Annual Report • Mar 31, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Alfa Laval i korthet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Året i korthet | |||||||
| Koncernchefen har ordet | 7 | ||||||
| Strukturella drivkrafter | 10 | ||||||
| Vision, affärsidé, mål och strategi | 12 | ||||||
| Aktien | 16 | ||||||
| Forskning och utveckling | 18 | ||||||
| Nyckelteknologier | 20 | ||||||
| Kreativ förädling av livsmedel | 24 | ||||||
| Divisioner | 26 | ||||||
| Equipmentdivisionen | 28 | ||||||
| Process Technologydivisionen | 30 | ||||||
| Marine & Dieseldivisionen | 32 | ||||||
| Operationsdivisionen | 34 | ||||||
| Service | 36 | ||||||
| Medarbetare | 38 |
44 BOLAGSSTYRNING
| Styrelseordförandens inledning | 45 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2014 | 46 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| VD och verkställande ledning | 54 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 57 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 58 |
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 72 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 73 |
| Koncernens totala resultat | 74 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 75 |
| Koncernens finansiella ställning | 78 |
| Kommentarer till koncernens | |
| finansiella ställning | 80 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 81 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassaflöden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Definitioner | 138 |
| Finansiell information | 139 |
| Årsstämma | 139 |
Sedan länge en viktig ingrediens i asiatisk matlagning. Numera också ett måste på många matbord i västvärlden. Ursprunget dateras till före 400 år f.Kr. Platsen: Kina. Idag producerar detta land fem miljoner ton sojasås årligen, vilket är mer än halva världsproduktionen. Inte oväntat är dock tillverkningen fortfarande traditionell och arbetskrävande.
Alfa Lavals separatorer och indunstare håller nu på att förändra scenen. Tack vare vår spetskompetens kan sojatillverkningen moderniseras och effektiviseras. Processtiden kan förkortas radikalt. Energi sparas. Det krävs färre arbetare. Rengöringen förenklas. Hygienen förbättras. Summan: höjd kvalitet. Därför är det inte speciellt förvånande att sju av tio ledande kinesiska sojaproducenter har installerat vår teknologi.
Pure Performance. Livsmedel. Marin. Verkstad. Kemi. Miljö. Ta nästan vilken bransch som helst. Alfa Laval hjälper de flesta att rena och förädla sina produkter. Om och om igen. Vi finns på plats i fler än 100 länder med produkter, system och service. Vår drivkraft är att skapa ett bättre och bekvämare liv för människor. Och gärna också ge en liten extra krydda åt vardagen.
Alfa Laval är en världsledande leverantör av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets utrustning används för att värma, kyla, separera och transportera produkter i industrier som framställer livsmedel, drycker, bränsle, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används även ombord på fartyg, i kraftverk, i verkstadssektorn, för hantering av slam och avloppsvatten, för uppvärmning av hem och kontorslokaler samt mycket, mycket mer.
Mer än 30 procent av världsmarknaden De flesta industriella processer har behov av någon form av värmeöverföringslösning. Alfa Lavals erbjudande omfattar en rad olika produkter, bland annat kompakta värmeväxlare, vilka optimerar kundernas energianvändning, reducerar kostnaderna samt minskar deras miljöpåverkan.
Läs mer på sidan 21.
25–30 procent av världsmarknaden
Alfa Lavals separatorer, dekantrar, silbandspressar och membran kan användas inom många olika applikationer då de separerar vätskor från varandra, fasta partiklar från vätskor samt partiklar och vätskor från gaser.
Läs mer på sidan 22.
10–12 procent av världsmarknaden
Alfa Laval erbjuder pumpar, ventiler, tankrengöringsutrustning och installationsmaterial för industrier med höga hygieniska krav, som till exempel livs och läkemedelsindustrin. Dessutom omfattar produktportföljen specifika pumpsystem för den marina industrin och offshoremarknaden. Läs mer på sidan 23.
Alfa Laval har en global försäljnings- och eftermarknadsorganisation som hjälper kunder i fler än 100 länder att optimera sina processer. Produktionsstrukturen omfattar 42 större produktionsenheter, förlagda i Europa (22), Asien (10), USA (8) och Latinamerika (2). Alfa Laval hade 17 109 anställda i medeltal under 2014, flertalet placerade i Sverige (2 133), Kina (2 768), Danmark (1 802), USA (1 830) och Indien (1 435).
Faktureringstillväxt, %* Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %
Att förse marknaden med nya och än mer effektiva produkter är avgörande för att uppnå lönsam tillväxt. Därför har Alfa
Målet är att växa minst åtta procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
Målet är en rörelsemarginal på 15 procent över en konjunkturcykel.
Målet är att ha en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent.
Alfa Laval har tre säljande divisioner Equipment, Process Technology och Marine & Diesel samt en division som hanterar produktion, inköp och logistik – Operations. De säljande divisionerna har olika affärsmodeller, utformade så att Alfa Laval på bästa sätt kan möta kundernas behov och inköpsvanor och därmed i förlängningen hjälpa dem att optimera prestandan i deras processer. De tre nyckelteknologierna: värmeöverföring, separation och flödeshantering, erbjuds inom samtliga tre säljande divisioner.
Equipment har en snabbrörlig affär omfattande komponentförsäljning, främst via kanaler, till kunder med ett återkommande och väldefinierat behov. Divisionen har fyra segment: Industrial Equipment, Sanitary, OEM samt Service.
Läs mer på sidan 28.
Process Technology
Process Technology säljer anpassade lösningar och system via koncernens egna säljbolag direkt till slutkund samt genom entreprenörer. Divisionen har fyra segment: Energy & Process, Water & Waste Treatment, Food & Life Science samt Service.
Läs mer på sidan 30.
Marine & Diesel
Marine & Diesel erbjuder komponenter, moduler, system och service till kunder inom marin och offshore samt landbaserad dieselkraft. Divisionen består av fyra segment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems samt Service.
Läs mer på sidan 32.
Inköp Tillverkning Distribution/Logistik
Divisionen ansvarar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning, distribution och logistik. Med en centraliserad, koordinerad och global försörjningskedja skapas de nödvändiga förutsättningarna för tillförlitlig tillgång till företagets produkter, världen över. Läs mer på sidan 34.
Att förse marknaden med nya och än mer effektiva produkter är avgörande för att uppnå lönsam tillväxt. Därför har Alfa Laval som riktvärde att spendera motsvarande cirka 2,5 procent av omsättningen på forskning och utveckling varje år. Under 2014 satsades SEK 790 miljoner kronor, motsvarande 2,3 procent.
Orderingång på Alfa Lavals tio största marknader under 2014.
| MSEK om inget annat anges | +/- %6) | 2014 | 2013* | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 21 | 36 660 | 30 202 | 30 339 | 28 671 | 23 869 |
| Omsättning | 18 | 35 067 | 29 801 | 29 813 | 28 652 | 24 720 |
| Justerad EBITDA 1) | 21 | 6 460 | 5 360 | 5 381 | 5 736 | 5 107 |
| Justerad EBITA 2) | 20 | 5 895 | 4 914 | 4 934 | 5 287 | 4 682 |
| Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % | 16,8 | 16,5 | 16,5 | 18,5 | 18,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | -1 | 4 121 | 4 172 | 4 529 | 4 676 | 4 364 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,5 | 26,4 | 27,4 | 31,3 | 37,4 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,6 | 20,4 | 22,9 | 22,9 | 24,4 | |
| Vinst per aktie, SEK | -3 | 7:02 | 7:22 | 7:64 | 7:68 | 7:34 |
| Utdelning per aktie, SEK | 7 | 4:00 3) | 3:75 | 3:50 | 3:25 | 3:00 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 6 | 41:01 | 38:53 | 34:46 | 36:10 | 32:30 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK 4) | -23:48 | 7:82 | 0:78 | -4:93 | 6:38 | |
| Soliditet, % | 30,8 | 46,3 | 41,3 | 43,9 | 50 | |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 2,45 | 0,49 | 0,80 | 0,59 | -0,11 | |
| Antal anställda 5) | 9 | 17 753 | 16 262 | 16 419 | 16 064 | 12 618 |
* Omräknad till IFRS 11.
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
Orderingången uppgick till 36 660 MSEK 2014, en ökning med 18 procent exklusive växelkursdifferenser.
Alfa Laval genererade ett fritt kassaflöde på -9 847 MSEK (3 282) under 2014.
Justerad EBITA uppgick till 5 895 MSEK 2014. Det kan
Justerad EBITA Rörelsemarginal * Omräknad till IFRS 11.
Nytt servicecenter i Indien
Alfa Laval invigde ett nytt servicecenter i Kundli, Haryana, i Delhiområdet. Servicecentret, som är det tredje i Indien, ska möta kundernas behov i de norra delarna av landet.
Order för värmeväxlare, mixers och separatorer till en komplett processlinje för raffinering av vegetabilolja i Brasilien. Ordern är värd SEK 50 miljoner kronor och bekräftar Alfa Lavals starka ställning som en pålitlig leverantör av processlösningar till vegetabiloljeindustrin.
Alfa Laval deltog vid en informell frukost, arrangerad av det svenska generalkonsulatet i Shanghai, för att diskutera affärsklimat och produktionsutmaningar. Då mötet hölls i Shanghai World Financial Tower passade Alfa Lavals Kinachef på att visa upp den kyl- och uppvärmningsanläggning som Alfa Laval installerat i byggnaden, för bland annat Sveriges utrikesminister.
Frank Mohn AS är en ledande leverantör av dränkta pumpsystem till den marina industrin och offshoremarknaden. Förvärvet stärker Alfa Lavals produktportfölj inom flödeshantering genom att addera en unik pumpsystemsteknologi, samt befäster bolagets ställning som en ledande leverantör till marin och offshore.
Alfa Laval tar två stora order för rökgastvätten Pure SOx och aviserar dessutom en order för luftkylarsystem till en amerikansk exportterminal för naturgaskondensat. Vidare erhölls godkännande från konkurrensmyndigheter avseende förvärvet av Frank Mohn, som konsoliderades per den 22 maj.
Under juni månad firade Alfa Laval 35-årsjubileum i Sydkorea med tillställningar i såväl Seoul som Busan. Cirka 200 gäster, distributörer och kunder deltog i firandet. I Busan hölls dessutom marina seminarier fokuserade på nya produkter såsom PureSOx, PureNOx och PureDry.
Olje- och gasgruppen i Aberdeen höll öppet hus för kunder under tre dagar i juli, med specifikt fokus på Alfa Lavals portfölj av packningsförsedda plattvärmeväxlare för just olja och gas. Under de tre dagarna hölls presentationer och diskussioner och det erbjöds rundvandringar i lokalerna, allt för att uppmuntra till interaktion och dialog.
Alfa Laval offentliggör den första stora ordern på pumpsystem för offshoreapplikationer, sedan förvärvet av Frank Mohn AS. Projektet omfattar leverans av Framo pumpsystem till Samsung Heavy Industries i Sydkorea, för montering ombord ett FPSO-fartyg. Ordervärdet är cirka 240 miljoner kronor och leverans beräknas ske under 2015.
Emission av företagsobligationer Alfa Laval emitterar företagsobligationer till ett värde av EUR 800 miljoner. Denna långsiktiga finansiering ersätter det kortsiktiga överbryggnadslån, som togs i samband med förvärvet av Frank Mohn AS.
Alfa Laval får en order värd hela 290 miljoner kronor för att leverera OLMI luftkylda värmeväxlare till en produktionsanläggning för olja och gas i Kazakstan. Värmeväxlarna ska användas i en mycket krävande kylapplikation där de ska hantera aggressiv gas under högt tryck vid själva oljeutvinningsprocessen.
Harvard Business Review publicerar en lista över världens 100 bästa verkställande direktörer – där rankingen baseras på deras långsiktiga resultat, speciellt aktieägaravkastningen och börsvärdet. Tre svenska vd:ar kvalificerade sig, med Lars Renström på plats 91.
Start för ett gemensamt initiativ taget av Alfa Laval, Atlas Copco, Ericsson, IKEA, SKF och Volvo för att främja en unik och innovativ svensk affärskultur bland unga yrkesverksamma i Kina. Projektet, som kommer att löpa som en rikstäckande kampanj väl in i 2015, inleddes med tillställningar vid två kinesiska universitet i december.
Koncernchefen har ordet
2014 inleddes med en optimistisk syn på världskonjunkturen, en optimism som successivt mattades då förutsättningarna gradvis försämrades under året. Vi såg likväl en mycket stark orderingång från varvsindustrin samtidigt som områden kopplade till olja och gas visade en stark utveckling. En händelse som präglade året var förvärvet av Frank Mohn AS, en ledande leverantör av dränkta pumpsystem för just marin och offshore. Förvärvet, som är vårt största hittills, lämnade ett väsentligt bidrag till gruppens orderingång, försäljning och rörelseresultat. 2014 steg orderingången med 21 procent till 36,7 miljarder kronor samtidigt som omsättningen ökade 18 procent till 35,1 miljarder. Rörelsemarginalen uppgick till 16,8 procent, en förbättring jämfört med 2013.
Geografiskt sett befästes USA:s ställning som Alfa Lavals största marknad, drivet av en generellt god efterfrågan, utvinningen av skiffergas samt av ett mindre förvärv. I Kina såg vi en avsevärd och bred tillväxt, som dels bottnade i växande efterfrågan från varvsindustrin och dels var ett resultat av de senaste årens expansion av våra sälj- och serviceresurser. Sydkorea avancerade till tredje plats tack vare en stark efterfrågan från både skeppsbyggnads- och offshoreindustrin, där även Frank Mohn är aktivt, medan Ryssland kände av effekterna från konflikten med Ukraina och backade något från 2013 års rekordnivå. I Västeuropa visade Tyskland en positiv utveckling, till viss del driven av marina miljöinvesteringar.
Inom Process Technology var orderingången oförändrad jämfört med 2013. Divisionen, vars fokusområden omfattar energi, miljö och ökad närvaro i mer snabbväxande marknader, såg en stark utveckling inom olje- och gasutvinning, både på land och till havs. Samtidigt bidrog den rikliga tillgången till billig gas i Nordamerika till att processindustrins återindustrialisering i USA kunde fortsätta i oförminskad takt, vilket gynnade Alfa Laval. Inom livsmedel såg vi ett accelererande intresse för våra processlinjer för att framställa vegetabiliska proteiner och stärkelse för hälsokost och djurfoder. Den fortsatt starka trenden för så kallad craft beer, för vilken Alfa Lavals utrustning är mycket lämplig, bidrog till att vi såg en god efterfrågan även från bryggerinäringen.
Equipment, vars orderingång också var oförändrad, prioriterar att öka marknadsnärvaron på ett kostnadseffektivt sätt via fler försäljningskanaler, samt att öka närvaron på eftermarknaden. Arbetet med detta fortlöpte under året samtidigt som vi såg positiva resultat bland de stora kunder vi bearbetar direkt. Bland våra slutmarknader såg vi en god utveckling för mejeriindustrin, där Kina driver den globala efterfrågan. En tydlig trend som bidrar till att förklara den gynnsamma utvecklingen är förädlade mjölkprodukter såsom yoghurt, laktosfritt eller proteinberikat, vilka ser en växande efterfrågan.
Inom Marine & Diesel prioriteras områden såsom miljö och energieffektivitet. Orderingången steg kraftigt tack vare en stark skeppskontraktering hos varven samt förvärvet av Frank Mohn AS. Miljöprodukten Pure SOx, som renar avgaser med skrubber-
teknik, såg en kraftigt växande efterfrågan och flera större order bokades för installation ombord på såväl nya som befintliga fartyg. Även värmeåtervinning ur avgaser växte snabbt. Divisionen som helhet byggde upp en stor orderstock, vilken kommer att generera en stabil fakturering de närmaste åren.
Vi bedömer att Serviceverksamheten har en fortsatt betydande potential då vår installerade bas kontinuerligt växer. Vårt mål är att sälja in reservdelar och service till en större andel av denna bas och därmed öka våra marknadsandelar. Samtidigt vill vi sälja fler mantimmar och växa inom det vi kallar "service operations". Syftet är att skydda vår installerade bas och säkerställa att det är Alfa Laval som fångar upp tillväxtmöjligheterna. På medellång och lång sikt förväntas Service ge ett betydande bidrag till både lönsamhet och tillväxt. Under året tillkom fem servicecenter, vilket innebar att vi vid årets utgång hade 107 stycken – den klart bästa marknadstäckningen i industrin. Vi expanderade även befintliga center för att bättre möta kundernas behov. Under året visade Service en organisk tillväxt i orderingången om 6 procent, med bidrag från samtliga divisioner. En växande installerad bas samt vårt ökade fokus på att vidareutveckla verksamheten spelade en viktig roll. Inklusive valuta och förvärvet av Frank Mohn var uppgången 25 procent.
För några år sedan beslutade styrelse och ledning att växa inom industriella flödesprodukter genom att inkludera dessa i vårt erbjudande till kunder där Alfa Laval redan
har en stark position. Vårt förstahandsval var Frank Mohn AS, som vi i maj fick möjlighet att förvärva. Bolaget är en världsledande leverantör av dränkta pumpsystem till marin och offshore. Inom den marina industrin används systemen för lastning och lossning av flytande last ombord på produkt- och kemikalietankers. Systemen är kritiska för den verksamhet som bedrivs ombord och höjer produktivitet och intjäningsförmåga. Bolagets produkterbjudande kompletterade vårt befintliga inom flödeshantering, där vi hittills främst fokuserat på hygieniska pumpar och ventiler. Vi är väl bekanta med Frank Mohn AS kunder. Slutligen, de har en mycket stor orderstock att leverera de kommande åren. Frank Mohn AS, som nu utgör segmentet Marine & Offshore Pumping Systems inom Marine & Dieseldivisionen, adderade 3,8 respektive 3,3 miljarder kronor till vår orderingång och omsättning.
Baserat på våra förväntningar om en uppgång i världsekonomin, genomförde vi över en 18-månadersperiod selektiva investeringar i ökade försäljningsresurser. Men uppgången var svagare och kom senare än vad vi hade räknat med, vilket ledde till att kostnaderna inom försäljning och administration ökade snabbare än intäkterna vilket behövde justeras. Samtidigt såg vi ett behov av att effektivisera våra forskning- och utvecklings processer och konsolidera några av de produktionsenheter som tillkommit via förvärv de senaste åren. Med detta som grund lanserade vi ett program av åtgärder som förväntas generera besparingar som når en årstakt om 300 miljoner kronor vid slutet av 2015. Men, redan under 2014 såg vi positiva effekter på rörelsemarginalen från programmet.
Alfa Laval ska vara en attraktiv arbetsgivare för motiverade och engagerade medarbetare, basen för vår fortsatta framgång. Vi genomför en rad initiativ och utbildningar löpande under året, men jag vill speciellt lyfta fram de två program vi genomförde för medarbetare med hög potential. Dels vårt mentorskapsprogram för kvinnliga medarbetare och dels ett 12-dagars utvecklingsprogram för yngre medarbetare. Vår erfarenhet från tidigare program är att deltagarna i mycket stor utsträckning framgångsrikt fortsätter sin karriär inom Alfa Laval.
I Sverige utsågs Alfa Laval till en av landets tio mest attraktiva arbetsgivare. Det mest glädjande är att det var de egna medarbetarna som röstade och det under en period när vi genomförde ett besparingsprogram.
En sund företagskultur är kittet som håller samman ett företag med 18 000 anställda i 60 olika länder. Vi gör därför avsevärda ansträngningar för att kommunicera och förankra Alfa Lavals grundläggande värderingar hos samtliga medarbetare.
Alfa Laval är ett resultatinriktat företag. Inom vårt hållbarhetsarbete fokuserar vi på att systematiskt säkerställa att företaget har fokus på hållbarhetsområden med högre risk, där vi kan påverka och åstadkomma förbättringar. Våra affärsprinciper utgör grunden för vårt hållbarhetsarbete och ambitionen är att alla nödvändiga, riskbegränsande åtgärder ska integreras i det löpande arbetet. Denna process vägleds och stöds av olika råd, bestående av personer ur koncernledningen samt chefer från berörda avdelningar. Framsteg samt mål och prioriteringar granskas årligen av styrelse och koncernledning. För mer information om de specifika områden vi valt att prioritera i vårt hållbarhetsarbete, läs Hållbarhetsrapporten på sidan 40.
Jag vill avsluta med att framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare för ert fortsatta engagemang och er beslutsamhet att bidra till att bygga ett ännu mer framgångsrikt Alfa Laval.
Lund i februari 2015
Lars Renström VD och koncernchef
Efterfrågan på Alfa Lavals produkter och lösningar inom värmeöverföring, separation och flödeshantering drivs givetvis av kundernas individuella behov, men även av mer övergripande och generella omvärldsfaktorer. Alfa Laval arbetar aktivt med att förstå och analysera dessa övergripande förändringar och även underliggande strömningar. Målet är att fånga upp befintliga och även kommande behov för att omsätta dessa i rätt närvaro och rätt produkter. Nedan beskrivs översiktligt de fyra strukturella förändringar som bedöms påverka efterfrågan på företagets produkter.
Världen har ett växande energibehov. International Energy Agency förutspår att det år 2040 kommer att ha ökat med 37 procent från dagens nivåer. För att möta efterfrågan krävs ökad olje- och gasutvinning samt att produktionen av energi från andra källor byggs ut, inte minst genom fortsatt utveckling och utbyggnad av förnybara energikällor. Även distributionskedjorna behöver utvidgas. Men fokus ligger inte bara på expansion utan i växande grad även på att utveckla och använda teknologier som möjliggör en mer effektiv användning av den energi som redan produceras, bland annat genom återvinning.
Alfa Laval levererar produkter och lösningar för olje- och gasutvinning, kraftproduktion, förnybara bränslen, raffinering och mycket, mycket mer. Över tiden har produktportföljen expanderat, organiskt och via förvärv, samtidigt som företagets spetskompetens inom kundernas olika processer förstärkts och vidareutvecklats. Som ett led i detta ingår ett nytt kompetenscenter i Malaysia, som stödjer de lokala försäljningskontoren med expertkunskaper inom olja, gas, petrokemi och raffinaderi. Vid sidan av att Alfa Laval aktivt deltar i energisektorns expansion spelar företagets produkter även en viktig roll i att göra världens olika industriella processer mer energieffektiva, med de kompakta värmeväxlarna som själva hjärtat i affären.
Människans påverkan på miljön står i fokus, med nya och skärpta lagar som följd. Dessa omfattar ett stort antal områden och inkluderar allt från avgasreningskrav för lastbilar och fartyg till förbud mot att släppa ut förorenat vatten i hav och sjöar. Som ett led i miljöfokuseringen har det även vuxit fram ett hållbarhetstänkande, som fått företag att frivilligt ta egna steg för miljömässiga förbättringar.
Alfa Laval har en stor portfölj av produkter för hantering av olika miljöproblem. Samtidigt är företagets värmeväxlare mycket energieffektiva, vilket är en miljövinst i sig. Alfa Laval erbjuder produkter som bland annat kan rena vevhusgaserna från lastbilar, reducera svavelhalten i avgaserna från fartyg, avvattna rötslam i reningsverk eller rena länsvatten ombord på fartyg.
Den ekonomiska tillväxten i världens utvecklingsländer har varit mycket stark det senaste decenniet. Trots viss avmattning förväntas den hamna på 5,1 procent för 2014, för att sedan nå 5,4 procent 2015, enligt siffror från IMF. Det är mer än dubbelt så snabbt som redan industrialiserade länder. Med bättre ekonomi följer ökad efterfrågan på bättre livsmedel. Samtidigt accelererar urbaniseringen, vilket leder till ökad efterfrågan på allt från olika typer av färdigmat till livsmedelsaffärer.
Produkter för livsmedelssektorn är Alfa Lavals ursprung och erbjudandet har kontinuerligt utvecklas sedan starten 1883. Idag säljs värmeväxlare, separatorer, pumpar och ventiler för hygieniska applikationer till världens livsmedels-, dryckes- och läkemedelsindustrier. Dessutom erbjuds värmeväxlare för kylkedjan, så att råvaror och förädlade livsmedel ska kunna transporteras och förvaras utan att något går till spillo.
Världen hänger ihop som aldrig förr. Råvaror utvinns i ett land för att skeppas till ett annat där de förädlas. Slutprodukterna fraktas i sin tur till kunder och konsumenter. Ett enda stort kretslopp som, för att det ska fungera, kräver effektiva och ekonomiskt försvarbara transportlösningar. Det är där sjöfartsindustrin kommer in. Cirka 90 procent av världshandeln transporteras idag med hjälp av fartyg. Så länge världshandeln fortsätter växa – och över en 20-årsperiod har den vuxit med i genomsnitt 5,4 procent per år – kommer det även att finnas ett ökat behov av transportlösningar, vilket har en direkt påverkan på den marina industrin.
Sedan årtionden levererar Alfa Laval utrustning till den marina industrin. Traditionellt har produkterna varit knutna till maskinrummet i form av separatorer för rening av bränsle eller värmeväxlare för att kyla motorerna. Men i dagens produktportfölj ingår allt ifrån värmeväxlare för färskvattenproduktion till pumpsystem för effektiv lastning och lossning av olika typer av flytande last. Därtill kommer en rad miljölösningar som till exempel ballastvattenreningssystem samt system som sänker svavelhalten i fartygens avgaser.
Under 2014 steg faktureringen med 14,2 procent* fördelat på 2,5 procent organisk tillväxt och 11,7 procent förvärvad.
Under 2014 uppnåddes en rörelsemarginal på 16,8 procent jämfört med 16,5 procent för helåret 2013.
Tillväxt, % Lönsamhet, % Avkastning på sysselsatt kapital, %
Under 2014 nåddes en avkastning på sysselsatt kapital på 20,5 procent.
*Exklusive växelkursdifferenser
Att bidra till att skapa en bättre vardag för människor genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom värmeöverföring, separation och flödeshantering.
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna, värmeöverföring, separation och flödeshantering, erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar i linje med affärsidén – "att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen". Alfa Laval ska med andra ord hjälpa kunderna att bli mer produktiva, energieffektiva och konkurrenskraftiga.
Verksamheten styrs för att möta såväl affärsidén som de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att uppnå eller överträffa målen, ges utrymme för en fortsatt utveckling av bolaget. Dessutom bidrar det till att generera ett ökat värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att bolagets värde ökar.
-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 Målet är att växa med i genomsnitt minst åtta procent per år över en konjunkturcykel. Av detta ska 4–5 procentenheter genereras organiskt medan förvärv ska stå för 3–4 procentenheter. Målet baseras både på vad som de facto uppnåtts under ett decennium och även på bedömningar av kommande möjligheter.
Målet är att nå en rörelsemarginal (justerad EBITA) på 15 procent över en konjunkturcykel. Lönsamhetsmålet är satt utifrån historiska marginaler och ambitionerna vad avser tillväxt.
Målet är att uppnå en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent, en sänkning från tidigare mål om minst 25 procent. Den nya nivån är satt med tanke på förvärvet av Frank Mohn AS. Baserat på den väsentliga ökningen av övervärden har Alfa Lavals styrelse funnit att en målsättning om minst 20 procents avkastning på sysselsatt kapital är en realistisk ambition i ett medelfristigt perspektiv.
Förutom de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet. Under året skedde en övergång från ett riktvärde uttryckt i skuldsättningsgrad till ett riktvärde uttryckt som nettoskuld i relation till EBITDA, då det senare får anses vara mer relevant för de flesta intressenter – inte minst långivare.
5 10 15 20 Nettoskulden i förhållande till EBITDA, eller rörelseresultat före avskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, ska långsiktigt vara högst 2. I samband med större förvärv kan skuldsättningen överstiga målet, men det ska ses som en övergående situation då kassaflöden förväntas korrigera detta.
Riktvärdet är att 2 procent av omsättningen ska gå till investeringar. Mot bakgrund av de senaste årens investeringar och kapacitetsuppbyggnad, bedöms denna nivå vara tillräcklig för att skapa utrymme för såväl ersättningsinvesteringar som fortsatt kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter.
Kassaflödet från rörelseverksamheten ska ligga på 10 procent av omsättningen, inklusive investeringar i anläggningstillgångar. Nivån är satt lägre än målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 28 procent av resultatet före skatt.
50 60 Inom Alfa Laval finns det även icke-finansiella mål. Dessa omfattar bland annat minskad vattenförbrukning, ökad energieffektivitet, minskad användning av så kallade grå kemikalier samt minskade utsläpp av växthusgaser från godstransporter och resor. För mer information kring dessa mål samt andra hållbarhetsinitiativ gå till:
30 www.alfalaval.com/about-us/sustainability
Nettoskuld/EBITDA Investeringar, %* Kassaflöde från rörelseverksamheten, %*
Vid utgången av 2014 låg nettoskuld/EBITDA på 2,45. Under 2014 låg investeringarna på 1,7 procent. Under 2014 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 12,9 procent**.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har Alfa Laval lagt fast olika strategiska prioriteringar. Dessa, som omfattar såväl produkter som närvaro, ska i första hand genomföras organiskt och i andra hand via förvärv. Vidare bedrivs ett fortlöpande förbättringsarbete inom bolagets alla delar.
Alfa Lavals befintliga produkter inom de tre nyckelteknologierna är grunden för fortsatt lönsam tillväxt, då deras höga kvalitet och energieffektivitet bedöms vara och förbli viktiga kriterier för kunderna. Samtidigt investerar företaget i forskning och utveckling för att även kunna möta framtida behov, med helt nya produkter eller vidareutvecklade versioner av befintliga. Att finna nya användningsområden för befintliga produkter och nyckelteknologier, är en annan viktig strategisk väg. Samtidigt förstärker Alfa Laval erbjudandet genom att addera produkter via förvärv. Det rör sig om kompletterande produkter inom de tre nyckelteknologierna samt nya produkter som kompletterar erbjudandet inom applikationsområden där Alfa Laval redan är aktivt.
Lokal närvaro är av stor vikt för Alfa Lavals verksamhet, från produktion och nyförsäljning, till eftermarknad. Det är viktigt att selektivt bygga ut och/eller förstärka den geografiska närvaron där det bedöms finnas goda möjligheter för stigande efterfrågan och där det är fördelaktigt att bedriva produktion, överväganden som görs på kontinuerlig basis. Expansionen ska i första hand ske organiskt, antingen på bredden – till nya geografiska områden, eller på djupet – via fördjupad penetration av länder och regioner där Alfa Laval redan finns på plats. I andra hand kan denna utveckling ske med hjälp av förvärv – ett effektivt sätt att snabbt stärka den lokala närvaron. Ytterligare ett sätt att expandera, är genom att addera nya försäljningskanaler.
Det finns grundläggande frågor att ta ställning till för att säkerställa lönsamhet och avkastning. En rör inköp och produktion och handlar om vad Alfa Laval ska producera och vad som ska köpas in från leverantörer. En andra fråga rör logistik och hur Alfa Laval kan tillfredsställa kraven på servicenivå, samtidigt som kapitalallokeringen är effektiv. En tredje rör vilka affärsmodeller som ska appliceras inom företagets divisioner samt vilken bredd Alfa Laval ska ha på erbjudandet.
– Det sker en kontinuerlig översyn över vad Alfa Laval ska producera och vad som ska köpas in från leverantörer, fundamentala beslut för avkastningen. Dessutom sker det en fortlöpande översyn av hur produktionen lämpligast fördelas geografiskt. Ett exempel är den gradvisa förflyttningen av produktion från Ålborg, Danmark till Qingdao, Kina –
en process som skett gradvis sedan 1990 talet. Under 2014 togs sista steget i denna process, i och med den slutgiltiga flytten av värmeväxlar- och oljebrännarproduktionen. Flytten är logisk då produkterna riktar sig till skeppsbyggnadsindustrin som till stor del är koncentrerad till Kina, Sydkorea och Japan.
Under åren 2010-2014 förvärvade Alfa Laval 15 bolag, med en sammanlagd omsättning på 9 810 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 962 miljoner kronor.
| FÖRVÄRV MOTIV OMSÄTTNING MSEK Champ Products Inc., USA Produkt 100 Servicebolag, USA Kanal 100 Astepo S.r.l., Italien Produkt 70 Si Fang, Kina (65%) Kanal 150 Definox, Frankrike Kanal 200 Olmi S.p.A, Italien Produkt 700 AVYTTRINGAR MOTIV OMSÄTTNING MSEK – – – |
2010 | |
|---|---|---|
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
|---|---|---|
| P&S Multibrand | Kanal | 100 |
| Aalborg Industries A/S, Danmark | Produkt | 3 300 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
|---|---|---|
| Ytterligare 8,5 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 97,5%) | Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| Vortex Systems, USA | Produkt | 100 |
| Ashbrook Simon-Hartley, USA | Produkt | 500 |
| Gamajet Cleaning Systems, USA | Produkt/geografi | 75 |
| Air Cooled Exchangers, LLC, USA | Produkt/geografi | 350** |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
2013
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
|---|---|---|
| Gasförbränningsenhet | Produkt | 40*** |
| Niagara Blower Company | Produkt | 425 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
| 2014 | ||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| Frank Mohn AS | Produkt | 3 600 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* |
| – | – | – |
* Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
** Omsättning för 2012.
*** Förväntad omsättning för 2013 vid tidpunkt för förvärvet.
Alfa Laval inledde 2014 starkt och kursen steg till som högst 187,0 kronor den 7 april, vilket motsvarade en ökning med 13,4 procent. Därefter vände utvecklingen och aktien noterade sin lägsta notering, 138,7 kronor, den 16 december. Aktien slutade året på 148,30 kronor (165,00), viket innebar att aktiekursen för året som helhet backade 10,1 procent. Inräknat utdelningen om 3,75 kronor per aktie så var Alfa Laval-aktiens totalavkastning -8,1 procent. Alfa Lavals börsvärde var vid årets utgång 62,2 (69,2) miljarder kronor.
OMX Stockholm Industrials, det bransch index för industriaktier i vilket Alfa Laval ingår, steg 13,1 procent under 2014 medan Stockholmsbörsen som helhet steg 11,9 procent.
Alfa Laval-aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår också i börsens Large Cap-segment i Stockholm och Norden. Aktien ingår dessutom i flera index såväl i Sverige som utomlands. Några exempel är OMXN40, som består av de 40 bolag i Norden som både har störst börsvärde och tillhör de mest omsatta aktierna, samt OMXS30, som omfattar de 30 mest omsatta aktierna i Stockholm.
Sedan Alfa Laval åternoterades på Stockholmsbörsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 741 procent. Mätt över noteringsperioden så uppgår den genomsnittliga årliga avkastningen till 17,1 procent, vilket kan jämföras 7,3 procent för Stockholmsbörsen (SIX Return Index) under samma period.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara på Nasdaq OMX Stockholm utan också på BATS Chi-X, Turquoise, UBS MTF och POSIT för att nämna några av de största alternativa marknadsplatserna. Stockholmsbörsen dominerande handeln även 2014 och svarade för 39 (41) procent av all omsättning i aktien. Likviditeten i Alfa Lavals aktie är god och under 2014 omsattes 750 (690) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 122 (101) miljarder kronor, inräknat samtliga alternativa marknadsplatser. Det motsvarar en omsättningshastighet på 1,8 (1,6) gånger antalet utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt 6 273 (5 516) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelning som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntade kapitalbehov. Med beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel motsvarande 40–50 procent av justerad vinst per aktie. För 2014 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 4,00 (3,75) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 46,7 (45,8) procent av vinst per aktie, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,84 (2,84) kronor per aktie. Alla aktier har lika röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna.
Efter det att Alfa Laval i april 2014 meddelade att bolaget förvärvar Frank Mohn AS beslöt styrelsen att återkalla det stämmoförslag som avsåg att ge styrelsen ett bemyndigande att återköpa egna aktier. Ett sådant bemyndigande, som skulle syftat till att justera bolagets kapitalstruktur, ansågs inte längre erforderligt. Det totala antalet aktier har därmed under året varit oförändrat, 419 456 315.
Vid 2014 års utgång hade Alfa Laval 40 505 (36 212) aktieägare. Under året tillkom netto 4 293 (1 582) nya aktieägare. De 10 största ägarna kontrollerade 55,5 (54,6) procent av aktierna vid utgången av 2014. Största aktieägare är Tetra Laval B.V., vars innehav under året var oförändrat 26,1 procent. Ägarbilden har därutöver varit relativt stabil, vissa omviktningar har skett hos vissa institutioner och Andra AP-fonden har ökat sitt innehav så att de nu hör till Alfa Lavals tio största ägare. Första AP-fonden däremot har minskat sitt innehav något och hör därmed inte längre till de tio största ägarna.
Kursutveckling 2 januari – 30 december 2014
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 27 528 | 68,0 | 4 555 191 | 1,1 | |
| 501 – 1 000 | 5 770 | 14,2 | 4 813 115 | 1,1 | |
| 1 001 – 5 000 | 5 310 | 13,1 | 12 293 462 | 2,9 | |
| 5 001 – 10 000 | 780 | 1,9 | 5 799 239 | 1,4 | |
| 10 001 – 20 000 | 414 | 1,0 | 6 089 310 | 1,5 | |
| 20 001 – 50 000 | 297 | 0,7 | 9 695 060 | 2,3 | |
| 50 001 – | 406 | 1,0 | 376 210 938 | 89,7 | |
| Totalt antal aktieägare | 40 505 | ||||
2014 2013 2012 2011 2010
Börskurs vid årets slut, SEK 148:30 165:00 135:30 130:30 141:70 Högst betalt, SEK 187:00 167:00 146:50 147:70 142:60 Lägst betalt, SEK 138:70 133:00 110:40 101:40 94:95 Eget kapital, SEK 41:01 38:53 34:46 36:10 32:40 Vinst per aktie 7:02 7:22 7:64 7:68 7:34 Utdelning, SEK 4:001) 3:75 3:50 3:25 3:00 Fritt kassaflöde, SEK 2) -23:48 7:82 0:78 -4:93 6:38 Kursförändring under året, % -10 22 4 -8 43
per aktie, % 57,0 51,9 45,8 42,3 40,9 Direktavkastning, % 3) 2,70 2,3 2,6 2,5 2,1 Börskurs / eget kapital, ggr 3,6 4,3 3,9 3,6 4,4 P/E-tal 4) 21 23 18 17 19
Källa: Euroclear
Källa: Euroclear
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2014, %-enheter |
||
|---|---|---|---|---|
| Tetra Laval BV | 109 487 736 | 26,1 | +/- 0 | |
| Alecta | 27 111 000 | 6,5 | 0,2 | |
| Foundation Asset Management AB |
25 100 000 | 6,0 | +/- 0 | |
| Swedbank Robur fonder | 24 845 024 | 5,9 | -0,5 | |
| AMF Försäkring & Fonder | 22 829 625 | 5,4 | 1,5 | |
| Nordea Investment Funds | 7 710 308 | 1,8 | -0,3 | |
| Fjärde AP-fonden | 5 075 100 | 1,2 | 0,2 | |
| Handelsbanken fonder | 3 793 837 | 0,9 | +/- 0 | |
| Andra AP-fonden | 3 519 179 | 0,8 | 0,3 | |
| Folksam | 3 158 203 | 0,8 | +/- 0 | |
| Summa tio största | 232 630 012 | 55,5 | ||
* Tabellen är justerad för custodian banker. Om dessa inkluderas står de för ett sammanlagt innehav om 6,53%.
Källa: Euroclear
| Antal aktieägare | 40 505 | 36 212 | 34 629 | 36 567 | 33 565 |
|---|---|---|---|---|---|
| Källa: SIX / Stockholmsbörsen | |||||
| 1) Styrelsens förslag till årsstämman. 2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten. 3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag. 4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie. |
Utdelning som andel av vinst
**Justerat för övervärdesavskrivningar.
Källa: Euroclear
Källa: Euroclear
Företag världen över, fokuserar i allt större utsträckning på att effektivisera sina processer för att sänka kostnaderna och stärka sin konkurrenskraft. Alfa Laval ska erbjuda dem effektiva produkter och lösningar som kan hjälpa dem uppnå dessa mål. För att säkerställa att Alfa Laval kontinuerligt ligger steget före, med de nyaste, mest effektiva produkterna i branschen, krävs fortlöpande satsningar på forskning och utveckling (FoU). Målet är att vara kundernas förstahandsval. Därför satsar Alfa Laval årligen cirka 2,5 procent av omsättningen, mer än någon annan i industrin, på FoU.
Alfa Lavals erbjudande omfattar flera nyckelteknologier, sinsemellan väldigt olika. Därför, sker forskning och utveckling i de specifika center som ansvarar för respektive produktgrupp. I dag omfattar detta center för bland annat separatorer, ångpannor, rökgassystem, flödeshanteringsprodukter, luftvärmeväxlare samt svetsade, lödda och packningsförsedda värmeväxlare. Målet är att kontinuerligt utveckla nya produkter och även förfina befintliga för att säkerställa att Alfa Laval
erbjuder globalt konkurrenskraftiga produkter. Genom att vara först med det senaste och dessutom det mest effektiva siktar Alfa Laval på att förbli förstahandsvalet inom utvalda applikationsområden – något som är oerhört viktigt för att nå en lönsam tillväxt för gruppen som helhet.
Alfa Laval är ingenjörstätt och det råder ingen brist på nya och spännande idéer. Det är dock endast ett fåtal som går hela vägen från ritbordet för att i slutänden ingå i den grupp om 35–40 nya produkter som lanseras årligen. Ett blygsamt antal kan tyckas, men det är det antal som bedömts som optimalt utifrån vad såväl FoU- som försäljningsorganisationerna klarar av att hantera. Det handlar om att inte splittra dessa på för många projekt samtidigt, dels för att säkerställa en smidig utvecklingsprocess och dels för att skapa de absolut bästa förutsättningarna för en gynnsam lansering.
Alfa Laval AQUA Blue – färskvattengenerator Denna färskvattengenerator förvandlar havsvatten till dricks- eller processvatten och är därmed ett tillskott till erbjudandet till marin- och kraftverksindustrin. Optimerad teknologi gör att AQUA Blue kan förvandla mer av havsvattnet till sötvatten samtidigt som den halverar behovet av vatten för kylning. Med hälften så mycket vatten att pumpa, halveras även energikonsumtionen. Även sett över en kortare tidsperiod innebär det en betydande energibesparing och minskade driftskostnader på upp till 25 procent i förhållande till färskvattengeneratorer av liknande konstruktion, och upp till 72 procent jämfört med tubvärmeväxlare.
Alfa Lavals tantalbehandlade värmeväxlare Alfa Lavals nya tantalbehandlade värmeväxlare minimerar livscykelkostnaderna för värmeväxlare i starkt korrosiva applikationer inom t ex kemiindustrin. Den nya serien ger kunderna samma exceptionellt höga tålighet som värmeväxlare gjorda i solid tantal, men till en kraftigt reducerad investeringskostnad. Sammantaget leder den lägre kapitalkostnaden, långa livslängden och det minimala underhållet till en avsevärt lägre livscykelkostnad än för värmeväxlare tillverkade av solid tantal, zirkonium, speciallegeringar, grafit, kiselkarbid eller glas.
PureSOx 2.0 är den andra generationen rökgastvätt för svavelrening. Systemet har varit i drift till sjöss sedan 2009 och lanserades kommersiellt 2012. PureSOx 2.0 kombinerar den beprövade skrubberteknologin från den första generationen, med en rad innovationer som ger ökad kompakthet och flexibilitet vid såväl installation som drift, vilket gör den lämplig för ännu fler typer av fartyg.
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier för värmeöverföring, separering och flödeshantering, vilka har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2014 stod värmeverföringsprodukter för 47 procent (54) av försäljningen, separeringsprodukter för 21 procent (22) och flödeshanteringsprodukter för 20 procent (11). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Alfa Laval har varit verksamt inom värmeöverföring sedan 1931, då bolaget började leverera pastöriseringsutrustning till mejeriindustrin. Idag kan Alfa Laval erbjuda värmeväxlare som optimerar energianvändningen vid uppvärmning, nedkylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Erbjudandet omfattar värmeväxlare för arbetsuppgifter i allt från miljöer med lägre tryck och temperaturer till miljöer som kräver hantering av aggressiva vätskor vid höga och föränderliga tryck och temperaturer. De flesta industriella processer har behov av någon typ av lösning för värmeöverföring. Alfa Lavals kunder återfinns därför inom så vitt skilda områden som kemi, livsmedels-, olje-, gas- och kraftproduktion, marinindustri, byggindustri och många, många fler.
En luftvärmeväxlare erbjuder det mest effektiva sättet för värmeöverföring mellan luft och vätska. Den består av en serie tuber, som träs genom korrugerade lameller. Fläktar driver luften mellan lamellerna samtidigt som vätska (vatten eller ett kylmedium) flödar i tuberna. I utbudet ingår luftkylda kondensorer, kylmedelskylare, fläktluftkylare samt fläktförångare för kommersiellt bruk såväl som för industriell kylning, frysning samt luftkonditionering. De används inom allt från industriella kyllager till kraftverk samt i industriella processer, bryggerier, mejerier, kontorsfastigheter mm.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan men även mellan olika gaser. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i
kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, kan erbjuda kunderna en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön. Effektiviteten härrör från
dess uppbyggnad; en plattvärmeväxlare består av ett flertal metallplattor, monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler som innehåller media med olika temperaturer. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme och kyla överförs då via plattorna och en utjämning av temperaturerna uppnås. Det finns flera olika typer av plattvärmeväxlare, designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer.
Alfa Laval har ett nischutbud av rör- och tubvärmeväxlare, specialiserade för applikationer inom livs- och läkemedelsindustrin samt för kylning, men även för applikationer inom petrokemi, kraft, olja & gas, processindustri samt den marina industrin. En tubvärmeväxlare består av ett rör som innehåller ett knippe tuber. Den primära vätskan (kylmediet) flyter genom tuberna, medan den sekundära vätskan (normalt sett vatten) flyter genom röret och runt tuberna för att möjliggöra värmeöverföring från en vätska till en annan. Rör- och tubvärmeväxlare kan, på grund av dess robusta konstruktion, hantera mycket höga tryck och temperaturer.
Ett hetoljesystem är tillslutet och låter värme mediet, en syntetisk olja, cirkulera i en uppvärmningsyta formad som en spole. Ytan plockar sedan upp den värme som alstras, antingen från spillånga eller från en förbränningsprocess, värme som överförs till den syntetiska oljan som därmed kan förbli i
flytande form. Hetoljesystem används generellt för att generera värme till oljetankar, separatorer samt system som värmer upp drivmedlet. Andra typiska områden är för att leverera värme till ånggeneratorer, för tankreningssystem eller den centrala uppvärmningen av ett fartyg. De används även för att värma upp olika typer av last som fraktas, såsom bitumen, oljebaserade produkter eller kemikalier.
En panna är ett slutet kärl som innehåller tunna rör. Ju större panna – desto fler rör. Teknologin är mycket vanlig ombord på fartyg, men den kan även användas för industriella applikationer. I produktutbudet finns det två olika typer av pannor där rören hettas upp på olika sätt: den ena använder spillvärmen i motorernas avgaser medan den andra typen, som främst verkar då motorn är avstängd, använder värme från en oljebrännare. Värmen från rören hettar sedan i sin tur upp och förångar vattnet i behållaren, ånga som kan användas för att driva en rad processer som till exempel uppvärmning, nedkylning, rengöring, för att generera elektricitet eller producera varmvatten för personer ombord.
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera olika vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Dekantercentrifuger bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med en hastighet på cirka 5 000 varv per minut. De används för att separera större partiklar vilket innebär att vanliga användningsområden för en dekanter är avvattning av rötslam i reningsverk, inom olivoljeproduktion, i destillerier samt för rening av borrlera i samband med oljeutvinning.
Pressar för mekanisk avvattning av såväl kommunalt, som industriellt avloppsvatten. Denna separationsteknik tillkom via förvärvet av Ashbrook Simon-Hartley och är ett komplement till dekantrarna.
Höghastighetsseparatorer har många användningsområden. De kan bland annat rena drivmedel och smörjoljor ombord på fartyg, processa vegetabilisk olja, ingå i produktionen av läkemedel, mjölk, öl, vin, juicer och andra drycker samt användas i kemi- samt olje- och gasindustrin. De har en hög rotationshastighet, upp till 12 000 varv per minut, är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra.
En annan separationsteknik som Alfa Laval kan erbjuda är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar.
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar på flödeshanteringsprodukter för hygieniska applikationer samt för den marina industrin och offshoremarknaden. Livs- och läkemedelsindustrin samt producenter av hälso- och skönhetsprodukter efterfrågar utrustning som kan leva upp till strikta hygieniska krav för att säkerställa att det inte förekommer någon risk för kontaminering i produktionen. Inom dessa industrier används Alfa Lavals pumpar, ventiler, installationsmaterial och tankutrustning för att producera drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter.
Efter förvärvet av Frank Mohn AS, erbjuds även pumpsystem för den marina industrin och offshoremarknaden. Applikationsområdena omfattar såväl pumpsystem för lastning och lossning av flytande last ombord på produktoch kemikalietankers, som pumpsystem till flytande och stationära olje- och gasplattformar där de ingår i brandsäkerhetslösningar, kan förse värmeväxlare med vatten för kylapplikationer, pumpar ballastvatten och även används för att pumpa själva lasten.
Pumpar driver förflyttningen av vätskor i en process och ventilerna styr och dirigerar flödet genom att de öppnas eller stängs. Till hygieniska applikationer erbjuder Alfa Laval i huvudsak centrifugal-, membran och lobrotorpumpar. Bland ventilerna är de vanligaste typerna reglerventiler, konstanttrycksventiler, vridspjällsventiler och membranventiler
Till den marina sektorn och offshore erbjuds dränkta, hydrauliska pumpsystem till produktoch kemikalietankers. De effektiva systemen möjliggör en säker och flexibel lasthantering, vilket ger kortare tid i hamn och färre resor med ballast. Inom olja och gas erbjuds pumpsystem för havsvatten, vatteninjektion och brandsläckning, vilka bidrar till en säker och effektiv drift.
Alfa Laval erbjuder hygienisk tankutrustning för användning inom framförallt livs- och läkemedelsindustrin. Utbudet inkluderar allt från blandare till rengöringsutrustning.
Blandarna kan mixa både trög- och lättflytande vätskor, omfattande allt från mjölk, vin och juice till yoghurt, desserter och fruktdrycker. Det finns även blandare som kan erbjuda såväl blandning som rengöring av tanken efteråt.
Energy & Process
GEA (Tyskland) SPX/APV/ WAUKESHA
Marknadsposition Försäljning
Företag som producerar livsmedel, mejeriprodukter och drycker är under kontinuerlig press att producera fler, bättre och än mer smakrika produkter. Samtidigt måste de leva upp till kompromisslösa krav på hygien och säkerhet. Alfa Lavals innovativa teknologier och lösningar gör att vi ligger i täten för denna accelererande utveckling då vi hjälper tillverkare optimera sin produktion. Det handlar helt enkelt om att maximera råvaruanvändningen och samtidigt minimera påverkan på miljön.
Att bibehålla fräschören hos frukt och grönsaker, efter de skördats, är nyckeln till framgång för livsmedelstillverkare världen över.
Ta chili till exempel. Efter att chilifrukterna torkats måste denna starka krydda varsamt förvaras i kyllager för att behålla sin arom. Rätt temperatur och luftfuktighet är avgörande. Liksom att energiförbrukningen minimeras.
Den självklara lösningen: teknologi och utrustning från Alfa Laval. Vårt innovativa tänkande leder vägen för chiliprocessen. En symbol för vår omtanke.
Tomaten är älskad i alla kök. Den är vacker och kan användas till det mesta.
Samtidigt är den en viktig råvara för livsmedelsindustrin. Den utgör basen för olika typer av såser, soppor och dippor, liksom för den oumbärliga ketchupen. En inbyggd bonus är att tomaten är en naturlig källa för lykopen, en antioxidant med vetenskapligt erkänt cancerskydd.
Alfa Lavals separatorer, värmeväxlare och flödeshanteringsprodukter spelar en avgörande roll när det gäller att förvandla mogna, smakrika tomater till premiumprodukter. Vi arbetar hand i hand med livsmedelsindustrin för att locka fram de inre kvaliteterna i deras produkter.
Mangofrukten är sprängfylld av fibrer, vitaminer och massvis med andra nyttiga näringsämnen och ger därmed ett viktigt tillskott till vår diet.
Producenter av mangojuice och puré brottas emellertid med ett irriterande problem: fruktens små svarta fläckar. Dessa är helt normala men de gör att den processade mangon ser mindre aptitlig ut än den borde.
Genom att integrera Alfa Lavals dekantrar i produktionslinjen kan prickarna så gott som elimineras. En fläckfri lösning!
Olivolja sänker halten av farligt kolesterol. Detta reducerar i sin tur risken för hjärtinfarkt. Inte konstigt att olivolja är grunden för en ny, mer hälsosam livsstil.
Och vi på Alfa Laval – med våra högkvalitativa separatorer, dekantrar och värmeväxlare – hjälper denna utveckling på traven. Våra produkter och system medverkar årligen till att producera mer än 300 miljoner liter jungfrulig olivolja. Extremt ren och utan tillsatser.
Vi bidrar därigenom till ett rikare liv för människor. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat.
Alfa Lavals organisation utgår från affärsidén: Att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen. För att förverkliga detta behövs en struktur som bottnar i kunskap om kundernas behov och processer, något som förverkligas genom medarbetarnas specialistkompetens. Dessa kunskaper, kombinerade med insikt i hur kunderna genomför sina upphandlingar och inköp, ligger bakom Alfa Lavals försäljningsorganisation, med de tre divisionerna: Equipment, Process Technology och Marine & Diesel.
Equipment erbjuder komponenter till kunder som har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter.
Försäljning sker främst via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer. Divisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom tillgänglighet är ett nyckelord. Tillgänglighet genom flera/många kanaler, geografiskt och för olika industrier. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att även e-handelserbjudandet kontinuerligt utvecklas.
Process Technology vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar inom värmeöverföring, separering eller flödeshantering, för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten.
Försäljning sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer, direkt till kund. Divisionen kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Andel av koncernens orderingång 39% Eftermarknadens andel av divisionen 30% Läs mer på sidorna 30–31.
Divisionen erbjuder produkter, lösningar och system inom områdena energi, miljö och säkerhet till kunder inom marin och offshore samt landbaserad dieselkraft.
Försäljning sker via den egna organisationen direkt till redare, varv och dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Erbjudandet omfattar olika huvudproduktgrupper som i sin tur innefattar komponenter, moduler, anpassade system, ångpannor, separatorer, värmeväxlare, pumpsystem, inertgassystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem samt system för rening av ballastvatten.
Koncernen har en gemensam försörjningskedja, som tjänar samtliga tre säljande divisioner; Operationsdivisionen, en centraliserad enhet med ansvar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning och distribution. Tid, kostnad, kvalitet samt hållbarhet är ledord för denna division eftersom optimerad prestanda i försörjningskedjan utgör ett viktigt steg, av flera, för att leverera produkter som i sin tur kan bidra till att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Slutlig leverans ska omfatta rätt produkt, av rätt kvalitet, med rätt dokumentation och i rätt tid. Därmed är det Operations insatser, kombinerat med de säljande divisionerna, som bidrar till att Alfa Laval kan leva upp till affärsidén. Läs mer på sidorna 34–35.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i begränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handelserbjudandet.
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen.
Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livs-, läkemedels- och dryckesindustrin som mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan återanvändas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön.
Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas utveckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljövänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen.
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen.
leva upp till allt hårdare lagar och miljökrav. Bland annat levereras dekantercentrifuger för avvattning av rötslam i kommunala reningsverk, världen över.
Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering.
Orderingång Förändring i orderingång - 2014 + 2013 Andel av divisionens orderingång 3%
Verksamhet
Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin samt sektorn för biovetenskap. Lösningarna används bland annat vid produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, läkemedel, ingredienser, mjölkproteiner, socker, halvfabrikat, vegetabiliska oljor och olivoljor, samt köttoch fiskproteiner.
Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtionsmönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling.
Orderingång Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 22%
Service
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Eftermarknaden är ett prioriterat område och en övergripande strategi är att utveckla och expandera reservdelsoch serviceverksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 36–37.
Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp.
Orderingång Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 30%
Divisionen har ett stort och varierat utbud av produkter, inom områdena energi, miljö och säkerhet, till kunder inom den marina industrin, dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen direkt till kund. Erbjudandet omfattar bland annat försäljning av komponenter, moduler och anpassade system såsom ångpannor, separatorer, värmeväxlare, pumpsystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem och system för rening av ballastvatten. Dessutom har divisionen en väl utbyggd eftermarknadsorganisation.
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
nya svaveldirektivet för så kallade ECA områden. Under hösten lanserade Alfa Laval den senaste generationen svavelreningssystem – Alfa Laval PureSOx 2,0 – och efterfrågan utvecklades positivt, med en avsevärd orderingångsökning jämfört med föregående år.
– Höjdpunkter under året inkluderade förvärvet av det norska bolaget Frank Mohn AS. Detta förvärv adderade en unik flödeshanteringsteknologi för såväl marin- som offshorebaserade applikationer. Vidare invigdes Alfa Lavals test- och utbildningscenter i Ålborg, Danmark. Centret möjliggör en snabbare FoU-process avseende utvecklingen av nya produkter för såväl miljö- som energibesparande applikationer.
Segmentet förser redare, varv och dieselmotorproducenter med ett stort urval av produkter inom områdena energi, miljö och kraft. Produktportföljen inkluderar bland annat separatorer, värmeväxlare, färskvattengeneratorer, tankreningsutrustning, ballastvattenreningssystem samt mycket mer.
Marine: Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvsindustrin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning, fokus på energieffektivitet.
Diesel: Behov av elektricitet på avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk.
Orderingång Förändring i orderingång + 2014 = 2013 - 2012 Andel av divisionens orderingång 24%
Förser kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med en rad komponenter, moduler och anpassade system ämnade att optimera deras processer, spara energi samt reducera utsläpp. Erbjudandet inkluderar ångpannor, inertgassystem, system för rening av avgaser samt hetoljesystem.
Det globala transportbehovet, statligt stöd till lokala varv, miljölagstiftning, ökad fokus på energieffektivitet, lagar som reglerar säkerheten vid transport av lättantändligt gods, investeringar i offshoreutvinning av olja och gas samt förbättrade teknologiska lösningar för offshoreutvinning.
Orderingång Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 22%
Marine & Offshore Pumping Systems
Att förse kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med pumpsystem. För den marina industrin erbjuds bland annat dränkta pumpsystem till kemikalie- och produkttankers för optimerad lastning och lossning. Inom offshore olja och gas erbjuds pumpsystem som bidrar till en säker och effektiv drift. I erbjudandet ingår bland annat pumpsystem för brandsläckning.
Det globala transportbehovet av till exempel raffinerade oljeprodukter och kemikalier, fartygsägarnas växande behov av lösningar för optimerad lastning och lossning, utbyggnaden av FPSOs, trenden att raffinaderier ligger närmare källan, utbyggnaden av skiffergas i USA och ett generellt ökat behov av fossila bränslen. Behovet av säkerhetslösningar för offshoremarknaden.
Orderingång Förändring i orderingång
och saknar jämförelsetal.
Har ett brett erbjudande till divisionens kunder omfattande reservdelar, service, reparation, uppgraderingar samt ersättningsprodukter. Nätverket är väl utvecklat, redo att hjälpa kunder när de behöver det och där de behöver det. Läs mer på sidorna 36–37.
Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan.
2014 *
Alfa Lavals position som världsledande leverantör av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separation och flödeshantering, förklaras av en rad faktorer – många av dem synliga externt – såsom effektiva produkter av hög kvalitet, ett oöverträffat försäljnings- och servicenätverk, branschens bredaste produktsortiment och medarbetare med djupa kunskaper om en stor mängd olika industriella processer. Mindre synligt utifrån, men lika avgörande för Alfa Lavals fortsatta framgång, är det arbete som sker inom Operationsdivisionen, företagets gemensamma försörjningsorganisation.
Inköp Tillverkning Distribution/Logistik
Operations ansvarar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning, logistik och distribution. Det innebär att organisationen kontinuerligt konfronteras med en rad viktiga frågor som måste lösas för att arbetet och processerna ska löpa väloljat. Kvalitet, effektivitet, kostnad, kapacitetsutnyttjande, leveranssäkerhet, leveranstider, säkrad tillgång till råvaror, miljöaspekter och säkerhet är endast några av de otaliga faktorer som organisationen måste hantera och balansera på daglig basis. I slutänden ska det leda till konkurrenskraftiga produkter som levereras med korta ledtider, rätt kvalitet, rätt dokumentation och i rätt tid.
De produktionsrelaterade inköpen är omfattande och inkluderar en rad olika råmaterial och komponenter. För Alfa Laval utgör just direkt material den enskilt största posten i kostnad såld vara och metaller såsom stål, nickel, koppar, aluminium och titan står i sin tur för den största delen av direkt material. Denna exponering innebär att Alfa Laval lägger ner mycket tid och resurser på att kontinuerligt utveckla inköpsprocessen. Inköpen konsolideras för att täcka gruppens totala behov, vilket ger nödvändig styrka i förhandlingarna med leverantörer. Men priset är bara en komponent – andra viktiga faktorer är leveranser i rätt tid, rimliga ledtider, rätt kvalitet samt att leverantörerna lever upp till Alfa Lavals affärsprinciper för säkerhet, hälsa, miljö och etik. Organisationens arbete med att utveckla just denna del av inköpsprocessen resulterade under året i en ny plattform för revision av leverantörer. Den nya plattformen har en global standard, vilket innebär enhetliga och därmed jämförbara revisioner. Detta förväntas öka transparensen, minska riskerna, förbättra kvaliteten på rapporteringen och i förlängningen underlätta uppföljningsarbetet. Organisationen utarbetade dessutom en plan som bland annat fokuserar på att hjälpa leverantörerna så att de dels förstår innebörden av Alfa Lavals affärsprinciper och dels vilken typ av förändringar som krävs för att säkerställa att de lever upp till dem.
Cirka 80 procent av värdet av Alfa Lavals totala inköpsvolym kommer från 420 leverantörer (356) och 65–70 procent sker inom ramen för globala kontrakt.
Alfa Lavals produktionsorganisation sträcker sig över fyra kontinenter, Europa, Asien, Nordamerika och Latinamerika. Denna struktur reflekterar både praktiska och kostnadsmässiga övervägningar. Lokal efterfrågan möts ofta bäst med lokal tillverkning, samtidigt som det givetvis finns fördelar att vinna med att förlägga tillverkningen till regioner med lägre kostnader. Själva produktionen grundar sig i sin tur på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek på produkten – inte produktens slutliga användningsområde. Hanteringen av tillverkningsprocessen är något som ses över kontinuerligt för att säkerställa att Alfa Laval på bästa sätt kan möta efterfrågan – var den än finns och när den än uppstår – med högkvalitativa produkter.
Alfa Lavals affärsprinciper innebär att det internt sker avsevärda ansträngningar för att minska effekterna på miljön. Samtidigt som stora delar av företagets produkter
kan minska kundernas energi- och vattenförbrukning är det lika viktigt att Alfa Lavals eget fotavtryck är så rent, effektivt och energieffektivt som möjligt. Miljöarbetet drivs av linjeorganisationen för att säkerställa att det är en del av det dagliga arbetet. För mer information om Alfa Lavals miljöoch hållbarhetsarbete – gå till "www.alfalaval.com/about-us".
Distribution och logistik omfattar allt från orderhantering och lagerhållning till lagerplock, leveranser och fakturering. Basen är de distributionscenter som finns i Sverige, Danmark, Kina, Singapore, USA, Japan och Indien. Dessa centra ansvarar för leveranssäkerheten av produkter samt tillgången, lagerhållningen och leveranserna av reservdelar. Varje år ska stora volymer av produkter och reservdelar distribueras.
Alfa Lavals totala transportbehov hanteras av en koncerngemensam organisation, som tack vare de konsoliderade volymerna kan arbeta för att detta sker effektivt samt kostnads- och miljömedvetet. Organisationen arbetar kontinuerligt för att reducera koldioxidutsläppen genom att skeppa så lite som möjligt via flyg. Det finns emellertid tillfällen då Alfa Laval inte kan styra över leveranssättet; tillfällen då kunder vill ha leverans med mycket kort ledtid, eller då organisationen behöver ta igen en eventuell försening tidigare i försörjningskedjan. Vid dessa tillfällen är flyg den enda möjliga lösningen, vilket får en direkt negativ inverkan på gruppens utsläppsmål. Målet är att reducera utsläppen av koldioxid från transporter med tre procent varje år fram till 2014. Under 2014 fraktades 25 (26) procent med fartyg, 69 (67) procent med lastbil och 6 (7) procent med flyg.
Hög kvalitet, driftsäkerhet, lång livslängd, optimal prestanda, god driftekonomi. Allt detta får man när man investerar i ny utrustning från Alfa Laval. Men, varför stanna där? Om man valt att investera i den bästa utrustningen skall man naturligtvis även dra nytta av den bästa servicen. På så sätt optimeras förutsättningarna för att känna trygghet under utrustningens hela livstid, med processer som går obehindrat, utan oplanerade driftstopp.
Alfa Lavals utrustning finns installerad inom ett stort antal industrier – världen över. Olika industrier, olika produkter, olika kunder – Alfa Lavals serviceverksamhet står inför större variationer än någon annan del av företaget. Då säger det sig självt att man inte kan erbjuda en lösning som passar alla. Kundernas behov varierar beroende på vilket typ av teknologi det handlar om – värmeöverföring, separation eller flödeshantering. De varierar även med hur mycket kunden kör sina processer, vilken miljö produkten arbetar i, dess arbetsuppgifter samt om kunden har en egen serviceorganisation eller inte. Tittar man på alla dessa variabler är det uppenbart varför behovet av reservdelar och service i vissa fall uppstår efter några få månader, medan det i andra fall kan dröja flera år. Det är just därför det är så viktigt att Alfa Laval kan erbjuda precis de tjänster som den enskilde kunden behöver – varken mer eller mindre. Serviceavtalen, som kan skräddarsys för att möta individuella behov och önskemål, täcker allt från byten av reservdelar och schemalagda underhållsåtgärder till totalansvar för utrustningens drift och underhåll. Det är, trots allt, billigare att arbeta förebyggande än riskera oplanerade driftstopp.
Alfa Laval har över 100 serviceverkstäder, placerade världen över. Närheten till kunden är oerhört viktig och i vissa fall den faktor som får kunden att, redan i samband med sitt ursprungliga investeringsbeslut, välja produkter från just Alfa Laval. Att veta att man kan få hjälp när man behöver det och där man behöver det, skänker trygghet.
I de lokala serviceenheterna finns välutbildade och erfarna serviceingenjörer, som stöds av centrala grupper av specialister. En del av arbetet kan givetvis ske ute hos kund, men om det uppstår behov av en större reparation eller rekonditionering så finns det alltid en serviceverkstad inom räckhåll. Alfa Lavals servicenätverk är en strategiskt viktig del av verksamheten som kontinuerligt byggs ut. Under 2014 tillkom ytterligare serviceverkstäder, bland annat i Grekland, Indonesien och Kina.
Förutom underhåll och reservdelar, kan Alfa Lavals serviceverksamhet erbjuda prestandauppgraderingar av redan installerade produkter, så som till exempel plattvärmeväxlare, separatorer och dekantrar, för att öka kapaciteten, förbättra produktiviteten, minska
energiförbrukningen och skära ner på driftoch underhållskostnaderna. En annan typ av uppgraderingar, som är centrala i marin, är uppgraderingar för att utrustningen ska klara nya lagkrav. Uppgraderingarna säkerställer tillgång till de senaste tekniska framstegen och förbättringarna, utan att investera i helt ny utrustning.
Att satsa på service och reservdelar från Alfa Laval genererar nytta för kunden, då de installerade produkterna ges optimala förutsättningar för ett problemfritt och långt liv. Och självklart finns det fördelar även för Alfa Laval. Verksamheten är inte bara lönsam, den är också mindre konjunkturkänslig och har därmed en allmänt stabiliserande inverkan på företaget i en vikande konjunktur. Samtidigt är den en viktig kugge i arbetet med att fånga upp nya önskemål och behov som, via forsknings- och utvecklingsorganisationen, kan omsättas i nya produkter. Sist, men inte minst, dess täta kundkontakter öppnar för ytterligare nyförsäljning. Serviceorganisationen ligger med andra ord inte "efter" utan är snarare del av ett kretslopp – och den är av stor betydelse för Alfa Laval.
Servicecenter Installerad bas
Mot slutet av 2014 hade Alfa Laval 107 Installerad bas som växer snabbt. serviceverkstäder (106). En omklassificering förklarar varför ökningen är så begränsad jämfört med föregående år.
Stor och mogen installerad bas som behöver underhållas och förnyas.
En kombination av snabbt växande marknader och etablerade nischapplikationer.
Ett företag växer med sina medarbetare. Men hur får man medarbetarna att trivas och växa? Människor är inte en homogen grupp utan individer med olika drivkrafter och behov. En del trivs med utmaningar, andra presterar bäst när de får uppleva tryggheten i det återkommande. Men alla olikheter till trots finns det givetvis behov som är gemensamma – som att få känna sig säker och uppskattad på sin arbetsplats. Ur denna komplexitet, hur skapar man en miljö där människor, trots individuella olikheter och behov, ändå trivs och strävar åt samma håll?
Det är de enskilda cheferna, med stöd av HR-funktionen, som tar sig an denna utmaning. Allt ifrån hur man attraherar nya individer, till hur man på bästa sätt tar hand om de som redan finns på plats i organisationen. Dessutom ska de bidra till att anställda i förvärvade enheter känner sig välkomna. Alfa Laval ska vara en säker arbetsplats med goda arbetsvillkor, karriärvägar öppna för alla och med möjligheter till personlig utveckling. Nöjda medarbetare är i förlängningen företagets absolut bästa ambassadörer.
Det första och grundläggande steget är att följa lokala lagar och regler, det andra att leva upp till företagets affärsprinciper vilka bland annat förbjuder diskriminering, fastslår rätten till facklig anslutning, respekterar mänskliga rättigheter, förbjuder barnarbete och föreskriver att Alfa Laval ska erbjuda en hälsosam och säker arbetsplats. Men, Alfa Lavals affärsprinciper fastslår inte bara hur företagets och dess anställda ska agera avseende mänskliga rättigheter, utan även vad gäller miljö, etik och transparens. Samtliga medarbetare ska ha kännedom om dessa principer och agera med dessa som bas, internt såväl som externt.
Det är grundläggande att Alfa Lavals medarbetare har en säker arbetsmiljö och inte riskerar sin hälsa på jobbet. Visionen är en arbetsplats fri från olyckor samt arbetsrelaterad ohälsa. Arbetet med hälsa och säkerhet är ständigt pågående och stöds av ett program som heter OHS (Occupational Health & Safety), som syftar till att förankra säkerhetsfrågor och säkerhetstänkande, liksom olika hälsofrågor, i de dagliga rutinerna. OHS har ett råd som utvecklar riktlinjer och strategier, globala prioriteringsområden och åtgärdsplaner. Rådet anger därmed inte bara riktningen, utan bidrar även med de verktyg som ska stödja förverkligandet av visionen. Alfa Laval har satt upp flera mål avseende hälsa och säkerhet. Läs mer om detta i den GRI rapport och den framstegsrapport som finns publicerade i hållbarhetssektionen på "www.alfalaval.com".
Alfa Laval är ett innovationsföretag med behov av kreativitet och nytänkande. För att främja detta behöver sammansättningen av medarbetare vara varierad. Nya idéer
och angreppssätt uppstår genom samarbete mellan personer av olika kön, nationalitet och läggning samt varierande åldrar, erfarenheter och åsikter. Därför är det viktigt att alla medarbetare kan känna att det finns karriärvägar öppna för dem. För att uppnå detta arbetar Alfa Laval med en öppen internrekrytering. Samtliga lediga positioner utannonseras på intranätet och alla anställda är välkomna att söka. Detta breddar basen av sökande och främjar dessutom rörlighet och mångfald, de ledord som ska prägla företagets rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Vid utgången av 2014 fanns 93 nationaliteter representerade inom Alfa Laval. Andelen kvinnor var 19 procent i företaget som helhet och 17,5 procent inom den grupp av chefer som rapporterar direkt till personer i koncernledningen.
Det finns ett brett utbud av utbildningar inom Alfa Laval, vissa sköts lokalt medan andra ingår i ett centralt program. Knytpunkten för de som är gemensamma för hela företaget är den inlärningsportal som finns på intranätet. Där hittar man information om samtliga kurser
och utbildningar. Under 2014 presenterades fler än 350 kurser, av vilka 150 var internetbaserade. Dessa bedrivs i grupp i realtid, eller fristående där deltagarna själva styr när och i vilken takt utbildningen ska ske. Intresset för och efterfrågan på denna typ av program ökar och HR-organisationen svarar med att utveckla och addera nya program, i takt med att behoven uppstår. Under året deltog cirka 7,700 medarbetare i någon av de kurser som erbjöds via portalen och slår man ut antalet timmar över samtliga anställda, erhöll varje medarbetare 6,4 utbildningstimmar från det centrala programmet.
Utveckling kan emellertid ske på fler sätt, som att man söker ett nytt jobb via intranätet, vilket möjliggör flytt till en ny position eller kanske till och med till ett nytt land. Alfa Laval verkar i en föränderlig värld och är exponerad mot många olika sektorer och länder. Företaget måste därför kontinuerligt utvecklas för att på bästa sätt följa och ta till vara den potential som finns. Med en organisation som fokuserar på prestation och utveckling är det nödvändigt att skapa en stimulerande miljö som möjliggör kontinuerligt lärande. Först då kan företaget optimera prestandan såväl internt som för dess kunder.
Varje år genomför Alfa Laval en global och koncerntäckande personalundersökning. I den senaste undersökningen deltog 94 procent av medarbetarna. Resultatet visade bland annat ett nöjdhetsindex på 88 procent och ett engagemang om 78 procent.
Medelantal anställda Omsättning per anställd, MSEK Anställda per region
Utfallet 2009–13 påverkades av kronförstärkningen. Utfallet 2011–12 påverkades av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval. Utfallet 2014 påverkades av en svagare krona samt förvärvet av Frank Mohn.
"Alfa Laval är ett resultatinriktat företag och vi arbetar därför systematiskt med att säkerställa att företaget har fokus på hållbarhetsområden med högre risk, där vi kan påverka och åstadkomma förbättringar. Utmaningarna på hållbarhetsområdet förändras ständigt och därmed även Alfa Lavals riskbedömningar och styrsystem. När vi identifierar nya utmaningar påbörjas vanligtvis projekt som integreras i linjeledningens löpande arbete. Denna rapport sammanfattar vår nuvarande struktur för hantering av hållbarhetsfrågor och belyser de områden som Alfa Laval för närvarande fokuserar på."
Lars Renström
Våra fyra affärsprinciper utgör grunden för företagets hållbarhetsarbete.
Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande
Vårt uppträdande styrs av högt ställda etiska krav
Vi optimerar användningen av naturresurser
MILJÖ
Vi bygger förtroende genom en öppen dialog
I våra affärsprinciper ingår ramverket "Protect, Respect and Remedy" (skydda, respektera och åtgärda) som 2011 introducerades i FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s reviderade riktlinjer från 2011 för multinationella företag. Vi är även undertecknare av FN:s Global Compact.
Affärsprincipernas omfattning gör det möjligt för oss att identifiera många potentiella risker. Men det skulle inte vara realistiskt att utgå ifrån att företaget kan hantera alla samtidigt, särskilt som flera ligger utom vår påverkan. Vi prioriterar därför för att uppnå en bra balans mellan hur allvarliga riskerna är och våra möjligheter att påverka och åstadkomma
förändringar. Vårt arbete med att uppnå en sådan balans kallar vi "Vital Few".
Varje år granskas våra framsteg samt de mål och prioriteringar som är satta för att uppnå de ambitioner som uttrycks i affärsprinciperna. Granskningen sker vid två tillfällen av såväl styrelse som koncernledning.
Vårt mål är att integrera nödvändiga, riskbegränsande åtgärder i vårt löpande arbete. Implementeringsprocessen vägleds av olika råd, ledda av personer ur koncernledningen och därutöver bestående av chefer från berörda avdelningar.
Affärsprincipen som rör socialt ansvar kan anses ha det största täckningsområdet. Den baseras på FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer. I vår riskbedömning undersöks den möjliga förekomsten av brott mot mänskliga rättigheter i vår försörjningskedja, i vårt företag och i våra kunders organisationer. I enlighet med FN:s vägledande principer, baseras våra prioriteringar på om det föreligger en risk för människor snarare än om det föreligger risker för företaget.
Inköpsavdelningarna har huvudansvaret för såväl riskbedömning som riskbegränsande åtgärder.
Vi har funnit att de främsta riskerna uppstår i länder med ett ineffektivt verkställande av nationell arbetslagstiftning samt internationella standarder för mänskliga rättigheter. För Alfa Laval gäller detta främst Kina och Indien. I dessa länder fokuserar vi på leverantörer som har en inbyggd risk på grund av de processer som utförs (exempelvis metallpolering, gjuteriarbete och smide). Med flera tusen leverantörer världen över väljer vi att prioritera sådana vi faktiskt kan påverka, det vill säga leverantörer för vilka vi är en stor och betydelsefull kund.
Alfa Lavals medarbetare: Linjecheferna, med stöd av personalavdelningen, har huvudansvaret för riskbedömning och riskbegränsande åtgärder.
Internt har vi funnit de största arbetsmiljöriskerna i våra verkstäder och bland fältserviceingenjörer som arbetar i kunders anläggningar. Vårt Arbetsmiljöråd fastställer policyer och prioriterar koncernövergripande initiativ. Rådet leds av personaldirektören och inkluderar även ledande chefer från organisationer som är exponerade för de största riskerna, som Operationsdivisionen och serviceverksamheten.
Även medarbetarnas välfärd är viktig. Alfa Laval får viktig återkoppling genom en global medarbetarundersökning, samt från representativa organ som European Employee Council. Som i alla svenska företag finns arbetstagarrepresentanter med på samtliga styrelsemöten på koncernnivå, vilket bidrar till att skapa en stark länk för kommunikation mellan medarbetare och ledning.
Kunder: Försäljningsorganisationernas ledningar bär huvudansvaret för riskbedömning och riskbegränsande åtgärder.
De stöds och vägleds av ett etiskt råd kallat Commercial Ethics Council (CEC). Rådet leds av företagets VD och inkluderar ytterligare tre personer från koncernledningen.
Brott mot mänskliga rättigheter är ofta grunden för internationella handelsembargon. Därför är exportkontroll ett viktigt fokusområde för det etiska rådet, för att säkerställa att samtliga, relevanta embargon respekteras och följs i samtliga säljkanaler som används för Alfa Lavals produkter. Kommersiella dilemman, som härrör från konflikter och
brott mot mänskliga rättigheter men som inte resulterat i handelsembargon, hanteras också.
Kundsäkerhet är av primär betydelse. Därför hänförs alla produktrelaterade säkerhetsproblem automatiskt till koncernens organisation för krisberedskap. Detta för att säkerställa att en grundlig orsaksanalys genomförs och att lämpliga avhjälpande åtgärder implementeras, inklusive återkallande av produkter, om så krävs.
Vital Few: Vi prioriterar två viktiga riskområden: 1. att förbättra arbetsförhållandena för medarbetare hos utvalda leverantörer i lågkostnadsländer och 2: att minska förekomsten av arbetsplatsolyckor i våra verkstäder och dessutom reducera andelen allvarliga olyckor.
Vår affärsintegritetsprincip omfattar: överenstämmelse med lagar; intressekonflikter; politiska bidrag; arbete mot mutor och korruption (ABAC); rättvis konkurrens samt ägarstyrning. Det kommersiella etikrådet, CEC, arbetar med riskbedömningar och riskbegränsande processer medan cheferna är ansvariga för att säkerställa att koncernpolicyer och tillämpliga lagar, regler och förordningar efterlevs. På sista tiden har vi fokuserat på ABAC-processerna och säljbolagen har genomfört en ny genomgång av risker och riskreducering. De största riskerna ser vi i länder med stor korruption, där vi säljer genom oberoende agenter.
Under 2014 lanserade vi förbättrade ABAC-processer, inklusive moduler för e-utbildning på flera språk. Det är obligatoriskt för all säljpersonal att ha genomfört e-utbildningen under 2015.
Vital Few: Implementeringen av förbättrade ABAC-processer inom samtliga säljorganisationer.
Våra produkter är vårt främsta hållbarhetsbidrag då de spelar en allt viktigare roll i minimeringen av industriell energianvändning, och därmed utsläppen av växthusgaser, samtidigt som de optimerar utbytet från naturtillgångar. Våra miljölösningar är ibland avgörande för att industriella processer ska kunna uppfylla lagar avseende utsläpp i såväl luft som vatten. En lista på hållbarhetsstudier återfinns i GRI-rapporten som är publicerad på Alfa Lavals hemsida.
Alfa Laval har ett miljöråd som övervakar arbetet med att minimera företagets miljöpåverkan. Rådet leds av direktören för Operationsdivisionen och inkluderar chefer från de organisationer inom företaget som har störst miljöpåverkan, som till exempel tillverkning, service- och reparationsverkstäder samt produktutveckling.
Alfa Lavals tillverkningsprocesser är varken energi- eller vattenkrävande. Ändå är det här som den största energikonsumtionen sker. 23 av de största anläggningarna svarar för cirka 85 procent av koncernens totala energianvändning. Risk för vattenföroreningar finns främst i serviceverkstäderna, där arbetet med att få bort kemikalier och restsubstanser från kundernas produktionsprocesser kräver en noggrann hantering för att undvika läckage.
Flygtransporternas utsläpp är av samma storlek som utsläppen från produktionen. Logistikavdelningen genomför månatliga analyser av vikt och avstånd för alla flygleveranser för att hjälpa till att fastställa projekt som kan minska behovet av flygfrakt.
Den positiva miljöpåverkan från Alfa Lavals produkter som uppstår när de har installerats, är avsevärt större än den negativa påverkan från företagets verksamhet. En effektiv implementering av ett livscykelperspektiv är en väsentlig del av produktdesignprocessen.
Vital Few: Vår målsättning är att: 1. säkerställa att vi har god kontroll över användningen av kemikalier förknippade med miljö- eller hälsorisker, 2. säkerställa att nya produkter har en lägre miljöpåverkan än produkterna de ersätter och 3. minimera utsläppen av växthusgaser från tillverkning och varutransporter.
Våra främsta mottagare vad gäller hållbarhetsinformation är SRI-analytiker, investerare, studenter och, på senare tid, även kunder, som en del av de senares initiativ för en hållbar leverantörskedja.
Alfa Lavals CSR-chef, som rapporterar till VD, tillhandahåller implementeringsstöd åt linjecheferna och hanterar både extern och intern kommunikation. Ett viktigt verktyg är Alfa Lavals webbplats www.alfalaval.com, där ytterligare två hållbarhetsrapporter återfinns: Progress Report (enbart på engelska), som är en sammanfattning av viktiga milstolpar och utmaningar, och GRI Report (enbart på engelska), som innehåller detaljerad statistik.
Vital Few: Förbättra vår kunddialog.
Alfa Lavals produktionsanläggning för plattvärmeväxlare i Lund använder årligen 3 700 MWh fjärrvärme för att värma byggnader och tappvatten. Det motsvarar den årliga konsumtionen för 176 svenska normalvillor.
Efter att i flera år funderat över hur man skulle kunna ta till vara den värme som alstras i produktionen av pressar och annan utrustning, finns nu en installation med värmeväxlare på plats. Lösningen innebär att 80 procent av uppvärmningsbehovet kommer att täckas med återvunnen värme. Detta sänker kostnaderna med 1,5 miljoner kronor per år och reducerar koldioxidutsläppen med 140 ton per år, motsvarande 141 enkelresor mellan Köpenhamn och New York.
Investeringen förväntas generera långsiktiga besparingar och ha en återbetalningstid på tre år. Förutom de direkta besparingarna blir anläggningen även en referensinstallation där kunder kan beskåda flera av företagets produkter i arbete.
Sammantaget går vinsterna bortom det monetära då investeringen är helt i linje med Alfa Lavals hållbarhetsfokus. Med den nya lösningen kommer spillvärme till nytta och koldioxidavtrycket reduceras. En ren miljövinst.
| Styrelseordförandens inledning | 45 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2014 | 46 |
| En introduktion till Alfa Laval | 46 |
| Aktien och ägarbilden | 46 |
| Årsstämman | 48 |
| Årsstämman för 2013 | 48 |
| Valberedning | 48 |
| Styrelse | 49 |
| Utskott | 50 |
| Bolagets revisorer | 51 |
| Ersättning till revisorer | 51 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| VD och övriga i den | |
| verkställande ledningen | 54 |
| Ansvarsområden | 56 |
| Ledningsgruppsmöten under 2014 | 56 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 56 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 57 |
| Kontrollmiljö | 57 |
| Riskbedömning | 57 |
| Kontrollstrukturer | 57 |
| Information och kommunikation | 57 |
| Uppföljning | 58 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 58 |
Alfa Laval har en tydlig strategi – att skapa lönsam tillväxt genom att ta till vara de strukturella förändringar vi ser inom energi, miljö, livsmedel och en alltmer globaliserad värld. Alfa Lavals slutmarknader kan alla, på något sätt, knytas till dessa områden.
Vi arbetar för organisk tillväxt genom att stärka närvaron i snabbväxande regioner där en förbättrad levnadsstandard drivit och fortsätter att driva livsmedelssektorns utbyggnad. Vi genomför satsningar för att stärka vår närvaro inom energisektorn, dels mot bakgrund av omvärldens prognoser om ett växande energibehov och dels för att möjliggöra en mer effektiv energianvändning. Vi utvecklar nya produkter för att möta en ökad reglering på miljöområdet och vi kompletterar med förvärv inom områden där vi ser fördelarna med att få en ny kanal till marknaden eller en bredare produktportfölj. Under året resulterade denna strategi i Alfa Lavals hittills största förvärv, Frank Mohn AS. Bolaget är en världsledande leverantör av pumpsystem för tillämpningar inom marin och offshore, t ex för lastning och lossning av flytande last ombord på produkt- och kemikalietankers. Förvärvet kompletterar Alfa Lavals erbjudande till den marina industrin, som gynnas då en allt mer globaliserad värld med växande handel bidrar till att öka transportbehovet.
Men samtidigt som vi fokuserar på tillväxt anstränger vi oss hela tiden för att bli än mer produktiva. Just produktivitetsförbättringar, att åstadkomma mer med mindre, är något som i hög grad – vid sidan av förvärvet – präglade styrelsearbetet under året. Bland annat aviserade vi ett kostnadsbesparingsprogram som löper över hela företaget och omfattar såväl struktur som försäljning och administration. Med en justerad kostym och ett konkurrenskraftigt erbjudande anser vi att Alfa Laval är utomordentligt väl positionerat för framtiden.
Vidare har styrelsens arbete fokuserat på den löpande finansiella och operationella utvecklingen. Det gemensamma för alla punkter som kommit upp på styrelsebordet under året är att våra diskussioner förts och våra beslut fattats med ett övergripande mål: att Alfa Laval ska visa lönsam tillväxt genom att förbli världsledande inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Med denna rapport vill vi visa att våra beslutsprocesser, vår ansvarsfördelning och våra kontrollaktiviteter – såväl i styrelsen som i företagets löpande verksamhet – säkerställer att vår väg mot detta mål följer gällande lagar och regler och Alfa Lavals affärsprinciper.
Lund i februari 2015
Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Alfa Laval ska styras på ett sätt som är långsiktigt hållbart, för ägare såväl som för anställda, kunder, leverantörer och andra intressenter. Detta kräver tydliga mål, riktlinjer och strategier samt att bolagets affärsprinciper avseende miljö, mänskliga rättigheter, etik och transparens verkligen omsätts i praktiken. Denna rapport syftar till att beskriva vilka regler, riktlinjer, lagar och policys som Alfa Laval lyder under, fördelningen av ansvar inom bolaget samt även hur dess beslutsorgan – årsstämma, styrelse och verkställande direktör – agerar och interagerar.
Att "bidra till att skapa en bättre vardag för människor", genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering.
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar för att "optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen." I realiteten innebär det att hjälpa kunderna bli mer produktiva, energieffektiva och konkurrenskraftiga.
Alfa Laval är ett resultatinriktat företag, med tydliga finansiella mål. Verksamheten styrs för att möta såväl affärsidén som de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att nå, eller gärna överträffa, målen ges utrymme för fortsatt utveckling, i linje med de strategiska prioriteringarna. Ett gott utfall skapar även värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att bolagets värde ökar.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå de finansiella målen har Alfa Laval strategiska prioriteringar. Dessa omfattar utvecklingen av produkter och närvaro, i första hand organiskt, men även via förvärv – samt strategier för ökad effektivitet.
Men lika viktigt som det är att nå målen och uppfylla affärsidén, lika grundläggande är det beteende som bolaget och dess anställda uppvisar på vägen dit. Som publikt bolag lyder Alfa Lavals styrning under en rad lagar och regler. De viktigaste omfattar svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen, börsens regler samt Svensk Kod för bolagsstyrning (i fortsättningen kallad Koden). Vidare har bolaget interna regler vilka inkluderar styrdokument med riktlinjer och instruktioner samt processer för kontroll och riskhantering. Styrelsens och VD:s arbete regleras av deras respektive arbetsordningar. Som en röd tråd löper Alfa Lavals affärsprinciper. Samtliga anställda inom Alfa Laval ska ha kännedom om dessa principer och agera med dessa som bas. Affärsprinciperna återfinns på www.alfalaval.com.
Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2014 är granskad av bolagets revisorer.
Alfa Laval hade, per den sista december 2014, 419 456 315 utestående aktier, fördelade på 40 505 aktieägare, enligt Euroclear Swedens aktiebok. Varje aktie motsvarar en röst. Den enskilt största ägaren och den enda med ett innehav överstigande 10 procent, var Tetra Laval som per utgången av året ägde 26,1 procent av Alfa Lavals aktier. Näst största ägare var Alecta Pensionsförsäkring med 6,5 procent, följt av Foundation Asset Management med ett innehav på 6,0 procent. Juridiska personer stod för drygt 93 procent av ägandet, medan fysiska personer stod för återstoden. Geografiskt sett stod följande fem länder för totalt 94,2 procent av ägandet: Sverige, Nederländerna, USA, Storbritannien och Luxemburg. För mer detaljerad information avseende Alfa Lavals aktie, dess utveckling samt ägarbilden, gå till aktieavsnittet på sidorna 16 och 17.
Utdelning och andel av justerad
vinst/aktie** De tio största ägarna per 30 december 2014*
| SEK | % | Antal aktier % |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2014, %-enheter |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 4 | 45,8 | 46,7 | 60 | Tetra Laval BV 50 000 |
109 487 736 100 |
26,1 | +/- 0 | |||
| 38,6 | 41,7 | Alecta | 27 111 000 | 6,5 | 0,2 | |||||
| 3 | 37,4 | 40 000 Foundation Asset Management AB |
25 100 000 75 |
6,0 | +/- 0 | |||||
| 40 | Swedbank Robur fonder 30 000 |
24 845 024 | 5,9 | -0,5 | ||||||
| 2 | AMF Försäkring & Fonder | 22 829 625 50 |
5,4 | 1,5 | ||||||
| 20 | 20 000 Nordea Investment Funds |
7 710 308 | 1,8 | -0,3 | ||||||
| 1 | Fjärde AP-fonden 10 000 |
25 5 075 100 |
1,2 | 0,2 | ||||||
| 3,00 | 3,25 | 3,50 | 3,75 | 4,00 * |
Handelsbanken fonder | 3 793 837 | 0,9 | +/- 0 | ||
| 0 | 0 | 0 Andra AP-fonden |
0 3 519 179 |
0,8 | 0,3 | |||||
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 10 11 12 13 Folksam |
14 3 158 203 |
10 11 12 0,8 |
13 14 +/- 0 |
||
| Utdelning | Andel av justerad vinst/aktie | Summa tio största | 232 630 012 | 55,5 |
Källa: Euroclear * Tabellen är justerad för custodian banker. Om dessa inkluderas står de för ett sammanlagt innehav om 6,5%.
47
Totalt antal aktieägare
Bolagets firma är Alfa Laval AB (publ) och dess styrelse har sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt, eller genom dotter- och samriskföretag i Sverige och utomlands, bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar vad gäller hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 20 april 2009 och finns i sin helhet publicerad på www.alfalaval.com
Årsstämman är Alfa Lavals högsta, beslutande organ. Alla aktieägare har rätt att delta och varje aktie har en röst. De flesta förslag som tas upp till stämman beslutas med enkel majoritet. Men det finns punkter som kräver kvalificerad majoritet, som till exempel ändringar i bolagsordningen eller beslut om återköp av aktier. Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång i Lund eller Stockholm. Normalt hålls den i Lund, runt månadsskiftet april/maj. Datum och plats meddelas senast i samband med offentliggörandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet. För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare som inte kan delta personligen, har rätt att delta via ombud med fullmakt. Ägare som har aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Årsstämman hålls på svenska och dokumentationen finns tillgänglig på såväl svenska som engelska. Alfa Laval strävar efter att samtliga stämmovalda styrelseledamöter ska delta, samt i möjligaste mån samtliga medlemmar av koncernledningen. Bolagets revisorer är alltid närvarande.
Årsstämma för räkenskapsåret 2013 hölls den 28 april 2014 på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vid stämman deltog 411 personer – inkluderande ägare, ombud, biträden, gäster och funktionärer.
Det totala röstetalet representerat var 62,6 procent. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. Protokoll från årsstämman, liksom all övrig stämmorelaterad information, finns att läsa på www.alfalaval.com/investerare. Nedan återfinns några av de beslut som fattades vid stämman:
– Fastställande av riktlinjer för ledande befattningshavare, i linje med styrelsens förslag. Dessa riktlinjer omfattar såväl fast kompensation, som ett kortsiktigt och ett långsiktigt program för rörlig ersättning.
Valberedningen bereder och lägger fram förslag på kandidater till styrelsen samt i förekommande fall, revisorer. Som grund används bland annat den årliga utvärdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar. Andra viktiga faktorer att väga in är vilken typ av kompetens som behövs, mot bakgrund av företagets strategi. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater och även genomföra intervjuer med individuella styrelseledamöter. Vidare omfattar dess arbetsuppgifter att lägga fram förslag på ersättningsnivåer till ledamöter i styrelsen och dess utskott.
Valberedningens sammansättning bereds enligt den process som årsstämman godkänner.
För Alfa Lavals del innebär detta att styrelsens ordförande kontaktar representanter för de största aktieägarna vid tredje kvartalets utgång och uppmanar dessa att utse var sin ledamot. Valberedningen kan sedan besluta att även styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå.
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval, %* |
|---|---|---|
| Jörn Rausing | Tetra Laval | 26,1 |
| Claes Dahlbäck | Foundation Asset Management | 6,0 |
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 6,0 |
| Ramsay Brufer | Alecta | 5,8 |
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Försäkring & Fonder | 4,8 |
* Per den sista september 2014.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger eller till någon av ägarrepresentanterna. Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected]
När sammansättningen är klar kommuniceras denna med ett pressmeddelande, i rapporten för det tredje kvartalet samt på Alfa Lavals hemsida. Inför stämman 2015, skedde offentliggörandet den 15 oktober 2014. Informationen fanns även med i Alfa Lavals rapport för det tredje kvartalet, som publicerades den 28 oktober.
Inför årsstämman ingår följande personer i valberedningen: Jörn Rausing (Tetra Laval,) Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder), Ramsay Brufer (Alecta), Claes Dahlbäck (Foundation Asset Management) samt Lars-Åke Bokenberger (AMF). Valberedningens innehav representerade 48,7 procent av antalet utestående aktier per den sista september 2014. Styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt sekreterare och Jörn Rausing till dess ordförande. Den senares position som styrelseledamot gör att rollen som ordförande är en avvikelse från Koden. Bakgrunden är att valberedningen ansåg Jörn Rausing som utomordentligt lämpad att leda dess arbete och nå bästa möjliga resultat för bolagets ägare.
Valberedningens arbete inför årsstämman Valberedningen höll tre möten inför årsstämman och därutöver gjordes ett antal avstämningar via telefon och e-post. Mötena omfattade bland annat utvärdering av styrelsens sammansättning samt vilken kompetens som kan komma att behövas framöver.
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Dess arbete och ansvar regleras bland annat av svensk aktiebolagslag, lagen om styrelserepresentation för privatanställda, bolagsordningen, styrelsens egen arbetsordning, börsens regelverk för emittenter samt Koden. Styrelsen upprättar och utvärderar bolagets långsiktiga mål och strategier, vilket bland annat inkluderar att fastställa affärsplaner och ekonomiska planer, granska och godkänna bokslut, anta riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar eller betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Vidare fastställer den instruktioner för den verkställande direktören gällande den dagliga verksamheten. Styrelsen (genom revisionsutskottet) handlar upp revisionstjänster, håller löpande kontakt med bolagets revisorer och arbetar för att säkerställa att bolaget har god intern kontroll samt formaliserade rutiner. Styrelsen utser den verkställande direktören och genom ersättningsutskottet hanteras löner och ersättningar till ledande befattningshavare.
Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av nio ledamöter, utan suppleanter. Ledamöterna, som väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma, är skyldiga att ägna uppdraget den tid och
omsorg, och ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens sammanträden bjuds bolagets tjänstemän in som föredragande och experter. Bolagets ekonomi- och finansdirektör deltar vid samtliga möten, liksom Alfa Lavals chefsjurist, som är styrelsens sekreterare.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström – bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing, Jörn Rausing och Lars Renström. Dessa kan inte anses vara oberoende på grund av deras relation till Tetra Laval, som per den 31 december 2014 ägde 26,1 procent av aktierna i bolaget.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelse, utskott och bolagets verkställande direktör. Vidare definierar den styrelseordförandens roll och innehåller en särskild instruktion för bolagets VD rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls torsdagen den 23 april 2015 klockan 16.00 i Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare kan de även få information om årsstämman hemskickad per post.
Varje år genomförs en kombinerad utbildnings- och studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2014 gick resan till Alfa Lavals anläggningar i Tumba och Eskilstuna.
löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen.
Under 2014 uppgick antalet styrelsemöten till 10, varav 8 var ordinarie. Tre möten skedde per telefon och ett per capsulam. Övriga ägde rum i Lund, Stockholm och Eskilstuna. De ordinarie punkterna på mötesagendan omfattade resultatutfall, orderutveckling, investeringar och förvärv. Inför varje möte förbereder bolagets VD en agenda i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som vill diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att nödvändig materiel kan förberedas. Kallelser med agenda, informations- och beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet. Beslut fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden.
Samtliga nya styrelseledamöter får ett om fattande introduktionsprogram. Vidare genomförs varje år en kombinerad utbildnings- och studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2014 gick resan till Alfa Lavals anläggningar i Tumba och Eskilstuna.
Styrelsens ordförande initierar årligen en utvärdering av styrelsens arbete. Denna fokuserar på styrelsens arbetsformer, arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Målet är att säkerställa en väl fungerande styrelse.
Utvärderingen utgör ett underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
Ordförande leder styrelsearbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt Koden. Ordförande ska säkerställa att arbetet är välorganiserat, bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets VD följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Förutom att ansvara för att styrelsens arbete utvärderas, deltar styrelseordföranden i utvärderingsoch utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Vidare kontrollerar ordföranden att styrelsens beslut verkställs och han är även företagets företrädare i ägarfrågor.
Styrelsens arvoden beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskott, utgår tillägg. Arvodena för styrelse och kommittéuppdrag är inte pensionsgrundande.
Alfa Lavals bolagsordning föreskriver att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott som rapporterar till styrelsen. Utskottsledamöterna utses bland styrelsemedlemmarna, ett år i taget.
Ansvarsområden
Revisionsutskottet ska bland annat säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. För ytterligare information om vilka uppgifter som åligger revisionsutskottet se "Styrelsens rapport om intern kontroll" på sidan 57.
Ledamöterna utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2014 utgjordes dessa av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Ulla Litzén. Alfa Lavals chefsjurist var utskottets sekreterare. Under året hölls fyra möten, varav ett per telefon. Närvarande var även bolagets ekonomi- och finansdirektör, den ansvarige för internrevisionen samt bolagets revisorer. Under årets möten avhandlades bland annat följande: genomgång av rutinerna för bolagsstyrning, genomgång och resultatuppföljning av den årliga återrapporteringen från för närvarande drygt 200 chefer avseende styrning; uppdatering av utvecklingen inom IFRS, förändringar i Koden samt genomgång av avsättningar och reserveringar i koncernen.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra
Styrelsen Namn Närvaro Ersättning Utsedd av årsstämman Anders Narvinger 9 1 250 000 Gunilla Berg 8 475 000 Arne Frank 8 475 000 Björn Hägglund 9 475 000 Ulla Litzén 8 475 000 Finn Rausing 9 475 000 Jörn Rausing 9 475 000 Lars Renström 9 Ulf Wiinberg 8 475 000 Totalt 4 575 000 Arbetstagarrepresentanter Jan Nilsson 9 Susanna Norrby 9 Bror García Lantz 9 Antal möten 9
villkorsfrågor som rör VD och övriga personer i koncernledningen. Utskottets uppgift är att bereda riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som sedan beslutas av årsstämman, samt ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för VD. Utskottet ska även hantera löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD.
Ersättningsutskottet utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2014 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Arne Frank. Utskottet höll tre möten, där samtliga ledamöter var närvarande. Därutöver hölls telefonmöten angående löpande frågor. Varje möte protokollförs separat och innehållet delges styrelsen, förutom i vissa fall då besluten protokollförs direkt i motsvarande styrelseprotokoll. Utskottets möten omfattade genomgång och uppföljning av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, övriga koncernriktlinjer och internationella frågeställningar inom området samt personalfrågor avseende integration av förvärvade bolag. Uppföljning av chefsutvecklingen skedde och villkoren för koncernledningen samt koncernens incitamentsprogram hanterades.
Revisorerna är ett kontrollorgan som utses av årsstämman. Deras uppdrag inkluderar att granska redovisning och bokslut i enskilda bolag, värdera applicerade redovisningsprinciper, bedöma företagsledningens förvaltning, översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet samt utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet – revisionsberättelsen – delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Vidare ger revisorerna ett utlåtande om förslaget till styrelsens ansvarsfrihet, gör ett uttalande till årsstämman huruvida denna bör fastställa balans- och resultaträkning samt gör ett uttalande om bolagsstyrningsrapporten. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant, utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.
Vid årsstämman den 28 april, 2014, valdes de auktoriserade revisorerna Håkan Olsson Reising samt Helene Willberg till ordinarie revisorer. David Olow och Duane Swanson valdes till revisorssuppleanter. Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilken kan påverka deras oberoende. Under 2014 fick styrelsen i sin helhet rapporter från bolagets revisorer vid två tillfällen. Vid ett tillfälle skedde det utan att VD, eller annan person från koncernledningen, var närvarande. Separat rapportering till revisionsutskottet ägde rum vid fyra tillfällen.
(se not nr 7 på sidan 109).
| Ersättningsutskott | Revisionsutskott | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | |
| Utsedd av årsstämman | Anders Narvinger | 3 | 50 000 | ||
| Gunilla Berg | 4 | 100 000 | |||
| Arne Frank | 3 | 50 000 | |||
| Björn Hägglund | |||||
| Ulla Litzén | 4 | 100 000 | |||
| Finn Rausing | 4 | 150 000 | |||
| Jörn Rausing | 3 | 50 000 | |||
| Lars Renström | |||||
| Ulf Wiinberg | |||||
| Totalt | 150 000 | 350 000 | |||
| Arbetstagarrepresentanter | Jan Nilsson | ||||
| Susanna Norrby | |||||
| Bror García Lantz | |||||
| Antal möten | 3 | 4 | |||
Ordförande sedan 2003.
Född: 1948. Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i ÅF AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Styrelsemedlem i JM AB samt Pernod Ricard SA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Gunilla Berg
Styrelsemedlem sedan 2004.
Född: 1960. CFO för PostNord koncernen. Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i Vattenfall AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 3 400* (3 400**).
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945. Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i SweTree Technologies. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, UN Global Compact samt AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Styrelsemedlem sedan 2006.
Född: 1956. Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB, NCC AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
Finn Rausing
Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (INSEAD). Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB, EQT Holdings AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval.
Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Ulf Wiinberg Styrelsemedlem sedan 2013.
Född: 1958.
Tidigare koncernchef för H. Lundbeck A/S. Tidigare bland annat direktör för Wyeth Pharmaceuticals, EMEA/Canada & BioPharma, samt en rad andra ledande positioner inom Wyeth. Ordförande i Avillion, ett läkemedelsutvecklingsföretag. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 20 000* (0**).
Arne Frank Styrelsemedlem sedan 2010.
Född: 1958. VD och koncernchef för AAK AB. Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Styrelseordförande i Inwido AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 16 000* (16 000**).
Född: 1960. Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB.
10
Arbetstagarrepresentant sedan 2000.
Född: 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Susanna Norrby Arbetstagarrepresentant sedan 2003.
Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier i Alfa Laval: 5 000* (5 000**).
Anställd inom Alfa Laval sedan 1990. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Styrelsesuppleant sedan 2008. Född:1968.
Anställd inom Alfa Laval sedan 1994. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2009.
Född: 1961. Anställd inom Alfa Laval sedan 1993. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2005.
Född: 1971. Anställd inom Alfa Laval sedan 1989. Styrelsesuppleant för Ledarna.
Auktoriserad revisor, KPMG. Född: 1967. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2014.
Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor, KPMG.
Född: 1961. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2014.
Auktoriserad revisor, KPMG.
Född: 1963. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2014.
Auktoriserad revisor, KPMG. Född: 1959. Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2014.
9 Jörn Rausing
Styrelsemedlem sedan 2000.
Oberoende av bolag.
Jan Nilsson
Arbetstagarrepresentant sedan 2012.
Född: 1965.
Lars Renström
VD och koncernchef
Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika
Född: 1965. Anställd i Alfa Laval sedan 1990. Regionansvarig sedan den 1 januari 2013. Innan dess bland annat chef för regionen Mid Europe och segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 520* (6 520**).
Informationsdirektör
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 66 000* (66 000**).
Thomas Thuresson
Ekonomi- och finansdirektör Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelsemedlem i PartnerTech AB.
Utbildning: Civilekonom, IMD (BPSE) Antal aktier: 130 170* (130 720**).
Direktör, Equipmentdivisionen
Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Styrelsemedlem i Nederman AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6000* (756**).
Direktör, region Asien, Indien och Oceanien
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Nish Patel Direktör, region Västeuropa och Nordamerika
Född: 1962 Anställd i Alfa Laval sedan 1984 Regionansvarig sedan 2011. Tidigare bland annat chef för Indien och Storbritannien. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 47 552* (47 552**).
Direktör, Operationsdivisionen
Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelsemedlem i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Direktör, Process Technologydivisionen
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipmentdivisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 60 344* (62 744**).
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985 Chef för divisionen sedan 2011. Tidigare bland annat regionansvarig för Västeuropa och Nordamerika 2004–2011, Asien och Latinamerika 2001–2004 och Östeuropa och Latinamerika 1999–2001. Utbildning: Jur. kand. lic. spec., IMD (PED)
Antal aktier: 430 000* (430 000**).
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncernövergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi. Juris kandidatexamen med inriktning i skatterätt.
VD styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får tillgång till information och nödvändiga beslutsunderlag. VD ansvarar för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser samt att de etiska riktlinjer som ingår i Alfa Lavals affärsprinciper präglar bolagets uppträdande. VD stöds av en ledningsgrupp, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen omfattar tre regionschefer, fyra divisionschefer samt ansvariga för HR, kommunikation samt finans/juridik/IT.
Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2014. Varje kvartal genomfördes vidare en genomgång av verksamhetsutvecklingen i såväl divisioner som regioner, omfattande affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna och specifika frågor för respektive verksamhetsdel. Vidare hölls särskilda strategimöten som bland annat hanterade ledningens förslag till framtida inriktning avseende såväl den organiska utvecklingen som förvärv. Under 2014 koncentrerades genomgången till risker och möjligheter inom enskilda segment, applikationsområden och geografier, samt konsekvenserna för försörjningskedjan. Vidare genomfördes en genomgång av inriktningen vad gäller förvärv avseende produkt, teknologi, kanal och geografi.
Ersättningsprinciperna för VD och den verkställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information, se sidorna 107–108.
Alfa Lavals modell för operativ styrning är en matris där divisioner och segment går lodrätt genom den vågräta, geografiska delen. Operationsdivisionen, som hanterar produktionsrelaterade inköp, produktion, logistik och distribution, utgör en gemensam försörjningskedja för de säljande divisionerna.
Det är styrelsens ansvar att se till att det finns god intern kontroll för att säkerställa att Alfa Lavals finansiella rapportering är tillförlitlig och att lagar, regler, tillämpliga redovisningsstandarder samt bolagets affärsprinciper följs. Kommunikation och finansiell rapportering ska vara korrekt, relevant, saklig och transparent.
Kontrollmiljön inkluderar de interna styrinstrument som styrelsen fastslagit för den dagliga verksamheten. Styrinstrumenten är i realiteten policydokument, vilka fortlöpande prövas, omarbetas och uppdateras. De omfattar bland annat styrelsens arbetsordning, VD:s instruktioner, rapportinstruktioner, bolagets finanspolicy, affärsprinciper, investeringspolicy samt kommunikationspolicy.
Styrelsen ska se till att bolagets organisationsstruktur är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Även dess eget arbete täcks av processer och arbetsordningar, med en tydlig inbördes arbetsfördelning. Styrelsen har bland annat det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen och ska utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser samt analys av viktiga nyckelfaktorer. Den behandlar även bolagets delårsrapporter samt bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott ska säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det följer upp effektiviteten i de interna kontrollsystemen samt går igenom de finansiella processerna för att säkerställa att informationen kan härledas till underliggande finansiella system, att den är enligt lag och i linje med relevanta standarder. Det granskar rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt behandlar bolagets finansiella rapporter. Utskottet övervakar, utvärderar och diskuterar väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Det utvärderar och hanterar information om tvister och eventuella oegentligheter samt bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de främsta riskerna som kan ha bäring på verksamheten för att se till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa. Revisionsutskottet har beslutanderätt om den interna revisionen och granskar även de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Interna möten, möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner återrapporteras till styrelsen.
VD lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa att det finns en effektiv kontrollmiljö. VD ansvarar för det löpande arbetet med den interna kontrollen och är ansvarig för att bolagets bokföring är enligt lag och att hanteringen av tillgångar sköts på ett tillfredställande sätt.
Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det interna kontrollsystem som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av god intern kontroll.
Internrevisionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören. Den granskar och verkar för förbättring av internkontrollen, genomför interngranskningar – som rapporteras till revisionsutskottet – samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna. Internrevisionen distribuerar rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas efter en internrevision, finns rutiner för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Dessa baseras på överenskommelse om tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter. Internrevisionen består av två interna revisorer, interna specialistresurser samt externa revisorer. Internrevisioner täcker ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar fastställda av styrelsen. Bland annat granskas:
– möjligheter till att förbättra ledningens kontroll, bolagets lönsamhet samt organisation, vilka kan komma att identifieras under revisionerna. Under 2014 genomfördes 32 internrevisioner.
Inom ramen för löpande verksamhet och uppföljning finns rutiner för riskbedömning vad gäller den finansiella rapporteringen. Dessa syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Rutinerna omfattar bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering, prognoser och förvärvsaktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler så att dessa på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturerna hanterar de risker som styrelse och ledning bedömer är relevanta för verksamheten, för den interna kontrollen och för den finansiella rapporteringen. De omfattar en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning samt specifika kontrollaktiviteter för att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Vidare ingår tydliga beslutsprocesser samt beslutsordningar för till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar samt automatiska kontroller i IT systemen.
Bolagets regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler för att säkerställa god styrning. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att trygga informationstillgängligheten. Medarbetare kan kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både formella och informella kanaler. Det finns även tydliga riktlinjer för den externa kommunikationen,
vilka syftar till att ge en så korrekt bild som möjligt samtidigt som alla skyldigheter efterlevs.
Uppföljning av den interna kontrollen sköts framför allt av två organ – Revisionsutskottet och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Vidare träffar utskottet externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning, diskutera utfall samt samordningen av den externa och interna revisionen. Det lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för Internrevisionens arbete, vars granskningar rapporteras till
revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åtgärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvaliteten på dotterbolagens finansiella rapportering. Vidare finns det en årlig återkopplingsfunktion som riktar sig till bolagets ledande befattningshavare. Denna ska säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt tillämpade. Samtliga chefer som rapporterar direkt till koncernledningen ska gå igenom de riktlinjer och regler som berör deras respektive område. De ska underteckna dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de tillämpas inom deras ansvarsområde.
Om det förekommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Denna process syftar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning.
Lund i februari 2015 Styrelsen
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 45–48. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 3 mars 2015
Helene Willberg Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 72 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 73 |
| Koncernens totala resultat | 74 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 75 |
| Koncernens finansiella ställning | 78 |
| Kommentarer till koncernens | |
| finansiella ställning | 80 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 81 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassaflöden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Definitioner | 138 |
Styrelsen och verkställande direktören för Alfa Laval AB (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2014.
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 31 mars 2015 klockan 10.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2015 med start den 2 april 2015.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moderbolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 44.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 40 505 (36 211) aktieägare den 31 december 2014. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. Efter den största ägaren kommer nio institutionella ägare med andelar mellan 6,5 till 0,8 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 55,5 (54,6) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och offshore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
Process Technology divisionen organiserade från 1 april 2014 om sina tre dittillsvarande nyförsäljningssegment Energy & Environment, Food Technology och Process Industry i tre nya segment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment. Förändringen skedde i huvudsak genom att befintliga marknadsenheter omfördelades mellan kundsegmenten för att bättre kunna möta marknaden och ta tillvara tillväxtmöjligheterna.
Förvärvet av Frank Mohn AS innebar att Marine & Diesel divisionen skapade ytterligare ett nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems, vilket bara innehåller den nya affären.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 16. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv under 2014.
I ett pressmeddelande den 7 april 2014 meddelade Alfa Laval att bolaget hade tecknat ett avtal om att förvärva Frank Mohn AS, en ledande leverantör av dränkta pumpsystem till den marina industrin och offshoremarknaden. Efter godkännande av konkurrensmyndigheter slutfördes förvärvet den 21 maj 2014. Förvärvet stärker Alfa Lavals produktportfölj inom flödeshantering, genom att addera en unik teknologi för pumpsystem, samt befäster Alfa Lavals position som en ledande leverantör till marin och offshore. Alfa Laval har förvärvat 100 procent av Frank Mohn AS ("Frank Mohn"), med produktnamnet Framo, för en total, kontant köpeskilling om NOK 13 miljarder, på skuldfri basis, från Wimoh AS, ett bolag som kontrolleras av familjen Mohn. Frank Mohn har huvudkontor i Bergen, Norge och cirka 1 200 anställda. Under 2013 hade Frank Mohn en orderingång om cirka NOK 6,1 miljarder och intäkter om cirka NOK 3,4 miljarder. Dess rörelsemarginal är väsentligt högre än Alfa Lavals. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Frank Mohn är ett utomordentligt företag som vi har följt under flera år. Bolaget har mycket skickliga medarbetare, högkvalitativa produkter och en marknadsledande position inom segment som erbjuder attraktiva, långsiktiga tillväxtmöjligheter. Kombinationen Frank Mohn och Alfa Laval skapar ett attraktivt erbjudande av produkter, system och tjänster och det stärker vår position som ledande leverantör av kritiska system till fartyg och produktionsenheter för olja och gas, offshore, med en ojämförlig servicekapacitet." Förvärvet av Frank Mohn finansierades med existerande lånelöften samt en säkerställd temporär finansiering. Den temporära finansieringen har ersatts av två obligationslån som Alfa Laval har emitterat. De årliga synergierna från förvärvet beräknas bli cirka NOK 120 miljoner, gradvis realiserade över en treårsperiod. Alfa Laval har inkluderat Frank Mohn och produktnamnet Framo i Marine & Diesel divisionen i ett nytt nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems. Verksamheten kommer att hållas ihop under befintlig ledning. Aktiviteterna i Bergenområdet i Norge: huvudkontoret samt försäljnings- och servicecentrumet i Askøy – liksom produktionsenheterna i Fusa, Flatøy och Frekhaug – blir Alfa Lavals kompetenscenter för marin- och offshorepumpsystem.
Den 4 november 2014 förvärvade Alfa Laval 100 procent av det koreanska bolaget CorHex Corp. Bolaget är ett litet utvecklingsbolag inom värmeöverföringsteknologi.
Under 2014 har några mindre fastigheter i olika länder sålts för MSEK 4 med en realiserad förlust om MSEK -12, vilken redovisats i övriga rörelsekostnader.
Alfa Laval Aalborg BV flyttade till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna under första halvan av 2013. Den utrymda fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Som en konsekvens av det beslutade besparingsprogrammet kommer vissa verksamheter att omorganiseras och berörda fastigheter att säljas i USA, Kina, Tyskland och Nederländerna. Endast fastigheten i Kina beräknas kunna säljas inom det närmaste året. Den har därför omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 6 (-). Verkligt värde för de aktuella fastigheterna överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 18 (5).
Under 2013 såldes en fastighet i Korea som användes av Onnuri till bokfört värde utan någon resultateffekt.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2014 har Alfa Laval fått stora order för mer än MSEK 2 340 (2 100). Per kvartal har det sett ut som följer: Under första kvartalet 2014 erhöll Alfa Laval
stora order till ett värde av MSEK 280 (445):
Orderingången uppgick till MSEK 36 660 (30 202) under 2014. Orderingången för Frank Mohn har påverkat siffran för 2014 med MSEK 3 781.
| Orderbrygga | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK, om inte annat anges | 2014 | 2013 * |
| Orderingång föregående år | 30 202 | 30 208 |
| Strukturförändringar 1) | 14,1% | 2,2% |
| Organisk utveckling 2) | 4,0% | 1,6% |
| Valutaeffekter | 3,3% | -3,8% |
| Totalt | 21,4% | 0,0% |
| Orderingång innevarande år | 36 660 | 30 202 |
* Omräknad till IFRS 11.
Orderingången från eftermarknaden Service3) utgjorde 25,8 (27,0) procent av koncernens totala orderingång för 2014. Exklusive valutaeffekter ökade orderingången för Service med 12,9 procent under 2014 jämfört med föregående år. Motsvarande organiska utveckling var en ökning med 6,2 procent.
CorHex Corp per 4 november 2014, Frank Mohn AS per 22 maj 2014 och Niagara Blower Company per 29 maj 2013. 2) Förändring exklusive förvärv av verksamheter.
3) Tidigare Parts & Service.
– En order för leverans av Alfa Laval Packinox värmeväxlare till en raffinaderi- och petrokemisk anläggning i Vietnam. Ordern, bokad inom segmentet Process Industry, har ett värde av cirka MSEK 55 och leverans beräknas ske under 2015.
Under andra kvartalet 2014 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av mer än MSEK 500 (310):
Orderingång
Under tredje kvartalet 2014 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 780 (445):
En order för leverans av Framo pumpsystem till Samsung Heavy Industries i Sydkorea. Ordern, bokad inom segmentet Marine & Offshore Pumping Systems, har ett värde av cirka MSEK 240 och leverans beräknas ske under 2015.
En order för leverans av luftkylarsystem till en amerikansk naturgasanläggning. Ordern, bokad inom segmentet Energy & Process, har ett värde av cirka MSEK 65 och leverans beräknas ske 2015.
Under fjärde kvartalet 2014 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 780 (900):
– En rekordstor order på luftkylda värmeväxlare som ska installeras i en produktionsanläggning för olja och gas i Kazakstan. Ordern, bokad inom segmentet Energy & Process, har ett värde av cirka MSEK 290. Leverans beräknas ske under 2015 och 2016.
Orderstocken per 31 december 2014 uppgick till MSEK 22 293 (14 568). Exklusive valutaeffekter och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 7,4 procent större än orderstocken per utgången av 2013. Orderstocken per 31 december 2014 för Frank Mohn uppgick till MSEK 6 172.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 35 067 (29 801) under 2014. Omsättningen för Frank Mohn har påverkat siffran för 2014 med MSEK 3 333.
| Omsättningsbrygga | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK, om inte annat anges | 2014 | 2013 * |
| Nettoomsättning föregående år | 29 801 | 29 682 |
| Strukturförändringar | 11,8% | 2,9% |
| Organisk utveckling | 2,5% | 1,2% |
| Valutaeffekter | 3,4% | -3,7% |
| Totalt | 17,7% | 0,4% |
| Nettoomsättning innevarande år | 35 067 | 29 801 |
* Omräknad till IFRS 11.
Nettoomsättningen avseende Service utgjorde 27,1 (26,9) procent av koncernens totala nettoomsättning för 2014. Exklusive valutaeffekter ökade nettoomsättningen för Service med 15,1 procent under 2014 jämfört med föregående år. Motsvarande organiska utveckling var en ökning med 7,2 procent.
* Nytt kundsegment, ingen motsvarande period förra året existerar.
Process Technology divisionen organiserade från 1 april 2014 om sina tre dittillsvarande nyförsäljningssegment Energy & Environment, Food Technology och Process Industry i tre nya segment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment. Förändringen skedde i huvudsak genom att befintliga marknadsenheter omfördelades mellan kundsegmenten för att bättre kunna möta marknaden och ta tillvara tillväxtmöjligheterna. Se avsnittet om Process Technology divisionen nedan för mer detaljer. Jämförelseperioderna i graferna ovan har omräknats.
Förvärvet av Frank Mohn AS innebar att Marine & Diesel divisionen skapade ytterligare ett nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems, vilket bara innehåller den nya affären. Därför finns inga jämförelsesiffror.
Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2014 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för Equipment divisionen blev något lägre under det första kvartalet än i det fjärde kvartalet 2013, delvis förklarat
av utvecklingen inom Industrial Equipment som påverkades av icke upprepade större order liksom det ovanligt kalla vintervädret i Nordamerika. Det senare förklarade också den lägre efterfrågan från kunder i USA som helhet. I Norden och Asien/Oceanien hade divisionen emellertid en god utveckling. I Sanitary minskade efterfrågan jämfört med det fjärde kvartalet för mejeriapplikationer till följd av icke upprepade order i det förra kvartalet och för produkter som går till applikationer för personlig hygien, där lagstiftning i Kina ökade investeringarna under 2013. Produkter för läkemedelsapplikationer rapporterade å andra sidan en bra utveckling. Industrial Equipment erfor en nedgång jämfört med fjärde kvartalet, delvis beroende på samma orsaker som redan nämnts. Samtidigt hade den instabila situationen i Ukraina en negativ inverkan på efterfrågan i Ryssland, speciellt för produkter som går till applikationer för HVAC och kylning. Inom OEM var den totala orderingången oförändrad. Efterfrågan var högre än i förra kvartalet från tillverkare av luftkonditioneringsenheter, medan efterfrågan på produkter som riktar sig till värmepumpsmarknaden minskade något. Den totala efterfrågan på service och reservdelar var oförändrad från det föregående kvartalet.
Orderingången nådde en historisk rekordnivå under det andra kvartalet, genom positiva säsongsvariationer i Industrial Equipment liksom en generellt god efterfrågesituation inom livsmedelssektorn. Orderingången utvecklades bra inom många geografiska områden, speciellt i USA och Kina, men den positiva utvecklingen var också synlig inom stora delar av den Europeiska Unionen. Inom Sanitary ökade efterfrågan jämfört med det föregående kvartalet för produkter, såsom separatorer och ventiler, som går till personlig hygien, mejeri och andra livsmedelsapplikationer. Industrial Equipment upplevde en volymökning jämfört med det föregående kvartalet, främst orsakat av den normala säsongsvariationen inom HVAC och kylning. Inom OEM bidrog en större order till att segmentet rapporterade en liten ökning av orderingången, från den redan goda nivån som rapporterades under det första kvartalet. Service segmentet rapporterade en ökning i orderingång jämfört med det föregående kvartalet.
Orderingången i Equipment divisionen minskade under det tredje kvartalet från rekordnivåerna under det föregående kvartalet. Även om Industrial Equipment hade en god orderingång för produkter som går till HVAC-applikationer, var efterfrågan lägre inom de flesta andra områden. Sanitary hade en nedgång i orderingång påverkat
Equipment-divisionen
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Orderingång | 9 867 | 9 471 |
| Orderstock** | 1 571 | 1 495 |
| Nettoomsättning | 9 787 | 9 462 |
| Rörelseresultat*** | 1 320 | 1 306 |
| Rörelsemarginal | 13,5% | 13,8% |
| Avskrivningar | 188 | 170 |
| Investeringar | 59 | 54 |
| Tillgångar** | 6 424 | 5 902 |
| Skulder** | 764 | 882 |
| Antal anställda** | 2 667 | 2 696 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Vid slutet av perioden. *** I interna bokslut.
Förändring exklusive valutaeffekter
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2014/2013 | – | 0,8 | 0,8 | – | 0,1 | 0,1 |
| 2013/2012 | 0,7 | 1,2 | 1,9 | 0,7 | 3,5 | 4,2 |
av en negativ efterfrågesituation för produkter som går till mejeriapplikationer. En annan förklaringsfaktor till den allmänt svagare utvecklingen var inverkan på efterfrågan på Alfa Lavals produkter i konfliktpåverkade områden såsom Ryssland och Mellanöstern. Industrial Equipment erfor också en minskning i orderingång, påverkat av en lägre aktivitetsnivå inom områden som kräver produkter för kylningsändamål, såsom livsmedelsindustrins kylkedjor. Efterfrågan på HVAC relaterade produkter fortsatte dock att gynnas säsongsmässigt och steg jämfört med andra kvartalet genom en stark efterfrågan i till exempel Kina. Inom OEM minskade orderingången genom en kombination av en svag säsong för A/C beroende på en relativt kall sommar i delar av Europa och det faktum att vissa av våra nyckelkunder tidigarelade order till det andra kvartalet före semesterperioden. Efterfrågan för Service låg kvar på samma höga nivå som under det föregående kvartalet.
Orderingången var oförändrad för divisionen som helhet under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Segmentet Industrial Equipment hade en normal säsongsnedgång i efterfrågan, vilket återspeglade en lägre efterfrågan för genomförande av uppvärmnings- eller kylningsinstallationer under den kalla årstiden, medan Sanitary och OEM båda växte. Från ett geografiskt perspektiv var bilden lika varierad, med en god utveckling på den amerikanska marknaden, medan Kina påverkat av säsongsvariationer minskade något från de goda nivåerna i det tredje kvartalet. Sanitary hade en positiv utveckling med en ökning av orderingången, genom en generellt högre efterfrågan från kunder inom mejeri- och ickeviskösa livsmedelsindustrier, liksom läkemedelssektorn. Industrial Equipment mötte en säsongsmässig nedgång i efterfrågan, främst inom uppvärmning, medan efterfrågan från kunder som köper kylningsutrustning låg kvar på ungefär samma nivå som under det föregående kvartalet. Orderingången i Ryssland var god eftersom det var fortsatta offentliga investeringar i utrustning för fjärrvärme. Inom OEM ökade orderingången, främst genom en god efterfrågan från kunder som tillverkar pannor, luftkonditioneringsenheter och dieselmotorer. Inom Service låg efterfrågan på reservdelar och service kvar på samma höga nivå som under det föregående kvartalet.
Ökningen i rörelseresultat under 2014 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en högre försäljningsvolym och lägre försäljnings- och administrationskostnader, delvis motverkat av högre utvecklingskostnader.
Process Technology divisionen organiserade
från 1 april 2014 om sina tre dittillsvarande nyförsäljningssegment Energy & Environment, Food Technology och Process Industry i tre nya segment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment. Följande ändringar gjordes: Marknadsenheten miljö flyttades från Energy & Environment till det nya segmentet Water & Waste Treatment. Marknadsenheterna olja & gas och kraft från Energy & Environment och marknadsenheterna oorganiskt, metall & papper, petrokemi och raffinaderi från Process Industry flyttades till det nya segmentet Energy & Process. Marknadsenheten life science & förnyelsebara resurser i Process Industry och marknadsenheterna i Food Technology (protein, bryggeri, livsmedelslösningar & olivolja och vegetabiloljeteknologi) flyttades till det nya segmentet Food & Life Science.
Process Technology-divisionen består således av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2014 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Process Technology minskade under det första kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, vilket förklaras av icke upprepade stora order. Basaffären* var emellertid oförändrad jämfört med det föregående kvartalet. Energy & Environment minskade beroende på att stora order, främst inom marknadsenheterna Kraft och Olja & Gas, inte upprepades. Även om orderingången från oljeoch gasindustrin minskade så låg den kvar på en hög nivå, vilket återspeglade de omfattande investeringsprogrammen som pågår inom industrin. Environment minskade, främst orsakat av icke upprepade order i den nordamerikanska kommunala marknaden. Process Industry var praktiskt taget oförändrat från det fjärde kvartalet. Marknadsenheterna Life Science och Petrokemi minskade båda som ett resultat av icke upprepade stora order. Marknadsenheten Raffinaderi växte emellertid betydligt genom flera stora order. Segments basaffär var oförändrad. Food Technology noterade en nedgång jämfört med det föregående kvartalet, främst beroende på utvecklingen inom marknadsenheterna Protein och Bryggeri, som båda hade mycket stora order av icke återkommande natur bokade i det fjärde kvartalet. Marknadsenheterna Livsmedelslösningar och Vegetabiloljeteknologi visade å andra sidan en mycket stark tillväxt. Bas-
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Orderingång | 14 271 | 13 935 |
| Orderstock* | 8 440 | 8 393 |
| Nettoomsättning | 14 410 | 13 813 |
| Rörelseresultat** | 2 230 | 2 479 |
| Rörelsemarginal | 15,5% | 17,9% |
| Avskrivningar | 325 | 297 |
| Investeringar | 111 | 98 |
| Tillgångar* | 11 893 | 10 828 |
| Skulder* | 4 237 | 4 029 |
| Antal anställda* | 5 342 | 5 256 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen |
|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2014/2013 | 3,0 | -3,3 | -0,3 | 0,8 | 0,5 | 1,3 |
| 2013/2012 | 4,3 | -0,9 | 3,4 | 6,2 | 6,3 | 12,5 |
affären för segmentet redovisade stark tillväxt, med en skarp uppgång från det fjärde kvartalet. Efterfrågan på reservdelar liksom service var oförändrad.
Jämfört med det föregående kvartalet levererade Process Technology tillväxt under det andra kvartalet, främst genom en mycket stark utveckling för basaffären. Stora order bidrog också med en stabil utveckling. Regionalt noterades stark tillväxt i alla delar av Europa, inte minst i Östeuropa. En liknande utveckling kunde ses i Nordamerika, medan Latinamerika och Asien minskade beroende på icke upprepade stora order. Energy & Process ökade jämfört med föregående kvartal, med en speciellt stark utveckling i marknadsenheterna oorganiskt, metall & papper samt petrokemi. Marknadsenheten olja & gas ökade också, till följd av en fortsatt hög aktivitet inom industrin, inte minst i Nordamerika. Den enda marknadsenheten som minskade var raffinaderi, med dess typiska projektaffär. Food & Life Science hade en oförändrad basaffär under kvartalet. Den totala minskningen förklarades därför av att stora order under första kvartalet inom marknadsenheterna vegetabilolja, protein och bryggeri inte upprepades under det andra kvartalet. Marknadsenheten life science & förnyelsebara resurser visade dock stark tillväxt. Water & Waste Treatment redovisade en positiv utveckling, främst tack vare stora order, vilket gällde för alla geografiska regioner. Basaffären utvecklades också väl. För Service hade efterfrågan på reservdelar liksom service en mycket stark tillväxt.
Process Technology divisionens orderingång under det tredje kvartalet var oförändrad från det andra kvartalet, vilket återspeglade en stabil utveckling för både basaffären och stora order. Stark tillväxt noterades i Nordamerika, medan Europa, Latinamerika och Asien alla minskade. Orderingången för Energy & Process segmentet var oförändrad med en blandad utveckling i dess olika slutmarknader. Marknadsenheten olja & gas utvecklades mycket väl tack vare en allmänt hög investeringsaktivitet inom industrin, inte minst i Nordamerika. Marknadsenheten kraft redovisade också ett starkt kvartal. Marknadsenheterna raffinaderi och petrokemi med projektbaserade affärer, som normalt varierar mellan kvartalen, minskade. Food & Life Science gick bra i det tredje kvartalet, jämfört med det andra. Bra tillväxt registrerades i marknadsenheten bryggeri liksom i life science & förnyelsebara resurser. Marknadsenheten livsmedelslösningar & olivolja var oförändrad, medan orderingången gick ned något i marknadsenheten vegetabiloljeteknologi. Water & Waste Treatment minskade också något. Europa noterade en nedgång, vilket återspeglade slutet på den nuvarande investeringscykeln i vissa länder i regionen. Nordamerika och Asien å den andra sidan visade stark tillväxt. För
Service minskade efterfrågan på reservdelar och service något beroende på icke upprepade stora order i det föregående kvartalet.
Divisionens orderingång växte under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, framför allt genom en mycket stark utveckling för stora order. Basaffären minskade något, liksom efterfrågan på reservdelar och service. Energy & Process ökade, reflekterande en generellt positiv utveckling hos olika slutkundsmarknader. Marknadsenheten olja & gas fortsatte upp efter att ha säkrat bolagets största order någonsin omfattande MSEK 290 av luftvärmeväxlare för avancerad oljeutvinning. Basaffären minskade emellertid något eftersom kunder i speciellt Nordamerika drog ner på sina aktiviteter i spåren av det lägre oljepriset. Kraftgenereringsmarknaden var ett annat område som redovisade tillväxt, främst genom stora order och utvecklingen var liknande för marknader inom oorganiskt, metall och papper. Aktiviteterna inom petrokemi och raffinaderi utvecklades fördelaktigt. Utvecklingen inom segmentet Food & Life Science var positiv, med bra tillväxt för protein, vegetabilolja, bryggeri och life science. Utvecklingen var stabil i Nord- och Latinamerika liksom i Asien, medan minskningar noterades i Europa. Water & Waste Treatment var oförändrat jämfört med det tredje kvartalet. Inom Service minskade efterfrågan på reservdelar såväl som service något. Applikationer inom Food & Life Science utvecklades starkt, medan en nedgång noterades inom Energy & Process.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2014 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en negativ pris-/mixvarians och högre försäljnings- och administrationskostnader, delvis motverkat av en högre försäljningsvolym.
Ansvaret för tillverkningen av Aalborgprodukter flyttades per 1 maj 2014 från Marine & Diesel divisionen till Operations inom Övrigt. Jämförelsesiffrorna för föregående år har räknats om motsvarande. Förvärvet av Frank Mohn AS innebar att Marine & Diesel divisionen skapade ytterligare ett nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems, vilket bara innehåller den nya affären.
Marine & Diesel divisionen består således av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Marine & Diesel divisionen under 2014 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för Marine & Diesel divisionen ökade under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2013, eftersom den positiva utvecklingen i varvskontrakteringen under 2013 fortsatte att öka efterfrågan. Marine & Diesel Equipment segmentet mötte generellt högre orderingång under det första kvartalet, vilket förklaras av förra årets varvskontraktering, vilket genererade god tillväxt i efterfrågan för basaffären inom marin utrustning. Efterfrågan på utrustning för dieselkraftverk minskade dock något. Miljöprodukter och lösningar minskade också, beroende på att en stor order på Alfa Laval Pure Dry inte upprepades, medan ballastvattenbehandling visade en ökning. Marine & Offshore Systems rapporterade lägre orderingång eftersom efterfrågan på pannor liksom offshore system minskade jämfört med det mycket starka fjärde kvartalet. Avgasreningssystem noterade emellertid tillväxt. Service hade en mycket bra utveckling beroende på ökad reservdelsförsäljning liksom högre reparationsverksamhet.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen ökade under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en fortsatt hög efterfrågan hos de olika nyförsäljningssegmenten. Marine & Diesel Equipment rapporterade en total ökning av orderingången under det andra kvartalet jämfört med det första, eftersom kontrakteringen till varven i slutet av förra året fortsatte att generera god efterfrågan på marin utrustning. Miljölösningar hade en generellt ökad efterfrågan och bidrog också till den positiva utvecklingen. Efterfrågan på dieselutrustning var oförändrad. Marine & Offshore Systems rapporterade en betydligt högre orderingång, vilket återspeglade en mycket stark efterfrågan på pannor och brännare. Segmentet som helhet gick därför upp, trots att offshoreaffären och utrustning för avgasrening hamnade något under det föregående kvartalet. Det nya nyförsäljningssegmentet Marine & Offshore Pumping Systems, som utgörs av nyförsäljningen inom det förvärvade Frank Mohn, bidrog till den totala utvecklingen för Marine & Diesel divisionen från och med 22 maj. Orderingången för Frank Mohn har påverkat båda perioderna 2014 med MSEK 583. Orderingången för marina pumpsystem för tankers var på en hög nivå, vilket återspeglade den goda varvskontrakteringen för kemikalieoch produkttankers i slutet av 2013 och i början av 2014. Efterfrågan på Service var oförändrad från det första kvartalet.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen, exklusive segmentet Marine & Offshore Pumping Systems, minskade under det tredje kvartalet jämfört med det föregående kvartalet. Detta beror främst på icke upprepade stora
Marine & Diesel divisionen
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Orderingång | 12 522 | 6 796 |
| Orderstock** | 12 282 | 4 680 |
| Nettoomsättning | 10 870 | 6 526 |
| Rörelseresultat*** | 2 019 | 1 248 |
| Rörelsemarginal | 18,6% | 19,1% |
| Avskrivningar | 591 | 196 |
| Investeringar | 84 | 35 |
| Tillgångar** | 25 299 | 7 817 |
| Skulder** | 4 132 | 2 050 |
| Antal anställda** | 3 127 | 1 817 |
* Omräknad till IFRS 11 och för flyttning av tillverkning till Övrigt. ** Vid slutet av perioden. *** I interna bokslut.
Förändring exklusive valutaeffekter
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2014/2013 | 56,6 | 23,2 | 79,8 | 51,8 | 10,6 | 62,4 |
| 2013/2012 | – | 7,5 | 7,5 | – | -10,3 | -10,3 |
kontrakt inom Marine & Offshore Systems, men också då minskningen i varvskontrakteringen tidigare under året började påverka orderingången. Inklusive Marine & Offshore Pumping Systems var orderingången högre än under det andra kvartalet. Marine & Offshore Systems, som påverkats av icke upprepade order på pannor för större skeppsserier, hade också en nedgång för offshoresystem. Efterfrågan på avgasreningssystem visade emellertid fortsatt tillväxt. Marine & Diesel Equipment rapporterade en mycket modest nedgång från det föregående kvartalet, eftersom en ökning i efterfrågan på miljölösningar liksom dieselkraft delvis uppvägde minskad efterfrågan från varven på utrustning för nya fartyg. Marine & Offshore Pumping Systems redovisade fortsatt bra orderingång, vilket återspeglade en bra nivå på varvskontrakteringen för produkttankers och kemikalietankers. Två stora offshoreorder tagna i kvartalet adderade till den positiva utvecklingen. Service visade en bra utveckling beroende på ökad reservdelsförsäljning liksom högre reparationsverksamhet.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Nedgången i kontraktering hos varven resulterade i färre nya order, men nedgången uppvägdes av omvärderingen av orderstocken inom Frank Mohn, vilket var en konsekvens av den starkare dollarn. Segmentet Marine & Diesel Equipment hade en nedgång från det föregående kvartalet, främst beroende på en lägre efterfrågan på miljölösningar. Utrustning för dieselkraftverk minskade också något, medan utrustning till nya fartyg låg kvar på ungefär samma nivå som under det tredje kvartalet. Segmentet Marine & Offshore Systems noterade tillväxt i orderingången, beroende på ökad efterfrågan på avgasreningssystem liksom på pannor till offshoreapplikationer. Efterfrågan på marina pannor var emellertid lägre än under det föregående kvartalet, återspeglande utvecklingen av varvskontrakteringen tidigare under året. Marine & Offshore Pumping Systems mötte lägre efterfrågan, delvis beroende på att två stora offshoreorder tagna i det föregående kvartalet inte upprepades, delvis beroende på färre nya marina order. Beroende på förstärkning av dollarn ökade emellertid värdet på orderstocken och resulterade i en ökning av orderingången jämfört med det tredje kvartalet. Service visade en bra utveckling beroende på ökad efterfrågan på reservdelar liksom högre reparationsverksamhet.
Ökningen i rörelseresultat under 2014 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Tillverkningen inom Aalborg flyttades per 1 maj 2014 från Marine & Diesel divisionen till Operations inom Övrigt. Jämförelsesiffrorna för föregående år har omräknats motsvarande.
| Övrigt | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Orderingång | 0 | 0 |
| Orderstock** | 0 | 0 |
| Nettoomsättning | 0 | 0 |
| Rörelseresultat*** | -529 | -586 |
| Avskrivningar | 365 | 344 |
| Investeringar | 349 | 305 |
| Tillgångar** | 5 906 | 5 517 |
| Skulder** | 3 974 | 2 558 |
| Antal anställda** | 6 617 | 6 493 |
* Omräknad för flyttning av tillverkning från Marine & Diesel. ** Vid slutet av perioden.
*** I interna bokslut.
av en högre försäljningsvolym, till stor del genom förvärvet av Frank Mohn, delvis motverkat av högre kostnader för försäljning och administration och högre avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Frank Mohn.
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är exklusive valutaeffekter.
Den totala orderingången i Västeuropa inklusive Norden var oförändrad under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2013. Marine & Offshore Systems, Food Technology och Process Industry hade en bra utveckling, medan Energy & Environment påverkades av färre stora kontrakt än under det föregående kvartalet. Serviceaffären utvecklades väl i både Equipment och Marine & Diesel divisionen, medan Process Technology divisionen rapporterade en nedgång. Basaffären* var oförändrad. Regionmässigt visade Storbritannien, Iberiska halvön och Benelux tillväxt, medan Frankrike och Norden påverkades av icke upprepade större kontrakt.
Orderingången ökade under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en bra utveckling för de flesta länder och regioner. Både basaffären och stora projekt utvecklades positivt. De segment som utvecklades särskilt väl var Industrial Equipment, OEM, Energy & Process och Food & Life Science. Efterfrågan för Service var också högre över hela regionen jämfört med det föregående kvartalet.
Orderingången minskade under det tredje
kvartalet jämfört med det andra, påverkat av färre stora kontrakt och en blygsam minskning i basaffären. Marine & Diesel Equipment och Food & Life Science utvecklades väl, medan OEM, Sanitary, Energy & Process och Water & Waste Treatment alla minskade. Serviceaffären var oförändrad. Från ett regionalt perspektiv växte Norden och den adriatiska regionen, medan Frankrike var oförändrat och Mellaneuropa, den Iberiska halvön och Benelux minskade, främst beroende på färre stora kontrakt.
Orderingången ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, eftersom både basaffären och stora projekt hade en positiv utveckling. Segmenten Energy & Process, Marine & Diesel Equipment och Water & Waste Treatment presterade alla bra och efterfrågan på Service var stark i hela regionen. Sett till enskilda länder utvecklades både Storbritannien och Frankrike positivt, medan Mellaneuropa och Norden minskade.
Centrala och östra Europa rapporterade en betydande nedgång i orderingången under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2013 eftersom det föregående kvartalets rekordartade utveckling för stora order inte upprepades. Centrala och sydöstra Europa rapporterade en god utveckling och Polen och de Baltiska staterna hamnade strax under det fjärde kvartalets nivå. Basaffären var lägre i Ryssland och Turkiet, vilket återspeglade den rådande osäkerheten.
Centrala och östra Europa rapporterade en betydande uppgång i orderingången under det andra kvartalet jämfört med det första, med tillväxt i både basaffären och
för stora order. Alla länder bidrog till den positiva utvecklingen då både Ryssland och Turkiet återhämtade sig från ett svagt första kvartal och regionerna Sydosteuropa, Centraleuropa och Polen & Baltikum alla rapporterade rekordhög orderingång. Den starka utvecklingen i Ryssland förklarades av stora order inom marknadsenheterna raffinaderi, olja & gas och kraft samtidigt som basaffären växte. I Turkiet ökade den allmänna aktivitetsnivån efter valen i det första kvartalet och basaffären återhämtade sig starkt i alla tre divisionerna.
Centrala och östra Europa rapporterade en nedgång i orderingången under det tredje kvartalet jämfört med det andra, främst beroende på färre stora order, men också genom en nedgång i basaffären. Ryssland påverkades negativt av icke upprepade stora projekt. Basaffären hade emellertid en positiv utveckling, orsakat av en bra aktivitetsnivå i marknaderna för livsmedel och uppvärmning/luftkonditionering. Den allmänna stämningen i landet återspeglar en långsammare takt, eftersom de indirekta effekterna av de introducerade sanktionerna börjar visa sig. Turkiet och Sydosteuropa var undantag till den i övrigt negativa stämningen i regionen och rapporterade alla ordervolymer i nivå med eller över det föregående kvartalet, genom en positiv utveckling för Process Technology divisionen.
Centrala och östra Europa rapporterade en mycket stark orderingång under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, beroende på en god utveckling för basaffären i hela regionen kombinerat med ett antal större order. En processlinje för stärkelse och ett projekt för återvinning av tallolja i Ryssland dominerade listan över stora projekt tagna i kvartalet. Ett antal större order relaterade till olje- och gasindustrin bokades emellertid också i Ryssland, Turkiet och Rumänien. Det var huvudsakligen Ryssland som låg bakom regionens positiva utveckling, med en betydande tillväxt i orderingången jämfört med det tredje kvartalet. Polen och de baltiska länderna liksom Rumänien hade också en signifikant högre orderingång än i det föregående kvartalet.
I Nordamerika minskade den totala orderingången under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2013 som ett resultat av färre stora order. Basaffären låg emellertid kvar på en oförändrad nivå jämfört med det föregående kvartalet. Både Energy & Environment och OEM gick speciellt bra i kvartalet, medan Process Industry, Industrial Equipment och Sanitary minskade, främst beroende på mindre av stora kontrakt än
under det föregående kvartalet.
Orderingången ökade under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet genom att både basaffären och stora projekt ökade. Equipment och Process Technology divisionerna presterade båda bra, vilket var särskilt tydligt i segmenten Industrial Equipment, Sanitary, Energy & Process och Food & Life Science. Service utvecklades också positivt jämfört med det föregående kvartalet.
Nordamerika rapporterade fortsatt ordertillväxt under det tredje kvartalet jämfört med det andra, helt kopplat till stora order eftersom basaffären var oförändrad. Energy & Process, Water & Waste Treatment och Marine & Offshore Pumping Systems gick speciellt bra under kvartalet, medan Food & Life Science, Industrial Equipment och Sanitary minskade. Kanada registrerade den starkaste tillväxten, men USA utvecklades också mycket väl.
Orderingången minskade i både USA och Kanada under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, främst förklarat av icke upprepade stora projektorder, speciellt inom Energy & Process. Basaffären minskade också något. Segmenten Sanitary, OEM, Marine & Diesel Equipment och Marine & Offshore Systems utvecklades alla fördelaktigt.
Orderingången i Latinamerika blev lägre i det första kvartalet än under det fjärde kvartalet 2013, beroende på färre stora order i Brasilien. Serviceaffären hade en mycket stark utveckling i regionen, tvärs över de tre divisionerna. Mexiko, Colombia, Venezuela och Panama rapporterade också stark tillväxt, från marknaderna olja & gas och livsmedel.
Orderingången i Latinamerika gick ned något under det andra kvartalet jämfört med det föregående kvartalet beroende på färre stora order. Det enda undantaget var Argentina som visade mycket bra tillväxt för alla divisionerna, jämfört med ett svagt första kvartal. Basaffären utvecklades mycket bra över hela regionen.
Orderingången minskade under det tredje kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, främst beroende färre stora order under kvartalet i Brasilien. Stora investeringar i landet påverkades av den ekonomiska utvecklingen och allmänna osäkerheten beroende på de pågående valen. Basaffären utvecklades dock väl i landet, genom en positiv utveckling för Equipment divisionen. För regionen generellt var livsmedelsvolymerna lägre, medan serviceaffären utvecklades väl. Olja & gas gick också bra utanför Brasilien, med stora order bokade i Mexiko och Peru.
Latinamerika rapporterade en ökning i orderingången under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, beroende på Brasilien
och också en generellt god utveckling för basaffären i hela regionen. Det senare orsakades av en hög aktivitet inom livsmedel, mejeri och marin. Från ett mycket svagt tredje kvartal, med få stora order, återhämtade Brasilien sig och bokade ett antal större order relaterade till livsmedels- och olje- och gasindustrierna. En god utveckling för serviceaffären inom Process Technology divisionen bidrog till den mycket starka utvecklingen.
Orderingången var oförändrad under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2013. Basaffären visade en positiv utveckling, särskilt inom Industrial Equipment, Marine & Diesel Equipment, Sanitary och OEM, där Marine Equipment fortsatte att gynnas av förra årets utveckling inom fartygskontrakteringen. Projekt-affären var emellertid mer blandad, vilket återspeglade en fortsatt försiktig inställning från kunder i hela den asiatiska regionen. Process Technology hade en stark utveckling, speciellt för lösningar till applikationer inom raffinaderi, petrokemi och vegetabilolja. Marine & Offshore Systems hade dock en långsammare utveckling, som till stor del orsakades av fördelningen över tid av marina pannkontrakt. Geografiskt var den bästa utvecklingen i Sydostasien, Indien och Japan. Kina minskade eftersom större projekt bokade i det fjärde kvartalet inte upprepades. Basaffären i Kina visade ändå en fortsatt god utveckling, genom en hög aktivitetsnivå inom Industrial Equipment, Sanitary och Environment.
Orderingången hade en stark utveckling under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en god utveckling för både bas- och projekt-affären. Den starkaste utvecklingen var inom Marin, som fortsatte att gynnas av den tidigare kraftiga ökningen i skeppskontrakteringen, liksom av efterfrågan på energitransporter (tankers och LNG-fartyg). Process Technology hade en långsammare utveckling eftersom den starka utvecklingen under det första kvartalet, speciellt inom raffinaderi och petrokemi, inte upprepades. Vegetabilolja saktade också in något, eftersom kunder tog i anspråk ökad kapacitet, speciellt i Sydostasien. Equipment låg i princip kvar oförändrat från det första kvartalet, med tillväxt inom Industrial Equipment tack vare marknadsenheten komfort, medan Sanitary hade en dämpad utveckling jämfört med det första kvartalet. Service växte generellt. Den bästa utvecklingen geografiskt var i de stora skeppsbyggnadsnationerna såsom Japan, Korea och Kina. Kina hade också en allmän tillväxt för alla tre divisionerna liksom för Service, vilket indikerar en lättnad i den vänta och se inställning som tidigare anammats av många kunder.
Orderingången hade en stark utveckling under det tredje kvartalet jämfört med det andra, som ett resultat av förvärvet av Frank Mohn. Exklusive Frank Mohn var orderingången något lägre beroende på icke upprepade stora projekt, främst inom Marine & Diesel, men också inom Process Technology. Basaffären och Service utvecklades båda mycket väl i regionen. Marine hade en negativ påverkan från stora projekt, medan basaffären utvecklades mycket väl och gynnades fortfarande av den tidigare kraftiga uppgången i skeppskontrakteringen hos varven. I Equipment och Process Technology, som också hade färre stora projekt, redovisades den bästa utvecklingen i marknadsenheterna komfort, kylning, livsmedelslösningar & olivolja och petrokemi. Kina hade en generellt positiv utveckling, men med färre stora projekt, eftersom kundernas vänta och se inställning ledde till att projekt senarelades.
Orderingången visade en positiv utveckling under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, främst som ett resultat av omvärderingseffekter avseende Frank Mohn. Exklusive dessa effekter var orderingången något lägre än under det tredje kvartalet, primärt beroende på nedgången i varvskontrakteringen tidigare under året. Marina projektorder låg emellertid kvar på en hög nivå. Den bästa utvecklingen bland divisionerna hade Process Technology, där segmenten Energy & Process och Food & Life Science båda visade en stark utveckling jämfört med det föregående kvartalet. Basaffären växte, liksom projektaffären. Det senare återspeglade en god slutmarknadsmix av läkemedel, olja & gas, raffinaderi, oorganiska kemikalier och vegetabilolja. I Equipment divisionen var orderingången något under det tredje kvartalet, speciellt inom segmentet Industrial Equipment, som var påverkat av en fortsatt svag aktivitetsnivå i den nordasiatiska byggindustrin. Sanitary var oförändrat jämfört med det tredje kvartalet, medan OEM växte. Service var oförändrat under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. På landsnivå var den bästa utvecklingen i Sydkorea, genom en positiv efterfrågan på produkter till energirelaterade applikationer. Sydostasien utvecklades också bra och redovisade en allmän tillväxt i alla tre divisionerna. Kina växte jämfört med det föregående kvartalet, genom omvärderings-effekterna i Frank Mohn. Exklusive dessa effekter gick takten ner något från ett starkt tredje kvartal. Stora order bidrog till ett starkt kvartal i Mellanöstern, där det främsta bidraget var ett stort kraftprojekt i Saudiarabien. Mellanöstern hade också en bra utveckling av basaffären inom livsmedelsindustrin liksom en positiv utveckling för marin service.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 790 (702), motsvarande 2,3 (2,4) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 6,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av en begränsad ökning av utvecklingsresurserna samt löneinflation.
Moderbolaget har inte några anställda. Koncernen har i medeltal haft 17 109 (16 238) anställda. Vid utgången av december 2014 hade koncernen 17 753 (16 262) anställda. Personalomsättningen för 2014 uppgår till 7,5 (10,2) procent och avser hu-
vudsakligen anställda inom tillverkningsenheter, lager- och logistikenheter samt säljorganisationen.
Alfa Laval har ambitionen att utveckla de anställda på alla nivåer inom koncernen. En del sker genom lokala utbildningar och utvecklingsinsatser i de olika fabrikerna och säljbolagen runtom i världen, t ex ALPS (Alfa Laval Production System) som bygger på de välkända koncepten Lean och Six Sigma, medan de mer övergripande koncerngemensamma utbildningsprogrammen och utvecklingsprojekten sker inom ramen för Alfa Laval Academy. Exempel på dessa utbildningsprogram är Challenger (för unga talanger med internationell ledarpotential), Impact (för kvinnor mitt i karriären), Projektledning, Produktutbildningar, Information Security (obligatorisk utbildning via E-learning) och Pure Leadership (för mellanchefer).
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per region är:
Fördelningen av antalet anställda per personalkategori vid utgången av året är:
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Hela perioden 2009-2013 har påverkats av förstärkningen av den svenska kronan. Utfallet under 2011 och 2012 har påverkats av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval. Utfallet under 2014 har påverkats av försvagningen av den svenska kronan och förvärvet av Frank Mohn.
Anställda – produktivitetsutveckling
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämman 2014 beslutade att implementera steg fyra av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2015 att implementera steg fem av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2015 – 31 december 2017. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhetsoch arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2014 stod 28 (28) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 92 (93) procent av utleveransvärdet. Målsättningen är att ha en certifieringsnivå på minst 95 procent.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2014, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 816 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 819 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 1 659 (1 762), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 1 630 (1 697), netto räntor MSEK 33 (71), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK 10 (4), börskostnader MSEK -4 (-3), styrelsearvoden MSEK -7 (-6), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -2 (-2) och övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader resterande MSEK -1 (1). Förändring av periodiseringsfond har gjorts med MSEK -65 (30). Koncernbidrag uppgår till
MSEK 947 (855). Skatt på årets resultat uppgår till MSEK -205 (-212). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 2 336 (2 435).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 10 015 (9 253).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 4,00 (3,75) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 678 (1 573) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 8 337 (7 680) balanseras i ny räkning, se sida 134.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 23 april 2015.
I bokslutskommunikén som avgavs den 3 februari 2015 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2015 kommer att vara något lägre än i det fjärde kvartalet."
Tidigare publicerade utsikter (28 oktober 2014): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet 2014 kommer att vara på ungefär samma nivå som i det tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2015 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 23 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 16 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 22 oktober |
| Koncernens kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2014 | 2013 * |
| Rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | 4 671 | 4 353 |
| Återläggning av avskrivningar | 1 469 | 1 007 |
| Återläggning av andra icke kassaposter | -83 | -38 |
| 6 057 | 5 322 | |
| Betalda skatter | -1 422 | -1 093 |
| 4 635 | 4 229 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -282 | 113 |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | -99 | -133 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 596 | 204 |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | 273 | -180 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 488 | 4 |
| 5 123 | 4 233 | |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -603 | -492 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 76 | 36 |
| Förvärv av verksamheter 16 |
-14 443 | -495 |
| -14 970 | -951 | |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Erhållna räntor och utdelningar | 114 | 122 |
| Betalda räntor | -281 | -208 |
| Realiserade finansiella kursdifferenser | -266 | -16 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | -1 573 | -1 468 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande | -5 | 0 |
| Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar | 54 | -190 |
| Ökning(+)/minskning(-) av upplåning | 12 207 | -1 431 |
| 10 250 | -3 191 | |
| Periodens kassaflöde | 403 | 91 |
| Kassa och bank vid periodens början | 1 446 | 1 389 |
| Omräkningsdifferens i kassa och bank | 164 | -34 |
| Kassa och bank vid periodens slut 25 |
2 013 | 1 446 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) ** | -23,48 | 7,82 |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,7% | 1,7% |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 |
* Omräknad till IFRS 11.
** Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 16 och 25.
Ökningen i kassaflödet från rörelseverksamheten under 2014 förklaras av högre rörelseresultat före avskrivningar och en högre ökning av rörelsekapitalet, motverkat av högre skattebetalningar.
Posten kassa och bank utgörs huvudsakligen av kortfristiga placeringar om mindre än tre månader hos banker.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK -9 847 (3 282) under 2014. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -14 443 (-495) medan avyttringar genererade MSEK 76 (36).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet minskade med MSEK 488 (4) under 2014.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 603 (492) under 2014. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för tillverkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Jiang Yin i Kina för lödda värmeväxlare. Investeringar har gjorts i Jiang Yin i Kina och i Lund i Sverige i utrustning för att öka kapaciteten och bredda produktsortimentet för packningsförsedda värmeväxlare. Två större investeringar har gjorts för svetsade värmeväxlare i Jiang Yin i Kina och i Fontanil i Frankrike.
Investeringar i maskinkapacitet för insatsplåtar till separatorer har gjorts under året i Eskilstuna i Sverige.
Under 2014 har investeringar i produktivitetsoch kapacitetsökande utrustning gjorts avseende flödesprodukter i Kolding i Danmark liksom i Kunshan i Kina.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 565 (446) under året.
För en analys av den påverkan på kassaflödet som förvärv och avyttring av verksamheter har haft, se not 16.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK -23,48 (7,82).
| Koncernens totala resultat | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2014 | 2013 * |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 35 067 | 29 801 |
| Kostnad för sålda varor | 9 | -23 347 | -19 267 |
| Bruttoresultat | 11 720 | 10 534 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 9 | -3 862 | -3 478 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 9 | -1 738 | -1 582 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 9 | -790 | -702 |
| Övriga rörelseintäkter ** | 8 | 565 | 459 |
| Övriga rörelsekostnader ** | 8, 9 | -1 224 | -895 |
| Andel av resultat i joint ventures | 33 | 0 | 17 |
| Rörelseresultat | 4 671 | 4 353 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 10 | 30 | 8 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 11 | 420 | 358 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 11 | -1 000 | -547 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 121 | 4 172 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -1 129 | -1 098 |
| Övriga skatter | 15 | -24 | -34 |
| Nettoresultat för året | 2 968 | 3 040 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Kassaflödessäkringar | -621 | 13 | |
| Omräkningsdifferens | 439 | 39 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | 220 | -14 |
| Summa | 38 | 38 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda åtaganden | -476 | 234 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | 71 | -81 |
| Summa | -405 | 153 | |
| Totalt resultat för året | 2 601 | 3 231 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 2 946 | 3 027 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 22 | 13 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 7,02 | 7,22 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 2 563 | 3 212 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 38 | 19 |
* Omräknad till IFRS 11.
** Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 8.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 15 samt not 28. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens totala resultat visas nedan en jämförelse för de två senaste åren:
| Resultatanalys | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Nettoomsättning | 35 067 | 29 801 |
| Justerat bruttoresultat ** | 12 624 | 11 095 |
| - i % av nettoomsättningen | 36,0 | 37,2 |
| Kostnader *** | -6 164 | -5 735 |
| - i % av nettoomsättningen | 17,6 | 19,2 |
| Justerad EBITDA | 6 460 | 5 360 |
| - i % av nettoomsättningen | 18,4 | 18,0 |
| Avskrivningar | -565 | -446 |
| Justerad EBITA | 5 895 | 4 914 |
| - i % av nettoomsättningen | 16,8 | 16,5 |
| Avskrivning på övervärden | -904 | -561 |
| Jämförelsestörande poster | -320 | – |
| Rörelseresultat | 4 671 | 4 353 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Exklusive avskrivning på övervärden. *** Exklusive jämförelsestörande poster.
Bruttomarginalen har minskat med 1,2 procentenheter mellan 2013 och 2014. Minskningen förklaras främst av en negativ pris/mixeffekt, men även av en lägre bruttomarginalnivå för det förvärvade Frank Mohn jämfört med övriga Alfa Laval, negativa valutakursförändringar och en lägre beläggning i fabrikerna.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 5 600 (5 060). Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 2,9 procent högre än föregående år. Ökningen kommer från löneinflation samt en begränsad uppbyggnad av resurser för organisk tillväxt.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 790 (702), motsvarande 2,3 (2,4) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för
forskning och utveckling med 6,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av en begränsad ökning av utvecklingsresurserna samt löneinflation.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 8,56 (8,18) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2014 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK 70 (-187) för 2014 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Justerad EBITA
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK -320 (-), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 8.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2014 består av två komponenter. MSEK -60 avser förvärvskostnader av engångskaraktär i samband med förvärvet av Frank Mohn AS. Resterande MSEK -260 avser ett kostnadsbesparings- och omstruktureringsprogram, där Alfa Laval gått igenom kostnader och struktur avseende försörjningskedjan liksom FoU, försäljning och administration. Förändringsaktiviteter och besparingsåtgärder initierades under tredje kvartalet innefattande initiativ för minskade utlägg och aktiviteter samt strukturella förändringar, till exempel den flyttning av produktion från Danmark till Kina som aviserats. Programmet förväntas vara fullt genomfört under det fjärde kvartalet 2015 då besparingarna beräknas uppnå en nivå på MSEK 300 på årsbasis. Kostnaderna förväntas uppgå till MSEK 260, varav MSEK 235 kassapåverkande. Åtgärderna förväntas påverka cirka 400 anställda brutto och efter fullt genomförande innebära en personalminskning om 300 anställda.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -184 (-90), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet och på den temporära finansieringen om MSEK -56 (-21), räntor på de bilaterala lånen om MSEK -79 (-70), räntor på den riktade låne-emissionen om MSEK -11 (-12), räntor på företagscertifikaten om MSEK -5 (-), räntor på obligationslånen om MSEK -27 (-) och ett netto av utdelningar samt övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK -6 (13).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser har uppgått till MSEK -366 (-91). Av detta avser MSEK -440 realiserade och orealiserade kursförluster i Frank Mohn, fördelat på realiserade kursförluster om MSEK -240 och orealiserade kursförluster om MSEK -200. Kursförlusterna avser valutaaffärer som inte kunnat hänföras direkt till verksamhetens operationella exponering.
Posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat består nästan uteslutande av förändringar i verkligt värde av kassaflödessäkringar:
Påverkan på
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ingående balans | 123 | 110 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | -617 | -41 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | -2 | 17 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | -1 | 46 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | -1 | -9 |
| Utgående balans | -498 | 123 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat | -621 | 13 |
Koncernen har inte haft några kassaflödessäkringar som har påverkat anskaffningsvärdet vid anskaffningstidpunkten på icke-finansiella tillgångar.
I posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat ingår dessutom förändringar i verkligt värde av aktier i externa bolag med MSEK -0 (-0) för 2014. De är inte väsentliga nog för att motivera en separat rad i totalresultaträkningen.
Ackumulerade omräkningsdifferenser *
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | |||
| förändringen av valutasäkrings |
||||
|---|---|---|---|---|
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | åtgärder före skatt |
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 195 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -19 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -65 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 56 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 13 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 744 | -468 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 352 | 220 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % och EUR deprecierades med 12,9 % |
-554 | -202 | 99 |
| 2011 | USD apprecierades med 1,4 % medan EUR deprecierades med 0,8 % |
-254 | -456 | 34 |
| 2012 | USD deprecierades med 5,8 % medan EUR deprecierades med 3,6 % |
-798 | -1 254 | 214 |
| 2013 | USD apprecierades med 0,3 % medan EUR apprecierades med 4,1 % |
39 | -1 215 | -83 |
| 2014 | USD apprecierades med 20,5 % medan EUR apprecierades med 6,3 % |
439 | -776 | -1 033 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
Koncernens finansiella ställning
| TILLGÅNGAR | ||||
|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalans | ||||
| MSEK | Not | 2014 | 2013 * | 1 januari 2013 |
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16, 17 | |||
| Patent och icke patenterat kunnande | 2 932 | 1 927 | 1 943 | |
| Varumärken | 4 920 | 1 618 | 1 819 | |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 46 | 37 | 45 | |
| Goodwill | 20 408 | 10 061 | 9 792 | |
| 28 306 | 13 643 | 13 599 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 16, 18 | |||
| Byggnader och mark | 2 602 | 1 664 | 1 702 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 597 | 1 435 | 1 430 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 601 | 549 | 530 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer avseende materiella anläggningstillgångar |
204 | 137 | 150 | |
| 5 004 | 3 785 | 3 812 | ||
| Övriga anläggningstillgångar | ||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 13, 14, 19 | 30 | 35 | 35 |
| Pensionstillgångar | 26 | 6 | 11 | 3 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 1 986 | 1 401 | 1 497 |
| 2 022 | 1 447 | 1 535 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 35 332 | 18 875 | 18 946 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 20 | 7 883 | 6 312 | 6 170 |
| Tillgångar för försäljning | ||||
| Byggnader och mark | 18 | 6 | – | 9 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 13, 21 | 6 684 | 5 039 | 5 196 |
| Aktuella skattefordringar | 1 357 | 1 112 | 1 206 | |
| Övriga fordringar | 13, 22 | 1 393 | 1 083 | 1 097 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13, 23 | 245 | 218 | 199 |
| Derivattillgångar | 13, 14 | 176 | 219 | 325 |
| 9 855 | 7 671 | 8 023 | ||
| Kortfristiga placeringar | ||||
| Övriga kortfristiga placeringar | 13, 24 | 697 | 605 | 422 |
| Kassa och bank | 13, 25 | 2 013 | 1 446 | 1 389 |
| Summa omsättningstillgångar | 20 454 | 16 034 | 16 013 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 55 786 | 34 909 | 34 959 | |
Koncernens finansiella ställning, fortsatt
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalans | ||||
| MSEK | Not | 2014 | 2013 * | 1 januari 2013 |
| Eget kapital | ||||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | ||||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver | -2 332 | -1 949 | -2 134 | |
| Balanserad vinst | 15 522 | 14 149 | 12 639 | |
| 17 077 | 16 087 | 14 392 | ||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 12 | 125 | 75 | 61 |
| Totalt eget kapital | 17 202 | 16 162 | 14 453 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut etc | 13, 28 | 16 454 | 3 529 | 5 393 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 26 | 2 221 | 1 494 | 1 727 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 15 | 3 074 | 1 758 | 1 931 |
| Övriga avsättningar | 27 | 543 | 423 | 466 |
| Summa långfristiga skulder | 22 292 | 7 204 | 9 517 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut etc | 13, 28 | 1 251 | 1 049 | 610 |
| Förskott från kunder | 3 796 | 2 027 | 2 121 | |
| Leverantörsskulder | 13 | 2 706 | 2 244 | 2 192 |
| Växelskulder | 13 | 198 | 144 | 135 |
| Aktuella skatteskulder | 1 399 | 1 064 | 1 102 | |
| Övriga skulder | 13, 29 | 2 003 | 1 520 | 1 371 |
| Övriga avsättningar | 27 | 1 862 | 1 539 | 1 603 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13, 30 | 2 105 | 1 722 | 1 668 |
| Derivatskulder | 13, 14 | 972 | 234 | 187 |
| Summa kortfristiga skulder | 16 292 | 11 543 | 10 989 | |
| Summa skulder | 38 584 | 18 747 | 20 506 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 55 786 | 34 909 | 34 959 | |
| POSTER INOM LINJEN | ||||
| Ställda säkerheter | 31 | 18 | 17 | 10 |
| Eventualförpliktelser | 31 | 2 430 | 1 916 | 1 982 |
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 12 till och med 34. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 27 259 (18 598) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 20,5 (26,4) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,3 (1,6) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 17,6 (20,4) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 30,8 (46,3) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 15 068 (2 611) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 2,45 (0,49) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,88 (0,16) gånger vid utgången av december.
| Innehav utan | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | |||||||||
| Övriga reserver | ||||||||||||
| Övrigt | ||||||||||||
| MSEK | Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
Kassaflödes säkringar |
Omräknings differens |
Om värderingar |
Uppskjuten skatt |
Balanserad vinst |
Deltotal | Omräknings differens |
Balanserad vinst |
Deltotal | |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 2 770 | 110 | -1 235 | -1 045 | 36 | 12 639 | 14 392 | -19 | 80 | 61 | 14 453 |
| 2013 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 3 027 | 3 027 | – | 13 | 13 | 3 040 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 13 | 33 | 234 | -95 | – | 185 | 6 | – | 6 | 191 |
| Totalt resultat | – | – | 13 | 33 | 234 | -95 | 3 027 | 3 212 | 6 | 13 | 19 | 3 231 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Minskning av innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | -49 | -49 | – | -5 | -5 | -54 |
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 468 | -1 468 | – | – | – | -1 468 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 2 770 | 123 | -1 202 | -811 | -59 | 14 149 | 16 087 | -13 | 88 | 75 | 16 162 |
| 2014 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 2 946 | 2 946 | – | 22 | 22 | 2 968 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -621 | 423 | -476 | 291 | – | -383 | 16 | – | 16 | -367 |
| Totalt resultat | – | – | -621 | 423 | -476 | 291 | 2 946 | 2 563 | 16 | 22 | 38 | 2 601 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Innehav utan bestämmande | ||||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 17 | 17 | 17 |
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 573 | -1 573 | – | – | – | -1 573 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -5 | -5 | -5 |
| Per 31 december 2014 | 1 117 | 2 770 | -498 | -779 | -1 287 | 232 | 15 522 | 17 077 | 3 | 122 | 125 | 17 202 |
| Specifikation över förändringen av antalet aktier och aktiekapitalet | ||
|---|---|---|
| ---------------------------------------------------------------------- | -- | -- |
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital MSEK |
Totalt aktiekapital MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 | |
| 2011 | Indragning av återköpta aktier | 16 maj 2011 | -2 583 151 | 419 456 315 | -7 | |
| Fondemission | 16 maj 2011 | – | 419 456 315 | 7 | 1 117 |
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 419 456 315 aktier. Sedan dess har inga förändringar ägt rum.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, den riktade låneemissionen, obligationslånen och de bilaterala låneavtalen med Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett förvärv av mer än 30 procent av det totala antalet aktier.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Moderbolagets kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | -14 | -10 |
| Betalda skatter | -212 | -3 |
| -226 | -13 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | -1 733 | 112 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 14 | 4 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -1 719 | 116 |
| -1 945 | 103 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dotterbolag | – | – |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | – | – |
| Erhållna räntor | 39 | 71 |
| Betalda räntor | -5 | 0 |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 1 630 | 1 697 |
| Betalda utdelningar | -1 573 | -1 468 |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag | 855 | -403 |
| Ökning/(minskning) av skulder till kreditinstitut | 999 | - |
| 1 945 | -103 | |
| Årets kassaflöde | – | – |
| Kassa och bank vid årets början | – | – |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – |
| Moderbolagets resultat * | ||
| MSEK Not |
2014 | 2013 |
| Administrationskostnader | -13 | -11 |
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 4 |
| Övriga rörelsekostnader | -4 | -3 |
| Rörelseresultat | -14 | -10 |
| Utdelningar från dotterbolag | 1 630 | 1 697 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 |
51 | 79 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 11 |
-8 | -4 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 659 | 1 762 |
| Förändring av periodiseringsfond | -65 | 30 |
| Koncernbidrag | 947 | 855 |
Skatt på årets resultat -205 -212 Nettoresultat för året 2 336 2 435
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
| Moderbolagets finansiella ställning | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ------------------------------------- | -- | -- | -- | -- | -- | -- |
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 10 120 | 8 263 | |
| Aktuella skattefordringar | 47 | 40 | |
| Övriga fordringar | 4 | 3 | |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | – | 1 | |
| 10 171 | 8 307 | ||
| Kassa och bank | – | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 10 171 | 8 307 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 14 840 | 12 976 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 | |
| 2 387 | 2 387 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 7 679 | 6 818 | |
| Årets nettoresultat | 2 336 | 2 435 | |
| 10 015 | 9 253 | ||
| Totalt eget kapital | 12 402 | 11 640 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond, tax 2009 | – | 239 | |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 224 | 224 | |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | 313 | |
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 140 | 140 | |
| Periodiseringsfond, tax 2014 | 320 | 320 | |
| Periodiseringsfond, tax 2015 | 304 | – | |
| 1 301 | 1 236 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Företagscertifikat | 999 | – | |
| Skulder till koncernföretag | 138 | 99 | |
| Leverantörsskulder | 0 1 137 |
1 100 |
|
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 14 840 | 12 976 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | |||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga | |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): | |||
| Fullgörandegarantier | Inga | Inga | |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 1 270 | 8 285 | 10 672 |
| 2013 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 435 | 2 435 |
| – | – | 2 435 | 2 435 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 468 | -1 468 |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 1 270 | 9 253 | 11 640 |
| 2014 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 336 | 2 336 |
| – | – | 2 336 | 2 336 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 573 | -1 573 |
| Per 31 december 2014 | 1 117 | 1 270 | 10 015 | 12 402 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 419 456 315 (419 456 315) aktier.
De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är relevanta för moderbolaget och koncernen.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är relevanta för bolagets redovisning.
Under 2014 har IFRS 10 "Koncernredovisning" implementerats. IFRS 10 ersätter avsnittet i IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
En investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer, som bl.a. innebär lättnader från att konsolidera retroaktivt där det inte är praktiskt möjligt.
Under 2014 har IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" implementerats. Samarbetsarrangemang definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. IFRS 11 ersatte IAS 31 "Andelar i Joint ventures" och SIC 13 "Överföring av ickemonetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag".
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
Tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebär att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i övrigt rörelseresultat och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen kommer inte längre att redovisas i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen. I Alfa Lavals fall är dock verksamheten i
dessa bolag för närvarande ganska begränsad, varför IFRS 11 åtminstone inledningsvis kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
Standarden ska tillämpas retroaktivt med vissa specifika övergångsregler.
Under 2014 har IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" implementerats. Företag som äger andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall upplysa om dessa i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2014 har ändringarna i IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" implementerats. Ändringen innebär förtydliganden avseende legal rätt att kvitta och poster reglerade med ett nettobelopp. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2014 har IFRIC 21 "Avgifter" implementerats. IFRIC 21 är en tolkning som tydliggör när en skuld för avgifter skall redovisas. Avgifter avser avgifter/skatter som
statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar eller förordningar med undantag av inkomstskatter, straffavgifter och böter. Tolkningen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2013 implementerades ändringarna i IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter". Förändringen innebar att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändrades. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat skiljt från de poster som ej skall återföras till resultatet. Ändringarna ändrade inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformen. Ändringen skulle tilllämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2013 implementerades ändringarna i IAS 19 "Ersättning till anställda". Ändringarna innebar betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis:
följande: tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaks alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten.
– För svenska enheter kommer de aktuariella beräkningarna att även omfatta framtida betalningar av särskild löneskatt.
Den omarbetade standarden skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Ändringarna i IAS 19 innebar att:
Under 2013 förtidstillämpades ändringarna i IAS 36 "Nedskrivningar" för att undvika onödiga upplysningar. Ändringarna reducerade antalet tillfällen när upplysningar om återvinningsvärdet för tillgångar eller kassagenererande enheter måste lämnas och klargjorde upplysningskraven. Ändringen skulle tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning var tillåten.
Under 2013 implementerades IFRS 13 "Värdering till verkligt värde". IFRS 13 beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som priset som skulle erhållas vid värderingstidpunkten vid försäljning av en tillgång eller överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer (det vill säga ett "exit price").
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
parter i situationer då det inte föreligger vägledning avseende beräkning av verkligt värde i enskilda IFRS-standarder.
Nya upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Standarden ska tillämpas framåtriktat.
Under 2013 förtidstillämpade Alfa Laval ändringarna i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Moderbolaget valde att redovisa koncernbidrag enligt alternativregeln. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Jämförelsesiffrorna för föregående år omarbetades.
Under 2013 implementerades uttalandet UFR 9 "Redovisning av avkastningsskatt" från det svenska Rådet för finansiell rapportering. Uttalandet behandlar hur den svenska avkastningsskatten skall hanteras i ljuset av ändringarna av IAS 19. Avkastningsskatten ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet och skall alltså inte innefattas i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner. UFR 9 innebar inte någon förändring jämfört med hur avkastningsskatten har redovisats tidigare. Den var snarare ett klarläggande för att bekräfta att skatten inte skall inkluderas i de aktuariella beräkningarna.
IFRS 3 "Rörelseförvärv" innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 20 408 (10 061) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda". Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde
och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända har ökat i och med implementeringen av nya IAS 19. Resultateffekten påverkar dock bara övrigt totalresultat och inte nettoresultatet. Risken har begränsats av att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 405 (1 962) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 4,3 (5,6) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
extern uthyrare är en finansiell lease eller en operationell lease.
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 "Innehav i intresseföretag", det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 "Lånekostnader", det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" och IFRS 10 "Koncernredovisning".
Ett företag skall konsolideras om ett bestämmande inflytande föreligger. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när Alfa Laval:
Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag där Alfa Laval har ett bestämmande inflytande.
Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Under de första 12 månaderna efter förvärvet är värdet på goodwillen ofta preliminärt. Anledningen till detta är att det erfarenhetsmässigt häftar en viss osäkerhet vid de olika komponenterna i förvärvsanalysen gällande:
Eftersom goodwillen är en residualpost som framkommer när alla övriga parametrar i förvärvsanalysen har fastställts så kommer den att vara preliminär och kunna ändras ända tills övriga värden är slutgiltiga.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Transaktionskostnader redovisas i nettoresultatet. Om värdet av tilläggsköpeskilling ändras redovisas skillnaden i nettoresultatet. Vid successiva förvärv beräknas och värderas goodwillen då förvärvaren erhåller kontrollen över ett bolag. Om förvärvaren tidigare har redovisat ett innehav i bolaget skall ackumulerade värdeförändringar på innehavet redovisas i nettoresultatet vid förvärvstidpunkten. Förändringar av ägarandelar i dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar det bestämmande inflytandet,
redovisas i eget kapital. Detta innebär att dessa transaktioner inte ger upphov till goodwill eller leder till några vinster eller förluster. Transaktionen ger dessutom upphov till en överföring mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande i eget kapital. Om innehavet utan bestämmande inflytandes andel av redovisad förlust överstiger dess redovisade andel av eget kapital redovisas ett negativt innehav utan bestämmande inflytande.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Alfa Laval har valt att redovisa posterna i övrigt totalresultat som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport.
Övrigt totalresultat avser poster som inte utgör transaktioner med aktieägare, men som före 2009 redovisades direkt mot eget kapital. Nu redovisas de istället i det totala resultat som en del av övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat relaterar till t ex kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa.
Information om andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall lämnas i enlighet med IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag". Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda".
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen per plan ger ett negativt belopp, alltså en nettotillgång, skall det belopp som skall redovisas som tillgång för denna plan utgöras av det lägre av följande två belopp:
De poster som är hänförliga till intjäningen
av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet. Kostnader för tidigare tjänstgöring redovisas i resultaträkningen redan när planen utökas eller reduceras.
Aktuariella vinster och förluster redovisas löpande i övrigt totalresultat. Förändringar i utfästelserna som avser förändringar i de aktuariella antagandena redovisas i övrigt totalresultat. Inga av dessa aktuariella poster kommer någonsin att redovisas över rörelseresultatet utan kommer att stanna kvar i övrigt totalresultat.
Avkastningen på förvaltningstillgångarna beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan. Skillnaden mellan den verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna och ränteintäkten i föregående mening redovisas i övrigt totalresultat.
Förvaltningstillgångarna specificeras på olika typer av tillgångar.
Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden.
Skillnaden mellan kort- och långfristiga ersättningar tar sin utgångspunkt i när förpliktelsen förväntas regleras snarare än kopplingen till den anställdes intjäning av förpliktelsen.
Ersättningar vid uppsägning redovisas vid det tidigare av följande: tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaks alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten.
För svenska enheter omfattar de aktuariella beräkningarna även framtida betalningar av särskild löneskatt. Den svenska avkastningsskatten redovisas löpande som en kostnad i resultatet och innefattas inte i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta
att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2014 om 143 (148) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande fyra redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, innehav av obligationer och externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
IFRS 13 beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tilllämpas samt vilken information som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
Investeringar som innehas till förfall,
Lånefordringar och kundfordringar samt
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:
Det verkliga värdet på innehav av obligationer framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten bara kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 21. De faktorer som beaktas om kundfordringen skall reserveras som osäker är:
Utifrån detta görs den erfarenhetsmässigt bästa bedömningen av vilket belopp som sannolikt kommer att erhållas och mellanskillnaden reserveras som osäker.
Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordringen bort.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag enligt alternativregeln i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Alfa Laval tillämpar bara två typer av säkringsredovisning: kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 "Inkomstskatter".
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för
skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Joint ventures/samriskföretag konsolideras enligt IFRS 11 "Samarbetsarrangemang". Samarbetsarrangemang definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande.
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
Tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebär att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i övrigt rörelseresultat och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen kommer inte längre att redovisas i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen.
Leasing redovisas enligt IAS 17 "Leasingavtal".
Uthyrda anläggningstillgångar som klassificerats som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som klassificerats som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som klassificerats som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal". Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete
på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
Följande nyttjandeperioder har använts: Materiella: Datorprogram, datorer 3,3 år Kontorsmaskiner 4 år Fordon 5 år Maskiner och inventarier 7–14 år Markanläggningar 20 år Byggnader 25–33 år Immateriella: Patent och icke patenterat kunnande 10–20 år Varumärken 10–20 år Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter 10–20 år
Avskrivningarna sker enligt den linjära metoden.
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 "Nedskrivningar". Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 "Nedskrivningar".
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet normalt utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har tre av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter
Koncernen tillämpar IFRS 5 "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över finansiell ställning.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" punkterna 134 och 135 innehåller upplysningskrav om företagets mål, riktlinjer och processer för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Vid beräkning av avsättningen skall:
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 "Immateriella tillgångar".
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal".
Intäkterna av försäljning av varor, tjänster och projekt redovisas som "Nettoomsättning" i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal", se ovan under "Pågående arbeten".
IFRS 8 innebär att redovisningen av rörelsesegment skall ske enligt hur den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten, vilket kan avvika från IFRS. Vidare skall information enligt IFRS för företaget som helhet lämnas om produkter och tjänster liksom geografiska områden samt information om större kunder.
Skillnaden mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för bolaget som helhet förklaras av två avstämningsposter.
Alfa Lavals rörelsesegment utgörs av dess divisioner. Den högste verkställande beslutsfattaren inom Alfa Laval utgörs av bolagets styrelse.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 "Effekterna av ändrade valutakurser" täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Under 2014 anses Venezuela som ett höginflationsland.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2015 eller senare. Alfa Laval har valt att inte tillämpa någon av dessa rekommendationer i förtid.
IAS 19 "Ersättning till anställda" har ändrats. Ändringen avser upplysningskraven för anställdas bidrag till förmånsbestämda planer.
Ändringen i IAS 19 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 eller senare.
Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IAS 19 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 9 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. IFRS 9 har ännu inte godkänts av EU.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 9 kommer att innebära en omallokering av de finansiella tillgångarna på färre kategorier än idag, men i övrigt ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 15 "Intäkter från kundkontrakt" behandlar hur intäktsredovisningen skall ske av kontrakt med kunder. IFRS 15 ersätter främst IAS 11 "Entreprenadavtal" och IAS 18 "Intäkter". Intäktsredovisningen baseras på fem steg:
Två eller flera kontrakt som ingås med samma kund vid ett tillfälle eller i nära anslutning till varandra skall redovisas som ett kontrakt om:
En kontraktsändring skall hanteras som ett separat kontrakt om adderade produkter eller tjänster:
Företaget skall redovisa intäkten när det uppfyllt åtagandet genom överföring av kontrollen över den utlovade varan eller servicen till kunden.
Åtaganden kan uppfyllas antingen över tid eller vid en tidpunkt.
Företaget överför kontroll över en vara eller tjänst över tid och uppfyller därmed ett åtagande över tid och intäktsredovisar över tid om:
För att fastställa prestationen över tid kan företaget använda sig av en metod baserad på output (besiktning/undersökning, uppnådda milstolpar eller levererade enheter) eller en metod baserad på input (nedlagda utgifter, arbetade timmar eller maskintimmar).
Om ett åtagande inte uppfylls över tid så uppfylls det vid en tidpunkt. För att fastställa tidpunkten när kunden uppnår kontroll av en utlovad tillgång och företaget uppfyller sitt åtagande skall följande kontrollkriteria bedömmas:
IFRS 15 har ännu inte godkänts av EU. Det finns tre alternativ för övergången, med varierande grad av retroaktivitet. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 15 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem i och med att den inte innebär någon egentlig förändring i intäktsredovisningen utan bara vägen dit.
International Accounting Standards Board (IASB) har inte utgivit några redovisningstolkningar framtagna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2015 eller senare.
I övrigt kommer Alfa Laval att närmare utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2014 var det förvaltade kapitalet MSEK 32 270 (18 773).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätvärden som inkluderar:
| Mätvärden | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Rikt | Riktvärden | Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | värden | inte satta | 2014 | 2013 * | 3 år | 5 år | 8 år | |
| Faktureringstillväxt per år ** | ≥8% | 17,7% | 0,4% | 7,5% | 6,9% | 9,6% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA ** | 15% | 16,8% | 16,5% | 16,6% | 17,4% | 18,4% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | ≥20% | 20,5% | 26,4% | 24,8% | 28,6% | 35,6% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | ≤2,0 | 2,45 | 0,49 | 1,2 | 0,8 | 0,6 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar *** |
10% | 12,9% | 12,5% | 11,9% | 12,1% | 12,8% | ||
| Investeringar *** | 2,0% | 1,7% | 1,7% | 1,7% | 1,8% | 1,9% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 17,6% | 20,4% | 20,3% | 21,6% | 27,5% | ||
| Soliditet | X | 30,8% | 46,3% | 39,5% | 42,5% | 41,2% | ||
| Skuldsättningsgrad | X | 0,88 | 0,16 | 0,45 | 0,30 | 0,26 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 18,3 | 22,1 | 21,2 | 25,6 | 24,2 | ||
| Kreditvärdering | X | BBB+ | A- |
* Omräknad till IFRS 11. ** genomsnitt över en konjunkturcykel *** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
Under 2014 har Alfa Laval justerat målet för avkastningen på sysselsatt kapital från ≥25 procent till ≥20 procent för att återspegla de avsevärda övervärden och goodwillvärden som adderats genom de senaste årens två stora förvärv. Under 2014 har också skuldsättningsgraden ersatts av nettoskuld i förhållande till EBITDA som riktmärke för kapitalstrukturen, med ett värde om ≤2,0.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de mellanstora företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 13 och 14 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2014 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 97,7 (97,0) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell exponering upp till, men ej överstigande, 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering den 31 december 2014 i olika valutor före och efter säkringar för de kommande 12 månaderna uppgår till:
Netto transaktionsexponering per valuta den 31 december 2014 för de kommande 12 månaderna
Staplarna för SEK, DKK och NOK är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige, Danmark och Norge med kostnader denominerade i lokala valutor. Staplarna för USD, NOK och JPY har påverkats av att valutasäkringen inom Frank Mohn inte har utgjort en effektiv säkring av de faktiska valutaflödena, genom att de inte har varit korrekt matchade över tid och att de har varit översäkrade.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
0,0052 0,0056 0,0060 0,0064 0,0068 0,0072
KRW
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar exklusive säkringsåtgärder
Utestående valutaterminer och valutaoptioner
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 2013 |
|||
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| USD | 468 | -468 | 192 | -192 |
| EUR | 123 | -123 | 96 | -96 |
| CAD | 56 | -56 | 52 | -52 |
| NOK | -301 | 301 | 35 | -35 |
| DKK | -120 | 120 | -95 | 95 |
| JPY | 57 | -57 | 2 | -2 |
| Övriga | 74 | -74 | 40 | -40 |
| Totalt | 357 | -357 | 322 | -322 |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2014 | |||
| Original- | Original- | |||
| valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||
| USD | -752 | -5 907 | -590 | -3 844 |
| EUR | -163 | -1 551 | -526 | -4 715 |
| CAD | -49 | -331 | -26 | -155 |
| CHF | -6 | -46 | -1 | -9 |
| JPY | -16 978 | -1 107 | -1 402 | -87 |
| RUB | -201 | -27 | -13 | -3 |
| GBP | -3 | -42 | – | – |
| Övriga | -17 | -19 | ||
| Totalt | -9 028 | -8 832 | ||
| Inflöden: | ||||
| SEK | 1 426 | 1 426 | 2 926 | 2 926 |
| DKK | 408 | 523 | 605 | 727 |
| NOK | 6 035 | 6 357 | 4 771 | 5 062 |
| CNY | – | – | 151 | 162 |
| SGD | 9 | 52 | 16 | 84 |
| GBP | – | – | 10 | 103 |
| AUD | 17 | 109 | 8 | 47 |
| Övriga | 0 | 0 | ||
| Totalt | 8 467 | 9 111 |
När dotterbolagens rapporter över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att totalresultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med cross currency swapar. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK -1 033 (-83) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot, så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska. En förändring i det utländska dotterbolagets nettotillgångar över tiden kan ha samma effekt.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24–48 månader beroende på vilken valuta lånet är upptaget i enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet, de bilaterala låneavtalen, företagscertifikaten och obligationslånet om MEUR 300 löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 16 (53) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 16,3 (19,0) månader.
Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden för alla lån inklusive derivat uppgick till 28,5 (12,6) månader vid utgången av 2014.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Räntekänslighetsanalys kontra % säkring av rörliga räntor
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värdepappersinnehav om totalt MSEK 540 (255). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras
eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 864. Lånet förfaller i april 2016.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 400 och MUSD 544, motsvarande MSEK 8 085 med ett nytt banksyndikat. Det nya lånet ersätter det tidigare syndikerade lånet. Per 31 december 2014 utnyttjades MSEK 2 715 av faciliteten. Den nya faciliteten löper till juni 2019, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Alfa Laval har emitterat obligationer till ett värde av MEUR 800, motsvarande MSEK 7 554. Denna långfristiga finansiering ersatte den temporära finansieringen som togs i samband med förvärvet av Frank Mohn AS. Obligationerna är noterade på den irländska börsen. Alfa Laval emitterade två obligationslån, ett på MEUR 300 med en löptid på fem år och ett på MEUR 500, med en löptid på åtta år. Betalningsdatum var den 12 september, 2014.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2017 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021 samt ett lån om MUSD 136 som förfaller i juni 2020, totalt motsvarande MSEK 2 975.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130 som förfaller i mars 2018 samt ett ytterligare lån om MEUR 115 som avropades den 23 juni 2014 och som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 2 332.
Alfa Laval har gett ut företagscertifikat om nominellt totalt MSEK 1 000 med en löptid om 3-5 månader.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Förfallostrukturen på koncernens upplåning
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för valutaderivat, räntederivat, metallderivat och elderivat nedan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Förfallostruktur för räntederivat
Förfallostruktur för metallderivat
Negativa kassaöden
Förfallostruktur för elderivat
MSEK
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 13. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitetssäkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf:
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om sex till tolv månader beroende på kundsegment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Konjunkturnedgången under 2009 och 2010 innebar dock en betydligt större nedgång i orderingången. Detta berodde delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Framför allt under perioden 2007 till 2011 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel och koppar som har säkrats under 2014 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2015 som var säkrade vid utgången av 2014. Observera att koncernen har slutat säkra inköpen av aluminium under 2014, beroende på att exponeringen är så låg. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader under 2015 för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Känslighetsanalys och säkring av metallpriser
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljöpåverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 40.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2014, instämt som en av många svaranden i sammanlag 816 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 819 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annan stans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningarna i Richmond, Lykens, Chesapeake, Sarasota och Newburyport i USA. Ett antal andra viktiga produktionsanläggningar utvärderas och kan komma att slutligen bli HPR klassade.
En HPR klassning innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder. För andra produktionsanläggningar, som inte är HPR klassade, är målet också att reducera risken för skador och produktionsavbrott till ett minimum genom att bland annat hålla antändningskällor under strikt kontroll. Besök för förebyggande skadearbete genomförs enligt ett schema baserat på storlek och vikt för Alfa Laval.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och offshore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipmentdivisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av fyra kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems, Marine & Offshore Pumping Systems och eftermarknadssegmentet Service.
Process Technology divisionen organiserade från 1 april 2014 om sina tre
| Orderingång | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Equipment | 9 867 | 9 471 |
| Process Technology | 14 271 | 13 935 |
| Marine & Diesel | 12 522 | 6 796 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Totalt | 36 660 | 30 202 |
* Omräknad till IFRS 11
Orderstock
| Totalt | 22 293 | 14 568 |
|---|---|---|
| Övrigt | 0 | 0 |
| Marine & Diesel | 12 282 | 4 680 |
| Process Technology | 8 440 | 8 393 |
| Equipment | 1 571 | 1 495 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Koncernen | ||
MSEK 2014 2013 * Equipment 9 787 9 462 Process Technology 14 410 13 813 Marine & Diesel 10 870 6 526 dittillsvarande nyförsäljningssegment Energy & Environment, Food Technology och Process Industry i tre nya segment: Energy & Process, Food & Life Science och Water & Waste Treatment. Förändringen skedde i huvudsak genom att befintliga marknadsenheter omfördelades mellan kundsegmenten för att bättre kunna möta marknaden och ta tillvara tillväxtmöjligheterna. Förvärvet av Frank Mohn AS innebar att Marine & Diesel divisionen skapade ytterligare ett nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems, vilket bara innehåller den nya affären.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Equipment | 1 320 | 1 306 |
| Process Technology | 2 230 | 2 479 |
| Marine & Diesel | 2 019 | 1 248 |
| Övrigt | -529 | -586 |
| Totalt | 5 040 | 4 447 |
| Avstämning mot koncernens total: | ||
| Jämförelsestörande poster | -320 | – |
| Konsolideringsjusteringar ** | -49 | -94 |
| Totalt rörelseresultat | 4 671 | 4 353 |
| Finansiellt netto | -550 | -181 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 121 | 4 172 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Skillnad mellan interna bokslut och IFRS.
Rörelseresultatet i interna bokslut är mycket nära rörelseresultatet enligt IFRS. Det är bara två skillnader. Rörelseresultatet i interna bokslut inkluderar inte jämförelsestörande poster och inte heller alla konsolideringsjusteringar som görs i det officiella bokslutet.
| Totalt | 35 067 | 29 801 |
|---|---|---|
| Övrigt | 0 | 0 |
* Omräknad till IFRS 11
Nettoomsättning Koncernen
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * | 2014 | 2013 * |
| Equipment | 6 424 | 5 902 | 764 | 882 |
| Process Technology | 11 893 | 10 828 | 4 237 | 4 029 |
| Marine & Diesel | 25 299 | 7 817 | 4 132 | 2 050 |
| Övrigt | 5 906 | 5 517 | 3 974 | 2 558 |
| Deltotal | 49 522 | 30 064 | 13 107 | 9 519 |
| Corporate | 6 264 | 4 845 | 25 477 | 9 228 |
| Totalt | 55 786 | 34 909 | 38 584 | 18 747 |
* Omräknad till IFRS 11 och för flyttning av tillverkning från Marine & Diesel till Övrigt.
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Equipment | 59 | 54 |
| Process Technology | 111 | 98 |
| Marine & Diesel | 84 | 35 |
| Övrigt | 349 | 305 |
| Totalt | 603 | 492 |
| Avskrivningar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Equipment | 188 | 170 |
| Process Technology | 325 | 297 |
| Marine & Diesel | 591 | 196 |
| Övrigt | 365 | 344 |
| Totalt | 1 469 | 1 007 |
* Omräknad till IFRS 11.
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| 2014 | 2013 * | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||
| Sverige | 820 | 2,3 | 881 | 3,0 |
| Övriga EU | 9 153 | 26,2 | 8 128 | 27,4 |
| Övriga Europa | 2 575 | 7,3 | 2 702 | 9,1 |
| USA | 5 446 | 15,5 | 4 811 | 16,1 |
| Övriga Nordamerika | 1 105 | 3,2 | 1 117 | 3,7 |
| Latinamerika | 2 205 | 6,3 | 1 797 | 6,0 |
| Afrika | 364 | 1,0 | 299 | 1,0 |
| Kina | 3 838 | 10,9 | 2 992 | 10,0 |
| Sydkorea | 3 952 | 11,3 | 2 078 | 7,0 |
| Övriga Asien | 5 122 | 14,6 | 4 564 | 15,3 |
| Oceanien | 487 | 1,4 | 432 | 1,4 |
| Totalt | 35 067 | 100,0 | 29 801 | 100,0 |
* Omräknad till IFRS 11
Nettoomsättningen rapporteras per land baserat på faktureringsadressen, vilket normalt är det samma som leveransadressen.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 * | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 370 | 3,9 | 1 434 | 7,6 |
| Danmark | 4 680 | 13,3 | 4 493 | 23,8 |
| Övriga EU | 4 216 | 11,9 | 4 079 | 21,6 |
| Norge | 14 747 | 41,7 | 68 | 0,4 |
| Övriga Europa | 194 | 0,5 | 230 | 1,2 |
| USA | 4 434 | 12,5 | 3 890 | 20,6 |
| Övriga Nordamerika | 122 | 0,4 | 110 | 0,6 |
| Latinamerika | 371 | 1,1 | 366 | 1,9 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 3 086 | 8,7 | 2 680 | 14,2 |
| Oceanien | 89 | 0,3 | 77 | 0,4 |
| Deltotal | 33 310 | 94,3 | 17 428 | 92,3 |
| Andra långfristiga | ||||
| värdepappersinnehav | 30 | 0,1 | 35 | 0,2 |
| Pensionstillgångar | 6 | 0,0 | 11 | 0,1 |
| Uppskjutna skatte | ||||
| fordringar | 1 986 | 5,6 | 1 401 | 7,4 |
| Totalt | 35 332 | 100,0 | 18 875 | 100,0 |
* Omräknad till IFRS 11.
Investeringar
| 2014 | 2013 * | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 122 | 20,3 | 65 | 13,1 |
| Danmark | 51 | 8,4 | 82 | 16,6 |
| Övriga EU | 143 | 23,8 | 111 | 22,6 |
| Övriga Europa | 39 | 6,5 | 17 | 3,5 |
| USA | 66 | 10,9 | 91 | 18,5 |
| Övriga Nordamerika | 4 | 0,6 | 3 | 0,7 |
| Latinamerika | 14 | 2,4 | 14 | 2,8 |
| Afrika | 1 | 0,1 | 0 | 0,0 |
| Kina | 102 | 16,9 | 56 | 11,4 |
| Övriga Asien | 55 | 9,1 | 52 | 10,6 |
| Oceanien | 6 | 1,0 | 1 | 0,2 |
| Totalt | 603 | 100,0 | 492 | 100,0 |
Not 3. Information om produkter och tjänster
| Nettoomsättning per produkt/tjänst | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Egna produkter inom: | ||
| Separering | 7 222 | 6 576 |
| Värmeöverföring | 16 587 | 16 001 |
| Flödeshantering | 6 933 | 3 254 |
| Övrigt | 862 | 799 |
| Relaterade produkter | 1 915 | 1 848 |
| Service | 1 548 | 1 323 |
| Totalt | 35 067 | 29 801 |
* Omräknad till IFRS 11
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av nettoomsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med en volym som representerar 3,7 (4,8) procent av nettoomsättningen. Se not 32 för mer information.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | Totalt antal | ||||
| kvinnor | anställda | ||||
| 2014 | 2013 * | 2014 | 2013 * | ||
| Moderbolaget | – | – | – | – | |
| Dotterbolag i Sverige (8) | 479 | 483 | 2 133 | 2 116 | |
| Sverige totalt (8) | 479 | 483 | 2 133 | 2 116 | |
| Utlandet totalt (135) | 2 821 | 2 581 | 14 976 | 14 122 | |
| Totalt (143) | 3 300 | 3 064 | 17 109 | 16 238 |
* Omräknad till IFRS 11
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2014.
Medeltal anställda – i Sverige per kommun
| Totalt | 2 133 | 2 116 |
|---|---|---|
| Övrigt ** | 54 | 46 |
| Vänersborg | 113 | 134 |
| Stockholm | – | 11 |
| Ronneby | 260 | 254 |
| Lund | 1 045 | 1 014 |
| Eskilstuna | 213 | 214 |
| Botkyrka | 448 | 443 |
| 2014 | 2013 * | |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11. ** "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
Koncernen
| Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013 * | 2014 | 2013 * | ||
| Argentina | 11 | 10 | 38 | 38 | |
| Australien | 18 | 17 | 106 | 109 | |
| Belgien | 2 | 2 | 27 | 29 | |
| Brasilien | 58 | 54 | 576 | 582 | |
| Bulgarien | 7 | 7 | 19 | 23 | |
| Chile | 7 | 11 | 32 | 45 | |
| Colombia | 9 | 10 | 23 | 20 | |
| Danmark | 415 | 394 | 1 802 | 1 740 | |
| Filippinerna | 4 | 4 | 13 | 12 | |
| Finland | 44 | 44 | 250 | 249 | |
| Frankrike | 157 | 160 | 888 | 902 | |
| Förenade Arabemiraten | 20 | 19 | 191 | 182 | |
| Grekland | 8 | 6 | 21 | 20 | |
| Hong Kong | 6 | 7 | 22 | 20 | |
| Indien | 80 | 79 | 1 435 | 1 455 | |
| Indonesien | 21 | 17 | 92 | 84 | |
| Iran | 0 | 1 | 5 | 5 | |
| Italien | 165 | 150 | 901 | 866 | |
| Japan | 57 | 60 | 278 | 267 | |
| Kanada | 21 | 19 | 100 | 95 | |
| Kazakstan | – | 0 | – | 2 | |
| Kina | 629 | 577 | 2 768 | 2 700 | |
| Korea | 63 | 58 | 316 | 305 | |
| Lettland | 5 | 5 | 12 | 13 | |
| Malaysia | 38 | 32 | 121 | 102 | |
| Mexiko | 10 | 16 | 42 | 57 | |
| Nederländerna | 70 | 56 | 363 | 312 | |
| Norge | 130 | 8 | 699 | 39 | |
| Nya Zeeland | 4 | 5 | 17 | 18 | |
| Panama | 3 | 3 | 10 | 9 | |
| Peru | 7 | 7 | 25 | 26 | |
| Polen | 45 | 45 | 233 | 226 | |
| Portugal | 3 | 3 | 9 | 10 | |
| Qatar | – | – | 8 | 8 | |
| Rumänien | 3 | 4 | 12 | 13 | |
| Ryssland | 126 | 117 | 352 | 348 | |
| Schweiz | 5 | 4 | 18 | 16 | |
| Singapore | 54 | 49 | 207 | 169 | |
| Slovakien | 2 | 2 | 11 | 10 | |
| Spanien | 20 | 20 | 81 | 79 | |
| Storbritannien | 56 | 56 | 347 | 354 | |
| Sverige | 479 | 483 | 2 133 | 2 116 | |
| Sydafrika | 10 | 9 | 43 | 42 | |
| Taiwan | 13 | 13 | 42 | 37 | |
| Thailand | 11 | 12 | 56 | 59 | |
| Tjeckien | 8 | 8 | 40 | 38 | |
| Turkiet | 9 | 7 | 45 | 43 | |
| Tyskland | 74 | 75 | 394 | 392 | |
| Ukraina | 7 | 9 | 15 | 19 | |
| Ungern | 4 | 4 | 13 | 13 | |
| USA | 296 | 280 | 1 830 | 1 837 | |
| Venezuela | 1 | 1 | 3 | 6 | |
| Vietnam | – | 20 | 2 | 54 | |
| Österrike | 5 | 5 | 23 | 23 | |
| Totalt | 3 300 | 3 064 | 17 109 | 16 238 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2014 | 2013* | |||||
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 12 | 75,0 | 25,0 | 12 | 75,0 | 25,0 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 11 | 90,9 | 9,1 | 11 | 90,9 | 9,1 |
| Chefer i Sverige | 285 | 79,3 | 20,7 | 264 | 80,7 | 19,3 |
| Chefer utanför Sverige | 1 901 | 85,6 | 14,4 | 1 728 | 84,1 | 15,9 |
| Chefer totalt | 2 186 | 84,8 | 15,2 | 1 992 | 83,6 | 16,4 |
| Anställda i Sverige | 2 133 | 77,5 | 22,5 | 2 116 | 76,8 | 23,2 |
| Anställda utanför Sverige | 14 976 | 81,2 | 18,8 | 14 122 | 81,7 | 18,3 |
| Anställda totalt | 17 109 | 80,7 | 19,3 | 16 238 | 81,1 | 18,9 |
| Totala personalomkostnader | 8 347 | 7 126 |
|---|---|---|
| Pensionskostnader, premiebestämda planer | 483 | 415 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 103 | 103 |
| Sociala kostnader | 1 097 | 964 |
| Summa löner och ersättningar | 6 664 | 5 644 |
| Övriga | 6 421 | 5 415 |
| - varav rörliga lönedelar | 44 | 40 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 243 | 229 |
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11.
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 43 (37) respektive MSEK 312 (298). MSEK 116 (130) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2013 till 2014 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämmorna 2011 till 2014 beslutade att implementera steg ett till fyra av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Det långsiktiga incitamentsprogrammet riktar sig till maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Tilldelningen under varje del fastställs oberoende av de övriga två delarna. Eftersom varje steg löper över tre år
Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram
kommer tre steg av programmen alltid att löpa parallellt. Under 2014 löper steg två, tre och fyra av programmet parallellt.
Den slutgiltiga tilldelningen för varje steg beräknas på den anställdes baslön per år vid slutet av treårsperioden. Den maximala tilldelningen sätts som en procentsats av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning enligt följande:
| Maximalt långsiktigt incitament i procent av baslönen |
|
|---|---|
| Maximal rörlig ersättning per år i procent av baslönen |
Totalt över treårsperioden |
| 60% | 45% |
| 40% | 30% |
| 30% | 25% |
| 25% | 20% |
| 15% | 12% |
Utfallet av programmet är kopplat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen.
Tilldelningen beräknas på följande sätt. När EPS är inom intervallet -10 procent till +10 procent av EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år för varje procent som EPS överstiger den lägre nivån av 90 procent av EPS målet upp till den maximala nivån av 110 procent av EPS målet.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i detta program utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Utbetalda ersättningar från det långsiktiga incitamentsprogrammet påverkar inte den pensionsgrundande lönen eller semesterlönen.
Baserat på utfallet av EPS under perioden 2011 till 2014 har de olika stegen resulterat i följande tilldelningar:
| Koncernen | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | Per år Ackumulerat |
|||||||||||
| Avseende perioden | Faktiskt utfall i % av maximalt utfall | Betalning i procent av baslönen baserat |
Tilldelningar | |||||||||
| Beslutat | Betalas | på 15% i rörlig | ||||||||||
| Steg | av årsstämman | 1 januari – 31 december | i april | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | Hittills | ersättning | Betalda | Bedömda | |
| Ett | 2011 | 2011 | 2013 | 2014 | N/A | 33,65% | 100,00% | 100,00% | 77,88% | 9,35% | 23 | N/A |
| Två | 2012 | 2012 | 2014 | 2015 | 0,00% | 23,57% | 99,06% | N/A | 40,88% | 4,91% | N/A | 13 |
| Tre | 2013 | 2013 | 2015 | 2016 | 66,78% | 100,00% | N/A | N/A | 83,39% | 6,67% | N/A | 18 |
| Fyra | 2014 | 2014 | 2016 | 2017 | 61,77% | N/A | N/A | N/A | 61,77% | 2,47% | N/A | 8 |
| Tilldelning per år | 15 | 17 | 20 | 10 | Totalt | 23 | 39 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Ersättningarna till övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av ersättningsutskottet enligt samma riktlinjer. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att erbjuda en marknadsmässig ersättning där ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt,
allt jämfört med de mål som ställts upp för året. Riktlinjerna för pension, uppsägning och avgångsvederlag skiljer sig åt mellan koncernchefen/ verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare och framgår av nedanstående tabell.
Årsstämmorna 2011 till 2014 beslutade att implementera steg ett till fyra av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2015 att implementera steg fem av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet för perioden 1 januari 2015 – 31 december 2017. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Löner och ersättningar till Koncernledningen
| Koncernen | Koncernledning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernchefen/ | Andra ledande | ||||
| verkställande direktören | befattningshavare | ||||
| kSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Löner och ersättningar | |||||
| Baslön | 10 300 | 9 280 | 28 823 | 26 427 | |
| Rörlig lön 1) | 5 160 | 4 330 | 8 639 | 6 962 | |
| Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram 1) | 3 253 | 2 652 | 5 742 | 5 132 | |
| Övriga förmåner 2) | 898 | 693 | 3 037 | 2 303 | |
| Totala löner och ersättningar | 19 611 | 16 955 | 46 241 | 40 824 | |
| Pensionskostnader | |||||
| Ålders- och efterlevandepension | 6 364 | 5 410 | 18 284 | 16 304 | |
| Liv-, sjuk- och sjukvårdsförsäkring | 49 | 99 | 215 | 337 | |
| Totala pensionskostnader | 6 413 | 5 509 | 18 499 | 16 641 | |
| Summa inklusive pensioner | 26 024 | 22 464 | 64 740 | 57 465 | |
| Antal andra ledande befattningshavare | 10 | 10 | |||
| Rörlig lön | |||||
| Omfattas | Ja | Ja | Ja | Ja | |
| Icke garanterat mål av baslönen | 30% | 30% | Icke satt | Icke satt | |
| Maximum av baslönen | 60% | 60% | 40% | 40% | |
| Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram | |||||
| Omfattas | Ja | Ja | Ja | Ja | |
| Årets tilldelning (SEK) 3) | 2 076 | 2 283 | 3 827 | 4 171 | |
| Intjänade obetalda tilldelningar per 31 december (SEK) | 5 563 | 6 501 | 10 166 | 12 248 | |
| Utfästelse om förtida pension 4) | Nej | Nej | 8 av 10 | 7 av 10 | |
| Utfästelse om avgångsvederlag | Ja 5) | Ja | Ja 6) | Ja | |
| Utfästelse om ålders- och efterlevandepension | 7) 8) |
1) Avser vad som under året har utbetalats.
2) Värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning, kontant utbetald semester och tjänstebostad för 1 (2) andra ledande befattningshavare.
3) Baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället.
4) Från 62 års ålder. En premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen.
5) 24 månaders ersättning reducerad med antalet månader som har passerat sedan han fyllde 63.
6) Maximum 2 årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
7) Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 65 års ålder. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Därutöver har han möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
8) För löner över 30 basbelopp finns en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna hade också fram till den 1 maj 2012 en särskild familjepension som utgjorde en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. För de personer som var ledande befattningshavare den 1 maj 2012 har den särskilda familjepensionen omvandlats till en premiebaserad kompletterande ålderspension baserat på premienivån för december 2011. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Anställningsavtalet för Lars Renström sträcker sig fram till 2016.
För 2014 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt kSEK 5 075 (4 895), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
Ersättningar till styrelseledamöter *
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| kSEK | 2014 | 2013 | |
| Arvode per uppdrag: | |||
| Styrelsens ordförande | 1 250 | 1 175 | |
| Övriga styrelseledamöter | 475 | 460 | |
| Tillägg till: | |||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 150 | 150 | |
| Övriga ledamöter i revisionsutskottet | 100 | 100 | |
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 | 50 | |
| Övriga ledamöter i ersättningsutskottet | 50 | 50 | |
| Arvode per namn: | |||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 300 | 1 225 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 575 | 560 |
| Arne Frank | Ledamot | 525 | 460 |
| Björn Hägglund | Ledamot | 475 | 510 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 575 | 560 |
| Finn Rausing | Ledamot | 625 | 610 |
| Jörn Rausing | Ledamot | 525 | 510 |
| Ulf Wiinberg | Ledamot | 475 | 460 |
| Totalt | 5 075 | 4 895 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor.
Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har haft följande ledamöter under de senaste två åren:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Revisionsutskottet: | ||
| Ordförande | Finn Rausing | Finn Rausing |
| Övrig ledamot | Gunilla Berg | Gunilla Berg |
| Övrig ledamot | Ulla Litzén | Ulla Litzén |
| Ersättningsutskottet: | ||
| Ordförande | Anders Narvinger | Anders Narvinger |
| Övrig ledamot | Arne Frank | Björn Hägglund |
| Övrig ledamot | Jörn Rausing | Jörn Rausing |
Ledamöterna i utskotten väljs vid konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman.
Raden "Koncernrevisorer" i nedanstående tabell avser revisorerna som valdes vid årsstämman för Alfa Laval AB (publ). Årsstämman 2014 beslutade att välja KPMG som koncernens revisorer för det kommande året. För 2013 var Ernst & Young koncernens revisorer. Detta innebär att raden "Koncernrevisorer" i nedanstående tabell avser KPMG för 2014 och Ernst & Young för 2013.
Arvoden och kostnadsersättning
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Revisionsuppdrag | ||
| Koncernrevisorer | 29 | 28 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 1 |
| Totalt | 30 | 29 |
| Andra revisionstjänster | ||
| Koncernrevisorer | 1 | 3 |
| Övriga revisionsbyråer | 5 | 5 |
| Totalt | 6 | 8 |
| Skatterådgivning | ||
| Koncernrevisorer | 4 | 5 |
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 3 |
| Totalt | 7 | 8 |
| Övriga tjänster | ||
| Koncernrevisorer | 1 | 2 |
| Övriga revisionsbyråer | 5 | 2 |
| Totalt | 6 | 4 |
| Omkostnader | ||
| Koncernrevisorer | 0 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 |
| Totalt | 0 | 1 |
| Totalt | ||
| Koncernrevisorer | 35 | 39 |
| Övriga revisionsbyråer | 14 | 11 |
| Totalt | 49 | 50 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Jämförelsestörande poster | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Operativa | ||
| Övriga rörelseintäkter | 565 | 459 |
| Jämförelsestörande poster | – | – |
| Totala övriga rörelseintäkter | 565 | 459 |
| Övriga rörelsekostnader | -904 | -895 |
| Jämförelsestörande poster | -320 | – |
| Totala övriga rörelsekostnader | -1 224 | -895 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Kostnad för: | ||
| Omstruktureringsprogram | -260 | – |
| Förvärvskostnader Frank Mohn | -60 | – |
| Deltotal förluster/kostnader | -320 | – |
| Totalt netto | -320 | – |
Den jämförelsestörande kostnaden under 2014 består av två komponenter. MSEK -60 avser förvärvskostnader av engångskaraktär i samband med förvärvet av Frank Mohn AS. Resterande MSEK -260 avser ett kostnadsbesparings- och omstruktureringsprogram, där Alfa Laval gått igenom kostnader och struktur avseende försörjningskedjan liksom FoU, försäljning och administration. Förändringsaktiviteter och besparingsåtgärder initierades under tredje kvartalet innefattande initiativ för minskade utlägg och aktiviteter samt strukturella förändringar, till exempel den flyttning av produktion från Danmark till Kina som nyligen aviserats. Programmet förväntas vara fullt genomfört under det fjärde kvartalet 2015 då besparingarna beräknas uppnå en nivå på MSEK 300 på årsbasis. Kostnaderna förväntas uppgå till MSEK 260, varav MSEK 235 kassapåverkande. Åtgärderna förväntas påverka cirka 400 anställda brutto och efter fullt genomförande innebära en personalminskning om 300 anställda.
| Totalt | -1 469 | -1 007 |
|---|---|---|
| Övriga intäkter och kostnader | -64 | -67 |
| Forskning och utveckling | -5 | -8 |
| Administration | -72 | -59 |
| Försäljning | -35 | -38 |
| Kostnad sålda varor | -1 293 | -835 |
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11.
| Totalt | -1 469 | -1 007 |
|---|---|---|
| Finansiell leasing byggnader | -6 | -7 |
| Byggnader och markanläggningar | -143 | -98 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier | -3 | -4 |
| Maskiner och inventarier | -459 | -385 |
| varumärken, etc. | -858 | -513 |
| Patent och icke patenterat kunnande, | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11.
Fördelat per typ
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Utdelningar från övriga | 8 | 7 |
| Förändring i verkligt värde av värdepapper | 22 | 1 |
| Totalt | 30 | 8 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| MSEK | 2014 | 2013 | ||
| Ränteintäkter | ||||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | ||
| Övriga räntor | 110 | 147 | ||
| Kursvinster | ||||
| Orealiserade | 216 | 163 | ||
| Realiserade | 94 | 48 | ||
| Totalt | 420 | 358 | ||
| Räntekostnader | ||||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | ||
| Övriga räntor | -324 | -245 | ||
| Kursförluster | ||||
| Orealiserade | -247 | -175 | ||
| Realiserade | -429 | -127 | ||
| Totalt | -1 000 | -547 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ränteintäkter | ||
| Externa bolag | 1 | 2 |
| Dotterbolag | 38 | 69 |
| Kursvinster | ||
| Orealiserade | 12 | 8 |
| Totalt | 51 | 79 |
| Räntekostnader | ||
| Externa bolag | -5 | – |
| Kursförluster | ||
| Orealiserade | -3 | -4 |
| Totalt | -8 | -4 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK -1 033 (-83) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK -806 (-65).
Alfa Laval har inte några dotterbolag med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande, vilket framgår av följande tabell.
| MSEK, om inte annat anges | Innehav utan bestämmande | Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| inflytande % | Nettoresultat | Eget kapital | |||||
| Bolagsnamn | Land för säte | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Frank Mohn Mexico Sa de CV * | Mexiko | 0,01 | N/A | 0 | N/A | 0 | N/A |
| Alfa Laval Aalborg Indústria e Comércio Ltda | Brasilien | 0,5 | 0,5 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Frank Mohn do Brasil Ltda. * | Brasilien | 4,67 | N/A | 0 | N/A | 1 | N/A |
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd. | Kina | 35 | 35 | 9 | 7 | 74 | 55 |
| Alfa Laval (India) Ltd | Indien | 1,8047 | 1,8047 | 3 | 3 | 20 | 14 |
| Kenus LLP | Kazakhstan | 10 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Chang San Engineering Co. Ltd. * | Korea | 25 | N/A | 5 | N/A | 24 | N/A |
| Aalborg Industries Water Treatment Pte. Ltd., | Singapore | 40 | 40 | 0 | 0 | 0 | -2 |
| Ziepack SA | Frankrike | 49 | 49 | 5 | 3 | 5 | 7 |
| Tranter Solarice GmbH | Tyskland | N/A | 33 ** | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Fusatun AS * | Norge | 0,65 | N/A | 0 | N/A | 0 | N/A |
| AO Alfa Laval Potok | Ryssland | 0,0007 | 0,0007 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 22 | 13 | 125 | 75 |
* Förvärvat 21 maj 2014. ** Tills 21 februari 2013. Sedan blev det ett 100 procent ägt dotterbolag.
Koncernen
| Summa finansiella tillgångar | 532 | 247 | 76 | 61 | 100 | 158 | 10 297 | 7 969 | 30 | 35 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kassa och bank | ** | – | – | – | – | – | – | 2 013 | 1 446 | – | – |
| Övriga placeringar | ** | – | – | – | – | – | – | 10 | 16 | – | – |
| värdepapper | 1 | 532 | 247 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Obligationer och andra | |||||||||||
| Placeringar hos banker | ** | – | – | – | – | – | – | 155 | 342 | – | – |
| Kortfristiga placeringar | |||||||||||
| Derivattillgångar | 1 | – | – | 76 | 61 | 100 | 158 | – | – | – | – |
| Upplupna intäkter | ** | – | – | – | – | – | – | 52 | 54 | – | – |
| Övriga fordringar | ** | – | – | – | – | – | – | 1 091 | 776 | – | – |
| Växelfordringar | ** | – | – | – | – | – | – | 292 | 296 | – | – |
| Kundfordringar | ** | – | – | – | – | – | – | 6 684 | 5 039 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | ** | ||||||||||
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| pappersinnehav | 1 och 2 | – | – | – | – | – | – | – | – | 30 | 35 |
| Andra långfristiga värde | |||||||||||
| Övriga anläggningstillgångar | |||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* | |
| hierarki nivå | redovisningstillfället | handel | säkringsredovisning | ||||||||
| Värderings | Identifierade vid första | Innehav för | Derivat använda för | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | kundfordringar | som kan säljas | |||||||||
| Lånefordringar och | Finansiella tillgångar |
* Omräknad till IFRS 11.
** Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet. Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: | Lån | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Värderings | Innehav | Derivat använda för | |||||
| hierarki nivå | för handel | säkringsredovisning | |||||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 * | |
| Långfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut etc | ** | – | – | – | – | 16 454 | 3 529 |
| Kortfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut etc | ** | – | – | – | – | 1 251 | 1 049 |
| Leverantörsskulder | ** | – | – | – | – | 2 706 | 2 244 |
| Växelskulder | ** | – | – | – | – | 198 | 144 |
| Övriga skulder | ** | – | – | – | – | 1 930 | 1 436 |
| Upplupna kostnader | ** | – | – | – | – | 2 076 | 1 714 |
| Derivatskulder | 1 | 284 | 100 | 688 | 134 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 284 | 100 | 688 | 134 | 24 615 | 10 116 |
* Omräknad till IFRS 11.
** Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet. Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder.
Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Derivat använda för säkringsredovisning avser i samtliga fall bara kassaflödessäkringar.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som rapporten över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sidorna 97–103.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 10 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 4 (1) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK - (0), kursvinster i not 11 med MSEK 4 (-) och ränteintäkter i not 11 med resterande MSEK - (1).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 11 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet. Resultatet för finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av
övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat. Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -215 (-31) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -54 (-5) och kursförluster
i not 11 med MSEK -161 (-26). Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 11 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK -0 (-0), se kommentarerna till rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK 22 (1), se not 10.
| Verkligt värde av derivat | ||
|---|---|---|
| --------------------------- | -- | -- |
Koncernen
| Skillnad mellan kon trakterad kurs och |
||||
|---|---|---|---|---|
| nuvarande kurs | ||||
| MSEK | Valutapar | 2014 | 2013 | |
| Derivattillgångar | ||||
| /derivatskulder | ||||
| Terminskontrakt i | ||||
| utländsk valuta: | EUR | USD | -99 | 37 |
| EUR | SEK | -70 | -38 | |
| EUR | AUD | 0 | 4 | |
| EUR | CAD | -7 | 6 | |
| EUR | DKK | – | -1 | |
| EUR | JPY | 3 | 4 | |
| USD | CAD | 6 | 1 | |
| USD | DKK | -36 | 10 | |
| USD | GBP | 0 | – | |
| USD | SEK | 18 | -19 | |
| USD | JPY | -3 | 1 | |
| USD | KRW | – | -14 | |
| USD | SGD | -2 | -1 | |
| DKK | SEK | -1 | 4 | |
| NOK | EUR | 0 | -7 | |
| NOK | SEK | 22 | -1 | |
| NOK | USD | -564 | -3 | |
| CNY | USD | – | 1 | |
| AUD | USD | 2 | -1 | |
| JPY | NOK | -41 | – | |
| RUB | EUR | 10 | 0 | |
| RUB | USD | 1 | – | |
| Övriga | Övriga | -3 | 1 | |
| Deltotal | -764 | -16 | ||
| Valutaoptioner | -12 | -1 | ||
| Ränteswapar | 15 | 20 | ||
| Terminskontrakt i metaller | -31 | -14 | ||
| Elderivat | -4 | -4 | ||
| Totalt, motsvarande en netto derivattillgång (+) eller skuld (-) |
-796 | -15 |
För valutaoptioner och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta, ränteswapar och terminskontrakt i metaller har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i rapporten över finansiell ställning.
Skatt på årets nettoresultat och övriga skatter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: |
||
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 324 | -1 319 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | -27 | -1 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader |
205 | 222 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter |
13 | 0 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad |
2 | 0 |
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
0 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion av uppskjuten skattefordran |
||
| eller uppskjuten skatteintäkt avseende åter | ||
| föring av tidigare reduktion | 2 | 0 |
| Övriga skatter | -24 | -34 |
| Total skattekostnad | -1 153 | -1 132 |
Skatt på årets övrigt totalresultat
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Följande komponenter ingår: | ||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | 220 | -14 |
| Uppskjuten skatt på omvärderingar av | ||
| förmånsbestämda åtaganden | 71 | -81 |
| Total skattekostnad | 291 | -95 |
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 121 | 4 172 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 092 | -1 126 |
| Skatteeffekten av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | -96 | -76 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 59 | 110 |
| Skillnader mellan rapporterade bokförings mässiga avskrivningar och skattemässiga |
||
| avskrivningar | -3 | 0 |
| Skillnader mellan övriga rapporterade bok slutsdispositioner och övriga skattemässi |
||
| ga bokslutsdispositioner | 24 | 8 |
| Skatteavdrag från tidigare år | 6 | -13 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | -27 | -1 |
| Övrigt | -24 | -34 |
| Total skattekostnad | -1 153 | -1 132 |
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
| Uppskjutna skattefordringar och -skulder | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -- | ------------------------------------------ | -- | -- | -- | -- | -- | -- | -- |
Koncernen
| 2014 | 2013 * | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
18 | 1 986 | 22 | 795 |
| Materiella anläggningstill gångar |
120 | 240 | 67 | 242 |
| Lager | 258 | 37 | 183 | 28 |
| Övriga omsättningstill gångar |
1 | 3 | 1 | 5 |
| Finansiella tillgångar | 56 | 0 | 1 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 1 600 | 224 | 1 159 | 77 |
| Förlustavdrag ** | 46 | 2 | 40 | – |
| Andra poster | 34 | 729 | 10 | 693 |
| Deltotal | 2 133 | 3 221 | 1 483 | 1 840 |
| Kvittning inom bolag | -147 | -147 | -82 | -82 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 986 | 3 074 | 1 401 | 1 758 |
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 637 (618) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlustavdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder mellan 2013 och 2014.
Skattesats per land
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Procent | 2014 | 2013 |
| Finland | 20 | 25 |
| Norge | 27 | 28 |
| Panama | 13 | 10 |
| Portugal | 23 | 25 |
| Storbritannien | 21 | 23 |
| Ukraina | 18 | 19 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 28 (28) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
* Omräknad till IFRS 11.
** De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 93 (113). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Totalt | 13 974 | -33 | 14 836 | -53 | -904 | 759 | 28 579 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 10 061 | -33 | 9 830 | – | – | 550 | 20 408 |
| Deltotal övriga övervärden | 3 913 | – | 5 006 | -53 | -904 | 209 | 8 171 |
| Varumärken | 1 618 | – | 3 793 | – | -470 | -21 | 4 920 |
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 871 | – | 1 175 | – | -375 | 210 | 2 881 |
| Lager | – | – | 38 | -38 | – | 0 | – |
| Inventarier | 27 | – | – | – | -27 | 0 | – |
| Mark och markförbättringar | -34 | – | – | -9 | – | -4 | -47 |
| Byggnader | 431 | – | – | -6 | -32 | 24 | 417 |
| MSEK | balans 2014 | analyser | Förvärvat | realiserat | avskrivning | differens | balans 2014 |
| Ingående | års förvärvs | Nedskrivning/ | Planenlig | Omräknings | Utgående | ||
| Justering av föregående |
|||||||
Koncernen har under 2014 redovisat nedskrivningar av övervärden avseende byggnader med MSEK 6 (-) och mark och markanläggningar med MSEK 9 (-).
I övrigt har koncernen inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden. På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 1 881 (734).
Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2014 visas som en omräkningsdifferens. I not 17 och 18 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mark och | Patent och icke |
|||||||||
| MSEK | markför | patenterat | Varu | Total övriga | ||||||
| År/Företag | Byggnader | bättringar | Inventarier | Lager | kunnande | märken | Övrigt | övervärden | Goodwill | Totalt |
| 2000 | ||||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 452 | 340 | 1 280 | 461 | 660 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | ||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | ||||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| 2005 | ||||||||||
| Packinox | – | – | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| 2006 | ||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | ||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | ||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | ||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | ||||||||||
| och service | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | – | 40 | 39 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | – | 83 | – | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika | – | – | – | – | – | 20 | – | 20 | 16 | 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | 22 | – | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | ||||||||||
| Champ Products | – | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 2 | 31 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 8 | 47 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 42 | 85 |
| Definox | – | – | – | – | 4 | 5 | – | 9 | 2 | 11 |
| Olmi | – | – | – | 37 | 58 | 32 | – | 127 | – | 127 |
| 2011 | ||||||||||
| Servicebolag i USA | – | – | – | – | – | 150 | – | 150 | 126 | 276 |
| Aalborg Industries | 248 | – | – | – | 430 | 860 | – | 1 538 | 3 630 | 5 168 |
| 2012 | ||||||||||
| Vortex Systems | – | – | – | – | 148 | – | – | 148 | 225 | 373 |
| Ashbrook Simon-Hartley | – | – | – | – | 86 | – | – | 86 | 55 | 141 |
| Gamajet Cleaning Systems | – | – | – | – | 47 | – | – | 47 | 37 | 84 |
| Air Cooled Exchangers (ACE) | – | – | – | – | 585 | – | – | 585 | 346 | 931 |
| 2013 | ||||||||||
| Niagara Blower Company | – | – | – | – | 202 | – | – | 202 | 203 | 405 |
| 2014 | ||||||||||
| Frank Mohn AS | – | – | – | 38 | 1 160 | 3 793 | – | 4 991 | 9 830 | 14 821 |
| CorHex Corp | – | – | – | – | 15 | – | – | 15 | – | 15 |
| Ackumulerat under perioden | ||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | -24 | -435 | – | – | -99 | -960 | – | -960 |
| Nedskrivning | -6 | -9 | – | – | – | – | – | -15 | -48 | -63 |
| Planenlig avskrivning | -376 | – | -422 | – | -2 661 | -1 647 | -571 | -5 677 | -612 | -6 289 |
| Omräkningsdifferens | -10 | 60 | -6 | 1 | 174 | -115 | 10 | 114 | -247 | -133 |
| Utgående balans | 417 | -47 | – | – | 2 881 | 4 920 | – | 8 171 | 20 408 | 28 579 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Maskiner" om MSEK 548 som har avskrivits eller realiserats fullt ut, för "Forskning och utveckling" om MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" om MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
I ett pressmeddelande den 7 april 2014 meddelade Alfa Laval att bolaget hade tecknat ett avtal om att förvärva Frank Mohn AS, en ledande leverantör av dränkta pumpsystem till den marina industrin och offshoremarknaden. Efter godkännande av konkurrensmyndigheter slutfördes förvärvet den 21 maj 2014. Förvärvet stärker Alfa Lavals produktportfölj inom flödeshantering, genom att addera en unik teknologi för pumpsystem, samt befäster Alfa Lavals position som en ledande leverantör till marin och offshore. Alfa Laval har förvärvat 100 procent av Frank Mohn AS ("Frank Mohn"), med produktnamnet Framo, för en total, kontant köpeskilling om NOK 13 miljarder, på skuldfri basis, från Wimoh AS, ett bolag som kontrolleras av familjen Mohn. Frank Mohn har huvudkontor i Bergen, Norge. Dess rörelsemarginal är väsentligt högre än Alfa Lavals. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Frank Mohn är ett utomordentligt företag som vi har följt under flera år. Bolaget har mycket skickliga medarbetare, högkvalitativa produkter och en marknadsledande position inom segment som erbjuder attraktiva, långsiktiga tillväxtmöjligheter. Kombinationen Frank Mohn och Alfa Laval skapar ett attraktivt erbjudande av produkter, system och tjänster och det stärker vår position som ledande leverantör av kritiska system till fartyg och produktionsenheter för olja och gas, offshore, med en ojämförlig servicekapacitet." Förvärvet av Frank Mohn finansierades med existerande lånelöften samt en säkerställd temporär finansiering. Den temporära finansieringen har ersatts av två obligationslån som Alfa Laval har emitterat. De årliga synergierna från förvärvet beräknas bli cirka NOK 120 miljoner, gradvis realiserade över en treårsperiod. Alfa Laval har inkluderat Frank Mohn och produktnamnet Framo i Marine & Diesel divisionen i ett nytt nyförsäljningssegment, Marine & Offshore Pumping Systems. Verksamheten kommer att hållas ihop under befintlig ledning. Aktiviteterna i Bergenområdet i Norge: huvudkontoret samt försäljnings- och servicecentrumet i Askøy – liksom produktionsenheterna i Fusa, Flatøy och Frekhaug – blir Alfa Lavals kompetenscenter för marin- och offshorepumpsystem. Köpeskillingen uppgår till MSEK 14 782, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått
till MSEK 51, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 504 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -14 329. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 1 160 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, MSEK 3 793 till produktnamnet Framo och MSEK 38 till upparbetad vinst i lagret, medan resterande del om MSEK 9 830 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande och övervärdet i produktnamnet Framo skrivs i båda fallen av under 10 år. Övervärdet avseende upparbetad vinst i lagret realiseras enligt lagrets omsättningshastighet. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 3 781, fakturering om MSEK 3 333 och justerad EBITA om MSEK 1 008. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2014 hade motsvarande siffror varit MSEK 5 696, MSEK 5 131 respektive MSEK 1 087. Antalet anställda vid utgången av december 2014 uppgick till 1 263.
Den 4 november 2014 förvärvade Alfa Laval 100 procent av det koreanska bolaget CorHex Corp. Bolaget är ett litet utvecklingsbolag inom värmeöverföringsteknologi. Köpeskillingen uppgår till MSEK 10, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 0 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -11. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 15 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan inget har hänförts till goodwill. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 6, fakturering om MSEK 1 och justerad EBITA om MSEK -2. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2014 hade motsvarande siffror varit MSEK 13, MSEK 7 respektive MSEK -5. Antalet anställda vid utgången av december 2014 uppgick till 12.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2014 kan sammanfattas på följande sätt. Observera att förvärvsanalyserna för Frank Mohn och CorHex fortfarande är preliminära.
| Koncernen | |
|---|---|
| Frank Mohn | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 100 | – | 1 100 | 1 | – | 1 | 1 101 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | 0 | 1 160 | 1 160 | 2 | 15 | 17 | 1 177 |
| Varumärken 2) | – | 3 793 | 3 793 | – | – | – | 3 793 |
| Övriga anläggningstillgångar | 95 | – | 95 | – | – | – | 95 |
| Varulager | 847 | 38 | 885 | 1 | – | 1 | 886 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 981 | – | 981 | 1 | – | 1 | 982 |
| Övriga fordringar | 255 | – | 255 | – | – | – | 255 |
| Kortfristiga placeringar | 51 | – | 51 | 1 | – | 1 | 52 |
| Likvida medel | 504 | – | 504 | 0 | – | 0 | 504 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | |||||||
| åtaganden | -47 | – | -47 | – | – | – | -47 |
| Övriga avsättningar | -142 | – | -142 | – | – | – | -142 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan | |||||||
| bestämmande inflytande | -17 | – | -17 | – | – | – | -17 |
| Lån | – | – | – | -4 | – | -4 | -4 |
| Leverantörsskulder | -235 | – | -235 | -1 | – | -1 | -236 |
| Förskott | -1 260 | – | -1 260 | – | – | – | -1 260 |
| Övriga skulder | -563 | – | -563 | -2 | – | -2 | -565 |
| Skatteskulder | -257 | – | -257 | – | – | – | -257 |
| Uppskjuten skatteskuld | -3 | -1 348 | -1 351 | – | -4 | -4 | -1 355 |
| Förvärvade nettotillgångar | 1 309 | 3 643 | 4 952 | -1 | 11 | 10 | 4 962 |
| Goodwill 3) | 9 830 | - | 9 830 | ||||
| Köpeskilling | -14 782 | -10 | -14 792 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 4) | -51 | -1 | -52 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 504 | 0 | 504 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -103 | -103 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -14 329 | -114 | -14 443 |
1) Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Övervärdet i produktnamnet Framo skrivs av under 10 år.
3) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
4) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet.
Den 29 maj 2013 förvärvade Alfa Laval det USA-baserade bolaget Niagara Blower Company, en leverantör av energieffektiva, nischade värmeöverföringslösningar. Företagets produkter anpassas till kundens specifika behov och är särskilt lämpade för användning inom olje- och gasprocessindustrin. De används även inom en rad andra industrier såsom kraft, livsmedel, drycker och läkemedel. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, ger följande kommentar till förvärvet: "Förvärvet av Niagara Blower adderar nya och kompletterande produkter, främst luftkylda värmeväxlare, vilka ytterligare stärker vårt erbjudande till olje- och gasprocessindustrin. De stärker vårt amerikanska erbjudande och kommer gradvis även att inkluderas i vårt globala produkterbjudande." Niagara Blower Company är baserat i Buffalo, New York. Alfa Laval avser att integrera Niagara Blower Company i segmentet Energy & Environment, inom Process Technology divisionen. Köpeskillingen uppgår till MSEK 444, varav MSEK 379 har betalts kontant och MSEK 65 innehålls under en period av 1-1,5 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 199, men det sannolika utfallet är MSEK 65, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 8 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -372. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 202 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 236 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2014 har värdet på goodwillen minskats med MSEK 33 till MSEK 203. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 41, fakturering om MSEK 119 och justerad EBITA om MSEK 17. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2013 hade motsvarande siffror varit MSEK 127, MSEK 289 respektive MSEK 63. Antalet anställda vid utgången av december 2013 uppgick till 98.
Den 28 februari 2013 förvärvade Alfa Laval tillgångar och teknologi till en gasförbränningsenhet från företaget Snecma (Safran). Produkten, som kommer att ingå i erbjudandet från segmentet Marine & Offshore Systems, förväntas generera en försäljning på MSEK 40 under 2013. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Tack vare detta förvärv utökar och stärker vi ytterligare vårt erbjudande till den växande marknaden för transport av gas, ett område som traditionellt har höga inträdesbarriärer. Få företag kan erbjuda denna typ av säkerhetsutrustning." Köpeskillingen om MSEK 42 har betalts kontant. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -42.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna uppnådde Alfa Laval ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att avnoteras från båda börserna den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna uppgick till MSEK 553. Som en del i processen kunde de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under denna period har minoritetsägare med ytterligare 0,68 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 340, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 98,2 procent. Detta innebär att den totala förvärvskostnaden var MSEK 893. Köpeskillingen för förvärven under 2013 om MSEK 62 har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tilllägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -63. Skillnaden om MSEK 50 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Den 22 februari 2013 förvärvade Alfa Laval de återstående minoritetsaktierna i bolaget Tranter Solarice GmbH i Tyskland. Köpeskillingen om MSEK 0 har betalts kontant. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -0. Skillnaden om MSEK -1 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Verkligt värde
| Förvärv 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| Minoritet i dotterbolag | Övriga | Totalt | |||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 13 | – | 13 | 13 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | – | – | – | 32 | 202 | 234 | 234 |
| Varulager | – | – | – | 14 | – | 14 | 14 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | – | – | – | 24 | – | 24 | 24 |
| Likvida medel | – | – | – | 8 | – | 8 | 8 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | – | – | – | -62 | – | -62 | -62 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | – | 2 | – | 2 | 2 |
| Förvärvade nettotillgångar | – | – | – | 31 | 202 | 233 | 233 |
| Goodwill 2) | – | 236 | 236 | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | -49 | – | -49 | ||||
| Omräkningsdifferenser | -8 | – | -8 | ||||
| Eget kapital hänförligt till innehav utan | |||||||
| bestämmande inflytande | -5 | – | -5 | ||||
| Köpeskilling | -62 | -469 | -531 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 3) | -1 | -1 | -2 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 4) | – | 66 | 66 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 8 | 8 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -36 | -36 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -63 | -432 | -495 |
1) Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
3) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
4) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Sannolikt utfall har beräknats.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Förvärven av minoritetsandelar i olika dotterbolag och övriga förvärv redovisas inte per förvärv i och med att en sådan redovisning hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten. Istället redovisas de sammanräknade uppdelade på förvärv av minoritetsandelar i dotterbolag och övriga förvärv.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2014, som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Tre av Alfa Lavals rörelsesegment, de tre divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
De kassaflödesgenererande enheternas återvinningsvärde baseras på deras nyttjandevärde, vilket fastställs genom att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras.
Det existerar inte någon rimligt möjlig förändring i ett viktigt antagande i nedskrivningstestet som skulle innebära att det redovisade värdet skulle överstiga återvinningsvärdet. Anledningen är att återvinningsvärdena med mycket god marginal överstiger de redovisade värdena. Därför redovisas ingen känslighetsanalys.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De tre kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Totalt | 20 408 | 10 061 |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | 13 958 | 4 283 |
| Process Technology | 3 753 | 3 370 |
| Equipment | 2 697 | 2 408 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Koncernen | ||
| Goodwill |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 4 158 | 3 876 |
| Inköp | – | 2 |
| Företagsförvärv | 2 | 32 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -6 |
| Omklassificeringar | -1 | – |
| Övervärden | 1 175 | 202 |
| Omräkningsdifferens | 435 | 52 |
| Utgående balans | 5 769 | 4 158 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -2 231 | -1 933 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 3 |
| Omklassificeringar | 0 | – |
| Avskrivning på övervärden | -375 | -274 |
| Årets avskrivningar | -5 | -2 |
| Omräkningsdifferens | -226 | -25 |
| Utgående balans | -2 837 | -2 231 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 932 | 1 927 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 793 | 2 750 |
| Övervärden | 3 793 | – |
| Omräkningsdifferens | 116 | 43 |
| Utgående balans | 6 702 | 2 793 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 175 | -931 |
| Avskrivning på övervärden | -470 | -229 |
| Omräkningsdifferens | -137 | -15 |
| Utgående balans | -1 782 | -1 175 |
| Utgående planenligt restvärde | 4 920 | 1 618 |
Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 224 | 224 |
| Inköp | 8 | 3 |
| Försäljningar/utrangeringar | -39 | -13 |
| Omklassificeringar | 0 | 20 |
| Omräkningsdifferens | 27 | -10 |
| Utgående balans | 220 | 224 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -187 | -179 |
| Försäljningar/utrangeringar | 25 | 0 |
| Omklassificeringar | -5 | -1 |
| Årets avskrivningar | -8 | -8 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 1 |
| Utgående balans | -174 | -187 |
| Utgående planenligt restvärde | 46 | 37 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| Goodwill | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 10 583 | 10 318 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 9 797 | 174 |
| Omräkningsdifferens | 600 | 91 |
| Utgående balans | 20 980 | 10 583 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -522 | -526 |
| Omräkningsdifferens | -50 | 4 |
| Utgående balans | -572 | -522 |
| Utgående planenligt restvärde | 20 408 | 10 061 |
Byggnader och mark
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 853 | 2 802 |
| Inköp | 101 | 56 |
| Företagsförvärv | 1 556 | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | -32 | -26 |
| Nedskrivning | -41 | – |
| Omklassificeringar | 20 | 75 |
| Omklassificering till tillgångar för försäljning | -16 | – |
| Nedskrivning av övervärden | -6 | – |
| Omräkningsdifferens | 244 | -54 |
| Utgående balans | 4 679 | 2 853 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 309 | -1 222 |
| Försäljningar/utrangeringar | 14 | 11 |
| Företagsförvärv | -636 | – |
| Omklassificeringar | 2 | -6 |
| Omklassificering till tillgångar för försäljning | 13 | – |
| Avskrivning på övervärden | -32 | -31 |
| Årets avskrivningar | -111 | -67 |
| Omräkningsdifferens | -137 | 6 |
| Utgående balans | -2 196 | -1 309 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 483 | 1 544 |
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter.
Alfa Laval Aalborg BV flyttade till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna under första halvan av 2013. Den utrymda fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Som en konsekvens av det beslutade besparingsprogrammet kommer vissa verksamheter att omorganiseras och berörda fastigheter att säljas i USA, Kina, Tyskland och Nederländerna. Endast fastigheten i Kina beräknas kunna säljas inom det närmaste året. Den har därför omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 6 (-).
Maskiner och andra tekniska anläggningar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 4 738 | 4 611 |
| Inköp | 213 | 160 |
| Företagsförvärv | 1 371 | 13 |
| Försäljningar/utrangeringar | -105 | -153 |
| Omklassificeringar | 51 | 147 |
| Omräkningsdifferens | 421 | -40 |
| Utgående balans | 6 689 | 4 738 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -3 315 | -3 195 |
| Försäljningar/utrangeringar | 92 | 132 |
| Företagsförvärv | -1 294 | -3 |
| Omklassificeringar | 8 | -8 |
| Årets avskrivningar | -306 | -255 |
| Omräkningsdifferens | -288 | 14 |
| Utgående balans | -5 103 | -3 315 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 586 | 1 423 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 086 | 2 016 |
| Inköp | 131 | 149 |
| Företagsförvärv | 376 | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | -103 | -85 |
| Omklassificeringar | 9 | 31 |
| Omräkningsdifferens | 131 | -25 |
| Utgående balans | 2 630 | 2 086 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 539 | -1 488 |
| Försäljningar/utrangeringar | 90 | 79 |
| Företagsförvärv | -320 | 0 |
| Omklassificeringar | -4 | -20 |
| Avskrivning på övervärden | -27 | -27 |
| Årets avskrivningar | -126 | -103 |
| Omräkningsdifferens | -105 | 20 |
| Utgående balans | -2 031 | -1 539 |
| Utgående planenligt restvärde | 599 | 547 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 137 | 150 |
| Inköp | 150 | 122 |
| Omklassificeringar | -105 | -137 |
| Omräkningsdifferens | 22 | 2 |
| Utgående balans | 204 | 137 |
| Utgående planenligt restvärde | 204 | 137 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 153 | 147 |
| Försäljningar/utrangeringar | -5 | – |
| Omräkningsdifferens | 9 | 6 |
| Utgående balans | 157 | 153 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -33 | -25 |
| Försäljningar/utrangeringar | 3 | – |
| Årets avskrivningar | -6 | -7 |
| Omräkningsdifferens | -2 | -1 |
| Utgående balans | -38 | -33 |
| Utgående planenligt restvärde | 119 | 120 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 34 | 33 |
| Omräkningsdifferens | 3 | 1 |
| Utgående balans | 37 | 34 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -22 | -19 |
| Årets avskrivningar | -3 | -3 |
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 |
| Utgående balans | -26 | -22 |
| Utgående planenligt restvärde | 11 | 12 |
Leasade inventarier, verktyg och installationer
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 | 3 |
| Inköp | 1 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 0 |
| Omklassificeringar | 0 | – |
| Omräkningsdifferens | -1 | 0 |
| Utgående balans | 3 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 | -1 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | 0 |
| Omklassificeringar | 0 | 1 |
| Årets avskrivningar | – | -1 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -1 | -1 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 2 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 |
| Aktier i joint ventures | 22 | 27 | – | – |
| Aktier i övriga bolag | 8 | 8 | – | – |
| Totalt | 30 | 35 | 4 669 | 4 669 |
Alfa Laval har inte några andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag. Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag där Alfa Laval har ett bestämmande inflytande, vilket i samtliga fall avser bolag där moderbolaget under perioden har haft en ägarandel om mer än 50 procent. Dessa konsolideras enligt förvärvsmetoden och benämns dotterbolag. De allra flesta dotterbolagen ägs till 100 procent och bara 11 bolag har intressen med icke bestämmande inflytande, se not 12. Dotterbolagen visas i den första tabellen nedan. I och med att alla konsoliderade bolag ägs till mer än 50 procent finns ingen risk för att bedömningar av om ett bestämmande inflytande finns eller inte finns vid ägarandelar mindre än 50 procent innebär att bolag från tid till annan ingår respektive inte ingår i konsolideringen.
Alfa Laval har också andelar i fyra små joint ventures/samriskbolag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden i och med att bestämmande inflytande saknas. Dessa visas i en separat tabell nedan. De risker som är förknippade med joint ventures är huvudsakligen affärsmässiga och avviker inte på ett väsentligt sätt från de risker som finns med dotterbolag, med ett undantag. Undantaget gäller risken för att inte komma överens med den andra joint venture partnern om till exempel större investeringar, finansiering och framtida inriktning för marknadsbearbetning och produktutveckling, vilket kan göra att verksamheten inte utvecklas optimalt. Eftersom Alfa Lavals joint ventures är av marginell betydelse för koncernen totalt så bedöms denna risk som liten.
Kapitalandelen i nedanstående tabeller är i samtliga fall densamma som andelen röstberättigade aktier.
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
Specifikation över aktier i dotterbolag
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Alfa Laval SpA | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Ashbrook Chile S.A. | Santiago, Chile | 579 999 | 100 | – | |
| Ashbrook Do Brasil Ltda | Pinhais, Brasilien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Bogota, Colombia | 12 195 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 32 983 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval EOOD | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 1 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland BV | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux BV | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding BV | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Groningen BV | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc. | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria e Comércio de Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 100 | – | ||
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Alfa Laval Corhex Ltd | Daejeon, Sydkorea | 50 000 | 100 | ||
| LHE Co. Ltd | Gim Hae, Sydkorea | 4 560 000 | 100 | – | |
| LHE (Qingdao) Heat Exchanger Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Kenus LLP | Almaty, Kazakstan | 90 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 7 130 | 10 | – | |
| Tranter Srl | 100 | ||||
| Monza, Italien | |||||
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Multbran AB | 556662-3988 | Lund, Sverige | 2 723 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS | Moskva, Ryssland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (Kunshan) Manufacturing Co Ltd | Kunshan, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 17 832 739 | 98,2 | – | |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 249 | 100 | – |
Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning
| Bolagsnamn | Organisations nummer |
Säte | Antal andelar |
Kapital andel % |
Bokfört värde MSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S | Kolding, Danmark | 40 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Rödovre, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg A/S | Aalborg, Danmark | 2 560 972 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltda | Petrópolis, Brasilien | 5 969 400 | 99,5 | – | |
| Aalborg Industries Ltda | Itu, Brasilien | 4 644 373 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Qingdao Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Hong Kong, Kina | 99 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Engineering Bhd | Kuala Lumpur, Malaysia | 100 | – | ||
| Aalborg Industries Water Treatment Pte Ltd | Singapore | 4 800 000 | 60 | – | |
| Alfa Laval HaiPhong Co. Ltd | HaiPhong, Vietnam | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Oy | Rauma, Finland | 3 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nijmegen BV | Nijmegen, Nederländerna | 182 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding Pty Ltd | North Wyong, Australien | 11 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Pty Ltd | North Wyong, Australien | 225 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 7,7 | – | |
| Alfa Laval Olmi SpA | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl | Milano, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 100 | 100 | – | |
| Frank Mohn AS | Nesttun, Norge | 95 347 695 | 100 | – | |
| Frank Mohn Mexico Sa de CV | Mexico City, Mexiko | 49 999 | 99,99 | – | |
| Frank Mohn Houston, Inc. | La Porte, Texas, USA | 5 000 | 100 | – | |
| Frank Mohn do Brasil Ltda. | Rio de Janeiro, Brasilien | 303 002 | 95,33 | – | |
| Frank Mohn Shanghai Ltd. | Shanghai, Kina | 0 | 100 | – | |
| Frank Mohn China Ltd. | Hong Kong, Kina | 50 000 | 100 | – | |
| Frank Mohn Nippon K.K. | Tokyo, Japan | 600 | 100 | – | |
| Chang San Engineering Co. Ltd. | Busan, Sydkorea | 15 000 | 75 | – | |
| Frank Mohn Singapore PTE Ltd. | Singapore | 1 000 000 | 100 | – | |
| Frank Mohn Nederland B.V. | Spijkenisse, Nederländerna | 500 | 100 | – | |
| Frank Mohn Fusa AS | Fusa, Norge | 86 236 | 100 | – | |
| Frank Mohn Piping AS | Frekhaug, Norge | 25 000 | 100 | – | |
| Fusatun AS | Fusa, Norge | 1 520 | 99,35 | – | |
| Frank Mohn Flatøy AS | Frekhaug, Norge | 45 330 | 100 | – | |
| Frank Mohn Services AS | Nesttun, Norge | 10 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AS | Nesttun, Norge | 45 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Saint-Priest, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92,3 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 64 170 | 90 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc. | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SAS | Pontcharra sur Turdine, | ||||
| Frankrike | 150 000 | 100 | – | ||
| Alfa Laval Packinox SAS | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Nanterre, Frankrike | 100 | – | ||
| Definox SAS | Gétigné, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 1 | 100 | – | |
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Stormarn GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Ashbrook Simon-Hartley Ltd | Newcastle-under-Lyme, | ||||
| Storbritannien | 2 | 100 | – | ||
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc. | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Niagara Blower Company Inc | Buffalo, New York, USA | 4 000 200 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | ||
| DSO Fluid Handling Inc. | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc. | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc. | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc. | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Inc. | Miramar, Florida, USA | 200 | 100 | – | |
| Vortex Ventures Inc | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ashbrook Simon-Hartley Inc | Houston, Texas, USA | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment Inc | Exton, Pennsylvania, USA | 1 000 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Totalt | 4 669 |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | |||||
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | 20 |
| Alfa Laval Corporate AB | |||||
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | 1 |
| Frank Mohn Services AS | |||||
| Halaas og Mohn AS | Kristiansund, Norge | 800 | 50 | 1 | |
| Alfa Laval Ltd | |||||
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | 0 | |
| Totalt | 22 | ||||
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval Aalborg Ltda | ||||
| Tractebel | Brasilien | 1 268 | 125 | |
| Elektrobras | Brasilien | 7 107 | 169 | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 14 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 296 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 133 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 19 | |
| Alfa Laval Aalborg OY | ||||
| Finda OY | Finland | 1 | 57 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 162 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 6 378 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 849 |
| Frank Mohn Flatøy AS | ||||
| Nordhordaland handverk og industrilag AS | Norge | 50 | 4 | 26 |
| Meland arbeids- og kompetansesenter | Norge | 3 | 3 | 3 |
| Alfa Laval Tumba AB | ||||
| Smedhälsan Ekonomisk Förening | Sverige | 0 | ||
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) NV | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 8 231 |
Inget av dessa övriga bolag med en kapitalandel om 20 procent eller mer redovisas som intressebolag i och med att de är vilande och Alfa Laval inte har ett betydande inflytande enligt IAS 28 punkt 6.
Typ av varulager
| Totalt | 7 883 | 6 312 |
|---|---|---|
| Förskott till leverantörer | 152 | 132 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 874 | 686 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 1 743 | 1 318 |
| Varor under tillverkning | 2 586 | 2 178 |
| Råvaror och förnödenheter | 2 528 | 1 998 |
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11.
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till verkligt värde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Inkurans | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Återföring av | ||||||
| Omräknings | tidigare ned | |||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | Nedskrivning | skrivning | 31 december |
| År: | ||||||
| 2013 | 853 | -3 | 2 | 166 | -136 | 882 |
| 2014 | 882 | 57 | 136 | 199 | -155 | 1 119 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2014 uppgår till MSEK 482 (427).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 228 (202) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Osäkra fordringar | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 1 januari | Omräknings differens |
Förvärvat | Nya avsättningar och ökning av be - fintliga avsättningar |
Ianspråk tagna belopp |
Outnyttjade belopp som åter förts |
Ändringar i diskonterings |
räntan 31 December |
| År: | ||||||||
| 2013 | 340 | 3 | 0 | 113 | -56 | -46 | 0 | 354 |
| 2014 | 354 | 22 | 98 | 162 | -68 | -63 | 0 | 505 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
Kundfordringar – förfallna
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | % | 2013 | % |
| Förfallna: | ||||
| Maximalt 30 dagar | 696 | 10,4 | 536 | 10,6 |
| Mer än 30 dagar men | ||||
| maximalt 90 dagar | 556 | 8,3 | 279 | 5,6 |
| Mer än 90 dagar | 534 | 8,0 | 336 | 6,6 |
| Totalt | 1 786 | 26,7 | 1 151 | 22,8 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Växelfordringar | 292 | 296 |
| Finansiell leasingfordran | 10 | 11 |
| Övriga fordringar | 1 091 | 776 |
| Totalt | 1 393 | 1 083 |
| Varav fordringar med en återstå | ||
| ende löptid överstigande ett år: | ||
| Växelfordringar | 9 | 4 |
| Övriga fordringar | 32 | 23 |
| Totalt | 41 | 27 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Fördelat på typ | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Förutbetalda kostnader | 193 | 164 |
| Upplupna intäkter | 52 | 54 |
| Totalt | 245 | 218 |
* Omräknad till IFRS 11.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Placeringar hos banker | 155 | 342 |
| Obligationer och andra värdepapper | 532 | 247 |
| Övriga placeringar | 10 | 16 |
| Totalt | 697 | 605 |
| Varav fordringar med en återstå ende löptid överstigande ett år: |
||
| Placeringar hos banker | 13 | 55 |
| Övriga placeringar | 6 | 6 |
| Totalt | 19 | 61 |
* Omräknad till IFRS 11.
Posten kassa och bank i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden.
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexiko, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Schweiz, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda.
Kostnaden för förmånsbestämda utfästelser påverkas av flera faktorer som ligger utanför bolagets kontroll, såsom diskonteringsräntan, avkastningen på förvaltningstillgångarna, framtida löneökningar, medellivslängdens utveckling och skadefrekvensen i sjukvårdsplaner. Storleken på och utvecklingen för dessa kostnader är därför svåra att förutsäga. Enligt nya IAS 19 redovisas samtliga dessa omvärderingar i övrigt totalresultat och inte i nettoresultatet.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -1 300 | -999 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -5 496 | -3 421 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -6 796 | -4 420 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 4 598 | 2 937 |
| Bruttoutfästelse | -2 198 | -1 483 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | -17 | – |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -2 215 | -1 483 |
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden/intäkten är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden. Alla omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat och kommer aldrig att omklassificeras till nettoresultatet.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nettokostnad för planerna | ||
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -62 | -36 |
| Netto räntekostnad/-intäkt | -73 | -60 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år beroende på ändringar i planen | ||
| och reduceringar och vinster och förluster från regleringar | 16 | -29 |
| Netto (-) kostnad/(+) intäkt | -119 | -125 |
| Omvärderingar | ||
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i demografiska antaganden | -61 | 20 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i finansiella antaganden | -657 | 102 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i erfarenhet | -22 | -60 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | 283 | 172 |
| Förändring i ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | -17 | – |
| Övrigt totalresultat (OCI) | -474 | 234 |
| Totalkostnad för planerna | -593 | 109 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | |
|---|---|
| ----------------------------------------- | -- |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -4 420 | -4 425 |
| Förvärvade verksamheter | -963 | – |
| Omräkningsdifferens | -616 | -43 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -62 | -36 |
| Räntekostnader | -219 | -164 |
| Avgifter från anställda | -11 | -4 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i demografiska antaganden | -61 | 20 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i finansiella antaganden | -657 | 102 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i erfarenhet | -22 | -60 |
| Kostnader/intäkter för tjänstgöring under tidigare år beroende på ändringar i planen och reduceringar och vinster och | ||
| förluster från regleringar | 16 | -29 |
| Utbetalda ersättningar | 219 | 205 |
| Utbetalda regleringar | 0 | 14 |
| (-) skuld vid årets slut | -6 796 | -4 420 |
Skulden har följande duration och förfall:
| Duration och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| 2014 | 2013 | |
| Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbestämda utfästelsen (år) | 13 | 12 |
| Löptidsanalys av betalningar av ersättningar (icke diskonterade belopp) MSEK | ||
| löptid ≤ 1 år | 303 | 244 |
| löptid > 1 ≤ 5 år | 1 091 | 828 |
| löptid > 5 ≤ 10 år | 1 455 | 1 101 |
| löptid > 10 ≤ 20 år | 2 813 | 2 122 |
| löptid > 20 år | 4 494 | 3 445 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 2 937 | 2 701 |
| Förvärvade verksamheter | 916 | – |
| Omräkningsdifferens | 358 | 26 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 125 | 110 |
| Avgifter från anställda | 11 | 4 |
| Ränta på förvaltningstillgångar | 146 | 104 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | 283 | 172 |
| Utbetalda ersättningar | -178 | -166 |
| Utbetalda regleringar | 0 | -14 |
| (+) tillgång vid årets slut | 4 598 | 2 937 |
Förvaltningstillgångarna fördelas på följande typer av tillgångar:
Förmånsbestämd netto skuld/tillgång
| Fördelning av förvaltningstillgångar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Likvida medel | 839 | 83 |
| Egetkapitalinstrument | 1 444 | 1 204 |
| Skuldinstrument | 1 738 | 1 244 |
| Fastigheter | 198 | 85 |
| Investeringsfonder | 379 | 321 |
| Verkligt värde vid årets slut | 4 598 | 2 937 |
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång vid årets början | -1 483 | -1 724 |
| Förvärvade verksamheter | -47 | – |
| Omräkningsdifferens | -258 | -17 |
| Nettokostnader | -119 | -125 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 125 | 110 |
| Omvärderingar (övrigt totalresultat) | -474 | 234 |
| Utbetalda ersättningar, ej tryggade planer | 41 | 39 |
| Utbetalda regleringar, ej tryggade planer | 0 | – |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -2 215 | -1 483 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
Förmånsbestämd brutto skuld/tillgång
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Tillgångar | ||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 4 598 | 2 937 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | -17 | - |
| 4 581 | 2 937 | |
| Nettning | -4 575 | -2 926 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 6 | 11 |
| Skulder | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -6 796 | -4 420 |
| Nettning | 4 575 | 2 926 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -2 221 | -1 494 |
De vägda genomsnitten för de mer väsentliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2014 | 2013 | |
| Diskonteringsränta (%) | 3,1 | 4,2 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder (år) | 63 | 63 |
| Förväntad livslängd för en 45-årig man (år) | 82 | N/A |
| Förväntad livslängd för en 45-årig kvinna (år) | 85 | N/A |
| Skadeprocent i sjukvårdsplaner (%) | 5 | 5 |
| Förväntad löneökningstakt (%) | 3 | 3 |
| Förändring av sjukvårdskostnader (%) | 5 | 5 |
| Index för framtida ökningar av ersättningar (%) | 3 | 3 |
Framtida avgifter
| Koncernen | |
|---|---|
| MSEK | 2015 |
| Förväntad avgift till planen för arbetsgivaren för nästa kalenderår | -186 |
| Förväntad avgift för arbetsgivaren för nästa kalenderår till planer som omfattar flera arbetsgivare redovisade som avgiftsbestämda planer | -52 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stor | Neder | ||||||||
| MSEK, om inte annat anges | USA | britannien | länderna | Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda nettoutfästelser | |||||||||
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade |
-817 | – | – | -198 | -9 | -43 | – | -233 | -1 300 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade |
-1 059 | -2 411 | -624 | – | -932 | – | -81 | -389 | -5 496 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut |
-1 876 | -2 411 | -624 | -198 | -941 | -43 | -81 | -622 | -6 796 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångarna | 939 | 1 814 | 615 | – | 828 | – | 54 | 348 | 4 598 |
| Bruttoutfästelse | -937 | -597 | -9 | -198 | -113 | -43 | -27 | -274 | -2 198 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket |
– | – | -17 | – | – | – | – | – | -17 |
| (-) skuld/(+) tillgång | -937 | -597 | -26 | -198 | -113 | -43 | -27 | -274 | -2 215 |
| Nettokostnad för planerna | -40 | -29 | 14 | -6 | -29 | -9 | -3 | -17 | -119 |
| Omvärderingar (OCI) | -168 | -216 | -19 | -24 | -49 | - | -6 | 8 | -474 |
| Känslighetsanalys* | |||||||||
| Diskonteringsräntan minskade med 1 procentenhet |
-219 | -449 | -103 | -23 | -93 | – | -3 | -40 | -930 |
| Förväntad livslängd ökade med 1 år | -69 | -99 | -17 | -6 | – | – | – | -9 | -200 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder minskade med 1 år |
-22 | – | – | 0 | -10 | – | 2 | -3 | -33 |
| Skadeutfall i sjukvårdsplaner ökade med | |||||||||
| 1 procentenhet | -90 | – | – | – | – | – | – | – | -90 |
| Förväntad löneökningstakt ökade med 1 procentenhet |
0 | -31 | -7 | – | -37 | – | -8 | -18 | -101 |
| Sjukvårdskostnader ökade med 1 procentenhet |
-90 | – | – | – | – | – | – | 0 | -90 |
| Index för framtida ökningar av ersätt | |||||||||
| ningar ökade med 1 procentenhet | 0 | -76 | -2 | -20 | -93 | – | 0 | -13 | -204 |
| Kostnad för aktuariella tjänster | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | 0 | 0 | -1 | -2 |
| Antal deltagare i planerna vid årets utgång |
|||||||||
| Nuvarande anställda (med pågående intjäning) |
722 | 52 | 156 | 11 | 351 | – | 27 | 2 712 | 4 031 |
| Nuvarande anställda (bara fribrev för stängda planer) |
34 | 72 | – | – | – | 252 | – | 11 | 369 |
| Tidigare anställda som inte pensionerats ännu |
252 | 493 | 219 | 13 | – | – | 45 | 4 | 1 026 |
| Pensionärer | 1 878 | 624 | 82 | 328 | 252 | – | – | 110 | 3 274 |
| Totalt | 2 886 | 1 241 | 457 | 352 | 603 | 252 | 72 | 2 837 | 8 700 |
| Återstående tjänstgöringsperiod | |||||||||
| Återstående tjänstgöringstid för nuvarande anställda med pågående intjäning (år) |
8 | 11 | 12 | 4 | 7 | – | 14 | 9 | 9 |
* Hur mycket skulle nuvärdet av den förmånsbestämda utfästelsen per 31 december öka om (allt annat lika):
Förändring under året
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nya avsättningar och ökning av |
Ian | Outnyttjade | |||||
| Omräknings | befintliga | språktagna | belopp som | ||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | avsättningar | belopp | återförts | 31 december |
| 2013 * | |||||||
| Reklamationer | 1 149 | -32 | 1 | 412 | -369 | -94 | 1 067 |
| Eftersläpande kostnader | 167 | 4 | – | 61 | -24 | -18 | 190 |
| Omstrukturering | 191 | 1 | – | 3 | -57 | -31 | 107 |
| Förlustorder | 66 | -1 | – | 46 | -19 | -7 | 85 |
| Stämningar | 187 | -2 | – | 28 | -6 | -2 | 205 |
| Övrigt | 309 | -16 | 2 | 175 | -128 | -34 | 308 |
| Totalt | 2 069 | -46 | 3 | 725 | -603 | -186 | 1 962 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 603 | 1 539 | |||||
| långfristigt | 466 | 423 | |||||
| 2014 | |||||||
| Reklamationer | 1 067 | 55 | 87 | 519 | -451 | -108 | 1 169 |
| Eftersläpande kostnader | 190 | 5 | – | 130 | -65 | -59 | 201 |
| Omstrukturering | 107 | -1 | 13 | 220 | -100 | -4 | 235 |
| Förlustorder | 85 | 3 | 36 | 46 | -16 | -8 | 146 |
| Stämningar | 205 | 0 | – | 99 | -20 | 0 | 284 |
| Övrigt | 308 | 25 | – | 182 | -127 | -18 | 370 |
| Totalt | 1 962 | 87 | 136 | 1 196 | -779 | -197 | 2 405 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 539 | 1 862 | |||||
| långfristigt | 423 | 543 |
* Omräknad till IFRS 11.
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats.
Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera
avsättningarna post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året. Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc. eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 575 (180) anställda.
Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker.
Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Kreditinstitut | 2 981 | 904 |
| Svensk Exportkredit | 2 975 | 1 793 |
| Europeiska Investeringsbanken | 2 332 | 1 165 |
| Riktad låneemission | 864 | 716 |
| Företagscertifikat | 999 | – |
| Obligationslån | 7 554 | – |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 73 | 84 |
| Räntebärande pensionsskulder | 0 | 0 |
| Total låneskuld | 17 778 | 4 662 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -2 710 | -2 051 |
| Finansiell nettoskuld | 15 068 | 2 611 |
* Omräknad till IFRS 11.
Lånen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 8 | 5 | – | – |
| CNY | 37 | – | – | – |
| DKK | 1 | – | 5 | 8 |
| EUR | 94 | 954 | 13 108 | 2 257 |
| INR | 13 | 5 | – | – |
| KRW | – | – | 1 | – |
| SEK | 1 067 | 6 | – | – |
| USD | 31 | 79 | 3 340 | 1 264 |
| Övrigt | 0 | 0 | – | – |
| Totalt | 1 251 | 1 049 | 16 454 | 3 529 |
| Varav förfallande efter fem år: | 10 596 | 2 062 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 400 och MUSD 544, motsvarande MSEK 8 085 med ett nytt banksyndikat. Det nya lånet ersätter det tidigare syndikerade lånet. Per 31 december 2014 utnyttjades MSEK 2 715 av faciliteten. Den nya faciliteten löper till juni 2019, med två ettåriga förlängningsoptioner.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA och hur mycket av lånefaciliteten som utnyttjas. Tillägget är vid utgången av året 50 (55) räntepunkter.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2017 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021 samt ett lån om MUSD 136 som förfaller i juni 2020, totalt motsvarande MSEK 2 975. Lånen löper med rörlig ränta baserad på tillämplig IBOR plus ett tillägg om 45, 95 respektive 80 räntepunkter.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130 som förfaller i mars 2018 samt ett ytterligare lån om MEUR 115 som avropades den 23 juni 2014 och som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 2 332. Lånen löper med rörlig ränta baserad på EURIBOR plus ett tillägg om 70 respektive 45 räntepunkter.
Alfa Laval har emitterat obligationer till ett värde av MEUR 300, motsvarande MSEK 2 833, med rörlig ränta och en löptid på fem år. Den rörliga räntan är baserad på EURIBOR plus ett tillägg om 55 räntepunkter.
Lånet med banksyndikatet, de bilaterala låneavtalen, företagscertifikaten och obligationslånet om MEUR 300 löper med rörlig ränta. Per utgången av 2014 löpte lånen med räntor i intervallet 0,52 % - 1.13 % (0,76 % - 1,32 %). Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2014 till 1,03 (2,04) procent. Koncernen har valt att säkra 16 (53) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 16,3 (19,0) månader.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 864. Lånet förfaller i april 2016. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Alfa Laval har emitterat obligationer till ett värde av MEUR 500, motsvarande MSEK 4 721, med fast ränta om 1,495 procent och en löptid på åtta år.
Alfa Laval har gett ut företagscertifikat om nominellt totalt MSEK 1 000 med en löptid om 3-5 månader. Räntan fastställs vid utgivandet baserat på STIBOR utan räntetillägg.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen eller utgivande av obligationerna har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 73 (18). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -10 (-5).
Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden för alla lån inklusive derivat uppgick till 28,5 (12,6) månader vid utgången av 2014.
Till det syndikerade lånet och de bilaterala banklånen från Svensk Exportkredit är länkat ett finansiellt villkor som måste vara uppfyllt under lånens löptid. Villkoret avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA i kombination med Alfa Lavals aktuella officiella rating.
Till de bilaterala banklånen från Europeiska Investeringsbanken är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånens löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad samt skuldsättningsgraden.
Till den riktade låneemissionen är länkat två finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
Fördelat per typ
| Totalt | 2 003 | 1 520 |
|---|---|---|
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 698 | 1 290 |
| Momsskulder, personalens källskatt | 232 | 146 |
| Finansiell leasingskuld | 73 | 84 |
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Koncernen |
* Omräknad till IFRS 11.
Fördelat på typ och förfall
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Upplupna sociala kostnader | 316 | 290 |
| Upplupna avgångsvederlag | 171 | 139 |
| Upplupna räntekostnader | 34 | 12 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 555 | 1 273 |
| Förutbetalda intäkter | 29 | 8 |
| Totalt | 2 105 | 1 722 |
| Varav med en återstående löptid | ||
| överstigande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 31 | 30 |
| Upplupna avgångsvederlag | 100 | 96 |
| Övriga upplupna kostnader | 99 | 2 |
| Totalt | 230 | 128 |
* Omräknad till IFRS 11.
Fördelat på typ
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 * |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 18 | 17 |
| Totalt | 18 | 17 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 30 | 31 |
| Fullgörandegarantier | 1 885 | 1 429 |
| Övriga eventualförpliktelser | 515 | 456 |
| Totalt | 2 430 | 1 916 |
* Omräknad till IFRS 11.
Per den 31 december 2014 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 30 (31). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 3,7 (4,8) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2014. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 2 (2).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval - Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
Fordringar på/skulder till närstående
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 167 | 126 |
| Övriga fordringar | 0 | 0 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 0 | 0 |
| Övriga skulder | 151 | 5 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
Intäkter/kostnader från närstående
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nettoomsättning | 1 289 | 1 441 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 2 |
Alfa Laval äger 50 procent i fyra olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner, AlfaWall AB med Wallenius som partner och Halaas og Mohn AS med Halaas Holding AS som partner. Inget av dessa joint ventures är av väsentlig betydelse och därför lämnas inga upplysningar om respektive enskilt joint venture. Istället lämnas sammanlagda upplysningar om det redovisade värdet av Alfa Lavals andel i dessa enskilt oväsentliga joint ventures. Se nedanstående tabeller.
Joint ventures/samriskföretag togs tidigare in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 "Andelar i joint ventures", men konsolideras nu enligt kapitalandelsmetoden i IFRS 11 "Samarbetsarrangemang". Genom att klyvningsmetoden försvunnit har samtliga belopp i följande två tabeller försvunnit ur Alfa Lavals konsoliderade rapporter över totalt resultat och finansiell ställning. Som en konsekvens av detta har jämförelsesiffrorna för 2013 ändrats. Ändringen i redovisningsprincip har inte påverkat eget kapital.
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Omsättningstillgångar | 65 | 55 |
| Anläggningstillgångar | 14 | 11 |
| Kortfristiga skulder | 40 | 28 |
| Långfristiga skulder | 9 | 11 |
| Eventualförpliktelser | 38 | 34 |
Intäkter/kostnader
| Joint ventures | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nettoomsättning | 176 | 133 |
| Kostnad sålda varor | -118 | -81 |
| Övriga rörelseintäkter | 26 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | -73 | -61 |
| Finansiellt netto | 0 | 0 |
| Resultat före skatt | 11 | 17 |
| Skatter | -4 | -4 |
| Nettoresultat | 7 | 13 |
| Övrigt totalresultat | 0 | 0 |
| Totalresultat | 7 | 13 |
Istället innebär tillämpningen av kapitalandelsmetoden att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i rörelseresultatet och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten är en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Mottagna utdelningar reducerar värdet på aktierna i joint ventures.
Andelar i joint ventures
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Rörelseresultat | 11 | 17 |
| Skatter | -4 | -4 |
| Nettoresultat | 7 | 13 |
| Erhållna utdelningar | 12 | 12 |
| Aktier i joint ventures | 22 | 27 |
Effekten på totalresultatet är densamma som nettoresultatet.
Effekt av successiv vinstavräkning
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Resultatposter | ||
| Intäktsförda uppdragsersättningar | 3 433 | 2 056 |
| Nedlagt arbete på pågående projekt | ||
| Summan av uppdragsutgifter och redovisade | ||
| vinster (med avdrag för redovisade förluster) | 3 495 | 2 172 |
| Tillgångar | ||
| Av kunden innehållna belopp | 39 | 52 |
| Fordringar på kunder för pågående arbeten | 797 | 472 |
| Skulder | ||
| Erhållna förskott | 1 252 | 1 014 |
| Skulder till kunder för pågående arbeten | 209 | 222 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1-20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 365 (345). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK 1 (-). Se not 18 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Förfall under år: | ||
| 2014 | N/A | 281 |
| 2015 | 384 | 239 |
| 2016 | 374 | 192 |
| 2017 | 367 | 135 |
| 2018 | 378 | 104 |
| 2019 | 374 | N/A |
| Senare | 782 | 211 |
| Totalt | 2 659 | 1 162 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileasingav | Nuvärdet av | ||||
| gifter för finansiella leasar | finansiella leasar | ||||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Förfall under | |||||
| år: | |||||
| 2014 | N/A | 16 | N/A | 16 | |
| 2015 | 16 | 15 | 16 | 14 | |
| 2016 | 14 | 13 | 13 | 13 | |
| 2017 | 12 | 11 | 11 | 10 | |
| 2018 | 11 | 10 | 10 | 9 | |
| 2019 | 11 | N/A | 10 | N/A | |
| Senare | 9 | 19 | 8 | 17 | |
| Totalt | 73 | 84 | 68 | 79 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 7 679 698 178 |
| Nettoresultat 2014 | 2 335 602 119 |
| 10 015 300 297 | |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 4,00 (3,75) per aktie motsvarande totalt SEK 1 677 825 260 (1 572 961 181) och att resterande vinstmedel om SEK 8 337 475 037 (7 679 698 178) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 3 mars 2015.
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Helene Willberg Håkan Olsson Reising
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ), org.nr 556587-8054
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Alfa Laval AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 59–135.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för år 2013 har utförts av andra revisorer som lämnat en revisionsberättelse daterad den 3 mars 2014 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Alfa Laval AB (publ) för år 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund, den 3 mars 2015
Helene Willberg Auktoriserad revisor Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2014 | 2013 * | 2012 ** | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 35 067 | 29 801 | 29 813 | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 |
| Jämförelsestörande poster | -320 | - | -51 | -170 | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 |
| Rörelseresultat | 4 671 | 4 353 | 4 396 | 4 691 | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 |
| Finansnetto | -550 | -181 | 133 | -15 | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 121 | 4 172 | 4 529 | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 |
| Skatt | -1 153 | -1 132 | -1 306 | -1 425 | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 |
| Nettoresultat för året | 2 968 | 3 040 | 3 223 | 3 251 | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 20 408 | 10 061 | 9 792 | 9 543 | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 7 898 | 3 582 | 3 807 | 3 502 | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 004 | 3 785 | 3 823 | 3 936 | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 022 | 1 447 | 1 509 | 1 664 | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 |
| Varulager | 7 883 | 6 312 | 6 176 | 6 148 | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 |
| Kortfristiga fordringar | 9 861 | 7 671 | 8 050 | 7 663 | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 |
| Kortfristiga placeringar | 697 | 605 | 427 | 483 | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 |
| Kassa och bank | 2 013 | 1 446 | 1 404 | 1 564 | 1 328 | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 | 479 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 55 786 | 34 909 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 |
| Eget kapital | 17 202 | 16 162 | 14 453 | 15 144 | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 |
| Avsättningar till pensioner etc. | 2 221 | 1 494 | 1 727 | 852 | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 |
| Avsättning för skatter | 3 074 | 1 758 | 1 932 | 1 930 | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 |
| Övriga avsättningar | 2 405 | 1 962 | 2 076 | 2 132 | 2 128 | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 |
| Långfristiga skulder | 16 454 | 3 529 | 5 393 | 5 060 | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 |
| Kortfristiga skulder | 14 430 | 10 004 | 9 407 | 9 385 | 7 954 | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 55 786 | 34 909 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Omräknad till nya IAS 19. *** Siffrorna för 2008 till och med 2005 har omräknats beroende på spliten 4:1.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer sedan år 2000, utom IAS 39 som implementerades från och med den 1 januari 2005.
Under 2014 har IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" implementerats per 1 januari 2013, vilket har inneburit en omräkning av jämförelsesiffrorna för 2013. Under 2013 har den reviderade IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats per 1 januari 2012, vilket har inneburit en omräkning av jämförelsesiffrorna för 2012.
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2014 | 2013 * | 2012 ** | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 36 660 | 30 202 | 30 339 | 28 671 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 |
| Orderstock vid utgången av året | 22 293 | 14 568 | 14 468 | 13 736 | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 |
| EBITA | 5 575 | 4 914 | 4 883 | 5 117 | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 |
| EBITDA | 6 140 | 5 360 | 5 330 | 5 566 | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 |
| EBITA-marginal % | 15,9% | 16,5% | 16,4% | 17,9% | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% |
| EBITDA-marginal % | 17,5% | 18,0% | 17,9% | 19,4% | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% |
| Justerad EBITA | 5 895 | 4 914 | 4 934 | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 |
| Justerad EBITDA | 6 460 | 5 360 | 5 381 | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 |
| Justerad EBITA-marginal % | 16,8% | 16,5% | 16,5% | 18,5% | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 18,4% | 18,0% | 18,0% | 20,0% | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% |
| Vinstmarginal % | 11,8% | 14,0% | 15,2% | 16,3% | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 7,9 | 6,4 | 6,7 | 6,3 | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 |
| Sysselsatt kapital | 4 447 | 4 657 | 4 430 | 4 560 | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 125,4% | 105,5% | 110,2% | 112,2% | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,3 | 1,6 | 1,7 | 1,8 | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 |
| Sysselsatt kapital | 27 259 | 18 598 | 17 833 | 16 324 | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 20,5% | 26,4% | 27,4% | 31,3% | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% |
| Avkastning på eget kapital % | 17,6% | 20,4% | 22,9% | 22,9% | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% |
| Soliditet % | 30,8% | 46,3% | 41,3% | 43,9% | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% |
| Nettoskuld | 15 068 | 2 611 | 4 270 | 3 264 | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 2,45 | 0,49 | 0,80 | 0,59 | -0,11 | 0,11 | 0,33 | 0,45 | 0,47 | 1,03 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,88 | 0,16 | 0,30 | 0,22 | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 18,3 | 22,1 | 23,2 | 28,6 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 5 123 | 4 233 | 3 586 | 3 429 | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 |
| investeringsverksamheten | -14 970 | -951 | -3 260 | -5 497 | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 |
| finansieringsverksamheten | 10 250 | -3 191 | -407 | 2 317 | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 |
| Investeringar | 603 | 492 | 531 | 555 | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 |
| Medeltal anställda | 17 109 | 16 238 | 16 060 | 14 667 | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 |
| Resultat per aktie, SEK *** | 7,02 | 7,22 | 7,64 | 7,68 | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK *** | -23,48 | 7,82 | 0,78 | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 |
* Omräknad till IFRS 11. ** Omräknad till nya IAS 19. *** Siffrorna för 2008 till och med 2005 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer:
556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilka avskrivningar och avskrivningar på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Hemsidan – www.alfalaval.com/investerare – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Telefonkonferenser för analytiker, investerare och press anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter. En gång om året arrangeras en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets
verksamhet. Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med avtalet med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter. Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. VD och ekonomidirektör varken träffar eller pratar med representanter för finansmarknaden under denna period.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen:
Bokslutskommuniké 2014, 3 februari Rapport för det första kvartalet, 23 april Rapport för det andra kvartalet, 16 juli Rapport för det tredje kvartalet, 27 oktober
ABG Sundal Collier Anders Idborg [email protected] Tel: 08-5662 8674
Bank of America Merrill Lynch Ben Maslen [email protected] Tel: +44 20 7996 4783
Barclays Capital Lars Brorson [email protected] Tel: +44 20 3134 1156
Carnegie Natalie Falkman [email protected] Tel: 08-5886 92 36
Citi Investment Research Klas Bergelind [email protected] Tel: +44 207 986 4018
Commerzbank Sebastian Growe [email protected] Tel: +49 69 136 89800
Credit Suisse Max Yates [email protected] Tel: +44 20 7883 8501
Danske Bank Oscar Stjerngren [email protected] Tel: 08-568 806 06
Deutsche Bank Andreas Koski [email protected] Tel: +44 20 754 565 80
DNB Markets Christer Magnergård [email protected] Tel: 08 – 473 48 44
BESI GRUPO NOVO BANCO Nick Wilson [email protected] Tel: +44 20 3364 6766
Goldman Sachs International Gunther Zechmann [email protected] Tel: +44 20 7552 3237
Handelsbanken Capital Markets Peder Frölén [email protected] Tel: 08-701 12 51
HSBC Bank Colin Gibson [email protected] Tel: +44 20 7991 6592
JP Morgan Glen Liddy [email protected] Tel: +44 20 7155 6113
Kepler Cheuvreux Joakim Höglund [email protected] Tel: 08-723 51 63
Nordea Bank Fredrik Agardh [email protected] Tel: 08-534 919 20
Pareto Securities David Jacobsson [email protected] Tel: 08-402 52 72
SEB Daniel Schmidt [email protected] Tel: 08-522 296 75
Swedbank Anders Roslund [email protected] Tel: 08-585 900 93
UBS Sven Weier [email protected] Tel: +49 69 1369 8278
Ålandsbanken Lars Söderfjell [email protected] Tel: 08-791 46 57
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls torsdagen den 23 april 2015 klockan 16.00 i Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare kan de även få information om årsstämman hemskickad per post. Informationen nedan utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta och rösta vid stämman måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast fredagen den 17 april 2015, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast fredagen den 17 april 2015, gärna före kl. 12.00. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier måste senast den 17 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
– Alfa Laval AB, Koncernstab Juridik, Box 73, 221 00 Lund
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Innan årsstämman startar kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningen börjar med samling vid Sparbanken Skåne Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 4:00 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås måndagen den 27 april 2015. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut torsdagen den 30 april 2015. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och processtekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, separerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där finns även upplysningar om företagets kontaktuppgifter världen över.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investerare
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.