Annual Report • Apr 4, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Visionen om en ljusare framtid
| Alfa Laval i korthet | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 5 |
| Koncernchefen har ordet | 6 |
| Strukturella drivkrafter | 8 |
| Vision, affärsidé, mål och strategi | 10 |
| Aktien | 16 |
| Forskning och utveckling | 18 |
| INSIGHTS – innovativ marknadsföring | 20 |
| Nyckelteknologier | 24 |
| Divisioner | 28 |
| Equipmentdivisionen | 30 |
| Process Technologydivisionen | 32 |
| Marine & Dieseldivisionen | 34 |
| Operationsdivisionen | 36 |
| Service | 38 |
| Medarbetare | 40 |
45 BOLAGSSTYRNING
| Styrelseordförandens inledning | 46 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2013 | 47 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| VD och verkställande ledning | 54 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 57 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 58 |
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Koncernens kassafl öden | 72 |
| Kommentarer till koncernens kassafl öden | 73 |
| Koncernens totala resultat | 74 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 75 |
| Koncernens fi nansiella ställning | 78 |
| Kommentarer till koncernens | |
| fi nansiella ställning | 80 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 81 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassafl öden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets fi nansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Defi nitioner | 138 |
| Finansiell information Årsstämma |
139 139 |
Det energislag som lyser klarast när experterna tittar i kristallkulan för att sia om framtiden. För den närmaste 10-årsperioden är prognosen att efterfrågan på naturgas kommer att öka med 30 procent. Inom 25 år använder vi sannolikt mer gas än olja eller kol. Det tänder en starkt lysande låga av hopp för vårt klot. Gas är nämligen det renaste fossila bränslet, såväl vad gäller CO2-utsläpp som innehåll av svavel och tungmetaller. Alfa Lavals kunnande spelar en viktig roll i denna utveckling. Våra produkter, system och vår service är vitala länkar i den långa kedja som spänner från utvinning, via produktion och processteknik, till transporter av naturgas.
Pure Performance. Energi. Miljö. Marin. Livsmedel. Verkstad. Läkemedel. Kemi. Ta nästan vilken bransch du vill. Alfa Laval hjälper de fl esta av dem att rena och förädla sina produkter. Och att optimera prestanda i deras processer. Om och om igen. Vi fi nns på plats i mer än 100 länder med vår expertis och våra resurser. Vi bidrar på så sätt till att skapa bättre livsvillkor för människor. Det är något vi verkligen brinner för.
Alfa Laval är en världsledande leverantör av produkter och lösningar inom nyckelteknologierna värmeöverföring, separering och flödeshantering. Företagets utrustning används för att värma, kyla, separera och transportera produkter i industrier som framställer livsmedel, drycker, bränsle, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används även ombord på fartyg, i kraftverk, i verkstadssektorn, för hantering av slam och avloppsvatten, för komfortvärme och -kyla samt mycket, mycket mer.
De flesta industriella processer har behov av någon typ av värmeöverföringslösning. Alfa Lavals erbjudande omfattar bland annat värmeväxlare, vilka optimerar kundernas energianvändning, reducerar kostnaderna samt minskar deras påverkan på miljön. Mer än 30 procent av världsmarknaden 25–30 procent av världsmarknaden 10–12 procent av världsmarknaden
Läs mer på sidan 25.
Alfa Lavals separatorer och dekantrar har många användningsområden då de kan separera vätskor från varandra, fasta partiklar från vätskor samt partiklar och vätskor från gaser. Erbjudandet inkluderar även silbandspressar och membranfilter.
Läs mer på sidan 26.
Alfa Laval erbjuder pumpar och ventlier för industrier med höga hygieniska krav, som till exempel livs- och läkemedelsindustrin.
Läs mer på sidan 27.
Alfa Laval har en världsomspännande försäljnings- och eftermarknadsorganisation som hjälper kunder i fler än 100 länder att optimera sina processer. Alfa Laval har 16 282 anställda, varav merparten finns i Sverige (2 160), Kina (2 700), Danmark (1 740), USA (1 837), Indien (1 455) och Frankrike (902). Företaget har dessutom 34 större produktionsenheter, fördelade på Europa (17), Asien (9), USA (6) och Latinamerika (2).
Faktureringstillväxt, % Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, %
Målet är att växa minst åtta procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
Målet är en rörelsemarginal på 15 procent över en konjunkturcykel.
Målet är att ha en avkastning på sysselsatt kapital på minst 25 procent.
Alfa Laval har tre säljande divisioner Equipment, Process Technology och Marine & Diesel samt en division som står för produktion, inköp och logistik – Operations. De tre säljande divisionerna har olika affärsmodeller, utformade för att på bästa sätt möta kundernas behov och inköpsvanor, vilket i förlängningen gör det möjligt för Alfa Laval att leva upp till affärsidén: "att optimera prestanda i våra kunders processer, om och om igen". Försäljningen av produkter, baserade på de tre nyckelteknologierna, såsom värmeväxlare, separatorer, dekantrar, pumpar och ventiler, sker genom samtliga tre divisioner.
Equipment har en snabbrörlig affär med komponentförsäljning, främst via kanaler, till kunder med ett återkommande och väldefinierat behov.
Divisionen har fyra segment: Industrial Equipment, Sanitary, OEM samt Serivce.
Läs mer på sidan 30.
Process Technology
Process Technology säljer anpassade lösningar och system via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer direkt till slutkund.
Divisionen har fyra segment: Process Industry, Energy & Environment, Food Technology samt Service.
Läs mer på sidan 32.
Marine & Diesel
Marine & Diesel erbjuder komponenter, moduler, system och service till kunder inom marin och offshore samt landbaserad dieselkraft. Divisionen består av tre segment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems samt Service. Läs mer på sidan 34.
Divisionen ansvarar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning, distribution och logistik. Med en centraliserad, koordinerad och global försörjningskedja skapas de nödvändiga förutsättningarna för tillförlitlig tillgång till företagets produkter, världen över.
Läs mer på sidan 36.
Orderingång på Alfa Lavals tio största marknader under 2013.
| MSEK om inget annat anges | +/- %6) | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 0 | 30 335 | 30 339 | 28 671 | 23 869 | 21 539 |
| Omsättning | 0 | 29 934 | 29 813 | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
| Justerad EBITDA 1) | 0 | 5 363 | 5 381 | 5 736 | 5 107 | 4 976 |
| Justerad EBITA 2) | 0 | 4 914 | 4 934 | 5 287 | 4 682 | 4 585 |
| Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % | 16,4 | 16,5 | 18,5 | 18,9 | 17,6 | |
| Resultat efter finansiella poster | -8 | 4 172 | 4 529 | 4 676 | 4 364 | 3 760 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 26,4 | 27,4 | 31,3 | 37,4 | 33,6 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 20,4 | 22,9 | 22,9 | 24,4 | 24,5 | |
| Vinst per aktie, SEK | -5 | 7:22 | 7:64 | 7:68 | 7:34 | 6:42 |
| Utdelning per aktie, SEK | 7 | 3:75 3) | 3:50 | 3:25 | 3:00 | 2:50 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 12 | 38:53 | 34:46 | 36:10 | 32:30 | 28:98 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK 4) | 7:81 | 0:78 | -4:93 | 6:38 | 6:46 | |
| Soliditet, % | 46,3 | 41,3 | 43,9 | 50 | 46,7 | |
| Skuldsättningsgrad, % | 16 | 30 | 22 | -4 | 4 | |
| Antal anställda 5) | -1 | 16 308 | 16 419 | 16 064 | 12 618 | 11 390 |
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
5) Antal anställda i slutet av perioden.
6) Procentuell förändring mellan 2012 och 2013.
Orderingången uppgick till 30 335 MSEK 2013 jämfört med 21 539 MSEK 2009. Jämfört med 2012 ökade orderingången med 4 procent*. * Exklusive växelkursdifferenser
Orderingång Fritt kassaflöde Justerad EBITA
Alfa Laval genererade ett fritt kassaflöde på 3 275 MSEK (326) under 2013.
Justerad EBITA uppgick till 4 914 MSEK 2013. Det kan
Justerad EBITA Rörelsemarginal
2013 var ett år som präglades av en fortsatt osäkerhet i världsekonomin. Vi såg emellertid en accelererande efterfrågan från varvsindustrin samtidigt som områden kopplade till olja och gas visade en fortsatt god utveckling. Vid årets utgång hade såväl orderingång som omsättning stigit med vardera 4 procent, exklusive valutaeffekter. Inkluderar man även valuta var orderingång och fakturering oförändrade och uppgick till 30,3 respektive 29,9 miljarder kronor.
Rörelsemarginalen uppgick till 16,4 procent (16,5). Trots negativa valutaeffekter och fortsatta framtidssatsningar lyckades vi hålla rörelsemarginalen på en i stort sett oförändrad nivå, tack vare tidigare initierade besparingsprogram.
Geografiskt såg vi en varierad utveckling. USA befäste genom förvärv ställningen som Alfa Lavals största marknad. Utvinningen av skiffergas och processindustrins efterföljande reindustrialisering bidrog till utvecklingen. Orderingången i Kina såg en bred och solid uppgång, påverkad av såväl återhämtningen inom varvsindustrin som de senaste årens betydande expansion av sälj- och serviceorganisationen i de inre delarna av landet. Tillväxten i Tyskland var god, tack vare landets positiva ekonomiska utveckling. Sydkorea behöll sin fjärde plats, tack vare att uppgången inom varvsindustrin väl kompenserade för ned gången bland koreanska entreprenadföretag. En solid och bred efterfrågan i Ryssland resulterade i att orderingången förblev på en rekordnivå.
Under året slutfördes investeringar i utökad kapacitet och produktivitet vid några högt specialiserade fabriker i Sverige och Frankrike. Vidare genomfördes investeringar för att effektivisera försörjningskedjan och därmed öka konkurrenskraften och reducera ledtiderna.
Satsningarna på FoU förblir viktiga för oss då nya och vidareutvecklade produkter är fundamentala för lönsam tillväxt. Flera spännande produkter lanserades, bland dem T35 som tillhör nästa generation stora, packningsförsedda värmeväxlare med fokus på marin- och processindustri. Produktfamiljen innehåller flera unika innovationer och patent och har mottagits mycket väl på marknaden. Samtidigt såg vi att även PureDry, som lanserades 2012, vann en bred acceptans. Produkten, som är den största innovationen inom höghastighetsseparation på många år, möjliggör återvinning av den olja som går förlorad ombord på fartyg, vilket kan generera stora besparingar. Som
helhet satsade vi 732 miljoner kronor på FoU, en ökning med 3,5 procent jämfört med 2012, på jämförbar basis. Parallellt investerade vi även i ett nytt marint test- och utbildningscenter i Aalborg, Danmark. Centret erbjuder en avancerad fartygssimulering då lokalen i realiteten är utformad som maskinrummet på ett kommersiellt fartyg. Vi kommer där att kunna testa våra produkter individuellt, men även se hur de fungerar då de är integrerade. Centret är en stark plattform för fortsatt forskning och utveckling samtidigt som det erbjuder goda möjligheter till utbildning av våra kunder. Sammantaget ska investeringen ses som en bekräftelse på vår tro på den marina marknaden.
För Process Technologydivisionen är de prioriterade områdena energi, miljö och ökad närvaro i de mer snabbväxande marknaderna. Divisionen hade en oförändrad orderingång
efter en mycket stark tillväxt året innan. Oljeoch gasutvinning visade en stark efterfrågan med stora investeringar för utvinning till havs, speciellt i Nordsjön och utanför Australiens västkust. I Nordamerika ökade samtidigt produktionen snabbt genom förbättrade metoder för utvinning av olja och gas ur skifferformationer. Den rikliga tillgången på billig gas som både råvara och energislag medför dessutom en återindustrialisering av processindustrin i USA, vilket gynnar Alfa Laval. Divisionen har, genom ett antal kompletterande förvärv i landet de senaste åren, utökat produkterbjudandet till just olje- och gasindustrin. Under fjolåret uppgick den amerikanska orderingången från denna sektor till cirka 1 miljard kronor. Samtidigt hade eftermarknaden en stark tillväxt, drivet såväl av vår växande installerade bas som de senaste årens satsningar på att öka den geografiska närvaron.
Equipmentdivisionen prioriterar att öka marknadsnärvaron på ett kostnadseffektivt sätt via fler försäljningskanaler samt ökad närvaro på eftermarknaden. Detta är ett kontinuerligt arbete som även inkluderar den gradvisa utrullningen av vår e-handelsplattform Alfa Laval Anytime. Divisionen hade som helhet en oförändrad orderingång men noterade tillväxt i efterfrågan från livs- och läkemedelsindustrin. Samtidigt bidrog våra nyutvecklade produkter till att efterfrågan från OEM-kunderna utvecklades starkt. Eftermarknadsaffären hade en god tillväxt.
Inom division Marine & Diesel prioriteras miljö och energieffektivitet och våra nylanserade miljöprodukter PureSOx och PureDry har rönt stort intresse. Avgasrening med skrubberteknik, Pure SOx, har vuxit snabbt och flera större order bokades samtidigt som PureDry, för återvinning av olja, vann en bred acceptans hos redarna. Även värmeåtervinning ur avgaser är något som prioriteras av många redare och användningsområdet växer snabbt. Efter en svag inledning accelererade efterfrågan från varvsindustrin och för helåret var tillväxten god. Eftermarknadsaffären var emellertid oförändrad, exklusive förvärv, då många redare påverkades av de låga fraktraterna. Dessa trendade dock uppåt mot slutet av året, vilket är ett positivt tecken.
Vi har sedan 2005 ökat antalet anställda inom service och även antalet servicecenter med mer än 50 procent samtidigt som försäljningen ökat med mer än 80 procent. Trots denna redan kraftiga ökning, bedömer vi att det finns en fortsatt betydande potential inom eftermarknaden. För att internt signalera att vi ytterligare ökar fokus på eftermarknaden
bytte segmentet Parts & Service namn till Service, bestående av "Parts" och "Service operations". Den primära målsättningen är att öka marknadsandelen på vår egen installerade bas genom att ta ett tydligare ägarskap på ett mer proaktivt sätt. Vi kommer att öka våra ansträngningar att växa inom "service operations", det vill säga mantimmar. Syftet är att skydda vår installerade bas och dessutom fånga upp tillväxtmöjligheterna. För att nå dit krävs en fortsatt vidareutveckling av vårt serviceerbjudande samt satsningar på att ytterligare fördjupa kompetensen hos vår servicepersonal. På medellång och lång sikt förväntas service ge ett betydande bidrag till både lönsamhet och tillväxt.
Under årets sista dagar nådde aktiekursen nya rekordnivåer. Sett över året steg aktiekursen med 22 procent, jämfört med Nasdaq OMX Stockholm verkstadsindex som steg 12 procent. Alfa Lavals börsvärde uppgick vid årsskiftet till cirka 69 miljarder kronor. Vi ser ett fortsatt högt intresse för vår aktie, med drygt 36 000 aktieägare vid årets slut, samt ett drygt 20-tal analytiker som löpande bevakar oss.
Alfa Lavals mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för motiverade och engagerade medarbetare, basen för vår fortsatta framgång. I slutänden går företagets och medarbetarnas utveckling hand i hand, eller annorlunda uttryckt, när medarbetarna växer, växer även företaget.
Vår årliga medarbetarattitydmätning, som omfattar alla anställda, är ett kraftfullt hjälpmedel för att utveckla alla delar av vår organisation. Ett professionellt ledarskap är en förutsättning för företagets framgång och nöjda medarbetare. Mätresultaten ger varje enskild arbetsgrupp vägledning hur den kan förbättra ledarskap och gruppens gemensamma prestation.
En sund företagskultur är kittet som håller samman ett företag med 16 000 anställda, spridda över flera kontinenter. Vi gör därför avsevärda ansträngningar för att kommunicera och förankra Alfa Lavals grundläggande värderingar hos samtliga medarbetare.
När Alfa Lavals affärsprinciper uppdaterades 2012 slog vi fast att de ska omsättas i praktiken för att vi ska kunna leva upp till vår vision om att bidra till en bättre vardag för människor.
För många medarbetare är dessa utma-
ningar en del av det löpande arbetet. Med en produktportfölj ämnad att spara energi, skydda miljön och optimera användningen av naturresurser är det naturligt att till exempel medarbetare inom bolagets forsknings- och utvecklingsavdelning, liksom de som arbetar med försäljning och service, dagligen är engagerade i hållbarhetsfrågor. Men, bakom kulisserna gör många andra en insats: våra logistikexperter arbetar för att minska bolagets koldioxidutsläpp vid transporter; vår inköpspersonal diskuterar och enas om de förbättringar som borde ske av arbetsförhållandena hos leverantörer, produktionsledningen genomför projekt för att spara energi och vatten vid våra anläggningar och HR-avdelningen säkerställer att Alfa Laval erbjuder en arbetsplats fri från diskriminering. Men listan kan givetvis göras betydligt längre.
Flera av de branscher som finns representerade bland Alfa Lavals kunder har arbetat för att anta en standardpraxis för att hantera försörjningskedjorna på ett ansvarsfullt sätt. Under 2013 blev Alfa Laval mer delaktigt i dessa gemensamma branschinitiativ, vilket jag tror kommer att ge oss ännu mer vind i seglen när det gäller att genomföra praktiska förbättringar.
Jag vill avsluta med att framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare för ert engagemang och er beslutsamhet att bidra till att bygga ett ännu mer framgångsrikt Alfa Laval.
Lund i februari 2014
Lars Renström VD och koncernchef
Efterfrågan på Alfa Lavals produkter och lösningar drivs givetvis av kundernas individuella behov. Det finns emellertid övergripande och mer generella omvärldsfaktorer som redan idag, men även framöver förväntas driva efterfrågan på och behovet av produkter inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Alfa Laval arbetar aktivt med att förstå och analysera såväl de övergripande förändringarna, som underliggande strömningar, för att på bästa sätt kunna fånga upp befintliga såväl som kommande behov och omsätta det i rätt närvaro och rätt produkter. Nedan beskrivs översiktligt de fyra strukturella förändringar som påverkar efterfrågan på företagets produkter. Det ges dessutom exempel på hur Alfa Laval arbetar för att ta till vara de möjligheter som uppstår.
Enligt International Energy Agency beräknas världens energibehov växa med cirka 30 procent fram till 2035, främst drivet av en ökande efterfrågan i länder utanför OECD. Enbart i Kina förväntas efterfrågan öka med 60 procent under perioden. Denna utveckling beräknas kräva globala investeringar om 37 biljoner dollar, varav 61 procent utanför OECD. Samtidigt bidrar allt högre energipriser till att industriföretag måste se över sina processer för att göra dem mer energieffektiva och därmed få ner kostnaderna.
I takt med att miljöproblemen ökar kommer ny och skärpt reglering för att minska människans påverkan på miljön. Ett exempel är den marina industrin, där lagar gradvis skärper kraven till exempel på hur mycket svavel som det får finnas i fartygens avgaser. För att möta dessa krav kan fartygsägarna välja mellan att byta till ett dyrare bränsle med låg svavelhalt eller att investera i en lösning som kan rena avgaserna.
Alfa Lavals produkter arbetar idag inom allt från olje- och gasutvinning till oljeraffinering och kraftproduktion. Mot bakgrund av de amerikanska investeringarna i skiffergas, med målet att göra landet oberoende på energiområdet, har Alfa Laval expanderat såväl närvaron i landet som produktportföljen, för att öka
exponeringen mot en sektor som bedöms ha stor potential. Parallellt sker det ett aktivt arbete med att visa kunder inom en rad industrier de energi- och kostnadsbesparingar som kan uppnås genom att byta ut traditionell tubteknologi mot Alfa Lavals kompakta plattvärmeväxlare. Alfa Laval deltar med andra ord såväl i utbyggnaden av utvinningen som i de ansträngningar som sker hos det individuella företaget för att på ett mer effektivt sätt utnyttja den energi som redan produceras.
Alfa Laval har tagit fram en produkt som gör att fartygsägarna kan fortsätta använda tjockolja som bränsle och ändå leva upp till de lagkrav som finns då Alfa Laval Pure SOx renar avgaserna från svavel, ner till den lagstadgade nivån. Eftersom tjockolja är billigare än lågsvavligt bränsle, betalar sig investeringen inom 1 till 2 år.
Läs mer om Alfa Lavals erbjudande av produkter, riktat till industrier inom miljö, energi, livsmedel och marin:
www.alfalaval.com/industries
Människor i världens snabbväxande ekonomier har fått det allt bättre ställt. I de så kallade BRIK-länderna har bruttonationalinkomsten per capita tre- till femfaldigats mellan 2003 och 2012, enligt siffror från Världsbanken. Med bättre ekonomi, speciellt för de fattigaste i samhället, följer ökad efterfrågan på bättre livsmedel, som exempelvis vegetabilisk olja. Samtidigt ökar efterfrågan på allt från hel- och halvfabrikat till kompletta mataffärer, som en följd av en accelererande urbanisering samt kvinnans ökade etablering i arbetslivet.
Livsmedel är Alfa Lavals hemmaplan sedan 1883. Värmeväxlare, separatorer, pumpar och ventiler för hygieniska applikationer säljs via segmenten Sanitary och Food Technology till den globala livsmedels-, dryckes- och läkemedelsindustrin. Samtidigt levererar Industrial Equipment värmeväxlare för kylkedjan. Det sker en kontinuerlig utveckling av sortimentet samtidigt som produktionen gradvis byggts ut i snabbväxande regioner för att möta en växande efterfrågan. De senaste åren har Alfa Laval bland annat etablerat lokal produktion av luftvärmeväxlare i samtliga BRIK-länder, produkter som bland annat används i kylrum för livsmedel.
Världshandeln har visat en genomsnittlig, årlig tillväxt på 5,4 procent över den senaste 20-årsperioden, enligt siffror från WTO. Denna utveckling grundar sig på en allt mer globaliserad värld, som karaktäriseras av att råvaror finns i ett land, produktion i ett annat och konsumenterna i ett tredje. Även om öknings takten minskat något de senaste åren, visar prognoserna fortsatt tillväxt vilket innebär ett ökat behov av transportlösningar, där fartygsfrakt är det mest kostnadseffektiva alternativet.
Alfa Laval levererar utrustning till den marina sektorn sedan decennier och finns i dag ombord på cirka 75 procent av den globala, oceangående flottan. Traditionellt har produkterna varit knutna till maskinrummet och omfattat separatorer för rening av bränsle och smörjolja, värmeväxlare för uppvärmning av
bränsle, för kylning av motorerna samt för produktion av färskvatten. Produktportföljen har gradvis expanderat, såväl genom den egna utvecklingen av nya produkter, som via förvärv av framstående bolag som Aalborg Industries. I takt med att omvärldens fokus på miljön har ökat har erbjudandet vidgats till att även omfatta miljölösningar såsom system för rening av ballastvatten eller för att sänka svavelhalten i fartygens avgaser.
Under 2013 steg faktureringen med 4,1 procent* fördelat på 1,2 procent organisk tillväxt och 2,9 procent förvärvad. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) uppgår till 11,5 procent över den senaste 10-årsperioden.
Under 2013 uppnåddes en marginal på 16,4 procent jämfört med 16,5 procent för helåret 2012.
Under 2013 nåddes en avkastning på sysselsatt kapital på 26,4 procent.
Att "bidra till att skapa en bättre vardag för människor" genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar för vattenhantering, energiproduktion och livsmedelsproduktion.
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering, erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar för "att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen". Alfa Laval ska med andra ord hjälpa kunderna att bli mer produktiva, energieffektiva och konkurrenskraftiga.
Verksamheten styrs för att möta såväl affärsidén som de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att uppnå eller överträffa målen, ges utrymme för en fortsatt utveckling av bolaget. Dessutom bidrar det till att generera ett ökat värde för våra aktieägare, dels genom en årlig utdelning, dels genom att bolagets värde ökar.
Målet är att växa med i genomsnitt minst åtta procent per år över en konjunkturcykel. Mellan 4 och 5 procentenheter ska genereras organiskt, medan förvärv ska stå för 3–4 procentenheter. Målet är satt utifrån vad
som uppnåtts under ett decennium och en bedömning av möjligheterna framöver.
Målet är att nå en rörelsemarginal (justerad EBITA) på 15 procent över en konjunkturcykel. Lönsamhetsmålet är satt utifrån historiska marginaler och ambitionerna vad avser tillväxt.
Målet är att nå en avkastning på sysselsatt kapital på minst 25 procent. Nivån är satt med tanke på den relativt låga kapitalbindningen i den löpande verksamheten.
Förutom de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet.
Skuldsättningsgraden, det vill säga det kapital bolaget lånar i förhållande till bokfört eget kapital, ska långsiktigt understiga 75 procent. I samband med större förvärv kan skuldsättningen fortfarande vara över 100 procent, men det ska i så fall ses som övergående då kassaflöden förväntas korrigera detta.
Riktvärdet är att 2,0 procent av omsättningen ska gå till investeringar. Mot bakgrund av de investeringar och den kapacitetsuppbyggnad som ägt rum de senaste åren, bedöms denna nivå skapa utrymme för såväl ersättningsinvesteringar som kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter.
Kassaflödet från rörelseverksamheten ska ligga på 10 procent av omsättningen, inklusive investeringar i anläggningstillgångar. Nivån är lägre än målet för rörelsemarginalen, eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 28 procent av resultatet före skatt.
Förutom de finansiella målen har Alfa Laval en rad icke finansiella mål. Dessa omfattar bland annat minskad vattenförbrukning, ökad energieffektivitet, minskad användning av så kallade "grå" kemikalier samt minskade utsläpp av växthusgaser från godstransporter och resor.
För mer information kring dessa mål samt andra initiativ som tas på hållbarhetsområdet: www.alfalaval.com/about-us/sustainability
Vid utgången av 2013 låg skuldsättningsgraden på 16 procent.
Skuldsättningsgrad, % Investeringar, %* Kassaflöde från rörelseverksamheten, %*
Under 2013 låg investeringarna på 1,7 procent. Under 2013 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 12,5 procent**.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå våra mål för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har Alfa Laval strategiska prioriteringar. Dessa omfattar strategier för produkter och närvaro – i första hand organiskt men även genom förvärv – samt strategier för ökad effektivitet.
Alfa Lavals befintliga produkter inom de tre nyckelområdena är grunden för fortsatt lönsam tillväxt, då produkternas höga kvalitet och energieffektivitet bedöms bli allt viktigare kriterier för kunderna. Samtidigt satsar företaget på forskning och utveckling för att möta kundernas förändrade behov med helt nya produkter och även vidareutvecklade versioner av befintliga. Att finna nya användningsområden för befintliga produkter och nyckelteknologier, utgör ytterligare en viktig väg. Vidare stärker Alfa Laval upp erbjudandet genom att addera produkter via förvärv. Det rör sig då om kompletterande produkter inom de tre nyckelteknologierna eller nya produkter som kompletterar erbjudandet inom applikationsområden där Alfa Laval redan är aktivt.
Energikrävande processer kan göras mer effektiva om kunden byter ut tubvärmeväxlare mot plattvärmeväxlare, något som lett till ett successivt teknikskifte. Alfa Laval arbetar aktivt med att driva detta skifte genom att visa kunder i energikrävande sektorer de energi- och kostnadsbesparingar som kan nås genom att byta teknologi.
Under 2012 och 2013 genomfördes flera förvärv för att komplettera produkterbjudandet till olje- och gassektorn i USA, en industri som står inför stora investeringar. Ett bolag som förvärvades var amerikanska Vortex, som adderade blandningsutrustning för borrlera, för användning vid utvinning av olja och gas. Produkten låg utanför de tre nyckelteknologierna men förstärkte erbjudandet till borrningsprocessen, ett område där Alfa Laval varit aktivt sedan länge.
Lokal närvaro är av mycket väsentlig betydelse för Alfa Lavals verksamhet, både vad gäller försäljning och produktion. Detta innefattar geografisk närvaro, där det bedöms finnas goda möjligheter för växande efterfrågan och där det är fördelaktigt att bedriva produktion – överväganden som görs på kontinuerlig basis. Målet är först och främst att hitta områden där närvaron expanderas organiskt, antingen på bredden, till nya geografiska områden, eller på djupet, via fördjupad penetration av befintliga länder och regioner med god efterfrågepotential. Förvärv är ett annat sätt att snabbt stärka den lokala närvaron. För delar av affären förbättras närvaron bäst genom att addera nya försäljningskanaler. Även Alfa Lavals e-handelslösning erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att vara närvarande för många kunder inom många geografier.
täcka de västra och mellersta delarna av landet, en utbyggnad som haft positiv effekt på försäljningen.
Det finns flera grundläggande saker att ta ställning till för att säkerställa såväl lönsamhet som avkastning. Det första, som rör inköp och produktion, är beslutet om vad Alfa Laval ska producera och vad som ska köpas in från leverantörer. Inom logistik handlar det om hur Alfa Laval tillfredsställer kravet på servicenivå, samtidigt som kapitalallokeringen är effektiv och det tredje rör de säljande divisionernas affärsmodeller och bredden på erbjudandet.
vilka som ska gå att beställa från ett centrallager och vilka som beställs mot order. Kategoriseringen sker löpande, bland annat till följd av att det kontinuerligt introduceras nya produkter.
– Tittar man på försäljning och mix har Alfa Laval anammat affärsmodeller som medger både komponentförsäljning och försäljning av lösningar. Försäljning av enbart nyckelprodukter, Equipmentdivisionens affärsmodell, är något som erbjuder relativt höga marginaler jämfört med ett breddat erbjudande som även inkluderar tredjepartsprodukter, vilket är Process Technologys affärsmodell. Det finns emellertid fördelar med att kombinera dem. En av dessa är att det genererar tätare kundkontakter. Dessutom är det attraktivt eftersom Alfa Laval, genom att skräddarsy ett paket av egna och andras produkter – tar bort arbete från kunden, vilket har ett värde. Alfa Laval tar i och för sig också över en del av risken samtidigt som kapital binds upp för att producera. Men, genom att kräva förskottsbetalningar, blir nettoresultatet minskad kapitalbindning. Dessutom finns det en gräns för hur långt erbjudandet får sträcka sig. För att begränsa risken och säkerställa lönsamheten levererar Alfa Laval inte lösningar som går utöver en processlinje.
Under åren 2009–2013 förvärvade Alfa Laval 20 bolag, med en sammanlagd omsättning på 7 540 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 508 miljoner kronor.
| 2009 | |||
|---|---|---|---|
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| P&S Multibrand | Kanal | 200 | |
| P&S Multibrand | Kanal | 100 | |
| Onnuri, Sydkorea | Kanal/geografi | 150 | |
| HES, Tyskland | Produkt | 85 | |
| PHE, Brasilien | Geografi | 45 | |
| LHE, Sydkorea | Kanal/geografi | 750 | |
| Ytterligare 12 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 89%) |
Geografi | Påverkade inte omsättningen |
|
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| – | – | – | |
| 2010 | |||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| Champ Products Inc., USA | Produkt | 100 | |
| Servicebolag, USA | Kanal | 100 | |
| Astepo S.r.l., Italien Si Fang, Kina (65%) |
Produkt Kanal |
70 150 |
|
| Definox, Frankrike | Kanal | 200 | |
| Olmi S.p.A, Italien | Produkt | 700 | |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| – | – | – | |
| 2011 | |||
| FÖRVÄRV P&S Multibrand |
MOTIV Kanal |
OMSÄTTNING MSEK* 100 |
|
| Aalborg Industries A/S, Danmark | Produkt | 3 300 | |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| – | – | – | |
| 2012 | |||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| Ytterligare 8,5 procent av aktiekapitalet i | Geografi | Påverkade inte | |
| Alfa Laval India. (Total ägarandel 97,5%) | omsättningen | ||
| Vortex Systems, USA | Produkt | 100 | |
| Ashbrook Simon-Hartley, USA | Produkt | 500 | |
| Gamajet Cleaning Systems, USA Air Cooled Exchangers, LLC, USA |
Produkt/geografi Produkt/geografi |
75 350** |
|
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| – | – | – | |
| 2013 | |||
| FÖRVÄRV | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| Gasförbränningsenhet | Produkt | 40*** | |
| Niagara Blower Company | Produkt | 425 | |
| AVYTTRINGAR | MOTIV | OMSÄTTNING MSEK* | |
| – | – | – |
* Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
** Omsättning för 2012.
*** Förväntad omsättning för 2013 vid tidpunkt för förvärvet.
För Alfa Laval blev 2013 ett bra år på börsen. Efter en trög start steg Alfa Laval-aktien med 22 procent under året, vilket var nästan dubbelt så mycket som OMX Stockholm Industrials index som steg med 12 procent. OMX Stockholm Industrials index består av industriföretag på Stockholmsbörsen. Inräknat utdelningen om 3,50 kronor per aktie så var Alfa Laval-aktiens totalavkastning 25 procent.
Alfa Laval-aktien avslutade börsåret 2013 på 165,00 (135,30) kronor. Den högsta noteringen för aktien var 167,00 kronor i slutet av december och den lägsta noteringen var 133,00 kronor i slutet av juni. Alfa Lavals börsvärde var vid årets utgång 69,2 (56,8) miljarder kronor.
Alfa Laval-aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm och ingår i Large Capsegmentet i Stockholm och Norden. Aktien ingår dessutom i flera index såväl i Sverige som utomlands. Några exempel är OMXN40 index, som består av de 40 bolag i Norden som både har störst börsvärde och tillhör de mest omsatta aktierna, samt OMXS30 index, som omfattar de 30 mest omsatta aktierna i Stockholm.
Sedan Alfa Laval åternoterades på Stockholms börsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 814 procent. Mätt över noteringsperioden så uppgår den genomsnittliga årliga avkastningen till 19,6 procent, vilket kan jämföras 6,0 procent för Stockholmsbörsen (SIX Return Index) samma period.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara på Nasdaq OMX Stockholm utan också på BATS Chi-X, BOAT, Turquoise och Burgundy för att nämna några av de största alternativa marknadsplatserna. Stockholmsbörsen dominerande handeln även 2013 och svarade för 41 (40) procent av all omsättning i aktien. Likviditeten i Alfa Laval-aktien är god och under 2013 omsattes 690 (927) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 101 (119) miljarder kronor, inräknat samtliga alternativa marknadsplatser. Det motsvarar en omsättningshastighet på 1,6 (2,2) gånger antalet utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt 5 516 (7 060) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelning som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntade kapitalbehov. Med beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel på 40–50 procent av nettoresultatet, justerat för övervärden. För 2013 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 3,75 (3,50) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 45,8 (41,7) procent av nettoresultatet, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,84 (2,84) kronor per aktie. Alla aktier har lika röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner
eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna. Styrelsen fick vid årsstämman den 23 april 2013 mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till fem procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköp skulle ske genom transaktioner på Nasdaq OMX, Stockholm.
Under året och sedan årsstämman 2013 har Alfa Laval inte gjort några återköp. Den 19 mars 2013, när kallelsen till årsstämman skickades till aktieägarna, var bolagets innehav av egna aktier noll. Detta innebär att det totala antalet aktier under året har varit oförändrat, 419 456 315.
Vid 2013 års utgång hade Alfa Laval 36 212 (34 629) aktieägare. Under året tillkom netto 1 582 (-1 938) nya aktieägare. De 10 största ägarna kontrollerade 54,6 (51,3) procent av aktierna vid utgången av 2013. Största aktieägare är Tetra Laval B.V., vars innehav under året var oförändrat 26,1 procent. Ägarbilden därutöver har också varit relativt stabil även om omviktning skett hos vissa institutioner.
Antal aktier Ägarandel, %
| Agarkategorier per 30 december 201 | ||
|---|---|---|
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 24 515 | 67,7 | 4 096 164 | 1,0 |
| 501 – 1 000 | 5 149 | 14,2 | 4 313 384 | 1,0 |
| 1 001 – 5 000 | 4 793 | 13,2 | 11 182 886 | 2,7 |
| 5 001 – 10 000 | 713 | 2,0 | 5 308 731 | 1,3 |
| 10 001 – 20 000 | 361 | 1,0 | 5 371 052 | 1,3 |
| 20 001 – 50 000 | 267 | 0,7 | 8 502 324 | 2,0 |
| 50 001 – | 414 | 1,1 | 380 682 774 | 90,7 |
| Totalt antal aktieägare | 36 212 |
Källa: Euroclear
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets slut, SEK | 165:00 | 135:30 | 130:30 | 141:70 | 99:00 |
| Högst betalt, SEK | 167:00 | 146:50 | 147:70 | 142:60 | 100:20 |
| Lägst betalt, SEK | 133:00 | 110:40 | 101:40 | 94:95 | 55:00 |
| Eget kapital, SEK | 38:53 | 34:46 | 36:10 | 32:40 | 29:00 |
| Vinst per aktie | 7:22 | 7:64 | 7:68 | 7:34 | 6:42 |
| Utdelning, SEK | 3:751) | 3:50 | 3:25 | 3:00 | 2:50 |
| Fritt kassaflöde, SEK 2) | 7:81 | 0:78 | -4:93 | 6:38 | 6:46 |
| Kursförändring under året, % | +22 | +4 | -8 | +43 | +47 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
51,9 | 45,8 | 42,3 | 40,9 | 38,9 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,27 | 2,59 | 2,5 | 2,1 | 2,5 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 4,3 | 3,9 | 3,6 | 4,4 | 3,4 |
| P/E-tal 4) | 23 | 18 | 17 | 19 | 15 |
| Antal aktieägare | 36 212 | 34 629 | 36 567 | 33 565 | 33 780 |
Källa: Stockholmsbörsen
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag.
4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
Källa: Euroclear
Källa: Euroclear
| Antal aktier |
Andel kapital/ röster, % |
Förändring ägarandel under 2013, %-enheter |
|
|---|---|---|---|
| Tetra Laval BV | 109 487 736 | 26,1 | +/-0 |
| Swedbank Robur fonder | 26 843 371 | 6,4 | 2,4 |
| Alecta | 26 486 000 | 6,3 | -0,4 |
| Foundation Asset Management AB |
25 100 000 | 6,0 | +/-0 |
| AMF Försäkring & Fonder | 16 618 270 | 4,0 | 0,6 |
| Nordea Investment Funds | 9 153 983 | 2,2 | 1,5 |
| Fjärde AP-fonden | 4 368 874 | 1,0 | +/-0 |
| Första AP-fonden | 3 996 638 | 1,0 | -0,4 |
| Handelsbanken fonder | 3 722 564 | 0,9 | -0,2 |
| Folksam | 3 060 992 | 0,7 | +/-0 |
| Summa tio största | 228 838 428 | 54,6 |
Finansiella företag 108 619 84325,90 Övriga finansiella företag 25 376 5126,05 Socialförsäkringsfonder 12 142 7332,89 Staten 1 094 9390,26 Kommunal sektor 103 0280,02 Intresseorganisationer 5 674 0281,35 Övriga svenska juridiska personer 8 688 6912,07 Utlandsboende ägare (juridiska och fysiska) 228 984 41154,59 Svenska privatpersoner 24 649 7815,88 Ej kategoriserade juridiska personer 4 122 3490,98
* Tabellen är justerad för custodian banker. Om dessa inkluderas står de för ett sammanlagt innehav om 4,3%.
Källa: Euroclear
Källa: Euroclear
För att nå lönsam tillväxt är det avgörande att identifiera nya marknadsbehov och omsätta dem i nya produkter, snabbare än konkurrenterna, något som kräver kontinuerliga satsningar på forskning och utveckling. Dessa investeringar kan resultera i allt från mindre justeringar av befintliga produkter till framtagandet av helt ny utrustning för att möta befintliga och kommande behov.
Riktvärdet för Alfa Laval, som genomsyras av uppfinnaranda ända sedan starten på 1880-talet, är att årligen satsa cirka 2,5 procent av omsättningen på ytterligare förstärkning av produktportföljen. Arbetet mynnar ut i mellan 35 och 40 nya produkter varje år, en nivå som bedöms som väl optimerad för att säkerställa att företaget får ut det mesta ur varje enskild FoU-investering. För att hålla trycket och energin uppe i organisationen genomförs kontinuerliga mätningar. Dels är det viktigt att mäta hur snabbt en individuell produkt når marknaden, dels hur lång tid det tar till den blir lönsam. Vidare följer man fortlöpande hur stor andel av företagets totala omsättning som kommer från produkter yngre än fem år.
Nya produkter måste givetvis skyddas, för att säkra intäkterna från investeringen. Alfa Lavals patentavdelning arbetar aktivt med att skydda och försvara Alfa Lavals teknologier och produkter, världen över. Vid årets utgång hade Alfa Laval fler än 2 000 patent.
Beroende på industri ställer kunderna olika krav. De kan ha behov av säkerhet, det vill säga att produkten garanterat ska klara arbetet i en viss process, viktigt inom till exempel petrokemi och raffinaderi, eller att produkten ska möta strikta hygienkrav och effektivt eliminera all risk för kontaminering, avgörande inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessutom söker de högkvalitativa produkter, som kan optimera deras processer under många problemfria år, och vid behov uppgraderas. Alfa Laval ligger i framkant på alla dessa områden, tack vare satsningarna på FoU, och levererar produkter som kan förbättra prestandan i kundernas processer och därmed stärka deras konkurrenskraft, idag såväl som i morgon. Genom att framgångsrikt ha applicerat denna strategi redan från start, har Alfa Laval placerat sig främst bland företag verksamma inom värmeöverföring, separation och flödeshantering. Kunden vet vad de får när de väljer Alfa Laval – kvalitetsprodukter med hög prestanda och lång livslängd.
Alfa Laval investerade SEK 732 (707) miljoner kronor i forskning och utveckling under 2013, motsvarande 2,4 (2,4) procent av omsättningen.
Den senaste i raden av Alfa Lavals Diabon värmeväxlare, avsedda för stål- och kemiindustri, är den största som någonsin tillverkats. Precis som övriga storlekar i produktportföljen klarar den miljöer med korrosiva medier. Diabon grafitmaterial har exceptionell korrosionsbeständighet upp till 200°C. Denna nya, större version, som kan hantera mer än dubbelt så högt flöde och därmed kan ersätta tub- och blockvärmeväxlare, erbjuder alla fördelar som förknippas med plattvärmeväxlare såsom maximerad värmeåtervinning, minimal stopptid och lägre underhållskostnader. Sammantaget bidrar dessa fördelar till låga driftskostnader.
Ny serie av höghastighetsseparatorer Fyra nya separatorer har lanserats för att stärka Alfa Lavals konkurrenskraft. De fyra separatorerna är: PAPX 10 för palmolja, VNPX 310 för drycker och örtextraktapplikationer i Kina, VO 10 för vegetabilolja, i huvudsak för Indien samt VO 20 för vegetabilolja, i huvudsak för Kina. De nya separatorerna är unika eftersom de är utvecklade för att konkurrera i fördefinierade applikationer på en priskänslig marknad. Alfa Laval har utvecklat separatorerna för att tillgodose behoven i mellansegmentet, utan att göra avkall på kvalitet och pålitlighet.
Unique Diaphragm Valve-Premium UltraPure En helt ny membranventil med förbättrad prestanda. Idealisk att använda i sterila och extra hygienkrävande processer ger denna pålitliga ventil ett lägre tryckfall och högre flöde jämfört med traditionella membranventiler. Den innovativa designen förenklar såväl installation som underhåll samtidigt som driftskostnaderna sänks. Den nya ventilen har lägre underhållskostnader, fördubblat vätskeflöde och hjälper kunderna att sänka de totala driftkostnaderna.
Vad du ser är inte allt. Det är insidan som räknas.
En plattvärmeväxlare är väl egentligen ganska enkel utrustning? Plattor, stativ, bultar och gummipackningar. Ska det föreställa komplicerat och avancerat?
Det korta svaret är "ja!". För att förstå det fulla värdet måste du först inse vad den egentligen åstadkommer. För, det du inte ser när du tittar på en plattvärmeväxlare från Alfa Laval, är dess kvalitet och pålitlighet. Att de tunna plattorna ger oöverträffad effektivitet vid värmeöverföring, vilket i nästa steg både sparar energi och ger minskad miljöpåverkan. Att de specifika plattmönstren kan optimera processer och att dess långa liv bidrar till låga ägarkostnader, vilket bidrar till att maximera lönsamheten hos våra kunder.
Så, titta en gång till. Det döljer sig en hel del under ytan.
Ladda ner vår app, peka med din smarta telefon mot bilden här på sidan bredvid och ta steget in i en helt ny dimension.
www.alfalaval.com/insights/sv
Läs caset
Alfa Lavals teknologi omvandlar havsvatten till dricksvatten i Pakistans största stad Karachi. Havsvattnet värms upp tills det förångas för att sedan kondenseras till färskvatten med hjälp av plattvärmeväxlare i titan. Därefter tillsätts de mineraler som gör vattnet drickbart och klart att distribuera till stadens invånare.
Använd INSIGHTS-appen för att upptäcka de fördelar som fi nns med att använda Alfa Lavals packningsförsedda plattvärmeväxlare.
Läs caset
Skanna en bild med din mobila enhet. När en bild visas trycker du på din enhet för att kunna läsa hela historien.
Se fi lmen
24 Nyckelteknologier
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier för värmeöverföring, separering och flödeshantering, vilka har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2013 stod värmeöverföringsprodukterna för 53 procent (54) av försäljningen, separeringsprodukterna för 22 procent (22) och flödeshanteringsprodukterna för 11 procent (10). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Alfa Laval har varit verksamt inom värmeöverföring sedan 1931, då bolaget började leverera pastöriseringsutrustning till mejeriindustrin. Idag kan Alfa Laval erbjuda värmeväxlare som optimerar energianvändningen vid uppvärmning, nedkylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Erbjudandet omfattar värmeväxlare för arbetsuppgifter i allt från miljöer med lägre tryck och temperaturer till miljöer som kräver hantering av aggressiva vätskor vid höga och föränderliga tryck och temperaturer. De flesta industriella processer har behov av någon typ av lösning för värmeöverföring. Alfa Lavals kunder återfinns därför inom så vitt skilda områden som kemi, livsmedel, olje-, gas- och kraftproduktion, marinindustri, byggindustri och många, många fler.
En luftvärmeväxlare erbjuder det mest effektiva sättet för värmeöverföring mellan luft och vätska. Den består av en serie tuber, som träs genom korrugerade lameller. Fläktar driver luften mellan lamellerna samtidigt som vätska (vatten eller ett kylmedium) flödar i tuberna. I utbudet ingår luftkylda kondensorer, kylmedelskylare, fläktluftkylare samt fläktförångare för kommersiellt bruk såväl som för industriell kylning, frysning samt luftkonditionering. De används inom allt från industriella kyllager till kraftverk samt i industriella processer, bryggerier, mejerier, kontorsfastigheter mm.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan men även mellan olika gaser. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala
tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, kan erbjuda kunderna en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön. Effektiviteten härrör från dess uppbyggnad;
en plattvärme växlare består av ett flertal metallplattor, monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler som innehåller media med olika temperaturer. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme och kyla överförs då via plattorna och en utjämning av temperaturerna uppnås. Det finns flera olika typer av plattvärmeväxlare, designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer.
Alfa Laval har ett nischutbud av rör- och tubvärmeväxlare, specialiserade för applikationer inom livs- och läkemedelsindustrin samt för kylning, men även för applikationer inom petrokemi, kraft, olja & gas, processindustri samt den marina industrin. En tubvärmeväxlare består av ett rör som innehåller ett knippe tuber. Den primära vätskan (kylmediet) flyter genom tuberna, medan den sekundära vätskan (normalt sett vatten) flyter genom röret och runt tuberna för att möjliggöra värmeöverföring från en vätska till en annan. Röroch tubvärmeväxlare kan, på grund av dess robusta konstruktion, hantera mycket höga tryck och temperaturer.
Ett hetoljesystem är tillslutet och låter värme mediet, en syntetisk olja, cirkulera i en uppvärmningsyta formad som en spole. Ytan plockar sedan upp den värme som alstras, antingen från spillånga eller från en förbrännings process, värme som överförs till den syntetiska oljan som därmed kan förbli i flytande form. Hetoljesystem används
generellt för att generera värme till oljetankar, separatorer samt system som värmer upp drivmedlet. Andra typiska områden är för att leverera värme till ånggeneratorer, för tankreningssystem eller den centrala uppvärmningen av ett fartyg. De används även för att värma upp olika typer av last som fraktas, såsom bitumen, oljebaserade produkter eller kemikalier.
En panna är ett slutet kärl som innehåller tunna rör. Ju större panna – desto fler rör. Teknologin är mycket vanlig ombord på fartyg, men den kan även användas för industriella applikationer. I produktutbudet finns det två olika typer av pannor där rören hettas upp på olika sätt: den ena använder spillvärmen i motorernas avgaser medan den andra typen, som främst verkar då motorn är avstängd, använder värme från en oljebrännare. Värmen från rören hettar sedan i sin tur upp och förångar vattnet i behållaren, ånga som sedan kan användas för att driva en rad processer som till exempel uppvärmning, nedkylning, rengöring, för att generera elektricitet eller producera varmvatten för personer ombord.
Process Industry
GEA (Tyskland)
Andel av koncernens försäljning 53%
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera olika vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Dekantercentrifuger bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med en hastighet på cirka 5 000 varv per minut. De används för att separera större partiklar vilket innebär att vanliga användningsområden för en dekanter är avvattning av rötslam i reningsverk, inom olivoljeproduktion, i destillerier samt för rening av borrlera i samband med oljeutvinning.
Pressar för mekanisk avvattning av såväl kommunalt, som industriellt avloppsvatten. Denna separationsteknik tillkom via förvärvet av Ashbrook Simon-Hartley och är ett komplement till dekantrarna.
Höghastighetsseparatorer har många användningsområden. De kan bland annat rena drivmedel och smörjoljor ombord på fartyg, processa vegetabilisk olja, ingå i produktionen av läkemedel, mjölk, öl, vin, juicer och andra drycker samt användas i kemi- samt olje- och gasindustrin. De har en hög rotationshastighet, upp till 12 000 varv per minut, är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra.
En annan separationsteknik som Alfa Laval kan erbjuda är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar.
25–30 procent av världsmarknaden
försäljning
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt, säkert och hygieniskt sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar på flödesprodukter för industrier med höga hygieniska krav, som till exempel livs- och läkemedelsindustrin. Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter, det vill säga i miljöer där det inte får finnas någon risk för kontaminering. Alfa Laval erbjuder även utrustning för tankrengöring.
Pumpar driver förflyttningen av vätskor i en process och ventilerna styr och dirigerar flödet genom att de öppnas eller stängs. Till hygieniska applikationer erbjuder Alfa Laval i huvudsak centrifugal-, membranoch lobrotorpumpar. Bland ventilerna är de vanligaste typerna reglerventiler, konstanttrycksventiler, vridspjällsventiler och membranventiler.
Alfa Laval erbjuder hygienisk tankutrustning för användning inom framförallt livs- och läkemedelsindustrin. Utbudet inkluderar allt från blandare till rengöringsutrustning. Blandarna kan mixa både trög- och lättflytande vätskor, omfattande allt från mjölk, vin och juice till yoghurt, desserter och fruktdrycker. Det finns även blandare som erbjuder såväl blandning som rengöring av tanken efteråt.
Marknadsposition Försäljning
av världsmarknaden
Andel av koncernens försäljning 1 11%
Alfa Lavals organisation utgår från affärsidén: Att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen. För att förverkliga detta behövs en struktur som bottnar i kunskap om kundernas behov och processer, något som förverkligas genom medarbetarnas specialistkompetens. Dessa kunskaper, kombinerade med insikt i hur kunderna genomför sina upphandlingar och inköp, ligger bakom Alfa Lavals försäljningsorganisation, med de tre divisionerna: Equipment, Process Technology och Marine & Diesel.
Equipment erbjuder komponenter till kunder som har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter.
Försäljning sker främst via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer. Divisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom tillgänglighet är ett nyckelord. Tillgänglighet genom flera/många kanaler, geografiskt och för olika industrier. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att även e-handelserbjudandet kontinuerligt utvecklas.
Segment:
Segment: – Process Industry – Energy & Environment – Food Technology – Service
Andel av koncernens orderingång 32% Eftermarknadens andel av divisionen 18% Process Technology Läs mer på sidorna 30–31.
Process Technology vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar inom värmeöverföring, separering eller flödeshantering, för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten.
Försäljning sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer, direkt till kund. Divisionen kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
Divisionen erbjuder produkter, lösningar och system inom områdena energi, miljö och säkerhet till kunder inom marin och offshore samt landbaserad dieselkraft.
Försäljning sker via den egna organisationen, direkt till redare, varv och dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Erbjudandet omfattar 16 olika huvudproduktgrupper som i sin tur innefattar komponenter, moduler, anpassade system, ångpannor, separatorer, värmeväxlare, inertgassystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem samt system för rening av ballastvatten.
Koncernen har en gemensam försörjningskedja, som tjänar samtliga tre säljande divisioner; Operationsdivisionen – en centraliserad enhet med ansvar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning och distribution. Tid, kostnad, kvalitet samt hållbarhet är ledord för denna division eftersom optimerad prestanda i försörjningskedjan utgör ett viktigt steg, av flera, för att leverera produkter som i sin tur kan bidra till att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Slutlig leverans ska omfatta rätt produkt, av rätt kvalitet, med rätt dokumentation och i rätt tid. Därmed är det Operations insatser, kombinerat med de säljande divisionerna, som bidrar till att Alfa Laval kan leva upp till affärsidén. Läs mer på sidorna 36–37.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i begränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handelserbjudandet.
" Divisionen hade som helhet en oförändrad efterfrågan, men för ett antal områden av strategisk betydelse för vår framtida utveckling såg vi en mycket positiv utveckling."
Direktör, Equipmentdivisionen.
Ökad efterfrågan för många av våra traditionella kärnprodukter, som exempelvis plattvärmeväxlare, ventiler och pumpar för hygieniska applikationer.
Fortsatt tillväxt i försäljningen av service och reservdelar.
Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livs-, läkemedels- och dryckes industrin som mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan åter användas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön.
Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas ut veckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljö vänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen.
Alfa Lavals produkter används för att producera flytande och viskösa livsmedel, läkemedel och hygienprodukter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels- och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på hygien och säkerhet.
Förändrade konsumtionsvanor till följd av urbaniseringen i växande ekonomier, utvecklingen av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demo grafiska förändringar, behov av energieffektiva lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion.
= 2013 2011 + 2012 +
Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, värmepumpar, lufttorkare och gaspannor. Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som sedan integreras i kundernas slutprodukt.
Ökat fokus på miljön, behov av energieffektiva lösningar, statliga subventioner, energiprisernas utveckling.
Orderingång Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 11%
2013 2011 2012 + - =
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten. Läs mer på sidorna 38–39.
Det industriella kapacitetsutnyttjandet, tillväxt i den installerade basen.
Orderingång Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 18%
+ 2013 2011 + 2012 +
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
" Satsningarna på gassektorn fortsatte, inte minst i Nordamerika. Divisionen säkrade flera stora värmeväxlarorder för gas, baserat på vår styrka avseende både produktutbud och applikations kunnande"
avseende både produktutbud och applikationskunnande - och som helhet ökade dess andel av det viktiga olja- och gasområdet under året.
2
4
3
Direktör, Process Technologydivisionen.
Svante Karlsson
Alfa Lavals produkter används för framställning av bland annat petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, läkemedel, stärkelse, papper och socker.
Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja och stål, energikostnadernas utveckling, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetshöjningar, efter frågan på drivmedel samt teknikskiftet.
2012
2011
+
Orderingång
Andel av divisionens orderingång 25%
Förändring i orderingång 2013 + -
Inom energisektorn har Alfa Lavals produkter, moduler och system en stor betydelse såväl vid utvinning av olja och gas som vid kraftproduktion. Alfa Laval verkar även på miljö området då bolagets produkter kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare miljökrav och lagar. För avfallshantering levererar Alfa Laval produkter som minskar slamvolymerna så att de kan tas om hand på ett kostnadseffektivt sätt i kommunala reningsverk världen över.
Energy: Priserna på olja och gas, växande behov av energi i utvecklingsländerna, nationellt oberoende (LNG), utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen, ökat fokus på kärnkraft, behov av energi effektiva lösningar.
Environment: Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering.
Orderingång
Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin. Lösningarna används bland annat för produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, ingredienser, mjölkproteiner, socker, halvfabrikat, vegetabiliska oljor respektive olivoljor, samt kött- och fiskproteiner.
Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtionsmönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling.
Orderingång
Andel av divisionens orderingång 17%
Förändring i orderingång 2012 2013 - + +
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Efter marknaden är ett prioriterat område och en över gripande strategi är att utveckla och expandera reservdelsoch service verksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 38–39.
Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp.
Orderingång
Andel av divisionens orderingång 29%
Förändring i orderingång +
2012 2013 2011 = +
2011
Divisionen har ett stort och varierat utbud av produkter, inom områdena energi, miljö och säkerhet, till kunder inom den marina industrin, dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen direkt till kund. Erbjudandet, som omfattar försäljning av 16 olika huvudproduktgrupper, innefattar komponenter, moduler och anpassade system såsom ångpannor, separatorer, värmeväxlare, inertgassystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem och system för rening av ballastvatten. Dessutom har divisionen en väl utbyggd eftermarknadsorganisation.
" Divisionen såg de positiva effekterna från en ökad fartygskontraktering. Dessutom ökade efterfrågan på våra miljöprodukter inom de två främsta applikationsområdena – ballastvattenrening och avgasrening."
Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
aktivitet samtidigt som orderingången lyftes av att introduktionen av den tredje generationen PureBallast fick ett gott mottagande. Även rökgastvätten PureSOx vann kundernas acceptans, vilket ledde till upprepade order för installation ombord på både nya och befintliga fartyg.
2
3 4 5
Segmentet förser redare, varv och dieselmotorproducenter med ett stort urval av produkter inom områdena energi, miljö och kraft. Produktportföljen inkluderar bland annat separatorer, värmeväxlare, färskvattengeneratorer, tankreningsutrustning, ballastvattenreningssystem samt mycket mer.
Marine: Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvs i ndu strin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning, fokus på energieffektivitet.
Diesel: Behov av elektricitet på avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk.
Förser kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med en rad komponenter, moduler och anpassade system ämnade att optimera deras processer, spara energi samt reducera utsläpp. Erbjudandet inkluderar ångpannor, inertgassystem, system för rening av avgaser samt hetoljesystem.
Det globala transportbehovet, statligt stöd till lokala varv, miljölagstiftning, ökad fokus på energieffektivitet, lagar som reglerar säkerheten vid transport av lätt antändligt gods, investeringar i offshoreutvinning av olja och gas samt förbättrade teknologiska lösningar för offshoreutvinning.
Orderingång
Andel av divisionens orderingång 27%
Förändring i orderingång
Har ett brett erbjudande till divisionens kunder omfattande reservdelar, service, reparation, uppgraderingar samt ersättningsprodukter. Nätverket är väl utvecklat, redo att hjälpa kunder när de behöver det och där de behöver det. Läs mer på sidorna 38–39.
Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan.
Operations är koncernens gemensamma enhet med ansvar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning, logistik och distribution. Hållbarhet, effektivitet, kvalitet och produktivitet är ledord för denna division eftersom optimerad prestanda i försörjningskedjan utgör ett viktigt steg, av flera, för att leverera produkter som i sin tur kan bidra till att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. Slutlig leverans ska ske med korta ledtider, omfatta rätt produkt, av rätt kvalitet, med rätt dokumentation och i rätt tid. Därmed är det Operations arbete, kombinerat med de säljande divisionerna, som bidrar till att Alfa Laval kan leva upp till affärsidén.
Inköp Tillverkning Distribution/Logistik
Produktionsrelaterade inköp, omfattande allt från gummipackningar och rostfritt stål till elektronik, hanteras av en specifik enhet inom Operations. Eftersom direkt material utgör cirka 70 procent av kostnad såld vara är det viktigt att konsolidera koncernens inköpsvolymer vilket ger styrka i förhandlingarna med underleverantörer. Relationerna med dessa handlar emellertid om mycket mer än enbart kostnad. Punktliga leveranser, ledtid och kvalitet är andra viktiga faktorer som ska vägas in, liksom att leverantören lever upp till Alfa Lavals affärsprinciper för säkerhet, hälsa, miljö och etik. Inköp har ett löpande program som arbetar för att ta fram arbetsplaner, metoder och ramar för att säkerställa att man i inköpsprocessen väljer och utvecklar de leverantörer som bäst gör det möjligt för Alfa Laval att möta kundernas förväntningar avseende kostnad, kvalitet och leveranstid. Det bedrivs även kontinuerliga aktiviteter för att utveckla leverantörsbasen, kartlägga vilken typ av kompetens som behövs i den egna organisationen samt fastställa hur man ska hantera t ex fluktuerande inköpsvolymer. Genom ett kontinuerligt och aktivt arbete bidrar inköpsorganisationen till Alfa Lavals konkurrenskraft i flera dimensioner.
Stål, nickel, koppar, aluminium och titan är de viktigaste metallerna för Alfa Laval. Därför sker det ett aktivt arbete för att reducera effekterna av eventuella prisfluktuationer, vilka kan få stor påverkan på gruppen som helhet. Detta kan ske på flera sätt. Ett är att teckna långsiktiga leveransåtaganden på sex till tolv månader till fasta priser med bolagets leverantörer, andra är att genomföra prisjusteringar eller införa prisklausuler i kontrakten med kunderna. Inom Process Technology divisionen, som har mycket kontraktbaserad försäljning, arbetar Alfa Laval med produktion mot order och kräver förskottsbetalningar för att täcka materialinköpen. För mer information om råvarupriser, läs Operationella risker på sidan 101.
Med en global produktionskedja är det viktigt att den individuella, producerande enheten är standardiserad, det vill säga att man känner igen sig oavsett var man befinner sig. Konceptet effektiviserar dessutom arbetet med att få nya produktionsenheter på plats. Flera målparametrar är också implementerade, innefattande effektivitets-, produktions-, kvalitets- och miljömål. Dessa gäller hela försörjnings kedjan och är inte exklusiva för tillverkningen. Men, som ett led i arbetet med att nå målen just inom produktionen, sker en kontinuerlig utveckling av tillverkningsprocessen, vilket inkluderar allt från de olika tillverkningsteknologierna till långsiktiga investeringar i kompetens.
Inom Alfa Laval finns 34 större produktionsenheter, fördelade över Europa, Asien, USA och Latinamerika. Produktionen baseras på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek – inte på produktens slutliga användningsområde. Det innebär att det till exempel finns enheter som specialiserat sig på stora separatorer, medan andra tillverkar mellanstora och små. Det finns flera faktorer som förklarar den globala spridningen. En av dessa är att Alfa Laval över tiden har flyttat produktion till så kallade lågkostnadsländer. Den främsta anledningen är emellertid att lokal efterfrågan med fördel möts av lokal produktion eftersom global frakt är dyr, tidskrävande och dessutom mindre bra ur miljösynpunkt.
Alfa Lavals produkter kan minska kundernas energi- och vattenförbrukning och bidrar därmed till att minska effekterna på miljön från deras processer. Men även internt arbetar Alfa Laval hårt för att säkerställa att den
egna verksamheten är så energismart, ren och effektiv som möjligt. Miljöarbetet drivs av linjeorganisationen för att säkerställa att det blir en del av det dagliga arbetet, vilket möjliggör ett långsiktigt angreppssätt. En del av miljöarbetet omfattar certifiering enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Vid årets slut kom 93 (86) procent av det totala leveransvärdet från certifierade anläggningar. För mer information om hållbarhet, läs vår GRI rapport på nätet – www.alfalaval.com.
Med en gemensam organisation som hanterar gruppens totala transportbehov nås volymer som ger fördelar vid upphandling. Den centrala styrningen ger en högre servicenivå och förenklar dessutom arbetet med att begränsa transporternas miljöpåverkan. Det sker ett omfattande arbete för att reducera utsläppen av koldioxid från transporter: målet är en treprocentig årlig reduktion fram till 2015. Ett sätt att göra detta är att minska andelen flygfrakt och istället skeppa mer via fartyg. Under 2013 fraktades 26 (28) procent med fartyg, 67 (65) procent med lastbil och 7 (7) procent med flyg.
Distribution och logistik handlar om mer än transporter. Det omfattar även processer för bland annat orderhantering, lagerhållning, lagerplock och fakturering. Navet är Alfa Lavals 8 distributionscenter – tre centrala och 5 regionala – placerade i USA, Sverige, Danmark, Kina, Singapore, Japan och Indien. Distributionscentren ska säkerställa leveranssäkerheten och även övervaka efterfrågan på reservdelar samt lagerhållningen och leveranserna av desamma. Under året etablerades ett nytt center i Kina, mot bakgrund av den tillväxtpotential som Alfa Laval bedömer finns i landet. En positiv effekt är att detta center förväntas minska behovet av globala transporter, vilket tar Alfa Laval en bit på vägen för att nå miljömålen.
Investeringar per geografisk marknad, % Inköp per geografisk marknad, %
När man köper utrustning från Alfa Laval får man produkter av hög kvalitet och med lång livslängd. På köpet följer hög driftsäkerhet och en god driftsekonomi. Väljer man dessutom att satsa på rätt skötsel i form av originaldelar, underhåll och uppgraderingar så köper man en sinnesro som varar under produktens hela livstid.
Traditionellt har Alfa Laval sålt mer reservdelar än service. Men, med en stor installerad bas finns en inbyggd potential att expandera servicedelen. För att spegla dessa möjligheter antog organisationen under året det nya namnet Service. Namnändringen ska ses som en reflektion av de goda utvecklingsmöjligheter Alfa Laval ser på området, med bibehållen fokus även på reservdelar.
Med fördjupade satsningar inom service, står organisationen inför en del utmaningar eftersom det är mer abstrakt att sälja service än fysiska produkter. Det kräver att säljare såväl som serviceingenjörer har djupa kunskaper om kundernas processer samt även förmågan att på ett tydligt sätt kunna visa kunden värdet av Alfa Lavals erbjudande. Organisationen måste med andra ord kunna visa kunden hur erbjudandet i praktiken optimerar såväl effektivitet som prestanda i deras processer.
Tillsammans skapar Alfa Lavals fler än 100 serviceverkstäder ett globalt nätverk. De individuella enheterna har lokal fokus samt välutbildade och erfarna serviceingenjörer. Dessa stöttas av en central grupp av processpecialister. Mycket av arbetet kan ske hos kund, men i de fall då det krävs en större reparation eller rekonditionering, är en serviceverkstad aldrig särskilt långt bort. Närheten
är en klar fördel, speciellt vid de tillfällen då kunden har behov av akut hjälp. Att vara "glokal" innebär att Alfa Laval kan erbjuda det kunden vill ha, såväl innehållsmässigt och tidsmässigt, som geografiskt. Det vill säga rätt produkt- och serviceerbjudande, i rätt tid och på rätt plats. Under året byggdes servicenätverket ut ytterligare och flera nya verkstäder adderades, bland annat i Asien.
För eftermarknadsaffären är det produkternas arbetsmiljö samt kundernas verksamhet, behov och önskemål som styr efterfrågan. Behov av reservdelar och service kan uppstå redan några månader efter installation, men det kan även komma först efter några år – allt beroende på i vilken miljö produkten verkar samt hur intensivt den används. En annan viktig faktor är om kunderna är så stora att de själva kan hantera underhåll och service eller om de har en liten organisation, med begränsade resurser och därför behöver köpa in både reservdelar och service. Eftersom varje kunds behov är unikt är Alfa Lavals erbjudande brett och inkluderar såväl reservdelar, tillgängliga världen över, som serviceavtal – skräddarsydda för att passa kundens specifika situation. Det innebär att de är flexibla och kan inkludera allt från grundläggande underhåll och rengöring till uppgraderingar, inspektion, onlineövervakning, tekniskt support 24 timmar om
dygnet – 7 dagar i veckan, övervakning av reservdelskonsumtionen samt fullständiga underhållsplaner.
Att satsa på service och reservdelar från Alfa Laval genererar nytta för kunden, då de installerade produkterna ges optimala förutsättningar för ett problemfritt och långt liv. Och även för Alfa Laval finns det givetvis fördelar. Verksamheten är inte bara lönsam, den är också mindre konjunkturkänslig och har därmed en stabiliserande inverkan på faktureringen. Vidare är den en viktig kugge i arbetet med att fånga upp kundernas nya önskemål och behov, som sedan, via forsknings- och utvecklingsorganisationen, kan omsättas i nya produkter. Sist, men inte minst, dess täta kundkontakter öppnar för ytterligare nyförsäljning. Sammantaget gör detta Serviceverksamheten till ett intressant och klart prioriterat område för Alfa Laval. Målet är kontinuerlig tillväxt samt fortsatt utveckling, såväl geografiskt som innehållsmässigt.
För mer information om Alfa Lavals erbjudande inom Service, gå till www.alfalaval.se/service-och-support.
Varför välja Service från Alfa Laval?
Mer produktionstid Kontroll över
servicekostnaderna
Kort återbetalningstid Förbättrad prestanda
Servicecenter Installerad bas
106
Mot slutet av 2013 hade Alfa Laval 106 servicecentra för att kunna hantera kundernas efterfrågan, världen över.
Stor och mogen installerad bas som behöver underhållas och förnyas.
En kombination av snabbt växande marknader och etablerade nischapplikationer.
Installerad bas som växer snabbt.
Orderingång, MSEK Långsiktig potential
Andel av koncernens
Värdet på eftermarknaden i förhållande till nyförsäljning
Alfa Laval har finansiella mål för tillväxt och lönsamhet och en affärsidé som handlar om "att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen". För att uppfylla affärsidén och nå målen finns det en rad strategier under implementation. En av de viktigaste rör medarbetarna, då det finns ett klart samband mellan ett blomstrande företag och medarbetare som växer och utvecklas. HR-funktionens arbete med att stödja såväl bolag som medarbetare är därför väsentligt. Som anställd inom Alfa Laval ska man kunna känna trygghet i att det finns hög fokus på hälsa och säkerhet, goda arbetsvillkor, karriärvägar öppna för alla och goda möjligheter till personlig utveckling. Så hur når man dit?
Det första och grundläggande steget är att följa lokala lagar och regler, samt även Alfa Lavals egna affärsprinciper, som bland annat förbjuder diskriminering, fastslår rätten till facklig anslutning, respekterar mänskliga rättigheter, förbjuder barnarbete och föreskriver att Alfa Laval ska erbjuda en hälsosam och säker arbetsplats. Alfa Lavals affärsprinciper finns tillgängliga på företagets intranät och närmaste chef är skyldig att introducera dem för alla nyanställda och säkerställa att de förstått dem. För många kan ovanstående faktorer tyckas självklara rättigheter. Men Alfa Laval verkar även på marknader och i länder där företagets affärsprinciper sträcker sig längre än de lokala lagarna.
Inom Alfa Laval får ingen medarbetare diskrimineras på grund av ras, kön, religion, sexuell orientering, politisk eller facklig tillhörighet, ålder, nationalitet eller handikapp. Det är tvärtom i hög grad önskvärt att anställa medarbetare
med olika bakgrund eftersom samarbete mellan människor av olika kön, nationalitet, ålder, läggning, erfarenheter och åsikter bidrar till ökad kreativitet och nytänkande, vilket är viktigt i ett innovationsföretag som Alfa Laval. För att få en gynnsam sammansättning arbetar Alfa Laval med öppen internrekrytering. Samtliga lediga positioner utannonseras på intranätet och alla anställda är välkomna att söka. Detta breddar basen av sökande och främjar rörlighet och mångfald, vilka är de två ledord som ska prägla företagets rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Alla medarbetare ska känna att det finns karriärvägar öppna för dem – viktigt i ett företag med 85 nationaliteter och absolut nödvändigt för att Alfa Laval ska uppnå sina mål.
Andelen kvinnor inom Alfa Laval uppgår till 19,0 procent och inom gruppen av chefer som rapporterar direkt till koncernledningen uppgår den till 17,3. För att öka denna andel arbetar företaget med att vidga rekryteringsbasen för kvinnliga chefer genom att anställa en högre andel nyutexaminerade kvinnor.
Det finns flera vägar till utveckling inom företaget. En av dessa är Alfa Laval Academy, en struktur som erbjuder utbildning genom tre olika fakulteter. Det finns även möjlighet till självstudier via internetbaserade moduler. Dessa kan bedrivas i grupp i realtid, eller helt fristående i individens egen takt. Alfa Laval vill skapa och behålla en stimulerande arbetsmiljö som erbjuder utveckling för individen. För att möta affärsidén" att optimera prestanda i kundernas processer", måste optimeringen starta internt först. Med en väl förankrad prestationskultur i företaget siktar Alfa Laval på att erbjuda kontinuerligt lärande inom områden som bedöms som särskilt viktiga att prioritera för företaget. Detta möjliggör även rätt kompetens på rätt plats, vilket förbättrar både kvalitet och effektivitet oavsett om det handlar om processer eller produkter. Personlig utveckling ska givetvis inte per definition knytas till en kurs eller utbildning. Är man som individ öppen för förändring, kan man söka sig till en ny position där man,
inom ramen för sitt arbete, kommer att lära sig mycket nytt.
Alfa Lavals måluppfyllelse vad gäller lönsamhet och tillväxt mäts kontinuerligt och offentliggörs i varje kvartalsrapport. Kvittot på hur företaget betygssätts av de anställda kommer en gång om året då Alfa Laval genomför Compass, en global och koncerntäckande personalundersökning. Cirka 94 procent av medarbetarna deltog i den senaste, oförändrat jämfört med föregående undersökning. Resultatet visade bland annat ett nöjdhetsindex på 78 procent, stabilt jämfört med 2012.
Visionen är att Alfa Laval ska vara fritt från olyckor samt arbetsrelaterad ohälsa. Som stöd i arbetet med att öka säkerheten finns programmet OHS (Occupational Health & Safety), som syftar till att göra säkerhetsfrågor till en del av de dagliga rutinerna. Samtliga enheter ska utveckla och införa långsiktiga planer för hälsa och säkerhet. Arbetet startar med en analys för att kartlägga vilka risker som
finns samt vilka förbättringsåtgärder som är nödvändiga för att förebygga och minimera dessa risker. Dessutom ska medarbetarna utbildas i hur man för in lagar, regler och Alfa Lavals egna riktlinjer i det dagliga arbetet.
Alfa Laval har flera mål som berör hälsa och säkerhet. Läs mer om utfallet 2013 i GRIrapporten, som finns publicerad i hållbarhetssektionen på
www.alfalaval.com
Medelantal anställda Omsättning per anställd, MSEK Anställda per region
Utfallet 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet 2011 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval.
"När Alfa Lavals affärsprinciper först publicerades 2003 och sedan återigen när de uppdaterades 2012, slog bolaget fast att de ska omsättas i praktiken för att bidra till en bättre vardag för människor.
Många av bolagets medarbetare hanterar dessa utmaningar som en del av sitt löpande arbete. Då Alfa Lavals produkter sparar energi, skyddar miljön och optimerar användningen av naturresurser är det naturligt att medarbetare inom bolagets forsknings- och utvecklingsavdelning, liksom de som arbetar med försäljning och service, är engagerade i hållbarhetsfrågor som en del av sitt dagliga arbete.
Men, bakom kulisserna gör många andra en insats: Alfa Lavals logistikexperter arbetar för att minska bolagets koldioxidutsläpp vid transporter; inköpspersonalen diskuterar och enas om de förbättringar som borde ske av arbetsförhållandena hos leverantörer, produktions- ledningen genomför projekt för att spara energi och vatten vid bolagets egna anläggningar och HR-avdelningen säkerställer att Alfa Laval erbjuder en arbetsplats fri från diskriminering. Men listan kan göras betydligt längre.
Flera av de branscher som Alfa Laval betjänar, som konsumtionsvarubranschen samt kemi- och marinindustrin, har arbetat för att anta en standardpraxis för att hantera försörjningskedjorna på ett ansvarsfullt sätt. Under 2013 blev Alfa Laval mer delaktigt i dessa gemensamma bransch initiativ, vilket jag tror kommer att ge oss ännu mer vind i seglen när det gäller att genomföra praktiska förbättringar."
Lars Renström
Alfa Lavals affärsprinciper är grunden för bolagets hållbarhetsarbete
Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande
Vårt uppträdande styrs av högt ställda etiska krav
Vi optimerar användningen av naturresurser
Vi bygger förtroende genom en öppen dialog
Denna hållbarhetsrapport fokuserar på de viktigaste punkterna i arbetet med att införliva bolagets affärsprinciper under 2013. Detaljerad statistik rörande detta arbete och även övriga hållbarhetsinitiativ finns på www.alfalaval.com, under 2013 Business Principles Progress Report och den innehållsrika Global Reporting Initiative Report (GRI-rapporten).
Under 2012 uppdaterade Alfa Laval affärsprinciperna till att omfatta FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt den senaste omarbetningen av OECDs riktlinjer för multinationella företag. Detta var givetvis inte specifikt för Alfa Laval eftersom många av bolagets största multinationella kunder också arbetar hårt för att följa dessa riktlinjer. Alfa Lavals enheter är varje år föremål för flera kundgranskningar, med allt större fokus på socialt ansvar, mänskliga rättigheter och miljöarbete utöver de rent tekniska bedömningarna.
Ett antal stora bolag inom flera branscher har gått ihop för att utveckla gemensamma processer för att säkerställa ansvarsfulla försörjningskedjor. Ett av de mest väletablerade nätverken är Aim-Progress, som verkar inom konsumtionsvarubranschen. Detta forum omfattar många välkända varumärken, tillgängliga vid stormarknader runtom i världen. Ett annat exempel är nätverket Together for Sustainability, bildat av flera ledande kemiföretag. Alfa Laval stödjer dessa initiativ. För även om många av dessa företag har ett betydande inflytande på egen hand får en gemensam "röst" för hela sektorn, ett ännu större inflytande när det gäller att genomföra initiativ som förbättrar tillvaron för de människor som arbetar i försörjningskedjan. Under 2013 lanserade ett antal större redare, tillsammans med International Marine Purchasing Association (IMPA), ett nytt initiativ med målet att skapa ett effektivt och ansvarsfullt system för hantering av försörjningskedjorna i branschen. Alfa Laval var ett av pilotbolagen som granskades av redarna och som ett erkännande av vad vi uppnått inom hållbarhet blev vi erbjudna en plats i initiativets rådgivande nämnd.
I större utvecklingsekonomier där tillämpningen av arbetstagarnas lagstadgade rättigheter ännu är otillräcklig, har Alfa Laval via egna hållbarhetsinitiativ identifierat en oacceptabelt långsam förbättringstakt hos vissa leverantörer. Trots löften om att de, som affärspartner till Alfa Laval, ska förbättra medarbetarnas hälso-, säkerhets- och arbetsförhållanden, har leverantörernas framsteg på detta område varit en besvikelse. Även om Alfa Laval arbetat med dessa frågor i många år insåg vi att det är dags att stärka den egna organisationen och avsätta mer resurser till att stödja förändringarna hos dessa leverantörer. Alfa Laval kommer att erbjuda mer utbildning och vägledning för att göra det möjligt för dessa företag att nå upp till en standard som motsvarar vad Alfa Laval kräver och som deras anställda ska kunna förvänta sig. Parallellt med detta måste vi göra det tydligt att om framstegen inte går tillräckligt snabbt kommer de berörda företagen inte förbli leverantörer till Alfa Laval.
Avsnittet om affärsintegritet i bolagets affärsprinciper omfattar: Efterlevnad av lagar och förordningar; Intressekonflikter; Politiska bidrag; Arbete mot mutor och bestickning (ABAC); Rättvis konkurrens samt Bolagsstyrning.
Alfa Lavals affärsetiska råd bildades 2012 med bolagets vd som ordförande. Rådets arbetsområden omfattar exportkontrollfrågor, koncernens policyer avseende allmän efterlevnad av lagar och regler (inklusive ABAC), policyn gällande rättvis konkurrens, liksom vägledning i fråga om Affärsprincipernas affärsmässiga innebörd.
Att eliminera mutor och bestickning är nödvändigt för en rättvis, internationell handel. Alfa Laval har på senare år arbetat intensivt med utbildning, intern granskning och rapportering, och förstärkte 2012 ordalydelsen i denna paragraf i affärsprinciperna. Under 2013 initierades en granskning av ABACriskbedömningen och associerade processer, vilket inkluderade lanseringen av en ny riskbedömningsmetod för ABAC till alla försäljningskontor.
Mer information om resultaten av Alfa Lavals hållbarhetsarbete publiceras i bolagets Framstegs- och GRI-rapporter, som finns tillgängliga i avsnittet om hållbarhet på www.alfalaval.com. Historiskt har reaktioner på dessa rapporter tenderat att komma från SRI-analytiker och investerare, samt från studenter. Under 2013 har Alva Laval emellertid sett en ökad efterfrågan på liknande information från kunderna.
Under tidigare år har icke-finansiell information samlats in och hanterats på bolagsnivå, men behovet av att förmedla information till kunderna via olika informationsutbyten har skapat nya utmaningar, både i fråga om vilka system som ska användas och vilka personer som ska rapportera uppgifterna. Alfa Laval adderade under året resurser för att hantera detta ökade informationsbehov.
I juli 2010 beslutade den amerikanska kongressen att införa handelshinder för att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter i de konfliktdrabbade områdena i Demokratiska republiken Kongo och angränsande områden. Kongressen gjorde detta genom att inkludera ett krav i Dodd-Frank Wall Street Reform (Dodd-Frank-lagen) och Consumer Protection Act (lagen om konsumentskydd). Detta krav föreskriver att U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) ska utfärda regler som kräver att företag måste rapportera om källorna till konfliktmineralerna i deras produktbud (de som krävs för att producera tenn, tantal, volfram och guld) är "konfliktfria" eller inte.
Alfa Laval stödjer SEC:s regler och vinnlägger sig om att ha en konfliktfri försörjningskedja. När konfliktmineraler används i Alfa Lavals produkter, är målet att genomföra en grundlig granskning av försörjningskedjan för att säkerställa att mineralerna kommer från konfliktfria källor. Alfa Laval ska samarbeta med och föra informationen vidare till de kunder som omfattas av detta krav eller som frivilligt har beslutat att följa SECs regler. För att säkerställa att Alfa Laval kan leva upp till denna transparens bildades under året en projektgrupp, under ledning av en heltidsanställd projektledare.
(Referens 2011, period 2012–2015. Gäller för de 23 tillverkningsanläggningar som tillsammans stod för 85 procent av bolagets energiförbrukning under 2011.)
Under de första två åren fokuserade vi på att initiera projekt vid de största tillverkningsenheterna, enheter av en storlek som motiverar allokering av resurser i form av personal och ekonomiska medel, för att göra påtagliga framsteg med att minska förbrukningen av
energi, vatten och kemikalier. När resultaten visar sig avser Alfa Laval kopiera lösningen vid mindre anläggningar.
Sedan målperiodens början har elva energibesparingsprojekt avslutats och nio projekt har initierats vid större anläggningar med högre energiförbrukning.
Alfa Laval har också avslutat ett projekt för att mäta och beräkna påverkan på vattenåtgången vid de fem anläggningar som har den högsta förbrukningen. Projektet fastställde den exakta vattenanvändningen och möjliggjorde därmed identifieringen av projekt som skulle kunna få stor betydelse. Bolagets processer är generellt sett inte vattenkrävande, men vi förväntar oss ändå att det finns ett begränsat antal ytterligare anläggningar där man kan återanvända lösningarna för att nå det övergripande målet.
Kemikalierna på "den grå listan" är tillåtna enligt lag men likväl förknippade med potentiella risker för miljö och hälsa. Många av dessa hittar man i rengöringsmedel, målarfärger och andra ytbeläggningsmedel. Analyser av dessa kemikaliers vanligaste användningsområden har lett till projekt som fokuserar på att ersätta vissa lösningsmedel som används vid målningsprojekt och rengöringsprocesser. När projekten väl nått framgång kan resultatet användas på fler anläggningar. I vissa fall kommer bolaget
emellertid behöva utföra detaljerade utvärderingstester innan vi kan ha en realistisk dialog med de kunder som i dagsläget har specificerade önskemål avseende färg.
Utsläpp av växthusgaser från godstransporter kommer huvudsakligen från flyg. Alfa Laval analyserar varje månad vikt och avstånd avseende samtliga flygtransporter för att möjliggöra projekt där flyg kan ersättas av landbaserade transporter. Efterfrågan på flygtransporter drivs av kundförfrågningar eller när en order accepterats med kortare leveranstid än vad som är normalt för produkten. Det kan också vara ett sätt att ta igen förlorad tid om det har blivit en försening i produktionen. Alfa Laval har genomfört många projekt för att förbättra logistiken inom den underliggande, dagliga verksamheten, men möjligheten att uppnå det övergripande målet kan äventyras av ett fåtal stora och tunga order som kräver flygfrakt för att tillgodose kundernas krav.
Siffror som illustrerar framstegen under 2013 finns i GRI-rapporten, tillgänglig i hållbarhetsavsnittet på
www.alfalaval.com
| Styrelseordförandens inledning | 46 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2013 | 47 |
| Introduktion | 47 |
| Aktien och ägarbilden | 48 |
| Årsstämman | 48 |
| Årsstämman för 2012 | 48 |
| Valberedning | 48 |
| Styrelse | 49 |
| Utskott | 51 |
| Bolagets revisorer | 51 |
| Ersättning till revisorer | 51 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| VD och övriga i den | |
| verkställande ledningen | 54 |
| Ansvarsområden | 56 |
| Ledningsgruppsmöten under 2013 | 56 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 56 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 57 |
| Kontrollmiljö | 57 |
| Riskbedömning | 57 |
| Kontrollstrukturer | 57 |
| Information och kommunikation | 58 |
| Uppföljning | 58 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 58 |
Bolagsstyrning omfattar den uppsättning processer, lagar och regler som påverkar hur ett företag leds, administreras och kontrolleras. Begreppet inkluderar även relationerna mellan de många intressenter som berörs, ansvarsfördelningen i organisationen samt de mål som företaget styr mot. Intressenterna omfattar ägare, ledning, styrelse, anställda, kunder, kreditgivare, leverantörer, myndigheter och även samhället i stort. Med en god styrning på plats, kombinerat med transparens, underlättas intressenternas bedömning av om företaget styrs rationellt, i linje med relevanta lagar och regler och att det sker så att det tar till vara ägarnas intressen.
Inom Alfa Laval har vi försökt att ta det ett steg längre eftersom företagets styrning sedan 2003 även baseras på fyra affärsprinciper. Dessa syftar till att kontinuerligt förbättra Alfa Lavals sociala, miljömässiga och etiska agerande samt transparens. Affärsprinciperna bygger på OECDs riktlinjer för multinationella företag samt FNs Global Compact-inititativ, vilka i många fall går längre än lagens minimikrav. Vidare har vi sedan lång tid tillbaka ett stort antal policyer på plats som definierar hur affärsverksamhetens olika aktiviteter ska skötas. För att ytterligare förtydliga dessa har vi även implementerat koncerntäckande instruktioner som finns tillgängliga på bolagets intranät. Dessa instruktioner har sammanställts med målet att följa upp att regler implementeras och efterlevs, något som sker vid en årlig genomgång då samtliga chefer ska gå igenom och skriva på de instruktioner som är relevanta för deras respektive område.
Då ägarna delegerat ansvaret för bolagets ledning till oss, är målet med denna rapport att visa att god styrning och kontroll präglar bolagets drift. Vi beskriver hur olika organ agerar och interagerar samt vilka strukturer som finns på plats för att trygga god styrning. Dessa områden är högt prioriterade, liksom att vår kommunikation är transparent och därmed möjliggör olika intressenters bedömning av Alfa Laval.
Under året har styrelsens arbete fokuserat på en rad områden så som förvärv, den löpande finansiella och operationella utvecklingen samt områden som bedöms som viktiga att satsa på för att nå framgång även på sikt. Dessa områden omfattar bland annat Serviceverksamheten, byggnationen av ett testcenter i Aalborg och utvecklingen av erbjudandet riktat mot olje- och gassektorn. Mot bakgrund av kopplingen mellan det senare och USA, gjorde styrelsen under året ett studiebesök vid Alfa Lavals amerikanska huvudkontor i Richmond, Virginia. Väl på plats kunde vi ytterligare förkovra oss i såväl Alfa Lavals lokala erbjudande som i den potential som finns i landet och som vi bör styra företaget mot att möta. Vidare har arbetet med miljöpolicyn fortskridit med bland annat fortsatta satsningar på mindre resurskrävande produkter, energi- och vattensnåla processer i produktionen och reduceringen av så kallade grå kemikalier i vår verksamhet. Andra prioriterade områden har varit miljöledningssystemet och dess rapportering samt utmaningarna med att få med förvärvade enheter i vårt etablerade miljöarbete. Sist, men inte minst har vårt kontinuerliga arbete med att implementera våra affärsprinciper fortsatt för att säkra att Alfa Laval styrs på ett långsiktigt hållbart sätt som tillgodoser ägarnas intressen.
Lund i februari 2014
Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Denna rapport ska göra det möjligt för olika intressenter att bilda sig en uppfattning om Alfa Laval och dess styrning. Den beskriver dels vilka regler, riktlinjer, lagar och policys som Alfa Laval lyder under, fördelningen av ansvar inom bolaget samt även hur de tre beslutsorganen – årsstämma, styrelse och verkställande direktör – agerar och interagerar.
Alfa Laval ska styras på ett sätt som är långsiktigt hållbart, för ägare såväl som för anställda, kunder, leverantörer och andra intressenter. Detta kräver tydliga mål, riktlinjer och strategier samt att affärsprinciperna, genom kontinuerligt arbete, verkligen omsätts i praktiken, snarare än stannar vid vackra ord.
Att "bidra till att skapa en bättre vardag för människor", genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering.
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar för att "optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen." I realiteten innebär det att hjälpa kunderna bli mer produktiva, energieffektiva och konkurrenskraftiga.
Bolagets styrning
Alfa Laval är ett resultatinriktat företag, med tydliga finansiella mål. Verksamheten styrs för att möta såväl affärsidén som de finansiella mål som fastställts för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att nå – eller gärna överträffa – målen ges utrymme för fortsatt utveckling, i linje med de strategiska prioriteringarna. Med ett gott utfall skapas även värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att bolagets värde ökar.
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå de finansiella målen har Alfa Laval strategiska prioriteringar. Dessa omfattar strategier för att utveckla produkter och närvaro, i första hand organiskt, men även via förvärv – samt strategier för ökad effektivitet. Läs mer om detta på sidorna 12–15.
Men lika viktigt som det är att nå målen och uppfylla affärsidén, lika grundläggande är bolagets och dess anställdas agerande på vägen dit. Som ett publikt bolag lyder Alfa Lavals styrning under en rad lagar och regler. De viktigaste omfattar svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen, börsens regler samt Svensk Kod för bolagsstyrning (i fortsättningen kallad Koden). Dessutom finns det en rad
interna regler vilka inkluderar styrande dokument, såsom riktlinjer och instruktioner, samt även processer för kontroll och riskhantering. Styrelsens och VD:s arbete regleras av deras respektive arbetsordningar.
Utöver detta har Alfa Laval fyra affärsprinciper som uttrycker bolagets ambitioner avseende hur företaget och dess anställda ska agera och interagera med hänsyn till miljön, mänskliga rättigheter, etik och transparens. Samtliga anställda inom Alfa Laval ska ha kännedom om dessa principer och agera med dessa som bas. Nedan ges rubrikerna för de fyra affärsprinciperna. Vill man veta mer finns de i sin helhet att ladda ner på www.alfalaval.com.
Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2013 är granskad av bolagets revisorer.
Bolagets firma är Alfa Laval AB (publ) och dess styrelse har sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt, eller genom dotteroch samriskföretag i Sverige och utomlands, bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar vad gäller hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.
Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 20 april 2009 och finns i sin helhet publicerad på
www.alfalaval.com
Divisioner Regioner
Internrevision
Alfa Laval hade, per den sista december 2013, 419 456 315 utestående aktier, fördelade på 36 212 aktieägare, enligt Euroclear Swedens aktiebok. Varje aktie motsvarar en röst. Den enskilt största ägaren och den enda med ett innehav överstigande 10 procent, var Tetra Laval som per utgången av året ägde 26,1 procent av aktierna i Alfa Laval. Näst största ägare var Swedbank Robur Fonder med 6,4 procent, följt av Alecta Pensionsförsäkring med ett innehav på 6,3 procent. Juridiska personer stod för knappt 94 procent, medan fysiska personer stod för återstoden. Geografiskt sett stod fem länder för totalt 93,44 procent av ägandet: Sverige, Nederländerna, Storbritannien, USA och Luxemburg. För mer detaljerad information avseende Alfa Lavals aktie, dess utveckling samt ägarbilden, gå till aktieavsnittet på sidorna 16 och 17.
Årsstämman är Alfa Lavals högsta, beslutande organ. Alla aktieägare har rätt att delta och varje aktie har en röst. De flesta förslag som tas upp till stämman beslutas med enkel majoritet. Det finns emellertid punkter som kräver kvalificerad majoritet. Dessa omfattar exempelvis beslut om ändringar i bolagsordningen eller beslut om återköp av aktier. Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång i Lund eller Stockholm. Normalt hålls den i Lund, inför månadsskiftet april/maj. Datum och plats meddelas senast i samband med offentliggörandet av delårsrapporten för det tredje kvartalet.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare som inte kan delta personligen, har rätt att delta via ombud med fullmakt. Ägare som har aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn. Årsstämman hålls på svenska och all dokumentation finns tillgänglig på såväl svenska som engelska. Alfa Laval strävar efter att samtliga stämmovalda styrelseledamöter ska delta, samt i möjligaste mån samtliga medlemmar av koncernledningen. Bolagets revisorer är alltid närvarande.
Årsstämma för räkenskapsåret 2012 hölls den 23 april 2013 på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vid stämman deltog 414 personer – inkluderande ägare, ombud, biträden, gäster och funktionärer – representerande 59,9 procent av det totala antalet aktier och röster. Bolagets båda externa revisorer var närvarande, liksom samtliga stämmovalda styrelseledamöter. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. Årsstämman fattade bland annat beslut om följande:
till 4 395 000, att jämföra med 3 850 000 kronor för året innan, men då fördelat på sju ledamöter. Därtill utgår arvode för arbete i styrelsens utskott.
– Fastställande av riktlinjer för ledande befattningshavare, i linje med styrelsens förslag. Dessa riktlinjer omfattar såväl fast kompensation, som ett kortsiktigt och ett långsiktigt program för rörlig ersättning.
Valberedningen bereder och lägger fram förslag på kandidater till styrelsen samt i förekommande fall, revisorer. Som grund använder Valberedningen bland annat den årliga ut värdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar. Andra viktiga faktorer att väga in är vilken typ av kompetens som behövs, mot bakgrund av företagets strategi. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater och även genomföra intervjuer med individuella styrelseledamöter. Vidare omfattar dess arbetsuppgifter att lägga fram förslag på ersättningsnivåer till styrelse och ledamöter i styrelseutskotten.
Valberedningens sammansättning bereds enligt den process som årsstämman godkänner. För Alfa Lavals del innebär detta i praktiken att styrelsens ordförande kontaktar representanter för bolagets största aktieägare vid tredje kvartalets utgång och uppmanar dessa att utse var sin ledamot. Sedan kan valberedningen besluta att även styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå. När sammansättningen är klar kommuniceras den med ett pressmeddelande, i rapporten för det tredje kvartalet samt på Alfa Lavals hemsida. Inför stämman 2014, skedde detta offentliggörande den 15 oktober 2013. Sammansättningen fanns även med i Alfa Lavals rapport för det tredje kvartalet, som publicerades den 29 oktober.
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval, %* |
|---|---|---|
| Finn Rausing | Tetra Laval | 26,10 |
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 6,55 |
| Ramsay Brufer | Alecta | 6,43 |
| Claes Dahlbäck | Foundation Asset Management | 5,98 |
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Pension | 3,26 |
* Per den sista september 2013.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger, eller till någon av ägarrepresentanterna.
Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected]
Inför årsstämman 2014 Inför årsstämman 2014 ingår följande personer i valberedningen: Finn Rausing (utsedd av Tetra Laval,) Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder), Ramsay Brufer (utsedd av Alecta), Claes Dahlbäck (utsedd av Foundation Asset Management samt Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension).
Valberedningens innehav representerade 48,32 procent av antalet utestående aktier per den sista september 2013. Styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt sekreterare och Finn Rausing till dess ordförande. Den senares position som styrelseledamot gör att rollen som ordförande är en avvikelse från Koden. Bak grunden är att valberedningen ansåg Finn Rausing som utomordentligt lämpad att på ett effektivt sätt leda dess arbete och nå bästa möjliga resultat för bolagets ägare.
Valberedningen höll två möten inför årsstämman 2014 och därutöver gjordes ett antal avstämningar via telefon och mail. Mötena omfattade bland annat utvärdering av styrelsens sammansättning samt vilken kompetens som kan komma att behövas framöver. Därutöver behandlade valberedningen förslaget till årsstämman avseende val av revisorer.
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Dess arbete och ansvar regleras bland annat av svensk aktiebolagslag, lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda, bolagsordningen, styrelsens egen arbetsordning, börsens regelverk för emittenter samt Svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen upprättar och utvärderar bolagets lång siktiga mål och strategier, vilket bland annat inkluderar att fastställa affärsplaner och ekonomiska planer, granska och godkänna bokslut, anta riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar eller betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Vidare fastställer den instruktioner för den verkställande direktören gällande den dagliga verksamheten. Styrelsen (genom revisionsutskottet) handlar upp revisionstjänster, håller löpande kontakt med bolagets revisorer och arbetar för att säkerställa att bolaget har en god intern kontroll samt formaliserade rutiner. Styrelsen utser den verkställande direktören och genom ersättningsutskottet hanteras löner och ersättningar till ledande befattningshavare.
Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av nio ledamöter, utan suppleanter. Ledamöterna, som väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma, är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg, och ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens sammanträden bjuds bolagets tjänstemän in som föredragande och experter. Bolagets ekonomioch finansdirektör deltar vid samtliga
möten, liksom Alfa Lavals chefsjurist, som är styrelsens sekreterare.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström som är bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing och Jörn Rausing. Dessa kan inte anses vara oberoende på grund av deras relation till Tetra Laval, som per den 31 december 2013 ägde 26,1 procent av aktierna i bolaget.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs vid det konstituerande mötet direkt efter årsstämman. Arbets ordningen beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelse, utskott och bolagets verkställande direktör. Vidare definierar den styrelseordförandens roll och innehåller en särskild instruktion för bolagets VD, rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen.
Under 2013 uppgick antalet styrelsemöten till 11, varav 8 ordinarie. Fyra möten skedde per telefon och övriga ägde rum i Lund, Stockholm, Malmö och Richmond (USA). De ordinarie punkterna på mötesagendan omfattade resultatutfall, orderutveckling, investeringar och förvärv. Inför varje möte
Arvodering av styrelsen och närvaro vid styrelse- och utskottsmöten
| Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | |
| Utsedd av årsstämman | Anders Narvinger | 11 | 1 175 000 | 3 | 50 000 | ||
| Gunilla Berg | 9 | 460 000 | 5 | 100 000 | |||
| Arne Frank | 10 | 460 000 | |||||
| Björn Hägglund | 11 | 460 000 | 3 | 50 000 | |||
| Ulla Litzén | 11 | 460 000 | 5 | 100 000 | |||
| Finn Rausing | 10 | 460 000 | 5 | 150 000 | |||
| Jörn Rausing | 11 | 460 000 | 3 | 50 000 | |||
| Lars Renström | 11 | ||||||
| Ulf Wiinberg | 7 | 460 000 | |||||
| Totalt | 4 395 000 | 150 000 | 350 000 | ||||
| Arbetstagarrepresentanter | Jan Nilsson | 11 | |||||
| Susanna Norrby | 8 | ||||||
| Bror Garcia Lantz | 11 | ||||||
| Antal möten | 11 | 3 | 5 |
Ordförande
förbereder bolagets VD en agenda i samråd med styrelsens ordförande. Styrelse medlem som önskar diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att erforderlig materiel kan förberedas. Kallelser med agenda samt informationsmateriel eller beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden.
Samtliga nya styrelseledamöter får ett omfattande introduktionsprogram. Vidare genomförs varje år en kombinerad utbildningsoch studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2013 gick resan till Alfa Lavals anläggning i Richmond (VA), USA.
Styrelsens ordförande säkerställer att en årlig utvärdering av styrelsens arbete genomförs. Denna sker genom öppna diskussioner med, och intervjuer av, de enskilda ledamöterna. Utvärderingen fokuserar på styrelsens arbetsformer, dess arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Målet är att säkerställa en väl fungerande styrelse. Utvärderingen utgör ett underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
Ordförande leder styrelsearbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt Koden. Vidare ska ordförande säkerställa att arbetet är välorganiserat, bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets VD följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, deltar i utvärderings- och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Dessutom företräder ordföranden bolaget i ägarfrågor.
Styrelsens arvoden beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskottet, utgår tillägg. Arvodena för styrelse och kommittéuppdrag är inte pensionsgrundande.
Alfa Lavals bolagsordning föreskriver att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott som rapporterar till styrelsen.
Utskottsledamöterna utses bland styrelsemedlemmarna för ett år i taget.
Revisionsutskottet har bland annat som uppgift att säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Utskottet utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. För ytterligare information om vilka uppgifter som åligger revisionsutskottet, se "Styrelsens rapport om intern kontroll" på sidan 57.
Ledamöterna utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2013 bestod Revisionsutskottet av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Ulla Litzén. Alfa Lavals chefsjurist var utskottets sekreterare. Under 2013 hölls fem möten, varav två per telefon, och de varade i genomsnitt i drygt två timmar. Vid mötena deltog bolagets ekonomi- och finansdirektör, den ansvarige för internrevisionen samt bolagets revisorer. Under årets möten avhandlades bland annat följande: genomgång av rutinerna för bolagsstyrning, genomgång och uppföljning av resultatet av den årliga återrapporteringen från för närvarande drygt 200 chefer avseende styrning, uppdatering av utvecklingen inom IFRS, förändringar i Koden, upphandling av extern revision samt genomgång av avsättningar och reserveringar i koncernen.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra villkorsfrågor som berör VD och övriga personer i den verkställande ledningen. Utskottets uppgift är att bereda de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som sedan ska beslutas av årsstämman, samt ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för VD. Utskottet ska även hantera frågor för styrelsen avseende löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD.
Ersättningsutskottet utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2013 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Björn Hägglund. Utskottet höll tre möten, där samtliga ledamöter var närvarande. Därutöver ägde det rum ett antal telefonmöten angående löpande frågor. Varje
möte protokollförs separat och innehållet delges styrelsen förutom i vissa fall då besluten protokollförs direkt i motsvarande styrelseprotokoll. Ersättningsutskottets möten omfattade genomgång och uppföljning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare, övriga koncernriktlinjer och internationella frågeställningar inom området samt personalfrågor avseende integration av förvärvade bolag. Uppföljning av chefsutvecklingen skedde och villkoren för koncernledningen samt villkoren för koncernens incitamentsprogram hanterades.
Revisorerna är ett kontrollorgan, som utses av årsstämman. Deras uppdrag innefattar att granska redovisning och bokslut i enskilda bolag, värdera de applicerade redovisningsprinciperna, göra bedömningar av företagsledningens förvaltning, översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet samt utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet av revisionen, det vill säga revisionsberättelsen, delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Revisorerna ger även ett utlåtande om förslaget till styrelsens ansvarsfrihet, gör ett uttalande till årsstämman huruvida denna bör fastställa balans- och resultaträkning samt gör ett uttalande om bolagsstyrningsrapporten. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.
Vid årsstämman den 23 april, 2013, omvaldes de auktoriserade revisorerna Staffan Landén och Håkan Olsson Reising som ordinarie revisorer. Vidare omvaldes revisorerna Johan Thuresson och Karoline Tedevall som revisorssuppleanter. Under året begärde Håkan Olsson Reising att i förtid frånträda sitt uppdrag, då han lämnade sin anställning vid Ernst & Young AB. Revisorssuppleanten Johan Thuresson, trädde in i Håkan Olsson Reisings ställe.
Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilken kan påverka deras oberoende gentemot bolaget. Under 2013 fick styrelsen i sin helhet rapporter från bolagets revisorer vid två tillfällen. Vid ett tillfälle skedde det utan att VD, eller annan person från koncernledningen, var närvarande. Styrelsens revisionsutskott fick separat rapportering vid fyra tillfällen.
(se not nr 7 på sidan 109).
Ordförande sedan 2003.
Född: 1948.
Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i Coor Service Management AB och
Capio AB. Styrelsemedlem i JM AB , ÅF AB samt Pernod Ricard SA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Styrelsemedlem sedan 2004.
Född: 1960. Vice VD och CFO för Teracom Group Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i L E Lundbergföretagen AB samt Vattenfall AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 3 400* (3 400**).
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945.
Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i SweTree Technologies. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, UN Global Compact samt AB Karl Hedin.
Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Styrelsemedlem sedan 2006.
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB, NCC AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (INSEAD). Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB, EQT Holdings AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Ulf Wiinberg
Styrelsemedlem sedan 2013.
Verkställande direktör och koncernchef för H. Lundbeck A/S. Tidigare bland annat direktör för Wyeth Pharmaceuticals, EMEA/ Canada & BioPharma, samt en rad andra ledande positioner inom Wyeth.
Styrelsemedlem i European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA), International Federation of Pharmaceutical Manufacturer Association (IFPMA) och Dansk Industris Erhversudvalg. Oberoende av bolag och större ägare.
Lars Renström Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Oberoende av större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Arne Frank Styrelsemedlem sedan 2010.
VD och koncernchef för AarhusKarlshamn AB Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 16 000* (16 000**).
Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1960. Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB. Oberoende av bolag.
Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000.
Född: 1952. Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
11
Arbetstagarrepresentant sedan 2003.
Född: 1967. Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier: 5 000* (5 000**).
Bror Garcia Lantz Arbetstagarrepresentant sedan 2012.
Född: 1965. Anställd inom Alfa Laval sedan 1990. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
Styrelsesuppleant sedan 2008.
Född:1968. Anställd inom Alfa Laval sedan 1994. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2009.
Född: 1961. Anställd inom Alfa Laval sedan 1993. Styrelsesuppleant för IF Metall.
Styrelsesuppleant sedan 2005.
Född: 1971. Anställd inom Alfa Laval sedan 1989. Styrelsesuppleant för Ledarna.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.
Född: 1963. Revisor i Alfa Laval sedan 2008. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag, bland annat revisor i Capio AB, Papyrus AB, Academedia AB, Rederi AB Transatlantic och Lindab International AB.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.
Född: 1961. Revisorssuppleant i Alfa Laval 2000–2011. Vald till ordinarie revisor vid stämman 2012. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade och internationellt verksamma bolag.
Avgick på egen begäran den 17 juli 2013.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.
Född: 1964 Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2012.
Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.
Född: 1978 Revisorssuppleant i Alfa Laval sedan 2012.
* Innehav per den 31 december 2013. ** Innehav per den 31 december 2012.
Lars Renström
VD och koncernchef.
Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika.
Född: 1965. Anställd i Alfa Laval sedan 1990. Regionansvarig sedan den 1 januari 2013. Innan dess bland annat chef för regionen Mid Europe och segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 520* (0**).
Informationsdirektör.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 66 000* (76 000**).
Thomas Thuresson
Ekonomi- och finansdirektör. Född: 1957.
Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och fi nansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelsemedlem i PartnerTech AB. Utbildning: Civilekonom, IMD (BPSE) Antal aktier: 130 720* (130 800**).
Direktör, Equipmentdivisionen.
Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Styrelsemedlem i Nederman AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 756* (756**).
Direktör, region Asien, Indien och Oceanien.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Nish Patel Direktör, region Västeuropa och Nordamerika
Född: 1962 Anställd i Alfa Laval sedan 1984 Regionansvarig sedan 2011. Tidigare bland annat chef för Indien och Storbritannien. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 47 552* (47 552**).
Direktör, Operationsdivisionen.
Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelsemedlem i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Direktör, Process Technologydivisionen.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipmentdivisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power. Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 62 744* (62 744**).
Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985 Chef för divisionen sedan 2011. Tidigare bland annat regionansvarig för Västeuropa och Nordamerika 2004–2011, Asien och Latinamerika 2001–2004 och Östeuropa och Latinamerika 1999–2001. Utbildning: Jur. kand. lic. spec., IMD (PED)
Antal aktier: 430 000* (460 000**).
Personaldirektör.
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncern övergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi. Juris kandidatexamen med inriktning i skatterätt.
VD styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag. VD ansvarar även för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser. Som stöd för en god styrning och för att säkerställa att etiska riktlinjer präglar bolagets uppträdande, har Alfa Laval dessutom ett antal affärsprinciper.
VD stöds av en ledningsgrupp, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen ansvarar för sina respektive operativa områden, vilka omfattar divisioner eller geografiska regioner, och kollektivt för koncernen som helhet. Koncernens verkställande ledning består av koncernchefen och de personer, som på förslag av koncernchefen, utsetts av styrelsen.
Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2013. Utöver dessa genomfördes kvartalsvisa genomgångar av verksamhetsutvecklingen i bolagets divisioner och regioner, bland annat omfattande affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna, samt andra specifika frågor inom respektive verksamhetsdel. Dessutom hölls särskilda strategimöten som bland annat hanterade ledningens förslag till framtida inriktning avseende såväl den organiska utvecklingen som förvärv. Genomgången koncentrerade sig på risker och möjligheter inom enskilda segment, applikationsområden och geografier och innehöll dessutom en genomgång av konsekvenserna av de förra för företagets försörjningskedja. Vidare
genomfördes en genomgång av inriktningen vad gäller förvärv avseende produkt, teknologi, kanal och geografi.
Ersättningsprinciperna för VD och den verkställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information, se sidorna 107–109.
Alfa Lavals modell över den operativa styrningen är en matris där divisioner och segment går lodrätt ner genom den vågräta, geografiska delen. Operationsdivisionen, som hanterar produktionsrelaterade inköp, produktion, logistik och distribution, är den gemensamma försörjningskedjan för de säljande divisionerna.
Det är styrelsens ansvar att se till att det finns en god intern kontroll för att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas investeringar. Den interna kontrollen ska säkerställa att Alfa Lavals finansiella rapportering är tillförlitlig, att lagar, regler och tillämpliga redovisningsstandarder efterlevs samt att bolagets affärsprinciper följs. Kommunikationen av den finansiella informationen och rapporteringen ska i sin tur vara korrekt, relevant, saklig och transparent och den ska ske simultant. På så sätt underlättas ägarnas och omvärldens bedömningar av bolaget.
Kontrollmiljön inkluderar de interna styrinstrument som styrelsen fastslagit. Som styrinstrument i bolagets dagliga verksamhet används ett antal policydokument. Dessa prövas årligen samt omarbetas och uppdateras fortlöpande och inkluderar bland annat styrelsens arbetsordning, VD:s instruktioner, rapportinstruktioner, bolagets finanspolicy, dess affärsprinciper, investeringspolicy samt kommunikationspolicy.
Styrelsen ska se till att bolagets organisationsstruktur är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Vidare finns det även processer och arbetsordningar som täcker såväl styrelsens som utskottens arbete, med en tydlig inbördes arbetsfördelning.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen och ska därför utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser och analys av viktiga nyckelfaktorer. Den ska även behandla bolagets delårsrapporter samt bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott ska säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det följer upp effektiviteten i de interna kontrollsystemen samt går igenom de finansiella processerna för att säkerställa att den finansiella informationen kan härledas till underliggande finansiella system, att den är enligt lag och i linje med relevanta standarder. Det granskar även rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt behandlar bolagets finansiella rapporter. Utskottet övervakar, utvärderar och diskuterar väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Det utvärderar och hanterar även information om tvister och eventuella oegentligheter samt bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de
främsta riskerna som kan ha bäring på verksamheten för att se till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa. Revisionsutskottet har beslutanderätt om den interna revisionen och granskar även de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. Dess interna utskottsmöten samt mötena med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner återrapporteras till styrelsen.
VD lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa att det finns en effektiv kontrollmiljö. Denne ansvarar för det löpande arbetet med den interna kontrollen och är ansvarig för att bolagets bokföring är enligt lag och att hanteringen av tillgångar sköts på ett tillfredställande sätt.
Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av en god intern kontroll.
Internrevisionen rapporterar till ekonomioch finansdirektören och är den funktion som praktiskt granskar och verkar för förbättring av internkontrollen, rapporterar resultatet till revisionsutskottet samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna.
Internrevisionen distribuerar rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas efter en internrevision, finns rutiner för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Dessa baseras på överenskommelse om tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter.
Internrevisionen består av två interna revisorer kompletterat med bolagsinterna specialistresurser samt revisorer från revisionsbyrån KPMG. Under 2013 genomfördes 30 internrevisioner som hanterade ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar. Omfattningen har fastställts av styrelsen och utgör exempelvis att granska:
Inom ramen för löpande verksamhet och uppföljning finns rutiner för riskbedömning vad gäller den finansiella rapporteringen. Dessa rutiner syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Rutinerna omfattar bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering, prognoser och förvärvsaktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler för att säkerställa att dessa förändringar på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturerna är utformade för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer är relevanta för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Strukturerna omfattar dels en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Exempel på aktiviteter är tydliga beslutsprocesser samt beslutsordning avseende till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar samt automatiska kontroller i IT-systemen.
Bolagets regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler för att säkerställa god styrning. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att trygga informationstillgängligheten. Vidare kan medarbetare kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både formella och informella kanaler. Det finns även tydliga riktlinjer för kommunikationen med externa parter. Syftet är att ge en så korrekt bild som möjligt och även säkerställa att alla skyldigheter efterlevs.
Uppföljning av den interna kontrollen utövas framför allt av två organ – Revisionsutskottet och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Vidare träffar utskottet externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning, diskutera utfall samt samordning av den externa och interna revisionen. Utskottet lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för Internrevisionens arbete. Internrevisionen rapporterar resultatet av sina granskningar till revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åtgärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvaliteten på dotterbolagens finansiella
rapportering. Vidare finns det en årlig återkopplingsfunktion som riktas till bolagets ledande befattningshavare. Denna ska säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt tillämpade. Samtliga chefer som rapporterar direkt till koncernledningen ska gå igenom de riktlinjer och regler som berör deras respektive område. De ska underteckna ett dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de tillämpas inom deras ansvarsområde. Om det förekommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Denna process syftar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning.
Lund i februari 2014 Styrelsen
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 46–58. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 3 mars 2014
Staffan Landén Johan Thuresson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Förvaltningsberättelse | 60 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 72 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 73 |
| Koncernens totala resultat | 74 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 75 |
| Koncernens finansiella ställning | 78 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
80 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 81 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 83 |
| Moderbolagets kassaflöden | 84 |
| Moderbolagets resultat | 84 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 85 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 86 |
| Kommentarer till boksluten | 87 |
| Redovisningsprinciper | 87 |
| Mål, riktlinjer och processer | |
| för förvaltning av kapital | 96 |
| Finansiella risker | 97 |
| Operationella risker | 101 |
| Noter | 104 |
| Förslag till vinstdisposition | 134 |
| Revisionsberättelse | 135 |
| Tioårsöversikt | 136 |
| Definitioner | 138 |
Styrelsen och verkställande direktören för Alfa Laval AB (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2013.
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värdepappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 4 april 2014 klockan 10.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 15, 2014 med start den 7 april 2014.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moderbolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 45.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 36 211 (34 629) aktieägare den 31 december 2013. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. Efter den största ägaren kommer nio institutionella ägare med andelar mellan 6,4 till 0,7 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 54,6 (51,4) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process
Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och off-shore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Service.
Under 2013 har Alfa Laval bytt namn på de tre tidigare "Parts & Service" segmenten till enbart "Service" för att betona vikten av service och för att skapa fokus på det som ligger utanför reservdelar.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 16. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv under 2013.
Den 29 maj 2013 förvärvade Alfa Laval det USA-baserade bolaget Niagara Blower
Company, en leverantör av energieffektiva, nischade värmeöverföringslösningar. Företagets produkter anpassas till kundens specifika behov och är särskilt lämpade för användning inom olje- och gasprocessindustrin. De används även inom en rad andra industrier såsom kraft, livsmedel, drycker och läkemedel. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, ger följande kommentar till förvärvet: "Förvärvet av Niagara Blower adderar nya och kompletterande produkter, främst luftkylda värmeväxlare, vilka ytterligare stärker vårt erbjudande till olje- och gasprocessindustrin. De stärker vårt amerikanska erbjudande och kommer gradvis även att inkluderas i vårt globala produkterbjudande." Niagara Blower Company är baserat i Buffalo, New York. Det genererade en omsättning på cirka MSEK 425 under 2012, med en lönsamhet väl över snittet för Alfa Laval. Alfa Laval avser att integrera Niagara Blower Company i segmentet Energy & Environment, inom Process Technology divisionen.
Den 28 februari 2013 förvärvade Alfa Laval tillgångar och teknologi till en gasförbränningsenhet från företaget Snecma (Safran). Produkten, som kommer att ingå i erbjudandet från segmentet Marine & Offshore Systems, förväntas generera en försäljning på MSEK 40 under 2013. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Tack vare detta förvärv utökar och stärker vi ytterligare vårt erbjudande till den växande marknaden för transport av gas, ett område som traditionellt har höga inträdes-barriärer. Få företag kan erbjuda denna typ av säkerhetsutrustning."
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var
minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna uppnådde Alfa Laval ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att avnoteras från båda börserna den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna uppgick till MSEK 553. Som en del i processen kunde de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under denna period har minoritetsägare med ytterligare 0,68 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 340, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 98,2 procent. Detta innebär att den totala förvärvskostnaden var MSEK 893.
Den 22 februari 2013 förvärvade Alfa Laval de återstående minoritetsaktierna i bolaget Tranter Solarice GmbH i Tyskland.
Under 2013 har en fastighet i Korea som användes av Onnuri sålts till bokfört värde utan någon resultateffekt.
Alfa Laval Aalborg BV har fl yttat till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna under första halvan av 2013. Den utrymda fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under fl era år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Alfa Laval Aalborgs fabrik i Vietnam är till salu eftersom det vietnamesiska bolaget håller på att stängas. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen av dessa fastigheter har omklassifi cerats till omsättningstillgång för försäljning. Verkligt värde för de aktuella fastigheterna överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 5 (4).
Under 2012 såldes en fastighet i Korea som användes av Onnuri för MSEK 21 med en realiserad förlust om MSEK -3. Utöver den fastighet som såldes under 2012 hade Onnuri ytterligare en fastighet i Sydkorea som var tom och planerades att säljas under inledningen av 2013. Den omklassifi cerades därför till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 9.
Dessa avyttringar redovisas som jämförelsestörande i not 8 till rapporten över koncernens totala resultat.
Orderingången uppgick till MSEK 30 335 (30 339) under 2013.
| Orderbrygga | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK, om inte annat anges | 2013 | 2012 |
| Orderingång föregående år | 30 339 | 28 671 |
| Strukturförändringar 1) | 2,2% | 1,6% |
| Organisk utveckling 2) | 1,6% | 4,7% |
| Valutaeffekter | -3,8% | -0,5% |
| Totalt | 0,0% | 5,8% |
| Orderingång innevarande år | 30 335 | 30 339 |
Orderingången från eftermarknaden Service utgjorde 26,8 (26,4) procent av koncernens totala orderingång för 2013. Exklusive valutaeffekter ökade orderingången för reservdelar och service med 5,8 procent under 2013 jämfört med föregående år.
Niagara Blower Company per 29 maj 2013, Air Cooled Exchangers, LLC (ACE) per 31 december 2012, Gamajet Cleaning Systems Inc per 23 augusti 2012, Ashbrook Simon-Hartley per 1 augusti 2012 och Vortex Systems per 30 juni 2012.
2) Förändring exklusive förvärv av verksamheter.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2013 har Alfa Laval fått stora order för mer än MSEK 2 100 (2 475). Per kvartal har det sett ut som följer: Under första kvartalet 2013 erhöll Alfa Laval
stora order till ett värde av MSEK 445 (950):
– En order från det sydkoreanska varvet Daewoo Shipbuilding & Marine Engineering (DSME) för leverans av Alfa Laval Aalborg värmare till en FPSO-anläggning (Floating Production, Storage and Offl oading, dvs produktions-, lagrings och
avlastningsfartyg) som ska byggas i Sydkorea. Ordern, som bokats inom segmentet Marine & Offshore Systems, har ett värde av cirka MSEK 130 och leverans beräknas ske under 2013.
Orderingång
ett värde av cirka MSEK 60 och leverans beräknas påbörjas under 2013 för att avslutas 2014.
Under andra kvartalet 2013 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 310 (600):
Under tredje kvartalet 2013 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 445 (475):
– En order för leverans av värme-återvinningssystem från Alfa Laval Aalborg till två dieselkraftverk i
Mellanöstern. Ordern, bokad inom segmentet Marine & Diesel Equipment, har ett värde av cirka MSEK 80. Leverans beräknas ske under 2013.
Under fjärde kvartalet 2013 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av mer än MSEK 900 (450):
En order från ett sydkoreanskt företag för leverans av färskvattengeneratorer till en oljeplattform utanför Norges kust. Ordern, bokad inom segmentet Energy & Environment, har ett värde av cirka MSEK 90 och leverans beräknas ske under 2014.
En order för leverans av Alfa Laval PureSOx rökgasreningssystem från det holländska rederiet Spliethoff. Ordern är bokad i segmentet Marine & Offshore Systems och leverans är planerad under 2014. På grund av ett sekretessavtal är Alfa Laval förhindrad att uppge värdet av ordern.
Orderstocken per 31 december 2013 upp gick till MSEK 14 568 (14 468). Exklusive valutaeffekter och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 3,7 procent högre än orderstocken per utgången av 2012.
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 29 934 (29 813) under 2013.
| Omsättningsbrygga | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK, om inte annat anges | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning föregående år | 29 813 | 28 652 |
| Strukturförändringar | 2,9% | 3,5% |
| Organisk utveckling | 1,2% | 0,9% |
| Valutaeffekter | -3,7% | -0,3% |
| Totalt | 0,4% | 4,1% |
| Nettoomsättning innevarande år | 29 934 | 29 813 |
Nettoomsättningen avseende Service utgjorde 26,7 (26,6) procent av koncernens totala nettoomsättning för 2013. Exklusive valutaeffekter ökade nettoomsättningen för reservdelar och service med 5,1 procent under 2013 jämfört med föregående år.
* Nytt kundsegment, ingen motsvarande period förra året existerar.
Equipment-divisionen består av fyra kund segment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2013 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången gick ned något under det första kvartalet 2013 jämfört med det sista kvartalet 2012. Nedgången var mest påtaglig inom Sanitary segmentet, medan Service överlag hade en bra utveckling. Från ett geografiskt perspektiv redovisades bra tillväxt i USA, Frankrike och den adriatiska regionen. Den nordiska regionen och Kina gick dock ned jämfört med föregående kvartal, negativt påverkade av icke återkommande order inom Sanitary. Sanitary backade jämfört med det föregående kvartalet, eftersom de stora projekt som bokades i det fjärde kvartalet, främst till kunder på mejerimarknaderna i USA, Kina och den nordiska regionen, inte upprepades. Applikationer för hygienartiklar hade en bra utveckling och
regioner som utvecklades bra inkluderade Mellaneuropa, den adriatiska regionen och Frankrike. Industrial Equipment minskade något från det föregående kvartalet, främst beroende på en svag utveckling inom fjärrvärme. Samtidigt ökade efterfrågan från kylningsmarknaden. Både USA och Kina växte jämfört med det föregående kvartalet, medan de nordiska länderna och Ryssland minskade, negativt påverkade av utvecklingen inom fjärrvärme. OEM var oförändrat från det fjärde kvartalet 2012 då den långvariga kalla vintern i vissa delar av världen innebar lägre efterfrågan från kunder som tillverkar luftkonditioneringsenheter. Samtidigt registrerades tillväxt från tillverkare av värmepannor.
Orderingången växte under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en säsongsbetingad ökning i efterfrågan för segmenten Industrial Equipment och OEM. Från ett geografiskt perspektiv var utvecklingen bra i stora marknader såsom de nordiska länderna, Kina och Mellaneuropa. Orderingången i USA var oförändrad jämfört med det första kvartalet. Industrial Equipment visade betydande tillväxt jämfört med det föregående kvartalet, beroende på säsongseffekten i uppvärmnings- och kylningsapplikationerna. Båda gick generellt bra, speciellt i de nordiska länderna, Ryssland och Kina. Också marknadsenheterna fluids & utilities och energi & transport bidrog till segmentets positiva utveckling. Sanitary gick upp något jämfört med första kvartalet till följd av bra efterfrågan på produkter till dryckes- och mejeriapplikationer. Den mindre marknadsenheten läkemedel & personlig hygien, minskade något. Inom OEM (Original Equipment Manufacturers) ökade orderingången betydligt från tillverkare av värmepumpar och luftkonditioneringsenheter, då säsongen för att göra uppvärmnings- och kylningsinstallationer startade. En annan faktor som bidrog till tillväxten var den positiva utvecklingen för nya produkter, som sedan de lanserades har fortsatt att attrahera kunder. Efterfrågan på reservdelar och service var oförändrad från föregående kvartal.
Orderingången minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra, orsakat av en nedgång i Industrial Equipment och OEM. Från ett geografiskt perspektiv minskade efterfrågan i USA och de nordiska länderna, medan många utvecklingsekonomier såsom Kina, Ryssland och Indien liksom länder i Sydostasien utvecklades väl. Industrial Equipment mötte lägre efterfrågan, negativt påverkat av produkter som går till kylningsapplikationer. Efterfrågan på produkter för
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Orderingång | 9 604 | 9 701 |
| Orderstock* | 1 495 | 1 583 |
| Nettoomsättning | 9 595 | 9 476 |
| Rörelseresultat** | 1 306 | 1 389 |
| Avskrivningar | 173 | 162 |
| Investeringar | 57 | 46 |
| Tillgångar* | 5 955 | 5 804 |
| Skulder* | 910 | 986 |
| Antal anställda* | 2 742 | 2 813 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
Förändring exklusive valutaeffekter
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång Omsättning |
||||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2013/2012 | 0,7 | 1,2 | 1,9 | 0,7 | 3,5 | 4,2 |
| 2012/2011 | 0,5 | 1,6 | 2,1 | 0,6 | -0,1 | 0,5 |
HVAC-applikationer förblev dock oförändrad då säsongseffekten från det andra kvartalet fortsatte. Inom OEM (Original Equipment Manufacturers) minskade orderingången från tillverkare av luftkonditioneringsaggregat eftersom högre orderingång i det förra kvartalet avseende utfasning av äldre produkter bland dessa tillverkare inte fortsatte. Efterfrågan på produkter riktade till applikationer för pannor och värmepumpar växte i volym. Sanitary var oförändrat, men mötte god efterfrågan på produkter till applikationer för drycker, läkemedel och personlig hygien. Efterfrågan på reservdelar och service var oförändrad från det föregående kvartalet.
Orderingången var oförändrad under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet eftersom en svag nedgång i Industrial Equipment uppvägdes av tillväxt i Sanitary, medan OEM hade oförändrad efterfrågan. Från ett geografiskt perspektiv var utvecklingen bra i marknader såsom Nordamerika och Norden, medan efterfrågan i Kina minskade, påverkat av icke upprepade läkemedelsprojekt liksom en viss säsongsvariation inom marknadsenheten Komfort. Sanitary visade tillväxt i kvartalet till följd av bra efterfråga på produkter som går till bryggeri, mejeri och andra livsmedelsapplikationer. Marknadsenheten personlig omvårdnad redovisade också en bra utveckling, medan order på produkter som går till läkemedel minskade
något då projekt inte upprepades. Industrial Equipment erfor en svag nedgång orsakat av lägre efterfrågan på produkter för HVAC applikationer, beroende på vintersäsongen. Efterfrågan på andra applikationer var oförändrad. Inom OEM var orderingången oförändrad. Efterfrågan från panntillverkare fortsatte att växa, orsakat av nya produkter. Samtidigt minskade efterfrågan något på produkter för andra HVAC applikationer, påverkat av säsongsvariationer. Efterfrågan på service och reservdelar var oförändrad från föregående kvartal.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2013 jämfört med föregående år förklaras huvud sakligen av en negativ pris-/mixvarians och högre försäljnings- och administrationskostnader samt utvecklingskostnader, delvis motverkat av en högre försäljningsvolym.
Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Service.
Orderingång och nettoomsättning (samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2013 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Efterfrågan gick ned något under det första kvartalet från det föregående kvartalet, främst orsakat av färre stora order inom Process Industry segmentet och marknadsenheten miljö. Energirelaterade områden såsom olja & gas och kraft redovisade emellertid stark tillväxt, medan Service var oförändrat. Geografiskt växte Nordamerika, Latinamerika var stabilt, Europa var nästintill oförändrat och Asien minskade. Energy and Environment visade bra tillväxt jämfört med det föregående kvartalet, främst genom stora order, speciellt för utvinning av olja och gas. Denna sektor visade fortsatt styrka med omfattande pågående investeringsprogram. Marknadsenheten kraft hade ett starkt kvartal och bidrog också till den positiva utvecklingen. Även om basaffären* växte erfor miljöaffären en mindre nedgång, vilket berodde på färre stora order. Process Industry minskade, främst beroende på färre stora order jämfört med fjärde kvartalet 2012. Basaffären hade dock en stabil utveckling, vilket återspeglade den underliggande aktivitetsnivån i slutmarknaderna. Food Technology visade en nedgång jämfört med det föregående kvartalet, påverkat av utvecklingen inom marknadsenheterna bryggeri och drycker & flytande livsmedel. Marknadsenheten vegetabiloljeteknologi, som är den största delen av segmentet, noterade emellertid stark tillväxt. Detta återspeglade en fortsatt stark aktivitetsnivå inom industrin, med både uppgraderingar och kapacitetsinvesteringar, främst i Latinamerika och Asien.
Efterfrågan var totalt sett oförändrad under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet eftersom Food Technology och Process Industry rapporterade stabil tillväxt, medan Energy & Environment minskade. Geografiskt var bilden också blandad. Europa och Asien var båda stabila, Latinamerika rapporterade ett starkt kvartal, medan Nordamerika minskade, delvis till följd av nämnda utveckling för Energy & Environment. Minskningen för Energy & Environment var delvis ett resultat av icke upprepade stora order. Det är också en återspegling av det faktum att den mycket höga aktivitetsnivån bland slutkunder och entreprenadföretag inom olje- och gasindustrin har lett till att vissa investeringar blir uppskjutna beroende på brist på resurser att genomföra investeringarna. Den generella aktivitetsnivån inom olja och gas är emellertid fortsatt hög, med betydande pågående investeringsprogram. Marknadsenheten
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Orderingång | 13 935 | 14 081 |
| Orderstock* | 8 393 | 8 358 |
| Nettoomsättning | 13 813 | 12 812 |
| Rörelseresultat** | 2 479 | 2 194 |
| Avskrivningar | 297 | 230 |
| Investeringar | 98 | 110 |
| Tillgångar* | 10 828 | 10 608 |
| Skulder* | 4 029 | 4 304 |
| Antal anställda* | 5 256 | 5 085 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2013/2012 | 4,3 | -0,9 | 3,4 | 6,2 | 6,3 | 12,5 |
| 2012/2011 | 2,2 | 9,2 | 11,4 | 2,0 | 4,2 | 6,2 |
kraft minskade också, beroende på icke upprepade order, medan miljöaffären hade en stark utveckling, speciellt för stora order. Process Industry rapporterade tillväxt under kvartalet jämfört med föregående kvartal eftersom basaffären växte, vilket återspeglade en fortsatt fördelaktig stämning inom slutmarknaderna. Stora order låg kvar på samma nivå som under förra kvartalet. Food Technology visade stark tillväxt jämfört med föregående kvartal för både basaffären och stora order. Strukturella tillväxtfaktorer fortsätter att generera order. Marknadsenheten bryggeri ökade genom fler stora kontrakt, medan marknadsenheten livsmedelslösningar växte som ett resultat av en starkare basaffär. Marknadsenheten vegetabilolja minskade något från det första kvartalet, men låg fortfarande kvar på en mycket bra nivå, vilket återspeglade en stark aktivitet i Asien liksom Central- och Östeuropa. Service var oförändrat jämför med det första kvartalet.
Process Technology redovisade en ökning i efterfrågan under det tredje kvartalet jämfört med det föregående kvartalet genom en gynnsam utveckling inom både Process Industry och Energy & Environment. Basaffären redovisade en begränsad nedgång. Geografiskt växte Nord- och Sydamerika, liksom Asien och Västeuropa. Över lag
hade BRIK-länderna en bra utveckling, medan Östeuropa redovisade en allmän nedgång. Energy & Environment redovisade stadig tillväxt, orsakat av en positiv utveckling för stora order. Olja & gas utvecklades bra, vilket återspeglade en fortsatt positiv stämning och hög aktivitetsnivå. Den positiva utvecklingen kom till stånd trots trenden av att investeringar blir uppskjutna beroende på brist på resurser att genomföra investeringarna. Marknadsenheten kraft hade ett starkt kvartal och miljöaffären redovisade tillväxt, med stabila marknadsförhållanden. Process Industry växte också under kvartalet, orsakat av marknadsenheten raffinaderi, som ökade genom en stor energieffektivitetsorder i Indien. Food Technology minskade något från en bra nivå, eftersom marknadsenheten livsmedelslösningar minskade, vilket var delvis relaterat till icke upprepade stora order. Bryggeri, å den andra sidan, noterade en högre nivå baserat på en uppgång i basaffären liksom i stora order. Marknadsenheten vegetabilolja växte också genom en stor order i Latinamerika, en region med en över lag positiv stämning. Efterfrågan på reservdelar och service växte under kvartalet. En mycket stark utveckling för stora order bidrog till den positiva utvecklingen. Regionalt var den starkaste utvecklingen i Asien.
Process Technology visade en stark ökning i efterfrågan under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, orsakat av en mycket positiv utveckling inom segmenten Energy & Environment och Food Technology. Stora order uppnådde en nivå väsentligt över det kvartalsvisa genomsnittet, men också bas affären redovisade god tillväxt. Geografiskt växte Nordamerika och i ännu högre grad Latinamerika. En mycket stark utveckling kunde också ses i Östeuropa, medan BRIK länderna levererade tillväxt i linje med genom snittet för divisionen. Energy & Environment redovisade mycket stark tillväxt, genom stora order inom olje- och gassektorn. Marknadsenheten Kraft bidrog till den positiva utvecklingen eftersom stora kärnkraftsorder säkrades, vilket återspeglade en ökad aktivitetsnivå inom sektorn. Basaffären visade en positiv utveckling under kvartalet. Process Industry minskade jämfört med det tredje kvartalet, orsakat av en lägre nivå av stora order inom marknadsenheten Raffinaderi. Alla andra områden inom Process Industry visade en stark utveckling och segmentet genererade också en stabil tillväxt för basaffären. Stark tillväxt karakteriserade alla områden inom Food Technology, med undantag av Vegetabilolja, som påverkades av att vissa stora order inte upprepades. Marknadsenheten Protein gick mycket bra liksom marknadsenheten Bryggeri, orsakat av en mycket stor order till ett bryggeriprojekt i Latinamerika. Basaffären fortsatte att utvecklas fördelaktigt. Efterfrågan på reservdelar och service fortsatte att växa under kvartalet. Den höga nivån av större order, som redovisats under tidigare kvartal, fortsatte.
försäljningskostnader.
(exklusive jämförelsestörande poster) Ökningen i rörelseresultat under 2013 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av högre försäljningsvolym, delvis motverkat av en negativ mixvarians och högre
Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Service.
(samtliga kommentarer är exklusive valutaeffekter) Utvecklingen för Marine & Diesel divisionen under 2013 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för Marine & Diesel divisionen växte avsevärt under det första kvartalet 2013 jämfört med det fjärde kvartalet 2012, genom tillväxt för basaffären liksom några stora order inom miljö- och offshoreapplikationerna. Segmentet Marine & Diesel Equipment hade en återhämtning i efter frågan, med stabil tillväxt inom hela det traditionella marina sortimentet, dieselkraftverk och i synnerhet marina miljölösningar. Det senare inkluderade en stor order på system för behandling av ballastvatten värd MSEK 50. Segmentet Marine & Offshore Systems redovisade också tillväxt i spåren av en stor offshore gasorder i Sydkorea, värd ungefär MSEK 130. Basaffären visade en stabil utveckling jämfört med det föregående kvartalet. Efterfrågan på reservdelar och service visade tillväxt jämfört med det föregående kvartalet, främst beroende på bra aktivitet inom reparationer.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen växte under det andra kvartalet jämfört med det första, orsakat av fortsatt tillväxt i basaffären liksom stora order för avgasrening. Marine & Diesel Equipment slutade på samma nivå som det föregående kvartalet. Basaffären inom Marine växte, vilket började återspegla en ökning av kontrakteringen hos varven då kunder tycks dra fördel av de låga skeppsbyggnadspriserna för att investera i nya mycket energieffektiva fartyg. Miljölösningar minskade jämfört med föregående kvartal, eftersom en stor order på system för behandling av ballastvatten bokad i första kvartalet inte upprepades. Efterfrågan på utrustning för landbaserade dieselkraftverk minskade jämfört med det första kvartalet, beroende på en allmänt låg aktivitet på marknaden. Marine & Offshore Systems hade ett bra kvartal, vilket reflekterade en stark utveckling för basaffären liksom ökande efterfrågan på miljölösningar för avgasrening, Alfa Laval PureSOx. Efterfrågan på reservdelar och service minskade under det andra kvartalet jämfört med det första, eftersom stora reparationsorder bokade under det föregående kvartalet inte upprepades.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen gick ned under det tredje kvartalet jämfört med det andra, beroende på att stora order på avgasrening inte upprepades och på en nedgång i efterfrågan på andra miljölösningar. Efterfrågan på reservdelar och service var oförändrad. Marine & Diesel Equipment segmentet gick ned från det föregående kvartalet, påverkat av en nedgång för basaffären liksom för miljölösningar. Den underliggande trenden är dock fortfarande positiv, till följd av den fortsatta tillväxten i orderingång för varven och fortsatt bra in-
| Marine & Diesel divisionen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Orderingång | 6 796 | 6 557 |
| Orderstock* | 4 680 | 4 527 |
| Nettoomsättning | 6 526 | 7 525 |
| Rörelseresultat** | 1 243 | 1 458 |
| Avskrivningar | 204 | 224 |
| Investeringar | 49 | 38 |
| Tillgångar* | 8 101 | 8 309 |
| Skulder* | 2 167 | 2 043 |
| Antal anställda* | 2 945 | 3 346 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2013/2012 | – | 7,5 | 7,5 | – | -10,3 | -10,3 |
| 2012/2011 | 3,3 | -0,8 | 2,5 | 11,8 | -5,1 | 6,7 |
tresse för miljöprodukter och miljöapplikationer. Marknadsenheten dieselkraft hade en stark utveckling till följd av en stor order i Mellanöstern. Marine & Offshore Systems segmentet redovisade en nedgång i orderingången jämfört med det andra kvartalet eftersom stora order för avgasrening inte upprepades. Marknadsenheten offshoresystem, där orderingången tenderar att variera, hade också en nedgång, medan basaffären hos marknadsenheten marina system visade stabil tillväxt.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, eftersom tillväxten i orderingången till varven under året resulterade i hög efterfrågan hos båda nyförsäljningssegmenten. En ytterligare positiv påverkan kom från en stor order för avgas reningssystemet Alfa Laval Pure SOx. Marine & Diesel Equipment segmentet mötte generellt högre efterfrågan än under det föregående kvartalet, även om efterfrågan på utrustning för dieselkraftverk minskade. Den positiva utvecklingen förklarades istället av den höga kontrakteringen till varven, vilken genererade god tillväxt för basaffären inom Marine Equipment. Miljölösningar bidrog också till tillväxt, lyft av en ökad efterfrågan på Pure Dry. Marine & Offshore Systems segmentet ökade betydligt jämfört med det tredje kvartalet, återspeglande en positiv utveckling över hela linjen. Tillväxt registrerades för basaffären inom Marine Systems, för Offshore Systems och också för avgasrening, det senare beroende på en order på utrustning som skall eftermonteras ombord på fem fartyg ägda av den holländska redaren Spliethoff. Efterfrågan på reservdelar och service var lägre än under det tredje kvartalet beroende på minskad reparationsaktivitet.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2013 jämfört med föregående år förklaras huvud sakligen av minskad försäljningsvolym, delvis motverkat av lägre kostnader för försäljning och administration.
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter.
| Övrigt | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Orderingång | 0 | 0 |
| Orderstock* | 0 | 0 |
| Nettoomsättning | 0 | 0 |
| Rörelseresultat** | -581 | -541 |
| Avskrivningar | 336 | 318 |
| Investeringar | 291 | 337 |
| Tillgångar* | 5 236 | 5 395 |
| Skulder* | 2 442 | 2 188 |
| Antal anställda* | 5 365 | 5 175 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är exklusive valutakurseffekter.
Orderingången minskade under det första kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, påverkat av att färre stora kontrakt bokades i Process Technology divisionen. Basaffären* hade emellertid en överlag positiv utveckling. Service utvecklades positivt över hela regionen och en bra utveckling redovisades också för Marine & Diesel Equipment och OEM. Från ett regionalt perspektiv utvecklades Frankrike och Mellaneuropa positivt, medan de iberiska och nordiska säljregionerna minskade som ett resultat av de färre stora kontrakten.
Orderingången ökade under det andra kvartalet jämfört med det första, genom en bra utveckling i de fl esta länder och regioner. Både basaffären och stora projekt utvecklades positivt. De segment som gick särskilt bra var Industrial Equipment, OEM, Food Technology och Marine Offshore Systems. För Service var efterfrågan oförändrad över regionen jämfört med det föregående kvartalet.
Orderingången gick ned under det tredje kvartalet jämfört med det andra, påverkat av utvecklingen i säljregioner såsom Norden, Frankrike, Benelux, Adriatiska halvön och Iberiska halvön. Nedgången var huvudsakligen inom basaffären för en majoritet av segmenten. Mellaneuropa visade dock fortsatt tillväxt, liksom Storbritannien, orsakat av stora projekt inom bryggeri och processindustrier. Service minskade under kvartalet.
Orderingången ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje till följd av en positiv utveckling för både basaffären och stora order. En majoritet av säljregionerna/ länderna ökade och speciellt väl utvecklades Norden, Benelux och den adriatiska regionen. Främst bland segmenten var Sanitary, Marine & Offshore Systems och Energy & Environment. Efterfrågan på reservdelar och service utvecklades också positivt i hela regionen.
Centrala och östra Europa redovisade en stark ökning i orderingång under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2012. Basaffären var stabil och Service hade en mycket bra utveckling. Den främsta orsaken var emellertid en ökning i stora order, främst inom olja & gas samt raffinaderi i Ryssland. Ryssland var därför det land som visade bäst utveckling, följt av Polen, de baltiska staterna och Turkiet.
Centrala och östra Europa rapporterade en stark ökning i orderingång under det andra kvartalet jämfört med det första. Tillväxten orsakades av en mycket bra utveckling för basaffären, för både Equipment och Process Technology, liksom för Service. Stora order minskade något, påverkat av utvecklingen i Ryssland. Som helhet var landet fortfarande på en oförändrad nivå jämfört med det föregående kvartalet hjälpt av en positiv utveckling för basaffären. Med Ryssland oförändrat förklaras tillväxten i regionen av ökad efterfrågan i Centraleuropa liksom Polen och de baltiska staterna.
Centrala och östra Europa rapporterade en svag minskning i orderingång under det tredje kvartalet jämfört med det andra, orsakat av Polen och Turkiet. De två länderna påverkades av en lägre basaffär inom Process Technology divisionen liksom av icke upprepade stora kontrakt. Nedgången dämpades av god tillväxt i Ryssland, där speciellt Equipment divisionen hade ett mycket starkt kvartal. Serviceaffären fortsatte att utvecklas väl inom hela regionen under kvartalet.
Centrala och östra Europa rapporterade en stark ökning i orderingången under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, främst tack vare en mycket positiv utveckling i Ryssland, Polen och de baltiska staterna. Ryssland noterade ett rekordkvartal, genom tre stora order inom kraft, stärkelse och livsmedel.
Orderingången ökade under det första kvar talet jämfört med det föregående kvartalet, både i USA och i Kanada. Basaffären bidrog till denna positiva utveckling, men den främsta förklaringen var utvecklingen för stora projekt. Både Energy & Environment och OEM gick speciellt bra i kvartalet, medan Service minskade något.
Under det andra kvartalet minskade orderingången jämfört med det första kvartalet, eftersom stora projekt inte upprepades. Basaffären var dock oförändrad. En förklaring till minskningen var olja- och gassektorn inom segmentet Energy & Environment där kunder, på grund av en generellt hög aktivitetsnivå tvingades skjuta upp vissa projekt beroende på resursbrist. De segment som gick bra var Industrial Equipment, OEM och Process Industry. Service rapporterade en oförändrad efterfrågenivå jämfört med första kvartalet.
Orderingången var oförändrad under det tredje kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, eftersom USA redovisade fortsatt tillväxt, medan Kanada minskade. Basaffären växte och det var också en fortsatt positiv utveckling för reservdelar och service. Ur ett segmentsperspektiv gick Food Technology bra, medan den starkaste utvecklingen noterades i Energy & Environment.
Orderingången för regionen ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, främst beroende på stora projekt, med en bra utveckling i både USA och Kanada. Basaffären gick också bra då efterfrågan fortsatte att växa. Utvecklingen var starkast inom segmenten Sanitary, Industrial Equipment, Process Industry och Food Technology. Efterfrågan på reservdelar och service ökade jämfört med det tredje kvartalet.
Orderingången var nästintill oförändrad under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2012. En nedgång i nyförsäljning för divisionerna Marine & Diesel och Equipment uppvägdes av en ökning av projektorder i Process Technology divisionen. Service hade en allmänt god utveckling. Geografiskt redovisades den bästa utvecklingen i Brasilien och Mexiko, genom projekt avseende investeringar inom raffinaderi- och livsmedelssektorerna.
Orderingången ökade under det andra kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, orsakat av stora order inom livsmedelsoch olje- och gassektorerna. Basaffären rapporterade också tillväxt och orderingången utvecklades generellt bra i alla länder i regionen. Orderingången växte under det tredje kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, orsakat av en mycket stark utveckling i Brasilien och Mexiko. Brasilien hade en mycket bra utveckling för basaffären, tillsammans med ett antal stora order inom olja & gas, marin och vegetabilolja. Mexiko ökade genom en bra utveckling inom Equipment divisionen och Process Technology divisionen hade en stor order inom olje- och gassektorn som adderade på den positiva utvecklingen för basaffären. Serviceaffären fortsatte att utvecklas bra inom hela regionen under kvartalet.
Orderingången ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet genom en stark tillväxt i Brasilien och Argentina. Brasilien hade en speciellt positiv utveckling, som gällde både för basaffären och för stora order, där de senare dominerades av ett stort bryggeriprojekt. Argentinas tillväxt kom från en bra utveckling för basaffären inom Process Technology divisionen.
Orderingången var oförändrad under det första kvartalet jämfört med det föregående kvartalet. Efterfrågan på reservdelar och service var också på samma nivå som under det fjärde kvartalet, medan Equipment divisionen minskade något beroende på en lägre orderingång för Sanitary. Process Technology divisionen minskade också, eftersom färre stora order bokades under det första kvartalet jämfört med det fjärde. Samtidigt noterade mindre projekt inom
raffinaderi, vegetabilolja och life science en hög aktivitetsnivå över hela regionen. Den bästa utvecklingen var inom Marine & Diesel divisionen och i synnerhet för system för behandling av ballastvatten, marina ångpannor och det traditionella sortimentet inom Marine & Diesel Equipment. Sydkorea, Malaysia och Japan var de bäst presterande länderna. Kina minskade något då projektaffären i landet fortsatte att vara i ett vänta och se läge, med undantag för Process Industry, som hade en stark tillväxt jämfört med föregående kvartal.
Orderingången visade tillväxt under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet, genom en särskilt stark utveckling för basaffären inom alla tre divisionerna. Equipment och Marine & Diesel växte, medan Process Technology minskade något till följd av icke upprepade stora order inom vegetabilolje- och energisektorerna i Sydostasien. OEM, Industrial Equipment, Marine & Offshore Systems och Food Technology var segment som gick särskilt bra under kvartalet. Om man ser på Marine mer i detalj påverkades divisionen positivt av tillväxt i nya skeppsbyggnadskontrakt, då kunder drog fördel av de låga skeppsbyggnadspriserna generellt, samt särskilt av god efterfrågan på fartyg för transport av olja och gas. Service levererade god tillväxt jämfört med det föregående kvartalet. Om man ser på utvecklingen per land rapporterade både Kina och Japan stark tillväxt. Indien gick också bra beroende på en bra utveckling för basaffären, även om projektaffären påverkades av ett något ryckigt investeringsklimat. Tillväxten i Kina var bred, omfattande de flesta segmenten och avsåg både basaffären och stora order. Kunder som under några kvartal har haft en avvaktande inställning till investeringar verkar nu vara på väg mot en mer positiv inställning.
Orderingången visade tillväxt under det tredje kvartalet jämfört med det andra, genom en stark utveckling i Kina, Indien och Sydostasien. Den positiva utvecklingen i Kina orsakades av stora projekt, som säkrats i segment såsom Industrial Equipment, Energy & Environment och Marine & Offshore Systems. Basaffären var emellertid något svagare, vilket återspeglar att kunderna fortfarande är i en avvaktande stämning. Kinesisk efterfrågan på reservdelar och service visade en fortsatt positiv utveckling. Indien utvecklades bra, till följd av en stor Packinox energieffektiviseringsorder från en lokal petrokemisk anläggning. Sett till hela regionen redovisade alla tre divisionerna tillväxt, med Energy & Environment, Process Industry och Marine & Offshore
Systems i spetsen. Industrial Equipment gick också bra i spåren av några stora kylningsprojekt i Kina. Energy & Environment lyftes
av projekt inom olja & gas och kärnkraft, varav den senare återspeglade ett uppdämt behov efter Fukushima. Process Industry ökade gynnat av raffinaderiinvesteringar över hela Asien och Marine & Offshore Systems såg stigande orderingång för produkter som går till LNG och produkttankers i Sydkorea, Kina och också Japan.
Orderingången var oförändrad under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, trots att en stor order i Indien under det tredje kvartalet inte upprepades. En positiv utveckling rapporterades av Marine & Diesel divisionen, som hade ett starkt kvartal, liksom basaffären, som utvecklades väl speciellt i Process Technology divisionen. Marine & Diesel divisionen lyftes av hög aktivitetsnivå bland skeppsvarv i Sydkorea, Kina och Japan. Samtidigt gick Energy & Environment segmentet också bra, tack vare ett stort LNG kontrakt i Australien för behandling av avloppsvatten. Process Technology divisionen i sin helhet minskade dock beroende på den icke upprepade ordern i Indien. Equipment divisionen redovisade en något lägre takt jämfört med den relativt starka utvecklingen under de första tre kvartalen. Från ett geografiskt perspektiv var Korea och Japan bäst och hade en stark och generell positiv utveckling. Kina redovisade också tillväxt, med en mycket stark utveckling i Marine & Diesel divisionen, Food Technology, Process Industries liksom Service. För regionen som helhet var efterfrågan på reservdelar och service oförändrad från det tredje kvartalet.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världsledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 732 (707), motsvarande 2,4 (2,4) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 3,5 procent jämfört med föregående år.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är:
"Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhets- och arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2013 stod 28 (26) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 93 (86) procent av utleveransvärdet. Ökningen beror på certifiering av två anläggningar för panntillverkning i Danmark och i Kina. Ytterligare en anläggning har en pågående certifiering. Målsättningen är att ha en certifieringsnivå på minst 95 procent.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på
Fördelningen av antalet anställda per region är:
Fördelningen av antalet anställda per personalkategori är:
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Siffrorna för 2008 var inflaterade av de höga metallpriserna. Utfallet under 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet under 2011 och 2012 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval.
Anställda – produktivitetsutveckling
den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Moderbolaget har inte några anställda.
Koncernen har i medeltal haft 16 282 (16 060) anställda. Vid utgången av december 2013 hade koncernen 16 308 (16 419) anställda. Personalomsättningen för 2013 uppgår till 10,2 (10,3) procent och avser huvudsakligen anställda inom tillverkningsenheter samt säljorganisationen.
Alfa Laval har ambitionen att utveckla de anställda på alla nivåer inom koncernen. En del sker genom lokala utbildningar och utvecklingsinsatser i de olika fabrikerna och säljbolagen runtom i världen, t ex ALPS (Alfa Laval Production System) som bygger på de välkända koncepten Lean och Six Sigma, medan de mer övergripande koncerngemensamma utbildningsprogrammen och utvecklingsprojekten sker inom ramen för Alfa Laval Academy. Exempel på dessa utbildningsprogram är Challenger (för unga talanger med internationell ledarpotential), Impact (för kvinnor mitt i karriären), Projektledning, Produktutbildningar, Information Security (obligatorisk utbildning via E-learning) och Pure Leadership (för mellanchefer).
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämman 2013 beslutade att implementera steg tre av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer
som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2014 att implementera steg fyra av detta modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2016. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2013, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 759 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 819 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 1 762 (101), varav utdelningar från dotterbolag MSEK 1 697 (-), netto räntor MSEK 71 (115), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK 4 (-1), börskostnader MSEK -3 (-3), styrelsearvoden MSEK -6 (-6), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -2 (-4) och övriga rörelsekostnader resterande MSEK 1 (-0). Förändring av periodiseringsfond har gjorts med MSEK 30 (283). Koncernbidrag uppgår till 855 (-403). Skatt på årets resultat uppgår till MSEK -212 (-1). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 2 435 (-20).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 9 253 (8 285).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,75 (3,50) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 573 (1 468) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 7 680 (6 817) balanseras i ny räkning, se sida 134.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Årsstämman 2013 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2013 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Alfa Lavals finansiella ställning är mycket stark. För att anpassa denna till en mer effektiv struktur samtidigt som den finansiella flexibiliteten bibehålls, kommer styrelsen föreslå årsstämman att ge styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet skall avse återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att annullera de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skall ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 28 april 2014.
I bokslutskommunikén som avgavs den 5 februari 2014 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2014 kommer att vara på samma nivå eller något lägre än i det fjärde kvartalet."
Tidigare publicerade utsikter (29 oktober 2013): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet 2013 kommer att vara på ungefär samma nivå som i det tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2014 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 28 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 17 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 28 oktober |
| Koncernens kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK Not |
2013 | 2012 * |
| Rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | 4 353 | 4 396 |
| Återläggning av avskrivningar | 1 010 | 934 |
| Återläggning av andra icke kassaposter | -38 | 241 |
| 5 325 | 5 571 | |
| Betalda skatter | -1 093 | -1 569 |
| 4 232 | 4 002 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 107 | -158 |
| Ökning(-)/minskning(+) av lager | -134 | -214 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 201 | -25 |
| Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar | -178 | -19 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | -4 | -416 |
| 4 228 | 3 586 | |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -495 | -531 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 37 | 49 |
| Förvärv av verksamheter 16 |
-495 | -2 778 |
| -953 | -3 260 | |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Erhållna räntor och utdelningar | 122 | 97 |
| Betalda räntor | -208 | -252 |
| Realiserade finansiella kursdifferenser | -16 | 104 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | -1 468 | -1 363 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande | 0 | -7 |
| Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar | -190 | 5 |
| Ökning(+)/minskning(-) av upplåning | -1 431 | 1 009 |
| -3 191 | -407 | |
| Periodens kassaflöde | 84 | -81 |
| Kassa och bank vid periodens början | 1 404 | 1 564 |
| Omräkningsdifferens i kassa och bank | -34 | -79 |
| Kassa och bank vid periodens slut 25 |
1 454 | 1 404 |
| Fritt kassaflöde per aktie (SEK) ** | 7,81 | 0,78 |
| Investeringar i relation till försäljningen | 1,7% | 1,8% |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 |
* Omräknad till nya IAS 19.
** Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 16 och 25.
Ökningen i kassaflödet från rörelseverksamheten under 2013 förklaras av lägre skattebetalningar och den lägre ökningen av rörelsekapitalet.
Posten kassa och bank utgörs huvudsakligen av kortfristiga placeringar om mindre än tre månader hos banker.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK 3 275 (326) under 2013. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -495 (-2 778) medan avyttringar genererade MSEK 37 (49).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet ökade med MSEK 4 (416) under 2013.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 495 (531) under 2013. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för till verkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Jiang Yin i Kina för lödda värmeväxlare. Investeringar har gjorts i Jiang Yin i Kina och i Lund i Sverige i utrustning för att öka kapaciteten och bredda produktsortimentet för packningsförsedda värmeväxlare. Investeringar i tillverkningsutrustning för breddat produktsortiment av luftvärmeväxlare har gjorts i Groningen i Nederländerna och i Alonte i Italien.
Under 2013 har en ny fabrik för dekantrar färdigställts i Kunshan i Kina.
Investeringar i ytterligare maskinkapacitet har gjorts under året i Eskilstuna i Sverige och i Pune i Indien.
Under 2013 har investeringar i produktivitetsoch kapacitetsökande utrustning gjorts avseende flödesprodukter.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 449 (447) under året.
För en analys av den påverkan på kassaflödet som förvärv och avyttring av verksamheter har haft, se not 16.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK 7,81 (0,78).
| Koncernens totala resultat | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2013 | 2012 * |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 29 934 | 29 813 |
| Kostnad för sålda varor | 9 | -19 349 | -19 169 |
| Bruttoresultat | 10 585 | 10 644 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 9 | -3 481 | -3 345 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 9 | -1 590 | -1 656 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 9 | -732 | -707 |
| Övriga rörelseintäkter ** | 8 | 453 | 384 |
| Övriga rörelsekostnader ** | 8, 9 | -882 | -924 |
| Rörelseresultat | 4 353 | 4 396 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 10 | 8 | 8 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster | 11 | 358 | 501 |
| Räntekostnader och finansiella kursförluster | 11 | -547 | -376 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 172 | 4 529 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -1 098 | -1 279 |
| Övriga skatter | 15 | -34 | -27 |
| Nettoresultat för året | 3 040 | 3 223 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Kassaflödessäkringar | 13 | 168 | |
| Omräkningsdifferens | 39 | -798 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | -14 | -50 |
| Summa | 38 | -680 | |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |||
| Omvärderingar av förmånsbestämda åtaganden | 234 | -277 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | -81 | 35 |
| Summa | 153 | -242 | |
| Totalt resultat för året | 3 231 | 2 301 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 3 027 | 3 206 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 13 | 17 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 7,22 | 7,64 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 419 456 315 | 419 456 315 | |
| Totalt resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 3 212 | 2 288 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 19 | 13 |
* Omräknad till nya IAS 19.
** Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 8.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 15 samt not 28. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens totala resultat visas nedan en jämförelse för de två senaste åren:
| Resultatanalys | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Nettoomsättning | 29 934 | 29 813 |
| Justerat bruttoresultat ** | 11 146 | 11 131 |
| - i % av nettoomsättningen | 37,2 | 37,3 |
| Kostnader *** | -5 783 | -5 750 |
| - i % av nettoomsättningen | 19,3 | 19,3 |
| Justerad EBITDA | 5 363 | 5 381 |
| - i % av nettoomsättningen | 17,9 | 18,0 |
| Avskrivningar | -449 | -447 |
| Justerad EBITA | 4 914 | 4 934 |
| - i % av nettoomsättningen | 16,4 | 16,5 |
| Avskrivning på övervärden | -561 | -487 |
| Jämförelsestörande poster | – | -51 |
| Rörelseresultat | 4 353 | 4 396 |
* Omräknad till nya IAS 19. ** Exklusive avskrivning på övervärden. *** Exklusive jämförelsestörande poster.
Bruttomarginalen har minskat med 0,1 procentenhet mellan 2012 och 2013. Valuta kursförändringar har orsakat en negativ påverkan som väl motsvarar den totala förändringen om 0,1 procent. En mindre positiv effekt vad avser priser har motverkats av en begränsad negativ mixförskjutning.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 5 071 (5 001). Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 1,5 procent högre än föregående år.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 732 (707), motsvarande 2,4 (2,4) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 3,5 procent jämfört med föregående år.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 8,18 (8,39) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2013 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK -187 (-139) för 2013 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK - (-51), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 8.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2012 om MSEK -51 avsåg nedskrivning av goodwillen avseende förvärvet av Onnuri med MSEK -48 och en realiserad förlust vid försäljning av en fastighet i Korea som användes av Onnuri med MSEK -3.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -90 (-126), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet om MSEK -21 (-25), räntor på de bilaterala lånen MSEK -70 (-83), räntor på den riktade låneemissionen om MSEK -12 (-16) och ett netto av utdelningar, övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK 13 (-2).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser uppgår till MSEK -91 (259).
Posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat består nästan uteslutande av förändringar i verkligt värde av kassaflödessäkringar:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ingående balans | 110 | -58 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | -41 | 124 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | 17 | -40 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | ||
| bokat mot kostnad sålda varor | 46 | 90 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | -9 | -6 |
| Utgående balans | 123 | 110 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat | 13 | 168 |
Koncernen har inte haft några kassaflödessäkringar som har påverkat anskaffningsvärdet vid anskaffningstidpunkten på icke-finansiella tillgångar.
I posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat ingår dessutom förändringar i verkligt värde av aktier i externa bolag med MSEK -0 (-0) för 2013. De är inte väsentliga nog för att motivera en separat rad i totalresultaträkningen.
Ackumulerade omräkningsdifferenser *
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK |
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | Påverkan på förändringen av valutasäkrings åtgärder före skatt |
|---|---|---|---|---|
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 195 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -19 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -65 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 56 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 13 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 744 | -468 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 352 | 220 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % och EUR deprecierades med 12,9 % |
-554 | -202 | 99 |
| 2011 | USD apprecierades med 1,4 % medan EUR deprecierades med 0,8 % |
-254 | -456 | 34 |
| 2012 | USD deprecierades med 5,8 % medan EUR deprecierades med 3,6 % |
-798 | -1 254 | 214 |
| 2013 | USD apprecierades med 0,3 % medan EUR apprecierades med 4,1 % |
39 | -1 215 | -83 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
Koncernens finansiella ställning
| TILLGÅNGAR | ||||
|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalans | ||||
| MSEK | Not | 2013 | 2012 * | 1 januari 2012 |
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 16, 17 | |||
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 927 | 1 943 | 1 327 | |
| Varumärken | 1 618 | 1 819 | 2 130 | |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 37 | 45 | 45 | |
| Goodwill | 10 061 | 9 792 | 9 543 | |
| 13 643 | 13 599 | 13 045 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 16, 18 | |||
| Byggnader och mark | 1 664 | 1 702 | 1 734 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 1 435 | 1 430 | 1 439 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 560 | 541 | 555 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer | ||||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 137 | 150 | 208 | |
| 3 796 | 3 823 | 3 936 | ||
| Övriga anläggningstillgångar | ||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 13, 14, 19 | 8 | 9 | 25 |
| Pensionstillgångar | 26 | 11 | 3 | 15 |
| Uppskjuten skattefordran | 15 | 1 401 | 1 497 | 1 559 |
| 1 420 | 1 509 | 1 599 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 18 859 | 18 931 | 18 580 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 20 | 6 319 | 6 176 | 6 148 |
| Tillgångar för försäljning | ||||
| Byggnader och mark | 18 | – | 9 | – |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 13, 21 | 5 059 | 5 211 | 5 080 |
| Aktuella skattefordringar | 1 113 | 1 207 | 918 | |
| Övriga fordringar | 13, 22 | 1 085 | 1 098 | 1 188 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13, 23 | 219 | 200 | 174 |
| Derivattillgångar | 13, 14 | 219 | 325 | 303 |
| 7 695 | 8 041 | 7 663 | ||
| Kortfristiga placeringar | ||||
| Övriga kortfristiga placeringar | 13, 24 | 611 | 427 | 483 |
| Kassa och bank | 13, 25 | 1 454 | 1 404 | 1 564 |
| Summa omsättningstillgångar | 16 079 | 16 057 | 15 858 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 34 938 | 34 988 | 34 438 | |
* Omräknad till nya IAS 19.
Koncernens finansiella ställning, fortsatt
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
|---|---|---|---|---|
| Öppningsbalans | ||||
| MSEK | Not | 2013 | 2012 * | 1 januari 2012 |
| Eget kapital | ||||
| Hänförligt till moderbolagets ägare | ||||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | 1 117 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 770 | 2 770 | 2 770 | |
| Övriga reserver | -1 949 | -2 134 | -1 216 | |
| Balanserad vinst | 14 149 | 12 639 | 11 543 | |
| 16 087 | 14 392 | 14 214 | ||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 12 | 75 | 61 | 162 |
| Totalt eget kapital | 16 162 | 14 453 | 14 376 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 13, 28 | 2 813 | 4 679 | 4 302 |
| Riktad låneemission | 13, 28 | 716 | 714 | 758 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | 26 | 1 494 | 1 727 | 1 604 |
| Avsättning för uppskjuten skatt | 15 | 1 761 | 1 932 | 1 927 |
| Övriga avsättningar | 27 | 431 | 473 | 520 |
| Summa långfristiga skulder | 7 215 | 9 525 | 9 111 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 13, 28 | 1 049 | 610 | 132 |
| Förskott från kunder | 2 027 | 2 121 | 2 020 | |
| Leverantörsskulder | 13 | 2 250 | 2 198 | 2 529 |
| Växelskulder | 13 | 144 | 135 | 139 |
| Aktuella skatteskulder | 1 064 | 1 104 | 1 050 | |
| Övriga skulder | 13, 29 | 1 532 | 1 381 | 1 356 |
| Övriga avsättningar | 27 | 1 539 | 1 603 | 1 612 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13, 30 | 1 722 | 1 671 | 1 685 |
| Derivatskulder | 13, 14 | 234 | 187 | 428 |
| Summa kortfristiga skulder | 11 561 | 11 010 | 10 951 | |
| Summa skulder | 18 776 | 20 535 | 20 062 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 34 938 | 34 988 | 34 438 | |
| POSTER INOM LINJEN | ||||
| Ställda säkerheter | 31 | 17 | 10 | 51 |
| Eventualförpliktelser | 31 | 1 950 | 2 015 | 1 722 |
* Omräknad till nya IAS 19.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 12 till och med 34. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 18 586 (17 833) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 26,4 (27,4) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,6 (1,7) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 20,4 (22,9) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 46,3 (41,3) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 2 597 (4 270) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 0,48 (0,80) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga netto skulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,16 (0,30) gånger vid utgången av december.
| Innehav utan | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | |||||||||
| Övriga reserver | ||||||||||||
| Övrigt | ||||||||||||
| Aktie | tillskjutet | Kassaflödes | Omräknings | Om | Uppskjuten | Balanserad | Omräknings | Balanserad | ||||
| MSEK | kapital | kapital | säkringar | differens | värderingar | skatt | vinst | Deltotal | differens | vinst | Deltotal | |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 2 770 | -58 | -441 | -768 | 51 | 11 543 | 14 214 | -15 | 177 | 162 | 14 376 |
| 2012 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 3 206 | 3 206 | – | 17 | 17 | 3 223 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 168 | -794 | -277 | -15 | – | -918 | -4 | – | -4 | -922 |
| Totalt resultat | – | – | 168 | -794 | -277 | -15 | 3 206 | 2 288 | -4 | 17 | 13 | 2 301 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Minskning av innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | -747 | -747 | – | -107 | -107 | -854 |
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 363 | -1 363 | – | – | – | -1 363 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -7 | -7 | -7 |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 2 770 | 110 | -1 235 | -1 045 | 36 | 12 639 | 14 392 | -19 | 80 | 61 | 14 453 |
| 2013 | ||||||||||||
| Totalt resultat | ||||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | – | 3 027 | 3 027 | – | 13 | 13 | 3 040 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 13 | 33 | 234 | -95 | – | 185 | 6 | – | 6 | 191 |
| Totalt resultat | – | – | 13 | 33 | 234 | -95 | 3 027 | 3 212 | 6 | 13 | 19 | 3 231 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||||||
| Minskning av innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | -49 | -49 | – | -5 | -5 | -54 |
| Utdelningar till moderbolagets | ||||||||||||
| ägare | – | – | – | – | – | – | -1 468 | -1 468 | – | – | – | -1 468 |
| Utdelningar till innehav utan | ||||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 2 770 | 123 | -1 202 | -811 | -59 | 14 149 | 16 087 | -13 | 88 | 75 | 16 162 |
* Omräknad till nya IAS 19.
| Specifikation över förändringen av antalet aktier och aktiekapitalet | |
|---|---|
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital MSEK |
Totalt aktiekapital MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 | |
| 2011 | Indragning av återköpta aktier | 16 maj 2011 | -2 583 151 | 419 456 315 | -7 | |
| Fondemission | 16 maj 2011 | – | 419 456 315 | 7 | 1 117 |
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 419 456 315 aktier. Sedan dess har inga förändringar ägt rum.
Årsstämman 2013 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2013 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, den riktade låneemissionen och de bilaterala låneavtalen med Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande eller annorledes.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| Moderbolagets kassaflöden | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | ||
| Rörelseresultat | -10 | -13 |
| Betalda skatter | -3 | -214 |
| -13 | -227 | |
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 112 | 1 444 |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | 4 | -374 |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 116 | 1 070 |
| 103 | 843 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dotterbolag | – | – |
| – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||
| Finansiellt netto, betalt | 71 | 115 |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | 1 697 | 0 |
| Betalda utdelningar | -1 468 | -1 363 |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag | -403 | 405 |
| -103 | -843 | |
| Årets kassaflöde | – | – |
| Kassa och bank vid årets början | – | – |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – |
Moderbolagets resultat *
| MSEK Not |
2013 | 2012 ** |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | -11 | -13 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 3 |
| Övriga rörelsekostnader | -3 | -3 |
| Rörelseresultat | -10 | -13 |
| Utdelningar från dotterbolag | 1 697 | – |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 |
79 | 118 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter 11 |
-4 | -4 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 762 | 101 |
| Förändring av periodiseringsfond | 30 | 283 |
| Koncernbidrag | 855 | -403 |
| Resultat före skatt | 2 647 | -19 |
| Skatt på årets resultat | -212 | -1 |
| Nettoresultat för året | 2 435 | -20 |
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
** Koncernbidragen omräknade beroende på nya RFR.
| Moderbolagets finansiella ställning | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2013 | 2012 * |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 8 263 | 8 035 | |
| Aktuella skattefordringar | 40 | 249 | |
| Övriga fordringar | 3 | 3 | |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 1 | 1 | |
| 8 307 | 8 288 | ||
| Kassa och bank | – | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 8 307 | 8 288 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 12 976 | 12 957 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 | |
| 2 387 | 2 387 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 6 818 | 8 305 | |
| Årets nettoresultat | 2 435 | -20 | |
| 9 253 | 8 285 | ||
| Totalt eget kapital | 11 640 | 10 672 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond, tax 2008 | – | 350 | |
| Periodiseringsfond, tax 2009 | 239 | 239 | |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 224 | 224 | |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | 313 | |
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 140 | 140 | |
| Periodiseringsfond, tax 2014 | 320 1 236 |
– 1 266 |
|
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 99 | 1 018 | |
| Leverantörsskulder | 1 | 1 | |
| 100 | 1 019 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 12 976 | 12 957 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | |||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga | |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): | |||
| Fullgörandegarantier | Inga | Inga | |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga | |
* Koncernbidragen omräknade beroende på nya RFR.
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 1 270 | 9 668 | 12 055 |
| 2012 * | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | -20 | -20 |
| – | – | -20 | -20 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 363 | -1 363 |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 1 270 | 8 285 | 10 672 |
| 2013 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 435 | 2 435 |
| – | – | 2 435 | 2 435 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 468 | -1 468 |
| Per 31 december 2013 | 1 117 | 1 270 | 9 253 | 11 640 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 419 456 315 (419 456 315) aktier.
* Koncernbidragen omräknade beroende på nya RFR.
De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är relevanta för moderbolaget och koncernen.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är relevanta för bolagets redovisning.
Under 2013 har ändringarna i IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" implementerats. Förändringen innebär att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat skiljt från de poster som ej skall återföras till resultatet. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformen. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Under 2013 har ändringarna i IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats. Ändringarna innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis:
– Möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren" kan inte tillämpas, utan dessa skall löpande redovisas i övrigt totalresultat. De poster som är hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet.
Den omarbetade standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
de aktuariella vinsterna och förlusterna löpande mot övrigt totalresultat.
Under 2013 har IFRS 13 "Värdering till verkligt värde" implementerats. IFRS 13 beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som; "priset som skulle erhållas vid värderingstidpunkten vid försäljning av en tillgång eller överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer (det vill säga ett "exit price)".
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
Nya upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Standarden ska tillämpas framåtriktat. Under 2013 har Alfa Laval valt att förtids tillämpa ändringarna i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Moderbolaget har valt att redovisa koncernbidrag enligt alternativregeln. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Jämförelse siffrorna för föregående år har omarbetats.
Under 2013 har uttalandet UFR 9 "Redovisning av avkastningsskatt" från det svenska Rådet för finansiell rapportering implementerats. Uttalandet behandlar hur den svenska avkastningsskatten skall hanteras i ljuset av ändringarna av IAS 19. Avkastningsskatten ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet och skall alltså inte innefattas i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner. UFR 9 har inte inneburit någon förändring jämfört med hur avkastningsskatten har redovisats tidigare. Den är snarare ett klarläggande för att bekräfta att skatten inte skall inkluderas i de aktuariella beräkningarna.
Under 2012 implementerades tillägget i IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar". Tillägget innebär att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar skall lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur rapporten över finansiell ställning.
IFRS 3 "Rörelseförvärv" innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 10 061 (9 792) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda". Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända har ökat i och med implementeringen av nya IAS 19. Resultateffekten påverkar dock bara övrigt totalresultat och inte nettoresultatet. Risken har begränsats av att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 1 970 (2 076) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 5,6 (5,9) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 "Innehav i intresseföretag", det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 "Lånekostnader", det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" och IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter".
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent.
Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Under de första 12 månaderna efter förvärvet är värdet på goodwillen ofta preliminärt. Anledningen till detta är att det erfarenhetsmässigt häftar en viss osäkerhet vid de olika komponenterna i förvärvsanalysen gällande:
Eftersom goodwillen är en residualpost som framkommer när alla övriga parametrar i förvärvsanalysen har fastställts så kommer den att vara preliminär och kunna ändras ända tills övriga värden är slutgiltiga.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition
är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Transaktionskostnader redovisas i nettoresultatet. Om värdet av tilläggsköpeskilling ändras redovisas skillnaden i nettoresultatet. Vid successiva förvärv beräknas och värderas goodwillen då förvärvaren erhåller kontrollen över ett bolag. Om förvärvaren tidigare har redovisat ett innehav i bolaget skall ackumulerade värdeförändringar på innehavet redovisas i nettoresultatet vid förvärvstidpunkten. Förändringar av ägarandelar i dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar det bestämmande inflytandet, redovisas i eget kapital. Detta innebär att dessa transaktioner inte ger upphov till goodwill eller leder till några vinster eller förluster. Transaktionen ger dessutom upphov till en överföring mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande i eget kapital. Om innehavet utan bestämmande inflytandes andel av redovisad förlust överstiger dess redovisade andel av eget kapital redovisas ett negativt innehav utan bestämmande inflytande.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet,
medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Alfa Laval har valt att redovisa posterna i övrigt totalresultat som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport.
Övrigt totalresultat avser poster som inte utgör transaktioner med aktieägare, men som före 2009 redovisades direkt mot eget kapital. Nu redovisas de istället i det totala resultat som en del av övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat relaterar till t ex kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda".
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen per plan ger ett negativt belopp, alltså en nettotillgång, skall det belopp som skall redovisas som tillgång för denna plan utgöras av det lägre av följande två belopp:
De poster som är hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet. Kostnader för tidigare tjänstgöring redovisas i resultaträkningen redan när planen utökas eller reduceras.
Aktuariella vinster och förluster redovisas löpande i övrigt totalresultat. Förändringar i utfästelserna som avser förändringar i de aktuariella antagandena redovisas i övrigt totalresultat.
Avkastningen på förvaltningstillgångarna beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan. Skillnaden mellan den verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna och ränteintäkten i föregående mening redovisas i övrigt totalresultat.
Förvaltningstillgångarna specificeras på olika typer av tillgångar.
Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden.
Skillnaden mellan kort- och långfristiga ersättningar tar sin utgångspunkt i när förpliktelsen förväntas regleras snarare än kopplingen till den anställdes intjäning av förpliktelsen.
Ersättningar vid uppsägning redovisas vid det tidigare av följande: tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaks alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten.
För svenska enheter omfattar de aktuariella beräkningarna även framtida betalningar av särskild löneskatt. Den svenska avkastningsskatten redovisas löpande som en kostnad i resultatet och innefattas inte i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den
information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2013 om 148 (129) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande fyra redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
IFRS 13 beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. Upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tilllämpas samt vilken information som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
– Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet,
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:
Det verkliga värdet på obligationer framkommer genom att använda marknadspriser
enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten bara kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 21. De faktorer som beaktas om kundfordringen skall reserveras som osäker är:
Utifrån detta görs den erfarenhetsmässigt bästa bedömningen av vilket belopp som sannolikt kommer att erhållas och mellanskillnaden reserveras som osäker.
Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordringen bort.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag enligt alternativregeln i de nya reglerna i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80 – 125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 "Inkomstskatter".
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är
sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Samriskföretag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 "Andelar i joint ventures".
Leasing redovisas enligt IAS 17 "Leasingavtal". Uthyrda anläggningstillgångar som klassificerats som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som
klassificerats som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som klassificerats som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal". Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balans dagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redovisade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna
villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4. Siffran visar i vilken omfattning delfaktureringen sker innan arbete läggs ned.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Materiella: | |
|---|---|
| Datorprogram, datorer | 3,3 år |
| Kontorsmaskiner | 4 år |
| Fordon | 5 år |
| Maskiner och inventarier | 7–14 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Byggnader | 25–33 år |
| Immateriella: | |
| Patent och icke patenterat | |
| kunnande | 10–20 år |
| Varumärken | 10–20 år |
| Licenser, hyresrätter | |
| samt liknande rättigheter | 10–20 år |
| Goodwill, strategisk | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 20 år |
| Goodwill, övrig | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 10 år |
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 "Nedskrivningar". Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 "Nedskrivningar".
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet normalt utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har tre av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten
för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Koncernen tillämpar IFRS 5 "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplysningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över finansiell ställning.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" punkterna 134 och 135 innehåller upplysningskrav om företagets mål, riktlinjer och processer för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.
En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt
är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att om strukturera uppstår endast när det finns:
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 "Immateriella tillgångar".
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18
"Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal". Intäkterna av försäljning av varor, tjänster
och projekt redovisas som "Nettoomsättning" i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal", se ovan under "Pågående arbeten".
IFRS 8 innebär att redovisningen av rörelsesegment skall ske enligt hur den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten, vilket kan avvika från IFRS. Vidare skall information enligt IFRS för företaget som helhet lämnas om produkter och tjänster liksom geografiska områden samt information om större kunder.
Skillnaden mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för bolaget som helhet förklaras av två avstämningsposter.
Alfa Lavals rörelsesegment utgörs av dess divisioner. Den högste verkställande beslutsfattaren inom Alfa Laval utgörs av bolagets styrelse.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 "Effekterna av ändrade valutakurser" täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Som höginflationsländer under 2013 anses Turkiet och Venezuela.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare. Alfa Laval har valt att inte tillämpa någon av dessa rekommendationer i förtid, med undantag for ändringarna i IAS 36.
IFRS 9 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. Något beslut för när den slutgiltiga standarden ska tillämpas finns inte. EU har inte godkänt någon del för tillämpning.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 9 kommer att innebära en omallokering av de finansiella tillgångarna på färre kategorier än idag, men i övrigt ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 10 "Koncernredovisning" ersätter avsnittet i IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Det som kvarstår i IAS 27 fortsättningsvis rör hanteringen av dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i separata finansiella rapporter.
Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
En investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
IFRS 10 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer, som bl.a. innebär lättnader från att konsolidera retroaktivt där det inte är praktiskt möjligt. Förtidstillämpning är tillåten om företaget dessutom förtidstillämpar IFRS 11 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 10 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem i och med att Alfa Laval sällan står inför oklarheter om ett bestämmande inflytande föreligger eller inte.
IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. IFRS 11 ersätter IAS 31 "Andelar i Joint ventures" och SIC 13 "Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag".
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
IFRS 11 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt med vissa specifika övergångsregler. Förtidstillämpning är tillåten om enheten dessutom förtidstillämpar IFRS 10 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
Joint ventures/samriskföretag tas idag in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 "Andelar i joint ventures". Alfa Lavals bedömning är att IFRS 11 genom att klyvningsmetoden försvinner kommer att innebära att samtliga belopp i not 33 "Andelar i joint ventures" kommer att försvinna ur Alfa Lavals konsoliderade rapporter över totalt resultat och finansiell ställning. Istället kommer tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebära att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i övrigt rörelseresultat och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Alfa Laval anser att borttagandet av klyvningsmetoden innebär en klar försämring av redovisningspraxis jämfört med tidigare i och med att försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen inte längre kommer att redovisas i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen. Detta ger inte en korrekt bild av verksamheten, speciellt om verksamheten i de gemensamt styrda bolagen är betydande. I sådana fall kan IFRS 11 tvinga fram ändringar i hur verksamheten organiseras i de gemensamt ägda företagen istället för att bara tillhandahålla redovisningsregler för rapportering av verksamheten. I Alfa Lavals fall är dock verksamheten i dessa bolag för närvarande ganska begränsad, varför IFRS 11 åtminstone inledningsvis kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag". Företag som äger andelar i dotter företag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall upplysa om dessa i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
betrakta som gemensam verksamhet eller gemensamt styrt företag.
IFRS 12 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten även om IFRS 10 och IFRS 11 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28 inte förtidstillämpas. Enheter upp muntras att frivilligt lämna vissa upplysningar även om hela standarden inte förtidstillämpas.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 12 kommer att innebära en betydande ökning av mängden upplysningar i Alfa Lavals finansiella rapporter, vilket ytterligare kommer att belasta framställningen utan motsvarande nytta för läsaren.
IAS 19 "Ersättning till anställda" har ändrats. Ändringen avser upplysningskraven för anställdas bidrag till förmånsbestämda planer.
Ändringen i IAS 19 har ännu inte godkänts av EU. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IAS 19 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" har ändrats. Ändringen inne bär förtydliganden avseende legal rätt att kvitta och poster reglerade med ett nettobelopp.
Ändringen i IAS 32 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten om upplysningar lämnas om kvittningar enligt ändringen i IFRS 7.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IAS 32 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IAS 36 "Nedskrivningar" har ändrats. Ändringarna har reducerat antalet tillfällen när upplysningar om återvinningsvärdet för tillgångar eller kassagenererande enheter måste lämnas och klargjort upplysningskraven.
Ändringen i IAS 36 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Laval har beslutat att förtidstillämpa ändringarna i IAS 36 under 2013 för att undvika onödiga upplysningar.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande redovisningstolkningar framtagna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare.
IFRIC 21 "Avgifter" är en tolkning som tydliggör när en skuld för avgifter skall redovisas. Avgifter avser avgifter/skatter som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar eller förordningar med undantag av inkomstskatter, straffavgifter och böter.
IFRIC 21 har ännu inte godkänts av EU. Tolkningen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att IFRIC 21 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
I övrigt kommer Alfa Laval att närmare utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2013 var det förvaltade kapitalet MSEK 18 759 (18 723).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätvärden som inkluderar:
| Rikt Riktvärden |
Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | värden | inte satta | 2013 | 2012 * | 3 år | 5 år | 8 år | ||
| Faktureringstillväxt per år ** | ≥8% | 0,4% | 4,1% | 7,0% | 1,5% | 10,4% | |||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA ** | 15% | 16,4% | 16,5% | 17,1% | 17,6% | 18,2% | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital | ≥25% | 26,4% | 27,4% | 28,4% | 31,2% | 37,5% | |||
| Skuldsättningsgrad | <0,75 | 0,16 | 0,30 | 0,23 | 0,14 | 0,18 | |||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar *** |
10% | 12,5% | 10,2% | 10,9% | 13,3% | 12,6% | |||
| Investeringar *** | 2,0% | 1,7% | 1,8% | 1,8% | 1,8% | 2,0% | |||
| Avkastning på eget kapital | X | 20,4% | 22,9% | 22,1% | 23,0% | 28,4% | |||
| Soliditet | X | 46,3% | 41,3% | 43,8% | 45,6% | 41,9% | |||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | X | 0,48 | 0,8 | 0,6 | 0,4 | 0,4 | |||
| Räntetäckningsgrad | X | 22,2 | 23,2 | 24,7 | 25,0 | 23,7 |
* Omräknad till nya IAS 19. ** genomsnitt över en konjunkturcykel *** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
På längre sikt bör skuldsättningsgraden vara lägre än 0,75. Som ett resultat av större förvärv kan graden temporärt överstiga 0,75, men graden förväntas sedan snart minska ner under 0,75 beroende på positivt kassaflöde och resultat från den förvärvade verksamheten.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de mellanstora företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 13 och 14 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2013 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 96,9 (97,1) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa
Laval har en kommersiell exponering upp till, men ej överstigande, 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering den 31 december 2013 i olika valutor före och efter säkringar för de kommande 12 månaderna uppgår till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
Påverkan på rörelseresultatet av valutakursförändringar exklusive säkringsåtgärder
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | |||
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% | |
| USD | 192 | -192 | 245 | -245 | |
| EUR | 96 | -96 | 72 | -72 | |
| CAD | 52 | -52 | 47 | -47 | |
| NOK | 35 | -35 | 31 | -31 | |
| DKK | -95 | 95 | -98 | 98 | |
| JPY | 2 | -2 | -14 | 14 | |
| Övriga | 40 | -40 | 41 | -41 | |
| Totalt | 322 | -322 | 324 | -324 |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2013 | 2012 | ||
| Original- | Original- | |||
| valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||
| USD | -590 | -3 844 | -577 | -3 750 |
| EUR | -526 | -4 715 | -134 | -1 157 |
| KRW | – | – | -93 436 | -567 |
| CAD | -26 | -155 | -50 | -329 |
| JPY | -1 402 | -87 | – | – |
| BRL | – | – | -2 | -6 |
| RUB | -13 | -3 | -117 | -25 |
| Övriga | -28 | -19 | ||
| Totalt | -8 832 | -5 853 | ||
| Inflöden: | ||||
| SEK | 2 926 | 2 926 | 5 480 | 5 480 |
| DKK | 605 | 727 | 84 | 96 |
| NOK | 4 771 | 5 062 | 104 | 121 |
| CNY | 151 | 162 | 5 | 5 |
| SGD | 16 | 84 | 4 | 24 |
| GBP | 10 | 103 | 14 | 148 |
| JPY | – | – | 1 892 | 142 |
| AUD | 8 | 47 | 8 | 53 |
| Övriga | 0 | 0 | ||
| Totalt | 9 111 | 6 069 |
När dotterbolagens rapporter över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att totalresultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kurs rörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Netto tillgångar och skulder per valuta
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK -83 (214) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska. En förändring i det utländska dotterbolagets nettotillgångar över tiden kan ha samma effekt.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 53 (36) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 19,0 (26,3) månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 12,6 (12,8) månader vid utgången av 2013.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
Sammantaget innebär detta att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk definieras som risken för för ändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värde pappersinnehav om totalt MSEK 255 (140). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 716. Lånet förfaller i april 2016.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25. Lånet har återbetalats på förfallodagen den 30 december 2013.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 437 med ett banksyndikat. Per 31 december 2013 utnyttjades MSEK 704 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2017.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 1 793.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130, motsvarande MSEK 1 165. Lånet förfaller i mars 2018. I december 2013 avtalade Alfa Laval med Europeiska Investeringsbanken om en lånefacilitet om ytterligare MEUR 115 med en duration om sju år. Detta lån har inte utnyttjats per den 31 december 2013.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Förfallostrukturen på koncernens upplåning
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för valutaderivat, räntederivat, metallderivat och elderivat nedan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Förfallostruktur för räntederivat
Negativa kassaflöden
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verklig heten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 13. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitets säkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf:
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om sex till tolv månader beroende på kundsegment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i orderingången större än 10 procent. Konjunkturnedgången under 2009 och 2010 innebar dock en betydligt större nedgång i orderingången. Detta berodde delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig prisuppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Framför allt under perioden 2006 till 2011 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel, koppar och aluminium som har säkrats under 2013 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2014 som var säkrade vid utgången av 2013. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljöpåverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 42.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2013, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 759 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 819 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annan stans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningarna i Richmond, Lykens, Chesapeake, Sarasota och Newburyport i USA. Ett antal andra viktiga produktionsanläggningar utvärderas och kan komma att slutligen bli HPR klassade.
En HPR klassning innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder. För andra produktionsanläggningar, som inte är HPR klassade, är målet också att reducera risken för skador och produktionsavbrott till ett minimum genom att bland annat hålla antändningskällor under strikt kontroll. Besök för förebyggande skadearbete genomförs enligt ett schema baserat på storlek och vikt för Alfa Laval.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kreditvillkoren i låneavtal. Låneavtalet med syndikatbankerna innehåller inga sådana restriktioner.
Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och off-shore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipmentdivisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Service. Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel
| Koncernen MSEK Equipment |
2013 1 495 |
2012 1 583 |
|---|---|---|
| Orderstock | ||
| Totalt | 30 335 | 30 339 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Marine & Diesel | 6 796 | 6 557 |
| Process Technology | 13 935 | 14 081 |
| Equipment | 9 604 | 9 701 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Service. Under 2013 har Alfa Laval bytt namn på de tre tidigare "Parts & Service"
segmenten till enbart "Service" för att betona vikten av service och för att skapa fokus på det som ligger utanför reservdelar.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Equipment | 1 306 | 1 389 |
| Process Technology | 2 479 | 2 194 |
| Marine & Diesel | 1 243 | 1 458 |
| Övrigt | -581 | -541 |
| Totalt | 4 447 | 4 500 |
| Avstämning mot koncernens total: | ||
| Jämförelsestörande poster | – | -51 |
| Konsolideringsjusteringar | -94 | -53 |
| Totalt rörelseresultat | 4 353 | 4 396 |
| Finansiellt netto | -181 | 133 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 172 | 4 529 |
* Omräknad till nya IAS 19.
Rörelseresultatet i interna bokslut är mycket nära rörelseresultatet enligt IFRS. Det är bara två skillnader. Rörelseresultatet i interna bokslut inkluderar inte jämförelsestörande poster och inte heller alla konsolideringsjusteringar som görs i det officiella bokslutet.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Equipment | 9 595 | 9 476 |
| Process Technology | 13 813 | 12 812 |
| Marine & Diesel | 6 526 | 7 525 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Totalt | 29 934 | 29 813 |
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * | 2013 | 2012 * |
| Equipment | 5 955 | 5 804 | 910 | 986 |
| Process Technology | 10 828 | 10 608 | 4 029 | 4 304 |
| Marine & Diesel | 8 101 | 8 309 | 2 167 | 2 043 |
| Övrigt | 5 236 | 5 395 | 2 442 | 2 188 |
| Deltotal | 30 120 | 30 116 | 9 548 | 9 521 |
| Corporate | 4 818 | 4 872 | 9 228 | 11 014 |
| Totalt | 34 938 | 34 988 | 18 776 | 20 535 |
* Omräknad till nya IAS 19.
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| Investeringar | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | |
| Equipment | 57 | 46 | |
| Process Technology | 98 | 110 | |
| Marine & Diesel | 49 | 38 | |
| Övrigt | 291 | 337 | |
| Totalt | 495 | 531 |
| Totalt | 1 010 | 934 |
|---|---|---|
| Övrigt | 336 | 318 |
| Marine & Diesel | 204 | 224 |
| Process Technology | 297 | 230 |
| Equipment | 173 | 162 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Koncernen | ||
| Avskrivningar |
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||
| Sverige | 916 | 3,1 | 856 | 2,9 |
| Övriga EU | 8 176 | 27,4 | 7 911 | 26,5 |
| Övriga Europa | 2 702 | 9,0 | 2 521 | 8,5 |
| USA | 4 857 | 16,2 | 4 626 | 15,5 |
| Övriga Nordamerika | 1 117 | 3,7 | 921 | 3,1 |
| Latinamerika | 1 797 | 6,0 | 1 950 | 6,5 |
| Afrika | 299 | 1,0 | 330 | 1,1 |
| Kina | 2 992 | 10,0 | 3 298 | 11,1 |
| Övriga Asien | 6 646 | 22,2 | 6 969 | 23,4 |
| Oceanien | 432 | 1,4 | 431 | 1,4 |
| Totalt | 29 934 | 100,0 | 29 813 | 100,0 |
Nettoomsättningen rapporteras per land baserat på faktureringsadressen, vilket normalt är det samma som leveransadressen.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012* | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 445 | 7,7 | 1 504 | 7,9 |
| Danmark | 4 493 | 23,9 | 4 385 | 23,3 |
| Övriga EU | 4 079 | 21,6 | 4 057 | 21,4 |
| Övriga Europa | 298 | 1,6 | 312 | 1,6 |
| USA | 3 890 | 20,6 | 3 631 | 19,2 |
| Övriga Nordamerika | 110 | 0,6 | 120 | 0,6 |
| Latinamerika | 366 | 1,9 | 429 | 2,3 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 2 680 | 14,2 | 2 890 | 15,3 |
| Oceanien | 77 | 0,4 | 93 | 0,5 |
| Deltotal | 17 439 | 92,5 | 17 422 | 92,1 |
| Andra långfristiga | ||||
| värdepappersinnehav | 8 | 0,0 | 9 | 0,0 |
| Pensionstillgångar | 11 | 0,1 | 3 | 0,0 |
| Uppskjutna skatte | ||||
| fordringar | 1 401 | 7,4 | 1 497 | 7,9 |
| Totalt | 18 859 | 100,0 | 18 931 | 100,0 |
* Omräknad till nya IAS 19.
| Koncernen | |
|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 68 | 13,7 | 66 | 12,4 |
| Danmark | 82 | 16,5 | 41 | 7,7 |
| Övriga EU | 111 | 22,4 | 99 | 18,6 |
| Övriga Europa | 17 | 3,5 | 13 | 2,5 |
| USA | 91 | 18,4 | 32 | 5,9 |
| Övriga Nordamerika | 3 | 0,7 | 6 | 1,2 |
| Latinamerika | 14 | 2,8 | 22 | 4,1 |
| Afrika | 0 | 0,0 | 0 | 0,1 |
| Kina | 56 | 11,3 | 113 | 21,4 |
| Indien | 36 | 7,3 | 103 | 19,4 |
| Övriga Asien | 16 | 3,2 | 33 | 6,2 |
| Oceanien | 1 | 0,2 | 3 | 0,5 |
| Totalt | 495 | 100,0 | 531 | 100,0 |
| Nettoomsättning per produkt/tjänst | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Egna produkter inom: | ||
| Separering | 6 709 | 6 646 |
| Värmeöverföring | 16 001 | 16 010 |
| Flödeshantering | 3 254 | 3 046 |
| Övrigt | 799 | 919 |
| Relaterade produkter | 1 848 | 1 828 |
| Service | 1 323 | 1 364 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Totalt 29 934 29 813
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av nettoomsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med en volym som representerar 4,8 (3,3) procent av nettoomsättningen. Se not 32 för mer information.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | Totalt antal | |||
| kvinnor | anställda | |||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Moderbolaget | – | – | – | – |
| Dotterbolag | ||||
| i Sverige (9) | 501 | 497 | 2 160 | 2 158 |
| Sverige totalt (9) | 501 | 497 | 2 160 | 2 158 |
| Utlandet totalt (132) | 2 581 | 2 511 | 14 122 | 13 902 |
| Totalt (141) | 3 082 | 3 008 | 16 282 | 16 060 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2013.
| Totalt | 2 160 | 2 158 |
|---|---|---|
| Övrigt * | 90 | 91 |
| Vänersborg | 134 | 139 |
| Stockholm | 11 | 9 |
| Ronneby | 254 | 261 |
| Lund | 1 014 | 1 006 |
| Eskilstuna | 214 | 212 |
| Botkyrka | 443 | 440 |
| 2013 | 2012 | |
| Koncernen |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
Medeltal anställda – per land
| Koncorpo | ||
|---|---|---|
| Koncernen | Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Argentina | 10 | 10 | 38 | 38 |
| Australien | 17 | 17 | 109 | 110 |
| Belgien | 2 | 2 | 29 | 28 |
| Brasilien | 54 | 52 | 582 | 579 |
| Bulgarien | 7 | 11 | 23 | 40 |
| Chile | 11 | 8 | 45 | 38 |
| Colombia | 10 | 8 | 20 | 19 |
| Danmark | 394 | 412 | 1 740 | 1 715 |
| Filippinerna | 4 | 3 | 12 | 11 |
| Finland | 44 | 43 | 249 | 250 |
| Frankrike | 160 | 159 | 902 | 894 |
| Förenade Arabemiraten | 19 | 19 | 182 | 175 |
| Grekland | 6 | 6 | 20 | 20 |
| Hong Kong | 7 | 8 | 20 | 22 |
| Indien | 79 | 71 | 1 455 | 1 462 |
| Indonesien | 17 | 17 | 84 | 73 |
| Iran | 1 | 2 | 5 | 9 |
| Italien | 150 | 142 | 866 | 843 |
| Japan | 60 | 57 | 267 | 282 |
| Kanada | 19 | 17 | 95 | 86 |
| Kazakstan | 0 | 2 | 2 | 6 |
| Kina | 577 | 548 | 2 700 | 2 831 |
| Korea | 58 | 66 | 305 | 355 |
| Lettland | 5 | 6 | 13 | 14 |
| Malaysia | 32 | 27 | 102 | 87 |
| Mexiko | 16 | 15 | 57 | 60 |
| Nederländerna | 56 | 51 | 312 | 297 |
| Norge | 8 | 7 | 39 | 38 |
| Nya Zeeland | 5 | 5 | 18 | 18 |
| Panama | 3 | 3 | 9 | 7 |
| Peru | 7 | 7 | 26 | 28 |
| Polen | 45 | 46 | 226 | 229 |
| Portugal | 3 | 4 | 10 | 12 |
| Qatar | – | – | 8 | 8 |
| Rumänien | 4 | 5 | 13 | 13 |
| Ryssland | 117 | 116 | 348 | 333 |
| Schweiz | 4 | 4 | 16 | 15 |
| Singapore | 49 | 43 | 169 | 154 |
| Slovakien | 2 | 2 | 10 | 10 |
| Spanien | 20 | 20 | 79 | 81 |
| Storbritannien | 56 | 48 | 354 | 312 |
| Sverige | 501 | 497 | 2 160 | 2 158 |
| Sydafrika | 9 | 4 | 42 | 36 |
| Taiwan | 13 | 13 | 37 | 39 |
| Thailand | 12 | 11 | 59 | 67 |
| Tjeckien | 8 | 8 | 38 | 39 |
| Turkiet | 7 | 7 | 43 | 41 |
| Tyskland | 75 | 75 | 392 | 385 |
| Ukraina | 9 | 9 | 19 | 20 |
| Ungern | 4 | 4 | 13 | 15 |
| USA | 280 | 247 | 1 837 | 1 438 |
| Venezuela | 1 | 3 | 6 | 7 |
| Vietnam | 20 | 36 | 54 | 188 |
| Österrike | 5 | 5 | 23 | 25 |
Könsfördelningen bland ledande befattningshavare
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||||
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 12 | 75,0 | 25,0 | 11 | 72,7 | 27,3 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 11 | 90,9 | 9,1 | 11 | 90,9 | 9,1 |
| Chefer i Sverige | 269 | 80,7 | 19,3 | 241 | 82,2 | 17,8 |
| Chefer utanför Sverige | 1 728 | 84,1 | 15,9 | 1 664 | 84,7 | 15,3 |
| Chefer totalt | 1 997 | 83,6 | 16,4 | 1 905 | 84,4 | 15,6 |
| Anställda i Sverige | 2 160 | 76,8 | 23,2 | 2 158 | 77,0 | 23,0 |
| Anställda utanför Sverige | 14 122 | 81,7 | 18,3 | 13 902 | 81,9 | 18,1 |
| Anställda totalt | 16 282 | 81,1 | 18,9 | 16 060 | 81,3 | 18,7 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 229 | 220 |
| - varav rörliga lönedelar | 40 | 32 |
| Övriga | 5 430 | 5 186 |
| Summa löner och ersättningar | 5 659 | 5 406 |
| Sociala kostnader | 968 | 953 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 102 | 100 |
| Pensionskostnader, premiebestämda planer | 415 | 394 |
| Totala personalomkostnader | 7 144 | 6 853 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 37 (34) respektive MSEK 298 (274). MSEK 130 (134) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2012 till 2013 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Årsstämmorna 2011 till 2013 beslutade att implementera steg ett till tre av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Skillnaden mellan programmen är att det modifierade programmet medger ett högre utfall och ett mer centrerat intervall inom vilket en tilldelning sker.
Det långsiktiga incitamentsprogrammet riktar sig till maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Tilldelningen under varje del fastställs oberoende av de övriga två delarna. Eftersom varje steg löper över tre år kommer tre steg av programmen alltid att löpa parallellt. Under 2013 löper steg ett, två och tre av det modifierade programmet parallellt.
Den slutgiltiga tilldelningen för varje steg beräknas på den anställdes baslön per år vid slutet av treårsperioden. Den maximala tilldelningen sätts som en procentsats av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning enligt följande:
| Maximalt långsiktigt incitament | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maximalt långsiktigt incitament i procent av baslönen |
||||
| Modifierade programmet | ||||
| Maximal rörlig | ||||
| ersättning per år i | Totalt över | |||
| procent av baslönen | treårsperioden | |||
| 60% | 45% | |||
| 40% | 30% | |||
| 30% | 25% | |||
| 25% | 20% | |||
| 15% | 12% |
Utfallet av programmen är kopplat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen. Det modifierande programmet öppnar upp för att sätta mer aggressiva EPS mål.
För det modifierade programmet beräknas tilldelningen på följande sätt. När EPS är inom intervallet -10 procent till +10 procent av EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år för varje procent som EPS överstiger den lägre nivån av 90 procent av EPS målet upp till den maximala nivån av 110 procent av EPS målet.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i detta program utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Utbetalda ersättningar från det långsiktiga incitamentsprogrammet påverkar inte den pensionsgrundande lönen eller semesterlönen.
Baserat på utfallet av EPS under perioden 2008 till 2013 har de olika stegen resulterat i följande tilldelningar:
Kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram
| Koncernen | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | Per år | Ackumulerat | |||||||||||||
| Beslutat | Avseende perioden | Faktiskt utfall i % av maximalt utfall | Betalning i pro cent av baslönen |
Tilldelningar | |||||||||||
| Plan | Steg | av års stämman |
1 januari – 31 december | Betalas i april |
2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | Hittills | baserat på 15% i rörlig ersättning |
Betalda Bedömda | ||
| Ursprungligt program | |||||||||||||||
| Ett | 2008 | 2008 | 2010 | 2011 | N/A | N/A | N/A | 11,00% | 0,00% 100,00% | 37,00% | 2,78% | 5 | N/A | ||
| Två | 2009 | 2009 | 2011 | 2012 | N/A | N/A | 51,92% | 80,25% | 58,50% | N/A | 63,56% | 4,77% | 9 | N/A | |
| Tre | 2010 | 2010 | 2012 | 2013 | N/A | 100,00% 100,00% 100,00% | N/A | N/A 100,00% | 7,50% | 15 | N/A | ||||
| Modifierat program | |||||||||||||||
| Ett | 2011 | 2011 | 2013 | 2014 | 33,65% | 100,00% 100,00% | N/A | N/A | N/A | 77,88% | 9,35% | N/A | 23 | ||
| Två | 2012 | 2012 | 2014 | 2015 | 23,57% | 99,06% | N/A | N/A | N/A | N/A | 61,32% | 4,91% | N/A | 13 | |
| Tre | 2013 | 2013 | 2015 | 2016 | 100,0% | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A 100,00% | 4,00% | N/A | 11 | ||
| Tilldelning per år | 17 | 25 | 17 | 9 | 3 | 5 | Totalt | 29 | 47 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Ersättningarna till övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av ersättningsutskottet enligt samma riktlinjer. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att erbjuda en marknadsmässig ersättning där ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt, allt jämfört med de mål som ställts upp för året.
Riktlinjerna för pension, uppsägning och avgångsvederlag skiljer sig åt mellan koncernchefen/verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare och framgår av respektive nedanstående avsnitt.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Årsstämmorna 2011 till 2013 beslutade att implementera steg ett till tre av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2014 att implementera steg fyra av detta modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2016. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Koncernchefen och verkställande direktören Lars Renström erhåller en ersättning om SEK 16 954 683 (16 007 287), varav SEK 4 329 832 (5 100 000) utgör den rörliga delen och SEK 2 652 000 (1 632 002) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. Ersättningen innehåller värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning och kontant utbetald semester.
Lars Renström har en baslön om SEK 9 280 000 (8 840 000) per år. I hans ersättningspaket finns en rörlig del med ett icke garanterat mål om 30 (30) procent av baslönen och med en maximal möjlighet av 60 (60) procent. Han omfattas av det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2013 SEK 2 283 141 (3 656 535). De intjänade obetalda tilldelningarna per 31 december 2013 uppgick till SEK 6 500 901. Han har inget avtal om förtida pension. Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 65 års ålder. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Om Alfa Laval avbryter hans anställning före 63 års ålder erhåller han 24 månaders ersättning. Om Alfa Laval avbryter hans anställning efter 63 års ålder erhåller han 24 månaders ersättning reducerad med antalet månader som har passerat sedan han fyllde 63.
Under året har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende åldersoch efterlevandepension om SEK 5 409 899 (5 681 143). Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om SEK 99 278 (174 286).
Anställningsavtalet för Lars Renström sträcker sig fram till 2016.
Andra ledande befattningshavare utgörs av de tio medlemmarna i koncernledningen utöver verkställande direktören. Deras ersättning har uppgått till MSEK 41 (38), varav den rörliga delen utgjorde MSEK 7 (9) och MSEK 5 (3) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. De omfattas av
det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2013 MSEK 4 (6). De intjänade obetalda tilldelningarna per 31 december 2013 uppgick till MSEK 12. Under 2013 har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om MSEK 16 (16) för dem. Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om MSEK 0 (1).
För dessa ledande befattningshavare har förtida pension i några fall utfästs från 62 års ålder. Det som erbjuds är en premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Förtida pension utfästs selektivt och bara efter ett särskilt beslut i ersättningsutskottet. För löner över 30 basbelopp finns en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna hade också fram till den 1 maj 2012 en särskild familjepension som utgjorde en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. För de personer som var ledande befattningshavare den 1 maj 2012 har den särskilda familjepensionen omvandlats till en premiebaserad kompletterande ålderspension baserat på premienivån för december 2011. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Alfa Laval har givit utfästelser om avgångsvederlag till en begränsad grupp av ledande befattningshavare. Utfästelserna anger ett maximalt vederlag på högst motsvarande två årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
För 2013 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt SEK 4 895 000 (4 275 000), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
Ersättningar till styrelseledamöter *
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| SEK | 2013 | 2012 | |
| Arvode per uppdrag: | |||
| Styrelsens ordförande | 1 175 000 | 1 150 000 | |
| Övriga styrelseledamöter | 460 000 | 450 000 | |
| Tillägg till: | |||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 150 000 | 125 000 | |
| Övriga ledamöter i revisionsutskottet | 100 000 | 75 000 | |
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | |
| Övriga ledamöter i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | |
| Arvode per namn: | |||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 225 000 | 1 200 000 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 560 000 | 525 000 |
| Arne Frank | Ledamot | 460 000 | 450 000 |
| Björn Hägglund | Ledamot | 510 000 | 500 000 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 560 000 | 525 000 |
| Finn Rausing | Ledamot | 610 000 | 575 000 |
| Jörn Rausing | Ledamot | 510 000 | 500 000 |
| Ulf Wiinberg | Ledamot | 460 000 | – |
| Totalt | 4 895 000 | 4 275 000 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har haft följande ledamöter under de senaste två åren:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Revisionsutskottet: | ||
| Ordförande | Finn Rausing | Finn Rausing |
| Övrig ledamot | Gunilla Berg | Gunilla Berg |
| Övrig ledamot | Ulla Litzén | Ulla Litzén |
| Ersättningsutskottet: | ||
| Ordförande | Anders Narvinger | Anders Narvinger |
| Övrig ledamot | Björn Hägglund | Björn Hägglund |
| Övrig ledamot | Jörn Rausing | Jörn Rausing |
Ledamöterna i utskotten väljs vid konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman.
Årsstämman 2013 beslutade att återvälja Ernst & Young som koncernens revisorer för det kommande året.
| Arvoden och kostnadsersättning | ||
|---|---|---|
| -------------------------------- | -- | -- |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Revisionsuppdrag | ||
| Ernst & Young | 28 | 29 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 1 |
| Totalt | 29 | 30 |
| Andra revisionstjänster | ||
| Ernst & Young | 3 | 16 |
| Övriga revisionsbyråer | 5 | 3 |
| Totalt | 8 | 19 |
| Skatterådgivning | ||
| Ernst & Young | 5 | 3 |
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 4 |
| Totalt | 8 | 7 |
| Övriga tjänster | ||
| Ernst & Young | 2 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 2 | 3 |
| Totalt | 4 | 4 |
| Omkostnader | ||
| Ernst & Young | 1 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 |
| Totalt | 1 | 1 |
| Totalt | ||
| Ernst & Young | 39 | 50 |
| Övriga revisionsbyråer | 11 | 11 |
| Totalt | 50 | 61 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Operativa | ||
| Övriga rörelseintäkter | 453 | 384 |
| Jämförelsestörande poster | – | – |
| Totala övriga rörelseintäkter | 453 | 384 |
| Övriga rörelsekostnader Jämförelsestörande poster |
-882 – |
-873 -51 |
| Totala övriga rörelsekostnader | -882 | -924 |
* Omräknad till nya IAS 19.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Förlust vid: | ||
| Nedskrivning av goodwill i Onnuri | – | -48 |
| Försäljning av fastigheter | – | -3 |
| Deltotal förluster/kostnader | – | -51 |
| Totalt netto | – | -51 |
Den jämförelsestörande kostnaden under 2012 om MSEK -51 avsåg nedskrivning av goodwillen avseende förvärvet av Onnuri med MSEK -48 och en realiserad förlust vid försäljning av en fastighet i Korea som användes av Onnuri med MSEK -3.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Kostnad sålda varor | -838 | -782 |
| Försäljning | -38 | -37 |
| Administration | -59 | -68 |
| Forskning och utveckling | -8 | -7 |
| Övriga intäkter och kostnader | -67 | -40 |
| Totalt | -1 010 | -934 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Patent och icke patenterat kunnande, | ||
| varumärken, etc. | -513 | -439 |
| Maskiner och inventarier | -388 | -384 |
| Finansiell leasing maskiner och inventarier | -4 | -4 |
| Byggnader och markanläggningar | -98 | -100 |
| Finansiell leasing byggnader | -7 | -7 |
| Totalt | -1 010 | -934 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Utdelningar från övriga | 7 | 2 |
| Förändring i verkligt värde av värdepapper | 1 | 6 |
| Totalt | 8 | 8 |
| Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | Fördelat på typ av intäkt/kostnad eller vinst/förlust | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2013 | 2012 | MSEK | 2013 | 2012 |
| Ränteintäkter | Ränteintäkter | ||||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | Externa bolag | 2 | 0 |
| Övriga räntor | 147 | 112 | Dotterbolag | 69 | 115 |
| Kursvinster | Kursvinster | ||||
| Orealiserade | 163 | 122 | Orealiserade | 8 | 3 |
| Realiserade | 48 | 267 | Totalt | 79 | 118 |
| Totalt | 358 | 501 | Räntekostnader | ||
| Räntekostnader | Externa bolag | – | 0 | ||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | Kursförluster | ||
| Övriga räntor | -245 | -246 | Orealiserade | -4 | -4 |
| Kursförluster | Totalt | -4 | -4 | ||
| Orealiserade | -175 | -72 | |||
| Realiserade | -127 | -58 | |||
| Totalt | -547 | -376 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK -83 (214) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK -65 (158).
Innehav utan bestämmande inflytande avser sju dotterbolag i Brasilien, Kina, Frankrike, Indien, Kazakstan, Ryssland och Singapore med ägare med innehav utan bestämmande inflytande.
| Summa finansiella tillgångar | 247 | 131 | 61 | 92 | 158 | 233 | 8 006 | 8 037 | 8 | 9 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kassa och bank | * | – | – | – | – | – | – | 1 454 | 1 404 | – | – |
| Övriga placeringar | * | – | – | – | – | – | – | 16 | 13 | – | – |
| värdepapper | 1 | 247 | 131 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Obligationer och andra | |||||||||||
| Placeringar hos banker | * | – | – | – | – | – | – | 348 | 283 | – | – |
| Kortfristiga placeringar | |||||||||||
| Derivattillgångar | 1 | – | – | 61 | 92 | 158 | 233 | – | – | – | – |
| Upplupna intäkter | * | – | – | – | – | – | – | 55 | 39 | – | – |
| Övriga fordringar | * | – | – | – | – | – | – | 778 | 783 | – | – |
| Växelfordringar | * | – | – | – | – | – | – | 296 | 304 | – | – |
| Kundfordringar | * | – | – | – | – | – | – | 5 059 | 5 211 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | * | ||||||||||
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| pappersinnehav | 1 och 2 | – | – | – | – | – | – | – | – | 8 | 9 |
| Andra långfristiga värde | |||||||||||
| Övriga anläggningstill gångar |
|||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| hierarki nivå | redovisningstillfället | handel | säkringsredovisning | ||||||||
| Värderings | Identifierade vid första | Innehav för | Derivat använda för | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | kundfordringar | som kan säljas | |||||||||
| Lånefordringar och | Finansiella tillgångar |
* Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet. Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet: | Lån | ||||||
| Värderings | Innehav | Derivat använda för | |||||
| hierarki nivå | för handel | säkrings redovisning | |||||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 * | |
| Långfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut | * | – | – | – | – | 2 813 | 4 679 |
| Riktad låneemission | * | – | – | – | – | 716 | 714 |
| Kortfristiga skulder | |||||||
| Skulder till kreditinstitut | * | – | – | – | – | 1 049 | 610 |
| Leverantörsskulder | * | – | – | – | – | 2 250 | 2 198 |
| Växelskulder | * | – | – | – | – | 144 | 135 |
| Övriga skulder | * | – | – | – | – | 1 448 | 1 284 |
| Upplupna kostnader | * | – | – | – | – | 1 714 | 1 652 |
| Derivatskulder | 1 | 100 | 60 | 134 | 127 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 100 | 60 | 134 | 127 | 10 134 | 11 272 |
* Värderade till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet är det samma som det verkliga värdet.
Värderingshierarki nivå 1 är enligt noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder.
Värderingshierarki nivå 2 är utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata utanför nivå 1.
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som rapporten över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 97–103.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 10 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 1 (45) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK 0 (2), kursvinster i not 11 med MSEK – (43) och ränteintäkter i not 11 med resterande MSEK 1 (–).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 11 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -31 (-13) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -5 (-1) och kursförluster i not 11 med MSEK -26 (-12).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 11 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK -0 (-0), se kommentarerna till rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK 1 (6), se not 10.
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skillnad mellan kon | |||||||||
| trakterad kurs och nuvarande kurs |
|||||||||
| MSEK | Valutapar | 2013 | 2012 | ||||||
| Derivattillgångar | |||||||||
| /derivatskulder | |||||||||
| Terminskontrakt i | |||||||||
| utländsk valuta: | EUR | USD | 37 | 40 | |||||
| EUR | SEK | -38 | 62 | ||||||
| EUR | AUD | 4 | 0 | ||||||
| EUR | CAD | 6 | 0 | ||||||
| EUR | DKK | -1 | -2 | ||||||
| EUR | JPY | 4 | 1 | ||||||
| USD | CAD | 1 | -2 | ||||||
| USD | DKK | 10 | 3 | ||||||
| USD | GBP | – | -1 | ||||||
| USD | SEK | -19 | 36 | ||||||
| USD | JPY | 1 | -12 | ||||||
| DKK | SEK | 4 | 6 | ||||||
| USD | KRW | -14 | -17 | ||||||
| NOK | EUR | -7 | – | ||||||
| NOK | SEK | -1 | – | ||||||
| NOK | USD | -3 | 1 | ||||||
| CNY | USD | 1 | – | ||||||
| Övriga | Övriga | -1 | 0 | ||||||
| Deltotal | -16 | 115 | |||||||
| Valutaoptioner | -1 | 3 | |||||||
| Ränteswapar | 20 | 15 | |||||||
| Terminskontrakt i metaller | -14 | 5 | |||||||
| Elderivat | -4 | 0 | |||||||
| Totalt, motsvarande en netto | |||||||||
| derivattillgång (+) eller skuld (-) | -15 | 138 |
För valutaoptioner och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta, ränteswapar och terminskontrakt i metaller har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i rapporten över finansiell ställning.
Skatt på årets resultat och övriga skatter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: | ||
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 319 | -1 426 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | -1 | 4 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader | 222 | 44 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter | 0 | 99 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad | 0 | 0 |
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
0 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion av uppskjuten skattefordran | ||
| eller uppskjuten skatteintäkt avseende återföring av tidigare reduktion | 0 | 0 |
| Övriga skatter | -34 | -27 |
| Total skattekostnad | -1 132 | -1 306 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Följande komponenter ingår: | ||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | -14 | -50 |
| Uppskjuten skatt på omvärderingar av förmånsbestämda åtaganden | -81 | 35 |
| Total skattekostnad | -95 | -15 |
* Omräknad till nya IAS 19.
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
| Total skattekostnad | -1 132 | -1 306 |
|---|---|---|
| Övrigt | -34 | -27 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | -1 | 4 |
| Skatteavdrag från tidigare år | -13 | 2 |
| Skillnader mellan övriga rapporterade bok slutsdispositioner och övriga skattemässi ga bokslutsdispositioner |
8 | 130 |
| Skillnader mellan rapporterade bokförings mässiga avskrivningar och skattemässiga avskrivningar |
0 | -8 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 110 | 79 |
| Skatteeffekten av: Ej avdragsgilla kostnader |
-76 | -129 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 126 | -1 357 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 172 | 4 529 |
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Koncernen |
* Omräknad till nya IAS 19.
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 * | |||
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
22 | 795 | 33 | 927 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
67 | 242 | 67 | 257 |
| Lager | 183 | 28 | 187 | 19 |
| Övriga omsättnings tillgångar |
1 | 5 | 4 | 6 |
| Finansiella tillgångar | 1 | 0 | 15 | 5 |
| Kortfristiga skulder | 1 159 | 77 | 944 | 119 |
| Förlustavdrag ** | 40 | – | 39 | – |
| Andra poster | 10 | 696 | 292 | 683 |
| Deltotal | 1 483 | 1 843 | 1 581 | 2 016 |
| Kvittning inom bolag | -82 | -82 | -84 | -84 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 401 | 1 761 | 1 497 | 1 932 |
* Omräknad till nya IAS 19.
** De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 113 (92). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 618 (849) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida skatteregler och resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlustavdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet eller begränsas av kommande strukturförändringar.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder under 2012 och 2013.
| Skattesats per land | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Procent | 2013 | 2012 |
| Grekland | 26 | 20 |
| Indien | 34 | 32 |
| Mexiko | 30 | 35 |
| Storbritannien | 23 | 24 |
| Sverige | 22 | 26 |
| Thailand | 20 | 23 |
| Ukraina | 19 | 21 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 28 (29) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående balans 2013 |
Justering av föregående års förvärvs analyser |
Förvärvat | Planenlig avskrivning |
Omräknings differens |
Utgående balans 2013 |
| Byggnader | 470 | – | – | -31 | -8 | 431 |
| Mark och markförbättringar | -59 | – | – | – | 25 | -34 |
| Inventarier | 54 | – | – | -27 | 0 | 27 |
| Patent och icke patenterat kunnande | 1 922 | – | 202 | -274 | 21 | 1 871 |
| Varumärken | 1 819 | – | – | -229 | 28 | 1 618 |
| Deltotal övriga övervärden | 4 206 | – | 202 | -561 | 66 | 3 913 |
| Goodwill | 9 792 | -62 | 236 | – | 95 | 10 061 |
| Totalt | 13 998 | -62 | 438 | -561 | 161 | 13 974 |
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden under 2013.
På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 734 (830).
Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2013 visas som en omräkningsdifferens. I not 17 och 18 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Patent och | ||||||||||
| Mark och | icke | |||||||||
| MSEK | markför | patenterat | Varu | Total övriga | ||||||
| År/Företag | Byggnader | bättringar | Inventarier | Lager | kunnande | märken | Övrigt | övervärden | Goodwill | Totalt |
| 2000 | ||||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 452 | 340 | 1 280 | 461 | 660 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | ||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | ||||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| 2005 | ||||||||||
| Packinox | – | – | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| 2006 | ||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | ||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | ||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | ||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | ||||||||||
| och service | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | – | 40 | 39 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | – | 83 | – | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika | – | – | – | – | – | 20 | – | 20 | 16 | 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | 22 | – | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | ||||||||||
| Champ Products | – | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 2 | 31 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 8 | 47 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 42 | 85 |
| Definox | – | – | – | – | 4 | 5 | – | 9 | 2 | 11 |
| Olmi | – | – | – | 37 | 58 | 32 | – | 127 | – | 127 |
| 2011 | ||||||||||
| Servicebolag i USA | – | – | – | – | – | 150 | – | 150 | 126 | 276 |
| Aalborg Industries | 248 | – | – | – | 430 | 860 | – | 1 538 | 3 630 | 5 168 |
| 2012 | ||||||||||
| Vortex Systems | – | – | – | – | 148 | – | – | 148 | 225 | 373 |
| Ashbrook Simon-Hartley | – | – | – | – | 86 | – | – | 86 | 55 | 141 |
| Gamajet Cleaning Systems | – | – | – | – | 47 | – | – | 47 | 37 | 84 |
| Air Cooled Exchangers (ACE) | – | – | – | – | 585 | – | – | 585 | 346 | 931 |
| 2013 | ||||||||||
| Niagara Blower Company | – | – | – | – | 202 | – | – | 202 | 236 | 438 |
| Ackumulerat under perioden | ||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | -24 | -397 | – | – | -99 | -922 | – | -922 |
| Nedskrivning | – | – | – | – | – | – | – | – | -48 | -48 |
| Planenlig avskrivning | -344 | – | -395 | – | -2 286 | -1 177 | -571 | -4 773 | -612 | -5 385 |
| Omräkningsdifferens | -34 | 64 | -6 | 1 | -36 | -94 | 10 | -95 | -797 | -892 |
| Utgående balans | 431 | -34 | 27 | – | 1 871 | 1 618 | – | 3 913 | 10 061 | 13 974 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Maskiner" om MSEK 548 som har avskrivits eller realiserats fullt ut, för "Forskning och utveckling" om MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" om MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
Den 29 maj 2013 förvärvade Alfa Laval det USA-baserade bolaget Niagara Blower Company, en leverantör av energieffektiva, nischade värmeöverföringslösningar. Företagets produkter anpassas till kundens specifika behov och är särskilt lämpade för användning inom olje- och gasprocessindustrin. De används även inom en rad andra industrier såsom kraft, livsmedel, drycker och läkemedel. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, ger följande kommentar till förvärvet: "Förvärvet av Niagara Blower adderar nya och kompletterande produkter, främst luftkylda värmeväxlare, vilka ytterligare stärker vårt erbjudande till olje- och gasprocessindustrin. De stärker vårt amerikanska erbjudande och kommer gradvis även att inkluderas i vårt globala produkterbjudande." Niagara Blower Company är baserat i Buffalo, New York. Alfa Laval avser att integrera Niagara Blower Company i segmentet Energy & Environment, inom Process Technology divisionen. Köpeskillingen uppgår till MSEK 444, varav MSEK 379 har betalts kontant och MSEK 65 innehålls under en period av 1-1,5 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 199, men det sannolika utfallet är MSEK 65, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 8 övertogs i det förvärvade bolaget. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -372. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 202 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 236 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 41, fakturering om MSEK 119 och justerad EBITA om MSEK 17. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2013 hade motsvarande siffror varit MSEK 127, MSEK 289 respektive MSEK 63. Antalet anställda vid utgången av december 2013 uppgick till 98.
Den 28 februari 2013 förvärvade Alfa Laval tillgångar och teknologi till en gasförbränningsenhet från företaget Snecma (Safran). Produkten, som kommer att ingå i erbjudandet från segmentet Marine & Offshore Systems, förväntas generera en försäljning på MSEK 40 under 2013. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Tack vare detta förvärv utökar och stärker vi ytterligare vårt erbjudande till den växande marknaden för transport av gas, ett område som traditionellt har höga inträdesbarriärer. Få företag kan erbjuda denna typ av säkerhetsutrustning." Köpeskillingen om MSEK 42 har betalts kontant. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -42.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna uppnådde Alfa Laval ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att avnoteras från båda börserna den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna uppgick till MSEK 553. Som en del i processen kunde de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under denna period har minoritetsägare med ytterligare 0,68 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 340, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 98,2 procent. Detta innebär att den totala förvärvskostnaden var MSEK 893. Köpeskillingen för förvärven under 2013 om MSEK 62 har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tilllägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -63. Skillnaden om MSEK 50 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Den 22 februari 2013 förvärvade Alfa Laval de återstående minoritetsaktierna i bolaget Tranter Solarice GmbH i Tyskland. Köpeskillingen om MSEK 0 har betalts kontant. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -0. Skillnaden om MSEK -1 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2013 kan sammanfattas på följande sätt:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Minoritet i dotterbolag | Övriga | Totalt | |||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 13 | – | 13 | 13 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | – | – | – | 32 | 202 | 234 | 234 |
| Varulager | – | – | – | 14 | – | 14 | 14 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | – | – | – | 24 | – | 24 | 24 |
| Likvida medel | – | – | – | 8 | – | 8 | 8 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | – | – | – | -62 | – | -62 | -62 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | – | 2 | – | 2 | 2 |
| Förvärvade nettotillgångar | – | – | – | 31 | 202 | 233 | 233 |
| Goodwill 2) | – | 236 | 236 | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | -49 | – | -49 | ||||
| Omräkningsdifferenser | -8 | – | -8 | ||||
| Eget kapital hänförligt till innehav utan | |||||||
| bestämmande inflytande | -5 | – | -5 | ||||
| Köpeskilling | -62 | -469 | -531 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 3) | -1 | -1 | -2 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 4) | – | 66 | 66 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 8 | 8 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -36 | -36 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -63 | -432 | -495 |
1) Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
3) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
4) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Sannolikt utfall har beräknats.
Alfa Laval förvärvade det USA-baserade bolaget Air Cooled Exchangers, LLC (ACE), en ledande leverantör av specialanpassade luftvärmeväxlare för kylning av luft, naturgas, olja och vatten till såväl naturgasmarknaden som andra energirelaterade slutmarknader. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, gav följande kommentar: "Förvärvet av ACE adderar ett nytt produktsortiment till vårt erbjudande inom värmeöverföring vid en tidpunkt då efterfrågan på luftkylda värmeväxlare ökar, speciellt från naturgasmarknaden. Kombinationen stärker Alfa Lavals övergripande position ytterligare och gör oss ännu bättre rustade för att möta de energirelaterade slutmarknaderna." Alfa Laval avser att integrera Air Cooled Exchangers, LLC, i Energy & Environment segmentet inom Process Technology divisionen. Bolaget förvärvades per den 31 december 2012. Bolaget är lokaliserat i Broken Arrow, Oklahoma, USA. Köpeskillingen uppgick till MSEK 1 027, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -1 028. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 585 till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 357 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2013 har värdet på goodwillen minskats med MSEK 11 till MSEK 346. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet tillförde bolaget Alfa Laval en orderingång om MSEK -, fakturering om MSEK - och justerad EBITA om MSEK - under 2012, i och med att förvärvet skedde per utgången av 2012. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 410, MSEK 394 respektive MSEK 124. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 230.
Den 27 november 2012 förvärvade Alfa Laval de resterande 10 procenten av aktierna i dotterbolaget LHE Co Ltd i Sydkorea från minoritetsaktieägaren. Köpeskillingen uppgick till MSEK 102, varav allt betalades kontant. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -102. Skillnaden om MSEK 51 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna redovisades mot eget kapital.
Alfa Laval förvärvade Gamajet Cleaning Systems Inc., en ledande leverantör av tankrengöringsmaskiner samt slutna och flyttbara rengöringssystem för den industriella och sanitära marknaden i Nordamerika. Gamajet har sitt huvudkontor i Exton, Pennsylvania. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Under de senaste tio åren har vi byggt upp en ledande ställning inom tankrengöring. Gamajet stämmer väl överens med våra ambitioner och breddar dessutom vår produktportfölj. Bolaget kommer framförallt att stärka vårt erbjudande till den industriella marknaden, men även vår ställning i Nordamerika." Gamajet Cleaning Systems kommer att integreras i Alfa Laval. Bolaget konsoliderades från och med den 23 augusti 2012. Köpeskillingen uppgick till MSEK 116, varav MSEK 82 betalades kontant och MSEK 34 innehölls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylldes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 34, men det sannolika utfallet var MSEK 34, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -83. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 47 till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 37 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2013. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet tillförde bolaget Alfa Laval en orderingång om MSEK 23, fakturering om MSEK 24 och justerad EBITA om MSEK 4 under 2012. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 61, MSEK 59 respektive MSEK 7. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 31.
Alfa Laval förvärvade Ashbrook Simon-Hartley, en ledande leverantör av silbandpressar, som är ett komplement och alternativ till Alfa Lavals dekantrar för användning inom kommunal och industriell vattenrening. Ashbrook Simon-Hartley med huvudkontor i Houston, Texas, USA, och kontor i Storbritannien, Chile och Brasilien, har en installerad bas av produkter runt om i världen. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Jag är väldigt glad att vi fick möjlighet att förvärva Ashbrook Simon-Hartley. Med detta förvärv kompletterar och expanderar vi vårt sortiment av produkter och lösningar som ytterligare stärker vårt erbjudande inom kommunal och industriell vattenrening." Ashbrook Simon-Hartley grundades för mer än 100 år sedan. Avsikten är att integrera Ashbrook Simon-Hartley i Alfa Laval. Bolaget konsoliderades från och med den 1 augusti 2012. Köpeskillingen uppgick till MSEK 318, varav MSEK 263 betalades kontant och MSEK 55 innehölls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa lönsamhetsmål uppfylldes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 55, men det sannolika utfallet var MSEK 55, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 5, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Vid förvärvet övertogs en kassa om MSEK 11. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -257. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 86 till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 112 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2013 har värdet på goodwillen minskats med MSEK 57 till MSEK 55. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet tillförde bolaget Alfa Laval en orderingång om MSEK 171, fakturering om MSEK 170 och justerad EBITA om MSEK -19 under 2012. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 462, MSEK 398 respektive MSEK -25. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 228.
Alfa Laval förvärvade det USA-baserade bolaget Vortex Systems, en ledande tillverkare av innovativa blandningsutrustningar för olje- och gasindustrin. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade förvärvet: "Förvärvet av Vortex Systems kommer att ytterligare stärka vårt erbjudande till den intressanta olje- och gasindustrin, såväl för landbaserade som offshore applikationer." Vortex Systems är lokaliserat i Houston, Texas, USA. Avsikten är att integrera Vortex Systems i Alfa Laval. Bolaget konsoliderades från och med den 30 juni 2012. Köpeskillingen uppgick till MSEK 350, varav allt betaldes kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 3, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -353. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 148 till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 219 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2013 har värdet på goodwillen ökats med MSEK 6 till MSEK 225. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet tillförde bolaget Alfa Laval en orderingång om MSEK 49, fakturering om MSEK 52 och justerad EBITA om MSEK 23 under 2012. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 109, MSEK 111 respektive MSEK 32. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 19.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. Vid tillfället ägde Alfa Laval 88,8 procent av de utestående aktierna, vilket innebar att det publika ägandet var 11,2 procent. Målet är att Alfa Laval (India) Ltd ska bli ett helägt dotterbolag, vilket ger Alfa Laval större flexibilitet att stödja verksamheten i landet och möta kundernas behov. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Styrelsen i Alfa Laval AB beslutade därför att gå vidare med processen för avnotering. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna har Alfa Laval uppnått ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att ansöka om avnotering från båda börserna. Ansökningarna har blivit beviljade och Alfa Laval (India) Ltd avnoterades den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna har uppgått till MSEK 553. Som en del i processen kan de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under de åtta första månaderna fram till 31 december 2012 har minoritetsägare med ytterligare 0,55 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 278, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 97,5 procent. Skulle i slutändan alla aktieägare sälja sina aktier till Alfa Laval till detta anbudspris kommer förvärvet att innebära en köpeskilling om cirka MSEK 1 065.
Köpeskillingen om MSEK 830 betalades kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 8, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -838. Skillnaden om MSEK 694 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna redovisades mot eget kapital.
Om inte Alfa Laval hade lyckats uppnå ett ägande om 94,4 procent hade bolaget varit förpliktigat att öka det publika ägande i bolaget till 25 procent senast i juni 2013.
Under 2012 betalades en tilläggsköpeskilling om MSEK 2 kontant till den tidigare minoritetsägaren i ett bulgariskt dotterbolag, vilket påverkade kassaflödet med MSEK -2. Skillnaden om MSEK 2 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna redovisades mot eget kapital.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2012 kan sammanfattas på följande sätt:
| Koncernen | |
|---|---|
| Minoritet i dotterbolag | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 96 | – | 96 | 96 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | – | – | – | – | 866 | 866 | 866 |
| Varulager | – | – | – | 89 | – | 89 | 89 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | – | – | – | 220 | – | 220 | 220 |
| Likvida medel | – | – | – | 11 | – | 11 | 11 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | – | – | – | -134 | – | -134 | -134 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | – | – | -61 | -61 | -61 |
| Förvärvade nettotillgångar | – | – | – | 282 | 805 | 1 087 | 1 087 |
| Goodwill 2) | – | 725 | 725 | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | -747 | – | -747 | ||||
| Omräkningsdifferenser | -80 | – | -80 | ||||
| Eget kapital hänförligt till innehav utan | |||||||
| bestämmande inflytande | -107 | – | -107 | ||||
| Köpeskilling | -934 | -1 812 | -2 746 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 3) | -8 | -9 | -17 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 4) | – | 90 | 90 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 11 | 11 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -115 | -115 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -942 | -1 836 | -2 778 |
1) Övervärdena i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
3) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
4) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetmål uppfylls. Det sannolika utfallet har beräknats.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Förvärven av minoritetsandelar i olika dotterbolag och övriga förvärv redovisas inte per förvärv i och med att en sådan redovisning hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten. Istället redovisas de sammanräknade uppdelade på förvärv av minoritetsandelar i dotterbolag och övriga förvärv.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2013, som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Tre av Alfa Lavals rörelsesegment, de tre divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
De kassaflödesgenererande enheternas återvinningsvärde baseras på deras nyttjandevärde, vilket fastställs genom att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras.
De antaganden som använts för prognoserna återspeglar tidigare erfarenheter eller information från externa källor.
Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt om 8,95 (7,36) procent.
Det existerar inte någon rimligt möjlig förändring i ett viktigt antagande i nedskrivningstestet som skulle innebära att det redovisade värdet skulle överstiga återvinningsvärdet. Anledningen är att återvinningsvärdena med mycket god marginal överstiger de redovisade värdena. Därför redovisas ingen känslighetsanalys.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De tre kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Goodwill | ||||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | 10 061 | 9 792 |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | 4 283 | 4 175 |
| Process Technology | 3 370 | 3 346 |
| Equipment | 2 408 | 2 271 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Koncernen | ||
Patent och icke patenterat kunnande
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 876 | 3 129 |
| Inköp | 2 | 0 |
| Företagsförvärv | 32 | – |
| Försäljningar/utrangeringar | -6 | -3 |
| Övervärden | 202 | 866 |
| Omräkningsdifferens | 52 | -116 |
| Utgående balans | 4 158 | 3 876 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 933 | -1 802 |
| Försäljningar/utrangeringar | 3 | 2 |
| Omklassificeringar | – | 0 |
| Avskrivning på övervärden | -274 | -193 |
| Årets avskrivningar | -2 | -3 |
| Omräkningsdifferens | -25 | 63 |
| Utgående balans | -2 231 | -1 933 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 927 | 1 943 |
Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 224 | 223 |
| Inköp | 3 | 11 |
| Försäljningar/utrangeringar | -13 | -6 |
| Omklassificeringar | 20 | 3 |
| Omräkningsdifferens | -10 | -7 |
| Utgående balans | 224 | 224 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -179 | -178 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 4 |
| Omklassificeringar | -1 | -23 |
| Årets avskrivningar | -8 | -10 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 28 |
| Utgående balans | -187 | -179 |
| Utgående planenligt restvärde | 37 | 45 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| Varumärken | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 750 | 2 858 |
| Omräkningsdifferens | 43 | -108 |
| Utgående balans | 2 793 | 2 750 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -931 | -728 |
| Avskrivning på övervärden | -229 | -233 |
| Omräkningsdifferens | -15 | 30 |
| Utgående balans | -1 175 | -931 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 618 | 1 819 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 10 318 | 10 095 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 174 | 734 |
| Nedskrivning av goodwill | – | -48 |
| Omräkningsdifferens | 91 | -463 |
| Utgående balans | 10 583 | 10 318 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -526 | -552 |
| Omräkningsdifferens | 4 | 26 |
| Utgående balans | -522 | -526 |
| Utgående planenligt restvärde | 10 061 | 9 792 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 802 | 2 755 |
| Inköp | 56 | 106 |
| Företagsförvärv | 0 | 41 |
| Försäljningar/utrangeringar | -26 | -37 |
| Omklassificeringar | 75 | 69 |
| Omräkningsdifferens | -54 | -132 |
| Utgående balans | 2 853 | 2 802 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 222 | -1 152 |
| Försäljningar/utrangeringar | 11 | 7 |
| Omklassificeringar | -6 | -38 |
| Avskrivning på övervärden | -31 | -32 |
| Årets avskrivningar | -67 | -68 |
| Omräkningsdifferens | 6 | 61 |
| Utgående balans | -1 309 | -1 222 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 544 | 1 580 |
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter.
Alfa Laval Aalborg BV har flyttat till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna under första halvan av 2013. Den utrymda fastigheten i Spijkenisse i Nederländerna skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Alfa Laval Aalborgs fabrik i Vietnam är till salu eftersom det vietnamesiska bolaget håller på att stängas. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen av dessa fastigheter har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning.
Utöver den fastighet som såldes under 2012 hade Onnuri ytterligare en fastighet i Sydkorea som var tom och planerades att säljas under inledningen av 2013. Den omklassificerades därför till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 9.
Maskiner och andra tekniska anläggningar
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 4 614 | 4 494 |
| Inköp | 160 | 192 |
| Företagsförvärv | 13 | 37 |
| Försäljningar/utrangeringar | -153 | -108 |
| Omklassificeringar | 147 | 227 |
| Omräkningsdifferens | -40 | -228 |
| Utgående balans | 4 741 | 4 614 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -3 198 | -3 073 |
| Försäljningar/utrangeringar | 132 | 88 |
| Företagsförvärv | -3 | -33 |
| Omklassificeringar | -8 | -80 |
| Årets avskrivningar | -255 | -249 |
| Omräkningsdifferens | 14 | 149 |
| Utgående balans | -3 318 | -3 198 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 423 | 1 416 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 032 | 2 033 |
| Inköp | 152 | 122 |
| Företagsförvärv | 0 | 9 |
| Försäljningar/utrangeringar | -85 | -71 |
| Omklassificeringar | 31 | 20 |
| Omräkningsdifferens | -25 | -81 |
| Utgående balans | 2 105 | 2 032 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 493 | -1 480 |
| Försäljningar/utrangeringar | 79 | 58 |
| Företagsförvärv | 0 | -5 |
| Omklassificeringar | -20 | 8 |
| Avskrivning på övervärden | -27 | -29 |
| Årets avskrivningar | -106 | -106 |
| Omräkningsdifferens | 20 | 61 |
| Utgående balans | -1 547 | -1 493 |
| Utgående planenligt restvärde | 558 | 539 |
avseende materiella anläggningstillgångar
| Utgående planenligt restvärde | 137 | 150 |
|---|---|---|
| Utgående balans | 137 | 150 |
| Omräkningsdifferens | 2 | -8 |
| Omklassificeringar | -137 | -150 |
| Inköp | 122 | 100 |
| Ingående balans | 150 | 208 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 147 | 150 |
| Omklassificeringar | – | 2 |
| Omräkningsdifferens | 6 | -5 |
| Utgående balans | 153 | 147 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -25 | -19 |
| Årets avskrivningar | -7 | -7 |
| Omräkningsdifferens | -1 | 1 |
| Utgående balans | -33 | -25 |
| Utgående planenligt restvärde | 120 | 122 |
Leasade maskiner
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 33 | 34 |
| Omklassificeringar | – | 0 |
| Omräkningsdifferens | 1 | -1 |
| Utgående balans | 34 | 33 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -19 | -16 |
| Årets avskrivningar | -3 | -3 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -22 | -19 |
| Utgående planenligt restvärde | 12 | 14 |
Leasade inventarier, verktyg och installationer
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 | 6 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | -4 |
| Omklassificeringar | – | 0 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 1 |
| Utgående balans | 3 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 | -4 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 3 |
| Omklassificeringar | 1 | 1 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -1 | -1 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 2 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
Aktier i dotterbolag och övriga bolag
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 |
| Aktier i övriga bolag | 8 | 9 | – | – |
| Totalt | 8 | 9 | 4 669 | 4 669 |
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
Specifikation över aktier i dotterbolag
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Alfa Laval SpA | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Ashbrook Chile S.A. | Santiago, Chile | 579 999 | 100 | – | |
| Ashbrook Do Brasil Ltda | Pinhais, Brasilien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Bogota, Colombia | 12 195 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 32 983 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval EOOD | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 1 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland BV | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux BV | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding BV | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Groningen BV | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc. | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria e Comércio de Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 100 | – | ||
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| LHE Co. Ltd | Gim Hae, Sydkorea | 4 560 000 | 100 | – | |
| LHE (Qingdao) Heat Exchanger Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Kenus LLP | Almaty, Kazakstan | 90 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 7 130 | 10 | – | |
| Tranter Srl | Monza, Italien | 100 | |||
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Ageratec AB | 556662-3988 | Norrköping, Sverige | 2 723 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS | Moskva, Ryssland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (Kunshan) Manufacturing Co Ltd | Kunshan, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 17 832 739 | 98,2 | – | |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 249 | 100 | – |
Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S | Kolding, Danmark | 40 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Rödovre, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment A/S | Ishoej, Danmark | 61 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg A/S | Aalborg, Danmark | 2 560 972 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltda | Petrópolis, Brasilien | 5 969 400 | 99,5 | – | |
| Aalborg Industries Ltda | Itu, Brasilien | 4 644 373 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Qingdao Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Hong Kong, Kina | 99 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Engineering Bhd | Kuala Lumpur, Malaysia | 100 | – | ||
| Aalborg Industries Water Treatment Pte Ltd | Singapore | 4 800 000 | 60 | – | |
| Alfa Laval HaiPhong Co. Ltd | HaiPhong, Vietnam | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Oy | Rauma, Finland | 3 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Nijmegen BV | Nijmegen, Nederländerna | 182 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Nijmegen2 BV | Nijmegen, Nederländerna | 200 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding Pty Ltd | North Wyong, Australien | 11 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Pty Ltd | North Wyong, Australien | 225 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 7,7 | – | |
| Alfa Laval Olmi SpA | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl | Milano, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 100 | 100 | – | |
| Tranter Poland Sp.z.o.o. | Pruszków, Polen | 2 000 | 100 | – | |
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Saint-Priest, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92,3 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 64 170 | 90 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc. | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SA | Lentilly, Frankrike | 150 000 | 100 | – | |
| Packinox SA | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Nanterre, Frankrike | 100 | – | ||
| Definox SAS | Lyon, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 1 | 100 | – | |
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Dortmund GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – |
Specifikation över aktier i dotterbolag , fortsättning
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval 2000 | Camberley, Storbritannien | 28 106 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Ashbrook Simon-Hartley Ltd | Newcastle-under-Lyme, | ||||
| Storbritannien | 2 | 100 | – | ||
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc. | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Air Cooled Exchangers Inc | Broken Arrow, Oklahoma, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Niagara Blower Company Inc. | Buffalo, New York, USA | 4 000 200 | 100 | ||
| Alfa Laval US Treasury Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc. | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc. | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc. | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Champ Inc. | Sarasota, Florida, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc. | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Inc. | Miramar, Florida, USA | 200 | 100 | – | |
| Vortex Ventures Inc | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ashbrook Simon-Hartley Inc | Houston, Texas, USA | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment Inc | Exton, Pennsylvania, USA | 1 000 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Totalt | 4 669 |
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval Aalborg Ltda | ||||
| Tractebel | Brasilien | 1 268 | 106 | |
| Elektrobras | Brasilien | 3 981 | 296 | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 12 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 278 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 125 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 36 | |
| Alfa Laval Aalborg OY | ||||
| Finda OY | Finland | 1 | 54 | |
| Alfa Laval France SAS | ||||
| SEMACLA | Frankrike | 10 | 0 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 152 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 5 997 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 798 |
| Alfa Laval Tumba AB | ||||
| Smedhälsan Ekonomisk Förening | Sverige | 0 | ||
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) NV | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 7 854 |
Typ av varulager
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Råvaror och förnödenheter | 2 003 | 2 113 |
| Varor under tillverkning | 2 178 | 2 137 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 1 320 | 1 112 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 686 | 690 |
| Förskott till leverantörer | 132 | 124 |
| Totalt | 6 319 | 6 176 |
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till verkligt värde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2013 uppgår till MSEK 427 (419).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 202 (230) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av be - |
Ianspråk tagna |
Outnyttjade belopp som åter |
Ändringar i diskonterings |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | fintliga avsättningar | belopp | förts | räntan 31 December | |
| År: | ||||||||
| 2012 | 352 | -12 | 1 | 106 | -54 | -53 | 0 | 340 |
| 2013 | 340 | 3 | 0 | 113 | -56 | -46 | 0 | 354 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
Kundfordringar – förfallna
| Totalt | 1 151 | 22,8 | 1 159 | 22,2 |
|---|---|---|---|---|
| Mer än 90 dagar | 336 | 6,6 | 350 | 6,7 |
| maximalt 90 dagar | 279 | 5,6 | 315 | 6,0 |
| Mer än 30 dagar men | ||||
| Maximalt 30 dagar | 536 | 10,6 | 494 | 9,5 |
| Förfallna: | ||||
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Växelfordringar | 296 | 304 |
| Finansiell leasingfordran | 11 | 11 |
| Övriga fordringar | 778 | 783 |
| Totalt | 1 085 | 1 098 |
| Varav fordringar med en åter stående löptid överstigande ett år: |
||
| Växelfordringar | 4 | 4 |
| Övriga fordringar | 23 | 21 |
| Totalt | 27 | 25 |
| Totalt | 219 | 200 |
|---|---|---|
| Upplupna intäkter | 55 | 39 |
| Förutbetalda kostnader | 164 | 161 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Koncernen | ||
| Fördelat på typ |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Placeringar hos banker | 348 | 283 |
| Obligationer och andra värdepapper | 247 | 131 |
| Övriga placeringar | 16 | 13 |
| Totalt | 611 | 427 |
| Varav fordringar med en åter stående löptid överstigande ett år: |
||
| Placeringar hos banker | 55 | 94 |
| Övriga placeringar | 6 | 5 |
| Totalt | 61 | 99 |
Posten kassa och bank i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden. Kassa och bank inkluderar ett banktillgodohavande hos det tidigare börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om cirka MSEK 53 (59). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 98,2 (97,5) procent.
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexiko, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda.
Under 2013 har ändringarna i IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats. Ändringarna innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis:
Den omarbetade standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Av denna anledning har en ny ingående balans etablerats per 1 januari 2012. Ändringarna i IAS 19 innebär att:
I siffror har konsekvenserna av ändringarna i IAS 19 har blivit följande:
Koncernens totala resultat har påverkats som följer:
Effekt av omräkning till nya IAS19
| Helåret | |
|---|---|
| MSEK | 2012 |
| KONCERNENS TOTALA RESULTAT | |
| Övriga rörelsekostnader | 24 |
| Rörelseresultat | 24 |
| Resultat efter finansiella poster | 24 |
| Skatt | -8 |
| Nettoresultat för perioden | 16 |
| Övrigt totalresultat: | |
| Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |
| Omräkningsdifferens | 60 |
| Summa | 60 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | |
| Omvärderingar av förmånsbestämda åtaganden | -277 |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 35 |
| Summa | -242 |
| Totalt resultat för perioden | -166 |
| Nettoresultat hänförligt till: | |
| Moderbolagets ägare | 16 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 |
| Resultat per aktie (SEK) | 0,03 |
| Totalt resultat hänförligt till: | |
| Moderbolagets ägare | -166 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 |
Koncernens finansiella ställning har ändrats som följer:
| MSEK | 31 december 2012 | Öppningsbalans 1 januari 2012 |
|---|---|---|
| KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING | ||
| Minskning av förvaltningstillgångar | -380 | -331 |
| Ökning av förmånsbestämda utfästelser | -898 | -752 |
| Ökning av uppskjutna skattefordringar | 289 | 266 |
| Minskning av uppskjutna skatteskulder | 7 | 3 |
| Minskning av upplupna kostnader | 48 | 46 |
| Minskning av eget kapital avseende moderbolagets ägare | -934 | -768 |
Kostnaden för förmånsbestämda utfästelser påverkas av flera faktorer som ligger utanför bolagets kontroll, såsom diskonteringsräntan, avkastningen på förvaltningstillgångarna, framtida löneökningar, medellivslängdens utveckling och skadefrekvensen i sjukvårdsplaner. Storleken på och utvecklingen för dessa kostnader är därför svåra att förutsäga. Enligt nya IAS 19 redovisas samtliga dessa omvärderingar i övrigt totalresultat och inte i nettoresultatet. Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
| Förmånsbestämd nettoskuld | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -999 | -1 016 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -3 421 | -3 409 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -4 420 | -4 425 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 2 937 | 2 701 |
| Bruttoutfästelse | -1 483 | -1 724 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | – | – |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -1 483 | -1 724 |
* Omräknad till nya IAS 19.
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden/intäkten är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden. Alla omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat och kommer aldrig att omklassificeras till nettoresultatet.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Nettokostnad för planerna | ||
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -36 | -51 |
| Netto räntekostnad/-intäkt | -60 | -59 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år beroende på ändringar | ||
| i planen och reduceringar och vinster och förluster från regleringar | -29 | -18 |
| Netto (-) kostnad/(+) intäkt | -125 | -128 |
| Omvärderingar | ||
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i demografiska antaganden | 20 | -94 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i finansiella antaganden | 102 | -176 |
| Aktuariella förluster/vinster från förändringar i erfarenhet | -60 | -111 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | 172 | 104 |
| Övrigt totalresultat (OCI) | 234 | -277 |
| Totalkostnad för planerna | 109 | -405 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
Skulden har följande duration och förfall:
| Duration och förfall | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbestämda utfästelsen (år) | 12 | 12 |
| Löptidsanalys av betalningar av ersättningar (icke diskonterade belopp) MSEK | ||
| löptid ≤ 1 år | 244 | 210 |
| löptid > 1 ≤ 5 år | 828 | 811 |
| löptid > 5 ≤ 10 år | 1 101 | 1 062 |
| löptid > 10 ≤ 20 år | 2 122 | 2 134 |
| löptid > 20 år | 3 445 | 3 390 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 2 701 | 2 468 |
| Omräkningsdifferens | 30 | 0 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 110 | 152 |
| Avgifter från anställda | 4 | 3 |
| Ränta på förvaltningstillgångar | 104 | 110 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar minus ränta på förvaltningstillgångar | 168 | 106 |
| Utbetalda ersättningar | -166 | -130 |
| Utbetalda regleringar | -14 | -8 |
| (+) tillgång vid årets slut | 2 937 | 2 701 |
Förvaltningstillgångarna fördelas på följande typer av tillgångar:
| Verkligt värde vid årets slut | 2 937 | 2 701 |
|---|---|---|
| Investeringsfonder | 321 | 347 |
| Fastigheter | 85 | 84 |
| Skuldinstrument | 1 244 | 1 243 |
| Egetkapitalinstrument | 1 204 | 956 |
| Likvida medel | 83 | 71 |
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Koncernen | ||
| Fördelning av förvaltningstillgångar |
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Förmånsbestämd netto skuld/tillgång vid årets början | -1 724 | -1 522 |
| Omräkningsdifferens | -17 | 7 |
| Nettokostnader | -125 | -128 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 110 | 152 |
| Omvärderingar (övrigt totalresultat) | 234 | -277 |
| Utbetalda ersättningar, ej tryggade planer | 39 | 40 |
| Utbetalda regleringar, ej tryggade planer | – | 4 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -1 483 | -1 724 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Tillgångar | ||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 2 937 | 2 701 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket | – | – |
| 2 937 | 2 701 | |
| Nettning | -2 926 | -2 698 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 11 | 3 |
| Skulder | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -4 420 | -4 425 |
| Nettning | 2 926 | 2 698 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -1 494 | -1 727 |
De vägda genomsnitten för de mer väsentliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Diskonteringsränta (%) | 4,2 | 3,6 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder (år) | 63 | 63 |
| Skadeprocent i sjukvårdsplaner (%) | 5 | 5 |
| Förväntad löneökningstakt (%) | 3 | 3 |
| Förändring av sjukvårdskostnader (%) | 5 | 8 |
| Index för framtida ökningar av ersättningar (%) | 3 | 3 |
Framtida avgifter
| Koncernen | |
|---|---|
| MSEK | 2014 |
| Förväntad avgift till planen för arbetsgivaren för nästa kalenderår | -114 |
| Förväntad avgift för arbetsgivaren för nästa kalenderår till planer som omfattar | |
| flera arbetsgivare redovisade som avgiftsbestämda planer | -39 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stor | Neder | ||||||||
| MSEK, om inte annat anges | USA | britannien | länderna | Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
| Förmånsbestämda nettoutfästelser | |||||||||
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, | |||||||||
| ej tryggade | -580 | – | – | -168 | -4 | -33 | – | -214 | -999 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, | |||||||||
| tryggade | -838 | -1 792 | -295 | – | -100 | – | -66 | -330 | -3 421 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | |||||||||
| vid årets slut | -1 418 | -1 792 | -295 | -168 | -104 | -33 | -66 | -544 | -4 420 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångarna | 799 | 1 435 | 285 | - | 80 | - | 48 | 290 | 2 937 |
| Bruttoutfästelse | -619 | -357 | -10 | -168 | -24 | -33 | -18 | -254 | -1 483 |
| Avdrag för ej kvalificerade tillgångar beroende på tillgångstaket |
– | – | – | – | – | – | – | – | – |
| (-) skuld/(+) tillgång | -619 | -357 | -10 | -168 | -24 | -33 | -18 | -254 | -1 483 |
| Nettokostnad för planerna | -41 | -61 | -10 | -6 | -4 | -1 | -3 | 1 | -125 |
| Omvärderingar (OCI) | 191 | 15 | 18 | 3 | -2 | 0 | 0 | 9 | 234 |
| Känslighetsanalys* | |||||||||
| Diskonteringsräntan minskade med | |||||||||
| 1 procentenhet | -157 | -309 | -66 | -18 | -10 | – | -6 | -27 | -593 |
| Förväntad livslängd ökade med 1 år | -48 | -65 | -10 | -4 | – | – | -5 | -6 | -138 |
| Förväntad genomsnittlig pensionsålder | |||||||||
| minskade med 1 år | -22 | 0 | -1 | 0 | 0 | – | 0 | -3 | -26 |
| Skadeutfall i sjukvårdsplaner ökade | |||||||||
| med 1 procentenhet | -66 | – | – | – | – | – | – | 0 | -66 |
| Förväntad löneökningstakt ökade med | |||||||||
| 1 procentenhet | 0 | -19 | -18 | – | -4 | – | -13 | -20 | -74 |
| Sjukvårdskostnader ökade med | |||||||||
| 1 procentenhet | -66 | – | – | – | – | – | – | -1 | -67 |
| Index för framtida ökningar av ersätt | |||||||||
| ningar ökade med 1 procentenhet | 0 | -42 | 0 | -16 | -10 | – | 0 | -10 | -78 |
| Kostnad för aktuariella tjänster | -1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | -1 | -2 |
| Antal deltagare i planerna vid årets utgång |
|||||||||
| Nuvarande anställda (med pågående | |||||||||
| intjäning) | 724 | 0 | 111 | 11 | 24 | – | 28 | 2 685 | 3 583 |
| Nuvarande anställda (bara fribrev för | |||||||||
| stängda planer) | 36 | 134 | – | – | – | 252 | – | 12 | 434 |
| Tidigare anställda som inte pensionerats | |||||||||
| ännu | 278 | 529 | 193 | 14 | – | – | 44 | 4 | 1 062 |
| Pensionärer | 1 891 | 603 | 65 | 329 | 41 | – | – | 124 | 3 053 |
| Totalt | 2 929 | 1 266 | 369 | 354 | 65 | 252 | 72 | 2 825 | 8 132 |
| Återstående tjänstgöringsperiod | |||||||||
| Återstående tjänstgöringstid för nuvarande | |||||||||
| anställda med pågående intjäning (år) | 9 | 11 | 22 | 3 | 10 | – | 17 | 10 | 10 |
* Hur mycket skulle nuvärdet av den förmånsbestämda utfästelsen per 31 december öka om (allt annat lika):
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av befintliga |
Ian språktagna |
Outnyttjade belopp som |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | avsättningar | belopp | återförts | 31 december |
| 2012 | |||||||
| Reklamationer | 1 176 | -28 | 1 | 503 | -382 | -114 | 1 156 |
| Eftersläpande kostnader | 192 | -6 | – | 50 | -35 | -34 | 167 |
| Omstrukturering | 220 | -2 | – | 100 | -106 | -21 | 191 |
| Förlustorder | 66 | -2 | – | 27 | -15 | -10 | 66 |
| Stämningar | 167 | -3 | – | 45 | -21 | -1 | 187 |
| Övrigt | 311 | -9 | – | 151 | -130 | -14 | 309 |
| Totalt | 2 132 | -50 | 1 | 876 | -689 | -194 | 2 076 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 612 | 1 603 | |||||
| långfristigt | 520 | 473 | |||||
| 2013 | |||||||
| Reklamationer | 1 156 | -32 | 1 | 413 | -369 | -94 | 1 075 |
| Eftersläpande kostnader | 167 | 4 | – | 61 | -24 | -18 | 190 |
| Omstrukturering | 191 | 1 | – | 3 | -57 | -31 | 107 |
| Förlustorder | 66 | -1 | – | 46 | -19 | -7 | 85 |
| Stämningar | 187 | -2 | – | 28 | -6 | -2 | 205 |
| Övrigt | 309 | -16 | 2 | 175 | -128 | -34 | 308 |
| Totalt | 2 076 | -46 | 3 | 726 | -603 | -186 | 1 970 |
| Varav: | |||||||
| kortfristigt | 1 603 | 1 539 | |||||
| långfristigt | 473 | 431 |
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats.
Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera avsättningarna post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året.
Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc. eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 180 (320) anställda.
Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker. Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för
skadestånd eller förlikningar.
Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Banksyndikat | 704 | 1 784 |
| Svensk Exportkredit | 1 793 | 1 723 |
| Europeiska Investeringsbanken | 1 165 | 1 120 |
| Övriga kreditinstitut | 200 | 662 |
| Riktad låneemission | 716 | 714 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 84 | 97 |
| Räntebärande pensionsskulder | 0 | 1 |
| Total låneskuld | 4 662 | 6 101 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -2 065 | -1 831 |
| Finansiell nettoskuld | 2 597 | 4 270 |
Kassa, bank och kortfristiga placeringar inkluderar banktillgodohavanden och placeringar hos det tidigare börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om MSEK 275 (174). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 98,2 (97,5) procent.
Lånen från kreditinstitut och den riktade låneemissionen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 5 | 12 | – | – |
| CNY | – | 4 | – | – |
| DKK | – | 1 | 8 | 11 |
| EUR | 954 | 393 | 2 257 | 3 042 |
| INR | 5 | 11 | – | – |
| SEK | 6 | 95 | – | – |
| USD | 79 | 94 | 1 264 | 2 340 |
| Övrigt | 0 | 0 | – | – |
| Totalt | 1 049 | 610 | 3 529 | 5 393 |
| Varav förfallande efter fem år: | 2 062 | 1 981 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 437 med ett banksyndikat. Per 31 december 2013 utnyttjades MSEK 704 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2017.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA och hur mycket av lånefaciliteten som utnyttjas. Tillägget är vid utgången av året 55 (55) räntepunkter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25. Lånet har återbetalats på förfallodagen den 30 december 2013.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 17 (17). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -5 (-4).
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller i juni 2021, totalt motsvarande MSEK 1 793. Lånen löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 55 punkter respektive 95 räntepunkter.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130, motsvarande MSEK 1 165. Lånet förfaller i mars 2018. Lånet löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 70 räntepunkter. I december 2013 avtalade Alfa Laval med Europeiska Investeringsbanken om en lånefacilitet om ytterligare MEUR 115 med en duration om sju år. Detta lån har inte utnyttjats per den 31 december 2013.
Det syndikerade lånet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Per utgången av 2013 löpte lånen med räntor i intervallet 0,76 % – 1,32 % (0,74 % – 1,27 %). Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2013 till 2,04 (1,74) procent. Koncernen har valt att säkra 53 (36) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 19,0 (26,3) månader. Den genomsnittliga ränteoch valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 12,6 (12,8) månader vid utgången av 2013.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 716. Lånet förfaller i april 2016. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånet har kapitaliserats och periodiseras över lånets löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 1 (1). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-0).
Till det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad samt skuldsättningsgraden.
Till den riktade låneemissionen är länkat två finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Finansiell leasingskuld | 84 | 97 |
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 448 | 1 284 |
| Totalt | 1 532 | 1 381 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 * |
| Upplupna sociala kostnader | 290 | 272 |
| Upplupna avgångsvederlag | 139 | 139 |
| Upplupna räntekostnader | 12 | 13 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 273 | 1 228 |
| Förutbetalda intäkter | 8 | 19 |
| Totalt | 1 722 | 1 671 |
| Varav med en återstående | ||
| löptid överstigande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 30 | 29 |
| Upplupna avgångsvederlag | 96 | 97 |
| Övriga upplupna kostnader | 2 | 2 |
* Omräknad till nya IAS 19.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 17 | 10 |
| Totalt | 17 | 10 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 31 | 38 |
| Fullgörandegarantier | 1 429 | 1 338 |
| För joint ventures | 34 | 33 |
| Övriga eventualförpliktelser | 456 | 606 |
| Totalt | 1 950 | 2 015 |
Per den 31 december 2013 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 31 (38). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 4,8 (3,3) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2012. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 2 (2).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
Fordringar på/skulder till närstående
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 126 | 140 |
| Övriga fordringar | 0 | 3 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 0 | 0 |
| Övriga skulder | 5 | 16 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
Intäkter/kostnader från närstående
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning | 1 441 | 974 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 2 |
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner och AlfaWall AB med Wallenius som partner.
Dessa joint ventures ingår i koncernens finansiella ställning med följande tillgångar och skulder samt i koncernens totala resultat med följande intäkter och kostnader:
Tillgångar/skulder
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Omsättningstillgångar | 55 | 54 |
| Anläggningstillgångar | 11 | 11 |
| Kortfristiga skulder | 28 | 30 |
| Långfristiga skulder | 11 | 8 |
| Nettoresultat | 13 | 15 |
|---|---|---|
| Skatter | -4 | -5 |
| Finansiellt netto | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | -61 | -57 |
| Övriga rörelseintäkter | 26 | 29 |
| Kostnad sålda varor | -81 | -83 |
| Nettoomsättning | 133 | 131 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Koncernen | ||
| Intäkter/kostnader |
| Effekt av successiv vinstavräkning | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||
| MSEK | 2013 | 2012 | ||||||
| Resultatposter | ||||||||
| Intäktsförda uppdragsersättningar | 2 056 | 2 024 | ||||||
| Nedlagt arbete på pågående projekt | ||||||||
| Summan av uppdragsutgifter och redovisade | ||||||||
| vinster (med avdrag för redovisade förluster) | 2 172 | 2 364 | ||||||
| Tillgångar | ||||||||
| Av kunden innehållna belopp | 52 | 72 | ||||||
| Fordringar på kunder för pågående arbeten | 472 | 392 | ||||||
| Skulder | ||||||||
| Erhållna förskott | 1 014 | 705 | ||||||
| Skulder till kunder för pågående arbeten | 222 | 175 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1-20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 345 (326). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK - (-). Se not 18 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Framtida minimileasingavgifter för operationella leasar | |||
|---|---|---|---|
| -- | --------------------------------------------------------- | -- | -- |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Förfall under år: | ||
| 2012 | N/A | N/A |
| 2013 | N/A | 312 |
| 2014 | 281 | 250 |
| 2015 | 239 | 209 |
| 2016 | 192 | 139 |
| 2017 | 135 | 114 |
| 2018 | 104 | N/A |
| Senare | 211 | 157 |
| Totalt | 1 162 | 1 181 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
Finansiella leasar
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileasingav | Nuvärdet av | |||
| gifter för finansiella leasar | finansiella leasar | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Förfall | ||||
| under år: | ||||
| 2012 | N/A | N/A | N/A | N/A |
| 2013 | N/A | 17 | N/A | 16 |
| 2014 | 16 | 15 | 16 | 15 |
| 2015 | 15 | 14 | 14 | 13 |
| 2016 | 13 | 13 | 13 | 12 |
| 2017 | 11 | 10 | 10 | 10 |
| 2018 | 10 | N/A | 9 | N/A |
| Senare | 19 | 28 | 17 | 24 |
| Totalt | 84 | 97 | 79 | 90 |
| Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgår till SEK: | |
|---|---|
| Balanserad vinst | 6 817 374 353 |
| Nettoresultat 2013 | 2 435 285 006 |
| 9 252 659 359 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,75 (3,50) per aktie motsvarande totalt SEK 1 572 961 181 (1 468 097 102) och att resterande vinstmedel om SEK 7 679 698 178 (6 817 374 353) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 3 mars 2014.
Staffan Landén Johan Thuresson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ), org.nr 556587-8054
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Alfa Laval AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 59–135.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer rapporten över resultat och rapporten över finansiell ställning för moderbolaget samt rapporten över totalresultat och rapporten över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Alfa Laval AB (publ) för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Lund den 3 mars 2014
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Johan Thuresson Auktoriserad revisor
| Tioårsöversikt | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
| MSEK, om inget annat anges | 2013 | 2012 * | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 ** |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 29 934 | 29 813 | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 | 14 986 |
| Jämförelsestörande poster | – | -51 | -170 | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 | 37 |
| Rörelseresultat | 4 353 | 4 396 | 4 691 | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 | 1 438 |
| Finansnetto | -181 | 133 | -15 | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 | -177 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 172 | 4 529 | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 | 1 261 |
| Skatt | -1 132 | -1 306 | -1 425 | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 | -421 |
| Nettoresultat för året | 3 040 | 3 223 | 3 251 | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 | 840 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 10 061 | 9 792 | 9 543 | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 | 2 978 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 3 582 | 3 807 | 3 502 | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 | 924 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 796 | 3 823 | 3 936 | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 | 2 480 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 420 | 1 509 | 1 664 | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 | 601 |
| Varulager | 6 319 | 6 176 | 6 148 | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 | 2 453 |
| Kortfristiga fordringar | 7 695 | 8 050 | 7 663 | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 | 3 976 |
| Kortfristiga placeringar | 611 | 427 | 483 | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 | 257 |
| Kassa och bank | 1 454 | 1 404 | 1 564 | 1 328 | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 | 479 | 415 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 34 938 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 |
| Eget kapital | 16 162 | 14 453 | 15 144 | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 | 5 269 |
| Avsättningar till pensioner etc. | 1 494 | 1 727 | 852 | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 | 789 |
| Avsättning för skatter | 1 761 | 1 932 | 1 930 | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 | 760 |
| Övriga avsättningar | 1 970 | 2 076 | 2 132 | 2 128 | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 | 948 |
| Långfristiga skulder | 3 529 | 5 393 | 5 060 | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 | 2 307 |
| Kortfristiga skulder | 10 022 | 9 407 | 9 385 | 7 954 | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 | 4 011 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 34 938 | 34 988 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 |
* Omräknad till nya IAS 19. ** Omräknad till IFRS.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer sedan år 2000, utom IAS 39 som implementerades från och med den 1 januari 2005.
Under 2013 har den reviderade IAS 19 "Ersättning till anställda" implementerats per 1 januari 2012, vilket har inneburit en omräkning av jämförelsesiffrorna för 2012.
| Tioårsöversikt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | 2013 | 2012 * | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 ** |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 30 335 | 30 339 | 28 671 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 | 15 740 |
| Orderstock vid utgången av året | 14 568 | 14 468 | 13 736 | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 | 4 763 |
| EBITA | 4 914 | 4 883 | 5 117 | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 | 1 732 |
| EBITDA | 5 363 | 5 330 | 5 566 | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 | 1 993 |
| EBITA-marginal % | 16,4% | 16,4% | 17,9% | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% | 11,6% |
| EBITDA-marginal % | 17,9% | 17,9% | 19,4% | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% | 13,3% |
| Justerad EBITA | 4 914 | 4 934 | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 | 1 695 |
| Justerad EBITDA | 5 363 | 5 381 | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 | 1 956 |
| Justerad EBITA-marginal % | 16,4% | 16,5% | 18,5% | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% | 11,3% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 17,9% | 18,0% | 20,0% | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% | 13,1% |
| Vinstmarginal % | 13,9% | 15,2% | 16,3% | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% | 8,4% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 6,4 | 6,7 | 6,3 | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 | 5,3 |
| Sysselsatt kapital | 4 645 | 4 430 | 4 560 | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 | 2 822 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 105,8% | 110,2% | 112,2% | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% | 61,4% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,6 | 1,7 | 1,8 | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 | 2,0 |
| Sysselsatt kapital | 18 586 | 17 833 | 16 324 | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 | 7 317 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 26,4% | 27,4% | 31,3% | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% | 23,7% |
| Avkastning på eget kapital % | 20,4% | 22,9% | 22,9% | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% | 15,9% |
| Soliditet % | 46,3% | 41,3% | 43,9% | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% | 37,4% |
| Nettoskuld | 2 597 | 4 270 | 3 264 | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 | 1 884 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 0,48 | 0,80 | 0,59 | -0,11 | 0,11 | 0,33 | 0,45 | 0,47 | 1,03 | 0,95 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,16 | 0,30 | 0,22 | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 | 0,36 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 22,2 | 23,2 | 28,6 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 | 7,4 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 4 228 | 3 586 | 3 429 | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 | 1 203 |
| investeringsverksamheten | -953 | -3 260 | -5 497 | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 | 36 |
| finansieringsverksamheten | -3 191 | -407 | 2 317 | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 | -1 353 |
| Investeringar | 495 | 531 | 555 | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 | 388 |
| Medeltal anställda | 16 282 | 16 060 | 14 667 | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 | 9 400 |
| Resultat per aktie, SEK *** | 7,22 | 7,64 | 7,68 | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 | 1,78 |
| Fritt kassaflöde per aktie, SEK *** | 7,81 | 0,78 | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 | 2,78 |
* Omräknad till nya IAS 19. ** Omräknad till IFRS. *** Siffrorna för 2008 till och med 2004 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer:
556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilka avskrivningar och avskrivningar på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna ränte kostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Hemsidan – www.alfalaval.com/investerare – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Telefonkonferenser för analytiker, investerare och press anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter. En gång om året arrangeras dessutom en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen:
Bokslutskommuniké 2013, 5 februari Rapport för det första kvartalet, 28 april Rapport för det andra kvartalet, 17 juli Rapport för det tredje kvartalet, 28 oktober företagets verksamhet. Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med bolagets avtal med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter. Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. VD och ekonomidirektör varken träffar eller pratar med representanter för finansmarknaden under denna period.
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
ABG Sundal Collier Anders Idborg [email protected] Tel: 08-5662 8674
Bank of America Merrill Lynch Ben Maslen [email protected] Tel: +44 20 7996 4783
Barclays Capital Allan Smylie [email protected] Tel: +44 20 7773 4873
Carnegie Kenneth Toll Johansson [email protected] Tel: 08-588 689 11
Commerzbank Sebastian Growe [email protected] Tel.: +49 69 136 89800
Credit Suisse Andre Kukhnin [email protected] Tel: +44 20 7888 0350
Danske Bank Oscar Stjerngren [email protected] Tel: 08-568 806 06
DNB Markets Lars Brorson [email protected] Tel: +44 20 7621 6149
Espirito Santo Investment Bank Nick Wilson [email protected]
Tel: +44 20 3364 6766
Goldman Sachs International Aaron Ibbotson [email protected] Tel: +44 20 7774 6661
Handelsbanken Capital Markets Jon Hyltner [email protected] Tel: 08-701 12 75
HSBC Bank Colin Gibson [email protected] Tel: +44 20 7991 6592
JP Morgan Glen Liddy [email protected] Tel: +44 20 7155 6113
Kepler Cheuvreux Joakim Höglund [email protected] Tel: 08-723 51 63
Morgan Stanley Markus Almerud [email protected] Tel: +44 20 7425 9870
Nordea Bank Andreas Koski [email protected] Tel: 08-534 917 20
Pareto Securities David Jacobsson [email protected] Tel: 08-402 52 72
SEB Enskilda Daniel Schmidt [email protected] Tel: 08-522 296 75
Swedbank Anders Roslund [email protected] Tel: 08-585 900 93
UBS Sven Weier [email protected] Tel: +49 69 1369 8278
Ålandsbanken [email protected]
Lars Söderfjell Tel: 08-791 46 57
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls måndagen den 28 april 2014 klockan 16.00 i Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare får de även information om årsstämman hemskickad per post. Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast tisdagen den 22 april 2014, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast tisdagen den 22 april 2014, gärna före kl. 12.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 22 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
– Alfa Laval AB, Koncernstab Juridik, Box 73, 221 00 Lund
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Kl. 13.30 Buss avgår från Färs & Frosta Sparbank Arena till Alfa Lavals produktionsanläggning för värmeväxlare i Lund
Innan årsstämman startar kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningarna börjar med samling vid Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 3:75 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås fredagen den 2 maj 2014. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut onsdagen den 7 maj 2014. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och process tekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, sep arerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där fi nns även upplysningar om före tagets kontakt uppgifter världen över.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investerare
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.