Annual Report • Aug 12, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Alfa Laval har varit verksamt sedan slutet av 1800-talet, med visionen att kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag. I en omvärld som i ökande utsträckning fokuserar på sätt att spara energi och skydda miljön är Alfa Lavals produkter i hög grad aktuella. Dessa kan bidra till att rena vatten, reducera koldioxidutsläpp, minska vatten- och energiförbrukning samt värma, kyla, separera och transportera livsmedel. Med fler än 1 900 patent inom värmeöverföring, separation och flödeshantering erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar som verkar inom områden som är och förblir viktiga för samhället.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av produkter och lösningar för värmeöverföring, separering och flödeshantering. Användningsområdena är många. Idag används Alfa Lavals produkter vid framställning av livsmedel, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol. De används i kraftverk, ombord på fartyg, i verkstadssektorn, inom gruvindustrin, i raffinaderinäringen, för rening av avloppsvatten samt för att skapa ett behagligt inomhusklimat, för att nämna några sektorer. De kan även sänka förbrukningen av energi och vatten samt reducera koldioxidutsläpp. Alfa Laval har dessutom ett utbud av produkter och lösningar för rena miljöapplikationer omfattande till exempel rening av ballastvatten samt avgaser från lastbilsmotorer eller för att skilja svavel och kväveföroreningar från avgaserna från båtar.
Equipment PROCESS TECHNOLOGY OPERATIONS
MARINE & DIESEL
Alfa Laval har tre säljande divisioner: Equipment, Process Technology och Marine & Diesel, samt en division som ansvarar för produktrelaterade inköp, tillverkning och distribution – Operations. De tre säljande divisionerna har olika affärsmodeller: inom Equipment är affären snabbrörlig med komponentförsäljning, främst genom försäljningskanaler, till kunder med återkommande och väldefinierade behov. Inom Process Technology är ledtiderna längre och det handlar om att sälja anpassade lösningar, system och moduler, direkt till slutkund. Inom Marine & Diesel drivs affären av behovet av komponenter, moduler, system och service till marknaderna för marin och offshore samt för landbaserad dieselkraft.
Det finns ett samband mellan nya produkter och lönsam tillväxt. Alfa Laval arbetar därför kontinuerligt med forskning och utveckling för att utveckla nya produkter och tjänster. En god nyhetsgrad stärker konkurrenskraften och bidrar till att företaget kan behålla sin ledande ställning. Varje år lanserar Alfa Laval 35 till 40 nya produkter. Under 2012 investerades 2,4 procent av omsättningen i forsknings- och utvecklingsrelaterade satsningar.
Alfa Laval noterades första gången på Stockholmsbörsen 1901 och förblev noterat i 90 år, fram till 1991 då bolaget köptes ut från börsen. Företaget återvände till börsen den 17 maj, 2002 och firade därmed under året som gick 10 år som börsnoterat bolag. Eller 100, beroende på hur man ser det.
Alfa Laval har en världsomspännande organisation som hjälper kunder i fler än 100 länder att optimera sina processer. Företaget har dessutom 32 större produktionsenheter (fördelade på 15 i Europa, 9 i Asien, 6 i USA och 2 i Latinamerika) samt en väl utbyggd eftermarknadsorganisation som kan hantera behovet av reservdelar och service för den bas av produkter som finns installerade, världen över. Under 2012 stod eftermarknaden för 26,4 procent av koncernens totala orderingång och vid utgången av året hade Alfa Laval 102 servicecentra.
| . . |
||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| . . . . . . . |
||||||||||
| . . . . . . . . |
16 060 anställda, varav merparten finns i Sverige (2 158), Danmark (1 715), Indien (1 462), Kina (2 831), USA (1 438) och Frankrike (894).
Alfa Lavals mål är att nå en genomsnittlig tillväxt på minst 8 procent per år över en konjunkturcykel, varav 3–4 procentenheter ska komma via förvärv. Strategin för tillväxt omfattar organisk tillväxt, med befintliga produkter och tjänster, samt förvärv som bidrar med kompletterande produkter, applikationskunnande och försäljningskanaler för att stärka företagets ledande positioner på utvalda marknader. Under 2012 steg försäljningen med 4 procent till 29 813 miljoner kronor.
Under året genomfördes fyra förvärv:
Vortex Systems – amerikansk ledande tillverkare av blandningsutrustning för olje- och gasindustrin. Omsättning året innan förvärv: ca 100 miljoner kronor.
Ashbrook Simon-Hartley – amerikansk producent av silbandpressar för kommunal och industriell vattenrening. Omsättning året innan förvärv: ca 500 miljoner kronor.
Gamajet Cleaning Systems – ledande leverantör av tankreningsmaskiner samt rengöringsutrustning för den industriella och sanitära marknaden i Nordamerika. Omsättning året innan förvärv: ca 75 miljoner kronor.
Air Cooled Exchangers – ledande amerikansk leverantör av specialanpassade luftvärmeväxlare till naturgasmarknaden och andra energirelaterade marknader.
Omsättning 2012: cirka 350 miljoner kronor.
| Alfa Laval i korthet | 3 |
|---|---|
| Att förbättra liv genom innovation | 5 |
| Året i korthet | 6 |
| Koncernchefen har ordet | 8 |
| Aktien | 10 |
| Affärsmodell, vision och strategi | 12 |
| Finansiella mål och riktvärden | 14 |
| Tillväxtstrategi | 16 |
| Internationell handel | 18 |
| Nyckelteknologier | 20 |
| Energi | 24 |
| Forskning och utveckling | 26 |
| Divisioner | |
| Equipmentdivisionen | 28 |
| Process Technologydivisionen | 30 |
| Marine & Dieseldivisionen | 32 |
| Operationsdivisionen | 34 |
| Förbättrad levnadsstandard | 36 |
| Parts & Service | 38 |
| Miljöfokus | 40 |
| Medarbetare | 42 |
| Förvaltningsberättelse | 48 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 64 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 65 |
| Koncernens totala resultat | 66 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 67 |
| Koncernens finansiella ställning | 70 |
| Kommentarer till koncernens | |
| finansiella ställning | 72 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 73 |
| Kommentarer till förändringar | |
| i koncernens egna kapital | 75 |
| Moderbolagets kassaflöden | 76 |
| Moderbolagets resultat | 76 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 77 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 78 |
| Kommentarer till boksluten | 79 |
| Redovisningsprinciper | 79 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 87 |
| Finansiella risker | 88 |
| Operationella risker | 91 |
| Noter | 94 |
| Förslag till vinstdisposition | 126 |
| Revisionsberättelse | 127 |
| Tioårsöversikt | 140 |
| Definitioner | 142 |
| Styrelseordförandens inledning | 129 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2012 | 130 |
| Styrelse och revisorer | 134 |
| VD och verkställande ledning | 136 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 138 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 139 |
| Finansiell information | 143 |
| Årsstämma 2013 | 143 |
En bransch som står inför en rad utmaningar för att tackla ny, skärpt lagstiftning till sjöss. De tuffaste kraven handlar om att reducera utsläppen av svavel. Den uppenbara, men dyra, lösningen är att helt enkelt gå över till att använda lågsvavligt bränsle i fortsättningen. Men det finns faktiskt ett mycket smartare alternativ: att fortsätta att köra på tjock eldningsolja, som är billigare – och samtidigt installera Alfa Lavals banbrytande skrubbersystem PureSOx för att effektivt rena utsläppsgaserna. Detta reducerar svavelinnehållet i röken med över 98 procent. På så sätt får man inte bara miljömässiga fördelar utan också avsevärda ekonomiska vinster. Återbetalningstiden för ett skrubbersystem är vanligtvis kortare än två år.
Pure Performance. Marin. Miljö. Energi. Livsmedel. Verkstad. Läkemedel. Kemi. Ta nästan vilken bransch du vill. Alfa Laval hjälper de flesta av dem med att rena och förädla sina produkter. Och att optimera prestanda i deras processer. Om och om igen. Vi finns på plats i mer än 100 länder med vår utrustning, system och vår service. Vi bidrar på så sätt till att skapa bättre livsvillkor för människor. Och ser samtidigt till att näringslivet blommar.
Alfa Lavals vision är att bidra till att skapa en bättre vardag för människor. Våra produkter används inom industrier som är avgörande för samhället: vi hjälper våra kunder optimera prestandan i sina processer för att minska energiförbrukningen, minska effekterna på miljön och för att skapa en säker livs- och läkemedelsproduktion.
Alfa Laval har vuxit till att bli världsledande inom de tre nyckelteknologierna värmeöverföring, separation och flödeshantering. Den positionen har vi nått tack vare vår innovationskraft, vår tidiga internationella expansion samt vår förmåga att möta förändrade behov och villkor med nya lösningar.
Företaget baserades på en genialisk uppfinning och innovation förblir kärnan i allt vi gör. Idag har vi fått erkännande som ett av världens mest innovativa företag med en verkligt global närvaro. I en värld där energibesparingar, miljö och säker livsmedelsproduktion blir allt viktigare, kan vår expertis och våra teknologier hjälpa tusentals företag – inom dussintals industrier – att bidra till att skapa en bättre vardag för människor.
Alfa Laval får en order på nyutvecklade dekantrar för rening av industriellt avfallsvatten i Kanada. Ordervärdet är cirka 110 miljoner kronor och leverans beräknas ske 2012. "Detta är den andra stora ordern på dessa nyutvecklade Alfa Laval dekantrar och den bekräftar vår förmåga att utveckla tekniska lösningar som möter nya kundkrav inom vattenrening", sade Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval.
Alfa Laval får en order från Mitsubishi Heavy Industries Ltd omfattande Alfa Laval Aalborg Exhaust Gas Economizers, dvs. avgaspannor till fartyg som byggs för A.P. Møller – Mærsk. Ordervärdet är cirka 230 miljoner kronor och leverans beräknas starta 2012 och avslutas under 2014. Systemet för återvinning av spillvärme använder överflödiga avgaser från huvudmotorn till att producera ånga till turbinen, vilken i sin tur genererar elektricitet.
Alfa Laval i Tumba besöks av de svenska ministrarna för miljö och infrastruktur. Vid mötet presenteras Pure SOx och Pure NOx, Alfa Lavals lösningar för rening och reduktion av svavel- och kväveutsläpp inom den marina industrin. IMO (International Maritime Organization) vill reducera shippingindustrins utsläpp av svavel och kväve och än striktare reglering kommer att introduceras i speciella så kallade ECAs (Emission Control Areas).
Under månaden öppnas en ny fabrik för produktion av luftvärmeväxlare i Kunshan, Kina. Med den nya fabriken kan Alfa Laval snabbt möta kundernas behov av energieffektiva produkter för kylning. Investeringen gjordes mot bakgrund av att en ökande levnadsstandard i landet driver behovet av kyllösningar. Fabriken kommer att kunna förse kunderna i Kina och Asien samt Oceanien med produkter.
Alfa Laval arbetar hårt för att reducera verksamhetens effekter på miljön och fastställde därför en ny miljöstrategi, som löper till 2015. Bland målen återfinns följande punkter: en årlig reducering i såväl energikonsumtion som CO2 utsläpp på vardera 3 procent och en årlig reducering av vatten konsumtionen på 5 procent. För mer information om den nya strategin och de nya målen, gå till hållbarhetsavsnittet på www.alfalaval.com.
Alfa Laval finns med bland de bolag som mottar utmärkelsen "China's Best Corporate Brand Image 2012" vid ett finans toppmöte i Peking. Utmärkelserna, som delades ut av en grupp ledande medier och experter, baserades på flera omgångar av rekommendationer, nomineringar och urval – ställt mot de fyra kriterierna "grönt, innovativt, integritet samt utveckling."
Förvärv av Vortex Systems, en ledande amerikansk tillverkare av blandningsutrustningar för olje- och gasindustrin. Genom förvärvet breddas och kompletteras Alfa Lavals befintliga erbjudande till denna industri. Vortex hade en omsättning på 100 miljoner kronor under 2011 och cirka 20 anställda vid anläggningen i Houston, Texas.
Förvärv av amerikanska Ashbrook Simon-Hartley – ledande leverantör av silbandpressar, ett komplement och alternativ till Alfa Lavals dekantrar, för användning inom kommunal och industriell vattenrening. Ashbrook Simon-Hartley grundades för mer än 100 år sedan och har en installerad bas av produkter i många länder världen över. Bolaget omsatte cirka 500 miljoner kronor 2011 och konsoliderades från och med den 1 augusti 2012.
Alfa Laval firar 75-årsjubileum i Indien under året. Det startade under hösten, då medarbetare samlades för att plantera ungträd vid företagets anläggning i Dapodi, Pune. Ytterligare plantor sattes vid anläggningarna i Satara, Sarole och Shirvar, som ett led i ett miljöinitiativ. Fler än 1 200 ungträd distribuerades dessutom så att samtliga medarbetare kunde plantera ett i sin trädgård eller området där de bor.
Invigning av en ny tillverkningsenhet i Kunshan, Kina, som ska producera dekantercentrifuger för avvattning av rötslam samt för hantering av industriellt avloppsvatten. Den nya fabriken är ett viktigt steg i processen att förbättra och utvidga Alfa Lavals närvaro i landet, för att lokalt kunna möta de kinesiska kundernas behov av produkter.
Alfa Laval tar en order för leverans av Alfa Laval Packinox värmeväxlare till en av världens största petrokemianläggningar i Saudiarabien. Ordervärdet är cirka 120 miljoner kronor och leverans beräknas påbörjas under 2013 och avslutas 2014.
Alfa Laval förvärvar det USA-baserade företaget Air Cooled Exchangers, en ledande leverantör av specialanpassade luftvärmeväxlare – för kylning av luft, naturgas, olja och vatten – till naturgasmarknaden liksom andra energirelaterade marknader. Bolaget omsatte cirka 350 miljoner kronor under 2012.
(-2 068) under 2012.
Alfa Laval genererade ett fritt kassaflöde på 326 MSEK
under 2011.
Justerad EBITA-marginal, rörelsemarginalen, uppgick till 16,5 procent 2012. Det kan jämföras med 18,5 procent
Orderingången uppgick till 30 339 MSEK 2012 jämfört med 27 464 MSEK 2008. Jämfört med 2011 ökade orderingången med 6 procent*.
* Exklusive växelkursdifferenser
MSEK OM INGET ANNAT ANGES +/- %6) 2012 2011 2010 2009 2008 Orderingång 6 30 339 28 671 23 869 21 539 27 464 Omsättning 4 29 813 28 652 24 720 26 039 27 850 Justerad EBITDA 1) -7 5 357 5 736 5 107 4 976 6 464 Justerad EBITA 2) -7 4 910 5 287 4 682 4 585 6 160 Rörelsemarginal (justerad EBITA 2)), % 16,5 18,5 18,9 17,6 22,1 Resultat efter finansiella poster -4 4 505 4 676 4 364 3 760 5 341 Avkastning på sysselsatt kapital, % 26,1 31,3 37,4 33,6 53,8 Avkastning på eget kapital, % 21,6 22,9 24,4 24,5 42,8 Vinst per aktie, SEK -1 7:61 7:68 7:34 6:42 8:83 Utdelning per aktie, SEK 8 3:50 3) 3:25 3:00 2:50 2:25 Eget kapital per aktie, SEK 2 36,68 36,10 32,30 28,98 24,40 Fritt kassaflöde per aktie, SEK 4) 0,78 -4,93 6,38 6,46 6,38 Soliditet, % 43,9 43,9 50 46,7 36,1 Skuldsättningsgrad, % 28 22 -4 4 20 Antal anställda 5) 2 16 419 16 064 12 618 11 390 12 119
1) Justerad EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och goodwillavskrivningar samt avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
4) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
5) Antal anställda i slutet av perioden.
2) Justerad EBITA – Rörelseresultat före goodwillavskrivningar och avskrivningar på övriga övervärden, justerat för jämförelsestörande poster.
3) Styrelsens förslag till årsstämman.
6) Procentuell förändring mellan 2011 och 2012.
Efterfrågan var god under det första halvåret 2012, trots den osäkerhet som präglade världsekonomin, och värdet av våra stora order nådde rekordnivåer under perioden. Under årets andra hälft började emellertid ovissheten i omvärlden att påverka kundernas beslutsfattande och därmed även efterfrågan på våra produkter. Likväl kunde vi vid årets slut notera att orderingången stigit 6 procent jämfört med 2011, till 30,3 miljarder kronor och att intäkterna ökat 4 procent till 29,8 miljarder.
Geografiskt såg vi en varierad utveckling. USA, som hade en god efterfrågan inom energi, miljö och livsmedel, befäste sin ställning som Alfa Lavals största marknad. Dessutom genomförde vi fyra förvärv, som ytterligare stärkte vår position i landet. Orderingången från Kina, vår näst största marknad, minskade något beroende på väsentligt lägre efterfrågan från varvsindustrin. Samtidigt såg vi att våra investeringar i ökad närvaro i landet gav utdelning och resulterade i en begränsad tillväxt, trots de makroekonomiska förutsättningarna. Även i Sydkorea såg vi en positiv effekt från våra investeringar och landet
8 Koncernchefen har ordet
behöll sin fjärde plats, drivet av en tekniskt avancerad fartygs- och offshoreindustri samt framgångsrika entreprenadföretag inom processindustri och petrokemi. Ryssland visade en solid och bred uppgång och avancerade till femte plats, medan orderingången i Indien minskade något beroende på ett avvaktande investeringsklimat, kopplat till den politiska situationen.
Process Technology divisionen hade en stark orderingång, en god lönsamhet och byggde en orderbok av bra kvalitet inför 2013. Speciellt hög var aktivitetsnivån inom olje- och gasutvinning, raffinaderi och petrokemi med såväl ny- som utbytesinvesteringar i energi effektiva lösningar. Även Equipment divisionen hade en bra lönsamhetsutveckling och en god orderingång, speciellt från livsmedels- och dryckesindustrin. Samtidigt utvecklades efter marknaden väl, tack vare vår ökade fokus på området. Inom Marine & Diesel minskade nyförsäljningen avsevärt som ett resultat av sjunkande orderingång hos varvsindustrin. Bakom låg en obalans mellan utbud och efterfrågan på tonnage, vilket pressade fartygsägarnas lönsamhet. Efter marknadsaffären, vilken stod för hela 40 procent, var oförändrad – positivt mot bakgrund av det sentiment som präglade den marina marknaden. En betydande orderstock och den höga eftermarknadsandelen bidrog till en god lönsamhet för divisionen.
För gruppen som helhet uppgick rörelsemarginalen till 16,5 procent (18,5). Bakom nedgången låg ett lägre kapacitetsutnyttjande i vissa fabriker, lägre marginaler på nyförsäljning inom marinaffären, en ändrad produktmix samt en starkare krona.
Under året genomförde vi ett kostnadsbesparingsprogram, initierat redan 2011. Programmet avsåg kapacitetsjusteringar och rationaliseringar i tillverkningen, till följd av minskad efterfrågan på vissa produkter, samt rationaliseringar i försäljningsbolagen, framför allt i Västeuropa. Åtgärderna fick fullt genomslag under andra halvåret, då försäljnings- och administrationskostnaderna minskade med 8 procent i årstakt. Vid årets slut hade vi uppnått besparingar om ett par hundra miljoner kronor och vi räknar med att generera ytterligare 100 miljoner under första halvan av 2013.
Besparingsprogrammet till trots, det är viktigt att selektivt satsa på områden där vi ser potential för framtida tillväxt. Därför fortsatte våra satsningar på FoU under året, ett område som är fundamentalt för att nå lönsam tillväxt. Flera spännande produkter lanserades under året, bland dem PureDry, som möjliggör åter vinning av den olja som går förlorad ombord på fartyg. Som helhet satsade vi drygt 700 miljoner kronor på FoU, en ökning med nästan 8 procent jämfört med 2011, på jämförbar basis.
Vi fortsatte även våra investeringar i ökad närvaro i BRIK-länderna. I Kina öppnade vi fabriker för luftvärmeväxlare och dekantrar, för att bättre ta tillvara tillväxtmöjligheterna för kyl- och fryslösningar respektive vattenrening. Dessutom fortsatte vi att bygga ut säljorganisationen i landet. I Indien och Brasilien investerade vi för att utöka det sortiment som tillverkas för de lokala marknaderna och i Sverige och Frankrike skedde investeringar i ökad kapacitet och produktivitet, vid några högt specialiserade fabriker.
Steget att gå från två till tre säljande divisioner skapade ett mer fokuserat och transparent Alfa Laval. De tre divisionerna har tydliga affärsmodeller och prioriteringar som delvis skiljer sig åt. För Process Technology är fokus områdena energi, miljö och ökad närvaro i de snabbväxande marknaderna. Inom Equipment ligger fokus såväl på att öka marknadsnärvaron på ett kostnadseffektivt sätt, via fler försäljningskanaler, som att öka närvaron på eftermarknaden. Inom Marine & Diesel prioriteras miljö och energieffektivitet.
Alfa Laval har en lång tradition av innovation och vi har en passion för produkter. Med ökade miljökrav och högre bränslekostnader inom
den marina industrin ser Alfa Laval stora möjligheter för de nya produkter vi lanserar, som till exempel PureDry – vår största innovation på många år inom höghastighetsseparation. Inom ballastvattenrening har vi redan en ledande position och för den rökgastvätt som vi lanserade under hösten, ser vi en stor marknadspotential de närmaste åren.
Under året var dessutom vår nya dekanter, den största vi producerat hittills, mycket framgångsrik i Kanada. Vi bokade flera betydande order för rening av stora kvantiteter oljeförorenat vatten. Vidare har det nya produktprogrammet för lödda värmeväxlare varit framgångsrikt, med ökade marknadsandelar och förbättrade marginaler.
Eftermarknadsaffären är ett annat viktigt område. Den har god lönsamhet, är mindre konjunkturkänslig och dess täta kundkontakter ger draghjälp åt nyförsäljningen. Alfa Laval har utan tvekan branschens bästa marknadstäckning, med cirka 100 serviceverkstäder, som kontinuerligt förbättras då vi adderar ytterligare 3–4 per år. Dessutom expanderar vi befintliga verkstäder som betjänar tillväxtområden, som till exempel olje- och gasutvinning i Kanada, Brasilien och Qatar. Även service av utrustning hos kund samt en snabb och tillförlitlig reservdelsförsörjning är tjänster där vi förstärkt vårt erbjudande.
Förvärv är en annan viktig del i värdeskapandet och ett snabbt och effektivt sätt att bygga nya positioner. Under året genomfördes fyra förvärv i USA. Störst var Ashbrook Simon-Hartley, med en omsättning på cirka 500 miljoner kronor. Företaget är ledande inom silbandspressar för rening av kommunalt och industriellt avloppsvatten, en alternativ teknik till våra dekantrar, där vi redan har en världsledande position. Nu kan vi med andra ord erbjuda våra kunder de två ledande teknikerna. De övriga förvärven adderade utrustning som används vid borrning efter olja, produkter för tankrengöring inom livsmedels- och dryckesindustrin samt luftkylda värmeväxlare till naturgasmarknaden och andra energirelaterade marknader. Förvärvsstrategin prioriterar att addera nya produkter till vårt sortiment för försäljning via vår globala organisation. Vi vill dessutom stärka vår lokala närvaro i USA och Östasien samt addera alternativa säljkanaler.
Aktiekursen steg fyra procent under året, det vill säga inte fullt så mycket som Nasdaq OMX general- och verkstadsindex. Vid årsskiftet uppgick Alfa Lavals börsvärde till 56,8 miljarder kronor. Intresset för aktien är fortsatt högt, vid årets slut hade vi cirka 34,600 aktieägare och cirka 25 analytiker som fortlöpande bevakar oss.
Alfa Lavals mål är att vara en attraktiv arbets givare för motiverade och engagerade medarbetare, basen för vår fortsatta framgång.
I slutänden går företagets och medarbetarnas utveckling hand i hand, eller annorlunda uttryckt, när medarbetarna växer, växer även företaget.
Därför arbetar vi kontinuerligt för att arbetsmiljön ska vara trivsam, säker och hälsosam, fri från diskriminering och med utrymme för kompetensutveckling. Som stöd för medarbetarnas utveckling har vi flera olika utbildningssatsningar: Alfa Laval Academy, med program riktade till de flesta nivåer i organisationen, samt en inlärningsportal, med ytterligare ett stort antal internetbaserade och klassrumsbaserade program. Samtidigt omfattar vårt arbete inom mångfald, vilket förbättrar kvalitén i beslutsfattandet, en öppen intern arbetsmarknad. Under året har vi mer specifikt arbetat med gruppers mångfald, internationell mobilitet på mellanchefsnivå och ersättarplanering.
Under året reviderades Alfa Lavals affärsprinciper, mot bakgrund av FN:s och OECD:s nya riktlinjer. Hållbarhetsfrågor har hög prioritet hos Alfa Lavals ledning och revideringen gav upphov till ett omfattande förankringsarbete, såväl internt som hos externa intressenter. Vi skapade även ett affärsetiskt råd, där koncernchefen är ordförande för att betona vikten av dessa frågor, som ska säkerställa att vi utvärderar risker och har ändamålsenliga riktlinjer och processer.
Vi förnyade även våra miljömål för produktionen. Målen, som gäller till 2015, innefattar bl a en reduktion av såväl energi- som vattenkonsumtion. Internt arbetar vi med att minska effekterna på miljön från vår verksamhet. Men denna fokus är vi givetvis inte ensamma om. Även andra bolag genomför satsningar för att reducera effekterna på miljön. Denna utveckling är något som generellt stöttar Alfa Laval då vi erbjuder produkter som renar vatten och minskar utsläpp. Samtidigt tillkommer allt fler lagar och regler på miljöområdet, vilka ytterligare stödjer efterfrågan på våra produkter.
Jag vill avsluta med att framföra ett stort och varmt tack till samtliga medarbetare i Alfa Laval-koncernen för era värdefulla insatser för att bygga ett framgångsrikt företag.
Lund i mars 2013
Lars Renström VD och koncernchef
För Alfa Laval blev 2012 ett stadigt år på börsen, aktien steg något, om än inte fullt så mycket som industrisektorn totalt. Alfa Laval-aktien inledde året på 130,3 kronor och ökade sedan 4 procent till 135,3 kronor. Aktien är noterad på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen, som steg 12 procent under året och ingår i indexet för industriföretag på Stockholmsbörsen (SX Industrials index), som under året steg med 18 procent. Högsta notering för aktien var 146,5 kronor i början av februari, årets lägsta aktiekurs noterades i början av september, 110,4 kronor. Börsvärdet för bolaget var vid årets utgång 56,8 (54,7) miljarder kronor.
Alfa Laval ingår i Large Cap segment på OMX Nordiska Börs. Aktien ingår även i OMXN40, ett index som består av de 40 största och mest omsatta aktierna på de nordiska börserna, samt OMXS30, ett index som omfattar de 30 mest omsatta aktierna på OMX Nordiska Börs Stockholm.
Sedan Alfa Laval åternoterades på Stockholms börsen den 17 maj 2002 har aktien, inklusive återinvesterad aktieutdelning, avkastat 632 procent. Räknat på den 10,5 år långa perioden blir den årliga genomsnittliga avkastningen 20,9 procent, att jämföra med Stockholmsbörsens motsvarande avkastning (SIX Return Index) som kommer upp i ett årligt snitt på 8,3 procent.
Alfa Lavals aktie handlas inte bara över Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen, utan också på Bats Chi-X, Burgundy och Turquoise för att nämna några av de största marknadsplatserna för Alfa Lavals aktiehandel. Stockholmsbörsen är störst, med 44 procent av all handel i aktien under 2012. Likviditeten i den totala handeln med Alfa Lavals aktier är god och under 2012 omsattes 844 (957) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 108 (127) miljarder kronor. Det motsvarar en omsättningshastighet på 2,01 (2,28) gånger bolagets totala antal utestående aktier. Under året gjordes i genomsnitt drygt 7 006 (6 862) avslut per dag i Alfa Lavals aktie.
Det är styrelsens målsättning att regelbundet föreslå utdelning som speglar koncernens utveckling, finansiella status, samt nuvarande och förväntade kapitalbehov. I beaktande av koncernens förmåga till kassagenerering är målet en utdelning över en konjunkturcykel på 40–50 procent av nettoresultatet, justerat för övervärden. För 2012 har styrelsen föreslagit årsstämman en utdelning om 3,50 (3,25) kronor. Den föreslagna utdelningen motsvarar 41,7 (38,6) procent av nettoresultatet, justerat för övervärden.
Kvotvärdet uppgick vid årets utgång till 2,84 (2,84) kronor per aktie. Alla aktier har lika
röstvärde och ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar. Det finns inga utställda optioner eller annat som kan innebära utspädning för aktieägarna. Styrelsen fick vid årsstämman den 23 april 2012 mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de åter köpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköp skulle ske genom transaktioner på NasdaqOMX, Stockholmsbörsen.
Under året och sedan årsstämman 2012 har Alfa Laval inte gjort några återköp. Den 21 mars 2012, när utskicket av kallelsen till årsstämman gick ut, var bolaget innehav av egna aktier noll. Detta innebär att det totala antalet aktier under året har varit oförändrat, 419 456 315.
Vid 2012 års utgång hade Alfa Laval cirka 34 600 (36 600) aktieägare. Under året tillkom 5 631 nya aktieägare medan 7 569 lämnade. De 10 största ägarna ägde vid utgången av 2012 51,3 (53,6) procent av aktierna. Största aktieägare är Tetra Laval B.V. vars innehav under året har varit oförändrat, 26,1 procent. Nya aktieägare bland bolagets tio största är Handelsbanken fonder, Fjärde AP-fonden och Nordea Investment Funds.
| Antal aktieägare |
Antal aktie ägare, % |
Antal aktier |
Ägar andel, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 23 049 | 66,6 | 3 845 020 | 0,9 |
| 501 – 1 000 | 4 895 | 14,1 | 4 129 864 | 1,0 |
| 1 001 – 5 000 | 4 910 | 14,2 | 11 662 242 | 2,8 |
| 5 001 – 10 000 | 739 | 2,1 | 5 496 863 | 1,3 |
| 10 001 – 15 000 | 229 | 0,7 | 2 873 186 | 0,7 |
| 15 001 – 20 000 | 132 | 0,4 | 2 390 713 | 0,6 |
| 20 001 – | 675 | 2,0 | 389 058 427 | 92,7 |
Totalt antal aktieägare 34 629
Källa: Euroclear
| Antal aktier | Ägarandel, % | |
|---|---|---|
| Finansiella företag | 90 433 161 | 21,56 |
| Övriga finansiella företag | 25 394 549 | 6,05 |
| Socialförsäkringsfonder | 12 343 466 | 2,94 |
| Staten | 1 600 135 | 0,38 |
| Kommunal sektor | 68 667 | 0,02 |
| Intresseorganisationer | 4 695 994 | 1,12 |
| Övriga svenska juridiska personer | 8 696 279 | 2,07 |
| Utlandsboende ägare (juridiska och fysiska) | 245 576 676 | 58,55 |
| Svenska privatpersoner | 24 040 181 | 5,73 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 6 607 207 | 1,58 |
Antal aktier
Tetra Laval BV 109 487 73626,1% +/-0 Alecta 28 290 0006,7% -0,4
Management AB 25 100 0006,0% +/-0 Swedbank Robur fonder 16 906 3774,0% -1,2 AMF Försäkring & Fonder 14 208 0003,4% 0,4 Första AP-fonden 5 711 7421,4% 0,1 Handelsbanken fonder 4 710 3101,1% 0,4 Fjärde AP-fonden 4 533 6591,1% 0,2 Folksam 3 141 1420,8% -0,2 Nordea Investment Funds 2 979 2650,7% 0,2
Summa tio största 215 068 23151,3%
Andel kapital/ röster, %
Förändring ägarandel under 2012, %-enheter
Källa: Euroclear
Foundation Asset
Källa: Euroclear
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets slut, SEK | 135:30 | 130:30 | 141:70 | 99:00 | 67:50 |
| Högst betalt, SEK | 146:50 | 147:70 | 142:60 | 100:20 | 107:25 |
| Lägst betalt, SEK | 110:40 | 101:40 | 94:95 | 55:00 | 46:40 |
| Eget kapital, SEK | 36:68 | 36:10 | 32:40 | 29:00 | 24:40 |
| Vinst per aktie | 7:61 | 7:68 | 7:34 | 6:42 | 8:83 |
| Utdelning, SEK | 3:501) | 3:25 | 3:00 | 2:50 | 2:25 |
| Fritt kassaflöde, SEK 2) | 0:78 | -4:93 | 6:38 | 6:46 | 6:38 |
| Kursförändring under året, % | 4 | -8 | +43 | +47 | -23 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie, % |
46,0 | 42,3 | 40,9 | 38,9 | 25,5 |
| Direktavkastning, % 3) | 2,59 | 2,5 | 2,1 | 2,5 | 3,3 |
| Börskurs / eget kapital, ggr | 3,7 | 3,6 | 4,4 | 3,4 | 2,8 |
| P/E-tal 4) | 18 | 17 | 19 | 15 | 8 |
| Antal aktieägare | 34 629 | 36 567 | 33 565 | 33 780 | 28 078 |
Källa: Stockholmsbörsen
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
UTDELNING OCH ANDEL AV NETTORESULTATET**
2) Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheten.
3) Räknat som föreslagen utdelning i förhållande till slutkurs sista börsdag.
4) Slutkurs sista börsdag i förhållande till vinst per aktie.
*Styrelsens förslag till årsstämman.
Källa: Euroclear
Källa: Euroclear
Den övergripande idén och drivkraften i den dagliga verksamheten, är att bidra till att skapa en bättre vardag för människor. Detta sker genom bolagets produkter, vilka tillfredsställer de flesta verksamheters behov av uppvärmning, kylning, separering och flödeshantering. Produkterna är såväl effektiva som miljövänliga. De kan reducera energikonsumtionen – och därmed utsläppen av koldioxid – eller rena vatten och andra vätskor – vilket minskar de negativa effekterna på miljön från kundernas processer. Vidare har Alfa Laval säkra och hygieniska produkter och lösningar för livs- och läkemedelsindustrin. Idag finns därför Alfa Lavals produkter närvarande i en stor mängd industrier, världen över.
Alfa Lavals viktigaste uppgift är att erbjuda kunderna lönsamma och effektiva lösningar. Det avspeglas tydligt i affärsidén som är att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen. I realiteten innebär det att förse dem med produkter och lösningar som kan bidra till att öka deras produktivitet och konkurrenskraft samt minska deras förbrukning av energi och även deras påverkan på miljön.
Alfa Lavals pålitliga produkter inom områdena värmeöverföring, separering och flödeshantering, kombinerat med medarbetarnas tekniska kompetens och applikationskunnande, utgör viktiga förutsättningar för att affärsidén ska kunna förverkligas. Detta stöds av bolagets globala produktionsorganisation samt dess kundorienterade nyförsäljnings- och efter marknadsorganisation som totalt sett, direkt och indirekt, verkar i mer än 100 länder. En annan viktig faktor är Alfa Lavals kontinuerliga satsningar på att vidareutveckla såväl produkter och marknader som försäljningskanaler och eftermarknadsorganisation.
Alfa Lavals strategi är att utveckla och expandera företagets ledande positioner inom definierade marknadssegment. Detta kan ske såväl organiskt som via förvärv inom följande nyckelområden:
För mer information om Alfa Lavals tillväxtstrategi, läs på sidorna 16–17.
Alfa Laval styr verksamheten mot finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och avkastning. Genom att uppnå eller överträffa målen skapas ett värde för aktieägarna, dels genom en årlig utdelning, dels genom att värdet på bolaget ökar. Dessutom möjliggörs kontinuerliga satsningar i linje med bolagets strategier, avseende såväl organisk som förvärvad tillväxt samt satsningar på forskning och utveckling.
Alfa Lavals verksamhet styrs mot de finansiella mål och riktvärden som styrelsen fastställt. Dessa baseras på den verksamhet Alfa Laval bedriver och de marknader där företaget är verksamt. Kombinationen av de tre finansiella målen visar företagets ambitionsnivå när det gäller tillväxt, lönsamhet och kapitalanvändning.
MÅL
16,5%
Minst åtta procent i genomsnitt per år över en konjunkturcykel.
15 procent över en konjunkturcykel.
MÅLUPPFYLLELSE 2012
MÅL
Minst 25 procent. Nivån är satt med tanke på den relativt låga kapitalbindningen i den löpande verksamheten.
MÅLUPPFYLLELSE 2012 26,1%
MÅLUPPFYLLELSE 2012
Faktureringen steg 4,4 procent*. Organiskt var uppgången 0,9 procent medan förvärv adderade 3,5 procent.
* Exklusive växelkursdifferenser
Som ett komplement till de finansiella målen har styrelsen även satt upp riktvärden för tre finansiella nyckeltal, vilka ytterligare preciserar ramarna och målsättningen för företagets verksamhet.
Skuldsättningsgraden, det vill säga det kapital bolaget lånar i förhållande till bokfört eget kapital, ska långsiktigt understiga 75 procent. I samband med större förvärv kan skuldsättningen fortfarande hamna över 100 procent, men det ska i så fall ses som övergående då kassaflöde och vinster förväntas korrigera detta. Vid utgången av 2012 låg skuldsättningsgraden på 28 procent.
Med denna nivå skapas utrymme för både ersättningsinvesteringar och kapacitetsutbyggnad i linje med den organiska tillväxten för koncernens nuvarande nyckelprodukter. Målet sänktes under året, från tidigare 2,5%, mot bakgrund av den kapacitet som byggts upp under de senaste åren. Under 2012 låg investeringarna på 1,8 procent av omsättningen.
10% av omsättningen. *Inklusive investeringar i anläggningstillgångar.
Värdet ligger under målet för rörelsemarginalen eftersom organisk tillväxt normalt kräver en ökning av rörelsekapitalet. Dessutom sker betalning av skatter motsvarande cirka 28 procent av resultatet före skatt. Under 2012 blev kassaflödet från rörelseverksamheten 10,2 procent.
Förutom de finansiella målen har Alfa Laval en rad icke finansiella mål, som berörs på andra ställen i årsredovisningen. Se till exempel hållbarhetsavsnittet på sidorna 44–46.
Alfa Lavals mål är att växa med i genomsnitt minst åtta procent per år över en konjunkturcykel genom en kombination av organisk tillväxt och kompletterande förvärv. Den förvärvade tillväxten förväntas stå för 3–4 procentenheter. Tillväxten ska vara lönsam och målet ska därför ses i kombination med lönsamhetsmålet på 15 procents rörelsemarginal.
17 Tillväxtstrategi
Organisk tillväxt är basen i Alfa Lavals tillväxtstrategi. Det innebär tillväxt av befintlig verksamhet, till exempel genom att hitta nya användningsområden eller nya marknader för befintliga produkter och nyckelteknologier, utveckling av kompletterande eftermarknadstjänster samt utveckling av försäljningskanaler, nya produkter eller nya marknadskoncept för att möta nya behov, runt om i världen.
Med Alfa Lavals befintliga produkter och nyckelteknologier finns en god bas för fortsatt lönsam tillväxt då produkternas höga kvalitet och energieffektivitet blivit allt viktigare kriterier för kunderna. En annan väsentlig faktor är det utvecklings- och forskningsarbete som bedrivs, för att fortlöpande förbättra det befintliga erbjudandet. Sist, men inte minst, bolagets starka marknadspositioner och dess breda geografiska nätverk för såväl ny- som eftermarknadsförsäljning.
Alfa Lavals mål är att årligen addera 3–4 procents försäljningstillväxt genom kompletterande förvärv. Förvärvsstrategin är snarlik den för organisk tillväxt då förvärv ska göras med målsättningen att stärka befintliga nyckelteknologier, utveckla eftermarknadsaffären, addera nya produkter till applikationsområden där Alfa Laval redan är aktivt, samt addera kompletterande försäljnings- och distributionskanaler. Förvärv är en central del då den gör det möjligt för bolaget att snabbt möta förändrade behov med nya erbjudanden eller att snabbt kunna expandera och stärka den lokala närvaron.
Förvärvsarbetet leds av en speciell enhet, som dessutom har till uppgift att stödja de olika segmentens tillväxtambitioner samt utvecklingen av nya marknadskoncept. Enheten inkluderar även koncernens patentavdelning.
Under åren 2008–2012 förvärvade Alfa Laval 23 bolag, med en sammanlagd omsättning på 7 565 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig, årlig tillväxt på 1 513 miljoner kronor.
| 2008 | |
|---|---|
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| Standard Refrigeration, USA | Produkt/geografi | 220 |
| Ageratec, Sverige | Produkt | 50 |
| Høyer Promix, Danmark | Produkt | 20 |
| Pressko, Tyskland | Produkt | 50 |
| Hutchison Hayes, USA | Kanal/geografi | 150 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| P&S Multibrand | Kanal | 200 |
| P&S Multibrand | Kanal | 100 |
| Onnuri, Sydkorea | Kanal/geografi | 150 |
| HES, Tyskland | Produkt | 85 |
| PHE, Brasilien | Geografi | 45 |
| LHE, Sydkorea | Kanal/geografi | 750 |
| Ytterligare 12 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 89%) |
Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
– ––
* Motiv för avyttring är antingen att enheten inte bedöms uppnå koncernens finansiella mål eller att den inte längre tillhör koncernens kärnverksamhet.
**Avser omsättning året före förvärv eller avyttring.
*** Omsättning för 2012
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| Champ Products Inc., USA | Produkt | 100 |
| Servicebolag, USA | Kanal | 100 |
| Astepo S.r.l., Italien | Produkt | 70 |
| Si Fang, Kina (65%) | Kanal | 150 |
| Definox, Frankrike | Kanal | 200 |
| Olmi S.p.A, Italien | Produkt | 700 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
2011
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| P&S Multibrand | Kanal | 100 |
| Aalborg Industries A/S, Danmark | Produkt | 3 300 |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
2012
| FÖRVÄRV | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
|---|---|---|
| Ytterligare 8,5 procent av aktiekapitalet i Alfa Laval India. (Total ägarandel 97,5%) |
Geografi | Påverkade inte omsättningen |
| Vortex Systems, USA | Produkt | 100 |
| Ashbrook Simon-Hartley, USA | Produkt | 500 |
| Gamajet Cleaning Systems, USA | Produkt/geografi | 75 |
| Air Cooled Exchangers, LLC, USA | Produkt/geografi | 350*** |
| AVYTTRINGAR | MOTIV* | OMSÄTTNING MSEK** |
| – | – | – |
Växande internationell handel driver fram ett ökat behov av transporter. Sjöfarten transporterar 90 procent av de varor som fraktas på vår planet och har visserligen miljömässiga fördelar jämfört med flygfrakt, men tuffare miljölagstiftning ställer likväl nya krav på den marina industrin. Alfa Laval erbjuder en rad produkter som kan bidra till att minska föroreningarna och öka energieffektiviteten till sjöss.
Sjötransporterna har fyrdubblats de senaste fyrtio åren. Trenden med ökad sjöfrakt förväntas hålla i sig vilket skapar utmaningar på flera områden, inte minst för miljön. Alfa Lavals produkter för att minska utsläpp, rena barlastvatten och generera värme finns idag installerade på en majoritet av alla oceangående fartyg.
Vandrarmusslan, med sitt vackert mönstrade skal, är inte större än en fingernagel och relativt harmlös så länge den befinner sig i sin öst europeiska hemmamiljö. Men denna lilla mussla har varit förödande – och oerhört kostsam – i sitt nya hem i de nordamerikanska Stora sjöarna, dit den fördes med ett fartygs barlastvatten mot slutet av 1980-talet. Sedan dess har vandrarmusslan rubbat ekosystemet, hotat det inhemska djurlivet, och orsakat allvarliga problem som hittills kostat mer än 1 miljard dollar.
Alfa Lavals system PureBallast, som utvecklats i samarbete med Wallenius Water, är ett kemikaliefritt vattenreningssystem som skyddar mot hotet från främmande arter. PureBallast är en teknologi bland många i Marine & Dieseldivisionens portfölj av miljöprodukter, vilka hjälper skeppsvarv och fartygsägare att hantera ekologiska utmaningar och uppfylla såväl befintliga som kommande lagkrav. Men Alfa Lavals erbjudande till den marina industrin når även bortom miljösfären. Idag kan vi erbjuda totalt 15 produktgrupper, vilka bland annat omfattar värmeåtervinningssystem, ångpannor, höghastighetsseparatorer och färskvattengeneratorer. ghets-
Några av de lösningar Alfa Laval erbjuder till sjöss används även av kunder som verkar inom landbaserad dieselkraft, där man använder liknande motorer som ombord på fartyg. Dessa kraftverk levererar elektricitet till avlägsna områden eller i samhällen där elnät saknas eller är otillförlitliga. På land eller till havs, våra produkter hjälper oss att uppfylla visionen av att skapa bättre levnadsvillkor för människor.
Andelen av den oceangående fartygsflottan som är utrustad med Alfa Lavals produkter och lösningar, speciellt framtagna för den marina industrin.
Alfa Laval Aalborgs rökgastvätt tar bort skadliga svaveloxider och partiklar från fartygens avgaser.
Alfa Lavals verksamhet bygger på tre nyckelteknologier för värmeöverföring, separering och flödeshantering, vilka har en avgörande betydelse inom en rad industriella processer. Under 2012 stod värme överföringsprodukterna för 54 procent (54) av försäljningen, separeringsprodukterna för 22 procent (22) och flödeshanteringsprodukterna för 10 procent (10). Alfa Laval har en världsledande position inom samtliga tre områden.
Alfa Laval har varit verksamt inom värmeöverföring sedan 1931, då bolaget började leverera pastöriseringsutrustning till mejeriindustrin. Idag kan bolaget erbjuda värmeväxlare som optimerar energianvändningen vid uppvärmning, nedkylning, frysning, ventilering, förångning och kondensering. Erbjudandet omfattar värmeväxlare för arbetsuppgifter i allt från miljöer med lägre tryck och temperaturer till miljöer som kräver hantering av aggressiva vätskor vid höga och föränderliga tryck och temperaturer. De flesta industriella processer har behov av någon typ av lösning för värmeöverföring. Alfa Lavals kunder återfinns därför inom så vitt skilda områden som kemi, livsmedel, olje-, gas- och kraftproduktion, marinindustri, byggindustri och många, många fler.
En luftvärmeväxlare erbjuder det mest effektiva sättet för värmeöverföring mellan luft och vätska. Den består av en serie tuber, som träs genom korrugerade lameller. Fläktar driver luften mellan lamellerna samtidigt som vätska (vatten eller ett kylmedium) flödar i tuberna. I utbudet ingår luftkylda kondensorer, kylmedelskylare, fläktluftkylare samt fläktförångare för kommersiellt bruk såväl som för industriell kylning, frysning samt luftkonditionering. De används inom allt från industriella kyllager till kraftverk samt i industriella processer, bryggerier, mejerier, kontorsfastigheter mm.
En värmeväxlare överför värme eller kyla, oftast från en vätska till en annan men även mellan olika gaser. Produkterna har en avgörande betydelse för effektiviteten i kundens totala tillverkningsprocess. Den kompakta plattvärmeväxlaren, huvudprodukten i Alfa Lavals erbjudande, kan erbjuda kunderna en mycket effektiv energianvändning vilket reducerar både kostnaderna och påverkan på miljön. Effektiviteten härrör från dess uppbyggnad; en plattvärmeväxlare består av ett flertal metallplattor, monterade tätt intill varandra. Mellan plattorna finns två kanaler som innehåller media med olika temperaturer. Dessa passerar på var sin sida om plattorna och i motsatt riktning mot varandra. Värme och kyla överförs då via plattorna och en utjämning av temperaturerna uppnås. Det finns flera olika typer av plattvärmeväxlare, designade för att klara olika typer av tryck och temperaturer. Luftvärmeväxlare
En panna är ett slutet kärl som innehåller tunna rör. Ju större panna – desto fler rör. Teknologin är mycket vanlig ombord på fartyg, men den kan även användas för industriella applikationer. I produktutbudet finns det två olika typer av pannor där rören hettas upp på olika sätt: den ena använder spillvärmen i motorernas avgaser medan den andra typen, som främst verkar då motorn är avstängd, använder värme från en oljebrännare. Värmen från rören hettar sedan i sin tur upp och förångar vattnet i behållaren, ånga som sedan kan användas för att driva en rad processer som till exempel uppvärmning, nedkylning, rengöring, för att generera elektricitet eller producera varmvatten för personer ombord.
Alfa Laval har ett nischutbud av rör- och tubvärmeväxlare, specialiserade för applikationer inom livs- och läkemedelsindustrin samt för kylning, men även för applikationer inom petrokemi, kraft, olja & gas, processindustri samt den marina industrin. En tubvärmeväxlare består av ett rör som innehåller ett knippe tuber. Den primära vätskan (kylmediet) flyter genom tuberna, medan den sekundära vätskan (normalt sett vatten) flyter genom röret och runt tuberna för att möjliggöra värmeöverföring från en vätska till en annan. Rör- och tubvärmeväxlare kan, på grund av dess robusta konstruktion, hantera mycket höga tryck och temperaturer.
Ett hetoljesystem är tillslutet och låter värmemediet, en syntetisk olja, cirkulera i en uppvärmningsyta formad som en spole. Ytan plockar sedan upp den värme som alstras, antingen från spillånga eller från en förbränningsprocess, värme som överförs till den syntetiska oljan som därmed kan förbli i flytande form. Hetoljesystem används generellt för att generera värme till oljetankar, separatorer samt system som värmer upp drivmedlet. Andra typiska områden är för att leverera värme till ånggeneratorer, för tankreningssystem eller den centrala uppvärmningen av ett fartyg. De används även för att värma upp olika typer av last som fraktas, såsom bitumen, oljebaserade produkter eller kemikalier.
MER ÄN 30 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten. Tekniken används för att separera olika vätskor från varandra och fasta partiklar från vätskor. Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
Silbandpressar
Pressar för mekanisk avvattning av såväl kommunalt, som industriellt avloppsvatten. Denna separationsteknik tillkom via förvärvet av Ashbrook Simon-Hartley och är ett komplement till dekantrarna.
Alfa Lavals produkter inom denna teknologi domineras av höghastighetsseparatorer. Dessa har en hög rotationshastighet, upp till 12 000 varv per minut. De är generellt vertikalt monterade och används framför allt för att skilja vätskor från varandra. Höghastighetsseparatorer har många användningsområden. De kan bland annat rena drivmedel och smörjoljor ombord på fartyg, processa vegetabilisk olja, ingå i produktionen av läkemedel, mjölk, öl, vin, juicer och andra drycker samt användas i kemi- samt olje- och gasindustrin.
En annan separationsteknik som Alfa Laval kan erbjuda är membranfiltrering som är den etablerade lösningen för att separera mycket små partiklar.
Dekantercentrifuger bygger vanligtvis på en horisontellt monterad separeringsutrustning som arbetar med en hastighet på cirka 5 000 varv per minut. De används för att separera större partiklar vilket innebär att vanliga användningsområden för en dekanter är avvattning av rötslam i reningsverk, inom olivoljeproduktion, i destillerier samt för rening av borrlera i samband med oljeutvinning.
25–30 PROCENT AV VÄRLDSMARKNADEN
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt, säkert och hygieniskt sätt är av central betydelse för många industrier. Alfa Laval fokuserar på flödesprodukter för industrier med höga hygieniska krav, som till exempel livs- och läkemedelsindustrin. Företagets pumpar, ventiler och installationsmaterial används vid produktion av till exempel drycker, mejeriprodukter, livsmedel, läkemedel samt hälso- och skönhetsprodukter, det vill säga i miljöer där det inte får finnas någon risk för kontaminering. Alfa Laval erbjuder även utrustning för tankrengöring.
Alfa Laval erbjuder hygienisk tankutrustning för användning inom framförallt livs- och läkemedelsindustrin. Utbudet inkluderar allt från blandare till rengöringsutrustning. Blandarna kan blanda både trög- och lättflytande vätskor, omfattande allt från mjölk, vin och juice till yoghurt, desserter och fruktdrycker. Det finns även blandare som erbjuder såväl blandning som rengöring av tanken efteråt.
PROCESS INDUSTRY
GEA (TYSKLAND) SPX/APV/ WAUKESHA CHERRY BURRELL (USA) FRISTAM (TYSKLAND) INDUSTRIAL EQUIPMENT 10%
Fokus på lönsamhet, kombinerat med höga energipriser, får företag att söka nya sätt att optimera sina processer. Samtidigt gör en ökad efterfrågan på energi att nya energikällor, så som biobränslen och oljekällor på extrema havsdjup, blir allt mer attraktiva. Dessa trender, i kombination med strängare miljölagstiftning, förväntas bidra till att driva efterfrågan på Alfa Lavals lösningar framöver.
Världens växande energibehov är en global angelägenhet som kan adresseras på två sätt: genom ökad produktion och genom förbättrad energieffektivitet. Alfa Laval har ett stort utbud av energirelaterade produkter som kan användas, oavsett vilken väg man väljer, för att hantera denna globala utmaning.
Ett stort stålverk förbrukar nästan lika mycket energi per år som en större europeisk stad. Om en sådan produktionsanläggning kan minska energiförbrukningen med så lite som en procent kommer besparingarna i fråga om både kostnader och utsläpp att bli enorma. Då världens energibehov förväntas öka med mer än 30 procent mellan 2010 och 2030 blir behovet av effektiva lösningar allt större.
Genom att kombinera applikationskunnandet hos Alfa Lavals ingenjörer med stålverksoperatörernas kunskaper kan man nå lösningar som förbättrar energianvändningen i stålverkets processer. Grunden är Alfa Lavals högeffektiva värmeväxlare, som utnyttjar den spillvärme som uppkommer i en del av processen för återanvändning i en annan del, vilket minskar verkets totala energiförbrukning.
Energi är en stor del av Alfa Lavals affär – från utvinning och raffinering av olja och gas till kraftproduktion. Våra värmeväxlare och separatorer är ofta avgörande för dessa tillämpningsområden och de spelar därför en viktig roll i den globala energiproduktionen. De kan dessutom användas inom många andra områden och även där bidra till att minska både energiförbrukning och utsläpp.
Världens växande energibehov främjar även tillväxten av alternativa energikällor, som till exempel biobränslen som utvinns från avfall. Alfa Lavals produkter spelar en viktig roll i hela produktionsprocessen kring biobränslen, från uppvärmning och kylning till blandning och separation.
Vi är stolta över att att vi kan göra vår del i arbetet med att trygga framtida energitillgångar, göra processerna mer energieffektiva och reducera koldioxidutsläppen, vilket i förlängningen mildrar effekterna på miljön.
Den energibesparing som genererades när ett oljeraffinaderi bytte ut sina tubvärmeväxlare mot Alfa Lavals kompakta plattvärmeväxlare.
Vår Packinoxdesign är världens största plattvärmeväxlare. Den kan bidra till såväl minskade utsläpp som lägre energiförbrukning.
Inom Alfa Laval är satsningarna på innovation något som funnits med sedan starten. Att få fram nya produkter och lösningar, som möter kundernas behov, är avgörande för att upprätthålla och stärka ett bolags konkurrenskraft och därmed dess positioner, vilket förbättrar möjligheterna att nå lönsam tillväxt.
Alfa Laval fokuserar på forskning och utveckling av produkter och lösningar inom värmeöverföring, separering och flödeshantering. Det handlar såväl om framtagandet av nya produkter för att möta indikationer på nya behov i marknaden, som innovation för att utveckla befintliga produkter till att produceras i nya material och med högre kapacitet. Det kan även handla om förändringar i själva produktionsprocessen. Samtliga delar är viktiga och ämnade att säkerställa att Alfa Laval får fram produkter och lösningar som kan möta såväl dagens som morgondagens problem och behov. Genom att identifiera marknadens behov och snabbt och effektivt förvandla kunskapen till innovativa produkter nås en fördel jämfört med konkurrenterna.
Arbetet med forskning och utveckling har interna ramar, krav och målparametrar. Bland annat sker det kontinuerliga mätningar för att säkerställa att produkterna når marknaden så snart som möjligt och att de även når lönsamhet på kortast möjliga tid. Vidare följs lanseringarna upp av mätningar för att se hur stor andel av nyförsäljningen som utgörs av produkter yngre än fem år.
Några av årets lanserade produkter:
Under 2012 investerade Alfa Laval 707 (648) miljoner kronor, motsvarande 2,4 (2,3) procent av omsättningen, i forskning och utveckling. Antalet projekt hålls begränsat och resulterar i mellan 35 och 40 nya produkter varje år. Anledningarna till dessa koncentrerade satsningar är att bolaget inte vill splittra resurserna inom FoU på för många projekt samtidigt och att man vill säkerställa att försäljningsorganisationen kan hantera alla produktlanseringar på ett professionellt sätt.
För att säkerställa att Alfa Laval även ska kunna skörda resultatet av investeringarna, bedrivs ett omfattande arbete med att säkerställa patentskyddet. Alfa Laval har idag fler än 1 900 patent. Dessa skyddas och försvaras av bolagets patentavdelning.
Ett gränsöverskridande samarbete är grunden för lyckade innovationssatsningar. Därför samarbetar såväl segmenten för nyförsäljning som eftermarknad med de organisationer som hanterar tillverkning och inköp. Kärnan i processen är Alfa Lavals produktcenter, som fokuserar på forskning och utveckling av samtliga huvudprodukter, som till exempel – packningsförsedda och svetsade värmeväxlare, luftvärmeväxlare, pannor, separatorer, dekantrar, membran och flödesutrustning. I dessa centra kombineras utvecklings- och teknikkunnande med expertis inom olika applikationsområden.
Ny miljölagstiftning som fokuserar på att minska utsläppen från fossila bränslen förväntas leda till utmaningar för den marina industrin och fartygsägare kommande år. Därför har Alfa Laval Aalborg utvecklat ett kompakt och effektivt system för återvinning av spillvärme i rökgaserna från hjälpmotorerna både under seglats och i hamn, som kan bidra till att avsevärt sänka oljekonsumtionen för oljeeldade värmepannor.
En ny generation provtagningsventiler för kvalitetssäkring inom mejeri, livsmedel, drycker, personlig hygien, bioteknik och läkemedelsindustri. De unika enkel- och dubbelsätes provtagningsventilerna erbjuder hög driftsäkerhet, förenklad rengöring samt enklare drift och service.
Vid bränslehantering och behandling kan upp till två procent av bränslet gå förlorat. PureDry från Alfa Laval är ett kompakt, högeffektivt separationssystem som kan återvinna det förlorade bränslet såväl ombord på fartyg som i dieselkraftverk och möjliggör därmed substantiella besparingar och reducerade koldioxidutsläpp.
Alfa Lavals nyutvecklade produktsortiment av innovativa, effektiva och pålitliga luftvärmeväxlare, som uppfyller marknadens krav på bättre energieffektivitet. Alfa Laval Optigo har optimerats för miljövänliga köldmedier och har utarbetats specifikt för små och mellanstora kommersiella applikationer inom branscher såsom stormarknader, restauranger och distributionsdepåer för kylda livsmedel. Det finns för närvarande tre modeller i Alfa Laval Optigo produktsortiment. Alla har samma DNA, men de varierar i lufthantering och i vilka branscher de används.
Divisionens kunder karaktäriseras av att de har ett väldefinierat och regelbundet återkommande behov av Alfa Lavals produkter. I en majoritet av fallen sker försäljningen via systembyggare och entreprenadföretag samt via återförsäljare, agenter och distributörer – försäljningen direkt till slutkund sker endast i begränsad omfattning. Equipmentdivisionen ökar löpande antalet säljkanaler eftersom det är strategiskt viktigt att produkterna finns tillgängliga genom ett flertal kanaler över hela världen. Med affärsmodellens fokus på tillgänglighet är det naturligt att det även finns en ambition att ytterligare utveckla och stärka e-handelserbjudandet.
" Under året fortsatte vi utveckla nät verket av distributörer och andra kanaler och vi lanserade dessutom en ny e-handelsplattform, två viktiga faktorer för divisionens fortsatta framgång."
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2012
utvecklingen för komfortvärme och kyla (HVAC), en slutmarknad som för övrigt var tämligen oförändrad. En viss avmattning noterades inom kylning, påverkad av låga investeringar i kylningsapplikationer i Västeuropa.
Försäljningen omfattar värmeväxlare för fjärrvärme och fjärrkyla, luftkonditionering av fabriker, kontor och butikskomplex, nedkylning och nedfrysningslösningar för såväl livs-, läkemedels- och dryckes industrin som mataffärer. Vidare återfinns segmentets kunder inom den tillverkande industrin dit Alfa Laval säljer såväl värmeväxlare som separatorer för att temperaturreglera och/eller rena vätskor så att de kan återanvändas, vilket sänker driftskostnaderna och skyddar miljön.
Aktivitetsnivån inom byggindustrin, energiprisernas ut veckling, behov av energieffektiva lösningar, förändringar i efterfrågan till att omfatta mer miljö vänliga kylmedier, miljölagstiftning, industrins kapacitetsutnyttjande, råvaru- och energiprisernas utveckling, ökat fokus på miljön, utbyggnad av elförsörjningen.
Alfa Lavals produkter används för att producera flytande och viskösa livsmedel, läkemedel och hygienprodukter. Kunderna finns i dryckes-, mejeri-, livsmedels- och bioteknikindustrin, samtliga med höga krav på hygien och säkerhet.
Förändrade konsumtionsvanor till följd av urbaniseringen i växande ekonomier, utvecklingen av nya läkemedel, ökad levnadsstandard, demo grafiska förändringar, behov av energieffektiva lösningar, utbyggd livsmedelsproduktion.
OEM
Kunderna omfattar tillverkare av luftkonditioneringssystem, luftkompressorer, värmepumpar, lufttorkare och gaspannor. Alfa Laval säljer bland annat lödda värmeväxlare som sedan integreras i kundernas slutprodukt.
Ökat fokus på miljön, behov av energieffektiva lösningar, statliga subventioner, energiprisernas utveckling.
ORDERINGÅNG Förändring i orderingång
PARTS & SERVICE
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment, med undantag för OEM. Eftermarknaden är ett prioriterat område. En övergripande strategi är att ytterligare utveckla och expandera reservdels- och serviceverksamheten.
Det industriella kapacitetsutnyttjandet, tillväxt i den installerade basen.
ORDERINGÅNG Förändring i orderingång Andel av divisionens orderingång 17% + 2012 2010 + 2011 +
Divisionen vänder sig till kunder som har behov av specialanpassade lösningar för att effektivisera sina processer och öka kapaciteten. Försäljningen sker i huvudsak via koncernens egna säljbolag samt genom entreprenörer, direkt till kund. Alfa Laval kombinerar expertis inom nyckelteknologierna med en gedigen kunskap om kundernas processer och erbjuder paketlösningar som omfattar allt från enskilda produkter till system, kompletta lösningar och effektiv kundservice.
" Den goda utvecklingen beror delvis på investeringsklimatet, men även på de produktlanseringar vi gjort samt på lyckade introduktioner av befintliga produkter inom nya områden."
Direktör, Process Technologydivisionen.
2010
-
Alfa Lavals produkter används för framställning av bland annat petrokemiska produkter, plaster, polymerer, metaller, mineraler, biobränsle, läkemedel, stärkelse, papper och socker.
Världsmarknadspriserna på råvaror så som socker, etanol, majs, olja och stål, energikostnadernas utveckling, miljölagstiftning, behov av energieffektiva lösningar, behov av produktivitetshöjningar, efter frågan på drivmedel samt teknikskiftet.
ORDERINGÅNG
Andel av divisionens orderingång 29%
Förändring i orderingång 2011 2012 + +
Inom energisektorn har Alfa Lavals produkter, moduler och system en stor betydelse såväl vid utvinning av olja och gas som vid kraftproduktion. Alfa Laval verkar även på miljöområdet då bolagets produkter kan hjälpa kunderna att leva upp till allt hårdare miljökrav och lagar. För avfallshantering levererar Alfa Laval produkter som minskar slamvolymerna så att de kan tas om hand på ett kostnadseffektivt sätt i kommunala reningsverk världen över.
Energy / Priserna på olja och gas, växande behov av energi i utvecklingsländerna, nationellt oberoende (LNG), utveckling av energiproduktion med förnybara bränslen, ökat fokus på kärnkraft, behov av energieffektiva lösningar.
Environment / Nya lagar och regler, ökat behov av färskvatten på grund av en växande population, ökad urbanisering.
ORDERINGÅNG
Förändring i orderingång 2011 2012 2010 + + +
Alfa Laval levererar processlösningar till dryckes- och livsmedelsindustrin. Lösningarna används bland annat för produktion av öl, vin, juice, fruktkoncentrat, ingredienser, mjölkproteiner, socker, halvfabrikat, vegetabiliska oljor respektive olivoljor, samt kött- och fiskproteiner.
Demografiska förändringar, populationstillväxt, förbättrad levnadsstandard, förändrade konsumtionsmönster, ökat fokus på hälsosam mat, subventioner, råvaruprisernas utveckling.
ORDERINGÅNG
Andel av divisionens orderingång 16%
Förändring i orderingång
-
2011 2012 2010 + +
Kunderna finns inom samtliga av divisionens segment. Efter marknaden är ett prioriterat område och en övergripande strategi är att utveckla och expandera reservdels- och service verksamheten. Den tillför kundnytta, knyter kunderna närmare Alfa Laval och är mindre konjunkturkänslig. Genom att skapa kontinuerliga kundkontakter ger den draghjälp åt nyförsäljningen. Läs mer på sidorna 38–39.
Den generella aktivitetsnivån inom olika industrier, behov av att uppgradera äldre utrustning, ökat behov av effektivitet, behov av service och reservdelar för att förebygga oplanerade driftsstopp samt minimera tiden för planerade driftsstopp.
ORDERINGÅNG
Andel av divisionens orderingång 28%
Förändring i orderingång 2011 2012 + =
2010 +
Divisionen har ett stort och varierat utbud av produkter, inom områdena energi, miljö och säkerhet, till kunder inom den marina industrin, dieselmotorproducenter samt offshorekunder. Försäljningen sker via den egna säljorganisationen direkt till kund. Erbjudandet, som omfattar försäljning av 15 olika huvudproduktgrupper, innefattar komponenter, moduler och anpassade system såsom ångpannor, separatorer, värmeväxlare, inertgassystem, färskvattengeneratorer, avgasreningssystem, värmeåtervinningssystem och system för rening av ballastvatten. Dessutom har divisionen en väl utbyggd eftermarknadsorganisation.
" Vi är mycket nöjda med de miljöoch energibesparande produkter vi lanserade under året. Existerande och kommande reglering på området gör att vi räknar med en avsevärd marknadspotential för dessa under kommande år."
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
Segmentet förser redare, varv och dieselmotorproducenter med ett stort urval av produkter inom områdena energi, miljö och kraft. Produktportföljen inkluderar bland annat separatorer, värmeväxlare, färskvattengeneratorer, tankreningsutrustning, ballastvattenreningssystem samt mycket mer.
Marine / Det globala transportbehovet, konsolidering inom varvs i ndu strin, statliga insatser för att stötta lokala varv, miljölagstiftning.
Diesel / Behov av elektricitet i avsides belägna platser, det globala energibehovet, behov av reservkraft för till exempel kärnkraft- och vindkraftverk.
Förser kunder inom den marina industrin samt offshoresektorn med en rad komponenter, moduler och anpassade system ämnade att optimera deras processer, spara energi samt reducera utsläpp. Erbjudandet inkluderar ångpannor, inertgassystem, system för rening av avgaser samt hetoljesystem.
Det globala transportbehovet, statligt stöd till lokala varv, miljölagstiftning, ökad fokus på energieffektivitet, lagar som reglerar säkerheten vid transport av lätt antändligt gods, ökad energiefterfrågan vilket driver investeringar i offshoreutvinning av olja och gas samt förbättrade teknologiska lösningar för offshoreutvinning.
ORDERINGÅNG
Andel av divisionens orderingång 22%
Nytt kundsegment, saknar jämförbar data för tidigare år
Har ett brett erbjudande till divisionens kunder omfattande reservdelar, service, reparation, uppgraderingar samt ersättningsprodukter. Nätverket är väl utvecklat, redo att hjälpa kunder när de behöver det och där de behöver det. Läs mer på sidorna 38–39.
Ökad handel, kapacitetsutnyttjandet inom den globala fartygsflottan.
ORDERINGÅNG
Andel av divisionens orderingång 41%
Förändring i orderingång 2011 2012 + =
Inom Alfa Laval är det Operationsdivisionen som ansvarar för produktionsrelaterade inköp, tillverkning samt logistik och distribution. Alfa Laval har med andra ord en centraliserad försörjningskedja som ska kunna leverera rätt produkt, med korrekt dokumentation, vid önskad tidpunkt samt med rätt kvalitet, över hela världen. Med ett globalt och konsoliderat perspektiv på och koordinering av inköp, tillverkning och logistik skapas de nödvändiga förutsättningarna för att skapa en tillförlitlig tillgång till företagets produkter, världen över. Dessutom möjliggör den valda strukturen inköp till bästa pris, lägre driftskostnader samt hög effektivitet.
Alfa Lavals behov av råvaror och andra material, nödvändiga för produktionen, hanteras av en gemensam inköpsorganisation. Denna enhet är organiserad i grupper som fokuserar på olika materialbehov som till exempel metaller, elektronik, packningar och gjutgods. Den gemensamma organisationen konsoliderar företagets totala materialbehov och gör Alfa Laval till en kund med köpkraft.
Med närvaro i nästan 60 länder, produktion på flera kontinenter och kunder över i stort sett hela världen, har Alfa Laval även en global spridning på leverantörerna. Dessa ska, oavsett geografisk hemvist, kunna möta företagets materialbehov, såväl vad gäller kvalitet och pris, som beträffande önskade volymer och leveransprecision. Det sker en kontinuerlig översyn av befintliga leverantörer parallellt med arbetet för att hitta och utvärdera nya. Därutöver tillkommer leverantörer i sam band med förvärv. Även dessa måste granskas för att se om de kan leva upp till kraven för kvalitet, pris och volymer. I snabbväxande ekonomier existerar dessutom en aktiv utvärderings- och utvecklingsprocess med syfte att undersöka hur väl leverantörerna där möter Alfa Lavals affärsprinciper för hälsa, säkerhet, miljö och etik. Detta är en del av det hållbarhetsarbete, som sedan flera år är linjeorganisationens ansvar. Läs mer om Alfa Lavals hållbarhetsarbete på sidorna 44–46.
I Alfa Lavals produktion behövs bland annat
stål, aluminium, koppar och titan. Då direkt material utgör cirka 70 procent av kostnad såld vara, får förändringar i pris och tillgänglighet av dessa metaller genomslag på företaget. För att reducera effekterna från fluktuationer i pris och/ eller utbud arbetar Alfa Laval därför med följande: prisjusteringar till kund, införande av prisklausuler i kontrakt med desamma samt avtal om fast pris från leverantör. Ett annat alternativ är att teckna långsiktiga leverans åtaganden till fasta priser med bolagets leverantörer. Alfa Laval producerar till stor del mot order, vilket innebär att det är kundernas förskott i samband med stora projekt, som täcker materialinköpen. Alfa Laval håller därför generellt inte några stora råvaru- och materiallager.
Alfa Lavals produktion är fördelad på 32 större tillverkningsenheter, spridda över fyra kontinenter med drygt 7 700 anställda. Tillverkningen är centraliserad och baseras på tillverkningsteknologi, produktgrupp och storlek – inte på produktens användningsområde hos slutkunden. Mer än 50 procent av de direkta arbetstimmarna i produktionen kan härledas till så kallade "lågkostnadsländer." Sett ur ett historiskt perspektiv har emellertid den gradvisa etableringen i världens snabbväxande ekonomier främst att göra med att Alfa Laval tidigt såg en efterfrågan där. Lokal efterfrågan möts med fördel av lokal produktion snarare än global frakt av produkter, vilket är både dyrt, tidskrävande och dessutom mindre bra ur miljösynpunkt. Det sker en kontinuerlig
översyn av den totala produktionsstrukturen för att säkerställa en optimal planering och fördelning. Inom tillverkningen finns dessutom en rad olika miljömål omfattande bland annat el- och vattenförbrukning, användandet av olika kemikalier etc. Dessa mål presenteras mer detaljerat i hållbarhetssektionen på www.alfalaval.com.
Distribution och logistik är den enhet som hjälper samtliga segment i de säljande divisionerna med deras transportbehov, på en global basis. Med endast en ansvarig enhet kan det totala transportbehovet fångas upp, vilket ger kostnadsfördelar vid upphandling, och dessutom förenklas arbetet med att begränsa transporternas miljöpåverkan. Just transport står för mer än 40 procent av Alfa Lavals totala koldioxidutsläpp. För att minska dessa arbetas det aktivt med att frakta mer gods med fartyg, snarare än via flyg. Under 2012 infördes nya miljömål, med 2011 som bas. Ett av dessa mål syftar till att sänka koldioxidutsläppen från transport med 3 procent per år fram till och med 2015. Ibland är det emellertid svårt för Alfa Laval att styra fraktsättet. En kund i behov av reservdelar, har oftast ett akut behov och då är flygfrakt det enda alternativet. Under året skedde cirka 7 (7) procent av distributionen via flyg, 28 (29) procent via fartyg och 65 (64) procent gick med lastbil.
Det finns tre regionala och tre centrala inköpskontor. Cirka 80 (80) procent av värdet på de totala inköpsvolymerna härstammar från cirka 497 (340) leverantörer och omkring 68 (67) procent sker inom ramen för globala kontrakt.
Vid årets slut kom över 86 (92) procent av det totala leveransvärdet från anläggningar certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Anledningen till att andelen minskat jämfört med 2011, är att det tillkommit enheter via förvärv.
| 1 Nord- och Latinamerika | 7% |
|---|---|
| 2 Asien | 15% |
| 3 Central- och Östeuropa | 3% |
| 4 Västeuropa | 75% |
36 Xxxxxxxxxxxxxxxx
Livsstilsförändringar och ökad konsumtion uppstår i spåren av att människor får det bättre ställt. I förlängningen leder det till ökad efterfrågan på förädlade livsmedel, hälsovårdsprodukter och läkemedel. Dessa trender driver efterfrågan på Alfa Lavals produkter och lösningar, vilka sedan flera decennier spelar en viktig roll i världens livs- och läkemedelsproduktion. De kan förbättra hållbarheten, minska restprodukterna, reducera spillet och säkerställa en hygienisk och säker produktionsprocess.
50% Den genomsnittliga, globala medellivslängden har nu nästan nått 70 år. Samtidigt är människor allt friskare och har det bättre ställt, vilket ökar efterfrågan på förädlade livsmedel, läkemedel och hälsovårdsprodukter. Alfa Laval levererar energieffektiva lösningar som uppfyller de striktaste normer för hygien och säkerhet.
Att handla mat i Indien är inte vad det har varit. Traditionella marknader med färskt kött, grönsaker och frukt håller snabbt på att ersättas av snabbköp med hyllorna fyllda av färdiglagad barnmat, konserverad frukt och frysta färdigrätter. Detta konsumtionsmönster drivs av en förbättrad levnadsstandard och en växande medelklass, inte bara i Indien utan även i andra snabbväxande ekonomier runt om i världen.
Just förändringar i köpvanor och konsumtion är viktiga tillväxtfaktorer för Alfa Laval. Våra pumpar, ventiler, separatorer och värmeväxlare är nyckelkomponenter i produktionen av livsmedel och våra kyllösningar bidrar till att hålla maten färsk under lagring och distribution. En annan viktig faktor, som förväntas driva efterfrågan framöver, är de allt striktare säkerhetsnormer som tillämpas i själva tillverkningsprocesserna. För även på detta område kan Alfa Laval erbjuda både teknologi och expertis. Samtidigt bidrar våra produkter till att minska såväl kostnader som miljöpåverkan: våra tankrengöringsprodukter använder 30 procent mindre vatten än andra lösningar, våra dekantercentrifuger för vinproduktion sänker kostnaderna med 20 procent och våra lösningar för olivoljeproducenter kan spara energi och vatten samtidigt som de förbättrar smaken på slutprodukten.
Ökad livslängd och högre inkomster skapar även efterfrågan för läkemedelsindustrin – en industri som Alfa Laval har samarbetat med i mer än 125 år. Våra nyckelteknologier är designade och dokumenterade för bioteknik- och läkemedelsproduktion och uppfyller, eller till och med överträffar, kraven på hygien, pålitlighet och prestanda. Våra magnetiska blandare ökar produktionsvolymen och minimerar produktkontaminering, våra kylare eliminerar kontamineringsrisken och sänker vattenförbrukningen. par dustri i Våra minimerar
Den energibesparing som livsmedels- och fruktprocessanläggningar kan göra genom att använda pumpar från Alfa Laval.
En viktig del i Alfa Lavals verksamhet är att erbjuda service och reservdelar till företagets kontinuerligt växande bas av produkter och lösningar som är installerade, världen över. Alfa Lavals produkter håller hög kvalitet och har en lång livslängd. I kombination med regelbundet underhåll säkerställs prestandan och produktens livslängd förlängs ytterligare. Eftermarknadsaffären är därför en mycket viktig faktor för att Alfa Laval ska kunna förverkliga affärsidén: "att optimera prestanda i kundernas processer, om och om igen."
Eftermarknadsaffären tillför emellertid inte bara kundnytta utan knyter även kunderna närmare Alfa Laval. Den har god lönsamhet, ger draghjälp åt nyförsäljningen och de täta kundkontakterna ger möjlighet till att fånga upp nya önskemål och indikationer om framtida behov, som kan vidarebefordras till enheterna för forskning och utveckling. Vidare är den mindre konjunkturkänslig och har därför en stabiliserande inverkan på faktureringen i tider då konjunkturen viker. För Alfa Laval är det prioriterat att denna del av verksamheten kontinuerligt utvecklas såväl geografiskt som vad gäller utbudet av produkter och service, både organiskt och genom förvärv. Alfa Lavals mål är att eftermarknaden konsekvent växer i absoluta tal. Idag har Alfa Laval drygt 100
servicecenter, fördelade på sex världsdelar och dess andel av den totala orderingången 2012 uppgick till 26,4 procent.
Erbjudandet av reservdelar och service är omfattande och bolagets serviceverkstäder har en bred geografisk spridning. Det gäller att erbjuda det kunden vill ha, såväl innehållsmässigt och tidsmässigt, som geografiskt. Det vill säga rätt produkt- och serviceerbjudande, i rätt tid och på rätt plats. Då många av bolagets produkter befinner sig i hjärtat av kundernas processer, där de utför kritiska uppgifter, är snabba leveranser nödvändiga, något som möjliggörs av den globala täckningen. Dessutom bidrar Alfa Lavals originaldelar till låga kostnader över produktens livscykel och ger trygghet, då de genomgått omfattande tester för att säkerställa att de klarar uppgiften. Försäljningen av service och reservdelar kan under en produkts totala livstid motsvara flera gånger den initiala investeringen, vilket gör Alfa Lavals bas av installerade produkter värdefull.
För eftermarknadsaffären är det kundernas behov och önskemål som styr. Efterfrågan på reservdelar och service kan komma inom några månader efter en nyinstallation, men den kan
även komma efter flera år – allt beroende på vilken nyckelteknologi det handlar om – värmeöverföringsprodukter, separations- eller flödesutrustning. Dessutom är behovet starkt kopplat till hur krävande kundernas processer är, samt vilka arbetsuppgifter produkten utför och hur intensivt den körs. Eftersom varje kunds behov är unikt är Alfa Lavals erbjudande brett. Det inkluderar såväl reservdelar, tillgängliga världen över, som serviceavtal som skräddarsys för att passa kundens specifika situation. Det innebär att de är flexibla och kan inkludera allt från grund läggande underhåll till uppgraderingar, online övervakning, tekniskt support 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan och fullständiga underhållsplaner. Just uppgraderingar handlar om att göra förändringar i den redan installerade produkten för att möta kundens behov och önskemål av att till exempel sänka energikonsumtionen, öka kapaciteten eller förbättra kvaliteten på sin slutprodukt. Uppgraderingen är ett effektivt sätt att åstad komma detta, genom en måttlig investering, som oftast har en mycket snabb återbetalningstid.
Även om det i slutänden är många variabler som avgör kundens slutgiltiga behov, finns det vissa minimikrav som behöver mötas för att maximera livslängden på produkten. Regelbundet, före byggande underhåll är alltid att rekommendera.
Regelbunden rengöring av en plattvärmeväxlare maximerar både dess energieffektivitet och livslängd. Behovet styrs emellertid även av miljön. I en krävande miljö som till exempel vis en kemisk process med höga tryck och temperaturer, behövs service och rengöring oftare än i en miljö, som är "snällare", det vill säga en miljö med lägre tryck och temperaturer. Dessutom kan en anpassning av plattvärmeväxlaren till förändrade driftsbetingelser i kundens processer enkelt utföras och vara mycket lönsam för kunden.
Separatorer På grund av att separatorer är roterande utrustning krävs en mindre service efter cirka 1 500 timmars drift. Den första större servicen sker normalt när produkten varit i drift i 12 månader.
Dekantrar Rekommendationen är att göra service efter ett års drift. Efter två år görs en större genomgång.
SERVICECENTER INSTALLERAD BAS
Stor och mogen installerad bas som behöver underhållas och förnyas.
En kombination av snabbt växande marknader och etablerade nischapplikationer.
Installerad bas som växer snabbt.
Andel av koncernens orderingång, %
Värdet på eftermarknaden i förhållande till nyförsäljning
Ett ökat fokus på våra globala miljöproblem driver fram tuffare reglering på området. Detta ger i sin tur upphov till en växande efterfrågan på produkter som kan reducera såväl energi- och vattenkonsumtion som utsläpp i luft och vatten. Alfa Lavals värmeväxlare är kända för att generera energibesparingar, medan våra dekantrar spelar en viktig roll för miljoner av människor då de renar stora mängder avloppsvatten. Detta är ändå bara en liten del av vårt miljörelaterade erbjudande.
Människans negativa inverkan på miljön blir allt tydligare och därför tar individer, företag, regeringar och beslutande organ till alltmer konkreta åtgärder för att skapa ett grönare samhälle. Alfa Laval levererar teknologier som hjälper dem i deras ansträngningar till förbättring.
Byggnader står för mellan 25 och 50 procent av de globala koldioxidutsläppen, så man behöver inte gå långt för att hitta möjligheter att göra något åt klimatförändringarna. Nya studier publiceras nästan dagligen kring den globala uppvärmningens effekter på vår planet. Det är tydligt att det krävs åtgärder på en rad olika områden, från att bygga energisnålare hus till att öka användningen av alternativa bränslen. Frivilliga initiativ från enskilda och företag, kombinerat med nya lagar och regler, driver efterfrågan på miljövänliga teknologier.
Alfa Laval är starkt engagerad i målet att spara energi och skydda miljön. Våra produkter används för vattenrening, för att minska koldioxidutsläppen och minimera vatten- och energiförbrukningen. De senaste 60 åren har Alfa Laval genomfört mer än en halv miljon värmeinstallationer och drygt 10.000 kylinstallationer. Vi levererar energieffektiv fjärr värme och fjärrkyla, vilka ofta utnyttjar spillvärmen från andra processer – värmelagringslösningar, som sparar energi och pengar samt värmeväxlare, för klimatneutrala geotermiska värmesystem.
Ett annat angeläget problem är tillgången på färskvatten. Denna livsnödvändiga resurs måste vi använda mer sparsamt och, när det är möjligt, även återanvända. Vattenrening är ytterligare en viktig process för vilken Alfa Laval har produkter och lösningar. Vi levererar kompletta system, specialdesignade moduler och enskilda komponenter för avloppsvattenrening. Därmed gör våra system en verklig skillnad. Alfa Lavals produkter och lösningar bidrar till att generera mer än en miljon kubikmeter rent vatten om dagen.
Alfa Lavals kompakta separator PureVent eliminerar 98–99,9 procent av oljan i dieselmotorernas vevhusgaser.
En miljon m3 per dag
Den totala färskvattenkapacitet som Alfa Laval har installerat.
Alfa Lavals mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med en positiv arbetsmiljö för motiverade och engagerade medarbetare, basen för företagets fortsatta framgång. Därför sker kontinuerliga ansträngningar för att säkerställa att arbetsmiljön är trivsam, säker och hälsosam, fri från diskriminering och med utrymme för kompetensutveckling. I slutänden går företagets utveckling hand i hand med medarbetarnas, eller annorlunda uttryckt, när medarbetarna växer, växer även företaget.
För att möjliggöra att Alfa Laval upplevs som en attraktiv, potentiell arbetsgivare är det viktigt att synliggöra och visa upp företaget, vårt erbjudande, vad vi gör och vad vi står för. Det handlar helt enkelt om marknadsföring för att säkerställa att vi kan fortsätta att attrahera bra och talangfulla medarbetare även i framtiden. Under året lanserades en plattform som ska säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt kring arbetet med att presentera Alfa Laval för potentiella nya medarbetare. Den fokuserar bland annat på att lyfta fram några av bolagets utmärkande drag; dess fokus på innovation och utveckling av produkter – som kan bidra till att minska människans påverkan på miljön – och dessutom möjligheterna till egen utveckling. Rekrytering är något som främst förknippas med att anställa nya medarbetare, men det är minst lika viktigt att se till att befintliga medarbetare är medvetna om de möjligheter som finns till karriärutveckling och karriärbyte. Inom Alfa Laval finns därför en öppen arbetsmarknad för internrekrytering. Samtliga lediga positioner publiceras på intranätet, inklusive chefsjobb, och interna kandidater uppmanas söka. Målet är att bredda basen av sökande för att öka rörligheten och mångfalden och i förlängningen även främja utveckling och nytänkande.
För att nya medarbetare ska få en bra start har även ett gemensamt introduktionsprogram utvecklats för såväl nyanställda som för medarbetare som tillkommer när Alfa Laval genomför förvärv. Medan det redan finns lokala introduktionsprogram, ska det nya programmet ge en övergripande bild av Alfa Laval för att visa hur delarna passar in i varandra och ger helheten - dvs hur det man gör lokalt passar in i företagets övergripande mål. Programmet är internetbaserat och inkluderar sju självinstruerande moduler.
Att arbeta aktivt med kompetensutveckling är en viktig förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att erbjuda utbildning samt en organisation som möjliggör förflyttning mellan positioner och länder, försöker Alfa Laval säkerställa att kompetensen stannar i företaget. De senaste åren har utbildningsprogrammet setts över för att på bästa sätt anpassas till de behov som finns i organisationen. Alfa Laval Academy, med fyra olika fakulteter, erbjuder utbildning på de flesta nivåer i organisationen. Under 2012 genomgick en majoritet av Alfa Lavals anställda någon form av utbildning eller kurs. I strukturen ingår en inlärningsportal, tillgänglig via intranätet, som erbjuder ett stort antal program, såväl internetbaserade som klassrumsbaserade, inom allt från finans, projekthantering och språk till ledarskapskurser, fortbildning inom olika applikationsområden för Alfa Lavals produkter samt försäljning och marknadsföring.
Alfa Laval bedriver en internationell verksamhet, riktad mot ett stort antal slutmarknader. Därför ska mångfald prägla företagets rekrytering, personalutveckling och chefstillsättning. Med mångfald menas att det ska finnas spridning vad gäller nationalitet, ålder, erfarenheter, kunskaper, religiös tillhörighet och kön. Att hantera allt detta är en utmaning, men om man gör det på ett bra sätt utgör det en ovärderlig tillgång. Mötet mellan människor av olika kön, nationalitet eller med olika erfarenheter kan bidra till ökad kreativitet och nytänkande, vilket är absolut avgörande i ett bolag byggt på innovation som Alfa Laval. Idag finns det fler än 80 nationaliteter representerade inom Alfa Laval. Andelen kvinnor uppgår till 19 procent. Det finns en långsiktig ambition att bredda rekryteringsbasen för kvinnliga chefer genom att öka den kvinnliga andelen vid anställning av nyutexaminerade.
En grundläggande förutsättning är att lagar och regler uppfylls och efterlevs. Detta kompletterar Alfa Laval med egna, mer långtgående policys på flera olika områden. När det gäller hälsa och säkerhet så är det organisationen Health & Safety som utvecklar regler, sätter mål och gör mätningar för att följa utvecklingen. De utarbetar även specifika verktyg och erbjuder utbildning för att stödja arbetet med hälsa och säkerhet inom de olika delarna i företaget. Det finns ett antal olika mål, som följs upp och rapporteras. För mer information om mål och utfall, läs vår GRI rapport som finns publicerad i hållbarhetssektionen på www.alfalaval.com.
Det finns emellertid även mjuka faktorer som väger minst lika tungt när det gäller att skapa en bra arbetsmiljö. En faktor är den stämning som ledningen förmedlar i organisationen. Att bemöta varandra med respekt och vänlighet är avgörande för att skapa trivsel. Det handlar även om att kontinuerligt kunna utmana medarbetarna och erbjuda dem utveckling och vidareutbildning samt att säkerställa att nationalitet, religion, ras och kön inte utgör hinder för individens karriärutveckling, utan att erfarenhet, kunskap och engagemang väger tyngst.
Siffran för 2008 var inflaterad av de höga metallpriserna. Utfallet 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet 2011 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval.
"Jag skulle vilja att alla våra chefer ser sig i spegeln och frågar sig vad de kan göra för att sköta våra affärer på ett mer hållbart sätt. Vår granskning av affärsprinciperna under 2012 var en nyckelkomponent i dessa funderingar. Jag är mycket nöjd med det resulterande dokumentet, men jag är ännu mer nöjd med det positiva engagemang som alla inblandade har visat. Granskningen har genererat många användbara förslag, kommentarer och – tidvis – livliga diskussioner. Jag har därför full tilltro till att de reviderade affärsprinciperna är starkt förankrade i företagets ledning.
Men affärsprincipernas verkliga utmaning ligger inte i tillkomsten utan i realiserandet. Några av principerna är enkla instruktioner där det inte råder några tvivel kring innebörden. Men i likhet med delar av FN:s och OECD:s dokument, på vilka våra principer är baserade, är några av dem mer ambitioner och något att sträva mot.
Men, oavsett om det är fråga om en instruktion eller en ambition är jag säker på att ett ihärdigt realiserande av våra reviderade affärsprinciper kommer att hjälpa oss hitta nya möjligheter till att bidra till att förbättra förutsättningarna för människors vardag."
Lars Renström
Alfa Lavals affärsprinciper utgör grunden för företagets hållbarhetsarbete.
Respekt för mänskliga rättigheter är fundamentalt
Höga etiska krav är grunden för vårt uppträdande
Företagets engagemang i en öppen dialog skapar förtroende
Att optimera användandet av naturresurser är Alfa Lavals affär
Denna Hållbarhetsrapport fokuserar på våra reviderade affärsprinciper och även på de miljömål som utvecklades under 2012. Vi tar dessutom upp några av de följder som kan förväntas komma av ändringarna i affärsprinciperna. Mer detaljerad hållbarhetsinformation återfinns på www.alfalaval.com. Där finns dessutom de fullständiga affärsprinciperna, 2012 års Framstegsrapport samt vår GRI rapport (Global Reporting Initiative).
Alfa Lavals affärsprinciper publicerades 2003. I årsredovisningen för 2011 gav vi en sammanfattning av utvecklingen sedan dess – mål, vad vi uppnått och information om några tillfällen då vi underpresterat.
Motivationen att granska våra affärsprinciper uppstod efter publiceringen av FN:s vägledande principer kring mänskliga rättigheter (Guiding Principles on Business and Human Rights) 2011, den senaste revideringen av OECD:s Riktlinjer för multinationella företag, liksom vårt fortsatta stöd för FN:s Global Compact.
Det är nödvändigt att affärsprinciperna genomsyrar vår dagliga verksamhet. Från införandet av de ursprungliga affärsprinciperna har vår filosofi därför varit att införliva ledningssystem, målsättningar och uppföljning i linjeorganisationens ledningsfunktioner. Därmed har synpunkter från linjechefer och medarbetare varit en nödvändig del av konsultationsprocessen.
Alfa Laval har en pragmatisk "säg det som det är" kultur, så vi har försökt följa ordalydelsen i källdokumenten så noga som möjligt. Med
detta i åtanke bjöd vi in representanter för de anställda och ledning, liksom SRI-analytiker och aktieägare till att kommentera de olika utkasten. Till slut var det koncernledningen och Alfa Lavals styrelse som granskade, förbättrade och godkände dokumentet.
Under de senaste åren har vår sociala affärsprincip lett till förbättrad hälsa och säkerhet för våra anställda. Men, arbetsförhållandena för anställda hos leverantörer i länder med billig arbetskraft har också stått i fokus. OECD:s ändrade riktlinjer har emellertid uppmuntrat oss att inkludera alla affärsrelationer och vi har därför lagt till klausuler som ska spegla konceptet "Skydda, respektera och åtgärda" från FN:s vägledande principer (Guiding Principles of Business and Human Rights):
Vi förväntar oss att dessa tilläggsklausuler ska föra in nya etiska och moraliska dilemman i det dagliga, affärsmässiga beslutsfattandet. För ögonblicket är dessa stycken förhoppningar, men vi kommer gradvis att försiktigt gå vidare för att kunna lansera en bredare riskbedömningsprocess kring mänskliga rättigheter i vår verksamhet.
Alfa Laval engagerar sig i många lokala samhällsinitiativ. Men, inspirerade av årets lansering av FN:s riktlinjer som berör barns rättigheter (de så kallade Global Compact Children's Rights and Business Principles), kommer vi att uppmana koncernens företag att fokusera sina initiativ till barns rättigheter, utbildning och hälsa.
– Alfa Laval vill bidra positivt till lokala samhällsaktiviteter, på alla platser där företaget är verksamt, i proportion till företagets relativa storlek som arbetsgivare i samhället. Bidragen kan inriktas på projekt som fokuserar på barns vård, rättigheter, utbildning och hälsa.
Socialt ansvar är en allt viktigare aspekt när människor söker anställning. Vår nya fokus på samhällsengagemang innebär inte att vi omedelbart drar oss ur existerande aktiviteter, men vi tror att en enhetlig fokus kommer att uppmuntra fler anställda och ledningsgrupper att engagera sig i samhällsaktiviteter som både har direkta fördelar för samhället, och även stärker vår dragningskraft som arbetsgivare.
Att eliminera mutor och korruption är nödvändigt för den fortsatta utvecklingen av en rättvis, internationell handel. Alfa Laval har de senaste åren genomfört intensiv utbildning, intern granskning och rapportering kring denna fråga. Det ändrade stycket i affärsprinciperna inkluderar ord om agenter och tredjeparter som tidigare återfanns i utbildningsmaterial och interna riktlinjer.
– Alfa Laval motarbetar korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor. Alfa Lavals företag eller anställda får aldrig ge, lova eller erbjuda något av värde till en kund, regeringsanställd eller annan person i syfte att på ett felaktigt sätt säkra ett beslut, säkra en fördel, undvika en nackdel eller erhålla eller behålla affärer. Alfa Laval tillåter inte heller agenter, leverantörer, entreprenörer, konsulter eller annan tredjepart som arbetar för företaget att ägna sig åt denna typ av aktiviteter.
För att ytterligare stödja realiserandet av vår policy mot mutor och korruption har vi skapat ett Kommersiellt etikråd, som leds av den verkställande direktören. Rådet ansvarar för att det ska finnas heltäckande riktlinjer och processer mot mutor och korruption i företaget, och det ska även granska riskbedömningar.
Korrekt faktainformation är den grund på vilken våra principer för transparens vilar. Sedan 2003 har vi infört rapporteringssystem för att kunna spåra viktiga ickefinansiella indikatorer, kopplade till affärsprinciperna. Införandet av följande stycke ger erkännande till att dessa är en del av den dagliga verksamheten:
– Alla enheter inom Alfa Laval strävar efter att mäta och dokumentera relevant ickefinansiell information som rör realiserandet av affärsprinciperna. Detta bidrar till att hålla dessa frågor i fokus. Det genererar nyckeldata på vilka målen kan baseras och utvecklingen sedan mätas. Framstegsrapporterna publiceras externt i sektionen Hållbarhetsrapporter på www.alfalaval.com och internt via intranätet samt genom möten med Europeiska arbetsrådet och andra representantgrupper för de anställda.
Även om den initiala rapportfokuseringen låg på information för anställda och aktieägare har hållbarhetsinformationen på senare år blivit en viktig ingrediens i marknadsrapporteringen. Under 2012 gav vi ut ett särskilt hållbarhetsnummer av vår kundtidning Here.
En ny miljöförbättringsstrategi utvecklades och tillkännagavs tillsammans med nya miljömål under 2012.
Under de senaste åren har Alfa Lavals miljö ledningssystem (EMS) införts på 34 produktionsenheter. Under 2006, när de senaste miljömålen fastställdes, fanns endast 20 anläggningar med i EMS. Varje år har dessutom ytterligare anläggningar adderats genom organisk tillväxt och förvärv. Dessa förändringar försvårar jämförelser av miljödata, år för år. Våra nya mål gäller alla produktionsanläggningar, men för att underlätta mätningen av utvecklingen kommer vi att ge jämförande data för de 23 anläggningar som konsoliderat stod för mer än 85 procent av vår totala energiförbrukning inom produktionen under 2011.
Under 2012 fullföljdes tre energibesparande projekt och 19 startades på de anläggningar som stod för 85 procent av den totala energikonsumtionen. Mot slutet av 2012 insåg vi att vi under året inte påbörjat tillräckligt många projekt för att uppfylla våra krävande mål. Vi vidtar därför åtgärder för att öka antalet projekt inom samtliga områden. Fler uppgifter återfinns i 2012 års Business Principles Progress Report.
| Förvaltningsberättelse | 48 |
|---|---|
| Koncernens kassaflöden | 64 |
| Kommentarer till koncernens kassaflöden | 65 |
| Koncernens totala resultat | 66 |
| Kommentarer till koncernens totala resultat | 67 |
| Koncernens finansiella ställning | 70 |
| Kommentarer till koncernens finansiella ställning |
72 |
| Förändringar i koncernens egna kapital | 73 |
| Kommentarer till förändringar i koncernens egna kapital |
75 |
| Moderbolagets kassaflöden | 76 |
| Moderbolagets resultat | 76 |
| Moderbolagets finansiella ställning | 77 |
| Förändringar i moderbolagets egna kapital | 78 |
| Kommentarer till boksluten | 79 |
| Redovisningsprinciper | 79 |
| Mål, politik och metoder | |
| för förvaltning av kapital | 87 |
| Finansiella risker | 88 |
| Operationella risker | 91 |
| Noter | 94 |
| Förslag till vinstdisposition | 126 |
| Revisionsberättelse | 127 |
| Tioårsöversikt | 140 |
| Definitioner | 142 |
Styrelsen och verkställande direktören för Alfa Laval AB (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2012.
Informationen i denna årsredovisning är sådan information som Alfa Laval AB (publ) skall offentliggöra i enlighet med lagen om värde pappersmarknaden och/eller lagen om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande genom att årsredovisningen publicerades på Alfa Lavals hemsida den 28 mars 2013 klockan 9.00 och genom att den tryckta årsredovisningen skickades ut till aktieägarna i vecka 14, 2013 med start den 2 april 2013.
Alfa Laval AB är ett publikt aktiebolag. Bolagets säte är i Lund och bolaget är registrerat i Sverige under organisationsnummer 556587-8054. Huvudkontoret har besöksadressen Rudeboksvägen 1 i Lund och postadressen Box 73, 221 00 Lund, Sverige. Alfa Lavals hemsida är: www.alfalaval.com.
Följande delar av årsredovisningen är finansiella rapporter: förvaltningsberättelsen, tioårsöversikten, koncernens kassaflöden, koncernens totala resultat, koncernens finansiella ställning, förändringar i koncernens egna kapital, moderbolagets kassaflöden, moderbolagets resultat, moderbolagets finansiella ställning, förändringar i moderbolagets egna kapital samt notapparaten. Samtliga dessa har reviderats av revisorerna.
Bolagsstyrningsrapporten, som också har reviderats av revisorerna, återfinns på sidan 128.
Alfa Laval AB (publ) utgör moderbolag för Alfa Laval koncernen.
Bolaget hade 34 629 (36 567) aktieägare den 31 december 2012. Den största ägaren är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. Efter den största ägaren kommer nio institutionella ägare med andelar mellan 6,7 till 0,7 procent. Dessa tio största aktieägare innehar 51,4 (53,5) procent av aktierna.
Alfa Laval koncernen bedriver utveckling, produktion och försäljning av produkter och anläggningar baserat på tre huvudteknologier: separering/filtrering, värmeöverföring och flödeshantering.
Med start den 1 januari 2012 har Alfa Lavals två affärsdivisioner Equipment och Process Technology utökats med en ny affärsdivision Marine & Diesel. Denna utgörs av den absolut
övervägande del av det förvärvade Aalborg Industries som är verksam inom marina applikationer och det tidigare kundsegmentet Marine & Diesel samt marindelen av Parts & Service från Equipment divisionen. Resterande del av Aalborg Industries ingår i Process Technology.
Detta innebär att Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och ickekärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och off-shore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technologydivisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför har att göra med prisutvecklingen på metaller, fluktuationer i större valutor och konjunkturutvecklingen. För ytterligare information, se avsnitten om finansiella och operationella risker och avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning, avsnittet om huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar och avsnittet om bedömningar under redovisningsprinciperna.
Den kompletta informationen om förvärven återfinns i not 16. Nedan följer en kortare sammanfattning av respektive förvärv.
Alfa Laval har förvärvat det USA-baserade bolaget Air Cooled Exchangers, LLC (ACE), en ledande leverantör av specialanpassade luftvärmeväxlare för kylning av luft, naturgas, olja och vatten till såväl naturgasmarknaden som andra energirelaterade slutmarknader. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, ger följande kommentar: "Förvärvet av ACE adderar ett nytt produktsortiment till vårt erbjudande inom värmeöverföring vid en tidpunkt då efterfrågan på luftkylda värmeväxlare ökar, speciellt från naturgasmarknaden. Kombinationen stärker Alfa Lavals övergripande position ytterligare och gör oss ännu bättre rustade för att möta de energirelaterade slutmarknaderna." Alfa Laval avser att integrera Air Cooled Exchangers, LLC, i Energy & Environment segmentet inom Process Technology divisionen. Bolaget förvärvades per den 31 december 2012. Bolaget är lokaliserat i Broken Arrow, Oklahoma, USA och har 230 anställda.
Den 27 november 2012 förvärvade Alfa Laval de resterande 10 procenten av aktierna i dotterbolaget LHE Co Ltd i Sydkorea från minoritetsaktieägaren.
Alfa Laval har förvärvat Gamajet Cleaning Systems Inc., en ledande leverantör av tankrengöringsmaskiner samt slutna och flyttbara rengöringssystem för den industriella och sanitära marknaden i Nordamerika. Gamajet har sitt huvudkontor i Exton, Pennsylvania. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Under de senaste tio åren har vi byggt upp en ledande ställning inom tankrengöring. Gamajet stämmer väl överens med våra ambitioner och breddar dessutom vår produktportfölj. Bolaget kommer framförallt att stärka vårt erbjudande till den industriella marknaden, men även vår ställning i Nordamerika." Gamajet Cleaning Systems kommer att integreras i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 23 augusti 2012.
Alfa Laval har förvärvat Ashbrook Simon-Hartley, en ledande leverantör av silbandpressar, som är ett komplement och alternativ till Alfa Lavals dekantrar för användning inom kommunal och industriell vattenrening. Ashbrook Simon-Hartley med huvudkontor i Houston, Texas, USA, och kontor i Storbritannien, Chile och Brasilien, har en installerad bas av produkter runt om i världen. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Jag är väldigt glad att vi fick möjlighet att förvärva
Ashbrook Simon-Hartley. Med detta förvärv kompletterar och expanderar vi vårt sortiment av produkter och lösningar som ytterligare stärker vårt erbjudande inom kommunal och industriell vattenrening." Ashbrook Simon-Hartley grundades för mer än 100 år sedan. Avsikten är att integrera Ashbrook Simon-Hartley i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 1 augusti 2012.
Alfa Laval har förvärvat det USA-baserade bolaget Vortex Systems, en ledande tillverkare av innovativa blandningsutrustningar för oljeoch gasindustrin. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Förvärvet av Vortex Systems kommer att ytterligare stärka vårt erbjudande till den intressanta olje- och gasindustrin, såväl för landbaserade som offshore applikationer." Vortex Systems är lokaliserat i Houston, Texas, USA. Avsikten är att integrera Vortex Systems i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 30 juni 2012.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. Vid tillfället ägde Alfa Laval 88,8 procent av de utestående aktierna, vilket innebar att det publika ägandet var 11,2 procent. Målet är att Alfa Laval (India) Ltd ska bli ett helägt dotterbolag, vilket ger Alfa Laval större flexibilitet att stödja verksamheten i landet och möta kundernas behov. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Styrelsen i Alfa Laval AB beslutade därför att gå vidare med processen för avnotering. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna har Alfa Laval uppnått ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att ansöka om avnotering från båda börserna. Ansökningarna har blivit beviljade och Alfa Laval (India) Ltd avnoterades den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna har uppgått till MSEK 553. Som en del i processen kan de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under de åtta första månaderna fram till 31 december 2012 har minoritetsägare med ytterligare 0,55 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 278, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 97,5 procent. Skulle i slut ändan alla aktieägare sälja sina aktier till Alfa Laval till detta anbudspris kommer förvärvet att innebära en köpeskilling om cirka MSEK 1 065.
Om inte Alfa Laval hade lyckats uppnå ett ägande om 94,4 procent hade bolaget varit förpliktigat att öka det publika ägande i bolaget till 25 procent senast i juni 2013.
Den 1 maj 2011 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA. Företaget är ledande på den nordamerikanska marknaden vad gäller service av separatorer. "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att betjäna marknaden med alternativa erbjudanden", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke.
I ett pressmeddelande den 21 december 2010 meddelade Alfa Laval att ett avtal hade ingåtts om att förvärva Aalborg Industries Holding A/S från Altor 2003 Fund, LD Equity samt företagets ledning. Aalborg Industries hade ungefär 2 750 anställda och genererade intäkter om cirka SEK 3,3 miljarder under 2010. Godkännanden från samtliga berörda konkurrensmyndigheter erhölls under inledningen av maj 2011. Aalborg Industries konsolideras i Alfa Laval koncernen från 1 maj 2011. Aalborg kommer att integreras fullt ut i Alfa Laval. Icke återkommande kostnader för integrationen beräknas uppgå till MSEK 80. Under senare delen av 2013 förväntas de årliga synergierna att uppgå till MSEK 100. Förvärvet, som adderar energieffektiva och miljövänliga lösningar, utgör en unik affärsmöjlighet då det kompletterar Alfa Lavals befintliga erbjudande inom marin och offshore. Ytterligare potential har identifierats i introduktionen av Aalborgs produkter, via Alfa Lavals försäljningsnätverk, till kunder på helt nya slutmarknader.
"Aalborg Industries kompletterar Alfa Laval på ett fantastiskt sätt och jag är glad att kunna välkomna ett starkt och välskött företag till koncernen", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Förvärvet stärker Alfa Lavals produkterbjudande inom värmeöverföring då det adderar pannsystem, värmeflödessystem och inert gassystem, samtliga med marknadsledande positioner. Produktområdena omfattas av betydande inträdesbarriärer som inkluderar omfattande certifieringsprocesser, en lång innovationshistorik samt ett globalt servicenätverk. Bolagets omfattande tillverknings- och ingenjörsresurser i snabbväxande marknader som Kina, Vietnam och Brasilien, tillsammans med den eftermarknadspotential som Aalborgs installerade bas utgör, är också mycket attraktiva attribut.
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petro kemisk, kraft- och olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterade: "Förvärvet av Olmi kommer att avsevärt stärka våra möjligheter att expandera inom värmeväxlarmarknaden för höga tryck och höga temperaturer. Samtidigt innebär Alfa Lavals starka globala närvaro en möjlighet att ta erbjudandet till nya geografiska marknader och kunder." Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Olmis omsättning för 2010 uppgick till MSEK 971.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Definoxverksamheten av Defontaine. Definox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin. Definox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Definox är ett led i vår strategi att fånga tillväxtmöjligheter, i detta fall den tillväxt som drivs av ökande krav på kvalitet och säkerhet inom livs- och läkemedelsindustrin. Vi skapar lönsam tillväxt genom att addera en oberoende kanal till den mycket intressanta livs- och läkemedelsmarknaden." Definox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Definox hade under 2010 en omsättning om MSEK 239.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Astepo är i linje med vår strategi att fortsätta att stärka vår position inom livsmedelsindustrin. Det fördjupade erbjudandet i kombination med vår starka lokala närvaro kommer att skapa nya möjligheter." Under 2010 var Astepos omsättning MSEK 62.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom flödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Si Fang passar in i vår strategi att tillvarata strukturella tillväxtmöjligheter, dvs. strukturella förändringar som driver efterfrågan. Genom att addera en oberoende försäljningskanal till den växande livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina kommer vi att kunna driva lönsam tillväxt." Si Fang hade under 2010 en omsättning om MSEK 167.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att serva marknaden med alternativa erbjudanden. Vår eftermarknadsaffär är högt prioriterad och vi har kunnat se dess motståndskraft under 2009." Företagets nettoomsättning för 2010 var MSEK 163.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval kommenterade: "Förvärvet av Champ Products innebär att vi stärker vår position genom en utökad produktportfölj, en fördjupad applikationskunskap och ytterligare marknadspenetrering av motor- och fordonstillverkare i Nordamerika. Vi förväntar oss även att Champ Products produktportfölj och applikationskunnande skall skapa möjligheter i Europa och Asien." Champs omsättning under 2010 uppgick MSEK 111.
Dessutom har ett mindre förvärv genomförts under 2010:
Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Bolaget hade en omsättning under 2010 om MSEK 10.
Under 2012 såldes en fastighet i Korea som har använts av Onnuri för MSEK 21 med en realiserad förlust om MSEK -3.
Utöver den fastighet som såldes under 2012 har Onnuri ytterligare en fastighet i Sydkorea som är tom och kommer att säljas under inledningen av 2013. Den har därför omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 9 (-).
Alfa Laval Aalborg BV i Spijkenisse i Nederländerna kommer att lämna sina nuvarande lokaler under första halvan av 2013 och flytta till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna. Den utrymda fastigheten skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen av dessa fastigheter har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning. Verkligt värde för de aktuella fastigheterna överstiger det bokförda värdet med cirka MSEK 4 (2).
Under 2011 skedde ingen större försäljning av fastigheter. Inga fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Under 2010 såldes en fastighet i Frankrike för MSEK 6 med en realiserad vinst om MSEK 6 och en fastighet i Indien för MSEK 7 med en realiserad vinst om MSEK 4. Den franska fastigheten var till salu redan vid utgången av föregående år, men den förväntades inte att kunna säljas under 2010. Inga fastigheter omklassificerades till omsättningstillgång för försäljning.
Dessa avyttringar redovisas som jämförelsestörande i not 8 till rapporten över koncernens totala resultat.
Orderingången uppgick till MSEK 30 339 (28 671) (23 869) under 2012.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, om inte annat anges | 2012 | 2011 | 2010 |
| Orderingång föregående år | 28 671 | 23 869 | 21 539 |
| Strukturförändringar 1) | 1,6% | 10,5% | 4,1% |
| Organisk utveckling 2) | 4,7% | 17,8% | 11,8% |
| Valutaeffekter | -0,5% | -8,2% | -5,1% |
| Totalt | 5,8% | 20,1% | 10,8% |
| Orderingång innevarande år | 30 339 | 28 671 | 23 869 |
Orderingången från eftermarknaden Parts & Service utgjorde 26,4 (26,1) procent av koncernens totala orderingång för 2012. Exklusive växelkursdifferenser ökade orderingången för Parts & Service med 7,2 procent under 2012 jämfört med föregående år.
Air Cooled Exchangers, LLC (ACE) per 31 december 2012, Gamajet Cleaning Systems Inc per 23 augusti 2012, Ashbrook Simon-Hartley per 1 augusti 2012, Vortex Systems per 30 juni 2012, Aalborg Industries per 1 maj 2011, ett servicebolag i USA per 1 maj 2011, Olmi per 6 december, 2010, Definox, per 1 november 2010, Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd per 1 april 2010, Astepo S.r.l. per 1 april 2010, en ledande serviceleverantör på den nordamerikanska marknaden per 6 januari 2010 och Champ Products Inc., per 5 januari 2010.
2) Förändring exklusive förvärv av verksamheter.
Stora order är order med ett värde över MEUR 5. Volymen av stora order är en viktig indikator på efterfrågeläget och följs upp separat inom Alfa Laval. En stor volym stora order innebär normalt också en god beläggning i fabrikerna. Under 2012 har Alfa Laval fått stora order för MSEK 2 475 (1 430). Per kvartal har det sett ut som följer:
Under första kvartalet 2012 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 950 (185):
– En order på den nyutvecklade dekantern för rening av industriellt avfallsvatten i Kanada. Ordervärdet är cirka MSEK 250 och leverans beräknas ske 2013.
Under andra kvartalet 2012 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av mer än MSEK 600 (500):
Under tredje kvartalet 2012 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av MSEK 475 (525):
Under fjärde kvartalet 2012 erhöll Alfa Laval stora order till ett värde av mer än MSEK 450 (220):
Orderstocken per 31 december 2012 uppgick till MSEK 14 468 (13 736) (11 552). Exklusive växelkursdifferenser och justerat för förvärv av verksamheter var orderstocken 3,8 procent högre än orderstocken per utgången av 2011.
EQUIPMENT-DIVISIONEN
Equipment-divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Utvecklingen för Equipment-divisionen under 2012 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången för divisionen var oförändrad under första kvartalet jämfört med både motsvarande period 2011 och det föregående kvartalet. Industrial Equipment gick ned något från det fjärde kvartalet, främst beroende på säsongsvariationer inom komfortaffären. Å andra sidan växte marknadsenheten OEM motor betydligt, orsakat av ökad efterfrågan i slutmarknader som USA, Storbritannien och Kina och också som ett resultat av att nya produkter fick ett positivt mottagande från kunder, framför allt i USA. Kundsegmentet OEM gick upp något från det fjärde kvartalet. Industrier som ångpannor och HVAC gick ned beroende på säsongsvariationer, medan efterfrågan från kunder inom luftkonditionering och industriell kylning var bra. Sanitary fortsatte att växa jämfört med föregående kvartal, främst orsakat av ökad
Nettoomsättningen uppgick till MSEK 29 813 (28 652) (24 720) under 2012.
| OMSÄTTNINGSBRYGGA | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK, om inte annat anges | 2012 | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning föregående år | 28 652 | 24 720 | 26 039 |
| Strukturförändringar | 3,5% | 11,0% | 4,4% |
| Organisk utveckling | 0,9% | 12,7% | -5,2% |
| Valutaeffekter | -0,3% | -7,8% | -4,3% |
| Totalt | 4,1% | 15,9% | -5,1% |
| Nettoomsättning innevarande år | 29 813 | 28 652 | 24 720 |
Nettoomsättningen avseende Parts & Service utgjorde 26,6 (25,9) procent av koncernens totala nettoomsättning för 2012. Exklusive växelkursdifferenser ökade nettoomsättningen för Parts & Service med 7,2 procent under 2012 jämfört med föregående år.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Orderingång | 9 701 | 9 508 | 8 903 |
| Orderstock* | 1 583 | 1 385 | 1 447 |
| Nettoomsättning | 9 476 | 9 447 | 8 629 |
| Rörelseresultat** | 1 389 | 1 278 | 2 087 |
| Avskrivningar | 162 | 156 | 164 |
| Investeringar | 46 | 67 | 43 |
| Tillgångar* | 5 804 | 6 018 | 6 431 |
| Skulder* | 986 | 1 063 | 1 414 |
| Antal anställda* | 2 813 | 2 799 | 3 257 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen |
|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2012/2011 | 0,5 | 1,6 | 2,1 | 0,6 | -0,1 | 0,5 |
| 2011/2010 | 2,9 | 10,4 | 13,3 | 3,0 | 13,3 | 16,3 |
| 2010/2009 | 5,6 | 15,5 | 21,1 | 5,2 | 9,1 | 14,3 |
efterfrågan på beredd mat. Det var huvudsakligen de traditionella marknaderna i Västeuropa och Nordamerika som bidrog till tillväxten, medan BRIK-länderna var oförändrade. Orderingången inom Parts & Service växte betydligt under kvartalet till den högsta nivån någonsin, främst orsakat av utvecklingen i Västeuropa och Nordamerika. De flesta applikationer bidrog till den positiva utvecklingen.
Orderingång per kundsegment 2011
Jämfört med föregående år, till fast kurs justerat för förvärv och avyttringar av verksamheter.
* Nytt kundsegment, ingen motsvarande period förra året existerar.
Orderingången för divisionen gick upp tydligt under det andra kvartalet jämfört med det första, orsakat av en positiv utveckling för både Sanitary och Industrial Equipment. Sanitary visade fortsatt tillväxt jämfört med det föregående kvartalet, beroende på en stark utveckling för livsmedel och drycker kombinerat med en bra återhämtning för läkemedel och personlig hygien. Basaffären* visade fortsatt styrka. Hälsosamma volymer kunde upprätthållas i Västeuropa, Nordamerika och Latinamerika. I Nordamerika påverkades efterfrågan av investeringar i ökad kapacitet för yoghurttillverkning, medan den kinesiska mejeriindustrin fortfarande saknade stora projekt. Industrial Equipment ökade betydligt jämfört med första kvartalet, främst beroende på säsongsvariationer inom HVAC-affären och att ett antal projekt bokades under kvartalet. Marknadsenheten för kylning redovisade också en viss fortsatt tillväxt, även om efterfrågan var svag i Norden och Benelux, vilket begränsade ökningen. OEM var oförändrat jämfört med första kvartalet. Efterfrågan från tillverkare av ångpannor och HVAC växte, trots en långsam start på säsongen. Efterfrågan från tillverkare av värmepumpar var bra och högre än första kvartalet, medan orderingången från marknaderna för luftkonditionering och industriell kylning minskade. Den bästa utvecklingen var i Kina och Västeuropa. Orderingången för Parts & Service var oförändrad jämfört med första kvartalet. BRIK-marknaderna rapporterade bra tillväxt, liksom marknaderna i Väst- och Centraleuropa.
Orderingången minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. OEM mötte lägre efterfrågan, medan övriga segment var oförändrade. Från ett geografiskt perspektiv gick Kina, Indien och Sydkorea alla bra och den amerikanska marknaden hade en fortsatt stabil utveckling, medan den europeiska marknaden överlag minskade. Sanitary var oförändrat jämfört med det andra kvartalet, som ett resultat av den blandade bild som ses i de olika slutmarknaderna. Marknadsenheten för livsmedel och drycker hade ett starkt kvartal, medan produkter riktade mot marknaden för personlig hygien mötte lägre efterfrågan. USA, Kina och Västeuropa ökade alla, men den nordiska marknaden redovisade en minskning i order. Industrial Equipment var oförändrat från det andra kvartalet, främst beroende på ett
stort HVAC projekt som erhölls under tredje kvartalet i Nordamerika. Produkterna för HVAC marknaderna utvecklades generellt bra, medan orderingången för produkter inriktade på kylningsapplikationer var lägre än föregående kvartal. USA och Kina utvecklades båda bra, medan den europeiska marknaden, med några få undantag, var trög. OEM mötte lägre efterfrågan under det tredje kvartalet än under det andra, till mycket stor del orsakat av lägre orderingång för applikationerna luftkonditionering och värmepumpar. Efterfrågan på den europeiska marknaden var överlag lägre, medan volymerna ökade i marknader såsom Japan och Kina. Efterfrågan på reservdelar och service var oförändrad från det andra kvartalet, vilket återspeglade aktiviteten inom nyförsäljningen i de olika slutmarknaderna. Efterfrågan på reservdelar och service för applikationerna mejeri, glass och HVAC gick upp, medan volymerna länkade till applikationer för kylning och allmän tillverkningsindustri minskade.
Orderingången var oförändrad under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, eftersom Industrial Equipment minskade beroende på säsongsvariationer, medan både Sanitary och OEM redovisade tillväxt. Från ett geografiskt perspektiv gick Benelux, Japan, Storbritannien och Indien alla bra. Det var en nedgång i USA eftersom den stora fjärrvärmeordern som bokades under det tredje kvartalet inte upprepades. Basaffären i landet var dock fortsatt oförändrad. Sanitary ökade under kvartalet och efterfrågan var stark på produkter som riktar sig till alla applikationer, där produkter för bryggeri, hälsa och övriga livsmedel gick särskilt bra. De flesta större marknader växte och mest framträdande var USA, Benelux och Indien. Industrial Equipment minskade jämfört med tredje kvartalet, där den främsta anledningen var säsongsvariationer inom HVAC. En annan faktor var att en stor fjärrvärmeorder i USA inte upprepades, vilket också förklarar nedgången i USA. Utvecklingen för marknadsenheten kylning var oförändrad medan efterfrågan var högre för både marknadsenheterna fluids & utility och motor. Geografiskt hade Mellaneuropa, Benelux och Storbritannien en positiv utveckling och en betydande tillväxt rapporterades också från tidigare låga aktivitetsnivåer i Indien, Japan och Mellanöstern. OEM kom ut väl över nivån från tredje kvartalet, främst genom order från
kunder som tillverkar produkter inom luftkonditionering och lufttorkning. Tillväxt redovisades i Japan, Benelux och Kina. Parts & Services minskade något jämfört med tredje kvartalet, vilket återspeglade lägre efterfrågan på reservdelar och service för HVAC applikationer.
(exklusive jämförelsestörande poster) Ökningen i rörelseresultat under 2012 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av lägre kostnader och en positiv pris-/mixvarians. Equipment divisionen har också gynnats av den högre beläggningen i koncernens fabriker.
Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Utvecklingen för Process Technologydivisionen under 2012 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången under det första kvartalet var mycket stark och väl över det föregående kvartalet, orsakat av en betydande ökning av stora order, speciellt relaterat till applikationer för energi och miljö. Parts & Service redovisade fortsatt tillväxt och basaffären var stabil och i nivå med föregående kvartal. Geografiskt redovisade alla regioner tillväxt, där Nordamerika och Asien gick särskilt bra. Energy and Environment hade ett mycket starkt kvartal och säkrade två stora order för en nyutvecklad dekanter för rening av industriellt avloppsvatten. Orderingången inom marknadsenheten olja & gas var också på en hög nivå, då de höga energipriserna fortsatte att öka på investeringsaktiviteten. Marknadsenheten kraft hade en mycket stark orderaktivitet, med en bra mix mellan olika kraftlösningar. Process Industry gick ned något från det fjärde kvartalet, främst beroende på icke upprepade kontraktsorder i marknadsenheterna raffinaderi och life science. Marknadsenheterna för oorganiskt, metaller och papper liksom petrokemi visade emellertid bra tillväxt, till största delen beroende på en fortsatt stark basaffär. Food Technology ökade något från det föregående kvartalet, särskilt supporterat av bryggerisektorn, där
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Orderingång | 14 081 | 12 738 | 10 922 |
| Orderstock* | 8 358 | 6 889 | 6 568 |
| Nettoomsättning | 12 812 | 12 160 | 10 625 |
| Rörelseresultat** | 2 194 | 2 506 | 2 140 |
| Avskrivningar | 230 | 208 | 197 |
| Investeringar | 110 | 127 | 85 |
| Tillgångar* | 10 608 | 9 500 | 8 332 |
| Skulder* | 4 304 | 4 167 | 4 152 |
| Antal anställda* | 5 085 | 4 531 | 4 105 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2012/2011 | 2,2 | 9,2 | 11,4 | 2,0 | 4,2 | 6,2 |
| 2011/2010 | 5,3 | 19,7 | 25,0 | 4,2 | 18,5 | 22,7 |
| 2010/2009 | 3,8 | 12,5 | 16,3 | 5,6 | -8,1 | -2,5 |
investeringarna återvände och vegetabilolja, som stöttades av fortsatta kapacitetsinvesteringar i Asien och Latinamerika. Parts & Service redovisade ytterligare tillväxt med stöd av en aktivitetsnivå över genomsnittet inom energi- och miljörelaterade industrier. Överlag visade de flesta industriapplikationer som servas med reservdelar och service en positiv utveckling. Geografiskt noterades den starkaste tillväxten i BRIK-länderna.
Orderingången under det andra kvartalet var i linje med den starka nivån under det föregående kvartalet, då efterfrågan från energirelaterade applikationer fortsatte att stödja utvecklingen. Geografiskt noterade Västeuropa och Asien betydande tillväxt, medan Nordamerika visade en nedgång jämfört med föregående kvartal då stora order för behandling av avloppsvatten tagna under det första kvartalet inte upprepades. Basaffären var stabil och oförändrad från det föregående kvartalet. Energy and Environment låg under föregående kvartal, vilket innefattade flera mycket stora order av en icke återkommande natur. Marknadsenheten olja och gas påverkades av utmanande jämförelsesiffror, men den generella investeringsviljan inom sektorn är fortsatt fördelaktig. Process Industry noterade stark tillväxt jämfört med första kvartalet, för alla aktivitetsområden, men i första hand inom raffinaderisektorn i Asien och Mellanöstern. Marknadsenheterna naturtillgångar och oorganiskt, metaller och papper visade också god tillväxt, till stor del hänförligt till flera stora order tagna i främst Öst- och Västeuropa. Food Technology visade en ökning jämfört med första kvartalet, främst orsakat av utvecklingen inom marknaderna för drycker och flytande livsmedel. Marknadsenheterna för bryggeri och vegetabilolja var oförändrade jämfört med föregående kvartal. Parts & Service var något lägre, eftersom flera stora order av icke återkommande natur bokades under det första kvartalet. Den underliggande basaffären var emellertid fortsatt stabil, inte minst inom sektorerna relaterade till energi, olja och gas.
Orderingången under det tredje kvartalet var på en fortsatt hög nivå och i linje med det andra kvartalet, genom en fortsatt god utveckling för Energy & Environment segmentet. Geografiskt redovisade både Nord- och Latinamerika betydande tillväxt, medan Asien visade en nedgång jämfört
med det föregående kvartalet. Nedgången beror på att stora order, tagna i främst Korea under det andra kvartalet, inte upprepades. Totalt sett var det stora order som understödde utvecklingen, medan basaffären minskade något. Energy and Environment ökade, lyft av miljöaffären, som fortsatte att växa. Marknadsenheten kraft utvecklades också fördelaktigt och noterade en stark uppgång beroende på ökad efterfrågan på både konventionella kraftapplikationer och kärnkraft. Något av den osäkerhet som har påverkat kärnkraftsindustrin verkar vara på väg att minska. Olje- och gassektorn visade en fortsatt positiv utveckling, dock inte lika stark som de mycket höga nivåerna noterade tidigare under året. Inom Process Industry segmentet gynnades marknadsenheten petrokemi av flera stora kapacitetsrelaterade projekt i USA, Mellanöstern och Asien. Marknadsenheten raffinaderi upprepade inte de mycket stora order som togs under det föregående kvartalet, men raffinaderisektorn generellt är fortsatt positiv, inte minst i Asien och Mellanöstern. Marknadsenheten för metaller och papper noterade en nedgång. Segmentet som helhet gick ned jämfört med det andra kvartalet. I Food Technology var det färre stora projekt kontrakterade för vegetabilolja i Asien och Östeuropa. Bryggerisektorn fortsatte dock att utvecklas fördelaktigt. Parts & Service redovisade en fortsatt stabil utveckling och växte något från det andra kvartalet. Den mest signifikanta utvecklingen noterades inom sektorerna relaterade till energi samt olja och gas följt av Food. Applikationer inom Process Industry minskade emellertid.
Efterfrågan var oförändrad under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet. Stora order var något lägre än under det tredje kvartalet, fastän fortfarande på en hög nivå, medan basaffären redovisade tillväxt. Geografiskt var Nordamerika stabilt, Latinamerika gick ned något och Asien och i synnerhet Indien och Mellanöstern visade stark tillväxt. Energy and Environment minskade eftersom nivån för stora kontrakt bokade för marknadsenheten olja & gas var lägre. Den starka efterfrågan som märkts under hela året var dock kvar och sektorn hade en fortsatt hög aktivitetsnivå. Samtidigt registrerade miljöaffären en stark ökning i order, i synnerhet från basaffären. Inom marknadsenheten kraft är det värt att notera den stora
ordern att leverera en lösning med Packinox värmeväxlare till en anläggning för koncentrerad solenergi i Sydafrika. Process Industry ökade från det tredje kvartalet, med en positiv utveckling inom de flesta områden och basaffären utvecklades fördelaktigt inom alla marknadsenheter. Marknadsenheten raffinaderi hade en fortsatt bra utveckling, härrörande från Mellanöstern och Asien. Marknadsenheten petrokemi minskade å andra sidan något beroende på en stor order under det tredje kvartalet som inte upprepades, men det underliggande intrycket fortsatte att vara positivt. Marknadsenheten life science utvecklades mycket väl eftersom den gynnsamma utvecklingen i Asien fortsatte, till stor del beroende på efterfrågan från bioteknologiindustrin. Food Technology visade stark tillväxt jämfört med det tredje kvartalet, både genom basaffären och genom en ännu starkare återhämtning av stora order, främst för vegetabilolja i Asien. Bryggerisektorn var fortsatt stabil och inom drycker och flytande livsmedel bidrog en fortsatt fördelaktig utveckling för livsmedelslösningar inklusive fruktberedning till tillväxt. Parts & Service växte under kvartalet, med den mest betydande utvecklingen för applikationerna inom Process Industry.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2012 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av en mixförskjutning i nyförsäljningen mot leverans av kontraktsorder med lägre marginal och negativa växelkurseffekter, motverkat av en ökad försäljningsvolym.
Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
valutaförändringar) Utvecklingen för Marine & Diesel divisionen
under 2012 har varit som följer, kvartal för kvartal:
Orderingången under det första kvartalet för Marine & Diesel divisionen var stark och väl över det föregående kvartalet, främst orsakat av en ökad efterfrågan på ångpannesystem. Inom Marine & Diesel Equipment gick orderingången ned något jämfört med det föregående kvartalet. Medan ökat medvetande inom industrin fortsatte att öka efterfrågan på miljölösningar var orderingången för nyförsäljning av annan marin utrustning på samma takt som under det fjärde kvartalet. Den finansiella oron inom industrin för befraktare, fartygsägare och skeppsvarv fortsatte under det första kvartalet och ledde till mycket låga kontrakteringsnivåer för nya fartyg hos skepps varven. För nyförsäljning av dieselutrustning var orderingången något lägre än föregående kvartal beroende på icke upprepade order. Aktivitetsnivån är emellertid fortfarande bra och den generella marknadsutsikten för dieselkraftverk är positiv. Marine & Offshore Systems visade signifikant högre orderingång än det föregående kvartalet, orsakat av högre efterfrågan på ångpannesystem. En stor bidragande faktor var den stora ordern att leverera ångpannor för återvinning av spillvärme för A.P. Möller-Maersk fartyg. Inom Parts & Service ökade orderingången jämfört med föregående kvartal.
Orderingången under andra kvartalet för Marine & Diesel divisionen gick ned jämfört med föregående kvartal, främst beroende på att en stor order på ångpannesystem som togs under det föregående kvartalet inte upprepades. I segmentet Marine & Diesel Equipment ökade orderingången, med stöd av en betydligt högre efterfrågan på landbaserade dieselkraftlösningar. Efterfrågan på miljölösningar ökade också, medan efterfrågan på övrig utrustning för fartyg var på samma nivå som under första kvartalet. Den finansiella oron inom industrin bland befraktare, fartygsägare och skeppsvarv fortsatte och kontrakteringen på nya fartyg hos skeppsvarven fortsatte på en mycket låg nivå under kvartalet. Orderingången för Marine & Offshore Systems var påtagligt lägre under andra kvartalet än under det första, eftersom den stora ordern på återvinning av spillvärme som togs under det föregående kvartalet inte upprepades. Orderingången för Parts & Service visade en positiv utveckling jämfört med föregående kvartal beroende på större uppgraderings- och reparationsorder.
Orderingången för Marine & Diesel divisionen gick ned under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet, återspeglande de låga kontrakteringsnivåerna hos varven tidigare i år. Samtidigt minskade
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 6 557 | 6 423 | 4 042 |
| Orderstock* | 4 527 | 5 462 | 3 537 |
| Nettoomsättning | 7 525 | 7 043 | 5 443 |
| Rörelseresultat** | 1 458 | 1 718 | 536 |
| Avskrivningar | 224 | 196 | 93 |
| Investeringar | 38 | 44 | 32 |
| Tillgångar* | 8 309 | 8 874 | 2 877 |
| Skulder* | 2 043 | 2 256 | 766 |
| Antal anställda* | 3 346 | 3 563 | 422 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | Omsättning | |||||
| % | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt | Struktur förändringar |
Organisk utveckling |
Totalt |
| 2012/2011 | 3,3 | -0,8 | 2,5 | 11,8 | -5,1 | 6,7 |
| 2011/2010 | 33,9 | 36,6 | 70,5 | 27,6 | 10,1 | 37,7 |
| 2010/2009 | 2,6 | 8,6 | 11,2 | 2,5 | -14,2 | -11,7 |
efterfrågan på landbaserade dieselkraftlösningar, eftersom stora order som togs under det andra kvartalet inte upprepades under det tredje. Orderingången för segmentet Marine & Diesel Equipment var följaktligen lägre än under det föregående kvartalet, även om efterfrågan på miljölösningar visade tillväxt. Segmentet Marine & Offshore Systems redovisade oförändrad orderingång jämfört med det andra kvartalet. Efterfrågan på reservdelar och service minskade eftersom stora order tagna under det andra kvartalet inte upprepades under det tredje. Order inom Parts & Service ökade dock jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Orderingången för divisionen gick ned något under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje, beroende på lägre nyförsäljning till marina kunder såväl som dieselkraftskunder. Segmentet Marine & Diesel Equipment var lägre än det föregående kvartalet främst beroende på svagare efterfrågan på landbaserade dieselkraftlösningar. Orderingången för marina miljölösningar minskade också, eftersom stora order bokade under det tredje kvartalet inte upprepades under det fjärde. Basaffären återhämtade sig dock och visade en svag ökning från det föregående kvartalet.
Marine & Offshore Systems redovisade lägre orderingång jämfört med det tredje kvartalet, återspeglande de låga kontrakteringsnivåerna hos varven tidigare under året. Den första kommersiella ordern för rening av rökgaser – Alfa Laval PureSOx – bokades under kvartalet till ett värde av MSEK 60. Efterfrågan på reservdelar och service visade tillväxt jämfört med både det föregående kvartalet och det fjärde kvartalet föregående år, främst beroende på en bra aktivitet inom reparationer.
(exklusive jämförelsestörande poster) Minskningen i rörelseresultat under 2012 jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av lägre marginaler på grund av en normalisering av prisnivån mot skeppsbyggnadsindustrin och negativa växelkurseffekter, motverkat av ökad volym och lägre kostnader för försäljning och administration.
Övrigt täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter.
| ÖVRIGT | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Orderingång | 0 | 2 | 2 |
| Orderstock* | 0 | 0 | 0 |
| Nettoomsättning | 0 | 2 | 23 |
| Rörelseresultat** | -541 | -568 | -405 |
| Avskrivningar | 318 | 315 | 342 |
| Investeringar | 337 | 317 | 269 |
| Tillgångar* | 5 395 | 5 178 | 4 581 |
| Skulder* | 2 188 | 2 284 | 2 247 |
| Antal anställda* | 5 175 | 5 171 | 4 834 |
* Vid slutet av perioden. ** I interna bokslut.
Samtliga kommentarer återspeglar den kvartalsvisa utvecklingen under året och är efter justering för valutaförändringar.
Orderingången ökade under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet föregående år, med den bästa utvecklingen redovisad i Frankrike, Norden och Storbritannien. Bland segmenten hade Sanitary och Energy & Environment en särskilt bra utveckling och Parts & Service låg kvar på en stabil nivå. Tillväxten orsakades främst av stora projekt, medan basaffären* gick upp något jämfört med föregående kvartal.
Orderingången ökade under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet, främst beroende på utvecklingen för stora projekt. Basaffären liksom Parts & Service var oförändrad. Den bästa utvecklingen rapporterades i Frankrike, Iberiska halvön, Norden och Benelux-länderna. Industrial Equipment och Process Industry hade båda en bra utveckling och efterfrågan från dieselkraftsmarknaden var också stark.
Orderingången minskade under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet, påverkat av utvecklingen i Frankrike, Benelux och försäljningsregionen för Mellaneuropa. De två första gick ner beroende på inte upprepade stora order. Nedgången var totalt sett generell för både stora order och basaffären, medan efterfrågan för Parts & Service var oförändrad. Från ett segmentsperspektiv var nedgången bred och endast Industrial Equipment och Sanitary rapporterade en positiv utveckling.
Orderingången ökade under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje kvartalet, eftersom både basaffären och stora projekt utvecklades fördelaktigt. Sanitary, Food Technology, Energy & Environment och Process Industry redovisade alla ökningar, liksom Parts & Service, som hade en bra utveckling över hela regionen. Från ett geografiskt perspektiv redovisade de flesta områden tillväxt och endast Benelux minskade.
Under det första kvartalet upprepade Central- och Östeuropa ett starkt kvartal, drivet av en stark utveckling för stora order inom Process Technology divisionen. Energy & Environment, som landade en stor order från kärnkraftsindustrin, gick
speciellt bra liksom Parts & Service. Equipment divisionen visade en liten nedgång. Ryssland och Baltikum redovisade bra tillväxt.
Centrala och östra Europa rapporterade en ökning av orderingången under det andra kvartalet jämfört med det första. Alla segment inom Equipment divisionen utvecklades väl, med en bra utveckling för basaffären och Parts & Service hade också en bra utveckling. Marine & Diesel divisionen ökade också, medan Process Technology divisionen minskade jämfört med föregående kvartal beroende på icke upprepade stora order. Många länder i centrala och sydöstra Europa hade en bra utveckling. Ryssland hade tillväxt i basaffären, men rapporterade ändå en total nedgång beroende på stora kontrakt i första kvartalet som inte upprepades under det andra.
Orderingången gick ned något under det tredje kvartalet jämfört med det andra eftersom basaffären redovisade en nedgång. Den allmänna minskningen var dock från en mycket stark nivå och stora order fortsatte att öka i kvartalet. Process Technology divisionen gick särskilt bra med bra efterfrågan inom kraft- och infrastrukturapplikationer. Speciellt Ryssland redovisade bra tillväxt av stora order.
Centrala och östra Europa hade ett svagt fjärde kvartal jämfört med det tredje kvartalet, främst beroende på färre stora order. Basaffären ökade emellertid jämfört med det föregående kvartalet. På ländernivå minskade Ryssland, förklarat av nedgången i stora order. Basaffären i landet var fortfarande oförändrad eftersom den allmänna aktivitetstrenden i landet var fortsatt positiv.
Orderingången växte under det första kvartalet jämfört det föregående kvartalet. Sanitary var ett av de segment som noterade den starkaste tillväxten, liksom Energy & Environment, som ökade genom den stora ordern för industriellt avloppsvatten som vanns i Kanada under perioden. Efterfrågan på Parts & Service gick upp i hela regionen och en fortsatt bra utveckling kunde också ses inom basaffären.
Orderingången minskade i regionen under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet, främst beroende på färre stora projekt. Basaffären hade emellertid en fortsatt bra utveckling, speciellt i USA, medan efterfrågan för Parts & Service var genomgående oförändrad i regionen. Industrial Equipment, Food och Process Industry var de segment som rapporterade den största tillväxten, medan Energy & Environment minskade då den stora ordern för industriellt avloppsvatten som vanns i Kanada under det första kvartalet inte upprepades.
Orderingången ökade i regionen under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet, främst beroende på ett fortsatt stort inflöde av större projekt. Basaffären redovisade också fortsatt tillväxt. Industrial Equipment var ett av segmenten med störst tillväxt, lyft av en stor order på värmeväxlarsystem för fjärrvärme vid ett universitet i USA. Sanitary var ett annat segment som gick bra och efterfrågan på reservdelar och service växte.
Orderingången var nästintill oförändrad i regionen under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet, med en ökning i USA, medan Kanada minskade beroende på att färre stora projekt bokades. Basaffären fortsatte att växa. Tillväxt redovisades i Sanitary och Food Technology segmenten och Parts & Service fortsatte också att utvecklas gynnsamt.
Latinamerika visade tillväxt över hela linjen under första kvartalet med ökad efterfrågan redovisad för både Equipment och Process Technology divisionerna. Energy & Environment bokade stora order från olja & gas sektorn och gick särskilt bra, liksom Industrial Equipment. Parts & Service gynnades av en hög aktivitetsnivå i slutmarknaderna för Process Technology divisionen. Brasilien gick speciellt bra.
Orderingången i Latinamerika var oförändrad under det andra kvartalet jämfört med det första kvartalet, med en bra utveckling för basaffären medan stora order minskade. Både Equipment och Marine & Diesel divisionerna rapporterade tillväxt, medan Process Technology divisionen visade en nedgång beroende på icke upprepade stora order. Brasilien rapporterade en nedgång under andra kvartalet jämfört med det föregående kvartalet beroende på stora order som inte upprepades, men rapporterade tillväxt för basaffären. Argentina och Chile rapporterade god tillväxt.
Orderingången var på en fortsatt stark nivå i Latinamerika under det tredje kvartalet jämfört med det andra, beroende på en positiv utveckling för stora order. Basaffären
Information om geografiska områden
visade emellertid en nedgång. Process Technology divisionen redovisade mycket bra tillväxt, speciellt inom segmentet Energy and Environment. Inom Equipment divisionen utvecklades segmentet Industrial Equipment mycket bra. I regionen visade Brasilien en bra utveckling, orsakad av stark efterfrågan inom marknadsenheten olja & gas liksom Parts & Service. De nordandiska länderna hade också en mycket bra orderutveckling.
Ordervolymerna minskade under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet eftersom färre stora order bokades i Process Technology divisionen. Basaffären utvecklades fortfarande bra, med stark tillväxt inom både Marine & Diesel och Process Technology divisionerna. Brasilien påverkades av icke upprepade order, medan basaffärens utveckling var bra. Mexico, Chile och Peru utvecklades samtliga väl under kvartalet.
Orderingången visade en betydande ökning under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet förra året, främst beroende på en stark utveckling for projektaffären i Process Technology divisionen liksom i Marine & Diesel divisionen. Den bästa utvecklingen kunde ses i segmentet Marine & Offshore Systems, som upplevde en ökad efterfrågan på ångpannesystem och inom Food Technology, som noterade ett stort kontrakt från ett bryggeri i Indonesien. Process Industry redovisade också en bra utveckling. Parts & Service visade en liten ökning under kvartalet. Equipment divisionen var oförändrad, med Sanitary som det segment som gick bäst. Den starkaste utvecklingen från ett geografiskt perspektiv var i Sydkorea, Kina, Indien och Malaysia.
Orderingången visade en nedgång under det andra kvartalet jämfört med det föregående kvartalet eftersom en mycket stor marinorder bokad under det första kvartalet inte upprepades. Både Equipment och Process Technology divisionerna rapporterade emellertid tillväxt. I Process Technology divisionen var det tillväxt både i basaffären och för projektaffären jämfört med det första kvartalet, med Process Industry och Food Technology som de bästa segmenten. Inom Equipment divisionen var Sanitary det bästa segmentet. Korea och Indien utvecklades båda väl och Kina visade en god utveckling om Marine exkluderas.
Orderingången visade en nedgång under det tredje kvartalet jämfört med det andra
kvartalet eftersom stora order bokade under det andra kvartalet för segmenten Process Industry och Food Technology inte upprepades. Basaffären höll sig emellertid uppe på samma nivå som under det föregående kvartalet. De bäst presterande segmenten var Marine & Offshore Systems, orsakat av en stor order på ångpannor till ett oljeproduktionsfartyg i Vietnam, och Industrial Equipment. Den bästa geografiska utvecklingen redovisades för Indien och Kina.
Orderingången visade en ökning under det fjärde kvartalet jämfört med det föregående kvartalet med Process Industry, Food Technology och OEM som de bäst presterande segmenten. Marknadsenheterna raffinaderi, life science, vegetabilolja och olja & gas var de slutmarknader som gick speciellt bra. Marine & Diesel Equipment visade också tillväxt, men från en låg nivå. Från ett geografiskt perspektiv var inställningen bland kunder i Kina att vänta och se, beroende på den allmänna politiska och makroekonomiska utvecklingen i landet, vilket återspeglades i en lägre investeringsnivå. Indien levererade emellertid ett bra kvartal, genom en stor order på en ny insulinfabrik i Malaysia, men också av Equipment divisionens landstäckande utveckling av distributörer, som började få effekt. Sydostasien utvecklades också väl, speciellt i Thailand, Indonesien och Malaysia, där de två senare mötte god efterfrågan inom bland annat vegetabiloljeapplikationer. Mellanöstern redovisade betydande tillväxt under kvartalet. Utvecklingen förklaras delvis av en bra utveckling för basaffären, men också av en stor order från en petrokemisk anläggning i Saudiarabien.
Moderbolaget har inte några anställda.
Koncernen har i medeltal haft 16 060 (14 667) (12 078) anställda. Vid utgången av december 2012 hade koncernen 16 419 (16 064) (12 618) anställda. Personalomsättningen för 2012 uppgår till 10,3 (8,6) (9,5) procent och avser huvudsakligen anställda inom tillverkningsenheter samt säljorganisationen.
Alfa Laval driver flera interna utbildningsprogram för anställda på olika nivåer och funktioner inom koncernen inom ramen för Alfa Laval University, till exempel Booster programmet för de högsta cheferna som rapporterar till koncernledningen, Challenger programmet för potentiella blivande ledare, Adept för anställda som är engagerade i säljprocessen och Leading business through Finance @ Alfa Laval – ett utvecklingsprogram för ekonomichefer och erfarna controllers.
Alfa Laval arbetar för att uppnå likvärdiga karriärmöjligheter oberoende av till exempel kön eller etnisk härkomst. Det senare är inte minst viktigt i ett internationellt verksamt företag. Likaså skall antalet kvinnliga chefer öka så att det bättre reflekterar kvinnornas andel av det totala antalet anställda. För att underlätta detta har ett mentorprogram startats för kvinnor med kapacitet att bli framtida ledare.
Fördelningen av antalet anställda per land och per kommun i Sverige och mellan män och kvinnor framgår av not 5 i kommentarerna till bokslutet. Specifikation av löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader återfinns i not 6 i kommentarerna till bokslutet.
Fördelningen av antalet anställda per region är:
Fördelningen av antalet anställda per personalkategori är:
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 2007 2008 2009 2010 2011 2012 461 521 389 2 300 2 356 2 212 388 2 047 360 306 1 954 1 856 Justerad EBITA / genomsnittligt antal anställda Nettoomsättning / genomsnittligt antal anställda kSEK
Produktiviteten per anställd har utvecklats enligt följande:
Siffrorna för 2007 och 2008 var inflaterade av de höga metallpriserna. Utfallet under 2009 och 2010 har påverkats av finanskrisen och utfallet under 2011 och 2012 av förvärvet av Aalborg Industries samt Eurokrisen. Aalborg Industries har en lägre omsättning per anställd än Alfa Laval.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman, se vidare beskrivning i not 6.
Årsstämman 2012 beslutade att implementera steg två av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2013 att implementera steg tre av detta modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2013 – 31 december 2015. Inga övriga för ändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Alfa Laval har genom en intensiv och konsekvent satsning under många år på forskning och utveckling uppnått en världs ledande ställning inom områdena separation och värmeöverföring. Produktutvecklingen inom flödeshantering har resulterat i en stark marknadsställning för ett antal produkter. För att befästa ställningen och för att stödja den organiska tillväxten, genom att finna såväl nya användningsområden för existerande produkter som att utveckla nya produkter, är forskning och utveckling alltid en högprioriterad verksamhet. Forskning och utveckling bedrivs vid ett tjugotal anläggningar över hela världen.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 707 (648) (625), motsvarande 2,4 (2,3) (2,5) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 7,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen är helt i linje med den plan som lagts fast för produktutvecklingen.
Två av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Respekt för mänskliga rättigheter är en naturlig grund" och "Höga etiska krav styr vårt sätt att agera". Med detta menas att Alfa Laval respekterar mänskliga rättigheter och de vitt skilda samhällskulturer i vilka företaget finns och levererar sina produkter och tjänster och att Alfa Laval skapar affärer på ett ärligt sätt, med integritet och respekt för andra.
Globaliseringen ger Alfa Laval nya affärsmöjligheter, såväl för ökad försäljning som
lägre kostnader för att framställa produkterna. När delar av leverantörskedjan flyttar till länder med lägre kostnader konfronteras företaget dock ofta med etiska frågor på ett mer påtagligt sätt. Hälso-, säkerhetsoch arbetsförhållandena för de anställda hos företagets leverantörer är några av Alfa Lavals huvudfrågor. När Alfa Laval köper in produkter från snabbt växande ekonomier som Kina och Indien är det viktigt att företaget försäkrar sig om att möjligheterna att minska kostnaderna inte går ut över dem som utför arbetet i respektive land. Alfa Laval ser det som en skyldighet att se till att dess leverantörer utvecklas snabbt om inte arbets-, hälso- eller säkerhetsförhållandena ligger på acceptabla nivåer.
Alfa Laval har tagit fram ett internt utbildningsprogram för att ge säljare och inköpare kunskap om laglig affärspraxis.
En av Alfa Lavals fyra affärsprinciper är: "Att utnyttja jordens naturresurser på effektivaste sätt är Alfa Lavals affär." Företagets produkter bidrar på ett signifikant sätt till att minska industriella processers påverkan på miljön och används för att producera förnyelsebar energi.
Sedan 2004 driver koncernen ett projekt för att förbättra de interna miljöledningssystemen. Idag har alla anläggningar (utom de senaste nyförvärven) ett miljöledningssystem på plats. Vid utgången av 2012 stod 26 (25) (25) produktionsanläggningar med ISO 14001 certifiering för cirka 86 (92) (95) procent av utleveransvärdet. Nedgången beror på de anläggningar som tillkommit i samband med förvärven och som inte är certifierade än. Ytterligare två anläggningar har pågående certifieringar. Målsättningen är att ha en certifieringsnivå på minst 95 procent.
Dotterbolaget Alfa Laval Corporate AB bedriver anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljöbalken. Tillstånden avser i huvudsak tillverkning av värmeväxlare i Lund och Ronneby samt tillverkning av separatorer i Tumba och Eskilstuna. Påverkan på den yttre miljön sker genom begränsade utsläpp i luft och vatten, genom avfall samt buller.
Vid de utländska tillverkningsenheterna inom Alfa Laval koncernen bedrivs verksamhet som har en liknande påverkan på den yttre miljön. I vilken utsträckning denna verksamhet är anmälningspliktig och/eller tillståndspliktig enligt lokal miljölagstiftning
varierar från land till land. Alfa Laval har generellt en avsikt att arbeta väl inom de ramar som lokal lagstiftning sätter upp.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2012, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 716 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 802 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster var MSEK 697 (2 187) (3 431), varav utdelningar från dotterbolag MSEK - (1 679) (2 288), koncernbidrag MSEK 596 (405) (1 154), netto räntor MSEK 115 (113) (16), realiserade och orealiserade kursvinster och kursförluster MSEK -1 (-0) (-3), börs kostnader MSEK -3 (-3) (-2), styrelsearvoden MSEK -6 (-5) (-5), kostnader för årsredovisning och årsstämma MSEK -4 (-3) (-5) och övriga rörelsekostnader resterande MSEK -0 (1) (-12). Förändring av periodiseringsfond har gjorts med MSEK 283 (-115) (-232). Skatt på årets resultat uppgår till MSEK -1 (-110) (-248), medan skatt på lämnat koncernbidrag uppgår till MSEK -262 (-) (-). Årets nettoresultat uppgick till MSEK 717 (1 962) (2 951).
Det fria egna kapitalet i Alfa Laval AB (publ) uppgick till MSEK 8 285 (9 668) (8 964). Siffrorna har påverkats av återköp av aktier med MSEK - (-) (-253).
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,50 (3,25) (3,00) per aktie motsvarande totalt MSEK 1 468 (1 363) (1 258) och att resterande disponibla vinstmedel i Alfa Laval AB (publ) om MSEK 6 817 (8 305) (7 706) balanseras i ny räkning, se sida 126.
Enligt styrelsens uppfattning är den föreslagna utdelningen i linje med de krav som typen och storleken av verksamheten, de förknippade riskerna, kapitalbehovet, likviditet och finansiell ställning ställer på bolaget.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i följande stycken, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Årsstämman 2012 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skulle ske genom transaktioner på OMX Stock holmsbörsen. Fram till 31 december 2012 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Alfa Lavals finansiella ställning är mycket stark. För att anpassa denna till en mer effektiv struktur samtidigt som den finansiella flexibiliteten bibehålls, kommer styrelsen föreslå årsstämman att ge styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet skall avse återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att annullera de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skall ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen.
Rapporterna över finansiell ställning och rapporterna över totalt resultat skall fastställas på ordinarie årsstämma den 23 april 2013.
I bokslutskommunikén som avgavs den 5 februari 2013 uppgav bolagets Verkställande Direktör och Koncernchef Lars Renström:
"Vi förväntar att efterfrågan under det första kvartalet 2013 kommer att vara på ungefär samma nivå som i det fjärde kvartalet."
Tidigare publicerade utsikter (23 oktober 2012): "Vi förväntar att efterfrågan under det fjärde kvartalet 2012 kommer att vara på samma nivå eller något lägre än i tredje kvartalet."
Alfa Laval kommer att lämna delårsrapporter under 2013 vid följande tillfällen:
| Rapport för första kvartalet | 23 april |
|---|---|
| Rapport för andra kvartalet | 18 juli |
| Rapport för tredje kvartalet | 29 oktober |
| MSEK Not 2012 2011 2010 Rörelseverksamheten Rörelseresultat 4 372 4 691 4 401 Återläggning av avskrivningar 934 875 796 Återläggning av andra icke kassaposter 265 167 145 5 571 5 733 5 342 Betalda skatter -1 569 -1 446 -1 215 4 002 4 287 4 127 Förändring av rörelsekapitalet: Ökning(-)/minskning(+) av fordringar -158 -157 360 Ökning(-)/minskning(+) av lager -214 -1 172 -536 Ökning(+)/minskning(-) av skulder -25 611 332 Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar -19 -140 -185 Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet -416 -858 -29 3 586 3 429 4 098 Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar -531 -555 -429 Försäljning av anläggningstillgångar 49 14 31 Förvärv av verksamheter 16 -2 778 -4 956 -1 019 -3 260 -5 497 -1 417 Finansieringsverksamheten Erhållna räntor och utdelningar 97 91 52 Betalda räntor -252 -271 -139 Realiserade finansiella kursdifferenser 104 285 3 Återköp av aktier – – -253 Utdelningar till moderbolagets ägare -1 363 -1 258 -1 055 Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande -7 -10 -9 Ökning(-)/minskning(+) av finansiella fordringar 5 -17 -389 Ökning(+)/minskning(-) av upplåning 1 009 3 497 -641 -407 2 317 -2 431 Periodens kassaflöde -81 249 250 Kassa och bank vid periodens början 1 564 1 328 1 112 Omräkningsdifferens i kassa och bank -79 -13 -34 Kassa och bank vid periodens slut 25 1 404 1 564 1 328 Fritt kassaflöde per aktie (SEK) * 0,78 -4,93 6,38 Investeringar i relation till försäljningen 1,8% 1,9% 1,7% |
KONCERNENS KASSAFLÖDEN | |||
|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier ** | 419 456 315 | 419 456 315 | 420 494 001 |
* Fritt kassaflöde är summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköp av aktier.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 16 och 25.
Ökningen i kassaflödet från rörelseverksamheten under 2012 förklaras av den lägre ökningen av rörelsekapitalet.
Posten kassa och bank utgörs huvudsakligen av kortfristiga placeringar om mindre än tre månader hos banker.
Kassaflödet från rörelse- och investeringsverksamheten uppgick till MSEK 326 (-2 068) (2 681) under 2012. Av detta utgjorde företagsförvärv MSEK -2 778 (-4 956) (-1 019) medan avyttringar genererade MSEK 49 (14) (31).
Poster som inte påverkar kassaflödet avser främst realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar. Dessa måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflöde från investeringsaktiviteter.
Rörelsekapitalet ökade med MSEK 416 (858) (29) under 2012.
Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till MSEK 531 (555) (429) under 2012. Investeringarna för de enskilda produktgrupperna är som följer:
Investeringar har gjorts i maskiner för tillverkning av nya produkter och i produktivitetsförbättrande utrustning i Ronneby i Sverige och i Jiang Yin i Kina för lödda värmeväxlare. Investeringar har gjorts i Jiang Yin i Kina, i Pune i Indien och i Lund i Sverige i utrustning för att öka kapaciteten och bredda produkt sortimentet för packningsförsedda värme växlare. Investeringar i tillverkningsutrustning för luftvärmeväxlare har slutförts i Sao Paulo i Brasilien och i Kunshan i Kina.
Under 2012 har en ny fabrik för dekantrar byggts i Kunshan i Kina.
Investeringar i ytterligare maskinkapacitet har gjorts under året i Eskilstuna i Sverige och i Pune i Indien.
Under 2012 har inga större investeringar gjorts avseende flödesprodukter.
De planenliga avskrivningarna, exklusive allokerade övervärden, uppgick till MSEK 447 (449) (425) under året.
För en analys av den påverkan på kassa flödet som förvärv och avyttring av verksamheter har haft, se not 16.
Det fria kassaflödet per aktie uppgår till SEK 0,78 (-4,93) (6,38).
| KONCERNENS TOTALA RESULTAT | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2012 | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 4 | 29 813 | 28 652 | 24 720 |
| Kostnad för sålda varor | 9 | -19 169 | -17 829 | -15 029 |
| Bruttoresultat | 10 644 | 10 823 | 9 691 | |
| Försäljningskostnader | 5, 6, 9 | -3 345 | -3 410 | -3 156 |
| Administrationskostnader | 5, 6, 7, 9 | -1 656 | -1 601 | -1 224 |
| Forsknings- & utvecklingskostnader | 9 | -707 | -648 | -625 |
| Övriga rörelseintäkter * | 8 | 384 | 403 | 494 |
| Övriga rörelsekostnader * | 8, 9 | -948 | -876 | -779 |
| Rörelseresultat | 4 372 | 4 691 | 4 401 | |
| Utdelningar och förändringar i verkligt värde | 10 | 8 | 0 | 2 |
| Ränteintäkter och finansiella kursvinster Räntekostnader och finansiella kursförluster |
11 11 |
501 -376 |
436 -451 |
327 -366 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 505 | 4 676 | 4 364 | |
| Skatt på årets resultat | 15 | -1 271 | -1 403 | -1 240 |
| Övriga skatter | 15 | -27 | -22 | -8 |
| Nettoresultat för året | 3 207 | 3 251 | 3 116 | |
| Övrigt totalresultat: | ||||
| Kassaflödessäkringar | 168 | -335 | 122 | |
| Omräkningsdifferens | -858 | -206 | -554 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | 15 | -50 | 120 | -36 |
| Totalt resultat för året | 2 467 | 2 830 | 2 648 | |
| Nettoresultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets ägare | 3 190 | 3 223 | 3 088 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 28 | 28 | |
| Resultat per aktie (SEK) | 7,61 | 7,68 | 7,34 | |
| Genomsnittligt antal aktier ** | 419 456 315 | 419 456 315 | 420 494 001 | |
| Totalt resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare |
2 454 | 2 812 | 2 625 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 13 | 18 | 23 | |
* Raden har påverkats av jämförelsestörande poster, se specifikation i not 8.
** Genomsnittligt antal aktier har påverkats av återköp av aktier.
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över koncernens totala resultat hänvisas till not 1 till och med 15 samt not 28. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Som en utgångspunkt för kommentarerna till de olika posterna i rapporten över koncernens totala resultat visas nedan en jämförelse för de tre senaste åren:
| 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| 29 813 | 28 652 | 24 720 |
| 11 131 | 11 249 | 10 062 |
| 37,3 | 39,3 | 40,7 |
| -5 774 | -5 513 | -4 955 |
| 19,4 | 19,2 | 20,0 |
| 5 357 | 5 736 | 5 107 |
| 18,0 | 20,0 | 20,7 |
| -447 | -449 | -425 |
| 4 910 | 5 287 | 4 682 |
| 16,5 | 18,5 | 18,9 |
| -487 | -426 | -371 |
| -51 | -170 | 90 |
| 4 372 | 4 691 | 4 401 |
* Exklusive avskrivning på övervärden. ** Exklusive jämförelsestörande poster.
Bruttomarginalen har påverkats av negativa valutakurseffekter och en mixförskjutning i nyförsäljningen mot leverans av kontraktsorder med lägre marginal. Bruttomarginalen har också påverkats negativt av en normalisering av prisnivån inom den marina delen av Marine & Diesel divisionen. En högre beläggning i vissa fabriker baserat på efterfrågan har påverkat marginalen positivt.
Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till MSEK 5 001 (5 011) (4 380). Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter var försäljnings- och administrationskostnaderna 3,1 procent lägre än föregående år. Minskningen är ett resultat av de åtgärder som initierades i slutet av 2011.
Kostnaderna för forskning och utveckling har uppgått till MSEK 707 (648) (625), motsvarande 2,4 (2,3) (2,5) procent av nettoomsättningen. Exklusive valutaeffekter och förvärv av verksamheter ökade kostnaderna för forskning och utveckling med 7,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen är helt i linje med den plan som lagts fast för produktutvecklingen.
Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare, exklusive avskrivning på övervärden och motsvarande skatt, uppgår till SEK 8,39 (8,42) (8,02) per aktie.
I jämförelse med föregående år har Alfa Laval under 2012 påverkats av växelkursförändringar både genom omräkningsdifferenser och genom nettoexponeringen vid handel i främmande valutor. Påverkan på justerad EBITA har beräknats till totalt cirka MSEK -139 (-468) (356) för 2012 jämfört med föregående år. Effekten av valutakursförändringarna har kunnat begränsas genom valutasäkring och genom fördelning av bolagets låneskulder motsvarande bolagets nettotillgångar i olika valutor.
För att belysa den kvartalsmässiga utvecklingen visas de senaste tolv kvartalen nedan för fyra av parametrarna i resultatanalysen:
Rörelseresultatet har påverkats av jämförelsestörande poster om MSEK -51 (-170) (90), vilka specificeras nedan. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader, se sammanställning i not 8.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2012 om MSEK -51 avser nedskrivning av goodwillen avseende förvärvet av Onnuri med MSEK -48 och en realiserad förlust vid försäljning av en fastighet i Korea som har använts av Onnuri med MSEK -3.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2011 om MSEK -170 avsåg strukturkostnader för besparingsåtgärder om MSEK -90 respektive icke återkommande integrationskostnader om MSEK -80 i samband med förvärvet av Aalborg Industries. Besparingsåtgärderna avsåg kapacitetsjustering och rationalisering i tillverkningen beroende på efterfrågan för vissa produkter samt rationaliseringar i försäljningsbolagen framförallt i Västeuropa. Åtgärderna förväntades påverka ca 250 anställda.
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avsåg återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre kunde detta belopp återföras. Resterande MSEK 10 avsåg realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
Det finansiella nettot har uppgått till MSEK -126 (-130) (-111), exklusive realiserade och orealiserade kursförluster och kursvinster. De huvudsakliga kostnadselementen var räntor på skulden till banksyndikatet om MSEK -25 (-34) (-1), räntor på de bilaterala lånen MSEK -83 (-62) (-7), räntor på den riktade låneemissionen om MSEK -16 (-17) (-21) och ett netto av utdelningar, övriga ränteintäkter och räntekostnader om MSEK -2 (-17) (-82).
Nettot av realiserade och orealiserade kursdifferenser uppgår till MSEK 259 (115) (74). Posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat består nästan uteslutande av förändringar i verkligt värde av kassaflödessäkringar:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Ingående balans | -106 | 229 | 107 |
| Bokat in i övrigt totalresultat under året | 124 | -326 | 123 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat beroende på ineffektivitet: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | -40 | -4 | -57 |
| Bokat ut ur övrigt totalresultat: | |||
| bokat mot kostnad sålda varor | 90 | -19 | 55 |
| bokat mot ränteintäkter/räntekostnader | -6 | 14 | 1 |
| Utgående balans | 62 | -106 | 229 |
| Förändring redovisad mot övrigt totalresultat | 168 | -335 | 122 |
Koncernen har inte haft några kassaflödessäkringar som har påverkat anskaffningsvärdet vid anskaffningstidpunkten på icke-finansiella tillgångar.
I posten kassaflödessäkringar i övrigt totalresultat ingår dessutom förändringar i verkligt värde av aktier i externa bolag med MSEK 0 (0) (0) för 2012. De är inte väsentliga nog för att motivera en separat rad i totalresultaträkningen.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Påverkan på |
| År | Huvudsaklig förklaring till omräkningsdifferenser | Förändring | Ackumulerat | förändringen av valutasäkrings åtgärder före skatt |
|---|---|---|---|---|
| Koncernens bildande | ||||
| 2000 | Euron apprecierades med 6 %, vilket påverkade de Euro baserade förvärvslånen |
-94 | -94 | -312 |
| 2001 | USD apprecierades med 10,7 % | 97 | 3 | -105 |
| 2002 | USD deprecierades med 16,7 % | -190 | -187 | 165 |
| 2003 | USD deprecierades med 17,5 % | -38 | -225 | 195 |
| 2004 | USD deprecierades med 9,0 % | -103 | -328 | -19 |
| 2005 | USD apprecierades med 20,3 % och EUR apprecierades med 4,8 % |
264 | -64 | -65 |
| 2006 | USD deprecierades med 13,5 % och EUR deprecierades med 4,0 % |
-269 | -333 | 56 |
| 2007 | USD deprecierades med 5,7 % medan EUR apprecierades med 4,7 % |
224 | -109 | 13 |
| 2008 | USD apprecierades med 20,5 % och EUR apprecierades med 16,2 % |
850 | 744 | -468 |
| 2009 | USD deprecierades med 7,5 % och EUR deprecierades med 6,0 % |
-392 | 352 | 220 |
| 2010 | USD deprecierades med 5,7 % EUR deprecierades med 0,8 % |
-554 | -202 | 99 |
| 2011 | USD apprecierades med 1,4 % medan EUR deprecierades med 0,8 % |
-206 | -408 | 34 |
| 2012 | USD deprecierades med 5,8 % medan EUR deprecierades med 3,6 % |
-858 | -1 266 | 214 |
* Redovisat mot övrigt totalresultat. Innan 2009 redovisades dessa omräkningsdifferenser mot eget kapital.
| MSEK Not 2012 2011 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 16, 17 Patent och icke patenterat kunnande 1 943 1 327 Varumärken 1 819 2 130 Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter 45 45 Goodwill 9 792 9 543 13 599 13 045 Materiella anläggningstillgångar 16, 18 Byggnader och mark 1 702 1 734 Maskiner och andra tekniska anläggningar 1 430 1 439 Inventarier, verktyg och installationer 541 555 Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer avseende materiella anläggningstillgångar 150 208 3 823 3 936 Övriga anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 13, 14, 19 9 25 Pensionstillgångar 26 383 346 Uppskjuten skattefordran 15 1 208 1 293 1 600 1 664 Summa anläggningstillgångar 19 022 18 645 Omsättningstillgångar Varulager 20 6 176 6 148 Tillgångar för försäljning Byggnader och mark 9 – Kortfristiga fordringar Kundfordringar 13, 21 5 211 5 080 Aktuella skattefordringar 1 207 918 Övriga fordringar 13, 22 1 098 1 188 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13, 23 200 174 Derivattillgångar 13, 14 325 303 8 041 7 663 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 13, 24 427 483 Kassa och bank 13, 25 1 404 1 564 Summa omsättningstillgångar 16 057 15 858 SUMMA TILLGÅNGAR 35 079 34 503 |
TILLGÅNGAR | |
|---|---|---|
| MSEK Not 2012 Eget kapital Hänförligt till moderbolagets ägare Aktiekapital 1 117 Övrigt tillskjutet kapital 2 770 Övriga reserver -1 184 Balanserad vinst 12 623 15 326 Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 12 61 Totalt eget kapital 15 387 15 144 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 28 2 051 1 353 Svensk Exportkredit 28 1 723 1 787 Europeiska Investeringsbanken 28 1 120 1 162 Riktad låneemission 28 714 Avsättningar till pensioner och liknande 26 829 Avsättning för uppskjuten skatt 15 1 939 Övriga avsättningar 27 473 Summa långfristiga skulder 8 849 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 28 395 Förskott från kunder 2 121 Leverantörsskulder 2 198 Växelskulder 135 Aktuella skatteskulder 1 104 Övriga skulder 29 1 381 Övriga avsättningar 27 1 603 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 1 719 Derivatskulder 13, 14 187 Summa kortfristiga skulder 10 843 Summa skulder 19 692 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 35 079 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter 31 10 |
EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | ||||
| 1 117 | ||||
| 2 770 | ||||
| -448 | ||||
| 11 543 | ||||
| 14 982 | ||||
| 162 | ||||
| 758 | ||||
| 852 | ||||
| 1 930 | ||||
| 520 | ||||
| 8 362 | ||||
| 132 | ||||
| 2 020 | ||||
| 2 529 | ||||
| 139 | ||||
| 1 050 | ||||
| 1 356 | ||||
| 1 612 | ||||
| 1 731 | ||||
| 428 | ||||
| 10 997 | ||||
| 19 359 | ||||
| 34 503 | ||||
| 51 | ||||
| Eventualförpliktelser | 31 | 2 015 | 1 722 |
För kommentarer till de enskilda raderna i rapporten över finansiell ställning hänvisas till not 12 till och med 34. För kommentarer kring rörelsesegmenten, se not 1.
Genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till MSEK 18 636 (16 324) under året.
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 26,1 (31,3) procent under året.
Kapitalomsättningshastigheten räknat på genomsnittligt sysselsatt kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 1,6 (1,8) gånger för året.
Nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital uppgick till 21,6 (22,9) procent under året.
Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 43,9 (43,9) procent vid årets utgång.
Nettoskulden uppgick till MSEK 4 270 (3 264) per utgången av året.
Nettoskulden i relation till EBITDA var 0,8 (0,6) gånger i slutet av december.
Skuldsättningsgraden, det vill säga netto skulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,28 (0,22) gånger vid utgången av december.
| Innehav utan | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hänförligt till: | Moderbolagets ägare | bestämmande inflytande | Totalt | ||||||||
| Övriga reserver | |||||||||||
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Kassaflödes | Omräknings | Uppskjuten | Balanserad | Omräknings | Balanserad | ||||
| MSEK | kapital | kapital | säkringar | differens | skatt | vinst | Deltotal | differens | vinst | Deltotal | |
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 2 770 | 107 | 352 | -33 | 7 800 | 12 113 | 0 | 116 | 116 | 12 229 |
| 2010 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 088 | 3 088 | – | 28 | 28 | 3 116 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 122 | -549 | -36 | – | -463 | -5 | – | -5 | -468 |
| Totalt resultat | – | – | 122 | -549 | -36 | 3 088 | 2 625 | -5 | 28 | 23 | 2 648 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Återköp av aktier | – | – | – | – | – | -253 | -253 | – | – | – | -253 |
| Minskning av innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | -3 | -3 | – | -2 | -2 | -5 |
| Innehav utan bestämmande | |||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 27 | 27 | 27 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 055 | -1 055 | – | – | – | -1 055 |
| Utdelningar till innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 | -9 | -9 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 2 770 | 229 | -197 | -69 | 9 577 | 13 427 | -5 | 160 | 155 | 13 582 |
| 2011 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 223 | 3 223 | – | 28 | 28 | 3 251 |
| Övrigt totalresultat | – | – | -335 | -196 | 120 | – | -411 | -10 | – | -10 | -421 |
| Totalt resultat | – | – | -335 | -196 | 120 | 3 223 | 2 812 | -10 | 28 | 18 | 2 830 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Indragning av återköpta aktier | -7 | – | – | – | – | – | -7 | – | – | – | -7 |
| Fondemission | 7 | – | – | – | – | – | 7 | – | – | – | 7 |
| Minskning av innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | 1 | 1 | – | -1 | -1 | 0 |
| Innehav utan bestämmande | |||||||||||
| inflytande i förvärvade bolag | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 258 | -1 258 | – | – | – | -1 258 |
| Utdelningar till innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | – | – | -10 | -10 | -10 |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 2 770 | -106 | -393 | 51 | 11 543 | 14 982 | -15 | 177 | 162 | 15 144 |
| 2012 | |||||||||||
| Totalt resultat | |||||||||||
| Nettoresultat | – | – | – | – | – | 3 190 | 3 190 | – | 17 | 17 | 3 207 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 168 | -854 | -50 | – | -736 | -4 | – | -4 | -740 |
| Totalt resultat | – | – | 168 | -854 | -50 | 3 190 | 2 454 | -4 | 17 | 13 | 2 467 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||||
| Minskning av innehav utan | |||||||||||
| bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | -747 | -747 | – | -107 | -107 | -854 |
| Utdelningar till moderbolagets ägare | – | – | – | – | – | -1 363 | -1 363 | – | – | – | -1 363 |
| Utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | – | – | – | – | – | -7 | -7 | -7 |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 2 770 | 62 | -1 247 | 1 | 12 623 | 15 326 | -19 | 80 | 61 | 15 387 |
| År | Händelse | Datum | Förändring antal aktier |
Totalt antal aktier |
Förändring aktiekapital MSEK |
Totalt aktiekapital MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | Bolagets bildande | 27 mars 2000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 0,1 | 0,1 |
| Nyemission | 24 augusti 2000 | 27 496 325 | 37 496 325 | 0,3 | 0,4 | |
| 2002 | Fondemission | 3 maj 2002 | 37 496 325 | 74 992 650 | 0,4 | 1 |
| Fondemission | 16 maj 2002 | – | – | 749 | 750 | |
| Nyemission | 16 maj 2002 | 3 712 310 | 78 704 960 | 37 | 787 | |
| Nyemission | 17 maj 2002 | 32 967 033 | 111 671 993 | 330 | 1 117 | |
| 2008 | Indragning av återköpta aktier | 27 maj 2008 | -4 323 639 | 107 348 354 | -43 | |
| Fondemission | 27 maj 2008 | – | 107 348 354 | 43 | 1 117 | |
| Split 4:1 | 10 juni 2008 | 322 045 062 | 429 393 416 | – | 1 117 | |
| 2009 | Indragning av återköpta aktier | 9 juli 2009 | -7 353 950 | 422 039 466 | -19 | |
| Fondemission | 9 juli 2009 | – | 422 039 466 | 19 | 1 117 | |
| 2011 | Indragning av återköpta aktier | 16 maj 2011 | -2 583 151 | 419 456 315 | -7 | |
| Fondemission | 16 maj 2011 | – | 419 456 315 | 7 | 1 117 |
Bolagsordningen för Alfa Laval AB anger att aktiekapitalet skall vara mellan SEK 745 000 000 och 2 980 000 000 och att antalet aktier skall vara mellan 298 000 000 och 1 192 000 000.
Vid årets ingång fördelades aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 på 419 456 315 aktier. Sedan dess har inga förändringar ägt rum.
Årsstämman 2012 gav styrelsen mandat att besluta om återköp av bolagets aktier, om styrelsen så finner lämpligt, fram till nästa ordinarie årsstämma. Mandatet avsåg återköp av upp till 5 procent av utestående aktier i syfte att dra in de återköpta aktierna och nedsätta aktiekapitalet. Återköpet skulle ske genom transaktioner på OMX Stockholmsbörsen. Fram till 31 december 2012 har Alfa Laval inte gjort några återköp.
Bolaget har bara utgivit ett slag av aktier och alla dessa har lika rättigheter. Det finns inga begränsningar enligt lag eller i bolagsordningen i aktiernas överlåtbarhet.
Den enda aktieägaren som innehar mer än 10 procent av aktierna är Tetra Laval B.V., Nederländerna som äger 26,1 (26,1) procent. De anställda i bolaget äger inga aktier i bolaget genom pensionsstiftelser.
Det existerar inga begränsningar i hur många röster som varje aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Bolaget har ingen vetskap om några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta deras aktier.
Bolagsordningen anger att ledamöterna av styrelsen väljs vid årsstämman. Tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Enligt aktiebolagslagen beslutas ändringar i bolagsordningen vid bolagsstämmor.
Lånet med banksyndikatet, den riktade låneemissionen och de bilaterala låneavtalen med SHB, Svensk Exportkredit och Europeiska Investeringsbanken innehåller villkor som ger långivarna möjlighet att säga upp lånen till betalning om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande eller annorledes.
Möjligheterna att föra över disponibla vinstmedel från utländska dotterbolag begränsas i vissa länder av valutabestämmelser och övrig lagstiftning.
| MODERBOLAGETS KASSAFLÖDEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | |
| Kassaflöde från rörelseverksamheten | ||||
| Rörelseresultat | -13 | -10 | -24 | |
| Betalda skatter | -214 | -198 | -202 | |
| -227 | -208 | -226 | ||
| Förändring av rörelsekapitalet: | ||||
| Ökning(-)/minskning(+) av fordringar | 1 444 | -1 772 | -1 691 | |
| Ökning(+)/minskning(-) av skulder | -374 | 292 | 43 | |
| Ökning(-)/minskning(+) av rörelsekapitalet | 1 070 | -1 480 | -1 648 | |
| 843 | -1 688 | -1 874 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i dotterbolag | – | – | – | |
| – | – | – | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | ||||
| Finansiellt netto, betalt | 115 | 113 | 16 | |
| Återköp av aktier | – | – | -253 | |
| Erhållna utdelningar från dotterbolag | – | 1 679 | 2 288 | |
| Betalda utdelningar | -1 363 | -1 258 | -1 055 | |
| Erhållet koncernbidrag | 405 | 1 154 | 878 | |
| -843 | 1 688 | 1 874 | ||
| Årets kassaflöde | – | – | – | |
| Kassa och bank vid årets början | – | – | – | |
| Kassa och bank vid årets slut | – | – | – | |
| MODERBOLAGETS RESULTAT * | ||||
| MSEK | Not | 2012 | 2011 | 2010 |
| Administrationskostnader | -13 | -11 | -12 |
| Administrationskostnader | -13 | -11 | -12 | |
|---|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 3 | 6 | – | |
| Övriga rörelsekostnader | -3 | -5 | -12 | |
| Rörelseresultat | -13 | -10 | -24 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 36 | 596 | 2 084 | 3 442 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 11 | 118 | 115 | 17 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | -4 | -2 | -4 |
| Resultat efter finansiella poster | 697 | 2 187 | 3 431 | |
| Förändring av periodiseringsfond | 283 | -115 | -232 | |
| Skatt på årets resultat | -1 | -110 | -248 | |
| Skatt på lämnat koncernbidrag | -262 | – | – | |
| Nettoresultat för året | 717 | 1 962 | 2 951 |
* Rapporten över moderbolagets resultat utgör tillika dess rapport över totalt resultat.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 4 669 | 4 669 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 8 035 | 9 287 | |
| Aktuella skattefordringar | 249 | 37 | |
| Övriga fordringar | 4 | 5 | |
| 8 288 | 9 329 | ||
| Kassa och bank | – | – | |
| Summa omsättningstillgångar | 8 288 | 9 329 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 12 957 | 13 998 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 117 | 1 117 | |
| Reservfond | 1 270 | 1 270 | |
| 2 387 | 2 387 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 7 568 | 7 706 | |
| Årets nettoresultat | 717 | 1 962 | |
| 8 285 | 9 668 | ||
| Totalt eget kapital | 10 672 | 12 055 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond, tax 2007 | – | 254 | |
| Periodiseringsfond, tax 2008 | 350 | 379 | |
| Periodiseringsfond, tax 2009 | 239 | 239 | |
| Periodiseringsfond, tax 2010 | 224 | 224 | |
| Periodiseringsfond, tax 2011 | 313 | 313 | |
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 140 | 140 | |
| 1 266 | 1 549 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 1 018 | 393 | |
| Leverantörsskulder | 1 | 0 | |
| Aktuella skatteskulder | – | 1 | |
| Övriga skulder | – | 0 | |
| 1 019 | 394 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 12 957 | 13 998 | |
| POSTER INOM LINJEN | |||
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | |||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Inga | Inga | |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER (för dotterbolags räkning): | |||
| Fullgörandegarantier | Inga | Inga | |
| Övriga eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2009 | 1 117 | 1 270 | 7 321 | 9 708 |
| 2010 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 2 951 | 2 951 |
| – | – | 2 951 | 2 951 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Återköp av aktier | – | – | -253 | -253 |
| Utdelningar | – | – | -1 055 | -1 055 |
| Per 31 december 2010 | 1 117 | 1 270 | 8 964 | 11 351 |
| 2011 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 1 962 | 1 962 |
| – | – | 1 962 | 1 962 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Indragning av återköpta aktier | -7 | – | – | -7 |
| Fondemission | 7 | – | – | 7 |
| Utdelningar | – | – | -1 258 | -1 258 |
| Per 31 december 2011 | 1 117 | 1 270 | 9 668 | 12 055 |
| 2012 | ||||
| Totalt resultat | ||||
| Nettoresultat | – | – | 717 | 717 |
| – | – | 717 | 717 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelningar | – | – | -1 363 | -1 363 |
| Lämnat koncernbidrag | – | – | -999 | -999 |
| Skatt på lämnat koncernbidrag | – | – | 262 | 262 |
| Per 31 december 2012 | 1 117 | 1 270 | 8 285 | 10 672 |
Aktiekapitalet om SEK 1 116 719 930 (1 116 719 930) fördelas på 419 456 315 (419 456 315) aktier.
De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är relevanta för moderbolaget och koncernen.
Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.
Från och med den 1 januari 2005 tillämpar Alfa Laval International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner".
Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer".
Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är relevanta för bolagets redovisning.
Under 2012 har tillägget i IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar" implementerats. Tillägget innebär att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar skall lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur rapporten över finansiell ställning. Tillägget till IFRS 7 skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011 eller senare.
Under 2011 implementerades ändringarna i årsredovisningslagen. Ändringarna innebar att upplysningar om sjukfrånvaro för svenska dotterbolag, taxeringsvärden för svenska fastigheter och löner, ersättningar och sociala kostnader per land inte längre behövde lämnas.
Ändringen i IFRIC 14 "Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav" implementerades under 2011. Ändringen gav vägledning vid bedömning av återvinningsvärdet för en nettopensionstillgång. Ändringen tillät att en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav redovisas som en tillgång. Ändringen innebar inte några konsekvenser för Alfa Laval.
Den ändrade IAS 24 "Upplysningar om närstående" implementerades under 2011. Ändringen klargjorde definitionen av närstående parter och innebar inte några konsekvenser för Alfa Laval.
Under 2010 implementerades ändringarna i IFRS 3 "Rörelseförvärv" och IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter". IASB hade omarbetat dessa för att närma sig reglerna i US GAAP. Ändringarna innebar att:
Under 2010 implementerades ändringarna i årsredovisningslagen avseende utökade upplysningar om ersättningarna till bolagets revisorer. Ersättningarna skall presenteras uppdelat på revisionsuppdrag, andra revisionstjänster, skatterådgivning samt övriga tjänster.
Under 2010 implementerades IFRIC 16 "Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet". Tolkningen ger vägledning för hur valutarisker som kvalificerar sig för säkringsredovisning av nettoinvesteringar i ett utländskt dotterbolag skall identifieras och vilket företag inom en koncern som kan inneha det aktuella säkringsinstrumentet.
IFRS 3 "Rörelseförvärv" innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 9 792 (9 543) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.
Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda". Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Risken för att detta skall hända är dock minskad genom att Alfa Laval tillämpar den 10 procentliga korridormetoden beskriven nedan under avsnittet "Ersättningar till anställda" och att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.
Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 076 (2 132) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 5,9 (6,2) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.
IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" har en avsevärd effekt på koncernens totala resultat och egna kapital och kan ha en betydande effekt på nettoresultatet om de använda derivaten visar sig vara ineffektiva.
Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.
Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:
– klassificering av finansiella instrument,
Koncernen äger inte andelar i några väsentliga företag som uppfyller definitionen på ett intresseföretag i IAS 28 "Innehav i intresseföretag", det vill säga att ägarandelen ligger mellan 20 och 50 procent.
Redovisning av lånekostnader sker enligt IAS 23 "Lånekostnader", det vill säga att lånekostnaderna belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Transaktionskostnader som uppstår i samband med upplåning kapitaliseras och periodiseras över lånets löptid enligt IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Det kapitaliserade beloppet redovisas netto mot det upptagna lånet.
Koncernredovisningen har upprättats enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" och IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter".
Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag som under perioden har ägts till mer än 50 procent.
Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i
bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.
Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.
Under de första 12 månaderna efter förvärvet är värdet på goodwillen ofta preliminärt. Anledningen till detta är att det erfarenhetsmässigt häftar en viss osäkerhet vid de olika komponenterna i förvärvsanalysen gällande:
Eftersom goodwillen är en residualpost som framkommer när alla övriga parametrar i förvärvsanalysen har fastställts så kommer den att vara preliminär och kunna ändras ända tills övriga värden är slutgiltiga.
Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 Nedskrivningar.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga
poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.
Alfa Laval har valt att redovisa posterna i övrigt totalresultat som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport.
Övrigt totalresultat avser poster som inte utgör transaktioner med aktieägare, men som före 2009 redovisades direkt mot eget kapital. Nu redovisas de istället i det totala resultat som en del av övrigt totalresultat. Övrigt totalresultat relaterar till t ex kassaflödessäkringar och omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa.
Paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen ålägger noterade bolag att lämna vissa upplysningar avseende bolagets aktier i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen, i "Förändringar i koncernens egna kapital" och i not 6.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 "Ersättningar till anställda".
Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.
Om beräkningen ger en nettotillgång, skall det lägre av denna tillgång och summan av eventuella ackumulerade ej beaktade aktuariella nettoförluster och kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år och nuvärdet av återbetalningar eller reduktioner av framtida avsättningar rapporteras som nettotillgången.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen. Detta innebär att eventuella underskott amorteras av över tiden istället för att tas direkt.
Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.
Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2012 om 129 (113) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.
Händelser efter bokslutsdagen redovisas enligt IAS 10 under separat rubrik i förvaltningsberättelsen.
Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande tre redovisningsstandards:
IAS 39 innebär att finansiella derivat, obligationer och externa aktier skall värderas till verkligt värde. IFRS 7 innehåller utbyggda upplysningskrav avseende betydelsen av finansiella instrument för företagets ekonomiska ställning och utveckling samt karaktären och omfattningen av de finansiella instrumentens risker.
Både IAS 39 och IFRS 7 innehåller formellt en betydande mängd uppgifter som skall presenteras. Enligt IFRS 7.B3 skall företaget dock avgöra hur pass detaljerade uppgifter som skall lämnas för att inte tynga de finansiella rapporterna med allt för detaljerade uppgifter.
Finansiella tillgångar klassificeras i fyra olika portföljer:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Finansiella skulder klassificeras i två portföljer:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet delas upp i:
Klassificeringen i olika portföljer har en direkt inverkan på värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. "Lånefordringar och kundfordringar", "Investeringar som innehas till förfall" och "Lån" värderas till upplupet anskaffningsvärde, medan "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet" och "Finansiella tillgångar som kan säljas" värderas till verkligt värde. Derivat klassificeras alltid i portföljerna "Finansiella tillgångar och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet".
Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.
Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.
Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:
Det verkliga värdet på obligationer framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instru ment återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.
Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten bara kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 22. De faktorer som beaktas om kundfordran skall reserveras som osäker är:
Utifrån detta görs den erfarenhetsmässigt bästa bedömningen av vilket belopp som sannolikt kommer att erhållas och mellanskillnaden reserveras som osäker.
Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordran bort.
Koncernbidrag till moderbolaget är att likställa med utdelningar och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen i enlighet med UFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige.
Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.
Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker (enligt kassaflödessäkringsmetoden) och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara effektivt inom ett intervall om 80–125 procent. För den del av ett effektivt derivat som överskrider 100 procents effektivitet redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.
För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferanser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.
Inkomstskatter redovisas enligt IAS 12 "Inkomstskatter".
Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.
Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.
Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskotts avdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skattesatser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.
Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt "Först-In-Först-Ut" (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.
Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.
Samriskföretag tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden i IAS 31 "Andelar i joint ventures".
Leasing redovisas enligt IAS 17 "Leasingavtal". Uthyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar redovisas som en finansiell fordran mot leasetagaren i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften från leasetagaren redovisas dels som en finansiell intäkt beräknad som en ränta på utestående fordran och till resterande del som en amortering av fordran.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som finansiella leasar aktiveras och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. På det aktiverade värdet görs planenliga avskrivningar på samma sätt som på köpta anläggningstillgångar.
Förhyrda anläggningstillgångar som anses som operationella leasar aktiveras inte utan leasingavgifterna redovisas löpande.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal". Detta innebär att när utfallet av ett pågående arbete kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas den inkomst och de utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande
till uppdragets färdigställandegrad på bokslutsdagen. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad. Färdigställandegraden för ett pågående arbete fastställs normalt sett genom en bedömning av förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Upplysningar skall lämnas om:
Intäktsförda uppdragsersättningar är det belopp som redovisas i koncernens totala resultat som en återspegling av den successiva vinstavräkningen av projekten. Det har ingenting att göra med volymen av delfaktureringen i perioden. Siffran visar hur mycket av koncernens nettoomsättning som härstammar från projektförsäljning.
Summan av uppdragsutgifter och redovisade vinster efter avdrag för redovisade förluster visar den totala volymen av nedlagt arbete på pågående projekt per bokslutsdagen. Det har ingenting att göra med redo visade kostnader i rapporten över koncernens totala resultat.
Av kunden innehållna belopp avser belopp som har delfakturerats enligt fastställd plan och som kunden innehåller enligt kontraktsvillkoren tills samtliga i kontraktet angivna villkor har uppfyllts eller fel åtgärdats. Detta har en negativ effekt på lönsamheten av projektet. Delfakturering enligt fastställd plan avser fakturering som sker på basis av utfört arbete, oavsett om betalning erhållits från kunden eller inte.
Fordringar på kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är större än punkt 4. Siffran visar hur mycket delfaktureringen släpar efter nedlagt arbete.
Förskott är belopp som erhållits från kunden innan motsvarande arbete utförts och är vanligen mycket viktigt för den totala lönsamheten på projektet.
Skulder till kunder för pågående arbeten i anläggningsprojekt är nettot av:
för varje pågående projekt där nettot av de första tre punkterna är mindre än punkt 4.
Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.
| Materiella: | |
|---|---|
| Datorprogram, datorer | 3,3 år |
| Kontorsmaskiner | 4 år |
| Fordon | 5 år |
| Maskiner och inventarier | 7–14 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Byggnader | 25–33 år |
| Immateriella: | |
| Patent och icke patenterat | |
| kunnande | 10–20 år |
| Varumärken | 10–20 år |
| Licenser, hyresrätter | |
| samt liknande rättigheter | 10–20 år |
| Goodwill, strategisk | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 20 år |
| Goodwill, övrig | |
| Ingen avskrivning efter 1 januari 2004 | 10 år |
Några tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.
Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.
När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 "Nedskrivningar". Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.
Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 "Nedskrivningar".
För goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet
på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.
För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har tre av Alfa Lavals rörelsesegment, divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter tenderar att integreras in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt. Tillväxttakten för divisionerna under perioden är den uppskattade förväntade genom snittliga tillväxttakten inom industrin. Inget evigt värde har beräknats i och med att detta skulle resultera i ett mycket stort och osäkert värde, som skulle kunna ge ett felaktigt intryck att inget nedskrivningsbehov existerar.
Koncernen tillämpar IFRS 5 "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". IFRS 5 anger hur anläggningstillgångar som innehas för försäljning skall redovisas och vilka upplys ningar som skall lämnas om avvecklade verksamheter.
Tillgångar som innehas för försäljning ska värderas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning görs av sådana tillgångar. En tillgång som innehas för försäljning är en tillgång vars bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen genom en försäljning snarare än genom fortsatt bruk. Den måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. Försäljningen måste vara högst sannolik, det vill säga att ett beslut måste ha fattats och en aktiv försäljningsansträngning måste ha initierats. Försäljningen måste förväntas kunna slutföras inom ett år. Anläggningstillgångar omklassificeras till omsättningstillgångar och redovisas separat i rapporten över finansiell ställning.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" punkterna 124 A-C innehåller upplysningskrav om företagets mål, politik och metoder för förvaltning av kapital. Denna information redovisas under ett separat avsnitt efter beskrivningen av redovisningsprinciperna.
Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licensintäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader, men också royaltykostnader.
Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.
Vid beräkning av avsättningen skall:
Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (t ex genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:
Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen. En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.
En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:
b) vilka anläggningar som berörs,
Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:
När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t ex genom ett bindande försäljningsavtal.
En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:
Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklingskostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 "Immateriella tillgångar".
Intäktsredovisningen sker enligt IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal".
Intäkterna av försäljning av varor, tjänster och projekt redovisas som "Nettoomsättning"
i rapporten över koncernens totala resultat.
Intäkter från försäljning av varor redovisas när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
Intäktsredovisningen styrs normalt av de leveransvillkor som används i försäljningen. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer och rabatter.
I den utsträckning Alfa Laval också levererar tjänster gäller de tre sista villkoren ovan tillsammans med:
– färdigställandegraden på bokslutsdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vinstavräkningen av projekt görs enligt principen om successiv vinstavräkning i IAS 11 "Entreprenadavtal", se ovan under "Pågående arbeten".
IFRS 8 innebär att redovisningen av rörelsesegment skall ske enligt hur den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten, vilket kan avvika från IFRS. Vidare skall information enligt IFRS för företaget som helhet lämnas om produkter och tjänster liksom geografiska områden samt information om större kunder.
Skillnaden mellan rörelseresultatet för rörelsesegmenten och rörelseresultatet enligt IFRS för bolaget som helhet förklaras av två avstämningsposter.
Alfa Lavals rörelsesegment utgörs av dess divisioner. Den högste verkställande beslutsfattaren inom Alfa Laval utgörs av bolagets styrelse.
Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid
konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.
IAS 21 "Effekterna av ändrade valutakurser" täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personalrelaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land, vilket i samtliga fall är USD. Som höginflationsländer under 2012 anses Turkiet och Venezuela.
Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Alfa Laval har valt att inte tillämpa någon av dessa rekommendationer i förtid.
IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar" har ändrats. Upplysningar ska lämnas om finansiella tillgångar och finansiella skulder som har kvittats i rapporten över finansiell ställning eller enligt avtal kan kvittas. Ändringen i IFRS 7 har godkänts av EU och ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IFRS 7 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 9 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är första steget i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innehåller huvudkategorierna redovisning till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och
värdering av skulder. Något beslut för när den
slutgiltiga standarden ska tillämpas finns inte. EU har inte godkänt någon del för tillämpning. Alfa Lavals bedömning är att IFRS 9 kommer att innebära en omallokering av de finansiella tillgångarna på färre kategorier än idag, men i övrigt ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter
och upplysningarna i dem.
IFRS 10 "Koncernredovisning" ersätter avsnittet i IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" som behandlar upp rättandet av koncernredovisning. Det som kvarstår i IAS 27 fortsättningsvis rör hanteringen av dotterföretag, joint ventures och intresse företag i separata finansiella rapporter.
Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
En investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period.
IFRS 10 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer, som bl.a. innebär lättnader från att konsolidera retroaktivt där det inte är praktiskt möjligt. Förtidstillämpning är tillåten om företaget dessutom förtidstillämpar IFRS 11 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 10 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem i och med att Alfa Laval sällan står inför oklarheter om ett bestämmande inflytande föreligger eller inte.
IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" behandlar redovisningen av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. IFRS 11 ersätter IAS 31 "Andelar i Joint ventures" och SIC 13 "Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till ett gemensamt styrt företag".
Det är avgörande att kunna bedöma huruvida en part har kontroll över en annan part, det vill säga bestämmande inflytande eller om det snarare rör sig om ett betydande eller gemensamt inflytande. Om det rör sig om det sistnämnda handlar det om ett så kallat gemensamt arrangemang vilket kan röra sig om endera:
Gemensamt ägda tillgångar och gemensamma verksamheter benämns "gemensamma verksamheter". Varje delägare (eller part) redovisar sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Gemensamt styrda företag (joint ventures) får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat.
IFRS 11 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt med vissa specifika övergångsregler. Förtidstillämpning är tillåten om enheten dessutom förtidstillämpar IFRS 10 och IFRS 12 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 11 genom att klyvningsmetoden försvinner kommer att innebära att samtliga belopp i not 33 "Andelar i joint ventures" kommer att försvinna ur Alfa Lavals konsoliderade rapporter över totalt resultat och finansiell ställning. Istället kommer tillämpningen av kapitalandelsmetoden innebära att nettoresultatet före skatt i de gemensamt ägda företagen bokas in på en rad i övrigt rörelseresultat och motsvarande skatt på skatteraden. Motposten blir en ökning eller minskning av värdet på aktier i joint ventures. Alfa Laval anser att borttagandet av klyvningsmetoden innebär en klar försämring av redovisningspraxis jämfört med tidigare i och med att försäljningsvolym och övriga resultatposter samt balansposterna i de gemensamt styrda företagen inte längre kommer att redovisas i de konsoliderade rapporterna över totalt resultat och finansiell ställning hos något av de två ägarbolagen. Detta ger inte en korrekt bild av verksamheten, speciellt om verksamheten i de gemensamt styrda bolagen är betydande. I sådana fall kan IFRS 11 tvinga fram ändringar i hur verksamheten organiseras i de gemensamt ägda företagen istället för att bara tillhandahålla redovisningsregler för rapportering av verksamheten. I Alfa Lavals fall är dock verksamheten i dessa bolag för närvarande ganska begränsad, varför IFRS
11 åtminstone inledningsvis kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag". Företag som äger andelar i dotterföretag, intresseföretag, gemensamma arrangemang och icke konsoliderade strukturerade enheter skall upplysa om dessa i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå:
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
IFRS 12 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten även om IFRS 10 och IFRS 11 och ändringarna i IAS 27 och IAS 28 inte förtidstillämpas. Enheter uppmuntras att frivilligt lämna vissa upplysningar även om hela standarden inte förtidstillämpas.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 12 kommer att innebära en betydande ökning av mängden upplysningar i Alfa Lavals finansiella rapporter, vilket ytterligare kommer att belasta framställningen utan motsvarande nytta för läsaren.
IFRS 13 "Värdering till verkligt värde" beskriver hur ett verkligt värde skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som; "priset som skulle erhållas vid värderingstidpunkten vid försäljning av en tillgång eller överlåtelse av en skuld genom en ordnad
transaktion mellan marknadsaktörer (det vill säga ett "exit price)".
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
Nya upplysningar skall lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har gett upphov till i resultatet.
IFRS 13 har godkänts av EU och ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Standarden ska tillämpas framåtriktat. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att IFRS 13 kommer att innebära en betydande ökning av mängden upplysningar i Alfa Lavals finansiella rapporter, vilket ytterligare kommer att belasta framställningen utan motsvarande nytta för läsaren.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har ändrats. Förändringen innebär att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras resultatet skall redovisas separat skiljt från de poster som ej skall återföras till resultatet. Förslaget ändrar inte på det faktiska innehållet i övrigt totalresultat utan enbart uppställningsformen.
IAS 1 har godkänts av EU och ska tilllämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IAS 1, bortsett från omgrupperingen inom övrigt totalresultat, kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
IAS 19 "Ersättning till anställda" har ändrats. Ändringarna innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis:
– Möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren" kan inte tillämpas, utan dessa skall löpande redovisas i övrigt totalresultat. De poster som är hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet.
IAS 19 har godkänts av EU och ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den omarbetade standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten.
Konsekvenserna av ändringarna i IAS 19 är komplexa att beräkna utan nya aktuarieberäkningar, vilka inte föreligger än. Alfa Lavals bedömning är dock att ändringarna i första hand kommer att innebära att:
Motsvarande belopp kommer att bokas som en minskning av eget kapital såsom ändring av redovisningsprincip per 1 januari 2012.
Som en konsekvens av detta kommer jämförelsesiffrorna för 2012 att ändras.
IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" har ändrats. Ändringen innebär förtydliganden avseende legal rätt att kvitta och poster reglerade med ett nettobelopp.
Ändringen i IAS 32 har godkänts av EU och skall tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Förtidstillämpning är tillåten om upplysningar lämnas om kvittningar enligt ändringen i IFRS 7.
Alfa Lavals bedömning är att ändringarna i IAS 32 kommer att ha begränsad påverkan på Alfa Lavals finansiella rapporter och upplysningarna i dem.
Det svenska Rådet för finansiell rapportering har gett ut ett uttalande UFR 9 "Redovisning av avkastningsskatt", som behandlar hur den svenska avkastningsskatten skall hanteras i ljuset av ändringarna av IAS 19. Avkastningsskatten ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet och skall alltså inte innefattas i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner.
UFR 9 ska tillämpas samtidigt som ändringarna i IAS 19, det vill säga för räkenskaps år som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
Alfa Lavals bedömning är att UFR 9 inte innebär någon förändring jämfört med hur avkastningsskatten redovisas idag. Den är snarare ett klarläggande för att bekräfta att skatten inte skall inkluderas i de aktuariella beräkningarna.
I övrigt kommer Alfa Laval att närmare utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsrekommendationerna inför respektive tillämpningstidpunkt.
Alfa Laval definierar det förvaltade kapitalet som summan av koncernens nettoskuld och eget kapital inklusive den del som är hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Vid utgången av 2012 var det förvaltade kapitalet MSEK 19 657 (18 408).
Koncernens mål med kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och ge en relevant avkastning till aktieägarna och fördelar till övriga intressenter.
Vid förvaltning av kapitalet följer koncernen upp flera mätvärden som inkluderar:
| Rikt | Riktvärden | Utfall | Genomsnitt över senaste | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mål | värden | inte satta | 2012 | 2011 | 3 år | 5 år | 8 år | |
| Faktureringstillväxt per år * | ≥8% | 4,1% | 15,9% | 4,8% | 4,0% | 12,4% | ||
| Rörelsemarginal - justerad EBITA * | 15% | 16,5% | 18,5% | 18,0% | 18,7% | 17,5% | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital | ≥25% | 26,1% | 31,3% | 31,6% | 36,4% | 36,9% | ||
| Skuldsättningsgrad | <0,75 | 0,28 | 0,22 | 0,15 | 0,14 | 0,20 | ||
| Kassaflöde från rörelseverksamheten inklu sive investeringar i anläggningstillgångar ** |
10% | 10,2% | 10,0% | 11,7% | 13,1% | 12,0% | ||
| Investeringar ** | 2,0% | 1,8% | 1,9% | 1,8% | 2,0% | 2,0% | ||
| Avkastning på eget kapital | X | 21,6% | 22,9% | 23,0% | 27,2% | 27,7% | ||
| Soliditet | X | 43,9% | 43,9% | 45,9% | 44,1% | 40,9% | ||
| Nettoskulden i förhållande till EBITDA | X | 0,8 | 0,6 | 0,4 | 0,3 | 0,5 | ||
| Räntetäckningsgrad | X | 23,1 | 28,6 | 29,2 | 25,8 | 21,8 |
* genomsnitt över en konjunkturcykel ** i % av omsättningen
Alla dessa mätvärden hänger ihop som mer eller mindre kommunicerande kärl. Detta innebär att om åtgärder sätts in som primärt inriktar sig på ett visst mätvärde så påverkar det också övriga mätvärden i varierande grad. Det är därför viktigt att se på helheten.
På längre sikt bör skuldsättningsgraden vara lägre än 0,75. Som ett resultat av större förvärv kan graden temporärt överstiga 0,75, men graden förväntas sedan snart minska ner under 0,75 beroende på positivt kassaflöde och resultat från den förvärvade verksamheten.
Under 2012 har Alfa Laval ändrat riktvärdet för investeringar från 2,5% av omsättningen till 2,0 procent.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen till exempel ta upp nya lån eller amortera av på befintliga lån, justera nivån på utdelningarna som betalas till aktieägarna, betala tillbaka kapital till aktieägarna, återköpa egna aktier, ge ut nya aktier eller sälja anläggningstillgångar.
Som exempel på koncernens aktiva arbete med förvaltningen av kapitalet kan nämnas:
Återköpen av aktier får ses i ljuset av att koncernens kassaflöde från rörelseverksamheten är så stort att det finansierar uppbyggnaden av rörelsekapital och de mellanstora företagsförvärv som gjorts liksom utdelningen till aktieägarna.
Finansiella risker avser finansiella instrument. Alfa Laval har följande finansiella instrument: kassa och bank, placeringar, handelsfordringar, lån från kreditinstitut, handelsskulder och ett begränsat antal derivat för att säkra främst valutakurser och räntor, men även priset på metaller och el. Dessa inkluderar valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat. Se not 13 och 14 för mer information om dessa finansiella instrument.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen fastställt en finanspolicy. Koncernen har en aversiv inställning till finansiella risker, vilken tar sig uttryck i policyn. Denna fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen i Alfa Laval Treasury International, vilka finansiella risker koncernen kan acceptera samt anger hur riskerna skall begränsas.
Det finns tre olika typer av prisrisker: valutarisker, ränterisker och marknadsrisker. Se nedan.
Beroende på Alfa Laval koncernens internationella affärsverksamhet och geografiska spridning är koncernen utsatt för valutarisker. Kursrörelserna i de större valutorna för koncernen under de senaste åren framgår nedan (SEK/utländsk valuta):
Valutarisker delas in i transaktionsexponering som avser kursförändringar som påverkar de valutaflöden som uppstår på grund av affärsverksamheten och omräkningsexponering som avser omräkningen av dotterbolagens rapporter över finansiell ställning från lokal valuta till SEK.
Under 2012 uppgick Alfa Lavals försäljning till länder utanför Sverige till 97,1 (96,7) (96,6) procent av den totala försäljningen.
Alfa Lavals lokala säljbolag säljer normalt i lokal valuta till lokala slutkunder och har sin lokala kostnadsbas i lokal valuta. Export från tillverknings- och logistikcentra till andra koncernbolag faktureras i de exporterande bolagens lokala valutor, utom för Sverige, Danmark och Storbritannien där exporten är denominerad i EUR.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda flöden av utbetalningar och inbetalningar. Målsättningen för riskhantering avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning.
Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom försäljning så väl som kostnader i lokal valuta. Finanspolicyn anger att de lokala bolagen är ansvariga för att identifiera och säkra valutakursexponeringar på alla kommersiella flöden via Alfa Laval Treasury International. Kontraktsbaserade flöden måste säkras i sin helhet. Dessutom måste nettot av prognostiserade flöden de närmaste 12 månaderna säkras till minst hälften. Resterande del av de prognostiserade flödena kan till viss del säkras efter samråd med koncernens centrala finansfunktion. Alfa Laval Treasury International kan öka eller minska den totala säkringen som initierats av de lokala bolagen för de valutor där Alfa Laval har en kommersiell
exponering upp till men ej överstigande 100 procent av ett års kommersiella exponering för varje valuta.
Koncernens netto transaktionsexponering den 31 december 2012 i olika valutor före och efter säkringar för de kommande 12 månaderna uppgår till:
Detta är en återspegling av att en stor del av tillverkningen inom koncernen är lokaliserad till Sverige och Danmark med kostnader denominerade i lokala valutor.
Valutakontrakt för prognostiserade flöden ingås fortlöpande under året med 12 månader som den maximala löptiden. För kontraktsbaserade flöden följer derivaten löptiden på det underliggande kontraktet. Detta innebär att bolaget erfar effekten från rörelserna i marknadskurserna för valutorna med en varierande grad av fördröjning.
Om valutakurserna mellan SEK och de väsentligaste utländska valutorna ändras med +/- 10 % får det följande effekt på rörelseresultatet, om inga säkringsåtgärder vidtagits:
PÅVERKAN PÅ RÖRELSERESULTATET AV VALUTAKURSFÖRÄNDRINGAR EXKLUSIVE SÄKRINGSÅTGÄRDER
| Totalt | 324 | -324 | 299 | -299 | 286 | -286 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 41 | -41 | 34 | -34 | 29 | -29 |
| JPY | -14 | 14 | -15 | 15 | -22 | 22 |
| DKK | -98 | 98 | -102 | 102 | -101 | 101 |
| NOK | 31 | -31 | 28 | -28 | 24 | -24 |
| CAD | 47 | -47 | 30 | -30 | 24 | -24 |
| EUR | 72 | -72 | 99 | -99 | 165 | -165 |
| USD | 245 | -245 | 225 | -225 | 167 | -167 |
| Valutakursförändring mot SEK | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% | + 10% | - 10% |
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | |||
| Koncernen |
Utestående valutaterminer och valutaoptioner för koncernen uppgick vid utgången av året till:
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljoner | 2012 | 2011 | 2010 | |||
| Original- | Original- | Original- | ||||
| valuta | SEK | valuta | SEK | valuta | SEK | |
| Utflöden: | ||||||
| USD | -577 | -3 750 | -593 | -4 093 | -405 | -2 754 |
| EUR | -134 | -1 157 | -175 | -1 566 | -257 | -2 316 |
| KRW | -93 436 | -567 | -80 469 | -480 | -73 831 | -441 |
| AUD | – | – | -13 | -91 | -29 | -203 |
| CAD | -50 | -329 | -19 | -128 | -26 | -176 |
| JPY | – | – | – | – | -596 | -50 |
| BRL | -2 | -6 | -3 | -12 | -11 | -43 |
| RUB | -117 | -25 | – | – | – | – |
| Övriga | -19 | -46 | -79 | |||
| Totalt | -5 853 | -6 416 | -6 062 | |||
| Inflöden: | ||||||
| SEK | 5 480 | 5 480 | 5 751 | 5 751 | 6 243 | 6 243 |
| DKK | 84 | 96 | 328 | 394 | 284 | 343 |
| NOK | 104 | 121 | 38 | 44 | 32 | 37 |
| SGD | 4 | 24 | 5 | 27 | 3 | 16 |
| GBP | 14 | 148 | 16 | 164 | 1 | 13 |
| JPY | 1 892 | 142 | 1 263 | 113 | 0 | 0 |
| AUD | 8 | 53 | – | – | – | – |
| Övriga | 5 | 7 | 8 | |||
| Totalt | 6 069 | 6 500 | 6 660 |
När dotterbolagens rapporter över finansiell ställning i lokal valuta omräknas till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och att resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året medan rapporten över finansiell ställning omräknas till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Risken är störst för de valutor där koncernen har störst nettotillgångar och där kursrörelserna mot svenska kronor är störst. Koncernens nettotillgångar eller nettoskulder för de största valutorna fördelas på följande sätt:
Omräkningsdifferenserna är ett centralt ansvar och hanteras dels genom att upplåningen fördelats på olika valutor utifrån nettotillgångarna i respektive valuta och dels med valutaterminskontrakt. Lån som tas upp i samma valuta som det finns nettotillgångar i koncernen, minskar dessa nettotillgångar och därmed minskar omräkningsexponeringen.
Dessa säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter fungerar på följande sätt. Kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, redovisas som en del av övrigt totalresultat i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. I övrigt totalresultat möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 214 (34) (99) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat såsom säkring av nettoinvesteringarna i utlandsverksamheter. De lån som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamheter är denominerade i EUR och USD, eftersom dessa utländska valutor har störst påverkan på rapporten över finansiell ställning. Eftersom koncernen använder delar av sitt kassaflöde till att amortera ner på lånen för att förbättra finansnettot så tenderar omfattningen av denna säkring över tiden att minska.
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Koncernen försöker hantera ränterisken genom att matcha ränteperioder till fast ränta för finansiella tillgångar och skulder och genom att använda finansiella derivat såsom ränteswapar.
Finanspolicyn kräver att ränterisken och räntebindningsperioden mäts för varje huvudvaluta. Den kortaste räntebindningsperioden för lånen skall vara 10 månader och den längsta räntebindningsperioden skall vara 24 månader enligt policyn.
Lånet med banksyndikatet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Koncernen har valt att säkra 36 (45) (60) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 26,3 månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 12,8 (19,2) månader vid utgången av 2012.
Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 räntepunkter (1 procentenhet) skulle koncernens räntenetto förändras enligt nedanstående stapeldiagram.
MEUR 100 som förfaller 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller 2021, totalt motsvarande MSEK 1 723.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130, motsvarande MSEK 1 120. Lånet förfaller 2018.
Sammanfattningsvis ser förfallostrukturen för lånen och lånefaciliteterna ut på följande sätt:
Anledningen till den positiva effekten under 2010 är storleken på kassa, bank och kortfristiga placeringar relativt den osäkrade delen av total låneskuld. Beroende på den ökade upplåningen under 2011 och 2012 blir effekten negativ.
Sammantaget innebär detta att koncernen har en förhållandevis låg ränterisk.
Marknadsrisk definieras som risken för förändringar i värdet på ett finansiellt instrument beroende på förändrade marknadspriser. Detta gäller bara finansiella instrument som är noterade eller annars handlas, vilket för Alfa Lavals del avser obligationer och andra värdepapper samt andra långfristiga värde pappersinnehav om totalt MSEK 140 (118). Marknadsrisken för dessa bedöms som låg. För övriga finansiella instrument består prisrisken bara av valutarisk och ränterisk.
Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet.
Med refinansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens lån är huvudsakligen långfristiga och förfaller bara i samband med att den avtalade lånetiden går ut. Detta gör att koncernen under överskådlig framtid inte behöver refinansiera förfallande lån. Genom att förfallotidpunkterna är spridda över tiden minskas refinansieringsrisken.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 714. Lånet förfaller i april 2016.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 215. Lånet förfaller i december 2013.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 324 med ett banksyndikat. Per 31 december 2012 utnyttjades MSEK 1 784 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2016, med en ettårig förlängningsoption.
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om
Kassaflödesrisk definieras som risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar. Denna risk är mest kopplad till ändrade räntesatser och valutakurser. Till den del detta upplevs som ett problem, används olika derivat för att låsa satser och kurser. Se beskrivning av exponering och säkringsåtgärder under ränterisk. Se förfallostrukturen för finansiella derivat ovan.
Finansiella instrument som potentiellt utsätter koncernen för betydande förekomster av kreditrisker består huvudsakligen av kassa, placeringar och derivat.
Koncernen har kassa och banktillgodohavanden samt kort- och långfristiga placeringar hos olika finansiella institutioner som godkänts av koncernen. Dessa finansiella institutioner är lokaliserade i större länder
över hela världen och koncernens policy är utformad för att begränsa risken hos en enskild institution. Risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser begränsas genom val av kreditvärdiga motparter och genom att engagemanget per motpart begränsas. Koncernen genomför med jämna mellanrum utvärderingar av kreditvärdigheten hos de finansiella institutioner som finns i dess placeringsstrategi. Koncernen kräver inte säkerheter för dessa finansiella instrument.
Koncernen är utsatt för kreditrisk ifall någon motpart i derivativa instrument inte fullföljer sitt åtagande. Koncernen begränsar denna exponering genom att diversifiera mellan motparter med hög kreditvärdighet och genom att begränsa transaktionsvolymen med varje motpart.
Sammantaget är det koncernens bedömning att motpartsriskerna är begränsade och att det inte finns någon koncentration av risk i dessa finansiella instrument.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala levererade produkter på grund av finansiella problem. Koncernen säljer till ett stort antal kunder i länder över hela världen. Att några av dessa kunder emellanåt drabbas av betalningsproblem eller går i konkurs hör dessvärre till verkligheten i en verksamhet av Alfa Lavals omfattning. Alla kunder utom Tetra Laval representerar mindre än 1 procent av omsättningen och representerar därför en begränsad risk. Alfa Laval tar regelmässigt in kreditupplysningar på nya kunder och vid behov på gamla kunder. Tidigare betalningsbeteende påverkar om nya order skall accepteras. På marknader med politiska eller ekonomiska risker eftersträvas kreditförsäkringslösningar. Kundfordringar utgör den enskilt största finansiella tillgången enligt not 13. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning är det ledningens uppfattning att det inte finns någon väsentlig koncentration av risker i denna finansiella tillgång.
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar.
Koncernens kostnader för kundförluster och förfallna kundfordringar i procent av totala kundfordringar presenteras i följande graf:
Risken för reklamationer avser de kostnader som Alfa Laval drabbas av för att rätta till uppkomna fel i produkter eller systemlösningar samt eventuella skadeståndskostnader. Alfa Laval strävar efter att hålla nere dessa kostnader genom en ISO certifierad kvalitetssäkring. De största reklamationsriskerna uppstår i samband med nya tekniska lösningar eller nya applikationer. Genom omfattande tester på fabriken och hos kunden begränsas riskerna. Koncernens reklamationskostnader och deras relation till omsättningen framgår av följande graf:
Denna risk avser risken för att någon konkurrent tar fram en ny teknisk lösning som gör Alfa Lavals produkter tekniskt obsoleta och därmed svåra att sälja. Alfa Laval möter denna risk genom en medveten satsning på forskning och utveckling med sikte på att ligga i absoluta frontlinjen vad avser teknisk utveckling.
Koncernen är verksam inom konkurrensutsatta marknader. För att möta denna konkurrens har koncernen till exempel:
en strategi för förvärv av verksamheter för att till exempel förstärka närvaron på vissa marknader eller bredda koncernens produkterbjudande,
arbetat med att utifrån sin internationella närvaro skapa en konkurrenskraftig kostnadsbild och
Vid en generell ekonomisk nedgång tenderar koncernen att påverkas med en eftersläpning om sex till tolv månader beroende på kundsegment. Samma sak gäller vid en ekonomisk uppgång. Det faktum att koncernen är verksam på ett stort antal geografiska marknader och inom ett vitt spektrum av kundsegment innebär en diversifiering som begränsar effekten av fluktuationer i det ekonomiska klimatet. Historiskt har fluktuationer i det ekonomiska klimatet inte genererat minskningar i order ingången större än 10 procent. Konjunkturnedgången under 2009 och 2010 innebar dock en betydligt större nedgång i orderingången. Detta berodde delvis på att nedgången skedde abrupt från en mycket hög efterfrågenivå som utgjorde kulmen på en långvarig högkonjunktur samt att prisnivån i samband med denna topp var inflaterad av kraftiga prisökningar på råmaterial.
Koncernen är beroende av leveranser av rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan med mera för tillverkningen av produkter. Priserna på vissa av dessa marknader är volatila och ett bristande utbud har förekommit för titan. När det gäller titan är antalet möjliga leverantörer begränsat. Risken för kraftigt höjda priser eller bristande tillgång utgör allvarliga risker för verksamheten. Möjligheterna att föra högre insatspriser vidare till slutkund varierar från tid till annan och mellan olika marknader beroende på hur konkurrensläget ser ut. Koncernen möter denna risk genom att säkra långsiktiga leveransåtaganden och genom fasta priser från leverantörerna under sex till tolv månaders tid. Under perioder av kraftig pris uppgång har kundens pris på titanprodukter kopplats till Alfa Lavals inköpspriser på titan. Framför allt under perioden 2006 till 2011 har koncernen erfarit stora prisfluktuationer för många råmaterial, men i synnerhet för rostfritt stål, gjutgods, koppar och titan.
NICKEL
USD/ton
Koncernen använder metallterminer för att säkra priset på strategiska metaller. Nedanstående graf visar hur stor andel av inköpen av nickel, koppar och aluminium som har säkrats under 2012 respektive hur mycket av de förväntade inköpen under 2013 som var säkrade vid utgången av 2012. Grafen visar också hur mycket koncernens kostnader för dessa inköp skulle påverkas om priserna skulle fördubblas från nuvarande nivåer.
KOPPAR
USD/ton
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att reducera utsläpp enligt ny eller strängare miljölagstiftning, att sanera mark vid tidigare eller nu ägda industrifastigheter, ordna effektivare avfallshantering, erhålla fortsatta eller nya etableringstillstånd etc. Koncernen har en ambition att ligga väl inom de ramar som lokal lagstiftning ger, vilket torde reducera riskerna. Koncernens verksamhet kan inte heller betecknas som tungt miljöpåverkande. För mer information om Alfa Lavals miljö påverkan, se avsnittet om "Hållbarhet" på sidan 44.
Politisk risk avser risken att myndigheterna, i de länder där koncernen verkar, genom politiska beslut eller myndighetsutövning försvårar, fördyrar eller omöjliggör fortsatt verksamhet för koncernen. Koncernen är huvudsakligen verksam i länder där den politiska risken bedöms som försumbar eller ringa. Den verksamhet som bedrivs i länder där den politiska risken bedöms som högre är marginell.
Denna risk avser de kostnader som koncernen kan drabbas av för att driva rättsprocesser, kostnader i samband med förlikning och kostnader för utdömda skadestånd. Koncernen är inblandad i en handfull rättsliga tvister, huvudsakligen med kunder. Eventuella bedömda förlustrisker är reserverade.
Alfa Laval koncernen var per den 31 december 2012, instämt som en av många svaranden i sammanlagt 716 asbestrelaterade mål omfattande totalt cirka 802 käranden. Alfa Laval är fast övertygat om att kraven är grundlösa och avser att kraftfullt bestrida varje krav.
Mot bakgrund av vad som är känt för Alfa Laval idag och den information som Alfa Laval har beträffande de asbestrelaterade målen, vidhåller Alfa Laval sin tidigare bedömning att kraven inte i väsentlig grad kommer att påverka koncernens finansiella ställning eller resultat.
Denna risk avser de kostnader Alfa Laval kan drabbas av i samband med att någon produkt som koncernen har levererat havererar och orsakar skador på liv och egendom. Den största risken i detta sammanhang rör höghastighetsseparatorer, på grund av de stora krafter som är inblandade när kulan i separatorn roterar med mycket höga varvtal. Vid ett haveri kan skadorna bli omfattande. Alfa Laval motverkar dessa risker genom ett omfattande testarbete och en ISO certifierad kvalitetssäkring. Koncernen har en produktansvarsförsäkring. Antalet skador är lågt och få skador har förekommit historiskt.
Denna risk handlar om risken att enskilda enheter eller funktioner inom koncernen kan drabbas av driftsavbrott på grund av:
Alfa Laval har en väl utbyggd dialog med de lokala fackliga organisationerna, vilket minskar risken för konflikter och strejker där Alfa Laval är direkt inblandat. Konflikter på övriga delar av arbetsmarknaden är det däremot svårare att skydda företaget mot, till exempel inom transporter.
Alfa Laval minimerar de två följande riskerna genom att bedriva ett aktivt förebyggande arbete på varje anläggning enligt de inom varje område framtagna globala riktlinjerna under övervakning av tillverkningsansvariga, koncernens Risk Management funktion, fastighetsansvariga, IT och HR.
Problem hos större underleverantörer minimeras genom att Alfa Laval försöker använda flera leverantörer av insatsvaror som vid behov kan täcka upp för produktionsbortfall någon annanstans. Önskemålet om långsiktiga och konkurrenskraftiga leveransavtal sätter dock restriktioner för vilken flexibilitet som kan uppnås. Vid bristsituationer kan det totala utbudet vara för begränsat för att medge utbytbarhet.
HPR står för "Highly Protected Risk" och är försäkringsindustrins högsta betyg för riskkvalitet. Betyget är reserverat för kommersiella fastigheter där exponeringen mot en fysisk skada är reducerad till ett minimum med hänsyn taget till byggkonstruktion, verksamhet och lokala förutsättningar. HPR innebär att alla fysiska risker i och runt anläggningen är dokumenterade och att dessa hålls under vissa gränser. Alfa Lavals produktionsanläggning i Lund i Sverige, som är koncernens största och viktigaste anläggning, har HPR klassning, liksom produktionsanläggningarna i Richmond och Newburyport i USA. Ett antal andra viktiga produktionsanläggningar utvärderas och kan komma att slutligen bli HPR klassade.
En HPR klassning innebär att anläggningen har bästa tänkbara brand- och maskinskydd och att ansvarig personal har adekvata säkerhetsrutiner för att se till att dessa skydd underhålls och är i funktion. Dessutom är möjliga tändkällor noggrant kontrollerade för att förhindra att en brand kan starta. För en HPR anläggning är risken för en fysisk skada minimerad, vilket minimerar risken för att råka ut för ett avbrott i produktion som skulle kunna få omfattande konsekvenser för Alfa Laval och dess kunder. För andra produktionsanläggningar, som inte är HPR klassade, är målet också att reducera risken för skador och produktionsavbrott till ett minimum genom att bland annat hålla antändningskällor under strikt kontroll. Besök för förebyggande skadearbete genomförs enligt ett schema baserat på storlek och vikt för Alfa Laval.
Dessa risker avser de kostnader Alfa Laval kan erfara på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende egendom, avbrott, ansvar, transport, liv och pensioner. Koncernen strävar efter att upprätthålla ett försäkringsskydd som håller risknivån på en acceptabel nivå för en koncern av Alfa Lavals storlek och som samtidigt är kostnadseffektivt. Som en del i detta har Alfa Laval ett eget återförsäkringsbolag. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att minimera riskerna i verksamheten genom förebyggande åtgärder.
Denna risk avser den begränsade handlingsfrihet som koncernen kan påföras genom restriktioner som är förknippade med kredit villkoren i låneavtal. Låneavtalet med syndikatbankerna innehåller inga sådana restriktioner.
Med start den 1 januari 2012 har Alfa Lavals två affärsdivisioner Equipment och Process Technology utökats med en ny affärsdivision Marine & Diesel. Denna utgörs av den absolut övervägande del av det förvärvade Aalborg Industries som är verksam inom marina applikationer och det tidigare kundsegmentet Marine & Diesel samt marindelen av Parts & Service från Equipment divisionen. Resterande del av Aalborg Industries ingår i Process Technology.
Detta innebär att Alfa Lavals verksamhet är indelad i tre affärsdivisioner "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" som säljer till externa kunder och en division "Övrigt" som täcker inköp, produktion och logistik liksom företagsledning och icke-kärnverksamheter. Dessa fyra divisioner utgör Alfa Lavals fyra rörelsesegment.
De tre affärsdivisionerna (rörelsesegmenten) är i sin tur indelade i ett antal kundsegment. Kunderna till Equipment-divisionen köper produkter, medan kunderna till Process Technology-divisionen köper system för processapplikationer. Kunderna till Marine & Diesel divisionen köper produkter och system för marina och off-shore applikationer samt för dieselkraftverk. Equipment-
Koncernen MSEK 2012 2011 2010 Equipment 9 701 9 508 8 903 Process Technology 14 081 12 738 10 922 Marine & Diesel 6 557 6 423 4 042 Övrigt 0 2 2
ORDERSTOCK
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Equipment | 1 583 | 1 385 | 1 447 |
| Process Technology | 8 358 | 6 889 | 6 568 |
| Marine & Diesel | 4 527 | 5 462 | 3 537 |
| Övrigt | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 14 468 | 13 736 | 11 552 |
Totalt 30 339 28 671 23 869
| 7 525 | 7 043 | 5 443 |
|---|---|---|
| 12 812 | 12 160 | 10 625 |
| 9 476 | 9 447 | 8 629 |
| 2012 | 2011 | 2010 |
divisionen består av fyra kundsegment: Industrial Equipment, OEM (Original Equipment Manufacturers), Sanitary Equipment och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Process Technology-divisionen består av fyra kundsegment: Energy & Environment, Food Technology, Process Industry och eftermarknadssegmentet Parts & Service. Marine & Diesel divisionen består av tre kundsegment: Marine & Diesel Equipment, Marine & Offshore Systems och eftermarknadssegmentet Parts & Service.
Rörelsesegmenten är bara ansvariga för resultatet ner till och med rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster och för det rörelsekapital som de förvaltar. Detta innebär att finansiella tillgångar och skulder, pensionstillgångar, avsättningar till pensioner och liknande och aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är ett ansvar för företaget som helhet (Corporate) och inte ett ansvar för rörelsesegmenten. Detta betyder också att finansnettot och inkomstskatter är ett ansvar för företaget som helhet och inte ett ansvar för rörelsesegmenten.
Rörelsesegmenten mäts endast utifrån sina transaktioner med externa parter.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Equipment | 1 389 | 1 278 | 2 087 |
| Process Technology | 2 194 | 2 506 | 2 140 |
| Marine & Diesel | 1 458 | 1 718 | 536 |
| Övrigt | -541 | -568 | -405 |
| Totalt | 4 500 | 4 934 | 4 358 |
| Avstämning mot koncernens total: |
|||
| Jämförelsestörande poster | -51 | -170 | 90 |
| Konsolideringsjusteringar | -77 | -73 | -47 |
| Totalt rörelseresultat | 4 372 | 4 691 | 4 401 |
| Finansiellt netto | 133 | -15 | -37 |
| Resultat efter | |||
| finansiella poster | 4 505 | 4 676 | 4 364 |
Rörelseresultatet i interna bokslut är mycket nära rörelseresultatet enligt IFRS. Det är bara två skillnader. Rörelseresultatet i interna bokslut inkluderar inte jämförelsestörande poster och inte heller alla konsolideringsjusteringar som görs i det officiella bokslutet.
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | |||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Equipment | 5 804 | 6 018 | 986 | 1 063 | |
| Process Technology | 10 608 | 9 500 | 4 304 | 4 167 | |
| Marine & Diesel | 8 309 | 8 874 | 2 043 | 2 256 | |
| Övrigt | 5 395 | 5 178 | 2 188 | 2 284 | |
| Deltotal | 30 116 | 29 570 | 9 521 | 9 770 | |
| Corporate | 4 963 | 4 933 | 10 171 | 9 589 | |
| Totalt | 35 079 | 34 503 | 19 692 | 19 359 |
Corporate avser poster i rapporten över finansiell ställning som är räntebärande eller har med skatter att göra.
| INVESTERINGAR | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Equipment | 46 | 67 | 43 |
| Process Technology | 110 | 127 | 85 |
| Marine & Diesel | 38 | 44 | 32 |
| Övrigt | 337 | 317 | 269 |
| Totalt | 531 | 555 | 429 |
| AVSKRIVNINGAR | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Equipment | 162 | 156 | 164 |
| Process Technology | 230 | 208 | 197 |
| Marine & Diesel | 224 | 196 | 93 |
| Övrigt | 318 | 315 | 342 |
| Totalt | 934 | 875 | 796 |
Länder med mer än 10 procent av nettoomsättningen, anläggningstillgångarna respektive investeringarna redovisas separat.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2010 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Till kunder i: | ||||||
| Sverige | 856 | 2,9 | 942 | 3,3 | 849 | 3,4 |
| Övriga EU | 7 911 | 26,5 | 7 634 | 26,5 | 6 879 | 27,8 |
| Övriga Europa | 2 521 | 8,5 | 2 313 | 8,1 | 1 953 | 7,9 |
| USA | 4 626 | 15,5 | 3 832 | 13,4 | 3 354 | 13,6 |
| Övriga | ||||||
| Nordamerika | 921 | 3,1 | 788 | 2,8 | 757 | 3,1 |
| Latinamerika | 1 950 | 6,5 | 1 981 | 6,9 | 1 531 | 6,2 |
| Afrika | 330 | 1,1 | 216 | 0,8 | 242 | 1,0 |
| Kina | 3 298 | 11,1 | 3 772 | 13,2 | 3 144 | 12,7 |
| Övriga Asien | 6 969 | 23,4 | 6 774 | 23,6 | 5 648 | 22,8 |
| Oceanien | 431 | 1,4 | 400 | 1,4 | 363 | 1,5 |
| Totalt | 29 813 | 100,0 | 28 652 | 100,0 | 24 720 | 100,0 |
Nettoomsättningen rapporteras per land baserat på faktureringsadressen, vilket normalt är det samma som leveransadressen.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 1 504 | 7,9 | 1 553 | 8,3 |
| Danmark | 4 385 | 23,1 | 4 672 | 25,1 |
| Övriga EU | 4 057 | 21,3 | 4 361 | 23,4 |
| Övriga Europa | 312 | 1,6 | 329 | 1,8 |
| USA | 3 631 | 19,1 | 2 251 | 12,1 |
| Övriga Nordamerika | 120 | 0,6 | 121 | 0,6 |
| Latinamerika | 429 | 2,3 | 500 | 2,7 |
| Afrika | 1 | 0,0 | 1 | 0,0 |
| Asien | 2 890 | 15,2 | 3 096 | 16,6 |
| Oceanien | 93 | 0,5 | 97 | 0,5 |
| Deltotal | 17 422 | 91,6 | 16 981 | 91,1 |
| Andra långfristiga | ||||
| värdepappersinnehav | 9 | 0,0 | 25 | 0,1 |
| Pensionstillgångar | 383 | 2,0 | 346 | 1,9 |
| Uppskjutna | ||||
| skattefordringar | 1 208 | 6,4 | 1 293 | 6,9 |
| Totalt | 19 022 | 100,0 | 18 645 | 100,0 |
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2010 | ||||
| MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sverige | 66 | 12,4 | 99 | 17,8 | 54 | 12,6 |
| Danmark | 41 | 7,7 | 21 | 3,7 | 53 | 12,4 |
| Italien | 27 | 5,1 | 54 | 9,8 | 68 | 15,9 |
| Övriga EU | 72 | 13,5 | 84 | 15,2 | 73 | 16,9 |
| Övriga Europa | 13 | 2,5 | 10 | 1,8 | 25 | 5,8 |
| Nordamerika | 38 | 7,1 | 46 | 8,3 | 39 | 9,0 |
| Latinamerika | 22 | 4,1 | 18 | 3,2 | 7 | 1,6 |
| Afrika | 0 | 0,1 | 1 | 0,1 | 0 | 0,0 |
| Kina | 113 | 21,3 | 98 | 17,6 | 37 | 8,6 |
| Indien | 103 | 19,4 | 82 | 14,8 | 36 | 8,3 |
| Övriga Asien | 33 | 6,3 | 40 | 7,4 | 34 | 8,2 |
| Oceanien | 3 | 0,5 | 2 | 0,3 | 3 | 0,7 |
| Totalt | 531 | 100,0 | 555 | 100,0 | 429 | 100,0 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Egna produkter inom: | |||
| Separering | 6 646 | 6 345 | 6 043 |
| Värmeöverföring | 16 010 | 15 480 | 13 092 |
| Flödeshantering | 3 046 | 3 006 | 2 700 |
| Övrigt | 919 | 670 | 550 |
| Relaterade produkter | 1 828 | 1 881 | 1 144 |
| Service | 1 364 | 1 270 | 1 191 |
| Totalt | 29 813 | 28 652 | 24 720 |
Uppdelningen av egna produkter inom separering, värmeöverföring och flödeshantering är en återspegling av de nuvarande tre huvudteknologierna. Övrigt är egna produkter utanför dessa huvudteknologier. Relaterade produkter är huvudsakligen köpta produkter som kompletterar Alfa Lavals produkterbjudande. Service täcker alla typer av service, serviceavtal etc.
Alfa Laval har inte någon kund som svarar för 10 procent eller mer av netto omsättningen. Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med cirka 3 procent av nettoomsättningen. Se not 32 för mer information.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda Totalt antal |
||||||
| kvinnor | anställda | |||||
| 2012 | 2011 2010 2012 2011 2010 |
|||||
| Moderbolaget | – | – | – | – | – | – |
| Dotterbolag i | ||||||
| Sverige (9) | 497 | 466 | 439 | 2 158 | 2 138 | 2 042 |
| Sverige totalt (9) | 497 | 466 | 439 | 2 158 | 2 138 | 2 042 |
| Utlandet totalt | ||||||
| (144) | 2 511 | 2 344 | 1 913 | 13 902 | 12 529 | 10 036 |
| Totalt (153) | 3 008 | 2 810 | 2 352 | 16 060 | 14 667 | 12 078 |
Siffrorna inom parentes i textkolumnen anger hur många bolag under varje rubrik som hade anställd personal och därmed löner och ersättningar 2012.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2010 | |
| Botkyrka | 440 | 427 | 428 |
| Eskilstuna | 212 | 203 | 199 |
| Lund | 1 006 | 1 002 | 958 |
| Ronneby | 261 | 264 | 245 |
| Stockholm | 9 | 12 | 12 |
| Vänersborg | 139 | 137 | 129 |
| Övrigt * | 91 | 93 | 71 |
| Totalt | 2 158 | 2 138 | 2 042 |
* "Övrigt" avser kommuner med färre än 10 anställda och inkluderar även anställda vid utländska representationskontor.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda kvinnor | Totalt antal anställda | |||||
| 2012 | 2011 | 2010 | 2012 | 2011 | 2010 | |
| Argentina | 10 | 9 | 7 | 38 | 35 | 33 |
| Australien | 17 | 14 | 12 | 110 | 93 | 64 |
| Belgien | 2 | 2 | 3 | 28 | 35 | 43 |
| Brasilien | 52 | 42 | 25 | 579 | 430 | 162 |
| Bulgarien | 11 | 10 | 9 | 40 | 41 | 40 |
| Chile | 8 | 8 | 8 | 38 | 32 | 29 |
| Colombia | 8 | 6 | 4 | 19 | 17 | 16 |
| Danmark | 412 | 377 | 301 | 1 715 | 1 515 | 1 127 |
| Filippinerna | 3 | 3 | 2 | 11 | 11 | 11 |
| Finland | 43 | 41 | 35 | 250 | 236 | 205 |
| Frankrike | 159 | 157 | 144 | 894 | 876 | 787 |
| Förenade Arabemiraten | 19 | 16 | 12 | 175 | 146 | 98 |
| Grekland | 6 | 8 | 8 | 20 | 22 | 23 |
| Hong Kong | 8 | 8 | 6 | 22 | 27 | 27 |
| Indien | 71 | 64 | 56 | 1 462 | 1 420 | 1 402 |
| Indonesien | 17 | 15 | 11 | 73 | 66 | 60 |
| Iran | 2 | 3 | 3 | 9 | 14 | 14 |
| Italien | 142 | 137 | 113 | 843 | 843 | 644 |
| Japan | 57 | 55 | 38 | 282 | 262 | 211 |
| Kanada | 17 | 17 | 18 | 86 | 83 | 81 |
| Kazakstan | 2 | 2 | – | 6 | 8 | – |
| Kina | 548 | 521 | 367 | 2 831 | 2 353 | 1 435 |
| Korea | 66 | 52 | 42 | 355 | 328 | 299 |
| Lettland | 6 | 7 | 7 | 14 | 14 | 13 |
| Malaysia | 27 | 23 | 22 | 87 | 74 | 65 |
| Mexiko | 15 | 16 | 12 | 60 | 58 | 55 |
| Nederländerna | 51 | 48 | 36 | 297 | 247 | 187 |
| Norge | 7 | 7 | 8 | 38 | 40 | 42 |
| Nya Zeeland | 5 | 3 | 4 | 18 | 18 | 18 |
| Panama | 3 | 3 | – | 7 | 8 | 1 |
| Peru | 7 | 7 | 6 | 28 | 27 | 25 |
| Polen | 46 | 44 | 36 | 229 | 231 | 195 |
| Portugal | 4 | 4 | 5 | 12 | 12 | 12 |
| Qatar | – | – | – | 8 | 4 | – |
| Rumänien | 5 | 5 | 5 | 13 | 14 | 15 |
| Ryssland | 116 | 112 | 101 | 333 | 315 | 279 |
| Schweiz | 4 | 5 | 5 | 15 | 17 | 18 |
| Singapore | 43 | 36 | 28 | 154 | 121 | 70 |
| Slovakien | 2 | 2 | 2 | 10 | 10 | 11 |
| Spanien | 20 | 22 | 21 | 81 | 85 | 82 |
| Storbritannien | 48 | 41 | 38 | 312 | 281 | 281 |
| Sverige | 497 | 466 | 439 | 2 158 | 2 138 | 2 042 |
| Sydafrika | 4 | 6 | 8 | 36 | 36 | 38 |
| Taiwan | 13 | 12 | 10 | 39 | 37 | 32 |
| Thailand | 11 | 17 | 20 | 67 | 64 | 57 |
| Tjeckien | 8 | 8 | 12 | 39 | 37 | 56 |
| Turkiet | 7 | 7 | 7 | 41 | 37 | 36 |
| Tyskland | 75 | 75 | 66 | 385 | 351 | 328 |
| Ukraina | 9 | 7 | 6 | 20 | 18 | 18 |
| Ungern | 4 | 5 | 5 | 15 | 15 | 14 |
| USA | 247 | 220 | 207 | 1 438 | 1 329 | 1 238 |
| Venezuela | 3 | 3 | 6 | 7 | 8 | 13 |
| Vietnam | 36 | 25 | – | 188 | 102 | – |
| Österrike | 5 | 7 | 6 | 25 | 26 | 26 |
| Totalt | 3 008 | 2 810 | 2 352 | 16 060 | 14 667 | 12 078 |
| Koncernen | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2010 | |||||||
| Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | |
| antal | % | % | antal | % | % | antal | % | % | |
| Styrelsemedlemmar (exklusive suppleanter) | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 | 11 | 72,7 | 27,3 |
| Verkställande direktören & koncernledningen | 11 | 90,9 | 9,1 | 11 | 90,9 | 9,1 | 10 | 90,0 | 10,0 |
| Chefer i Sverige | 241 | 82,2 | 17,8 | 244 | 82,8 | 17,2 | 241 | 83,4 | 16,6 |
| Chefer utanför Sverige | 1 664 | 84,7 | 15,3 | 1 534 | 84,7 | 15,3 | 1 394 | 84,8 | 15,2 |
| Chefer totalt | 1 905 | 84,4 | 15,6 | 1 778 | 84,4 | 15,6 | 1 635 | 84,6 | 15,4 |
| Anställda i Sverige | 2 158 | 77,0 | 23,0 | 2 138 | 78,2 | 21,8 | 2 042 | 78,5 | 21,5 |
| Anställda utanför Sverige | 13 902 | 81,9 | 18,1 | 12 529 | 81,3 | 18,7 | 10 036 | 80,9 | 19,1 |
| Anställda totalt | 16 060 | 81,3 | 18,7 | 14 667 | 80,8 | 19,2 | 12 078 | 80,5 | 19,5 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Styrelser, VD:ar och vVD:ar | 220 | 218 | 180 |
| - varav rörliga lönedelar | 32 | 34 | 20 |
| Övriga | 5 186 | 4 874 | 4 232 |
| Summa löner och ersättningar | 5 406 | 5 092 | 4 412 |
| Sociala kostnader | 953 | 878 | 775 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 178 | 160 | 188 |
| Pensionskostnader, premiebestämda planer | 340 | 345 | 305 |
| Totala personalomkostnader | 6 877 | 6 475 | 5 680 |
Koncernens pensionskostnader och pensionsutfästelser avseende styrelser, VD:ar och vVD:ar uppgår till MSEK 34 (38) (34) respektive MSEK 274 (270) (277). MSEK 134 (139) (147) av pensionsutfästelserna tryggas av Alfa Lavals Pensionsstiftelse.
Under perioden 2010 till 2012 existerade inga aktierelaterade ersättningar inom Alfa Laval.
Alla anställda har antingen en fast lön eller en fast baslön. För vissa personalkategorier innehåller ersättningspaketet också en rörlig del. Detta avser personalkategorier där det är sedvanligt eller del av ett marknadsmässigt erbjudande att betala en rörlig del. Rörliga ersättningar är mest vanliga i försäljningsrelaterade jobb och för högre chefsbefattningar. Normalt utgör den rörliga delen en mindre del av det totala ersättningspaketet.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade att implementera steg ett och två av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Skillnaden mellan programmen är att det modifierade programmet medger ett högre utfall och ett mer centrerat intervall inom vilket en tilldelning sker.
Det långsiktiga incitamentsprogrammet riktar sig till maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare.
Varje steg sträcker sig över tre år och tilldelningarna under varje steg är uppdelade i tre delar (en för varje år). Tilldelningen under varje del fastställs oberoende av de övriga två delarna. Eftersom varje steg löper över tre år kommer tre steg av programmen alltid att löpa parallellt. Under 2012 löper steg tre av det ursprungliga programmet och steg ett och två av det modifierade programmet parallellt.
Den slutgiltiga tilldelningen för varje steg beräknas på den anställdes baslön per år vid slutet av treårsperioden. Den maximala tilldelningen sätts som en procentsats av den anställdes årliga maximala rörliga ersättning enligt följande:
| Maximalt långsiktigt incitament i procent av baslönen |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ursprungliga | Modifierade | ||||
| programmet | programmet | ||||
| Maximal rörlig | |||||
| ersättning per år i | Totalt över | Totalt över | |||
| procent av baslönen | treårsperioden | treårsperioden | |||
| 60% | 30% | 45% | |||
| 40% | 20% | 30% | |||
| 30% | 15% | 25% | |||
| 25% | 12,5% | 20% | |||
| 15% | 7,5% | 12% |
Utfallet av programmen är kopplat till utvecklingen av resultatet per aktie (EPS) för Alfa Laval. EPS målet för de tre delarna inom varje steg fastställs av styrelsen. Det modifierande programmet öppnar upp för att sätta mer aggressiva EPS mål.
För det ursprungliga programmet beräknas tilldelningen på följande sätt. För varje procent upp till maximalt 20 procent som EPS överstiger EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år.
För det modifierade programmet beräknas tilldelningen på följande sätt. När EPS är inom intervallet -10 procent till +10 procent av EPS målet får den anställde 5 procent av en tredjedel av det maximala utfallet per år för varje procent som EPS överstiger den lägre nivån av 90 procent av EPS målet upp till den maximala nivån av 110 procent av EPS målet.
För att vara berättigade till utbetalning måste de anställda vara i tjänst på tilldelningsdatumet och utbetalningsdatumet (utom i fall av avslutad anställning beroende på pensionering, dödsfall eller sjukdom). Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd före slutet av treårsperioden förfaller tilldelningarna och den anställde blir inte berättigad till någon utbetalning. Om den anställde byter till en befattning som inte är berättigad att delta i detta program utbetalas de delar som redan har tjänats in i samband med befattningsbytet. Utbetalda ersättningar från det långsiktiga incitamentsprogrammet påverkar inte den pensionsgrundande lönen eller semesterlönen.
Baserat på utfallet av EPS under perioden 2008 till 2012 har de olika stegen resulterat i följande tilldelningar:
| Koncernen | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges Per år Ackumulerat |
||||||||||||||
| Betalning i pro Avseende perioden Faktiskt utfall i % av maximalt utfall cent av baslönen |
Tilldelningar | |||||||||||||
| Beslutat av | baserat på 15% i | |||||||||||||
| Plan | Steg | årsstämman | 1 januari – 31 december | Betalas i | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | Hittills | rörlig ersättning | Betalda Bedömda | ||
| Ursprungligt program | ||||||||||||||
| Ett | 2008 | 2008 | 2010 | april 2011 | N/A | N/A | 11,00% | 0,00% 100,00% | 37,00% | 2,78% | 5 | N/A | ||
| Två | 2009 | 2009 | 2011 | april 2012 | N/A | 51,92% | 80,25% | 58,50% | N/A | 63,56% | 4,77% | 9 | N/A | |
| Tre | 2010 | 2010 | 2012 | april 2013 | 100,00% 100,00% 100,00% | N/A | N/A 100,00% | 7,50% | N/A | 16 | ||||
| Modifierat program | ||||||||||||||
| Ett | 2011 | 2011 | 2013 | april 2014 | 100,00% 100,00% | N/A | N/A | N/A 100,00% | 8,00% | N/A | 19 | |||
| Två | 2012 | 2012 | 2014 | april 2015 | 99,83% | N/A | N/A | N/A | N/A | 99,83% | 3,99% | N/A | 10 | |
| Tilldelning per år | 25 | 17 | 9 | 3 | 5 | Totalt | 14 | 45 |
Kostnaderna för tilldelningarna per steg och per år är baserat på bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället.
Ersättningarna till koncernchefen/verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen bestäms av styrelsen baserat på förslag från ersättningsutskottet enligt riktlinjerna som fastställts av årsstämman. Den princip som tillämpas vid fastställande av ersättningen till ledande befattningshavare är att ersättningspaketet i huvudsak baseras på en fast månadslön, med möjlighet till tjänstebil och därutöver en rörlig ersättning på upp till 40 procent av lönen (verkställande direktören upp till 60 procent av lönen). Storleken på den utfallande rörliga lönedelen beror på utfallet av ett antal finansiella mätetal samt resultatet av speciella projekt, allt jämfört med de mål som ställts upp för året.
Årsstämmorna 2008 till 2010 beslutade att implementera steg ett till tre av ett kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram för maximalt 85 seniora chefer inom koncernen inklusive koncernchefen och de personer som definieras som ledande befattningshavare. Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade att implementera steg ett och två av ett modifierat kontantbaserat långsiktigt incitamentsprogram. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2013 att implementera steg tre av detta modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogram för perioden 1 januari 2013 – 31 december 2015. Inga övriga förändringar i dessa riktlinjer föreslås av styrelsen.
Koncernchefen och verkställande direktören Lars Renström erhåller en ersättning om SEK 16 007 287 (14 304 290) (10 070 445), varav SEK 5 100 000 (4 477 500) (2 139 750) utgör den rörliga delen och SEK 1 632 002 (832 500) (-) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. Ersättningen innehåller värdet av tjänstebil, skattepliktiga traktamenten, semesterersättning och kontant utbetald semester.
Lars Renström har en baslön om SEK 8 840 000 (8 500 000) (7 500 000) per år. I hans ersättningspaket finns en rörlig del med ett icke garanterat mål om 30 (30) (30) procent av baslönen och med en maximal möjlighet av 60 (60) (60) procent. Han omfattas av både det ursprungliga och det modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på bedömd baslön vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2012 SEK 3 656 535 (2 669 300) (1 498 106). De intjänade obetalda tilldelningarna per 31 december 2012 uppgick till SEK 6 790 316. Han har inget avtal om förtida pension. Den ordinarie ITP:n upp till en lön om 30 basbelopp betalas så att full ITP erhålls vid 64 års ålder. Om Lars Renström fortsätter att arbeta för Alfa Laval efter 64 års ålder erhåller han ingen pension under den tid han erhåller lön. Ovanpå den ordinarie ITP:n har han en premiebestämd förmån omfattande 50 procent av baslönen. Om Alfa Laval avbryter hans anställning före 62 års ålder erhåller han 24 månaders ersättning, mellan 62 och 63,5 erhåller han 24 månaders ersättning reducerad med antalet månader som har passerat sedan han fyllde 62 och efter 63,5 erhåller han 6 månaders ersättning. Om anställningskontraktet förlängs bortom 64 års ålder, kommer avgångsersättningen aldrig att överstiga lönen och förmånerna mellan datumet för avgången och hans 65-årsdag.
Under året har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende åldersoch efterlevandepension om SEK 5 681 143 (4 263 124) (4 787 174). Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om SEK 174 286 (430 559) (449 775).
Anställningsavtalet för Lars Renström sträcker sig fram till 2015.
Andra ledande befattningshavare utgörs av de tio medlemmarna i koncernledningen utöver verkställande direktören. Deras ersättning har uppgått till MSEK 38 (32) (25), varav den rörliga delen utgjorde MSEK 9 (7) (3) och MSEK 3 (1) (-) utbetalning från det kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet. Den rörliga delen avser vad som under året har utbetalats. De omfattas av både det ursprungliga och det modifierade kontantbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet och baserat på
bedömda baslöner vid det framtida utbetalningstillfället var tilldelningen för 2012 MSEK 6 (4) (2). De intjänade obetalda tilldelningarna per 31 december 2012 uppgick till MSEK 12. Under 2012 har Alfa Laval haft kostnader för pensionspremier avseende ålders- och efterlevandepension om MSEK 16 (18) (18) för dem. Därutöver har bolaget haft kostnader för livförsäkring, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring om MSEK 1 (1) (1).
För dessa ledande befattningshavare har förtida pension i några fall utfästs från 62 års ålder. Från och med 2006 erbjuds en premiebaserad förtida pensionslösning med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Förtida pension utfästs selektivt och bara efter ett särskilt beslut i ersättningsutskottet. För löner över 30 basbelopp erbjuds sedan 2006 en premiebaserad lösning, med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen utöver 30 basbelopp. De ledande befattningshavarna hade också fram till den 1 maj 2012 en särskild familjepension som utgjorde en utfyllnad mellan ålderspensionen och familjepensionen enligt ITP. För de personer som var ledande befattningshavare den 1 maj 2012 har den särskilda familjepensionen omvandlats till en premiebaserad kompletterande ålderspension baserat på premienivån för december 2011. Därutöver har de möjlighet att avsätta lön och rörliga lönedelar för en temporär ålders- och familjepension.
Alfa Laval har givit utfästelser om avgångsvederlag till en begränsad grupp av ledande befattningshavare. Utfästelserna anger ett maximalt vederlag på högst motsvarande två årslöner. Utfästelserna definierar de förutsättningar som skall vara uppfyllda för att vederlag skall utgå.
För 2012 uppbär styrelsen ett fast arvode om totalt SEK 4 275 000 (4 075 000) (3 485 000), vilket fördelas mellan de ledamöter som utses av årsstämman och som inte är anställda i bolaget. Dessa ledamöter erhåller inga rörliga ersättningar.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2012 | 2011 | 2010 | |
| Arvode per uppdrag: | ||||
| Styrelsens ordförande | 1 150 000 | 1 100 000 | 900 000 | |
| Övriga styrelseledamöter | 450 000 | 425 000 | 360 000 | |
| Tillägg till: | ||||
| Ordföranden i revisionsutskottet | 125 000 | 125 000 | 125 000 | |
| Övriga ledamöter i revisionsutskottet | 75 000 | 75 000 | 75 000 | |
| Ordföranden i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Övriga ledamöter i ersättningsutskottet | 50 000 | 50 000 | 50 000 | |
| Arvode per namn: | ||||
| Anders Narvinger | Ordförande | 1 200 000 | 1 150 000 | 1 025 000 |
| Gunilla Berg | Ledamot | 525 000 | 500 000 | 435 000 |
| Arne Frank | Ledamot | 450 000 | 425 000 | 360 000 |
| Björn Hägglund | Ledamot | 500 000 | 475 000 | 410 000 |
| Ulla Litzén | Ledamot | 525 000 | 500 000 | 360 000 |
| Finn Rausing | Ledamot | 575 000 | 550 000 | 485 000 |
| Jörn Rausing | Ledamot | 500 000 | 475 000 | 410 000 |
| Totalt | 4 275 000 | 4 075 000 | 3 485 000 |
* Valda vid årsstämman och inte anställda i bolaget
De redovisade ersättningarna avser perioden mellan två årsstämmor. Styrelsens ordförande har inget avtal om framtida pension eller avgångsvederlag med Alfa Laval.
Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har haft följande ledamöter under de senaste tre åren:
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Revisionsutskottet: | |||
| Ordförande | Finn Rausing | Finn Rausing | Finn Rausing |
| Övrig ledamot | Gunilla Berg | Gunilla Berg | Gunilla Berg |
| Övrig ledamot | Ulla Litzén | Ulla Litzén | Anders Narvinger |
| Ersättningsutskottet: | |||
| Ordförande | Anders Narvinger | Anders Narvinger | Anders Narvinger |
| Övrig ledamot | Björn Hägglund | Björn Hägglund | Björn Hägglund |
| Övrig ledamot | Jörn Rausing | Jörn Rausing | Jörn Rausing |
Ledamöterna i utskotten väljs vid konstituerande styrelsemöte direkt efter årsstämman.
Årsstämman 2012 beslutade att återvälja Ernst & Young som koncernens revisorer för det kommande året.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Revisionsuppdrag | |||
| Ernst & Young | 29 | 29 | 30 |
| Övriga revisionsbyråer | 1 | 1 | 1 |
| Totalt | 30 | 30 | 31 |
| Andra revisionstjänster | |||
| Ernst & Young | 16 | 4 | 5 |
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 5 | 2 |
| Totalt | 19 | 9 | 7 |
| Skatterådgivning | |||
| Ernst & Young | 3 | 4 | 3 |
| Övriga revisionsbyråer | 4 | 4 | 3 |
| Totalt | 7 | 8 | 6 |
| Övriga tjänster | |||
| Ernst & Young | 1 | 1 | 2 |
| Övriga revisionsbyråer | 3 | 2 | 2 |
| Totalt | 4 | 3 | 4 |
| Omkostnader | |||
| Ernst & Young | 1 | 1 | 1 |
| Övriga revisionsbyråer | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 1 | 1 | 1 |
| Totalt | |||
| Ernst & Young | 50 | 39 | 41 |
| Övriga revisionsbyråer | 11 | 12 | 8 |
| Totalt | 61 | 51 | 49 |
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, att värdera de använda redovisningsprinciperna och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen liksom att utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge ett utlåtande om styrelsens ansvarsfrihet. Andra revisionstjänster är sådana som ligger utanför revisionsuppdraget. Skatterådgivning avser rådgivning med anknytning till diverse skattefrågor. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. Omkostnader avser ersättning för utlägg såsom resekostnader, sekreterartjänster etc.
Jämförelsestörande poster redovisas brutto i rapporten över koncernens totala resultat som en del av övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Operativa | |||
| Övriga rörelseintäkter | 384 | 403 | 404 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | 90 |
| Totala övriga rörelseintäkter | 384 | 403 | 494 |
| Övriga rörelsekostnader | -897 | -706 | -779 |
| Jämförelsestörande poster | -51 | -170 | – |
| Totala övriga rörelsekostnader | -948 | -876 | -779 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Vinst vid: | |||
| Försäljning av fastigheter | – | – | 10 |
| Förlust vid: | |||
| Nedskrivning av goodwill i | |||
| Onnuri | -48 | – | – |
| Försäljning av fastigheter | -3 | – | – |
| Kostnad för: | |||
| Omstruktureringsprogram | – | -90 | 80 |
| Aalborg integration | – | -80 | – |
| Deltotal förluster/kostnader | -51 | -170 | 80 |
| Totalt netto | -51 | -170 | 90 |
Den jämförelsestörande kostnaden under 2012 om MSEK -51 avser nedskrivning av goodwillen avseende förvärvet av Onnuri med MSEK -48 och en realiserad förlust vid försäljning av en fastighet i Korea som har använts av Onnuri med MSEK -3.
Den jämförelsestörande kostnaden under 2011 om MSEK -170 avsåg strukturkostnader för besparingsåtgärder om MSEK -90 respektive icke återkommande integrationskostnader om MSEK -80 i samband med förvärvet av Aalborg Industries. Besparingsåtgärderna avsåg kapacitetsjustering och rationalisering i tillverkningen beroende på efterfrågan för vissa produkter samt rationaliseringar i försäljningsbolagen framförallt i Västeuropa. Åtgärderna förväntades påverka ca 250 anställda.
MSEK 80 av den jämförelsestörande intäkten under 2010 avsåg återföring av ej utnyttjade delar av de reserveringar som gjordes i samband med de besparingsåtgärder som initierades under 2009. Eftersom de faktiska kostnaderna för åtgärderna blev MSEK 80 lägre kunde detta belopp återföras. Resterande MSEK 10 avsåg realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i Frankrike och Indien.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Kostnad sålda varor | -782 | -709 | -623 |
| Försäljning | -37 | -38 | -46 |
| Administration | -68 | -72 | -72 |
| Forskning och utveckling | -7 | -7 | -10 |
| Övriga intäkter och kostnader | -40 | -49 | -45 |
| Totalt | -934 | -875 | -796 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Patent och icke patenterat | |||
| kunnande, varumärken, etc. | -439 | -392 | -303 |
| Maskiner och inventarier | -384 | -379 | -405 |
| Finansiell leasing maskiner | |||
| och inventarier | -4 | -4 | -4 |
| Byggnader och | |||
| markanläggningar | -100 | -93 | -78 |
| Finansiell leasing byggnader | -7 | -7 | -6 |
| Totalt | -934 | -875 | -796 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Utdelningar från övriga | 2 | 1 | 2 |
| Förändring i verkligt värde av | |||
| värdepapper | 6 | -1 | 0 |
| Totalt | 8 | 0 | 2 |
| FÖRDELAT PÅ TYP AV INTÄKT/KOSTNAD ELLER VINST/FÖRLUST |
FÖRDELAT PÅ TYP AV INTÄKT/KOSTNAD ELLER VINST/FÖRLUST |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter | Ränteintäkter | ||||||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | – | Externa bolag | 0 | 0 | 0 |
| Övriga räntor | 112 | 71 | 35 | Dotterbolag | 115 | 113 | 16 |
| Kursvinster | Kursvinster | ||||||
| Orealiserade | 122 | 37 | 168 | Orealiserade | 3 | 2 | 1 |
| Realiserade | 267 | 328 | 124 | Totalt | 118 | 115 | 17 |
| Totalt | 501 | 436 | 327 | Räntekostnader | |||
| Räntekostnader | Externa bolag | 0 | – | – | |||
| Finansiell leasing | 0 | 0 | -1 | Kursförluster | |||
| Övriga räntor | -246 | -201 | -146 | Orealiserade | -4 | -2 | -4 |
| Kursförluster | Realiserade | – | 0 | 0 | |||
| Orealiserade | -72 | -196 | -141 | Totalt | -4 | -2 | -4 |
| Realiserade | -58 | -54 | -78 | ||||
| Totalt | -376 | -451 | -366 |
I koncernen har redovisade kursdifferenser om netto MSEK 214 (34) (99) avseende skulder i utländsk valuta omförts till övrigt totalresultat. Dessa skulder finansierar förvärven av aktier i utländska dotterbolag och fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Beloppet belastas med skatt, vilket resulterar i en netto efter skatt effekt på övrigt totalresultat om MSEK 158 (25) (73).
Innehav utan bestämmande inflytande avser elva dotterbolag i Brasilien, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Kazakstan, Ryssland och Singapore med ägare med innehav utan bestämmande inflytande.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lånefordringar och | Finansiella tillgångar | |||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: | som kan säljas | |||||||||
| Identifierade vid | ||||||||||
| första redovisnings | Derivat använda för | |||||||||
| tillfället | Innehav för handel | säkringsredovisning | ||||||||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Anläggningstillgångar | ||||||||||
| Övriga anläggnings tillgångar |
||||||||||
| Andra långfristiga värde pappersinnehav |
– | – | – | – | – | – | – | – | 9 | 25 |
| Omsättningstillgångar | ||||||||||
| Kortfristiga fordringar | ||||||||||
| Kundfordringar | – | – | – | – | – | – | 5 211 | 5 080 | – | – |
| Växelfordringar | – | – | – | – | – | – | 304 | 286 | – | – |
| Övriga fordringar | – | – | – | – | – | – | 783 | 900 | – | – |
| Upplupna intäkter | – | – | – | – | – | – | 39 | 33 | – | – |
| Derivattillgångar | – | – | 88 | 120 | 237 | 183 | – | – | – | – |
| Kortfristiga placeringar | ||||||||||
| Placeringar hos banker | – | – | – | – | – | – | 283 | 304 | – | – |
| Obligationer och andra | ||||||||||
| värdepapper | 131 | 93 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga placeringar | – | – | – | – | – | – | 13 | 86 | – | – |
| Kassa och bank | – | – | – | – | – | – | 1 404 | 1 564 | – | – |
| Summa finansiella | ||||||||||
| tillgångar | 131 | 93 | 88 | 120 | 237 | 183 | 8 037 | 8 253 | 9 | 25 |
Koncernen har inga finansiella tillgångar som utgör investeringar som hålls till förfall.
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder värderade till | Lån | |||||
| verkligt värde via resultatet: | ||||||
| Derivat använda | ||||||
| Innehav för | för säkrings | |||||
| handel | redovisning | |||||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Långfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 4 894 | 4 302 |
| Riktad låneemission | – | – | – | – | 714 | 758 |
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | – | 395 | 132 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 2 198 | 2 529 |
| Växelskulder | – | – | – | – | 135 | 139 |
| Övriga skulder | – | – | – | – | 1 284 | 1 238 |
| Upplupna kostnader | – | – | – | – | 1 700 | 1 702 |
| Derivatskulder | 60 | 187 | 127 | 241 | – | – |
| Summa finansiella | ||||||
| skulder | 60 | 187 | 127 | 241 11 320 10 800 |
Koncernen har inga finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet och som identifierats vid första redovisningstillfället.
Samtliga ovanstående finansiella instrument summerar antingen direkt till motsvarande post i rapporten över finansiell ställning eller till den post som specificeras i de noter som rapporten över finansiell ställning hänvisar till. De risker som förknippas med dessa finansiella instrument inklusive eventuella koncentrationer av risk presenteras i riskavsnitten på sida 88–93.
Resultatet för finansiella tillgångar identifierade vid första redovisningstillfället återfinns i not 10 som förändring i verkligt värde av värdepapper.
Resultatet för finansiella tillgångar som innehas för handel om MSEK 45 (4) (275) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK 2 (1) (47) och kursvinster i not 11 med MSEK 43 (3) (228).
Resultatet för tillgångarna under lånefordringar och kundfordringar presenteras i not 11 som övriga ränteintäkter för placeringar hos banker, övriga placeringar och kassa och bank. Övriga tillgångar under lånefordringar och kundfordringar genererar inte något resultat utan bara en inbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för finansiella tillgångar som kan säljas redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Resultatet för finansiella skulder som innehas för handel om MSEK -13 (-95) (-23) har påverkat kostnad sålda varor med MSEK -1 (-48) (-10), kursförluster i not 11 med MSEK -12 (-46) (-11) och räntekostnader i not 11 med resterande MSEK - (-1) (-2).
Resultatet för skulderna under lån presenteras i not 11 som övriga räntekostnader för skulderna till kreditinstitut och den riktade låneemissionen. Övriga skulder under lån genererar inte något resultat utan bara en utbetalning av det nominella beloppet.
Resultatet för derivattillgångar och derivatskulder använda för säkringsredovisning redovisas som en del av övrigt totalresultat i rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av aktier i externa bolag görs under övrigt totalresultat och uppgår till MSEK -0 (0) (0), se kommentarerna till rapporten över koncernens totala resultat.
Förändringen i verkligt värde av noterade värdepapper görs på raden utdelningar och förändringar i verkligt värde i rapporten över koncernens totala resultat och uppgår till MSEK 6 (-1) (0), se not 10.
Koncernen
| Skillnad mellan kon trakterad kurs och |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| nuvarande kurs | ||||||
| MSEK | Valutapar | 2012 | 2011 | |||
| Derivattillgångar /derivatskulder |
||||||
| Terminskontrakt i | ||||||
| utländsk valuta: | EUR | USD | 40 | -85 | ||
| EUR | SEK | 62 | 45 | |||
| EUR | AUD | 0 | -6 | |||
| EUR | CAD | 0 | -5 | |||
| EUR | DKK | -2 | 2 | |||
| EUR | JPY | 1 | -4 | |||
| USD | CAD | -2 | 3 | |||
| USD | DKK | 3 | -39 | |||
| USD | GBP | -1 | -1 | |||
| USD | SEK | 36 | -67 | |||
| USD | JPY | -12 | 2 | |||
| DKK | SEK | 6 | 14 | |||
| USD | KRW | -17 | 26 | |||
| Övriga | Övriga | 1 | -5 | |||
| Deltotal | 115 | -120 | ||||
| Valutaoptioner | 3 | 3 | ||||
| Ränteswapar | 15 | 38 | ||||
| Terminskontrakt i metaller | 5 | -47 | ||||
| Elderivat | 0 | 1 | ||||
| Totalt, motsvarande en netto | ||||||
| derivattillgång (+) eller skuld (-) | 138 | -125 |
För valutaoptioner och elderivat har säkringsredovisning inte tillämpats. För terminskontrakt i utländsk valuta, ränteswapar och terminskontrakt i metaller har säkringsredovisning tillämpats när förutsättningarna för säkringsredovisning varit uppfyllda.
Justeringen till verkligt värde av derivat görs via övrigt totalresultat om säkringsredovisning kan tillämpas och derivaten är effektiva. I alla andra fall görs justeringen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Motsvarande bokningar görs på derivattillgångar och derivatskulder och inte på de underliggande finansiella instrumenten i rapporten över finansiell ställning.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Följande komponenter ingår i koncernens skattekostnad: | |||
| Aktuell skattekostnad för perioden | -1 418 | -1 404 | -1 356 |
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder | 4 | 22 | 110 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till temporära skillnader | 44 | -40 | 9 |
| Uppskjuten skattekostnad/intäkt hänförlig till förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter | 99 | -1 | -5 |
| Tidigare inte utnyttjade skattefordringar som nu utnyttjas för att minska aktuell skattekostnad | 0 | 0 | 0 |
| Tidigare inte redovisad skatt avseende skattefordringar som används för att minska uppskjuten skattekostnad |
0 | 21 | 5 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende reduktion av uppskjuten skattefordran | |||
| eller uppskjuten skatteintäkt avseende återföring av tidigare reduktion | 0 | -1 | -3 |
| Övriga skatter | -27 | -22 | -8 |
| Total skattekostnad | -1 298 | -1 425 | -1 248 |
Skillnaden mellan koncernens faktiska skattekostnad och skattekostnaden baserad på gällande skattesatser består av följande komponenter:
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade värde respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i en uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld avseende följande balansposter:
AVSTÄMNING AV SKATTEKOSTNADEN
| Total skattekostnad | -1 298 | -1 425 | -1 248 |
|---|---|---|---|
| Justering av aktuell skatt för tidigare perioder |
4 | 22 | 110 |
| Övrigt | -27 | -22 | -8 |
| Skatteavdrag från tidigare år | 2 | -11 | 39 |
| tioner och övriga skattemäs siga bokslutsdispositioner |
130 | 4 | -18 |
| Skillnader mellan övriga rap porterade bokslutsdisposi |
|||
| Skillnader mellan rapporterade bokföringsmässiga avskriv ningar och skattemässiga avskrivningar |
-8 | 3 | -2 |
| Ej beskattningsbara intäkter | 79 | 38 | 26 |
| Skatteeffekten av: Ej avdragsgilla kostnader |
-129 | -144 | -116 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -1 349 | -1 315 | -1 279 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 505 | 4 676 | 4 364 |
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Koncernen |
Övriga skatter avser framförallt förmögenhetsskatt.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||
| MSEK | fordran | skuld | fordran | skuld |
| Avseende: | ||||
| Immateriella anläggnings tillgångar |
33 | 927 | 2 | 1 069 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
67 | 257 | 82 | 217 |
| Lager | 187 | 19 | 168 | 10 |
| Övriga omsättnings tillgångar |
4 | 6 | 18 | 4 |
| Finansiella tillgångar | 15 | 5 | 1 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 944 | 119 | 1 073 | 51 |
| Förlustavdrag * | 39 | – | 22 | 0 |
| Andra poster | 3 | 690 | 5 | 657 |
| Deltotal | 1 292 | 2 023 | 1 371 | 2 008 |
| Kvittning inom bolag | -84 | -84 | -78 | -78 |
| Totala uppskjutna skatter | 1 208 | 1 939 | 1 293 | 1 930 |
* De förlustavdrag som denna uppskjutna skattefordran avser uppgår till MSEK 92 (89). Dessa förlustavdrag är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade.
I koncernen finns temporära skillnader och förlustavdrag om MSEK 849 (895) som ej har renderat motsvarande uppskjutna skattefordran, då bedömningen är att dessa sannolikt ej kommer att kunna utnyttjas. De temporära skillnaderna avser huvudsakligen pensioner, där utbetalningstidpunkten ligger så långt fram i tiden att det med hänsyn till diskontering och osäkerhet i framtida skatteregler och resultatnivåer inte ansetts föreligga någon tillgång. Förlustavdragen är i allt väsentligt tidsmässigt obegränsade, men det förlustavdrag som kan utnyttjas per år kan vara begränsat till en viss andel av det skattepliktiga resultatet eller begränsas av kommande strukturförändringar.
Den nominella skattesatsen har ändrats i följande länder under 2010 till 2012.
| SKATTESATS PER LAND | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Procent | 2012 | 2011 | 2010 |
| Chile | 20 | 17 | 17 |
| Finland | 25 | 26 | 26 |
| Grekland | 20 | 20 | 24 |
| Indien | 32 | 32 | 33 |
| Japan | 38 | 40 | 41 |
| Kanada | 26 | 28 | 31 |
| Nederländerna | 25 | 25 | 26 |
| Storbritannien | 24 | 26 | 28 |
| Sydkorea | 22 | 22 | 24 |
| Thailand | 23 | 30 | 30 |
| Ukraina | 21 | 23 | 25 |
| Ungern | 10 | 19 | 19 |
| USA | 39 | 39 | 41 |
| Venezuela | 28 | 28 | 34 |
Koncernens normala effektiva skattesats är cirka 29 (30) (30) procent baserat på beskattningsbart resultat, och den är beräknad som ett viktat medeltal baserat på respektive i koncernen ingående bolags andel av resultat före skatt.
Allokeringen av övervärden till materiella och immateriella tillgångar och den resulterande goodwillen innebär i realiteten att alla förvärv värderas till verkligt värde. För att separera ut denna värderingseffekt fokuserar Alfa Laval på EBITA, där eventuella avskrivningar på övervärden är exkluderade. Utvecklingen av dessa övervärden och eventuell goodwill visas i nedanstående tabell.
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående balans 2012 |
Justering av föregående års förvärvs analyser |
Förvärvat | Nedskrivning | Planenlig avskrivning |
Omräknings differens |
Utgående balans 2012 |
| Byggnader | 532 | – | – | – | -32 | -30 | 470 |
| Mark och markförbättringar | -78 | – | – | – | – | 19 | -59 |
| Inventarier | 86 | – | – | – | -29 | -3 | 54 |
| Patent och icke patenterat | |||||||
| kunnande | 1 301 | – | 866 | – | -193 | -52 | 1 922 |
| Varumärken | 2 130 | – | – | – | -233 | -78 | 1 819 |
| Deltotal övriga övervärden | 3 971 | – | 866 | – | -487 | -144 | 4 206 |
| Goodwill | 9 543 | 9 | 725 | -48 | – | -437 | 9 792 |
| Totalt | 13 514 | 9 | 1 591 | -48 | -487 | -581 | 13 998 |
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar avseende vare sig goodwill eller några andra övervärden under 2012 eller tidigare år. På goodwillen räknas ingen uppskjuten skatteskuld. På övriga övervärden uppgår den uppskjutna skatteskulden till MSEK 830 (963). Nettovinsten eller förlusten för sålda tillgångar redovisas baserat på anskaffningsvärdet inklusive eventuella övervärden.
Nästa tabell visar varje förvärv separat. Eventuella senare justeringar av allokeringarna hänförs till det ursprungliga förvärvsåret. Siffrorna för allokeringarna är baserade på de gällande kurserna när transaktionerna ägde rum och eventuella förändringar i valutakurser tills den 31 december 2012 visas som en omräkningsdifferens. I not 17 och 18 finns motsvarande redovisning uppdelat per tillgångsslag.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mark och | Patent och icke |
|||||||||
| MSEK | markför | patenterat | Varu | Total övriga | ||||||
| År/Företag | Byggnader | bättringar | Inventarier | Lager | kunnande | märken | Övrigt | övervärden | Goodwill | Totalt |
| 2000 | ||||||||||
| Alfa Laval Holding | 1 058 | -228 | 452 | 340 | 1 280 | 461 | 660 | 4 023 | 3 683 | 7 706 |
| 2002 | ||||||||||
| Danish Separation Systems | – | – | – | – | – | – | – | – | 118 | 118 |
| 2003 | ||||||||||
| Toftejorg | 1 | – | – | – | – | – | – | 1 | 35 | 36 |
| bioKinetics | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2005 | ||||||||||
| Packinox | – | – | – | 6 | 99 | 183 | – | 288 | 253 | 541 |
| 2006 | ||||||||||
| Tranter | 17 | – | – | 6 | 180 | 265 | – | 468 | 530 | 998 |
| 2007 | ||||||||||
| AGC Engineering | – | – | – | – | – | 12 | – | 12 | 20 | 32 |
| Helpman | 9 | 8 | – | – | 36 | – | – | 53 | 4 | 57 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 441 | 441 |
| DSO Fluid Handling | – | – | – | – | – | 39 | – | 39 | 42 | 81 |
| Fincoil | – | – | – | – | 233 | – | – | 233 | 241 | 474 |
| 2008 | ||||||||||
| Høyer Promix A/S | – | – | – | – | – | – | – | – | 16 | 16 |
| Nitrile India Pvt Ltd | – | – | – | – | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Standard Refrigeration | – | – | – | 5 | 166 | – | – | 171 | 152 | 323 |
| Pressko AG | – | – | – | 1 | – | – | – | 1 | 69 | 70 |
| Hutchison Hayes Separation | – | – | – | 1 | 95 | 49 | – | 145 | 46 | 191 |
| P&D's Plattvärmeväxlarservice | – | – | – | – | – | – | – | – | 10 | 10 |
| Ageratec | – | – | – | – | – | – | – | – | 44 | 44 |
| 2009 | ||||||||||
| Två leverantörer av reservdelar | ||||||||||
| och service | – | – | – | – | – | 291 | – | 291 | 210 | 501 |
| Onnuri Industrial Machinery | – | – | – | – | 40 | 39 | – | 79 | 48 | 127 |
| HES Heat Exchanger Systems | – | – | – | – | 83 | – | – | 83 | 59 | 142 |
| Publikt erbjudande Alfa Laval (India) | – | – | – | – | – | – | – | – | 311 | 311 |
| Termatrans | – | – | – | – | – | 7 | – | 7 | 6 | 13 |
| Tranter-förvärv i Latinamerika | – | – | – | – | – | 20 | – | 20 | 16 | 36 |
| ISO Mix | – | – | – | – | 22 | – | – | 22 | – | 22 |
| LHE | – | – | – | – | 298 | 297 | – | 595 | 344 | 939 |
| 2010 | ||||||||||
| Champ Products | – | – | – | – | 15 | 14 | – | 29 | 2 | 31 |
| En ledande serviceleverantör i USA | – | – | – | – | – | 134 | – | 134 | 82 | 216 |
| G.S Anderson | – | – | – | – | 35 | – | – | 35 | 23 | 58 |
| Astepo | – | – | – | – | 24 | 15 | – | 39 | 8 | 47 |
| Si Fang Stainless Steel Products | – | – | – | – | 27 | 16 | – | 43 | 42 | 85 |
| Definox Olmi |
– – |
– – |
– – |
– 37 |
4 58 |
5 32 |
– – |
9 127 |
2 – |
11 127 |
| 2011 | ||||||||||
| Servicebolag i USA | – | – | – | – | – | 150 | – | 150 | 126 | 276 |
| Aalborg Industries | 248 | – | – | – | 430 | 860 | – | 1 538 | 3 630 | 5 168 |
| 2012 | ||||||||||
| Vortex Systems | – | – | – | – | 148 | – | – | 148 | 219 | 367 |
| Ashbrook Simon-Hartley | – | – | – | – | 86 | – | – | 86 | 112 | 198 |
| Gamajet Cleaning Systems | – | – | – | – | 47 | – | – | 47 | 37 | 84 |
| Air Cooled Exchangers (ACE) | – | – | – | – | 585 | – | – | 585 | 357 | 942 |
| Ackumulerat under perioden | ||||||||||
| Realiserat | -524 | 122 | -24 | -397 | – | – | -99 | -922 | – | -922 |
| Nedskrivning | – | – | – | – | – | – | – | – | -48 | -48 |
| Planenlig avskrivning | -313 | – | -368 | – | -2 012 | -948 | -571 | -4 212 | -612 | -4 824 |
| Omräkningsdifferens | -26 | 39 | -6 | 1 | -57 | -122 | 10 | -161 | -892 | -1 053 |
| Utgående balans | 470 | -59 | 54 | – | 1 922 | 1 819 | – | 4 206 | 9 792 | 13 998 |
Förvärvet av Alfa Laval Holding AB koncernen i samband med Industri Kapitals förvärv av Alfa Laval koncernen från Tetra Laval den 24 augusti 2000 visas på den första raden.
"Övrigt" avser övervärden från 2000 för "Maskiner" om MSEK 548 som har avskrivits eller realiserats fullt ut, för "Forskning och utveckling" om MSEK 54 och "Reavinst (Industriell Flödeshantering)" om MSEK 42 som har realiserats fullt ut och för "Pågående nyanläggningar" MSEK 16 som har förts till "Maskiner".
Alfa Laval har förvärvat det USA-baserade bolaget Air Cooled Exchangers, LLC (ACE), en ledande leverantör av specialanpassade luftvärmeväxlare för kylning av luft, naturgas, olja och vatten till såväl naturgasmarknaden som andra energirelaterade slutmarknader. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, ger följande kommentar: "Förvärvet av ACE adderar ett nytt produktsortiment till vårt erbjudande inom värmeöverföring vid en tidpunkt då efterfrågan på luftkylda värmeväxlare ökar, speciellt från naturgasmarknaden. Kombinationen stärker Alfa Lavals övergripande position ytterligare och gör oss ännu bättre rustade för att möta de energirelaterade slutmarknaderna." Alfa Laval avser att integrera Air Cooled Exchangers, LLC, i Energy & Environment segmentet inom Process Technology divisionen. Bolaget förvärvades per den 31 december 2012. Bolaget är lokaliserat i Broken Arrow, Oklahoma, USA. Köpeskillingen uppgår till MSEK 1 027, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -1 028. Av skillnaden mellan köpe skillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 585 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 357
har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK -, fakturering om MSEK - och justerad EBITA om MSEK -, i och med att förvärvet skedde per utgången av 2012. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 410, MSEK 394 respektive MSEK 124. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 230.
Den 27 november 2012 förvärvade Alfa Laval de resterande 10 procenten av aktierna i dotterbolaget LHE Co Ltd i Sydkorea från minoritetsaktieägaren. Köpeskillingen uppgår till MSEK 102, varav allt har betalts kontant. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -102. Skillnaden om MSEK 51 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Alfa Laval har förvärvat Gamajet Cleaning Systems Inc., en ledande leverantör av tankrengöringsmaskiner samt slutna och flyttbara rengöringssystem för den industriella och sanitära marknaden i Nordamerika. Gamajet har sitt huvudkontor i Exton, Pennsylvania. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Under de senaste tio åren har vi byggt upp en ledande ställning inom tankrengöring. Gamajet stämmer väl överens med våra ambitioner och breddar dessutom vår produktportfölj. Bolaget kommer framförallt att stärka vårt erbjudande till den industriella marknaden, men även vår ställning i Nordamerika." Gamajet Cleaning Systems kommer att integreras i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 23 augusti 2012. Köpeskillingen uppgår till MSEK 116, varav MSEK 82 har betalts kontant och MSEK 34 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 34, men det sannolika utfallet är MSEK 34, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 1, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -83. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 47 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 37 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 23, fakturering om MSEK 24 och justerad EBITA om MSEK 4. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 61, MSEK 59 respektive MSEK 7. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 31.
Alfa Laval har förvärvat Ashbrook Simon-Hartley, en ledande leverantör av silbandpressar, som är ett komplement och alternativ till Alfa Lavals dekantrar för användning inom kommunal och industriell vattenrening. Ashbrook Simon-Hartley med huvudkontor i Houston, Texas, USA, och kontor i Storbritannien, Chile och Brasilien, har en installerad bas av produkter runt om i världen. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Jag är väldigt glad att vi fick möjlighet att förvärva Ashbrook Simon-Hartley. Med detta förvärv kompletterar och expanderar vi vårt sortiment av produkter och lösningar som ytterligare stärker vårt erbjudande inom kommunal och industriell vattenrening." Ashbrook Simon-Hartley grundades för mer än 100 år sedan. Avsikten är att integrera Ashbrook Simon-Hartley i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 1 augusti 2012. Köpeskillingen uppgår till MSEK 318, varav MSEK 263 har betalts kontant och MSEK 55 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 55, men det sannolika utfallet är MSEK 55, vilket också är det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 5, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Vid förvärvet övertogs en kassa om MSEK 11. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -257. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 86 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 112 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 171, fakturering om MSEK 170 och justerad EBITA om MSEK -19. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 462, MSEK 398 respektive MSEK -25. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 228.
Alfa Laval har förvärvat det USA-baserade bolaget Vortex Systems, en ledande tillverkare av innovativa blandningsutrustningar för olje- och gasindustrin. Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval, kommenterar förvärvet: "Förvärvet av Vortex Systems kommer att ytterligare stärka vårt erbjudande till den intressanta olje- och gasindustrin, såväl för landbaserade som offshore applikationer." Vortex Systems är lokaliserat i Houston, Texas, USA. Avsikten är att integrera Vortex Systems i Alfa Laval. Bolaget konsolideras från och med den 30 juni 2012. Köpeskillingen uppgår till MSEK 350, varav allt har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 3, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -353. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har MSEK 148 allokerats till patent och icke patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 219 har hänförts till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 49, fakturering om MSEK 52 och justerad EBITA om MSEK 23. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2012 hade motsvarande siffror varit MSEK 109, MSEK 111 respektive MSEK 32. Antalet anställda vid utgången av december 2012 uppgick till 19.
I ett pressmeddelande den 19 september 2011 kommunicerade Alfa Laval sitt förslag att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd, för att sedan ansöka om avnotering av aktierna från Bombay Stock Exchange samt National Stock Exchange of India. Förslaget ska ses mot bakgrund av ändrade regler i Indien, vilka kräver att Alfa Laval (India) Ltd ska ha ett publikt ägande på minst 25 procent eller ansöka om avnotering. Vid tillfället ägde Alfa Laval 88,8 procent av de utestående aktierna, vilket innebar att det publika ägandet var 11,2 procent. Målet är att Alfa Laval (India) Ltd ska bli ett helägt dotterbolag, vilket ger Alfa Laval större flexibilitet att stödja verksamheten i landet och möta kundernas behov. I ett anbudsförfarande som slutfördes den 23 februari 2012 var minoritetsaktieägare som tillsammans innehade mer än de nödvändiga 50 procent av det publika ägandet villiga att sälja till Alfa Laval till ett pris av INR 4 000 per aktie. Styrelsen i Alfa Laval AB beslutade därför att gå vidare med processen för avnotering. Genom förvärvet av de 1,03 miljoner aktierna har Alfa Laval uppnått ett ägande om 94,5 procent, vilket möjliggjorde för Alfa Laval (India) Ltd att ansöka om avnotering från båda börserna. Ansökningarna har blivit beviljade och Alfa Laval (India) Ltd avnoterades den 12 april 2012. Kostnaden för förvärvet av aktierna har uppgått till MSEK 553. Som en del i processen kan de återstående minoritetsägarna sälja sina aktier till Alfa Laval för INR 4 000 under de kommande 12 månaderna. Under de åtta första månaderna fram till 31 december 2012 har minoritetsägare med ytterligare 0,55 miljoner aktier sålt sina aktier till Alfa Laval för MSEK 278, vilket ökat Alfa Lavals ägande till 97,5 procent. Skulle i slutändan alla aktieägare sälja sina aktier till Alfa Laval till detta anbudspris kommer förvärvet att innebära en köpeskilling om cirka MSEK 1 065.
Köpeskillingen om MSEK 830 har betalts kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 8, vilket rapporteras som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgår därmed till MSEK -838. Skillnaden om MSEK 694 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Om inte Alfa Laval hade lyckats uppnå ett ägande om 94,4 procent hade bolaget varit förpliktigat att öka det publika ägande i bolaget till 25 procent senast i juni 2013.
Under 2012 har en tilläggsköpeskilling om MSEK 2 betalats kontant till den tidigare minoritetsägaren i ett bulgariskt dotterbolag, vilket påverkat kassaflödet med MSEK -2. Skillnaden om MSEK 2 mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna har redovisats mot eget kapital.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2012 kan sammanfattas på följande sätt:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Minoritet i dotterbolag | Totalt | ||||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | 96 | – | 96 | 96 |
| Patent och icke patenterat kunnande 1) | – | – | – | – | 866 | 866 | 866 |
| Varulager | – | – | – | 89 | – | 89 | 89 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | – | – | – | 220 | – | 220 | 220 |
| Likvida medel | – | – | – | 11 | – | 11 | 11 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | – | – | – | -134 | – | -134 | -134 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | – | – | – | -61 | -61 | -61 |
| Förvärvade nettotillgångar | – | – | – | 282 | 805 | 1 087 | 1 087 |
| Goodwill 2) | – | 725 | 725 | ||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | -747 | – | -747 | ||||
| Omräkningsdifferenser | -80 | – | -80 | ||||
| Eget kapital hänförligt till innehav utan | |||||||
| bestämmande inflytande | -107 | – | -107 | ||||
| Köpeskilling | -934 | -1 812 | -2 746 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 3) | -8 | -9 | -17 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 4) | – | 90 | 90 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 11 | 11 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -115 | -115 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -942 | -1 836 | -2 778 |
1) Övervärdena i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år.
2) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
3) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
4) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetmål uppfylls. Det sannolika utfallet har beräknats.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Förvärven av minoritetsandelar i olika dotterbolag och övriga förvärv redovisas inte per förvärv i och med att en sådan redovisning hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten. Istället redovisas de sammanräknade uppdelade på förvärv av minoritetsandelar i dotterbolag och övriga förvärv.
Den 1 maj 2011 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA. Företaget är ledande på den nordamerikanska marknaden vad gäller service av separatorer. "Förvärvet är ytterligare ett steg i vår ambition att betjäna marknaden med alternativa erbjudanden", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Köpeskillingen uppgick till MSEK 235, varav MSEK 175 har betalades kontant och MSEK 60 innehålls under en period av 1–2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 60, men det sannolika utfallet var MSEK 60, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och uppgick till MSEK 2, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -177. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 150 till företagets varumärke, medan resterande del om MSEK 117 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2012 har värdet på goodwillen ökats med MSEK 9 till MSEK 126. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har bolaget tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 68, fakturering om MSEK 74 och justerad EBITA om MSEK 20 under 2011. Om bolaget hade förvärvats den 1 januari 2011 hade motsvarande siffror varit MSEK 102, MSEK 110 respektive MSEK 30. Antalet anställda vid utgången av december 2011 uppgick till 48.
I ett pressmeddelande den 21 december 2010 meddelade Alfa Laval att ett avtal hade ingåtts om att förvärva Aalborg Industries Holding A/S från Altor 2003 Fund, LD Equity samt företagets ledning. Aalborg Industries hade ungefär 2 750 anställda och genererade intäkter om cirka SEK 3,3 miljarder under 2010. Godkännanden från samtliga berörda konkurrensmyndigheter erhölls under inledningen av maj 2011. Aalborg Industries konsoliderades i Alfa Laval koncernen från 1 maj 2011. Aalborg kommer att integreras fullt ut i Alfa Laval. Icke återkommande kostnader för integrationen beräknades uppgå till MSEK 80. Under senare delen av 2013 förväntas de årliga synergierna att uppgå till MSEK 100. Förvärvet, som adderar energieffektiva och miljövänliga lösningar, utgör en unik affärsmöjlighet då det kompletterar Alfa Lavals befintliga erbjudande inom marin och offshore. Ytterligare potential har
identifierats i introduktionen av Aalborgs produkter, via Alfa Lavals försäljningsnätverk, till kunder på helt nya slutmarknader.
"Aalborg Industries kompletterar Alfa Laval på ett fantastiskt sätt och jag är glad att kunna välkomna ett starkt och välskött företag till koncernen", säger Lars Renström, VD och koncernchef för Alfa Laval. Förvärvet stärker Alfa Lavals produkterbjudande inom värmeöverföring då det adderar pannsystem, värmeflödessystem och inert gassystem, samtliga med marknadsledande positioner. Produktområdena omfattas av betydande inträdesbarriärer som inkluderar omfattande certifieringsprocesser, en lång innovationshistorik samt ett globalt servicenätverk. Bolagets omfattande tillverknings- och ingenjörsresurser i snabbväxande marknader som Kina, Vietnam och Brasilien, tillsammans med den eftermarknadspotential som Aalborgs installerade bas utgör, är också mycket attraktiva attribut.
Köpeskillingen uppgick till MSEK 5 003, varav allt betalades kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kommer i tillägg till detta och uppgick till MSEK 22, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Likvida medel om MSEK 421 övertogs i de förvärvade verksamheterna. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -4 604. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 248 till byggnader, MSEK 430 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 860 till varumärket Aalborg, medan resterande del om MSEK 3 630 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Aalborgs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2012. Övervärdet i byggnader skrivs av under 20 år. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Från tidpunkten för förvärvet har Aalborg tillfört Alfa Laval en orderingång om MSEK 1 765, fakturering om MSEK 2 143 och justerad EBITA om MSEK 532 under 2011. Om Aalborg hade förvärvats den 1 januari 2011 hade motsvarande siffror varit MSEK 2 915, MSEK 3 242 respektive MSEK 776. Antalet anställda vid utgången av december 2011 uppgick till 2 692. Fyra affärssegment påverkades av integrationen: Marine & Diesel, Process Industry och Parts & Service för både Equipment och Process Technology. För perioden maj till december 2011 hänfördes orderingången för Aalborg till 61 % till Marine & Diesel, 7 % till Process Industry, 28 % till Equipment Parts & Service och 4 % till Process Technology Parts & Service.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgjorde resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2011 kan sammanfattas på följande sätt:
Koncernen
| Aalborg Industries | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar 1) | 160 | 248 | 408 | – | – | – | 408 |
| Patent och icke patenterat kunnande 2) | – | 430 | 430 | – | – | – | 430 |
| Varumärken 2) | – | 860 | 860 | – | 150 | 150 | 1 010 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | 1 | – | 1 | – | – | – | 1 |
| Varulager | 253 | – | 253 | 29 | – | 29 | 282 |
| Kundfordringar | 596 | – | 596 | 9 | – | 9 | 605 |
| Övriga fordringar | 306 | – | 306 | – | – | – | 306 |
| Kortfristiga placeringar | 22 | – | 22 | – | – | – | 22 |
| Likvida medel | 421 | – | 421 | – | – | – | 421 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | – | – | – | – | – | – | – |
| Övriga avsättningar | -194 | – | -194 | -1 | – | -1 | -195 |
| Lån | -421 | – | -421 | – | – | – | -421 |
| Leverantörsskulder | -325 | – | -325 | -4 | – | -4 | -329 |
| Förskott och övriga skulder | -304 | – | -304 | – | – | – | -304 |
| Övriga skulder | -286 | – | -286 | -4 | – | -4 | -290 |
| Skatteskulder | -46 | – | -46 | – | – | – | -46 |
| Uppskjuten skatteskuld | 51 | -399 | -348 | – | -61 | -61 | -409 |
| Förvärvade nettotillgångar | 234 | 1 139 | 1 373 | 29 | 89 | 118 | 1 491 |
| Goodwill 3) | 3 630 | 117 | 3 747 | ||||
| Köpeskilling | -5 003 | -235 | -5 238 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven 4) | -22 | -2 | -24 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling 5) | – | 60 | 60 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 421 | – | 421 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -175 | -175 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -4 604 | -352 | -4 956 |
1) Övervärdet i byggnader i Aalborg skrivs av under 20 år.
2) Övervärdena i patent och icke patenterat kunnande liksom i varumärken skrivs av under 10 år.
3) Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt företagens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen är fortfarande preliminärt.
4) Avser arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde. Har kostnadsförts som övriga rörelsekostnader.
5) Villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetmål uppfylls. Det sannolika utfallet har beräknats.
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet.
Den 6 december 2010 förvärvade Alfa Laval det italienska företaget Olmi S.p.A., ett ledande företag specialiserat på utveckling och tillverkning av tubvärmeväxlare och luftkylare för nischapplikationer inom petrokemisk, kraftoch olja-/gasindustrin. Förvärvet innebär en utökning av Alfa Lavals produktportfölj. Alfa Laval har för avsikt att skapa ett kompetenscenter baserat på Olmis unika kunnande. Köpeskillingen uppgick till MSEK 714, varav MSEK 546 betalades kontant och MSEK 168 innehålls under en period av 1–6 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 168, men det sannolika utfallet var MSEK 168, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Det sannolika utfallet justerades under 2011 till MSEK 15. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 2, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -548. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades initialt MSEK 171 till patent och ej patenterat kunnande, MSEK 85 till varumärket Olmi och MSEK 37 till upparbetad vinst i produkter i arbete, medan resterande del om MSEK 14 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänförde sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Olmis förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att förvärvsanalysen fastställdes under 2011 har övervärdet för patent och ej patenterat kunnande minskats med MSEK 113 till MSEK 58, övervärdet för varumärket Olmi minskats med MSEK 53 till MSEK 32 och värdet på goodwillen minskats med MSEK 14 till MSEK -. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Övervärdet för upparbetad vinst i produkter i arbete kostnadsförs vartefter lagret omsätts. Olmis nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 302 respektive MSEK 24. Om Olmi hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 971 respektive MSEK 164. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 247.
Den 1 november 2010 förvärvade Alfa Laval Definoxverksamheten av Defontaine. Definox konstruerar och tillverkar ventiler och utrustning i rostfritt stål för livsmedelsproduktion samt till läkemedels- och kosmetikaindustrin.
Definox kommer att fortsätta att erbjuda sitt eget produktsortiment under eget varumärke via eget distributionsnätverk. Definox har kontor och tillverkning i Gétigné i närheten av Nantes i Frankrike samt dotterbolag i USA och Kina. Köpeskillingen uppgick till MSEK 49, varav allt betalades kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 4, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -53. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 4 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 5 till varumärket Definox, medan resterande del om MSEK 3 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till Definoxs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 1. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Definoxs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 33 respektive MSEK 1. Om Definox hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 239 respektive MSEK 12. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 111.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval Astepo S.r.l. i Italien. Företaget är känt för sitt gedigna kunnande inom aseptiska lösningar med nyckelprodukter som fyllningsutrustning för bag-in-box och värmeväxlare till den globala industrin för fruktjuicekoncentrat. Köpeskillingen uppgick till MSEK 61, varav MSEK 34 betalades kontant och MSEK 27 innehålls under en period av 1–2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 27, men det sannolika utfallet var MSEK 27, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Det sannolika utfallet justerades under 2011 till MSEK 10. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 3, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 24 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 15 till varumärket Astepo, medan resterande del om MSEK 26 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Astepos förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 18. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Astepos nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 49 respektive MSEK 1. Om Astepo hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 62 respektive MSEK -1. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 23. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Parma S.r.l.
Den 1 april 2010 förvärvade Alfa Laval 65 procent av aktierna i Si Fang Stainless Steel Products Co. Ltd i Kina, som är ett ledande kinesiskt företag inom flödeshantering. Företaget inriktar sig mot livsmedels- och dryckesmarknaden i Kina med sin produktportfölj som inkluderar hygieniska pumpar, ventiler och installationsmaterial. Si Fang kommer att fortsätta att erbjuda sina egna produkter under sitt eget varumärke och genom sitt eget försäljningsnätverk. Köpeskillingen uppgick till MSEK 121, varav MSEK 82 betalades kontant och MSEK 39 innehölls under en period av 1 år. Den innehållna delen av köpeskillingen var villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöstes. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 39. Det sannolika utfallet var MSEK 39, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Beloppet betalades kontant under 2011. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 13, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -95. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 27 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 16 till varumärket Si Fang, medan resterande del om MSEK 37 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till Si Fangs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den ökats med MSEK 5. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Si Fangs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 138 respektive MSEK 19. Om Si Fang hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 167 respektive MSEK 23. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 420.
Den 6 januari 2010 förvärvade Alfa Laval ett väletablerat servicebolag i USA, som är ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden vad gäller service på plattvärmeväxlare. Företaget kommer att fortsätta som en separat organisation och erbjuda sina egna produkter och service under sitt eget varumärke. Köpeskillingen uppgick till MSEK 226, varav MSEK 145 betalades kontant och MSEK 81 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 81, men det sannolika utfallet är MSEK 81, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 3, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -148. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 134 till företagets varumärke, medan resterande del om MSEK 82 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till företagets förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2011. Övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Företagets nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 163 respektive MSEK 40. Om företaget hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 163 respektive MSEK 40. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 76.
Den 5 januari 2010 förvärvade Alfa Laval Champ Products Inc., i Sarasota, Florida, USA. Företaget är erkänt för sin djupa kunskap inom motorkylning och ses idag som ett ledande företag på den nordamerikanska marknaden. Köpeskillingen uppgick till MSEK 70, varav MSEK 35 betalades kontant och MSEK 35 innehålls under en period av 1-2 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa garantier i avtalet inte utlöses eller att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kunde bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 35, men det sannolika utfallet var MSEK 35, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Det sannolika utfallet justerades under 2011 till MSEK 22. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och har uppgått till MSEK 2, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -37. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 15 till patent och ej patenterat kunnande och MSEK 14 till varumärket Champ, medan resterande del om MSEK 15 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt Champs förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. I samband med att värdet på goodwillen fastställdes under 2011 har den minskats med MSEK 13. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande liksom övervärdet i varumärket skrivs av under 10 år. Champs nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 111 respektive MSEK 11. Om Champ hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 111 respektive MSEK 11. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 88. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Champ Inc.
Dessutom har ytterligare ett mindre förvärv genomförts under 2010: Den 10 februari 2010 förvärvade Alfa Laval det tyska företaget G.S. Anderson GmbH. Köpeskillingen uppgick till MSEK 49, varav MSEK 26 betalades kontant och MSEK 23 innehålls under en period av 1-5 år. Den innehållna delen av köpeskillingen är villkorad av att vissa lönsamhetsmål uppfylls. Utfallet kan bli allt mellan MSEK 0 och MSEK 45, men det sannolika utfallet är MSEK 23, vilket också var det verkliga värdet i och med att den villkorade köpeskillingen skall erläggas kontant. Kostnaderna direkt hänförliga till förvärvet (arvoden för advokater, due diligence och rådgivningsbiträde) kom i tillägg till detta och uppgick till MSEK 1, vilket rapporterades som övriga rörelsekostnader. Påverkan på kassaflödet uppgick därmed till MSEK -27. Av skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade nettotillgångarna allokerades MSEK 35 till patent och ej patenterat kunnande, medan resterande del om MSEK 23 hänfördes till goodwill. Goodwillen hänför sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader samt G.S. Andersons förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Värdet på goodwillen har fastställts under 2011. Övervärdet i patent och icke patenterat kunnande skrivs av under 10 år. G.S. Andersons nettoomsättning och justerade EBITA för 2010 från tidpunkten för förvärvet är MSEK 10 respektive MSEK -8. Om G.S. Anderson hade förvärvats den 1 januari 2010 hade motsvarande siffror varit MSEK 10 respektive MSEK -8. Antalet anställda vid utgången av 2010 uppgick till 10. Under 2010 har bolaget bytt namn till Alfa Laval Dortmund GmbH.
Utbetalning av innehållna köpeskillingar från tidigare förvärv utgör resterande del av kassaflödet avseende förvärv av verksamheter.
Förvärven under 2010 kan sammanfattas på följande sätt:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Olmi | Övriga | Totalt | |||||
| Bokfört | Justering till | Verkligt | Bokfört | Justering till | Verkligt | Verkligt | |
| MSEK | värde | verkligt värde | värde | värde | verkligt värde | värde | värde |
| Materiella anläggningstillgångar | 247 | – | 247 | 53 | – | 53 | 300 |
| Patent och icke patenterat kunnande | – | 171 | 171 | – | 105 | 105 | 276 |
| Varumärken | – | 85 | 85 | – | 184 | 184 | 269 |
| Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter | – | – | – | 1 | – | 1 | 1 |
| Varulager | 285 | 37 | 322 | 158 | – | 158 | 480 |
| Kundfordringar | 160 | – | 160 | 70 | – | 70 | 230 |
| Övriga fordringar | 56 | – | 56 | 31 | – | 31 | 87 |
| Kortfristiga placeringar | 116 | – | 116 | – | – | – | 116 |
| Likvida medel | – | – | – | 10 | – | 10 | 10 |
| Övriga avsättningar | – | – | – | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | -105 | – | -105 | -38 | – | -38 | -143 |
| Förskott och övriga skulder | -261 | – | -261 | -90 | – | -90 | -351 |
| Skatteskulder | – | – | – | -3 | – | -3 | -3 |
| Uppskjuten skatteskuld | – | -91 | -91 | -1 | -87 | -88 | -179 |
| Förvärvade nettotillgångar | 498 | 202 | 700 | 191 | 202 | 393 | 1 093 |
| Goodwill | 14 | 204 | 218 | ||||
| Köpeskilling | -714 | -597 | -1 311 | ||||
| Kostnader direkt hänförliga till förvärven | -2 | -26 | -28 | ||||
| Innehållen del av köpeskilling | 168 | 212 | 380 | ||||
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | – | 10 | 10 | ||||
| Betalning av innehållna belopp från tidigare år | – | -70 | -70 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel | -548 | -471 | -1 019 |
Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS vid tiden för förvärvet. Bortsett från förvärvet av Olmi redovisas de många mindre förvärven under 2010 sammanräknade eftersom en uppdelning per förvärv hade blivit alltför fragmenterad och snarare hade tyngt presentationen än ökat tydligheten.
Ett test för nedskrivningsbehov har gjorts per utgången av 2012, som visar att det inte finns något behov av att skriva ned goodwillen.
Tre av Alfa Lavals rörelsesegment, de tre divisionerna "Equipment", "Process Technology" och "Marine & Diesel" har identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Tranter fungerar visserligen som en separat säljkanal men är föremål för en omfattande samordning avseende inköp och vissa stödfunktioner.
De kassaflödesgenererande enheternas återvinningsvärde baseras på deras nyttjandevärde, vilket fastställs genom att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande tjugo åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period. Denna prognos för de kommande 20 åren baseras på följande komponenter:
Anledningen till att en längre period än 5 år har använts för nuvärdesberäkningen är att företagsledningen anser att 5 år är en för kort period att
använda för en verksamhet där rimligen fortlevnadsprincipen kan appliceras. De antaganden som använts för prognoserna återspeglar tidigare erfarenheter eller information från externa källor.
Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt om 7,36 (7,92) (11,23) procent.
Det existerar inte någon rimligt möjlig förändring i ett viktigt antagande i nedskrivningstestet som skulle innebära att det redovisade värdet skulle överstiga återvinningsvärdet. Anledningen är att återvinningsvärdena med mycket god marginal överstiger de redovisade värdena. Därför redovisas ingen känslighetsanalys.
Alfa Laval har inte några immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder annat än goodwill.
De tre kassagenererande enheterna har allokerats följande goodwillbelopp:
| Totalt | 9 792 | 9 543 |
|---|---|---|
| Marine & Diesel | 3 346 | 4 357 |
| Process Technology | 4 175 | 2 790 |
| Equipment | 2 271 | 2 396 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 3 129 | 2 803 |
| Inköp | 0 | 1 |
| Försäljningar/utrangeringar | -3 | – |
| Omklassificeringar | – | -1 |
| Övervärden | 866 | 317 |
| Omräkningsdifferens | -116 | 9 |
| Utgående balans | 3 876 | 3 129 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 802 | -1 623 |
| Försäljningar/utrangeringar | 2 | – |
| Omklassificeringar | 0 | – |
| Avskrivning på övervärden | -193 | -168 |
| Årets avskrivningar | -3 | -5 |
| Omräkningsdifferens | 63 | -6 |
| Utgående balans | -1 933 | -1 802 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 943 | 1 327 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 223 | 185 |
| Inköp | 11 | 18 |
| Företagsförvärv | – | 44 |
| Försäljningar/utrangeringar | -6 | -20 |
| Omklassificeringar | 3 | 1 |
| Omräkningsdifferens | -7 | -5 |
| Utgående balans | 224 | 223 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -178 | -141 |
| Företagsförvärv | – | -41 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4 | 20 |
| Omklassificeringar | -23 | -1 |
| Årets avskrivningar | -10 | -18 |
| Omräkningsdifferens | 28 | 3 |
| Utgående balans | -179 | -178 |
| Utgående planenligt restvärde | 45 | 45 |
Alfa Laval har inte några internt upparbetade immateriella tillgångar.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 858 | 1 881 |
| Övervärden | – | 957 |
| Omräkningsdifferens | -108 | 20 |
| Utgående balans | 2 750 | 2 858 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -728 | -524 |
| Avskrivning på övervärden | -233 | -201 |
| Omräkningsdifferens | 30 | -3 |
| Utgående balans | -931 | -728 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 819 | 2 130 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 10 095 | 6 505 |
| Goodwill vid förvärv av verksamheter | 734 | 3 706 |
| Nedskrivning av goodwill | -48 | – |
| Omräkningsdifferens | -463 | -116 |
| Utgående balans | 10 318 | 10 095 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -552 | -553 |
| Omräkningsdifferens | 26 | 1 |
| Utgående balans | -526 | -552 |
| Utgående planenligt restvärde | 9 792 | 9 543 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 755 | 2 243 |
| Inköp | 106 | 67 |
| Företagsförvärv | 41 | 208 |
| Försäljningar/utrangeringar | -37 | -15 |
| Omklassificeringar | 69 | 4 |
| Övervärden | – | 247 |
| Omräkningsdifferens | -132 | 1 |
| Utgående balans | 2 802 | 2 755 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 152 | -969 |
| Försäljningar/utrangeringar | 7 | 7 |
| Företagsförvärv | – | -90 |
| Omklassificeringar | -38 | -1 |
| Avskrivning på övervärden | -32 | -29 |
| Årets avskrivningar | -68 | -64 |
| Omräkningsdifferens | 61 | -6 |
| Utgående balans | -1 222 | -1 152 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 580 | 1 603 |
Inom Alfa Laval avser dessa tillgångar normalt sett fastigheter.
Utöver den fastighet som såldes under 2012 har Onnuri ytterligare en fastighet i Sydkorea som är tom och kommer att säljas under inledningen av 2013. Den har
därför omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning med MSEK 9 (-). Alfa Laval Aalborg BV i Spijkenisse i Nederländerna kommer att lämna sina nuvarande lokaler under första halvan av 2013 och flytta till Alfa Lavals kontor i Breda i Nederländerna. Den utrymda fastigheten skall säljas, men förväntas inte kunna säljas inom det närmaste året. En liten fastighet i Frankrike planeras att avyttras. Den är tom och har varit till salu under flera år. Den förväntas inte att kunna säljas inom det närmaste året. Detta innebär att ingen av dessa fastigheter har omklassificerats till omsättningstillgång för försäljning.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 4 494 | 4 305 |
| Inköp | 192 | 224 |
| Företagsförvärv | 37 | 177 |
| Försäljningar/utrangeringar | -108 | -262 |
| Omklassificeringar | 227 | 83 |
| Omräkningsdifferens | -228 | -33 |
| Utgående balans | 4 614 | 4 494 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -3 073 | -2 963 |
| Försäljningar/utrangeringar | 88 | 214 |
| Företagsförvärv | -33 | -98 |
| Omklassificeringar | -80 | -6 |
| Årets avskrivningar | -249 | -253 |
| Omräkningsdifferens | 149 | 33 |
| Utgående balans | -3 198 | -3 073 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 416 | 1 421 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 033 | 1 951 |
| Inköp | 122 | 112 |
| Företagsförvärv | 9 | 58 |
| Försäljningar/utrangeringar | -71 | -107 |
| Omklassificeringar | 20 | 16 |
| Omräkningsdifferens | -81 | 3 |
| Utgående balans | 2 032 | 2 033 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -1 480 | -1 382 |
| Försäljningar/utrangeringar | 58 | 95 |
| Företagsförvärv | -5 | -49 |
| Omklassificeringar | 8 | -14 |
| Avskrivning på övervärden | -29 | -28 |
| Årets avskrivningar | -106 | -98 |
| Omräkningsdifferens | 61 | -4 |
| Utgående balans | -1 493 | -1 480 |
| Utgående planenligt restvärde | 539 | 553 |
| Utgående planenligt restvärde | 150 | 208 |
|---|---|---|
| Utgående balans | 150 | 208 |
| Omräkningsdifferens | -8 | 1 |
| Omklassificeringar | -150 | -92 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | -1 |
| Företagsförvärv | – | 1 |
| Inköp | 100 | 133 |
| Ingående balans | 208 | 166 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Koncernen |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 150 | 151 |
| Omklassificeringar | 2 | – |
| Omräkningsdifferens | -5 | -1 |
| Utgående balans | 147 | 150 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -19 | -13 |
| Årets avskrivningar | -7 | -7 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 1 |
| Utgående balans | -25 | -19 |
| Utgående planenligt restvärde | 122 | 131 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 34 | 34 |
| Omklassificeringar | 0 | 1 |
| Omräkningsdifferens | -1 | -1 |
| Utgående balans | 33 | 34 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -16 | -13 |
| Årets avskrivningar | -3 | -3 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -19 | -16 |
| Utgående planenligt restvärde | 14 | 18 |
LEASADE INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 6 | 6 |
| Inköp | – | 1 |
| Företagsförvärv | – | 1 |
| Försäljningar/utrangeringar | -4 | -1 |
| Omklassificeringar | 0 | -1 |
| Omräkningsdifferens | 1 | 0 |
| Utgående balans | 3 | 6 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående balans | -4 | -4 |
| Försäljningar/utrangeringar | 3 | 1 |
| Företagsförvärv | – | -1 |
| Omklassificeringar | 1 | 1 |
| Årets avskrivningar | -1 | -1 |
| Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
| Utgående balans | -1 | -4 |
| Utgående planenligt restvärde | 2 | 2 |
Leasade fastigheter, maskiner och inventarier avser anläggningstillgångar som leasas och där leasingavtalet ansetts utgöra en finansiell lease. Dessa finansiella leasar kapitaliseras i rapporten över finansiell ställning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Aktier i dotterbolag | – | – | 4 669 | 4 669 |
| Aktier i övriga bolag | 9 | 25 | – | – |
| Totalt | 9 | 25 | 4 669 | 4 669 |
Nedanstående aktiespecifikation innehåller vissa förenklingar, t ex vid ägande i många led eller när ägandet är uppdelat på flera ägare eller vid korsvis ägande. Detta för att inte i onödan tynga framställningen. En komplett aktiespecifikation kan beställas hos Alfa Lavals huvudkontor i Lund eller via Bolagsverket.
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Holding AB | 556587-8062 | Lund, Sverige | 8 191 000 | 100 | 4 461 |
| Alfa Laval NV | Maarssen, Nederländerna | 887 753 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 1 000 000 | 67 | – | |
| Alfa Laval S.A. DE C.V. | Tlalnepantla, Mexiko | 45 057 057 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 1 223 967 | 95 | – | |
| Alfa Laval Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 21 129 068 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A.C.I. | Santiago, Chile | 2 735 | 100 | – | |
| Ashbrook Chile S.A. | Santiago, Chile | 579 999 | 100 | – | |
| Ashbrook Do Brasil Ltda | Pinhais, Brasilien | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Bogota, Colombia | 12 195 | 100 | – | |
| Alfa Laval S.A. | Lima, Peru | 4 346 832 | 100 | – | |
| Alfa Laval Venezolana S.A. | Caracas, Venezuela | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 203 | 81 | – | |
| Alfa Laval Taiwan Ltd | Taipei, Taiwan | 1 499 994 | 100 | – | |
| Alfa Laval (China) Ltd | Hong Kong, Kina | 79 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Jiangyin) Manufacturing Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 75 | – | ||
| Alfa Laval Flow Equipment (Kunshan) Co Ltd | Jiangsu, Kina | 25 | – | ||
| Alfa Laval (Shanghai) Technologies Co Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Wuxi MCD Gasket Co Ltd | Jiang Yin, Kina | 100 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers (Beijing) Co Ltd | Beijing, Kina | 100 | – | ||
| Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Changzhou Henghao Packaging Machinery Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Fu Li Stainless Steel Precision Welded Pipe Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Jiangsu Wintech Stainless Steel Products Co., Ltd | Liyang City, Kina | 65 | – | ||
| Alfa Laval Iran Ltd | Teheran, Iran | 2 199 | 100 | – | |
| Alfa Laval Industry (PVT) Ltd | Lahore, Pakistan | 119 110 | 100 | – | |
| Alfa Laval Philippines Inc. | Makati, Filippinerna | 72 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Singapore Pte Ltd | Singapore | 5 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Thailand) Ltd | Bangkok, Thailand | 792 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Middle East Ltd | Nicosia, Cypern | 40 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Service Operations Qatar LLC | Doha, Qatar | 9 800 | 49 | – | |
| Alfa Laval Benelux NV/SA | Bryssel, Belgien | 98 284 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Sofia, Bulgarien | 100 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 1 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 20 | – | ||
| Alfa Laval Nordic OY | Esbo, Finland | 20 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Vantaa OY | Vanda, Finland | 7 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nederland BV | Maarssen, Nederländerna | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Benelux BV | Maarssen, Nederländerna | 20 000 | 100 | – | |
| Helpman Capital BV | Breda, Nederländerna | 35 578 | 100 | – | |
| Helpman Holding BV | Naarden, Nederländerna | 80 | 100 | – | |
| Alfa Laval Groningen BV | Groningen, Nederländerna | 15 885 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding A/S | Oslo, Norge | 520 000 | 100 | – | |
| PHE Holding AB | 556306-2404 | Lund, Sverige | 2 500 | 100 | – |
| Tranter Heat Exchangers Canada Inc. | Edmonton, Kanada | 100 | 100 | – | |
| Tranter Latin America S.A. de C.V. | Queretaro, Mexiko | 49 999 | 100 | – | |
| Tranter Indùstria de Máquinas e Equipamentos Ltda | Sao Paulo, Brasilien | 100 | – | ||
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 2 432 | 9 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 3 009 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 36 400 | 10 | – | |
| Alfa Laval Korea Holding Company Ltd | Chungnam, Sydkorea | 13 318 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Korea Ltd | Seoul, Sydkorea | 327 600 | 90 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Pusan, Sydkorea | 550 | 100 | – | |
| Onnuri Industrial Machinery Co. Ltd | Masan, Sydkorea | 100 000 | 100 | – | |
| LHE Co. Ltd | Gim Hae, Sydkorea | 4 560 000 | 100 | – | |
| LHE (Qingdao) Heat Exchanger Co. Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Kenus LLP | Almaty, Kazakstan | 90 | – | ||
| Tranter Heat Exchangers Middle East (Cyprus) Ltd | Nicosia, Cypern | 20 000 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 7 130 | 10 | – | |
| Tranter International AB | 556559-1764 | Vänersborg, Sverige | 100 000 | 100 | – |
| Ageratec AB | 556662-3988 | Norrköping, Sverige | 2 723 | 100 | – |
| Breezewind AB | 556773-6532 | Lund, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| OOO Tranter CIS | Moskva, Ryssland | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic AB | 556243-2061 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Corporate AB | 556007-7785 | Lund, Sverige | 13 920 000 | 100 | – |
| Alfa Laval S.A. | San Isidro, Argentina | 64 419 | 5 | – | |
| Definox (Beijing) Stainless Steel Equipment Ltd | Beijing, Kina | 100 | – |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval (Kunshan) Manufacturing Co Ltd | Kunshan, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval (India) Ltd | Poona, Indien | 17 703 076 | 97,5 | – | |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 10 | 0 | – | |
| Tranter India Pvt Ltd | Poona, Indien | 1 | 0 | – | |
| PT Alfa Laval Indonesia | Jakarta, Indonesien | 1 249 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Malaysia) Sdn Bhd | Shah Alam, Malaysia | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kolding A/S | Kolding, Danmark | 40 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nordic A/S | Rödovre, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Copenhagen A/S | Söborg, Danmark | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Nakskov A/S | Nakskov, Danmark | 242 713 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment A/S | Ishoej, Danmark | 61 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg A/S | Aalborg, Danmark | 2 560 972 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltda | Petrópolis, Brasilien | 5 969 400 | 99,5 | – | |
| Aalborg Industries Ltda | Itu, Brasilien | 4 644 373 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Shanghai, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Qingdao Ltd | Jiaozhou City, Kina | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Ltd | Hong Kong, Kina | 99 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg KK | Osaka, Japan | 4 000 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Engineering Bhd | Kuala Lumpur, Malaysia | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Pte Ltd | Singapore | 500 000 | 100 | – | |
| Aalborg Industries Water Treatment Pte Ltd | Singapore | 4 800 000 | 60 | – | |
| Alfa Laval Aalborg (FPS) Pte Ltd | Singapore | 2 250 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval HaiPhong Co. Ltd | HaiPhong, Vietnam | 100 | – | ||
| Alfa Laval Aalborg Oy | Rauma, Finland | 3 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg BV | Spijkenisse, Nederländerna | 7 500 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Nijmegen BV | Nijmegen, Nederländerna | 182 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Nijmegen2 BV | Nijmegen, Nederländerna | 200 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Holding Pty Ltd | North Wyong, Australien | 11 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Pty Ltd | North Wyong, Australien | 225 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 46 700 | 7,7 | – | |
| Alfa Laval Olmi SpA | Suisio, Italien | 500 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Italy Srl | Milano, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Nordic A/S | Oslo, Norge | 100 | 100 | – | |
| Tranter Poland Sp.z.o.o. | Pruszków, Polen | 2 000 | 100 | – | |
| AlfaWall AB | 556723-6715 | Botkyrka, Sverige | 500 | 50 | – |
| Alfa Laval Oilfield C.A. | Caracas, Venezuela | 47 | 19 | – | |
| Alfa Laval Treasury International AB | 556432-2484 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Europe AB | 556128-7847 | Lund, Sverige | 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Lund AB | 556016-8642 | Lund, Sverige | 100 | 100 | – |
| Alfa Laval International Engineering AB | 556039-8934 | Lund, Sverige | 4 500 | 100 | – |
| Alfa Laval Tumba AB | 556021-3893 | Tumba, Sverige | 1 000 | 100 | – |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 27 001 755 | 99 | – | |
| Alfa Laval SIA | Riga, Lettland | 125 | 100 | – | |
| Alfa Laval UAB Ltd | Vilnius, Litauen | 2 009 | 100 | – | |
| Alfa Laval Australia Pty Ltd | Homebush, Australien | 2 088 076 | 100 | – | |
| Tranter Heat Exchanger Pty Ltd | Sydney, Australien | 600 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval New Zeeland Pty Ltd | Hamilton, Nya Zeeland | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding BV | Maarssen, Nederländerna | 60 035 631 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Pty) Ltd | Isando, Sydafrika | 2 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Slovakia S.R.O. | Bratislava, Slovakien | 99 | – | ||
| Alfa Laval Spol S.R.O. | Prag, Tjeckien | 80 | – | ||
| Alfa Laval France SAS | Saint-Priest, Frankrike | 2 000 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval SAS | Saint-Priest, Frankrike | 560 000 | 92,3 | – | |
| Alfa Laval Moatti SAS | Elancourt, Frankrike | 24 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Spiral SAS | Nevers, Frankrike | 79 999 | 100 | – | |
| MCD SAS | Guny, Frankrike | 64 170 | 90 | – | |
| Alfa Laval Vicarb SAS | Grenoble, Frankrike | 200 000 | 100 | – | |
| Canada Inc. | Newmarket, Kanada | 480 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Newmarket, Kanada | 481 600 | 33 | – | |
| SCI du Companil | Grenoble, Frankrike | 32 165 | 100 | – | |
| Alfa Laval HES SA | Lentilly, Frankrike | 150 000 | 100 | – | |
| Packinox SA | Paris, Frankrike | 348 115 | 100 | – | |
| Ziepack SA | Paris, Frankrike | 37 701 | 51 | – | |
| Tranter SAS | Nanterre, Frankrike | 100 | – | ||
| Definox SAS | Lyon, Frankrike | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Holding GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Wiener Neudorf, Österrike | 1 | 100 | – | |
| Tranter Warmetauscher GmbH | Guntramsdorf, Österrike | 100 | – | ||
| Alfa Laval Mid Europe GmbH | Glinde, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Dortmund GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter GmbH | Artern, Tyskland | 1 | 100 | – | |
| Tranter Solarice GmbH | Artern, Tyskland | 67 | – |
| Organisations | Antal | Kapital | Bokfört | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | nummer | Säte | andelar | andel % | värde MSEK |
| Alfa Laval Mid Europe AG | Dietlikon, Schweiz | 647 | 100 | – | |
| Alfa Laval AEBE | Holargos, Grekland | 807 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kft | Budapest, Ungern | 1 | 100 | – | |
| Tranter Kft | Budapest, Ungern | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 1 992 276 | 99 | – | |
| Tranter Srl | Monza, Italien | 100 | – | ||
| Alfa Laval Parma Srl | Parma, Italien | 114 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Polska Sp.z.o.o. | Warszawa, Polen | 7 600 | 100 | – | |
| Alfa Laval Kraków Sp.z.o.o. | Krakow, Polen | 80 080 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | – | ||
| Alfa Laval SRL | Bukarest, Rumänien | 38 566 | 100 | – | |
| Alfa Laval Iberia SA | Madrid, Spanien | 99 999 | 100 | – | |
| Alfa Laval (Portugal) Ltd | Linda-A-Velha, Portugal | 1 | 99 | – | |
| Alfa Laval Holdings Ltd | Camberley, Storbritannien | 14 053 262 | 100 | – | |
| Alfa Laval Eastbourne Ltd | Eastbourne, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval 2000 | Camberley, Storbritannien | 28 106 | 100 | – | |
| Alfa Laval Ltd | Camberley, Storbritannien | 11 700 000 | 100 | – | |
| Rolls Laval Heat Exchangers Ltd | Wolverhampton, Storbritannien | 5 000 | 50 | – | |
| Tranter Ltd | Doncaster, Storbritannien | 10 000 | 100 | – | |
| Newcastle-under-Lyme, | |||||
| Ashbrook Simon-Hartley Ltd | Storbritannien | 2 | 100 | – | |
| Alfa Laval Makine Sanayii ve Ticaret Ltd Sti | Istanbul, Turkiet | 1 | 1 | – | |
| Alfa Laval USA Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval US Holding Inc. | Richmond, Virginia, USA | 180 | 100 | – | |
| Alfa Laval Inc. | Richmond, Virginia, USA | 44 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Air Cooled Exchangers Inc | Broken Arrow, Oklahoma, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Clearview ACE Acquisition Company LLC | Broken Arrow, Oklahoma, USA | 948 306 | 96 | – | |
| Clearview ACE Holdings Inc | Broken Arrow, Oklahoma, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Clearview ACE Acquisition Company LLC | Broken Arrow, Oklahoma, USA | 36 694 | 4 | – | |
| Alfa Laval US Treasury Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| DSO Fluid Handling Inc. | Irvington, New Jersey, USA | 100 | 100 | – | |
| AGC Heat Transfer Inc. | Bristow, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Tranter Inc. | Wichita Falls, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| MCD Gaskets Inc. | Richmond, Virginia, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Hutchison Hayes Separation Inc. | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Champ Inc. | Sarasota, Florida, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Definox Inc. | New Berlin, Wisconsin, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Alfa Laval Aalborg Inc. | Miramar, Florida, USA | 200 | 100 | – | |
| Vortex Ventures Inc | Houston, Texas, USA | 1 000 | 100 | – | |
| Ashbrook Simon-Hartley Operations LP | Houston, Texas, USA | 1 | 100 | – | |
| Alfa Laval Tank Equipment Inc | Exton, Pennsylvania, USA | 1 000 | 100 | – | |
| AO Alfa Laval Potok | Koroljov, Ryssland | 31 077 504 | 100 | – | |
| Alfa Laval Försäkrings AB | 516406-0682 | Lund, Sverige | 50 000 | 100 | – |
| Alfdex AB | 556647-7278 | Botkyrka, Sverige | 1 000 | 50 | – |
| Alfa Laval Support Services Pvt Ltd | Poona, Indien | 99 990 | 100 | – | |
| MCD Nitrile India Pvt Ltd | Falta, Indien | 24 593 | 91 | – | |
| Alfa Laval Ukraine | Kiev, Ukraina | 100 | – | ||
| Alfa Laval SpA | Monza, Italien | 20 124 | 1 | – | |
| Alfa Laval KK | Tokyo, Japan | 1 200 000 | 100 | 208 | |
| Totalt | 4 669 |
| Bolagsnamn | Säte | Antal andelar | Kapital andel % | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|
| Alfa Laval Aalborg Ltda | ||||
| Tractebel | Brasilien | 1 268 | 121 | |
| Elektrobras | Brasilien | 3 981 | 337 | |
| Alfa Laval KK | ||||
| Chugairo | Japan | 5 000 | 84 | |
| Orugano | Japan | 769 | 28 | |
| ADEKA | Japan | 18 992 | 1 060 | |
| LHE Co. Ltd | ||||
| KME | Sydkorea | 10 700 | 30 | 0 |
| Alfa Laval Philippines Inc. | ||||
| Philippine Long Distance Telephone | Filippinerna | 820 | 13 | |
| Alfa Laval Nordic OY | ||||
| As Oy Koivulantie 7A | Finland | 1 | 267 | |
| Suomen Talotekniikka KK | Finland | 10 | 26 | |
| Helsinki Halli | Finland | 4 | 121 | |
| Alfa Laval Vantaa OY | ||||
| Länsi-Vantaan Tenniskeskus | Finland | 4 | 0 | |
| Mikkelin Puhelin Oyj | Finland | 5 | 34 | |
| Alfa Laval Aalborg OY | ||||
| Lännen Puhelin | Finland | 1 | 52 | |
| Alfa Laval France SAS | ||||
| SEMACLA | Frankrike | 10 | 0 | |
| Alfa Laval HES SA | ||||
| Thermothec | Frankrike | 9 130 | 0 | |
| Alfa Laval Parma Srl | ||||
| Parmalat | Italien | 4 413 | 84 | |
| Alfa Laval Benelux BV | ||||
| Bordewes | Nederländerna | 1 | 146 | |
| Helpman Holding BV | ||||
| Helpman Sofia OOD | Bulgarien | 500 | 49 | 5 763 |
| Alfa Laval NV | ||||
| Dalian Haven Automation Co Ltd | Kina | 102 | 43 | 767 |
| Alfa Laval Nordic A/S | ||||
| Storebrand ASA | Norge | 7 629 | 0 | |
| Alfa Laval Corporate AB | ||||
| European Development Capital | ||||
| Corporation (EDCC) NV | Curacao | 36 129 | 0 | |
| Multiprogress | Ungern | 100 | 3 | 0 |
| Kurose Chemical Equipment Ltd | Japan | 180 000 | 11 | 0 |
| Poljopriveda | forna Jugoslavien | 0 | ||
| Tecnica Argo-Industrial S.A. | Mexiko | 490 | 49 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. (preference) | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Adela Investment Co S.A. | Luxemburg | 1 911 | 0 | 0 |
| Mas Dairies Ltd | Pakistan | 125 000 | 5 | 0 |
| Totalt | 8 903 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Råvaror och förnödenheter | 2 113 | 2 371 |
| Varor under tillverkning | 2 137 | 1 955 |
| Färdiga varor och handelsvaror, nyförsäljning | 1 112 | 1 090 |
| Färdiga varor och handelsvaror, reservdelar | 690 | 579 |
| Förskott till leverantörer | 124 | 153 |
| Totalt | 6 176 | 6 148 |
En väsentlig del av reservdelslagret redovisas till verkligt värde.
Inkuransen som belöper på lagret uppgår till och har förändrats enligt följande:
Koncernen
| Omräknings | Återföring av tidigare ned |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | Nedskrivning | skrivning | 31 december |
| År: | ||||||
| 2011 | 957 | -6 | 26 | 212 | -330 | 859 |
| 2012 | 859 | -26 | 2 | 203 | -185 | 853 |
Koncernens varulager redovisas efter avdrag för internvinster i lager på grund av leveranser inom koncernen. Internvinstreserven vid utgången av 2012 uppgår till MSEK 419 (420).
Kundfordringar med en återstående löptid överstigande ett år om MSEK 230 (214) redovisas inte som anläggningstillgångar i och med att de inte är avsedda för stadigvarande bruk.
Kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. Reserven för osäkra fordringar uppgår till och har förändrats enligt följande:
| Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Outnyttjade | ||||||||
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av be - |
Ianspråk tagna |
belopp som åter |
Ändringar i diskonterings |
||||
| MSEK | 1 januari | differens | Förvärvat | fintliga avsättningar | belopp | förts | räntan 31 December | |
| År: | ||||||||
| 2011 | 280 | -4 | 25 | 151 | -41 | -59 | 0 | 352 |
| 2012 | 352 | -12 | 1 | 106 | -54 | -53 | 0 | 340 |
Beloppet av förfallna kundfordringar är en indikation på risken bolaget löper att i slutändan hamna i en situation med osäkra fordringar. Procentsatsen är i relation till det totala beloppet av kundfordringar.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | % | 2011 | % |
| Förfallna: | ||||
| Maximalt 30 dagar | 494 | 9,5 | 504 | 9,9 |
| Mer än 30 dagar men | ||||
| maximalt 90 dagar | 315 | 6,0 | 269 | 5,3 |
| Mer än 90 dagar | 350 | 6,7 | 330 | 6,5 |
| Totalt | 1 159 | 22,2 | 1 103 | 21,7 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Växelfordringar | 304 | 286 |
| Finansiell leasingfordran | 11 | 2 |
| Övriga fordringar | 783 | 900 |
| Totalt | 1 098 | 1 188 |
| Varav fordringar med en åter | ||
| stående löptid överstigande ett år: | ||
| Växelfordringar | 4 | 2 |
| Övriga fordringar | 21 | 23 |
| Totalt | 25 | 25 |
| FÖRDELAT PÅ TYP | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Förutbetalda kostnader | 161 | 141 |
| Upplupna intäkter | 39 | 33 |
| Totalt | 200 | 174 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Placeringar hos banker | 283 | 304 |
| Obligationer och andra värdepapper | 131 | 93 |
| Övriga placeringar | 13 | 86 |
| Totalt | 427 | 483 |
| Varav fordringar med en åter stående löptid överstigande ett år: |
||
| Placeringar hos banker | 94 | 42 |
| Övriga placeringar | 5 | 10 |
| Totalt | 99 | 52 |
Posten kassa och bank i rapporten över finansiell ställning och i kassaflödesrapporten utgörs främst av banktillgodohavanden. Kassa och bank inkluderar ett banktillgodohavande hos det tidigare börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om cirka MSEK 59 (68). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 97,5 (88,8) procent.
Koncernen har förmånsbaserade utfästelser till anställda och före detta anställda och deras efterlevande. Förmånerna avser ålderspension, efterlevandepension, sjukpension, hälsovård och uppsägningslön.
Dessa förmånsbestämda planer finns i Österrike, Belgien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexico, Nederländerna, Norge, Filippinerna, Sydafrika, Sverige, Taiwan, Storbritannien och USA. De flesta planerna har stängts för nya deltagare och ersatts med premiebaserade planer för nyanställda. De belopp som redovisas som omklassificerade avser planer som har omklassificerats mellan förmånsbestämda och premiebestämda planer enligt IAS 19.
Den följande tabellen visar hur den förmånsbestämda nettoutfästelsen framkommer som nuvärdet av de olika förmånsbestämda planerna, med avdrag för de oredovisade aktuariella förlusterna, de oredovisade kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare år och förvaltningstillgångarnas verkliga värde.
Om nettot av ackumulerade ej beaktade aktuariella vinster och förluster vid utgången av föregående år är utanför en 10 procents korridor beräknad som det större av nuvärdet av den förmånsbaserade utfästelsen eller verkligt värde på förvaltningstillgångarna, så skall överskjutande del beaktas över återstående tjänstgöringsperiod hos de anställda som omfattas av planen.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, ej tryggade | -1 005 | -928 | -873 | -934 | -1 141 |
| Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser, tryggade | -3 171 | -2 976 | -2 702 | -2 838 | -2 429 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -4 176 | -3 904 | -3 575 | -3 772 | -3 570 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 1 223 | 1 038 | 727 | 814 | 745 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 3 | 3 | 8 | 1 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 2 504 | 2 357 | 2 233 | 2 166 | 1 974 |
| Bruttoutfästelse | -446 | -506 | -612 | -784 | -850 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -446 | -506 | -612 | -784 | -850 |
Alfa Laval har inga väsentliga erfarenhetsmässiga justeringar avseende de förmånsbaserade utfästelserna eller förvaltningstillgångarna.
Nettokostnaden för de förmånsbestämda planerna beskriver de olika kostnadselementen i planerna och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna. Nettokostnaden redovisas i rapporten över koncernens totala resultat på de rader där personalkostnader redovisas. Räntekostnaden och den förväntade avkastningen är inte del av finansnettot, utan bara ett sätt att kategorisera komponenterna i nettokostnaden.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -54 | -43 | -33 |
| Räntekostnader | -158 | -170 | -176 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 120 | 129 | 126 |
| Aktuariella förluster | -94 | -57 | -67 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 10 | 11 | 3 |
| (-) kostnad/(+) intäkt | -176 | -130 | -147 |
Följande tabell visar hur nuvärdet av de förmånsbestämda utfästelserna har förändrats under året och listar de olika komponenterna i förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Nuvärdet av utfästelser vid årets början | -3 904 | -3 575 | -3 772 |
| Omräkningsdifferens | 144 | -27 | 271 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -54 | -43 | -33 |
| Räntekostnader | -158 | -170 | -176 |
| Avgifter från anställda | -3 | -4 | -4 |
| Årets förändring i aktuariella förluster | -383 | -277 | -61 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 | 0 |
| Effekten av reduceringar och regleringar | 10 | 11 | 3 |
| Utbetalda ersättningar | 172 | 181 | 197 |
| (-) skuld vid årets slut | -4 176 | -3 904 | -3 575 |
Följande tabell visar hur det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna har utvecklats under året och listar komponenterna i förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar vid årets början | 2 357 | 2 233 | 2 166 |
| Omräkningsdifferens | -75 | 14 | -162 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 183 | 230 | 201 |
| Avgifter från anställda | 3 | 4 | 4 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 208 | 57 | 221 |
| Utbetalda ersättningar | -172 | -181 | -197 |
| (+) tillgång vid årets slut | 2 504 | 2 357 | 2 233 |
De förväntade avgifterna från arbetsgivaren till planerna under 2013 uppgår till MSEK 117.
Nedanstående tabell visar hur den förmånsbestämda nettoskulden har ändrats och de faktorer som påverkat förändringen.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Förmånsbaserad netto skuld/tillgång vid årets början | -506 | -612 | -784 |
| Omräkningsdifferens | 29 | -6 | 115 |
| Nettokostnader | -176 | -130 | -147 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 183 | 230 | 201 |
| Förändring av oredovisat aktuariellt resultat | 24 | 12 | 3 |
| Förändring av oredovisade kostnader för tidigare tjänstgöring | – | 0 | 0 |
| Förändring av ej kvalificerade tillgångar | – | 0 | 0 |
| (-) skuld/(+) tillgång vid årets slut | -446 | -506 | -612 |
Förvaltningsbruttotillgångarna och de förmånsbestämda bruttoutfästelserna i varje plan skall rapporteras som ett nettobelopp. Följande tabell visar hur nettotillgången och nettoskulden beräknas.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Tillgångar | |||
| Verkligt värde av planens tillgångar | 2 504 | 2 357 | 2 233 |
| Exklusive ej kvalificerade tillgångar | – | 0 | 0 |
| 2 504 | 2 357 | 2 233 | |
| Nettning | -2 121 | -2 011 | -1 998 |
| Tillgång i rapporten över finansiell ställning | 383 | 346 | 235 |
| Skulder | |||
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser vid årets slut | -4 176 | -3 904 | -3 575 |
| Oredovisade aktuariella förluster | 1 223 | 1 038 | 727 |
| Oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 3 | 3 | 3 |
| -2 950 | -2 863 | -2 845 | |
| Nettning | 2 121 | 2 011 | 1 998 |
| Avsättning i rapporten över finansiell ställning | -829 | -852 | -847 |
De vägda genomsnitten för de mer väsentliga aktuariella antaganden som använts på balansdagen innefattar:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Procent | 2012 | 2011 | 2010 |
| Diskonteringsräntan | 4 | 4 | 5 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6 | 6 | 6 |
| Förväntad löneökningstakt | 3 | 3 | 3 |
| Förändringar av sjukvårdskostnader | 8 | 8 | 8 |
| Ändring av index för framtida ökningar av ersättningar | 3 | 3 | 3 |
Förändringar av sjukvårdskostnaderna har en signifikant inverkan på kostnaderna och nivån på utfästelserna för förmånsbaserade utfästelser. Om sjukvårdskostnaderna förändras med en procent får det följande resultateffekt räknat på förhållandena per utgången av året:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | ||
| Förändring | 1% ökning | 1% minskning | 1% ökning | 1% minskning |
| Effekt på: | ||||
| Kostnader för tjänstgöring under | ||||
| innevarande år och räntekostnader | -2 | 2 | -2 | 2 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser | -48 | 37 | -46 | 39 |
Följande tabell visar hur de förmånsbaserade pensionsplanerna fördelar sig mellan olika länder.
| USA | Stor britannien |
Neder länderna |
Tyskland | Norge | Italien | Belgien | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| -589 | – | – | -169 | – | -35 | – | -212 | -1 005 |
| -939 | -1 638 | -290 | – | -116 | – | -72 | -116 | -3 171 |
| -1 528 | -1 638 | -290 | -169 | -116 | -35 | -72 | -328 | -4 176 |
| 594 | 483 | 54 | 41 | 38 | – | 15 | -2 | 1 223 |
| – | – | – | – | – | – | 0 | 3 | 3 |
| 704 | 1 284 | 264 | – | 90 | – | 56 | 106 | 2 504 |
| -230 | 129 | 28 | -128 | 12 | -35 | -1 | -221 | -446 |
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| -230 | 129 | 28 | -128 | 12 | -35 | -1 | -221 | -446 |
| -61 | -44 | -10 | -29 | -5 | -1 | -4 | -22 | -176 |
| -73 | -292 | -63 | -20 | -20 | – | -6 | -32 | -506 |
| -19 | -23 | -6 | -5 | -2 | – | -1 | -12 | -68 |
| -48 | – | – | – | – | – | – | – | -48 |
| -2 | – | – | – | – | – | – | – | -2 |
| -33 | ||||||||
| -5 | ||||||||
| 564 | 0 | 122 | 12 | 26 | – | 34 | 2 723 | 3 481 |
| 155 | 148 | – | – | – | 478 | – | 14 | 795 |
| 298 | 568 | 190 | 21 | – | – | 43 | 4 | 1 124 |
| 2 037 | 578 | 65 | 333 | 34 | – | – | 125 | 3 172 |
| 3 054 | 1 294 | 377 | 366 | 60 | 478 | 77 | 2 866 | 8 572 |
| 13 | 11 | 22 | 4 | 10 | – | 18 | 14 | 14 |
| -12 -2 |
-11 0 |
-3 0 |
– 0 |
-1 0 |
– 0 |
-1 0 |
-5 -3 |
* i övrigt lika
| Omräknings | Nya avsättningar och ökning av befintliga |
Ian språktagna |
Outnyttjade belopp som |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december | ||||||
| 1 176 | ||||||
| 192 | ||||||
| 220 | ||||||
| 90 | 0 | – | 31 | -54 | -1 | 66 |
| 212 | -2 | 5 | 10 | -57 | -1 | 167 |
| 232 | -1 | 51 | 212 | -123 | -60 | 311 |
| 2 128 | -4 | 204 | 1 002 | -929 | -269 | 2 132 |
| 1 496 | 1 612 | |||||
| 632 | 520 | |||||
| 1 176 | -28 | 1 | 503 | -382 | -114 | 1 156 |
| 167 | ||||||
| 191 | ||||||
| 66 | ||||||
| 187 | ||||||
| 309 | ||||||
| 2 076 | ||||||
| 1 603 | ||||||
| 520 | 473 | |||||
| 1 januari 1 233 195 166 192 220 66 167 311 2 132 1 612 |
differens 0 -1 0 -6 -2 -2 -3 -9 -50 |
Förvärvat 146 2 – – – – – – 1 |
avsättningar 543 52 154 50 100 27 45 151 876 |
belopp -581 -37 -77 -35 -106 -15 -21 -130 -689 |
återförts -165 -19 -23 -34 -21 -10 -1 -14 -194 |
Outnyttjade belopp som återförts avser bland annat ändrade klassificeringar och återföring av under tidigare år avsatta reserver som ej utnyttjats. Varje typ av avsättning omfattar alltifrån ett fåtal till ett stort antal olika poster. Det är därför inte görligt eller speciellt meningsfullt att specificera avsättningarna
post för post. Som framgår ovan förväntas den klart övervägande delen av avsättningarna leda till utbetalningar inom det närmaste året.
Reklamationer avser reklamationer från kunder enligt villkoren i utställda garantier. Reklamationerna gäller tekniska problem med de levererade produkterna eller att utlovad prestanda inte kunnat uppnås.
Eftersläpande kostnader är dels kostnader som är kända men inte debiterade vid faktureringstillfället, dels kostnader som är okända men förväntade vid faktureringstillfället. Reserven för eftersläpande kostnader belastar kostnad sålda varor för att få en korrekt periodisering av bruttomarginalen.
Reserver för omstrukturering avser i regel nedläggning av anläggningar eller nedläggning eller flyttning av produktionslinjer, verksamheter, funktioner etc. eller nerdragning av antalet anställda i samband med en konjunkturnedgång. Avsättningarna för omstrukturering påverkar ungefär 320 (550) anställda.
Reserven för förlustorder avser order där en negativ bruttomarginal förväntas. Reservering sker så snart en slutlig förlust på ordern kan förväntas. Detta kan i undantagsfall ske redan vid det tillfälle ordern tas. Normalt avser denna reserv större och komplexa order där den slutgiltiga marginalen är mer osäker.
Reserven för stämningar avser pågående eller förväntade rättstvister. Reserven täcker förväntade juridiska kostnader och förväntade belopp för skadestånd eller förlikningar. Övrigt avser diverse avsättningar som inte faller under någon av ovanstående kategorier.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Kreditinstitut | 2 446 | 1 485 |
| Svensk Exportkredit | 1 723 | 1 787 |
| Europeiska Investeringsbanken | 1 120 | 1 162 |
| Riktad låneemission | 714 | 758 |
| Kapitaliserade finansiella leasar | 97 | 118 |
| Räntebärande pensionsskulder | 1 | 1 |
| Total låneskuld | 6 101 | 5 311 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | -1 831 | -2 047 |
| Finansiell nettoskuld | 4 270 | 3 264 |
Kassa, bank och kortfristiga placeringar inkluderar banktillgodohavanden och placeringar hos det tidigare börsnoterade dotterbolaget Alfa Laval (India) Ltd om MSEK 174 (139). Bolaget är inte ett helägt dotterbolag till Alfa Laval koncernen. Det ägs till 97,5 (88,8) procent.
Lånen från kreditinstitut och den riktade låneemissionen fördelas på valutor enligt följande:
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kortfristigt | Långfristigt | |||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Valuta: | ||||
| BRL | 12 | 11 | – | – |
| CNY | 4 | 38 | – | – |
| DKK | 1 | 2 | 11 | 12 |
| EUR | 178 | 34 | 3 257 | 4 443 |
| INR | 11 | 8 | – | 14 |
| SEK | 95 | – | – | – |
| USD | 94 | 38 | 2 340 | 591 |
| Övrigt | 0 | 1 | – | – |
| Totalt | 395 | 132 | 5 608 | 5 060 |
| Varav förfallande efter fem år: | 1 981 | 2 055 |
Förfallostrukturen för lånen framgår av stapeldiagrammet i avsnittet "Likviditetsrisk och refinansieringsrisk" under Finansiella risker.
Alfa Laval har ett låneavtal om MEUR 301 och MUSD 420, motsvarande MSEK 5 324 med ett banksyndikat. Per 31 december 2012 utnyttjades MSEK 1 784 av faciliteten. Faciliteten löper till april 2016, med en ettårig förlängningsoption.
Räntan baseras på tillämplig IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA och hur mycket av lånefaciliteten som utnyttjas enligt följande beskrivning.
| Räntetillägg vid | |||
|---|---|---|---|
| Nettoskulden/EBITDA | 0–33% utnyttjade |
>33–66% utnyttjade |
>66% utnyttjade |
| >2,50 - ≤2,75 | 1,00% | 1,15% | 1,30% |
| >2,00 - ≤2,50 | 0,75% | 0,90% | 1,05% |
| ≤2,00 | 0,55% | 0,70% | 0,85% |
Tillägget är vid utgången av året 55 räntepunkter. Motsvarande tillägg vid utgången av 2011 och 2010 var 55 respektive 25 räntepunkter.
I samband med förvärvet av Tranter ingick Alfa Laval ett bilateralt låneavtal med SHB om MEUR 25, motsvarande MSEK 215. Lånet förfaller i december 2013. Räntan baseras på IBOR plus ett tillägg som baseras på relationen mellan nettoskulden och EBITDA enligt följande beskrivning.
| Nettoskulden/EBITDA | Räntetillägg |
|---|---|
| >2,50 – ≤2,75 | 0,525% |
| >2,00 – ≤2,50 | 0,450% |
| ≤2,00 | 0,375% |
Tillägget är vid utgången av året 37,5 (37,5) (37,5) räntepunkter.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånen har kapitaliserats och periodiseras över lånens löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 17 (21). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -4 (-3) (-0).
Alfa Laval har ett bilateralt banklån från Svensk Exportkredit fördelat på ett lån om MEUR 100 som förfaller 2014 och ett lån om MEUR 100 som förfaller 2021, totalt motsvarande MSEK 1 723. Lånen löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 55 punkter respektive 95 räntepunkter.
Alfa Laval har också ett bilateralt banklån från Europeiska Investeringsbanken om MEUR 130, motsvarande MSEK 1 120. Lånet förfaller 2018. Lånet löper med rörlig ränta baserad på IBOR plus ett tillägg om 70 räntepunkter.
Det syndikerade lånet och de bilaterala låneavtalen löper med rörlig ränta. Per utgången av 2012 och 2011 löpte lånen med räntor i intervallet 0,74% – 1,27% respektive 1,71% – 2,63%. Per utgången av 2010 var räntan på det bilaterala låneavtalet 1,65 procent. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet 2012 till 1,74 (2,74) (2,50) procent. Koncernen har valt att säkra 36 (45) (60) procent av lånen till fast ränta, med en löptid om 26,3 månader. Den genomsnittliga ränte- och valutabindningsperioden inklusive derivat uppgick till 12,8 (19,2) månader vid utgången av 2012.
2006 gjorde Alfa Laval en riktad låneemission i USA. Erbjudandet blev övertecknat och stängdes på MUSD 110 motsvarande MSEK 714. Lånet förfaller i april 2016. Räntan baserades på amerikanska statsobligationer plus en marginal om 95 räntepunkter, vilket gav en fast ränta om 5,75 procent. Lånet lyftes den 27 april 2006.
Transaktionskostnaderna vid upptagandet av lånet har kapitaliserats och periodiseras över lånets löptid. Vid utgången av året uppgick kapitalbeloppet till MSEK 1 (2). Årets periodiserade kostnad uppgår till MSEK -0 (-0) (-0).
Till det syndikerade lånet och det bilaterala låneavtalet är länkat tre finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad samt skuldsättningsgraden, se nedanstående tabell.
Till den riktade låneemissionen är länkat två finansiella villkor som måste vara uppfyllda under lånets löptid. Dessa villkor avser relationen mellan nettoskulden och EBITDA och mellan EBITDA och total räntekostnad, se nedanstående tabell.
Om villkoren inte är uppfyllda äger långivarna rätt att säga upp lånen, förutsatt att villkorsbrottet inte är tillfälligt. Alfa Laval har uppfyllt villkoren med god marginal alltsedan lånen togs upp.
| Koncernen | Finansiella villkor | Utfall | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Syndikerat lån & bilateralt |
Riktad låne |
||||
| Gånger | låneavtal | emission | 2012 | 2011 | 2010 |
| Nettoskuld / EBITDA |
<2,75 | < 3,00 | 0,8 | 0,6 | -0,1 |
| EBITDA / total räntekostnad |
>3,00 | >3,00 | 21,6 | 27,7 | 35,4 |
| Skuldsätt ningsgrad |
<1,70 | N/A | 0,28 | 0,22 | -0,04 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Finansiell leasingskuld | 97 | 118 |
| Övriga ej räntebärande kortfristiga skulder | 1 284 | 1 238 |
| Totalt | 1 381 | 1 356 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Upplupna sociala kostnader | 272 | 286 |
| Upplupna avgångsvederlag | 139 | 141 |
| Upplupna räntekostnader | 13 | 19 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 276 | 1 256 |
| Förutbetalda intäkter | 19 | 29 |
| Totalt | 1 719 | 1 731 |
| Varav med en återstående | ||
| löptid överstigande ett år: | ||
| Upplupna sociala kostnader | 29 | 28 |
| Upplupna avgångsvederlag | 97 | 98 |
| Övriga upplupna kostnader | 2 | 34 |
| Totalt | 128 | 160 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ställda säkerheter | ||
| Övriga ställda panter | 10 | 51 |
| Totalt | 10 | 51 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Diskonterade växlar | 38 | 42 |
| Fullgörandegarantier | 1 338 | 1 305 |
| För joint ventures | 33 | 33 |
| Övriga eventualförpliktelser | 606 | 342 |
| Totalt | 2 015 | 1 722 |
Per den 31 december 2012 har koncernen sålt fordringar med regressrätt om totalt MSEK 38 (42). Dessa visas som diskonterade växlar ovan.
Övriga eventualförpliktelser avser bland annat anbudsgarantier, betalningsgarantier till leverantörer och garantier för av kunden innehållna belopp.
Tetra Pak inom Tetra Laval gruppen är Alfa Lavals enskilt största kund med 3,3 (3,9) (4,0) procent av nettoomsättningen. Tetra Pak ingick i juni 1999 ett inköpsavtal med Alfa Laval som reglerar distribution, forskning och utveckling, marknads- och försäljningsinformation och bruk av varumärken och immateriella rättigheter. Följande områden skall löpande överenskommas mellan företrädare för parterna: produkter som täcks av avtalet, priser och rabatter på dessa produkter, geografiska områden och produktområden där Tetra Pak är Alfa Lavals primära distributör, rätten för Tetra Pak att sätta sitt varumärke på Alfa Lavals produkter, försäljningsmål för Tetra Pak i angivna geografiska områden, produkter och teknologier som är föremål för gemensam forskning och utveckling och rätten till forskningsresultatet samt användandet av marknads- och försäljningsinformation. Avtalet tar sikte på de applikationer inom flytande livsmedel där Tetra Pak har en naturlig marknadsnärvaro genom leveranser av förpackningsutrustning och förpackningsmaterial.
Avtalet förlängdes med två år från 31 december 2012. Det löper med 12 månaders uppsägningstid. De priser som Tetra Pak erhåller är inte lägre än de priser som Alfa Laval kunde ha fått vid försäljning till en jämförbar tredje part. Priserna sätts kalenderårsvis.
Alfa Laval hyr ut lokaler till DeLaval i Ryssland. Den totala hyresintäkten för detta uppgår till MSEK 2 (2) (4).
I Alfa Laval AB:s styrelse sitter två företrädare för Tetra Laval – Jörn Rausing och Finn Rausing.
Alfa Laval koncernen har vid utgången av året följande balansposter mot bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Fordringar: | ||
| Kundfordringar | 140 | 64 |
| Övriga fordringar | 3 | 74 |
| Skulder: | ||
| Leverantörsskulder | 0 | 1 |
| Övriga skulder | 16 | 24 |
Alfa Laval koncernen har haft följande transaktioner med bolag inom Tetra Laval gruppen (Tetra Pak och DeLaval).
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 974 | 1 121 | 985 |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 2 | 4 |
Alfa Laval äger 50 procent i tre olika samriskföretag: Rolls Laval Heat Exchangers Ltd med Rolls Royce som partner, Alfdex AB med Haldex som partner och AlfaWall AB med Wallenius som partner.
Dessa joint ventures ingår i koncernens finansiella ställning med följande tillgångar och skulder samt i koncernens totala resultat med följande intäkter och kostnader:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Omsättningstillgångar | 54 | 51 |
| Anläggningstillgångar | 11 | 6 |
| Kortfristiga skulder | 30 | 32 |
| Långfristiga skulder | 8 | 6 |
Koncernen
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 131 | 119 | 1 |
| Övriga rörelseintäkter | 29 | 16 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | -57 | -44 | -25 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Resultatposter | |||
| Intäktsförda uppdrags | |||
| ersättningar | 2 024 | 1 827 | 641 |
| Nedlagt arbete på | |||
| pågående projekt | |||
| Summan av uppdragsutgifter | |||
| och redovisade vinster (med | |||
| avdrag för redovisade förluster) | 2 364 | 1 958 | 926 |
| Tillgångar | |||
| Av kunden innehållna belopp | 72 | 71 | 46 |
| Fordringar på kunder för | |||
| pågående arbeten | 392 | 404 | 301 |
| Skulder | |||
| Erhållna förskott | 705 | 484 | 353 |
| Skulder till kunder för | |||
| pågående arbeten | 175 | 241 | 45 |
Alfa Laval har ingått icke uppsägningsbara operationella leasingavtal huvudsakligen avseende lokaler och finansiella leasingavtal gällande maskiner och inventarier med avtalstider om 1-20 år. Leasingavgiften avseende icke uppsägningsbara operationella hyresavtal avseende lokaler har uppgått till MSEK 326 (304) (284). Koncernen har under året ingått finansiella leasar med ett kapitaliserat värde om MSEK - (1). Se not 18 för upplysning om kapitaliserat värde på finansiella leasar.
De framtida minimileaseavgifterna avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER |
|---|
| FÖR OPERATIONELLA LEASAR |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Förfall under år: | |||
| 2011 | N/A | N/A | 256 |
| 2012 | N/A | 321 | 217 |
| 2013 | 312 | 274 | 176 |
| 2014 | 250 | 205 | 140 |
| 2015 | 209 | 169 | 125 |
| 2016 | 139 | 117 | N/A |
| 2017 | 114 | N/A | N/A |
| Senare | 157 | 195 | 187 |
| Totalt | 1 181 | 1 281 | 1 101 |
De framtida minimileaseavgifterna avseende finansiella leasingavtal och dessa nuvärden, fördelat på förfallotidpunkter uppgår till:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileasingav | Nuvärdet av | ||||||
| gifter för finansiella leasar | finansiella leasar | ||||||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2012 | 2011 | 2010 | |
| Förfall | |||||||
| under år: | |||||||
| 2011 | N/A | N/A | 21 | N/A | N/A | 21 | |
| 2012 | N/A | 18 | 18 | N/A | 18 | 17 | |
| 2013 | 17 | 17 | 17 | 16 | 16 | 16 | |
| 2014 | 15 | 16 | 16 | 15 | 14 | 14 | |
| 2015 | 14 | 15 | 15 | 13 | 13 | 13 | |
| 2016 | 13 | 13 | N/A | 12 | 11 | N/A | |
| 2017 | 10 | N/A | N/A | 10 | N/A | N/A | |
| Senare | 28 | 39 | 51 | 24 | 31 | 44 | |
| Totalt | 97 | 118 | 138 | 90 | 103 | 125 |
FÖRDELAT PÅ TYP
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
| Utdelningar från dotterbolag | – | 1 679 | 2 288 |
| Mottagna koncernbidrag | 596 | 405 | 1 154 |
| Totalt | 596 | 2 084 | 3 442 |
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 3,50 (3,25) per aktie motsvarande totalt SEK 1 468 097 102 (1 363 233 024) och att resterande vinstmedel om SEK 6 817 374 353 (8 304 831 976) balanseras i ny räkning.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Vår revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivits den 4 mars 2013.
Staffan Landén Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Alfa Laval AB (publ), org.nr 556587-8054
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Alfa Laval AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 47–127.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer rapporten över resultat och rapporten över finansiell ställning för moderbolaget samt rapporten över totalresultat och rapporten över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Alfa Laval AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Staffan Landén Auktoriserad revisor Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor
| Styrelseordförandens inledning | 129 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport 2012 | 130 |
| Regelverk | 130 |
| Aktien och ägarbilden | 130 |
| Årsstämman | 130 |
| Årsstämman för 2011 | 130 |
| Valberedning | 131 |
| Styrelse | 131 |
| Utskott | 133 |
| Bolagets revisorer | 133 |
| Ersättning till revisorer | 133 |
| Styrelse och revisorer | 134 |
| VD och övriga i den | |
| verkställande ledningen | 136 |
| Ansvarsområden | 136 |
| Ledningsgruppsmöten under 2012 | 136 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 137 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 138 |
| Kontrollmiljö | 138 |
| Riskbedömning | 138 |
| Kontrollstrukturer | 138 |
| Information och kommunikation | 139 |
| Uppföljning | 139 |
| Revisors yttrande om | |
| bolagsstyrningsrapporten | 139 |
2012 var ett år som präglades av fortsatt oro på de finansiella marknaderna samt makroeko nomiska och politiska problem i olika delar av världen, en utmanande miljö att verka i. För Alfa Lavals del innebar det ett år då styrningen skedde med en fot på gasen och en på bromsen. Det kostnadsbesparingsprogram som aviserades mot slutet av 2011 implementerades, samtidigt som vi selektivt fortsatte våra satsningar på marknader vi bedömer kommer att visa tillväxt på lång sikt. Allt ett led i våra ansträngningar och ambitioner att säkerställa en fortsatt lönsam utveckling för bolaget. De strukturella drivkrafter som verkar i världen i form av en förbättrad levnadsstandard i snabbväxande regioner, fortsatt världshandel, ett ökat behov av energi samt utökad reglering på miljöområdet, är drivkrafter vi är övertygade kommer att gynna Alfa Laval framöver. Därför satsar vi på olika initiativ för att säkerställa att vi på bästa sätt tar till vara de möjligheter som bjuds på dessa områden, organiska såväl som förvärvade, samtidigt som vi satsar på att skapa våra egna möjligheter genom fortsatt fokus på forskning och utveckling.
Styrelsearbetet har under året präglats av dessa avvägningar. Hållbarhetsfrågor har högsta prioritet hos Alfa Laval och under året reviderade vi våra affärsprinciper samt bildade ett affärsetiskt råd med koncernchefen som ordförande för att säkerställa implementeringen. Revideringen av affärsprinciperna skedde mot bakgrund av att både FN och OECD publicerat nya riktlinjer. Vi genomförde en konsultationsprocess, såväl internt som externt, ett förankringsarbete som inkluderade fackliga representanter, aktieägare, ledning liksom hållbarhetsanalytiker, innan de nya riktlinjerna slutligen kunde godkännas. Vidare förnyades även miljömålen för produktionen.
I en föränderlig omvärld som präglas av ovisshet är transparens extra viktigt. Det är angeläget att ett bolag kan visa att det uppträder etiskt, enligt lagen och med ägarnas intresse för ögonen. Vår bolagsstyrningsrapport syftar till att sprida ljus över hur styrningen inom Alfa Laval fungerar, tydliggöra strukturen, förklara ansvarsfördelningen samt berätta vilka kontrollinstanser som finns på plats för att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas investeringar. Vi hoppas med andra ord kunna förmedla den information som ägarna behöver för att kunna avgöra hur vi förvaltar det ansvar som ålagts oss.
Lund i mars 2013
Anders Narvinger Styrelsens ordförande
Nedan presenteras Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport för 2012, granskad av bolagets revisorer. Rapporten beskriver fördelningen av ansvar inom Alfa Laval samt även hur bolagets tre beslutsorgan – årsstämma, styrelse och verkställande direktör – agerar och interagerar.
Alfa Laval är ett publikt bolag, noterat på Nasdaq OMX Stockholm, och dess styrning lyder därför under en rad lagar och regler. De viktigaste omfattar svensk aktiebolagslag, årsredovisningslagen, börsens regler samt Svensk Kod för bolagsstyrning (i fortsättningen kallad Koden). Endast i ett specifikt avseende utgör Alfa Lavals modell för styrning en avvikelse från Koden. Avvikelsen och dess förklaring återfinns under avsnittet "Valberedning", på sidan 131.
De externa reglerna kompletteras av interna. Bland dessa återfinns bolagets affärsprinciper, styrande dokument såsom riktlinjer och instruktioner samt även processer för kontroll och riskhantering. Vidare regleras styrelsens och VD:s arbete av deras arbetsordningar.
Alfa Laval hade, per den sista december 2012, 419 456 315 utestående aktier, fördelade på 34 629 aktieägare, enligt Euroclear Swedens aktiebok. Varje aktie motsvarar en röst. Tetra Laval var den enskilt största ägaren med
26,1 procent och den enda ägaren vars innehav översteg 10 procent. Näst största ägare var Alecta Pensionsförsäkring med 6,7 procent, följt av Foundation Asset Management med ett innehav på 6,0 procent. Juridiska personer stod för drygt 94 procent, medan fysiska personer stod för resten. Ur ett geografiskt perspektiv fanns följande länder med bland de fem största, som ägare: Sverige, Nederländerna, USA, Storbritannien och Luxemburg. Mer om Alfa Lavals aktie och ägarbilden, finns att läsa i aktieavsnittet på sidorna 10 och 11.
Årsstämman är Alfa Lavals högsta, beslutande organ. Alla aktieägare har rätt att delta och varje aktie har en röst. De flesta förslag som tas upp till stämman beslutas med enkel majoritet. Det finns emellertid punkter som kräver kvalificerad majoritet. Dessa omfattar exempelvis beslut om ändringar i bolagsordningen eller beslut om återköp av aktier. Årsstämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång i antingen Lund eller Stockholm.
Normalt hålls den vid månadsskiftet april/maj i Lund. Datum och plats meddelas senast i samband med delårsrapporten för det tredje kvartalet.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Aktieägare som inte kan delta personligen, har rätt att delta via ombud med fullmakt. Ägare som har aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn.
Årsstämman hålls på svenska och all dokumentation finns tillgänglig på såväl svenska som engelska. Alfa Laval strävar efter att samtliga stämmovalda styrelseledamöter ska delta, samt i möjligaste mån samtliga medlemmar av koncernledningen. Bolagets revisorer är alltid närvarande.
Årsstämma för räkenskapsåret 2011 hölls den 23 april 2012 på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vid stämman deltog 466 personer – inkluderande ägare, ombud, biträden, gäster och funktionärer – representerande 61,6
Bolagets firma är Alfa Laval AB (publ) och dess styrelse har sitt säte i Lunds kommun, Sverige. Aktiekapitalet ska uppgå till lägst 745 000 000 kronor och högst 2 980 000 000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 298 000 000 och högst 1 192 000 000. Räkenskapsår är kalenderår. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotter- och samriskföretag i Sverige och utomlands bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av utrustning och anläggningar, företrädesvis inom områdena separering, värmeöverföring och flödesteknik, att förvalta fast och lös egendom samt annan därmed förenlig verksamhet. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar vad gäller hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Den saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Alfa Lavals nu gällande bolagsordning antogs vid årsstämman den 20 april 2009 och finns i sin helhet publicerad på www.alfalaval.com.
Alfa Lavals bolagsstyrningsrapport, liksom Alfa Lavals affärsprinciper, finns publicerade på www.alfalaval.com.
procent av det totala antalet aktier och röster. Bolagets båda externa revisorer var närvarande, liksom samtliga stämmovalda styrelseledamöter. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Anders Narvinger. Årsstämman fattade bland annat beslut om följande:
Valberedningens arbete
Valberedningen bereder och lägger fram förslag på kandidater till styrelsen samt i förekommande fall, revisorer. Som grund använder Valberedningen bland annat den årliga utvärdering av styrelsens arbete, som styrelsens ordförande initierar. Andra viktiga faktorer att väga in är vilken typ av kompetens som behövs, mot bakgrund av företagets strategi. Valberedningen kan ta hjälp av externa resurser i arbetet med att finna lämpliga kandidater och den kan även genomföra intervjuer med individuella styrelseledamöter. Dess arbetsuppgifter omfattar även att lägga fram förslag på ersättningsnivåer till styrelse och ledamöter i styrelseutskotten.
Valberedningen ska ha högst fem ledamöter, av vilka en majoritet inte får vara styrelseledamöter. Därutöver kan valberedningen besluta att styrelseordföranden och ytterligare styrelseledamöter ska ingå. Enligt Koden ska en majoritet av valberedningens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande.
I linje med stämmobeslut kontaktade styrelsens ordförande representanter för bolagets största aktieägare vid tredje kvartalets utgång och uppmanade dessa att utse var sin ledamot till valberedningen. Sammansättningen kommunicerades via ett pressmeddelande och på Alfa Lavals hemsida den 15 oktober 2012.
I valberedningen ingår följande personer: Jörn Rausing (utsedd av Tetra Laval,) Bo Selling (utsedd av Alecta), Claes Dahlbäck
(utsedd av Foundation Asset Management), Jan Andersson (utsedd av Swedbank Robur Fonder) samt Lars-Åke Bokenberger (utsedd av AMF Pension).
131
Valberedningens innehav representerade 44,89 procent av antalet utestående aktier per den sista september 2012. Styrelsens ordförande, Anders Narvinger, valdes till ledamot samt sekreterare och Jörn Rausing till dess ordförande. Den senares position som styrelseledamot gör att rollen som ordförande är en avvikelse från Koden. Bakgrunden är att valberedningen ansåg Jörn Rausing som utomordentligt lämpad att på ett effektivt sätt leda dess arbete och nå bästa möjliga resultat för bolagets ägare.
Valberedningen höll tre möten inför stämman och de varade i genomsnitt i cirka två timmar. Mötena fokuserade bland annat på diskussioner och utvärdering kring styrelsens sammansättning och vilken kompetens som behövs och kan komma att behövas framöver mot bakgrund av företagets strategi.
Styrelsen bär det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Dess arbete och ansvar regleras bland annat av svensk aktie bolagslag, lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, bolagsordningen, styrelsens egen arbetsordning, börsens regelverk för emittenter samt Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrelsen upprättar och utvärderar bolagets långsiktiga mål och strategier, vilket bland annat inkluderar att fastställa affärsplaner och ekonomiska planer, granska och godkänna bokslut, anta riktlinjer, fatta beslut i frågor rörande förvärv och avyttringar samt besluta om större investeringar eller betydande förändringar i Alfa Lavals organisation och verksamhet. Styrelsen (genom revisionsutskottet) handlar upp revisionstjänster och håller en löpande
| Namn | Representerande | Ägarandel i Alfa Laval, %* |
|---|---|---|
| Jörn Rausing | Tetra Laval | 26,10 |
| Bo Selling | Alecta | 6,98 |
| Claes Dahlbäck | Foundation Asset Management | 5,98 |
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 3,22 |
| Lars-Åke Bokenberger | AMF Pension | 2,61 |
* Per den sista september 2012.
Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen inför årsstämman kan vända sig till Alfa Lavals styrelseordförande Anders Narvinger, eller till någon av ägarrepresentanterna.
Kontakt kan också ske direkt via e-post till [email protected].
kontakt med bolagets revisorer. Dessutom arbetar den för att säkerställa att bolaget har en god intern kontroll samt formaliserade rutiner. Vidare utser styrelsen den verkställande direktören och fastställer dennes instruktioner. Genom ersättningsutskottet hanterar styrelsen löner och ersättningar till ledande befattningshavare.
Styrelsen ska bestå av lägst fyra och högst tio ledamöter, med högst fyra suppleanter. Idag består styrelsen av åtta ledamöter, utan suppleanter. Ledamöterna, som väljs årligen för perioden fram till nästa årsstämma, är skyldiga att ägna uppdraget den tid och omsorg, och ha den kunskap som krävs för att på bästa sätt tillvarata bolagets och dess ägares intressen. Vidare utser de fackliga organisationerna tre personalrepresentanter samt tre suppleanter. Till styrelsens samman träden bjuds tjänstemän i bolaget in som föredragande och experter. Bolagets ekonomioch finansdirektör deltar vid samtliga möten liksom Alfa Lavals chefsjurist, som är styrelsens sekreterare.
Samtliga ledamöter i Alfa Lavals styrelse, som valts av årsstämman, anses oberoende i förhållande till bolaget, utom Lars Renström som är bolagets VD och koncernchef. Vidare anses samtliga ledamöter oberoende i
förhållande till bolagets större aktieägare, utom Finn Rausing och Jörn Rausing. Dessa kan inte anses vara oberoende på grund av deras relation till Tetra Laval, som per den 31 december 2012 ägde 26,1 procent av aktierna i bolaget.
Styrelsens arbete regleras i en arbetsordning, som årligen fastställs vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen beskriver bland annat styrelsens arbetsuppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelse, utskott och bolagets verkställande direktör. Vidare definierar den styrelseordförandens roll och innehåller en särskild instruktion för bolagets VD, rörande vilken ekonomisk rapportering som ska ske till styrelsen för att denna löpande skall kunna bedöma den ekonomiska situationen.
Under 2012 uppgick antalet styrelsemöten till 11, varav 8 ordinarie, och de varade i genom snitt i cirka tre timmar. Fyra möten skedde per telefon och övriga ägde rum i Lund, Stockholm och Söborg (Danmark). De ordinarie punkterna på mötesagendan omfattade resultatutfall, orderutveckling, investeringar och förvärv. Inför varje möte förbereder bolagets VD en agenda i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsemedlem som önskar diskutera ett speciellt ärende ska informera styrelsens ordförande i god tid så att
erforderlig materiel kan förberedas. Kallelser med agenda samt informationsmateriel eller beslutsunderlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion, som leds av ordföranden.
Samtliga nya styrelseledamöter får ett omfattande introduktionsprogram. Vidare genomförs varje år en kombinerad utbildnings- och studieresa till någon av Alfa Lavals anläggningar. Under 2012 gick resan till Alfa Lavals anläggning i Söborg, Danmark.
Styrelsens ordförande säkerställer att en årlig utvärdering av styrelsens arbete genomförs. Denna sker genom öppna diskussioner med, och intervjuer av, de enskilda ledamöterna. Utvärderingen fokuserar på styrelsens arbets former, dess arbetsklimat samt tillgången till och behovet av särskild styrelsekompetens. Målet är att säkerställa en väl fungerande styrelse. Utvärderingen utgör ett underlag till valberedningen i dess arbete att nominera styrelseledamöter och föreslå ersättningsnivåer.
Styrelsens ordförande och dennes ansvar Ordförande leder styrelsearbetet så att det utövas i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt Koden. Vidare ska ordförande säkerställa
| Styrelsen | Ersättningsutskott | Revisionsutskott | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | Närvaro | Ersättning | ||
| Utsedd av årsstämman | Anders Narvinger | 11 | 1 150 000 | 3 | 50 000 | |||
| Gunilla Berg | 10 | 450 000 | 5 | 75 000 | ||||
| Arne Frank | 10 | 450 000 | ||||||
| Björn Hägglund | 8 | 450 000 | 3 | 50 000 | ||||
| Ulla Litzén | 10 | 450 000 | 5 | 75 000 | ||||
| Finn Rausing | 11 | 450 000 | 5 | 125 000 | ||||
| Jörn Rausing | 10 | 450 000 | 3 | 50 000 | ||||
| Lars Renström | 11 | |||||||
| Totalt | 3 850 000 | 150 000 | 275 000 | |||||
| Arbetstagarrepresentanter | Arne Kastö* | 6 | ||||||
| Jan Nilsson | 11 | |||||||
| Susanna Norrby | 10 | |||||||
| Bror Garcia Lantz** | 4 | |||||||
| Antal möten | 11 | 3 | 5 |
* Avgick per den 31 maj. **Tillträdde per den 26e juni.
Ordförande
att arbetet är välorganiserat och bedrivs effektivt så att styrelsen fullgör sina uppgifter. I dialog med bolagets VD följer ordföranden verksamhetens utveckling och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas på bästa sätt. Ordföranden ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, deltar i utvärderings- och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare samt kontrollerar att styrelsens beslut verkställs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsens arvoden beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. Till ordförande och ledamöter i revisions- samt ersättningsutskottet, utgår tillägg. Arvodena för styrelseoch kommittéuppdrag är inte pensionsgrundande, med undantag för Lars Renström som är VD och koncernchef.
Alfa Lavals bolagsordning föreskriver att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott som rapporterar till styrelsen. Utskottsledamöterna utses bland styrelsemedlemmarna för ett år i taget.
Revisionsutskottet har bland annat som uppgift att säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Utskottet utformar riktlinjer för bolagets ekonomiska rapportering och uppföljning och äger beslutanderätt om den interna revisionen. Utskottet granskar vidare rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. För ytterligare information om vilka uppgifter som åligger revisionsutskottet, se "Styrelsens rapport om intern kontroll" på sidan 138.
Ledamöterna utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2012 bestod Revisionsutskottet av Finn Rausing (ordförande), Gunilla Berg och Ulla Litzén. Alfa Lavals chefsjurist, Mikael Wahlgren, var utskottets sekreterare. Under 2012 hölls fem möten, varav två per telefon, och de varade i genomsnitt i drygt två timmar. Vid mötena deltog bolagets ekonomi- och finansdirektör, den ansvarige för internrevisionen samt bolagets revisorer. Under årets möten avhandlades bland annat följande: genomgång av rutinerna för bolagsstyrning, genomgång och uppföljning av resultatet av den årliga återrapporteringen
Alfa Lavals affärsprinciper publicerades 2003. Sedan dess har såväl FN som OECD publicerat och reviderat riktlinjer som täcker mänskliga rättigheter och affärsprinciper för multinationella bolag. Mot bakgrund av detta har Alfa Laval under 2012 sett över sina affärsprinciper och genomfört en konsultationsprocess med fackliga representanter, aktieägare, ledning och hållbarhetsanalytiker. De nya affärsprinciperna har godkänts av styrelsen och finns tillgängliga på www.alfalaval.com.
från för närvarande cirka 288 chefer avseende styrning (se sidan 139), uppdatering av utvecklingen inom IFRS, förändringar i Koden, genomgång av avsättningar och reserveringar i koncernen.
Ersättningsutskottet agerar i samband med anställningar och utnämningar, samt i andra villkorsfrågor som berör VD och övriga personer i den verkställande ledningen. Utskottets uppgift är att bereda de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som sedan ska beslutas av årsstämman, samt ge förslag till styrelsen beträffande löne- och anställningsvillkor för VD. Utskottet ska även hantera frågor för styrelsen avseende löne- och anställningsvillkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD.
Ersättningsutskottet utses årsvis vid styrelsens konstituerande möte. Under 2012 bestod utskottet av Anders Narvinger (ordförande), Jörn Rausing samt Björn Hägglund. Utskottet höll tre möten, där samtliga ledamöter var närvarande. Därutöver ägde det rum ett antal telefonmöten angående löpande frågor. Varje möte protokollförs och innehållet delges styrelsen. Vid mötena hanterades bland annat följande frågor: kontraktsvillkor för ledande befattningshavare, lönevillkor för desamma samt förslag till villkor för koncernens incitamentsprogram.
Revisorerna är ett kontrollorgan, som utses av årsstämman. Deras uppdrag innefattar att granska redovisning och bokslut i enskilda bolag, värdera de applicerade redovisningsprinciperna, göra bedömningar av företagsledningens förvaltning, översiktligt granska delårsrapporten för det tredje kvartalet samt
of Alfa Laval
utvärdera den övergripande presentationen i årsredovisningen. Resultatet av revisionen, det vill säga revisionsberättelsen, delges aktieägarna i årsredovisningen och vid årsstämman. Revisorerna ger även ett utlåtande om förslaget till styrelsens ansvarsfrihet, gör ett uttalande till årsstämman huruvida denna bör fastställa balans- och resultaträkning samt gör ett uttalande om bolagsstyrningsrapporten. Antalet revisorer ska vara lägst en och högst två, med högst två suppleanter. Till revisor och i förekommande fall revisorssuppleant utses auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.
Vid årsstämman den 23 april, 2012, omvaldes, respektive nyvaldes de auktoriserade revisorerna Staffan Landén och Håkan Olsson Reising till ordinarie revisorer. Vidare utsågs revisorerna Johan Thuresson och Karoline Tedevall till bolagets revisorssuppleanter. Alfa Laval bedömer att ingen av revisorerna har någon relation till Alfa Laval eller till Alfa Laval närstående bolag vilken kan påverka deras oberoende gentemot bolaget. Samtliga revisorer bedöms även ha nödvändig kompetens för att kunna utföra sina uppdrag.
Under 2012 fick styrelsen i sin helhet rapporter från bolagets revisorer vid tre tillfällen. Vid ett tillfälle skedde det utan att VD, eller annan person från koncernledningen, var närvarande. Styrelsens revisionsutskott fick separat rapportering vid fem tillfällen.
(se not nr 7 på sidan 99)
Anders Narvinger Ordförande sedan 2003. Född: 1948. Tidigare VD för Teknikföretagen, tidigare VD och koncernchef för ABB Sverige.
Utbildning: Civilingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. Ekonomexamen från Uppsala Universitet. Styrelseordförande i TeliaSonera AB, Trelleborg AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Styrelsemedlem i JM AB , ÅF AB samt Pernod Ricard SA. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 000* (40 000**).
Gunilla Berg Styrelsemedlem sedan 2004.
Född: 1960.
Vice VD och CFO för Teracom Group Tidigare bland annat Vice VD och CFO för SAS koncernen samt Vice VD och CFO för KF koncernen. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelsemedlem i L E Lundbergföretagen AB samt Vattenfall AB. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 3 400* (1 000**).
Styrelsemedlem sedan 2005.
Född: 1945.
Tidigare bland annat vice koncernchef i Stora Enso. Utbildning: Skog dr. Styrelseordförande i SweTree Technologies och Världsnaturfonden, Sverige. Styrelsemedlem i bland annat Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, UN Global Compact samt AB Karl Hedin. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 12 000* (12 000**).
Finn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000.
Född: 1955. Utbildning: Jur. kand., MBA (Insead). Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, De Laval Holding AB och Swede Ship Marine AB. Oberoende av bolag.
Jörn Rausing Styrelsemedlem sedan 2000. Född: 1960.
Ansvarig för sammanslagningar och förvärv inom Tetra Laval Group. Utbildning: Civilekonom. Styrelsemedlem i Tetra Laval Group, Ocado Ltd och De Laval Holding AB. Oberoende av bolag.
Lars Renström
Född: 1951. Verkställande direktör och koncernchef i Alfa Laval. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelseledamot i TeliaSonera AB.
Oberoende av större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 40 400* (40 400**).
Arne Frank Styrelsemedlem sedan 2010.
VD och koncernchef för AarhusKarlshamn AB Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola. Styrelseordförande för Contex Holding A/S. Oberoende av bolag och större ägare. Antal aktier i Alfa Laval: 16 000* (8 000**).
Ulla Litzén Styrelsemedlem sedan 2006.
Född: 1956.
Tidigare bland annat VD i W Capital Management och olika ledande befattningar inom Investor. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, MBA från Massachusetts Institute of Technology. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB, NCC AB och SKF AB. Oberoende av bolag och större ägare.
Antal aktier i Alfa Laval: 15 600* (15 600**).
135
Jan Nilsson Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Född: 1952.
Anställd inom Alfa Laval sedan 1974. Arbetstagarrepresentant för IF Metall.
Susanna Norrby Arbetstagarrepresentant sedan 2003. Född: 1967.
Anställd inom Alfa Laval sedan 1992. Arbetstagarrepresentant för Sveriges Ingenjörer. Antal aktier i Alfa Laval: 5 000* (5 000**).
Arne Kastö* Arbetstagarrepresentant sedan 2000.
Född: 1948. Anställd inom Alfa Laval sedan 1980. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
* Avgick per den 31a maj.
Bror Garcia Lantz* Arbetstagarrepresentant sedan 2012.
Född: 1965. Anställd inom Alfa Laval sedan 1990. Arbetstagarrepresentant för Unionen.
* Tillträdde per den 26 juni.
Revisorer Revisorssuppleanter
Lars Renström VD och koncernchef.
Född: 1951. Koncernchef sedan 1 oktober 2004. Tidigare bland annat VD och koncernchef för Seco Tools AB, divisionschef i Ericsson AB och Atlas Copco AB. Styrelseordförande i ASSA ABLOY AB. Styrelseledamot i TeliaSonera AB. Utbildning: Civilingenjör och ekonomie kandidat. Antal aktier: 40 400* (40 400**).
Thomas Thuresson Ekonomi- och finansdirektör.
Född: 1957. Anställd i Alfa Laval sedan 1988. Ekonomi- och finansdirektör sedan 1995. Tidigare bland annat controller inom affärsområde Flow och koncerncontroller för Alfa Laval-koncernen. Styrelseledamot i PartnerTech AB. Utbildning: Civilekonom, IMD (BPSE) Antal aktier: 130 800* (130 800**).
Göran Mathiasson
Direktör, Operationsdivisionen.
Anställd i Alfa Laval sedan 1979. Chef för Operationsdivisionen sedan april 2003. Tidigare bland annat ansvarig för Alfa Laval Manufacturing och Thermal Technology inklusive Forskning & Utveckling, produktionsutveckling, systemutveckling och inköp. Styrelseledamot i Heatex AB. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 6 588* (6 588**).
Svante Karlsson Direktör, Process Technologydivisionen.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1984. Tidigare bland annat chef för Equipment-divisionen, för affärsområde Thermal samt VD för Marine & Power.
Utbildning: Civilekonom. Antal aktier: 62 744* (72 744**).
Susanne Pahlén Åklundh Direktör, Equipmentdivisionen.
Född: 1960. Anställd i Alfa Laval sedan 1983. Chef för Equipmentdivisionen sedan 2009. Tidigare bland annat chef för regionerna Mid Europe och Nordic samt segmentet Process Industry. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 756* (756**).
Peter Leifland Direktör, Marine & Dieseldivisionen.
Anställd i Alfa Laval sedan 1985 Chef för divisionen sedan 2011. Tidigare bland annat regionansvarig för Västeuropa och Nordamerika 2004–2011, Asien och Latinamerika 2001–2004 och Östeuropa och Latinamerika 1999–2001. Utbildning: Jur. kand. lic. spec., IMD (PED) Antal aktier: 460 000* (460 000**).
VD styr den dagliga, operativa verksamheten och ansvarar för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag. VD ansvarar även för att företagets redovisning följer gällande lagar och bestämmelser. Som stöd för en god styrning och för att säkerställa att erforderliga etiska riktlinjer präglar bolagets uppträdande, har Alfa Laval dessutom ett antal affärsprinciper. Dessa berör hur bolaget och dess anställda ska agera med hänsyn till verksamhetens miljöpåverkan, dess sociala ansvarstagande,
affärsetik och transparens. Principerna finns i sin helhet beskrivna på Alfa Lavals hemsida, www.alfalaval.com.
VD har som stöd en ledningsgrupp, till vilken ansvar och befogenheter delegeras. Personerna i ledningsgruppen ansvarar för sina respektive operativa områden, vilka omfattar divisioner eller geografiska regioner, och kollektivt för koncernen som helhet. Koncernens verk ställande ledning består av koncernchefen och de personer, som på förslag av koncernchefen, utsetts av styrelsen.
Ledningsgruppen höll sex protokollförda möten under 2012. Utöver dessa möten genomförs kvartalsvisa genomgångar av verksamhetsutvecklingen i bolagets divisioner och regioner, vilka bland annat behandlar affärsläge, resultat, resultatbedömning de närmaste tolv månaderna samt andra specifika frågor inom respektive verksamhetsdel. Dessutom hölls särskilda strategimöten som hanterade följande områden: ledningens förslag till framtida inriktning avseende såväl
Direktör, region Central- och Östeuropa, Latinamerika, Mellanöstern samt Afrika.
Anställd i Alfa Laval sedan 1977. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval Inc. i Kanada samt i ledande befattningar för Alfa Laval i Sverige, Spanien och Brasilien. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 16 500* (24 000**).
Direktör, region Asien, Indien och Oceanien.
Född: 1954. Anställd i Alfa Laval sedan 1985. Regionansvarig sedan den 1 september 2004. Innan dess bland annat VD för Alfa Laval i Kina i drygt tio år. Utbildning: Civilingenjör. Antal aktier: 54 588* (54 588**).
Direktör, region Västeuropa och Nordamerika
Född: 1962 Anställd i Alfa Laval sedan 1984 Regionansvarig sedan 2011. Tidigare bland annat chef för Indien och Storbritannien. Utbildning: Civilingenjör Antal aktier: 47 552* (47 552**).
Peter Torstensson Informationsdirektör.
Född: 1955. Anställd i Alfa Laval sedan 1999. Informationsdirektör sedan 1999. Tidigare bland annat VD för Borstahusen Informationsdesign. Antal aktier: 76 000* (76 000**).
Peter Bailliere Personaldirektör.
Född: 1963. Anställd i Alfa Laval sedan 2007. Personaldirektör sedan den 1 juli 2007. Mångårig erfarenhet från Volvo Cars närmast som koncern övergripande personaldirektör. Utbildning: Mastersexamen i sociologi. Juris kandidatexamen med inriktning i skatterätt.
Händelser efter periodens utgång:
Lars Henriksson gick i pension per den 1 januari 2013. Från samma datum är Joakim Vilson ny direktör för region Central- och Östeuropa, Latinamerika samt Afrika.
den organiska utvecklingen som förvärv. Genomgången koncentrerade sig på risker och möjligheter inom enskilda segment, applikationsområden och geografier och innehöll dessutom en genomgång av konsekvenserna av de förra för företagets försörjningskedja. Dessutom genomfördes en genomgång av inriktningen vad gäller förvärv avseende produkt, teknologi, kanal och geografi.
Ersättningsprinciperna för VD och den verkställande ledningen bestäms av årsstämman. För ytterligare information, se sidorna 97 och 98.
Det är styrelsens ansvar att se till att det finns en god intern kontroll för att skydda bolagets tillgångar och därmed ägarnas investeringar. Den interna kontrollen ska säkerställa att Alfa Lavals finansiella rapportering är tillförlitlig, att lagar, regler och tillämpliga redovisningsstandarder efterlevs samt att bolagets affärsprinciper följs. Kommunikationen av den finansiella informationen och rapporteringen ska i sin tur vara korrekt, relevant, saklig och transparent och den ska ske simultant. På så sätt underlättas ägarnas och omvärldens bedömningar av bolaget.
Kontrollmiljön inkluderar de interna styrinstrument som styrelsen fastslagit för att säkerställa god intern kontroll. Som styrinstrument i bolagets dagliga verksamhet används ett antal policy dokument. Dessa prövas årligen samt omarbetas och uppdateras fortlöpande och inkluderar bland annat styrelsens arbetsordning, VD:s instruktioner, rapportinstruktioner, bolagets finanspolicy, dess affärsprinciper, investeringspolicy samt kommunikationspolicy.
Styrelsen ska vidare se till att bolagets organisationsstruktur är logisk och transparent med tydliga roller, ansvar och processer. Vidare finns det även tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar som täcker såväl styrelsens som utskottens arbete, med en tydlig inbördes arbetsfördelning.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den ekonomiska rapporteringen och ska därför utvärdera verksamhetens prestationer och resultat genom ett rapportpaket som innehåller utfall, prognoser och analys av viktiga nyckel faktorer. Den ska även behandla bolagets delårsrapporter samt bokslutskommuniké.
Styrelsens revisionsutskott ska säkerställa att principerna för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Det följer upp effektiviteten i de interna kontrollsystemen samt går igenom de finansiella processerna för att säkerställa att den finansiella informationen kan härledas till underliggande finansiella system, att den är enligt lag och i linje med relevanta standarder. Det granskar även rutinerna för redovisning och finansiell kontroll samt behandlar bolagets finansiella rapporter.
Utskottet övervakar, utvärderar och diskuterar väsentliga frågeställningar inom områdena redovisning och rapportering. Det utvärderar och hanterar även information om tvister och eventuella oegentligheter samt bistår ledningen i att identifiera och utvärdera de främsta riskerna som kan ha bäring på verksamheten för att se till att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa.
Revisionsutskottet har beslutanderätt om den interna revisionen och granskar även de externa revisorernas arbete, deras kvalifikationer och oberoende. Dess interna utskottsmöten samt möten med internrevisionen, de externa revisorerna och olika specialister i den verkställande ledningen och dess supportfunktioner återrapporteras till styrelsen.
VD lyder under styrelsens utfärdade instruktioner och ska säkerställa att det finns en effektiv kontrollmiljö. Denne ansvarar för det löpande arbetet med den interna kontrollen och är ansvarig för att bolagets bokföring är enligt lag och att hanteringen av tillgångar sköts på ett tillfredställande sätt. Den verkställande ledningen ska förvalta och underhålla det system av interna kontroller som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Ledningen ska även tydligt verka för att alla anställda förstår kraven på, och den enskilda individens roll i, upprätthållandet av en god intern kontroll.
Internrevisionen rapporterar till ekonomi- och finansdirektören och är den funktion som praktiskt granskar och verkar för förbättring av den interna kontrollen, rapporterar resultatet till revisionsutskottet samt föreslår planeringen för de kommande sex till åtta månaderna.
Internrevisionen distribuerar rapporter från enskilda revisioner till berörda medlemmar av koncernledningen. För att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas efter en internrevision, finns rutiner för löpande uppföljning av överenskomna åtgärder. Dessa baseras på överenskommelse om tidplan med respektive ansvarig för enskilda aktiviteter. Internrevisionen består av två interna revisorer kompletterat med bolagsinterna specialistresurser samt revisorer från revisionsbyrån KPMG. Under 2012 genomfördes 31 internrevisioner som hanterade ett brett spektrum av funktioner och frågeställningar. Omfattningen har fastställts av styrelsen och utgör exempelvis att granska:
Inom ramen för löpande verksamhet och uppföljning finns rutiner för riskbedömning vad gäller den finansiella rapporteringen. Dessa rutiner syftar till att identifiera och utvärdera de risker som kan påverka den interna kontrollen. Rutinerna omfattar bland annat riskbedömning i samband med strategisk planering, prognoser och förvärvsaktiviteter samt processer för att fånga upp förändringar i redovisningsregler för att säkerställa att dessa förändringar på ett korrekt sätt återspeglas i den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturerna är utformade för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer är relevanta för verksamheten, för den interna kontrollen och för den finansiella rapporteringen. Strukturerna omfattar dels en organisation med tydliga roller som möjliggör en effektiv, och ur ett internkontrollperspektiv lämplig, ansvarsfördelning, dels av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka och i tid förebygga att en risk realiseras. Exempel på aktiviteter är tydliga beslutsprocesser samt beslutsordning avseende till exempel investeringar, avtal, förvärv och avyttringar, resultatanalyser och andra analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och automatiska kontroller i IT-systemen.
Bolagets regler, riktlinjer och manualer kommuniceras via flera interna kanaler för att säkerställa god styrning. Effektiviteten i denna kommunikation följs löpande upp för att trygga informationstillgängligheten. Vidare kan medarbetare kommunicera betydelsefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov, genom både formella och informella kanaler. Det finns även tydliga riktlinjer för kommunikationen med externa parter. Syftet är att ge en så korrekt bild som möjligt och även säkerställa att alla skyldigheter efterlevs.
Uppföljning av den interna kontrollen utövas framför allt av två organ – Revisionsutskottet och Internrevisionen. Revisionsutskottet lägger fast de principer som skall gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och utövar uppföljning av detta regelverk. Vidare träffar utskottet externrevisorerna för att informera sig om revisionens inriktning och
omfattning samt för att diskutera utfall och samordning mellan den externa och interna revisionen. Utskottet lägger även fast inriktning, omfattning och tidplaner för Internrevisionens arbete. Internrevisionen rapporterar resultatet av sina granskningar till Revisionsutskottet och fortlöpande även till ledningen för eventuella åtgärder. Omfattningen av Internrevisionens arbete innefattar bland annat operationell effektivitet, efterlevnad av regler och riktlinjer samt kvaliteten på dotterbolagens finansiella rapportering.
Vidare finns det en årlig återkopplingsfunktion som riktas till bolagets ledande befattningshavare. Denna ska säkerställa att Alfa Lavals interna instruktioner och regler är fullt tillämpade. Samtliga chefer som rapporterar direkt till koncernledningen ska gå igenom de riktlinjer och regler som berör deras respektive område. De ska underteckna ett dokument som bekräftar att de är insatta i innebörden av dessa riktlinjer samt att de tillämpas inom deras ansvarsområde.
Om det förekommer avvikelser jämfört med instruktionerna ska de specificera vilka åtgärder de ämnar vidta för att säkerställa uppfyllelse. Denna process syftar även till att öka transparensen och därmed underlätta de externa och interna revisorernas bedömning.
139
Lund i mars 2013 Styrelsen
Till årsstämman i Alfa Laval AB, org.nr 556587-8054
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 129–139. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen
för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Lund, den 4 mars 2013
Staffan Landén Håkan Olsson Reising Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** |
| Resultat | ||||||||||
| Nettoomsättning | 29 813 | 28 652 | 24 720 | 26 039 | 27 850 | 24 849 | 19 802 | 16 330 | 14 986 | 13 909 |
| Jämförelsestörande poster | -51 | -170 | 90 | -225 | -168 | 54 | -120 | -73 | 37 | 6 |
| Rörelseresultat | 4 372 | 4 691 | 4 401 | 4 030 | 5 736 | 4 691 | 2 552 | 1 377 | 1 438 | 1 138 |
| Finansnetto | 133 | -15 | -37 | -270 | -395 | -134 | -177 | -278 | -177 | -321 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 505 | 4 676 | 4 364 | 3 760 | 5 341 | 4 557 | 2 375 | 1 099 | 1 261 | 817 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | -41 | |||||||||
| Skatt | -1 298 | -1 425 | -1 248 | -1 023 | -1 534 | -1 377 | -650 | -171 | -421 | -130 |
| Nettoresultat för året | 3 207 | 3 251 | 3 116 | 2 737 | 3 807 | 3 180 | 1 725 | 928 | 840 | 646 |
| Finansiell ställning | ||||||||||
| Goodwill | 9 792 | 9 543 | 5 952 | 6 143 | 5 383 | 4 459 | 3 706 | 3 531 | 2 978 | 3 099 |
| Övriga immateriella anläggningstillg. | 3 807 | 3 502 | 2 581 | 2 490 | 1 890 | 1 275 | 1 191 | 1 067 | 924 | 1 101 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3 823 | 3 936 | 3 512 | 3 548 | 3 546 | 2 824 | 2 514 | 2 553 | 2 480 | 2 756 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 600 | 1 664 | 1 568 | 1 542 | 1 376 | 1 128 | 784 | 676 | 601 | 671 |
| Varulager | 6 176 | 6 148 | 4 769 | 4 485 | 5 972 | 5 086 | 3 793 | 3 091 | 2 453 | 2 218 |
| Kortfristiga fordringar | 8 050 | 7 663 | 6 884 | 6 584 | 9 238 | 7 420 | 5 987 | 4 467 | 3 976 | 3 631 |
| Kortfristiga placeringar | 427 | 483 | 575 | 302 | 544 | 190 | 229 | 342 | 257 | 659 |
| Kassa och bank | 1 404 | 1 564 | 1 328 | 1 112 | 1 083 | 856 | 546 | 479 | 415 | 555 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 35 079 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 |
| Eget kapital | 15 387 | 15 144 | 13 582 | 12 229 | 10 493 | 7 937 | 6 831 | 5 811 | 5 269 | 4 897 |
| Innehav utan | ||||||||||
| bestämmande inflytande | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 104 |
| Avsättningar till pensioner etc. | 829 | 852 | 847 | 920 | 990 | 877 | 941 | 903 | 789 | 755 |
| Avsättning för skatter | 1 939 | 1 930 | 1 617 | 1 390 | 1 161 | 1 090 | 949 | 767 | 760 | 817 |
| Övriga avsättningar | 2 076 | 2 132 | 2 128 | 2 365 | 2 252 | 1 810 | 1 281 | 957 | 948 | 891 |
| Långfristiga skulder | 5 608 | 5 060 | 1 041 | 1 626 | 3 394 | 3 068 | 2 006 | 2 702 | 2 307 | 3 492 |
| Kortfristiga skulder | 9 240 | 9 385 | 7 954 | 7 676 | 10 742 | 8 456 | 6 742 | 5 066 | 4 011 | 3 734 |
| SUMMA EGET KAPITAL & | ||||||||||
| SKULDER | 35 079 | 34 503 | 27 169 | 26 206 | 29 032 | 23 238 | 18 750 | 16 206 | 14 084 | 14 690 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP.
En läsare av tioårsöversikten bör observera att redovisningsreglerna har ändrats upprepade gånger under denna tidsperiod.
Alla noterade bolag inom den Europeiska Unionen var skyldiga att ändra till IFRS från och med den 1 januari 2005. International Financial Reporting Standards (IFRS) utges av International Accounting Standards Board (IASB).
Alfa Laval tillämpade IFRS 1 för första gången 2005. IFRS 1 täckte övergångsreglerna för implementeringen av IFRS. Övergången till IFRS var emellertid redan på plats eftersom Alfa Laval hade implementerat alla relevanta IAS rekommendationer sedan år 2000, utom IAS 39 som implementerades från och med den 1 januari 2005.
| Koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK, om inget annat anges | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 * | 2003 ** |
| Nyckeltal | ||||||||||
| Orderingång | 30 339 | 28 671 | 23 869 | 21 539 | 27 464 | 27 553 | 24 018 | 18 516 | 15 740 | 14 145 |
| Orderstock vid utgången av året | 14 468 | 13 736 | 11 552 | 11 906 | 14 310 | 14 730 | 12 359 | 7 497 | 4 763 | 4 021 |
| EBITA | 4 859 | 5 117 | 4 772 | 4 360 | 5 992 | 5 034 | 2 891 | 1 692 | 1 732 | 1 633 |
| EBITDA | 5 306 | 5 566 | 5 197 | 4 751 | 6 296 | 5 299 | 3 153 | 1 957 | 1 993 | 1 926 |
| EBITA-marginal % | 16,3% | 17,9% | 19,3% | 16,7% | 21,5% | 20,3% | 14,6% | 10,4% | 11,6% | 11,7% |
| EBITDA-marginal % | 17,8% | 19,4% | 21,0% | 18,2% | 22,6% | 21,3% | 15,9% | 12,0% | 13,3% | 13,8% |
| Justerad EBITA | 4 910 | 5 287 | 4 682 | 4 585 | 6 160 | 4 980 | 3 010 | 1 765 | 1 695 | 1 627 |
| Justerad EBITDA | 5 357 | 5 736 | 5 107 | 4 976 | 6 464 | 5 245 | 3 273 | 2 030 | 1 956 | 1 920 |
| Justerad EBITA-marginal % | 16,5% | 18,5% | 18,9% | 17,6% | 22,1% | 20,0% | 15,2% | 10,8% | 11,3% | 11,7% |
| Justerad EBITDA-marginal % | 18,0% | 20,0% | 20,7% | 19,1% | 23,2% | 21,1% | 16,5% | 12,4% | 13,1% | 13,8% |
| Vinstmarginal % | 15,1% | 16,3% | 17,7% | 14,4% | 19,2% | 18,3% | 12,0% | 6,7% | 8,4% | 5,9% |
| Exkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 5,7 | 6,3 | 5,6 | 5,2 | 5,6 | 6,4 | 6,3 | 5,5 | 5,3 | 5,0 |
| Sysselsatt kapital | 5 233 | 4 560 | 4 399 | 5 052 | 4 973 | 3 863 | 3 137 | 2 958 | 2 822 | 2 807 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 92,9% | 112,2% | 108,5% | 86,3% | 120,5% | 130,3% | 92,2% | 57,2% | 61,4% | 58,2% |
| Inkl. goodwill och övervärden: | ||||||||||
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 | 2,5 | 2,7 | 2,5 | 2,2 | 2,0 | 1,8 |
| Sysselsatt kapital | 18 636 | 16 324 | 12 752 | 12 976 | 11 144 | 9 289 | 8 062 | 7 470 | 7 317 | 7 667 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 26,1% | 31,3% | 37,4% | 33,6% | 53,8% | 54,2% | 35,9% | 22,7% | 23,7% | 21,3% |
| Avkastning på eget kapital % | 21,6% | 22,9% | 24,4% | 24,5% | 42,8% | 44,1% | 25,3% | 16,0% | 15,9% | 13,2% |
| Soliditet % | 43,9% | 43,9% | 50,0% | 46,7% | 36,1% | 34,2% | 36,4% | 35,9% | 37,4% | 33,3% |
| Nettoskuld | 4 270 | 3 264 | -551 | 533 | 2 074 | 2 397 | 1 478 | 2 013 | 1 884 | 2 401 |
| Nettoskuld jämfört med EBITDA, ggr | 0,8 | 0,6 | -0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,5 | 0,5 | 1,0 | 0,9 | 1,2 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,28 | 0,22 | -0,04 | 0,04 | 0,20 | 0,30 | 0,22 | 0,35 | 0,36 | 0,49 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 23,1 | 28,6 | 35,9 | 15,2 | 26,2 | 23,7 | 14,4 | 6,9 | 7,4 | 5,0 |
| Kassaflöde från: | ||||||||||
| rörelseverksamheten | 3 586 | 3 429 | 4 098 | 5 347 | 4 062 | 3 264 | 2 619 | 1 617 | 1 203 | 1 654 |
| investeringsverksamheten | -3 260 | -5 497 | -1 417 | -2 620 | -1 333 | -1 676 | -1 578 | -665 | 36 | -457 |
| finansieringsverksamheten | -407 | 2 317 | -2 431 | -2 667 | -2 599 | -1 291 | -935 | -973 | -1 353 | -1 167 |
| Investeringar | 531 | 555 | 429 | 451 | 747 | 556 | 373 | 324 | 388 | 259 |
| Medeltal anställda | 16 060 | 14 667 | 12 078 | 11 773 | 11 821 | 10 804 | 9 923 | 9 524 | 9 400 | 9 194 |
| Resultat per aktie, SEK *** | 7,61 | 7,68 | 7,34 | 6,42 | 8,83 | 7,12 | 3,78 | 1,98 | 1,78 | 1,45 |
| Fritt kassaflöde per, aktie SEK *** | 0,78 | -4,93 | 6,38 | 6,46 | 6,38 | 3,60 | 2,33 | 2,13 | 2,78 | 2,68 |
* Omräknad till IFRS. ** 2003 och tidigare enligt svensk GAAP. *** Siffrorna för 2008 till och med 2003 har omräknats beroende på spliten 4:1.
Produktion: Alfa Laval AB / Bysted AB Foto: Kennet Ruona, Shutterstock, Ingemar Lindewall /Johnér Repro och tryck: JMS Mediasystem
Alfa Laval AB (publ) Box 73 221 00 Lund Organisationsnummer: 556587-8054
Besöksadress: Rudeboksvägen 1 Tel: + 46 46 36 65 00 Hemsida: www.alfalaval.com
Intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i koncernens normala verksamhet, efter avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär, där en redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare.
Order som har inkommit under kalenderåret, beräknat på samma sätt som nettoomsättningen. Orderingången ger en hänvisning om den aktuella efterfrågan på koncernens produkter och tjänster, som med varierande fördröjning visar sig i nettoomsättningen.
Order som inkommit som ännu inte har blivit fakturerade. Orderstocken vid årets slut är lika med summan av orderstocken vid årets ingång med tillägg för orderingången under året och med avdrag för nettoomsättningen under året. Ger en indikation om hur nettoomsättningen kan förväntas utvecklas framöver.
"Earnings Before Interest, Taxes and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilken avskrivning på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortisation" eller rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden. Detta resultatmått är fullt jämförbart över tiden oberoende av vilka finansieringskostnader och vilka avskrivningar och avskrivningar på övervärden som från tid till annan belastar koncernen.
Rörelseresultat före avskrivningar på övervärden (EBITA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Rörelseresultat före avskrivningar och avskrivningar på övervärden (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Samma som EBITA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Samma som EBITDA-marginal, men justerad för jämförelsestörande poster.
Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning, uttryckt i procent.
Nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i gånger. Visas exklusive respektive inklusive goodwill, övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Genomsnittliga totala tillgångar med avdrag för likvida medel, andra långfristiga värdepappersinnehav, upplupna ränteintäkter, rörelseskulder samt övriga ej räntebärande skulder, inklusive skatt och uppskjuten skatt men exklusive upplupna räntekostnader. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatt. Visar det kapital som används i den löpande verksamheten. Sysselsatt kapital för koncernen skiljer sig från nettokapitalet för segmenten avseende skatter, uppskjutna skatter och pensioner.
EBITA i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital, uttryckt i procent. Visas exklusive respektive inklusive goodwill och övervärden och motsvarande uppskjuten skatteskuld.
Nettoresultatet för året i förhållande till genomsnittligt eget kapital, uttryckt i procent.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uttryckt i procent.
Räntebärande skulder inklusive räntebärande pensionsskulder och kapitaliserade finansiella leasar med avdrag för likvida medel.
Nettoskulden i relation till EBITDA är ett av de finansiella villkoren till Alfa Lavals syndikerade lån och ett viktigt nyckeltal för att bedöma den föreslagna utdelningen.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital, uttryckt i gånger.
EBITDA plus finansnettot ökat med räntekostnader i förhållande till räntekostnader. Uttrycks i antalet gånger som resultat före räntekostnader överstiger räntekostnader. Ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor. Anledningen till att EBITDA används som utgångspunkt är att detta bildar utgångspunkten för ett kassaflödesperspektiv på förmågan att betala räntor. Finansiella poster som klassificerats som jämförelsestörande är exkluderade i beräkningen.
Visar koncernens kassaflöde från den operativa verksamheten, det vill säga vad den dagliga rörelseverksamheten genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från investeringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens avyttringar och förvärv av verksamheter och försäljning av fastigheter genererar kassamässigt.
Visar koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten, det vill säga vad framförallt koncernens upplåning kräver kassamässigt i form av räntebetalningar och amorteringar.
Investeringar representerar en viktig komponent i koncernens kassaflöde. Investeringsnivån under några år i följd ger en bild av koncernens kapacitetsuppbyggnad.
De kostnader som har med antalet anställda att göra representerar en stor del av koncernens totala kostnader. Utvecklingen av medelantalet anställda över tiden i förhållande till utvecklingen av nettoomsättningen ger därför en indikation på den kostnadsrationalisering som sker.
Nettoresultatet för året hänförligt till aktieägarna i moderbolaget dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Summan av kassaflödena från rörelse- och investeringsverksamheterna under året dividerat med genomsnittligt antal aktier. Detta representerar det tillgängliga kassaflödet för räntebetalningar, amorteringar och utdelningar till investerare.
Alfa Laval använder flera kanaler för att informera om bolagets verksamhet och finansiella utveckling. Hemsidan – www.alfalaval.com/investors – uppdateras kontinuerligt med årsredovisningar, kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer. Vidare skickas årsredovisningen ut till de aktieägare som anmält att de så önskar.
Press- och analytikerträffar och/eller telefonkonferenser anordnas i samband med offentliggörandet av bolagets kvartalsrapporter och en gång om året arrangeras en kapitalmarknadsdag då representanter för den finansiella marknaden erbjuds fördjupad information kring företagets verksamhet. Därutöver träffar representanter för koncernledningen analytiker, investerare och journalister löpande för att säkerställa att dessa har korrekt och aktuell information. I enlighet med bolagets avtal med Nasdaq OMX Stockholm lämnas aldrig kurspåverkande information, som inte redan är allmänt känd, vid denna typ av möten eller kontakter. Alfa Laval tillämpar en tyst period som omfattar de tre sista veckorna innan en kvartalsrapport offentliggörs. Under denna period varken träffar eller pratar VD och ekonomidirektör med representanter för finansmarknaden.
Alfa Laval kommer att publicera kvartalsrapporter vid följande tillfällen:
Bokslutskommuniké 2012, 5 februari Rapport för det första kvartalet, 23 april Rapport för det andra kvartalet, 18 juli Rapport för det tredje kvartalet, 29 oktober
Gabriella Grotte Investor Relations Manager Tel: 046-36 74 82 Mobil: 0709-78 74 82 e-mail: [email protected] eller [email protected]
ABG Sundal Collier Anders Idborg 08-5662 8674 [email protected]
+44 20 7996 4783
Bank of America Merrill Lynch Ben Maslen [email protected]
Barclays Capital Allan Smylie [email protected] +44 (0)20 7773 4873
Carnegie Kenneth Toll Johansson [email protected] 08-5886 8911
Cheuvreux Joakim Höglund [email protected] 08-723 51 63
Commerzbank Sebastian Growe [email protected] Tel.: +49 69 136 89800
Credit Suisse Andre Kukhnin [email protected] +44 207 888 0350
Danske Bank Oscar Stjerngren [email protected] 08-568 806 06
Deutsche Bank Johan Wettergren [email protected] 08-463 55 18
DNB Markets Lars Brorson [email protected] Tel: +44 (0) 20 7621 6149
Exane BNP Paribas Alexis Denaud [email protected] +44 (0)20 7039 9488
Goldman Sachs International Aaron Ibbotson [email protected] Tel: +44 (0) 207 774-6661
Handelsbanken Capital Markets Jon Hyltner [email protected] 08-701 12 75
HSBC Bank Colin Gibson [email protected] +44 (0)20 7991 6592
JP Morgan Glen Liddy [email protected] +44 20 71556113
Morgan Stanley Stephanie Tan [email protected] +44 20 7425 2044
Nordea Bank Andreas Koski [email protected] 08-534 917 20
Sanford C. Bernstein Limited Martin Prozesky [email protected] +44 (0) 207 170 0577
SEB Enskilda Daniel Schmidt [email protected] 08-52 22 96 75
Swedbank Anders Roslund [email protected] 08-5859 0093
Pareto Öhman David Jacobsson [email protected] +46 8 402 5272
UBS Sven Weier [email protected] +49 69 1369 8278
Ålandsbanken Lars Söderfjell [email protected] 08-791 46 57
Årsstämma i Alfa Laval AB (publ) hålls tisdagen den 23 april 2013 klockan 16.00 i Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, i Lund. Efteråt bjuds det på lättare förtäring. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter. Som en service till befintliga aktieägare får de även information om årsstämman hemskickad per post. Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse.
För rätt att delta i stämman och äga rösträtt måste aktieägare dels vara införd i den av Euroclear AB förda aktieboken senast onsdagen den 17 april 2013, dels anmäla sin avsikt att delta – eventuellt jämte biträde – senast onsdagen den 17 april 2013, gärna före kl. 12.00. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 17 april tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn. Sådan registrering bör begäras ett par arbetsdagar i förväg hos den som förvaltar aktierna.
– Alfa Laval AB, Koncernstab Juridik, Box 73, 221 00 Lund
Vid anmälan skall namn, personnummer och telefonnummer uppges. Sker deltagandet med stöd av fullmakt skall fullmakten insändas till bolaget före årsstämman.
Innan årsstämman startar kommer det att finnas möjlighet att se produktionen av plattvärmeväxlare vid anläggningen i Lund. Visningarna börjar med samling vid Färs & Frosta Sparbank Arena, Klostergårdens idrottsområde, Stattenavägen, Lund, senast klockan 13.30. Bussar kommer att transportera besökarna till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till stämmolokalen. Anmälan till visningen skall göras i samband med anmälan till årsstämman. OBS! Deltagarantalet är begränsat.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att det till aktieägarna utdelas 3:50 SEK per aktie. Som avstämningsdag för utdelningen föreslås fredagen den 26 april 2013. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att skickas ut torsdagen den 2 maj 2013. Avstämningsdag respektive utdelningsdag kan komma att senareläggas till följd av det tekniska förfarande som krävs för verkställande av utbetalningen.
Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och processtekniska lösningar.
Företagets utrustning, system och service bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. Om och om igen.
Med Alfa Lavals hjälp värmer, kyler, separerar och transporterar Alfa Lavals kunder produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, mat, läkemedel och stärkelse.
Alfa Lavals världsomspännande organisation arbetar nära kunderna i 100 länder och hjälper dem att optimera sina processer.
Alfa Lavals hemsida uppdateras kontinuerligt med ny information. Där finns även upplysningar om företagets kontaktuppgifter världen över.
Läs mer på www.alfalaval.com samt www.alfalaval.com/investors
CC00248SV 1303
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.