| 1 001 – 5 000 | 4 574 | 12,3 | 10 630 256 | 2,5 |
| 5 001 – 10 000 | 706 | 1,9 | 5 197 057 | 1,2 |
| 10 001 – 20 000 | 380 | 1,0 | 5 653 270 | 1,3 |
| 20 001 – 50 000 | 282 | 0,8 | 8 950 588 | 2,1 |
| 50 001 – | 407 | 1,1 | 381 085 143 | 90,9 |
| Totalt antal aktieägare | 37 097 | 419 456 315 |
Källa: Euroclear
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets slut, SEK | 155,60 | 148:30 | 165:00 | 135:30 | 130:30 |
| Högst betalt, SEK | 176,90 | 187:00 | 167:00 | 146:50 | 147:70 |
| Lägst betalt, SEK | 126,10 | 138:70 | 133:00 | 110:40 | 101:40 |
| Eget kapital, SEK | 43:92 | 41:01 | 38:53 | 34:46 | 36:10 |
| Vinst per aktie | 9:15 | 7:02 | 7:22 | 7:64 | 7:68 |
| Utdelning, SEK | 4:251) | 4:00 | 3:75 | 3:50 | 3:25 |
| Fritt kassaflöde, SEK 2) | 12:25 | -23:48 | 7:82 | 0:78 | -4:93 |
| Kursförändring under året, % | 5 | -10 | 22 | 4 | -8 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
46,0 | 57,0 | 51,9 | 45,8 | 42,3 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,7 | 2,7 | 2,3 | 2,6 | 2,5 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 3,5 | 3,6 | 4,3 | 3,9 | 3,6 |
| P/E-tal 4) | 17 | 21 | 23 | 18 | 17 |
| Antal aktieägare | 37 097 | 40 505 | 36 212 | 34 629 | 36 567 |
Källa: SIX / Stockholmsbörsen
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag.
4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
**Justerat för övervärdesavskrivningar.
Källa: Euroclear
| Antal aktier | Ägarandel, % | |
|---|---|---|
| Finansiella företag | 117 582 949 | 28,0 |
| Övriga finansiella företag | 25 885 368 | 6,2 |
| Socialförsäkringsfonder | 7 469 137 | 1,8 |
| Staten | 1 379 008 | 0,3 |
| Kommunal sektor | 63 685 | 0,0 |
| Intresseorganisationer | 4 908 575 | 1,2 |
| Övriga svenska juridiska personer | 8 730 360 | 2,1 |
| Utlandsboende ägare (juridiska och fysiska) | 214 863 952 | 51,2 |
| Svenska privatpersoner | 23 928 746 | 5,7 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 14 644 535 | 3,5 |
Källa: Euroclear
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2015, %-enheter |
|
|---|---|---|---|
| Tetra Laval BV | 109 487 736 | 26,1% | +/- 0 |
| Swedbank Robur fonder | 27 150 724 | 6,5% | 0,6 |
| Alecta | 26 459 962 | 6,3% | -0,2 |
| Foundation Asset Managment | 25 100 000 | 6,0% | +/- 0 |
| AMF Försäkring och Fonder | 21 658 183 | 5,2% | -0,2 |
| Första AP-fonden | 8 368 923 | 2,0% | 1,4 |
| Nordea Investment Funds | 7 792 868 | 1,9% | 0,1 |
| SEB Investment Management | 6 382 669 | 1,5% | 1,1 |
| Fjärde AP-fonden | 5 515 601 | 1,3% | 0,1 |
| Folksam | 2 822 617 | 0,7% | -0,1 |
| Summa de 10 största | 240 739 283 | 57,4% |
* Tabellen är justerad för custodian banker. Om dessa inkluderas står de för ett sammanlagt innehav om 6,33 procent.
Källa: Euroclear
Aktiens omsättning på olika marknadsplatser
Källa: Fidessa
Föreställ dig ett liv utan internet. För många, speciellt för de som vuxit upp under det senaste decenniet, är tanken inte bara skrämmande – den är absurd. I takt med att vi allt mer lever våra liv via nätet, har behovet av hastighet och lagringsutrymme skjutit i höjden. I bakgrunden växer marknaden för datacenter snabbt och med den, behovet av att kyla utrustningen som gör allt möjligt.
Varje gång du "gillar" något på Facebook eller gör en sökning på Google, svarar en server, stående i en rad bland många, i ett datacenter någonstans i världen. Google beräknas ha cirka 2 miljoner servrar globalt, Amazon cirka 450 000 och Facebook fler än 200 000. Det snabbt växande beståndet av elektronisk utrustning hanterar gigantiska mängder data och alstrar samtidigt stora mängder värme.
Som en konsekvens skapas ett enormt behov av energi för kylning – så mycket som ett par procent av världens elektricitet, enligt vissa estimat. Det betyder i sin tur dyra elräkningar. Enbart i USA kostar kylningen av datacenter sex miljarder dollar årligen. Med en serverindustri som växer cirka 12 procent per år, förväntas energibehovet fortsätta öka.
Mats Carselid är globalt ansvarig för datacenterkylning inom Alfa Laval. När han tillfrågas om hur mycket datacentersegmentet kan växa och när kurvan kan komma att brytas, svarar han: "Detta är något helt unikt. Kurvan pekar rakt upp och den allmänna åsikten är att när den väl bryts så kommer vi att befinna oss i ett teknikskifte. Liksom då hästar byttes mot motordrivna fordon kanske vi en dag inte behöver servrar, eller kanske använder en annan typ av server. Ingen vet egentligen, men det kommer att bli en fantastisk resa."
För Alfa Laval är serverrumskylning en intressant applikation. Alfa Lavals LSV luftkylare är tunga, industriella luftkylare, speciellt designade för att kyla serverrum. Alfa Laval kan även leverera mycket av den utrustning som behövs "uppströms" för att kyla datacenter, oavsett lösning i det faktiska serverrummet, inklusive pumpar och värmeväxlare.
Källa: Internet Live Stats
Det började för länge sedan med vind följt av kol och sedan tjockolja. Dagens sökande efter drivmedel som gör det möjligt att möta nya, allt striktare miljökrav innebär att den marina industrin söker sig tillbaks till sina rötter. Lösningen – alternativa bränslen och nya teknologier.
Den marina sektorn knyter ihop världen. Flera miljarder ton, eller cirka 90 procent av allt gods som transporteras under ett år, fraktas med fartyg. Det sker dock till priset av stora mängder utsläpp då fartyg vanligen drivs med tjockolja. Detta har fått den internationella sjöfartsorganisationen IMO att agera och gradvis initiera ny miljölagstiftning för att minska utsläppen av svaveloxid, kväveoxid och partiklar som bidrar till surt regn och respiratoriska sjukdomar. Fartyg som seglar i vissa geografiska områden måste, sedan den första januari 2015, reducera utsläppen av svavel till 0,1
procent. Kväveutsläppen kommer att regleras från 2016 och 2020 förväntas svavelutsläppen regleras på global basis. Lagstiftningen har lett till hög aktivitet i sektorn, som letar efter sätt att möta kraven.
En lösning är att använda flytande naturgas (LNG) som bränsle. LNG möter enkelt miljökraven då det i stort sett saknar svavelinnehåll. Dessutom minskas kväveutsläppen i vissa fall med upp till 85 procent jämfört med om man använder tjockolja. Resultaten man uppnår med LNG och andra alternativa bränslen som metanol, bränsleceller eller solpaneler kan emellertid även
nås med andra metoder. En fartygsägare kan välja att fortsätta bränna den billigare tjockoljan och istället investera i utrustning som hindrar utsläppen från att nå atmosfären. Med en så kallad rökgastvätt reduceras svavelutsläpp och partikelhalter så att avgaserna når lagstadgade nivåer.
Det finns flera lösningar tillgängliga, med olika för- och nackdelar. Fartygsägare kommer att välja lösning utifrån vad som passar dem bäst baserat på preferenser, seglatsmönster, fartygstyper eller verksamhetsprofil.
Alfa Laval har levererat utrustning till den marina industrin i nästan 100 år. Portföljen omfattar separatorer, värmeväxlare, pumpsystem, avsaltningssystem och värmeåtervinningssystem, för att ge några exempel. Flera miljölösningar ingår också i erbjudandet.
Det spelar ingen roll om en fartygsägare väljer LNG eller tjockolja – Alfa Laval har lösningar för båda. Alfa Laval PureSOX är en rökgastvätt som genom att duscha avgaserna med vatten,
tvättar bort sot och andra partiklar så att renare ånga släpps ut genom skorstenen. Med denna lösning kan fartygsägaren fortsätta driva fartyget med den billigare tjockoljan.
För de fartygsägare som väljer LNG kan Alfa Laval istället erbjuda kryogenisk utrustning som kan förvara bränslet vid de extremt låga temperaturer som krävs. Via ett förvärv har Alfa Laval nyligen adderat en värmeväxlare som kan hantera kryogeniska temperaturer och höga tryck – långt utöver befintliga lösningar.
Det finns många anledningar till att företag satsar på forskning och utveckling. Genom att konsekvent vara först med att erbjuda kunderna det senaste ges möjligheter till stärkt konkurrenskraft, växande marknadsandelar och förbättrad lönsamhet.
Detta gäller för de flesta företag och branscher och givetvis även för Alfa Laval. Men det finns även skillnader. Alfa Lavals fokus på innovation sitter i ryggmärgen ända sedan Gustaf de Laval uppfann separatorn och grundade AB Separator, starten för dagens Alfa Laval.
Sedan 1883 har företagets kultur präglats av innovationsglädje och resultatet har varit framgångsrikt. Så framgångsrikt att marknaden idag förväntar sig att Alfa Laval kontinuerligt ska lansera nya, än mer effektiva produkter och lösningar som kan bidra till att stärka kundernas konkurrenskraft samt minska deras vatten- och energiförbrukning.
För att möta dessa förväntningar måste Alfa Lavals innovationssatsningar ske kontinuerligt och proaktivt, snarare än stötvis och reaktivt. Varje år satsas motsvarande 2,0-2,5 procent av omsättningen i olika forskningsoch utvecklingsinitiativ, med målet att ligga steget före konkurrenterna och förbli kundernas förstahandsval för såväl ny utrustning som för reservdelar och service.
FoU kan innefatta utvecklandet av nya produkter och teknologier likväl som förändringar av befintliga produkter så att de passar för fler applikationer. Det kan även omfatta utvecklingen av nya produktionsteknologier vilka i sin tur öppnar dörren för att kunna konstruera nya typer av produkter. För Alfa Laval är huvudtesen att allt kan
vidareutvecklas och förbättras, något som präglar synen på hela produktutbudet. Nyckeln är att konsekvent ifrågasätta erbjudandet för att se vad som kan göras annorlunda, bättre eller mer effektivt.
För att ge samtliga produktgrupper den fokus de förtjänar sker forskning och utveckling i specifika center, där varje center ansvarar för en produktgrupp. Idag har Alfa Laval center för allt från separatorer, luftvärmeväxlare och ångpannor till flödeshanteringsprodukter, rökgassystem och svetsade, lödda och packningsförsedda värmeväxlare. Alfa Laval är ingenjörstätt och med en kultur som fokuserar på innovation råder det ingen brist på nya idéer. Därför är det viktigt att vara restriktiv under utvärderingsstadiet och koncentrera ansträngningarna till de idéer och projekt som förväntas ha bäst potential. I slutänden brukar detta resultera i 35–40 nya produkter per år.
Så var kommer uppslagen och idéerna från? De kan bland annat komma från ny lagstiftning på väg att introduceras, åsikter och synpunkter från kunder – förmedlade av eftermarknadsorganisationen, direktkontakt med kunder
som är ute efter något speciellt, interna diskussioner om nya applikationsområden eller kontakt med andra företag för gemensamma projekt. Det svåra är inte att få inspiration. Det svåra är att utvärdera potentialen, skapa en stark produkt och lansera den på ett bra sätt. Därför omfattas FoU-processen av strikta och kontinuerliga utvärderingar.
Verksamheten använder dessutom olika nyckeltal för att utvärdera hur framgångsrika tidigare investeringar har varit. För större projekt mäter Alfa Laval bland annat tiden det tar till dess att produkten tjänat in dess första miljon euro i bruttomarginal. För mindre projekt mäter man hur lång tid det tar innan produkten genererat två gånger den initiala investeringen. Dessutom mäts andelen av den totala försäljningen som kommer från produkter som lanserats de senaste fem åren. Samtliga nyckeltal är interna, satta för att säkerställa att Alfa Laval aldrig tappar fart i arbetet för att nå det övergripande målet: lönsam tillväxt.
Produkter lanserade under året
En unikt konstruerad, svetsad platt- och rörvärmveäxlare, byggd för höga tryck och temperaturer i påfrestande miljöer. Därmed passar den utmärkt för industrier såsom petrokemi, kraftproduktion samt olja & gas. DuroShell är mycket kompakt, exceptionellt robust och med överlägsen termisk prestanda. Den är utomordentligt väl lämpad för att öka kapaciteten vid såväl nyinstallation som vid ombyggnation i miljöer där det är ont om utrymme. Samtidigt har den låga installationskostnader och ett minimalt underhållsbehov.
Alfa Laval Culturefuge 200 utökar sortimentet av hermetiska separatorer för bioteknikindustrin. Den har designats specifikt för varsam hantering av däggdjursceller, utfällt protein och andra skjuvkänsliga partiklar. Separatorn är utrustad med Alfa Lavals unika kulspindeldesign, som säkerställer en mycket varsam acceleration av skjuvkänsliga partiklar. Vid designen av Culturefugeseparatorn har speciell hänsyn tagits till hygien och att separatorn kan steriliseras och rengöras utan isärtagning. Dessutom garanteras låga produktförluster tack vare den självtömmande designen med snabb och partiell tömning.
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier – värmeöverföring, separering och flödeshantering – som har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2015 stod värmeöverföringsprodukterna för 44 procent av försäljningen, separeringsprodukterna för 20 procent och flödeshanteringsprodukterna för 25 procent. Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Olika lösningar för värmeöverföring används i de flesta industriella processer för uppvärmning, kylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Användningsområdena är många och kunderna finns därför i en stor mängd olika industrier - kemisk industri, livsmedelsindustri, olja- och gasproduktion, kraftindustri, marinindustri samt byggindustri, för att nämna några.
Värmeväxlare överför värme eller kyla, ofta från en vätska till en annan. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, ger en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar såväl kostnaderna som påverkan på miljön. Plattvärmeväxlare består av metallplattor som är monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler med ett kallt respektive varmt medium. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra, med värme- och/eller kylaöverföring som resultat.
Det finns olika sorters plattvärmeväxlare – packningsförsedda, lödda och svetsade – designade för att klara olika tryck och temperaturer. Alfa Lavals erbjudande inom värmeöverföring är brett och omfattar även luftvärmeväxlare, tubvärmeväxlare, hetoljesystem och ångpannor, för att nämna några. Användningsområdena och slutmarknaderna är många då de flesta processer har behov av någon typ av uppvärmnings- eller nedkylningslösning.
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att skilja vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Alfa Lavals produkter inom denna teknologi domineras av höghastighetsseparatorer och dekantercentrifuger. Separatorer har en högre rotationshastighet, är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra. Dekantercentrifuger bygger vanligtvis på en horisontellt
monterad separeringsutrustning som arbetar med lägre hastighet. De används till exempel för att avvattna rötslam i reningsverk. Ytterligare separationsprodukter är membranfilter, den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar, samt silbandspressar för mekanisk avvattning av framförallt kommunalt avloppsvatten.
Separatorer och dekantrar spelar en avgörande roll i en rad industriella processer, till exempel: – livsmedels-, läkemedels-, bioteknik-, kemi-
25–30 procent av världsmarknaden
försäljning
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar på flödesprodukter för industrier där de hygieniska kraven är höga samt på pumpsystem för den marina industrin och offshoremarknaden.
Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktionsprocesser med stränga hygienkrav, som till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel och läkemedel. Vidare omfattar erbjudandet hygienisk tankutrusning, som omfattar allt från blandare till rengöringsutrustning.
För den marina sektorn erbjuds dränkta, hydrauliska pumpsystem till produkt- och kemikalietankers. Dessa system möjliggör en säker och flexibel lasthantering vilket ger kortare tid i hamn och färre resor utan kommersiell last.
Marknadsposition Försäljning
10–12 procent av världsmarknaden
Aldrig har så många människor kunnat leva välmående liv samtidigt som fler än någonsin går hungriga. Att utveckla en säker och mer effektiv livsmedelsproduktion och därmed förbättrad tillgång till näring, är kritiskt i en tid av kraftig populationstillväxt och snabb urbanisering. Att mätta dem alla – än mindre de 9.6 miljarder människor som förväntas leva 2050 – är en sann utmaning. Teknologi är en del av lösningen.
Mot bakgrund av att cirka en tredjedel av all mat som årligen produceras går förlorad, cirka 1,3 miljarder ton, står vi inför en rejäl utmaning. För samtidigt som vi har ett stort spill bidrar populationstillväxt, kvinnans intåg på arbetsmarknaden, en snabb urbanisering samt andra makrotrender till att förändra konsumtionsmönstren, vilket ställer allt större krav på livsmedelsförsörjningskedjan. En växande disponibel inkomst, ökad köpstyrka samt ökad medvetenhet kring kvalitet och hygien i växande ekonomier, speciellt i Kina och Indien, leder till en snabb ökning av efterfrågan på förädlade livsmedel. Därför måste livsmedelskedjan bli mer effektiv, från förbättrad skördehantering till nya livsmedelsprocesser och smartare distributionslösningar.
Cirka 80 procent av alla livsmedel som konsumeras i västvärlden är förädlade, jämfört med 25 procent i Kina och cirka 30 procent i Indien. Så speciellt i snabbväxande ekonomier – där produktionen av förädlade livsmedel ännu så länge är i sin linda – finns det stora möjligheter till utveckling genom att etablera eller förbättra infrastrukturen för förvaring, transport och paketering av livsmedel.
I Indien växer livsmedelsindustrin med mer än 10 procent per år, om än från en blygsam nivå. Den indiska regeringen ser livsmedelsindustrins tillväxt som avgörande och etablerar därför nationella så kallade mega food parks, för att skapa en infrastruktur "från jord till bord". Dessa områden
revolutionerar landets livsmedelskedja genom att integrera jordbruk med olika steg i livsmedelsproduktionskedjan. Genom att sammanföra livsmedelsproducenter, köpare och lantbrukare på ett ställe minskas spillet, ett stort problem i ett land där upp till 25 procent av all mat går förlorad på grund av en otillräcklig infrastruktur.
Som sig bör, läggs det allt mer fokus på utmaningen att mätta världens växande befolkning. Men, liksom under hela människans historia – från plog till jäsning, från den vattendrivna kvarnen till fryslösningar – teknologi kommer definitivt att vara en del av lösningen.
Alfa Laval kombinerar mer än 130 års erfarenhet från livsmedelsindustrin med produktionsteknologier i framkant. Erbjudandet omfattar såväl komponenter för samtliga livsmedels- och dryckesapplikationer som kompletta processlinjer inom utvalda applikationsområden. Alfa Lavals produkter möter branschens striktaste hygienkrav och kan samtidigt minska såväl spill som vatten- och energiförbrukning. Läs mer på vår hemsida: www.alfalaval.com/food.
ANDEL FÖRÄDLADE LIVSMEDEL
Förädlade livsmedel
Avloppsvatten som resurs
Med en allt större vattenbrist i världen läggs det mer och mer resurser på att hitta nya sätt att återanvända både kommunalt och industriellt avloppsvatten för till exempel bevattning eller för industriella processer. Men redan nu finns det avancerad teknologi som till och med kan göra avloppsvatten drickbart.
Enligt FN lever nästan en femtedel av världens befolkning i områden där det råder brist på vatten. År 2025 förväntas två tredjedelar uppleva vattenbrist. Samtidigt genereras det varje dag stora mängder avloppsvatten, varav större delen dumpas i floder och hav, utan adekvat rening, vilket ger upphov till både miljö- och hälsorisker. Orenat avloppsvatten är ett globalt miljöproblem. Urbaniserade områden släpper dagligen ut mellan 150 och 250 miljoner kubikmeter vatten i matjord,
floder, sjöar och hav, enligt en FN-rapport. Detta bidrar till sjukdom, hotar livsmedelsproduktionen och ger upphov till så kallade döda zoner i haven.
Därför har fokus ökat, inte bara på återvinning av vatten utan även på effektiv vattenrening, med allt striktare lagar och regler som följd.
Alla mänskliga, kommersiella och industriella aktiviteter genererar avfall som utgör en fara för miljön om det lämnas obehandlat. Därför sker det ett oavbrutet sökande efter sätt att reducera utsläppen, rena vatten, minska energiförbrukningen och återanvända energi. En växande population och förbättrad levnadsstandard, kombinerat med vattenbrist i många delar av världen, ökar behovet av att börja återanvända vatten.
MÅNGA LÄNDER ARBETAR MED ATT ÖKA ANDELEN BEHANDLAT VATTEN. Behandlat Obehandlat
På vägen mot eliminering av utsläppen, bidrar Alfa Laval till att reducera miljöpåverkan från vattenoch avloppsströmmar genom att maximera återanvändningen av vatten och genom att minimera såväl energikonsumtion som avfall. Alfa Laval erbjuder en rad olika produkter och lösningar som kan bidra till vatten- och avfallshantering samt vattenåtervinning, som till exempel dekantercentrifuger, filter, membran och värmeväxlare.
Alfa Lavals organisation utgår från affärsidén: att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen. För att förverkliga detta behövs en struktur som bottnar i kunskap om kundernas behov och processer, något som förverkligas genom medarbetarnas specialistkompetens. Dessa kunskaper, kombinerade med insikt i hur kunderna genomför sina upphandlingar och inköp, ligger bakom Alfa Lavals försäljningsorganisation, med de tre divisionerna: Equipment, Process Technology och Marine & Diesel.
Equipment erbjuder komponenter till kunder som har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter.
Försäljning sker främst via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer. Divisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom tillgänglighet är ett nyckelord. Tillgänglighet genom flera/många kanaler, geografiskt och för olika industrier. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att även e-handelserbjudandet kontinuerligt utvecklas.
Process Technology vänder sig till kunder som behöver specialanpassade lösningar inom värmeöverföring, separering eller flödeshantering, för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten.
Försäljning sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenadföretag, direkt till kund. Divisionen kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Divisionen erbjuder produkter, lösningar och system inom områdena energi, miljö och säkerhet till kunder inom marin och offshore samt landbaserad dieselkraft.
Försäljning sker via den egna organisationen direkt till redare, varv och dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Erbjudandet omfattar olika huvudproduktgrupper som i sin tur innefattar komponenter, moduler, anpassade system, ångpannor, separatorer, värmeväxlare, pumpsystem, inertgassystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem samt system för rening av ballastvatten.
Koncernen har en gemensam försörjningskedja, som tjänar samtliga tre säljande divisioner; Operationsdivisionen, en centraliserad enhet med ansvar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning och distribution. Tid, kostnad, kvalitet samt hållbarhet är ledord för denna division eftersom optimerad prestanda i försörjningskedjan utgör ett viktigt steg, av flera, för att leverera produkter som i sin tur kan bidra till att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Slutlig leverans ska omfatta rätt produkt, rätt kvalitet, rätt dokumentation och ske i rätt tid. Därmed är det Operations insatser, kombinerat med de säljande divisionerna, som bidrar till att Alfa Laval kan leva upp till affärsidén. Läs mer på sidorna 36–37.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i begränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handelserbjudandet.
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen.
Omsättning och rörelseresultat
våra traditionella marknader. Under 2016 kommer vi att fokusera på fortsatt geografisk expansion och vi räknar med att den starka utvecklingen fortsätter, det vill säga att allt fler av våra distributörer väljer att göra affärer via nätet.
Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livs-, läkemedelsoch dryckesindustrin som för mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan återanvändas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön.
Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas utveckling, behovet av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljövänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen.
| Orderingång | = = - Andel av divisionens orderingång 31% Förändring i orderingång* 2015 2014 2013 |
|---|---|
| Sanitary | Verksamhet Drivkrafter för efterfrågan Alfa Lavals produkter används för att producera flytande Förändrade konsumtionsvanor till följd av och viskösa livsmedel samt läkemedel och hygien urbaniseringen i växande ekonomier, utvecklingen produkter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demo och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på grafiska förändringar, behov av energieffektiva hygien och säkerhet. lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion. |
| Orderingång | = = = Förändring i orderingång* 2015 2014 2013 Andel av divisionens orderingång 35% |
| OEM | Verksamhet Drivkrafter för efterfrågan Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, Ökad fokus på miljön, behov av energieffektiva luftkompressorer, värmepumpar, lufttorkare och gaspannor. lösningar, statliga subventioner, energiprisernas Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som utveckling. sedan integreras i kundernas slutprodukt. |
| Orderingång | = = = Andel av divisionens orderingång 16% Förändring i orderingång* 2015 2014 2013 |
| Service | Drivkrafter för efterfrågan Verksamhet Det industriella kapacitetsutnyttjandet, Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med tillväxt i den installerade basen. undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. Läs mer på sidorna 38–39. |
| Orderingång | = = + Andel av divisionens orderingång 18% Förändring i orderingång* 2015 2014 2013 |
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenadföretag, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen.
Energy & Process såg en svag utveckling i affären som är exponerad mot kolvätekedjan, med en generellt avvaktande hållning avseende investeringar, relaterad till den osäkerhet som präglade marknaden under året.
Food & Life Science såg fortsatt gynnsamma förutsättningar i bryggerisektorn, inte minst för så kallade craftbryggerier. Samtidigt gynnades vi av vår position hos de stora bryggerigrupperna, vilka genomförde flera stora kapacitetsinvesteringar under året.
Alfa Lavals produkter, moduler och system är av stor betydelse vid såväl olje- och gasutvinning som kraftproduktion. De kan även användas vid framställning av petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, läkemedel, stärkelse, papper, socker och mycket mer.
Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja, gas och stål. Energipriser, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetsökningar, efterfrågan på drivmedel samt teknikskiftet. Ett växande behov av energi i utvecklingsländer, nationellt oberoende och utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen är några av de faktorer som driver efterfrågan.
Alfa Laval erbjuder produkter som kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare lagar och miljökrav. Bland annat levereras dekantercentrifuger för avvattning av rötslam i kommunala reningsverk, världen över.
Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering.
Verksamhet
Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin samt för biotekniksektorn. Lösningarna används bland annat vid produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, läkemedel, mjölkproteiner, socker, halvfabrikat, vegetabiliska oljor och olivoljor, samt kött- och fiskproteiner.
Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtionsmönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling.
Orderingång Förändring i orderingång* Andel av divisionens orderingång 28%
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Eftermarknaden är ett prioriterat område och en övergripande strategi är att utveckla och expandera reservdelsoch serviceverksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 38–39.
Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp.
Divisionen har ett stort och varierat utbud av produkter, inom områdena energi, miljö och säkerhet, till kunder inom den marina industrin, dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen direkt till kund. Erbjudandet omfattar bland annat försäljning av komponenter, moduler och anpassade system såsom ångpannor, separatorer, värmeväxlare, pumpsystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem och system för rening av ballastvatten. Dessutom har divisionen en väl utbyggd eftermarknadsorganisation.
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
grund av större order på system för installation ombord på befintliga fartyg.
Segmentet förser redare, varv och dieselmotorproducenter med ett stort urval av produkter inom områdena energi, miljö och kraft. Produktportföljen inkluderar bland annat separatorer, värmeväxlare, färskvattengeneratorer, tankreningsutrustning, ballastvattenreningssystem samt mycket mer.
Marine: Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvsindustrin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning, fokus på energieffektivitet.
Diesel: Behov av elektricitet på avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk.
Förser kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med en rad komponenter, moduler och anpassade system ämnade att optimera deras processer, spara energi samt reducera utsläpp. Erbjudandet inkluderar ångpannor, inertgassystem, system för rening av avgaser samt hetoljesystem.
Det globala transportbehovet, statligt stöd till lokala varv, miljölagstiftning, ökad fokus på energieffektivitet, lagar som reglerar säkerheten vid transport av lättantändligt gods, investeringar i offshoreutvinning av olja och gas samt förbättrade teknologiska lösningar för offshoreutvinning.
Orderingång Förändring i orderingång* Andel av divisionens orderingång 16%
Att förse kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med pumpsystem. För den marina industrin erbjuds bland annat dränkta pumpsystem till kemikalie- och produkttankers för optimerad lastning och lossning. Inom offshore olja och gas erbjuds pumpsystem som bidrar till en säker och effektiv drift. I det erbjudandet ingår bland annat pumpsystem för brandsläckning.
Det globala transportbehovet av till exempel raffinerade oljeprodukter och kemikalier, fartygsägarnas växande behov av lösningar för optimerad lastning och lossning, utbyggnaden av FPSOs, trenden att raffinaderier ligger närmare källan, utbyggnaden av skiffergas i USA och behovet av fossila bränslen. Behovet av säkerhetslösningar för offshoremarknaden.
Orderingång Förändring i orderingång* Andel av divisionens orderingång 34%
saknar jämförelsetal.
2013
+
Service
Har ett brett erbjudande till divisionens kunder omfattande reservdelar, service, reparation, uppgraderingar samt ersättningsprodukter. Nätverket är väl utvecklat, redo att hjälpa kunder när de behöver det och där de behöver det. Läs mer på sidorna 38–39.
Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan.
Orderingång Förändring i orderingång* Andel av divisionens orderingång 30%
= 2015 + 2014 = 2013
* Till fasta kurser.
Operations ansvarar för koncernens försörjningskedja vilket omfattar produktrelaterade inköp, tillverkning, logistik och distribution. Upplägget är effektivt då det innebär att det konsoliderade produktbehovet från koncernens säljande divisioner hanteras på ett ställe vilket möjliggör skalfördelar samt en jämnare fabriksbeläggning. Operations ansvarar för att order tagna av de tre säljande divisionerna – Equipment, Process Technology och Marine & Diesel – möts av rätt produkter som levereras med kort ledtid, rätt kvalitet, på rätt plats och med rätt dokumentation. Det låter enkelt, men att få alla delar av försörjningskedjan att löpa väloljat är en komplex uppgift.
Inköp Tillverkning Distribution/Logistik
Varje dag konfronteras Operationsorganisationen av olika frågor. Det kan handla om kvalitet, effektivitet, kostnad, kapacitets utnyttjande, leveranssäkerhet, leveranstider, säkrad tillgång till råvaror eller hållbarhetsaspekter såsom miljö- och säkerhetsfrågor, för att ge några exempel. För Alfa Laval ska inte bara leverera konkurrenskraftiga produkter som minskar kundernas energi- och vattenförbrukning utan även säkerställa att företagets eget fotavtryck är så rent och energieffektivt som möjligt. Med så många frågor på sitt bord står Operations inför kontinuerlig
förändring och det är därför viktigt att divisionen kan reagera snabbt och anpassa sig för att säkerställa bolagets fortsatta framgång.
Inom divisionen finns det därför en enhet, Operations development, vars uppgift det är att genom kontinuerlig utveckling optimera divisionens processer och system. Enheten utvärderar, initierar och hanterar förändringar inom hela försörjningskedjan, från inköp och produktion till distribution och logistik.
Det handlar om allt från vidareutveckling av inköpsprocesser och nya produktionsteknologier till att optimera flödet av såväl fysiska material som information från kund, via Alfa Laval och vidare till leverantören. Många gånger handlar det om små och snabba justeringar, men det kan även omfatta större strukturförändringar såsom flytt av produktion och konsolidering av produktionsenheter. Enheten har ett mål för ögonen: att se till att Operations bidrar till att stärka Alfa Lavals konkurrenskraft.
Produktionsrelaterade inköp utgör en stor post för Alfa Laval. Det är rentav den enskilt största posten inom kostnader för sålda varor. Därför är allt arbete som bedrivs inom inköpsorganisationen väldigt viktigt. Det handlar inte bara om prisförhandlingar avseende komponenter och råmaterial såsom stål, nickel, koppar, aluminium och titan. Det handlar om att utveckla hela inköpsprocessen, där pris är en faktor av många. Andra viktiga delar är leveranser med rimliga ledtider och rätt kvalitet samt att leverantörerna lever upp till Alfa Lavals affärsprinciper för säkerhet, hälsa, miljö och etik. Det senare har lett till utvecklingen av en plattform för revision av leverantörer, med en global standard, som möjliggör enhetliga och jämförbara revisioner. Med fokus på att effektivisera och utveckla både inköp och leverantörer skapas möjligheter för Alfa Laval att i sin tur leva upp till kundernas förväntningar.
Alfa Lavals tillverkningsorganisation är global med enheter i Europa, Asien, Nordamerika och Latinamerika. Strukturen baseras på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek på produkten. Stora separatorer, för att ta ett exempel, produceras i Eskilstuna medan små- och medelstora produceras i bland annat Krakow, Polen eller Pune, Indien. Det innebär att den enskilda produktionsenheten möter en konsoliderad efterfrågan från flera slutmarknader, snarare än bara en, vilket lägger grunden för en jämnare beläggning. Den geografiska strukturen reflekterar samtidigt både praktiska och kostnadsmässiga överväganden. Det är bra att möta lokal
efterfrågan med lokal tillverkning samtidigt som det finns fördelar med att förlägga produktion till regioner med lägre kostnader. För att säkerställa att Alfa Laval hela tiden ska kunna leva upp till kundernas förväntningar ses såväl tillverkningsprocesser som den geografiska strukturen över kontinuerligt. En sådan översyn kan omfatta utvärdering, utveckling och implementering av nya produktionsteknologier eller flytt av produktion från en enhet till en annan.
Denna koncerngemensamma resurs rymmer allt från orderhantering och lagerhållning till lagerplock, leveranser och fakturering. Basen är koncernens distributionscenter i Sverige, Danmark, Kina, USA, Singapore, Japan, Indien, Nederländerna och Norge. Dessa ansvarar för leveranssäkerheten av stora volymer av produkter samt tillgången, lagerhållningen och leveranserna av reservdelar. Ansvaret för det totala transportbehovet hanteras också här, vilket möjliggör effektiva samt kostnads- och miljömedvetna transportlösningar. Det görs bland annat kontinuerliga insatser för att reducera koldioxidutsläppen från frakt genom att skeppa så lite som möjligt med flyg. Under 2015 fraktades 25 (25) procent med fartyg, 70 (69) procent med lastbil och 5 (6) procent med flyg.
Direktör, Operationsdivisionen
Investeringar per
Geografisk fördelning av antalet direkta arbetade timmar i produktionen, %
Alfa Lavals affärsidé är "att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen". Denna idé genomsyrar företaget; från den individuella produktens utformning, kvalitet och kapacitet till den kompletta serviceportföljen. Det bästa resultatet uppnås genom en kombination av de båda. Är topprestanda viktigt liksom minimerad risk för oplanerade driftstopp? Att välja utrustning från Alfa Laval är en bra utgångspunkt. Inkludera ett serviceavtal för maximerad avkastning på investeringen – och det blir bättre. Dessutom kommer Alfa Lavals eftermarknadserbjudande med en inbyggd bonus. Sinnesro!
När kunder investerar i utrustning och service från Alfa Laval har de möjlighet att spara både tid och pengar. Tid att fokusera på kärnverksamheten, snarare än att oroa sig för oplanerade driftsstopp, hög energianvändning eller låg prestanda. Pengar, därför att välplanerad service och förebyggande underhåll kostar mindre än plötsliga driftstopp och efterföljande krisutryckningar. Erbjudandet är brett och kan skräddarsys för den enskilde kundens unika behov. En del kunder bedriver säsongsbetonad verksamhet såsom olivoljeproduktion där utrustningen körs några månader om året, andra kör stora processanläggningar – dygnet runt året om. Vissa har stora organisationer som inkluderar en serviceenhet och behovet begränsas till reservdelar. Andra driver små familjeägda verksamheter och behöver köpa in allt som har med service och underhåll att göra. Oavsett storlek, slutmarknad, produkt eller process – Alfa Laval har något för alla. 50 000 unika reservdelar i lager, åtta strategiskt placerade distributionscenter och fler än 100 globalt spridda servicecenter med lokalt förankrade serviceingenjörer som har djupa kunskaper om kundernas processer. Alfa Laval finns nära sina kunder, redo att rycka ut och erbjuda dem det de vill ha, när de vill ha det. Alfa Lavals breda närvaro är unik och snabb tillgänglighet – vare sig det rör sig om reservdelar eller servicepersonal – betyder allt.
Det finns klara fördelar för en kund att ta väl hand om sin utrustning. Men även för Alfa Laval erbjuder eftermarknadsverksamheten en klar fördel då den gör det möjligt att fånga upp intäktspotentialen som ryms i bolagets stora installerade bas. Den kan även fånga upp tecken på nya trender hos kunderna, kommunicera detta till Alfa Lavals enheter för forskning och utveckling, som i sin tur kan använda informationen som idékälla för nya produkter eller för vidareutveckling av befintliga.
Servicedelen är lönsam och samtidigt mindre konjunkturkänslig vilket har en stabiliserande effekt på faktureringen. Samtidigt bidrar de kontinuerliga kundkontakterna till att ge draghjälp åt nyförsäljningen. Många kunder uppger att Serviceerbjudandet är en så viktig faktor att det påverkar deras leverantörsval vid nyinvesteringar. Därför är det viktigt att fältserviceingenjörerna, som är några av bolagets främsta varumärkesambassadörer, både är tekniskt uppdaterade och bra på att kommunicera med kunderna. Den totala upplevelsen, ur kundens perspektiv, kan vara det som säkerställer att Alfa Laval får chansen vid nästa nyinvesteringsprojekt.
Namnet på verksamheten – Service – omfattar allt från reservdelar och uppgraderingar till renodlade servicetjänster och serviceavtal, för att ge några exempel. Ur ett historiskt perspektiv har reservdelar (hårdvara) utgjort den största delen. Detta är dock under
gradvis förändring. För samtidigt som det finns uttalade mål om att öka den totala försäljningen inom Serviceverksamheten finns det även en ambition att öka mantimmarnas andel av totalen (mjukvara). I arbetet med att nå dessa mål använder organisationen olika mätetal. Det finns nyckeltal för att mäta kundtäckningen liksom hur stor andel av den installerade basen som täcks av företagets eftermarknadserbjudande. Nyckeltalen är interna och satta för att ge organisationen en bra överblick över utvecklingen. Som hjälp att nå målen finns dessutom olika verktyg, bland annat en databas med detaljer om den installerade basen av produkter. Vägen är tydligt utstakad: Alfa Laval Service ska kontinuerligt växa i absoluta tal.
För mer information om vårt kompletta erbjudande, gå till www.alfalaval.com/ service-and-support/global-service-network/
Servicecenter Installerad bas
Stor och mogen installerad bas som behöver underhållas och förnyas.
En kombination av snabbt växande marknader och etablerade nischapplikationer.
Installerad bas som växer snabbt.
Medarbetarna är en av ett företags viktigaste konkurrensfördelar och det är framförallt medarbetarna som kan få det att växa. Utmaningen är därför att skapa en attraktiv arbetsmiljö som kan utmana och vidareutveckla, oavsett den enskilde individens förutsättningar, drivkrafter och behov. Nöjda medarbetare skapar en positiv atmosfär som sprider sig som ringar på vattnet, både internt och externt.
Det är de enskilda cheferna, med stöd av HR-funktionen, som tar sig an utmaningen. Uppgiften omfattar inte bara arbetet med att attrahera nya personer utan även ansträngningarna för att säkerställa att såväl befintliga medarbetare som anställda i nyförvärvade enheter involveras på bästa sätt. Genom att fokusera på insatser som kan lyfta individen till nästa nivå, skapas även förutsättningar för att lyfta verksamheten. Det innebär att även ledarskap står i fokus. Det är avgörande att utveckla chefer till goda ledare som kan engagera, motivera och bidra till att skapa rätt fokus. Alfa Laval ska även erbjuda goda arbetsvillkor, möjlighet till personlig utveckling och karriärvägar som är öppna för alla. Vidare slår företagets affärsprinciper fast rätten till facklig anslutning, förbud mot diskriminering, mänskliga rättigheter, förbud mot barnarbete och rent generellt – att Alfa Laval ska erbjuda en hälsosam och säker arbetsplats.
Det är grundläggande att man som anställd i Alfa Laval inte ska behöva oroa sig för sin hälsa eller säkerhet. Många hälso- och säkerhetsfrågor täcks av lagar och regler som kompletteras av företagets affärsprinciper vilka i vissa fall sträcker sig längre än lokala regelverk.
Visionen är en arbetsplats fri från olyckor samt arbetsrelaterad ohälsa. Arbetet med hälsa och säkerhet är kontinuerligt och stöds av ett program som heter OHS (Occupational Health & Safety), vilket syftar till att förankra säkerhetsfrågor och säkerhetstänkande, liksom olika hälsofrågor, i de dagliga rutinerna. Det innebär att inte bara Alfa Lavals medarbetare omfattas, utan även besökare, entreprenörer och andra personer som av någon anledning befinner sig i företagets anläggningar.
OHS har ett råd som utvecklar riktlinjer, globala prioriteringsområden och åtgärdsplaner. Rådet anger därmed inte bara riktningen, utan bidrar även med de verktyg som ska stödja förverkligandet av visionen. I rådet ingår bland annat Alfa Lavals HR-direktör,
chefen för Operationsdivisionen och även hållbarhetschefen. Sedan sker själva implementeringen i linjeorganisationen. Alfa Laval har satt upp flera mål avseende hälsa och säkerhet. Läs mer om detta i den GRI rapport och den framstegsrapport som finns publicerade i hållbarhetssektionen på www.alfalaval.com.
Sedan starten 1883 har Alfa Laval varit ett företag som fokuserar på utveckling och innovation. För att säkerställa en fortsättning på detta, krävs en miljö som gynnar och främjar kreativitet och nytänkande. Bästa sättet att åstadkomma detta är att sammanföra medarbetare som är olika, som tänker olika och som har olika perspektiv. Personer med nya idéer och angreppssätt, av olika kön, nationalitet, åldrar, erfarenheter och åsikter. För att möjliggöra detta får det inte finnas några hinder – alla medarbetare måste känna att det finns karriärvägar öppna för dem. Alfa Laval arbetar därför med en öppen internrekrytering. Samtliga lediga positioner internannonseras och alla anställda är välkomna att söka. På så sätt breddas basen av sökande och rörlighet, variation och individuell utveckling främjas. Vid utgången av 2015 fanns 98 (93) nationaliteter representerade inom Alfa Laval. Andelen kvinnor var 19 (19) procent i företaget som helhet och 18,2 (17,5) procent inom den grupp av chefer som rapporterar direkt till personer i koncernledningen.
Personlig utveckling kan ske på många olika sätt och receptet är inte alltid kurser och utbildning. Det kan ske i den befintliga positionen, eller genom att man byter position eller land och lär sig under arbetets gång. Men inom Alfa Laval finns det självklart även ett brett utbud av utbildningar, som man som anställd kan ta del av. En del drivs lokalt, men en stor del ingår i ett centralt program som finns tillgängligt för samtliga anställda via en intranetportal, som samlar information om samtliga kurser och
utbildningar. Under 2015 fanns det fler än 400 kurser, av vilka drygt hälften var internetbaserade. Dessa bedrivs i grupp i realtid, eller fristående där deltagarna själva styr när och i vilken takt utbildningen ska ske. Det är HR-organisationen som ansvarar för detta och som säkerställer att erbjudandet ändras, utvecklas och utökas, utifrån såväl företagets som de anställdas behov. Under 2015 deltog drygt 6,000 medarbetare i någon av de kurser som erbjöds via portalen. Det totala antalet utbildningar som genomfördes var emellertid hela 18,000.
Alfa Laval är exponerat mot många industrier och ett stort antal geografier. Dessa är dynamiska och föränderliga och kräver att även Alfa Laval kontinuerligt utvecklas. Inom Alfa Laval finns det därför ett fokus på såväl prestation som utveckling, nödvändiga faktorer för att skapa en stimulerande miljö och som slutresultat, tillväxt och lönsamhet för företaget som helhet.
Medelantal anställda Omsättning per anställd, MSEK Anställda per region
påverkades av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval. Utfallet 2014 påverkades av en svagare krona samt förvärvet av Frank Mohn.
I september 2015 lanserades FNs nya mål inom hållbar utveckling och i Paris diskuterades alternativa lösningar för att minska klimatutsläppen. Under året lades det även fram förslag på ny lagstiftning inom bl a hållbarhetsredovisning, EU-lagstiftning kring konfliktmineraler samt nationella handlingsplaner för företagande och mänskliga rättigheter. De förfrågningar vi får från kunder och investerare angående våra produkters inverkan på miljön och kring vårt arbetssätt, inte minst bekämpningen av korruption, ökar varje år. Vi ser dessutom att våra anställda ställer allt fler frågor kring hur vi arbetar med olika hållbarhetsaspekter – allt från mänskliga rättigheter till miljöpåverkan.
Ur Alfa Lavals perspektiv gynnar omvärldens krav och förväntningar på hållbarhetsområdet våra möjligheter till fortsatt framgång. Våra produkter minskar energiförbrukningen och optimerar användningen av resurser i många industriella processer. Vi erbjuder produkter för vattenreningsprocesser liksom produkter som minskar den marina industrins utsläpp i luft och vatten. Utöver detta erbjuder vi servicelösningar som säkrar produkternas prestanda under hela dess livstid och vi erbjuder rekonditionering av vissa produkter i syfte att återanvända material. Vi är övertygade om att våra produkter och vårt serviceerbjudande är väl positionerade för att möta framtidens utmaningar.
Vi arbetar mycket aktivt med att implementera våra fyra affärsprinciper för att säkerställa att vi arbetar på ett sätt som uppfyller omvärldens hållbarhetskrav – i hela vår värdekedja. Det är kombinationen av det vi gör och hur vi gör det som kommer att säkra att vi är framgångsrika på både kort och längre sikt.
Lars Renström
I våra affärsprinciper ingår ramverket "Protect, Respect and Remedy" (skydda, respektera och åtgärda), som ingår i FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Vi är även undertecknare av FN:s Global Compact.
Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande
Vårt uppträdande styrs av högt ställda etiska krav
Vi optimerar användningen av naturresurser
Vi bygger förtroende genom en öppen dialog
Affärsprincipernas omfattning gör det möjligt för oss att identifiera många potentiella risker, men det är orealistiskt att utgå ifrån att företaget kan hantera alla samtidigt. Vi prioriterar därför för att uppnå en balans mellan hur allvarliga riskerna är och våra möjligheter att påverka och åstadkomma förändringar.
Det är linjeorganisationen som bär det huvudsakliga ansvaret för att integrera affärsprinciperna i det löpande arbetet i hela Alfa Lavals värdekedja.
Implementeringsprocessen vägleds av olika råd, ledda av personer ur koncernledningen och därutöver bestående av chefer från berörda avdelningar.
Försäljningsorganisationernas ledningar bär huvudansvaret för riskbedömning och riskbegränsande åtgärder vad gäller våra affärskontakter. De stöds och vägleds av ett affärsetiskt råd, som leds av Koncernchefen och inkluderar ytterligare tre personer från koncernledningen. Eftersom brott mot mänskliga rättigheter ofta ligger till grund för internationella handelsembargon, är exportkontroll ett viktigt fokusområde. Det affärsetiska rådet ska säkerställa att alla relevanta embargon respekteras och följs i samtliga säljkanaler som används för Alfa Lavals produkter. Rådet ska även hantera kommersiella dilemman som härrör från konflikter och brott mot mänskliga rättigheter men som inte resulterat i handelsembargon. Det etiska rådet arbetar även med riskbedömningar och riskbegränsande processer medan linjecheferna ska säkerställa efterlevnaden av koncernpolicyer, tillämpliga lagar, regler och förordningar.
Miljörådet beslutar om företagets miljöstrategi, sätter koncernövergripande miljömål samt övervakar arbetet med att minimera företagets miljöpåverkan. Rådet leds av direktören för Operationsdivisionen och inkluderar chefer från de organisationer inom företagets värdekedja som bedöms ha störst miljöpåverkan.
Arbetsmiljörådet fastställer policyer och prioriterar koncernövergripande initiativ. Det leds av personaldirektören och inkluderar även ledande chefer från organisationer
som är exponerade för de största riskerna, som Operationsdivisionen och serviceverksamheten.
hänförs alla produktrelaterade säkerhetsproblem automatiskt till koncernens organisation för krisberedskap. Detta för att säkerställa att en grundlig orsaksanalys genomförs och att lämpliga avhjälpande åtgärder implementeras, inklusive återkallande av produkter om så krävs. Denna organisation sammankallas även för att hantera inkommande varningar från vårt "visselblåsarsystem".
En gång om året genomför styrelse respektive koncernledning separata granskningar av såväl framsteg som de mål och prioriteringar som är satta för att uppnå de ambitioner som uttrycks i affärsprinciperna.
Affärsprincipen som rör socialt ansvar har det största täckningsområdet och baseras på FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer. I vår riskbedömning undersöks den möjliga förekomsten av brott mot mänskliga rättigheter i vår försörjningskedja, i vårt företag och i våra kunders organisationer.
Vårt fokus ligger på:
Inköpsavdelningarna bär huvudansvaret för såväl riskbedömning som riskbegränsande åtgärder. Under 2015 etablerades en ny process som ska säkerställa att våra leverantörer arbetar med ständiga förbättringar, i linje med våra affärsprinciper.
Vår process börjar med en kartläggning av såväl leverantörer som deras processer. Vi har funnit att de främsta riskerna uppstår i länder med ett ineffektivt verkställande av såväl nationell arbetslagstiftning som internationella standarder för mänskliga rättigheter. Men, vi fokuserar även på leverantörer som har inbyggda hälso-, säkerhets- eller miljörisker på grund av arbetets karaktär (exempelvis metallpolering eller gjuteriarbete). Vi granskar hur väl leverantörer i högriskzonen uppfyller våra affärsprinciper, för att sedan – tillsammans – upprätta en förbättringsplan, som sedan följs upp. De leverantörer som påvisar allvarliga brister får mellan en och sex månader på sig att genomföra förbättringar. Om de vid periodens slut fortfarande inte kan uppvisa några framsteg, kan de komma att fasas ut.
Utbildning är en viktig del av förbättringsprocessen. Därför ska samtliga inom Alfa Lavals inköpsorganisation få utbildning i företagets affärsprinciper. Inköpsansvariga måste även genomgå en obligatorisk utbildning i antikorruption. Leverantörer i länder som bedöms som högriskländer erbjuds också utbildning inom de områden som berörs av affärsprinciperna.
En ny säkerhetsmanual arbetades fram i syfte att bättre belysa hur Alfa Lavals organisation skall arbeta med säkerhetsfrågor samt vilka riktlinjer som bör följas och vilka arbetssätt som förväntas. Under 2015 har vi även arbetat på att utveckla olika verktyg för att
minska arbetsmiljöriskerna i våra serviceverkstäder och bland våra fältingenjörer som arbetar på plats hos kund. Verktygen inkluderar bl a riskutvärdering, prioritering, säkerhetsplaner och utbildning.
Denna princip omfattar intressekonflikter, politiska bidrag, arbete mot mutor och korruption (ABAC), rättvis konkurrens, överensstämmelse med lagar samt ägarstyrning. Etikrådet arbetar med riskbedömningar och riskbegränsande processer medan linjecheferna ska säkerställa att koncernpolicyer och tillämpliga lagar, regler och förordningar efterlevs. Interna revisioner genomförs regelbundet och ska bl a säkerställa att tillämpliga processer finns på plats och fungerar.
Antikorruptionsprocesser – status 2015 Under 2014 lanserades förbättrade ABACprocesser, inklusive moduler för e-utbildning på flera språk för försäljningspersonalen. Under 2015 lanserade vi även en obligatorisk utbildning för all personal som arbetar med inköp.
Våra produkter är vårt främsta hållbarhetsbidrag då de spelar en allt viktigare roll i minimeringen av energianvändning och därmed utsläppen av växthusgaser, samtidigt som de optimerar användningen av naturtillgångar, inklusive återanvändning av vatten i industriella processer. I vissa fall är Alfa Lavals miljölösningar avgörande för att industriella processer ska kunna uppfylla utsläppslagar.
Vårt fokus inom miljöområdet är att:
Nya produkters miljöpåverkan – status 2015 Alfa Lavals produkter är av naturen utformade så att de minskar effekterna på miljön. Det innebär att den positiva miljöpåverkan från våra produkter som uppstår när de har installerats, är avsevärt större än den negativa påverkan från företagets verksamhet. Alfa Lavals ambition är att konsekvent förbättra produkterna ytterligare så att alla nya produkter är bättre ur miljöhänseende än produkterna de ersätter. Därmed är en effektiv implementering av ett livscykelperspektiv en väsentlig del av produktdesignprocessen.
Under 2015 utfördes 145 livscykelanalyser. De livscykelanalyser som gjordes på produkter som ersatte existerande produkter medförde förbättringar med upp till 42 procent.
Vår ambition är att kontinuerligt minska utsläppen av växthusgaser från tillverkning och varutransporter. Vi har haft speciell fokus på varutransporter under 2015 och vi ser att de projekt vi arbetat med gett resultat i form av minskade utsläpp under året.
Samtliga av Alfa Lavals produktions- och serviceanläggningar skall ha god kontroll över de kemiska substanser som används. De ska även ha säkerhetsdatablad tillgängliga som tydligt visar om det förekommer kemikalier som finns med på företagets så kallade "svarta och gråa lista". Denna lista uppdateras kontinuerligt i linje med rådande kemikalielagstiftning. Leverantörer ombeds följa denna lista och fasa ut kemikalier enligt den.
Alfa Lavals ambition är att bygga förtroende genom en öppen dialog. Detta gäller i allra högsta grad dialogen med olika parter rörande såväl framsteg som utmaningar på hållbarhetsområdet.
Vårt fokus inom transparens är:
– Att förbättra dialogen kring hållbarhetsresultat med våra kunder.
Sedan några år har mängden förfrågningar från kunder angående vårt hållbarhetsarbete ökat.
Med målet att vara transparenta, och på förfrågan från våra kunder, började vi därför rapportera i Eco Vadis. Med ett ökat tryck på publik hållbarhetsinformation strävar vi efter att vara så transparenta som möjligt kring våra riktlinjer, vårt arbetssätt och även resultatet av vårt arbete.
Det sker även ett aktivt arbete med att förstärka samarbetet med våra kunder kring hållbarhetsfrågor. Till exempel deltar Alfa Laval i ett samarbete kring hållbara leverantörskedjor i den marina industrin.
Under 2015 arbetade vi även på att öka den interna kunskapen om våra affärsprinciper – dess innehåll och bakgrund.
Alfa Lavals arbete, produkter och lösningar bidrar på ett direkt sätt till många av FN:s nyligen antagna hållbarhetsmål. Nedan följer några exempel:
| HÅLLBARA UTVECKLINGSMÅL | EXEMPEL PÅ HUR ALFA LAVAL BIDRAR TILL ATT UPPFYLLA DEM | |
|---|---|---|
| Mål 2: | Avskaffa hunger, åstadkomma en säker matförsörjning med för bättrad näring samt främja ett hållbart jordbruk. |
Alfa Lavals produkter och lösningar kan förbättra hållbarheten, minska avfallet och bidra till en säker och hygienisk livsmedelsproduktion. I anläggningar med mat- och fruktprocesser kan Alfa Lavals pumpar generera en energibe sparing om 50 procent. Alfa Lavals pumpar, ventiler, separatorer och värme växlare är viktiga komponenter i produktionen av livsmedel samtidigt som våra kyllösningar bidrar till att hålla maten färsk vid lagerhållning och distribution. |
| Mål 6: | Säkerställa tillgång till och en hållbar hantering av vatten, samt sanitet för alla. |
Alfa Laval tillhandahåller teknologier för behandling av avloppsvatten. Dekantercentrifuger, till exempel, avvattnar rötslam i vattenreningsverk och bidrar därmed till produktionen av rent vatten, världen över. |
| Mål 7: | Säkerställa att tillgången till ener gi är prisvärd, pålitlig och hållbar samt att moderna energiformer görs tillgängliga för alla. |
Världens växande efterfrågan på energi sporrar utvecklingen av alternativa energikällor som till exempel utvinningen av biobränsle från avfall. Alfa Lavals produkter är involverade i hela produktionsprocessen för biobränslen, från uppvärmning och kylning till blandning och separering. |
| Mål 11: | Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, resilienta och hållbara. |
Alfa Laval bidrar med energieffektiva lösningar för fjärrvärme och fjärrkyla – ofta genom att använda spillvärme från andra processer – liksom lösningar för att kunna lagra den energi som genereras av solen. Inom båda dessa områden kan Alfa Lavals utrustning bidra till att spara såväl energi som pengar. Erbjudandet omfattar även produkter som spelar en viktig roll i reningen av avloppsvatten i reningsverk, världen över. |
| Mål 13: | Agera omedelbart för att hindra klimatförändringar och dess kon sekvenser. |
I vår värdekedja fokuserar vi på att minska utsläppen av CO2 – i allt från våra egna anläggningar till våra godstransporter. Hos våra kunder bidrar våra pro dukter till ökad energieffektivitet och även till återanvändning av spillvärme vilket minskar behovet av fossila bränslen och därmed också utsläppen av CO2 |
| Mål 14: | Bevara samt använda hav, sjöar och marina resurser på ett håll bart sätt. |
Alfa Lavals Marine & Dieseldivision har ett brett sortiment av produkter inom energi och miljö, speciellt för kunder inom den marina industrin. Avgasrening, värmeåtervinningssystem och ballastvattensystem är exempel på produkter som ingår i sortimentet. |
| Styrelseordförandens inledning | 47 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2015 | 48 |
| En introduktion till Alfa Laval | 48 |
| Aktien och ägarbilden | 48 |
| Årsstämman | 50 |
| Årsstämma för 2014 | 50 |
| Valberedning | 50 |
| Styrelse | 51 |
| Utskott | 52 |
| Bolagets revisorer | 53 |
| Ersättning till revisorer | 53 |
| Styrelse och revisorer | 54 |
| VD och övriga i den | |
| verkställande ledningen | 56 |
| Ansvarsområden | 58 |
| Ledningsgruppsmöten under 2015 | 58 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 58 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 59 |
| Kontrollmiljö | 59 |
| Riskbedömning | 59 |
| Kontrollstrukturer | 59 |
| Information och kommunikation | 59 |
| Uppföljning | 60 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 60 |
Alfa Laval ska visa lönsam tillväxt och vara världsledande inom de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering. Det är det övergripande målet och det som präglar samtliga diskussioner och beslut i styrelsen, liksom allt arbete i organisationen. Men lika stor vikt läggs vid hur företaget, dess styrelse, ledning och anställda, beter sig för att nå dit. Därför är det avgörande att våra beslutsprocesser, vår ansvarsfördelning och våra kontrollaktiviteter, såväl i styrelsen som i företagets löpande verksamhet, följer relevanta lagar och regler samt bolagets egna affärsprinciper. Med denna rapport försöker vi underlätta omvärldens bedömning av vår styrning genom att beskriva hur olika organ agerar och interagerar, hur ansvarsfördelningen ser ut, samt vilka kontroll- och uppföljningsstrukturer som finns på plats. Förhoppningsvis tydliggör det att vi arbetar med ägarnas bästa för ögonen.
Under 2015 präglades styrelsens arbete av fortsatt strategifokusering, för att stämma av att företaget, ur såväl ett kort- som långsiktigt perspektiv, är väl positionerat för den utveckling vi ser i vår omvärld. Mycket kretsade även kring Alfa Lavals miljö- och hållbarhetsarbete – allt ifrån implementeringen av nya regelverk till arbetet med att internt sprida kunskap om företagets affärsprinciper, inte minst de delar som avhandlar arbetet mot mutor och korruption.
Vidare låg fokus på att säkerställa en fortsatt god integrering av Frank Mohn AS, vilket bland annat inkluderade ett styrelsebesök i Bergen, Norge, för att vinna ytterligare insikt i dess verksamhet. Styrelsen besökte också Alfa Lavals anläggningar i Singapore för att ytterligare fördjupa insikten i rådande marknadsförhållanden på marinsidan.
Investeringsbehov och investeringsplaner gicks igenom, liksom önskemål och möjligheter avseende förvärv och uppköp och det genomfördes även en uppföljning av det besparingsprogram som initierades under hösten 2014. Utöver det, och som en ordinarie del av arbetet, låg fokus på den löpande anpassningen av företagets resurser till efterfrågebilden, något som sker kontinuerligt för att säkerställa produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Det kontinuerliga förbättringsarbetet, kombinerat med en diversifierad exponering mot såväl olika industrier som geografier, gör Alfa Laval väl positionerat samt motståndskraftigt, vilket bekräftas av företagets stabila utveckling över tiden.
Årets arbete präglades även av den successionsprocess som föranleddes av att vår nuvarande VD uppnår pensionsåldern i början av 2016. Ny VD, Tom Erixon, utnämndes i november med tillträde den 1 mars 2016.
Jag vill ta tillfället i akt att uttrycka mitt och styrelsens stora tack till Lars Renström för det framgångsrika och värdeskapande arbete som skett under hans ledning.
Lund i februari 2016
Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Alfa Laval ska styras på ett sätt som är långsiktigt hållbart, för ägare såväl som för anställda, kunder, leverantörer och andra intressenter. Basen utgörs av lagar, regler och riktlinjer samt även bolagets egna affärsprinciper avseende miljö, mänskliga rättigheter, etik och transparens. Bolagsstyrningsrapporten för 2015 syftar till att beskriva dessa ramar, fördelningen av ansvar inom bolaget samt interaktionen mellan årsstämma, styrelse och verkställande direktör.
Att "bidra till att skapa en bättre vardag för människor", genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering.
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar för att "optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen." I realiteten innebär det att hjälpa kunderna bli mer produktiva, energieffektiva och konkurrenskraftiga.
Alfa Laval är ett resultatinriktat företag, med tydliga finansiella mål. Verksamheten styrs för att möta såväl affärsidén som de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att nå, eller gärna överträffa, målen ges utrymme för fortsatt utveckling, i linje med de strategiska prioriteringarna. Ett gott utfall skapar även värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att bolagets värde ökar. För mer information om Alfa Lavals finansiella mål, läs på sidan 12.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå de finansiella målen har Alfa Laval strategiska prioriteringar. Dessa omfattar utvecklingen av produkter och närvaro, i första hand organiskt, men även via förvärv – samt strategier för ökad effektivitet.
Men lika viktigt som det är att nå målen och uppfylla affärsidén, lika grundläggande är det beteende som bolaget och dess anställda uppvisar på vägen dit. Som publikt bolag lyder Alfa Lavals styrning under en rad lagar och regler. De viktigaste omfattar svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen, börsens regler samt Svensk Kod för bolagsstyrning (i fortsättningen kallad Koden). Vidare har bolaget interna regler vilka inkluderar styrdokument med riktlinjer och instruktioner samt processer för kontroll och riskhantering. Styrelsens och VD:s arbete regleras av deras respektive arbetsordningar. Som en röd tråd löper Alfa Lavals affärsprinciper. För mer information om dessa, läs på www.alfalaval.com.
Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2015 är granskad av bolagets revisorer.
Alfa Laval hade, per den sista december 2015, 419 456 315 utestående aktier, fördelade på 37 097 aktieägare, enligt Euroclear Swedens aktiebok. Varje aktie motsvarar en röst. Den enskilt största ägaren och den enda med ett innehav överstigande 10 procent, var Tetra Laval som per utgången av året ägde 26,1 procent av Alfa Lavals aktier. Näst största ägare var Swedbank Robur Fonder med 6,5 procent, följt av Alecta Pensionsförsäkring med ett innehav på 6,3 procent. Juridiska personer stod för drygt 94 procent av ägandet, medan fysiska personer stod för återstoden.
Geografiskt sett stod följande fem länder för totalt 94,7 procent av ägandet: Sverige, Nederländerna, USA, Storbritannien och Luxemburg. För mer information om Alfa Lavals aktie, dess utveckling samt ägarbilden, gå till aktieavsnittet på sidorna 16 och 17.
**Justerat för övervärdesavskrivningar.
| Antal aktier | Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2015, %-enheter |
|
|---|---|---|---|
| 100 Tetra Laval BV |
109 487 736 | 26,1% | +/- 0 |
| Swedbank Robur fonder | 27 150 724 | 6,5% | 0,6 |
| 75 Alecta |
26 459 962 | 6,3% | -0,2 |
| Foundation Asset Managment | 25 100 000 | 6,0% | +/- 0 |
| AMF Försäkring och Fonder 50 |
21 658 183 | 5,2% | -0,2 |
| Första AP-fonden | 8 368 923 | 2,0% | 1,4 |
| Nordea Investment Funds 25 |
7 792 868 | 1,9% | 0,1 |
| SEB Investment Management | 6 382 669 | 1,5% | 1,1 |
| Fjärde AP-fonden 0 |
5 515 601 | 1,3% | 0,1 |
| 11 1312 1514 Folksam |
2 822 617 | 0,7% | -0,1 |
| Summa de 10 största | 240 739 283 | 57,4% |
Källa: Euroclear * Tabellen är justerad för custodian banker. Om dessa inkluderas står de för ett sammanlagt innehav om 6,33 procent.
Bolagets firma är Alfa Laval AB (publ) och dess styrelse har sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt, eller genom dotter- och samriskföretag i Sverige och utomlands, bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar vad gäller hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 20 april 2009 och finns i sin helhet publicerad på www.alfalaval.com
Årsstämman är bolagets högsta, beslutande organ. Alla aktieägare har rätt att delta och varje aktie har en röst. De flesta förslag som tas upp till stämman beslutas med enkel majoritet. Det finns emellertid punkter som kräver kvalificerad majoritet, som till exempel ändringar i bolagsordningen eller beslut om återköp av aktier. Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång i Lund eller Stockholm. Normalt hålls den i Lund, runt månadsskiftet april/maj. Datum och plats meddelas senast i samband med att delårsrapporten för det tredje kvartalet offentliggörs. För rätt att delta och rösta vid stämman måste aktieägare vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare som inte kan delta personligen, har rätt att delta via ombud med fullmakt. Ägare som har aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Årsstämman hålls på svenska och dokumentationen finns tillgänglig på såväl svenska som engelska. Alfa Laval strävar efter att samtliga stämmovalda styrelseledamöter ska delta, samt i möjligaste mån samtliga medlemmar av koncernledningen. Bolagets revisorer är alltid närvarande.
Årsstämma för räkenskapsåret 2014 hölls den 23 april 2015 på Sparbanken Skåne Arena i Lund. Vid stämman deltog 329 personer – inkluderande ägare, ombud, biträden, gäster och funktionärer. Det totala röstetalet representerat var 59,9 procent. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. Protokoll från årsstämman, liksom all övrig stämmorelaterad information,
finns att läsa på www.alfalaval.com/sv/ investerare. Nedan återfinns några av de beslut som fattades vid stämman:
Valberedningen, som består av representanter för de största ägarna, bereder och lägger fram förslag på kandidater till styrelsen samt i förekommande fall, revisorer. Som grund används bland annat den årliga utvärdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar. Andra viktiga faktorer som vägs in är vilken typ av kompetens som behövs, mot bakgrund av företagets strategi. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater och även genomföra intervjuer med individuella styrelseledamöter. Vidare omfattar dess arbetsuppgifter att lägga fram förslag på ersättningsnivåer till ledamöter i styrelsen och dess utskott.
Valberedningens sammansättning bereds enligt en av årsstämman godkänd process.
För Alfa Lavals del innebär detta att styrelsens ordförande kontaktar representanter för de största aktieägarna vid tredje kvartalets utgång och uppmanar dessa att utse var sin ledamot. Valberedningen kan sedan besluta att även styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå. När sammansättningen är klar kommuniceras denna med ett pressmeddelande, i rapporten för det tredje kvartalet samt på Alfa Lavals hemsida. Inför stämman 2016, skedde offentliggörandet den 12 oktober 2015. Informationen fanns även med i Alfa Lavals rapport för det tredje kvartalet, som publicerades den 27 oktober.
Inför årsstämman för räkenskapsåret 2015 Inför årsstämman ingår följande personer i valberedningen: Finn Rausing (Tetra Laval), Claes Dahlbäck (Foundation Asset Management), Ramsay Brufer (Alecta),
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval, %* |
|---|---|---|
| Finn Rausing | Tetra Laval | 26,1 |
| Claes Dahlbäck | Foundation Asset Management | 6,0 |
| Ramsay Brufer | Alecta | 5,8 |
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 5,6 |
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Försäkring & Fonder | 5,1 |
* Per den sista september 2015.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger eller till någon av ägarrepresentanterna. Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected]
Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder) samt Lars-Åke Bokenberger (AMF). Valberedningens innehav representerade 48,6 procent av antalet utestående aktier per den sista september 2015. Styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt sekreterare och Finn Rausing till ordförande. Den senares position som styrelseledamot gör rollen som ordförande till en avvikelse från Koden. Bakgrunden är att valberedningen ansåg Finn Rausing som utomordentligt lämpad att leda dess arbete och nå bästa möjliga resultat för bolagets ägare.
Valberedningen höll tre möten inför årsstämman och därutöver gjordes ett antal avstämningar via telefon och e-post. Mötena omfattade bland annat en utvärdering av styrelsens sammansättning, baserat på den utvärdering av styrelsearbetet som styrelseordföranden genomfört, samt vilken kompetens som kan komma att behövas framöver.
Styrelsen förvaltar bolaget å ägarnas räkning och bär därmed det yttersta ansvaret för såväl bolagets organisation som förvaltning. Styrelsens arbete och ansvar regleras bland annat av svensk aktiebolagslag, lagen om styrelserepresentation för privatanställda, bolagsordningen, styrelsens egen arbetsordning, börsens regelverk för emittenter samt Koden. Styrelsen upprättar och utvärderar bolagets långsiktiga mål och strategier, vilket bland annat inkluderar att fastställa affärsplaner och ekonomiska planer, granska och godkänna bokslut, anta riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar eller betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Vidare fastställer den instruktioner för den verkställande direktören gällande den dagliga verksamheten. Genom revisionsutskottet handlar styrelsen upp revisionstjänster, håller löpande kontakt med bolagets revisorer och arbetar för att säkerställa en god intern kontroll samt formaliserade rutiner. Styrelsen utser den verkställande direktören och genom ersättningsutskottet hanteras löner och ersättningar till ledande befattningshavare.
Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av nio ledamöter, utan suppleanter. Ledamöterna väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma och de är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg och ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens sammanträden bjuds bolagets tjänstemän in som föredragande och experter. Bolagets ekonomioch finansdirektör deltar vid samtliga möten, liksom Alfa Lavals chefsjurist, som är styrelsens sekreterare.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström
– bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing, Jörn Rausing och Lars Renström. Dessa kan inte anses vara oberoende på grund av deras relation till Tetra Laval, som per den 31 december 2015 ägde 26,1 procent av aktierna i bolaget.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelse, utskott och bolagets verkställande direktör. Vidare definieras styrelseordförandens roll och den innehåller även en särskild instruktion för bolagets VD rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen.
Under 2015 uppgick antalet styrelsemöten till 10, varav 9 var ordinarie. Två möten var per telefon medan övriga ägde rum i Lund, Stockholm och Malmö. De ordinarie punkterna på mötesagendan omfattade resultatutfall, orderutveckling, investeringar och förvärv. Inför varje möte förbereder bolagets VD en agenda i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som vill diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att nödvändig materiel kan förberedas. Kallelser med agenda, informations- och beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls måndagen den 25 april 2016 klockan 16.00 i Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare kan de även få information om årsstämman hemskickad per post.
Varje år genomförs en kombinerad utbildnings- och studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2015 gick resan till Alfa Lavals enhet i Singapore.
mötet. Beslut fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden.
Samtliga nya styrelseledamöter får ett omfattande introduktionsprogram. Vidare genomförs varje år en kombinerad utbildningsoch studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2015 gick resan till Alfa Lavals enhet i Singapore.
Styrelsens ordförande initierar årligen en utvärdering av styrelsens arbete. Denna fokuserar på styrelsens arbetsformer, arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens, för att lägga grunden för en väl fungerande styrelse. Med jämna mellanrum anlitas även externa resurser för att utvärdera styrelsens arbete. Utvärderingen, vare sig den sköts internt eller hanteras av en extern resurs, utgör ett underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
bedrivas på bästa sätt. Förutom att ansvara för att styrelsens arbete utvärderas deltar styrelseordföranden i utvärderings- och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Han kontrollerar att styrelsens beslut verkställs och är även företagets företrädare i ägarfrågor.
Styrelsens arvoden beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskott, utgår tillägg. Arvodena för styrelse- och kommittéuppdrag är inte pensionsgrundande.
Enligt Alfa Lavals bolagsordning ska det finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott som rapporterar till styrelsen. Utskottsledamöterna utses bland styrelsemedlemmarna, ett år i taget.
Revisionsutskottet ska säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. För ytterligare information om vilka uppgifter som åligger revisionsutskottet se "Styrelsens rapport om intern kontroll" på sidan 59.
Ledamöterna utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2015 utgjordes dessa av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Ulla Litzén. Alfa Lavals chefsjurist var utskottets sekreterare. Under året hölls tre möten, varav ett per telefon. Närvarande var även bolagets ekonomi- och finansdirektör, den ansvarige för internrevisionen samt bolagets revisorer. Under årets möten avhandlades bland annat följande: genomgång av rutinerna för bolagsstyrning, genomgång och resultatuppföljning av den årliga återrapporteringen från för närvarande drygt 200 chefer avseende styrning; uppdatering av utvecklingen inom IFRS, förändringar i Koden, genomgång av avsättningar och reserveringar i koncernen, transferprissättning samt IT-säkerhet.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra villkorsfrågor som rör VD och övriga personer i koncernledningen. Utskottets uppgift är att bereda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som sedan beslutas av årsstämman samt ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för VD. Utskottet ska även hantera löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD.
Ersättningsutskottet utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2015 bestod
| Styrelsen | |||
|---|---|---|---|
| Namn | Närvaro | Ersättning | |
| Utsedd av årsstämman | Anders Narvinger | 10 | 1 350 000 |
| Gunilla Berg | 9 | 500 000 | |
| Arne Frank | 9 | 500 000 | |
| Björn Hägglund * | 2 | ||
| Margareth Øvrum ** | 7 | 500 000 | |
| Ulla Litzén | 9 | 500 000 | |
| Finn Rausing | 10 | 500 000 | |
| Jörn Rausing | 9 | 500 000 | |
| Lars Renström | 9 | ||
| Ulf Wiinberg | 10 | 500 000 | |
| Totalt | 4 850 000 | ||
| Arbetstagarrepresentanter | Jan Nilsson *** | 5 | |
| Susanna Norrby | 9 | ||
| Henrik Nielsen **** | 5 | ||
| Bror García Lantz | 10 | ||
| Suppleant för arbetstagarrepresentanter | Leif Norkvist | 1 | |
| Antal möten | 10 |
* Avgick i samband med årsstämman. ** Tillträdde i samband med årsstämman. *** Avgick per den 3 juni 2015. **** Tillträdde per den 3 juni 2015.
utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Arne Frank. Utskottet höll två möten under året. Därutöver hölls telefonmöten angående löpande frågor. Varje möte protokollförs separat och innehållet delges styrelsen, förutom i vissa fall då besluten protokollförs direkt i motsvarande styrelseprotokoll. Utskottets möten omfattade genomgång och uppföljning av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, övriga koncernriktlinjer och internationella frågeställningar inom området samt personalfrågor avseende integration av förvärvade bolag. Uppföljning av chefsutvecklingen skedde och villkoren för koncernledningen samt koncernens incitamentsprogram hanterades.
Revisorerna är ett kontrollorgan som utses av årsstämman. Uppdraget omfattar att granska redovisning och bokslut i enskilda bolag, värdera applicerade redovisningsprinciper, bedöma företagsledningens förvaltning, översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet samt utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet – revisionsberättelsen – delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Vidare ger revisorerna ett utlåtande om förslaget till styrelsens ansvarsfrihet, ett uttalande till årsstämman huruvida denna bör fastställa balans- och resultaträkning samt ett uttalande om bolagsstyrningsrapporten. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant, utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag. Vid årsstämman den 23 april 2015, valdes de auktoriserade revisorerna Håkan Olsson Reising samt Helene Willberg till ordinarie revisorer. David Olow och Duane Swanson valdes till revisorssuppleanter. Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilken kan påverka deras oberoende. Under 2015 fick styrelsen i sin helhet rapporter från bolagets revisorer vid två tillfällen. Vid ett tillfälle skedde det utan att VD, eller annan person från koncernledningen, var närvarande. Separat rapportering till revisionsutskottet ägde rum vid fyra tillfällen.
(se not nr 7 på sidan 109).
| Ersättningsutskott | Revisionsutskott | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | |
| Utsedd av årsstämman | Anders Narvinger | 2 | 50 000 | ||
| Gunilla Berg | 3 | 100 000 | |||
| Arne Frank | 2 | 50 000 | |||
| Björn Hägglund * | |||||
| Margareth Øvrum ** | |||||
| Ulla Litzén | 2 | 100 000 | |||
| Finn Rausing | 3 | 150 000 | |||
| Jörn Rausing | 1 | 50 000 | |||
| Lars Renström | |||||
| Ulf Wiinberg | |||||
| Totalt | 150 000 | 350 000 | |||
| Arbetstagarrepresentanter | Jan Nilsson *** | ||||
| Susanna Norrby | |||||
| Henrik Nielsen **** | |||||
| Bror García Lantz | |||||
| Antal möten | 2 | 3 | |||
* Avgick i samband med årsstämman. ** Tillträdde i samband med årsstämman. *** Avgick per den 3 juni 2015. **** Tillträdde per den 3 juni 2015.
Ordförande sedan 2003.
Född: 1948. Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i ÅF AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Styrelsemedlem i JM AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Styrelsemedlem sedan 2004.
Född: 1960. CFO för PostNord koncernen. Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i Vattenfall AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 3 400* (3 400**).
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945. Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i SweTree Technologies och Wallenberg Wood Science Centre. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Styrelsemedlem sedan 2015
Koncerndirektör i Statoil ASAs koncernledning. Tidigare flera ledande positioner på Statoil, samtliga i Norge, inom teknologi, projekt, produktion, underhåll, hälsa, säkerhet, miljö och inköp. Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från Norges Tekniska Högskola i Trondheim, Norge. Styrelsemedlem i Atlas Copco. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: –
Styrelsemedlem sedan 2006.
Född: 1956.
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och NCC AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 29 000* (15 600**).
Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (INSEAD). Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, DeLaval Holding AB, EQT AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Styrelsemedlem sedan 2013.
Född: 1958. Tidigare koncernchef för H. Lundbeck A/S. Tidigare bland annat direktör för Wyeth Pharmaceuticals, EMEA/Canada & BioPharma, samt en rad andra ledande positioner inom Wyeth. Ordförande i Avillion, ett läkemedelsutvecklingsföretag. Styrelsemedlem i Nestlé Health Science. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 20 000* (20 000**).
Styrelsemedlem sedan 2010.
Född: 1958. VD och koncernchef för AAK AB. Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Styrelseordförande i Inwido AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 16 000* (16 000**).
Styrelsemedlem sedan 2000.
Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado PLC och DeLaval Holding AB. Oberoende av bolag.
11 Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000.
Född: 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Avgick den 3 juni 2015.
Arbetstagarrepresentant sedan 2015.
Född:1968. Anställd inom Alfa Laval sedan 1994. Arbetstagarrepresentant för IF Metall. Tillträdde den 3 juni 2015.
Arbetstagarrepresentant sedan 2003.
Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för SACO. Antal aktier i Alfa Laval: 5 000* (5 000**).
Arbetstagarrepresentant sedan 2012.
Född: 1965. Anställd inom Alfa Laval sedan 1990. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Styrelsesuppleant sedan 2009. Född: 1961. Anställd inom Alfa Laval sedan 1993. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2005.
Född: 1971. Anställd inom Alfa Laval sedan 1989. Styrelsesuppleant för Ledarna.
Styrelsesuppleant sedan 2015.
Född: 1972 Anställd inom Alfa Laval sedan 1998. Styrelsesuppleant för IF Metall. Tillträdde den 3 juni 2015.
Auktoriserad revisor, KPMG. Född: 1961. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2015.
Helene Willberg Auktoriserad revisor, KPMG.
Född: 1967. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2015.
David Olow Auktoriserad revisor, KPMG.
Född: 1963. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2014.
Duane Swanson Auktoriserad revisor, KPMG. Född: 1959. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2014.
VD och koncernchef
Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika
Född: 1965. Anställd i Alfa Laval sedan 1990. Regionansvarig sedan den 1 januari 2013. Innan dess bland annat chef för regionen Mid Europe och segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 520* (6 520**).
Informationsdirektör Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 66 000* (66 000**).
Ekonomi- och finansdirektör
Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Utbildning: Civilekonom, IMD (BPSE) Antal aktier: 130 170* (130 170**).
Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Styrelsemedlem i Nederman AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 8 000* (6 000**).
Direktör, region Asien, Indien och Oceanien
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Direktör, region Västeuropa och Nordamerika
Född: 1962 Anställd i Alfa Laval sedan 1984 Regionansvarig sedan 2011. Tidigare bland annat chef för Indien och Storbritannien. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 47 552* (47 552**).
Direktör, Operationsdivisionen
Född: 1953. Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelsemedlem i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Direktör, Process Technologydivisionen
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipmentdivisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 60 344* (60 344**).
Direktör, Marine & Dieseldivisionen
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985 Chef för divisionen sedan 2011. Tidigare bland annat regionansvarig för Västeuropa och Nordamerika 2004–2011, Asien och Latinamerika 2001–2004 och Östeuropa och Latinamerika 1999–2001. Utbildning: Jur. kand. lic. spec., IMD (PED) Antal aktier: 430 000* (430 000**).
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncernövergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi. Juris kandidatexamen med inriktning i skatterätt.
VD styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får tillgång till nödvändig information och beslutsunderlag. VD ansvarar för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser samt att de etiska riktlinjer som ingår i Alfa Lavals affärsprinciper präglar bolagets uppträdande. VD stöds av en ledningsgrupp, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen omfattar tre regionschefer, fyra divisionschefer samt ansvariga för HR, kommunikation samt finans/juridik/IT.
Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2015. Det genomfördes även kvartalsvisa genomgångar av verksamhetsutvecklingen i såväl divisioner som regioner, omfattande affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna och specifika frågor för respektive verksamhetsdel. Vidare hölls särskilda strategimöten som bland annat hanterade ledningens förslag till framtida inriktning avseende såväl den organiska utvecklingen som förvärv. Under 2015 koncentrerades genomgången till risker och möjligheter inom enskilda segment,
applikationsområden och geografier, samt konsekvenserna för försörjningskedjan. Vidare genomfördes en genomgång av inriktningen vad gäller förvärv avseende produkt, teknologi, kanal och geografi.
Ersättningsprinciperna för VD och den verkställande ledningen bestäms av årsstämman.
För ytterligare information, se sidorna 107–108.
Alfa Lavals modell för operativ styrning är en matris där divisioner och segment går lodrätt genom den vågräta, geografiska delen. Operationsdivisionen, som hanterar produktionsrelaterade inköp, produktion, logistik och distribution, utgör en gemensam försörjningskedja för de säljande divisionerna.
Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll, med målet att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas intressen. Med en god intern kontroll säkerställer styrelsen att Alfa Lavals rapportering är tillförlitlig och att lagar, regler, tillämpliga redovisningsstandarder samt bolagets affärsprinciper följs. Kommunikation och finansiell rapportering ska vara korrekt, relevant, saklig och transparent.
Kontrollmiljön inkluderar de interna styrinstrument som styrelsen antagit för den dagliga verksamheten. Styrinstrumenten utgörs av policydokument, vilka fortlöpande prövas, omarbetas och uppdateras. Dessa dokument omfattar bland annat styrelsens arbetsordning, VD:s instruktioner, rapportinstruktioner, bolagets finanspolicy, affärsprinciper, investeringspolicy samt kommunikationspolicy.
Basen för strukturen utgörs av styrelse, revisionsutskott och VD samt hur arbetsuppgifter och ansvar fördelas dem emellan.
Styrelsen ska se till att bolagets organisationsstruktur är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Även dess eget arbete täcks av processer och arbetsordningar, med en tydlig inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har bland annat det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen och ska utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser samt analys av viktiga nyckelfaktorer. Den behandlar även bolagets delårsrapporter samt bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott ska säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det följer upp effektiviteten i de interna kontrollsystemen samt går igenom de finansiella processerna för att säkerställa att informationen kan härledas till underliggande finansiella system, att den är enligt lag och i linje med relevanta standarder. Det granskar rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt behandlar bolagets finansiella rapporter. Vidare övervakar, utvärderar och diskuterar det väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Det utvärderar och hanterar även information om tvister och eventuella oegentligheter och bistår ledningen i att identifiera och utvärdera främst de finansiella och jämförbara risker
som kan ha bäring på verksamheten för att se till att arbetet inriktas på att hantera dessa. Revisionsutskottet har beslutanderätt om den interna revisionen och granskar även de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Interna möten, möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner återrapporteras till styrelsen.
VD lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa en effektiv kontrollmiljö. VD ansvarar för det löpande interna kontrollarbetet, för att bolagets bokföring är enligt lag och att hanteringen av tillgångar sköts på ett tillfredställande sätt.
Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det interna kontrollsystem som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av god intern kontroll.
Internrevisionen granskar och verkar för förbättring av internkontrollen, genomför interngranskningar – som rapporteras till revisionsutskottet – samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna. Internrevisionen distribuerar rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att garantera att konkreta åtgärder vidtas efter en internrevision, finns rutiner för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Dessa baseras på att man lägger en överenskommen tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter. Internrevisionen består av två interna revisorer, interna specialistresurser samt externa revisorer. Internrevisioner täcker ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar fastställda av styrelsen. Bland annat granskas: efterlevnaden av de system, riktlinjer, policys och processer som etablerats för koncernens affärsverksamhet, att det finns system som ser till att ekonomiska
transaktioner genomförs, arkiveras och rapporteras på ett noggrant och lagenligt sätt, möjligheter till att förbättra ledningens kontroll, bolagets lönsamhet samt organisation, vilka kan komma att identifieras under revisionerna. Under 2015 genomfördes 36 internrevisioner.
Inom ramen för löpande verksamhet och uppföljning finns rutiner för riskbedömning vad gäller den finansiella rapporteringen. Dessa syftar till att identifiera och utvärdera risker som kan påverka den interna kontrollen. Rutinerna omfattar bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering och förvärvsaktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler så att dessa på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturer finns inom alla delar av organisationen för att förebygga, upptäcka och korrigera felaktigheter eller avvikelser. De hanterar de risker som styrelse och ledning bedömer är relevanta för verksamheten, för den interna kontrollen och för den finansiella rapporteringen. Strukturen omfattar både en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning och även specifika kontrollaktiviteter för att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Vidare ingår tydliga beslutsprocesser samt beslutsordningar för till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar samt automatiska kontroller i IT systemen.
Bolagets regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler och effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp. Medarbetare kan kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både
formella och informella kanaler. Det finns även tydliga riktlinjer för den externa kommunikationen, vilka syftar till att ge en så korrekt bild som möjligt samtidigt som alla skyldigheter efterlevs.
Uppföljning av den interna kontrollen sköts av främst två organ – Revisionsutskottet och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Utskottet träffar externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning, diskutera utfall samt samordningen av den
externa och interna revisionen. Det lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för Internrevisionens arbete, vars granskningar rapporteras till revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åtgärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvaliteten på dotterbolagens finansiella rapportering. Vidare finns det en årlig återkopplingsfunktion som riktar sig till bolagets ledande befattningshavare. Denna ska se till att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt tillämpade. Samtliga chefer som rapporterar direkt till en person i koncernledningen ska gå igenom de riktlinjer och
regler som berör deras respektive område. De ska underteckna dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de tillämpas inom deras ansvarsområde. Om det framkommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Processen syftar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning.
Lund i februari 2016 Styrelsen
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 47–60. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 4 mars 2016
Håkan Olsson Reising Helene Willberg
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Förvaltningsberättelse | 62 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 74 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 75 |
| Koncernens totala resultat | 76 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 77 |
| Koncernens finansiella ställning | 80 |
| Kommentarer till koncernens | |
| finansiella ställning | 82 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 82 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassaflöden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Definitioner | 138 |
Styrelsen och verkställande direktören för Alfa Laval AB (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2015.
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 31 mars 2016 klockan 10.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2016 med start den 5 april 2016.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moderbolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 46.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 37 097 (40 505) aktieägare den 31 december 2015. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. Efter den största ägaren kommer nio institutionella ägare med andelar mellan 6,5 till 0,7 procent. Dessa tio största aktieägare innehade 57,4 (55,5) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Operations & Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke kärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och offshore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science, Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 16. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv under 2015.
Alfa Laval har per 3 juli 2015 förvärvat 100 procent av ett eftermarknadsbolag, specialiserat på separationsteknologin. Bolaget förblir en egen organisation som erbjuder service och reservdelar under eget varumärke. Förvärvet är i linje med
Alfa Laval-koncernens strategi, att genomföra förvärv som kompletterar den befintliga verksamheten genom att addera produkter, geografisk närvaro eller nya försäljningskanaler. I detta fall adderar Alfa Lavalkoncernen en kompletterande eftermarknadskanal. "Med detta förvärv ökar vi närvaron inom en viktig nisch av eftermarknaden", säger Alfa Lavals VD och koncernchef, Lars Renström.
Alfa Laval har den 31 juli 2015 förvärvat 100 procent av K-Bar Parts LLC, vilket är ett litet eftermarknadsbolag i USA. Bolaget har sedan dess namnändrats till Alfa Laval Kathabar Inc.
Under 2015 har några mindre fastigheter i olika länder sålts för MSEK 9 (4) med en realiserad förlust om MSEK -7 (-12), vilken redovisats i övriga rörelsekostnader.
Den tomma fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En fastighet i Lima i Peru är till salu och förväntas kunna säljas inom det närmaste året. Som en konsekvens av besparingsprogrammet under 2014 har vissa verksamheter omorganiserats och de berörda fastigheterna i Houston i USA, Qingdao i Kina, Artern i Tyskland och Groningen i Nederländerna kommer att säljas. Endast fastigheterna i Qingdao och Groningen förväntas kunna säljas inom det närmaste året och har därför tillsammans med fastigheten i Peru omklassificerats till omsättningstillgångar för försäljning med MSEK 9 (6). Verkligt värde för de fastigheter som skall säljas överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 60 (18).
Orderingång
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK, om inte annat anges | 2015 | 2014 |
| Orderingång föregående år | 36 660 | 30 202 |
| Strukturförändringar 1) | 6,8% | 14,1% |
| Organisk utveckling 2) | -11,6% | 4,0% |
| Valutaeffekter | 6,0% | 3,3% |
| Totalt | 1,2% | 21,4% |
| Orderingång innevarande år | 37 098 | 36 660 |
Orderingången från eftermarknaden Service 3) utgjorde 28,6 (25,8) procent av koncernens totala orderingång för 2015. Exklusive valutaeffekter ökade orderingången för Service med 3,8 procent under 2015 jämfört med föregående år. Motsvarande organiska utveckling var en minskning med 1,5 procent.
1) Förvärvade verksamheter är:
K-Bar Parts LLC (namnändrat till Alfa Laval Kathabar Inc) i USA per 31 juli 2015, ett eftermarknadsbolag specialiserat på separationsteknologin per 3 juli 2015, CorHex Corp per 4 november 2014 och Frank Mohn AS per 22 maj 2014. 2) Förändring exklusive förvärv av verksamheter.
3) Reservdelar och service.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2015 har Alfa Laval fått följande stora order:
| Stora order | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Division | Order | Totalt per segment | |||
| Kundsegment | Order | Leverans | värde | 2015 | 2014 |
| Leveransomfång | erhållen i | datum | MSEK | ||
| Process Technology | |||||
| Energy & Process | |||||
| Kompakta värmeväxlare till ett raffinaderi i USA | Q1 | 2016 | 80 | ||
| Luftkylarsystem till en amerikansk naturgasanläggning. | Q1 | 2015 | 85 | ||
| Kompakta värmeväxlare till ett kraftverk i Mellanöstern. | Q1 | 2015 | 55 | ||
| Luftkylarsystem till en brasiliansk naturgasanläggning. | Q1 | 2015 | 75 | ||
| Luftkylarsystem till en amerikansk naturgasanläggning. | Q1 | 2015/2016 | 70 | ||
| Alfa Laval OLMI värmeväxlare till en petrokemisk anläggning i Turkmenistan. | Q1 | 2016 | 70 | ||
| Luftkylningssystem till ett kraftbolag i Mellanöstern. | Q2 | 2016 | 110 | ||
| Nya och innovativa separationsmoduler för ett FPSO (flytande produktions-, | |||||
| lagrings- och lossningsfartyg), som kommer att förankras utanför Brasiliens kust. | Q2 | 2015 | 85 | ||
| Olika typer av processutrustning till en ny petrokemisk anläggning i Slovakien. | Q3 | 2016 | 55 | ||
| Luftvärmeväxlare från ett raffinaderi i Spanien. | Q4 | 2016 | 65 | ||
| Luftkylare till ett kraftverk i USA. | Q4 | 2016 | 60 | ||
| Kompakta värmeväxlare till en anläggning för flytande naturgas i USA. | Q4 | 2016 | 60 | ||
| Alfa Laval Packinox värmeväxlare till en petrokemisk anläggning i Sydkorea. | Q4 | 2017 | 170 | 1 040 | 1 675 |
| Food & Life Science | |||||
| En processlösning till en ledande multinationell bryggerikoncerns anläggning i Indien. | Q3 | 2016 | 60 | ||
| Två processlinjer för raffinering av matolja i Kina. | Q3 | 2016 | 75 | ||
| En komplett processlinje för utvinning av vegetabiliskt protein till en anläggning i Indien. | Q4 | 2016 | 50 | ||
| Diverse utrustning till en bryggerianläggning i Mexiko. | Q4 | 2016 | 210 | 395 | 125 |
| Marine & Diesel | |||||
| Marine & Offshore Systems | |||||
| Alfa Laval Aalborg pannmoduler till ett FPSO fartyg som ska byggas i Kina. | Q3 | 2016 | 90 | 90 | >180 |
| Marine & Offshore Pumping Systems | |||||
| Framo pumpsystem till FPSO-projekt (flytande produktions-, lagrings | |||||
| och lossningsfartyg) i Angola. | Q1 | 2015/2016 | 260 | ||
| Framo pumpsystem till ett FSO-projekt i Norge. | Q1 | 2016 | 115 | ||
| Framo pumpsystem till flera Statoil oljeplattformar i Nordsjön. | Q2 | 2016 | 200 | ||
| Framo kraftgenereringssystem till en oljeplattform vid Johan Sverdrup-fältet i | |||||
| Nordsjön. | Q4 | 2016 | 100 | ||
| Framo pumpsystem till en oljeplattform i Storbritannien. | Q4 | 2016 | 100 | 775 | 360 |
| Equipment | |||||
| Industrial Equipment | |||||
| Alfa Laval värmeväxlare till ett fjärrvärmeverk i Kina. | Q2 | 2015/2016 | 100 | 100 | – |
| Totalt | 2 400 | >2 340 |
Orderstocken per 31 december 2015 uppgick till MSEK 20 578 (22 293). Exklusive valutaeffekter och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 11,9 procent mindre än orderstocken per utgången av 2014.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 39 746 (35 067) under 2015.
| Omsättningsbrygga | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK, om inte annat anges | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning föregående år | 35 067 | 29 801 |
| Strukturförändringar | 8,1% | 11,8% |
| Organisk utveckling | -1,2% | 2,5% |
| Valutaeffekter | 6,4% | 3,4% |
| Totalt | 13,3% | 17,7% |
| Nettoomsättning innevarande år | 39 746 | 35 067 |
Nettoomsättningen avseende Service utgjorde 26,6 (27,1) procent av koncernens totala nettoomsättning för 2015. Exklusive valutaeffekter ökade nettoomsättningen för Service med 3,3 procent under 2015 jämfört med föregående år. Motsvarande organiska utveckling var minskning med 0,1 procent.
Förvärvet av Frank Mohn AS innebar att Marine & Diesel divisionen skapade ytterligare ett nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems, vilket bara innehåller den nya affären. Därför finns inga jämförelsesiffror.
* Nytt kundsegment, inga jämförelsesiffror existerar.
Orderingång per kundsegment 2014
Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2015 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för det första kvartalet minskade något jämfört med det föregående kvartalet. Medan marknader i Västeuropa totalt visade tillväxt, var efterfrågan från kunder i Asien, USA och Central- och Östeuropa lägre än under det fjärde kvartalet. För segmentet Sanitary var den totala efterfrågan kvar på nivån från det föregående kvartalet, med en blandad bild i dess olika slutmarknader. Produkter för applikationer inom livsmedel, drycker och hygien hade en god utveckling, medan orderingången från kunder inom mejerisektorn minskade beroende på färre nya projekt. Produkter riktade mot applikationer inom läkemedelssektorn mötte också lägre efterfrågan. Industrial Equipment erfor en liten minskning i ordervolym under det första kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, främst inom områdena HVAC och industriell kylning. Detta uppvägdes delvis av ökad efterfrågan inom områdena kommersiell kylning och kylning av datarum. Inom OEM minskade orderingången något under det första kvartalet jämfört med det fjärde. Den främsta
förklaringsfaktorn var lägre efterfrågan från kunder som tillverkar luftkonditioneringsoch värmepumpsutrustning, eftersom ett antal stora kunder inom dessa områden minskade lagren. Som en kontrast upplevde marknaden för pannor en positiv trend. Efterfrågan för Service låg kvar på samma höga nivå som under det fjärde kvartalet.
Orderingången steg betydligt under det andra kvartalet jämfört med det första. Även om alla nyförsäljningssegment rapporterade tillväxt, var den beroende på säsongsvariationer särskilt tydlig inom Industrial Equipment och OEM. Efterfrågan på reservdelar och service låg kvar på samma höga nivå som under det föregående kvartalet. Traditionella marknader såsom Nordamerika och Europa rapporterade båda tillväxt jämfört med det föregående kvartalet. De överträffades dock av Kina som utvecklades särskilt väl. Sanitary segmentet växte genom efterfrågan från kunder inom mejeri-, bryggerioch läkemedelsindustrier. Samtidigt minskade efterfrågan från kunder inom personlig hygien, eftersom större order bokade i det första kvartalet inte upprepades. För Industrial Equipment återkom högsäsongen med ett mycket bra kvartal. Den positiva utvecklingen förstärktes ytterligare av efterfrågan från kylningskunder liksom av en stor fjärrvärmeorder i Kina. OEM segmentet lyftes också av växande säsongsefterfrågan från luftkonditionerings- och värmepumpstillverkare. Ökad efterfrågan från tillverkare av dieselmotorer och kylutrustning bidrog också till den positiva utvecklingen.
Orderingången minskade under det tredje kvartalet jämfört med det andra. Även om alla nyförsäljningssegment rapporterade lägre orderingång, var det särskilt tydligt inom Industrial Equipment där en stor fjärrvärmeorder som togs under det andra kvartalet inte upprepades. Efterfrågan på reservdelar och service låg kvar på samma höga nivå som under det föregående kvartalet. Geografiskt minskade de flesta större marknader. Indien hade emellertid en god orderingång under kvartalet, speciellt inom Sanitary. Sanitary segmentet minskade beroende på lägre volymer inom livsmedel, medan efterfrågan från kunder inom personlig hygien och läkemedel var mycket god. Den främsta förklaringsfaktorn för minskningen inom Industrial Equipment var den icke upprepade stora fjärrvärmeordern inom affären för uppvärmning. Exklusive denna order, var volymerna inom uppvärmning bara något lägre. Luftprodukter minskade också, delvis beroende på lägre efterfrågan hos kunder, delvis som en effekt av stängningen av tillverkningen av luftprodukter i Nederländerna och flytten av densamma till Italien och Polen. OEM segmentet hade en lägre efterfrågan
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Orderingång | 10 472 | 9 867 |
| Orderstock* | 1 637 | 1 571 |
| Nettoomsättning | 10 500 | 9 787 |
| Rörelseresultat** | 1 321 | 1 320 |
| Rörelsemarginal | 12,6% | 13,5% |
| Avskrivningar | 218 | 188 |
| Investeringar | 61 | 59 |
| Tillgångar* | 6 339 | 6 424 |
| Skulder* | 973 | 764 |
| Antal anställda** | 2 552 | 2 667 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2015/2014 | – | -1,8 | -1,8 | – | -0,6 | -0,6 |
| 2014/2013 | – | 0,8 | 0,8 | – | 0,1 | 0,1 |
jämfört med det andra kvartalet, främst beroende på lägre aktivitet hos kunder inom luftkonditionering, dieselmotorer och värmepumpar, i spåren av deras lageruppbyggnad av produkter redan under det andra kvartalet inför semesterperioden.
Totalt sett var orderingången oförändrad under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Detta återspeglade god efterfrågan inom Sanitary, medan Industrial Equipment minskade något. OEM var oförändrat och efterfrågan på reservdelar och service låg kvar på samma höga nivå som under det föregående kvartalet. Geografiskt var utvecklingen god i Asien, USA, Norden, Frankrike och Adriatiska halvön, medan Kina, Central- och Östeuropa och Latinamerika minskade. Sanitary segmentet hade ett bra kvartal med ordertillväxt från kunder inom livsmedelsapplikationer liksom från kunder som köper produkter för läkemedelsproduktion. Den främsta förklaringsfaktorn för nedgången inom Industrial Equipment var situationen i Ryssland och förändringar från direkt försäljning till försäljning via distributörer. Samtidigt var orderingången god för produkter inom Kylning och Fluids & Utility rapporterade också tillväxt. Efterfrågan på luftprodukter återhämtade sig från det tredje kvartalet. OEM segmentet hade en god utveckling för många av dess traditionella produkter såsom lödda och fusionslödda värmeväxlare. Efterfrågan på produkter till anläggningsmaskiner minskade.
(exklusive jämförelsestörande poster) Utvecklingen av rörelseresultatet för 2015 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en högre försäljningsvolym och lägre försäljnings- och administrationskostnader samt positiva valutaeffekter, vilket nästan helt uppvägs av negativa pris/mix effekter, bland annat till följd av en förändrad struktur inom försäljningsorganisationen.
PROCESS TECHNOLOGY-DIVISIONEN Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science, Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2015 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Det första kvartalet innebar en minskning jämfört med det föregående kvartalet för Process Technology divisionen, främst beroende på lägre aktivitet inom segmentet Energy & Process. Både basaffären* och stora order påverkades. Energy & Process noterade en klar nedgång eftersom en majoritet av dess slutmarknader påverkades av det låga oljepriset. Den kraftrelaterade affären växte emellertid, tack vare några större order. Angående olja & gas visade de affärer som är exponerade mot prospektering, utvinning respektive transport en nedgång, eftersom investeringsbegränsningar och prioritering av endast kritiska investeringar innebar en lägre aktivitetsnivå. Raffinaderi och petrokemi minskade också, eftersom aktörer inom dessa industrier intog en avvaktande hållning avseende nya investeringar när de fortsatte att bevaka och utvärdera den nuvarande utvecklingen. Segmentet Food & Life Science hade också lägre orderingång, beroende på färre stora order. Basaffären var emellertid oförändrad. Erbjudandet inom livsmedelsområdet utvecklades mycket väl, genom en stark efterfrågan inom de flesta regionerna. Water & Waste Treatment visade en svag nedgång jämfört med det fjärde kvartalet, men den viktiga USA marknaden växte. Inom Service var efterfrågan på reservdelar såväl som service oförändrad. Applikationer inom Food & Life Science liksom olja & gas minskade, medan god efterfrågan noterades för kraftindustrin liksom oorganiskt, metaller och papper.
Process Technology divisionen hade under det andra kvartalet en nedgång jämfört med det föregående kvartalet. Nedgången var helt relaterad till lägre aktivitet inom oljeoch gasindustrin, vilket påverkade Energy & Process segmentet. För divisionen som helhet var det färre stora order, medan basaffären levererade tillväxt. Geografiskt minskade Nord- och Latinamerika, främst beroende på den lägre aktiviteten i olje- och gasindustrin, medan Asien rapporterade stark tillväxt. Minskningen inom Energy & Process jämfört med det föregående kvartalet återspeglade stämningen inom olje- och gasindustrin. Investeringsbegränsningar inom främst sektorerna prospektering, utvinning och transport ledde till en minskning för både borrning och produktion inom marknadsenheten Olja & Gas, vilket var speciellt tydligt i Nord- och Latinamerika. Samtidigt påverkades marknadsenheten Petrokemi negativt eftersom industrin, trots att den fortfarande är stark och lönsam, visade fortsatt osäkerhet inför de potentiella konsekvenserna från utvecklingen inom oljeoch gassektorn. Andra marknadsenheter inom segmentet: Raffinaderi, Kraft och Oorganiskt, Metaller & Papper visade stark tillväxt. Basaffären, med undantag av Olja & Gas, presterade också mycket bra. Segmentet Food & Life Science var oförändrat från det föregående kvartalet, med en stabil utveckling för både basaffären och stora order. Marknadsenheterna Protein och Livsmedelslösningar utvecklades båda väl, medan minskningar noterades för Bryggeri och Biovetenskap & Förnyelsebara Resurser. Asien och Europa var oförändrade, Nordamerika rapporterade stark tillväxt, medan
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Orderingång | 12 795 | 14 271 |
| Orderstock* | 7 226 | 8 440 |
| Nettoomsättning | 14 511 | 14 410 |
| Rörelseresultat** | 1 899 | 2 230 |
| Rörelsemarginal | 13,1% | 15,5% |
| Avskrivningar | 366 | 325 |
| Investeringar | 156 | 111 |
| Tillgångar* | 10 832 | 11 893 |
| Skulder* | 3 812 | 4 237 |
| Antal anställda* | 5 242 | 5 342 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2015/2014 | 0,0 | -17,2 | -17,2 | 0,1 | -6,4 | -6,3 |
| 2014/2013 | 3,0 | -3,3 | -0,3 | 0,8 | 0,5 | 1,3 |
Latinamerika minskade. Water & Waste Treatment rapporterade mycket stark tillväxt, främst i Asien och Nordamerika. Både basaffären och stora order utvecklades mycket väl. Service segmentet hade tillväxt i efterfrågan jämfört med det föregående kvartalet. Värt att notera var att den totala efterfrågan inom eftermarknaden från hela olje- och gassektorn var stabil, men särskilt stark inom prospektering, utvinning och transport.
Orderingången i Process Technology divisionen ökade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet, på grund av segmentet Food & Life Science, medan segmentet Energy & Process var oförändrat. För divisionen som helhet utvecklades order med ett värde över MSEK 5 starkt, medan basaffären minskade. De mycket stora orderna med ett värde över MSEK 50 var på ungefär samma nivå som under det andra kvartalet. Geografiskt visade de flesta regioner tillväxt, med undantag för Nordamerika. Den oförändrade ordernivån i Energy & Process återspeglade en fortsatt låg aktivitetsnivå inom olje- och gasindustrin. En nedgång inom prospektering och utvinning mer än uppvägdes av en god utveckling inom affären för produktion och transport. I ett klimat med fortsatta begränsningar för rena kapacitetsinvesteringar, prioriterar kunderna effektivitetsinvesteringar och allmänna uppgraderingar. Inom raffinaderi och petrokemi visade marknadsenheten Petrokemi en stark återhämtning, främst i
Europa och Asien. Marknadsenheten Oorganiskt, metaller och papper utvecklades också väl. Marknadsenheterna Raffinaderi och Kraft minskade emellertid jämfört med det andra kvartalet. Basaffären minskade för segmentet som helhet, vilket speglade den rådande osäkerheten inom olje- och gassektorn generellt. Segmentet Food & Life Science hade en stark orderökning jämfört med det föregående kvartalet, genom stora kapacitetsrelaterade bryggeri- och vegetabiloljeorder från utvecklingsmarknader. Nordamerika och Europa minskade dock. Orderingången inom Water & Waste Treatment minskade under kvartalet, främst I Nordamerika. Service segmentet var oförändrat. Efterfrågan från hela oljeoch gaskedjan gick upp något, genom aktivitet inom sektorerna för prospektering, utvinning och transport, medan Water & Waste Treatment noterade en något svagare utveckling.
Under det fjärde kvartalet hade divisionen en svag nedgång i orderingången jämfört med det tredje kvartalet. Energy & Process segmentet var något svagare. Water & Waste Treatment visade stark tillväxt, medan både Food & Life Science och Service var oförändrade. Geografiskt hade Europa, Asien liksom Latinamerika en svag nedgång, medan Nordamerika växte tack vare stora order. Energy & Process minskade i spåren av ett fortsatt försiktigt stämningsläge inom industrier relaterade till försörjningskedjan för kolväten. Segmentets basaffär
var oförändrad supporterad av marknadsenheten Oorganiskt, Metaller & Papper. Ett fortsatt fall i oljepriset hade en negativ påverkan på borrningsrelaterade aktiviteter under kvartalet, medan den större produktions- och transportdelen bara hade en mindre nedgång. Raffinaderi minskade beroende på en icke upprepad stor order, medan Petrokemi låg kvar på samma nivå som under det tredje kvartalet. Samtidigt visade marknadsenheten Kraft en stark utveckling. I det på total nivå oförändrade Food & Life Science segmentet var bilden blandad. Segmentet hade stark tillväxt inom Protein och Bryggeri, den senare genom en mycket stor order i Latinamerika, medan de vegetabilolje- och livsmedelsrelaterade affärerna minskade. Utvecklingen av basaffären var mycket god och gynnade de flesta marknadsenheterna. Orderingången i segmentet Water & Waste Treatment visade stark tillväxt under kvartalet jämfört med föregående kvartal, främst beroende på Nordamerika. Service segmentet var oförändrat. Efterfrågan från prospektering och utvinning samt produktion och transport minskade, men aktiviteten inom raffinaderi och petrokemi var stark. Water & Waste Treatment noterade också en stark utveckling, medan Food & Life Science var oförändrad.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2015 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en negativ pris-/mixvarians, delvis motverkat av en högre försäljningsvolym och lägre försäljnings- och administrationskostnader samt positiva valutaeffekter.
Marine & Diesel divisionen består av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Marine & Diesel divisionen under 2015 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för Marine & Diesel divisionen minskade något under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2014, detta inklusive betydande omvärderingar av orderstocken både i det fjärde och första kvartalet. Den underliggande orderingången var något högre genom två stora offshore order, motverkat av lägre efterfrågan på avgasreningssystem och marina lastpumpningssystem. Segmentet Marine &
Diesel Equipment hade en svag ökning i orderingången från det föregående kvartalet, eftersom ökad efterfrågan på miljölösningar uppvägde den lägre efterfrågan på utrustning till nya fartyg. Utrustning för dieselkraftverk låg kvar på ungefär samma nivå som i det fjärde kvartalet. Segmentet Marine & Offshore Systems hade en minskad orderingång, beroende på lägre efterfrågan på avgasreningssystem liksom på pannor för offshoreapplikationer. Efterfrågan på marina pannor var emellertid högre än under det föregående kvartalet. Marine & Offshore Pumping Systems hade en oförändrad nivå på orderingången under det första kvartalet jämfört med det fjärde, eftersom färre nya marinorder uppvägdes av två stora offshoreorder. Service hade en lägre orderingång än under det föregående kvartalet beroende på lägre aktivitet för reparationer och uppgraderingar.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen minskade under det andra kvartalet jämfört med det första, främst som ett resultat av en nedgång i segmentet Marine & Offshore Pumping Systems. Segmentet Marine & Diesel Equipment rapporterade en ökning i orderingången jämfört med det föregående kvartalet, genom en ökad efterfrågan från marknaden för ombyggnad/ eftermontering av utrustning för behandling av ballastvatten. Efterfrågan på utrustning till nya fartyg låg kvar på samma nivå som det föregående kvartalet, medan utrustning för dieselkraftverk minskade något. För segmentet Marine & Offshore Systems minskade orderingången något, främst beroende på lägre efterfrågan på avgasreningssystem liksom system för inerta gaser. Nedgången för gassystem uppvägdes delvis av högre efterfrågan på pannor för offshoreapplikationer, medan efterfrågan på marina pannor låg kvar på samma nivå som under det föregående kvartalet. Marine & Offshore Pumping Systems hade en lägre efterfrågenivå under det andra kvartalet jämfört med det första, främst beroende på att färre nya marinorder bokades i kölvattnet av lägre varvskontraktering tidigare i år. Dessutom bokade segmentet enbart en stor offshoreorder under kvartalet jämfört med två under det föregående. Vidare var siffrorna som redovisades under det föregående kvartalet understödda av valutaomvärderingseffekter. Service minskade något jämfört med det föregående kvartalet beroende på lägre aktivitet för reservdelsförsäljning.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen minskade under det tredje kvartalet jämfört med det andra, återspeglande lägre efterfrågan från kunder inom marin, offshore och dieselkraft. Orderingången för segmentet Marine & Diesel Equipment minskade från det föregående kvartalet, påverkat av lägre skeppskontraktering tidigare under året och också mindre efterfrågan på dieselkraftverk. Efterfrågan på miljölösningar minskade också, eftersom ett stort ramavtal för PureBallast resulterade i flera order under det andra kvartalet som inte upprepades under det tredje. Segmentet Marine & Offshore Systems rapporterade minskande orderingång för system som går
Marine & Diesel divisionen
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Orderingång | 13 831 | 12 522 |
| Orderstock* | 11 715 | 12 282 |
| Nettoomsättning | 14 735 | 10 870 |
| Rörelseresultat** | 2 999 | 2 019 |
| Rörelsemarginal | 20,4% | 18,6% |
| Avskrivningar | 806 | 591 |
| Investeringar | 131 | 84 |
| Tillgångar* | 22 905 | 25 299 |
| Skulder* | 4 966 | 4 132 |
| Antal anställda* | 3 176 | 3 127 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2015/2014 | 20,6 | -13,7 | 6,9 | 23,6 | 7,7 | 31,3 |
| 2014/2013 | 56,6 | 23,2 | 79,8 | 51,8 | 10,6 | 62,4 |
till nya liksom existerande fartyg. Nedgången uppvägdes delvis av en stor offshoreorder på pannor. Marine & Offshore Pumping Systems rapporterade en ökad orderingång, orsakat av en omvärdering av orderstocken beroende på en starkare dollar. Exklusive den omvärderingen, rapporterade segmentet en lägre orderingång eftersom tillväxt i den marina pumpaffären inte kunde kompensera för en icke upprepad order i offshoreaffären. Service rapporterade en ökning i orderingång jämfört med det föregående kvartalet beroende på både högre aktivitet för reservdelar liksom en ökning av service för pumpsystem.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, vilket förklaras av högre efterfrågan för både nyförsäljning och service. Marine & Diesel Equipment segmentet hade en nedgång i orderingången jämfört med det föregående kvartalet till följd av lägre efterfrågan på utrustning till nya fartyg. Nedgången i marinorder uppvägdes bara delvis av ökad efterfrågan på utrustning för dieselkraftverk. Efterfrågan på miljölösningar var oförändrad. Segmentet Marine & Offshore Systems rapporterade högre orderingång för system för nya fartyg, beroende på en fördelaktig mix bland de fartyg som beställts. Efterfrågan på offshoresystem föll beroende på en icke upprepad stor order, som bokades i förra kvartalet. Marine & Offshore Pumping Systems hade väsentligt högre efterfrågan på marina såväl som offshoreapplikationer. Högre varvskontraktering av kemikalietankers och produkttankers under den senare delen av 2015 resulterade i ökad orderingång. Den mycket höga orderingången för tankers förklaras av nya krav på fartyg från årsskiftet, som orsakat tidigareläggning av order. Dessutom bokades två stora offshoreorder. Service hade en högre orderingång än det föregående kvartalet beroende på högre aktivitet för reservdelsförsäljningen liksom service för pumpsystem.
Ökningen i rörelseresultat under 2015 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en högre försäljningsvolym, till stor del genom förvärvet av Frank Mohn, delvis motverkat av högre kostnader för försäljning och administration och högre avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Frank Mohn.
Operations & Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke kärnverksamheter.
Operations & Övrigt
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Orderingång | 0 | 0 |
| Orderstock* | 0 | 0 |
| Nettoomsättning | 0 | 0 |
| Rörelseresultat** | -438 | -529 |
| Avskrivningar | 371 | 365 |
| Investeringar | 326 | 349 |
| Tillgångar* | 5 797 | 5 906 |
| Skulder* | 2 359 | 3 974 |
| Antal anställda* | 6 447 | 6 617 |
| * Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut. |
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är exklusive valutaeffekter.
Orderingången minskade något under det första kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, eftersom den rekordorder som togs under det fjärde kvartalet inte upprepades. Basaffären* var oförändrad, liksom Service. Energy & Process, var påverkat av den icke upprepade ordern, men underliggande fortsatte segmentet att utvecklas väl. Både Industrial Equipment och Sanitary hade en god utveckling. Från ett regionalt perspektiv utvecklades säljregionerna Norden, Iberiska halvön, Benelux och Mellaneuropa alla positivt, medan Frankrike, Storbritannien och Adriatiska regionen minskade beroende på färre stora kontrakt.
Orderingången ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en god utveckling i regionerna Norden, Frankrike, Adriatiska halvön och Storbritannien. Både basaffären och stora projekt utvecklades positivt. De segment som utvecklades väl innefattade Industrial Equipment, OEM, Sanitary, Water & Waste Treatment och Marine & Diesel Equipment. Efterfrågan på Service var oförändrad för regionen jämfört med det föregående kvartalet.
Orderingången minskade under det tredje kvartalet jämfört med det andra, påverkat av färre stora kontrakt och en nedgång i basaffären. Energy & Process, Water & Waste Treatment och Marine & Offshore Systems utvecklades väl, medan OEM, Sanitary, Industrial Equipment, Marine & Diesel Equipment och Food & Life Science alla minskade. Från ett landsperspektiv växte Tyskland, medan övriga minskade.
Orderingången ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje för både stora projekt och basaffären. Bland segmenten hade Marine & Diesel Equipment och Food & Life Science en särskilt positiv utveckling. Efterfrågan på Service var också positiv över hela regionen. Från ett regionalt perspektiv utvecklads Norden, Benelux, Frankrike och Iberiska halvön väl, medan Mellaneuropa och Adriatiska halvön minskade.
I Central- och Östeuropa minskade orderingången under det första kvartalet jämfört med det mycket starka fjärde kvartalet förra året. Detta berodde främst på en nedgång i stora order i Ryssland, men också som ett resultat av en minskning av basaffären i de flesta delarna av regionen. Den övervägande delen av nedgången i Ryssland avsåg projektaffären inom Process Technology divisionen, eftersom kundernas svårigheter att säkra finansiering dämpade investeringsklimatet. På den positiva sidan rapporterade Sydosteuropa tillväxt jämfört med det fjärde kvartalet och Turkiet hade ett rekordkvartal, med en stark basaffär för alla divisionerna liksom två stora order.
Regionen redovisade en ökning i orderingången under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet, främst beroende på en god utveckling för basaffären liksom Service i både Equipment and Process Technology divisionen. Stora order låg kvar på samma nivå som i det föregående kvartalet. Ryssland hade en positiv orderutveckling jämfört med det föregående kvartalet. De livsmedelsrelaterade affärerna inom både Equipment och Process Technology redovisade stark tillväxt genom ökat fokus i landet på att sträva efter lokal livsmedelsproduktion. Sydosteuropa redovisade också ett starkt andra kvartal, genom order från kroatiska varv liksom en stark utveckling för serviceverksamheten.
Regionen redovisade en ökning i orderingången under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet, genom en positiv utveckling i Ryssland och Turkiet. Orderingången i Ryssland ökade till följd av ett mycket starkt kvartal för serviceaffären inom Marine & Diesel, liksom för Process Technology. Samtidigt växte Energy & Process segmentet, som återhämtade sig från de mycket låga nivåerna under både det första och det andra kvartalet. I Turkiet orsakades den positiva utvecklingen av Equipment divisionen, liksom av en stark serviceaffär inom Marine & Diesel och Process Technology divisionerna.
Regionen redovisade en minskning i orderingången under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, beroende på en svag basaffär och få stora order. Undantaget var Service, som rapporterade en mycket stark orderingång i alla tre divisionerna. Inom regionen rapporterade Polen/Baltikum och Centraleuropa tillväxt jämfört med det tredje kvartalet, medan Ryssland hade en betydande nedgång i spåren av en allmän nedgång i ekonomin.
Orderingången minskade något under det första kvartalet jämfört med det fjärde, påverkat av en nedgång i OEM och en icke upprepad stor avgasreningsorder i USA. Samtidigt låg den totala efterfrågan i Kanada på samma nivå som under det föregående kvartalet, för både basaffären och stora order. Industrial Equipment, Energy & Process och Water & Waste Treatment gick bra i regionen som helhet och Service hade också en positiv utveckling.
Orderingången minskade under det andra kvartalet jämfört med det första, eftersom det var färre stora projekt, speciellt inom den oljaoch gasrelaterade sektorn. Basaffären liksom eftermarknaden var också påverkade och visade mindre nedgångar. USA redovisade en god utveckling för Industrial Equipment, OEM, Water & Waste Treatment, Food & Life Science och Marine & Diesel Equipment.
Nordamerika rapporterade en minskning i orderingången under det tredje kvartalet jämfört med det andra, beroende på färre stora order och en nedgång i basaffären. Alla segment minskade, utom Service som rapporterade en oförändrad nivå. Från ett landsperspektiv rapporterade Kanada tillväxt, medan USA hade en nedgång, bland annat beroende på en icke upprepad större order inom Water & Waste Treatment.
Regionen rapporterade ordertillväxt under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet i spåren av en positiv utveckling för både stora projekt och basaffären i USA. Industrial Equipment, Sanitary, Food & Life Science och Water & Waste Treatment utvecklades alla väl och Energy & Process hade en generellt positiv utveckling inom såväl olja & gas och raffinaderi som petrokemi.
Latinamerika rapporterade en minskning i orderingången under det första kvartalet jämfört med det fjärde, påverkat av Brasilien som inte upprepade den mycket höga nivån på stora order under det föregående kvartalet. Rent allmänt genomsyras landet av den politiska situationen kombinerat med de pågående korruptionsåtalen. Detta har en dämpande effekt på affärsklimatet, vilket påverkar de tre divisionerna. En stor order bokades dock inom olja & gas och Serviceaffären utvecklades väl inom både Equipment och Process Technology divisionerna. Argentina hade ett starkt kvartal tack vare en stor vegetabiloljeorder och en god utveckling rapporterades också för regionen Venezuela, Colombia & Panama.
Latinamerika rapporterade en minskning i orderingången under det andra kvartalet jämfört med det första, påverkat av Argentina och Brasilien. I Brasilien fortsätter den politiska situationen och pågående korruptionsutredningar att dämpa affärsklimatet, vilket påverkade alla tre divisionerna. Samtidigt utvecklades regionen för Colombia, Venezuela och Panama väl, lyft av en god affär för marin service, liksom några livsmedelsprojekt. Mexiko stärktes av en raffinaderiorder.
Latinamerika hade under det tredje kvartalet en stark utveckling av orderingången och återhämtade sig från ett mycket svagt andra kvartal, lyft av en god basaffär inom Process Technology och Equipment, en ökning av större order och en god utveckling av service i alla tre divisionerna. Även om det fortfarande inte var någon förbättring av det allmänna affärsklimatet i Brasilien så ökade orderingången. Större order inom livsmedels- och processrelaterade industrier, liksom en positiv utveckling av basaffären bidrog till ökningen.
Orderingången minskade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, främst beroende på en svag utveckling i Brasilien med annulleringar inom olja & gas. På den positiva sidan rapporterade Mexiko ett rekordstarkt kvartal tack vare en mycket stor bryggeriorder och god orderingång för Service inom Process Technology divisionen.
Orderingången visade en svagare utveckling under det första kvartalet 2015 jämfört med det fjärde kvartalet 2014. Det första kvartalet i Asien är traditionellt svagare, beroende på de kinesiska nyårsledigheterna. Samtidigt påverkades olja & gas, petrokemi och raffinaderi alla av lägre olje- och gaspriser. En stor raffinaderiorder bokad i det föregående kvartalet upprepades inte heller. Som en konsekvens visade Process Technology divisionen en svagare utveckling. Samtidigt
gynnades Marine & Diesel divisionen av nybyggnadskontrakt för LNG fartyg vid koreanska varv. Medan Kina påverkades av nyårsledigheten liksom ett allmänt svalare affärsklimat, vilket ledde till en minskning i stora order, var basaffären oförändrad från det föregående kvartalet. Sydkorea låg också lägre än det föregående kvartalet, påverkat av ett svagare inflöde av stora order. Landets Marine & Diesel division lyftes dock av god efterfrågan på utrustning för nya fartyg såsom LNG. Japan hade den bästa landsutvecklingen, delvis som ett resultat av stark tillväxt inom Service i Process Technology och Marine & Diesel divisionerna, delvis beroende på god efterfrågan på utrustning för nya fartyg. Mellanöstern påverkades av lägre efterfrågan inom Process Technology divisionen, samtidigt som Service å andra sidan gick mycket bra inom alla tre divisionerna.
Orderingången visade en svagare utveckling under det andra kvartalet jämfört med det första, främst som ett resultat av en nedgång i segmentet Marine & Offshore Pumping Systems. Om man tittar på regionen och exkluderar det segmentet ökade orderingången, både för ny utrustning och service. Till viss del var det ett resultat av en återhämtning från det föregående kvartalet. Serviceaffären registrerade sitt bästa kvartal någonsin, med positiva bidrag från alla divisioner, efter en period då många kunder begränsat service och underhåll. Både Equipment och Process Technology divisionen växte, gynnade av bra tillväxt i basaffären liksom i projektaffären. Den bästa utvecklingen var i Industrial Equipment, som bokade en stor fjärrvärmeorder i Kina. Sanitary och OEM segmenten rapporterade också en positiv utveckling. Affären för prospektering, utvinning och transport av olja och gas i Process Technology minskade under kvartalet, medan affären för raffinaderi och petrokemi redovisade god tillväxt inom både basaffären och projektaffären. Marine & Diesel minskade, påverkat av Marine & Offshore Pumping Systems. Segmentet hade en lägre efterfrågenivå under kvartalet jämfört med det föregående, främst beroende på lägre varvskontraktering tidigare under året. De bästa landsprestationerna rapporterades från Sydostasien, där livsmedelsteknikaffären och serviceaffären hade en stark utveckling. I Kina materialiserades en del uppdämd efterfrågan under det andra kvartalet, vilket ledde till tillväxt för alla nyförsäljningssegment liksom de flesta servicesegment. Totalt var emellertid kunderna fortfarande till stor del kvar i ett vänta och se läge. Sydkorea minskade något, påverkat av utvecklingen för Marine & Offshore Pumping Systems.
Orderingången visade en positiv utveckling
under det tredje kvartalet och lyftes av tillväxt i Kina, Indien, Japan och delar av Sydostasien. Den bästa utvecklingen rapporterades i Process Technology divisionen, med stora order avseende vegetabilolja i Kina liksom bryggeri i Indien. Orderingången för marknadsenheterna Olja & gas och Petrokemi ökade också jämfört med de svaga nivåerna under det andra kvartalet. Marine & Diesel divisionen växte något, eftersom marinaffären inom segmentet Marine & Offshore Pumping Systems fortsatte att ha en positiv effekt från en gynnsam fartygskontrakteringsmix (hög andel kemikalie- och produkttankers) och omvärdering av orderstocken. Equipment divisionen visade en nedgång eftersom en stor fjärrvärmeorder under det andra kvartalet inte upprepades. Samtidigt utvecklades Sanitary och OEM affärerna båda väl. Sanitary ökade genom förbättrad efterfrågan från livsmedelsrelaterade industrier i Kina och Sydostasien, medan OEM gynnades av en ökning inom byggrelaterad efterfrågan i Japan. Kina växte något jämfört med det föregående kvartalet. Detta var delvis ett resultat av en positiv utveckling inom den landbaserade affären, där speciellt den livsmedelsrelaterade affären utvecklades väl. Service i Kina visade också god tillväxt för alla tre servicesegmenten jämfört med det föregående kvartalet.
Orderingången visade en mycket positiv utveckling under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Detta berodde på en mycket stark efterfrågan på Framo pumpsystem i Kina, Sydkorea och Japan i spåren av en ökning i kontrakteringen av produkt- och kemikalietankers under andra halvan av 2015. Nyförsäljningen inom basaffären i regionen hade en positiv utveckling, medan Service var på samma nivå som under det tredje kvartalet. Exklusive pumpsystem var orderingången i regionen på samma nivå som under det föregående kvartalet. Energy & Process hade den starkaste utvecklingen, lyft av en stor petrokemiorder i Sydkorea. Segmentet gynnades också av några stora order i Thailand och Kina till petrokemi- och kärnkraftsapplikationer. Segmentet Marine & Offshore Systems utvecklades också väl under kvartalet, med en order på återvinningssystem för spillvärme till elva mycket stora containerfartyg i Sydkorea. Segmentet hade också god efterfrågan i Japan på system för inert gas till LNG fartyg, liksom i Kina på marinpannor till produktfartyg. De bästa landsprestationerna rapporterades för Sydkorea och Japan, där den senare inte bara lyftes av marinorder utan också av en allmänt positiv utveckling för basaffären inom Equipment och Process Technology. Kina minskade jämfört med det föregående kvartalet, eftersom en stor vegetabiloljeorder under det tredje kvartalet inte upprepades. Totalt sett var efterfrågan blandad, med kunderna fortfarande mycket i ett vänta och se läge. Trots det var Service oförändrat från det föregående kvartalet, medan basaffären inom Process Technology divisionen visade en stark utveckling.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämman 2015 beslutade att implementera steg fem av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2016 att implementera steg sex av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2016 – 31 december 2018. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 756 (790), motsvarande 1,9 (2,3) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling med 8,2 procent jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av det tidigare beslutade effektiviseringsprogrammet.
Moderbolaget har inte några anställda.
Koncernen har i medeltal haft 17 486 (17 109) anställda. Vid utgången av december 2015 hade koncernen 17 417 (17 753) anställda. Personalomsättningen för 2015 uppgår till 8,6 (7,5) procent och avser huvudsakligen anställda inom tillverkningsenheter, service och reparationsverkstäder samt lageroch logistikenheter.
Alfa Laval har ambitionen att utveckla de anställda på alla nivåer inom koncernen.
Fördelningen av antalet anställda per region är:
Fördelningen av antalet anställda per personalkategori vid utgången av året är:
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Hela perioden 2010-2013 har påverkats av förstärkningen av den svenska kronan. Utfallet under 2011 och 2012 har påverkats av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval. Utfallet under 2014 och 2015 har påverkats av försvagningen av den svenska kronan och förvärvet av Frank Mohn.
En del sker genom lokala utbildningar och utvecklingsinsatser i de olika fabrikerna och säljbolagen runtom i världen, t.ex. ALPS (Alfa Laval Production System) som bygger på de välkända koncepten Lean och Six Sigma, medan de mer övergripande koncerngemensamma utbildningsprogrammen och utvecklingsprojekten sker inom ramen för Alfa Laval Academy. Exempel på dessa utbildningsprogram är Challenger (för unga talanger med internationell ledarpotential), Impact (för kvinnor mitt i karriären), Projektledning, Produktutbildningar, Information Security (obligatorisk utbildning via E-learning) och Pure Leadership (för mellanchefer).
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhets- och arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbild-
ningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2015 stod 29 (28) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 92 (92) procent av utleveransvärdet. Målsättningen är att ha en certifieringsnivå på minst 95 procent.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2015, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 769 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 770 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 1 051 (1 659), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 1 070 (1 630), netto räntor MSEK 0 (33), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK -8 (10), börskostnader MSEK -4 (-4), styrelsearvoden MSEK -7 (-7), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -2 (-2) och övriga rörelsekostnader resterande MSEK 2 (-1). Förändring av periodiseringsfond har gjorts med MSEK 156 (-65). Koncernbidrag uppgår till MSEK 59 (947). Skatt på årets resultat uppgår till MSEK -46 (-205). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 1 220 (2 336).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 9 557 (10 015).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 4,25 (4,00) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 783 (1 678) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 7 774 (8 337) balanseras i ny räkning, se sida 134.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 25 april 2016.
I bokslutskommunikén som avgavs den 2 februari 2016 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2016 kommer att vara något lägre än i det fjärde kvartalet, exklusive en väsentligt minskad efterfrågan på pumpsystem."
Tidigare publicerade utsikter (27 oktober 2015): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet 2015 kommer att vara på samma nivå eller något högre än i det tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2016 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 25 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 18 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 25 oktober |
| Koncernens kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2015 | 2014 |
| Rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | 5 717 | 4 667 |
| Återläggning av avskrivningar | 1 761 | 1 469 |
| Återläggning av andra icke kassaposter | -231 | -83 |
| 7 247 | 6 053 | |
| Betalda skatter | -1 577 | -1 418 |
| 5 670 | 4 635 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 426 | -282 |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | 347 | -99 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | -438 | 596 |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | -155 | 273 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 180 | 488 |
| 5 850 | 5 123 | |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -674 | -603 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 25 | 76 |
| Förvärv av verksamheter 16 |
-73 | -14 443 |
| Avyttring av verksamheter 25 |
12 | – |
| -710 | -14 970 | |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Erhållna räntor och utdelningar | 124 | 114 |
| Betalda räntor | -316 | -281 |
| Realiserade finansiella kursvinster | 157 | 94 |
| Realiserade finansiella kursförluster | -288 | -360 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | -1 678 | -1 573 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande | -18 | -5 |
| Ökning(-) av finansiella fordringar | -311 | 0 |
| Minskning(+) av finansiella fordringar | 0 | 54 |
| Ökning av upplåning | 3 400 | 17 634 |
| Amortering av lån | -6 299 | -5 427 |
| -5 229 | 10 250 | |
| Årets kassaflöde | -89 | 403 |
| Likvida medel vid årets början | 2 013 | 1 446 |
| Omräkningsdifferens i likvida medel | -48 | 164 |
| Likvida medel vid årets slut 25 |
1 876 | 2 013 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) * | 12,25 | -23,48 |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,7% | 1,7% |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 |
* Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 16 och 25.
Ökningen i kassaflödet från rörelseverksamheten under 2015 förklaras av högre rörelseresultat före avskrivningar, motverkat av en lägre ökning av rörelsekapitalet och högre skattebetalningar.
Posten likvida medel utgörs främst av banktillgodohavanden och likvida placeringar.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK 5 140 (-9 847) under 2015. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -73 (-14 443) medan avyttringar genererade MSEK 37 (76).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet minskade med MSEK 180 (488) under 2015.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 674 (603) under 2015. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för ökad kapacitet och tillverkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Alonte i Italien, Ronneby i Sverige och Jiang Yin i Kina för lödda värmeväxlare. Investeringar har gjorts i Jiang Yin i Kina och i Lund i Sverige i utrustning för att bredda produktsortimentet och öka produktiviteten för packningsförsedda värmeväxlare. En större investering har gjorts för en ny typ av svetsade värmeväxlare i Fontanil i Frankrike. Omstruktureringen av tillverkningen av luftvärmeväxlare i Europa har genomförts och har inneburit större investeringar i Krakow i Polen.
Investeringar i maskinkapacitet för insatsplåtar för separatorer har slutförts under året i Eskilstuna i Sverige. Modernisering av maskinutrustning för separatorer har genomförts i Krakow i Polen.
Under 2015 har investeringar i produktivitetsoch kapacitetsökande utrustning gjorts avseende flödesprodukter i Kolding i Danmark liksom i Kunshan i Kina.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 667 (565) under året.
För en analys av den påverkan på kassaflödet som förvärv och avyttring av verksamheter har haft, se not 16.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK 12,25 (-23,48).
| Koncernens totala resultat | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 39 746 | 35 067 |
| Kostnad för sålda varor | 9 | -26 707 | -23 347 |
| Bruttoresultat | 13 039 | 11 720 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 9 | -4 107 | -3 862 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 9 | -1 813 | -1 738 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 9 | -756 | -790 |
| Övriga rörelseintäkter * | 8 | 495 | 554 |
| Övriga rörelsekostnader * | 8, 9 | -1 149 | -1 224 |
| Andel av resultat i joint ventures | 33 | 8 | 7 |
| Rörelseresultat | 5 717 | 4 667 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 10 | 33 | 30 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 11 | 404 | 420 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 11 | -710 | -1 000 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 444 | 4 117 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -1 541 | -1 125 |
| Övriga skatter | 15 | -42 | -24 |
| Nettoresultat för året | 3 861 | 2 968 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Kassaflödessäkringar | -195 | -621 | |
| Marknadsvärdering av externa aktier | 2 | 0 | |
| Omräkningsdifferens Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat |
-1 056 20 |
439 220 |
|
| Summa | -1 229 | 38 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda åtaganden | 332 | -476 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | -47 | 71 |
| Summa | 285 | -405 | |
| Totalt resultat för året | 2 917 | 2 601 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 3 839 | 2 946 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 22 | 22 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 9,15 | 7,02 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 2 903 | 2 563 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 14 | 38 | |
* Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 8.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 15 samt not 28. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1. Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens
totala resultat visas nedan en jämförelse för de två senaste åren:
| Resultatanalys | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | 39 746 | 35 067 |
| Justerat bruttoresultat * | 14 133 | 12 624 |
| - i % av nettoomsättningen | 35,6 | 36,0 |
| Kostnader ** | -6 655 | -6 168 |
| - i % av nettoomsättningen | 16,7 | 17,6 |
| Justerad EBITDA | 7 478 | 6 456 |
| - i % av nettoomsättningen | 18,8 | 18,4 |
| Avskrivningar | -667 | -565 |
| Justerad EBITA | 6 811 | 5 891 |
| - i % av nettoomsättningen | 17,1 | 16,8 |
| Avskrivning på övervärden | -1 094 | -904 |
| Jämförelsestörande poster | – | -320 |
| Rörelseresultat | 5 717 | 4 667 |
* Exklusive avskrivning på övervärden. ** Exklusive jämförelsestörande poster.
Bruttomarginalen har minskat med 0,4 procentenheter mellan 2014 och 2015. Minskningen förklaras av en negativ pris/ mixeffekt, som delvis kompenserats av positiva valutakursförändringar.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 5 920 (5 600). Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 1,1 procent lägre än föregående år.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 756 (790), motsvarande 1,9 (2,3) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter minskade kostnaderna för forskning och utveckling med 8,2 procent jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av det tidigare beslutade effektiviseringsprogrammet.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 11,02 (8,56) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2015 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK 450 (70) för 2015 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Justerad EBITA
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK - (-320), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 8.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2014 bestod av två komponenter. MSEK -60 avsåg förvärvskostnader av engångskaraktär i samband med förvärvet av Frank Mohn AS. Resterande MSEK -260 avsåg ett kostnadsbesparings- och omstruktureringsprogram.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -177 (-184), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet och på den temporära finansieringen om MSEK -15 (-56), räntor på de bilaterala lånen om MSEK -77 (-79), räntor på den riktade låne-emissionen om MSEK -9 (-11), räntor på företagscertifikaten om MSEK -1 (-5), räntor på obligationslånen om MSEK -83 (-27) och ett netto av utdelningar samt övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK 8 (-6).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser har uppgått till MSEK -96 (-366), varav MSEK -440 av siffran för 2014 avsåg realiserade och orealiserade kursförluster i Frank Mohn avseende valutaaffärer som inte kunde hänföras direkt till verksamhetens operationella exponering.
Kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat förklaras av följande komponenter:
Förändringar i verkligt värde av kassaflödessäkringar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ingående balans | -498 | 123 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | -23 | -617 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | -15 | -2 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | -166 | -1 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | 9 | -1 |
| Utgående balans | -693 | -498 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat | -195 | -621 |
Koncernen har inte haft några kassaflödessäkringar som har påverkat anskaffningsvärdet vid anskaffningstidpunkten på icke-finansiella tillgångar.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK |
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | Påverkan på förändringen av valutasäkrings åtgärder före skatt |
|---|---|---|---|---|
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, | |||
| vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen | -94 | -94 | -312 | |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 195 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -19 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -65 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 56 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 13 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 744 | -468 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 352 | 220 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % och EUR deprecierades med 12,9 % |
-554 | -202 | 99 |
| 2011 | USD apprecierades med 1,4 % medan EUR deprecierades med 0,8 % |
-254 | -456 | 34 |
| 2012 | USD deprecierades med 5,8 % medan EUR deprecierades med 3,6 % |
-798 | -1 254 | 214 |
| 2013 | USD apprecierades med 0,3 % medan EUR apprecierades med 4,1 % |
39 | -1 215 | -83 |
| 2014 | USD apprecierades med 20,5 % medan EUR apprecierades med 6,3 % |
439 | -776 | -1 033 |
| 2015 | USD apprecierades med 6,6 % medan EUR deprecierades med 4,0 % |
-1 056 | -1 832 | 301 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
Koncernens finansiella ställning
| TILLGÅNGAR | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2015 | 2014 |
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar 16, 17 |
||
| Patent och icke patenterat kunnande | 2 467 | 2 932 |
| Varumärken | 4 048 | 4 920 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 41 | 46 |
| Goodwill | 19 498 | 20 408 |
| 26 054 | 28 306 | |
| Materiella anläggningstillgångar 16, 18 |
||
| Byggnader och mark | 2 447 | 2 602 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 578 | 1 597 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 604 | 601 |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer | ||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 144 | 204 |
| 4 773 | 5 004 | |
| Övriga anläggningstillgångar | ||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav 13, 14, 19 |
28 | 30 |
| Pensionstillgångar 26 |
4 | 6 |
| Derivattillgångar 13, 14 Uppskjuten skattefordran 15 |
7 1 765 |
70 1 986 |
| 1 804 | 2 092 | |
| Summa anläggningstillgångar | 32 631 | 35 402 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager 20 |
7 405 | 7 883 |
| Tillgångar för försäljning | ||
| Byggnader och mark 18 |
9 | 6 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar 13, 21 |
5 796 | 6 684 |
| Aktuella skattefordringar | 1 164 | 1 357 |
| Övriga fordringar 13, 22 |
1 558 | 1 393 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13, 23 |
279 | 245 |
| Derivattillgångar 13, 14 |
158 | 106 |
| 8 955 | 9 785 | |
| Kortfristiga placeringar | ||
| Övriga kortfristiga placeringar 13, 24 |
1 021 | 697 |
| Likvida medel 13, 25 |
1 876 | 2 013 |
| Summa omsättningstillgångar | 19 266 | 20 384 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 51 897 | 55 786 |
| Koncernens finansiella ställning, fortsatt | |
|---|---|
| -------------------------------------------- | -- |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
| Eget kapital | |||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver | -3 268 | -2 332 | |
| Balanserad vinst | 17 683 | 15 522 | |
| 18 302 | 17 077 | ||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 12 | 121 | 125 |
| Totalt eget kapital | 18 423 | 17 202 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut etc | 13, 28 | 12 484 | 16 454 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 26 | 1 931 | 2 221 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 15 | 2 925 | 3 074 |
| Övriga avsättningar | 27 | 418 | 543 |
| Derivatskulder | 13, 14 | 103 | 117 |
| Summa långfristiga skulder | 17 861 | 22 409 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut etc | 13, 28 | 2 019 | 1 251 |
| Förskott från kunder | 3 136 | 3 796 | |
| Leverantörsskulder | 13 | 2 492 | 2 706 |
| Växelskulder | 13 | 172 | 198 |
| Aktuella skatteskulder | 1 214 | 1 399 | |
| Övriga skulder | 13, 29 | 1 973 | 2 003 |
| Övriga avsättningar | 27 | 1 798 | 1 862 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13, 30 | 2 237 | 2 105 |
| Derivatskulder | 13, 14 | 572 | 855 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 613 | 16 175 | |
| Summa skulder | 33 474 | 38 584 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 51 897 | 55 786 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter | 31 | 11 | 18 |
| Eventualförpliktelser | 31 | 2 490 | 2 430 |
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 12 till och med 34. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 31 512 (27 259) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 21,6 (20,4) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,3 (1,3) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 21,7 (17,6) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 35,5 (30,8) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 11 688 (15 068) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 1,56 (2,46) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,63 (0,88) gånger vid utgången av december.
| Innehav utan | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | |||||||||
| Övriga reserver | ||||||||||||
| Övrigt | Marknads | |||||||||||
| Aktie | tillskjutet | Kassaflödes | värdering av | Omräknings | Om | Balanserad | Omräknings | Balanserad | ||||
| MSEK | kapital | kapital | säkringar | externa aktier | differens | värderingar | vinst | Deltotal | differens | vinst | Deltotal | |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 2 770 | 91 | 0 | -1 183 | -857 | 14 149 | 16 087 | -13 | 88 | 75 | 16 162 |
| 2014 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 2 946 | 2 946 | – | 22 | 22 | 2 968 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -484 | 0 | 506 | -405 | – | -383 | 16 | – | 16 | -367 |
| Totalt resultat | – | – | -484 | 0 | 506 | -405 | 2 946 | 2 563 | 16 | 22 | 38 | 2 601 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Innehav utan bestämmande | ||||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 17 | 17 | 17 |
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 573 | -1 573 | – | – | – | -1 573 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -5 | -5 | -5 |
| Per 31 december 2014 | 1 117 | 2 770 | -393 | 0 | -677 | -1 262 | 15 522 | 17 077 | 3 | 122 | 125 | 17 202 |
| 2015 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 3 839 | 3 839 | – | 22 | 22 | 3 861 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -152 | 1 | -1 070 | 285 | – | -936 | -8 | – | -8 | -944 |
| Totalt resultat | – | – | -152 | 1 | -1 070 | 285 | 3 839 | 2 903 | -8 | 22 | 14 | 2 917 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 678 | -1 678 | – | – | – | -1 678 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -18 | -18 | -18 |
| Per 31 december 2015 | 1 117 | 2 770 | -545 | 1 | -1 747 | -977 | 17 683 | 18 302 | -5 | 126 | 121 | 18 423 |
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital MSEK |
Totalt aktiekapital MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 | |
| 2011 | Indragning av återköpta aktier | 16 maj 2011 | -2 583 151 | 419 456 315 | -7 | |
| Fondemission | 16 maj 2011 | – | 419 456 315 | 7 | 1 117 |
Specifikation över förändringen av antalet aktier och aktiekapitalet
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 419 456 315 aktier. Sedan dess har inga förändringar ägt rum.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, den riktade låneemissionen, obligationslånen och de bilaterala låneavtalen med Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett förvärv av mer än 30 procent av det totala antalet aktier.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Moderbolagets kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | -11 | -14 |
| Betalda skatter | -139 | -212 |
| -150 | -226 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 827 | -1 733 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | -17 | 14 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 810 | -1 719 |
| 660 | -1 945 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dotterbolag | – | – |
| – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Erhållna räntor | 1 | 39 |
| Betalda räntor | -1 | -5 |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 1 070 | 1 630 |
| Betalda utdelningar | -1 678 | -1 573 |
| Erhållet koncernbidrag | 1 061 | 936 |
| Betalat koncernbidrag | -114 | -81 |
| Ökning av upplåning | – | 2 599 |
| Amortering av lån | -999 | -1 600 |
| -660 | 1 945 | |
| Årets kassaflöde | – | – |
| Likvida medel vid årets början | – | – |
| Likvida medel vid årets slut | – | – |
| Moderbolagets resultat * | ||
| MSEK Not |
2015 | 2014 |
| Administrationskostnader | -13 | -13 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 3 |
| Övriga rörelsekostnader | 0 | -4 |
| Rörelseresultat | -11 | -14 |
| Utdelningar från dotterbolag | 1 070 | 1 630 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 |
7 | 51 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 11 |
-15 | -8 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 051 | 1 659 |
| Förändring av periodiseringsfond | 156 | -65 |
| Koncernbidrag | 59 | 947 |
| Resultat före skatt | 1 266 | 2 541 |
| Skatt på årets resultat | -46 | -205 |
| Nettoresultat för året | 1 220 | 2 336 |
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
| Moderbolagets finansiella ställning | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 9 581 | 10 120 | |
| Aktuella skattefordringar | 140 | 47 | |
| Övriga fordringar | 3 | 4 | |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 0 | – | |
| 9 724 | 10 171 | ||
| Likvida medel | – | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 9 724 | 10 171 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 14 393 | 14 840 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 | |
| 2 387 | 2 387 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 8 337 | 7 679 | |
| Årets nettoresultat | 1 220 | 2 336 | |
| 9 557 | 10 015 | ||
| Totalt eget kapital | 11 944 | 12 402 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond, tax 2010 | – | 224 | |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | 313 | |
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 140 | 140 | |
| Periodiseringsfond, tax 2014 | 320 | 320 | |
| Periodiseringsfond, tax 2015 | 304 | 304 | |
| Periodiseringsfond, tax 2016 | 68 | – | |
| 1 145 | 1 301 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Företagscertifikat | – | 999 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 304 | 138 | |
| Leverantörsskulder | 0 1 304 |
0 1 137 |
|
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 14 393 | 14 840 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | |||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga | |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): | |||
| Fullgörandegarantier | Inga | Inga | |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 1 270 | 9 253 | 11 640 |
| 2014 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 336 | 2 336 |
| – | – | 2 336 | 2 336 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 573 | -1 573 |
| Per 31 december 2014 | 1 117 | 1 270 | 10 015 | 12 402 |
| 2015 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 1 220 | 1 220 |
| – | – | 1 220 | 1 220 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 678 | -1 678 |
| Per 31 december 2015 | 1 117 | 1 270 | 9 557 | 11 944 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 419 456 315 (419 456 315) aktier.
De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är relevanta för moderbolaget och koncernen.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är relevanta för bolagets redovisning.
Under 2015 har ändringen i IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats. Ändringen avser hur anställdas bidrag till förmånsbestämda planer skall redovisas. Redovisningen beror på om storleken på de anställdas bidrag är oberoende av tjänstgöringstiden eller inte.
Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2014 implementerades IFRS 10 "Koncernredovisning". IFRS 10 ersatte avsnittet i IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" som behandlade upprättandet av koncernredovisning. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas förändrades inte. Förändringen avsåg snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
avkastning från investeringsobjektet och
– har möjlighet att utöva sin makt för att påverka storleken på avkastningen.
En investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
Standarden skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer, som bl.a. innebar lättnader från att konsolidera retroaktivt där det inte var praktiskt möjligt.
Under 2014 implementerades IFRS 11 "Samarbetsarrangemang". Samarbetsarrangemang definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. IFRS 11 ersatte IAS 31 "Andelar i Joint ventures" och SIC 13 "Överföring av ickemonetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag".
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
Tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebär att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i övrigt rörelseresultat och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen kommer inte längre att redovisas i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen. I Alfa Lavals fall är dock verksamheten i dessa bolag för närvarande ganska begränsad, varför IFRS 11 åtminstone inledningsvis kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
Standarden skulle tillämpas retroaktivt med vissa specifika övergångsregler.
Under 2014 implementerades IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag". Företag som äger andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall upplysa om dessa i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
Standarden skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2014 implementerades ändringarna i IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering". Ändringen innebar förtydliganden avseende legal rätt att kvitta och poster reglerade med ett nettobelopp. Standarden skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2014 implementerades IFRIC 21 "Avgifter". IFRIC 21 är en tolkning som tydliggör när en skuld för avgifter skall redovisas. Avgifter avser avgifter/skatter som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar eller förordningar med undantag av inkomstskatter, straffavgifter och böter. Tolkningen skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
IFRS 3 "Rörelseförvärv" innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 19 498 (20 408) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda". Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända har ökat i och med implementeringen av nya IAS 19. Resultateffekten påverkar dock bara övrigt totalresultat och inte nettoresultatet. Risken har begränsats av att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 216 (2 405) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 4,3 (4,3) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 "Innehav i intresseföretag", det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 "Lånekostnader", det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" och IFRS 10 "Koncernredovisning".
Ett företag skall konsolideras om ett bestämmande inflytande föreligger. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när Alfa Laval:
Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag där Alfa Laval har ett bestämmande inflytande.
Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Under de första 12 månaderna efter förvärvet är värdet på goodwillen ofta preliminärt. Anledningen till detta är att det erfarenhetsmässigt häftar en viss osäkerhet vid de olika komponenterna i förvärvsanalysen gällande:
– främst beräkningen av allokeringen till olika immateriella övervärden, som är beroende av olika bedömningsfrågor och estimeringar,
Eftersom goodwillen är en residualpost som framkommer när alla övriga parametrar i förvärvsanalysen har fastställts så kommer den att vara preliminär och kunna ändras ända tills övriga värden är slutgiltiga.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Transaktionskostnader redovisas i nettoresultatet. Om värdet av tilläggsköpeskilling ändras redovisas förändringen i nettoresultatet. Vid successiva förvärv beräknas och värderas goodwillen då förvärvaren erhåller kontrollen över ett bolag. Om förvärvaren tidigare har redovisat ett innehav i bolaget skall ackumulerade värdeförändringar på innehavet redovisas i nettoresultatet vid förvärvstidpunkten. Förändringar av ägarandelar i dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar det bestämmande inflytandet, redovisas i eget kapital. Detta innebär att dessa transaktioner inte ger upphov till goodwill eller leder till några vinster eller förluster. Transaktionen ger dessutom upphov till en överföring mellan moderbolagets
ägare och innehav utan bestämmande inflytande i eget kapital. Om innehavet utan bestämmande inflytandes andel av redovisad förlust överstiger dess redovisade andel av eget kapital redovisas ett negativt innehav utan bestämmande inflytande.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Alfa Laval har valt att redovisa posterna i övrigt totalresultat som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport.
Övrigt totalresultat avser poster som inte utgör transaktioner med aktieägare och relaterar till exempel till kassaflödessäkringar, marknadsvärdering av externa aktier, omräkningsdifferenser och omvärderingar samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa.
Information om andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall lämnas i enlighet med IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag". Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda".
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen per plan ger ett negativt belopp, alltså en nettotillgång, skall det belopp som skall redovisas som tillgång för denna plan utgöras av det lägre av följande två belopp:
De poster som är hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet. Kostnader för tidigare tjänstgöring redovisas i resultaträkningen redan när planen utökas eller reduceras.
Aktuariella vinster och förluster redovisas löpande i övrigt totalresultat. Förändringar i utfästelserna som avser förändringar i de aktuariella antagandena redovisas i övrigt totalresultat. Inga av dessa aktuariella poster kommer någonsin att redovisas över rörelseresultatet utan kommer att stanna kvar i övrigt totalresultat.
Avkastningen på förvaltningstillgångarna beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan. Skillnaden mellan den verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna och ränteintäkten i föregående mening redovisas i övrigt totalresultat.
Förvaltningstillgångarna specificeras på olika typer av tillgångar.
Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden.
Skillnaden mellan kort- och långfristiga ersättningar tar sin utgångspunkt i när förpliktelsen förväntas regleras snarare än kopplingen till den anställdes intjäning av förpliktelsen.
Ersättningar vid uppsägning redovisas vid det tidigare av följande: tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaks alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten.
För svenska enheter omfattar de aktuariella beräkningarna även framtida betalningar av särskild löneskatt. Den svenska avkastningsskatten redovisas löpande som en kostnad i resultatet och innefattas inte i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och
förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2015 om 153 (143) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
IFRS 13 " Värdering till verkligt värde" beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som priset som skulle erhållas vid värderingstidpunkten vid försäljning av en tillgång eller överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer (det vill säga ett "exit price").
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas och vilken information som används i dessa
modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande fyra redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, innehav av obligationer och externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
IFRS 13 beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tilllämpas samt vilken information som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:
Det verkliga värdet på innehav av obligationer framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten bara kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 21. De faktorer som beaktas om kundfordringen skall reserveras som osäker är:
Utifrån detta görs den erfarenhetsmässigt bästa bedömningen av vilket belopp som sannolikt kommer att erhållas och mellanskillnaden reserveras som osäker.
Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordringen bort.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag enligt alternativregeln i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Alfa Laval tillämpar bara två typer av säkringsredovisning: kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde
av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 "Inkomstskatter".
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för
skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Joint ventures/samriskföretag konsolideras enligt IFRS 11 "Samarbetsarrangemang". Samarbetsarrangemang definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande.
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
Tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebär att nettoresultatet i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i rörelseresultatet. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Mottagna utdelningar reducerar värdet på aktierna i joint ventures. Försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen redovisas inte längre i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen.
Leasing redovisas enligt IAS 17 "Leasingavtal".
Uthyrda anläggningstillgångar som klassificerats som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som klassificerats som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som klassificerats som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Avgifter avser avgifter/skatter som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar eller förordningar med undantag av inkomstskatter, straffavgifter och böter. IFRIC 21 "Avgifter" är en tolkning som tydliggör när en skuld för avgifter skall redovisas. Den förpliktigande händelse som ger upphov till att en skuld ska redovisas är den verksamhet som utlöser att avgiften ska betalas. IFRIC 21 behandlar bara redovisningen av skuldsidan och inte huruvida debetsidan är en kostnad eller en tillgång. Ett exempel på avgift är svensk fastighetsskatt, som påförs den som är ägare till en fastighet den 1 januari. Vid ingången av året bokas skulden upp och en motsvarande förutbetald kostnad, som sedan periodiseras ut som kostnad under året.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal". Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta
har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Materiella: | |
|---|---|
| Datorprogram, datorer | 3,3 år |
| Kontorsmaskiner | 4 år |
| Fordon | 5 år |
| Maskiner och inventarier | 7–14 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Byggnader | 25–33 år |
| Immateriella: | |
| Patent och icke patenterat | |
| kunnande | 10–20 år |
| Varumärken | 10–20 år |
| Licenser, hyresrätter | |
| samt liknande rättigheter | 10–20 år |
Avskrivningarna sker enligt den linjära metoden.
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 "Nedskrivningar". Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 "Nedskrivningar".
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet normalt utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har tre av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
försäljning och avvecklade verksamheter Koncernen tillämpar IFRS 5 "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över finansiell ställning.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" punkterna 134 och 135 innehåller upplysningskrav om företagets mål, riktlinjer och processer för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Vid beräkning av avsättningen skall:
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (till exempel genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t.ex. genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader
belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 "Immateriella tillgångar".
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal".
Intäkterna av försäljning av varor, tjänster och projekt redovisas som "Nettoomsättning" i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal", se ovan under "Pågående arbeten".
IFRS 8 innebär att redovisningen av rörelsesegment skall ske enligt hur den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten, vilket kan avvika från IFRS. Vidare skall information enligt IFRS för företaget som helhet lämnas om produkter och tjänster liksom geografiska områden samt information om större kunder.
Skillnaden mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för bolaget som helhet förklaras av två avstämningsposter.
Alfa Lavals rörelsesegment utgörs av dess divisioner. Den högste verkställande beslutsfattaren inom Alfa Laval utgörs av bolagets styrelse.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 "Effekterna av ändrade valutakurser" täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Under 2015 anses Venezuela som ett höginflationsland.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare. Alfa Laval har valt att inte tillämpa någon av dessa rekommendationer i förtid.
IFRS 9 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. IFRS 9 har ännu inte godkänts av EU.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 9 kommer att innebära en omallokering av de finansiella tillgångarna på färre kategorier än idag, men i övrigt ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 15 "Intäkter från kundkontrakt" behandlar hur intäktsredovisningen skall ske av kontrakt med kunder. IFRS 15 ersätter främst IAS 11 "Entreprenadavtal" och IAS 18 "Intäkter". Intäktsredovisningen baseras på fem steg:
Två eller flera kontrakt som ingås med samma kund vid ett tillfälle eller i nära anslutning till varandra skall redovisas som ett kontrakt om:
En kontraktsändring skall hanteras som ett separat kontrakt om adderade produkter eller tjänster:
Företaget skall redovisa intäkten när det uppfyllt åtagandet genom överföring av kontrollen över den utlovade varan eller servicen till kunden.
eller tjänst över tid och uppfyller därmed ett åtagande över tid och intäktsredovisar över tid om:
För att fastställa prestationen över tid kan företaget använda sig av en metod baserad på output (besiktning/undersökning, uppnådda milstolpar eller levererade enheter) eller en metod baserad på input (nedlagda utgifter, arbetade timmar eller maskintimmar).
Om ett åtagande inte uppfylls över tid så uppfylls det vid en tidpunkt. För att fastställa tidpunkten när kunden uppnår kontroll av en utlovad tillgång och företaget uppfyller sitt åtagande skall följande kontrollkriteria bedömmas:
IFRS 15 har ännu inte godkänts av EU. Det finns tre alternativ för övergången, med varierande grad av retroaktivitet. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 15 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem i och med att den inte innebär någon egentlig förändring i intäktsredovisningen utan bara vägen dit.
International Accounting Standards Board (IASB) har inte utgivit några redovisningstolkningar framtagna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare.
I övrigt kommer Alfa Laval att närmare utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2015 var det förvaltade kapitalet MSEK 30 111 (32 270).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätvärden som inkluderar:
| Rikt Riktvärden |
Utfall | Genomsnitt över senaste | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | värden | inte satta | 2015 | 2014 | 3 år | 5 år | 8 år | |
| Faktureringstillväxt per år * | ≥8% | 13,3% | 17,7% | 11,1% | 12,2% | 7,5% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA * | 15% | 17,1% | 16,8% | 16,8% | 17,1% | 18,0% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | ≥20% | 21,6% | 20,4% | 22,8% | 25,4% | 31,5% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | ≤2,0 | 1,56 | 2,46 | 1,5 | 1,2 | 0,8 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar ** |
10% | 13,0% | 12,9% | 12,8% | 11,7% | 13,0% | ||
| Investeringar ** | 2,0% | 1,7% | 1,7% | 1,7% | 1,8% | 1,9% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 21,7% | 17,6% | 19,1% | 20,6% | 24,3% | ||
| Soliditet | X | 35,5% | 30,8% | 37,5% | 39,6% | 41,3% | ||
| Skuldsättningsgrad | X | 0,63 | 0,88 | 0,56 | 0,44 | 0,30 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 22,3 | 18,2 | 20,9 | 22,9 | 24,0 | ||
| Kreditvärdering | X | BBB+ | BBB+ |
* Genomsnitt över en konjunkturcykel ** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
Ett företagscertifikatsprogram som uppgår till MSEK 2 000 med en löptid om 3–5 månader startades våren 2014.
De bilaterala låneavtalen med Svensk Exportkredit från juni 2011 och juni 2014.
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de mellanstora företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument.
Alfa Laval har följande finansiella instrument: likvida medel, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 13 och 14 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2015 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 97,8 (97,7) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp
till, men ej överstigande, 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering den 31 december 2015 i olika valutor före och efter säkringar för de kommande 12 månaderna uppgår till:
Staplarna för SEK, DKK och NOK är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige, Danmark och Norge med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | ||
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| USD | 439 | -439 | 468 | -468 |
| EUR | 147 | -147 | 123 | -123 |
| CAD | 58 | -58 | 56 | -56 |
| NOK | -303 | 303 | -301 | 301 |
| DKK | -134 | 134 | -120 | 120 |
| JPY | 69 | -69 | 57 | -57 |
| Övriga | 61 | -61 | 74 | -74 |
| Totalt | 337 | -337 | 357 | -357 |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att totalresultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2015 | 2014 | ||
| Original- | Original- | |||
| valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||
| USD | -451 | -3 775 | -752 | -5 907 |
| EUR | -152 | -1 395 | -163 | -1 551 |
| SEK | -904 | -904 | – | – |
| CAD | -7 | -40 | -49 | -331 |
| CHF | – | – | -6 | -46 |
| JPY | -15 783 | -1 098 | -16 978 | -1 107 |
| SGD | -16 | -98 | – | – |
| RUB | -29 | -3 | -201 | -27 |
| GBP | -1 | -12 | -3 | -42 |
| NZD | -3 | -17 | -1 | -6 |
| Övriga | -2 | -11 | ||
| Totalt | -7 344 | -9 028 | ||
| Inflöden: | ||||
| SEK | – | – | 1 426 | 1 426 |
| DKK | 831 | 1 020 | 408 | 523 |
| NOK | 5 911 | 5 676 | 6 035 | 6 357 |
| CNY | 160 | 206 | – | – |
| SGD | – | – | 9 | 52 |
| AUD | 22 | 134 | 17 | 109 |
| Övriga | 0 | 0 | ||
| Totalt | 7 036 | 8 467 |
Netto tillgångar och skulder per valuta
Tillgångarna och skulderna i EUR och DKK ses sammantaget i och med att kursen för DKK är låst mot EUR.
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med cross currency swapar. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 301 (-1 033) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot, så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska. En förändring i det utländska dotterbolagets nettotillgångar över tiden kan ha samma effekt.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24–48 månader beroende på vilken valuta lånet är upptaget i enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet, de bilaterala låneavtalen, företagscertifikaten och obligationslånet om MEUR 300 löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 18 (21) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 10,0 (14,5) månader.
Den genomsnittliga ränte- och valuta-
bindningsperioden för alla lån inklusive derivat uppgick till 28,4 (28,5) månader vid utgången av 2015.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värdepappersinnehav om totalt MSEK 778 (540). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 921. Lånet förfaller i april 2016.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 400 och MUSD 544, motsvarande MSEK 8 217 med ett banksyndikat. Per 31 december 2015 utnyttjades inte faciliteten. Faciliteten löper till juni 2019, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Under 2014 emitterade Alfa Laval obligationer till ett värde av MEUR 800, motsvarande MSEK 7 259. Obligationslånen är noterade på den irländska börsen och består av ett lån på MEUR 300 som förfaller i september 2019 och ett lån på MEUR 500 som förfaller i september 2022.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2017 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021 samt ett lån om MUSD 136 som förfaller i juni 2020, totalt motsvarande MSEK 2 970.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130 som förfaller i mars 2018 samt ett ytterligare lån om MEUR 115 som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 2 240.
Alfa Laval har ett företagscertifikatsprogram som uppgår till MSEK 2 000, varav nominellt MSEK 1 000 med en löptid om 3–5 månader utnyttjades per 31 december 2015.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Förfallostrukturen på koncernens upplåning
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för valutaderivat, räntederivat, metallderivat och elderivat nedan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av likvida medel, placeringar och derivat.
Koncernen har likvida medel samt kortoch långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart. Vidare har koncernen ingått ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association) med motparterna för att kunna kvitta fordringar och skulder i händelse av betalningsinställelse hos motparten. Alfa Laval har aldrig råkat ut för någon betalningsinställelse hos någon motpart, varför någon sådan kvittning aldrig har behövt göras.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Förfallostruktur för räntederivat
Förfallostruktur för metallderivat
Negativa kassaöden
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 13. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitetssäkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf:
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om sex till tolv månader beroende på kundsegment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Konjunkturnedgången under 2009 och 2010 innebar dock en betydligt större nedgång i orderingången. Detta berodde delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Framför allt under perioden 2007 till 2011 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel och koppar som har säkrats under 2015 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2016 som var säkrade vid utgången av 2015. Koncernen slutade att säkra inköpen av aluminium under 2014, beroende på att exponeringen är låg. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader under 2016 för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Känslighetsanalys och säkring av metallpriser
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljöpåverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 42.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2015, instämt som en av många svaranden i sammanlag 769 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 770 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annan stans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningarna i Richmond, Lykens, Chesapeake, Sarasota och Newburyport i USA. Ett antal andra viktiga produktionsanläggningar utvärderas och kan komma att slutligen bli HPR klassade.
En HPR klassning innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder. För andra produktionsanläggningar, som inte är HPR klassade, är målet också att reducera risken för skador och produktionsavbrott till ett minimum genom att bland annat hålla antändningskällor under strikt kontroll. Besök för förebyggande skadearbete genomförs enligt ett schema baserat på storlek och vikt för Alfa Laval.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Operations & Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke kärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och offshore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science, Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Totalt | 37 098 | 36 660 |
|---|---|---|
| Operations & Övrigt | 0 | 0 |
| Marine & Diesel | 13 831 | 12 522 |
| Process Technology | 12 795 | 14 271 |
| Equipment | 10 472 | 9 867 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncernen | ||
| Orderingång |
| Marine & Diesel | 11 715 | |
|---|---|---|
| Process Technology | 7 226 | 8 440 |
| Equipment | 1 637 | 1 571 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncernen | ||
| Orderstock |
| Nettoomsättning | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Equipment | 10 500 | 9 787 |
| Process Technology | 14 511 | 14 410 |
| Marine & Diesel | 14 735 | 10 870 |
| Operations & Övrigt | 0 | 0 |
| Totalt | 39 746 | 35 067 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Equipment | 1 321 | 1 320 |
| Process Technology | 1 899 | 2 230 |
| Marine & Diesel | 2 999 | 2 019 |
| Operations & Övrigt | -438 | -529 |
| Totalt | 5 781 | 5 040 |
| Avstämning mot koncernens total: | ||
| Jämförelsestörande poster | – | -320 |
| Konsolideringsjusteringar * | -64 | -53 |
| Totalt rörelseresultat | 5 717 | 4 667 |
| Finansiellt netto | -273 | -550 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 444 | 4 117 |
* Skillnad mellan interna bokslut och IFRS.
Rörelseresultatet i interna bokslut är mycket nära rörelseresultatet enligt IFRS. Det är bara två skillnader. Rörelseresultatet i interna bokslut inkluderar inte jämförelsestörande poster och inte heller alla konsolideringsjusteringar som görs i det officiella bokslutet.
| Tillgångar / Skulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Equipment | 6 339 | 6 424 | 973 | 764 |
| Process Technology | 10 832 | 11 893 | 3 812 | 4 237 |
| Marine & Diesel | 22 905 | 25 299 | 4 966 | 4 132 |
| Operations & Övrigt | 5 797 | 5 906 | 2 359 | 3 974 |
| Deltotal | 45 873 | 49 522 | 12 110 | 13 107 |
| Corporate | 6 024 | 6 264 | 21 364 | 25 477 |
| Totalt | 51 897 | 55 786 | 33 474 | 38 584 |
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | Avskrivningar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | ||||
| MSEK | 2015 | 2014 | MSEK | 2015 | 2014 |
| Equipment | 61 | 59 | Equipment | 218 | 188 |
| Process Technology | 156 | 111 | Process Technology | 366 | 325 |
| Marine & Diesel | 131 | 84 | Marine & Diesel | 806 | 591 |
| Operations & Övrigt | 326 | 349 | Operations & Övrigt | 371 | 365 |
| Totalt | 674 | 603 | Totalt | 1 761 | 1 469 |
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||
| Sverige | 864 | 2,2 | 820 | 2,3 |
| Övriga EU | 9 490 | 23,9 | 9 153 | 26,2 |
| Övriga Europa | 2 950 | 7,4 | 2 575 | 7,3 |
| USA | 6 725 | 16,9 | 5 446 | 15,5 |
| Övriga Nordamerika | 1 031 | 2,6 | 1 105 | 3,2 |
| Latinamerika | 1 826 | 4,6 | 2 205 | 6,3 |
| Afrika | 337 | 0,8 | 364 | 1,0 |
| Kina | 4 879 | 12,3 | 3 838 | 10,9 |
| Sydkorea | 5 172 | 13,0 | 3 952 | 11,3 |
| Övriga Asien | 5 991 | 15,1 | 5 122 | 14,6 |
| Oceanien | 481 | 1,2 | 487 | 1,4 |
| Totalt | 39 746 | 100,0 | 35 067 | 100,0 |
Nettoomsättningen rapporteras per land baserat på faktureringsadressen, vilket normalt är det samma som leveransadressen.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||||
| MSEK | % | MSEK | % | |||
| Sverige | 1 337 | 4,1 | 1 440 | 4,1 | ||
| Danmark | 4 374 | 13,4 | 4 680 | 13,3 | ||
| Övriga EU | 3 992 | 12,2 | 4 216 | 11,9 | ||
| Norge | 12 986 | 39,8 | 14 747 | 41,7 | ||
| Övriga Europa | 166 | 0,5 | 194 | 0,5 | ||
| USA | 4 510 | 13,8 | 4 434 | 12,5 | ||
| Övriga Nordamerika | 123 | 0,4 | 122 | 0,3 | ||
| Latinamerika | 271 | 0,8 | 371 | 1,0 | ||
| Afrika | 2 | 0,0 | 1 | 0,0 | ||
| Asien | 2 986 | 9,2 | 3 086 | 8,7 | ||
| Oceanien | 87 | 0,3 | 89 | 0,3 | ||
| Deltotal | 30 834 | 94,5 | 33 380 | 94,3 | ||
| Andra långfristiga | ||||||
| värdepappersinnehav | 28 | 0,1 | 30 | 0,1 | ||
| Pensionstillgångar | 4 | 0,0 | 6 | 0,0 | ||
| Uppskjutna | ||||||
| skattefordringar | 1 765 | 5,4 | 1 986 | 5,6 | ||
| Totalt | 32 631 | 100,0 | 35 402 | 100,0 |
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 63 | 9,4 | 122 | 20,3 |
| Frankrike | 99 | 14,6 | 58 | 9,6 |
| Övriga EU | 163 | 24,2 | 136 | 22,7 |
| Norge | 81 | 12,0 | 32 | 5,3 |
| Övriga Europa | 5 | 0,8 | 7 | 1,2 |
| USA | 101 | 15,0 | 66 | 10,9 |
| Övriga Nordamerika | 20 | 2,9 | 4 | 0,6 |
| Latinamerika | 10 | 1,5 | 14 | 2,4 |
| Afrika | 1 | 0,1 | 1 | 0,1 |
| Kina | 67 | 10,0 | 102 | 16,9 |
| Övriga Asien | 58 | 8,7 | 55 | 9,1 |
| Oceanien | 6 | 0,8 | 6 | 1,0 |
| Totalt | 674 | 100,0 | 603 | 100,0 |
| Nettoomsättning per produkt/tjänst |
|---|
| ------------------------------------ |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Egna produkter inom: | ||
| Separering | 7 886 | 7 222 |
| Värmeöverföring | 17 372 | 16 587 |
| Flödeshantering | 9 866 | 6 933 |
| Övrigt | 1 194 | 862 |
| Relaterade produkter | 1 786 | 1 915 |
| Service | 1 642 | 1 548 |
| Totalt | 39 746 | 35 067 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av nettoomsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med en volym som representerar 4,2 (3,7) procent av nettoomsättningen. Se not 32 för mer information.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | Totalt antal | |||
| kvinnor | anställda | |||
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Moderbolaget | – | – | – | – |
| Dotterbolag i Sverige (8) | 496 | 479 | 2 125 | 2 133 |
| Sverige totalt (8) | 496 | 479 | 2 125 | 2 133 |
| Utlandet totalt (134) | 2 921 | 2 821 | 15 361 | 14 976 |
| Totalt (142) | 3 417 | 3 300 | 17 486 | 17 109 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2015.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Botkyrka | 457 | 448 |
| Eskilstuna | 209 | 213 |
| Lund | 1 043 | 1 045 |
| Ronneby | 253 | 260 |
| Vänersborg | 100 | 113 |
| Övrigt * | 63 | 54 |
| Totalt | 2 125 | 2 133 |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
Koncernen
| Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Argentina | 11 | 11 | 38 | 38 |
| Australien | 19 | 18 | 109 | 106 |
| Belgien | 1 | 2 | 24 | 27 |
| Brasilien | 57 | 58 | 496 | 576 |
| Bulgarien | 7 | 7 | 20 | 19 |
| Chile | 6 | 7 | 28 | 32 |
| Colombia | 10 | 9 | 24 | 23 |
| Danmark | 419 | 415 | 1 792 | 1 802 |
| Filippinerna | 4 | 4 | 14 | 13 |
| Finland | 43 | 44 | 241 | 250 |
| Frankrike | 155 | 157 | 865 | 888 |
| Förenade Arabemiraten | 23 | 20 | 191 | 191 |
| Grekland | 8 | 8 | 23 | 21 |
| Hong Kong | 5 | 6 | 21 | 22 |
| Indien | 74 | 80 | 1 384 | 1 435 |
| Indonesien | 21 | 21 | 93 | 92 |
| Iran | 0 | 0 | 5 | 5 |
| Italien | 171 | 165 | 902 | 901 |
| Japan | 55 | 57 | 279 | 278 |
| Kanada | 21 | 21 | 103 | 100 |
| Kina | 632 | 629 | 2 779 | 2 768 |
| Korea | 58 | 63 | 320 | 316 |
| Lettland | 6 | 5 | 12 | 12 |
| Malaysia | 40 | 38 | 121 | 121 |
| Mexiko | 8 | 10 | 41 | 42 |
| Nederländerna | 77 | 70 | 370 | 363 |
| Norge | 202 | 130 | 1 147 | 699 |
| Nya Zeeland | 4 | 4 | 16 | 17 |
| Panama | 3 | 3 | 12 | 10 |
| Peru | 8 | 7 | 24 | 25 |
| Polen | 45 | 45 | 254 | 233 |
| Portugal | 4 | 3 | 15 | 9 |
| Qatar | – | – | 9 | 8 |
| Rumänien | 4 | 3 | 14 | 12 |
| Ryssland | 141 | 126 | 337 | 352 |
| Schweiz | 5 | 5 | 16 | 18 |
| Singapore | 58 | 54 | 234 | 207 |
| Slovakien | 1 | 2 | 10 | 11 |
| Spanien | 25 | 20 | 82 | 81 |
| Storbritannien | 55 | 56 | 340 | 347 |
| Sverige | 496 | 479 | 2 125 | 2 133 |
| Sydafrika | 12 | 10 | 44 | 43 |
| Taiwan | 13 | 13 | 42 | 42 |
| Thailand | 14 | 11 | 55 | 56 |
| Tjeckien | 8 | 8 | 40 | 40 |
| Turkiet | 9 | 9 | 46 | 45 |
| Tyskland | 77 | 74 | 364 | 394 |
| Ukraina | 5 | 7 | 14 | 15 |
| Ungern | 3 | 4 | 13 | 13 |
| USA | 290 | 296 | 1 915 | 1 830 |
| Venezuela | 1 | 1 | 2 | 3 |
| Vietnam | – | – | 2 | 2 |
| Österrike | 3 | 5 | 19 | 23 |
| Totalt | 3 417 | 3 300 | 17 486 | 17 109 |
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |||||
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 12 | 66,7 | 33,3 | 12 | 75,0 | 25,0 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 11 | 90,9 | 9,1 | 11 | 90,9 | 9,1 |
| Chefer i Sverige | 288 | 77,1 | 22,9 | 285 | 79,3 | 20,7 |
| Chefer utanför Sverige | 1 969 | 85,0 | 15,0 | 1 836 | 85,1 | 14,9 |
| Chefer totalt | 2 257 | 84,0 | 16,0 | 2 121 | 84,3 | 15,7 |
| Anställda i Sverige | 2 125 | 76,7 | 23,3 | 2 133 | 77,5 | 22,5 |
| Anställda utanför Sverige | 15 361 | 81,0 | 19,0 | 14 976 | 81,2 | 18,8 |
| Anställda totalt | 17 486 | 80,5 | 19,5 | 17 109 | 80,7 | 19,3 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 272 | 245 |
| - varav rörliga lönedelar | 42 | 44 |
| Övriga | 7 315 | 6 426 |
| Summa löner och ersättningar | 7 587 | 6 671 |
| Sociala kostnader | 1 216 | 1 100 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 144 | 110 |
| Pensionskostnader, premiebestämda planer | 530 | 480 |
| Totala personalkostnader | 9 477 | 8 361 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 45 (43) respektive MSEK 317 (314). MSEK 113 (116) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2014 till 2015 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämmorna 2012 till 2015 beslutade att implementera steg två till fem av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Det långsiktiga incitamentsprogrammet riktar sig till maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare.
Varje steg löper över tre år och med en separat tilldelning för varje år, som fastställs oberoende av de övriga två åren. Eftersom varje steg löper över tre år kommer tre steg av programmet alltid att löpa parallellt. Under 2015 har steg tre, fyra och fem av programmet löpt parallellt.
Den slutgiltiga tilldelningen för varje steg beräknas på den anställdes baslön per år vid slutet av treårsperioden. Den maximala tilldelningen är länkad till den anställdes årliga maximala rörliga ersättning och sätts som en procentsats av baslönen enligt följande:
| i procent av baslönen | Maximalt långsiktigt incitament | |
|---|---|---|
| Maximal rörlig ersättning per år i procent av baslönen |
Per år och steg | Totalt över treårsperioden per steg |
| 60% | 15% | 45% |
| 40% | 10% | 30% |
| 30% | 8,3% | 25% |
| 25% | 6,7% | 20% |
| 15% | 4% | 12% |
Kolumnen "Per år och steg" visar maximal tilldelning per steg och år. I och med att tre steg löper parallellt under varje år så kan den maximala tilldelningen i procent under ett visst år bli lika stor som den maximala tilldelningen i procent för ett visst steg under hela treårsperioden.
Utfallet av programmet är kopplat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval. EPS-målen för de enskilda åren inom varje steg fastställs av styrelsen vid inledningen av treårsperioden och framgår av nedanstående tabell för de steg som utbetalats under 2015 (två) eller pågår (tre-fem). I tabellen visas också EPS-utfallet för respektive år.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mål och utfall | ||||
| SEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| EPS-mål för steg: | ||||
| Två | N/A | 8,32 | 7,62 | 6,93 |
| Tre | 7,80 | 7,15 | 6,50 | N/A |
| Fyra | 7,94 | 7,22 | N/A | N/A |
| Fem | 8,45 | N/A | N/A | N/A |
| EPS-utfall | 9,15 | 7,39* | 7,22 | 7,61 |
Tilldelningen beräknas på följande sätt. När EPS-utfallet är inom intervallet 90 procent till 110 procent av EPS-målet får den anställde den andel av maximal tilldelning som framgår av nedanstående graf. EPS-utfall på 90 procent eller lägre av EPS-målet ger ingen tilldelning och EPS-utfall på 110 procent eller mer ger maximal tilldelning.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i detta program utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Utbetalda ersättningar från det långsiktiga incitamentsprogrammet påverkar
Baserat på utfallet av EPS under perioden 2012 till 2015 har de olika stegen resulterat i följande tilldelningar:
| Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram |
|---|
| ----------------------------------------------- |
| Koncernen | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | Per år Ackumulerat |
|||||||||||
| Avseende perioden | Faktiskt utfall i % av maximalt utfall | Betalning i procent av baslönen baserat |
Tilldelningar | |||||||||
| Beslutat | Betalas | på 15% i rörlig | ||||||||||
| Steg | av årsstämman | 1 januari – 31 december | i april | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | Hittills | ersättning | Betalda | Bedömda | |
| Två | 2012 | 2012 | 2014 | 2015 | N/A | 0,00% | 23,57% | 99,06% | 40,88% | 4,91% | 12 | N/A |
| Tre | 2013 | 2013 | 2015 | 2016 | 100,00% | 66,78% | 100,00% | N/A | 88,93% | 10,67% | N/A | 28 |
| Fyra | 2014 | 2014 | 2016 | 2017 | 100,00% | 61,77% | N/A | N/A | 80,89% | 6,47% | N/A | 21 |
| Fem | 2015 | 2015 | 2017 | 2018 | 91,42% | N/A | N/A | N/A | 91,42% | 3,66% | N/A | 13 |
| Tilldelning per år | 36 | 15 | 13 | 10 | Totalt | 12 | 62 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Ersättningarna till övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av ersättningsutskottet enligt samma riktlinjer. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att erbjuda en marknadsmässig ersättning där ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt,
allt jämfört med de mål som ställts upp för året. Riktlinjerna för pension, uppsägning och avgångsvederlag skiljer sig åt mellan koncernchefen/ verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare och framgår av nedanstående tabell.
Årsstämmorna 2012 till 2015 beslutade att implementera steg två till fem av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2016 att implementera steg sex av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet för perioden 1 januari 2016 – 31 december 2018. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
| Koncernen | Koncernledning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernchefen/ | Andra ledande | |||||
| verkställande direktören | befattningshavare | |||||
| kSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Löner och ersättningar | ||||||
| Baslön | 10 815 | 10 300 | 31 485 | 28 823 | ||
| Rörlig lön 1) | 4 020 | 5 160 | 7 180 | 8 639 | ||
| Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram 1) | 1 895 | 3 253 | 3 445 | 5 742 | ||
| Övriga förmåner 2) | 719 | 898 | 3 248 | 3 037 | ||
| Totala löner och ersättningar | 17 449 | 19 611 | 45 358 | 46 241 | ||
| Pensionskostnader | ||||||
| Ålders- och efterlevandepension | 6 689 | 6 364 | 19 995 | 18 284 | ||
| Liv-, sjuk- och sjukvårdsförsäkring | 50 | 49 | 239 | 215 | ||
| Totala pensionskostnader | 6 739 | 6 413 | 20 234 | 18 499 | ||
| Summa inklusive pensioner | 24 188 | 26 024 | 65 592 | 64 740 | ||
| Antal andra ledande befattningshavare | 10 | 10 | ||||
| Rörlig lön | ||||||
| Omfattas | Ja | Ja | Ja | Ja | ||
| Icke garanterat mål av baslönen | 30% | 30% | Icke satt | Icke satt | ||
| Maximum av baslönen | 60% | 60% | 40% | 40% | ||
| Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram | ||||||
| Omfattas | Ja | Ja | Ja | Ja | ||
| Årets tilldelning (SEK) 3) | 4 866 | 2 076 | 9 066 | 3 827 | ||
| Intjänade obetalda tilldelningar per 31 december (SEK) | 8 605 | 5 563 | 16 031 | 10 166 | ||
| Utfästelse om förtida pension 4) | Nej | Nej | 8 av 10 | 8 av 10 | ||
| Utfästelse om avgångsvederlag | Ja 5) | Ja | Ja 6) | Ja | ||
| Utfästelse om ålders- och efterlevandepension | 7) 8) |
1) Avser vad som under året har utbetalats.
2) Värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning, kontant utbetald semester och tjänstebostad för 1 (1) annan ledande befattningshavare.
3) Baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället.
4) Från 62 års ålder. En premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen.
5) 24 månaders ersättning reducerad med antalet månader som har passerat sedan han fyllde 63.
6) Maximum 2 årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
7) Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 65 års ålder. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Därutöver har han möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
8) För löner över 30 basbelopp finns en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna hade också fram till den 1 maj 2012 en särskild familjepension som utgjorde en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. För de personer som var ledande befattningshavare den 1 maj 2012 har den särskilda familjepensionen omvandlats till en premiebaserad kompletterande ålderspension baserat på premienivån för december 2011. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Tom Erixon kommer att efterträda Lars Renström som Verkställande Direktör och Koncernchef för Alfa Laval AB (publ) från och med 1 mars 2016.
För 2015 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt kSEK 5 350 (5 075), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
Ersättningar till styrelseledamöter *
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| kSEK | 2015 | 2014 | |
| Arvode per uppdrag: | |||
| Styrelsens ordförande | 1 350 | 1 250 | |
| Övriga styrelseledamöter | 500 | 475 | |
| Tillägg till: | |||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 150 | 150 | |
| Övriga ledamöter i revisionsutskottet | 100 | 100 | |
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 | ||
| Övriga ledamöter i ersättningsutskottet | 50 | 50 | |
| Arvode per namn: | |||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 400 | 1 300 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 600 | 575 |
| Arne Frank | Ledamot | 550 | 525 |
| Björn Hägglund | Ledamot | – | 475 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 600 | 575 |
| Finn Rausing | Ledamot | 625 | |
| Jörn Rausing | Ledamot | 550 | 525 |
| Ulf Wiinberg | Ledamot | 500 | 475 |
| Margareth Øvrum | Ledamot | 500 | – |
| Totalt | 5 350 | 5 075 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har haft följande ledamöter under de senaste två åren:
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Revisionsutskottet: | ||
| Ordförande | Finn Rausing | Finn Rausing |
| Övrig ledamot | Gunilla Berg | Gunilla Berg |
| Övrig ledamot | Ulla Litzén | Ulla Litzén |
| Ersättningsutskottet: | ||
| Ordförande | Anders Narvinger | Anders Narvinger |
| Övrig ledamot | Arne Frank | Arne Frank |
| Övrig ledamot | Jörn Rausing | Jörn Rausing |
Ledamöterna i utskotten väljs vid konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman.
Raden "Koncernrevisorer" i nedanstående tabell avser de revisorer som väljs vid årsstämman för Alfa Laval AB (publ). Årsstämmorna 2015 och 2014 beslutade att välja KPMG som koncernens revisorer för det kommande året.
| Arvoden och kostnadsersättning | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Revisionsuppdrag | ||
| Koncernrevisorer | 34 | 29 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 1 |
| Totalt | 35 | 30 |
| Andra revisionstjänster | ||
| Koncernrevisorer | 1 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 5 |
| Totalt | 2 | 6 |
| Skatterådgivning | ||
| Koncernrevisorer | 4 | 4 |
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 3 |
| Totalt | 7 | 7 |
| Övriga tjänster | ||
| Koncernrevisorer | 1 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 4 | 5 |
| Totalt | 5 | 6 |
| Omkostnader | ||
| Koncernrevisorer | 1 | 0 |
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 |
| Totalt | 1 | 0 |
| Totalt | ||
| Koncernrevisorer | 41 | 35 |
| Övriga revisionsbyråer | 9 | 14 |
| Totalt | 50 | 49 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Operativa | ||
| Övriga rörelseintäkter | 495 | 554 |
| Jämförelsestörande poster | – | – |
| Totala övriga rörelseintäkter | 495 | 554 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 149 | -904 |
| Jämförelsestörande poster | – | -320 |
| Totala övriga rörelsekostnader | -1 149 | -1 224 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Kostnad för: | ||
| Omstruktureringsprogram | – | -260 |
| Förvärvskostnader Frank Mohn | – | -60 |
| Deltotal förluster/kostnader | – | -320 |
| Totalt netto | – | -320 |
Den jämförelsestörande kostnaden under 2014 bestod av två komponenter. MSEK -60 avsåg förvärvskostnader av engångskaraktär i samband med förvärvet av Frank Mohn AS. Resterande MSEK -260 avsåg ett kostnadsbesparings- och omstruktureringsprogram avseende försörjningskedjan liksom FoU, försäljning och administration.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Kostnad sålda varor | -1 553 | -1 293 |
| Försäljning | -54 | -35 |
| Administration | -78 | -72 |
| Forskning och utveckling | -7 | -5 |
| Övriga intäkter och kostnader | -69 | -64 |
| Totalt | -1 761 | -1 469 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Patent och icke patenterat kunnande, | ||
| varumärken, etc. | -1 079 | -858 |
| Maskiner och inventarier | -482 | -459 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier | -3 | -3 |
| Byggnader och markanläggningar | -190 | -143 |
| Finansiell leasing byggnader | -7 | -6 |
| Totalt | -1 761 | -1 469 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Utdelningar från övriga | 0 | 8 |
| Förändring i verkligt värde av värdepapper | 33 | 22 |
| Totalt | 33 | 30 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -- | ------------------------------------------------------- | -- | -- |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ränteintäkter | ||
| Finansiell leasing | – | 0 |
| Övriga räntor | 129 | 110 |
| Kursvinster | ||
| Orealiserade | 118 | 216 |
| Realiserade | 157 | 94 |
| Totalt | 404 | 420 |
| Räntekostnader | ||
| Finansiell leasing | -1 | 0 |
| Övriga räntor | -338 | -324 |
| Kursförluster | ||
| Orealiserade | -84 | -247 |
| Realiserade | -287 | -429 |
| Totalt | -710 | -1 000 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 301 (-1 033) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK 235 (-806).
Alfa Laval har följande dotterbolag med innehav utan bestämmande inflytande. Inget av dessa innehav utan bestämmande inflytande är väsentligt.
| MSEK, om inte annat anges | Innehav utan bestämmande | Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| inflytande % | Nettoresultat | Eget kapital | ||||||
| Bolagsnamn | Land för säte | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Frank Mohn Mexico Sa de CV * | Mexiko | 0,01 | 0,01 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Alfa Laval Aalborg Indústria e Comércio Ltda | Brasilien | 0,5 | 0,5 | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| Frank Mohn do Brasil Ltda. * | Brasilien | 4,67 | 4,67 | 0 | 0 | 0 | 1 | |
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd. | Kina | 35 | 35 | 11 | 9 | 87 | 74 | |
| Alfa Laval (India) Ltd | Indien | 1,8047 | 1,8047 | 4 | 3 | 24 | 20 | |
| Kenus LLP | Kazakhstan | 10 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Chang San Engineering Co. Ltd. * | Korea | 25 | 25 | 7 | 5 | 7 | 24 | |
| Aalborg Industries Water Treatment Pte. Ltd., | Singapore | 40 | 40 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Ziepack SA | Frankrike | 49 | 49 | 0 | 5 | 2 | 5 | |
| Fusatun AS ** | Norge | 0,65 | 0,65 | 0 | 0 | – | 0 | |
| AO Alfa Laval Potok | Ryssland | 0,0007 | 0,0007 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt | 22 | 22 | 121 | 125 |
* Förvärvat 21 maj 2014. ** Sålt till extern köpare 1 september 2015.
Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ränteintäkter | ||
| Externa bolag | 0 | 1 |
| Dotterbolag | 1 | 38 |
| Kursvinster | ||
| Orealiserade | 6 | 12 |
| Totalt | 7 | 51 |
| Räntekostnader | ||
| Externa bolag | -1 | -5 |
| Kursförluster | ||
| Orealiserade | -14 | -3 |
| Totalt | -15 | -8 |
Finansiella tillgångar
| Koncernen | Lånefordringar och | Finansiella tillgångar | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | kundfordringar | som kan säljas | |||||||||
| Värderings | Identifierade vid första | Innehav för | Derivat använda för | ||||||||
| hierarki nivå | redovisningstillfället | handel | säkringsredovisning | ||||||||
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Anläggningstillgångar | |||||||||||
| Övriga anläggningstillgångar | |||||||||||
| Andra långfristiga | |||||||||||
| värdepappersinnehav | 1 och 2 | – | – | – | – | – | – | – | – | 28 | 30 |
| Derivattillgångar | 2 | – | – | – | 63 | 7 | 7 | – | – | – | – |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| Kortfristiga fordringar | * | ||||||||||
| Kundfordringar | * | – | – | – | – | – | – | 5 796 | 6 684 | – | – |
| Växelfordringar | * | – | – | – | – | – | – | 461 | 292 | – | – |
| Övriga fordringar | * | – | – | – | – | – | – | 1 060 | 1 091 | – | – |
| Upplupna intäkter | * | – | – | – | – | – | – | 107 | 52 | – | – |
| Derivattillgångar | 2 | – | – | 51 | 13 | 107 | 93 | – | – | – | – |
| Kortfristiga placeringar | |||||||||||
| Placeringar hos banker | * | – | – | – | – | – | – | 244 | 155 | – | – |
| Obligationer och andra | |||||||||||
| värdepapper | 1 | 768 | 532 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga placeringar | * | – | – | – | – | – | – | 9 | 10 | – | – |
| Likvida medel | * | – | – | – | – | – | – | 1 876 | 2 013 | – | – |
| Summa finansiella tillgångar | 768 | 532 | 51 | 76 | 114 | 100 | 9 553 | 10 297 | 28 | 30 |
* Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet.
Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder.
Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
Koncernen
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: | Lån | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Värderings | Innehav | Derivat använda för | |||||
| hierarki nivå | för handel | säkringsredovisning | |||||
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Långfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut etc | * | – | – | – | – | 12 484 | 16 454 |
| Derivatskulder | 2 | 4 | 7 | 99 | 110 | – | – |
| Kortfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut etc | * | – | – | – | – | 2 019 | 1 251 |
| Leverantörsskulder | * | – | – | – | – | 2 492 | 2 706 |
| Växelskulder | * | – | – | – | – | 172 | 198 |
| Övriga skulder | * | – | – | – | – | 1 891 | 1 930 |
| Upplupna kostnader | * | – | – | – | – | 2 229 | 2 076 |
| Derivatskulder | 2 | 105 | 277 | 467 | 578 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 109 | 284 | 566 | 688 | 21 287 | 24 615 |
* Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet. Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder.
Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Derivat använda för säkringsredovisning avser i samtliga fall bara kassaflödessäkringar.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som rapporten över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 97–103.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 10 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 32 (4) har påverkat kursvinster i not 11 med MSEK 32 (4).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 11 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och likvida medel. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet. Resultatet för finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av
övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -95 (-215) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -12 (-54) och kursförluster i not 11 med MSEK -83 (-161).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 11 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK 2 (-0), se rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK 33 (22), se not 10.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Skillnad mellan | ||||
| kontrakterad kurs | ||||
| och nuvarande kurs | ||||
| MSEK | Valutapar | 2015 | 2014 | |
| Derivattillgångar | ||||
| /derivatskulder Terminskontrakt i |
||||
| utländsk valuta: | EUR | USD | -28 | -99 |
| EUR | SEK | 65 | -70 | |
| EUR | AUD | 0 | 0 | |
| EUR | CAD | 2 | -7 | |
| EUR | DKK | -1 | – | |
| EUR | JPY | -2 | 3 | |
| USD | CAD | 1 | 6 | |
| USD | DKK | -54 | -36 | |
| USD | GBP | – | 0 | |
| USD | SEK | 9 | 18 | |
| USD | JPY | 0 | -3 | |
| USD | KRW | – | – | |
| USD | SGD | -1 | -2 | |
| DKK | SEK | 1 | -1 | |
| NOK | EUR | 7 | 0 | |
| NOK | SEK | -72 | 22 | |
| NOK | USD | -309 | -564 | |
| CNY | USD | 5 | – | |
| AUD | USD | -7 | 2 | |
| JPY | NOK | -95 | -41 | |
| RUB | EUR | 1 | 10 | |
| RUB | USD | – | 1 | |
| Övriga | Övriga | 1 | -3 | |
| Deltotal | -477 | -764 | ||
| Valutaoptioner | 6 | -12 | ||
| Ränteswapar | 2 | 15 | ||
| Terminskontrakt i metaller | -33 | -31 | ||
| Elderivat | -8 | -4 | ||
| Totalt, motsvarande en netto | ||||
| derivattillgång (+) eller skuld (-) | -510 | -796 |
För valutaoptioner och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta, ränteswapar och terminskontrakt i metaller har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i rapporten över finansiell ställning.
Skatt på årets nettoresultat och övriga skatter
| Total skattekostnad | -1 583 | -1 149 |
|---|---|---|
| Övriga skatter | -42 | -24 |
| av tidigare reduktion | -59 | 2 |
| reduktion av uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteintäkt avseende återföring |
||
| Uppskjuten skattekostnad avseende | ||
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
0 | 0 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad |
0 | 2 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter |
-4 | 13 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader |
175 | 205 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 74 | -27 |
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 727 | -1 320 |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: |
||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Följande komponenter ingår: | ||
| Uppskjuten skatt på: | ||
| Kassaflödessäkringar | 43 | 136 |
| Marknadsvärdering av externa aktier | -1 | 0 |
| Omräkningsdifferens | -22 | 84 |
| Omvärderingar av förmånsbestämda | ||
| åtaganden | -47 | 71 |
| Total skattekostnad | -27 | 291 |
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
| Total skattekostnad | -1 583 | -1 149 |
|---|---|---|
| Övrigt | -42 | -24 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 74 | -27 |
| Skatteavdrag från tidigare år | -41 | 6 |
| slutsdispositioner och övriga skattemässiga bokslutsdispositioner |
-18 | 24 |
| Skillnader mellan övriga rapporterade bok | ||
| Skillnader mellan rapporterade bokförings mässiga avskrivningar och skattemässiga avskrivningar |
-6 | -3 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 101 | 59 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -112 | -96 |
| Skatteeffekten av: | ||
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 539 | -1 088 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 444 | 4 117 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncernen |
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
| Uppskjutna skattefordringar och -skulder | ||
|---|---|---|
| -- | ------------------------------------------ | -- |
Koncernen
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings | ||||
| tillgångar | 7 | 1 666 | 18 | 1 986 |
| Materiella anläggnings | ||||
| tillgångar | 41 | 208 | 120 | 240 |
| Lager | 176 | 35 | 258 | 37 |
| Övriga omsättnings | ||||
| tillgångar | 4 | 4 | 1 | 3 |
| Finansiella tillgångar | 114 | 0 | 56 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 1 491 | 165 | 1 600 | 224 |
| Förlustavdrag * | 39 | – | 46 | 2 |
| Andra poster | 9 | 963 | 34 | 729 |
| Deltotal | 1 881 | 3 041 | 2 133 | 3 221 |
| Kvittning inom bolag | -116 | -116 | -147 | -147 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 765 | 2 925 | 1 986 | 3 074 |
* De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 168 (93). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 934 (637) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlustavdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder mellan 2014 och 2015.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Procent | 2015 | 2014 |
| Chile | 23 | 21 |
| Danmark | 24 | 25 |
| Grekland | 29 | 26 |
| Indien | 35 | 34 |
| Japan | 36 | 38 |
| Malaysia | 24 | 25 |
| Pakistan | 32 | 34 |
| Peru | 28 | 30 |
| Spanien | 28 | 30 |
| Storbritannien | 20 | 21 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 28 (28) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Totalt | 28 579 | 1 | 54 | -1 094 | -1 259 | 26 281 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 20 408 | 1 | 19 | – | -930 | 19 498 |
| Deltotal övriga övervärden | 8 171 | – | 35 | -1 094 | -329 | 6 783 |
| Varumärken | 4 920 | – | 35 | -621 | -286 | 4 048 |
| Patent och icke patenterat kunnande | 2 881 | – | – | -441 | -15 | 2 425 |
| Mark och markförbättringar | -47 | – | – | – | -12 | -59 |
| Byggnader | 417 | – | – | -32 | -16 | 369 |
| MSEK | Ingående balans 2015 |
gående års för värvsanalyser |
Förvärvat | Planenlig avskrivning |
Omräknings differens |
Utgående balans 2015 |
| Justering av före | ||||||
| Koncernen |
Koncernen har under 2015 redovisat nedskrivningar av övervärden avseende byggnader med MSEK - (6) och mark och markanläggningar med MSEK - (9). I övrigt har koncernen inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden.
På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 1 528 (1 881).
Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2015 visas som en omräkningsdifferens. I not 17 och 18 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Patent och | |||||||||
| Mark och | icke | ||||||||
| MSEK | markför | patenterat | Total övriga | ||||||
| År/Företag | Byggnader | bättringar | Lager | kunnande | Varumärken | Övrigt | övervärden | Goodwill | Totalt |
| 2000 | |||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 340 | 1 280 | 461 | 1 112 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | |||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | |||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| 2005 | |||||||||
| Packinox 2006 |
– | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| Tranter | 17 | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | |||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | |||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | |||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | |||||||||
| och service | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | 40 | 39 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | 83 | – | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika ISO Mix |
– – |
– – |
– – |
– 22 |
20 – |
– – |
20 22 |
16 – |
36 22 |
| LHE | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | |||||||||
| Champ Products | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 2 | 31 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 8 | 47 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 42 | 85 |
| Definox | – | – | – | 4 | 5 | – | 9 | 2 | 11 |
| Olmi | – | – | 37 | 58 | 32 | – | 127 | – | 127 |
| 2011 | |||||||||
| Servicebolag i USA | – | – | – | – | 150 | – | 150 | 126 | 276 |
| Aalborg Industries | 248 | – | – | 430 | 860 | – | 1 538 | 3 630 | 5 168 |
| 2012 | |||||||||
| Vortex Systems | – | – | – | 148 | – | – | 148 | 225 | 373 |
| Ashbrook Simon-Hartley | – | – | – | 86 | – | – | 86 | 55 | 141 |
| Gamajet Cleaning Systems | – | – | – | 47 | – | – | 47 | 37 | 84 |
| Air Cooled Exchangers (ACE) | – | – | – | 585 | – | – | 585 | 346 | 931 |
| 2013 | |||||||||
| Niagara Blower Company | – | – | – | 202 | – | – | 202 | 203 | 405 |
| 2014 | |||||||||
| Frank Mohn AS | – | – | 38 | 1 160 | 3 793 | – | 4 991 | 9 831 | 14 822 |
| CorHex Corp | – | – | – | 15 | – | – | 15 | – | 15 |
| 2015 | |||||||||
| Eftermarknadsbolag (separation) | – | – | – | – | 19 | – | 19 | 19 | 38 |
| K-Bar Parts LLC | – | – | – | – | 16 | – | 16 | – | 16 |
| Ackumulerat under perioden | |||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | -435 | – | – | -123 | -960 | – | -960 |
| Nedskrivning | -6 | -9 | – | – | – | – | -15 | -48 | -63 |
| Planenlig avskrivning | -408 | – | – | -3 102 | -2 268 | -993 | -6 771 | -612 | -7 383 |
| Omräkningsdifferens | -26 | 48 | 1 | 159 | -401 | 4 | -215 | -1 177 | -1 392 |
| Utgående balans | 369 | -59 | – | 2 425 | 4 048 | – | 6 783 | 19 498 | 26 281 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Maskiner" om MSEK 548 och "Inventarier" om MSEK 452 som har avskrivits eller realiserats fullt ut, för "Forskning och utveckling" om MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" om MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
Alfa Laval har per 3 juli 2015 förvärvat 100 procent av ett eftermarknadsbolag, specialiserat på separationsteknologin. Bolaget förblir en egen organisation som erbjuder service och reservdelar under eget varumärke. Förvärvet är i linje med Alfa Laval-koncernens strategi, att genomföra förvärv som kompletterar den befintliga verksamheten genom att addera produkter, geografisk närvaro eller nya försäljningskanaler. I detta fall adderar Alfa Laval-koncernen en kompletterande eftermarknadskanal. "Med detta förvärv ökar vi närvaron inom en viktig nisch av eftermarknaden", säger Alfa Lavals VD och koncernchef, Lars Renström. Köpeskillingen uppgår till MSEK 94, varav MSEK 56 har betalts kontant och MSEK 38 innehålls under en period av 2–5 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 38, men det sannolika utfallet är MSEK 38, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -57. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 19 allokerats till varumärket, medan resterande MSEK 19 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt i och med att förvärvsanalysen fortfarande är preliminär. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 30, fakturering om MSEK 31 och justerad EBITA om MSEK 6. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2015 hade motsvarande siffror varit MSEK 64, MSEK 65 respektive MSEK 4. Antalet anställda vid utgången av december 2015 uppgick till 15.
Alfa Laval har den 31 juli 2015 förvärvat 100 procent av K-Bar Parts LLC, vilket är ett litet eftermarknadsbolag i USA. Bolaget har sedan dess namnändrats till Alfa Laval Kathabar Inc. Köpeskillingen uppgår till MSEK 17, varav MSEK 15 har betalts kontant och MSEK 2 innehålls under en period av 1–2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 2, men det sannolika utfallet är MSEK 2, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -16. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 16 allokerats till varumärket, medan inget har hänförts till goodwill. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 4, fakturering om MSEK 4 och justerad EBITA om MSEK 1. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2015 hade motsvarande siffror varit MSEK 10, MSEK 10 respektive MSEK 2. Antalet anställda vid utgången av december 2015 uppgick till 13.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2015 kan sammanfattas på följande sätt. Observera att förvärvsanalyserna för de två förvärven under 2015 fortfarande är preliminära.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | |||||
| MSEK | Bokfört värde | Justering till verkligt värde | Verkligt värde | ||
| Varumärken 1) | – | 35 | 35 | ||
| Varulager | 50 | – | 50 | ||
| Kundfordringar och övriga fordringar | 2 | – | 2 | ||
| Övriga fordringar | 12 | – | 12 | ||
| Leverantörsskulder | -1 | – | -1 | ||
| Övriga skulder | -40 | – | -40 | ||
| Uppskjuten skatteskuld | – | -6 | -6 | ||
| Förvärvade nettotillgångar | 23 | 29 | 52 | ||
| Goodwill 2) | 19 | ||||
| Köpeskilling | -71 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 3) | -2 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | 0 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -73 |
1) Övervärdet i varumärken skrivs av under 10 år.
2) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar.
Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
3) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärven.
De två små förvärven under 2015 redovisas inte per förvärv i och med att en sådan redovisning hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten. Istället redovisas de sammanräknade.
I ett pressmeddelande den 7 april 2014 meddelade Alfa Laval att bolaget hade tecknat ett avtal om att förvärva Frank Mohn AS, en ledande leverantör av dränkta pumpsystem till den marina industrin och offshoremarknaden. Efter godkännande av konkurrensmyndigheter slutfördes förvärvet den 21 maj 2014. Förvärvet stärker Alfa Lavals produktportfölj inom flödeshantering, genom att addera en unik teknologi för pumpsystem, samt befäster Alfa Lavals position som en ledande leverantör till marin och offshore. Alfa Laval har förvärvat 100 procent av Frank Mohn AS ("Frank Mohn"), med produktnamnet Framo, för en total, kontant köpeskilling om NOK 13 miljarder, på skuldfri basis, från Wimoh AS, ett bolag som kontrolleras av familjen Mohn. Frank Mohn har huvudkontor i Bergen, Norge. Dess rörelsemarginal är väsentligt högre än Alfa Lavals. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Frank Mohn är ett utomordentligt företag som vi har följt under flera år. Bolaget har mycket skickliga medarbetare, högkvalitativa produkter och en marknadsledande position inom segment som erbjuder attraktiva, långsiktiga tillväxtmöjligheter. Kombinationen Frank Mohn och Alfa Laval skapar ett attraktivt erbjudande av produkter, system och tjänster och det stärker vår position som ledande leverantör av kritiska system till fartyg och produktionsenheter för olja och gas, offshore, med en ojämförlig servicekapacitet." Förvärvet av Frank Mohn finansierades med existerande lånelöften samt en säkerställd temporär finansiering. Den temporära finansieringen har ersatts av två obligationslån som Alfa Laval har emitterat. De årliga synergierna från förvärvet beräknas bli cirka NOK 120 miljoner, gradvis realiserade över en treårsperiod. Alfa Laval har inkluderat Frank Mohn och produktnamnet Framo i Marine & Diesel divisionen i ett nytt nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems. Verksamheten kommer att hållas ihop under befintlig ledning. Aktiviteterna i Bergenområdet i Norge: huvudkontoret samt försäljningsoch servicecentrumet i Askøy – liksom produktionsenheterna i Fusa, Flatøy och Frekhaug – blir Alfa Lavals kompetenscenter för marin- och offshorepumpsystem. Köpeskillingen uppgår till MSEK 14 782, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 51, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 504 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -14 329. Av skillnaden mellan köpeskillingen och
de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 1 160 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, MSEK 3 793 till produktnamnet Framo och MSEK 38 till upparbetad vinst i lagret, medan resterande del om MSEK 9 830 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2015 har värdet på goodwillen ökats med MSEK 1 till MSEK 9 831. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande och övervärdet i produktnamnet Framo skrivs i båda fallen av under 10 år. Övervärdet avseende upparbetad vinst i lagret realiseras enligt lagrets omsättningshastighet. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 3 781, fakturering om MSEK 3 333 och justerad EBITA om MSEK 1 008. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2014 hade motsvarande siffror varit MSEK 5 696, MSEK 5 131 respektive MSEK 1 087. Antalet anställda vid utgången av december 2014 uppgick till 1 263.
Den 4 november 2014 förvärvade Alfa Laval 100 procent av det koreanska bolaget CorHex Corp. Bolaget är ett litet utvecklingsbolag inom värmeöverföringsteknologi. Köpeskillingen uppgår till MSEK 10, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 0 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -11. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 15 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan inget har hänförts till goodwill. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2015 har värdet på goodwillen fastställts till MSEK -. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 6, fakturering om MSEK 1 och justerad EBITA om MSEK -2. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2014 hade motsvarande siffror varit MSEK 13, MSEK 7 respektive MSEK -5. Antalet anställda vid utgången av december 2014 uppgick till 12.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2014 kan sammanfattas på följande sätt. Observera att förvärvsanalyserna för Frank Mohn och CorHex fortfarande var preliminära per utgången av 2014.
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Frank Mohn | Övriga | Totalt | |||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 100 | – | 1 100 | 1 | – | 1 | 1 101 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | 0 | 1 160 | 1 160 | 2 | 15 | 17 | 1 177 |
| Varumärken 2) | – | 3 793 | 3 793 | – | – | – | 3 793 |
| Övriga anläggningstillgångar | 95 | – | 95 | – | – | – | 95 |
| Varulager | 847 | 38 | 885 | 1 | – | 1 | 886 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 981 | – | 981 | 1 | – | 1 | 982 |
| Övriga fordringar | 255 | – | 255 | – | – | – | 255 |
| Kortfristiga placeringar | 51 | – | 51 | 1 | – | 1 | 52 |
| Likvida medel | 504 | – | 504 | 0 | – | 0 | 504 |
| Avsättningar till pensioner och liknande åtaganden | -47 | – | -47 | – | – | – | -47 |
| Övriga avsättningar | -142 | – | -142 | – | – | – | -142 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | -17 | – | -17 | – | – | – | -17 |
| Lån | – | – | – | -4 | – | -4 | -4 |
| Leverantörsskulder | -235 | – | -235 | -1 | – | -1 | -236 |
| Förskott | -1 260 | – | -1 260 | – | – | – | -1 260 |
| Övriga skulder | -563 | – | -563 | -2 | – | -2 | -565 |
| Skatteskulder | -257 | – | -257 | – | – | – | -257 |
| Uppskjuten skatteskuld | -3 | -1 348 | -1 351 | – | -4 | -4 | -1 355 |
| Förvärvade nettotillgångar | 1 309 | 3 643 | 4 952 | -1 | 11 | 10 | 4 962 |
| Goodwill 3) | 9 830 | – | 9 830 | ||||
| Köpeskilling | -14 782 | -10 | -14 792 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 4) | -51 | -1 | -52 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 504 | 0 | 504 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -103 | -103 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -14 329 | -114 | -14 443 |
1) Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Övervärdet i produktnamnet Framo skrivs av under 10 år.
3) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på
goodwillen är fortfarande preliminärt.
4) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2015, som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Tre av Alfa Lavals rörelsesegment, de tre divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar.
De kassaflödesgenererande enheternas återvinningsvärde baseras på deras nyttjandevärde, vilket fastställs genom att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras.
Det existerar inte någon rimligt möjlig förändring i ett viktigt antagande i nedskrivningstestet som skulle innebära att det redovisade värdet skulle överstiga återvinningsvärdet. Anledningen är att återvinningsvärdena med mycket god marginal överstiger de redovisade värdena. Därför redovisas ingen känslighetsanalys.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De tre kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Equipment | 2 703 | 2 697 |
| Process Technology | 3 819 | 3 753 |
| Marine & Diesel | 12 976 | 13 958 |
| Totalt | 19 498 | 20 408 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 5 769 | 4 158 |
| Företagsförvärv | – | 2 |
| Omklassificeringar | 2 | -1 |
| Övervärden | – | 1 175 |
| Omräkningsdifferens | -33 | 435 |
| Utgående balans | 5 738 | 5 769 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 837 | -2 231 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 |
| Avskrivning på övervärden | -441 | -375 |
| Årets avskrivningar | -9 | -5 |
| Omräkningsdifferens | 16 | -226 |
| Utgående balans | -3 271 | -2 837 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 467 | 2 932 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 6 702 | 2 793 |
| Övervärden | 35 | 3 793 |
| Omräkningsdifferens | -345 | 116 |
| Utgående balans | 6 392 | 6 702 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 782 | -1 175 |
| Avskrivning på övervärden | -621 | -470 |
| Omräkningsdifferens | 59 | -137 |
| Utgående balans | -2 344 | -1 782 |
| Utgående planenligt restvärde | 4 048 | 4 920 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 220 | 224 |
| Inköp | 6 | 8 |
| Försäljningar/utrangeringar | -4 | -39 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferens | -5 | 27 |
| Utgående balans | 217 | 220 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -174 | -187 |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | 25 |
| Omklassificeringar | 0 | -5 |
| Årets avskrivningar | -8 | -8 |
| Omräkningsdifferens | 7 | 1 |
| Utgående balans | -176 | -174 |
| Utgående planenligt restvärde | 41 | 46 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 20 980 | 10 583 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 20 | 9 797 |
| Omräkningsdifferens | -933 | 600 |
| Utgående balans | 20 067 | 20 980 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -572 | -522 |
| Omräkningsdifferens | 3 | -50 |
| Utgående balans | -569 | -572 |
| Utgående planenligt restvärde | 19 498 | 20 408 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 6 689 | 4 738 |
| Inköp | 281 | 213 |
| Företagsförvärv | 2 | 1 371 |
| Försäljningar/utrangeringar | -243 | -105 |
| Omklassificeringar | 46 | 51 |
| Omräkningsdifferens | -166 | 421 |
| Utgående balans | 6 609 | 6 689 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -5 103 | -3 315 |
| Försäljningar/utrangeringar | 207 | 92 |
| Företagsförvärv | -2 | -1 294 |
| Omklassificeringar | 64 | 8 |
| Årets avskrivningar | -339 | -306 |
| Omräkningsdifferens | 134 | -288 |
| Utgående balans | -5 039 | -5 103 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 570 | 1 586 |
| Byggnader och mark | |||
|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -------------------- |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 4 679 | 2 853 |
| Inköp | 86 | 101 |
| Företagsförvärv | – | 1 556 |
| Sålda verksamheter | -11 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | -23 | -32 |
| Nedskrivning | – | -41 |
| Omklassificeringar | 26 | 20 |
| Omklassificering till tillgångar för försäljning | -56 | -19 |
| Nedskrivning av övervärden | – | -6 |
| Omräkningsdifferens | -183 | 247 |
| Utgående balans | 4 518 | 4 679 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 196 | -1 309 |
| Försäljningar/utrangeringar | 7 | 14 |
| Företagsförvärv | – | -636 |
| Sålda verksamheter | 6 | – |
| Omklassificeringar | 19 | 2 |
| Omklassificering till tillgångar för försäljning | 53 | 13 |
| Avskrivning på övervärden | -32 | -32 |
| Årets avskrivningar | -158 | -111 |
| Omräkningsdifferens | 100 | -137 |
| Utgående balans | -2 201 | -2 196 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 317 | 2 483 |
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter.
Den tomma fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En fastighet i Lima i Peru är till salu och förväntas kunna säljas inom det närmaste året. Som en konsekvens av besparingsprogrammet under 2014 har vissa verksamheter omorganiserats och de berörda fastigheterna i Houston i USA, Qingdao i Kina, Artern i Tyskland och Groningen i Nederländerna kommer att säljas. Endast fastigheterna i Qingdao och Groningen förväntas kunna säljas inom det närmaste året och har därför tillsammans med fastigheten i Peru omklassificerats till omsättningstillgångar för försäljning med MSEK 9 (6).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 630 | 2 086 |
| Inköp | 158 | 131 |
| Företagsförvärv | – | 376 |
| Försäljningar/utrangeringar | -140 | -103 |
| Omklassificeringar | 16 | 9 |
| Omräkningsdifferens | -62 | 131 |
| Utgående balans | 2 602 | 2 630 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 031 | -1 539 |
| Försäljningar/utrangeringar | 126 | 90 |
| Företagsförvärv | – | -320 |
| Omklassificeringar | -9 | -4 |
| Avskrivning på övervärden | – | -27 |
| Årets avskrivningar | -143 | -126 |
| Omräkningsdifferens | 57 | -105 |
| Utgående balans | -2 000 | -2 031 |
| Utgående planenligt restvärde | 602 | 599 |
avseende materiella anläggningstillgångar
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| 204 | 137 |
| 143 | 150 |
| -202 | -105 |
| -1 | 22 |
| 144 | 204 |
| 144 | 204 |
Leasade fastigheter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 157 | 153 |
| Försäljningar/utrangeringar | -7 | -5 |
| Omklassificeringar | 28 | – |
| Omräkningsdifferens | -6 | 9 |
| Utgående balans | 172 | 157 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -38 | -33 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 | 3 |
| Årets avskrivningar | -7 | -6 |
| Omräkningsdifferens | 1 | -2 |
| Utgående balans | -42 | -38 |
| Utgående planenligt restvärde | 130 | 119 |
Leasade maskiner
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 37 | 34 |
| Omräkningsdifferens | -2 | 3 |
| Utgående balans | 35 | 37 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -26 | -22 |
| Årets avskrivningar | -3 | -3 |
| Omräkningsdifferens | 2 | -1 |
| Utgående balans | -27 | -26 |
| Utgående planenligt restvärde | 8 | 11 |
Leasade inventarier, verktyg och installationer
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 | 3 |
| Inköp | 1 | 1 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 0 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 0 | -1 |
| Utgående balans | 4 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 | -1 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | – |
| Omklassificeringar | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | 0 | – |
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 |
| Utgående balans | -2 | -1 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 2 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 |
| Aktier i joint ventures | 18 | 22 | – | – |
| Aktier i övriga bolag | 10 | 8 | – | – |
| Totalt | 28 30 4 669 |
4 669 |
Alfa Laval har inte några andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag. Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag där Alfa Laval har ett bestämmande inflytande, vilket i samtliga fall avser bolag där moderbolaget under perioden har haft en ägarandel om mer än 50 procent. Dessa konsolideras enligt förvärvsmetoden och benämns dotterbolag. De allra flesta dotterbolagen ägs till 100 procent och bara 10 (11) bolag har intressen med icke bestämmande inflytande, se not 12. Dotterbolagen visas i den första tabellen nedan. I och med att alla konsoliderade bolag ägs till mer än 50 procent finns ingen risk för att bedömningar av om ett bestämmande inflytande finns eller inte finns vid ägarandelar mindre än 50 procent innebär att bolag från tid till annan ingår respektive inte ingår i konsolideringen.
Alfa Laval har också andelar i fyra små joint ventures/samriskbolag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden i och med att bestämmande inflytande saknas. Dessa visas i en separat tabell nedan. De risker som är förknippade med joint ventures är huvudsakligen affärsmässiga och avviker inte på ett väsentligt sätt från de risker som finns med dotterbolag, med ett undantag. Undantaget gäller risken för att inte komma överens med den andra joint venture partnern om till exempel större investeringar, finansiering och framtida inriktning för marknadsbearbetning och produktutveckling, vilket kan göra att verksamheten inte utvecklas optimalt. Eftersom Alfa Lavals joint ventures är av marginell betydelse för koncernen totalt så bedöms denna risk som liten. Kapitalandelen i nedanstående tabeller är i samtliga fall densamma som andelen röstberättigade aktier.
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t.ex. vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
Specifikation över aktier i dotterbolag
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 066 | 99,98 | – | |
| Alfa Laval SpA | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Ashbrook Chile S.A. Alfa Laval S.A. |
Santiago, Chile Bogota, Colombia |
579 999 12 195 |
100 100 |
– – |
|
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Inmobililaria Tanguis S.A.C. | Lima, Peru | 1 499 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 32 983 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 1 199 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval EOOD | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. Alfa Laval Spol S.R.O. |
Bratislava, Slovakien Prag, Tjeckien |
1 20 |
– – |
||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland BV | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux BV | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding BV | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Groningen BV | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc. | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria e Comércio de Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 2 018 370 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Alfa Laval Corhex Ltd | Daejeon, Sydkorea | 50 000 | 100 | – | |
| LHE Co. Ltd | Gim Hae, Sydkorea | 4 560 000 | 100 | – | |
| LHE (Qingdao) Heat Exchanger Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Kenus LLP | Almaty, Kazakstan | 90 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 7 130 | 10 | – | |
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Multbran AB | 556662-3988 | Lund, Sverige | 2 723 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS Alfa Laval Nordic AB |
556243-2061 | Moskva, Ryssland Tumba, Sverige |
1 000 | 100 100 |
– – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 1 | 0 | – | |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (Kunshan) Manufacturing Co Ltd | Kunshan, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 17 832 739 | 98,2 | – | |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 249 | 100 | – | |
| Alfa Laval Malaysia Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S | Kolding, Danmark | 40 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Rödovre, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg A/S | Aalborg, Danmark | 2 560 972 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Indústria e Comércio Ltda | Petrópolis, Brasilien | 5 969 400 | 99,5 | – | |
| Aalborg Industries Ltda | Itu, Brasilien | 4 644 373 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Qingdao Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Hong Kong, Kina | 99 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Engineering Bhd | Kuala Lumpur, Malaysia | 100 | – | ||
| Aalborg Industries Water Treatment Pte Ltd | Singapore | 4 800 000 | 60 | – | |
| Alfa Laval HaiPhong Co. Ltd | HaiPhong, Vietnam | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Oy | Rauma, Finland | 3 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nijmegen BV | Nijmegen, Nederländerna | 182 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding Pty Ltd | North Wyong, Australien | 11 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Pty Ltd | North Wyong, Australien | 225 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 7,7 | – | |
| Alfa Laval Olmi SpA | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl | Milano, Italien | 33,3 | – | ||
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 100 | 100 | – | |
| Framo AS | Nesttun, Norge | 95 347 695 | 100 | – | |
| Framo Bombas Mexico SA de CV | Mexico City, Mexiko | 49 999 | 99,99 | – | |
| Frank Mohn do Brasil Ltda. | Rio de Janeiro, Brasilien | 303 002 | 95,33 | – | |
| Framo Shanghai Ltd. | Shanghai, Kina | 0 | 100 | – | |
| Frank Mohn China Ltd. | Hong Kong, Kina | 50 000 | 100 | – | |
| Framo Nippon KK | Tokyo, Japan | 600 | 100 | – | |
| Chang San Engineering Co. Ltd. | Busan, Sydkorea | 15 000 | 75 | – | |
| Framo Singapore PTE Ltd. | Singapore | 1 000 000 | 100 | – | |
| Framo Nederland BV | Spijkenisse, Nederländerna | 500 | 100 | – | |
| Framo Fusa AS | Fusa, Norge | 86 236 | 100 | – | |
| Framo Holsnøy AS | Frekhaug, Norge | 25 000 | 100 | – | |
| Framo Flatøy AS | Frekhaug, Norge | 45 330 | 100 | – | |
| Framo Services AS | Nesttun, Norge | 10 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AS | Nesttun, Norge | 45 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Saint-Priest, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92,3 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 64 170 | 90 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc. | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SAS | Pontcharra sur Turdine, | ||||
| Frankrike | 150 000 | 100 | – | ||
| Alfa Laval Packinox SAS | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Nanterre, Frankrike | 100 | – | ||
| Definox SAS | Gétigné, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 1 | 100 | – | |
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Stormarn GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Tranter GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl | Milano, Italien | 66,7 | – | ||
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 99,999 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Ashbrook Simon-Hartley Ltd | Newcastle-under-Lyme, | ||||
| Storbritannien | 2 | 100 | – | ||
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc. | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Niagara Blower Company Inc | Buffalo, New York, USA | 4 000 200 | 100 | – | |
| Framo Houston Inc. | La Porte, Texas, USA | 5 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc. | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc. | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc. | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc. | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Inc. | Miramar, Florida, USA | 200 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ashbrook Simon-Hartley Inc | Houston, Texas, USA | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment Inc | Exton, Pennsylvania, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kathabar Inc. | Elizabethtown, | ||||
| North Carolina, USA | 1 000 | 100 | – | ||
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 2 | 0,02 | – | |
| Tranter Indùstria e Comércio de Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 1 | 0 | – | |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 2 | 0 | – | |
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 1 | 0,001 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Totalt | 4 669 |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | |||||
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | 18 |
| Alfa Laval Corporate AB | |||||
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Frank Mohn Services AS | |||||
| Halaas og Mohn AS | Kristiansund, Norge | 800 | 50 | 0 | |
| Alfa Laval Ltd | |||||
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | 0 | |
| Totalt | 18 |
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval Aalborg Ltda | ||||
| Tractebel | Brasilien | 1 268 | 93 | |
| Elektrobras | Brasilien | 7 107 | 126 | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 15 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 284 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 128 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 18 | |
| Alfa Laval Aalborg OY | ||||
| Finda OY | Finland | 1 | 55 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 156 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 6 125 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 814 |
| Frank Mohn Nederland BV | ||||
| Triangle Logistics BV | Nederländerna | 12 | 33 | 1 831 |
| Frank Mohn Flatøy AS | ||||
| Nordhordaland handverk og industrilag AS | Norge | 50 | 4 | 24 |
| Meland arbeids- og kompetansesenter | Norge | 3 | 3 | 3 |
| Alfa Laval Tumba AB | ||||
| Smedhälsan Ekonomisk Förening | Sverige | 0 | ||
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) NV | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 9 672 |
Specifikation över aktier i övriga bolag
Inget av dessa övriga bolag med en kapitalandel om 20 procent eller mer redovisas som intressebolag i och med att de är vilande och Alfa Laval inte har ett betydande inflytande enligt IAS 28 punkt 6.
Typ av varulager
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Råvaror och förnödenheter | 2 565 | 2 528 |
| Varor under tillverkning | 2 180 | 2 586 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 1 616 | 1 743 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 925 | 874 |
| Förskott till leverantörer | 119 | 152 |
| Totalt | 7 405 | 7 883 |
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till nettoförsäljningsvärde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Inkurans | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Återföring av | ||||||
| Omräknings | tidigare ned | |||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | Nedskrivning | skrivning | 31 december |
| År: | ||||||
| 2014 | 882 | 57 | 136 | 199 | -155 | 1 119 |
| 2015 | 1 119 | -14 | 0 | 259 | -188 | 1 176 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2015 uppgår till MSEK 488 (482).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 174 (228) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Osäkra fordringar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av be - fintliga avsättningar |
Ianspråk tagna belopp |
Outnyttjade belopp som åter förts |
Ändringar i diskonterings |
räntan 31 December |
| År: | ||||||||
| 2014 | 354 | 22 | 98 | 162 | -68 | -63 | 0 | 505 |
| 2015 | 505 | -17 | 0 | 121 | -57 | -79 | 0 | 473 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | % | 2014 | % |
| Förfallna: | ||||
| Maximalt 30 dagar | 647 | 11,2 | 696 | 10,4 |
| Mer än 30 dagar men maximalt 90 dagar | 357 | 6,1 | 556 | 8,3 |
| Mer än 90 dagar | 475 | 8,2 | 534 | 8,0 |
| Totalt | 1 479 | 25,5 | 1 786 | 26,7 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Växelfordringar | 461 | 292 |
| Finansiell leasingfordran | 37 | 10 |
| Övriga fordringar | 1 060 | 1 091 |
| Totalt | 1 558 | 1 393 |
| Varav fordringar med en återstående löptid överstigande ett år: | ||
| Växelfordringar | 12 | 9 |
| Övriga fordringar | 26 | 32 |
| Totalt | 38 | 41 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Förutbetalda kostnader | 172 | 193 |
| Upplupna intäkter | 107 | 52 |
| Totalt | 279 | 245 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Placeringar hos banker | 244 | 155 |
| Obligationer och andra värdepapper | 768 | 532 |
| Övriga placeringar | 9 | 10 |
| Totalt | 1 021 | 697 |
| Varav fordringar med en återstående löptid överstigande ett år: | ||
| Placeringar hos banker | 8 | 13 |
| Övriga placeringar | 0 | 6 |
| Totalt | 8 | 19 |
Posten likvida medel i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden och likvida placeringar.
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexiko, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Schweiz, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda.
Kostnaden för förmånsbestämda utfästelser påverkas av flera faktorer som ligger utanför bolagets kontroll, såsom diskonteringsräntan, avkastningen på förvaltningstillgångarna, framtida löneökningar, medellivslängdens utveckling och skadefrekvensen i sjukvårdsplaner. Storleken på och utvecklingen för dessa kostnader är därför svåra att förutsäga. Enligt nya IAS 19 redovisas samtliga dessa omvärderingar i övrigt totalresultat och inte i nettoresultatet.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
| MSEK Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade |
2015 -1 167 |
2014 -1 300 |
|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -5 225 | -5 496 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -6 392 | -6 796 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 4 465 | 4 598 |
| Bruttoutfästelse | -1 927 | -2 198 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | – | -17 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -1 927 | -2 215 |
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden/intäkten är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden. Alla omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat och kommer aldrig att omklassificeras till nettoresultatet.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettokostnad för planerna | ||
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -118 | -62 |
| Netto räntekostnad/-intäkt | -61 | -73 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år beroende på ändringar i planen och reduceringar och vinster och förluster från regleringar | -1 | 16 |
| Netto (-) kostnad/(+) intäkt | -180 | -119 |
| Omvärderingar | ||
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i demografiska antaganden | -2 | -61 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i finansiella antaganden | 252 | -657 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i erfarenhet | 219 | -22 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | -153 | 283 |
| Förändring i ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | 16 | -17 |
| Övrigt totalresultat (OCI) | 332 | -474 |
| Totalkostnad för planerna | 152 | -593 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -6 796 | -4 420 |
| Förvärvade verksamheter | – | -963 |
| Omräkningsdifferens | -54 | -616 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -118 | -62 |
| Räntekostnader | -205 | -219 |
| Avgifter från anställda | -5 | -11 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i demografiska antaganden | -2 | -61 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i finansiella antaganden | 252 | -657 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i erfarenhet | 219 | -22 |
| Kostnader/intäkter för tjänstgöring under tidigare år beroende på ändringar i planen | ||
| och reduceringar och vinster och förluster från regleringar | -1 | 16 |
| Utbetalda ersättningar | 280 | 219 |
| Utbetalda regleringar | 38 | 0 |
| (-) skuld vid årets slut | -6 392 | -6 796 |
Skulden har följande duration och förfall:
Duration och förfall
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbestämda utfästelsen (år) | 12 | 13 |
| Löptidsanalys av betalningar av ersättningar (icke diskonterade belopp) MSEK | ||
| löptid ≤ 1 år | 293 | 303 |
| löptid > 1 ≤ 5 år | 1 107 | 1 091 |
| löptid > 5 ≤ 10 år | 1 494 | 1 455 |
| löptid > 10 ≤ 20 år | 3 026 | 2 813 |
| löptid > 20 år | 4 572 | 4 494 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 4 598 | 2 937 |
| Förvärvade verksamheter | – | 916 |
| Omräkningsdifferens | -2 | 358 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 143 | 125 |
| Avgifter från anställda | 5 | 11 |
| Ränta på förvaltningstillgångar | 144 | 146 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | -153 | 283 |
| Utbetalda ersättningar | -232 | -178 |
| Utbetalda regleringar | -38 | 0 |
| (+) tillgång vid årets slut | 4 465 | 4 598 |
Förvaltningstillgångarna fördelas på följande typer av tillgångar:
| Fördelning av förvaltningstillgångar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Likvida medel | 794 | 839 |
| Egetkapitalinstrument | 1 308 | 1 444 |
| Skuldinstrument | 1 440 | 1 738 |
| Fastigheter | 254 | 198 |
| Investeringsfonder | 669 | 379 |
| Verkligt värde vid årets slut | 4 465 | 4 598 |
Förvaltningstillgångarna är i allt väsentligt värderade till aktuellt noterat pris på aktiva marknader.
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång vid årets början | -2 215 | -1 483 |
| Förvärvade verksamheter | – | -47 |
| Omräkningsdifferens | -55 | -258 |
| Nettokostnader | -180 | -119 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 143 | 125 |
| Omvärderingar (övrigt totalresultat) | 332 | -474 |
| Utbetalda ersättningar, ej tryggade planer | 48 | 41 |
| Utbetalda regleringar, ej tryggade planer | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -1 927 | -2 215 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Tillgångar | ||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 4 465 | 4 598 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | – | -17 |
| 4 465 | 4 581 | |
| Nettning | -4 461 | -4 575 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 4 | 6 |
| Skulder | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -6 392 | -6 796 |
| Nettning | 4 461 | 4 575 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -1 931 | -2 221 |
De vägda genomsnitten för de mer väsentliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
Framtida avgifter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2015 | 2014 | |
| Diskonteringsränta (%) | 3,4 | 3,1 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder (år) | 63 | 63 |
| Förväntad livslängd för en 45-årig man (år) | 82 | 82 |
| Förväntad livslängd för en 45-årig kvinna (år) | 86 | 85 |
| Skadeprocent i sjukvårdsplaner (%) | 5 | 5 |
| Förväntad löneökningstakt (%) | 3 | 3 |
| Förändring av sjukvårdskostnader (%) | 5 | 5 |
| Index för framtida ökningar av ersättningar (%) | 3 | 3 |
| Koncernen | |
|---|---|
| MSEK | 2016 |
| Förväntad avgift till planen för arbetsgivaren för nästa kalenderår | -164 |
| Förväntad avgift för arbetsgivaren för nästa kalenderår till planer som omfattar flera arbetsgivare redovisade som avgiftsbestämda planer | -46 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stor | Neder | ||||||||
| MSEK, om inte annat anges | USA | britannien | länderna | Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda nettoutfästelser | |||||||||
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade |
-687 | – | – | -181 | -8 | -31 | – | -260 | -1 167 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade |
-1 014 | -2 343 | -547 | – | -869 | – | -88 | -364 | -5 225 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut |
-1 701 | -2 343 | -547 | -181 | -877 | -31 | -88 | -624 | -6 392 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångarna | 889 | 1 887 | 516 | – | 781 | – | 57 | 335 | 4 465 |
| Bruttoutfästelse | -812 | -456 | -31 | -181 | -96 | -31 | -31 | -289 | -1 927 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket |
– | – | – | – | – | – | – | – | – |
| (-) skuld/(+) tillgång | -812 | -456 | -31 | -181 | -96 | -31 | -31 | -289 | -1 927 |
| Nettokostnad för planerna | -48 | -35 | -34 | -4 | -27 | 7 | -3 | -36 | -180 |
| Omvärderingar (OCI) | 228 | 132 | 15 | 5 | -15 | – | -6 | -27 | 332 |
| Känslighetsanalys* | |||||||||
| Diskonteringsräntan minskade med 1 procentenhet |
-181 | -413 | -70 | -23 | -86 | – | -5 | -43 | -821 |
| Förväntad livslängd ökade med 1 år | -59 | -91 | -11 | -9 | – | – | 0 | -8 | -178 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder | |||||||||
| minskade med 1 år | -16 | – | – | 0 | 0 | – | -1 | -3 | -20 |
| Skadeutfall i sjukvårdsplaner ökade med 1 procentenhet |
-4 | – | – | – | – | – | – | – | -4 |
| Förväntad löneökningstakt ökade med 1 procentenhet |
0 | -33 | -6 | – | -43 | – | -14 | -20 | -116 |
| Sjukvårdskostnader ökade med 1 procentenhet |
-41 | – | – | – | – | – | – | 0 | -41 |
| Index för framtida ökningar av ersättningar ökade med 1 procentenhet |
0 | -73 | -2 | -21 | -86 | – | – | -18 | -200 |
| Kostnad för aktuariella tjänster | -2 | 0 | 0 | 0 | -1 | 0 | 0 | -1 | -4 |
| Antal deltagare i planerna vid årets utgång |
|||||||||
| Nuvarande anställda (med pågående intjäning) |
1 116 | 119 | 151 | 0 | 320 | – | 26 | 2 647 | 4 379 |
| Nuvarande anställda (bara fribrev för stängda planer) |
31 | – | – | 6 | – | 240 | – | 10 | 287 |
| Tidigare anställda som inte pensionerats ännu |
128 | 482 | 215 | 13 | – | – | 46 | 4 | 888 |
| Pensionärer | 1 983 | 614 | 82 | 226 | 269 | – | – | 121 | 3 295 |
| Totalt | 3 258 | 1 215 | 448 | 245 | 589 | 240 | 72 | 2 782 | 8 849 |
| Återstående tjänstgöringsperiod | |||||||||
| Återstående tjänstgöringstid för nuvarande anställda med pågående intjäning (år) |
10 | 9 | 11 | 7 | 7 | – | 17 | 8 | 9 |
* Hur mycket skulle nuvärdet av den förmånsbestämda utfästelsen per 31 december öka om (allt annat lika):
Förändring under året
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av befintliga |
Ian språktagna |
Outnyttjade belopp som |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | avsättningar | belopp | återförts | 31 december |
| 2014 | |||||||
| Reklamationer | 1 067 | 55 | 87 | 519 | -451 | -108 | 1 169 |
| Eftersläpande kostnader | 190 | 5 | – | 130 | -65 | -59 | 201 |
| Omstrukturering | 107 | -1 | 13 | 220 | -100 | -4 | 235 |
| Förlustorder | 85 | 3 | 36 | 46 | -16 | -8 | 146 |
| Stämningar | 205 | 0 | – | 99 | -20 | 0 | 284 |
| Övrigt | 308 | 25 | – | 182 | -127 | -18 | 370 |
| Totalt | 1 962 | 87 | 136 | 1 196 | -779 | -197 | 2 405 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 539 | 1 862 | |||||
| långfristigt | 423 | 543 | |||||
| 2015 | |||||||
| Reklamationer | 1 169 | -24 | – | 495 | -396 | -119 | 1 125 |
| Eftersläpande kostnader | 201 | -7 | – | 118 | -72 | -22 | 218 |
| Omstrukturering | 235 | 0 | – | 71 | -151 | -15 | 140 |
| Förlustorder | 146 | -3 | – | 40 | -59 | -4 | 120 |
| Stämningar | 284 | -5 | – | 87 | -108 | -4 | 254 |
| Övrigt | 370 | 26 | – | 213 | -235 | -15 | 359 |
| Totalt | 2 405 | -13 | – | 1 024 | -1 021 | -179 | 2 216 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 862 | 1 798 | |||||
| långfristigt | 543 | 418 |
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats. Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera
avsättningarna post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året.
Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc. eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 190 (575) anställda. Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan
i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker. Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Nettoskuld | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Kreditinstitut | 107 | 2 981 |
| Svensk Exportkredit | 2 970 | 2 975 |
| Europeiska Investeringsbanken | 2 240 | 2 332 |
| Riktad låneemission | 921 | 864 |
| Företagscertifikat | 1 000 | 999 |
| Obligationslån | 7 265 | 7 554 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 82 | 73 |
| Räntebärande pensionsskulder | 0 | 0 |
| Total låneskuld | 14 585 | 17 778 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | -2 897 | -2 710 |
| Finansiell nettoskuld | 11 688 | 15 068 |
Lånen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 4 | 8 | – | – |
| CNY | 2 | 37 | – | – |
| DKK | 1 | 1 | 3 | 5 |
| EUR | 252 | 94 | 11 341 | 13 108 |
| INR | 8 | 13 | – | – |
| KRW | – | – | 1 | 1 |
| SEK | 1 000 | 1 067 | – | – |
| USD | 752 | 31 | 1 139 | 3 340 |
| Övrigt | 0 | 0 | – | – |
| Totalt | 2 019 | 1 251 | 12 484 | 16 454 |
| Varav förfallande efter fem år: | 6 505 | 10 596 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 400 och MUSD 544, motsvarande MSEK 8 217 med ett banksyndikat. Per 31 december 2015 utnyttjades inte faciliteten. Faciliteten löper till juni 2019, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA och hur mycket av lånefaciliteten som utnyttjas.
Tillägget är vid utgången av året 40 (50) räntepunkter.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2017 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021 samt ett lån om MUSD 136 som förfaller i juni 2020, totalt motsvarande MSEK 2 970. Lånen löper med rörlig ränta baserad på tillämplig IBOR plus ett tillägg om 45, 95 respektive 80 räntepunkter.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130 som förfaller i mars 2018 samt ett ytterligare lån om MEUR 115 som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 2 240. Lånen löper med rörlig ränta baserad på EURIBOR plus ett tillägg om 70 respektive 45 räntepunkter.
Alfa Laval har emitterat obligationer till ett värde av MEUR 300, motsvarande MSEK 2 740, med rörlig ränta och en löptid på fem år. Den rörliga räntan är baserad på EURIBOR plus ett tillägg om 55 räntepunkter.
Lånet med banksyndikatet, de bilaterala låneavtalen och obligationslånet om MEUR 300 löper med rörlig ränta. Per utgången av 2015 löpte lånen med räntor i intervallet 0,41 % - 0,91 % (0,52 % - 1,13 %). Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2015 till 0,93 (1,10) procent. Koncernen har valt att säkra 18 (21) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 10,0 (14,5) månader.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 921. Lånet förfaller i april 2016. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Alfa Laval har emitterat obligationer till ett värde av MEUR 500, motsvarande MSEK 4 525, med fast ränta om 1,495 procent och en löptid på åtta år.
Alfa Laval har ett företagscertifikatsprogram som uppgår till MSEK 2 000, varav nominellt MSEK 1 000 med en löptid om 3-5 månader utnyttjades per 31 december 2015. Räntan fastställs vid utgivandet baserat på STIBOR utan räntetillägg.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen eller utgivande av obligationerna har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 49 (73). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -14 (-10).
Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden för alla lån inklusive derivat uppgick till 28,4 (28,5) månader vid utgången av 2015.
Till det syndikerade lånet och de bilaterala banklånen från Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken är länkat ett finansiellt villkor som måste vara uppfyllt under lånens löptid. Villkoret avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA i kombination med Alfa Lavals aktuella officiella rating.
Till den riktade låneemissionen är länkat två finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
| Totalt | 1 973 | 2 003 |
|---|---|---|
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 714 | 1 698 |
| Momsskulder, personalens källskatt | 177 | 232 |
| Finansiell leasingskuld | 82 | 73 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncernen | ||
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Upplupna sociala kostnader | 314 | 316 |
| Upplupna avgångsvederlag | 168 | 171 |
| Upplupna räntekostnader | 32 | 34 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 715 | 1 555 |
| Förutbetalda intäkter | 8 | 29 |
| Totalt | 2 237 | 2 105 |
| Varav med en återstående löptid | ||
| överstigande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 31 | 31 |
| Upplupna avgångsvederlag | 96 | 100 |
| Övriga upplupna kostnader | 102 | 99 |
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 11 | 18 |
| Totalt | 11 | 18 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 44 | 30 |
| Fullgörandegarantier | 1 724 | 1 885 |
| Övriga eventualförpliktelser | 722 | 515 |
| Totalt | 2 490 | 2 430 |
Per den 31 december 2015 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 44 (30). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 4,2 (3,7) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2014. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 2 (2).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
Fordringar på/skulder till närstående
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 177 | 167 |
| Övriga fordringar | 0 | 0 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 0 | 0 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | 1 664 | 1 289 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 2 |
Alfa Laval äger 50 procent i fyra olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner, AlfaWall AB med Wallenius som partner och Halaas og Mohn AS med Halaas Holding AS som partner. Inget av dessa joint ventures är av väsentlig betydelse och därför lämnas inga upplysningar om respektive enskilt joint venture. Istället lämnas sammanlagda upplysningar om det redovisade värdet av Alfa Lavals andel i dessa enskilt oväsentliga joint ventures. Se nedanstående tabeller.
I och med att joint ventures/samriskföretag sedan 2014 tas in i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden i IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" har samtliga belopp i följande två tabeller försvunnit ur Alfa Lavals konsoliderade rapporter över totalt resultat och finansiell ställning.
| Joint ventures | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Omsättningstillgångar | 55 | 65 |
| Anläggningstillgångar | 10 | 14 |
| Kortfristiga skulder | 37 | 40 |
| Långfristiga skulder | 11 | 9 |
| Eventualförpliktelser | 39 | 38 |
| Joint ventures | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | 193 | 176 |
| Kostnad sålda varor | -122 | -118 |
| Övriga rörelseintäkter | 27 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | -87 | -73 |
| Finansiellt netto | 0 | 0 |
| Resultat före skatt | 11 | 11 |
| Skatter | -3 | -4 |
| Nettoresultat | 8 | 7 |
| Övrigt totalresultat | 0 | 0 |
| Totalresultat | 8 | 7 |
Istället innebär tillämpningen av kapitalandelsmetoden att nettoresultatet i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i rörelseresultatet. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Mottagna utdelningar reducerar värdet på aktierna i joint ventures.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Rörelseresultat | 11 | 11 |
| Skatter | -3 | -4 |
| Nettoresultat | 8 | 7 |
| Erhållna utdelningar | 12 | 12 |
| Aktier i joint ventures | 18 | 22 |
Effekten på totalresultatet är densamma som nettoresultatet.
Effekt av successiv vinstavräkning
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Resultatposter | ||
| Intäktsförda uppdragsersättningar | 2 402 | 3 433 |
| Nedlagt arbete på pågående projekt | ||
| Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster (med avdrag för redovisade förluster) | 2 753 | 3 495 |
| Tillgångar | ||
| Av kunden innehållna belopp | 61 | 39 |
| Fordringar på kunder för pågående arbeten | 249 | 797 |
| Skulder | ||
| Erhållna förskott | 948 | 1 252 |
| Skulder till kunder för pågående arbeten | 285 | 209 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1–20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 404 (365). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK 1 (1). Se not 18 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar. De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
Framtida minimileasingavgifter för operationella leasar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Förfall under år: | ||
| 2015 | N/A | 384 |
| 2016 | 392 | 345 |
| 2017 | 351 | 278 |
| 2018 | 295 | 230 |
| 2019 | 218 | 167 |
| 2020 | 174 | N/A |
| Senare | 781 | 782 |
| Totalt | 2 211 | 2 186 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Finansiella leasar | |
|---|---|
| Framtida minimileasing avgifter för finansiella leasar |
Nuvärdet av finansiella leasar |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Förfall under år: | ||||
| 2015 | N/A | 16 | N/A | 16 |
| 2016 | 20 | 14 | 20 | 13 |
| 2017 | 17 | 12 | 16 | 11 |
| 2018 | 16 | 11 | 16 | 10 |
| 2019 | 16 | 11 | 15 | 10 |
| 2020 | 13 | N/A | 12 | N/A |
| Senare | 0 | 9 | 0 | 8 |
| Totalt | 82 | 73 | 79 | 68 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 8 337 475 037 |
| Nettoresultat 2015 | 1 219 593 357 |
| 9 557 068 394 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 4,25 (4,00) per aktie motsvarande totalt SEK 1 782 689 339 (1 677 825 260) och att resterande vinstmedel om SEK 7 774 379 055 (8 337 475 037) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 4 mars 2016.
Håkan Olsson Reising Helene Willberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ), org. nr 556587-8054
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Alfa Laval AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 61–135.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av
den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Alfa Laval AB (publ) för år 2015.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 4 mars 2016
Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor KPMG AB
Helene Willberg Auktoriserad revisor KPMG AB
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2015 | 2014 | 2013 * | 2012 ** | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 39 746 | 35 067 | 29 801 | 29 813 | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 |
| Jämförelsestörande poster | – | -320 | 0 | -51 | -170 | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 |
| Rörelseresultat | 5 717 | 4 667 | 4 353 | 4 396 | 4 691 | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 |
| Finansnetto | -273 | -550 | -181 | 133 | -15 | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 444 | 4 117 | 4 172 | 4 529 | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 |
| Skatt | -1 583 | -1 149 | -1 132 | -1 306 | -1 425 | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 |
| Nettoresultat för året | 3 861 | 2 968 | 3 040 | 3 223 | 3 251 | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 19 498 | 20 408 | 10 061 | 9 792 | 9 543 | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 6 556 | 7 898 | 3 582 | 3 807 | 3 502 | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 773 | 5 004 | 3 785 | 3 823 | 3 936 | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 804 | 2 092 | 1 447 | 1 509 | 1 664 | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 |
| Varulager | 7 405 | 7 883 | 6 312 | 6 176 | 6 148 | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 |
| Kortfristiga fordringar | 8 964 | 9 791 | 7 671 | 8 050 | 7 663 | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 |
| Kortfristiga placeringar | 1 021 | 697 | 605 | 427 | 483 | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 |
| Likvida medel | 1 876 | 2 013 | 1 446 | 1 404 | 1 564 | 1 328 | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 51 897 | 55 786 | 34 909 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 |
| Eget kapital | 18 423 | 17 202 | 16 162 | 14 453 | 15 144 | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 |
| Avsättningar till pensioner etc. | 1 931 | 2 221 | 1 494 | 1 727 | 852 | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 |
| Avsättning för skatter | 2 925 | 3 074 | 1 758 | 1 932 | 1 930 | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 |
| Övriga långfristiga skulder | 521 | 660 | 423 | 473 | 520 | 632 | 439 | 403 | 409 | 318 |
| Långfristiga lån | 12 484 | 16 454 | 3 529 | 5 393 | 5 060 | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 |
| Kortfristiga skulder | 15 613 | 16 175 | 11 543 | 11 010 | 10 997 | 9 450 | 9 602 | 12 591 | 9 857 | 7 705 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 51 897 | 55 786 | 34 909 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Omräknad till nya IAS 19. *** Siffrorna för 2008 till och med 2006 har omräknats beroende på spliten 4:1.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod. De större förändringarna är de följande.
Under 2014 har IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" implementerats per 1 januari 2013, vilket har inneburit en omräkning av jämförelsesiffrorna för 2013.
Under 2013 har den reviderade IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats per
1 januari 2012, vilket har inneburit en omräkning av jämförelsesiffrorna för 2012.
| Tioårsöversikt | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | 2015 | 2014 | 2013 * | 2012 ** | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 37 098 | 36 660 | 30 202 | 30 339 | 28 671 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 |
| Orderstock vid utgången av året | 20 578 | 22 293 | 14 568 | 14 468 | 13 736 | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 |
| EBITA | 6 811 | 5 571 | 4 914 | 4 883 | 5 117 | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 |
| EBITDA | 7 478 | 6 136 | 5 360 | 5 330 | 5 566 | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 |
| EBITA-marginal % | 17,1% | 15,9% | 16,5% | 16,4% | 17,9% | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% |
| EBITDA-marginal % | 18,8% | 17,5% | 18,0% | 17,9% | 19,4% | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% |
| Justerad EBITA | 6 811 | 5 891 | 4 914 | 4 934 | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 |
| Justerad EBITDA | 7 478 | 6 456 | 5 360 | 5 381 | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 |
| Justerad EBITA-marginal % | 17,1% | 16,8% | 16,5% | 16,5% | 18,5% | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 18,8% | 18,4% | 18,0% | 18,0% | 20,0% | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% |
| Vinstmarginal % | 13,7% | 11,7% | 14,0% | 15,2% | 16,3% | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 10,6 | 7,9 | 6,4 | 6,7 | 6,3 | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 |
| Sysselsatt kapital | 3 734 | 4 447 | 4 657 | 4 430 | 4 560 | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 182,4% | 125,3% | 105,5% | 110,2% | 112,2% | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,3 | 1,6 | 1,7 | 1,8 | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 |
| Sysselsatt kapital | 31 512 | 27 259 | 18 598 | 17 833 | 16 324 | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 21,6% | 20,4% | 26,4% | 27,4% | 31,3% | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% |
| Avkastning på eget kapital % | 21,7% | 17,6% | 17,9% | 22,9% | 22,9% | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% |
| Soliditet % | 35,5% | 30,8% | 46,3% | 41,3% | 43,9% | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% |
| Nettoskuld | 11 688 | 15 068 | 2 611 | 4 270 | 3 264 | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 1,56 | 2,46 | 0,49 | 0,80 | 0,59 | -0,11 | 0,11 | 0,33 | 0,45 | 0,47 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,63 | 0,88 | 0,16 | 0,30 | 0,22 | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 22,3 | 18,2 | 22,1 | 23,2 | 28,6 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 5 850 | 5 123 | 4 233 | 3 586 | 3 429 | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 |
| investeringsverksamheten | -710 | -14 970 | -951 | -3 260 | -5 497 | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 |
| finansieringsverksamheten | -5 229 | 10 250 | -3 191 | -407 | 2 317 | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 |
| Investeringar | 674 | 603 | 492 | 531 | 555 | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 |
| Medeltal anställda | 17 486 | 17 109 | 16 238 | 16 060 | 14 667 | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 |
| Resultat per aktie, SEK *** | 9,15 | 7,02 | 7,22 | 7,64 | 7,68 | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK *** | 12,25 | -23,48 | 7,82 | 0,78 | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Omräknad till nya IAS 19. *** Siffrorna för 2008 till och med 2006 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Produktion: Alfa Laval AB / Bysted AB Repro och tryck: Gigantprint 341 063
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer: 556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilka avskrivningar och avskrivningar på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Hemsidan – www.alfalaval.com/sv/investerare – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Telefonkonferenser för analytiker, investerare och press anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter. En gång om året arrangeras en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets verksamhet.
Finansiell information under 2016
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen:
Bokslutskommuniké 2015, 2 februari Rapport för det första kvartalet, 25 april Rapport för det andra kvartalet, 18 juli Rapport för det tredje kvartalet, 25 oktober
Analytiker som följer Alfa Laval
ABG Sundal Collier Anders Idborg [email protected] Tel: 08-5662 8674
ALPHAVALUE Marzio Foa [email protected] Tel : + 33 1 70 61 10 71
Bank of America Merrill Lynch Michael Kaloghiros [email protected] Tel: +44 207 9961 226
Barclays Capital Lars Brorson [email protected] Tel: +44 20 3134 1156
Carnegie Natalie Falkman [email protected] Tel: 08-5886 92 36
Citi Investment Research Klas Bergelind [email protected] Tel: +44 207 986 4018
Commerzbank Sebastian Growe [email protected] Tel: +49 69 136 89800
Credit Suisse Max Yates [email protected] Tel: +44 20 7883 8501
Danske Bank Oscar Stjerngren [email protected] Tel: 08-568 806 06
Deutsche Bank Andreas Koski [email protected] Tel: +44 20 754 565 80
DNB Markets Christer Magnergård [email protected] Tel: 08 – 473 48 44
Goldman Sachs International Jonathan Hanks [email protected] Tel: +44 20 7051 0928
Handelsbanken Capital Markets Peder Frölén [email protected] Tel: 08-701 12 51
Jefferies International Peter Reilly [email protected] Tel: +44 20 7029 8632
Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med avtalet med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter. Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. VD och ekonomidirektör varken träffar eller pratar med representanter för finansmarknaden under denna period.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-post: [email protected] eller [email protected]
JP Morgan Glen Liddy [email protected] Tel: +44 20 7155 6113
Kepler Cheuvreux Markus Almerud [email protected] Tel: 08-723 51 43
Morgan Stanley I Research Ben Maslen [email protected] Tel: +44 20 7425 3837
Nomura International plc Felix Wienen [email protected] Tel: +44 20 7102 5758
Nordea Bank Fredrik Agardh [email protected] Tel: 08-534 919 20
Pareto Securities David Jacobsson [email protected] Tel: 08-402 52 72
SEB Daniel Schmidt [email protected] Tel: 08-522 296 75
Årsstämma 2016
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls måndagen den 25 april 2016 klockan 16.00 i Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare kan de även få information om årsstämman hemskickad per post. Informationen nedan utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta och rösta vid stämman måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast tisdagen den 19 april 2016, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast tisdagen den 19 april 2016, gärna före kl. 12.00. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier måste senast den 19 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Kl. 13.30 Buss avgår från Sparbanken Skåne Arena till Alfa Lavals produktionsanläggning för värmeväxlare i Lund
Innan årsstämman startar kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningen börjar med samling vid Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 4:25 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås onsdagen den 27 april 2016. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut måndagen den 2 maj 2016. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Anders Roslund [email protected] Tel: 08-585 900 93
Swedbank
UBS Sven Weier [email protected] Tel: +49 69 1369 8278
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och processtekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, separerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där finns även upplysningar om företagets kontaktuppgifter världen över.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/sv/investerare
CC00330SV 1603
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.